Sök i Ratio Lex

Angående anslag til! förlossningsvården

1946-02-22 · 12 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 11 av 12 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:89, Angående anslag til! förlossningsvården

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

1

Nr 89.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag til! förlossningsvården;

given Stockholms slott den 22 februari

1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 22 februari

1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Quensel, Erlander, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller:

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkterna 167 och 168, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna

dels till Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter ett

reservationsanslag av 400 000 kronor,

dels ock till Bidrag till driften av förlossningsanstalter och väntehem m. m.

ett förslagsanslag av 2 000 000 kronor.

Av vad jag under nämnda punkter i statsverkspropositionen anförde framgår,

att anledningen till att ifrågavarande anslag endast upptagits med beräknade

belopp var, att 1941 års befolkningsutredning den 22 november

1945 överlämnat ett betänkande örn förlossningsvården (SOU 1945:50),

vilket, efter avslutad remissbehandling, vid tidpunkten för statsverkspropositionen

avlåtande var beroende på prövning inom socialdepartementet. Jag

torde nu få anmäla denna fråga, därvid jag först kommer att redogöra för

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 89. i

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Majlis proposition nr 89.

nu gällande bestämmelser rörande statsbidrag till uppförande eller inrättande

av förlossningsanstalter samt till driften av sådana anstalter. Därefter

övergår jag lill en summarisk redogörelse för bakgrunden till och den väsentliga

innebörden av de av befolkningsutredningen framlagda förslagen.

Gällande bestämmelser rörande byggnads- och driftbidrag till förlossningsanstalter

och väntehem.

Gällande statsbidragsgrunder återfinnas i två kungörelser av den 21 juli

1937, den ena (nr 742) avseende byggnadsbidrag till förlossningsanstalter

och den andra (nr 743, ändr. 262/1939, 384/1941 och 571/1943) avseende

driftbidrag till förlossningsanstalter och väntehem.

Byggnadsbidrag må utgå till landsting eller stad, som ej deltager i landsting,

för uppförande eller inrättande av barnbördshus, av barnbördsavdelning

vid lasarett eller därmed jämställd sjukvårdsinrättning eller vid sjukstuga

samt av förlossningshem. Bidrag till barnbördshus och barnbördsavdelning

utgår med högst hälften av kostnaderna, dock att detsamma per

vårdplats icke må överstiga 2 500 kronor vid uppförande av nybyggnad för

ändamålet samt, där Kungl. Majit icke finner särskilda skäl till annat föranleda,

1 750 kronor vid inköp av byggnad för samma ändamål och 1 250

kronor vid användande av i vederbörandes ägo befintlig, för annat ändamål

uppförd eller inköpt byggnad. Bidrag till förlossningshem utgår med högst

1 000 kronor per vårdplats vid uppförande av nybyggnad för ändamålet.

Ansökning om statsbidrag avgöres av Kungl. Majit. Beviljat bidrag utbetalas

ej, förrän anstalten blivit genom medicinalstyrelsens försorg avsynad och

godkänd.

Driftbidrag må utgå till landsting, kommun, kommunalförbund, förening

eller stiftelse för driften av barnbördshus, barnbördsavdelning, förlossningshem

och förlossningsrum hos barnmorska ävensom för driften av väntehem

för barnaföderskor i rikets ödemarksområden samt för hemhjälp åt kvinna,

som vistas å dylikt väntehem.

Bidrag till driften av förlossningsanstalt utgår med 3 kronor för dag och

barnaföderska, som vårdas å allmän sal å barnbördshus eller barnbördsavdelning

eller å förlossningshem örn minst sex vårdplatser, samt med

2 kronor för dag och barnaföderska, som vårdas å förlossningshem om högst

fem vårdplatser eller å förlossningsrum hos barnmorska, dock i samtliga nu

nämnda fall för högst tio dagar.

Bidrag till driften av väntehem utgår med 2 kronor för dag och barnaföderska

under högst femton dagar. Sådant bidrag utgår som regel endast

för barnaföderska, som bor på ett avstånd från närmaste förlossningsanstalt

av minst 4 mil. Bidrag må dock utgå även för barnaföderska, som bor på

kortare avstånd från anstalten, därest antingen genom intyg av vederbörande

kommunalnämndsordförande styrkes, att kommunikationsförhallan
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 89.

3

delia från barnaföderskans hemort till anstalten äro särskilt besvärliga eller

ock enligt intyg av anstaltens läkare sådan komplikation vid havandeskapet

förefinnes, att för en betryggande vård av kvinnan kräves, att hon vistas i

förlossningsanstaltens omedelbara närhet. Statsbidrag till hemhjälp utgår

med 1 krona per dag och barnaföderska, för vilken driftbidrag till väntehem

åtnjutes och som är i behov av sådan hjälp.

Som villkor för driftbidrag skall bland annat gälla, att vårdavgiften å allmän

sal eller därmed likställt rum respektive vistelseavgiften å väntehem

som regel icke överstiger för den tid, under vilken statsbidrag utgår, 1 krona

för dag och barnaföderska jämte barn samt för tiden därefter den för andra

patienter, tillhörande sjukvårdsområdet, för vård å allmän sal å lasarett

respektive sjukstuga fastställda avgiften, ävensom att särskild förlossningsavgift

icke i något fall avkräves barnaföderska. Vidare gäller, att den tid

barnaföderska varit intagen å barnbördsavdelning skall tillgodoräknas

henne för åtnjutande av nedsättning i förekommande fall av vårdavgiften

å annan avdelning av sjukvårdsinrättningen, till vilken hon överflyttats i

anledning av sjukdom, som äger samband med havandeskapet eller förlossningen.

Beviljat statsbidrag utbetalas av medicinalstyrelsen halvårsvis i

efterskott.

Såväl i kungörelsen om byggnadsbidrag som i kungörelsen om driftbidrag

föreskrives, att statsbidrag allenast må utgå för anstalt, vilken ingår som

led i en av medicinalstyrelsen godkänd plan för förlossningsvårdens tillgodoseende

inom landstingsområdet respektive staden, ävensom att för förlossningshem,

som inrymmer högst 5 vårdplatser, statsbidrag ej må utgå utan

att särskilda skäl föreligga. I fråga om byggnadsbidraget må framhållas,

att någon rätt till erhållande av detta bidrag icke finnes, även om samtliga

villkor för erhållande därav uppfyllts.

1941 års befolkningsutrednings förslag och däröver avgivna yttranden.

Rörande förlossningsvårdens utveckling och aktuella

läge framgår av utredningen i huvudsak följande.

Ända fram till början av 1900-talet skedde så gott som samtliga förlossningar

i hemmen och ännu under första världskrigets sista år dominerade

hemförlossningarna med 90 %. Kort därefter påbörjades emellertid den utbyggnad

av den slutna vården, som ökade antalet platser å barnbördshus

och barnbördsavdelningar vid sjukhus från inte fullt 500 år 1920 till drygt

1 000 år 1930 och nära 2 200 år 1940. År 1943 utgjorde antalet sådana platser

2 577. Samtidigt med denna utbyggnad har också en oerhört kraftig

ökning skett i antalet anstaltsförlossningar och för närvarande ske i genom

snitt cirka 75 % av alla förlossningar på anstalt. Tillströmningen till anstalterna

har varit så stor, att samhällets vårdresurser icke hunnit utbyggas

i takt med utvecklingen. Vårdtiden på anstalterna har därför måst förkortas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

för att flera intagningssökande skola kunna mottagas, men trots detta uppvisa

de flesta anstalter en betydande överbeläggning.

Det minskade antalet förlossningar i hemmen ansågs på sin tid motivera

en reduktion av antalet i öppen vård verksamma barnmorskor. Talrika vakanser

föreligga numera såväl inom distriktsbarnmorskekåren som bland

barnmorskebefattningarna på anstalterna. Tillgängliga distriktsbarnmorskor

ha därjämte i stor utsträckning inkallats till tjänstgöring på anstalterna.

Angivna förhållanden lia bidragit till en fortgående ineffektivisering av den

öppna förlossningsvården och medfört betydande svårigheter för de barnaföderskor,

som önska bli förlösta i sina hem, vilket i sin tur medverkat till

en ytterligare ökning av tillströmningen till anstalterna.

Till avhjälpande av de sålunda föreliggande missförhållandena på förlossningsvårdens

område framlägger befolkningsutredningen förslag

till olika åtgärder, vilka enligt den av utredningen angivna målsättningen

syfta till att bringa svensk förlossningsvård upp till en sådan

nivå, att varje barnaföderska i riket, oavsett social ställning, ekonomiska

förhållanden och vistelseortens belägenhet skall beredas möjlighet att föda

sitt barn under i görligaste mån likvärdiga och i varje fall medicinskt, socialt

och humanitärt godtagbara former för både moder och barn.

För den slutna förlossningsvården anser utredningen en fortsatt

utbyggnad i hög grad påkallad men denna anses böra ske efter delvis

nya riktlinjer på grundval av vunna erfarenheter.

Inom varje sjukvårdsområde bör enligt utredningens mening inrättas minst

en specialanstalt för förlossningsvård, varmed avses sådan anstalt, vid vilken

finnes anställd specialistutbildad förlossningsläkare och till vilken är knuten

specialistutbildad barnläkare. I övrigt föreslås en decentralisering av

anstaltsvården genom inrättandet av smärre förlossningshem som komplettering

till de större förlossningsanstalterna inom varje sjukvårdsområde.

Såsom förlossningshem skulle räknas jämväl de nuvarande förlossningsrummen

hos barnmorska. Det förutsättes, att barnmorskorna vid hemmen

samtidigt skola ombesörja förlossningsvården i kringliggande nejd.

Statsbidrag föreslås skola utgå för såväl byggnad som drift av förlossningsanstalt,

vilken ingår såsom led i en av medicinalstyrelsen godkänd plan

för förlossningsvårdens tillgodoseende inom vederbörande sjukvårdsområde.

Beviljandet av byggnadsbidrag skall icke — såsom enligt gällande praxis är

förhållandet — vara beroende av någon ekonomisk behovsprövning. Dylika

bidrag avses skola för samtliga typer av förlossningsanstalter utgå med enhetliga

och förhöjda belopp, nämligen med högst hälften av kostnaderna,

dock ej över 4 000 kronor per vårdplats, därest ej Kungl. Maj:t med hänsyn

till särskilda omständigheter finner högre bidrag skäligt.

Jämväl driftbidrag bör enligt utredningens åsikt utgå med förhöjda belopp,

nämligen per dag och barnaföderska 6 kronor 50 öre vid specialanstalter

och 4 kronor vid samtliga övriga förlossningsanstalter. I avseende å

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

5

specialanstalterna bör statsbidrag utgå för högst en vårdplats på varje

5 OOO-tal av sjukvårdsområdes invånare, dock att inom varje område driftbidrag

till dylik anstalt bör kunna utgå för 15 vårdplatser. Därest inom

sjukvårdsområdet antalet specialvårdplatser är större än nyss sagts, skall

statsbidrag utgå för överskjutande antal vårdplatser med 4 kronor per vårddag.

Den nu gällande föreskriften att driftbidrag endast må utgå för högst

10 dagar — den s. k. tiodagarsspärren — föreslås slopad, varför bidrag således

skulle utgå för hela den tid barnaföderskan vistas på anstalten för förlossning

eller på grund av komplikation i följd av havandeskapet eller förlossningen

eller eljest i anledning av sjukdom, som äger samband därmed.

Jämväl för barnaföderska, som på grund av dylik komplikation eller sjukdom,

ådragen före, under eller efter förlossningen, intages för vård å lasarett

eller därmed jämställd sjukvårdsinrättning eller sjukstuga, skulle statsbidrag

utgå med 6 kronor 50 öre för dag å sådan sjukvårdsinrättning, vid

vilken specialanstalt för förlossningsvård finnes anordnad, samt i andra fall

med 4 kronor per dag. Som villkor för driftbidrag skulle gälla, att vårdavgiften

sättes till högst 1 krona för dag och barnaföderska jämte barn

under hela den lid statsbidrag utgår.

För väntehem — för havande kvinnor särskilt anordnade hem i närheten

a\ förlossningsanstalt — föreslås ett från 2 till 3 kronor förhöjt driftbidrag

per dag och intagen kvinna. Bidraget avses vidare skola utgå jämväl för

sådana väntehem, som ordnas i andra trakter än de s. k. ödemarksområdena.

Jämväl för väntande barnaföderskas inackordering i privat hem

skulle statsbidrag utgå enligt samma grunder som till väntehem.

Utredningen föreslår vidare, att fria, av statsmedel bekostade resor till

och från förlossningsanstalt (inbegripet väntehem och inackorderingshem)

skola beredas varje barnaföderska, som önskar förlösas på anstalt. Då

emellertid en omedelbart medgiven rätt till dylika kostnadsfria resor befaras

föranleda en tillströmning till anstalterna av sådana mått, att anstalternas

nuvarande kapacitet icke skulle vara tillräcklig, föreslår utredningen, att

systemet med kostnadsfria resor skall i avvaktan på anstaltsväsendets utbyggnad

genomföras successivt på sådant sätt, att Kungl. Majit efter medicinalstyrelsens

hörande skall äga att för värjo särskilt sjukvårdsområde

fastställa den tidpunkt, fran vilken fria resor skola medgivas. De fria resorna

anses dock böra omedelbart genomföras för sådana barnaföderskor

som på grund av komplikation intagits å specialanstalt efter läkarremiss

eller som måste intagas på förlossningsanstalt i allmänhet till följd av att

biträde av barnmorska icke kunnat erhållas eller som på grund av vissa

sociala indikationer (trångboddhet, sjukdom i hemmet eller dylikt) icke

kunnat förlösas i hemmet utan påtagliga olägenheter. För sistnämnda grupper

av barnaföderskor skall ersättning för resa till och från anstalten helt

utgå av statsmedel, örn resekostnaderna tillhopa överstiga 3 kronor.

Den öppna förlossningsvården bör enligt utredningens ine
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Majlis proposition nr 89.

ning ordnas på sådant sätt, att de kvinnor, som så önska, kunna förlösas i

hemmen. Den bör vidare kunna tjänstgöra som en elastisk reserv och svara

för ett ökat antal förlossningar. För att dessa önskemål skola kunna tillgodoses

har utredningen ansett, att vissa barnaföderskor åvilande kostnader

i samband med hemförlossningar böra gäldas av det allmänna. I sistnämnda

avseende framlägger utredningen följande förslag till omedelbart genomförande.

Kostnaden för barnmorskas resor till barnaföderska i samband med förlossning

eller för eftervård skall helt bestridas av statsmedel.

I de fall, då barnmorska på grund av inträdd eller med fog befarad

komplikation i samband med förlossning tillkallar läkare skall bidrag till

kostnaderna för läkarbesöket efter närmare angivna grunder utgå av statsmedel.

Vissa under barnsängstiden erforderliga läkemedel böra på bekostnad av

vederbörande sjukvårdsområdes huvudman ställas till barnaföderskornas

förfogande.

Viss utrustning av för förlossningen oundgängliga persedlar skall vid behov

tillhandahållas barnaföderska av barnmorska. Kostnaderna förutsättas

skola bestridas av vederbörande huvudman.

För ernående av en intensifierad vård av ofullgångna barn bör varje i

privat hem fött barn, vars födelsevikt icke uppgår till 2 500 gram och vilket

eljest bedömes livsdugligt samt icke med fördel kan vårdas i sitt hem, efter

remiss av barnmorska eller läkare intagas å av specialistutbildad läkare

ledd barnavdelning. Transporten av barnet jämte resa fram och åter för

åtföljande vårdare skall helt bekostas av statsmedel. För barn, som äro

födda på anstalt och på angivna grunder remitteras till annan anstalt, skall

staten likaledes bestrida kostnaderna för transporten. Vårdkostnaderna för

ifrågavarande barn skola — i de fall då vårdnadshavaren icke är sjukförsäkrad

enligt gällande sjukkasseförordning — bestridas i samma ordning

som örn vederbörande varit sjukförsäkrad; härför skall sjukkassan erhålla

full ersättning av staten.

Över utredningens förslag lia infordrade yttranden avgivits av medicinalstyrelsen,

socialstyrelsen efter hörande av mödrahjälpsnämnderna, pensionsstyrelsen,

statskontoret, allmänna lönenämnden, Överståthållarämbetet,

samtliga länsstyrelser efter hörande av förste provinsialläkarna, barnmorskeläroanstalterna

i Stockholm och i Göteborg, socialvårdskommittén, statens

sjukhusutredning av år 1943 och Norrlandskommittén. Därjämte ha yttranden

inkommit från samtliga landsting utom ett, stadsfullmäktige i samtliga

städer utanför landsting, svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet,

svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet, överstyrelsen för svenska

röda korset, Sveriges läkareförbund, svenska provinsialläkareföreningen,

svenska stadsläkareföreningen, svenska läkaresällskapet, svenska gyneko
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr S9.

7

logförbundet, Sveriges praktiserande läkares förening, kvinnliga läkares

klubb, svenska barnmorskeförbundet, svensk sjuksköterskeförening samt

åtskilliga andra enskilda organisationer och sammanslutningar.

I princip tillstyrkande uttalanden ha gjorts i det övervägande

antalet yttranden. I många av dessa framföras emellertid önskemål om en

administrativ samordning och förenkling av de olika av utredningen till förmån

för mödrar och barn föreslagna bidragsformerna. Vidare framhålles

från flera håll, att frågan örn förlossningsvårdens ordnande i åtskilliga avseenden

hade ett nära samband med såväl redan föreliggande förslag om

den allmänna sjukförsäkringen som det förslag rörande mödrahjälpens

framtida utformning, vilket vöre att förvänta från socialvårdskommittén

under innevarande år. Sistnämnda omständighet har föranlett några remissinstanser

att framföra yrkanden om anstånd med framläggande av utredningens

förslag i avbidan på slutligt ställningstagande till berörda närliggande

frågor.

För ett successivt genomförande av utredningens förslag uttalar

sig länsstyrelsen i Uppsala län, som förordar att början göres med

utbyggandet av förlossningsanstalterna och förstärkningen av förlossningsvårdens

personella tillgångar. I övrigt förordas en avvaktande hållning i

avseende å sådana punkter i reformprogrammet, som beröras av andra pågående

eller under Kungl. Maj:ts prövning varande utredningar.

I yttranden av svenska stadsförbundet och några av Stockholms stads

myndigheter samt länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län föreslås, att en

allmän översyn över de sinsemellan olikartade formerna av statsbidrag

på hälso- och sjukvårdens område verkställes, innan ställning tages

till befolkningsutredningens förslag. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus

län framhåller, att ett lämpligt tillfälle till en sådan översyn nu torde föreligga,

då frågan örn statens övertagande av patienternas andel i sjukhusens

driftkostnader i samband med en eventuell sjukkassereform vore aktuell.

Från olika håll ha slutligen erinringar framställts mot särskilda delar av

eller detaljer i förslaget. Jag torde härutinnan få hänvisa till handlingarna

i ärendet.

Behovet av effektiva åtgärder från statsmakternas sida till bemästrande De^artement»-

„ . chri»n.

av de nuvarande svårigheterna inom förlossningsvården har genom det av

befolkningsutredningen framlagda betänkandet i ämnet blivit till fullo

styrkt. Utredningen har också, i syfte att åstadkomma mera tillfredsställande

förhållanden på detta område, framlagt en råd förslag av skiftande

innebörd i sitt betänkande. Emellertid tala, såsom ock framhållits av åtskilliga

av de över betänkandet hörda myndigheterna och sammanslutningarna,

flera olika omständigheter starkt för att statsmakterna ännu någon

tid intaga en avvaktande hållning. Jag vill sålunda erinra örn att de

förslag rörande allmän sjukförsäkring och om övertagande från statens sida

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

av patientavgifterna å allmän sal vid sjukhus inom riket, vilka för närvarande

äro under övervägande inom socialdepartementet, kunna komma att,

om de genomföras, i åtskilliga hänseenden inverka på bedömningen av befolkningsutredningens

förslag, bland annat i vad rör spörsmålen om resekostnaderna,

patientavgifterna och den s. k. tiodagarsspärren. Socialvårdskommittén

förväntas vidare komma att inom den närmaste tiden avgiva

förslag till en utbyggnad av samhällets allmänna stödåtgärder vid havandeskap

och barnsbörd — moderskapshjälp, mödrahjälp och likartade hjälpformer

— vilket förslag uppenbarligen torde komma att äga nära samband

med en del av befolkningsutredningens nu förevarande förslag.

Med hänsyn till det anförda finner även jag nödvändigt, att med ställningstagandet

till frågan om vidgade statliga åtaganden inom förlossningsvården

får något anstå. Vad särskilt beträffar utbyggandet av den slutna

förlossningsvården vore det emellertid olyckligt, örn detta uppskov skulle

föranleda, att tillämnade byggnadsföretag för anordnande av nya förlossningsplatser

inom sjukvårdsområdena komme att uppskjutas i avvaktan på

statsmakternas ställningstagande till förslaget örn ökade statsbidrag till utbyggnaden.

Till förekommande av en sådan utveckling vill jag redan nu

tillkännage, att jag, därest jag vid det definitiva ställningstagandet till utredningens

förslag till ändrade grunder för de statliga byggnadsbidragen

finner mig böra helt eller delvis förorda deras genomförande, samtidigt därmed

har för avsikt att föreslå, att de nya bidragsgrunderna skola äga til 1 - lämpning i avseende å samtliga byggnadsföretag, som igångsatts efter 1945

års utgång.

I det följande övergår jag till beräkningen av medelsbehovet för statens

bidrag till uppförande och inrättande av förlossningsanstalter samt till driften

av dylika anstalter och väntehem, därvid jag i konsekvens med min

förut angivna ståndpunkt utgår från de bidragsgrunder, som innefattas i de

båda tidigare omnämnda bidragskungörelserna i ämnet.

Mcdelsbehovet för budgetåret 1946/47.

I skrivelser den 31 augusti och den 22 oktober 1945 har medicinalstyrelsen

avgivit förslag rörande beräkningen för nästa budgetår av anslaget till bidrag

till uppförande eller inrättande av förlossningsanstalter,

vilket anslag för innevarande budgetår är upptaget till 400 000

kronor. Styrelsen har därvid utgått från oförändrade bidragsgrunder.

Av styrelsens skrivelser framgår, att ett belopp av 837 412 kronor vore

disponibelt för tillgodoseende av andra ansökningar än sådana, som redan

beviljats. Tre ansökningar, avseende utbekommande av statsbidrag med

tillhopa 82 500 kronor, vore beroende på Kungl. Maj:ts prövning. I anledning

av hos styrelsen inneliggande framställningar kunde statsbidrag

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj.ts proposition nr 89.

9

komma att av styrelsen tillstyrkas med tillhopa 39 000 kronor. Vidare hade

styrelsen med ledning av uppgifter, som infordrats från landstingen och

städer utanför landsting, beräknat att bidrag kunde komma att under nästa

budgetår utgå för 753 vårdplatser med tillhopa 1 712 500 kronor. Enligt

dessa beräkningar skulle alltså erfordras ett anslag av (82 500 + 39 000 +

1 712 500 — 837 412) 996 588 kronor eller i avrundat tal 1 000 000 kronor.

Styrelsen har hemställt, att ett anslag å sistnämnda belopp anvisas för nästa

budgetår.

I sin skrivelse den 31 augusti 1945 har medicinalstyrelsen vidare framlagt

förslag rörande medelsbehovet för bidrag till driften av för los sningsanstalter

och väntehem m. m. under nästa budgetår, för

vilket ändamål för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av

2 000 000 kronor. Belastningen å det för budgetåret 1944/45 anvisade anslaget

å 1 850 000 kronor uppgick till 2 227 240 kronor. Motsvarande siffror

för budgetåret 1943/44 voro 1 600 000 kronor respektive 1 776 161 kronor.

Styrelsen — som utgått från oförändrade bidragsgrunder — har till en

början anfört i huvudsak följande.

Vid de av medicinalstyrelsen för tidigare budgetår gjorda anslagsberäkningarna

hade styrelsen utgått från att varje vårdplats skulle vara belagd

under 300 dagar per år. Nettoutgifterna hade emellertid under de senare

budgetåren med relativt betydande belopp överstigit de för ändamålet beviljade

anslagen, varav franninge, att beläggningen å dessa vårdplatser

under senare år måste hava varit avsevärt högre än som beräknats. Medelsbehovet

för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1944/45 hade av styrelsen

uppskattats till ett belopp av 1 973 100 kronor, varvid, som förut framhållits,

styrelsen räknat med att varje vårdplats skulle vara belagd under 300

dagar. Hade i stället räknats med en beläggning av varje vårdplats under

330 dagar, hade nyssnämnda medelsbehov kommit att uppskattas till ett

belopp av cirka 2 170 000 kronor, vilket relativt väl överensstämde med belastningen

å anslaget. Med hänsyn härtill ansåge styrelsen sig för nästkommande

år böra räkna med att varje vårdplats komme att beläggas med

statsbidragsberättigade barnaföderskor under 330 dagar.

Rörande beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår har styrelsen

anfört i huvudsak följande.

Enligt av medicinalstyrelsen hittills fattade beslut kunde för år 1946 statsbidrag

till driftkostnaderna vid förlossningsanstalter beräknas utgå för

2 410 vårdplatser å barnbördshus, barnbördsavdelning eller förlossningshem

om minst sex vårdplatser samt för 37 vårdplatser å förlossningshem örn

högst fem vårdplatser eller förlossningsrum hos barnmorska. Driftbidrag

för dessa platser för budgetåret 1946/47 skulle sålunda kunna beräknas utgå

med [(2 410 X 3 X 330) + (37 X 2 X 330)] 2 410 320 kronor.

Antalet nya anstalter, beträffande vilka statsbidrag till uppförande eller

inrättande hittills beviljats, ehuru de ännu ej utbetalats, uppginge för närvarande

till 6 med ett antal vårdplatser av tillhopa 32. Till 19 av dessa

platser hade medicinalstyrelsen redan beviljat statsbidrag till driftkostnaderna.

Då även de återstående 13 platserna kunde förväntas vara i drift

Hilland till riksdagens protokoll 1946. 1 samt. Nr 89. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Departementschefen.

under hela år 1946, torde driftbidrag till desamma böra beräknas utgå för

budgetåret 1946/47 med ett belopp av (13 X 3 X 330) 12 870 kronor.

Till medicinalstyrelsen hade ingivits ansökningar om statsbidrag till driften

av ytterligare 62 vårdplatser å barnbördsavdelning eller förlossningshem

om minst sex vårdplatser samt 20 vårdplatser å förlossningshem om högst

fem vårdplatser eller förlossningsrum hos barnmorska. Därjämte hade till

styrelsen ingivits begäran örn avsyning av en ny barnbördsavdelning, varigenom,

enligt vad man syntes hava anledning antaga, antalet vårdplatser

skulle komma att öka med 7. Frågan, huruvida dylikt bidrag skulle komma

att beviljas för samtliga ifrågavarande platser, kunde ännu icke besvaras.

Man torde dock böra räkna med att driftbidrag för samtliga dessa platser

skulle komma att utgå under hela nästkommande budgetår. För detta ändamål

skulle sålunda erfordras ett belopp av [(62 -j- 7 X 3 X 330) + (20 X 2

X 330)] 81 510 kronor.

Utöver förut medräknade vårdplatser torde statsbidrag till driften böra,

åtminstone för ett halvt år, beräknas utgå för 20 nya platser, till vilkas inrättande

ansökningar örn statsbidrag ingivits till medicinalstyrelsen, men

vilka ansökningar ännu icke överlämnats till Kungl. Majit. För samtliga

dessa platser skulle driftbidraget för helt år kunna beräknas uppgå till ett

belopp av (20 X 3 X 330) 19 800 kronor eller för halvt år 9 900 kronor.

Vidare torde man böra räkna med att ansökningar örn statsbidrag för

nästkommande kalenderår till ytterligare ett antal vårdplatser skulle inkomma

till styrelsen. Styrelsen ansåge detta antal skäligen kunna uppskattas

till 100, därav 90 å barnbördshus, barnbördsavdelning eller förlossningshem

om minst sex vårdplatser och 10 å förlossningshem om högst fem

vårdplatser eller förlossningsrum hos barnmorska. Driftbidraget för dessa

platser torde därför för budgetåret 1946/47 böra beräknas utgå med ett belopp

av [(90 X 3 X 330) + (10 X 2 X 330)] 95 700 kronor.

Då statsbidrag till driften av det första väntehemmet för barnaföderskor

i rikets ödemarksområden numera beviljats, erfordrades medel såväl för

detta ändamål som för hemhjälp. Då väntehemmet inrymde 1 plats, borde

bidrag till detsamma beräknas utgå med (1 X 2 X 330) 660 kronor. Statsbidraget

till hemhjälp kunde beräknas utgå med (1 X 1 X 330) 330 kronor.

Några medel för eventuellt kommande ansökningar om statsbidrag till driften

av väntehem och hemhjälp torde icke behöva beräknas.

I enlighet med de sålunda gjorda beräkningarna har medicinalstyrelsen

uppskattat det sammanlagda medelsbehovet för ifrågavarande ändamål

under nästkommande budgetår till (2 410 320 + 12 870 + 81 510 + 9 900 +

95 700 + 660 + 330) 2 611 290 kronor, vilket belopp styrelsen ansett kunna

avrundas nedåt till 2 600 000 kronor.

Vad först angår anslagsbehovet för bidrag till uppförande eller inrättande

av förlossningsanstalter vill jag inledningsvis erinra

örn att någon rätt till statsbidrag för ifrågavarande ändamål icke föreligger

utan att Kungl. Majit i varje särskilt fall prövar, huruvida bidrag må utgå.

Under tiden efter gällande slatsbidragsbestämmelsers införande år 1937 utbildade

sig den praxis, att landsting, vars utdebitering per skattekrona

understeg medeltalet för riket, icke ansågs böra komma i åtnjutande av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

11

statsbidrag, såvida icke särskilda skäl förelågo. I statsverkspropositionen

till 1944 års riksdag (femte huvudtiteln, punkten 145) föreslog jag emellertid

en sådan jämkning av denna praxis, att även landsting, vars landstingsskatt

något understeg det belopp, som dittills ansetts böra i bidragshänseende

utgöra minimigräns, skulle kunna komma i åtnjutande av bidrag.

Detta förslag, för vilket som motivering anfördes då föreliggande behov av

ytterligare vårdmöjligheter för förlossningsfall samt landstingens ökade

kostnader för förlossningsvården, gav riksdagen ej anledning till erinran.

Enligt min mening kunna i dagens situation nämnda motiv göras gällande

för en ytterligare utvidgning av kretsen av huvudmän, som må komma i

åtnjutande av byggnadsbidrag. Jag förutsätter därför, att Kungl. Maj:t i

fortsättningen vid prövning av inkommande ansökningar örn bidrag till inrättande

av förlossningsanstalter skall äga att, i den mån så befinnes befogat,

medgiva byggnadsbidrag jämväl för förlossningsanstalter inom sjukvårdsområden,

som enligt nuvarande gränsdragning varit undantagna från

förmånen av dylikt bidrag.

Medicinalstyrelsen har uppskattat anslagsbehovet för nästa budgetår till

1 000 000 kronor. För tillgodoseende av föreliggande eller förväntade ansökningar

om byggnadsbidrag stod enligt medicinalstyrelsens uppgifter till

dess förfogande en reservation å icke mindre än 837 412 kronor. Hos Kungl.

Maj:t och styrelsen förelågo ansökningar till ett sammanlagt belopp av

121 500 kronor. Med hänsyn till storleken av reservationen och då man

torde få räkna med att en del av de tillämnade byggnadsföretag, för vilka

ansökningar om byggnadsbidrag förväntas skola ingivas, representerande

ett sammanlagt bidragsbelopp av 1 712 500 kronor, på grund av brist på

byggnadsmateriel eller av andra anledningar icke kunna komma till utförande

under nästa budgetår, torde — även om den av mig förordade ytterligare

jämkningen i bidragspraxis beaktas — anslaget för nästa budgetår

kunna bestämmas till samma belopp, som utgår för innevarande budgetår,

eller 400 000 kronor.

Anslagsbehovet för bidrag till driften av förlossningsanstalter

och väntehem m. m. har av medicinalstyrelsen för nästa budgetår

ansetts böra beräknas till i runt tal 2 600 000 kronor. Mot denna uppskattning

synes i och för sig intet vara att erinra. Med hänsyn till de ovissa

förutsättningar, varpå beräkningen delvis vilar, synes dock anslaget kunna

begränsas till 2 500 000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 89.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört, hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att å driftbudgeten under femte huvudtiteln för budgetåret

1946/47 anvisa

dels till Bidrag till uppförande eller inrättande av förlossning

sanstalt er ett reservationsanslag av .. kronor 400 000;

dels ock till Bidrag till driften av förlossningsanstalter och

väntehem m. m. ett förslagsanslag av .. kronor 2 500 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Majit Konungen

bifall samt förordnar, att proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar, skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Nils Hedfors.

Iduns tryckeri, Esselte ib. Stockholm 1946

•lessi

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1946:159 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47, i vad propositionen avser socialdepartementets verksam s. 21 i texten
  2. Rskr. 1946:200 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till förlossningsvården. a1 i texten
  3. SU 1946:86 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1946/47 till förlossningsvården. s. 8 i texten