Sök i Ratio Lex

Angående anslag till teckning av gtterligare aktier i aktiebolaget Ceaverken, m. m.i

1946-05-24 · 16 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 16 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:303, Angående anslag till teckning av gtterligare aktier i aktiebolaget Ceaverken, m. m.i

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 303.

1

Nr 303.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till teckning

av gtterligare aktier i aktiebolaget Ceaverken,

m. m.i given Stockholms slott den 24 maj 1946.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gunnar Myrdal.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24

maj 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans- och folkhushållningsdepartementen

samt t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet

Mossberg, anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal,

fråga om finansiell rekonstruktion av aktiebolaget Ceaverken och om utvidgning

av bolagets fabrik samt anför därvid följande.

Aktiebolaget Ceaverken utgjorde ursprungligen ett enskilt företag. Med hänsyn

till angelägenheten av att under krigsåren säkerställa tillverkning inom

landet av röntgenfilm, röntgenpapper m. m. lämnades emellertid från statens

sida stöd åt bolaget i olika förmer. Bl. a. anvisades genom beslut av 1941

års riksdag (skr. nr 205) till Lån för tillverkning av röntgenfilm m. m. å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten under fonden

för låneunderstöd ett reservationsanslag av BOO 000 kronor. I enlighet

med Kungl. Majlis beslut den 9 maj 1941 utlämnades därefter av anslaget

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 samt. Nr 303.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

ett belopp av 400 000 kronor såsom lån till bolaget. Beträffande användningen

av återstående del av anslaget förklarade Kungl. Maj:t sig framdeles vilja

meddela beslut. Emellertid har något beslut angående nämnda återstod sedermera

icke fattats, varför dispositionsrätten till anslaget förfallit.

På förslag av Kungl. Majit (prop. nr 261:1943) anvisade därefter 1943

års riksdag (skr. nr 343) ett anslag av 100 000 kronor till förvärv av bolagets

aktier. Samtidigt medgav riksdagen att bolaget tills vidare från och med den

15 maj 1942 befriades från skyldigheten att gälda ränta och amortering å

nyssnämnda statslån, vars kapitalbelopp då uppgick till 383 500 kronor. Aktierna

i bolaget förvärvades sedermera av staten. 1 enlighet med riksdagens

beslut (skr. nr 468: 1943) avskrevs i samband därmed i statens räkenskaper

värdet av aktierna.

För budgetåren 1943/44—1945/46 lämnades statligt stöd åt aktiebolaget

Ceaverken även i form av särskilda anslag till dels upprätthållande av bolagets

drift och dels vissa forskningsarbeten. För nästkommande budgetår har

emellertid anslag beviljats bolaget endast för sistnämnda ändamål (1946 års

statsverksprop. X H. T. p. 47; r. skr. nr 10 p. 40).

Såsom jag anförde vid anmälan i statsrådet av sistnämnda ärende förklarade

aktiebolaget Ceaverken i sin petitaskrivelse år 1945, att bolaget icke ansåge

sig behöva något driftsanslag för budgetåret 1946/47. Däremot hemställde

bolaget i skrivelsen, förutom örn anslag för fortsatta forskningsarbeten,

bl. a. även om ett anslag för bestridande av kostnaden för viss utredning rörande

utvidgning av bolagets anläggningar m. m. Jag uttalade beträffande

sistnämnda anslag bl. a. att de talrika problem som uppdragits i bolagets

hemställan vore av så komplicerad natur, att de icke kunde avgöras utan en

närmare utredning. I främsta rummet borde förutsättningarna för en fortsatt

drift klarläggas. En dylik utredning borde försiggå i tre etapper. I den första

etappen borde utredas omfattningen av beredskapsbehovet för militära ändamål

samt andra sjukvårdsändamål än militära såväl vad beträffar arten av

produkterna som kvantiteterna. Härvid borde hänsyn tagas till möjligheterna

för lagring respektive produktion inom landet av råvaror och halvfabrikat.

Vidare borde förutsättningarna för avsättning av bolagets produkter i fredstid

undersökas. Beroende på resultatet av dessa undersökningar kunde olika

alternativ uppställas för fabrikens kapacitet, varefter i den andra etappen

borde upptagas de för anläggningarna nödvändiga tekniska och ekonomiska

utredningarna. Härefter skulle som tredje och sista etapp komma bedömningen

av företagets räntabilitet och beräkning av de eventuella kostnader

som en beredskap på detta område kunde komma att medföra. I samband

därmed och under förutsättning att utredningarna gåve till resultat att bolaget

borde fortsätta sin verksamhet, borde en finansiell rekonstruktion av bolaget

företagas. Under hänvisning till att första etappen av den av mig skisserade

utredningen redan påbörjats inom handelsdepartementet samt att resultatet

därav borde inväntas, innan den av bolaget ifrågasatta utredningen

verkställdes, förklarade jag mig icke då kunna förorda det av bolaget begärda

anslaget för utredningskostnader.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Nyssnämnda inom handelsdepartementet igångsatta utredningsarbete har

sedermera slutförts. Arbetet, som skett i samråd med ledningen för aktiebolaget

Ceaverken och olika myndigheter, har avsett att utröna landels fredsoch

krigsbehov av ljuskänsligt fotografiskt material. Med ledning av denna

utredning har försvarets fabriksstyrelse efter samråd med representanter

för bolaget företagit preliminära beräkningar av de ungefärliga kostnaderna

för utökande av bolagets produktionskapacitet till betryggande försvarsberedskap.

A id dessa beräkningar, som i viss mån kunna anses motsvara

andra etappen i det nyss berörda utredningsprogrammet, har hänsyn tagits

till olika alternativ beträffande anläggningarna. Fabriksstyrelsen har sålunda

beräknat kostnaderna dels för en helt ny anläggning, nedsprängd

i berg, och dels för den nuvarande fabrikens komplettering med en skuggfabrik,

varvid graden av dennas färdigställande varierat.

Ordföranden i styrelsen för aktiebolaget Ceaverken, civilingenjören Rolf

Steenhoff, och verkställande direktören i bolaget, Lars Högström, ha därefter

verkställt vissa undersökningar, som närmast falla inom ramen för den

tredje av förut angivna utredningsetapper. Dessa undersökningar ha avsett

räntabiliteten av bolagets rörelse under fredsförhållanden ävensom åtgärder,

sorn kunna anses erforderliga med hänsyn till bolagets nuvarande situation.

Resultatet av undersökningarna föreligger i två den 19 och den 27 mars 1946

dagtecknade promemorior. Sammanfattningsvis har däri anförts följande.

Bolagets ledning har under krigsåren sett som sin primära uppgift att tillhandahålla

sjukhusen och de militära förvaltningarna visst ljuskänsligt material.

Denna uppgift synes numera, sedan importmöjligheter ånyo börjat

yppa sig, vara i huvudsak fullgjord. Därest statsmakterna anse, att betryggande

försvarsberedskap på ifrågavarande område, som upprepade gånger

krävts av berörda militära och civila myndigheter, och varom riksdagen uttalat

sin förhoppning vid beviljandet av statslån till bolaget, nu bör komma

till stånd, torde det vara av största betydelse, att bolaget fortsättningsvis

bedriver sin rörelse. Istandsättandet av en planerad eller delvis uppbyggd

försvarsberedskapsanläggning torde nämligen, med den egenartade och ömtåliga

fabrikation, det här gäller, endast kunna baseras på en i verksamhet

befintlig rörelse med dess kadrer av specialister och tränad personal. Sak

samma gäller för den händelse avgörandet av frågan om en försvarsberedskapsanläggning

anses böra uppskjutas. Genom bolagets fortsatta verksamhet

under mellantiden skulle i detta fall de tekniska möjligheterna bevaras

och förstärkas^ att framdeles genom utbyggnad av bolagets anläggning förskaffa

landet åsyftad försvarsberedskap.

Förutsättningen för fortsatt verksamhet under nu inträdda fredsförhållanden

synes emellertid vara, att bolaget dels erhåller tekniska möjligheter

att väsentligt vidga sitt produktionsprogram, dels beredes vissa lättnader i

ekonomiskt avseende.

Utredningsmännen vilja icke underlåta alf påtala risken för ekonomiska

förluster vid fortsatt drift, därest bolaget icke skulle kunna hävda sig mot

utländsk konkurrens. När utredningsmännen likväl räkna med att möjligheter

föreligga på basis av företagets under åren samlade erfarenbeter att

uppbygga en bärkraftig, inhemsk fotokemisk industri, är denna uppfattning

grundad på följande förhållanden. Företaget kan numera framställa produkt

ler. som den svenska marknaden är i stort och stigande behov av. Sedan

under krigsåren utomordentligt besvärande tekniska problem blivit lösta,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

är vidare bolagets produkter av konkurrenskraftig kvalitet. Slutligen synes

bolaget vid en omsättning, som icke torde ligga utom möjligheternas gräns

att uppnå, i stånd att marknadsföra dessa produkter till konkurrenskraftiga

priser.

Styrelsen för aktiebolaget Ceaverken har därefter i skrivelser den 29 mars

och den 8 april 1946 framlagt förslag om utbyggnad av bolagets nuvarande

anläggning och örn finansiell rekonstruktion av bolaget.

I skrivelsen den 29 mars 1946 har styrelsen uttalat, att den inom handelsdepartementet

verkställda utredningen rörande behovet av ljuskänsligt fotografiskt

material utvisade, att kapaciteten hos bolagets fabrik måste högst

väsentligt utökas för att beredskapsbehovet skulle fyllas. 1 idare framginge

av de kostnadsberäkningar, som utförts av försvarets fabriksstyrelse, att betydande

investeringar skulle bliva ofrånkomliga för att en sådan utökad

kapacitet skulle kunna elmås. Bolagsstyrelsen förutsatte med hänsyn till ovissheten

beträffande bolagets avsättningsmöjligheter att i varje fall under en

tid framåt avsättning knappast kunde erhållas för bolagets produkter utöver

vad kapaciteten vid den nuvarande fabriken medgåve. Med hänsyn härtill

torde, örn fabriken utökades till full beredskapskapacitet, det för detta ändamål

erforderliga kapitaltillskottet knappast, i varje fall under den närmaste

tiden, komma att bliva räntabelt. Det torde icke ankomma på styrelsen

att göra något uttalande i frågan huruvida ur beredskapssynpunkt en

utbyggnad av kapaciteten trots detta borde äga rum. Örn en utvidgning skulle

beslutas, ville styrelsen emellertid framhålla angelägenheten av att beredskapsfabriken

förlädes till bergrum.

Styrelsen har i fortsättningen framhållit, att sedan styrelsens petitaskrivelse

för nästkommande budgetår avlåtits, vissa förhållanden inträffat, vilka

i hög grad komme att påverka driftsresultatet. Hittills hade bolagets fabrik

så gott som helt och hållet varit inriktad på tillverkning av röntgenfilm och

röntgenpapper. Marknadspriset på röntgenfilm hade, trots att under kriget

betydande höjningar av råvarupriserna ägt rum, den 1 januari 1946 sänkts

med 20 procent. Då brist för närvarande rådde på röntgenrör, och sådana

rör bleve föremål för större förslitning vid användning av röntgenpapper än

vid användning av röntgenfilm, hade fredsförbrukningen inom landet av

röntgenpapper avsevärt minskats. Med hänsyn härtill syntes de narmaste

framtidsutsikterna för bolagets verksamhet mera ovissa än vad styrelsen

förutsatt i sin petitaskrivelse. Styrelsen vore numera tveksam huruvida rure - sen under innevarande räkenskapsår kunde drivas utan förlust.

I fortsättningen har styrelsen berört de undersökningar, som verkställts av

styrelsens ordförande och verkställande direktören i bolaget och för vilkas

resultat redogörelse lämnats i förut angivna båda promemorior. Styrelsen har

därvid framhållit att den prissänkning på röntgenfilm, som styrelsen omnämnt

i det föregående, beaktats i kalkylerna. Vidare har styrelsen påpekat,

att medan marknadspriserna varit föremål för ytterst obetydliga förändringar

sedan tiden före kriget, råvarupriserna och arbetslönerna under kriget

högst väsentligt stegrats. I anslutning härtill har styrelsen anfört följande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

5

Stora svårigheter föreligga naturligen att bedöma avsättningsmöjligheterna

för de produkter, vilka kunna produceras inom fabriken. Vid kalkylernas

uppgörande har räknats med olika produktionsalternativ, varvid vunna erfarenheter

beträffande tillverkning av röntgenlilm och röntgenpapper under

bolagets hittillsvarande femåriga verksamhet beaktats. Vissa av alternativen

innefatta icke blott tillverkning av sistnämnda produkter, vartill tillverkningen

hittills huvudsakligen begränsats, utan även andra tillverkningar än

för försvars- och sjukvårdsändamål, exempelvis vanligt fotografiskt papper,

som ju nu helt importeras. Härigenom skulle förutsättningar skapas för att

motverka minskningar i avsättningen av de produkter, vilka hittills tillverkats

inom företaget. En dylik omställning är emellertid förenad med stora

ovisshetsmoment, varjämte de med upparbetande av en marknad för dessa

nya produkter förenade kostnaderna torde komma att bliva betydande. I

samband med upptagandet av nya tillverkningar måste även ett fortlöpande

forskningsarbete inriktat på dessa produkter igångsättas. Örn statsmakterna

anse, att verksamheten skall fortsätta, kommer styrelsen att påskynda denna

omställning genom en intensifiering av försäljningsverksamheten.

Trots svårigheterna att bedöma avsättningsmöjligheterna med den därav

följande ovissheten rörande driftsresultatet synes det dock styrelsen, som örn

rörelsen, vilken ur beredskapssynpunkt anses vara för landet synnerligen

betydelsefull, borde få bedrivas under en tid framåt, varvid erfarenheter

under fredsdrift komma att vinnas till stöd för ett senare bedömande av driften

i fortsättningen. Enligt styrelsens mening böra möjligheterna av att åt

landet bevara de stora erfarenheter, vilka samlats under bolagets hittillsvarande

verksamhet, och att under fredsförhållanden i produktiv drift utnyttja

de icke obetydliga i verksamheten investerade statsmedlen, icke lämnas

oprövade. Tillvaron av ett svenskt företag för tillverkning av ljuskänsligt

fotografiskt material kan även lia en prisreglerande betydelse, något som

torde lia bestyrkts av under krisåren vunna erfarenheter. Med hänsyn till

svårigheterna att under de ovissa förhållanden, varunder bolaget arbetar,

bibehålla den yrkesskickliga personalen bör, örn rörelsen skall fortsättas, beslutet

härom innefatta en garanti för fortsatt drift under en icke alltför kort

tid, förslagsvis två år. I detta sammanhang får styrelsen framhålla angelägenheten

av att statliga och kommunala myndigheter och institutioner,

vilka förbruka produkter, som falla inom bolagets tillverkningsområde, i

mesta möjliga mån använda bolagets tillverkningar, försåvitt dessa produkter

ilga för användningen lämpliga egenskaper.

Styrelsen har i skrivelsen den 29 mars 1946 vidare uttalat, att bolaget till

följd av det utökade och delvis för civil marknad omlagda fabrikationsprogrannnet

vore i trängande behov av utökning av sina lokaler, främst utrymmen

för laboratorie- och lagerändamål. Den nuvarande lokalbristen hade

medfört stora svårigheter i arbetet. Med hänsyn härtill och då den ifrågasatta

omställningen till andra tillverkningar förutsatte nya forskningsarbeten

med därmed följande krav på ökade utrymmen ävensom ytterligare behov

av lagerlokaler, funne styrelsen det nödvändigt att, örn rörelsen över huvud

skulle kunna bedrivas under någon lid framåt, en viss tillbyggnad konin)e

till stånd. Kostnaderna härför hade beräknats lil! omkring 175 000 kronor.

Enligt den förut angivna promemorian den 19 mars 1946, upprättatl av

styrelsens ordförande och bolagets verkställande1 direktör, fördelar sig nämnda

belopp med 1.50 000 kronor på byggnadsarbeten och 45 000 kronor på

komplettering och anskaffning av instrument- och maskinutrustning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

I fråga om bolagets finansiella ställning har styrelsen i skrivelsen den 29

mars 1946 anfört bl. a. följande.

Med nuvarande aktiekapital å 100 000 kronor har bolaget mycket begränsade

möjligheter att från år till annat balansera eventuella förluster på rörelsen.

Hittills har förlusttäckningen skett genom att för varje år å riksstaten

uppförts ett reservationsanslag för ändamålet. Så kan naturligen ske även

i fortsättningen men då det såsom framgår av det föregående icke låter sig

göra att med någon grad av sannolikhet bedöma driftsresultatet i förväg,

måste i så fall anslaget givas förslagsanslags natur, varigenom ett överskridande

av anslagsbeloppet möjliggöres. För alt eliminera dessa svårigheter

kan även tänkas en finansiell rekonstruktion av bolaget. Styrelsen vill framhålla

önskvärdheten av att om möjligt någon avskrivning av bolagets skulder

äger rum, i första hand då den ränta å statsskulden, från vars gäldande

bolaget tills vidare är befriat. Härigenom skulle en välbehövlig sanering av

balansräkningen äga rum.

I anslutning härtill har styrelsen uttalat, att styrelsen förutsatte att örn

bolagets rörelse skulle fortsättas, medel även efter budgetåret 1946/47 under

den tid verksamheten varade ställdes till förfogande för forskningsändamål

i ungefär samma omfattning som hittills.

I skrivelsen den 8 april 1946 har styrelsen framlagt preciserat förslag till

finansiell rekonstruktion av bolaget och för ändamålet hemställt om anslag

å sammanlagt 583 500 kronor. Styrelsen har i skrivelsen till en början

beträffande bolagets ställning den 31 december 1945 hänvisat till styrelsens

vid skrivelsen fogade preliminära förvaltningsberättelse jämte vinstock

förlusträkning och balansräkning.

Av förvaltningsberättelsen torde jag här få återgiva följande.

På grund av svårigheten med visst råmaterial för filmtillverkningen har

produktionen av röntgenfilm under året minskats. Detta kompenserades dock

till fullo av en avsevärd ökning av röntgenpappersproduktionen. Den under

större delen av året kännbara bristen på importerad röntgenfilm medförde

nämligen en oväntat stor efterfrågan på röntgenpapper vilken bolaget helt

hade att täcka.

Under året har bolaget kunnat glädja sig åt en betydande försäljning av

elektrokardiografpapper, en produkt vars upptagande i tillverkningen styrelsen

omnämnt i föregående års förvaltningsberättelse. Härutöver har även

ökade kvantiteter ljuskänsligt fotografiskt papper för olika ändamål vunnit

avsättning. Den totala tillverkningen har alltså under året kunnat bedrivas

i avsevärt vidgad omfattning mot föregående år.

Det sedan flera år under professor The Svedbergs ledning vid Fysikalisk-Kemiska

Institutionen i Uppsala bedrivna forskningsarbetet avseende vissa

råvaror för röntgenfilmframställning har under året avslutats, ehuru bearbetning

av de erhållna resultaten ännu pågår. Styrelsen räknar med att

de vunna resultaten av detta forskningsarbete skall ge ökade möjligheter till

en försvarsberedskap på ifrågavarande område.

Omfattande experiment och försökstillverkning har även bedrivits för

utnyttjande av svenskt papper som underlag för vissa av bolagets tillverkningar.

I viss utsträckning har bolaget också under kritiska perioder med

avseende på råvaruimport kunnat tillgodose efterfrågan på fotografiskt papper

med hjälp av inhemskt råmaterial.

Bolagets ledning har under krigsåren sett som sin primära beredskapsuppgift

att tillhandahålla sjukhusen och de militära förvaltningarna visst

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

7

ljuskänsligt material. Denna uppgift synes numera, sedan importmöjligheter

ånyo börjat yppa sig, vara i huvudsak fullgjord. Genom bolagets verksamhet

har sålunda — enligt uttalande från vederbörande försörjningsmyndighet

— den röntgendiagnostiska verksamheten vid sjukhusen kunnat uppehållas

utan större olägenheter.

Beträffande bolagets ställning vid årets utgång och resultatet av verksamheten

hänvisas till nedanstående balansräkning samt vinst- och förlusträkning.

Utöver de däri lämnade uppgifterna må följande anföras.

Avskrivningar å anläggningstillgångar ha före bokslutet verkställts med

sammanlagt 49 016 kr. enligt följande:

Maskiner och inventarier

15 % på anskaffningsvärdet.............. kr. 198 014 med kr. 29 702

Fastigheten

3 % på anskaffningsvärdet.............. kr. 144 674 » kr. 4 340

Tillner kningsrättigheter

10 % på anskaffningsvärdet.............. kr. 149 735 » kr. 14 974.

Varulagret har värderats efter samma principer som föregående år d. v. s.

till förkrigspriser.

I detta sammanhang får styrelsen framhålla, att genom brev den 30 juni

1943 Kungl. Majit förklarat, att bolaget tillsvidare från och med den 15

maj 1942 skall vara befriat från skyldigheten att gälda ränta och amortering

å bolagets statslån. Enligt styrelsens uppfattning är med hänsyn till

detta beslut bolaget helt befriat från skyldigheten att gälda ifrågavarande

ränta. Från statskontoret har emellertid gjorts gällande, att bolaget icke åtnjuter

sådan räntebefrielse utan att beslutet endast innebär, att ränta tills

vidare icke skall behöva utbetalas men att statens räntefordran åvilar bolaget

såsom skuld. Med hänsyn till sålunda rådande delade meningar har styrelsen

i årets balansräkning inom linjen upptagit den kumulerade räntan å

statslånet.

Bolagets vinst- och förlusträkning samt balansräkning äro av följande lydelse.

Vinst- och förlusträkning för år 1945.

Inkomster:

Försäljning .............................................. 580 283: 98

Räntor .................................................. 9: 98

Statsanslag:

Forskningsanslag ................ 1943—44 86:36

» 1944—45 40 000: —

» 1945—46 13 072:74

Driftsanslag 1944—45 10 000: —

* ................ 1945—46 10 000: — 73 159. 10

Kronor 653 453:06

Utgifter:

Tillverkningskostnader:

Arbetslöner ................................ 85 173: 49

Material ................................... 322 190:31

Tillverkningsomkostnader ................... 46 142:31 453 506:11

Allmänna omkostnader .................................. 60 641:55

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Forskningskostnader .................................... 53 159: 10

Fastighetsomkostnader .................................. 3 204: 20

Kassarabatter........................................... 8 132: 21

Skatter................................................. 419: 70

Omsättningsskatt ........................................ 23 815:65

Avskrivningar:

Fastigheten.................................. 4 340:24

Maskiner o. inventarier ...................... 29 702:04

Tillverkningsrättigheter ...................... 14 973: 58 49 015: 86

Årets vinst........................................ 1 558: 88

Kronor 653 453: 06

Balansräkning 31 december 1945.

Tillgångar:

Tillverkningsrättigheter .................................. 86 552: 84

Fabriksfastigheten....................................... 126 411:95

Maskiner och inventarier................................. 61 044: 73

Råvaror och fabrikat .................................... 93 955:

Diverse debitorer........................................ 72 093:05

Driftsanslag 1945—46 ej uppburet ........................ 10 000: —

Forskningsanslag 1945—46 ej uppburet.................... 13 072:74

Banktillgodohavande .................................... 79 593: 19

Postgiro................................................ 14 281:93

Kassabehållning .................................. 1 165: 82

Kronor 558 171: 25

Skulder:

Aktiekapital ............................................ 166 000:

Reservfond ............................................ 586:87

Reverslån .............................................. 583 500:

Diverse kreditorer ...................................... 70 156: 65

Omsättningsskattekorrektiv .............................. 2 369:05

Årets vinst............................................. 1 558: 68

Ställda panter:

Fastighetsinteckningar .................... 150 000: —

Förlagsinteckningar....................... 250 000: —

Ansvarsförbindelser:

Beräknad upplupen ränta å skuld till statsverket

jfr Kungl, brev den 3% 1943 .......... 69 402: 85

Garantiförbindelse i Arbetsgivareföreningen .. 5 000: —

474 402: 85_

Kronor 558 171:25.

Anmärkas bör i detta sammanhang att den i räkenskaperna förekommande

posten »Tillverkningsrättigheter» till största delen utgöres av bolagets experimentkostnader

under begynnelseåren.

I skrivelsen den 8 april 1946 har styrelsen därefter anfört följande.

Syftemålet med rekonstruktionen av bolaget är dels att genom ökning av

lånet. Förslaget avser följande åtgärder.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

9

Aktiekapitalet ökas genom nyteckning från nuvarande kr. 100 000 till kr.

600 000. Av härför erforderliga kr. 500 000 inbetalas kr. 300 000 å statslånet

medan av resterande kr. 200 000 kr. 175 000 skulle användas till viss utbyggnad

av den nuvarande fabriken och kr. 25 000 tillföras i likvida medel.

Återstoden av reverslånet, kr. 83 500, efterskänkes och avskrivning å kontot

Tillverkningsrättigheter företages med motsvarande belopp.

För genomförande av ovan föreslagna finansiella rekonstruktion skulle

sammanfattningsvis erfordras följande anslag av statsmedel under budget
-

året 1946/47.

För nyteckning av aktier.............................. kronor 500 000

För bortskrivning av resterande skuld till statsverket .... » 83 500

Kronor 583 500.

Efter att i det följande ha berört de divergerande uppfattningarna hos

styrelsen och statskontoret i fråga örn bolagets ränteskuld till staten har styrelsen

uttalat, att därest en ränteskuld skulle anses föreligga, densamma

borde bortskrivas i sammanhang med bolagets finansiella rekonstruktion.

Över styrelsens skrivelser den 29 mars och den 8 april 1946 ha efter remiss

utlåtanden avgivits av fullmäktige i riksgäldskontoret, chefen för försvarsstaben,

försvarets fabriksstyrelse, statskontoret, medicinalstyrelsens materielnämnd,

rikets allmänna kartverk samt kommerskollegium. Vid kommerskollegii

utlåtande har fogats av kollegium infordrat yttrande från Sveriges kemiska

industrikontor.

Rörande bolagets betydelse ur beredskapssynpunkt understryker

chefen för försvarsstaben, medicinalstyrelsens materielnämnd och rikets allmänna

kartverk under hänvisning till tidigare gjorda uttalanden i frågan

nödvändigheten av en beredskap på detta område.

Chefen för försvarsstaben anser det angeläget att bolaget beredes möjlighet

att fortsätta sin med hänsyn till försvarsberedskapen betydelsefulla verksamhet.

Materielncimnden framhåller, att någon tvekan knappast torde råda örn

angelägenheten av att söka bibehålla en industri, vars produkter i händelse

av landets avspärrning från utländska handelsförbindelser vore av största

betydelse för landets sjukvård. Bolagets kapacitet som beredskapsindustri

finge anses ådagalagd genom de vunna produktionsresultaten beträffande

röntgenpapper och röntgenfilm samt elektrokardiografpapper. Nämnden anför

vidare härom.

Att under loppet av fem å sex år under samtidigt experiment- och forskningsarbete

och i övrigt svåra förhållanden nå upp till ett tillverkningsresultat,

som innebär att behovet av röntgen- och elektrokardiografpapper kunnat

täckas till fullo och av röntgenfilm till en femtedel i ett land som Sverige

med dess höga sjukvårdsstandard och slöra krav på sjukvårdsmateriel, måste

anses framgångsrikt.

En beredskap avseende full behovstäckning synes av ekonomiska skäl med

hänsyn till nödvändiga avväganden mellan utgifter för dessa och många

andra kanske vikligare militära beredskapsändamål icke genomförbar. Man

torde emellertid kunna ernå en förhållandevis tillfredsställande beredskap

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Majlis proposition nr 303.

även utan sistnämnda målsättning. Att ange graden av denna i relation till

bolagets nuvarande kapacitet ställer sig mycket svårt, men materielnämnden

förmodar att redan med en fördubbling av kapaciteten det mest angelägna

behovet skulle vara tillgodosett. Härvid förutsättes, att en tillfredsställande

upplagring av såväl färdigfabrikat som råvaror verkställes redan i fredstid

och att i mån av behov konsumtionsbesparande åtgärder vidtagas i möjligaste

mån.

Rikets allmänna kartverk anför bl. a. följande.

Under krig och förstärkt försvarsberedskap förutsättes kartverkets verksamhet

bliva i huvudsak omlagd, bland annat för forcerad framställning på

fotogrammetrisk väg av militära specialkartor. Om importmöjligheterna av

ljuskänsligt material då helt eller delvis avskäras, kan detta medföra synnerligen

allvarliga konsekvenser beträffande denna kartframställning, vilket

kartverket erfarit under de två å tre senaste åren, då kartverket endast med

betydande svårigheter lyckats anskaffa erforderligt ljuskänsligt material för

att kunna hålla verksamheten i gång. Tilläggas kan, att det fortfarande råder

total brist på visst fotografiskt material.

Med hänsyn till det anförda är det ur kartverkets synpunkt betydelsefullt

att en industri för framställning av fotografiskt material finnes inom landet.

Skola emellertid kartverkets arbeten vara tryggade ur beredskapssynpunkt

även vid en längre avspärrning av importen av fotografiskt material, måste

en inhemsk industris tillverkning omfatta icke blott användbart fotografiskt

papper — såsom redan nu är fallet beträffande AB Geaverken — utan även

framställning av film och plåtar av motsvarande slag, som kartverket använder

vid sina flygfotograferingar och bearbetning av fotomaterialet.

Sveriges kemiska industrikontor framhåller i sitt yttrande, att ställning

knappast kunde tagas till frågan om Ceaverkens framtida verksamhet ur

andra än rena beredskapssynpunkter. Industrikontoret anför vidare bl. a.

följande.

Å andra sidan måste givetvis just dessa synpunkter här tillmätas synnerligen

stor vikt, då ju en brist på röntgenmaterial och annat fotografiskt material

skulle kunna få vittgående följder för i första hand den militära och

civila sjukvården samt flygvapnets och kartverkets spanings- och kartläggningsarbete.

Även på flera andra områden skulle svårigheter uppkomma. Sålunda

visar det sig just nu, att Ceaverkens tillverkning av papper för elektrokardiogram

inom sjukvården och oscillografpapper för exempelvis Asea blivit

värdefull, när importen av dylikt material för tillfället synes vara otillräcklig.

Samtidigt som Ceaverkens hittillsvarande verksamhet skänkt landet en viss

grad av beredskap på detta viktiga område, måste man dock tyvärr konstatera,

att tillverkningen i rätt stor utsträckning bygger på råvaror, som i varje

fall hittills importerats. Särskilt gäller detta underlagsfilmen, vilken helst

bör tillverkas av cellulosaacetat. För att uppnå en fullständigare beredskap

borde man därför helst även tillverka cellulosaacetat inom Sverige, men en

sådan tillverkning har i varje fall hittills ej ansetts vara ekonomiskt bärkraftig.

Om man anser det nödvändigt att skapa en verklig försvarsberedskap i

fråga örn fotografiskt material, så måste man därför sannolikt taga ställning

till flera svårlösta frågor och en uppläggning efter större linjer kommer säkerligen

att förutsätta en investering av kanske flera miljoner kronor.

Då hela frågan sålunda vore av ganska renodlad beredskapskaraktär,

framhåller industrikontoret i fortsättningen, syntes det vara riktigast, att

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

11

den loges upp till behandling i första hand inom den riksnämnd för ekonomisk

försvarsberedskap, som kunde komma att tillsättas. Härigenom skulle

kunna vinnas en samordning med andra liknande beredskapsfrågor.

Beträffande 1) olagets freds produktion uttalar försvarets fabriksstyrelse,

att den på utbyggnad av fabriken belöpande byggnadskostnaden,

vilken enligt under hand till styrelsen lämnad uppgift utgjorde 120 000 kronor,

under de av bolaget angivna förutsättningarna syntes rimlig samt att

styrelsen ur de synpunkter styrelsen hade att företräda icke hade något att

erinra beträffande framställningen i övrigt.

Det må i detta sammanhang anmärkas, att enligt uppgift från fabriksstyrelsen

nämnda belopp 120 000 kronor icke inbegriper en post å 10 000 kronor,

som avser vissa inredningsarbeten och som ingår i den i promemorian

den 19 mars 1946 angivna byggnadskostnaden 130 000 kronor.

Medicinalstyrelsens materielnämnd framhåller, att de förhållanden, varunder

bolaget hittihs verkat, helt naturligt avveke mycket från dem, som kunde

förväntas under fredsmässiga förhållanden och som till en del redan inträtt,

bl. a. i och med de ökade importmöjligheterna och ändrade priserna på

världsmarknaden. Alla skäl syntes därför tala för bolagets förslag att bolaget

bereddes ekonomiska möjligheter för att under viss tidsrymd få pröva sig

fram under de ändrade betingelserna. I anslutning härtill yttrar nämnden.

Hur lång tid, som bör utmätas för detta ändamål, är en bedömningsfråga,

som är beroende bl. a. av den tid, som åtgår för den tillärnade nybyggnaden

och erforderlig nyanskaffning av maskinell utrustning. Materielnämnden finner

i likhet med bolaget att tiden i varje fall icke bör vara kortare än två år

och ifrågasätter starkt en förlängning till tre år. Det torde få förutsättas, att

en eventuell nybyggnad tillkommer med all möjlig skyndsamhet och att byggnaden

icke blir mera kostnadskrävande än som oundgängligen är nödvändigt.

Materielnämnden anför vidare, att det vore ett viktigt intresse, att tillverkningen

av röntgenmaterial icke undanskymdes av andra varor tillhörande bolagets

bransch, även örn tillverkningen av dessa kunde vara ekonomiskt mera

givande. Det måste beaktas, att tillverkningen av röntgenfilm och röntgenpapper

ur allmännyttig synpunkt vore betydligt viktigare och ur tekniska

produktionssynpunkter svårare än tillverkningen av vanligt fotografiskt

papper och film. Nämnden yttrar i fortsättningen.

Bolaget har i sin framställning påpekat angelägenheten av att statliga och

kommunala institutioner, vilka förbruka produkter, som falla inom bolagets

tillverkningsområde, i mesta möjliga mån använda bolagets tillverkningar,

försåvitt dessa produkter äga för användningen lämpliga egenskaper. Detta

synes materielnämnden, åtminstone i vad tillverkningen gäller fotografisk

materiel för sjukvårdsändamål, vara mycket beaktansvärt med hänsyn till såväl

den därmed förenade nödvändigheten för bolaget att vidmakthålla en fullgod

och en med de utländska fabrikaten i möjligaste mån jämbördig kvalitet

i den fortlöpande tillverkningen som till de ekonomiska synpunkterna.

Materielnämnden har också tidigare under hand med bolagets verksledning

diskuterat olika avsättningsmöjligheter i linje med de av bolaget nu föreslagna

och har sig därjämte bekant alt frågan förts på lal mellan bolagsledningen

och representanter för den största sjukhushuvudmannaorganisationen i landet,

svenska landstingsförbundet.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Att föranstalta om viss avsättning av den inhemska varan å de statliga

sjukhusen borde icke vara förknippat med större svårigheter. Då emellertid

dessa inrättningars behov endast utgör en ringa del av det svenska sjukhusväsendets

totalbehov, synes en överenskommelse i en eller annan form böra

komma till stånd mellan bolaget å ena sidan samt svenska landstingsförbundet

och svenska stadsförbundet å den andra i syfte att trygga avsättningen

av bolagets produkter å dessa huvudmannaorganisationer underställda sjukhus.

Materielnämnden anser berörda organisationers intresse av ett säkerställande

av den svenska tillverkningen böra vara så stort, att en lösning av

frågan bör kunna påräknas genom frivilliga överenskommelser, även örn en

sådan lösning, med hänsyn till möjligen föreliggande svårigheter för organisationerna

att för de olika sjukhusen träffa bindande överenskommelser

örn användning av viss sjukvårdsmateriel, icke skulle komma att innebära

annat än rekommendationer åt sjukhusen-förbrukarna i visst hänseende.

En självklar förutsättning för att bolaget skall på antytt sätt kunna tillförsäkras

avsättningsgaranti för sina produkter är, såsom bolaget själv angivit,

att dessa fylla de krav, som den medicinska sakkunskapen ställer i avseende

å kvaliteten. Bolaget torde därför, jämväl i sitt eget intresse, böra

underkasta sig den fortlöpande kvalitetskontroll, som kan anses erforderlig.

Rikets allmänna kartverk framhåller de svårigheter, som torde uppstå på

grund av konkurrensen från de stora utländska företagen inom branschen

med deras betydande resurser för utexperimenterande och tillverkning av

nya, förbättrade produkter av fotografiskt material av skilda slag. I fortsättningen

yttrar kartverket.

Med hänsyn härtill och för att kunna för svenska behov tillgodogöra sig

dessa utländska framsteg på det fotografiska området synes kunna ifrågasättas,

huruvida icke ttt samarbete med exempelvis den amerikanska firman

Kodak skulle kunna genom förhandlingar åstadkommas. Kartverket avser

härmed den tänkbara möjligheten att denna världsomfattande firma skulle

kunna inom Sverige upptaga dylik tillverkning eller medgiva ett svenskt företag

att på licens utföra firmans tillverkningar härstädes. Kartverket saknar

möjlighet att bedöma, om en sådan lösning av frågan är framkomlig,

men har dock velat fästa uppmärksamheten på detta alternativ till frågans

lösning. Sannolikt skulle icke obetydliga kostnader för forskning och experiment

härigenom inbesparas. Under nuvarande förhållanden och då den

tyska kemiska industrien på det fotografiska området under lång tid torde

vara ur räkningen, synes det kartverket ej heller otänkbart att exempelvis

Kodak skulle finna med sina intressen förenligt att upprätta en fabrik inom

Sverige, givetvis ej enbart för tillgodoseende av svenska behov utan även för

export till de nordiska länderna m. fl.

Under hänvisning till den inom handelsdepartementet utförda utredningen

rörande bolagets verksamhet anser sig kommerskollegium för närvarande endast

böra uttala, att därest ifrågavarande utredning gåve vid handen, att det

ur beredskapssynpunkt vore önskvärt och av behovet påkallat att bolagets

fortsatta verksamhet tryggades, kollegium i princip icke hade något att erinra

mot att bolaget genom statens medverkan bereddes möjlighet härtill.

Sveriges kemiska industrikontor uttalar i sitt yttrande, att kontoret funne

det vara olyckligt om aktiebolaget Ceaverken i avvaktan på en större utredning

bleve tvunget att arbeta under så pressade förhållanden, att bolaget ej

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

13

kunde bibehålla den personal och de erfarenheter, som nu funnes tillgängliga.

Det gällde här ett område av den kemiska tekniken, där Sverige endast

hade mycket begränsad tillgång på sakkunskap. Örn Ceaverken finge möjlighet

att fortsätta sin verksamhet i ungefärligen nuvarande omfattning under

ytterligare ett eller två år, kunde därvid möjligen utrönas, om och i vilken

grad de svenska produkterna — och då särskilt vanlig fotografisk fihn —

kunde vinna avsättning under fredsförhållanden. Denna erfarenhet kunde

bliva av värde, när det gällde att taga ställning till frågan örn en eventuell

större beredskapsanläggning. Under förutsättning att myndigheterna ansåge

det nödvändigt att nu eller senare skapa en verksam eller förpuppad bex-edskapsindustri

inom förevarande område, ansåge sig industrikontoret ej böra

avstyrka, att bolaget erhölle begärda anslag.

Fullmäktige i riksgäldskontoret och statskontoret, vilka särskilt yttrat sig

örn bolagets finansiella rekonstruktion, utgå därvid från

förutsättningen att det ur beredskapssynpunkt ansåges betydelsefullt eller

nödvändigt att bolaget bereddes möjlighet att åtminstone tills vidare vidmakthålla

sin verksamhet.

Fullmäktige i riksgäldskontoret yttra, att de ej funnit anledning till erinran

mot bolagets förslag i sådant avseende och tillstyrka sålunda, att för ändamålet

anvisades ett belopp av 583 000 kronor, varav 500 000 kronor, avsedda

för nyteckning av aktier, borde upptagas i kapitalbudgeten att utgå av lånemedel

och återstoden, avsedd för bortskrivning av en del av bolagets skuld

till statsverket, anvisas å driftsbudgeten.

Statskontoret uttalar, att i varje fall icke nu en finansiell rekonstruktion av

sådan omfattning, som bolaget i sin skrivelse den 8 april 1946 förordat, borde

vidtagas. Därmed syntes tills vidare böra anstå i avvaktan på resultatet av

nu pågående utredning angående bolagets räntabilitet och framtida bestånd.

Under tiden torde de ekonomiska stödåtgärderna från statens sida kunna begränsas

till att avse dels en höjning av aktiekapitalet från nuvarande 100 000

kronor till 300 000 kronor, varigenom bolaget för den i ärendet omförmälda

nybyggnaden skulle kunna disponera 175 000 kronor och härjämte tillföras

25 000 kronor i likvida medel, dels ock en nedskrivning lill 200 000 kronor

av återstående kapitalskuld, 383 500 kronor, av det till bolaget från fonden

för låneunderstöd utlämnade lånet, samt efterskänkande av den å lånet upplupna

räntan jämte medgivande, att återstående kapitalskuld, 200 000 kronor,

finge kvarstå räntefritt. Kungl. Majit torde därför böra föreslå riksdagen

att dels å riksstaten för budgetåret 1946/47 under kapitalbudgeten, fonden

för statens aktier, anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor för nyteckning

av aktier i bolaget, dels av berörda lån efterskänka såväl å lånet

upplupen ränta som ett kapitalbelopp av 183 500 kronor dels medgiva räntefrihet

för återstoden av lånet, 200 000 kronor, dels ock under anslaget för avskrivning

av oreglerade kapitalmedelsförluster anvisa för kapitalavskrivningen

erforderligt belopp.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Departements
chefen.

Innan jag närmare redogör för min granskning av styrelsens förslag, vill

jag i korthet erinra örn aktiebolaget Ceaverkens utveckling. Såsom framgår av

det föregående har statens intresse i företaget varit helt och hållet dikterat

av beredskapsskäl. Fabriksmässig tillverkning av röntgenfilm, röntgenpapper

och annat fotografiskt papper har icke tidigare förekommit i vårt land. Bolaget

har därför i stor utsträckning måst experimentera sig fram till godtagbara

kvaliteter. Ledningen har arbetat intensivt på att förbättra kvaliteten hos sina

produkter. Bolagets verkställande direktör har under hand meddelat, att bolaget

i kvalitetshänseende nu nått så långt att den under 1946 tillverkade röntgenfilmen

vöre jämställd med flera av de ledande utländska fabrikaten. Beträffande

röntgenpapperet förelåge enstämmiga uttalanden örn att dess kvalitet

vöre fullt tillfredsställande och väl kunde mäta sig med kvaliteten hos

utländska fabrikat. Kvaliteten hos bolagets elektrokardiografpapper ansåges

på fackmannahåll vara högre än hos motsvarande utländska fabrikat. Vad

anginge övrigt fotografiskt papper för tekniska och vetenskapliga ändamål,

såsom dokument-, förstorings-, kontakt-, kopierings- och oscillografpapper,

hade även dessa sorter i kvalitetshänseende kunnat väl hävda sig på den

svenska marknaden.

Bolagets tillverkning har under de gångna krisåren varit av mycket stor

betydelse för landets försörjning med ljuskänsligt material. Åtskilliga av remissmyndigheterna

ha understrukit vikten ur beredskapssynpunkt av att i

fortsättningen bibehålla en inhemsk fabrikation av de produkter bolaget framställer.

För ett bibehållande av fabrikationen som en beredskap talar också

den omständigheten, att enligt senaste erfarenheter råvaruproblemet ligger

väsentligt gynnsammare till än som tidigare antagits. Av de utredningar, som

företagits inom handelsdepartementet, framgår att bolagets nuvarande kapacitet

är otillräcklig för att fylla landets totala behov av ljuskänsligt material

under en avspärrning. Omfattande investeringar skulle därför bliva nödvändiga.

Emellertid har bolagets styrelse framhållit, att det knappast skulle vara

möjligt att under fredstid eller i varje fall under den närmaste tiden förränta

det kapital, som skulle erfordras för en anläggning med full beredskapskapacitet.

I följd därav anser jag att frågan om en sådan anläggning icke bör tagas

upp innan tillfälle lämnats bolaget att pröva sin konkurrensförmåga under

fria marknadsförhållanden. Frågan synes för övrigt icke böra lösas isolerat

utan i samband med en allsidig prövning av våra industriella och ekonomiska

försvarsberedskapsproblem i allmänhet.

Av den nyss lämnade redogörelsen för kvaliteten hos bolagets produkter

torde den slutsatsen kunna dragas att bolaget har vissa förutsättningar att

under fredsförhållanden hävda sig i konkurrens med utländska företag. Det

synes därför vara motiverat att lämna bolaget den prövotid på två år, som

styrelsen föreslagit i sin framställning. Därvid måste emellertid de villkoren

uppställas alt bolagets försäljning i fortsättningen sker efter rent kommersiella

principer och att de avtal, som möjligen kunna träffas med större avnämare

och varom piedicinalstyrelsens materielnämnd talat i sitt yttrande, icke giva

bolaget en monopolställning på marknaden. Vidare anser jag det vara lämp
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

15

ligt att bolaget knyter förbindelser nied utländska företag, i den mån detta

kan anses affärsmässigt betingat och beredskapsintressena därigenom icke bli

eftersatta.

Förutsättning för att bolaget skall kunna fortsätta sin verksamhet är att

bolagets lokaler utvidgas och dess maskinutrustning kompletteras. Kostnaderna

härför lia beräknats till 175 000 kronor. Investeringen torde vara nödvändig

och jag förordar därför densamma. Styrelsen har i anslutning till framställningen

om anslag för investeringen jämväl uttalat, att styrelsen förutsatte

att medel för bolagets forskningsarbete även i fortsättningen komme att beviljas.

Härtill vill jag i detta sammanhang endast anmärka, att det är av

stor betydelse att det pågående forskningsarbetet på förevarande område

fortsättes åtminstone så länge slutlig ståndpunkt icke tagits till bolagets framtid

ur beredskapssynpunkt.

Starka skäl tala för att en finansiell rekonstruktion av bolagets ställning

företages i samband med den ifrågasatta utvidgningen av bolagets anläggningar.

Såsom framgår av det tidigare anförda utgör kapitalbeloppet av bolagets

statslån 383 500 kronor. Från statskontoret har inhämtats att den

oguldna räntan å lånet den 30 juni 1946 beräknas uppgå till 78 990 kronor 35

öre. Enligt styrelsens förslag bör rekonstruktionen genomföras så att aktiekapitalet

ökas från 100 000 kronor till 600 000 kronor genom att dels 300 000

kronor av bolagets statslån omvandlas till aktiekapital och dels nytt kapital

å 200 000 kronor tillföres bolaget. Av sistnämnda belopp avser styrelsen

att använda 175 000 kronor till utvidgningen av anläggningarna och kompletteringen

av maskinutrustningen samt återstoden, 25 000 kronor, till förbättring

av bolagets likviditetsställning. Vidare föreslår styrelsen att resterande

del av statslånets kapitalbelopp eller 83 500 kronor efterskänkes. Det därigenom

frigjorda beloppet ämnar styrelsen använda till avskrivningar å posten

»Tillverkningsrättigheter» i bolagets räkenskaper. Slutligen hemställer

styrelsen att därest en ränteskuld till staten skulle anses föreligga, skulden

måtte avskrivas.

I detta sammanhang må erinras örn att statens industrikommission i den

framställning, som lag till grund för statsmakternas beslut örn övertagande

av aktierna i bolaget (se prop. nr 261: 1943), uttalade att det syntes vara

nödvändigt, att om bolagsformen bibehölles för företaget aktiekapitalet utökades

exempelvis genom statslånets omvandling eller att i varje fall en

sanering av bolagets balansräkning snarast ägde rum. Dåvarande departementschefen

förklarade vid anmälan av ärendet i statsrådet, att frågan örn

avskrivning å låneanslaget lämpligen borde upptagas först i samband med

en slutlig reglering av statens investeringar med anledning av de då rådande

krisförhållandena.

Bolagets nuvarande aktiekapital torde i förhållande till bolagets omsättning

och det främmande kapitalet i rörelsen vara alltför litet. Styrelsen har

i sin framställning påtalat svårigheterna att lill följd av det begränsade

aktiekapitalet balansera förluster från ett år till annat. Såsom nyss anförts

förordar jag styrelsens förslag örn nyinvestering å 175 000 kronor. Jag an
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

sluter mig även till förslaget att bolaget därutöver tillföres nytt kapital å

25 000 kronor till förbättring av bolagets likviditetsställning. Detta nya kapital

å sammanlagt 200 000 kronor bör lämpligen ställas till bolagets förfogande

genom aktieteckning. Även efter en sådan nyteckning synes emellertid aktiekapitalet

bliva alltför litet, särskilt med hänsyn till att viss risk föreligger

för förluster å rörelsen under övergången till fredsproduktion. På grund härav

anser jag mig böra biträda styrelsens förslag, att 300 000 kronor av statslånets

kapitalbelopp omvandlas till aktiekapital. Vidare förordar jag att återstoden

av nämnda kapitalbelopp, 83 500 kronor, efterskänkes. Jag förutsätter

därvid att beloppet användes på sätt styrelsen angivit i sin framställning,

nämligen till avskrivningar å posten »Tillverkningsrättigheter».

Vad slutligen angår styrelsens hemställan att ogulden ränta a statslånet

skall efterskänkas må anmärkas, att då statsmakterna år 1943 meddelade

beslut om räntebefrielse tills vidare, avsikten knappast kan ha varit, att

betalning sedermera skulle utkrävas av bolaget. Orsaken till nämnda beslut

torde ha varit, att vid den tidpunkten ställning icke kunde tagas till frågan

huruvida en sanering av bolagets finanser lämpligast skulle ske genom omvandling

av statslånet till aktiekapital eller genom efterskänkande av lånet.

Räntebefrielsen liksom befrielsen för bolaget från att tills vidare erlägga

amorteringar har sålunda varit avsedd som en temporär lösning av denna

fråga. Därest nu beslut fattas örn att statslånets kapitalbelopp delvis omvandlas

till aktiekapital och delvis efterskänkes, torde i samband därmed även

bolagets ränteskuld böra avskrivas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen att

dels till Teckning av ytterligare aktier i aktiebolaget Ceaverken

under kapitalbudgeten, fonden för statens aktier för

budgetåret 1946/47 anvisa ett investerings
anslag

av .............................. kronor 500 000.

dels av det bolaget ur fonden för låneunderstöd beviljade

statslånet efterskänka å lånet upplupen ränta ävensom ett

kapitalbelopp av 83 500 kronor,

dels ock till Avskrivning av ett aktiebolaget Ceaverken meddelat

statslån under huvudtiteln avskrivning av oreglerade

kapitalmedelsförluster för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag

av ................................ kronor 83 500.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Siegmund Vogel.

467911. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:441 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till teckning av ytterligare aktier i aktiebolaget Ceave s. 2 i texten
  2. SU 1946:217 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till teckning av ytterligare aktier i aktiebolaget Ceaverken m. m. s. 31 i texten