Sök i Ratio Lex

Kungl. Maj:ts proposition nr !()•

1946-02-01 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:40, Kungl. Maj:ts proposition nr !()•

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr !()•

1

Nr 40.

Kungl. Majus proposition lill riksdagen angående anslag till kraftstationer

vid Ilarsprånget och Kilforsen: given Stockholms

slott den t februari 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 1 februari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning nied chefen tor finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson:

I sm av mig i årets statsverksproposition anmälda framställning den 19

september 1945 om anslag till kraftstationer och vattenregleringar angav vattenfallsstyrelsen

i anslutning till prognoser för kraftkonsumtionens utveckling,

att för åstadkommande av en förbättrad kraftbalans utbyggnaderna vid

Eorsmoforsen och Hölleforsen borde bedrivas i snabbare takt än hittills beräknats,

varjämte förberedelser borde vidtagas vid Ilarsprånget eller annat

större norrländskt fall, så att kraft kunde börja levereras därifrån under hösllihang

till riksdagens protokoll 19-10. 1 sand. Nr 40.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 40-

ten 1950. Styrelsen var icke då beredd atl framlägga definitivt förslag örn,

hur del närmast efter Hälleforsen erforderliga krafttillskottet skulle åstadkommas,

utan sade sig ämna lämna sådant förslag senare samt hemställde,

att i avvaktan därpå ett anslag av 5 000 000 kronor skulle beräknas för förberedelsearbeten

vid Harsprång^ och eventuellt även annan ny kraftstation

i Norrland.

I anslutning till nämnda framställning anförde vattenfallsstyrelsen vidare

i skrivelse den 10 december 1945, att det enligt då gjorda undersökningar

rörande Harsprånget framstode som i hög grad önskvärt, att 5 000 000 kionor

kunde disponeras helt för förberedelser vid denna arbetsplats under budgetåret

1946/47. Vidare angavs, att det visat sig erforderligt alt under nämnda

budgetår verkställa förberedelser för utbyggnad av Kilforsen i Fjällsjöälven

för en beräknad kostnad av 1 000 000 kronor. Styrelsen hemställde därför,

att det ursprungligen begärda beloppet 5 000 000 kronor skulle ökas lill

6 000 000 kronor.

1 statsverkspropositionen till 1946 års riksdag har Kungl. Maj :t hemställt,

att riksdagen i avvaktan på den proposition i ämnet, som kunde hilva riksdagen

förelagd, måtte beräkna till Kraftstation vid Harsprånget ett investeringsanslag

av 5 000 000 kronor och lill Kraftstation vid Kilforsen ett mvesteringsanslag

av 1 000 000 kronor.

Sedan vattenfallsstyrelsen i skrivelse den 14 januari 1946 inkommit med

förslag till ifrågavarande vattenkraftsutbyggnader, torde jag nu ånyo fa anmäla

anslagsfrågorna.

Kraftstation vid Harsprånget.

Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats eli investeringsanslag

av 1 800 000 kronor. Medelsanvisningen, som föranleddes av de båda

likalydande motionerna 1:98 och 11:170 samt vidare grundades på ett av

vattenfallsstyrelsen avgivet, såsom bilaga till statsutskottets utlåtande 1945.

133 fogat yttrande, avsåg att möjliggöra påbörjande av vissa förberedelsearbeten

för kraftstationen, nämligen uppförande av bostäder och sociala anordningar

samt utsprängning av den tunnel, som erfordras tor vattnets ledande

förbi kraftstationsplatsen under byggnadstiden.

Vattenfallsstyrelsen uttalar till en början, att styrelsen räknat med att naimi

förberedelserna för Harsprångsutbyggnaden igångsatts de under alla förhållanden

borde fullföljas i sådan utsträckning, alt det egentliga byggnadsarbetet,

örn så skulle visa sig önskvärt, kunde igångsättas under sommaren

1947. Av skill, som styrelsen i det följande anförde, hade styrelsen nu kommit

till den uppfattningen, att utbyggnaden av Harsprånget borde fullföljas

i ett sammanhang i syfte att därmed åstadkomma det närmast efter Hölleforsstationens

färdigställande erforderlig-! krafttillskotlet. Styrelsen föresloge

sålunda beslut härom. Fortfarande vore det emellertid lämpligast att till

och med budgetåret 1946/47 i huvudsak begränsa arbetena till förberedelser,

sorn dock borde Ira sådan omfattning, att ett ytterligare anslag örn 5 000 000

kronor erfordrades.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 10.

3

Styrelsen framhåller härefter, att några bättre hållpunkter för framtidsbedömningen

knappast erhållits, sedan den prognos rörande kraftbehovens utveckling

ställdes, för vilken styrelsen redogjort i sin skrivelse den 19 september

1945. Det vore fortfarande vanskligt all förutsäga, hur stor kraftförbrukningen

komme att bli, när stabila förhållanden ånyo inträtt. Ifall kolprisen

stannade i ett relativt högt läge, och örn arbetslönerna fortfore ali

stiga samtidigt som kraftprisen hölles nere på en relativt låg nivå, bleve det

sannolikt en fortsatt snabb ökning i användningen av elektrisk kraft. De

nya kraftbehoven inom landet syntes vidare komma att få tagas örn hand

av det statliga kraftsystemet i proportionsvis högre grad än före kriget. Det

vore med hänsyn till dessa omständigheter möjligt, att kraften från såväl

Nämforsen och Forsmoforsen som Hölleforsen bleve tagen i anspråk redan

under år 1950. Nästa stora kraftanläggning borde därför kunna färdigställas

under loppet av år 1950. Styrelsen erinrar örn att staten utöver de vattenfall,

som redan vore tagna i anspråk eller som nu utbyggdes, ägde ytterligare

ett flertal goda vattenfall i Indalsälven, i Ångermanälven och Fjällsjöälven,

i Unre älv och Vindelälven. i Skellefte och Pite älvar samt i Lule älv.

När det gällt att med hänsyn till lägsta kraftkostnad fastställa, vilket fall

som skulle utbyggas näst efter Hölleforsen, hade valet närmast stått mellan

ILarsprånget i Lule älv och Kilforsen i Fjällsjöälven. Styrelsen hade i sitt

yttrande den 24 april 1944 till riksdagens statsutskott gjort en jämförelse

mellan dessa vattenfall, vilken utvisat, att båda skulle vara gynnsamma ur

utbyggnadssynpunkt. Harsprånget skulle vid kraftstationen giva 30 procent

lägre kostnad per kilowatt ekvivalent prima kraft än Kilforsen och skulle

därför vara att föredraga för konsumtion i översta Norrland, ifall nian därvid

finge tillräckligt stor användning för stationen, men kraften från Kilforsen

skulle på grund av den mindre överföringslängden vara 5 procent

billigare vid användning av kraften för mellansvenska behov.

Vid den bearbetning av frågan om Harsprångsutbyggnaden, som sedan

skett, hade, fortsätter styrelsen, visserligen den tekniska utformningen undergått

ändi-ingar, men produktionens storlek och den beräknade kostnaden

vore oförändrade. Kilforsen hade kommit i ett gynnsammare läge genom att

regleringsmöj ligh eterna i Fjällsjöälven visat sig vara större än vad styrelsen

tidigare påräknat. Av dessa regleringar komme vidare en del alt genomföras

oberoende av huruvida Kilforsen utbyggdes eller ej, vilket verkade minskande

på det nya kapital, som erfordrades för Kilforsen. Visserligen hade det

siven tillkommit fördyrande moment, men Kil forsk räften bleve dock enligt

de senaste utredningarna och örn hänsyn foges endast till erforderligt nytt

kapital 5 procent billigare per kilowatt ekvivalent prima kraft än enligt

1944 års beräkning. Ilarsprångskraften bleve sålunda enligt den senaste

beräkningen fortfarande billigare än kraften från Kilforsen, räknat vid

kraftstationen, men skillnaden hade minskats lill 25 procent.

Samtidigt hade emellertid, framhåller styrelsen, avsättnings- och överföringsförhållandena

ändrats. Kraftavsättningen i övre Norrland hade betydligt

ökats, och denna utveckling loide komma alt fortsätta. Det funnes större

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 10.

utsikt än förut lill alt kraft från Harsprånget skulle i väsentlig omfattning

la användning inom hemområdet. Detta medförde dels att fördelen av den

lägre kraftkostnaden vid kraftstationen bleve större, dels att nian för den

återstående kraftens överföring söderut icke behövde bygga mer än en linje,

liven örn det icke bleve möjligt att redan från början tillgripa ett överföringssystem

av högre ordning än det nu för överföring söderut från mellersta

Norrland använda för 200 kV växelström. Med den minskning av kostnaden

för ledningsmaterial, som inträtt och som torde efterföljas av prisreduktioner

även beträffande järnkonstruktioner och isolatorer, kunde man räkna

med lägre överföringskostnader än de tidigare förutsatta för den kraft, som

skulle överföras från Harsprånget söderut. Vid de förhållanden härutinnan,

som nu kunde förutses, bleve skillnaden mellan kostnaden för den till Kilforsens

breddgrad överförda Har språngskraften och kostnaden för kraften

från Kilforsen icke större än enligt 1944 års jämförelse, nämligen 5 procent,

trots den sänkta kostnaden för Kilforskraften vid själva kraftstationen enligt

senaste beräkning. Nämnda större beräknade kostnad för Harsprångskraften

vid användning för mellansvenska behov kvarstode emellertid, men dels

vore den baserad på överföring med 200 kV växelström, och det bleve kanske

möjligt alt utveckla ett överföringssystem med högspänd likström, vilket

gåve lägre kostnad, dels vore det svårt att avgöra, hur Harsprångskraften

komme att fördelas på olika delar av Norrland och sydligare områden och

dels vore det slutligen för kraftförsörjningen i översta Norrland önskvärt,

att Harsprånget utbyggdes och fullbelastades från början så långt möjligt.

Därför föresloge vattenfallsstyrelsen, att de påbörjade förberedelsearbetena

vid Harsprånget omedelbart fullföljdes med den slutliga utbyggnaden, under

det att utbyggnaden vid Kilforsen ställdes i efterhand. Det räknades med,

att Harsprångsanläggningen skulle kunna tagas i drift under år 1950, och

förutsattes, att kraften därifrån skulle användas såväl inom översta Norrland

som inom sydligare delar, däri inbegripet även mellersta Sverige.

Styrelsen upplyser härefter, att norrlandskommittén, med vilken styrelsen

diskuterat frågan under hand, för sin del icke haft någon erinran mot

nämnda lösning.

Vattenfallsstyrelsen lämnar härefter följande uppgifter rörande vattenfallet

samt utbyggnadsarbetenas tekniska utförande.

Porjus kraftstation kommer att efter den nu pågående dammhöjningen utnyttja

fallhöjden från + 369,6, som är nivån i Lule jaure, till + 311. Harsprångsanläggningen

är avsedd att tillgodogöra nivåskillnaden från -j- 311

lill + 206 och får sålunda en bruttofallhöjd av 105 meter.

Stora Lule älvs medelvattenmängd vid Harsprånget uppgår till 255 kubikmeter

per sekund. Under lågvattenperioden från mitten av oktober till

vårflödets början under maj är medelvattenmängden efter nu genomförda

regleringar cirka 240 kubikmeter per sekund. Denna vattenmängd torde genom

fortsatta regleringar kunna ökas något. Genom vecko- och dygnsreglering

kan vattenmängden höjas under vardagarnas dagtid. Porjus kan nu

med acceptabel verkningsgrad tillgodogöra 250 kubikmeter per sekund, men

förarbetena äro gjorda för ett aggregat 9, genom vilket vattenuttagningen kan

höjas till 300 kubikmeter per sekund. Det förefaller lämpligt att ordna även

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 40.

5

Harspråugsanläggningen för cirka 300 kubikmeter per sekund. Kraftanläggningen

får då en maximieffekt av 260 000 kW och en produktionsförmåga

av 1 700 miljoner kilowattimmar (MkWh) per år vid normal vattenmängd.

Under år med låg vattenmängd kan produktionen nedgå till 1 500 MkWh.

Vid den angivna storleken bör stationen förses med fyra maskinaggregat,

sorn då bli på 65 000 kW vartdera. Anläggningen kommer emellertid alt utföras

så, att det framdeles kan tillfogas ett femte aggregat av samma storlek.

Enligt nu föreliggande utbyggnadsplan skall dammen för Harsprångsanläggningen

förläggas 7 000 meter nedanför Porjusstationens avlopp och 600

meter ovanför det välkända fallstupet Harsprånget.

Harsprångsdammen får dimensioner, som etter svenska förhållanden äro

högst betydande. Från den vid + 268 liggande djupaste punkten i älvbottnen

vid dammläget till det vid -r 313 liggande dammkrönet blir höjden

icke mindre än 45 meter. Vid Midskog är motsvarande höjd maximalt 28

meter.

Harsprångsdammen skall i stort sett byggas upp av de bergmassor, som

utsprängas i avloppstunneln med utjämningsmagasin och i maskinsalen med

tillopp och avlopp för turbinerna. Stenmassorna skola ,stöda och skydda en

central, tätande konstruktion, som kommer att bestå av en kraftigt armerad

betongvägg, en närmast denna på dess vattensida liggande, väl ältad och i

och för sig tätande lermassa samt en spånt av trä och järn mellan denna lermassa

och stenfyllningen på uppströmssidan.

Med de stenmassor, som erhållas från de för kraftutvinningen erforderliga

utsprängningama, kan dammen uppföras till höjden + 306, motsvarande

en dämning till + 304. Stenmassorna till de högre liggande dammpartierna

måste utsprängas i närliggande berg. Det är möjligt, att det visar sig rationellt

att med hänsyn härtill till en början stanna vid en dämning till + 304.

Vid denna höjd blir längden på dammkrönet 920 meter. Då dammen uppförts

till full höjd, blir krönlängden 1 470 meter.

Dammen förses invid högra stranden med högvattenutskov för inalles

1 600 kubikmeter per sekund. Högvattenmängden i älven har tidigare uppgått

lill detta värde men är efter nu gjorda regleringar sällan mer än 800

kubikmeter per sekund.

Kraftstationen förlägges invid vänstra stranden, utsprängd i berget på 100

meters djup under markytan.

Bakom dammen anordnas ett hisschakt ned till maskinsalen. Detta schakt

övc-rbygges med en omlastningskarl med förbindelse till såväl järnvägs- som

landsvägsnät. För transport av maskiner och annan materiel mellan markoch

maskinsalsplanen förses hallen med en löpkran, och schaktet förses med

hiss- och trappförbindelser. I överbyggnaden inrymmas jämväl inomhusställverk,

verkstad och förråd.

Vattenintagen till turbinerna förläggas uppströms dammen utan sammanbyggnad

med denna och utföras som fristående torn, ett för varje aggregat

och försedda med isgrindar och avstängningsluckor. De till turbinerna ledande

tilloppstubema utföras av järnplåt, som inbetoneras i berget.

Turbinerna bli av Francislyp med stående axel. Generatorerna utföras,

oberoende av överföringssystemet, som 50-periodiga trefasgeneratorer.

Vattnet skall avledas från kraftstationen genom en i berget på vänstra

stranden förlagd 2 900 meter lång avloppstunnel med 150 kvadratmeters

area. Genom omfattande diamantborrningar har vattenfallsstyrelsen sökt

att ernå god kännedom örn bergets beskaffenhet. Med det nu avsedda läget

för kraftstation och avloppstunnel bör man enligt resultaten härav kunna

i stort sett undvika dåligt berg. Styrelsen anser det därför möjligt att utföra

ovan angivna stora tunnel i stället för de först tänkta tvenne avlopps
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majus proposition nr 40.

tunnlarna nied vardera 100 kvadratmeter area. Den större kumeln är med

avseende på vattenframsläppningsförmågan likvärdig med de håda mindre,

men i kostnadshänseende blir den gynnsammare.

Med hänsyn till vattenslag utsprängas i anslutning till avloppstunnelns

övre ände två utjämningsgallerier.

Antalet maskinaggregat, som installeras, får rättas efter det föreliggande

kraftbehovet. Sannolikt kommer det att redan från början insättas tre aggregat.

Avgörande örn aggregatantalet kräves först i samband med maskin! >eställningama,

vilka kunna anstå någon tid.

För upptransformeringsanläggning och anslutning av överföringslinjer anordnas

ett utomhusställverk. Utförandet blir beroende av avsättningsförhållandena

och valet av överföringssystem. Den del av kraften, som får avsättning

inom stationens hemområde, torde komma att transformeras till 130

kV och överföras lill Norrbottens kustland samt i någon mån därifrån söderut

till Västerbotten medelst befintligt ledningssystem för nämnda spänning,

varvid detta dock behöver kompletteras med en ny ledning ned till kustlandet

vid sidan om den befintliga mellan Porjus och Notviken. För återstoden

av Harsprångskraften får tills vidare i väntan på resultaten av de försök

med högspänd likström, som pågå, räknas med upptransformering till 200 kV

och överföring söderut medelst en ledning för 200 kV växelström.

Av vattenfallsstyrelsen gjord kostnadsberäkning, som grundats på 1945 års

prisförhållanden och på det löneläge, som rådde i Porjus nämnda år, visar

följande anläggningskostnader för Harsprånget vid utbyggnad för 260 000

kW och med fyra aggregat

Kronor

Dammbyggnad med omloppstunnel och högvattenulskov ...... 19 400 000

Maskinstation inklusive intag och tilloppstuber, omlastningsbyggnad

med inomhusställverk, hiss-, kaliel- och luftschakt samt

traverser, hissar m. m................................... 12 700 000

Avloppstunnel, inklusive transportort samt utjämningsgallerier . . 10 700 000

Maskinell utrustning:

Turbiner med hjälpmaskiner ............................ 7 000 000

Generatorer, transformatorer och elektrisk utrustning ...... 14 900 000

Ställverksområde ........................................ 700 000

Permanenta husbyggnader ................................ 700 000

Järnvägar, vägar och planeringar .......................... 1 200 000

Provisoriska husbyggnader ................................ 3 200 000

Provisoriska anläggningar ................................ 1 900 000

Administration, allmänna omkostnader och oförutsett ........ 7 100 000

Summa kronor 79 500 000.

Kostnaden för transformatorer och elektrisk utrustning har preliminärt

beräknats under den förutsättningen, att upptransformering från generatorspänning

till 130 kV erfordras för 65 000 kW och upptransformering till

200 kV för återstoden av kraften. Kostnaderna för linjeställverk och för de

erforderliga nya kraftledningarna ingå icke i kalkylen. Kostnadsberäkningen

förutsätter, att berggrundens beskaffenhet icke ger anledning till omfattande

förstärkningsarbeten i tunnlar eller bergrum.

För varje maskinaggregat, som tills vidare utelämnas, minskas, upplyser

styrelsen, anläggningskostnaden med 8 000 000 kronor under förutsättning

att vattenbyggnadsanläggningarna från början utföras i full omfattning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 40-

7

Styrelsen omnämner ånyo, att arbetena vid Harsprånget konnne att vid

lämplig arbetstakt under budgetåret 1946/47 i huvudsak omfatta vissa förberedelser,

varvid anslagsbehovet för nämnda budgetår begränsades till

5 000 000 kronor. Först sommaren 1947 skulle arbetena på bred front igångsättas

samt maskiner med mera beställas. Uet bleve med en sådan arbetstakt

möjligt att färdigställa anläggningen till den tidpunkt, som nu ansåges behövlig.

Skulle förhållandena utvecklas så, att ett tidigare färdigställande

vore önskvärt, konnne det att finnas möjlighet för en icke oväsentlig utvidgning

av arbetena under budgetåret 1946/47. Behövligheten av en sådan

tornering bomme att kunna bedömas bättre vid behandlingen av anslagsfrågorna

under hösten 1946.

Kraftstation vid K i 1 f o r s e n.

Vattenfallsstyrelsen framhåller, att örn utbyggnad av Harsprånget beslutades

enligt styrelsens i det föregående framlagda förslag, nästa större utbyggnad

otvivelaktigt borde gälla Kilforsen i Fjällsjöälven. Därest emellertid prognoserna

rörande kraltbehovels utveckling visade sig riktiga, behövde Kiliorsbygget

icke igångsättas förrän omkring år 1950. Det funnes emellertid

ett par omständigheter, som kunde föranleda ett tidigare påbörjande, eventuellt

redan under budgetåret 1947/48. Den ena vore en oväntat stark stegring

av kraftkonsumtionen, varvid det kunde framstå som nödvändigt att

medelst utbyggnad av Kilforsen åstadkomma ytterligare kraft tillskott relativt

kort tid efter det att Harsprånget tagits i drift. Den andra vore, att sådana

förhållanden inträdde, att investeringsreserven skulle tagas i anspråk. Örn

vissa förberedelser genomfördes under budgetåret 1946/47, borde Ivilforsarbetena

bliva med hänsyn till syftemålet med nämnda reserv mycket lämpade

att ingå i densamma från och med budgetåret 1947/48.

Erfarenheten visade, fortsätter styrelsen, att ett kraftverksbygge icke kunde

komma fullt igång förrän efter vissa förberedelser, vilka även vid stark forcering

krävde åtskilliga månader, och ävenså alt det med hänsyn till ekonomi

och effektivitet vore förmånligast, att nämnda förberedelser kunde utföras i

förväg och utan forcering. Styrelsen ansåge det därför önskvärt, att dylika

förberedelser, omfattande iordningställande av vägar till och på arbetsplatsen,

bostäder och sociala anordningar samt transportorter för utsprängning av den

långa avloppstunneln, genomfördes vid Råforsen redan under budgetåret

1946/47. För ändamålet beräknades ett anslag av 1 000 000 kronor vara erforderligt.

Man finge emellertid räkna med a!i vid normal utveckling förberedelsearbetena

korinne att vara utan användning 3 å 5 år och ändå längre,

ifall kraftavsättningens ökning komme att mattas av eller förbytas i nedgång

och investeringsreserven icke behövde utnyttjas.

Utbyggnadsplanerna för Kilforsen äro ännu icke fullt definitiva, och vallen

länsstyrelsen säger sig därför icke vara i stånd att nu framlägga beskrivning

av den tilltänkta utbyggnaden samt siffror rörande vattenmängd, fallhöjd,

produktionsförmåga och kostnad men anser ändock, att frågan örn

anslag till förberedelsearbeten bör underställas 1946 års riksdag.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 40.

Departement fich

ej en.

På grund av det anförda hemställer vattenfallsstyrelsen, att Kungl. Majit

måtte föreslå 1946 års riksdag att dels besluta örn utförande av kraftstation

vid Harsprång^, dels till nämnda kraftstation anvisa ett investeringsanslag

av 5 000 000 kronor för budgetåret 1946/47, dels slutligen lill förberedelsearbeten

för kraftstation vid Råforsen anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000

kronor för samma budgetår.

Såsom vattenfallsstyrelsen framhållit är det vanskligt att nu bedöma kraftförbrukningen

sedan en återgång skett till mera normala förhållanden. Denna

fråga sammanhänger framför allt med de kolpriser och vattenkraftpriser,

som framdeles komma att tillämpas. Enligt vattenfallsstyrelsens bedömning

kan det emellertid vara möjligt, att kraften från såväl Nämforsen och Forsmoforsen

som Hölleforsén blir helt tagen i anspråk redan under år 1950.

Därest så skulle ske böra nya krafttillskott vara tillgängliga vid nämnda lid.

Enligt min mening måste fördelarna av att omkring år 1950 äga möjlighet

att under alla förhållanden tillgodose den efterfrågan på kraft, som då kan

föreligga, ej endast väga tyngre än de olägenheter ekonomiskt sett, som det

innebär att nytillkommen kraft måhända icke kan i avsedd omfattning utnyttjas,

utan även vara ägnade att undanröja betänkligheterna mot att i

nuvarande läge på arbetsmarknaden igångsätta större anläggningsarbeten,

örn vilkas verkliga angelägenhetsgrad tvekan kan råda. Jag vill därför förorda,

att sådana åtgärder nu vidtagas, att nya krafttillskott kunna stå till

förfogande omkring år 1950. Därvid förutsätter jag emellertid, att därest utvecklingen

under den kommande fyraårsperioden skulle giva vid handen,

att de nya krafttillskotten icke behöva vara tillgängliga vid nu avsedd tidpunkt,

den takt i vilken ^byggnadsarbeten sker anpassas efter det nya

läget.

De vattenfall, som med hänsyn till lägsta kraftkostnad närmast ifrågakomma

till utbyggnad, äro Harsprånget i Lule älv och Kilforsen i Fjällsjöälven.

Det förra erbjuder en utbyggnadseffekt av 260 000 kW och det senare en

effekt av 76 000 kW. Enligt nu föreliggande beräkningar ställer sig kraften

från Harsprånget omkring 25 procent billigare än kraften från Kilforsen,

därest kraften förutsättes uttagen vid kraftstationen. Vid användning av Harsprångskraften

för mellansvenska behov blir däremot kraften på grund av

de högre överföringskostnaderna omkring 5 procent dyrare än kraften från

Kilforsen. Enligt vad vattenfallsstyrelsen i annat sammanhang upplyst kan

man räkna med att vid Porjus kraftverk, som för närvarande har en kapacitet

av 780 miljoner kWh per år, ett kraftöverskott på omkring 75 miljoner

kWh kommer att stå till förfogande för överföring söderut vid ingången av

år 1947. Därvid har tagits hänsyn till det ökade kraftbehovet för Norrbottens

järnverk, som uppkommer då den under anläggning varande tredje masugnen

tagits i bruk. För de närmaste åren torde sålunda övre Norrlands kraftbehov

kunna anses säkerställt med egen kraft. Enligt min mening bör emellertid

frågan örn övre Norrlands kraftförsörjning bedömas på längre sikt.

Tillgången på elektrisk energi till lågt pris utgör nämligen en av de viktigare

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 40.

förutsättningarna för utvecklingen av ett rikt näringsliv. En fortsatt utbyggnad

av vatt enkl af tstillgangarna i övre Norrland ingår sålunda såsom ett

lämpligt led i de olika åtgärder, som pa skilda områden för närvarande vidtagas

eller planeras i syfte att förbättra försörjningsunderlaget för Norrlands

befolkning. Därest de undersökningar, som vattenfallsstyrelsen för närvarande

verkställer rörande möjligheterna att förbilliga kostnaderna för överföring

pä längre avstånd av kraft genom övergång till avsevärt högre spänningar

än de nuvarande, skulle giva positiva resultat, kan söderut överförd

överskottskraft från övre Norrland beräknas bliva ekonomiskt, lika fördelaktig

som kraften från mellersta Norrland. Vid dylikt förhållande skulle ett

av de skäl, som nu tala mot ett utbyggande av Harsprång^, bortfalla.

Jag anser mig sålunda av skäl, som här berörts, böra ansluta mig till vattenfallsstyrelsens

förslag, att de påbörjade förberedelsearbetena för Harsprångets

utbyggnad fortsättas och att de slutliga ^byggnadsarbeten tills

vidare bedrivas i sådan takt, att kraftstationen kan beräknas bliva färdig

att tagas i biuk under ar 1950. Huruvida vid denna tidpunkt samtliga de fyra

maskinaggi egat, som beräknats erforderliga för den avsedda effekten av

260 000 kW, behöva vara installerade kan icke nu avgöras. När kraftbehovet

något längre fram kan bättre överblickas, torde ställning få tagas till detta

spörsmål. Kostnaderna för kraftstationens färdigställande med fyra aggregat

ha beräknats till 79 500 000 kronor. För varje aggregat, som tills vidare utelämnas,

minskas anläggningskostnaden med 8 000 000 kronor under förutsättning,

att vattenbyggnadsanläggningarna från början utföras i full omfattning.

De föiberedelsearbeten, som för närvarande pågå och för vilka för innevai

ande budgetar anvisats ett belopp av 1 800 000 kronor, avse uppförande av

bostäder och sociala anordningar samt utsprängning av den tunnel, som erfordras

för vattnets ledande förbi kraftstationsplatsen under byggnadstiden.

Enligt vattenfallsstyrelsens arbetsplan skulle under nästa budgetår arbetena

i huvudsak omfatta ett slutförande av förberedelsearbetena. Under sommaren

1947 skulle de fortsatta arbetena kunna igångsättas på bred bas samt

maskiner m. m. beställas. Skulle förhållandena utvecklas så, att ett färdigställande

tidigare än som förutsatts skulle visa sig önskvärt, föreligger enligt

vad styrelsen uttalat möjlighet för en icke oväsentlig utvidgning av arbetena

under nästa budgetår. Därest en forcering anses böra ske, torde härför er1

or der liga medel få anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1946/

47. I avvaktan på att läget kan klarare bedömas torde i enlighet med styrelsens

förslag anslaget för nästa budgetår böra anvisas med 5 000 000 kronor,

i huvudsak motsvarande kostnaderna för förberedelsearbetenas slutförande.

Såsom vattenfallsstyrelsen framhållit kan någon tvekan icke råda därom,

att etter Ilarsprångets utbyggnad Kiltorsen är det större vattenfall, som närmast

står i tur att utbyggas. Behov av krafttillskottet från Kilforsen torde

enligt vad nu kan bedömas knappast uppkomma förrän omkring år 1955,

varlör utbyggnaden icke skulle behöva igångsättas förrän omkring år 1950.

Vattenfallsstyrelsen har emellertid föreslagit, alt vissa förberedande arbeten

Bihang till riksdagens protokoll 194(1. 1 sami. Nr 40.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 40.

påbörjas redan under nästa budgetår för att möjliggöra kraftstationens färdigställande

relativt kort tid efter det Harsprångets kraftstation tagits i bruk.

Styrelsen har velat hålla denna möjlighet öppen för att kunna möta en opåräknat

stor men i och för sig måhända icke otänkbar stegring i kiaftkonsumtionen

samt har ansett de ifrågasatta arbetenas utförande redan under

nästa budgetår även utgöra ett lämpligt led i pågående verksamhet för planering

av allmänna arbeten, avsedda att utföras i händelse av arbetslöshet. De

arbeten, som skulle ske under nästa budgetår, avse iordningställande av vägar

till och på arbetsplatsen, bostäder och sociala anordningar samt transportorter

för utsprängning av den blivande avloppstunneln. Kostnaderna

härför under nästa budgetår har styrelsen beräknat till 1 000 000 kronor.

Ehuru man har anledning räkna med att vid en normal utveckling av

kraftkonsumtionen de fortsatta arbetena för kraftstationens utbyggnad komma

att påbörjas först 3 å 5 år efter förberedelsearbetenas utförande eller

efter ännu längre tid, därest kraftavsättningens ökning blir mindre än beräknad

eller förbytes i en nedgång, anser jag övervägande skäl — och särskilt

arbetsmarknadspolitiska sådana — tala för att medel nu anvisas föi igångsättande

av förberedelsearbeten redan under nästa budgetår. Mot det av vattenfallsstyrelsen

härför beräknade beloppet av 1 000 000 kronor har jag icke

något att erinra.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen

att för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgelen under rubrik

Statens affärsverksfonder, Statens vattenfallsverk, anvisa

dels till Kraftstation vid Harsprånget ett investeringsanslag

av ................................. kronor 5 000 000;

dels ock till Kraftstation vid Kilforsen ett investeringsanslag

av ............................. kronor 1 000 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

C.-A. von Schéele.

Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner,

460512

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1946:9 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under statens affärsverksfonder gjorda framställningar om anslag för budgetåret 1946/47 i avsee s. 55 i texten