Sök i Ratio Lex

Angående understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m. fl

14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:125, Angående understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m. fl

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

1

Nr 125.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående understöd åt

efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer

m. fl.; given Stockholms slott den 7 mars 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden under

punkterna l:o—9:o hemställt.

GUSTAF.

John Ericsson.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 mars 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Quensel, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Statsrådet Ericsson anmäler uppkomna frågor om understöd åt efterlevande

till i det följande angivna personer och anför därvid följande.

1 :o.

Förre portvakten och vaktmästaren vid svenska beskiekningen i Paris

Eugéne Rhöncs änka. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Eugöne Rhöne, som var fransk medborgare, var född den 20 december

1872 och avled den 20 oktober 1944;

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 125.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

att han den 1 augusti 1905 anställdes såsom portvakt och vaktmästare

vid svenska beskickningens i Paris fastighet vid Avenue Marceau, vilken

anställning han därefter innehade under mer än 32 år;

att han vid sitt frånfälle efterlämnade änkan Marie Benoite Rhöne, född

Pacaud, vilken är född den 2 augusti 1887, med vilken han ingått äktenskap

år 1923;

att änkefru Rhöne under femton år biträtt sin make vid fullgörandet av

portvaktssysslan;

samt att hon befinner sig i svåra ekonomiska omständigheter.

Genom beslut av 1938 års riksdag (prop. nr 114 p. 1; bankoutsk. uti. nr

16 p. 2; riksd. skr. nr 113) tillerkändes Eugéne Rhöne en årlig pension av

1 800 kronor, varå dock dyrtidstillägg ej skulle utgå.

Sändebudet i Paris har i en den 10 april 1946 dagtecknad, till ministern

för utrikes ärendena ställd skrivelse gjort framställning om beredande av

pension åt änkefru Rhöne.

Statskontoret har förklarat sig icke hava något att erinra mot att pension

av statsmedel utverkas åt änkefru Rhöne samt beträffande pensionsbeloppet

anfört, att pensionen syntes skäligen böra fastställas till 600 kronor

för år utan rätt för änkefru Rhöne att därå åtnjuta dyrtidstillägg.

Även jag finner mig kunna tillstyrka, att änkefru Rhöne kommer i åtnjutande

av pension, att utgå med det av statskontoret föreslagna beloppet.

Pensionen synes böra få av änkefru Rhöne åtnjutas räknat från och med

den 1 april 1946. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att förre portvakten och vaktmästaren vid svenska beskickningen

i Paris Eugéne Rhönes änka Marie Benoite

Rhöne, född Pacaud, må från och med den 1 april 1946 under

sin återstående livstid, så länge hon förblir änka, från

anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära

en årlig pension av 600 kronor, varå rörliga tilläggsförmåner

icke skola utgå.

2:o.

F. d. lektorn vid sjökrigsskolan filosofie doktorn Johan Adolf Bruuns

änka. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Bruun var född den 11 augusti 1865 och avled den 4 mars 1946;

att han efter olika förordnanden såsom vikarierande adjunkt, extra lärare

och extra ordinarie lektor vid Norra latinläroverket i Stockholm den 20

april 1901 utnämndes till ordinarie lektor vid sjökrigsskolan;

att han vid omorganisation av sjökrigsskolan, varvid den av honom innehavda

lektorsbefattningen indrogs, från och med höstterminen 1913 överför
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125. 3

des till indragningsstat, å vilken han kvarstod till fyllda 65 år, då han tillträdde

pension;

att han, sedan han blivit överförd till indragningsstat, på grund av sjukdom

icke kunnat ägna sig åt lärarverksamhet;

att han vid sin död efterlämnade änkan Anastasia Bruun, född Preisinger,

vilken är född den 16 juni 1876, samt en vuxen dotter;

att makarnas äktenskap ingicks den 23 december 1901;

att bouppteckningen efter Bruun utvisade en behållning av 734 kronor;

att änkefru Bruun på grund av ålder och sjukdom är oförmögen att försörja

sig genom eget arbete;

samt att hon är i avsaknad av tillgångar och icke kan påräkna nödigt bidrag

till sitt uppehälle av dottern, vilken är gift och icke äger egen inkomst.

Änkefru Bruun är icke berättigad till familjepension efter sin avlidne

man. Denne hade enligt 1907 års reglemente för civilstatens änke- och pupillkassa

ägt ingå såsom delägare i denna kassa med ingången av år 1908

men begagnade sig icke av denna möjlighet. Därest han ingått i kassan skulle

han hava haft att i retroaktivavgifter erlägga sammanlagt 2 976 kronor, att

fördelas på två år, och änkefru Bruun skulle, om han vunnit delaktighet i

kassan, hava kommit i åtnjutande av en pension, som med inräknande av

före den 1 juli 1946 ifrågakommande förhöjningar, förutom dyrtidstillägg,

skulle hava uppgått till 1 692 kronor.

Hos Kungl. Maj:t har änkefru Bruun anhållit om pension av statsmedel.

Statskontoret har — under erinran att riksdagen i åtskilliga tidigare fall

beviljat pension åt änkor efter ordinarie befattningshavare, som på grund av

inträdd ålder endast mot erläggande av betungande retroaktivavgifter kunnat

vinna delaktighet i vederbörande änke- och pupillkassa — förklarat sig

icke vilja motsätta sig, att pension utverkades åt änkefru Bruun. Vad beträffade

pensionens storlek funne sig statskontoret böra föreslå ett belopp av

900 kronor för år jämte därå belöpande dyrtidstillägg, vilket motsvarade

något mer än hälften av det nyss omförmälda pensionsbelopp, som skulle

hava tillkommit änkefru Bruun, om hon författningsenligt varit berättigad

till pension.

Med hänsyn till föreliggande omständigheter förordar jag, att förslag förelägges

riksdagen om pension åt änkefru Bruun. Pensionen synes mig böra

utgå från och med månaden näst efter mannens död eller alltså från och

med den 1 april 1946 och bestämmas i enlighet med statskontorets förslag.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att f. d. lektorn vid sjökrigsskolan filosofie doktorn Johan

Adolf Bruuns änka Anastasia Bruun, född Preisinger, må

från och med den 1 april 1946 under sin återstående livstid,

så länge hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära eu årlig pension av 900

kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj.ts proposition nr 125.

3 :o.

F. d. provinsialläkaren Ernst Erik August Haglunds änka. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

alt Haglund var född den 15 mars 1866 och avled den 6 augusti 1946;

att han innehade anställning såsom extra provinsialläkare i Aspa distrikt

28 april 1916—3 september 1920 och i Ramsbergs distrikt 1 oktober 1920—

31 maj 1925 samt därefter tjänstgjorde såsom t. f. provinsialläkare i det

nybildade Ramsbergs distrikt 1 juni 1925—17 juni 1926 och såsom ordinarie

provinsialläkare i samma distrikt 18 juni 1926—31 mars 1928, vilken sistnämnda

dag han av Kungl. Maj:t erhöll avsked från tjänsten;

att han vid sin död efterlämnade änkan Svea Lilly Emilia Haglund, född

Andersson, vilken är född den 6 augusti 1881, ävensom tre vuxna barn, därav

en son, som är jägmästare och tjänsteman i svenska jägarförbundet, samt en

gift och en ogift dotter, den sistnämnda kontorsanställd i Stockholm;

att intet av barnen kan i nämnvärd utsträckning bidraga till modems försörjning;
samt

att änkefru Haglund icke äger andra tillgångar än en årlig ränteavkastning

å omkring 350 kronor från ett genom arv bekommet bundet kapital.

Mannen Haglund, som i avseende å tjänstetidens längd icke uppfyllde föreskrivna

villkor för erhållande av författningsenlig pension, berättigades genom

beslut av 1928 års riksdag (prop. nr 78 p. 4; bankoutsk. uti. nr 30 p.

58; riksd. skr. nr 352 p. 42) att efter avgången ur tjänst uppbära en årlig

pension av 3 000 kronor.

Änkefru Haglund är författningsenligt icke berättigad till änkepension, enär

mannen vid utnämningen till ordinarie provinsialläkare redan uppnått 60

års ålder och i anledning därav icke kunde vinna inträde i civilstatens änkeoch

pupillkassa.

Hos Kungl. Maj :t har änkefru Haglund anhållit att komma i åtnjutande

av pension.

Medicinalstyrelsen har tillstyrkt, att pension med skäligt belopp tillerkännes

sökanden.

Statskontoret har anfört, att ämbetsverket i betraktande av att sökandens

avlidne make genom beslut av 1928 års riksdag tillförsäkrats en årlig pension

icke ville motsätta sig, att pension i enahanda ordning bereddes sökanden.

Pensionsbeloppet syntes i enlighet med av riksdagen tillämpade beräkningsgrunder

och med hänsyn tagen jämväl till kungörelsen den 21 juni

1946 (nr 575) angående omreglerad familjepension böra bestämmas till ett

årligt belopp av 858 kronor.

Även jag finner mig kunna förorda, att änkefru Haglund får komma i åtnjutande

av pension av statsmedel, att utgå från och med månaden näst

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

5

efter mannens död. Beloppet av pensionen synes i överensstämmelse med

statskontorets förslag böra bestämmas till 858 kronor, varå utgå rörligt tilllägg

och kristillägg. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att f. d. provinsialläkaren Ernst Erik August Haglunds

änka Svea Lilly Emilia Haglund, född Andersson, må från och

med den 1 september 1946 under sin återstående livstid, så

länge hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 858 kronor.

4:o.

Förre extra ordinarie tjänstemannen hos riksförsäkringsanstalten Carl

Johan Lindelis änka. Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Lindell var född den 10 september 1871 och avled den 18 mars 1946;

att han var stamanställd vid Wendes artilleriregemente under tiden 1 november

1890—31 oktober 1895;

att han under tiden 28 oktober 1917—15 januari 1918 tillfälligt tjänstgjorde

hos försäkringsinspektionen;

att han från och med den 13 maj 1918 till och med den 30 september 1936

innehade anställning såsom extra ordinarie tjänsteman med heltidstjänstgöring

hos riksförsäkringsanstalten;

att han i sistnämnda egenskap sedan den 1 juli 1925 var hänförd till 14

lönegraden och senast åtnjöt avlöning enligt 16 löneklassen;

att han från och med den 1 oktober 1936 uppbar avkortad pension enligt

civila tjänstepensionsreglementet med ett belopp av 2 100 kronor för år, vilken

pension beräknats efter en tjänstetid av 24 år;

att Lindell vid sitt frånfälle efterlämnade änkan Olga Emilia Henrietta

Lindell, född Söderström, vilken är född den 21 november 1879, samt en

fosterdotter;

att makarnas äktenskap ingicks den 3 december 1921;

att bouppteckningen efter Lindell utvisade en behållning av 8 205 kronor;

samt att änkefru Lindell därutöver icke äger några tillgångar.

I en den 6 maj 1946 dagtecknad skrift har änkefru Lindell hos Kungl.

Maj:t anhållit att komma i åtnjutande av pension.

Riksförsäkringsanstalten har tillstyrkt utverkande av pension åt änkefru

Lindell och därvid anfört, bland annat, följande:

Då Lindell vid sin avgång icke innehade befattning å ordinarie stat, är

hans änka enligt då gällande bestämmelser icke berättigad till pension. Först

genom allmänna familjepensionsreglementet den 16 oktober 1936 tillförsäkrades

efterlevande efter extra ordinarie tjänstemän sådan rätt. Emellertid

synas starka skäl tala för att änkan, som eljest synes komma i stora svårigheter

för sitt uppehälle, bör erhålla ett årligt understöd av statsmedel.

Riksförsäkringsanstalten tillåter sig erinra om att riksdagen i tidigare fall

medgivit pension åt änkor efter icke-ordinarie befattningshavare hos anstal
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 125.

ten. Sålunda beviljade 1928 års riksdag änkan efter tjänstförrättande sekreteraren,

notarien å extra stat A. E. Nordgren pension med 720 kronor om

året (prop. nr 78; bankoutsk. uti. nr 32 p. 37; riksd. skr. nr 354, p. 31), 1931

års riksdag änkan efter extra ordinarie tjänstemannen G. H. Lindstén pension

med 444 kronor om året (prop. nr 177 p. 2; bankoutsk. uti. nr 29, p. 6;

riksd. skr. nr 204, p. 4) och 1937 års riksdag änkan efter tillförordnade aktuarien

Oscar Gillis Tryon Aspegren pension med 804 kronor om året samt

änkan efter förre extra ordinarie tjänstemannen David Verner Gerlofsson

pension med 600 kronor om året (prop. nr 241 p. 5 och 6; bankoutsk. uti.

nr 36 p. 6 och 7; riksd. skr. nr 179).

Jämväl statskontoret har förordat, att pension beredes änkefru Lindell,

samt föreslagit, att pensionsbeloppet måtte bestämmas till 600 kronor för år

jämte dyrtidstillägg och kristillägg.

Det synes även mig skäligt, att pension tillerkännes änkefru Lindell. Pensionen

synes böra utgå räknat från och med den 1 april 1946 och bestämmas

till belopp, som föreslagits av statskontoret. Jag hemställer alltså, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre extra ordinarie tjänstemannen hos riksförsäkringsanstalten

Carl Johan Lindells änka Olga Emilia Henrietta

Lindell, född Söderström, må från och med den 1 april 1946

under sin återstående livstid, så länge hon förblir änka, från

anslaget till diverse pensioner och understöd m. m. uppbära

en årlig pension av 600 kronor.

5:o.

Vägingenjörsassistenten Karl Anton Gunnar Krouthéns änka. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Krouthén var född den 22 oktober 1898 och avled den 22 januari 1936;

att han år 1924 avlade fullständig examen i väg- och vattenbyggnadsfacket

vid högre teknisk läroanstalt i Strelitz i Tyskland;

att han var anställd såsom ingenjörselev vid statens järnvägsbyggnader under

tiden 17 juni—31 juli 1918 och 9 april—20 september 1919 samt vid

Motala kraftverksbyggnad under tiden 1 oktober 1920—3 september 1921;

att han innehade anställning såsom vågmästare i Gullbergs härad under

tiden 1 april 1927—31 juli 1930;

att han var förordnad såsom vägingenjörsassistent i Skaraborgs län från

och med den 26 september 1930 intill sin död och att han därunder vissa tider

innehade förordnande såsom vägingenjör;

att han såsom vägingenjörsassistent senast åtnjöt arvode, motsvarande 15

löneklassen i den i kungörelsen den 15 juni 1935 (nr 397) intagna löneplanen

för extra befattningshavare, samt att för honom i övrigt i tillämpliga delar

gällde föreskrifterna för extra befattningshavare;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 125.

7

att han vid sin död efterlämnade änkan Margarete (Grete) Johanna Fredrike

Krouthén, född Kammann, vilken är född den 6 september 1901, samt två

minderåriga barn, Gunilla Margareta Vilhelmina Amalia, född den 4 januari

1925, och Bernhard Herman Gunnarsson, född den 15 februari 1928;

att bouppteckningen efter Krouthén utvisade en brist av omkring 2 400

kronor, men att Krouthén efterlämnade en livförsäkring å 2 000 kronor, till

vilken änkefru Krouthén och barnen insatts såsom förmånstagare;

samt att änkefru Krouthéns arbetsförmåga enligt ett den 19 juni 1946 utfärdat

läkarintyg på grund av sjukdom (blodtrycksförhöjning jämte nervklenhet)

är varaktigt nedsatt till en tredjedel eller mindre av den för fullt

arbetsför person normala arbetsförmågan.

Genom beslut av 1937 års riksdag (prop. nr 241 p. 7; bankoutsk. uti. nr

36 p. 8; riksd. skr. nr 179) tillerkändes ett vart av makarna Krouthéns minderåriga

barn uppfostringsbidrag till ett belopp av 384 kronor, att utgå från

och med den 1 februari 1936 till och med utgången av det kalenderår, varunder

barnet komme att uppnå 18 års ålder. Uppfostringsbidragen hava således

numera upphört att utgå.

I en till Kungl. Maj:t ställd den 19 juni 1946 dagtecknad skrift har änkefru

Krouthén anhållit om pension av statsmedel. Till stöd för framställningen

har änkefru Krouthén anfört bland annat, att hon på grund av sjukdom

vore för framtiden oförmögen till förvärvsarbete samt att hon icke

kunde påräkna någon ekonomisk hjälp av sina barn.

Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen har i avgivet utlåtande meddelat, att den

av Krouthén innehavda befattningen från och med budgetåret 1936/37 hänförts

till lönegrad 18 för extra befattningshavare, att befattningen därefter

från och med budgetåret 1937/38 omändrats till biträdande vägingenjörstjänst

med placering i lönegrad 22 för extra ordinarie befattningshavare samt att

det vore ställt utom allt tvivel, att Krouthén, som i sin statstjänst gjort sig

förtjänt av de allra bästa vitsord, kunnat påräkna befordran i enlighet med

vad nyss angivits. Med hänsyn till vad sålunda anförts och med beaktande

av föreliggande enligt styrelsens mening mycket ömmande omständigheter

syntes det styrelsen skäligt, att änkefru Krouthén komme i åtnjutande av

pension.

Statskontoret har förklarat sig icke vilja motsätta sig, att årligt understöd

av statsmedel bereddes änkefru Krouthén. I fråga om understödets storlek

har statskontoret anfört, att understödet, som av ämbetsverket förutsattes

böra utgå från och med viss tidpunkt efter den 30 juni 1946, skäligen syntes

böra bestämmas till 990 kronor för år, motsvarande tidigare i liknande fall

beviljat understödsbelopp av 600 kronor, omräknat enligt kungörelserna nr

508/1939 och 575/1946. A understödet syntes böra utgå rörligt tillägg och

kristillägg.

I likhet med ämbetsverken anser jag skäligt, att pension av statsmedel beredes

änkefru Krouthén. Pensionen synes böra utgå räknat från och med

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Rungl. Maj.ts proposition nr 125.

den 1 juli 1946 samt i enlighet med statskontorets förslag bestämmas till 990

kronor för år jämte rörligt tillägg och kristillägg. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att vägingenjörsassistenten Karl Anton Gunnar Krouthéns

änka Margarete (Grete) Johanna Fredrike Krouthén, född

Kammann, må från och med den 1 juli 1946 under sin återstående

livstid, så länge hon förblir änka, från anslaget till

diverse pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig

pension av 990 kronor.

6:o.

Förre skådespelaren vid dramatiska teatern Carl Gabriel Alws änka. Av

handlingarna i ärendet inhämtas,

att Alw var född den 25 december 1889 och avled den 9 november 1946;

att han under tiden 1 juli 1925—30 juni 1943 innehade helårsanställning

såsom skådespelare vid dramatiska teatern med en genomsnittsavlöning av

12 000 kronor under de fem senaste anställningsåren;

att han under fem år tillika innehade uppdrag såsom lärare vid teaterns

elevskola, för vilket uppdrag ersättningen i avrundade tal uppgick till respektive

3 700, 1 700, 850, 400 och 700 kronor;

att Alw sedan år 1938 led av lungtuberkulos, för vilken sjukdom — som

även utgjorde orsaken till hans död — han under fyra olika perioder vårdades

på sanatorium;

att Alw på egen begäran lämnade sin anställning vid dramatiska teatern;

att han vid sitt frånfälle efterlämnade änkan Eva Charlotta Alw, född Scholander,

vilken är född den 8 december 1894, samt två söner, av vilka den

ene uppnått myndig ålder och den andre är född den 3 oktober 1926;

att bouppteckningen utvisar en brist å 7 500 kronor men tillika upptager

änkan tillhörig enskild egendom, bestående av lösören, till ett värde av

omkring 14 800 kronor samt 4 livförsäkringar å envar 5 000 kronor, till vilka

den avlidnes hustru insatts såsom förmånstagare, och en livförsäkring å

3 000 kronor, till vilken den avlidnes hustru och barn insatts såsom förmånstagare.

Beträffande Alws pensionsförhållanden vid dramatiska teatern inhämtas av

utredningen i ärendet följande.

Alw var sedan den 1 juli 1926 delägare i de kungl. teatrarnas pensionsinrättning.

Enligt stadgarna för denna pensionsinrättning, vilken icke omfattade

familjepensionering, inträdde för Alw rätt till ålderspension efter uppnådd

ålder av 58 år, oavsett att han den 30 juni 1943 lämnade anställningen vid

dramatiska teatern. Från och med den 1 januari 1943 övertog statens pensionsanstalt

nyssnämnda pensionsinrättnings tillgångar och förbindelser. I

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 125.

9

samband härmed intogos i reglementet för statens pensionsanstalt nya pensionsbestämmelser

för dramatiska teaterns personal, innefattande även rätt

till familjepension. Rätt till ålderspension enligt de nya bestämmelserna inträder

för manlig skådespelare vid utgången av det spelår, varunder befattningshavaren

uppnår 60 års ålder, men förutsätter -— därest icke vederbörande

efter särskild prövning berättigas till förtids- eller sjukpension — kvarstående

i tjänst till pensionsålderns inträde. Liksom övriga redan anställda skådespelare

ägde Alw att välja mellan att bibehållas vid sina rättigheter och

skyldigheter enligt den dittillsvarande pensionsinrättningens stadgar eller att

övergå till de nya bestämmelserna enligt reglementet för statens pensionsanstalt.

Alw valde förstnämnda alternativ, varom han ingav anmälan till

pensionsanstalten. I anledning härav är änkefru Alw författningsenligt icke

berättigad till pension. Därest Alw däremot övergått å de nya bestämmelserna

men likväl — såsom i verkligheten skett — lämnat sin anställning den 30

juni 1943, skulle hans änka hava blivit berättigad till avkortad pension enligt

reglementet för statens pensionsanstalt med omkring 1 200 kronor jämte

dyrtidstillägg och kristillägg. Om Alw befunnits vid avgången berättigad till

sjukpension, skulle änkepensionen i stället hava uppgått till omkring 1 580

kronor.

Änkefru Alw har hos Kungl. Maj:t anhållit att komma i åtnjutande av

pension och därvid anfört bland annat, att anledningen till att hennes make

lämnat sin anställning vid dramatiska teatern varit den, att han ansett sig

icke orka med arbetet därstädes. Å andra sidan både han hoppats att efter

avgången från dramatiska teatern kunna under för hälsan mindre påfrestande

förhållanden bereda sig inkomster genom filmning, tillfälliga teaterengagemang

och lektioner åt teaterelever. Genom kvarstående å den gamla pensionsinrättningens

stadgar möjliggjordes dylik övergång till mera fri verksamhet

utan att han ginge miste om rätten till ålderspension vid 58 års

ålder.

Dramatiska teaterns styrelse har med framhållande av Alws framstående

konstnärsskap livligt tillstyrkt utverkande av pension åt änkefru Alw.

Statens pensionsanst<ilt har ifrågasatt beredande åt änkefru Alw av pension

till ett belopp av 1 428 kronor för år jämte rörligt tillägg och därvid anfört,

bland annat, följande.

Med hänsyn till vad sökanden anfört rörande Alws sjukdom m. m. kan det

måhända anses sannolikt, att Alw vid anmälan av sin önskan att bibehållas

vid sina rättigheter och skyldigheter enligt pensionsinrättningens stadgar icke

kunnat rätt bedöma sina utsikter till fortsatt verksamhet och därmed även

konsekvenserna i pensionshänseende av sitt därvid gjorda ståndpunkttagande.

På grund härav och med hänsyn till hans efterlevandes relativt svaga

ekonomiska ställning synas vissa billighetsskäl tala för att staten medverkar

till att på skäligt sätt tillrättalägga förhållandena. I betraktande av dessa

omständigheter och då Alw själv icke tillträtt någon pension finner sig pensionsanstalten

icke böra motsätta sig, att förslag framlägges för riksdagen

om beviljande av pension åt sökanden. I fråga om pensionens belopp får pensionsanstalten

föreslå, alt detsamma bestämmes till 1 428 kronor jämte rör
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

ligt tillägg och kristillägg, varvid pensionsförmånerna skulle komma att ungefärligen

motsvara vad som skulle tillkommit sökanden enligt reglementet för

pensionsanstalten.

Statskontoret har i avgivet utlåtande anfört, att det förefölle statskontoret

i viss mån tveksamt, om tillräckliga skäl förelåge för att staten i nu förevarande

fall skulle träda emellan. Med hänsyn emellertid till de särskilda omständigheter,

till vilka statens pensionsanstalt hänvisat i sitt utlåtande, ansåge

sig ämbetsverket dock icke böra motsätta sig pensionsanstaltens förslag.

Även jag finner mig — dock icke utan tvekan — böra förorda, att förslag

förelägges riksdagen om pension åt änkefru Alw. Pensionsanstaltens förslag

i fråga om avvägningen av pensionsbeloppet har icke givit mig anledning till

erinran. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att förre skådespelaren vid dramatiska teatern Carl Gabriel

Alvvs änka Eva Charlotta Alw, född Scholander, må från och

med den 1 december 1946 under sin återstående livstid, så

länge hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 1 428 kronor.

7:o.

Förre korsångaren vid kungl. teatern Einar Forsbergs änka. Av handlingarna

i ärendet inhämtas,

att Forsberg var född den 30 oktober 1888 och avled den 3 oktober 1946;

att han från och med den 1 juli 1939 erhållit pension från de kungl.

teatrarnas pensionsinrättning med 2 420 kronor för år, beräknad efter en

anställningstid av 22 år;

att han vid sitt frånfälle efterlämnade änkan Elsa Klara Charlotta, född

Lennstrand, vilken är född den 11 april 1895, samt en vuxen son, vilken är

tjänsteman å en resebyrå, och en vuxen dotter, vilken är kontorsanställd;

att barnen icke i nämnvärd omfattning kunna bidraga till modems uppehälle;
att

bouppteckningen efter Forsberg utvisade en behållning av omkring 800

kronor;

samt att änkefru Forsbergs arbetsförmåga enligt företett läkarintyg på

grund av sjukdom är för all framtid starkt nedsatt.

Hos Kungl. Maj:t har änkefru Forsberg hemställt att komma i åtnjutande

av pension.

Statens pensionsanstalt har tillstyrkt beredande av pension åt sökanden

samt därvid anfört, bland annat, följande:

De kungl. teatrarnas pensionsinrättning, vilken från och med den 1 januari

1943 övertagits av statens pensionsanstalt, avsåg endast beredande av

tjänstepension. Med anledning av förslag av teaterpensionsutredningen i fråga

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 125.

11

om familjepension för efterlevande till pensionstagare från teaterpensionskassorna

uttalade vederbörande departementschef (prop. nr 34/1943, s. 31),

att uppkommande sådana spörsmål borde prövas i samma ordning soni eljest

förekommande frågor om beviljande av pension eller understöd vid sidan av

gällande bestämmelser.

De krav, vilka härvid i fråga om pension åt änka efter anställningshavare

i statens tjänst i allmänhet tillämpas beträffande anställningstidens längd,

änkans ålder, arbetsoförmåga och ekonomiska förhållanden m. m., synas i

förevarande fall vara uppfyllda.

Med hänsyn härtill får pensionsanstalten tillstyrka, att förslag framlägges

för riksdagen om beviljande av pension åt sökanden. I fråga om pensionsbeloppet

får pensionsanstalten — med beaktande av tidigare riksdagsbeslut om

familjepensioner samt den reglering av dessa pensioner, som ifrågakommit

genom tillämpning av kungörelsen den 21 juni 1946, nr 575 — föreslå, att

detsamma bestämmes till 858 kronor för år jämte rörligt tillägg och kristillägg.

Även statskontoret har tillstyrkt pension åt änkefru Forsberg. Ämbetsverket

har därvid erinrat, att det belopp, som riksdagen brukat medgiva i

med förevarande likartade fall, före den 1 juli 1946 utgjort 600 kronor för

år, vilken pension, omräknad enligt kungörelserna den 22 juni 1939, nr 508,

och den 21 juni 1946, nr 575, nu utgår med 990 kronor. I betraktande härav

har statskontoret för sin del föreslagit, att pensionen åt änkefru Forsberg

bestämmes till sistnämnda belopp förutom rörligt tillägg och kristillägg.

I likhet med ämbetsverken finner jag skäligt, att pension beredes änkefru

Forsberg. I fråga om storleken av pensionen ansluter jag mig till statskontorets

förslag. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

medgiva,

att förre korsångaren vid kungl. teatern Einar Forsbergs

änka Elsa Klara Charlotta Forsberg, född Lennstrand, må

från och med den 1 november 1946 under sin återstående

livstid, så länge hon förblir änka, från anslaget till diverse

pensioner och understöd m. m. uppbära en årlig pension av

990 kronor.

8:o.

Förre skräddaren vid kungl. teatern Erik Magnus Lindblads änka. Av

handlingarna i ärendet inhämtas,

att Lindblad var född den 31 januari 1875 och avled den 9 april 1946;

att han under tiden 16 september 1895—30 juni 1942 var anställd såsom

skräddare vid kungl. teatern;

alt han vid avgången erhöll pension från kungl. teaterns (operans) arbetares

pensionskassa med ett belopp av 1 140 kronor för år;

att han vid sitt frånfälle efterlämnade änkan Eufrosyne Amalia Lindblad,

född Johansson, vilken är född den 14 september 1877, samt tre vuxna barn,

därav två söner och en dotter;

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 125.

att barnen sakna förmåga att bidraga till moderns uppehälle;

samt att änkefru Lindblad icke äger andra tillgångar än delägarskap till

en tredjedel i en fastighet, taxerad till 5 000 kronor.

Hos Kungl. Maj:t hava änkefru Lindblads barn hemställt om utverkande

av pension åt modern.

Statens pensionsanstalt har tillstyrkt pension åt änkefru Lindblad med ett

belopp av 630 kronor för år jämte rörligt tillägg och kristillägg samt därvid

anfört, bland annat, följande:

Kungl. teatexns (operans) arbetares pensionskassa, vilken från och med

den 1 januari 1943 övertagits av statens pensionsanstalt, avsåg endast beredande

av tjänstepension. Med anledning av förslag av teaterpensionsutredningen

i fråga om familjepension för efterlevande till pensionstagare från

teaterpensionskassorna uttalade vederbörande departementschef (prop. nr

34/1943, s. 31), att uppkommande sådana spörsmål borde prövas i samma

ordning som eljest förekommande frågor om beviljande av pension eller

understöd vid sidan av gällande bestämmelser.

De krav, vilka härvid i fråga om pensioner åt änka efter anställningshavare

i statens tjänst i allmänhet uppställas beträffande anställningstidens

längd, änkans ålder och ekonomiska förhållanden m. m., synas i förevarande

fall vara uppfyllda.

I likhet med statens pensionsanstalt förordar jag, att pension beredes änkefru

Lindblad. Då pensionen synes böra få av änkefru Lindblad åtnjutas

räknat från och med månaden näst efter den, varunder mannen avlidit, eller

sålunda från och med den 1 maj 1946, bör pensionens belopp beräknas enligt

före den 1 juli 1946 tillämpade grunder. I enlighet härmed torde pensionsbeloppet

böra bestämmas till 384 kronor jämte dyrtidstillägg och kristillägg.

Vid omräkning från och med den 1 juli 1946 enligt kungörelsen den

21 juni 1946 (nr 575) angående omreglerad familjepension kommer pensionen

att utgå med det av statens pensionsanstalt föreslagna beloppet, 630 kronor

jämte rörligt tillägg och kristillägg.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen medgiva,

att förre skräddaren vid kungl. teatern Erik Magnus Lindblads

änka Eufrosyne Amalia Lindblad, född Johansson,

må från och med den 1 maj 1946 under sin återstående livstid,

så länge hon förblir änka, från anslaget till diverse pensioner

och understöd m. m. uppbära en årlig pension av 384

kronor.

9:o.

Avlidne förre överpostiljonen Karl Axel Knut Bergvalls frånskilda hustru.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Bergvall var född den 1 september 1874 och avled den 18 juli 1945;

att han konstituerades till ordinarie vaktbetjänt från och med den 1

januari 1903, till förste postvaktmästare från och med den 1 januari 1913

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 125.

13

och till överpostiljon (10 :e lönegraden) från och med den 1 september 1932

samt att han erhöll avsked ur postverkets tjänst från och med den 1 oktober

1938 med rätt till hel ålderspension enligt bestämmelserna i civila tjänstepensionsreglementet

den 30 juni 1934;

att Bergvall den 5 november 1904 ingick äktenskap med Hilda Maria

Charlotta Jansson, född den 7 juni 1876;

att äktenskapet, som var barnlöst, upplöstes genom äktenskapsskillnad

den 12 juni 1945;

att domstolen i skillnadsmålet icke utdömt underhållsbidrag eller förordnat,

att den frånskilda makan skulle vara berättigad till familjepension

efter mannen;

att mannen Bergvall i egenskap av ordinarie befattningshavare vid postverket

var delägare i civilstatens änke- och pupillkassa under tiden 1 januari

1903—30 juni 1937 samt underkastad bestämmelserna i allmänna familjepensionsreglementet

den 16 oktober 1936 från och med den 1 juli 1937;

att fru Bergvall enligt läkarintyg är på grund av sjukdom med största

sannolikhet för all framtid oförmögen till arbete;

samt att hon är medellös och saknar närmare anförvanter, som kunna

bidraga till hennes uppehälle.

Hos Kungl. Maj:t har fru Bergvall i en den 19 augusti 1946 dagtecknad

skrift anhållit att komma i åtnjutande av pension.

General poststyrelsen har tillstyrkt utverkande av pension åt fru Bergvall

och därvid anfört bland annat följande:

Att domstolen i skillnadsmålet icke förordnat, att den frånskilda makan

skall vara berättigad till familjepension, torde, enligt vad generalpoststyrelsen

inhämtat, få tillskrivas den omständigheten, att fru Bergvalls juridiska

ombud helt förbisett att tillvarataga hennes intresse i familjepensionshänseende.

Fru Bergvall är sålunda författningsenligt icke berättigad att erhålla

familjepension efter sin framlidne make. Grundbeloppet av den familjepension,

som hade kunnat utgå efter denne, utgör enligt 1936 års allmänna

familjepensionsreglemente 1 080 kronor (= familjepensionsunderlaget

i 10:e lönegraden). Enligt bestämmelserna i kungörelsen den 21 juni

1946 (nr 575) angående omreglerad familjepension skall emellertid familjepension,

som enligt sagda reglemente grundats i befattning i 10 :e lönegraden

under de förutsättningar, som här föreligga, från och med den 1

juli 1946 utbytas mot omreglerad familjepension till ett belopp av 1 188

kronor.

Generalpoststyrelsen har sig bekant, att fullmäktige för civilstatens änke-

och pupillkassa på sin tid i en del ömmande fall medgivit frånskild

hustru rätt till pension efter delägare i kassan. De av fullmäktige sålunda

fattade besluten godkändes av Kungl. Maj:t. Efter statsverkets övertagande

av nämnda kassa har ock Kungl. Maj:t den 19 maj 1939 i enlighet med riksdagens

beslut förordnat, att en frånskild hustru till avliden delägare i civilstatens

änke- och pupillkassa finge uppbära pension. Även i detta fall

förelågo förhållanden av sådan ömmande natur, att anledning syntes förefinnas

för antagandet, att, därest kassan icke övertagits av statsverket, kassans

fullmäktige skulle hava beviljat pension.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungi. Maj:ts proposition nr 125.

Med hänsyn till de särskilt ömmande omständigheter, som i föreliggande

fall tydligen äro för handen, får generalpoststyrelsen tillstyrka, att sökanden

medgives rätt till familjepension efter sin frånskilde make.

Statskontoret har på av generalpoststyrelsen anförda skäl förordat, att förslag

framlägges för riksdagen om beredande av pension åt sökanden, och

har statskontoret ansett pensionen höra bestämmas att utgå med samma

belopp, som skulle hava tillkommit sökanden, därest domstolen i skilsmässoutslaget

tillförsäkrat henne pensionsrätt.

Med hänsyn till föreliggande förhållanden anser jag mig böra förorda, att

fru Bergvall, räknat från och med den 1 juli 1946, får komma i åtnjutande

av pension med samma belopp, som skulle hava tillkommit henne,

om pensionsrätt tillerkänts henne i skilsmässomålet, eller 1 188 kronor för

år jämte rörligt tillägg och kristillägg. Jag hemställer alltså, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att avlidne förre överpostiljonen Karl Axel Knut Bergvalls

frånskilda hustru Hilda Maria Charlotta Bergvall, född

Jansson, må från och med den 1 juli 1946 under sin återstående

livstid, så länge hon förblir ogift, uppbära en årlig

pension av 1 188 kronor, att utgå av postmedel.

Vad föredraganden under punkterna l:o—9:o hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller

Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Karl-lngmar Edstrand.

477371. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BU 1947:27 Bankoutskottets utlåtande nr 27 s. 15 i texten