Sök i Ratio Lex

Angående organisationen av garnisonssjukvården för Stockholms garnison

53 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 49 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1946:9, Angående organisationen av garnisonssjukvården för Stockholms garnison

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

1

Nr 9.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående organisationen

av garnisonssjukvården för Stockholms garnison

given Stockholms slott den 4 januari 1946.

kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 4 januari 1946.

Närv aran d e:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Eklander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Föredraganden, statsrådet Sköld, aumiller, efter gemensam beredning med

cheferna för försvars-, social-, finans- och ecklesiastikdepartementen, fråga

angående organisationen av garnisonssjukvården i Stockholm samt anför

dåra finnån följande.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 9.

2075 45

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

I. Inledning.

Det nuvarande garnisonssjukhuset i Stockholm uppfördes under åren

1817—1834. Huvudbyggnaden med fasad mot Hantverkargatan är alltjämt

i gott stånd. Med hänsyn till den betydande utveckling, som under det

senaste århundradet ägt rum inom medicinens och sjukvårdens område, är

det emellertid helt naturligt, att byggnaden icke numera kari motsvara de

krav, som ställas på en modern sjukvårdsanläggning. Under senare år ha

visserligen en del mindre förbättringsarbeten vidtagits, men sjukhuset måste

dock anses omodernt och synnerligen olämpligt för sitt ändamål.

Med hänsyn till nu angivna förhållanden har frågan örn att bereda förbättrade

lokaler för garnisonssjukhuset sedan lång tid tillbaka varit föremål

för övervägande. I det förslag, som på sin tid framlades örn uppförande av

kasernetablissement för flertalet till Stockholm förlagda truppförband å

Järvafältet invid Stockholm, ingick sålunda, att även ett nytt garnisonssjukhus

skulle anläggas å nämnda plats. Ehuru en del förberedande åtgärder i

sådant syfte vidtogos, blevo dessa planer dock icke fullföljda. Närmaste

orsaken härtill torde vara att söka däri, att, sedan kravet på att bereda serafimerlasarettet

nya lokaler framträtt med ökad styrka, fråga uppkom, örn icke

en sammanslagning av detta lasarett med garnisonssjukhuset skulle vara icke

blott möjlig utan jämväl innebära bestämda fördelar ur ekonomiska och sjukhustekniska

synpunkter.

I detta avseende företogos undersökningar av 1917 års garnisonssjukhuskommitté

och 1919 års sjukhusbyggnadssakkunniga. Sedermera upptogs

spörsmålet ånyo av den s. k. sjukhuskommissionen, vars förslag i denna

del anmäldes av chefen för försvarsdepartementet i propositionen 1930: 232

(s. 115—144). Efter en redogörelse för kommissionsförslaget och de däröver

avgivna yttrandena anförde departementschefen, att han ansett sig böra förorda

det av sjukhuskommissionen framlagda förslaget i fråga om garnisonssjukhusets

sammanförande med karolinska sjukhuset ävensom de av kommissionen

föreslagna allmänna bestämmelserna rörande denna sammanföring.

Riksdagen (skrivelse nr 386) beslöt, att garnisonssjukhuset skulle sammanslås

med karolinska sjukhuset i huvudsaklig överensstämmelse med nyss angivna

allmänna grunder.

Bestämmelser rörande organisationen av garnisonsavdelningarna vid

karolinska sjukhuset meddelades i det för sjukhuset gällande reglementet

(SFS 1939:416), varefter verksamheten påbörjades i enlighet med vissa av

Kungl. Maj:t den 22 juni 1939 meddelade föreskrifter.

Emellertid uppkom hösten 1939 till följd av vidtagna försvarsorganisatoriska

åtgärder ett ökat behov av vårdplatser inom garnisonssjukvården i

Stockholm. En ytterligare ökning av vårdplatsbehovet inträdde genom den

anbefallda förstärkta försvarsberedskapen. Från de militära myndigheternas

sida framlades därför vid nämnda tidpunkt förslag till utökning av antalet

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

vårdplatser. De i ärendet hörda myndigheterna voro ense om att den år

1930 fastställda planen för garnisonssjukvårdens organisation borde såtillvida

modifieras, att karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar togos i anspråk

enbart för de kirurgiska sjukdomsfallen, medan garnisonssjukhuset tills

vidare bibehölles och avsåges för de medicinska och venerologiska sjukdomsfallen.

Av praktiska skäl borde emellertid garnisonssjukhuset anknytas till

karolinska sjukhuset som ett slags filialsjukhus och följaktligen stå under inseende

av direktionen för karolinska sjukhuset.

Förslag i ämnet framlades i propositionen 1940 L: 149 och godkändes av

riksdagen enligt skrivelse nr 321. I propositionen förutsattes, att den ändrade

sjukhusorganisationen skulle erhålla endast provisorisk karaktär i avvaktan

på närmare erfarenheter rörande behovet under normala förhållanden av

vårdplatser inom garnisonssjukvården. I anslutning härtill föreskrev Kungl.

Majit den 28 juni 1940, att bestämmelserna rörande den ändrade organisationen

av garnisonssjukvården skulle endast tills vidare lända till .efterrättelse,

varjämte Kungl. Majit anbefallde arméförvaltningen och direktionen

för karolinska sjukhuset att, sedan närmare erfarenheter vunnits rörande behovet

av vårdplatser inom garnisonssjukvården i Stockholm, i samråd uppgöra

och till Kungl. Majit inkomma med förslag rörande slutlig organisation

av denna sjukvård.

Under erinran örn vad sålunda förekommit anförde arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse efter samråd med direktionen för karolinska sjukhuset

samt marin- och flygförvaltningarna i skrivelse den 20 oktober 1942 följande.

Numera hade ny härordning beslutats, innebärande för Stockholms del

en ökning av garnisonen till bortåt 28 000 personer tillhörande samtliga

försvarsgrenar. En återgång till 1930 års plan vore med hänsyn härtill

utesluten även efter upphörandet av den förstärkta försvarsberedskapen.

Sedan sjukvårdsstyrelsen uppdragit åt bataljonsläkaren i fältläkarkårens reserv

lasarettsläkaren E. Åkerberg att med utgångspunkt från det sålunda

uppkomna läget verkställa förberedande utredning rörande organisationen

av garnisonssjukvården i Stockholm, förelåge denna utredning numera i

fullbordat skick. Utredningen hade tagit sikte på ej mindre storleken än

även belägenheten av ett för garnisonssjukvården erforderligt sjukhus. Från

Stockholms läns landsting hade anmälts ett visst behov av sjukhusplatser,

som eventuellt skulle kunna erhållas genom anordnande av ett s. k. samarbetssjukhus

för såväl militära som civila sjuka. I ärendet hade givetvis

även marinens och flygvapnets myndigheter betydande intressen att bevaka.

Under nu nämnda förhållanden och med hänsyn till frågans stora omfattning

syntes den icke kunna upptagas till prövning enbart av arméförvaltningen

och direktionen för karolinska sjukhuset. För dess allsidiga behandling

syntes densamma böra bliva föremål för utredning av särskilda

sakkunniga, representerande här nämnda intressenter.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställde sjukvårdsstyrelsen, att

Kungl. Majit måtte uppdraga åt särskilda sakkunniga bestående av represen
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. May.ts proposition nr 9.

tanter för angivna myndigheter samt Stockholms läns landsting att utarbeta

förslag rörande slutlig organisation av garnisonssjukvården i Stockholm.

Chefen för arméstaben, för chefen för armén, tillstyrkte framställningen

under förutsättning dels att en representant för fjärde militärområdet komme

att ingå bland de sakkunniga särskilt med hänsyn till ett eventuellt ianspråktagande

av mark å Järvafältet, dels ock att en samordning av militära och

civila sjukvårdsintressen icke ifrågasattes vid genomförande av ett i lasarettsläkaren

Åkerbergs utredning diskuterat alternativ att förlägga sjukhuset till

Järvafältet.

Arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses förenämnda framställning den 20

oktober 1942 anmäldes i statsrådet den 6 november 1942. Efter en kortfattad

redogörelse för innebörden av 1930 och 1940 års riksdagsbeslut rörande

ganisonssjukvården i Stockholm samt ifrågavarande framställnings innehåll

yttrade chefen för försvarsdepartementet till statsrådsprotokollet följande.

Av det föregående framgår, att nu gällande organisation av garnisonssjukvården

i Stockholm erhållit endast provisorisk karaktär i avvaktan på

erfarenheterna rörande behovet av vårdplatser under normala förhållanden.

I samband härmed har förutsatts antingen en återgång till den av statsmakterna

år 1930 beslutade organisationen eller ock en framtida permanent

utvidgning av sjukvården för Stockholms garnison, varjämte uppdrag lämnats

arméförvaltningen och direktionen för karolinska sjukhuset att i sinom

tid inkomma mad förslag i ämnet.

Sedan 1942 års riksdag fattat beslut rörande försvarsväsendets utbyggande

och organisation, föreligga numera fastare hållpunkter för frågans bedömande.

Jag delar sjukvårdsstyrelsens uppfattning att tiden är inne för en allsidig

och förutsättningslös utredning rörande den framtida organisationen av garnisonssjukvården

i Stockholm. Jag är även ense med sjukvårdsstyrelsen

örn att denna utredning icke lämpligen bör utföras i den ordning, som angivits

i beslutet den 28 juni 1940, utan genom särskilda för ändamålet tillkallade

utredningsmän. På sätt skett vid utförandet av vissa på senare tid

verkställda undersökningar rörande sjukhusfrågor inom försvarsväsendet torde

böra åt en person uppdragas att såsom sakkunnig verkställa utredningen

med rätt för denne att hos de i ärendet intresserade myndigheterna —•

sjukvårdsstyrelsen, direktionen för karolinska sjukhuset, marin- och flygförvaltningarna,

vederbörande militära myndigheter samt Stockholms läns landsting

— påkalla utseende av representanter för dessa örn och i den mån behov

därav prövas föreligga. Vid utredningen bör självfallet uppmärksammas

frågans samband med det under övervägande varande spörsmålet örn utvidgning

av karolinska sjukhuset med bland annat en dermatologisk avdelning.

På någon detaljbedömning av karolinska sjukhusets organisation och

lokalförhållanden torde dock utredningen icke böra ingå i annan mån än

som för utredningsuppdragets föllgörande finnes erforderligt.

Åberopande det anförda hemställde departementschefen, att Kungl. Majit

måtte — med återkallande av Sitt den 28 juni 1940 åt arméförvaltningen

opaginerad Kontrollera mot PDF

o

Kungl. Marits proposition nr 9.

och direktionen för karolinska sjukhuset givna uppdrag att i samråd uppgöra

och till Kungl. Maj:t inkomma med förslag rörande slutlig organisation av

garnisonssjukvården i Stockholm — bemyndiga departementschefen att,

bland annat, tillkalla en person att såsom sakkunnig leda den utredning

genom representanter för ovan angivna myndigheter rörande organisationen

av garnisonssjukvården i Stockholm, som i det föregående angivits.

Denna hemställan bifölls av Kungl. Majit.

Med stöd av nämnda bemyndigande tillkallade chefen för försvarsdepartementet

ledamoten av riksdagens andra kammare J. E. G. Fast att såsom sakkunnig

leda ifrågavarande utredning.

Med skrivelse den 21 november 1944 har den sakkunnige överlämnat betänkande

angående organisationen av garnisonssjukvården i Stockholm (statens

off. utredn. 1944: 49).

Över betänkandet lia, efter remiss, utlåtanden avgivits av överbefälhavaren,

chefen för armén, chefen för marinen, chefen för flygvapnet, försvarets

sjukvårdsförvaltning, arméns fortifikationsförvaltning, arméförvaltningen, försvarets

bostadsanskaffningsnämnd, medicinalstyrelsen, centrala sjukvårdsberedningen,

civilförsvarsstyrelsen, byggnadsstyrelsen och direktionen för karolinska

sjukhuset, varjämte, sedan tillfälle därtill beretts vederbörande, länsstyrelsen

i Stockholms län, Stockholms läns landstings förvaltningsutskott,

Stockholms stads sjukhusdirektion, Sveriges läkarförbund, svensk sjuksköterskeförening

och försvarsverkens civila personals förbund yttrat sig över

betänkandet. Sedermera ha den sakkunnige och centrala sjukvårdsberedningen

inkommit med vissa ärendet berörande utredningar.

Jag anhåller nu att för Kungl. Majit få anmäla den sakkunniges betänkande

och de däröver avgivna yttrandena ävensom förenämnda ytterligare

utredningar i ämnet.

II. Garnisonssj vik vården i Stockholm och den

kliniska undervisning-en.

Utredningsmannen.

Den sakkunnige framhåller inledningsvis, att en huvudsynpunkt vid uppbyggandet

av garnisonssjukvården i Stockholm i dess tidigare skeden varit

önskemålet att äga tillgång till det militära patientmaterialet för den kliniska

undervisningen vid utbildningen av läkare. I anslutning härtill anför

den sakkunnige vidare följande.

Denna synpunkt dominerade helt under förra delen av 1800-talet men

förlorades sedermera ur sikte för att åter väckas till liv under diskussionerna

kring planeringen av karolinska sjukhuset. Den nuvarande organisationen

av garnisons sjukvården i Stockholm — bortsett från de provisoriska åtgärder

som vidtagits under det nu pågående världskrigets förlopp — har också

utformats med tanke på att »garnisonsfallen» skola komma till användning

i den kliniska undervisningen. De nämnda provisoriska åtgärderna ha ej

heller syftat till att rubba denna principiella grundval. Utgångsläget för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

den nu föreliggande utredningen är fördenskull en organisation av den stockholmska

garnisonssjutgården, som avser att tillgodose den kliniska undervisningens

krav på patientmaterial.

Av det anförda framgår, att diskussionen örn garnisonssjukvårdens framtida

organisation i första liand måste taga sikte på frågan örn nödvändigheten

eller lämpligheten av samröre mellan vården av stockliolmsgarnisonens

militärpatienter och den akademisk-kliniska undervisningen för blivande

läkare. Först sedan denna fråga besvarats kan ställning tågås till de principer,

enligt vilka garnisonssjukvården bör organiseras.

För erhållande av ett auktoritativt svar på spörsmålet örn den kliniska

undervisningens förhållande till garnisonssjukvården i Stockholm har utredningen

i skrivelse till direktionen för karolinska sjukhuset den 20 januari

1943 framställt följande frågor, nämligen

1) huruvida med hänsyn till den kliniska undervisningens behov militära

patienter kunna anses erforderliga för sjukhusets del;

2) huruvida med hänsyn till vad nyss anförts och i betraktande av övriga

ifrågakommande omständigheter det ur direktionens synpunkt anses lämpligt,

att garnisonssjukvården i Stockholm även i framtiden organisatoriskt

anslutes till karolinska sjukhuset; eller

3) huruvida direktionen med hänsyn till sjukvården vid karolinska sjukhuset

tinner det önskvärt, att garnisonssjukvården i Stockholm helt skiljes

från sjukhuset; samt

4) därest den under 3) angivna frågan anses böra besvaras jakande, huruvida

med hänsyn till förekommande angelägna arbetsuppgifter karolinska

sjukhuset lämpligen kan för andra sjukvårdsändamål övertaga de nu för

sjukhusets garnisonsavdelningar avsedda lokalutrymmena.

Efter en närmare redogörelse för direktionens för karolinska sjukhuset

svar å de sålunda framställda frågorna — härutinnan torde få hänvisas till

betänkandet (sid. 21—24) — sammanfattar den sakkunnige svarens innebörd

på följande sätt.

Av den nu lämnade redogörelsen framgår, att direktionen för karolinska

sjukhuset med vissa förbehåll ställt sig på den ståndpunkten, att det med

hänsyn till den kliniska undervisningen knappast föreligger ett deciderat

önskemål örn fortsatt organisatoriskt samgående mellan garnisonssjukvården

och den kliniska undervisningen i Stockholm. För egen del vill utredningen

framhålla, att de betänkligheter, som den kirurgiska undervisningens företrädare,

professorn John Hellström, framfört mot att det militära patientmaterialet

skulle bortfalla, av honom under utredningens vidare förhandlingar

i väsentlig grad modifierats, under förutsättning att vissa av honom

framförda önskemål beträffande karolinska sjukhusets garnisonsavdelningars

framtida utnyttjande bleve tillgodosedda. Till denna fråga återkommer utredningen

i ett följande avsnitt.

Sammanfattningsvis anser sig utredningen kunna fastställa, att den tidigare

med styrka hävdade uppfattningen örn militärpatienternas behövlighet

för den kliniska undervisningen i Stockholm numera icke kan tillerkännas

samma avgörande betydelse som tidigare. Utredningen finner därför, att

en lösning av frågan örn den Samtida organisationen av garnisonssjukvården

i Stockholm numera kan åvägabringas utan samgående med den kliniska

undervisningen för blivande läkare därstädes. Utredningen kommer

i ett följande avsnitt att dryfta de olika principiella lösningar av frågan örn

garnisonssjukvårdens organisation, som i anslutning till det nyss anförda

kunna tänkas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

7

Remissutlåtanden.

Av remissmyndigheterna ha försvarets sjukvårdsförvaltning och direktionen

för karolinska sjukhuset i sina yttranden behandlat frågan om garnisonssjukvården

i Stockholm och den kliniska undervisningen.

Försvarets sjukvårdsförvaltning ansluter sig till den av utredningen uttalade

uppfattningen, att under i betänkandet angivna förutsättningar militärpatienternas

behövlighet för den kliniska undervisningen numera ej kan tillmätas

samma avgörande betydelse som tidigare.

Direktionen för karolinska sjukhuset har i förevarande avseende hänvisat

till sin i betänkandet återgivna skrivelse i ämnet.

Av den föreliggande utredningen framgår, att de militära patienterna från

Stockholms garnison icke längre äro behövliga såsom underlag för den kliniska

undervisningen vid karolinska sjukhuset. Härav följer att denna garnisons

sjukhusfråga kan lösas fristående, utan hänsyn till den kliniska undervisningen.

Härmed är emellertid icke sagt, att militärpatienterna —

därest garnisonssjukvården frigöres från karolinska sjukhuset — över huvudtaget

icke behöva anlita karolinska sjukhuset. Beträffande vissa speciella

sjukdomar, exempelvis ögonsjukdomar och åkommor, som kräva radiologisk

behandling, torde allt fortfarande den ordningen bli gällande, att även de

militära patienterna hänvisas till karolinska sjukhusets specialkliniker.

III. Olika alternativ i fråga om den framtida organisationen

av garnisonssjnkvården i Stockholm.

Utredningsmannen.

Enligt föreliggande utredning kunna i stort sett följande olika alternativ

tänkas ifrågakomma i avseende å utformningen av garnisonssjukvårdens

organisation, nämligen

1) utbyggnad av karolinska sjukhuset för täckande av det militära vårdbehovet,

2) utbyggnad av det nuvarande garnisonssjukhuset för samma ändamål,

3) slojmnde av en garnisonssjukhusvård såsom sådan och dennas ersättande

med vård å befintliga (eventuellt utbyggda) kommunala sjukvårdsinrättningar,

samt

4) uppförande av ett nytt garnisonssjukhus för Stockholms garnisons (och

intilliggande) truppförband och andra militära formationer.

Beträffande de nu angivna alternativen har den sakkunnige anfört i huvudsak

följande.

1. Utbyggnad av karolinska sjukhuset. Ur vissa synpunkter kunde

det måhända anses lämpligt att tillgodose det ökade behovet av vårdplatser

för Stockholms garnison genom att bygga vidare på den grundval, som

karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar utgöra. Dessa avdelningar re
-

Före
draganden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

presentera sålunda ur statens synpunkt en avsevärd kapitalinvestering, de

äro moderna och utgöra i betydelsefulla hänseenden integrerande delar av

ett med alla nutida resurser utrustat sjukhus. Härtill kommer slutligen,

att dessa sjukhuslokaler måste vara ur kommunikationssynpunkt väl belägna

i förhållande till det stora flertalet av de militära etablissement, som sjukhuset

har att betjäna.

Mot en principlösning av den föreliggande organisationsfrågan på grundval

av utbyggnad av de befintliga garnisonsavdelningarna tala följande skäl.

De nuvarande garnisonsavdelningarna omfatta sammanlagt 108 platser,

fördelade med omkring hälften på vardera en kirurgisk och en medicinsk avdelning.

En mycket preliminär beräkning ger vid handen, att Stockholmsgarnisonens

nuvarande vårdplatsbehov vid fredsmässig organisation icke kan

sättas lägre än till omkring 300 vårdplatser. Skulle detta vårdplatsbehov tillgodoses

inom karolinska sjukhusets ram, medför detta krav på en tillbyggnad

med omkring 200 vårdplatser förutom härav betingade väsentliga utvidgningar

av polikliniklokaler och andra arbetsavdelningar, kök och övriga ekonomiavdelningar

o. s. v. I och för sig torde visserligen en sådan utbyggnad ligga

inom möjligheternas gräns, men följande omständigheter torde avsevärt försvåra,

ja rent av omöjliggöra projektets praktiskt-ekonomiska genomförbarhet.

Vid 1944 års riksdag har beslut fattats örn en avsevärd utbyggnad av karolinska

sjukhuset, innefattande pediatrisk klinik samt dermatologisk-syfilidologisk

klinik. Ytterligare specialavdelningar torde framdeles tillkomma vid

sjukhuset. Efter genomförandet av den nu beslutade utbyggnaden torde

gränsen i det närmaste vara nådd för de nuvarande ekonomiavdelningarnas

prestationsförmåga, och dessa torde sålunda icke utan en mycket kostnadskrävande

om- och tillbyggnad medgiva den ytterliga utökning, som garnisonsavdelningarnas

utbyggnad i antydd omfattning skulle medföra.

En dylik utbyggnad skulle vidare medföra krav på betydande utvidgningar

av väntrum m. fl. lokaler i anslutning till poliklinikavdelningarna, krav vilkas

genomförande skulle medföra betydande svårigheter ur byggnadsteknisk

synpunkt samt avsevärda kostnader.

Ytterligare bör framhållas att en utbyggnad av karolinska sjukhuset i den

omfattning som nyss angivits skulle medföra, att sjukhusets storlek komme

att i högre grad än hittills överskrida det optimum, som den sjukhustekniska

expertisen numera rekommenderar ur synpunkten av en rationell och ekonomisk

drift. Att märka är i detta sammanhang, att karolinska sjukhusets driftkostnader

på grund av dess karaktär av undervisningssjukhus ställa sig ej

oväsentligt högre än vid en vanlig civil sjukvårdsinrättning.

Härtill kommer slutligen att tillgången på lämplig tomtmark inom eller

invid karolinska sjukhuset måste anses vara starkt begränsad, särskilt örn

hänsyn tages till sjukhusets behov av utvidgning för tillgodoseende av ytterligare

kliniska ändamål. På grund härav torde sjukhusets tomtområde icke

kunna vidkännas den ytterligare belastning, som en utbyggnad för militära

ändamål skulle medföra.

En lösning av Stockholmsgarnisonens sjukhusfråga i enlighet med det nu

diskuterade alternativet skulle icke skänka en tillfredsställande lösning av

det föreliggande problemet och innebära, att garnisonssjukvården komme att

belastas med byggnads- och driftkostnader, som endast till en del direkt vore

hänförliga till detta sjukvårdsändamål.

I detta sammanhang må slutligen framhållas, att de förhoppningar som

under förarbetena för karolinska sjukhusets tillskapande uttalats rörande

garnisonsavdelningarnas betydelse för undervisningen av militärläkare icke

kunnat realiseras, i det att någon dylik undervisning icke kunnat bedrivas

därstädes. På grund härav kunna icke heller militärmedicinska undervis
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr .9. 9

ningssynpunkter åberopas till stöd för ett bibehållande av garnisonssjukvården

i Stockholm inom karolinska sjukhusets ram.

2. Utbyggnad av det nuvarande garnisonssjukhuset. Det nuvarande

garnisonssjukhuset vid Hantverkargatan i Stockholm uppfördes under

förra hälften av 1800-talet. Trots successiva ombyggnads- och förbättringsarbeten

stod det redan för 20 år sedan klart, att sjukhuset icke utan genomgripande

ombyggnad för en kostnad av mellan en och två miljoner kronor

kunde anses fylla de krav, som numera måste ställas på en institution för

sluten kroppssjukvård. Numera har detta omdöme fått än mer fog för sig.

En av utredningsmannen och utredningens sekreterare våren 1943 företagen

inspektion av sjukhuset vid Hantverkargatan har givit vid handen, att

en utbyggnad av sjukhuset för att fylla de krav, som numera måste ställas

för garnisonssjukvårdens del, icke kan anses försvarbar ur sjukhusteknisk

eller ekonomisk synpunkt. Härtill kommer att sjukhusets läge mitt inne i

staden på en tomt med mycket begränsade utrymmen lägger stora svårigheter

i vägen för en utbyggnad. Tomten torde i själva verket icke vara tillräckligt

stor för att kunna rymma alla de byggnader, som erfordras för ett rationellt

planerat garnisonssjukhus. Slutligen bör beaktas att den för det nuvarande

garnisonssjukhuset upplåtna tomten med sitt högeligen förmånliga läge

måste anses representera ett avsevärt ekonomiskt värde. Dessa omständigheter

tala mot att tomtmarken i fråga i fortsättningen tages i anspråk för

garnisonssjukhus.

På grund av det nu anförda kan utredningen icke förorda, att frågan örn

organisationen av garnisonssjukvården i Stockholm löses genom örn- och

tillbyggnad av det nuvarande garnisonssjukhuset vid Hantverkargatan.

Av vad utredningen anfört under punkterna 1) och 2) i det föregående

torde jämväl framgå, att en lösning av den föreliggande organisationsfrågan

genom en kombination av de nu diskuterade alternativen, d. v. s. genom

ianspråktagande av såväl garnisonsavdelningarna å karolinska sjukhuset som

sjukhuset vid Hantverkargatan eller med andra ord en lösning innebärande

status quo, jämväl måste anses praktiskt utesluten. För övrigt skulle det

erforderliga nära samarbetet mellan olika avdelningar och institutioner härigenom

omöjliggöras till väsentligt men för en efter sunda sjukvårdstekniska

och ekonomiska principer utformad sjukhusvård.

3. Nedläggande av garnisonssjukvården i Stockholm och dennas

ersättande med vård å civila sjukhus. På ett flertal garnisonsorter i

vårt land saknas tillgång till särskilda garnisonssjukhus och sjukhusvården

för den militära personalen ombesörjes av befintliga civila sjukvårdsinrättningar.

Detta är exempelvis fallet i Göteborg, Kristianstad och Ostersund.

Några egentliga olägenheter av detta system i ekonomiskt avseende lia

veterligen icke försports. Ur sjukvårdssynpunkt har denna ordning visat

sig medföra nackdelar på sådana orter, där en större garnison är förlagd,

i det att de civila sjukhusen som regel arbetat med en avsevärd konstant

överbeläggning oclp därför endast med svårighet kunnat avdela platser för

militära vårdfall. A orter med ett flertal större permanenta militära förläggningar

är det emellertid regel, att speciella militärsjukhus inrättats.

Detta är fallet i Boden, Sollefteå, Linköping, Karlsborg, Skövde, Eksjö och

Karlskrona. Samtliga dessa sjukhus äro s. k. samarbetssjukhus, d. v. s.

tillgängliga för såväl militära som civila patienter. Samtliga med undantag

för det under byggnad varande samarbetssjukhuset i Karlskrona ägas och

drivas av kronan.

Det anförda visar, att å större garnisonsorter ett av erfarenheten bestyrkt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr i).

behov av särskilda militära sjukvårdsinrättningar föreligger. En sak för sig

är, att dessa i första hand i försvarsväsendets intresse upprättade sjukhus

efter hand inpassats i den civila sjukhusorganisationen genom att civilpatienter

där beretts vårdmöjligheter och genom att läkarna vid dessa sjukhus

i kompetensavseende kommit i samma ställning som lasarettsläkare vid

de civila sjukhusen.

Det erfarenhetsmässiga behovet av särskilda sjukhus för militär personal

är grundat på flera olika förhållanden. LJr militärmedicinsk synpunkt är

det sålunda ett önskemål, att polikliniklokaler för militärpersonal göras

större än som påkallas vid civila sjukhus av motsvarande storleksordning.

Eutinen inom militär sjukvården påkallar sålunda ofta massundersökningar

av olika slag. Vidare är det militära klientelet såtillvida specifikt, som det

här i regel rör sig om yngre personer och akuta sjukdomsförlopp. Slutligen

kräver den militära ordningen och disciplinen i viss män utrymme

även i avseende å sjukhusvården för militär personal.

I och för sig ger det anförda icke fullt belägg för kravet att särskilda

militära sjukvårdsinrättningar skola finnas på varje större garnisonsort,

eftersom de berörda synpunkterna åtminstone i viss utsträckning kunna

vinna beaktande inom ramen för den civila sjukvårdsorganisationen. Emellertid

har det under utredningsarbetets gång klarlagts, att på grund av

Stockholmsgarnisonens storlek intet civilt sjukhus inom Stockholms räjong

kan utan väsentliga tillbyggnader mottaga garnisonens vårdfall. De civila

sjukhusens tomtområden medgiva i flertalet fall ej heller uppförandet av

alla de byggnader, som erfordras för den militära sjukvårdens behov i olika

avseenden. Beträffande Stockholmsgarnisonen föreligga sålunda särskilda

förhållanden, vilka med skärpa understryka kravet på förefintligheten av

ett särskilt militärt sjukhus. Utredningen har därför icke funnit det möjligt

för den militära sjukhusvården i Stockholm att repliera på den civila

sjukhusorganisationen i och invid Stockholm. De ytterligare omstiindig

heter som föranlett utredningen till detta ställningstagande komma att redovisas

i nästföljande punkt.

4. Uppförande av ett nytt garnisonssjukhus. I nästföregående

punkt har utredningen anfört att utredningen icke kunnat förorda en lösning

av frågan örn organisationen av garnisonssjukvården i Stockholm på

basis av den civila sjukhusorganisationen i eller invid staden. Skälen för

utredningens ståndpunktstagande kunna sammanfattas på följande sätt.

Därest en övergång skulle kunna genomföras från den nuvarande ordningen

med särskilda militära sjukhus för Stockholms garnison till anlitande

av civila sjukvårdsinrättningar måste i överensstämmelse med vad

förut anförts ett sammanlagt antal vårdplatser av inemot 300 beräknas

disponibla. Det torde med hänsyn till föreliggande synnerligen allvarliga

brister på sjukhusplatser inom Stockholms stad och Stockholms län utan

vidare stå klart, att detta platsbehov i närvarande stund icke till någon del

kan tillgodoses inom ramen för befintliga sjukhus inom staden eller länet.

I stället skulle utvidgningar av de befintliga sjukhusen inom dessa områden

bli nödvändiga, varigenom i varje fall byggnadskostnaderna skulle

komma att uppgå till minst samma belopp som kan beräknas vid uppförande

av ett helt nytt sjukhus för militärt behov. Ur ekonomisk synpunkt

synas sålunda några fördelar icke stå att vinna genom att den militära

sjukhusvården för Stockholms garnison övertoges av den civila sjukhusvårdens

huvudmän. Härtill kommer att såsom förut antytts de föreliggande

tomtförhållandena för de civila sjukhusens del lägga hinder i vägen

för en sådan lösning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

Om det sålunda kan konstateras, att de ekonomiska synpunkterna icke

kunna åberopas till stöd för att sjukhusvården för Stockholms garnison

samordnas med den civila sjukhusvården å något i eller invid Stockholm

beläget lasarett, återstår att bedöma, huruvida en sådan åtgärd kan anses

medföra fördelar ur organisatorisk synpunkt. I detta avseende må till en

början framhållas, att de speciella militärmedicinska önskemål som i det

föregående berörts knappast kunna helt och fullt bli tillgodosedda, därest

den militära sjukhusvården i Stockholm inordnades inom den civila organisationen

på detta område- Ett tillmötesgående av dessa önskemål torde

kunna ske endast inom ramen för ett av den militärmedicinska sjukvårdens

målsmän administrerat sjukhus.

Härtill kommer att dessa målsmän inför utredningen med styrka hävdat

önskemålet att den militärmedicinska utbildningen och forskningen erliölle

tillgång till en för ändamålet särskilt avsedd institution. Företrädarna för

militärsjukvårdens intressen lia i detta avseende pekat på följande omständigheter.

Genom 1941 års värnpliktslag och i anslutning därtill meddelade bestämmelser

har den militärmedicinska utbildningens omfång väsentligt utvidgats.

Vidare lia önskemål framträtt örn en förbättrad utbildning för den

lägre medicinalpersonalen inom försvaret, syftande till att i större utsträckning

än hittills utbilda och dugliggöra denna personal för dess uppgifter

inom krigsorganisationen.

Dessa utbildningskrav ha aktualiserat behovet av en central ^bildningsanstalt

för manlig medicinalpersonal avsedd för tjänstgöring inom försvaret.

En sådan anstalt kan knappast tänkas organiserad på annan plats än

Stockholm, som med hänsyn till storleken av dess garnison kan erbjuda de

vidsträcktaste möjligheterna till studier och forskning inom militärmedicinens

olika områden.

Sammanfattningsvis har den sakkunnige ansett sig kunna fastslå, att såväl

allmänt organisatoriska som ock ekonomiska synpunkter närmast tala

för det sistnämnda av de ovan behandlade alternativen, d. v. s. uppförande

av ett nytt garnisonssjukhus för Stockholms garnison. Eör denna lösning

talar enligt den sakkunnige jämväl den nyss anförda synpunkten att bereda

en fast grundval för utbildningen av försvarets medicinalpersonal.

Den sakkunnige har funnit dessa synpunkter motivera en principlösning

av frågan örn organisationen av garnisonssjukvården i Stockholm i enlighet

med det nu föreliggande alternativet, d. v. s. genom uppförande av ett nytt

garnisonssjukhus för Stockholms garnison.

R em issi! tlåtan den.

De myndigheter och organisationer, som i sina yttranden berört förevarande

avsnitt av den sakkunniges betänkande, lia samtliga tillstyrkt, att

organisationen av garnisonssjukvården i Stockholm utformas på grundval

av det av den sakkunnige förordade alternativet med uppförande av ett nytt

garnisonssjukhus. I sådan riktning uttala sig sålunda till en början överbefälhavaren

och de tre för svarsgrenscheferna liksom arméns fortifikationsförvaltning,

medicinalstyrelsen och försvarsverkens civila personals förbund.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har i förevarande avseende anfört följande.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

Före
draganden.

Det slutomdöme, varl utredningens granskning av olika möjligheter att

bereda kvalificerad sjukhusvård åt Stockholms garnison utmynnar, finner

försvarets sjukvårdsförvaltning sig böra biträda. De allmänt organisatoriska

och ekonomiska förhållanden, vilka utredningen berört, såväl som berättigade

krav på tillskapandet av en central utbildningsanstalt för försvarets

manliga medicinalpersonal tala obetingat för alternativet nytt garnisonssjukhus

för Stockholms garnison.

Civilförsvarsstyrelsen yttrar följande.

Ur de synpunkter civilförsvarsstyrelsen har att företräda tillstyrkes utredningsmannens

förslag örn uppförande av ett nytt garnisonssjukhus. Varken

utbyggnad av det redan nu omfångsrika karolinska sjukhuset eller utbyggnad

av det nuvarande garnisonssjukhuset, beläget inom Stockholms tättbebyggda

delar, kan ur civilförsvarssynpunkt anses lämpligt. Genom uppförande av

ett helt nytt garnisonssjukhus kunna civilförsvarets krav bäst tillgodoses,

vilket i föreliggande fråga synes vara av stor vikt.

Centrala sjukvårdsberedningen har tillstyrkt en principlösning i enlighet

med det sista alternativet d. v. s. uppförande av ett nytt garnisonssjukhus.

Beredningen har emellertid understrukit nödvändigheten av att, då större

klarhet kunnat vinnas i de inkorporeringsfrågor, vilka för närvarande omöjliggjort

ett ställningstagande i samarbetsfrågan, förhandlingar ånyo upptagas

i denna angelägenhet.

Enligt direktionens för karolinska sjukhuset mening bör en definitiv lösning

av frågan örn garnisonssjukvården i Stockholm innebära, att för denna vård

erforderliga sjukhusplatser på sätt utredningsmannen förordat anordnas

annorstädes än på karolinska sjukhuset.

Stockholms stads sjukhusdirektion har understrukit, att de kommunala sjukhusen

under inga förhållanden kunna belastas med sjukvård för garnisonens

räkning.

Sveriges läkarförbund slutligen har framhållit, att det med stor tillfredsställelse

emotser uppförandet av ett nytt garnisonssjukhus, varigenom de

sedan många år föreliggande svårigheterna för meddelande av rationell sjukhusvård

åt personalen vid de i Stockholm med omnejd förlagda militära

förbanden och inrättningarna kunna beräknas bliva undanröjda.

Den sakkunnige har såsom framgår av den tidigare redogörelsen efter en

diskussion av olika tänkbara alternativ för organisationen av garnisonssjukvården

i Stockholm stannat vid det förslag, som innebär uppförande av

ett helt nytt garnisonssjukhus. De skäl den sakkunnige anfört till stöd härför

finner jag bärande. I likhet med de hörda myndigheterna och organisationerna

förordar jag, att sjukhusvården för Stockholms garnison och närbelägna

truppförband, formationer och anstalter tillgodoses genom uppförande

av ett nytt garnisonssjukhus. Emellertid finner jag det vara av intresse,

att detta sjukhus kommer till användning även för civila sjukvårdsändamål

i den mån detta är möjligt utan eftersättande av den militära sjukvården.

I detta syfte ha på mitt föranstaltande inletts förhandlingar med

Stockholms läns landsting, vilka — såsom närmare framgår av vad i det

följande under avdelning X anföres — även lett till positivt resultat.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 9.

13

IV. Utnyttjandet av karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar

efter uppförandet av ett

nytt garnisonssjukhus.

Utredningsmannen.

Den sakkunnige Ilar i förevarande avseende erinrat, att enligt de för utredningen

meddelade direktiven torde utredningen icke böra ingå på någon

detalj bedömning av karolinska sjukhusets organisation och lokalförhållanden

i annan mån än som för utredningsuppdragets fullgörande funnes erforderligt.

På grund härav har den sakkunnige inskränkt sig till att anföra

vissa allmänna synpunkter på detta spörsmål och därvid framhållit följande.

I sitt förut återgivna yttrande till utredningen rörande förhållandet mellan

garnisonssjukvården i Stockholm och den kliniska undervisningen därstädes

hänvisade direktionen för karolinska sjukhuset bland annat till de synpunkter

i ämnet som framförts av professorn John Hellström, vilken i sitt jämväl

tidigare återgivna särskilda uttalande framförde önskemålet, att en urologisk

klinik måtte tillkomma vid karolinska sjukhuset liksom även undervisningsmöjligheter

i ämnet plastik-kirurgi.

Utredningen — vars direktiv och sammansättning icke medgiva ett närmare

ingående på hithörande spörsmål — vill likväl såsom sin mening uttala,

att de nuvarande lokalerna för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar

efter nedläggandet av garnisonssjukvården å sjukhuset bäst synas

kunna komma till användning för något kirurgiskt ändamål. Huruvida

lokalerna äro tillräckliga för beredande av utrymme för båda de nyssnämnda

kirurgiska specialiteterna, har utredningen icke närmare undersökt. Utredningen

vill emellertid i anslutning till under utredningsarbetets gång från

flera håll framförda önskemål understryka vikten av, att vidgat utrymme

beredes för specialiteten plastik-kirurgi och detta med hänsyn såväl till den

civila sjukvårdens behov som ock till militära beredskapssynpunkter.

Remissutlåtanden.

Över vad den sakkunnige anfört i nu förevarande avseende föreligga

yttranden av försvarets sjukvårdsförvaltning och direktionen för karolinska

sjukhuset.

Sjukvårdsförvaltningen har anslutit sig till den i betänkandet uttalade

uppfattningen, att ökat utrymme bör beredas specialiteten plastik-kirurgi.

Direktionen för karolinska sjukhuset yttrar, att om garnisonssjukvården,

såsom förslaget innebär, i huvudsak skiljes från karolinska sjukhuset, kunna

de vårdplatser vid sjukhuset, som nu disponeras för garnisonsavdelningarna,

utnyttjas mera direkt för tillgodoseende av sjukhusets uppgift såsom undervisningssjukhus.

Direktionen hemställer under nämnda förutsättning, att

tillfälle framdeles beredes direktionen att framlägga förslag rörande användningen

av dessa vårdplatser.

Frågan på vad sätt de för militära sjukvårdsändamål överflödiga lokalutrymmena

inom karolinska sjukhuset i framtiden skola utnyttjas innefattar

ett ämne, som icke synes böra upptagas till prövning i förevarande

Före
draganden.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Majlis proposition nr 9.

sammanhang. Även örn, såsom den sakkunnige och försvarets sjukvårdsförvaltning

framhållit, behov av dessa lokaler föreligger för beredande av utrymme

åt plastik kirurgi, synes likväl spörsmålet böra hållas öppet i avvaktan

på närmare utredning av direktionen för karolinska sjukhuset. Det

torde få ankomma på direktionen att till Kungl. Majit inkomma med dylik

utredning.

V. Det nya garnisonssjukhusets upptagningsområde

och belägenhet.

Utredningsmannen.

De militära formationer och etablissement, som ett garnisonssjukhus i

Stockholm i första hand har att betjäna, äro — förutom de till Stockholm förlagda

centrala förvaltningsmyndigheterna — vissa för försvaret gemensamma

institutioner och högre staber samt de truppförband etc., vilkas förläggningsort

är Stockholm. Arméns hithörande truppförband äro Svea livgarde,

Livregementet till häst, första tygkompaniet, Svea artilleriregemente, Stockholms

luftvärnsregemente, Svea ingenjörkår, Signalregementets huvuddel och

första intendenturkompaniet. Marinens i Stockholm förlagda formationer

utgöras av Ostkustens marindistrikt med Stockholms örlogsstation och

Stockholms örlogsvarv.

Utovér nu angivna militära organisationer torde enligt den sakkunnige

även följande etablissement med nedan nämnda förläggningsorter böra åtminstone

vad beträffar mera specialiserad sjukvård repliera på det nya

garnisonssjukhuset, nämligen ur armén Göta pansarlivgarde (Enköping) och

Södermanlands pansarregemente (Strängnäs), ur marinen Stockholms kustartilleriförsvar

och Vaxholms kustartilleriregemente (Vaxholm) samt ur flygvapnet

Roslagens flygflottilj (Hägernäs), Svea flygflottilj (Barkarby) samt

Södertörns flygflottilj (Tullinge).

Flertalet av de militära organisationer, vilka det nya garnisonssjukhuset

skall betjäna, äro belägna i eller invid Stockholm. Det ligger därför enligt

den sakkunnige naturligast till att tänka sig en förläggning av sjukhuset

inom eller i närheten av huvudstaden. De synpunkter i övrigt, som enligt

den sakkunniges mening böra vara vägledande vid valet av förläggningsplats

för det nya sjukhuset, äro följande, nämligen hänsyn till kommunikationernas

krav, ekonomiska synpunkter och i viss mån luftskyddssynpunkter,

d. v. s. önskemålet att bereda ifrågakommande sjukhusbyggnader en så utspridd

förläggning som möjligt inom det givna sjukhusområdet.

Efter att med närmare motivering ha framhållit, att kommunikationssynpunkterna

icke kunna anses giva utslag vid valet av förläggningsplats för

det nya garnisonssjukhuset uttalar den sakkunnige såsom sin uppfattning,

att detta däremot torde bliva fallet vid övervägandet av de ekonomiska

synpunkterna. Den sakkunnige har ansett sig böra utgå från att särskilda

kostnader för markförvärv för det nya sjukhusets behov så vitt möjligt böra

undvikas. Detta kan endast ske därest lämplig kronan tillhörig mark för

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

ändamålet kan ställas till förfogande. Härvidlag kunna, framhåller den

sakkunnige, numera i stort sett endast två områden ifrågakomma, nämligen

Ladugårdsgärde eller Järvafältet. Rörande dessa tvenne områden ur de

synpunkter varom här är fråga har den sakkunnige anfört följande.

Yad beträffar Ladugårdsgärde är detta område numera till en ganska

avsevärd del disponerat för militära administrationsbyggnader, vilka för

övrigt stå under utbyggnad. Ehuru återstående delar av detta område i

och för sig måhända skulle vara tillräckliga för beredande av utrymme åt

ett sjukhusområde, synes det knappast lämpligt att hit förlägga en sjukvårdsinrättning

av den storlek, varom här är fråga. Ladugårdsgärde synes

därför endast böra ifrågakomma, därest icke andra för sjukhusbyggnader

lämpade områden kunna anses stå till förfogande.

Genom representanter för arméns fortifikationsförvaltning och IY. militärbefälsstaben

har utredningen orienterats örn föreliggande möjligheter att

disponera för ett sjukhus lämpliga områden å Järvafältet. Denna orientering

har givit följande resultat. I huvudsak två i och för sig för ändamålet

lämpliga områden stå till förfogande, vilkas ianspråktagande icke inkräkta

på Järvafältots användbarhet för övningsändamål, nämligen dels

Bagartorp vid Enköpingsvägen och dels Örområdet strax norr örn Sundbyberg.

Av dessa områden torde Bagartorp ligga lämpligast till ur kommunikationssynpunkt

med sitt läge i omedelbar närhet av en större allmän väg,

varjämte området är väl lämpat för bebyggelse med hänsyn till markytans

beskaffenhet. Emellertid lia fortsatta undersökningar givit vid handen, att

ett ianspråktagande av detta område för uppförande av ett nytt garnisonssjukhus

kommer att kollidera med vissa andra byggnadsprojekt för armén,

nämligen ordnandet av förläggningen för första intendenturkompaniet. Efter

genomförandet av detta byggnadsprogram blir det återstående tomtområdet

för litet för garnisonssjukhusets behov och kommer dessutom att ligga alltför

nära vissa statens järnvägar tillhörande anläggningar. Efter samråd med

arméns fortifikationsförvaltning har utredningen för den skull ansett sig icke

böra ifrågasätta detta områdes ianspråktagande för här avsett ändamål.

Vad åter beträffar Örområdet är detta område ur flera synpunkter mycket

fördelaktigt för en sjukhusbebyggelse. Området bildar en relativt avgränsad

del på ett höjdparti och har en storlek, som väl medger en lämplig utplacering

av byggnaderna samt möjligheter till eventuella framtida utvidgningar

i olika riktningar. Området är beläget på något avstånd från allmän väg

och vissa kostnader för förbättring av vägförbindelserna måste därför påräknas

i detta fall. Ytterligare relativt betydliga kostnader måste dessutom

beräknas för planerings- och sprängningsarbeten på grund av områdets starkt

kuperade yta. Dessa kostnader äro visserligen betydliga men icke av den

storleksordning att de, vägda mot de fördelar i övrigt, som en förläggning

av det nya garnisonssjukhuset till detta område skulle innebära, kunna anses

utgöra ett allvarligare hinder. Härtill kommer att vederbörande myndigheter

icke kunnat anvisa annat lämpligt, kronan tillhörigt område invid

Stockholm. Ur luftskyddssynpunkt torde Örområdet vara förmånligare jin

området vid Bagartorp. Ur de anförda synpunkterna vill utredningen sålunda

förorda, att det blivande garnisonssjukhuset förlägges till Örområdet

å Järvafältet, en förläggning som jämväl tillstyrkts av arméns fortifikationsförvaltning

och vederbörande militärmyndigheter.

Under utredningens gång har visserligen framkommit, att Sundbybergs

stad hyser vissa planer på att kulina förvärva någon del av Örområdet för

park- och fritidsändamål. Förhandlingar med representanter för staden lia

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. May.ts proposition nr 9.

dock givit vid handen, att stadens planer i detta avseende väl kunna sammanjämkas

med ett eventuellt ianspråktagande av en del av området för

sjukliusändamål.

Området tillhör, såsom förut nämnts, Järvafältet och är sålunda statens

egendom samt redovisat å försvarsväsendet fastighetsfond. Inhämtade upplysningar

giva vid handen, att området endast belastas av vissa nyttjanderätter

med kort uppsägningstid, varför området kan tagas i anspråk för

iippförande av det nya garnisonssjukhuset utan nämnvärd tidsutdräkt.

Remissutlåtanden.

Av de hörda myndigheter, som i sina remissutlåtanden berört förevarande

avsnitt i den sakkunniges betänkande, lia vissa särskilt betonat luftskyddssynpunkterna.

Sålunda har överbefälhavaren anfört följande.

Det är ur luftskyddssynpunkt ett bestämt önskemål att sjukhuset förlägges

på lämplig plats utanför de bombmål, som Stockholms stad och de

kringliggande förstadssamhällena bilda. Det i utredningen omnämnda alternativet

att uppföra garnisonssjukhuset på Ladugårdsgärde är därför olämpligt.

Området vid Bagartorp bör ej heller ifrågakomma främst med hänsyn

till närheten av sannolika bombmål. Av i utredningen behandlade alternativ

ställer sig Örområdet ur här angivna S37npunkter förmånligast. En förläggning

till Ör har även förordats av utredningen. I detta sammanhang må

emellertid framhållas betydelsen av att de närmast sjukhuset liggande terrängpartierna

i framtiden icke tagas i anspråk för uppförande av fabriker eller

andra tänkbara bombmål utan användas — såsom även synes vara planerat

—- till park- och fritidsändamål.

Civilförsvarsstyrelsen har anfört liknande synpunkter.

Yad beträffar den föreslagna förläggningen av det nya garnisonssjukhuset

ur de olika truppförbandens och etablissementens synpunkt föreligga yttranden

av marin- och flygvapencheferna samt försvarets sjukvårdsförvaltning.

Chefen för marinen anser Örområdet vara väl avlägset beläget ur flottans

synpunkt men böjer sig för de skäl som i betänkandet anförts till stöd för

sjukhusets förläggande till detta område. De marina förbanden i Stockholm

förorsakades emellertid härav svårigheter att i större utsträckning hänvisa

polikliniska fall till garnisonssjukhuset.

Chefen för flygvapnet har erinrat, att ett garnisonssjukhus i Stockholm

för flygvapnets vidkommande i första hand kommer att betjäna flygledningen,

Roslagens flygflottilj, Svea flygflottilj och Södertörns flygflottilj.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har i förevarande avseende anfört följande.

Utredningens frihet beträffande val av plats för sjukhuset synes ha varit

begränsad till de alternativa förslag, som lämnats av vederbörliga myndigheter.

Under sålunda givna förutsättningar har det valda alternativet av

allt att döma varit det enda godtagbara.

Det av utredningen förordade Örområdet ligger i centrum av ett antal

relativt närbelägna militära förläggningar, av vilka vissa äro beslutade

men ännu ej uppförda, samt nära intill järnväg. Sjukvårdsförvaltningen anser

sig med anledning härav ej böra underlåta att erinra örn den icke obetydliga

risk, som ur luftskyddssynpunkt är förenad med dylikt läge. Det torde

även kunna ifrågasättas, huruvida icke områdets närhet till Råstasjön med

angränsande sankmarker innebär vissa olägenheter ur klimatsynpunkt.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

Sjukvårdsförvaltningen har i annat sammanhang inhämtat, att planer

föreligga att placera en provskjutningscentral å Järvafältet. Då verksamheten

vid en dylik central bland annat framkallar störande buller, vill sjukvårdsförvaltningen

framhålla angelägenheten av att anläggningar av ifrågavarande

art förläggas på ur förevarande synpunkt lämpligt avstånd från garnisonssjukhuset.

Centrala sjukvårdsberedningen har berört det nya sjukhusets belägenhet ur

sjukvårdssynpunkt och därvid framhållit följande.

Det nya garnisonssjukhuset kommer med denna placering att bliva relativt lätt

tillgängligt för de till Järvafältet förlagda förbanden. För de polikliniska

fall, som hänvisas till sjukhuset från mera avlägsna förband utom Stockholm,

torde läget däremot vara förenat med vissa olägenheter och tidsutdräkt.

Ett stort antal förband äro så belägna, att besökande därifrån måste taga

vägen över Stockholm för att nå sjukhuset.

Aven medicinalstyrelsen har varit inne på liknande tankegångar och därvid

anfört följande.

Med hänsyn till svårigheten att enbart med ledning av betänkandet bilda

sig en föreställning örn byggnadstomtens läge, utseende och dräneringsmöjligheter

har ledamoten av styrelsen Edén besökt den tilltänkta förläggningsplatsen

för det nya garnisonssjukhuset och därvid funnit densamma vara

för ändamålet synnerligen lämplig. Emellertid är avståndet från närmast

belägna spårvagnsliållplats och järnvägsstation så stort, att styrelsen förutsätter

att vederbörande militärmyndigheter komma att vidtaga åtgärder för

anordnande av tillfälliga bussförbindelser med sjukhuset vid tider av större

tillströmning av hjälpsökande och besökande.

Slutligen har arméns fortifikation sförvaltning framhållit, att det markområde,

som föreslagits såsom förläggningsplats för sjukhuset, visserligen tillhörde

kronaif men att detsamma enligt gällande kontrakt vore utarrenderat

till två olika arrendatorer, vilka enligt kontrakten kunde uppsägas att avflytta

tidigast den 14 mars respektive den 1 april 1946. Underhandlingar påginge

med arrendatorerna örn villkoren för avflyttning och avstående av mark i

den mån så erfordrades för bedrivande av arbetena i fråga. Förvaltningen

beräknade emellertid att — därest arbetena med vägar och huvudledningar

i större omfattning påbörjades sommaren 1945 — en ersättning till arrendatorerna

på omkring 6 000 kronor kunde ifrågakomma. Detta belopp torde

emellertid kunna täckas med anlitande av de för byggnadsarbetena beräknade

administrationskostnaderna.

Såsom den sakkunnige framhållit böra vid valet av förläggningsplats för

det nya garnisonssjukhuset kostnader för markförvärv såvitt möjligt undvikas

och sålunda något kronan tillhörigt markområde komma i fråga. Bland

sådana områden har den sakkunnige nämnt Ladugårdsgärde och Järvafältet.

På de av den sakkunnige anförda skälen, vilka understrukits av remissmyndigheterna,

anser jag ett ianspråktagande av någon del av Ladugårdsgärde

icke numera kunna övervägas.

Vid angivna förhållanden återstår i stort sett endast att välja en lämplig

förläggning å Järvafältet. Den sakkunnige har undersökt två olika platser

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 9.

Förtär

agander.

2075 45 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

därstädes och stannat för alternativet att förlägga sjukhuset till Ör-området

inom fältets sydligaste del. Då jag vid besök på platsen funnit detta område

vara lämpligt som förläggningsplats för ett sjukhus, föreslår jag i likhet

med utredningsmannen och de myndigheter, som yttrat sig i denna

fråga, att sjukhuset förlägges till nämnda plats.

En skiss över det föreslagna förläggningsområdets belägenhet torde såsom

bilaga (Bil. 1) få fogas till statsrådsprotokollet i ärendet. I anslutning

till vad överbefälhavaren anfört rörande dispositionen av områdena närmast

garnisonssjukhusets tilltänkta förläggningsplats vill jag framhålla, att förslag

framkommit från Sundbybergs stad örn förvärv för stadens räkning av berörda

områden eller delar därav, varför möjligheter finnas för en disposition

av dessa områden i enlighet med vad överbefälhavaren anfört.

VI. Principprogram för ett nytt garnisonssjukhus.

1. Vårdplatsantalet å garnisonssjukhuset.

U tredningsmannen.

I det föregående ha angivits de truppförband och andra militära formationer,

som kunna anses ingå i det nya sjukhusets upptagningsområde. Utredningsmannen

har beräknat den ungefärliga omfattningen av den vid dessa

förband och formationer tjänstgörande personalen på följande sätt.

Formation

Officerare

Under-

officerare

•

Manskap

Civil personal

Arméns truppförband..............

326

352

5 897

172

» staber m. m...............

372

36

—

149

» skolor (utom elever) ......

79

14

—

52

» » (elever) ............

800

—

120

80

Marinen ..........................

735

1600

7 350

400

Flygvapnet (med fiygförvaltningen)

240

160

1100

850

Förvaltningsmyndigheter ..........

—

—

—

2 700

Summa

2 552

2162

14 467

4 403

Totalt

23 584

Enligt denna sammanställning utgör den sammanlagda personalstyrkan

inom Stockholms garnison i runt tal 2å 000 personer. Enligt vad av utredningen

verkställda undersökningar utvisa äro härav omkring 1 500 kvinnor.

Den sakkunnige har härefter redogjort för de beräkningar av platsantalet

å det blivande garnisonssjukhuset, vilka verkställts av lasarettsläkaren E.

Akerberg i dennes förenämnda preliminära utredning. Åkerberg har utfört

sina beräkningar efter tre olika metoder, nämligen dels på grundval av vårdfrekvensen

å det gamla garnisonssjukhuset vid Hantverkaregatan åren när
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

mast före krigsutbrottet, dels med utgångspunkt från förhållandena vid garnisonssjukhuset

i Boden och dels på grundval av antalet tjänstgöringsdagar.

Medeltalet av det enligt de ovan angivna olika metoderna beräknade vårdplatsbehovet

uppgår till 293 platser.

Beträffande de nu återgivna beräkningarna har den sakkunnige för egen

del anfört följande.

Bet av lasarettsläkaren Åkerberg med tillhjälp av olika metoder beräknade

behovet av vårdplatser å ett nytt garnisonssjukhus i Stockholm håller sig

vid en siffra något understigande 300 platser. Då utredningen haft att taga

ställning till denna beräkning, har utredningen särskilt beaktat följande synpjmkter.

Först och främst har såsom av det anförda framgår lasarettsläkaren

Åkerbergs kalkyl uppgjorts på grundvalen av en beräknad garnisonsstyrka

av 28 000 personel-, medan garnisonens storlek enligt utredningens reviderade

siffermaterial uppgår till högst 24 000 personer. Härav föranledes en

viss minskning av det i förenämnda preliminära utredning angivna vårdplatsbehovet.

Vidare torde böra framhållas, att ej heller det av utredningen

sammanbragta siffermaterialet fullt riktigt återspeglar Stockholmsgarnisonens

styrkeförhållanden efter en återgång till normala fredsförhållanden. Särskilt

torde personalen inom de militära stabs- och förvaltningsorganen komma att

minskas i en sådan omfattning, att de angivna styrkeuppgifterna härigenom

i viss utsträckning komma att rubbas. Stora svårigheter möta givetvis att

verkställa mera exakta beräkningar på denna punkt.

Enligt utredningens mening kunna sålunda skäl anföras för en viss reduktion

av det av lasarettsläkaren Åkerberg beräknade vårdplatsbehovet.

Utredningen har ansett sig på det sättet böra beakta de nyss anförda synpunkterna,

att en viss återhållsamhet iakttagits vid utformningen av de olika

i det blivande garnisonssjukhuset ingående avdelningarnas storlek.

Å andra sidan föreligga vissa faktorer, som kunna åberopas till stöd för

en låt vara måttlig ökning av platsantalet å sjukhuset i förhållande till de

förut anförda beräkningarna. Sålunda har sjukhusets »upptagningsområde»

ökats därigenom, att en ny jaktflygflottilj enligt beslut av 1944 års riksdag

skall uppsättas och förläggas i Stockholms närhet. Vidare bör beaktas, att

ifrågavarande beräkningar endast innefatta personalstyrkan vid de i Stockholm

eller dess omedelbara närhet förlagda militära förbanden och formationerna.

Emellertid har i det föregående angivits, att det tilltänkta garnisonssjukhuset

skall bereda specialiserad sjukvård även åt personal vid förband

på relativt stort avstånd från huvudstaden, exempelvis truppförbanden

i Strängnäs. Även härav föranledes en viss höjning av vårdplatsbehovet å

det nya sjukhuset. En mindre privatavdelning med möjlighet att mottaga

även civila patienter har vidare såsom i det följande kommer att beröras

medtagits i principprogrammet.

Efter övervägande av de olika synpunkter som i det föregående anförts

har den sakkunnige stannat för att beräkna vårdplatsbehovet å det nya garnisonssjukhuset

i Stockholm till 280 sängplatser.

Rein issutlåtan ilen.

Överbefälhavaren har i detta avseende anfört följande.

Det hade varit önskvärt, att utredningen kunnat grunda sina beräkningar

beträffande vårdplatsbehovet på statistik från det hittillsvarande garnisonssjukhuset

i Stockholm. Detta har dock icke varit möjligt. Utredningen

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 9.

Ilar i stället utgått från vissa erfarenhetsvärden, hämtade från garnisonssjukhuset

i Boden. Dessa synas närmast återge beläggningen under en viss

tidsperiod. Behovet av vårdplatser kan emellertid ha varit större. En utvidgning

av Bodensjukhuset har för övrigt senare måst komma till stånd, då

vårdplatsantalet befunnits vara för litet. Hänsyn torde i detta sammanhang

även böra tagas till de numera ökade riskerna för olycksfall i och med att

stridsmässig utbildning i sprängtjänst m. m. blivit obligatorisk, vilket inträffat

efter den av ntredningen statistiskt behandlade tidsperioden.. Skäl

kunna sålunda andragas för viss utökning av antalet vårdplatser vid det

planerade nya garnisonssjukhuset. A andra sidan beräknas värnpliktskontingenterna

under ett antal år komma att temporärt nedgå, under vilken tid

kravet på vårdplatser torde minskas Med hänsyn härtill synas erinringar

icke böra göras mot sjukhusets föreslagna storlek. Det är dock icke osannolikt

att, såsom i Boden, behov framdeles kunna framkomma att utvidga

sjukhuset. Detta blir även fallet vid ett kommande samarbete med den

civila sjukhusvården genom Stockholms läns landsting. Det av utredningen

uppgjorda förslaget kan emellertid tillgodose sådana nya behov, då möjligheterna

för en utbyggnad av sjukhuset beaktats.

Chefen för marinen framhåller, att de föreslagna 280 platserna syntes vara

beräknade i underkant, men antalet syntes kunna godtagas då förslaget uppgjorts

så att antalet vårdplatser lätt kunde ökas.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har ingående granskat den sakkunniges

beräkningar av vårdplatsantalet. I anslutning härtill och med hänsyn till

att möjligheter för tillbyggnad av sjukhuset vid behov äro väl tillgodosedda

finner försvarets sjukvårdsförvaltning ej anledning till erinran mot det av

utredningen föreslagna sängantalet 280.

Centrala sjukvårdsberedningen har anfört följande.

Vid en beräknad personalstyrka inom garnisonen av 24 000 personer erhålles

enligt utredningens förslag 116 vårdplatser per 10 000 man, vilket

enligt av utredningen företedda siffror överensstämmer med det erfarenhetsmässiga

vårdplatsbehovet inom Stockholms och Bodens garnisoner, vilka

bland annat tagits som utgångspunkt för beräkningen. Som jämförelse kan

nämnas, att inom den civila sjukvården antalet akutplatser vid landets lasarett

och sjukstugor för närvarande uppgår till i medeltal för riket 41.7 2 per

10 000 invånare. I denna siffra — vilken med den förestående delningen

av ett flertal lasarett kan förväntas stiga till omkring 50 — ingår förutom

specialavdelningar för barn och kvinnor även samtliga utom lasarett och

sjukstugor befintliga platser för barnbördsändamål.

2. Avdelningsindeluing och särskilda institutioner å det nya

garnisonssjukhuset.

Utredningsmannen.

Då det gäller att avgöra, vilka discipliner inom sjukhusvården, som böra

vara företrädda å det nya garnisonssjukhuset och vilka särskilda institutioner,

som böra anknytas till sjukhuset, synas enligt den sakkunnige följande

allmänna synpunkter böra skänkas beaktande.

Det blivande garnisonssjukhusets uppgift kommer i första hand att bli

att tjäna såsom »normallasarett» för Stockholms garnison. Vidare skall sjuk
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis -proposition nr 9.

21

huset kunna tjänstgöra såsom remissjukhus för patienter från militära förband

på ej alltför stort avstånd från huvudstaden. Vid sidan av dessa direkt

sjukvårdande uppgifter synes sjukhuset såsom rikets största militära sjukvårdsinrättning

böra ifrågakomma såsom undervisningsanstalt för utbildning

av militärläkare och viss annan medicinalpersonal inom försvarsväsendet.

Det nya sjukhusets uppgift såsom normallasarett för Stockholms garnison

tarvar en närmare utveckling, innan ställning kan tagas till de krav på olika

avdelningar och institutioner, som kunna härledas ur denna uppgift. I förevarande

avseende bör till en början framhållas, att dåvarande generalfältläkaren

år 1941 fastställde vissa riktlinjer för öppen och sluten sjukvård vid

arméns truppförband, vilka äro av stor betydelse för bedömande av hithörande

spörsmål. Dessa riktlinjer innebära i huvudsak följande.

Enär dagkostnaden blir högre på ett specialsjukhus än på ett truppförbandssjukhus,

bör eftersträvas att till den driftsbilligaste vårdanstalten överflytta

all sj ukvård, som med samma garanti för ett gott vårdresultat där kan

bedrivas, och att reservera platserna å specialsjukhuset för sådana patienter,

som verkligen behöva de ökade resurser och den högre vårdkvalitet, som

detta kan erbjuda.

För den militära sjukvården erfordras i anslutning härtill vårdplatser av

tre olika digniteter:

1) A-platser, på sjukhus (garnisonssjukhus, »samarbetssjukhus» och civila

lasarett) med specialutbildade läkare och fullständig utrustning med avseende

på diagnostik och terapi såsom röntgenavdelningar, laboratorier, operationsavdelningar,

fysikaliska och balneoterapeutiska anordningar etc.

2) B-platser å truppförbandssjukhus, där all sjukvård kan meddelas, som

truppförbandets egen medicinalpersonal med mera begränsade nyssnämnda

resurser kan giva.

3) C-platser, likaledes förlagda till truppförbandet, för konvalescens och

efterbehandling, isolering av banala infektioner och annan vård, som hittills

meddelats i kvarter inom truppförbandet. Dessa C-platser böra jämväl finnas

som reserv vid tillfälligt ökad sjuklighet, lättare epidemier och vid tillfällig

ansvällning av förbandets normalnumerär. De böra även tillfälligt kunna

tagas i bruk för truppförläggning vid mobilisering.

Till Aplatser hänvisas kirurgiska vårdfall, som fordra operativ behandling

eller specialkompetens hos läkaren. Vårdtiden bör inskränkas till den

kortast möjliga, varefter den sjuke överföres till B- eller C-plats å eget truppförband

för konvalescens och efterbehandling. Av invärtes medicinska sjukdomsfall

hänvisas till A-platser vissa undersökningsfall till dess diagnos är

ställd och behandlingsplan kan uppgöras, och dessutom sådana allvarligare

vårdfall, som fordra fortsatt övervakning, sjuklmsskolad vårdpersonal eller

speciell dietetik.

Dessa riktlinjer — vilka i huvudsak motsvara de principer, som numera

allmänt erkännas såsom normgivande inom den civila sjukvården — har

den sakkunnige i stort sett funnit sig böra lägga till grund för bedömandet

av det nya garnisonssjukhusets allmänna ställning inom den militära sjukvårdsorganisationen.

I anslutning till den terminologi, som kommit till användning

i 1941 års reumatikervårdsakkunnigas betänkande del II med utredning

och förslag rörande behovet av och formen för statligt understöd

till utbyggande inom landets sjukvårds väsen av efterbehandling och kon
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

valescentvård (SOU 1944: 28), enligt vilken de i generalläkarens ovannämnda

riktlinjer omförmälda B-platserna benämnas E-platser, bar den sakkunnige

ansett sig böra använda sistnämnda benämning. I överensstämmelse med

de angivna riktlinjerna bar den sakkunnige funnit, att principprogrammet

för sjukhuset bör baseras på en uppdelning av patientmaterialet sålunda,

att sjukhuset i första band avses för sådana fall, som fordra tillgång till

s. k. A-platser. Yad beträffar de s. k. E-platserna lia dessa av generalfältläkaren

ansetts böra förläggas till truppförbandssjukhusen. Den sakkunnige

bar emellertid funnit, att sådana platser även i viss utsträckning böra anordnas

i anslutning till det nya garnisonssjukhuset, enär vid truppförbandssjukhusen

icke kan meddelas sådan E-sjukvård, som erfordrar behandling

av samma läkare som tidigare svarat för vederbörande patients läkarvård

eller där tillgång kräves till utrustning å ett modernt sjukhus. Därest en

E-avdelning icke inrättas vid garnisonssjukhuset torde det sannolika resultatet

bliva, att E-patienterna komma att kvarligga å sjukhusets A-platser.

I anslutning härtill har den sakkunnige berört förhållandena inom truppförbandssjukvården

vid stockholmsgarnisonens förband och därvid anfört

följande.

Örn sålunda utredningen funnit, att det blivande garnisonssjukhuset i

Stockholm bör utrustas med E-platser vid sidan av de dyrbarare A-platserna,

måste utredningen å andra sidan med skärpa understryka vakten av, att den

s. k. C-sjukvården helt bedrives vid truppförbandssjukhusen. Genom besök

å de inom garnisonssjukhusets upptagningsområde belägna truppförbandssjukhusen

har utredningen kunnat konstatera, att dessa sjukvårdsinrättningar

i många hänseenden sakna förutsättningar för bedrivande av en rationellt

ordnad C-sjukvård. Ringa platsantal, olämplig utformning i sjukhustekniskt

avseende, bristande tillgång till lämpliga mottagnings- och behandlingslokaler

samt till instrumentutrustning m. m. kunna sägas vara de främsta orsakerna

till detta förhållande vid sidan av truppförbandssjukhusens på flera håll höga

ålder och allmänt otillfredsställande skick.

Dessa förhållanden ha medfört, att typiska C-fall måst hänvisas till de

dyrbara A-platserna, varigenom en synnerligen välbehövlig rationalisering

av den militära sjukvården vid Stockholmstruppförbanden motverkats. Särskilt

framträdande ha dessa brister visat sig vara i samband med den polikliniska

sjukvården inom Stockholms garnison. Genom att truppförbandssjukhusen

i många fall saknat resurser för utförande av även relativt enkla

polikliniska åtgärder och undersökningar, ha de centrala poliklinikerna vid

garnisonssjukhuset å Kungsholmen och vid karolinska sjukhuset fått vidkännas

en överbelastning som med tiden blivit allt allvarligare. Bortsett från

de olägenheter, som detta tillstånd medför ur den civila poliklinikvårdens

synpunkt, ha poliklinikförhållandena kommit att innebära betydande svårigheter

för den rent militära sjukvården. Polikliniska undersökningar av militära

patienter ha ofta dragit onödigt ut på tiden eller krävt ett eller flera

återbesök, varigenom stora tidsförluster vållats för den militära utbildningen.

Provisoriska förbättringsåtgärder ha visserligen efter en nyligen inom försvarets

sjukvårdsledning utförd undersökning genomförts, men de grundläggande

orsakerna till det nuvarande oefterrättlighetstillståndet — truppförbandssjukhusens

bristande möjligheter till C-sjukvård och poliklinisk verksamhet

-— kvarstå alltjämt. Utredningen anser sig därför i detta sammanhang

böra kraftigt understryka nödvändigheten av att truppförbands- och

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

motsvarande sjukhus i och invid Stockholm sättas i stånd att bedriva sådan

verksamhet som nyss sagts. En rationalisering av dessa sjukhus utgör i själva

verket en nödvändig förutsättning för ett efter moderna grundsatser upplagt

principprogram för ett nytt garnisonssjukhus.

Den sakkunnige har sålunda utgått från att vederbörande truppförbandssjvikhus

skola ombesörja den s. k. C-sjukvården samt mera rutinmässig

poliklinisk verksamhet. På det nya garnisonssjukhuset skall i enlighet härmed

ankomma den egentliga A-sjukvården och E-sjukvården.

Kärnan i ett normallasarett med nu angivna funktioner utgöres av kirurgisk

och medicinsk avdelning. I det nya garnisonssjukhuset böra därför

enligt den sakkunnige dessa avdelningar ingå såsom primära delar. Yad

beträffar storleken av dessa avdelningar finnas vissa hållpunkter för bedömandet

härav i lasaretts] äkaren Åkerbergs förenämnda preliminära utredning.

Med ledning härav och under beaktande av de modifikationer av

dessa beräkningar, som föranledas av vad utredningen i det föregående anfört

rörande storleken av Stockholms garnison, har den sakkunnige funnit

sig böra föreslå, att ifrågavarande båda avdelningar vardera erhålla ett platsantal

av omkring 75, vilket antal ur byggnads- och sjukhustekniska synpunkter

ansetts böra närmare fixeras till 72.

Då det blivande garnisonssjukhuset har en i viss mån speciell karaktär

med hänsyn till att dess klientel till allra största delen kommer att utgöras

av militär personal, påkallas vissa avvikelser beträffande planläggningen av

sjukhuset i förhållande till vad som anses böra gälla för ett civilt normallasarett.

Härutinnan har den sakkunnige anfört följande.

Erfarenheterna från garnisonssjukvården i Stockholm visa, att det är nödvändigt

att denna sjukvård även innefattar en avdelning för hud- och

könssjukdomar. En sådan avdelning har sedan länge funnits inrättad

vid garnisonssjukhuset vid Hantverkaregatan, och beläggningssiffrorna å avdelningen

visa — alldeles bortsett från den under nuvarande förhållanden

exceptionellt höga frekvensen beträffande smittsamma könssjukdomar — att

avdelningen måste bibehållas för framtiden. Härvid utgår utredningen från

att å avdelningen liksom hittills endast skola vårdas könssjuka med komplikationer

samt dermatologiska fall, som äro i behov av anstaltsvård. Okomplicerade

fall böra givetvis behandlas å vederbörliga truppförbandssjukhus.

Yad beträffar den venerologiska avdelningens storlek har den sakkunnige

framhållit, att vissa svårigheter föreligga att framlägga en fullt exakt beräkning

av antalet vårdplatser. En av lasarettsläkaren Akerberg utförd undersökning

utvisar, att vårdbehovet per dag å avdelningen under åren närmast

före krigsutbrottet uppgick till i medeltal 0,2 2 6 % av Stockliolmsgarnisonens

styrka. Beräknas denna till 24 000 personer, erliålles ett platsbehov av 54

platser. Detta antal har också lasarettsläkaren Akerberg erhållit med anlitande

av vissa andra beräkningsmetoder. I anslutning härtill har den sakkunnige

vidare anfört följande.

Omkring 50 platser skulle sålunda erfordras för det nya garnisonssjukhusets

venerologiska avdelning. Utredningen måste emellertid framhålla, att

detta antal synes förvånansvärt högt, varför utredningen ansett sig böra

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 9.

undersöka, huruvida icke en reduktion av platsantalet å avdelningen skulle

kunna äga rum. En sådan reduktion synes också kunna genomföras med

hänsyn till att många venerologiska sjukdomsfall, som äro i behov av sjukhusvård,

kunna vårdas å en E-avdelning, vilken av utredningen i det följande

kommer att förordas till inrättande. Utredningen finner sig sålunda kunna

räkna med, att tillkomsten av en E-avdelning vid det nya garnisonssjukhuset

skall i sin mån minska behovet av vårdplatser å den venerologiska avdelningen.

Härtill kommer, att enligt statsmakternas beslut vid karolinska sjukhuset

skall inrättas en dermatologisk-venerologisk klinik, vilken även torde

kunna tagas i anspråk för garnisonens behov i fall av exeptionellt stor sjuklighet

inom garnisonen.

På grund av de nu anförda övervägandena har den sakkunnige funnit sig

kunna reducera platsbehovet å garnisonssjukhusets venerologiska avdelning

från omkring 50 till ungefär 35. I den slutliga utformningen av byggnadsprogrammet

för sjukhuset har detta antal av byggnadstekniska skäl fixerats

till 33.

Vid sidan av venerologisk-dermatologisk avdelning synes enligt den sakkunnige

med hänsyn till det militära klientelets särart ytterligare en specialavdelning

böra ingå i det nya garnisonssjukhuset, nämligen en avdelning

för öron-, näs- och halssjukdomar. I detta avseende har den sakkunnige

anfört följande.

All erfarenhet beträffande sjukdomsfrekvensen inom garnisonerna i riket

ger vid handen, att hithörande sjukdomar äro mycket talrikt förekommande

och därmed även, att behovet av vårdplatser är framträdande. Till belysande

härav må erinras, att i det ombyggnadsprogram för garnisonssjukhuset i

Boden, som godkänts av statsmakterna vid 1943 års riksdag, ingår särskild

avdelning för öron-, näs- och halssjukdomar, vilken erhållit en betydande

storlek med hänsyn särskilt till det militära vårdbehovet.

På grund av statistikens bristfällighet har lasarettsläkare!! Akerberg i sin

preliminära utredning icke kunnat framlägga någon mera exakt beräkning

rörande behovet av platser för öron-, näs- och halssjukdomar inom Stockholms

garnison, utan allenast uppskattningsvis angivit detta till 20 ä 25.

Vid den undersökning av vårdplatsbehovet för här ifrågavarande sjukdomar,

som utredningen företagit, har utredningen funnit sig kunna godtaga den

angivna beräkningen, varvid dock utredningen förutsätter, att en del militära

öron-, näs- och halssjukdomsfall skola kunna vårdas å den i det följande

närmare behandlade E-avdelningen. Utredningen föreslår i anslutning härtill,

att i det nya garnisonssjukhuset skall ingå en avdelning för öron-, näs- och

halssjukdomar, omfattande 25 platser.

I och med det anförda har den sakkunnige angivit, vilka speciella vårdavdelningar

som böra ingå i principprogrammet för det blivande garnisonssjukhuset

i Stockholm. Den sakkunnige räknar således icke med särskilda

vårdplatser å sjukhuset för sådana specialiteter som ögonsjukdomar, röntgenterapi

och radiologi o. s. v. I avseende å behövliga vårdplatser torde dessa

specialiteter enligt den sakkunniges mening liksom för närvarande är fallet

få repliera på vederbörliga kliniker vid karolinska sjukhuset. I detta sammanhang

har den sakkunnige jämväl framhållit, att den vård av epidemiskt

sjuka, som avses i epidemilagen, för Stockholms garnisons vidkommande

liksom hittills bör ombesörjas av vederbörande epidemidistrikt, som lag
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 9.

25

enligt har att ombesörja denna vård jämväl för militär personal inom distriktet.

Den sakkunnige har sålunda av principiella skäl och med hänsyn

till uppkommande konsekvenser icke kunnat biträda ett i lasarettsläkaren

Åkerbergs utredning diskuterat förslag att försvarsväsendet själv skulle ombesörja

epidemivården för Stockholms garnison.

Vid sidan av de särskilda vårdavdelningarna för medicin, kirurgi, hud- och

könssjukdomar samt öron-, näs- och halssjukdomar, som enligt utredningens

mening böra ingå i det nya garnisonssjukhuset, torde detsamma enligt den

sakkunnige vidare böra omfatta vissa gemensamma vårdavdelningar, nämligen

E-avdelning, isoleringsavdelning samt privatavdelning. I sådant avseende

har den sakkunnige anfört följande.

Vad först angår E-avdelningen avses denna för vård av sådana sjuka,

där vårdplatserna kunna vara enkelt utrustade och sålunda anskaffas för

lägre kostnad och där driftkostnaderna bli lägre än för A-platserna men där

nära tillgång måste finnas till resurserna å ett modernt sjukhus. Företrädarna

för den sjukhustekniska sakkunskapen äro numera ense örn nödvändigheten

att till de dyrbarare och väl utrustade vårdavdelningarna ansluta i såväl

byggnadstekniskt som i personal- och utrustningsliänseende enklare avdelningar

för vård av E-fall.

Beträffande E-avdelningens storlek å det nya garnisonssjukhuset bör till

en början framhållas, att avdelningen skall tjäna såsom gemensamt serviceorgan

för den kirurgiska och den medicinska avdelningen samt öronavdelningen

och den venerologiska avdelningen. Då dessa sistnämnda avdelningar

direkt dimensioneras med tanke på den avlastning, som en E-avdelning kan

bereda, bör avdelningen erhålla en relativt betydande storlek. I allmänhet

torde på de platser, där E-avdelningar inrättats, dessa lia dimensionerats

att motsvara minst 10 % av patientantalet å medicinska, kirurgiska samt

förekommande specialavdelningar. Med hänsyn till vad nyss anförts, varav

torde följa en relativt avsevärd belastning å É-avdelningen av öronfall samt

venerologiska fall, har utredningen ansett sig böra räkna med att E-avdelningens

platsantal skall motsvara ungefär 20 % av de ovannämnda avdelningarnas

platsantal eller omkring 40 platser. Vid den slutgiltiga byggnadstekniska

utformningen av sjukhusets principprogram har detta antal bestämts

till 38.

Vidkommande härefter isoleringsavdelningen torde numera någon närmare

motivering för tillskapandet av en dylik avdelning icke vara erforderlig,

enär den sjukhustekniska sakkunskapen är ense örn nödvändigheten av dylika

avdelningar i och för rationalisering av sjukhusvården.

Beträffande slutligen privatavdelning kan det måhända ur vissa synpunkter

framstå såsom oegentligt att ansluta en dylik avdelning till ett rent

militärt garnisonssjukhus. Då emellertid möjligheterna att erhålla fullgoda

läkarkrafter på allt sätt måste tillvaratagas och dessa möjligheter i väsentlig

grad äro beroende på vederbörandes inkomstmöjligheter, har utredningen

ansett sig böra förorda inrättandet av en privatavdelning, varå även civila

patienter må kunna emottagas, så mycket mer som inkomster från vård av

dylika patienter i övrigt icke i nämnvärd grad torde kunna beräknas på

detta sjukhus, som icke kunnat anordnas såsom samarbetssjukhus.

Platsantalet å vardera isoleringsavdelningen och privatavdelningen torde

kunna bestämmas till omkring 10 % av medicinska, kirurgiska, venerologiska

och öronavdelningarnas sammanlagda platsantal eller till 20 för vardera av

de nu nämnda avdelningarna.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

Utöver de nu angivna vårdavdelningarna böra enligt den sakkunnige i

principprogrammet för sjukhuset ingå — förutom de i det föregående berörda

undervisningslokalerna — erforderliga arbets-, ekonomi- och administrationsavdelningar,

beträffande vilka den sakkunnige anfört följande.

Yad först beträffar de för sjukhuset erforderliga arbetsavdelningarna

böra dessa först och främst omfatta mottagningsavdelningar, polikliniker för

sjukhusets medicinska, kirurgiska, venerologiska och öronavdelningar. Dessa

avdelningar böra med hänsyn till att fråga är örn ett militärt sjukhus med

stor tillströmning av vårdsökande under vissa tider givas något större dimensioner

än som skulle anses påkallat vid ett civilt sjukhus.

Vid sidan av nu angivna mottagningsavdelningar, vilka sålunda ansluta

sig till sjukhusets huvudavdelningar, synes jämväl böra anordnas en poliklinik

för ögonsjukdomar och förekommande ögonundersökningar. Visserligen

avses såsom av det föregående framgår icke någon vårdavdelning å det nya

garnisonssjukhuset för ögonsjukdomar skola inrättas, utan förekommande

ögonfall, vilka äro i behov av sjukhusvård, torde få hänvisas till karolinska

sjukhusets ögonklinik, men det stora antalet undersökningsfall påkallar tillgång

till en ögonpoliklinik under ledning av en arvodesanställd läkare.

Vad beträffar frågan huruvida vid det nya garnisonssjukhuset böra inrättas

mera vidlyftiga lokaler för bestridande av Stockholmsgarnisonens

tandvård har den sakkunnige erinrat, att spörsmålet örn tandvårdens ordnande

inom försvaret för det dåvarande ännu icke nått en slutgiltig lösning,

varför ett definitivt ställningstagande till frågan icke då var möjligt. Den

sakkunnige har med hänsyn härtill ansett försiktigheten bjuda att i principprogrammet

för det nya garnisonssjukhuset endast medtaga central tandpoliklinik

för värd av huvudsakligen inneliggande fall. Den sakkunnige har

emellertid framhållit, att inga som helst svårigheter möta att i anslutning

till det blivande garnisonssjukhuset anordna tandkliniker för meddelande

av poliklinisk tandvård åt Stockholmsgarnisonens personal.

Beträffande vissa andra lokalutrymmen inom det nya sjukhuset har den

sakkunnige anfört följande.

Till den kirurgiska avdelningen och öronavdelningen måste naturligen

anslutas erforderliga operationsavdelningar. Vidare måste sjukhuset äga tillgång

till röntgendiagnostisk avdelning. Någon större röntgenterapeutisk avdelning

avses däremot icke såsom av det föregående torde framgå skola

inrättas vid det nya sjukhuset, eftersom förekommande fåtaliga fall av denna

natur torde böra hänvisas till karolinska sjukhusets radiologiska klinik.

Utöver de nu angivna arbetsavdelningarna torde vid sjukhuset böra inrättas

centrallaboratorium saint central läkarexpedition. Centrallaboratorium

ingår i det av statsmakterna vid 1943 års riksdag godkända programmet för

örn- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden, och utredningen finner

behovet av en dylik institution påtagligt även vid garnisonssjukhuset i

Stockholm. Beträffande behovet i övrigt av en dylik institution torde få

hänvisas till vad därom anförts i det till grund för propositionen 1943: 64

liggande betänkandet i ämnet. Vad nu anförts gäller ock beträffande inrättandet

av central läkarexpedition.

Slutligen bör inom ramen för det blivande garnisonssjukhusets arbetsavdelningar

inrymmas en avdelning för bad och fysikalisk terapi.

Beträffande erforderliga ekonomi- och administrationsavdelningar

får utredningen anföra, att till sjukhuset böra anslutas köksavdelningar,

panncentral samt erforderliga lokaler för förvaltningspersonal (syssloman,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 9.

27

väbel ete.) ävensom läkemedelsförråd. Beträffande principprogrammet för

sjukhuset i förevarande avseende vill utredningen framhålla, att utredningen

icke ansett sig böra förorda anordnande av särskild tvättinrättning för sjukhuset.

Sjukhusets tvätt torde i stället böra ombesörjas av den planerade

centrala tvätt- och reparationsanstalten för Stockholms garnison. I detta

sammanhang vill utredningen vidare framhålla, att utredningen räknar med

att sjukhusets behov av matvaror skall i överensstämmelse med vad fallet

är med garnisonssjukhuset i Boden kunna tillgodoses genom förmedling av

arméns intendenturförråd, en anordning som synes särskilt lämplig i detta

fall, eftersom intendenturförrådet är beläget vid Bagartorp i omedelbar

närhet av det nya sjukhusets område.

Beträffande slutligen sjukhusets läkemedelsförsörjning torde denna böra

ombesörjas av det till karolinska sjukhuset anslutna militärapoteket. Utredningen

anser sålunda, att någon förändring i avseende å gällande organisation

av militärapoteket icke behöver företagas till följd av det nya garnisonssjukhusets

tillkomst.

I det föregående har angivits, att i anslutning till det blivande garnisonssjukhuset

ansetts böra anordnas lokaler för undervisning av militärmedicinsk

personal m. m. Örn detta spörsmål har den sakkunnige anfört

i huvudsak följande.

Hedan i lasarettsläkaren Åkerbergs preliminära utredning framfördes

tanken att till det nya garnisonssjukhuset ansluta erforderliga lokaler för

undervisning av olika kategorier medicinalpersonal inom försvarsväsendet.

Vid de undersökningar, som utredningen ägnat denna fråga, har utredningen

kommit till den bestämda uppfattningen, att ett stort behov föreligger av

dylika lokaler. Detta behov framträder särskilt med tanke på den förlängning

och intensifiering av utbildningen av värnpliktiga läkare, som genomförts

i anslutning till bestämmelserna i 1941 års värnpliktslag. Men även

för utbildningen av de fast anställda läkarna och övrig medicinalpersonal

vid försvarsväsendet gör sig ett behov av för ändamålet särskilt avpassade

lokaler gällande. Med hänsyn till dessa förhållanden har utredningen från

försvarets sjukvårdsförvaltning (förutvarande aiunéförvalkongens sjukvårdsstyrelse)

inhämtat uppgifter angående det erforderliga lokalbehovet för undervisning

av medicinalpersonal vid det nya garnisonssjukhuset. I skrivelse

den 18 maj 1943 har generalfältläkaren efter samråd med marin- och flygöverläkarna

till utredningen inkommit med uppgifter rörande det ifrågavarande

lokalbehovet.

Den sakkunnige har närmare redogjort för innehållet i generalfältläkarens

förenämnda skrivelse, beträffande vilken torde få hänvisas till betänkandet

(s. 46 och 47). Av densamma ävensom av viss infordrad kompletterande

utredning i ärendet inhämtas, att för ifrågavarande ändamål erfordras följande

lokaler, nämligen bostäder med dagrum och matsalar, föreläsningssalar

med bilokaler, lärarrum och expedition, bibliotek, modellkammare för

sjukvårdsmateriel samt gymnastiksal.

Med hänsyn till de av försvarets sjukvårdsförvaltning sålunda anförda

synpunkterna och önskemålen har den sakkunnige ansett sig böra i principprogrammet

för det nya garnisonssjukhuset medtaga erforderliga utrymmen

för undervisningslokaler med modellkammare samt förläggningsutrymmen

o. s. v. i huvudsaklig överensstämmelse med de i ovannämnda skrivelser

uttalade önskemålen. Beträffande hithörande spörsmål har den sakkunnige

vidare anfört följande.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

Emellertid kunna de ifrågavarande undervisnings- oell förläggningslokalerna

för olika kategorier medicinalpersonal knappast anses tjäna det primära

ändamål, för vilket det nya garnisonssjukhuset är avsett. På grund härav

är utredningen angelägen att betona, att kostnaderna för anordnande av

ifrågavarande lokaler knappast kunna tågås med i beräkningen vid bedömandet

av kostnaderna för sjukhusets uppförande i jämförelse med vanliga civila

sjukhus. Med anledning härav har utredningen också vid uppgörandet av

kostnadsberäkningarna, för vilka en redogörelse kommer att lämnas i det

följande, särskilt för sig upptagit kostnaderna för de här avsedda undervisnings-

och förläggningslokalerna.

Ifrågavarande lokaler ha, erinrar den sakkunnige, inrymts i principprogrammet

för det nya garnisonssjukhuset med hänsyn till dettas karaktär

av ett rent militärt sjukvårdsetablissement. Denna sjukhusets egenskap har

ock åberopats till stöd för att i principprogrammet skulle upptagas ytterligare

vissa lokaler, vilka åtminstone hittills sakna motsvarighet bland landets

civila sjukhus, nämligen lokaler för s. k. chockbehandling av svårt

skadade vid bombanfall och liknande. Utländska erfarenheter från det

senaste världskriget lia särskilt åberopats till stöd för att dylika lokaler

borde tillkomma å det nya garnisonssjukhuset. Ehuru utredningen för sin

del hyser viss tvekan örn nödvändigheten att bereda plats för en chockavdelning

inom principprogrammet för sjukhuset, har utredningen likväl

icke ansett sig böra motsätta sig, att en dylik avdelning inrättas. För ändamålet

krävas inga särskilt komplicerade och dyrbara lokalutrymmen och

endast enklare inventarieutrustning. Då avdelningen i fråga likväl måste

anses i viss män falla utom ramen för det egentliga sjukhusprogrammet,

har utredningen även beträffande kostnaderna för denna institution ansett

desamma icke böra belasta beräkningen av vårdplatskostnaden för det nya

sjukhuset. Kostnaderna i fråga ha sålunda specificerats skilda från kostnaderna

för byggnadsprogrammet i övrigt i likhet med kostnaderna för

ovanberörda undervisningslokaler.

Slutligen böra enligt den sakkunnige i principprogrammet för det nya

garnisonssjukhuset ingå bostäder för den personal å sjukhuset, som icke

anses böra hänvisas att söka bostäder på den allmänna hyresmarknaden.

Vilka befattningshavare som i enlighet härmed böra beredas bostad i särskilda

personalbostäder har den sakkunnige närmare behandlat i annat

sammanhang.

Remissutlåtanden.

Överbefälhavaren och chefen för marinen ha särskilt understrukit vad den

sakkunnige yttrat rörande behovet av förbättring av truppförbandssjukvården

inom det nya sjukhusets upptagningsområde.

Chefen för flygvapnet har yttrat följande.

Vid beräknandet av platsantalet vid det blivande garnisonssjukhuset har

utredningen förutsatt, att den s. k. C sjukvården skulle helt bedrivas vid

truppförbandssjukhusen. Detta förutsätter, att tillräckligt stort antal vårdplatser

finnas vid flottiljsjukhusen. Detta kan anses vara fallet beträffande

sjukhusen vid de flottiljer, vilka uppsatts fr. o. m. budgetåret 1941/42. Vid

tidigare uppförda flottiljsjukhus — i det förliandenvarande fallet gäller detta

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

29

Roslagens flygflottilj oell Svea flygflottilj — är platsantalet ur denna synpunkt

däremot icke fullt tillräckligt.

Centrala sjukvårdsberedningen Ilar närmare granskat den sakkunniges förslag

rörande anslutande av en s. k. E-avdelning till sjukhuset i dess samband

med avdelningen för könssjukdomar och därvid anfört följande.

I Boden och Stockholm utgör för närvarande enligt utredningens siffror

vårdplatsbehovet för medicin jämte venerologi 68 3 respektive 62.3 % av det

totala vårdplatsbehovet. Örn vid det föreslagna garnisonssjukhuset platserna

inom de för de olika specialiteterna gemensamma efterbehandlings-, isoleringsocli

privatavdelningarna tänkas proportionsvis fördelade på vederbörande

specialiteter, komma platserna för medicin och venerologi endast att uppgå

till 52 %. Örn efter samma beräkningsgrunder E-avdelningen avses endast

för medicin och venerologi, komma platserna för dessa ändamål att uppgå

till 59.6 vilket, i betraktande av att utredningen särskilt framhållit det

förhållandevis stora vårdbehovet i Stockholm för venerologiska fall, måste

anses som lågt, örn de tidigare erfarenhetssiffrorna från Boden och Stockholm

(68.3 respektive 62.3 %) tagas som jämförelse. Då sålunda tillgången på

A-platser för medicin och venerologi ligger väsentligt under de anförda

siffrorna, kan det betvivlas, om E-avdelningen verkligen kan komma att i

någon större utsträckning tjänstgöra som avlastningsavdelning för efterbehandlingsfall.

Det kan enligt beredningens mening ifrågasättas, örn icke i

ifrågavarande fall efterbehandlingsfallen lämpligen böra kvarligga på respektive

specialavdelningar, och avdelningen angivas såsom en A-avdelning för i första

hand medicinska och venerologiska fall. Härigenom skulle platsfördelningen

bättre överensstämma med de i betänkandet angivna erfarenhetssiffrorna.

Vad i sakkunnigbetänkandet anförts rörande inrättandet av en avdelning

för hud- och könssjukdomar vid det nya garnisonssjukhuset har föranlett

yttranden av försvarets sjukvårdsförvaltning och direktionen för karolinska

sjukhuset.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har anfört följande.

Utredningen har räknat med att en blivande dermato-venerologisk klinik

vid karolinska sjukhuset vid behov skall kunna tagas i anspråk jämväl för

garnisonens räkning. Emellertid torde få anses självfallet, att en ökad utbredning

av veneriska sjukdomar inom garnisonen kommer att ske jämsides

med en motsvarande ökning hos civilbefolkningen. En avlastning från garnisonssjukhusets

venerologiska avdelning på nyss berörda sätt torde sålunda

vara utesluten.

Den andra av utredningen anvisade vägen för täckande av platsbehov utöver

den föreslagna venerologiska avdelningens 33 sängar, nämligen ianspråktagandet

av en del av E-avdelningen, finner försvarets sjukvårdsförvaltning

framkomlig. Det synes dock troligt, att behovet av platser på E-avdelningen

för dermato-venerologiska fall ej oväsentligt kan komma att överstiga de av

utredningen bedömda 20 %. Utnyttjandet av platserna på E-avdelningen

synes dock sjukvårdsförvaltningen böra betecknas som en organisationsfråga

och de olika specialavdelningarnas andelar i E-avdelningen torde ej böra

bestämt fixeras.

Beträffande lämpligheten i att sammanföra isoleringsrum och privatrum

för de olika specialiteterna till särskilda vårdenheter kunna olika meningar

göra sig gällande. En med den föreslagna lösningen förenad väsentlig olägenhet

är svårigheten att för dessa rum — särskilt privatrummen, som ligga

på avstånd från respektive specialavdelningar — utnyttja den specialutbildade

vårdpersonalen. Emellertid torde detta utgöra organisationsfrågor utan

avgörande inflytande på byggnadskroppens utformning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Majlis ''proposition nr 9.

Mot utredningens synpunkter på frågan om radioterapi vid det nya garnisonssjukhuset

ävensom om ögonvård har sjukvårdsförvaltningen intet att

erinra.

Sjukvårdsförvaltningen delar utredningens uppfattning angående behovet

av övriga arbetsavdelningar och linner sig därtill böra fästa uppmärksamheten

på det behov av utrymme för poliklinisk funktionell hjärtdiagnostik

och därmed sammanhängande fysikalisk diagnostik, som under senare år

blivit alltmer trängande men av utredningen blivit föga beaktat.

Sjukvårdsförvaltningen vill härvid betona, att ifrågavarande diagnostik är

av största betydelse icke blott för den iner kvalificerade sjukhusvården

(A-vården) utan även för avgörande av många värnpliktigas tjänstbarhet.

Direktionen för karolinska sjukhuset har överlämnat en promemoria av

professorn i dermatologi och venerologi vid karolinska institutet S. Hellerström,

vari framförts vissa synpunkter beträffande den dermatologiska vårdavdelningen

vid det föreslagna garnisonssjukhuset. Enligt vad som framgår

av professorn Hellerströms promemoria kan det knappast förväntas, att den

blivande dermato-venerologiska kliniken vid karolinska sjukhuset skall kunna

mottaga garnisonspatienter i nämnvärd omfattning.

Hen sakkunniges i det föregående återgivna uttalanden rörande ombesörjandet

av epidemivården för Stockholms garnison har mött erinringar

från vissa myndigheter.

Chefen för flygvapnet har sålunda anfört följande.

Vid bedömandet av vårdbehovet för Stockholms garnison torde utredningen

lia utgått från att de sjukdomsfall, som falla under epidemilagen,

kunna omhändertagas av vederbörligt epidemidistrikt, ävensom att vårdmöjliglieter

för jämväl sådana epidemiskt uppträdande sjukdomar, på vilka

gällande epidemilag icke äger tillämpning, kunna beredas i annan ordning

än genom intagning på garnisonssjukhuset. Hetta förutsätter bl. a., att

epidemidistriktet vidtager härför erforderliga åtgärder.

Länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms läns landstings förvaltningsutskott

ha åberopat ett av förste ^provinsialläkaren i länet till länsstyrelsen

avgivet yttrande, vari denne anfört följande.

Jämlikt gällande epidemilag åligger det landstinget att bereda sjukhusvård

åt sådana personer, som inom området insjuknat i någon av de ovannämnda

sjukdomarna. Hetta innebär förpliktelse att sörja för epidemivården

jämväl för sådana truppförband, som äro förlagda härstädes. Henna skyldighet

har under senare år med deras på grund av kristiden gjorda stora inkallelser

av manskap blivit för landstinget mycket betungande. Enbart på

Sundbybergs och Södertälje epidemisjukhus lia sålunda under åren 1942 och

1943 vårdats 581 personer, under det att hela antalet under samma tid vårdade

på de båda sjukhusen var 2 624. Härest, såsom avsikten är, ett större

antal trupper skall förläggas till Järvafältet, kommer landstingets åliggande

beträffande epidemisjukvården att inom en nära framtid bliva ännu mer

betungande.

Hela antalet tillgängliga epidemivårdplatser inom landstingsområdet är

för närvarande 287. Hå länet har något mera än 300 000 invånare och då

man i regel beräknar en vårdplats per 1000 personer, skulle sålunda erfordras

3Ö0 vårdplatser, varför tillgången nu får anses något knapp. Ännu

knappare blir tillgången, örn man tager i betraktande, att redan nu militär

personal till ett avsevärt antal finnes inom området, och vid fullbordad ut
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

flyttning till Järvafältet enligt föreliggande plan bliva länets epidemivårdplatser

alldeles otillräckliga.

Enligt från försvarsstaben inhämtade uppgifter skulle minimiantalet manskap

år 1948 å Järvafältet uppgå till omkring 4 000 och maximian talet till

omkring 8 000. I utredningen anföres, att sjukhuset är beräknat för ett

personalantal av 28 000 man. Häri ingå nästan uteslutande sådana truppförband,

inklusive personal tillhörande flottan och flyget, som äro förlagda i

Stockholms län. ^ b

\ id beräkning av antalet epidemivårdplatser för militär personal måste

man räkna med en betydligt högre siffra än då det gäller befolkningen i

allmänhet. Sålunda får man i förläggning anse minst två vårdplatser behövliga

per 1 000 personer. Följaktligen skulle Stockholms läns landsting

enbart för det militära vårdbehovet vara nödsakat anordna 56 nya vårdplater

av ifrågavarande slag.

Nuvarande lagstiftning, vilken såsom ovan anförts förpliktar landstinget

att sörja för epidemivården av militär personal, som insjuknat inom landstingsområdet,

är således redan nu synnerligen betungande och kommer,

därest det föreliggande förslaget genomföres, att pålägga landstinget skyldigheter

och kostnader, som det icke kan anses skäligt eller rimligt att landstinget

ensamt skall bära.

Jag anser därför, att förslaget bör kompletteras i så måtto, att plan utarbetas

jämväl för epidemisjukvården av de truppförband, som skola hänvisas

till det föreslagna sjukhuset. De härför nödiga vårdplatserna böra, då

det ju gäller militär personal, anordnas i anslutning till det planerade garnisonssjukhuset.

Huruvida och i vad män landstinget skall bidraga till denna

epidemiavdelnings uppförande och utrustning samt framtida drift bör enligt

min mening bliva föremål för en kommande särskild utredning.

Den sakkunniges förslag att i principprogrammet för det nya garnisonssjukhuset

endast skulle medtagas central tandpoliklinik för vård av

huvudsakligen inneliggande fall har biträtts av försvarets sjukvårdsförvaltning.

Arméförvaltningens intendentur av delning har förklarat sig icke ha något att

erinra mot att sjukhusets behov av matvaror skulle — såsom utredningsmannen

förutsatt — tillgodoses genom förmedling av arméns intendenturförråd.

Beträffande frågan örn det nya garnisonssjukhusets läkemedelsförsörjning

Ilar försvarets sjukvårdsförvaltning yttrat följande.

Beträffande sjukhusets läkemedelsförsörjning anser sjukvårdsförvaltningen

i likhet med utredningen, att denna bör åvila militärapoteket. Då utredningen

håller före, att tillkomsten av nytt garnisonssjukhus ej behöver medföra

någon förändring i avseende å gäliande organisation av militärapoteket,

vill förvaltningen ej direkt bestrida riktigheten härav men samtidigt betona

att behov av bland annat större utrymme för apoteket redan kraftigt gjort

sig gällande, vilket under utredningens gång framhållits av dåvarande arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse.

Den sakkunniges förslag till anordnande av undervisningslokaler för

militärmedicinsk personal har tillstyrkts av samtliga myndigheter som

yttrat sig i denna del, nämligen de tre försvarsgrenschejerna och försvarets

sjukvårdsförvaltning. Sistnämnda myndighet har därvid anfört följande.

En fråga, som sjukvårdsförvaltningen tillmäter den allra största betydelse,

är tillskapandet av en central utbildningsanstalt för försvarets manliga medicinalpersonal

i anslutning till det nya garnisonssjukhuset. Det är därför

enligt sjukvårdsförvaltningens mening av största vikt, att de för detta ända
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

mål erforderliga undervisnings- oell förläggningslokalerna komma till utförande.

Utredningen Ilar ej närmare berört frågan örn utbildning av kvinnlig

sjukvårdspersonal vid försvaret. Hittills bär sådan personal kunnat rekryteras

från civila organisationer. Den under senare år alltmer kännbara bristen

på sådan personal torde möjligen redan inom kort göra bebovet av en särskild

^bildningsanstalt för kvinnlig sjukvårdspersonal aktuellt.

Då utredning angående bebovet av en särskild sjuksköterskeskola för försvaret

ännu ej föreligger, synes det ändamålsenligt och framsynt att, såsom

utredningen gjort, inom det blivande sjukhusområdet reservera plats för ett

framtida elevhem.

Emellertid kan frågan örn elevhem ses även ur en annan synpunkt. Såsom

närmare framgår av bifogade utredning angående personalbehovet bör

man räkna med ett fyrtiotal sjuksköterskeelever vid det nya sjukhuset såsom

den ur ekonomisk synpunkt mest fördelaktiga kvinnliga arbetskraften. Förutsättning

för att civila sjuksköterskeskolor skola ställa elever till förfogande

är emellertid bland annat att bostäder kunna beredas dessa. Möjligen vore

det tänkbart att i öppna marknaden förhyra dessa bostäder men erfarenheten

har visat, att en dylik lösning medför betydande kostnader, örn den

över huvud taget går att genomföra. Ur nu anförda synpunkt är det synnerligen

angeläget, att bostäder för sjuksköterskeelever redan från början beräknas.

Beträffande slutligen frågan örn anordnande av en s. k. chockavdelning

vid det nya garnisonssjukhuset föreligga yttranden av försvarets sjukvårdsförvaltning

och civilförsvarsstyrelsen. Sjukvårdsförvaltningens yttrande i denna

del är av följande lydelse.

Med tillfredsställelse har förvaltningen konstaterat, att utredningen föreslagit

inrättandet av en avdelning för chockbehandling av svårt skadade vid

bombanfall och liknande, lokaler vilka enligt erfarenhetens vittnesbörd ej

kunna undvaras vid ett modernt sjukhus och som numera enligt vad förvaltningen

har sig bekant även inrättas vid allt fler av landets civila sjukhus.

Denna avdelning har självfallet sin huvudsakliga uppgift att fylla i krigstid.

I fred torde dock ifrågavarande lokaler ej bliva outnyttjade. Så t. ex. och

framför allt synes ovan nämnda behov av utrymme för funktionell lijärtdiagnostik

m. m. med dessa lokaler kunna bliva tillgodosett.

Civilförsvarsstyrelsen har yttrat följande.

Betydelsen av en sådan chockavdelning i närheten av en stad av Stockholms

storlek belyses klart av erfarenheterna från det nu pågående kriget.

Den kan vid krigsfall i icke ringa utsträckning förväntas få mottaga patienter,

som skadats vid bombanfall mot Stockholm eller i dess omgivningar

belägna tättbebyggda samhällen, och bör därför planeras med en så tilltagen

kapacitet, att ett betydande antal skadade samtidigt kan mottagas.

Ett ianspråktagande för denna avdelnings räkning helt eller delvis även av

den del av souterrängsvåningen, som är belägen i den planerade mottagningsavdelningens

förlängning, synes därför motiverat, bland annat med

hänsyn till att behövligt reservutrymme i tillgängliga korridorer i detta fall

icke står till disposition på grund av att korridorerna planerats anmärkningsvärt

smala. Ur de synpunkter civilförsvarsstyrelsen har att företräda

bör avdelningen anordnas så snart som möjligt. Ur ekonomisk synpunkt bör

detta ske i samband med uppförandet av sjukhuset.

Tillkomsten av en mottagningsavdelning av detta slag vid det planerade

garnisonssjukhuset är av största betydelse icke endast för det militära försvaret

utan även för civilförsvaret i Stockholms stad och län.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

Föreliggande förslag till principprogram för det nya garnisonssjukhuset Förehar

i alla väsentliga delar tillstyrkts av de hörda myndigheterna Enighet draganden

råder om att sjukhuset bör innefatta de vårdavdelningar som utredningsmannen

angivit, nämligen medicinsk avdelning, kirurgisk avdelning, venerologisk

avdelning, öronavdelning, E-avdelning, isoleringsavdelning och privatavdelning.

Ehuru en privatavdelning icke är nödvändig i ett sjukhus av

detta slag, vill jag på de av utredningsmannen anförda skälen icke motsätta

mig, att en dylik avdelning inrymmes i byggnadsprogrammet. I fråga örn

behovet av de övriga vårdavdelningarna synes någon tvekan icke råda.

I fråga örn vårdavdelningarnas storlek lia vissa invändningar riktats mot

utredningsmannens förslag. Särskilt gäller detta beträffande den venerologiska

avdelningen, som anses vid bifall till nämnda förslag bli väl liten, i

samband varmed framhållits, att den blivande avdelningen för här avsedda

sjukdomar vid karolinska sjukhuset icke skulle kunna mottaga garnisons

patienter för vård.

För egen del vill jag i denna fråga först erinra därom, att vårdplatser

på sjukhuset av utredningsmannen beräknats även för garnisonens civila

personal. Då denna personal icke nödvändigtvis behöver vårdas å garnisonssjukhus

utan bör kunna erhålla erforderlig vård å redan befintliga civila

sjukhus, synes mig utredningsmannens förslag innefatta ett väl stort antal

vårdplatser. Härtill kommer att jag i det följande ifrågasätter örn platser

å sjukhuset över huvud taget böra avses för kvinnlig personal. I och för

sig skalle alltså en reduktion av antalet vårdplatser vara tänkbar. Emellertid

har verkställd utredning, såsom av det följande (s. 45) framgår, utvisat

att en beskärning av antalet vårdplatser skulle i ekonomiskt hänseende

ställa sig mycket oförmånlig. Ur sjukvårdssynpunkt är det vidare

av direkt intresse att sjukhuset belägges även med civila patienter. Med

hänsyn härtill finner jag mig icke kunna förorda någon reduktion av antalet

vårdplatser, så mycket mindre som den överenskommelse med Stockholms

läns landsting örn vård av civila patienter, som preliminärt träffats

(jfr s. 45 och s. 52), torde komma att trygga en jämn belastning av sjukhuset.

Å andra sidan framgår av det nu anförda att jag icke heller anser

mig böra räkna med någon utökning av sjukhuset utöver utredningsmannens

förslag. Vad storleken av vårdavdelningarna beträffar har jag i brist på närmare

hållpunkter funnit mig böra i nuvarande läge godtaga nämnda förslag.

De lokala myndigheterna — länsstyrelsen i Stockholms län och länets

landstings förvaltningsutskott — lia ifrågasatt statlig medverkan vid anordnandet

av epidemivården för Stockholmsgarnisonen, vilken vård till största

delen kommer att åvila landstinget. På de av utredningsmannen anförda

skälen och efter att i denna del ha samrått med chefen för socialdepartementet

anser jag mig icke kunna förorda ett frångående av nuvarande regler

rörande ansvaret för denna vård, även örn jag är medveten örn att förpliktelserna

i detta avseende kunna visa sig bli betungande för landstinget.

Jag förordar således, att sjukhusets vårdavdelningar erhålla i huvudsak

följande storlek:

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 9.

2075 45 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Majlis proposition nr 9.

Medicinsk avdelning____

Kirurgisk avdelning —

Yenerologisk avdelning

Öronavdelning ..........

E-avdelning.............

Isoleringsavdelning ...

Privatavdelning .......

72 platser

72 »

33

25 »

38

20

20 »

Summa 280 platser

Särskilt de militära myndigheterna ha starkt understött den sakkunniges

förslag örn anslutande av undervisningslokaler för militärmedicinsk personal

till det nya garnisonssjukhuset. Denna personal utgöres av militärläkare,

värnpliktiga läkare, tandläkare och apotekare samt fast anställda respektive

värnpliktiga sjukvårdare. Då förutsättningarna för en effektiv undervisning

av sådan personal för närvarande äro mindre goda och det synes ändamålsenligt

att i samband med garnisonssjukhusets anordnande bereda möjligheter

för en rationellt bedriven undervisning för hithörande personalkategorier,

anser jag mig böra godtaga den sakkunniges förslag i denna del.

I det följande ämnar jag dock föreslå viss begränsning i det av utredningsmannen

för dessa undervisningslokaler förordade byggnadsprogrammet.

Den chockbehandlingsavdelning, som vid bifall till den sakkunniges förslag

skulle knytas till det nya sjukhuset, synes uteslutande komma att fylla

beredskapsuppgifter och hör därför knappast organiskt samman med ett för

fredsändamål planerat garnisonssjukhus. Med hänsyn till vad försvarets sjukvårdsförvaltning

och civilförsvarsstyrelsen anfört till stöd för att en chockbehandlingsavdelniDg

inrättas vid sjukhuset anser jag mig likväl böra biträda

den sakkunniges förslag i denna del, varvid jag särskilt vill framhålla,

att de för avdelningen beräknade utrymmena kunna i fredstid tagas i anspråk

för annat sjukvårdsändamål.

Den av utredningsmannen berörda frågan örn förbättrade förhållanden

för truppförbandssjukvården inom Stockholms garnison befinner sig under

utredning, varför jag här icke har anledning ingå på detta spörsmål.

VII. Utredningens förslag till uppförande av ett nytt

Utredningsmannen.

På grundval av det i nästföregående avsnitt angivna principprogrammet

har utredningens arkitekt N. Grep utarbetat principskisser till erforderliga

byggnader för det nya garnisonssjukhuset. Beträffande de närmare detaljerna

i denna del torde få hänvisas till den sakkunniges betänkande (sid.

50—58), och endast vissa huvudpunkter beröras därför i detta sammanhang.

Av situationsplanen för sjukhusområdet, vilken torde såsom bilaga (bil. 2)

få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende framgår, att området i vissa

delar är starkt kuperat, vilket bidragit till att höja kostnaderna för sjukhusets

uppförande.

garnisonssjukhus.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9. 35

Beträffande den närmare planeringen av de olika lokalutrymmena inom

sjukhuset Ilar den sakkunnige anfört följande.

Den egentliga sjukhusbyggnaden är utformad som ett T och avses skola

förläggas i områdets sydliga del. Beträffande bj^ggnadens placering i terrängen

ina framhållas, att byggnadens huvudfasad kommer att vetta åt sydsydost,

vilken placering enligt den sjukhustekniska sakkunskapen anses vara

den förmånligaste. Med streckade linjer har angivits huru utredningen

tänkt sig en eventuell tillbyggnad till sjukhuset, sedan förefintliga möjligheter

till påbyggnad av detsamma — vilka möligheter komma att beröras

i det följande — tagits i anspråk.

Omedelbart norr örn huvudbyggnaden lia sjukhusets köksavdelning och

panncentral placerats, vilka lokaler stå i kulvertförbindelse med huvudbyggnaden.

Undervisningslokalerna med tillhörande förläggningsutrymmen i barackform

lia placerats väster örn köket och panncentralen i tre olika byggnader,

varav den ena, i L-form, innehåller undervisningslokaler med gymnastiksal

samt övriga byggnader förläggningsutrymmen.

Övriga å området placerade byggnader äro bostadsbyggnader för sjukhusets

befattningshavare. Öster örn sjukhusbyggnaden lia sålunda placerats

två bostadsbyggnader, den ena för sköterskor och assistentsköterskor och

den andra för biträden. De ifrågavarande bostadsbyggnaderna ha placerats

i terrängen på sådant sätt att möjligheter att uppföra ytterligare en ä två

bostadsbyggnader förefinnas. Huru denna framtida byggnad avses skola

placeras har åskådliggjorts med streckade linjer. Väster örn de egentliga

sjukvårdsbyggnaderna ha placerats bostadsbyggnader för överläkare, underläkare

samt maskinist, vaktmästare och ambulansförare.

Av situationsplanen framgår vidare, att i områdets nordvästra del utrymme

reserverats för en framtida byggnad, vilken närmast avses såsom elevhem

för den händelse en särskild sjuksköterskeskola för försvaret skulle komma

att anordnas.

I detta sammanhang må framhållas, att de olika byggnadernas placering

i terrängen måst ske under hänsynstagande till en över området löpande

elektrisk högspänningsledning, vars sträckning utmärkts å situationsplanen.

Av den vid detta protokoll fogade bilagan 3 framgår, huru den sakkunnige

tänkt sig utformningen av den sydliga fasaden av sjukhusets huvudbyggnad.

Beträffande dispositionen av denna byggnad har den sakkunnige

anfört följande.

I den västra flygeln avses skola inrymmas följande institutioner i nedannämnda

våningsplan, nämligen i souterrängvåningen avdelning för bad och

fysikalisk terapi samt förvaringslokaler för patienters kläder och övrig personlig

utrustning, i bottenvåningen E avdelning och i våningen en trappa

upp avdelningen för hud- och könssjukdomar. I våningarna två—fem

trappor upp avses skola förläggas i nu nämnd ordning två medicinska och

två kirurgiska avdelningar.

Huvudbyggnadens östra flygel avses skola disponeras på följande siitt. I

en undre souterrängvåning förlägges den s. k. chockavdelningen, medan en

övre souterrängvåning beräknas skola inrymma centralgarderober för olika

kategorier befattningshavare inom sjukhuset, centralt läkernedelsförråd, tandklinik

m. m. Bottenvåningen är avsedd för mottagnings- och operationslokaler

för sjukhusets öronavdelning, vars vårdavdelning förutsättes skola

inrymmas i våningen en trappa upp. I våningarna två och tre trappor upp

avses skola förläggas respektive isoleringsavdelning och enskild avdelning.

I huvudbyggnadens norra flygel avses garnisonssjukhusets arbetslokaler

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

skola inrymmas. Souterrängvåningarna beräknas för skyddsrum, centralförråd,

filmarkiv m. m. Bottenvåningen innehåller centralhall med centralgarderob,

mottagningsavdelning för ögonsjukdomar samt administrationslokaler.

Den kirurgiska mottagningsavdelningen är inrymd i våningen en

trappa upp och motsvarande medicinska avdelning samt centrallaboratorium

i våningen två trappor upp. I våningsplanet tre trappor upp har den löutgendiagnostiska

avdelningen placerats, under det att i våningen fyra trappor

upp inrymts mottagningsavdelning för hud- och könssjukdomar, centrala

läkarexpeditioner samt skrivcentral. Slutligen har den kirurgiska operationsavdelningens

lokaler förutsatts skola inrymmas i våningen fem trappor upp.

I takvåningen ha utrymmen beräknats för läkarexpeditioner.

Undervisnings- och förläggningsbyggnader avses skola utföras av trä,

medan byggnadsmaterialet för samtliga övriga byggnader förutsättes skola

vara tegel. För att nedbringa underhållskostnaderna för dessa senare äro

fasaderna avsedda att utföras av gulgrönt tegel med fogstrykning.

Remissutlåtanden.

De flesta myndigheter som yttrat sig över detaljerna i den sakkunniges

förslag ha framlagt önskemål örn vissa utökningar av lokalernas kvadratytor.

Särskilt gäller detta de större sjuksalarna med s. k. tresängsdjup.

Vidare har ett flertal myndigheter riktat invändningar mot röntgenavdelningens

föreslagna placering. Svensk sjuksköterskeförening, som underkastat

förslaget en detaljerad granskning, har framfört åtskilliga uppslag till förändringar

och förbättringar. Likaså har centrala sjukvårdsberedningen berört

vissa detaljer rörande sjukhusets inre utformning. Frågan örn de för sjukhusets

befattningshavare erforderliga bostäderna har närmare behandlats av

försvarets bostadsanskaffningsnämnd.

Beträffande detaljerna i de olika synpunkter och önskemål som i remissutlåtandena

framlagts i nu förevarande sammanhang torde få hänvisas till

handlingarna i ärendet.

Vid sin behandling av de av den sakkunnige berörda byggnadstekniska

frågorna ha vissa myndigheter anfört avvikande meningar. Särskilt gäller

detta den sakkunniges förslag att samtliga byggnader avses uppförda av

tegel utom undervisningsbyggnaderna, vilka föreslås utföras av trä. Denna

fråga har berörts av arméns fortifikationsförvaltning, civilförsvarsstyrelsen och

byggnadsstyrelsen. Civilförsvarsstyrelsens yttrande i denna del är av följande

lydelse.

Det förefaller utomordentligt angeläget, att åtminstone de byggnader,

vilka avses utgöra det egentliga sjukhuset, uppföras av betong, med hänsyn

till de erfarenheter beträffande skador genom anfall från luften, vilka gjorts

under det pågående kriget. Genom ett utförande av nämnda byggnader av

betong ökas väsentligt förutsättningarna för att sjukhuset skall kunna

fungera, då det bäst behöves, nämligen vid ett eventuellt krigsfall, vartill

kommer att lokaler för sjukvårdens vitala behov kunna inrymmas i huvudbyggnadens

lägsta del, utan att det ovan uttalade önskemålet örn fullträffsåkert

skydd för dessa utrymmen behöver eftersättas.

I utredningen uttalas som motivering för det föreslagna utförandet av

träbyggnaderna: »Enär fråga är örn byggnader för militärt ändamål har

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Marits proposition nr 9.

hänsyn icke tagits till de i 53 a §, 2 mom. byggnadsstadgan angivna fordringarna

— -- —». Ifrågavarande lagrum, vilket tillkommit genom Kungl.

Maj:ts beslut den 15 juli 1944 och trätt i kraft den 1 december 1944, avser

att förbättra brandskyddet mot verkningarna av anfall från luften. Det

vore beklagligt, örn man, på den grund att militära anläggningar icke vore

underkastade bestämmelserna i byggnadsstadgan, i princip skulle anse det

obehövligt att vid dessa anläggningar tillgodose civilförsvarets krav och sålunda

icke tillämpa de principer som gälla för civil bebyggelse. I stället

synes det vara särskilt angeläget, att statliga och framförallt militära organ

tillgodogöra sig de genom kriget gjorda erfarenheterna på ett för allmänheten

förebildligt sätt.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår lia i flera remissutlåtanden

framförts erinringar beträffande olika detaljer i den sakkunniges förslag till

byggnadsprogram för det nya garnisonssjukhuset. Särskilt gäller detta sjuksalarnas

storlek men även beträffande korridorer m. m. lia förslag framställts

örn ökning av de i betänkandet förutsatta måtten. För egen del

finner jag det visserligen angeläget, att standarden å det nya sjukhuset i

byggnadstekniskt avseende hålles så hög som möjligt. A andra sidan bör

hållas i minnet, att det här icke är fråga örn ett kliniskt undervisningssjukhus

utan örn ett sjukhus, som till sin funktion närmast kommer att

svara mot ett civilt normallasarett. Även med denna bedömningsgrund

kan det efter ett studium av de framställda ändringsyrkandena dock sättas

i fråga, huruvida icke ändringar i förslagets detaljer kunna i vissa hänseenden

vara erforderliga, vilka emellertid lämpligen — såsom utredningsmannen

förutsatt —- böra ske efter en översyn av förslaget i samband

med utarbetandet av arbetsritningar för sjukhuset. I enahanda ordning

torde jämväl böra beaktas övriga av myndigheterna och organisationerna

framförda detalj erinringar mot byggnadsprogrammets utformning. En förutsättning

härvidlag bör dock vara, att den ekonomiska ramen för programmets

genomförande icke överskrides. I detta sammanhang bör — i anslutning

till vad i ämnet anförts av medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen och

centrala sjukvårdsberedningen — övervägas, örn anledning kan föreligga att

beräkna vårdutrymme på sjukhuset även för garnisonens relativt fåtaliga

kvinnliga befattningshavare. Då vissa biutrymmen bortfalla, därest dessa

befattningshavare hänvisas till vård å andra sjukhus, torde härigenom kostnadsbesparingar

vara att ernå. I likhet med byggnadsstyrelsen ifrågasätter

jag vidare, örn gymnastiksal är erforderlig för deltagarna i de korta kurser

för medicinalpersonal, som avses skola anordnas vid garnisonssjukhuset.

Enligt min mening bör denna lokal utgå ur byggnadsprogrammet. Vid

översynen av byggnadsprogrammet bör även ytterligare övervägas frågan

örn vilket byggnadsmaterial som bör väljas för de olika byggnaderna.

Jag tillstyrker således, att sjukhuset i huvudsak utformas efter de av

den sakkunnige i betänkandet angivna riktlinjerna med de ändringar som

nu angivits eller vid de fortsatta övervägandena kunna befinnas ändamålsenliga

och möjliga att genomföra inom ramen för anvisade medel.

Före
draganden.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

VIII. Kostnadsberäkningar m. m.

Utredningsmannen.

De av utredningens arkitekt i samråd med arméns fortifikationsförvaltning

beräknade kostnaderna för uppförande av det nya garnisonssjukhuset

framgå av nedanstående sammanställning.

1944 års

p r i s 1 ä

ge

1941 års prisläge

Total byggnads- kostnad

kronor

I. Det egentliga sjukhuset:

Byggnads-

kostnad

kronor

Admini- stration

cirka 6 %

kronor

Total byggnads- kostnad

kronor

A. Sjukhusbyggnad (exkl. chock- avdelning) ......................

B. Köks- och matsalsbyggnad ....

C. Panncentral och obduktion ....

3 295 480

598 520

586 700

196 520

35 980

34 300

3 492 000

634 500

621 000

4 747 500

3 073 000

558 000

542 000

4 173 000

II. Bostäder:

D. Bostadsbyggnad för överläkare

E. » » underläkare

F. » » för gift man-

lig personal

G. » » sköterskor

H. •> » biträden . .

93 400

364 200

99 780

299 620

242 340

5 600

20 800

6 220

17 880

14 660

99 000

385 000

106 000

317 500

257 000

1 164 500

87 000

339 000

93 500

279 500

226 000

1 025 000

lil. Undervisningslokaler lii. m.:

J. Gymnastik- och undervisnings-

byggnad ......................

K. Förläggning för läkare........

E. » » sjukvårdare ..

235 600

170 200

164 470

14 400

10 800

9 530

250 000

18100c

174 000

605 000

220 000

159 500

153 000

532 500

A. Chockavdelning i sjukhus- byggnaden ..................

209 620

13 380

223 000

223 000

196 000

196 000

IV. Gemensamma kostnader för

I, II och III:

Utvändiga gångbara kulvertar ....

Huvudledningar för värme, vatten

70 000

552 000

4 000

33 000

74 000

585 000

65 000

515 000

Huvudledningar för elektrisk kraft,

belysning och svagström ......

133 000

8 000

141000

800 000

124 000

704 000

Summa kronor

7114 930

425070

—

7 540000

—

6 630500

V. övriga kostnader:

3 075

2 700

_

_

233 000

205 000

_

_

117 00i

103 000

_

_

70 000

61 500

Armatur och elektriska apparater..

Linoleummattor ..................

—

—

107 101

86 700

616 875

94 500

76 500

543 200

Kronor

—

—

—

8 156 875

—

7 173 700

Beträffande de sålunda beräknade kostnaderna har den sakkunnige erinrat,

att i byggnadsprogrammet ingå vissa byggnader m. m., vilka icke kunna

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

anses utgöra normala delar av en sjukhusinstitution, och vilkas byggnadskostnader

böra hållas skilda från övriga sådana kostnader, framför

allt då det gäller att bedöma kostnaden per vårdplats å det nya garnisonssjukhuset.

Utredningen syftar härvid på de förut berörda undervisnings-

och förläggningsbyggnaderna för medicinalpersonal samt den s. k.

chockavdelningen i sjukhusets huvudbyggnad.

Kostnaderna för det egentliga sjukhuset beräknas enligt nuvarande prisnivå

till 4 747 500 kronor, vilket innebär en kostnad per vårdplats av (4 747 500 :

280 =) i runt tal 17 000 kronor per vårdplats. Med inräknande av kostnaderna

för bostäder, kulvertförbindelser, ledningar samt vägar och planeringsarbeten

m. m. men med bortseende från kostnaderna för undervisningslokaler

m. m. samt förenämnda chockavdelning uppgå kostnaderna för byggnadsprogrammets

realiserande till 7 328 875 kronor, motsvarande en kostnad

per vårdplats av (7 328 875:280 =) i runt tal 26 000 kronor per vårdplats. För

att erhålla en uppfattning örn dessa kostnaders skälighet har den sakkunnige

genom förmedling av centrala sjukvårdsberedningen låtit undersöka byggnadskostnaderna

per vårdplats vid vissa på senare tid uppförda lasarettsbyggnader.

Härvid har framgått, att ett i viss mån likartat byggnadsföretag,

nämligen lasarettet i Karlskoga, vilket uppfördes åren 1941—1943 och liksom

det nya garnisonssjukhuset ej är utrustat med egen tvättinrättning, dragit

en kostnad av i runt tal 26 000 kronor per plats. Den sakkunnige anser sig

därför kunna uttala det omdömet, att de för det nya garnisonssjukhuset i

Stockholm beräknade kostnaderna måste anses fullt skäliga.

Utredningsmannen har erinrat att, därest det av den sakkunnige förordade

nya garnisonssjukhuset kommer till stånd, såväl garnisonsavdelningarna å

karolinska sjukhuset som garnisonssjukhuset å Kungsholmen kunna disponeras

för andra ändamål. Till det vid propositionen 1944: 235 fogade utdraget

av statsrådsprotokollet (s. 27) hade ock chefen för ecklesiastikdepartementet

uttalat, att han utginge från att de nuvarande garnisonsplatserna å karolinska

sjukhuset, efter eventuell utflyttning av garnisonsavdelningarna till Järvafältet,

komme att användas för ändamål, som eljest skulle tillgodosetts genom nybyggnad.

Beträffande värdet av garnisonsavdelningarna har den sakkunnige erinrat,

att kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande i sin den 28

februari 1944 avgivna utredning med förslag till dermato-venerologisk klinik

på sätt framgår av det vid förenämnda proposition 1944: 235 fogade utdraget

av statsrådsprotokollet (s. 22) anfört, att anläggningskostnaderna för en var

av de 108 vårdplatserna å sjukhuset icke kunde uppskattas lägre än till 13 000

kronor samt att sålunda hela anläggningskostnaden för ifrågavarande 108

platser skulle uppgå till (108 X 13 000=) i runt tal 1400 000 kronor.

Yad härefter angår värdet av garnisonssjukhuset å Kungsholmen har den

sakkunnige framhållit, att enligt av byggnadsstyrelsen meddelad uppgift

taxeringsvärdet å sjukhusfastigheten för närvarande är fastställt till 2 284 000

kronor, varav markvärde 1 784 000 kronor och byggnadsvärde 500 000 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

Tillkomsten av det nja garnisonssjukhuset skulle sålunda medföra, att

anläggningar med ett sammanlagt nuvärde av (1400 000 + 2 284 000=) i

runt tal 3 700 000 kronor kunna disponeras för andra ändamål. Det angivna

värdet av B 700 000 kronor bör enligt den sakkunniges mening vägas mot kostnaderna

för det nja garnisonssjukhusets uppförande.

I själva verket torde det vara befogat att räkna med att betjdligt större

ekonomiska värden än som njss angivits komma att frigöras i och med det

nja garnisonssjukhusets tillkomst. Sålunda skulle en exploatering helt eller

delvis av den för närvarande till garnisonssjukhuset å Kungsholmen upplåtna

tomtmarken för bjggnadsändamål med säkerhet komma att inbringa ett

avsevärt högre belopp än det taxerade markvärdet, som enligt vad förut

nämnts uppgår till 1 784 000 kronor. Ehuru det icke torde ankomma på den

sakkunnige att avgiva förslag beträffande det framtida utnjttjandet av det

gamla garnisonssjukhusets bjggnader och markområde, har den sakkunnige likväl

ansett sig böra peka på de ekonomiska värden som frigöras genom uppförandet

av ett njtt garnisonssjukhus.

Utredningsmannen övergår härefter till frågan örn beräkningen av kostnaderna

för erforderliga inventarier till det nja garnisonssjukhuset. Efter därom

av utredningen gjord hemställan har inom försvarets sjukvårdsförvaltning företagits

en beräkning av ifrågavarande kostnader, vilken beräkning av förvaltningen

överlämnats till utredningen med skrivelse den 7 juni 1944.

Av sjukvårdsförvaltningens beräkningar framgår, att kostnaderna för inventarier

uppskattats till sammanlagt 1 780 000 kronor enligt nuvarande prisnivå,

motsvarande en kostnad per vårdplats av 6 350 kronor.

Den ifrågavarande kostnadskalkjlen har den sakkunnige funnit högt beräknad,

varför utredningen i samråd med representanter för sjukvårdsförvaltningen

underkastat densamma en närmare granskning i besparingssjfte. Härvid

har befunnits, att åtskilliga poster kunna beräknas till lägre belopp än de

av sjukvårdsförvaltningen angivna, samt att vissa poster helt kunna utgå. På

grund härav har den sakkunnige funnit sig kunna reducera de beräknade kostnaderna

för inventarier till det nja garnisonssjukhuset till, i avrundat tal,

1400 000 kronor enligt nuvarande prisläge. Denna kostnad motsvarar en

kostnad per vårdplats av 5 000 kronor, vilket belopp torde kunna anses fullt

normalt vid jämförelse med motsvarande kostnader å civila sjukhus.

Vid den av den sakkunnige gjorda beräkningen av inventariekostnaderna har

utredningen förutsatt, att användbar inventarieutrustning å garnisonssjukhuset

vid Hantverkaregatan skall enligt försvarets sjukvårdsförvaltnings beprövande

komma till användning å det nja sjukhuset. Denna utrustning

övertogs nämligen av karolinska sjukhuset från försvarsväsendet i samband

med den i anslutning till sjukhusets upprättande företagna omläggningen av

garnisonssjukvården i huvudstaden. Beträffande åter inventarieutrustningen

å karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar vill den sakkunnige icke ifrågasätta

ett ianspråktagande av densamma för det nja garnisonssjukhusets behov.

Denna utrustning anskaffades nämligen med anlitande av de medel, som

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

under åttonde huvudtiteln anvisats för karolinska sjukhusets förseende nied

inventarier och är av samma typ som den vid detta sjukhus i övrigt förekommande.

Yad slutligen angår sättet för finansieringen av kostnaderna för genomförande

av utredningens förslag till nytt garnisonssjukhus har utredningsmannen

anfört följande.

Tillkomsten av det nya garnisonssjukhuset kan i viss mån sägas sammanhänga

med utflyttningen av Stockholms garnisons truppförband till

Järvafältet, och i varje fall valet av förläggningsplats för sjukhuset är intimt

förknippat med berörda utflyttning. Med hänsyn till dessa förhållanden

synes det kunna ifrågasättas att finansiera byggnadskostnaderna i

samma ordning som kostnaderna för truppförbandens utflyttning.

Med hänsyn till byggnadsprogrammets omfattning och den relativt avsevärda

tidrymden för programmets genomförande synas byggnadskostnaderna

kunna fördelas över en längre tidsperiod, förslagsvis tre budgetår.

Beträffande inventariekostnaderna för det nya sjukhuset torde dessa böra

finansieras över driftbudgeten och fördelas på två budgetår.

Remissutlåtanden.

Beträffande den sakkunniges kostnadsberäkningar har medicinalstyrelsen

anfört, att desamma, i den mån de kunnat av styrelsen prövas, syntes styrelsen

skäliga.

Centrala sjukvårdsberedningen har anfört följande.

Kostnaderna för det nya garnisonssjukhuset uppskattas till totalt 8 156 875

kronor. Dragas härifrån kostnaderna för de lokaliteter, som betingas av

sjukhusets speciella uppgifter (gymnastik- och undervisningsbyggnad, förläggningslokaler

och chockavdelning) enligt betänkandet beräknade till 828 000

kronor erhålles en summa av 7 328 875 kronor, vilket motsvarar en platskostnad

av i runt tal 26 200 kronor. Platskostnaden för det under 1941—43

uppförda Karlskoga lasarett uppgår till ungefärligen 24 600 kronor. En mera

detaljerad undersökning ger vid handen, att sjukhusbyggnaden inklusive

köks- och matsalsbyggnad, panncentral och obduktion i Karlskoga betingar

16 200 kronor och vid garnisonssjukhuset 17 000 kronor per vårdplats. De

anförda siffrorna tyda på att garnisonssjukhuset är ekonomiskt planlagt och

att kostnaderna med hänsyn till nuvarande prisläge och byggnadsortens

belägenhet kunna anses skäliga.

Även arméns fortifikations förvaltning och byggnadsstyrelsen ha funnit kostnaderna

skäliga. Eortifikationstorvaltningen har dock gjort den reservationen,

att merkostnader på grund av oförutsedda ogynnsamma grundförhållanden

kunna uppkomma. Fortifikationsförvaltningen har vidare efter samråd med

arkitekten Grep uppgjort preliminär arbetsplan för byggnadsarbetena, varav

framgår, att byggnadskostnaderna beräknats skola fördelas med 1 770 000

kronor på budgetåret 1945/46, 4 231500 kronor på budgetåret 1946/47 och

1 172 200 kronor på budgetåret 1947/48.

Såsom centrala sjukvårdsberedningen framhållit beräknas kostnaden per

vårdplats å det nya sjukhuset komma att stanna vid ett belopp, som i stort

sett motsvarar platskostnaderna vid på senare tid uppförda civila lasaretts
-

Före
draganden.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

byggnader. Mot kostnadsberäkningarna torde därför icke föreligga anledning

till erinran. Då jag i det föregående förordat vissa beskärningar i byggnadsprogrammet,

synes dock totalkostnaden kunna reduceras till 8 000 000 kronor

vid 1944 års prisläge.

Den sakkunnige bar föreslagit, att byggnadskostnaderna skola gäldas i

samma ordning som kostnaderna för Stockholms garnisons utflyttning till

Järvafältet, alltså med ianspråktagande av de medel som inflyta vid exploatering

av vissa militära övningsområden m. m. inom huvudstaden. Ehuru

vissa skäl tala för detta förslag, finner jag mig dock böra förorda, att byggnadskostnaderna

bestridas inom försvarsbeslutets kostnadsram till den del

de belöpa på den i beslutet avsedda femårsperioden 1942/47. De återstående

kostnaderna böra tagas i betraktande av försvarskommittén vid dess

beräkningar av kostnaderna för försvarets byggnadsverksamhet för tiden

efter utgången av nämnda period. Av denna anledning bör medelsbehovet

icke inräknas i de för byggnadsarbeten inom försvarsbeslutets ram anvisade

anslagen utan för ändamålet uppföras individualiserat anslag vid sidan av

de sistnämnda anslagen.

Vid bedömandet av föreliggande kalkyler rörande kostnaderna för inventarier

till sjukhuset bör uppmärksammas, att en stor del av de inventarier

över vilka det nuvarande garnisonssjukhuset disponerar kommer att kvarbliva

i karolinska sjukhuset och där komma till användning, vilket ökar de

nu aktuella anskaffningskostnaderna. Jag vill framhålla önskvärdheten av

att ifrågavarande kostnader ytterligare nedbringas. Det torde få ankomma

på försvarets sjukvårdsförvaltning att i mån av byggnadsarbetenas fortskridande

inkomma med framställning rörande anvisande av medel för detta

ändamål i samband varmed bör framläggas utredning rörande möjligheterna

att begränsa dessa kostnader.

Då Stockholms läns landsting på sätt av det följande närmare framgår

avses bli intressent i det nya garnisonssjukhuset, bör övervägas huruvida

icke verkställandet av byggnadsarbetena för sjukhuset bör övervakas av en

byggnadskommitté, i vilken även landstinget blir representerat. Det lärer

få ankomma på Kungl. Majit att i detta hänseende träffa avgörande och att

fastställa byggnadsprogram.

Till frågan örn anvisande av anslag för ifrågavarande byggnadsföretag

återkommer jag i annat sammanhang.

IX. Personalorganisation m. m.

Utredningsmannen.

På framställning av utredningsmannen har dåvarande arméförvaltningens

sjukvårdsstyrelse verkställt en undersökning rörande personalbehovet vid

det nya garnisonssjukhuset, vars resultat innefattas i sjukvårdsstyrelsens

skrivelse till utredningen den 20 november 1943. Enligt sjukvårdsstyrelsens

beräkningar skulle personalbehovet vid sjukhuset i sammanfattning uppgå

till följande:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr i)

43

Överläkare ...................

Underläkare .................

Sjuksköterskor...............

Assistentsköterskor .........

Elever.........................

Sjukvårdare...................

Köks- oell ekonomipersonal

Administrationspersonal.....

........ 5

......... 14

......... 28

......... 28

......... 64

......... 36

......... 136

........ 16

Summa 327

Härom har utredningsmannen yttrat följande.

Denna beräkning av personalbehovet har utredningen funnit vara avsevärt

för hög. Hedan en jämförelse med vårdplatsantalet å sjukhuset, 280, utvisar

att så är förhållandet. En granskning i detalj av beräkningen har ock givit

vid handen, att betydande nedskärningar kunna äga rum främst i vad gäller

elever samt köks- och ekonomipersonal. Emellertid har utredningen funnit

att en mera ingående beräkning av personalbehovet skulle taga en avsevärd

tid i anspråk. Då härtill kommer att ställning till personalbehovet icke behöver

tagas förrän byggnadsarbetena befinna sig i ett mera framskridet

stadium vill utredningen föreslå, att frågan örn det nya sjukhusets personalorganisation

göres till föremål för ytterligare överväganden inom försvarets

sjukvårdsförvaltning och centrala sjukvårdsberedningen, samt att förslag i

ämnet underställes statsmakternas prövning i förvaltningens medelsäskanden

för budgetåret 1946/47.

Då det för utredningen gällt att taga ställning till huru många bostadsbyggnader

som böra anordnas vid garnisonssjukhuset har utredningen ansett

sig kunna räkna med ett lägre personalantal än som angivits i sjukvårdsstyrelsens

ovannämnda beräkning, varjämte utredningen förutskickat, att en

väsentlig del av sjukhusets befattningshavare skola hänvisas till erhållande av

bostäder i den öppna bostadsmarknaden. Sålunda har utredningen stannat vid

att föreslå anordnande av bostäder för följande befattningshavare nämligen

1 överläkare, 7 underläkare, 15 sjuksköterskor (inklusive husmoder), 18

assistentsköterskor, 49 biträden samt 4 icke sjukvårdande manliga befattningshavare.

Senare verkställd utredning.

I anslutning till vad den sakkunnige anfört rörande beräkningen av personalbehovet

har i samband med remissen av den sakkunniges betänkande

uppdragits åt försvarets sjukvårdsförvaltning att i samråd med centrala sjukvårdsberedningen

inkomma med närmare utredning rörande behovet av personal

vid det föreslagna garnisonssjukhuset. I denna utredning beräknas

personalbehovet på följande sätt.

Överläkare.............................

................... 5

Underläkare ...........................

................... 12

Sjuksköterskor .......................

................... 27

Assistentsköterskor...................

................... 17

Sjukgymnaster.........................

................... 2

Elever .................................

................... 41

Sjukvårdare ...........................

................... 31

Köks- och ekonomipersonal .........

................... 93

Administrationspersonal .............

................... 11

Summa 239

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Före
draganden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

Det är angeläget, att statsmakterna redan vid ställningstagandet tili frågan

örn sjukhusets uppförande kunna bilda sig en uppfattning örn den blivande

personalorganisationens omfattning. I detta syfte har den förutnämnda

utredningen av försvarets sjukvårdsförvaltning och centrala sjukvårdsberedningen

verkställts. Utan att nu taga slutlig ståndpunkt till frågan om antalet

befattningshavare vid sjukhuset — denna fråga torde få framdeles i vanlig ordning

övervägas — vill jag nu uttala, att de senast framlagda beräkningarna

rörande personalbehovet synas i och för sig rimliga, örn jämförelse sker med

förhållandena vid andra sjukhus.

X. Frågan om samarbete med Stockholms läns

landsting m. m.

Utredningsmannens ursprungliga förslag.

I arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

av den 6 november 1942 berörda skrivelse den 20 oktober

samma år anfördes bland annat, att från Stockholms läns landsting ett visst

behov anmälts av sjukhusplatser, som eventuellt skulle kunna erhållas genom

anordnande av ett s. k. samarbetssjukhus för såväl militära som civila sjuka.

För undersökning av detta spörsmål har i utredningen deltagit en representant

för Stockholms läns landsting. Örn denna fråga har den sakkunnige i

betänkandet anfört följande.

I enlighet med det anförda har utredningen undersökt möjligheterna att

anordna det blivande garnisonssjukhuset såsom ett samarbetssjukhus med

samma organisation som övriga garnisonssjukhus i landet. Utredningen har

sålunda i skrivelse till Stockholms läns landstings förvaltningsutskott hemställt

att få del av utskottets synpunkter i ämnet. Utskottet, som underställt

spörsmålet 1943 års lagtima landsting, har meddelat utredningen, att

med hänsyn till såväl svävande inkorporeringsfrågor som beslutade tillbyggnader

vid länets centrallasarett i Mörby i nuvarande läge något intresse

från landstingets sida icke förefunnes för samarbete mellan landstinget och

staten beträffande ett blivande nytt garnisonssjukhus.

Då det enligt utredningens av erfarenheterna bestyrkta uppfattning är av

stor betydelse för den militära sjukvården att den så vitt möjligt erhåller

samarbete med den civila sjukhusvården, har utredningen — ehuru detta

icke angivits i utredningsdirektiven — ansett sig böra företaga ytterligare

undersökningar rörande möjligheterna till samarbete med civilsjukvården

och för sådant ändamål trätt i förbindelse med Stockholms stads sjukhusdirektion

för att utröna, huruvida från stadens sida intresse för ett samarbete

kunde påräknas. Sjukhusdirektionen har emellertid i yttrande till

utredningen anfört, att staden med hänsyn till svävande inkorporeringsfrågor

inom stadens norra ytterområden m. m. icke för närvarande kunde

reflektera på ett samarbete med staten i förevarande avseende.

Den lämnade redogörelsen utvisar sålunda, att för närvarande något samarbete

icke kan påräknas med civila huvudmän för kroppssjukvården beträffande

vård av civila patienter å det blivande garnisonssjukhuset. Med hänsyn

till utredningens principiella uppfattning örn det stora värdet för militärsjukvården

av dylikt samarbete måste utredningen med beklagande kon
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

statera det negativa resultatet av de gjorda undersökningarna i denna del.

Utredningen vill emellertid framhålla, att det icke synes uteslutet att, sedan

bland annat klarhet vunnits i de såväl av Stockholms läns landsting som

Stockholms stad åberopade inkorporeringsfrågorna, intresse för samarbete

från endera eller båda av dessa huvudmän för kroppssjukvården är att påräkna.

För att hålla möjligheterna öppna till ett eventuellt framtida samarbete

med dessa har utredningen på sätt närmare kommer att beröras i det följande

vid utformningen av ritningarna och planerna i övrigt till det nya

garnisonssjukhuset tagit särskild hänsyn till den utvidgning av sjukhuset,

som ett samarbete med landstinget eller staden skulle påkalla.

Stockholms läns landstings förvaltningsutskott och Stockholms stads sjukhusdirektion

ha i sina remissyttranden vidhållit sina inför den sakkunnige hävdade

ståndpunkter. Övriga myndigheter, som yttrat sig i denna del, ha i

likhet med den sakkunnige vitsordat önskvärdheten av att det blivande

garnisonssjukhuset erhölle karaktären av samarbetssjukhus.

Utredningsmannens senare förslag.

Av den sakkunniges i det föregående återgivna beräkningar rörande vårdplatsantalet

å det nya garnisonssjukhuset framgår, att det föreslagna sjukhuset

avses för beredande av sjukhusvård åt alla befattningshavare inom

garnisonen, sålunda jämväl åt officerare, underofficerare, civilmilitär och

civil personal, vilka i princip ej äga rätt till fri sjukhusvård utan allenast

till ersättning för viss del av havda kostnader för sjukhusvård enligt bestämmelserna

i de civila och militära avlöningsreglementena.

På grund härav uppdrog jag under hand åt den sakkunnige att vidtaga

ytterligare utredning, avseende möjligheten att nedskära programmet för det

nya sjukhuset till att omfatta vårdplatser allenast för sådan militär personal,

vars sjukhusvård kronan är skyldig att helt bestrida. Vissa synpunkter

rörande ett på sådant sätt reducerat förslag, avseende i huvudsak endast de

beräknade kostnaderna, delgåvos mig därefter under hand av den sakkunnige.

Detta förslag visade sig emellertid vara synnerligen oförmånligt i betraktande

av de i förhållande till det ursprungliga förslaget mycket begränsade

kostnadsminskningarna, som den berörda reduktionen av byggnadsprogrammet

skulle innebära. Med anledning härav uppdrogs åt den sakkunnige att

vidtaga en förnyad undersökning av möjligheterna att åvägabringa samarbete

med Stockholms läns landsting för mottagande å garnisonssjukhuset av

civila sjuka från landstingsområdet, därvid förutskickades, att landstinget

icke skulle behöva vidkännas några engångskostnader för byggnader eller

inventarier till det nya sjukhuset utan i stället i en eller annan form erlägga

på landstinget belöpande kostnader för förräntningen av den statliga

kapitalinvesteringen i sjukhuset.

Till fullgörande av detta senare uppdrag har den sakkunnige i skrivelse

till chefen för försvarsdepartementet den 28 maj 1945 anfört i huvudsak

följande.

I anslutning till de av statsrådet framförda synpunkterna i ärendet ha

förhandlingar ägt rum mellan den sakkunnige och en delegation för Stock
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

holms läns landstings förvaltningsutskott rörande principerna och villkoren

för ett samarbete mellan staten och landstinget för driften av det nya garnisonssjukhuset

för Stockholms garnison. Dessa förhandlingar ha givit till

resultat, att en överenskommelse träffats, vars närmare enskildheter framgå

av bilagda avtal, vilket slutits under förbehåll av godkännande av Kungl.

Majit och landstinget före den 1 januari 1946. Landstingets förvaltningsutskott

Ilar biträtt avtalet.

Vid förhandlingarna med delegationen för landstinget lia två synpunkter

varit vägledande. A ena sidan skulle det nya garnisonssjukhuset uppföras

och förses med inventarier på statens bekostnad. Några fastställda engångsbelopp,

motsvarande byggnads- och inventariekostnader för ett visst på förhand

bestämt antal platser å sjukhuset skulle ej ifrågakomma. A andra

sidan skulle i anslutning härtill landstinget icke äga någon ovillkorlig rätt

att vid varje tillfälle belägga ett bestämt minimiantal platser å sjukhuset

utan endast att utnyttja sjukhuset med diirtill hörande läkarmottagningar i

den mån detta kan ske utan hinder för sjukhusets utnyttjande för den sjukhusvård

staten är skyldig att kostnadsfritt bereda, d. v. s. åt värnpliktiga

och fast anställt manskap. De nu berörda synpunkterna ha utformats i

punkterna 1 och 3 av det bilagda avtalet.

De nyss anförda grundsatserna för ordnandet av rättsförhållandet mellan

staten och landstinget påverka även reglerna för landstingets ersättningsskyldighet

för meddelad vård å sjukhuset åt patienter från landstingsområdet.

Denna ersättning har tänkts skola bestämmas enligt följande grunder.

Kostnaderna för sjukhusets drift, beräknade enligt de normer som gälla

för civila sjukvårdsinrättningar, fördelas på antalet vårddagar. Enär till

sjukhuset höra vissa lokaler för undervisning och förläggning av medicinalpersonal,

vilka uteslutande tjäna militära ändamål, böra de på dessa lokaler

belöpande driftkostnaderna härvid icke medtagas i beräkningen. Landstinget

påföres därefter kostnaden för så många vårddagar, som avse åt landstingspatienter

meddelad vård å sjukhuset, efter avdrag för vad som vederbörande

landstingspatienter må ha utgivit i legosängsavgifter till sjukhuset. Den

begränsningen av landstingets ersättningsskyldighet bör dock äga rum, att

dagkostnaden icke må (iverstiga den genomsnittliga dagliga vårdkostnaden

under året vid landstingets centrallasarett. Motsvarande maximeringsregler

förekomma i flertalet samarbetsavtal rörande landets garnisonssjukhus. Bestämmelser

i enlighet med det anförda lia intagits i punkt 4 av avtalet,

första och andra styckena.

Enär landstinget i enlighet med vad förut anförts icke skulle erlägga

något engångsbelopp för byggnads- och inventariekostnader påkallas föreskrifter

i avtalet om den ersättning landstinget i anledning härav skall utgiva

till staten. Vid de med vederbörande förda förhandlingarna har enighet

uppnåtts därom, att denna ersättning bör konstrueras såsom en gottgörelse

för statens ränteutgifter för anskaffande av de byggnader och inventarier,

vilka användas jämväl för vård av civila patienter. Gottgörelsen i fråga

bör givetvis beräknas per vårddag och utgå såsom ett tillägg till landstingets

vårddagkostnader enligt de i det föregående angivna grunderna.

Vissa svårigheter föreligga givetvis att närmare beräkna omfattningen av

de b}rggnadskostnader, till vilka hänsyn bör tagas vid fastställandet av landstingets

ränteavgift. I första hand bör emellertid kostnaderna för det egentliga

sjukhuset ifrågakomma, då dettas lokaler i allt väsentligt komma att

utnyttjas av båda parterna. Däremot böra kostnaderna för anordnande av

bostäder helt bestridas av staten, enär dessa byggnader i princip förräntas

genom de avgifter för tjänstebostad, som sjukhusets befattningshavare författningsenligt

ha att erlägga. I samma ordning böra ock finansieras kost
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

47

naderna för undervisningslokaler och chockavdelning, vilka helt avse militära

ändamål. Med hänsyn till vad nu anförts böra av de gemensamma kostnader,

som avse såväl sjukhusbyggnad som bostäder och undervisningslokaler

m. m., allenast de kostnader, som belöpa å sjukhusbyggnaden, medtagas.

Då dessa kostnader sammanlagt beräknats till 800 000 kronor, synes

det skäligt, att det belopp, vartill hänsyn tages, sättes till 500 000 kronor.

Av de s. k. övriga kostnader — avseende planering, vägar m. m. — som

kostnadsberäknats till 616 875 kronor, synes ett belopp av 400 000 kronor

böra medtagas vid bedömandet av landstingets andel i de totala räntekostnaderna.

I anslutning härtill skulle med ledning av de i det tryckta betänkandet

(s. 59) intagna siffrorna det sammanlagda belopp, vartill hänsyn

bör tagas vid bedömandet av landstingets ränteutgift, komma att uppgå till

(4 747 500 + 500 000 + 400 000 =) 5 647 500 kronor.

Vad härefter beträffar kostnaderna för anskaffning av inventarier —

dessas underhåll ingå i vårdkostnaderna och sakna fördenskull aktualitet i

detta sammanhang — beräknas dessa till ett sammanlagt belopp av 1 400 000

kronor. Av detta belopp torde 167 000 kronor kunna hänföras till bostäder

och undervisningslokaler, vadan sammanlagt 1,233,000 kronor komma i fråga

i denna del.

Med utgångspunkt från en såsom skälig ansedd räntefot av 4 % erhålles

ett belopp per vårddag av 2 kronor 46 öre för ovannämnda byggnadskostnader

och 54 öre per vårddag för inventariekostnader, eller sammanlagt

3 kronor per vårddag. Den valda räntefoten torde med hänsyn såväl till

att densamma avser jämväl inventariekostnader, vilkas förnyande finansieras

i annan ordning, som till medelräntan för den statliga upplåningen bereda

utrymme jämväl för viss avskrivning å byggnaderna.

I överensstämmelse med de nu anförda synpunkterna lia i punkt 4 andra

stycket av avtalet införts bestämmelser örn ett tillägg till landstingets vårddagskostnadsbelopp

med 3 kronor, avseende förenämnda räntekostnader.

I avtalet lia icke berörts frågorna örn vederbörande sjukhusläkares eventuella

ersättning för vård av civila patienter eller för avstående av inkomsterna

från patienter å enskilda och halvenskilda rum (s. k. evalvering).

I dessa avseenden torde följande böra framhållas.

Läkarna vid det blivande garnisonssjukhuset torde i allt väsentligt böra

intaga samma ställning som lasarettsläkare vid civila lasarett. Härav följer att

någon särskild ersättning för »ökat arbete» med vård av civila sjuka icke

bör ifrågakomma, då i annat fall vederbörande läkare skulle erhålla en helt

annan och betydligt förmånligare löneställning än vanliga lasarettsläkare.

En annan sak är att läkarna skola äga rätt att utnyttja sjukhusets mottagningar

för enskild praktik i likhet med vad som gäller för lasarettsläkare i

allmänhet. Beträffande frågan örn s. k. evalvering av läkarnas ersättningar

från enskildarumspatienter bör denna fråga hållas öppen och kunna genomföras

framdeles i den mån så skulle visa sig lämpligt. Huru än de här

ovan berörda frågorna komma att lösas torde få förutsättas, att några kostnader

utöver de nu i avtalet angivna icke skola komma att åsamkas landstinget.

Slutligen har i avtalets punkt 2 intagits en bestämmelse örn det nya

sjukhusets administrativa ledning. Denna förutsattes skola anförtros en

direktion örn fem ledamöter, varav två utses av vardera kronan och landstinget

jämte en av Kungl. Majit utsedd ordförande.

Då den nu öppnade möjligheten till samarbete med landstinget torde få

anses innebära den med hänsyn såväl till byggnads- som driftkostnader

lämpligaste lösningen av de spörsmål, som statsrådet ansett böra göras till

föremål för ytterligare utredning, innan ståndpunkt tages till frågan örn

s. 48 Kontrollera mot PDF

Före
draganden.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

gamisonssjukvårdens organisation i Stockholm, får jag tillstyrka, att det nu

träffade preliminära avtalet i ämnet godkännes för kronans del.

Det i den sakkunniges skrivelse omförmälda avtalet torde såsom bilaga

(bil. 4) få fogas till statsrådsprotokollet i ärendet. Avtalet har godkänts

av Stockholms läns landsting vid landstingets lagtima möte 1945.

Den möjlighet som enligt den lämnade redogörelsen bjudes att ernå

samarbete med Stockholms läns landsting synes mig ur kronans synpunkt

vara av värde. Jag hänvisar härutinnan till vad av mig i det föregående anförts

under avd. Yl. Jag tillstyrker, att det preliminära avtalet godkännes för

kronans del. Härvid kommer kronan att få svara för samtliga engångskostnader

för det nya sjukhuset. Denna nackdel uppväges dock till väsentlig

del därav, att landstinget åtagit sig att erlägga viss beräknad ränta å dessa

kostnader. En sak för sig är att, örn landstinget i framtiden skulle önska

ytterligare platser, då uppkommande kostnader för tillbyggnad av sjukhuset

böra gäldas av landstinget.

Jag förordar således, att riksdagens bemyndigande för Kungl. Majit utverkas

att godkänna berörda avtal. Enligt beslut den 8 november 1945 av

landstingets förvaltningsutskott gäller som villkor för landstingets deltagande,

att avtalet av Kungl. Majit och kronan godkännes före utgången av juli 1946.

XI. Föredragandens hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att

Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att ett nytt garnisonssjukhus för Stockholms

garnison skall uppföras i enlighet med av mig i det föregående

angivna riktlinjer,

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att godkänna förenämnda

preliminära avtal rörande samarbete mellan kronan och Stockholms

läns landsting vid driften av det nya garnisonssjukhuset.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Magnus Lagercrantz.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 194 ti. 1 saini. Nr 9 *076 46

(AlNISONHJUnJUUT STOttftlOLM

©

OmNTHINÉiPLAN

TALITA

fA ST A SJÖN

LÖT SJÖN

PASO NIA

sundi vin*

lovic

HALL PUTS

SlNDlUltU

t tu • sm ''Tioi v

■j-Ututzr. j—i t. —.1.

itTtuNta inut

UTOM OM BADET SOM

Kärns (LIVA

iiipnincs

Bilaga 1.

opaginerad Kontrollera mot PDF

GARN nONSSJUKHU StT STOCKHOLM

SITUAT 10 N i P l A N

lim WNiiviiH

orJ ’re.

VV^s

€

tSAJTtC t N IK c

PIA 300000 VOLT

ulfirn svt ika»

KÖKS-0tN MATS ALSIV6 6NAD

PANNCCNTEAL I

lOJTAmVCCNAP

(ÖSTADSIV6CNA»

SOSTADStT C6NA9

IOSTADSIVCANAD

INNI. PltlONAl

J (VlANASTI C - OC« UNDCP VISNING !IY(&W AP

K rbfLAC(NIN(SIY(<NÅD FÖR LÄKAtC

L FOfLÄt(NIM«SIY((NÅD f 01 MftVAtmi

M ICÄN5LC6ACD

N pAsrceiNtiPiiT)

O tmmAN

P CYKUSTAU

R HAUT,''DA UTI VC C NA D

Luxurro:

Bilaga

opaginerad Kontrollera mot PDF

GARN I SON SSJ UKUU SET STOCKHOLM

©

KRiPEtTIV

/

□ □ □ □ □

□ □ O □ □

□ □ □ □ □

□ □ □ □ □

□ O □ □

□ □ □ □ d

TEDI

unni

ees □□□□□□na

och □□□□.□□na

ney □□□□□□□□

och □□□□□□□□

nm n n n n n n n. n

iJUKHUWCGNADEN f2AN SYDOST

tö

C*.

I

ö

Co

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 9.

Bilaga å.

Avtal mellan Kungl. Ma.j:t och kronan, å ena, samt Stockholms läns

landsting, ft andra sidan, rörande samarbete för garnisonssjukhusets

i Stockholm drift.

1. Det nya sjukhuset uppföres genom statens försorg, och kostnaderna

härför liksom för sjukhusets förseende med inventarier bestridas helt av

statsmedel.

2. Sjukhusets drift ombesörjes av en särskild direktion, bestående åv

fem ledamöter, av vilka Kungl. Majit utser tre, därav en såsom ordförande,

oell Stockholms läns landsting två.

3. Stockholms läns landsting äger under detta avtals giltighetstid å sjukhusets

samtliga avdelningar inlägga sjuka från Stockholms län i den mån

hinder häremot icke möter på grund av beläggning med militära patienter,

vilka kronan är skyldig bereda kostnadsfri sjukhusvård.

Härjämte skall länet vara berättigat att utnyttja de olika läkarnas mottagningar

å sjukhuset för beredande av öppen sjukvård åt sjuka från länet,

allt i den mån detta kan ske utan intrång i den polikliniska vården av

sådana militära patienter, som nyss nämnts.

4. Sjuka från Stockholms län erlägga till sjukhuset legosängsavgift, vars

storlek bestämmes av landstinget, dock högst till det belopp som fastställts

för motsvarande vårdplatser å landstingets centrallasarett i Stocksund. För

sjuka, som beviljas nedsättning i eller befrielse från legosängsavgift, betalas

felande avgift av vederbörande fattigvårdssamhälle, landsting eller kommun.

Kostnaderna för sjukhusets drift, beräknades enligt bilaga B till medicinalstyrelsens

formulär till årsberättelse för av landsting och vissa kommuner

drivna sjukhus, till den del de icke belöpa å sjukhusets för militärt

bruk avsedda undervisnings- och förläggningslokaler fördelas på antalet

vårddagar. Därvid påföres Stockholms län vad som belöper å antalet vårddagar

för länets sjuka, dock med iakttagande av att dagkostnaderna ej må

överstiga den genomsnittliga vårdkostnaden under året, inberäknat kostnaderna

för sjukhusets underhåll m. m. å landstingets centrallasarett i Stocksund,

ägande länet härvid att räkna sig till godo, vad som kan hava erlagts

i legosängsavgifter för sjuka från länet.

Utöver det dagkostnadsbelopp, som landstinget sålunda har att erlägga,

skall landstinget dessutom för varje vårddag, som belöper på vid sjukhuset

vårdade sjuka från länet utgiva ett belopp, motsvarande den årliga räntan

efter fyra procent å den beräknade byggnadskostnaden samt engångskostnaden

för sjukhusets förseende med inventarier, allt per vårdplats vid sjukhuset.

Detta belopp beräknas å en byggnadskostnad av 5 647 500 kronor

och å en engångskostnad för sjukhusets förseende med inventarier av 1 233 000

kronor samt utgår sålunda med ett belopp av 2 kronor 46 öre per vårddag

för byggnadskostnaderna och 54 öre per vårddag för inventariekostnaderna

eller med tillhopa 3 kronor per vårddag.

5. Detta avtal skall gälla under en tid av tio år från och med den dag

sjukhuset tages i bruk. För beräknande av denna tid skall avtalet förses

med anteckning vilken dag detta skett. Uppsägning av avtalet skall ske

senast ett år före avtalstidens utgång; i annat fall förlänges avtalet varje

gång att gälla för en ytterligare tid av fem år.

6. Detta avtal skall för att bliva gällande godkännas av såväl Kungl.

Majit som Stockholms läns landsting.

Stockholm den 15 maj 1945.

För KUNGL. MALT OCH KRONAN:

Erih Fast,

För STOCKHOLMS LÄNS LANDSTINGS

FÖRVALTNINGSUTSKOTT:

F. Thun,

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majlis proposition nr 9.

53

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

I. Inledning .................................................................

II. Garnisonssjukvården i Stockholm och den kliniska undervisningen

lil. Olika alternativ i fråga om den framtida organisationen av garnisonssjukvården

i Stockholm....................................................

IV. Utnyttjandet av karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar efter uppförandet

av ett nytt garnisonssjukhns....................................

V. Det nya garnisonssjukhusets upptagningsområde och belägenhet ......

VI. Principprogram för ett nytt garnisonssjukhus............................

1. Vårdplatsantalet å garnisonssjukhuset ................................

2. Avdelningsindelning och särskilda institutioner å det nya garnisonssjukhuset

.............................................................

VII. Utredningens förslag till uppförande av ett nytt garnisonssjukhus ____

VIII. Kostnadsberäkningar m. m...............................................

IX. Personalorganisation m. m.................................................

X. Frågan om samarbete med Stockholms läns landsting m. m...........

XI. Föredragandens hemställan................................................

Bilagor..........................................................................

Sid.

2

5

7

13

14

18

18

20

34

38

42

44

48

49

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. SU 1946:50 Utlåtande i anledning av Kungl. Majus proposition angående organisationen av garnisonssjukvården för Stockholms garnison. s. 1 i texten
  2. SU 1946:51 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående anslag för budgetåret 1946 47 till nytt garnisonssjukhus för Stoc a1 i texten