Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1947/48 till konstfackskolan m. m

1947-02-14 · 28 sidor, varav 28 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 28 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:102, Angående anslag för budgetåret 1947/48 till konstfackskolan m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

1

Nr 102.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret

1947/48 till konstfackskolan m. m.; given

Stockholms slott den 14 februari 1947.

o Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Josef Weijne.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

14 februari 1947.

N är varande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.

Enligt den till 1947 års statsverksproposition fogade bilagan åttonde huvudtiteln,

punkterna 269, 274 och 276, har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, beräkna för budgetåret 1947/48

dels till Konstfackskolan: Avlöningar ett förslagsanslag av 490 000 kronor;

dels till Konstfackskolan: Omkostnader ett förslagsanslag av 45 000 kronor;

dels till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. ett reservationsanslag

av 50 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till driften av centrala verkstadsskolor ett förslagsanslag av 2 350 000 kronor;

dels till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom ett förslagsanslag av 105 000

kronor;

Bihang till riksdagens protokoll /.9.J7. 1 samt. Nr 102.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

dels ock till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av flygmekanikerskolan i Mölndal ett förslagsanslag av

220 000 kronor.

Sedan ärendena numera färdigberetts, anhåller jag att få ånyo anmäla desamma.

Tillika torde jag få anmäla fråga om anordnande av handelsgymnasieexamen

för lärjungar från enskild undervisning.

1. Förslagsanslaget till Konstfackskolan: Avlöningar.

Kostnaderna för konstfackskolan fördelas mellan staten och Stockholms

stad enligt grunder, som i propositionen 1945: 296 underställts riksdagen för

godkännande. I enlighet med vad i nämnda proposition förutsatts ha grunderna

för fördelning av kostnaderna mellan staten och staden sammanfattats

och preciserats i ett mellan parterna ingånget avtal. I fråga om avtalets

lydelse torde få hänvisas till sid. 2 fl. i propositionen 1946: 143.

Avlöningsanslaget är för innevarande budgetår uppfört med 348 200 kronor.

Beträffande personalförteckning och avlöningsstat hänvisas till statsliggaren,

sid. 692 f.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har för budgetåret 1947/48 beräknat

medelsbehovet till 355 040 kronor, innebärande en anslagshöjning med 6 840

kronor, samt i anslutning härtill hemställt om godkännande av följande avlöningsstat

för konstfackskolan, att tillämpas under nästa budgetår.

1.

2.

3.

4.

Avlöningsstat.

Utgifter:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis......kronor 156 300

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skolläkare m. m., förslagsvis

.......................... kronor 3 425

b. Ersättning åt vissa sakkunniga, för
slagsvis

.......................... » 1 000

c. Arvode åt bibliotekarie ............ » 5 000

d. Arvode åt tillsynslärare ............ » 360

e. Arvode åt portvakt................ » 800

f. Ersättning åt vissa teckningslärare

och handledare, förslagsvis.......... » 4 800

g. Ersättning åt styrelsens sekreterare . . » 2 000 » 17 385

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 252 446

Rörligt tillägg, förslagsvis .................. » 42 658

Summa kronor 468 789;

Särskilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter, förslagsvis ............. kronor 18 000

2. Avkastning ur Sjöstedtska fonden .... » 2 880

3. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis » 92 869 kronor 113 749

Nettoutgift kronor 355 040.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. M a j : t. Denna anslagspost, som i gällande avlöningsstat är uppförd

med 16 600 kronor, beräknas höjd med 785 kronor. Anslagshöjningen

betingas av följande omständigheter.

a) Delposten till arvoden åt skolläkare m. m. har upptagits till 3 425 kronor.

Härvid har skolläkarens arvode med hänsyn till förutsedd ökning i elevantalet

från 700 till 725 beräknats till (725 X 2: 75 =) 1 995 kronor. Med

hänsyn till nämnda ökning i elevantalet har skolsköterskans arvode beräknats

efter heltidstjänstgöring under fem veckor av läsåret och efter åtta timmar

i veckan under läsåret i övrigt. Arvodet för hel veckotjänstgöring har samtidigt,

i likhet med vad överstyrelsen föreslagit beträffande de tekniska läroverken,

föreslagits höjt från nuvarande 75 kronor till 100 kronor. Skolsköterskans

arvode har därför upptagits till (5 X 100 + 31 X 8 X 3: 75 —) 1 430

kronor.

b) Delposten till ersättning åt vissa sakkunniga har beräknats sänkt från

3 000 till 1 000 kronor.

c) Överstyrelsen föreslår återinrättande av den styrelsesekreterarbefattning,

som bortföll vid förutvarande tekniska skolans omorganisation. Det

härför erforderliga arvodet beräknas till 2 000 kronor. Såsom motivering för

detta förslag har framhållits önskvärdheten av att rektor, med hänsyn till

den störa arbetsbörda, som det alltmer omfattande expeditionsarbetet samt

den direkta ledningen av skolans samtliga avdelningar utom teckningslärarinstitutet

krävde, befriades från den honom nu åvilande skyldigheten att även

tjänstgöra såsom styrelsens sekreterare. Innehavaren av sekreterarbefattningen

har ansetts böra besitta juridisk sakkunskap och administrativ erfarenhet.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Denna anslagspost, som för närvarande är uppförd med 242 000 kronor, föreslås

höjd till 252 446 kronor. Överstyrelsen har därvid föreslagit nyinrättande

av en befattning som kanslibiträde i lönegraden Eo 7 och beräknat de för

befattningen erforderliga anslagsmedlen till 3 300 kronor. Som skäl för befattningens

inrättande anföres, att den nuvarande kanslipersonalen, en kansliskrivare

i lönegraden A 11 och ett kontorsbiträde i lönegraden Eo4, är för

fåtalig för att kunna sköta de omfattande kansligöromålen. Sålunda hade

under budgetåret 1945/46 kansliskrivaren måst använda övertid sammanlagt

1 204 timmar. Höjningen av anslagsposten i övrigt hänför sig till ersättningar

åt timlärare. Överstyrelsen har därvid hemställt om en höjning av

ersättningen åt dylik lärare med 26 kronor per veckotimme.

Rörligt tillägg. Denna anslagspost har beräknats höjd från 42 180

kronor till 42 658 kronor.

Bidraget från Stockholms stad har beräknats till 92 869

kronor mot 88 000 kronor för innevarande budgetår.

Stadsfullmäktige i Stockholm ha godkänt överstyrelsens förslag i de delar,

som föranleda kostnader för staden.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, vilken nu är uppförd

med 156 300 kronor, bör med anledning av den allmänna löneregleringen

höjas med 68 700 kronor till 225 000 kronor.

Delposten till arvoden åt skolläkare m. m. bör i enlighet med överstyrel
-

Departe
montschefe»
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kuncjl. Maj:ts -proposition nr 103.

sens förslag uppräknas med 785 kronor till 3 425 kronor, medan delposten till

ersättning åt vissa sakkunniga torde, såsom överstyrelsen föreslagit, böra

sänkas med 2 000 kronor till 1 000 kronor. Överstyrelsens förslag att konstfackskolans

rektor skall befrias från honom nu åliggande skyldighet att

tjänstgöra såsom sekreterare åt skolans styrelse och att medel skola anvisas

till ersättning åt en särskilt anställd sekreterare med juridisk utbildning och

administrativ erfarenhet anser jag mig böra biträda. För ändamålet torde,

såsom föreslagits, under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, böra uppföras en ny delpost å 2 000 kronor till

ersättning åt styrelsens sekreterare. Vid bifall till vad jag sålunda förordat

bör arvodesposten, som nu är uppförd med 16 600 kronor, för nästa budgetår

höjas med (785 — 2 000 + 2 000 =) 785 kronor till 17 385 kronor.

Med anledning av överstyrelsens förslag om inrättande av en kanslibiträdesbefattning

i lönegraden Eo 7 vill jag erinra, att Kungl. Maj:t genom beslut

den 27 september 1946 — under förutsättning av Stockholms stads sedermera

lämnade godkännande — medgivit, att vid konstfackskolan finge från och

med den 1 oktober 1946 tills vidare intill utgången av budgetåret 1946/47

anställas ett kontorsbiträde i lönegraden Ex 4. En förstärkning av kanslipersonalen

torde jämväl i fortsättningen vara ofrånkomlig. För ändamålet

torde i enlighet med överstyrelsens förslag böra inrättas en kanslibiträdesbefattning

i lönegraden Eo 7.

Mot den av överstyrelsen föreslagna höjningen av timlärararvodena vid

konstfackskolan synes anledning till erinran i och för sig icke föreligga. Då

utredning emellertid för närvarande pågår rörande avlöningsförmåner till timlärare

vid det civila undervisningsväsendet och inom försvaret, torde slutlig

ställning i nu förevarande sammanhang icke böra tagas till frågan om storleken

av timlärararvodena vid ifrågavarande läroanstalt under nästa budgetår.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal är för närvarande

uppförd med ett förslagsvis betecknat belopp av 242 000 kronor.

Medelsbehovet under denna anslagspost har överstyrelsen för nästa budgetår

beräknat till 252 446 kronor. Mot överstyrelsens beräkning har jag icke

funnit anledning till erinran. Sistnämnda belopp torde emellertid med hänsyn

till den allmänna löneregleringen böra ökas med 78 500 kronor och

icke-ordinarieposten böra uppföras med i avrundat tal 331 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg, vilken nu är uppförd med 42 180 kronor,

torde lämpligen böra upptagas med 25 495 kronor, vilket innebär en minskning

med 16 685 kronor.

Vad angår de särskilda uppbördsmedlen torde posterna Elevavgifter och

Avkastning ur Sjöstedtska fonden böra upptagas med oförändrade belopp,

18 000 kronor respektive 2 880 kronor. Beträffande posten Bidrag från Stockholms

stad, vilken inkomstpost i gällande avlöningsstat är upptagen med ett

förslagsvis betecknat belopp av 88 000 kronor, erinrar jag, att det bidragsbelopp,

som är upptaget i avlöningsstaten icke inkluderar bidrag till kristill
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

lägg eller andra tillägg av provisorisk karaktär. Överstyrelsen har för nästa

budgetår beräknat denna inkomstpost till 92 869 kronor, vilket innebär en

höjning med 4 869 kronor. Mot beräkningen synes i och för sig icke finnas

anledning till erinran. Den allmänna löneregleringen påkallar emellertid en

ytterligare höjning av posten. Enligt gällande avtal mellan staten och Stockholms

stad angående fördelningen av kostnaderna för konstfackskolan lägges

den enligt civila avlöningsreglementet eller civila icke-ordinariereglementet

vederbörande befattningshavare tillkommande lönen utan avdrag för pensionsavgifter

till grund vid bestämmande av stadens bidrag till kostnaderna

för avlönande av sådana befattningshavare, vilka åtnjuta pensionsrätt enligt

allmänna tjänstepensionsreglementet. Anledningen härtill är, att staden ansetts

böra bidraga till kostnaderna för pensionsförmånerna. Övergången från

brutto- till nettolönesystem påkallar med hänsyn till vad nyss sagts vissa

jämkningar i berörda avtal. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att

efter förhandlingar med Stockholms stad godkänna de ändringar i avtalet,

vilka må befinnas påkallade av nyssnämnda anledning. Med hänsyn till vad

sålunda anförts kan inkomstposten Bidrag från Stockholms stad nu endast

uppskattningsvis beräknas. Jag anser mig böra förorda, att den upptages

med ett förslagsvis betecknat belopp av 123 000 kronor.

Avlöningsanslaget beräknar jag alltså för nästa budgetår till (225 000 +

+ 17 385 + 331 000 + 25 495 — 18 000 — 2 880 — 123 000 =) 455 000

kronor, innebärande en anslagshöjning med 106 800 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ......................... kronor 225 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
-

stämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt skoll åkare

m. m., förslagsvis .... kronor 3 425

b. Ersättning åt vissa sakkunniga,

förslagsvis . . » 1 000

c. Arvode åt bibliotekarie » 5 000

d. Arvode åt tillsynslärare » 360

e. Arvode åt portvakt . . » 800

f. Ersättning åt vissa teck
ningsliirare

och handledare,

förslagsvis ..... » 4 800

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

g. Ersättning åt styrelsens

sekreterare.......... kronor 2 000 kronor

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.................... »

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ »

17 385

331 000

25 495

Summa kronor 598 880;

Särskilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter, förslagsvis . kronor 18 000

2. Avkastning ur Sjöstedt
ska

fonden............ » 2 880

3. Bidrag från Stockholms

stad, förslagsvis....... » 123 000 kronor 143 880

Nettoutgift kronor 455 000;

dels ock till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av......kronor 455 000.

2. Förslagsanslaget till Konstfackskolan: Omkostnader.

Detta anslag är nu uppfört med 41 300 kronor. Beträffande anslagets disposition

hänvisas till statsliggaren sid. 693.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt om höjning av anslaget

med 3 978 kronor till 45 278 kronor.

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Övriga expenser. Denna delpost, som i gällande omkostnadsstat

är uppförd med 29 000 kronor, föreslås höjd med 6 000 kronor till 35 000

kronor, däri inräknade 300 kronor för bestridande av kostnader för förbrukningsartiklar

vid skolläkarexpeditionen. Som skäl för höjningen har anförts,

att anslagsmedlen till övriga expenser för budgetåret 1945/46 efter av Kungl.

Maj:t medgivet anslagsöverskridande uppgått till 34 750 kronor.

Bidraget från Stockholms stad har med hänsyn till den

föreslagna höjningen av delposten till övriga expenser beräknats till 24 722

kronor mot 22 700 kronor för innevarande budgetår.

Stadsfullmäktige i Stockholm ha icke haft något att erinra mot överstyrelsens

förslag i förevarande avseende.

Mot överstyrelsens förslag har jag icke funnit anledning till annan erinran,

än att inkomstposten Bidrag från Stockholms stad, som av överstyrelsen

beräknats till 24 722 kronor, bör för avrundning av omkostnadsanslagets

slutsumma uppföras med 24 700 kronor. Anslaget bör därför uppföras med

45 300 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 4 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Konstfackskolan: Omkostnader för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av......kronor 45 300.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 102.

7

3. Reservationsanslaget till Konstfackskolan:

Undervisningsmateriel m. m.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 27 600 kronor.

Stockholms stads bidrag till ifrågavarande ändamål tillgodoföres anslaget såsom

särskilda uppbördsmedel.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt om höjning av anslaget

med 24 167 kronor till 51 767 kronor enligt följande sammanställning, varvid

siffrorna inom parentes angiva de till grund för anslagsavvägningen för

innevarande budgetår liggande utgifts- och inkomstbeloppen.

Utgifter:

Möbler och övriga inventarier................ kronor 15 400

Bibliotek .................................. » 3 500

Undervisningsmateriel ....................... » 34 300

Materiel för nya verkstäder.................. » 6 000

Hantverksarbete och material ................ » 6 000

kronor 65 200

(7 000)

(3 500)

(12 000)

(6 000)

(6 000)

(34 500);

Särskilda uppbördsmedel:

Stockholms stads bidrag:

Möbler och övriga inventarier (% av 15 400) . . kronor 5 133

Bibliotek (% X V2 av 3 500) ................ » 583

Undervisningsmateriel (% X V3 av 34 300) .... » 5 717

Hantverksarbete och material (% av 6 000) .... » 2 000

Summa kronor 13 433 (6 915).

Nettoutgift (65 200 — 13 433 =) 51 767 kronor.

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Möbler och övriga inventarier. Utgifterna för detta ändamål

ha för innevarande budgetår beräknats till 7 000 kronor, varav 5 000

kronor för löpande utgifter. Med utgångspunkt från sistnämnda belopp beräknas

för nästa budgetår ett ökat medelsbehov av 10 400 kronor, varav

5 000 kronor för inköp av 50 nya ritbord jämte 100 därtill hörande pallar,

likaledes 5 000 kronor till möbler och övrig inredning till för lärarpersonalen

avsedda dagrum och 400 kronor till anskaffande av ett verktygsskåp för

metallverkstaden. Såsom motivering för den begärda ökade medelsanvisningen

har framhållits, att skolans bestånd av möbler och övriga inventarier

vore starkt förslitet och föråldrat. De nuvarande ritborden med tillhörande

pallar i salarna för linearritning med perspektivlära behövde utbytas. De befintliga

ritborden vore fullständigt oanvändbara för sitt ändamål och torde

menligt påverka elevernas förmåga att tillgodogöra sig undervisningen. Inredningen

i ett nu befintligt dagrum för lärare vore i starkt behov av att förnyas.

Därjämte erfordrades medel till inköp av möbler och övrig inredning

för ett nytillkommet dagrum.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

Undervisningsmateriel. Utgifterna för detta ändamål, vilka

för innevarande budgetår beräknats till 12 000 kronor, beräknas för nästa

budgetår till 34 300 kronor. Av höjningen, 22 300 kronor, avse 20 300 kronor

utgifter av engångsnatur och 2 000 kronor löpande utgifter.

För förnyelse eller reparation av metallverkstadens bestånd av maskiner och

verktyg anses ett belopp av 16 100 kronor vara nödvändigt, enär den maskinella

utrustningen vore föråldrad och delvis försliten samt beståndet av

hjälp- och handverktyg vore mycket bristfälligt.

För komplettering av fackavdelningens för textil bestånd av större vävstolar

med 10 provvävstolar av mindre modell, vilka vore mindre skrymmande

och mer ekonomiska i drift än de större, beräknas ett belopp av 1 500

kronor. För inköp av en ny symaskin för samma avdelning i stället för den

nuvarande, som vore uttjänt, begäres vidare 700 kronor.

För iståndsättande av den för teckningsundervisningen nödvändiga modellsamlingen,

som nu vore så föråldrad och försliten att nyanskaffning vore

ofrånkomlig, beräknas ett belopp av 2 000 kronor komma att erfordras.

Till underhåll av maskin- och verktygsutrustning samt inköp av förbrukningsmateriel

för metallverkstaden begäres ett årligt anslag av 1 000 kronor.

Ett likaledes årligt anslag av samma storlek begäres till fackavdelningen för

textil för underhåll av verktygsutrustning samt inköp av material för provvävnader.

Med avseende å sistnämnda yrkande har anförts bland annat, att,

ehuru eleverna vore skyldiga att själva bekosta förbrukad material, erfarenheten

dock visat, att vid undervisningen ofta användes material, som ej

kunde debiteras viss elev och därför borde bekostas av skolan. Det måste

också anses vara av stort värde, att vissa vid skolan utförda provvävnader

kunde behållas och användas vid den fortsatta undervisningen.

Stockholms städsfullmäktige ha icke haft något att erinra mot överstyrelsens

förslag i förevarande hänseende.

Den begärda ökade medelsanvisningen avser huvudsakligen utgifter av engångsnatur

för nyanskaffning av möbler och övriga inventarier samt undervisningsmateriel.

Den föreslagna nyanskaffningen anser jag vara synnerligen

behövlig. En ökad medelsanvisning för vissa utgifter av löpande natur torde

jämväl vara påkallad. Mot överstyrelsens beräkning av medelsbehovet har

jag icke funnit anledning till erinran. Jag förordar därför, att förevarande anslag

uppföres med ett till 51 800 kronor avrundat belopp, vilket innebär en

anslagshöjning med 24 200 kronor. Stockholms stads bidrag till ifrågavarande

ändamål torde liksom nu böra tillgodoföras anslaget såsom särskilda uppbördsmedel.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Konstfackskolan: Undervisningsmateriel m. m. för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

kronor 51 800.

av

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 102.

9

4. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av

centrala verkstadsskolor.

För innevarande budgetår är detta anslag uppfört med 2 000 000 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

hemställt, att anslaget måtte höjas till 2 100 000 kronor. På grundval

av inhämtade uppgifter har överstyrelsen beräknat medelsbehovet till ifrågavarande

ändamål för de centrala verkstadsskolor, som redan innevarande

budgetår äro i verksamhet, till 2 037 990 kronor. Överstyrelsen har därjämte

beräknat medel, 90 780 kronor, till driften av den erkända centrala verkstadsskolan

i Jönköping. Slutligen har överstyrelsen föreslagit utvidgad rätt

till statsbidrag för undervisning i svetsning. Kostnaderna härför ha för nästa

budgetår beräknats till 15 940 kronor. Enligt överstyrelsens beräkningar

skulle sålunda anslagsbehovet för nästa budgetår utgöra (2 037 990 +

-j- 90 780 -|- 15 940 =) 2 144 710 kronor, vilket belopp av överstyrelsen avrundats

till 2 100 000 kronor. Under erinran att överstyrelsen i underdånig

skrivelse den 18 januari 1946 gjort framställning om provisoriskt lönetillägg

åt rektorer och övriga lärare vid de centrala verkstadsskolorna för innevarande

budgetår, har överstyrelsen framhållit, att något häremot svarande belopp

icke vore upptaget i överstyrelsens beräkningar av medelsbehovet för nästa

budgetår.

Beträffande den ifrågasatta utvidgningen av rätten till statsbidrag för undervisning

i svetsning har överstyrelsen anfört följande.

Enligt kungörelsen den 29 juni 1945 (nr 571) om ändring i vissa delar

av kungörelsen den 30 augusti 1941 (nr 716) angående statsbidrag till centrala

verkstadsskolor utgår särskilt statsbidrag till förbrukningsmateriel vid

undervisning i svetsning, därest eleverna vid nämnda undervisning bilda en

särskild yrkesavdelning (§ 8, moment 2). Vid samtliga centrala verkstadsskolor

utom de i Tidaholm, Östanås, Sandö och Övertorneå bilda eleverna

vid svetsundervisningen sådan särskild avdelning. Även vid de nämnda skolorna

finnas emellertid yrkesavdelningar — tre vid vardera skolan — vid

vilka undervisning i svetsning är obligatorisk. Då antalet elever, vilka deltaga

i sådan undervisning ej är tillräckligt stort för att giva en yrkeslärare

i svetsning full sysselsättning under hela arbetsåret, har särskild yrkesavdelning

för svetsning emellertid ej kunnat anordnas.

Då vid dessa fyra skolor tillämpas samma undervisningsplaner som vid

övriga, iiro kostnaderna per elev och är för förbrukningsmateriel desamma

som vid de sistnämnda, varför statsbidrag härtill synes böra utgå efter enahanda

grunder som vid de centrala verkstadsskolor, där eleverna vid svetsundervisningen

bilda en särskild yrkesavdelning.

Vad åter beträffar kostnaderna för liirarlöner, ställa sig förhållandena något

annorlunda, då en enbart för svetsundervisningen heltidsanställd lärare ej

här kan komma i fråga. Hittills har man som regel ordnat svetsundervisningen

så, att någon av yrkeslärarna i metallarbete eller annan metallbetonad

yrkesavdelning åtagit sig densamma. En sådan ordning är emellertid ej ända
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 10%.

målsenlig, då den, åtminstone som regel, ej kan giva ett tillfredsställande utbildningsresultat.

För att eleverna skola få lika god yrkesutbildning i svetsning

som vid de övriga centrala verkstadsskolorna synes det nödvändigt, att

lärare med fullgod kompetens ställes till förfogande. Finnes ej möjlighet att

deltidsanställa en å orten boende yrkeslärare, torde man kunna tänka sig

att två eller flera skolor gemensamt anställa en mellan dem ambulerande

lärare. I vilketdera fallet uppkommer en merkostnad för skolorna, till vilken

statsbidrag torde böra utgå. Sådant bidrag torde böra avvägas med hänsyn

till antalet svetsundervisningstimmar vid respektive skola och utgöra viss

del av det statsbidrag, som enligt § 5 statsbidragskungörelsen utgår per yrkesavdelning.

Här nedan angivas de av överstyrelsen under ovannämnda förutsättningar

och vid nu gällande undervisningsplaner beräknade kostnaderna för statsbidrag

till lärarlöner respektive förbrukningsmateriel vid svetsundervisning

vid ifrågavarande skolor.

Beräknat statsbidrag till

Centrala verkstadsskolan i lärarlöner

förbrukningsmate- riel vid svets-

undervisning

kronor

kronor

Tidaholm . . .

.............. 2 655

1 560

Östanås.....

.............. 2 575

1 530

Sandö ......

.............. 2 460

1 410

Övertorneå . .

.............. 2 460

1 290

Summa kronor 10 150

5 790

Överstyrelsen hemställer om bemyndigande att vid beviljande av statsbidrag

till central verkstadsskola, vid vilken undervisning i svetsning ej bedrives

på så sätt, att eleverna bilda en särskild yrkesavdelning, medgiva statsbidrag

till svetsundervisning dels till lärarlön med belopp, som med utgångspunkt

från statsbidraget till lärarlöner enligt § 5 kungörelsen 1941:716

angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor motsvarar undervisningsskyldigheten,

dels ock till förbrukningsmateriel enligt de grunder, som angivas

i § 8, andra och tredje styckena, i samma kungörelse.

Statskontoret har tillstyrkt förslaget om utvidgning av rätten till statsbidrag

för förbrukningsmateriel vid svetsundervisning. Förslaget om vidgad

rätt till bidrag till lärarlöner vid dylik undervisning har däremot av statskontoret

avstyrkts. Ämbetsverket anför härutinnan:

Ett bifall till överstyrelsens hemställan, att statsbidrag skulle få utgå jämväl

till lärarlöner skulle innebära ett avsteg från de principer, som ligga till

grund för nu gällande fördelning mellan staten och vederbörande skolas

huvudman av driftkostnaderna för de centrala verkstadsskolorna. Med hänsyn

härtill och med beaktande av de konsekvenser, som en utvidgning i nu

avsedd riktning av rätten till statsbidrag till lärarlönerna skulle kunna medföra,

måste statskontoret ställa sig bestämt avvisande mot överstyrelsens

förslag i denna del. I detta sammanhang må erinras, att en omarbetning av

gällande statsbidragsbestämmels^r torde vara att förvänta i samband med

genomförandet av den planerade löneregleringen för lärarpersonalen vid ifrågavarande

läroanstalter.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 102.

Enligt gällande bestämmelser angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor

utgår statsbidrag bland annat till avlöning åt rektorer och övriga lärare

samt till underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel.

Statsbidragen till avlöning åt rektorer äro avsedda att täcka hela lönekostnaden.

De utgå enligt kungörelsen 1942: 596 med högst följande belopp:

Avlönings-

grupp

Ort

S g r

upp

A

B

C

D

E

F

G

H

I

IV . . . .

10 630

10 940

11250

11560

11 870

12180

12 490

12 800

13110

III ...

11 190

11 500

11810

12120

12 430

12 740

13 050

13 360

13 650

II ...

11 750

12 060

12 370

12 680

12 990

13 300

13 600

13 850

14100

I . .

12 310

12 620

12 930

13 240

13 550

13 800

14 050

14 300

14 550

Bidragen till grundavlöning åt lärare, vilka bidrag likaledes avses skola

täcka lönekostnaden i dess helhet, utgå enligt samma författning för år och

yrkesavdelning till högst följande belopp:

Ortsgrupp ABCDEFGHI

kronor. .. 6185 6 375 6 565 6 755 6 945 7135 7 325 7 515 7 705

Omkring 90 procent av dessa belopp torde belöpa å huvudläraren och i

genomsnitt cirka 10 procent å timlärare.

De i författningen angivna belopp, vartill statsbidragen till löner åt rektorer

och övriga lärare högst må uppgå, äro fastställda med hänsyn till 1937

års lönenivå, varefter år 1942 företagits en höjning med i runt tal 25 procent.

Statsbidrag till ålderstillägg åt lärare utgår endast i den mån läraren enligt

särskild reglering, fastställd på sätt i gällande reglemente för statens pensionsanstalt

är föreskrivet, är berättigad uppbära sådant tillägg, samt för ettvart

av tre ålderstillägg med högst åtta procent av den läraren tillkommande

grundlön, å vilken statsbidrag må beräknas, dock årligen högst 500 kronor

för varje ålderstillägg.

För beredande av en provisorisk löneförbättring åt rektorer och övriga

lärare vid centrala verkstadsskolor under innevarande budgetår har Kungl.

Maj:t med stöd av 1946 års riksdags beslut (skrivelsen nr 507, punkten 12)

genom beslut den 6 december 1946 förordna!, att under budgetåret 1946/47

må — utöver det författningsenliga bidraget till avlöning — utgå visst ytterligare

bidrag. Bidraget till avlöning åt rektorer utgår med 720 kronor i ortsgrupperna

A—C, 690 kronor i ortsgrupperna D—F och 660 kronor i ortsgrupperna

G—I, medan bidraget till avlöning åt övriga lärare utgår med,

för varje yrkesavdelning, 800 kronor i ortsgrupperna A—C, 770 kronor i

ortsgrupperna D—F och 740 kronor i ortsgrupperna G—I.

Jag finner det skäligt, att lärarpersonalen vid de centrala verkstadsskolorna

från och med nästa budgetår erhålla en ytterligare löneförbättring. I

Departe
mentschefen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 102.

.anslutning till de av chefen för finansdepartementet i årets statsverksproposition

under för flera huvudtitlar gemensamma frågor förordade grunderna

för provisoriskt lönetillägg åt befattningshavare i statens tjänst m. fl. under

budgetåret 1947/48 och med beaktande av att antalet ortsgrupper vid den

allmänna löneregleringen begränsats till fem anser jag mig böra föreslå, att

bidrag till avlöning åt rektorer och till grundlön åt övriga lärare vid centrala

verkstadsskolor från och med nästa budgetår må utgå i enlighet med vad i

det följande angives.

Bidrag till avlöning åt rektorer torde böra utgå med högst följande belopp:

Avlönings-

grupp

Ortsgrupp

1

2

3

4

5

IV.....

12 708

13152

13 596

14 040

14 490

III.....

13 260

13 704

14 148

14 592

15 036

II.....

13 812

14 256

14 700

15 132

15 576

I.....

14 388

14 820

15 264

15 684

16 104

Till grundlöner åt övriga lärare torde bidrag för år och yrkesavdelning

böra utgå med högst följande belopp:

Ortsgrupp 1 2 3 4 5

kronor...... 7 420 7 760 8 120 8 470 8 830

Statsbidrag till underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel utgår

med belopp, beräknat efter 70 kronor för elev och år, dock att bidraget sammanlagt

ej må uppgå till högre belopp än som svarar mot huvudmannens

verkliga kostnader för ändamålet under den tid bidraget avser. Härjämte

utgår särskilt statsbidrag till förbrukningsmateriel vid undervisning i svetsning

till sådana centrala verkstadsskolor, vid vilka eleverna vid nämnda undervisning

bilda en särskild yrkesavdelning. Överstyrelsen för yrkesutbildning

har att avväga detta bidrag inom ramen för vissa i kungörelsen 1945:571

angivna belopp med hänsyn till det timtal, undervisningen i svetsning upptager

i den för vederbörande yrkesavdelning fastställda undervisningsplanen.

Överstyrelsen har nu föreslagit, dels att statsbidrag skall utgå till förbrukningsmateriel

vid svetsningsundervisning även i fall, då eleverna vid nämnda

undervisning icke bilda en särskild yrkesavdelning, dels ock att statsbidrag

skall i dylika fall få utgå jämväl till lärarlöner. Med hänsyn till vad överstyrelsen

anfört till stöd för ifrågavarande förslag anser jag mig böra tillstyrka

de förordade jämkningarna i statsbidragsgrunderna. Det torde böra få ankomma

på överstyrelsen att bestämma det bidragsbelopp, som i varje särskilt

fall må utgå till avlönande av lärare vid undervisningen i svetsning och

till bestridande av kostnaderna för undervisningsmateriel vid denna undervisning.

Ifrågavarande bidrag torde lämpligen böra rekvireras budgetårsvis i

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 102. 13

efterskott. De av mig nu förordade ändringarna i statsbidragsgrunderna böra

genomföras från och med nästa budgetår.

Överstyrelsen har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till i runt tal

2 100 000 kronor, vilket belopp med 100 000 kronor överstiger nuvarande

anslagsbelopp. Mot överstyrelsens beräkningar, som i fråga om lönekostnaderna

uppgjorts med utgångspunkt från de för budgetåret 1945/46 gällande

statsbidragsgrunderna, har jag i och för sig icke funnit anledning till erinran.

Den av mig i det föregående förordade höjningen av statsbidraget till avlönande

av rektorer och övriga lärare vid de centrala verkstadsskolorna påkallar

emellertid en ytterligare uppräkning av ifrågavarande anslag. Då fördelningen

av orterna å de nya ortsgrupperna ännu ej skett, kan kostnadsökningen

icke beräknas med någon större grad av säkerhet. Jag anser mig böra uppskatta

det ökade medelsbehovet för nästa budgetår till 200 000 kronor. Jag

förordar därför, att förevarande anslag uppföres med (2 100 000 -f- 200 000 =)

2 300 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 300 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av centrala verkstadsskolor för

budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av .................................kronor 2 300 000.

5. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Understöd åt verkstadsskolor

för viss arbetslös ungdom.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 94 000 kronor. Ur

anslaget utgår numera endast bidrag till verkstadsskolorna i Byske och

Lysekil.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt, att förevarande anslag

måtte för nästa budgetår uppföras med oförändrat belopp. Överstyrelsen erinrar,

att överstyrelsen i underdånig skrivelse den 18 januari 1946 gjort framställning

om provisoriskt lönetillägg för innevarande budgetår åt rektorer

och övriga lärare vid verkstadsskolorna för viss arbetslös ungdom, samt framhåller,

att något häremot svarande belopp icke vore upptaget i överstyrelsens

beräkningar av lönekostnaderna för nästa budgetår. Överstyrelsen anför vidare

bland annat följande.

Såsom överstyrelsen i tidigare framställningar rörande understöd åt verkstadsskolor

för viss arbetslös ungdom uttalat, torde skolan i Byske lämpligen

i sinom tid böra upphöra, eventuellt genom att skolan omändras till en kommunal

skola för yrkesundervisning. Då emellertid den av landstinget beslutade

centrala verkstadsskolan i Skellefteå knappast torde kunna träda i verksamhet

förrän från och med budgetåret 1948/49 anser sig överstyrelsen böra

s. 14 Kontrollera mot PDF

Departe
mentschefen.

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

föreslå, att medelsbehovet beräknas med hänsyn till att bidrag kan komma

att utgå till skolan i Byske jämväl för budgetåret 1947/48.

Vad beträffar skolan i Lysekil räknade överstyrelsen i föregående års framställning

med att skolan under budgetåret 1946/47 successivt skulle omorganiseras

till en skola för utbildning av dels sjömän, dels båtbyggare, och beräknade

därför anslagsbehovet till blott 22 000 kronor för budgetåret

1946/47. Sedan departementschefen i 1946 års statsverksproposition, bilagan

åttonde huvudtiteln, förklarat sig icke vara beredd att tillstyrka en sådan

förändring av verksamheten, har för budgetåret 1946/47 beviljats understöd

av förevarande anslag med 48 762 kronor. Med ledning av förslag, som styrelsen

för verkstadsskolan i Lysekil avgivit rörande undervisningens omfattning

under kommande budgetår, räknar överstyrelsen med att skolan under

budgetåret 1947/48 kommer att omfatta två avdelningar för metallarbetare,

en avdelning för värme- och sanitetsmontörer samt en avdelning för snickare

och båtbyggare ävensom att i genomsnitt 60 elever komma att under året

åtnjuta undervisning vid skolan.

Min företrädare i ämbetet ansåg sig i fjol icke kunna tillstyrka det i propositionen

1946: 8 redovisade förslaget om förändring av verksamheten vid

Lysekils-skolan till en yrkesskola för den mindre sjöfarten och fisket. Lian

framhöll samtidigt såsom en möjlighet, att denna skola likväl kunde komma

att framdeles inlemmas i en yrkesutbildningsorganisation för fiskerinäringen,

samt erinrade, att en utredning igångsatts inom jordbruksdepartementet

rörande anordnandet av yrkesutbildning för fiskare. Då behandlingen av de

förslag, denna utredning kan föranleda, icke torde medhinnas inom sådan tid,

att desamma kunna underställas 1947 års riksdag, torde frågan om Lysekilsskolans

framtida ställning inom yrkesskolväsendet tills vidare få lämnas

öppen. Vid anslagsavvägningen anser jag mig därför böra räkna med att

denna skola kommer att under nästa budgetår fortsätta sin verksamhet i

huvudsak i oförändrad omfattning. T likhet med överstyrelsen för yrkesutbildning

anser jag mig böra räkna med att bidrag från förevarande anslag

under nästa budgetår kommer att utgå jämväl till skolan i Byske.

Överstyrelsen har för nästa budgetår beräknat medelsbehovet till oförändrat

belopp, 94 000 kronor. Statsbidraget till avlönande av lärarpersonalen har

därvid beräknats efter samma normer som vid anslagsavvägningen för innevarande

budgetår. Jämlikt 1946 års riksdags vid dess höstsession fattade beslut

må emellertid under innevarande budgetår statsbidrag utgå till provisoriskt

lönetillägg åt lärarpersonalen vid ifrågavarande skolor i huvudsak enligt

samma grunder som vid de centrala verkstadsskolorna. En ytterligare löneförbättring,

i huvudsak motsvarande den som vid bifall till vad jag i det

föregående förordat kommer lärarpersonalen vid de centrala verkstadsskolorna

till del, torde jämväl böra beredas lärarpersonalen vid verkstadsskolorna

för viss arbetslös ungdom. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att

framdeles vid beviljandet av statsbidrag till ifrågavarande skolor vidtaga

härav betingad höjning av de nu utgående bidragen till lärarpersonalens av
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kmigl. Maj:ts ''proposition nr 102.

lönande. Vid bifall till vad jag nyss förordat, bör en viss höjning av anslaget

vidtagas. Det torde vara tillräckligt, att anslaget för nästa budgetår uppföres

med 100 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 6 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av .................................. kronor 100 000.

6. Förslagsanslaget till Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Bidrag till driften av

flygmekanikerskolan i Mölndal.

Till ifrågavarande ändamål anvisades för budgetåret 1945/46 ett anslag

av 215 000 kronor. Av anslaget disponerades högst 25 350 kronor till hyreskostnader

för matserveringslokal, elevhem och övriga elevbostäder. För innevarande

budgetår är anslaget uppfört med 190 000 kronor. Vid anmälan av

denna anslagsfråga (se 1946 års åttonde huvudtitel, sid. 466) förutsatte min

företrädare i ämbetet, att bidrag till hyreskostnader icke skulle behöva utgå,

enär ett vid skolan under uppförande varande elevinternat kunde väntas

bliva taget i bruk från och med innevarande läsår. Enär emellertid sedermera

visat sig, att elevinternatet icke skulle komma att bli färdigställt förrän omkring

den 1 januari 1947, har för innevarande budgetår ett belopp av 12 675

kronor, motsvarande hyreskostnaderna för senare hälften av år 1946, ställts

till förfogande.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har hemställt, att ifrågavarande anslag

måtte för nästa budgetår uppföras med 198 000 kronor. Överstyrelsen har

därvid räknat med oförändrat antal yrkesavdelningar, d. v. s. 15.

Skillnaden mellan de för innevarande budgetår för olika ändamål av Kungl.

Maj:t genom beslut den 16 augusti 1946 anvisade beloppen och de av överstyrelsen

för nästa budgetår beräknade framgår av följande sammanställning:

Budgetåret Budgetåret

1946/47 1947/48

Kronor Kronor

1. avlöning åt rektor och övriga lärare........ . . 115 075 128 500

2. administrationskostnader................... 20 000 20 000

3. anskaffning av stadigvarande undervisningsmateriel 16 500 10 000

4. anskaffning av inventarier.................. — 1 000

5. underhåll och förbrukning av undervisningsmateriel 23 000 22 745

6. sjukvårds- och olycksfallsförsäkringskostnader för

eleverna................................ 5 650 5 100

7. hyreskostnader för matserveringslokal, elevhem och

övriga elevbostäder....................... ] 2 675 —

8. kostnader för undervisningslokaler............ 11 000 11 000

Summa kronor 203 900 198 345.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 102.

Överstyrelsen, som utgår från att sammanställningens slutbelopp vid anslagsberäkningen

kan avrundas till 198 000 kronor, anför rörande de olika

posterna följande.

Posten 1. Skolstyrelsen har anhållit, att statsbidrag till avlönande avlärare

vid skolan måtte få utgå enligt samma grunder, som gälla vid centrala

verkstadsskolor (kungörelsen 1941: 716, § 5), i förekommande fall även med

ålderstillägg. De skäl, som kunna ha talat för att avlöna lärare vid skolor

för arbetslös ungdom lägre än vid centrala verkstadsskolor, synas numera

icke längre föreligga beträffande flygmekanikerskolan i Mölndal, och då för

anställning som lärare vid flygmekanikerskolan fordras samma kompetens

som vid central verkstadsskola, tillstyrker överstyrelsen framställningen och

räknar därför, då Mölndal är F-ort, med statsbidrag under budgetåret 1947/48

till avlöning åt rektor och övriga lärare med högst 128 500 kronor (15 X

X 7 135 -f- rektors lön 13 300 + beräknat ålderstillägg 8 175 kronor).

Posten 3. Till anskaffning av stadigvarande undervisningsmateriel har

av skolstyrelsen begärts 15 000 kronor. Då skolan under tidigare år erhållit

15 000 kronor per år till sagda ändamål och för budgetåret 1946/47 16 500

kronor, bör för budgetåret 1947/48 ett anslag av 10 000 kronor anses kunna

täcka behovet.

Posten 4. För innevarande budgetår har icke beviljats statsbidrag till

anskaffning av inventarier, men under tidigare år har skolan beviljats 1 000

kronor per år för detta ändamål och skolstyrelsen har räknat med ett statsbidrag

av 1 000 kronor härför under budgetåret 1947/48, varemot överstyrelsen

icke har något att erinra.

Posten 5. För ändamålet har tidigare utgått 115 kronor per elev och

år. Med utgångspunkt från ett uppskattat elevantal av 183 beräknar överstyrelsen

anslagsbehovet till 22 745 kronor.

Posten 6. Anslagsbehovet till sjukvårds- och olycksfallsförsäkringskostnader

för eleverna beräknar överstyrelsen vid ett elevantal av 183 till

högst 5 100 kronor.

Posten 8. Då det under upDförande varande elevinternatet beräknas

kunna tagas i bruk den 1 januari 1947 har intet anslagsbehov upptagits till

hyreskostnader för matserveringslokal, elevhem och övriga elevbostäder under

budgetåret 1947/48.

Bidrag till avlönande av rektor vid flygmekanikerskolan i Mölndal utgår

redan nu enligt de grunder, som gälla beträffande bidrag till avlönande av

rektorer vid centrala verkstadsskolor. Överstyrelsen har nu föreslagit, att

bidrag till avlönande jämväl av övriga lärare vid flygmekanikerskolan, för

vilkas avlönande bidrag nu utgår enligt de för verkstadsskolor för viss arbetslös

ungdom tillämpade grunderna, i fortsättningen skall utgå enligt samma

grunder som vid centrala verkstadsskolor. På av överstyrelsen anförda skäl

anser jag mig böra biträda detta förslag. Vid tillämpning av hittillsvarande

statsbidragsgrunder för avlönande av lärarpersonalen vid centrala verkstadsskolor

medför förslagets genomförande en kostnadsökning av i runt tal 13 500

kronor. I det föregående har jag förordat en höjning av statsbidraget till

lönekostnaderna vid de centrala verkstadsskolorna. Med utgångspunkt från

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

det antagandet, att Mölndal, som är F-ort, kommer att hänföras till ortsgrupp

3, beräknar jag medelsbehovet till avlöningar åt lärarpersonalen vid

ifrågavarande läroanstalt för nästa budgetår till i runt tal 145 500 kronor

mot av överstyrelsen beräknade 128 500 kronor, innebärande en höjning med

17 000 kronor. Då jag i övrigt icke funnit anledning till erinran mot överstyrelsens

beräkningar torde förevarande anslag, som av överstyrelsen beräknats

till 198 000 kronor, böra uppföras med (198 000 -f- 17 000 =) 215 000

kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 25 000 kronor. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till driften av flygmekaniker skolan i Mölndal

för budgetåret 1947/48 anvisa ett förslagsanslag

av..................................kronor 215 000.

7. Anslag till anordnande av handelsgymnasieexamen för

lärjungar från enskild undervisning.

Inledning.

Genom beslut den 29 juni och den 31 augusti 1945 bemyndigade Kungl.

Maj:t chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla sakkunniga för att

inom departementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande handelsundervisningens

och handelslärarutbildningens ordnande. Såsom sakkunniga

ha tillkallats rektorn vid Stockholms handelsgymnasium (Frans Schartaus

handelsinstitut) G. O. Andersson, rektorn vid kooperativa förbundets

studieavdelning Vår gård H. Elldin, rektorn vid köpmannainstitutet Sveriges

köpmannaförbunds yrkesundervisning G. I. Larsson, försäkringstjänstemannen

Edith Lindblom, lektorn vid Hälsingborgs handelsgymnasium, auktoriserade

revisorn S. S. Olsson, direktören i Förlagsaktiebolaget affärsekonomi G. D.

Rosenberg, professorn vid handelshögskolan i Stockholm K. G. G. Törnqvist,

direktören Å. J. Wetterlind, rektorn vid Bar-Lock-institutet H. W.

Wiklund och ombudsmannen i Handelstjänstemannaförbundet K. B. R.

Lindforss.

I de för de sakkunniga utfärdade direktiven berördes bland annat frågan

om en normalisering av kunskapsfordringarna vid de olika handelsgymnasierna.

Därvid framhöll departementschefen, att med denna fråga nära sammanhängde

spörsmålet om en särskild privatistexamen för sådana personer,

som bedrivit sina studier utanför handelsgymnasierna, samt uttalade, att det

syntes angeläget, att de sakkunniga sökte finna utvägar för en lösning av

detta spörsmål.

De sakkunniga ha i ett den 17 oktober 1946 avgivet betänkande framlagt

utredning och avgivit förslag i sistnämnda fråga. Nämnda förslag går i korthet

ut på att våren 1948 såsom försök skall anordnas privatistexamen med

Bihang till riksdagens protokoll U)i7. I sand. Nr 102.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

skriftliga prov förlagda till handelsgymnasierna och muntliga prov inför av

överstyrelsen för yrkesutbildning utsedda examensnämnder.

Över kommitténs förslag har överstyrelsen för yrkesutbildning efter hörande

av samtliga statsunderstödda handelsgymnasier ävensom Bar-Lockinstitutet

avgivit utlåtande.

Innan jag övergår till att redogöra för de sakkunnigas förslag, torde jag

få med några ord beröra de statsunderstödda handelsgymnasiernas organisation

och verksamhet. Bestämmelser angående dessa gymnasier äro meddelade

i kungörelsen 1938: 529 angående statsunderstödda handelsgymnasier. Jämlikt

dessa bestämmelser skall handelsgymnasium omfatta tvåårig kurs, byggd

på realexamen eller motsvarande kunskapsmått. Därjämte må kunna anordnas

ettårig kurs för elever, som avlagt studentexamen eller på annat sätt

styrkt sig äga nödiga förutsättningar att tillgodogöra sig ifrågavarande undervisning.

För närvarande finnas i vårt land tio statsunderstödda handelsgymnasier,

med ett elevantal som läsåret 1945/46 uppgick till 1 686. Från gymnasierna

avgingo år 1946 sammanlagt 840 elever med godkända avgångsbetyg.

Vid handelsgymnasierna förekommer icke någon avgångsexamen i egentlig

mening, och inga bestämmelser finnas rörande anordnandet av avgångsprövningar.

Efter hand ha emellertid vissa former för dylika prövningar utbildat

sig, men dessa äro mycket skiftande vid de olika gymnasierna. Gemensamt

är, att avgångsskrivningar anordnas i modersmålet, engelska, franska, tyska,

bokföring och handelsräkning, medan egentliga avgångsprövningar i övriga

ämnen icke torde förekomma. Sedan vårterminen 1943 ha efter överenskommelse

mellan vederbörande rektorer de för avgångsskrivningarna i engelska,

tyska, bokföring och handelsräkning givna proven varit gemensamma för flertalet

handelsgymnasier. Denna anordning har åsyftat att åstadkomma en

normalisering av fordringarna i avgångsprövningarna. och därmed större likvärdighet

mellan de olika gymnasiernas betyg.

De sakkunnigas förslag.

Behovet av privatistexamen. De sakkunniga ha, som redan

nämnts, föreslagit, att våren 1948 försöksvis skulle anordnas en privatistexamen

för sådana personer, som bedrivit sina studier utanför handelsgymnasierna.

För ernående av godkänt betyg i denna examen skulle erfordras ett

kunskapsmått motsvarande vad som fordras för godkänt avgångsbetyg

från statsunderstött handelsgymnasium. Den nya privatistexamen skulle

vidare medföra samma kompetens som nämnda avgångsbetyg samt benämnas

»handelsgymnasieexamen för lärjungar från enskild undervisning».

Till stöd för sitt förslag ha de sakkunniga, som betonat, att handelsgymnasieutbildningens

roll i vårt lands undervisningsväsende är betydande, framhållit

dels det kompetensvärde ett avgångsbetyg från handelsgymnasium har,

dels påpekat, att redan nu ett icke obetydligt antal ungdomar bedriva stu
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

dier i avsikt att genom en eventuell privatistexamen förvärva handelsgymnasiekompetens.

De sakkunniga ha därjämte som sin uppfattning uttalat,

att inrättandet av en privatistexamen skulle vara ett naturligt led i strävandena

att inrikta ungdomens studier mera på praktisk verksamhet än på

teoretiska studievägar. En viss del av den kategori studieintresserade ungdomar,

som nu vid korrespondensinstituten eller annorledes bedriva studier med

studentexamen som mål, skulle med all sannolikhet efter inrättandet av en

privatistexamen för ernående av handelsgymnasiekompetens i stället inrikta

sina studier på denna examen.

I fråga om den kompetens, som handelsgymnasieutbildningen skänker, ha

de sakkunniga anfört i huvudsak följande.

Enligt gällande bestämmelser medför avgångsbetyg från handelsgymnasium

kompetens till vissa, ehuru relativt fåtaliga statliga befattningar. Vidare

berättigar sådant avgångsbetyg till inträde vid handelshögskolorna i Stockholm

och Göteborg samt tillmätes visst meritvärde, då det gäller inträde

vid de båda socialinstituten. Beträffande befattningar i kommunal tjänst

ha de sakkunniga sig icke bekant, huruvida i något fall genomgång av handelsgjminasium

satts som kompetens villkor, men även om så icke skulle

vara fallet, torde avgångsbetyg från handelsgymnasium tillmätas ett avsevärt

reellt kompetensvärde, då det gäller åtskilliga befattningar i landstingens

och kommunernas tjänst, såsom till exempel befattningar på sjukhuskontor,

drätselkontor och liknande.

Viktigast för bedömandet av värdet av ett avgångsbetyg från handelsgymnasium

är dock givetvis frågan, i vad mån dylikt betyg tillmätes betydelse,

när det gäller anställningar av olika slag inom näringslivet. Att direkt

belysa hur det förhåller sig härvidlag är svårare. Visserligen pågå ganska

omfattande utredningar, vilka komma att ge god belysning även åt frågan

om handelsgymnasiestudiernas värde, men dessa utredningar äro ännu ej

avslutade. Emellertid är det enligt de sakkunnigas mening ingalunda nödvändigt

att avvakta slutförandet av nämnda utredningar. Redan nu kan

nämligen konstateras, att ett avsevärt antal platser inom näringslivet årligen

förmedlas åt avgående elever genom respektive handelsgymnasier, och enligt

vad de sakkunniga av olika handelsgymnasierektorer erfarit, har efterfrågan

på handelsgymnasieutbildad personal under en lång följd av år visat en fortgående

stegring. Gjorda undersökningar visa otvetydigt, att den gren av

näringslivet, som representeras av handeln i vidsträckt bemärkelse, vinner

alltmera i betydelse och suger till sig alltmera arbetskraft. All sannolikhet

talar då också för att efterfrågan på arbetskraft för de arbetsuppgifter, för

vilka handelsgymnasierna lämna utbildning, kommer att stegras. Under dessa

förhållanden måste det sägas vara ett samhällsintresse, att en väg öppnas

för förvärvande av en kompetens motsvarande handelsgymnasiekompetensen

även för dem, som av olika anledningar icke gått den hittills vanliga studievägen.

De sakkunniga, som funnit redan det nu anförda tillräckligt motivera förslaget

om anordnande av privatistexamen, ha för att ytterligare stödja detta

förslag därutöver redogjort för den enskilda studieverksamhet i olika former,

från vilken med större sannolikhet kunna förväntas prövande till en privatistexamen.

Härvid anföra de sakkunniga:

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Ålaj:ts ''proposition nr 102.

I själva verket torde redan nu ett icke obetydligt antal ungdomar förbereda

sig till att genom privatistexamen förvärva handelsgymnasiekompetens.

Detta göra de givetvis i den förhoppningen, att framställda förslag om

en sådan examen relativt snart skola förverkligas. Bägge de största korrespondensinstituten,

Hermods korrespondensinstitut i Malmö och NKI-skolan

i Stockholm, ha sammanställt handelsgymnasiekurser. De sakkunniga ha

tagit närmare kännedom om dessa kurser och kunna om desamma avge det

omdömet, att de i stort sett väl motsvara de statsunderstödda handelsgymnasiernas.

Dessa handelsgymnasiekurser per korrespondens ha till större delen

sammanställts genom begagnande av institutens specialkurser för de ämnen,

som tillhöra handelsgymnasiernas studieplan. Om en officiell privatistexamen

komme till stånd, torde man kunna förvänta, att korrespondensinstituten

åtminstone delvis läte utarbeta kurser enkom avsedda för studier, som åsyfta

nämnda examen.

I samarbete med NKI-skolan startades vidare vid början av höstterminen

1945 i Nässjö ett »handelsgymnasium», vid vilket tillämpas kombinerad

korrespondens- och muntlig undervisning. Som studieledare vid denna skola

tjänstgöra lärare vid Nässjö samrealskola. Några nya elever intogos icke vid

början av höstterminen 1946, men enligt lämnade uppgifter fortsätta 15 av

de ursprungligen anmälda 20 eleverna sina studier. Till vårterminen 1948 beräknas

dessa vara beredda att undergå prövning i privatistexamen.

I detta sammanhang böra även nämnas de kurser i handelsämnen, som

givas vid den s. k. kursverksamheten vid Stockholms högskola, samt de företagsekonomiska

fortbildningskurser, som under något olika benämningar varit

i gång under de senaste åren på en del platser i landet.

De kurser i handelsämnen, som givas av kursverksamheten vid Stockholms

högskola, ge ingalunda någon fullständig handelsgymnasieutbildning, men

de kunna givetvis vara till god nytta, då det gäller att komplettera andra

genom självstudier förvärvade kunskaper. Enligt uttalande av kursledaren

strävar man efter att ge kurserna ett innehåll, som i stort sett motsvarar

handelsgymnasiekurserna i respektive ämnen. Dessa kurser i handelsämnen

hade under budgetåret 1945/46 ett deltagarantal av inemot 200. Det är

sannolikt, att åtskilliga av deltagarna skulle begagna sig av en eventuell möjlighet

att genom privatistexamen förvärva handelsgymnasiekompetens.

Företagsekonomiska fortbildningskurser ha sedan höstterminen 1944 anordnats

på vissa platser i landet. Av 110 deltagare i dessa kurser i Stockholm

höstterminen 1946 hade 30 handelsgymnasiekompetens. En och annan

av de deltagare, som icke hade detta, kan eventuellt förväntas anmäla sig

till handelsgymnasieexamen för privatister.

hinder framhållande av att alla förhandsberäkningar av det sannolika antalet

anmälningar till en privatistexamen givetvis måste vara mycket vanskliga

ha de sakkunniga uttalat, att en siffra på 50 anmälningar till en eventuell

dylik examen år 1948 icke syntes osannolik.

De sakkunniga ha vidare diskuterat frågan om när den föreslagna privatistexamen

första gången borde anordnas och därvid uttalat, att frågan om

inrättande av denna examen åtminstone provisoriskt borde och kunde lösas

med det snaraste utan att resultatet av det i övrigt pågående utredningsarbetet

angående handelsundervisningen på gymnasiestudiet behövde avvaktas.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

Sättet för anordnande av privatistexamen. I fråga

om sättet för anordnande av den föreslagna privatistexamen ha de sakkunniga

till en början diskuterat om prövningen skulle kunna äga rum vid de större

handelsgymnasierna men efter noggrant övervägande stannat vid den uppfattningen,

att denna väg av olika skäl knappast vore framkomlig. De sakkunniga

ha nämligen funnit, att förefintliga olikheter i undervisningsplanerna

vid de olika gymnasierna skulle kunna vålla åtskillig förvirring bland de

eventuella examinanderna. Även kostnadsfrågan skulle, om prövningen förlädes

till vissa handelsgymnasier, med säkerhet visa sig ganska svårlöst. Den

viktigaste synpunkten vore emellertid, att prövningens förläggande till ifrågakommande

handelsgymnasier i realiteten icke kunde bliva annat än en rent

formell åtgärd. Härom anföra de sakkunniga följande.

I såväl examinandernas som de prövande lärarnas intresse ligger, att examen

anordnas efter en fastställd examensordning och under offentlig’kontroll.

Om prövningen förlädes till handelsgymnasierna, skulle den icke gärna kunna

äga rum under den tid, då undervisningen vid gymnasierna ännu påginge,

utan finge förläggas till tid utanför den egentliga lästerminen, troligen till

början av juni månad. För att prövningen skulle bli tillräckligt noggrann,

bleve det nödvändigt att utsträcka densamma till flera dagar. I realiteten

komme då de lärare, som fått sig examinationen anförtrodd, att fungera som

examensnämnd. Någon annan anordning av privatistexamen förlagd till vissa

handelsgymnasier ha de sakkunniga svårt att tänka sig. Faktiskt bleve det

då endast rent formellt som prövningen vore förlagd till ifrågakommande

handelsgymnasium.

De sakkunniga, som sålunda icke velat förorda, att anordnandet av privatistexamen

anförtros åt handelsgymnasierna själva, ha i stället föreslagit,

att för ändamålet av överstyrelsen för yrkesutbildning skulle utses en eller

flera examensnämnder. Handelsgymnasieexamen för privatister skulle sålunda

sortera direkt under överstyrelsen, som erhölle ett för detta ändamål av riksdagen

särskilt anvisat anslag och ägde att utfärda närmare föreskrifter för

examens anordnande. Härigenom bleve det lätt att bestämma, vilka ämnen

och vilka kurser prövningen skulle omfatta. Kontrollen bleve också lätt att

ordna, i det att överstyrelsen kunde utse ett antal examensombud att å överstyrelsens

vägnar följa och övervaka examen.

De sakkunniga ha framlagt förslag till de huvudsakliga bestämmelser, som

skulle erfordras för anordnande av en privatistexamen enligt nu nämnda

riktlinjer. De föreslagna bestämmelserna äro i huvudsak av följande innebörd.

I''or rätt att undergå prövning som privatist bör gälla samma villkor som

för inträde vid handelsgymnasierna med tillägg av att realexamenskunskaper

höra fordras även i ämnet geografi. Skolöverstyrelsens förebild till undervisningsplan

vid handelsgymnasierna bör — åtminstone för den första prövningen,

avsedd att äga rum år 1948 — i huvudsak följas, när det giiller att

fastställa vilka ämnen och vilka kurser i de olika ämnena, som skola ingå i

prövningen. Skri f t 1 i g a p r o v böra anordnas i svenska, engelska,

franska, tyska, bokföring och handelsräkning, praktiska prov i ste
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kung!. Maj:ts proposition nr 102.

nografi och maskinskrivning samt muntliga prov i svenska, engelska,

franska, tyska, handelslära med försäljnings- och reklamteknik, bokföring

och övrigt kontorsarbete, handelsräkning, nationalekonomi, ekonomisk

geografi med varukännedom, handelsrätt, samhällslära samt som frivilliga

ämnen spanska och ryska. Uppgifterna för de skriftliga proven böra meddelas

av överstyrelsen för yrkesutbildning. Man torde kunna räkna med att

dessa uppgifter också, åtminstone delvis, komma till användning vid gymnasiernas

egna avgångsprövningar, vilka bruka anordnas ungefär den 5—den

15 maj. De skriftliga proven kunna lämpligast anordnas vid de handelsgymnasier,

till vilka examinanderna av överstyrelsen hänvisas. Härigenom undvikas

onödigt långa resor för de prövande och därmed förenade kostnader.

Någon svårighet att anordna dessa skrivningar samtidigt med respektive

gymnasiers egna avgångsskrivningar torde knappast uppstå. Eventuellt uppstående

extra kostnader för vakthållning finge givetvis bestridas av det för

privatistexamen utgående anslaget. Skrivningarna böra rättas och bedömas

av de lärare överstyrelsen för yrkesutbildning därtill utser, vilket i praktiken

torde bli samma lärare, som redan utsetts eller av överstyrelsen vore avsedda

att utses till ledamöter av examensnämnden. Vid bedömningen bör givetvis

finnas en medbedömare.

Själva den slutliga prövningen bör anförtros åt särskilda examensnämnder

med av överstyrelsen för yrkesutbildning till erforderligt antal utsedda ledamöter.

En examensnämnd (med ett 10-tal ledamöter) torde kunna handha

prövningen av omkring 25 examinander. Om med hänsyn till antalet examinander

år 1948 två examensnämnder skulle erfordras, kunna de lämpligen

sammanträda i Stockholm och Malmö. Till ledamöter av examensnämnd

komma väl framförallt att utses lärare vid handelsgymnasierna på de platser,

där nämnderna sammanträda. Ett mindre antal ledamöter bör dock tagas

från andra, närliggande gymnasier.

Den muntliga prövningen bör på överstyrelsens vägnar följas och övervakas

av särskilda av överstyrelsen utsedda examensombud, förslagsvis tre

för varje examensnämnd. Till examensombud böra endast utses verkligt kvalificerade

och med handelsundervisningen förtrogna personer. Om två examensnämnder

skulle visa sig erforderliga, vore det lyckligast för ernående av

enhetlighet, om prövningarna ej skedde samtidigt inför bägge nämnderna, utan

om samma examensombud kunde tjänstgöra vid bägge nämnderna. Examensombuden

böra ej ha rösträtt vid avgörandet, om prövande skall godkännas

eller icke, men äga deltaga i examensnämndens överläggningar och anteckna

avvikande mening till protokollet.

För den slutliga examen beräknas åtgå sex dagar med högst fem timmars

förhör varje dag. För erhållande av godkänt betyg över undergången prövning

samt för rätt att undergå förnyad prövning eller efterprövning föreslås

i huvudsak samma regler, som i dessa avseenden gälla vid de statsunderstödda

handelsgymnasierna.

Examensav gifter. De sakkunniga ha i anslutning till den princip,

som numera gäller vid student- och realexamina, föreslagit att jämväl privatistexamen

för erhållande av handelsgymnasiekompetens i princip skall vara

avgiftsfri. För att förhindra att mindre väl förberedda lärjungar anmäla sig

till examen har dock föreslagits, att en avgift om 50 kronor skall erläggas

till överstyrelsen för yrkesutbildning i samband med anmälan till examen.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

Därvid har förutsatts, att denna avgift skall återbetalas till den som godkännes

i examen, dock icke till den som godkänts först efter förnyad prövning

liksom ej heller till den som blivit godkänd endast i de skriftliga proven.

Kost nadsberäkning. De totala kostnaderna för anordnande av

privatistexamen för 50 elever våren 1948 ha av de sakkunniga beräknats till

10 160 kronor. I fråga om beräkningen av detta belopp ha de sakkunniga

anfört följande.

Överstyrelsen för yrkesutbildning bör utse sakkunniga, som upprätta förslag

till skriftliga prov. En sakkunnig för varje ämne erfordras för upprättande

av förslag och en för bearbetning av detsamma. Eftersom skriftliga

prov skola avläggas i sex ämnen, erfordras alltså tolv sakkunniga. Man kan

räkna med, att den som upprättar förslaget bör ha ett arvode om i genomsnitt

100 kronor, medan den som bearbetar detsamma bör åtnjuta en ersättning

om cirka 50 kronor. Arvodena böra fastställas av överstyrelsen.

Rektor vid vederbörande handelsgymnasium, vilken får ett visst ansvar för

anordnandet av de skriftliga proven och som har att insända skrivningarna

till överstyrelsen m. m., bör erhålla 3 kronor för varje elev. De lärare, som

utses att rätta de skriftliga proven, böra ha en ersättning om 5 kronor för

granskning av varje skriftligt prov.

Till ordförande i examensnämnd för muntlig prövning i student- och realexamina

av privatister utgår ett arvode om 25 kronor för varje förrättningsdag,

medan ledamöterna åtnjuta 20 kronor. Enligt vad de sakkunniga under

hand inhämtat är det på grund av arvodets förhållandevis ringa belopp ganska

svårt att anskaffa kompetenta personer, som iiro villiga att åtaga sig

ledamotskap i examensnämnd. Svårigheterna torde bli ännu större för handelsgymnasieexamens

vidkommande, eftersom antalet personer, som här

kunna komma i fråga — huvudsakligen lärare vid handelsgymnasierna, som

ju blott äro inalles elva — är så avsevärt mycket mindre. På den grund

hålla de sakkunniga före, att man icke kan sätta arvodet för dag lägre än till

35 kronor för ordförande och 30 kronor för ledamot.

Till examensombud bör utgå ett arvode av 30 kronor för varje förrättningsdag.

Med utgångspunkt från att ombuden skola tjänstgöra å två orter

tillkommer rese- och traktamentsersättning i sju dagar.

Kostnaderna för prövning av 50 examinander på två olika orter skulle

ställa sig sålunda:

Arvode för upprättande av förslag till skriftliga prov

(100 X 6) ........................................ kronor

Arvode för granskning av förslag till skriftliga prov

(50 X 6)..........................................

Ersättning till rektor (3 X 50)......................... »

Ersättning för granskning av skriftliga prov i sex ämnen

(5 X 6 X 50).................._. . .................

Arvode till ordförande och ledamöter i två examensnämnder

under sex dagar (2 X 35 X 6 + 2 X 10 X 30 X 6)____ »

Traktamentsersättning till förslagsvis tre ledamöter i vardera

examensnämnden under sju dagar (2 X 3 X 20 X 7) ... . »

Resekostnader för tre ledamöter i vardera examensnämnden »

Arvoden till tre examensombud för tjänstgöring vid två examenstillfällen

(3 X 30 X 2 X 0) .................... »

600

300

150

1 500

4 020

840

300

1 080

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

Rese- och traktamentsersättning till examensombuden

(3 X 50 + 3 X 20 X 7)............................ kronor 570

Arvoden till sekreterare och vaktmästare................ » 300

Övriga utgifter ...................................... » 500

Summa kronor 10 160.

De nu nämnda kostnaderna för examen motvägas till någon del av inflytande

examensavgifter. De sakkunniga ha beräknat, att 50 procent av de

anmälda icke komma att bliva godkända i examen, vilket skulle innebära,

att av inbetalda examensavgifter ett belopp av (50 X 25 =) 1 250 kronor

icke skulle behöva återbetalas till vederbörande examinander. Totalkostnaderna

för privatistexamens anordnande våren 1948 skulle således kunna uppskattas

till 8 910 kronor eller i runt tal 9 000 kronor. De sakkunniga ha hemställt,

att Kungl. Maj:t av 1947 års riksdag måtte för ändamålet utverka

ett anslag av 9 000 kronor samt att detta anslag med hänsyn till de ovissa

kostnadsberäkningarna måtte givas förslagsanslags karaktär.

Remissyttranden.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har funnit behovet av en privatistexamen

inom handelsutbildningens område oförtydbart dokumenterat och uttalat,

att frågan om denna examen på sätt de sakkunniga föreslagit borde

kunna lösas nu, utan att de sakkunnigas slutliga förslag till ordnande av handelsutbildningen

avvaktades. Vad de sakkunniga föreslagit i fråga om detaljerna

för examens anordnande har i allt väsentligt tillstyrkts av överstyrelsen

och mot den gjorda kostnadsberäkningen har överstyrelsen icke haft något

att erinra.

Det övervägande antalet handelsgymnasier har liksom överstyrelsen vitsordat

behovet av en privatistexamen och tillstyrkt examens anordnande i

ungefärlig överensstämmelse med de av de sakkunniga uppdragna riktlinjerna.

Avvikande uppfattning har emellertid uttalats av vissa av handelsgymnasierna.

Sålunda har lärarkollegiet vid Stockholms handelsgymnasium

uttalat, att det enligt dess mening vore omöjligt att för närvarande införa en

privatistexamen, enär det icke funnes någon enhetlig handelsgymnasieexamen,

samt att det för övrigt skulle vara alldeles olämpligt att eftersträva en normalisering

av handelsgymnasieutbildningen. Om en privatistexamen skulle

införas, borde den få avläggas vid de olika handelsgymnasierna, vilka för privatistexamen

skulle tillämpa samma normer som för avgångsprövning för

gymnasiets egna elever. Liknande synpunkter ha anförts av Göteborgs handelsgymnasium.

Gävle handelsgymnasium har föreslagit, att privatisterna

efter förberedelser på enskild väg, exempelvis genom korrespondensinstitut,

skulle beredas möjlighet att vid början av vårterminen före examen vinna

inträde vid ett av dem själva valt handelsgymnasium för att som gymnasiets

egna lärjungar följa undervisningen och slutligen tillsammans med övriga

lärjungar utexamineras i vanlig ordning.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 102.

Departementschefen.

Från olika håll har under senare år tanken på inrättandet av en privatistexamen

inom handelsundervisningens område förts fram. Avsikten med en

dylik examen skulle vara att bereda en möjlighet för sådana personer, som

bedrivit sina studier utanför handelsgymnasierna, att förvärva ett officiellt

betyg på sina kunskaper. Jag vill här endast erinra om att i två likalydande

motioner vid 1945 års riksdag (I: 157 och II: 217) förslag väcktes om anordnande

av en sådan examen. I anledning av dessa motioner betonade riksdagen

angelägenheten av att den av motionärerna angivna frågan, som då

redan uppmärksammats av Kungl. Maj:t, bragtes till sin lösning.

De för utredning rörande handelsundervisningens och handelslärarutbildningens

ordnande tillkallade sakkunniga ha nu i ett den 17 oktober 1946

avgivet betänkande framlagt utredning rörande ifrågavarande spörsmål och

därvid föreslagit, att våren 1948 försöksvis skulle anordnas en »handelsgymnasieexamen

för lärjungar från enskild undervisning». De sakkunniga ha nämligen

funnit behovet av en privatistexamen inom handelsundervisningens område

klart ådagalagt och som motivering för denna uppfattning framhållit

icke blott handelsgymnasieutbildningens stora värde i fråga om befattningar

i såväl allmän som enskild tjänst utan även det förhållandet, att redan nu

ett stort antal ungdomar genom enskilda studier på olika vägar söka förvärva

ett kunskapsmått motsvarande det, som handelsgymnasieutbildningen

avser att skänka. För dessa ungdomar skulle en privatistexamen vara av

stort värde.

För egen del vill jag i likhet med överstyrelsen för yrkesutbildning ansluta

mig till den uppfattning de sakkunniga uttalat och således tillstyrka, att

våren 1948 på försök anordnas en privatistexamen av ifrågavarande slag. Det

synes mig nämligen, icke minst med hänsyn till att behovet av arbetskraft

med handelsgymnasieutbildning torde komma att alltmera ökas, angeläget

att en möjlighet beredes dem, som av olika anledningar icke kunnat studera

vid handelsgymnasierna, att förvärva handelsgymnasiekompetens.

Från handelsgymnasiehåll har framförts den invändningen, att det skulle

vara oegentligt att tillskapa en privatistexamen vid handelsgymnasierna, då

någon egentlig avgångsexamen icke finnes för gymnasiernas egna elever.

Denna synpunkt synes mig emellertid vara av mindre betydelse. Med hänsyn

till att gymnasiernas kursplaner iiro fastställda av central myndighet och då

bestämda fordringar gälla såväl för inträde vid gymnasierna som för erhållande

av avgångsbetyg, synes en godkänd avgångsprövning från handelsgymnasium

kunna betecknas som en avgångsexamen.

Den föreslagna privatistexamen synes böra anordnas i huvudsak enligt de

riktlinjer, som de sakkunniga uppdragit, med skriftliga prov förlagda till av

överstyrelsen för yrkesutbildning utsedda liandelsgymnasier och muntliga

prov inför av överstyrelsen utsedda examensnämnder. Det torde emellertid

Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr 102.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen meddela de

närmare bestämmelser, som i detta avseende må befinnas erforderliga.

I fråga om examensavgifter ha de sakkunniga föreslagit bestämmelser, som

nära överensstämma med dem, som numera gälla för privatister i studentoch

realexamina. Handelsgymnasieexamen för privatister skulle således i

princip vara avgiftsfri. För att minska tillströmningen av mindre väl förberedda

examinander skulle dock varje examinand ha att erlägga en anmälningsavgift

om 50 kronor, vilken avgift sedan skulle återbetalas till dem,

som blivit godkända i examen. För egen del vill jag även härvidlag biträda

de sakkunnigas förslag, dock med den modifieringen, att anmälningsavgiften

synes böra utgå med 38 kronor — samma belopp som vid studentexamen

för privatister — samt återbetalas till dem, som godkänts i minst fyra

av de skriftliga proven.

Kostnaderna för anordnande av den föreslagna nya examen våren 1948

ha av de sakkunniga — under förutsättning att 50 examinander anmäla sig

— beräknats till 10 160 kronor. Mot denna beräkning har jag icke funnit

anledning till erinran. Jag finner sålunda i likhet med de sakkunniga, att

arvodena till ordförande och ledamot av examensnämnd med hänsyn till svårigheten

att finna kompetenta personer, som äro villiga att åtaga sig dessa

uppdrag, böra sättas något högre än motsvarande arvoden i studentexamen.

Mot kostnaderna för examen svara vissa inkomster nämligen av sådana

erlagda anmälningsavgifter, som icke skola återbetalas. Dessa avgifter

böra redovisas under vederbörande inkomsttitel å riksstaten.

Vid bifall till vad jag förordat erfordras för nästa budgetår ett särskilt

riksstatsanslag till anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar från

enskild undervisning. Detta anslag torde böra uppföras med ett avrundat

belopp av 10 000 kronor. Med hänsyn till att kostnadsberäkningarna av

naturliga skäl måste vara synnerligen approximativa torde anslaget böra givas

förslagsanslags karaktär. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

erforderliga bestämmelser angående anslagets disposition.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Anordnande av handelsgymnasieexamen för lärjungar

från enskild undervisning för budgetåret 1947/48 anvisa

ett förslagsanslag av................kronor 10 000.

8. Statsbidrag till vissa lokalkostnader för sjömansskolan

i Göteborg.

Genom beslut den 1 november 1946 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid

Göteborgs stads skolor för yrkesundervisning må tills vidare, räknat från och

med budgetåret 1946/47, vara inrättad en sjömansskola med tre utbildningslinjer

med rätt till statsbidrag jämlikt bestämmelserna i kungörelsen den 14

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 102. 27

juni 1946 (nr 419) angående utbildningskurser för sjömän (sjömansskolor)

samt angående statsbidrag till dylika kurser.

Enligt 8 § nämnda kungörelse utgår statsbidrag till engångskostnader för

undervisningen efter samma grunder, som gälla i fråga om statsbidrag för

motsvarande ändamål till central verkstadsskola.

I § 2 kungörelsen 1941:716 angående statsbidrag till centrala verkstadsskolor

är stadgat, att statsbidrag till anskaffning av undervisningslokaler

samt lokaler för administration m. m. utgår med belopp, motsvarande hälften

av de kostnader för lokalernas uppförande eller förvärvande, som befinnas

skäliga. Huruvida och i vilken omfattning statsbidrag må utgå såsom ersättning

för sådana kostnader för anskaffning av undervisningslokaler samt lokaler

för administration m. m., som bestritts före skolas erkännande som central

verkstadsskola, ankommer på Kungl. Maj:t att, efter riksdagens hörande,

i varje särskilt fall pröva och avgöra.

Hos Kungl. Maj:t har nu styrelsen för Göteborgs stads skolor för yrkesundervisning

gjort framställning om statsbidrag till vissa kostnader för anskaffande

av undervisningslokaler m. m. för yrkesskolan för sjömän, vilka

kostnader bestritts före dess erkännande såsom sjömansskola. Dessa kostnader

uppgå till 55 220 kronor.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har tillstyrkt statsbidrag till nämnda

kostnader med belopp, som Kungl. Maj:t må pröva skäligt. Överstyrelsen

har därvid meddelat, att sjömansskolan disponerar vissa lokaler, belägna i

förutvarande bryggeriet Kronans fastighet vid Karl Johansgatan i Göteborg.

Nämnda fastighet äges av Göteborgs stad. De av sjömansskolan disponerade

lokalerna äro enligt överstyrelsens uttalande lämpliga för sitt ändamål.

Statskontoret har förklarat sig icke vilja motsätta sig, att statsbidrag utgår

med högst hälften av de till 55 220 kronor angivna utgifterna för lokalanskaffningen

eller med i runt tal 25 000 kronor. För ett tillmötesgående av

framställningen har statskontoret emellertid ansett riksdagens bemyndigande

vara erforderligt.

Jag vill till en början erinra, att överstyrelsen för yrkesutbildning efter

samråd med kommerskollegium i skrivelse den 20 december 1944 underställde

Kungl. Maj:ts prövning frågan om statsbidrag till en vid Göteborgs

stads skolor för yrkesundervisning planerad yrkesskola för sjömän av manskapsgrad

(däcks- och maskinpersonal). Överstyrelsen erinrade därvid, att

1943 års riksdag (skrivelsen 414) uttalat, att starka skäl talade för att vid

yrkesskolväsendets utbyggnad hänsyn toges till behovet av särskild yrkesutbildning

för sjöfolk av manskapsgrad. Detta slag av yrkesutbildning borde

enligt riksdagens mening lämpligen falla under verksamhetsområdet för överstyrelsen

för yrkesutbildning. Överstyrelsen erinrade vidare, att frågan om

anordnande av utbildning för sjöfolk av manskapsgrad vore föremål för övervägande

av sakkunniga. Då det emellertid sannolikt komme att dröja avse
-

Departementschefen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 102.

vard tid, innan statsmakterna tagit ställning till de sakkunnigas förslag, och

då överstyrelsen efter samråd med kommerskollegium funnit det önskvärt,

att utbildning av ifrågavarande slag snarast möjligt komme till stånd, förordade

överstyrelsen, att ett försök gjordes utan avvaktande av sagda förslag.

Genom beslut den 26 januari 1945 medgav Kungl. Maj:t, att statsunderstöd

finge under de i gällande kungörelse angående statsunderstöd till kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning stadgade villkor och förutsättningar

utgå fou anordnande vid Göteborgs stads skolor för yrkesundervisning

våren 1945 av de planerade lärlingskurserna för däcks- och maskinpersonal.

Motsvarande medgivande har sedermera lämnats med avseende å fyra dylika

under budgetåret 1945/46 anordnade kurser.

Den nu erkända sjömansskolan är förlagd till de lokaler, som iordningställts

för nyssnämnda kursverksamhet. Med hänsyn härtill finner jag det

skäligt, att statsbidrag utgår till de till 55 220 kronor uppgående kostnaderna

för lokalernas iordningställande. Statsbidraget torde i enlighet med

statskontorets förslag böra bestämmas till 25 000 kronor. Av riksdagen torde

böra inhämtas medgivande, att statsbidrag för ändamålet må utgå med nyss

angivet belopp. Såsom villkor för statsbidragets utgående torde böra föreskrivas,

att skolans huvudman förpliktar sig att icke utan Kungl. Maj:ts

medgivande använda lokalerna till annat än därmed avsett ändamål samt att,

därest detta villkor icke fullgöres eller därest Kungl. Maj:t medgiver nedläggande

av skolan helt eller delvis, återbetala uppburet statsbidrag eller så

stor del därav, som av Kungl. Maj:t bestämmes.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att medgiva, att statsbidrag må utgå till förutnämnda, av

Göteborgs stad havda kostnader för anskaffande av undervisningslokaler

m. m. för den vid stadens skolor för yrkesundervisning

inrättade sjömansskolan med 25 000 kronor.

Vad departementschefen sålunda under punkterna 1—8

hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller

Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

Stockholm 1947 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

470531

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:226 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till konstfackskolan m. m. s. 3 i texten
  2. SU 1947:97 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till konstfackskolan m. m. s. 17 i texten