Sök i Ratio Lex

Med förslag till investeringsplan för budgetåret 1946/47

1946-05-24 · 20 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 20 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:308, Med förslag till investeringsplan för budgetåret 1946/47

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 308.

1

Nr 308.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till investeringsplan

för budgetåret 1946/47; given Stockholms

slott den 24 maj 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Majit

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24 maj

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, förslag till investeringsplan

för budgetåret 1946/47 och anför därvid följande.

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition

en beräknad investeringsplan för budgetåret 1946/47 jämte därtill

fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas

riksdagen. Samtidigt torde de hittills vunna erfarenheterna från tillämpningen

av det från och med budgetåret 1944/45 införda nya redovisningsförfarandet

böra beröras.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 308.

De nya redovisningsgrunderna.

I skrivelse den 30 april 1946 har riksräkenskapsverket avgivit berättelse

över riksbokslutet för budgetåret 1944/45. Ämbetsverket har därvid lämnat en

redogörelse över utfallet av den av 1944 års riksdag fastställda investeringsplanen

samt de bokföringsåtgärder, som nödvändiggjorts av den nya kapitalbudgetsuppställningen.

Därjämte har ämbetsverket berört frågan om vissa

smärre jämkningar och kompletteringar av redovisningsförfarandet. Emellertid

har riksräkenskapsverket ansett sig icke ännu ha vunnit sådan erfarenhet

av redovisningsförfarandet, att ämbetsverket vore i stånd att nu avgiva några

definitiva förslag i fråga om anordnandet av anslagsanvisnings- och redovisningsförfarandet.

Ämbetsverket har därför förordat att härmed finge anstå

till dess ytterligare erfarenhet vunnits.

I förenämnda redogörelse anför riksräkenskapsverket, att i samband med

bokslutets upprättande från vattenfallsstyrelsen framhållits, att vid den praktiska

tillämpningen, utformningen av kontrollsystemet m. m. framkommit

svårigheter, som finge anses tyda på att statsbokföringen och budgetkontrollen

icke medgåve ett fullt utnyttjande av den affärsmässiga rörelsefrihet beträffande

kapitalbudgetsanslagen, som borde vara möjlig enligt grundprinciperna.

Riksräkenskapsverket framhåller för sin del, att omläggningen av kapitalbudgeten

otvivelaktigt innebure en skärpning av kontrollen över investeringsanslagens

användning. Det tidigare redovisningssystemet hade inneburit,

att investeringsanslagen endast redovisats mot budgeten med de belopp

som lyfts i riksgäldskontoret, medan användningen av dessa belopp icke blivit

föremål för någon bokföringsmässig kontroll inom riksräkenskapsverket.

Detta redovisningssystem hade i viss mån medfört en faktisk — om ock

formellt aldrig sanktionerad — frihet att reglera användningen av investeringsanslagen.

Denna frihet vore numera beskuren.

Sammanfattningsvis anför riksräkenskapsverket följande.

Den redovisning för utfallet av kapitalbudgeten som lämnas i budgetredovisningen

har otvivelaktigt blivit komplicerad. Delvis är detta en följd av

kraven på långt gående specificering och genomförd bruttoredovisning. Riksräkenskapsverket

har i detta sammanhang endast ansett sig böra framhålla,

att en viss förenkling av kapitalbudgeten skulle kunna erhållas örn antalet

investeringsanslag kunde nedbringas genom sammanslagning av likartade

medelsanvisningar till enhetliga anslag. Detta skulle även stå i överensstämmelse

med de nuvarande principerna för kapitalbudgetens uppställning samt

förhindra att arbetet med den formella redovisningen av kapitalbudgeten

blir så invecklat, att de för resultatredovisningen väsentliga faktorerna bortskymmas,

en risk som nu otvivelaktigt föreligger.

Riksräkenskapsverket framhåller vidare att redovisningen av investeringsplanen

hos riksräkenskapsverket nödvändiggjort uppläggning av ett antal

särskilda regleringskonton, varigenom investeringsplanen i riksbokslutet kommit

att icke fullt överensstämma med särskilt affärsverkens huvudböcker.

En förbättring i detta avseende vore emellertid att förvänta sedan för andra

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 308.

3

affärsverk än domänstyrelsen bokföringsåret från och med den 1 juli 1946

genom kungörelsen den 2 november 1945, nr 699, omlagts till budgetår. Härom

anför riksräkenskapsverket följande.

De medel, som av de fondförvaltande myndigheterna enligt investeringsbemyndigande

rekvireras från riksgäldskontoret, kunna under löpande redovisningsperiod

i viss utsträckning icke exakt anpassas till den faktiskt redovisade

nettoinvesteringen. Särskilt gäller detta de affärsdrivande verken, som

icke innan räkenskaperna avslutats känna det exakta beloppet av frigjorda

kapitalmedel och utgifter på investeringsanslagen. I sådana fall har riksräkenskapsverket

över regleringskonton balanserat det belopp varmed saldot på

investeringsstaten överstiger eller understiger från riksgäldskontoret rekvirerade

medel.

Samma förhållande gäller avskrivningsanslagen, vilkas belastning skall

stå i viss relation till de belopp, som bokföras på investeringsanslag. De belopp,

varmed uttagen från statsverkets checkräkning överstiga eller understiga

vad som enligt belastningen av investeringsanslagen rätteligen bort lyftas

från avskrivningsanslagen, balanseras av riksräkenskapsverket över regleringskonton.

Den korrigering av saldon på investeringsstaten och avskrivningsanslagen,

som genomförts i riksbokslutet för att erhålla balans mellan investeringsstatens

debet- och kreditsidor, är en intern reglering inom riksbokföringen

och behöver icke beröra affärsverkens bokföring. Denna bokföringsåtgärd

är nära jämförbar med den påläggning av förskott, som riksräkenskapsverket

genomfört för driftbudgetens anslag.

För de korrigeringsposter som riksräkenskapsverket sålunda balanserat i

boksluten för affärsverken ha motposter upplagts i riksgäldskontorets bokslut.

I de fall då affärsverken rekvirerat för högt belopp uppkommer sålunda

en skuld till riksgäldskontoret. Under övergångsåret är denna fråga speciellt

aktuell för statens järnvägar. Järnvägsstyrelsen hade sålunda över investeringsbemyndigandet

lyftat medel dels för finansiering av äldre förnyelsefondsanvisningar

(21,47 miljoner kronor), dels för förlag (4,73 miljoner kronor).

Dessa belopp borde i enlighet med vad riksräkenskapsverket ovan anfört

ha täckts ur järnvägsstyrelsens kredit i riksgäldskontoret i avvaktan på

eventuell anslagsanvisning för förstärkning av styrelsens rörliga medel. Dessa

belopp och vad styrelsen därutöver rekvirerat för mycket, sammanlagt 31,45

miljoner kronor, ha i riksbokslutet balanserats på sätt ovan angivits.

I de fall då fondförvaltande myndighet rekvirerat för lågt belopp balanseras

på motsvarande sätt en fordran på riksgäldskontoret. Det kan emellertid

ifrågasättas, huruvida denna balansering bör hänföras till investeringsbemyndigandet.

Om nämligen myndigheten använt egna likvida medel teir

finansiering av investeringsstaten, kan detta bero på antingen en tillfällig

eller ock en varaktig minskning av rörelsemedlen. Vid sådant förhållande

kan den av riksräkenskapsverket genomförda balanseringen av investeringsstaten

hänföras till övriga kapitalmedel. Ur affärsverkens synpunkt är det

likgiltigt vilketdera förfaringssättet sorn användes, enär det ju endast gäller

en transitorisk post i riksbokslutet.

Den av riksräkenskapsverket nu tillämpade metoden innebär, att i kapitalbudgeten

icke redovisats de belopp som faktiskt lyftats av de fondförvaltande

myndigheterna utan de belopp, som myndigheterna enligt riksräkenskapsverkets

redovisning av investeringsstatema varit berättigade att lyfta. Detta

innebär, att affärsverksfondemas kapital i rikshuvudboken redovisas med

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 308.

annat belopp än det som svarar mot faktiskt lyftade kapitalmedel. Det lyftade

kapitalet, vilket framgår ur affärsverkens egna bokslut, bör självfallet vara

avgörande för bedömande av affärsverkens förräntningsplikt. Huruvida det

av riksräkenskapsverket nu använda förfaringssättet bör tillämpas även j

framtiden är emellertid en fråga som tills vidare kan lämnas öppen. Det må

även framhållas, dels att dylika differenser i regel torde bli av mindre betydelse

i framtiden, dels ock att dessa redovisningsfrågor bli lättare att behandla,

sedan affärsverkens räkenskapsår blivit omlagt till budgetår.

Vissa särskilda frågor.

Vissa av de frågor, som av riksräkenskapsverket berörts i förenämnda

skrivelse, torde vara av beskaffenhet att i förevarande sammanhang böra

upptagas till prövning. Därjämte torde få behandlas vissa andra förslag berörande

kapitalbudgeten.

Vissa anslagsöverskridanden. I förenämnda skrivelse angående riksbokslutet

har riksräkenskapsverket framhållit, att hos affärsverken konstaterats

vissa överskridanden av investeringsanslag. Detta förhållande borde enligt

riksräkenskapsverkets uppfattning föranleda, att möjlighet öppnades för

affärsverken att förskottera investeringskostnader från vederbörligt dispositionsanslag,

därest medelsanvisningar på tilläggsstat icke ansåges böra ifrågakomma.

Härom anför riksräkenskapsverket följande.

Vissa till affärsverkens förfogande ställda investeringsanslag ha enligt

affärsverkens egna räkenskaper under budgetåret överskridits. Överskridandena

avse arbeten hänförliga till anvisningar för budgetåret 1945/46 som av

affärsverken igångsatts före budgetårsskiftet. Eftersom affärsverkens räkenskaper

hittills avslutats kalenderårsvis, ha de tidigare kunnat igångsätta

arbeten eller besluta anskaffningar, för vilka riksdagen anvisat medel, innan

dessa medel bhvit tillgängliga för lyftning i riksgäldskontoret och utan att

detta i redovisningen framstått såsom ett överskridande. Genom att redovisningen

nu grundas på affärsverkens och icke på riksgäldskontorets räkenskaper

ha affärsverken berövats möjligheten att före budgetårsskiftet redovisa

utgifter hänförliga till efterföljande budgetårs anslag. Riksräkenskapsverket

har i bokslutet omfört sådana överskridanden till förskottstitel. De överskridanden

som förekommit uppgå vid telegrafverket till 1,82 miljoner kronor,

vid statens järnvägar till 3,74 miljoner kronor och vid statens vattenfallsverk

till 2,43 miljoner kronor.

För det av affärsverken tillämpade förfaringssättet tala emellertid praktiska

skäl. Det skulle sannolikt i många fall medföra svårigheter och fördyringar

örn ett av riksdagen beslutat arbete, som lämpligen bör utföras under sommarmånaderna,

icke finge påbörjas före den 1 juli. Det synes därför vara

lämpligt, att i de fall där ett arbete behöver påbörjas före budgetårsskiftet

möjlighet öppnas att finansiera på löpande budgetår fallande kostnader —

det kan härvid endast bli fråga örn smärre belopp —- genom att antingen

erforderligt belopp anvisas på tilläggsstat eller bemyndigande för affärsverken

lämnas att förskottera erforderliga medel med anlitande av vederbörande

verks dispositionsanslag.

Oförutsedda utgifter på kapitalbudgeten. Vid anmälan i fjolårets statsverksproposition

av investeringsplan för budgetaret 1945/46 berördes fragan

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 308.

5

om sättet för bestridande av kostnaderna för återuppförande av anläggningar,

vilka utsatts för skador av katastrofnatur. Därvid anfördes följande.

För affärsverken ha dessa återuppbyggnadskostnader tidigare kunnat bestridas

av fornyelsefondsmedel. Genom kapitalbudgetens omläggning har

frågan kommit i ett förändrat läge. Sedan förnyelsefondema ombildats till

värdeminskningskonton bör en anläggning, som spolierats genom katastrof,

avföras ur räkenskaperna genom belastning av driftresultatet med skillnaden

mellan anläggningens bokförda värde och summan av till värdeminskningskonto

för byggnadens avskrivning avsatta medel; för den händelse dessa

katastrofskador äro av så stor omfattning, att de gå utöver vad som kan

anses vara en till den regelmässiga affärsdriften hörande belastning, torde

dock få övervägas att genom anvisande av särskilt anslag under huvudtiteln

Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster kompensera verket för förlusten.

För återunpförandet av en förstörd byggnad skall enligt de nya principerna

för kapitalbudgeten anvisas ett nytt investeringsanslag under vederbörande

fond, varefter vid byggnadens färdigställande avsättning till värdeminskningskonto

i vanlig ordning återupptages. För att icke någon tid skulle

gå förlorad för vidtagande av de förberedande åtgärderna för återuppförande

av katastrolskadade anläggningar utgick chefen för kommunikationsdepartementet

vid anmälan av propositionen nr 155 till 1944 års riksdag från att vederbörande

verk skulle äga att av driftmedel förskottera de för förberedelser

och byggnadsarbetenas påbörjande erforderliga kostnaderna. I den mån driftmedlen

icke försloge härtill, skulle verken efter medgivande av Kungl. Maj:t

äga överskrida de för verkens räkning beviljade rörliga krediterna i riksgäldskontoret

med erforderliga belopp. Riksdagen godkände det sålunda föreslagna

förfarandet.

Beträffande övriga fonder har tidigare ansetts, att under tid, då riksdagen

icke vore samlad, det under trettonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till oförutsedda utgifter kunde anlitas för täckande av katastrofskador. Vid

en bokföringsmässig behandling av en inträffad katastrofskada på dessa fonder

efter i princip samma metod som för affärsverken, bör framdeles den

skadade byggnadens värde, efter avdrag av verkställda avskrivningar, avföras

ur fondens tillgångar, varvid en kapitalförlust framkommer, som får balanseras

å fonden, tills den genom beslut av Kungl. Majit kan bli föremål

för reglering. För nybyggnad bör liven i delta fall anvisas nytt anslag. Några

medel att förbereda den nya investeringen stå emellertid icke till förfogande,

såsom fallet är för affärsverkens del. Anlitas anslaget för oförutsedda utgifter

för återuppbyggnaden innebär detta, att den nya anläggningen kommer

att uppföras med driftbudgetsmedel, då nämligen medelsanvisningen från anslaget

till oförutsedda utgifter icke kan betraktas som ett förskott (jfr affärsverkens

driftmedel) utan är en definitiv medelsanvisning. Detta resultat är

uppenbarligen otillfredsställande. Det kan övervägas att inom ramen för nuvarande

budgetteknik skapa ett medel för förskottering av dylika återuppbyggnadskostnader.

Frågan örn hur detta lämpligen bör ske, synes böra upptagas

till utredning, så att förslag i ämnet kan framläggas i nästa års statsverksproposition.

Genom beslut den 9 februari 1945 uppdrog Kungl. Majit därefter åt riksräkenskapsverket

att med beaktande av nyss återgivna uttalande verkställa

utredning oell inkomma med förslag.

I skrivelse den 4 oktober 1945 har riksräkenskapsverket framlagt den anbefallda

utredningen. Beträffande affärsverken anser verket, att frågan redan

fått en tillfredsställande lösning, varför verket icke funnit anledning före
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 308

ligga att framlägga några ytterligare förslag. Detsamma gällde även försvarets

fabriksfond och väg- och vattenbgggnadsväsendets förrddsfond.

För övriga fonder, särskilt för fastighetsfondema samt andra fonder, som

förvalta fast egendom, vöre emellertid nödvändigt att åvägabringa en lösning

av förevarande fråga. Härvid har verket, med avvisande av möjligheten

att anlita anslaget till oförutsedda utgifter under riksstatens trettonde

huvudtitel, såsom tänkbara möjligheter föreslagit 1) antingen anvisande för

ändamålet av särskilda eller för fonderna i fråga gemensamma dispositionsanslag

2) eller en för ändamålet hos riksgäldskontoret öppnad rörlig kredit

till Kungl. Maj:ts förfogande 3) eller slutligen en förening av dessa båda

alternativ. Riksräkenskapsverket förordar öppnande av en rörlig kredit å

5 miljoner kronor hos riksgäldskontoret, avsedd att användas till förskottering

av omedelbart erforderliga medel dels för återuppbyggnad i anledning

av sådana skador å statliga anläggningar som uppkommit genom brand eller

olyckshändelser, dels ock för förhindrande av fortsatt förstörelse av den

skadade egendomen. De med anlitande av denna kredit förskotterade utgifterna

förutsättas senare i vanlig ordning bliva föremål för anslagsmässig reglering

över kapitalbudgeten. I frågan anför riksräkenskapsverket följande.

Örn en byggnad, som redovisns å annan kapitalfond än affärsverksfonderna,

skadas genom brand eller olyckshändelse, bör byggnadens värde nedskrivas

med ett belopp svarande mot den uppkomna skadans värde på samma

sätt som sker vid en affärsverksfond, varvid icke avskrivna belopp kunna

täckas från fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster. Därefter bör. därest

skadan ersättes genom nybyggnad, värdet av nybyggnaden i vanlig ordning

redovisas såsom kapitalinvestering. Skulle emellertid skadan vara av

ringa omfattning i förhållande till byggnadens värde, ersättes skadan genom

en reparation, för vilken kostnaden normalt bör kunna täckas från för underhåll

eller iståndsättningsarbeten anvisade medel. Endast i de fall där

skadan är av så stor omfattning, att det skadade huset måste ersättas genom

nybyggnad eller omfattande ombyggnad, uppkommer alltså frågan örn behov

av investeringsanslag. Användning av anslaget till oförutsedda utgifter

skulle medföra den olägenheten, att det gamla byggnadsvärdet kvarstode

oförändrat trots att i verkligheten uppförts en ny byggnad med annat värde

och annan livslängd än den skadade.

Det spörsmål, riksräkenskapsverket nu bar att taga ställning till, berör

emellertid icke frågan örn sättet för avskrivning eller anvisning av nytt anslag,

vilket givetvis i vanlig ordning upptages å investeringsstat. Den svårighet

som kan uppkomma gäller behovet av att. i avvaktan nå riksdagens

beslut i ärendet, förskottera medel för omedelbara åtgärder till undvikande

av fortsatt förstörelse eller till igångsättande av erforderlig ersättningsbyggnad.

Härvid torde, därest anslaget till oförutsedda utgifter icke anses böra

användas för sådant ändamål, tre möjligheter böra övervägas, nämligen

antingen att uppföra särskilda dispositionsanslag eller att skapa en anordning

med kredit i riksgäldskontoret, som kan utnyttjas för sådana ändamål som

de nu ifrågavarande, eller att — liksom vid affärsverksfonderna — utnyttja

en kombination av dessa alternativ.

Det kan emellertid ifrågasättas, örn det är lämpligt att enbart för detta

ändamål uppföra särskilda dispositionsanslag för var och en av de olika

delfonderna inom de båda fastighetsfondema. Man skulle alltså behöva överväga

möjligheten av att inom de båda fastighetsfondema för vardera fon
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 308.

7

den upplägga ett för dess delfonder gemensamt dispositionsanslag, vilket

skulle stå till Kungl. Maj:ts förfogande att användas till täckande av sådana

oförutsedda och oundgängligen nödvändiga byggnadsarbeten som de nu ifrågavarande.

Frågan är emellertid, bur ett lämpligt belopp för ett dylikt anslag

skall kunna fixeras. I allmänhet torde de brandskador, som under ett

år uppkomma å statliga byggnader, bortsett från affärsverksfonderna, icke

uppgå till högre belopp än några hundratusen kronor. Det synes därför

knappast vara rimligt att beräkna ett sådant anslag till högre belopp än cirka

500 000 kronor för vardera fonden. Vid katastrofskador, som dock inträffa

mycket sällan, kan emellertid ett sådant anslag bli otillräckligt.

För bestridande av genom omfattande skador uppkommande kostnader

skulle uppenbarligen under den angivna förutsättningen vara lämpligast

att upplägga en kredit i riksgäldskontoret, vilken endast skulle få användas

efter Kungl. Maj:ts särskilda medgivande. Då denna kredit även borde vara

disponibel för andra fonder än fastighetsfonderna, skulle den alltså vara

gemensam för andra fondförvaltande statliga myndigheter än de affärsdrivande

verken. När omfattande skador å statliga byggnader inträffa, torde

arbetet med upprättande av förslag till nybyggnad emellertid i regel komma

att taga så pass lång tid, att ärendet kan underställas riksdagens prövning

innan nybyggnaden hinner påbörjas. En sådan kredit som den här avsedda

skulle följaktligen endast undantagsvis behöva utnyttjas.

Då sålunda dispositionsanslag icke alltid torde bli tillräckliga att täcka

kostnader vid större skador, utan i varje fall böra kombineras med en kredit

i riksgäldskontoret, finner riksräkenskapsverket det överhuvud taget vara

olämpligt att använda den tungrodda apparaten med för faslighetsfondernas

delfonder gemensamma dispositionsanslag. Genom att enbart använda

kredit för nu ifrågavarande ändamål vinnes, dels alt man icke behöver belasta

budgeten med svårberäkneliga anslag som endast undantagsvis utnyttjas.

dels att kostnaderna för skadornas ersättande alltid bli föremål

för anslagsmässig reglering i vanlig ordning, dels ock att medel alltid stå

till förfogande för dessa ändamål oberoende av på vilken fond de skadade

anläggningarna redovisas.

Överskott av likvida medel hos affärsverken. Genom kungörelse den 23

oktober 1915, nr 400, stadgades, bland annat, skyldighet för allmänna verk

och inrättningar att där riksbankskontor fanns å platsen hålla kontanta,

för omedelbart förestående utgifter icke behövliga behållningar insatta å giroräkning

i riksbanken. När denna kungörelse ersattes med nu gällande kungörelse

den 19 december 1924, nr 517, skedde icke någon ändring på denna

punkt. För dylika medel lämnar riksbanken icke räntegottgörelse.

Rätt att i riksgäldskontoret mot ränta insätta vissa särskilt fonderade medel

har i olika sammanhang medgivits. Genom beslut den 21 januari 1910

medgavs vattenfallsstyrelsen rätt att i den mån styrelsen så prövade lämpligt

överlämna förnyclsefondsmcdel till riksgäldskontorets förvaltning, varvid

förutsattes att riksgäldskontoret skulle gottgöra styrelsen ränta därå. Efter

hand utsträcktes denna rätt till övriga affärsverk och kom så småningom

även att omfatta pensionsfondsmedel. Vid inrättande av fastighetsfonderna

bestämdes, att medel som avsatts lill värdeminskningskonto skulle mot räntegottgörelsc

insättas hos riksgäldskontoret. Enligt den utformning, som kapitalbudgeten

erhållit från och med budgetåret 1944/45, skola avsättningar till

värdeminskningskonto (affärsverkens förnyelsefonder lia i samband med örn
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 308.

läggningen ombildats till värdeminskningskonton) såsom inkomst tillföras

investeringsstaten för vederbörande fond. Samtidigt med kapitalbudgetsomläggningen

beslöts därför, att i riksgäldskontoret innestående fömyelsefondsoch

värdeminskningskontomedcl skulle salderas mot vederbörande fonds kapitalbehållning.

Så skedde även med de särskilt avsatta pensionsfondsmedlen,

varjämte all avsättning till pensionsfond för affärsverken avskaffades. Därmed

upphörde dessa insättningar mot ränta i riksgäldskontoret.

Vissa av affärsverken ha därjämte i olika sammanhang begärt att erhålla

iäntegottgörelse för tillfälliga överskott av likvida medel. I skrivelse den 8

april 1920 hemställde järnvägsstyrelsen att de affärsdrivande verken måtte

erhålla ränta å sina i riksbanken insatta uppbördsmedel. Såsom skäl härför

anfördes huvudsakligen, att endast därigenom vederbörande verks ekonomi

kunde avgränsas och ett rättvisande resultat av rörelsen redovisas. Framställningen,

över vilken fullmäktige i riksbanken, fullmäktige i riksgäldskontoret,

statskontoret och riksräkenskapsverket yttrat sig, förnyades i skrivelse

den 4 april 1925.

Vid 1923 års riksdag (prop. nr 183; r. skr. nr 209) reglerades frågan om

domänverkets rörelsemedel. Härvid beslöts, att domänverket skulle för att

fylla sitt behov därav äga anlita dels verkets fömyelsefond, vilken då uppgick

till 6,4 miljoner kronor, dels av markinköpsfonden vad som för ändamålet

kunde disponeras, vilket uppskattades till 5 miljoner kronor, dels ett

särskilt anvisat anslag å 10 miljoner kronor till rörelsemedel, dels ock en

för ändamålet öppnad rörlig kredit hos riksgäldskontoret å 10 miljoner kronor.

Dessa olika möjligheter ansågos komma att fullt utnyttjas vid budgetårsskiftena,

då verket skulle till statskontoret inleverera överskottet av föregående

kalenderårs rörelse. Redan under augusti och september månader, då

likvider för under våren och sommaren försålt virke inflöte, ansågos dragna

belopp å den rörliga krediten kunna återbetalas. Därjämte räknade man med

att därutöver skulle hos domänverket komma att uppsamlas ytterligare kontanta

medel, vilka icke vore behövliga för verkets utgifter eller överskottslevereringar

under den närmaste framtiden. Dylika överskott av likvida medel

skulle verket äga att temporärt insätta i riksgäldskontoret mot ränta, som

av fullmäktige i riksgäldskontoret efter samråd med domänstyrelsen bestämdes

med hänsyn till de å den allmänna penningmarknaden rådande förhållandena.

Enahanda rättighet har genom beslut av 1924 och 1926 års riksdagar tillerkänts

telegrafverket och statens reproduktionsanstalt.

Sedermera har telegrafstyrelsen i skrivelse den 13 juni 1945 gjort framställning

i fråga om räntebärande placering av tillfälliga överskott av likvida

medel. I frågan anför styrelsen bland annat.

För telegrafverkets del har den här berörda frågan om placering av tillfälliga

överskott av likvida medel stor aktualitet. Under den hittills förflutna

delen av innevarande år har styrelsen sålunda icke alls behövt utnyttja

sitt investeringsbemyndigande i riksgäldskontoret utan har kunnat bestrida

alla på investeringsanslagen belöpande kostnader med till styrelsens förfo
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 308-

9

gande stående likvida medel, och det oaktat lia uppstått likviditetsöverskott,

som under året varierat mellan lägst 2 100 000 och högst 21 300 000 kronor.

Ifrågavarande överskott ha innestått räntelösa i riksbanken eller hos postgirokontoret.

I infordrat utlåtande över telegrafstyrelsens framställning har riksräkenskapsverket

anfört, att med slutligt ställningstagande borde anstå till dess

bokslutet för budgetåret 1944/45 färdigställts, men att i huvudsak fyra alternativ

syntes möjliga när det gällde förvaltningen av ett kortfristigt likviditetsöverskott.

1) Medlen insättas i riksgäldskontoret, som i så fall öppnar en kortfristig

räntebärande bankräkning för respektive affärsverk. Förutsättning härför bör

vara, att å sådan räkning icke gäldas högre ränta än ett enskilt affärsföretag

på motsvarande villkor kan erhålla i enskild bank.

2) Affärsverken berättigas öppna räkning i statlig affärsbank (jordbrukarbanken)

på de villkor denna kan erbjuda.

3) Affärsverken berättigas förvärva skattkammarväxlar.

4) Affärsverken redovisa medlen över investeringsstaten och berättigas att

under efterföljande budgetår likaledes över investeringsstaten återbekomma

samma medel.

I frågan framlägger verket följande allmänna synpunkter.

Tidigare kunde de affärsdrivande verken i riksgäldskontoret insätta de likvida

medel som uppkommit genom avsättning till pensionsfonder och värdeminskningskonton.

Samtidigt som dessa verk på grund härav erhöllo betydande

tillgodohavanden i riksgäldskontoret kunde de genom lyftning av investeringsanslagen

öka sina kapitalbehållningar, vilka hos riksgäldskontoret

redovisades såsom i affärsverken investerade medel. Genom att alltså riksgäldskontoret

investerade medel i affärsverken samtidigt som dessa investerade

medel i riksgäldskontoret uppkom en egenartad dubbelredovisning, vilken

verkade förryckande på kapitalredovisningen. Detta ledde även till att

lyftningarna å kapitalinvesteringsanslagen reglerades mera med hänsyn till

behovet av likvida medel än med hänsyn till den verkliga belastningen å dessa

anslag. Med den nu genomförda omläggningen av kapitalbudgeten har man

avsett att för framtiden undvika dessa dubbelredovisningar och vinna en klarare

överblick över investeringsverksamheten. Den nuvarande uppställningen

av kapitalbudgeten förutsätter, att affärsverksfonderna endast tillföras

nya kapitalmedel till den del kostnaderna för nyinvesteringarna överstiga beloppet

av hos respektive fonder disponibla, för rörelsen icke omedelbart erforderliga

likvida medel. Skulle åter beloppet av frigjorda kapitalmedel överstiga

behovet av medel för nyinvestering, bör det överskjutande beloppet inlevereras

till riksgäldskontoret såsom kapitalåterbetalning.

Affärsverkens rörliga medel äro emellertid underkastade tillfälliga variationer.

För att dessa verks rörelsefrihet icke genom kapitalbudgetens utformning

skall bli alltför bunden äga de rätt disponera rörliga krediter i riksgäldskontoret.

över dessa krediter kan behovet av rörliga medel lätt regleras.

Telegrafverket har under senare år haft ett betydande överskott av likvida

medel. Detta överskott kom tidigare till uttryck däri, att investeringsanslagen

utvisade stora reservationer trots att de arbeten som skolat finansieras med

dessa anslag i verkligheten voro utförda. Även under innevarande budgetår

har likviditetsöverskottet ökats. I överensstämmelse med den nya utformningen

av kapitalbudgeten bli härvid investeringsanslagen korrekt belastade.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 308.

Eftersom investeringarna följdriktigt finansierats med tillgängliga disponibla

likvida medel erfordras ingen lyftning hos riksgäldskontoret. De härför använda

likvida medlen böra i investeringsstaten redovisas såsom »övriga kapitalmedel».

Investeringsstaten kommer därmed att utvisa de verkliga kapitalrörelserna

under budgetåret.

Emellertid uppkommer ytterligare likviditetsöverskott beroende på att tillgången

på likvida medel avsevärt överstiger behovet av investeringsmedel.

Detta överskott står för närvarande räntelöst.

överskottet av likvida medel beror till en del på den nuvarande, sannolikt

tillfälliga materielbristen. Så snart möjligheter till lagerfömyelse yppa sig,

behöver telegrafverket disponera likvida medel för nya materielinköp. Växlingarna

i dessa rörliga medel äro så betydande, att de — därest medlen nu

aterbetalas — senare icke kunna regleras enbart genom utnyttjande av den

rörliga krediten. Telegrafstyrelsen önskar därför hålla vissa medel likvida i

sin fond samt göra dessa medel räntebärande genom kortfristig placering i

riksgäldskontoret.

Telegrafstyrelsen skulle i så fall i verkligheten få rätt att öppna en löpande

bankräkning i riksgäldskontoret. Häremot kan invändas, att en sådan räkning

måste anses i viss mån främmande för riksgäldskontorets verksamhet. Vidare

må erinras, att även enskilda företag i nuvarande läge ha mycket stora

svårigheter att göra kortfristiga likvida medel räntebärande. Det problem

telegrafstyrelsen nu står inför kan alltså inte anses vara någon för statliga

affärsföretag specifik företeelse. Däremot har telegrafverket en särskilt gynnsam

ställning genom möjligheten att med investering eller återbetalning kunna

höja förräntningen av egna medel i så stor omfattning som faktiskt skett.

Någon kapitalbrist behöver verket, i motsats till enskilda företag, icke självt

gardera sig mot.

Affärsverkens rörliga krediter hos riksgäldskontoret äro enligt nu gällande

bestämmelser maximerade till följande belopp.

Postverket ............................................... —

Telegrafverket ............................................ 25 000 000

Statens järnvägar......................................... 50 000 000

Statens vattenfallsverk .................................... 10 000 000

Domänverket............................................. 20 000 000

Statens reproduktionsanstalt................................ 150 000

I sin förenämnda skrivelse den 30 april 1946 angående riksbokslutet för

budgetåret 1944/45 har riksräkenskapsverket även berört frågan örn affärsverkens

rörelsemedel och därvid anfört bland annat följande.

Affärsverken ha hittills kunnat använda genom pensionsfondsavsättningar

och avskrivningar uppkomna likvida medel såsom rörelsemedel. Från och

med budgetåret 1944/45 disponeras dessa medel för finansiering av nya investeringar.

För täckning av ökade behov av rörelsemedel kan i stället användas

en i riksgäldskontoret öppnad kredit. Den 1 juli 1944 outnyttjade

belopp av förnyelsefondsanvisningar ha i budgetredovisningen uppförts såsom

äldre investeringsanslag samtidigt med att motsvarande belopp tillgodoförts

den i investeringsstaten uppförda inkomsttiteln för övriga kapitalmedel.

Häremot svarande likvida medel äro emellertid bundna i rörelsen. Anslag

för förstärkning av rörelsekapitalet torde därför böra äskas. I avvaktan på

prövning av detta medelsbehov torde de härav berörda verken kunna anlita

sin kredit hos riksgäldskontoret.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 308.

11

Vidare har diskuterats, om ett affärsverk kan tillföra investeringsstatens

titel för övriga kapitalmedel ett tillfälligt likviditetsöverskott, för att under

ett senare år, om så skulle erfordras, återtaga samma medel. Detta

spörsmål blir emellertid ej aktuellt, örn verket underlåter att rekvirera investermgsmedel

och investeringsstaten balanseras endast av riksräkenskapsverket.

Den av riksräkenskapsverket redovisade balansposten måste nämligen

automatiskt återgå i följande bokslut och kan därför lika väl redovisas under

övriga kapitalmedel.

Departementschefen.

I samband med övergången till det nya redovisningsförfarandet på kapitalbudgeten

ha såsom framgår av riksräkenskapsverkets i det föregående

återgivna uttalanden uppstått vissa problem vilka framdeles torde påkalla

en lösning. Riksräkenskapsverket har emellertid i avvaktan på ytterligare erfarenheter

av det nya redovisningsförfarandet icke ansett sig bera framlägga

något definitivt förslag till jämkningar av den nu gällande ordningen. För

min egen del vill jag i princip ansluta mig till riksräkenskapsverkets ställningstagande.

Den av 1944 års riksdag beslutade, genomgripande omläggningen

av kapitalbudgetredovisningen torde lämpligen böra i sin nuvarande

utformning tillämpas under ett flertal budgetår innan frågan om någon allmän

översyn därav lämpligen kan upptagas till prövning.

Emellertid synas vissa jämkningar och kompletteringar redan nu böra underställas

riksdagen till avgörande. Här möter i första hand den av riksräkenskapsverket

anmälda frågan om vissa anslagsöverskridaliden

hos affärsverken. Dessa ha sin grund i affärsverkens önskan att i

vissa fall kunna påbörja eller fortsätta investeringsarbeten under våren, oaktat

de för ändamålet erforderliga anslagsmedlen äro anvisade att disponeras

först under det kommande budgetåret. Väl får det icke ifrågakomma att

affärsverken förfoga över investerings an slagen i annan ordning än den av

riksdagen beslutade. Emellertid är det angeläget att möjligheter beredas affärsverken

att på det arbetstekniskt och ekonomiskt mest fördelaktiga sättet

genomföra de beslutade investeringarna. Någon principiell erinran synes vidare

icke kunna riktas mot att, på sätt riksräkenskapsverket ifrågasatt, disponibelt

belopp å vederbörande verks dispositionsanslag får förskottsvis anlitas

för ändamålet. Kungl. Majit bör därför äga medgiva att av vederbörande

dispositionsanslag förskotteras medel för igångsättande av sådant företag,

vartill medel anvisats för det följande budgetåret, eller där så erfordras

för fullföljande av dylikt investeringsföretag utöver vad del för löpande

budgetår beviljade investeringsanslaget medgiver. Dessa medelsanvisningar

böra betraktas såsom förskott som snarast efter budgetårsskiftet måste ersättas

av medel från vederbörande investeringsanslag.

Vad rör frågan örn medel för bestridande av oförutsedda utgifter

på kapitalbudgeten ansluter jag mig till riksräkenskapsverkets förslag,

vilket synes vara ett lämpligt sätt att inom ramen för vår nuvarande

budgetteknik lösa denna fråga. Jag förordar, att åtgärder vidtagas för öpp
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 308.

nande i riksgäldskontoret av en kredit å 5 miljoner kronor för ifrågavarande

ändamål.

Med anlitande av denna kredit böra förskotteras sådana kostnader i anledning

av inträffad eldsvåda eller annan olyckshändelse, vilka regelmässigt

bestridas från kapitalbudgetsanslag. Utgiften bör således avse en mer omfattande

reparation eller åtgärder för den skadade anläggningens ersättande

genom nybyggnad av lämplig storlek och utformning eller genom om- eller

utbyggnad av annan befintlig anläggning. På Kungl. Maj:ts prövning bör

bero, huruvida krediten skall anlitas eller om frågan örn erforderliga åtgärder

skall vila i avbidan på riksdagens prövning. Den senare vägen bör givetvis

väljas, om beslut i frågan utan olägenhet kan anstå eller tvekan kan råda om

lämpligheten att omedelbart ersätta den förstörda anläggningen med en ny

av i huvudsak samma karaktär. Krediten bör kunna anlitas för kostnader i

anledning av olyckshändelse m. m., som drabbar å kapitalfond redovisad

anläggning i den mån icke behovet av förskott tillgodosetts i annan ordning.

Vad slutligen angår frågan om dispositionen av uppkommande överskott

av likvida medel hos affärsverken må i första hand

understrykas den av riksräkenskapsverket påtalade nackdelen av att mellan

affärsverken och riksgäldskontoret tillämpas ett dubbelt system av fordringar

och skulder. Detta blir fallet om affärsverken dels rekvirera kapitalmedel för

realiserande av sina investeringsstater, dels ock hos riksgäldskontoret mot

ränta insätta uppkommande överskott av likvida medel. I anslutning till

riksräkenskapsverkets förenämnda redogörelse för kapitalbokslutet för budgetåret

1944/45 må vidare här framhållas, att det är riksräkenskapsverket

som i egenskap av centralt statligt bokföringsorgan verkställer det för hela

statsverket enhetliga kapitalbokslutet och i samband därmed vidtager de

bokföringsåtgärder av bokslutskaraktär, vartill verket finner anledning. Det

är alltså i viss utsträckning endast i riksräkenskapsverkets bokföring som på

titeln Övriga kapitalmedel bokföras de rörelsemedel, som kommit att utnyttjas

för investeringsändamål. Såsom riksräkenskapsverket framhållit återgå

dessa transitoriska poster automatiskt i det nya budgetårets bokföring.

Det synes angeläget att även på här förevarande punkt genomföra det enhetliga

system för kapitalmedlens bokföring, som tidigare kommit till uttryck

i riksdagens beslut om avskaffande av särskilda avsättningar av pensionsfonds-

och värdeminskningskonto(fömyelsefonds) medel. Den åt vissa affärsverk

givna rätten att hos riksgäldskontoret mot ränta insätta uppkommande

överskott av likvida medel bör därför icke utsträckas att omfatta

ytterligare myndigheter, utan i stället även formellt från och med nästa budgetår

upphävas beträffande de affärsverk för vilka den gäller.

Uppkommande överskott av likvida medel böra därför i framtiden insättas

på vederbörande verks checkräkning hos riksbanken. I den mån de behöva

anlitas för realiserande av den för vederbörande verk fastställda investeringsstaten

bör så givetvis ske innan kapitalmedel för ändamålet rekvireras från

riksgäldskontoret. Därest verket anser att det uppkomna likviditetsöver
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 308.

13

skottet är av stadigvarande natur, böra de sålunda investerade rörelsemedlen

av verket upptagas under titeln Övriga kapitalmedel på investeringsstatens

inkomstsida, varigenom de definitivt upphöra att vara tillgängliga för verket

såsom rörelsemedel. Bedömes däremot det uppkomna likviditetsöverskottet

vara endast av tillfällig art, vidtar vederbörande affärsverk icke någon bokföringsåtgärd

berörande investeringsstatens inkomstsida, utan den vidtagna

dispositionen kommer där till uttryck först i riksräkenskapsverkets sammanfattande

kapitalbokslut. Då denna bokföringstransaktion automatiskt

återgår i påföljande budgetårs bokföring bibehålies verket sålunda vid dispositionsrätten

till rörelsemedlen.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår, att för telegrafverket

under senare år uppkommit överskott av likvida medel till belopp,

som överstigit behovet av medel för nyinvestering. Såsom riksräkenskapsverket

framhållit, torde detta närmast sammanhänga med verkets svårigheter

att under nu rådande knapphet på material i erforderlig omfattning komplettera

sina förråd. Det är därför en tillfällig företeelse. Motsvarande svårigheter

ha även givit anledning till uppkomsten hos privata företag av stora

likviditetsöverskott, för vilka företagen icke i nuvarande läge utan risk för

framtida likviditetssvårigheter kunna finna en räntabel placering. Den omständigheten

att, såsom även riksräkenskapsverket framhållit, de affärsdrivande

verken icke behöva gardera sig mot risken för kapitalbrist, utan kunna

i så stor utsträckning som sker investera uppkommande likviditetsöverskott

i räntabla anläggningar ger dem också en gynnsam ställning i jämföre^e

med privata företag. Med hänsyn till vad här anförts, synes det mig icke berättigat

att frångå huvudregeln för behandlingen av likviditetsöverskott i

syfte att därigenom tillföra affärsverken en ränteinkomst på dessa medel.

Såsom inledningsvis nämndes bör nu för riksdagen framläggas ett definitivt

förslag till investeringsplan. Vid framläggandet av de nya siffrorna ha beaktats

de slutliga medelsäskandena i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen

endast beräknats, samt därjämte de nya investeringsanslag som i

särskilda propositioner äskats av riksdagen. En omräkning av hittills äskade

respektive i förekommande fall av riksdagen anvisade investeringsanslag,

ger såsom av följande sammanställning framgår, ett sammanlagt belopp för

kapitalbudgetens investeringsanslag på 1 212 990 200 kronor. Vad rör investeringsstaternas

inkomstsida ha i de följande sammanställningarna beaktats de

definitiva anslagsäskanden under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar,

vilka hänföra sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål

samt de avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänföra

sig till senare under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar.

Härjämte lia de i investeringsstaten uppförda posterna Avskrivningsmedel

inom fondema och övriga kapitalmedel underkastats översyn.

En sammanfattning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under

olika kapitalfonder ger följande resultat.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr

308.

I.

Statens affärsverksf onder:

Kronor

Kronor

Postverkets fond.........................

6 593 000

Telegrafverkets fond......................

. 122 150 000

Statens järnvägars fond...................

126 495 000

Statens vattenfallsverks fond...............

91 960 000

Domänverkets fond.......................

972 000

348 170 000

II.

Luftfartsfonden............................

8 300 000

III.

Statens allmänna fastighetsfond.............

52 839 500

IV.

Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond..................

, 90 636 100

Försvarets fabriksf ond....................

2 120 000

92 756 100

V.

Statens utlåningsfonder.....................

322 475 000

VI.

Fonden för låneunderstöd..................

78 686 600

VII.

Fonden för statens aktier...................

47 000 000

VIII.

Fonden för förlag till statsverket............

35 000

IX.

Diverse kapitalfonder:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond

12 651 000

Fonden för kreditgivning till utlandet.....

250 000 000

Statens reproduktionsanstalts fond.........

77 000

262 728 000

Summa

1 212 990 200

De medel som stå till förfogande för investeringarnas genomförande uppgå

till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor

Postverkets fond ......................... 1 495 000

Telegrafverkets fond...................... 45 001 000

Statens järnvägars fond................... 67 200 000

Statens vattenfallsverks fond............... 20 070 000

Domänverkets fond....................... 901000 134 667 000

II. Luftfartsfonden........................................ 8 201 000

III. Statens allmänna fastighetsfond ........................ 27 728 500

IV. Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond.................. 55 255 100

Försvarets fabriksfond.................... 1316 000 56 571 100

V. Statens utlåningsfonder ................................ 50 185 000

VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 8 147 600

VIII. Fonden för förlag till statsverket........................ 1000

IX. Diverse kapitalfonder:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 5 001 000

Statens reproduktionsanstalts fond......... 61 000 5 062 000

Säger 290 563 200

Kapitalåterbetalning över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

................................. 22 083 500

Summa 312 646 700

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 308.

15

Med ledning av dessa uppgifter kunna investeringsbemyndigandena beräknas

till de belopp som framgå av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1946/47.

I.

II.

III.

IV.

V.

VI.

VII.

VIII.

IX.

Kronor Kronor

Statens affärsverksfonder:

Postverkets fond .......................... 5 098 000

Telegrafverkets fond ...................... 77 149 000

Statens järnvägars fond.................... 59 295 000

Statens vattenfallsverks fond................ 71 890 000

Domänverkets fond........................ 71 000 213 503 000

Luftfartsfonden........................................ 99 000

Statens allmänna fastighetsfond ........................ 25 111 000

Försvarets fonder:

Försvarets fastighetsfond................... 35 381000

Försvarets fabriksfond..................... 804 000

Statens utlåningsfonder ................................

Fonden för låneunderstöd..............................

Fonden för statens aktier...............................

Fonden för förlag till statsverket

36 185 000

272 290 000

70 539 000

47 000 000

34 000

Diverse kapitalfonder:

Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 7 650 000

Fonden för kreditgivning till utlandet.......250 000 000

Statens reproduktionsanstalts fond........... 16 000 257 666 000

Säger 922 427 000

Avgår kapitalåterbetalning:

Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster____ 22 083 500

Summa 900 343 500.

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom Bihang.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

dels bemyndiga Kungl. Majit att i överensstämmelse med

i det föregående förordade grunder disponera över de för

vederbörande affärsverk anvisade dispositionsanslagen för

förskottering av beslutade investeringsutgifter;

dels besluta att Kungl. Majit skall äga hos riksgäldskontoret

lyfta erforderligt belopp, högst 5 miljoner kronor, för

förskottering i enlighet med vad i det föregående anförts av

erforderliga kostnader till återuppbyggnad m. lii. i anled
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 308.

ning av eldsvåda eller annan olyckshändelse, som drabbat

statlig anläggning;

dels besluta att insättning av affärsverkens överskottsmedel

mot ränta hos riksgäldskontoret från och med den 1 juli

1946 icke skall äga rum;

dels med beaktande av de ändringar, som må påkallas av

riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag

efter denna dag, fastställa investeringsplanen för budgetåret

1946/47 jämte därtill fogade stater i enlighet med här

framlagda förslag;

dels ock att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten

upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel

sålunda

Kronor

Lånemedel ................................ 900 343 500.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Majit Konungen att

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 308.

17

Bihang.

Förslag till

investeringsstater för budgetåret 1946/47.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverkets tond.

Avskrivningsmedel inom

Summa investeringsanslag.

6 593 000

fonden ................

1 485 000

Övriga kapitalmedel......

10 000

Investeringsbemyndigande.

5 098 000

6 593 000

6 593 000

B. Telegrafverkets fond.

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 45 000 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 77 149 000

122 150 000

Summa investeringsanslag. 122 150 000

122 150 000

C. Statens Järnvägars fond.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 900 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 50 000 000

Övriga kapitalmedel...... 16 300 000

Investeringsbemyndigande. 59 295 000

126 495 000

Summa investeringsanslag. 126 495 000

126 495 000

D.

Statens vattenfallsverks fond.

Avskrivningsmedel inom

Summa investeringsanslag. 91 960 000

fonden ................

20 000 000

Övriga kapitalmedel......

70 000

Investeringsbemyndigande.

71 890 000

91 960 000

91 960 000

E. Domänverkets fond.

Avskrivningsmedel inom

Summa investeringsanslag. 972 000

fonden................

900 000

Övriga kapitalmedel......

1 000

Investeringsbemyndigande.

71 000

972 000

972 000

/lilläng till riksdagens protokoll 1946. 1 sami.

Nr 308. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 308.

II. Luftf artsfonden.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 8 300 000

riksstaten............. 8 200 000

övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 99 000

8 300 000 8 300 000

III. Statens allmänna fastighetsiond.

Avskrivningsmedel från

Summa investeringsanslag.

52 839 500

riksstaten.............

23 514 800

Avskrivningsmedel inom

fonden ................

3 813 000

Bidrag från kommuner ...

400 000

Övriga kapitalmedel......

700

Investeringsbemyndigande.

25 lil 000

52 839 500

52 839 500

IV. Försvarets fonder.

A.

Försvarets fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från

Summa investeringsanslag.

90 636 100

riksstaten.............

46 629 100

Avskrivningsmedel inom

fonden ................

5 180 000

Bidrag från diversemedels- fond..................

3 445 000

Övriga kapitalmedel......

1 000

Investeringsbemyndigande.

35 381 000

90 636 100

90 636 100

B.

Försvarets fabrlksfond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 2 120 000

fonden................ 1 315 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 804 000

2 120 000 2 120 000

V. Statens utlåningsfonder.

V är npliktslånefo liden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............. 300 000 Investeringsanslag........ 300 000

Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre bemedlade, barnrika familjer.

Avskrivningsmedel från Investeringsanslag........ 70 000 000

riksstaten............. 19 460 000

Investeringsbemyndigande. 50 540 000

70 000 000

70 000 000

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 308.

19

Lånefonden fUr främjande av bostadsbyggande på landsbygden.

Avskrivningsmedel från Investeringsanslag........ 15 000 000

riksstaten............. 3 225 000

Investeringsbemyndigande. 11 775 000

15 000 000 15 000 000

Lånefonden för bostadsbyggande.

Avskrivningsmedel från Investeringsanslag........ 220 000 000

riksstaten.............. 25 000 000

Investeringsbemyndigande. 195 000 000

220 000 000 220 000 000

Statens bosättningslånefond.

Investeringsbemyndigande. 8 600 000 Investeringsanslag........ 8 600 000

Statens lånefond för universitetsstudier.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 650 000 Investeringsanslag........ 650 000

Allmänna studielånefonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 250 000 Investeringsanslag........ 250 000

Lånefonden för inköp av ädla avelsston.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 30 000 Investeringsanslag........ 30 000

Lånefonden för inköp av avelshingstar av ardennerras.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 90 000 Investeringsanslag ........ 90 000

Lånefonden för inköp av avelsston av nordsvensk ras.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 55 000 Investeringsanslag........ 55 000

Jordbrukets maskinlånefond.

Avskrivningsmedel från Investeringsanslag........ 3 500 000

riksstaten............. 700 000

Investeringsbemyndigande. 2 800 000

3 500 000 3 500 000

Statens sekundärlånefond för Jordbrukare.

Avskrivningsmedel från Investeringsanslag........ 1 000 000

riksstaten............. 125 000

Investeringsbemyndigande. 875 000

1 000 000

1 000 000

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Majlis proposition nr 308.

Egnahemsl&nefonden.

Avskrivningsmedel från Investeringsanslag........ 3 000 000

riksstaten............. 300 000

Investeringsbemyndigande. 2 700 000 _

3 000 000 3 000 000

Summa investeringsbemyndigande

för statens utlåningsfonder.

......... 272 290 000

VI. Fonden för låneunderstöd.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

Summa investeringsanslag

8 146 600

1 000

70 539 000

78 686 600

78 686 600

78 686 600

VII.

Fonden för statens aktier.

Investeringsbemyndigande.

47 000 000 Summa investeringsanslag

47 000 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande

1 000 Investeringsanslag.........

34 000

35 000

35 000

35 000

IX.

Diverse kapitalfonder.

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Avskrivningsmedel inom

fonden ................

Övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande

Summa investeringsanslag.

5000 000

1000

7 650 000

. 12 651 000

12 651 000

12 651 000

B. Fonden för kreditgivning till utlandet.

Investeringsbemyndigande.

250 000 000 Summa investeringsanslag.

250 000 000

C. Statens reproduktionsanstalts fond.

Avskrivningsmedel inom

fonden ................

övriga kapitalmedel......

Investeringsbemyndigande.

Summa investeringsanslag.

60 000

1000

16 000

77 000

77 000

77 000

467938. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:466 Skrivelse till Konungen angående vissa med redovisningen å kapitalbudgeten sammanhängande frågor. a1 i texten
  2. SU 1946:254 Memorial angående statsreglering en för budgetåret 1946/47. s. 12 i texten
  3. SU 1946:252 Utlåtande angående vissa med redovisningen å kapitalbudgeten sammanhängande frågor. s. 1 i texten