Sök i Ratio Lex

Med begäran om bemyndigande att träffa avtal med Göteborgs stad angående villkoren för överföring å Göteborgs stad av det tryckande registret för staden

1946-09-27 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:340, Med begäran om bemyndigande att träffa avtal med Göteborgs stad angående villkoren för överföring å Göteborgs stad av det tryckande registret för staden

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 340

1

Nr 340.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med begäran om bemyndigande

att träffa avtal med Göteborgs stad angående

villkoren för överföring å Göteborgs stad av det tryckande

registret för staden; given Stockholms slott den

27 september 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 27 september

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga angående

överföring d Göteborgs stad av det tryckande registret för staden samt

anför därvid.

Med bifall till förslag i Kungl. Maj:ts proposition den 20 april 1945 (nr

282) angående omorganisation av folkbokföringen beslöt 1945 års riksdag

bl. a. att adressmaskinanläggningar skulle införas för folkbokföringen. AnBihang

lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 340 -341.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 340.

läggningarna skulle förläggas lill länsstyrelserna. Där med hänsyn till förhållandena

i viss stad synnerliga skäl därtill vore skulle emellertid Konungen

äga att med stadens medgivande förordna, att det »tryckande registret», såvitt

anginge staden, skulle föras hos mantalsskrivningsförrättaren därstädes.

— Sedermera hava i 56 § folkbokföringsförordningen den 28 juni 1946 (nr

469) meddelats bestämmelser angående de tryckande registren, vilka överensstämma

med nyssnämnda beslut.

Vid anmälan i statsrådet den 20 april 1945 av frågan angående en omorganisation

av folkbokföringen anförde jag bl. a. att beslut örn registrens överförande

i kommunal ägo i första hand torde ifrågakomma med avseende å

Göteborg och Malmö. Ett dylikt beslut måste emellertid föregås av underhandlingar

med städerna angående bl. a. de ekonomiska frågor som därvid

uppkomme. Man torde därför tillsvidare böra utgå ifrån att de tryckande

registren även i dessa städer anlades genom statens försorg. Underhandlingar

med städerna örn registrens överförande i kommunal ägo borde emellertid

upptagas snarast möjligt.

Vidare framhöll jag, att kostnaderna för adresseringsmaskinerna borde bäras

av statsverket. Med hänsyn till att ansvaret för mantalsskrivningen och

uppbörden i magistratsstäderna åvilade dessa städer borde emellertid dessa

städer gottgöra statsverket tryckningskostnaderna för de längder m. m., vilka

avsetts skola tillhandahållas städerna av länsbyråerna i stället för att

som nu utskrivas av städernas befattningshavare. Vad åter anginge kostnaderna

för adressmaskinanläggning, som överförts i kommunal ägo, borde en

fördelning ske mellan statsverket och vederbörande stad. Magistratsstädernas

ansvar för mantalsskrivningen och uppbörden torde nämligen ej kunna

motivera att det ålades sådan stad att gälda hela kostnaden för maskinanläggningen

och dess drift. Anläggningarna tjänade nämligen även statliga uppgifter

vid sidan av mantalsskrivningen och uppbörden. En rättvis avvägning

erbjöde emellertid svårigheter och dessa ökades ytterligare därigenom,

att anläggningarna kunde och borde utnyttjas även för rent kommunala

ändamål. Storleken av detta kommunala intresse kunde vara olika i skilda

städer, varför det näppeligen läte sig göra att fastslå en generell norm för

kostnadsfördelningen. Vid underhandlingarna med vederbörande stad borde

under hänsynstagande till alla omständigheter eftersträvas en så rättvis avvägning

som möjligt.

Vad sålunda anförts lämnades av riksdagen utan erinran.

Vid anmälan i statsrådet den 12 april 1946 av förslag till folkbokföringsförordning

m. m. (se prop. nr 255) förordade jag bl. a. införande av medborgarkort,

vilka skulle tryckas av länsbyråerna. Jag tillstyrkte vidare, att

pastorsämbetena, de lokala skattemyndigheterna, länsbyråerna och riksbyrån

skulle utrustas med olika register, bestående av avtryckskort, d. v. s. kort

med text som avtryckts från plåt i tryckande register. Kortregistren skulle

föras fortlöpande på det sätt, att vid inträffad förändring nytt avtryckskort,

utvisande förändringen, upprättades av länsbyrån och insattes i registret.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 340.

3

I fråga om mantalsskrivningen föreslog jag, att stommar till mantalslängder

och de slutliga längderna skulle tryckas av länsbyråerna. Vad sålunda föreslagits

godkändes av riksdagen. Bestämmelser i berörda hänseenden hava

intagits i folkbokföringsförordningen.

I mitt anförande till statsrådsprotokollet den 12 april 1946 erinrade jag

vidare om att enligt det av folkbokföringskommittén avgivna betänkandet

länsbyråerna skulle trycka bl. a. stommar till taxeringslängder, pensionsavgiftsförteckningar,

röstlängdei, uppbördsböcker och debetsedlar. För egen

del uttalade jag, att länsbyråernas arbetsuppgifter i huvudsak torde bliva

de i betänkandet angivna. I detta sammanhang framhöll jag även, att 1945

års riksdag uttalat bl. a. att den aviseringsskvldighet, som enligt gällande

stadganden åvilade pastorsämbetena, i princip borde överföras på länsstyrelserna.

Bestämmelser härom föreslogos ej till införande i folkbokföringsförordningen

utan förutsattes skola meddelas av Kungl. Majit i administrativ

ordning. Jag framhöll därvid, att förhållandena för närvarande med hänsyn

till pågående eller väntade reformer på skilda områden inom förvaltningen

vore svåra att överblicka, och att nya anspråk på länsbyråerna i detta hänseende

under de närmaste åren torde vara att förvänta. Dessa uttalanden

lämnades av riksdagen utan erinran.

I anslutning till de föreslagna bestämmelserna i folkbokföringsförordningen

upptog jag även vissa kostnadsfrågor till behandling. Jag anförde därvid,

att mitt uttalande till statsrådsprotokollet den 20 april 1945, att kostnaderna

för adresseringsmaskinerna borde bäras av statsverket, självfallet borde gälla

kostnaderna för länsbyråernas verksamhet överhuvud taget. Enligt de av

1945 års riksdag fastställda grunderna för kostnadsfördelningen mellan staten

och kommunerna skulle församlingarna ansvara för kyrkobokföringskostnadema.

Emellertid borde kostnaderna för avtryckskort till pastorsämbetenas

kortregister åvila statsverket. Sådana kort borde nämligen tillställas

pastor för kontroll av personplåtamas text och översändandet av dylika

kort utgjorde sålunda ett led i skötseln av de tryckande registren. Vad anginge

frågan om skyldighet för magistratsstädema att gottgöra statsverket

tryckningskostnaderna för längder m. m., vilken fråga tidigare lämnats

öppen, torde denna fråga numera få anses äga aktualitet endast med avseende

å sådana magistratsstäder. vilka skulle hava egen uppbördsförvaltning,

d. v. s. de större magistratsstädema. Det torde nämligen icke skäligen böra

ifrågasättas att de magistratsstäder, vilka enligt den nya uppbördsorganisationen

skulle ingå i fögderiförvaltningen, skulle i förevarande hänseende intaga

en annan ställning än övriga fögderikommuner. Det principiellt riktiga

torde vara att de ifrågavarande magistratsstädema betalade statens självkostnadspris.

Detta pris kunde emellertid ej utan avsevärda svårigheter exakt

beräknas. Av praktiska skäl torde därför beräkningen böra schematiseras

och ersättningsskyldigheten böra begränsas till de mera direkta kostnaderna,

därvid för åstadkommande av förenkling endast blankett- och personalkostnaderna

torde böra medräknas Det torde vara lämpligt att priset bestämdes

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition ur 340.

av Kungl. Majit på grundval av kostnadsberäkningar som uppgjordes av

länsstyrelserna. Närmare föreskrifter därutinnan torde böra meddelas av

Kungl. Majit, därvid länsstyrelserna borde åläggas att höra vederbörande

städer över de gjorda kostnadsberäkningarna. Kostnaderna för de lokala

skattemyndigheternas avtryckskortregister torde jämväl för ifrågavarande

städers vidkommande böra helt bestridas av statsmedel. De sålunda förordade

ersättningsreglerna torde — såsom utformade i syfte att åvägabringa

erforderlig förenkling i mellanhavandet mellan staten och kommunerna på

nu förevarande område -—- icke böra anses prejudicerande för kostnadsfördelningen

mellan staten och de städer, vilka avsetts skola hava egna tryckande

register. Beträffande dessa städer ansåge jag mig allenast böra hänvisa

till mitt tidigare uttalande, att vid underhandlingarna med städerna

borde under hänsynstagande till alla omständigheter eftersträvas en så rättvis

avvägning som möjligt.

Dessa uttalanden lämnades av andra särskilda utskottet i dess av riksdagen

godkända utlåtande (nr 1) utan erinran. Beträffande mitt uttalande rörande

kostnaderna för länsbyråernas verksamhet ansåg sig utskottet böra -— såvitt

anginge de fall då tryckande register fördes hos mantalsskrivningsförrättare

i viss stad — till förebyggande av missförstånd erinra om att enligt de

av 1945 års riksdag fastställda grunderna för kostnadsfördelningen kostnaderna

för anläggningen och dess drift skulle delas mellan statsverket och

vederbörande stad. Det torde icke vara avsett att föreslå ändring härutinnan.

Med stöd av Kungl. Majits bemyndigande den 8 februari 1946 tillkallade

jag den 13 i samma månad vice stadsjuristen P. Elsin, överdirektören E.

Höijer, överläraren E. Jungen, mantalsintendenten G. Kollberg, mantalsdirektören

O. Meijer, kyrkoherden B. Mogård och ledamoten av riksdagens andra

kammare borgmästaren O. Rylander att såsom sakkunniga inom finansdepartementet

biträda med utredning av frågan om folkbokföringens ordnande

i Stockholm och Göteborg. Åt Höijer uppdrogs att såsom ordförande leda de

sakkunnigas arbete.

Sedan de sakkunniga i skrivelse till chefen för finansdepartementet den

3 maj 1946 uttalat bl. a., att det ur såväl statens som Göteborgs stads synpunkt

vore mest lämpligt och rationellt att det tryckande registret för folkbokföringen,

såvitt anginge Göteborgs stad, handhades av mantalskontoret

därstädes, anbefallde Kungl. Majit genom beslut den 24 maj 1946 de sakkunniga

dels att utreda vilka frågor som i samband med en överföring å

Göteborgs stad av det tryckande registret för staden borde bliva föremål för

överenskommelse mellan staten och staden, dels ock att -— i den man sa

kunde ske innan det tryckande registret tagits i bruk och erfarenheter vunnits

om de arbetsuppgifter, för vilka registret komme att utnyttjas, samt om

kostnaderna därför — med utgångspunkt från de av riksdagen godkända

huvudgrunderna för kostnadsfördelningen upprätta förslag till överenskommelse.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 340.

5

De sakkunniga hava därefter i en till finansdepartementet ingiven skrivelse

den 7 september 1946 förklarat sig vidhålla sin nyss omförmälda uppfattning,

att det tryckande registret såvitt anginge Göteborg borde handhavas

av mantalskontoret därstädes. I anslutning därtill förordade de sakkunniga,

under åberopande av arbetstekniska skäl, att överförandet av anläggningen

från länsstyrelsen i länet till mantalskontoret skedde den 1 okober 1946,

varvid registret skulle vara upprättat och kontrollerat i enlighet med gällande

bestämmelser.

I skrivelsen anföres vidare följande:

I fråga om principerna för kostnadsfördelningen hava de sakkunniga följt

de av Eders Kungl. Majit i ovanberörda beslut givna direktiven. Härvid hava

de sakkunniga utgått från det i folkbokföringskommitténs betänkande (SOU

1944: 52) förefintliga utredningsmaterialet. På enahanda sätt som kommittén

hava de sakkunniga uppdelat kostnaderna i dels anläggningskostnader

(engångskostnader för inventarier, maskiner, adressplåtar, ryttare och blanketter

av olika slag m. m.), dels uppläggningskostnader (kostnader under

uppläggningstiden, såsom kostnader för utskrift av präglingsmanuskript och

personakter, uppläggning av plåt- och kortregister m. m.), dels ock årliga

driftskostnader. Vidare hava på de sakkunnigas begäran hos statistiska centralbyrån

tjänstgörande experter verkställt beräkning av kostnaderna för

en folkbokföringsanläggning för Göteborg, grundad på antalet arbetstimmar,

som ansetts erforderliga för de olika slagen av arbeten, för vilka det tryckande

registret skall utnyttjas, därvid en genomsnittslön av 2 kronor 50 öre beräknats.

Experterna hava emellertid framhållit, att erfarenheter ännu saknas

på väsentliga punkter, hur arbetet på folkbokföringsavdelningama i

praktiken kommer att gestalta sig. Osäkra faktorer äro bland andra omfattningen

av arbetet med plåtregistrens aktualisering samt av arbetet med tryckning

och distribuering av avtryckskort i samband med aktualiseringen, utväxlingen

av plåtar mellan olika länsstyrelser etc. I vissa avseenden, vilka direkt

eller indirekt kunna bliva bestämmande för omfattningen och arten av

länsstyrelsernas arbetsuppgifter, äro vidare föreskrifter ännu icke meddelade,

t. ex. beträffande det system för aviseringen mellan pastorsämbete och

länsstyrelse, som skall avlösa det nuvarande provisoriska aviseringssystemet,

de formulär, som skola tillämpas för vissa längder och andra handlingar, vilka

skola tryckas medelst adressmaskinstryck o. s, v. Uppenbarligen är det på

grund härav för närvarande icke möjligt att med någon större grad av säkerhet

beräkna de årliga omkostnaderna för länsstyrelsernas folkbokföringsavdelningar.

Icke heller uppläggningskostnaderna låta sig för närvarande till

alla delar exakt angivas. Enär de av experterna lämnade kostnadsuppgifterna

icke böra betraktas såsom annat än approximativa, torde erforderliga

justeringar av de gjorda beräkningarna och därå baserade ersättningsbelopp

böra vidtagas efter 1948 års utgång på grundval av de under den gångna tiden

vunna erfarenheterna.

Anläggnings- och uppläggningskostnaderna hava erhållits genom utproportioncring

av de totala kostnaderna för samtliga län efter folkmängden. Anläggningskostnaderna

grunda sig i stort sett på faktiska kostnadsuppgifter.

Däremot äro uppläggningskostnaderna i stor utsträckning och de årliga

driftskostnaderna belt och hållet beräknade.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 340.

De totala kostnaderna hava av experterna beräknats

anläggningskostnaderna till............................ kronor 120 000

vissa tilläggskostnader till d:o till ...................... » 14 500

uppläggningskostnader till ............................ » 170 000

vissa tilläggskostnader till d:o till ...................... » 8 000

eller sammanlagt till kronor 312 500.

Vad först angår fördelningen mellan staten och staden av anläggnings- och

uppläggningskostnaderna vilja de sakkunniga framhålla, att det givetvis är

synnerligen svårt att komma fram till en verkligt rationell grund härför. De

sakkunniga hava emellertid ansett det vara en rättvis avvägning av kostnadsfördelningen,

därest frågan löses efter följande linjer.

Maskinanläggningama skola, såsom i propositionen nr 282/1945 (s. 139)

framhållits, användas dels för arbeten med mantalsskrivning och uppbörd,

vilka bestyr av ålder åvila staden såsom magistratsstad, dels för vissa rent

statliga arbetsuppgifter, dels ock för vissa rent kommunala ändamål. Att

Göteborgs stad med hänsyn till sistnämnda kommunala intresse bör deltaga

i kostnaderna för registrets upprättande torde icke vara föremål för tvekan.

Storleken av detta kommunala intresse hava de sakkunniga med ledning av

erfarenheter från Stockholms stad ansett sig kunna uppskatta till högst en

månads arbete per år, motsvarande i runt tal 10 °/o av kostnaderna. Då staden

bär det ekonomiska ansvaret för mantalsskrivningen och uppbörden, har

vidare ifrågasatts, att en ytterligare andel i kostnaderna borde påföras staden

med hänsyn till maskinanläggninaamas användning för dessa ändamål.

Detta skulle emellertid innebära, att Göteborgs stad skulle komma i en särställning

i förhållande till de miagistratsstäder, för vilkas räkning vederbörande

länsstyrelse trycker längder och debetsedlar. Enligt uttalande i propositionen

nr 255/1946 fs. 267) skall nämligen sistnämnda magistratsstäders

ersättningsskyldighet för ifrågavarande arbeten begränsas till de mera direkta

kostnaderna, därvid för åstadkommande av förenkling endast blankettoch

personalkostnaderna ansetts böra medräknas. Jämlikt berörda uttalande

äro dessa magistratsstäder sålunda befriade från deltagande i engångskostnaderna

för de tryckande registrens upprättande. De sakkunniga hava

därför funnit billigt, att andel i berörda engångskostnader — frånsett nyssnämnda

10 % — ej påföres Göteborgs stad. I detta sammanhang må vidare

framhållas, att ett annat ståndnunktstagande i denna fråga kan befaras medföra,

att Göteborgs stad anser det för egen del förmånligast att icke övertaga

det tryckande registret.

Vid ett överförande av registret till staden komma emellertid vissa merkostnader

att uppstå till följd av därvid nödvändig utökning av maskinparken

och inventariebeståndet, uppskattade till 14 500 kronor, vilka kostnader

helt böra belasta staden. Av de genom utproportionering erhållna anläggningskostnaderna.

120 000 kronor, skulle enligt de sakkunnigas förslag statens

andel bliva 108 000 kronor och Göteborgs stads 12 000 kronor. Till uppläggningskostnaderna,

170 000 kronor, beräknade genom utproportionering

och hänförliga till den 1 juli 1946. komma tilläggskostnader, beräknade till

8 000 kronor, för aktualisering av plåtbeståndet fram till den 1 oktober 1946,

då registret, såsom ovan nämnts, beräknats bliva överfört till staden. Emellertid

återstå ännu en del arbeten, beroende på en viss förskjutning i tidsschemat

för uppläggningen, nämligen plåtarnas komplettering med födelsenummer

och anteckning örn arbetsgivare samt tryckning, sortering och distri
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 310.

7

buering m. m. av första uppsättningen medborgarkort och avtryckskort. Dessa

återstående arbeten utgöras dels av sådana, som under alla förhållanden

skola bestridas av staten, dels ock av sådana, som förorsakats av förseningen

med arbetet, varför kostnaderna, uppskattade till sammanlagt 44 000 kronor,

böra helt bestridas av staten. Av nyssnämnda belopp 170 000 kronor

jämte tilläggskostnaderna 8 000 kronor eller tillsammans 178 000 kronor,

minskade med 44 000 kronor för ännu återstående arbeten, bör sålunda statens

andel bliva 120 600 kronor och stadens 13 400 kronor.

Enligt ovannämnda fördelningsgrunder skulle av de totala anläggningsoch

uppläggningskostnaderna, 312 500 kronor, staten sålunda bestrida 272 600

kronor och staden 39 900 kronor.

Vidkommande de årliga driftskostnaderna hava dessa uppdelats i lokalkostnader,

personalkostnader, blankettkostnader, diverse driftskostnader och

kapitalkostnader. Vissa av dessa kostnader skola helt bestridas av staten,

andra helt av staden och en del fördelas mellan staten och staden. Enär av

experternas beräkningar framgått, att av personalkostnaderna för det sammanlagda

tryckningsarbetet cirka 70 % falla på tryckning av längder och

debetsedlar samt cirka 30 % på tryckning av avtrycks- och medborgarkort

samt kostnaden för framställningen av längder och debetsedlar åligger staden

under det att kostnaden för tryckningen av korten till allra största delen

åvilar staten (en mindre del av tryckningen av avtryckskorten torde falla på

staden), hava de sakkunniga funnit det enklast, att av de årliga kostnader,

som skola fördelas mellan staten och Göteborgs stad, staten bestrider 30 %

och staden 70 °/o.

De olika slagen kostnader, som föreslås sålunda fördelade, äro lokalkostnader,

7 500 kronor, personalkostnader för aktualisering av plåt- och kortregister,

14 500 kronor, utökning av arbetsledning på grund av registrets

överförande till staden, 12 000 kronor, och kapitalkostnader för förnyelse av

maskiner och inventarier, 6 000 kronor. Kapitalkostnaderna hava beräknats

till 10 °/o av maskinernas och till 5 %> av inventariernas ursprungliga anskaffningsvärde.

Av dessa olika kostnader, sammanlagt 40 000 kronor, skulle

således 12 000 kronor falla på staten och 28 000 kronor på staden.

De kostnader, som helt böra bestridas av staten, äro personalkostnader

för tryckning av avtryckskort och medborgarkort, 5 500 kronor, samt blankettkostnader

för nämnda kort, 3 700 kronor, eller sammanlagt 9 200 kronor.

De kostnader, för vilka staden bör vara helt ansvarig, äro personalkostnader

för tryckning av längder och debetsedlar, 12 000 kronor, blankettkostnader

för dessa, 22 100 kronor, samt diverse driftskostnader, 3 800 kronor,

sammanlagt 37 900 kronor. Av diverse driftskostnader faller visserligen en

ringa del på staten, men då såsom ovan berörts en likaledes ringa del av

tryckningskostnaderna för avtryckskort, som teoretiskt bör bekostas av staden,

i stället helt lagts på staten, torde för enkelhetens skull en kvittning

kunna äga rum.

De sakkunniga ha vidare upprättat följande tablå över den föreslagna

kostnadsfördelningen.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 340.

Tablå, utvisande fördelningen mellan staten och Göteborgs stad av de beräknade

kostnaderna för det tryckande registret för staden.

Total-

kostnad

Staten

Staden

kronor

%

kronor

%

kronor

Anläggnings- och uppläggningskostnader.

Komplettering av födelsenummer..............

10 000

100

10 000

—

—

Tryckning och distribuering av medborga rkort

5U00

100

5 000

—

—

Komplettering med arbetsgivareuppgift........

14 000

100

14 000

—

—

Tryckning och sortering av avtryckslcort......

15 000

100

15 000

—

—

Extra maskinanskaffning ....................

14 500

—

—

100

14 500

Övriga kostnader ............................

254 000

90

228 600

10

25 400

Summa anläggnings- och uppläggningskostnader

Årliga driftskostnader.

312500

272 600

39 900

Lokalkostnader ..............................

Personalkostnader:

7 500

30

2 250

70

5250

tryckning av avtryckskort och medborgarkort

5500

100

5 500

—

—

tryckning av längder och debetsedlar m. m...

12 000

—

—

100

12 000

aktualisering av plåt- och kortregister.......

14 500

30

4 350

70

10150

arbetsledning vid stadens register............

12 000

30

3 600

70

8 400

Summa personalkostnader

44 000

13 450

30 550

Diverse driftskostnader.......................

7 500

—

3 700

_

3 800

Kapitalkostnader (avskrivningar)..............

6 000

30

1800

70

4 200

Blankettkostnader............................

22 100

—

—

100

22100

Summa årliga driftskostnader.................

87 100

21200

65900

I anslutning till vad de sakkunniga anfört ha de framlagt följande förslag

till överenskommelse mellan Kungl. Maj:t och Kronan å den ena sidan och

Göteborgs stad å den andra sidan beträffande fördelningen av kostnaderna

för det tryckande registret för Göteborgs stad.

Det i 56 § folkbokföringsförordningen föreskrivna tryckande registret skall,

såvitt angår Göteborgs stad, från och med den 1 oktober 1946 föras hos den

lokala skattemyndigheten.

Vid anläggningens övertagande skall staden till statsverket i ersättning för

kostnader för anläggningens upprättande utgiva 39 900 kronor. Återstå vid

överlämnandet aktualiseringsåtgärder beträffande förändringar i befolkningsförhållandena

i Göteborg, skall länsstyrelsen tillhandahålla för avverkande

av arbetsbalansen erforderlig personal.

Erfordras efter övertagandet utökning av maskinparken och inventariebeståndet

till följd av stadens tillväxt eller utökad användning för rent kommunala

ändamål, skola kostnaderna härför åvila staden.

Staden äger av statsverket undfå gottgörelse för nedannämnda kostnader

för anläggningens drift, nämligen för lokalkostnader, kapitalkostnader och

sådana personalkostnader, vilka avse arbetsledning samt aktualisering av

plåt- och kortregister, med 30 % av det belopp, vartill kostnaderna visas

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 340.

9

hava uppgått, samt för personalkostnader för tryckning av medborgarkort

och avtryckskort med hela det belopp, vartill kostnaderna visas hava uppgått.

Staden äger därjämte på statsverkets bekostnad utfå erforderliga blanketter

till medborgarkort och avtryckskort.

I övrigt skola driftskostnaderna åvila staden, dock att i fråga om stadens

rätt att kostnadsfritt från statsverket utbekomma blanketter till vissa längder

skall äga tillämpning, vad därom i vederbörliga författningar är eller kan

varda stadgat.

Ersättningsbelopp, som enligt denna överenskommelse tillkommer staden,

utbetalas årligen i efterskott för det nästföregående kalenderåret.

Överenskommelsen skall efter utgången av år 1948 ersättas av ett nytt avtal.

I detta avtal skola förhållandena, även såvitt angår den förflutna tiden,

upptagas till ny reglering på grundval av de erfarenheter, som vunnits vid

tillämpningen av förevarande överenskommelse.

Stadsfullmäktige i Göteborg hava i skrivelse till finansdepartementet den

24 september 1946 anmält, att stadsfullmäktige den 19 september 1946 beslutat

för sin del godkänna de sakkunnigas förslag till överenskommelse.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har den 23 september 1946 efter

remiss avgivit utlåtande över de sakkunnigas ifrågavarande skrivelse. I utlåtandet

anföres, att länsstyrelsen efter granskning av beräkningarna och

förslaget icke funnit anledning till erinran mot den gjorda avvägningen i

princip av statens och stadens andelar i kostnader för själva anläggningen

och uppläggningen av tryckande registret samt för dettas fortsatta skötsel.

Länsstyrelsen tillstyrkte därför, att den föreslagna överenskommelsen förståtens

del godtoges. I fråga örn driftskostnaderna hade länsstyrelsen beaktat,

att överenskommelsen beredde möjlighet att i ett blivande nytt avtal efter år

1948 upptaga till ny reglering förhållandena även såvitt anginge den förflutna

tiden på grundval av de erfarenheter som vunnits vid tillämpningen

av nu förevarande överenskommelse. Detta innebure väl närmast att senare

kunde rättas uppenbart misstag i fråga örn de nu beräknade kostnadsandelarna.

Dessa hade uppskattats till vissa procenttal i förhållande till belopp,

vartill dessa driftskostnader visades hava uppgått. Länsstyrelsen förmenade,

att härmed borde följa att den faktiska kostnaden kunde och kanske borde

kristiskt granskas, innan uträkning av statens bidrag till driften ägde rum.

Länsstyrelsen hade ingen anledning vänta, att stadens kostnader skulle

överstiga vad som kunde stå i proportion till kostnaderna för länet i övrigt.

Men med hänsyn till att stadens folkmängd utgjorde omkring 50 %> mer än

länets i övrigt kunde säkerligen stadens rimliga kostnad konlx-olleras med

ledning av länsstyrelsens egna kostnader för det tryckande registret för den

övriga delen av länet. Storleken av statsbidraget till driftskostnaderna torde

väl därför lämpligen, efter ansökan från staden och sedan länsstyrelsen

avgivit yttrande däröver, böra fastställas av Kungl. Majit varje år. En sådan

prövning torde icke vara oförenlig med överenskommelsen. — Som kom
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 310.

Departements
chefen.

plettering till avtalet syntes böra göras en uppställning över vad som skulle

anses höra till det upplagda registret och till anläggningen vid dess överförande

till staden. Detta vore önskvärt på den grund att tvekan eljest kunde

råda om antalet maskiner och inventarier av olika slag som skulle belöpa

på Göteborgs stad av det, som ansåges normalt böra tillhöra utrustningen

för hela länets anläggning. Då kostnadsberäkningarna för anläggningen vöre

grundade på faktiska kostnadsuppgifter för hela landet, vilka sedan proportionerats

efter folkmängden, och Göteborgs utgjorde V20 av hela landets,

syntes det önskvärt att med ledning av de för statistiska centralbyrån kända

kostnaderna för inventarie- och maskinköpen bleve upprättad en inventarieoch

maskinförteckning, varefter anläggningen sedan kunde redovisas till staden.

En sådan komplettering stöde uppenbarligen i överensstämmelse med

både statens och stadens intresse, så att oklarhet undanröjdes.

Lika nied de sakkunniga anser jag att det tryckande registret för Göteborgs

vidkommande bör föras hos den lokala skattemyndigheten i staden.

Jämlikt 56 § folkbokföringsförordningen äger Kungl. Maj:t, under förutsättning

av stadens medgivande, förordna att registret skall föras på sätt nyss

sagts. Emellertid förutsätter registrets överförande till staden en ekonomisk

uppgörelse mellan staten och staden, vilken torde böra underställas riksdagens

prövning.

Det av de sakkunniga framlagda avtalsförslaget innebär i huvudsak att

staden vid anläggningens övertagande — vilket förutsatts skola ske redan

den 1 oktober 1946 —- skall till statsverket utgiva 39 900 kronor, utgörande

i runt tal 13 % av anläggnings- och uppläggningskostnaderna. Staden skall

å sin sida äga att av statsverket undfå gottgörelse för vissa driftskostnader

nämligen för lokalkostnader, kapitalkostnader och sådana personalkostnader,

vilka avse arbetsledning samt aktualisering nv plåt- och kortregister, med

30 % av det belopp, vartill kostnaderna visas hava uppgått, samt för personalkostnader

för tryckning av medborgarkort och avtryckskort med hela

det belopp, vartill kostnaderna visas hava uppgått. Avtalet förutsättes skola

efter utgången av år 1948 ersättas med ett nytt avtal, i vilket ersättningsfrågorna,

även såvitt angår den förflutna tiden, skola upptagas till ny reglering

på grundval av dåmera vunna erfarenheter.

Ifrågavarande avtalsförslag, om vilket enighet vunnits bland de sakkunniga,

har godkänts av staden. Förslaget torde kunna godtagas även för statens

del. Emellertid vill jag beträffande den föreslagna avfattningen av avtalet

framhålla följande.

Såsom länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framhållit torde den föreslagna

formuleringen medgiva möjlighet att till reglering i nytt avtal efter

utgången av år 1948 upptaga frågan om parternas andelar i de årliga driftskostnaderna.

Detsamma torde emellertid gälla även i fråga örn fördelningen

av engångskostnaderna och med avseende å de belopp, vartill dessa beräknats.

Detta synes framgå förutom av det sätt på vilket klausulen om nytt

avtal avfattats jämväl av den av de sakkunniga anförda motiveringen.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 340.

11

Staden äger enligt den föreslagna överenskommelsen av statsverket undfå

gottgörelse för de årliga driftskostnaderna i vissa fall med 30 % av det

belopp, vartill kostnaderna »visas hava uppgått», och i andra fall med hela

beloppet. Länsstyrelsen framhåller i anslutning härtill, att det icke torde

vara oförenligt med överenskommelsen, att frågan örn kostnadernas rimlighet

prövas av Kungl. Majit, innan statsbidraget utanordnas. För egen del

anser jag det otvivelaktigt, att Kungl. Majit äger pröva, huruvida staden

kan anses hava styrkt att kostnaderna faktiskt uppgått till belopp som ligga

till grund för framställda krav. Vid denna prövning torde ej blott länsstyrelsens

utan även riksbyråns yttrande över kraven böra inhämtas. Däremot

torde den föreslagna formuleringen ej medgiva Kungl. Majit prövningsrätt

jämväl i fråga örn kostnadernas skälighet. För statens del föreligga emellertid

andra möjligheter att tillse, att kostnaderna hållas inom rimliga gränser.

Jämlikt 56 § sista stycket och 58 § folkbokföringsförordningen är nämligen

den lokala skattemyndigheten efter det tryckande registrets övertagande

skyldig att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som av Kungl,

Majit eller riksbyrån meddelas angående länsbyråernas verksamhet. Dylika

föreskrifter komma bl. a. att meddelas angående de ur organisatoriska och

ekonomiska synpunkter lämpligaste metoderna för arbetets bedrivande. I

riksbyråns åligganden jämlikt 59 § folkbokföringsförordningen ingår att

övervaka, att länsbyråerna ställa sig de meddelade föreskrifterna till efterrättelse.

Då anläggningen överlämnas till staden bör upprättas en förteckning över

de register, maskiner och övriga inventarier som överlämnas. Förteckningen

bör kvitteras av staden. Därmed är emellertid statsverkets skyldighet att bidraga

till engångskostnaderna för anläggningen ej i sin helhet fullgjord.

Vissa delar av det tryckande registret och vissa till anläggningen hörande

kortregister äro nämligen ännu ej upprättade. Vidare återstå vissa kompletteringsarbeten.

De sakkunnigas förslag lämnar öppet, huruvida statsverkets

bidragsslcyldighet med avseende å vad som sålunda återstår skall fullgöras

i form av kontant ersättning eller genom att staten tillhandahåller erforderlig

personal m. m. för arbetets utförande. För egen del finner jag det

lämpligt att denna fråga avgöres av riksbyrån i samband med att arbetet

skall igångsättas.

Det torde icke bliva praktiskt möjligt att överlämna anläggningen till staden

redan å den i avtalsförslaget angivna dagen den 1 oktober 1946. Av arbetstekniska

skäl måste emellertid överlämnandet ske utan ytterligare dröjsmål.

Det faktiska överlämnandet kan alltså icke anstå till dess riksdagen

fattat beslut i ärendet.

Ett bemyndigande för Kungl. Majit att träffa avtal med staden angående

villkoren för överföring av registret å staden torde få anses innebära jämväl

ett bemyndigande att, på sätt i avtalsförslaget angives, efter utgången av år

1948 träffa nytt avtal, i vilket ersättningsbestämmelserna underkastas den

jämkning, som av dåmera vunna erfarenheter kan föranledas.

Under åberopande av det anförda hemställer jag,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 340.

att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att bemyndiga

Kungl. Majit att med Göteborgs stad träffa avtal angående

villkoren för det tryckande registrets överförande till staden

i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunnigas förslag.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

B. Sandberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:483 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med begäran om bemyndigande att träffa avtal med Göteborgs stad angående villkoren för överföri a1 i texten
  2. SU 1946:260 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied begäran om bemyndigande att träffa avtal med Göteborgs stad angående villkoren för överföring å Göteborg a1 i texten