Angående statsförvårv av Halmstad—Bolmens m. fl. järnvägar
1947-02-25 · 58 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 47 av 58 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1947:178, Angående statsförvårv av Halmstad—Bolmens m. fl. järnvägar
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
1
Nr 178.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående statsförvårv av
Halmstad—Bolmens m. fl. järnvägar; given Stockholms
slott den 7 mars 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Torsten Nilsson.
IJtdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 7 mars 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Quensel, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen
för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson.
I fyra skrivelser, därav en dagtecknad den 28 januari, två den 17 februari
och en den 25 februari 1947, har järnvägsstyrelsen underställt Kungl. Maj:ts
Bihang till riksdagens protokoll 19''i7. 1 samt. Nr 178.
1
2
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
prövning fem vid skrivelserna i avskrift fogade, av styrelsen under förutsättning
av Kungl. Maj:ts godkännande ingångna avtal, nämligen
1. med Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag angående förvärv av bolagets
järnväg m. m.;
2. med Ölands järnvägsaktiebolag angående förvärv av bolagets järnväg
m. in.;
3. med representanter för vissa aktieägare i Gotlands järnvägsaktiebolag
angående förvärv av aktiemajoriteten i bolaget;
4. med Slite—Roma järnvägsaktiebolag angående förvärv av bolagets järnväg
m. in.;
5. med Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag angående förvärv av bolagets
järnväg m. m.
Jag anhåller nu att få till behandling upptaga sålunda föreliggande frågor
om statsförvärv av enskilda järnvägar. Avtalen torde med uteslutande av därtill
hörande bilagor få fogas till dagens statsrådsprotokoll.
1. Halmstad—Bolmens järnväg.
Järnvägsstyrelsen uttalar beträffande det ifrågasatta förvärvet av Halmstad
—Bolmens järnväg till en början, att den träffade överenskommelsen inginge
såsom ett led i det av statsmakterna vid 1939 års lagtima riksdag beslutade
allmänna järnvägsförstatligandet, samt att vid de utredningar och förhandlingar,
vilka föregått överenskommelsen, samma riktlinjer följts som vid tidigare
statsförvärv. Vad anginge uppgörelsens innehåll vore däremot att märka,
att förevarande förvärv, i motsats till flertalet tidigare, omfattade endast viss
mindre del av säljarebolagets rörliga tillgångar och i konsekvens därmed icke
medförde något skuldövertagande.
Halmstad—Bolmens järnväg bildar en utlöpare västerut av det med speciell
spårvidd, 1,067 m, utrustade s. k. blekingenätet, vars linjer i övrigt, uppdelade
på 5 förvaltningsenheter, under åren 1941—43 successivt övergått i statens
ägo. Med förevarande förvärv skulle järnvägsförstatligandet bliva fullbordat,
i vad angår i 1939 års plan upptagna järnvägar belägna söder om en linje
Göteborg—Falköping—Nässjö—Oskarshamn. Järnvägen utgår från egen station
i Halmstad och anknyter i Bolmen till förutvarande Karlshamn—Vislanda—Bolmens
järnväg, vilken numera ingår i statsbanenätet. Järnvägen
redovisar en ägd banlängd av 63,6 km. Bolmens station tillhör statens järnvägar.
Till belysning av trafikrörelsens storlek å järnvägen i jämförelse
med övriga järnvägar av samma spårvidd under tiden närmast före
krigsutbrottet lämnar järnvägsstyrelsen följande sammanställning, upptagande
trafiksiffror från senaste mellankrigsåret (1938).
KungI. Maj.ts proposition nr 178.
3
Banlängd
Personkm
Godstonkm
Tillhopa
km
per
bankm, tusental
Blekinge kustbanor ..................
205
104-6
66-5
171-1
Växjö—Tingsryd ....................
45
58-7
35-6
94-3
Karlshamn—Vislanda—Bolmen........
129
42-6
38-0
80-6
Halmstad—Bolm en....................
64
29-0
16-8
45-8
Östra Blekinge ......................
65
27-5
15-1
42-6
Hönshylte—Kvarnamåla..............
21
10-9
4-7
15-6
Summa järnvägar med spårvidd 1 067 m.
529
Av sammanställningen framginge, uttalar järnvägsstyrelsen, att Halmstad
—Bolmens järnväg uppvisade en väsentligt lägre trafikintensitet än de tre
järnvägar, som anförts före densamma, och därmed också än den för hela
förevarande bangrupp genomsnittliga. Detta förhållande hade vad anginge
persontrafiken bestått sedan gammalt, medan järnvägens förutvarande godstrafikuppgifter
på grund av orsaker, som måste beräknas bliva bestående,
fr. o. m. 1930-talet till stor del bortfallit.
De kvarstående trafikuppgifterna vore dock så pass betydande, att det icke
veterligen från något håll ifrågasatts annat än att järnvägen skulle bevaras.
Beträffande de ban tekniska förhållandena meddelar järnvägsstyrelsen
att huvudspåret hade en största stigning av 16,67 °/oo, en minsta kurvradie
av 300 m samt vore utrustat med stålräler med en vikt per meter av
24,8 kg, ävensom att den största tillåtna tåghastigheten per timme utgjorde
60 km. Spårvidden vore, som nämnt, 1,067 m.
Järnvägens rullande materiel bestode vid 1945 års slut av
ånglok........................................ 4 st.
lokomotor .................................... 1 »
rälsbussar .................................... 3 »
personvagnar, 2-axliga.......................... 6 »
» ,4- > .......................... 3 >
resgodsvagnar ................................ 3 »
godsvagnar, slutna ............................ 19 »
5 , öppna ............................ 83 »
Den sammanlagda anskaffningskostnaden för denna materiel utgjorde i
något avrundat belopp 688 000 kronor. För järnvägsanläggningen som helhet
redovisades en anläggningskostnad av, med samma avrundning, 2 866 000
kronor.
Bolagets järnväg sammanlöpte, fortsätter järnvägsstyrelsen, med det nuvarande
statsbanenätet endast vid de båda ändpunkterna, Halmstad och
Bolmen. Det låge i sakens natur att efter förstatligandet på båda platserna
4
Kungi. Maj:ts proposition nr 178.
viss förenkling kunde genomföras. Sålunda torde järnvägens nuvarande särskilda
station i Halmstad komma att som expeditionsställe underställas
Halmstads centralstation och även i övrigt en närmare sammanknytning
av de båda stationerna komma att ske, en åtgärd som vore ägnad att bli
till fördel jämväl för trafikanterna. Därjämte komme vid Bolmen att bortfalla
alla de särskilda bestyr, som åvilade en föreningsstation.
Beträffande möjligheterna att rationalisera tågrörelsen, anför
järnvägsstyrelsen, att järnvägen redan nu hade visst trafiksamarbete med
statens järnvägars linje Vislanda—Bolmen, i det att av bolaget ägda rälsbussar
jämlikt ett på sin tid med Karlshamn—Vislanda järnvägsaktiebolag
träffat avtal framfördes jämväl å sträckan Bolmen—Vislanda, där de för
övrigt besörjde huvudparten av persontrafiken. Efter järnvägens förstatligande
kunde liknande samordning ske jämväl av godstrafiken och godstågen
sålunda göras genomgående å samma sträcka. Även i fråga om vagnhållningen
inträdde viss förenkling.
Angående järnvägsbolagets biltrafikrörelse meddelar järnvägsstyrelsen,
att bolaget i anslutning till järnvägsrörelsen inom järnvägens trafikområde
bedreve en förhållandevis omfattande billinjetrafik för person- och
godsbefordran samt jämväl viss beställningstrafik. Enligt föreliggande uppgifter
utgjorde den koncessionerade linjelängden 160 km, varav 133 km för
närvarande trafikerades. Vagnparken utgjordes av 5 (person-) bussar, 1 kombinerad
buss med lastflak, 3 lastbilar och 4 släpvagnar, med ett av bolaget
beräknat sammanlagt bruksvärde av 207 000 kronor. Samtliga fordon vore
placerade i egna garage, 6 till antalet. Garaget i Halmstad innehölle jämväl
en mindre verkstadslokal. Anläggningskostnaden för garage och bensintankanläggningar
utgjorde ca 100 000 kronor. Biltrafiken hade för flertalet år givit
ett någorlunda tillfredsställande resultat, varjämte innehavet av bilrörelsen
givetvis haft sin stora betydelse såsom skydd för och komplement till järnvägsrörelsen.
Järnvägsstyrelsen lämnar härefter följande, å s. 6 och 7 återgivna siffersammanställningar,
avsedda att belysa järnvägsföretagets ekonomiska
förhållanden under åren 19 3 1— 3 8, vilken tid använts såsom
basperiod för utredningarna, samt åren därefter. Vidare återgives
Bolagets balansräkning, per den 31 december 1945.
Tusental
Tillgångar. kronor
Järnvägsanläggningen ........................................ 2 866
Automobilrörelsen ...... 148
Värdehandlingar ............................................ 173
I kassa och bank ............................. 175
Förråd .................................................... 5
Övriga tillgångar ............................................ 10
Summa 3 377
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
5
Skulder.
Svävande skulder .........
Aktiekapital ..............
Reservfond ..............
Dispositionsfond .........
Förnyelsefonder .........
Vinst balanserad och för året
Summa 3 377
Den avtalade köpeskillingen för den till statsförvärv ifrågasatta
egendomen uppgår till 325 000 kronor.
I fråga om beräkningen av järnvägens affärsvärde meddelar
järnvägsstyrelsen, att, såsom framginge av vinst- och förlusträkningarna, bokföringsmässig
avsättning till förnyelsefond för järnvägsrörelsen ägt rum även
under de år, då förlust redovisats. Medel härför hade erhållits genom belastning
av dispositionsfonden, vars behållning efter 1933 års låneuppgörelse
belöpte sig till 646 000 kronor men vid 40-talets början varit nere i 593 000
kronor för att slutligen åter uppbringas till det i balansräkning för år 1945
angivna beloppet, 625 000 kronor.
Det verkliga utfallet av rörelsen hade emellertid, anför järnvägsstyrelsen,
varit mindre ogynnsamt än vad sistnämnda bokföringssiffror kunde giva vid
handen, då järnvägen faktiskt upprustats i fråga om både fasta anläggningar
och rullande materiel, samtidigt som bilparken förnyats och den likvida
ställningen förbättrats, allt utan tillskott av lånemedel.
Styrelsen framhåller emellertid samtidigt, att den uppkomna förbättringen
uppenbarligen vore att hänföra till de särskilda förhållanden, som
rått under kriget, och som temporärt återgivit järnvägen dess tidigare ställning
såsom en ej obetydlig godstrafikled, samt att under normala tider
förevarande trafikföretag måste anses sakna affärsvärde. Vid sådant förhållande
gällde det närmast att bedöma, huruvida den avtalade köpeskillingen,
325 000 kronor, kunde betraktas som skälig i förhållande till de ersättningar,
som lämnats vid tidigare förvärv av icke bäriga järnvägsföretag. Efter ett
noggrant övervägande av bl. a. sådana omständigheter som det skick, vari
anläggningarna hållits, utrustningen med rullande materiel, förekomsten av
bilrörelse samt frånvaron av låneskulder, hade järnvägsstyrelsen kommit till
den uppfattningen, att köpeskillingen vore skälig och de avtalade ekonomiska
villkoren från statlig synpunkt väl försvarliga. Mot avtalsbestämmelserna
i övrigt har styrelsen heller icke funnit anledning till erinran.
Beträffande anslagsbehovet uttalar järnvägsstyrelsen, att enär
med förevarande förvärv icke följde övertagandet av någon låneförpliktelse
— egendomen skulle överlämnas gravationsfri och bolaget bestrida alla utgifter,
som avsåge rörelsen intill tillträdesdagen — erfordrades för förvärvets
finansiering endast anslag motsvarande förenämnda köpeskilling, 325 000
kronor.
Tusental
kronor
52
736
100
625
1 858
6
opaginerad Kontrollera mot PDF
05
Drifträkningar för åren 1931—45.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Medeltal
1931—38
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
T u
s e n t a
1 k
r o n o r
Jiirnviigsrörelseu.
Inkomster.
Persontrafik............
99
79
72
70
71
73
75
82
78
88
120
131
153
176
192
228
Godstrafik ............
145
95
94
107
in
no
130
105
112
149
201
183
221
291
341
366
Övriga m. in...........
36
34
34
35
35
35
35
36
35
43
43
44
46
46
52
60
Summa
2S0
208
200
212
217
218
240
223
225
280
364
358
420
513
585
654
Utgifter..................
271
239
231
221
221
219
248
239
236
248
323
313
365
485
537
574
Driftöverskott ............
9
- 31
- 31
- 9
- 4
- 1
- 8
- 16
- 11
+ 32
+ 41
+ 45
+ 55
+ 28
+ 48
+ 80
Bilrörelsen.
Inkomster................
55
57
60
64
70
72
68
73
103
in
115
no
114
Utgifter..................
49
57
60
49
55
65
49
53
103
95
115
no
98
Driftöverskott ............
6
—
—
15
15
7
19
20
—
16
—
—
16
Kungi. Maj:ts proposition nr 178.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bolagets vinst- och förlusträkningar för åren 1931—45.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
T
u s
n t
a 1
k r
o n
o r
Inkomster.
Från föregående år balanserad vinst
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
-
—
1
5
Driftöverskott av
järnvägsrörelsen ..............
9
—
—
—
—
—
—
—
32
41
45
55
28
48
80
automobilrörelsen ............
4
11
6
—
—
15
15
7
19
20
—
16
—
—
16
Räntor och inkomst av värde-
handlingar....................
12
It
10
6
5
6
5
4
4
7
9
13
15
21
14
Inkomst för omlagd samtrafiksväg
14
12
49
20
17
14
11
8
5
3
—
—
—
4
—
Diverse inkomster ..............
1
2
2
3
2
13
2
2
2
1
1
1
1
1
2
Förlust för året ................
31
61
1
1
1
—
11
29
—
—
—
—
—
—
—
Summa inkomster
73
97
68
30
25
48
44
50
62
72
55
85
44
75
117
Utgifter.
Driftunderskott av järnvägsrörelsen
—
31
31
9
4
1
8
16
—
—
—
—
—
—
—
Avsättning till förnyelsefond för
järnvägsrörelsen ..............
38
34
21
•21
21
32
21
26
41
49
55
69
42
67
82
automobilrörelsen ............
15
15
6
—
—
15
15
7
19
20
—
16
—
—
16
Räntor m. m...................
18
17
10
—
—
—
—
1
2
3
—
—
—
1
3
Skatter ........................
1
2
10
Vinst:
balanserad från föregående år..
2
—
—
1
5
för året ......................
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
1
4
1
Summa utgifter
73
97
68
30
25
48
44
50
62
72
55
85
44
75
117
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
8
Kungl. Maj.ts proposition nr 178-
I detta sammanhang påpekar styrelsen, att bland de kontrakt m. m., vilka
i samband med förvärvet skulle övertagas av staten, inginge en av bolaget år
1944 gjord utfästelse att lämna Skid- och friluftsfrämjandets lokalavdelning
i Halmstad ett lån på 40 000 kronor för en planerad friluftsgård, belägen vid
en blivande hållplats mellan nuvarande trafikplatser Mahult och Ryaberg
(ca 25 km från Halmstad). Då tillkomsten av denna fritidsanläggning, till en
beräknad totalkostnad av ca 350 000 kronor, vore ägnad att framdeles tillföra
järnvägen en ej obetydlig trafik, hade järnvägsstyrelsen icke hyst någon
tvekan beträffande skäligheten att staten övertoge förpliktelsen i fråga. Enär
det för närvarande icke vore möjligt att förutsäga den tidpunkt, då byggnadsprojektet
kunde komma att realiseras, hade styrelsen emellertid icke
funnit anledning nu begära anslag därför, allrahelst som investeringen låge
under det belopp av 100 000 kronor, vilket bildade den övre gränsen för vad
som plägade rubriceras som »mindre arbeten» att belasta statens järnvägars
dispositionsanslag, och det rationella alltså syntes vara att låta medel från
sagda anslag i sinom tid tagas i anspråk för ändamålet.
Bestämmelserna rörande övertagande av personal och pensionärer
torde, fortsätter järnvägsstyrelsen, icke kräva någon kommentar,
då de vore utformade i anslutning till innehållet i det för ca ett år sedan
träffade avtalet rörande Nässjö—Oskarshamns järnväg, vars förvärv — i
form av aktieköp -—- beslutades av 1945 års riksdag (prop. nr 178).
Enligt femte momentet i avtalets § 5 skulle övervägande antalet befattningshavare
vid järnvägen vara berättigade att fr. o. m. den 1 januari 1948
erhålla anställning vid statens järnvägar enligt vid dessa gällande anställningsoch
lönevillkor. Enligt vid avtalet fogad bilaga C skulle i anslutning härtill
sammanlagt 45 tjänstemän komma att övertagas i statens järnvägars tjänst,
nämligen 40 ordinarie och 5 icke ordinarie. Härutöver överginge i statens
järnvägars tjänst 7 chaufförer samt 17 banarbetare, för vilka vid statens
järnvägar gällande kollektivavtal komrne att efter hand träda i tillämpning.
Genom förvärvet av ifrågavarande järnväg komme sålunda sammanlagt ett
70-tal personer att överföras i statens järnvägars tjänst. Härtill komme vissa
i bolagets tjänst disponerade, tillfälliga arbetstagare, städerskor m. fl., som
jämväl, i den mån drifttjänsten så krävde, kunde få sysselsättning vid statens
järnvägar och i förekommande fall ingå i rekryteringspersonalen.
De olika befattningshavarnas lönegradsplacering i statens järnvägars tjänst,
sådan denna framginge av bilaga C till avtalet, hade skett efter överläggning
med järnvägsförvältningen och med representanter för berörda personalorganisationer.
Vid lönegradsplaceringen hade tillämpats den normen, att personalen
tillförsäkrats sina vid den enskilda järnvägen åtnjutna löneförmåner.
Ingen av personalen vore avsedd att inplaceras i högre lönegrad än
A 20, varför något beslut av riksdagen om antalet befattningar ej erfordrades.
Beträffande en i avtalets § 6 mom. 2 omförmäld stiftelse för pension och
understöd meddelar järnvägsstyrelsen, dels att stiftelsens kapital vid sistförflutna
årsskifte, uppgående till ca 65 000 kronor, vore placerat i bank, dels
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
9
att detsamma befunnits i stort sett tillräckligt för att täcka i samma mom.
nämnda bolagets egna pensionsförpliktelser, med undantag för dem, som
härrörde från beslut om dyrtidstillägg.
Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels besluta, att Halmstad—Bolmens järnväg
må på avtalade villkor förvärvas av staten och införlivas med statens
järnvägar fr. o. m. den 1 juli 1947, dels till förvärvets genomförande å riksstaten
för budgetåret 1947/48 under rubrik Förvärv av Halmstad—Bolmens
järnväg anvisa ett investeringsanslag av 325 000 kronor.
I beslutet om järnvägens införlivande med statens järnvägar borde, anför
styrelsen slutligen, angivas, att den skulle tills vidare hänföras till sjätte distriktet.
Den till förvärv ifrågasatta, Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag till- Departementshöriga
järnvägen bildar en utlöpare västerut av det smalspåriga s. k. blekinge- cheiennätet.
Järnvägen är den sista återstående av de söder om en linje Göteborg—
Falköping—Nässjö—Oskarshamn belägna järnvägslinjer, som ingå i 1939
års plan för förstatligande av de enskilda järnvägarna.
Enligt det föreliggande, med Halmstad—Bolmens järnvägsaktiebolag träffade
avtalet överlåter bolaget för en köpeskilling av 325 000 kronor sin järnväg
till staten med tillträde den 1 juli 1947. Överlåtelsen omfattar jämväl den
av bolaget bedrivna biltrafikrörelsen samt bolagets övriga fastigheter och anläggningar
— i den mån desamma icke i avtalet särskilt undantagits — ävensom
till den överlåtna egendomen hörande inventarier och rättigheter.
Av den av järnvägsstyrelsen lämnade ekonomiska redogörelsen framgår att
trafikföretaget — frånsett en tillfällig, av krisförhållandena betingad förbättring
under de senaste åren — icke är ekonomiskt bärigt såsom självständigt
företag och att det under normala tider måste anses sakna egentligt affärsvärde.
Ett införlivande av järnvägen med statsbanenätet torde medföra vissa
möjligheter att genom rationaliseringsvinster av olika slag förbättra järnvägens
ekonomiska resultat. Då företaget icke belastas av någon låneskuld och
de i överlåtelsen ingående tillgångarna torde äga ett icke obetydligt egenvärde,
har jag i likhet med järnvägsstyrelsen funnit de avtalade villkoren för staten
godtagbara. Jag tillstyrker alltså, att järnvägen införlivas med statsbanenätet.
För genomförande av förvärvet erfordras i första hand anvisande av ett
investeringsanslag av 325 000 kronor, motsvarande köpeskillingen för förvärvet.
Avtalets bestämmelser rörande övertagande av personal och pensionsförpliktelser
äro utformade i enlighet med i tidigare liknande fall tillämpad praxis.
Personalens löneställning blir reglerad i och med statsmakternas godkännande
av avtalet. Härom erfordras alltså icke något särskilt beslut av riksdagen.
Då bland den personal som skall övertagas icke finnes någon, som är avsedd
att placeras i högre lönegrad än A 20, tarvas ej heller beslut av riksdagen om
antalet befattningar.
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i blivande beslut om järnvägens
införlivande med statens järnvägar meddela föreskrift i fråga om järnvägens
hänförande till visst distrikt.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels besluta, att Halmstad—Bolmens järnväg må på avtalade
villkor förvärvas av staten och införlivas med statens
järnvägar,
dels ock till Förvärv av Halmstad—Bolmens järnväg å kapitalbudgeten
under statens affärsverksfonder, statens järnvägar,
för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag
av.....................................kronor 325 000.
2. Ölands järnväg’.
Även den med Ölands jämvägsaktiebolag träffade överenskommelsen om
statsförvärv av bolagets järnväg inginge, uttalar järnvägsstyrelsen, såsom ett
led i det uppdrag, som lämnats styrelsen genom Kungl. Majrts beslut den 9
juni 1939 angående enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet. Vid de utredningar
och förhandlingar, vilka föregått överenskommelsen, hade samma
riktlinjer följts som vid tidigare statsförvärv. Förevarande förvärv omfattade
emellertid, i motsats till flertalet tidigare, endast viss mindre del av säljarebolagets
rörliga tillgångar och medförde i konsekvens därmed icke något
skuldövertagande i vidare mån än vad beträffade bolagets statslån, vars övertagande
bildade vederlag för den överlåtna egendomen.
Det järnvägssystem, avtalet avser, har tillkommit genom sammanslagning
av två mindre järnvägar, båda med en spårvidd av 0,891 meter.
Beträffande de båda koncessionsenheterna meddelar järnvägsstyrelsen följande
historiska och tekniska data.
B a n d e 1
Koncession
meddelad
år
Öppnad för
allmän trafik
år
Längd
km
Boda—Borgholm...........
........ 1903
1906
54-9
Borgholm—Ottenby .......
....... 1907
1909-10
95-9
Summa
150-8
Rälsvikt
pr meter
Tillåten hastighet
km/tim
loktåg rälsbuss
Böda—Borgholm ..........
....... 15-0
35
70
Borgholm—Ottenby........
...... 15-0—24-8
35
70
För järnvägens fasta anläggningar redovisas en byggnadskostnad av i något
avrundat belopp 2 568 000 kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
11
Den rullande materielen utgjordes vid 1946 års slut av
ånglok ............................................
lokomotorer ......• ...............................
motorvagn, 2-axlig ................................
rälsbussar, 4-axliga.................................
personvagnar, 2-axliga ..............................
» , 4-axliga ............• .................
post- och resgodsvagnar.............................
godsvagnar, slutna..................................
» , öppna .................................
Den bokförda anskaffningskostnaden för sagda materiel utgjorde ca
1 801 000 kronor.
Till belysning av trafikrörelsens storlek i jämförelse med av
staten under åren 1940—45 övertagna järnvägar med samma spårvidd lämnar
järnvägsstyrelsen följande sammanställning upptagande trafiksiffror från
senaste mellankrigsåret (1938).
Banlängd
km
Personkm
Godstonkm
Tillhopa
per
bankm, tusental
Kalmar—Torsås......................
39''2
85-1
33-6
118-7
Kalmar—Berga ......................
76-6
65-8
45-7
111-5
Uddevalla—Lelången ................
89-0
36-3
65-6
101-9
Växjö -Åsheda—Hultsfred............
115-0
36-3
30-9
67-2
Ölands ..............................
150-8
16-1
22-8
38-9
Vetlanda ............................
804
16-5
19-3
358
Östra Smålands......................
78-3
13-7
12-7
26-4
Falkenbergs..........................
102-0
16-2
8-7
24-9
Mönsterås............................
69-0
11-0
8-1
19-1
Östra Värends ......................
38-6
10-5
6-0
16-5
Eksjö—Österbymo....................
346
3-1
8-5
116
Av sammanställningen framginge, uttalar styrelsen, att Ölands järnväg
vore skäligen trafiksvag men dock i fråga om trafikintensiteten väsentligt
överlägsen vissa av staten redan förvärvade enskilda järnvägar.
Järnvägsstyrelsen erinrar vidare om, att tillkomsten av järnvägarna på
Öland möjliggjorts genom insats av relativt stora belopp statsmedel i form
av st a t s 1 å n. Som den skuldbörda järnvägsbolagen sålunda ådragit sig
kommit att vida överstiga deras ekonomiska bärkralt, hade en sanering av
bolagens ekonomi blivit nödvändig och genomförts vid 1927 års riksdag, i
det att en bolagens skuld för lån ur järnvägslånefonden, vilken skuld stigit
till nära 3 000 000 kronor, nedskrivits till 800 000 kronor. Av skulden kvarslode
vid utgången av år 1946 ca 733 700 kronor.
Järnvägsbolaget bedreve, meddelar järnvägsstyrelsen vidare, en förhållandevis
stor biltrafik rörelse, omfattande såväl person- och godsbe
-
9 st.
3 »
1 »
5 »
8 »
4 »
7 »
29 »
249 »
12
Kungl Maj.ts proposition nr 178.
fordran som beställningstrafik. Enligt föreliggande uppgifter utgjorde den
koncessionerade linjelängden 272 km, varav 259 km för närvarande trafikerades.
Vagnparken omfattade 9 omnibusar, 7 lastbilar och 2 godssläpvagnar
med en sammanlagd anskaffningskostnad av 308 000 kronor. Samtliga fordon
vore placerade i egna garage, 10 till antalet. Anläggningskostnaden för
garage m. m. utgjorde ca 67 000 kronor. Biltrafiken hade för flertalet år givit
ett skäligen tillfredsställande resultat. Innehavet av bilrörelsen hade givetvis
också haft sin stora betydelse såsom skydd för och komplement till jämvägsrörelsen.
Järnvägsstyrelsen lämnar härefter följande, å s. 13 och 14 återgivna siffersammanställningar,
avsedda att belysa järnvägsföretagets ekonomiska
förhållan de n under åren 19 3 1— 3 8, vilken tid använts som
basperiod för utredningarna, samt åren därefter. Därjämte återgives
Bolagets balansräkning per den 31 december 1945.
o Tusental
T illgangar. kronor
Järnvägsanläggningen ......................................... 4 411
Automobilrörelsen ............................................ 235
Värdehandlingar ................... 80
I kassa och bank ............................................ 76
Förråd ...................................................... 25
Övriga tillgångar ...................................... 456
Summa 5 283.
Skulder.
Statslån ..................................................... 741
Svävande skulder ............................................ 104
Aktiekapital .................................................. 1 199
Förnyelsefonder .............................................. 3 205
Andfa fonder ................................................ 34
Summa 5 283.
I fråga om beräkningen av järnvägens affärsvärde meddelar
styrelsen, att järnvägsrörelsen, såsom av siffersammanställningarna framginge,
uppvisat driftöverskott under 14 av de medtagna 15 åren. Då växlingarna
från år till år varit betydande och utvecklingen under 1930-talet — med 1934
som bästa år •—■ ej alls följt den allmänna konjunkturutvecklingen vore det
emellertid vanskligt att göra något uttalande beträffande vare sig utvecklingstendensen
eller storleken av de inkomst- och utgiftsbelopp, som skäligen
borde upptagas i en »normalkalkyl». På det hela taget förefölle dock det faktiska
affärsresultatet att ha varit bättre än vad man med stöd av de anförda
siffrorna rörande trafikintensiteten skulle haft anledning förmoda. Bolaget
hade också under hela tiden fullgjort sin betalningsskyldighet gentemot riksgäldskontoret
och samtidigt investerat betydande belopp i ny rullande materiel
ävensom i anläggningar för bilrörelsen. På grund av dessa investeringar
hade den rullande materielens bokförda nyvärde stigit från 967 000 kronor
opaginerad Kontrollera mot PDF
Drifträkningar för åren 1931—45.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Medeital
1931—38
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
T u
s e n t a
1 k
r o
n o
Jiirn vägsrörelsen.
Inkomster.
Persontrafik ..........
112
102
99
100
101
100
100
107
102
96
146
176
234
266
295
359
Godstrafik ............
221
268
301
430
432
393
437
414
362
449
499
556
608
667
653
719
Övriga m. m...........
66
68
69
72
70
68
70
67
69
73
71
76
84
131
112
90
Summa
399
438
469
602
603
561
607
588
533
618
716
808
926
1061
10U0
1168
Utgifter ..................
418
386
3S7
426
474
471
503
491
444
516
595
686
802
776
863
947
Driftöverskott ............
- 19
52
82
176
129
90
104
97
89
102
121
122
124
288
197
221
Ililrörelsen.
Inkomster................
—
37
49
86
122
133
157
174
178
168
209
231
288
319
311
Utgifter..................
—
34
43
89
in
101
131
140
139
166
187
214
249
238
302
Driftöverskott.............
—
3
6
- 3
n
32
26
34
—
39
2
22
17
39
81
9
CO
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bolagets vinst- och förlusträkuingar för åren 1931—45,
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
T u
s e
n t
a 1
k r
o n
o r
Inkomster.
Driftöverskott av
järn vägsrörelsen ..............
—
52
82
176
129
90
104
97
102
121
122
124
288
197
221
automobilrörelsen ............
—
3
6
—
11
32
26
34
39
2
22
17
39
81
9
Diverse inkomster ..............
25
10
17
7
6
8
10
7
4
3
3
—
—
—
—
18
32
> , för året ................
14
—
—
—
—
—
—
—
—
—
_
_
_
_
Summa inkomster
57
97
105
183
140
130
140
138
145
126
147
141
327
278
230
Utgifter.
Från föregående år balanserad
förlust........................
18
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Driftunderskott av
järnvägsrörclsen ..............
19
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
automobilrörelsen.............
2
—
—
3
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Avsättning till förnyelsefond för
järnvägsrörelsen ..............
—
11
79
77
80
82
85
86
95
95
113
126
166
171
171
automobilrörelsen..............
—
3
7
—
12
30
26
32
32
17
22
—
39
18
36
Räntor ........................
18
19
19
19
16
16
14
15
It
13
11
14
28
27
23
Täckningskostnader .............
—
—
-
84
38
2
3
3
1
—
1
1
—
—
—
Diverse utgifter.................
—
—
—
—
—
—
12
2
3
1
—
—
94
62
—
Vinst för året...................
—
32
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa utgifter
57
97
105
183
146
130
140
138
145
126
147
141
327
278
230
Kungi. Maj:ts proposition nr 178.
Kunyl Maj.ts proposition nr 178.
15
år 1931 till 1 185 000 kronor år 1938 och 1 801 000 kronor år 1945. Samtidigt
hade vissa fasta anläggningar tillkommit, bland vilka vore att nämna ett
under uppförande varande motorvagnstall i Borgholm. Därjämte hade biltrafiken
uppbyggts nära nog från grunden. Utdelning till aktieägarna hade
däremot icke under något år lämnats.
I betraktande av hl. a. här berörda omständigheter har järnvägsstyrelsen
funnit de avtalade ekonomiska villkoren, vilka i stort sett innebure, att staten
erhölle järnvägen och bilrörelsen i kvittning mot statslånet samt ett bidrag
på 50 000 kronor till förenämnda under uppförande varande motorvagnstall,
vara från statens synpunkt väl försvarliga. I detta sammanhang
hade också beaktats, att bolagets aktier till 77 %> vore kommunägda, varför
den behållning, som kunde finnas kvar efter likvidationen till helt övervägande
del komme det allmänna till godo. Ej heller mot avtalsbestämmelserna
i övrigt har styrelsen funnit anledning till erinran.
Styrelsen framhåller emellertid samtidigt, att detta styrelsens tillstyrkande
icke innebure ett bortseende från förhållandet, att ett statsförvärv av Ölands
järnväg komme att — oavsett villkoren — medföra en belastning av statens
järnvägars affärsresultat; styrelsen hade blott betraktat en sådan inverkan
som en oundviklig konsekvens av järnvägsförstatligandets allmännelighet.
Beträffande anslagsbehovet för statsförvärvets genomförande uttalar
styrelsen till en början, att den bolaget påvilande låneskulden till staten
i samband med överlåtelsen av järnvägen borde överföras från fonden för
låneunderstöd till statens järnvägars fond, medan intill överlåtelsedagen upplupen
ränta torde få av järnvägsstyrelsen inbetalas till riksgäldskontoret.
Styrelsen förutsätter, att — i likhet med vad tidigare varit fallet vid förvärv
av enskilda järnvägar — överförandet icke skulle beröra riksstaten samt
att räntelikviden skulle föras å det särskilda utjämningskonto, benämnt »Inköpskonto
för enligt 1939 års riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar»v
vilket upplagts i statens järnvägars räkenskaper med anledning av statsmakternas
beslut vid 1940 års lagtima riksdag. Om, såsom styrelsen ville föreslå,
jämväl förenämnda bidrag till viss byggnad finge påföras sagda inköpskonto,
krävdes för här förevarande järnvägsförvärv icke någon anvisning av
investeringsanslag.
För personalens övertagande i statens järnvägars tjänst hade,
anför styrelsen vidare, i avtalets § 5 inlagits vissa reglerande bestämmelser.
Enligt denna paragrafs femte moment skulle övervägande antalet befattningshavare
vid järnvägen vara berättigade alt fr. o. in. den 1 januari 1948
erhålla anställning vid statens järnvägar enligt vid dessa gällande anställnings-
och lönevillkor. Enligt vid avtalet fogad bilaga C skulle i anslutning
härtill sammanlagt 57 tjänstemän komma att övertagas i statens järnvägars
tjänst, nämligen 44 ordinarie och 13 icke ordinarie. Härutöver överginge i
statens järnvägars tjänst 10 chaufförer samt ett 40-tal han- och verkstadsarbetare,
för vilka vid .statens järnvägar gällande kollektivavtal skulle komma
att efter band träda i tillämpning. Genom förvärvet av de ifrågavarande järn
-
16
Kungl Maj.ts proposition nr 178.
Departements
chefen.
vägarna skulle sålunda sammanlagt omkring 110 personer överföras i statens
järnvägars tjänst. Härtill komme vissa i bolagets tjänst disponerade tillfälliga
arbetstagare, städerskor, platsvakter m. fl., som jämväl, i den mån
drifttjänsten så krävde, kunde beredas sysselsättning vid statens järnvägar
och i förekommande fall ingå i rekryteringspersonalen.
Av den personal, som enligt särskild bilaga till avtalet skulle övertagas i
statens järnvägars tjänst, vore ingen avsedd att placeras på aktiv stat i högre
lönegrad än A 20, varför något beslut av riksdagen om antalet befattningar
icke erfordrades.
Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta, att Ölands järnväg må på avtalade
villkor förvärvas av staten och införlivas med statens järnvägar
fr. o. m. den 1 juli 1947.
I beslutet om järnvägens införlivande med statens järnvägar borde, anför
styrelsen slutligen, angivas, att den skulle tills vidare hänföras till sjätte
distriktet.
I och med förvärvet av de enskilda järvägar, som hade Kalmar till sin
huvudstation, har staten blivit ägare av aktiemajoriteten i Kalmar verkstadsaktiebolag.
Den detta bolag tillhöriga järnvägsverkstaden är enligt gällande
bolagsordning avsedd »för sådan tillverkning, som för järnvägars drift, underhåll
och komplettering erfordras jämte annan därmed jämförlig rörelse».
Det har vid det tidigare aktieförvärvet förutsatts, att staten framdeles skulle
ytterligare öka sitt aktieinnehav i nämnda bolag. Med statsförvärvet av
Ölands järnväg skulle även följa äganderätten till 40 aktier i Kalmar verkstadsaktiebolag.
I skrivelse den 10 februari 1947 har järnvägsstyrelsen hemställt
om bemyndigande att förvärva ytterligare ett antal aktier i bolaget samt
att för affärstransaktionens genomförande taga i anspråk erforderligt belopp
av statens järnvägars dispositionsanslag. Kostnaderna för ifrågavarande förvärv
beräknas till lägst 17 250 kronor och högst 54 750 kronor.
Fullmäktige i riksgäldskontoret ha den 27 februari 1947 avgivit utlåtande
över järnvägsstyrelsens framställning om förvärv av Ölands järnväg. Fullmäktige
ha funnit de med Ölands järnvägsaktiebolag avtalade villkoren för
statsövertagande av bolagets järnväg och övriga tillgångar från statens sida
godtagbara och ha tillstyrkt statsförvärv av denna järnväg.
Enligt det föreliggande med Ölands järnvägsaktiebolag träffade avtalet
överlåter bolaget sin järnväg till staten med tillträde den 1 juli 1947, mot
det att bolaget befrias från betalningsskyldigheten för återstoden av sin låneskuld
till staten, för närvarande uppgående till ca 733 700 kronor, jämte å
tillträdesdagen upplupen ränta. Överlåtelsen omfattar jämväl den av bolaget
bedrivna biltrafikrörelsen samt — med vissa undantag — bolagets övriga
fastigheter och anläggningar, ävensom till den överlåtna egendomen hörande
inventarier och rättigheter samt slutligen 40 aktier i Kalmar verkstadsaktiebolag
och 47 andelar i Ölands motortrafikförening u. p. a.
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
17
Av den av järnvägsstyrelsen lämnade redogörelsen framgår, att järnvägen
är tämligen trafiksvag men att den ändock tillsammans med biltrafikrörelsen
under senare år lämnat sådant resultat, att bolaget kunnat fullgöra sin betalningsskyldighet
gentemot riksgäldskontoret, samtidigt som betydande belopp
investerats i ny rullande materiel och anläggningar för bilrörelsen. Vid
övervägande av dessa omständigheter har jag i likhet med järnvägsstyrelsen
funnit de avtalade villkoren för staten godtagbara. Jag tillstyrker alltså, att
järnvägen införlivas med statsbanenätet.
Då någon kontant köpeskilling icke skall utgå, erfordras icke någon kapitalanvisning
för förvärvets genomförande. Mot de av järnvägsstyrelsen föreslagna
bokföringsåtgärderna har jag icke funnit något att invända.
Ej heller de övriga avtalsbestämmelserna ha givit mig anledning till erinran.
Då bland den personal som skall övertagas icke finnes någon, som
är avsedd att placeras i högre lönegrad än A 20, erfordras icke något beslut
av riksdagen om antalet befattningar.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att i blivande beslut om järnvägens
införlivande med statens järnvägar meddela föreskrift i fråga om järnvägens
hänförande till visst distrikt.
Jag förordar slutligen att, under förutsättning att riksdagen icke framställer
erinran däremot, bemyndigande lämnas järnvägsstyrelsen att med anlitande
av statens järnvägars dispositionsanslag förvärva vissa ytterligare aktieposter
i Kalmar verkstadsaktiebolag i enlighet med styrelsens därom i
skrivelse den 10 februari 1947 gjorda hemställan.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
besluta, att Ölands järnväg må på avtalade villkor förvärvas
av staten och införlivas med statens järnvägar.
3. Gotlands järnväg.
Den av järnvägsstyrelsen med representanter för vissa aktieägare i Gotlands
järnvägsaktiebolag träffade överenskommelsen om förvärv för kronans räkning
av aktiemajoriteten i bolaget förutsätter för sin giltighet Kungl. Maj:ts
godkännande före den 15 juni 1947.
Järnvägsstyrelsen uttalar beträffande ifrågavarande aktieförvärv till en början,
att den ingångna överenskommelsen skett till fullgörande av det uppdrag,
som lämnats järnvägsstyrelsen genom statsmakternas beslut vid 1939 års
lagtima riksdag om enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet. Vid de i
ärendet verkställda utredningarna hade samma riktlinjer följts som vid tidigare
undersökningar avseende statsförvärv av enskilda järnvägar. Järnvägsstyrelsen
hade också närmast varit inställd på ett statsförvärv i vanlig ordning
av den bolaget tillhöriga järnvägen, benämnd Gotlands järnväg, samt bolagets
övriga egendom. Vid upptagandet av de egentliga affärsförhandlingarna hade
emellertid förenämnda representanter förklarat, att man från säljaresidan öns
Bihang
till riksdagens protokoll 7. 1 samt. Nr 178. 2
18
Kungl. Maj-.ts proposition nr 178.
kade metoden med aktieförvärv, varmed bl. a. skulle vinnas att för säljarens
del hela transaktionen vore avslutad i och med aktiernas överlåtelse. Såvitt
styrelsen kunnat finna, vore ej heller att mot denna fördel för säljaren ställa
några praktiska olägenheter för köparen eller i alla händelser några sådana av
nämnvärd betydelse. I föregående fall, där förvärv av järnvägsbolag tillhörig
egendom skett i två omgångar, hade nämligen staten snabbt erhållit icke blott
den från början avtalade aktiemajoriteten utan också huvudparten av övriga
aktier. Från alla håll vore jämväl att anteckna en beredvillig medverkan från
representanter för de kommuner, vilka tidigare behärskat respektive järnvägar,
att göra övergången så friktionsfri som möjligt. Mot bakgrunden av
dessa erfarenheter framstode det därför som praktiskt taget visst, att järnvägsstyrelsen
skulle kunna redan under bolagstiden åstadkomma anpassning
till statens järnvägars förhållanden, ävensom att det komme att bli
beroende enbart av statsmakternas beslut, om och vid vilken tidpunkt ett
formellt inlemmande i statsbanesystemet skulle företagas. Då emellertid med
hänsyn till förevarande järnvägssystems avskilda läge ett införlivande i
statsbanenätet icke kunde få samma reella innebörd beträffande driften som
i fråga om järnvägarna å fastlandet, och då vissa förhållanden beträffande
järnvägstrafiken å Gotland torde komma att väsentligt påverkas av framtida
beslut av statsmakterna på grundval av resultaten från den nu pågående
utredningen rörande sjöfartsförbindelserna mellan Gotland och det
övriga Sverige, vilken vore anförtrodd åt 1945 års Gotlandskommitté, har
järnvägsstyrelsen ansett lämpligast att med avgörande i här förevarande
hänseende finge anstå i avvaktan på slutförandet av sistnämnda utredning.
Bolagets järnväg har en banlängd av 116,5 km och är geografiskt uppdelad
på en linje från Visby söderut till Burgsvik, om 79 km, en norrut till Lärbro,
om 35,5 km, samt ett förbindelsespår mellan huvudstationen och hamnen i
Visby, om 2 km. Till den sålunda bildade, i stort sett nordsydliga längdbanan
ansluta de båda övriga järnvägsförvaltningarnas linjer, Hablingbo—Klintehamn—Boma
och Slite—Roma, med det ungefär mitt på ön belägna Roma
såsom gemensam föreningsstation.
Järnvägsstyrelsen meddelar följande historiska och tekniska
data beträffande järnvägen, vilken i koncessionshänseende är uppdelad i
6 enheter.
Koncession
meddelad
år
Öppnad för
trafik
år
Banlängd
km
Visby—Hemse....................
1876
1878
56-7
Hemse—Havdhem ................
1899
1900
9-3
1906
1908
15-0
1896
1896
ll-o
Väskinde—Tingstäde..............
1899
1899
12-2
Tingstäde—Lärbro ................
1920
1921
12-3
1165
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
19
Spårvidden är — liksom för övriga gotländska järnvägar — 0,891 m.
Huvudspåret har en största stigning av 10 °/00 och en minsta kurvradie av
300 m samt är utrustat med stålräler med en vikt per meter av för största
delen av järnvägen 17,5 kg. Den största tillåtna hastigheten utgör för loktåg
60 km/timme och för rälsbussar 80 km/timme. Dessas uppgifter gälla icke
för förbindelsespåret Visby—Visby hamn, vilket uppvisar väsentligt mindre
gynnsamma tekniska förhållanden. För de fasta anläggningarna redovisas en
byggnadskostnad av, i något avrundat belopp, 3 397 000 kronor.
Förutom den egna banan, trafikerar bolaget hamnspåren i Visby hamn,
vilka ägas av Visby stad.
Järnvägens rullande materiel utgjordes vid utgången av år 1946 av
ånglok .................................................... 11 st.
rälsbussar, 4-axliga .......................................... 4 »
släpvagnar till d:o .......................................... 4 »
person- och postvagnar, 2-axliga ............................ 7 »
» » » . , 4-axliga ............................. 11 »
resgodsvagnar .............................................. 6 »
godsvagnar, slutna .......................................... 41 »
» , öppna .......................................... 228 »
Dessutom disponerar bolaget över 16 sockerfabriken i Roma tillhöriga cisternvagnar
för transport av socker och spannmål. — Den bokförda anskaffningskostnaden
för bolagets rullande materiel utgör ca 1 685 000 kronor.
Till belysning av trafikrörelsens storlek i jämförelse med av
staten under åren 1940—45 övertagna järnvägar med samma spårvidd, 0,891
m, har järnvägsstyrelsen lämnat följande sammanställning, upptagande trafiksiffror
från senaste mellankrigsåret (1938).
Banlängd
km
Personkm
Godstonkm
Tillhopa
per
bankm, tusental
Kalmar—Torsås ....................
39-2
85-1
33-6
118-7
Kalmar—Berga......................
76-6
65-8
45-7
111-5
Uddevalla—Lelången................
89-0
36-3
65-6
101-9
Gollands...........................
116-5
46-5
35-6
82-1
Yäxjö—Åsheda—Hultsfred ..........
115-0
36-3
30-9
67-2
Vetlanda ..........................
80-4
16-5
19-3
35-8
Östra Smålands ....................
78-3
13-7
12-7
26-4
Falkenbergs ........................
102-0
16-2
8-7
249
Mönsterås ..........................
69-0
11-0
8-1
19 1
Östra Värends......................
38-6
10-5
60
16-5
Eksjö—österbymo ..................
34-6
3-1
8-6
11-6
Denna jämförelse utvisade, yttrar styrelsen, att bolagets järnväg låge skäligen
väl till. Intrycket bleve ännu något gynnsammare vid en jämförelse efter
inkomst, enär godstrafiken å Gotland bestode av relativt högvärdiga varor. J
detta sammanhang borde emellertid bemärkas, att de trafikstarkaste järnvägarna
av förevarande spårvidd ännu ej blivit föremål för förstatligande.
20
Kungi. Maj:ts proposition nr 178.
Järnvägsstyrelsen meddelar vidare, att bolaget i anslutning till järnvägsrörelsen
bedreve en förhållandevis omfattande b i 11 i n j e t r a f i k för person-
och godsbefordran samt jämväl beställningstrafik. Enligt föreliggande
uppgifter uppginge den koncessionerade linjelängden till 523 km, varav 358
km för närvarande trafikerades. Vagnparken utgjordes av 13 omnibusar, 13
lastbilar, 5 godssläpvagnar och 1 personbil, med en bokförd anskaffningskostnad
av cirka 333 000 kronor. Anläggningskostnaden för till bilrörelsen
hörande fasta anläggningar vore bokförd till cirka 200 000 kronor, varav
en större del komme på den under år 1943 uppförda busstationsbyggnaden
i Fårösund. Beträffande denna trafikplats kunde nämnas, att rörelsen därstädes
bedreves såsom vid en järnvägsstation med expediering av personer
och gods i den allmänna hela landet omslutande samtrafiken. Busstationen
i Visby tillhörde Visby stad, och de tre gotländska järnvägsbolagen förhyrde
gemensamt av staden viss del av till stationen hörande anläggningar. Förutom
stadstrafiken i Visby funnes å Gotland blott en busslinje i privat ägo, medan
övriga busslinjer innehades av de tre järnvägsbolagen.
Biltrafiken hade under 1930-talet icke givit större driftöverskott än vad
som motsvarat skälig avsättning till fömyelsefond. I detta stycke syntes emellertid
finnas anledning hoppas på utveckling till det bättre, d. v. s. mot ett
visst direkt affärsvärde. Även i de fall, där sådant värde saknades, hade
emellertid innehavet av bilrörelse sin stora betydelse såsom skydd för och
komplement till jämvägsrörelsen.
Bolaget hade, meddelar järnvägsstyrelsen, för närvarande icke något
statslån och hade för övrigt sedan år 1936 varit helt utan låneskulder,
intill dess under år 1946 upptagits ett såsom tillfälligt betraktat reverslån å
500 000 kronor för anskaffning av motormateriel, rälsbussar och motorlok
samt för uppförande av ett rälsbusstall.
Järnvägsstyrelsen lämnar härefter följande å s. 22—24 återgivna siffersammanställningar,
avsedda att belysa järnvägsföretagets ekonomiska
förhållanden under åren 1931 — 3 8, vilken tid använts som
basperiod för utredningarna, samt tiden därefter.
Bolagets balansräkning per den 31 december 1945 har följande utseende.
T illgångar.
Tusental
kronor
Järnvägsanläggningen ........................................ 4 839
Automobilrörelsen ............................................ 333
Gårdar och fastigheter ........................................ 195
Ofullbordade anläggningar .................................... 201
Kassa och bankräkningar...................................... 200
Förråd ...................................................... 41
Övriga tillgångar ............................................ 174
Summa 5 983
Kungl. Maj.ts proposition nr 178. 21
Skulder. Tusental
kronor
Svävande skulder ............................................ 414
Aktiekapital ................................................. 1 510
Reservfond .................................................. 400
Dispositions- och skatteregleringsfonder ........................ 400
Förnyelsefonder ............................................. 3 209
Vinst balanserad och för året.................................. 50
Summa 5 983
I fråga om beräkningen av järnvägens affärsvärde meddelar
järnvägsstyrelsen, att i enlighet med de grundantaganden och riktlinjer i övrigt,
som tillämpats vid samtliga tidigare statsförvärv, där ett affärsvärde
över huvud ansetts vara för handen, beräkningen av detta främst grundats
på uppgifter för den som basperiod betraktade årsföljden 1931—38, varvid
tiden för denna periods slut framstått såsom primär beräkningstidpunkt. Genom
denna fixering av basperiod och beräkningstidpunkt hade främst avsetts
att i möjlig mån säkerställa en likformig behandling de särskilda järnvägsföretagen
emellan eller med andra ord att söka förhindra att ersättningen till
järnvägarnas ägare skulle bli beroende av den tidsföljd, i vilken förvärven
komme att genomföras.
Från järnvägsstyrelsens sida hade städse gjorts gällande, att en sådan värdering
efter förhållandena vid tiden för 1939 års principbeslut icke blott vore
ägnad att skapa rättvisa, utan också att densamma kunde betraktas såsom
från säljaresynpunkt i stort sett fördelaktig, eftersom den ekonomiska utvecklingen
för järnvägarnas del uppvisade en nedåtgående långtids-»trend».
Denna styrelsens uppfattning hade stärkts inför den nu inträdda situationen
med krigsårens rikliga inkomstflöde på väg att ebba ut.
Det framstode för järnvägsstyrelsen som uppenbart, å ena sidan, att för
Gotlands järnvägsaktiebolags del i betraktande av de omedelbara framtidsutsikterna
en värdering efter 1939 års förhållanden måste anses förmånlig
för detta bolags aktieägare, och å andra sidan, att endast en sådan värdering
vore ägnad att tillgodose förenämnda likformighetskrav.
Efter diverse justeringar av genomsnittssiffrorna för åren 1931—38, betingade
av trafikutvecklingen m. m., hade erhållits följande normalårssiffror.
Tusental
kronor
Driftinkomster ................................................ 805
Driftutgifter .................................................. 650
Driftöverskott ................................................ 155.
Härifrån vore, fortsätter styrelsen, i första hand att draga avsättning till
fömyelsefond, beräknad till 68 000 kronor. Den kalkylerade normalårsavkastningen
av järnvägsrörelsen vore alltså 87 000 kronor. Till detta belopp, vilket
avsåge den egentliga järnvägsrörelsen, hade man att lägga 11 000 kronor,
utgörande avkastning av vad som plägade benämnas diverse rörelsegrenar
(fastigheter m. m.), ävensom av bolagets bilrörelse. Det samlade överskottet
av bolagets hela rörelse utgjorde sålunda 98 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
bo
bo
Drift räkningar för åren 1931—45.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
Medeltal
1931-38
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
T u
s e n t a
1 k
r o n o r
J&rnvägsrörelsen.
Inkomster.
Persontrafik ..........
230
205
197
203
208
212
207
210
209
262
479
530
595
690
725
638
Godstrafik ............
456
476
530
608
597
524
574
553
540
527
644
709
767
810
860
854
Övriga m. m...........
59
60
61
61
62
64
61
65
62
66
66
69
73
75
78
85
Summa
745
741
788
872
867
800
845
828
811
855
1189
1308
1435
1575
1663
1577
Utgifter...................
612
580
603
617
642
667
691
730
613
715
992
1129
1237
1340
1521
1453
Driftöverskott ............
133
161
185
255
225
133
151
98
168
140
197
179
198
235
142
124
Bilrörelsen.
Inkomster................
—
38
43
51
78
92
105
116
153
226
279
317
374
406
352
Utgifter..................
—
37
41
44
61
73
87
95
123
211
245
280
337
362
326
Driftöverskott ............
—
1
2
7
17
19
18
21
30
15
34
37
37
44
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bolagets vinst- och förlusträkningar för åren 1931—45.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
T u s e
n t
a 1
k r
o n
o r
Inkomster.
Från föregående år balanserad
vinst ........................
135
135
160
214
287
352
353
381
379
382
294
296
300
304
4
Driftöverskott:
av järnvägsrörelsen............
133
161
ce
o*
255
225
133
151
98
140
197
179
198
235
142
124
av automobilrörelsen..........
5
1
2
7
17
19
18
21
31
15
34
37
37
44
26
Räntor och inkomst av värde-
handlingar....................
—
—
—
—
—
—
—
1
1
4
6
5
5
6
5
Diverse inkomster ..............
6
7
7
7
8
8
8
15
7
10
6
6
78
12
13
I anspråk tagna medel..........
—
—
—
—
—
—
22
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa inkomster
279
301
854
483
537
512
552
516
558
608
519
542
655
508
172
to
co
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bolagets vinst- och förlusträkningar för åren 1931—45 (forts.).
to
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
T u s e
n t
a 1
k r
o n
o r
Utgifter.
Driftunderskott av busstationen i
2
4
6
Avsättning till förnyelsefond för
järnvägsrörelsen ..............
57
58
66
91
94
94
94
59
94
94
54
72
124
41
49
automobilrörelsen ............
14
16
10
10
16
18
18
21
22
25
34
36
36
43
43
övriga rörelsegrenar ..........
71
2
2
Räntor ........................
14
14
11
7
2
Skatter ........................
16
13
10
41
26
—
14
12
15
35
59
58
42
38
22
Vinst:
balanserad från föregående år..
135
135
160
214
287
352
353
381
379
382
294
296
300
304
4
för året ......................
43
68
97
120
112
48
73
43
48
72
78
80
80
76
46
Summa utgifter
279
304
354
483
537
512
552
510
558
008
519
542
055
508
172
Till bolagsstämmans förfogande:
Vinst för året ................
43
68
97
120
112
48
73
43
48
72
78
80
80
76
46
Vinst balanserad från föreg. år..
135
135
160
214
287
352
353
381
379
382
294
296
300
304
4
Summa till bolagsstämmans
förfogande
178
203
257
334
399
400
420
424
427
454
372
370
380
380
50
Härav disponerade för:
Avsättning till egna fonder ....
2
2
2
2
2
2
—
—
—
100
—
—
—
300
—
Utdelning ....................
41
41
41
45
45
45
45
45
45
60
76
76
76
76
45
3 %
3%
3%
3%
3 %
3*
3%
3%
3%
4*
5 %
5%
b%
5 %
3%
Vinst balanserad till efterföljande år
135
100
214
287
352
353
381
379
382
294
296
300
304
4
5
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
25
Då bolaget vid årsskiftet 1938/39 icke hade något lån och förefintliga rörliga
tillgångar med marginal täckte svävande skulder, inklusive resterande
skatter, hade man att i kalkylen mot det angivna överskottet ställa dels skälig
ränta å avtalad köpeskilling, dels ränta å de medel, som behövde investeras
i anläggningarna för driftens rationalisering samt återhämtande av undernormal
förnyelse, dels ock skatter.
Enligt § 1 i överenskommelsen utgör priset per aktie 65 kronor. Då aktiekapitalet
uppgår till 1 509 900 kronor, skulle den totala köpeskillingen för
aktiestocken bliva, i något avrundat belopp, 981 500 kronor. Räknat efter
4 procent räntefot borde, framhåller styrelsen, mot denna köpeskilling svara
ett bokfört överskott av — efter skattebetalningen -— 40 000 kronor. Antoges
det totala överskottet uppgå till detta belopp, bleve däremot svarande skatt,
räknat efter de bestämmelser som gällde år 1939, 9 000 kronor och det belopp
som återstode till förräntning av nyinvesteringar alltså (98 000 — 40 000
— 9 000) 49 000 kronor. Efter nyss angivna räntefot motsvarade detta årsbelopp
ett kapital av 1 225 000 kronor.
Såsom framginge redan av det schematiska beräkningssättet, vore sistnämnda
siffra att betrakta såsom en första approximation. För att komma
närmare de faktiska förhållandena hade man att i kalkylen införa termer
hänförliga till dels förenämnda marginal mellan å ena sidan kassa- och bankbehållningar
och å andra sidan svävande skulder, inklusive på rörelsen in
till värderingstidpunkten belöpande skatter, dels skillnaden mellan å ena
sidan den inkomst, som aktieägarna skulle ha erhållit för åren 1939—46, om
år 1939 träffats uppgörelse på nu överenskomna villkor och å andra sidan
den aktieutdelning, som faktiskt lämnats för samma år. Det hade visat sig,
att nämnda skillnader vore av praktiskt taget samma storlek och av motsatta
tecken, varför korrigering av anförda kapitalbelopp icke vore erforderlig med
hänsyn till sagda faktorer. Det kunde tilläggas, att viss ytterligare marginal
erhölles därigenom, att medel för investeringar kunde av staten upplånas till
lägre ränta än i kalkylerna förutsatta 4 procent.
I betraktande av samtliga omständigheter, som berörde denna uppgörelse,
och vid jämförelse med de ersättningar, som lämnats vid hittills skedda förvärv
av smalspåriga järnvägar med kalkylatoriskt affärsvärde, har järnvägsstyrelsen
funnit de avtalade ekonomiska villkoren för statsverket tillfredsställande
och avtalsbestämmelserna även i övrigt antagbara. Även i förevarande
fall har styrelsen emellertid, liksom beträffande Ölands järnväg, framhållit,
att förvärvet komme att medföra eu belastning av statens järnvägars affärsresultat.
Beträffande anslagsbehovet anför styrelsen, att för genomförande
av det avtalade aktieförvärvet erfordrades ett investeringsanslag motsvarande
förenämnda köpeskilling för hela aktiestocken av 981 500 kronor. Enär den
sedan länge planerade rationaliseringen av driften genom anskaffning av
rälshussar in. m. nu vore i full gång, och då det vore önskvärt, att det blivande
statliga bolaget gjordes oberoende av enskild kredit för sagda ända
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
mål, ville styrelsen föreslå, att finansieringen av för rationaliseringen nödiga
investeringar, i den mån bolagets egna tillgångar ej försloge, ordnades genom
lån från statens järnvägar, samt att erforderliga medel för detta ändamål
alltså ställdes till järnvägsstyrelsens förfogande. Att verkställa någon
säker beräkning av detta bolags lånebehov vore svårt, då detsamma komme
att påverkas av bl. a. utvecklingen av bolagets driftinkomster och driftutgifter.
En föreliggande överslagskalkyl slutade på 750 000 kronor, varav 500 000
kronor för inlösen av förenämnda tillfälliga reverslån och 250 000 kronor för
likvider av rälsbussar och motorlok, vilka vore beställda för leverans under
första halvåret 1948. Mot nämnda lånebelopp vore att ställa under åren
1942—1946 bokförda nyinvesteringar om cirka 1 090 000 kronor. De senare
likviderna beräknas, om så skulle befinnas nödvändigt, kunna finansieras
genom avyttring av markområden och fastigheter. Då det emellertid vore
önskvärt, att det blivande statliga bolaget kunde träffa avgörande beträffande
dessa områden m. m. utan hänsyn till det omedelbara behovet av likvida
medel, ville styrelsen föreslå, att det ifrågasatta bemyndigandet att lämna
bolaget låneunderstöd avvägdes utan hänsyn till förenämnda eventuella inkomstmöjlighet,
samt att till sagda summa av 750 000 kronor lades 150 000
kronor för oförutsedda behov.
Beträffande frågan om bolagets likvidation och järnvägens
införlivande med statens järnvägar framhåller järnvägsstyrelsen
till en början, att det överenskomna aktieförvärvet icke i och
för sig behövde föranleda någon ändring i bolagets verksamhet. Det vore
emellertid avsett, att, i analogi med vad som skett i motsvarande tidigare fall,
nuvarande bolagsledning fr. o. m. den 1 juli 1947 skulle ersättas med av staten
nämnda personer, på sätt angivits i överenskommelsens § 7.
I fråga om järnvägens införlivande i eller anslutning till statens järnvägar
erinrar järnvägsstyrelsen om sitt tidigare uttalande att med avgörande därutinnan
lämpligen borde anstå i avvaktan på slutförandet av pågående utredning
beträffande sjöfartsförbindelserna mellan Gotland och det övriga Sverige.
För att detta uppskov icke skulle behöva bliva långvarigare än som
vore påkallat av sakliga skäl, föreslår emellertid styrelsen, att redan nu måtte
utverkas ett riksdagens beslut om bemyndigande för Kungl. Maj:t att bestämma
om tidpunkten för samt utfärda närmare föreskrifter beträffande
anslutningen till statens järnvägar av bolagets järnväg. Bestämmelsen i § 8
om förstagångsbeslut rörande likvidation hade också insatts för tids vinnande.
För den händelse statsmakterna framdeles skulle finna, att förvaltningen
i bolagsform borde bibehållas tills vidare eller över huvud andra anordningar
träffas än för järnvägarna på fastlandet, behövde icke vare sig sagda bemyndigande
eller det preliminära likvidationsbeslutet föranleda någon åtgärd.
Med avseende på personalens anställningsförhållanden
påpekar järnvägsstyrelsen att ingen förändring i detta hänseende inträdde,
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
så länge bolaget fortsatte sin verksamhet. Från den tidpunkt järnvägen införlivades
med statens järnvägar borde personalen på sätt stadgades i 5 § av
förevarande överenskommelse erhålla anställning vid statens järnvägar på
sedvanliga grunder, varom bestämmelser komme att intagas i blivande avtal
om statsförvärv av järnvägsegendomen.
Med åberopande av det anförda hemställer styrelsen, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
dels besluta att aktierna i Gotlands järnvägsaktiebolag må på överenskomna
villkor förvärvas av staten,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, efter det sagda aktieförvärv ägt rum, bestämma
om tidpunkten för samt utfärda närmare föreskrifter beträffande
anslutningen till statens järnvägar av bolagets järnväg samt bolagets eventuella
likvidation ävensom att under den tid, bolaget kunde komma att bestå,
bereda detsamma de lån, som kunde befinnas erforderliga för inlösen av det
i det föregående omförmälda reverslånet samt för fortsatta investeringar i
samband med driftens motorisering,
dels ock å riksstaten för budgetåret 1947/48 å kapitalbudgeten under rubrik
statens affärsverksfonder, statens järnvägar, anvisa följande två investeringsanslag,
nämligen till Förvärv'' av aktier i Gotlands järnvägsaktiebolag
981 500 kronor samt till Lån åt Gotlands jämvägsaktiebolag 900 000 kronor,
det sistnämnda att disponeras i den utsträckning och på det sätt Kungl.
Maj:t kunde finna lämpligt.
I samband med förenämnda bemyndigande åt Kungl. Maj:t borde, anför
styrelsen slutligen, bestämmas, att bolagets järnväg skulle efter ett eventuellt
införlivande med statens järnvägar hänföras till första distriktet.
I anslutning till statsmakternas principbeslut år 1939 om enhetliggörandeDe^fie™*n,~s
av det svenska järnvägsnätet har järnvägsstyrelsen under förbehåll av Kungl.
Maj ds godkännande före den 15 juni 1947 träffat avtal med representanter
för vissa aktieägare i Gotlands järnvägsaktiebolag om förvärv för statens
räkning av aktiemajoriteten i bolaget. Detta bolag äger huvudjämvägen på
Gotland samt driver därjämte en jämförelsevis omfattande biltrafikrörelse.
Förutom denna järnväg finnes på Gotland ytterligare två mindre järnvägsföretag.
Till frågan om statsförvärv av dessa torde jag få återkomma i det
följande.
Den avtalade formen för förvärv av Gotlands järnväg avser, såsom nämnts,
förvärv av aktiemajoriteten i bolaget. Ett direkt köp av järnvägsegendomen,
vilket eljest varit den vanliga förvärvsformen, har i detta fall icke kunnat
genomföras. I och för sig torde emellertid den valda överlåtelseformen icke
medföra några större olägenheter för kronan.
Bolagets aktiekapital utgör 1 509 900 kronor, överenskommelsen avser förvärv
av aktier till ett nominellt belopp av 1 042 000 kronor. Priset föi aktierna,
vilkas nominella värde är 100 kronor, har bestämts till 65 kronor per
aktie. Enligt överenskommelsen skulle staten vidare intill den 1 juli 1948
28
Kungl. Maj.ts proposition m 178.
förbinda sig att på anfordran jämväl inlösa övriga aktier i järnvägsbolaget
till enahanda pris. Den totala köpeskillingen för hela aktiestocken kommer
sålunda att uppgå till avrundat 981 500 kronor.
Vid beräkningen av järnvägens affärsvärde har järnvägsstyrelsen utgått
från förhållandena vid tiden för 1939 års principbeslut om allmänt jämvägsförstatligande.
Vid denna tidpunkt hade bolaget icke någon låneskuld
och dess svävande skulder täcktes med marginal av förefintliga röiliga tillgångar.
På basis av genomsnittssiffror för åren 1931—38 har styrelsen beräknat
normalårsavkastningen av bolagets rörelse till ca 98 000 kronor. Detta
belopp är tillräckligt för att täcka — förutom skatter beräknade enligt de
bestämmelser, som gällde år 1939 — kostnaderna för förräntning efter 4
procent av dels hela köpeskillingen för bolagets aktier, dels ock ett kapitalbelopp
för nyinvesteringar av 1 225 000 kronor. Bolaget har under hela den
tidsperiod omfattande åren 1931—45, för vilken redovisning lämnats i järnvägsstyrelsens
skrivelse, givit utdelning å aktierna med 3 till 5 procent av
nominella värdet.
Med hänsyn till nu anförda förhållanden har jag funnit de avtalade ekonomiska
villkoren godtagbara. Då avtalsbestämmelserna i övrigt icke föranleda
erinran från min sida, tillstyrker jag, att förevarande preliminära överenskommelse
angående statsförvärv av aktiemajoriteten i Gotlands järnvägsaktiebolag
godkännes.
För aktieförvärvet samt för att möjliggöra inlösen av de aktier, som icke
genom avtalet överlåtits, torde för budgetåret 1947/48 böra anvisas ett investeringsanslag
av 981 500 kronor.
Jag tillstyrker jämväl järnvägsstyrelsens förslag att ett investeringsanslag
av 900 000 kronor anvisas för finansiering genom lån till Het blivande statliga
bolaget av vissa investeringar, som erfordras för rationalisering främst
genom motorisering av driften vid bolagets järnväg. Av nämnda belopp skulle
500 000 kronor användas för inlösen av ett av bolaget för här ifrågavarande
ändamål upptaget reverslån.
I likhet med järnvägsstyrelsen anser jag lämpligt att med bolagets likvidation
och järnvägens införlivande med statens järnvägar får anstå i avvaktan
på slutförandet av pågående utredning rörande sjöfartsförbindelsema
mellan Gotland och det övriga Sverige. Det torde emellertid vara lämpligt, att
riksdagens beslut redan nu utverkas om bemyndigande för Kungl. Maj:t att
bestämma tidpunkten för samt att utfärda närmare föreskrifter beträffande
anslutningen till statens järnvägar av bolagets järnväg.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
dels besluta att aktierna i Gotlands järnvägsaktiebolag må
på överenskomna villkor förvärvas av staten,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att, efter det sagda aktieförvärv
ägt rum, bestämma om tidpunkten för samt utfärda
närmare föreskrifter beträffande anslutningen till statens
järnvägar av bolagets järnväg samt bolagets eventuella likvi
-
Kungi. Maj:ts proposition nr 178.
29
dation ävensom att i enlighet med vad jag i det föregående
förordat under den tid, bolaget kan komma att bestå, bereda
detsamma de lån, som kunna befinnas erforderliga för inlösen
av en bolaget åvilande reversskuld å 500 000 kronor samt
för fortsatta investeringar i samband med driftens motorisering
m. m.,
dels ock å riksstaten för budgetåret 1947/48 å kapitalbudgeten
under rubrik statens affärsverksfonder, statens järnvägar,
anvisa följande två investeringsanslag, nämligen
till Förvärv av aktier i Gotlands järnvägs
aktiebolag
............................ kronor 981 500;
till Lån till Gotlands järnvägsaktiebolag . . kronor 900 000.
4. Slite—Roma och Klintehamn—Boma järnvägar.
Beträffande avtalen om förvärv av de båda gotländska järnvägarna Slite—
Roma och Hablingbo—Klintehamn—Roma meddelar järnvägsstyrelsen inledningsvis,
att dessa avtal i fråga om innehållet vore i stort sett likformiga
med flertalet tidigare, i det att staten avsetts skola övertaga all bolagens fasta
och lösa egendom, med vissa i avtalen angivna undantag, men samtidigt ikläda
sig ansvaret för på egendomen och rörelsen vilande skulder. Nämnda undantagande
av vissa tillgångar vore att se mot bakgrunden av förhållandet,
att köpeskillingar för överlåten egendom icke skulle utgå i annan form än
övertagande av skulder.
Styrelsen meddelar därefter bl. a. följande historiska och tekniska
data rörande järnvägarna.
Slite—Roma och Klintehamn—Roma järnvägar byggdes omkring sekelskiftet
huvudsakligen i syfte att underlätta transporter av sockerbetor till en
i Roma vid Gotlands järnvägar uppförd sockerfabrik. I fråga om byggandet
av den förstnämnda banan bidrog också det förhållandet, att i Slite finnes en
god hamn, som efter järnvägens tillkomst skulle kunna bättre betjäna Gotlands
inland. Den Klintehamn—Roma järnväg tillhöriga bandelen Klintehamn—Hablingbo
tillkom senare.
Angående koncessionsenheternas tillkomst och viktigare tekniska förhållanden
är följande att meddela.
Koncession
öppnad för
Längd
km
Bandet
meddelad
allmän trafik
år
år
Slite—Roma ....................
1897
1902
32-8
Klintehamn—Roma..............
1896
1898
22''C
> —Hablingbo ........
1913
1924
26-8
Summa 82 2
Rälsvikt
per meter
Tillåten hastighet
km/tim
loktåg rälsbuss
Slite—Roma ....................
15-2
40
—
Klintehamn—Roma—Hablingbo ..
15-2
40
60
30
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
Järnvägarnas spårvidd är 0,891 m.
För de fasta anläggningarna redovisas en byggnadskostnad av för Slite—
Roma järnväg 685 000 kronor och för Klintehamn—Roma 1 104 000 kronor.
Den rullande materielen utgjordes vid 1946 års slut av
Slite—Roma
Klintehamn—
Roma
Ånglok .......................................... 3 st. 5 st.
Rälsbussar, 4-axliga .............................. — 2 >
Släpvagnar........................................ — 2 >
Personvagnar..................................... 3 > 3 >
Resgodsvagnar.................................... 2 > —
Godsvagnar, slutna................ 10 > 15 >
> , öppna ............................... 46 > 64 >
Bokförd anskaffningskostnad 1 000-tal kronor cirka .. 308 > 545 >.
Till belysning av trafikrörelsens storlek i jämförelse med av
staten under åren 1940—45 övertagna järnvägar med samma spårvidd ävensom
de i det föregående behandlade Gotlands och Ölands järnvägar lämnar
järnvägsstyrelsen följande sammanställning upptagande trafiksiffror från senaste
mellankrigsåret (1938).
Banlängd
km
Personkm
Godstonkm
Tillhopa
per
bankm, tusental
Kalmar—Torsås......................
39''2
85-1
33-6
118-7
Kalmar—Berga ......................
76-6
65-8
45-7
111-5
Uddevalla—Lelången.................
89''9
36-3
65-6
101-9
Gotlands ............................
116-5
46 5
35-6
82-1
Växjö—Åsheda—Hultsfred............
115-0
36-3
30-9
67-2
Ölands..............................
150-8
16 1
22-8
38-9
Vetlanda............................
80-4
16''5
19-3
35-8
östra Smålands......................
78-3
13-7
12-7
26-4
Klintehamn—Roma ..................
49-4
9-5
16-4
259
Falkenbergs .........................
102-0
16-2
8-7
24-9
Slite—Roma..........................
32-8
7-9
16-6
24-5
Mönsterås............................
69-0
11-0
8-1
19-1
östra Värends .......................
38-6
10-5
60
16-5
Eksjö—Österbymo....................
34-6
31
8-5
11-6
Av sammanställningen framginge, uttalar styrelsen, att förevaraade båda
järnvägar i fråga om trafikintensiteten tillhörde de svagaste i landet, samt
att de i detta hänseende stode långt efter den Gotlands järnvägsaktiebolag
tillhöriga nord—sydliga banan, vilken bildade ryggraden i öns landkommunikationer.
Järnvägsstyrelsen uppger vidare, att båda de förevarande järnvägarna hade
byggts med insats av statslåne medel till belopp ungefärligen mot
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
31
svarande halva den beräknade byggnadskostnaden. Såsom ursprungliga lånebelopp
redovisades för järnvägen Slite—Roma 339 000 kronor, för Klintehamn—Roma
213 250 kronor och för Klintehamn—Hablingbo 360 000 kronor,
det sistnämnda beloppet utbetalat under åren 1923—24. Kort tid efter
denna utbetalning hade det emellertid visat sig, att för ingen av dessa järnvägar
kunde påräknas så höga inkomster, att från lånen härrörande förpliktelser
kunde förväntas bliva uppfyllda. Sedan det vid av riksgäldskontoret
föranstaltade utredningar konstaterats, att järnvägarna saknade affärsvärde,
hade därför — enligt beslut vid 1927 års riksdag beträffande Slite—Roma
järnväg och vid 1929 års riksdag beträffande Klintehamn—Roma järnväg —
medgivits nedskrivning av statens fordringar till belopp motsvarande uppskattade
realisationsvärden å respektive 200 000 och 215 000 kronor.
Av förstnämnda belopp, avseende Slite—Roma järnväg, skulle 150 000 kronor
anskaffas genom utställande av preferensaktier och kontant inbetalas
till staten under år 1927, medan återstående 50 000 kronor skulle innestå ränte-och
amorteringsfria under 10 år räknat från den 1 juli 1927. Fr. o. m. den
1 juli 1937 skulle riksgäldsfullmäktige debitera ränta efter 4,5 %> och äga
påfordra erläggande av annuitet om 5 °/o, om och i den mån fullmäktige efter
företagen prövning funne bolagets ekonomiska ställning medgiva annuiteters
fullgörande. Denna plan hade fullföljts i vad gällde den kontanta inbetalningen
av 150 000 kronor. Däremot hade ställningen aldrig blivit så
stark, att fordran på full annuitet eller ens ränta å återstående 50 000 kronor
ansetts kunna framföras. Utdelning å förenämnda preferensaktier, vilken
planenligt skulle gå före återstående statslånelikvider, hade icke någon gång
lämnats.
Även för Klintehamn—Roma jämvägsaktiebolag, fortsätter styrelsen, uppdelades
statens nedskrivna fordran på två lån. Beloppen av dessa bestämdes
till 150 000 kronor och 65 000 kronor, av vilka det förra skulle säkerställas
genom av riksgäldskontoret godkänd borgen samt förräntas och amorteras
med annuiteter efter 5 procent räknat fr. o. m. den 1 juli 1939, medan likvidema
för det senare lånet gjordes beroende av riksgäldsfullmäktiges efter
nämnda datum fattade beslut. Något krav på likvid för sagda lån hade ännu
ej framförts, men däremot hade planen i övrigt kunnat fullföljas och lånet
mot borgenssäkerhet nedbringats till ca 142 900 kronor per den 31 december
1946. För anskaffande av rälsbussar hade Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag
år 1944 erhållit lån ur motorvagnslånefonden på 181 350 kronor. Detta
hade planenligt förräntats och amorterats, så att återstående kapitalskuld
därå nedbringats till ca 150 600 kronor.
Angående järnvägsbolagets biltrafik rörelse meddelar järnvägsstyrelsen
att bolagen bedreve en i förhållande till järnvägsrörelsen mycket omfattande
billinjetrafik för person- och godsbefordran samt jämväl beställningstrafik.
Linjelängd och teknisk utrustning framgå av nedanstående avjärnvägsstyrelsen
lämnade uppgifter.
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
Slite—Roma
Koncessionerad linjelängd, km ...................... 188
Trafikerad » , > ...................... 182
Omnibussar, antal.................................. 6
Lastbilar, > 6
Släpvagnar, > .................................. —
Anskaffningskostnad för rullande materiel, kronor.... 162 000
Garage, antal...................................... 1
Anläggningskostnad, kronor......................... 12 000
Klintehamn—
Roma
173
173
6
3
2
115000
3
11000
Biltrafiken företer enligt järnvägsstyrelsens mening en god utveckling och
tillfredsställande årsresultat. Särskilt för Slite—Roma järnväg, med dess i
vad anginge resandetrafiken på Visby ogynnsamma sträckning, vore biltrafiken
ett nödvändigt komplement för järnvägsrörelsen. Även för Klintehamn
•—Roma järnväg vore biltrafiken värdefull och en förutsättning för att järnvägens
relativt tättbefolkade trafikområde skulle kunna effektivt betjänas.
Järnvägsstyrelsen lämnar härefter följande siffersammanställningar, avsedda
att belysa järnvägarnas ekonomiska förhållanden
under åren 1931—194 5.
Bolagens balansräkningar per den 31 december 1945.
Tillgångar.
Järnvägsanläggningen . .
Automobilrörelsen......
Fast egendom...........
Kassa och bankräkningar
Förråd ..............
Övriga tillgångar ......
Skulder.
Statslån .......
Svävande skulder
Aktiekapital:
stamaktier . . .
preferensaktier
Egna fonder . ..
Förnyelsefond
Vinst .........
Slite—Roma
järnvägs AB
Tusental
Klintehamn—
Rom a
järnvägs AB
kronor
Summa
439
1 086
169
148
—
17
156
34
20
26
6
7
790
1 318
50
212
6
5
170
511
150
75
25
67
388
448
1
—
Summa 790
1 318
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bihang till riksdanens protokoll 19i7. 1 sand. Nr 178.
Slite—Roina järnvägs drifträkningar för åren 1931—45.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
T u s e
n t
a 1
k r
o n
o r
Järnvägsröreisen.
Inkomster.
Persontrafik ...................
18
16
15
14
14
13
12
13
15
27
29
31
39
50
39
Godstrafik......................
54
50
65
79
87
68
78
75
71
78
95
123
139
163
127
Övriga m. m...................
15
20
20
21
21
26
29
31
26
25
26
25
26
23
21
Summa
87
86
100
114
122
107
119
119
112
130
150
179
201
236
187
Utgifter ..........................
90
88
84
94
97
91
9S
103
106
122
135
163
207
227
194
Driftöverskott......................
-3
-2
16
20
25
16
21
16
6
8
15
16
-3
9
-7
Bilrörelsen.
Inkomster ........................
—
-
—
—
8
29
94
115
131
134
128
139
160
176
175
Utgifter ..........................
—
—
—
—
8
25
75
86
100
106
102
113
139
150
145
Driftöverskott......................
—
—
—
—
—
4
19
29
31
28
26
26
21
26
30
tillfört bolagets vinst- och förlust-
räkning ......................
—
—
—
—
—
4
14
19
21
25
25
25
21
26
30
tillfört järnvägens drifträkning ..
—
—
—
—
—
—
5
10
10
3
1
1
—
—
—
CO
co
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Huvudsiffrorna i Sllte—Roma järmägsaktlebolags vinst- och förlusträkningar för åren 1931—45.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
T u s e
n t
a 1
k r
o n
o r
Inkomster.
Från föregående år balanserad vinst
Driftöverskott av
2
'' _
16
20
25
16
21
16
6
8
15
16
—
9
—
1
1
4
14
19
21
25
25
25
21
26
30
Räntor och inkomst av värde-
1
6
1
1
2
3
3
8
I anspråk tagna medel m. m.....
Förlust:
—
1
balanserad från föregående år..
—
2
4
—
—
—
—
—
—
4
11
10
9
8
—
för året ......................
20
2
—
—
—
—
—
—
4
7
—
—
—
—
—
Summa inkomster
22
4
22
21
26
20
35
35
37
44
52
52
32
54
33
Utgifter.
Från föregående år balanserad
2
4
4
11
10
9
8
_
Driftunderskott av järnvägsrörelsen
3
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
—
7
Avsättning till förnyelsefond för
15
14
15
15
15
16
15
16
15
15
16
16
25
16
2
2
5
14
19
21
25
25
25
3
—
4
1
1
_
_
_
_
—
1
—
2
4
9
_
4
.
__
_
_
_
—
12
5
Vinst balanserad från
2
för året ......................
—
—
4
—
—
—
—
—
—
1
1
1
8
1
Summa utgifter
22
4
22
21
26
20
35
35
37
44
52
52
32
54
33
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Klintehamn—Roma järnvägs drifträknlngar för åren 1981—45.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
T u s e
n t
a 1
k r
o n
o r
Järmägsrörelsen.
Inkomster.
Persontrafik....................
27
24
24
24
23
23
21
21
25
41
47
58
64
70
70
Godstrafik......................
84
101
126
159
152
141
128
113
93
134
146
146
149
150
170
Övriga m. m...................
14
14
14
14
15
16
15
16
15
15
16
23
17
18
20
Summa
125
139
164
197
190
180
164
150
133
190
209
227
230
238
260
Utgifter ..........................
124
124
131
135
137
137
139
145
151
165
193
219
226
262
281
Driftöverskott......................
1
15
33
62
53
43
25
5
- 18
25
16
8
4
- 24
- 21
Bilrörelsen.
Inkomster.........................
—
—
—
—
32
54
57
68
76
74
85
94
115
122
136
Utgifter ..........................
—
—
—
-
21
36
44
51
63
63
67
72
83
92
103
Driftöverskott......................
—
—
—
—
11
18
13
17
13
11
18
22
32
30
33
co
oi
Kungi. Maj:ts proposition nr 178.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Klintehamn—Roma järnvägs yinst- och förlusträkningar för åren 1931—45.
1931
1932
1933
1934
1935
1936
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
T u s e
n t
a 1
k r
o n
o r
Inkomster.
Från föregående år balanserad vinst
—
—
—
—
2
1
6
6
—
—
—
—
—
—
—
Driftöverskott av
jämvägsrörelsen ..............
1
15
33
62
53
43
25
5
—
25
16
8
4
—
—
automobilrörelsen ............
—
—
—
-
11
18
13
17
13
11
18
22
32
30
33
övriga rörelsegrenar ..........
—
—
—
—
1
1
1
1
1
1
1
1
—
—
1
Räntor och inkomst av värde-
handlingar ..................
—
—
—
—
1
2
I anspråk tagna medel..........
—
18
7
—
—
—
—
6
34
—
—
—
—
—
22
Förlust:
balanserad från föregående år..
—
1
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
för året ......................
2
—
—
~
—
—
6
—
—
—
—
—
—
—
Summa inkomster
3
34
40
62
68
65
45
41
48
37
35
31
36
30
56
Utgifter.
Från föregående år balanserad
förlust........................
—
1
Driftunderskott av jämvägsrörelsen
—
—
—
—
—
—
—
—
18
—
—
—
—
24
21
Avsättning till förnyelsefond för
jämvägsrörelsen ..............
—
28
35
30
26
21
21
21
21
21
21
21
21
—
22
automobilrörelsen ............
—
—
—
—
—
-
—
12
6
11
8
5
10
2
9
övriga rörelsegrenar ..........
—
—
—
—
12
13
13
—
—
—
—
—
—
—
—
Räntor ........................
3
3
2
—
1
1
—
—
2
5
6
5
5
4
4
Skatter ........................
—
—
—
—
3
5
4
2
1
—
—
—
—
—
—
Vinst balanserad från
föregående år ................
—
—
—
—
2
1
6
6
—
—
—
—
—
—
—
för året ......................
—
2
3
32
24
24
1
—
—
—
—
—
—
—
—
Summa utgifter
3
34
40
62
68
65
45
41
48
37
35
31
36
30
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Kungl. Maj.ts proposition nr 17S.
37
Styrelsen erinrar i fortsättningen om att förevarande järnvägar i samband
med den på 1920-talet genomförda statslåneregleringen konstaterades sakna
affärsvärd e. De nu lämnade siffrorna syntes visa, att trots tillkomsten
av en i och för sig bärig biltrafik, sagda förhållande ännu bestode för vartdera
bolagets rörelse som helhet betraktad. Under sådana omständigheter
gällde det enligt styrelsens mening närmast att bedöma huruvida de i avtalen
angivna ekonomiska köpevillkoren kunde betraktas som skäliga i förhållande
till de ersättningar, som lämnats vid tidigare förvärv av icke bäriga
järnvägsföretag. Efter ett noggrant övervägande av alla de omständigheter,
som torde beaktas vid ett sådant bedömande, och varibland kunde nämnas
det skick, vari anläggningarna hållits, utrustningen med rullande materiel,
bilrörelsens omfattning samt låneskuldernas storlek, hade järnvägsstyrelsen
kommit till den uppfattningen, att de avtalade ekonomiska villkoren kunde
anses från statlig synpunkt väl försvarliga. Mot avtalsbestämmelserna i övrigt
funnes heller icke anledning till erinran från styrelsens sida.
Styrelsen har därefter redogjort för de bokföringsåtgärder, som
påkallas i anledning av avtalen.
Under hänvisning till de tidigare återgivna balansräkningarna framhåller
styrelsen, att bolagen icke hade några låneskulder utöver dem till staten. Beträffande
statslånen hade man att skilja mellan sådana lån, vilka — åtminstone
efter förenämnda reglering — planenligt förräntats och amorterats, samt
sådana, för vilka riksgäldsfullmäktige icke ansett sig kunna påfordra ränta
och amortering ens under den nu tilländalupna krigstiden, vilken för flertalet
järnvägar medfört en väsentlig förbättring av den ekonomiska ställningen.
I vad anginge lån tillhörande den förra gruppen borde, fortsätter järnvägsstyrelsen,
i den centrala statsbokföringen återstående kapitalskuld omföras
från vederbörande under riksgäldskontorets förvaltning stående lånefonder
till statens järnvägars fond, medan intill överlåtelsedagen upplupen
ränta torde få av järnvägsstyrelsen inbetalas till riksgäldskontoret. Hit hörde
Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolags lån ur fonden för låneunderstöd
om ursprungligen 150 000 kronor, för vilket kapitalskulden per den 1 juli
1947 beräknats till 141 707 kronor 19 öre, dels samma bolags lån ur motorvagnslånefonden
med en kapitalskuld vid angivna tidpunkt av 150 569 kronor
65 öre. Däremot borde de båda övriga statslånen på 50 000 och 65 000
kronor, å vilka ränta enligt uppgift aldrig erlagts, avskrivas, på sätt tidigare
skett i motsvarande fall.
Järnvägsstyrelsen anför vidare, att styrelsen förutsatte, att — i likhet med
vad tidigare varit fallet vid förvärv av enskilda järnvägar — nyssnämnda
omföringar icke skulle beröra riksstaten, samt alt räntelikviden finge föras
å det särskilda utjämningskonto, benämnt »Inköpskonto för enligt 1939 års
riksdagsbeslut förvärvade enskilda järnvägar», vilket sedan år 1940 funnes
upplagt i statens järnvägars räkenskaper.
Vad beträffar de utbetalningar på 125 000 och 85 000 kronor, som enligt
38
Kungi. Maj:ts proposition nr 178.
§ 1 i avtalen skulle äga rum på tillträdesdagen, därest bolagen föredroge att
till styrelsen överlämna alla då förefintliga kontanta medel, ville styrelsen
föreslå, att desamma finge påföras förenämnda utjämningskonto, vilket i
gengäld skulle gottskrivas för alla rörliga tillgångar.
Vid bifall till detta styrelsens förslag krävdes icke någon anvisning av investeringsanslag
för här förevarande järnvägsförvärv.
I § 8 av avtalen vore stadgat, fortsätter järnvägsstyrelsen, att beträffande
tidpunkt och villkor för anslutning till statens järnvägar
av bolagens järnvägar skulle tillämpas samma bestämmelser,
som i berörda hänseende kunde komma att bli fastställda för den Gotlands
järnvägsaktiebolag tillhöriga järnvägen. Intill dess ett sådant avgörande
blivit träffat, kunde enhetliggörandet av järnvägarna på Gotland uppenbarligen
icke drivas längre än till en sammanfogning i drift- och förvaltningshänseende
av nuvarande tre enheter. Järnvägsstyrelsen förutsätter, att denna sammanfogning
finge ordnas genom avtal mellan styrelsen samt Gotlands järnvägsaktiebolag,
efter det att aktiemajoriteten i detta bolag förvärvats av staten.
Att gemensam förvaltning av dels direkt, dels indirekt statsägda järnvägar
icke behövde föranleda några praktiska svårigheter av större betydelse, hade
visat sig av tidigare erfarenheter. Styrelsen förutsätter, att — i analogi med
vad som tidigare skett i liknande fall — medel från under rubrik statens
affärsverksfonder, statens järnvägar, anvisade investeringsanslag, skulle få
tagas i anspråk jämväl för investeringar i förevarande järnvägar.
Avtalens paragraf 5 innehåller reglerande bestämmelser rörande
personalens övertagande i statens järnvägars tjänst. Enligt denna
paragrafs femte moment skulle övervägande antalet befattningshavare vid
järnvägarna vara berättigade att från den tidpunkt, då de båda järnvägarna
tillsammans med Gotlands järnväg anslötes till statens järnvägar, erhålla anställning
enligt vid statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor.
Enligt vid avtalen fogade bilagor C skulle sammanlagt 33 tjänstemän komma
att övertagas i statens järnvägars tjänst, nämligen 28 ordinarie och 5 icke
ordinarie. Härutöver överginge i statens järnvägars tjänst 17 chaufförer samt
omkring 35 ban- och verkstadsarbetare, för vilka vid statens järnvägar gällande
kollektivavtal komme att efter hand träda i tillämpning. Genom förvärvet
av de ifrågavarande järnvägarna överfördes sålunda i sinom tid sammanlagt
ett 90-tal personer i statens järnvägars tjänst. Härtill komme vissa
i bolagets tjänst disponerade tillfälliga arbetstagare, städerskor m. fl., som
jämväl, i den mån drifttjänsten så krävde, kunde beredas sysselsättning vid
statens järnvägar och i förekommande fall ingå i rekryteringspersonalen.
Av den personal, som enligt förenämnda bilaga till avtalet skulle övertagas
i statens järnvägars tjänst, vore ingen avsedd att placeras på aktiv stat i
högre lönegrad än A 20, varför något beslut av riksdagen om antalet befattningar
icke bleve erforderligt.
Med åberopande av vad sålunda anförts hemställer järnvägsstyrelsen, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen dels besluta, att Slite—Roma och Klinte
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
39
hamn—Roma järnvägar må på avtalade villkor förvärvas av staten, dels bemyndiga
Kungl. Maj:t att bestämma om tidpunkten för samt utfärda närmare
föreskrifter beträffande nämnda järnvägars anslutning till statens järnvägar.
I samband med förenämnda bemyndigande åt Kungl. Maj:t torde, anför
styrelsen slutligen, böra bestämmas, att förevarande järnvägar skulle efter ett
eventuellt införlivande med statens järnvägar hänföras till första distriktet.
I utlåtande den 27 februari 1947 ha fullmäktige i riksgäldskontoret förklarat,
att fullmäktige funnit de avtalade villkoren från statens synpunkt godtagbara,
och har tillstyrkt det föreliggande förslaget om statsförvärv av här
ifrågavarande järnvägar.
De föreliggande med Slite—Roma och Klintehamn—Roma järnvägsaktie- Departementsbolag
träffade avtalen äro av liknande beskaffenhet som det tidigare behand- chefenlade
avtalet angående förvärv av Ölands järnväg. Bolagen överlåta sålunda
sina respektive järnvägar till staten med tillträde den 1 juli 1947 mot det att
bolagen befrias från betalningsskyldigheten för återstoden av sina låneskulder
till staten. Dessa skulder beräknas den 1 juli 1947 uppgå till för Slite—
Roma järnvägsaktiebolag 50 000 kronor och för Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag
tillhopa ca 357 000 kronor. Staten skall därjämte övertaga betalningsansvaret
för till rörelserna hänförliga, å tillträdesdagen oguldna utgifter.
Överlåtelsen omfattar jämväl de av bolagen bedrivna biltrafikrörelserna
samt — med vissa undantag — bolagens övriga fastigheter, värdehandlingar
och andra tillgångar samt rättigheter. Bolagen skola dock äga rätt att
av tillgängliga kontanta medel behålla eller på tillträdesdagen av järnvägsstyrelsen
kontant utbekomma 125 000 kronor respektive 85 000 kronor.
Enligt vad som framgår av den av järnvägsstyrelsen lämnade redogörelsen
tillhöra förevarande järnvägar i fråga om trafikintensitet de svagaste i landet
och sakna, trots förefintligheten av en i och för sig bärig biltrafikrörelse,
affärsvärde. De i avtalen'' angivna ekonomiska villkoren torde emellertid
kunna betraktas som skäliga i förhållande till de ersättningar, som lämnats
vid tidigare förvärv av icke bäriga järnvägsföretag, och jag förordar, i likhet
med järnvägsstyrelsen, alt de godtagas.
Då kontant köpeskilling ej skall utgå, erfordras icke någon kapitalanvisning
för förvärvens genomförande. Mot de av järnvägsstyrelsen föreslagna
bokföringsåtgärderna har jag icke funnit något alt invända.
Det bar i avtalen förutsatts, alt tidpunkten för anslutningen av bolagens
järnvägar till statens järnvägar skulle bli beroende av vad i sådant hänseende
kunde komma att bestämmas i fråga om den Gotlands jämvägsaktiebolag
tillhöriga järnvägen. Järnvägsstyrelsen föreslår, att i avbidan på ett sådant
avgörande de tre järnvägarna samordnas i drift- och förvaltningsbänseende.
Jag bar ingenting att erinra häremot.
Ej heller de övriga avtalsbestämmelserna ha givit mig anledning till erinran.
Då bland den personal, som skall övertagas, icke finnes någon som är
40
Kungl. Maj.ts proposition nr 178-
avsedd att placeras i högre lönegrad än A 20, erfordras icke något beslut av
riksdagen om antalet befattningar.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att i samband med ett eventuellt
införlivande av järnvägarna med statens järnvägar meddela föreskrift i
fråga om järnvägarnas hänförande till visst distrikt.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
dels besluta, att Slite—Roma och Klintehamn—Roma järnvägar
må på avtalade villkor förvärvas av staten,
dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att bestämma om tidpunkten
för samt utfärda närmare föreskrifter beträffande
nämnda järnvägars anslutning till statens järnvägar.
Till vad föredragande departementschefen sålunda
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt,
behagar Hans Maj:t Konungen lämna bifall samt
förordnar, att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Sven G. Karlson.
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
41
Bilaga A.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Halmstad—Bolmens Järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget,
å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets
järnväg m. m.
§ 1.
Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1947
(tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt
dels bolagets järnväg omfattande linjen Halmstad—Bolmen med tillhörande
hamnspår och verkstadsspår i Halmstad med vad till densamma hör såsom
rullande materiel, inventarier, hjälpanläggningar och förråd (angående
förråd stadgas vidare i bilaga D),
dels bolagets bilrörelse med vad till densamma hör såsom anläggningar,
rullande materiel och inventarier,
dels bolagets övriga fastigheter och anläggningar — i den mån desamma
icke aro i fastighetsförteckningen, bilaga A angivna som undantagna från
överlåtelsen — ävensom till den överlåtna egendomen hörande inventarier
och rättigheter.
Mom. 2. Bolagets övriga tillgångar såsom värdepapper, kontanta medel
och fordringar behållas av bolaget.
Bolaget skall äga uppbära alla inkomster, som avse tiden intill tillträdesdagen
och bestrida alla utgifter inklusive skatter, som avse rörelsen m. m.
intill samma dag, även om de inflyta respektive förfalla till betalning efter
densamma.
Mom. 3. Rätten till framlida utdelning och återbäring på grund av bolagets
delägarskap i Svenska jämvägsföreningen, Enskilda järnvägarnas arbetsgivareförening
och Enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter förbehålles
bolaget.
Mom. 4. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen
befinner sig med iakttagande dock av vad i bilaga D stadgas angående
underhåll, förrådsbehållning m. m.
Mom. 5. Bolaget förbinder sig att intill tillträdesdagen icke avhända sig
någon del av den i överlåtelsen ingående fasta eller lösa egendomen, och får
ej heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser, som
kunna öka järnvägens driftsulgifter efter tillträdesdagen, i annan mån än
gällande kollektivavtal göra nödvändigt.
Mom. 6. Skulle den för överlåtelse avsedda egendomen eller någon del
därav före tillträdesdagen drabbas av eldsolycka eller annan skada, skall på
grund härav utfallande försäkringsbelopp tillkomma styrelsen, mot det att
bolaget befrias från skyldighet att iståndsätta egendomen.
§ 2.
På tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna
förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets
till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att
denna icke häftar för penninginteckningar.
42
Kungi. Maj:ts proposition nr 178.
Bolaget skall vid samma tillfälle överlämna de skriftliga avtal och andra
handlingar, vilka avse sådana rättigheter och skyldigheter i fråga om .järnvägen
m. m., som enligt § 4 i detta avtal övertagas av styrelsen.
§ 3.
Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall styrelsen på tillträdesdagen
till bolaget utbetala en köpeskilling av trehundratjugufemtusen
(325 000) kronor.
Mom. 2. Kostnaderna för lagfart på den av staten förvärvade egendomen
gäldas av styrelsen.
§ 4.
De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och
medgivanden rörande bolagets rörelse, vilka skola av styrelsen övertagas, äro
så fullständigt som möjligt förtecknade i bilaga B.
Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de i bilaga B
angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.
§ 5.
Mom. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,
skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att på tillträdesdagen övergå i
statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och
utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt
vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem, allt
enligt vid tiden för övergången gällande avtal.
Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering
i löneklass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den ort,
där han omedelbart före den 1 juli 1947 varit placerad, läggas till grund.
Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i bolagets tjänst åtnjutna löneförmåner,
nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med därå
utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad eller kontant hyresbidrag.
Befattningshavare, som innehaft för honom gällande slutlön sedan minst
tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i den
löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, för vilken avlöningsförmånernas
summa, rörligt tillägg och kristillägg inberäknade, närmast överstiger
sammanlagda beloppet av de i föregående stycke angivna löneförmånerna,
allt för år räknat. Den, som innehaft slutlönen sedan mindre än tre år,
skall fr. o. m. kalenderkvarlalet näst efter det, varunder tre år förflutit från
ernåendet av nämnda lön, placeras i löneklass som ovan sägs.
Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tagas
jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad, dock endast för tid,
varunder tjänstebostad innehaves vid statens järnvägar, ävensom vissa särskilda
ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande
är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner, exempelvis
semesterrätl, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet, fri läkarvård,
begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning, medicinprovision
m. m., skall hänsyn däremot icke tagas, utan skola de vid statens
järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tillämpning.
Den sammanlagda avlöningen skall i förekommande fall begränsas så, att
den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid statens järnvägar gällande
avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad, som finnes
för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
43
Dyrtidstillägget å de vid bolagets järnväg innehavda löneförmånerna skall
vid varje särskild tidpunkt beräknas efter det indextal, som svarar mot det,
som är bestämmande för rörligt tillägg och kristillägg för personal vid statens
järnvägar.
Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-
och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla
dels för all personal under tiden intill den 1 januari 1948 i den mån vederbörandes
anställning ej dessförinnan upphör;
dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med
rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid.
Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 januari 1948
dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av
såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1946 till ordinarie befordrade
befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna
järnvägens drift i statens järnvägars regi;
dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,
som befordrats till ordinarie den 1 januari 1946 eller tidigare och som med
hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna
övertagas i statens järnvägars tjänst;
dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för
statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal
uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens
järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i allmänna
tjänstepensionsreglementet i § 8 mom. 2—5, även efter den 1 januari
1948 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som
vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring
i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga C
skall ske.
Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig befattningshavare
— med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande
pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd
pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare —- med belopp, som
styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som enligt
samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på grund av
sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade — därest
de äro delägare i till staten icke överlåten pensionsinrättning —- till vederbörande
pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens
som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för pensionsinrättningen
att utbetala pension.
I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och
då befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,
som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,
som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall
mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara träffad,
i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående
stycke sägs.
Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt
mom. 4, äro berättigade att från och med den 1 januari 1948 erhålla anställning
enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor under
följande förbehåll:
a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt möjligt
svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,
som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och efter ve
-
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
derbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt anförtro
dem och i förekommande falk med placering jämväl vid annat statligt företag
än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;
samt
b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu
eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,
bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid dock
skall gälla att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie
tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid statens
järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare varit anställd
i bolagets tjänst.
Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares
ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelsen
den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering av pensionsförhållandena
för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar m. fl.
Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga bolagets egna pensionsförpliktelser,
inklusive pension till nuvarande verkställande direktören. I samband härmed
förbinder sig bolaget att icke vidare ikläda sig några pensionsförpliktelser,
som kunna beröra Halmstad—Bolmens Järnvägsaktiebolags Stiftelse
för Pension och Understöd. Vidare garanterar bolaget dels att Stiftelsens
styrelse kommer att genomföra den ändringen av Stiftelsens stadgar, att Stiftelsens
styrelse efter den 1 juli 1947 skall utses av Kungl. Järnvägsstyrelsen
i stället för av styrelsen för Halmstad—Bolmens Järnvägsaktiebolag, dels att
Stiftelsens nuvarande styrelse kommer att avgå fr. o. in. nämnda dag. Bolagets
pensionsförpliktelser samt Stiftelsens tillgångar finnas förtecknade i en
av bolaget till styrelsen överlämnad akt.
Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över
de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar på
i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan härom.
Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen införlivas med
statens järnvägar sålunda, att för dessa gällande taxor och föreskrifter komma
till tillämpning på densamma, vad godssamtrafiken beträffar dock under
förutsättning, att meddelanden om vederbörliga ändringar av samtrafikstabellen
hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande förvaltningen
för järnvägarnas godssamtrafik.
Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande
av Kungl. Maj:t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans
godkännande.
Stockholm den 29 november 1946.
§ 6.
§ 7-
§ 8.
§ 9.
KUNGLIGA JÄRNVÄGSSTYRELSEN
Erik Malmkvist
G. Dahlbeck
HALMSTAD—BOLMENS JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
M.
Wallenberg
Ernst R. Anderson Oskar Wetter
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
45
Bilaga B.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Ölands järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget, å andra
sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av
bolagets järnväg m. m.
8 l.
Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1947
(tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt
dels bolagets järnväg med vad till densamma hör såsom rullande materiel,
inventarier, hjälpanläggningar och förråd (angående förråd stadgas
vidare i bil. D);
dels bolagets bilrörelse med vad till densamma hör såsom anläggningar,
rullande materiel och inventarier;
dels bolagets övriga fastigheter och anläggningar — i den mån desamma
icke äro i fastighetsförteckningen, bilaga A, angivna som undantagna från
överlåtelsen — ävensom till den överlåtna egendomen hörande inventarier
och rättigheter;
dels följande värdehandlingar, nämligen 40 st. aktier i Kalmar Verkstadsaktiebolag
och 47 st. andelar i Ölands Motortrafikförening u. p. a.
Mom. 2. Bolagets övriga tillgångar såsom värdepapper, andra än de i
mom. 1 upptagna, kontanta medel och fordringar behållas av bolaget.
Bolaget skall'' äga uppbära alla inkomster, som avse tiden intill tillträdesdagen
och bestrida alla utgifter inklusive skatter, som avse rörelsen m. m. intill
samma dag, även om de inflyta, respektive förfalla till betalning efter densamma.
Mom. 3. Rätten till framtida utdelning och återbäring på grund av bolagets
delägarskap i Svenska Järnvägsföreningen, Enskilda Järnvägarnas Arbetsgivareförening
och Enskilda Järnvägarnas Försäkringsanstalter förbehålles
bolaget.
Mom. 4. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen
befinner sig, med iakttagande dock av vad i bilaga D stadgas angående
underhåll, förrådsbehållning in. m.
Mom. 5. Bolaget förbinder sig att intill tillträdesdagen icke avhända sig
någon del av den i överlåtelsen ingående fasta eller lösa egendomen, och får
ej heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser, som
kunna öka järnvägens driftutgifter efter tillträdesdagen, i annan mån än
gällande kollektivavtal göra nödvändigt.
Mom. 6. Skulle den för överlåtelse avsedda egendomen eller någon del därav
före tillträdesdagen drabbas av eldsolycka eller annan skada, skall på
grund härav utfallande försäkringsbelopp tillkomma styrelsen, mot det att
bolaget befrias från skyldighet att iståndsätta egendomen.
8 2.
På tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna
förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets
till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
denna icke häftar för andra penninginteckningar än sådana, som utgöra
säkerhet för i § 3 omförmälda statslån.
§ 3.
Mom. 1. I vederlag för den överlåtna egendomen befrias bolaget från betalningsskyldigheten
för återstoden av sin skuld för statslånet, inkl. upplupen
men å tillträdesdagen e.j förfallen ränta, och återfår sin för lånet utställda
skuldförbindelse.
Mom. 2. Kostnaderna för lagfart på den av staten förvärvade egendomen
gäldas av styrelsen.
§ 4.
De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och
medgivanden rörande bolagets rörelse, vilka skola av styrelsen övertagas, äro
så fullständigt som möjligt förtecknade i bilaga B.
Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga de i bilaga B
angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.
§ 5.
Mom. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,
skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att på tillträdesdagen övergå i
statens järnvägars tjänst utan minskning av då innehavda löneförmåner och
utan minskning av den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt
vid bolagets järnväg tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem, allt enligt
vid tiden för övergången gällande avtal.
Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering
i löneklass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den
ort, där han omedelbart före den 1 juli 1947 varit placerad, läggas till grund.
Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i bolagets tjänst åtnjutna löneförmåner,
nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med därå
utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad eller kontant
hyresbidrag.
Befattningshavare, som innehaft för honom gällande slutlön sedan minst
tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i den
löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, för vilken avlöningsförmånernas
summa, rörligt tillägg och kristillägg inberäknade, närmast överstiger
sammanlagda beloppet av de i föregående stycke angivna löneförmånerna,
allt för år räknat. Den, som innehaft slutlönen sedan mindre än tre
år, skall fr. o. m. kalenderkvartalet näst efter det, varunder tre år förflutit
från ernåendet av nämnda lön, placeras i löneklass som ovan sägs.
Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tagas
jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad, dock endast för tid,
varunder tjänstebostad innehaves vid statens järnvägar, ävensom vissa särskilda
ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande
är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner, exempelvis
semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet, fri läkarvård,
begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning, medicinprovision
m. m., skall hänsyn däremot icke tagas, utan skola de vid
statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tillämpning.
Den sammanlagda avlöningen skall i förekommande fall begränsas så,
att den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid statens järnvägar
gällande avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad, som
finnes för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
47
_ Dyrtidstillägget å de vid bolagets järnväg innehavda löneförmånerna skall
vid varje särskild tidpunkt beräknas efter det indextal, som svarar mot det,
som är bestämmande för rörligt tillägg och kristillägg för personal vid statens
järnvägar.
Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-
och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla
dels för all personal under tiden intill den 1 januari 1948 i den mån vederbörandes
anställning ej dessförinnan upphör;
dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med
rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid.
Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före den 1 januari 1948
dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av
såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1946 till ordinarie befordrade
befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna
järnvägens drift i statens järnvägars regi;
dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,
som befordrats till ordinarie den 1 januari 1946 eller tidigare och som med
hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna
övertagas i statens järnvägars tjänst;
dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för
statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal
uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens
järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i allmänna
tjänstepensionsreglementet § 8 mom. 2—5, även efter den 1 januari
1948 entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som
vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring
i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga C skall
ske.
Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig befattningshavare
— med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande
pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd
pensionsålder och -—- vad angår övriga befattningshavare — med belopp,
som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belonp, som enligt
samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på grund
av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade — därest
de äro delägare i till staten icke överlåten pensionsinrättning — till vederbörande
pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens
som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för pensionsinrättningen
att utbetala pension.
I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och då
befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,
som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare,
som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall
mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara träffad,
i vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående
stycke sägs.
Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt
mom. 4, äro berättigade att från och med den 1 januari 1948 erhålla anställning
enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor
under följande förbehåll:
a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt möjligt
svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,
som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och efter
48 Kungl. Maj.ts proposition nr 178-
vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt anförtro
dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt
företag än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten;
samt
b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu
eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,
bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid
dock skall gälla att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie
tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid statens
järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare varit
anställd i bolagets tjänst.
§ 6.
Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares
ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelsen
den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering av pensionsförhållandena
för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar m. fl.
Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga bolagets egna pensionsförpliktelser,
vilka finnas förtecknade i en av bolaget till styrelsen överlämnad akt.
§ 7.
Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över
de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar på
i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan härom.
§ 8.
Bolagets järnväg skall, räknat från och med tillträdesdagen, utgöra en del
av statens järnvägar och skall sålunda för dessa gällande taxor och föreskrifter
komma till tillämpning på densamma, vad godssamtrafiken beträffar
dock under förutsättning, att meddelanden om vederbörliga ändringar
av samtrafikstabellen hinna att före tillträdesdagen utfärdas av verkställande
förvaltningen för järnvägarnas godssamtrafik.
§ 9.
Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande
av Kungl. Maj:t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans
godkännande.
Stockholm den 8 februari 1947. Kalmar den 8 februari 1947.
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN ÖLANDS JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
G. Dahlbeck Carl Svenson
Erik Malmkvist S. E. Sjöholm
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
49
Bilaga C.
överenskommelse.
Mellan Svenska Staten genom Kungl. Järnvägsstyrelsen, här nedan kallad
köparen, å ena, samt undertecknade K. F. Söderdahl och M. Wiman, här
nedan kallade säljaren, på grund av bifogade fullmakter, å andra sidan, har
denna dag överenskommits följande rörande förvärv för Svenska Staten av
aktiemajoriteten i Gotlands Järnvägsaktiebolag, här nedan kallat järnvägsbolaget.
§ 1.
Med likvid och leverans den 1 juli 1947 (tillträdesdagen) överlåter säljaren
till köparen 10 420 st. aktier i järnvägsbolaget på följande villkor:
a) priset per aktie utgör sextiofem (65) kronor,
b) försäljningen avser aktierna med tillhörande kuponger fr. o. m. nr 28
för rörelsen år 1946.
§ 2.
Genom säljarens försorg skall upprättas avräkningsnota, som kl. 11.00 på
tillträdesdagen skall likvideras i Riksbankens huvudkontor i Stockholm, varvid
samtidigt de försålda aktierna, försedda med vederbörlig transport in
blanco från senast i aktieboken registrerade ägare, jämte talonger med tillhörande
utdelningskuponger fr. o. m. nr 28 överlämnas till köparen.
§ 3.
Köparen förbinder sig intill den 1 juli 1948 att, på anfordran, jämväl inlösa
övriga aktier i järnvägsbolaget till enahanda pris och villkor, som sägs
här ovan i § 1.
§ 4.
Säljaren garanterar, att järnvägsbolagets ledning intill tillträdesdagen ej
disponerar järnvägsbolagets tillgångar eller ikläder bolaget förpliktelser för
andra ändamål än sådana, som avse bolagets normala rörelse, därest ej köparen
lämnar sitt medgivande till andra åtgärder.
Säljaren garanterar vidare, att till samtliga under denna tid utlysta styrelsesammanträden
i bolaget kallas den representant, köparen utser, vilken representants
yttrande skall inhämtas i frågor av större vikt.
§ 5.
Köparen förbinder sig att i blivande avtal om införlivning med Statens
järnvägar av järnvägsbolagets järnväg intaga bestämmelser rörande personalens
anställnings- och lönevillkor, likvärdiga med dem, som tillämpats
vid hittills, jämlikt statsmakternas beslut vid 1939 års riksdag om enhetliggörande
av det svenska järnvägsnätet, skedda övertaganden av enskilda järnvägar.
Bihang till riksdagens protokoll 1917. 1 samt. Nr 17S.
4
50
Kungi. Maj.ts proposition nr 178.
§ 6.
Köparen förbinder sig att respektera av järnvägsbolaget redan fattade beslut
enligt en till köparen avlämnad, den 18/i 1947 daterad förteckning i fråga
om särskilda pensioner och understöd, och skall detta åtagande jämväl gälla,
sedan järnvägsbolagets järnväg införlivats med statens järnvägar.
§ 7.
Med beslut å ordinarie bolagsstämma 1947 i frågorna angående disposition
av vinstmedel, bestämmande av arvoden åt styrelse och revisorer, val av
styrelseledamöter jämte suppleanter och val av revisorer jämte suppleanter
skall anstå till fortsatt stämma den 30 juni 1947, och förbinder sig säljaren
att påyrka nämnda uppskov och vid avgörandet av frågorna å den
fortsatta stämman rösta i enlighet med de anvisningar, köparen kommer att
lämna.
Säljaren förbinder sig jämväl att vid nämnda bolagsstämma rösta för järnvägsbolagets
trädande i likvidation.
§ 8.
Denna överenskommelse är träffad under förutsättning att Kungl. Maj:t
senast den 15 juni 1947 godkänner densamma. Om sådant godkännande inom
angiven tid ej lämnats, har överenskommelsen förfallit utan anspråk från
någondera sidan.
Stockholm den 17 februari 1947. Visby den 18 januari 1947.
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN För SÄLJAREN:
G. Dahlbeck. K. F. Söderdahl. M. Wiman.
enligt fullmakter.
Bevittnas:
Erik Malmkvist. Ivar Dalström. J. Kvarnstedt.
Kungl. Maj.ts proposition nr 178.
51
Bilaga D.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Slite—Roma järnvägsaktiebolag, nedan kallat bolaget, å
andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av bolagets
järnväg m. m.
§ 1.
Mom. 1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1947
(tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt
dels bolagets järnväg Slite—Roma med vad till densamma hör förutom
vissa i bil. A såsom undantagna angivna markområden,
dels bolagets bilrörelse med vad till densamma hör,
dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar samt
rättigheter.
Bolaget äger dock rätt att dels av tillgängliga kontanta medel behålla eller
på tillträdesdagen av styrelsen kontant utbekomma ett belopp av etthundratjugofemtusen
(125 000) kronor, dels utbekomma eventuell framtida återbäring
eller utdelning på grund av bolagets delägarskap i Svenska jämvägsföreningen
och Enskilda järnvägarnas försäkringsanstalter.
Fastigheterna äro förtecknade i bil. A.
Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen
befinner sig.
Mom. 3. Bolaget förbinder sig att intill tillträdesdagen icke avhända sig
någon del av den i överlåtelsen ingående fasta eller lösa egendomen, och får
ej heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser, som
kunna öka järnvägens driftutgifter efter tillträdesdagen, i annan mån än gällande
kollektivavtal göra nödvändigt.
§ 2.
På tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna
förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande bolagets
till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande, att
denna icke häftar för andra penninginteckningar än sådana, som utgöra säkerhet
för i § 3 omförmälda statslån eller som finnas i bolagets eget förvar
och på tillträdesdagen överlämnas till styrelsen.
§ 3.
Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten å tillträdesdagen
dels
befria bolaget från betalningsskyldigheten för bolagets statslån å
femtiotusen (50 000) kronor,
dels övertaga betalningsansvaret för till den överlåtna rörelsen hänförliga,
på tillträdesdagen oguldna utgifter.
Mom. 2. Andra förpliktelser än skulder, vilka förpliktelser hänföra sig till
av bolaget träffade avtal, övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen,
dock med iakttagande
52
Kunql. Maj:ts proposition nr 178.
att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser, som bolaget i
strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig,
att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad
i § 5 här nedan stadgas,
samt att styrelsen icke överlager något ansvar för borgensförbindelser, som
bolaget eller dess styrelse eventuellt iklätt sig.
Mom. 3. Kostnaderna för lagfart på den av staten förvärvade egendomen
gäldas av styrelsen.
§ 4.
De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och
medgivanden rörande bolagets rörelse, vilka skola av styrelsen övertagas,
äro så fullständigt som möjligt förtecknade i bilaga B.
Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga i bilaga B angivna
avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.
§ 5.
Mom. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,
skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att på tillträdesdagen övergå i
statens järnvägars tjänst — med skyldighet dock att mottaga placering jämväl
vid annat statligt företag eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten
— utan minskning av då innehavda löneförmåner och utan minskning av
den rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt vid bolagets järnväg
tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem, allt enligt vid tiden för
övergången gällande avtal.
Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering
i löneklass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den
ort, där han omedelbart före den 1 juli 1947 varit placerad, läggas till grund.
Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i bolagets tjänst åtnjutna löneförmåner,
nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med därå
utgående dyrtidstillägg samt eventuell förmån av fri bostad eller kontant
hyresbidrag.
Befattningshavare, som innehaft för honom gällande slutlön sedan minst
tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i den
löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, för vilken avlöningsförmånernas
summa, rörligt tillägg och kristillägg inberäknade, närmast överstiger
sammanlagda beloppet av i föregående stycke angivna löneförmånerna,
allt för år räknat. Den, som innehaft slutlönen sedan mindre än tre år,
skall fr. o. m. kalenderkvartalet näst efter det, varunder tre år förflutit från
ernåendet av nämnda lön, placeras i löneklass som ovan sägs.
Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tagas
jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad, dock endast för tid,
varunder tjänstebostad innehaves vid statens järnvägar, ävensom vissa särskilda
ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande
är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner, exempelvis
semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet, fri läkarvård,
begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning, medicinprovision
m. m. skall hänsyn däremot icke tagas, utan skola de vid
statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tillämpning.
Den sammanlagda avlöningen skall i förekommande fall begränsas så, att
den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid statens järnvägar gällande
avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad, som finnes
för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
53
Dyrtidstillägget å de vid bolagets järnväg innehavda löneförmånerna skall
vid varje särskild tidpunkt beräknas efter det indextal, som svarar mot det,
som är bestämmande för rörligt tillägg och kristillägg för personal vid statens
järnvägar.
Mom. 3. Vid tiden för statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-
och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla
dels för all personal under tiden intill i § 8 berörd tidpunkt, i den mån vederbörandes
anställning ej dessförinnan upphör;
dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med
rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid.
Mom. 4. Statens järnvägar skola äga rätt att före i § 8 berörd tidpunkt
dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av
såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1946 till ordinarie befordrade
befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna
järnvägens drift i statens järnvägars regi;
dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,
som befordrats till ordinarie den 1 januari 1946 eller tidigare och som med
hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna
övertagas i statens järnvägars tjänst;
dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för
statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal
uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens
järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i allmänna
tjänstepensionsreglementet § 8 mom. 2—5, även efter i § 8 angiven
tidpunkt entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels slutligen på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som
vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring
i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga (i skall
ske.
Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig befattningshavare
— med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande
pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd
pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp, som
styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som enligt
samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på grund av
sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade — därest de
äro delägare i till staten icke överlåten pensionsinrättning — till vederbörande
pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens som
befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för pensionsinrättningen
att utbetala pension.
I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och då
befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtidspension,
som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare, som
ej uppnått (it) men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall mellan
järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara träffad, i
vad mån pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående stycke
sägs.
Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt
mom. 4, iiro berättigade att från och med i § 8 angiven tidpunkt erhålla
anställning enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor
under följande förbehåll:
a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt möjligt
svarande — befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,
som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och efter
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 178-
vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt anförtro
dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt företag
än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten; samt
b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu
eller framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,
bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid dock
skall gälla att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie
tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid statens
järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare varit anställd
i bolagets tjänst.
§ 6-
Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares
ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelsen
den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering av pensionsförhållandena
för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar
m. fl.
Mom. 2 Styrelsen skall jämväl övertaga bolagets egna förpliktelser att utgiva
pensioner och understöd, sådana desamma finnas förtecknade i en av
bolaget till styrelsen överlämnad akt.
§ 7-
Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över
de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar på
i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan härom.
§ 8.
Beträffande tidpunkt och villkor för anslutning till statens järnvägar av
bolagets järnväg skola tillämpas samma bestämmelser, som i berörda hänseende
kunna komma alt bli fastställda för den Gotlands järnvägsaktiebolag
tillhöriga järnvägen.
§ 9.
Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande
av Kungl. Maj:t och för bolagets del under förbehåll av bolagsstämmans
godkännande.
Stockholm den 25 februari 1947. Slite den 21 februari 1947.
SLITE—ROMA
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
G. Dahlbeck. Fredr. Nyström.
Erik Malmkvist. Eric Jacobsson.
B. Dieden.
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
55
Bilaga E.
Avtal
mellan Kungl. Järnvägsstyrelsen för svenska staten, nedan kallad styrelsen,
å ena sidan, samt Klintehamn—Roma järnvägsaktiebolag, nedan kallat
bolaget, å andra sidan, angående förvärv för svenska statens räkning av
bolagets järnväg m. m.
§ I
Mom.
1. Bolaget överlåter till svenska staten från och med den 1 juli 1947
(tillträdesdagen) på följande villkor med full äganderätt
dels bolagets järnväg Hablingbo—Roma med vad till densamma hör,
dels bolagets bilrörelse med vad till densamma hör,
dels bolagets övriga fastigheter, värdehandlingar och andra tillgångar samt
rättigheter, med undantag av aktier i eget bolag.
Bolaget äger dock rätt att dels av tillgängliga kontanta medel behålla eller
på tillträdesdagen av styrelsen kontant utbekomma ett belopp av åttiofemtusen
(85 000) kronor, dels utbekomma eventuell framtida återbäring eller
utdelning på grund av bolagets delägarskap i Svenska järnvägsföreningen
och Enskilda jämvägames försäkringsanstalter.
Fastigheterna äro förtecknade i bil. A.
Mom. 2. Egendomen överlåtes i det skick, vari densamma på tillträdesdagen
befinner sig.
Mom. 3. Bolaget förbinder sig att intill tillträdesdagen icke avhända sig
någon del av den i överlåtelsen ingående fasta eller lösa egendomen, och får
ej heller utan styrelsens medgivande ikläda sig sådana förpliktelser, som kunna
öka järnvägens driftutgifter efter tillträdesdagen, i annan mån än gällande
kollektivavtal göra nödvändigt.
§ 2.
På tillträdesdagen skall bolaget utställa överlåtelsehandling samt avlämna
förefintliga lagfartsbevis och övriga åtkomsthandlingar beträffande
bolagets till staten överlåtna fasta egendom ävensom gravationsbevis, utvisande,
att denna icke häftar för andra penninginteckningar än sådana, som
utgöra säkerhet för i § 3 omförmälda statslån eller som finnas i bolagets
eget förvar och på tillträdesdagen överlämnas till styrelsen.
§ 3.
Mom. 1. I vederlag för den erhållna egendomen skall staten å tillträdesdagen
dels
befria bolaget från betalningsskyldigheten för bolagets statslån, nämligen
ur fonden för låneunderstöd å 150 000 resp. (55 0 00 kronor samt ur motorvagnslånef
onden med en kapitalskuld å tillträdesdagen av kronor
150 569: 65;
dels övertaga betalningsansvaret för till den överlåtna rörelsen hänförliga,
på tillträdesdagen oguldna utgifter.
Bolaget äger återfå i riksgäldskontoret deponerade borgensförbindelser för
förstnämnda lån.
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
Mom. 2. Andra förpliktelser än skulder, vilka förpliktelser hänföra sig till
av bolaget träffade avtal, övertagas av styrelsen sådana de befinnas å tillträdesdagen,
dock med iakttagande
att styrelsen icke är skyldig övertaga sådana förpliktelser, som bolaget i
strid mot stadgandet i § 1 mom. 3 här ovan kan hava iklätt sig,
att styrelsen icke ikläder sig förpliktelser mot bolagets personal utöver vad
i § 5 här nedan stadgas samt
att styrelsen icke övertager något ansvar för borgensförbindelser, som bolaget
eller dess styrelse eventuellt iklätt sig.
Mom. 3. Kostnaderna för lagfart på den av staten förvärvade egendomen
gäldas av styrelsen.
§ 4.
De rättigheter och skyldigheter enligt överenskommelser, kontrakt och medgivanden
rörande bolagets rörelse, vilka skola av styrelsen övertagas, äro så
fullständigt som möjligt förtecknade i bilaga B.
Bolaget förbinder sig att på anfordran av styrelsen uppsäga i bilaga B
angivna avtal, vilka styrelsen finner icke böra äga fortsatt giltighet.
§ 5.
Mom. 1. Vid järnvägen anställda, i bilaga C upptagna befattningshavare,
skola med nedan angivna förbehåll äga rätt att på tillträdesdagen övergå i statens
järnvägars tjänst — med skyldighet dock att mottaga placering jämväl
vid annat statligt företag eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten —
utan minskning av då innehavda löneförmåner och utan minskning av den
rätt till löneförhöjning efter viss tjänstetid, som enligt vid bolagets järnväg
tillämpade grunder skulle hava tillkommit dem, allt enligt vid tiden för övergången
gällande avtal.
Mom. 2. Vid beräknandet av vederbörandes löneförmåner i och för inplacering
i löneklass vid statens järnvägar skola löneförhållandena å den ort,
där han omedelbart före den 1 juli 1947 varit placerad, läggas till grund.
Hänsyn skall därvid tagas endast till följande i bolagets tjänst åtnjutna löneförmåner,
nämligen fast lön, dyrortstillägg och konjunkturtillägg med därå
utgående dyrtidstillägg samt eventuell fömån av fri bostad eller kontant
hyresbidrag.
Befattningshavare, som innehaft för honom gällande slutlön sedan minst
tre år före inplaceringen i statens järnvägars löneskala, skall placeras i den
löneklass inom den erhållna befattningens lönegrad, för vilken avlöningsförmånernas
summa, rörligt tillägg och kristillägg inberäknade, närmast
överstiger sammanlagda beloppet av de i föregående stycke angivna löneförmånerna,
allt för år räknat. Den, som innehaft slutlönen sedan mindre
än tre år, skall fr. o. m. kalenderkvartalet näst efter det, varunder tre år
förflutit från ernåendet av nämnda lön, placeras i löneklass som ovan sägs.
Vid bestämmande av eventuellt personligt lönetillägg skall hänsyn tagas
jämväl till förmån av löneavtalsbunden prisbillig bostad, dock endast för
tid, varunder tjänstebostad innehaves vid statens järnvägar, ävensom vissa
särskilda ersättningar såsom hållplats- och postarvoden, så länge vederbörande
är anförtrodd däremot svarande uppdrag. Till övriga förmåner, exempelvis
semesterrätt, avlöning vid sjukdom och annan tjänstledighet, fri läkarvård,
begravningshjälp, beklädnad, postfacksavgifter, postbiträdesersättning,
medicinprovision m. m., skall hänsyn däremot icke tagas, utan skola de vid
statens järnvägar därutinnan gällande bestämmelserna äga tillämpning.
Den sammanlagda avlöningen skall i förekommande fall begränsas så, att
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
57
den icke överstiger det högsta belopp, som enligt vid statens järnvägar gällande
avlöningsreglemente må utgå till tjänsteman i den lönegrad, som finnes
för vederbörande befattningshavare angiven i bilaga C.
Dyrtidstillägget å de vid bolagets järnväg innehavda löneförmånerna skall
vid varje särskild tidpunkt beräknas efter det indextal, som svarar mot
det, som är bestämmande för rörligt tillägg och kristillägg för personal vid
statens järnvägar.
Mom. 3. Vid tiden före statens övertagande av järnvägen gällande anställnings-
och avlöningsvillkor skola i tillämpliga delar gälla
clels för all personal under tiden intill i § 8 berörd tidpunkt, i den mån
vederbörandes anstälning ej dessförinnan upphör;
dels för befattningshavare, vilka enligt mom. 4 entledigas utan eller med
rätt till förtidspension, under vederbörandes hela återstående tjänstetid.
Mom. A. Statens järnvägar skola äga rätt att före i § 8 berörd tidpunkt
dels jämlikt för personalen gällande avtal bestämma om entledigande av
såväl icke ordinarie som efter den 1 januari 1946 till ordinarie befordrade
befattningshavare, i den mån desamma befinnas obehövliga för den övertagna
järnvägens drift i statens järnvägars regi;
dels bestämma om entledigande med förtidspension av befattningshavare,
som befordrats till ordinarie den 1 januari 1946 eller tidigare och som med
hänsyn till sjuklighet, lyte eller levnadsålder över 60 år icke lämpligen kunna
övertagas i statens järnvägars tjänst;
dels på övergångsstat tills vidare uppföra befattningshavare, som äro för
statens järnvägar obehövliga eller icke fylla för statens järnvägars personal
uppställda fordringar i avseende på kropps- och sinnesbeskaffenhet; statens
järnvägar obetaget att under de förutsättningar, som finnas angivna i allmänna
tjänstepensionsreglementet § 8 mom. 2—5, även efter i § 8 berörd
tidpunkt entlediga dylik befattningshavare med förtidspension;
dels slutligen på övergångsstat tills vidaire uppföra befattningshavare,
som vid statens förvärv av järnvägen icke omedelbart kunna beredas tjänstgöring
i befattning, motsvarande den lönegrad, vari inplacering enligt bilaga
C skall ske.
Förtidspension enligt detta mom. skall utgå — vad angår tjänstduglig befattningshavare
— med belopp, som enligt för befattningshavaren gällande
pensionsbestämmelser skulle hava utgått vid avgång ur tjänst efter uppnådd
pensionsålder och — vad angår övriga befattningshavare — med belopp,
som styrelsen efter prövning finner skäligt, dock lägst med belopp, som
enligt samma bestämmelser skulle hava utgått vid omedelbar avgång på
grund av sjukdom. Statens järnvägar skola för dessa förtidspensionerade —
därest de äro delägare i till staten icke överlåten pensionsinrättning — till
vederbörande pensionsinrättning erlägga stadgade avgifter — såväl förvaltningens
som befattningshavarens egna — intill dess skyldighet inträtt för
pensionsinrättningen att utbetala pension.
I de fall, då så befinnes förenligt med statens järnvägars intressen och då
befattningshavare därom gör ansökan, må sådant entledigande med förtids
pension, som i detta moment sägs, äga rum jämväl av befattningshavare
som ej uppnått 60 men väl 50 års ålder. Innan sådan ansökan sker, skall
mellan järnvägsstyrelsen och befattningshavare överenskommelse vara träffad,
i vad man pensionen skall reduceras gentemot vad i nästföregående
stycke sägs.
Mom. 5. De befattningshavare, vilka icke uppsägas eller entledigas jämlikt
mom. 4, äro berättigade att från och med i § 8 berörd tidpunkt erhålla anställning
enligt för statens järnvägar gällande anställnings- och lönevillkor
under följande förbehåll:
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 178. 5
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 178.
a) att de åtnöja sig med sådana — mot deras löneförhållanden såvitt möjligt
svarande —- befattningar, som styrelsen med hänsyn till den utbildning,
som för olika befattningar är föreskriven vid statens järnvägar, och efter
vederbörligt hänsynstagande till tidigare tjänstgöring anser lämpligt anförtro
dem och i förekommande fall med placering jämväl vid annat statligt företag
än statens järnvägar eller hos bolag, vari staten äger aktiemajoriteten; samt
b) att de varda underkastade alla statens järnvägars för personalen nu eller
framdeles gällande reglementen och instruktioner samt villkor för antagning,
bibehållande av anställning, befordran och entledigande, därvid dock
skall gälla att vid beräkning av tjänstetid i och för antagande i ordinarie
tjänst och för befordran från en till annan ordinarie befattning vid statens
järnvägar skälig hänsyn skall tagas till den tid, befattningshavare varit anställd
i bolagets tjänst.
§ 6.
Mom. 1. Beträffande av statens järnvägar övertagna anställningshavares
ställning i pensionshänseende skall gälla vad som stadgas i kungl. kungörelsen
den 29 juni 1945 (nr 500) angående reglering av pensionsförhållandena
för vissa anställningshavare och pensionärer vid statens järnvägar m. fl.
Mom. 2. Styrelsen skall jämväl övertaga bolagets egna förpliktelser, att utgiva
pensioner och understöd, sådana desamma finnas förtecknade i en av
bolaget till styrelsen överlämnad akt.
§ 7.
Bolaget skall före tillträdesdagen till styrelsen överlämna förteckning över
de befattningshavare, som önska erhålla anställning vid statens järnvägar
på i § 5 angivna villkor jämte av var och en undertecknad anmälan härom.
§ 8.
Beträffande tidpunkt och villkor för anslutning till statens järnvägar av
bolagets järnväg skola tillämpas samma bestämmelser, som i berörda hänseende
kunna komma att bli fastställda för den Gotlands järnvägsaktiebolag
tillhöriga järnvägen.
§ 9.
Detta avtal är ingånget, för styrelsens del under förbehåll av godkännande
av Kungl. Maj:t och för bolagets del. under förbehåll av bolagsstämmans godkännande.
Stockholm den 25 februari 1947.
KUNGL. JÄRNVÄGSSTYRELSEN
G. Dahlbeck.
Erik Malmkvist.
Klintehamn den 21 februari 1947
KLINTEHAMN—ROMA
JÄRNVÄGSAKTIEBOLAG
Henrik Booberg. B. Dieden.
Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
470498
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1947:164 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majits proposition angående statsförvärv av Halmstad—Bolmens m. fl. järnvägar. s. 6 i texten
- SU 1947:71 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsförvärv av Halmstad—Bolmens m. fl. järnvägar. s. 1 i texten