Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 kap. 22 § förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning av rusdrycker

1946-10-04 · 19 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 19 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:343, Med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 kap. 22 § förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning av rusdrycker

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 343.

1

Nr 343.

Kungl. Martts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändrad lydelse av 3 kap. 22 § förordningen

den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning

av rusdrycker; given Stockholms slott den 4 oktober

1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogat förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 kap.

22 § förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning av rusdrycker.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll IDAG. 1 samt. Nr 343.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 343.

Förslag

till

förordning om ändrad lydelse av 3 kap. 22 § förordningen den 18

juni 1937 (nr 436) angående försäljning av rusdrycker.

Härigenom förordnas, att 3 kap. 22 § förordningen den 18 juni 1937

angående försäljning av rusdrycker skall erhålla följande ändrade lydelse.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

3 KAP.

22 §.

Då krig eller omedelbar krigsfara

råder så ock då arbetslöshet eller nöd

i större omfattning föreligger, må Konungen,

där så prövas nödigt, meddela

förbud mot bedrivande av detaljhandel

eller föreskriva erforderliga inskränkningar

däri. I fall varom nu är

sagt må ock sådant förordnande, även

örn det ej kan anses erforderligt för

ordningens upprätthållande, meddelas

av länsstyrelsen, där Konungen det

medgivit.

22 §.

Då så prövas nödigt med hänsyn

till att krig eller omedelbar krigsfara

råder eller arbetslöshet eller nöd i

större omfattning föreligger så ock då

särskilda skål eljest därtill åro, må

Konungen meddela förbud mot bedrivande

av detaljhandel eller föreskriva

erforderliga inskränkningar

däri. I fall varom nu är sagt må ock

sådant förordnande, även örn det ej

kan anses erforderligt för ordningens

upprätthållande, meddelas av länsstyrelsen,

där Konungen det medgivit.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, da förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 343.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

4 oktober 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga örn

viss ändring i förordningen den 18 juni 1937 (nr 436) angående försäljning

av rusdrycker samt anför därvid följande.

I fråga om rätten till detaljhandel med rusdrycker stadgas i 3 kap. 22 §

rusdrycksförsäljningsfårordningen, att då krig eller omedelbar krigsfara råder

så ock då arbetslöshet eller nöd i större omfattning föreligger, Kungl.

Majit må, där så prövas nödigt, meddela förbud mot bedrivande av detaljhandel

med rusdrycker eller föreskriva erforderliga inskränkningar däri.

Vidare stadgas i 4 kap. — som innehåller närmare bestämmelser om utminutering

av rusdrycker bland annat (i 4 §), att den myckenhet spritdrycker,

som systembolag äger tilldela köpare, icke må överstiga fyra liter

för varje kalendermånad. Denna myckenhet må uttagas jämväl efter månadens

utgång, dock ej senare än sex månader därefter (s. k. efterhandsinköp).

Örn särskilda skäl därtill äro, må tillstånd lämnas att vid vissa

tillfällen inköpa större myckenhet än vad sålunda fastställts (s. k. extra

tilldelning).

Frågan om vidtagande av effektiva åtgärder för att förbättra nykterhetstillståndet

upptogs till behandling vid 1941 års riksdag i anledning av de

vid nämnda riksdag väckta likalydande motionerna I: 100 av herr Bergman

m. fl. samt II: 134 av herr Lindmark m. fl. I dessa motioner föreslogs, att

riksdagen måtte hos Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit, med den rätt

som i dåvarande tidsläge vore lagd i Kungl. Majits hand, måtte snarast vidtaga

effektiva provisoriska åtgärder, som vore ägnade att i möjligaste mån avlägsna

alkoholfaran från vårt folk, till gagn för folkets hälsa, ekonomi, arbetseffektivitet

och försvarskraft, bland annat genom betydligt strängare

ransonering än som då tillämpades vid försäljning av spirituösa drycker.

I sitt betänkande (nr 29) i anledning av motionerna anförde bevillningsutskottet

som mottagit yttranden över motionerna från kontrollstyrelsen

och socialstyrelsen — i huvudsak följande:

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 343.

Utskoliet finner frågan om effektivare åtgärder i nykterhetshänseende

i nuvarande läge förtjäna särskild uppmärksamhet. Av de av ämbetsverken

avgivna yttrandena framgår nämligen att, trots den minskade konsumtionen

av alkoholhaltiga drycker, likväl en viss tendens till försämring av

nykterhetstillståndet inträtt. Denna omständighet anser utskottet under förbunden

varande förhållanden vara av så allvarlig natur, att utskottet finnér

särskilda åtgärder snarast böra vidtagas i syfte att motverka missbruk av

sagda drycker icke minst bland ungdomen. Utskottet förbiser därvid icke,

att en skärpning av de nuvarande restriktionerna kan medföra betydande

olägenheter. Det har sålunda tidigare framhållits, att en sådan skärpning

Iean hava till följd ökad spritsmuggling och olaga sprittillverkning. Med

hänsyn till nu rådande förhållanden torde någon större risk för spritsmuggling

knappast föreligga. Vad beträffar olaga sprittillverkning torde

kunna antagas, att allmänheten i nuvarande läge i högre, grad än eljest

skall visa sig äga förståelse för nödvändigheten av statliga ingripanden

på ifrågavarande område samt starkare än under vanliga förhållanden

reagera mot lagöverträdelser. Detta torde jämväl komma att bidraga till att

underlätta myndigheternas uppgifter beträffande kontrollen av författningsbestämmelsernas

efterlevnad. Även örn vissa icke önskvärda verkningar

skulle följa av en skärpning av restriktionerna, anser utskottet dock en sadan

i nuvarande läge ofrånkomlig. I ämbetsverkens yttranden hava pavisats

de missförhållanden, som äro förbundna med den nuvarande tillgången

på s. k. överskottslitrar samt med gällande bestämmelser om efterhandsmköp.

Med hänsyn till vad myndigheterna härom anfört finner utskottet skäl

tala för en ändring härutinnan. En allmän nedsättning av motboksinnehavarnas

tilldelning av spritdrycker torde också böra övervägas Av skäl som

kontrollstyrelsen anfört finner utskottet jämväl böra tagas under omprövning,

huruvida icke den rätt till fri försändning av spritdrycker, som infördes

år 1937, i viss omfattning skall begränsas. Därjämte torde böra övervägas

huruvida icke åldersgränsen för erhållande av nya inköpstillstånd

bör höjas från 21 till 25 år. Även i fråga om utskänkningen synas inskränkande

åtgärder böra göras till föremål för omprövning.

Då enligt utskottets mening de åtgärder, som Kungl. Majit kan finna anledning

vidtaga, endast böra vara av provisorisk natur samt Kungl. Majit

eller i vissa fall kontrollstyrelsen äger utfärda erforderliga föreskrifter i

ämnet, saknar utskottet anledning förorda några ändringar i gällande lagstiftning.

Med hänsyn till det ovan anförda finner sig utskottet emellertid

böra föreslå riksdagen att i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att sådana

åtgärder i nykterhetsbefrämjande syfte, som i nuvarande läge kunna befinnas

vara påkallade, snarast måtte vidtagas. Utskottet förutsätter därvid

att Kungl. Majit vid sitt ställningstagande till frågan beaktar vad utskottet

ovan framhållit.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde bevillningsutskottet,

att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Majit hemställa, att Kungl. Majit

med beaktande av vad utskottet i sitt betänkande anfört snarast måtte vidtaga

de åtgärder i nykterhetsbefrämjande syfte, som i dåvarande läge befunnes

påkallade.

Mot utskottets betänkande anfördes reservationer av 8 utskottsledamöter

(herrar Bengtsson, Ekman, Velander, Axel Ivar Anderson, Egnell, Lövgren,

Lundell och Henriksson), vilka anförde bl. a., att strävandena att främja

folknykterheten framstode som ett viktigt led i stärkandet av vår allmänna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3-13.

o

beredskap. Vid fullföljandet av dylika strävanden måste emellertid mot varandra

vägas, å ena sidan, de avsedda åtgärdernas effekt i fråga om ökad

folknykterhet och en ur olika synpunkter önskvärd begränsning av alkoholkonsumtionen

samt, å andra sidan, de olägenheter, som enligt tidigare erfarenheter

vore förbundna med en skärpning av nu gällande restriktionssystem.

I motionerna hade icke ifrågasatts någon ändrad lagstiftning i antytt

hänseende utan allenast att Kungl. Majit med stöd av de befogenheter,

som vore lagda i dess hand, skulle vidtaga av motionärerna avsedda provisoriska

åtgärder. Då reservanterna förutsatte, att Kungl. Majit med uppmärksamhet

komme att följa utvecklingen på detta område och icke skulle underlåta

att vidtaga de åtgärder, som kunde befinnas påkallade, syntes skäl

saknas att i anledning av motionerna förorda någon riksdagens åtgärd.

Reservanterna hemställde i enlighet härmed att nu ifrågavarande motioner

angående effektivare åtgärder i nykterhetshänseende icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

En ledamot av bevillningsutskottet (herr Svensson i Ljungskile) anförde

blank reservation mot utskottsbetänkandet.

Riksdagen biföll betänkandet (skrivelse nr 335).

Kungl. Majit utfärdade därefter — med stöd av 3 kap. 22 § rusdrycksförsäljningsförordningen

— kungörelsen den 19 september 1941 (nr 773)

angående vissa inskränkningar i detaljhandeln med rusdrycker. I denna kungörelse,

som trädde i kraft deli 1 oktober 1941 och gäller tills vidare, stadgas

att spritdrycker ej må till någon utminuteras i större myckenhet än tre

liter i kalendermånaden. Till den, för vilken utminuteringen enligt dittills

gällande föreskrifter av hemortsbolaget fastställts till myckenhet understigande

fyra liter för varje kalendermånad, må utminuteras högst två liter i

månaden. Vidare stadgas att för kalendermånad fastställd myckenhet ej må

uttagas efter månadens utgång. Utan hinder av vad sålunda föreskrivits må,

om särskilda skäl därtill äro, tillstånd lämnas att vid vissa tillfällen inköpa

större myckenhet än nu sagts.

I en den 5 februari 1946 dagtecknad promemoria har kontrollstyrelsen

upptagit till behandling frågan örn upphävande av de genom 1941 års kungörelse

införda inskränkningarna i detaljhandeln med rusdrycker.

I nämnda promemoria har kontrollstyrelsen till en början behandlat frågan,

huruvida de formella villkoren för ett fortsatt vidmakthållande av ifrågavarande

undantagsbestämmelser alltjämt vore uppfyllda. I detta hänseende

har kontrollstyrelsen anfört alt sedan det under år 1939 utbrutna stormaktskriget

under loppet av år 1945 avslutats, en omprövning hade ansetts

böra ske, huruvida med hänsyn lill bestämmelsen i 3 kap. 22 § rusdrycksförsäljningsförordningen

förutsättningar alltjämt kunde anses vara för handen

att upprätthålla de i 1941 års kungörelse meddelade undantagsbestämmelserna.

Det borde erinras om alt under 1914—1918 års världskrig Kungl.

Majit på liknande sätt, med stöd av en år 1915 tillkommen bestämmelse

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 343

i då gällande brännvinsförsäljningsförordning, föreskrev vittgående inskränkningar

i rätten till inköp av spritdrycker. Dessa föreskrifter gällde emellertid,

i motsats till 1941 års kungörelse, endast för viss begränsad tid och

utlöpte automatiskt den 31 december 1918.

Kontrollstyrelsen bär vidare framhållit, att de i 3 kap. 22 § rusdrycksförsäljningsförordningen

angivna förutsättningarna uteslutande avsåge förhållandena

i Sverige. Enär riket icke vore indraget i krig, gällde det alltså

att pröva, huruvida omedelbar krigsfara för vårt land rådde eller om arbetslöshet

eller nöd i större omfattning där förelåge. Bedömandet av dessa

frågor ankomme uppenbarligen på Kungl. Maj :t. Därest en prövning av ifrågavarande

spörsmål skulle giva till resultat, att de i 3 kap. 22 § rusdrycksförsäljningsförordningen

uppställda förutsättningarna icke vidare förelåge,

syntes 1941 års kungörelse nu böra upphävas.

Beträffande härefter frågan, i vad mån ett bibehållande av de skärpta

restriktionerna vore ur saklig synpunkt motiverat, har kontrollstyrelsen hänvisat

till en inom styrelsens statistiska avdelning verkställd utredning rörande

spritdrycksförsäljningen och fylleriförseelserna under de senare åren

m. m. De till utredningen hörande tabellerna torde såsom Bihang få fogas

vid statsrådsprotokollet för denna dag.

För egen del har kontrollstyrelsen anfört, att en granskning av de statistiska

uppgifter som lämnades i bilagan visade, att de i slutet av år 1941 genomförda

skärpta restriktionerna knappast hade påverkat utvecklingen i den

omfattning man avsett. Vad beträffar deras inverkan å spritdryckskonsumtionens

storlek kunde anföras att, medan inköpsrätten å motböckema den 1

oktober 1941 minskades nominellt med 6 milj. liter per år, utminuteringen

successivt sedan dess det oaktat realiter ökats med över 4 milj. liter per år

— från 25,5 milj. liter år 1941 till 29,8 milj. liter år 1945. Minskningen av

ransonerna hade mer än kompenserats genom en stark ökning av »uttagsfrekvensen»

— d. v. s. uttagen kvantitet i förhållande till medgiven högsta

kvantitet. Medelinköpen per motbok och månad, som år 1941 varit 1,40 Uter,

hade år 1945 stigit till 1,48 liter, medan medelinköpsrätten sjunkit från 2,02

liter till 1,68 liter. Uttagsfrekvensen hade under åren 1940 till 1945 stigit från

ca 69 till 88 procent, räknat i förra fallet på den obeskurna, i senare fallet

på den genom 1941 års kungörelse beskurna inköpsrätten. Anspråken på

s. k. extra tilldelning hade betydligt ökats. Den såsom extra tilldelning beviljade

kvantiteten spritdrycker utgjorde sålunda 228 000 liter år 1940 och

264 000 liter år 1941 men 473 000 liter år 1944. Spritutskänkningen på restaurangerna

hade från år 1941 till år 1945 stigit med mer än 35 procent -— från

3,2 milj. liter år 1941 till 4,3 milj. liter år 1945. Den genomsnittliga spritdryckskonsumtionen

per invånare hade i sin helhet ökat från 4,5 liter år

1941 till 5,1 liter år 1945. Icke heller med avseende å antalet fylleriförseelser

kunde sägas, att de skärpta restriktionerna medfört önskad effekt. Antalet

avdömda fylleriförseelser, som år 1937 varit i runt tal 29 700, uppgick

under året för krisrestriktionernas genomförande till 34 000 och steg, oaktat

skärpningsåtgärdema, åren 1942 och 1943 till 38 400, resp. 39 900 för att år

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 343.

7

1944 nedgå till 35 700. År 1945 utgjorde antalet inemot 36 700. Stegringen år

1945 kunde väsentligen hänföras till företeelser i samband med krigets upphörande

före mitten av året. I slutet av år 1945 och för närvarande vore tendensen

beträffande fylleriförseelsema sjunkande. Uppenbarligen måste det

ökade fylleriet under kristiden haft sin grund i speciella, kraftigt verkande

faktorer, enär eljest stegringen i antalet fyllerifall under de båda åren närmast

efter de skärpta restriktionernas införande icke skulle kunnat bli så

anmärkningsvärt hög.

Kontrollstyrelsen har vidare anfört.

Att den genomförda nedsäl Iningen av ransonerna i viss utsträckning försvårat

arbetet för systembolagen och vållat irritation bland allmänheten

framgår bland annat av det förhållandet, att antalet hos kontrollstyrelsen

anförda besvär över systembolagens beslut i motboksärenden stigit från

48 år 1940 och 76 år 1941 till icke mindre än 379 år 1944 och 424 år 1945.

I någon mån torde nu anmärkta förhållande komma att elimineras, sedan

de av systembolagen själva föranstaltade skärpningarna med avseende å

motbokstilldelningen numera i icke ringa grad modifierats.

Med krigstillståndets upphörande och därmed hävandet av vissa spärrar

för land- och sjötrafik ha möjligheterna för smuggling väsentligt ökats. På

många ställen, särskilt i Norrland och västra Sverige samt i hamnar för utlandstrafik,

förekommer för närvarande enligt uppgifter från olika håll en

begynnande insmuggling av sprit från andra länder. Att döma av antalet av

polismyndigheter hos kontrollstyrelsen begärda yttranden rörande fall, då

alkoholhaltiga vätskor beslagtagits under omständigheter, som tyda på

olaga hantering, bedrives hembränning och renaturering av denaturerad

sprit på sina håll i oroande omfattning. Missbruk genom förtäring av alkoholhaltiga

preparat (hårvatten etc.) synes även förekomma i högre grad än under

förkrigsåren. Risken för ökning av hembränningen kommer tydligen att

väsentligt stegras, när sockerransoneringen upphäves. Ansatser att genom

våld eller åverkan eller på annat förbjudet sätt åtkomma sprit i spritfabriker

och under sprittransporter lia på senare lid alltför ofta iakttagits och ha

understundom även kunnat genomföras. En ökning av den lagliga tilldelningen

av spritdrycker skulle sannolikt bidraga till att minska risken för nu

berörda olaga hantering. Detta har i flera fall även framhållits av polismyndigheter

i orter, där den olaga sprithanteringen varit mera utbredd.

Enligt vad kontrollstyrelsen vidare uttalade kunde de sålunda anförda

synpunkterna åberopas för ett upphävande av 1941 års restriktioner. För

denna åtgärd talade även önskemålet, alt de i 1937 års rusdrycksförsäljningsförordning

upptagna tilldelningsbestämmelsema, vilka trädde i kraft den 1

oktober 193& eller knappt ett år före krigsutbrottet, borde få prövas under

ytterligare ett eller annat normalt fredsår, innan 1944 års nykterhetskommitté

fattade sin ståndpunkt i de betydelsefulla frågorna om den svenska

nykterhetslagstiftningens framtida innehåll och utformning, varutinnan kommittén

hade att framlägga förslag. Å andra sidan hade emellertid uttalats betänkligheter

mot ett upphävande av 1941 års bestämmelser. Ett slopande av

de skedda inskränkningarna skulle innebära, ali den å motböckema tillgängliga

kvantiteten spritdrycker i ett slag eika des med omkring 5 milj. liter per

år. Det vore äventyrligt att onder nuvarande förhållanden, då penningtillgången

vore god, frigiva en kvantitet av denna omfattning. De ökade inköps
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 343.

möjligheterna skulle bland annat medföra, att överlåtelser av motbokssprit

skulle kunna förekomma i ökad utsträckning oell föranleda ett föisämrat

nykterhetstillstånd. Anmärkas må dock, att man med stöd av tidigare erfarenheter

kunde förutsätta, att en ökning av ransonerna bomme att medföra

en minskning av uttagsfrekvensen, d. v. s. att ingalunda alla innehavare

av motböcker skulle begagna sig av sin rätt att uttaga den större kvantitet

spritdrycker, som bleve medgiven genom krisrestriktionemas bortfallande.

Härtill skulle säkerligen de nu gällande höga priserna å spritdrycker

bidraga. Enligt kontrollstyrelsens prognos kunde den maximala ökningen av

spritdryckskonsumtionen till följd av ett återinförande av de högre tilldelningarna

å motböckema beräknas komma att stanna vid omkring 2 milj.

liter per år. Vidare borde framhållas, att antalet motböcker, som skulle beröras

av restriktionskungörelsens upphävande, d. v. s. motböcker med nominell

tilldelning av 4 liter och 3 liter, för närvarande utgjorde allenast ca

16 °/o resp. 9 %> av hela motboksstocken. Därest de i 3 kap. 22 § rusdrycksförsäljningsförordningen

avsedda förutsättningarna av Kungl. Majit prövades

icke längre vara för handen och restriktionskungörelsen av denna anledning

skulle upphävas, borde särskilt starka skäl kunna åberopas för att i nuvarande

läge, samtidigt som frågan örn rusdryckslagstiftningen vöre under utredning,

genom en ändring i gällande rusdrycksförsäljningsförorclning förläna

permanent karaktär åt de såsom ett provisorium införda krisbestämmelsema

rörande begränsning av inköpskvantiteten å motbok. Det syntes meri

hänsyn till det förut anförda tveksamt, om tillräckliga skäl kunde anses vara

för handen för en sådan åtgärd.

Vad särskilt angår frågan örn rätten till efterhandsinköp av spritdrycker

har kontrollstyrelsen vidare anfört, att det finge anses konstaterat, att möjligheten

till efterhandsinköp under de första krigsåren ledde till allvarliga

missbruk särskilt bland de till beredskapstjänstgöring inkallade, varför åtgärden

att temporärt borttaga rätten till efterhandsinköpen på sin tid framstod

som motiverad. Läget vore emellertid nu ett annat, och ur nykterhetssynpunkt

borde i och för sig hinder icke möta att åter sätta förordningens

bestämmelse örn efterhandsinköpen i kraft, även örn man måste ha klart för

sig, att åtgärden medförde samma ökade möjligheter som tidigare att i vinningssyfte

överlåta spritdrycker. Från systembolagshåll hade emellertid

framhållits de svårigheter, som efterhandsinköpen medförde för bolagen i

försäljningstekniskt hänseende på grund av den tidsödande procedur, som

det i många fall medförde att verkställa den nödiga kvantitetsavräkningen

vid inköpstillfället för en så lång period som sex månader. Särskilt uppstode

därigenom olägenheter, då tillströmningen av kunder i utminu terings - lokalerna vore stor och det till förhindrande av köbildning vore angeläget att

undvika dröjsmål vid försäljningen. I den mån expedieringen av efterhandsinköp

på sina håll vissa dagar kunde påkalla förstärkning av utminuteringspersonalen,

mötte i nuvarande tider av brist på arbetskraft svårigheter att

tillgodose sådant ökat personalbehov. Praktiska vanskligheter hade sålunda,

enligt vad erfarenheten givit vid handen, visat sig förbundna med en så lång

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 343.

9

tid för beräkning av efterhandsinköpen som sex månader. Allmänhetens

intresse av att äga möjlighet att uttaga å motboken för gången tid kvarstående

spritdryckskvantitet torde bliva i skälig mån tillgodosett genom rätt

att verkställa efterhandsinköp för en till tre månader minskad period. Då ett

eventuellt upphävande av 1941 års kungörelse skulle medföra ett återupplivande

av sexmånadersperioden för efterhandsinköpen, erfordrades emellertid,

därest sagda period skulle begränsas till allenast tre månader, från Kungl.

Maj:ts sida förslag till riksdagen örn ändring av 4 kap. 4 § rusdrycksförsäljningsförordningen.

Även om icke alldeles tvingande skäl kunde sägas vara för

handen för en sådan ändring, framstode dock denna åtgärd på grund av

anförda förhållanden såsom önskvärd och befogad. I händelse 1941 års kungörelse

upphävdes syntes övervägande skäl tala för att den nu ifrågasatta

ändringen i rusdrycksförsäljningsförordningen genomfördes.

över kontrollstyrelsens promemoria ha, efter remiss, yttranden avgivits

av socialstyrelsen, Överståthållarämbetet (med bifogande av yttranden av

Stockholms stads nykterhetsnåmnd ävensom polismästaren samt ordningslag

kriminalpolisintendenterna i Stockholm), länsstyrelserna i samtliga län

(med bifogande av yttranden från länsnykterhetsnämnderna) samt av nykterhetsnämndernas

riksförbund och systembolagens förtroendenämnds verkställande

utskott.

Yad först angår frågan, huruvida de formella förutsättningarna för ett

fortsatt vidmakthållande av 1941 års undantagsbestämmelser alltjämt föreligga,

ha flertalet remissinstanser lämnat kontrollstyrelsens uttalanden härutinnan

utan erinran. I yttrandena av socialstyrelsen, Överståthållarämbetet och

åtskilliga länsstyrelser har uttryckligen framhållits, att förutsättningarna för

en tillämpning av bestämmelserna i 3 kap. 22 § rusdrycksförsäljningsförordningen

numera icke förelåge, varför det syntes nödvändigt att 1941 års kungörelse,

som utfärdats med stöd av dessa bestämmelser, upphävdes. Å andra

sidan ha länsnykterhetsnämnderna i Stockholm samt Göteborgs och Bohus

län ävensom nykterlietsnämndernas riksförbund hävdat, att sådana normala

förhållanden icke inträtt vare sig i Sverige eller annorstädes i världen, som

kunde motivera alt de skärpta utminuteringsbestämmelserna redan nu upphävdes.

Beträffande härefter frågan, huruvida ett bibehållande av de skärpta restriktionerna

vöre ur saklig synpunkt motiverat, har denna fråga besvarats

nekande av socialstyrelsen, Överståthållarämbetet och 15 länsstyrelser, de

kommunala myndigheterna i Stockholm, 4 länsnykterhetsnämnder och systembolagens

förtroendenämnds verkställande utskott. Å andra sidan lia 9

länsstyrelser (länsstyrelserna i Jönköpings, Kronobergs, Skaraborgs, örebro,

Västmanlands, Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län),

flertalet länsnykterhetsnämnder samt nykterlietsnämndernas riksförbund ansett,

att de provisoriska inskränkningarna i utminuteringen fortfarande borde

bestå.

Av innehållet i remissyttrandena må följande omnämnas.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 343.

Socialstyrelsen har anfört, att alkoholseden — trots faktorer av olika slag,

som verkade återhållande på alkoholbruket, såsom folkrörelserna, bildningsrörelsen,

nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen och även idrottsrörelseii, den

ökade tillgången på förströelse genom radio och film samt lagstiftningsåtgärder,

häri inbegripen en numera mycket kraftig beskattning av rusdryckerna

— hade ett så kraftigt grepp örn det svenska folket, att dess alkoholkonsumtion

vore en av de högsta i hela världen. Socialstyrelsen hade på grundval

av sina erfarenheter såsom centralmyndighet för den samhälleliga nykterhetsvården

i landet kommit till den uppfattningen, att alkoholmissbruket

vöre en av de företeelser i vårt land, som mest bidroge till invalidisering av

människor, detta begrepp taget i vidsträckt bemärkelse och sålunda omfattande

såväl fysisk som psykisk och social invalidisering. Från denna utgångspunkt

vore tydligen en begränsning av tillgången på spritdrycker att betrakta

såsom en fördel. Att döma av erfarenheterna angående förevarande

restriktioner måste man emellertid räkna med motreaktioner av olika slag,

såsom höjning av antalet nyansökningar örn motbok, stegring av inköpsfrekvensen,

ökning av siarkvinsinköpen samt av rusdrycksutskänkningen.

Dessa faktorer hade under de senare åren varit starkt verksamma, varför

krisrestriktionerna visat sig kunna utöva endast ringa effekt i konsumtionsbegränsande

riktning. Enligt socialstyrelsens mening borde därför särskilda

åtgärder för fortsatt vidmakthållande av dessa restriktioner ej vidtagas. För

detta ståndpunktstagande talade jämväl den omständigheten, att det vore

önskvärt ■— bl. a. med hänsyn till verksamheten inom 1944 års nykterhetskommitté

— att under fredsförhållanden vinna ytterligare erfarenheter av

tillämpningen av nu gällande rusdrycksförsäljningsförordning. Socialstyrelsen

förordade därför, att kristidsrestriktionerna inom detaljhandeln med rusdrycker

avvecklades inom den närmaste framtiden.

Överståthållarämbetet har — i likhet med åtskilliga länsstyrelser — uttalat,

att tillräckliga skäl ej kunde anses föreligga att förläna permanent

karaktär åt de såsom ett provisorium införda krisbestämmelserna om begränsning

av inköpskvantiteterna.

Länsstyrelsen i Gotlands län har anfört, att man av den omständigheten,

att 1941 års restriktioner icke medfört nedgång i spritkonsumtion eller fyllerifrekvens

utan i stället en ej oväsentlig ökning härav, lätt frestades till

den slutsatsen, att antalet »överskottslitrar» även med den enligt 1941 års

bestämmelser begränsade tilldelningen täckt den illegala efterfrågan på motboksöverlåtelser

och att sålunda spritkonsumtionens och fylleristatistikens

fluktuationer huvudsakligen hade andra orsaker än olika inköpsmöjligheter.

Då sålunda de uttryckta farhågorna för ett ökat missbruk av motböcker

måste vara grundade på antaganden och icke hade stöd av erfarenhet, förelåge

enligt länsstyrelsens mening ej skäl att förläna permanent karaktär åt

nuvarande provisoriska restriktionsbestämmelser.

Vidare har länsstyrelsen i Malmöhus län framhållit följande synpunkter.

I kontrollstyrelsens promemoria uttalas att en ökning av motbokskvantiteten

sannolikt skulle minska risken för olaglig sprithantering. Å andra sidan

skulle åtgärden öka antalet överlåtelser av motbokssprit. I förstnämnda

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 343.

11

hänseendet får antagas att antalet personer, sora bedriva olaglig sprithantering,

alltid kommer alt bliva synnerligen begränsat och att intresset för dylik

hantering icke nämnvärt påverkas av en ökning av motbokstilldelningen

med en liter per månad. I fråga om motbokssprit kan antagas, att sådan

överlåtes i stor utsträckning dels som bytesobjekt för anskaffande av ransonerade

livsmedel och dels av mindre inkomsttagare mot kontanter. Aidel

senare antagandet riktigt, torde antalet överlåtelser kunna beräknas minska

när livsmedelsransoneringen upphör och när folkpensionerna höjas. Frekvensen

av olaglig sprithantering och överlåtelser av motbokssprit torde sålunda

påverkas mera av andra faktorer än ökningen i motbokstilldelning.

Det är emellertid klart att en dylik ökning i någon mån kan komma att

medföra menliga verkningar och på grund härav bör, därest 1941 års kungörelse

upphäves, tillses att dylika verkningar begränsas i möjligaste mån.

Det synes icke erforderligt att härvid gå så långt som till en ändring av rusdrycksförsäljningsförordningen.

Mycket synes kunna vinnas om kontrollstyrelsens

anvisningar till systembolagen omarbetas i syfte att undvika att motbokskvantiteten

ökas, där detta måste anses olämpligt. Härvid tänker länsstyrelsen

närmast på det förhållandet att antalet motböcker bland ungdom

torde vara större än förut.

Av de länsstyrelser, vilka förordat ett bibehållande av de genom 1941 års

kungörelse införda inskränkningarna i utminuteringen, har länsstyrelsen i

Jönköpings län anfört, att det syntes i själva verket kunna allvarligt ifrågasättas,

huruvida tillräckliga skäl verkligen förelåge, att i nuvarande alltjämt

skäligen onormala allmänna läge i försörjnings- och andra hänseenden och

medan arbetet å en allmän revision av den svenska nykterhetslagstiftningen

för fullt påginge, vidtaga en ändring i rådande förhållanden i förevarande

hänseende. Det förefunnes så mycket mindre anledning därtill, som för närvarande

medgiven tilldelning dock på det hela taget knappast kunde med

fog anses vara särskilt snävt utmätt.

Enligt länsstyrelsen i Kronobergs län skulle ett frigivande av »den fjärde

litern» innebära en höjning av levnadsvanorna, vilket för närvarande

borde undvikas. Den ur trafiksäkerhetssynpunkt oroande ökningen av antalet

rattfyllerifall talade även mot ett upphävande av de nuvarande inskränkningarna.

Länsstyrelsen i Västmanlands län har uttalat, att det med hänsyn till den

relativt långa tid av lem år, varunder de restriktiva bestämmelserna varit

gällande utan att några större olägenheter härav kunnat förmärkas, icke

funnes anledning att nu »släppa lös den fjärde litern».

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har framhållit, att den i kontrollstyrelscns

promemoria framförda meningen alt nian med en ökad tilldelning på

motböckema skulle motverka den illegala handeln knappast kunde vara

grundad. Det vore icke sannolikt att motboksägare, som bade den högsta eller

näst högsta månadsransonen, tillhörde de kategorier som frekventerade den

olaga handeln. Dennas kunder vore väl snarare att söka bland underåriga

och bland dem som på grund av missbruk eller sociala skäl saknade motbok

eller hade begränsad tilldelning. Däremot syntes det uppenbart, att en

ökad motbokskvantitet i icke ringa omfattning komme alt förås ut i den

olaga handeln av sådana personer, mot vars alkoholvanor visserligen intet

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 343.

funnes alt anmärka men som icke droge sig för alt i förvärvssyfte överlåta

sin ranson eller någon del därav mot ersättning till andra. Det förefölle

med hänsyn till risken för sociala skadeverkningar vid återgång till förhållandena

före den 1 oktober 1941 skäligt, att de nuvarande inskränkningarna

finge gälla till dess att förslag från 1944 års nykterhetskommitté kunde läggas

till grund för en mera allmän revision av rusdrycksförsäljningsförordningen.

Länsstyrelsen i Jämtlands län har ansett, att med hänsyn till den oerhörda

nöden i Europa och önskvärdheten av förbättrat nykterhetstillstånd inom

landet anledning ur saklig synpunkt för närvarande ej funnes att upphäva

gällande bestämmelser rörande månadsransonens maximering.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har anfört, att även örn de formella Tillkoren

för ett fortsatt bibehållande av ifrågavarande begränsningar i detaljhandeln

med rusdrycker numera icke vore uppfyllda, en återgång till de

före den 1 oktober 1941 gällande bestämmelserna likväl icke syntes böra äga

rum, då förhållandena i stor utsträckning ännu icke kunde anses normala.

Såvitt länsstyrelsen hade sig bekant hade icke heller något behov av eller

någon opinion för en sådan återgång framträtt inom länet. Länsstyrelsen ansåge

sig därför icke kunna tillstyrka kontrollstyrelsens förslag.

Länsstyrelsen i Norrbottens län bär anfört, att länsstyrelsen funne det ägnat

att förvåna att kontrollstyrelsen vid analyserandet av orsakerna till den

stegrade spritförbrukningen under åren 1941—1945 helt förbigått de främsta

faktorerna, nämligen penningrikedomen och den med kristidsmentaliteten

sammanhängande avtrubbningen av ambitioner och moraliska begrepp. Länsstyrelsen

ansåge, att tillfrisknandet i fråga om de enskildas moral och ambitioner

ännu icke fortskridit så långt, att ett normalt tillstånd uppnåtts, vartill

komme, att bland annat omsorgerna örn trafiksäkerheten, som av kända

skäl nu vore mera i fara än tillförene, särskilt motiverade att man ginge försiktigt

fram vid lössläppandet av större kvantiteter sprit. Det skulle därjämte

vara föga lämpligt och bli till sina verkningar i skilda hänseenden

kännbart särskilt för den enskilde, om i tider av goda inkomstmöjligheter

vägen samtidigt öppnades till förbrukning av en större del av inkomsterna

på spritdrycker. Länsstyrelsen avstyrkte därför för sin del bestämt upphävande

av ifrågavarande restriktioner beträffande maximitilldelningen.

Av de länsnykterhetsnämnder, som tillstyrkt att 1941 års inskränkningar

i utminuteringen upphävdes, har länsnykterhetsnåmnden i Kristianstads

län anfört följande.

Länsnykterhetsnämnden vill särskilt understryka, att de skärpta restriktionerna

icke synas ha haft någon förbättrande inverkan på nykterhetstillståndet

under krigsåren. Detta har i stället trots restriktionerna försämrats på

grund av särskilda med krisförhållandena sammanhängande orsaker. Sedan

dessa allt mera upphört att verka, har en vändning till det bättre inträtt. En

större eller mindre tilldelning på motböckerna synes sålunda icke nämnvärt

påverka det allmänna nykterhetstillståndet, utan detta synes bero av andra

faktorer. I själva verket har ju nykterhetstillståndet i landet — frånsett

krigsårens på abnorma påfrestningar beroende nedgång -— under de senaste

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 343.

13

årtiondena i stort sett stadigt förbättrats. Att så skett torde icke till så stor

del som man möjligen varit benägen tro ha sin grund i motbokssystemets införande.

Man får nog i stället se denna utveckling i belysning av att under

dessa årtionden arbetarna börjat vinna framgång i sina strävanden för bättre

arbetslöner och bättre villkor även i övrigt. Med goda bostadsförhållanden

och en allmän höjning av den sociala standarden har följt ett kulturellt

framåtgående och en sedernas hyfsning, som tagit sig uttryck även och icke

minst i förhållandet till rusdryckerna. Naturligtvis lia även andra faktorer

medverkat till denna utveckling, bland dem ej minst nykterhetsrörelsen.

Länsnykterhetsnämnden i Älvsborgs län har framhållit, att de år 1941

genomförda restriktionerna icke medfört, att nykterhetstillståndet i landet

förbättrats utan snarare försämrats. Nämnden hade kunnat konstatera, att

förtäringen av rödsprit samt av hårvatten och andra alkoholhaltiga preparat

ävensom sannolikt hembränningen avsevärt tilltagit sedan slutet av år

1941, vilket till icke ringa del syntes lia sin orsak i de nedskurna ransonerna.

Nämnden förordade därför en återgång till förhållandena före den

1 oktober 1941.

Vidare har länsnykterhetsnämnden i Jämtlands län ansett, att en återgång

till en maximerad månadsranson av fyra liter icke syntes komma att

menligt inverka på nykterhetstillståndet.

Å andra sidan har länsnykterhetsnämnden i Östergötlands län anfört, att

det vore förståeligt att de företagna inskränkningarna orsakat irritation

bland allmänheten, men att det icke vore konsekvent att därför höja motbokstilldelningen.

De knappa ransonerna på matfett, köttvaror, socker

och andra för dagligt behov oundgängliga förnödenheter åstadkomma säkert

lika stor irritation. Det torde icke finnas sakliga skäl, varför spritdryckerna

här skulle få en förmånsställning.

Enligt vad länsnykterhetsnämnden i Kronobergs län uttalat, borde frågan

örn lättnader i restriktionerna å förevarande område rimligen anstå till

dess resultatet av nykterhetskommitténs arbete förelåge Nämnden ville särskilt

betona det oroande i dagens nykterhetssituation bland ungdomen, vilkens

spritåtkomst väsentligen möjliggjordes genom överlåtelse från personer

med »för stor» tilldelning. Därest motbokstilldelningen ökades, komme

nykterhetstillståndet bland ungdomen sannolikt att ytterligare försämras.

Länsnykterhetsnämnden i Gotlands län har funnit det i första hand av

psykologiska skäl olämpligt att i dessa tider, då nöd rådde runtom i världen

och normala fredsförhållanden på många områden ännu icke inträtt i vårt

eget land och samtidigt som myndigheter och sammanslutningar i anledning

av olycksfallsrisken i samband med den starkt växande trafikfrekvensen på

våra gator och vägar propagerade för större försiktighet vid umgänget med

rusdrycker, föreslå icke oväsentliga lättnader i åtkomsten av spritdrycker.

Länsnykterhetsnämnden i Hallands län har understrukit, att den nuvarande

situationen innebure ett sannolikt unikt tillfälle att genomföra en

begränsning av alkoholkonsumtionen.

Vidare har länsnykterhetsnämnden i Skaraborgs län anfört, att då genom

upphävandet av 1941 års inskränkningar någon förbättring av nyk
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 343.

terhetstillståndet i landet icke vöre att vänta utan snarare bland annat pa

grund av den goda penningtillgången risk för en allvarlig försämring förelåge,

länsnykterhetsnämnden ansåge, att med det ifrågasatta upphävandet

av nämnda inskränkningar borde anstå tills livsmedelssituationen till den

grad förbättrats, att ransonering av bröd, kött, socker m. m. icke längre

vore nödvändig.

Nykterhetsnämndernas riksförbund har framhållit, att — trots att förbundet

hade en känsla av att vad som vunnits med nedskärningen av de

högst medgivna tilldelningskvantitetema i viss mån motverkats genom en rikligare

extra tilldelning — det icke kunde förnekas, att de vidtagna inskränkningarna

haft en god inverkan på nykterhetstillståndet. Klagomålen från de

kommunala nykterhetsnämndema örn florerande motboksöverlåtelser hade

icke varit så framträdande under senare år som tidigare. Det borde ankomma

på 1944 års nykterhetskommitté att framkomma med förslag i nu

förevarande avseende.

Systembolagens förtroendenämnds verkställande utskott har anfört, afl

frågan om fortbeståndet av förevarande krisrestriktioner i första hand måste

bedömas med ledning av tillgängliga uppgifter om nykterhetstillståndets utveckling.

Då förhållandena i detta hänseende, att döma av fyllerifrekvensen,

flerstädes i landet numera återgått till förkrigsläget, förelåge enligt utskottets

mening knappast längre den allmänna förutsättningen för krisrestriktionernas

bibehållande.

Beträffande härefter kontrollstyrelsens förslag om återinförande i viss utsträckning

av rätt till s. k. efterhandsinköp av spritdrycker har förslaget härutinnan

i princip tillstyrkts av socialstyrelsen, samtliga länsstyrelser utom

tre (länsstyrelserna i Kronobergs, Kopparbergs och Västerbottens län), Stockholms

stads nykterhetsnämnd, 15 länsnykterhetsnämnder samt systembolagens

förtroendenämnds verkställande utskott.

Socialstyrelsen har i denna fråga anfört, att erfarenheter saknades i särskilt

hög grad iörande verkningarna av anordningen med efterhandsinköp,

eftersom denna anordning var en av de viktigaste nyheterna i rusdrycksförsäljningsförordningen

och möjlighet att pröva densamma under normala

förhållanden därför förelegat endast under en mycket begränsad tid. Med

hänsyn till de viktiga dubbla syftena hos denna anordning — nämligen dels

att mildra det individuella kontrollsystemets olägenheter för den stora del

av den alkoholkonsumerande allmänheten, som i nykterhetshänseende vore

lojal och skötsam och för vilken detta system därför egentligen icke hade

någon uppgift att fylla, och dels att utgöra ett incitament till minskad inköpsfrekvens

— vore det angeläget att undvika åtgärder, som kunde vara

ägnade att minska tillförsikten till anordningens permanens. Ett allmänt förtroende

för att anordningen komme att bibehållas oförändrad vore överhuvud

taget en förutsättning för att den skulle kunna utöva åsyftad effekt. Det

temporära avbrottet genom kristidsrestriktionema hade självfallet rubbat

detta förtroende. Att i samband med avvecklingen av dessa restriktioner i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 343.

]5

ett viktigt hänseende ändra bestämmelserna om efterhandsinköpen skulle givetvis

ge ytterligare stöd åt den uppfattningen hos allmänheten, att det dock

vore säkrast att icke förlita sig alltför mycket på denna. Även örn det med

viss rätt kunde sägas, att det väsentligaste momentet hos denna anordning

vore, att inköpsrätten icke upphörde med tilldelningsperiodens utgång medan

det däremot vore mindre viktigt hur länge efter denna tidpunkt inköpsrätten

bestod, så kvarstode dock, att det framför allt vore angeläget att icke

minska förtroendet för anordningen genom ändringar i de för densamma

gällande bestämmelserna. Med hänsyn härtill och då de förebragta skälen

för en minskning av ifrågavarande tidsperiod väsentligen vore grundade på

försäljningstekniska svårigheter, som syntes kunna bemästras av systembolagen,

förordade socialstyrelsen att inga ändringar vidtoges i fråga om

bestämmelserna rörande efterhandsinköp.

Länsstyrelserna i Göteborgs och Bohus samt örebro län ha uttalat, att

tillräckliga skäl icke anförts för den föreslagna begränsningen av perioden

för efterhandsinköpen från sex till tre månader. Samma ståndpunkt har

intagits av lånsnykterhetsnämnden i Gävleborgs län. I övriga remissyttranden,

i vilka återinförande av rätten till efterhandsinköp tillstyrkts, har perioden

för dessa inköp föreslagits till 3 månader; i enstaka fall har dock

förordats en mera begränsad tidsperiod.

Länsnykterhetsnämnden i Västerbottens län, som avstyrkt kontrollstyrelsens

förevarande förslag, har såsom motivering härför anfört, att införandet

av rätt till efterhandsinköp skulle icke endast motverka strävandena att

bryta dryckesseden utan även giva denna ytterligare impulser.

Enligt 3 kap. 22 § rusdrycksförsäljningsförordningen äger Kungl. Majit —Departementsdå

krig eller omedelbar krigsfara råder eller arbetslöshet eller nöd i större chefen.

omfattning föreligger -— meddela förbud mot bedrivande av detaljhandel med

rusdrycker eller föreskriva erforderliga inskränkningar däri.

Med stöd av denna bestämmelse har Kungl. Majit genom kungörelsen den

19 september 1941 angående vissa inskränkningar i detaljhandeln med rusdrycker,

vilken kungörelse trädde i kraft den 1 oktober 1941 och gäller tills

vidare, föreskrivit att spritdrycker ej må till någon utminuteras i större myckkenhet

än tre liter i kalendermånaden, att till den, för vilken utminuteringen

fastställts till myckenhet understigande fyra liter för kalendermånad, må utminuteras

högst två liter i månaden samt att för kalendermånad fastställd

myckenhet icke må uttagas efter månadens utgång.

Vad först angår frågan örn de i 3 kap. 22 § rusdrycksförsäljningsförordningen

angivna förutsättningarna för vidmakthållande av nyssnämnda inskränkningar

alltjämt äro för handen har denna fråga i kontrollstyrelsens promemoria

lämnats öppen. Däremot har i åtskilliga remissyttranden över promemorian

uttalats, att de formella förutsättningarna för en tillämpning av

bestämmelserna i nämnda författningsrum icke längre föreligga.

De i 3 kap. 22 § uppställda förutsättningarna för Kungl. Majits rätt alt

föreskriva inskränkningar i detaljhandeln med rusdrycker hava självfallet

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 343.

avseende endast å förhållandena beträffande vårt eget land. Då krig eller

omedelbar krigsfara icke råder och då arbetslöshet eller nöd i större omfattning

icke heller föreligger inom vårt land, torde sålunda de formella förutsättningarna

för ett fortsatt vidmakthållande av de genom 1941 års kungörelse

föreskrivna inskränkningarna saknas.

Vid sådant förhållande uppställer sig frågan om 1941 års kungörelse bör

utan vidare upphävas eller örn erforderliga författningsändringar böra vidtagas

i syfte att möjliggöra fortsatta inskränkningar beträffande detaljhandeln

med spritdrycker. Vad angår denna fråga må till en början erinras

om att de år 1941 genomförda inskränkningarna beträffande utminuteringen

av spritdrycker föranleddes av den tendens till försämring av nykterhetstillståndet,

som vid nämnda tid gjorde sig gällande och som särskilt med hänsyn

till då rådande krigsfara ansågs påkalla motåtgärder. Frågan örn restriktionernas

upphävande eller bibehållande bör emellertid icke bedömas enbart

ur den synpunkten, att krigsfaran numera upphört, utan hänsyn bör tagas

jämväl till andra omständigheter.

Det är sålunda uppenbart, att vid bedömandet av frågan örn upphävande

av de år 1941 meddelade bestämmelserna måste beaktas örn det allmänna

nykterhetstillståndet under senare tid visat en så påtaglig förbättring

att nykterhetspolitiska synpunkter icke längre kräva ett bibehållande av inskränkningarna.

Den förebragta utredningen torde emellertid giva vid handen,

att en sådan förbättring icke kan anses hava inträtt. I detta sammanhang

bör även beaktas att den förhållandevis rikliga penningtillgången inom

landet i förening med varuknappheten medför, att en utökning av den å motböckema

tillgängliga kvantiteten spritdrycker just nu är förenad med särskilda

vådor ej minst med tanke på ungdomsfylleriet. Därtill kommer att det

ur allmänna synpunkter icke synes tilltalande alt borttaga inskränkningarna i

fråga om inköpskvantiteten så länge det nuvarande svåra nödtillståndet är

rådande i stora delar av Europa.

Med hänsyn till det nu anförda anser jag mig för min del — trots de från

vissa håll uttalade farhågorna för ökad smuggling och hembränning —- icke

kunna förorda, att de år 1941 genomförda inskränkningarna beträffande

inköpskvantiteten å motbok i nuvarande läge borttagas.

Vad härefter angår frågan om rätt till efterhandsinköp av spritdrycker har

kontrollstyrelsen i detta hänseende anfört, att spritdrycker borde, på sätt i

rusdrycksförsäljningsförordningen stadgas, ånyo få uttagas jämväl efter kalendermånadens

utgång, dock att enligt kontrollstyrelsens mening sådana uttag

ej borde få göras senare än tre månader därefter. I anledning härav har

kontrollstyrelsen hemställt att, därest 1941 års kungörelse upphävdes, den

ändringen måtte genomföras i 4 kap. 4 § nyssnämnda förordning att tiden

för rätt att verkställa efterhandsinköp nedsattes från sex till tre månader.

Detta förslag har i allmänhet tillstyrkts av remissinstanserna.

För egen del anser jag lämpligt att rätten till efterhandsinköp av spritdrycker

i viss utsträckning återinföres. Emellertid anser jag mig icke nu

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai:ts proposition nr 343.

17

böra förorda fullständig återgång till de före år 1941 gällande reglerna utan

torde, såsom kontrollstyrelsen föreslagit, rätten till efterhandsinköp f. n. böra

begränsas till alt avse en tidsperiod av tre månader.

Såsom av det anförda framgår förordar jag, att de år 1941 genomförda

särskilda restriktionerna i väsentliga delar alltjämt skola gälla. Då emellertid

bibehållandet av de ifrågavarande bestämmelserna motiveras med de nu

rådande förhållandena, synes det icke böra komma i fråga att inarbeta bestämmelserna

i rusdrycksförsäljningsförordningen. Mot tanken på en permanent

lagändring talar jämväl det förhållandet att hela frågan om nykter - hetslagstiftningens framtida innehåll och utformning f. n. är föremål för utredning

inom 1944 års nykterhetskommitté. Med hänsyn härtill föi-eslår jag

i stället att sådan ändring vidtages av 3 kap. 22 § rusdrycksförsäljningsförordningen,

att Kungl. Majit tillerkännes rätt att föreskriva inskränkningar i

detaljhandeln med rusdrycker även i andra fall än de i paragrafen nu angivna.

Denna ändring torde böra avse att tillerkänna Kungl. Majit enahanda

befogenheter, som Kungl. Maj :t nu äger vid krig eller krigsfara samt vid arbetslöshet

eller nöd i större omfattning, jämväl i fall då särskilda skäl

eljest därtill äro.

Därest Kungl. Majit erhåller sådant bemyndigande som nyss sagts, torde

Kungl. Majit, med upphävande av 1941 års kungörelse, böra utfärda en ny

kungörelse i ämnet. 1 denna kungörelse, som bör gälla tills vidare, böra upptagas

i huvudsak samma bestämmelser beträffande tillåten inköpskvantitet

sorn i den äldre kungörelsen, varjämte föreskrift bör meddelas örn begränsning

av efterhandsinköpen till att avse en period av tre månader i stället findén

i rusdrycksförsäljningsförordningen angivna sexmånadersperioden.

I enlighet med vad i det föregående anförts har inom finansdepartementet

upprättats förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 kap. 22 § förordningen

den 18 juni 1937 (nr 4-36) angående försäljning av rusdrycker.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att nämnda förslagmåtte

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till delta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Kolf Lahnhagen.

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 343.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 343.

Bihang.

Tab. 1. Spritdryckstörsäljning: utminutering och utskänkning.

År

Milj. liter

Liter per inv.

År

Milj. liter

Uter per inv.

1938.....

..... 35-1

5-6

1942.....

..... 29-9

4-G

1939.....

..... 35-0

5-5

1943.....

..... 31-4

4-8

1940.....

..... 28-G

45

1944.....

..... 32G

5-0

1941.....

..... 28-7

4*5

1945.....

..... 341

5-1

Tab. 2.

Spritdryckstörsäljning: utminutering.

År

Milj. liter

År

Milj. liter

År

Milj. liter

1938 ....

..... 32-0

1941 ....

..... 255

1944 .....

.... 28-5

1939 ....

..... 31G

1942 ....

..... 25-8

1945 .....

____ 298

1940 ....

..... 25-7

1943 ....

..... 27-4

Tab. 3.

Spritdryckstörsäljning: utskänkning.

År

Milj. liter

År

Milj. liter

År

Milj. liter

1938.....

...... 3-1

1941.....

..... 32

1944.....

..... 4-1

1939.....

...... 34

1942.....

..... 41

1945.....

..... 4''3

1940....

...... 2-0

1943.....

...... 4-0

Tidpunkt

Antal i milj.

Tab. 4. Antal inotböcker.

Tidpunkt Antal i milj.

Tidpunkt

Antal i milj

Vio 1938..

. . . 1-43

ViO 1941. .

. .. 1-52

7io 1944..

. .. 1-64

Vid 1939. .

. . . 1-53

7 io 1942..

. . . 1-56

7io 1945..

. . . 1-69

Vio 1940..

... 1*52

Vio 1943..

. . . 1-G0

37is 1945..

. .. 1-71

Tab. 5. Antal

inotböcker tördelade etter den nominella

inköpsrättens storlek.

Antal (i jämna tusental) med

Tidpunkt

4 liter

3 liter

2 liter

uno er 2

iiter

7l0 1933 ......

..... 255

177

404

419

7io 1939 ......

..... 285

223

464

554

7io 1941......

...... 275

219

464

561

7io 1942 ......

...... 279

202

474

601

Vio 1943 ......

..... 279

187

480

650

Vio 1944 ......

...... 275

172

491

699

7 io 1945 ......

...... 276

160

515

736

37is 1945 ......

...... 280

156

525

746

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 343.

19

I procent av samtliga motböcker

Tidpunkt 4 liter

Vio 1933.......... 20-3

Vio 1939.......... 18-7

Vio 1941.......... 181

Vid 1942.......... 17-9

Vid 1943.......... 17-5

Vid 1944.......... 16-8

Vid 1945.......... 16-3

31/iä 1945.......... 16''4

3 liter

2 liter

under 2

liter

141

322

33-4

14-C.

30-4

36-3

14''4

30-6

36-9

13-0

30-5

38-0

11-7

30-0

40-8

10-5

300

42-7

9T>

30-5

43-7

91

30''8

43-7

Tali. 6. Den per månad medgivna totala nominella och reella

(nedskurna) inköpsrätten & motböckerna.

Tidpunkt

Nominell

milj. liter

Reell

milj. liter

Nedskärning

milj. liter %

]/io 1941.....

..... 3-18

2''68

0-50

15''(I

1 id 1942.....

..... 3-20

2-72

0-48

15-1

Vid 1943.....

..... 3-21

2-74

047

14-6

Vid 1944.....

..... 321

2-70

0-45

14''0

Vio 1945.....

..... 3-26

2-82

0''44

13''4

31/i2 1945.....

..... 3-30

2-86

0-44

13-3

Tali. 7. Medelinköpsrätt, medelinköp och uttagslrekvens

per motbok och månad.

Medelin-

Medelin-

Uttags-

Ål’

köpsrätt,1

köp

frekvens,

liter

liter

%

1937

.......... 2''13

1''83

80

1938

.......... 2-13

1-80

87

1939

.......... 212

1''74

82

1940

.......... 2''11

1''41

67

1941

.......... 2''02

1''40

09

1942

.......... 1''75

1''39

79

1913

.......... 1''73

1''44

83

1944

.......... 1''70

1-40

80

1945

.......... 1''08

1-48

88

Tab. 8. Avdömda tylleriförseelser.

Ar

Per 1 000 inv.

Per 1 000 inv.

Antal

i åldr. över År

Antal

i äldr. över

15 år

15 år

1937...

29 084

0''0 1942..

38 388

7''5

1938...

31 129

0-3 1943..

7-7

1939...

32 217

0-4 1944..

35 669

0''9

1940...

31 095

0-2 1945..

..... ca

30 700

ca 7''0

1941...

34 027

(i* 7

1 Beräkning fr. o. m. ''/io 1941 å den sänkta tilldelningen.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1946:56 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 3 kap. 22 § förordningen den 18 juni 1937 a1 i texten