Sök i Ratio Lex

Angående upplåtelse i vissa fall av mark å renbetesfjulien i Jämtlands lån m. m

1946-02-08 · 14 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 14 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:55, Angående upplåtelse i vissa fall av mark å renbetesfjulien i Jämtlands lån m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 55.

1

Nr 55.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående upplåtelse i

vissa fall av mark å renbetesfjulien i Jämtlands lån

m. m.; given Stockholms slott den 8 februari 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

8 februari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Föredraganden, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med

chefen för finansdepartementet.

Genom beslut den 28 januari 1944 uppdrog Kungl. Maj:t åt f. d. generaldirektören

L. Berglöf att verkställa utredning rörande vissa med lapparnas

förhållanden sammanhängande spörsmål. Utredningsmannen har därefter

med skrivelse den 15 september 1945 inkommit med utredning och förslag

rörande bland annat reglering av äldre lägenheter, som av lappar upptagits

å renbetesfjällen i Jämtlands län. Över förslaget lia yttranden avgivits av

statskontoret, riksräkenskapsverket, domänstyrelsen, egnahemsstyrelsen, allmänna

lönenämnden och länsstyrelsen i Jämtlands län. Vid domänstyrelsens

yttrande lia fogats yttranden från överjägmästaren i mellersta Norrlands

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 55—56.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

distrikt och jägmästaren i renbetesfjällens revir. Länsstyrelsen har överlämnat

yttrande från lappfogden i länet.

Innan jag närmare ingår på förslaget och de däröver avgivna yttrandena,

torde jag i anslutning till en av utredningsmannen upprättad redogörelse få

lämna följande uppgifter rörande nuvarande förhållanden m. m.

å ifrågavarande område.

Av gammalt har förekommit, att lappar, som på grund av ålder eller sjukdom

icke längre varit i stånd att flytta med sina renar mellan de olika betesområdena,

slagit sig ned vid någon sjö inom fjälltrakterna för att söka

sin försörjning genom fiske och jakt samt avkomsten av de renar de alljämt

kunde äga och som för deras räkning omhänderhades av renskötande stamfränder.

Vanligt har även varit att lappar, som av någon anledning, såsom

rovdjurs härjningar eller olyckshändelser eller sjukdom bland renarna, förlorat

dessa och icke kunnat fortsätta med renskötseln eller som tröttnat på

denna näring, på liknande sätt bosatt sig. Vid dessa boplatser ha mången

gång plägat hållas några getter och en eller annan ko, till vilka foder samlats

å myr- och bäckängar. Där förhållandena det medgivit, har uppodlats

något mindre område till potatisland, varjämte mark röjts upp och utlagts

såsom äng. Bostäderna ha ofta varit av mycket primitiv beskaffenhet. I enstaka

fall har inträffat, att dylika bosättningar utvecklats till jordbrukslägenheten
I

Västerbottens och Norrbottens län lia legitimerandet av dylika bosättningar

skett i samband med avvittringen eller med stöd av särskilda författningar.

Några allmänna stadganden rörande genomförandet av en motsvarande

ordning inom Jämtlands län ha icke meddelats. Allenast vissa reglerande

föreskrifter ha av Kungl. Maj:t givits för ett par lokala grupper.

Under senare tid ha utfärdats bestämmelser rörande beredande av möjlighet

för lappar, som icke bedriva renskötsel, att slå sig ned såsom bofasta

och skaffa sig lägenheter. Detta skedde första gången genom kungörelsen

den 18 juli 1928 (nr 314), enligt vilken under vissa förutsättningar kunde

upplåtas såväl jordbrukslägenheter som bostadslägenheter. Denna kungörelse,

som icke blev tillämpad inom Jämtlands län, ersattes sedermera av

kungörelsen den 6 juni 1941 (nr 484) angående upplåtelse åt lappar av lägenheter

å kronomark m. m. Även sistnämnda kungörelse avser bistånd åt

lappar som lämnat renskötseln genom upplåtelser tili dem av jordbrukslägenheter

eller bostadslägenheter. I kungörelsen föreskrives att, därest Kungl.

Majit förordnat, att inom Jämtlands, Västerbottens eller Norrbottens län å

för ändamålet förvärvad eller kronan eljest tillhörig mark skall avsättas

område för upplåtelser åt lappar, å sådant område må i enlighet med i kungörelsen

meddelade bestämmelser under nyttjanderätt upplåtas lägenheter

av nämnda slag. Lägenheterna stå under egnahemsnämndens vård och förvaltning.

Vid handläggning i egnahemsnämnden av ärende om upplåtelse av

lägenhet skall vederbörande lappfogde ingå såsom ledamot i nämnden. Jämväl

vederbörande Överjägmästare skall vara ledamot av nämnden, när fråga

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

3

är om behandling av ärende avseende rätt för nyttjanderättshavaren till

skogsförnödenheter, kreatursbete, jakt eller fiske å kronomark, som står

under domänstyrelsens förvaltning. Vidkommande renbelesfjällen har sistnämnda

stadgande mindre betydelse, då förvaltningen av dem är delad å

kammarkollegiet och länsstyrelsen, och endast skogsmarken omhänderhaves

av domänstyrelsen.

I fråga om upplåtelse av jordbrukslägenheter föreskrives i kungörelsen

nr 484/1941 i huvudsak följande.

Jordbrukslägenhet upplåtes på arrende. Upplåtelse får ej ske, om därigenom

skulle föranledas att nödig arbetskraft komme att saknas inom renskötseln

eller renbetesmarker lämnas outnyttjade av brist på utövare av

nämnda näring. Jordbrukslägenhet må upplåtas endast till lapp, som enligt

renbeteslagen äger rätt till renskötsel men icke är i tillfälle all utöva

denna näring. Upplåtelse må ske allenast till den, som är minst 21 år gammal,

känd för skötsamhet och ekonomisk förtänksamhet samt prövas äga förutsättningar

för drivande av ett mindre jordbruk. Lägenhetsinnehavaren får

ej jämsides med lägenhetens brukande på stadigvarande sätt driva renskötsel

eller biträda däri, såvida icke egnahemsnämnden efter framställning av

innehavaren lämnar tillstånd därtill. Sådant tillstånd må lämnas endast om

lappen kan antagas äga förutsättningar att samtidigt med renskötseln på

ett tillfredsställande sätt handhava jordbruket å lägenheten. Till jordbrukslägenhet

skall läggas odlingsbar mark till den omfattning att innehavaren

och hans familj kunna, sedan lägenheten blivit uppodlad, erhålla sin

huvudsakliga utkomst av jordbruket å lägenheten. Finnes stadigvarande arbetstillgång

i orten eller möjlighet till försörjning genom hemslöjd, pälsdjursuppfödning

eller dylikt, må dock till lägenheten läggas mindre areal odlingsmark

än nyss sagts. Kronan lämnar lägenheten färdig att omedelbart

tagas i bruk. Sålunda skall lägenheten vid tillträdet vara försedd med boningshus

och nödiga ekonomibyggnader m. m., varjämte av marken så stor

del skall vara iordningställd, att två kor kunna födas å lägenheten och potatis

odlas för husbehovet. Innehavaren av lägenheten åligger sedan att inom

fastställd tid uppodla den övriga odlingsbara marken. Till uppodling av

åker m. fl. åtgärder för befrämjande av jordbruket kan utgå bidrag av statsmedel.

Lägenhetsinnehavaren åligger att svara för underhållet av byggnader

och övriga anläggningar. Han äger rätt att från kronans mark erhålla virke

till reparationer av byggnader och anläggningar samt till stängsel och annat

husbehov ävensom skogsfång till bränsle. Jakträtt å lägenheten, med undantag

för jakt efter älg, tillkommer innehavaren. Dessutom bör han beredas

rätt att utan avgift jaga och fiska inom visst bestämt område å närliggande

kronomark. Där hägnad betesmark icke kan anordnas å lägenheten, må lappen

tillerkännas rätt att å anvisat område av kronans mark erhålla nödigt

bete för å lägenheten vinterfödda hästar och nötkreatur. I den mån särskilda

medel ställas till förfogande för ändamålet, må lappen årligen tilldelas för

jordbruket å lägenheten erforderliga förnödenheter till ett värde av högst

150 kronor. Innehavaren av lägenheten kan erhålla inventarielån med högst

1 500 kronor. Sedan Iva tredjedelar av lånets belopp återbetalats, kan medgivas,

alt övrig del av låneskulden efterskänkes. Till skydd för de renskötande

lapparna och deras renskötsel stadgas bland annat, att lägenhetsinnehavaren

icke är berättigad till ersättning för skada, som förorsakas av renarna, ulan

så är ali den, vilken vården örn renarna ålegat, orsakat skadan i sylte att

tillskynda honom förlust.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Mcij.ts proposition nr 55.

Vidkommande bostadslägenheterna stadgas i kungörelsen nr 484/1941.

Bostadslägenhet må upplåtas endast åt lapp, som förut drivit renskötsel

eller biträtt i sådan näring men till följd av minskad arbetsförmåga upphört

därmed. Upplåtelse må e.j ske till den, som uppenbarligen skulle komma att

sakna medel till sitt livsuppehälle. Upplåtelse må e.j ske för längre tid än

innehavarens och hans hustrus livstid. Det åligger den lapp, som innehar

lägenheten, att på föreskrivet sätt bebygga lägenheten. Härtill kan han få

hjälp med högst 2 500 kronor. Någon lega för lägenheten erlägges e.j, dock att

när lägenhei ånyo upplåtes kan fastställas en billig avgift. Rörande rätt till

virke gälla motsvarande regler som för innehavare av .jordbrukslägenhet.

Lappen bör beredas rätt att utan avgift jaga och fiska inom visst område å

kronomarken. Han kan medgivas att å kronans mark beta nötkreatur tili visst

antal ävensom att avbärga slåtteräng. Vad som rörande innehavare av jordbrukslägenhet

stadgas angående skydd för de renskötande lapparna och renskötseln

äger motsvarande tillämpning i fråga om innehavare av bostadslägenhet.

Vid nyttjanderättens upphörande tillfaller lägenheten i befintligt

skick kronan utan ersättning för därå nedlagda kostnader i vidare mån än

egnahemsnämnden prövar skäligt.

Bebyggelse har emellertid skett icke allenast av sådana lappar som av en

eller annan anledning lämnat renskötseln. Särskilt i Jämtlands län har länge

varit vanligt, att de renskötande lapparna skaffat sig stugor, där familjen

haft en centralpunkt och varifrån renskötseln bedrivits. Dessa stugor ha

oftast varit belägna å den trakt, där renarna plägat uppehålla sig den längsta

tiden av året, d. v. s. å höst- och vårbetesmarkerna. Lagstiftningen rörande

lapparna utgick länge från att, såsom i gammal tid, lapparna med sina familjer

skulle året om följa renarna för dessas övervakande och vård och att

en fast bostad för lappfamiljerna varken kunde eller borde förekomma. De

tidigare lapplagarna upptogo fördenskull inga bestämmelser angående rätt

för lapparna att åt sig uppföra stugor och sålunda ej heller angående ordningen

för dylik bebyggelse. Först i nu gällande 1928 års renbeteslag har

spörsmålet blivit föremål för reglering. Det stadgas där i 42 § att, i den mån

för renskötselns drivande erfordras, må lapp å renbetesfjällen uppföra stuga

eller därmed jämförlig bostadsbyggnad. Härför kräves dock tillstånd av länsstyrelsen.

Byggnaden må förläggas endast å plats som med hänsyn till renskötseln

å trakten och andra förhållanden är lämplig och får ej göras större

än för dess ändamål av bostad åt lapp, som driver renskötsel å trakten, är

nödvändigt. Länsstyrelsen meddelar de särskilda bestämmelser i avseende

å byggnadens beskaffenhet och nyttjande, som prövas erforderliga.

Enligt renbeteslagen må ock lapp, som äger rätt till renskötsel, i vissa fall

upptaga odling å renbetesfjällen. Jämväl härtill kräves tillstånd av länsstyrelsen.

Odlingen må endast vara av mindre omfattning. Den får icke vara

till hinder för renskötseln å trakten, och lappen får ej antagas kunna genom

odlingens nyttjande komma att eftersätta vården om sina renar. Den som

upptagit odling är pliktig att själv stå skada, som å odlingen förorsakas av

renar, utan så är att den, vilken vården om renarna ålegat, orsakat skadan i

syfte att tillskynda honom förlust.

Inom Jämtlands län förekommer ytterligare en grupp av lagligen upp
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

5

låtna lägenheter å de renskötande lapparnas särskilda områden. Vid avvittringen

hade dessa områden blivit avsevärt kringskurna. För att bättra lapparnas

svåra ställning medgåvo statsmakterna inköp av en del kringliggande

hemman och lägenheter för områdenas utvidgning. Å nämnda fastigheter,

vilka nu ingå under renhetesfjällen, funnos sedan gammalt odlingar, och

dessa inägor lia utarrenderats. I främsta rummet utgöras arrendatorerna av

fastigheternas tidigare ägare eller dessas avkomlingar. Även en och annan

lapp finnes, som är arrendator. Upplåtelse av dessa arrendelägenheter sker genom

länsstyrelsen enligt särskilda kontrakt.

Såsom förut berörts finnas i Jämtlands län lägenheter, som tidigare utan

tillstånd upptagits av lappar. Dessa lägenheter äro 44 till antalet. 6 av dem

bebos av renskötande lappar. De förete inom sig flera olika typer med avseende

å såväl nuvarande beskaffenhet som möjlighet till framtida utveckling.

Mången gång torde vara svårt att avgöra, om en dylik lägenhet bör

hänföras till jordbruks- eller bostadslägenhet. I allmänhet äro de dåliga ur

jordbrukssvnpunkt och kunna oftast icke bereda utkomst åt sina innehavare.

Åker förekommer endast i mycket obetydlig omfattning. I många fall finnes

å lägenheterna blott ett fåtal större husdjur. Enligt länsstyrelsens uppfattning

kan endast ett tiotal av lägenheterna utvecklas till självständiga jordbruk.

Å såväl jordbruks- som bostadslägenheterna finnas i allmänhet både bostadshus

och en del andra byggnader. Hållas kreatur å lägenheten, ha ladugård

och utrymmen för förvaring av foder o. d. byggts.

Vid lägenheternas anläggning lär ej ha förekommit någon närmare prövning

av platsens lämplighet för odling eller nybyggesverksamhet i övrigt liksom

ej heller huruvida belägenheten av stället kunde vara till intrång för renskötseln.

Andra synpunkter för lägenhets upptagande ha gjort sig gällande,

såsom tillgång lill fiske och bränsle samt önskvärdheten för lägenhetsinnehavaren

att bo nära renbetesmarkerna för att ha bättre uppsyn över de renar,

som han fortfarande kunde ha kvar i andra lappars vård, och lättare kunna

träffa sina stamfränder.

I vissa avseenden kunna ha givits bestämmelser samhörande med lappens

innehav av lägenhet. I regel ha till lappen på vissa år upplåtits naturslåtter

och bete. Dylika upplåtelser ske för närvarande med stöd av 56 § renbeteslagen.

Det stadgas där att, om å renhetesfjällen upplåtelse av bete, slåtter och

vissa andra nyttigheter, som icke av lapparna användas, kan ske utan intrång

eller skada för renskötseln, må sådan upplåtelse mot avgift meddelas av

länsstyrelsen.

Huruvida jordbruks- och bostadslägenheternas innehavare äga att å kronans

marker taga husbehovsvirke och vedbrand samt jaga och fiska torde i

många fall vara tveksamt. Jämlikt renbeteslagens bestämmelser kräves nämligen

härför, att lägenhetsinnehavaren är sådan lapp. som alltjämt må utöva

renskötsel, samt tillika att han tillhör lappby.

Särskilt tillstånd att upptaga och innehava själva platsen för lägenheten

och alt där uppföra bostadshus, ladugård m. m. har icke ordnats med undantag

för ett par lokala grupper, nämligen lägenheterna å två på de gamla

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

renbeteslanden i Offerdals socken belägna platser, Jensmessholmen och Rönnbacken.

På framställning av länsstyrelsen i Jämtlands län ställde Kungl.

Majit år 1921 till länsstyrelsens förfogande 60 000 kronor att användas dels

för ordnande av odlings- och byggnadsförhållandena å Jensmessholmen och

dels såsom bidrag till odlingsföretag därstädes enligt vissa grunder. Vidare

medgavs, att för ändamålet erforderligt byggnadsvirke finge efter utsyning

kostnadsfritt tagas å angränsande renbelesland, varjämte länsstyrelsen bemyndigades

att med vederbörande lägenhetsinnehavare å Kungl. Majits och

kronans vägnar avsluta arrendekontrakt i överensstämmelse med ett av 1919

års lappkommitté upprättat formulär. Sedermera har Kungl. Majit den 12

november 1926 bifallit en framställning från länsstyrelsen att av besparingar

å de medel, som beviljats för ordnande av lappnybyggena å Jensmessholmen,

finge användas vad som erfordrades för att sätta en angiven lägenhet i Rönnbacken

i samma skick i avseende å hus och jord som nybyggena i Jensmessholmen

ävensom att för ändamålet kostnadsfritt finge tagas erforderligt virke

å angränsande renbetesland.

Utredningsmannens förslag innebär följande.

Kungörelsen nr 484/1941 skall i huvudsakliga delar göras tillämplig jämväl

å upplåtelse till lapp av lägenhet, som före kungörelsens ikraftträdande

upptagits på renbetesfjällen i Jämtlands län och av honom innehaves. Beträffande

dylik upplåtelse skola endast i vissa av utredningsmannen närmare

angivna hänseenden gälla särskilda regler. De medel, som ställts till förfogande

för bebyggande och iordningställande av lägenheter upplåtna enligt

nämnda kungörelse, för inventarielån åt arrendatorerna å dessa lägenheter

samt för årsbidrag till anskaffande av för jordbruket erforderliga förnödenheter,

skola få användas till förmån jämväl för ifrågavarande äldre lägenheter.

Kostnaderna för förflyttning av innehavare av äldre lägenhet eller lappbostad,

som måste nedläggas, skola intill ett belopp av 2 000 kronor för varje

flyttad lappfamilj efter Kungl. Majits prövning utgå av statens lappfond. I

samband nied regleringen av de äldre lägenheterna bör kronan övertaga ansvaret

för skatt och annan allmän tunga, som belöpa å de i kungörelsen nr

484/1941 avsedda lägenheterna.

Såsom motivering till sitt förslag att kungörelsen nr A84/194-1 skall göras

tillämplig å de lågenheter, som före ikraftträdandet au kungörelsen upptagits

å renbetesfjällen i Jämtland, har utredningsmannen anfört, att det för

erhållande av ordning i lapparnas bosättning å renbetesfjällen vore önskvärt,

att även dessa lägenheter bleve föremål för reglering. Utredningsmannen

har ansett, att ifrågavarande äldre lägenheter med hänsyn till sin uppkomst

och anledningen till denna i allmänhet vore att likställa med lägenheter

upplåtna med stöd av kungörelsen nr 484/1941. På grund härav och

då genom nämnda kungörelse bland annat avsetts, att för framtiden förhindra

att lappar, vilka ej längre dreve renskötsel, olagligen upptoge lägenheter

på renbetesfjällen, vore det enligt utredningsmannens mening lämpligt,

att bestämmelserna i kungörelsen i största utsträckning gjordes tillämp
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 55.

7

liga jämväl å de äldre lägenheterna. En dylik lokalisering av dessa, där den

kunde genomföras, syntes önskvärd även för att, där så tarvades, reglera

lägenhetsinnehavarnas rätt att å renbeteslanden tillgodogöra sig erforderliga

nyttigheter såsom skogsfång, fiske m. m. Även möjlighet alt å lägenheterna

innehava ladugårdar, lador o. d. horde ordnas.

Utredningsmannen har emellertid funnit tillämpning å de äldre lägenheterna

av kungörelsen nr 484/1941 i dess helhet icke möjlig, utan särskilda

bestämmelser borde enligt utredningsmannens mening gälla i vissa hänseenden.

Härom har utredningsmannen anfört.

En legalisering av lägenheterna helt i anslutning till 1941 års kungörelse

skulle förutsätta, att med avseende å lägenhetsinnehavarens personliga kvalifikationer,

ställets läge och beskaffenhet samt förhållandena i övrigt fyllas

de fordringar, som kungörelsen upptager för att upplåtelse skall kunna medgivas.

Dessa i 1941 års kungörelse angivna förutsättningar torde endast i begränsad

utsträckning vara för handen beträffande de äldre lapplägenheterna.

Bland annat torde kungörelsens krav, att å jordbrukslägenhet skall finnas så

mycket odlingsbar mark, att innehavaren och hans familj kunna efter markens

uppodling finna sin huvudsakliga utkomst av jordbruk, uppfyllas endast

med avseende å ett mindre antal lägenheter. Länsstyrelsen har beräknat

deras antal till 10. Det torde även vara tveksamt, huruvida annat än i undantagsfall

sådana omständigheter föreligga, att lägenhetsinnehavaren kan bereda

sig utfyllnad i inkomst genom stadigvarande arbete i orten, hantverk o. d.,

vilket i kungörelsen uppställes såsom ett andra alternativ för att, där endast

en mindre areal odlingsmark finnes, upplåtelse nied rättigheter såsom för

jordbrukslägenhet skall medgivas.

Förhållandena torde nödvändiggöra att, när det gäller de äldre lägenheterna,

vid prövningen av deras lämplighet såsom jordbrukslägenheter vissa

eftergifter få göras i kungörelsens regler. Samma fordringar kunna näppeligen

uppställas som i de fall, där fråga är om anläggandet av en ny lägenhet.

Hänsyn må tagas till, att en familj ofta under lång tid dragit sig fram

på lägenheten och där haft sitt hem. För att kunna bliva betraktad såsom

jordbrukslägenhet synes dock i varje fall böra krävas, att förutsättningar

föreligga, att lägenheten med de möjligheter till jordbruk eller arbete i orten

för innehavaren, som där finnas, skall kunna för framtiden utgöra väsentligt

stöd för dennes och hans familjs försörjning.

Liknande synpunkter torde få tillämpas i fråga örn de personliga krav,

som ställas på innehavarens lämplighet att förestå lägenheten. Lappen å lägenheten

är eventuellt åldrig och .saknar större ekonomisk förtänksamhet

eller förmåga såsom jordbrukare. Måhända är han ej heller alltid sådan

lapp, som enligt renbeteslagen äger rätt lill renskötsel eller, örn han har sådan

rätt, saknar tillfälle att utöva sagda näring. Lagens förutsättningar i^ berörda

hänseenden torde icke böra uppställas såsom ovillkorliga. På frågan

torde bland annat få inverka, örn å lägenheten finnas barn lämpliga att biträda

vid lägenhetens skötsel och att eventuellt framdeles övertaga denna

eller huruvida omständigheterna i övrigt bjuda en framkomlig lösning.

Jordbrukslägenhet, som upplåtes enligt 1941 års kungörelse, skall jämlikt

7 § vid tillträdet vara försedd med boningshus, nödiga ekonomibyggnader och

övriga för jordbrukets drift erforderliga anläggningar. Ä de äldre lapplägenheterna

finnas redan bostadshus samt åtminstone en del ekonomihus och

anläggningar för jordbruket. I de liesta fall torde emellertid förefintliga byggnader

och andra anläggningar vara i mindre goll skick eller ofullständiga.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kuno!. Maj.ts proposition nr 55.

Det synes skäligt, att i samband med upplåtelse av äldre lägenhet för jordbruksändamål

erforderliga byggnader samt övriga anläggningar lämnas i

brukbar och fullständigt skick samt att kronan påtager sig de kostnader,

som härav påkallas. Lägenhetsinnehavarna skulle härigenom komma i samma

ställning som den upplåtelsetagare, vilken erhåller en ny lägenhet.

Det synes böra överlämnas åt egnahemsnämnden att avgöra, huruvida

undantag från de allmänna reglerna må, på sätt förut föreslagits, medgivas

och innehavaren av lägenheten erhålla tillstånd att behålla denna med motsvarande

rätt, som tillkommer arrendator av jordbrukslägenhet upplåten enligt

1941 års kungörelse.

Skulle befinnas att lägenhet trots de sålunda jämkade bestämmelserna icke

kan godtagas såsom jordbrukslägenhet eller därmed jämställd stödlägenhet,

bör tillses, örn den kan upplåtas såsom bostadslägenhet. Vid prövning av

möjligheten för innehavare av äldre lapplägenhet att få denna till sig upplåten

såsom bostadslägenhet torde emellertid få medgivas en motsvarande

lindring av de i^ 1941 års kungörelse intagna bestämmelserna angående hans

ställning i förhållande till renskötseln som föreslagits med avseende å upplåtelse

av jordbrukslägenheten Sålunda bör ej ovillkorligen fordras, att lappen

förut skall ha drivit renskötsel eller biträtt i sådan näring eller att, örn

han gjort detta, han upphört därmed till följd av minskad arbetsförmåga.

Till utrönande av de äldre lapplägenheternas beskaffenhet och lämpligaste

disposition borde enligt utredningsmannens mening verkställas en inventering

av hela lägenhetsbeståndet genom en nämnd bestående av förutom lappfogden

två av egnahemsnämnden utsedda personer, av vilka den ene borde

vara jordbrukssakkunnig och den andre borde äga kännedom örn bebyggelse

å mindre gårdar. Rörande den föreslagna inventeringen har utredningsmannen

i övrigt anfört följande.

Vid inventeringen bör bland annat undersökas lägenhetens lämplighet för

odling och i övrigt för jordbruksdrift, möjligheterna till arbetstillfällen och

andra förvärvskällor i orten, tillgång till skogsförnödenheter, fiske och jakt,

ställets belägenhet i förhållande till renskötseln och om därigenom olägenhet

kan förorsakas denna eller i övrigt de renskötande lapparna, vidare lägenhetsinnehavarens

ställning såsom renskötare eller förutvarande renskötare,

hans förmåga att fortfarande deltaga i renskötseln och huruvida han

åtnjuter renskötselprivilegium enligt renbeteslagen och tillhör lappby, om

lägenhetsinnehavare!!, där fråga är om jordbrukslägenhet, fyller de i 1941

års kungörelse uppställda personliga fordringarna för erhållande av dylik lägenhet

samt lägenhetsinnehavarens ekonomiska ställning.

I anslutning till den vid inventeringen vunna utredningen bör med

stöd av förut angivna grunder ske ett bedömande, huruvida lägenhet överhuvud

må bestå eller om den bör nedläggas på grund av mindervärdig beskaffenhet

eller såsom hinderlig för renskötseln eller eljest för lapparna vid

tillgodogörande av dem tillkommande rättigheter. I förra fallet bör företagas

en urskiljning av dc lägenheter, som böra betraktas såsom jordbrukslägenheten

och de, vilka icke kunna givas denna karaktär utan äro att anse såsom

bostadslägenheter, samt tillika prövas, huruvida bosättning allenast utgöres

av sådan stuga, som jämlikt renbeteslagens bestämmelser är att behandla

såsom bostad åt renskötande lapp. Finnes lägenhet böra nedläggas,

må tillses, om åt lägenhetens innehavare lämpligen bör anskaffas annan lägenhet

och till vad belopp kostnaden för hans förflyttning dit skulle belöpa.

Dylik förflyttning torde dock ifrågakomma endast i få fall.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

9

Vad särskilt angår lägenheterna å Jensmessholmen återfinnas bland dem

olika typer. Här ligga lägenheter, som må betraktas såsom jordbrukslägenheter,

såsom bostadslägenheter, vilka innehavas av lappar som lämnat renskötseln,

eller ock såsom renlappbostäder. En uppdelning får ske, så att det område,

som upptages av lägenheter tillhörande de båda förstnämnda typerna,

utbrytes för sig, under det de renskötande lapparnas bostäder behandlas enligt

42 § renbeteslagen. Skulle det befinnas, att innehavare av dylik jordbruks-

eller bostadslägenhet eller renlappbostad icke önskar en reglering av

sitt innehav enligt den här föreslagna nya ordningen, må han med stöd av

det kontrakt, som med honom upprättats angående lägenheten, sitta kvar

å denna intill dess tiden för kontraktets giltighet utlöper. För alla lägenheter,

med undantag möjligen för en enda, torde detta ske senast 1949.

Utredningsmannen har vidare anfört, att de äldre lapplägenheter, vilkas

upplåtande till sina innehavare icke kunde medgivas ens efter de föreslagna

modifierade reglerna, borde, där de ej ansåges böra omedelbart nedläggas eller

förflyttas, av länsstyrelsen till innehavarna upplåtas med livstidsnyttjanderätt

genom kontrakt, upprättade i anslutning till de i 1941 års kungörelse

givna föreskrifterna för bostadslägenheter. Då enligt 1941 års kungörelse förutsattes,

att de områden å renbetesfjällen, varå upplåtelser av lägenheter

finge ske, särskilt avsattes för ändamålet, borde även områdena för de äldre

lapplägenheter, som komme att bibehållas, utbrytas från renbetesfjällen. Hinder

borde ej föreligga att särskilt område utlades för enstaka lägenhet eller

för allenast ett par lägenheter.

I fråga om de av utredningsmannens förslag rörande de äldre lägenheterna

föranledda kostnaderna har utredningsmannen anfört följande.

Enär legaliseringen av förevarande lapplägenheter är avsedd att anknytas

till bestämmelserna i 1941 års kungörelse, synas särskilda medel ej behöva

beräknas för genomförande av omläggningen beträffande lägenheterna, utan

torde vad som tarvas kunna bestridas av det belopp, som redan ställts till

förfogande för upplåtelser enligt kungörelsen. Genom beslut den 6 juni 1941

har Kungl. Maj:t medgivit, att av dåvarande jämtländska renbetesfjällens

skogsfond till egnahemsstyrelsen finge på rekvisition i mån av behov utbetalas

högst 500 000 kronor, varav egnahemsstyrelsen finge disponera dels

450 000 kronor till gäldande bland annat av kostnader för bebyggande och

iordningställande i övrigt av lägenheter upplåtna jämlikt 1941 års kungörelse

samt de statsbidrag, som vederbörande nyttjanderättshavare kunde tilldelas

för utförande av odlings- eller byggnadsarbeten å lägenheterna, ävensom

andra löpande utgifter för desamma dels ock 50 000 kronor för utlämnande

i samband med upplåtelse av jordbrukslägenheter av inventarielån åt

arrendatorerna för anskaffande av nödiga jordbruksinventarier, utsäde, gödningsämnen,

foder och dylikt samt tili andra nödvändiga utgifter för igångsättande

av driften å lägenheterna. Vidare förklarade Kungl. Majit, att

Kungl Majit ville efter framställning från egnahemsstyrelsen anvisa medel

ur nämnda skogsfond till bestridande av kostnaderna för utlämnande åt arrendatorerna

av konstgödselmedel och andra för jordbruket erforderliga förnödenheter

till ett värde för var och en av högst 150 kronor för år.

Av de genom Kungl. Majlis nämnda beslut anvisade medlen ha hittills utbetalats

59 900 kronor av delbeloppet å 450 000 kronor och 650 kronor av det

för inventarielån avsedda beloppet. Av anslaget återstår sålunda ännu så

mycket, att under avsevärd tid framåt penningar komma att finnas tillgäng
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

liga för ifrågavarande ändamål, även om medlen skulle komma att utnyttjas

i något större utsträckning än tidigare avsetts.

De kostnader, som må uppkomma i händelse av lägenhets eller renlappbostads

utrymmande och lappens förflyttning till annan lägenhet eller stuga,

böra, efter prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, bestridas av medel

från statens lappfond, vari jämtländska renbetesfjällens skogsfond numera

uppgått. Flyttningsbidrag synes böra utgå med högst 2 000 kronor för varje

flyttad lappfamilj.

Enligt utredningsmannens förslag skall kronan övertaga ansvaret för skatt

och annan allmän tunga, som belöpa å de i kungörelsen nr 484/1941 avsedda

lågenheterna. Härom har utredningsmannen anfört.

För kronotorp och i praktiken även för fjällägenheter gäller, att kronan

svarar för lägenheterna åvilande skatter och onera. Skatt och annan allmän

tunga, som utgå för lägenhet upplåten enligt kungörelsen nr 484/1941, skall

däremot såsom huvudregel erläggas av lägenhetens innehavare. Vid första

upplåtelsen av jordbrukslägenhet kan emellertid egnahemsnämnden medgiva

arrendatorn frihet, dock högst under 15 år, från erläggande av arrende; och

skall under sådan tidsperiod kronan ansvara för dylika onera. I fråga om

bostadslägenhet finnes icke denna möjlighet.

Utredningsmannen ifrågasätter, om icke sådan ändring bör vidtagas i 1941

års kungörelse, att kronan alltid ansvarar för skatt och allmän tunga, som

belöpa å de i kungörelsen avsedda lägenheterna. Önskvärt är att beträffande

samtliga upplåtelseformer, varom här är fråga, enhetliga bestämmelser gälla

med avseende å skatters erläggande och ansvaret för annan allmän tunga.

Ej minst synas innehavarna av de lapplägenheter, som upplåtas enligt 1941

års kungörelse, böra ha samma lättnad som innehavarna av andra liknande

lägenheter. Ofta ha lapplägenheterna med hänsyn till förvärvsmöjligheterna

för deras innehavare en sämre ställning än andra lägenheter. I de flesta fallen

torde även de lapska lägenhetsinnehavama vara i svaga ekonomiska omständigheter.

Det förhållandet, att för bostadslägenheterna ej utgår lega, synes

icke böra medföra ändring i regeln.

Utredningsmannens förslag rörande de före ikraftträdandet av kungörelsen

nr 48411941 upptagna lägenheterna har i princip tillstyrkts i samtliga

över förslaget avgivna yttranden. Statskontoret har emellertid understrukit

vikten av att endast sådana upplåtelser bleve föremål för reglering som

med hänsyn till lägenheternas lämplighet för sitt ändamål och innehavarens

personliga kvalifikationer kunde förväntas bliva bestående. Lägenheternas

indelning i å ena sidan jordbrukslägenheter samt å andra sidan bostadslägenheter,

renlappbostäder och sådana lägenheter, som omedelbart efter de nuvarande

innehavarnas bortgång skulle nedläggas, borde ske efter mycket

stränga linjer, då det icke kunde anses försvarligt att med statsbidrag uppföra

ekonomibyggnader och verkställa odlingar å lägenheter, som saknade

förutsättningar att kunna utvecklas bil självständiga jordbruk. Av yttrandena

må beträffande förevarande förslag här i övrigt återgivas följande.

I fråga om den av utredningsmannen föreslagna inventeringen av lägenhetsbeståndet

har egnahemsstyrelsen anfört i huvudsak följande.

Egnahemsstyrelsen finner det påkallat att, därest ifrågavarande lägenheter

på sätt utredningsmannen föreslagit överföras till egnahemsorganisationens

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Sä
-

ll

förvaltning, en inventering sker tilli utrönande av huru i va”je särskilt fall

lämpligen bör förfaras med lägenheterna. Däremot synes det styrelsen icke

erforderligt att för denna uppgift föranstalta om någon särskild nämnd. Det

bedömande av förfarandet med lägenheterna, som avses skola ske, torde få

ankomma på egnahemsnämnden. Det synes då mest lämpligt att inventeringen

ledes av egnahemsdirektören, å vilken det torde få ankomma att i nämnden

föredraga dessa med själva övergången sammanhängande frågor. Denne

besitter också sådan sakkunskap på jordbrukets område, som enligt utredningsmannen

bör finnas företrädd vid inventeringen. I denna torde vidare

föreståndaren för egnahemsnämndens byggnadskontor böra deltaga såsom

byggnadssakkunnig och såsom varande den befattningshavare som framdeles

skulle få den närmaste tillsynen över byggenskapen å lägenheterna. Jämlikt

kungörelsen nr 484/1941 skall vid handläggning i egnahemsnämnden av ärende

som avses i kungörelsen vederbörande lappfogde ingå såsom ledamot i

nämnden. Då sagda kungörelse enligt förslaget skulle bliva tillämplig även å

nu ifrågavarande lägenheter, torde nämnden vara oförhindrad att anlita

lappfogden i länet för deltagande i inventeringen.

Domänstyrelsen och överjägmästaren i mellersta Norrlands distrikt ha förordat

att i den av utredningsmannen föreslagna inventeringsnämnden skulle

ingå även förvaltaren av renbetesfjällens skogar. Såsom skäl härför har

framhållits, att vid inventeringen borde undersökas möjligheterna till arbetsamt

tillgången till skogsförnödenheter, jakt och fiske. Domänstyrelsen har

vidare anfört, att eftersom samtliga ifrågavarande lägenheter vore belägna

å renbetesfjällen, förvaltaren av renbetesfjällens skogar, vilken bäst kände

de lokala förhållandena, borde inträda såsom ledamot av egnahemsnämnden

vid behandlingen av alla frågor, som avsåge upplåtelse av dessa lägenheter.

Det av utredningsmannen framlagda förslaget att kronan skaili övertaga

ansvaret för skatt och annan allmän tunga, som belöpa å de i kungörelsen

nr S84I1941 avsedda lägenheterna, har tillstyrkts eller lämnats utan erinran i

samtliga yttranden utom det som avgivits av statskontoret. Rörande denna

fråga har statskontoret anfört.

Såsom motiv för ifrågavarande förslag har endast anförts önskvärdheten av

enhetliga bestämmelser angående skatters erläggande för å ena sidan kronotorpare

och arrendatorer samt å andra sidan innehavare av Japplägenheter.

Enligt ämbetsverkets uppfattning synes förefintlig olikhet på detta område

vara fullt naturlig. För kronotorpare och arrendatorer torde nämligen befrielse

från skattskyldigheten kunna kompenseras genom högre arrendebelopp,

vilken utväg ej står till bilds beträffande lapplägenheterna, där arrendator

kan erhålla befrielse från alt erlägga arrende under högst 15 år och innehavare

av bostadslägenhet är helt befriad från lega.

I eli av yttrandena lia föreslagits ytterligare ändringar i kungörelsen nr

■}•?////.94/. Lappfogden i Jämtlands län har sålunda förordat, att kungörelsen

skulle göras tillämplig även å mark i Kopparbergs län, att i kungörelsen

skulle angivas att egnahemsnämnden skulle kunna få virke för byggnader å

jordbrukslägenhet utsynat å kronomark samt all byggnadsbidraget lill innehavare

av bostadslägenhet skulle höjas från 2 500 kronor lill 6 000 kronor.

Rappfogden har härom anfört i huvudsak följande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

Föredraganden.

I Idre lappby i Kopparbergs län finnes en lapp, som tidigare drivit renskötsel.

Han har varit ordningsman i Idre lappby, är född där och har vistats

där hela sitt liv. Hos egnahemsnämnden har han anhållit om upplåtelse av

bostadslägenhet, avsedd att ordnas å Gröveldalens kronopark, som ingår i det

till renskötsel upplåtna området i Idre socken. Lämplig plats för bostadslägenheten

synes föreligga väster om Grövelån ungefär 2—3 km nedanför åns

utlopp ur Grövelsjön. Kungörelsen nr 484/1941 torde emellertid lägga hinder

i vägen för den sökta upplåtelsen. Likväl synes det utan vidare vara klart,

att lapp, som drivit renskötsel i Idre lappby skall få bo kvar där, även

sedan han blivit gammal.

Enligt kungörelsen nr 484/1941 äger arrendator av jordbrukslägenhet att

från kronans mark erhålla nödigt virke till reparationer. En uttrycklig bestämmelse

om rätt för egnahemsnämnden att få virke till byggnader å jordbrukslägenhet

utsynat å kronomark synes erforderlig för att kunna åberopas

såväl när virke begäres hos vederbörande revirförvaltare som vid redovisning

till domänstyrelsen av sålunda utlämnat virke.

Byggnadsbidraget till innehavare av bostadslägenhet torde för närvarande

vara alltför lågt, enär priserna på arbetskraft och byggnadsmaterial stigit

avsevärt sedan 1941. Med hänsyn till verkställda kostnadsberäkningar för en

stuga med ett rum synes ett bidrag av minst 6 000 kronor erfordras. Om

byggnadshjälpen i dessa fall icke blir tillräcklig, måste lappen taga av de besparingar,

han avsett att leva av under sin ålderdom. Byggnadsbidraget synes

därför böra höjas till minst 6 000 kronor.

Genom kungörelsen den G juni 1941 (nr 484) angående upplåtelse åt lappar

av lägenheter å kronomark m. m. har avsetts ej blott att lämna lapparna

bistånd vid övergång till fast bosättning utan även att för framtiden förhindra

att lappar, som icke längre driva renskötsel, okontrollerat upptaga lägenheter

å renbetesfjällen. Såsom av den föregående redogörelsen framgår, finnes

emellertid i Jämtlands län ett icke obetydligt antal lägenheter, vilka före

ikraftträdandet av nämnda kungörelse utan tillstånd upptagits av lappar. Då

oklarhet i åtskilliga hänseenden råder om sistnämnda lägenhetsinnehavares

ställning, såsom i fråga om deras rätt att tillgodogöra sig vissa nyttigheter å

renbetesfjällen, synes det önskvärt att dessa lägenheter bliva föremål för reglering.

Det torde härvid vara lämpligast att i överensstämmelse med utredningsmannens

förslag, vilket biträtts i samtliga avgivna yttranden, bestämmelserna

i förenämnda kungörelse i huvudsakliga delar göras tillämpliga å

de äldi''e lägenheterna. Härigenom vinnes även den fördelen att innehavarna

av dessa lägenheter kunna erhålla det bistånd, som enligt kungörelsen kan

givas innehavarna av de däri avsedda lägenheterna.

Emellertid torde en reglering helt i anslutning till kungörelsen nr 484/1941

icke vara möjlig med hänsyn till de förutsättningar med avseende å innehavarens

personliga kvalifikationer, ställets läge och beskaffenhet samt förhållandena

i övrigt, som uppställas i kungörelsen. 1 dessa hänseenden torde undantagsbestämmelser

vara erforderliga. Vad utredningsmannen härutinnan

föreslagit finner jag mig böra biträda. Det torde sålunda böra föreskrivas,

att upplåtelse ina ske till person av lapsk stam, även örn denne icke intager

den ställning i förhållande till renskötseln som enligt kungörelsen är förut
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

13

sättning för upplåtelse av lägenhet. Undantag synes, där särskilda förhållanden

därtill föranleda, även böra göras i fråga om övriga i kungörelsen angivna

personliga kvalifikationer. Eftergifter torde likaså få göras beträffande

de i kungörelsen uppställda fordringarna å lägenhets lämplighet för jordbruk.

För upplåtelse av äldre lägenhet såsom jordbrukslägenhet bör dock i regel

fordras, att jordbruket ensamt eller jämte andra stadigvarande förvärvsmöjligheter

i orten bereder innehavaren och hans familj ett väsentligt bidrag till

deras utkomst. I fråga om upplåtelse av äldre lägenhet för jordbruksändamål

torde — i överensstämmelse med vad i motsvarande hänseende gäller om

upplåtelse av ny lägenhet — böra föreskrivas, att erforderliga byggnader och

övriga anläggningar skola genom kronans försorg försättas i brukbart och

fullständigt skick. Därest lägenhetsinnehavaren, innan de föreslagna bestämmelserna

blivit tillämpliga å honom, själv uppfört eller bekostat byggnader

och anläggningar för jordbruket och kronans kostnader för lägenhetens iordningställande

på grund härav bliva lägre än eljest skulle ha varit fallet, torde

skälig nedsättning av årsavgiften för lägenheten få medgivas innehavaren.

I enlighet med utredningsmannens förslag synas äldre lägenheter, vilkas upplåtande

icke kan medgivas ens enligt de nu föreslagna reglerna, böra antingen

omedelbart nedläggas eller förflyttas eller upplåtas till de nuvarande innehavarna

med livstidsnyttjanderält. Vid behandlingen av frågor rörande

de äldre lägenheterna torde såsom ledamot i egnahemsnämnden böra inträda

förvaltaren av renbetesfjällens skogar i stället för vederbörande Överjägmästare.

För utrönande av de äldre lägenheternas beskaffenhet och lämpligaste sättet

för deras disposition synes såsom utredningsmannen föreslagit böra verkställas

en inventering. Denna torde böra utföras genom egnahemsnämndens

försorg med biträde av lappfogden och förvaltaren av renbetesfjällens skogar

eller ock av en särskild nämnd. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att

meddela föreskrifter härom.

De för genomförandet av den förordade omläggningen erforderliga medlen

synas böra bestridas av vad som ur statens lappfond ställts til! förfogande

för upplåtelser enligt kungörelsen nr 484/1941. Av medel från nämnda fond

torde även böra bestridas kostnaderna för lägenhets eller renlappbostads

nedläggande och innehavarens förflyttning. Flyttningsbidrag torde efter

prövning av Kungl. Majit i varje särskilt fall få utgå med högst 2 000 kronor

för varje flyttad lappfamilj.

Såsom utredningsmannen framhållit svarar kronan för kronotorp åvilande

skatter. Även i lagen örn nyttjanderätt till fast egendom stadgas numera,

att arrendatorn ej må förpliktas att ansvara för sådan för fastigheten utgående

skatt eller allmän tunga, som enligt lag eller författning åligger jordägaren.

Däremot skola i regel skatter, som utgå för lägenhet upplåten enligt

kungörelsen nr 484/1941, erläggas av lägenhetens innehavare. Med hänsyn

till ifrågavarande lägenhetsinnehavares ställning torde de böra erhålla samma

förmån som kronolorparna. Kronan bör därför ■såsom ock utredningsmannen

föreslagit övertaga ansvaret för dessa lägenheter åvilande skatter.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 55.

I samband med den av mig sålunda förordade ändringen i kungörelsen

nr 484/1941 torde det vara lämpligt, att de i kungörelsen meddelade föreskrifterna

om underhållsskyldighet i fråga örn byggnader och övriga anläggningar

å jordbrukslägenhet, vilka föreskrifter tillkommo före den år 1942

antagna sociala arrendelagstiftningen, erhålla sådan utformning att de huvudsakligen

ansluta sig till motsvarande stadganden i nämnda lagstiftning

och de år 1943 utfärdade bestämmelserna örn upplåtelse av kronotorp.

Vad angår de av lappfogden i Jämtlands län framförda förslagen om ändringar

i kungörelsen nr 484/1941, torde tillräckliga skäl knappast föreligga

att utvidga tillämpningsområdet för kungörelsen till att omfatta jämväl Kopparbergs

län. Utan särskild föreskrift därom i kungörelsen torde det vara

klart, att egnahemsnämnden äger få virke till byggnader å jordbrukslägenhet

utsynat å kronomark. Däremot torde såsom lappfogden framhållit det

enligt gällande bestämmelser till innehavare av bostadslägenhet utgående

byggnadsbidraget, 2 500 kronor, med hänsyn till nuvarande byggnadskostnader

vara alltför lågt. En höjning av beloppet synes därför påkallad. En

viss tvekan kan uppenbarligen råda om vilken höjning som skäligen bör

komma till stånd. Jag förordar emellertid att byggnadsbidraget ökas till

högst 5 000 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att, sedan riksdagen fattat beslut

i förevarande ärende, utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte

föreslå riksdagen att

dels medgiva att vad i kungörelsen den 6 juni 1941 (nr 484)

angående upplåtelse åt lappar av lägenheter å kronomark

m. m. stadgas må i huvudsaklig överensstämmelse med vad

jag förut anfört tillämpas jämväl beträffande upplåtelse till

lapp av lägenhet, som före kungörelsens ikraftträdande upptagits

å renbetesfjällen i Jämtlands län och av honom innehaves

vid tiden för upplåtelsen,

dels ock godkänna de förslag i övrigt, som av mig i det

föregående tillstyrkts.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall och förordnar,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Einar Herlitz.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:86 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upplåtelse av mark å renbetesfjätten i Jämtlands län m. m. jämte i ämnet väckt motion. a1 i texten
  2. JoU 1946:8 Utlåtande i anledning av Kungl. Nöjds proposition angående upplåtelse i vissa fall av mark å renbetesfjällen i Jämtlands län m. m. jämte i ämnet väckt motion. s. 8 i texten