Sök i Ratio Lex

Angående statsförvårv av Halmstad—Bolmens m. fl. järnvägar

1947-02-25 · 58 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 47 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:178, Angående statsförvårv av Halmstad—Bolmens m. fl. järnvägar

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

1

Nr 178.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statsförvårv av

Halmstad—Bolmens m. fl. järnvägar; given Stockholms

slott den 7 mars 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Torsten Nilsson.

IJtdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 7 mars 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Quensel, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson.

I fyra skrivelser, därav en dagtecknad den 28 januari, två den 17 februari

och en den 25 februari 1947, har järnvägsstyrelsen underställt Kungl. Maj:ts

Bihang till riksdagens protokoll 19''i7. 1 samt. Nr 178.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

prövning fem vid skrivelserna i avskrift fogade, av styrelsen under förutsättning

av Kungl. Maj:ts godkännande ingångna avtal, nämligen

1. med Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag angående förvärv av bolagets

järnväg m. m.;

2. med Ölands järnvägsaktiebolag angående förvärv av bolagets järnväg

m. in.;

3. med representanter för vissa aktieägare i Gotlands järnvägsaktiebolag

angående förvärv av aktiemajoriteten i bolaget;

4. med Slite—Roma järnvägsaktiebolag angående förvärv av bolagets järnväg

m. in.;

5. med Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag angående förvärv av bolagets

järnväg m. m.

Jag anhåller nu att få till behandling upptaga sålunda föreliggande frågor

om statsförvärv av enskilda järnvägar. Avtalen torde med uteslutande av därtill

hörande bilagor få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

1. Halmstad—Bolmens järnväg.

Järnvägsstyrelsen uttalar beträffande det ifrågasatta förvärvet av Halmstad

—Bolmens järnväg till en början, att den träffade överenskommelsen inginge

såsom ett led i det av statsmakterna vid 1939 års lagtima riksdag beslutade

allmänna järnvägsförstatligandet, samt att vid de utredningar och förhandlingar,

vilka föregått överenskommelsen, samma riktlinjer följts som vid tidigare

statsförvärv. Vad anginge uppgörelsens innehåll vore däremot att märka,

att förevarande förvärv, i motsats till flertalet tidigare, omfattade endast viss

mindre del av säljarebolagets rörliga tillgångar och i konsekvens därmed icke

medförde något skuldövertagande.

Halmstad—Bolmens järnväg bildar en utlöpare västerut av det med speciell

spårvidd, 1,067 m, utrustade s. k. blekingenätet, vars linjer i övrigt, uppdelade

på 5 förvaltningsenheter, under åren 1941—43 successivt övergått i statens

ägo. Med förevarande förvärv skulle järnvägsförstatligandet bliva fullbordat,

i vad angår i 1939 års plan upptagna järnvägar belägna söder om en linje

Göteborg—Falköping—Nässjö—Oskarshamn. Järnvägen utgår från egen station

i Halmstad och anknyter i Bolmen till förutvarande Karlshamn—Vislanda—Bolmens

järnväg, vilken numera ingår i statsbanenätet. Järnvägen

redovisar en ägd banlängd av 63,6 km. Bolmens station tillhör statens järnvägar.

Till belysning av trafikrörelsens storlek å järnvägen i jämförelse

med övriga järnvägar av samma spårvidd under tiden närmast före

krigsutbrottet lämnar järnvägsstyrelsen följande sammanställning, upptagande

trafiksiffror från senaste mellankrigsåret (1938).

s. 3 Kontrollera mot PDF

KungI. Maj.ts proposition nr 178.

3

Banlängd

Personkm

Godstonkm

Tillhopa

km

per

bankm, tusental

Blekinge kustbanor ..................

205

104-6

66-5

171-1

Växjö—Tingsryd ....................

45

58-7

35-6

94-3

Karlshamn—Vislanda—Bolmen........

129

42-6

38-0

80-6

Halmstad—Bolm en....................

64

29-0

16-8

45-8

Östra Blekinge ......................

65

27-5

15-1

42-6

Hönshylte—Kvarnamåla..............

21

10-9

4-7

15-6

Summa järnvägar med spårvidd 1 067 m.

529

Av sammanställningen framginge, uttalar järnvägsstyrelsen, att Halmstad

—Bolmens järnväg uppvisade en väsentligt lägre trafikintensitet än de tre

järnvägar, som anförts före densamma, och därmed också än den för hela

förevarande bangrupp genomsnittliga. Detta förhållande hade vad anginge

persontrafiken bestått sedan gammalt, medan järnvägens förutvarande godstrafikuppgifter

på grund av orsaker, som måste beräknas bliva bestående,

fr. o. m. 1930-talet till stor del bortfallit.

De kvarstående trafikuppgifterna vore dock så pass betydande, att det icke

veterligen från något håll ifrågasatts annat än att järnvägen skulle bevaras.

Beträffande de ban tekniska förhållandena meddelar järnvägsstyrelsen

att huvudspåret hade en största stigning av 16,67 °/oo, en minsta kurvradie

av 300 m samt vore utrustat med stålräler med en vikt per meter av

24,8 kg, ävensom att den största tillåtna tåghastigheten per timme utgjorde

60 km. Spårvidden vore, som nämnt, 1,067 m.

Järnvägens rullande materiel bestode vid 1945 års slut av

ånglok........................................ 4 st.

lokomotor .................................... 1 »

rälsbussar .................................... 3 »

personvagnar, 2-axliga.......................... 6 »

» ,4- > .......................... 3 >

resgodsvagnar ................................ 3 »

godsvagnar, slutna ............................ 19 »

5 , öppna ............................ 83 »

Den sammanlagda anskaffningskostnaden för denna materiel utgjorde i

något avrundat belopp 688 000 kronor. För järnvägsanläggningen som helhet

redovisades en anläggningskostnad av, med samma avrundning, 2 866 000

kronor.

Bolagets järnväg sammanlöpte, fortsätter järnvägsstyrelsen, med det nuvarande

statsbanenätet endast vid de båda ändpunkterna, Halmstad och

Bolmen. Det låge i sakens natur att efter förstatligandet på båda platserna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 178.

viss förenkling kunde genomföras. Sålunda torde järnvägens nuvarande särskilda

station i Halmstad komma att som expeditionsställe underställas

Halmstads centralstation och även i övrigt en närmare sammanknytning

av de båda stationerna komma att ske, en åtgärd som vore ägnad att bli

till fördel jämväl för trafikanterna. Därjämte komme vid Bolmen att bortfalla

alla de särskilda bestyr, som åvilade en föreningsstation.

Beträffande möjligheterna att rationalisera tågrörelsen, anför

järnvägsstyrelsen, att järnvägen redan nu hade visst trafiksamarbete med

statens järnvägars linje Vislanda—Bolmen, i det att av bolaget ägda rälsbussar

jämlikt ett på sin tid med Karlshamn—Vislanda järnvägsaktiebolag

träffat avtal framfördes jämväl å sträckan Bolmen—Vislanda, där de för

övrigt besörjde huvudparten av persontrafiken. Efter järnvägens förstatligande

kunde liknande samordning ske jämväl av godstrafiken och godstågen

sålunda göras genomgående å samma sträcka. Även i fråga om vagnhållningen

inträdde viss förenkling.

Angående järnvägsbolagets biltrafikrörelse meddelar järnvägsstyrelsen,

att bolaget i anslutning till järnvägsrörelsen inom järnvägens trafikområde

bedreve en förhållandevis omfattande billinjetrafik för person- och

godsbefordran samt jämväl viss beställningstrafik. Enligt föreliggande uppgifter

utgjorde den koncessionerade linjelängden 160 km, varav 133 km för

närvarande trafikerades. Vagnparken utgjordes av 5 (person-) bussar, 1 kombinerad

buss med lastflak, 3 lastbilar och 4 släpvagnar, med ett av bolaget

beräknat sammanlagt bruksvärde av 207 000 kronor. Samtliga fordon vore

placerade i egna garage, 6 till antalet. Garaget i Halmstad innehölle jämväl

en mindre verkstadslokal. Anläggningskostnaden för garage och bensintankanläggningar

utgjorde ca 100 000 kronor. Biltrafiken hade för flertalet år givit

ett någorlunda tillfredsställande resultat, varjämte innehavet av bilrörelsen

givetvis haft sin stora betydelse såsom skydd för och komplement till järnvägsrörelsen.

Järnvägsstyrelsen lämnar härefter följande, å s. 6 och 7 återgivna siffersammanställningar,

avsedda att belysa järnvägsföretagets ekonomiska

förhållanden under åren 19 3 1— 3 8, vilken tid använts såsom

basperiod för utredningarna, samt åren därefter. Vidare återgives

Bolagets balansräkning, per den 31 december 1945.

Tusental

Tillgångar. kronor

Järnvägsanläggningen ........................................ 2 866

Automobilrörelsen ...... 148

Värdehandlingar ............................................ 173

I kassa och bank ............................. 175

Förråd .................................................... 5

Övriga tillgångar ............................................ 10

Summa 3 377

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

5

Skulder.

Svävande skulder .........

Aktiekapital ..............

Reservfond ..............

Dispositionsfond .........

Förnyelsefonder .........

Vinst balanserad och för året

Summa 3 377

Den avtalade köpeskillingen för den till statsförvärv ifrågasatta

egendomen uppgår till 325 000 kronor.

I fråga om beräkningen av järnvägens affärsvärde meddelar

järnvägsstyrelsen, att, såsom framginge av vinst- och förlusträkningarna, bokföringsmässig

avsättning till förnyelsefond för järnvägsrörelsen ägt rum även

under de år, då förlust redovisats. Medel härför hade erhållits genom belastning

av dispositionsfonden, vars behållning efter 1933 års låneuppgörelse

belöpte sig till 646 000 kronor men vid 40-talets början varit nere i 593 000

kronor för att slutligen åter uppbringas till det i balansräkning för år 1945

angivna beloppet, 625 000 kronor.

Det verkliga utfallet av rörelsen hade emellertid, anför järnvägsstyrelsen,

varit mindre ogynnsamt än vad sistnämnda bokföringssiffror kunde giva vid

handen, då järnvägen faktiskt upprustats i fråga om både fasta anläggningar

och rullande materiel, samtidigt som bilparken förnyats och den likvida

ställningen förbättrats, allt utan tillskott av lånemedel.

Styrelsen framhåller emellertid samtidigt, att den uppkomna förbättringen

uppenbarligen vore att hänföra till de särskilda förhållanden, som

rått under kriget, och som temporärt återgivit järnvägen dess tidigare ställning

såsom en ej obetydlig godstrafikled, samt att under normala tider

förevarande trafikföretag måste anses sakna affärsvärde. Vid sådant förhållande

gällde det närmast att bedöma, huruvida den avtalade köpeskillingen,

325 000 kronor, kunde betraktas som skälig i förhållande till de ersättningar,

som lämnats vid tidigare förvärv av icke bäriga järnvägsföretag. Efter ett

noggrant övervägande av bl. a. sådana omständigheter som det skick, vari

anläggningarna hållits, utrustningen med rullande materiel, förekomsten av

bilrörelse samt frånvaron av låneskulder, hade järnvägsstyrelsen kommit till

den uppfattningen, att köpeskillingen vore skälig och de avtalade ekonomiska

villkoren från statlig synpunkt väl försvarliga. Mot avtalsbestämmelserna

i övrigt har styrelsen heller icke funnit anledning till erinran.

Beträffande anslagsbehovet uttalar järnvägsstyrelsen, att enär

med förevarande förvärv icke följde övertagandet av någon låneförpliktelse

— egendomen skulle överlämnas gravationsfri och bolaget bestrida alla utgifter,

som avsåge rörelsen intill tillträdesdagen — erfordrades för förvärvets

finansiering endast anslag motsvarande förenämnda köpeskilling, 325 000

kronor.

Tusental

kronor

52

736

100

625

1 858

6

opaginerad Kontrollera mot PDF

05

Drifträkningar för åren 1931—45.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Medeltal

1931—38

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

T u

s e n t a

1 k

r o n o r

Jiirnviigsrörelseu.

Inkomster.

Persontrafik............

99

79

72

70

71

73

75

82

78

88

120

131

153

176

192

228

Godstrafik ............

145

95

94

107

in

no

130

105

112

149

201

183

221

291

341

366

Övriga m. in...........

36

34

34

35

35

35

35

36

35

43

43

44

46

46

52

60

Summa

2S0

208

200

212

217

218

240

223

225

280

364

358

420

513

585

654

Utgifter..................

271

239

231

221

221

219

248

239

236

248

323

313

365

485

537

574

Driftöverskott ............

9

- 31

- 31

- 9

- 4

- 1

- 8

- 16

- 11

+ 32

+ 41

+ 45

+ 55

+ 28

+ 48

+ 80

Bilrörelsen.

Inkomster................

55

57

60

64

70

72

68

73

103

in

115

no

114

Utgifter..................

49

57

60

49

55

65

49

53

103

95

115

no

98

Driftöverskott ............

6

—

—

15

15

7

19

20

—

16

—

—

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 178.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bolagets vinst- och förlusträkningar för åren 1931—45.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

T

u s

n t

a 1

k r

o n

o r

Inkomster.

Från föregående år balanserad vinst

2

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

1

5

Driftöverskott av

järnvägsrörelsen ..............

9

—

—

—

—

—

—

—

32

41

45

55

28

48

80

automobilrörelsen ............

4

11

6

—

—

15

15

7

19

20

—

16

—

—

16

Räntor och inkomst av värde-

handlingar....................

12

It

10

6

5

6

5

4

4

7

9

13

15

21

14

Inkomst för omlagd samtrafiksväg

14

12

49

20

17

14

11

8

5

3

—

—

—

4

—

Diverse inkomster ..............

1

2

2

3

2

13

2

2

2

1

1

1

1

1

2

Förlust för året ................

31

61

1

1

1

—

11

29

—

—

—

—

—

—

—

Summa inkomster

73

97

68

30

25

48

44

50

62

72

55

85

44

75

117

Utgifter.

Driftunderskott av järnvägsrörelsen

—

31

31

9

4

1

8

16

—

—

—

—

—

—

—

Avsättning till förnyelsefond för

järnvägsrörelsen ..............

38

34

21

•21

21

32

21

26

41

49

55

69

42

67

82

automobilrörelsen ............

15

15

6

—

—

15

15

7

19

20

—

16

—

—

16

Räntor m. m...................

18

17

10

—

—

—

—

1

2

3

—

—

—

1

3

Skatter ........................

1

2

10

Vinst:

balanserad från föregående år..

2

—

—

1

5

för året ......................

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

1

4

1

Summa utgifter

73

97

68

30

25

48

44

50

62

72

55

85

44

75

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 178-

I detta sammanhang påpekar styrelsen, att bland de kontrakt m. m., vilka

i samband med förvärvet skulle övertagas av staten, inginge en av bolaget år

1944 gjord utfästelse att lämna Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning

i Halmstad ett lån på 40 000 kronor för en planerad friluftsgård, belägen vid

en blivande hållplats mellan nuvarande trafikplatser Mahult och Ryaberg

(ca 25 km från Halmstad). Då tillkomsten av denna fritidsanläggning, till en

beräknad totalkostnad av ca 350 000 kronor, vore ägnad att framdeles tillföra

järnvägen en ej obetydlig trafik, hade järnvägsstyrelsen icke hyst någon

tvekan beträffande skäligheten att staten övertoge förpliktelsen i fråga. Enär

det för närvarande icke vore möjligt att förutsäga den tidpunkt, då byggnadsprojektet

kunde komma att realiseras, hade styrelsen emellertid icke

funnit anledning nu begära anslag därför, allrahelst som investeringen låge

under det belopp av 100 000 kronor, vilket bildade den övre gränsen för vad

som plägade rubriceras som »mindre arbeten» att belasta statens järnvägars

dispositionsanslag, och det rationella alltså syntes vara att låta medel från

sagda anslag i sinom tid tagas i anspråk för ändamålet.

Bestämmelserna rörande övertagande av personal och pensionärer

torde, fortsätter järnvägsstyrelsen, icke kräva någon kommentar,

då de vore utformade i anslutning till innehållet i det för ca ett år sedan

träffade avtalet rörande Nässjö—Oskarshamns järnväg, vars förvärv — i

form av aktieköp -—- beslutades av 1945 års riksdag (prop. nr 178).

Enligt femte momentet i avtalets § 5 skulle övervägande antalet befattningshavare

vid järnvägen vara berättigade att fr. o. m. den 1 januari 1948

erhålla anställning vid statens järnvägar enligt vid dessa gällande anställningsoch

lönevillkor. Enligt vid avtalet fogad bilaga C skulle i anslutning härtill

sammanlagt 45 tjänstemän komma att övertagas i statens järnvägars tjänst,

nämligen 40 ordinarie och 5 icke ordinarie. Härutöver överginge i statens

järnvägars tjänst 7 chaufförer samt 17 banarbetare, för vilka vid statens

järnvägar gällande kollektivavtal komrne att efter hand träda i tillämpning.

Genom förvärvet av ifrågavarande järnväg komme sålunda sammanlagt ett

70-tal personer att överföras i statens järnvägars tjänst. Härtill komme vissa

i bolagets tjänst disponerade, tillfälliga arbetstagare, städerskor m. fl., som

jämväl, i den mån drifttjänsten så krävde, kunde få sysselsättning vid statens

järnvägar och i förekommande fall ingå i rekryteringspersonalen.

De olika befattningshavarnas lönegradsplacering i statens järnvägars tjänst,

sådan denna framginge av bilaga C till avtalet, hade skett efter överläggning

med järnvägsförvältningen och med representanter för berörda personalorganisationer.

Vid lönegradsplaceringen hade tillämpats den normen, att personalen

tillförsäkrats sina vid den enskilda järnvägen åtnjutna löneförmåner.

Ingen av personalen vore avsedd att inplaceras i högre lönegrad än

A 20, varför något beslut av riksdagen om antalet befattningar ej erfordrades.

Beträffande en i avtalets § 6 mom. 2 omförmäld stiftelse för pension och

understöd meddelar järnvägsstyrelsen, dels att stiftelsens kapital vid sistförflutna

årsskifte, uppgående till ca 65 000 kronor, vore placerat i bank, dels

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

9

att detsamma befunnits i stort sett tillräckligt för att täcka i samma mom.

nämnda bolagets egna pensionsförpliktelser, med undantag för dem, som

härrörde från beslut om dyrtidstillägg.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels besluta, att Halmstad—Bolmens järnväg

må på avtalade villkor förvärvas av staten och införlivas med statens

järnvägar fr. o. m. den 1 juli 1947, dels till förvärvets genomförande å riksstaten

för budgetåret 1947/48 under rubrik Förvärv av Halmstad—Bolmens

järnväg anvisa ett investeringsanslag av 325 000 kronor.

I beslutet om järnvägens införlivande med statens järnvägar borde, anför

styrelsen slutligen, angivas, att den skulle tills vidare hänföras till sjätte distriktet.

Den till förvärv ifrågasatta, Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag till- Departementshöriga

järnvägen bildar en utlöpare västerut av det smalspåriga s. k. blekinge- cheiennätet.

Järnvägen är den sista återstående av de söder om en linje Göteborg—

Falköping—Nässjö—Oskarshamn belägna järnvägslinjer, som ingå i 1939

års plan för förstatligande av de enskilda järnvägarna.

Enligt det föreliggande, med Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag träffade

avtalet överlåter bolaget för en köpeskilling av 325 000 kronor sin järnväg

till staten med tillträde den 1 juli 1947. Överlåtelsen omfattar jämväl den

av bolaget bedrivna biltrafikrörelsen samt bolagets övriga fastigheter och anläggningar

— i den mån desamma icke i avtalet särskilt undantagits — ävensom

till den överlåtna egendomen hörande inventarier och rättigheter.

Av den av järnvägsstyrelsen lämnade ekonomiska redogörelsen framgår att

trafikföretaget — frånsett en tillfällig, av krisförhållandena betingad förbättring

under de senaste åren — icke är ekonomiskt bärigt såsom självständigt

företag och att det under normala tider måste anses sakna egentligt affärsvärde.

Ett införlivande av järnvägen med statsbanenätet torde medföra vissa

möjligheter att genom rationaliseringsvinster av olika slag förbättra järnvägens

ekonomiska resultat. Då företaget icke belastas av någon låneskuld och

de i överlåtelsen ingående tillgångarna torde äga ett icke obetydligt egenvärde,

har jag i likhet med järnvägsstyrelsen funnit de avtalade villkoren för staten

godtagbara. Jag tillstyrker alltså, att järnvägen införlivas med statsbanenätet.

För genomförande av förvärvet erfordras i första hand anvisande av ett

investeringsanslag av 325 000 kronor, motsvarande köpeskillingen för förvärvet.

Avtalets bestämmelser rörande övertagande av personal och pensionsförpliktelser

äro utformade i enlighet med i tidigare liknande fall tillämpad praxis.

Personalens löneställning blir reglerad i och med statsmakternas godkännande

av avtalet. Härom erfordras alltså icke något särskilt beslut av riksdagen.

Då bland den personal som skall övertagas icke finnes någon, som är avsedd

att placeras i högre lönegrad än A 20, tarvas ej heller beslut av riksdagen om

antalet befattningar.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i blivande beslut om järnvägens

införlivande med statens järnvägar meddela föreskrift i fråga om järnvägens

hänförande till visst distrikt.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels besluta, att Halmstad—Bolmens järnväg må på avtalade

villkor förvärvas av staten och införlivas med statens

järnvägar,

dels ock till Förvärv av Halmstad—Bolmens järnväg å kapitalbudgeten

under statens affärsverksfonder, statens järnvägar,

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av.....................................kronor 325 000.

2. Ölands järnväg’.

Även den med Ölands jämvägsaktiebolag träffade överenskommelsen om

statsförvärv av bolagets järnväg inginge, uttalar järnvägsstyrelsen, såsom ett

led i det uppdrag, som lämnats styrelsen genom Kungl. Majrts beslut den 9

juni 1939 angående enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet. Vid de utredningar

och förhandlingar, vilka föregått överenskommelsen, hade samma

riktlinjer följts som vid tidigare statsförvärv. Förevarande förvärv omfattade

emellertid, i motsats till flertalet tidigare, endast viss mindre del av säljarebolagets

rörliga tillgångar och medförde i konsekvens därmed icke något

skuldövertagande i vidare mån än vad beträffade bolagets statslån, vars övertagande

bildade vederlag för den överlåtna egendomen.

Det järnvägssystem, avtalet avser, har tillkommit genom sammanslagning

av två mindre järnvägar, båda med en spårvidd av 0,891 meter.

Beträffande de båda koncessionsenheterna meddelar järnvägsstyrelsen följande

historiska och tekniska data.

B a n d e 1

Koncession

meddelad

år

Öppnad för

allmän trafik

år

Längd

km

Boda—Borgholm...........

........ 1903

1906

54-9

Borgholm—Ottenby .......

....... 1907

1909-10

95-9

Summa

150-8

Rälsvikt

pr meter

Tillåten hastighet

km/tim

loktåg rälsbuss

Böda—Borgholm ..........

....... 15-0

35

70

Borgholm—Ottenby........

...... 15-0—24-8

35

70

För järnvägens fasta anläggningar redovisas en byggnadskostnad av i något

avrundat belopp 2 568 000 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

11

Den rullande materielen utgjordes vid 1946 års slut av

ånglok ............................................

lokomotorer ......• ...............................

motorvagn, 2-axlig ................................

rälsbussar, 4-axliga.................................

personvagnar, 2-axliga ..............................

» , 4-axliga ............• .................

post- och resgodsvagnar.............................

godsvagnar, slutna..................................

» , öppna .................................

Den bokförda anskaffningskostnaden för sagda materiel utgjorde ca

1 801 000 kronor.

Till belysning av trafikrörelsens storlek i jämförelse med av

staten under åren 1940—45 övertagna järnvägar med samma spårvidd lämnar

järnvägsstyrelsen följande sammanställning upptagande trafiksiffror från

senaste mellankrigsåret (1938).

Banlängd

km

Personkm

Godstonkm

Tillhopa

per

bankm, tusental

Kalmar—Torsås......................

39''2

85-1

33-6

118-7

Kalmar—Berga ......................

76-6

65-8

45-7

111-5

Uddevalla—Lelången ................

89-0

36-3

65-6

101-9

Växjö -Åsheda—Hultsfred............

115-0

36-3

30-9

67-2

Ölands ..............................

150-8

16-1

22-8

38-9

Vetlanda ............................

804

16-5

19-3

358

Östra Smålands......................

78-3

13-7

12-7

26-4

Falkenbergs..........................

102-0

16-2

8-7

24-9

Mönsterås............................

69-0

11-0

8-1

19-1

Östra Värends ......................

38-6

10-5

6-0

16-5

Eksjö—Österbymo....................

346

3-1

8-5

116

Av sammanställningen framginge, uttalar styrelsen, att Ölands järnväg

vore skäligen trafiksvag men dock i fråga om trafikintensiteten väsentligt

överlägsen vissa av staten redan förvärvade enskilda järnvägar.

Järnvägsstyrelsen erinrar vidare om, att tillkomsten av järnvägarna på

Öland möjliggjorts genom insats av relativt stora belopp statsmedel i form

av st a t s 1 å n. Som den skuldbörda järnvägsbolagen sålunda ådragit sig

kommit att vida överstiga deras ekonomiska bärkralt, hade en sanering av

bolagens ekonomi blivit nödvändig och genomförts vid 1927 års riksdag, i

det att en bolagens skuld för lån ur järnvägslånefonden, vilken skuld stigit

till nära 3 000 000 kronor, nedskrivits till 800 000 kronor. Av skulden kvarslode

vid utgången av år 1946 ca 733 700 kronor.

Järnvägsbolaget bedreve, meddelar järnvägsstyrelsen vidare, en förhållandevis

stor biltrafik rörelse, omfattande såväl person- och godsbe
-

9 st.

3 »

1 »

5 »

8 »

4 »

7 »

29 »

249 »

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl Maj.ts proposition nr 178.

fordran som beställningstrafik. Enligt föreliggande uppgifter utgjorde den

koncessionerade linjelängden 272 km, varav 259 km för närvarande trafikerades.

Vagnparken omfattade 9 omnibusar, 7 lastbilar och 2 godssläpvagnar

med en sammanlagd anskaffningskostnad av 308 000 kronor. Samtliga fordon

vore placerade i egna garage, 10 till antalet. Anläggningskostnaden för

garage m. m. utgjorde ca 67 000 kronor. Biltrafiken hade för flertalet år givit

ett skäligen tillfredsställande resultat. Innehavet av bilrörelsen hade givetvis

också haft sin stora betydelse såsom skydd för och komplement till jämvägsrörelsen.

Järnvägsstyrelsen lämnar härefter följande, å s. 13 och 14 återgivna siffersammanställningar,

avsedda att belysa järnvägsföretagets ekonomiska

förhållan de n under åren 19 3 1— 3 8, vilken tid använts som

basperiod för utredningarna, samt åren därefter. Därjämte återgives

Bolagets balansräkning per den 31 december 1945.

o Tusental

T illgangar. kronor

Järnvägsanläggningen ......................................... 4 411

Automobilrörelsen ............................................ 235

Värdehandlingar ................... 80

I kassa och bank ............................................ 76

Förråd ...................................................... 25

Övriga tillgångar ...................................... 456

Summa 5 283.

Skulder.

Statslån ..................................................... 741

Svävande skulder ............................................ 104

Aktiekapital .................................................. 1 199

Förnyelsefonder .............................................. 3 205

Andfa fonder ................................................ 34

Summa 5 283.

I fråga om beräkningen av järnvägens affärsvärde meddelar

styrelsen, att järnvägsrörelsen, såsom av siffersammanställningarna framginge,

uppvisat driftöverskott under 14 av de medtagna 15 åren. Då växlingarna

från år till år varit betydande och utvecklingen under 1930-talet — med 1934

som bästa år •—■ ej alls följt den allmänna konjunkturutvecklingen vore det

emellertid vanskligt att göra något uttalande beträffande vare sig utvecklingstendensen

eller storleken av de inkomst- och utgiftsbelopp, som skäligen

borde upptagas i en »normalkalkyl». På det hela taget förefölle dock det faktiska

affärsresultatet att ha varit bättre än vad man med stöd av de anförda

siffrorna rörande trafikintensiteten skulle haft anledning förmoda. Bolaget

hade också under hela tiden fullgjort sin betalningsskyldighet gentemot riksgäldskontoret

och samtidigt investerat betydande belopp i ny rullande materiel

ävensom i anläggningar för bilrörelsen. På grund av dessa investeringar

hade den rullande materielens bokförda nyvärde stigit från 967 000 kronor

opaginerad Kontrollera mot PDF

Drifträkningar för åren 1931—45.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Medeital

1931—38

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

T u

s e n t a

1 k

r o

n o

Jiirn vägsrörelsen.

Inkomster.

Persontrafik ..........

112

102

99

100

101

100

100

107

102

96

146

176

234

266

295

359

Godstrafik ............

221

268

301

430

432

393

437

414

362

449

499

556

608

667

653

719

Övriga m. m...........

66

68

69

72

70

68

70

67

69

73

71

76

84

131

112

90

Summa

399

438

469

602

603

561

607

588

533

618

716

808

926

1061

10U0

1168

Utgifter ..................

418

386

3S7

426

474

471

503

491

444

516

595

686

802

776

863

947

Driftöverskott ............

- 19

52

82

176

129

90

104

97

89

102

121

122

124

288

197

221

Ililrörelsen.

Inkomster................

—

37

49

86

122

133

157

174

178

168

209

231

288

319

311

Utgifter..................

—

34

43

89

in

101

131

140

139

166

187

214

249

238

302

Driftöverskott.............

—

3

6

- 3

n

32

26

34

—

39

2

22

17

39

81

9

CO

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bolagets vinst- och förlusträkuingar för åren 1931—45,

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

T u

s e

n t

a 1

k r

o n

o r

Inkomster.

Driftöverskott av

järn vägsrörelsen ..............

—

52

82

176

129

90

104

97

102

121

122

124

288

197

221

automobilrörelsen ............

—

3

6

—

11

32

26

34

39

2

22

17

39

81

9

Diverse inkomster ..............

25

10

17

7

6

8

10

7

4

3

3

—

—

—

—

18

32

> , för året ................

14

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

_

_

_

Summa inkomster

57

97

105

183

140

130

140

138

145

126

147

141

327

278

230

Utgifter.

Från föregående år balanserad

förlust........................

18

32

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Driftunderskott av

järnvägsrörclsen ..............

19

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

automobilrörelsen.............

2

—

—

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Avsättning till förnyelsefond för

järnvägsrörelsen ..............

—

11

79

77

80

82

85

86

95

95

113

126

166

171

171

automobilrörelsen..............

—

3

7

—

12

30

26

32

32

17

22

—

39

18

36

Räntor ........................

18

19

19

19

16

16

14

15

It

13

11

14

28

27

23

Täckningskostnader .............

—

—

-

84

38

2

3

3

1

—

1

1

—

—

—

Diverse utgifter.................

—

—

—

—

—

—

12

2

3

1

—

—

94

62

—

Vinst för året...................

—

32

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa utgifter

57

97

105

183

146

130

140

138

145

126

147

141

327

278

230

Kungi. Maj:ts proposition nr 178.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kunyl Maj.ts proposition nr 178.

15

år 1931 till 1 185 000 kronor år 1938 och 1 801 000 kronor år 1945. Samtidigt

hade vissa fasta anläggningar tillkommit, bland vilka vore att nämna ett

under uppförande varande motorvagnstall i Borgholm. Därjämte hade biltrafiken

uppbyggts nära nog från grunden. Utdelning till aktieägarna hade

däremot icke under något år lämnats.

I betraktande av hl. a. här berörda omständigheter har järnvägsstyrelsen

funnit de avtalade ekonomiska villkoren, vilka i stort sett innebure, att staten

erhölle järnvägen och bilrörelsen i kvittning mot statslånet samt ett bidrag

på 50 000 kronor till förenämnda under uppförande varande motorvagnstall,

vara från statens synpunkt väl försvarliga. I detta sammanhang

hade också beaktats, att bolagets aktier till 77 %> vore kommunägda, varför

den behållning, som kunde finnas kvar efter likvidationen till helt övervägande

del komme det allmänna till godo. Ej heller mot avtalsbestämmelserna

i övrigt har styrelsen funnit anledning till erinran.

Styrelsen framhåller emellertid samtidigt, att detta styrelsens tillstyrkande

icke innebure ett bortseende från förhållandet, att ett statsförvärv av Ölands

järnväg komme att — oavsett villkoren — medföra en belastning av statens

järnvägars affärsresultat; styrelsen hade blott betraktat en sådan inverkan

som en oundviklig konsekvens av järnvägsförstatligandets allmännelighet.

Beträffande anslagsbehovet för statsförvärvets genomförande uttalar

styrelsen till en början, att den bolaget påvilande låneskulden till staten

i samband med överlåtelsen av järnvägen borde överföras från fonden för

låneunderstöd till statens järnvägars fond, medan intill överlåtelsedagen upplupen

ränta torde få av järnvägsstyrelsen inbetalas till riksgäldskontoret.

Styrelsen förutsätter, att — i likhet med vad tidigare varit fallet vid förvärv

av enskilda järnvägar — överförandet icke skulle beröra riksstaten samt

att räntelikviden skulle föras å det särskilda utjämningskonto, benämnt »Inköpskonto

för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar»v

vilket upplagts i statens järnvägars räkenskaper med anledning av statsmakternas

beslut vid 1940 års lagtima riksdag. Om, såsom styrelsen ville föreslå,

jämväl förenämnda bidrag till viss byggnad finge påföras sagda inköpskonto,

krävdes för här förevarande järnvägsförvärv icke någon anvisning av

investeringsanslag.

För personalens övertagande i statens järnvägars tjänst hade,

anför styrelsen vidare, i avtalets § 5 inlagits vissa reglerande bestämmelser.

Enligt denna paragrafs femte moment skulle övervägande antalet befattningshavare

vid järnvägen vara berättigade alt fr. o. in. den 1 januari 1948

erhålla anställning vid statens järnvägar enligt vid dessa gällande anställnings-

och lönevillkor. Enligt vid avtalet fogad bilaga C skulle i anslutning

härtill sammanlagt 57 tjänstemän komma att övertagas i statens järnvägars

tjänst, nämligen 44 ordinarie och 13 icke ordinarie. Härutöver överginge i

statens järnvägars tjänst 10 chaufförer samt ett 40-tal han- och verkstadsarbetare,

för vilka vid .statens järnvägar gällande kollektivavtal skulle komma

att efter band träda i tillämpning. Genom förvärvet av de ifrågavarande järn
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl Maj.ts proposition nr 178.

Departements
chefen.

vägarna skulle sålunda sammanlagt omkring 110 personer överföras i statens

järnvägars tjänst. Härtill komme vissa i bolagets tjänst disponerade tillfälliga

arbetstagare, städerskor, platsvakter m. fl., som jämväl, i den mån

drifttjänsten så krävde, kunde beredas sysselsättning vid statens järnvägar

och i förekommande fall ingå i rekryteringspersonalen.

Av den personal, som enligt särskild bilaga till avtalet skulle övertagas i

statens järnvägars tjänst, vore ingen avsedd att placeras på aktiv stat i högre

lönegrad än A 20, varför något beslut av riksdagen om antalet befattningar

icke erfordrades.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta, att Ölands järnväg må på avtalade

villkor förvärvas av staten och införlivas med statens järnvägar

fr. o. m. den 1 juli 1947.

I beslutet om järnvägens införlivande med statens järnvägar borde, anför

styrelsen slutligen, angivas, att den skulle tills vidare hänföras till sjätte

distriktet.

I och med förvärvet av de enskilda järvägar, som hade Kalmar till sin

huvudstation, har staten blivit ägare av aktiemajoriteten i Kalmar verkstadsaktiebolag.

Den detta bolag tillhöriga järnvägsverkstaden är enligt gällande

bolagsordning avsedd »för sådan tillverkning, som för järnvägars drift, underhåll

och komplettering erfordras jämte annan därmed jämförlig rörelse».

Det har vid det tidigare aktieförvärvet förutsatts, att staten framdeles skulle

ytterligare öka sitt aktieinnehav i nämnda bolag. Med statsförvärvet av

Ölands järnväg skulle även följa äganderätten till 40 aktier i Kalmar verkstadsaktiebolag.

I skrivelse den 10 februari 1947 har järnvägsstyrelsen hemställt

om bemyndigande att förvärva ytterligare ett antal aktier i bolaget samt

att för affärstransaktionens genomförande taga i anspråk erforderligt belopp

av statens järnvägars dispositionsanslag. Kostnaderna för ifrågavarande förvärv

beräknas till lägst 17 250 kronor och högst 54 750 kronor.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha den 27 februari 1947 avgivit utlåtande

över järnvägsstyrelsens framställning om förvärv av Ölands järnväg. Fullmäktige

ha funnit de med Ölands järnvägsaktiebolag avtalade villkoren för

statsövertagande av bolagets järnväg och övriga tillgångar från statens sida

godtagbara och ha tillstyrkt statsförvärv av denna järnväg.

Enligt det föreliggande med Ölands järnvägsaktiebolag träffade avtalet

överlåter bolaget sin järnväg till staten med tillträde den 1 juli 1947, mot

det att bolaget befrias från betalningsskyldigheten för återstoden av sin låneskuld

till staten, för närvarande uppgående till ca 733 700 kronor, jämte å

tillträdesdagen upplupen ränta. Överlåtelsen omfattar jämväl den av bolaget

bedrivna biltrafikrörelsen samt — med vissa undantag — bolagets övriga

fastigheter och anläggningar, ävensom till den överlåtna egendomen hörande

inventarier och rättigheter samt slutligen 40 aktier i Kalmar verkstadsaktiebolag

och 47 andelar i Ölands motortrafikförening u. p. a.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

17

Av den av järnvägsstyrelsen lämnade redogörelsen framgår, att järnvägen

är tämligen trafiksvag men att den ändock tillsammans med biltrafikrörelsen

under senare år lämnat sådant resultat, att bolaget kunnat fullgöra sin betalningsskyldighet

gentemot riksgäldskontoret, samtidigt som betydande belopp

investerats i ny rullande materiel och anläggningar för bilrörelsen. Vid

övervägande av dessa omständigheter har jag i likhet med järnvägsstyrelsen

funnit de avtalade villkoren för staten godtagbara. Jag tillstyrker alltså, att

järnvägen införlivas med statsbanenätet.

Då någon kontant köpeskilling icke skall utgå, erfordras icke någon kapitalanvisning

för förvärvets genomförande. Mot de av järnvägsstyrelsen föreslagna

bokföringsåtgärderna har jag icke funnit något att invända.

Ej heller de övriga avtalsbestämmelserna ha givit mig anledning till erinran.

Då bland den personal som skall övertagas icke finnes någon, som

är avsedd att placeras i högre lönegrad än A 20, erfordras icke något beslut

av riksdagen om antalet befattningar.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i blivande beslut om järnvägens

införlivande med statens järnvägar meddela föreskrift i fråga om järnvägens

hänförande till visst distrikt.

Jag förordar slutligen att, under förutsättning att riksdagen icke framställer

erinran däremot, bemyndigande lämnas järnvägsstyrelsen att med anlitande

av statens järnvägars dispositionsanslag förvärva vissa ytterligare aktieposter

i Kalmar verkstadsaktiebolag i enlighet med styrelsens därom i

skrivelse den 10 februari 1947 gjorda hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

besluta, att Ölands järnväg må på avtalade villkor förvärvas

av staten och införlivas med statens järnvägar.

3. Gotlands järnväg.

Den av järnvägsstyrelsen med representanter för vissa aktieägare i Gotlands

järnvägsaktiebolag träffade överenskommelsen om förvärv för kronans räkning

av aktiemajoriteten i bolaget förutsätter för sin giltighet Kungl. Maj:ts

godkännande före den 15 juni 1947.

Järnvägsstyrelsen uttalar beträffande ifrågavarande aktieförvärv till en början,

att den ingångna överenskommelsen skett till fullgörande av det uppdrag,

som lämnats järnvägsstyrelsen genom statsmakternas beslut vid 1939 års

lagtima riksdag om enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet. Vid de i

ärendet verkställda utredningarna hade samma riktlinjer följts som vid tidigare

undersökningar avseende statsförvärv av enskilda järnvägar. Järnvägsstyrelsen

hade också närmast varit inställd på ett statsförvärv i vanlig ordning

av den bolaget tillhöriga järnvägen, benämnd Gotlands järnväg, samt bolagets

övriga egendom. Vid upptagandet av de egentliga affärsförhandlingarna hade

emellertid förenämnda representanter förklarat, att man från säljaresidan öns
Bihang

till riksdagens protokoll 7. 1 samt. Nr 178. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj-.ts proposition nr 178.

kade metoden med aktieförvärv, varmed bl. a. skulle vinnas att för säljarens

del hela transaktionen vore avslutad i och med aktiernas överlåtelse. Såvitt

styrelsen kunnat finna, vore ej heller att mot denna fördel för säljaren ställa

några praktiska olägenheter för köparen eller i alla händelser några sådana av

nämnvärd betydelse. I föregående fall, där förvärv av järnvägsbolag tillhörig

egendom skett i två omgångar, hade nämligen staten snabbt erhållit icke blott

den från början avtalade aktiemajoriteten utan också huvudparten av övriga

aktier. Från alla håll vore jämväl att anteckna en beredvillig medverkan från

representanter för de kommuner, vilka tidigare behärskat respektive järnvägar,

att göra övergången så friktionsfri som möjligt. Mot bakgrunden av

dessa erfarenheter framstode det därför som praktiskt taget visst, att järnvägsstyrelsen

skulle kunna redan under bolagstiden åstadkomma anpassning

till statens järnvägars förhållanden, ävensom att det komme att bli

beroende enbart av statsmakternas beslut, om och vid vilken tidpunkt ett

formellt inlemmande i statsbanesystemet skulle företagas. Då emellertid med

hänsyn till förevarande järnvägssystems avskilda läge ett införlivande i

statsbanenätet icke kunde få samma reella innebörd beträffande driften som

i fråga om järnvägarna å fastlandet, och då vissa förhållanden beträffande

järnvägstrafiken å Gotland torde komma att väsentligt påverkas av framtida

beslut av statsmakterna på grundval av resultaten från den nu pågående

utredningen rörande sjöfartsförbindelserna mellan Gotland och det

övriga Sverige, vilken vore anförtrodd åt 1945 års Gotlandskommitté, har

järnvägsstyrelsen ansett lämpligast att med avgörande i här förevarande

hänseende finge anstå i avvaktan på slutförandet av sistnämnda utredning.

Bolagets järnväg har en banlängd av 116,5 km och är geografiskt uppdelad

på en linje från Visby söderut till Burgsvik, om 79 km, en norrut till Lärbro,

om 35,5 km, samt ett förbindelsespår mellan huvudstationen och hamnen i

Visby, om 2 km. Till den sålunda bildade, i stort sett nordsydliga längdbanan

ansluta de båda övriga järnvägsförvaltningarnas linjer, Hablingbo—Klintehamn—Boma

och Slite—Roma, med det ungefär mitt på ön belägna Roma

såsom gemensam föreningsstation.

Järnvägsstyrelsen meddelar följande historiska och tekniska

data beträffande järnvägen, vilken i koncessionshänseende är uppdelad i

6 enheter.

Koncession

meddelad

år

Öppnad för

trafik

år

Banlängd

km

Visby—Hemse....................

1876

1878

56-7

Hemse—Havdhem ................

1899

1900

9-3

1906

1908

15-0

1896

1896

ll-o

Väskinde—Tingstäde..............

1899

1899

12-2

Tingstäde—Lärbro ................

1920

1921

12-3

1165

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

19

Spårvidden är — liksom för övriga gotländska järnvägar — 0,891 m.

Huvudspåret har en största stigning av 10 °/00 och en minsta kurvradie av

300 m samt är utrustat med stålräler med en vikt per meter av för största

delen av järnvägen 17,5 kg. Den största tillåtna hastigheten utgör för loktåg

60 km/timme och för rälsbussar 80 km/timme. Dessas uppgifter gälla icke

för förbindelsespåret Visby—Visby hamn, vilket uppvisar väsentligt mindre

gynnsamma tekniska förhållanden. För de fasta anläggningarna redovisas en

byggnadskostnad av, i något avrundat belopp, 3 397 000 kronor.

Förutom den egna banan, trafikerar bolaget hamnspåren i Visby hamn,

vilka ägas av Visby stad.

Järnvägens rullande materiel utgjordes vid utgången av år 1946 av

ånglok .................................................... 11 st.

rälsbussar, 4-axliga .......................................... 4 »

släpvagnar till d:o .......................................... 4 »

person- och postvagnar, 2-axliga ............................ 7 »

» » » . , 4-axliga ............................. 11 »

resgodsvagnar .............................................. 6 »

godsvagnar, slutna .......................................... 41 »

» , öppna .......................................... 228 »

Dessutom disponerar bolaget över 16 sockerfabriken i Roma tillhöriga cisternvagnar

för transport av socker och spannmål. — Den bokförda anskaffningskostnaden

för bolagets rullande materiel utgör ca 1 685 000 kronor.

Till belysning av trafikrörelsens storlek i jämförelse med av

staten under åren 1940—45 övertagna järnvägar med samma spårvidd, 0,891

m, har järnvägsstyrelsen lämnat följande sammanställning, upptagande trafiksiffror

från senaste mellankrigsåret (1938).

Banlängd

km

Personkm

Godstonkm

Tillhopa

per

bankm, tusental

Kalmar—Torsås ....................

39-2

85-1

33-6

118-7

Kalmar—Berga......................

76-6

65-8

45-7

111-5

Uddevalla—Lelången................

89-0

36-3

65-6

101-9

Gollands...........................

116-5

46-5

35-6

82-1

Yäxjö—Åsheda—Hultsfred ..........

115-0

36-3

30-9

67-2

Vetlanda ..........................

80-4

16-5

19-3

35-8

Östra Smålands ....................

78-3

13-7

12-7

26-4

Falkenbergs ........................

102-0

16-2

8-7

249

Mönsterås ..........................

69-0

11-0

8-1

19 1

Östra Värends......................

38-6

10-5

60

16-5

Eksjö—österbymo ..................

34-6

3-1

8-6

11-6

Denna jämförelse utvisade, yttrar styrelsen, att bolagets järnväg låge skäligen

väl till. Intrycket bleve ännu något gynnsammare vid en jämförelse efter

inkomst, enär godstrafiken å Gotland bestode av relativt högvärdiga varor. J

detta sammanhang borde emellertid bemärkas, att de trafikstarkaste järnvägarna

av förevarande spårvidd ännu ej blivit föremål för förstatligande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts proposition nr 178.

Järnvägsstyrelsen meddelar vidare, att bolaget i anslutning till järnvägsrörelsen

bedreve en förhållandevis omfattande b i 11 i n j e t r a f i k för person-

och godsbefordran samt jämväl beställningstrafik. Enligt föreliggande

uppgifter uppginge den koncessionerade linjelängden till 523 km, varav 358

km för närvarande trafikerades. Vagnparken utgjordes av 13 omnibusar, 13

lastbilar, 5 godssläpvagnar och 1 personbil, med en bokförd anskaffningskostnad

av cirka 333 000 kronor. Anläggningskostnaden för till bilrörelsen

hörande fasta anläggningar vore bokförd till cirka 200 000 kronor, varav

en större del komme på den under år 1943 uppförda busstationsbyggnaden

i Fårösund. Beträffande denna trafikplats kunde nämnas, att rörelsen därstädes

bedreves såsom vid en järnvägsstation med expediering av personer

och gods i den allmänna hela landet omslutande samtrafiken. Busstationen

i Visby tillhörde Visby stad, och de tre gotländska järnvägsbolagen förhyrde

gemensamt av staden viss del av till stationen hörande anläggningar. Förutom

stadstrafiken i Visby funnes å Gotland blott en busslinje i privat ägo, medan

övriga busslinjer innehades av de tre järnvägsbolagen.

Biltrafiken hade under 1930-talet icke givit större driftöverskott än vad

som motsvarat skälig avsättning till fömyelsefond. I detta stycke syntes emellertid

finnas anledning hoppas på utveckling till det bättre, d. v. s. mot ett

visst direkt affärsvärde. Även i de fall, där sådant värde saknades, hade

emellertid innehavet av bilrörelse sin stora betydelse såsom skydd för och

komplement till jämvägsrörelsen.

Bolaget hade, meddelar järnvägsstyrelsen, för närvarande icke något

statslån och hade för övrigt sedan år 1936 varit helt utan låneskulder,

intill dess under år 1946 upptagits ett såsom tillfälligt betraktat reverslån å

500 000 kronor för anskaffning av motormateriel, rälsbussar och motorlok

samt för uppförande av ett rälsbusstall.

Järnvägsstyrelsen lämnar härefter följande å s. 22—24 återgivna siffersammanställningar,

avsedda att belysa järnvägsföretagets ekonomiska

förhållanden under åren 1931 — 3 8, vilken tid använts som

basperiod för utredningarna, samt tiden därefter.

Bolagets balansräkning per den 31 december 1945 har följande utseende.

T illgångar.

Tusental

kronor

Järnvägsanläggningen ........................................ 4 839

Automobilrörelsen ............................................ 333

Gårdar och fastigheter ........................................ 195

Ofullbordade anläggningar .................................... 201

Kassa och bankräkningar...................................... 200

Förråd ...................................................... 41

Övriga tillgångar ............................................ 174

Summa 5 983

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 178. 21

Skulder. Tusental

kronor

Svävande skulder ............................................ 414

Aktiekapital ................................................. 1 510

Reservfond .................................................. 400

Dispositions- och skatteregleringsfonder ........................ 400

Förnyelsefonder ............................................. 3 209

Vinst balanserad och för året.................................. 50

Summa 5 983

I fråga om beräkningen av järnvägens affärsvärde meddelar

järnvägsstyrelsen, att i enlighet med de grundantaganden och riktlinjer i övrigt,

som tillämpats vid samtliga tidigare statsförvärv, där ett affärsvärde

över huvud ansetts vara för handen, beräkningen av detta främst grundats

på uppgifter för den som basperiod betraktade årsföljden 1931—38, varvid

tiden för denna periods slut framstått såsom primär beräkningstidpunkt. Genom

denna fixering av basperiod och beräkningstidpunkt hade främst avsetts

att i möjlig mån säkerställa en likformig behandling de särskilda järnvägsföretagen

emellan eller med andra ord att söka förhindra att ersättningen till

järnvägarnas ägare skulle bli beroende av den tidsföljd, i vilken förvärven

komme att genomföras.

Från järnvägsstyrelsens sida hade städse gjorts gällande, att en sådan värdering

efter förhållandena vid tiden för 1939 års principbeslut icke blott vore

ägnad att skapa rättvisa, utan också att densamma kunde betraktas såsom

från säljaresynpunkt i stort sett fördelaktig, eftersom den ekonomiska utvecklingen

för järnvägarnas del uppvisade en nedåtgående långtids-»trend».

Denna styrelsens uppfattning hade stärkts inför den nu inträdda situationen

med krigsårens rikliga inkomstflöde på väg att ebba ut.

Det framstode för järnvägsstyrelsen som uppenbart, å ena sidan, att för

Gotlands järnvägsaktiebolags del i betraktande av de omedelbara framtidsutsikterna

en värdering efter 1939 års förhållanden måste anses förmånlig

för detta bolags aktieägare, och å andra sidan, att endast en sådan värdering

vore ägnad att tillgodose förenämnda likformighetskrav.

Efter diverse justeringar av genomsnittssiffrorna för åren 1931—38, betingade

av trafikutvecklingen m. m., hade erhållits följande normalårssiffror.

Tusental

kronor

Driftinkomster ................................................ 805

Driftutgifter .................................................. 650

Driftöverskott ................................................ 155.

Härifrån vore, fortsätter styrelsen, i första hand att draga avsättning till

fömyelsefond, beräknad till 68 000 kronor. Den kalkylerade normalårsavkastningen

av järnvägsrörelsen vore alltså 87 000 kronor. Till detta belopp, vilket

avsåge den egentliga järnvägsrörelsen, hade man att lägga 11 000 kronor,

utgörande avkastning av vad som plägade benämnas diverse rörelsegrenar

(fastigheter m. m.), ävensom av bolagets bilrörelse. Det samlade överskottet

av bolagets hela rörelse utgjorde sålunda 98 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

bo

bo

Drift räkningar för åren 1931—45.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Medeltal

1931-38

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

T u

s e n t a

1 k

r o n o r

J&rnvägsrörelsen.

Inkomster.

Persontrafik ..........

230

205

197

203

208

212

207

210

209

262

479

530

595

690

725

638

Godstrafik ............

456

476

530

608

597

524

574

553

540

527

644

709

767

810

860

854

Övriga m. m...........

59

60

61

61

62

64

61

65

62

66

66

69

73

75

78

85

Summa

745

741

788

872

867

800

845

828

811

855

1189

1308

1435

1575

1663

1577

Utgifter...................

612

580

603

617

642

667

691

730

613

715

992

1129

1237

1340

1521

1453

Driftöverskott ............

133

161

185

255

225

133

151

98

168

140

197

179

198

235

142

124

Bilrörelsen.

Inkomster................

—

38

43

51

78

92

105

116

153

226

279

317

374

406

352

Utgifter..................

—

37

41

44

61

73

87

95

123

211

245

280

337

362

326

Driftöverskott ............

—

1

2

7

17

19

18

21

30

15

34

37

37

44

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bolagets vinst- och förlusträkningar för åren 1931—45.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

T u s e

n t

a 1

k r

o n

o r

Inkomster.

Från föregående år balanserad

vinst ........................

135

135

160

214

287

352

353

381

379

382

294

296

300

304

4

Driftöverskott:

av järnvägsrörelsen............

133

161

ce

o*

255

225

133

151

98

140

197

179

198

235

142

124

av automobilrörelsen..........

5

1

2

7

17

19

18

21

31

15

34

37

37

44

26

Räntor och inkomst av värde-

handlingar....................

—

—

—

—

—

—

—

1

1

4

6

5

5

6

5

Diverse inkomster ..............

6

7

7

7

8

8

8

15

7

10

6

6

78

12

13

I anspråk tagna medel..........

—

—

—

—

—

—

22

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa inkomster

279

301

854

483

537

512

552

516

558

608

519

542

655

508

172

to

co

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bolagets vinst- och förlusträkningar för åren 1931—45 (forts.).

to

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

T u s e

n t

a 1

k r

o n

o r

Utgifter.

Driftunderskott av busstationen i

2

4

6

Avsättning till förnyelsefond för

järnvägsrörelsen ..............

57

58

66

91

94

94

94

59

94

94

54

72

124

41

49

automobilrörelsen ............

14

16

10

10

16

18

18

21

22

25

34

36

36

43

43

övriga rörelsegrenar ..........

71

2

2

Räntor ........................

14

14

11

7

2

Skatter ........................

16

13

10

41

26

—

14

12

15

35

59

58

42

38

22

Vinst:

balanserad från föregående år..

135

135

160

214

287

352

353

381

379

382

294

296

300

304

4

för året ......................

43

68

97

120

112

48

73

43

48

72

78

80

80

76

46

Summa utgifter

279

304

354

483

537

512

552

510

558

008

519

542

055

508

172

Till bolagsstämmans förfogande:

Vinst för året ................

43

68

97

120

112

48

73

43

48

72

78

80

80

76

46

Vinst balanserad från föreg. år..

135

135

160

214

287

352

353

381

379

382

294

296

300

304

4

Summa till bolagsstämmans

förfogande

178

203

257

334

399

400

420

424

427

454

372

370

380

380

50

Härav disponerade för:

Avsättning till egna fonder ....

2

2

2

2

2

2

—

—

—

100

—

—

—

300

—

Utdelning ....................

41

41

41

45

45

45

45

45

45

60

76

76

76

76

45

3 %

3%

3%

3%

3 %

3*

3%

3%

3%

4*

5 %

5%

b%

5 %

3%

Vinst balanserad till efterföljande år

135

100

214

287

352

353

381

379

382

294

296

300

304

4

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

25

Då bolaget vid årsskiftet 1938/39 icke hade något lån och förefintliga rörliga

tillgångar med marginal täckte svävande skulder, inklusive resterande

skatter, hade man att i kalkylen mot det angivna överskottet ställa dels skälig

ränta å avtalad köpeskilling, dels ränta å de medel, som behövde investeras

i anläggningarna för driftens rationalisering samt återhämtande av undernormal

förnyelse, dels ock skatter.

Enligt § 1 i överenskommelsen utgör priset per aktie 65 kronor. Då aktiekapitalet

uppgår till 1 509 900 kronor, skulle den totala köpeskillingen för

aktiestocken bliva, i något avrundat belopp, 981 500 kronor. Räknat efter

4 procent räntefot borde, framhåller styrelsen, mot denna köpeskilling svara

ett bokfört överskott av — efter skattebetalningen -— 40 000 kronor. Antoges

det totala överskottet uppgå till detta belopp, bleve däremot svarande skatt,

räknat efter de bestämmelser som gällde år 1939, 9 000 kronor och det belopp

som återstode till förräntning av nyinvesteringar alltså (98 000 — 40 000

— 9 000) 49 000 kronor. Efter nyss angivna räntefot motsvarade detta årsbelopp

ett kapital av 1 225 000 kronor.

Såsom framginge redan av det schematiska beräkningssättet, vore sistnämnda

siffra att betrakta såsom en första approximation. För att komma

närmare de faktiska förhållandena hade man att i kalkylen införa termer

hänförliga till dels förenämnda marginal mellan å ena sidan kassa- och bankbehållningar

och å andra sidan svävande skulder, inklusive på rörelsen in

till värderingstidpunkten belöpande skatter, dels skillnaden mellan å ena

sidan den inkomst, som aktieägarna skulle ha erhållit för åren 1939—46, om

år 1939 träffats uppgörelse på nu överenskomna villkor och å andra sidan

den aktieutdelning, som faktiskt lämnats för samma år. Det hade visat sig,

att nämnda skillnader vore av praktiskt taget samma storlek och av motsatta

tecken, varför korrigering av anförda kapitalbelopp icke vore erforderlig med

hänsyn till sagda faktorer. Det kunde tilläggas, att viss ytterligare marginal

erhölles därigenom, att medel för investeringar kunde av staten upplånas till

lägre ränta än i kalkylerna förutsatta 4 procent.

I betraktande av samtliga omständigheter, som berörde denna uppgörelse,

och vid jämförelse med de ersättningar, som lämnats vid hittills skedda förvärv

av smalspåriga järnvägar med kalkylatoriskt affärsvärde, har järnvägsstyrelsen

funnit de avtalade ekonomiska villkoren för statsverket tillfredsställande

och avtalsbestämmelserna även i övrigt antagbara. Även i förevarande

fall har styrelsen emellertid, liksom beträffande Ölands järnväg, framhållit,

att förvärvet komme att medföra eu belastning av statens järnvägars affärsresultat.

Beträffande anslagsbehovet anför styrelsen, att för genomförande

av det avtalade aktieförvärvet erfordrades ett investeringsanslag motsvarande

förenämnda köpeskilling för hela aktiestocken av 981 500 kronor. Enär den

sedan länge planerade rationaliseringen av driften genom anskaffning av

rälshussar in. m. nu vore i full gång, och då det vore önskvärt, att det blivande

statliga bolaget gjordes oberoende av enskild kredit för sagda ända
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

mål, ville styrelsen föreslå, att finansieringen av för rationaliseringen nödiga

investeringar, i den mån bolagets egna tillgångar ej försloge, ordnades genom

lån från statens järnvägar, samt att erforderliga medel för detta ändamål

alltså ställdes till järnvägsstyrelsens förfogande. Att verkställa någon

säker beräkning av detta bolags lånebehov vore svårt, då detsamma komme

att påverkas av bl. a. utvecklingen av bolagets driftinkomster och driftutgifter.

En föreliggande överslagskalkyl slutade på 750 000 kronor, varav 500 000

kronor för inlösen av förenämnda tillfälliga reverslån och 250 000 kronor för

likvider av rälsbussar och motorlok, vilka vore beställda för leverans under

första halvåret 1948. Mot nämnda lånebelopp vore att ställa under åren

1942—1946 bokförda nyinvesteringar om cirka 1 090 000 kronor. De senare

likviderna beräknas, om så skulle befinnas nödvändigt, kunna finansieras

genom avyttring av markområden och fastigheter. Då det emellertid vore

önskvärt, att det blivande statliga bolaget kunde träffa avgörande beträffande

dessa områden m. m. utan hänsyn till det omedelbara behovet av likvida

medel, ville styrelsen föreslå, att det ifrågasatta bemyndigandet att lämna

bolaget låneunderstöd avvägdes utan hänsyn till förenämnda eventuella inkomstmöjlighet,

samt att till sagda summa av 750 000 kronor lades 150 000

kronor för oförutsedda behov.

Beträffande frågan om bolagets likvidation och järnvägens

införlivande med statens järnvägar framhåller järnvägsstyrelsen

till en början, att det överenskomna aktieförvärvet icke i och

för sig behövde föranleda någon ändring i bolagets verksamhet. Det vore

emellertid avsett, att, i analogi med vad som skett i motsvarande tidigare fall,

nuvarande bolagsledning fr. o. m. den 1 juli 1947 skulle ersättas med av staten

nämnda personer, på sätt angivits i överenskommelsens § 7.

I fråga om järnvägens införlivande i eller anslutning till statens järnvägar

erinrar järnvägsstyrelsen om sitt tidigare uttalande att med avgörande därutinnan

lämpligen borde anstå i avvaktan på slutförandet av pågående utredning

beträffande sjöfartsförbindelserna mellan Gotland och det övriga Sverige.

För att detta uppskov icke skulle behöva bliva långvarigare än som

vore påkallat av sakliga skäl, föreslår emellertid styrelsen, att redan nu måtte

utverkas ett riksdagens beslut om bemyndigande för Kungl. Maj:t att bestämma

om tidpunkten för samt utfärda närmare föreskrifter beträffande

anslutningen till statens järnvägar av bolagets järnväg. Bestämmelsen i § 8

om förstagångsbeslut rörande likvidation hade också insatts för tids vinnande.

För den händelse statsmakterna framdeles skulle finna, att förvaltningen

i bolagsform borde bibehållas tills vidare eller över huvud andra anordningar

träffas än för järnvägarna på fastlandet, behövde icke vare sig sagda bemyndigande

eller det preliminära likvidationsbeslutet föranleda någon åtgärd.

Med avseende på personalens anställningsförhållanden

påpekar järnvägsstyrelsen att ingen förändring i detta hänseende inträdde,

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

så länge bolaget fortsatte sin verksamhet. Från den tidpunkt järnvägen införlivades

med statens järnvägar borde personalen på sätt stadgades i 5 § av

förevarande överenskommelse erhålla anställning vid statens järnvägar på

sedvanliga grunder, varom bestämmelser komme att intagas i blivande avtal

om statsförvärv av järnvägsegendomen.

Med åberopande av det anförda hemställer styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

dels besluta att aktierna i Gotlands järnvägsaktiebolag må på överenskomna

villkor förvärvas av staten,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, efter det sagda aktieförvärv ägt rum, bestämma

om tidpunkten för samt utfärda närmare föreskrifter beträffande

anslutningen till statens järnvägar av bolagets järnväg samt bolagets eventuella

likvidation ävensom att under den tid, bolaget kunde komma att bestå,

bereda detsamma de lån, som kunde befinnas erforderliga för inlösen av det

i det föregående omförmälda reverslånet samt för fortsatta investeringar i

samband med driftens motorisering,

dels ock å riksstaten för budgetåret 1947/48 å kapitalbudgeten under rubrik

statens affärsverksfonder, statens järnvägar, anvisa följande två investeringsanslag,

nämligen till Förvärv'' av aktier i Gotlands järnvägsaktiebolag

981 500 kronor samt till Lån åt Gotlands jämvägsaktiebolag 900 000 kronor,

det sistnämnda att disponeras i den utsträckning och på det sätt Kungl.

Maj:t kunde finna lämpligt.

I samband med förenämnda bemyndigande åt Kungl. Maj:t borde, anför

styrelsen slutligen, bestämmas, att bolagets järnväg skulle efter ett eventuellt

införlivande med statens järnvägar hänföras till första distriktet.

I anslutning till statsmakternas principbeslut år 1939 om enhetliggörandeDe^fie™*n,~s

av det svenska järnvägsnätet har järnvägsstyrelsen under förbehåll av Kungl.

Maj ds godkännande före den 15 juni 1947 träffat avtal med representanter

för vissa aktieägare i Gotlands järnvägsaktiebolag om förvärv för statens

räkning av aktiemajoriteten i bolaget. Detta bolag äger huvudjämvägen på

Gotland samt driver därjämte en jämförelsevis omfattande biltrafikrörelse.

Förutom denna järnväg finnes på Gotland ytterligare två mindre järnvägsföretag.

Till frågan om statsförvärv av dessa torde jag få återkomma i det

följande.

Den avtalade formen för förvärv av Gotlands järnväg avser, såsom nämnts,

förvärv av aktiemajoriteten i bolaget. Ett direkt köp av järnvägsegendomen,

vilket eljest varit den vanliga förvärvsformen, har i detta fall icke kunnat

genomföras. I och för sig torde emellertid den valda överlåtelseformen icke

medföra några större olägenheter för kronan.

Bolagets aktiekapital utgör 1 509 900 kronor, överenskommelsen avser förvärv

av aktier till ett nominellt belopp av 1 042 000 kronor. Priset föi aktierna,

vilkas nominella värde är 100 kronor, har bestämts till 65 kronor per

aktie. Enligt överenskommelsen skulle staten vidare intill den 1 juli 1948

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition m 178.

förbinda sig att på anfordran jämväl inlösa övriga aktier i järnvägsbolaget

till enahanda pris. Den totala köpeskillingen för hela aktiestocken kommer

sålunda att uppgå till avrundat 981 500 kronor.

Vid beräkningen av järnvägens affärsvärde har järnvägsstyrelsen utgått

från förhållandena vid tiden för 1939 års principbeslut om allmänt jämvägsförstatligande.

Vid denna tidpunkt hade bolaget icke någon låneskuld

och dess svävande skulder täcktes med marginal av förefintliga röiliga tillgångar.

På basis av genomsnittssiffror för åren 1931—38 har styrelsen beräknat

normalårsavkastningen av bolagets rörelse till ca 98 000 kronor. Detta

belopp är tillräckligt för att täcka — förutom skatter beräknade enligt de

bestämmelser, som gällde år 1939 — kostnaderna för förräntning efter 4

procent av dels hela köpeskillingen för bolagets aktier, dels ock ett kapitalbelopp

för nyinvesteringar av 1 225 000 kronor. Bolaget har under hela den

tidsperiod omfattande åren 1931—45, för vilken redovisning lämnats i järnvägsstyrelsens

skrivelse, givit utdelning å aktierna med 3 till 5 procent av

nominella värdet.

Med hänsyn till nu anförda förhållanden har jag funnit de avtalade ekonomiska

villkoren godtagbara. Då avtalsbestämmelserna i övrigt icke föranleda

erinran från min sida, tillstyrker jag, att förevarande preliminära överenskommelse

angående statsförvärv av aktiemajoriteten i Gotlands järnvägsaktiebolag

godkännes.

För aktieförvärvet samt för att möjliggöra inlösen av de aktier, som icke

genom avtalet överlåtits, torde för budgetåret 1947/48 böra anvisas ett investeringsanslag

av 981 500 kronor.

Jag tillstyrker jämväl järnvägsstyrelsens förslag att ett investeringsanslag

av 900 000 kronor anvisas för finansiering genom lån till Het blivande statliga

bolaget av vissa investeringar, som erfordras för rationalisering främst

genom motorisering av driften vid bolagets järnväg. Av nämnda belopp skulle

500 000 kronor användas för inlösen av ett av bolaget för här ifrågavarande

ändamål upptaget reverslån.

I likhet med järnvägsstyrelsen anser jag lämpligt att med bolagets likvidation

och järnvägens införlivande med statens järnvägar får anstå i avvaktan

på slutförandet av pågående utredning rörande sjöfartsförbindelsema

mellan Gotland och det övriga Sverige. Det torde emellertid vara lämpligt, att

riksdagens beslut redan nu utverkas om bemyndigande för Kungl. Maj:t att

bestämma tidpunkten för samt att utfärda närmare föreskrifter beträffande

anslutningen till statens järnvägar av bolagets järnväg.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

dels besluta att aktierna i Gotlands järnvägsaktiebolag må

på överenskomna villkor förvärvas av staten,

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, efter det sagda aktieförvärv

ägt rum, bestämma om tidpunkten för samt utfärda

närmare föreskrifter beträffande anslutningen till statens

järnvägar av bolagets järnväg samt bolagets eventuella likvi
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 178.

29

dation ävensom att i enlighet med vad jag i det föregående

förordat under den tid, bolaget kan komma att bestå, bereda

detsamma de lån, som kunna befinnas erforderliga för inlösen

av en bolaget åvilande reversskuld å 500 000 kronor samt

för fortsatta investeringar i samband med driftens motorisering

m. m.,

dels ock å riksstaten för budgetåret 1947/48 å kapitalbudgeten

under rubrik statens affärsverksfonder, statens järnvägar,

anvisa följande två investeringsanslag, nämligen

till Förvärv av aktier i Gotlands järnvägs
aktiebolag

............................ kronor 981 500;

till Lån till Gotlands järnvägsaktiebolag . . kronor 900 000.

4. Slite—Roma och Klintehamn—Boma järnvägar.

Beträffande avtalen om förvärv av de båda gotländska järnvägarna Slite—

Roma och Hablingbo—Klintehamn—Roma meddelar järnvägsstyrelsen inledningsvis,

att dessa avtal i fråga om innehållet vore i stort sett likformiga

med flertalet tidigare, i det att staten avsetts skola övertaga all bolagens fasta

och lösa egendom, med vissa i avtalen angivna undantag, men samtidigt ikläda

sig ansvaret för på egendomen och rörelsen vilande skulder. Nämnda undantagande

av vissa tillgångar vore att se mot bakgrunden av förhållandet,

att köpeskillingar för överlåten egendom icke skulle utgå i annan form än

övertagande av skulder.

Styrelsen meddelar därefter bl. a. följande historiska och tekniska

data rörande järnvägarna.

Slite—Roma och Klintehamn—Roma järnvägar byggdes omkring sekelskiftet

huvudsakligen i syfte att underlätta transporter av sockerbetor till en

i Roma vid Gotlands järnvägar uppförd sockerfabrik. I fråga om byggandet

av den förstnämnda banan bidrog också det förhållandet, att i Slite finnes en

god hamn, som efter järnvägens tillkomst skulle kunna bättre betjäna Gotlands

inland. Den Klintehamn—Roma järnväg tillhöriga bandelen Klintehamn—Hablingbo

tillkom senare.

Angående koncessionsenheternas tillkomst och viktigare tekniska förhållanden

är följande att meddela.

Koncession

öppnad för

Längd

km

Bandet

meddelad

allmän trafik

år

år

Slite—Roma ....................

1897

1902

32-8

Klintehamn—Roma..............

1896

1898

22''C

> —Hablingbo ........

1913

1924

26-8

Summa 82 2

Rälsvikt

per meter

Tillåten hastighet

km/tim

loktåg rälsbuss

Slite—Roma ....................

15-2

40

—

Klintehamn—Roma—Hablingbo ..

15-2

40

60

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

Järnvägarnas spårvidd är 0,891 m.

För de fasta anläggningarna redovisas en byggnadskostnad av för Slite—

Roma järnväg 685 000 kronor och för Klintehamn—Roma 1 104 000 kronor.

Den rullande materielen utgjordes vid 1946 års slut av

Slite—Roma

Klintehamn—

Roma

Ånglok .......................................... 3 st. 5 st.

Rälsbussar, 4-axliga .............................. — 2 >

Släpvagnar........................................ — 2 >

Personvagnar..................................... 3 > 3 >

Resgodsvagnar.................................... 2 > —

Godsvagnar, slutna................ 10 > 15 >

> , öppna ............................... 46 > 64 >

Bokförd anskaffningskostnad 1 000-tal kronor cirka .. 308 > 545 >.

Till belysning av trafikrörelsens storlek i jämförelse med av

staten under åren 1940—45 övertagna järnvägar med samma spårvidd ävensom

de i det föregående behandlade Gotlands och Ölands järnvägar lämnar

järnvägsstyrelsen följande sammanställning upptagande trafiksiffror från senaste

mellankrigsåret (1938).

Banlängd

km

Personkm

Godstonkm

Tillhopa

per

bankm, tusental

Kalmar—Torsås......................

39''2

85-1

33-6

118-7

Kalmar—Berga ......................

76-6

65-8

45-7

111-5

Uddevalla—Lelången.................

89''9

36-3

65-6

101-9

Gotlands ............................

116-5

46 5

35-6

82-1

Växjö—Åsheda—Hultsfred............

115-0

36-3

30-9

67-2

Ölands..............................

150-8

16 1

22-8

38-9

Vetlanda............................

80-4

16''5

19-3

35-8

östra Smålands......................

78-3

13-7

12-7

26-4

Klintehamn—Roma ..................

49-4

9-5

16-4

259

Falkenbergs .........................

102-0

16-2

8-7

24-9

Slite—Roma..........................

32-8

7-9

16-6

24-5

Mönsterås............................

69-0

11-0

8-1

19-1

östra Värends .......................

38-6

10-5

60

16-5

Eksjö—Österbymo....................

34-6

31

8-5

11-6

Av sammanställningen framginge, uttalar styrelsen, att förevaraade båda

järnvägar i fråga om trafikintensiteten tillhörde de svagaste i landet, samt

att de i detta hänseende stode långt efter den Gotlands järnvägsaktiebolag

tillhöriga nord—sydliga banan, vilken bildade ryggraden i öns landkommunikationer.

Järnvägsstyrelsen uppger vidare, att båda de förevarande järnvägarna hade

byggts med insats av statslåne medel till belopp ungefärligen mot
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

31

svarande halva den beräknade byggnadskostnaden. Såsom ursprungliga lånebelopp

redovisades för järnvägen Slite—Roma 339 000 kronor, för Klintehamn—Roma

213 250 kronor och för Klintehamn—Hablingbo 360 000 kronor,

det sistnämnda beloppet utbetalat under åren 1923—24. Kort tid efter

denna utbetalning hade det emellertid visat sig, att för ingen av dessa järnvägar

kunde påräknas så höga inkomster, att från lånen härrörande förpliktelser

kunde förväntas bliva uppfyllda. Sedan det vid av riksgäldskontoret

föranstaltade utredningar konstaterats, att järnvägarna saknade affärsvärde,

hade därför — enligt beslut vid 1927 års riksdag beträffande Slite—Roma

järnväg och vid 1929 års riksdag beträffande Klintehamn—Roma järnväg —

medgivits nedskrivning av statens fordringar till belopp motsvarande uppskattade

realisationsvärden å respektive 200 000 och 215 000 kronor.

Av förstnämnda belopp, avseende Slite—Roma järnväg, skulle 150 000 kronor

anskaffas genom utställande av preferensaktier och kontant inbetalas

till staten under år 1927, medan återstående 50 000 kronor skulle innestå ränte-och

amorteringsfria under 10 år räknat från den 1 juli 1927. Fr. o. m. den

1 juli 1937 skulle riksgäldsfullmäktige debitera ränta efter 4,5 %> och äga

påfordra erläggande av annuitet om 5 °/o, om och i den mån fullmäktige efter

företagen prövning funne bolagets ekonomiska ställning medgiva annuiteters

fullgörande. Denna plan hade fullföljts i vad gällde den kontanta inbetalningen

av 150 000 kronor. Däremot hade ställningen aldrig blivit så

stark, att fordran på full annuitet eller ens ränta å återstående 50 000 kronor

ansetts kunna framföras. Utdelning å förenämnda preferensaktier, vilken

planenligt skulle gå före återstående statslånelikvider, hade icke någon gång

lämnats.

Även för Klintehamn—Roma jämvägsaktiebolag, fortsätter styrelsen, uppdelades

statens nedskrivna fordran på två lån. Beloppen av dessa bestämdes

till 150 000 kronor och 65 000 kronor, av vilka det förra skulle säkerställas

genom av riksgäldskontoret godkänd borgen samt förräntas och amorteras

med annuiteter efter 5 procent räknat fr. o. m. den 1 juli 1939, medan likvidema

för det senare lånet gjordes beroende av riksgäldsfullmäktiges efter

nämnda datum fattade beslut. Något krav på likvid för sagda lån hade ännu

ej framförts, men däremot hade planen i övrigt kunnat fullföljas och lånet

mot borgenssäkerhet nedbringats till ca 142 900 kronor per den 31 december

1946. För anskaffande av rälsbussar hade Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag

år 1944 erhållit lån ur motorvagnslånefonden på 181 350 kronor. Detta

hade planenligt förräntats och amorterats, så att återstående kapitalskuld

därå nedbringats till ca 150 600 kronor.

Angående järnvägsbolagets biltrafik rörelse meddelar järnvägsstyrelsen

att bolagen bedreve en i förhållande till järnvägsrörelsen mycket omfattande

billinjetrafik för person- och godsbefordran samt jämväl beställningstrafik.

Linjelängd och teknisk utrustning framgå av nedanstående avjärnvägsstyrelsen

lämnade uppgifter.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

Slite—Roma

Koncessionerad linjelängd, km ...................... 188

Trafikerad » , > ...................... 182

Omnibussar, antal.................................. 6

Lastbilar, > 6

Släpvagnar, > .................................. —

Anskaffningskostnad för rullande materiel, kronor.... 162 000

Garage, antal...................................... 1

Anläggningskostnad, kronor......................... 12 000

Klintehamn—

Roma

173

173

6

3

2

115000

3

11000

Biltrafiken företer enligt järnvägsstyrelsens mening en god utveckling och

tillfredsställande årsresultat. Särskilt för Slite—Roma järnväg, med dess i

vad anginge resandetrafiken på Visby ogynnsamma sträckning, vore biltrafiken

ett nödvändigt komplement för järnvägsrörelsen. Även för Klintehamn

•—Roma järnväg vore biltrafiken värdefull och en förutsättning för att järnvägens

relativt tättbefolkade trafikområde skulle kunna effektivt betjänas.

Järnvägsstyrelsen lämnar härefter följande siffersammanställningar, avsedda

att belysa järnvägarnas ekonomiska förhållanden

under åren 1931—194 5.

Bolagens balansräkningar per den 31 december 1945.

Tillgångar.

Järnvägsanläggningen . .

Automobilrörelsen......

Fast egendom...........

Kassa och bankräkningar

Förråd ..............

Övriga tillgångar ......

Skulder.

Statslån .......

Svävande skulder

Aktiekapital:

stamaktier . . .

preferensaktier

Egna fonder . ..

Förnyelsefond

Vinst .........

Slite—Roma

järnvägs AB

Tusental

Klintehamn—

Rom a

järnvägs AB

kronor

Summa

439

1 086

169

148

—

17

156

34

20

26

6

7

790

1 318

50

212

6

5

170

511

150

75

25

67

388

448

1

—

Summa 790

1 318

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdanens protokoll 19i7. 1 sand. Nr 178.

Slite—Roina järnvägs drifträkningar för åren 1931—45.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

T u s e

n t

a 1

k r

o n

o r

Järnvägsröreisen.

Inkomster.

Persontrafik ...................

18

16

15

14

14

13

12

13

15

27

29

31

39

50

39

Godstrafik......................

54

50

65

79

87

68

78

75

71

78

95

123

139

163

127

Övriga m. m...................

15

20

20

21

21

26

29

31

26

25

26

25

26

23

21

Summa

87

86

100

114

122

107

119

119

112

130

150

179

201

236

187

Utgifter ..........................

90

88

84

94

97

91

9S

103

106

122

135

163

207

227

194

Driftöverskott......................

-3

-2

16

20

25

16

21

16

6

8

15

16

-3

9

-7

Bilrörelsen.

Inkomster ........................

—

-

—

—

8

29

94

115

131

134

128

139

160

176

175

Utgifter ..........................

—

—

—

—

8

25

75

86

100

106

102

113

139

150

145

Driftöverskott......................

—

—

—

—

—

4

19

29

31

28

26

26

21

26

30

tillfört bolagets vinst- och förlust-

räkning ......................

—

—

—

—

—

4

14

19

21

25

25

25

21

26

30

tillfört järnvägens drifträkning ..

—

—

—

—

—

—

5

10

10

3

1

1

—

—

—

CO

co

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Huvudsiffrorna i Sllte—Roma järmägsaktlebolags vinst- och förlusträkningar för åren 1931—45.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

T u s e

n t

a 1

k r

o n

o r

Inkomster.

Från föregående år balanserad vinst

Driftöverskott av

2

'' _

16

20

25

16

21

16

6

8

15

16

—

9

—

1

1

4

14

19

21

25

25

25

21

26

30

Räntor och inkomst av värde-

1

6

1

1

2

3

3

8

I anspråk tagna medel m. m.....

Förlust:

—

1

balanserad från föregående år..

—

2

4

—

—

—

—

—

—

4

11

10

9

8

—

för året ......................

20

2

—

—

—

—

—

—

4

7

—

—

—

—

—

Summa inkomster

22

4

22

21

26

20

35

35

37

44

52

52

32

54

33

Utgifter.

Från föregående år balanserad

2

4

4

11

10

9

8

_

Driftunderskott av järnvägsrörelsen

3

2

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

—

7

Avsättning till förnyelsefond för

15

14

15

15

15

16

15

16

15

15

16

16

25

16

2

2

5

14

19

21

25

25

25

3

—

4

1

1

_

_

_

_

—

1

—

2

4

9

_

4

.

__

_

_

_

—

12

5

Vinst balanserad från

2

för året ......................

—

—

4

—

—

—

—

—

—

1

1

1

8

1

Summa utgifter

22

4

22

21

26

20

35

35

37

44

52

52

32

54

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Klintehamn—Roma järnvägs drifträknlngar för åren 1981—45.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

T u s e

n t

a 1

k r

o n

o r

Järmägsrörelsen.

Inkomster.

Persontrafik....................

27

24

24

24

23

23

21

21

25

41

47

58

64

70

70

Godstrafik......................

84

101

126

159

152

141

128

113

93

134

146

146

149

150

170

Övriga m. m...................

14

14

14

14

15

16

15

16

15

15

16

23

17

18

20

Summa

125

139

164

197

190

180

164

150

133

190

209

227

230

238

260

Utgifter ..........................

124

124

131

135

137

137

139

145

151

165

193

219

226

262

281

Driftöverskott......................

1

15

33

62

53

43

25

5

- 18

25

16

8

4

- 24

- 21

Bilrörelsen.

Inkomster.........................

—

—

—

—

32

54

57

68

76

74

85

94

115

122

136

Utgifter ..........................

—

—

—

-

21

36

44

51

63

63

67

72

83

92

103

Driftöverskott......................

—

—

—

—

11

18

13

17

13

11

18

22

32

30

33

co

oi

Kungi. Maj:ts proposition nr 178.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Klintehamn—Roma järnvägs yinst- och förlusträkningar för åren 1931—45.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

T u s e

n t

a 1

k r

o n

o r

Inkomster.

Från föregående år balanserad vinst

—

—

—

—

2

1

6

6

—

—

—

—

—

—

—

Driftöverskott av

jämvägsrörelsen ..............

1

15

33

62

53

43

25

5

—

25

16

8

4

—

—

automobilrörelsen ............

—

—

—

-

11

18

13

17

13

11

18

22

32

30

33

övriga rörelsegrenar ..........

—

—

—

—

1

1

1

1

1

1

1

1

—

—

1

Räntor och inkomst av värde-

handlingar ..................

—

—

—

—

1

2

I anspråk tagna medel..........

—

18

7

—

—

—

—

6

34

—

—

—

—

—

22

Förlust:

balanserad från föregående år..

—

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

för året ......................

2

—

—

~

—

—

6

—

—

—

—

—

—

—

Summa inkomster

3

34

40

62

68

65

45

41

48

37

35

31

36

30

56

Utgifter.

Från föregående år balanserad

förlust........................

—

1

Driftunderskott av jämvägsrörelsen

—

—

—

—

—

—

—

—

18

—

—

—

—

24

21

Avsättning till förnyelsefond för

jämvägsrörelsen ..............

—

28

35

30

26

21

21

21

21

21

21

21

21

—

22

automobilrörelsen ............

—

—

—

—

—

-

—

12

6

11

8

5

10

2

9

övriga rörelsegrenar ..........

—

—

—

—

12

13

13

—

—

—

—

—

—

—

—

Räntor ........................

3

3

2

—

1

1

—

—

2

5

6

5

5

4

4

Skatter ........................

—

—

—

—

3

5

4

2

1

—

—

—

—

—

—

Vinst balanserad från

föregående år ................

—

—

—

—

2

1

6

6

—

—

—

—

—

—

—

för året ......................

—

2

3

32

24

24

1

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa utgifter

3

34

40

62

68

65

45

41

48

37

35

31

36

30

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 17S.

37

Styrelsen erinrar i fortsättningen om att förevarande järnvägar i samband

med den på 1920-talet genomförda statslåneregleringen konstaterades sakna

affärsvärd e. De nu lämnade siffrorna syntes visa, att trots tillkomsten

av en i och för sig bärig biltrafik, sagda förhållande ännu bestode för vartdera

bolagets rörelse som helhet betraktad. Under sådana omständigheter

gällde det enligt styrelsens mening närmast att bedöma huruvida de i avtalen

angivna ekonomiska köpevillkoren kunde betraktas som skäliga i förhållande

till de ersättningar, som lämnats vid tidigare förvärv av icke bäriga

järnvägsföretag. Efter ett noggrant övervägande av alla de omständigheter,

som torde beaktas vid ett sådant bedömande, och varibland kunde nämnas

det skick, vari anläggningarna hållits, utrustningen med rullande materiel,

bilrörelsens omfattning samt låneskuldernas storlek, hade järnvägsstyrelsen

kommit till den uppfattningen, att de avtalade ekonomiska villkoren kunde

anses från statlig synpunkt väl försvarliga. Mot avtalsbestämmelserna i övrigt

funnes heller icke anledning till erinran från styrelsens sida.

Styrelsen har därefter redogjort för de bokföringsåtgärder, som

påkallas i anledning av avtalen.

Under hänvisning till de tidigare återgivna balansräkningarna framhåller

styrelsen, att bolagen icke hade några låneskulder utöver dem till staten. Beträffande

statslånen hade man att skilja mellan sådana lån, vilka — åtminstone

efter förenämnda reglering — planenligt förräntats och amorterats, samt

sådana, för vilka riksgäldsfullmäktige icke ansett sig kunna påfordra ränta

och amortering ens under den nu tilländalupna krigstiden, vilken för flertalet

järnvägar medfört en väsentlig förbättring av den ekonomiska ställningen.

I vad anginge lån tillhörande den förra gruppen borde, fortsätter järnvägsstyrelsen,

i den centrala statsbokföringen återstående kapitalskuld omföras

från vederbörande under riksgäldskontorets förvaltning stående lånefonder

till statens järnvägars fond, medan intill överlåtelsedagen upplupen

ränta torde få av järnvägsstyrelsen inbetalas till riksgäldskontoret. Hit hörde

Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolags lån ur fonden för låneunderstöd

om ursprungligen 150 000 kronor, för vilket kapitalskulden per den 1 juli

1947 beräknats till 141 707 kronor 19 öre, dels samma bolags lån ur motorvagnslånefonden

med en kapitalskuld vid angivna tidpunkt av 150 569 kronor

65 öre. Däremot borde de båda övriga statslånen på 50 000 och 65 000

kronor, å vilka ränta enligt uppgift aldrig erlagts, avskrivas, på sätt tidigare

skett i motsvarande fall.

Järnvägsstyrelsen anför vidare, att styrelsen förutsatte, att — i likhet med

vad tidigare varit fallet vid förvärv av enskilda järnvägar — nyssnämnda

omföringar icke skulle beröra riksstaten, samt alt räntelikviden finge föras

å det särskilda utjämningskonto, benämnt »Inköpskonto för enligt 1939 års

riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar», vilket sedan år 1940 funnes

upplagt i statens järnvägars räkenskaper.

Vad beträffar de utbetalningar på 125 000 och 85 000 kronor, som enligt

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungi. Maj:ts proposition nr 178.

§ 1 i avtalen skulle äga rum på tillträdesdagen, därest bolagen föredroge att

till styrelsen överlämna alla då förefintliga kontanta medel, ville styrelsen

föreslå, att desamma finge påföras förenämnda utjämningskonto, vilket i

gengäld skulle gottskrivas för alla rörliga tillgångar.

Vid bifall till detta styrelsens förslag krävdes icke någon anvisning av investeringsanslag

för här förevarande järnvägsförvärv.

I § 8 av avtalen vore stadgat, fortsätter järnvägsstyrelsen, att beträffande

tidpunkt och villkor för anslutning till statens järnvägar

av bolagens järnvägar skulle tillämpas samma bestämmelser,

som i berörda hänseende kunde komma att bli fastställda för den Gotlands

järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen. Intill dess ett sådant avgörande

blivit träffat, kunde enhetliggörandet av järnvägarna på Gotland uppenbarligen

icke drivas längre än till en sammanfogning i drift- och förvaltningshänseende

av nuvarande tre enheter. Järnvägsstyrelsen förutsätter, att denna sammanfogning

finge ordnas genom avtal mellan styrelsen samt Gotlands järnvägsaktiebolag,

efter det att aktiemajoriteten i detta bolag förvärvats av staten.

Att gemensam förvaltning av dels direkt, dels indirekt statsägda järnvägar

icke behövde föranleda några praktiska svårigheter av större betydelse, hade

visat sig av tidigare erfarenheter. Styrelsen förutsätter, att — i analogi med

vad som tidigare skett i liknande fall — medel från under rubrik statens

affärsverksfonder, statens järnvägar, anvisade investeringsanslag, skulle få

tagas i anspråk jämväl för investeringar i förevarande järnvägar.

Avtalens paragraf 5 innehåller reglerande bestämmelser rörande

personalens övertagande i statens järnvägars tjänst. Enligt denna

paragrafs femte moment skulle övervägande antalet befattningshavare vid

järnvägarna vara berättigade att från den tidpunkt, då de båda järnvägarna

tillsammans med Gotlands järnväg anslötes till statens järnvägar, erhålla anställning

enligt vid statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor.

Enligt vid avtalen fogade bilagor C skulle sammanlagt 33 tjänstemän komma

att övertagas i statens järnvägars tjänst, nämligen 28 ordinarie och 5 icke

ordinarie. Härutöver överginge i statens järnvägars tjänst 17 chaufförer samt

omkring 35 ban- och verkstadsarbetare, för vilka vid statens järnvägar gällande

kollektivavtal komme att efter hand träda i tillämpning. Genom förvärvet

av de ifrågavarande järnvägarna överfördes sålunda i sinom tid sammanlagt

ett 90-tal personer i statens järnvägars tjänst. Härtill komme vissa

i bolagets tjänst disponerade tillfälliga arbetstagare, städerskor m. fl., som

jämväl, i den mån drifttjänsten så krävde, kunde beredas sysselsättning vid

statens järnvägar och i förekommande fall ingå i rekryteringspersonalen.

Av den personal, som enligt förenämnda bilaga till avtalet skulle övertagas

i statens järnvägars tjänst, vore ingen avsedd att placeras på aktiv stat i

högre lönegrad än A 20, varför något beslut av riksdagen om antalet befattningar

icke bleve erforderligt.

Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels besluta, att Slite—Roma och Klinte
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

39

hamn—Roma järnvägar må på avtalade villkor förvärvas av staten, dels bemyndiga

Kungl. Maj:t att bestämma om tidpunkten för samt utfärda närmare

föreskrifter beträffande nämnda järnvägars anslutning till statens järnvägar.

I samband med förenämnda bemyndigande åt Kungl. Maj:t torde, anför

styrelsen slutligen, böra bestämmas, att förevarande järnvägar skulle efter ett

eventuellt införlivande med statens järnvägar hänföras till första distriktet.

I utlåtande den 27 februari 1947 ha fullmäktige i riksgäldskontoret förklarat,

att fullmäktige funnit de avtalade villkoren från statens synpunkt godtagbara,

och har tillstyrkt det föreliggande förslaget om statsförvärv av här

ifrågavarande järnvägar.

De föreliggande med Slite—Roma och Klintehamn—Roma järnvägsaktie- Departementsbolag

träffade avtalen äro av liknande beskaffenhet som det tidigare behand- chefenlade

avtalet angående förvärv av Ölands järnväg. Bolagen överlåta sålunda

sina respektive järnvägar till staten med tillträde den 1 juli 1947 mot det att

bolagen befrias från betalningsskyldigheten för återstoden av sina låneskulder

till staten. Dessa skulder beräknas den 1 juli 1947 uppgå till för Slite—

Roma järnvägsaktiebolag 50 000 kronor och för Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag

tillhopa ca 357 000 kronor. Staten skall därjämte övertaga betalningsansvaret

för till rörelserna hänförliga, å tillträdesdagen oguldna utgifter.

Överlåtelsen omfattar jämväl de av bolagen bedrivna biltrafikrörelserna

samt — med vissa undantag — bolagens övriga fastigheter, värdehandlingar

och andra tillgångar samt rättigheter. Bolagen skola dock äga rätt att

av tillgängliga kontanta medel behålla eller på tillträdesdagen av järnvägsstyrelsen

kontant utbekomma 125 000 kronor respektive 85 000 kronor.

Enligt vad som framgår av den av järnvägsstyrelsen lämnade redogörelsen

tillhöra förevarande järnvägar i fråga om trafikintensitet de svagaste i landet

och sakna, trots förefintligheten av en i och för sig bärig biltrafikrörelse,

affärsvärde. De i avtalen'' angivna ekonomiska villkoren torde emellertid

kunna betraktas som skäliga i förhållande till de ersättningar, som lämnats

vid tidigare förvärv av icke bäriga järnvägsföretag, och jag förordar, i likhet

med järnvägsstyrelsen, alt de godtagas.

Då kontant köpeskilling ej skall utgå, erfordras icke någon kapitalanvisning

för förvärvens genomförande. Mot de av järnvägsstyrelsen föreslagna

bokföringsåtgärderna har jag icke funnit något alt invända.

Det bar i avtalen förutsatts, alt tidpunkten för anslutningen av bolagens

järnvägar till statens järnvägar skulle bli beroende av vad i sådant hänseende

kunde komma att bestämmas i fråga om den Gotlands jämvägsaktiebolag

tillhöriga järnvägen. Järnvägsstyrelsen föreslår, att i avbidan på ett sådant

avgörande de tre järnvägarna samordnas i drift- och förvaltningsbänseende.

Jag bar ingenting att erinra häremot.

Ej heller de övriga avtalsbestämmelserna ha givit mig anledning till erinran.

Då bland den personal, som skall övertagas, icke finnes någon som är

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 178-

avsedd att placeras i högre lönegrad än A 20, erfordras icke något beslut av

riksdagen om antalet befattningar.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med ett eventuellt

införlivande av järnvägarna med statens järnvägar meddela föreskrift i

fråga om järnvägarnas hänförande till visst distrikt.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

dels besluta, att Slite—Roma och Klintehamn—Roma järnvägar

må på avtalade villkor förvärvas av staten,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att bestämma om tidpunkten

för samt utfärda närmare föreskrifter beträffande

nämnda järnvägars anslutning till statens järnvägar.

Till vad föredragande departementschefen sålunda

med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,

behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven G. Karlson.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

41

Bilaga A.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Halmstad—Bolmens Järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget,

å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets

järnväg m. m.

§ 1.

Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1947

(tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt

dels bolagets järnväg omfattande linjen Halmstad—Bolmen med tillhörande

hamnspår och verkstadsspår i Halmstad med vad till densamma hör såsom

rullande materiel, inventarier, hjälpanläggningar och förråd (angående

förråd stadgas vidare i bilaga D),

dels bolagets bilrörelse med vad till densamma hör såsom anläggningar,

rullande materiel och inventarier,

dels bolagets övriga fastigheter och anläggningar — i den mån desamma

icke aro i fastighetsförteckningen, bilaga A angivna som undantagna från

överlåtelsen — ävensom till den överlåtna egendomen hörande inventarier

och rättigheter.

Mom. 2. Bolagets övriga tillgångar såsom värdepapper, kontanta medel

och fordringar behållas av bolaget.

Bolaget skall äga uppbära alla inkomster, som avse tiden intill tillträdesdagen

och bestrida alla utgifter inklusive skatter, som avse rörelsen m. m.

intill samma dag, även om de inflyta respektive förfalla till betalning efter

densamma.

Mom. 3. Rätten till framlida utdelning och återbäring på grund av bolagets

delägarskap i Svenska jämvägsföreningen, Enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening

och Enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter förbehålles

bolaget.

Mom. 4. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen

befinner sig med iakttagande dock av vad i bilaga D stadgas angående

underhåll, förrådsbehållning m. m.

Mom. 5. Bolaget förbinder sig att intill tillträdesdagen icke avhända sig

någon del av den i överlåtelsen ingående fasta eller lösa egendomen, och får

ej heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser, som

kunna öka järnvägens driftsulgifter efter tillträdesdagen, i annan mån än

gällande kollektivavtal göra nödvändigt.

Mom. 6. Skulle den för överlåtelse avsedda egendomen eller någon del

därav före tillträdesdagen drabbas av eldsolycka eller annan skada, skall på

grund härav utfallande försäkringsbelopp tillkomma styrelsen, mot det att

bolaget befrias från skyldighet att iståndsätta egendomen.

§ 2.

På tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna

förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets

till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att

denna icke häftar för penninginteckningar.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungi. Maj:ts proposition nr 178.

Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra

handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om .järnvägen

m. m., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av styrelsen.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen på tillträdesdagen

till bolaget utbetala en köpeskilling av trehundratjugufemtusen

(325 000) kronor.

Mom. 2. Kostnaderna för lagfart på den av staten förvärvade egendomen

gäldas av styrelsen.

§ 4.

De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och

medgivanden rörande bolagets rörelse, vilka skola av styrelsen övertagas, äro

så fullständigt som möjligt förtecknade i bilaga B.

Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de i bilaga B

angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

§ 5.

Mom. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,

skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att på tillträdesdagen övergå i

statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och

utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt

vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem, allt

enligt vid tiden för övergången gällande avtal.

Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i löneklass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den ort,

där han omedelbart före den 1 juli 1947 varit placerad, läggas till grund.

Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i bolagets tjänst åtnjutna löneförmåner,

nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med därå

utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad eller kontant hyresbidrag.

Befattningshavare, som innehaft för honom gällande slutlön sedan minst

tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i den

löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, för vilken avlöningsförmånernas

summa, rörligt tillägg och kristillägg inberäknade, närmast överstiger

sammanlagda beloppet av de i föregående stycke angivna löneförmånerna,

allt för år räknat. Den, som innehaft slutlönen sedan mindre än tre år,

skall fr. o. m. kalenderkvarlalet näst efter det, varunder tre år förflutit från

ernåendet av nämnda lön, placeras i löneklass som ovan sägs.

Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tagas

jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad, dock endast för tid,

varunder tjänstebostad innehaves vid statens järnvägar, ävensom vissa särskilda

ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande

är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner, exempelvis

semesterrätl, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet, fri läkarvård,

begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning, medicinprovision

m. m., skall hänsyn däremot icke tagas, utan skola de vid statens

järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tillämpning.

Den sammanlagda avlöningen skall i förekommande fall begränsas så, att

den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid statens järnvägar gällande

avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad, som finnes

för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

43

Dyrtidstillägget å de vid bolagets järnväg innehavda löneförmånerna skall

vid varje särskild tidpunkt beräknas efter det indextal, som svarar mot det,

som är bestämmande för rörligt tillägg och kristillägg för personal vid statens

järnvägar.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-

och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla

dels för all personal under tiden intill den 1 januari 1948 i den mån vederbörandes

anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid.

Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 januari 1948

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1946 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna

järnvägens drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1946 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna

övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal

uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens

järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i allmänna

tjänstepensionsreglementet i § 8 mom. 2—5, även efter den 1 januari

1948 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som

vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga C

skall ske.

Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig befattningshavare

— med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd

pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare —- med belopp, som

styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som enligt

samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på grund av

sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade — därest

de äro delägare i till staten icke överlåten pensionsinrättning —- till vederbörande

pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens

som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för pensionsinrättningen

att utbetala pension.

I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och

då befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,

som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,

som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall

mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara träffad,

i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående

stycke sägs.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt

mom. 4, äro berättigade att från och med den 1 januari 1948 erhålla anställning

enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor under

följande förbehåll:

a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt möjligt

svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och efter ve
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

derbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt anförtro

dem och i förekommande falk med placering jämväl vid annat statligt företag

än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;

samt

b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid dock

skall gälla att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid statens

järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare varit anställd

i bolagets tjänst.

Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares

ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelsen

den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering av pensionsförhållandena

för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar m. fl.

Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga bolagets egna pensionsförpliktelser,

inklusive pension till nuvarande verkställande direktören. I samband härmed

förbinder sig bolaget att icke vidare ikläda sig några pensionsförpliktelser,

som kunna beröra Halmstad—Bolmens Järnvägsaktiebolags Stiftelse

för Pension och Understöd. Vidare garanterar bolaget dels att Stiftelsens

styrelse kommer att genomföra den ändringen av Stiftelsens stadgar, att Stiftelsens

styrelse efter den 1 juli 1947 skall utses av Kungl. Järnvägsstyrelsen

i stället för av styrelsen för Halmstad—Bolmens Järnvägsaktiebolag, dels att

Stiftelsens nuvarande styrelse kommer att avgå fr. o. in. nämnda dag. Bolagets

pensionsförpliktelser samt Stiftelsens tillgångar finnas förtecknade i en

av bolaget till styrelsen överlämnad akt.

Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över

de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar på

i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan härom.

Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen införlivas med

statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter komma

till tillämpning på densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock under

förutsättning, att meddelanden om vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen

hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen

för järnvägarnas godssamtrafik.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Maj:t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans

godkännande.

Stockholm den 29 november 1946.

§ 6.

§ 7-

§ 8.

§ 9.

KUNGLIGA JÄRNVÄGSSTYRELSEN

Erik Malmkvist

G. Dahlbeck

HALMSTAD—BOLMENS JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
M.

Wallenberg

Ernst R. Anderson Oskar Wetter

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

45

Bilaga B.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Ölands järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget, å andra

sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av

bolagets järnväg m. m.

8 l.

Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1947

(tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt

dels bolagets järnväg med vad till densamma hör såsom rullande materiel,

inventarier, hjälpanläggningar och förråd (angående förråd stadgas

vidare i bil. D);

dels bolagets bilrörelse med vad till densamma hör såsom anläggningar,

rullande materiel och inventarier;

dels bolagets övriga fastigheter och anläggningar — i den mån desamma

icke äro i fastighetsförteckningen, bilaga A, angivna som undantagna från

överlåtelsen — ävensom till den överlåtna egendomen hörande inventarier

och rättigheter;

dels följande värdehandlingar, nämligen 40 st. aktier i Kalmar Verkstadsaktiebolag

och 47 st. andelar i Ölands Motortrafikförening u. p. a.

Mom. 2. Bolagets övriga tillgångar såsom värdepapper, andra än de i

mom. 1 upptagna, kontanta medel och fordringar behållas av bolaget.

Bolaget skall'' äga uppbära alla inkomster, som avse tiden intill tillträdesdagen

och bestrida alla utgifter inklusive skatter, som avse rörelsen m. m. intill

samma dag, även om de inflyta, respektive förfalla till betalning efter densamma.

Mom. 3. Rätten till framtida utdelning och återbäring på grund av bolagets

delägarskap i Svenska Järnvägsföreningen, Enskilda Järnvägarnas Arbetsgivareförening

och Enskilda Järnvägarnas Försäkringsanstalter förbehålles

bolaget.

Mom. 4. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen

befinner sig, med iakttagande dock av vad i bilaga D stadgas angående

underhåll, förrådsbehållning in. m.

Mom. 5. Bolaget förbinder sig att intill tillträdesdagen icke avhända sig

någon del av den i överlåtelsen ingående fasta eller lösa egendomen, och får

ej heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser, som

kunna öka järnvägens driftutgifter efter tillträdesdagen, i annan mån än

gällande kollektivavtal göra nödvändigt.

Mom. 6. Skulle den för överlåtelse avsedda egendomen eller någon del därav

före tillträdesdagen drabbas av eldsolycka eller annan skada, skall på

grund härav utfallande försäkringsbelopp tillkomma styrelsen, mot det att

bolaget befrias från skyldighet att iståndsätta egendomen.

8 2.

På tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna

förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets

till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

denna icke häftar för andra penninginteckningar än sådana, som utgöra

säkerhet för i § 3 omförmälda statslån.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den överlåtna egendomen befrias bolaget från betalningsskyldigheten

för återstoden av sin skuld för statslånet, inkl. upplupen

men å tillträdesdagen e.j förfallen ränta, och återfår sin för lånet utställda

skuldförbindelse.

Mom. 2. Kostnaderna för lagfart på den av staten förvärvade egendomen

gäldas av styrelsen.

§ 4.

De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och

medgivanden rörande bolagets rörelse, vilka skola av styrelsen övertagas, äro

så fullständigt som möjligt förtecknade i bilaga B.

Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de i bilaga B

angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

§ 5.

Mom. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,

skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att på tillträdesdagen övergå i

statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och

utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt

vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem, allt enligt

vid tiden för övergången gällande avtal.

Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i löneklass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den

ort, där han omedelbart före den 1 juli 1947 varit placerad, läggas till grund.

Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i bolagets tjänst åtnjutna löneförmåner,

nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med därå

utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad eller kontant

hyresbidrag.

Befattningshavare, som innehaft för honom gällande slutlön sedan minst

tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i den

löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, för vilken avlöningsförmånernas

summa, rörligt tillägg och kristillägg inberäknade, närmast överstiger

sammanlagda beloppet av de i föregående stycke angivna löneförmånerna,

allt för år räknat. Den, som innehaft slutlönen sedan mindre än tre

år, skall fr. o. m. kalenderkvartalet näst efter det, varunder tre år förflutit

från ernåendet av nämnda lön, placeras i löneklass som ovan sägs.

Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tagas

jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad, dock endast för tid,

varunder tjänstebostad innehaves vid statens järnvägar, ävensom vissa särskilda

ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande

är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner, exempelvis

semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet, fri läkarvård,

begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning, medicinprovision

m. m., skall hänsyn däremot icke tagas, utan skola de vid

statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tillämpning.

Den sammanlagda avlöningen skall i förekommande fall begränsas så,

att den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid statens järnvägar

gällande avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad, som

finnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

47

_ Dyrtidstillägget å de vid bolagets järnväg innehavda löneförmånerna skall

vid varje särskild tidpunkt beräknas efter det indextal, som svarar mot det,

som är bestämmande för rörligt tillägg och kristillägg för personal vid statens

järnvägar.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-

och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla

dels för all personal under tiden intill den 1 januari 1948 i den mån vederbörandes

anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid.

Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 januari 1948

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1946 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna

järnvägens drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1946 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna

övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal

uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens

järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i allmänna

tjänstepensionsreglementet § 8 mom. 2—5, även efter den 1 januari

1948 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som

vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga C skall

ske.

Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig befattningshavare

— med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd

pensionsålder och -—- vad angår övriga befattningshavare — med belopp,

som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belonp, som enligt

samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på grund

av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade — därest

de äro delägare i till staten icke överlåten pensionsinrättning — till vederbörande

pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens

som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för pensionsinrättningen

att utbetala pension.

I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och då

befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,

som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,

som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall

mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara träffad,

i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående

stycke sägs.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt

mom. 4, äro berättigade att från och med den 1 januari 1948 erhålla anställning

enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor

under följande förbehåll:

a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt möjligt

svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och efter

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj.ts proposition nr 178-

vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt anförtro

dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt

företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;

samt

b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid

dock skall gälla att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid statens

järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare varit

anställd i bolagets tjänst.

§ 6.

Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares

ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelsen

den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering av pensionsförhållandena

för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar m. fl.

Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga bolagets egna pensionsförpliktelser,

vilka finnas förtecknade i en av bolaget till styrelsen överlämnad akt.

§ 7.

Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över

de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar på

i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan härom.

§ 8.

Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, utgöra en del

av statens järnvägar och skall sålunda för dessa gällande taxor och föreskrifter

komma till tillämpning på densamma, vad godssamtrafiken beträffar

dock under förutsättning, att meddelanden om vederbörliga ändringar

av samtrafikstabellen hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande

förvaltningen för järnvägarnas godssamtrafik.

§ 9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Maj:t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans

godkännande.

Stockholm den 8 februari 1947. Kalmar den 8 februari 1947.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN ÖLANDS JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG

G. Dahlbeck Carl Svenson

Erik Malmkvist S. E. Sjöholm

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

49

Bilaga C.

överenskommelse.

Mellan Svenska Staten genom Kungl. Järnvägsstyrelsen, här nedan kallad

köparen, å ena, samt undertecknade K. F. Söderdahl och M. Wiman, här

nedan kallade säljaren, på grund av bifogade fullmakter, å andra sidan, har

denna dag överenskommits följande rörande förvärv för Svenska Staten av

aktiemajoriteten i Gotlands Järnvägsaktiebolag, här nedan kallat järnvägsbolaget.

§ 1.

Med likvid och leverans den 1 juli 1947 (tillträdesdagen) överlåter säljaren

till köparen 10 420 st. aktier i järnvägsbolaget på följande villkor:

a) priset per aktie utgör sextiofem (65) kronor,

b) försäljningen avser aktierna med tillhörande kuponger fr. o. m. nr 28

för rörelsen år 1946.

§ 2.

Genom säljarens försorg skall upprättas avräkningsnota, som kl. 11.00 på

tillträdesdagen skall likvideras i Riksbankens huvudkontor i Stockholm, varvid

samtidigt de försålda aktierna, försedda med vederbörlig transport in

blanco från senast i aktieboken registrerade ägare, jämte talonger med tillhörande

utdelningskuponger fr. o. m. nr 28 överlämnas till köparen.

§ 3.

Köparen förbinder sig intill den 1 juli 1948 att, på anfordran, jämväl inlösa

övriga aktier i järnvägsbolaget till enahanda pris och villkor, som sägs

här ovan i § 1.

§ 4.

Säljaren garanterar, att järnvägsbolagets ledning intill tillträdesdagen ej

disponerar järnvägsbolagets tillgångar eller ikläder bolaget förpliktelser för

andra ändamål än sådana, som avse bolagets normala rörelse, därest ej köparen

lämnar sitt medgivande till andra åtgärder.

Säljaren garanterar vidare, att till samtliga under denna tid utlysta styrelsesammanträden

i bolaget kallas den representant, köparen utser, vilken representants

yttrande skall inhämtas i frågor av större vikt.

§ 5.

Köparen förbinder sig att i blivande avtal om införlivning med Statens

järnvägar av järnvägsbolagets järnväg intaga bestämmelser rörande personalens

anställnings- och lönevillkor, likvärdiga med dem, som tillämpats

vid hittills, jämlikt statsmakternas beslut vid 1939 års riksdag om enhetliggörande

av det svenska järnvägsnätet, skedda övertaganden av enskilda järnvägar.

Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. Nr 17S.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungi. Maj.ts proposition nr 178.

§ 6.

Köparen förbinder sig att respektera av järnvägsbolaget redan fattade beslut

enligt en till köparen avlämnad, den 18/i 1947 daterad förteckning i fråga

om särskilda pensioner och understöd, och skall detta åtagande jämväl gälla,

sedan järnvägsbolagets järnväg införlivats med statens järnvägar.

§ 7.

Med beslut å ordinarie bolagsstämma 1947 i frågorna angående disposition

av vinstmedel, bestämmande av arvoden åt styrelse och revisorer, val av

styrelseledamöter jämte suppleanter och val av revisorer jämte suppleanter

skall anstå till fortsatt stämma den 30 juni 1947, och förbinder sig säljaren

att påyrka nämnda uppskov och vid avgörandet av frågorna å den

fortsatta stämman rösta i enlighet med de anvisningar, köparen kommer att

lämna.

Säljaren förbinder sig jämväl att vid nämnda bolagsstämma rösta för järnvägsbolagets

trädande i likvidation.

§ 8.

Denna överenskommelse är träffad under förutsättning att Kungl. Maj:t

senast den 15 juni 1947 godkänner densamma. Om sådant godkännande inom

angiven tid ej lämnats, har överenskommelsen förfallit utan anspråk från

någondera sidan.

Stockholm den 17 februari 1947. Visby den 18 januari 1947.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN För SÄLJAREN:

G. Dahlbeck. K. F. Söderdahl. M. Wiman.

enligt fullmakter.

Bevittnas:

Erik Malmkvist. Ivar Dalström. J. Kvarnstedt.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 178.

51

Bilaga D.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Slite—Roma järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget, å

andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets

järnväg m. m.

§ 1.

Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1947

(tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt

dels bolagets järnväg Slite—Roma med vad till densamma hör förutom

vissa i bil. A såsom undantagna angivna markområden,

dels bolagets bilrörelse med vad till densamma hör,

dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar samt

rättigheter.

Bolaget äger dock rätt att dels av tillgängliga kontanta medel behålla eller

på tillträdesdagen av styrelsen kontant utbekomma ett belopp av etthundratjugofemtusen

(125 000) kronor, dels utbekomma eventuell framtida återbäring

eller utdelning på grund av bolagets delägarskap i Svenska jämvägsföreningen

och Enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter.

Fastigheterna äro förtecknade i bil. A.

Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen

befinner sig.

Mom. 3. Bolaget förbinder sig att intill tillträdesdagen icke avhända sig

någon del av den i överlåtelsen ingående fasta eller lösa egendomen, och får

ej heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser, som

kunna öka järnvägens driftutgifter efter tillträdesdagen, i annan mån än gällande

kollektivavtal göra nödvändigt.

§ 2.

På tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna

förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets

till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att

denna icke häftar för andra penninginteckningar än sådana, som utgöra säkerhet

för i § 3 omförmälda statslån eller som finnas i bolagets eget förvar

och på tillträdesdagen överlämnas till styrelsen.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten å tillträdesdagen
dels

befria bolaget från betalningsskyldigheten för bolagets statslån å

femtiotusen (50 000) kronor,

dels övertaga betalningsansvaret för till den överlåtna rörelsen hänförliga,

på tillträdesdagen oguldna utgifter.

Mom. 2. Andra förpliktelser än skulder, vilka förpliktelser hänföra sig till

av bolaget träffade avtal, övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen,

dock med iakttagande

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kunql. Maj:ts proposition nr 178.

att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser, som bolaget i

strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig,

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad

i § 5 här nedan stadgas,

samt att styrelsen icke överlager något ansvar för borgensförbindelser, som

bolaget eller dess styrelse eventuellt iklätt sig.

Mom. 3. Kostnaderna för lagfart på den av staten förvärvade egendomen

gäldas av styrelsen.

§ 4.

De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och

medgivanden rörande bolagets rörelse, vilka skola av styrelsen övertagas,

äro så fullständigt som möjligt förtecknade i bilaga B.

Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga i bilaga B angivna

avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

§ 5.

Mom. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,

skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att på tillträdesdagen övergå i

statens järnvägars tjänst — med skyldighet dock att mottaga placering jämväl

vid annat statligt företag eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten

— utan minskning av då innehavda löneförmåner och utan minskning av

den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt vid bolagets järnväg

tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem, allt enligt vid tiden för

övergången gällande avtal.

Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i löneklass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den

ort, där han omedelbart före den 1 juli 1947 varit placerad, läggas till grund.

Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i bolagets tjänst åtnjutna löneförmåner,

nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med därå

utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad eller kontant

hyresbidrag.

Befattningshavare, som innehaft för honom gällande slutlön sedan minst

tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i den

löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, för vilken avlöningsförmånernas

summa, rörligt tillägg och kristillägg inberäknade, närmast överstiger

sammanlagda beloppet av i föregående stycke angivna löneförmånerna,

allt för år räknat. Den, som innehaft slutlönen sedan mindre än tre år,

skall fr. o. m. kalenderkvartalet näst efter det, varunder tre år förflutit från

ernåendet av nämnda lön, placeras i löneklass som ovan sägs.

Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tagas

jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad, dock endast för tid,

varunder tjänstebostad innehaves vid statens järnvägar, ävensom vissa särskilda

ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande

är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner, exempelvis

semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet, fri läkarvård,

begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning, medicinprovision

m. m. skall hänsyn däremot icke tagas, utan skola de vid

statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tillämpning.

Den sammanlagda avlöningen skall i förekommande fall begränsas så, att

den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid statens järnvägar gällande

avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad, som finnes

för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

53

Dyrtidstillägget å de vid bolagets järnväg innehavda löneförmånerna skall

vid varje särskild tidpunkt beräknas efter det indextal, som svarar mot det,

som är bestämmande för rörligt tillägg och kristillägg för personal vid statens

järnvägar.

Mom. 3. Vid tiden för statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-

och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla

dels för all personal under tiden intill i § 8 berörd tidpunkt, i den mån vederbörandes

anställning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid.

Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före i § 8 berörd tidpunkt

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1946 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna

järnvägens drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1946 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna

övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal

uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens

järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i allmänna

tjänstepensionsreglementet § 8 mom. 2—5, även efter i § 8 angiven

tidpunkt entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som

vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga (i skall

ske.

Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig befattningshavare

— med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd

pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp, som

styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som enligt

samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på grund av

sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade — därest de

äro delägare i till staten icke överlåten pensionsinrättning — till vederbörande

pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens som

befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för pensionsinrättningen

att utbetala pension.

I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och då

befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,

som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare, som

ej uppnått (it) men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall mellan

järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara träffad, i

vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående stycke

sägs.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt

mom. 4, iiro berättigade att från och med i § 8 angiven tidpunkt erhålla

anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor

under följande förbehåll:

a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt möjligt

svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och efter

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 178-

vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt anförtro

dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt företag

än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten; samt

b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu

eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid dock

skall gälla att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid statens

järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare varit anställd

i bolagets tjänst.

§ 6-

Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares

ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelsen

den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering av pensionsförhållandena

för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar

m. fl.

Mom. 2 Styrelsen skall jämväl övertaga bolagets egna förpliktelser att utgiva

pensioner och understöd, sådana desamma finnas förtecknade i en av

bolaget till styrelsen överlämnad akt.

§ 7-

Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över

de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar på

i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan härom.

§ 8.

Beträffande tidpunkt och villkor för anslutning till statens järnvägar av

bolagets järnväg skola tillämpas samma bestämmelser, som i berörda hänseende

kunna komma alt bli fastställda för den Gotlands järnvägsaktiebolag

tillhöriga järnvägen.

§ 9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Maj:t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans

godkännande.

Stockholm den 25 februari 1947. Slite den 21 februari 1947.

SLITE—ROMA

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG

G. Dahlbeck. Fredr. Nyström.

Erik Malmkvist. Eric Jacobsson.

B. Dieden.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

55

Bilaga E.

Avtal

mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,

å ena sidan, samt Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag, nedan kallat

bolaget, å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av

bolagets järnväg m. m.

§ I
Mom.

1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1947

(tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt

dels bolagets järnväg Hablingbo—Roma med vad till densamma hör,

dels bolagets bilrörelse med vad till densamma hör,

dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar samt

rättigheter, med undantag av aktier i eget bolag.

Bolaget äger dock rätt att dels av tillgängliga kontanta medel behålla eller

på tillträdesdagen av styrelsen kontant utbekomma ett belopp av åttiofemtusen

(85 000) kronor, dels utbekomma eventuell framtida återbäring eller

utdelning på grund av bolagets delägarskap i Svenska järnvägsföreningen

och Enskilda jämvägames försäkringsanstalter.

Fastigheterna äro förtecknade i bil. A.

Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen

befinner sig.

Mom. 3. Bolaget förbinder sig att intill tillträdesdagen icke avhända sig

någon del av den i överlåtelsen ingående fasta eller lösa egendomen, och får

ej heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser, som kunna

öka järnvägens driftutgifter efter tillträdesdagen, i annan mån än gällande

kollektivavtal göra nödvändigt.

§ 2.

På tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna

förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande

bolagets till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande,

att denna icke häftar för andra penninginteckningar än sådana, som

utgöra säkerhet för i § 3 omförmälda statslån eller som finnas i bolagets

eget förvar och på tillträdesdagen överlämnas till styrelsen.

§ 3.

Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten å tillträdesdagen
dels

befria bolaget från betalningsskyldigheten för bolagets statslån, nämligen

ur fonden för låneunderstöd å 150 000 resp. (55 0 00 kronor samt ur motorvagnslånef

onden med en kapitalskuld å tillträdesdagen av kronor

150 569: 65;

dels övertaga betalningsansvaret för till den överlåtna rörelsen hänförliga,

på tillträdesdagen oguldna utgifter.

Bolaget äger återfå i riksgäldskontoret deponerade borgensförbindelser för

förstnämnda lån.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

Mom. 2. Andra förpliktelser än skulder, vilka förpliktelser hänföra sig till

av bolaget träffade avtal, övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen,

dock med iakttagande

att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser, som bolaget i

strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig,

att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad

i § 5 här nedan stadgas samt

att styrelsen icke övertager något ansvar för borgensförbindelser, som bolaget

eller dess styrelse eventuellt iklätt sig.

Mom. 3. Kostnaderna för lagfart på den av staten förvärvade egendomen

gäldas av styrelsen.

§ 4.

De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och medgivanden

rörande bolagets rörelse, vilka skola av styrelsen övertagas, äro så

fullständigt som möjligt förtecknade i bilaga B.

Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga i bilaga B

angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.

§ 5.

Mom. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,

skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att på tillträdesdagen övergå i statens

järnvägars tjänst — med skyldighet dock att mottaga placering jämväl

vid annat statligt företag eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten —

utan minskning av då innehavda löneförmåner och utan minskning av den

rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt vid bolagets järnväg

tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem, allt enligt vid tiden för övergången

gällande avtal.

Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering

i löneklass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den ort,

där han omedelbart före den 1 juli 1947 varit placerad, läggas till grund.

Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i bolagets tjänst åtnjutna löneförmåner,

nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med därå

utgående dyrtidstillägg samt eventuell fömån av fri bostad eller kontant

hyresbidrag.

Befattningshavare, som innehaft för honom gällande slutlön sedan minst

tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i den

löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, för vilken avlöningsförmånernas

summa, rörligt tillägg och kristillägg inberäknade, närmast

överstiger sammanlagda beloppet av de i föregående stycke angivna löneförmånerna,

allt för år räknat. Den, som innehaft slutlönen sedan mindre

än tre år, skall fr. o. m. kalenderkvartalet näst efter det, varunder tre år

förflutit från ernåendet av nämnda lön, placeras i löneklass som ovan sägs.

Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tagas

jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad, dock endast för

tid, varunder tjänstebostad innehaves vid statens järnvägar, ävensom vissa

särskilda ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande

är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner, exempelvis

semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet, fri läkarvård,

begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning,

medicinprovision m. m., skall hänsyn däremot icke tagas, utan skola de vid

statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tillämpning.

Den sammanlagda avlöningen skall i förekommande fall begränsas så, att

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

57

den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid statens järnvägar gällande

avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad, som finnes

för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.

Dyrtidstillägget å de vid bolagets järnväg innehavda löneförmånerna skall

vid varje särskild tidpunkt beräknas efter det indextal, som svarar mot

det, som är bestämmande för rörligt tillägg och kristillägg för personal vid

statens järnvägar.

Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-

och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla

clels för all personal under tiden intill i § 8 berörd tidpunkt, i den mån

vederbörandes anstälning ej dessförinnan upphör;

dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med

rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid.

Mom. A. Statens järnvägar skola äga rätt att före i § 8 berörd tidpunkt

dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av

såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1946 till ordinarie befordrade

befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna

järnvägens drift i statens järnvägars regi;

dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,

som befordrats till ordinarie den 1 januari 1946 eller tidigare och som med

hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna

övertagas i statens järnvägars tjänst;

dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för

statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal

uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens

järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i allmänna

tjänstepensionsreglementet § 8 mom. 2—5, även efter i § 8 berörd

tidpunkt entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;

dels slutligen på övergångsstat tills vidaire uppföra befattningshavare,

som vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring

i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga

C skall ske.

Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig befattningshavare

— med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande

pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd

pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp,

som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som

enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på

grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade —

därest de äro delägare i till staten icke överlåten pensionsinrättning — till

vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens

som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för

pensionsinrättningen att utbetala pension.

I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och då

befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtids

pension, som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare

som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall

mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara träffad,

i vad man pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående

stycke sägs.

Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt

mom. 4, äro berättigade att från och med i § 8 berörd tidpunkt erhålla anställning

enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor

under följande förbehåll:

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 178. 5

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 178.

a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt möjligt

svarande —- befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,

som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och efter

vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt anförtro

dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt företag

än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten; samt

b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu eller

framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,

bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid dock

skall gälla att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie

tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid statens

järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare varit anställd

i bolagets tjänst.

§ 6.

Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares

ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelsen

den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering av pensionsförhållandena

för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar m. fl.

Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga bolagets egna förpliktelser, att utgiva

pensioner och understöd, sådana desamma finnas förtecknade i en av

bolaget till styrelsen överlämnad akt.

§ 7.

Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över

de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar

på i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan härom.

§ 8.

Beträffande tidpunkt och villkor för anslutning till statens järnvägar av

bolagets järnväg skola tillämpas samma bestämmelser, som i berörda hänseende

kunna komma att bli fastställda för den Gotlands järnvägsaktiebolag

tillhöriga järnvägen.

§ 9.

Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande

av Kungl. Maj:t och för bolagets del. under förbehåll av bolagsstämmans godkännande.

Stockholm den 25 februari 1947.

KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN

G. Dahlbeck.

Erik Malmkvist.

Klintehamn den 21 februari 1947

KLINTEHAMN—ROMA

JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG

Henrik Booberg. B. Dieden.

Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

470498

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:164 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majits proposition angående statsförvärv av Halmstad—Bolmens m. fl. järnvägar. s. 6 i texten
  2. SU 1947:71 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av Halmstad—Bolmens m. fl. järnvägar. s. 1 i texten