Sök i Ratio Lex

Angående anslag till Grundförbättringar: Lgckebyåns regleringsföretag

1947-03-07 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:144, Angående anslag till Grundförbättringar: Lgckebyåns regleringsföretag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

1

Nr 144.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till

Grundförbättringar: Lgckebyåns regleringsföretag; given

Stockholms slott den 7 mars 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet

hemställt.

GUSTAF.

G. E. Sträng.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 mars 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Quensel, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Statsrådet Sträng anmäler efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet,

statsrådet Wigforss, och statsrådet Mossberg fråga om

anvisande av medel till Lyckebyåns regleringsföretag och vissa därmed sammanhängande

spörsmål och anför därvid följande.

Till bestridande av kostnader för torrläggning och kolonisation i samband

med reglering av Lyckebyån ha under ett flertal år sedan budgetåret 1936/37

anvisats sammanlagt 1 641 300 kronor från de jämlikt riksdagens medgivande

under anslag till arbetsmarknadsreglerande åtgärder anvisade särskilda medlen

till främjande av företagsverksamhet (prop. nr 265/1936, 300/1937,

284/1938, 178/1939, 236/1940, 283/1943, 273/1944 och 293/1946). Härjämte

har för inköp av fastigheten Flaken l1 och l4 ett belopp av 52 000 kronor anvisats

i form av ett särskilt investeringsanslag å kapitalbudgeten för budgetåret

1945/46 under Statens affärsverksfonder: Domänverket. Jag torde inledBihang

till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 144. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj.ts proposition nr 144.

ningsvis fa eiinra om tillkomsten av berörda reglering sföretag.

I skrivelse den 17 december 1935 hemställde 1935 års Blekingeutredning,

att för beredande av ökade försörjningsmöjligheter åt befolkningen inom

Blekinge län Kungl. Maj:t måtte, efter den utredning som kunde anses påkallad,

lämna statens jordnämnd bemyndigande att enligt angivna riktlinjer i

nämndens regi utföra ett torrläggnings- och kolonisationsföretag, avseende

reglering av Lyckebyån i Blekinge och Kalmar län beträffande sträckan Fursjön

Bockabosjön i norr och Bånga damm omkring 800 meter nedanför

Kroksmåla i söder.

I en till 1936 års riksdag avlåten proposition, nr 265, angående anslag till

statliga och kommunala beredskapsarbeten in. in. framhöll chefen för socialdepartementet

efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet att, därest

de fortsatta övervägandena skulle bekräfta, att de förutsättningar från

vilka Blekingeutredningen utgått vore för handen, skäl förelåge för staten

att, i den ordning förslaget avsåge, medverka vid företagets genomförande.

Sedan riksdagen i skrivelse den 19 juni 1936, nr 355, anmält, att förenämnda

uttalanden icke föranledde någon erinran från riksdagens sida, samt statens

jordnämnd föreslagit, att i stället för jordnämnden måtte för ändamålet

tillsättas ett särskilt lokalt verkställighetsorgan, tillkallade jämlikt Kungl.

Maj ds bemyndigande den 23 oktober 1936 chefen för jordbruksdepartementet

sistnämnda dag sakkunniga för vidtagande av förberedande åtgärder i syfte

att ifragavai ande företag skulle kunna komma till utförande i huvudsaklig

överensstämmelse med de av 1935 års Blekingeutredning i skrivelsen den 17

december 1935 angivna riktlinjerna. Enligt sagda bemyndigande skulle det

åligga de sakkunniga att snarast möjligt för godkännande underställa chefen

för jordbruksdepartementet plan för det förberedande arbetets bedrivande.

Till fullgörande av sitt uppdrag inkonuno de sakkunniga, vilka antagit benämningen

lyckebyåutredningen, med en den 23 april 1937 dagtecknad skrivelse

i ämnet, innefattande plan som nyss nämnts.

I anledning härav uppdrog Kungl. Maj:t åt utredningen att å Kungl. Maj:ts

och kronans vägnar vidtaga erforderliga åtgärder för att omförmälda företag,

benämnt »vattenavledningsföretaget Lyckebyån mellan Bånga damm och

Fursjön», måtte under statens medverkan komma till stånd i huvudsak på det

sätt och i den ordning, som av utredningen föreslagits. I uppdraget innefattades

även bemyndigande för utredningen att inom ramen för en av distriktslantmätaren

N. Enéll uppgjord förhandsplan för Kungl. Maj ds och kronans

rakning inköpa fast egendom i den omfattning utredningen kunde finna erforderlig

för ett ändamålsenligt genomförande av den med vattenavledningsföretaget

sammanhängande kolonisationen.

I fråga om erforderliga medel för finansieringen av vattenavledningsföretaget

samt markinköpen för genomförandet av den nya fastighetsbildningen får

jag hänvisa till den sammanställning av beräknade kostnader härför, som i

enlighet med utredningens uppgifter återgavs i propositionen nr 300 till 1937

års riksdag (s. 46). Av denna sammanställning framgår, att de kostnader, som

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 144.

3

avsågos skola stanna å statsverket, beräknades till 331 000 kronor, medan ett

belopp av 832 924 kronor av staten skulle förskjutas såsom rörelsekapital åt

företaget. På grund av olika omständigheter ha emellertid kostnaderna icke

kunnat hållas inom den beräknade ramen. Såsom framgår av det föregående

ha för ändamålet hittills anvisats sammanlagt 1 693 300 kronor, varav

50 000 kronor för anskaffande av traktorer och plogar för djupplöjning av

vissa torrlagda områden. Av förstnämnda belopp ha, som förut framhållits,

52 000 kronor avsetts för inköp av fastigheten Flaken l1 * * och l4. Frågan huruvida

och i vad mån ifrågavarande kostnader definitivt och allt framgent

borde gäldas av arbetslöshetsanslaget har såsom framhållits i samband med

anslagsäskandena i förenämnda propositioner, ansetts böra få bero på en

senare prövning. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t genom beslut den 2

februari 1945 anbefallt statens sakrevision att i samråd med lyckebyåutredningen

till granskning upptaga frågan om sättet för nämnda företags fortsatta

bedrivande liksom ock dess framtida omfattning samt att till Kungl. Maj:t

inkomma med det yttrande i ämnet, vartill granskningen kunde föranleda.

Till fullgörande av nämnda uppdrag har statens sakrevision med skrivelse

den 14 oktober 1946 överlämnat en promemoria som upprättats av särskilda

av sakrevisionen tillkallade sakkunniga.1 Yttranden häröver ha avgivits av

lyckebyåutredningen, lantmäteristyrelsen, lantbruksstyrelsen och egnahemsstyrelsen.

Vid lantbruksstyrelsens och egnahemsstyrelsens yttranden ha fogats

utlåtanden av Kalmar läns södra och Blekinge läns hushållningssällskaps förvaltningsutskott

respektive egnahemsnämnderna i Kalmar läns södra område

och Blekinge län.

I skrivelse den 24 februari 1947 har lyckebyåutredningen hemställt om anvisande

av ytterligare medel för ifrågavarande ändamål.

I förenämnda promemoria har inledningsvis lämnats en närmare redogörelse

över lyckebyåföretagets ändamål och omfattning,

varav bland annat framgår följande.

Företaget, som utföres i statens regi och på dess ansvar, avser, i vad angår

torrläggningen, en fullständig utdikning av sankmarkerna inom regleringsområdet,

varigenom ursprungligen beräknats skola utvinnas cirka 2 000 har

odlingsbar mark. I detta syfte skall Lyckebyån uppgrävas till en längd av

17 km. Ån skall vidare fördjupas med 2 meter och givas en bottenbredd av

18 meter. För att skaffa odlingsmarkerna utlopp till ån skola större avloppsdiken

grävas, s. k. bikanaler, intill en längd av 67 km. Kolonisationsföretaget

har till syfte att skapa bärkraftiga jordbruksenheter, dels genom komplettering

av i företaget ingående brukningsdelar, dels ock genom nybildning av

fastigheter. Enligt det av distriktslantmätare Enéll utarbetade förslaget skulle

sålunda 205 brukningsdelar kunna erhålla tillskottsjord och 34 fastigheter

kunna nybildas. I samband med torrläggningen och kolonisationen skola vissa

vägarbeten utföras inom området. De nybildade fastigheterna skola sålunda

enligt de uppgjorda planerna förses med utfartsvägar till eu sammanlagd

längd av 7 km, vartill komma huvudvägar intill en längd av cirka 20 km.

1 De sakkunniga ha varit ledamoten av riksdagens’ andra kammare, bankofullmäktigen J.

A. Andersson, byråchefen i lantbruksstyrelsen A. Granström, sekreteraren hos statens sakrevision

S. Granström och jägmästaren G. Tamm.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

Av de i promemorian därefter lämnade uppgifterna rörande företagets

utförande samt kostnaderna härför må återgivas följande.

Sedan lyckebyåutredningen dels genom vissa markinköp, dels genom avtal

med delägarna i det blivande torrläggningsföretaget erhållit 94 procent av

rösträtten i detsamma, ställde sig utredningen som sökande till företaget och

påfordrade officiell syneförrättning enligt bestämmelserna i vattenlagen. Syneförrältningen

avslutades sommaren 1938.

Efter det Söderbygdens vattendomstol i december 1938 förklarat hinder

icke föreligga för företagets utförande, påbörjades arbetena år 1939. Till

entreprenör för uppgrävning av åns huvudränna samt för byggande av en ny

vägbro antogs AB Skånska cementgjuteriet enligt kontrakt i juli 1939. Entreprenadsumman

utgjorde 650 000 kronor. Arbetet, som utfördes med grävmaskiner

och som beräknades skola pågå 3 år, försenades emellertid på grund

av oljebrist. För närvarande beräknas arbetet bliva avslutat i november 1946

för en sammanlagd kostnad av 760 000 kronor. Kostnadsökningen har föranletts

deis av att de ursprungligen använda grävmaskinerna måst omändras

för gengasdrift, dels av att fast berg förekommit i större utsträckning än som

angivits i arbetsbeskrivningen. Arbetet med grävningen av bikanalerna påbörjades

successivt, allteftersom huvudrännan uppgrävdes. I slutet av år 1945

voro emellertid, huvudsakligen på grund av svårigheterna att erhålla arbetskraft,

endast 8 km bikanaler uppgrävda. Samtliga återstående bikanaler äro

emellertid kontrakterade och skola kontraktsenligt vara uppgrävda i november

1947. Den slutliga kostnaden för uppgrävningen av bikanalema beräknas

komma att uppgå till 453 000 kronor.

Den sammanlagda kostnaden för själva torrläggningen kan med utgångspunkt

från gällande kontrakt och under förutsättning att intet oförutsett tillstöter

beräknas komma att uppgå till omkring 1 500 000 kronor. I nämnda

belopp ingå, förutom kostnaderna för uppgrävning av årännan och bikanaler

å (760 000 +453 000=) 1 213 000 kronor, kostnader för förundersökning,

syneförrättning, ersättning till vattenverksägare m. m. Såsom framgår av det

anförda komma kostnaderna för företaget att väsentligen överstiga de ursprungligen

beräknade. Av nedanstående tablå framgå de olika värden på

nettobåtnaden, varmed räknats under företagets skilda utvecklingsskeden.

Blekingeutredningen 1935 .

Lyckebyåutredningen 1937

Syneförrättning 1938 .....

Vattendomstolen 1938 ...

Beräkning våren 1946 . ..

Båtnads-

värde

Kostnader

Neltobåtnad

kronor

kronor

kronor

1 461 808

928 800

+ 533 008

1 543 400

973 560

+ 569 839

1 485 408

843 780

+ 641 628

1 140 000

950 000

+ 190 000

1 140 000

1 231 000

- 91 000

Därest hänsyn tages till hela den nu beräknade sammanlagda kostnaden för

företaget (1 500 000 kronor), ökas den angivna förlusten å 91 000 kronor med

269 000 kronor till omkring 360 000 kronor.

Enligt den av lyckebyåutredningen utarbetade förhandsplanen skulle utredningen

för att främja fastighetsbildningen inom området förvärva tillhopa

944 har mader, skogsmark m. in. för en beräknad kostnad av 220 000 kronor,

vilka områden avsetts att efter erforderliga lantmäteriförrättningar

in. m. försäljas som självständiga fastigheter. Arealen av de enligt planen

hittills inköpta markområdena uppgår till sammanlagt 828 har. Lyckebyåutredningen

har emellertid även inköpt 358 har vid sidan av den upprättade

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

5

planen, varför sammanlagt förvärvats mark om 1 186 har för en kostnad av

omkring 280 000 kronor. 1 nämnda areal- och kostnadssiffror ingår emellertid

fastigheten Flaken, för vars inköp särskilda medel anvisats av 1945 års

riksdag. Denna fastighet, som omfattar eu areal av 200 har, brukas som ett

undervisnings- och demonstrationsjordbruk.

Inom den i Blekinge län belägna delen av regleringsområdet ha flertalet

lantmäteriförrättningar avslutats, de inköpta områdena avstyckats och sammanlagts

till nya registerfastigheter enligt förhandsplanen. Sålunda äro inom

denna del av regleringsområdet 18 registerfastigheter (kolonat) bildade, 1

har utgått ur planen och 5 äro ännu ej fullt färdiga. Motsvarande uppgifter

för utredningens marker inom Kalmar län äro 2 fastigheter bildade, 1 har

utgått och 7 äro ej färdigbildade. De inköpta områdena ha tillträtts av utredningen,

men säljarna äga fortfarande utnyttja dem till slåtter och bete

i enlighet med bestämmelserna i köpekontrakten. Huvuddelen av köpeskillingar

ha erlagts.

Arbetet med de i förhandsplanen planerade vägarna påbörjades huvudsakligen

på grund av brist på arbetskraft icke förrän på hösten 1943. På huvudvägarna,

som utföras i arbetsmarknadskommissionens regi, hade arbetet i oktober

1945 utförts inom Blekinge län till 45 procent och inom Kalmar län

till 38 procent. Byggandet av de i förhandsplanen angivna utfartsvägarna har

däremot fått anstå.

Beträffande kostnaderna för företaget må utöver vad i det föregående återgivits

erinras, att omkring 95 procent av delägarna i företaget tillförsäkrats

statens skydd mot kostnadshöjning. I enlighet med de av Blekingeutredningen

uppdragna riktlinjerna har lyckebyåutredningen i de avtal, varigenom

delägarna i företaget antingen till staten överlåtit sin rösträtt eller sålt mark

enligt planen, i gengäld tillförsäkrat dessa delägare en begränsning av deras

delaktighet i kostnaderna för företagets genomförande. Delaktigheten har

maximerats till de belopp, vartill jämlikt förundersökningarna med viss senare

justering vars och ens kostnader skulle belöpa sig, om företaget kommit

till stånd i vanlig ordning. Därvid ha kostnaderna för företaget beräknats

omfatta, förutom de vid förundersökningarna beräknade arbetskostnaderna

och ersättningarna tillhopa 933 410 kronor, även vissa kostnader för förundersökning,

hantlangning samt laga syn och vattendomstolens handläggning

av ärendet tillhopa uppgående till 40 150 kronor eller sålunda sammanlagt

973 560 kronor. Med utgångspunkt härifrån samt från det vid förundersökningarna

uppskattade båtnadsvärdet om 1 543 000 kronor skulle å statsverket

belöpa 360 703 kronor samt å delägarna slutligen stanna ett kostnadsbelopp

av sammanlagt 612 856 kronor. Genom berörda avtal ha flertalet av de

enskilda delägarna sålunda erhållit ett skydd mot en opåräknad kostnadsstegring.

De sakkunniga ha därefter redogjort för sina allmänna synpunkter på

företaget och därvid framhållit, att detsamma i vissa viktiga avseenden icke

kommit att helt infria förväntningarna. Uppgrävningarna hade dragit ut på

tiden och under arbetets fortgång hade den tidigare arbetslösheten förbytts

i brist på arbetskraft. Dessutom hade det visat sig att flera av förutsättningarna

för företagets igångsättande icke i allo varit hållbara. Resultatet kunde

därför icke förväntas bliva lika gynnsamt som man från början hoppats

och kostnaderna konnne atl icke oväsentligt överstiga de beräknade. I fråga

om företagets fortsatta bedrivande ha de sakkunniga föreslagit

i huvudsak följande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

Vad angår torrläggningsarbetet har detta numera fortskridit så långt, att

upptagandet av Lyckebyåns huvudränna i det närmaste är avslutad. Däremot

återstår ännu mycket arbete med uppgrävningen av bikanalerna. Såsom

tidigare omnämnts, är arbetet med dessa kontrakterade och skall vara

färdigt i november 1947. Ytterligare försening torde dock av flera skäl vara

att befara. Sålunda har entreprenören under hand sagt sig ej kunna slutföra

arbetena förrän tidigast hösten 1948.

Enligt de sakkunnigas mening synes allt tala för att torrläggningsarbetet

skyndsamt fullbordas. Detta är angeläget icke minst med hänsyn till önskemålet

att de relativt omfattande arealer delvis god odlingsbar mark varom

här är fråga, utnyttjades produktivt.

Vad angår kolonisationsföretaget har på uppdrag av landshövding Lindeberg

år 1944 verkställts en undersökning av naturförhållandena inom Blekinge

av professorerna C. Malmström vid statens skogsforskningsinstitut och

O. Tamm vid skogshögskolan. Dessa undersökningar ha givit vid handen,

att markförhållandena inom Lyckebyåns regleringsområde äro sådana, att

skogsbruket där synes komma att bliva den i längden viktigaste näringen.

Då sålunda de förutsättningar rörande markens beskaffenhet, på vilka tillkomsten

av företaget grundats, icke äro av den art, att den planerade kolonisationen

kan tänkas utvecklas efter hittills uppdragna riktlinjer, har på

sakrevisionens uppdrag företagits en omprövning av tidigare verkställda

markundersökningar inom området och i samband därmed utarbetats vissa

planer för ny fastighetsbildning. Dessa undersökningar, som utförts av professorn

vid Tekniska högskolan K. D. Myrbeck, ha gjort det möjligt för de

sakkunniga att i samförstånd med lyckebyåutredningen uppställa vissa principer

för en enligt jordbruksekonomiska och lantmäteritekniska linjer rationell

markanvändning inom området. Tillämpningen av dessa principer ha,

väsentligen med hänsyn till de på senare tid skärpta kraven på åkerjordens

beskaffenhet, givit till resultat, att den såsom åkerjord lämpade arealen av de

torrlagda markerna är jämförelsevis begränsad. Den uppgår enligt beräkningar

å samtliga torrlagda marker till icke mer än omkring 500 har, medan

300—400 har äro lämpade som betesmark. Övrig produktiv mark bör

däremot avsättas til skogsbruk. Enligt de sakkunnigas mening böra de nyvunna

markerna i första hand avdelas som tilläggsjord till redan bestående

fastigheter för att skapa så fullständiga jordbruksenheter som möjligt inom

området. Först i andra band böra de nyttjas för nybildning av jordbruk.

Behov av en ny närmare utarbetad plan för de torrlagda markernas rationella

fördelning och utnyttjande, eventuellt i samband med en förändrad

fastighetsbildning, synes närmast föreligga beträffande byarna Åbyholm,

Ledja, Parismåla och Hyltan. Myrbeck hade därför utarbetat alternativa

planer för markanvändningen inom dessa byar. I första hand hade upprättats

en idealplan, vilken vore att betrakta såsom den ur moderna jordbruksekonomiska

och lantmäteritekniska synpunkter mest rationella. Då det emellertid

för närvarande icke syntes möjligt eller lämpligt att söka förverkliga

denna plan hade därjämte utarbetats en modifierad plan, som i större utsträckning

än idealplanen toge hänsyn till nu rådande förhållanden inom

byarna. Förslaget innebär härjämte dels krav på övergivande av den tidigare

uppgjorda planen för utfartsvägarna dels ändring i den hittills följda planen

för bikanalernas sträckning.

De sakkunniga ha därefter uttalat, att det, framför allt med hänsyn till

att resultatet av företaget kunde förväntas bliva icke obetydligt mindre än

beräknat, icke syntes möjligt att låta alla jordägare inom det av torrlägg
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kuncjl. Maj.ts proposition nr 144.

7

ningsföretaget berörda området få direkt nytta av vattenavledningsföretaget.

Även om småbrukarebefolkningen inom området icke kunde sägas befinnas

i något egentligt nödläge vore det dock motiverat, att en förbättring

i befolkningens försörjningsläge koinme till stånd. Sålunda

borde enligt de sakkunnigas mening en ökning av trädgårdsodlingen kunna

verksamt bidraga till åstadkommandet av mera bärkraftiga jordbruk. Utredning

därom hade verkställts av vederbörande trädgårdskonsulenter, som

framlagt vissa förslag i detta hänseende. Under förutsättning att respektive

odlare bidroge med en fjärdedel av kostnaderna för anskaffande av växtmaterial

m. in. skulle statsanslag om sammanlagt 40 000 kronor erfordras

för främjande av frukt-, bär- och köksväxtodlingen inom regleringsområdet.

De sakkunniga ha vidare funnit det önskvärt, att sådana anordningar komme

till stånd, att jordbrukarna inom området lämnades erforderlig vägledning

vid utnyttjandet av de torrlagda markerna. Då de verkställda markundersökningarna

givit vid handen, att fastigheten Flaken icke lämpade sig för jordbruk,

måste tanken på att därstädes nybilda en jordbruksgård övergivas.

Däremot syntes förutsättningarna för skogsbruk å fastigheten mycket gynnsamma.

Enligt de sakkunnigas mening vore det därför naturligast, att fastigheten

bibehölles under domänfonden och under domänstyrelsens förvaltning

användes för ett rationellt bedrivet skogsbruk. Möjligen kunde Blekinge

läns skogsvårdsstyrelse övertaga densamma för att använda den såsom skogsvårdsgård

i en eller annan form. Den rådgivande verksamheten borde i stället

handhavas av exempelvis hushållningssällskapen, egnahemsnämnderna och

skogsvårdsstyrelserna inom respektive län samt av Uantbruksförbundets

byggnadsförening.

Rörande den framtida ledningen av företaget ha de

sakkunniga framlagt vissa förslag och i detta hänseende anfört följande.

Vad som nu återstår för lyckebyåutredningen, synes i stort sett vara fullföljandet

av den egentliga torrläggningsverksamheten (uppgrävningen av

huvudrännan och bikanalerna) samt genomförandet av de lokala väganläggningar,

som enligt föreliggande modifierade plan böra komma till stånd.

Enligt utredningsmännens mening bör det även tillkomma lyckebyåutredningen

att utan dröjsmål genomföra dessa åtgärder.

Ä vederbörande hushållningssällskap torde böra ankomma att igångsätta

och leda den planerade frukt-, bär- och grönsaksodlingen samt att i samarbete

med skogsvårdsstyrelse, egnahemsnämnd samt andra berörda organ

omhänderha viss rådgivnings- och upplysningsverksamhet. Båda dessa uppgifter

äro nämligen av den natur, att de lämpligen böra ombesörjas även

utanför det egentliga torrläggningsområdet.

1 övrigt synes, med nedan nämnda undantag, handhavandet av den utav

vattenavledningsföretaget föranledda kolonisalionsverksamheten böra överlämnas

åt egnahemsorganisalionen och inlemmas i dess ordinarie arbetsuppgifter.

De genom regleringen vunna, staten tillhöriga odlingsmarkerna böra i

överensstämmelse härmed överföras till jordfonden. Kolonisationen inom området

i enlighet med förordad plan bör närmast genomföras genom försorg

av vederbörande egnahemsnämnder i Blekinge och Kalmar län, vardera för

sin del av torrläggningsområdet. överlämnandet av ifrågavarande uppgifter

torde böra ske från och med den 1 juli 1947.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 144.

För att vinna en lämplig jorddisposition för fastighetsbildningen i enlighet

med de uppgjorda planerna är det enligt utredningsmännens mening nödvändigt,

att de utav lyckebyåutredningen sedan länge bedrivna fastighetsköpen

fortsättas. I den mån lämpliga tillfällen till jordförvärv yppa sig böra

dessa därför tillvaratagas. Detta bör närmast ske av de statliga organ, nämligen

egnahemsnämnderna, som redan genom särskilda anslag bedriva en

motsvarande inköpspolitik eller förmedla överlåtelser av jord å landsbygden.

För att icke några gynnsamma möjligheter till fastighetsförvärv skola försittas,

innan egnahemsnämnderna övertaga kolonisationsuppgiftema, d. v. s.

före ingången av budgetåret 1947/48, bör lyckebyåutredningen bemyndigas

att intill dess inköpa jord inom området till underlättandet av den planerade

fastighetsbildningen. Härför erforderliga medel, beräknade till 100 000

kronor, böra ställas till lyckebvåutredningens förfogande.

Då det är av den allra största vikt för ett rätt förverkligande av de uppgjorda

planerna för en rationell fastighetsbildning, att ledningen och övervakningen

av lantmäteriets roll i samband härmed säkerställes, vilja de sakkunniga

föreslå, att överlantmätama inom Blekinge och Kalmar län erhålla särskilt

uppdrag att i fortsättningen leda och övervaka fastighetsbildningen inom

vardera sin del av regleringsområdet med ledning av och, så långt sig göra

låter, i huvudsaklig överensstämmelse med de förordade planerna. Överlantmätarna

ha såsom adjungerade ledamöter i lyckebyåutredningen följt arbetet

med planernas upprättande och torde även i huvudsak vara insatta i föreliggande

frågor.

I fråga om kostnaderna för företagets slutförande ha utredningsmännen

erinrat, att den slutliga kostnaden för torrläggningsföretaget

kunde uppskattas till 1 499 000 kronor. Då av nämnda belopp intill den 31

december 1945 av utredningen utbetalats 862 200 kronor samt en behållning

å 411 406 kronor förefunnes, uppginge det resterande medelsbehovet till i runt

tal 225 000 kronor. De återstående kostnaderna för verksamheten i lyckebyåutredningens

regi i vad avsåge kolonisationen kunde beräknas till 445 000

kronor, därav för gäldande av oguldna köpeskillingar 60 000 kronor, för nyanläggning

och förbättring av utfartsvägar 275 000 kronor, för viss marklösenersättning

för huvudväg 10 000 kronor samt för jordinköp (för budgetåret

1946/47) 100 000 kronor. Då den befintliga behållningen den 31 december

1945 utgjorde 100 045 kronor, varav 50 000 kronor avsåge medel som

anvisats av 1943 års riksdag för anskaffande av traktorer och plogar och

som numera icke syntes böra tagas i anspråk för detta ändamål, kunde det

återstående medelsbehovet för kolonisationsverksamheten beräknas till i runt

tal 345 000 kronor. Därutöver erfordrades i enlighet med vad de sakkunniga

föreslagit ett belopp av 40 000 kronor för främjande av frukt-, bäroch

köksväxtodling inom regleringsområdet. De återstående kostnaderna

kunde alltså beräknas till (225 000 + 345 000 + 40 000 =) 610 000 kronor,

varifrån emellertid borde dragas det belopp å 186 000 kronor, som av 1946

års riksdag anvisats för ändamålet. Resterande medelsbehov skulle därför

numera uppgå till 424 000 kronor.

Statens sakrevision har i sin förenämnda skrivelse anslutit sig till vad i promemorian

anförts. Sakrevisionen har särskilt understrukit angelägenheten av

att nu pågående dikningsföretag, i vad detsamma avsåge bikanalemas dimen
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 144.

9

sionering och sträckning, så snart som möjligt upptoges till omprövning. Tills

vidare syntes arbetet med bikanalernas uppgrävning böra begränsas till de

kanaler, vilka inginge i den utarbetade planen för markdispositionen.

Lyckebyåutredningen har i sitt remissutlåtande erinrat, att uppgrävningen

av åns huvudränna nu vore avslutad under det att de till företaget hörande

bikanalema beräknades bliva färdiga tidigast år 1948. I fråga om kolonisationen

hade hittills endast vissa förberedande åtgärder vidtagits. Bland dessa

kunde nämnas utbyggande av vägnätet vilket för närvarande påginge i arbetsmarknadskommissionens

regi, samt vissa markförvärv för Kungl. Maj:ts

och kronans räkning i och för planerad fastighetsrationalisering.

Utredningen har framhållit nödvändigheten av att en omprövning av planläggningen

för den fortsatta fastighetsbildningen inom området komme till

stånd och i detta hänseende anslutit sig till den av professor Myrbeck utarbetade

s. k. modifierade planen. Då emellertid Myrbecks arbete endast verkställts

såsom en skissartad planering, kunde denna icke i nuvarande utformning

läggas till grund för fastighetsbildningen utan måste göras till föremål

för överarbetning. I anslutning härtill borde jämväl frågan om förändring

av bikanalernas sträckning och eventuella omdimensionering upptagas till

prövning.

Då förverkligandet av den föreslagna fastighetsrationaliseringen skulle

komma att underlättas om staten inköpte de fastigheter, som efter hand bleve

till salu, syntes utredningen böra erhålla bemyndigande att för Kungl. Maj:ts

och kronans räkning inköpa salubjudna för fastighetsregleringen lämpliga

och erforderliga fastigheter inom området. Åtgärder borde samtidigt vidtagas

för att man omedelbart skulle kunna börja arbetet med den planerade

fastighetsrationaliseringen. I nuvarande läge syntes utredningen vara

mest skickad att handhava och leda denna verksamhet, varför utredningen

borde erhålla bemyndigande jämväl härtill.

Vad anginge fastigheten Flaken delade utredningen sakrevisionens uppfattning,

att fastigheten i nuvarande läge ej borde användas till demonstrationsjordbruk.

Enligt utredningens mening syntes fastigheten böra bibehållas såsom

kombinerat jordbruk och i erforderlig grad upprustas. Tillsammans med

övriga av utredningen förvaltade fastigheter borde fastigheten överföras till

den av egnahemsstyrelsen förvaltade jordfonden.

Beträffande sakrevisionens förslag om stödjande av trädgårdsodlingen inom

regleringsområdet har ulredningen erinrat om att åtgärder i denna riktning

redan vidtagits av hushållningssällskapen. Med hänsyn till bland annat befolkningens

bristande erfarenhet på området syntes emellertid denna verksamhet

ej böra forceras.

I fråga om den framtida ledningen av lyckebyåföretaget har utredningen

uttalat.

Vad angår sakrevisionens förslag att utredningen bör avvecklas den 30

juni 1947, då verksamheten skulle övertagas av egnahemsnämnderna, vill

utredningen framhålla, att ur formell synpunkt hinder icke föreligger mot

att utredningens uppdrag överflyttas å annan funktionär. Utredningen är med
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

vetcn om att dess uppdrag måste slutföras snarast möjligt. Emellertid är det

klart, att de uppgifter sakrevisionen ansett böra ankomma på utredningen

icke kunna slutföras till nämnda dag. Härtill kommer, att de egnahemsnämnder,

som skulle övertaga utredningens arbete, för närvarande äro starkt arbetsbelastade

och lida brist på arbetskraft, varför nämnderna knappast böra

betungas med de arbetskrävande uppgifter, varom här är fråga. Utredningen

anser det vara till fördel för lyckebyåföretaget, om den med sin nuvarande

sammansättning finge ännu någon tid svara för företaget och anser det angeläget

att så blir fallet. Utredningen finner därför, att utredningens avveckling

icke bör ske så tidigt som sakrevisionen föreslagit utan föreslår, att utredningen

redan meddelat uppdrag — innefattande bland annat erforderlig individuell

fastighetsplanering, förvärv av tillskottsjord m. m. — skyndsamt fullföljes

i utredningens egen regi och att eventuellt återstående uppgifter vid

lämplig tidpunkt överföras till de tilltänkta lantbruksnämnderna eller andra

för uppgiften lämpliga organ. Det synes lämpligt, att utredningen anmodas

att i god tid före den 30 juni 1948 avgiva redovisning över arbetets dåvarande

läge i olika avseenden ävensom utarbeta plan till överlämnande av ledningen

av företaget till egnahemsverksamhetens lokala organ i Blekinge och Kalmar

län.

Slutligen är utredningen angelägen framhålla, att ett ytterligare förhalande

av företagets slutförande ur ortsbefolkningens synpunkt vore att beklaga.

Mot sakrevisionens förslag rörande fastighetsplaneringen och dess genomförande

samt den framtida ledningen av företaget har lantmäteristyrelsen icke

haft något att erinra. Styrelsen har emellertid ifrågasatt, huruvida icke omhänderhavandet

av arbetet med de lokala väganläggningarna borde uppdragas

åt egnahemsorganisationen.

Egnahemsstyrelsen samt egnahemsnämnderna i Kalmar läns södra område

och i Blekinge län ha i sina remissutlåtanden framhållit, att kraven på åkerjordens

beskaffenhet inom regleringsområdet synas ha ställts alltför höga

och föreslagit, att den av Myrbeck utarbetade s. k. modifierade planen gjordes

till föremål för överarbetning. Under det att egnahemsstyrelsen ansett,

att ledningen för kolonisationsföretaget från och med den 1 juli 1947 skulle

överföras till egnahemsnämnderna, ha dessa uttalat, att denna tills vidare

borde kvarligga hos lyckebyåutredningen.

Jämväl hushållningssällskapen i Kalmar läns södra område och i Blekinge

län ha framhållit, att kraven på duglig odlingsmark synas ha ställts alltför

höga. Sistnämnda hushållningssällskap har därjämte uttalat, att tidpunkten

för lyckebyåutredningens avveckling syntes böra uppskjutas till tidigast den

30 juni 1948.

Lantbruksstyrelsen har icke haft något att erinra mot de av sakrevisionen

framlagda förslagen, men erinrat att frågan om torrläggningsföretagets utförande

prövats vid syneförrättning enligt vattenlagen samt av vattendomstol,

vilket medförde vissa svårigheter att ändra den fastställda dikningsplanen.

Vidare har framhållits, att kontrakt tecknats med entreprenör rörande

utförandet av bikanalerna, något som ävenledes kunde medföra vissa svårigheter

vid mera omfattande förändringar. Därest täckta avloppsdiken anordnades

skulle, med hänsyn till att markägarna garanterats skydd mot kostnadsökningar,

merkostnaden icke till någon del kunna uttagas av vederbörande

fastighetsägare under det att den minskning av kostnaderna, som kunde

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 144.

11

uppstå genom kanalernas omdimensionering, syntes böra medföra att vederbörande

jordägares kostnader reducerades.

Vad angår användningen av fastigheten Flaken ha egnahemsstyrelsen

och lantmäteristyrelsen framhållit, att det slutliga avgörandet

rörande fastighetens användning syntes böra anstå tills vidare och att fastigheten

liksom all annan av utredningen inköpt mark borde ingå i företaget

och överföras till jordfonden. Hushållningssällskapet och egnahemsnämnden

i Blekinge län ha däremot i likhet med lyckebyåutredningen ansett, att fastigheten

borde bibehållas såsom kombinerat jordbruk.

Lyckebyåutredningen har i sin förenämnda skrivelse den 24 februari 1947

upplyst, att av till företaget anvisade medel kvarstode till länsstyrelsens i Blekinge

län disposition — frånräknat det för anskaffande av traktorer och plogar

anvisade beloppet å 50 000 kronor — 419 289 kronor. Befintliga behållningar i

arbetsstyrelsens kassa och i kolonisationskassan utgjorde 57 327 kronor respektive

56 337 kronor. Utredningen har därefter anfört följande.

Arbetet med årännans upprensning är nu så gott som slutfört och slutbesiktning

kan beräknas äga rum så snart väderleksförhållandena det medgiva.

Entreprenören AB Skånska cementgjuteriet tillkommer enligt huvudkontrakt

och tilläggskontrakt 724 707 kronor samt såsom merersättning för

oberäknade bergförekomster 15 187 kronor eller tillsammans 739 894 kronor.

Därav äro hittills guldna 621 682 kronor, varför återstå att ytterligare utbetala

118 212 kronor.

Enligt avtal med entreprenör för uppgrävning av bikanalerna skall detta

arbete vara slutfört före 1948 års utgång. Entreprenadsumman utgör 452 687

kronor. Härav äro utbetalta 94 207 kronor och återstå sålunda att utbetala

358 480 kronor.

Arbetsstyrelsens kassabehållning anses tillräcklig för bestridande av dess

utgifter även under nästkommande budgetår.

Oguldna köpeskillingarna för av Kungl. Maj:t och kronan inköpta markområden

uppgå till sammanlagt 58 445 kronor, förutom några mindre räntebelopp,

som för närvarande icke kunna till siffran beräknas. Härtill kommer

dels beviljat förskottsbelopp å 200 000 kronor för eventuella ytterligare jordinköp

för ernående av en lämplig jorddisposition vid blivande fastighetsbildningar,

dels till 5 000 kronor beräknad jordlösen för vägen Hagalund—

Muggeboda och dels 50 000 kronor till anläggning av utfarts- och markvägar.

För kolonisationskassans räkning skulle alltså erfordras sammanlagt 313 445

kronor med avdrag av nyssnämnda behållning å 56 337 kronor eller i avrundat

tal 257 100 kronor.

I enlighet med vad nu anförts beräknar utredningen medelsbehovet för

budgetåret 1947/48 sålunda.

Utgifter:

för årensningsarbetet ......

» bikanalerna ............

» kolonisationsverksamheten

Tillgångar:

behållning hos länsstyrelsen ....................... • ■ •____» 419 280

Återstår erforderligt anslag kronor 314 500.

Lyckebyåutredningen hemställer under hänvisning härtill om anvisande

av ytterligare 314 500 kronor.

kronor 118 200

» 358 480

» 257 100 kronor 733 780

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 144.

Före
draganden.

Tillkomsten av Lyckebyåns torrläggnings- och kolonisationsföretag, vilket

igångsattes etter medgivande av 1936 års riksdag, torde få ses mot bakgrund

av då rådande förhållanden på arbetsmarknaden och behovet att bereda

ökade försörjningsmöjligheter åt befolkningen inom Blekinge län. Genom

torrläggningen beräknade man sålunda kunna tillskapa omfattande arbetstillfällen

för den arbetslösa befolkningen. Att företaget kom till stånd syntes

så mycket mera önskvärt, som man förväntade att detsamma skulle möjliggöra

förstärkning och nybildning av ett betydande antal jordbruk. Medel

för bestridande av statens utgifter för företaget samt för förskotterande av

vissa belopp för genomförande av en bättre fastighetsbildning inom regleringsamrådet

ha i överensstämmelse härmed anvisats i samband med anslagen

till arbetsmarknadsreglerande åtgärder. Torrläggningsföretaget har

emellertid huvudsakligen på grund av krissvårigheter kommit att draga avsevärt

ut på tiden och är ännu icke helt slutfört. Under företagets utförande

har arbetsmarknaden i viss mån förändrat karaktär, i det att tidigare rådande

arbetslöshet numera förbytts i brist på arbetskraft. Frågan om företagets

fortsatta bedrivande synes med hänsyn härtill icke längre i första

hand böra bedömas såsom ett arbetsmarknadsspörsmål. Även om företaget

givetvis icke helt saknar betydelse ur sysselsättningssynpunkt synes emellertid

behovet av detsamma med hänsyn till nuvarande läge på arbetsmarknaden

icke tillnärmelsevis lika angeläget, som då företaget påbörjades. Då

emellertid betydande värden kunde gå till spillo om företaget nu nedlägges,

synes en avveckling på nuvarande stadium knappast kunna försvaras. Ehuru

det ekonomiska utbytet av företaget ursprungligen överskattats, såsom den

verkställda utredningen utvisar, torde nämligen de fördelar, som skulle stå

att vinna genom torrläggningens och kolonisationens slutförande, komma att

överstiga de ytterligare kostnader, som därigenom skulle åsamkas statsverket.

Under dessa förhållanden torde enligt mitt förmenande icke böra ifrågasättas

annat än att företaget fullföljes. Med hänsyn till vad nyss anförts rörande

de ändrade förhållandena å arbetsmarknaden torde emellertid medel

härför i fortsättningen icke böra utgå från anslaget till arbetsmarknadsreglerande

åtgärder utan lämpligen böra anvisas från särskilt anslag under

nionde huvudtiteln. Hittillsvarande kostnader för förevarande ändamål torde

böra slutligt belasta de anslag från vilka anvisning skett.

Vad angår företagets fortsatta bedrivande återstår av torrläggningsarbetet

huvudsakligen fullbordandet av bikanalernas uppgrävning. Beträffande kolonisationsverksamheten

har sakrevisionen i sin utredning funnit, bland annat

emedan den genom torrläggningen utvunna åkerarealen kunde beräknas

bliva betydligt mindre omfattande än vad som ursprungligen förväntats,

att den tidigare uppgjorda planen för fastighetsbildningen inom området icke

syntes lämplig att följa vid det fortsatta arbetet. På sakrevisionens uppdrag

ha därför nya planer upprättats, vilka revisionen ansett i huvudsak kunna

läggas till grund för den fortsatta kolonisationsverksamheten. I anslutning

härtill har sakrevisionen föreslagit, att Ivckebyåutredningens verksamhet

borde avvecklas från den 1 juli 1947, då torrläggningsarbetet beräknades

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 144.

13

vara avslutat, och att kolonisationsverksamheten därefter skulle övertagas

av de lokala egnahemsorganen i Blekinge och Kalmar län.

Enligt mitt förmenande synes ledningen för företaget, såväl i vad avser

torrläggningen som kolonisationen, ännu någon tid böra kvarligga hos lyckebyåutredningen.

I propositionen nr 75 till årets riksdag angående riktlinjerna

för den framtida jordbrukspolitiken har chefen för jordbruksdepartementet

föreslagit, att egnahemsnämnderna från och med den 1 juli 1948 skola

upphöra och ersättas med andra lokala organ, lantbruksnämnder. Under förutsättning

att detta förslag vinner riksdagens godkännande torde det därför

vara lämpligt, att avvecklingen av lyckebyåutredningens verksamhet

uppskjutes till sistnämnda dag, då torrläggningsföretaget i huvudsak kan beräknas

vara slutfört, och att kolonisationsverksamheten därefter överföres

till vederbörande lantbruksnämnder. Tills vidare torde det alltså böra ankomma

på lyckebyåutredningen att skyndsamt slutföra torrläggningsföretaget

och i samband därmed låta verkställa en överarbetning av de av sakrevisionen

utformade planerna till ny fastighetsbildning inom området. I

anslutning härtill torde bland annat frågan om bikanalemas sträckning och

dimensionering böra upptagas till prövning, varvid emellertid inga sådana

ändringar böra vidtagas vilka kunna medföra onödig tidsutdräkt. Jämväl

spörsmålet om användningen av fastigheten Flaken, för vars inköp medel

anvisats å kapitalbudgeten av 1945 års riksdag, torde få slutgiltigt avgöras

i samband med regleringsföretagets slutförande.

I lyckebyåutredningens uppdrag ingår att inom ramen för en år 1937 uppgjord

plan för statens räkning inköpa markområden i den omfattning som

kan finnas behövlig för ett ändamålsenligt genomförande av kolonisationen.

För att underlätta en lämplig fastighetsbildning inom regleringsområdet synes

utredningen böra erhålla begärt bemyndigande att inköpa även sådan

mark, som icke ingår i förenämnda plan. De medel, som jag i detta sammanhang

föreslår riksdagen att anvisa för utredningens verksamhet, torde därför

även böra kunna tagas i anspråk för att möjliggöra erforderliga markinköp.

Vad angår medelsbehovet för verksamheten under nästa budgetår har utredningen

i sin skrivelse den 24 februari 1947 beräknat detta till 314 500 kronor.

Nämnda belopp giver mig icke anledning till erinran. I enlighet med vad

jag förut anfört torde detsamma böra anvisas under nionde huvudtiteln. Anslaget,

som bör givas reservationsanslags karaktär, torde böra benämnas

Grundförbättringar: Lyckebyåns regleringsföretag. Därest riksdagen bifaller

vad jag sålunda förordat, torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela

närmare föreskrifter rörande medlens disposition.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtle

föreslå riksdagen

att till Grund förbättringar: Lyckebyåns regleringsföretag

å riksstaten för budgetåret 1947/48 under nionde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 314 500.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 144.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Siv Schiöler.

477445. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:325 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående inköp av Källstorps Södergård i Ljungby och Dörby socknar, Kalmar län. a1 i texten
  2. JoU 1947:45 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till ''Grundförbättringar: Lgckebgåns regleringsföretag. s. 4 i texten