Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation

1947-05-02 · 17 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:241, Med förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kuugl. Maj:ts proposition nr 241.

1

Nr 241.

Kungi. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående

ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation;

given Stockholms slott den 2 maj 1947.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Knngl. Maj:t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917

(nr 189) om expropriation.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Herman Zetterberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 241.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 241.

Förslag
till
Lag
angående

ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation.

Härigenom förordnas, att 1, 87 och 88 §§ lagen den 12 maj 1917 om expropriation

samt rubriken före 87 och 88 §§* skola erhålla ändrad lydelse på

sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.) (Föreslagen lydelse.)

1 §• 1 §•

Fastighet, som —--- utrymme däromkring;

13. för linbana, som är behövlig 13. för linbana eller oljeledning,

för ett företag av större gagn för or- som är behövlig för företag av större

ten; eller gagn för orten; eller

14. för tillgodoseende av fjällrenskötselns behov.

Särskild rätt---— -— till nationalpark.

5. Särskilda bestämmelser om expropriation

för farleder och anläggningar för

luftfart.

87 §.

Skall expropriation äga rum för inrättande

eller förändring av farled

eller av anläggning för luftfart, bestämme

Konungen visst område för

exp ropriationen.

Prövas anledning -------

88 §.

Vad i 79 § samt 82—85 §§ är stadgat

skall tillämpas beträffande expropriation

för farleder och anläggningar

för luftfart.

5. Särskilda bestämmelser om expropriation

för farleder och oljeledningar

samt anläggningar för luftfart.

87 §.

Skall expropriation äga rum för inrättande

eller förändring av farled,

oljeledning eller anläggning för luftfart,

bestämme Konungen visst område

för expropriationen.

- må ske.

88 §.

Vad i 79 § samt 82—85 §§ är stadgat

skall tillämpas beträffande expropriation

för farleder, oljeledningar och

anläggningar för luftfart.

Denna lag träder i kraft dagen efter

den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i

Svensk författningssamling. 1

1 Senaste lydelse av 1 § se SFS 1942: 356 samt av 87 och 88 §§ jämte rubrik se SFS 1945: 856.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Knngl Maj.ts proposition nr 241.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Knngl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 11 april 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Myrdal, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med t. f. chefen för försvarsdepartementet,

statsrådet Quensel, samt cheferna för kommunikations- och handelsdepartementen

anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga

angående lagstiftning om expropriation för oljeledningar samt anför därvid

följande.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 1 november 1946 tillkallade

chefen för handelsdepartementet den 14 i samma månad en utredningsman

att jämte särskilda sakkunniga verkställa utredning rörande de ekonomiska

och tekniska förutsättningarna för byggandet av en oljeledning från västkusten

till hamn vid Östersjön eller Mälaren och därmed förknippade

spörsmål (1946 års olj el ednings ut redning) -1 I skrivelse den 26 november

1946 till chefen för handelsdepartementet har utredningsmannen framhållit,

att ehuru utredningen ännu icke slutförts, det dittills vunna arbetsresultatet

likväl visade, att särskild lagstiftning rörande oljeledningar vore

påkallad. Sålunda borde i lag bestämmas, att för anläggande av åtminstone

mera betydande oljeledningar erfordrades tillstånd av Kungl. Maj:t, varjämte

vissa ändringar borde vidtagas i expropriationslagen i syfte bl. a. att möjliggöra

expropriation för oljeledningar.

Rörande lagstiftning i nu angivna hänseenden har därefter inom utredningen

utarbetats en den 14 januari 1947 dagtecknad promemoria med förslag

till lag angående koncession för vissa oljeledningar in. m. samt till lag

angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation.

Sedan yttranden inhämtats över promemorian jämte därvid fogade lagförslag,

anhåller jag att nu få upptaga detta ärende till behandling.

Inledning.

I samband med den ökade utvinningen av olja i Amerikas förenta stater

under senare delen av 1809-lalet började man där använda underjordiska 1

1 Utredningsman är numera statsrådet K. Kock och de sakkunniga äro advokaten H. Lindahl,

överstelöjtnanten N. A. G. Bergh, civilingenjören C. D. E. Dellborg, majoren E. G. W. Lindquist

och v. assessorn R. af Klintberg, tillika sekreterare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 241.

ledningar för transport av råolja från oljekälloma till raffinaderierna. Enligt

uppgift funnos år 1900 i Förenta staterna oljeledningar med en sammanlagd

längd av omkring 3 000 svenska mil. Den starka utvecklingen av oljehanteringen

under början av 1900-talet medförde en betydande ökning av

oljeledningama, och sådana började även begagnas för transport av färdiga

produkter från raffinaderierna till konsumenter och oljehandlare. År 1930

funnos i Förenta staterna rörledningar med en längd av tillhopa omkring

14 800 mil och år 1945 hade denna siffra stigit till 22 000 mil. Även i Asien

och Ryssland ha efter amerikanskt mönster oljeledningar anlagts i hetvdande

utsträckning.

För Sveriges del har frågan om anläggande av oljeledningar vid skilda

tillfällen varit föremål för uppmärksamhet. År 1938 framlade ett svenskt

bolag förslag till en ledning för lätta oljor från Göteborg till Norrköping med

en grenledning Laxå—Örebro. Efter krigsutbrottet år 1939 aktualiserades

frågan av beredskapsskäl, och den 24 november 1939 uppdrog Kungl. Maj:t

åt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen att verkställa utredning rörande en

transportledning för flytande bränsle från importhamn a västkusten till lämplig

hamn å östkusten eller vid Mälaren. I anledning härav framlade styrelsen

förslag om en ledning för bensin från Uddevalla till Västerås, för vilken

kostnaderna beräknades till 7 milj. kronor, exklusive cisterner och hamnanläggningar

i Uddevalla. Styrelsen uttalade som sin uppfattning att en dylik

ledning skulle vara i stånd att även i fredstid förränta nedlagt kapital. Förslaget

föranledde icke någon åtgärd och med avspärrningen av västkusten

våren 1940 förlorade det även sin aktualitet.

På senaste tid ha planerna på en oljeledning från västkusten till östkusten

åter blivit aktuella, och såsom inledningsvis omnämnts tillkallade chefen

för handelsdepartementet under hösten 1946 en särskild utredningsman för

utredning av denna fråga. I statsrådet den 1 november 1946, då bemyndigande

till utredningen utverkades, anförde chefen för handelsdepartementet

bl. a. följande.

En oljeledning är närmast att anse såsom ett allmänt samfärdsmedel och

kan i åtskilliga hänseenden jämföras med en järnvägsanläggning eller en

elektrisk kraftledning. Det torde därför icke få ifrågakomma, att på grund avkonkurrens

mellan olika intressen oljeledningar anläggas parallellt med varandra

mellan olika orter. Vidare kräver en anläggning av detta slag, icke

minst med hänsyn till en framtida utvidgning av nätet, en planläggning, vid

vilken allmänna näringspolitiska och försvarspolitiska hänsyn måste vara avgörande.

Det företag, som driver en oljeledning, får otvivelaktigt en viss monopolställning,

och det finnes därför anledning kräva statlig kontroll eller

statligt inflytande över anläggningen och dess drift i syfte att tillförsäkra

dem, som ha behov av dess transporttjänster, så låga transportkostnader som

möjligt och lika behandling i fråga om service och taxor. Dessa omständigheter

motivera ett koncessionsförfarande. Skulle en lagstiftning i denna riktning

komma till stånd, uppstå problem rörande koncessions tvångets räckvidd,

krav på säkerhetsåtgärder av samma art som för elektriska anläggningar

m. m. Vidare kunna, om med hänsyn till anläggningens karaktär av

allmänt samfärdsmedel rätt till expropriation skulle medgivas, vissa särbe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 241. 0

stämmelser visa sig erforderliga i syfte att förenkla och paskynda expropriationsförfarandet.

Frågan i vilken form företaget lämpligast bör drivas påkallar

även uppmärksamhet. En tänkbar möjlighet är att staten inträder som

delägare vid sidan av andra intressenter. Ett annat alternativ är att anläggningen

drives i rent statlig regi eller av ett statligt bolag.

Promemorian.

I den inom 1946 års oljeledningsutredning upprättade promemorian framliålles

till en början, att ehuru utredningen rörande en oljeledning från västkusten

till östkusten ännu icke avslutats, under utredningsarbetet dock visat

sig att starka skäl talade för att oljeledningar borde komma till stånd även

i Sverige. Dylika ledningar vore av värde bl. a. ur militär synpunkt. I ett

kritiskt läge kunde dessa fylla en viktig uppgift såsom komplettering av

övriga trafikmedel. Speciellt järnvägarna vore nämligen vid ett krigsutbrott

hårt ansträngda för att utföra militära transporter, varför det vore av betydelse

att från järnvägarna avlasta största möjliga del av de omfattande oljetransporterna.

Drivmedelsförsörjningen under beredskap och krig skulle även

underlättas, därigenom att en oljeledning komme att minska behovet av

fat och tankbilar för drivmedelstransporter landsvägsledes. I promemorian

betonas vidare, att även ur andra synpunkter än militära transport av olja

genom särskilda ledningar vore den mest rationella lösningen av transportproblemel.

Genom pumpning i rör undvekes arbete med forsling av emballage

fram och åter, och för ledningarnas skötsel åtginge ett minimum av

personal. Så snart någon del av en oljeledning genom Sverige färdigställts,

skulle densamma kunna tagas i bruk och därigenom onödiggöra åtskilliga

tankvagnstransporter. Ökad oljeeldning inom industrien skulle även medföra

en avsevärd besparing av arbetskraft.

1 promemorian har vidare framhållits, att på flera håll inom landet syntes

föreligga ett starkt intresse att utnyttja den utomlands långt uppdrivna oljeledningstekniken.

Enligt vad i promemorian uttalas borde med hänsyn härtill

— utan avvaktan på resultatet av den pågående utredningen rörande en

oljeledning från västkusten till östkusten -— redan nu möjlighet till anläggning

av för landet gagneliga oljeledningar beredas genom härför lämpad lagstiftning.

Enligt vad i promemorian framhålles kunde ett företag av så stor omfattning

som en oljeledning genom landet icke genomföras — i varje fall ej utan

orimliga kostnader — om icke rätt att tvångsvis taga mark i anspråk för

ändamålet stode till buds. Vidare uttalas i promemorian den uppfattningen,

alt enligt 1 § 2 och 6 i expropriationslagen möjlighet förelåge att erhålla expropria

tion stillstånd för en sådan oljeledning, emedan denna uppenbarligen

vore en anläggning för den allmänna samfärdselns främjande och dessutom

ägde väsentlig betydelse för det allmänna. Beträffande åter en oljeledning,

som endast avsåge att tillgodose ett enskilt företags intresse, torde däremot expropriation

enligt gällande lag icke kunna medgivas. Sist angivna slag av ledningar

— vilka i promemorian benämnas enskilda ol jeledningar

i motsats till a I 1 in ä n n a o I j e 1 c d n i n g a r varmed betecknas ledning
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 241.

ar av väsentlig betydelse för det allmänna — kunde i regel antagas utgöra

grenledningar från en allmän oljeledning. Visserligen torde enskild oljeledning

i regel komma att framdragas endast över vederbörande intressents egen

mark, men man kunde icke bortse från att även annans mark kunde beröras.

Skäl syntes tala för att expropriation i vissa fall borde kunna medgivas även

för enskilda oljeledningar. Förutsättning härför borde emellertid vara att ledningen

i fråga vore behövlig för ett företag av större gagn för orten.

I promemorian föreslås vidare vissa ändringar i expropriationslagen i syfte

bl. a. att möjliggöra ett snabbare besittningstagande av mark som exproprieras

för allmän oljeledning; och anföres härom i promemorian i huvudsak

följande.

Enligt 48 § expropriationslagen skall expropriationsersättning, som fastställes

av domstolen i den ort där fastigheten är belägen, nedsättas hos länsstyrelsen

inom 90 dagar från det domstolens utslag vunnit laga kraft. Först

sedan detta fullgjorts är expropriationen fullbordad och den nye ägaren berättigad

att taga fastigheten i besittning. Jämlikt 54 § föreligger möjlighet för

den exproprierande att tillträda fastigheten, innan lagakraftägande utslag föreligger,

om han hos länsstyrelsen nedsätter den av underrätten bestämda expropriationsersättningen

samt dessutom ställer pant eller borgen för ytterligare

ersättning, som han kan förpliktas att utgiva. Dessa bestämmelser, vilka

uppenbarligen icke äro avsedda för företag som beröra ett mycket stort antal

markägare, ha modifierats i vissa fall för att bereda den exproprierande möjlighet

att redan före domen i expropriationsmålet erhålla tillträde till erforderlig

mark. Sålunda må jämlikt 75 § expropriationslagen Kungl. Maj:t medgiva,

att mark må tagas i besittning för rikets försvar, sedan stämning i expropriationsmålet

utfärdats. Enligt 78 § gäller, att den exproprierande vid

expropriation för allmän väg må taga marken i besittning, sedan stämning i

expropriationsmålet utfärdats och pant eller borgen för expropriationsersättningen

ställts. Motsvarande undantag ha stadgats, i 82 § för järnväg, i 88 §

för farled och flygplats samt i 91 § för framdragande av elektrisk svagströmsledning.

Efter övervägande av de olika konkurrerande intressen, som föreligga vid

framdragande av en allmän oljeledning, får det anses motiverat, att denna i

expropriationshänseende jämställes med farled och flygplats, varav följer att

nyssberörda snabbare expropriationsförfarande skulle komma att tillämpas

även för allmän oljeledning. För den nu hävdade uppfattningen talar även,

att Kungl. Maj:t enligt bestämmelserna i 87 § expropriationslagen ej nödvändigtvis

behöver binda exproprialionstillståndet till viss mark utan i första

hand angiver visst område och i andra hand må föreskriva, att även mark

utanför det bestämda området får tagas i anspråk. Härigenom undvikas de

formella svårigheter, som eljest lätt skulle kunna uppstå, då det under anläggningsarbetets

gång kan visa sig, att eu oljelednings sträckning måste ändras

på grund av naturhinder eller eljest. Det bör i detta sammanhang framhållas,

att det vid expropriation för en oljeledning i regel torde vara tillfyllest,

att marken tages i anspråk med blott nyttjanderätt; endast då expropriationen

avser större markområden för anläggning av pumpstation eller

dylikt, torde det vara erforderligt, att äganderätten övergår till den exproprierande.

Åtskilliga nu gällande bestämmelser angående expropriation av

nyttjanderätt till mark för elektriska svagströmsledningar föreslås i vederbörande

markägares intresse få tillämpning jämväl beträffande allmän oljeledning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 241.

7

Vad angår enskilda oljeledningar ägde däremot enligt vad i promemorian

uttalas nu angivna skäl för ett snabbare expropriationsförfarande in. m. icke

giltighet.

Bestämmelser i anslutning till det nu anförda ha upptagits i det vid promemorian

fogade förslaget till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917

(nr 189) om expropriation, vilket torde fogas såsom bilaga till detta protokoll

(Bilaga A).

I promemorian föreslås vidare införande av eu särskild koncessionslagstiftning

för oljeledningar. I detta avseende hänvisas till den förutnämnda

skrivelsen från 1946 års oljeledningsutredning, i vilken bl. a. framhålles, att

det borde förhindras att oljeledningar förlädes parallellt mellan två orter; en

sådan utveckling skulle innebära ett slöseri med kapital och arbetskraft som

ur samhälleliga synpunkter icke kunde accepteras. Planeringen av en oljelednings

sträckning måste även ske med hänsyn till olika intressens berättigade

krav och med tanke på en framtida utbyggnad. Industriens lokalisering och

försvarsberedskapens krav kunde även påverka ledningens sträckning. Med

hänsyn till det anförda vore det tydligt, att Kungl. Maj ds tillstånd borde erfordras

för anläggande av oljeledning samt att tillståndets meddelande borde

föregås av en realprövning av ärendet ur närings- och försvarspolitiska synpunkter.

Bestämmelser om koncession såsom villkor för anläggande av oljeledning

av väsentlig betydelse för det allmänna ha upptagits i det vid promemorian

fogade förslaget till lag angående koncession för vissa oljeledningar in. m.

Enligt huvudstadgandet i detta lagförslag skall sålunda rätt att här i riket

anlägga oljeledning som nu nämnts (allmän oljeledning) vara beroende på

särskilt tillstånd (koncession), som meddelas av Kungl. Maj:t. För anläggande

av annan oljeledning (enskild oljeledning) skall däremot enligt lagförslaget

icke föreligga koncessionsplikt. Sådan ledning må likväl icke utan Kungl.

Maj:ts tillstånd framdragas inom område för allmän väg, vattentrafikled,

järnväg eller flygplats. Vidare meddelas i lagförslaget vissa bestämmelser om

särskilda villkor vid meddelande av koncession, om säkerhetsföreskrifter

m. m.

Yttrandena.

Över promemorian ha efter remiss yttranden avgivits av Svea hovrätt, Göta

hovrätt, kommerskollegium — efter hörande av sprängämnesinspektionen,

Stockholms handelskammare, handelskammaren för Örebro och Västmanlands

län, Skånes handelskammare och handelskammaren i Göteborg -— vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, järnvägsstyrelsen, lantbruksstyrelsen, överbefälhavaren,

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap, överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Stockholms, Göteborgs och Bohus, Örebro, Älvsborgs,

Skaraborgs, Västmanlands, Värmlands och Uppsala län, statens bränslekommission,

statens trafikkommission, oljeutredningen 1945, landsorganisationen i

Sverige, Sveriges industriförbund, kooperativa förbundet och förenade svenska

oljeimportörers aktiebolag. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län har

vid sitt yttrande fogat utlåtande från handelskammaren i Karlstad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Iiungl. Maj:ts proposition nr 211.

I de avgivna yttrandena har lagstiftning i den riktning som i promemorian

föreslagits i allmänhet tillstyrkts eller lämnats utan erinran. Åtskilliga myndigheter

och sammanslutningar ha särskilt understrukit hehovet av en dylik

lagstiftning. —- Av yttrandenas innehåll rörande förslagets allmänna

innebörd må här återgivas följande.

Statens bränslekommission har andragit:

Bränslekommissionen har tidigare i olika sammanhang haft anledning

framhålla behovet av att åtgärder snarast vidtagas i syfte att åstadkomma

en bättre lagerhållning av oljor i landet. Erfarenheten har visat, att en avspärrning

av vårt land från importen av flytande bränslen kan inträda ej

endast på grund av krig och vad därmed sammanhänger. Rådande isförhållanden

ha ånyo aktualiserat detta. Behovet av lagerutrymmen och deras

placering i landet är nära beroende av de möjligheter att transportera oljan

som föreligga. I detta hänseende kan en lämpligt utlagd oljeledning få en

mycket framträdande betydelse. En grundläggande förutsättning, om man

tänker sig en oljeledning för mörka oljor, är givetvis, att den blir så ordnad

att olja kan transporteras även under den kalla delen av året. Det är därvid

icke fråga endast om att hålla oljan vid en temperatur över fryspunkten

utan om att hålla densamma vid en sådan temperatur, att den överhuvud

taget kan pumpas. Speciellt i ett läge som det nu aktuella, då hela importen

måste koncentreras till en hamn, Göteborg, skulle en oljeledning, exempelvis

mellan nämnda ort och större förbrukningscentra i mellersta Sverige,

avsevärt underlätta oljedistributionen. Av särskilt nu angivna skäl finner

bränslekommissionen det önskvärt, att rättsliga förutsättningar skapas för att

oljeledningar skola kunna anläggas i landet. De i promemorian framlagda

lagförslagen ha till syfte att underlätta och reglera anläggandet av oljeledningar.

Expropriation skulle kunna tillgripas för anläggning ej endast av s. k.

allmän oljeledning utan även av enskild oljeledning. Tillkomsten av en allmän

oljeledning skulle förutsätta koncession av Kungl. Maj:t; även anläggandet

av enskild oljeledning skulle under vissa förhållanden kräva offentligt

tillstånd. Vad som sålunda föreslagits synes bränslekommissionen ändamålsenligt.

Kommissionen anser sig alltså böra tillstyrka en lagstiftning i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som angivits i promemorian.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap har uttalat:

Ur försvarsberedskapens synpunkt är det önskvärt, alt oljeledningar komma

till stånd. Såsom i promemorian framhållits skulle de ökade möjligheterna

att frakta olja vara av stor betydelse i en kritisk situation. Tillkomsten av oljeledningar

kunde även utvidga möjligheterna för en lämplig placering av beredskapsförråden.

I den mån det är fråga om underjordisk ledning av mera

avsevärd längd skulle denna dessutom tjäna såsom mer eller mindre skyddat

lagringsutrymme. För planeringen av den utbyggnad av landets cistemutrymmen,

som erfordras ur 1’örsvarsberedskapssynpunkt, är det därför av många

skäl av stor vikt, att klarhet snarast erhålles i frågan om och när den planerade

oljeledningen mellan väst- och ostkusten kommer till stånd. Även oljeledningar

av mindre omfattning kunna emellertid vara av värde ur beredskapssynpunkt.

Med hänsyn härtill anser riksnämnden det önskvärt, att lättnader

i expropriationsförfarandet genomföras för att underlätta tillkomsten

av oljeledningar samt att Kungl. Maj:t får möjlighet att föreskriva villkor för

oljelednings begagnande m. m. Riksnämnden tillstyrker därför lagstiftningsåtgärder

i detta syfte.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 241.

9

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bolius lön har framhållit såsom uppenbart,

att underjordiska oljeledningar skulle få en mycket stor betydelse både för

underlättande av landets oljeförsörjning och för en god transporthushållning.

Det måste då också anses angeläget, att nu gällande lagstiftning på sådant

sätt ändrades och kompletterades, att genomförandet av planerna på dylika

ledningar möjliggjordes. Såvitt länsstyrelsen kunnat finna, vore de nu framlagda

lagförslagen i huvudsak lämpliga.

Handelskammaren i Karlstad har yttrat bl. a. följande.

Kammaren har med stort intresse tagit del av promemorians innehåll. Projektet

om anläggande inom landet av underjordiska rörledningar för transport

av olja är otvivelaktigt en fråga av vital betydelse i flera hänseenden

och värd synnerligt beaktande ej minst från näringslivets sida. Från andra

länder hämtade erfarenheter ha givit vid handen, att rörledningstransport

är det avgjort effektivaste och billigaste sättet att forsla olja till lands. För

vårt vidkommande med vår relativt betydande oljekonsumtion och våra stora

avstånd skulle ett lyckligt genomförande av ifrågasatta^ planer tvivelsutan

innebära en rationaliseringsåtgärd av första ordningen på oljedistributionens

område. Utan att taga ställning till projektets tekniska genomförbayhet -—

svårigheterna torde härvid särskilt avse transport under den kalla årstiden

av tyngre oljor — önskar handelskammaren sålunda giva sitt stöd åt planerna

på anläggande av ett rörledningssystem för oljetransport och tillstyrker

för sin del utan erinran eif genomförande av de i promemorian föreslagna

lagstiftningsåtgärderna såsom utgörande en erforderlig förutsättning

för projektets praktiska förverkligande.

Vad härefter särskilt angår de föreslagna ändringarna i expropriationslagen

har någon erinran av principiell innebörd icke framställts. I

flera yttranden har betonats, att expropriationsrätt borde föreligga även i

fråga om enskilda oljeledningar. Från flera myndigheters och sammanslutningars

sida har även framhållits, att det vore synnerligen angeläget att förslaget

i denna del snarast framlades för riksdagen, varvid handelskammaren

i Göteborg påpekat, att planer om anläggande av oljeledningar vore aktuella.

Lantbruksstyrelsen har uttalat, att den föreslagna utvidgningen av expropriationslagen

nära komrne att beröra jordbrukets intressen, enär det syntes

sannolikt, att ifrågavarande ledningar i betydande utsträckning komme att

framdragas genom odlad jord. Styrelsen förutsatte emellertid, att vid bestämmande

av ersättning vid expropriation för ifrågavarande ändamål vederbörlig

hänsyn toges till olägenhet, vilken kunde åsamkas jordbrukare genom framtida

tillsyns- och underhållsarbeten å oljeledning, som nedlagts i hans jord.

Vidare borde beaktas, att oljeledning icke nedlades på sådant djup, alt den

vare sig vållade olägenheter vid den normala brukningen av jorden eller förorsakade

skada i fråga om täckdikningsanläggning.

Beträffande vissa bestämmelser i förslaget till ändring i expropriationslagen

ha emellertid erinringar framförts. I flera yttranden har sålunda framhållits,

att det i promemorian föreslagna snabbare expropriationsförfarandet för allmänna

oljeledningar borde iiga tillämpning jämväl beträffande enskilda oljeledningar.

Denna ståndpunkt har intagits av överståthållarämbetet, länsstyrelsen

i Göteborgs och Bohus län, statens bränslekommission och förenade

svenska oljeimportörcrs aktiebolag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 241.

Även handelskammaren i Göteborg bär framhållit, att det jämväl vid anläggande

av enskild oljeledning borde finnas möjlighet att använda det snabbare

expropriationsförfarandet. Eftersom nu avsedda fall torde bli ganska

fåtaliga och det vore av vikt att de ifrågasatta medgivandena lämnades endast

vid verkligt bärande skäl, borde det emellertid ankomma på Kungl.

Maj:t att bestämma om reglerna rörande det snabbare förfarandet borde äga

tillämpning vid expropriation för enskild oljeledning.

Göta hovrätt har uttalat, att enligt 88 § andra stycket i förslaget skulle i

fråga om expropriation för allmän oljeledning gälla vad i 90 och 92—96 §§

lagen om expropriation stadgats. Detta hade enligt vad som anförts i promemorian

föreslagits i vederbörande markägares intresse. För tillgodoseende

av markägares behöriga intressen borde nämnda bestämmelser även göras

tillämpliga i fråga om enskilda oljcledningar. Hovrätten hemställde därför om

ändring av förslaget i sådan riktning.

Överståthållarämbetet har ifrågasatt, om icke stadgandet i 89 § expropriationslagen

rörande elektriska svagströmsledningar borde äga tillämpning vid

expropriation för oljeledningar.

Beträffande de föreslagna särbestämmelserna rörande expropriation

för oljeledningar har vidare järnvägsstyrelsen framhållit, att expropriationsrätten

i regel komme att omfatta befogenhet att företaga arbeten

med ledningarnas nedgrävande i marken samt rätt att ha desamma kvarliggande

därstädes, men att i allmänhet fråga icke uppstode om utnyttjande av

något markområde i vanlig mening. Under dessa omständigheter borde hithörande

expropriationsbestämmelser närmast motsvara vad som gällde för

nedläggande av elektrisk kabel. Det kunde därför ifrågasättas, om icke företrädesvis

de särskilda bestämmelserna rörande expropriation för elektriska

svagströmsledningar skulle träda i tillämpning i stället för bestämmelserna

för farleder och luftfartsanläggningar.

Departementschefen.

Såsom förut nämnts sker flerstädes utomlands transport av olja genom

underjordiska ledningar. Det är antagligt att detta transportsätt skulle med

framgång kunna tillämpas även i vårt land, åtminstone såvitt angår oljor av

mera lättflytande beskaffenhet. Härigenom skulle tydligen vinnas en önskvärd

avlastning från övriga transportmedel. Från flera håll har även anmälts

intresse för anläggande av dylika ledningar och frågan om en ledning från

västkusten till hamn vid Östersjön eller Mälaren är för närvarande föremål

för undersökning inom 1946 års oljeledningsutredning.

De sålunda förefintliga planerna på anläggande av oljeledningar i vårt

land aktualisera frågan om de rättsliga förutsättningarna för dylika företag.

Dessa spörsmål ha upptagits till behandling i en inom nämnda utredning utarbetad

promemoria. I denna föreslås till en början vissa ändringar i expropriationslagen

i syfte att utvidga möjligheterna till expropriation av mark för

oljeledningar samt att underlätta sådan expropriation. Vidare innefattar promemorian

förslag om en särskild koncessionslagstiftning med avseende å

oljeledningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kunql. l\laj:ts proposition nr 241.

11

Vad angår förslaget i förstnämnda del torde detta nu böra upptagas till

prövning samt underställas innevarande års riksdag. Visserligen är frågan om

en oljeledning från västkusten till ostkusten ännu under utredning och av

hänsyn till en dylik ledning påkallas alltså för närvarande icke några lagstiftningsåtgärder.

Enligt vad jag inhämtat föreligga emellertid planer rörande

anläggande av ledningar av mindre utsträckning och ansökningar om

expropriation för sådana ledningar torde kunna förväntas inom en nära

framtid. Tydligt är, att förverkligandet av dessa planer kan bidraga till uppkomsten

av ett för hela landet värdefullt oljeledningsnät. Med hänsyn härtill

synes det — utan avvaktan på resultatet av den pågående utredningen

rörande en större stamledning genom landet — redan nu böra tillses att anläggandet

av oljeledningar ej förhindras eller försvåras till följd av att därför

lämpade regler i expropriationslagen icke stå till buds.

Den av utredningen förordade koncessionslagstiftningen bygger på den

grundtanken, att det allmänna bör äga möjlighet till kontroll över det tilltänkta

nya transportmedlet. Enligt förslaget skall därför frågan om anläggande

av oljeledning som äger väsentlig betydelse för det allmänna vara

beroende av tillstånd av Kungl. Maj:t, som vid koncessionsfrågans avgörande

har att taga hänsyn till allmänna närings- och försvarspolitiska synpunkter.

I princip ansluter jag mig till utredningens uppfattning i detta hänseende;

för tillgodoseende av de betydande samhällsintressen som här göra sig gällande

synes möjlighet för det allmänna att öva ett bestämmande inflytande

över den kommande utvecklingen på området icke kunna undvaras. Emellertid

möta i fråga om den närmare utformningen av en dylik koncessionslagstiftning

åtskilliga spörsmål, till vilka jag icke nu är beredd att taga

slutlig ställning. Det synes lämpligt att för vinnande av närmare hållpunkter

avvakta resultatet av den pågående utredningen rörande den viktiga frågan

om en oljeledning från väst- till ostkusten. Förslaget till koncessionslagstiftning

torde med hänsyn härtill icke böra föranleda lagstiftning vid innevarande

års riksdag. Enligt min mening behöva inga nämnvärda olägenheter

uppstå genom att förslaget i denna del sålunda tills vidare lämnas åt

sidan. Redan den omständigheten att en oljeledning av större utsträckning

knappast torde kunna komma till stånd utan att medgivande till expropriation

av mark för ändamålet lämnas innebär viss möjlighet för Kungl. Maj:t

att öva kontroll. Och i den mån särskilda säkerhetsanordningar äro påkallade

med avseende å oljeledningar torde föreskrifter härom kunna meddelas

i administrativ ordning.

Jag torde nu få övergå till att närmare behandla förslaget om ändringar i

expropriationslagen. Härvid vill jag till en början erinra, att enligt 1 § 2 i denna

lag fastighet må genom expropriation tagas i anspråk, förutom för allmän

väg, järnväg, kanal eller annan farled med flera särskilt angivna ändamål,

även för annan anläggning för den allmänna samfärdselns främjande. Jämlikt

6 i samma paragraf må vidare expropriation ske för sådant ändamål som

.är jämförligt med de under 2 nämnda och äger väsentlig betydelse för det

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 241.

allmänna. Såsom framhållits i promemorian lärer med stöd av dessa bestämmelser

-— ehuru oljeledning icke särskilt nämnes bland expropriationsändamålen

— expropriation kunna medgivas till förmån för oljeledning

som främjar den allmänna samfärdseln eller eljest kan sägas äga väsentlig

betydelse för det allmänna. För expropriation av mai*k för anläggande av

oljeledning som kan hänföras till dessa slag av företag synes någon lagändring

alltså icke erforderlig. Det kan emellertid ifrågasättas, om icke

expropriationsmöjligheten bör utvidgas att avse även andra slag av oljeledningar.

Även om en sådan ledning i första hand avser att tillgodose ett

enskilt intresse, kan dock företaget, ehuru medelbart, tjäna även allmänna

intressen. För främjande av dylika för landet gagneliga företag synes

expropriation böra kunna medgivas. Jag vill erinra, att redan enligt gällande

lagstiftning expropriation är medgiven ej allenast för ändamål, som

innefatta ett direkt allmänt behov av synnerlig vikt, utan även i viss

utsträckning för tillgodoseende av intressen som endast indirekt äro av

betydelse för det allmänna. När det gäller att vinna en lämplig avgränsning

av expropriationsmöjligheten i nu avsedda fall synes man såsom i promemorian

förordats kunna anknyta till den nuvarande bestämmelsen i 1 § 13,

enligt vilket lagrum som förutsättning för expropriation av linbana gäller,

att den är behövlig för ett företag av större gagn för orten. Jag vill alltså

föreslå, att expropriationsändamålen utvidgas att omfatta oljeledning som

är behövlig för företag av betydelse som nu sagts.

I promemorian har vidare föreslagits, att vissa särbestämmelser skola införas

med avseende å expropriation för oljeledning, som är av väsentlig

betydelse för det allmänna. De föreslagna bestämmelserna avse dels att

exproprierad mark må tagas i besittning tidigare än vad vid expropriation i

allmänhet är fallet och dels att utvidgning av det ursprungligen bestämda

området för expropriationen må ske under vissa förutsättningar. I angivna

båda hänseenden ansluter sig förslaget till de särbestämmelser som gälla om

expropriation för farleder och anläggningar för luftfart. Vidare har i promemorian

förordats, att vissa av de för elektriska svagströmsledningar meddelade

särbestämmelserna skola gälla även för oljeledningar.

Vad först angår frågan om tidigare tillträde av mark vill jag erinra, att

enligt expropriationslagen gäller som huvudregel, alt den egendom som är

föremål för expropriation må tagas i besittning av den exproprierande först

sedan rättens utslag i expropriationsmålet vunnit laga kraft och expropriationsersättningen

nedsatts hos länsstyrelsen. Denna regel, att den slutligt

bestämda ersättningen skall vara betald innan tillträde får ske, har självfallet

tillkommit i markägarens intresse. Dock ha vissa undantag från denna regel

medgivits. Sålunda må vid expropriation för bl. a. vissa kommunikationsanläggningar,

däribland järnväg, farled och anläggning för luftfart, den exproprierande

under vissa förutsättningar taga marken i besittning redan så

snart stämning i expropriationsmålet utfärdats. Till skydd för markägaren

äro emellertid vissa föreskrifter givna. Säkerhet för expropriationsersättningen

skall sålunda ställas. Vid expropriation för järnväg och farled m. m. gäl
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 241.

ler såsom ytterligare iörutsättning för tillträdesrätt i de lall, da ägaren, tinnes

ha giltigt skäl för vägran att låta marken tagas i besittning utan att

ersättning samtidigt gäldas, att sökanden hos länsstyrelsen nedsatt tre t järdedelar

av ett genom sakkunnig uppskattning bestämt ersättningsbelopp, vilken

del får lyftas av sakägarna utan avvaktan på utslaget i målet.

Dessa undantagsbestämmelser om tidigare tillträde vid expropriation för

vissa kommunikationsanläggningar äro föranledda av dessa företags ofta

brådskande natur. Tydligt är, att även vid utförande av anläggningar för

oljetransport skyndsamhet ofta kan vara påkallad. Då sådana anläggningar i

regel torde medföra endast intrång av mindre betydelse å den egendom där

de framdragas, synes ej heller sakägarnas intresse kräva vidhållande av regeln

att ersättningen i sin helhet alltid skall erläggas senast vid tillträdet.

Med hänsyn härtill synes det även vid expropriation för oljeledning böra finnas

möjlighet för den exproprierande att under ett tidigare skede av expropriationsförfarandet

erhålla tillträde till marken. Härvid lära tillräckliga

skäl icke vara för handen att såsom i promemorian förordats göra skillnad

mellan oljeledningar av väsentlig betydelse för det allmänna samt övriga

ledningar, för vilka föreslagits expropriationsrätt. Vad angår det närmare

innehållet i den ifrågasatta regeln synes denna lämpligen böra utformas i

överensstämmelse med motsvarande stadgande i fråga om farleder och anläggningar

för luftfart.

Medan vid expropriation i allmänhet expropriationsområdet skall av Kungl.

Maj :t på förhand exakt bestämmas, äger vid expropriation för vissa kommunikationsanläggningar,

däribland farleder och anläggningar för luftfart,

Kungl. Maj :t befogenhet att, jämte det ett särskilt angivet område fastställes,

lämna möjlighet till viss utvidgning av expropriationsområdet. Enligt 87 §

expropriationslagen gäller sålunda vid expropriation för farleder och anläggningar

för luftfart, att därest anledning prövas förefinnas att på grund av

förhållanden, som icke kunna med säkerhet bedömas på förhand, under anläggningens

utförande skall bliva av nöden att taga i anspråk jämväl mark

utanför det bestämda området, Kungl. Maj:t äger bestämma, i vilken omfattning

och under vilka förutsättningar sådan expropriation må ske. Även vid

expropriation för oljeledning torde i vissa fall svårigheter föreligga att på förhand

exakt bestämma expropriationsområdets omfattning. Under arbetets

gång kan det visa sig nödvändigt att göra en mindre avvikelse från den ursprungligen

bestämda sträckningen. Med hänsyn härtill torde, såsom i promemorian

förslagits, ifrågavarande bestämmelse böra äga giltighet även vid

expropriation för anläggning för oljetransport. Då det torde kunna föi utsättas

att en sådan möjlighet till utvidgning av expropriationen kommer att

medgivas endast då starka skäl tala därför och under iakttagande av markägarnas

behöriga intressen, synes någon invändning från rättssäkerhetssynpunkt

icke kunna riktas mot den föreslagna utsträckningen av stadgandets

tillämplighetsområde. Även i övrigt torde de för farleder och anläggningar

för luftfart meddelade särskilda bestämmelserna böra erhålla tillämpning

vid expropriation för oljeledningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 241.

I promemorian ävensom i ett par yttranden har vidare föreslagits, att

vissa vid expropriation för elektriska svagströmsledningar avsedda särbestämmelser

skulle gälla jämväl för oljeledningar. Dessa bestämmelser avse

bl. a. att möjliggöra ett förenklat expropriationsförfarande. Jag finner det

emellertid icke tillrådligt att för närvarande andra särbestämmelser införas

med avseende å oljeledningar än jag förut förordat. I detta sammanhang

må påpekas, att även om det intrång som orsakas av en oljeledning i regel

är jämförelsevis obetydligt, större olägenhet dock i allmänhet lärer tillfogas

markägaren än vid framdragande av en elektrisk svagströmsledning. När

framdeles närmare erfarenhet vunnits rörande anläggningar för oljetransport,

torde få tagas under övervägande om ytterligare särbestämmelser äro

av behovet påkallade.

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag

till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation.

Föredraganden hemställer, att lagrådets utlåtande över lagförslaget, av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar1, måtte för det i § 87 regeringsformen

omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.

Ur protokollet.

Karl Gustaf Grönhagen.

1 Denna bilaga, vilken är lika lydande med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här

uteslutits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 241.

15

Bilaga A.

Vid den remitterade promemorian fogat förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 12 maj 1917 (nr 189) om expropriation.

Härigenom förordnas, att 1, 87 och 88 §§x lagen den 12 maj 1917 om expropriation

samt rubriken före 87 § skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives.

1 §•

Fastighet, som---utrymme däromkring;

13. för linbana eller oljeledning, som är behövlig för ett företag av större

gagn för orten; eller

14. för tillgodoseende av fjällrenskötselns behov.

Särskild rätt---till nationalpark.

5. Särskilda bestämmelser om expropriation för farleder, anläggningar för

luftfart och allmänna oljeledningar.

87 §.

Skall expropriation äga rum för inrättande eller förändring av farled, anläggning

för luftfart eller allmän oljeledning, som avses i lagen den

1947 angående koncession för vissa oljeledningar med mera, bestämme

Konungen visst område för expropriationen.

Prövas anledning---må ske.

88 §.

Vad i 79 § samt 82—85 §§ är stadgat skall tillämpas beträffande expropriation

för farleder, anläggningar för luftfart och allmänna oljeledningar.

I fråga om expropriation för allmän oljeledning skall dessutom gälla vad

i 90 och 92—96 §§ stadgats.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Senaste lydelse av 1 §, se SFS 1942:356 samt av 87 och 88 §§, se SFS 1945:856.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 241.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 28 april

1947.

Närvarande:

justitieråden Lawski,

Gyllenswäbd,

Nissen,

regeringsrådet Kuylenstierna.

Enligt lagrådet den 23 april 1947 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten

i statsrådet den 11 april 1947, hade Kungl. Maj:t förordnat, att

lagrådets utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet

inhämtas över upprättat förslag till lag angående ändring i lagen den

12 maj 1917 (nr 189) om expropriation.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsassessorn S. Edling.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Åke Mossler.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 241.

17

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

d Stockholms slott den 2 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Sträng, Ericsson,

Weijne.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och handelsdepartementen

samt t. f. chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet

Danielson, anmäler chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg,

lagrådets den 28 april 1947 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 11

april 1947 remitterade förslaget till lag angående ändring i lagen den 12 maj

1917 (nr 189) om expropriation.

Med förmälan, att förslaget av lagrådet lämnats utan erinran, hemställer

föredraganden, att förslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Thore Wisén.

Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 241.

2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. 2LU 1947:31 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändring i lagen den 12 maj 1917 s. 1 i texten