Sök i Ratio Lex

Angående ersättning för vissa översvämningsskador m. m

1946-11-15 · 17 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 13 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:382, Angående ersättning för vissa översvämningsskador m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 382.

1

Nr 382.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ersättning för

vissa översvämningsskador m. m.; given Stockholms

slott den 15 november 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

15 november 1946.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Quensel, Danielson, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och folkhushållningsdepartementen

anmäler statsrådet Sträng fråga örn ersättning för vissa översvämningsskador

m. m. och anför därvid följande.

Till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område anvisade 1945 års riksdag

ett reservationsanslag av 126 000 000 kronor (prop. nr 303; r. skr. nr

472). Av nämnda anslag beräknades ett belopp av 6 000 000 kronor för utbetalande

under regleringsåret 1945/46 av lokala differentieringsbidrag å mjölk

till jordbrukare inom områden, som drabbats av ogynnsamma skördeförhållanden.

I proposition nr 389 till 1945 ars riksdag föreslog Kungl. Majit sedermera,

bland annat, att av de medel, som under förenämnda anslag avsetts för

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 382.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

o.

Kungl. Maj:ts proposition nr 382.

lokala differentieringsbidrag å mjölk, skulle under särskilt angivna förutsättningar

även få utbetalas ersättning till jordbrukare, som under år 1945 drabbats

av översvämningsskador, samt att å anslaget skulle anvisas ytterligare

ett belopp av 2 100 000 kronor. Propositionen bifölls av riksdagen (r. skr.

nr 611).

I skrivelse den 29 oktober 1946 har statens livsmedelskommission hemställt,

att Kungl. Majit måtte bemyndiga kommissionen att utbetala ersättningar

för översvämnings- och andra regnskador å 1946 års skörd i överensstämmelse

med vissa av kommissionen i skrivelsen angivna riktlinjer

samt att disponera härför erforderliga medel ur nämnda anslag.1

Kommissionen har tillika, under åberopande av sin framställning, över1

ämnat ett antal till kommissionen för utlåtande remitterade framställningar

örn åtgärder med anledning av under hösten 1946 inträffade dylika skador.

Innan jag närmare ingår på kommissionens förslag, torde jag ånyo få an
-

mäla dessa framställningar.

I skrivelse den 26 oktober 1946 har sålunda Kronobergs läns hushållningssällskap

hemställt, att Kungl. Majit måtte av riksdagen begära ett anslag a

6 800 000 kronor till skälig gottgörelse efter särskilt angivna riktlinjer tor

de förluster, som jordbrukare i länet innevarande höst lidit genom onormal

nederbörd och därav vållade översvämningar.

Länsstyrelsen i Kalmar län har med skrivelse den 26 oktober 1946 överlämnat

framställning från länets södra hushållningssällskap, i vilken framställning

sällskapet begärt, att Kungl. Majit måtte av statsmedel bereda jordbrukare

inom sällskapets område ersättning för de skador, som pa grund

av översvämning och regn under augusti och september 1946 uppkommit

å gröda. I skrivelse den 27 september 1946 har Kalmar läns norra hushållningssällskap

anhållit, att för den allmänna skördenedsättningen i anledning

av nederbörden under hösten 1946 matte utgå differentieringsbidrag

å mjölk samt att för katastrofskadorna måtte utbetalas särskild ersättning.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län har i skrivelse den 2o september 1946 hemställt,

att Kungl. Majit måtte taga under övervägande att bringa hjälp at de

jordbrukare, som åsamkats förluster genom översvämningarna och vattenskadorna.

I skrivelse den 16 september 1946 har länsstyrelsen i Skaraborgs lan hemställt,

att Kungl. Majit måtte anbefalla eller eljest vidtaga åtgärder i överensstämmelse

med riktlinjerna i Kungl. Majits proposition nr 389 vid 1945

års riksdag för att de av översvämningarna i länet under innevarande höst

drabbade jordbrukarna måtte skyndsamt bringas hjälp från det allmännas

sid 3.

Länsstyrelsen i örebro lån har överlämnat en den 25 september 1946 dagtecknad

framställning från länets hushållningssällskap. I framställningen,

varöver yttrande avgivits av torrläggningsnämnden i länet, har framhållits,

att ersättning för de av nederbördsförhållandena vållade skadorna å årets

gröda borde utgå av allmänna medel.

Riksförbundet landsbygdens folk bär i skrivelse den 5 oktober 1946 anhållit

att grunderna för beräkning av ersättningsbeloppen för de av regn och

1 Före avgivandet av sin framställning har kommisionen i ärendet samrått med en delegation,

bestående av ledamöterna 1 kommisionens råd riksdagsmannen Abel Andersson, landstingsmannen

B. Ekström, sekreteraren P. E. Enderstein, direktören K. Lindström och förvaltaren H. G. Ringborg

samt riksdagsmannen S. B. Norup och direktören A. H. Stensgård.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 382.

O

översvämning orsakade katastrofskadorna måtte bestämmas sa att ersättningarna

utginge med högre belopp än för förra årets skador och att en så

fullständig reglering som möjligt av skadorna uppnåddes.

Slutligen ha arrendatorn S. E. Åström i Nynäshamn och lantbrukaren

G. Ahlin i Mosshult, Mantorp, i särskilda framställningar anhållit om bidrag

i anledning av vattenskador å växande gröda.

Kommissionen har i sin skrivelse inledningsvis lämnat följande redogörelse

för de i anledning av skör de skadorna under produk

Hönsar et 194 5/46 vidtagna statliga åtgärderna.

Hjälpåtgärderna kunna sammanfattas i tre olika huvudgrupper.

1. I syfte att bereda kompensation åt jordbruket för den försämring av

brödsädsskördens kvalitet, som det ogynnsamma bärgningsvädret hösten

1945 förorsakat, höjdes bottenpriset på brödsäd, så att detsamma för sådan

brödsäd, som kunde iordningställas till fullgod fodervara, kom att ligga beträffande

vete 2 kronor och beträffande råg en krona per deciton över det

samtidigt gällande normalpriset på korn.

2. För att utjämna större variationer i skördeutfallet utbetalades under

tiden oktober 1945—maj 1946 i vissa delar av landet lokala differentieringsbidrag

för mjölk. För detta ändamål har för regleringsåret 1945/46 utbetalats

ett belopp av 3 800 000 kronor.

3. För skador, som på grund av översvämning inträffat å något eller några

av följande växtslag, nämligen höstvete, höstråg, vårvete, vårråg, korn,

havre, blandsäd, ärter, potatis, rotfrukter samt olje- och spånadsväxter utbetalades

särskilda ersättningar.

Beträffande grunderna för sistnämnda ersättningar gällde att ersättningen

grundades på en häradsvis eller, då så kunnat ske, sockenvis beräknad normalskörd

av nämnda grödor. Den skada, som på en viss brukningsdel skulle

anses ha drabbat skörden av ett visst växtslag, beräknades såsom skillnaden

mellan å ena sidan den skörd av växtslaget i fråga, som enligt den för häradet

(socknen) beräknade normalskörden skulle lia erhållits å brukningsdelen,

och å andra sidan den skörd, som verkligen bärgats. Beträffande sådana

brukningsdelar, vilkas normalskörd av ett visst växtslag på grund av jordmån

eller andra omständigheter uppenbarligen vore högre respektive lägre

än det för häradet (socknen) gällande genomsnittet, skulle dock den angivna

normalskördesiffran få höjas respektive sänkas, varvid dock höjningen eller

sänkningen icke skulle få överstiga 20 procent av det angivna genomsnittstalet

och icke heller få rubba detta tal.

För på detta sätt beräknade skador skulle jordbrukarna stå en självrisk,

som motsvarade 30 procent av normalskörden. För den återstående skadan,

d. v. s. skillnaden mellan 70 procent av den beräknade normalskörden, å ena,

och den faktiskt bärgade skörden, å andra sidan, utgick ersättning med i regel

70 procent. Då ömmande omständigheter förelågo, kunde dock ersättningsprocenten

höjas till 85 eller, i undantagsfall, 100 procent av den efter

självriskens avdragande återstående skadan. Ersättningsbeloppet kunde sålunda

vid totalskada variera mellan i runt tal 50 och 70 procent av skadan.

Vidare gällde, alt ersättning icke utbetalades, därest densamma icke uppgick

till lägst 25 kronor.

Utom för egentliga skördeskador lämnades under år 1945/46 viss ersättning

även för genom översvämning förorsakade skador å fasta anläggningar

av väsentlig betydelse för jordbruksdriften, exempelvis invallningsföretag,

broar o. d. Dessa ersättningar ulgingo i form av avskrivningslån.

Antalet under år 1945/46 inkomna ansökningar örn ersättning för skörde
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Majlis proposition nr 382.

skador uppgår till omkring 5 000. Av dessa lia icke fullt 4 000 bifallits, medan

omkring 1 100 avslagits. Bland icke bifallna ansökningar ha redovisats

såväl sådana, där ersättningsbeloppet icke överstigit 25 kronor eller skadorna

icke överstigit självrisken, som sådana, för vilka någon ersättning icke kunnat

utgå, enär skadorna icke förorsakats av översvämning. Med anledning av

de omkring 4 000 ansökningar, som bifallits, lia ersättningar utbetalats med

ett sammanlagt belopp av i runt tal 1 230 000 kronor.

Kommissionen har rörande omfattningen och arten av skadorna å innevarande

års skörd anfört bland annat.

Enligt en av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut gjord sammanställning

har nederbörden under september månad 1946 inom samtliga

län i riket varit betydligt större än normalt. Särskilt har detta varit fallet i

örebro, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar norra, Kronobergs och Skaraborgs

län. I jämförelse nied föregående år synes emellertid den skillnaden

lia förelegat, att nederbörden i allmänhet varit jämnare fördelad över en

längre period. Med avseende på skördeskadornas beskaffenhet har detta inneburit,

att de egentliga översvämningsskadorna i år icke varit fullt så omfattande

som hösten 1945, medan däremot övriga regnskador haft en större

omfattning och varit av mera svårartad beskaffenhet än fallet var föregående

höst. Kommissionen har därför ansett sig böra från hushållningssällskapen

inhämta uppgifter rörande icke blott de egentliga översvämningsskadorna

utan även av regn förorsakade totalskador å skörden.

Enligt de från hushållningssällskapen erhållna uppgifterna har den skadade

arealen av hushållningssällskapen uppskattats till något över 30 000

hektar. Enbart den genom översvämningar skadade arealen har angivits till

omkring 12 600 hektar, medan totalskada på grund av regn utan att översvämning

förelegat har rapporterats för omkring 17 700 hektar. Särskilt omfattande

skador rapporteras för Kronobergs, Kalmar, Östergötlands, Örebro,

Jönköpings, Hallands, Kristianstads, Malmöhus, Blekinge, Skaraborgs och

Värmlands län, medan däremot i norra Sverige inga skador av denna beskaffenhet

synas föreligga. En fördelning av den skadade arealen på olika grödor

ger vid handen, att i det närmaste två tredjedelar av densamma (19 000 hektar)

avser havre. Av övriga sädesslag ha blandsäd och vårvete drabbats av de

svåraste skadorna, i det att den skadade arealen för dessa grödor enligt hushållningssällskapens

uppskattningar uppgår till omkring 3 700 respektive

2 100 hektar. Beträffande potatis har den skadade arealen angivits till omkring

2 100 hektar.

Det ligger i sakens natur, att de erhållna uppgifterna måste betraktas såsom

tämligen osäkra. Medan vissa hushållningssällskap efter allt att döma

företagit ingående undersökningar rörande skadornas omfattning, synas andra

ha nöjt sig med mera allmänna uppskattningar. Särskilt osäkra äro givetvis

uppgifterna angående de av regn förorsakade totalskadorna. Det bör i

detta sammanhang understrykas, att uppgifterna skulle avse totalskador,

däremot icke groddskador o. d. Efter allt att döma torde dock åtskilliga

av de från hushållningssällskapen inkomna uppgifterna, särskilt beträffande

regnskador, icke avse totalskador i ordets egentliga bemärkelse. Även i fråga

örn de uppgivna översvämningsskadorna torde i viss utsträckning gälla, att

en del av skörden å de översvämmade områdena kunnat bärgas, ehuru densamma

blivit i såväl kvantitativt som kvalitativt hänseende avsevärt försämrad.

Rörande fördelningen av skadorna å olika grödor i de skilda länen tillåter

jag mig hänvisa till en av kommissionen upprättad sammanställning, vilken

såsom Bilaga torde få fogas till detta protokoll.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 382.

5

Kommissionen har härefter ingått på frågan örn vilka åtgärder med

anledning av skadorna å 1946 års skörd, som lämpligen böra

vidtagas. Härvid bär kommissionen till en början erinrat att, såsom förut

nämnts, kompensationen för 1945 års skördeskador lämnades efter tre olika

linjer, nämligen dels genom en justering av brödsädspriserna, dels genom

lokala differentieringsbidrag å mjölk och dels slutligen genom särskilda statliga

ersättningar för översvämningsskador av katastrofnatur.

Beträffande de kvalitetskador å brödsäden, som vållats av de ogynnsamma

bärgningsförhållandena, har kommissionen vidare erinrat om att kompensation

för dessa på samma sätt som skedde föregående år redan lämnats

genom en höjning av bottenpriset på brödsäd. Enligt de ursprungligen

utfärdade bestämmelserna skulle för icke fullgod brödsäd, därest varans

kondition vöre sådan, att spannmålen kunde iordningställas till fullgod fodervara,

erläggas ett pris, icke understigande det vid leveranstillfället gällande

normalpriset på korn. Denna bestämmelse hade genom beslut av kommissionen

den 4 oktober 1946 ändrats därhän, att för sådan brödsäd skulle

erläggas lägst ett pris, som mod 2 kronor per deciton överstege det vid leveranstillfället

gällande priset på korn. Motsvarande ändring hade vidtagits av

bestämmelserna rörande bottenpriset för fullgod brödspannmål.

I fråga örn de lokala differentieringsbidragen å mjölk har kommissionen

anmärkt, att, såsom tidigare nämnts, dylika bidrag utbetalades under tiden

oktober 1945—maj 1946 inom vissa områden i landet i syfte att utjämna

större variationer i skördeutfallet, samt vidare anfört följande.

Vid behandlingen inom livsmedelskommissionen och dess råd av frågan

örn prissättningen på jordbrukets produkter för regleringsåret 1946/47 framhölls

att erfarenheterna av dessa bidrag ådagalagt svårigheterna av att

åstadkomma en rättvis fördelning av desamma. Särskilt tydligt hade sådana

olägenheter kommit till uttryck i gränsområdena mellan områden, som erhållit

respektive icke erhållit sådana bidrag, ävensom mellan områden med

olika stora bidrag. Även inom ett och samma område hade dessa bidrag stundom

vållat irritation, beroende på ojämnheter i skördeutfallet mellan olika

brukningsdelar eller på olika brukningsdelars olika starka inriktning på

mjölkproduktionen. Lokala ojämnheter i skördeutfallet borde, framhölls det

vidare, därest desamma icke vore av katastrofartad natur, hänföras till sådana

företagarrisker, som normalt vore förenade med drivandet av jordbruk.

Med hänsyn till vad sålunda anförts föreslog livsmedelskommissionen i

skrivelse till Kungl. Majit den 21 mars 1946, att lokala differentieringsbidrag

för mjölk icke skulle utgå under regleringsåret 1946/47. Mot detta förslag

hade icke gjorts någon erinran vid frågans behandling inom kommissionens

råd. Detsamma bifölls av Kungl. Majit den 29 mars 1946.

De synpunkter, som sålunda tidigare anförts inom kommissionen och rådet

angående de med lokala differentieringsbidrag förenade olägenheterna,

torde alltjämt äga giltighet. Beträffande frågan rörande lämpligheten av att

återinföra detta bidrag med anledning av de i höst inträffade skördeskador^

torde vidare få beaktas, att regnskador, visserligen av större eller mindre omfattning,

synas lia inträffat i praktiskt taget hela landel, liven örn de utpräglade

katastrofskadorna företrädesvis liro lokaliserade lill vissa områden.

Av uppgifterna örn nederbörden under september månad framgår, att nederbörden

genomgående varit betydligt större än normalt. 1 genomsnitt för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 382.

hela landet var sålunda medelnederbörden i september månad i år 193 procent

av normal nederbörd, medan motsvarande procentsiffror för de tre

huvudområdena uppgingo till 169 procent för Norrland, 199 procent för

Svealand och 252 procent för Götaland. Skördeutfallet torde icke i någon

del av landet ha blivit helt opåverkat av de ogynnsamma väderleksförhållandena.

Att skador av katastrofartad natur företrädesvis förekomma inom

vissa områden synes å andra sidan icke böra utgöra ett skäl för återinförandet

av lokala differentieringsbidrag. Vad nyss anförts beträffande väderleksförhållandena

under hösten 1946 synes närmast ge anledning till antagandet,

att de olägenheter, som tidigare visat sig vara förbundna med de

lokala differentieringsbidragen, i år sannolikt skulle komma att bliva än

mera framträdande än tidigare varit fallet.

Med hänsyn till vad nu anförts anser sig livsmedelskommissionen icke

böra föreslå någon ändring i Kungl. Maj:ts beslut den 29 mars 1946, enligt

vilket lokala differentieringsbidrag icke skola utgå under år 1946/47.

Enligt kommissionens uppfattning syntes däremot de skäl, som under år

1945/46 gåve anledning till utbetalande av statliga ersättningar för översvämningsskador,

föreligga även innevarande år. Den areal, som av hushållningssällskapen

i år redovisats såsom översvämmad, vöre icke mycket

mindre än den för år 1945/46 redovisade översvämmade arealen. Samtidigt

torde årets översvämningsskador lia varit särskilt kännbara för sådana jordbrukare,

som två år i följd drabbats av dylika skador. Sistnämnda förhållande

finge anses utgöra ett särskilt skäl för att ersättningar för översvämningsskador

även i år borde utgå.

I detta sammanhang har kommissionen även till behandling upptagit frågan

örn den närmare avgränsningen av de skador, för vilka ersättning borde

utgå. Kommissionen har härvid framhållit, att i år förelåge den skillnaden

i förhållande till år 1945, att den rikliga nederbörden varit jämnare

fördelad över en längre period. Nederbörden hade därför i år icke givit anledning

till fullt så omfattande översvämningar som fallet var hösten 1945.

medan däremot svåra regnskador utan samband med översvämning i år

förekommit i långt större omfattning än föregående år. Under sådana förhållanden

uppkomme frågan, huruvida statlig ersättning skulle utgå även för dylika

regnskador eller örn ersättningarna i år liksom föregående år skulle

begränsas till att avse skador, som inträffat på grund av översvämning. Vägande

skäl av såväl principiell som praktisk natur har synts kommissionen

kunna anföras för båda dessa alternativ.

Kommissionen har härom vidare anfört.

Mot en sådan utvidgning av ersättningsbestämmelsernas räckvidd att desamma

komma att omfatta även regnskador av total natur, talar bland annat

det förhållandet, att dylika skador i högre grad än översvämningsskador

torde böra hänföras till sådana företagarrisker, som äro förenade nied drivandet

av jordbruk. Det torde i detta sammanhang kunna erinras örn att särskilda

statliga ersättningar icke utgått för förluster, som drabbat jordbrukarna

exempelvis på grund av rostskador eller genom utvintring av höstsäd.

Det synes också kunna ifrågasättas, huruvida skäl föreligger att göra skillnad

mellan å ena sidan de sistnämnda slagen av skador och å andra sidan

regnskador.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3&2.

Ur rent praktiska synpunkter tillkommer vidare den omständigheten, att

regnskadorna äro betydligt svårare att definiera och kontrollera än översvämningsskadorna.

Regnskadorna representera nämligen en vid skala av

skador, mellan vilka övergången är tämligen flytande. Även örn det villkoret

uppställes, att ersättning skall utgå endast därest skadan är tolai eller nära

total, torde det vara förenat med mycket stora svårigheter att draga en klar

gräns mellan sådana skador, som berättiga respektive icke berättiga till ersättning.

Härtill kommer, alt kontrollmöjligheterna äro avsevärt sämre i fråga

om regnskador än vad fallet är beträffande översvämningsskador.

Å andra sidan kan det icke förbises, att enligt de från hushållningssällskapen

inkomna uppgifterna sådana kvantitativa skador å skörden, som förorsakats

av nederbörden, utan att översvämning förelegat, i år synas vara av

minst samma omfattning som de egentliga översvämningsskadoma. De båda

slagen av skador sammanhänga dessutom mycket nära med varandra. Om

skörden å en viss brukningsdel drabbats av totalskada genom regn eller avöversvämning

torde ofta bero uteslutande på brukningsdelens läge. Att under

sådana förhållanden bevilja statlig ersättning för det ena slaget av skador

men icke för det andra torde i många fall kunna leda till egendomliga konsekvenser.

Det kan exempelvis i så fall tänkas, att av tvenne intill varandra

belägna egendomar, som i lika grad utsatts för onormal nederbörd och som

båda fått skörden av en viss gröda, exempelvis havre, helt förstörd, den ena

skulle komma att erhålla ersättning, eftersom dess läge och därav betingade

sämre avrinningsförhållanden medfört att vattnet blivit stående en tid på

åkern, medan den andra icke erhåller någon ersättning, eftersom a denna

icke någon egentligt översvämning inträffat. En dylik ojämnhet vid bedömningen

av så likartade skador, varom nu är fråga, torde lätt komma att medföra

påtagliga orättvisor oell även medföra betydande svårigheter vid bestämmelsernas

tillämpning.

Såsom framgår av det anförda är det ofrånkomligt, all tillämpningen av ersättningsbestämmelserna

kommer att medföra betydande svårigheter, vare

sig ersättning skall utgå endast för översvämningsskador eller även för andra

regnskador, som medfört en avsevärd kvantitativ nedsättning av- skörden.

Vad angår sistnämnda alternativ synas i främsta rummet de förut berörda

praktiska svårigheter, som äro förenade med kontrollen av skadornas

omfattning, få tillmätas stor betydelse. A andra sidan skulle enligt kommissionens

uppfattning en begränsning av ersättningsbestämmelsernas räckvidd

vid de i år rådande förhållandena leda till så stora svårigheter i fråga om

gränsdragningen mellan skador, sorn berättiga respektive icke berättiga till

ersättning, och föranleda så påtagliga orättvisor, att kommissionen icke anser

sig kunna förorda en dylik begränsning.

Kommissionen har, under åberopande av det anförda, föreslagit, alf under

innevarande år ersättning borde utbetalas även för sådana regnskador, som.

ehuru översvämning icke förelegat, inneburit att hela grödan eller i varje

fall en mycket stor del därav förstörts. Kommissionen har härmed avsett

sådana fall, då skörden på grund av långvarigt regn icke alls kunnat bärgas,

eller, örn den bärgats, visat sig vara så skadad, att det kvantitativa utbytet

av densamma blivit mindre än hälften av vad som förväntades vid den särskilda

skördeuppskathung, sorn lagts till grund för fodersädsavståendet, eller,

beträffande andra grödor lin fodersäd, av den för området beräknade normalskörden.

Däremot borde enligt kommissionens uppfattning kvalitativa skador

å skörden, exempelvis groddskador, även örn de i och för sig vore av

opaginerad Kontrollera mot PDF

° Kungl. Maj.ts proposition nr 382.

svårartad beskaffenhet, icke föranleda utbetalning av statliga ersättningar i

förevarande ordning.

Beträffande grunderna för nu ifrågavarande ersättningar har kommissionen

anfört.

Vid överläggningar, som kommissionen haft med jordbruksrepresentanter

inom kommissionens råd, har framhållits, att de under år 1945/46 tillämpade

grunderna för ersättningar ofta givit anledning till missförstånd och besvikelse

bland jordbrukarna. Ifrågavarande bestämmelser inneburo att jordbrukarna

vid totalskada skulle bära en självrisk med sammanlagt i regel omkring

50 procent. Bland annat i syfte att erhålla en mjukare övergång mellan

skador, som berättigade respektive icke berättigade till ersättning, ävensom

en bättre gradering av ersättningarna efter skadornas relativa betydelse för de

drabbade jordbrukarna hade emellertid vid bestämmelsernas utformning en

viss uppdelning verkställts av självrisken. Av den för den skadelidande brukningsdelen

beräknade normalskörden skulle sålunda först 30 procent avdragas

såsom självrisk, varefter jordbrukaren å den återstående skadan erhöll

ersättning med 70 procent. Sistnämnda procentsats kunde i ömmande

fall höjas till 85 eller, undantagsvis, 100 procent. Genom denna anordning

vanns också den betydelsefulla fördelen, att den jordbrukare, som bärgat en

del av^ sin skörd, automatiskt erhöll ett .större belopp för sin skörd än den,

som fått hela grödan förstörd. Även ur folkförsörjningssynpunkt syntes en

sådan anordning vara eftersträvansvärd, enär jordbrukarna i annat fall icke

kunna förväntas bli villiga att lägga ned arbete och kostnader på försök att

bärga en sa stor del av den skadade skörden som möjligt.

Från jordbruksrepresentantema i kommissionens råd har emellertid uttalats,

att det under fjolåret tillämpade systemet ur psykologisk synpunkt innebure

så stora nackdelar, att det under inga omständigheter borde bibehållas

under innevarande år. Metoden att först göra avdrag för en viss självrisk

och därefter lämna ersättning för endast en del av den därefter återstående

skadan hade nämligen bland jordbrukarna ofta missuppfattats på

sa satt, att de förbisett den sistnämnda begränsningen ifråga örn ersättningens

storlek och utgått ifrån att ersättning skulle utgå med hela det belopp,

varmed skadan överstege den s. k. självrisken. Med hänsyn härtill borde enligt

jordbrukarrepresentantemas enhälliga uppfattning avdrag göras endast

för viss angiven självrisk, och ersättning sålunda utgå med hela det belopp,

varmed skadan överstege denna självrisk.

Kommissionen har med hänsyn till den stora vikt, som sålunda från jordbrukarnas

sida lagts vid att en ändring i detta hänseende bomme till stånd,

ansett sig för året icke böra motsätta sig att en sådan ändring i ersättningsreglernas

konstruktion ägde rum. Kommissionen har emellertid därvid funnit

sig böra understryka de förut berörda olägenheter, som vore förenade med

den av jordbrukarna begärda omläggningen av bestämmelserna. För året kunde

dessa olägenheter dock icke medföra några ur folkförsörjningssynpunkt

menliga verkningar, enär årets skörd redan vore bärgad. Det finge vidare

enligt kommissionens uppfattning förutsättas, att särskilda ersättningar av

nu förevarande beskaffenhet under kommande år icke skulle utbetalas.

Vad angår ersättningsprocentens storlek har kommissionen erinrat örn

att under föregående år denna vid totalskada utgjorde 49. Med hänsyn till

att jordbrukarna inom de svårast hemsökta områdena två år i följd drabbats

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 382.

9

av betydande skador torde skäl få anses föreligga för att i år tillämpa en något

högre ersättningsprocent.

I detta sammanhang har kommissionen behandlat frågan, huruvida samma

ersättningsprocent borde tillämpas vid såväl översvämnings- som andra

regnskador, samt härom anfört.

Enligt kommissionens uppfattning tala starka skäl för en differentiering

av ersättningsprocenten mellan dessa båda slag av skador. Även om skörden

i åtskilliga fall kan ha blivit fullständigt förstörd genom regn, utan att översvämning

förelegat, torde dock översvämningsskador å viss areal för de därav

drabbade jordbrukarna i regel ha medfört avsevärt mera arbete och högre

kostnader än regnskador å samma gröda och å lika stor areal. Dessutom

torde översvämningar ofta medföra en försämring av jorden, vars verkningar

kunna göra sig gällande även under kommande år. Med hänsyn härtill

synes vid totalskada ersättningsprocenten böra bestämmas till 65 i fråga örn

översvämningsskador och 50 i fråga om andra regnskador. Jordbrukarna böra

med andra ord bära en självrisk av i regel 35 procent vid översvämningsskador

och 50 procent vid andra regnskador, som medfört en avsevärd kvantitativ

försämring av skördeutfallet. Vid ömmande omständigheter bör dock

ersättningsprocenten i båda fallen kunna höjas till högst 80 procent.

I de fall, då en och samma brukningsdel drabbats av såväl regnskada som

översvämningsskada, torde självrisken böra beräknas med hänsyn till skadornas

relativa fördelning. Då alltför komplicerade regler torde böra undvikas,

synes denna avvägning lämpligast böra ske på så sätt, att i den mån

den skadade arealen av en viss gröda på en och samma brukningsdel till

mer än en tredjedel drabbats av översvämning, bör ersättningsprocenten beräknas

till 65 men i annat fall till 50 procent.

Angående sättet för bestämmande av ersättningen har kommissionen föreslagit

följande.

Beträffande fodersädsskörden torde den särskilda skördeuppskattning, som

ligger till grund för fodersädsavståendet, böra komma till tillämpning, medan

beträffande övriga grödor normalskörden torde böra beräknas häradsvis

eller, där så kan ske, sockenvis, med ledning av föreliggande skördestatistik

och med tillämpning av i huvudsak samma grunder som föregående

år. I sistnämnda fall torde även, i likhet med föregående år, en höjning eller

sänkning av normalskördssiffran med högst 20 procent böra få vidtagas beträffande

brukningsdelar, vilkas normalskörd på grund av jordmån eller

andra omständigheter uppenbarligen är högre respektive lägre än det för häradet

(socknen) gällande genomsnittet. Det får ävenledes förutsättas, att

självrisken, på samma sätt som skedde föregående år, beräknas på den skadelidande

brukningsdelens hela areal av varje ifrågakommande gröda. I enlighet

med önskemal fran olika hall torde dock vid ersättningsberäkningen

fodersäd böra betraktas såsom en gröda.

I ömmande fall torde en höjning av ersättningsprocenten böra äga rum.

Oavsett de skadelidandes personliga förhållanden torde emellertid särskild

hänsyn böra tågås även till den omständigheten, att många av de jordbrukare,

som nu skulle bli berättigade till ersättning, föregående år drabbades

av översvämningsskador. Därest sistnämnda skador år 1945 varit av sådan

storlek och beskaffenhet, ull ersättning för dem utgått, torde ersättningen för

de skador, som inträttat i år, få utan särskild behovsprövning höjas till 80

procent.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 382.

Inom kommissionen har föredraganden byråchefen H. Olsson, i särskilt

yttrande förklarat, att enligt hans mening borde grunderna för

ersättning för översvämnings- och andra skador utformas på samma sätt

som föregående år men självriskprocenten och/eller ersättningsprocenten på

lämpligt sätt justeras. Ur yttrandet må återgivas följande.

Den principiella skillnaden mellan de grunder för beräkningen av ifrågavarande

ersättningar, som tillämpades år 1945/46 å ena och de av livsmedelskommissionen

för år 1946/47 föreslagna å andra sidan, kan lättast belysas

genom följande schematiska sifferexempel:

Alt. A. Självrisk 30 procent och 70 procents ersättning för återstående skada.

Normalskörd

Självrisk

Skada

Återstående

skada

Ersättning

Skörd

Ersättning

+ skörd

kronor

kronor

%

kronor

kronor^

kronor

kronor

kronor

1000 ........

.... 300

30

300

0

0

700

700

1000 ........

.... 300

40

400

100

70

600

670

1000 ........

.... 300

50

500

200

140

500

640

1000 ........

.... 300

60

600

300

210

400

610

1000 ........

.... 300

70

700

400

280

300

580

1000 ........

.... 300

80

800

500

350

200

550

1000 ........

.... 300

90

900

600

420

100

520

1000 ........

.... 300

100

1000

700

490

0

490

Alt. B.

Självrisk 50 procent och full ersättning för överskjutande

skada.

Normalskörd

Självrisk

Skada

Ersättning

Skörd

Ersättning

+ skörd

kronor

kronor

%

kronor

kronor

kronor

kronor

1 000 .....

........... 500

30

300

0

700

700

1 000 .....

........... 500

40

400

0

600

600

1 000 .....

........... 500

50

500

0

500

500

1 000 .....

........... 500

60

600

100

400

500

1 000 .....

........... 500

70

700

200

300

500

1 000 .....

........... 500

80

800

300

200

500

1 000 .....

........... 500

90

900

400

100

500

1 000 .....

........... 500

100

1 000

500

0

500

Alt. C. Självrisk 35 procent och full ersättning för återstående skada.

Normalskörd

Självrisk

Skada

Ersättning

Skörd

Ersättning

+ skörd

kronor

kronor

%

kronor

kronor

kronor

kronor

1000 .....

... 350

20

200

0

800

800

1000 .....

... 350

30

300

0

700

700

1000 .....

... 350

35

350

0

650

650

1000 .....

... 350

40

400

50

600

650

1000 .....

... 350

50

500

150

500

650

1000 .....

... 350

60

600

250

400

650

1000 .....

... 350

70

700

350

300

650

1000 .....

... 350

80

800

450

200

650

1000 .....

... 350

90

900

550

100

650

1 000 .....

... 350

100

1000

650

0

650

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majda proposition nr 382.

11

Alternativ A motsvarar det system för ersättningarnas beräknande, sorn

tillämpats under år 1945/46. Alternativ B anger det resultat, som erhålles vid

bibehållande av den år 1945/46 tillämpade sammanlagda självrisken (omkring

50 procent) vid totalskada men med tillämpning i övrigt av det system,

som kommissionen föreslagit för år 1946/47. Alternativ C slutligen avser att

åskådliggöra innebörden av kommissionens förslag för sistnämnda år.

Såsom framgår av sifferuppställningarna, innebär alternativ A, att ju

större del av skörden, som bärgats, desto större blir summan av skördens

värde och ersättningens belopp. Enligt alternativ B och C blir däremot summan

av skördevärde och ersättning densamma, oavsett om en större eller

mindre del av skörden bärgats, så snart skadan överstiger den angivna självrisken.

Jordbrukaren erhåller sålunda i sistnämnda fall i princip icke någon

som helst ersättning för det arbete och de kostnader, som särskilt i en sådan

situation, varom nu är fråga, äro förenade med skördens omhändertagande.

Detta förhållande synes böra tillskrivas stor betydelse framför allt ur

rättvisesynpunkt. Det ligger visserligen i sakens natur, att orättvisor vid fördelningen

av dylika ersättningar i praktiken aldrig kunna undvikas, vilket

system man än väljer, men själva den principiella utformningen av ersättningsbestämmelserna

synes dock böra vara sådan, att rättvisesynpunkten i

möjligaste mån tillgodoses. Även ur folkförsörjningssynpunkt synes den av

kommissionen föreslagna metoden vara mindre tillfredsställande, även om

denna synpunkt för innevarande år saknar egentlig betydelse i detta sammanhang,

enär skörden redan är inbärgad.

På grund av det anförda förordas att grunderna för ersättning för översvämnings-

och andra regnskador i tekniskt hänseende böra utformas på

samma sätt som föregående år. Ersättning bör sålunda i regel lämnas med

endast en viss procent av den skada, som återstår sedan avdrag gjorts för den

fastställda självrisken. Med hänsyn till de skäl, som kommissionen anfört

för att i år lämna proportionsvis något högre ersättningar än föregående

år, torde emellertid självriskprocent och/eller ersättningsprocent böra på

lämpligt sätt justeras. Det synes sålunda kunna övervägas att fastställa självrisken

till 30 eller eventuellt 25 procent (år 1945/46 30 procent) och ersättningen

till 80 procent (år 1945/46 70 procent) av överskjutande skada. Ersättningsprocenten

torde vidare, i enlighet med vad kommissionen föreslagit,

i ömmande fall eller då skördeskada konstaterats två år i följd böra få

höjas.

Vad nu föreslagits innebär icke något underskattande av de psykologiska

motiv för en ändring av bestämmelsernas utformning, som anförts av jordbruksrepresentantema

i kommissionens råd. Dessa synpunkter förtjäna allt

beaktande, men desamma böra kunna på ett tillfredsställande sätt tillgodoses

vid utformningen av cirkulär och andra meddelanden rörande ifrågavarande

ersättningar. I

I fråga om sättet för utbekommande av ersättning har kommissionen

yttrat.

För att komma i åtnjutande av ersättning torde de av skador drabbade

jordbrukarna på samma sätt som föregående år böra till vederbörande kris

tidsnämnder ingiva till livsmedelskommissionen ställda ansökningar. Dessa

ansökningar böra bestyrkas av minst tvenne ledamöter av den nämnd, som

inom kommunen svarat för den särskilda skördeuppskattningen för foder - sädsavståendet. Ansökningarna böra vidare med avseende å de i desamma

lämnade uppgifternas riktighet granskas av kristidsnämnden, som med egel

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Majlis proposition nr 382.

yttrande skall överlämna desamma till kristidsstyrelsen. Kristidsstyrelsen bör

efter ytterligare granskning av ansökningarna upprätta förslag beträffande

ersättningarna och överlämna dessa förslag jämte ifrågavarande handlingar

till livsmedelskommissionen, som bör äga att besluta rörande ersättningarna.

Beträffande kostnaderna har kommissionen anfört.

En beräkning av kostnaderna för ifrågavarande ersättningar ställer sig

av olika skäl synnerligen vansklig. Kommissionen vill erinra om att under

år 1945/46 omkring 1 230 000 kronor utbetalades såsom ersättning för översvämningsskador.

Den för nämnda år redovisade skadade arealen uppgår till

drygt 13 000 hektar. För innevarande år redovisas en skadad areal av omkring

30 000 hektar. Vid oförändrade ersättningsbestämmelser och även i

övrigt likartade förhållanden skulle, därest sistnämnda beräkning vore riktig,

ersättningsbehovet år 1946/47 kunna beräknas till i runt tal 3 000 000

kronor. Emellertid får hänsyn tagas dels till att kommissionen föreslagit

vissa ändringar i fråga om grunderna för beräkning av ersättningarna, dels

att det i år är fråga om skador av delvis annan beskaffenhet än föregående

år. Av de föreslagna ändringarna i grunderna för de ifrågavarande^ ersättningarna

verkar sänkningen av självrisken höjande, men den ifrågasatta

omläggningen av själva beräkningsmetoden sänkande på ersättningsbeloppen.

Däremot kan den omständigheten, att skadorna i år efter allt att döma

företrädesvis äro regnskador utan samband med översvämning väntas medföra

en relativ stegring av desamma. Det kan nämligen förväntas, att regnskadorna

oftare än översvämningsskadorna drabbat hela arealen å en viss

brukningsdel och att därför den minskning av ersättningsbeloppen, som följer

av metoden att grunda ersättningen på en jämförelse mellan å ena sidan

den för hela brukningsdelen beräknade normalskörden och å andra sidan

brukningsdelens hela skörd av ifrågavarande gröda, skall få mindre betydelse

för regnskador än fallet varit beträffande översvämningsskador. Någon

exakt beräkning av de faktiska kostnaderna synes i nuvarande läge icke

vara möjlig, men enligt kommissionens uppfattning talar sannolikheten för

att desamma komma att uppgå till omkring 3 500 000 kronor.

Livsmedelskommissionen har i detta sammanhang erinrat örn att för budgetåret

1945/46 ursprungligen beräknades ett belopp av 6 000 000 kronor

för utbetalande av lokala differentieringsbidrag å mjölk samt att ifrågavarande

anslag sedermera förstärktes med ett belopp av 2 100 000 kronor. Enligt

sistnämnda beslut, som grundade sig på propositionen nr 389 till 1945

års riksdag, hade sålunda ett belopp av sammanlagt 8 100 000 kronor av

anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område stått till förfogande

för utbetalning av dels lokala differentieringsbidrag å mjölk, dels ersättningar

för översvämningsskador. I nyssnämnda proposition förutsattes,

att av ifrågavarande belopp omkring 4 000 000 kronor skulle få användas för

utbetalning av ersättningar för översvämningsskador. Såsom tidigare nämnts

hade emellertid dessa ersättningar stannat vid ett belopp av omkring

1 230 000 kronor, varför en besparing förelåge, utgörande omkring 2 800 000

kronor. Kommissionen torde därför böra bemyndigas att disponera sistnämnda

medel för utbetalning av ersättningar för översvämnings- och andra regnskador

under år 1946/47 i huvudsaklig överensstämmelse med nu angivna

riktlinjer.

Kommissionen har slutligen anfört följande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 382.

13

Såsom tidigare framhållits kunna kostnaderna för dessa ersättningar beräknas

komma att uppgå till ett något högre belopp än nyssnämnda reservation,

nämligen till omkring 3 500 000 kronor. Då emellertid denna kostnadsberäkning

är behäftad med en betydande osäkerhetsmarginal, torde för närvarande

ett slutgiltigt belopp för dessa ersättningar icke böra fixeras, utan

kommissionen torde, därest ytterligare medel erfordras, få inkomma med

kompletterande anslagsäskanden. Detta synes lämpligen böra ske i samband

med att kommissionen upptager frågan örn anvisande av medel för under

innevarande regleringsår utbetalade pristillägg å kött och fläsk.

Ledamoten av kommissionens råd direktören Lindström har ansett att individuella

ersättningar borde utgå endast för av översvämning förorsakade

katastrofskador, medan förluster på grund av andra skador å skörden borde

kompenseras genom lokala differentieringsbidrag å mjölk.

Över livsmedelskommissionens framställning har yttranden avgivits av

lantbruksstyrelsen och statskontoret.

Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt livsmedelskommissionens framställning.

Statskontoret har däremot för sin del ansett att ersättning av statsmedel i

princip icke borde utgå för skördeskador, förorsakade av regn, översvämningar

eller annan likartad orsak. Med hänsyn till att statsmakterna i nuvarande

jordbrukspolitiska läge funnit sig böra lämna viss individuell ersättning

till jordbrukare för översvämningsskador hösten 1945 och livsmedelskommissionen

ansett väl så starka skäl föreligga i år, ville ämbetsverket

dock icke motsätta sig, att understöd utginge för årets skador. Av vad

kommissionen anfört till stöd för att i olikhet mot föregående år jämväl ersättning

för regnskador skulle utgå, förefölle det ämbetsverket närmast som

örn övervägande skäl talade mot en sådan utvidgning. Ämbetsverket finge

därför avstyrka framställningen i denna del. Då någon minskning av självriskprocenten

icke heller syntes böra ifrågakomma och ersättningsnormema

för 1945 års skador i övrigt förefölle vara väl utformade, förordade ämbetsverket

att de förra året givna ersättningsbestämmelserna tillämpades även i år.

Även årets skörd har, liksom förra årets, i icke ringa grad skadats av regn.

Den skadade arealen har av hushållningssällskapen uppskattats till något

över 30 000 hektar, vilket är avsevärt mera än vad som under förra året skadades

genom översvämningar. I motsats till 1945 års skador ha i år de direkta

regnskadorna varit betydligt större än översvämningsskadoma. De

ojämförligast största skadorna ha drabbat fodersäden, havre och blandsäd.

Uppenbart är att de svårartade regnen för många jordbrukare i de därav

berörda trakterna, främst södra och mellersta Sverige, kommit att medföra

högst betydande ekonomiska förluster. Särskilt kännbara komma dessa att

bliva för dem som även förra året utsattes för översvämnings- och regnskador.

Ehuru det givetvis måste inge betänkligheter att, då jordbruket drabbas

av dålig väderlek, av allmänna medel ersätta därigenom uppkomna förluster,

vill jag dock icke motsätta mig att så i viss utsträckning sker även i år.

Före
draganden.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 382.

Sedan mera normala förhållanden återinträtt, torde emellertid bidrag av nu

ifrågavarande slag icke vidare förekomma.

Efter övervägande av frågan örn vilken form de statliga hjälpåtgärdema

i förevarande fall böra få, anser jag mig kunna biträda det av livsmedelskommissionen

framlagda förslaget. I betraktande av att skadorna till följd av

regnet drabbat avsevärda delar av landet skulle ett återinförande av differentieringsbidragen

för att ersätta förlusterna i stort sett leda till en allmän

höjning av mjölkpriset. Jordbrukarnas inriktning på mjölkproduktion är även

förhållandevis skiftande, varför ett stöd i denna form icke skulle te sig fullt

tillfredsställande ur rättvisesynpunkt. I likhet med kommissionen anser jag

därför, att dylika bidrag icke böra utgå i anledning av ifrågavarande skador.

Ett system med direkt ersättning för lidna förluster synes på sätt kommissionen

uttalat vara att föredraga.

Såsom kommissionen anfört tala starka skäl för att ersättningarna skola i

motsats till föregående år utgå icke endast för översvämningsskador utan även

för omedelbart av regn vållande skador. Ersättning för sistnämnda slags skador

bör dock utbetalas endast under förutsättning att det kvantitativa skördeutbytet

å brukningsdelen blivit mindre än hälften av vad som förväntades

vid den särskilda skördeuppskattningen, som ligger till grund för fodersädsavståendet,

eller, beträffande andra grödor än fodersäd, av den för området

beräknade normalskörden.

Oaktat det principiellt sett skulle te sig mera tillfredsställande om i år

samma grunder för beräkningen av ersättningarna tillämpades som i fråga

om 1945 års skörd, vill jag likväl med hänsyn till vad i ärendet förekommit

icke motsätta mig de av kommissionen föreslagna ersättningsgrunderna. Sålunda

bör gälla beträffande båda slagen av skador, att de efter avdrag av

självrisk skola ersättas helt, samt såvitt angår översvämningsskador dessutom,

att ersättning bör utgå efter högre procenttal icke endast i jämförelse med

föregående år utan även i förhållande till ersättningen för de direkta regnskadoma.

Möjlighet bör även finnas att vid särskilda omständigheter tillämpa

ett högre procenttal. Ersättning torde sålunda böra utgå efter 65 procent vid

översvämningsskada och efter 50 procent vid annan regnskada, dock att vid

ömmande omständigheter eller då den skadelidande föregående år erhållit

ersättning för översvämningsskada, ersättningsprocenten må höjas till högst

80 procent. För det fall att viss gröda å en och samma brukningsdel drabbats

av såväl översvämnings- som annan regnskada, bör därest minst en tredjedel

kan anses utgöra översvämningsskada, ersättning utgå efter procenttalet för

sådana skador. Omfattningen av översvämnings- eller annan regnskada bör

bedömas beträffande fodersäden med ledning av den särskilda skördeuppskattning,

som ligger till grund för fodersädsavståendet, samt beträffande

övriga grödor efter en normalskörd, beräknad i huvudsaklig överensstämmelse

med de grunder som tillämpades föregående år. Ersättning bör icke i

något fall utgå med mindre ersättningsbeloppet efter förut angivna grunder

överstiger 25 kronor per brukningsdel.

Kommissionen har uppskattat kostnaderna för ersättningarna till omkring

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 382.

15

3 500 000 kronor. Det synes mest ändamålsenligt att i första hand de för

täckande av skadorna på 1945 års skörd kvarstående medlen, 2 800 000 kronor,

under anslaget för prisreglerande åtgärder å jordbrukets område anlitas

för nu ifrågavarande ändamål. I den mån ytterligare medel äro behövliga,

torde andra å anslaget tillgängliga medel få tagas i anspåk. Jag förutsätter

emellertid att sammanlagda ersättningsbeloppen hålla sig inom den beräknade

kostnadsramen. Skulle anslaget för prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område icke vara tillräckligt för att gälda ersättningskostnadema, torde ytterligare

medel för ändamålet få äskas hos riksdagen.

Därest riksdagen bifaller de av mig i det föregående förordade förslagen,

torde det få ankomma på Kungl. Majit att sedermera i huvudsaklig anslutning

till det anförda meddela erforderliga föreskrifter i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit

måtte föreslå riksdagen medgiva

att av anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets

område må för utbetalande av ersättningar i anledning av

översvämnings- och andra regnskador å 1946 års skörd anlitas

ett belopp av högst 3 500 000 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt

förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!

C. W. Rhedin.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 382.

Översvämningsskador och totalskador genom regn år 1946

(Ö = översvämningsskador.

Hushållningssällskap

Höstvete

Vårvete

Höstråg

Vårråg

Korn

Ö

R

Ö

R

Ö

R

Ö

R

Ö

R

Malmöhus läns...........

—

_

40

30

200

150

—

—

75

75

Göteborgs och Bohus läns.

—

—

7-5

37

—

—

—

—

—

Gotlands läns............

1

—

—

—

—

—

—

14

1''5

Skaraborgs läns..........

10

—

50

—

10

—

1

—

30

—

Värmlands läns..........

—

2

107

157

—

—

—

—

4

5

Västmanlands läns........

Kopparbergs läns.........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Jämtlands läns...........

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Västernorrlands läns......

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Kristianstads läns........

17

23

39-13

—

8-5

—

1-5

—

10

Södermanlands läns......

20

50

—

—

—

10

—

—

—

—

Hallands läns............

—

55

100

—

—

—

—

11

30

Blekinge läns............

—

—

5

160

6

4

2

6

—

4

Norrbottens läns.........

—

—

—

—

—

25

—

—

—

—

Västerbottens läns........

Älvsborgs läns norra.....

—

—

10

—

—

—

—

—

—

—

Älvsborgs läns södra ....

—

30

40

—

—

5

—

—

—

Jönköpings läns..........

—

50

5

180

—

30

—

50

—

30

Kalmar läns södra........

3

6

35

100

6

—

—

—

35

110

Uppsala läns1............

—

—

—

—

2

—

—

—

26

—

Östergötlands läns........

80

260

60

115

45

75

—

2

85

90

Stockholms läns och stads

—

10

—

25

—

5

—

—

14

15

Örebro läns..............

4

1875

79-25

30''75

0-25

18-25

—

1-37

037

2

Kronobergs läns..........

5

10

80

400

—

—

2

5

4

5

Kalmar läns norra........

110

75

100

175

6

8

—

—

8

—

Gävleborgs läns..........

Hela riket

233

498-75

686-75

1447-58

275-25

33375

10

65-87

296-37

377-50

73175

213433

609

75-87

673-87

Skadorna under våren 1946 genom sjön Tämnarens översvämning.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 382.

17

Bilaga.

inom olika hushållningssällskapsområden (hektar).

R = regnskador.)

Havre

Blandsäd

Potatis

Foder-

rotfrukter

Diverse

grödor

r~ . "

Summa

Total-

ö

R

ö

R

Ö

R

Ö

R

Ö

R

ö

R

summa !

100

100

300

200

25

25

50

50

1

i 790

630

1420

154-3

211

28-5

57-6

8

97-6

—

7

—

—

198-3

410

608-3

—

—

11

—

1

—

24

—

51

1-5

52-5

1000

100

20

—

10

—

—

—

60

—

1191

100

1 291

698-75

29375

57

6-6

22

1*5

4

—

—

5

892-75

329-66

1 222-3

(20)?

100

(20)?

—

(20)?

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

15075

415-35

65*5

453-75

82

105-5

12-75

425

4-5

34-5

338-5

1 089-18

1 427-98

200

250

220

310

530 |

500

725

25

250

105

200

5

20

16

20

707

1345

2 052 !

30

920

2

125

4

100

—

—

—

—

49

1319

1368

_

_

25

25 I

330 1 100

Ö

1

1

—

—

—

—

—

—

340

100

440

195

200

10

—

10

—

—

—

250

240

490

500

1000

30

150

10

70

—

30

—

—

645

1590

2 135

135

460

170

330

100

100

—

—

16

—

500

1 106

1606

27

—

75

—

—

—

—

—

—

130

—

130

790

850

230

370

80

70

40

30

—

—

1410

1862

3 272

35

40

20

20

2

10

—

—

—

10

71

135

206

1 446-3

2137-12

10

16

13

12*75

1-5

—

25-5

—

1 580-17

2 236-99

3 817-10

1300

2100

150

300

300

300

100

150

35

11

1976

3 281

5 257

890

1000

103

92

105!

145

4

26

21

1

1347

1582

2 929

—

—

—

~

—

—

—

—

—

—

—

—

—

830710

19 0

10 70232

09.32 f

1297

3 00

2370 85

7-85 |

870 1

21

1 237 25

13-25

228*25

545

317-25

•6

202

283

81-6

.. !

0

12 606-72.

17 692 52

30 299-24

Ö R

lilo 2<X)

2

(lilläng till riksdagens protokoll 194G. 1 sami. Kr 382.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:542 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning för vissa översvämningsskador to. to. a1 i texten
  2. JoU 1946:77 Jordbruksutskottets utlåtande nr 77 s. 1 i texten