Sök i Ratio Lex

Angående vissa ändringar i gällande bestämmelser angående värnpliktslån

1947-02-28 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:143, Angående vissa ändringar i gällande bestämmelser angående värnpliktslån

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

1

Nr 143.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

ändringar i gällande bestämmelser angående värnpliktslån;

given Stockholms slott den 28 februari

1947.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Allan Vougt.

Utdrag av protokollet Över försvarsärenden, hållet infor

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 28 februari 1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg,

Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och med

statsrådet Mossberg anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet

Vougt, frågor om ändringar i gällande bestämmelser angående värnpliktslån

samt anför härutinnan följande.

För att lätta de svårigheter i ekonomiskt hänseende som kunna uppkomma

till följd av militärtjänst ha statsmakterna vidtagit olika åtgärder. Till dessa

hör utgivandet av räntefria lån från staten. Denna form av ekonomiskt bistånd

infördes under beredskapstiden för att bereda lättnad åt dem som till följd av

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 143.

r>17 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Rungl. Maj:ts proposition nr 143.

beredskapstjänstgöring fått sin ekonomi rubbad. Sedermera ha bestämmelser

meddelats i avsikt att under fredsförhållanden tillgodose sådana lånebehov

som ha visst samband med militärtjänstgöring.

I skrivelse den 29 januari 1947 har försvarets socialbyrå framlagt förslag

till vissa ändringar i de för beredskapsförhållanden gällande författningarna

om värnpliktslån ävensom till utvidgning av möjligheterna att erhålla värnpliktslån.

över socialbyråns förslag ha efter remiss utlåtanden avgivits av chefen för

försvarsstaben, försvarets civilförvaltning, statskontoret, socialstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,

överståthållarämbetet efter hörande av värnpliktslånenämnden

i Stockholms stad samt länsstyrelserna i Stockholms län, Malmöhus

län, Göteborgs och Bohus län, Värmlands län och Västerbottens län, den sistnämnda

efter hörande av Västerbottens läns värnpliktslånenämnd.

Gällande bestämmelser.

Beredskaps bes tämmelser.

Bestämmelser om värnpliktslån meddelades i en förordning den 31 augusti

1940 (nr 824). Med de ändringar som skett genom förordning den 30 juni 1942

(nr 522) innehåller förordningen om värnpliktslån i huvudsak följande. Värnpliktslån

kan erhållas av den som inkallats till militärtjänst under beredskapsförhållanden.

Förvaltningen av lånemedlen handhas under statskontorets

överinseende av länsstyrelserna. Låneverksamheten i övrigt handhas å statens

vägnar av försvarets socialbyrå (från och med den 1 juli 1946) och av särskilda

värnpliktslånenämnder med biträde av familj ebidragsnämnderna. Allmänna

förutsättningar för beviljande av värnpliktslån äro dels att sökanden

till följd av värnpliktstjänstgöringen råkat i svårigheter av ekonomisk art,

vilka kunna befaras äventyra hans möjligheter att efter slutad tjänstgöring

fullfölja påbörjad yrkesutbildning eller vinna utkomst i det yrke eller den

näring, varav han före inkallelsen haft sin bärgning, eller vilka eljest innebära

en avsevärd rubbning av hans ekonomi, dels att sökanden gjort vad på

honom skäligen ankommit för att avvärja svårigheterna och dels att sökanden

måste antagas vara ur stånd att utan hjälp av värnpliktslån inom skälig tid

övervinna svårigheterna. Värnpliktslån må beviljas med lägst 200 och högst

5 000 kronor. Återbetalning av lån skall i regel ske på fem år med början

från och med kvartalet näst efter det ett år förflutit från beslutet om lånet.

Jämkning av amorteringsvillkoren kan medges där omständigheterna föranleda

därtill men amorteringstiden får icke utsträckas utöver tio år från nyssnämnda

tidpunkt. — Enligt förordningens ursprungliga lydelse utgjorde längsta amorteringstiden

åtta år, räknat från och med kvartalet näst efter det ett år förflutit

från lånets utlämnande. — Ansökan om värnpliktslån skall göras senast tre

månader efter det sökanden avslutat sin värnpliktstjänstgöring eller, därest

tjänstgöringen avslutats före förordningens ikraftträdande, senast tre månader

därefter; dock att där särskilda omständigheter föranleda därtill lån må beviljas

på grund av senare gjord ansökan. Ansökan skall göras hos familje
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

bidragsnämnden i den kommun den värnpliktige tillhör. Sedan familjebidragsnämnden

införskaffat eventuellt erforderlig utredning skall den med eget

yttrande överlämna ansökningen till vederbörande värnpliktslånenämnd, som

äger besluta i ärendet. Ha inom nämnden förekommit skiljaktiga meningar vid

fattande av beslut, varigenom värnpliktslån beviljats, eller beviljar nämnden

lån till högre belopp än 1 000 kronor eller lån till värnpliktig, vars tjänstgöring

under de senast förflutna tolv månaderna understigit sextio dagar, skall emellertid

nämndens beslut för att bli gällande underställas socialbyråns prövning.

Vid missnöje med värnpliktslånenämnds beslut får sökanden besvära sig hos

socialbyrån. Dess beslut får icke överklagas.

Enligt förordningen den 31 augusti 1940 (nr 825) angående utsträckt tilllämpning

av förordningen om värnpliktslån (1940: 824) gälla de nu återgivna

bestämmelserna tills vidare även beträffande underbefäl i reserven som tjänstgjort

vid krigsmakten under tid då värnpliktiga varit inkallade till beredskapstjänstgöring.

Genom kungörelse den 25 maj 1945 (nr 195) angående värnpliktslån

till viss långtidsinkallad militär personal har förordnats, att värnpliktslån

enligt förordningen den 31 augusti 1940 (nr 824) skall, ehuru förordningen

eljest icke är tillämplig, kunna erhållas även av långtidsinkallad som

avses i kungörelsen den 25 maj 1945 (nr 194) angående övergångsförmåner

till viss långtidsinkallad militär personal ävensom av förutvarande fast anställt

manskap som, enligt vad därom särskilt stadgas, i samband med försvarsberedskapens

avveckling blivit berättigat till civilanställningsförmåner.

Härvid skola dock såsom särskilda föreskrifter gälla bland annat, att lån kan

beviljas med högst 7,000 kronor och även för tillgodoseende av lånebehov

som avser påbörjande av yrkesutbildning eller vinnande av utkomst i yrke

eller näring, varav sökanden icke tidigare haft sin bärgning. Ansökan om vämpliktslån

enligt denna kungörelse skall göras senast tre månader efter kungörelsens

ikraftträdande eller, därest tjänstgöringen avslutas senare, senast

inom tre månader därefter; dock att där särskilda omständigheter därtill föranleda

lån må beviljas på grund av senare gjord ansökan.

Vidare har genom kungörelse den 29 juni 1945 (nr 495) angående värnpliktslån

till vissa under militärtjänstgöring skadade förordnats, att den som

under militärtjänstgöring å tid, då förstärkt försvarsberedskap varit rådande,

eller vid fullgörande under militärtjänstgöring av arbetsuppgifter sammanhängande

med avveckling av dylik beredskap eller andra av krig föranledda

förhållanden skadats till följd av olycksfall eller annorledes under sådan

tjänstgöring ådragit sig sjukdom må, oaktat förordningen den 31 augusti

1940 (nr 824) om värnpliktslån eljest icke är tillämplig, kunna erhålla värnpliktslån

enligt nämnda förordning. För att kunna erhålla dylikt lån skall

sökanden vara hänförlig till personal som avses i 1 § förordningen den 18

juni 1927 (nr 234) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under

militärtjänstgöring, d. v. s. värnpliktig eller till manskap hörande fast anställd

eller frivillig. Sökandens ekonomiska svårigheter skola i huvudsak ha

sin grund i den ådragna kroppsskadan eller sjukdomen. Lån kan beviljas även

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

för tillgodoseende av lånebehov som avser påbörjande av yrkesutbildning eller

vinnande av utkomst i yrke eller näring varav sökanden icke tidigare haft sin

bärgning. De i 1940 års förordning om värnpliktslån meddelade bestämmelserna

angående viss tid för ingivande av låneansökan äga icke tillämpning å

här avsedda lån till under militärtjänstgöring skadade.

Freds bestämmelser.

Enligt kungörelse den 29 juni 1945 (nr 494) angående lån från värnpliktslånefonden

kan värnpliktslån utgivas till visst före detta fast anställt manskap

och till värnpliktiga som undergått befälsutbildning. Även dessa lånemedel

förvaltas under statskontorets överinseende av länsstyrelserna. Låneverksamheten

i övrigt handhas å statens vägnar av försvarets socialbyrå med biträde

av familj ebidragsnämnderna. Med dessa lån ha sålunda de särskilda värnpliktslånenämnderna

icke någon befattning. Yärnpliktslån enligt denna kungörelse

må beviljas sökande endast i den mån så prövas erforderligt för

underlättande av yrkesutbildning eller för utövande av yrke eller näring,

varav sökanden har sin bärgning, eller för övergång till annan verksamhet, allt

under förutsättning att den fasta anställningen eller befälsutbildningen uppenbarligen

bidragit till att framkalla eller öka föreliggande lånebehov. Lånebeloppen

utgöra enligt denna kungörelse liksom enligt 1940 års förordning om

värnpliktslån lägst 200 och högst 5 000 kronor. Beträffande återbetalning är

stadgat endast, att lånet skall vara i sin helhet återbetalat senast inom tio år

efter det lånet beviljats. Ansökan om lån skall göras inom viss tid efter avslutad

anställning eller utbildning.

Förslag till ändringar i författningarna om värnpliktslån.

Socialbyråns förslag till ändringar i författningarna om värnpliktslån avse

endast för beredskapsförhållanden gällande författningar. Ändringsförslagen

innebära, att värnpliktslånenämndernas verksamhet skall upphöra med utgången

av budgetåret 1946/47, att de längsta amorteringstider, som gälla enligt

1940 års värnpliktslåneförordning i dess ursprungliga och dess år 1942

ändrade lydelse, skola utsträckas med högst fem år samt att sådan ansökan om

lån enligt 1940 års värnpliktslåneförordning och 1945 års kungörelse angående

värnpliktslån till viss långtidsinkallad personal som efter den 30 juni 1947 inkommit

till familj ebidragsnämnd för vidarebefordran till socialbyrån icke må

av byrån upptagas till prövning utan Kungl. Maj:ts i varje särskilt fall lämnade

medgivande.

Beträffande värnpliktslånenämndernas avveckling med utgången

av budgetåret 1946/47 har socialbyrån erinrat om att all tvångs tjänstgöring

till följd av beredskapen och dess avveckling upphört med utgången av juni

månad 1946 och framhållit, att antalet ansökningar om värnpliktslån enligt de

för beredskapsförhållandena gällande författningarna numera är obetydligt.

I denna del har socialbyrån vidare anfört i huvudsak följande.

Med anledning av den sålunda konstaterade minskningen i värnpliktslånenämndernas

verksamhet kan det enligt socialbyråns mening ifrågasättas, huru
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 143.

vida värnpliktslånenämnderna böra bibehållas längre än till och med utgången

av innevarande budgetår. Byrån vill erinra om att det vid riksdagens behandling

år 1940 av Kungl. Maj:ts då framlagda förslag till värnpliktslåneförordning

rådde tvekan, huruvida värnpliktslånenämnder borde inrättas men

att man då fann sådana — bland annat med hänsyn till att antalet värnpliktsiåneansökningar

skulle bliva stort — vara erforderliga. Skälen för deras bibehållande

under nuvarande förhållanden synas emellertid icke vara tillräckliga,

även om de med deras verksamhet förenade kostnaderna icke äro av den storleksordningen,

att detta i och för sig kan motivera deras avskaffande; för innevarande

budgetår finnes under fjärde huvudtitelns förslagsanslag till Avveckling

av beredskapen in. m. beräknat ett belopp av 15 000 kronor för bestridande

av kostnaderna för värnpliktslånenämndernas verksamhet. På värnpliktslånenämnderna

enligt 1940 års värnpliktslåneförordning ankommande

uppgifter böra i fortsättningen åvila försvarets socialbyrå. Väsentligen fåi

detta betydelse endast i fråga om värnpliktslån till under militärtjänstgöring

skadade, och antalet dylika låneansökningar torde icke komma att bliva större

än att socialbyrån utan personalökning kan handlägga dessa ärenden utan

biträde av värnpliktslånenämnder. Byrån torde i stället böra i erforderliga fall

inhämta utlåtanden över ansökningarna från vederbörande länsarbetsnämnder,

vilka med hänsyn till omskolningsverksamheten ändock ha att taga befattning

med denna personalkategori och därför kunna beräknas äga viss kännedom om

de skadades förhållanden och alltså även om deras eventuellt föreliggande behov

av ekonomisk hjälp i form av lån. Vidare får socialbyrån taga ökad befattning

med framställningar från låntagare enligt de olika vämpliktslåneförfattningarna

om ändring i fastställda amorteringsvillkor för beviljade lån, men ej

heller denna ökning av byråns arbetsbörda torde bli större än att den kan

bäras utan personalökning. Byrån förutsätter emellertid, att den tillfälliga

personal, som nu finnes anställd vid byrån på grund av vissa byrån ålagda avvecklingsuppgifter,

skall få bibehållas jämväl under nästkommande budgetår,

varunder handläggningen av ärenden rörande ersättning av statsmedel för

oriktigt utbetalade familjebidrag måste förutsättas komma att fortgå.

Mot socialbyråns förslag i denna del har icke någon erinran gjorts vare sig

från remissmyndigheternas eller av dem hörda värnpliktslånenämnders sida.

I fråga om amorteringstidernas utsträckande med högst fem år har

socialbyrån efter hänvisning till de olika återbetalningsbestämmelser som enligt

det föregående gälla å ena sidan enligt 1940 års värnpliktslåneförordnings

ursprungliga lydelse och å andra sidan enligt den år 1942 vidtagna ändringen

i förordningen vidare anfört.

Av redogörelsen för de för olika lån gällande återbetalningsbestämmelserna

framgår, att de år 1940 beviljade värnpliktslånen enligt föreskrift i 1940 års

oförändrade värnpliktslåneförordning skola vara i sin helhet återbetalade

under år 1949. Det har av arbetsmarknadskommissionen och socialbyrån ansetts

vara skäligt att i mån av behov bevilja de låntagare från år 1940 och de

närmaste åren därefter, som efter lånens erhållande blivit inkallade till ytterligare

och i åtskilliga fall längre beredskapstjänstgöring, anstånd med amorteringarnas

erläggande. Sedan beredskapen upphört, återstår emellertid för åtskilliga

låntagare alltför kort tid för att amorteringarna skola kunna i sin

helhet fullgöras inom föreskriven tid. Det har också i flera fall visat sig, att

låntagare, som haft svårigheter att återbetala under den ursprungligen fastställda

tiden, kunnat fullgöra sin amorteringsskyldighet, sedan amorteringstiden

utsträckts. Statens fordran för värnpliktslån bör enligt byråns uppfattning

avskrivas endast i fall, då fordran uppenbarligen är värdelös. Då den

s. 6 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen
-

6 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 143.

gräns för amorteringstidens utsträckande, som ursprungligen fastställts, såsom

anförts, snart nås, synes det socialbyrån vara påkallat, att åtgärder vidtagas

i syfte att lånemyndigheten skall kunna i erforderliga fall medgiva en

förlängning av amorteringstiden. Detta synes lämpligen böra ske på det sättet,

att lånemyndigheten medgives att utsträcka den enligt 1940 års värnpliktslåneförordning

bestämda längsta amorteringstiden — i vissa fall åtta år och i

andra fall tio år — med ytterligare högst fem år.

Förslaget om förlängning av amorteringstiderna har tillstyrkts av samtliga

remissmyndigheter. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har emellertid,

under hänvisning till att förvaltningen av lånen handhas av länsstyrelserna

och att prövning av ändringar i återbetalningsvillkoren genom socialbyrån

därför måste anses mindre ändamålsenlig, funnit det böra övervägas att överlåta

åt länsstyrelserna att besluta om ändringar i amorteringsvillkoren.

Yad angår angivandet av en viss tidsgräns för sökande av värnplikt

slån har socialbyrån ifrågasatt, huruvida icke möjligheterna att söka

värnpliktslån enligt 1940 års värnpliktslåneförordning och 1945 års kungörelse

angående värnpliktslån till viss långtidsinkallad personal borde helt upphöra

med utgången av innevarande budgetår. För att i fall där särskilda omständigheter

föreligga, exempelvis opåräknade svårigheter att erhålla utkomst,

hålla möjligheten till lån öppen har emellertid socialbyrån stannat vid förslaget

att efter den 30 juni 1947 inkommen låneansökan icke får upptagas till

prövning utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Förslaget har även i denna del av flertalet remissmyndigheter lämnats utan

erinran. Statskontoret har emellertid föreslagit, att rätten att erhålla värnpliktslån

enligt samtliga förut berörda för beredskapsförhållanden gällande

författningar skall helt upphöra vid utgången av innevarande budgetår. Länsstyrelsen

i Malmöhus län har ifrågasatt, huruvida icke åt socialbyrån kan överlåtas

att pröva i-vad mån efter den 30 juni 1947 inkommen ansökan bör upptagas.

För egen del finner jag övervägande skäl tala för att, såsom föreslagits,

värnpliktslånenämndernas verksamhet bör upphöra med utgången av innevarande

budgetår. Jämväl förslaget om utsträckande av amorteringstiderna

enligt 1940 års värnpliktslåneförordning, såväl i dess ursprungliga som

i dess år 1942 ändrade lydelse, synes mig böra biträdas. Prövningen av frågor

som röra återbetalningsvillhor bör lämpligen ankomma på socialbyrån. De bestämmelser

om tid för ansökans ingivande, som redan gälla enligt 1940 års

värnpliktslåneförordning och 1945 års kungörelse angående värnpliktslån till

viss långtidsinkallad personal, synas motsvara föreliggande praktiska behov,

och jag finner därför för närvarande icke skäl till ändring härutinnan. På

Kungl. Maj:t torde emellertid få ankomma att meddela de bestämmelser som i

detta hänseende kunna finnas erforderliga i samband med beredskapsåtgärdernas

avveckling.

Vid tillämpningen av gällande bestämmelser kan behov uppkomma av ytterligare

ändringar i de föreskrifter av ekonomisk-administrativ art som inrymmas

i ifrågavarande förordning. Med hänsyn härtill förordar jag, att Kungl.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

Maj:t av riksdagen inhämtar bemyndigande att vidtaga dylika ändringar, sålunda

jämväl de av mig i detta sammanhang förordade.

Förslag till utvidgning av möjligheterna att erhålla värnpliktslån.

Socialbyrån har föreslagit, att den förmån att kunna erhålla räntefria län

från staten som enligt den förut berörda kungörelsen av den 29 juni 1945

(nr 495) angående värnpliktslån till vissa under militärtjänstgöring skadade

gäller under förstärkt försvarsberedskap och avveckling därav skall utsträckas

att gälla även under fredsmässig militärtjänstgöring. Socialbyrån har härutinnan

anfört i huvudsak följande.

Den som efter den förstärkta försvarsberedskapens upphörande fullgjort

honom åliggande tjänstgöring enligt 27 § värnpliktslagen eller efter samma

tidpunkt innehaft fast anställning och därunder ådragit sig skada eller sjukdom

är icke behörig att för närvarande erhålla värnpliktslån.'' Emellertid kan

sådan skadad enligt av Kungl. Maj:t i brev den 25 maj 1945 och den 29 juni

1946 meddelade särskilda bestämmelser angående omskolning m. m. av under

militärtjänstgöring skadade, i likhet med dem som skadats under beredskapstjänstgöring,

när så befinnes erforderligt beredas dylik omskolning. Det har

emellertid i vissa fall, där omskolning icke ansetts böra komma till stånd, och

i vissa andra fall, där omskolning skett, visat sig, att de skadade icke utan

hjälp av lån, exempelvis för underlättande av egen rörelses startande och

dylikt, kunna erhålla utkomst genom eget arbete. Det synes därför byrån angeläget,

att även sådana under militärtjänstgöring skadade, vilka enligt vad

ovan framhållits för närvarande icke äro behöriga erhålla värnpliktslån, medgivas

rätt till dylikt lån.

Socialbyrån har framhållit, att den föreslagna utvidgningen av möjligheten

att erhålla värnpliktslån lämpligast syntes kunna ske genom utsträckning av

tillämpningen av kungörelsen den 29 juni 1945 angående värnpliktslån till

vissa under militärtjänstgöring skadade.

Chefen för försvarsstaben har uttalat, att förslaget i denna del helt överensstämmer

med hans uppfattning, att i princip skäl icke föreligga att göra

skillnad mellan den som skadats under normal fredstjänstgöring och den vars

skada uppkommit under annan tjänstgöring.

Försvarets civilförvaltning har funnit tveksamt, huruvida behov av lån i de

fall förslaget avser kan föreligga, men ansett sig icke böra motsätta sig förslaget.

Bestämmelser i detta hänseende böra dock enligt ämbetsverkets mening

meddelas icke i den för beredskapsförhållanden avsedda kungörelsen

1945: 495 utan i kungörelsen 1945: 494 angående lån från värnpliktslånefonden.

Statskontoret har erinrat om ett uttalande av föredragande departementschefen

angående värnpliktslån till vissa beredskapsinvalider vid anmälan av

propositionen 1945: 198, att frågan huruvida värnpliktslån borde fortsättningsvis

beviljas i anledning av olycksfall som inträffat under fredsmässig militärtjänstgöring

torde komma under bedömande vid fortsatt utredning rörande

omskolning av i militärtjänst skadade, vilken utredning handhas av kommittén

för partiellt arbetsföra. Därest rätten att erhålla värnpliktslån redan nu

utvidgas till att omfatta även under militärtjänstgöring i fredstid skadade

värnpliktiga, ligger det enligt ämbetsverkets mening närmast till hands att

dessa lån beviljas från värnpliktslånefonden.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Departements
chefen.

8 Kungl. Maj:ts proposition nr 143.

Även socialstyrelsen och riksförsäkringsanstalten ha tillstyrkt förslaget om

vidgad rätt till värnpliktslån.

Den omnämnda kommittén för partiellt arbetsföra som förutsatts komma

att bedöma frågan om värnpliktslån till under fredsmässig militärtjänstgöring

skadade har hittills icke behandlat hithörande spörsmål och när så kommer att

ske kan icke för närvarande närmare bedömas. Enligt vad som uppgivits kommer

måhända vid övervägande av hjälpåtgärder av här avsett slag åt partiellt

arbetsföra de i militärtjänst skadade icke att betraktas såsom särskild grupp.

På nu anförda skäl och då behov av särskilda åtgärder på detta område visat

sig föreligga, finner jag den omständigheten, att resultatet av den berörda utredningen

ej föreligger, icke böra utgöra hinder för ett genomförande nu

av det av försvarets socialbyrå framlagda förslaget. Bestämmelser i ämnet

torde böra meddelas i den för fredsförhållanden avsedda kungörelsen den 29

juni 1945 (nr 494) angående lån från värnpliktslånefonden i följd varav lånen

komma att utgå från den särskilda utlåningsfond som benämnes Värnpliktslånefonden.

Ett genomförande av vad sålunda föreslagits torde i allt fall icke

för nästkommande budgetår påkalla någon ytterligare kapitalinvestering i

värnpliktslånefonden.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att bemyndiga Kungl. Maj:t att

dels besluta om de ändringar av bestämmelserna i förordningen

den 31 augusti 1940 (nr 824) om värnpliktslån, som av mig i det

föregående angivits,

dels ock, i huvudsaklig överensstämmelse med vad i det föregående

av mig anförts, meddela bestämmelser om värnpliktslån

till under fredsmässig militärtjänstgöring skadade, att utgå från

Värnpliktslånefonden.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Stig Roswall.

Stockholm 1&47. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. SU 1947:213 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947 48 till avveckling av beredskapen m. in. s. 3 i texten
  2. Rskr. 1947:303 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majits proposition angående vissa ändringar i gällande bestämmelser angående värn plikt slån. s. 2 i texten
  3. SU 1947:153 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa ändringar i gällande bestämmelser angående värnpliktslån. s. 1 i texten