Sök i Ratio Lex

Angående dels fortsatt tillverkning av syntetiskt gummi m. m.. dels ock täckande av vissa förluster på statens reservförrådsnämnds verksamhet

1947-02-28 · 24 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 21 av 24 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:182, Angående dels fortsatt tillverkning av syntetiskt gummi m. m.. dels ock täckande av vissa förluster på statens reservförrådsnämnds verksamhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 182.

1

Nr 182.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående dels fortsatt

tillverkning av syntetiskt gummi m. m.. dels ock

täckande av vissa förluster på statens reservförrådsnämnds

verksamhet; given Stockholms slott den 28

februari 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Axel Gjöres.

IJtdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 28 februari 1947.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden YVigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen

anmäler chefen för folkhushållningsdcpartementet, statsrådet Gjöres,

frågor om dels fortsatt tillverkning av syntetiskt gummi in. in., dels ock

täckande av vissa förluster å statens reservförrådsnämnds verksamhet samt

anför:

1. Fortsatt tillverkning av syntetiskt gummi m. in.

Som följd av det kritiska läge, vari landets gummiförsörjning råkade genom

den under kriget inträdda avspärrningen av handelsförbindelserna, har

alltsedan år 1941 pågått en av statsmakterna stödd verksamhet för åstadkommande

inom riket av eu tillverkning i fabriksmässig skala av syntetiskt

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 182. t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj-is proposition nr 182,

gummi. Verksamheten har bedrivits i lorm av dels t ek n i sk t - v e te nska pli g

forskning i laboratoriemässig skala och experimentella försök i halvstor

skala, dels ock fabriksmässig tillverkning. Forskningen och de experimentella

försöken ha huvudsakligen ägt rum vid fysikalisk-kemiska institutionen

vid Uppsala universitet och vid svenska gummiforskningslaboratoriet i Uppsala

samt på senare tid även vid forskningslaboratoriet LKB vid Barnängens

fabrik i Stockholm. Forskningsarbetet ledes av en av statens induslrikommission

tillsatt kommitté, benämnd gummiforskningskommittén. Den fabriksmässiga

tillverkningen har bedrivits vid två särskilda fabriker i Ljungaverk

och Stockvik. Syntetiskt gummi av den typ, tillverkningen och forskningen

hittills avsett, går under benämningen svedopren.

I propositionen nr 188 till 1946 års riksdag har lämnats en utförlig redogörelse

för de anslag av statsmedel, som vid skilda tillfällen anvisats av statsmakterna

för ifrågavarande ändamål. Av denna redogörelse framgår bl. a.

att för ändamålet av riksdagen anvisats investeringsanslag å tillhopa

15 750 000 kronor, att 1945 års riksdag — efter avdrag från nämnda belopp

av dels ett till 750 000 kronor beräknat restvärde å Stockviksfabriken, dels

inköpsvärdet å det den 1 april 1945 befintliga råvarulagret 850 000 kronor,

dels ock ett belopp av 1 300 000 kronor, utgörande av samma års riksdag

till gummifabrikerna och gummiforskningslaboratoriet i Uppsala anvisat

förlagskapital — för avskrivning av återstoden av det investerade kapitalet

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 under utgifter för statens

kapitalfonder, avskrivning av oreglerade kapitalförluster, anvisat ett reservationsanslag

av 12 850 000 kronor, samt att vid olika tillfällen å driftbudgeten

anvisats sammanlagt 860 000 kronor för försöksverksamhet beträffande

syntetiskt gummi. Härtill kommer ett belopp av 284 000 kronor, som

Kungl. Maj:t genom beslut den 9 april 1943 ställt till industrikommissionens

förfogande för flyttning, komplettering och iordningställande av en provisorisk

anläggning för framställning av syntetiskt gummi. Av redogörelsen

framgår vidare, att Kungl. Maj:t genom beslut den 19 oktober 1945 uppdragit

åt reservförrådsnämnden att inköpa de kvantiteter syntetiskt gummi,

som under tiden 1 april—31 december 1945 framställts eller komme att framställas

vid gummifabrikerna i Ljungaverk, Stockvik och Uppsala, till ett pris

som täckte kostnaderna för gummits framställning, däri inberäknade utgifterna

för gummiforskningen, ävensom bemyndigat reservförrådsnämnden

att försälja syntetiskt gummi till pris, som fastställdes av nämnden i samråd

med priskontrollnämnden och industrikommissionen, även om detta pris

understege nämndens självkostnader, samt att Kungl. Maj:t genom beslut

den 28 januari och den 22 februari 1946 förlängt sistnämnda uppdrag och

bemyndigande till utgången av mars 1946.

Enligt det förslag, som framlades i propositionen nr 188/1946, skulle tillverkningen

av syntetiskt gummi fortsätta i huvudsaklig överensstämmelse

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 182. 3

med ett av industrikommissionen framlagt förslag, d. v. s. vid båda fabrikerna

med väsentligt inskränkt produktion intill utgången av juni 1946 samt

vid en av fabrikerna med halv produktion tillsvidare under hela budgetåret

1946/47, dock med den modifikationen, att så snart avgörande träffats mellan

de båda särskilda tillverkningsmetoder, som tillämpades vid fabrikerna,

tillverkningen skulle inskränkas till den fabrik, där den valda metoden brukades.

Även forskningen förutsattes skola fortsätta under sistnämnda budgetår,

eventuellt med någon inskränkning mot slutet av perioden. I fråga

om finansieringen angavs, att till utgången av budgetåret 1945/46 samma

system med inköpsuppdrag åt reservförrådsnämnden borde tillämpas som

tidigare under budgetåret. För budgetåret 1946/47 borde dock utgifterna för

driften bestridas från ett anslag å driftbudgeten. Ett reservationsanslag av

.1000 000 kronor begärdes för ändamålet, varvid inflytande försäljningsmedel

borde tillföras anslaget som inkomst.

Med bifall till propositionen anvisade riksdagen enligt skrivelse den 18

maj 1946 (nr 242) till Tillverkning av syntetiskt gummi för budgetåret

1946/47 under elfte huvudtiteln ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor.

Därvid angavs, att riksdagen vid den prövning riksdagen ägnat spörsmålet

tunmt det tveksamt, huruvida tillverkningen snarast borde inställas eller

den av departementschefen förordade vägen borde beträdas, men att riksdagen

med hansyn till de i ärendet föreliggande omständigheterna likväl

ansett sig icke böra motsätta sig bifall till Kung], Maj.ts förslag. Vad departementschefen

i övrigt i detta sammanhang anfört och föreslagit föranledde

icke någon erinran eller något uttalande från riksdagens sida.

Genom beslut den 10 maj 1946 bemyndigade Kungl. Maj:t industrikommissionen

att föranstalta om upphävande senast den 15 maj 1946 av framställningen

av syntetiskt gummi vid svedoprenfabriken i Stockvik samt att

vidtaga för fabrikens bevarande erforderliga åtgärder. På framställning av

industrikommissionen bemyndigade vidare Kungl. Maj:t genom belut den 21

juni 1946 kommissionen att under tiden 1 juli 1946—30 juni 1947 bedriva

tillverkning av syntetiskt gummi vid fabriken i Ljungaverk ävensom understödja

forskningsverksamhet beträffande dylikt gummi, allt i huvudsaklig

överensstämmelse med de riktlinjer som i framställningen angivits. Tillika

fastställde Kungl. Maj:t följande plan för kommissionens användning av det

av riksdagen beviljade reservationsanslaget under budgetåret 1946/47;

Kronor

1. Bedrivande av tillverkning av syntetiskt gummi vid fabriken

i Ljungaverk............................................ 2 150 000

2. Avveckling av gummifabriken i Stockvik .................. 130 000

3. Understödjande av forskningsverksamhet .................. 720 000

Summa kronor 3 000 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

Kungl. Maj:t förordnade vidare, att av det för avveckling av gumniifabriken

i Stockvik i planen upptagna beloppet tills vidare högst 80 000 kronor

finge tagas i anspråk för vidtagande av för fabrikens bevarande erforderliga

åtgärder samt att intäkterna av sådant syntetiskt gummi, som

under tiden 1 juli 1946—30 juni 1947 framvunnes vid den av industrikommissionen

bedrivna tillverkningen av dylikt gummi, skulle inlevereras till

statskontoret att av statskontoret bokföras såsom inkomst å berörda reservationsanslag.

Industrikommissionen har i skrivelser den 30 oktober 1946 och den 20

januari 1947 gjort framställningar angående tillverkningen av syntetiskt

gummi under budgetåret 1947/48 och fortsatt forskning rörande framställning

av sådant gummi.

Industrikommissionen lämnar till en början en översikt ur ekonomisk

synpunkt av verksamheten på förevarande område, varvid kommissionen

indelar verksamheten i tre perioder, nämligen från verksamhetens början till

och med mars månad 1945, tiden april 1945—juni 1946 samt tiden från och

med den 1 juli 1946. Kommissionen anför beträffande den första perioden till

en början, att anläggningen av fabrikerna i Ljungaverk och Stockvik sammanlagt

kostat cirka 13 550 000 kronor och att forskning och drift under

samma period kostat cirka 2 950 000 kronor, vartill kommit inköp av

lager för cirka 900 000 kronor. För täckande av dessa kostnader, tillsammans

cirka 17 400 000 kronor, hade anslag (inklusive bidrag från gummiindustrin

och Stockholms superfosfatfabriks aktiebolag) om sammanlagt

cirka 17 950 000 kronor erhållits, varför en behållning av omkring 550 000

kronor uppstått under denna period. Drifts- och forskningskostnaderna under

den andra perioden hade helt täckts genom försäljning till reservförrådsnämnden

av under denna tid producerad svedopren, cirka 375 ton, till elt

medelpris av cirka 17 kronor för kilogram. Under den sista perioden till och

med den 31 december 1946 hade drifts- och forskningskostnaderna uppgått

till cirka 1 200 000 kronor. Under samma tid hade producerats cirka 120

ton svedopren, varvid tillverkningskostnaderna varit cirka 10 kronor för

kilogram (exklusive forskning cirka 7 kronor 50 öre för kilogram). Denna

kvantitet hade sålts för cirka 200 000 kronor, inklusive värdet av den 1

januari 1947 i lager liggande cirka 15 ton. Medelförsäljningspriset hade

varit cirka 1 krona 75 öre för kilogram. Nettokostnaden under ifrågavarande

halvår hade alltså varit cirka 1 000 000 kronor, varifrån dock avginge

försäljningsinkomst på lagret i Stockvik, 150 000 kronor. Av de för budgetåret

1946/47 till förfogande stående medlen, omkring 3 550 000 kronor (nytt

anslag 3 000 000 kronor jämte från period 1 resterande 550 000 kronor)

återstode således oförbrukade cirka 2 700 000 kronor vid årsskiftet 1946/47.

Under antagande att nettokostnaderna för drift och forskning under törsta

halvåret 1947 komme att uppgå till omkring 1 150 000 kronor — ett antagande

som bestyrktes av driftledningens uppgifter — skulle den 1 juli 1947

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 182.

återstå omkring 1 550 000 kronor. En orsak till den besparing, som ägt rum

i förhållande till de beräknade kostnaderna på anslaget för budgetåret

1946,47, vore, att det ur forskningssynpunkt befunnits lämpligt att minska

tillverkningen till ungefär 20 ton i månaden mot förutsatta 30 ton, varför

tillverkningen under andra halvåret 1946 uppgått till 120 ton mot beräknade

180 ton.

Kommissionen framhåller vidare, att avsevärda resultat uppnåtts i fråga

om lorbättringar och rationaliseringar av driften. Emellertid trodde sig

fabriksledningen vid innevarande budgetårs utgång ännu icke ha uppnått

det ur beredskapssynpunkt gynnsamma utgångsläge för ett eventuellt framtida

återupptagande av driften, som man tidigare planerat. En avställning

av driften den 30 juni 1947 skulle medföra, att en del av de problem, som

för närvarande låge under arbete, skulle förbli olösta. Kommissionen fortsätter:
Mycket

talar sålunda för ett fortsättande av driften även under nästkommande

budgetar i den utsträckning, som resterande anslagna medel förslå.

Huru lange driften kan upprätthållas i nuvarande utsträckning med hiälp

av dessa medel blir beroende på tre faktorer, dels hur långt tillverkningskostnaden

per ton kan nedbringas, dels vilket pris som kan uttagas för det

tillverkade svedoprenet, varvid i första hand är avgörande hur stor del därav

som kan avsättas till priset 3: 20 kr/kg i latexforni, dels ock vilka summor

som anses bora investeras i fortlöpande ändrings- och förbättringsarbeten

pa apparaturen. Om den rena tillverkningskostnaden vid eu produktion av

-0 ton per månad antages bli 5 kr/ton och investeringsbehovet för fortlöpande

ändrings- och förbättringsarbeten på apparaturen 20 000 kr/månad

erhalles en sammanlagd tillverkningskostnad av 120 000 kronor per månad.

Om vidare antages, att halva produktionen kan säljas som latex för nu gällande

pris 3:20 kr/kg (avnämaren har sagt sig med bestämdhet kunna ansamla

minst 10 ton per månad) och resten som svedopren likaledes till nu

gällande pris 1: 25 kr/kg erhålles en månatlig inkomst av cirka 45 000

kronor. Underskottet 120 000 — 45 000 = 75 000 kr/mån. kan täckas av de

anslagsmedel, som beräknas stå till förfogande vid budgetårets början, sedan

tor t önskningen avsatts i det följande specificerade 700 000 kronor. Sålunda

återstående medel, utgörande 855 000 kronor, skulle då räcka för cirka 11

månaders drift.

Beträffande den fortsatta gummiforskningen bär ordföranden i gummi1

or sk n i n gskommittén i en promemoria, som bifogats industrikommissionens

skrivelse den 30 oktober 1946, framhållit, att forskningsarbetet vore koncentrerat

pa de problem, som sammanhängde med tillverkningen av svedopren.

men att inom ramen tör det beviljade anslaget även planerades en del

orienterande laboratorieförsök, avseende andra typer av syntetiskt gummi

såsom buna och perbunan. I promemorian ha upptagits två alternativa uppskattningar

av kostnaderna för forskningsverksamheten, nämligen dels (alternativ

1) under förutsättning att fabriksdriften i Ljungaverk fortsattes, varvid

de halvtekniska försöken kunde koncentreras till fabriken, dels ock

opaginerad Kontrollera mot PDF

.6

Kungl. Maj:ts proposition nr 1&2.

(alternativ 2) under förutsättning att fabriksdriften riedlades, varvid den

halvtekniska apparaturen vid gummiforskningslaboratoriet i Uppsala iriåste

kompletteras. De båda uppskattningarna innebära följande:

Grupp

Arbetsuppgifter

Kostnad

per månad

Engångs- anslag för

apparatur

Alternativ 1.

> Fysikalisk-kemiska

Institutionen, Upp- ; sala.

Studium av polymerisationsprocessen.

Fysikalisk-kemiska undersökningar av

gummi. (Omfattar både svedopren och

buna).

9 000: —

75 000: —

Forskningslaborato- riet LKB, Sthlm.

Studium av MVA processen. Analys och

katalysatorsproblem vid butadientillverk- ning.

7 000: —

50 000: —

Svenska Gummi- forskningslaborato- riet, Uppsala.

Halvtekniska försök med butadien. Halv- tekniska polymeriseringsförsök (svedo- pren och buna). Laboratorieförsök på

polymerisation. Gummiprovning.

18 000: —

20 000: —

SG—1, Ljungaverk.

Försöksarbeten i samband med driften.

Allmänna halvtekniska försök.

5 000: —

80 000: —

Alternativ 2.

Totalt

39 000: —

225 000: —

Fysikalisk-kemiska

Institutionen, Upp- sala.

Lika med Alternativ 1.

9 000: —

75 000: —

Forskningslaborato- riet LKB, Sthlm.

Lika med Alternativ t.

7 000: —

50 000: —

Svenska Gummi- forskningslaborato- riet, Uppsala.

Halvteknisk tillverkning av svedopren,

i övrigt lika med Alternativ 1.

24 000: —

275 000: —

Totalt

40 000: —

400 000: —

I en den 27 januari 1947 dagtecknad promemoria, vilken bifogats industrikommissionens

skrivelse den 29 januari 1947, berör gummiforskningskommittén

mera ingående planerna för den närmaste tidens forskning på hithörande

område. Kommittén framhåller här, att de kunskaper och erfarenheter,

som erhölles genom eu fortsatt drift och forskning beträffande syntetiskt

gummi, indirekt bleve av största betydelse, samt fortsätter.

De problem av vetenskaplig och teknisk natur, som bearbetas i detta sammanhang

äro av den art, att deras lösning i hög grad bidrar till utvecklingen

av Sveriges kemiska industri, i synnerhet som denna i allt högre grad inriktas

på organiska kemikalier, konsthartser och andra med gummifabrikationen

besläktade tillverkningar.

I detta sammanhang vill kommittén även understryka att det med hänsyn

till arbetets uppläggning vore önskvärt om såväl drift som forskning kunde

planeras för en längre tidsperiod, förslagsvis 3—5 år. Det är i nuvarande

situation svårt att behålla kvalificerad personal om ej anställning kan er-''

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Mnj:ts proposition nr 7S2-.

7

&jtfdas för mer än ett år i taget. De långa leveranstiderna för apparatur av

olika slag medför vidare att många viktiga problem ej kunna tagas till behandling

inom den närmaste tiden.

I skrivelsen den 29 januari 1947 beräknar industrikommissionen kostnaden

för gummiforskningen under budgetåret 1947/48, med tillämpning av

alternativ t i promemorian den 30 oktober 1946, till (12 X 39 000 +

+ 225 000 =) 693 000 kronor.

Industrikommissionens sistnämnda framställning utmynnar i förslag, dels

att gummiforskning, även innefattande viss bunaforskning, skulle bedrivas

under budgetåret 1947/48 i huvudsaklig överensstämmelse med det program,

som framlagts av gummiforSkningskommittén i promemorian den 30 oktober

1946, dels att tillverkning av svedopren skulle få bedrivas vid fabriken

i Ljungaverk under så lång tid, som återstoden av till förfogande stående

medel försloge eller omkring 11 månader, dels ock att kostnaderna för berörda

forskning och drift skulle få täckas med anlitande av de till cirka

1 550 000 kronor uppskattade medel, som beräknades vid utgången av budgetåret

1946/47 återstå av det å riksstaten för sistnämnda budgetår upptagna

reservationsanslaget å 3 000 000 kronor till Tillverkning av syntetiskt gummi.

Över industrikommissionens nu berörda framställningar har utlåtande inhämtats

från riksnåmnden för ekonomisk försvarsberedskap.

I en till riksnåmnden avgiven, den 13 februari 1947 dagtecknad promemoria

ha ledamöterna i gummiforskningskommittén professorn The Svedberg

och civilingenjören G. Philipson framlagt synpunkter på gummiforskningens

organisation på längre sikt. Kostnaderna för dylik forskning beräknas

här till 35 000 kronor för månad, varav 7 000 kronor upptagits för

fysikalisk-kemiska institutionen, 22 000 kronor för svenska gummiforskningslaboiatoriet

och 6 000 kronor för LKB laboratoriet. I skrivelse till rikshämnden

den 21 februari 1947 föreslå Svedberg och Philipson, att åt den

fortsatta gummiforskningen från och med den 1 juli 1947 och för en tidrymd

av 4 år beviljas anslag enligt följande:

Driftsanslag ............................... 35 000 kronor per månad

Erigångsanslag för apparatur (avsett att förbrukas

under budgetåret 1947/48) ............. 200 000 kronor.

I sitt den 27 februari 1947 dagtecknade utlåtande upptager riksnåmnden

till en början frågan om möjligheterna att inom landet upprätta en ekonomiskt

lönande tillverkning av syntetiskt gummi och anför härom:

Uppenbart är, att tillverkningen av svedopren numera, sedan importen av

rågummi blivit fri, icke påkallas av försörjningsskäl, vilket även industrikommissionen

understryker j sin framställning. I ett sådant läge blir givetvis

frågan, huruvida uppehållandet av tillverkningen kan anses motiverad

ur ekonomiska synpunkter, aktuell. Med hänsyn till det mycket betydande

kapital — i runt tal 25 milj. kronor — som nedlagts i produktionen av sve
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

dopren och den i anslutning därtill bedrivna gummiforskningen måste helt

naturligt sistnämnda spörsmål tillmätas stor vikt. Därest utsikter finnas att

inom en relativt nära framtid uppnå ett överskott vid ifrågavarande fabrikation

för förräntning av en mera avsevärd del av det nedlagda kapitalet, tala

otvivelaktigt starka skäl för att hålla tillverkningen i gång även om den

under närmaste år skulle uppvisa underskott.

Av flera skäl är det mycket svårt att bedöma framtidsutsikterna för svedoprentillverkningen

i Sverige. Driftskostnaderna äro i hög grad beroende av

produktionens omfattning. Med utgående från den storlek som den hade

under 1946 kunna kostnaderna nu beräknas till cirka 6 kronor 90 öre för

kilogram. Priset å syntetiskt gummi av liknande slag utomlands, där sådant

tillverkas, såsom t. ex. i Amerikas förenta stater (neopren) torde ligga mellan

2 kronor och 2 kronor 50 öre för kilogram. Priset å naturgummi och

bunagummi ligger där avsevärt lägre. Svedopren eller neopren användes

emellertid på grund av sin oljebeständighet för vissa speciella ändamål, varför

priset därå kan hållas högre än priset å naturgummi eller bunagummi.

Dylika speciella användningsområden för svedopren i Sverige är för närvarande

av mycket ringa omfattning. Det har uppgivits att för dylika ändamål

årligen skulle åtgå 50 å 60 ton. Under senaste år har visserligen framträtt

behov av s. k. svedoprenlatex — eu förprodukt till svedopren — för i

huvudsak tillverkning av konstläder m. m. Försäljning av latex för nämnda

ändamål börjades under senare halvåret 1946 och har hittills uppgått till

35 ton. Utsikterna i fortsättningen för avsättning av svedoprenlatex äro

emellertid ovissa och i hög grad beroende av i vad mån export av ifrågavarande

konstläder kan komma till stånd. Behovet kan sålunda komma att

växla mellan några få ton upp till 25 å 35 ton i månaden. Vid försäljning

av latex har uppnåtts ett pris av 3 kronor 20 öre för kilogram. Huruvida

detta pris kan bibehållas i fortsättningen är dock ovisst. Även vid ett dylikt

pris å latex skulle å försäljningen vid nuvarande produktionskostnader för

latex, som uppgå till 6 kronor 50 öre för kilogram, uppstå en förlust av cirka

3 kronor 30 öre för kilogram. Visserligen har man goda skäl att räkna med

att denna förlust kommer att minska — produktionskostnaderna vid framställningen

av svedopren ha ständigt sjunkit, från 17 kronor under 1945 till

10 kronor 50 öre under 194!6, och beräknas att vid samma produktion som

under år 1946 komma att i juli 1947 utgöra 6 kronor 90 öre samt i juli 1948

6 kronor 10 öre, allt för kilogram räknat — men nämnden anser sig likväl

— efter att hava i frågan överlagt med ledningen för tillverkningen av svedopren

samt med representanter för forskarna på området — icke kunna

grunda sitt bedömande av frågan om svedoprentillverkningens fortsatta bestånd

på några förväntningar om att tillverkningen inom ej alltför avlägsen

framtid skall bliva lönande.

Riksnämnden framhåller härefter, att såväl forskningen som tillverkningen

beträffande svedopren för närvarande borde betraktas såsom beredskapsfrågor,

och fortsätter:

Utgår man härifrån, vill riksnämnden till en början framhålla att frågan

om erforderliga beredskapsåtgärder i fråga om landets framtida gummiförsörjning

är ett mycket viktigt beredskapsspörsmål, till vilket riksnämnden

ännu icke hunnit taga ställning i hela dess vidd. men som nämnden avser

att med det snaraste behandla. Nämnden anser sig dock redan nu böra betona,

att bland förberedelseåtgärderna på området lagring av rågummi och

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kuirgl. Maj:ts proposition nr 182.

9

gummiprodukter enligt nämndens mening måste tillmätas mycket stor vikt.

Emellertid skulle otvivelaktigt landets beredskap på ett värdefullt sätt förstärkas,

om vi ägde möjlighet att redan omedelbart efter inträdet av en kris

av det slag varom här är fråga igångsätta tillverkning av syntetiskt gummi.

Med hänsyn härtill är det givetvis önskvärt, att man redan under fredstid

och lugna förhållanden skaffar sig de nödiga kunskaperna och erfarenheterna

för igångsättande av en sådan tillverkning. Ur denna synpunkt är

det helt visst av värde med fortsatt forskning på gummiområdet ävensom

med en försöksdrift i fabriksmässig skala. Fördelarna därav måste emellertid

vägas mot kostnaderna.

Efter att härefter hava berört ifrågavarande spörsmåls behandling vid

1946 års riksdag framhåller riksnämnden, att statsmakterna efter prövning

av föreliggande beredskapsfråga ansett densamma vara av den vikt, att

medel i angiven utsträckning borde ställas till förfogande för möjliggörande

av en i begränsad omfattning bedriven fabriksmässig tillverkning av svedopren

samt i anslutning härtill av viss vetenskaplig forsknings- och försöksverksamhet

i syfte att därigenom ernå bättre kunskaper och erfarenheter

på området. Riksnämnden fortsätter:

Enligt vad industrikommissionen i den remitterade framställningen upplyser,

har emellertid den fabriksmässiga driften efter riksdagsbeslutet uppehållits

i mindre omfattning än vad som förutsatts. I anledning härav beräknas

vid kommande budgetårsskifte kvarstå odisponerat ett belopp av

cirka 1 500 000 kronor. Delvis som en följd av den minskade omfattningen

av verksamheten under innevarande budgetår torde vid dess utgång åtskilliga

problem, som avsetts bliva lösta under 1946 och första halvåret 1947,

kvarstå olösta. Under sådana förhållanden synes det ligga närmast till hands

att fortsätta verksamheten under 1947/48 i enlighet med tidigare uppgjord

plan och inom ramen för anvisade medel, i vilket fall den i drift varande

fabriken skulle upphöra med sin verksamhet i slutet av budgetåret.

Beträffande särskilt den vetenskapliga forsknings- och försöksverksamheten

anför riksnämnden:

Riksnämnden anser sig för sin del kunna ansluta sig till uppfattningen om

att den vetenskapliga forsknings- och försöksverksamheten i fråga om framställning

av svedopren bör fortsättas jämväl någon tid efter utgången av

budgetåret 1947/48. Åtskilliga forskningsproblem torde nämligen efter denna

tidpunkt kvarstå olösta. Härtill kommer att enligt från sakkunnigt håll inhämtade

upplysningar forskningen på motsvarande område utomlands under

krigsåren fått stå tillbaka för behovet av att omedelbart få till stånd största

möjliga produktion. Under senaste år har emellertid i utlandet påbörjats

ett mycket intensivt forskningsarbete i syfte att söka förbättra tillverkningsmetoder

in. in. vid framställning av syntetiskt gummi. För att vi skola vara

i stånd att följa detta arbete samt undersöka i vad mån därvid utvunna

resultat äro av betydelse för de svenska tillverkningsmetoderna är det givetvis

önskvärt att den i vårt land hittills bedrivna vetenskapliga försöksverksamheten

ej avslutas budgetårsskiftet 1947/48 utan får fortsätta någon tid

därefter. Även det osäkra internationella läget talar för ett fortsättande tills

vidare.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:ts proposition nr 182.

Riksnämnden hyser vidare den meningen, att ifrågavarande verksamhet

ej bör fortsätta utan att en plan fastställes för densamma avseende en längre

tid än ett år. I annat fall kan befaras, att de lämpligaste forskarekrafterna

lämna arbetet. Den minsta tid som eu sådan plan bör omfatta torde vara

3 år. En utsträckning av tiden för forskningsverksamheten torde emellertid

böra medföra, att årskostnaderna för densamma väsentligt nedbringas under

vad de varit de senaste åren. En forskningsverksamhet av det slag, varom

här är fråga, kan dock icke bedrivas i alltför ringa omfattning. I så fall

måste nämligen försöksverksamheten i halvstor skala upphöra, vilket innebär,

att man väl kan få fram goda laboratoriemässiga resultat men saknar

kännedom om på vad sätt dessa skola kunna omsättas vid drift i större skala.

Detta gäller alldeles särskilt om fabriksmässig tillverkning av syntetiskt

gummi icke sker, men även om sådan tillverkning fortsättes kräves försöksverksamhet,

enligt vad erfarenheten givit vid handen. Nämnden har därför

efter ingående överväganden kommit till den uppfattningen, att, därest man

avser att bedriva en effektiv forskningsverksamhet beträffande framställning

av syntetiskt gummi, kostnaderna härför ej kunna understiga 20 000 kronor

för månad. Härtill komma utgifter för erforderlig apparatur m. m., vilka

för de tre åren kunna beräknas till förslagsvis 30 000 kronor. Nämnden

förutsätter härvid som självfallet, att den fastighet med tillhöriga byggnader

vari gummiforskningslaboratoriet i Uppsala är inrymt även i fortsättningen

kommer att kostnadsfritt ställas till förfogande av gummiindustrien.

Vad angår forskning rörande framställning av bunagummi anför riksnämnden:
I

det förslag, som industrikommissionen framlagt om forskning under

budgetåret 1947/48, innefattas även viss forskning rörande framställning av

s. k. bunagummi med sprit som utgångsmaterial. För detta ändamål har

ansetts erforderligt med en apparatur för fabriksmässig tillverkning av dylikt

gummi. Kostnaderna, som äro av engångsnatur, uppskattas till cirka

200 000 kronor. Därjämte tillkomma de månatliga kostnaderna för ifrågavarande

forskningsverksamhet, vilka beräknas ligga mellan 5 000 och 8 000

kronor.

Verkställda undersökningar hava emellertid givit vid handen, att ekonomiska

förutsättningar för närvarande saknas för en fabriksmässig tillverkning

av bunagummi här i Sverige. Då vidare de statsmedel som kunna påräknas

för gummiforskning äro begränsade torde upptagande av forskning

rörande framställning av buna medföra eu inskränkning av forsknings- och

försöksverksamheten beträffande tillverkning av svedopren. En dylik omläggning

av gummiforskningen synes knappast vara att förorda ur beredskapssynpunkt.

Även om, såsom framhållits, bnnaforskningen kan bliva avviss

betydelse för annan forskningsverksamhet på det kemiska området, där

sprit användes som utgångsmaterial, lärer detta förhållande dock ej vara

tillräckligt skäl för att de medel, varom här är fråga, disponeras för forskning

beträffande tillverkning av buna. Nämnden anser, att det i stället bör

undersökas, om ej för sistnämnda ändamål behövliga medel kunna erhållas

från den sprittillverkande industrien. Denna bör äga ett väsentligt intresse

av den grundläggande forskningen beträffande spritens användbarhet för

olika kemiska industrier.

Därvid har riksnämnden givetvis ej tagit någon ståndpunkt mot beredskapsåtgärder

över huvud taget för att möjliggöra upptagande av tillverk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 182.

11

ning av bunagummi i en ny kris av det slag, varom här är fråga. På détta

område anser emellertid nämnden det böra i första hand undersökas, om

sådana överenskommelser kunde uppnås med vederbörande i exempelvis

Amerikas förenta stater att vi kunde åt oss förvärva rätten till deras tillverkningsmetoder

och därmed även möjligheterna att kunna i fortsättningen

fortlöpande följa de resultat som uppnås vid den fortsatta forskningen och

tillverkningen på detta område. Underhandlingar om dylika överenskommelser

böra därför upptagas på ett eller annat sätt. Frågan härom torde

emellertid böra bli föremål för närmare övervägande av riksnämnden i

samband med att övriga beredskapsspörsmål på gummiområdet dryftas.

Slutligen anför riksnämnden:

Disposition av de vid innevarande budgetårs slut icke förbrukade medel,

vilka anvisats för tillverkning av svedopren och för gummiforskning, för

fortsatt forskning i enlighet med ovan angivna plan torde medföra, att verksamheten

vid gummifabriken i Ljungaverk icke kan bedrivas i fullt den omfattning

som föreslås i industrikommissionens framställning. Ur beredskapssynpunkt

torde ej heller alltför starka betänkligheter behöva möta mot en

mindre inskränkning i denna verksamhet. Enligt vad man upplyst om från

ledningen för fabriken har man redan uppnått att vid fabriken kan tillverkas

svedopren, som är fullt användbart för tillverkning av bildäck. Man har

även tidvis kunnat uppvisa utbytestal — vikten framställt gummi i förhållande

till vikten förbrukad karbid — som i det närmaste överensstämmer

med utbytestalen vid neoprenfabrikerna i Amerikas förenta stater. Vad man

framför allt eftersträvar att vinna vid eu fortsatt fabriksdrift är att få fram

eu jämnare och säkrare produktion, så att de topputbyten, som nu kunnat

erhållas för kortare tid, utfås som medeltal för längre tid. Man har från

fabriksledningens sida uttalat, att mycket goda förhoppningar föreligga att

nå detta resultat, även om driften vid fabriken hålles i gång i något mindre

omfattning än vad som förutsatts i industrikommissionens framställning.

Mindre månatlig produktion än 15 ton har dock icke ansetts lämplig. Förlusterna

härå beräknas av fabriksledningen under förutsättning av att större

delen därav kan avsättas som latex, till något över 60 000 kronor i månaden.

För fabrikens drift till förslagsvis den 1 april 1948 skulle sålunda under antagna

förutsättningar — om man medräknar även kostnaderna för fabrikens

konservering (maskinernas inoljande in. in.) — erfordras omkring

600 000 kronor. I detta belopp ingå också utgifterna för konstruktionsritningar,

arbetsbeskrivningar in. in., som med ledning av gjorda erfarenheter

böra utföras för att arkiveras och användas i händelse att tillverkning av

svedopren skulle återupptagas. Enligt vad riksnämnden inhämtat har ock

fabriksledningen i nyss angivet syfte gått i författning om att med ledning

av vad man redan känner till utarbeta konstruktioner för eu eventuell ny

fabrik. Nyssnämnda belopp, 600 000 kronor, synes med viss säkerhetsmarginal

kunna inrymmas inom den antagna kostnadsramen. De sammanlagda

utgifterna för driften av fabriken i Ljungaverk samt den vetenskapliga

forsknings- och försöksverksamheten i enlighet med i det föregående

angivna plan skulle uppgå till 600 000 + 3 - 240 000 + 80 000— 1 400 000

kronor. Eventuellt återstående disponibla medel torde böra få användas för

ändamål, varom här är fråga, enligt bestämmande av Kungl. Maj:t.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

Nämnden hemställer på grund av det anförda, att riksdagens medgivande

måtte inhämtas angående användning efter Kungl. Maj:ts närmare bestämmande

i huvudsak i enlighet med vad riksnämnden i det föregående anfört

av de medel som anvisats för tillverkning av syntetiskt gummi och som ej

den 1 juli 1947 förbrukats.

Byråingenjören i krigsmaterielverket Kronby, vilken såsom representant

för generaldirektören och chefen för samma verk närvar vid ärendets slutbehandling

i riksnämnden, anmälde därvid avvikande mening och anförde:

Enär försäljningen av den latex som tillverkas vid fabriken i Ljungaverk

går med förlust, f. n. 60 000 kronor i månaden, och man icke kan räkna

med högre försäljningspris, anser krigsmaterielverket att driften vid fabriken

bör nedläggas. De medel som i sådant fall icke behöva tagas i anspråk för

täckande av förlust vid försäljning av latex anser krigsmaterielverket böra

användas för fortsatt forskning och konservering av fabriken i Ljungaverk.

Därest vid den fortsatta forskningen sådant resultat skulle ha uppnåtts, att

det anses lämpligt, att det prövas i större skala, böra de sålunda inbesparade

medlen även kunna användas därför.

I skrivelse den 20 februari 1947 har reservförrådsnämnden anmält, att

nämnden jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 19 oktober 1945 samt den 18

januari 1946 ävensom beslut av 1946 års riksdag inköpt 456 340 kilogram

syntetiskt gummi (svedopren), som framställts vid gummifabrikema i

Ljungaverk, Stockvik och Uppsala, till ett genomsnittspris av 14 kronor för

kilogram. Varan hade försålts till ett genomsnittspris av 1 krona 34 öre per

kilogram, varigenom för nämnden uppstått en förlust av 5 774 055 kronor

90 öre. Reservförrådsnämnden framhåller, att denna förlust icke uppkommit

i nämndens ordinarie verksamhet utan hänförde sig till inköp, som i

prisreglerande syfte verkställts enligt särskilt uppdrag av Kungl. Maj:t i

samband med den under kristiden upptagna produktionen av vissa varor.

Enligt nämndens åsikt borde förlusten täckas genom särskilda för ändamålet

anvisade medel.

Departements- Till den med statsmakternas stöd sedan några år tillbaka bedrivna verk
chefen.

samheten beträffande syntetiskt gummi ha, såsom av det föregående framgår,

hittills av statsmedel anvisats sammanlagt 19 894 000 kronor. Av de anvisade

medlen ha tillhopa 16 994 000 kronor upptagits å driftbudgeten eller,

efter att från början ha haft form av anslag å kapitalbudgeten, täckts medelst

avskrivningsanslag å driftbudgeten, medan ett belopp av sammanlagt

2 900 000 kronor alltjämt har karaktären av kapitalbudgetsanslag. Av sistnämnda

belopp har 750 000 kronor beräknats motsvara restvärde å den numera

nedlagda gummifabriken i Stockvik och 850 000 kronor beräknats

motsvara den 1 april 1945 vid gummifabrikerna befintligt råvarulager. Det

återstående beloppet, I 300 000 kronor, utgör rörelsekapital, som beviljades

av 1945 års riksdag.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kuhgl. Maj:ts proposition nr 182.

13

Under tiden 1 april 1945—30 juni 1946 har tillverkningen av syntetiskt

gummi — däri inbegripet även forsknings- och försöksverksamhet rörande

sådan tillverkning — finansierats på sådant sätt, att statens reservförrådsnämnd

enligt uppdrag av Kungl. Maj:t inköpt de partier syntetiskt gummi,

som tillverkats under angivna tid, till pris motsvarande tillverkningskostnaderna,

inklusive kostnaderna för forsknings- och försöksverksamheten. Det

sålunda inköpta gummit har därefter av reservförrådsnämnden försålts till

det pris, som kunnat erhållas å marknaden, ett pris som varit avsevärt lägre

än inköpspriset. Härigenom har reservförrådsnämnden gjort en förlust av i

runt tal 5 775 000 kronor, vilket belopp uppenbarligen måste medräknas vid

angivandet av de kostnader, som genom ifrågavarande tillverknings- och

forskningsverksamhet åsamkats statsverket. Reservförrådsnämnden har

hemställt, att särskilda medel måtte anvisas för täckande av denna förlust.

Då reservförrådsnämndens inköps- och försäljningsverksamhet på förevarande

område haft karaktären av en särskild form av statssubvention för tillverkning

av syntetiskt gummi, vilken ligger helt vid sidan av reservförrådsnämndens

ordinarie verksamhet, finner jag lämpligt, att förlusten täckes

genom ett driftbudgetsanslag. Jag får därför förorda, att å tilläggsstat It

till riksstaten för budgetåret 1946/47 under elfte huvudtiteln anvisas ett anslag

av 5 775 000 kronor till Täckande av vass förlust hos reservförrådsnämnden.

När 1946 års riksdag anvisade ett reservationsanslag av 3 000 000 kronor

till Tillverkning av syntetiskt gummi angavs, att denna tillverkning borde

fortsätta vid en av de båda fabrikerna med halv produktion, varjämte vetenskaplig

forskning på området borde bedrivas i viss omfattning. Driftskostnaderna

vid fabriken beräknades därvid till omkring 2 150 000 kronor

och kostnaden för forskning till 720 000 kronor, varjämte ett belopp av

130 000 kronor avsågs för avveckling av den fabrik, som skulle läggas ned

och hållas i beredskap. De inkomster, som skulle inflyta genom försäljning

av syntetiskt gummi, förutsattes skola tillföras anslaget såsom inkomst.

Enligt industrikommissionens uppgifter ha forskningskostnaderna och

driftskostnaderna vid fabriken i Ljungaverk under senare halvåret 1946 uppgått

till i runt tal 1 200 000 kronor. Under samma tid tillverkad svedopren har

försålts för ett belopp av cirka 200 000 kronor, vartill kommer försäljningsinkomsl

från lagret i Stockvik om cirka 150 000 kronor. Nettokostnaderna

för drift och forskning under första halvåret 1947 uppskattas till 1 150 000

kronor. Vid utgången av budgetåret 1946/47 skulle alltså å det av 1946 års

riksdag beviljade anslaget kvarstå en reservation av omkring 1 000 000 kronor.

Härutöver räknar kommissionen med, att av tidigare anvisade medel

kvarstå oförbrukade omkring 550 000 kronor, varför till disposition för

ifrågavarande ändamål skulle vid budgetårets slut förefinnas en behållning

av i runt tal 1 550 000 kronor.

Industrikommissionens förslag innebär, alt av nu nämnda överskott cirka

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

700 000 kronor skulle tagas i anspråk för utgifter för forsknings- och försöksverksamhet

— inklusive kostnader å 225 000 kronor för anskaffande av viss

ny apparatur, till större delen avsedd för forskning angående buna -— samt

att återstoden skulle få tagas i anspråk för fortsatt tillverkning av syntetiskt

gummi vid fabriken i Ljunga verk under en tid av omkring 11 månader.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap uttalar sig i princip för en

fortsättning under viss tid av såväl tillverkningen som forsknings- och försöksverksamheten.

Nämnden anser emellertid sistnämnda verksamhet dels

böra inskränkas till att avse med svedoprentillverkningen sammanhängande

frågor, dels böra utsträckas till att avse en tid av tre år. Kostnaderna för

iorsknings- och försöksverksamheten under denna tid beräknas av riksnämnden

till sammanlagt minst 800 000 kronor, däri inberäknat 80 000 kronor för

anskaffande av ny apparatur. Fabriksdriften föreslås skola fortsättas till den

1 april 1948, varför beräknas en nettokostnad — inberäknat utgifterna för

fabrikernas konservering samt för konstruktionsritningar, arbetsbeskrivningar

m. m.. som med ledning av gjorda erfarenheter borde utföras för att

stå till förfogande vid ett eventuellt framtida återupptagande av svedoprentillverkningen

— av omkring 600 000 kronor. Eventuellt återstående disponibla

medel böra enligt riksnämnden få användas för ändamål, varom här

är fråga, enligt bestämmande av Kungl. Maj:t.

Såsom riksnämnden framhållit synas utsikterna att här i landet uppnå en

ekonomiskt lönande produktion av syntetiskt gummi vara mycket ovissa.

Ett tortsatt uppehållande av driften vid gummifabriken i Ljungaverk kan

därför icke grundas på några förväntningar härutinnan. Däremot är, såsom

riksnämnden framhållit, en viss tids fortsättning av driften motiverad ur

beredskapssynpunkt. Det var även dylika synpunkter, som ansågos tala för

det anslag å 3 000 000 kronor, som för ändamålet beviljades av 1946 års

riksdag. Man ville genom den fortsatta driften erhålla ett gynnsammare utgångsläge

för återupptagande av tillverkningen, därest så skulle påfordras.

Av olika skäl har tillverkningen under innevarande budgetår icke bedrivits

i den omfattning som tidigare beräknats, varigenom å ena sidan vissa kostnadsbesparingar

gjorts men å andra sidan ännu någon tids fortsättande av

tillverkningen erfordras för vinnande av det nyss angivna syftet. Med hänsyn

till att lösning av vissa ännu kvarstående problem på detta område synes

kunna vinnas genom ännu någon tids fortsatt drift av berörda fabrik, finner

jag mig böra medverka till att möjlighet till sådan fortsatt drift beredes

i huvudsak i den omfattning, som riksnämnden föreslagit. Driften bör dock

icke pågå längre än som kan anses oundgängligen nödvändigt för att lösa

de problem, som anses böra vara klarlagda vid utarbetandet av beredskapsplanen

för en eventuell framtida tillverkning av förevarande slag.

En fortsatt forsknings- och försöksverksamhet på ifrågavarande område

torde såsom riksnämnden påpekat vara synnerligen betydelsefull ur bered
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kutttjl. \laj:ts proposition nr 182.

15

skapssynpunkt. För att denna verksamhet skall erhålla nödig stadga synas

garantier böra lämnas för att den skall kunna fortsätta under viss tid, förslagsvis

tre år framåt. I likhet med riksnämnden vill jag förorda att forskningen

inskränkes till sådana frågor som äro av betydelse för svedoprentillverkningen.

med utelämnande i detta sammanhang av bil n a torsk n i n gen.

Det torde böra tillkomma Kungl. Maj:t att fastställa plan för den fortsatta

verksamheten.

Vad angår finansieringen framgår av det anförda, att omkring 1 550 000

kronor kunna antagas vid utgången av detta budgetår finnas disponibla för

ändamålet. Då 1940 års riksdag vid anvisande av anslaget för innevarande

budgetår endast tagit ställning till frågan om fortsättande av forskningen och

tillverkningen under samma budgetår, har jag ansett frågan om ianspråktagande

av förenämnda medel för fortsatt forskning och tillverkning böra

underställas riksdagen. Härvid finner jag mig böra erinra om att av de anslag

på kapitalbudgeten, som vid olika tillfällen anvisats av tidigare riksdagar,

sammanlagt 2 900 000 kronor, varken blivit täckta genom avskrivningsanslag

eller återbetalade till riksgäldskontoret. Det torde därför bliva

nödvändigt att reglera uppkomna kapitalförluster genom avskrivningsanslag

å driftbudgeten. Med förslag i sådant hänseende torde emellertid böra anstå

till dess tillverkningen av syntetiskt gummi avslutats och översikt av då återstående

tillgångar kunna erhållas.

Mot de av riksnämnden i förevarande sammanhang framlagda beräkningarna

och framförda synpunkterna har jag i övrigt intet att erinra.

•lag finner mig alltså böra tillstyrka, att den reservation, som vid utgången

av innevarande budgetår kan föreligga å det av 1946 års riksdag anvisade

anslaget till Tillverkning av syntetiskt gummi, må användas för fortsatt tillverkning

av dylikt gummi samt för fortsatt forsknings- och försöksverksamhet

på förevarande område i huvudsaklig överensstämmelse med vad riksnämnden

föreslagit.

2. Täckande av vissa förluster på rcservförrådsnämndens verksamhet.

1 propositionen nr 36 till 1939 års urtima riksdag angående rätt till återköp

av varor för statens reservförråd m. in. framhöll föredragande departementschefen

bl. a., all i vissa fall en försäljning av lagrade varor till lägre

pris än dagspriset, dock lägst självkostnadspriset, kunde tänkas ifrågakomma

av prispolitiska skäl. Försäljningssumman bleve därvid otillräcklig för ett

vidmakthållande av lagren och innefattade icke heller en kapitalvinst, som

tilläte nedskrivning av de nyinköpta varorna till det ursprungliga självkostnadspriset.

I dessa fal! nåddes ett ur finansiell synpunkt tillfredsställande

resultat, om man tillämpade principen, att täckning på driftbudgeten omedelbart

anvisades för det lielopp, varmed köpeskillingen understege det beräknade

dagsvärdet av det försålda lagret. Erforderliga täckningsmedel borde
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 18''2.

få utgå av det å förskottsstaten för försvarsväsendet in. m. uppförda anslaget

till allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande åtgärder.

Genom beslut den 3 oktober 1941 ålade Kungl. Maj:t statens reservförrådsnämnd

att till Kungl. Maj:t inkomma med uppgift dels efter utgången av

varje budgetår om den minskning i inkomster, som uppstått genom att

nämnden i enlighet med av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter vid försäljning

av varor tillämpat priser, understigande gällande marknadspriser å

vederbörande varuslag, dels ock månadsvis om verkställda inköp och därvid

betingade inköpspriser samt om gällande marknadspris inom Sverige för

de inköpta varorna. TilUka förklarade Kungl. Maj:t sig vilja med stöd av

sådana uppgifter årligen till prövning upptaga frågan om anvisande av medel

från driftbudgetsanslag för ersättning av den inkomstminskning, som

uppkommit på grund av försäljningar under gällande marknadspris eller

under erlagda inköpspris.

I sin under punkt 1 omförmälda skrivelse av den 20 februari 1947 har

statens reservförrådsnämnd hemställt om medel för täckande av vissa förluster

å sin verksamhet. Nämnden angiver här, alt dessa förluster icke uppkommit

i nämndens ordinarie verksamhet utan samtliga hänförde sig till inköp

eller betalningar, som nämnden i prisreglerande syfte verkställt enligt

särskilda uppdrag av Kungl. Maj:t i sammanhang med under kristiden upptagen

eller utvidgad inhemsk produktion av vissa varor. Nämnden anför, att

i likhet med vad som förut skett beträffande dylika förluster, senast för

räkenskapsåret 1944/45, dessa förluster borde täckas genom särskilda för

ändamålet anvisade medel.

Ifrågavarande förluster, vilka i reservförrådsnämndens skrivelse redovisas

för varje varuslag för sig, äro till största delen sådana, där nämnden i prisreglerande

eller produktionsstödjande syfte på särskilt uppdrag av Kungl.

Maj:t inköpt varor och därefter med Kungl. Maj:ts bemyndigande försålt

dem till pris, som kunnat erhållas, även om detta pris understigit nämndens

självkostnadspris. Frågan om täckande av reservförrådsnämndens förlust

vid försäljning av inom landet tillverkat syntetiskt gummi har behandlats

under punkt 1. Beträffande övriga till ifrågavarande kategori hörande förluster

må följande anföras.

a) Aluminium. Reservförrådsnämnden har, jämlikt bemyndiganden av

Kungl. Maj:t i beslut den 9 oktober 1942 och den 4 februari 1944 inköpt

vissa partier aluminium från Svenska aloxidverken aktiebolag och aktiebolaget

Svenska aluminiumkompaniet till ett pris av för vissa partier 4 kronor

20 öre för kilogram och för andra partier 4 kronor 55 öre för kilogram.

Genom försäljning av aluminium av dessa partier har reservförrådsnämnden

under räkenskapsåret 1944/45 gjort en förlust å 1 425 516 kronor 04 öre,

vilken förlust täckts ur det av 1946 års riksdag å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1945/46 anvisade anslaget å 2 084 000 kronor till Täc
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 182.

17

kande av vissa förluster å statens reservförrådsnämnds verksamhet under

räkenskapsåret 1944/45.

I sin nu förevarande skrivelse anför reservförrådsnämnden, att nämndens

totala lager av aluminium den 1 juli 1945 uppgått till i avrundat tal 3 434

ton, varav 1 506 ton inköpts före kriget till ett pris av i runt tal 1 krona

80 öre för kilogram. Självkostnaderna för lagret hade utgjort 12 720 129

kronor 91 öre eller cirka 3 kronor 70 öre för kilogram. Under räkenskapsåel

1945/46 hade försålts sammanlagt 1 049 037 kilogram aluminium till ett

genomsnittspris av 2 kronor 02 öre per kilogram. Nämndens förlust å ifrågavarande

försäljning uppginge, därest nyss angivna medelinköpspris för importerat

och inhemskt aluminium lades till grund för beräkningen, till

1 762 382 kronor 23 öre.

b) Elektrotackjärn. Genom beslut den 9 juni 1944 uppdrog Kungl. Maj:t

åt reservförrådsnämnden att under år 1944 i samråd med statens industrikommission

inköpa intill 35 000 lon koks-, elektro- och träkolstackjärn av

årets svenska tillverkning.

I sin förevarande skrivelse uppger reservförrådsnämnden, att av det inhemska

elektrotackjärn, som nämnden inköpt på grund av beslutet av den

9 juni 1944, nämnden den 1 juli 1945 haft i lager 860 ton till ett självkostnadspris

av 190 kronor 62 öre för lon. Vid försäljning av detta tackjärn

till marknadspris i Sverige, 179 kronor per ton, hade för nämnden uppstått

eu förlust av 9 995 kronor 06 öre.

c) Koppar. Genom beslut den 2 november 1944 och den 19 januari 1945

uppdrog Kungl. Maj:t åt reservförrådsnämnden att inköpa vissa kvantiteter

koppar, framställd ur från Finland importerad kopparslig.

I sin förevarande skrivelse uppger reservförrådsnämnden, att nämnden på

grund av sagda uppdrag inköpt sammanlagt 6 793 966 kilogram koppar

till ett pris av 1 krona 84 öre för kilogram. Vid försäljning hade nämnden

erhållit ett genomsnittspris av 1 krona 25 öre för kilogram, varvid för nämnden

uppstått eu förlust av sammanlagt 3 988 058 kronor.

d) Zink. Genom beslut den 16 april 1943 och den 8 december 1944 uppdrog

Kungl. Maj:t åt reservförrådsnämnden att inköpa de kvantiteter zink,

till vilka enligt av industrikommissionen f ör Kungl. Maj:t och kronan med

1 rollhättans elektrothermiska aktiebolag och Stora Kopparbergs bergslags

aktiebolag ingångna produktionsavtal kronan bleve skyldig anskaffa

köpare.

1 sin förevarande skrivelse uppger reservförrådsnämnden, all nämnden på

grund av dessa uppdrag inköpt sammanlagt 4 081 171 kilogram zink till ell

medelinköpspris av cirka 1 krona 15 öre för kilogram. Härav hade nämnden

intill utgången av räkenskapsåret 1945/46 sålt 1 327 822 kilogram till etl

genomsnittspris av omkring I krona 05 öre för kilogram, varigenom för

nämnden uppstått eu förlust av 122 970 kronor.

e) Gjutna muff rör. Genom beslut den 26 maj 1944 uppdrog Kungl. Maj:t

Rihang till riksdagens protokoll 1047. 1 saml. Nr 182. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

åt reservförrådsnämnden att inköpa de kvantiteter gjutna mutlrör, vartill

enligt av industrikommissionen för Kungl. Maj:t och kronan med vissa företag

ingångna produktionsavtal kronan kunde bliva skyldig anvisa köpare.

1 sill förevarande skrivelse uppger reservförrådsnämnden, att nämnden på

grund av delta uppdrag under räkenskapsåret 1945/46 inköpt 4 954 meter

gjutna muffrör av olika dimensioner till ett pris av sammanlagt 408 673

kronor. Av detta parti hade under samma räkenskapsår avsättning kunnat

vinnas allenast för 650 meter rör till ett försäljningsvärde av 32 199 kronor

64 öre. A denna försäljning hade nämnden gjort eu förlust av 7 812 kronor

38 öre.

f) Nickel och nickclsulfat. Genom beslut den 8 oktober 1943 uppdrog

Kungl. Maj:t åt reservförrådsnämnden att inköpa de kvantiteter nickel och

nickelsulfat, till vilka enligt ett av industrikommissionen för Kungl. Maj:t

och kronan med Bolidens gruvaktiebolag ingånget produktionsavtal kronan

kunde bliva skyldig anskaffa köpare.

I sin förevarande skrivelse uppger reservförrådsnämnden, att nämnden

den 1 juli 1945 haft i lager 407 163 kilogram nickel, som nämnden på grund

av ifrågavarande uppdrag inköpt från gruvaktiebolaget. Under räkenskapsåret

1945/46 hade nämnden från bolaget inköpt ytterligare 285 991 kilogram.

Nämndens självkostnadspris för dessa nickelpartier hade utgjort 14 kronor

43 öre för kilogram. Under sistnämnda räkenskapsår hade nämnden sålt

132 351 kilogram nickel till ett pris av 6 kronor 84 öre för kilogram, varigenom

uppstått en förlust av 1 004 043 kronor. — Vidare hade nämnden på

grund av samma uppdrag inköpt 38 775 kilogram nickelsulfat till ett pris

av 3 kronor 06 öre för kilogram. Varan hade försålts till ett pris av 1 krona

38 öre för kilogram, varvid för nämnden uppstått en förlust av 65 444 kronor

39 öre.

g) Fenol. Genom beslut den 27 februari 1942 bemyndigade Kungl. Maj:t

reservförrådsnämnden att till pris, som fastställdes av statens priskontrollnämnd,

i lagringssyfte från Stockholms gasverk inköpa en myckenhet renfenol,

som motsvarade 100 ton råfenol.

I sin förevarande skrivelse uppger reservförrådsnämnden, att nämnden

den 1 juli 1945 haft i lager ett parti om 5 204,5 kilogram fenol, vilket jämlikt

ifrågavarande bemyndigande inköpts till ett pris av 4 kronor 66 öre för

kilogram. Partiet hade försålts till marknadspriset i Sverige, 3 kronor 20 öre

för kilogram, varvid för nämnden uppstått eu förlust av 7 590 kronor 65 öre.

h) Skifferbensin. Genom beslut den 11 februari 1944 uppdrog Kungl.

Maj:t åt reservförrådsnämnden att efter anvisning av statens bränslekommission

dels från Svenska skifferoljeaktiebolaget inköpa de kvantiteter bilbensin,

motorfotogen och motorbrännolja, som icke av bolaget försåldes till

försvarsväsendet eller annan köpare, dels ock försälja de sålunda inköpta

varorna till försvarsväsendet eller annan av bränslekommissionen anvisad

köpare.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ls proposition nr 182.

19

I sin förevarande skrivelse anför reservförrådsnämnden, att nämnden på

grund av uppdraget inköpt 4 727 594 liter skifferbensin till ett självkostnadspris

— efter avdrag av från bränslekommissionen erhållna clearingmedel —

av cirka 64 öre för liter. Av den inköpta kvantiteten hade nämnden sålt

2 172 346 liter till ett genomsnittspris av cirka 38 öre för liter, varvid för

nämnden uppstått en förlust av 568 334 kronor 26 öre.

i) Bensol. Genom ett flertal olika beslut har Kungl. Maj:t bemyndigat

reservförrådsnämnden att inköpa vissa kvantiteter inom landet tillverkad

bensol.

I sin förevarande skrivelse uppger reservförrådsnämnden, att nämnden på

grund av dessa bemyndiganden inköpt sammanlagt 6 767 852 liter bensol till

ett genomsnittspris av cirka 63 öre för liter. Denna kvantitet hade sedermera

sålts, och vid försäljning hade erhållits ett genomsnittspris av 25 öre

för liter, varvid uppstått en förlust för nämnden av 2 583 490 kronor 13 öre.

j) Skattefri sprit. Genom ett flertal särskilda beslut, senast den 25 september

1942, har Kungl. Maj:t uppdragit åt reservförrådsnämnden att från

aktiebolaget Vin- & spritcentralen inköpa och omhändertaga de kvantiteter

skattefri sprit, som bolaget hembjöde åt nämnden, samt tillika föreskrivit,

att nämnden skulle vid uppkommande behov, med iakttagande av för bolagets

försäljningsverksamhet gällande föreskrifter och efter bränslekommissionens

anvisningar, till försvarsväsendet, till importör eller tillverkare av

bensin eller till annan av bränslekommissionen anvisad köpare för motordrift

avyttra den av nämnden lagrade spriten.

I sin förevarande skrivelse uppger reservförrådsnämnden, alt nämnden i

anledning av ifrågavarande uppdrag inköpt sammanlagt 13 641 582 liter

skattefri sprit till ett genomsnittligt pris av cirka 87 öre per liter. Vid försäljning

av partiet hade erhållits ett genomsnittspris av cirka 73 öre per liter,

varvid uppstått en förlust av 1 937 192 kronor.

k) T rätjärprodukter. Genom ett flertal särskilda beslut har Kungl. Maj:t

uppdragit åt reservförrådsnämnden att inköpa de kvantiteter trätjärprodukler,

vilka enligt vissa av bränslekommissionen för Kungl. Maj:t och kronan

ingångna produktionsavtal kunde behöva inlösas av kronan.

I sin förevarande skrivelse uppger reservförrådsnämnden, att nämnden på

grund av dessa uppdrag inköpt 66 415 ton stubbtjära och 8 135 ton blandvedstjära

samt att nämnden med stöd av särskilda Kungl. Maj:ts beslut låtit

omarbeta en del av ifrågavarande tjärprodukter till smörjoljor, fiskebåtsbränsle

in. m. I likvider för tjärorna och för bearbetning av desamma hade

utbetalats 70 655 624 kronor It) öre. Vid försäljning av produkterna hade

influtit 55 608 611 kronor 16 öre, varigenom för nämnden uppstått en förlust

å 15 047 012 kronor 94 öre. Av denna förlust hade 9 445 264 kronor

99 öre läckts av medel, som erhållits från industrikommissionens clearingkassa

för smörjmedel. Nämndens kvarstående förlust utgjorde 5 601747

kronor 95 öre.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2()

Kuttgl. Mnj:ts proposition nr 182.

l) Kalciumklorid. Genom beslut den 4 februari 1944 uppdrog Kungl.

Maj:t åt reservförrådsnämnden att till ett pris av 160 kronor per ton, ab

fabrik, från Elektrokemiska aktiebolaget och Uddeholms aktiebolag inköpa

före den 15 juli 1945 producerad kalciumklorid, dock högst 9 000 ton respektive

10 000 ton, varjämte Kungl. Maj:t bemyndigat reservförrådsnämnden att

till lägst gällande marknadspris försälja de partier kalciumklorid, som sålunda

skulle inköpas.

I sin förevarande framställning uppger reservförrådsnämnden, att nämnden

jämlikt uppdraget inköpt sammanlagt 9 251 ton kalciumklorid samt att

härav 9 161,15 ton försålts till väg- och vattenbyggnadsslyrelsen till ett pris,

som av Kungl. Maj:t genom beslut den 29 november 1946 beslämts till 150

kronor för ton. Härigenom hade för nämnden uppstått en förlust av 91 611

kronor 50 öre.

m) Pappersskördegarn. Genom beslut den 15 oktober 1943 uppdrog Kungl.

Maj:t åt reservförrådsnämnden att efter anvisning av industrikommissionen

inköpa de kvantiteter pappersskördegarn, till vilka kronan på grund av vissa

av industrikommissionen ingångna produktionsavtal kunde bliva skyldig anskaffa

köpare.

I sin förevarande framställning uppger reservförrådsnämnden, att nämnden

på grund av detta uppdrag inköpt 479 482 kilogram pappersskördegarn,

att vid försäljning av partiet uppstått ett underskott å 63 386 kronor 21 öre

samt att av detta belopp 61 894 kronor 20 öre täckts genom industrikommissionen,

varför det återstode att täcka en förlust av 1 492 kronor 01 öre.

Utöver nu angivna förluster begär reservförrådsnämnden täckning för

vissa förluster av något annan karaktär. Härom må följande anföras.

1. Sedan industrikommissionen för Kungl. Maj:t och kronan den 10 april

1945 med aktiebolaget Svenskt konstsilke träffat avtal om framställning av

konstsilke och tvinning av detsamma till bilcordgarn, bemyndigade Kungl.

Maj:t genom beslut den 12 april 1946 kommissionen att med bolaget träffa

ett tilläggsavtal av innebörd bl. a., att den i det tidigare avtalet omförmälda

produktionen tills vidare skulle upphöra, i samband varmed till bolaget

skulle utbetalas vissa ersättningsbelopp om tillhopa 176 000 kronor. Samtidigt

uppdrog Kungl. Maj:t åt reservförrådsnämnden att till bolaget utbetala

omförmälda ersättningsbelopp.

I sin nu förevarande .skrivelse hemställer reservförrådsnämnden om täckning

av detta belopp.

2. Genom beslut den 6 juli 1945 lörordnade Kungl. Maj:t om viss reglering

genom reservförrådsnämndens försorg av marknadspriserna på aluminium

och aluminiumprodukter, varvid Kungl. Maj:t dels bestämde, att prisregleringen

skulle omfatta varor av ifrågavarande slag, som efter regleringens

början infördes till landet eller här tillverkades, dels förklarade, att med

prisregleringen skulle åsyftas eu utjämning av priserna mellan importerade

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

21

varor och varor, som tillverkades inom landet, dels ock bemyndigade statens

industrikommission att meddela föreskrifter om att, därest av industrikommissionen

och statens priskontrollnämnd för importör eller tillverkare av

ifrågavarande varuslag bestämt självkostnadspris understege det avräkningspris,

som nämnden efter samråd med kommissionen fastställt, importören

respektive tillverkaren skulle vara skyldig alt till reservförrådsnämnden inbetala

skillnaden samt att, därest nämnda självkostnadspris överstege avräkningspriset,

importören respektive tillverkaren skulle vara berättigad att,

i den mån medel härför funnes tillgängliga, från reservförrådsnämnden utbekomma

gottgörelse. Ytterligare bemyndigade Kungl. Maj:t reservförrådsnämnden

dels alt såsom förlagskapital för prisregleringens genomförande i

mån av behov förskottsvis använda ett belopp av 200 000 kronor av medel,

som ställts till nämndens förfogande från det å kapitalbudgeten under fonden

för förlag till statsverket uppförda investeringsanslaget till Förlagskapital

för inköp av förnödenheter m. m., dels ock att uppbära avgifter och

verkställa utbetalning, varom ovan sagts. Slutligen föreskrev Kungl. Maj:t.

att till reservförrådsnämnden i anledning av ifrågavarande prisregleringsförfarande

inflytande medel skulle bokföras för sig samt att vid prisregleringens

upphörande innestående medel skulle i första hand användas för

täckning av de belopp, som kunde hava tagits i anspråk såsom förlagskapital,

samt i övrigt disponeras på sätt Kungl. Maj:t, efter iörslag av industrikommissionen

och priskontrollnämnden, framdeles ville bestämma.

Sedan Kungl. Maj:t genom beslut den 15 februari 1946 förordnat, att ifrågavarande

reglering skulle upphöra att gälla från och med den 20 februari

1946, har reservförrådsnämnden med skrivelse den 23 maj 1946 avgivit slutredovisning

beträffande regleringen. Av denna redovisning framgår, att inbetalningarna

uppgått till 1 194 404 kronor 44 öre, att de utbetalningar, som

verkställts eller skola verkställas, utgjorde 1 452 014 kronor 64 öre samt att

alltså ett underskott å 257 610 kronor 20 öre uppstått å regleringen. Reservförrådsnämnden

har i skrivelsen hemställt, att sist berörda belopp måtte

ställas till nämndens förfogande för täckande av underskottet.

I nu förevarande skrivelse återupptager reservförrådsnämnden sin begäran

om medel för underskottets täckande.

. De i del föregående angivna förlusterna uppgå till sammanlagt

(1 762 382: 23 + 9 995: 06 + 3 988 058 + 122 970 + 7 812: 38 + 1 004 043

-f 65 444:39 + 7 590:65 + 568 334:26 -f 2 583 490:13 + 1 937 192 +

5 601 747: 95 + 91 611: 50 -f 1 492: 01 -f 176 000 + 257 610: 20=) 18 185 773

kronor 76 öre eller i runt tal 18 186 000 kronor.

De flesta av de förluster, vilka reservförrådsnämnden i det föregåendeDep“^®”'';"''''''

redovisat, ha uppkommit därigenom, att sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt

reservförrådsnämnden alt i prisutjämnande eller produktionsstödjande syfte

verkställa inköp av vissa varor till pris motsvarande produktionskostnaderna,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj.ts proposition nr 182.

varorna sedermera utförsålts till pris som understigit inköpspriset. I två

fall ha de redovisade förlusterna annan karaktär. I det ena fallet har reservförrådsnämnden

på uppdrag av Kungl. Maj:t till ett företag utbetalat ersättning

för att viss tillverkning av konstsilke för bilcordgarn, varom industrikommissionen

träffat avtal med företaget, tillsvidare skulle avbrytas. Denna

utbetalning har ansetts kunna åläggas reservförrådsnämnden, enär, därest

avbrott av tillverkningen icke skulle ha ägt rum, reservförrådsnämnden torde

blivit pliktig inlösa tillverkade produkter och därefter nödsakad utförsälja

dem till pris, understigande självkostnadspriset. Det andra fallet innefattar

underskott å en av reservförrådsnämnden handhavd prisreglering å aluminium

och aluminiumprodukter, som vid upphörandet den 20 februari 194(5

visat underskott. Jämväl detta underskott torde lämpligen böra regleras i

samma ordning som de övriga förlusterna.

Tidigare ha förluster av ifrågavarande slag täckts genom att medel anvisats

från det å förskottsstat upptagna anslaget till pris- och handelsreglerande

åtgärder eller — såsom skett beträffande de under budgetåret 1944/45

uppkomna förlusterna -— från särskilt anslag för ändamålet å driftbudgeten.

Emellertid framgår av reservförrådsnämndens sista bokslut, att avsevärt

överskott uppstått å nämndens verksamhet. Bokslutet utvisar nämligen, att.

om inneliggande varulager, för vilket angives ett förkrigsvärde av omkring

65 000 000 kronor, nedskrives till 0, en odisponerad reserv återstår av omkring

48 000 000 kronor. Med hänsyn härtill synes det lämpligt att man,

i stället för att belasta driftbudgeten med ett särskilt anslag för täckande

av förlusterna, för ändamålet tager i anspråk erforderlig del av berörda

odisponerade reserv. Någon risk för att reservförrådsnämnden härigenom

skulle komma att icke hava tillräckliga medel för fullföljande av sina egentliga

uppgifter torde icke förefinnas.

I detta sammanhang må anmärkas, att i samband med den omläggning

av grunderna för finansieringen av reservförrådsnämndens verksamhet,

varom beslut fattades av 1946 års riksdag (riksdagens skrivelse 1946:460),

samtliga riksgäldskontorets tidigare fordringar mot nämnden i form av anslag

eller förskott blivit reglerade samt att den av samma riksdag beviljade

rörliga krediten å 100 000 000 kronor hittills icke behövt tagas i anspråk.

Departementschefens hemställan.

På grund av det anförda hemställer föredragande departementschefen att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att vid utgången av budgetåret 1946/47 förefintlig

reservation å det å riksstaten för samma budgetår

under elfte huvudtiteln anvisade reservationsanslaget till Till
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 182.

23

verkning av syntetiskt gummi må användas för fortsatt tillverkning

av dylikt gummi samt vetenskaplig forsknings- och

försöksverksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med vad

i det föregående förordats;

dels till Täckande av viss förlust lios statens reservförrådsnämnd

å lilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1946/47

under elfte huvudtiteln anvisa ett anslag av kronor 5 775 000:

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela föreskrift om

att i det föregående angivna förluster å reservförrådsnämndens

verksamhet å tillhopa omkring 18 186 000 kronor skola

täckas ur förefintligt överskott å verksamheten i övrigt.

Med bifall till denna av statsrådet övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen, alt proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Curt Nordwall.

opaginerad Kontrollera mot PDF

iuns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1917

716427

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:264 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dels fortsatt tillverkning av syntetiskt gummi m. m., dels ock täckande av vissa förlu a1 i texten
  2. SU 1947:119 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående dels fortsatt tillverkning av syntetiskt gummi m. m., dels ock täckande av vissa förluster på staten s. 1 i texten