Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379), m. m

1947-03-07 · 34 sidor, varav 32 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 32 av 34 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:193, Med förslag till förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

1

Nr 193.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i taxeringsförordningen den 28 september

1928 (nr 379), m. m.; given Stockholms slott den 7

mars 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928

(nr 379);

2) förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 14 juni

1933 (nr 357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å

fastighet;

3) lag angående ändrad lydelse av 57 § lagen den 15 juni 1935 (nr 337)

om kommunalstyrelse i Stockholm;

4) lag angående ändrad lydelse av 64 § lagen den 6 juni 1930 (nr 260)

om församlingsstyrelse i Stockholm;

5) förordning om ändrad lydelse av § 3 mom. 1 och 2 förordningen den

31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i

riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete;

6) förordning angående ändrad lydelse av 36 § förordningen den 13 december

1940 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt;

7) förordning angående ändring i förordningen den 30 april 1943 (nr

218) om skyldighet för arbetsgivare att anmäla arbetsanställning;

8) förordning angående ändrad lydelse av 22 § förordningen den 21 december

1945 (nr 823) om nöjesskatt;

9) förordning om ändrad lydelse av 4 § 7 mom. förordningen den 23

oktober 1908 (nr 128) angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner

och rättigheter samt

10) förordning med vissa bestämmelser rörande överståthållarämbetets

skatteavdelning m. m.

Under Hans Majds

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Eije Mossberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 193.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Förslag

till

Förordning

om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, dels att 69 § 4 mom., 91 § 3 mom., 99 § andra

stycket, 101 § tredje stycket och 145 § 5 mom. taxeringsförordningen den

28 september 1928 skola upphöra att gälla, dels ock att 4 och 15 §§, 20 §

1 mom., 24 § 1 mom., 37 § 1 mom., 53 § 1 mom., 55 § 2 mom., 69 § 2 och

3 mom., 74 och 76 §§, 91 § 1 mom. samt 145 § 1 och 7 mom. samma förordning1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

4 §■ 4 §.

Indelning i------särskild taxeringsnämnd.

Åt distrikten-------— i

Innan länsstyrelsen ändrar i stad

tillämpad distriktsindelning, skall,

utom vad angår Stockholm, yttrande

infordras från drätselkammaren

ävensom, i stad med egen uppbördsförvaltning,

från den lokala skattemyndigheten

i staden.

15 §.

1 mom. I Stockholm må överståthållarämbetet

förordna tjänstemän

hos ämbetet att biträda beskattningsnämnderna

i första instans på sätt i

108 § sägs. För samma ändamål må

i annan stad drätselkammaren, såvitt

angår stad med egen uppbördsförvaltning

efter hörande av den lokala

skattemyndigheten, samt i köping

eller landskommun kommunalstämman

eller, där kommunalfull
-

övrigt.

Innan länsstyrelsen ändrar i stad

tillämpad distriktsindelning, skall

yttrande infordras från drätselkammaren

ävensom, i stad med egen uppbördsförvaltning,

från den lokala

skattemyndigheten i staden. Vad nu

sagts om inhämtande av yttrande

från drätselkammaren skall dock icke

gälla beträffande Stockholm.

15 §.

1 mom. För att biträda vid taxeringsarbetet

på sått i 108 § sägs må

i stad drätselkammaren, såvitt angår

stad med egen uppbördsförvaltning

efter hörande av den lokala skattemyndigheten,

samt i köping eller

landskommun kommunalstämman

eller, där kommunalfullmäktige finnas,

dessa till förfogande för beskattningsnämnderna

i första instans

ställa en eller flera kommunens

1 Senaste lydelse av 4 och 15 §§, 20 § 1 mom., 24 § 1 mom. 37 § 1 mom. 53 § 1 mom.

och 145 § 1 mom. se 1945: 901, av 69 § 3 mom., 76 §, 91 § 1 mom., och 145 § 7 mom.,

se 1943: 855 samt av 55 § 2 mom. se 1932: 279.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 193.

3

(Nuvarande lydelse:)

mäktige finnas, dessa till förfogande

för beskattningsnämnderna i första

instans ställa en eller flera kommunens

tjänstemän, som därtill godkännas

av länsstyrelsen. Sådant godkännande

må lämnas för högst tre år

i sänder. Lämnat godkännande kan

av länsstyrelsen när som helst återkallas.

2 mom. Ordförande i beskattningsnämnd

i första instans äger anlita

skrivbiträde, som av ordföranden tillkallas.

Vid uppläggandet och kompletterandet

av de längder, som skola

föras hos fastighetstaxeringsnämnd

och taxeringsnämnd i stad med egen

uppbördsförvaltning, skall erforderligt

biträde lämnas i Stockholm av

uppbörds- eller annan tjänsteman,

som ställes till förfogande av överståt

hållaråmb et et, och i annan stad

av den lokala skattemyndigheten. I

övriga städer och på landet skall biträde

lämnas av vederbörande lokala

skattemyndighet i den utsträckning

Kungl. Maj:t föreskriver.

(Föreslagen lydelse:)

tjänstemän, som därtill godkännas

av länsstyrelsen. Sådant godkännande

må lämnas för högst tre år i sänder.

Lämnat godkännande kan av

länsstyrelsen när som helst återkallas.

2 mom. Ordförande i beskattningsnämnd

i första instans äger anlita

skrivbiträde, som av ordföranden tillkallas.

Vid uppläggandet och kompletterandet

av de längder, som skola

föras hos fastighetstaxeringsnämnd

och taxeringsnämnd i stad med egen

uppbördsförvaltning, skall erforderligt

biträde lämnas av den lokala

skattemyndigheten. I övriga städer

och på landet skall biträde lämnas av

vederbörande lokala skattemyndighet

i den utsträckning Kungl. Maj:t föreskriver.

3 mom. Beträffande Stockholm

skall, i de hänseenden varom i 1 och

2 mom. stadgas, gälla vad Kungl.

Maj:t därom förordnar.

20 §.

1 mom. Allmän fastighetsdeklaration —

när fråga är om deklaration,

beträffande fastighet å landet:---är belägen;

beträffande fastighet i Stockholm:

till överståthållarämbetet; och

beträffande fastighet i annan stad:

till ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden

för det distrikt, den lokala

skattemyndigheten eller, där staden

icke har egen uppbördsförvaltning.

20 §.

— och ingivas,

beträffande fastighet i stad: till

ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden

för det distrikt, den lokala

skattemyndigheten eller, där staden

icke har egen uppbördsförvaltning,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj:ts proposition nr 193.

(Nuvarande lydelse:)

magistraten eller kommunalborgmästaren

i den stad eller länsstyrelsen i

det län, där fastigheten är belägen;

samt,

när fråga år om uppgift e

beträffande fastighet i Stockholm:

till överståthållarämbetet; och

beträffande fastighet annorstädes:

till länsstyrelsen i det län, där fastigheten

är belägen.

24 §.

1 mom. Särskild fastighetsdeklaration,

som jämlikt 22 § 1 mom. skall

avgivas utan anmaning, skall avlämnas

senast den 15 februari under

taxeringsåret och ingivas antingen

direkt till ordföranden i taxeringsnämnden

för det distrikt, där fastigheten

är belägen, eller beträffande

fastighet i Stockholm, till överståthållaråmbetet

och, beträffande fastighet

utom Stockholm, till länsstyrelsen

i det län, den lokala skattemyndigheten

eller, där staden icke

har egen uppbördsförvaltning, magistraten

eller kommunalborgmästaren

i den stad eller landsfiskalen i

det landsfiskalsdistrikt, där fastigheten

är belägen.

37 §.

1 mom. Självdeklaration, som avgives

utan anmaning, så ock uppgift

enligt 33 eller 34 § skall avlämnas

antingen direkt till ordföranden

i den taxeringsnämnd, som har att

verkställa taxering, för vilken deklarationen

eller uppgiften är avsedd att

tjäna till ledning, eller, om taxeringen

skall äga rum i Stockholm,

(Föreslagen lydelse:)

magistraten eller kommunalborgmästaren

i den stad eller länsstyrelsen

i det län, där fastigheten är belägen;

samt,

nl ig t 18 §,

till länsstyrelsen i det län, där fastigheten

är belägen.

24 §.

1 mom. Särskild fastighetsdeklaration,

som jämlikt 22 § 1 mom. skall

avgivas utan anmaning, skall avlämnas

senast den 15 februari under

taxeringsåret och ingivas antingen

direkt till ordföranden i taxeringsnämnden

för det distrikt, där fastigheten

är belägen, eller till länsstyrelsen

i det län, den lokala skattemyndigheten

eller, där staden icke

har egen uppbördsförvaltning, magistraten

eller kommunalborgmästaren

i den stad eller landsfiskalen i

det landsfiskalsdistrikt, där fastigheten

är belägen.

37 §.

1 mom. Självdeklaration, som avgives

utan anmaning, så ock uppgift

enligt 33 eller 34 § skall avlämnas

antingen direkt till ordföranden

i den taxeringsnämnd, som har att

verkställa taxering, för vilken deklarationen

eller uppgiften är avsedd att

tjäna till ledning, eller till länsstyrelsen

i det län, den lokala skatte
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

5

(Nuvarande lydelse:)

till överståthållarämbetet och eljest

till länsstyrelsen i det län, den lokala

skattemyndigheten eller, där staden

icke har egen uppbördsförvaltning,

magistraten eller kommunalborgmästaren

i den stad eller landsfiskalen i

det landsfiskalsdistrikt, där taxeringen

skall äga rum. I fall, som avses

i 33 § sista stycket, skola dock

uppgifterna jämte därtill hörande

sammandrag städse avlämnas till

myndighet, hos vilken arbetsgivarens

allmänna självdeklaration må avlämnas.

Vad i----------

Uppgifter enligt ----—--

53 §.

/ mom. Deklarationsblanketter

skola kostnadsfritt tillhandahållas i

Stockholm hos överståthållarämbetet,

1 övriga städer hos den lokala skattemyndigheten

eller, där staden icke

har egen uppbördsförvaltning, hos

magistraten eller kommunalborgmästaren

och å landet hos ordförande i

kommunalnämnd samt därjämte, då

fråga är om allmän fastighetstaxering,

hos ordförande i beredningsnämnd

och, då fråga är om årlig

taxering, hos ordförande i taxeringsnämnd.

Vad nu sagts om deklarationsblanketter

för årlig taxering

skall gälla även i fråga om blanketter

till uppgifter enligt 40 a § 1 och

2 mom. samt 41 och 42 §§; och skola

blanketter till uppgifter enligt 42 §

kostnadsfritt tillhandahållas jämväl

hos den, som utbetalar utdelning

eller ränta, som där avses.

(Föreslagen lydelse:)

myndigheten eller, där staden icke

har egen uppbördsförvaltning, magistraten

eller kommunalborgmästaren

i den stad eller landsfiskalen i

det landsfiskalsdistrikt, där taxeringen

skall äga rum. I fall, som avses

i 33 § sista stycket, skola dock

uppgifterna jämte därtill hörande

sammandrag städse avlämnas till

myndighet, hos vilken arbetsgivarens

allmänna självdeklaration må avlämnas.

---äga rum.

uppgifter avser.

53 §.

1 mom. Deklarationsblanketter

skola kostnadsfritt tillhandahållas i

stad hos den lokala skattemyndigheten

eller, där staden icke har

egen uppbördsförvaltning, hos magistraten

eller kommunalborgmästaren

och å landet hos ordförande i

kommunalnämnd samt därjämte, då

fråga är om allmän fastighetstaxering,

hos ordförande i beredningsnämnd

och, då fråga är om årlig

taxering, hos ordförande i taxeringsnämnd.

Vad nu sagts om deklarationsblanketter

för årlig taxering

skall gälla även i fråga om blanketter

till uppgifter enligt 40 a § 1 och

2 mom. samt 41 och 42 §§; och skola

blanketter till uppgifter enligt 42 §

kostnadsfritt tillhandahållas jämväl

hos den, som utbetalar utdelning

eller ränta, som där avses.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

(Nuvarande lydelse:)

55 §.

2 mom. Anmaning att avgiva deklaration

eller annan för taxering avsedd

uppgift eller upplysning tillsändes

den uppgiftsskyldige i rekommenderat

brev med allmänna posten;

dock må, där så finnes nödigt, för

anmaningens delgivande anlitas i

Stockholm överståthållarämbetet, i

övriga städer magistraten eller kommunalborgmästaren

och å landet

landsfiskalen i orten, vilka myndigheter

det åligger att ofördröjligen mot

bevis tillställa vederbörande anmaningen.

69 §.

2 mom. Senast den 31 mars skall

fastighetstaxeringsnämndens ordförande

till länsstyrelsen insända fastighetsdeklarationerna

och övriga

handlingar ävensom berednings- och

fastighetstaxeringsnämndernas protokoll.

Fastighetslängderna skola avlämnas

å den tid och i den ordning,

Kungl. Maj:t föreskriver.

3 mom. Fastighetslängderna, i huvudskrift

eller bestyrkt avskrift, skola

vara att tillgå för landskamreraren,

taxeringsintendenten och fastighetsprövningsnämnden

samt i den ordning,

Kungl. Maj:t föreskriver, dels

tillhandahållas dem, som hava att

verkställa debitering av de på grund

av taxeringen utgående utskylder,

dels offentligen framläggas inom vederbörande

kommun under minst

fjorton dagar före den 15 maj under

taxeringsåret.

(Föreslagen lydelse:)

55 §.

2 mom. Anmaning att avgiva deklaration

eller annan för taxering avsedd

uppgift eller upplysning tillsändes

den uppgiftsskyldige i rekommenderat

brev med allmänna posten;

dock må, där så finnes nödigt, för

anmaningens delgivande anlitas i

Stockholm poliskammaren, i övriga

städer magistraten eller kommunalborgmästaren

och å landet landsfiskalen

i orten, vilka myndigheter

det åligger att ofördröjligen mot bevis

tillställa vederbörande anmaningen.

69 §.

2 mom. Senast den 31 mars eller

vad angår Stockholm den 21 juni

skall fastighetstaxeringsnämndens

ordförande till länsstyrelsen insända

fastighetsdeklarationerna och övriga

handlingar ävensom berednings- och

fastighetstaxeringsnämndernas protokoll.

Fastighetslängderna skola avlämnas

å den tid och i den ordning,

Kungl. Maj:t föreskriver.

3 mom. Fastighetslängderna, i huvudskrift

eller bestyrkt avskrift, skola

vara att tillgå för landskamreraren,

taxeringsintendenten och fastighetsprövningsnämnden

samt i den ordning,

Kungl. Maj:t föreskriver, dels

tillhandahållas dem, som hava att

verkställa debitering av de på grund

av taxeringen utgående utskylder,

dels, utom vad angår Stockholm, offentligen

framläggas inom vederbörande

kommun under minst fjorton

dagar före den 15 maj under taxeringsåret.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 193.

7

(Nuvarande lydelse:)

74 §.

Fastighetsprövningsnämndens ändringslängder,

i huvudskrift eller bestyrkt

avskrift, skola, utom vad angår

Stockholm, i den ordning Kungl.

Maj:t föreskriver, dels tillhandahållas

dem, som verkställa debitering av

de på grund av taxeringen utgående

utskylder, dels så snart ske kan offentligen

framläggas inom vederbörande

kommun.

(Föreslagen lydelse:)

74 §.

Fastighetsprövningsnämndens ändringslängder,

i huvudskrift eller bestyrkt

avskrift, skola, i den ordning

Kungl. Maj:t föreskriver, dels tillhandahållas

dem, som verkställa debitering

av de på grund av taxeringen

utgående utskylder, dels, utom

vad angår Stockholm, så snart ske

kan offentligen framläggas inom vederbörande

kommun.

76 §.

Senast den 31 januari skola i den

ordning, Kungl Maj:t föreskriver, till

taxeringsnämndens ordförande, utom

i Stockholm, överlämnas avskrifter

av fastighetslängderna, inkomstlängden,

förmögenhetslängden, skogsaccislängden

och länsprövningsnämndens

ändringslängder för nästföregående

år, såvitt taxeringsdistriktet

angår.

Inom samma tid skall länsstyrelsen,

utom vad angår Stockholm, till

ordföranden i taxeringsnämnden

översända de vid nästföregående års

taxering avgivna, hos länsstyrelsen

förvarade självdeklarationer och andra

till ledning vid taxeringen för

inkomst eller förmögenhet avlämnade

uppgifter för taxeringsdistriktet.

Efter anmälan -

Erfordras för —

76 §.

Senast den 31 januari skola i den

ordning, Kungl. Maj:t föreskriver,

till taxeringsnämndens ordförande

överlämnas avskrifter av fastighetslängderna,

inkomstlängden, förmögenhetslängden,

skogsaccislängden

och länsprövningsnämndens ändringslängder

för nästföregående år,

såvitt taxeringsdistriktet angår.

Inom samma tid skall länsstyrelsen

till ordföranden i taxeringsnämnden

översända de vid nästföregående

års taxering avgivna, hos länsstyrelsen

förvarade självdeklarationer och

andra till ledning vid taxeringen för

inkomst eller förmögenhet avlämnade

uppgifter för taxeringsdistriktet.

----- hava behov.

—- mellankommunala prövningsnämnden.

91 §.

/ mom. Senast den 15 juni skall

taxeringsnämndens ordförande till

länsstyrelsen insända de deklarationer

och andra skriftliga uppgifter och

upplysningar, som avlämnats till led
-

91 §.

1 mom. Senast den 15 juni eller

vad angår Stockholm den 30 juni

skall taxeringsnämndens ordförande

till länsstyrelsen insända de deklarationer

och andra skriftliga uppgifter

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

(Nuvarande lydelse:)

ning vid taxeringen, ävensom de enligt

76 § första, andra och tredje

styckena taxeringsnämndens ordförande

tillhandakomna längdavskrifterna

och övriga handlingar. Har

länsstyrelsen medgivit utsträckning

av den tid, inom vilken taxeringsnämnds

arbete skall vara avslutat,

må länsstyrelsen jämväl förordna om

utsträckning av förstnämnda tid,

dock längst till den 30 juni.

De upprättade------

(Föreslagen lydelse:)

♦

och upplysningar, som avlämnats till

ledning vid taxeringen, ävensom de

enligt 76 § första, andra och tredje

styckena taxeringsnämndens ordförande

tillhandakomna längdavskrifterna

och övriga handlingar. Har

länsstyrelsen medgivit utsträckning

av den tid, inom vilken taxeringsnämnds

arbete skall vara avslutat,

må länsstyrelsen jämväl förordna om

utsträckning av förstnämnda tid,

dock längst till den 30 juni.

Kungl. Maj:t föreskriver.

145 §. 145 §.

1 mom. Av statsmedel---- tjänstemän; samt

4) kostnader för taxeringen, vilka

omförmälas i 5 och 6 samt 8—12

mom. här nedan.

7 mom. Uppgift rörande de jämlikt

4, 5 och 6 mom. till olika personer

utbetalda ersättningsbeloppen, avseende

sistförflutna budgetår, skall

årligen före juli månads utgång av

länsstyrelsen insändas till finansdepartementet.

4) kostnader för taxeringen, vilka

omförmälas i 6 samt 8—12 mom. här

nedan.

7 mom. Uppgift rörande de jämlikt

4 och 6 mom. till olika personer

utbetalda ersättningsbeloppen, avseende

sistförflutna budgetår, skall årligen

före juli månads utgång av

länsstyrelsen insändas till finansdepartementet.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1948.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 193.

9

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) om

åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet.

Härigenom förordnas, att 10 § förordningen den 14 juni 1933 om åsättande

i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet1 skall erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

10 §.

överståthållarämbetet och---

Beslutet skall, utom vad angår

Stockholm, genom utdrag av liggaren

utan dröjsmål meddelas den lokala

skattemyndigheten, som antecknar

det preliminära taxeringsvärdet

och dagen för beslutet i tillgängligt

exemplar av den senast upprättade

fastighetslängden. Sådan anteckning

göres i fastighetslängdens anteckningskolumn

å rad, där fastighetens

gällande taxeringsvärde finnes infört.

Underrättelse om gällande preliminära

taxeringsvärden skall tillika,

utom såvitt angår Stockholm, årligen

av länsstgrelsen lämnas ordförandena

i fastighetstaxeringsnämnderna

eller de lokala taxeringsnämnderna,

envar såvitt angår fastigheter inom

nämndens distrikt. Sådan underrättelse

skall avsändas, de år då allmän

fastighetstaxering äger rum, före januari

månads utgång och övriga år

senast den 15 februari.

(Föreslagen lydelse:)

10 §.

hos nämnden.

Beslutet skall genom utdrag av liggaren

utan dröjsmål meddelas den

lokala skattemyndigheten, som antecknar

det preliminära taxeringsvärdet

och dagen för beslutet i tillgängligt

exemplar av den senast upprättade

fastighetslängden. Sådan anteckning

göres i fastighetslängdens

anteckningskolumn å rad, där fastighetens

gällande taxeringsvärde finnes

infört.

Underrättelse om gällande preliminära

taxeringsvärden skall tillika årligen

av överståthållarämbetet och

länsstyrelserna lämnas ordförandena

i fastighetstaxeringsnämnderna eller

de lokala taxeringsnämnderna, envar

såvitt angår fastigheter inom nämndens

distrikt. Sådan underrättelse

skall avsändas, de år då allmän fastighetstaxering

äger rum, före januari

månads utgång och övriga år senast

den 15 februari.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1948.

1 Senaste lydelse se 1946: 480.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 193.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 57 § lagen den 15 juni 1935 (nr 337) om kom
munalstyrclse

i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 57 § lagen den 15 juni 1935 om kommunalstyrelse

i Stockholm1 skall erhålla följande ändrade lydelse.

(Nuvarande lydelse:)

57 §.

Det åligger stadskollegiet att, sedan

det vid sammanträde i oktober

månad fattade beslutet om utdebitering

till staden delgivits kollegiet,

ofördröjligen underrätta överståthållarämbetet

angående beslutet.

Det åligger vidare stadskollegiet

att, sedan utgifts- och inkomststaten

för staden fastställts, ofördröjligen

underrätta överståthdllarämbetet dels

om det belopp för skattekrona och

skatteöre, som slutligen bestämts till

utdebitering för nästkommande år,

dels ock om det sammanlagda belopp

som för nämnda år beslutats till

utdebitering på grundval av det löpande

årets taxering till kommunal

inkomstskatt.

(Föreslagen lydelse:)

57 §.

Det åligger stadskollegiet att, sedan

det vid sammanträde i oktober

månad fattade beslutet om utdebitering

till staden delgivits kollegiet,

ofördröjligen underrätta den lokala

skattemyndigheten angående beslutet.

Det åligger vidare stadskollegiet

att, sedan utgifts- och inkomststaten

för staden fastställts, ofördröjligen

underrätta dels överståthållaråmbetet

och den lokala skattemyndigheten

om det belopp för skattekrona och

skatteöre, som slutligen bestämts till

utdebitering för nästkommande år,

dels ock överståthållarämbetet om

det sammanlagda belopp som för

nämnda år beslutats till utdebitering

på grundval av det löpande årets

taxering till kommunal inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den

1 januari 1948.

1 Senaste lydelse se 1946: 489.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

11

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 64 § lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse

i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 64 § lagen den 6 juni 1930 om församlingsstyrelse

i Stockholm1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

64 §.

(Föreslagen lydelse:)

64 §.

Med det-------—

Vad kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade

beslutat till utdebitering

för skattekrona och skatteöre

för nästkommande år skall allt efter

ändamålets beskaffenhet genom

kyrkorådet, skolrådet eller biblioteksstyrelse

samt, vad angår av församlingsdelegerade

beslutad avgift,

genom delegerades ordförande delgi

vas överståthållarämbetet. Samtidigt

skall till överståthållarämbetet lämnas

uppgift om det sammanlagda belopp,

som för nämnda år beslutats

till utdebitering på grundval av det

löpande årets taxering till kommunal

inkomstskatt.

- års taxering.

Vad kyrkofullmäktige och församlingsdelegerade

beslutat till utdebitering

för skattekrona och skatteöre

för nästkommande år skall allt efter

ändamålets beskaffenhet genom

kyrkorådet, skolrådet eller biblioteksstyrelse

samt, vad angår av församlingsdelegerade

beslutad avgift,

genom delegerades ordförande delgivas

överståthållarämbetet och den lokala

skattemyndigheten. Samtidigt

skall till överståthållarämbetet lämnas

uppgift om det sammanlagda belopp,

som för nämnda år beslutats

till utdebitering på grundval av det

löpande årets taxering till kommunal

inkomstskatt.

är stadgat,

i kommunalskattelagen,

stycke utanordnas.

Om debitering - Församling och

Församling och

Belopp, som------15 november.

överståthållarämbetet skall---av Konungen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari

1948.

1 Senaste lydelse se 1946: 496.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av § 3 mom. 1 och 2 förordningen den 31 mars 1922

(nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten

jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete.

Härigenom förordnas, att § 3 mom. 1 och 2 förordningen den 31 mars

1922 angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten

jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete1 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

§ 3.

Mom. 1. Det åligger i Stockholm

överståthållarämbetet samt i annan

stad och på landet lokal skattemyndighet

att särskilt för varje uppbördsdistrikt

på sätt riksförsäkringsanstalten

närmare bestämmer upprätta förteckning

över de till distriktet hörande

arbetsgivare, vilka skola erlägga

avgift för försäkring (arbetsgivarförteckning).

Denna

förteckning skall insändas till riksförsäkringsanstalten,

av lokal skattemyndighet

före den 15 januari eller

den senare dag anstalten föreskriver

och av överståthållarämbetet successivt

under tiden den 15 februari—

den 15 mars året näst efter det som

förteckningen avser.

Sedan riksförsäkringsanstalten genom

anteckning i förteckningen påfört

sådana avgifter för försäkring,

vilka skola erläggas på sätt i uppbördsförordningen

stadgas, skall för
-

(Föreslagen lydelse:)

§ 3.

Mom. 1. Det åligger lokal skattemyndighet

att särskilt för varje uppbördsdistrikt

på sätt riksförsäkringsanstalten

närmare bestämmer upprätta

förteckning över de till distriktet

hörande arbetsgivare, vilka skola

erlägga avgift för försäkring (a rbetsgivarförteckning).

Denna förteckning skall av den lokala

skattemyndigheten insändas till

riksförsäkringsanstalten, i Stockholm

successivt under tiden den 15 februari—den

15 mars året näst efter

det som förteckningen avser och i

övrigt före den 15 januari eller den

senare dag anstalten föreskriver.

Sedan riksförsäkringsanstalten genom

anteckning i förteckningen påfört

sådana avgifter för försäkring,

vilka skola erläggas på sätt i uppbördsförordningen

stadgas, skall för
-

1 Senaste lydelse se 1946: 494.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

13

(Nuvarande lydelse:)

teckningen återsändas till överståthållarämbetet

före den 15 juni samt

till lokal skattemyndighet före

augusti månads utgång; dock skall

på landet och i stad, som tillhör fögderi,

förteckningen, i vad den angår

minst halva antalet kommuner inom

uppbördsdistriktet, insändas före den

15 augusti.

Förteckningen bör angiva

1) den avgiftspliktiges----

Mom. 2. Sedan avgifterna---

I stad med egen uppbördsförvaltning

skola förteckningarna särskilt

för varje uppbördsdistrikt i enahanda

ordning, i Stockholm genom överståthållarämbetets

och i övriga städer

genom den lokala skattemyndighetens

försorg, hållas de avgiftspliktiga

tillhanda och därefter till riksförsäkringsanstalten

återställas inom

tid, som av anstalten bestämmes.

(Föreslagen lydelse:)

teckningen återsändas till den lokala

skattemyndigheten, i Stockholm före

den 15 juni och i övrigt före augusti

månads utgång; dock skall på landet

och i stad, som tillhör fögderi,

förteckningen, i vad den angår minst

halva antalet kommuner inom uppbördsdistriktet,

insändas före den 15

augusti.

--erlagd avgift.

anstalten bestämmes.

I stad med egen uppbördsförvaltning

skola förteckningarna särskilt

för varje uppbördsdistrikt i enahanda

ordning genom den lokala skattemyndighetens

försorg hållas de avgiftspliktiga

tillhanda och därefter

till riksförsäkringsanstalten återställas

inom tid, som av anstalten bestämmes.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1948.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 36 § förordningen den 13 december 1940

(nr 1000) om allmän omsättningsskatt.

Härigenom förordnas, att 36 § förordningen den 13 december 1940 om

allmän omsättningsskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

36 §.

I denna förordning förstås med

län jämväl Stockholms stad samt

med länsstyrelse jämväl överståthållarämbetet.

Vad i förordningen stadgas

beträffande taxeringsint

e n d e n t skall i fråga om Stockholms

stad gälla uppbördsintendenten

vid överståthållaråmbetet.

(Föreslagen lydelse:)

36 §.

I denna förordning förstås med

län jämväl Stockholms stad samt

med länsstyrelse jämväl överståthållarämbetet.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1948.

1 Senaste lydelse se 1943: 851.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 193.

15

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 30 april 1943 (nr 218) om skyldighet

för arbetsgivare att anmäla arbetsanställning.

Härigenom förordnas, att 1 och 4 §§ förordningen den 30 april 1943 om

skyldighet för arbetsgivare att anmäla arbetsanställning skola erhålla ändrad

lydelse på säti nedan angives samt att i förordningen skall införas en

ny paragraf, benämnd 4 a §, av den

(Nuvarande lydelse:)

1 §•

Arbetsgivare är------ -—

Anmälan skall göras till utmätningsmannen

i anställningsorten

eller, då Stockholm är anställningsort,

till överståthållarämbetet.

4 §•

Utmätningsmannen skall förvara

det ena exemplaret av anställningskortet

i ett alfabetiskt ordnat register

och översända det andra exemplaret

till länsstyrelsen eller, där arbetstagaren

är mantalsskriven inom

annan utmätningsmans tjänstgöringsområde,

till denne som har att

efter tagen kännedom om innehållet

i kortet vidarebefordra detsamma till

länsstyrelsen i mantalsskrivningsorten.

Är arbetstagaren mantalsskriven

i Stockholm, skall utmätningsmannen

dock översända det andra

exemplaret av anställningskortet direkt

till överståthållarämbetet.

Till länsstyrelse------

Ur anställningsregister----

lydelse nedan sägs.

(Föreslagen lydelse:)

1 §•

nyss sagts.

Anmälan skall göras till utmätningsmannen

i anställningsorten.

4 §■

Utmätningsmannen skall förvara

det ena exemplaret av anställningskortet

i ett alfabetiskt ordnat register

och översända det andra exemplaret

till länsstyrelsen eller, där arbetstagaren

är mantalsskriven inom

annan utmätningsmans tjänstgöringsområde,

till denne som har att

efter tagen kännedom om innehållet

i kortet vidarebefordra detsamma till

länsstyrelsen i mantalsskrivningsorten.

särskilt register.

--fem år.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

(Nuvarande lydelse:) (Föreslagen lydelse:)

Vad i denna paragraf stadgas beträffande

förfarandet med till utmätningsman

inkomna anstållningskort

skall i tillämpliga delar gälla även

beträffande till överståthållarämbetet

inkomna kort.

4 a §.

Om anmälningsskyldighet enligt

denna förordning samt förfarandet

med inkomna anstållningskort skall,

där Stockholm är anställningsort

eller arbetstagaren är mantalsskriven

i Stockholm, utöver eller i stället för

vad i förordningen stadgas, gälla vad

Kungl. Maj:t därom särskilt förordnar.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1948.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

17

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 22 § förordningen den 21 december 1945

(nr 823) om nöjesskatt.

Härigenom förordnas, att 22 § förordningen den 21 december 1945 om

nöjesskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

22 §.

Det åligger —---nöjesskatten

De uppgifter som enligt vad nu

sagts åvila kommunen skola fullgöras

i Stockholm av överståthållarämbetet,

i annan stad av drätselkammaren

samt på landet av kommunalnämnden,

där ej kommunen annorledes

bestämt.

(Föreslagen lydelse:)

22 §.

efterföljas.

De uppgifter som enligt vad nu

sagts åvila kommunen skola fullgöras

i Stockholm av uppbördsverket,

i annan stad av drätselkammaren

samt på landet av kommunalnämnden,

där ej kommunen annorledes

bestämt.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1948.

Hihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 193.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 4 § 7 mom. förordningen den 23 oktober 1908 (nr

128) angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter.

Härigenom förordnas, att 4 § 7 mom. förordningen den 23 oktober 1908

angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter1 skall

erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse:)

4 §•

7 mom. I 6 mom. omförmäld kontroll

å biljettförsäljningen ombesörjes

i Stockholm av överståthållarämbetet,

i annan stad av drätselkammaren

och på landet av kommunalnämnden.

Vid varje

Den som

(Föreslagen lydelse:)

4 §•

7 mom. I 6 mom. omförmäld kontroll

å biljettförsäljningen ombesörjes

i Stockholm av uppbördsverket,

i annan stad av drätselkammaren

och på landet av kommunalnämnden.

kontrollant avskiljes,

behöriga utövande.

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1948.

1 Senaste lydelse se 1944: 424.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

19

Förslag

till

Förordning

med vissa bestämmelser rörande överståthållarämbetets skatteavdelning

m. m.

Härigenom förordnas som följer.

(Äldre förordning:)

Vad i särskilda författningar finnes

stadgat om överståthållarämbetets

avdelning för uppbördsärenden,

om kamreraren vid samma avdelning

och om mantalskommissarien i Stockholm

skall i stället äga tillämpning

å respektive överståthållarämbetets

avdelning för skatteärenden samt

skattedirektören och mantalsintendenten

vid överståthållaråmbetet.

Överståthållarämbetet äger förordna

taxeringsintendcnlen samt, där så

anses oundgängligen nödvändigt och

Kungl. Maj:t det medgivit, taxeringsinspektör

vid överståthållarämbetet

att beträffande vissa taxeringsärenden

eller vissa grupper av sådana

ärenden fullgöra de åligganden, som

enligt taxeringsförordningen eller för
-

(Föreslagen lydelse:)

Vad i särskilda författningar kan

finnas stadgat om överståthållarämbetets

avdelning för uppbördsärenden,

överståthållarämbetets avdelning

för skatteärenden eller skatteverket

vid överståthållarämbetet eller om

kamreraren vid förstnämnda avdelning

skall i stället äga tillämpning

ä överståthållarämbetets skatteavdelning

eller chefen för denna, såvitt

gäller ärenden som enligt instruktionen

för överståthållarämbetet eller

vad eljest kan finnas stadgat skola

ankomma på avdelningen eller dess

chef, och i övrigt å mantal sv erket,

uppbördsverket eller indrivningsverket

i Stockholm eller vederbörande

chef för verket med den fördelning

av arbetsuppgifterna mellan verken

som framgår av för desamma gällande

instruktioner.

Vad i särskilda författningar kan

finnas stadgat om mantalskommissarien

eller mantalsintendenten i Stockholm

eller om mantalskontoret därstädes

skall i stället gälla mantalsdirektören

eller mantalsverket i

staden.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

(Äldre förordning:) (Föreslagen lydelse:)

ordningen den 14 juni 1933 (nr 357)

om åsättande i vissa fall av särskilt

uppskattningsvärde å fastighet, jämförda

med vad ovan sägs, åvila skat
tedirektören.

-

Denna förordning träder i kraft

den 1 januari 1948, från och med

vilken dag förordningen den 12 juni

1936 (nr 272) med vissa bestämmelser

rörande överståthållarämbetets

avdelning för skatteärenden upphör

att gälla.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 193.

21

IJtclrug av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 mars

19-17.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Quensel, Danielson, Vougt, Myrdal,

Setterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och statsrådet

Quensel anmäler statsrådet Mossberg fråga angående vissa författningsändringar

i anledning av omorganisation av skatteverket i Stockholm samt

anför.

Tidigare denna dag har jag framlagt förslag till en omorganisation av

överståthållarämbetet, syftande till att ur ämbetet utbryta sådana delar, som

handhava kommunala uppgifter, nämligen skatteverkets mantals-, uppbördsoch

debiteringsavdelningar samt poliskammaren, varvid kvarstående delar,

utgörande de nuvarande båda kansliavdelningarna jämte en nyinrättad

skatteavdelning, komma att bilda ett på riksstaten i sin helhet uppfört överståthållarämbete

med i huvudsak samma uppgifter som en länsstyrelse.

I sammanhang härmed har jag angivit de grunder, enligt vilka arbetsuppgifterna

böra fördelas på ämbetet och de ur detsamma utbrutna kommunalt

bekostade delarna. Jag har därjämte förut denna dag särskilt anmält förslag

till sådana författningsändringar, som betingas av poliskammarens utbrytning

ur överståthållarämbetet, och anhåller nu att till behandling få upptaga

behovet av författningsändringar i anledning av skatteverkets uppdelning.

Den föreslagna omorganisationen av skatteverket innebär i huvudsak, att

de bestyr med taxeringsarbetet och därmed sammanhängande uppgifter,

vilka i länen ankomma på länsstyrelserna även i vad gäller städer som ej

ingå i fögderi, alltjämt skola ankomma på överståthållarämbetet, medan

däremot skatteverkets uppgifter avseende folkbokföring och mantalsskrivning

ävensom debitering, uppbörd, redovisning och indrivning av utskylder

i Stockholm skola anförtros särskilda utanför överståthållarämbetet stående

och av staden bekostade organ. Enligt förslag, som utarbetats av en av stadskollegiet

tillsatt kommitté — 1946 års kommunala skatteverkskommitté —

vilket förslag i princip godkänts av stadsfullmäktige och lämnats utan erinran

av överståthållarämbetet, skola uppgifterna i fråga uppdelas på tre

sinsemellan självständiga förvaltningsmyndigheter, nämligen mantalsverket,

uppbördsverket och indrivningsverket. Förvaltningen av dessa myndigheter

skall handhavas av en för myndigheterna gemensam kommunal direktion,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

benämnd direktionen för Stockholms mantals- och uppbördsverk. Vid min

anmälan av omorganisationsförslaget tidigare denna dag har jag uttalat, att

den förutsättning för omorganisationens genomförande som låge i kravet på

en godtagbar organisation av de ur skatteverket utbrutna kommunala delarna

enligt min mening förelåge genom nyssnämnda förslag till sådan

organisation.

I det av överståthållarämbetet avgivna betänkande, som ligger till grund

för den föreslagna omorganisationen av skatteverket, har ämbetet redogjort

för vissa författningsändringar, som enligt ämbetets mening vore påkallade

i anledning av omorganisationen. Ämbetet har vidare i skrivelse den 2 december

1946 framlagt förslag till sådana författningsändringar. Dessa ha

utarbetats med utgångspunkt från att förenämnda förslag till organisation

av de kommunaliserade delarna av skatteverket genomfördes.

I nyssnämnda skrivelse har ämbetet anfört att begreppet lokal skattemyndighet

endast funnes definierat i uppbördsförordningen och enligt denna

utgjordes på landet av häradsskrivaren och i stad av kronokamreraren. I

de författningar, vari lokal skattemyndighet tilldelats viss uppgift, hade beträffande

Stockholm särskilt utsagts att uppgiften där skulle tillkomma överståthållarämbetet.

Efter skatteverkets uppdelning komme de arbetsuppgifter

som i andra städer ankomme på den lokala skattemyndigheten att uppdelas

på två myndigheter, nämligen mantalsverket och uppbördsverket, vilka alltså

tillsammans kunde sägas motsvara lokal skattemyndighet i andra städer,

överståthållarämbetet ansåge det angeläget att några särbestämmelser för

Stockholms vidkommande så långt möjligt undvekes i lagar och författningar

efter skatteverkets uppdelning. I de framlagda författningsförslagen

hade ämbetet därför utgått från att benämningen lokal skattemyndighet

skulle täcka även förhållandena i Stockholm. Detta förutsatte emellertid att

begreppet lokal skattemyndighet definierades i en särskild allmän författning

även i vad avsåge Stockholm. Mest naturligt syntes vara att en dylik

definition intoges i den författning, vari generellt angåves vad som skall förstås

med lokal skattemyndighet i landet i övrigt, eller uppbördsförordningen.

Ämbetet har därför föreslagit ett tillägg till denna förordning av innehåll att

med lokal skattemyndighet skall i Stockholm förstås mantalsverket och uppbördsverket

med den fördelning av arbetsuppgifterna dem emellan, som

framgår av för verken gällande instruktioner.

I anledning av vad överståthållarämbetet sålunda anfört vill jag anmärka,

att efter det ämbetets nämnda skrivelse avlåtits särskilt uppbördsreglemente

utfärdats för Stockholm (SFS 785/1946), däri noggrant angivits vilka myndigheter

därstädes som skola handhava de uppgifter, vilka enligt uppbördsförordningen

ankomma på lokal skattemyndighet. Uppbördsreglementet för

Stockholm har utfärdats med stöd av 111 § uppbördsförordningen, som innehåller

att, utöver eller i stället för vad i uppbördsförordningen stadgas, i

Stockholm skall gälla vad Kungl. Maj:t särskilt förordnar. I enlighet bär
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

23

med synes mig anledning saknas att i uppbördsförordningen intaga särskilda

bestämmelser om vad i Stockholm skall förstås med lokal skattemyndighet,

utan torde det även i fortsättningen kunna i administrativ ordning meddelas

bestämmelser i detta hänseende. Jag är ense med överståthållarämbetet

därom att då begreppet lokal skattemyndighet användes i viss författning

detta regelmässigt bör avse även förhållandena i Stockholm och att sålunda

några särbestämmelser för Stockholm ej böra finnas i vidare mån än detta

är oundgängligen erforderligt. Frågan vilken myndighet som i det särskilda

fallet skall vara att anse såsom lokal skattemyndighet i Stockholm torde få

regleras genom sådana administrativa bestämmelser, varom jag nyss talat.

I enlighet med det anförda torde alltså i sådana författningsbestämmelser,

däri för Stockholms vidkommande överståthållarämbetet tillagts uppgift,

som eljest i stad med egen uppbördsförvaltning ankommer på den lokala

skattemyndigheten, särbestämmelserna för Stockholm böra utgå. Den föreslagna

omorganisationen torde härutöver kräva en del andra författningsändringar.

Inom socialdepartementet ha på grundval av överståthållarämbetets förut

omnämnda utkast utarbetats förslag till sådana av skatteverkets omorganisation

påkallade författningsändringar, som böra föreläggas riksdagen för

antagande, och jag anhåller nu att få redogöra för innebörden av ändringsförslagen.

I taxerings förordningen den 28 september 1928 (nr 37 9)

stadgas i 4 § att innan länsstyrelsen ändrar i stad tillämpad indelning i taxeringsdistrikt

yttrande skall, utom vad angår Stockholm, infordras från drätselkammaren

ävensom, i stad med egen uppbördsförvaltning, från den lokala

skattemyndigheten i staden. Genomföres omorganisationen bör även i Stockholm

yttrande inhämtas från den lokala skattemyndigheten. Däremot torde,

i enlighet med vad överståthållarämbetet anfört, även efter omorganisationen

anledning saknas att i Stockholm höra drätselnämnden eller stadskollegiet

innan ändring sker av indelningen i taxeringsdistrikt. Lagrummets avfattning

bör jämkas i enlighet med det anförda.

Bestämmelserna i 15 § taxeringsförordningen om tillhandahållande åt beskattningsnämnderna

av kommunala tjänstemän — i Stockholm tjänstemän

hos överståthållarämbetet — såsom biträden i taxeringsarbetet hava under

utredningsarbetet angående överståthållarämbetets omorganisation givit upphov

till viss tveksamhet. I 1 mom. av ifrågavarande paragraf stadgas, att

i Stockholm överståthållarämbetet må förordna tjänstemän hos ämbetet att

biträda beskattningsnämnderna i vissa hänseenden samt att i annan stad

drätselkammaren må, såvitt angår stad med egen uppbördsförvaltning efter

hörande av den lokala skattemyndigheten, för samma ändamål ställa eu eller

flera kommunala tjänstemän till beskattningsnämndernas förfogande. De

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj-.ts proposition nr 193.

arbetsuppgifter som här åsyftas bestå enligt 108 § i att tillhandagå vid mottagandet

och ordnandet av deklarationer och andra uppgifter till ledning vid

taxering, att granska avlämnade deklarationer och uppgifter samt hos beskattningsnämndens

ordförande göra de erinringar, vartill granskningen må

giva anledning, ävensom att i övrigt, i den mån så erfordras, lämna ordföranden

biträde vid fullgörandet av dennes åligganden. Enligt 15 § 2 mom.

skall vidare vid uppläggandet och kompletterandet av de längder, som skola

föras hos fastighetstaxeringsnämnd och taxeringsnämnd i stad med egen

uppbördsförvaltning, erforderligt biträde lämnas i Stockholm av uppbördseller

annan tjänsteman, som ställes till förfogande av överståthållarämbetet,

och i annan stad av den lokala skattemyndigheten.

Med nu återgivna bestämmelser korrespondera föreskrifterna i 145 §

1 mom., enligt vilka gottgörelse för sådant biträde av städernas tjänstemän,

som lämnats jämlikt 15 § 2 mom., skall utgå av statsmedel, medan åter bidrag

av statsmedel till sådana kostnader, som kommun åtagit sig för särskilda

anstalter för taxeringsarbetet genom tillhandahållande av tjänstemän

enligt 15 § 1 mom., utgår endast, därest Kungl. Maj:t finner dessa anstalter

äga särskilt värde för det allmänna. I allmänhet utgår icke dylikt bidrag.

Överståthållarämbetet föreslog i sitt betänkande med förslag till inrättandet

av en statlig taxeringsavdelning vid ämbetet, att efter en uppdelning av

skatteverket skulle i här ifrågavarande hänseenden beträffande Stockholm

gälla samma bestämmelser som för andra städer med egen uppbördsförvaltning.

Vidare förklarade sig ämbetet ur administrativ synpunkt finna det

lämpligt att de bestyr varom här vore fråga — sortering av deklarationer

m. m. och längdföring åt taxeringsnämnderna — samt dessutom kontrollsummering

av deklarationer och uträkning av beskattningsbara belopp efter

omorganisationen omhänderhades av personal hos den lokala skattemyndigheten.

Emellertid anmärkte ämbetet, att delegerade för den kommunala

skatteverkskommittén vid överläggningar med ämbetet ifrågasatt, att staden

i stället skulle ställa ett belopp av högst 200 000 kronor årligen till förfogande

för ifrågavarande arbetsuppgifter.

I ett till stadskollegiet avgivet yttrande över överståthållarämbetets betänkande

anförde kommunala skatteverkskommittén, att det varit önskvärt att

den uppdelning av skatteverkets arbetsuppgifter på statliga och kommunala

organ, som man eftersträvat vid den föreslagna klyvningen av skatteverket,

även omfattat de arbetsuppgifter till vilkas utförande magistratsstäder med

egen uppbördsförvaltning medverka. Uppgifterna hörde nämligen icke endast

samman med taxeringen utan vore en del av den. Det vore möjligt att

det för landet i övrigt med hänsyn till de geografiska förhållandena kunde

stöta på praktiska svårigheter att organisera taxeringsarbetet utan medverkan

av de kommunala myndigheterna i städerna, men i Stockholm förefunnes

inga dylika organisatoriska svårigheter. Vid sådant förhållande borde

samtliga med taxeringen sammanhörande arbetsuppgifter utföras av .statliga

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 193.

organ. Det torde emellertid icke vara att vänta att för Stockholm gjordes

undantag från vad som gällde övriga magistratsstäder med egen uppbördsförvaltning.

Staden såge dock i denna medverkan endast ett ekonomiskt

bidrag till laxeringsarbetet, i enlighet varmed kommittén i sitt redan tidigare

avgivna betänkande föreslagit, att staden skulle i stället lör tillhandahållande

av personal lämna statsverket ett årligt bidrag å 200 000 kronor.

Kollegiet torde emellertid icke böra låta lösningen av denna fråga bliva avgörande

för sitt ställningstagande till den föreslagna organisationen, då de

ekonomiska fördelarna för staden av taxeringsavdelningens förstatligande

bleve så väsentliga, att de uppvägde de organisatoriska svårigheter den förutsatta

medverkan av staden i taxeringsarbetet komme att medföra. Med hänsyn

härtill syntes kollegiet visserligen böra låta den av kommittén gjorda

erinran gå vidare, men samtidigt förklara sig icke hava något att erinra ur

organisatorisk synpunkt mot den föreslagna klyvningen av skatteverket.

För de närmare villkoren och förutsättningarna för det erbjudna årliga

bidraget hade kommittén redan tidigare redogjort i sitt till stadskollegiet

avgivna betänkande. Däri uttalade kommittén bland annat, i anledning av

vad överståthållarämbetet i sitt betänkande anfört, att en förutsättning för

erbjudandet om ett årligt bidrag å 200 000 kronor varit att staden fortfarande

såsom hittills skulle vara berättigad att upplägga stomme till taxeringslängd

i allenast ett exemplar och på sådant sätt att den vore kombinerad

med mantals- och debiteringslängd, och att staden likaledes såsom

hittills skulle vara berättigad att — i motsats till vad som gällde för riket

i övrigt — i stället för avskrift av taxeringslängderna lämna utdrag av

desamma.

I sistnämnda hänseende anförde kommittén i sitt yttrande över överståthållarämbetets

betänkande ytterligare, att någon ändring av den i Stockholm

hittills tillämpade ordningen beträffande längdernas uppläggande eller ett

införande av avskrifter av desamma icke torde vara motiverat av taxeringsavdelningens

förstatligande. Dels hade nämligen taxeringsavdelningen själv

tillgång till och arkiverade deklarationsmaterialet, varur direkt borde kunna

utläsas samtliga de sifferuppgifter som skulle finnas införda i längderna.

Dels förutsatte kommittén att den lokala skattemyndigheten skulle tillhandahålla

taxeringsavdelningen ntdrag av taxeringslängderna för bland annat

besvärsärenden till prövningsnämnden och skattedomstolarna.

Sammanfattningsvis uttalade kommittén, att den omständigheten att man

vid organisationen av den statliga taxeringsavdelningen räknat med stadens

medverkan vid utförandet av rent statliga arbetsuppgifter, med hänsyn till

andra väsentliga fördelar av uppdelningen, icke borde vara utslagsgivande

vid stadens ställningstagande till lämpligheten av den föreslagna klyvningen

av skatteverket men att staden torde böra framhålla önskvärdheten av att

denna medverkan, om den påfordrades, finge utbytas mot årligt bidrag.

Föredragande borgarrådet anförde vid ärendets behandling i borgarråds
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungi. Maj:ts proposition nr 193.

beredningen, att av de kostnader, vartill staden enligt kommitténs förslag

skulle bidraga, en stor del icke skulle kunna åläggas staden. Då förslaget

innebure vissa fördelar även för staden och det i och för sig icke syntes helt

uteslutet, att staden gåve ett visst bidrag till de här ifrågavarande taxeringskostnaderna

—- även andra städer torde ha gjort liknande åtaganden — ville

borgarrådet för sin del icke motsätta sig kommitténs på en överenskommelse

med överståthållarämbetet grundade förslag i denna punkt. Till detta uttalande

anslöt sig borgarrådsberedningen och stadskollegiet, varefter stadsfullmäktige

på hemställan av stadskollegiet tillstyrkte en uppdelning av överståthållarämbetet

i enlighet med de riktlinjer som uppdragits vid de verkställda

utredningarna.

överståthållarämbetet har vid överlämnande av stadsfullmäktiges beslut

i ärendet anfört, att ämbetet icke funne anledning frångå sin ståndpunkt att

i fråga om taxeringslängdernas förande och avskrifter av desamma Stockholm

skulle jämställas med övriga magistratsstäder. Någon avgörande betydelse

för den statliga taxeringsavdelningens utformning hade dock denna

fråga icke, liksom icke heller frågan om i vilken form staden skulle bidraga

till bestyret med de ifrågavarande arbetsuppgifterna vid taxeringen. Det

syntes icke uteslutet att de kommunala verkens gemensamma personal åtminstone

delvis skulle kunna stå till förfogande även för dessa arbetsuppgifter.

Denna fråga torde böra bliva föremål för närmare övervägande i

samband med den definitiva utformningen av de kommunala verkens organisation.

Härvid torde viss vägledning kunna erhållas av erfarenheterna vid

årets taxering, som efter debiteringsavdelningens utbrytning ur taxeringsavdelningen

komme att äga rum under i viss mån likartade förhållanden

som efter en definitiv'' uppdelning av skatteverket.

Av den nu lämnade redogörelsen framgår, att oklarhet ännu vidlåder frågan

på vilket sätt Stockholms stad efter en uppdelning av skatteverket på

statliga och kommunala organ skall lämna sin medverkan vid taxeringsarbetet

i staden. Frågan berör såväl sådana bestyr, vilka i andra städer

med egen uppbördsförvaltning uttryckligen ålagts de kommunala organen

såsom en skyldighet, som sådana arbetsuppgifter, i fråga om vilka författningsvägen

endast föreskrivits att från kommuns sida medverkan må lämnas.

Vad angår förstnämnda bestyr — för vilka ersättning av statsmedel

utgår har från stadens sida invändning icke gjorts mot att upprättande

av de s. k. stommarna till taxeringslängderna ålades de kommunala organen.

Det må i detta sammanhang anmärkas, att enligt vad numera gäller

(SFS 21/1947) dessa stommar i landet i övrigt skola upprättas av länsstyrelserna,

eller såvitt angår Göteborg, den lokala skattemyndigheten. I det

belopp om 200 000 kronor, som enligt det från stadens sida väckta förslaget

årligen skulle av staden ställas till statsverkets förfogande i stället för tillhandahållande

av personal för vissa arbetsuppgifter i samband med taxe
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

ringsarbetet, ingår emellertid gottgörelse för själva längdföringen beträffande

taxeringslängderna. I den mån denna längdföring -—- som i andra

städer med egen uppbördsförvaltning regelmässigt utföres av kommunala

tjänstemän — omfattas av stadgandet i 15 § 2 mom. taxeringsförordningen,

skulle en lösning av de här föreliggande organisationsproblemen i den av

Stockholms stad önskade riktningen komma i strid med författningen,

därest i denna föreskreves att för Stockholm skulle i här förevarande avseende

gälla detsamma som i andra städer med egen uppbördsförvaltning.

Det motsvarande gäller om stadgandet i 15 § 1 mom., däri förutsättes att

de biträden, som anlitas i taxeringsarbetet, skola vara kommunala tjänstemän.

Då, såsom jag redan i samband med min anmälan av omorganisationsförslaget

tidigare i dag anfört, frågan om formen för medverkan från

Stockholms stads sida vid taxeringsarbetet synes böra bli föremål för

ytterligare överväganden i samband med den fortsatta utredningen rörande

organisationen av de kommunala skalteorganen i Stockholm, vill jag föreslå,

att de nuvarande särbestämmelserna i 15 § taxeringsförordningen beträffande

Stockholm borttagas och att, i avbidan på resultatet av de ytterligare

överväganden jag nyss nämnt, till paragrafen fogas ett nytt moment

av innehåll att beträffande Stockholm skall, i de hänseenden varom i 1 och

2 mom. stadgas, gälla vad Kungl. Maj:t därom förordnar. Givetvis skola

härvid bestämmelserna om gottgörelse av statsmedel i 145 § 1 mom. äga

motsvarande tillämpning för Stockholms del. Någon ändring av sistnämnda

lagrum synes icke erforderlig för detta ändamål.

I detta sammanhang torde jag jämväl få beröra frågan om taxeringslängdernas

förande och om upprättande av avskrifter av desamma. Från stadens

sida har yrkats, att såsom hittills skulle i Stockholm — i motsats till

landet i övrigt — föras en gemensam mantals-, taxerings- och debiteringslängd

samt att någon skyldighet för staden att upprätta avskrift av längden

icke borde föreligga. Denna fråga är i huvudsak reglerad i administrativ

ordning, nämligen i kungörelsen den 28 september 1928 med vissa föreskrifter

rörande taxeringsförfarandet, men beröres såtillvida i taxeringsförordningen,

att 76 § däri föreskriver, att avskrifter av taxeringslängderna

skola tillhandahållas taxeringsnämndernas ordförande. Skatteavdelningen

vid överståthållarämbetet torde icke för taxeringsarbetet kunna undvara en

avskrift av taxeringslängderna. Med hänsyn till sistnämnda förhållande

synas statsmakterna svårligen kunna ge avkall på kravet att för detta ändamål

avskrift av taxeringslängden skall tillhandahållas av vederbörande

lokala skattemyndighet. Såvitt jag kan finna, torde emellertid därav icke

följa, att icke i Stockholm skulle såsom hittills kunna föras en gemensam

mantals-, taxerings- och debiteringslängd och att, i stället för fullständig

avskrift av denna, ett utdrag, omfattande allenast stommen och taxeringsdelen,

lämnas. Detta spörsmål synes böra bliva föremål för ytterligare utredning

i samband med de fortsatta övervägandena angående organisationen

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 193.

av den lokala skattemyndigheten i Stockholm. Ifrågavarande avskrift synes

kunna tillhandahållas taxeringsnämndens ordförande i den mån han för

taxeringsarbetet behöver ha tillgång till taxeringslängden.

Utöver vad av det sagda framgår påkallar skatteverkets omorganisation

ytterligare ändringar i taxeringsförordningen. I 20, 24 och 37 §§ stadgas

skyldighet för överståthållarämbetet att mottaga deklarationer, och 53 §

1 inom. föreskriver motsvarande skyldighet i fråga om tillhandahållande av

deklarationsblanketter. I likhet med vad som gäller för andra städer med

egen uppbördsförvaltning bör i Stockholm denna skyldighet överföras å den

lokala skattemyndigheten. Kommunala skatteverkskommittén har i sitt yttrande

över överståthållarämbetets betänkande förklarat sig icke ha något att

erinra häremot, men samtidigt uttalat, att skyldigheten endast borde avse

mottagande av deklarationer, respektive tillhandahållande av deklarationsblanketter,

i myndighetens egna lokaler och ej omfatta anordnande av särskilda

mottagningsställen. Vidare borde skyldigheten att mottaga deklarationer

icke få anses innebära sortering av deklarationerna. I dessa hänseenden

förutsätter jag emellertid att nödig hänsyn till allmänhetens behov och

till praktiska synpunkter blir utslagsgivande för uppgifternas utförande.

Med avseende å fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet stadgas i 69 §

1 mom. att nämndernas arbete skall vara avslutat i länen senast den 25 mars

och i Stockholm senast den 15 juni. I 2 och 3 mom. av samma paragraf

lämnas därefter föreskrifter om insändande till länsstyrelsen av fastighetsdeklarationerna

med mera och om tillhandahållande av fastighetslängderna

och dessas framläggande för granskning. Bestämmelserna i 2 och 3 mom.

äga enligt 4 mom. icke tillämpning beträffande Stockholm, överståthållarämbetet

har föreslagit att denna undantagsbestämmelse skall upphävas. I

2 mom. föreslår ämbetet skola föreskrivas att skyldigheten att till länsstyrelsen

insända fastighetsdeklarationerna med mera skall i vad angår Stockholm

fullgöras senast den 21 juni, eller inom samma tidsfrist av sex dagar

efter det fastighetstaxeringsnämndens arbete skall vara avslutat som gäller

i länen. Vad angår 3 mom. har överståthållarämbetet ansett skyldighet att

offentligen framlägga längderna icke böra stadgas för Stockholms del. För

närvarande underrättades de skattskyldiga om fastighetstaxeringsnämndernas

beslut och detta system, som på ett bättre sätt tillgodosåge de skattskyldigas

intressen, syntes böra bibehållas.

Vad överståthållarämbetet sålunda föreslagit synes mig böra genomföras.

I 74 §, som reglerar motsvarande förhållanden beträffande fastighetsprövningsnämnds

ändringslängder, bör enahanda ändring vidtagas.

I enlighet med vad överståthållarämbetet vidare föreslagit bör — såsom

jag tidigare antytt — 76 §, som föreskriver tillhandahållande åt taxeringsnämnds

ordförande av fastighetslängder och självdeklarationer m. m., göras

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

29

tillämplig även beträffande Stockholm. Så torde böra ske även i fråga om

91 §, som innehåller bestämmelse att taxeringsnämndens ordförande skall

före den 15 juni till länsstyrelsen insända deklarationer och vissa andra

handlingar samt återställa i 76 § omnämnda handlingar. Dä taxeringsnämnd

i Stockholm skall ha avslutat sitt arbete senast den 15 juni (88 §),

torde emellertid den tidpunkt då handlingarna senast skola insändas till

länsstyrelsen för Stockholms del böra fastställas till den 30 juni.

Vidare har överståthållarämbetet föreslagit upphävande av 99 § andra

stycket och 101 § tredje stycket, vilka innehålla föreskrift om att vad i

nämnda paragrafer är stadgat — angående tillhandahållande åt vederbörande

debiteringsförrättare av länsprövningsnämnds beslut — icke skall äga

tillämpning beträffande Stockholm. Detta ändringsförslag bör genomföras.

Därjämte torde i enlighet med förslag av ämbetet i 145 § 5 mom. meddelade

föreskrifter om rätt för överståthållarämbetet att av allmänna medel

använda erforderligt belopp till gäldande av vissa av Stockholms stads prövningsnämnds

arbete föranledda utgifter kunna utgå ur författningen efter

genomförande av omorganisationen. Härav påkallas formella ändringar i

1 och 7 mom. samma paragraf.

I samband med överståthållarämbetets omorganisation torde vidare i 55 §

2 mom. taxeringsförordningen böra göras den ändring, att där omförmäld

skyldighet att lämna viss handräckning skall i Stockholm ankomma på

poliskammaren i stället för å överståthållarämbetet.

Av enahanda skäl, som förestavat vissa av de ändringar i taxeringsförordningen

för vilka nu redogjorts, bör i 10 § förordningen den 14 juni

1933 (nr 357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde

å fastighet genomföras sådan ändring, att även i

Stockholm beslut om åsättande av preliminärt taxeringsvärde skall delgivas

den lokala skattemyndigheten för vederbörlig anteckning i fastighetslängden

och underrättelse om gällande preliminära taxeringsvärden lämnas

fastighetstaxeringsnämnderna och de lokala taxeringsnämnderna.

Lagen den 15 juni 1935 (nr 33 7) om kommunalstyrelse i

Stockholm innehåller i 57 § bestämmelser angående skyldighet för sladskollegiet

att underrätta överståthållarämbetet om fattade beslut om utdebitering.

Dessa bestämmelser böra i enlighet med syftet med desamma och

de motsvarande bestämmelser som finnas i de allmänna kommunallagarna

ändras så att underrättelse om utdebiteringen per skattekrona skall, såvitt

angår den vid stadsfullmäktigbeslut i oktober månad preliminärt fastställda

utdebiteringen, vilken skall ligga till grund för nästa års preliminärskatt,

lämnas till den lokala skattemyndigheten, medan underrättelse om den slutliga

utdebiteringen därjämte skall lämnas överståthållarämbetet. Ämbetet

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

skall slutligen ensamt underrättas om det sammanlagda belopp, som för

nästa år beslutats till utdebitering på grundval av det löpande årets taxering

till kommunal inkomstskatt.

Motsvarande ändringar böra göras i 64 § lagen den 6 juni 1930

(nr 26 0) om församlingsstyrelse i Stockholm, enligt vilken

dock något preliminärt fastställande av utdebiteringen icke skall ske.

Omorganisationen av skatteverket påkallar vidare, att i förordningen

den 31 mars 1922 (nr 13 0) angående uppbörd av avgifter

för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt

lagen om försäkring för olycksfall i arbete sådana ändringar

vidtagas, att på den lokala skattemyndigheten i Stockholm överflyttas de

uppgifter med avseende å uppbörden av sådana avgifter, som enligt förordningen

nu ankomma på överståthållarämbetet, men i annan stad tillhöra

den lokala skattemyndighetens verksamhetsområde.

I 36 § förordningen den 13 december 1940 (nr 100 0) om

allmän omsättningsskatt är föreskrivet, att vad i förordningen

stadgas beträffande taxeringsintendent skall i fråga om Stockholms stad

gälla uppbördsintendenten vid överståthållarämbetet. Efter den föreslagna

omorganisationen komma de arbetsuppgifter som här avses att åvila chefen

för taxeringsavdelningen inom överstålhållarämbetets skatteavdelning med

ställning såsom förste taxeringsintendent. Med hänsyn härtill torde, såsom

överståthållarämbetet föreslagit, här ifrågavarande bestämmelse i 36 § omsättningsskatteförordningen

kunna utgå.

Förordningen den 30 april 1943 (nr 218) om skyldighet

för arbetsgivare att anmäla arbetsanställning föreskriver,

att arbetsgivare skall i vissa fall göra anmälan om anställande av arbetstagare.

Anmälan skall göras till utmätningsmannen i anställningsorten eller,

då Stockholm är anställningsort, till överståthållarämbetet och utskrivas i

två exemplar å särskilda blanketter. Utmätningsmannen skall förvara det

ena exemplaret av anställningskortet i ett alfabetiskt ordnat register och

översända det andra exemplaret till länsstyrelsen eller, där arbetstagaren är

mantalsskriven inom annan utmätningsmans tjänstgöringsområde, till denne,

som har att efter tagen kännedom om kortet vidarebefordra det till länsstyrelsen

i mantalsskrivningsorten. Är arbetstagaren mantalsskriven i Stockholm

skall dock kortet insändas direkt till överståthållarämbetet. Till länsstyrelse

inkommande anställningskort skola ordnas i ett register. Vad som

är stadgat beträffande förfarandet med till utmätningsman inkomna anställningskort

skall i tillämpliga delar gälla även beträffande till överståthållarämbetet

inkomna kort.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

31

Enligt vad överståthållarämbetet upplyst fördelas i Stockholm anmälningskorten

mellan uppbördsavdelningen och poliskamreraren, vilka föra var sitt

register. Ämbetet har ansett anledning saknas att efter omorganisationen

upplägga ett centralregister hos ämbetet. De båda existerande registren vore

nämligen — i motsats till vad i länen vore fallet — från början centralregister.

Ej heller funnes anledning att beröva poliskamreraren dennes register,

vilket skulle bli följden av att ett centralregister inrättades vid ämbetet.

Det syntes fördenskull vara motiverat att ändra förordningen så att

anmälningskorten skulle i stället för till överståthållarämbetet insändas till

den lokala skattemyndigheten. I framlagt förslag till författningsändring har

ämbetet föreslagit, att mantalsverket skulle i Stockholm mottaga anmälningskorten,

då enligt den kommunala skatteverkskommitténs förslag anställningsregistret

borde överföras från den nuvarande uppbördsavdelningen

till mantalsverkets registeravdelning i syfte att få möjligast mesta registrering

av stadens befolkning koncentrerad till ett och samma organ. Eftersom

denna fråga torde bliva slutgiltigt löst först i och med fastställandet av

instruktioner för de kommunala organ, som skola övertaga vissa uppgifter

från skatteverket, synes det mig lämpligt att de i förordningen om skyldighet

för arbetsgivare att anmäla arbetsanställning meddelade särbestämmelserna

för Stockholm få utgå och att i stället, efter mönster av uppbördsförordningen

och folkbokföringsförordningen, i förordningen införes

stadgande att, utöver eller i stället för vad i förordningen är stadgat, skall,

då Stockholm är anställningsort eller arbetstagaren är mantalsskriven i

Stockholm, gälla vad Kungl. Maj:t därom särskilt förordnar. Jag vill i detta

sammanhang ytterligare anmärka, att för närvarande föreskrift saknas om

förande av dubbla anställningsregister för Stockholm. Såsom tidigare nämnts

sker detta därigenom att ena exemplaret av anställningskorten överlämnas

till poliskamreraren, närmast i syfte att underlätta redovisningen av böter,

som ankommer på poliskamreraren. Den kommunala skattekommittén har

för sin del uttalat att det syntes kommittén som om det av poliskamreraren

förda anställningsregistret skulle kunna nedläggas. Därest den av mig nu

förordade ändringen av förordningen genomföres, synes jämväl sistnämnda

fråga böra bli föremål för övervägande i samband med utfärdande av särbestämmelser

för Stockholm i de avseenden som regleras av förordningen.

Kommun åliggande skyldigheter med avseende å nöjesskatt skola enligt

22 § förordningen den 21 december 1945 (n r 8 2 3) om nöjesskatt

fullgöras i Stockholm av överståthållarämbetet, i annan stad av

drätselkammaren samt på landet av kommunalnämnden, där ej kommunen

annorlunda bestämt. I samband med den ifrågasatta omorganisationen av

överståthållarämbetet avses dettas uppgifter med avseende å nöjesskatten

skola övergå å det nybildade uppbördsverket. Förenämnda stadgande torde

fördenskull böra ändras i enlighet härmed.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

Motsvarande ändring synes böra ske i 4 § 7 mom. förordningen

den 23 oktober 1908 (nr 12 8) angående bevillningsavgifter

för särskilda förmåner och rättigheter, enligt vilket lagrum

i Stockholm överstålhållarämbetet, i annan stad drätselkammaren och

på landet kommunalnämnden skall ombesörja kontroll å biljettförsäljningen

till sådan av utlänning anordnad offentlig föreställning, för vilken bevillning

skali utgå efter den verkliga bruttoinkomsten eller efter viss andel av

inkomsten av föreställningen.

I enlighet med förslag av överståthållarämbetet torde slutligen förordningen

den 12 juni 1936 (nr 27 2) med vissa bestämmelser

rörande ö v erståthållaräm betets avdelning för skatteärenden

böra ersättas med en förordning av innehåll, att vad i särskilda

författningar kan finnas stadgat om överståthållarämbetets avdelning för

uppbördsärenden, överstålhållarämbetets avdelning för skatteärenden eller

skatteverket vid överståthållarämbetet eller om kamreraren vid förstnämnda

avdelning skall i stället äga tillämpning å överståthållarämbetets

skatteavdelning eller chefen för denna eller å mantalsverket, uppbördsverket

eller indrivningsverket i Stockholm eller dessa verks chefer, allt i enlighet

med den fördelning av ärendena som framgår av gällande instruktioner. I

förordningen torde därjämte böra stadgas, att vad i särskilda författningar

kan finnas stadgat om mantalskommissarien eller mantalsintendenten i

Stockholm eller om mantalskontoret därstädes i stället skall gälla mantalsdirektören

eller mantalsverket i staden.

I enlighet med det anförda hava inom socialdepartementet upprättats förslag

till

1) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928

(nr 379);

2) förordning angående ändrad lydelse av 10 § förordningen den 14 juni

1933 (nr 357) om åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å

fastighet;

3) lag angående ändrad lydelse av 57 § lagen den 15 juni 1935 (nr 337)

om kommunalstyrelse i Stockholm;

4) lag angående ändrad lydelse av 64 § lagen den 6 juni 1930 (nr 260)

om församlingsstyrelse i Stockholm;

5) förordning om ändrad lydelse av § 3 mom. 1 och 2 förordningen den

31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten

jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete;

6) förordning angående ändrad lydelse av 36 § förordningen den 13 december

1940 (nr 1000) om allmän omsättningsskatt;

7) förordning angående ändring i förordningen den 30 april 1943 (nr 218)

om skyldighet för arbetsgivare att anmäla arbetsanställning;

8) förordning angående ändrad lydelse av 22 § förordningen den 21 december

1945 (nr 823) om nöjesskatt;

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 193.

33

9) förordning om ändrad lydelse av -l § 7 mom. förordningen den 23 oktober

1908 (nr 128) angående bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter samt

10) förordning med vissa bestämmelser rörande överståthållarämbetets

skatteavdelning m. m.

Föredraganden hemställer härefler att ifrågavarande författningsförslag

måtte genom proposition föreläggas riksdagen för antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t

Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Nils Hedfors.

Ilihang till riksdagens protokoll 19M

1 saml. Nr 193.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 1947

716468

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:481 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928 a1 i texten
  2. BevU 1947:48 Betänkande i anledning av väckt motion om rått för kommun att anvisa medel till förstärkning av taxeringsnämndsordförandes arvode. s. 13 i texten