Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1947/48 till folkskoleseminarierna m. to

1947-04-18 · 53 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 15 av 53 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:230, Angående anslag för budgetåret 1947/48 till folkskoleseminarierna m. to

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 830.

1

Nr 230.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1947/48 till folkskoleseminarierna m. to.;

given Stockholms slott den 18 april 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 18 april 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.

Under åttonde huvudtiteln, punkten 191, har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, beräkna för budgetåret

1947/48

dels till Folkskoleseminarierna: Avlöningar ett förslagsanslag av G 300 000

kronor;

dels till Folkskoleseminarierna: Omkostnader ett förslagsanslag av 675 000

kronor;

1 — Bihang till riksdagens protokoll 19/>7. 1 saml. Nr 230.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.

dels till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. ett reservationsanslag

av 200 000 kronor;

dels ock till Folkskoleseminarierna: Utrustning ett reservationsanslag av

375 000 kronor.

Med skrivelse den 21 januari 1947 ha 1945 års seminariesakkunniga

framlagt förslag rörande elevintagningen och organisationen av folkskoleseminarierna

till och med läsåret 1952/53. Häröver ha utlåtanden avgivits

av skolöverstyrelsen, som i samband därmed även framlagt sina anslagsäskanden

beträffande folkskoleseminarierna för budgetåret 1947/48, statskontoret,

chefen för armén, arméns fortifikationsförvaltning samt Sveriges

yngre läroverkslärares förening.

Sedan dessa ärenden numera färdigberetts, anhåller jag att få ånyo anmäla

desamma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Majits ''proposition nr 230.

3

I. Seminarieorganisationen.

Nuvarande organisation.

Den nuvarande seminarieorganisationen är uppbyggd för en normal intagning

och utexamination av 16 klassavdelningar eller (16 X 28 =) 448

elever årligen. Genom ianspråktagande till det yttersta av tillgängliga utrymmen

vid seminarierna kunde emellertid läsåret 1945/46 sammanlagt

22 klassavdelningar eller 616 elever intagas. Efter vissa till- och ombyggnadsarbeten

vid de redan befintliga seminarierna och inrättande av tre nya

provisoriska seminarier — i Gävle, Hälsingborg och Stockholm — har från

och med innevarande läsår organisationen ytterligare utvidgats och medger

nu en intagning av sammanlagt 38 klassavdelningar med 1 064 elever, motsvarande

en utexamination av i runt tal 1 000 lärare. För innevarande

läsår fördela sig nybörjaravdelningarna sålunda:

Permanenta seminarier. iinje iinje

Falun ............................ 1 2

Göteborg ......................... 1 1

Kalmar .......................... 1 1

Karlstad.......................... 2 1

Linköping ........................ 2 1

Luleå ............................ 2 1

Lund............................. 1 2

Stockholm kv..................... 1 2

Umeå ............................ 2 1

Uppsala .......................... 1 2

Provisoriska seminarier.

Gävle ............................ 2 2

Hälsingborg....................... — 3

Stockholm m...................... 1 2

Summa 17 21

Lärarbehovet.

Nuvarande lärarbrist. Genom en undersökning rörande möjligheterna

att under höstterminen 1946 erhålla kompetenta vikarier i folkskolan ha de

sakkunniga ansett sig kunna angiva den under innevarande läsår förefintliga

bristen på kompetenta folkskollärare till omkring 700 mot omkring

450 höstterminen 1945.

Läraravgången. De sakkunniga ha med utgångspunkt från av skolöverstyrelsen

under hösten 1945 gjorda undersökningar rörande läraravgången

beräknat denna på följande sätt. (Därvid har hänsyn tagits till den inverkan

på läraravgången, som 1945 års riksdags beslut om upphävande av över
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.

gångsbestämmelserna för pensionering av folkskollärare kan beräknas erhålla.

)

1947

1948

1949

1950

1951

1952

148

351

438

439

467

490

Antalet lärartjänster. Ökningen av antalet lärartjänster har på grundval

av folkskolinspektörernas prognoser och med ett uppskattat vikariebehov

av omkring 5 procent av tjänsternas antal beräknats sålunda.

1947/48 ................................... 498

1948/49 ................................... 946

1949/50 ................................... 398

1950/51 ................................... 425

1951/52 ................................... 657

1952/53 ....... 869

Examinationsbehovet. Genom sammanställning av förenämnda siffror

kan examinationsbehovet för tiden till och med läsåret 1952/53 beräknas.

För tiden därefter till och med läsåret 1965/66 ha av professor Wahlund

utförts vissa statistiska beräkningar rörande barnantal och lärarbehov.

De sakkunniga framhålla, att dessa sistnämnda beräkningar givetvis äro

ganska osäkra och att de icke göra anspråk på annat än att visa den allmänna

riktning, i vilken barnantalet och lärarbehovet kunna väntas röra

sig. Uppskattningen av examinationsbehovet framgår av följande tabell.

Läsår

Ökning ( + ) resp.

minskning (—) av antalet

läraravd.

Lärar-

avgång

Examina-

tionsbehov

1947/48 .................

+ 498

148

646

1948/49 .................

+ 946

351

1297

1949/50.................

+ 398

438

836

1950/51 .................

+ 425

439

864

1951/52 .................

+ 657

467

1124

1952/53 .................

+ 869

490

1359

1953/54 .................

+ 1415

498

1 913

1954/55 .................

+ 1 394

543

1 937

1955/56 .................

+ 1 191

593

1 784

1956/57 .................

+ 553

621

1 174

1957/58.................

+ 103

655

758

1958/59 .................

— 308

661

353

1959/60 .................

— 288

668

380

1960/61 .................

— 308

676

368

1961/62 .................

— 328

677

349

1962/63 .................

— 329

685

356

1963/64 .................

— 370

692

322

1964/65 .................

— 369

729

360

1965/66 .................

— 349

738

389

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr %30.

Den nuvarande seminarieorganisationen otillräcklig. I vad mån den

nuvarande seminarieorganisationen räcker till för att tillgodose det angivna

examinationsbehovet framgår av efterföljande tabell.

Examinations-

Nuvarande

Överskott ( + )

Summa brist,

examinations-

resp. brist (—)

inkl. nuv.

behov

kapacitet

per år

lärarbrist

1946/47 .

1947/48 .

1948/49 .

1949/50.

1950/51 .

1951/52 .

1952/53 .

1953/54.

1954/55 .

1955/56.

1956/57 .

1957/58.

1958/59 .

1959/60 .

1960/61 .

1961/62 .

1962/63 .

1963/64 .

1964/65 .

1965/66 .

646

1297

836

864

1124

1359

1 913

1 937

1 784

1 174

758

353

380

368

349

356

322

360

389

840

820

900

1000

1050

1000

1 000

1000

1000

1000

1000

1000

1 000

1000

1000

1 000

1000

1000

1000

+ 194

—477

+ 64

+ 136

— 74

—359

—913

—937

— 784

—174

+ 242

+ 647

+ 620

+ 632

+ 651

+ 644

+ 678

+ 640

+ 611

— 700

— 506

— 983

— 919

— 783

— 857

—1 216

—2 129

—3 066

—3 850

—4 024

-3 782

—3135

—2 515

—1 883

—1 232

— 588

+ 90

+ 730

+ 1341

De sakkunniga anföra i anslutning härtill följande.

Av denna sammanställning framgår, att kapaciteten är något så när tillräcklig

för tiden till och med 1950. Dock är att märka, att ingen hänsyn

därvid tagits till den lärarbrist, som för närvarande föreligger. Om även

denna skall täckas av examinationen under de närmaste åren, vilket givetvis

vore önskvärt, måste kapaciteten betraktas som otillräcklig. Särskilt

kommer det stora lärarbehovet under läsåret 1948/49, då sjunde skolåret

skall vara infört, att förorsaka en mycket kännbar lärarbrist. Denna är inte

möjlig att kompensera, enär en utvidgning av seminarieorganisationen från

och med 1947 icke medför resultat förrän tidigast 1949. För tiden efter

1951, då för ett antal år framåt en väldig ökning av antalet skolpliktiga

barn är att förvänta, blir kapaciteten under alla förhållanden i hög grad

otillräcklig.

Möjligen kan ett relativt stort examinationsbehov av omkring 700 lärare

per år komma att föreligga ett eller annat ar längre än i det föregående

angives, d. v. s. efter läsåret 1957/58. Födelsetalet för de tre första kvartalen

1946 är icke mycket mindre än motsvarande tal för 1945, medan

antalet vigslar ökats något, om än helt obetydligt. Skulle antalet födda

hålla sig oförändrat ännu några år, vilket visserligen icke förefaller sannolikt,

kommer den nedgång i antalet barn i folkskoleåldern, som de sakkunniga

beräknat skola inträda år 1958, att inträffa först något senare.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.

Åtgärder för att öka examinationen.

Nya seminarier m. m. De sakkunniga föreslå dels att seminariet i Linköping,

som för närvarande omfattar två 4-åriga och en 2-årig linje,

utvidgas att omfatta ytterligare en 4-årig och en 2-årig linje, varvid intagning

å den 2-åriga linjen skulle ske redan läsåret 1947/48 men å den

4-åriga linjen först läsåret 1948/49, dels ock att nya provisoriska seminarier

upprättas i Göteborg, Härnösand och Kristianstad med

följande organisation:

Göteborg (kvinnligt; från och med läsåret 1947/48): en 4-årig och två

2-åriga linjer,

Härnösand (från och med läsåret 1948/49): två 4-åriga linjer och

Kristianstad (från och med läsåret 1948/49): två 4-åriga linjer.

För förslagets genomförande skulle följande åtgärder vidtagas.

Linköping. En gammal seminariebyggnad, som 1927 utrymdes av

seminariet, föreslås åter skola tagas i anspråk. Byggnaden användes för

närvarande av länsstyrelsen såsom lokaler för personal, som är sysselsatt

med frågor rörande folkbokföringen och källskatt en. Byggnaden vore, framhålla

de sakkunniga, efter nyligen genomgången reparation i relativt gott

skick, med undantag av värmeledningssystemet, som vore mycket gammalmodigt.

Här kunde erhållas sex klassrum, en samlingssal och diverse

mindre utrymmen, som kunde begagnas till lokaler för expedition, lärarrum,

läsrum, kvinnlig slöjd m. m. En fristående byggnad innehölle gymnastiksal,

teckningssal och musiksal. Denna byggnad tarvade en grundlig reparation,

men vore därefter omedelbart disponibel.

Första förutsättningen för att byggnaderna skulle kunna tagas i bruk

för seminarieändamål vore, att länsstyrelsen finge uppföra den nybyggnad,

som för dess räkning vore planerad på den nuvarande fängelsetomten i

staden. De sakkunniga räknade med att länsstyrelsen skulle kunna ha

utrymt den gamla seminariebyggnaden så tidigt, att den kunde tagas i

bruk av seminariet höstterminen 1948.

Gymnastikbyggnadens reparation borde kunna omedelbart genomföras.

Folkskolan i staden vore i behov av att få hyra densamma, vilket kunde

ske, intill dess att seminariet bleve i behov av att använda den.

Kostnaderna för iordningställande av ifrågavarande lokaler hade av

byggnadsstyrelsen beräknats till 150 000 kronor.

Göteborg. För detta seminarium avses en nybyggnad skola uppföras

å Guldhedsområdet.De sakkunniga framhålla, att det nuvarande seminariet

i Göteborg sedan gammalt lider av lokalsvårigheter. En tillbyggnad skulle

draga stora kostnader utan att giva möjligheter till den utvidgning av seminariet,

som vore behövlig med anledning av det kommande stora lärarbehovet.

Man borde därför här liksom i Stockholm uppföra en byggnad

för ett nytt folkskoleseminarium. Under tiden till slutet av 1950-talet skulle

både detta nya och det gamla seminariet driva sin verksamhet. Då nedgången

i barnantalet därefter torde göra det ena seminariet obehövligt,

skulle det gamla kunna nedläggas. För nedbringande av de båda seminariernas

driftkostnader syntes det lämpligt, att det nya seminariet tills

vidare reserverades för kvinnliga elever, under det att det gamla, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

under vissa av de senare åren mottagit elever av båda könen, återginge

till sin ursprungliga karaktär av manligt seminarium.

Då den nya byggnaden ej kunde tänkas bli färdig att tagas i bruk förrän

höstterminen 1949 eller möjligen vårterminen samma år och då det vore

önskvärt att starta det nya seminariet redan hösten 1947, ha de sakkunniga

undersökt, huruvida möjligheter att hyra lokaler i staden förefunnes. Efter

överläggning med Göteborgs allmänna folkskolestyrelse hade det visat sig,

att ett antal rum i en äldre folkskolebyggnad, den s. k. Viktoriaskolan,

skulle kunna ställas till seminariets disposition. Lokalerna användas för

närvarande endast i mindre utsträckning som undervisningslokaler för folkskolan

men måste vid 1950-talets början åter tagas i bruk som sådana. De

vore nu i mindre tillfredsställande skick men syntes efter viss reparation

kunna godkännas som provisoriska lokaler under ett par år.

Alla behövliga utrymmen kunna dock icke, framhålla de sakkunniga

vidare, erhållas i Viktoriaskolan. För undervisning i fysik och kemi, i viss

mån även i biologi och geografi samt i hushållsgöromål måste därför anlitas

institutioner i närbelägna läroanstalter. För undervisningsövningar och

auskultationer borde eleverna lämpligen hänvisas till den närbelägna Nordhemsskolan.

För undervisning i gymnastik, musik, teckning och kvinnlig

slöjd syntes utrymmen kunna beredas i skolan.

I skrivelse till de sakkunniga den 2 december 1946 hade Göteborgs allmänna

folkskolestyrelse förklarat sig villig att uthyra 8 klassrum, gymnastiksal,

rektorsexpedicion och lärarrum för en hyressumma (inklusive

värme och elektrisk ström) av 20 kronor per kvm och år, vilket innebure

en sammanlagd hyressumma av 17 800 kronor per år.

Härnösand. Sedan nybyggnad för dövstumskolan i Härnösand, vartill

medel anvisats av riksdagen, uppförts, avses den gamla byggnaden

skola användas för ett provisoriskt seminariums räkning. Den måste emellertid

först genomgå en avsevärd ombyggnad, vilken av byggnadsstyrelsen

kostnadsberäknats till 800 000 kronor. De sakkunniga beräkna, att seminariet

i bästa fall skall kunna upprättas hösten 1948. I skrivelse till de

sakkunniga den 29 augusti 1946 har drätselkammaren förklarat, att de

kommunala myndigheterna i högsta grad äro intresserade av att ett provisoriskt

folkskoleseminarium inrättas i staden samt att drätselkammaren

vill medverka till uppförande av tvenne elevhem om 40 rum i vartdera

hemmet, varvid om möjligt en bar skulle anordnas till uthyrning i ett

av hemmen.

Kristianstad. Sedan nya kaserner för Vendes artilleriregemente

uppförts utanför staden ha de sakkunniga räknat med att vissa av de

gamla kasernbyggnaderna skulle kunna tjäna som lokaler för ett seminarium,

nämligen den s. k. södra kasernen, ett exercishus och en sjukstuga.

Kostnaderna för erforderliga ändringsarbeten ha av byggnadsstyrelsen

uppskattats till 875 000 kronor. Seminariet beräknas ej kunna igångsättas

förrän hösten 1948.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle alltså Linköpings-seminariet utvidgas

till att omfatta icke mindre än 5 examinationsavdelningar. De sakkunniga

förklara sig ha varit tveksamma, huruvida ett så stort seminarium

borde skapas. De ha därvid anfört bland annat följande.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

De sakkunniga räkna med att lokalerna i den förutvarande seminariebyggnaden

skulle kunna räcka till för ett kvinnligt seminarium med en

fyraårig och en tvåårig linje, varvid dock de elever, som undervisades där,

skulle vara hänvisade till den nuvarande seminariebyggnaden, då det

gällde undervisning i bland annat de naturvetenskapliga ämnena.

Detta sistnämnda faktum utgör en nackdel med den föreslagna anordningen.

Den gamla och den nya seminariebyggnaden ligga nämligen i olika

delar av staden på ungefär 1,5 km:s avstånd från varandra, vilket gör,

att man icke på en vanlig lektionsrast kan förflytta sig från den ena till

den andra. Denna olägenhet synes emellertid kunna övervinnas exempelvis

genom att de klassavdelningar (de högsta) förläggas till den gamla byggnaden,

vilka äro för sin undervisning mera oberoende av institutionernas

lokaler.

Det störa avståndet mellan byggnaderna kommer givetvis att medföra

schematekniska svårigheter. Lärarnas tjänstgöring — liksom även elevernas

undervisning — måste koncentreras, så att alltför mycket spring mellan

lokalerna kan undvikas. Rektor bör måhända vissa veckodagar förlägga

mottagningen till den gamla byggnaden. Särskild biblioteksfilial måste förläggas

dit. Viss del av övningsskolan måste också måhända förläggas till

den gamla byggnaden.

En del av dessa svårigheter skulle icke uppstå, därest man läte de båda

byggnaderna hysa två från varandra skilda seminarier, ett manligt och ett

kvinnligt. Detta är emellertid icke möjligt, eftersom lokalerna i den gamla

byggnaden icke äro tillräckliga för ett fullständigt seminarium. Bland annat

saknas där, som nämnts, naturvetenskapliga institutioner. Även andra skäl

tala för att de båda byggnaderna disponeras av ett och samma seminarium,

även om svårigheterna för en samordning bli ganska stora.

Det kan vidare anmärkas, att det seminarium, som på detta sätt skapas

i Linköping, blir för stort. Det kommer att få en examinationskapacitet av

icke mindre än 5 klassavdelningar och skulle alltså utexaminera omkring

140 elever per år, om varje avdelning omfattade 28 elever.

De sakkunniga ha varit mycket tveksamma, huruvida ett sådant seminarium

skall skapas, eftersom rektor knappast kan hinna få den personliga

kontakt med eleverna, som man önskar. Emellertid synes det vara nödvändigt

att utnyttja de lokalmöjligheter, som staden erbjuder, i synnerhet

som lokalernas iordningställande icke kommer att draga några större kostnader.

Skulle svårigheterna visa sig bliva större än beräknat, kan anordningen,

som ju endast är avsedd som ett provisorium, avvecklas tidigare

än vid andra provisoriska seminarier.

Rektor vid detta seminarium bör måhända beredas större expeditionell

och administrativ hjälp än vid andra seminarier. Bland annat bör anslag

finnas för arvode till en tillsynslärare vid den gamla byggnaden.

Sedan de sakkunnigas förslag framlagts och remissbehandlats, har drätselkammaren

i Jönköping i skrivelse till Jvungl. Maj:t den 21 mars 194?

hemställt, att — förutom de av seminariesakkunniga föreslagna åtgärderna

— ett provisoriskt folkskoleseminarium, förslagsvis omfattande en 4-årig

och en 2-årig linje för både manliga och kvinnliga elever, måtte från och

med budgetåret 1947/4S förläggas till Jönköping. Staden har därvid

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.

åtagit sig att på egen bekostnad iordningställa erforderliga lokaler, vilka

skulle ställas till statens förfogande mot en hyresersättning av 20 kronor

per kvadratmeter jämte ersättning för värme. I skrivelsen anföres vidare

bland annat följande.

Frågan om förläggning av ett folkskoleseminarium till Jönköping är av

stor allmän betydelse. Småland är nämligen i hög grad missgynnat i fråga

om seminarieundervisningen. Kalmar stad har ett folkskoleseminarium för

kvinnliga elever. \''äxjö, som tidigare haft ett folkskolesenjinarium, har

numera endast ett småskoleseminarium. Jönköpings stad liar tidigare haft

ett småskoleseminarium, men har för närvarande icke något seminarium.

Småland har sålunda för närvarande icke något seminarium, som mottager

manliga studerande, under det att Skåne exempelvis liar två, ett i Lund

och ett provisoriskt i Hälsingborg. .

Enligt seminariesakkunnigas förslag skulle, bland annat, Kristianstad

erhålla ett provisoriskt seminarium. Härigenom synes landets sydligaste del

bliva rikt på seminarier, medan de småländska bygderna, som i regel sedan

gammalt lämnat ett stort antal lärarekandidater, fortfarande skulle bliva

mindre väl tillgodosedda.

Av nämnda skäl har drätselkammaren ansett sig böra till Kungl. Mapts

prövning hänskjuta frågan, huruvida icke ett folkskoleseminarium lämpligen

borde förläggas till Jönköping med tillträde för såväl manliga som

kvinnliga elever. _ , .

Jönköpingsorten är mindre väl tillgodosedd, da det gäller utbildningsmöjligheter

för elever, som avlagt realexamen. Av städer i samma storleksordning

som Jönköping torde Jönköping kunna anses ha det sämst ställe

i detta hänseende. Jönköping med omnejd kan beräknas ha cirka 60 000

innevånare. Befolkningsunderlaget för ett seminarium torde kunna uppskattas

till omkring 100 000; det vill säga elever från dessa orter kunna

bo i sina hem under den tid de erhålla utbildning vid ett seminarium i

Jönköping. . . .

För förläggningen av seminariet är staden villig att ställa till förfogande

erforderliga lokaler. Beträffande lokalfragan far drätselkammaren meddela,

att staden skulle från och med den 1 juli 1947 kunna ställa till förfogande

dels ett lokalutrymme om cirka 200 kvadratmeter i en staden tillhörig

fastighet, tomten nr 2 i kvarteret Hasseln och dels genom förhyrning

vissa lokalutrymmen om tillhopa cirka 790 kvadratmeter i en Jönköpings

och Vulcans tändsticksfabriksaktiebolag tillhörig byggnad vid Västra Storgatan.

Lokalerna komma att iordningställas på stadens bekostnad. Drätselkammaren

förutsätter härvid att staden berättigas att av statsverket

uppbära hyra för lokalerna med 20 kronor per kvadratmeter bruttovåningsyta

jämte särskild ersättning för uppvärmning. Nämnda hyresbelopp motsvarar

den hyra staden skulle erlägga till ovannämnda bolag för förhyrning

av dess nyssnämnda lokaler.

I fråga om lokaler för fysik-, kemi- och biologiundervisning har av utredningen

i ärendet framgått, att högre allmänna läroverkets lokaler för sagda

undervisning kunna få disponeras jämväl för det ifrågasätta seminariets

behov, ävensom att sång-, manlig slöjd- samt teckningsundervisningen för

seminariet skulle kunna förläggas till läroverket. Någon kostnad härlör

kommer icke att åsamkas statsverket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr £30.

Gymnastiklokal kan vid behov även tillhandahållas i stadens polisbyggnad.

Avstånden mellan de olika lokalerna är icke större än att man utan

svårighet kan förflytta sig mellan de olika lokalerna på en tio-minuters

rast.

Det vill synas som om en förläggning av seminariet till Jönköping skulle

medföra störa fördelar för det allmänna. Härvid må erinras om möjligheten

för seminariet att erhålla timlärare från högre allmänna läroverket, ett

förhållande, som ingalunda råder å alla platser. Då i Jönköpings stad icke

finnas andra skolor, som kunna konkurrera, blir seminariet den enda undervisningsanstalt,

som kan utnyttja nämnda möjlighet.

Sammanfattning. Av efterföljande sammanställning framgår, hur

elevintagningen vid bifall till de återgivna förslagen skulle fördela sig på

olika seminarier respektive på 4-åriga och 2-åriga linjer under budgetåret

1947/48 samt från och med budgetåret 1948/49. Till jämförelse har angivits

elevintagningen vid den normala organisationen samt vid den innevarande

budgetår — oavsett den provisoriska utbildningslinjen — utvidgade organisationen.

Seminarier

Normalt

Innevarande

budgetår

1947/48

Fr.o.m.

1948/49

4-årig

2-årig

4-årig

2-årig

4-årig

2-årig

4-årig

2-årig

Permanenta:

Falun...........

i

1

i

2

1

2

1

2

Göteborg, m.......

i

1

i

1

1

1

1

1

Kalmar..........

i

—

i

1

1

1

1

1

Karlstad..........

i

—

2

1

2

1

2

1

Linköping.........

i

1

2

1

2

2

3

2

Luleå...........

i

—

2

1

2

1

2

1

Lund............

i

1

1

2

2''

2

1

2

Stockholm, kv......

i

—

1

2

1

2

1

2

Umeå...........

i

1

2

1

2

1

2

1

Uppsala..........

i

1

1

2

21

2

1

2

Provisoriska:

Gävle...........

2

2

2

2

2

_i

Hälsingborg........

—

3

_

3

3

Stockholm, m.......

1

2

1

2

1

2

Göteborg, kv.......

1

2

1

2

Härnösand.........

2

Jönköping.........

1

1

1

1

Kristianstad........

2

10

6

17

21

21

25

24

23

448 elever

1 064 elever

1 288 elever

1 316

elever

1 Intagningen av ytterligare en avdelning å ifrågavarande linje läsåret 1947/48 är en tillfällig

åtgärd. En motsvarande intagning kan på grund av bristande utrymmen icke ske, förrän

nämnda avdelning läsåret 1951/52 utexaminerats.

8 Det„ provisorisk*1 seminariet i Gävle skall enligt planen omfatta två 4-åriga linjer. Intagningen

å jämväl 2-åriga linjer läsåren 1946/48 är en tillfällig åtgärd i och för utnyttjande av

lokalerna, innan de 4-åriga linjerna färdigorganiserats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Då icke alla intagna elever fullfölja sina studier, torde den mot elevintagningen

från och med budgetåret 1948/49 svarande utexaminationen

kunna beräknas till i runt tal 1 250 lärare, eller, därest det föreslagna

seminariet i Jönköping icke medtages, till 1 200 lärare.

Ökning av elevantalet i seminarieklasserna. De sakkunniga ha i syfte

att ytterligare stegra examinationskapaciteten föreslagit en ökning av elevantalet

i seminarieklasserna från nuvarande 28 till 32 och därutinnan anfört

i huvudsak följande.

Då det givetvis är av vikt, att man söker hålla seminarieorganisationen

inom rimliga gränser, bör antalet seminarier helst icke utökas utöver det

nu av de sakkunniga föreslagna. En sådan utökning synes förresten knappast

vara möjlig, eftersom lediga lokaler åro svara att fa, och nybyggnader

för provisoriska seminarier, särskilt i dessa för byggnadsverksamheten svara

tider, icke böra ifrågasättas utom för de båda föreslagna fallen, Stockholm

och Göteborg, där andra skäl tala därför. .

Vill man öka examinationskapaciteten utöver vad som har föreslagits,

bör man söka andra utvägar. Den närmast liggande är då, att man okar

elevantalet i seminarieklasserna. Detta är visserligen ur undervisnmgssynpunkt

icke önskvärt. Seminariestadgan föreskriver, att en klassavdemmg

skall omfatta högst 24 elever. Under de senaste åren har riksdagen på grund

av det stora lärarbehovet dock medgivit, att elevantalet höjes till 28. Att

riksdagen fullt beaktat och behjärtat de olägenheter för undervisningen

detta medför, visas dels av att visst anslag ställts till seminariernas förfogande

för beredande av möjligheter till utökning av elevernas praktiska

utbildning, dels av att riksdagen i uttalande i skrivelsen 1945: 201 förutsatt,

att Kungl. Maj :t skulle till övervägande upptaga frågan om vilka åtgärder

som kunna och böra vidtagas i syfte att återföra elevantalet i klassavdelningarna

till det stadgeenliga antalet av 24. På grund av det störa lärarbehov,

som nu under lång tid föreligger, synes det icke bliva möjligt att

återgå till detta antal ännu på många år.

Om elevantalet höjdes ytterligare, exempelvis till 32 per avdelning, skulle

detta naturligtvis medföra allvarliga olägenheter. Att de sakkunniga detta

till trots vilja föreslå en sådan ökning beror pa att denna utväg dock är att

föredraga framför uppförande av nya seminarier. Ökningen från 28 till 32

skulle betyda en intagning av ytterligare omkring 180 elever, vilket motsvarar

elevintagningen vid 2 a 3 seminarier. Vissa av seminarierna torde

emellertid icke i sina lokaler kunna taga emot så många som 32 elever per

klass varje år, och ökningen blir därför något mindre än 180.

‘ De sakkunniga ha kraftigt betonat, att en sådan åtgärd borde genomföras

endast under den förutsättningen, att andra åtgärder vidtoges, varigenom

olägenheterna i möjligaste mån kunde neutraliseras, och ha i fråga

om de angelägnaste uppgifterna härvidlag anfört följande.

En ökning av elevantalet i en avdelning upp till 32 medför, då det gäller

läroämnen, icke några större olägenheter, även om det naturligtvis innebär

ett ökat arbete för läraren. Den mera personliga handledningen av eleverna

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

kan dock bli lidande men torde kunna ökas genom ett mera individuellt

arbetssätt, där vissa av lektionerna ersättas med personlig handledning.

Måhända behöver fördenskull antalet lärartimmar i det enskilda ämnet

något ökas, medan det obligatoriska antalet lärjungetimmar minskas. Vad

övningsämnena beträffar, synes ej heller någon större olägenhet inträffa,

eftersom en avdelning i regel kan delas i två undervisningsgrupper. Om en

sådan grupp består av 14 eller 16 elever spelar i regel relativt liten roll.

Om höjningen alltså icke är av någon avgörande betydelse, då det gäller

dessa ämnen, bli olägenheterna däremot så mycket mera påtagliga, då det

gäller den praktiska utbildningen. Redan nu "klagas det över att seminarierna

inte kunna giva sina elever tillfälle till tillräckligt omfattande och

omväxlande praktik, på samma gång som övningsskolornas schema är så

fullbelagt med praktiska övningar, att övningsskolans barn icke erhålla den

ro i undervisningen, som vore önskvärd. Visserligen finnes möjlighet att i

viss mån även taga stadens folkskolor i anspråk för elevernas undervisningsövningar.

Riksdagen har nämligen anslagit ett visst belopp till detta

ändamål såsom i viss mån en kompensation för den ökning av elevantalet

från 24 till 28, som beslöts år 1945. Denna provisoriska anordning är

dock otillräcklig.

Redan under nuvarande förhållanden föreligga väl motiverade krav på

en kraftig förstärkning av den praktiska utbildningen för seminarieeleverna.

Frågan om en utvidgning av seminariernas övningsskolor måste därför

under alla förhållanden upptagas till diskussion. Så mycket mera blir detta

fallet, om elevantalet per klassavdelning skulle ökas till 32. Varje ökning

av elevantalet per avdelning betyder nämligen en minskning av den enskilde

elevens undervisningövningar, såvida icke övningsskolans klassantal

ökas.

Att utvidga övningsskolorna är emellertid en i viss mån vansklig sak.

Särskilt möter det svårigheter i lokalhänseende. De nuvarande seminariebyggnaderna

kunna icke mottaga flera avdelningar, och att under nuvarande

förhållanden uppföra nya byggnader för detta ändamål bör givetvis

i möjligaste mån undvikas. En lösning av spörsmålet bör sökas, varigenom

skolklasser ställas till seminariets förfogande utan att seminariets vanliga

övningsskola behöver i någon avsevärd grad utvidgas.

I det följande lämnas en ingående redogörelse för de åtgärder, varmed

de sakkunniga avse att neutralisera olägenheterna av den föreslagna höjningen

av elevantalet.

Elevintagningen 1947. Den i det föregående ifrågasatta elevintagningen

läsåret 1947/48 skulle fördela sig på följande sätt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.

13

Antal klassavdelningar

Seminarier

4-årig linje

2-årig linje

, Manliga

Kvinnliga

Manliga

Kvinnliga

Permanenta:

Falun..................

—

1

—

2

Göteborg m...............

1

—

1

1

Kalmar.................

—

1

1

Karlstad................

2

—

1

Linköping...............

2

—

1

Luleå..................

i

1

Lund..................

i

1

2

Stockholm kv..............

—

1

Umeå..................

i

1

1.

Uppsala................

2

2

Provisoriska:

Gävle ................

1

1

i

1

1

Hälsingborg..............

—

—

2

Stockholm m..............

1

Göteborg kv..............

7*

1

7*

7*

7*

Summa

127»

87*

137*

117*

21

25

Förslaget innebär alltså en intagning av 21 avdelningar eller (21 X 32 =)

672 elever på 4-åriga linjer och 25 avdelningar eller (25 X 32 =) 800 elever

på 2-åriga linjer eller alltså sammanlagt Ifi klassavdelningar med 1 Jf/2

elever. Den angivna fördelningen på manliga och kvinnliga avdelningar

innebär, att de manliga nybörjarna skulle utgöra ungefär 57 procent och

de kvinnliga ungefär 43 procent av de nyintagna. Pa 4-arig linje äro procenttalen

60 respektive 40 och på studentlinje 54 respektive 46.

Motsvarar den föreslagna examinationskapaciteten behovet? I det

föregående har framhållits, att seminarieorganisationen genom inrättande

av de föreslagna nya seminarierna skulle uppnå en examinationskapacitet

av högst 1 250 lärare eller, därest hänsyn ej tages till det ifrågasatta seminariet

i Jönköping, 1 200 lärare. Med en ökning av elevantalet från 28 till

32 per avdelning skulle kapaciteten ökas till omkring 1 425 respektive

1 375 (Alt. I respektive Alt. II i efterföljande tabell). Efterföljande tabell

utvisar, i vad mån examinationskapaciteten enligt de två alternativen kommer

att motsvara behovet.

I anslutning till siffrorna enligt Alt. II i tabellen ha de sakkunniga anfört

bland annat följande.

Siffrorna visa, att den av de sakkunniga föreslagna organisationen, ehuru

den är mycket omfattande, dock icke är tillräcklig för att tacka saväl det

ökade lärarbehovet som den nu föreliggande lärarbristen. Då emellertid de

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.

År

Exami-

nations-

Examinations-

kapacitet

Överskott ( + ) resp.

brist (—) per år

Summa brist, inkl.

nuv. lärarbrist

behov

Alt. I

Alt. Il

Alt. I

Alt. II

Alt. I

Alt. II

1946/47 ......

1947/48 ......

646

840

840

+ 194

+ 194

— 700

— 506

— 700

— 506

1948/49 ......

1 297

820

820

— 477

— 477

— 983

- 9S3

1949/50 ......

836

1 075

1050

+ 239

+ 214

— 744

— 769

1950/51 ......

864

1 175

1 150

+ 311

+ 286

— 433

— 483

1951/52 ......

1124

1 350

1300

+ 226

+ 176

— 207

— 307

1952/53 ......

1359

1 425

1 375

+ 66

+ 16

— 141

— 291

1953/54 ......

1 913

1 425

1375

— 488

— 538

— 629

— 829

1954/55 ......

1 937

1 425

1 375

— 512

— 562

— 1 141

-1 391

1955/56 ......

1 784

1 425

1 375

— 359

— 409

—1 500

— 1 800

1956/57 ......

1 174

1 425

1 375

+ 251

+ 201

—1 249

—1 599

1957/58 ......

758

1425

1375

+ 667

+ 617

— 582

— 982

1958/59 ......

353

1 425

1375

+ 1072

+ 1022

+ 490

+ 40

av de sakkunniga föreslagna åtgärderna synas komma att — sedan de besvärliga

åren 1948/49 och 1949/50 förflutit — nedbringa lärarbristen under

början av 1950-talet till en omfattning, som kanske icke blir alltför besvärande,

enär pensionerade folkskollärare och en del läraraspiranter böra

kunna påräknas som vikarier i tillräckligt antal, ha de sakkunniga för

närvarande inte velat förorda ytterligare examinationsökande åtgärder.

Det kan naturligtvis mot detta resonemang invändas, att de sakkunniga

nu borde ha föreslagit en så stor examinationskapacitet, att lärarbristen

helt kunde upphöra redan under början av 1950-talet. Emellertid synes

det icke vara möjligt att för närvarande uppbringa så omfattande lokaler,

som provisoriska seminarier äro i behov av. Och att bygga helt nya seminariebyggnader

synes heller icke för närvarande vara lämpligt. En annan

omständighet, som påkallat de sakkunnigas försiktighet, är, att man ännu

icke vet något om, huruvida de nuvarande lärarkategorierna skola efter en

skolreform bliva bestående, eller om folkskolans klasser komma att på ett

annat sätt än nu fördelas på olika lärarkategorier samt att lärarnas utbildning

på grund härav kommer att förändras.

Från och med läsåret 1953/54 blir emellertid läget ohållbart. Enligt

tabellen skulle en mycket stor brist på lärare bliva rådande under tiden

1953/54—57/58. Måhända kommer denna tid att bliva förlängd. Vissa

tecken tyda nämligen på att födelsetalen även under 1946 och 1947 komma

att bliva höga och att antalet skolpliktiga barn, liksom också antalet läraravdelningar,

möjligen inte kommer att sjunka förrän vid en senare tidpunkt

än vad de sakkunniga beräknat.

Att nu föreslå några åtgärder, varigenom lärartillgången under denna

tid av toppbehov skulle säkerställas, är icke motiverat. Dels äro, som förut

framhållits, prognoserna alltför osäkra, dels kan mycket hända, som rubbar

de förutsättningar, på vilka prognoserna grundats. Så kan exempelvis en

kraftigare centralisation av skolväsendet medföra en nedgång i lärarbehovet,

under det att införande av åttonde och nionde skolår, hjälpklasser,

specialklasser o. s. v. verkar i motsatt riktning. Innan 1946 års skolkommissions

utlåtande avgivits och underställts riksdagen, vet man ej heller,

huruvida folkskollärarnas verksamhetsområde, såsom nyss antytts, kommer

att i framtiden bliva oförändrat, beskuret eller utvidgat.

De sakkunniga förutsätta därför, att läget på detta område av arbets
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.

marknaden varje år liksom hittills underkastas en undersökning och att

en plan för elevintagningen vid seminarierna årligen underställes riksdagen.

Under de närmaste åren synes denna översyn kunna verkställas av skolöverstyrelsen.

När ett par år gått, blir det nödvändigt att söka lösa frågan

om lärartillgången under mitten och slutet av 1950-talet, och arbetet härmed

blir måhända så omfattande, att en kommitté för ändamålet då åter

måste tillsättas.

De sakkunniga ha därefter antytt, vilka åtgärder som vid de preliminära

diskussionerna i frågan inom de sakkunniga ansetts eventuellt kunna vidtagas

för tillgodoseende av det stora lä rarbehovet vid

mitten och slutet av 1 9 5 0-talet. Härom anföres bland annat

följande.

Vid diskussionen av dessa frågor ha de sakkunniga utgått från den förutsättningen,

att toppbehovet skulle räcka endast under ett så ringa antal

år, att man icke gärna kan tänka sig att nya seminarier upprättas för att

tillgodose detta behov. Skulle det emellertid vid den tidpunkt, då man säkrare

kan fastställa behovets omfattning och varaktighet, visa sig, att perioden

blir långvarig, bör naturligtvis frågan om en ytterligare utvidgning av

seminarieorganisationen tagas upp till allvarlig prövning.

Det har också stått klart för de sakkunniga, att man för en kortvarig

topp-period helst borde söka undvika att utexaminera hela det antal

lärare, som vore erforderligt, om antalet läraravdelningar skulle ökas proportionellt

mot barnantalets stegring. Det skulle då nämligen kunna hända,

att man vid periodens slut kan komma att riskera en icke önskvärd arbetslöshet

inom lärarkåren. Skulle det emellertid, när man närmar sig denna

period, visa sig vara nödvändigt att, om antalet sökande det tillåter, företaga

en massutbildning av lärare för denna period utan att nya seminarier

upprättas, så måste detta måhända ske genom primitiva provisoriska anordningar,

som tillåta duplicering av seminarielokalerna, eftermiddagsundervisning,

utnyttjande av samlingssalar, elevrum, kollegierum o. s. v.,

åtgärder, som kunna rättfärdigas, om de avse endast en tidrymd av ett

eller ett par år, men som de sakkunniga ansett vara uteslutet att vidtaga

under nuvarande förhållanden.

Man kan emellertid även tänka sig, att åtgärder vidtagas, som syfta

emot att minska lärarbehovet i stället för att öka lärartillgången. I denna

riktning skulle en ökning av lärjungeantalet i folkskolans lär ar av delning

verka. En bestämmelse om höjning av maximiantalet lärjungar per avdelning

skulle givetvis, särskilt i städer och större samhällen, medföra en

sammanslagning av vissa lärjungeavdelningar, varigenom lärarbehovet

kunde bli mindre än eljest.

En sådan åtgärd är ur pedagogisk synpunkt icke önskvärd. Tvärtom

måste det uppställas som ett viktigt önskemål vid en kommande skolreform,

att lärjungeantalet i klasserna nedbringas under det nuvarande. De stora

klasserna medföra nämligen olägenheter i flera avseenden. Men om det

skulle visa sig nödvändigt att med alla medel nedbringa lärarbehovet under

1950-talets topp-period, kunde metoden tolereras såsom en nödfallsåtgärd,

eftersom den icke skulle behöva tillämpas annat iin under en relativt

kort period.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kangl. Maj:ts ''proposition nr 230.

Remissyttranden. Skolöverstyrelsen har i anledning av de sakkunnigas

förslag till ökning av examinationskapaciteten, vilket i allt väsentligt tillstyrkts,

framhållit, att den föreslagna organisationen torde utgöra ett minimum.

Man finge nämligen, såsom även de sakkunniga påpekat, räkna med

dels att en lärarbrist alltjämt komme att föreligga under de närmaste åren

trots seminariernas utvidgning dels ock att organisationen efter år 1951

komme att bli alldeles otillräcklig. Överstyrelsen har därför sedermera i

utlåtande över framställningen från Jönköpings stad tillstyrkt inrättande

jämväl av ett provisoriskt seminarium därstädes från och med budgetåret

1947/48, omfattande en 4-årig och en 2-årig linje med lika antal manliga

och kvinnliga elever på vardera linjen. Överstyrelsen framhåller vidare,

att det ur rekryteringssynpunkt syntes mycket lämpligt att förlägga ett

seminarium till Jönköping, varjämte ett seminarium därstädes vore i hög

grad behövligt även av den anledningen, att läget på arbetsmarknaden

gjorde det sannolikt, att de för ett provisoriskt seminarium i Härnösand

avsedda lokalerna icke kunna färdigställas till den av de sakkunniga beräknade

tidpunkten.

Överstyrelsen har icke funnit den föreslagna utvidgningen av det nuvarande

seminariet i Linköping lämplig utan har ansett sig i stället böra

förorda, att ett särskilt provisoriskt seminarium för kvinnliga elever, omfattande

en 4-årig och en 2-årig linje, upprättas i Linköping. Överstyrelsen

har härom anfört i huvudsak följande.

Överstyrelsen har i sitt yttrande den 28 februari 1946 över de sakkunnigas

den 11 februari 1946 avgivna betänkande framhållit, att intet seminarium

bör förses med mer än tre examinationsavdelningar. Genom den nu

föreslagna utvidgningen skulle emellertid seminariet i Linköping komma

att omfatta fem examensklasser.

Överstyrelsen anser, att ett så stort seminarium icke på ett tillfredsställande

sätt kan ledas av en och samme rektor, då denne omöjligen skulle

i önskvärd utsträckning kunna övervaka elevernas utbildning. Avståndet

mellan de båda seminariebyggnaderna skulle också medföra betydande

olägenheter, och över huvud taget skulle stora schematekniska svårigheter

uppstå. Om de högre klasserna enligt de sakkunnigas förslag skulle förläggas

till den provisoriska byggnaden, måste vissa lokalfrågor lösas med

hänsyn till att både manliga och kvinnliga elever skulle undervisas i båda

byggnaderna. Dessa svårigheter framhållas även i en till överstyrelsen

ingiven promemoria från rektor vid seminariet i Linköping. Överstyrelsen

anser olägenheterna med den föreslagna utvidgningen av seminariet så

stora, att överstyrelsen vill föreslå, att i stället ett nytt kvinnligt provisoriskt

seminarium med särskild rektor och omfattande en 4-årig och en

2-årig linje upprättas i Linköping. Kostnadsökningen vid upprättande

av ett särskilt seminarium i stället för utvidgning av det nuvarande torde

väsentligen inskränka sig till rektors lön, varifrån dessutom kan frånräknas

det arvode till tillsynslärare, som enligt de sakkunnigas förslag skulle

erfordras för den ifrågasatta utvidgningen av det nuvarande seminariet.

Det nya kvinnliga seminariet skulle givetvis få använda det nuvarande

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts yr oposition nr 230.

seminariets lokaler för den naturvetenskapliga undervisningen, för vilket

ändamål vissa sammanhängande timmar kunde reserveras. Likaså förutsätter

överstyrelsen, att seminariets bibliotek skulle få utnyttjas även av

det nya seminariets elever. Förutsättningen för inrättandet av det nya

seminariet är, att länsstyrelsen får sin byggnadsfråga löst, så att den gamla

seminariebvggnaden kan utrymmas. Detta kan dock ej beräknas ske förrän

1948, varför det nya seminariet ej kan träda i verksamhet förrän den

1 juli 1948. Överstyrelsen finner det dock lämpligt, att enligt de sakkunnigas

förslag en klass på 2-årig kvinnlig linje redan i år intages och under

läsåret 1947/48 tillhör det nuvarande seminariet för att året därpå överföras

till det nya.

Statskontoret finner en ytterligare provisorisk utökning av folkskoleseminariernas

examinationskapacitet av behovet påkallad. Ämbetsverket har

emellertid framställt följande erinringar beträffande det av de sakkunniga

framlagda byggnadsprogrammet.

Den framlagda byggnadsplanen för seminarieorganisationen är dock enligt

statskontorets uppfattning så omfattande, att det måste anses ovisst,

om byggnadstillstånd under de närmaste åren skall kunna erhållas för

nybyggnadsarbeten av denna storleksordning. En inskränkning av byggnadsprogrammet

synes därför tills vidare ofrånkomlig. Då de approximativa

beräkningar, som i ärendet framlagts angående lärarbehovet för tiden

från och med läsåret 1952/53 giva vid handen, att examinationsbehovet

vid slutet av 1950-talet kommer att nedgå högst väsentligt med därav följande

minskning i seminariernas lokalbehov, lärer även av denna anledning

en viss försiktighet böra iakttagas. Det synes därför icke påkallat, att för

närvarande taga slutlig ståndpunkt till frågan om uppförandet av nya

seminariebyggnader i Stockholm och Göteborg.

Förslaget har i övrigt till den del, detsamma avser lokalanskaffning för

de provisoriska seminarierna i Linköping, Härnösand och Kristianstad, icke

föranlett statskontoret till annat uttalande, än att utredning synes böra

verkställas i syfte att utröna lämpligheten av att utnyttja det salubjudna

garnisonssjukhuset i Linköping vid utbyggnaden av seminarieorganisationen

i stället för den gamla seminariebyggnaden därstädes.

Av de av chefen för armén och arméns fortifikationsförvaltning avgivna

utlåtandena framgår, att de för det provisoriska seminariet i Kristianstad

avsedda kasernbyggnaderna icke längre torde bli erforderliga för något

militärt ändamål. Dock syntes från den ifrågasatta upplåtelsen av byggnaderna

böra undantagas dels tre inom den s. k. södra kasern befintliga

underofficersbostäder dels ock en i källarvåningen i samma byggnad inredd

fast radioanläggning. Vad anginge sjukhuset (sjukpaviljongen) användes

detta för närvarande såsom expeditionslokaler för en avdelning av I. militiirbefälsstaben.

Jämväl denna byggnad syntes kunna avstås för ändamålet,

dock tidigast den 1 oktober 1947, då ersättningslokaler syntes kunna beredas

nämnda avdelning i annan byggnad.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 19 k7. 1 sand. Nr SS O.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr %SO.

Det sedan några år allt starkare framträdande behovet av en ökad utexamination

av folkskollärare har föranlett statsmakterna till en successiv

utvidgning av folkskoleseminariernas organisation. Medan denna är avsedd

för en normal intagning av endast 16 klassavdelningar årligen, ha sålunda

1944/45 intagits 18 avdelningar, 1945/46 22 avdelningar och innevarande

läsår 38 avdelningar, varjämte dels elevantalet i seminarieklasserna från

och med läsåret 1945/46 höjts från 24 till 28, dels ock en tillfällig provisorisk

studentlinje anordnats vid seminarierna med sammanlagt 392

elever, vilka komma att utexamineras till hösten 1947. Trots dessa åtgärder

är läget i fråga om lärartillgången allvarligt. I närvarande stund föreligger,

såsom av den lämnade redogörelsen framgår, en brist på folkskollärare,

som kan beräknas till omkring 700 lärare. Därest innevarande läsårs

seminarieorganisation bibehölles oförändrad, skulle denna brist ytterligare

skärpas, under budgetåren 1947/52 förhållandevis obetydligt, men för de

därpå följande åren desto kraftigare. Kulmen skulle nås budgetåret 1956/57

med en brist på icke mindre än drygt 4 000 lärare. Först budgetåret

1963/64 skulle bristen ersättas av ett överskott.

Det är uppenbart, att denna situation kräver ytterligare genomgripande

åtgärder för ernående av en ökad utexamination. Seminariesakkunniga ha

förordat två utvägar härför, nämligen dels en utökning av själva organisationens

ram genom utvidgning av seminariet i Linköping samt inrättande

av nya provisoriska seminarier i Göteborg, Härnösand och Kristianstad,

dels ock en ytterligare höjning av elevantalet i seminarieklasserna, från 28

till 32 elever. Dessa åtgärder, som skulle möjliggöra en utexamination av

i runt tal 1 375 nya lärare årligen, skulle ändock icke vara tillräckliga för

att helt eliminera lärarbristen ens under början av 1950-talet. De sakkunniga

ha bland annat på grund av svårigheten att erhålla tillräckligt stora

och lämpliga lokaler icke ansett sig böra ifrågasätta någon ytterligare

utvidgning av seminarieorganisationen utöver vad nyss angivits. Emellertid

har, såsom framgår av det föregående, Jönköpings stad erbjudit sig att

ställa erforderliga lokaler till förfogande för ett provisoriskt seminarium

redan från och med hösten 1947. I likhet med skolöverstyrelsen finner jag

många skäl tala för ett accepterande av detta erbjudande, främst kanske

ovissheten i nuvarande läge på byggnadsmarknaden, om de lokaler, som

avsetts för utvidgningen av seminariet i Linköping och de nya seminarierna

i Härnösand och Kristianstad, verkligen kunna komma att stå till

förfogande för ändamålet, såsom beräknats, hösten 1948. Under alla förhållanden

är den ytterligare ökning av examinationskapaciteten, som skulle

ernås genom upprättandet av ett seminarium även i Jönköping, att hälsa

med tillfredsställelse.

Med hänsyn till vad sålunda anförts anser jag mig böra tillstyrka icke

blott den av de sakkunniga förordade utvidgningen av organisationen —

däri inbegripen den ifrågasatta höjningen av elevantalet i seminarieklas
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

serna från 28 till 32 — utan även att därutöver upprättas ett provisoriskt

seminarium i Jönköping. Beträffande frågan om Linköpings-seminariet är

jag dock i likhet med överstyrelsen av den uppfattningen, att upprättandet

av ett särskilt provisoriskt seminarium för kvinnliga elever i Linköping är

att föredraga framför en utökning av det befintliga seminariet därstädes.

Jag räknar alltså med upprättande av följande provisoriska seminarier,

nämligen från och med budgetåret 1947/48 av ett seminarium i Göteborg

(omfattande en 4-årig och två 2-åriga linjer samt avsett enbart för kvinnliga

elever) och ett i Jönköping (omfattande en 4-årig och en 2-årig linje)

samt, därest lokalförhållandena så medgiva, från och med budgetåret

1948/49 av ett seminarium i Härnösand (omfattande två 4-åriga linjer),

ett i Kristianstad (omfattande två 4-åriga linjer) och ett i Linköping (omfattande

en 4-årig och en 2-årig linje samt avsett enbart för kvinnliga

elever). Beträffande sistnämnda seminarium finner jag dock lämpligt, att

i enlighet med de sakkunnigas förslag en avdelning av den 2-åriga linjen

intages redan instundande höst för att under läsåret 1947/48 tillhöra det

nuvarande seminariet och påföljande år överflyttas till det nya. Jag förordar

vidare, att nästa läsår såsom en tillfällig åtgärd intages en klassavdelning

å 4-årig linje vid vartdera seminariet i Lund och Uppsala. Såsom

framgår av den å sid. 10 intagna sammanställningen, skulle alltså läsåret

1947/48 intagas sammanlagt 46 klassavdelningar eller (46 X 32 =)

1 472 elever och från och med läsåret 1948/49 47 klassavdelningar eller

(47 X 32 =) 1 504 elever årligen.

Mot den föreslagna fördelningen av intagningen hösten 1947 på manliga

och kvinnliga elever — 1214 manliga och 8V2 kvinnliga avdelningar på

4-åriga linjer samt 13Yl manliga och IIV2 kvinnliga avdelningar på 2-åriga

linjer — har jag icke funnit anledning till erinran.

Jag är för egen del fullt medveten om de olägenheter, som en ytterligare

höjning av elevantalet i seminarieklasserna kan komma att föra med sig

i synnerhet i fråga om elevernas praktiska utbildning. I likhet med de

sakkunniga och skolöverstyrelsen är jag emellertid övertygad om det nödvändiga

och berättigade att i rådande allvarliga läge tillgripa även en sådan

åtgärd, vilken jag hoppas skall kunna bli av övergående natur. I det följande

återkommer jag till de åtgärder, som kunna och böra vidtagas för

att i möjligaste mån motverka uppkommande svårigheter vid den praktiska

utbildningen.

Såvitt nu kan bedömas äro de av mig förordade organisatoriska åtgärderna

långt ifrån tillräckliga för att fylla toppbehovet av lärare vid mitten

och måhända även slutet av 1950-talet. Vilka ytterligare åtgärder, som

med hänsyn härtill böra vidtagas, torde det vara för tidigt att nu yttra

sig om. Jag avser emellertid att uppmärksamt följa utvecklingen på detta

område och i så god tid som möjligt föreslå de åtgärder, som kunna befinnas

lämpliga och erforderliga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Den sålunda förordade utvidgningen av seminarieorganisationen kan

givetvis icke genomföras utan vissa byggnadsarbeten. Beträffande Jönköpings-seminariet

har staden åtagit sig att bekosta iståndsättande av erforderliga

lokaler, vilka därefter mot viss hyra — 20 kronor per kvadratmeter

jämte ersättning för värme — skulle ställas till statens förfogande.

Jag har funnit mig kunna godtaga de erbjudna lokalerna och har icke

heller funnit anledning till erinran mot den ifrågasatta hyresersättningen.

— I Härnösand, Kristianstad och Linköping skulle den gamla dövstumskolan,

vissa av Vendes artilleriregementes gamla kasernbyggnader respektive

den gamla seminariebyggnaden efter vissa ombyggnadsarbeten tagas

i anspråk. Jag återkommer i annat sammanhang till dessa byggnadsfrågor

men vill redan nu framhålla, att jag i princip ansluter mig till de föreslagna

anordningarna. Med anledning av vad statskontoret anfört rörande ett

eventuellt utnyttjande av det salubjudna garnisonssjukhuset i Linköping

för det nya seminariets räkning torde jag därjämte nu böra framhålla, att

gjorda undersökningar givit vid handen, att detta alternativ ur flera synpunkter

skulle ställa sig ogynnsammare än det av seminariesakkunniga

förordade. — För det provisoriska seminariet i Göteborg liksom även för

det från och med innevarande budgetår upprättade provisoriska seminariet

i Stockholm synas nybyggnader vara erforderliga. I dessa skulle till en

början de provisoriska seminarierna inrymmas, varefter, när seminarieorganisationen

åter kan minskas och dessa seminarier bli obehövliga, de

förut befintliga seminarierna skulle överflyttas till de nya lokalerna. I

Göteborg torde lämplig tomt kunna erhållas å Guldhedsområdet. I Stockholm

möter tomtfrågan givetvis vissa svårigheter. Det synes emellertid

angeläget att, såsom de sakkunniga och skolöverstyrelsen även framhållit,

alla försök göras för att ernå en så central förläggning som möjligt för detta

seminarium. Även till dessa byggnadsfrågor torde jag få tillfälle återkomma

i annat sammanhang. Intill dess de nya seminariebyggnaderna i Göteborg

färdigställts, torde det nya seminariet kunna inrymmas i av Göteborgs

stad förhyrda lokaler i Viktoriaskolan. Jag har icke funnit anledning till

erinran mot vad de sakkunniga i sådant hänseende anfört eller föreslagit.

Personalfrågor m. m.

Rektorer. Av de nuvarande 13 rektorerna äro för närvarande de vid de

provisoriska seminarierna i Hälsingborg och Stockholm placerade i avlöningsgrupp

II, medan de övriga tillhöra avlöningsgrupp I.

De sakkunniga föreslå dels uppflyttning för de båda förstnämnda rektorerna

till grupp I från och med nästa budgetår, enär deras seminarier då

komme att erhålla en sådan omfattning (6 klassavdelningar), att en lägre

löneplacering för dessa rektorer än för övriga icke längre vore motiverad,

dels ock att rektor vid det provisoriska seminariet i Göteborg för nästa

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr £30.

budgetår placeras i avlöningsgrupp II. Sistnämnda löneplacering har av

skolöverstyrelsen föreslagits jämväl för rektor vid det provisoriska seminariet

i Jönköping.

Ämneslärare. De sakkunniga föreslå inrättande av 15 nya lektorstjänster

och 7 nya extra ordinarie adjunktstjänster enligt följande sammanställning.

Lektorer

E.

o. adjunkter

Seminarier

Förslag

Summa

Förslag

Summa

1946/47

1947/48

1947/48

1946/47

1947/48

1947/48

Permanenta:

Falun..............

9

1

10

Göteborg, m..........

9

—

9

—

—

—

Kalmar............

7

1

8

—

- .

—

Karlstad...........

9

1

10

—

1

1

Linköping ..........

9

1

10

—

1

1

Luleå.............

9

1

10

1

—

1

Lund.............

9

1

10 .

.-.. -

1

1

Stockholm, kv.........

9

1

10

—

1

1

Umeå.............

9

1

10

—

1

1

Uppsala............

9

1

10

—

—

—

Provisoriska:

Gävle.............

i

1

2

1

1

.2

Göteborg, kv.........

—

1

1

—

'' '' —

Hälsingborg .........

—

2

2

—

• 1

. 1 •

Stockholm, m.........

—

2

2

—

—

—

Summa

89

15

104

2

7-

• 9

De sakkunniga ha anfört bland annat följande. , .

Enligt de sakkunnigas föregående år avgivna betänkande är följande

antal ordinarie lektorer erforderliga vid folkskoleseminarierna:

vid folkskoleseminarium av typ 4 + 2...................... 9

» » » » 4 + 2 + 2.................. 10

» » » » 4+4+2 ................. 13 ä 14.''

Av de provisoriska seminarierna är det endast Gävle-seminariet, somj

erhållit ett lektorat. De övriga båda har intet sådant. Ännu återstår alltså

ett antal lektorstjänster att inrätta, innan seminarierna fått ovanstående

uppsättning. De sakkunniga föreslå nu inrättande av ett nytt ordinarie

lektorat vid vart och ett av de permanenta seminarierna med undantag för

seminariet i Göteborg, som redan har 9, d. v. s. full uppsättning.

Att även de provisoriska seminarierna äro i behov av åtminstone ett

mindre antal väl kvalificerade, fast anställda ämneslärare, är odiskutabelt.

De sakkunniga vilja därför föreslå, att ettvart av seminarierna i Gävle och

Hälsingborg samt seminariet för manliga elever i Stockholm förses med

2 lektorat. Det nya seminariet för kvinnliga elever i Göteborg bör nöja sig

med ett sådant. Eftersom seminariet i Gävle redan erhållit en lektorstjänst,

blir antalet nyinrättade sådana tjänster vid de provisoriska seminarierna

(6 + 1 — 1 =)(i och vid samtliga folkskoleseminarier (9 + 6 =) 15.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts -proposition nr 230.

Mot förslaget om inrättande av ordinarie tjänster vid de provisoriska

seminarierna kan naturligtvis invändas, att dessa tjänster efter ett antal

år komma att bli överflödiga. Om emellertid antalet hålles inom rimliga

gränser, torde det vid seminariernas nedläggande icke möta större svårigheter

att förflytta de ordinarie lärarna till andra läroanstalter. Lärarna äro

skyldiga att underkasta sig sådan förflyttning.

Skolöverstyrelsen, som delar de sakkunnigas åsikt, att även de provisoriska

seminarierna böra erhålla ordinarie lärarpersonal i viss utsträckning,

har betonat angelägenheten av att någon minskning icke vidtages i fråga

om det föreslagna antalet ordinarie och extra ordinarie tjänster, enär dessutom

komme att erfordras ett ganska stort antal extra lärare och timlärare.

Statskontoret har ånyo framhållit angelägenheten av tillbörlig återhållsamhet

vid inrättande av lektorstjänster vid de provisoriska seminarierna.

Beträffande beräkningen av antalet lektorsbefattningar under nästkommande

budgetår har statskontoret allenast framhållit, att densamma av

de sakkunniga verkställts i överensstämmelse med de grunder, som av

statsmakterna godkänts vid avvägningen av avlöningsanslaget för folkskoleseminariema

för innevarande budgetår.

Sveriges yngre läroverkslärares förening har anhållit, att antalet ordinarie

och icke ordinarie lärartjänster vid folkskoleseminarierna måtte så avvägas,

att det motsvarade de förhållanden, som avsåges skola råda vid de allmänna

läroverken.

övningslärare. De sakkunniga ha föreslagit följande nya ordinarie och

extra ordinarie övningslärartjänster vid olika seminarier (minst 30 veckotimmars

undervisning beräknas):

Seminarier

Musik

Gymnastik

e. o.

Manlig

slöjd

e. o.

Kvinnlig

slöjd

e. o.

Trädgårds-

skötsel

e. o.

ord.

e. o.

Falun ..........

''-

—

i

—

—

—

Stockholm, kv.....

—

—

i

—

1

—

Gävle .........

1

—

—

—

—

1

Hälsingborg.....

—

i

—

1

—

—

Stockholm, m.....

1

.—

—

—

—

—

Summa

2

i

2

1

1

1

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt förslaget.

övningsskollärare m. m. Såsom redan i det föregående erinrats ha de

sakkunniga ägnat uppmärksamhet åt frågan om en förstärkning av den

praktiska utbildningen för seminarieeleverna, en förstärkning som enligt de

sakkunnigas mening vore väl motiverad redan under nuvarande förhållan
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.

den och absolut nödvändig, därest elevantalet i klassavdelningarna skulle

höjas till 32. De sakkunniga ha beträffande beräkningen av det erforderliga

antalet övningsskollärare anfört bland annat följande.

Enligt 1936 års organisationsplan för folkskoleseminarierna skulle det finnas

5 övningsskollärare vid varje enkelseminarium och 9 vid varje dubbelseminarium.

Provårsseminarierna skulle förses med ytterligare 2 övningsskollärare.

Sedermera har seminariet i Stockholm erhållit ännu en övningsskollärare

med anledning av den dit förlagda hjälpklasslärarkursen.

Om man utgår från denna plan vid beräkningen av det antal övningsskollärare,

som bör anses behövliga vid de nu utvidgade seminarierna, finner

man att

ett

seminarium

av

typ

4 + 2

bör ha

9 övningsskollärare

»

»

»

»

4 + 4

»

»

10 »

»

»

»

»

4 + 2 + 2

»

»

13 »

»

»

»

»

4 + 4 + 2

»

»

14 »

»

»

»

»

2 + 2 + 2

»

»

12 »

(4 = fyraårig linje, 2 = studentlinje).

Härtill komma 2 övningsskollärare vid provårsseminarium och 1 vid

hjälpklasslärarkursen i Stockholm.

Nämnda beräkningar bygga på den förutsättning, att varje seminarieavdelning

omfattar endast 24 elever. Om nu antalet elever per avdelning

skall ökas till 32, måste också möjligheterna till praktiska övningar ökas

i ungefär samma proportion. Detta innebär, att antalet övningsskolklasser

bör ökas med en tredjedel, d. v. s. från 9 till 12, respektive från 13 till 17

och från 14 till 18.

De nya övningsskolklasser, som sålunda erfordras, kunna emellertid icke

inrymmas i seminariernas nuvarande lokaler, icke ens efter den utökning,

som vid föregående riksdag beslutats och som nu håller på att verkställas.

Ur vissa synpunkter skulle det te sig önskvärt, att seminarielokalerna ytterligare

utbyggdes. Detta skulle emellertid draga ganska störa kostnader och

vore knappast tillrådligt även ur den synpunkten, att seminarieorganisationen

i slutet av 1950-talet måhända kan behöva inskränkas.

I stället synes det behövliga antalet ytterligare klasser böra ställas till

seminariets förfogande inom stadens folkskolor. Vid vissa seminarier tillåta

lokalerna icke inrymmande av fullt det antal övningsskolklasser, som skulle

erfordras, om seminarieavdelning endast omfattar 24 elever. Vid dessa seminarier

måste därför antalet till seminariet anknutna folkskoleklasser ökas

något.

De sakkunniga framhålla, att hela det förutnämnda antalet övningsskollärare

icke behöves redan budgetåret 1947/48. Av efterföljande tabell framgår

vad som erfordras under nämnda budgetår, liksom även hur de sakkunniga

respektive skolöverstyrelsen i fråga om Jönköpings-seminariet

tänkt sig fördelningen av övningsskollärarna på seminariet och i folkskolan

samt i förra fallet på ordinarie och extra ordinarie tjänster.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.

Seminarier

Övningsskollärare

Befintligt

antal

19-46/47

Behövligt antal

Därav vid

seminariet

folkskola

ord.

e. o.

vid full orga- nisation

läsåret

1947/48

ord.

e. o.

Falun.........

9

2

17

17

ii

2

4

Göteborg, m......

11

—

14

14

ii

3

Kalmar........

6

i

12

12

8

1

3

Karlstad........

8

2

18

14

9

2

3

Linköping.......

9

1

18

16

11

i

4

Luleå.........

7

2

18

16

8

2

Lund..........

9

3

19

19

11

2

6

Stockholm, kv.....

9

3

20

20

10

2

8

Umeå.........

9

2

18

13

9

2

2

Uppsala........

9

3

19

19

11

2

6

Giivle.........

—

—

13

12

4

6

2

Göteborg, kv......

—

—

17

5

5

Hälsingborg......

—

—

16

16

_

_

16

Jönköping.......

—

—

12

3

_

_

3

Stockholm, m.....

—

—

17

12

—

—

12

Summa

86

19 |

248

208

103

22

83

De sakkunniga föreslå i anslutning härtill inrättande av 17 ordinarie och

3 extra ordinarie övningsskollärartjänster samt förorda, att de 83 folkskollärare,

vilka sålunda skulle anlitas som handledare vid den praktiska

utbildningen, anställas såsom extra ordinarie övningsskollärare vid vederbörande

seminarium och att dessa lärares klasser i folkskolan i pedagogiskt

hänseende ställas under seminarierektorns överinseende och sålunda bilda

ett slags övningsskola. Motsvarande anordning har av innevarande års riksdag

beslutats för de provisoriska småskoleseminariernas del, varför jag beträffande

dess närmare innebörd och motiveringen för densamma torde få,

hänvisa till framställningen i 1947 års åttonde huvudtitel, sid. 345 ff. Be-''

träffande de ekonomiska konsekvenserna av förslaget m. m. anföra de sakkunniga

följande.

De förslag, som de sakkunniga här framlagt, bliva, om de genomföras,

ur ekonomisk synpunkt föga betungande. Avlöningen av de nya extra

ordinarie övningsskollärare, som enligt förslaget skulle anställas, kommer

visserligen att uppgå till en rätt stor summa, men å andra sidan bortfaller

avlöningen till samma antal folkskollärare i folkskolan. Vidare bortfaller

ett eljest behövligt rätt stort anslag till handledare bland folkskolans lärare

(ä 800 kronor per lärare). Däremot tillkomma kostnader till timlärartimmar,

motsvarande skillnaden mellan folkskollärarens och övningsskollärares

tjänstgöringsskyldighet (omkring 5 veckotimmar per lärare).''

Det bör i detta sammanhang påpekas, att det här framlagda förslaget

givetvis innebär en betydligt billigare lösning än ett förslag, som skulle

kräva betydande nybyggnadsarbeten för utökning av den egentliga övningsskolan.

Dock torde man även med de sakkunnigas förslag måhända böra

räkna med vissa lokalkostnader. Det synes nämligen lämpligt, att staten

till vederbörande kommuner betalar dessas självkostnader för lokalernas

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.

underhåll, uppvärmning, belysning och städning. Enligt vissa infordrade

uppgifter kunna dessa kostnader beräknas till cirka 2 000 kronor per klassavdelning.

De sammanlagda utgifterna för detta ändamål bli enligt denna

beräkningsgrund (80 X 2 000 =) 100 000 kronor. Anslaget bör utgå med

2 000 kronor per klassavdelning oberoende av seminarieortens läge.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle sålunda under budgetåret 1947/48

ett visst antal folkskollärare vid seminariestädernas folkskolor anställas som

extra ordinarie övningsskollärare med bibehållande av sina klassavdelningar

i folkskolan. Emellertid kan det tänkas, att denna anordning icke kan överallt

genomföras omedelbart. Vid ett och annat seminarium kan det måhända

under första året vara mera ändamålsenligt att icke anställa hela

det föreslagna antalet extra ordinarie övningsskollärare. 1 stället för varje

extra ordinarie övningskollärarbefattning, som sålunda icke tillsattes, skulle

seminariet kunna erhålla ett anslag av 800 kronor, som skulle kunna fördelas

på en eller flera lärare, som fullgjorde den handledande verksamhet,

som eljest skulle åvila en övningsskollärare. En sådan anordning torde

också böra tillämpas, när en småskollärarinna engageras. Det bör läggas i

skolöverstyrelsens hand att bestämma, huruvida det ena eller det andra av

dessa alternativ skall tillämpas. Själva anställningsförfarandet bör ske på

så sätt, att lärarna inom folkskolan beredas tillfälle att anmäla sig hos

rektor, varefter skolöverstyrelsen utser de för ändamålet lämpligaste.

De sakkunniga framhålla, att deras förslag beträffande övningsskollärarna

endast vore avsett att eliminera de olägenheter, som en ökning av

elevantalet i seminarieavdelningarna komme att medföra. Svårigheterna att

på ett rationellt sätt anordna den praktiska utbildningen komme fortfarande

att kvarstå, liksom också den trängsel av övningslektioner, som

funnes på övningsskolans schema, och som störde barnens arbetsro. För att

råda bot på dessa olägenheter behövdes åtgärder av långt mera vittgående

natur, än vad de sakkunniga hittills föreslagit. Ännu mera befogat bleve

detta, om man önskade, att övningsskolorna i viss utsträckning skulle användas

för anställande av moderna pedagogiska försök.

De sakkunniga anföra vidare följande.

Det mest ändamålsenliga vore sannolikt, att en hel folkskolebyggnads

samtliga klasser bildade ett komplement till övningsskolan och ställdes

under seminariets ledning. De sakkunniga anse sig dock icke nu kunna

föreslå en sådan åtgärd. Då det emellertid är nödvändigt, att något göres

för att lätta trycket på övningsskolorna, vilja de sakkunniga föreslå, att de

s. k. serieövningarna i viss utsträckning avlastas

från övningsskolklasserna och i stället förlä

gas ut i folkskolorna i k 1 a s s e r, som icke e 1 j e s t

ä r o anknytna till seminariet. Då varje elev i högsta

klassen skall ges tillfälle till serieövningar i två ämnen, kommer det att

under ett läsår pågå icke mindre än (32 X 3 X 2 =) 192 sådana serier vid

ett seminarium med tre avgångsklasser och 32 elever j>er klass. Då dessutom

auskultationer och övningslektioner av vanlig typ skola pågå i stor

omfattning, är det en nödvändighet, att serieövningarna i icke obetydlig

utsträckning förläggas utom seminariet.

För att skapa möjligheter för en anordning av angivet slag vilja do sak
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 2J0.

kunniga föreslå, att varje seminarium erhåller ett visst anslag, ur vilket

de lärare i folkskolan honoreras, som ställa sig och sin klass till disposition

för ändamålet. Beloppet kan lämpligen utgå med 2 000 kronor till de mindre

och 3 000 kronor till de större seminarierna. Anslaget kommer givetvis att

fördelas på ett flertal lärare, men det bör ändock, liksom tidigare, bestämmas,

att ingen av lärarna bör uppbära mer än 800 kronor. Detta sistnämnda

fall kan givetvis endast inträffa, om en lärare blir engagerad i så hög grad,

att han kan anses ha samma handledararbete som en övningsskollärare.

Det sammanlagda anslaget till detta ändamål kan beräknas till

(4 X 2 000 + 9 X3 000 =) 35 000 kronor. (Göteborgs kvinnliga seminarium,

som icke har någon avgångsklass, är icke medräknat.)

De sakkunniga föreslå vidare anvisande av 35 000 kronor att användas

till arvoden åt lärare vid skolor av lägre skolform

för handledning av seminarieelever under dessas studiebesök

i sådana skolor. Härom anföres närmare följande.

Ett realiserande av de förslag, som de sakkunniga tidigare här framlagt,

skulle även bidraga till att i viss mån lösa ett annat aktuellt problem för

den praktiska lärarutbildningen. En mycket stor del av seminarieeleverna

komma att efter avlagd examen få sin verksamhet förlagd till skolor av

Bo -och B.rform. Det är därför av största vikt, att de under sin utbildningstid

bibringas kunskaper om och erfarenhet av dessa skolformers speciella

metodik. Att i övningsskolan anordna avdelningar av dessa skolformer

har emellertid stött på svårigheter av olika slag. Det har bland annat

visat sig svårt att rekrytera sådana avdelningar, enär föräldrarna hellre

vilja ha sina barn placerade i klasser av högre skolform. Vidare har övningsskolans

svåra belastning med elevlektioner varit ett hinder att anordna

klasser av lägre form, enär en sådan belastning icke där kan ske i samma

utsträckning som i klasser av A-form. De sakkunniga hoppas nu, att den

utvidgning av övningsskolan, som det framlagda förslaget innebär, även

skulle göra det lättare att inom seminariet ordna någon avdelning av lägre

skolform.

Emellertid torde detta icke vara tillräckligt. Eleverna måste därjämte

beredas tillfälle att under minst ett par veckor följa undervisningen i fullt

naturligt sammansatta B,- och B3-skolor på landsbygden. Redan nu sker

detta i ganska^ stor utsträckning. Man kan emellertid icke begära, att en

lärare vid en sådan skola år efter år skall mottaga seminarieelever och söka

vägleda dem i de lägre skolformernas svårigheter, om han icke härför erhåller

något vederlag. De sakkunniga vilja därför föreslå, att ett visst

anslag ställes till förfogande för detta ändamål. Beloppet synes kunna begränsas

till 2 000 kronor för de mindre och 3 000 kronor för de större seminarierna

och bör kunna användas till arvode åt lärare, som handleda seminarieelever,

då det gäller besök ej blott i B,- och B.,-skolor utan även i

andra skolor, som det är av vikt för eleverna att lära känna, Anslaget kan

beräknas till sammanlagt 35 000 kronor.

De sakkunniga ha vidare i detta sammanhang förordat, att medel skulle

anvisas till bidrag till bestridande av seminarieelevernas utgifter vid studiebesök

av nyss angivet slag, vilket förslag kommer att närmare beröras i

det följande vid beräkningen av omkostnadsanslaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Kungl. May.ts -proposition nr 230.

Skolöverstyrelsen har livligt tillstyrkt de sakkunnigas förslag utom beträffande

den ifrågasatta ersättningen till vederbörande kommuner för

lokalkostnader för sådana folkskoleklasser, som skulle knytas till seminarierna.

Härom anför överstyrelsen följande.

De sakkunniga beräkna härför en kostnad av 2 000 kronor per klassavdelning,

vilket skulle medföra ett anslagsbehov av sammanlagt 100 000 kronor

Överstyrelsen vill emellertid ifrågasätta nödvändigheten av ersättning til

kommunerna för dessa lokaler. Det är ju kommunernas egna skolpliktiga

barn, som skola tillhöra ifrågavarande klassavdelningar, och som en följd

av den föreslagna anordningen skulle kommunerna ej komma att behöva

utbetala hyresandelen av ifrågakommande lärares avlöning. Om likväl ersättning

för lokalkostnaderna anses böra utgå, finner överstyrelsen den föreslagna

ersättningen för högt beräknad och vill för sin del föreslå en ersättning

av 1 000 kronor per klassavdelning, oberoende av semmaneortens

läge. Överstyrelsen räknar emellertid icke med anslag för här ifrågavarande

ändamål i sina kostnadsberäkningar.

Statskontoret, som icke funnit något att erinra mot förslagen om anställande

av ett antal folkskollärare som extra ordinarie övningsskollärare

och om anvisande av medel för beredande av ersättning åt sådana lärare

vid skolor av lägre skolform, vilka utnyttjas som handledare vid seminaneelevernas

besök vid dessa skolor, har däremot icke kunnat förorda, att skoldistrikten

i fråga om klassavdelningar, som närmare knötes till ett seminarium,

skulle erhålla ersättning för underhåll m. m. av dessa klassers lokaler,

liksom icke heller att särskilda medel skulle anvisas till ersättning åt

handledare för s. k. serieövningar.

I skrivelse den 26 mars 1947 har svenska seminarielärarföreningen föreslagit,

att normalbestämmelser måtte utarbetas för avtal med de folkskollärare,

som mot särskild ersättning åtaga sig att under minst en termin

regelbundet tjänstgöra som handledare för seminarieelever. Föreningen har

anfört:

Enligt sakkunnigförslaget skulle överstyrelsen erhålla bemyndigande att

på därom av rektor gjord framställning medgiva, att för varje sådan extra

ordinarie övningsskollärarbefattning, som det befunnits lämpligt att icke

omedelbart besätta, vederbörande seminarium i stället skulle erhålla ett

anslag av 800 kronor att fördelas på en eller flera lärare, som fullgöra den

handledande verksamhet, vilken eljest skulle åvila en övningsskollärare.

Detta förslag torde vara synnerligen välbetänkt. Emellertid rader oklarhet

om de rättigheter och skyldigheter, som tillkomma en dylik handledare,

vilket på sina håll vållat avsevärd olägenhet. Med anledning harav vill föreningen

föreslå, att förhållandet mellan nu ifrågavarande lärare och seminariet

regleras genom ett skriftligt avtal och att skolöverstyrelsen erhaller

uppdrag att hiirför utarbeta normalbestämmelser. Föreningen vill i detta

sammanhang framhålla, att motsvarande anordning förekommer i vara

nordiska grannländer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Departe
mentschefen
-

Kungl. Maj:ts -proposition nr 230.

R e k torern a vid de provisoriska seminarierna i Hälsingborg och

Stockholm, vilka för närvarande äro placerade i avlöningsgrupp II (lönegraden

E 12), torde böra uppflyttas till avlöningsgrupp I (lönegraden E 13)

med hänsyn till att dessa seminarier redan nästa budgetår få lika många

klassavdelningar, som ett färdigorganiserat dubbelseminarium. Rektorerna

vid de föreslagna nya provisoriska seminarierna i Göteborg och Jönköping

torde böra tills vidare placeras i avlöningsgrupp II.

Seminarieorganisationens växande omfattning nödvändiggör även för

nästa budgetår inrättandet av ett antal nya ämneslärartjänster.

De sakkunniga ha föreslagit 15 lektorstjänster och 7 extra ordinarie

adjunktstjänster. Av lektorstjänsterna avses 6 för provisoriska seminarier.

I anledning av vad statskontoret anfört beträffande dessa tjänster vill jag

framhålla, att det svårligen går att upprätthålla så stora lärarutbildningsanstalter

under sa pass lång tid, som det här torde bli fråga om, utan att

ha tillgång till ett antal ordinarie ämneslärartjänster. Några svårigheter

torde icke heller komma att möta att bereda dessa befattningshavare andra

tjänster, när dessa seminarier måhända åter kunna indragas. Jag tillstyrker

därför, att nya lektorst jänster och nya extra ordinarie adjunktstjänster inrättas

från och med nästa budgetar till det antal och med den fördelning

mellan de olika seminarierna, som de sakkunniga föreslagit (se sid. 21).

Mot de sakkunnigas förslag beträffande nya ordinarie och extra ordinarie

övningslä rartjänster har jag icke funnit anledning till annan erinran

än att — med hänsyn till vad under hand upplysts angående omfattningen

av den undervisning, som kommer att åvila läraren i manlig gymnastik

vid seminariet i Hälsingborg — en extra ordinarie lärartjänst i gymnastik

med lek och idrott torde böra inrättas även vid detta seminarium.

Den i det föregående förordade höjningen av elevantalet i seminarieklasserna

kräver givetvis förbättrade förutsättningar för den praktiska

utbildningen av seminarieeleverna. Därjämte föreligger

emellertid, oavsett nämnda omständighet, sedan länge behov av en rationellare

anordning av denna utbildning. De sakkunniga ha i syfte att tillgodose

båda önskemålen framlagt vissa förslag, innebärande dels en icke

oväsentlig utökning av antalet övningsskolklasser, vilket bland annat skulle

ernås genom att vissa klasser i folkskolorna å seminarieortema knytas

fastare till seminarierna och vederbörande folkskollärare anställas såsom

extra ordinarie övningsskollärare vid dessa, dels att de s. k. serieövningarna

i viss utsträckning flyttas från övningsskolklasserna och förläggas till folkskoleklasser,

som icke eljest äro anknytna till något seminarium, dels ock

införande mera regelbundet av auskultationer eller studiebesök av seminarieeleverna

vid skolor av lägre skolform.

Enligt förstnämnda förslag, som i princip överensstämmer med vad riksdagen

tidigare i år beslutat för småskoleseminariernas vidkommande, skulle

med av skolöverstyrelsen gjord komplettering med avseende å seminariet i

opaginerad Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts ''proposition nr £30.

Jönköping vid folkskoleseminarierna inrättas 17 nya ordinarie och 3 nya

extra ordinarie övningsskollärarbefattningar, varjämte sammanlagt 83 folkskollärare

å seminarieorterna skulle anställas såsom extra ordinarie övningsskollärare.

Vid seminariet för kvinnliga elever i Stockholm skulle därigenom

komma att finnas 10 ordinarie och 2 extra ordinarie övningsskollärarbefattningar,

varjämte 8 folkskollärare skulle anställas såsom extra ordinarie

övningsskollärare. I enlighet med en av rektor vid ifrågavarande seminarium

gjord framställning, vilken tillstyrkts av skolöverstyrelsen, synes

emellertid i stället lämpligen ytterligare en extra ordinarie övningsskollärarbefattning

böra inrättas vid seminariet och antalet såsom övningsskollärare

anställda folkskollärare böra minskas till 7. I övrigt har jag icke funnit

något att erinra mot ifrågavarande förslag. Därest det skulle visa sig

lämpligt att icke redan nästa budgetår anställa hela det föreslagna antalet

extra ordinarie övningsskollärare, torde i stället, såsom de sakkunniga

ifrågasatt, efter överstyrelsens beprövande i varje särskilt fall vederbörande

seminarium böra erhålla ett belopp av 800 kronor för varje sålunda icke tillsatt

befattning, att utgå till den eller de lärare, som fullgör motsvarande

handledande verksamhet. Samma anordning torde även böra tillämpas för

det fall, att en småskollärarinna tages i anspråk som handledare. Med anledning

av vad svenska seminarielärarföreningen anfört rörande angelägenheten

av att för dylika fall ett skriftligt avtal kommer till stånd mellan

vederbörande lärare och seminariet vill jag framhålla, att jag förutsätter,

att överstyrelsen har sin uppmärksamhet riktad på denna fråga.

I likhet med statskontoret anser jag mig icke kunna tillstyrka, att ersättning

av statsmedel skulle utgå till sådana kommuner, där folkskoleklasser

på förut angivet sätt anknytas till vederbörande seminarium, för kostnader

för underhåll m. m. av skollokaler, som nyttjas av dessa klasser.

Även om på sätt som förordats övningsskolklassernas antal skulle avsevärt

ökas, torde dessa klasser alltjämt bli så hårt belastade av övningslektioner,

auskultationer m. m., att svårigheterna att på ett rationellt sätt

anordna den praktiska utbildningen skulle komma att i stor utsträckning

kvarstå. En utväg att åtminstone delvis bemästra dessa svårigheter synes

erbjuda sig i de sakkunnigas förslag, att serieövningarna skulle i viss omfattning

avlastas från övningsskolklasserna och i stället förläggas till folkskolorna

i klasser, som eljest icke äro anknytna till något seminarium. Jag

förordar, att en sådan anordning kommer till stånd. De lärare i folkskolan,

som tagas i anspråk härför, böra erhålla visst arvode, dock högst 800 kronor

för år. För ändamålet torde för nästa budgetår böra anvisas 35 000

kronor.

Jag finner det slutligen önskvärt, att tillfälle mera regelbundet beredes

seminarieeleverna att göra studiebesök vid skolor av liigre skolform, särskilt

B2- och B3-skolor. För beredande av viss ersättning — högst 800 kronor

för år — åt de lärare i dessa skolor, som därvid handleda eleverna, torde i

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.

enlighet med de sakkunnigas förslag 35 000 kronor böra anvisas. I det följande

tager jag ställning till frågan om anvisande av medel till bidrag till

seminarieelevernas utgifter under ifrågavarande studiebesök.

II. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarierna: Avlöningar.

Detta anslag är nu uppfört med 3 518 000 kronor. Personalförteckning

och avlöningsstat med därtill hörande bestämmelser finnas intagna i statsliggaren

å sid. 641 ff.

Skolöverstyrelsen har under hänsynstagande till den i det föregående

förordade utvidgningen av seminarieorganisationen och med tillämpning av

nuvarande avlöningsbestämmelser beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår

till 4 804 900 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 1 286 900

kronor. Av handlingarna i ärendet inhämtas i huvudsak följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Överstyrelsen har beräknat anslagsposten till 2 285 000 kronor, innebärande

en ökning med 247 000 kronor. Överstyrelsen framhåller, att hänsyn

tagits till den verkliga belastningen, i den mån denna redan nu varit möjlig

att beräkna. Sålunda ha tjänstemännens löner beräknats med hänsyn till de

löneklasser, inom vilka de verkligen kunna antagas komma att utgå. Den

beräknade höjningen av anslagsposten hänför sig i huvudsak till — förutom

de sakkunnigas av mig i det föregående tillstyrkta förslag beträffande nya

ordinarie tjänster — av skolöverstyrelsen framlagt förslag rörande vissa

ändringar i vaktmästarpersonalens avlöningsförhållanden,

innebärande

dels att de extra ordinarie vaktmästar(trädgårdsbiträdes-) befattningarna

vid seminarierna i Falun, Göteborg (m.), Kalmar, Karlstad, Linköping,

Luleå, Lund, Umeå och Uppsala, av vilka befattningar de i Karlstad, Lund

och Uppsala äro placerade i lönegraden Eo 6 och de övriga i lönegraden

Eo 5, förändras till ordinarie tjänster i lönegraden A 6;

dels ordinariesättning av den extra ordinarie vaktmästarbefattningen i

lönegraden Eo6 vid seminariet i Gävle, vars innehavare huvudsakligen

tjänstgör som värmeledningsskötare;

dels ock uppflyttning av en av de båda vaktmästarbefattningarna i lönegraden

A 6 vid seminariet för kvinnliga elever i Stockholm till lönegraden

A 7.

Till stöd för förslaget rörande de extra ordinarie vaktmästar(trädgårdsbiträdes-)befattningarna

har överstyrelsen bland annat framhållit, att ifrågavarande

biträdens avlöning numera finge anses alltför låg i förhållande

opaginerad Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

till de löner, som eljest betalades till trädgårdsarbetare och trädgårdsförmän,

varjämte borde beaktas, att för befattningarna krävdes viss yrkesutbildning.

Överstyrelsen framhåller vidare, att vid beräkningen av medelsbehovet

under ordinarieposten medräknats ett belopp av 7 000 kronor till särskilda

arvoden, utgående med 500 kronor för varje elevavdelning, åt rektorerna

under sommarkursen 1947 av den provisoriska utbildningslinjen.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kung l. M a j : t.

Arvoden åt seminariel åkare m. in. Denna delpost, som för

innevarande budgetår är uppförd med 32 600 kronor, har av skolöverstyrelsen

föreslagits höjd med 13 400 kronor till 1^6 000 kronor. Med tillämpning

av oförändrade grunder rörande ifrågavarande arvoden har överstyrelsen

räknat med en automatisk ökning av medelsbehovet för nästa budgetår

till 40 300 kronor, varvid ett belopp av 2 100 kronor avsetts för särskilda

arvoden åt seminarieläkarna under sommarkursen 1947, motsvarande

ett arvode av 150 kronor per elevavdelning eller samma belopp, som

beräknades för sommarkursen 1946. Återstoden av den föreslagna höjningen

hänför sig till förslag om höjning av veckoarvodet för de deltidsanställda

sköterskorna från 75 till 100 kronor (+ 700 kronor) och om ökning av

sköterskornas tjänstgöringstid efter överstyrelsens prövning i varje särskilt

fall (+ 5 000 kronor). Sistnämnda båda förslag överensstämma med vad

riksdagen efter förslag av Kungl. Maj:t redan beslutat för småskoleseminariernas

vidkommande, varför beträffande motiveringen torde få hänvisas

till 1947 års åttonde huvudtitel, sid. 348 f.

Arvoden åt seminariebibliotekarier. Ur förevarande delpost,

som för innevarande budgetår höjts från 10 000 till 18 000 kronor,

utgå enligt Kungl. Maj:ts beslut, där ej överstyrelsen finner anledning fastställa

högre eller lägre belopp, arvoden med följande belopp, för budgetår

räknat, nämligen 800 kronor vid ett vart av seminarierna i Gävle och Hälsingborg

samt vid seminariet för manliga elever i Stockholm, 1 200 kronor

vid seminariet i Kalmar och 1 600 kronor vid ett vart av övriga seminarier.

Skolöverstyrelsen — som erinrat om sitt föregående år framförda förslag,

att ifrågavarande arvoden skulle väsentligt höjas och utgå med ett månatligt

belopp, som vid de större seminarierna borde utgöra 200 kronor — har

nu i huvudsak endast ansett sig böra föreslå sådana ändringar i bestämmelserna,

som föranledas av den utvidgade organisationen. Arvoden föreslås

sålunda skola utgå med 800 kronor vid de nya seminarierna i Göteborg

och Jönköping, med 1 200 kronor vid seminariet i Hälsingborg samt 1 600

kronor vid ett vart av de övriga seminarierna. Härjämte har överstyrelsen

emellertid förordat ett tilläggsarvode å 400 kronor till bibliotekarierna vid

de fyra provårsseminarierna. Till särskilda arvoden åt bibliotekarierna under

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.

sommarkursen 1947 har överstyrelsen beräknat 2 800 kronor. Det sammanlagda

medelsbehovet under denna delpost skulle vid bifall till överstyrelsens

förslag ökas med 8 400 kronor till 26 J+00 kronor.

Arvoden åt biträden på rektorsexpeditionerna. Ur

denna delpost, som för innevarande budgetår är uppförd med 13 000 kronor,

utgå enligt Ivungl. Maj:ts beslut, där ej överstyrelsen finner anledning fastställa

högre eller lägre belopp, arvoden med följande belopp för budgetår

räknat, nämligen 700 kronor vid ett vart av de provisoriska seminarierna,

1 000 kronor vid seminariet i Kalmar och 1 100 kronor vid ett vart av de

övriga seminarierna.

Med hänsyn till organisationens utvidgning föreslår skolöverstyrelsen, att

ifrågavarande arvoden bestämmas till 800 kronor vid de nya seminarierna

i Göteborg och Jönköping, 1 000 kronor vid seminariet i Hälsingborg och

1 100 kronor vid ett vart av övriga seminarier. Till särskilda arvoden åt

rektorsbiträdena under sommarkursen har överstyrelsen beräknat 2 800

kronor. Det sammanlagda medelsbehovet under förevarande delpost skulle

därigenom ökas med 5 600 kronor till 18 600 krojior.

Särskilda arvoden vid provårsseminarierna. Denna

delpost är för närvarande uppförd med 36 700 kronor. Provårskurser finnas

anordnade vid de icke provisoriska seminarierna i Göteborg och Stockholm

samt från och med innevarande budgetår även vid seminarierna i Lund

och Uppsala.

Skolöverstyrelsen har beräknat medelsbehovet för nästa budgetår till

49 200 kronor. Överstyrelsen har därvid, liksom förut beträffande provårsläroverken,

förordat återgång till tidigare gällande grunder för dessa arvoden,

innebärande att den särskilda ersättningen till de ordinarie och extra

ordinarie ämneslärarna och övningsskollärarna vid provårsseminarierna

skulle utgå med 300 kronor mot för närvarande 300 kronor och att ersättningarna

för handledning skulle utgå med 180 kronor per termin för tvåterminskandidat

och 300 kronor för enterminskandidat mot för närvarande

100 kronor respektive 200 kronor. Överstyrelsen har icke räknat med att

ifrågavarande ersättningar skulle utgå till de folkskollärare, som enligt vad

tidigare förordats skulle anställas såsom extra ordinarie övningsskollärare.

Vid oförändrade arvodesgrunder har överstyrelsen beräknat medelsbehovet

till 39 000 kronor.

Svenska seminarielärarföreningen har i skrivelse den 26 mars 1947 anhållit,

att särskilda provårsarvoden måtte få utgå jämväl till de folkskollärare,

som anställas som extra övningsskollärare vid provårsseminarierna.

Tilläggsarvoden åt lära re vid kurser för utbildande

av kyrkomusiker och arvoden vid kurser för utbildande

av hjälpklasslärare. Skolöverstyrelsen har beräknat oförändrat

medelsbehov, 5 600 kronor respektive 12100 kronor, under dessa

delposter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.

Avlöningar till övrig i c k e - o r din ar i e personal.

Denna anslagspost, som för närvarande är uppförd med 947 000 kronor,

tar av skolöverstyrelsen för nästa budgetår beräknats till 1 807 000 kronor,

ir nebärande en ökning med 860 000 kronor. De olika utgiftsposterna fördela

sig sålunda:

Icke-ordinarie lärare och vaktmästarpersonal utom folkskollärare,

som anställas såsom extra ordinarie övningsskollärare

(inberäknat tjänstledighetsvikarier och kall
ortstillägg)

..................................... kronor 986 000

Folkskollärare, som anställas såsom extra ordinarie

övningsskollärare ................................ » 500 000

Timlärararvoden på grund av dessa lärares nedsatta

tjänstgöring .................................... » 90 000

Timlärararvoden vid sommarkursen 1947 ............ » 98 000

Timlärararvoden vid provisoriska kurser i engelska .... » 27 000

Handledararvoden vid serieövningars förläggande till

folkskolor ...................................... » 35 000

Handledararvoden vid studiebesök i skolor av lägre

skolform ....................................... » 35 000

Kontorsbiträden .................................. » 33 000

Extra expeditionshjälp..................... »_3 200

Summa kronor 1 807 200.

Beloppet föreslås av överstyrelsen avrundat till 1 807 000 kronor.

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

Vaktmästarpersonal. Överstyrelsen har föreslagit anvisande av

medel till en extra vaktmästare i lönegraden Ex 6 vid ett vart av de provisoriska

seminarierna i Gävle, Göteborg, Hälsingborg och Stockholm.

Timlärararvoden vid sommarkursen 194 7. Genom beslut

den 21 december 1945 föreskrev Kungl. Maj:t, att vid den särskilda

provisoriska utbildningslinjen vid folkskoleseminarierna (omfattande vårterminen

1946 och läsåret 1946/47 samt kurser somrarna .1946 och 1947)

ett särskilt arvode skulle utgå åt lärare vid sommarkurserna med 8 kronor

för lektion, varvid dock arvodet för vecka finge med högst 30 kronor överstiga

vad vederbörande lärare skulle ha erhållit för samma tid, därest

ersättning utgått enligt för timlärare gällande bestämmelser. 1945 års

seminariesakkunniga hade i sitt förslag i ämnet föreslagit ett arvode av

10 kronor per lektion utan någon maximering.

Skolöverstyrelsen har i anledning av en av svenska seminarielärarförening

en i skrivelse till Kungl. Maj:t den 29 juli 1946 gjord framställning i

ämnet hemställt, att arvodet under sommarkursen 1947 måtte sättas till

10 kronor för lektion och att någon maximering ej måtte föreskrivas. I

seminarielärarföreningens skrivelse, vari även anhållits att de nya bestämmelserna

skulle erhålla retroaktiv giltighet även för sommarkursen 1946,

anföres bland annat följande.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1 sand. Nr SSO.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.

Enligt timplanen för den ifrågavarande kursen iiro till sommarkurserna

förlagda övervägande övningsämnen. Sommartjänstgöringen måste alltså

främst drabba övningslärarna, vilka redan förut måste anses i lönehiinseende

missgynnade. Särskilt slöjd och hushållsgöromål ha ett högt timtal

under sommarkurserna, och lärarna i dessa ämnen ha därför måst åtaga

sig en synnerligen dryg arbetsbörda under den tid, då andra lärare ha ferier.

De egendomliga bestämmelserna rörande arvode få till följd att dessa lärare

erhålla allt lägre timarvode ju flera timmar i veckan de nödgas arbeta. Så

får t. ex. en slöjdlärare på E-ort redan vid 18 veckotimmars tjänstgöring

ett arvode av endast 6 kronor 2 öre och vid 34 veckotimmar 5 kronor 24 öre

i stället för 8 kronor. Det ligger för dessa lärare nära till hands att jämföra

dessa avlöningsförhållanden med motsvarande förhållanden på den

öppna arbetsmarknaden. De betrakta sin sommartjänstgöring såsom övertidsarbete,

vilket ju betalas högre än annat arbete.

Även andra lärare, som ha särskilt lågt timantal, finna utgående ersättning

alldeles otillfredsställande. Enligt timplanen skall kompletteringskursen

i matematik arbeta två timmar i veckan under sommaren. Detta skulle

göra det nödvändigt för en matematiklektor eller annan matematiklärare att

stanna i seminariestaden sex veckor under somrarna mot en ersättning av

endast 16 kronor i veckan. Motsvarande gäller gymnastiklärarna. Varken

matematik eller gymnastik kan emellertid lämpligen koncentreras till en

kortare tidsperiod.

De nämnda avlöningsbestämmelserna äro sålunda ägnade att skapa en

olust, som kan skada lärarutbildningen.

Till råga på olyckan kan det svårligen undgås, att sommartjänstgöringen

1947 kommer att drabba samma lärare, som måst arbeta under sommarkursen

1946, och saken blir icke bättre därav, att många av dessa lärare

stå pensionsåldern ganska nära. .

Vid föreningens framställning voro fogade skrivelser från övningslärare

vid seminariet i Göteborg samt från kollegiet vid samma seminarium, vilka

hävda den åsikten, att den låga arvodessättningen innebär en orättvisa

gentemot lärarna. Till framställningen var vidare fogad en tablå, visande

verkningarna av det tillämpade arvodessystemet.

Skolöverstyrelsen har för egen del anfört följande.

Överstyrelsen, som i sitt yttrande över 1945 års seminariesakkunnigas

förslag tillstyrkt ett arvode av 10 kronor per lektion, finner det uppenbart,

att det under sommarkursen 1946 utgående arvodet varit otillräckligt och

att det icke endast är rimligt utan kanske även nödvändigt att för sommarkursen

1947 höja arvodet. Överstyrelsen vill därför tillstyrka, att arvoden

åt lärare vid sommarkursen 1947 måtte utgå med 10 kronor för lektion.

Däremot anser sig överstyrelsen icke böra tillstyrka, att en sådan bestämmelse

finge retroaktiv verkan för sommarkursen 1946.

Det sammanlagda arvodesbeloppet för sommarkursen 1947 skulle enligt

denna beräkning bliva ungefär 7 000 kronor för kurs eller för samtliga

seminarier omkring 98 000 kronor. Detta torde med cirka 30 000 kronor

överstiga den summa, som är erforderlig, därest arvodena skulle hållas

oförändrade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Provisoriska kurser i engelska. I anledning av en av 1946

års skolkornmission i skrivelse till Kungl. Maj:t den 21 november 194b

gjord framställning i ämnet har skolöverstyrelsen hemställt om anvisande

av medel för anordnande från och med läsåret 1947/48 av provisoriska frivilliga

kurser i engelska för elever vid folkskoleseininarierna.

Angående behovet av sådana kurser anföres av kommissionen följande.

Genom stadgan för folkskoleseininarierna av den 18 juni 1937 infördes

engelska som obligatoriskt ämne på den 4-åriga linjen. Ehuru redan då

sedan lång tid tillbaka undervisning i engelska förekom inom folkskolan,

avsåg man genom införande av engelska på folkskoleseminariets timplan

icke att göra seminariets lärjungar kompetenta att undervisa i språket. Avsikten

med denna åtgärd var väl närmast att ge folkskollärarna ökade möjligheter

att bedriva sådana studier, som förutsätta, att man behärskar

språket, och att utjämna olikheter i språkkunskaper mellan dem, som gått

på den fyraåriga linjen, och dem, som gått på studentlinjen. Majoriteten av

eleverna på den 4-åriga linjen ha förkunskaper i engelska motsvarande realexamens

fordringar. Enligt uppgift från seminarielektorer leder den nuvarande

undervisningen i engelska åtminstone för de bättre eleverna fram

till en kunskapsnivå ungefär motsvarande fordringarna för godkänt i engelska

på latinlinjen. På studentlinjen förekommer ingen undervisning i

engelska.

Kommissionen vill icke i detta sammanhang taga ståndpunkt till frågan,

hur den framtida utbildningen i engelska för folkskolans klasslärare skall

läggas. Det torde emellertid dröja avsevärd tid, innan man kan nå en

definitiv lösning. Under tiden synas provisoriska åtgärder böra vidtagas för

att bereda sådana under utbildning varande folkskollärare, som äga fallenhet

och lust att tillägna sig jämväl erforderlig utbildning i engelska, möjlighet

härtill. En frivillig kurs i engelska bör enligt kommissionens mening

inordnas i schemat för såväl den 4-åriga som den 2-åriga linjen vid folkskol

eseminarierna, och denna kurs bör till sitt innehåll i huvudsak motsvara

nu gällande fordringar för vinnande av behörighet att undervisa i språket

i folkskolan enligt skolöverstyrelsens cirkulär med anvisningar av den

21 januari 1944.

Det svåraste hindret för införande av en dylik frivillig kurs i engelska

synes vara, att redan den nuvarande timplanen är överlastad. Ehuru en

del seminarier på skilda sätt modifierat sina timplaner i överensstämmelse

med stadgans § 5, vilken föreskriver att »arbetet vid seminariet så anordnas,

att tillfälle beredes eleverna att genom fria studier inhämta föreskrivna

kurser», torde i de flesta fall arbetet vid seminarierna vara schemabundet

på ett sätt, som gör det ganska svårt att inordna en tilläggskurs i

engelska. Det förtjänar dock observeras, att man på den 2-åriga linjen

lyckats få rum med en rad kurser för sådana studenter, som behövt komplettera

sin examen med ett eller flera ämnen. En lämplig utväg att minska

antalet schemabundna lektionstimmar synes vara, att rektorerna begagna

sig av de möjligheter, som promulgationsbestämmelserna till undervisningsplanen

av år 1937 medgiva. Utan ändring av lärarens tjänstgöring och

ämnets timtal på schemat, må kunna föreskrivas, att vissa lektionstimmar

äro avsedda för enskild handledning. Under dessa lektioner är läraren

skyldig att vara tillhands å lärorummet, medan det åt eleverna lämnas

frihet att utnyttja denna lektionstid så, som bäst tjänar deras individuella

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr %30.

behov. Ett annat alternativ till modifikation av timplanen erbjuder den

koncentrationsläsning, som för närvarande tillämpas vid bland annat Kalmar

och Stockholms folkskoleseminarium för kvinnliga elever.

Enligt kommissionens förslag skulle den frivilliga kursen i engelska omfatta

dels 3 veckotimmars undervisning under 3 terminer, dels viss undervisning

av infödda språklärare (assistentundervisning), dels ock en 14

dagars sommarkurs under ledning av seminariets lärare i engelska jämte

infödda språklärare. Undervisningen skulle vara tillgänglig för elever från

såväl den 4-åriga som den 2-åriga linjen och borde avslutas under seminarieutbildningens

näst sista termin. Beträffande de ifrågasatta sommarkurserna

har kommissionen anfört följande.

Att assistentundervisning av infödda språklärare har stor betydelse, inses

utan vidare. Ännu effektivare förstärkning av utbildningen synes en sammanhängande

sommarkurs kunna medföra. Vid folkskoleseminariet i Kalmar

har försök gjorts med frivillig utbildning i engelska och en till denna

utbildning knuten sommarkurs, anordnad av lektorn i engelska vid seminariet

under medverkan av The British Council. Under fjorton dagar ha

eleverna genomgått ett koncentrerat program, omfattande bland annat taloch

läsövningar, kursivöversättning av s. k. kombinerade stilar samt

genomgång av engelska sånger, användbara vid nybörj arundervisning. De

ha åhört ett antal föreläsningar om engelskt samhällsliv och engelska seder

och bruk, ofta illustrerade av representativa engelska ljudfilmer. Då de därjämte

under dessa två veckor i största utsträckning talat engelska, ha de

fått en träning, som vanlig klassundervisning näppeligen kan ge.

Kommissionen anser det icke möjligt att anordna dylika kurser vid varje

seminarium. Det enda möjliga torde vara, att kurserna centraliseras till ett

fåtal platser. Om sommarkurserna förläggas till juli och augusti, då de

engelska universiteten ha ferier, torde möjlighet finnas att genom medverkan

av The British Council få över till Sverige tillräckligt antal engelska

universitetslärare, som kunde assistera vid tre på varandra följande kurser.

För att deltagarna skola få den största möjliga nyttan av kurserna, böra

dessa förläggas till internat. Eleverna få då möjlighet att även under måltiderna

och på fritid umgås med de engelska assistenterna och tvingas på

så sätt att i största möjliga utsträckning begagna engelskan som samtalsspråk.

Kommissionen, som utgått ifrån att ungefär halva antalet elever i av

förslaget berörda klasser, 34 respektive l2, eller 18 avdelningar, skulle komma

att deltaga i den frivilliga undervisningen i engelska, har beräknat kostnaderna

för timlärararvoden under nästa budgetår till i runt tal 17 000

kronor, varjämte borde anslås ett belopp av 300 kronor för varje seminarium

till inköp av undervisningsmateriel (böcker, grammofonskivor

m. m.). Kostnaderna för en sommarkurs ha beräknats till 137 600 kronor,

varav 37 600 kronor belöpa på arvoden samt rese- och vivrekostnader för

ledare och assistenter och 100 000 kronor avse elevernas omkostnader för

deltagande i kursen. För assistentundervisningen vid seminarierna har beräknats

ett preliminärt kostnadsbelopp av 15 000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2JO. 37

Skolöverstyrelsen, som i princip tillstyrkt skolkommissionens förslag, har

anfört bland annat följande.

Målet för den obligatoriska undervisningen i engelska vid folkskoleseminarierna

enligt gällande undervisningsplan är ej att göra eleverna kompetenta

att undervisa i språket i folkskolan. Behörighet för dylik undervisning

utfärdas av skolöverstyrelsen till lärare, som erhållit intyg om fullgoda

förutsättningar härför efter prövning enligt vissa i ett av överstyrelsen

den 21 januari 1944 utfärdat cirkulär närmare angivna fordringar.

För att vinna önskvärd enhetlighet i fråga om provens avläggande och

behörighetens förvärvande har överstyrelsen i underdånig skrivelse den

27 november 1946 hemställt om utfärdande av erforderliga bestämmelser

härför. Såsom överstyrelsen framhållit i sistnämnda skrivelse, har det förekommit,

att överstyrelsen förklarat elev vid folkskoleseminarium kompetent

att undervisa i främmande språk i folkskolan, och sådan elev har alltså

på egen hand skaffat sig sådana kunskaper, att han vid prövning uppfyllt

ovan omnämnda fordringar. Då undervisning i engelska i folkskolan torde

få allt större omfattning, vore det givetvis önskvärt, att den obligatoriska

undervisningen i språket vid seminarierna kunde medföra sådant resultat,

att folkskollärarbetyget i engelska utan vidare innebure kompetens att

undervisa i språket i folkskolan. Med nu gällande kurs- och timplaner är

det emellertid icke möjligt att nå detta mål, vartill kommer, att undervisning

i engelska över huvud taget ej förekommer på folkskoleseminariernas

studentlinje. Hur den framtida utbildningen av lärare i engelska i folkskolan

skall ordnas, är under utredning av 1946 års skolkommission, men

enligt kommissionens skrivelse torde det dröja avsevärd tid, innan en definitiv

lösning vunnits. Överstyrelsen delar kommissionens och svenska

seminarielärarföreningens mening, att det torde vara lämpligt, att tills

vidare provisoriska åtgärder vidtagas i form av frivillig undervisning vid

seminarierna, och vill i princip tillstyrka den anordning härför, som skolkommissionen

föreslagit.

De flesta seminarierna ha tillstyrkt skolkommissionens förslag, men de

ha samtidigt framhållit de olägenheter, som genomförandet av detsamma

torde komma att medföra. Den största svårigheten ligger däri — vilket

också kommissionen framhållit — att seminariernas timplan redan är så

belastad, att det är svårt att få plats för ytterligare undervisningstimmar.

De bästa möjligheterna att deltaga i den frivilliga undervisningen torde

sådana elever på studentlinjen ha, som ej behöva deltaga i några kompletteringskurser,

och även de elever, som deltaga i endast en kompletteringskurs,

torde få tid att begagna sig av ifrågavarande undervisning. Detta

torde däremot ej vara möjligt för sådana elever, som skola deltaga i två

eller tre kompletteringskurser samtidigt. I klass IIT av den fyraåriga linjen

iir arbetsbelastningen för eleverna redan mycket stor, och åtskilliga elever

där skulle knappast orka med den ökning i arbetet, som deltagandet i den

frivilliga undervisningen skulle medföra. Det torde diirför böra överlåtas

åt rektor att i samråd med vederbörande klassföreståndare och lärare i

engelska samt eventuellt iiven seminarieläkaren avgöra, vilka elever som

skola få deltaga i den frivilliga undervisningen i engelska. Att det emellertid

iir möjligt att bedriva dylik undervisning framgår av yttrandet från

seminariet i Kalmar, där frivillig sådan undervisning försöksvis redan förekommit.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.

Såsom skolkommissionen föreslår, synes den frivilliga undervisningen i

engelska böra omfatta tre veckotimmar under tre terminer och torde på

den fyraåriga linjen lämpligen böra förläggas till tredje klassen och höstterminen

i fjärde klassen samt på studentlinjen till de tre första terminerna.

Beträffande den föreslagna assistentundervisningen och sommarkurserna

har överstyrelsen intet att erinra men vill framhålla vikten av att endast

erfarna och goda handledare komma i fråga.

Överstyrelsen har beräknat kostnaderna för undervisningen vid seminarierna

till 27 000 kronor mot av skolkommissionen beräknade 17 000 kronor

och har till stöd därför anfört följande.

Det är svårt att med säkerhet avgöra, hur stor anslutningen till denna

undervisning kan komma att bli. Ett seminarium beräknar ganska lågt

deltagarantal, medan å andra sidan flera seminarier mena, att dessa frivilliga

kurser komma att få en synnerligen stor anslutning från elevernas

sida. Även om åtskilliga elever av olika skäl icke torde kunna deltaga i

undervisningen, anser överstyrelsen, att ett större deltagarantal, än vad

kommissionen räknat med, torde kunna förutses. Vidare ökar deltagarantalet,

om 1945 års seminariesakkunnigas förslag om höjning av elevantalet

per klassavdelning till 32 vinner riksdagens godkännande. Härtill

kommer, att det synes vara angeläget, att undervisningsavdelningarna i

fråga om denna undervisning ej omfatta så högt elevantal som 28 eller 32.

Vidare torde det i regel vara lämpligt, att eleverna på den fyraåriga linjen

och studentlinjen undervisas i skilda grupper. Vid den obligatoriska undervisningen

i engelska på den 4-åriga linjen kan klassavdelning enligt nu

gällande bestämmelser delas i två grupper med hänsyn till elevernas förkunskaper.

Ett liknande förfaringssätt vore givetvis ur undervisningssynpunkt

mycket lämpligt även i fråga om undervisningsavdelningarna vid

den frivilliga undervisningen. Överstyrelsen anser sig likväl ej kunna föreslå

en sådan anordning utan vill i stället förorda, att elevantalet per undervisningsavdelning

maximeras till 25, dock att antalet undervisningsavdelningar

ej bör få överstiga antalet klassavdelningar vid seminariet inom

klasserna III4 och F. Skulle mot förmodan anslutningen till den frivilliga

undervisningen bli mindre än beräknat, bör även en minimigräns fixeras.

Det torde vara lämpligt bestämma, att frivillig undervisning i engelska

vid folkskoleseminarium må anordnas endast under den förutsättningen,

att minst fem härför lämpliga elever anmäla sig till deltagande i undervisningen.

Då det sålunda kan förutses, att ej alla elever i ifrågakommande klasser

kunna deltaga i den frivilliga undervisningen, torde antalet undervisningsavdelningar,

om här föreslagna grunder för uppdelning godkännas, likväl

ej komma att bli lika stort som antalet klassavdelningar, alltså 35. Överstyrelsen

anser sig dock böra räkna med 30 undervisningsavdelningar med

högst 25 elever i varje avdelning. Den frivilliga undervisningen kommer att

medföra en ökning av anslagsbehovet för avlönande av icke-ordinarie

lärare. Om såsom medeltimarvode beräknas timarvodet på G-ort, vilket är

301 kronor per veckotimme, skulle kostnaderna vid ett beräknat timantal

av 3 veckotimmar bli (30 X 3 X 301 =) 27 090 kronor eller i runt tal

27 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.

Kostnaderna för assistentundervisningen har överstyrelsen ansett kunna

begränsas till 2 500 kronor, vilka borde kunna utgå ur reservationsanslaget

till Språkassistentverksamliet vid högre läroanstalter. Till sommarkurserna

1948 syntes anslagsmedel behöva anvisas först av 1948 års riksdag, då

kurserna lämpligast borde förläggas till månaderna juli och augusti.

Kontor sbiträ den. För innevarande budgetår ha medel anvisats

till dels ett kontorsbiträde i lönegraden Ex 4 med halvtidstjänstgöring vid

ettvart av seminarierna i Gävle, Hälsingborg och Kalmar samt vid seminariet

för manliga elever i Stockholm dels ock ett kontorsbiträde i samma

lönegrad med hel tidst jänstgöring vid ettvart, av de övriga seminarierna. För

nästa budgetår föreslår överstyrelsen, att halvtidstjänstgörande kontorsbiträde

må anställas vid seminarierna i Hälsingborg och Kalmar samt de nya

seminarierna i Göteborg och Jönköping och heltids tjänstgörande kontorsbiträde

vid vart och ett av de övriga seminarierna.

Rörligt tillägg.

Skolöverstyrelsen har beräknat en höjning av denna anslagspost, nu

415 000 kronor, med 140 000 kronor till 555 000 kronor.

Överstyrelsens förslag om ombildning av de extra ordinarie vaktmästar(trädgårdsbiträdes-)

befattningarna vid folkskoleseminarierna till ordinarie

tjänster i lönegraden A 6 är jag icke beredd att för närvarande tillstyrka,

liksom ej heller förslaget om ordinariesättning av den extra ordinarie

vaktmästarbefattningen i lönegraden Eo 6 vid seminariet i Gävle,

vars innehavare huvudsakligen tjänstgör som värmeledningsskötare. Däremot

anser jag mig böra biträda den föreslagna uppflyttningen av en av

de båda vaktmästarbefattningarna i lönegraden A 6 vid seminariet för

kvinnliga elever i Stockholm till lönegraden A 7.

Vad jag sålunda anfört föranleder i förhållande till skolöverstyrelsens

beräkningar en minskning av medelsbehovet under ordinarieposten

med 32 000 kronor. Då jag i och för sig icke funnit anledning till erinran

mot överstyrelsens beräkningar av medelsbehovet under denna post, hade

densamma vid oförändrade avlöningsförhållanden bort uppföras med

(2 285 000—32 000 =) 2 253 000 kronor. Den allmänna löneregleringen föranleder

emellertid en uppräkning av posten med 907 000 kronor till

3 160 000 kronor.

Liksom tidigare beträffande småskoleseminarierna anser jag mig även

för folkskoleseminariernas vidkommande böra biträda förslaget om höjning

av arvodet för seminariesköterskornas veckotjänstgöring från 75 kronor

till 100 kronor och om utökning av sköterskornas tjänstgöringstid. I

sistnämnda hänseende torde överstyrelsen böra bemyndigas att i varje särskilt

fall pröva och avgöra frågan om erforderlig utsträckning av denna tid.

Mot överstyrelsens beräkning av delposterna till arvoden åt seminarie
-

Departe.

mentschefen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.

bibliotekarier och arvoden åt biträden på rektorsexpeditionerna har jag

icke funnit anledning till annan erinran än att den sistnämnda delposten

i och för avrundning av arvodespostens slutsumma bör uppföras med

18 700 kronor.

I överensstämmelse med mitt ståndpunktstagande till motsvarande spörsmål

i fråga om pro vårsläroverken anser jag mig böra förorda, att de särskilda

arvodena vid provårsseminarierna återföras till samma nivå som

före budgetåret 1941/42. Tillräckliga skäl torde knappast föreligga att låta

ifrågavarande arvoden utgå jämväl till de folkskollärare, som komma att

anställas såsom extra ordinarie övningsskollärare vid dessa seminarier.

Då jag vidare tillstyrker förslaget om medelsanvisning till tilläggsarvoden

åt lärare vid kurser för utbildande av kyrkomusiker och till arvoden

vid kurser för utbildande av hjälpklasslärare torde arvodesposten

i nära anslutning till överstyrelsens förslag böra för nästa budgetår uppföras

med (46 000 + 26 400 + 18 700 + 49 200 -f 5 600 + 12 100 =)

158 000 kronor. Med avseende å delposten till tilläggsarvoden åt lärare vid

kurser för utbildande av kyrkomusiker, ur vilken nu utgår ersättning till

lärare för s. k. övertimmar i de fall, då kompletterande undervisning vid

seminarierna erfordras för sådana seminarieelever, som deltagit i kurs för

utbildande av kyrkomusiker, vill jag på förekommen anledning förorda, att

dylik ersättning jämväl må utgå, då kompletterande undervisning erfordras

för elever, som ha för avsikt att deltaga i kurs för utbildande av

kyrkomusiker.

Mitt ställningstagande i det föregående till skolöverstyrelsens förslag

beträffande de extra ordinarie vaktmästar(trädgårdsbiträdes-)befattningarna

föranleder en ökning av det av överstyrelsen beräknade medelsbehovet

under icke-ordinarieposten med 29 500 kronor.

Enligt beslut av 1945 års höstriksdag må till lärare, som tjänstgör vid

de i samband med den särskilda provisoriska utbildningslinjen vid folkskoleseminarierna

anordnade sommarkurserna, utgå ett särskilt arvode å

8 kronor per lektion, dock med den begränsningen, att arvodet per vecka

må med högst 30 kronor överstiga vad vederbörande lärare skulle erhållit

för samma tid, därest ersättning utgått enligt för timlärare gällande bestämmelser.

Svenska seminarielärarföreningen och skolöverstyrelsen ha nu

föreslagit, att ifrågavarande arvode måtte höjas till 10 kronor ävensom

att den angivna begränsningen skulle upphävas. Jag finner för egen del

med hänsyn till vad i ärendet anförts en viss höjning av arvodet påkallad

men är icke beredd att förorda, att arvodet sättes högre än till 9 kronor

per lektion. Samtidigt synes skäligt, att den föreskrivna maximeringen

av arvodet något jämkas, förslagsvis därhän, att arvodet per vecka må

med högst 50 kronor överstiga vad läraren skulle erhållit med tillämpning

av bestämmelserna om ersättning åt timlärare. Jag förordar därför, att

arvodesgrunderna jämkas på sätt jag nyss angivit i fråga om sommar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

kursen 1947. Vad jag sålunda förordat föranleder en minskning av det

av överstyrelsen beräknade medelsbehovet under icke-ordinarieposten med

20 000 kronor. ...

För närvarande förekommer vid folkskoleseminarierna undervisning i

engelska på den 4-åriga linjen, men denna undervisning avser icke att

göra eleverna kompetenta att undervisa i språket. Sådan kompetens far

av vederbörande förvärvas på egen hand. Jag är ense med skolkommissionen

och skolöverstyrelsen om önskvärdheten av att förbättrade möjligheter

skapas för utbildning i engelska för folkskolans lärare. Ehuru det ännu

är för tidigt att uttala sig om hur denna utbildning bör gestaltas for framtiden,

synes det dock lämpligt, att provisoriska åtgärder nu vidtagas för

att bereda sådana folkskolläraraspiranter, som önska tillägna sig erforderlig

utbildning jämväl i engelska, tillfälle därtill. Jag anser mig kunna i princip

godtaga det förslag härutinnan, som framlagts av skolkommissionen.

Vad överstyrelsen anfört i fråga om anslutningen till undervisningen samt

beträffande undervisningsavdelningarnas antal och storlek har icke givit

mig anledning till erinran. Jag anser mig därför i likhet med överstyrelsen

böra räkna med ett medelsbehov av 27 000 kronor för avlönande av ickeordinarie

lärare vid den frivilliga undervisningen i engelska under nästa

läsår. Även i fråga om den planerade assistentundervisningen ansluter jag

mig till överstyrelsens kostnadsberäkningar. Jag utgår ifrån, att de härför

beräknade medlen, 2 500 kronor, skola kunna bestridas ur det för nästa

budgetår av riksdagen redan beviljade reservationsanslaget till Språkassistentverksamhet

vid högre läroanstalter. Med frågan om medelsanvisning

för eventuella kurser i engelska under sommaren 1948 torde kunna

anstå till nästa budgetår.

Då överstyrelsens beräkningar i övrigt av medelsbehovet under ickeordinarieposten

icke givit mig anledning till erinran, hade posten

vid oförändrade avlöningsförhållanden bort uppföras med (1 807 000 +

-f 29 500 — 20 000 =) 1 816 500 kronor. Den allmänna löneregleringen

föranleder emellertid en uppräkning av posten med 578 500 kronor till

2 395 000 kronor.

Anslagsposten till r ö r 1 i g t t i 11 ä g g, vilken vid nuvarande avlöningsförhållanden

bort höjas från 415 000 kronor till 555 000 kronor, torde på

grund av den allmänna löneregleringens inverkan på medelsbehovet kunna

begränsas till 405 000 kronor.

Avlöningsanslaget bör alltså vid bifall till vad jag förordat för nästa

budgetår uppföras med (3 160 000 + 158 000 + 2 395 000 + 405 000 =)

6 118 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning med 2 600 000 kronor.

I detta sammanhang torde jag få anmäla uppkommen fråga om ändrat

intagningsförfarande vid folk- och småskoleseminarierna. Enligt gällande

bestämmelser skall inträdesprövning till den 4-åriga linjen vid folkskole
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

seminarierna samt till småskoleseminarierna omfatta vissa närmare angivna

skriftliga och muntliga prov samt prov i teckning, sång och slöjd.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 30 december 1946 har rektor vid folkskoleseminariet

för kvinnliga elever i Stockholm gjort framställning om att

tills vidare från och med år 1947 vid seminariet få försöksvis anordna inträdesprövning

till första klassen av den 4-åriga linjen enligt vissa ändrade

principer, i huvudsak innebärande, att med bland andra sådana sökande,

som avlagt realexamen, skulle anställas inträdesprov endast i modersmålet,

matematik och musik, varjämte skulle förekomma särskilda lämplighetsprov

och psykotekniska prov. Vidare har 1946 års skolkommission i skrivelse

den 3 mars 1947 hemställt, att försök innevarande år finge anställas

vid de seminarier, vilkas rektorer kunde vara villiga därtill, med ändrat

intagningsförfarande till såväl folkskoleseminariernas 4-åriga och 2-åriga

linjer som småskoleseminarierna. Dessa försök skulle vad beträffar folkskoleseminariernas

4-åriga linjer och småskoleseminarierna avse ett intagningsförfarande,

där kunskapsprövning anordnades endast för sådana sökande,

som ej erhållit godkända vitsord i realexamen eller andra därmed

minst likvärdiga vitsord. I fråga om intagningen till de 2-åriga linjerna vid

folkskoleseminarierna skulle försök göras med obligatoriskt prov även i

teckning. Därjämte skulle försöken avse viss lämplighetsprövning.

Skolöverstyrelsen har i utlåtanden över ifrågavarande framställningar

tillstyrkt de föreslagna försöksåtgärderna. Jag anser för egen del, att ifrågavarande

försök skulle kunna ge värdefulla erfarenheter för den framtida

utformningen av bestämmelserna om intagningen vid seminarierna och att

de därför böra komma till stånd. Med hänsyn till den nu långt framskridna

tidpunkten torde emellertid försöken lämpligen böra igångsättas först nästa

budgetår, dock att beträffande de 2-åriga linjerna vid folkskoleseminarierna,

vid vilka intagningarna ske vid höstterminens början, försöken måhä,

nda kunna påbörjas instundande höst. Därest riksdagen icke framställer

erinran mot vad jag sålunda anfört, torde Kungl. Maj:t vilja framdeles,

sedan skolöverstyrelsen avgivit förslag i ämnet, meddela erforderliga bestämmelser

rörande ifrågavarande försöksverksamhet.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. besluta, att folkskoleseminarieorganisationen skall utvidgas

på sätt jag i det föregående förordat;

2. bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills

vidare från och med budgetåret 1947/48, vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för folkskoleseminarierna,

vilka föranledas av vad jag i det föregående anfört;

3. godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1947/48:

opaginerad Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr *230.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 3 160 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt semina
rieläkare

m. m., förslagsvis

.........kronor 46 000

b. Arvoden åt semi
nariebibliotekarier

» 26 400

c. Arvoden åt biträ
den

på rektorsexpeditionerna

... » 18 700

d. Särskilda arvoden

vid provårssemina
rier.

........... * 49 200

e. Tilläggsarvoden åt

lärare vid kurser

för utbildande av

kyrkomusiker, förslagsvis

........ * 5 600

f. Arvoden vid kurser

för utbildande av

hjälpklasslärare . . » 12 100 » 158 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............ * 2 395 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ....... » 405 000

Summa kronor 6118 000;

4. till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av ... . kronor 6 118 000.

2. Förslagsanslaget till Folkskoleseminarierna: Omkostnader.

Detta anslag är nu uppfört med 473 000 kronor. Skolöverstyrelsen har

under hänsynstagande till den utvidgning av seminarieorganisationen, som

jag i det föregående förordat, beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår

till 691 500 kronor, innebärande en ökning med 218 500 kronor, enligt följande

sammanställning (nuvarande belopp angivas inom parentes).

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Utgifter:

Sjukvård m. m., för slag svis.............kronor 19 300 ( 13 000)

Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis....... » 263 000 (235 000)

Övriga expenser....................... » 269 300 (183 000)

Trädgårdarnas underhåll och skötsel, förslagsvis » 71 400 ( 66 000)

Särskilda kurser och föreläsningar, förslagsvis » 24 200 ( 14 900)

Reseersättningar, förslagsvis.............. » 500 ( 500)

Dagtraktamenten åt deltagare i kurser för

utbildande av hjälpklasslärare.......... » 7 800 ( 7 800)

Bidrag till studiebesök m. m............. » 80 000 ( )

Summa kronor 735 500 (520 200).

Särskilda uppbördsmedel:

Upplåtelse av lokaler, ersättning för lyse m. m. » 7 200 ( 8 500)

Inkomster av trädgårdarna......... » 36 800 ( 38 700)

Summa kronor 44 000 ( 47 200).

Nettoutgift kronor 691 500 (473 000).

Beträffande de föreslagna höjningarna av vissa utgiftsposter framgår av

handlingarna i ärendet bland annat följande.

Övriga expenser. Överstyrelsen har, liksom förut beträffande

småskoleseminarierna (se 1947 års åttonde huvudtitel, sid. 354 f.), hemställt,

att rektorerna vid folkskoleseminarierna skulle äga att i viss utsträckning

erhålla bidrag till kostnaderna för sina privata telefoner. Bidraget

skulle utgå med det belopp, varmed rektors telefonabonnemang

överstege den lägsta för orten gällande abonnemangsavgiften. Kostnaden

har beräknats till omkring 60 kronor per rektor eller till sammanlagt 850

kronor.

Särskilda kurser och föreläsningar. Överstyrelsen har

beräknat medelsbehovet sålunda.

kurser 1 skolhygien (13 X 300 =) ....................kronor 3 900

» » tal- och röstvård (13 X 500 =) .............. » 6 500

föreläsningar i skilda ämnen (15 X 500 ==) ............ » 7 500

socialpedagogisk föreläsningskurs vid seminariet för kvinnliga

elever i Stockholm ............................ » 2 000

anordnande av psykotekniska inträdesprov vid samma seminarium

.................................... » 6oo

anordnande av simundervisning och bad .............. » 3 325

förhyrande av idrottsplan ............................ » 375

Summa kronor 24 200.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. May.ts proposition nr 330.

Anslagsmedlen till föreläsningar i skilda ämnen ha beräknats

ökade med 200 kronor för varje seminarium för beredande av

möjligheter att anordna föreläsningar i aktuella moderna skolfrågor.

Beträffande den socialpedagogiska föreläs ningskurs

e n vid seminariet för kvinnliga elever i Stockholm har överstyrelsen anfört

följande.

Lärarkollegiet vid seminariet har anhållit om ett anslag på 2 400 kronor

för anordnande av undervisning i socialpedagogiska frågor. På grund av

den koncentrationsundervisning, som numera bedrives vid detta seminarium,

har viss tid för eleverna lösgjorts, varigenom möjligheter skapats

för dem att medhinna nämnda undervisning. Denna skulle meddelas under

en föreläsningskurs om förslagsvis 30 dubbelföreläsningar. Som föreläsningsämnen

nämnas arbetarfrågan, nykterhetsfrågan, bostadsfrågan, barn- och

ungdomslagstiftning, olika grenar av social verksamhet särskilt bland barn

och ungdom, såsom skolhem, kolonier, ungdomsgårdar och uppfostringsanstalter,

fritidssysselsättningar, sinnessjukvård. Föreläsningarna skulle

eventuellt icke göras obligatoriska. Kollegiet påpekar, att det nya arbetssättet

vid seminariet medfört vissa besparingar för statsverket, uppgående

till minst 7 500 kronor, och att därför ett anslag för nämnda ändamål

egentligen icke skulle medföra någon extra belastning.

Skolöverstyrelsen finner det önskvärt, att ett anslag för ändamålet anvisas.

Beloppet torde dock kunna något begränsas. Kollegiet synes ha

räknat med i medeltal 80 kronor för dubbelföreläsning. Detta arvode synes

kunna sättas något lägre. Skolöverstyrelsen räknar därför med en summa

av 2 000 kronor.

Bidrag till studiebesök m. m. Såsom tidigare antytts ha

seminariesakkunniga i samband med sina förslag rörande den praktiska

utbildningens anordnande förordat, att medel skulle anvisas till bidrag till

bestridande av seminarieelevernas utgifter vid de ifrågasatta studiebesöken

vid skolor av lägre skolform. Härför samt för ett återupptagande av den

tidigare medelsanvisningen till studie- och idrottsutflykter har beräknats

ett sammanlagt medelsbehov av 80 000 kronor. De sakkunniga ha till stöd

för ifrågavarande förslag anfört i huvudsak följande.

Vid de hittills praktiserade kortare eller längre studiebesöken vid landsbygdens

skolor ha seminarieeleverna i regel själva fått bestrida alla därmed

förenade utgifter, såsom resor till och från besöksorten, rum och kost därstädes

m. m. Om det nu enligt de sakkunnigas förslag skulle bli möjligt

att i lärarutbildningen mera fast inordna sådana minst 2 veckor långa, sammanhängande

studiebesök i landsbygdsskolor under det sista seminarieåret,

torde man näppeligen kunna undgå att tilldela seminarieeleverna

skäliga bidrag därtill av statsmedel. Detta förefaller så mycket mera rimligt

som numera alla allmänna statsstipendier vid seminarierna bortfallit

och utbildningskostnaderna avsevärt stigit. Flertalet seminarieelever äro

alltjämt svagt bemedlade och kunna knappast bära ytterligare kostnader

för sin utbildning. Därtill kommer att det här, enligt de sakkunnigas mening,

är fråga om en synnerligen viktig angelägenhet med tanke på landsbygdsskolornas

framtida lärarrekrytering och att det enbart av denna

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 880.

anledning är välmotiverat, att bidrag lämnas av statsmedel. Hur stora

dessa bidrag böra sättas per elev är icke lätt att exakt angiva. Elevernas

utgifter för de studiebesök på minst 2 veckor, som här avses, torde kunna

uppskattas till minst 100 kronor per elev. Då antalet elever i seminariernas

avgångsklasser läsåret 1947—48 kommer att uppgå till omkring 820, skulle

det följaktligen för samma budgetår bli fråga om utgifter på i runt tal

82 000 kronor. Studiebesöken torde genom seminariernas försorg lämpligen

kunna läggas på tider, som med hänsyn till vederbörande seminarieelevers

övriga utbildning äro de mest lämpliga. Man kan även tänka sig vissa förskjutningar

av seminariernas lästerminer, ett längre påsklov etc.

Om anslaget för detta ändamål skulle helt täcka elevernas utgifter, borde

det enligt vad ovan anförts utgå med omkring 80 000 kronor. De sakkunniga

anse sig härvidlag kunna förorda 75 000 kronor.

Under rubriken stipendier m. m. utgick före budgetåret 1940/41 till folkskoleseminarierna

ett mindre anslag för studie- och idrottsutflykter, vilket

anslag av skolöverstyrelsen fördelades på de olika seminarierna. Detta bortföll

emellertid i samband med de allmänna besparingsåtgärderna i början

av 1940-talet. Då starka skäl nu tala för ett återupptagande av detta anslag,

vilja de sakkunniga förorda att så sker. Lämpligen kunde detta anslag

då sammanföras med nyssnämnda anslag till studiebesöken i landsbygdens

folkskolor och utgå med 80 000 kronor. Medel ur detta anslag

bör även kunna användas såsom bidrag för anordnande av utfärder för

övningsskolan.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt förslaget och förordat, att beloppet anvisas

under omkostnadsanslaget.

Statskontoret har icke funnit något att erinra mot ifrågavarande förslag.

I övrigt sammanhänger de föreslagna anslagshöjningarna med dels seminarieorganisationens

utvidgning, dels ock — beträffande delposterna till

övriga expenser och till trädgårdarnas underhåll och skötsel — med enligt

kollektivavtal höjda löner för städerskor och trädgårdsarbetare.

Departe
mentschefen.

Jag har tidigare icke ansett mig kunna biträda förslaget om bidrag i viss

utsträckning till rektorerna vid småskoleseminarierna för deras kostnader

för telefonabonnemang. Jag är därför icke heller beredd att tillstyrka det

förslag i enahanda syfte, som nu framlagts beträffande folkskoleseminariernas

rektorer.

I likhet med skolöverstyrelsen finner jag önskvärt, att medel anvisas för

anordnande av viss undervisning i socialpedagogiska frågor vid seminariet

för kvinnliga elever i Stockholm. Föreläsningsarvodet torde dock icke

böra sättas högre än 60 kronor för dubbeltimme, varför medelsbehovet kan

beräknas till 1 800 kronor eller 200 kronor mindre än enligt överstyrelsens

beräkningar.

Liksom de sakkunniga och de i ärendet hörda myndigheterna finner jag

skäligt, att staten bidrager till bestridande av de kostnader för seininarieeleverna,

som kunna uppkomma vid studiebesök i skolor av lägre skolform.

De sakkunniga synas därvid ha räknat med att ersättning skulle utgå

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

— förutom för resor och logi — även för kost. För egen del anser jag, att

bidraget bör begränsas till att avse endast sådana merkostnader, som

åsamkas eleverna genom ifrågavarande studiebesök. Då dessa merutgifter

som regel torde avse resekostnader och kostnader för logi å studieorten,

vill jag förorda, att ersättning utgår av statsmedel för dessa kostnader men

ej för utgifter för kost. Jag beräknar för detta ändamål ett anslagsbehov

av 50 000 kronor eller 25 000 kronor mindre än enligt de sakkunnigas beräkningar.

Vidare torde 5 000 kronor böra anvisas till bidrag till anordnande

av studie- och idrottsutfärder vid folkskoleseminarierna. För dessa ändamål

torde under omkostnadsanslaget böra uppföras en ny anslagspost, förslagsvis

benämnd Bidrag till studiebesök m. m., å 55 000 kronor. Denna

post torde böra uppdelas på dels en förslagsvis betecknad delpost å 50 000

kronor till bidrag till seminarieelevernas studiebesök vid skolor av lägre

skolform, dels ock en maximerad delpost å 5 000 kronor till bidrag till

anordnande av studie- och idrottsutfärder. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj:t att efter förslag av överstyrelsen meddela erforderliga bestämmelser

angående dispositionen av ifrågavarande anslagspost.

Då jag i övrigt icke funnit anledning till erinran mot vad överstyrelsen

i förevarande sammanhang föreslagit, torde omkostnadsanslaget med utgångspunkt

från överstyrelsens beräkningar böra för nästa budgetår uppföras

med (691 500 — 200 — 25 000 =) 666 300 kronor, vilket innebär en

anslagshöjning med (666 300 — 473 000 =) 193 300 kronor. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Folkskoleseminarierna: Omkostnader för budgetåret

1947/48 anvisa ett förslagsanslag av . . kronor 666 300.

3. Reservationsanslaget till Folkskoleseminarierna:

Materiel, böcker m. m.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 115 000 kronor.

Skolöverstyrelsen har hemställt om höjning av anslaget till 189 500 kronor.

Överstyrelsen har anfört, att det av rektorerna, utan hänsyn till den av de

sakkunniga föreslagna utvidgningen av organisationen, begärda anslaget

uppginge till 165 000 kronor och att detta belopp icke syntes vara tillräckligt

för den utvidgade organisationen. Skolöverstyrelsen har vidare

framhållit den stora betydelsen av rikligare anslag för materiel och böcker

till seminarierna. Bland annat medförde de ökade fordringarna på moderna

arbetsmetoder och mera individuell undervisning större krav på seminariernas

biblioteksutrustning. Även i fråga om undervisningsmateriel borde

seminarierna tillgodoses på ett annat sätt än tidigare, så att de kunde tjäna

som förebilder och hos eleverna inpränta vikten av goda hjälpmedel för

undervisningen. Överstyrelsen ansåge därför en ganska kraftig höjning av

anslaget vara ofrånkomlig. Höjningen borde utgöra minst 70 000 kronor,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

vartill komme de anslagsmedel (15 X 300 =) 4 500 kronor, som föreslagits

till inköp av undervisningsmateriel (böcker, grammofonskivor m. m.) för

de provisoriska kurserna i engelska.

Departe
mentschefen,

I likhet med skolöverstyrelsen finner jag en höjning av förevarande anslag

erforderlig. Denna torde emellertid för nästa budgetår kunna begränsas

till 70 000 kronor och anslaget alltså böra uppföras med 185 000

kronor. Jag räknar därvid med att inom ramen för det sålunda förordade

anslaget erforderliga medel skola stå till förfogande även för anskaffande

av undervisningsmateriel för de provisoriska kurserna i engelska. Jag hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker to. to. för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av ..................................kronor 185 000.

4. Reservationsanslaget till Folkskoleseminarierna: Utrustning.

Under denna rubrik är för innevarande budgetår uppfört ett anslag av

240 000 kronor. Det verkliga anslagsbehovet hade av seminariesakkunniga

och skolöverstyrelsen uppskattats till 326 000 kronor. Min företrädare i

ämbetet hade intet att erinra mot dessa beräkningar i och för sig men

ansåg, att medelsanvisningen borde kunna fördelas på två budgetår. Då

för budgetåret 1946/47 anvisats 240 000 kronor, skulle ett belopp av

(326 000 — 240 000 =) 86 000 kronor återstå att anvisa för budgetåret

1947/48. För detta budgetår har skolöverstyrelsen emellertid funnit ytterligare

behov av anslagsmedel till utrustning föreligga på grund av ianspråktagandet

av nya lokaler. Överstyrelsen har beräknat medelsbehovet

härför till 146 000 kronor. Rektorerna hade begärt 166 000 kronor, men

överstyrelsen ansåge, att en del av de beräknade kostnaderna borde kunna

bestridas ur det årliga anslaget till materiel, böcker m. m.1 Slutligen har

överstyrelsen dessutom hemställt om anvisande av dels 67 000 kronor till

förbättring av gymnastiksalsutrustningen och utrustningen för lek och

idrott vid seminarierna, dels ock 44 000 kronor för anskaffande av smalfilmsprojektorer

och centralradioanläggningar till seminarierna. Beträffande

dessa sistnämnda förslag har överstyrelsen anfört bland annat följande.

Utrustning för gymnastik m. m. Skolöverstyrelsens gymnastikkonsulenter

ha efter inspektion vid de olika seminarierna påyrkat,

att utrustningen i gymnastiksalar och avklädningsrum kompletteras och

förbättras samt att inköp av erforderlig materiel för undervisningen i lek

och idrott verkställes. Efter rektorernas hörande har förste gymnastikkonsulenten

beräknat följande behövliga anslagsbelopp för de olika folkskoleseminarierna.

1 Beträffande detaljerna i beräkningarna torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S0.

Falun ....................

1 200

Gävle .....................

450

Göteborg .................

7 500

Hälsingborg...............

1 000

Kalmar....................

2 100

Karlstad ..................

8 500

Linköping .................

11 700

Luleå .....................

3 900

Lund .....................

16 900

Stockholm (kvinnligt).......

2 900

» (manligt)........

1 900

Umeå .....................

5 000

Uppsala ...................

4 300

Summa kronor 67 350.

I nämnda belopp äro icke inräknade de anslag, som av föregående riksdag

begärdes och anvisades för inredande av nya gymnastiksalar.

Radio- och filmapparater. Radio och film erhålla allt

större betydelse som hjälpmedel vid undervisningen i folkskolan, och moderna

folkskoleanläggningar förses numera ofta med såväl centralradioanläggning

som anordningar för visande av smalfilm. Skolfilmen är i allra

största utsträckning stumfilm.

Det är under dessa förhållanden nödvändigt, att eleverna vid seminarierna

göras väl förtrogna med nämnda undervisningsformer. De böra

därför under sin seminarietid erhålla ledning i att sköta de apparater, som

skola användas vid dessa undervisningsformer. Första villkoret härför är,

att sådana apparater finnas vid seminarierna och där flitigt utnyttjas. För

att utröna i vad mån möjligheter för en sådan undervisning föreligger vid

seminarierna har överstyrelsen från rektorerna infordrat uppgifter på förekomsten

av de behövliga apparaterna.

SmalfUmsprojektor för stumfilm finns vid sju av seminarierna. Sådan

behöver sålunda inköpas för sex seminarier. (De nya seminarierna i Göteborg

och Jönköping äro icke medräknade i detta sammanhang.) Enligt

meddelande från svensk filmindustri kan smalfilmsapparat (jämte låda) erhållas

för 951 kronor. Den sammanlagda kostnaden för inköpen belöper sig

således på (6 X 951 =) 5 706 kronor. Härtill komma kostnader för mörkläggningsanordningar

för en summa av sammanlagt omkring 2 400 kronor.

För ändamålet skulle alltså erfordras ett anslag av (5 706 -f- 2 400 =)

8 106 eller i runt tal 8 100 kronor.

Centralradioanläggning saknas vid samtliga seminarier. I de provisoriska

lokaler, vari seminariet i Hälsingborg och seminariet för manliga elever

i Stockholm bedriva sin verksamhet, finns icke anledning att utföra sådan

anläggning. Anläggningar erfordras således vid 11 seminarier. Enligt meddelande

från Elektroskandia kan för 3 262 kronor 50 öre utföras en anläggning

omfattande centralapparat, 10 lösa högtalare, 22 vägguttag, grammofonverk

m. nr. Sammanlagda kostnaden blir sålunda (11 X 3 262: 50 =)

i runt tal 35 900 kronor.

Överstyrelsen vill sålunda föreslå, att ett anslag av (8 100 -{- 35 900 =)

44 000 kronor anvisas för inköp av smalfilmsprojektorer, anordningar för

erforderlig mörkläggning samt utförande av centralradioanläggning vid

folkskoleseminarierna.

4 — Bihang till riksdagens protokoll 191(7. 1 samt. Nr SSO.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.

Den fortskridande utvidgningen av seminarieorganisationen kommer givetvis

att ställa ytterligare krav på icke oväsentliga anslagsmedel till inredning

av nya lokaler m. m. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår

har ett belopp av 86 000 kronor av det av skolöverstyrelsen redan för innevarande

budgetår beräknade anslagsbehovet ansetts böra tillgodoses

genom medelsanvisning för nästa budgetår. För detta budgetår har överstyrelsen

nu räknat med ett ytterligare anslagsbehov av 146 000 kronor

på grund av ianspråktagande av nya lokaler. Jag har icke funnit anledning

till annan erinran mot dessa beräkningar än att sistnämnda belopp torde

kunna minskas med 16 000 kronor till 130 000 kronor med hänsyn till att

vissa av utgiftsändamålen synas vara av det slag, att kostnaderna därför

böra bestridas från det årliga anslaget till materiel, böcker m. m.

Till förbättring av gymnastikutrustningen är jag icke beredd att tillstyrka

anvisande av mer än 40 000 kronor av begärda 67 000 kronor.

Jag delar överstyrelsens uppfattning om behovet av smalfilmsprojektorer

och centralradioanläggningar i seminarierna och vill därför tillstyrka anvisande

av 44 000 kronor för anskaffande av sådan apparatur vid folkskoleseminarierna.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat bör förevarande anslag för nästa

budgetår uppföras med (86 000 -f- 130 000 -j- 40 000 -j- 44 000 =) 300 000

kronor, innebärande en anslagshöjning med 60 000 kronor. Jag hemställer,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Folkskoleseminarierna: Utrustning för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 300 000.

5. Förslagsanslag till Stipendier åt folkskollärare för vinnande

av behörighet att undervisa i engelska.

I skrivelse den 15 oktober 1946 har 1946 års skolkommission hemställt,

att Kungl. Maj:t måtte vidtaga åtgärder för inrättande av särskilda stipendier

för folkskollärare, som önskade genomgå kurser för vinnande av

behörighet att undervisa i engelska i folkskolan. Kommissionen erinrar till

en början hurusom genom skolöverstyrelsens cirkulär den 21 januari 1944

villkoren och formerna för vinnande av sådan behörighet fastställts, men

att det vore överlämnat åt enskilt initiativ att organisera den undervisning,

som kunde visa sig erforderlig. Som en följd av det alltmer ökade behovet

av folkskollärare med kompetens och behörighet att undervisa i engelska

hade under de sistförflutna åren vuxit fram en rad kurser, anordnade av

korrespondensinstitut, lärarorganisationer och enskilda.

Beträffande denna kursverksamhet har kommissionen anfört följande.

Kostnaderna för av Hermods i samarbete med Sveriges folkskollärarförbund

samt av NKI-skolan i samarbete med Sveriges allmänna folkskol
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.

lärarförening, Sveriges folkskollärarinneförbund och British Council anordnade

kurser, som bygga på förkunskaper motsvarande realexamen eller

det 4-åriga folkskoleseminariets kurs i engelska, och som omfatta korrespondenskurs,

avslutad med 4 ä 5 veckors preparandkurs under sommaren

med helinackordering på kursorten, ha uppgått till omkring 500 kronor.

För lärare med förkunskaper i engelska motsvarande realgymnasiets ha

av Sveriges folkskollärarförbund anordnats kortare kurser, vid vilka kostnaderna

kunnat nedbringas.

Av Stockholms folkskoledirektion ha anordnats kurser for lärare vid

Stockholms folkskolor, vilka bekostats av kommunala medel och vant

avgiftsfria för deltagarna. Vid Göteborgs folkskolors pedagogiska kurser,

anordnade av folkskollärarkårens organisationer i Göteborg, förekomma

även kurser för behörighet i engelska. För dessa kurser erlägges avgifter

för deltagarna, men visst anslag av kommunala medel utgår till hela kursverksamheten

i fråga. Privata kurser ha i många fall anordnats av lektorer,

liksom lärare i en del fall genom privatlektioner skaffat sig erforderliga

kunskaper för behörighetsprovet. oo .

Enligt från skolöverstyrelsen inhämtade uppgifter ha intill den 23 ]uh

1946 1 147 folkskollärare förklarats behöriga att undervisa i engelska.

Kommissionen understryker därefter angelägenheten av att så många

folkskollärare som möjligt förvärva behörighet att undervisa i engelska

samt anför vidare bland annat följande.

Två skäl tala starkt för en översyn av gällande bestämmelser, dels de

erfarenheter, som vunnits under de gångna tre åren, dels insikten om att

behovet av folkskollärare, kompetenta att undervisa i engelska, kommer

att starkt öka under de närmaste åren. Härtill kommer, att starka skal

tala för att i en framtida enhetsskola undervisning i engelska skall påbörjas

i femte klassen och meddelas åt alla. Det synes därför, kommissionen

angeläget att i god tid planera för framtiden. Kommissionen har

inte anledning att redan nu påyrka någon ändring beträffande de fordringar

som för närvarande gälla för vinnande av behörighet, utan förutsätter,

att dessa tills vidare bibehållas oförändrade.

De lärare, som på egen bekostnad skaffat sig erforderlig kompetens, ha

irmen annan förmån härav än utsikten att få tjänstgöra i folkskola, där

undervisning i engelska bedrives. IManga, som ha verkligt intresse att

underkasta sig den nödvändiga utbildningen, måste av ekonomiska skål

avstå därifrån. Om man undantar de kurser, som anordnas av Stockholms

folkskoledirektion, vilka varit avgiftsfria men endast avse att fylla ett

lokalt behov, torde den genomsnittliga kostnaden för den enskilde att genomgå

en fullständig kurs av ifrågavarande slag utgöra omkring 500 kronor

I sitt betänkande Skolpliktstidens skolformer 2. Folkskolan A. Allmän del

förordar 1940 års skolutredning alternativt, att dagtraktamenten och reseersättningar

måtte utgå till deltagarna i av staten anordnade kurser, eller att

särskild ersättning måtte utgå till lärare, som vunnit behörighet att undervisa

i engelska. Kommissionen anser, att frågan tills vidare skulle kunna

lösas genom inrättande av särskilda statsstipendier för folkskollärare, som

deltaga i kurser och undervisning för vinnande av behörighet att undervisa

i engelska. Dessa stipendier torde böra utgå utan behovsprövning. Då kostnaderna

i de enskilda fallen torde variera rätt mycket, förutsätter kom
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

52

Departe
mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 230.

missionen, att ifrågavarande stipendier utgå med ett belopp, motsvarande

verkliga kostnaderna för den undervisning den sökande åtnjutit, dock med

högst 500 kronor, samt att beviljat stipendium utbetalas, först sedan behörighet

vunnits.

Skolöverstyrelsen har tillstyrkt kommissionens förslag samt meddelat,

att år 1946 404 folkskollärare erhållit behörighet av överstyrelsen att undervisa

i främmande språk.

Såsom i ärendet framhållits torde under den närmaste framtiden behovet

av folkskollärare, som äro kompetenta att undervisa i engelska, av allt att

döma komma att avsevärt stegras. I annat sammanhang har redan påpekats,

att sådan kompetens för närvarande icke kan vinnas inom ramen för

den ordinarie seminarieutbildningen utan att man för undervisningen i

engelska är hänvisad till sadana lärare, som på egen hand skaffat sig

erforderliga kunskaper. De i det föregående förordade provisoriska kurserna

i engelska vid folkskoleseminarierna äro avsedda att utgöra ett led i strävandena

att fylla det ökade behovet av lärare med ifrågavarande kompetens.

I förevarande sammanhang föreligger till bedömande ett annat

förslag i samma syfte, innebärande att redan utbildade folkskollärare skulle

genom stipendier stimuleras till att förvärva behörighet att undervisa i

engelska.

Skolkommissionen har beräknat den genomsnittliga kostnaden för den

undervisning, som måste åtnjutas för vinnande av sådan behörighet, till

omkring 500 kronor. Säkerligen se sig många, som eljest vore intresserade

av att underkasta sig den erforderliga utbildningen, av ekonomiska skäl

nödsakade att avstå därifrån. Detta är givetvis beklagligt, och jag finner

det därför rimligt, att staten med hänsyn till det allmänna intresse det här

gäller träder ekonomiskt emellan för att underlätta förvärvandet av de

erforderliga kunskaperna. Detta synes på sätt skolkommissionen föreslagit

lämpligen kunna ske genom beviljande av statsstipendier åt folkskollärare,

som deltaga i särskilda kurser eller annan undervisning för vinnande

av behörighet att undervisa i engelska. Stipendierna torde böra utgå utan

behovsprövning och med ett belopp, som motsvarar de styrkta verkliga

kostnaderna, dock att ett visst maximibelopp, förslagsvis 500 kronor, bör

fastställas. Med hänsyn till syftet med stipendierna torde beviljat stipendium

böra utbetalas endast under förutsättning, att behörighet vunnits.

För ändamålet torde å riksstaten böra uppföras ett särskilt anslag av förslagsanslags

natur, benämnt Stipendier åt folkskollärare för vinnande av

behörighet att undervisa i engelska. Anslaget torde för budgetåret 1947/48

böra upptagas med 150 000 kronor. Det torde få ankomma på Ivungl. Maj:t

att efter förslag av skolöverstyrelsen meddela erforderliga bestämmelser

rörande anslagets disposition.

opaginerad Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 230.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet

att undervisa i engelska för budgetåret 1947/48

anvisa ett förslagsanslag av............kronor 150 000.

Vad departementschefen sålunda under punkterna I och

II hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten samt

förordnar, att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjerna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:326 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ''proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till folkskoleseminariema m. m. jämte i ämnet väckta m s. 1 i texten
  2. Rskr. 1947:421 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor m. m. a1 i texten
  3. SU 1947:193 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till folkskoleseminarierna m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten