Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om kontroll å överlåtelse av vattenkraft

1946-11-15 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:380, Med förslag till lag om kontroll å överlåtelse av vattenkraft

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 380.

1

Nr 380.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

kontroll å överlåtelse av vattenkraft; given Stockholms

slott den 15 november 19A6.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till lag om kontroll å överlåtelse av vattenkraft.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 380.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kung}. Maj:ts proposition nr 380.

Försl a g
till
Lag
örn

kontroll å överlåtelse av vattenkraft.

Härigenom förordnas som följer.

1 §■

Den som mot vederlag förvärvar rätt till vattenkraft i strömfall, varur i

dess helhet vid ändamålsenlig utbyggnad kan uttagas mer än etthundra turbinhästkrafter,

räknat efter normalt oreglerat lågvatten, skall för kontroll

av vederlagets skälighet ofördröjligen göra anmälan om förvärvet hos Konungen,

i den mån Konungen förordnar därom.

I anmälan skall lämnas upplysning om vederlaget för vattenkraften, varjämte

skola tillhandahållas de handlingar och uppgifter som erfordras för

prövning av vederlagets skälighet. Har vid förvärv av fastighet med tillhörande

vattenkraft särskilt vederlag för vattenkraften icke bestämts, skall

uppgivas, huru stor del av vederlaget i dess helhet som anses belöpa på vattenkraften.

Inkommer ej anmälan, äger Konungen införskaffa erforderliga uppgifter.

2 §.

Finnes vederlaget för vattenkraften eller, då vattenkraft förvärvas jämte

annan egendom, det vederlag som prövas belöpa på vattenkraften ej vara

skäligt, äger Konungen föreskriva den nedsättning som därav påkallas.

I avbidan på Konungens prövning må utfäst vederlag ej givas eller mottagas.

3 §•

Har Konungen föreskrivit nedsättning av vederlaget, må den som avyttrat

vattenkraften frånträda avtalet, såframt han underrättar förvärvaren därom

senast två månader efter erhållen del av beslutet örn nedsättning.

4 §■

Vad ovan sagts om rätt till vattenkraft skall äga motsvarande tillämpning

å aktie i bolag eller andel i handelsbolag eller förening, vars huvudsakliga

tillgång utgöres av rätt till vattenkraft.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 380.

3

5 §.

Konungen äger uppdraga befogenhet varom i 1 § tredje stycket och 2 §

sägs åt myndighet som Konungen bestämmer. Har så skett, skall anmälan

som avses i 1 § göras hos myndigheten.

6 §.

Den som underlåter att göra anmälan varom i 1 § sägs eller i samband med

fullgörande av anmälningsskyldighet lämnar medvetet oriktig uppgift, straffes

med dagsböter eller fängelse. Till samma straff dömes den som, när anmälningsplikt

föreligger, erlägger eller mottager vederlag innan skäligheten därav

prövats eller högre vederlag än som funnits skäligt.

Böter tillfalla kronan.

'' §•

Denna lag äger icke tillämpning å förvärv som sker från eller för kronan

eller från konkursbo eller å exekutiv auktion.

\

8 §•

Närmare föreskrifter angående tillämpningen av denna lag meddelas av

Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och gäller till

och med den 30 juni 1948 eller den tidigare dag Konungen bestämmer. Lagen

skall äga tillämpning jämväl å förvärv som skett före lagens ikrafträdande

men efter den 15 november 1946. Med avseende å förvärv som skett å

sadan tid att lagen är tillämplig a förvärvet skall vad i lagen stadgas gälla

även efter den 30 juni 1948.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 380.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Hajd Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 8 november 1916.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg,

fråga om provisorisk priskontroll d överlåtelse av vattenkraft.

Föredraganden anför följande.

År 1945 infördes vissa bestämmelser i vattenlagen i syfte att hindra den

som innehade strömfall att, när dess utbyggande blev aktuellt, motsätta sig

detta eller tilltvinga sig en oskälig ersättning. Syftet var sålunda bl. a. att

möjliggöra en viss priskontroll på vattenkraften. Det har emellertid visat sig

att lagändringen icke varit tillfyllest för att hindra en uppenbart oskälig

prissättning. Då det självfallet är ett allmänt intresse att motverka sådana

företeelser, anhåller jag att få upptaga frågan örn de åtgärder som därav

påkallas.

Gällande bestämmelser örn rätten till vatten återfinnas i vattenlagen

den 28 juni 1918. Denna bygger liksom äldre lag på principen att

rätten till vatten är förenad med äganderätten till den grund, varå vattnet

finnes. Rätten att tillgodogöra sig vattnet som drivkraft tillkommer alltså

principiellt grundens ägare. I vattenlagen har vattenkraftintresset tillgodosetts

genom betydande befogenheter att för genomförande av ett kraftföretag

göra intrång i annans rätt. Å andra sidan ha på grund av de allmänna

intressen som äro förbundna med vattenkraftens användning vissa inskränkningar

stadgats i strömfallsägarens förfoganderätt över vattenkraften.

En följd av strömfallsägarens rådighet över vattnet är, att han själv äger

frihet att bestämma, örn och när han önskar utbygga fallet. Han kan också

avgöra, i vilken omfattning han anser lämpligt att tillgodogöra sig vattenkraften.

Obligatorisk förprövning är emellertid i vidsträckt omfattning föreskriven,

när det gäller frågan örn vattenbyggnads tillåtlighet och sättet för

dess utförande.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 380.

5

För den händelse rätten till ett strömfall är fördelad pä olika händer, innehåller

vattenlagen bestämmelser som innebära att den som har rätt till

större delen eller ena sidan av strömfallet kan framtvinga att utbyggnad

kommer till stånd. Bestämmelser örn en dylik initiativrätt äro givna i 2 kap.

5—7 §§. Enligt den inledningsvis omnämnda år 1945 genomförda lagstiftningen

kan emellertid initiativrätt till utbyggnad under vissa förutsättningar

tillerkännas även annan än delägare. De huvudsakliga stadgandena härom

äro givna i 1 kap. 14 § i dess lydelse enligt lag den 20 april 1945.

Enligt detta lagrum gäller, att örn det från allmän synpunkt finnes erforderligt

för planmässigt utnyttjande av tillgänglig vattenkraft att visst strömfall

utbygges och det ej kan antagas att den som råder över vattenkraften

själv kommer att utan avsevärt dröjsmål utbygga fallet, vattenkraften i stället

må tillgodogöras av kronan, kommun eller annan, som är beredd att utan

uppskov utbygga fallet. Förordnande om dylik expropriationsrätt meddelas

av Kungl. Majit, som äger att i samband därmed föreskriva de villkor med

avseende å strömfallets utnyttjande som från allmän synpunkt finnas erforderliga.

Expropriationsrätten förverkas, örn icke exproprianten inom ett

år från det förordnandet meddelades hos vattendomstolen sökt tillstånd till

strömfallets utbyggande eller örn ansökan örn sådant tillstånd avslås. Detsamma

gäller, örn strömfallet icke utbygges inom tid som vattendomstolen

bestämmer. Gottgörelse för vattenkraft sorn tages i anspråk med stöd av

Kungl. Maj:ts förordnande skall i regel utgå i form av ersättningskraft i den

män fastighet till vilken vattenkraften hört kan anses lia behov av kraft.

Motsvarande gäller, örn vattenkraften varit avsedd för viss anläggning eller

ort för vilken kraften är erforderlig. I den mån ersättning icke lämnas genom

kraftöverföring skall den gäldas i penningar. Ersättningsfrågan prövas

av vattendomstolen.

Den expropriationsrätt för vilken nu redogjorts tillkom i syfte att motverka

vissa tendenser att spekulera i vattenkraft som framkommit. Genom

införande av en tvångsrätt, enligt vilken vattenkraftens ägare kunde fråntagas

sin initiativrätt i fråga örn kraftens tillgodogörande, avsåg man-, som

jag förut antytt, att utesluta möjligheten att erhålla ett överpris för vattenkraft

som står i tur att tagas i anspråk och på så sätt beskära utsikterna

att med framgång spekulera i vattenkraft. Beträffande de synpunkter i övrigt

som lago till grund lör lagstiftningen får jag hänvisa till förarbetena.1

lill grund för förslaget örn införande av en dylik expropriationsrätt låg

ett av särskilda sakkunniga inom justitiedepartementet avgivet betänkande

angående åtgärder mot spekulation i vattenkraft (SOU 1943: 14). Vid den av

de sakkunniga verkställda utredningen undersöktes även, örn vid sidan av

den förordade expropriationsrätten ytterligare åtgärder borde vidtagas för

att hindra spekulation i vattenkraft. Därvid övervägde de sakkunniga särskilda

villkor, utöver nu gällande, för strömfallsägares rätt att utbygga sitt

fall; förhud afl ulan särskilt tillstånd förvärva vattenkraft; införande av rätt

att övertaga förvärv av vallenkraft; begränsning av möjligheterna alt över
1

Proposition 14, löle neli andril lagutskottets utlåtande 22/1945.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 380.

föra elektrisk kraft; eller skärpt kontroll över krafttaxorna. De sakkunniga

funno emellertid bestämmelser i sådan riktning icke lämpligen böra införas

eller ock icke vara motiverade av syftet att motverka spekulation. Beträffande

de av de sakkunniga lill stöd för denna ståndpunkt anförda skälen må

hänvisas till betänkandet (s. 58—62). Som en ytterligare åtgärd undersökte

de sakkunniga möjligheten att genomföra en .skärpning av reglerna om beskattning

av realisationsvinst med avseende å vattenkraft. De sakkunniga

ansågo, att på denna väg ulan vidlyftiga åtgärder kunde uppnås en icke obetydlig

verkan samt föreslogo fördenskull vissa ändringar i kommunalskattelagen.

Enligt 35 § kommunalskattelagen räknas till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet

vinst å icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom (realisationsvinst).

Förutsättning för att vinsten skall betraktas såsom inkomst

är; att egendomen förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång.

Vidare skall egendomen lia varit i den skattskyldiges ägo, örn det är fastighet,

under mindre än tio år och eljest under mindre än fem år. De sakkunniga

föreslogo, att nämnda tidrymd i fråga örn strömfall eller rättighet till

vattenkraft utsträcktes till trettio år. Som motivering härtill framhölls, att förvärv

och avyttring av vattenkraft oftare än förhållandet vore med annan fast

egendom kunde ha spekulativt syfte, även om ganska lång tid förflutit mellan

förvärvet och avyttringen. Vidare föreslogo de sakkunniga införande av

en uttrycklig bestämmelse av innebörd, att ersättning för vattenkraft i form

av frikraft skall anses som beskattningsbart vederlag likaväl som ersättning

i pengar.

Vid föredragning i statsrådet den 15 december 1944, då förslag framlades

om införande av förutnämnda expropriationsrätt i syfte ali motverka spekulation

i vattenkraft, framhöll min företrädare i ämbetet, statsrådet Bergquist,

att spörsmålet om skärpta regler rörande beskattning av realisationsvinst

vid avyttring av vattenkraft icke för det dåvarande borde upptagas till

prövning. Därmed borde enligt hans mening anstå till dess en mera allmän

översyn av realisationsvinstbeskattningen verkställdes. Vad angår övriga av

de sakkunniga till prövning upptagna förslag till åtgärder mot spekulation i

vattenkraft ansåg föredragande departementschefen i likhet med de sakkunniga,

att dessa icke lämpligen borde genomföras.

I detta sammanhang torde jag få nämna, att Kungl. Majit i brev till vattenfallsstyrelsen

den 17 maj 1946 berört frågan om spekulation i vattenkraft.

1 brevet uttalas sålunda, att styrelsen vid prövning av ansökningar om transitering

av kraft å det statliga stamlinjenätet särskilt borde beakta angelägenheten

av att prisuppdrivande eller med en planmässig kraftförsörjning icke

förenliga köp av oulbyggda vattenfall motverkades. Där tvekan kunde råda,

huruvida transitering borde medgivas, skulle frågan underställas Kungl.

Maj:ts prövning.

Orpadcmenis- På senare tid Ira strömfall eller andelar däri, särskilt inom vissa delar av

chrjm Norrland, förvärvats av personer eller företag, vilka icke haft för avsikt att

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ts proposition nr 380.

själva tillgodogöra sig vattenkraften utan spekulerat i en kommande prisstegring.

Den av förutnämnda sakkunniga verkställda utredningen bestyrkte

att en sådan spekulation ägde rum. Utredningen gav emellertid därjämte

vid handen, att en betydande kvantitet vattenkraft redan fanns på fasta

händer. Enligt en av de sakkunniga med ledning av förhållandena år 1942

verkställd överslagsberäkning motsvarade den kvantitet outbyggd men utbyggnadsvärd

vattenkraft som då innehades av kronan eller eljest funnes på

fasta händer åtminstone 75 procent av all sådan kraft. Av återstoden av den

outbyggda men utbyggnadsvärda kraften antogs omkring 5 procent eller något

mera finnas på spekulativa händer. Den senare andelen ansågs av de

sakkunniga till största delen utgöras av sådan vattenkraft, som står på gränsen

mellan högvärdig och lågvärdig. Någon närmare utredning i vad mån

läget efter år 1942 ändrats föreligger icke. Man torde emellertid med ledning

av vissa kända förhållanden kunna utgå från att nämnda siffror icke

undergått några mera betydande förändringar sedan nyssnämnda beräkning

verkställdes.

Tydligt är, att den stora del av den outbyggda kraften som finnes på fasta

händer utgör ett hinder för en mera omfattande spekulation i vattenkraft.

Särskilt statens andel torde här vara av betydelse. A andra sidan innebär

den omständigheten att en så betydande del av vattenkraften är borta ur

marknaden vissa möjligheter att spekulera i höga priser för den återstående

delen av den outbyggda vattenkraften. Möjligheten att bereda sig vinster genom

spekulation i vattenkraft bör alltså icke underskattas. Härtill kommer,

att olägenheterna av att vattenkraft innehaves i spekulationssyfte bliva mera

betydande i den mån utbyggnaden fortskrider. Väl kan sägas att kostnaden

för naturkraften utgör endast en ganska liten del av den sammanlagda kostnaden

för elektrisk kraft. Att priserna på råkraften genom spekulation pressas

i höjden är dock osunt och medverkar självfallet i sin mån till en prisstegring

även för den elektriska kraft som produceras. Efter de ändringar

som genomfördes vid 1945 års riksdag gäller, alt örn det finnes erforderligt

för planmässigt utnyttjande av tillgänglig vattenkraft att visst strömfall

utbvgges och det ej kan antagas att den som råder över vattenkraften

själv kommer att utan avsevärt dröjsmål utbygga fallet, vattenkraften i

stället må tillgodogöras av kronan, kommun eller annan som är beredd

att utan uppskov utbygga fallet. Med denna tvångsrätt åsyftas att såvitt möjligt

hindra alt ett från allmän synpunkt rationellt utnyttjande av våra vallentillgångar

försvåras till följd av spekulation. Vidare avsåg man, att expropriationsrätten

skulle utesluta möjligheten alt erhålla ett överpris för

vattenkraft som står i tur att utbyggas, varigenom själva grunden för spekulation

i vattenkraft skulle rubbas och möjligheten att med framgång spekulera

i vattenkraft beskäras. Såsom förut nämnts föreligger numera också

en möjlighet att öva kontroll å transitering av elektrisk kraft.

Erfarenheten bär visat att priserna på naturkraften likväl fortsatt att stiga.

I ett på senaste tid aktuellt läll lia vid förhandlingar rörande förvärv av

vattenkraft ifrågasatts priser som tidigare knappast synts tänkbara. Änkai
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 380.

ningen härtill torde främst vara, att vattenkraftproducenter, trots den förefintliga

expropriationsmöjligheten, ansett det med sina intressen förenligt att

i god tid förvärva vattenkraft på lång sikt för att möjliggöra en ökad produktion

framdeles. Och i en sådan situation finnes icke någon rätt till

tvångsförvärv utan denna gäller som förut nämnts endast då en utbyggnad

är aktuell. En rätt hård konkurrens torde för närvarande råda mellan olika

kraftproducenter med avseende å förvärv av vattenkraft för kommande behov.

Det är tydligt, att i denna konkurrens yppas möjligheter för dem som

förvärvat vattenkraft i spekulationssyfte att uttaga höga priser.

Vill man effektivt hindra spekulationsvinster i samband med överlåtelse av

vattenkraft måste ytterligare åtgärder vidtagas. Problemet är emellertid icke

lätt att lösa. Den av 1943 års utredning föreslagna utvägen att komplettera

expropriationsrätten med skärpta regler örn beskattning av realisationsvinst

vid avyttring av vattenkraft skulle antagligen verka dämpande på spekulationstendenserna.

För närvarande torde det emellertid knappast vara lämpligt

att tillskapa särregler på detta område, då en mera allmän översyn av

realisationsvinstbeskattningen kan väntas komma till stånd inom den närmaste

framtiden. Jag är icke nu beredd att taga slutlig ståndpunkt till frågan

örn sättet för spekulationens förhindrande. En tillfredsställande lösning

av frågan kan måhända icke vinnas på annat sätt än genom att tillerkänna

det allmänna mera vidsträckt möjlighet att kontrollera och ingripa på kraftproduktionens

område överhuvud taget. Den förefintliga spekulationen i

vattenkraft kan alltså sägas aktualisera frågan, huru de betydande allmänna

intressen som äro knutna till våra ännu outnyttjade vattenkrafttillgångar

böra tillvaratagas i fortsättningen.

Denna fråga är tydligen så vittutseende att den icke kan avgöras utan

närmare utredning. I avbidan därå torde emellertid provisoriska åtgärder

böra övervägas.

Då det gäller att göra ett provisoriskt ingripande mot oskälig prisstegring

på vattenkraft, ligger det nära till hands alt vinna syftet genom en lagstiftning,

som ger Kungl. Maj:t möjlighet att i varje särskilt fall pröva örn vederlaget

för vattenkraften är skäligt. Härigenom skulle ju Kungl. Maj:t få möjlighet

att hindra avyttring av vattenkraft till oskäligt pris, varigenom ett verksamt

medel mot de osunda spekulationstendenser som framkommit skulle

skapas. Vissa olägenheter äro självfallet förenade med en dylik koritrolllagstiftning

men, örn dess giltighet begränsas till viss kortare tid, torde nackdelarna

icke böra vara avgörande.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag

till lag om kontroll d överlåtelse av vattenkraft.

I 1 § av lagförslaget har — i syfte att bereda Kungl. Majit tillfälle att

pröva frågan örn skäligheten av vederlag för avyttrad vattenkraft —- föreskrivits,

att förvärv av vattenkraft ofördröjligen skall anmälas till Kungl.

Majit. För lagstiftningens syfte torde det ej vara erforderligt att Kungl.

Majit prövar vederlagets .skälighet när förvärvet avser vattenkraft i mindre

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 380.

9

strömfall. Av denna anledning har undantag gjorts för strömfall, varur i

dess helhet vid ändamålsenlig utbyggnad icke kan uttagas mer än etthundra

turbinhästkrafter, räknat efter normalt oreglerat lågvatten. Det kan även

övervägas att begränsa lagstiftningen till Norrland, där frågan om kontroll å

prissättningen är aktuell. Emellertid torde det ej vara lämpligt att i lagen

avhända sig möjligheten att förordna örn priskontroll även i andra delar

av landet. Det synes böra ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma var lagen

skall tillämpas. Närmast komma därvid vattendragen i mellersta Norrland

i fråga.

1 ett andra stycke av 1 § ha givits närmare föreskrifter rörande de uppgifter

som skola lämnas vid anmälningsskyldighetens fullgörande.

Rätt till vattenkraft kan medfölja vid vanligt köp av den fastighet till vilken

vattenkraften hör. Denna form för förvärv av vattenrätt torde emellertid

vara mindre vanlig, då det gäller vattenkraft av större betydenhet. Ett ofta

anlitat tillvägagångssätt har däremot varit att överlåta en strandremsa utefter

fallsträckan och att vid sådan överlåtelse lägga vattenrätten till det

sålda området. Sistnämnda område har därefter jämte vattenrätten skilts

från stamfastigheten genom avstyckning. Den föreslagna lagstiftningen är

avsedd att äga tillämpning så snart som vattenkraft på ett eller annat sätt

förvärvas mot vederlag. Ofta användes, i stället för överlåtelse av strömfall

eller del däri med äganderätt, upplåtelse med servitutsrätt. Den rätt till

vattenkraft som tillkommer viss fastighet flyttas genom servitutsavtalet till

en annan fastighet. Även då rätt till vattenkraft övergår på detta sätt har

lagstiftningen ansetts böra äga tillämpning.

Örn anmälan ej sker, bör Kungl. Majit kunna på lämpligt sätt infordra de

uppgifter som erfordras.

2 § i lagförslaget innehåller huvudbestämmelsen örn Kungl. Majits prövningsrätt

i fråga om vederlagets skälighet. Om Kungl. Majit finner detta ej

vara skäligt, äger Kungl. Majit enligt lagrummet föreskriva den nedsättning

av vederlaget som finnes påkallad. Tydligt är att det ofta måste möta stora

svårigheter att verkställa en sådan prövning efter objektiva normer. Särskilt

då ersättningen helt eller delvis skall utgå i form av frikraft eller kraftleverans

mot visst pris kan avgörandet vara synnerligen vanskligt. Ledning torde

dock kunna hämtas av den av vattenfallsstyrelsen tillämpade prispolitiken

samt av vattendomstolarnas avgöranden vid tvångsförvärv av vattenkraft.

I avbidan på Kungl. Majits prövning bör tydligen utfäst vederlag icke

iå givas eller mottagas. Föreskrift härom har meddelats i andra stycket

av 2 §.

Det torde möta vissa principiella betänkligheter att på sätt föreslagits medgiva

myndighet rätt att ändra de mellan kontrahenterna avtalade villkoren.

I regel torde emellertid, örn förslaget genomföres, parterna komma överens

örn alt avtalets giltighet skall vara beroende av Kungl. Majlis godkännande

av vederlaget. Hinder torde ej heller möta, alt partenia på förhand förskaffa

sig preliminärt besked rörande frågan örn vederlagets skälighet. Under så
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 380.

dana förhållanden synas betänkligheterna vara av mera teoretisk än praktisk

art. Emellertid torde man icke helt kunna bortse från att det emellanåt

skulle vara obilligt att låta den som avyttrat vattenkraft till visst pris

vara bunden av ändrade bestämmelser på denna punkt. Med hänsyn härtill

har föreslagits, att om Kungl. Maj:t ändrat avtalsvillkoren, han äger frånträda

avtalet, såframt han inom två månader efter erhållen del av Kungl.

Majlis beslut gör sin rätt härtill gällande.

För att motverka ett kringgående av lagen har såsom 4 § upptagits bestämmelse

om att vad som gäller om rätt till vattenkraft skall äga motsvarande

tillämpning å aktie i bolag eller andel i handelsbolag eller förening, vars

huvudsakliga tillgång utgöres av rätt till vattenkraft.

Det kan tänkas bliva lämpligt att Kungl. Maj:ts prövningsrätt delegeras till

någon statlig myndighet, t. ex. kommerskollegium eller priskontrollnämnden.

Möjlighet härtill har bereus genom bestämmelse i 5 g.

Av det föregående framgår, att lagstiftningen icke är konstruerad så att

prövning av vederlagets skälighet är en förutsättning för avtalets giltighet

parterna emellan. Med hänsyn härtill synes det nödvändigt att genom straffhot

säkerställa att avtal om överlåtelse av vattenkraft verkligen komma under

bedömande. I 6 § av lagförslaget har därför stadgats straff för den som

underlåter att behörigen tullgöra föreskriven anmälningsskyldighet För att

hindra parterna att kringgå lagstiftningen har även meddelats straffbestämmelse

för det fall att någon erlägger eller mottager vederlag innan dess skälighet

prövats eller högre \ ederlag än som funnits skäligt.

Utan särskild bestämmelse torde vara tydligt, att örn högre vederlag erlagts

än som godkännes, den som erlagt detsamma äger att återkräva vad

som utgivits för mycket.

Då kronans förvärv av vattenkraft i annan ordning bli underställda Kungl.

Maj:ts prövning, har lagstiftningen ansetts icke böra äga avseende å dylika

förvärv. Detsamma torde böra gälla, om kronan undantagsvis skulle överlåta

rätt till vattenkraft. Då förvärv sker från konkursbo eller å exekutiv

auktion, bör vidare med hänsyn till inteckningshavares och andra borgenärers

intresse lagstiftningen icke äga tillämpning. Denna begränsning kan visserligen

öppna en möjlighet till kringgående av lagen men risken torde icke vara

så betydande. Bestämmelser i nu nämnda hänseenden ha upptagits i 7 §.

Under 8 § har upptagits stadgande örn rätt för Kungl. Majit att meddela

tillämpningsföreskrifter till lagen.

Såsom förut nämnts bör den föreslagna lagstiftningen vara av provisorisk

karaktär. I avbidan på att frågan örn åtgärder mot spekulation i vattenkraft

och därmed sammanhängande spörsmål erhålla en definitiv lösning torde

tiden för lagstiftningens giltighet böra begränsas till den 1 juli 1948 eller den

tidigare dag Konungen bestämmer.

Lagen torde böra gälla även överlåtelser och upplåtelser som ägt rum efter

den 15 november 1946, då jag beräknar att kunna anmäla frågan örn proposition

i ämnet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 380.

11

Föredraganden hemställer, alt lagrådets utlåtande över det upprättade förslaget

till lag om kontroll d överlåtelse av vattenkraft, av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar1, måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda

ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

1 Denna bilaga, vilken är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, tiar här

uteslutits.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 380.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 15 november

194S.

Närvarande:

justitieråden Lawski,

Gyllenswärd,

Nissen,

regeringsrådet Kuylenstierna.

Enligt lagrådet denna dag tillhandakommet utdrag av protokoll över

justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Majit Konungen i statsrådet

den 8 november 1946, hade Kungl. Maj:t förordnat, att lagrådets utlåtande

skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över

upprättat förslag till lag om kontroll å överlåtelse av vattenkraft.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet avbyråchefen

för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsassessorn S. Edling.

Förslaget föranledde följande yttrande av lagrådet.

Den i övergångsbestämmelserna intagna föreskriften, alt lagen skall äga

tillämpning jämväl å förvärv som skett före lagens ikraftträdande men efter

den 15 november 1946, kan icke tillstyrkas. Förutom att principiella betänkligheter

alltid måste möta mot ett stadgande av denna art må framhållas,

att den föreslagna bestämmelsen icke skulle bliva effektiv, i det att, om i

visst fall betalning för överlåten vattenkraft redan erlagts vid tiden för lagens

ikraftträdande, en nedsättning av vederlaget icke kan genomföras mot kontrahenternas

välja. Härtill kommer att om i sådant täll nedsättning sker

svårigheter kunna uppstå för en säljare, som redan disponerat över likviden,

att återbetala viss del av denna.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kunni. Maj.ts proposition nr 380.

13

Utdrag av protokollet över justitiedeparte me ntsärenden, hållet inför

Flans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 15 november 1946.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Quensel, Danielson, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg,

lagrådets denna dag avgivna utlåtande över det till lagrådet den 8 november

1946 remitterade förslaget till lag örn kontroll å överlåtelse av vattenkraft.

Föredraganden anför följande.

Lagrådet har lämnat förslaget utan annan erinran än att lagrådet hemställt

örn sådan ändring av slutbestämmelserna, att lagen icke får tillämpning

å förvärv som skett före lagens ikraftträdande men efter den 15 november

1946. Enligt min mening är det emellertid av värde, att icke under tiden

för lagförslagets behandling i riksdagen träffas avtal örn överlåtelse av

vattenkraft till priser som icke kunna kontrolleras. Några större principiella

betänkligheter torde ej möta mot att låta lagstiftningen gälla avtal som

ingås efter det lagförslaget blivit känt. Väl Lan det tänkas att vederlag som

blivit utfäst i sådant avtal erlägges redan före lagens formella ikraftträdande

och att parterna låta därvid förbliva. Denna olägenhet torde emellertid

betyda mindre. Med hänsyn härtill har jag icke funnit skäl att frångå

det remitterade förslaget på denna punkt.

Föredraganden hemställer, att lagförslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen

genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Sven Leffler.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:545 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om kontroll å överlåtelse av vattenkraft. a1 i texten
  2. 2LU 1946:44 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om kontroll å överlåtelse av vattenkraft, dels ock en i ämnet väckt motion. s. 1 i texten