Sök i Ratio Lex

Angående anslag till anskaffning av ytterligare maskinaggregat i vissa kraftstationer

1946-02-08 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:63, Angående anslag till anskaffning av ytterligare maskinaggregat i vissa kraftstationer

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

1

Nr

63.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till anskaffning

av ytterligare maskinaggregat i vissa kraftstationer;

given Stockholms slott den 8 februari 1946.

Kungl. Majit vill härmed, linder åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 8 februari 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning nied chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson:

Sedan vattenfallsstyrelsen i två särskilda, den 29 januari 1946 dagtecknade

skrivelser gjort framställning örn anvisande av medel till ytterligare maskinaggregal

i vissa krattstationer, anhuller jag att la upptaga dessa anslagsfrågor

till behandling.

Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 1 samt. Nr 63. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 63.

Västerås ångkraftstation. Vattenfallsstyrelsen meddelar, att i ångkraftverket

i Västerås för närvarande funnes feni maskinaggregat med en kapacitet,

som vid lägsta specifika ångförbrukning uppginge till 84 MW samt vid

högsta tillåtna effekt utgjorde vid långtidsdrift 98 MW och vid korltidsdrift

112 MW. Turbinernas isammanlagda ångförbrukning vore, räknat per kilowattimme,

vid 98 MW ca 5 % och vid 112 MW ca 10 % högre än vid

84 MW. Den snabba ökningen av belastningen nödvändiggjorde en omedelbar

utvidgning av kraftverkets kapacitet. Då det med hänsyn lill maskinernas

mekaniska påfrestningar och bränsleekonomien vore mindre lämpligt att

under längre tid driva kraftverket med större effekt än 98 MW, för vilken

effekt kraftverket kunde komma att under längre tid tagas i anspråk redan

under budgetåret 1946/47, vore det önskvärt att öka maskineffekten genom

inmontering av ett nytt maskinaggregat av ungefär samma storlek som det

största av de hittills installerade. Vissa delar av den nuvarande pannanläggningen

borde under alla förhållanden förnyas. Med den lägre specifika

ångförbrukning, som skulle ernås efter insättning av det nya maskinaggregatet,

bleve ångpannorna, örn samtliga vore i drift vid långtidsköming, tillräckliga

för 135 MW. Därvid förutsattes, att kol användes för ca 75 % och

olja för ca 25 °/o av effekten. Maximieffekten vid korttidsdrift kleve ca

150 MW. Örn det största aggregatet tillfälligt behövde tagas ur drift, kleve

maximieffekten 112 MW mot för närvarande 62 MW.

Enligt styrelsens beräkningar skulle genom tillkomsten av ett nytt modernt

ångturbinaggregat bränsleekonomien förbättras i väsentlig grad vid

höga belastningar, nämligen vid 70 MW nied 8 %, vid 80 MW med 9 %,

vid 90 MW med 10 °/o, vid 100 MW med 12 % och vid lil) MW med 17 %.

Styrelsen erinrar vidare, hurusom ångkrafteffekten i Västerås under den

tid, då Västeråsverket endast samkörts med Älvkarleby och Motala kraftverk,

utgjort ungefär 30 % av den sammanlagda vatten- och ångkrafteffekten.

När sedan sammankoppling skett med Trollhätte kraftverk, hade

ångeffektandelen sjunkit till cirka 20 % och vore numera endast 11 °/o alden

totala maskineffekten vid statsblocket. Denna minskning linde möjliggjorts

genom de stora årsregleringarna av Göta älv, Lule älv och Indalsälven

med flera vattendrag. Regleringarna kunde dock icke drivas hur långt

som helst, och det vore slöseri att icke tillvarataga sådan vattenkraft, som

i allmänhet vore tillgänglig men utebleve under lågvattenår. En del av tillgänglig

sådan kraft borde enligt styrelsens mening fortfarande genom ångkrafttillskott

förädlas till prima kraft.

Ängkraftverket i Västerås hade emellertid, framhåller styrelsen, vid sidan

av sin funktion som lågvattenreserv vissa andra uppgifter. Under höghelas

tningstiden kunde verket lämpligen användas för de merendels kortvariga

helastningstopparna, särskilt som det bleve alltför dyrbart att utbygga och

överföra norrlandskraft för sådana effekttoppar. Västeråsverket utgjorde

dessutom i viss mån lokal reserv för norrlandskraften samt stabiliserade

spänningen vid kraftöverföringen från Norrland.

Kostnaden för det nya maskinaggregatet hade av styrelsen beräknats till

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

3

sammanlagt 4 100 000 kronor, varav 3 000 000 kronor avsetts för ångturbingenerator

med ångutrustning, 500 000 kronor för transformator och ställverksutrustning

samt 600 000 kronor för byggnadsarbeten. Kostnaden för utvidgningen

syntes styrelsen låg i förhållande till det effektbelopp, som kunde

utvinnas, och deli förbättring av bränsleekonomien, som det vore möjligt att

ernå. Av totalkostnaden hade ett belopp av 2 500 000 kronor beräknats bliva

erforderligt under budgetåret 1946/47. Styrelsen hemställer om anvisande av

nämnda belopp.

Porjus kraftstation. Porjus kraftstation är nu utbyggd med två tilloppsoch

två avloppstunnlar, en var med 50 m2 genomskärningsarea. Arbetet med

en tredje tilloppstunnel pågår för närvarande och väntas kunna avslutas

under nästa budgetår. Kraftverkets kapacitet har successivt ökats dels genom

ombyggnad av två aggregat (nr 2 och 5) och insättning av ett nytt

aggregat (nr 8), dels genom höjning av dämningen ovanför Porjus, dels slutligen

genom nya regleringar i Suorva. Maximieffekten vid kraftverket utgör

nu 115 000 kW, och energiproduktionen uppgår vid normal vattentillgång

till 785 MkWh per år. Vattenförbrukningen är vid full effekt 265 kubikmeter

per sekund.

Jag torde här även få erinra örn att vattenfallsstyrelsen i anledning av en

vid 1944 års riksdag väckt motion (II: 20) örn anslag till bland annat utvidgning

av Porjus kraftverk, avseende närmast insättning av ytterligare ett

maskinaggregat, i skrivelse den 22 januari 1944 uttalat, att då ett sådant icke

kunde nyttiggöras utan förstärkning av tunnelsystemet, insättning av aggregatet

icke omedelbart borde ske.

I propositionen 1944: 93 förordade dåvarande departementschefen utförandet

av en tredje tilloppstunnel såsom ett led i den utbyggnad av Porjusstationen,

vilken — då avrinningen i Stora Luleälv blivit slutligt reglerad

genom åtgärder i Satisjauregrenen — borde omfatta såväl tillopps- och avloppstunnel

som ett nionde maskinaggregat. Departementschefen uttalade

vidare, att ett utförande redan då av tunnelarbetena skulle bereda möjlighet

att i en framtid relativt snabbt öka kraftuttagningen från Porjus genom insättande

av ett nionde aggregat, för den händelse kraftförbrukningen i Norrbotten

skulle stegras i sådan grad att en dylik åtgärd av denna anledning

bleve önskvärd.

Vattenfallsstyrelsen framhåller nu, att läget i flera hänseenden blivit väsentligt

ändrat under de senaste två åren, varför styrelsen ansåge det numera

i hög grad önskvärt, att ett nionde aggregat installerades. Den oväntat stora

ökningen av kraftförbrukningen gjorde det nödvändigt att mobilisera all

den kraft, som kunde utbyggas genom måttliga och snabba åtgärder.

Vid nuvarande reglering och med tre tillopps- och två avloppstunnlar ernåddes

enligt styrelsens uppskattning genom aggregat 9 ett kraftbelopp av

4 000 kW året örn på grund av förbättrad verkningsgrad. Därutöver kunde

under tiden från mitten av juni till mitten av oktober i genomsnitt utvinnas

10 000 kW. Under lågvatten tiden kunde därjämte genom det större maskine
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 63.

riet kraft överföras från sön- och helgdagar till vardagarna och i viss mån

även nattkraft till dagkraft. Den totala kraftutvinningen hade beräknats bli

ungefär 35 MkWh årskraft och 30 MkWh sommarkraft, varjämte under

vintern genom vecko- och dygnsreglering en förbättring av kvaliteten kunde

ske beträffande 30 MkWh sön- och helgdags- samt nattkraft. Styrelsen

hade för två år sedan varit något tveksam beträffande dygns- och veckoregleringsmöjligheterna

under vintertiden. De regler, som därefter börjat tilllämpas

om begränsning av denna reglering vid särskilt låg temperatur, hade

emellertid givit vid handen, att nian kunde åstadkomma en värdefidl och

omfattande korttidsreglering. Sedan beslut under hösten 1944 fattats om insättning

av en tredje elektrisk masugn i Norrbottens järnverk i Luleå, skulle

det, fortsätter styrelsen, bli möjligt att nied nuvarande ledningar avsätta

det nya kraftbeloppet, vilket icke helt låtit sig göra, därest kraften hade

behövt överföras till Västerbotten eller sydligare områden. Revisionstiden

hade hittills måst inknappas i hög grad för att icke kraftproduktionen

skulle menligt påverkas. I längden vore det dock något riskabelt att arbeta

under så pressade förhållanden. Genom tillkomsten av ett nytt aggregat erliölles

mera tidsutrymme för revisioner.

Styrelsen meddelar härefter, att större delen av Porjusanläggningen numera

användes för 50-periodig kraftproduktion och att den 50-periodiga

kraften kunde avsättas över det stora stamlinjenätet. En väsentlig del av

Porjus vore emellertid utförd för 25 perioder —- närmast för kraftbehov

inom malmfälten och smältverket i Porjus — samt för cirka 15 perioder

för järnvägsdriften. Den nuvarande konjunkturen hade medfört en minskning

av kraftförbrukningen på de båda sistnämnda systemen, och det beredde

svårighet att fullt utnyttja denna del av maskineriet. Genom insättning

av ett nytt 50-periodigt aggregat åstadkommes större möjlighet att överflytta

vattenuttagningen till det 50-periodiga systemet. Genom utbyggnaden

av Harsprånget torde även en ökning av årsregleringarna ovanför Porjus

kunna bli aktuell tidigare än vad man förut räknat med, varigenom nyttan

av aggregat 9 bleve större.

Vattenbyggnaderna vore, upplyser styrelsen vidare, i så måtto beräknade

för ett nionde aggregat, att tiden för dettas färdigställande endast berodde

av maskineriet, som i allt väsentligt kunde anskaffas inom Sverige redan till

utgången av år 1947.

Kostnaden för aggregat 9 hade styrelsen beräknat till följande belopp,

därvid till grund för byggnadskostnaderna lagts 1945 års lönenivå i Porjus:

Byggnadsarbeten ................................... kronor 720 000

Turbin med hjälpmaskineri, tilloppstub och trottel...... » 1 300 000

Generator, transformator samt elektrisk utrustning .... » 1000 000

Administration, allmänna kostnader och oförutsett .... » 180 000

Summa kronor 3 800 000.

Av totalkostnaden skulle ett belopp av 3 000 000 kronor erfordras under

budgetåret 1946/47. Styrelsen hemställer, att nämnda belopp måtte anvisas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 63.

o

Även om vår försörjning med elektrisk energi för närvarande får anses Departement

vara tämligen tillfredsställande, kan det dock i betraktande av kraftbehovets

snabba ökning befaras, att utvecklingen härutinnan kommer att gå i en oför
-

månlig riktning. För att såvitt möjligt förhindra detta lia lill innevarande

års riksdag såväl i statsverkspropositionen som i propositionerna nr 2 och

nr 40 framlagts förslag, vilka syfta till en avsevärd och i vissa hänseenden

forcerad utbyggnad av statens kraftanläggningar.

Vattenfallsstyrelsens nyss återgivna framställningar örn anslag till anskaffning

av nya maskinaggregat i Västerås ångkraftstation och Porjus kraftstation

avse likaledes en utbyggnad och effektivisering av det statliga kraftsystemet.

Den vid stationen i Västerås alstrade ångkraften kan numera betraktas

huvudsakligen som reservkraft och fyller som sådan viktiga funktioner. Den

användes mera kontinuerligt under de då oell då återkommande lågvattenperioderna,

och den sättes kortvarigt in för att avveckla de även under normala

förhållanden ofta uppträdande belastningstopp arna.

Med hänsyn tagen till stationens kapacitet är det i en ångkraftstation nedlagda

kapitalet obetydligt i jämförelse med anläggningskostnaden för en vattenkraftstation.

Däremot äro givetvis driftkostnaderna — och då särskilt de

rörliga kostnaderna — avsevärt högre vid en ångkraftstation än vid en vattenkraftstation.

Dessa förhållanden göra det ekonomiskt mest förmånligt att

använda en kombination av vatten- och ångkraftstationer, därvid de förra i

huvudsak lia att tillgodose de mera kontinuerliga kraftbehoven och de senare

få tjäna sorn reserv, då vattenkraften av en eller annan anledning tryter eller

eljest icke förslår. Vid en dylik kombination bör en lämplig avvägning ske

av mängden utbyggd krafteffekt av de båda olika slagen.

Under de senaste åren har vattenkraft nyttiggjorts i stor omfattning, och

betydande tillskott äro beslutade eller planerade. Samtidigt har visserligen behovet

av ångkraft, relativt sett, minskat tack vare vattenregleringar med därav

följande större jämnhet i vattenkraftproduktionen. För bibehållandet avjämvikten

i kraftsystemet erfordras det oaktat en viss ökning även av den

tillgängliga ångkraftreserven. Ehuru jag tidigare förordat, alt avsevärda belopp

till investeringar i statens vattenfallsverk må upptagas såväl å riksslaten

för nästa budgetår som å tilläggsstat lill riksstaten för innevarande budgetår,

finner jag mig därför böra biträda vattenfallsstyrelsens framställning örn

anvisande av medel för anskaffande av ett sjätte maskinaggregat i Västerås

ångkraftstation. Mot den av styrelsen verkställda beräkningen av kostnaderna

för ett nytt modernt ångturbinaggregat och de i samband med insättningen av

aggregatet erforderliga byggnadsarbetena lii. m., sammanlagt 4 100 000 kronor,

har jag ej funnit skäl till erinran. I enlighet med vad styrelsen föreslagit

torde ett belopp av 2 500 000 kronor böra anvisas för nästa budgetår.

Frågan om inmontering av ett nionde maskinaggregat i Porjus kraftstation

har tidigare varit under behandling men skjutits på framtiden, främst i avvaktan

på fullbordandet av den tredje tilloppstunneln till kraftstationen. Tunnelarbetet,

som påbörjades under budgetåret 1944/45, väntas bliva fullbordat

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 63.

under nästa budgetår. Såsom vattenfallsstyrelsen upplyst kominer det föreslagna

aggregatet att icke blott medföra ett betydligt ökat kraftbelopp per år,

som beräknas bliva taget i anspråk för driften vid Norrbottens järnverk,

utan även medgiva en lättnad i belastningen vid kraftstationen, så att behövliga

revisionsarbeten kunna utföras utan att kraftproduktionen blir lidande.

Då jag icke har något att erinra mot styrelsens förslag i denna del, samt

jag funnit styrelsens beräkning av anskaffnings- och byggnadskostnaderna —

sammanlagt 3 800 000 kronor —- böra godtagas, biträder jag styrelsens förslag,

att ett anslag av 3 000 000 kronor anvisas för nästa budgetår till ändamålet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag alltså, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att för budgetåret 1946/47 å kapitalbudgeten under Statens

affärsverksfonder, Statens vattenfallsverk, anvisa

dels till Ett sjätte maskinaggregat i Västerås ångkraftsta
-

tion ett investeringsanslag av............kronor 2 500 000;

dels ock till Ett nionde maskinaggregat i Porjus kraftstation

ett investeringsanslag av............ kronor 3 000 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Fredric Hawerman.

Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

460718

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1946:71 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till anskaffning av ytterligare maskinaggregat i vissa k a1 i texten
  2. SU 1946:46 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till anskaffning av ytterligare maskinaggregat i vissa kraftstationer. s. 1 i texten