Angående anslag för budgetåret 1947/48 till folkskoleseminarierna m. to
1947-04-18 · 53 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 15 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1947:230, Angående anslag för budgetåret 1947/48 till folkskoleseminarierna m. to
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 830.
1
Nr 230.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för
budgetåret 1947/48 till folkskoleseminarierna m. to.;
given Stockholms slott den 18 april 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Josef Weijne
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 18 april 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför
härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.
Under åttonde huvudtiteln, punkten 191, har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, beräkna för budgetåret
1947/48
dels till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av G 300 000
kronor;
dels till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 675 000
kronor;
1 — Bihang till riksdagens protokoll 19/>7. 1 saml. Nr 230.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.
dels till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag
av 200 000 kronor;
dels ock till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av
375 000 kronor.
Med skrivelse den 21 januari 1947 ha 1945 års seminariesakkunniga
framlagt förslag rörande elevintagningen och organisationen av folkskoleseminarierna
till och med läsåret 1952/53. Häröver ha utlåtanden avgivits
av skolöverstyrelsen, som i samband därmed även framlagt sina anslagsäskanden
beträffande folkskoleseminarierna för budgetåret 1947/48, statskontoret,
chefen för armén, arméns fortifikationsförvaltning samt Sveriges
yngre läroverkslärares förening.
Sedan dessa ärenden numera färdigberetts, anhåller jag att få ånyo anmäla
desamma.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Majits ''proposition nr 230.
3
I. Seminarieorganisationen.
Nuvarande organisation.
Den nuvarande seminarieorganisationen är uppbyggd för en normal intagning
och utexamination av 16 klassavdelningar eller (16 X 28 =) 448
elever årligen. Genom ianspråktagande till det yttersta av tillgängliga utrymmen
vid seminarierna kunde emellertid läsåret 1945/46 sammanlagt
22 klassavdelningar eller 616 elever intagas. Efter vissa till- och ombyggnadsarbeten
vid de redan befintliga seminarierna och inrättande av tre nya
provisoriska seminarier — i Gävle, Hälsingborg och Stockholm — har från
och med innevarande läsår organisationen ytterligare utvidgats och medger
nu en intagning av sammanlagt 38 klassavdelningar med 1 064 elever, motsvarande
en utexamination av i runt tal 1 000 lärare. För innevarande
läsår fördela sig nybörjaravdelningarna sålunda:
Permanenta seminarier. iinje iinje
Falun ............................ 1 2
Göteborg ......................... 1 1
Kalmar .......................... 1 1
Karlstad.......................... 2 1
Linköping ........................ 2 1
Luleå ............................ 2 1
Lund............................. 1 2
Stockholm kv..................... 1 2
Umeå ............................ 2 1
Uppsala .......................... 1 2
Provisoriska seminarier.
Gävle ............................ 2 2
Hälsingborg....................... — 3
Stockholm m...................... 1 2
Summa 17 21
Lärarbehovet.
Nuvarande lärarbrist. Genom en undersökning rörande möjligheterna
att under höstterminen 1946 erhålla kompetenta vikarier i folkskolan ha de
sakkunniga ansett sig kunna angiva den under innevarande läsår förefintliga
bristen på kompetenta folkskollärare till omkring 700 mot omkring
450 höstterminen 1945.
Läraravgången. De sakkunniga ha med utgångspunkt från av skolöverstyrelsen
under hösten 1945 gjorda undersökningar rörande läraravgången
beräknat denna på följande sätt. (Därvid har hänsyn tagits till den inverkan
på läraravgången, som 1945 års riksdags beslut om upphävande av över
-
4
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.
gångsbestämmelserna för pensionering av folkskollärare kan beräknas erhålla.
)
1947
1948
1949
1950
1951
1952
148
351
438
439
467
490
Antalet lärartjänster. Ökningen av antalet lärartjänster har på grundval
av folkskolinspektörernas prognoser och med ett uppskattat vikariebehov
av omkring 5 procent av tjänsternas antal beräknats sålunda.
1947/48 ................................... 498
1948/49 ................................... 946
1949/50 ................................... 398
1950/51 ................................... 425
1951/52 ................................... 657
1952/53 ....... 869
Examinationsbehovet. Genom sammanställning av förenämnda siffror
kan examinationsbehovet för tiden till och med läsåret 1952/53 beräknas.
För tiden därefter till och med läsåret 1965/66 ha av professor Wahlund
utförts vissa statistiska beräkningar rörande barnantal och lärarbehov.
De sakkunniga framhålla, att dessa sistnämnda beräkningar givetvis äro
ganska osäkra och att de icke göra anspråk på annat än att visa den allmänna
riktning, i vilken barnantalet och lärarbehovet kunna väntas röra
sig. Uppskattningen av examinationsbehovet framgår av följande tabell.
Läsår
Ökning ( + ) resp.
minskning (—) av antalet
läraravd.
Lärar-
avgång
Examina-
tionsbehov
1947/48 .................
+ 498
148
646
1948/49 .................
+ 946
351
1297
1949/50.................
+ 398
438
836
1950/51 .................
+ 425
439
864
1951/52 .................
+ 657
467
1124
1952/53 .................
+ 869
490
1359
1953/54 .................
+ 1415
498
1 913
1954/55 .................
+ 1 394
543
1 937
1955/56 .................
+ 1 191
593
1 784
1956/57 .................
+ 553
621
1 174
1957/58.................
+ 103
655
758
1958/59 .................
— 308
661
353
1959/60 .................
— 288
668
380
1960/61 .................
— 308
676
368
1961/62 .................
— 328
677
349
1962/63 .................
— 329
685
356
1963/64 .................
— 370
692
322
1964/65 .................
— 369
729
360
1965/66 .................
— 349
738
389
5
Kungl. Maj:ts proposition nr %30.
Den nuvarande seminarieorganisationen otillräcklig. I vad mån den
nuvarande seminarieorganisationen räcker till för att tillgodose det angivna
examinationsbehovet framgår av efterföljande tabell.
Examinations-
Nuvarande
Överskott ( + )
Summa brist,
examinations-
resp. brist (—)
inkl. nuv.
behov
kapacitet
per år
lärarbrist
1946/47 .
1947/48 .
1948/49 .
1949/50.
1950/51 .
1951/52 .
1952/53 .
1953/54.
1954/55 .
1955/56.
1956/57 .
1957/58.
1958/59 .
1959/60 .
1960/61 .
1961/62 .
1962/63 .
1963/64 .
1964/65 .
1965/66 .
646
1297
836
864
1124
1359
1 913
1 937
1 784
1 174
758
353
380
368
349
356
322
360
389
840
820
900
1000
1050
1000
1 000
1000
1000
1000
1000
1000
1 000
1000
1000
1 000
1000
1000
1000
+ 194
—477
+ 64
+ 136
— 74
—359
—913
—937
— 784
—174
+ 242
+ 647
+ 620
+ 632
+ 651
+ 644
+ 678
+ 640
+ 611
— 700
— 506
— 983
— 919
— 783
— 857
—1 216
—2 129
—3 066
—3 850
—4 024
-3 782
—3135
—2 515
—1 883
—1 232
— 588
+ 90
+ 730
+ 1341
De sakkunniga anföra i anslutning härtill följande.
Av denna sammanställning framgår, att kapaciteten är något så när tillräcklig
för tiden till och med 1950. Dock är att märka, att ingen hänsyn
därvid tagits till den lärarbrist, som för närvarande föreligger. Om även
denna skall täckas av examinationen under de närmaste åren, vilket givetvis
vore önskvärt, måste kapaciteten betraktas som otillräcklig. Särskilt
kommer det stora lärarbehovet under läsåret 1948/49, då sjunde skolåret
skall vara infört, att förorsaka en mycket kännbar lärarbrist. Denna är inte
möjlig att kompensera, enär en utvidgning av seminarieorganisationen från
och med 1947 icke medför resultat förrän tidigast 1949. För tiden efter
1951, då för ett antal år framåt en väldig ökning av antalet skolpliktiga
barn är att förvänta, blir kapaciteten under alla förhållanden i hög grad
otillräcklig.
Möjligen kan ett relativt stort examinationsbehov av omkring 700 lärare
per år komma att föreligga ett eller annat ar längre än i det föregående
angives, d. v. s. efter läsåret 1957/58. Födelsetalet för de tre första kvartalen
1946 är icke mycket mindre än motsvarande tal för 1945, medan
antalet vigslar ökats något, om än helt obetydligt. Skulle antalet födda
hålla sig oförändrat ännu några år, vilket visserligen icke förefaller sannolikt,
kommer den nedgång i antalet barn i folkskoleåldern, som de sakkunniga
beräknat skola inträda år 1958, att inträffa först något senare.
6
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.
Åtgärder för att öka examinationen.
Nya seminarier m. m. De sakkunniga föreslå dels att seminariet i Linköping,
som för närvarande omfattar två 4-åriga och en 2-årig linje,
utvidgas att omfatta ytterligare en 4-årig och en 2-årig linje, varvid intagning
å den 2-åriga linjen skulle ske redan läsåret 1947/48 men å den
4-åriga linjen först läsåret 1948/49, dels ock att nya provisoriska seminarier
upprättas i Göteborg, Härnösand och Kristianstad med
följande organisation:
Göteborg (kvinnligt; från och med läsåret 1947/48): en 4-årig och två
2-åriga linjer,
Härnösand (från och med läsåret 1948/49): två 4-åriga linjer och
Kristianstad (från och med läsåret 1948/49): två 4-åriga linjer.
För förslagets genomförande skulle följande åtgärder vidtagas.
Linköping. En gammal seminariebyggnad, som 1927 utrymdes av
seminariet, föreslås åter skola tagas i anspråk. Byggnaden användes för
närvarande av länsstyrelsen såsom lokaler för personal, som är sysselsatt
med frågor rörande folkbokföringen och källskatt en. Byggnaden vore, framhålla
de sakkunniga, efter nyligen genomgången reparation i relativt gott
skick, med undantag av värmeledningssystemet, som vore mycket gammalmodigt.
Här kunde erhållas sex klassrum, en samlingssal och diverse
mindre utrymmen, som kunde begagnas till lokaler för expedition, lärarrum,
läsrum, kvinnlig slöjd m. m. En fristående byggnad innehölle gymnastiksal,
teckningssal och musiksal. Denna byggnad tarvade en grundlig reparation,
men vore därefter omedelbart disponibel.
Första förutsättningen för att byggnaderna skulle kunna tagas i bruk
för seminarieändamål vore, att länsstyrelsen finge uppföra den nybyggnad,
som för dess räkning vore planerad på den nuvarande fängelsetomten i
staden. De sakkunniga räknade med att länsstyrelsen skulle kunna ha
utrymt den gamla seminariebyggnaden så tidigt, att den kunde tagas i
bruk av seminariet höstterminen 1948.
Gymnastikbyggnadens reparation borde kunna omedelbart genomföras.
Folkskolan i staden vore i behov av att få hyra densamma, vilket kunde
ske, intill dess att seminariet bleve i behov av att använda den.
Kostnaderna för iordningställande av ifrågavarande lokaler hade av
byggnadsstyrelsen beräknats till 150 000 kronor.
Göteborg. För detta seminarium avses en nybyggnad skola uppföras
å Guldhedsområdet.De sakkunniga framhålla, att det nuvarande seminariet
i Göteborg sedan gammalt lider av lokalsvårigheter. En tillbyggnad skulle
draga stora kostnader utan att giva möjligheter till den utvidgning av seminariet,
som vore behövlig med anledning av det kommande stora lärarbehovet.
Man borde därför här liksom i Stockholm uppföra en byggnad
för ett nytt folkskoleseminarium. Under tiden till slutet av 1950-talet skulle
både detta nya och det gamla seminariet driva sin verksamhet. Då nedgången
i barnantalet därefter torde göra det ena seminariet obehövligt,
skulle det gamla kunna nedläggas. För nedbringande av de båda seminariernas
driftkostnader syntes det lämpligt, att det nya seminariet tills
vidare reserverades för kvinnliga elever, under det att det gamla, som
opaginerad Kontrollera mot PDF
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 230.
under vissa av de senare åren mottagit elever av båda könen, återginge
till sin ursprungliga karaktär av manligt seminarium.
Då den nya byggnaden ej kunde tänkas bli färdig att tagas i bruk förrän
höstterminen 1949 eller möjligen vårterminen samma år och då det vore
önskvärt att starta det nya seminariet redan hösten 1947, ha de sakkunniga
undersökt, huruvida möjligheter att hyra lokaler i staden förefunnes. Efter
överläggning med Göteborgs allmänna folkskolestyrelse hade det visat sig,
att ett antal rum i en äldre folkskolebyggnad, den s. k. Viktoriaskolan,
skulle kunna ställas till seminariets disposition. Lokalerna användas för
närvarande endast i mindre utsträckning som undervisningslokaler för folkskolan
men måste vid 1950-talets början åter tagas i bruk som sådana. De
vore nu i mindre tillfredsställande skick men syntes efter viss reparation
kunna godkännas som provisoriska lokaler under ett par år.
Alla behövliga utrymmen kunna dock icke, framhålla de sakkunniga
vidare, erhållas i Viktoriaskolan. För undervisning i fysik och kemi, i viss
mån även i biologi och geografi samt i hushållsgöromål måste därför anlitas
institutioner i närbelägna läroanstalter. För undervisningsövningar och
auskultationer borde eleverna lämpligen hänvisas till den närbelägna Nordhemsskolan.
För undervisning i gymnastik, musik, teckning och kvinnlig
slöjd syntes utrymmen kunna beredas i skolan.
I skrivelse till de sakkunniga den 2 december 1946 hade Göteborgs allmänna
folkskolestyrelse förklarat sig villig att uthyra 8 klassrum, gymnastiksal,
rektorsexpedicion och lärarrum för en hyressumma (inklusive
värme och elektrisk ström) av 20 kronor per kvm och år, vilket innebure
en sammanlagd hyressumma av 17 800 kronor per år.
Härnösand. Sedan nybyggnad för dövstumskolan i Härnösand, vartill
medel anvisats av riksdagen, uppförts, avses den gamla byggnaden
skola användas för ett provisoriskt seminariums räkning. Den måste emellertid
först genomgå en avsevärd ombyggnad, vilken av byggnadsstyrelsen
kostnadsberäknats till 800 000 kronor. De sakkunniga beräkna, att seminariet
i bästa fall skall kunna upprättas hösten 1948. I skrivelse till de
sakkunniga den 29 augusti 1946 har drätselkammaren förklarat, att de
kommunala myndigheterna i högsta grad äro intresserade av att ett provisoriskt
folkskoleseminarium inrättas i staden samt att drätselkammaren
vill medverka till uppförande av tvenne elevhem om 40 rum i vartdera
hemmet, varvid om möjligt en bar skulle anordnas till uthyrning i ett
av hemmen.
Kristianstad. Sedan nya kaserner för Vendes artilleriregemente
uppförts utanför staden ha de sakkunniga räknat med att vissa av de
gamla kasernbyggnaderna skulle kunna tjäna som lokaler för ett seminarium,
nämligen den s. k. södra kasernen, ett exercishus och en sjukstuga.
Kostnaderna för erforderliga ändringsarbeten ha av byggnadsstyrelsen
uppskattats till 875 000 kronor. Seminariet beräknas ej kunna igångsättas
förrän hösten 1948.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle alltså Linköpings-seminariet utvidgas
till att omfatta icke mindre än 5 examinationsavdelningar. De sakkunniga
förklara sig ha varit tveksamma, huruvida ett så stort seminarium
borde skapas. De ha därvid anfört bland annat följande.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 230.
De sakkunniga räkna med att lokalerna i den förutvarande seminariebyggnaden
skulle kunna räcka till för ett kvinnligt seminarium med en
fyraårig och en tvåårig linje, varvid dock de elever, som undervisades där,
skulle vara hänvisade till den nuvarande seminariebyggnaden, då det
gällde undervisning i bland annat de naturvetenskapliga ämnena.
Detta sistnämnda faktum utgör en nackdel med den föreslagna anordningen.
Den gamla och den nya seminariebyggnaden ligga nämligen i olika
delar av staden på ungefär 1,5 km:s avstånd från varandra, vilket gör,
att man icke på en vanlig lektionsrast kan förflytta sig från den ena till
den andra. Denna olägenhet synes emellertid kunna övervinnas exempelvis
genom att de klassavdelningar (de högsta) förläggas till den gamla byggnaden,
vilka äro för sin undervisning mera oberoende av institutionernas
lokaler.
Det störa avståndet mellan byggnaderna kommer givetvis att medföra
schematekniska svårigheter. Lärarnas tjänstgöring — liksom även elevernas
undervisning — måste koncentreras, så att alltför mycket spring mellan
lokalerna kan undvikas. Rektor bör måhända vissa veckodagar förlägga
mottagningen till den gamla byggnaden. Särskild biblioteksfilial måste förläggas
dit. Viss del av övningsskolan måste också måhända förläggas till
den gamla byggnaden.
En del av dessa svårigheter skulle icke uppstå, därest man läte de båda
byggnaderna hysa två från varandra skilda seminarier, ett manligt och ett
kvinnligt. Detta är emellertid icke möjligt, eftersom lokalerna i den gamla
byggnaden icke äro tillräckliga för ett fullständigt seminarium. Bland annat
saknas där, som nämnts, naturvetenskapliga institutioner. Även andra skäl
tala för att de båda byggnaderna disponeras av ett och samma seminarium,
även om svårigheterna för en samordning bli ganska stora.
Det kan vidare anmärkas, att det seminarium, som på detta sätt skapas
i Linköping, blir för stort. Det kommer att få en examinationskapacitet av
icke mindre än 5 klassavdelningar och skulle alltså utexaminera omkring
140 elever per år, om varje avdelning omfattade 28 elever.
De sakkunniga ha varit mycket tveksamma, huruvida ett sådant seminarium
skall skapas, eftersom rektor knappast kan hinna få den personliga
kontakt med eleverna, som man önskar. Emellertid synes det vara nödvändigt
att utnyttja de lokalmöjligheter, som staden erbjuder, i synnerhet
som lokalernas iordningställande icke kommer att draga några större kostnader.
Skulle svårigheterna visa sig bliva större än beräknat, kan anordningen,
som ju endast är avsedd som ett provisorium, avvecklas tidigare
än vid andra provisoriska seminarier.
Rektor vid detta seminarium bör måhända beredas större expeditionell
och administrativ hjälp än vid andra seminarier. Bland annat bör anslag
finnas för arvode till en tillsynslärare vid den gamla byggnaden.
Sedan de sakkunnigas förslag framlagts och remissbehandlats, har drätselkammaren
i Jönköping i skrivelse till Jvungl. Maj:t den 21 mars 194?
hemställt, att — förutom de av seminariesakkunniga föreslagna åtgärderna
— ett provisoriskt folkskoleseminarium, förslagsvis omfattande en 4-årig
och en 2-årig linje för både manliga och kvinnliga elever, måtte från och
med budgetåret 1947/4S förläggas till Jönköping. Staden har därvid
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.
åtagit sig att på egen bekostnad iordningställa erforderliga lokaler, vilka
skulle ställas till statens förfogande mot en hyresersättning av 20 kronor
per kvadratmeter jämte ersättning för värme. I skrivelsen anföres vidare
bland annat följande.
Frågan om förläggning av ett folkskoleseminarium till Jönköping är av
stor allmän betydelse. Småland är nämligen i hög grad missgynnat i fråga
om seminarieundervisningen. Kalmar stad har ett folkskoleseminarium för
kvinnliga elever. \''äxjö, som tidigare haft ett folkskolesenjinarium, har
numera endast ett småskoleseminarium. Jönköpings stad liar tidigare haft
ett småskoleseminarium, men har för närvarande icke något seminarium.
Småland har sålunda för närvarande icke något seminarium, som mottager
manliga studerande, under det att Skåne exempelvis liar två, ett i Lund
och ett provisoriskt i Hälsingborg. .
Enligt seminariesakkunnigas förslag skulle, bland annat, Kristianstad
erhålla ett provisoriskt seminarium. Härigenom synes landets sydligaste del
bliva rikt på seminarier, medan de småländska bygderna, som i regel sedan
gammalt lämnat ett stort antal lärarekandidater, fortfarande skulle bliva
mindre väl tillgodosedda.
Av nämnda skäl har drätselkammaren ansett sig böra till Kungl. Mapts
prövning hänskjuta frågan, huruvida icke ett folkskoleseminarium lämpligen
borde förläggas till Jönköping med tillträde för såväl manliga som
kvinnliga elever. _ , .
Jönköpingsorten är mindre väl tillgodosedd, da det gäller utbildningsmöjligheter
för elever, som avlagt realexamen. Av städer i samma storleksordning
som Jönköping torde Jönköping kunna anses ha det sämst ställe
i detta hänseende. Jönköping med omnejd kan beräknas ha cirka 60 000
innevånare. Befolkningsunderlaget för ett seminarium torde kunna uppskattas
till omkring 100 000; det vill säga elever från dessa orter kunna
bo i sina hem under den tid de erhålla utbildning vid ett seminarium i
Jönköping. . . .
För förläggningen av seminariet är staden villig att ställa till förfogande
erforderliga lokaler. Beträffande lokalfragan far drätselkammaren meddela,
att staden skulle från och med den 1 juli 1947 kunna ställa till förfogande
dels ett lokalutrymme om cirka 200 kvadratmeter i en staden tillhörig
fastighet, tomten nr 2 i kvarteret Hasseln och dels genom förhyrning
vissa lokalutrymmen om tillhopa cirka 790 kvadratmeter i en Jönköpings
och Vulcans tändsticksfabriksaktiebolag tillhörig byggnad vid Västra Storgatan.
Lokalerna komma att iordningställas på stadens bekostnad. Drätselkammaren
förutsätter härvid att staden berättigas att av statsverket
uppbära hyra för lokalerna med 20 kronor per kvadratmeter bruttovåningsyta
jämte särskild ersättning för uppvärmning. Nämnda hyresbelopp motsvarar
den hyra staden skulle erlägga till ovannämnda bolag för förhyrning
av dess nyssnämnda lokaler.
I fråga om lokaler för fysik-, kemi- och biologiundervisning har av utredningen
i ärendet framgått, att högre allmänna läroverkets lokaler för sagda
undervisning kunna få disponeras jämväl för det ifrågasätta seminariets
behov, ävensom att sång-, manlig slöjd- samt teckningsundervisningen för
seminariet skulle kunna förläggas till läroverket. Någon kostnad härlör
kommer icke att åsamkas statsverket.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10 Kungl. Maj:ts proposition nr £30.
Gymnastiklokal kan vid behov även tillhandahållas i stadens polisbyggnad.
Avstånden mellan de olika lokalerna är icke större än att man utan
svårighet kan förflytta sig mellan de olika lokalerna på en tio-minuters
rast.
Det vill synas som om en förläggning av seminariet till Jönköping skulle
medföra störa fördelar för det allmänna. Härvid må erinras om möjligheten
för seminariet att erhålla timlärare från högre allmänna läroverket, ett
förhållande, som ingalunda råder å alla platser. Då i Jönköpings stad icke
finnas andra skolor, som kunna konkurrera, blir seminariet den enda undervisningsanstalt,
som kan utnyttja nämnda möjlighet.
Sammanfattning. Av efterföljande sammanställning framgår, hur
elevintagningen vid bifall till de återgivna förslagen skulle fördela sig på
olika seminarier respektive på 4-åriga och 2-åriga linjer under budgetåret
1947/48 samt från och med budgetåret 1948/49. Till jämförelse har angivits
elevintagningen vid den normala organisationen samt vid den innevarande
budgetår — oavsett den provisoriska utbildningslinjen — utvidgade organisationen.
Seminarier
Normalt
Innevarande
budgetår
1947/48
Fr.o.m.
1948/49
4-årig
2-årig
4-årig
2-årig
4-årig
2-årig
4-årig
2-årig
Permanenta:
Falun...........
i
1
i
2
1
2
1
2
Göteborg, m.......
i
1
i
1
1
1
1
1
Kalmar..........
i
—
i
1
1
1
1
1
Karlstad..........
i
—
2
1
2
1
2
1
Linköping.........
i
1
2
1
2
2
3
2
Luleå...........
i
—
2
1
2
1
2
1
Lund............
i
1
1
2
2''
2
1
2
Stockholm, kv......
i
—
1
2
1
2
1
2
Umeå...........
i
1
2
1
2
1
2
1
Uppsala..........
i
1
1
2
21
2
1
2
Provisoriska:
Gävle...........
2
2
2
2
2
_i
Hälsingborg........
—
3
_
3
3
Stockholm, m.......
1
2
1
2
1
2
Göteborg, kv.......
1
2
1
2
Härnösand.........
2
Jönköping.........
1
1
1
1
Kristianstad........
2
10
6
17
21
21
25
24
23
448 elever
1 064 elever
1 288 elever
1 316
elever
1 Intagningen av ytterligare en avdelning å ifrågavarande linje läsåret 1947/48 är en tillfällig
åtgärd. En motsvarande intagning kan på grund av bristande utrymmen icke ske, förrän
nämnda avdelning läsåret 1951/52 utexaminerats.
8 Det„ provisorisk*1 seminariet i Gävle skall enligt planen omfatta två 4-åriga linjer. Intagningen
å jämväl 2-åriga linjer läsåren 1946/48 är en tillfällig åtgärd i och för utnyttjande av
lokalerna, innan de 4-åriga linjerna färdigorganiserats.
opaginerad Kontrollera mot PDF
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 230.
Då icke alla intagna elever fullfölja sina studier, torde den mot elevintagningen
från och med budgetåret 1948/49 svarande utexaminationen
kunna beräknas till i runt tal 1 250 lärare, eller, därest det föreslagna
seminariet i Jönköping icke medtages, till 1 200 lärare.
Ökning av elevantalet i seminarieklasserna. De sakkunniga ha i syfte
att ytterligare stegra examinationskapaciteten föreslagit en ökning av elevantalet
i seminarieklasserna från nuvarande 28 till 32 och därutinnan anfört
i huvudsak följande.
Då det givetvis är av vikt, att man söker hålla seminarieorganisationen
inom rimliga gränser, bör antalet seminarier helst icke utökas utöver det
nu av de sakkunniga föreslagna. En sådan utökning synes förresten knappast
vara möjlig, eftersom lediga lokaler åro svara att fa, och nybyggnader
för provisoriska seminarier, särskilt i dessa för byggnadsverksamheten svara
tider, icke böra ifrågasättas utom för de båda föreslagna fallen, Stockholm
och Göteborg, där andra skäl tala därför. .
Vill man öka examinationskapaciteten utöver vad som har föreslagits,
bör man söka andra utvägar. Den närmast liggande är då, att man okar
elevantalet i seminarieklasserna. Detta är visserligen ur undervisnmgssynpunkt
icke önskvärt. Seminariestadgan föreskriver, att en klassavdemmg
skall omfatta högst 24 elever. Under de senaste åren har riksdagen på grund
av det stora lärarbehovet dock medgivit, att elevantalet höjes till 28. Att
riksdagen fullt beaktat och behjärtat de olägenheter för undervisningen
detta medför, visas dels av att visst anslag ställts till seminariernas förfogande
för beredande av möjligheter till utökning av elevernas praktiska
utbildning, dels av att riksdagen i uttalande i skrivelsen 1945: 201 förutsatt,
att Kungl. Maj :t skulle till övervägande upptaga frågan om vilka åtgärder
som kunna och böra vidtagas i syfte att återföra elevantalet i klassavdelningarna
till det stadgeenliga antalet av 24. På grund av det störa lärarbehov,
som nu under lång tid föreligger, synes det icke bliva möjligt att
återgå till detta antal ännu på många år.
Om elevantalet höjdes ytterligare, exempelvis till 32 per avdelning, skulle
detta naturligtvis medföra allvarliga olägenheter. Att de sakkunniga detta
till trots vilja föreslå en sådan ökning beror pa att denna utväg dock är att
föredraga framför uppförande av nya seminarier. Ökningen från 28 till 32
skulle betyda en intagning av ytterligare omkring 180 elever, vilket motsvarar
elevintagningen vid 2 a 3 seminarier. Vissa av seminarierna torde
emellertid icke i sina lokaler kunna taga emot så många som 32 elever per
klass varje år, och ökningen blir därför något mindre än 180.
‘ De sakkunniga ha kraftigt betonat, att en sådan åtgärd borde genomföras
endast under den förutsättningen, att andra åtgärder vidtoges, varigenom
olägenheterna i möjligaste mån kunde neutraliseras, och ha i fråga
om de angelägnaste uppgifterna härvidlag anfört följande.
En ökning av elevantalet i en avdelning upp till 32 medför, då det gäller
läroämnen, icke några större olägenheter, även om det naturligtvis innebär
ett ökat arbete för läraren. Den mera personliga handledningen av eleverna
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 230.
kan dock bli lidande men torde kunna ökas genom ett mera individuellt
arbetssätt, där vissa av lektionerna ersättas med personlig handledning.
Måhända behöver fördenskull antalet lärartimmar i det enskilda ämnet
något ökas, medan det obligatoriska antalet lärjungetimmar minskas. Vad
övningsämnena beträffar, synes ej heller någon större olägenhet inträffa,
eftersom en avdelning i regel kan delas i två undervisningsgrupper. Om en
sådan grupp består av 14 eller 16 elever spelar i regel relativt liten roll.
Om höjningen alltså icke är av någon avgörande betydelse, då det gäller
dessa ämnen, bli olägenheterna däremot så mycket mera påtagliga, då det
gäller den praktiska utbildningen. Redan nu "klagas det över att seminarierna
inte kunna giva sina elever tillfälle till tillräckligt omfattande och
omväxlande praktik, på samma gång som övningsskolornas schema är så
fullbelagt med praktiska övningar, att övningsskolans barn icke erhålla den
ro i undervisningen, som vore önskvärd. Visserligen finnes möjlighet att i
viss mån även taga stadens folkskolor i anspråk för elevernas undervisningsövningar.
Riksdagen har nämligen anslagit ett visst belopp till detta
ändamål såsom i viss mån en kompensation för den ökning av elevantalet
från 24 till 28, som beslöts år 1945. Denna provisoriska anordning är
dock otillräcklig.
Redan under nuvarande förhållanden föreligga väl motiverade krav på
en kraftig förstärkning av den praktiska utbildningen för seminarieeleverna.
Frågan om en utvidgning av seminariernas övningsskolor måste därför
under alla förhållanden upptagas till diskussion. Så mycket mera blir detta
fallet, om elevantalet per klassavdelning skulle ökas till 32. Varje ökning
av elevantalet per avdelning betyder nämligen en minskning av den enskilde
elevens undervisningövningar, såvida icke övningsskolans klassantal
ökas.
Att utvidga övningsskolorna är emellertid en i viss mån vansklig sak.
Särskilt möter det svårigheter i lokalhänseende. De nuvarande seminariebyggnaderna
kunna icke mottaga flera avdelningar, och att under nuvarande
förhållanden uppföra nya byggnader för detta ändamål bör givetvis
i möjligaste mån undvikas. En lösning av spörsmålet bör sökas, varigenom
skolklasser ställas till seminariets förfogande utan att seminariets vanliga
övningsskola behöver i någon avsevärd grad utvidgas.
I det följande lämnas en ingående redogörelse för de åtgärder, varmed
de sakkunniga avse att neutralisera olägenheterna av den föreslagna höjningen
av elevantalet.
Elevintagningen 1947. Den i det föregående ifrågasatta elevintagningen
läsåret 1947/48 skulle fördela sig på följande sätt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.
13
Antal klassavdelningar
Seminarier
4-årig linje
2-årig linje
, Manliga
Kvinnliga
Manliga
Kvinnliga
Permanenta:
Falun..................
—
1
—
2
Göteborg m...............
1
—
1
1
Kalmar.................
—
1
1
Karlstad................
2
—
1
Linköping...............
2
—
1
Luleå..................
i
1
Lund..................
i
1
2
Stockholm kv..............
—
1
Umeå..................
i
1
1.
Uppsala................
2
2
Provisoriska:
Gävle ................
1
1
i
1
1
Hälsingborg..............
—
—
2
Stockholm m..............
1
Göteborg kv..............
7*
1
7*
7*
7*
Summa
127»
87*
137*
117*
21
25
Förslaget innebär alltså en intagning av 21 avdelningar eller (21 X 32 =)
672 elever på 4-åriga linjer och 25 avdelningar eller (25 X 32 =) 800 elever
på 2-åriga linjer eller alltså sammanlagt Ifi klassavdelningar med 1 Jf/2
elever. Den angivna fördelningen på manliga och kvinnliga avdelningar
innebär, att de manliga nybörjarna skulle utgöra ungefär 57 procent och
de kvinnliga ungefär 43 procent av de nyintagna. Pa 4-arig linje äro procenttalen
60 respektive 40 och på studentlinje 54 respektive 46.
Motsvarar den föreslagna examinationskapaciteten behovet? I det
föregående har framhållits, att seminarieorganisationen genom inrättande
av de föreslagna nya seminarierna skulle uppnå en examinationskapacitet
av högst 1 250 lärare eller, därest hänsyn ej tages till det ifrågasatta seminariet
i Jönköping, 1 200 lärare. Med en ökning av elevantalet från 28 till
32 per avdelning skulle kapaciteten ökas till omkring 1 425 respektive
1 375 (Alt. I respektive Alt. II i efterföljande tabell). Efterföljande tabell
utvisar, i vad mån examinationskapaciteten enligt de två alternativen kommer
att motsvara behovet.
I anslutning till siffrorna enligt Alt. II i tabellen ha de sakkunniga anfört
bland annat följande.
Siffrorna visa, att den av de sakkunniga föreslagna organisationen, ehuru
den är mycket omfattande, dock icke är tillräcklig för att tacka saväl det
ökade lärarbehovet som den nu föreliggande lärarbristen. Då emellertid de
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.
År
Exami-
nations-
Examinations-
kapacitet
Överskott ( + ) resp.
brist (—) per år
Summa brist, inkl.
nuv. lärarbrist
behov
Alt. I
Alt. Il
Alt. I
Alt. II
Alt. I
Alt. II
1946/47 ......
1947/48 ......
646
840
840
+ 194
+ 194
— 700
— 506
— 700
— 506
1948/49 ......
1 297
820
820
— 477
— 477
— 983
- 9S3
1949/50 ......
836
1 075
1050
+ 239
+ 214
— 744
— 769
1950/51 ......
864
1 175
1 150
+ 311
+ 286
— 433
— 483
1951/52 ......
1124
1 350
1300
+ 226
+ 176
— 207
— 307
1952/53 ......
1359
1 425
1 375
+ 66
+ 16
— 141
— 291
1953/54 ......
1 913
1 425
1375
— 488
— 538
— 629
— 829
1954/55 ......
1 937
1 425
1 375
— 512
— 562
— 1 141
-1 391
1955/56 ......
1 784
1 425
1 375
— 359
— 409
—1 500
— 1 800
1956/57 ......
1 174
1 425
1 375
+ 251
+ 201
—1 249
—1 599
1957/58 ......
758
1425
1375
+ 667
+ 617
— 582
— 982
1958/59 ......
353
1 425
1375
+ 1072
+ 1022
+ 490
+ 40
av de sakkunniga föreslagna åtgärderna synas komma att — sedan de besvärliga
åren 1948/49 och 1949/50 förflutit — nedbringa lärarbristen under
början av 1950-talet till en omfattning, som kanske icke blir alltför besvärande,
enär pensionerade folkskollärare och en del läraraspiranter böra
kunna påräknas som vikarier i tillräckligt antal, ha de sakkunniga för
närvarande inte velat förorda ytterligare examinationsökande åtgärder.
Det kan naturligtvis mot detta resonemang invändas, att de sakkunniga
nu borde ha föreslagit en så stor examinationskapacitet, att lärarbristen
helt kunde upphöra redan under början av 1950-talet. Emellertid synes
det icke vara möjligt att för närvarande uppbringa så omfattande lokaler,
som provisoriska seminarier äro i behov av. Och att bygga helt nya seminariebyggnader
synes heller icke för närvarande vara lämpligt. En annan
omständighet, som påkallat de sakkunnigas försiktighet, är, att man ännu
icke vet något om, huruvida de nuvarande lärarkategorierna skola efter en
skolreform bliva bestående, eller om folkskolans klasser komma att på ett
annat sätt än nu fördelas på olika lärarkategorier samt att lärarnas utbildning
på grund härav kommer att förändras.
Från och med läsåret 1953/54 blir emellertid läget ohållbart. Enligt
tabellen skulle en mycket stor brist på lärare bliva rådande under tiden
1953/54—57/58. Måhända kommer denna tid att bliva förlängd. Vissa
tecken tyda nämligen på att födelsetalen även under 1946 och 1947 komma
att bliva höga och att antalet skolpliktiga barn, liksom också antalet läraravdelningar,
möjligen inte kommer att sjunka förrän vid en senare tidpunkt
än vad de sakkunniga beräknat.
Att nu föreslå några åtgärder, varigenom lärartillgången under denna
tid av toppbehov skulle säkerställas, är icke motiverat. Dels äro, som förut
framhållits, prognoserna alltför osäkra, dels kan mycket hända, som rubbar
de förutsättningar, på vilka prognoserna grundats. Så kan exempelvis en
kraftigare centralisation av skolväsendet medföra en nedgång i lärarbehovet,
under det att införande av åttonde och nionde skolår, hjälpklasser,
specialklasser o. s. v. verkar i motsatt riktning. Innan 1946 års skolkommissions
utlåtande avgivits och underställts riksdagen, vet man ej heller,
huruvida folkskollärarnas verksamhetsområde, såsom nyss antytts, kommer
att i framtiden bliva oförändrat, beskuret eller utvidgat.
De sakkunniga förutsätta därför, att läget på detta område av arbets
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
15
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.
marknaden varje år liksom hittills underkastas en undersökning och att
en plan för elevintagningen vid seminarierna årligen underställes riksdagen.
Under de närmaste åren synes denna översyn kunna verkställas av skolöverstyrelsen.
När ett par år gått, blir det nödvändigt att söka lösa frågan
om lärartillgången under mitten och slutet av 1950-talet, och arbetet härmed
blir måhända så omfattande, att en kommitté för ändamålet då åter
måste tillsättas.
De sakkunniga ha därefter antytt, vilka åtgärder som vid de preliminära
diskussionerna i frågan inom de sakkunniga ansetts eventuellt kunna vidtagas
för tillgodoseende av det stora lä rarbehovet vid
mitten och slutet av 1 9 5 0-talet. Härom anföres bland annat
följande.
Vid diskussionen av dessa frågor ha de sakkunniga utgått från den förutsättningen,
att toppbehovet skulle räcka endast under ett så ringa antal
år, att man icke gärna kan tänka sig att nya seminarier upprättas för att
tillgodose detta behov. Skulle det emellertid vid den tidpunkt, då man säkrare
kan fastställa behovets omfattning och varaktighet, visa sig, att perioden
blir långvarig, bör naturligtvis frågan om en ytterligare utvidgning av
seminarieorganisationen tagas upp till allvarlig prövning.
Det har också stått klart för de sakkunniga, att man för en kortvarig
topp-period helst borde söka undvika att utexaminera hela det antal
lärare, som vore erforderligt, om antalet läraravdelningar skulle ökas proportionellt
mot barnantalets stegring. Det skulle då nämligen kunna hända,
att man vid periodens slut kan komma att riskera en icke önskvärd arbetslöshet
inom lärarkåren. Skulle det emellertid, när man närmar sig denna
period, visa sig vara nödvändigt att, om antalet sökande det tillåter, företaga
en massutbildning av lärare för denna period utan att nya seminarier
upprättas, så måste detta måhända ske genom primitiva provisoriska anordningar,
som tillåta duplicering av seminarielokalerna, eftermiddagsundervisning,
utnyttjande av samlingssalar, elevrum, kollegierum o. s. v.,
åtgärder, som kunna rättfärdigas, om de avse endast en tidrymd av ett
eller ett par år, men som de sakkunniga ansett vara uteslutet att vidtaga
under nuvarande förhållanden.
Man kan emellertid även tänka sig, att åtgärder vidtagas, som syfta
emot att minska lärarbehovet i stället för att öka lärartillgången. I denna
riktning skulle en ökning av lärjungeantalet i folkskolans lär ar av delning
verka. En bestämmelse om höjning av maximiantalet lärjungar per avdelning
skulle givetvis, särskilt i städer och större samhällen, medföra en
sammanslagning av vissa lärjungeavdelningar, varigenom lärarbehovet
kunde bli mindre än eljest.
En sådan åtgärd är ur pedagogisk synpunkt icke önskvärd. Tvärtom
måste det uppställas som ett viktigt önskemål vid en kommande skolreform,
att lärjungeantalet i klasserna nedbringas under det nuvarande. De stora
klasserna medföra nämligen olägenheter i flera avseenden. Men om det
skulle visa sig nödvändigt att med alla medel nedbringa lärarbehovet under
1950-talets topp-period, kunde metoden tolereras såsom en nödfallsåtgärd,
eftersom den icke skulle behöva tillämpas annat iin under en relativt
kort period.
opaginerad Kontrollera mot PDF
16
Kangl. Maj:ts ''proposition nr 230.
Remissyttranden. Skolöverstyrelsen har i anledning av de sakkunnigas
förslag till ökning av examinationskapaciteten, vilket i allt väsentligt tillstyrkts,
framhållit, att den föreslagna organisationen torde utgöra ett minimum.
Man finge nämligen, såsom även de sakkunniga påpekat, räkna med
dels att en lärarbrist alltjämt komme att föreligga under de närmaste åren
trots seminariernas utvidgning dels ock att organisationen efter år 1951
komme att bli alldeles otillräcklig. Överstyrelsen har därför sedermera i
utlåtande över framställningen från Jönköpings stad tillstyrkt inrättande
jämväl av ett provisoriskt seminarium därstädes från och med budgetåret
1947/48, omfattande en 4-årig och en 2-årig linje med lika antal manliga
och kvinnliga elever på vardera linjen. Överstyrelsen framhåller vidare,
att det ur rekryteringssynpunkt syntes mycket lämpligt att förlägga ett
seminarium till Jönköping, varjämte ett seminarium därstädes vore i hög
grad behövligt även av den anledningen, att läget på arbetsmarknaden
gjorde det sannolikt, att de för ett provisoriskt seminarium i Härnösand
avsedda lokalerna icke kunna färdigställas till den av de sakkunniga beräknade
tidpunkten.
Överstyrelsen har icke funnit den föreslagna utvidgningen av det nuvarande
seminariet i Linköping lämplig utan har ansett sig i stället böra
förorda, att ett särskilt provisoriskt seminarium för kvinnliga elever, omfattande
en 4-årig och en 2-årig linje, upprättas i Linköping. Överstyrelsen
har härom anfört i huvudsak följande.
Överstyrelsen har i sitt yttrande den 28 februari 1946 över de sakkunnigas
den 11 februari 1946 avgivna betänkande framhållit, att intet seminarium
bör förses med mer än tre examinationsavdelningar. Genom den nu
föreslagna utvidgningen skulle emellertid seminariet i Linköping komma
att omfatta fem examensklasser.
Överstyrelsen anser, att ett så stort seminarium icke på ett tillfredsställande
sätt kan ledas av en och samme rektor, då denne omöjligen skulle
i önskvärd utsträckning kunna övervaka elevernas utbildning. Avståndet
mellan de båda seminariebyggnaderna skulle också medföra betydande
olägenheter, och över huvud taget skulle stora schematekniska svårigheter
uppstå. Om de högre klasserna enligt de sakkunnigas förslag skulle förläggas
till den provisoriska byggnaden, måste vissa lokalfrågor lösas med
hänsyn till att både manliga och kvinnliga elever skulle undervisas i båda
byggnaderna. Dessa svårigheter framhållas även i en till överstyrelsen
ingiven promemoria från rektor vid seminariet i Linköping. Överstyrelsen
anser olägenheterna med den föreslagna utvidgningen av seminariet så
stora, att överstyrelsen vill föreslå, att i stället ett nytt kvinnligt provisoriskt
seminarium med särskild rektor och omfattande en 4-årig och en
2-årig linje upprättas i Linköping. Kostnadsökningen vid upprättande
av ett särskilt seminarium i stället för utvidgning av det nuvarande torde
väsentligen inskränka sig till rektors lön, varifrån dessutom kan frånräknas
det arvode till tillsynslärare, som enligt de sakkunnigas förslag skulle
erfordras för den ifrågasatta utvidgningen av det nuvarande seminariet.
Det nya kvinnliga seminariet skulle givetvis få använda det nuvarande
opaginerad Kontrollera mot PDF
17
Kungl. Maj:ts yr oposition nr 230.
seminariets lokaler för den naturvetenskapliga undervisningen, för vilket
ändamål vissa sammanhängande timmar kunde reserveras. Likaså förutsätter
överstyrelsen, att seminariets bibliotek skulle få utnyttjas även av
det nya seminariets elever. Förutsättningen för inrättandet av det nya
seminariet är, att länsstyrelsen får sin byggnadsfråga löst, så att den gamla
seminariebvggnaden kan utrymmas. Detta kan dock ej beräknas ske förrän
1948, varför det nya seminariet ej kan träda i verksamhet förrän den
1 juli 1948. Överstyrelsen finner det dock lämpligt, att enligt de sakkunnigas
förslag en klass på 2-årig kvinnlig linje redan i år intages och under
läsåret 1947/48 tillhör det nuvarande seminariet för att året därpå överföras
till det nya.
Statskontoret finner en ytterligare provisorisk utökning av folkskoleseminariernas
examinationskapacitet av behovet påkallad. Ämbetsverket har
emellertid framställt följande erinringar beträffande det av de sakkunniga
framlagda byggnadsprogrammet.
Den framlagda byggnadsplanen för seminarieorganisationen är dock enligt
statskontorets uppfattning så omfattande, att det måste anses ovisst,
om byggnadstillstånd under de närmaste åren skall kunna erhållas för
nybyggnadsarbeten av denna storleksordning. En inskränkning av byggnadsprogrammet
synes därför tills vidare ofrånkomlig. Då de approximativa
beräkningar, som i ärendet framlagts angående lärarbehovet för tiden
från och med läsåret 1952/53 giva vid handen, att examinationsbehovet
vid slutet av 1950-talet kommer att nedgå högst väsentligt med därav följande
minskning i seminariernas lokalbehov, lärer även av denna anledning
en viss försiktighet böra iakttagas. Det synes därför icke påkallat, att för
närvarande taga slutlig ståndpunkt till frågan om uppförandet av nya
seminariebyggnader i Stockholm och Göteborg.
Förslaget har i övrigt till den del, detsamma avser lokalanskaffning för
de provisoriska seminarierna i Linköping, Härnösand och Kristianstad, icke
föranlett statskontoret till annat uttalande, än att utredning synes böra
verkställas i syfte att utröna lämpligheten av att utnyttja det salubjudna
garnisonssjukhuset i Linköping vid utbyggnaden av seminarieorganisationen
i stället för den gamla seminariebyggnaden därstädes.
Av de av chefen för armén och arméns fortifikationsförvaltning avgivna
utlåtandena framgår, att de för det provisoriska seminariet i Kristianstad
avsedda kasernbyggnaderna icke längre torde bli erforderliga för något
militärt ändamål. Dock syntes från den ifrågasatta upplåtelsen av byggnaderna
böra undantagas dels tre inom den s. k. södra kasern befintliga
underofficersbostäder dels ock en i källarvåningen i samma byggnad inredd
fast radioanläggning. Vad anginge sjukhuset (sjukpaviljongen) användes
detta för närvarande såsom expeditionslokaler för en avdelning av I. militiirbefälsstaben.
Jämväl denna byggnad syntes kunna avstås för ändamålet,
dock tidigast den 1 oktober 1947, då ersättningslokaler syntes kunna beredas
nämnda avdelning i annan byggnad.
2 — Bihang till riksdagens protokoll 19 k7. 1 sand. Nr SS O.
opaginerad Kontrollera mot PDF
18
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr %SO.
Det sedan några år allt starkare framträdande behovet av en ökad utexamination
av folkskollärare har föranlett statsmakterna till en successiv
utvidgning av folkskoleseminariernas organisation. Medan denna är avsedd
för en normal intagning av endast 16 klassavdelningar årligen, ha sålunda
1944/45 intagits 18 avdelningar, 1945/46 22 avdelningar och innevarande
läsår 38 avdelningar, varjämte dels elevantalet i seminarieklasserna från
och med läsåret 1945/46 höjts från 24 till 28, dels ock en tillfällig provisorisk
studentlinje anordnats vid seminarierna med sammanlagt 392
elever, vilka komma att utexamineras till hösten 1947. Trots dessa åtgärder
är läget i fråga om lärartillgången allvarligt. I närvarande stund föreligger,
såsom av den lämnade redogörelsen framgår, en brist på folkskollärare,
som kan beräknas till omkring 700 lärare. Därest innevarande läsårs
seminarieorganisation bibehölles oförändrad, skulle denna brist ytterligare
skärpas, under budgetåren 1947/52 förhållandevis obetydligt, men för de
därpå följande åren desto kraftigare. Kulmen skulle nås budgetåret 1956/57
med en brist på icke mindre än drygt 4 000 lärare. Först budgetåret
1963/64 skulle bristen ersättas av ett överskott.
Det är uppenbart, att denna situation kräver ytterligare genomgripande
åtgärder för ernående av en ökad utexamination. Seminariesakkunniga ha
förordat två utvägar härför, nämligen dels en utökning av själva organisationens
ram genom utvidgning av seminariet i Linköping samt inrättande
av nya provisoriska seminarier i Göteborg, Härnösand och Kristianstad,
dels ock en ytterligare höjning av elevantalet i seminarieklasserna, från 28
till 32 elever. Dessa åtgärder, som skulle möjliggöra en utexamination av
i runt tal 1 375 nya lärare årligen, skulle ändock icke vara tillräckliga för
att helt eliminera lärarbristen ens under början av 1950-talet. De sakkunniga
ha bland annat på grund av svårigheten att erhålla tillräckligt stora
och lämpliga lokaler icke ansett sig böra ifrågasätta någon ytterligare
utvidgning av seminarieorganisationen utöver vad nyss angivits. Emellertid
har, såsom framgår av det föregående, Jönköpings stad erbjudit sig att
ställa erforderliga lokaler till förfogande för ett provisoriskt seminarium
redan från och med hösten 1947. I likhet med skolöverstyrelsen finner jag
många skäl tala för ett accepterande av detta erbjudande, främst kanske
ovissheten i nuvarande läge på byggnadsmarknaden, om de lokaler, som
avsetts för utvidgningen av seminariet i Linköping och de nya seminarierna
i Härnösand och Kristianstad, verkligen kunna komma att stå till
förfogande för ändamålet, såsom beräknats, hösten 1948. Under alla förhållanden
är den ytterligare ökning av examinationskapaciteten, som skulle
ernås genom upprättandet av ett seminarium även i Jönköping, att hälsa
med tillfredsställelse.
Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag mig böra tillstyrka icke
blott den av de sakkunniga förordade utvidgningen av organisationen —
däri inbegripen den ifrågasatta höjningen av elevantalet i seminarieklas
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 230.
serna från 28 till 32 — utan även att därutöver upprättas ett provisoriskt
seminarium i Jönköping. Beträffande frågan om Linköpings-seminariet är
jag dock i likhet med överstyrelsen av den uppfattningen, att upprättandet
av ett särskilt provisoriskt seminarium för kvinnliga elever i Linköping är
att föredraga framför en utökning av det befintliga seminariet därstädes.
Jag räknar alltså med upprättande av följande provisoriska seminarier,
nämligen från och med budgetåret 1947/48 av ett seminarium i Göteborg
(omfattande en 4-årig och två 2-åriga linjer samt avsett enbart för kvinnliga
elever) och ett i Jönköping (omfattande en 4-årig och en 2-årig linje)
samt, därest lokalförhållandena så medgiva, från och med budgetåret
1948/49 av ett seminarium i Härnösand (omfattande två 4-åriga linjer),
ett i Kristianstad (omfattande två 4-åriga linjer) och ett i Linköping (omfattande
en 4-årig och en 2-årig linje samt avsett enbart för kvinnliga
elever). Beträffande sistnämnda seminarium finner jag dock lämpligt, att
i enlighet med de sakkunnigas förslag en avdelning av den 2-åriga linjen
intages redan instundande höst för att under läsåret 1947/48 tillhöra det
nuvarande seminariet och påföljande år överflyttas till det nya. Jag förordar
vidare, att nästa läsår såsom en tillfällig åtgärd intages en klassavdelning
å 4-årig linje vid vartdera seminariet i Lund och Uppsala. Såsom
framgår av den å sid. 10 intagna sammanställningen, skulle alltså läsåret
1947/48 intagas sammanlagt 46 klassavdelningar eller (46 X 32 =)
1 472 elever och från och med läsåret 1948/49 47 klassavdelningar eller
(47 X 32 =) 1 504 elever årligen.
Mot den föreslagna fördelningen av intagningen hösten 1947 på manliga
och kvinnliga elever — 1214 manliga och 8V2 kvinnliga avdelningar på
4-åriga linjer samt 13Yl manliga och IIV2 kvinnliga avdelningar på 2-åriga
linjer — har jag icke funnit anledning till erinran.
Jag är för egen del fullt medveten om de olägenheter, som en ytterligare
höjning av elevantalet i seminarieklasserna kan komma att föra med sig
i synnerhet i fråga om elevernas praktiska utbildning. I likhet med de
sakkunniga och skolöverstyrelsen är jag emellertid övertygad om det nödvändiga
och berättigade att i rådande allvarliga läge tillgripa även en sådan
åtgärd, vilken jag hoppas skall kunna bli av övergående natur. I det följande
återkommer jag till de åtgärder, som kunna och böra vidtagas för
att i möjligaste mån motverka uppkommande svårigheter vid den praktiska
utbildningen.
Såvitt nu kan bedömas äro de av mig förordade organisatoriska åtgärderna
långt ifrån tillräckliga för att fylla toppbehovet av lärare vid mitten
och måhända även slutet av 1950-talet. Vilka ytterligare åtgärder, som
med hänsyn härtill böra vidtagas, torde det vara för tidigt att nu yttra
sig om. Jag avser emellertid att uppmärksamt följa utvecklingen på detta
område och i så god tid som möjligt föreslå de åtgärder, som kunna befinnas
lämpliga och erforderliga.
opaginerad Kontrollera mot PDF
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 230.
Den sålunda förordade utvidgningen av seminarieorganisationen kan
givetvis icke genomföras utan vissa byggnadsarbeten. Beträffande Jönköpings-seminariet
har staden åtagit sig att bekosta iståndsättande av erforderliga
lokaler, vilka därefter mot viss hyra — 20 kronor per kvadratmeter
jämte ersättning för värme — skulle ställas till statens förfogande.
Jag har funnit mig kunna godtaga de erbjudna lokalerna och har icke
heller funnit anledning till erinran mot den ifrågasatta hyresersättningen.
— I Härnösand, Kristianstad och Linköping skulle den gamla dövstumskolan,
vissa av Vendes artilleriregementes gamla kasernbyggnader respektive
den gamla seminariebyggnaden efter vissa ombyggnadsarbeten tagas
i anspråk. Jag återkommer i annat sammanhang till dessa byggnadsfrågor
men vill redan nu framhålla, att jag i princip ansluter mig till de föreslagna
anordningarna. Med anledning av vad statskontoret anfört rörande ett
eventuellt utnyttjande av det salubjudna garnisonssjukhuset i Linköping
för det nya seminariets räkning torde jag därjämte nu böra framhålla, att
gjorda undersökningar givit vid handen, att detta alternativ ur flera synpunkter
skulle ställa sig ogynnsammare än det av seminariesakkunniga
förordade. — För det provisoriska seminariet i Göteborg liksom även för
det från och med innevarande budgetår upprättade provisoriska seminariet
i Stockholm synas nybyggnader vara erforderliga. I dessa skulle till en
början de provisoriska seminarierna inrymmas, varefter, när seminarieorganisationen
åter kan minskas och dessa seminarier bli obehövliga, de
förut befintliga seminarierna skulle överflyttas till de nya lokalerna. I
Göteborg torde lämplig tomt kunna erhållas å Guldhedsområdet. I Stockholm
möter tomtfrågan givetvis vissa svårigheter. Det synes emellertid
angeläget att, såsom de sakkunniga och skolöverstyrelsen även framhållit,
alla försök göras för att ernå en så central förläggning som möjligt för detta
seminarium. Även till dessa byggnadsfrågor torde jag få tillfälle återkomma
i annat sammanhang. Intill dess de nya seminariebyggnaderna i Göteborg
färdigställts, torde det nya seminariet kunna inrymmas i av Göteborgs
stad förhyrda lokaler i Viktoriaskolan. Jag har icke funnit anledning till
erinran mot vad de sakkunniga i sådant hänseende anfört eller föreslagit.
Personalfrågor m. m.
Rektorer. Av de nuvarande 13 rektorerna äro för närvarande de vid de
provisoriska seminarierna i Hälsingborg och Stockholm placerade i avlöningsgrupp
II, medan de övriga tillhöra avlöningsgrupp I.
De sakkunniga föreslå dels uppflyttning för de båda förstnämnda rektorerna
till grupp I från och med nästa budgetår, enär deras seminarier då
komme att erhålla en sådan omfattning (6 klassavdelningar), att en lägre
löneplacering för dessa rektorer än för övriga icke längre vore motiverad,
dels ock att rektor vid det provisoriska seminariet i Göteborg för nästa
21
Kungl. Maj:ts proposition nr £30.
budgetår placeras i avlöningsgrupp II. Sistnämnda löneplacering har av
skolöverstyrelsen föreslagits jämväl för rektor vid det provisoriska seminariet
i Jönköping.
Ämneslärare. De sakkunniga föreslå inrättande av 15 nya lektorstjänster
och 7 nya extra ordinarie adjunktstjänster enligt följande sammanställning.
Lektorer
E.
o. adjunkter
Seminarier
Förslag
Summa
Förslag
Summa
1946/47
1947/48
1947/48
1946/47
1947/48
1947/48
Permanenta:
Falun..............
9
1
10
Göteborg, m..........
9
—
9
—
—
—
Kalmar............
7
1
8
—
- .
—
Karlstad...........
9
1
10
—
1
1
Linköping ..........
9
1
10
—
1
1
Luleå.............
9
1
10
1
—
1
Lund.............
9
1
10 .
.-.. -
1
1
Stockholm, kv.........
9
1
10
—
1
1
Umeå.............
9
1
10
—
1
1
Uppsala............
9
1
10
—
—
—
Provisoriska:
Gävle.............
i
1
2
1
1
.2
Göteborg, kv.........
—
1
1
—
'' '' —
Hälsingborg .........
—
2
2
—
• 1
. 1 •
Stockholm, m.........
—
2
2
—
—
—
Summa
89
15
104
2
7-
• 9
De sakkunniga ha anfört bland annat följande. , .
Enligt de sakkunnigas föregående år avgivna betänkande är följande
antal ordinarie lektorer erforderliga vid folkskoleseminarierna:
vid folkskoleseminarium av typ 4 + 2...................... 9
» » » » 4 + 2 + 2.................. 10
» » » » 4+4+2 ................. 13 ä 14.''
Av de provisoriska seminarierna är det endast Gävle-seminariet, somj
erhållit ett lektorat. De övriga båda har intet sådant. Ännu återstår alltså
ett antal lektorstjänster att inrätta, innan seminarierna fått ovanstående
uppsättning. De sakkunniga föreslå nu inrättande av ett nytt ordinarie
lektorat vid vart och ett av de permanenta seminarierna med undantag för
seminariet i Göteborg, som redan har 9, d. v. s. full uppsättning.
Att även de provisoriska seminarierna äro i behov av åtminstone ett
mindre antal väl kvalificerade, fast anställda ämneslärare, är odiskutabelt.
De sakkunniga vilja därför föreslå, att ettvart av seminarierna i Gävle och
Hälsingborg samt seminariet för manliga elever i Stockholm förses med
2 lektorat. Det nya seminariet för kvinnliga elever i Göteborg bör nöja sig
med ett sådant. Eftersom seminariet i Gävle redan erhållit en lektorstjänst,
blir antalet nyinrättade sådana tjänster vid de provisoriska seminarierna
(6 + 1 — 1 =)(i och vid samtliga folkskoleseminarier (9 + 6 =) 15.
22
Kungl. Maj:ts -proposition nr 230.
Mot förslaget om inrättande av ordinarie tjänster vid de provisoriska
seminarierna kan naturligtvis invändas, att dessa tjänster efter ett antal
år komma att bli överflödiga. Om emellertid antalet hålles inom rimliga
gränser, torde det vid seminariernas nedläggande icke möta större svårigheter
att förflytta de ordinarie lärarna till andra läroanstalter. Lärarna äro
skyldiga att underkasta sig sådan förflyttning.
Skolöverstyrelsen, som delar de sakkunnigas åsikt, att även de provisoriska
seminarierna böra erhålla ordinarie lärarpersonal i viss utsträckning,
har betonat angelägenheten av att någon minskning icke vidtages i fråga
om det föreslagna antalet ordinarie och extra ordinarie tjänster, enär dessutom
komme att erfordras ett ganska stort antal extra lärare och timlärare.
Statskontoret har ånyo framhållit angelägenheten av tillbörlig återhållsamhet
vid inrättande av lektorstjänster vid de provisoriska seminarierna.
Beträffande beräkningen av antalet lektorsbefattningar under nästkommande
budgetår har statskontoret allenast framhållit, att densamma av
de sakkunniga verkställts i överensstämmelse med de grunder, som av
statsmakterna godkänts vid avvägningen av avlöningsanslaget för folkskoleseminariema
för innevarande budgetår.
Sveriges yngre läroverkslärares förening har anhållit, att antalet ordinarie
och icke ordinarie lärartjänster vid folkskoleseminarierna måtte så avvägas,
att det motsvarade de förhållanden, som avsåges skola råda vid de allmänna
läroverken.
övningslärare. De sakkunniga ha föreslagit följande nya ordinarie och
extra ordinarie övningslärartjänster vid olika seminarier (minst 30 veckotimmars
undervisning beräknas):
Seminarier
Musik
Gymnastik
e. o.
Manlig
slöjd
e. o.
Kvinnlig
slöjd
e. o.
Trädgårds-
skötsel
e. o.
ord.
e. o.
Falun ..........
''-
—
i
—
—
—
Stockholm, kv.....
—
—
i
—
1
—
Gävle .........
1
—
—
—
—
1
Hälsingborg.....
—
i
—
1
—
—
Stockholm, m.....
1
.—
—
—
—
—
Summa
2
i
2
1
1
1
Skolöverstyrelsen har tillstyrkt förslaget.
övningsskollärare m. m. Såsom redan i det föregående erinrats ha de
sakkunniga ägnat uppmärksamhet åt frågan om en förstärkning av den
praktiska utbildningen för seminarieeleverna, en förstärkning som enligt de
sakkunnigas mening vore väl motiverad redan under nuvarande förhållan
-
23
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.
den och absolut nödvändig, därest elevantalet i klassavdelningarna skulle
höjas till 32. De sakkunniga ha beträffande beräkningen av det erforderliga
antalet övningsskollärare anfört bland annat följande.
Enligt 1936 års organisationsplan för folkskoleseminarierna skulle det finnas
5 övningsskollärare vid varje enkelseminarium och 9 vid varje dubbelseminarium.
Provårsseminarierna skulle förses med ytterligare 2 övningsskollärare.
Sedermera har seminariet i Stockholm erhållit ännu en övningsskollärare
med anledning av den dit förlagda hjälpklasslärarkursen.
Om man utgår från denna plan vid beräkningen av det antal övningsskollärare,
som bör anses behövliga vid de nu utvidgade seminarierna, finner
man att
ett
seminarium
av
typ
4 + 2
bör ha
9 övningsskollärare
»
»
»
»
4 + 4
»
»
10 »
»
»
»
»
4 + 2 + 2
»
»
13 »
»
»
»
»
4 + 4 + 2
»
»
14 »
»
»
»
»
2 + 2 + 2
»
»
12 »
(4 = fyraårig linje, 2 = studentlinje).
Härtill komma 2 övningsskollärare vid provårsseminarium och 1 vid
hjälpklasslärarkursen i Stockholm.
Nämnda beräkningar bygga på den förutsättning, att varje seminarieavdelning
omfattar endast 24 elever. Om nu antalet elever per avdelning
skall ökas till 32, måste också möjligheterna till praktiska övningar ökas
i ungefär samma proportion. Detta innebär, att antalet övningsskolklasser
bör ökas med en tredjedel, d. v. s. från 9 till 12, respektive från 13 till 17
och från 14 till 18.
De nya övningsskolklasser, som sålunda erfordras, kunna emellertid icke
inrymmas i seminariernas nuvarande lokaler, icke ens efter den utökning,
som vid föregående riksdag beslutats och som nu håller på att verkställas.
Ur vissa synpunkter skulle det te sig önskvärt, att seminarielokalerna ytterligare
utbyggdes. Detta skulle emellertid draga ganska störa kostnader och
vore knappast tillrådligt även ur den synpunkten, att seminarieorganisationen
i slutet av 1950-talet måhända kan behöva inskränkas.
I stället synes det behövliga antalet ytterligare klasser böra ställas till
seminariets förfogande inom stadens folkskolor. Vid vissa seminarier tillåta
lokalerna icke inrymmande av fullt det antal övningsskolklasser, som skulle
erfordras, om seminarieavdelning endast omfattar 24 elever. Vid dessa seminarier
måste därför antalet till seminariet anknutna folkskoleklasser ökas
något.
De sakkunniga framhålla, att hela det förutnämnda antalet övningsskollärare
icke behöves redan budgetåret 1947/48. Av efterföljande tabell framgår
vad som erfordras under nämnda budgetår, liksom även hur de sakkunniga
respektive skolöverstyrelsen i fråga om Jönköpings-seminariet
tänkt sig fördelningen av övningsskollärarna på seminariet och i folkskolan
samt i förra fallet på ordinarie och extra ordinarie tjänster.
opaginerad Kontrollera mot PDF
24
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.
Seminarier
Övningsskollärare
Befintligt
antal
19-46/47
Behövligt antal
Därav vid
seminariet
folkskola
ord.
e. o.
vid full orga- nisation
läsåret
1947/48
ord.
e. o.
Falun.........
9
2
17
17
ii
2
4
Göteborg, m......
11
—
14
14
ii
3
Kalmar........
6
i
12
12
8
1
3
Karlstad........
8
2
18
14
9
2
3
Linköping.......
9
1
18
16
11
i
4
Luleå.........
7
2
18
16
8
2
Lund..........
9
3
19
19
11
2
6
Stockholm, kv.....
9
3
20
20
10
2
8
Umeå.........
9
2
18
13
9
2
2
Uppsala........
9
3
19
19
11
2
6
Giivle.........
—
—
13
12
4
6
2
Göteborg, kv......
—
—
17
5
5
Hälsingborg......
—
—
16
16
_
_
16
Jönköping.......
—
—
12
3
_
_
3
Stockholm, m.....
—
—
17
12
—
—
12
Summa
86
19 |
248
208
103
22
83
De sakkunniga föreslå i anslutning härtill inrättande av 17 ordinarie och
3 extra ordinarie övningsskollärartjänster samt förorda, att de 83 folkskollärare,
vilka sålunda skulle anlitas som handledare vid den praktiska
utbildningen, anställas såsom extra ordinarie övningsskollärare vid vederbörande
seminarium och att dessa lärares klasser i folkskolan i pedagogiskt
hänseende ställas under seminarierektorns överinseende och sålunda bilda
ett slags övningsskola. Motsvarande anordning har av innevarande års riksdag
beslutats för de provisoriska småskoleseminariernas del, varför jag beträffande
dess närmare innebörd och motiveringen för densamma torde få,
hänvisa till framställningen i 1947 års åttonde huvudtitel, sid. 345 ff. Be-''
träffande de ekonomiska konsekvenserna av förslaget m. m. anföra de sakkunniga
följande.
De förslag, som de sakkunniga här framlagt, bliva, om de genomföras,
ur ekonomisk synpunkt föga betungande. Avlöningen av de nya extra
ordinarie övningsskollärare, som enligt förslaget skulle anställas, kommer
visserligen att uppgå till en rätt stor summa, men å andra sidan bortfaller
avlöningen till samma antal folkskollärare i folkskolan. Vidare bortfaller
ett eljest behövligt rätt stort anslag till handledare bland folkskolans lärare
(ä 800 kronor per lärare). Däremot tillkomma kostnader till timlärartimmar,
motsvarande skillnaden mellan folkskollärarens och övningsskollärares
tjänstgöringsskyldighet (omkring 5 veckotimmar per lärare).''
Det bör i detta sammanhang påpekas, att det här framlagda förslaget
givetvis innebär en betydligt billigare lösning än ett förslag, som skulle
kräva betydande nybyggnadsarbeten för utökning av den egentliga övningsskolan.
Dock torde man även med de sakkunnigas förslag måhända böra
räkna med vissa lokalkostnader. Det synes nämligen lämpligt, att staten
till vederbörande kommuner betalar dessas självkostnader för lokalernas
25
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.
underhåll, uppvärmning, belysning och städning. Enligt vissa infordrade
uppgifter kunna dessa kostnader beräknas till cirka 2 000 kronor per klassavdelning.
De sammanlagda utgifterna för detta ändamål bli enligt denna
beräkningsgrund (80 X 2 000 =) 100 000 kronor. Anslaget bör utgå med
2 000 kronor per klassavdelning oberoende av seminarieortens läge.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle sålunda under budgetåret 1947/48
ett visst antal folkskollärare vid seminariestädernas folkskolor anställas som
extra ordinarie övningsskollärare med bibehållande av sina klassavdelningar
i folkskolan. Emellertid kan det tänkas, att denna anordning icke kan överallt
genomföras omedelbart. Vid ett och annat seminarium kan det måhända
under första året vara mera ändamålsenligt att icke anställa hela
det föreslagna antalet extra ordinarie övningsskollärare. 1 stället för varje
extra ordinarie övningskollärarbefattning, som sålunda icke tillsattes, skulle
seminariet kunna erhålla ett anslag av 800 kronor, som skulle kunna fördelas
på en eller flera lärare, som fullgjorde den handledande verksamhet,
som eljest skulle åvila en övningsskollärare. En sådan anordning torde
också böra tillämpas, när en småskollärarinna engageras. Det bör läggas i
skolöverstyrelsens hand att bestämma, huruvida det ena eller det andra av
dessa alternativ skall tillämpas. Själva anställningsförfarandet bör ske på
så sätt, att lärarna inom folkskolan beredas tillfälle att anmäla sig hos
rektor, varefter skolöverstyrelsen utser de för ändamålet lämpligaste.
De sakkunniga framhålla, att deras förslag beträffande övningsskollärarna
endast vore avsett att eliminera de olägenheter, som en ökning av
elevantalet i seminarieavdelningarna komme att medföra. Svårigheterna att
på ett rationellt sätt anordna den praktiska utbildningen komme fortfarande
att kvarstå, liksom också den trängsel av övningslektioner, som
funnes på övningsskolans schema, och som störde barnens arbetsro. För att
råda bot på dessa olägenheter behövdes åtgärder av långt mera vittgående
natur, än vad de sakkunniga hittills föreslagit. Ännu mera befogat bleve
detta, om man önskade, att övningsskolorna i viss utsträckning skulle användas
för anställande av moderna pedagogiska försök.
De sakkunniga anföra vidare följande.
Det mest ändamålsenliga vore sannolikt, att en hel folkskolebyggnads
samtliga klasser bildade ett komplement till övningsskolan och ställdes
under seminariets ledning. De sakkunniga anse sig dock icke nu kunna
föreslå en sådan åtgärd. Då det emellertid är nödvändigt, att något göres
för att lätta trycket på övningsskolorna, vilja de sakkunniga föreslå, att de
s. k. serieövningarna i viss utsträckning avlastas
från övningsskolklasserna och i stället förlä
gas ut i folkskolorna i k 1 a s s e r, som icke e 1 j e s t
ä r o anknytna till seminariet. Då varje elev i högsta
klassen skall ges tillfälle till serieövningar i två ämnen, kommer det att
under ett läsår pågå icke mindre än (32 X 3 X 2 =) 192 sådana serier vid
ett seminarium med tre avgångsklasser och 32 elever j>er klass. Då dessutom
auskultationer och övningslektioner av vanlig typ skola pågå i stor
omfattning, är det en nödvändighet, att serieövningarna i icke obetydlig
utsträckning förläggas utom seminariet.
För att skapa möjligheter för en anordning av angivet slag vilja do sak
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 2J0.
kunniga föreslå, att varje seminarium erhåller ett visst anslag, ur vilket
de lärare i folkskolan honoreras, som ställa sig och sin klass till disposition
för ändamålet. Beloppet kan lämpligen utgå med 2 000 kronor till de mindre
och 3 000 kronor till de större seminarierna. Anslaget kommer givetvis att
fördelas på ett flertal lärare, men det bör ändock, liksom tidigare, bestämmas,
att ingen av lärarna bör uppbära mer än 800 kronor. Detta sistnämnda
fall kan givetvis endast inträffa, om en lärare blir engagerad i så hög grad,
att han kan anses ha samma handledararbete som en övningsskollärare.
Det sammanlagda anslaget till detta ändamål kan beräknas till
(4 X 2 000 + 9 X3 000 =) 35 000 kronor. (Göteborgs kvinnliga seminarium,
som icke har någon avgångsklass, är icke medräknat.)
De sakkunniga föreslå vidare anvisande av 35 000 kronor att användas
till arvoden åt lärare vid skolor av lägre skolform
för handledning av seminarieelever under dessas studiebesök
i sådana skolor. Härom anföres närmare följande.
Ett realiserande av de förslag, som de sakkunniga tidigare här framlagt,
skulle även bidraga till att i viss mån lösa ett annat aktuellt problem för
den praktiska lärarutbildningen. En mycket stor del av seminarieeleverna
komma att efter avlagd examen få sin verksamhet förlagd till skolor av
Bo -och B.rform. Det är därför av största vikt, att de under sin utbildningstid
bibringas kunskaper om och erfarenhet av dessa skolformers speciella
metodik. Att i övningsskolan anordna avdelningar av dessa skolformer
har emellertid stött på svårigheter av olika slag. Det har bland annat
visat sig svårt att rekrytera sådana avdelningar, enär föräldrarna hellre
vilja ha sina barn placerade i klasser av högre skolform. Vidare har övningsskolans
svåra belastning med elevlektioner varit ett hinder att anordna
klasser av lägre form, enär en sådan belastning icke där kan ske i samma
utsträckning som i klasser av A-form. De sakkunniga hoppas nu, att den
utvidgning av övningsskolan, som det framlagda förslaget innebär, även
skulle göra det lättare att inom seminariet ordna någon avdelning av lägre
skolform.
Emellertid torde detta icke vara tillräckligt. Eleverna måste därjämte
beredas tillfälle att under minst ett par veckor följa undervisningen i fullt
naturligt sammansatta B,- och B3-skolor på landsbygden. Redan nu sker
detta i ganska^ stor utsträckning. Man kan emellertid icke begära, att en
lärare vid en sådan skola år efter år skall mottaga seminarieelever och söka
vägleda dem i de lägre skolformernas svårigheter, om han icke härför erhåller
något vederlag. De sakkunniga vilja därför föreslå, att ett visst
anslag ställes till förfogande för detta ändamål. Beloppet synes kunna begränsas
till 2 000 kronor för de mindre och 3 000 kronor för de större seminarierna
och bör kunna användas till arvode åt lärare, som handleda seminarieelever,
då det gäller besök ej blott i B,- och B.,-skolor utan även i
andra skolor, som det är av vikt för eleverna att lära känna, Anslaget kan
beräknas till sammanlagt 35 000 kronor.
De sakkunniga ha vidare i detta sammanhang förordat, att medel skulle
anvisas till bidrag till bestridande av seminarieelevernas utgifter vid studiebesök
av nyss angivet slag, vilket förslag kommer att närmare beröras i
det följande vid beräkningen av omkostnadsanslaget.
opaginerad Kontrollera mot PDF
27
Kungl. May.ts -proposition nr 230.
Skolöverstyrelsen har livligt tillstyrkt de sakkunnigas förslag utom beträffande
den ifrågasatta ersättningen till vederbörande kommuner för
lokalkostnader för sådana folkskoleklasser, som skulle knytas till seminarierna.
Härom anför överstyrelsen följande.
De sakkunniga beräkna härför en kostnad av 2 000 kronor per klassavdelning,
vilket skulle medföra ett anslagsbehov av sammanlagt 100 000 kronor
Överstyrelsen vill emellertid ifrågasätta nödvändigheten av ersättning til
kommunerna för dessa lokaler. Det är ju kommunernas egna skolpliktiga
barn, som skola tillhöra ifrågavarande klassavdelningar, och som en följd
av den föreslagna anordningen skulle kommunerna ej komma att behöva
utbetala hyresandelen av ifrågakommande lärares avlöning. Om likväl ersättning
för lokalkostnaderna anses böra utgå, finner överstyrelsen den föreslagna
ersättningen för högt beräknad och vill för sin del föreslå en ersättning
av 1 000 kronor per klassavdelning, oberoende av semmaneortens
läge. Överstyrelsen räknar emellertid icke med anslag för här ifrågavarande
ändamål i sina kostnadsberäkningar.
Statskontoret, som icke funnit något att erinra mot förslagen om anställande
av ett antal folkskollärare som extra ordinarie övningsskollärare
och om anvisande av medel för beredande av ersättning åt sådana lärare
vid skolor av lägre skolform, vilka utnyttjas som handledare vid seminaneelevernas
besök vid dessa skolor, har däremot icke kunnat förorda, att skoldistrikten
i fråga om klassavdelningar, som närmare knötes till ett seminarium,
skulle erhålla ersättning för underhåll m. m. av dessa klassers lokaler,
liksom icke heller att särskilda medel skulle anvisas till ersättning åt
handledare för s. k. serieövningar.
I skrivelse den 26 mars 1947 har svenska seminarielärarföreningen föreslagit,
att normalbestämmelser måtte utarbetas för avtal med de folkskollärare,
som mot särskild ersättning åtaga sig att under minst en termin
regelbundet tjänstgöra som handledare för seminarieelever. Föreningen har
anfört:
Enligt sakkunnigförslaget skulle överstyrelsen erhålla bemyndigande att
på därom av rektor gjord framställning medgiva, att för varje sådan extra
ordinarie övningsskollärarbefattning, som det befunnits lämpligt att icke
omedelbart besätta, vederbörande seminarium i stället skulle erhålla ett
anslag av 800 kronor att fördelas på en eller flera lärare, som fullgöra den
handledande verksamhet, vilken eljest skulle åvila en övningsskollärare.
Detta förslag torde vara synnerligen välbetänkt. Emellertid rader oklarhet
om de rättigheter och skyldigheter, som tillkomma en dylik handledare,
vilket på sina håll vållat avsevärd olägenhet. Med anledning harav vill föreningen
föreslå, att förhållandet mellan nu ifrågavarande lärare och seminariet
regleras genom ett skriftligt avtal och att skolöverstyrelsen erhaller
uppdrag att hiirför utarbeta normalbestämmelser. Föreningen vill i detta
sammanhang framhålla, att motsvarande anordning förekommer i vara
nordiska grannländer.
opaginerad Kontrollera mot PDF
28
Departe
mentschefen
-
Kungl. Maj:ts -proposition nr 230.
R e k torern a vid de provisoriska seminarierna i Hälsingborg och
Stockholm, vilka för närvarande äro placerade i avlöningsgrupp II (lönegraden
E 12), torde böra uppflyttas till avlöningsgrupp I (lönegraden E 13)
med hänsyn till att dessa seminarier redan nästa budgetår få lika många
klassavdelningar, som ett färdigorganiserat dubbelseminarium. Rektorerna
vid de föreslagna nya provisoriska seminarierna i Göteborg och Jönköping
torde böra tills vidare placeras i avlöningsgrupp II.
Seminarieorganisationens växande omfattning nödvändiggör även för
nästa budgetår inrättandet av ett antal nya ämneslärartjänster.
De sakkunniga ha föreslagit 15 lektorstjänster och 7 extra ordinarie
adjunktstjänster. Av lektorstjänsterna avses 6 för provisoriska seminarier.
I anledning av vad statskontoret anfört beträffande dessa tjänster vill jag
framhålla, att det svårligen går att upprätthålla så stora lärarutbildningsanstalter
under sa pass lång tid, som det här torde bli fråga om, utan att
ha tillgång till ett antal ordinarie ämneslärartjänster. Några svårigheter
torde icke heller komma att möta att bereda dessa befattningshavare andra
tjänster, när dessa seminarier måhända åter kunna indragas. Jag tillstyrker
därför, att nya lektorst jänster och nya extra ordinarie adjunktstjänster inrättas
från och med nästa budgetar till det antal och med den fördelning
mellan de olika seminarierna, som de sakkunniga föreslagit (se sid. 21).
Mot de sakkunnigas förslag beträffande nya ordinarie och extra ordinarie
övningslä rartjänster har jag icke funnit anledning till annan erinran
än att — med hänsyn till vad under hand upplysts angående omfattningen
av den undervisning, som kommer att åvila läraren i manlig gymnastik
vid seminariet i Hälsingborg — en extra ordinarie lärartjänst i gymnastik
med lek och idrott torde böra inrättas även vid detta seminarium.
Den i det föregående förordade höjningen av elevantalet i seminarieklasserna
kräver givetvis förbättrade förutsättningar för den praktiska
utbildningen av seminarieeleverna. Därjämte föreligger
emellertid, oavsett nämnda omständighet, sedan länge behov av en rationellare
anordning av denna utbildning. De sakkunniga ha i syfte att tillgodose
båda önskemålen framlagt vissa förslag, innebärande dels en icke
oväsentlig utökning av antalet övningsskolklasser, vilket bland annat skulle
ernås genom att vissa klasser i folkskolorna å seminarieortema knytas
fastare till seminarierna och vederbörande folkskollärare anställas såsom
extra ordinarie övningsskollärare vid dessa, dels att de s. k. serieövningarna
i viss utsträckning flyttas från övningsskolklasserna och förläggas till folkskoleklasser,
som icke eljest äro anknytna till något seminarium, dels ock
införande mera regelbundet av auskultationer eller studiebesök av seminarieeleverna
vid skolor av lägre skolform.
Enligt förstnämnda förslag, som i princip överensstämmer med vad riksdagen
tidigare i år beslutat för småskoleseminariernas vidkommande, skulle
med av skolöverstyrelsen gjord komplettering med avseende å seminariet i
opaginerad Kontrollera mot PDF
29
Kungl. Maj:ts ''proposition nr £30.
Jönköping vid folkskoleseminarierna inrättas 17 nya ordinarie och 3 nya
extra ordinarie övningsskollärarbefattningar, varjämte sammanlagt 83 folkskollärare
å seminarieorterna skulle anställas såsom extra ordinarie övningsskollärare.
Vid seminariet för kvinnliga elever i Stockholm skulle därigenom
komma att finnas 10 ordinarie och 2 extra ordinarie övningsskollärarbefattningar,
varjämte 8 folkskollärare skulle anställas såsom extra ordinarie
övningsskollärare. I enlighet med en av rektor vid ifrågavarande seminarium
gjord framställning, vilken tillstyrkts av skolöverstyrelsen, synes
emellertid i stället lämpligen ytterligare en extra ordinarie övningsskollärarbefattning
böra inrättas vid seminariet och antalet såsom övningsskollärare
anställda folkskollärare böra minskas till 7. I övrigt har jag icke funnit
något att erinra mot ifrågavarande förslag. Därest det skulle visa sig
lämpligt att icke redan nästa budgetår anställa hela det föreslagna antalet
extra ordinarie övningsskollärare, torde i stället, såsom de sakkunniga
ifrågasatt, efter överstyrelsens beprövande i varje särskilt fall vederbörande
seminarium böra erhålla ett belopp av 800 kronor för varje sålunda icke tillsatt
befattning, att utgå till den eller de lärare, som fullgör motsvarande
handledande verksamhet. Samma anordning torde även böra tillämpas för
det fall, att en småskollärarinna tages i anspråk som handledare. Med anledning
av vad svenska seminarielärarföreningen anfört rörande angelägenheten
av att för dylika fall ett skriftligt avtal kommer till stånd mellan
vederbörande lärare och seminariet vill jag framhålla, att jag förutsätter,
att överstyrelsen har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga.
I likhet med statskontoret anser jag mig icke kunna tillstyrka, att ersättning
av statsmedel skulle utgå till sådana kommuner, där folkskoleklasser
på förut angivet sätt anknytas till vederbörande seminarium, för kostnader
för underhåll m. m. av skollokaler, som nyttjas av dessa klasser.
Även om på sätt som förordats övningsskolklassernas antal skulle avsevärt
ökas, torde dessa klasser alltjämt bli så hårt belastade av övningslektioner,
auskultationer m. m., att svårigheterna att på ett rationellt sätt
anordna den praktiska utbildningen skulle komma att i stor utsträckning
kvarstå. En utväg att åtminstone delvis bemästra dessa svårigheter synes
erbjuda sig i de sakkunnigas förslag, att serieövningarna skulle i viss omfattning
avlastas från övningsskolklasserna och i stället förläggas till folkskolorna
i klasser, som eljest icke äro anknytna till något seminarium. Jag
förordar, att en sådan anordning kommer till stånd. De lärare i folkskolan,
som tagas i anspråk härför, böra erhålla visst arvode, dock högst 800 kronor
för år. För ändamålet torde för nästa budgetår böra anvisas 35 000
kronor.
Jag finner det slutligen önskvärt, att tillfälle mera regelbundet beredes
seminarieeleverna att göra studiebesök vid skolor av liigre skolform, särskilt
B2- och B3-skolor. För beredande av viss ersättning — högst 800 kronor
för år — åt de lärare i dessa skolor, som därvid handleda eleverna, torde i
opaginerad Kontrollera mot PDF
30
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.
enlighet med de sakkunnigas förslag 35 000 kronor böra anvisas. I det följande
tager jag ställning till frågan om anvisande av medel till bidrag till
seminarieelevernas utgifter under ifrågavarande studiebesök.
II. Anslagsberäkningar.
1. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarierna: Avlöningar.
Detta anslag är nu uppfört med 3 518 000 kronor. Personalförteckning
och avlöningsstat med därtill hörande bestämmelser finnas intagna i statsliggaren
å sid. 641 ff.
Skolöverstyrelsen har under hänsynstagande till den i det föregående
förordade utvidgningen av seminarieorganisationen och med tillämpning av
nuvarande avlöningsbestämmelser beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår
till 4 804 900 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 1 286 900
kronor. Av handlingarna i ärendet inhämtas i huvudsak följande.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän.
Överstyrelsen har beräknat anslagsposten till 2 285 000 kronor, innebärande
en ökning med 247 000 kronor. Överstyrelsen framhåller, att hänsyn
tagits till den verkliga belastningen, i den mån denna redan nu varit möjlig
att beräkna. Sålunda ha tjänstemännens löner beräknats med hänsyn till de
löneklasser, inom vilka de verkligen kunna antagas komma att utgå. Den
beräknade höjningen av anslagsposten hänför sig i huvudsak till — förutom
de sakkunnigas av mig i det föregående tillstyrkta förslag beträffande nya
ordinarie tjänster — av skolöverstyrelsen framlagt förslag rörande vissa
ändringar i vaktmästarpersonalens avlöningsförhållanden,
innebärande
dels att de extra ordinarie vaktmästar(trädgårdsbiträdes-) befattningarna
vid seminarierna i Falun, Göteborg (m.), Kalmar, Karlstad, Linköping,
Luleå, Lund, Umeå och Uppsala, av vilka befattningar de i Karlstad, Lund
och Uppsala äro placerade i lönegraden Eo 6 och de övriga i lönegraden
Eo 5, förändras till ordinarie tjänster i lönegraden A 6;
dels ordinariesättning av den extra ordinarie vaktmästarbefattningen i
lönegraden Eo6 vid seminariet i Gävle, vars innehavare huvudsakligen
tjänstgör som värmeledningsskötare;
dels ock uppflyttning av en av de båda vaktmästarbefattningarna i lönegraden
A 6 vid seminariet för kvinnliga elever i Stockholm till lönegraden
A 7.
Till stöd för förslaget rörande de extra ordinarie vaktmästar(trädgårdsbiträdes-)befattningarna
har överstyrelsen bland annat framhållit, att ifrågavarande
biträdens avlöning numera finge anses alltför låg i förhållande
opaginerad Kontrollera mot PDF
31
Kungl. Maj:ts proposition nr 230.
till de löner, som eljest betalades till trädgårdsarbetare och trädgårdsförmän,
varjämte borde beaktas, att för befattningarna krävdes viss yrkesutbildning.
Överstyrelsen framhåller vidare, att vid beräkningen av medelsbehovet
under ordinarieposten medräknats ett belopp av 7 000 kronor till särskilda
arvoden, utgående med 500 kronor för varje elevavdelning, åt rektorerna
under sommarkursen 1947 av den provisoriska utbildningslinjen.
Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kung l. M a j : t.
Arvoden åt seminariel åkare m. in. Denna delpost, som för
innevarande budgetår är uppförd med 32 600 kronor, har av skolöverstyrelsen
föreslagits höjd med 13 400 kronor till 1^6 000 kronor. Med tillämpning
av oförändrade grunder rörande ifrågavarande arvoden har överstyrelsen
räknat med en automatisk ökning av medelsbehovet för nästa budgetår
till 40 300 kronor, varvid ett belopp av 2 100 kronor avsetts för särskilda
arvoden åt seminarieläkarna under sommarkursen 1947, motsvarande
ett arvode av 150 kronor per elevavdelning eller samma belopp, som
beräknades för sommarkursen 1946. Återstoden av den föreslagna höjningen
hänför sig till förslag om höjning av veckoarvodet för de deltidsanställda
sköterskorna från 75 till 100 kronor (+ 700 kronor) och om ökning av
sköterskornas tjänstgöringstid efter överstyrelsens prövning i varje särskilt
fall (+ 5 000 kronor). Sistnämnda båda förslag överensstämma med vad
riksdagen efter förslag av Kungl. Maj:t redan beslutat för småskoleseminariernas
vidkommande, varför beträffande motiveringen torde få hänvisas
till 1947 års åttonde huvudtitel, sid. 348 f.
Arvoden åt seminariebibliotekarier. Ur förevarande delpost,
som för innevarande budgetår höjts från 10 000 till 18 000 kronor,
utgå enligt Kungl. Maj:ts beslut, där ej överstyrelsen finner anledning fastställa
högre eller lägre belopp, arvoden med följande belopp, för budgetår
räknat, nämligen 800 kronor vid ett vart av seminarierna i Gävle och Hälsingborg
samt vid seminariet för manliga elever i Stockholm, 1 200 kronor
vid seminariet i Kalmar och 1 600 kronor vid ett vart av övriga seminarier.
Skolöverstyrelsen — som erinrat om sitt föregående år framförda förslag,
att ifrågavarande arvoden skulle väsentligt höjas och utgå med ett månatligt
belopp, som vid de större seminarierna borde utgöra 200 kronor — har
nu i huvudsak endast ansett sig böra föreslå sådana ändringar i bestämmelserna,
som föranledas av den utvidgade organisationen. Arvoden föreslås
sålunda skola utgå med 800 kronor vid de nya seminarierna i Göteborg
och Jönköping, med 1 200 kronor vid seminariet i Hälsingborg samt 1 600
kronor vid ett vart av de övriga seminarierna. Härjämte har överstyrelsen
emellertid förordat ett tilläggsarvode å 400 kronor till bibliotekarierna vid
de fyra provårsseminarierna. Till särskilda arvoden åt bibliotekarierna under
opaginerad Kontrollera mot PDF
32
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.
sommarkursen 1947 har överstyrelsen beräknat 2 800 kronor. Det sammanlagda
medelsbehovet under denna delpost skulle vid bifall till överstyrelsens
förslag ökas med 8 400 kronor till 26 J+00 kronor.
Arvoden åt biträden på rektorsexpeditionerna. Ur
denna delpost, som för innevarande budgetår är uppförd med 13 000 kronor,
utgå enligt Ivungl. Maj:ts beslut, där ej överstyrelsen finner anledning fastställa
högre eller lägre belopp, arvoden med följande belopp för budgetår
räknat, nämligen 700 kronor vid ett vart av de provisoriska seminarierna,
1 000 kronor vid seminariet i Kalmar och 1 100 kronor vid ett vart av de
övriga seminarierna.
Med hänsyn till organisationens utvidgning föreslår skolöverstyrelsen, att
ifrågavarande arvoden bestämmas till 800 kronor vid de nya seminarierna
i Göteborg och Jönköping, 1 000 kronor vid seminariet i Hälsingborg och
1 100 kronor vid ett vart av övriga seminarier. Till särskilda arvoden åt
rektorsbiträdena under sommarkursen har överstyrelsen beräknat 2 800
kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande delpost skulle
därigenom ökas med 5 600 kronor till 18 600 krojior.
Särskilda arvoden vid provårsseminarierna. Denna
delpost är för närvarande uppförd med 36 700 kronor. Provårskurser finnas
anordnade vid de icke provisoriska seminarierna i Göteborg och Stockholm
samt från och med innevarande budgetår även vid seminarierna i Lund
och Uppsala.
Skolöverstyrelsen har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till
49 200 kronor. Överstyrelsen har därvid, liksom förut beträffande provårsläroverken,
förordat återgång till tidigare gällande grunder för dessa arvoden,
innebärande att den särskilda ersättningen till de ordinarie och extra
ordinarie ämneslärarna och övningsskollärarna vid provårsseminarierna
skulle utgå med 300 kronor mot för närvarande 300 kronor och att ersättningarna
för handledning skulle utgå med 180 kronor per termin för tvåterminskandidat
och 300 kronor för enterminskandidat mot för närvarande
100 kronor respektive 200 kronor. Överstyrelsen har icke räknat med att
ifrågavarande ersättningar skulle utgå till de folkskollärare, som enligt vad
tidigare förordats skulle anställas såsom extra ordinarie övningsskollärare.
Vid oförändrade arvodesgrunder har överstyrelsen beräknat medelsbehovet
till 39 000 kronor.
Svenska seminarielärarföreningen har i skrivelse den 26 mars 1947 anhållit,
att särskilda provårsarvoden måtte få utgå jämväl till de folkskollärare,
som anställas som extra övningsskollärare vid provårsseminarierna.
Tilläggsarvoden åt lära re vid kurser för utbildande
av kyrkomusiker och arvoden vid kurser för utbildande
av hjälpklasslärare. Skolöverstyrelsen har beräknat oförändrat
medelsbehov, 5 600 kronor respektive 12100 kronor, under dessa
delposter.
opaginerad Kontrollera mot PDF
33
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.
Avlöningar till övrig i c k e - o r din ar i e personal.
Denna anslagspost, som för närvarande är uppförd med 947 000 kronor,
tar av skolöverstyrelsen för nästa budgetår beräknats till 1 807 000 kronor,
ir nebärande en ökning med 860 000 kronor. De olika utgiftsposterna fördela
sig sålunda:
Icke-ordinarie lärare och vaktmästarpersonal utom folkskollärare,
som anställas såsom extra ordinarie övningsskollärare
(inberäknat tjänstledighetsvikarier och kall
ortstillägg)
..................................... kronor 986 000
Folkskollärare, som anställas såsom extra ordinarie
övningsskollärare ................................ » 500 000
Timlärararvoden på grund av dessa lärares nedsatta
tjänstgöring .................................... » 90 000
Timlärararvoden vid sommarkursen 1947 ............ » 98 000
Timlärararvoden vid provisoriska kurser i engelska .... » 27 000
Handledararvoden vid serieövningars förläggande till
folkskolor ...................................... » 35 000
Handledararvoden vid studiebesök i skolor av lägre
skolform ....................................... » 35 000
Kontorsbiträden .................................. » 33 000
Extra expeditionshjälp..................... »_3 200
Summa kronor 1 807 200.
Beloppet föreslås av överstyrelsen avrundat till 1 807 000 kronor.
Av handlingarna inhämtas bland annat följande.
Vaktmästarpersonal. Överstyrelsen har föreslagit anvisande av
medel till en extra vaktmästare i lönegraden Ex 6 vid ett vart av de provisoriska
seminarierna i Gävle, Göteborg, Hälsingborg och Stockholm.
Timlärararvoden vid sommarkursen 194 7. Genom beslut
den 21 december 1945 föreskrev Kungl. Maj:t, att vid den särskilda
provisoriska utbildningslinjen vid folkskoleseminarierna (omfattande vårterminen
1946 och läsåret 1946/47 samt kurser somrarna .1946 och 1947)
ett särskilt arvode skulle utgå åt lärare vid sommarkurserna med 8 kronor
för lektion, varvid dock arvodet för vecka finge med högst 30 kronor överstiga
vad vederbörande lärare skulle ha erhållit för samma tid, därest
ersättning utgått enligt för timlärare gällande bestämmelser. 1945 års
seminariesakkunniga hade i sitt förslag i ämnet föreslagit ett arvode av
10 kronor per lektion utan någon maximering.
Skolöverstyrelsen har i anledning av en av svenska seminarielärarförening
en i skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 juli 1946 gjord framställning i
ämnet hemställt, att arvodet under sommarkursen 1947 måtte sättas till
10 kronor för lektion och att någon maximering ej måtte föreskrivas. I
seminarielärarföreningens skrivelse, vari även anhållits att de nya bestämmelserna
skulle erhålla retroaktiv giltighet även för sommarkursen 1946,
anföres bland annat följande.
3 — Bihang till riksdagens protokoll 1 sand. Nr SSO.
opaginerad Kontrollera mot PDF
34
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.
Enligt timplanen för den ifrågavarande kursen iiro till sommarkurserna
förlagda övervägande övningsämnen. Sommartjänstgöringen måste alltså
främst drabba övningslärarna, vilka redan förut måste anses i lönehiinseende
missgynnade. Särskilt slöjd och hushållsgöromål ha ett högt timtal
under sommarkurserna, och lärarna i dessa ämnen ha därför måst åtaga
sig en synnerligen dryg arbetsbörda under den tid, då andra lärare ha ferier.
De egendomliga bestämmelserna rörande arvode få till följd att dessa lärare
erhålla allt lägre timarvode ju flera timmar i veckan de nödgas arbeta. Så
får t. ex. en slöjdlärare på E-ort redan vid 18 veckotimmars tjänstgöring
ett arvode av endast 6 kronor 2 öre och vid 34 veckotimmar 5 kronor 24 öre
i stället för 8 kronor. Det ligger för dessa lärare nära till hands att jämföra
dessa avlöningsförhållanden med motsvarande förhållanden på den
öppna arbetsmarknaden. De betrakta sin sommartjänstgöring såsom övertidsarbete,
vilket ju betalas högre än annat arbete.
Även andra lärare, som ha särskilt lågt timantal, finna utgående ersättning
alldeles otillfredsställande. Enligt timplanen skall kompletteringskursen
i matematik arbeta två timmar i veckan under sommaren. Detta skulle
göra det nödvändigt för en matematiklektor eller annan matematiklärare att
stanna i seminariestaden sex veckor under somrarna mot en ersättning av
endast 16 kronor i veckan. Motsvarande gäller gymnastiklärarna. Varken
matematik eller gymnastik kan emellertid lämpligen koncentreras till en
kortare tidsperiod.
De nämnda avlöningsbestämmelserna äro sålunda ägnade att skapa en
olust, som kan skada lärarutbildningen.
Till råga på olyckan kan det svårligen undgås, att sommartjänstgöringen
1947 kommer att drabba samma lärare, som måst arbeta under sommarkursen
1946, och saken blir icke bättre därav, att många av dessa lärare
stå pensionsåldern ganska nära. .
Vid föreningens framställning voro fogade skrivelser från övningslärare
vid seminariet i Göteborg samt från kollegiet vid samma seminarium, vilka
hävda den åsikten, att den låga arvodessättningen innebär en orättvisa
gentemot lärarna. Till framställningen var vidare fogad en tablå, visande
verkningarna av det tillämpade arvodessystemet.
Skolöverstyrelsen har för egen del anfört följande.
Överstyrelsen, som i sitt yttrande över 1945 års seminariesakkunnigas
förslag tillstyrkt ett arvode av 10 kronor per lektion, finner det uppenbart,
att det under sommarkursen 1946 utgående arvodet varit otillräckligt och
att det icke endast är rimligt utan kanske även nödvändigt att för sommarkursen
1947 höja arvodet. Överstyrelsen vill därför tillstyrka, att arvoden
åt lärare vid sommarkursen 1947 måtte utgå med 10 kronor för lektion.
Däremot anser sig överstyrelsen icke böra tillstyrka, att en sådan bestämmelse
finge retroaktiv verkan för sommarkursen 1946.
Det sammanlagda arvodesbeloppet för sommarkursen 1947 skulle enligt
denna beräkning bliva ungefär 7 000 kronor för kurs eller för samtliga
seminarier omkring 98 000 kronor. Detta torde med cirka 30 000 kronor
överstiga den summa, som är erforderlig, därest arvodena skulle hållas
oförändrade.
opaginerad Kontrollera mot PDF
35
Kungl. Maj:ts proposition nr 230.
Provisoriska kurser i engelska. I anledning av en av 1946
års skolkornmission i skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 november 194b
gjord framställning i ämnet har skolöverstyrelsen hemställt om anvisande
av medel för anordnande från och med läsåret 1947/48 av provisoriska frivilliga
kurser i engelska för elever vid folkskoleseininarierna.
Angående behovet av sådana kurser anföres av kommissionen följande.
Genom stadgan för folkskoleseininarierna av den 18 juni 1937 infördes
engelska som obligatoriskt ämne på den 4-åriga linjen. Ehuru redan då
sedan lång tid tillbaka undervisning i engelska förekom inom folkskolan,
avsåg man genom införande av engelska på folkskoleseminariets timplan
icke att göra seminariets lärjungar kompetenta att undervisa i språket. Avsikten
med denna åtgärd var väl närmast att ge folkskollärarna ökade möjligheter
att bedriva sådana studier, som förutsätta, att man behärskar
språket, och att utjämna olikheter i språkkunskaper mellan dem, som gått
på den fyraåriga linjen, och dem, som gått på studentlinjen. Majoriteten av
eleverna på den 4-åriga linjen ha förkunskaper i engelska motsvarande realexamens
fordringar. Enligt uppgift från seminarielektorer leder den nuvarande
undervisningen i engelska åtminstone för de bättre eleverna fram
till en kunskapsnivå ungefär motsvarande fordringarna för godkänt i engelska
på latinlinjen. På studentlinjen förekommer ingen undervisning i
engelska.
Kommissionen vill icke i detta sammanhang taga ståndpunkt till frågan,
hur den framtida utbildningen i engelska för folkskolans klasslärare skall
läggas. Det torde emellertid dröja avsevärd tid, innan man kan nå en
definitiv lösning. Under tiden synas provisoriska åtgärder böra vidtagas för
att bereda sådana under utbildning varande folkskollärare, som äga fallenhet
och lust att tillägna sig jämväl erforderlig utbildning i engelska, möjlighet
härtill. En frivillig kurs i engelska bör enligt kommissionens mening
inordnas i schemat för såväl den 4-åriga som den 2-åriga linjen vid folkskol
eseminarierna, och denna kurs bör till sitt innehåll i huvudsak motsvara
nu gällande fordringar för vinnande av behörighet att undervisa i språket
i folkskolan enligt skolöverstyrelsens cirkulär med anvisningar av den
21 januari 1944.
Det svåraste hindret för införande av en dylik frivillig kurs i engelska
synes vara, att redan den nuvarande timplanen är överlastad. Ehuru en
del seminarier på skilda sätt modifierat sina timplaner i överensstämmelse
med stadgans § 5, vilken föreskriver att »arbetet vid seminariet så anordnas,
att tillfälle beredes eleverna att genom fria studier inhämta föreskrivna
kurser», torde i de flesta fall arbetet vid seminarierna vara schemabundet
på ett sätt, som gör det ganska svårt att inordna en tilläggskurs i
engelska. Det förtjänar dock observeras, att man på den 2-åriga linjen
lyckats få rum med en rad kurser för sådana studenter, som behövt komplettera
sin examen med ett eller flera ämnen. En lämplig utväg att minska
antalet schemabundna lektionstimmar synes vara, att rektorerna begagna
sig av de möjligheter, som promulgationsbestämmelserna till undervisningsplanen
av år 1937 medgiva. Utan ändring av lärarens tjänstgöring och
ämnets timtal på schemat, må kunna föreskrivas, att vissa lektionstimmar
äro avsedda för enskild handledning. Under dessa lektioner är läraren
skyldig att vara tillhands å lärorummet, medan det åt eleverna lämnas
frihet att utnyttja denna lektionstid så, som bäst tjänar deras individuella
opaginerad Kontrollera mot PDF
36
Kungl. Maj:ts proposition nr %30.
behov. Ett annat alternativ till modifikation av timplanen erbjuder den
koncentrationsläsning, som för närvarande tillämpas vid bland annat Kalmar
och Stockholms folkskoleseminarium för kvinnliga elever.
Enligt kommissionens förslag skulle den frivilliga kursen i engelska omfatta
dels 3 veckotimmars undervisning under 3 terminer, dels viss undervisning
av infödda språklärare (assistentundervisning), dels ock en 14
dagars sommarkurs under ledning av seminariets lärare i engelska jämte
infödda språklärare. Undervisningen skulle vara tillgänglig för elever från
såväl den 4-åriga som den 2-åriga linjen och borde avslutas under seminarieutbildningens
näst sista termin. Beträffande de ifrågasatta sommarkurserna
har kommissionen anfört följande.
Att assistentundervisning av infödda språklärare har stor betydelse, inses
utan vidare. Ännu effektivare förstärkning av utbildningen synes en sammanhängande
sommarkurs kunna medföra. Vid folkskoleseminariet i Kalmar
har försök gjorts med frivillig utbildning i engelska och en till denna
utbildning knuten sommarkurs, anordnad av lektorn i engelska vid seminariet
under medverkan av The British Council. Under fjorton dagar ha
eleverna genomgått ett koncentrerat program, omfattande bland annat taloch
läsövningar, kursivöversättning av s. k. kombinerade stilar samt
genomgång av engelska sånger, användbara vid nybörj arundervisning. De
ha åhört ett antal föreläsningar om engelskt samhällsliv och engelska seder
och bruk, ofta illustrerade av representativa engelska ljudfilmer. Då de därjämte
under dessa två veckor i största utsträckning talat engelska, ha de
fått en träning, som vanlig klassundervisning näppeligen kan ge.
Kommissionen anser det icke möjligt att anordna dylika kurser vid varje
seminarium. Det enda möjliga torde vara, att kurserna centraliseras till ett
fåtal platser. Om sommarkurserna förläggas till juli och augusti, då de
engelska universiteten ha ferier, torde möjlighet finnas att genom medverkan
av The British Council få över till Sverige tillräckligt antal engelska
universitetslärare, som kunde assistera vid tre på varandra följande kurser.
För att deltagarna skola få den största möjliga nyttan av kurserna, böra
dessa förläggas till internat. Eleverna få då möjlighet att även under måltiderna
och på fritid umgås med de engelska assistenterna och tvingas på
så sätt att i största möjliga utsträckning begagna engelskan som samtalsspråk.
Kommissionen, som utgått ifrån att ungefär halva antalet elever i av
förslaget berörda klasser, 34 respektive l2, eller 18 avdelningar, skulle komma
att deltaga i den frivilliga undervisningen i engelska, har beräknat kostnaderna
för timlärararvoden under nästa budgetår till i runt tal 17 000
kronor, varjämte borde anslås ett belopp av 300 kronor för varje seminarium
till inköp av undervisningsmateriel (böcker, grammofonskivor
m. m.). Kostnaderna för en sommarkurs ha beräknats till 137 600 kronor,
varav 37 600 kronor belöpa på arvoden samt rese- och vivrekostnader för
ledare och assistenter och 100 000 kronor avse elevernas omkostnader för
deltagande i kursen. För assistentundervisningen vid seminarierna har beräknats
ett preliminärt kostnadsbelopp av 15 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 2JO. 37
Skolöverstyrelsen, som i princip tillstyrkt skolkommissionens förslag, har
anfört bland annat följande.
Målet för den obligatoriska undervisningen i engelska vid folkskoleseminarierna
enligt gällande undervisningsplan är ej att göra eleverna kompetenta
att undervisa i språket i folkskolan. Behörighet för dylik undervisning
utfärdas av skolöverstyrelsen till lärare, som erhållit intyg om fullgoda
förutsättningar härför efter prövning enligt vissa i ett av överstyrelsen
den 21 januari 1944 utfärdat cirkulär närmare angivna fordringar.
För att vinna önskvärd enhetlighet i fråga om provens avläggande och
behörighetens förvärvande har överstyrelsen i underdånig skrivelse den
27 november 1946 hemställt om utfärdande av erforderliga bestämmelser
härför. Såsom överstyrelsen framhållit i sistnämnda skrivelse, har det förekommit,
att överstyrelsen förklarat elev vid folkskoleseminarium kompetent
att undervisa i främmande språk i folkskolan, och sådan elev har alltså
på egen hand skaffat sig sådana kunskaper, att han vid prövning uppfyllt
ovan omnämnda fordringar. Då undervisning i engelska i folkskolan torde
få allt större omfattning, vore det givetvis önskvärt, att den obligatoriska
undervisningen i språket vid seminarierna kunde medföra sådant resultat,
att folkskollärarbetyget i engelska utan vidare innebure kompetens att
undervisa i språket i folkskolan. Med nu gällande kurs- och timplaner är
det emellertid icke möjligt att nå detta mål, vartill kommer, att undervisning
i engelska över huvud taget ej förekommer på folkskoleseminariernas
studentlinje. Hur den framtida utbildningen av lärare i engelska i folkskolan
skall ordnas, är under utredning av 1946 års skolkommission, men
enligt kommissionens skrivelse torde det dröja avsevärd tid, innan en definitiv
lösning vunnits. Överstyrelsen delar kommissionens och svenska
seminarielärarföreningens mening, att det torde vara lämpligt, att tills
vidare provisoriska åtgärder vidtagas i form av frivillig undervisning vid
seminarierna, och vill i princip tillstyrka den anordning härför, som skolkommissionen
föreslagit.
De flesta seminarierna ha tillstyrkt skolkommissionens förslag, men de
ha samtidigt framhållit de olägenheter, som genomförandet av detsamma
torde komma att medföra. Den största svårigheten ligger däri — vilket
också kommissionen framhållit — att seminariernas timplan redan är så
belastad, att det är svårt att få plats för ytterligare undervisningstimmar.
De bästa möjligheterna att deltaga i den frivilliga undervisningen torde
sådana elever på studentlinjen ha, som ej behöva deltaga i några kompletteringskurser,
och även de elever, som deltaga i endast en kompletteringskurs,
torde få tid att begagna sig av ifrågavarande undervisning. Detta
torde däremot ej vara möjligt för sådana elever, som skola deltaga i två
eller tre kompletteringskurser samtidigt. I klass IIT av den fyraåriga linjen
iir arbetsbelastningen för eleverna redan mycket stor, och åtskilliga elever
där skulle knappast orka med den ökning i arbetet, som deltagandet i den
frivilliga undervisningen skulle medföra. Det torde diirför böra överlåtas
åt rektor att i samråd med vederbörande klassföreståndare och lärare i
engelska samt eventuellt iiven seminarieläkaren avgöra, vilka elever som
skola få deltaga i den frivilliga undervisningen i engelska. Att det emellertid
iir möjligt att bedriva dylik undervisning framgår av yttrandet från
seminariet i Kalmar, där frivillig sådan undervisning försöksvis redan förekommit.
38
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.
Såsom skolkommissionen föreslår, synes den frivilliga undervisningen i
engelska böra omfatta tre veckotimmar under tre terminer och torde på
den fyraåriga linjen lämpligen böra förläggas till tredje klassen och höstterminen
i fjärde klassen samt på studentlinjen till de tre första terminerna.
Beträffande den föreslagna assistentundervisningen och sommarkurserna
har överstyrelsen intet att erinra men vill framhålla vikten av att endast
erfarna och goda handledare komma i fråga.
Överstyrelsen har beräknat kostnaderna för undervisningen vid seminarierna
till 27 000 kronor mot av skolkommissionen beräknade 17 000 kronor
och har till stöd därför anfört följande.
Det är svårt att med säkerhet avgöra, hur stor anslutningen till denna
undervisning kan komma att bli. Ett seminarium beräknar ganska lågt
deltagarantal, medan å andra sidan flera seminarier mena, att dessa frivilliga
kurser komma att få en synnerligen stor anslutning från elevernas
sida. Även om åtskilliga elever av olika skäl icke torde kunna deltaga i
undervisningen, anser överstyrelsen, att ett större deltagarantal, än vad
kommissionen räknat med, torde kunna förutses. Vidare ökar deltagarantalet,
om 1945 års seminariesakkunnigas förslag om höjning av elevantalet
per klassavdelning till 32 vinner riksdagens godkännande. Härtill
kommer, att det synes vara angeläget, att undervisningsavdelningarna i
fråga om denna undervisning ej omfatta så högt elevantal som 28 eller 32.
Vidare torde det i regel vara lämpligt, att eleverna på den fyraåriga linjen
och studentlinjen undervisas i skilda grupper. Vid den obligatoriska undervisningen
i engelska på den 4-åriga linjen kan klassavdelning enligt nu
gällande bestämmelser delas i två grupper med hänsyn till elevernas förkunskaper.
Ett liknande förfaringssätt vore givetvis ur undervisningssynpunkt
mycket lämpligt även i fråga om undervisningsavdelningarna vid
den frivilliga undervisningen. Överstyrelsen anser sig likväl ej kunna föreslå
en sådan anordning utan vill i stället förorda, att elevantalet per undervisningsavdelning
maximeras till 25, dock att antalet undervisningsavdelningar
ej bör få överstiga antalet klassavdelningar vid seminariet inom
klasserna III4 och F. Skulle mot förmodan anslutningen till den frivilliga
undervisningen bli mindre än beräknat, bör även en minimigräns fixeras.
Det torde vara lämpligt bestämma, att frivillig undervisning i engelska
vid folkskoleseminarium må anordnas endast under den förutsättningen,
att minst fem härför lämpliga elever anmäla sig till deltagande i undervisningen.
Då det sålunda kan förutses, att ej alla elever i ifrågakommande klasser
kunna deltaga i den frivilliga undervisningen, torde antalet undervisningsavdelningar,
om här föreslagna grunder för uppdelning godkännas, likväl
ej komma att bli lika stort som antalet klassavdelningar, alltså 35. Överstyrelsen
anser sig dock böra räkna med 30 undervisningsavdelningar med
högst 25 elever i varje avdelning. Den frivilliga undervisningen kommer att
medföra en ökning av anslagsbehovet för avlönande av icke-ordinarie
lärare. Om såsom medeltimarvode beräknas timarvodet på G-ort, vilket är
301 kronor per veckotimme, skulle kostnaderna vid ett beräknat timantal
av 3 veckotimmar bli (30 X 3 X 301 =) 27 090 kronor eller i runt tal
27 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
39
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.
Kostnaderna för assistentundervisningen har överstyrelsen ansett kunna
begränsas till 2 500 kronor, vilka borde kunna utgå ur reservationsanslaget
till Språkassistentverksamliet vid högre läroanstalter. Till sommarkurserna
1948 syntes anslagsmedel behöva anvisas först av 1948 års riksdag, då
kurserna lämpligast borde förläggas till månaderna juli och augusti.
Kontor sbiträ den. För innevarande budgetår ha medel anvisats
till dels ett kontorsbiträde i lönegraden Ex 4 med halvtidstjänstgöring vid
ettvart av seminarierna i Gävle, Hälsingborg och Kalmar samt vid seminariet
för manliga elever i Stockholm dels ock ett kontorsbiträde i samma
lönegrad med hel tidst jänstgöring vid ettvart, av de övriga seminarierna. För
nästa budgetår föreslår överstyrelsen, att halvtidstjänstgörande kontorsbiträde
må anställas vid seminarierna i Hälsingborg och Kalmar samt de nya
seminarierna i Göteborg och Jönköping och heltids tjänstgörande kontorsbiträde
vid vart och ett av de övriga seminarierna.
Rörligt tillägg.
Skolöverstyrelsen har beräknat en höjning av denna anslagspost, nu
415 000 kronor, med 140 000 kronor till 555 000 kronor.
Överstyrelsens förslag om ombildning av de extra ordinarie vaktmästar(trädgårdsbiträdes-)
befattningarna vid folkskoleseminarierna till ordinarie
tjänster i lönegraden A 6 är jag icke beredd att för närvarande tillstyrka,
liksom ej heller förslaget om ordinariesättning av den extra ordinarie
vaktmästarbefattningen i lönegraden Eo 6 vid seminariet i Gävle,
vars innehavare huvudsakligen tjänstgör som värmeledningsskötare. Däremot
anser jag mig böra biträda den föreslagna uppflyttningen av en av
de båda vaktmästarbefattningarna i lönegraden A 6 vid seminariet för
kvinnliga elever i Stockholm till lönegraden A 7.
Vad jag sålunda anfört föranleder i förhållande till skolöverstyrelsens
beräkningar en minskning av medelsbehovet under ordinarieposten
med 32 000 kronor. Då jag i och för sig icke funnit anledning till erinran
mot överstyrelsens beräkningar av medelsbehovet under denna post, hade
densamma vid oförändrade avlöningsförhållanden bort uppföras med
(2 285 000—32 000 =) 2 253 000 kronor. Den allmänna löneregleringen föranleder
emellertid en uppräkning av posten med 907 000 kronor till
3 160 000 kronor.
Liksom tidigare beträffande småskoleseminarierna anser jag mig även
för folkskoleseminariernas vidkommande böra biträda förslaget om höjning
av arvodet för seminariesköterskornas veckotjänstgöring från 75 kronor
till 100 kronor och om utökning av sköterskornas tjänstgöringstid. I
sistnämnda hänseende torde överstyrelsen böra bemyndigas att i varje särskilt
fall pröva och avgöra frågan om erforderlig utsträckning av denna tid.
Mot överstyrelsens beräkning av delposterna till arvoden åt seminarie
-
Departe.
mentschefen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
40
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.
bibliotekarier och arvoden åt biträden på rektorsexpeditionerna har jag
icke funnit anledning till annan erinran än att den sistnämnda delposten
i och för avrundning av arvodespostens slutsumma bör uppföras med
18 700 kronor.
I överensstämmelse med mitt ståndpunktstagande till motsvarande spörsmål
i fråga om pro vårsläroverken anser jag mig böra förorda, att de särskilda
arvodena vid provårsseminarierna återföras till samma nivå som
före budgetåret 1941/42. Tillräckliga skäl torde knappast föreligga att låta
ifrågavarande arvoden utgå jämväl till de folkskollärare, som komma att
anställas såsom extra ordinarie övningsskollärare vid dessa seminarier.
Då jag vidare tillstyrker förslaget om medelsanvisning till tilläggsarvoden
åt lärare vid kurser för utbildande av kyrkomusiker och till arvoden
vid kurser för utbildande av hjälpklasslärare torde arvodesposten
i nära anslutning till överstyrelsens förslag böra för nästa budgetår uppföras
med (46 000 + 26 400 + 18 700 + 49 200 -f 5 600 + 12 100 =)
158 000 kronor. Med avseende å delposten till tilläggsarvoden åt lärare vid
kurser för utbildande av kyrkomusiker, ur vilken nu utgår ersättning till
lärare för s. k. övertimmar i de fall, då kompletterande undervisning vid
seminarierna erfordras för sådana seminarieelever, som deltagit i kurs för
utbildande av kyrkomusiker, vill jag på förekommen anledning förorda, att
dylik ersättning jämväl må utgå, då kompletterande undervisning erfordras
för elever, som ha för avsikt att deltaga i kurs för utbildande av
kyrkomusiker.
Mitt ställningstagande i det föregående till skolöverstyrelsens förslag
beträffande de extra ordinarie vaktmästar(trädgårdsbiträdes-)befattningarna
föranleder en ökning av det av överstyrelsen beräknade medelsbehovet
under icke-ordinarieposten med 29 500 kronor.
Enligt beslut av 1945 års höstriksdag må till lärare, som tjänstgör vid
de i samband med den särskilda provisoriska utbildningslinjen vid folkskoleseminarierna
anordnade sommarkurserna, utgå ett särskilt arvode å
8 kronor per lektion, dock med den begränsningen, att arvodet per vecka
må med högst 30 kronor överstiga vad vederbörande lärare skulle erhållit
för samma tid, därest ersättning utgått enligt för timlärare gällande bestämmelser.
Svenska seminarielärarföreningen och skolöverstyrelsen ha nu
föreslagit, att ifrågavarande arvode måtte höjas till 10 kronor ävensom
att den angivna begränsningen skulle upphävas. Jag finner för egen del
med hänsyn till vad i ärendet anförts en viss höjning av arvodet påkallad
men är icke beredd att förorda, att arvodet sättes högre än till 9 kronor
per lektion. Samtidigt synes skäligt, att den föreskrivna maximeringen
av arvodet något jämkas, förslagsvis därhän, att arvodet per vecka må
med högst 50 kronor överstiga vad läraren skulle erhållit med tillämpning
av bestämmelserna om ersättning åt timlärare. Jag förordar därför, att
arvodesgrunderna jämkas på sätt jag nyss angivit i fråga om sommar
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 230.
kursen 1947. Vad jag sålunda förordat föranleder en minskning av det
av överstyrelsen beräknade medelsbehovet under icke-ordinarieposten med
20 000 kronor. ...
För närvarande förekommer vid folkskoleseminarierna undervisning i
engelska på den 4-åriga linjen, men denna undervisning avser icke att
göra eleverna kompetenta att undervisa i språket. Sådan kompetens far
av vederbörande förvärvas på egen hand. Jag är ense med skolkommissionen
och skolöverstyrelsen om önskvärdheten av att förbättrade möjligheter
skapas för utbildning i engelska för folkskolans lärare. Ehuru det ännu
är för tidigt att uttala sig om hur denna utbildning bör gestaltas for framtiden,
synes det dock lämpligt, att provisoriska åtgärder nu vidtagas för
att bereda sådana folkskolläraraspiranter, som önska tillägna sig erforderlig
utbildning jämväl i engelska, tillfälle därtill. Jag anser mig kunna i princip
godtaga det förslag härutinnan, som framlagts av skolkommissionen.
Vad överstyrelsen anfört i fråga om anslutningen till undervisningen samt
beträffande undervisningsavdelningarnas antal och storlek har icke givit
mig anledning till erinran. Jag anser mig därför i likhet med överstyrelsen
böra räkna med ett medelsbehov av 27 000 kronor för avlönande av ickeordinarie
lärare vid den frivilliga undervisningen i engelska under nästa
läsår. Även i fråga om den planerade assistentundervisningen ansluter jag
mig till överstyrelsens kostnadsberäkningar. Jag utgår ifrån, att de härför
beräknade medlen, 2 500 kronor, skola kunna bestridas ur det för nästa
budgetår av riksdagen redan beviljade reservationsanslaget till Språkassistentverksamhet
vid högre läroanstalter. Med frågan om medelsanvisning
för eventuella kurser i engelska under sommaren 1948 torde kunna
anstå till nästa budgetår.
Då överstyrelsens beräkningar i övrigt av medelsbehovet under ickeordinarieposten
icke givit mig anledning till erinran, hade posten
vid oförändrade avlöningsförhållanden bort uppföras med (1 807 000 +
-f 29 500 — 20 000 =) 1 816 500 kronor. Den allmänna löneregleringen
föranleder emellertid en uppräkning av posten med 578 500 kronor till
2 395 000 kronor.
Anslagsposten till r ö r 1 i g t t i 11 ä g g, vilken vid nuvarande avlöningsförhållanden
bort höjas från 415 000 kronor till 555 000 kronor, torde på
grund av den allmänna löneregleringens inverkan på medelsbehovet kunna
begränsas till 405 000 kronor.
Avlöningsanslaget bör alltså vid bifall till vad jag förordat för nästa
budgetår uppföras med (3 160 000 + 158 000 + 2 395 000 + 405 000 =)
6 118 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 2 600 000 kronor.
I detta sammanhang torde jag få anmäla uppkommen fråga om ändrat
intagningsförfarande vid folk- och småskoleseminarierna. Enligt gällande
bestämmelser skall inträdesprövning till den 4-åriga linjen vid folkskole
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 230.
seminarierna samt till småskoleseminarierna omfatta vissa närmare angivna
skriftliga och muntliga prov samt prov i teckning, sång och slöjd.
I skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 december 1946 har rektor vid folkskoleseminariet
för kvinnliga elever i Stockholm gjort framställning om att
tills vidare från och med år 1947 vid seminariet få försöksvis anordna inträdesprövning
till första klassen av den 4-åriga linjen enligt vissa ändrade
principer, i huvudsak innebärande, att med bland andra sådana sökande,
som avlagt realexamen, skulle anställas inträdesprov endast i modersmålet,
matematik och musik, varjämte skulle förekomma särskilda lämplighetsprov
och psykotekniska prov. Vidare har 1946 års skolkommission i skrivelse
den 3 mars 1947 hemställt, att försök innevarande år finge anställas
vid de seminarier, vilkas rektorer kunde vara villiga därtill, med ändrat
intagningsförfarande till såväl folkskoleseminariernas 4-åriga och 2-åriga
linjer som småskoleseminarierna. Dessa försök skulle vad beträffar folkskoleseminariernas
4-åriga linjer och småskoleseminarierna avse ett intagningsförfarande,
där kunskapsprövning anordnades endast för sådana sökande,
som ej erhållit godkända vitsord i realexamen eller andra därmed
minst likvärdiga vitsord. I fråga om intagningen till de 2-åriga linjerna vid
folkskoleseminarierna skulle försök göras med obligatoriskt prov även i
teckning. Därjämte skulle försöken avse viss lämplighetsprövning.
Skolöverstyrelsen har i utlåtanden över ifrågavarande framställningar
tillstyrkt de föreslagna försöksåtgärderna. Jag anser för egen del, att ifrågavarande
försök skulle kunna ge värdefulla erfarenheter för den framtida
utformningen av bestämmelserna om intagningen vid seminarierna och att
de därför böra komma till stånd. Med hänsyn till den nu långt framskridna
tidpunkten torde emellertid försöken lämpligen böra igångsättas först nästa
budgetår, dock att beträffande de 2-åriga linjerna vid folkskoleseminarierna,
vid vilka intagningarna ske vid höstterminens början, försöken måhä,
nda kunna påbörjas instundande höst. Därest riksdagen icke framställer
erinran mot vad jag sålunda anfört, torde Kungl. Maj:t vilja framdeles,
sedan skolöverstyrelsen avgivit förslag i ämnet, meddela erforderliga bestämmelser
rörande ifrågavarande försöksverksamhet.
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
1. besluta, att folkskoleseminarieorganisationen skall utvidgas
på sätt jag i det föregående förordat;
2. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för folkskoleseminarierna,
vilka föranledas av vad jag i det föregående anfört;
3. godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1947/48:
opaginerad Kontrollera mot PDF
43
Kungl. Maj:ts proposition nr *230.
Avlöningsstat.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis....................kronor 3 160 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:
a. Arvoden åt semina
rieläkare
m. m., förslagsvis
.........kronor 46 000
b. Arvoden åt semi
nariebibliotekarier
» 26 400
c. Arvoden åt biträ
den
på rektorsexpeditionerna
... » 18 700
d. Särskilda arvoden
vid provårssemina
rier.
........... * 49 200
e. Tilläggsarvoden åt
lärare vid kurser
för utbildande av
kyrkomusiker, förslagsvis
........ * 5 600
f. Arvoden vid kurser
för utbildande av
hjälpklasslärare . . » 12 100 » 158 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal, förslagsvis............ * 2 395 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... » 405 000
Summa kronor 6118 000;
4. till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av ... . kronor 6 118 000.
2. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarierna: Omkostnader.
Detta anslag är nu uppfört med 473 000 kronor. Skolöverstyrelsen har
under hänsynstagande till den utvidgning av seminarieorganisationen, som
jag i det föregående förordat, beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår
till 691 500 kronor, innebärande en ökning med 218 500 kronor, enligt följande
sammanställning (nuvarande belopp angivas inom parentes).
opaginerad Kontrollera mot PDF
44
Kungl. Maj:ts proposition nr 230.
Utgifter:
Sjukvård m. m., för slag svis.............kronor 19 300 ( 13 000)
Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis....... » 263 000 (235 000)
Övriga expenser....................... » 269 300 (183 000)
Trädgårdarnas underhåll och skötsel, förslagsvis » 71 400 ( 66 000)
Särskilda kurser och föreläsningar, förslagsvis » 24 200 ( 14 900)
Reseersättningar, förslagsvis.............. » 500 ( 500)
Dagtraktamenten åt deltagare i kurser för
utbildande av hjälpklasslärare.......... » 7 800 ( 7 800)
Bidrag till studiebesök m. m............. » 80 000 ( )
Summa kronor 735 500 (520 200).
Särskilda uppbördsmedel:
Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse m. m. » 7 200 ( 8 500)
Inkomster av trädgårdarna......... » 36 800 ( 38 700)
Summa kronor 44 000 ( 47 200).
Nettoutgift kronor 691 500 (473 000).
Beträffande de föreslagna höjningarna av vissa utgiftsposter framgår av
handlingarna i ärendet bland annat följande.
Övriga expenser. Överstyrelsen har, liksom förut beträffande
småskoleseminarierna (se 1947 års åttonde huvudtitel, sid. 354 f.), hemställt,
att rektorerna vid folkskoleseminarierna skulle äga att i viss utsträckning
erhålla bidrag till kostnaderna för sina privata telefoner. Bidraget
skulle utgå med det belopp, varmed rektors telefonabonnemang
överstege den lägsta för orten gällande abonnemangsavgiften. Kostnaden
har beräknats till omkring 60 kronor per rektor eller till sammanlagt 850
kronor.
Särskilda kurser och föreläsningar. Överstyrelsen har
beräknat medelsbehovet sålunda.
kurser 1 skolhygien (13 X 300 =) ....................kronor 3 900
» » tal- och röstvård (13 X 500 =) .............. » 6 500
föreläsningar i skilda ämnen (15 X 500 ==) ............ » 7 500
socialpedagogisk föreläsningskurs vid seminariet för kvinnliga
elever i Stockholm ............................ » 2 000
anordnande av psykotekniska inträdesprov vid samma seminarium
.................................... » 6oo
anordnande av simundervisning och bad .............. » 3 325
förhyrande av idrottsplan ............................ » 375
Summa kronor 24 200.
45
Kungl. May.ts proposition nr 330.
Anslagsmedlen till föreläsningar i skilda ämnen ha beräknats
ökade med 200 kronor för varje seminarium för beredande av
möjligheter att anordna föreläsningar i aktuella moderna skolfrågor.
Beträffande den socialpedagogiska föreläs ningskurs
e n vid seminariet för kvinnliga elever i Stockholm har överstyrelsen anfört
följande.
Lärarkollegiet vid seminariet har anhållit om ett anslag på 2 400 kronor
för anordnande av undervisning i socialpedagogiska frågor. På grund av
den koncentrationsundervisning, som numera bedrives vid detta seminarium,
har viss tid för eleverna lösgjorts, varigenom möjligheter skapats
för dem att medhinna nämnda undervisning. Denna skulle meddelas under
en föreläsningskurs om förslagsvis 30 dubbelföreläsningar. Som föreläsningsämnen
nämnas arbetarfrågan, nykterhetsfrågan, bostadsfrågan, barn- och
ungdomslagstiftning, olika grenar av social verksamhet särskilt bland barn
och ungdom, såsom skolhem, kolonier, ungdomsgårdar och uppfostringsanstalter,
fritidssysselsättningar, sinnessjukvård. Föreläsningarna skulle
eventuellt icke göras obligatoriska. Kollegiet påpekar, att det nya arbetssättet
vid seminariet medfört vissa besparingar för statsverket, uppgående
till minst 7 500 kronor, och att därför ett anslag för nämnda ändamål
egentligen icke skulle medföra någon extra belastning.
Skolöverstyrelsen finner det önskvärt, att ett anslag för ändamålet anvisas.
Beloppet torde dock kunna något begränsas. Kollegiet synes ha
räknat med i medeltal 80 kronor för dubbelföreläsning. Detta arvode synes
kunna sättas något lägre. Skolöverstyrelsen räknar därför med en summa
av 2 000 kronor.
Bidrag till studiebesök m. m. Såsom tidigare antytts ha
seminariesakkunniga i samband med sina förslag rörande den praktiska
utbildningens anordnande förordat, att medel skulle anvisas till bidrag till
bestridande av seminarieelevernas utgifter vid de ifrågasatta studiebesöken
vid skolor av lägre skolform. Härför samt för ett återupptagande av den
tidigare medelsanvisningen till studie- och idrottsutflykter har beräknats
ett sammanlagt medelsbehov av 80 000 kronor. De sakkunniga ha till stöd
för ifrågavarande förslag anfört i huvudsak följande.
Vid de hittills praktiserade kortare eller längre studiebesöken vid landsbygdens
skolor ha seminarieeleverna i regel själva fått bestrida alla därmed
förenade utgifter, såsom resor till och från besöksorten, rum och kost därstädes
m. m. Om det nu enligt de sakkunnigas förslag skulle bli möjligt
att i lärarutbildningen mera fast inordna sådana minst 2 veckor långa, sammanhängande
studiebesök i landsbygdsskolor under det sista seminarieåret,
torde man näppeligen kunna undgå att tilldela seminarieeleverna
skäliga bidrag därtill av statsmedel. Detta förefaller så mycket mera rimligt
som numera alla allmänna statsstipendier vid seminarierna bortfallit
och utbildningskostnaderna avsevärt stigit. Flertalet seminarieelever äro
alltjämt svagt bemedlade och kunna knappast bära ytterligare kostnader
för sin utbildning. Därtill kommer att det här, enligt de sakkunnigas mening,
är fråga om en synnerligen viktig angelägenhet med tanke på landsbygdsskolornas
framtida lärarrekrytering och att det enbart av denna
opaginerad Kontrollera mot PDF
46
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 880.
anledning är välmotiverat, att bidrag lämnas av statsmedel. Hur stora
dessa bidrag böra sättas per elev är icke lätt att exakt angiva. Elevernas
utgifter för de studiebesök på minst 2 veckor, som här avses, torde kunna
uppskattas till minst 100 kronor per elev. Då antalet elever i seminariernas
avgångsklasser läsåret 1947—48 kommer att uppgå till omkring 820, skulle
det följaktligen för samma budgetår bli fråga om utgifter på i runt tal
82 000 kronor. Studiebesöken torde genom seminariernas försorg lämpligen
kunna läggas på tider, som med hänsyn till vederbörande seminarieelevers
övriga utbildning äro de mest lämpliga. Man kan även tänka sig vissa förskjutningar
av seminariernas lästerminer, ett längre påsklov etc.
Om anslaget för detta ändamål skulle helt täcka elevernas utgifter, borde
det enligt vad ovan anförts utgå med omkring 80 000 kronor. De sakkunniga
anse sig härvidlag kunna förorda 75 000 kronor.
Under rubriken stipendier m. m. utgick före budgetåret 1940/41 till folkskoleseminarierna
ett mindre anslag för studie- och idrottsutflykter, vilket
anslag av skolöverstyrelsen fördelades på de olika seminarierna. Detta bortföll
emellertid i samband med de allmänna besparingsåtgärderna i början
av 1940-talet. Då starka skäl nu tala för ett återupptagande av detta anslag,
vilja de sakkunniga förorda att så sker. Lämpligen kunde detta anslag
då sammanföras med nyssnämnda anslag till studiebesöken i landsbygdens
folkskolor och utgå med 80 000 kronor. Medel ur detta anslag
bör även kunna användas såsom bidrag för anordnande av utfärder för
övningsskolan.
Skolöverstyrelsen har tillstyrkt förslaget och förordat, att beloppet anvisas
under omkostnadsanslaget.
Statskontoret har icke funnit något att erinra mot ifrågavarande förslag.
I övrigt sammanhänger de föreslagna anslagshöjningarna med dels seminarieorganisationens
utvidgning, dels ock — beträffande delposterna till
övriga expenser och till trädgårdarnas underhåll och skötsel — med enligt
kollektivavtal höjda löner för städerskor och trädgårdsarbetare.
Departe
mentschefen.
Jag har tidigare icke ansett mig kunna biträda förslaget om bidrag i viss
utsträckning till rektorerna vid småskoleseminarierna för deras kostnader
för telefonabonnemang. Jag är därför icke heller beredd att tillstyrka det
förslag i enahanda syfte, som nu framlagts beträffande folkskoleseminariernas
rektorer.
I likhet med skolöverstyrelsen finner jag önskvärt, att medel anvisas för
anordnande av viss undervisning i socialpedagogiska frågor vid seminariet
för kvinnliga elever i Stockholm. Föreläsningsarvodet torde dock icke
böra sättas högre än 60 kronor för dubbeltimme, varför medelsbehovet kan
beräknas till 1 800 kronor eller 200 kronor mindre än enligt överstyrelsens
beräkningar.
Liksom de sakkunniga och de i ärendet hörda myndigheterna finner jag
skäligt, att staten bidrager till bestridande av de kostnader för seininarieeleverna,
som kunna uppkomma vid studiebesök i skolor av lägre skolform.
De sakkunniga synas därvid ha räknat med att ersättning skulle utgå
47
Kungl. Maj:ts proposition nr 230.
— förutom för resor och logi — även för kost. För egen del anser jag, att
bidraget bör begränsas till att avse endast sådana merkostnader, som
åsamkas eleverna genom ifrågavarande studiebesök. Då dessa merutgifter
som regel torde avse resekostnader och kostnader för logi å studieorten,
vill jag förorda, att ersättning utgår av statsmedel för dessa kostnader men
ej för utgifter för kost. Jag beräknar för detta ändamål ett anslagsbehov
av 50 000 kronor eller 25 000 kronor mindre än enligt de sakkunnigas beräkningar.
Vidare torde 5 000 kronor böra anvisas till bidrag till anordnande
av studie- och idrottsutfärder vid folkskoleseminarierna. För dessa ändamål
torde under omkostnadsanslaget böra uppföras en ny anslagspost, förslagsvis
benämnd Bidrag till studiebesök m. m., å 55 000 kronor. Denna
post torde böra uppdelas på dels en förslagsvis betecknad delpost å 50 000
kronor till bidrag till seminarieelevernas studiebesök vid skolor av lägre
skolform, dels ock en maximerad delpost å 5 000 kronor till bidrag till
anordnande av studie- och idrottsutfärder. Det torde få ankomma på
Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen meddela erforderliga bestämmelser
angående dispositionen av ifrågavarande anslagspost.
Då jag i övrigt icke funnit anledning till erinran mot vad överstyrelsen
i förevarande sammanhang föreslagit, torde omkostnadsanslaget med utgångspunkt
från överstyrelsens beräkningar böra för nästa budgetår uppföras
med (691 500 — 200 — 25 000 =) 666 300 kronor, vilket innebär en
anslagshöjning med (666 300 — 473 000 =) 193 300 kronor. Jag hemställer
alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret
1947/48 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 666 300.
3. Reservationsanslaget till Folkskoleseminarierna:
Materiel, böcker m. m.
Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 115 000 kronor.
Skolöverstyrelsen har hemställt om höjning av anslaget till 189 500 kronor.
Överstyrelsen har anfört, att det av rektorerna, utan hänsyn till den av de
sakkunniga föreslagna utvidgningen av organisationen, begärda anslaget
uppginge till 165 000 kronor och att detta belopp icke syntes vara tillräckligt
för den utvidgade organisationen. Skolöverstyrelsen har vidare
framhållit den stora betydelsen av rikligare anslag för materiel och böcker
till seminarierna. Bland annat medförde de ökade fordringarna på moderna
arbetsmetoder och mera individuell undervisning större krav på seminariernas
biblioteksutrustning. Även i fråga om undervisningsmateriel borde
seminarierna tillgodoses på ett annat sätt än tidigare, så att de kunde tjäna
som förebilder och hos eleverna inpränta vikten av goda hjälpmedel för
undervisningen. Överstyrelsen ansåge därför en ganska kraftig höjning av
anslaget vara ofrånkomlig. Höjningen borde utgöra minst 70 000 kronor,
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 230.
vartill komme de anslagsmedel (15 X 300 =) 4 500 kronor, som föreslagits
till inköp av undervisningsmateriel (böcker, grammofonskivor m. m.) för
de provisoriska kurserna i engelska.
Departe
mentschefen,
I likhet med skolöverstyrelsen finner jag en höjning av förevarande anslag
erforderlig. Denna torde emellertid för nästa budgetår kunna begränsas
till 70 000 kronor och anslaget alltså böra uppföras med 185 000
kronor. Jag räknar därvid med att inom ramen för det sålunda förordade
anslaget erforderliga medel skola stå till förfogande även för anskaffande
av undervisningsmateriel för de provisoriska kurserna i engelska. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker to. to. för
budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av ..................................kronor 185 000.
4. Reservationsanslaget till Folkskoleseminarierna: Utrustning.
Under denna rubrik är för innevarande budgetår uppfört ett anslag av
240 000 kronor. Det verkliga anslagsbehovet hade av seminariesakkunniga
och skolöverstyrelsen uppskattats till 326 000 kronor. Min företrädare i
ämbetet hade intet att erinra mot dessa beräkningar i och för sig men
ansåg, att medelsanvisningen borde kunna fördelas på två budgetår. Då
för budgetåret 1946/47 anvisats 240 000 kronor, skulle ett belopp av
(326 000 — 240 000 =) 86 000 kronor återstå att anvisa för budgetåret
1947/48. För detta budgetår har skolöverstyrelsen emellertid funnit ytterligare
behov av anslagsmedel till utrustning föreligga på grund av ianspråktagandet
av nya lokaler. Överstyrelsen har beräknat medelsbehovet
härför till 146 000 kronor. Rektorerna hade begärt 166 000 kronor, men
överstyrelsen ansåge, att en del av de beräknade kostnaderna borde kunna
bestridas ur det årliga anslaget till materiel, böcker m. m.1 Slutligen har
överstyrelsen dessutom hemställt om anvisande av dels 67 000 kronor till
förbättring av gymnastiksalsutrustningen och utrustningen för lek och
idrott vid seminarierna, dels ock 44 000 kronor för anskaffande av smalfilmsprojektorer
och centralradioanläggningar till seminarierna. Beträffande
dessa sistnämnda förslag har överstyrelsen anfört bland annat följande.
Utrustning för gymnastik m. m. Skolöverstyrelsens gymnastikkonsulenter
ha efter inspektion vid de olika seminarierna påyrkat,
att utrustningen i gymnastiksalar och avklädningsrum kompletteras och
förbättras samt att inköp av erforderlig materiel för undervisningen i lek
och idrott verkställes. Efter rektorernas hörande har förste gymnastikkonsulenten
beräknat följande behövliga anslagsbelopp för de olika folkskoleseminarierna.
1 Beträffande detaljerna i beräkningarna torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 2S0.
Falun ....................
1 200
Gävle .....................
450
Göteborg .................
7 500
Hälsingborg...............
1 000
Kalmar....................
2 100
Karlstad ..................
8 500
Linköping .................
11 700
Luleå .....................
3 900
Lund .....................
16 900
Stockholm (kvinnligt).......
2 900
» (manligt)........
1 900
Umeå .....................
5 000
Uppsala ...................
4 300
Summa kronor 67 350.
I nämnda belopp äro icke inräknade de anslag, som av föregående riksdag
begärdes och anvisades för inredande av nya gymnastiksalar.
Radio- och filmapparater. Radio och film erhålla allt
större betydelse som hjälpmedel vid undervisningen i folkskolan, och moderna
folkskoleanläggningar förses numera ofta med såväl centralradioanläggning
som anordningar för visande av smalfilm. Skolfilmen är i allra
största utsträckning stumfilm.
Det är under dessa förhållanden nödvändigt, att eleverna vid seminarierna
göras väl förtrogna med nämnda undervisningsformer. De böra
därför under sin seminarietid erhålla ledning i att sköta de apparater, som
skola användas vid dessa undervisningsformer. Första villkoret härför är,
att sådana apparater finnas vid seminarierna och där flitigt utnyttjas. För
att utröna i vad mån möjligheter för en sådan undervisning föreligger vid
seminarierna har överstyrelsen från rektorerna infordrat uppgifter på förekomsten
av de behövliga apparaterna.
SmalfUmsprojektor för stumfilm finns vid sju av seminarierna. Sådan
behöver sålunda inköpas för sex seminarier. (De nya seminarierna i Göteborg
och Jönköping äro icke medräknade i detta sammanhang.) Enligt
meddelande från svensk filmindustri kan smalfilmsapparat (jämte låda) erhållas
för 951 kronor. Den sammanlagda kostnaden för inköpen belöper sig
således på (6 X 951 =) 5 706 kronor. Härtill komma kostnader för mörkläggningsanordningar
för en summa av sammanlagt omkring 2 400 kronor.
För ändamålet skulle alltså erfordras ett anslag av (5 706 -f- 2 400 =)
8 106 eller i runt tal 8 100 kronor.
Centralradioanläggning saknas vid samtliga seminarier. I de provisoriska
lokaler, vari seminariet i Hälsingborg och seminariet för manliga elever
i Stockholm bedriva sin verksamhet, finns icke anledning att utföra sådan
anläggning. Anläggningar erfordras således vid 11 seminarier. Enligt meddelande
från Elektroskandia kan för 3 262 kronor 50 öre utföras en anläggning
omfattande centralapparat, 10 lösa högtalare, 22 vägguttag, grammofonverk
m. nr. Sammanlagda kostnaden blir sålunda (11 X 3 262: 50 =)
i runt tal 35 900 kronor.
Överstyrelsen vill sålunda föreslå, att ett anslag av (8 100 -{- 35 900 =)
44 000 kronor anvisas för inköp av smalfilmsprojektorer, anordningar för
erforderlig mörkläggning samt utförande av centralradioanläggning vid
folkskoleseminarierna.
4 — Bihang till riksdagens protokoll 191(7. 1 samt. Nr SSO.
50
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.
Den fortskridande utvidgningen av seminarieorganisationen kommer givetvis
att ställa ytterligare krav på icke oväsentliga anslagsmedel till inredning
av nya lokaler m. m. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår
har ett belopp av 86 000 kronor av det av skolöverstyrelsen redan för innevarande
budgetår beräknade anslagsbehovet ansetts böra tillgodoses
genom medelsanvisning för nästa budgetår. För detta budgetår har överstyrelsen
nu räknat med ett ytterligare anslagsbehov av 146 000 kronor
på grund av ianspråktagande av nya lokaler. Jag har icke funnit anledning
till annan erinran mot dessa beräkningar än att sistnämnda belopp torde
kunna minskas med 16 000 kronor till 130 000 kronor med hänsyn till att
vissa av utgiftsändamålen synas vara av det slag, att kostnaderna därför
böra bestridas från det årliga anslaget till materiel, böcker m. m.
Till förbättring av gymnastikutrustningen är jag icke beredd att tillstyrka
anvisande av mer än 40 000 kronor av begärda 67 000 kronor.
Jag delar överstyrelsens uppfattning om behovet av smalfilmsprojektorer
och centralradioanläggningar i seminarierna och vill därför tillstyrka anvisande
av 44 000 kronor för anskaffande av sådan apparatur vid folkskoleseminarierna.
Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör förevarande anslag för nästa
budgetår uppföras med (86 000 -f- 130 000 -j- 40 000 -j- 44 000 =) 300 000
kronor, innebärande en anslagshöjning med 60 000 kronor. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Folkskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret
1947/48 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 300 000.
5. Förslagsanslag till Stipendier åt folkskollärare för vinnande
av behörighet att undervisa i engelska.
I skrivelse den 15 oktober 1946 har 1946 års skolkommission hemställt,
att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för inrättande av särskilda stipendier
för folkskollärare, som önskade genomgå kurser för vinnande av
behörighet att undervisa i engelska i folkskolan. Kommissionen erinrar till
en början hurusom genom skolöverstyrelsens cirkulär den 21 januari 1944
villkoren och formerna för vinnande av sådan behörighet fastställts, men
att det vore överlämnat åt enskilt initiativ att organisera den undervisning,
som kunde visa sig erforderlig. Som en följd av det alltmer ökade behovet
av folkskollärare med kompetens och behörighet att undervisa i engelska
hade under de sistförflutna åren vuxit fram en rad kurser, anordnade av
korrespondensinstitut, lärarorganisationer och enskilda.
Beträffande denna kursverksamhet har kommissionen anfört följande.
Kostnaderna för av Hermods i samarbete med Sveriges folkskollärarförbund
samt av NKI-skolan i samarbete med Sveriges allmänna folkskol
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
51
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.
lärarförening, Sveriges folkskollärarinneförbund och British Council anordnade
kurser, som bygga på förkunskaper motsvarande realexamen eller
det 4-åriga folkskoleseminariets kurs i engelska, och som omfatta korrespondenskurs,
avslutad med 4 ä 5 veckors preparandkurs under sommaren
med helinackordering på kursorten, ha uppgått till omkring 500 kronor.
För lärare med förkunskaper i engelska motsvarande realgymnasiets ha
av Sveriges folkskollärarförbund anordnats kortare kurser, vid vilka kostnaderna
kunnat nedbringas.
Av Stockholms folkskoledirektion ha anordnats kurser for lärare vid
Stockholms folkskolor, vilka bekostats av kommunala medel och vant
avgiftsfria för deltagarna. Vid Göteborgs folkskolors pedagogiska kurser,
anordnade av folkskollärarkårens organisationer i Göteborg, förekomma
även kurser för behörighet i engelska. För dessa kurser erlägges avgifter
för deltagarna, men visst anslag av kommunala medel utgår till hela kursverksamheten
i fråga. Privata kurser ha i många fall anordnats av lektorer,
liksom lärare i en del fall genom privatlektioner skaffat sig erforderliga
kunskaper för behörighetsprovet. oo .
Enligt från skolöverstyrelsen inhämtade uppgifter ha intill den 23 ]uh
1946 1 147 folkskollärare förklarats behöriga att undervisa i engelska.
Kommissionen understryker därefter angelägenheten av att så många
folkskollärare som möjligt förvärva behörighet att undervisa i engelska
samt anför vidare bland annat följande.
Två skäl tala starkt för en översyn av gällande bestämmelser, dels de
erfarenheter, som vunnits under de gångna tre åren, dels insikten om att
behovet av folkskollärare, kompetenta att undervisa i engelska, kommer
att starkt öka under de närmaste åren. Härtill kommer, att starka skal
tala för att i en framtida enhetsskola undervisning i engelska skall påbörjas
i femte klassen och meddelas åt alla. Det synes därför, kommissionen
angeläget att i god tid planera för framtiden. Kommissionen har
inte anledning att redan nu påyrka någon ändring beträffande de fordringar
som för närvarande gälla för vinnande av behörighet, utan förutsätter,
att dessa tills vidare bibehållas oförändrade.
De lärare, som på egen bekostnad skaffat sig erforderlig kompetens, ha
irmen annan förmån härav än utsikten att få tjänstgöra i folkskola, där
undervisning i engelska bedrives. IManga, som ha verkligt intresse att
underkasta sig den nödvändiga utbildningen, måste av ekonomiska skål
avstå därifrån. Om man undantar de kurser, som anordnas av Stockholms
folkskoledirektion, vilka varit avgiftsfria men endast avse att fylla ett
lokalt behov, torde den genomsnittliga kostnaden för den enskilde att genomgå
en fullständig kurs av ifrågavarande slag utgöra omkring 500 kronor
I sitt betänkande Skolpliktstidens skolformer 2. Folkskolan A. Allmän del
förordar 1940 års skolutredning alternativt, att dagtraktamenten och reseersättningar
måtte utgå till deltagarna i av staten anordnade kurser, eller att
särskild ersättning måtte utgå till lärare, som vunnit behörighet att undervisa
i engelska. Kommissionen anser, att frågan tills vidare skulle kunna
lösas genom inrättande av särskilda statsstipendier för folkskollärare, som
deltaga i kurser och undervisning för vinnande av behörighet att undervisa
i engelska. Dessa stipendier torde böra utgå utan behovsprövning. Då kostnaderna
i de enskilda fallen torde variera rätt mycket, förutsätter kom
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
52
Departe
mentschefen.
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.
missionen, att ifrågavarande stipendier utgå med ett belopp, motsvarande
verkliga kostnaderna för den undervisning den sökande åtnjutit, dock med
högst 500 kronor, samt att beviljat stipendium utbetalas, först sedan behörighet
vunnits.
Skolöverstyrelsen har tillstyrkt kommissionens förslag samt meddelat,
att år 1946 404 folkskollärare erhållit behörighet av överstyrelsen att undervisa
i främmande språk.
Såsom i ärendet framhållits torde under den närmaste framtiden behovet
av folkskollärare, som äro kompetenta att undervisa i engelska, av allt att
döma komma att avsevärt stegras. I annat sammanhang har redan påpekats,
att sådan kompetens för närvarande icke kan vinnas inom ramen för
den ordinarie seminarieutbildningen utan att man för undervisningen i
engelska är hänvisad till sadana lärare, som på egen hand skaffat sig
erforderliga kunskaper. De i det föregående förordade provisoriska kurserna
i engelska vid folkskoleseminarierna äro avsedda att utgöra ett led i strävandena
att fylla det ökade behovet av lärare med ifrågavarande kompetens.
I förevarande sammanhang föreligger till bedömande ett annat
förslag i samma syfte, innebärande att redan utbildade folkskollärare skulle
genom stipendier stimuleras till att förvärva behörighet att undervisa i
engelska.
Skolkommissionen har beräknat den genomsnittliga kostnaden för den
undervisning, som måste åtnjutas för vinnande av sådan behörighet, till
omkring 500 kronor. Säkerligen se sig många, som eljest vore intresserade
av att underkasta sig den erforderliga utbildningen, av ekonomiska skäl
nödsakade att avstå därifrån. Detta är givetvis beklagligt, och jag finner
det därför rimligt, att staten med hänsyn till det allmänna intresse det här
gäller träder ekonomiskt emellan för att underlätta förvärvandet av de
erforderliga kunskaperna. Detta synes på sätt skolkommissionen föreslagit
lämpligen kunna ske genom beviljande av statsstipendier åt folkskollärare,
som deltaga i särskilda kurser eller annan undervisning för vinnande
av behörighet att undervisa i engelska. Stipendierna torde böra utgå utan
behovsprövning och med ett belopp, som motsvarar de styrkta verkliga
kostnaderna, dock att ett visst maximibelopp, förslagsvis 500 kronor, bör
fastställas. Med hänsyn till syftet med stipendierna torde beviljat stipendium
böra utbetalas endast under förutsättning, att behörighet vunnits.
För ändamålet torde å riksstaten böra uppföras ett särskilt anslag av förslagsanslags
natur, benämnt Stipendier åt folkskollärare för vinnande av
behörighet att undervisa i engelska. Anslaget torde för budgetåret 1947/48
böra upptagas med 150 000 kronor. Det torde få ankomma på Ivungl. Maj:t
att efter förslag av skolöverstyrelsen meddela erforderliga bestämmelser
rörande anslagets disposition.
opaginerad Kontrollera mot PDF
53
Kungl. Maj:ts proposition nr 230.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet
att undervisa i engelska för budgetåret 1947/48
anvisa ett förslagsanslag av............kronor 150 000.
Vad departementschefen sålunda under punkterna I och
II hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt
förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
G. v. Krusenstjerna.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (3)
3 kopplingar.
- Rskr. 1947:326 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till folkskoleseminariema m. m. jämte i ämnet väckta m s. 1 i texten
- Rskr. 1947:421 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor m. m. a1 i texten
- SU 1947:193 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till folkskoleseminarierna m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten