Sök i Ratio Lex

Angående, anslag till riksråkenskapsverket för budgetåret 1947148

1947-02-28 · 25 sidor, varav 25 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 3,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 25 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:136, Angående, anslag till riksråkenskapsverket för budgetåret 1947148

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

1

Nr 136.

Kungl Majds proposition till riksdagen angående, anslag till riksråkenskapsverket

för budgetåret 1947148; given Stockholms

slott den 28 februari 1947.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28

februari 1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld,

Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Mossberg, Weijne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om

anslag till riksräkenskapsverket för budgetåret 1947/48 och anför därvid följande.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 upptog riksräkenskapsverket

till behandling flera olika spörsmål om verkets organisation och arbetsformer,

vilka aktualiserats av övergången till fredsförhållanden och statsverksamhetens

fortgående vidgning, och framhöll därjämte, att ämbetsverkets

arbetsuppgifter genom uppbördsreformen komme att påverkas i väsentlig

grad.

Då det icke befanns möjligt att utan mera ingående undersökningar taga

ställning till de organisatoriska och revisionstekniska spörsmål, som riksräkenskapsverkets

förslag innefattade, tillkallade jag med stöd av Kungl.

Maj :ts bemyndigande den 21 december 1945 f. d. landshövdingen S. N.

Linnér (ordförande), generaldirektören P. S. Runemark och kanslichefen G.

Bihang till riksdagens protokoll 19il. 1 samt. Nr 136. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 136.

W. Dahlberg att såsom sakkunniga verkställa eu allmän översyn över riksräkenskapsverkets

organisation och arbetsuppgifter.

Vid utverkande av förenämnda bemyndigande anförde jag, bland annat,

följande.

Vid 1939 års riksdag genomfördes en omorganisation av riksräkenskapsverket.

Ämbetsverket omfattade såväl före som efter omorganisationen två

revisionsbyråer och en budgetbyrä. Omorganisationen innebar en viss förstärkning

av budgetbyråns personal, men den väsentligaste organisationsändringen

gällde revisionsbyråerna. Principerna för omorganisationen voro i huvudsak,

att revisionen skulle mera än förut inriktas på förebyggande åtgärder

i form av upplysningar och anvisningar till redogörarna, att uppmärksam™.

ac^. fastigheter skulle, i den mån så läte sig göra, rättas genom direkt

hänvändelse till redogörarna och skriftligt anmärkningsförfarande sålunda

begränsas till de fall, då olika meningar i sak funnes mellan revisionen

och redogörarna, samt att revisionen skulle i större utsträckning än dittills

differentieras efter arbetets svårighetsgrad. För att kravet på en snabbare

revision skulle bliva tillgodosett, skulle i större omfattning än tidigare anordnas

s. k. platsrevision, d. v. s. revision förlagd till det redovisande verkets

lokaler. Genom en sådan anordning skulle vederbörande revisor sättas i tillfälle

att följa myndighetens praxis i sådana tolkningsspörsmål, rörande vilka

olika meningar tidigare yppat sig.

Den åsyftade differentieringen av granskningsarbetet genomfördes på det

sätt, att högre revisionstjänster inrättades för mera kvalificerade systematiska

undersökningar, medan ett antal assistentbefattningar inrättades för vissa

mindre krävande arbetsuppgifter. Arbetsuppgifter av sistnämnda slag avsågos

jämväl skola överföras till biträdespersonal. Utvecklingen har sedermera

gått i den riktningen, att revisionsassistenterna tilldelats egna granskningslotter,

liksom fallet även varit med amanuenspersonalen, medan mindre

krävande arbetsuppgifter — delvis under trycket av krisförhållandena och

statsverksamhetens utvidgning — i avsevärd omfattning kommit att påläggas

biträdespersonal.

Ämbetsverket har sedermera från och med budgetåret 1944/45 utbyggts med

en finansstatistisk byrå.

Vid sidan härav ha omfattande provisoriska förstärkningsåtgärder vidtagits

med anledning av den ökning i ämbetsverkets arbetsbörda, som krisförhållandena

medfört. Dessa förstärkningsåtgärder ha huvudsakligen bestått

av dels en dubblering av ett antal tjänster i ledande ställning, dels en ökning

av den icke-ordinarie personalen med extra och tillfälliga revisionstjänstemän

och biträden. För dessa ändamål ha från och med budgetåret 1940/41

särskilda förstärkningsanslag stått till ämbetsverkets förfogande vid sidan

av de ordinarie avlönings- och omkostnadsanslagen.

Det räkenskapsmaterial, som ingår till riksräkenskapsverket för granskning,

företer en betydande ökning under tiden efter 1939 års omorganisation.

Till stor del är denna ökning att tillskriva krisförhållandena. Såväl försvarsreformen

som företagna utvidgningar inom den civila statsförvaltningen medföra

dock, att en del av ökningen måste förutsättas bli bestående.

Redan med hänsyn till nu anförda omständigheter är en översyn av riksräkenskapsverkets

organisation påkallad. En ytterligare anledning att nu göra

en dylik översyn föreligger i och med uppbördsreformens antagande. Därigenom

kommer nämligen ämbetsverket att ställas inför delvis nya, väsentliga

arbetsuppgifter. De till riksräkenskapsverket ingående skatteräkenskaperna

komma, såvitt angår uppbörden av preliminärskatt, icke att giva lika

goda utgångspunkter för uppbördskontrollen som ämbetsverket för närva
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 136.

3

rande har beträffande skatteuppbörden i dess helhet. Vid sådant förhållande

måste, bland annat, ökad vikt fästas vid den av ämbetsverket förda uppbördsstatistikens

omfattning och organisation. Det kan måhända vidare bli

nödvändigt att i större utsträckning än hittills grunda uppbördskontrollen på

inventeringar och inspektioner hos myndigheterna. I detta sammanhang må

även erinras om att efter uppbördsreformen statsverket skall till kommunerna

utbetala vad som beslutats till utdebitering samt i stället uppbära inflytande

kommunalutskylder.

Den sålunda erforderliga översynen av riksräkenskapsverkets organisation

bör, såsom av det anförda framgår, i främsta rummet avse revisionsverksamheten.

Den bör syfta till en avveckling av kristidens provisorier och en anpassning

av den bestående organisationen efter mängden och beskaffenheten

av revisionsuppgifterna, sådana de kunna beräknas gestalta sig i fortsättningen.

Huvudproblemet blir härvid att finna en avvägning av organisationens

omfattning och därav betingade kostnader, som kan anses lämplig

med hänsyn tagen till behovet och möjligheten av kontroll på olika förvaltningsområden.

En av de principfrågor, som härvid möta, gäller den utsträckning,

i vilken olika slag av räkenskaper böra undergå dels siffergranskning

och annan formell granskning, dels granskning av utgifternas och inkomsternas

överensstämmelse med gällande författningar (eftergranskning),

dels slutligen revision ur olika sakliga synpunkter. Jämväl bör en omprövning

ske av riktlinjerna för revisionsarbetets bedrivande i dess olika former.

I den mån man måste räkna med att granskningen icke skall kunna omfatta

hela det föreliggande materialet skärpes vikten av att revisionsarbetets

tyngdpunkt förlägges till de områden, där största kontrollbehovet förefinnes

och största effekten av granskningen kan väntas. De åtgärder för vinnande

av större rörlighet och elaslicitet i revisionsarbetet, vilka innefattas i 1939 års

omorganisation, få anses som ett steg i rätt riktning. Vid utredningen bör med

ledning av erfarenheterna undersökas vad som nu ytterligare kan åtgöras i

samma syfte.

Frågan om en allmän översyn av den statliga revisionsverksamheten har

sedan någon tid varit aktuell. Som ett första led i en sådan översyn ingick

inrättandet från och med år 1944 av statens sakrevision. Även den blivande

utredningen om riksräkenskapsverkets organisation bör betraktas som ett

led i den nu berörda allmänna översynen. Det torde emellertid vara nödvändigt

att begränsa utredningen att i huvudsak omfatta de i det föregående

antydda organisationsfrågor, som aktualiserats närmast av inträdda förändringar

i fråga om granskningsmaterialet, då dessa frågor kräva ett avgörande

utan längre uppskov. Sådana till det allmänna revisionsproblemet hörande,

mera djupgående spörsmål som frågorna om redogörareansvaret och

om anmärkningsprocessens huvudgrunder torde således få hänskjutas till en

kommande fortsatt utredning.

I avvaktan på resultatet av de sakkunnigas utredning upptogos anslagen

till riksräkenskapsverket i årets statsverksproposition med allenast beräknade

belopp, nämligen till Avlöningar 1 050 000 kronor, till Omkostnader

148 000 kronor och till Förstärkning av riksräkenskapsverkets administration

195 000 kronor. Sedan de sakkunniga numera framlagt betänkande med utredning

rörande riksräkenskapsverkets organisation (SOU 1947:13), torde

jag ånyo få anmäla denna anslagsfråga.

Till en början torde böra lämnas eu sammanfattande översikt över de sakkunnigas

förslag.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Särskilda frågor.

översikt över den statliga medelsförvaltningen oeh kontrollen över denna.

De sakkunniga ha i sitt betänkande (s. 10—18) inledningsvis lämnat en översiktlig

redogörelse för den statliga medelsförvaltningen och för de bestämmelser

som reglera statens medelsanvisningar, utbetalningar och bokföringsoperationer.

I anslutning härtill ha de sakkunniga (betänkandet s. 19—37)

redogjort för organisationen av kontrollen över denna medelsförvaltning och

därvid behandlat uppdelningen av ansvar och arbetsuppgifter mellan riksräkenskapsverket

såsom ett centralt, hela statsförvaltningen omspännande

revisionsorgan, å ena sidan, och, å andra sidan, myndigheternas egna kameralavdelningar,

specialrevisioner inom myndigheterna, särskilda revisorer

för viss verksamhet, överrevisioner för särskilda förvaltningsområden, överrevisionen

för krisförvaltningen, statens sakrevision och statens organisationsnämnd.

Slutligen ha de sakkunniga i detta sammanhang även berört förhållandet

till riksdagens revisorer. Beträffande innehållet av denna redogörelse

torde jag få hänvisa till de sakkunnigas betänkande.

Resultat av riksräkenskapsverkets kontrollverksamhet. De sakkunniga

ha i ett särskilt avsnitt av sitt betänkande (s. 38—46) konstaterat, att den sedan

budgetåret 1938/39 inträdda ökningen av statsverksamhetens omfattning

fram till och med budgetåret 1945/46 medfört en fördubbling av riksräkenskapsverkets

granskningsmaterial, mätt i folioantal. I anslutning härtill

hava de sakkunniga lämnat en översikt över de revisionsanmärkningar,

som under senare år framställts vid utgifts- och inkomstgranskningen och

därvid konstaterat, att beloppet av inlevererade aktoratsmedel under vart

och ett av de senaste budgetåren uppgått till nära 400 000 kronor. Vid sidan

härav ligger, anföra de sakkunniga, den besparingseffekt, som vinnes genom

erinringar under hand, genom besvarandet av förhandsförfrågningar

och genom att fortlöpande felaktiga utbetalningar förhindras till följd av

framställd anmärkning.Ytterligare erinras om de betydande vinster för det

allmänna, som ernåtts genom åtgärder till förhindrande av försummelse vid

restindrivningen, varvid bland annat nämnes den kontroll som den inom

ämbetsverket numera förda uppbördsstatistiken medför.

Förslag till revisionsverksamhetens ordnande.

Allmänna frågor. De sakkunniga hava icke begränsat sin undersökning

till att avse möjligheterna att åstadkomma en effektiv revision inom den

ram, som det till riksräkenskapsverket ingående granskningsmaterialet enligt

nu gällande ordning medför, utan hava i första hand undersökt, vilka

åtgärder som kunna vidtagas i syfte att utnyttja de kontrollmöjligheter,

som erbjuda sig hos de redovisande myndigheterna själva, liksom överhuvud

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 136.

5

taget till att ernå en sådan ordning att det till riksräkenskapsverket inkommande

granskningsmaterialet i möjligaste mån är tillrättalagt ur redovisningssynpunkt.

Vägledande för de sakkunnigas arbete har härvid varit den

uppfattningen att, å ena sidan, dubbelarbete bör undvikas men att, å andra

sidan, några mera väsentliga luckor i granskningen icke få förekomma. De

sakkunniga ha framhållit, att vissa förenklingar i de av Kungl. Maj:t meddelade

statföreskrifterna vore ägnade att underlätta såväl myndigheternas

bokföring som kontrollen av denna, samt vidare att riksräkenskapsverkets

granskning hör anpassas efter arten och omfattningen av de reviderade

myndigheternas egen interna kontroll. Riksräkenskapsverkets inkomstgranskning

och dess utgiftsgranskning böra enligt de sakkunnigas mening

uppläggas efter systematiskt åtskilda riktlinjer, beroende på de för dessa

granskningsområden existerande artskilda förhållandena, såväl beträffande

revisionens uppgifter som dess föremål.

Beträffande revisionsverksamhetens uppläggning anföra

de sakkunniga följande.

Räkenskapsgranskningen sker för närvarande i två etapper, förgranskning

och eftergranskning. Förgranskningen utövas av biträdespersonaldn

— kanslibiträden och kontorsbiträden — under ledning av den kontorist å

varje revisionskontor, som närmast bär ansvaret för densamma och handleder

personalen i arbetet, eftergranskningen av den egentliga revisionspersonalen

— revisorer, revisionsassistenter, amanuenser och aspiranter. Förgranskningen

innefattar den siffermässiga kontroll, som avser att garantera

korrekt redovisning, förhindrande av anslagsöverskridanden och garantier mot

förskingringar och andra oegentligheter. Eftergranskningen avser bland

annat att åvägabringa en riktig författningstillämpning och sålunda en

enhetlig och korrekt tolkning av gällande föreskrifter på medelsförvaltningens

område. Om vid förgranskningen något tinnes att erinra, sammanfattas

det i en promemoria, som bilägges räkenskapen för beaktande och

eventuell åtgärd vid den följande eftergranskningen. I särskilda fall leder

förgranskningen emellertid till omedelbara åtgärder. I övrigt äro de båda

granskningsleden oberoende av varandra.

Vid övervägandet av olika möjligheter att ordna riksräkenskapsverkets revision

hava de sakkunniga funnit, att den nuvarande ordningen i

princip bör bibehållas. Såsom i det följande skall närmare angivas,

hava de sakkunniga emellertid ansett, att granskningen — såväl förgranskning

som eftergranskning — bör kunna starkt beskäras och verksamheten

i stället koncentreras på förebyggande kontrollåtgärder och en närmare kontakt

med de reviderade myndigheterna.

Vad beträffar uppdelningen av arbetet p å olika befattning

s h a v a r e framhålla de sakkunniga, att en effektiv revision förutsätter,

att revisionsverksamheten gives eu mera planmässig och för varje område

mera systematiskt ordnad inriktning än hittills. De sakkunniga ha med

ledning av erfarenheterna under senare år funnit, att även eftergranskning

i större utsträckning än för närvarande kan utövas av biträdespersonalen,

varigenom biträdespersonalens i många fall förvärvade stora erfarenhet och

duglighet till fullo kunde utnyttjas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

De sakkunniga hava vidare funnit det angeläget, att de iakttagelser

av sakrevisions natur, som göras i samband med den av riksräkenskapsverket

utövade kamerala granskningen, fullt utnyttjas. Detta kan

enligt de sakkunnigas uppfattning lämpligen ske i samma former som hittills,

nämligen genom direkta hänvändelser till vederbörande myndigheter, samarbete

med statens sakrevision eller framställningar till Kungl. Maj:t, varvid

valet av form får göras beroende av förhållandena i det konkreta fallet.

Förebyggande kontrollåtgärder. De sakkunniga hava undersökt, hur den

upplysningsverksamhet genom riksräken ska p sverket,

varom bestämmelser meddelats i 1939 års instruktion för ämbetsverket, gestaltat

sig, och därvid funnit att den passiva upplysningsverksamheten, d. v. s.

besvarandet av inkomna förfrågningar, tagit en betydande omfattning. Då

de sakkunniga av denna utveckling ansett sig kunna sluta, att upplysningsverksamheten

haft eu verklig uppgift att fylla och därigenom varit av

betydande värde, hava de förutsatt, att denna verksamhet i fortsättningen

skall utvidgas och fördjupas, ehuru formerna för densamma böra underkastas

vissa jämkningar. En aktiv upplysningsverksamhet, d. v. s. en upplysningsverksamhet

genom cii’kulär eller annorledes på riksräkenskapsverkets

initiativ, har hittills endast sporadiskt förekommit. Då de sakkunniga funnit

anledningen härtill huvudsakligen ligga på det organisatoriska planet, hava

de ansett riksräkenskapsverkets organisation böra så utformas, att en dylik

aktiv upplysningsverksamhet kan bedrivas i erforderlig omfattning.

Den lokala tillsyn, som från riksräkenskapsverkets sida utövas i form av

inventeringar och inspektioner, hava de sakkunniga ansett vara

av mycket stort värde. Mellan inventering och inspektion förelåge den skillnaden,

att inventeringen måste följa visst program och beträffande kassaväsendet

garantera en viss fullständighet, medan däremot inspektionen kunde

inriktas på vissa bestämda uppgifter. Lokal tillsyn utövas enligt de sakkunnigas

mening i alltför ringa omfattning, vilket sammanhänger med att den för

reseverksamheten avsedda anslagsposten i början av kriget starkt beskurits

och sedermera icke höjts till tidigare nivå. Beträffande tillsynen över skatteuppbörden

medför enligt de sakkunnigas mening den lokala verksamheten

betydande vinster för det allmänna genom att känslan att kontrollen är effektiv

i många fall leder till en mera välskött uppbördsverksamhet och således

undvikande av onödiga skatteförluster samt en viss enhetlighet och därmed

rättvisa i fråga om förfarandet vid skatteindrivningen. Fältarbetet vore även

av värde för revisionstjänstemännens utbildning och effektivitet, överhuvud

taget finge det anses utgöra en ändamålsenlig form av revisionsverksamhet.

Inspektionsfonnen vore i många fall att föredraga framför den mera bundna

inventeringsformen, som toge större tid i anspråk. En avvägning borde emellertid

ske med hänsyn till vilka synpunkter som det i det enskilda fallet närmast

gällde att bevaka.

Den av riksräkenskapsverket utövade tillsynen över att av statsmyndigheterna

använda bokföringshandlingar äro rationellt uppställda

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

7

har ansetts höra skärpas, enär därigenom avsevärda besparingar — icke

minst i granskningsarbete för ämbetsverket självt — stå att vinna.

Inkomstkontrollen. De sakkunniga hava funnit en effektiv revision av

statsverkets inkomster icke kunna anordnas utan en förstärkning av riksräkenskapsverkets

organisation. Härom anföra de sakkunniga sammanfattningsvis.

Arbetsökningarna hänföra sig främst till inkomstkontrollen och äro i betydande

omfattning en direkt konsekvens av uppbördsreformen. De sammanhänga

väsentligen med nödvändigheten av att central tillsyn utövas över

att uppbörden blir effektiv. Som hjälpmedel vid denna tillsyn erfordras en

statistik jämväl över preliminäruppbördens förlopp, varigenom man får möjlighet

att överblicka utfallet av preliminäruppbörden i rikets olika delar.

Visst samarbete med postverket förutsättes äga rum i syfte att undvika dubbelarbete.

Lokala inspektioner hos länsstyrelserna och hos uppbördsverken

i städer med egna uppbördsverk måste företagas i syfte att tillse, att avsedda

åtgärder vidtagas för övervakning av att löneavdrag behörigen verkställas

och redovisas. Vid denna tillsyn kunna erfarenheter från ett håll nyttiggöras

på annat håll. Även den redovisningsmässiga kontrollen skulle i fortsättningen

tarva tillsyn i form av inventeringar hos länsstyrelser, kronokamrerare,

stadsfogdar och landsfiskaler i större utsträckning än hittills. De ur

organisatorisk synpunkt speciella förhållandena beträffande uppbörden i städer

med egna uppbördsverk påkalla, enligt vad som redan visat sig, särskild

uppmärksamhet för att uppbördsförfarandet skall förlöpa effektivt och i

möjligaste mån friktionsfritt.

Det förskotts- och avräkningsförfarande mellan länsstyrelserna och kommunerna

(landsting, primärkommuner in. fl.), som sammanhänger med att

kommunaluppbörden och kronouppbörden sammanföras, kräver redan från

början övervakning.

Avräkningsförfarandet mellan slutlig skatt och preliminärskatt föranleder

ett nytillkommande behov av kontroll. Samma är förhållandet med de nya

reglerna för restitution, vilka innebära, att en kvittning mot eventuella oguldna

skattefordringar i regel skall tillämpas. I detta sammanhang bör bemärkas.

att restitutioner på grund av systemet med preliminäruppbörd komma

att bliva ett mera normalt led i mellanhavandet mellan det allmänna och de

skattskyldiga än tidigare. Det skall vidare enligt uppbördsförordningen ankomma

på riksräkenskapsverket att öva tillsyn icke endast såsom förut över

att skatt icke påförts någon med för ringa belopp utan jämväl över att skatt

icke blivit någon påförd med för högt belopp. Viss tillsyn över påföringen

även av olika slags kommunalutskylder är en ny uppgift, föranledd av att

dessa utskylder komma att ingå i den allmänna uppbörden och av att staten

skall till kommunerna utbetala belopp motsvarande hela den påförda utskyldssumman.

Skatteförluster på restantier drabba på grund av nyssberörda förhållande

helt statsverket. Som följd därav kan det kommunala intresset för restindrivningen

i många fall förväntas minska, vilket fordrar att även restindrivningen

följes med ökad uppmärksamhet. Här erinras om det tidigare berörda

förhållandet, att städer med egna uppbördsverk själva hava alt helt bestrida

kostnaderna jämväl för restindrivning.

Även övriga egentliga statsinkomster än de direkta skaltema på inkomst,

förmögenhet och rörelse böra bliva föremål för skärpt kontroll i form av

systematisk tillsyn.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Mcij.ts proposition nr 136.

Det förutsattes, att granskningen på inkomstsidan även i fortsättningen bibehåller

sin hittillsvarande karaktär av stickprovsgranskning. Den formella

granskningen är i avseende på de direkta skatterna helt oberoende av frågan

om redogörareansvarets utformning, enär något redogörareansvar ej föreligger,

utan anmärkningar avseende för ringa påfört skattebelopp rikta sig direkt

mot den skattskyldige (sakägaren). Granskningen av skatteuppbördens

effektivitet är eu systematisk granskning av utpräglat saklig innebörd.

Utgiftskontrollen. Även för en effektivisering av utgiftskontrollen förutses

viss ökning av riksräkenskapsverkets arbete; denna arbetsökning sammanhänger

med nyssnämnda effektivisering av de förebyggande åtgärderna.

Däremot anse de sakkunniga, att den hittillsvarande räkenskapsgranskningen

bör göras mera stickprovsmässig, varigenom en minskning av arbetet skall

kunna vinnas, och anföra härom.

Beskärningen av räkenskapsgranskningen avser såväl förgranskningen som

eftergranskningen. Förgranskningen, den siffermässiga kontrollen, koncentreras

på myndigheter med svag kameral organisation. I fråga om myndigheter,

som äro starkt organiserade ur kameral synpunkt, förutsättes det höra till

god ordning att myndigheterna själva föranstalta om siffermässig kontroll.

Detta har förutsatts kunna ske utan ökade kostnader. Riksräkenskapsverket

skall öva tillsyn över att sådan intern kontroll fungerar effektivt. Den nuvarande

eftergranskningen ersättes i viss utsträckning av systematiska undersökningar,

syftande till att utreda eventuella feltolkningar av principiell natur

och större räckvidd samt regionala ojämnheter i författningstillämpningen.

Detta gäller särskilt i avseende på granskningen av de till mycket betydande

belopp uppgående statsbidragen. Eftergranskningsarbete av mindre kvalificerad

art bör i ökad omfattning kunna utföras av biträdespersonal.

Det formella anmärkningsförfarandet bör tillämpas med stor urskillning

och icke beträffande alltför små belopp samt i viss utsträckning utbytas mot

ett enklare förfarande.

Beträffande räkenskapsgranskningen anföra de sakkunniga vidare.

Riksräkenskapsverkets arbetsinsats i avseende på granskningen av de olika

myndighelernas räkenskapsmaterial bör noga avvägas med hänsyn till den

större eller mindre kontroll som räkenskaperna varit underkastade, innan de

inkommit till verket, allt i syfte att undvika dubbelarbete. Möjligheten all

verkställa personalbesparingar i avseende på den med förgranskning sysselsatta

personalen beror av ett bedömande av den interna kontrollen inom de

redovisande myndigheterna. Den genomgång av myndigheternas interna kontroll,

som de sakkunniga verkställt, har föranlett dem till det antagandet att

förgranskningen inom riksräkenskapsverket skulle kunna reduceras i fråga

om de ur kameral synpunkt starkast organiserade myndigheternas räkenskaper

till i genomsnitt omkring 30 procent av full granskning och i fråga om

övriga ur kameral synpunkt relativt starkt organiserade myndigheters räkenskaper

till omkring 50 procent av full granskning, medan förgranskningen i

fråga om de svagt organiserade redovisningsenheterna i genomsnitt torde

böra omfatta omkring 80 procent av full granskning. Beträffande den sistnämnda

kategorien är emellertid att märka att i fråga om nytillkommande

smärre redovisningsenheter, kommittéer och dylika, förgranskningen bör vara

100-procentig. Så bör även vara fallet, då undantagsvis särskilda skäl

föranleda därtill. Med utgångspunkt från dessa antaganden skulle förgranskningen

sammanlagt komma att omfatta 60 å 65 procent av hela räkenskapsmaterialet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 13G.

Eftergranskningen är redan nu i stor utsträckning stickprovsmässig, och

denna metod bör i allmänhet kunna komma till användning i större utsträckning

än hittills. Vid avvägningen av den arbetstid och kostnad som bör ägnas

de olika räkenskaperna bör fasthållas, att här gäller den avtagande avkastningens

lag. Det kan sålunda icke allmänt förutsättas, att en granskningstid

av två månader i fråga om en viss räkenskap skall giva dubbelt utbyte

mot en granskningstid av en månad. Tillägget av en månad i granskningstid

kan snarare regelmässigt förväntas giva endast en bråkdels förbättring

i granskningsresultat.

Förslag till ändrad organisation av riksräkenskapsverket.

Uppdelning på byråer och kontor. De sakkunniga föreslå, att för inkomstgranskningen

inrättas en särskild byrå inom riksräkenskapsverket och

anföra härom.

Inkomstgranskningen är till sin natur helt artskild från utgiftsgranskningen,

och har tidigare varit eftersatt i förhållande till utgiftsgranskningen. Under

senare år har den påkallat allt större uppmärksamhet och nya omfattande

och högst väsentliga kontrolluppgifter beträffande inkomstgranskningen

påläggas riksräkenskapsverket genom källskattereformen. Skattekontorets arbetsuppgifter

äro redan nu av betydande omfattning. Organisatoriskt lyder

kontoret under andra revisionsbyrån. I sina anslagsäskanden för budgetåret

1944/45 hemställde riksräkenskapsverket om en dubblering av byråchefstjänsten

å denna byrå, så att en uppdelning kunde komma till stånd av handläggningen

av de ärenden, som berörde inkomstgranskningen respektive utgiftsgranskningen,

motiverad av den betydligt utökade arbetsbördan på skattekoutoret

och av omöjligheten för en byråchef att helt överblicka de sinsemellan

heterogena arbetsuppgifterna och bära ansvaret för tillsynen över deras effektiva

fullgörande. Nämnda begäran föranledde allenast att från och med den

1 oktober 1944 en uppdelning av revisionskommissarietjänsten å skattekontoret

kom till stånd. Sedermera har från och med den 1 januari 1947 dubbleringen

av revisionskommissarietjänsten utbytts mot en dubblering av byråchefstjänsten

å andra revisionsbyrån. Förhållandet bör också ses mot bakgrund

av att skattekontoret de facto synes hava kommit att intaga en relativt

självständig ställning vid handläggningen av vissa på detsamma ankommande

ärenden, vilket framdrivits av omständigheternas egen utveckling — den

alltmer skärpta och invecklade skattelagstiftningen och det ökade behovet

av tillsyn över dess tillämpning. Med hänsyn till inkomstgranskningens från

utgiftsgranskningen helt artskilda karaktär och redan nu kvantitativt betydande

omfattning samt särskilt de nya väsentliga arbetsuppgifter på hithörande

område, som riksräkenskapsverket genom källskattereformens genomförande

ställes inför, anse de sakkunniga, att den första förutsättningen

för eu ändamålsenlig organisation av riksräkenskapsverkets revision är,

att inkomstgranskningen definitivt hänföres till en särskild revisionsbyrå.

Utgiftsrevisionen föreslås, efter viss omfördelning av räkenskapsmaterialet,

skola uppdelas på de två nuvarande revisionsbyråerna, vilka liksom även inkomstgranskningsbyrån

föreslås organiserade envar pa lvu revisionskontor.

Revisionsverksamheten skall sålunda enligt förslaget fördelas pa tre revisionsbyråer.

Första och andra byråerna föreslås skola handhava utgiftsgranskningen,

den tredje revisionsbyrån inkomstgranskningen. Med hänsyn

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 136.

till omfattningen av det granskningsmaterial, mätt i sidantal, som med sådan

fördelning pålägges varje revisionsbyrå, anse de sakkunniga detsamma tämligen

väl balanserat.

Härom anföra de sakkunniga.

A\ andra revisionsbyrån kvarstår, sedan det hittillsvarande skattekontoret

utbrutits, det nuvarande tredje revisionskontoret, å vilket räkenskaperna för

overstathallarämbetet och länsstyrelserna, statskontoret, domkapitlen och

stiftsnämndema granskas. Första revisionsbyrån, å vilken räkenskaperna för

verk och myndigheter i (ivrigt granskas, är sedan några år tillbaka uppdelad

pa tre kontor. Detta sammanhänger med den militära medelsförvaltningens

starka ansvällning till följd av försvarsorganisationens utbyggnad samt beredskapen,

vilket gjorde det nödvändigt att utbryta granskningen av den militära

medelsförvaltningen till ett särskilt kontor, första kontoret A, varvid

Övriga å första kontoret granskade räkenskaper hänfördes till första kontoret

B.

För att få till stånd eu rationell uppdelning av utgiftsgranskningen och

en såvitt möjligt jämn arbetsbelastning bör en del av första revisionsbyråns

rakenskapsmaterial överflyttas till granskning inom andra revisionsbyrån.

Därigenom vinnes en rationalisering av första revisionsbyråns organisation,

det nu alltför omfattande granskningsmaterialet å byrån nedbringas,

och bättre balans mellan de båda utgiftsgranskningsbyråema åstadkommes

Det kan emellertid icke vara ändamålsenligt att från första revisionsbyråns

granskning utbryta räkenskaper utan hänsyn till deras beskaffenhet,

endast i syfte att granskningsmaterialet kvantitativt bleve ungefär lika

fördelat. De sakkunniga hava däremot vid sina strävanden att effektivisera

revisionsverksamheten och giva densamma en rationell inriktning kommit till

den uppfattningen, att granskningen av de stora statsbidragsutbetalande

myndigheterna i princip bör förläggas till ett särskilt revisionskontor under

andra revisionsbyrån. Att just statsbidragsräkenskaperna i första hand ansetts

böra överflyttas till granskning inom samma byrå, som handhar granskningen

av länsräkenskaperna, sammanhänger med att förstnämnda räkenskapei

i avseende pa granskningens rutin och teknik torde ligga närmast

länsräkenskaperna och de ävenledes å andra revisionsbyrån granskade räkenskaperna

för° statskontoret. Det bör erinras, att de sakkunniga, såsom tidigare

framhållits, funnit att granskningen av de numera till högst avsevärda

belopp uppgående statsbidragen — för närvarande omkring 1.2 miljarder

kronor — i fortsättningen bör ägnas större uppmärksamhet, och att

denna granskning bör få eu mera systematisk prägel och ske efter andra

metoder än granskningen av myndigheternas utgifter för sin egen verksamhet.

Statsbidragen utbetalas förutom av länsstyrelserna av ett mindre antal

centrala förvaltningsmyndigheter och representera den övervägande delen

av dessas medelsförvaltning. Om man bortser från statskontoret, återfinnas

ifrågavarande centrala förvaltningsmyndigheter i riksstaten i huvudsak uppförda

under femte och nionde huvudtitlarna. Samma författningar, som

reglera medelsdispositionen för dessa myndigheter, äga aktualitet i fråga

om vissa övriga under samma huvudtitlar uppförda myndigheter. För att

undvika dubbelarbete och möjliggöra en koncentration av erforderlig speciell

författningskunskap har det ansetts lämpligt, att granskningen av samtliga

räkenskaper under femte och nionde huvudtitlarna överflyttas till nyssnämnda

kontor inom andra revisionsbyrån.

Å andra revisionsbyrån böra sålunda finnas två revisionskontor, ett för

granskningen av länsstyrelsernas räkenskaper och ett för granskningen av,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 136.

11

bland annat, femte och nionde huvudtitlarnas räkenskaper. Till sistnämnda

kontor bör vidare förläggas granskningen av statskontorets räkenskaper samt

domkapitlens och stiftsnämndernas räkenskaper, vilken granskning för närvarande

åvilar länskontoret, ävensom granskningen av de kommittéers räkenskaper,

vilka erhålla sina medel från statskontoret. Det synes vidare

lämpligt, att granskningen av vissa pensionsanstalters räkenskaper äger rum

på detta kontor, där statskontorets räkenskaper granskas. Kontoret hör benämnas

tredje revisionskontoret. Om exempelvis den kamerala granskningen

av arbetsmarknadskommissionens och byggnadslånebyråns räkenskaper

i en framtid skulle inordnas under riksräkenskapsverket, förutsättes den

kunna hänföras till det föreslagna tredje kontoret. Granskningsmaterialet å

tredje kontoret blir under alla förhållanden stort, men det avser i allmänhet

kameralt relativt starkt organiserade myndigheter, och eftergranskningen har

förutsatts komma att få en övervägande systematisk karaktär.

Länsstyrelsernas medelsförvaltning är självfallet synnerligen omfattande

och arbetsbelastningen för den revisionskommissarie, som förestår länskontoret.

erkänt betungande. För att i någon mån lätta arbetsbördan hava överståthållarämbetets

räkenskaper, vilka äga visst samband med statskontorets,

ansetts kunna hänföras till det nyssnämnda tredje revisionskontoret. Starka

skäl tala däremot för att granskningen av länsstyrelsernas räkenskaper, även

om densamma är omfattande, sammanhålles inom ett kontor. Detta kontor

bör benämnas fjärde revisionskontoret. Visst samarbete vid granskningen av

statsbidragsutbetalningar, som i stor utsträckning äga rum genom länsstyrelsernas

försorg, framför allt på skolväsendets område, torde böra förekomma

mellan de båda revisionskontoren å andra revisionsbyrån.

Efter den minskning av första revisionsbyråns arbetsområde, som föranledes

av att granskningen av de under femte och nionde huvudtitlarna uppförda

myndigheternas räkenskaper överflyttas till andra revisionsbyrån, bör

första revisionsbyrån i fortsättningen kunna organiseras på två

revisionskontor.

Vad beträffar arbetsfördelningen mellan de båda revisionskontoren å första

revisionsbyrån synes den militära medelsförvaltningen liksom hittills böra

granskas å ett kontor, första revisionskontoret. Med hänsyn till att den militära

medelsförvaltningen numera nedbringats i omfattning har emellertid

första revisionskontoret ansetts kunna övertaga även vissa andra granskningsuppgifter.

Detta motiveras även av att försvarets civilförvaltning förfogar

över egen omfattande specialrevision. Till detta revisionskontor har sålunda

ansetts böra hänföras tillsynen över affärsverken, vilka ju i regel hava

egna specialrevisioner.

Sedan sålunda från det nuvarande första revisionskontoret B och andra

revisionskontoret utbrutits dels granskningen av affärsverken, vilken hänförts

till det blivande första revisionskontoret, och dels granskningen av femte

och nionde huvudtitlarnas räkenskaper in. fl., vilken granskning hänförts

till andra revisionsbyrån, har granskningen av övriga civila verks och myndigheters

räkenskaper ansetts kunna handhavas ä el t kontor inom första

revisionsbyrån, nämligen andra revisionskontoret. Kärnan i granskningsmaterialet

kommer här liksom förut att utgöras av de allmänna läroverkens

samt universitetens och övriga under åttonde huvudtiteln uppförda myndigheters

räkenskaper. Omfattningen av det till detta revisionskontor hänförliga

räkenskapsmalerialet har begränsats med hänsyn till att det i allmänhet

gäller myndigheter med svag kameral organisation.

Inkomstgranskningsbyrån, t r e d j e r e v i s i o n s b y r å n, bör även den

arbeta på två revisionskontor, ell för den formella granskningen och ett för

tillsynen över det statliga uppbördsväsendets effektivitet. Det förstnämnda

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

kontoret övertager de uppgifter, vilka ankomnio på skattekontoret enligt dess

före 1944 gällande organisation, sålunda bland annat kontrollen över uppbördens

redovisning, skatternas uträknande, uppbörden av automobilskatt,

bötesredovisningen, redovisningen av nöjesskatt in. m. samt den redovisningsmässiga

kontrollen över de omkring 500 uppbördsredogörarna (länsstyrelser,

kronokamrerare, landsfiskaler). Källskatteuppbördens komplicerade

redovisnings- och avräkningsförfarande och de ökade risker, som detsamma

innebär, kommer att starkt påverka arbetsbördan för detta kontor. Det andra

revisionskontoret inom inkomstgranskningsbyrån förutsattes skola utöva tillsynen

över uppbördsförfarandets effektivitet. Hit bör sålunda förläggas arbetet

med den hittillsvarande uppbördsstatistiken samt den nya statistik över

preliminäruppbördens förlopp, som de sakkunniga föreslagit. Vidare skall

detta kontor utöva tillsyn även i övrigt över att preliminäruppbörden fungerar

effektivt och att restindrivningen handhaves på rätt sätt. Arbetsuppgifterna

för detta kontor äro sålunda i hög grad betingade av det nya sättet för

skatteuppbörden. Den systematiska tillsyn över uppbörden även av vissa

andra statsinkomster än skatter, som de sakkunniga funnit böra komma till

stånd, bör vidare utövas å detta konor, enär arbetsmetoderna bliva likartade

med de vid tillsynen över skatteuppbörden tillämpade. Det förutsättes. att

arbetet på detta kontor i stor utsträckning utövas i form av lokala inspektioner

hos länsstyrelser, kronokamrerare och landsfiskaler in. fl.

Slutligen föreslå de sakkunniga, att vissa för ämbetsverket gemensamma

arbetsuppgifter sammanföras till ett gemensamt kansli under en

revisionskommissarie, och anföra härom.

1 sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 hemställde riksräkenskapsverket

om inrättande av en tjänst i lönegrad A 26, avsedd närmast för arbetsuppgifter,

sammanhängande med behovet av en aktivare upplysningsverksamhet,

utarbetandet av den av riksdagen önskade revisionsberättelsen

över statsverket i dess helhet in. fl. för revisionen gemensamma arbetsuppgifter.

Såsom framgår av det i föregående kapitel framlagda programmet för revisionsverksamhetens

bedrivande anse de sakkunniga, att inrättandet av en

befattning för ifrågavarande uppgifters handhavande organisatoriskt sett är

starkt motiverat och för revisionsverksamhetens effektivitet värdefullt. På

denne befattningshavare skulle ankomma att ombesörja revisionsberättelsen

för statsverket, att redigera de meddelanden från riksräkenskapsverket, som

förutsatts skola utgöra ett medel för den aktiva upplysningsverksamheten

samt att föredraga vissa remisser av allmän inebörd. Vidare bör har förestå

kansliet — alltå registrators- och kassörskontoren — samt handlägga ekonomi

och personalärenden, de senare i den mån föredragningen icke ansetts

böra ankomma å byråchef. Befattningen kan sägas få karaktären av en specialtjänst,

främst avsedd för allmänna revisionsuppgifter.

Nu ifrågavarande arbetsuppgifter äro väsentligen gemensamma för hela

ämbetsverket och böra därför hänföras till ett särskilt, utanför byråindelningen

organiserat kontor, benämnt kansliet.

Personalorganisation. Sammanfattningsvis innebära de sakkunnigas förslag

följande förändringar beträffande riksräkenskapsverkets personal.

t. Riksräkenskapsverkets skattekontor, å vilket vid utgången av 1946 funnos

2 revisionskommissarier, ntbrytes från andra revisionsbyrån till en byrå

för inkomstgranskningen, varvid följande tjänster tillkomma, nämligen 1 byråchef

(A 30), 2 förste revisorer (A 24), 2 kansliskrivare (A 11) samt 1 kon
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 136.

13

torist (A 9). Bemärkas bör, att frågan om inrättande av en eller flera förste

revisorstjänster å skattekontoret vid 1939 års omorganisation lämnades öppen

i avbidan på en uppbördsreform.

2. För upplysningsverksamhet (periodiska meddelanden till myndigheter

och redogörare) och övriga förebyggande åtgärder, för föredragning av vissa

ärenden samt för utarbetande i enlighet med riksdagens uttalade önskan av

revisionsberättelse för statsverket i dess helhet tillskapas 1 revisionskommissarietjänst

(A 26), tillika föreståndare för riksräkenskapsverkets kansli.

3. Utgiftsrevisionen i övrigt tillföres 1 förste revisor (A 24) och 4 kansliskrivare

(A 11); samtidigt indragas två för närvarande vakantsatta revisorstjänster

(A 21) och en kontoristtjänst (A 9).

4. På budgetbyrån uppflyttas en kontorist (A 9) till kansliskrivare (A 11).

5. På finansstatistiska byrån tillskapas en kansliskrivarebefattning (A 11).

6. Förste expeditionsvakten (A 7) uppflyttas till materialförvaltare (A 10).

7. 2 skrivbiträden (A 2) uppflyttas till kontorsbiträden (A 4).

Den föreslagna ändringen i personalorganisationen sammanfattas i nedanstående

tablå.

Riksräkenskapsverkets ordinarie personal (inkl. dubblerade tjänster

med vlkariatslön).

31/ia 1946

Enligt

förslaget

Ökning (+)

Minskning (—)

Styrelsen.

Generaldirektör (B 3)..........................

1

1

—

Byråchefer (A 30).............................

4

5

+ 1

Säger

5

6

+ 1

Kansliet.

Revisionskommissarie (A 26)...................

—

1

+ 1

Registrator (A 11).............................

1

1

—

Kassör (A 11).................................

1

1

—

Säger

2

3

+ 1

1 Revisionsbyrån (två revisionskontor).

Revisionskommissarier (A 26)..................

3

2

- 1

Förste revisorer (A 24)........................

2

2

—

Kansliskrivare (A 11).........................

—

2

+ 2

Kontorister (A 9).............................

2

1

- 1

Säger

7

7

—

11 Revisionsbyrån (två revisionskontor).

Revisionskommissarier (A 26)..................

3

2

- 1

Förste revisorer (A 24)........................

1

2

+ 1

Kansliskrivare (A 11).........................

—

2

+ 2

Kontorist (A 9)...............................

1

1

—

Säger

5

7

+ 2

III Revisionsbyrån (två revisionskontor).

Revisionskommissarier (A 26)..................

—

2

+ 2

Förste revisorer (A 24)........................

—

2

+ 2

Kansliskrivare (A 11).........................

—

2

+ 2

Kontorist (A 9)...............................

-

1

+ 1

Säger

-

7

+ 7

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

Bndgetbyrån.

S1/n 1946

Enligt

förslaget

Ökning (+)

Minskning (—)

Byrådirektör (A 28).......................

1

1

_.

Förste revisor (A 24)....................

1

1

Kansliskrivare (A 11).............„......

—

1

+ 1

Kontorister (A 9)....... .................

2

1

- 1

Säger

4

4

_

Finansstatistiska byrån.

Kansliskrivare (A 11).................

1

+ 1

+ 1

Säger

—

1

1 Gemensam revisionspersonal.

Revisorer i tjänst (A 21)............

24

24

_

Vakantsatta revisorer (A 21) .......

o

_

_ 2

Revisionsassistenter (A 18)..........

8

8

_

Säger

34

32

- 2

| Gemensam bilrädespersonal.

Kanslibiträden (A 7).........

16

16

Kontorsbiträden (A 4).........

11

13

. 2

Skrivbiträden (A 2)..........

2

—

— 2

Säger

29

29

_

I Vaktpersonal.

Materialförvaltare (A 10)..........

—

1

+ i

Förste expeditionsvakt (A 7) ...........

1

_

-. i

Expeditionsvakter (A 5)............

4

4

Säger

5

5

_

Sammanfattning.

Generaldirektör (B 3) ...........

1

1

Byråchefer (A 30) ..............

4

5

+ i

Byrådirektör (A 28)..................

1

1

Revisionskommissarier (A 26)....

6

7

+ i

Förste revisorer (A 24)......

4

7

+ 3

Revisorer (A 21).................

26

24

- 2

Revisionsassistenter (A 18).........

8

8

Kansliskrivare (A 11).........

2

10

+ 8

Materialförvaltare (A 10)......

1

+ 1

Kontorister (A 9).............

5

4

- 1

Förste expeditionsvakt (A 7) .........

1

_

- 1

Kanslibiträden (A 7)..........

16

16

Expeditionsvakter (A 5)...........

4

4

Kontorsbiträden (A 4).........

11

13

+ 2

Skrivbiträden (A 2)...........

2

- 2

Summa

91

101

+ 10

Av de sakkunnigas motivering härför må, utöver vad som framgår av vad

nyss anförts, följande här återgivas.

Antalet revisions kommissarier (lönegrad A 26) på rev is

i o n s k o n t o r e n blir med den föreslagna organisationen samma som

efter de för nagra ar sedan vidtagna dubbleringarna av två tjänster, d. v s.

sex.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 136.

15

Den befattningshavares åligganden, som enligt vad nyss sagts föreslagits

skola förestå det för ämbetsverket gemensamma kansliet, äro närmast

jämförliga med eu revisionskommissaries men gå i vissa avseenden utöver

dessa, särskilt såvitt angår åvägabringandet av enhetlighet i fråga om

revisionsverksamheten; åliggandena äro därjämte mera mångsidiga. De sakkunniga

hava övervägt en placering i 28 lönegraden men med hänsyn till svårigheten

att i förväg närmare bedöma, hur den av de sakkunniga föreslagna

organisationen kommer att verka, hava de likväl ansett sig böra stanna för

att föreslå att tjänsten placeras i 2ö lönegraden.

Det nödvändiga antalet förste revisorer (lönegrad A 24) bör bedömas

med hänsyn till det av de sakkunniga föreslagna införandet i långt större

utsträckning än hittills av systematisk granskning samt den föreslagna ökningen

av rese- och inspektionsverksamheten. För närvarande finnas å nuvarande

första revisionsbyrån två förste revisorsbefattningar och å andra

revisionsbyrån eu dylik befattning. Att endast en förste revisorstjänst för

närvarande finnes å andra revisionsbyrån sammanhänger med att frågan

om inrättandet av en eller flera förste revisorsbefattningar å det hittills

under andra revisionsbyrån lydande skattekontoret vid 1939 års omorganisation

ställdes på framtiden i avvaktan på uppbördsreformen. De sakkunniga

anse, att å var och en av de tre föreslagna revisionsbyråerna böra finnas två

förste revisorer, sålunda eu förste revisor för varje revisionskontor. Antalet

förste revisorstjänster föreslås sålunda skola ökas med tre. Då a budgetbyrån

finnes en förste revisorstjänst, skullt sammanlagda antalet förste revisorstjänster

bliva sju i stället för det nuvarande antalet fyra.

Den ordinarie revisionspersonalen i övrigt representeras i avlöningsstaten

för närvarande av 26 revisorstjänster (lönegrad A 21) och 8 revisionsassistentbefattningar

(lönegrad A 18). Av revisorstjänsterna äro emellertid två vakantsatta.

Vad det för framtiden erforderliga antalet revisorst j änster beträffar,

vilja de sakkunniga erinra om följande. Den högst väsentliga utökningen

av granskningsmaterialet kunde i och för sig synas motivera ett ökat

antal revisorer. A andra sidan har revisionsverksamheten redan genom den

inträdda utvecklingen i viss mån ändrat karaktär, och detta kommer i än

högre grad att bliva fallet med en enligt de sakkunnigas riktlinjer anordnad

revisionsverksamhet. Förändringen går i den riktningen att den tidigare i

självständiga lotter på bredden utlagda eftergranskningen i betydande grad

ersättes av förebyggande åtgärder, av tillsyn över andra revisions- och kontrollorgans

effektivitet i syfte att undvika dubbelarbete och av systematiska

undersökningar, dirigerade av den ledande revisionspersonalen. Vidare är

att märka, att eftergranskningen i större utsträckning än hittills förutsatts

skola ske stickprovsmässigt och att en viss uppdelning av eftergranskningen

efter svårighetsgrad ansetts böra ske, så att enklare eftergranskningsuppgifter

utföras av biträdespersonal. Dessa rationaliseringsåtgärder syfta till att

bibehålla revisionens effektivitet och om möjligt höja densamma utan nämnvärd

ökning av kostnadsramen. Det må uppmärksammas, att granskningsmaterialet

till sin omfattning fördubblats jämfört med tiden närmast före

kriget. I detta sammanhang bör emellertid framhållas, att granskningsverksamheten

enligt det framlagda förslaget i betydligt större utsträckning än

hittills skall ske i form av inventeringar och inspektioner, för vilka förrättningar

revisorspersonal tages i anspråk. Vad beträffar skattekontrollen och

särskilt tillsynen över preliminäruppbördens effektivitet kommer detta i hög

grad att bliva fallet. Vid beräknandet av antalet revisorstjänster hava de

sakkunniga efter omsorgsfull avvägning av de nu nämnda förhållandena —•

dock efter tvekan — ansett sig kunna stanna för att föreslå att de båda va
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

kantsatta revisorstjänsterna avföras ur personalstaten, i följd varav antalet

revisorstjänster skulle minskas från 26 till 24. På den framtida erfarenheten

får bero. om detta antal skall visa sig tillräckligt.

Det förutsattes, att de år 1939 inrättade 8 revisionsassistentb efattningarna

bibehållas. De sakkunniga anse sig icke hava anledning

räkna med annat. Vid ett genomförande av de riktlinjer för amanuenspersonalens

befordringsgång, som uppdragits av särskilda sakkunniga och framlagts

i del 1 av nämnda sakkunnigas betänkande angående reglering av anställningsförhållandena

för viss civil personal inom statsförvaltningen (SOU

1946: 66) kommer frågan om revisionsassistentbefattningarnas bibehållande

i annat läge och därmed även frågan om antalet revisorstjänster.

Beträffande mera kvalificerad biträdespersonal finnas för

närvarande två kansliskrivartjänster, den ena för ämbetsverkets registratorsgöromål

och den andra för kassörsgöromålen, samt fem kontoristtjänster, av

vilka två äro hänförliga till budgetbyrån och avsedda för särskilda arbetsuppgifter,

nämligen ledningen av avdelningen för bokföring av kassarapporternas

och huvudböckernas poster respektive debiteringsbokföringen. Återstående

tre kontoristbefattningar äro hänförliga till revisionen.---

De sakkunniga hava kommit till den uppfattningen att på varje revisionskontor

bör finnas en kansli skr i vare tjänst, avsedd för den befattningshavare,

som har att närmast bära ansvaret för och organisera den av

biträdespersonalen utförda räkenskapsgranskningen. Dessa befattningshavares

arbetsuppgifter bliva krävande och ansvarsfulla. De bliva relativt självständiga

ledare av förgranskningsarbetet. På dem överföras vidare, vad de

fyra utgiftsgranskningskontoren beträffar eftergranskningsuppgifter, som enligt

gällande organisation ankommit på egentlig revisionspersonal. Beträffande

de båda inkomstgranskningskontoren, där det ej låter sig göra att på samma

sätt som vid utgiftsgranskningen skilja mellan förgranskning och eftergranskning,

erfordras två arbetsledare. Biträdespersonalens arbete är här i

stor utsträckning redan nu av eftergranskningsnatur och utmynnar i anmärkningar

avseende felaktigheter vid skattepåföringen samt promemorior angående

felaktigheter i uppbördsredovisningen, vilka granskas av arbetsledare!!

och underskrivas av denne. På arbetsledarna inom de två inkomstgranskningskontoren

måste ställas krav på full förtrogenhet med uppbördsredovisningens

alla detaljer. Med den av de sakkunniga föreslagna organisationen

föranledes sålunda ett behov av sex kansliskrivaretjänster för revisionsbyråernas

del.

Vidare bör den befattningshavare å budgetbyrån, som har att ansvara för

avdelningen för bokföringen av kassarapporternas och huvudböckernas poster

vara placerad i It lönegraden; eu sådan placering har tidigare tillstyrkts

av allmänna lönenämnden. Det arbete, varom här är fråga, innefattar en

fortlöpande övervakning av den nämnda bokföringen, som de sakkunniga

icke tveka att beteckna såsom mycket krävande. Ett förbiseende eller en

felaktighet skulle nämligen medföra betydande merarbete vid det efterföljande

riksbokslutsarbetet. De sakkunniga hava vidare funnit motiverat att

även å finansstatistiska byrån inrättas en kansliskrivarebefattning med kvalifikationer

motsvarande de å revisionsbyråerna och budgetbyrån föreslagna

kansliskrivarebefattningarna. Behovet av kvalificerad arbetsledare å denna

byrå sammanhänger med att biträdespersonalen här har att bearbeta ett

ofta mycket omfattande uppgiftsmaterial. Finansstatistiska byråns arbetsuppgifter

omfatta i huvudsak statistiken över statens inkomster och utgifter

samt kapital och i anslutning till utgiftsstatistiken även statistik över i

statens tjänst anställd personal. Utarbetandet av denna omfattande statistik

s. 17 Kontrollera mot PDF

. Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

17

kräver för sin ledning en på erfarenhet grundad kunskap om det statliga

räkenskapsväsendets uppbyggnad och funktion samt om den statliga förvaltningens

organisation. För åt! leda biträdespersonalens arbetsuppgifter

med denna statistik bör därför avses en befattningshavare i kansliskrivares

ställning. På denna befattningshavare bör också kunna ställas kravet på att

självständigt utföra vissa till byrån hörande utredningsuppgifter. Det bör i

detta sammanhang bemärkas, att tillgången till amanuenspersonal på denna

byrå är ylterst begränsad. Antalet kansliskrivarebefattningar (lönegrad A 11)

skulle sålunda bliva tio, varav sex på revisionskontoren, en på budgetbyrån,

en på finansstatistiska byrån och två (registratom och kassören, vilka redan

för närvarande äro placerade i 11 lönegraden) på kansliet.

Expeditionerna å de särskilda revisionskontoren böra sammanslås till en

expedition för varje revisionsbyrå. Den befattningshavare, som skall förestå

en sådan expedition, har att bära ansvaret för diarieföringen, att övervaka

att räkenskaperna inkomma i behörig ordning samt att ombesörja och ansvara

för den betydande utlåningen av räkenskaper in. in. Med anlitande

av tillkallad expertis från statens organisationsnämnd hava de sakkunniga

låtit uppgöra ett förslag till förenkling och modernisering av diarieföringen

inom ämbetsverket, varigenom viss erforderlig lättnad skulle ernås i arbetsuppgifterna

för ämbetsverkets registrator. Dessa förenklingar innebära bland

annat, att diarieföringen i viss utsträckning förlägges till expeditionerna.

På så vis undgås även onödigt dubbelarbete. Enligt de principer, åt vilka

1939 års tjänsteförteckningssakkunniga givit uttryck, borde föreståndarna

för expeditionerna, som i viss mån kunna anses såsom underregistratorer till

ämbetsverkets i 11 lönegraden inplacerade registrator, icke vara högre placerade

än i 9 lönegraden. Ehuruväl arbetsuppgifternas betydelse och det

med befattningarna förenade ansvaret i och för sig måhända motivera en

placering i 11 lönegraden, särskilt i betraktande av att kontorsexpeditionema

här föreslagits skola sammanslås till en gemensam expedition för varje byrå,

vilja de sakkunniga i anslutning härtill föreslå bibehållandet av tre kontoristbefattningar

i lönegrad A 9 för ifrågavarande arbetsuppgifter. Då

å budgetbyrån numera finnes inrättad en kontoristtjänst för den befattningshavare,

som har till uppgift att förestå debiteringsbokföringen, skulle sammanlagda

antalet kontoristtjänster i lönegrad A 9 i fortsättningen bliva fyra,

alltså en mindre än för närvarande.

Beträffande kansli b iträden, kon tors biträden och skrivbiträden

föreslå de sakkunniga ingen annan ändring än att de två i senaste

personalförteckningen upptagna skrivbiträdesbefattningarna i lönegrad A 2

utgå och uppflyttas till kontorsbiträdesbefattningar i lönegrad A 4.---

Förste expeditions vakten är ansvarig för skötseln av inom riksräkenskapsverket

befintliga räkenskapsarkiv. De räkenskaper, som årligen

passera genom riksräkenskapsverket, torde kunna uppskattas till omkring 900

längdmeter. Härutöver har han att ansvara för blankettexpeditionen. Riksräkenskapsverkets

blankettryck är redan nu mycket omfattande, och blanketter

och räkenskapsformulär av olika slag tillhandahållas så gott som hela

statsförvaltningen. Anslagsposten till expenser för annat än eget behov är för

budgetåret 1946/47 uppförd i omkostnadsstaten för verket med 80 000 kronor.

I samband med uppbördsreformen kommer visst blankettryck, som förut

omhänderhafts av blankettkommissionen, att överföras till riksräkenskapsverket.

Vidare äro postgöromålen naturligt nog omfattande. Under år 1944

expedierades till och från posten 7 735 paket, varav omkring hälften assurerade.

Med hänsyn till ovan åberopade förhållanden — .särskilt den ansvarsfulla

omvårdnaden om det stora räkenskapsmaterialel och det utökade,

krävande arbetet med blankellexpedilionen anse de sakkunniga, all den

liihang till riksdagens protokoll I9Y7. I smnl. Nr 130. --

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 136,

nuvarande befattningen som förste expeditionsvakt i lönegrad A 7 bör utbytas

mot en befattning som materialförvaltare i lönegrad A It).

Beträffande behovet av icke-ordinarie personal må anföras

följande. Vad först beträffar den icke-ordinarie revisionspersonalen, amanuenser

och aspiranter, är behovet av densamma i viss mån obestämt. Det beror

på hur långt man vill driva eftergranskningen. Som tidigare framhållits

gäller i fråga om eftergranskningen i stort sett den avtagande avkastningens

lag. De sakkunniga hava utgått från alt tiden för granskningslotterna som

regel bör tillmätas så snävt att redan härigenom stickprovsgranskning framtvingas.

Vidare har biträdespersonalen förutsatts kunna i viss utsträckning

utnyttjas för eftergranskningsuppgifter. Trots att räkenskapsmaterialet fördubblats

i jämförelse med tiden före kriget och att ökningen sannolikt efter

hand kommer att fortgå, hava de sakkunniga kommit till den uppfattningen

att den icke-ordinarie revisionspersonalen hör kunna bibehållas vid ungefär

nuvarande antalet, 22 tjänstemän. Vad beträffar behovet av icke-ordinarie biträdespersonal

må först framhållas, att hela biträdespersonalen å revisionsbyråerna

för närvarande uppgår till sammanlagt omkring 50 personer. På

grund av den av de sakkunniga föreslagna begränsningen av förgranskningen

synes eu minskning kunna ske av biträdespersonalen å utgiftsgranskningsbyråerna.

— — —

En verkställd detaljerad beräkning av biträdesbehovet har lett de sakkunniga

till det antagandet att riksräkenskapsverkets arbetsuppgifter efter

den föreslagna utökningen av den ordinarie personalen med hänsyn till de

föreslagna förenklingarna i granskningsmetoderna böra tills vidare kunna

utföras med en icke-ordinarie biträdespersonal av ungefär samma omfattning

som nu, oaktat räkenskapsmaterialets ökning och de i samband med

uppbördsreformen nytillkommande arbetsområdena.

Kostnadsberäkning.

De sakkunnigas förslag innebär i jämförelse med innevarande budgetårs

anslag en ökning av avlöningskostnaderna för riksräkenskapsverkets personal

med 88 500 kronor vid nu gällande avlöningsbestämmelser, varvid hänsyn

icke tagits till den besparing, som indragandet av de två vakantsatta

revisorstjänsterna innebär. Vidare beräknas utgifterna för omkostnader stiga

med 23 500 kronor. Härom anföra de sakkunniga.

Ökningen av avlöningskostnaderna, tillhopa 88 500 kronor, kan beräknas

fördela sig på kostnader hänförliga till uppbördsreformen med (SO 000 kronor,

till upplysningsverksamhet och övriga förebyggande åtgärder med

23 500 kronor samt till budgetbyrån och 1''inansstatistiska byrån med 5 000

kronor. Härtill kommer kristillägg. Av ökningen å omkostnadsanslaget, 23 500

kronor, hänföra sig 19 500 kronor (8 500 kronor till ökade resor, 8 000 kronor

iill ökat blankettryck och omkring 3 000 kronor i övrigt) till uppbördsreformen.

Av den sålunda beräknade totala kostnadsökningen, 112 000 kronor,

hänföra sig 79 500 kronor eller 71 procent till uppbördsreformen samt 32 500

kronor eller 29 procent till övriga, väsentligen nya arbetsuppgifter.

Anslagen för nästa budgetår föreslås uppförda med följande belopp, nämligen

för avlöningar 961 500 kronor och för omkostnader 181 000 kronor, därvid

avlöningskostnaderna beräknats med utgångspunkt från nu gällande avlöningsbestämmelser.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mctj:ts proposition nr 136.

19

Yttranden.

Över de sakkunnigas förslag ha, efter remiss, yttranden avgivits av statskontoret,

riksräkenskapsverket, allmänna lönenämnden, statens sakrevision

och statens organisationsnämnd.

Statskontoret har framhållit den rådande splittringen på olika organ av det

statliga revisionsväsendet och anfört, att den valda metoden med partiella

reformer icke vore lycklig eller ändamålsenlig, då man riskerade att fastlåsa

förhållanden, som måhända vore i behov av en ganska radikal omgestaltning,

och försvårade en önskvärd förenkling av hela revisionsverksamheten.

Ämbetsverket har även ifrågasatt huruvida sammanförandet av statsbokföring,

finansstatistik, inkomstberäkning och allmänt budgetära frågor med revisionsverksamhet

i egentlig mening under en gemensam styrelse verkligen innebure

den rätta lösningen av revisionsproblemet, eller om icke tanken på ett centralt

riksrevisionsverk med lokala förgreningar inom de förvaltningsområden, vilkas

storlek och särpräglade verksamhet påkallade särskilda specialrevisioner,

vore förtjänt att närmare övervägas. Det kunde härvid tänkas, framhåller

statskontoret, att den nyinrättade sakrevisionen inordnades under det centrala

revisionsverket, vars granskningsverksamhet genom en dylik kontakt med

moderna revisionsmetoder måhända finge en mera praktisk och mindre formell

inriktning. Eu annan möjlighet vore att sammanslå sakrevisionen och

organisationsnämnden till ett särskilt organ för organisationsundersökningar

och andra större specialutredningar i rationaliserings- och besparingssyfte.

I frågans nuvarande läge har statskontoret emellertid ansett, att man vore

nödsakad att tills vidare inskränka sig till den omedelbart erforderliga förstärkningen

av riksräkenskapsverkets organisation, och anför härom.

De förslag, som för detta ändamål framlagts av de sakkunniga, hava icke

givit statskontoret anledning till någon viktigare erinran. Det förefaller dock

statskontoret tveksamt, om den personalorganisation, med vilken de sakkunniga

räknat och som omfattar en ökning med allenast tio befattningar, skall

visa sig tillfyllest för att riksräkenskapsverket på tillfredsställande sätt skall

kunna bemästra såväl den nya starkt utvidgade inkomstkontrollen som utgiftsgranskningen

av ett räkenskapsmaterial, som till sin omfattning fördubblats

jämfört med tiden före kriget. Svaret på den frågan torde emellertid

i främsta rummet bliva beroende på möjligheterna till förenkling och

begränsning av den nuvarande utgiftskontrollen.

Vad beträffar de av de sakkunniga föreslagna lönegradsplaceringarna bar

statskontoret ansett alt en uppflyttning av förste expeditionsvakten till lönegrad

A 9 vore tillfyllest.

Inom riksräkenskapsverket har majoriteten (tre ledamöter) ingått på en

kritisk granskning av de sakkunnigas förslag huvudsakligen vad beträffar

utgiftsrevisionens uppläggning. Riksräkenskapsverket har därvid framhållit,

alt del icke vore möjligt alt utan eu mycket omfattande och kostnadskrävande

utbyggnad av ämbetsverkets personalorganisation skapa förutsättningar

för en fullständig räkenskapsgenomgång, men att å andra sidan stick
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

provsgranskningen redan nu fått eu sådan omfattning, att någon ytterligare

inskränkning av revisionsarbetet icke kunde anses tillrådlig. Redan nu måste

varje år ett stort antal räkenskaper avskrivas såsom helt ogranskade. Riksräkenskapsverket

har icke ansett sig kunna svara för följderna av en så radikal

begränsning av granskningsverksamheten som av utredningsmännen föreslagits.

I fråga om den ifrågasatta minskade granskningen av räkenskapsmaterial

Irån myndigheter med stark kameral organisation och myndigheter med egna

specialrevisioner har riksräkenskapsverket framhållit, att de sakkunniga icke

till fullo beaktat specialrevisionernas och de kamerala organens beroende av

den centrala ledningen inom vederbörande verk, och ansett, att även dessa

myndigheters åtgärder borde underkastas revision i betydligt större omfattning

än de sakkunniga förordat, därest en enhetlig författningstillämpning

skulle kunna upprätthållas.

I likhet med de sakkunniga anser riksräkenskapsverket en revisionsverksamhet

av systematisk art erbjuda stora fördelar, speciellt då fråga vore

om sakgranskning, samt även funnit den lokala inventerings- och inspektionsverksamheten

vara av stort värde. Alla räkenskaper lämpade sig dock

enligt riksräkenskapsverkets uppfattning icke lika väl för systematisk revision

och en förutsättning för en ökning av dessa grenar av ämbetsverkets

arbetsuppgifter anser riksräkenskapsverket vara en därefter anpassad tillgång

på personal. Härvidlag har även riksräkenskapsverket framhållit, att en

intensifiering av inventerings- och inspektionsverksamheten icke finge leda till

att vederbörande myndigheter eftersatte den inventeringsskyldighet, som nu

ålåge dem.

Upplysningsverksamheten bjöde enligt riksräkenskapsverkets uppfattning

flera svårbemästrade problem, särskilt i vad rörde mera tveksamma fall,

där ämbetsverket anmärkningsvägen kunde tänkas fatta annat beslut än vad

som under hand i form av upplysning meddelats av vederbörande revisionstjänsteman,

men a andra sidan vore upplysningsverksamheten i många avseenden

av stort värde, ehuru den icke kunde ersätta granskningsverksamheten

utan snarare finge betraktas som ett komplement till denna.

Riksräkenskapsverket framhåller särskilt den ökning av ämbetsverkets arbetsbörda,

som under senare år inträtt därigenom att ämbetsverket alltmer

anlitats som remissinstans. Enligt riksräkenskapsverkets mening borde revisionsbyråerna

befrias från bestyret med utarbetandet av remissvar, vilket för

närvarande åstadkomme svåra rubbningar i den ordinarie verksamheten. Det

av de sakkunniga föreslagna kansliet borde därför enligt riksräkenskapsverkets

mening organiseras på sådant sätt, att det jämväl kunde överta handläggningen

av de på revisionsbyråerna förekommande remissärendena.

Vad rör personaluppsättningen inom ämbetsverket anser riksräkenskapsverket,

att kansliet i samband med övertagandet av remisserna borde organiseras

med en byrådirektör i A 28 såsom chef och en förste byråsekreterare i

A 24 samt den kvalificerade personal i övrigt, som kunde anses erforderlig.

Utan att ha ansett sig kunna taga ställning till personalbehovet i detalj, vilken

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 136.

21

fråga enligt ämbetsverkets mening borde underkastas särskild undersökning,

har riksräkenskapsverket ansett att eu icke oväsentlig personalförstärkning

för utgiftsgranskningens del erfordrades utöver de sakkunnigas förslag, därest

icke revisionens effekt skulle alldeles äventyras. Riksräkenskapsverket anser

sig därför icke kunna biträda utredningsmännens förslag att personal

från utgiftsrevisionskontoren överflyttas till andra arbetsuppgifter inom ämbetsverket.

Sammanfattningsvis innebära riksräkenskapsverkets här framlagda förslag

beträffande personaluppsättningen följande utöver vad de sakkunniga föreslagit:

å vardera första och andra revisionsbyråerna inrättas en befattning

såsom förste revisor i A 24, de vakantsatta två revisorstjänstema återbesättas,

revisionsassistenttjänstema utbytas mot revisorsbefattningar i A 21, fyra befattningar

såsom kontorsskrivare i A 15 nyinrättas såsom sluttjänster för

därtill meriterade befattningshavare ur biträdeskarriären, kassörs- och registratorsbefattningarna

uppflyttas till lönegrad A 14 och ytterligare en kontoristtjänst

å budgetbyrån omändras till kansliskrivartjänst i A 11.

Två ledamöter i riksräkenskapsverket ha uttalat avvikande mening och

ansett sig böra biträda vad de sakkunniga anfört och föreslagit i fråga om

verkets organisation och arbetsformer. Då emellertid reservanterna ansett

den inträdda ökningen av räkenskapsmaterialet och antalet remisser samt

även ämbetsverkets upplysningsverksamhet ha medfört en stark stegring av

riksräkenskapsverkets arbetsbörda, ha de funnit de sakkunnigas förslag i vad

avser riksräkenskapsverkets personalorganisation vara relativt blygsamt. Med

utgångspunkt därifrån ha reservanterna i huvudsak anslutit sig till majoritetens

förslag om inrättande av ytterligare tjänster och uppflyttningar i lönegrad.

Allmänna lönenämnden har lämnat de sakkunnigas förslag om personalorganisationen

vid riksräkenskapsverket utan erinran.

Statens sakrevision har ej funnit anledning till erinran mot att riksräkenskapsverkets

räkenskapskontroll anordnas efter de riktlinjer, som de sakkunniga

uppdragit, eller mot de i anslutning därtill förordade organisationsändringarna.

Sakrevisionen har i sitt yttrande närmare ingått på frågan om hur

samarbetet mellan riksräkenskapsverket och sakrevisionen borde anordnas

beträffande iakttagelser av sakrevisionell natur, vilka genom utvidgningen

av den systematiska granskningen och ökningen av inspektion sresorna kunde

förväntas bliva mer omfattande än förut. Sakrevisionen har därvid uttalat

sig för att riksräkenskapsverket fortlöpande meddelar sakrevisionen gjorda

iakttagelser av sakrevisionell natur, varefter de båda revisionsorganen skulle

gemensamt överenskomma om den fortsatta handläggningen av dessa frågor.

Frågor som angå inkomslkontrollen anser sakrevisionen dock tills vidare

böra handläggas uteslutande inom riksräkenskapsverket.

Statens organisationsnämnd har tillstyrkt de sakkunnigas förslag såväl i

vad de avse en omläggning av riksräkenskapsverkets arbetsformer som en

utbyggnad av verkets nuvarande organisation. Organisationsnämnden har

därvid starkt understrukit behovet av eu utvidgad upplysningsverksamhet

från riksräkenskapsverkets sida.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 136.

Departementschefen.

Den nu framlagda utredningen om ändrad organisation av riksräkenskapsverket

utgör ett led i den översyn av del statliga revisionssystemet, varom

riksdagen tidigare gjort framställning. Det hade givetvis varit önskvärt, att

denna översyn kunnat göras i ett sammanhang och sålunda utan den uppdelning

av arbetet i olika utredningar av begränsad omfattning, som nu ägt

rum. Emellertid ha inträdda förhållanden gjort det nödvändigt att bryta ut

vissa särskilt aktuella organisationsfrågor och bringa dessa till en snar lösning.

För riksräkenskapsverkets del ha den under kriget inträdda ansvällningen

av räkenskapsmaterialets omfattning och uppbördsreformens genomförande

gjort en omedelbar översyn av verkets organisation nödvändig. Det

är angeläget, att den förstärkning av riksräkenskapsverkets effektivitet, som

härvid åsyftas, sker på sådant sätt, att den bidrager till att skapa det organisatoriska

underlag, som under alla omständigheter är erforderligt för bedrivande

av den statliga revisionsverksamheten. Därigenom underlättas det

definitiva ställningstagande till frågan om samordning av de olika revisionsorganens

arbete, som framdeles bör ske så snart förhållandena det medgiva.

Av vikt är även att, såsom de sakkunniga framhållit, den föreslagna organisationen

av riksräkenskapsverket icke föregriper en framtida omreglering av

redogöraransvaret och anmärkningsprocessen, vilka centrala spörsmål ännu

återstå att lösa.

I den föreliggande utredningen ha de sakkunniga i fråga om utgiftskontrollen

fortsatt på den genom 1939 års omorganisation beträdda utvecklingslinjen.

Den omfattning, i vilken de olika delarna av det statliga räkenskapsmaterialet

underkastas granskning, inskränktes år 1939 väsentligt,

och de sakkunniga föreslå nu eu ytterligare begränsning av

granskningens omfattning i förhållande till det inkommande räkenskapsmaterialets

omfång. Erforderlig kontroll anses i stället kunna upprätthållas

genom systematiska undersökningar över större områden jämte

stickprovsmässig s. k. eftergranskning. En av förslagets grundförutsättningar

i organisatoriskt hänseende ligger i ett samarbete med de olika myndigheternas

kamerala avdelningar och specialrevisioner, vilket anses kunna minska

behovet av rutinmässig granskning. Vidare anses riksräkenskapsverkets under

de senare åren allt mera framträdande upplysningsverksamhet böra ytterligare

utbyggas, och en särskild befattning föreslås för detta ändamål.

Beträffande inkomstkontrollen föreslås en väsentlig förstärkning av verkets

granskningsverksamhet. Denna betingas till den övervägande delen av

det genom uppbördsreformen aktualiserade behovet av central statlig tillsyn

men till en del även av konstaterade brister i nuvarande ordning.

I riksräkenskapsverkets remissyttrande har majoriteten inom ämbetsverket

gjort gällande, att stickprovsgranskningen redan drivits så långt, att revisionsverksamhetens

effektivitet sattes i fara, om man genomförde en så

radikal begränsning av granskningsverksamheten som de sakkunniga före
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 136.

23

slagit. Därjämte har i yttrandet gjorts gällande, att de sakkunniga underskattat

behovet av en central revision från riksräkenskapsverkets sida vad

angår myndigheter med starkare kameral organisation och myndigheter med

specialrevision. Övriga remissmyndigheter ävensom reservanterna i riksräkenskapsverket

ha anslutit sig till de sakkunnigas förslag, statskontoret dock

med uttalande av viss tveksamhet såvitt gäller den föreslagna revisionspersonalens

tillräcklighet och riksräkenskapsverkets minoritet under yrkande om

ytterligare personalförstärkning.

För egen del håller jag före, att — trots de betänkligheter, varåt riksräkenskapsverkets

majoritet givit uttryck — en lösning av de föreliggande organisationsproblemen

bör sökas efter de riktlinjer de sakkunniga föreslagit.

Den framtida erfarenheten torde få visa, hur långt man lämpligen bör avlägsna

sig från det äldre systemet i riktning mot en mera översiktlig, rådgivande

revision. Såvitt för närvarande kan bedömas torde de sakkunnigas

förslag få betraktas som en lämplig medelväg.

Vad rör personalorganisationens omfattning hålla de sakkunniga före, att

genom den föreslagna ytterligare inskränkningen av den rutinmässiga granskningen

av räkenskapsmaterialet det skall lyckas riksräkenskapsverket att

med en förhållandevis måttlig utbyggnad av organisationen bemästra det

under krigsåren starkt ökade omfånget av räkenskaperna. Den fortsatta utvecklingen

mot systematisk kontroll och stickprovskontroll anses emellertid

böra föranleda inrättande av ett ökat antal befattningar i högre löneställning.

Vidare föreslås inrättande av en särskild byrå för inkomstkontrollen.

De föreslagna ändringarna i personalförteckningen framgå av den i det

föregående återgivna tablån och ha i remissbehandlingen icke mött annan

erinran än att från riksräkenskapsverket påyrkats inrättandet av ytterligare

nya tjänster och uppflyttning i lönegrad av vissa befattningar, under det

att statskontoret ansett den föreslagna lönegradsplaceringen för materialförvaltartjänsten

för hög.

Då jag kan ansluta mig till den av de sakkunniga föreslagna uppläggningen

av revisionsverksamheten, anser jag mig icke böra rikta erinran mot att hos

riksräkenskapsverket inrättas följande föreslagna nya befattningar i högre

lönegrader, nämligen en byråchefstjänst, två revisionskommissariebefattningar,

ersättande de vid 1946 års utgång bestående dubbleringarna av två sådana

befattningar, ävensom Ire förste revisorsbefattningar, varvid två för närvarande

vakanta revisorsbefattningar skola indragas. Beträffande den av de

sakkunniga för upplysningsverksamheten in. fl. arbetsuppgifter föreslagna

revisionskommissariebefattningen, vars innehavare tillika skulle förestå ämbetsverkets

kansli, ha de sakkunniga övervägt en placering i 28 lönegraden.

Fn sådan placering har även förordats av riksräkenskapsverket. Med hänsyn

till arbetsuppgifternas omfattning och svårighetsgrad anser jag mig också

böra förorda, att ifrågavarande befattning uppföres som byrådirektörstjänst

i 28 lönegraden. Tills vidare synes den inom verket befintliga kadern av ickeordinarie

revisionspersonal böra bibehållas, Med anledning av övergången

till reglerad befordringsgång för amanuenspersonal torde de hos verket in
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 136.

rättade revisionsassistentbefattningarna i nuvarande lönegrad A 18 böra indragas

vid uppkommande vakanser och i personalförteckningen för nästa

budgetår sålunda upptagas på övergångsstat. Med hänsyn till innebörden av

de föreslagna bestämmelserna angående befordringsgången för amanuenspersonal

torde anslagsposten för icke-ordinarie personal böra i motsvarande

mån uppräknas.

Även vad rör de föreslagna lönegraderna för biträdespersonalen ha enligt

min mening vägande skäl för sakkunnigförslaget blivit förebragta. I avbidan

på den pågående allmänna översynen av de statliga myndigheternas behov

av biträdespersonal i olika lönegrader är det emellertid tillrådligt att för det

närmaste budgetåret något begränsa upporganisationen på denna punkt. Jag

förordar sålunda, att man i år inskränker sig till inrättande av sju nya befattningar

i nuvarande lönegrad Eo 9. Härvid förutsätter jag, att frågan om antalet

av och lönegradsplaceringen för högre biträdestjänster inom riksräkenskapsverket

snarast möjligt skall tagas under förnyad prövning i anslutning

till berörda allmänna översyn. Antalet kanslibiträdesbefattningar

torde tills vidare böra bibehållas, medan antalet kontorsbiträdesbefattningar

böra utökas med två och nu på personalförteckningen uppförda befattningar

i 2 lönegraden böra utgå ur personalförteckningen. Materialförvaltartjänsten

torde böra upptagas i den av de sakkunniga förordade lönegraden.

Vid bifall till dessa av mig förordade jämkningar i sakkunnigförslaget

skulle personalförteckningen för riksräkenskapsverket vid nuvarande lönebestämmelser

få följande utseende.

Befattning Lönegrad

1 generaldirektör ............................................ B 3

5 byråchefer ................................................ A 30

2 byrådirektörer .............. A 28

6 revisionskommissarier ......................... A 26

7 förste revisorer .............................................A 24

24 revisorer .................................................A 21

2 kansliskrivare .............................................A 11

1 materialförvaltare .......................................... A 10

5 kontorister ................................................ A 9

16 kanslibiträden .............................................A 7

4 expeditionsvakter ........................................... A 5

13 kontorsbiträden ...........................................A 4

Därjämte skulle på övergångsstat uppföras 8 revisionsassistentbefattningar.

Avlöningskostnaderna för nästa budgetår komma vid bifall till det i det

föregående förordade förslaget och med iakttagande av de kostnadsökningar

å icke-ordinarieposten, som enligt vad nyss sagts inträda vid bifall till det i

statsverkspropositionen framlagda förslaget om reglerad befordringsgång för

amanuens- och biträdespersonal, att vid nuvarande lönebestämmelser uppgå

till sammanlagt 983 000 kronor, varav för ordinarie tjänstemän 508 000 kro
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 136.

25

nor, för icke-ordinarie personal 350 000 kronor och för rörligt tillägg 125 000

kronor. Med hänsyn till den förestående löneregleringen böra emellertid avlöningsstatens

summa och förenämnda poster för nästa budgetår upptagas

med respektive 1340 000, 730 000, 540 000 och 70 000 kronor. Till omkostnader

torde böra anvisas det av de sakkunniga föreslagna beloppet 181 000

kronor. Något anslag till förstärkning av riksräkenskapsverkets organisation

bör således icke äskas för nästa budgetår. Av omkostnadernas bruttobelopp

187 000 kronor, beräknas för sjukvård m. m. 10 000 kronor, för reseersättningar

15 000 kronor, för bränsle, lyse och vatten 10 000 kronor, för övriga

expenser för eget behov 49 000 kronor, för övriga expenser för annat än eget

behov 88 000 kronor samt för publikationstryck 15 000 kronor. En uppbördspost

av 6 000 kronor för försålda blanketter minskar anslagsbehovet till

181 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga i det föregående

angivna ändringar i den för riksräkenskapsverket gällande

personalförteckningen;

dels godkänna följande avlöningsstat för riksräkenskapsverket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
slagsvis

........................ kronor 730 000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 540 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 70 000

Summa kronor 1 340 000;

dels ock för budgetåret 1947/48 under sjunde huvudtiteln

anvisa följande förslagsanslag, nämligen

till Riksräkenskapsverket:

Avlöningar .........................kronor 1 340 000

samt till Riksräkenskapsverket:

Omkostnader ...................... kronor 181 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga vid delta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bengt Ericsson.

Bihang titt riksdagens protokoll 1947. t sand. Nr 136.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:252 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till riksräkenskapsverket. s. 10 i texten
  2. SU 1947:133 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947148 till riksräkenskapsverket. s. 4 i texten
  3. SU 1947:128 Utlåtande i anledning av riksdagens år 1946 församlade revisorers berättelse angående verkställd granskning av statsverkets jämte därtill hörande fonders tillst s. 5 i texten