Sök i Ratio Lex

Angående träffande av avtal med de enskilda försäkringsanstalterna om framtida övertagande från statens sida av vissa krigsförsäkringar m. m

1946-09-27 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:338, Angående träffande av avtal med de enskilda försäkringsanstalterna om framtida övertagande från statens sida av vissa krigsförsäkringar m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 338.

1

Nr 338.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående träffande av

avtal med de enskilda försäkringsanstalterna om framtida

övertagande från statens sida av vissa krigsförsäkringar

m. m., given Stockholms slott den 27 september

1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF

Axel Gjöres.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet d Stockholms slott

den 27 september 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,

Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

anför chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres.

Jämlikt 1 § lagen den 10 mars 1939 (nr 681, ändrad senast 1942:369) om

statlig krigsförsäkring m. m. må vid krig, krigsfara eller eljest av krig föranledda

utomordentliga förhållanden, så framt Kungl. Maj:t därom förordnar,

av staten meddelas transportförsäkring mot krigsrisk, så ock eljest mot risk

att egendom lägges under embargo eller uppbringas eller genom annan dylik

åtgärd anhålles av främmande stat eller av den, som där tillvällat eller söker

tillvälla sig makten. Under enahanda förhållanden må slaten jämväl, efter

förordnande av Kungl. Maj:t, meddela försäkring mot nyss angivna risker

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 338.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 338.

av egendom, som lagrats i utlandet för införsel till riket. Staten må ock

under samma förhållanden efter förordnande av Kungl. Majit åt svenskt

försäkringsbolag eller sammanslutning av sådana bolag meddela återförsäkring

av såväl försäkring, som nyss sagts, som transportförsäkring av

annat slag. — Under förhållanden som nu angivits skola jämlikt 2 § första

stycket ifrågavarande lag riksförsäkringsanstalten och bolag, som avses i

4 § lagen om försäkring för olycksfall i arbete, såframt Kungl. Majit därom

förordnar, för olycksfall som till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller

annat transportmedel tjänstgörande person, meddela försäkring till högre

ersättningsbelopp samt med ersättningar av annan art än eljest. Staten må

ock, jämlikt andra stycket av samma paragraf, efter förordnande av Kungl.

Majit, under samma förhållanden åt riksförsäkringsanstalten eller bolag av

nyss omnämnt slag meddela återförsäkring av försäkring, som av anstalten

eller sådant bolag meddelats.

Genom särskilda kungörelser, senast den 12 juni 1942, nr 370, har Kungl.

Majit med stöd av riksdagens beslut förordnat, att försäkring eller återförsäkring,

som avses i 1 § lagen om statlig krigsförsäkring m. m., må tills

vidare meddelas av staten. Vidare har Kungl. Majit genom kungörelse den

20 oktober 1939, nr 747, förordnat, att återförsäkring, som avses i 2 § andra

stycket krigsförsäkringslagen, må tillsvidare meddelas av staten.

På därom av Kungl. Majit i propositionen nr 263 framställt förslag har

1939 års lagtima riksdag enligt skrivelse den 10 juni 1939, nr 375, medgivit,

att statens krigsförsäkringsnämnd bemyndigas dels att med vissa

svenska försäkringsbolag sammanslutna till Svensk krigsförsäkringspool

träffa återförsäkringsavtal rörande kasko-, intresse- och varuförsäkring i

huvudsaklig överensstämmelse med ett till propositionen såsom bilaga till

statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 21 april 1939 fogat avtalsförslag,

dels ock att träffa återförsäkringsavtal rörande försäkring för

olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat transportmedel

tjänstgörande person, i huvudsaklig överensstämmelse med principerna

i avtalsförslaget.

Med stöd av riksdagens sålunda givna bemyndigande slöts mellan krigsförsäkringsnämnden

och krigsförsäkringspoolen avtal rörande kasko-, intresse-

och varuförsäkring. Vid krigsutbrottet övertog krigsförsäkringsnämnden

i september 1939 samtliga löpande, i Sverige tecknade krigsförsäkringar

å svenska fartyg och laster, varefter avtalet i enlighet med däri meddelade

bestämmelser bragtes till upphörande. Något avtal beträffande krigsolycksfallsrisken

för befäl och besättning visade sig däremot icke erforderligt.

Med anledning av den förestående avvecklingen av den statliga krigsförsäkringsverksamheten

har statens krigsförsäkringsnämnd i skrivelse den 12

januari 1946 hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga de åtgärder, som

kunde erfordras dels för träffande av avtal med de privata försäkringsbolagen

därom att staten vid eventuellt utbrott av ett krig, som vore ägnat att i

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 338.

3

väsentlig grad beröra svensk handel och sjöfart, automatiskt övertoge alla

av bolagen dessförinnan direkt eller indirekt tecknade, ej avlupna krigsförsäkringar

å svenska aliment (försäkringsbara intressen i fråga om fartyg,

laster och frakter), dels ock för träffande av liknande avtal beträffande krigsolycksfallsförsäkringar

för befäl och besättning å svenska fartyg.

I motiveringen framhåller krigsförsäkringsnämnden — efter redogörelse

för tillkomsten av avtalet med krigsförsäkringspoolen — att staten icke

borde upphöra med sin försäkringsverksamhet, förrän de privata försäkringsbolagen

vore beredda att ställa ett tillfredsställande försäkringsskydd

till handelns och sjöfartens förfogande. Förhandlingar med de privata assuradörerna

hade givit till resultat, att dessa vore beredda att upptaga krigsförsäkringsverksamheten

tidigast från och med den 1 juli 1946, och viss

tveksamhet syntes råda, huruvida krigsförsäkringen av fartyg borde övertagas

av de privata assuradörerna förrän efter utgången av år 1946. Krigsförsäkringsnämnden

anför härefter:

När staten upphör att meddela försäkringar blir situationen i stort sett

densamma som före tillkomsten av ovannämnda avtal. Ehuru man väl för

närvarande icke torde stå inför risken av något nytt krigsutbrott, synes det

ur beredskapssynpunkt nödvändigt tillse att krigsförsäkringsfrågan för dylikt

fall är ordnad så att handel och sjöfart i möjligaste mån kan obehindrat

fortgå.

Det försäkringsskydd, som de privata bolagen lämna, kan därvid icke

anses tillfredsställande, ej minst därför att bolagens reassuranser i väsentlig

utsträckning äro placerade utomlands och vid ett krigsutbrott kunna bliva

skäligen värdelösa. Statens medverkan synes här erforderlig. Därest staten

redan från början står bakom ansvaret för krigsförsäkringarna för den händelse

ett nytt krig skulle utbryta, undviker man även sådana stora premiefluktuationer,

som förekommo före krigsutbrottet år 1939 innan avtalet

emellan staten och bolagen kom till stånd och som medförde stora olägenheter

för handel och sjöfart.

För att de privata bolagen vid övertagandet av krigsförsäkringen skola

kunna lämna handel och sjöfart det försäkringsskydd, varav dessa ha behov,

synes det av anförda skäl nödvändigt, att staten i samband med upphörandet

av den genom nämnden bedrivna försäkringsverksamheten, i likhet

med vad som ägde rum genom ovannämnda avtal, åtager sig att vid utbrott

av ett krig, som är ägnat att i väsentlig grad beröra svensk handel och sjöfart,

övertaga försäkringsrisken. Därigenom begränsas försäkringskostnaderna

till premier för de från det avslutade kriget kvarstående riskerna och

några fluktuationer i premierna på grund av det utrikespolitiska läget behöva

icke förekomma.

Även beträffande krigsolycksfallsrisken för befäl och besättning synes

vidtagandet av en liknande anordning kunna ifrågasättas.

över krigsförsäkringsnämndens framställning lia yttranden avgivits av

kommerskollegium och försäkringsinspektionen. Kommerskollegium har i

sin tur inhämtat och överlämnat yttranden från riksförsäkringsanstalten,

Sjöassuradörernas förening, Svenska olycksfallsförsäkringsbolagens pool för

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 338.

krigsolycksfallsförsäkring, Sveriges redareförening, Sveriges segelfartygsförening

samt Stockholms handelskammare och handelskammaren i Göteborg.

I yttrandena har krigsförsäkringsnämndens framställning i vad angår avtal

om övertagande vid krigsutbrott av krigsförsäkringar å svenska aliment

överlag tillstyrkts. Däremot föreligger på vissa håll tveksamhet beträffande

ett liknande avtal om krigsolycksfallsförsäkringen. Svenska olycksfallsförsäkringsbolagens

pool för krigsolycksfallsförsäkring anför härom:

Svenska olycksfallsförsäkringsbolagens Pool för krigsolycksfallsförsäkring,

fortsättningsvis kallad Ivrigspoolen, bildades redan den 1/1 1937, d. v. s.

före tillkomsten av lag om krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgörande

personer. Förberedelserna för denna sammanslutning hade vidtagits

redan hösten 1935, detta med anledning av Abessinienkriget. Verkligt aktuell

blev försäkringsfrågan emellertid först i december 1936, då sjöfolkets organisationer

hos Sveriges Redareförening gjorde framställning om utökat försäkringsskydd

med hänsyn till den i spanska farvatten föreliggande krigsrisken.

Härigenom kunde de privata olycksfallsförsäkringsbolagen genom

den riskfördelning, som Krigspoolen innebar, bereda försäkringsskydd på

grundval av det avtal, som träffats mellan sjöfolk och redare.

I den proposition, som föregick 1937 års lag om krigsförsäkring för ombord

å fartyg tjänstgörande personer, (nr 313/1937) återfinnes under rubriken

»Specialmotivering» 1 § uttalanden från såväl kommerskollegium som

riksförsäkringsanstalten gående ut på att praktiska skäl tala för att den

enskilda försäkringsverksamheten liksom under världskriget och det första

skedet av den spanska konflikten bereddes tillfälle att omhänderhava denna

speciella försäkringsform. Sedan lagens tillkomst har krigspoolen i anslutning

härtill fortsatt sin verksamhet vid sidan av riksförsäkringsanstalten

och under hela storkriget liksom allt framgent automatiskt täckt krigsrisken

för de redare, som ha sina ombordanställda försäkrade enligt lag om

försäkring för olycksfall i arbete i något av de ömsesidiga socialförsäkringsbolagen.

Krigspoolen täcker därjämte risken för en del besättningar, som

för civilrisken åtnjuta försäkringsskydd i riksförsäkringsanstalten, där

framställning härom gjorts till anstalten från redarens sida.

Av krigsförsäkringsnämndens skrivelse till Konungen framgår, att något

avtal med nämnden beträffande krigsolycksfallsrisken för befäl och besättning

vid storkrigets utbrott icke visat sig erforderligt. Trots detta ifrågasättes

nu från nämndens sida en liknande anordning som i fråga örn krigsförsäkring

för kasko och varor. Vi kunna för vår del icke dela denna uppfattning,

då krigspoolen såväl före som under och efter storkriget täckt det

erforderliga försäkringsskyddet efter allt att döma till full belåtenhet för

alla parter.

Jämväl Sveriges redareförening, Sveriges segelfartygsförening och handelskammaren

i Göteborg uttala sig i avstyrkande riktning. Försäkringsinspektionen

däremot anför:

Beträffande frågan, huruvida avtal bör träffas med de privata försäkringsbolagen

angående krigsolycksfallsförsäkring för befäl och besättning

å svenska fartyg, har hos de olika remissinstitutionerna delade meningar

kommit till synes. Enligt inspektionens mening är det ur beredskapssyn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 338.

5

punkt icke opåkallat, att dylikt avtal ingås. Det av riksdagen i samband

med det senaste stormaktskrigets utbrott lämnade bemyndigandet för Kungl.

Maj:t att träffa avtal av sistnämnda slag har visserligen icke behövt utnyttjas,

och Svenska olycksfallsförsäkringsbolagens pool för ^^olycksfallsförsäkring

synes såväl före som under och efter stormaktskriget hava täckt

det erforderliga försäkringsskyddet till full belåtenhet för alla berörda parter,

men då vid ett nytt krigsutbrott ändrade förhållanden kunna föreligga

i åtskilliga avseenden, som för närvarande icke kunna överblickas, torde det

icke vara överflödigt att vidtaga anstalter från statens sida jämväl för träffande

av avtal angående sistnämnda slag av försäkring.

Även kommerskollegium tillstyrker, att Kungl. Majit inhämtar riksdagens

medgivande att träffa avtal jämväl i förevarande hänseende.

I sitt den 9 februari 1946 dagtecknade betänkande med förslag rörande

den ekonomiska försvarsberedskapens framtida organisation (statens offentliga

utredningar 1946: 19) framhåller ekonomiska försvarsberedskapsutredningen

beträffande förevarande spörsmål allenast, att för att transportapparaten

till sjöss skall kunna fungera i en kritisk situation, krigsförsäkringsbestämmelser

i olika avseenden måste vara förberedda. Kommittén förutsätter,

att ifrågavarande uppgifter komma att handhavas av kommerskollegium,

som emellertid i detta hänseende bör upptaga samarbete, förutom

med det centrala organet för den ekonomiska försvarsberedskapen, jämväl

med försäkringsinspektionen.

Genom lagen om statlig krigsförsäkring m. m. har möjlighet beretts SLtWepartementsunder

vissa förutsättningar stödja sjöfarten genom krigsförsäkring, anordnad

genom statens försorg. För tillämpningen av dessa bestämmelser erfordras

att viss i lagen angiven krissituation redan inträtt. Det måste

emellertid vara en viktig åtgärd ur beredskapssynpunkt, att visshet redan

på förhand föreligger om att vid ett plötsligt krigsutbrott fartyg och varor

liksom även befäl och besättning bliva automatiskt skyddade genom av

staten garanterad försäkring.

Före det senaste kriget medgav 1939 års riksdag, att krigsförsäkringsnämnden

bemyndigades att sluta vissa återförsäkringsavtal dels rörande kasko-,

intresse- och varuförsäkring, dels ock rörande försäkring för olycksfall, som

till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande

person. Vid skapandet av delta försäkringsskydd togs hänsyn allenast

till det fallet, att krig utbröte, i vilket England, Frankrike och Tyskland

deltoge. Dylikt återförsäkringsavtal slöts sedermera rörande kasko-, intresseoch

varuförsäkring, vilket avtal upphörde att gälla i och med att krigsförsäkringen

i dessa hänseenden övertogs av staten. Något avtal rörande återförsäkring

för olycksfall blev däremot aldrig slutet. Krigsförsäkringen på sistnämnda

område har under hela kriget handhafts förutom av riksförsäkringsanstalten

av svenska olycksfallsförsäkringsbolagens pool för krigsolycksfallsförsäkring.

Beträffande riksförsäkringsanstaltens krigsförsäkrin
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 338.

gar har dock under kriget i viss omfattning återförsäkring hos krigsförsäkringsnämnden

ägt rum.

Krigsförsäkringsnämndens nu förevarande framställning avser att i det

läge, som inträder sedan krigsförsäkringsnämnden upphört med sin försäkringsverksamhet,

vissa åtgärder vidtagas, som säkerställa, att redan på förhand

garanti finnes för att vid utbrottet av ett krig, som är ägnat att i väsentlig

grad beröra svensk handel och sjöfart, förhållandena på krigsförsäkringens

område bliva ordnade på ett tillfredsställande sätt. De avtal, om

vilkas slutande bemyndigande begäres, angivas skola innebära dels att staten

automatiskt övertager alla av försäkringsanstalterna dessförinnan direkt eller

indirekt tecknade, ej avlupna krigsförsäkringar å svenska aliment (försäkringsbara

intressen i fråga om fartyg, laster och frakter), dels ock att liknande

anordning skall vidtagas beträffande krigsolycksfallsförsäkringar för

befäl och besättning å svenska fartyg.

De avtal, som här föreslås skola träffas, lia en större räckvidd än de, till

vilka bemyndigande lämnades av 1939 års riksdag. Sistnämnda avtal hade

nämligen karaktären av återförsäkringsavtal, medan de nu ifrågasatta avtalen

angivas skola innebära, att staten skall övertaga försäkringarna. I

fråga örn krigsförsäkringarna å svenska aliment synes intet vara att erinra

mot krigsförsäkringsnämndens förslag, helst som under det nu avslutade kriget

försäkringsverksamheten å detta område med stöd av 1 § krigsförsäkringslagen

utövades av krigsförsäkringsnämnden. I de avgivna remissyttrandena

har krigsförsäkringsnämndens framställning på denna punkt tillstyrkts.

Vad åter angår olycksfallsförsäkringarna är till en början att märka, att

man i flera remissyttranden helt avstyrkt, att något avtal på detta område

slutes. Av skäl som kommerskollegium och försäkringsinspektionen anfört

finner jag det dock lämpligt, att krigsförsäkringsnämnden erhåller bemyndigande

att träffa avtal av ifrågavarande slag. Med hänsyn till innehållet i

2 § krigsförsäkringslagen synes dock bemyndigandet böra inskränkas till

att gälla återförsäkringsavtal.

De avtal, som komma att ingås, torde lämpligen böra underställas Kungl.

Majit för godkännande. Sedan krigsförsäkringsnämnden upphört med sin

verksamhet torde lämpligen kronan såsom avtalsslutande part böra representeras

av annan myndighet, förslagsvis kommerskollegium.

Den statliga krigsförsäkringsverksamheten torde enligt vad krigsförsäkringsnämnden

anmält komma att upphöra med utgången av år 1946. Ifrågavarande

avtal skulle alltså komma att träda i kraft tidigast den 1 januari 1947.

På grund av vad sålunda anförts hemställer föredragande departementschefen,

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att statens krigsförsäkringsnämnd bemyndigas, dels att

med privata försäkringsanstalter eller sammanslutning av så
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 338.

7

dana anstalter träffa avtal därom att staten vid eventuellt utbrott

av ett krig, som är ägnat att i väsentlig grad beröra

svensk handel och sjöfart, automatiskt övertager alla av anstalterna

dessförinnan direkt eller indirekt tecknade, ej avlupna

krigsförsäkringar å svenska aliment (försäkringsbara

intressen i fråga om fartyg, laster och frakter), dels ock att

träffa återförsäkringsavtal rörande försäkring för olycksfall,

som till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat

transportmedel tjänstgörande person, avsett att träda i tillämpning

vid krigsutbrott som nyss sagts.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit

Konungen att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet:

Curt Nordwall.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:497 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående träffande av avtal med de enskilda försäkring sanstedt erna om framtida övertagande fr a1 i texten
  2. SU 1946:277 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående träffande av avtal med de enskilda försäkringsanstalterna om framtida övertagande från statens sida s. 1 i texten