Sök i Ratio Lex

Angående förvärv av aktier i Bergslagernas med flera jårnvägsaktiebolag

1947-03-02 · 58 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:242, Angående förvärv av aktier i Bergslagernas med flera jårnvägsaktiebolag

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 242.

1

Nr 242.

Kungl. Mcij.ts proposition till riksdagen angående förvärv av aktier

i Bergslagernas med flera jårnvägsaktiebolag; given

Stockholms slott den 25 april 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 25 april 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigfqrss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson:

I två särskilda skrivelser, dagtecknade den 5 och den 10 mars 1947, har

nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg nppkommanBihang

till riksdagens protokoll 1947. 1 samt Nr 242.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

de tvistefrågor om jämvägsegendomens värde m. m.1 med tillstyrkan underställt

Kungl. Maj :ts prövning fyra överenskommelser om förvärv för svenska

statens räkning av aktiemajoriteterna i Bergslagernas, Gävle—Dala, Södra

Dalarnes samt Kil—Fryksdalens jämvägsaktiebolag, vilka överenskommelser

träffats inför nämnden mellan å ena sidan förstatligandeberedningen i järnvägsstyrelsen

samt å andra sidan dels Göteborgs stad, dels Gävle stad, dels

Hedemora och Leksands socknar ävensom Hedemora och Säters städer, dels

ock Fryksände med flera kommuner.

överenskommelserna, vilka torde få fogas till dagens statsrådsprotokoll

(Bilaga A—D), äro slutna under förutsättningar att de bliva godkända dels av

Kungl. Maj:t senast den 15 juni 1947, dels ock av respektive kommuner senast

vissa närmare angivna dagar under mars 1947.

Till fullföljande av 1939 års lagtima riksdags principbeslut om sammanförande

i statens hand av det svenska järnvägsnätet upptog ett inom järnvägsstyrelsen

tillsatt organ, förstatligandeberedningen, kontakt med Trafikförvaltningen

Göteborg—Dalarne—Gävle, Bergslagernas jämvägsaktiebolag

& Co (i fortsättningen benämnd GDG). Efter omfattande utredningar ägde

förhandlingar rum under åren 1945 och 1946 mellan beredningen och av

trafikförvaltningen utsedda representanter. Med hänsyn till resultatet av

dessa förhandlingar uppdrog jag den 14 september 1946 åt omförmälda

nämnd att för partema framlägga medlingsförslag rörande förstatligande av

de till trafikförvaltningen hörande järnvägarna. Efter ytterligare förhandlingar

inför nämnden framlade denna den 2 och den 6 mars 1947 medlingsförslag,

vilka enhälligt tillstyrkts av parterna och resulterat i de inledningsvis

omnämnda preliminära överenskommelserna.

Erinras må, att GDG är ett inregistrerat handelsbolag, vars delägare äro

de tre järnvägsbolagen Bergslagernas järnvägsaktiebolag (BJ), Gävle—

Dala jämvägsaktiebolag (GDJ) och Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag (SDJ),

vilka bolags järnvägar sammanfattningsvis benämnas GDG storbanor. Med

BJ som formell arrendator arrenderar GDG följande fyra järnvägsbolag tillhöriga

järnvägar, nämligen Lödöse—Lilla Edets (LLEJ), Kil—Fryksdalens

(KFJ), Dal—Västra Värmlands (DVYJ) och Dalslands jämvägsaktiebolag

(DJ), sammanfattningsvis benämnda GDG arrendebanor.

GDG:s järnvägsnät framgår av denna karta (s. 3).

GDG:s huvuduppgift uttryckes i ingressen till överenskommelsen om trafikförvaltningens

bildande på följande sätt: »I ändamål att genom de olika

järnvägarnas sammanförande för gemensamt begagnande under en trafikförvaltning,

benämnd trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle, åstadkomma

förbättrade trafikanordningar och mera rationell trafikskötsel för

järnvägarna såsom en helhet, ledande till såväl höjning av inkomsterna som

minskning av utgifterna, har mellan de tre bolagen träffats överenskommelse

om gemensam trafikförvaltning.» I överensstämmelse härmed om
1

Nämnden, som tillsattes av Kungl. Maj:t den 4 augusti 1939, består av generaldirektören

Henning Leo, ordförande, generaldirektören Nils Bolinder och ledamoten av riksdagens första

kammare, lantbrukaren K. A. Westman i Brobygård.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

3

TF/ZF/KFÖFV/JL T////YGF//

GÖTfBORG-D/QL/QR/yf-GR l/l £

Järnväg ////Förande ODO. eM/r/j* dr///.

S/o/enä järnvägar

--— änjAZ/c/ojärnvägar

händerhar GDG driften på järnvägsnätet, uppbär alla inkomster därav och

bestrider alla driftsutgifter. Utöver utgifterna för drift och underhåll av järnvägarna

förräntar GDG vissa slag av investeringar, som delägarna göra för

den gemensamma driftens behov eller för att tillföra förvaltningen ökad trafik.

GDG, som äger förråd m. m. för järnvägsdriften, utför vidare förbättringsarbeten

å järnvägsanläggningarna med byggnader och rullande materiel

samt gör därjämte avskrivningar och avsättningar för skilda behov. Sedan

GDG enligt bestämmelser i §§ 9 och 11 i överenskommelsen gottgjort

BJ, GDJ och SDJ vissa räntebelopp, fördelas den återstående nettobehållningen

mellan bolagen enligt i § 5 mom. 3 i överenskommelsen intagna grun
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

der. Vid senast verkställda fördelning motsvarade andelarna följande procenttal

av överskottet, nämligen för BJ cirka 69 procent, för GDJ cirka 24

procent och för SDJ cirka 7 procent.

Beträffande aktiekapitalen i de olika järnvägarna och

aktiernas nuvarande fördelning må följande uppgifter lämnas.

BJ:s aktiekapital uppgår till 25 146 800 kronor och är fördelat på 125 734

aktier å 200 kronor. Av dessa aktier innehavas 63 620 av »Enkla bolaget

Bergslagsbanans nya intressenter», i vilket bolag Göteborgs stad genom dess

drätselkammare är ensam bestämmande. Nyssnämnda 63 620 aktier äro fördelade

på följande sätt: Göteborgs stad äger 47 879, vissa av staden understödda

institutioner och av staden förvaltade donationsfonder 8 212, GDJ

7 000 samt enskilda personer tillhopa 529. Utöver nyssnämnda 7 000 aktier

äger GDJ ytterligare 18 253 aktier i BJ. Slutligen kan nämnas, att 184 aktier

äro placerade i BJ:s pensionskassa.

GDJ har ett aktiekapital å 12 960 000 kronor, fördelat på 129 600 aktier

å 100 kronor, av vilka BJ äger 64 646, BJ:s pensionskassa 7 209, stiftelsen

GDJ:s pensionsinrättning 1 620 samt Gävle stad med institutioner 17 960.

SDJ:s aktiekapital utgör 2 132 700 kronor och är fördelat på 21 327 aktier

å 100 kronor, av vilka 1 645 finnas utan åsatt värde i bolagets ägo.

BJ och GDJ äger vartdera 800 aktier, av BJ ägda eller kontrollerade bolag

sammanlagt 2 702 och stiftelsen GDJ:s pensionsinrättning 800. Av återstående

aktier äger Leksands kommun 3 932, Hedemora stad 1 762, Hedemora

kommun 2 000 och Säters stad 470.

Beträffande de förut omnämnda, av GDG arrenderade fyra järnvägarna

bör framhållas, att BJ eller av BJ kontrollerade bolag äger aktier i berörda

järnvägsaktiebolag på sätt framgår av följande uppställning:

LLEJ

KFJ

DVVJ

DJ

Aktiekapital.......................

2 500 000

100 000

2 751 400

Nom. värde å varje aktie..........

....... 100

200

100

100

Antal aktier.......................

....... 3 368

12 500

1000

27 514

Aktieägare:

BJ eller av BJ kontr. bolag .......

....... 1762

5 527

1000

19 412

Övriga ...........................

6 973

—

8102

Slutligen må omnämnas, att GDG samt de i GDG deltagande tre järnvägsbolagen

tillsammans äga samtliga aktier i GDG:s biltrafikaktiebolag

och trafikaktiebolaget Haglund & Larsson, ävensom att BJ genom av bolaget

kontrollerade bolag äger samtliga aktier i aktiebolaget Göteborgs express

& transport.

Till belysande av det nu preliminärt avtalade järnvägsförvärvets

omfattning och tillkomst har järnvägsstyrelsen i ett den 21 mars 1947 i

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 242.

5

ärendet avgivet remissyttrande lämnat följande sammanställning av siffror

från 1938 års statistik rörande omfattningen av GDG:s järnvägar, jämförda

med bland annat samtliga de enskilda normalspåriga järnvägar, som förefunnos

vid 1939 års beslut i förstatligandefrågan och omfattades av detsamma.

Järnväg

Bankm

(ägd ban- längd)

Inkomst av

egen järn- vägsrörelse

1 000-tal

kronor

Byggnads-

kostnad

Aktie-

kapital

Personal i

medeltal

under året

Miljoner kronor

antal

BJ......................

4939

18244

92-1

25-1

2 755

GDJ.....................

292-9

7 293

37-8

130

1029

SDJ.....................

132-8

2374

13-2

21

241

DJ......................

68-6

1202

5-8

2-8

229

DVVJ...................

2511

888

24-4

Öl

242

KFJ ....................

81-9

549

5-2

2-5

105

LLEJ...................

14-5

62

0-8

03

15

Summa GDG-järnvägar

1835 6

30 612

179-3

45 9

4616

ENJ 1938 (i förstatligande- planen) ................

4 973-8

96 033

495-6

162-7

14 483

ENJ 1946 (i förstatligande- planen)..... ..........

1 862-9

46 963

242-2

67-9

6 501

Under åren 1939—46 för- statligade ENJ ........

3 110-9

49 070

253-4

94-8

7 982

Procenttalen för GDG i förhållande till 1938 års, respektive 1946 års i

förstatligandeplanen ingående ENJ, ävensom i förhållande till under mellantiden

förstatligade sådana järnvägar bli:

gentemot

ENJ 1938

gentemot

ENJ 1946

gentemot under

1939—46 förstat- ligade ENJ

efter bankm.................

....... 27 %

72 %

43 %

» bruttoinkomst..........

....... 32 >

65 >

62 »

> byggnadskostnad .......

........ 36 >

74 »

71 >

> aktiekapital ............

........ 28 »

68 »

48 »

» personal ...............

....... 32 »

71 >

58 »

Anmärkas må, att 1938 års ENJ omfattade 46 järnvägsenheter, varav 40

inom förstatligandeplanen. Av sistnämnda 40 återstå nu 10, medan övriga

30 införlivats med SJ. Jämfört med vart och ett av de hittills skedda jämvägsförvärven

har alltså det nu förevarande en mycket stor omfattning.

Även med statsbanenätet som måttstock är storleken av GDG-systemet betydande,

såsom framgår av förestående uppgifter, avseende (i stort sett) 1938

års förhållanden vid SJ:s nuvarande normalspårslin jer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

!■■■■■ : v ■ ■

Bankm

(ägd

banlängd)

Inkomst av

egen järn- vägsrörelse

Byggnads-

kostnad

Personal i

medeltal

under året

Miljoner kronor

antal

7 967-6

251

1395

29 600

Under åren 1939—46 förstatligade ENJ

3110-9

49

253

7 982

SJ 1946 normalspår

11078-5

800

1648

37 582

GDG.................................

1 335-6

31

179

4 616

Vilken måttstock som än användes, synes alltså GDG kunna anses motsvara

drygt 10 procent av SJ:s nuvarande normalspårsnät.

GDG-koncemens järnvägar äro uppdelade på följande koncessionsenheter.

Koncession

Öppnad för

Banlängd

Bergslagernas järnvägar

meddelad år

trafik år

km

Falun Göteborgs Bs......................

... 1871

1875-79

476-3

Daglösen—Filipstad .......................

... 1873

1876

8-0

Rämshyttan—Idkerberget..................

... 1910

1912

9.6

Summa 493''!)

Gävle—Dala järnvägar

Gävle—Falun .............................

... 1855

1857—59

90-7

Falun—Rättvik ...........................

... 1886

1889-90

50-2

Rättvik—Mora Noret......................

... 1887

1891

38-8

Mora Noret—Älvdalen.....................

... 1894

1896, 1900

412

Falun—Repbäcken........................

... 1899

1904

29-4

Repbäcken—Björbo .......................

... 1902

1905

40-7

Gävle—Fredrikskaus.......................

(Äges av GDJ tillsammans med Gävle stad)

Södra Dalarnes järnväg

... 1904

1905

1-9

Summa 292"9

Krylbo—Borlänge.........................

... 1876

1880—81

63-6

Kullsveden —Bispberg......................

... 1876

1880

3-2

Borlänge—Lännheden .....................

... 1881

1883

8-3

Lännheden—Insjön........................

... 1882

1884

27-7

Knippboheden—Rättvik ...................

... 1899

1914

30-0

Summa 132-8

Dalslands järnväg

Sunnanå—norska gränsen samt Ed—Le.....

... 1875

1879

68-5

Dal—Västra Värmlands järnväg

Mellerud—Bengtsfors östra.................

... 1914

1926

431

Bengtsfors östra—Gilserud.................

... 1914

1928

115-0

Beted—Skillingsfors........................

... 1914

1928

18-8

Åmåls östra—Årjäng......................

... 1914

1928

69-2

Hallanda—Kättilsbyn .....................

... 1924

1928

4-0

Åmåls djuphamn—Åmåls östra.............

... 1929

1930

1-0

Summa 251-1

Kil—Fryksdalens järnväg.................

... 1907

1913—15

81-9

(Kil—Torsby)

Lödöse—Lilla Edels järnväg ..............

... 1904

1906

14 5

(Lilla Edet—Alfhem)

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 242-

7

Såsom framgår av denna sammanställning, sträcker sig förevarande jämvägssystems

tillkomsthistoria över en tid av cirka 75 år eller nära nog samma

tid, som åtgått för statsbanenätets utbyggande. Medan den äldsta bandelen,

mellan Gävle och Falun, är jämnårig med de första statsbanedelarna,

tillhöra sålunda de senaste bandelarna det tidsskede, då järnvägsbyggandet

i vårt land fann sin — åtminstone temporära — avslutning.

Järnvägsstyrelsen har beträffande järnvägarnas tillkomst och

utveckling upplyst i huvudsak följande.

Av järnvägspolitiskt intresse är främst koncessioneringen av linjen Falun—•

Göteborg, från början benämnd »Stora Bergslagsbanan». Medan järnvägen

Gävle—Falun vid sin tillkomst torde ha tillmätts i huvudsak lokala uppgifter,

motsvarade Bergslagsbanan uppenbarligen helt den ursprungliga karakteristiken

av begreppet stambana, såsom en järnväg, vilken »i oavbruten

sträckning förlöper genom flera provinser eller en större del av landet». Dess

tillkomst i enskild ägo betecknade följaktligen ett markerat avsteg från de

riktlinjer för det svenska järnvägssystemets utbyggnad, som uppdragits vid

mitten av 1850-talet, och vari den ledande grundsatsen var, att »alla järnvägsstamlinjer

i riket skulle anläggas och utföras genom statens omedelbara

försorg och på dess bekostnad». Koncessioneringen av Bergslagsbanan, vilken

kommer i tiden något före övriga storbanekoncessioner, kan sålunda

sägas beteckna övergången till en ny jämvägspolitik, vars inriktning klart

framlyser i ett uttalande vid 1869 års riksdag, att »statsbanebyggnaderna

borde noggrant begränsas för att möjliggöra privatbanesystemets allmännare

införande». Det var denna tvära övergång från en viss järnvägspolitisk

grundprincip till en annan, nära nog motsatt sådan, som resulterade i det

för Sverige säregna blandade järnvägssystemet, med såväl huvudbanor som

bibanor dels i statlig, dels i enskild ägo. Härmed har också följt, afl det nära

nog universella problemet om järnvägssystemens konsolidering i vårt land

fått sin specifika karaktär.

Bland huvudbanor i enskild ägo har linjen Falun—Göteborg alltifrån sin

tillkomst stått i första rummet, varför ett i den allmänna transporthushållningens

intresse beslutat jämvägsförstatligande för att bliva till avsedd nytta

nödvändigt måste omfatta denna linje. Härtill kommer, att i och med tillkomsten

av Bergslagsbanan linjen Gävle—Falun erhöll en väsentligt vidgad

uppgift samt under senare årtionden såsom del av GDG blivit en utpräglad

stambanedel. Av vikt är också det geografiska läget: stambanan Göteborg—

Falun—Gävle ligger bildligt talat som en avskärningslinje tvärs över det nuvarande

statshanesystemet.

Berörda historiska förhållanden synas järnvägsstyrelsen vara av aktuellt

intresse såsom bidrag till belysande av det nu villkorligt avtalade jämvägsförvärvets

betydelse. Liksom koncessioneringen av BJ på sin tid inledde den

år 1869 bebådade partiella övergången till privatbanesystemet, så bildar

statsförvärvet av samma järnväg den avgörande etappen i det år 1939 beslutade

enhetliggörandet i statlig ägo.

Av allmänt järnvägspolitiskt intresse är också den drifts- och hushållningsgemenskap,

som åvägahragts inom GDG, då denna torde ha spelat en väsentlig

roll vid de under mellankrigstiden verkställda utredningarna angående

järnvägsnätets enhetliggörande genom fusionering, i det den framstått

som det starkaste belägget för möjligheten att på fusioneringsvägen komma

fram till bärkraftiga och ur driftsynpunkt rationella järnvägsföretag. Denna

gemenskap går tillhaka till år 1908, då mellan BJ, GDJ och Stockholm—

Västerås—Bergslagens järnvägsaktiebolag (SWB) träffades överenskommelse

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

om en fr. o. m. 1909 fungerande gemensam trafikförvaltning, benämnd Trafikförvaltningen

Göteborg—Stockholm—-Gävle, med ledningen förlagd till

Göteborg. Denna gemenskap bestod oförändrad till årsskiftet 1918—1919, då

SWB utträdde och SDJ tillkom, med konsekvens bland annat att gemenskapsorganet

erhöll sin nuvarande benämning. 1918 års överenskommelse

har sedermera upprepade gånger blivit förlängd med vissa ändringar, som

ej behöva här beröras, och äger nu giltighet till och med år 1953.

GDG:s verksamhetsområde har utvidgats därigenom, att BJ med förenämnda

GDG-arrendebanor träffat avtal om trafikering, gällande för DJ:s

del från och med års 1942, för den i DVVJ ingående Åmål—Årjängs järnväg

från och med den 1 november 1936 samt för övriga banor från de tidpunkter

då resp. linjer öppnats för trafik.

Tillvaron av dessa långtidsavtal har medfört, dels att förvärvet av alla

GDG-jämvägar måst av formella skäl behandlas i ett sammanhang, dels att

objektivt fullt bäriga beräkningar rörande affärsvärdet kunna verkställas

endast för koncernen som helhet, då såväl inkomst- som utgiftssiffror för de

enstaka järnvägarna närmast äro av statistisk natur.

Järnvägsstyrelsen har beträffande järnvägarna lämnat följande tekniska

data.

Rälsvikt i

Tillåten

huvudspår

hastighet

per m kg

km/tim

BJ: Falun—Mellerud ..................

90

Mellerud—Göteborg................

100

GDJ: Gävle—Falun.....................

90

Falun—Mora......................

80

SDJ: Krylbo—Rättvik .................

80

DJ: Mellerud—norska gränsen..........

...... 41-2—43-2

90

DVVJ: Mellerud—Arvika..................

....... 270—32-0

60

KFJ: Kil—Torsby......................

....... 32-0

60

LLEJ: Lilla Edet—Allhem...............

....... 27-1

60

Den GDG tillhöriga rullande materielen utgöres enligt uppgifter i senaste

tillgängliga statistik (1945) av

Ånglok —............... ................................ 161

El-lok...................................................... 34

El-motorvagnar........................................... 7

Övriga motorvägnar och rälsbussar.......................... 15

Lokomotorer................................................ 14

Person- och postvagnar, 2-axliga ............................ 90

> » > 4- > ............................ 165

Resgodsvagnar.............................................. 93

Godsvagnar, slutna.......................................... 835

> , öppna.......................................... 4 248

Den sammanlagda anskaffningskostnaden för denna rullande materiel utgjorde,

i något avrundat belopp, 54 miljoner kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

9

För de fasta anläggningarna redovisas en anläggningskostnad av, med

samma avrundning, 145 miljoner kronor.

I fråga om skuldförpliktelser på grund av statslån må anmärkas,

att endast KFJ och DVVJ häfta för statslån, varå den 1 juli 1947 beräknas

återstå en kapitalskuld av 1 782 000 kronor respektive 3 992 000 kronor.

Påpekas må, att jämväl övriga GDG-jämvägar, LLEJ undantagen, tillkommit

med insats av statsmedel, dels i form av lån, dels som direkta bidrag. Så

erhöll BJ år 1873 statslån om 5 000 000 kronor, varjämte statsverket år 1878

övertog obligationer för 6 753 600 kronor. För GDJ åter lämnades två statslån

av 1855 resp. 1858 på tillhopa 3 000 000 kronor. Även till SDJ ha (1876

och 1882) beviljats två statslån på resp. 2 500 000 och 950 000 kronor, det

sistnämnda åt Siljans järnvägsaktiebolag för anläggning av järnväg mellan

Borlänge och Insjön. Till DJ slutligen lämnades efter beslut av 1874 års riksdag

ett bidrag utan återbetalningsskyldighet om 1 000 000 kronor. Alla dessa

iåneförpliktelser äro emellertid numera — delvis sedan mycket länge -—

avvecklade.

Angående GDG:s biltrafikrörelse har järnvägsstyrelsen meddelat,

att GDG genom sitt dotterbolag, GDG biltrafiks aktiebolag, vilket år 1942

bildades genom sammanslagning av äldre liknande bolag, ävensom ett under

år 1946 inköpt biltrafikföretag, trafikaktiebolaget Haglund & Larsson, bedreve

en särdeles omfattande biltrafik, vilken betjänade så gott som hela

trafikområdet för GDG järnvägar och på vissa håll sträckte sig långt över

detta områdes gränser. Rörelsen omfattade såväl linje- som beställningstrafik

för person- och godsbefordran. Enligt föreliggande uppgifter för år 1946

utgjorde den koncessionerade linjelängden 7 707 km, varav 7 274 km för närvarande

trafikerades. Vagnparken utgjordes av 276 omnibusar, 6 personbilar,

142 lastbilar och 132 godssläpvagnar med en bokförd anskaffningskostnad

av 9,2 miljoner kronor. Anläggningskostnaden för till bilrörelsen

hörande fasta anläggningar vore bokförd till 1,6 miljon kronor (brutto). Med

denna biltrafik hade GDG skaffat sig ett värdefullt komplement till järnvägsrörelsen,

och beretts möjlighet att på ett mera tillfredsställande sätt än

eljest betjäna de landsdelar, som järnvägen genomlöpte. Vidare hade innehavet

av biltrafiken möjliggjort genomförandet av vissa rationaliseringar

beträffande järnvägsdriften. Sålunda hade å vissa håll, där avsevärd besparing

därmed kunnat vinnas, mera iokalbetonade persontågslägenheter ersatts

med vägbussar. Det hade även visat sig trafikekonomiskt fördelaktigt, att å

vissa sträckor befordra styckegodset med lastbil i stället för med lokalgodståg.

I fråga om trafikintensiteten uppvisar GDG-systemet mycket

stora variationer, såsom framgår av följande sammanställning, upptagande

trafiksiffror från senaste mellankrigsåret (1938). Till jämförelse ha angivits

motsvarande uppgifter för dels ENJ 1938, exklusive malmtrafikleden Grängesberg—Oxelösunds

järnvägar (TGO), dels SJ 1938, exklusive transporter av

lapplandsmalm, båda undantagen föranledda av ifrågavarande masstransporters

speciella natur.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

Banlängd

Personkm

Godstonkm

Tillhopa

trafikerad

km

Tusental per bankm

BJ ..................................

497-3

239-7

716.6

956-3

GDJ.................................

295-3

113-7

399-4

5131

SDJ..................................

134-6

164-5

136-9

301-4

DJ...................................

70-1

1450

60-5

205-5

DVVJ................................

256-8

23-8

40-5

64-3

KFJ..................................

82-3

57-1

61l

118-2

LLEJ ................................

14-8

31-6

17-1

48-7

Hela GDG

1351 2

145-0

379 L

524t

Till jämförelse:

ENJ (exkl. TGO) ....................

141-4

186-8

328-2

SJ 1938 (exkl. lapplandsmalm) ........

292-1

267-2

559-3

Såsom kommentar till sammanställningen f ramhåller järnvägsstyrelsen, att

GDG:s genomsnittliga persontrafikintensitet nära överensstämde med den

för hela ENJ 1938 och utgjorde cirka 50 °/o av motsvarande tal för SJ 1938,

medan godstrafikintensiteten för GDG var dubbelt så stor som för ENJ 1938

och nära 50 procent större än för SJ 1938, i båda fallen exklusive vissa

masstransporter av järnmalm. Denna övervikt för godstrafiken innebure enligt

styrelsens mening uppenbarligen en ej oväsentlig ekonomisk fördel för

GDG (jämförd med normalspårsnätet i dess helhet).

Då det gällde att bedöma trafikrörelsen på GDG:s huvudlinje Gävle—Falun

—Göteborg, har järnvägsstyrelsen anfört, att man hade att hålla sig till siffrorna

för BJ, som nära nog helt tillhörde denna huvudlinje, medan GDJ

innehölle dels den mycket trafikstarka bandelen Gävle—Falun om 92 km,

dels svagare linjer om cirka 200 km, varför ingen slutsats kunde dragas ur

medeltalen för hela GDJ. Nämnda BJ siffror gåve vid handen, att sagda huvudlinje,

med en längd av 570 km, utgjorde en godstrafikled av för svenska

förhållanden mycket hög klass och att å densamma jämväl ombesörjdes en

betydande persontrafik. Linjen genomlöpte en rad områden med hög och

fortgående utveckling av industri eller bergsbruk. Förutom ändpunkterna,

Gävle och Göteborg, kunde som betydande godstrafikorter här nämnas Forsbacka,

Sandviken, Hofors, Falun, Domnarvet, Borlänge, Idkerberget, Gräsberg,

Håksberg, Ludvika, Grängesberg, Ställdalen, Bredsjö, Hällefors, Filipstad,

Deje, Kil, Vålberg, Grums, Säffle, Åmål, Trollhättan.

Det ligger i sakens natur, att godstrafiken inom ett så utpräglat industriområde

som detta måste till större delen bestå av råvaror till och produkter

från industrier och bergsbruk. Till belysning av godstrafikens sammansättning

meddelas här uppgifter om den procentuella fördelningen på olika varugrupper

av vagnslastgodset under åren 1938 och 1945. Det visar sig, att en

betydande förskjutning i procenttalen ägt rum från 1938 till 1945, främst på

grund av att vedtransporterna tillkommit, medan transporterna av stenkol

och koks starkt minskat.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

1938

1945

procent av

godsmängden

Trävaror...........

13-08

Ved...............

____ 004

12 86

Pappersmassa, papp

och papper..........

..... 10-86

9-79

Sten och mineralier,

utom

malmer ......

..... 315

2-85

Stenkol och koks ...

..... 15-61

3-25

Träkol.............

..... 2-61

2-67

Malmer ...........

16-06

Järn och stål .....

..... 16-30

15-20

Övriga varor.......

24-24

10000

lOO-oo

Total viktmängd, tusental

ton ..........

..... 3 706

4 815

Rörande de ekonomiska förhållandena avseende hela det nuvarande

GDG-systemet (inklusive DJ) åberopas dels följande drifträkningar

samt vinst- och förlusträkningar för åren 1931—38, vilken tid använts som

basperiod för utredningarna, samt för åren därefter till och med år 1945,1 dels

ock följande konsoliderade balansräkning för år 1946. De anförda beloppen

ha erhållits genom sammanslagning av motsvarande i Allmän järnvägsstatistik

innehållna poster för de i sagda system nu ingående järnvägsförvaltningarna,

varefter kvittning skett för vissa å såväl debet- som kreditsidan uppträdande

poster. I särskilda tabeller, vilka förts fram till år 1946, lämnas

vissa ytterligare uppgifter till belysande av trafikförvaltningens och bolagens

ekonomiska förhållanden.

Konsoliderad balansräkning för 61)6 (inkl. DJ) är 1946.

Tillgångar.

Järnvägsanläggningen

Bilrörelsen............

Aktier och obligationer

Kassa och bank......

Diverse debitorer......

Förråd ..............

Skulder.

Statslån..............

Obligationslån........

Reverslån ............

Diverse kreditorer

Aktiekapital..........

Reservfonder..........

Övriga egna fonder ..

Förnyelsefonder ......

Värderegleringskonton .

Balanserad vinst......

Årets vinst ..........

Summa

Kronor

212 966 000

15 436 000

3 989 000

7 663000

6 232 000

1416 000

247 502000

6 080 000

21 075 000

38 684 000

7 719 000

30 518 000

7 728 000

23 261000

95 328000

858 000

7 961 000

8 490 000

1 Uppgifterna för år 1946 äro ännu ej tillgängliga.

Summa 247 502 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Drifträkningar för GDG (inkl. DJ) 1931-45,

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

Medeltal

1931—38

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

T u

sen

t a

1 k r

o n

o r

Jära vägsrörel- sen.

Inkomster

Persontrafik ..

7 480

6 714

6 458

6 743

7 061

7544

8 063

7 991

7 256

8213

10496

13 254

16 809

18 705

16 596

17 690

Godstrafik ....

17 212

14 488

14 800

18 216

19 152

20 762

23 578

21184

18 674

24 874

28 025

31868

35 060

34 836

33 951

32 682

Övriga m. m...

1 2-''9

1 171

1 152

1242

1214

1257

1356

1436

1268

1 452

1364

1500

1703

1 854

2192

2 287

Summa

25921

22 373

22 410

20201

27 427

29 503

32997

30611

27 188

34539

39 885

46022

53 572

55395

52 739

52659

20 421

18 714

17 791

18 595

20 008

20 902

23 686

22 315

20 304

24 781

29 067

35033

40 629

40 353

39 019

40 304

Driftöverskott..

5 500

3 659

4619

7 606

7 419

8 661

9 311

8 296

6 884

9 758

10 818

11589

12 943

15 042

13 720

12 355

Bilrörelsen.

Inkomster ....

2 315

3 256

3 838

5 686

7 235

8 255

9196

8 842

1876

2 566

3198

4 804

5 923

7115

7 945

7 901

Driftöverskott..

439

690

640

882

1312

1140

1251

941

Avsättning till

förnyelsefond

374

472

472

593

674

873

557

623

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Vinst- och förlustrfikningar för GI)G (inkl. DJ) 1981—45.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

T u

s e

n t

a 1

k r

o n

o r

Inkomster.

5 493

3 670

4 626

7 598

7 417

8 658

9312

8 295

9 754

10 812

11595

12 926

15 042

13 720

12 355

Övriga inkomster (saldo)............

296

373

195

271

635

366

l>-3

147

300

179

248

-676

-2 616

-1 244

2198

Summa inkomster

5 789

4 043

4821

7869

8052

9024

9 495

8 442

10054

10 991

11843

12250

12426

12476

14 653

Utgifter.

1953

1728

1721

1734

1892

1933

2 029

2168

2 280

3 045

3 627

3 996

4 295

5 032

4 995

2 310

3120

2 915

2 993

2 582

1682

1577

1634

2 255

1301

1251

1263

1189

1002

984

334

15

103

57

222

526

1002

997

1542

2 460

2 470

2 712

2 556

2 258

2 312

Vinst för året......................

1 192

-820

82

3 08''->

3 356

4 863

4 887

3 643

3 977

4185

4 495

4 279

4 386

4184

6 262

Summa utgifter

5 789

4 043

4821

7 869

8052

9 004

9495

8442

10054

10991

11843 12 250

12 426

12 476

14 553

co

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14:

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Trafikförvaltningens drifträk

1931

1932

1933

1934

1935

1936

T u

sen

t a 1

Inkomster.

Persontrafik........................

6 838

6163

5 930

6173

6 452

6 852

Posttransporter......................

588

587

585

597

598

598

Poststationsskötsel ..................

19

18

18

19

19

20

i Godstrafik..........................

16 774

14182

14 512

17 921

18 855

20 433

Övriga.............................

803

824

605

733

1059

882

Summa

25 022

21774

21650

25443

26 983

28 725

Utgifter.

Driftutgifter........................

18332

16 693

15 967

16 846

18 071

19 262

Järnvägsbolagen enl. §§ 9 och It i

övenskommelsen ..................

982

1 010

1 019

1022

1029

1 146

Summa

19 314

17 703

16 986

17 868

19100

20408

Överskott ......................

5 708

4 071

4 664

7 575

7 883

8317

Fördelas sålunda:

BJ ................................

3 687

2 630

3 013

4 853

5 066

5 373

GDJ ............................

1 655

1181

1353

2135

2 208

2 307

SDJ................................

366

260

298

587

609

637

Balansräkning och vinst- och f ör 1 u s t räkn ing för GDG

biltrafiks aktiebolag te sig på följande sätt för åren 1945 och 1946.

Balansräkning.

T illgångar.

Bilar m. m.............................

Fastigheter.............................

Inventarier.............................

Aktier m. m............................

Kassa och bank.........................

Diverse debitorer .......................

Tusental kronor:

År 1945

År 1946

9 610

14 410

985

1 in

679

914

129

131

23

32

759

749

Summa 12 185 17 347

Skulder.

Reverslån..................................... 4 586 4 848

Diverse kreditorer............................. 667 4 094

Aktiekapital .................................. 2 600 2 600

Reservfond.................................... 125 150

Övriga egna fonder .............. 75 75

Förnyelsefond ................................ 4 054 4 852

Vinst för året och balans från föregående år...... 78 728

Summa 12 185 17 347

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

15

ning har följande utseende.

1937

19S3

Medeltal

1931-38

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

It r o

n o r

7 319

7 264

6 624

7 529

9 605

11851

16 808

18 705

16 596

17 690

17 889

602

608

595

595

510

543

622

666

594

643

759

19

16

19

17

30

35

39

40

40

46

47

23 159

20820

18332

24 425

26 951

30 258

35 060

34 836

33 951

32 682

38 049

769

769

798

871

824

922

1057

1 113

1225

1665

1 440

31868

29 477

26 368

33437

37 920

43609

53586

55360

52406

52 726

58184

21941

20 572

18 461

23 116

26 811

31878

40 591

40 495

38 451

39 441

43 006

1321

1 441

1121

1634

2016

2 467

3 572

5407

4 728

5183

2 872

23262

22013

19582

24 750

28827

34345

44163

45 902

43179

44624

45878

8 606

7 464

6 786

8 687

9 093

9 264

9 423

9 458

9 227

8102

12 306

5 578

4 778

4 372

5 630

5 930

6 057

6175

6 201

6 029

5216

8 469

2 372

2107

1915

2 388

2 472

2 507

2540

2 547

2 500

2 256

3020

656

579

499

669

691

700

708

710

698

630

817

Vinst- och förlusträkning.

Tusental kronor:

Inkomster År 1945 År 1946

Balanserad vinst............................... 50 53

Trafikinkomster .............................. 8 842 11 657

Summa 8 892 11 710

Utgifter.

Driftutgifter................................... 8 040 10 012

Räntor ....................................... 120 156

Skatter ........... 31 46

Avsättning till förnyelsefond .................... 623 768

Vinst från föregående år........................ 50 53

Vinst för året . ................................. 28 675

11 710

Summa 8 892

opaginerad Kontrollera mot PDF

BJ:s vinst- ocli förlusträkiiiugar.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

T

u s

e n

t a

1 k

r o

n o

r

Inkomster:

Balanserad vinst............

1324

1572

1369

1 426

1 580

2 519

1669

1697

1701

1707

1 860

1922

1 345

2 260

3125

4 515

Andel i GDG netto.........

3 687

2 630

3 013

4 853

5 066

5 373

5 578

4 778

5 63o

5 930

6 057

6175

6 201

6 029

5 216

8 469

Gottgörelse enl. §§ 9 och 11 1

överenskommelsen ........

678

685

693

695

700

758

866

937

1 127

1427

1895

2190

2 363

2 521

3 465

1887

Utdelning å aktier..........

597

417

240

245

421

486

558

513

514

564

521

563

563

588

518

640

Diverse inkomster ..........

13

27

9

38

29

50

29

129

31

22

32

60

123

200

1075

54

Årets förlust................

—

203

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

6 299

5 531

5 324

7 257

7 796

9186

8 700

8054

9003

9650

10 365

10 910

10595

11598

13399

15 565

Utgifter:

Avsättning till förnvelsefond

1166

1 143

1143

1 134

1286

1297

1350

1421

1471

2102

2 695

2 728

2 801

3 579

3 537

3 097

Investeringsfond för rull. mat.

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

400

—

—

—

Räntor.....................

2 055

2180

2 088

2159

2104

1 797

1886

1889

2 530

1659

1646

1684

1566

1402

1397

1 392

Skatter.....................

35

—

—

22

91

254

394

581

608

1 194

1 102

1352

1277

1152

1248

1188

Diverse utgifter (pensioner

m. m.)...................

717

639

619

613

680

663

641

630

590

678

743

866

782

831

942

1 244

Från föregående år balanserad

vinst .....................

1324

1572

1 369

1426

1580

2519

1669

1 697

1701

1707

1860

1 922

1345

2 260

3125

4 515

Årets vinst.................

1002

—

1D5

1903

2 055

2 656

2 760

1 836

2 103

2 310

2 319

2 358

2 421

2 374

3 150

4129

Summa

6299

5 534

5 324

7 257

7 796

9186

8 700

8054

9003

9650

10365

10910

10595

11598

13399

15 565

Till bolagsstämmans för-

fogande:

Vinst från föregående år ....

1324

1572

1369

1 426

1 580

2 519

1669

1 697

1 70)

1 707

1860

1922

1345

2 260

3 125

4 515

Årets vinst eller förlust....:

1 002

- 203

105

1 903

2 055

2 656

2 76<)

1816

2 VtH

2 310

2 319

2 358

2 424

2 374

3 150

i 129

Summa

2326

1369

1 474

3329

3635

5175

4429

3 533

3 804

4 017

4179

4 280

3 769

4 634

6 275

8644

Disponeras sålunda:

Utdelning till aktieägarna....

754

—

—

754

1006

1006

1132

1 132

1 257

1 2.67

1257

1 257

1 509

1509

1760

2 012

Procent ....................

3 %

_

_

3 %

4 %

4 %

4‘5 %

4-5 %

5 %

5 %

5 %

5 %

6 %

6 %

7 %

8 %

Nedskrivning av aktier m. m.

—

48

495

no

350

250

Avsättning l ill egna fonder ..

—

—

—

500

—

2 500

1250

700

590

900

1000

1678

—

—

—

—

Balans till efterföljande år...

1572

1 369

1 426

1 580

2 519

1 669

1 697

1 701

1 707

186"

1 922

1 345

2 260

3 125

4515

6 632

Summa

2 326

1369

1474

3 329

3 635

5 175

4429

3 533

3804

4017

4179

4 280

3 769

4634

6 275

8 644

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 242.

Gl)J:s vinst- och förlustkonto.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1

u s

e n

t a

1 k

r o

n o

r

Inkomster:

349

507

564

625

634

757

807

820

882

897

909

933

939

945

1433

2 689

Balanserad vinst............

Andel i GDG netto.........

1655

1181

1353

2135

2 208

2 307

2 372

2107

2 388

2 472

2 507

2 540

2547

2 500

2 256

3020

Gottgörelse enl. §§ 9 och 11 i

251

231

263

264

266

311

363

398

402

482

462

475

1615

677

1553

783

överenskommelsen ........

342

193

27

32

191

227

233

260

268

303

306

306

322

383

308

360

Utdelning å aktier..........

37

32

31

56

59

172

159

387

114

34

83

426

43

80

64!

1090

Summa

2 034

2174

2 238

3112

3358

3 774

3 934

3972

4 054

4188

4 267

4680

5 466

4 585

6191

7 942

Utgifter:

Avsättning till förnyelsefond

439

382

373

20

379

15

382

406

428

465

474

521

8

580

761

312

952

965

954

978

15

1024

Avskrivningar ..............

353

411

413

418

398

388

328

657

201

143

121

117

209

275

140

113

Räntor ....................

Skatter ....................

274

101

34

116

240

557

340

700

895

768

810

715

697

800

759

Diverse utgifter (pensioner

m. m.)...................

413

428

317

384

427

326

294

321

275

305

358

334

273

319

332

471

Från föregående år balanserad

349

507

564

625

634

757

807

820

882

897

909

933

939

945

1433

2 689

vinst.....................

806

446

450

1257

1401

1657

1 520

1 369

1522

1419

1531

1413

1413

1395

2 493

2 886

Summa

2 634

2174

2238

3112

3 358

3 774

3 934

3 972

4 054

4188

4267

4 6S0

5466

4 5S5

6191

7 942

Till bolagsstämmans för-

fogande:

Vinst från föregående år ....

34Q

507

564

625

634

757

807

820

882

897

909

933

939

945

1433

2 689

806

446

450

1257

1401

1657

1520

1369

1522

1 419

1531

1413

1 413

1 395

2 493

2 886

Summa

1155

953

1014

1882

2 035

2 414

2 327

2189

2 404

2 316

2440

2 346

2 352

2340

3 926

5 575

Disponeras sålunda:

Utdelning till aktieägarna ...

648

889

3 %

389

3 %

648

5 %

778

907

7 %

907

7 %

907

7 %

907

7 %

907

7 %

907

7 *

907

7 %

907

7 %

907

7 %

1037

8 %

1037

8 %

Procent ....................

6(i0

500

700

600

400

600

500

600

500

500

—

—

—

Avsättning till egna fonder ..

Balans till efterföljande år ..

507

564

625

634

757

807

820

882

897

909

933

939

945

1433

2 889

4 538

Summa

1155

953

1014

1882

2 035

2 414

2 327

2 1S9

2 404

2316

2 440

2 346

2 352

2 340

3926

5575

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

opaginerad Kontrollera mot PDF

SI>J:s vinst- och förlusträkningar.

oo

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

T

u s

e n

t a

1 k

r o

n o

r

Balanserad vinst............

105

58

61

122

54

in

125

130

134

164

186

208

172

200

375

545

Andel i GDG netto.........

366

260

298

587

609

637

656

579

669

691

700

708

710

698

630

817

Gottgörelse enl. § 9 i trafik-

överenskommelsen ........

53

64

63

63

63

77

92

106

105

107

no

121

122

146

141

138

Diverse inkomster...........

2

2

9

11

1

12

11

16

12

12

14

14

28

14

98

156

Summa

526

884

431

783

727

837

884

831

920

974

1010

1051

1032

1058

1244

1646

Utgifter:

Avsättning till förnyelsefond

155

97

100

100

101

104

122

144

147

147

153

231

236

275

256

280

Räntor.........

144

145

145

143

115

105

102

98

95

84

74

68

66

51

50

75

Skatter................

19

11

1

1

14

31

50

75

233

230

167

163

160

132

139

142

Diverse utgifter (pensioner

in. m.)................

71

70

63

73

104

74

82

82

83

84

90

99

102

107

116

148

Från föregående år balanserad

vinst ...........

105

58

61

122

54

in

125

130

134

164

186

208

172

200

375

545

Årets vinst.............

32

3

61

344

339

412

4"3

302

228

265

340

282

296

293

308

456

Summa

526

384

431

783

727

837

884

831

920

974

1010

1051

1032

1058

1244

1646

Till bolagsstämmans för- fogande:

Vinst från föregående år____

105

58

61

122

54

in

125

130

134

164

186

208

172

200

375

545

Årets vinst...........

32

3

61

344

339

412

403

302

228

265

340

282

296

293

308

456

Summa

187

61

122

466

393

523

528

432

362

421)

526

490

468

493

683

1001

Disponeras sålunda:

Utdelning till aktieägarna....

79

—

—

2121

79

98

98

98

98

118

118

118

118

118

138

157

Procent .........

4 %

—

—

4 %

4 %

5 %

5 %

5 %

5 %

6 %

6 %

6 %

6 %

6 %

7 %

8 %

Diverse ............

—

—

—

—

_

_

_

25

Avsättning till egna fonder ..

—

—

—

200

203

300

300

200

100

100

200

200

150

_

_

_

Balans till efterföljande år ..

58

61

122

54

in

125

130

134

164

186

208

172

200

375

545

844

Summa

137

Öl

122

466

393

523

528

432

862

429

526

490

468

493

683

1001

1 4 % utdelning å ser. A åren 1932, 1933, 1934 och

4 % » > » Bår 1934.

Kunffl. Maj:ts proposition nr 242.

opaginerad Kontrollera mot PDF

DJ:s vinst- och förlnstrUkningar

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

T

u s

e n

t a

1 k

r o

n o

r

Inkomster:

Balanserad vinst............

36

42

27

21

67

72

31

34

30

3

6

133

139

140

12

120

Driftöverskott .........

194

57

87

180

135

191

251

193

218

536

731

_

_

Arrenden ................

—

—

—

—

—

—

—

_

—

_

_

762

778

360

333

441

Räntor och inkomst av värde-

25

22

19

16

16

21

13

15

15

_

_

_

_

4

3

_

handlingar...

20

Diverse inkomster .

—

21

11

14

10

11

10

12

12

19

—

—

—

90

17

Summa

255

141

154

228

232

294

306

252

275

551

756

895

917

504

438

578

Utgifter:

Avsättning till förnyelsefond .

63

64

65

80

83

86

89

90

139

226

150

199

213

131

131

134

Räntor .................

—

—

—

—

—

_

_

_

49

5

21

5

_

_

4

Diverse utgifter ............

7

1

2

6

2

2

3

2

10

6

99

99

43

47

52

Skatter .................

—

—

—

—

—

—

—

_

_

140

331

800

323

181

2

106

Från föregående år balanserad

vinst...............

36

42

27

21

67

72

31

34

30

3

6

133

139

140

12

120

Årets vinst ..............

149

34

60

121

80

134

183

126

96

127

264

143

138

9

246

162

Summa

255

141

154

228

232

294

308

252

275

551

756

895

917

504

438

578

Till bolagsstämmans förfo- gande:

Vinst från föregående år____

36

42

27

21

67

72

31

34

30

3

6

133

139

140

12

120

Årets vinst...............

149

34

60

121

80

134

183

126

96

127

264

143

138

9

246

162

Summa

185

76

87

142

147

206

214

160

126

130

270

276

277

149

258

282

Disponeras sålunda:

Utdelning till aktieägarna ...

83

—

28

55

55

55

55

55

83

124

137

137

137

137

137

137

Procent ...................

3 *

—

1 *

2 %

2 *

2 *

2 %

2 %

3 *

41/»*

5 *

5 *

5 %

5 *

5 %

5 *

Avsättning till egna fonder ..

60

49

38

20

20

120

125

75

40

_

_

_

Balans till efterföljande år ..

42

27

21

67

72

31

34

30

3

6

133

139

140

12

121

145

Summa

185

76

87

142

147

206

214

160

126

130

270

276

277

149

258

282

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

opaginerad Kontrollera mot PDF

bo

o

KFJ:s vinst- och förlusträkningar.

1931

1932

1933

1934

1935 |

1936

1937 I

1938

1939 j

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

T

11 s

e n

t a

1 k

r o

n o

r

Inkomster:

392

398

380

320

303

293

290

309

318

118

28

243

158

28

107

231

28

36

280

29

23

249

30

34

331

29

43

4

294

28

Inkomst av utarrenderad bana

Inkomst av värdehandlingar

105

45

80

43

42

35

89

30

90

38

102

29

113

31

100

30

28

—

—

—

—

—

3

—

—

—

—

18

60

17

10

3

—

—

—

—

—

Summa

54-2

539

517

456

441

427

437

439

464

42!)

366

345

402

890

385

326

Utgifter:

Avsättning till förnyelsefond .

32

102

32

101

33

100

33

100

33

100

33

97

33

91

33

84

33

83

33

81

1

33

81

102

58

79

87

76

77

80

76

76

76

74

76

73

6

4

—

—

—

—

—

—

—

4

4

4

3

5

4

4

4

5

7

4

0

Oi)

Från föregående år balanserad

392

398

380

320

303

293

290

309

9

318

25

243

64

107

39

36

80

23

in

34

109

43

4

6

—

—

—

—

—

19

Summa

542

539

517

456

441

427

437

439

464

429

366

345

402

390

385

326

Till bolagsstämmans förfo- gande :

Vinst från föregående år ....

392

6

398

-18

380

-60

320

-17

303

-10

293

-3

290

19

309

9

318

25

243

64

107

39

36

80

23

in

34

109

43

61

4

54

Summa

398

380

320

303

293

290

309

318

343

307

146

116

134

143

104

58

Disponeras sålunda:

Utdelning till aktieägarna.. ..

—

—

—

—

—

—

—

—

100

4 %

200

107

75

3 %

35

36

75

3 *

18

23

100

4 %

100

4 %

100

4 %

Avsättning till egna fonder ..

Balans till efterföljande år ..

Summa

398

380

320

303

293

290

309

318

243

34

43

4

398

380

| 320

| 303

293

290

309

318

343

307

146

116

134

143

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

opaginerad Kontrollera mot PDF

LLEJ:s vinst- och förlusträkningar.

1931

1932

1933

1934

1935

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

Inkomster:

Balanserad vinst............

Inkomst av utarrenderad bana

Inkomst av värdehandlingar

m. m.....................

T

u s

e n

t a

1 k

r o

n o

r

16

18

20

18

2

25

18

27

18

29

18

6

4

18

2

10

18

2

12

18

3

13

18

3

14

18

3

15

18

3

17

18

3

19

18

3

22

18

3

16

18

3

10

113

4

Summa

34

40

43

45

53

24

30

33

34

35

36

38

40

43

37

127

| Utgifter:

Avsättning till förnyelsefond

8

8

8

8

7

8

8

15

15

16

16

17

17

17

16

16

1 Räntor ....................

5

6

7

6

6

5

5

4

4

3

2

1

1

—

Skatter.....................

1

1

1

1

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Diverse utgifter.............

—

—

—

1

1

i

5

1

1

i

i

1

—

—

1

1

j Vinst från föregående år ....

16

20

25

27

29

4

10

12

13

14

15

17

19

22

16

10

| Årets vinst''.................

4

5

2

2

10

6

2

1

1

1

2

2

3

4

4

100

Summa

34

40

43

45

53

24

30

33

34

35

36

38

40

43

37

127

Ull bolagsstämmans för- fogande :

i Vinst från föregående år ....

16

20

25

27

29

4

10

12

13

14

15

17

19

22

16

10

Årets vinst.................

4

5

2

2

10

6

2

1

1

1

2

2

3

4

4

100

Summa

20

25

27

29

39

10

12

13

14

15

17

19

22

26

20

no

Disponeras sålunda :

10

3 %

10

3 %

Utdelning till aktieägarna ...

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Procent ....................

35

Avsättning till egna fonder . .

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Balans till efterföljande år ..

20

25

27

29

4

10

12

13

14

15

17

19

22

16

10

no

|

Summa

20

25

27

29

39

10

12

13

14

15

17

19

99

26

20

no

bo

Kungl. Maj:ts proposition nr 242

opaginerad Kontrollera mot PDF

bo

bo

Trafikförvaltningens och bolagens ekonomiska ställning framgår av följande balansräkningar, vilka avse ställningen

per den 31 december 1046 och vilka jämväl i och för jämförelse angiver balansvärdena per samma dalnm år 1945.

Tfv

BJ

GDJ

SDJ

DJ

DVVJ

KFJ

LLEJ

T

11 s

e n t a 1

k

r o n o r

Tillgångar:

1945

1946

1945

1946

1945

1946

1945

1946

1945

1946

1945

1946

1945

1946

1945

1946

—

—

128 672

130 438

43 523

44 625

14 092

15 897

7185

7 272

4 394

4 470

5 270

5 295

770

770

Järnvägsanläggningen......

Fastigheter och jordområden

—

—

2 822

2 811

—

—

—

—

40

40

—

—

31

31

155

155

Värdehandlingar i samhö- rande företag ...........

2 082

2 377

10 057

11369

4 805

,4 805

175

175

_

_

_

_

75

75

50

50

Obligationer, reverser m. m.

849

817

2 775

973

1898

2 842

750

750

402

602

—

—

480

470

—

—

I kassa och bank .........

3 538

557

574

3106

3 772

2 457

598

965

630

164

2

2

132

84

28

88

Övriga tillgång ir..........

4 049

7188

4 442

4 682

5169

6 551

674

563

137

129

—

—

282

312

18

66

Förråd....................

1862

210

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

Summa

12380

11149

149 342

153379

59167

61280

16 289

18 350

8394

8 207

4396

4472

6270

6267

1021

1129

Skulder:

Statslån ..................

__

_

4 017

3992

224

2130

2 088

Obligationslån ............

—

—

20 909

20 035

—

—

2170

2 090

626

626

—

—

Reverslån ................

—

24 507

22 966

10500

10150

158

1558

—

—

199

—

—

—

140

140

Diverse kreditorer ........

9 972

8 741

4184

5 936

88

84

16

210

393

51

80

156

34

43

—

2

Aktiekapital..............

2 408

2 408

25 147

25 147

12 960

12 960

2133

2133

2 751

2 751

100

100

2 500

2 500

337

337

Reservfond................

—

—

3 000

3 000

1296

1296

1215

1215

1 5S4

1584

-

—

250

250

225

225

Övriga egna fonder........

—

—

12 510

12 510

6 500

6 500

2 700

2 700

1120

1 120

_

—

335

335

8

8

Förnyelsefonder ..........

—

—

52 180

55141

23 897

24 715

7 214

7 443

1662

1793

—

—

917

993

291

307

Vinst för året och balans

från föregående år......

—

—

6 275

8 644

3 926

5 575

683

1001

258

282

_

_

104

58

20

no

Summa

12380

11149| 149 342

153379

59167

61280

16289

’18 350

8394

8207

43%

| 4472

| 6 270

| 6267

| 1021

1129

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj:ts proposition nr 212

23

I sin skrivelse den 5 mars 1947 liar nämnden lämnat följande redogörelse

rörande innebörden av överenskommelserna med Göteborgs stad, Gävle stad

samt Hedemora och Leksands socknar ävensom Hedemora och Säters

städer.

De ingångna överenskommelserna innebära förvärv för staten dels av Göteborgs

stad tillhöriga minst 56 091 aktier i BJ — och därmed aktiemajoriteten

i detta bolag — till ett pris av 535 kronor per aktie, dels av Gävle stad

tillhöriga minst 16 200 aktier i GDJ till ett pris av 310 kronor per aktie, dels

ock av Leksands och Hedemora socknar samt Hedemora och Säters städer

tillhöriga minst 8 074 aktier i SDJ till ett pris av 280 kronor per aktie, att

likvideras efter säljarens önskan kontant eller i statsobligationer, löpande med

3 procent ränta. De nuvarande aktieägarna skola vid respektive ordinarie bolagsstämmor

1947 äga disponera 8 procent å aktiekapitalen. Staten föt binder

sig att senast den 1 juli 1948 inlösa övriga aktier i sagda bolag till enahanda

pris och villkor. Slutligen utfäster sig staten att inlösa aktierna i Lödöse—

Lilla Edets järnvägsaktiebolag och Dalslands jämvägsaktiebolag till ett pris

av respektive 75 kronor och 160 kronor per aktie. I enlighet härmed skulle

staten, sedan de koncernägda aktierna frånräknats, erlägga

för 100 481 aktier å 535 i BJ ................ kronor 53 757 000

» 64 954 » » 310 * GDJ................ » 20 136 000

» 15 380 » s> 280 » SDJ................ » 4 306 000

» 9 4911 » » 160 » DJ ................ » 1 519 000

» 1 606 » » 75 > LLEJ.............. » 120 450

kronor 79 838 450

Härtill kommer, att staten skulle, sedan bolagen likviderats, övertaga utom

förefintligt statslån bolagens skulder, vilka efter avdrag av likvida medel

torde uppgå till omkring 50 miljoner kronor, samt även svara för bolagens

övriga förpliktelser. Vid bedömandet av överenskommelsernas finansiella

innebörd må även erinras, att överskotten å bolagens verksamhet för

år 1946, i vad desamma överstiga vad som motsvarar 8 procent å de utanför

koncernen liggande delarna av aktiekapitalen, ävensom överskotten i sin

helhet för tiden den 1 januari—30 juni 1947 tillfaller staten.

Genom förvärvet av de i överenskommelserna upptagna aktieposterna torde

staten kunna från och med den 1 juli 1947 bestämma över GDG:s rörelse

och förvaltning.

Beträffande de preliminära överenskommelserna i övrigt må anmärkas,

att i överenskommelserna med städerna Göteborg och Gävle till skydd för

trafiken över respektive städers hamnar intagits en bestämmelse av i huvudsak

enahanda innebörd som järnvägsstyrelsen lämnat Kalmar stad i samband

med förvärv av stadens aktier i de normalspåriga Kalmarbanoma. I

överenskommelsen med Göteborg har dessutom intagits vissa särbestämmelser.

Järnvägsstyrelsen skall sålunda, så snart ske kan, utan vederlag återlämna

sådan av staden enligt gåvobrev den 14 december 1926 till BJ för

järnvägsändamål upplåten eller reserverad mark, som icke längre erfordras

för sådant ändamål. Även om skyldighet att återlämna mark stadgats redan

i gåvobrevet, torde det för Göteborgs stad innebära en förmån att få denna

rätt aktualiserad och sålunda så snart ske kan komma i besittning av den

mark, som icke längre erfordras för järnvägsändamål. Vidare har järnvägsstyrelsen

åtagit sig att i Göteborg, därest tomt kan av staden anvisas, i an
1

Antalet utelöpande aktier utgör den 1 april 1947 8103, sedan GDG-koncernen förvärvat

ytterligare 1 389 aktier.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

slutning till centralstationen uppföra ett större hotell. En ombyggnad av centralstationen

står sedan länge på dagordningen och frågan om uppförande

av ett hotell i samband med denna ombyggnad har tidigare varit på tal. De

statsmedel, som skulle investeras i hotellbygget, kunna beräknas giva nöjaktig

avkastning. Vidare skall järnvägsstyrelsen — när med hänsyn till trafiken

så erfordras — utföra i 1926 års bangårdsavtal omnämnda järnvägsövergångar

och därvid ersätta den del av kostnaderna, som enligt nämnda

avtal skulle åvila staden, i den mån dessa kostnader icke på annat sätt kunna

täckas av statsmedel. Vid bedömandet av detta villkor synes böra framhållas,

att statens järnvägar enligt bangårdsavtalet skola utföra och bekosta

de delar av viadukterna, som ligga över statens järnvägars befintliga eller

blivande spår, med det stöd som uppbära dessa delar av viadukterna, varemot

staden hade att utföra och bekosta gatuanordningama utanför spåren.

Enligt vad nämnden inhämtat bliva vissa nu ifrågavarande övergångar

av sådan betydelse för biltrafiken, att staden kunnat påräkna att via anslag

från bilskattemedel få huvudparten av sina kostnader täckta. Slutligen har

järnvägsstyrelsen förbundit sig att icke motsätta sig en ansökan om koncession

för staden att med spårväg eller buss trafikera vägar i Backa socken.

Avsett är, att denna socken skall från och med den 1 januari 1948 införlivas

med Göteborgs stad och att invånarna där skola få motsvarande förmåner i

fråga om buss- eller spårvägsförbindelser som stadens befolkning i övrigt.

I sin skrivelse den 10 mars 1947 har nämnden rörande överenskommelsen

med Fryksände med flera kommuner angående förvärv av aktier i Kil—

Fryksdalens järnvägsaktiebolag (KFJ) anfört bland annat följande.

KFJ:s aktiekapital utgör 2 500 000 kronor, fördelat å 12 500 aktier å 200

kronor, av vilka vissa utmed järnvägen belägna kommuner äga 5 344, BJ

5 527 och övriga 1 629.

Den ingångna överenskommelsen innebär förvärv för staten av Fryksände,

Stora Kils, Lysviks, Sunne, Västra Emterviks och Östmarks kommuner jämte

Sunne köping tillhöriga minst 5 300 aktier i KFJ till ett pris av 100 kronor

per aktie, att likvideras efter säljarens önskan kontant eller i statsobligationer,

löpande med tre procent ränta. Staten förbinder sig att senast den 1 juli

1948 inlösa övriga aktier i bolaget till enahanda pris och villkor. I enlighet

härmed skulle staten, sedan de av BJ ägda aktierna frånräknats, erlägga för

6 973 aktier i KFJ 697 300 kronor, därvid överskottet å bolagets verksamhet

för år 1946 och för tiden den 1 januari—den 30 juni 1947 skulle tillfalla

staten.

Järnvägsstyrelsen har den 21 mars 1947 på grund av remiss avgivit utlåtande

i ärendet.

Under hänvisning till att föreliggande uppgörelse vore formellt olikartad

mot flertalet av de överenskommelser om järnvägsförvärv, vilka hittills

kommit till stånd efter statsmakternas vid 1939 års riksdag fattade principbeslut

om enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet — eftersom vid

dessa i regel kunnat följas den i principbeslutet angivna huvudvägen, direkt

inköp av järnvägsföretagens rörelse och anläggningar — påpekar järnvägsstyrelsen

inledningsvis, att de med olikheten i form följande reella skiljaktigheterna

icke torde behöva tillmätas större betydelse, vare sig i fråga om kostnaderna

för förvärvets genomförande eller beträffande den trafik- och driftekonomiska

effekten av enhetliggörandet. Vad anginge den allmänekono
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Kanal. Maj:ts proposition nr 212-

miska effekten samt enhetliggörandets praktiska detaljer, finge först framhållas

att, då enighet i prisfrågan vunnits så sent som nu vore fallet (den 2

mars), det säkerligen icke varit möjligt tärdigställa de många och vidlyttiga

avtal, som skulle erfordrats för direkt egendomsförvärv, i tid för beslut vid

innevarande års riksdag, och att följaktligen vid framgående på den direkta

vägen inga mer genomgripande praktiska åtgärder för tillgodogörande av

enhetlighetens fördelar skulle varit möjliga före den 1 juli 1948. De villkorliga

avtalen om aktieköp kunde däremot omedelbart färdigställas, och om

desamma nu vunne statsmakternas godkännnade, kunde det praktiska arbetet

på GDG-systemets infogande i SJ börja redan den 1 juli 1947, samt för såvitt

inga oförutsedda komplikationer tillstötte, enhetliggörandet vara helt genomfört

den 1 juli 1948. Erfarenheterna från tidigare fall, då förvärv av

järnvägsbolag tillhörig egendom skett i två omgångar, syntes giva anledning

till de bästa förhoppningar i detta hänseende. I samtliga fall hade nämligen

staten snabbt erhållit icke blott den irån början avtalade aktiemajoriteten

utan också huvudparten av övriga aktier. Från alla hall hade jämväl ådagalagts

en beredvillig medverkan från representanter för de kommuner, vilka

tidigare behärskat respektive järnvägar, att göra övergången så friktionsfri

som möjligt. Mot bakgrunden av dessa erfarenheter från tidigare s. k. »statliga»

järnvägsbolag framstode det därför som praktiskt taget visst, att järnvägsstyrelsen

skulle kunna redan under bolagstiden åstadkomma en vittgående

anpassning till statens järnvägars förhållanden, ävensom att det komme

att bli beroende enbart av statsmakternas beslut, vid vilken tidpunkt ett formellt

inlemmande i statsbanesystemet skulle företagas. Järnvägsstyrelsen

vore, som nyss nämnts, inställd på ett års övergångstid. Att med det nu

valda förfaringssättet förevarande jämvägsförvärv komme att kräva beslut

vid två riksdagar, vore givetvis en olägenhet, vilken emellertid icke syntes

väga tungt i jämförelse med ovan berörda fördelar.

I fråga om fördelarna med ett enhetliggörande uttalar

järnvägsstyrelsen, att de allmänna fördelar och rationaliseiingsmöjligheter,

som följde med enhetliggörandet och för vilka i olika sammanhang redogörelse

lämnats, kunde alla i större eller mindre grad väntas vunna i följd

av GDG-nätets införlivande med SJ. Järnvägsstyrelsen anför härom.

Järnvägsstyrelsen vill då allra först erinra om den typiska stambanekaraktär,

som vissa GDG-linjer ha, ävensom om de folkrika, betydande industribygder,

som dessa järnvägslinjer genomlöpa. I detta speciella fall gäller det

därför i särskilt hög grad att, om vårt lands järnvägsväsen skall kunna fylla

sina viktiga transportuppgifter på ett fullt tillfredsställande sätt och hävda

sig gentemot andra kommunikationsmedel, den samlade järnvägsmaterielen

bör utnyttjas så rationellt som möjligt samt rese- och transportlägenheterna

inte blott inom det nuvarande GDG-nätet utan åven och ej minst mellan detta

och tillstötande statsbanelinjer ordnas under strängt beaktande av allmänhetens

krav på bekväma och snabba reselägenheter åt skilda håll. Att ett

sådant ordnande i hög grad underlättas, därest nuvarande SJ och GDG bandelar

få samma ägare och alltså läggas under eu och samma ledning, torde

vara uppenbart. Lika litet synes kunna förnekas, att de nuvarande föiliallandena

i detta avseende lämna åtskilligt övrigt att önska, främst i vad angar

reseförbindelserna mellan de olika järnvägsnäten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

-6 Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

EU ytterligare uppskjutande av nu ifrågavarande statsförvärv skulle icke

blott ställa dessa förbättringar på framtiden till men för den trafikerande allmänheten

utan dessutom allvarligt försvåra ett önskvärt rationellt planläggande

av den framtida tågplanen å SJ i här berörda delar av landet. Styrelsen

finner alltså, när det gäller ett järnvägsföretag av den omfattning och karaktär

som GDG, särskilt starka skäl tala för att ett sammanförande med

SJ bringas till stånd och att detta sker utan tidsutdräkt.

Vidare må nämnas, att ett inordnande av det betydande GDG-nätet med

dess godsvagnpark i SJ kommer alt möjliggöra ett rationellare utnyttjande

av den samlade godsvagnparken ävensom minskad tomkörning. — Hamnväxlingen

i Göteborgs och Gävle hamnar kommer sålunda att förenklas och

förbilligas på grund av att till dessa hamnar ankommande vagnar framdeles

kunna ställas till trafikanternas förfogande för lastning med beaktande enbart

av tekniska och driftsförhållanden men oberoende av vem som är ägare.

Med nuvarande ordning nödgas man däremot i stor utsträckning undanväxla

tomma GDG-vagnar och till hamnanläggningarna i stället framväxla S.Tvagnar

av liknande typ eller tvärtom, ett arbete som sedermera blir obehövligt.

Denna förenkling kommer att medföra möjligheter till en snabbare

vagnomsättning och minskade växlingskostnader för järnvägen. Även på vissa

andra stationer inträder av förenämnda anledning lättnader i växlingsarbete

och vagntilldelning. Till reducering av tomvagnsdragningen kommer bland

annat att bidraga omständigheten, att det med gemensam vagnfördelning icke

kan komma i fråga att tillföra en hamn exempelvis BJ tomvagnar samtidigt

som därifrån dragas SJ tomvagnar av liknande typ, vilket under nuvarande

förhållanden kan inträffa.

I samband härmed må nämnas, att genom GDG:s uppgående i SJ. den nuvarande

arbetskrävande vagnredovisningen vid icke mindre än 14 föreningsstationer

upphör och en betydande lättnad även i vagnhyresavräkningen

vinnes.

Vad beträffar trafikredovisningen, bemärkes, att i Göteborg befintligt kontrollkontor

blir obehövligt. Dess arbetsuppgifter kunna med en relativt liten

personalökning övertagas av SJ kontrollkontor i Tomteboda. Den arbetskrävande

och nu ofrånkomliga fraktfördelningen mellan SJ och GDG och i vissa

fall mellan GDG-järnvägarna inbördes bortfaller nämligen helt. Av större

ekonomisk betydelse är bortfallandet av de dubbla redovisningarna vid nuvarande

17 föreningsstationer mellan SJ och GDG. Av dessa tillhöra 9 SJ,

nämligen Göteborg C, Olskroken, Billingsfors, Kil, Arvika, Björbo, Mora,

Storvik och Krylbo, medan återstående 8, nämligen Göteborg Bs, Öxnered,

Bäckefors, Ilerrhult, Ludvika, Hagaström, Gävle Norra och Gävle C, tillhöra

GDG. Gods- och biljeftredovisningarna förenklas främst på dessa föreningsstationer

men även i övrigt, genom att samtrafiken praktiskt taget bortfaller.

Kassaregister och andra expeditionsmaskiner kunna jämväl givas eu rationellare

utformning och användning.

Med övergången från samtrafik till lokaltrafik följer också en vinst, som

ligger på ett annat plan, nämligen frigörelsen från nödvändigheten att använda

genom samtrafiksordningen fixerade transportvägar.

Även i den allmänna bokföringen inträder förenkling, bl. a. därigenom, att

den invecklade särskilda bokföringen för icke mindre än 7 järnvägsbolag

och ett 10-tal andra bolag bortfaller. Även den mycket detaljerade bokföring

och statistik, som har till ändamål bl. a. att få fram för skattetaxeringen i

kommunerna erforderliga inkomstsiffror, bortfaller.

Förrådsiörsörjningen ävensom verkstadsunderhållet av materielen kan göras

gemensam med SJ, varigenom vissa vinster kunna påräknas. GDG biljett-

och blankettkontor kan likaledes upphöra, och dess verksamhet övertagas

av SJ biljett- och blankettkontor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

27

Det nuvarande omständliga arbetet med beräkning av förvaltningsbidrag,

underhållsbidrag och vagnväxlingsbidrag blir obehövligt vid 1(1 av förenämnda

17 föreningsstationer, av vilka 15 helt och 1 i huvudsak förlora karaktären

som sådana. Delta kommer att medföra en icke oväsentlig arbetslättnad.

Möjligheter till förbättrad personalhushållning inträda särskilt i Göteborg,

där centralstationen ombesörjer person- och ilgodstrafiken — som är daglig

— under det att BJ station svarar för magasinstjänsten -— som är inskränkt

till vardagar. Det har hittills alltid varit ett svårt problem att vid Göteborg C

ordna bl. a. söndagstjänstgöring och reservhållning av personal. Då magasinstjänsten

å BJ station huvudsakligen utgöres av dagtjänst, medan på vissa

andra stationer i Göteborg förekommer mycket nattjänst, kan även en jämnare

fördelning av nattjänsten erhållas. Erfarenheterna från Stockholm ge

vid handen, att i och med erhållandet av gemensam stationsledning en väsentlig

lättnad bör stå alt vinna i dessa hänseenden, ävensom att därmed

bör följa en betydande effektivisering och jämväl besparingar.

Genom att stora delar av GDG förvaltningsbyggnad i Göteborg frigöras,

kommer SJ också att kunna tillgodose ett där befintligt behov av tjänstelokaler.

Slutligen må nämnas, att övertagandet av bilrörelsen, som är väl utvecklad,

förväntas bli av särskilt stort värde just nu, när konkurrensen från

landsvägstrafiken satt in och för varje dag, som går, alltmer tränger på. Vissa

av de lastbils- och busslinjer, som genom förvärvet nu komma att övergå

till SJ, ha delvis på ett märkbart sätt trängt in på SJ trafikområde, varför

deras överförande i SJ ägo är av icke ringa betydelse för den samlade transportapparatens

rationella utnyttjande.

Ehuru de sålunda uppräknade fördelarna och andra i och med införlivandet

av GDG-nätet i SJ möjliggjorda förenklingar och rationaliseringsåtgärder

icke kunna för närvarande direkt uppskattas i penningar, är tydligt, att däri

ligga betydande allmänna och ekonomiska värden, vartill viss hänsyn måste

tagas vid bedömandet av det pris, som staten enligt föreliggande avtal måste

betala för förvärvet av GDG.

Beträffande beräkningen av GDG -järn v ägarnas affärs värde

erinrar järnvägsstyrelsen, att denna beräkning — i enlighet med de grundantaganden

och riktlinjer i övrigt, för vilka närmare redogörelse meddelats

i järnvägsstyrelsens framställning den 23 februari 1940 angående statsförvärv

av Göteborg—Borås och Borås—Alvesta järnvägar, vilket förvärv inledde

den år 1939 i princip beslutade förstatligandeproceduren — hade i

samtliga de fall, där ett affärsvärde överhuvud ansetts vara för handen, främst

grundats på uppgifter för den som basperiod betraktade årsföljden 1931—38,

varvid tiden för denna periods slut framstått såsom primär beräkningstidpunkt.

Genom denna fixering av basperiod och beräkningstidpunkt avsåges

främst att i möjlig mån säkerställa en likformig behandling de särskilda järnvägsföretagen

emellan, eller med andra ord att söka förhindra, att ersättningen

till järnvägarnas ägare skulle bli beroende av den tidsföljd, i vilken förvärven

komme att genomföras. Med hänsyn till den långvariga och intensiva

debatt, som utspunnit sig beträffande värderingen av GDG, ansåge järnvägsstyrelsen

det påkallat att ur sagda redogörelse anföra följande.

»Beräkningarna i fråga har för förevarande järnvägar (Boråshanor) grundats

på förefintligt från bolagens bokföring för åren 1931—1938 hämtat, i

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 242-

sammandrag återgivet siffermaterial. Enär emellertid, såsom redan nämnts,

under basperioden inträtt vissa förändringar av bestående natur i järnvägarnas

inkomst- och driftförhållanden, vilka förändringar delvis äro för järnvägarna

säregna, kunna icke vare sig uppgifterna för de enstaka åren eller

meddelade genomsnittssiffror anses — ens i samma mån som för järnvägsnätet

betraktat såsom helhet — vara direkt användbara för en framtidsprognos.

För detta ändamål har man därför närmast att söka evalvera inkomstoch

utgiftssiffrorna under tidigare år till alt motsvara driftformerna m. in.

vid basperiodens slut ävensom att eliminera rena tillfälligheter. Man kommer

sålunda fram till sammanställningar, för vilka här användes beteckningen

normalkalkyl, utvisande dels normaliserade och, med hänsyn till särskilda

förhållanden bl. a. i fråga om utvecklingstendensen, justerade genomsnitt

av respektive järnvägars inkomster och utgifter under basperioden 1931

—1938, dels ställningen vid utgången av sistnämnda år.

Det torde böra framhållas, att ehuru bearbetningen av siffermaterialet

skett i samråd med vederbörande järnvägsförvaltningar, normalkalkylen närmast

uttrycker den uppfattningen av affärsställningen, som man inom järnvägsstyrelsen

efter verkställda utredningar kommit till.

Närmast följa siffror avseende den egentliga järnvägsdriften. Huvudvikten

är därvid att lägga vid saldot, driftöverskottet, vilket för den närmare framtid,

som i förevarande sammanhang främst är av intresse, räknat efter genomsnittet

för en hel konjunkturcykel samt med bortseende från de för

respektive järnvägar speciella förhållanden, vilka i det följande komma att

närmare behandlas, icke förväntas undergå några alltför stora förändringar,

även om inkomsterna och utgifterna var för sig komma att starkt växla under

inflytande av den fortgående allmänna ekonomiska utvecklingen.»

Efter att hava angivit resp. vinstbelopp och däremot .svarande efter 4 procents

räntefot beräknade kapitalvärden för dessa Boråsbanor påpekade styrelsen,

att framräkningen av dessa belopp bildade första etappen vid bestämmandet

av ifrågavarande järnvägsföretags affärsvärden, och fortsatte:

»Till fullständigande av beräkningarna har man i första hand att däri införa

tillägg och avdrag betingade av anläggningarnas ålder och underhållsstandard.

Till klargörande av detta förhållande må erinras, att den i normalkalkylen

ingående avsättningen till fömyelsefond är räknad utan hänsyn

tagen till omständigheten, att de till förnyelsefond avsatta medlen stå till

förvaltningens förfogande från tiden för avsättningen till tiden för förnyelsen.

Sagda kapitaldisposition medför tydligen en väsentlig minskning i behovet

av lånta medel. För varje enstaka objekt, betraktat under hela användningstiden,

är det sålunda frigjorda och för rörelsen disponibla kapitalet i

genomsnitt lika med halva anskaffningskostnaden. Det i objektet bundna

kapitalet, med andra ord uttryckt det permanenta kapitalbehov, som objektet

representerar, uppgår alltså i genomsnitt jämväl till halva sagda kostnad.

Med stöd av antydda resonemang finner man, att, om ränta och avsättning

till förnyelsefond beräknas som här skett, en nytillkommen järnvägsanläggning

blir i kalkylen väsentligt hårdare belastad än vad som motsvarar

ett fortvarighetstillstånd och att följaktligen en korrigeringslerm, motsvarande

mervärdet å nya anläggningar gentemot till hälften förbrukade, bör

införas. Å andra sidan bör givetvis en järnväg, vars förnvelsefondsobjekt äro

i genomsnitt mer än till hälften förbrukade, vidkännas en korrigering i motsatt

riktning, med andra ord en reduktion med hänsyn till hög genomsnittsålder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

29

Knngl. Maj:ts proposition nr 242.

Även frånsett ränteberäkningarna ligger det .ju för övrigt nära till hands,

att hänsyn måste tagas till de ej värdebeständiga anläggningarnas ålder och

att det ej kan vara riktigt eller rättvist att exempelvis räkna ett nytt lok som

likvärdigt med ett halvslitet eller t. o. m. ett slopmässigt.»

Vidare anfördes till allmän belysning av normalkalkylen följande resonemang:
»Såsom

framhållits, är övergången från hittillsvarande ordning till den

planerade nya — vad varje särskild järnväg angår — avsedd att försiggå i

ett sammanhang. Vid ett studium av den procedur, vilken sammanfattas under

benämningen järnvägsnätets enhetliggörande, kunna emellertid särskiljas

två samtidiga men olikartade moment, nämligen dels egendomens övergång

från enskild till statlig ägo, dels den förvärvade järnvägens inlemmande i

statsbanenätet, innebärande omvandling till en statsbanedel av ett förut självständigt

företag.

Inriktas uppmärksamheten uteslutande på det förra momentet, kan man,

så att säga, gå förbi själva järnvägsaktiebolaget, vilket visserligen formellt

är innehavare samt förvaltare av järnvägens egendom och rörelse, men likväl

i här förevarande situation endast spelar rollen av förmedlare. Äganderättens

överflyttning kommer sålunda att — om man ser enbart till ekonomiska

realiteter — framträda såsom en affärstransaktion mellan staten å ena

sidan och vederbörande järnvägsbolags aktieägare å den andra, vilken i praktiken

föga skiljer sig från ett köp av aktiestocken.

Inriktas åter uppmärksamheten på det senare momentet, framstår omvandlingen

i fråga såsom en allmän angelägenhet, vilken icke berör aktieägarna

såsom sådana och vars företagande alltså icke böra ha något avgörande

inflytande vare sig på den enskilde aktieägarens anspråk å ersättning eller

vid bedömandet från statens sida av dessa anspråk.

Man kommer med denna argumentering fram till det förenklade grundantagande,

å vilket ovanstående normalkalkyler kunna sägas vara baserade,

och vars innebörd är, att affärsvärdet å viss järnväg skall kalkyleras, som om

uppgörelsen avsåge enbart statsförvärv av aktier i vederbörande bolag. —

Man får på så sätt — trots att de nu förevarande transaktionerna (avseende

Göteborg—Borås m. fl. järnvägar) ha en väsentligt vidare syftning — vid

själva beräkningarna anknytning till de uppgörelser om aktieförvärv, vilka

vid 1938 års riksdag vunno statsmakternas godkännande.

Genom att på antytt sätt räkna med förhållandena vid fortsatt enskild

drift kan man tydligen erhålla ett fullt stabilt kalkylationsunderlag samt

överhuvud taget en enkel och klar frågeställning.»

Järnvägsstyrelsen uttalar i sitt nu föreliggande remissyttrande, att de riktlinjer,

som sålunda uppdragits i samband med de tidigaste jämlikt 1939 års

principbeslut genomförda järnvägsförvärven, hade följts jämväl vid motsvarande

beräkningar rörande GDG; den primära normaikalkylen avsåge alltså

även här årsskiftet 1938/39. Med hänsyn till den drift- och utgiftsgemenskap,

som förefunnes GDG järnvägar emellan, bleve kalkylens syfte att tjäna till

grund vid bedömande av koncernens totala affärsvärde, vilket ju också bildade

huvudintresset från statens synpunkt. En på angivet sätt uppgjord normalkalkyl,

närmast avseende aktievärdet i GDG storbanor vid årsskiftet

1938/39, innehölle följande huvudsiffror.

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj:ts proposition nr 242.

Drifträkning.

Inkomster

Utgifter ......

överskott ....

Medeltal ., ..

1931-38 Normalar

1 000-tal kronor

26 093 26 810

19 349 19 185

6 744 7 625

Sammanfattning för normalår.

Inkomster (järnvägsrörelsen)

Driftöverskott .............................. 7 625

Övriga ...................................... 190 7 815

Utgifter (järnvägsrörelsen)

Avsättning till förnyelsefonder ................ 2 323

Låneräntor .................................. 2 005

Arrenden .................................... 218

Skatter ...................................... 692

Diverse ...................................... 142 5 380

Nettoinkomst ............................................ 2 435

Motsvarande kapital efter 4 procent........................ 60 875

Tillägg (för egendom utanför järnvägsrörelsen)

Biltrafik .................................... 6 600

Elektrifieringskostnader ...................... 4 026

Värdehandlingar, fordringar in. m............. 22 962 +33 588

Avdrag (för skulder utöver fasta lån m. m.)

Diverse skulder .............................. 18 284

Avdrag för överårighet, brist i pensionskassa m. m. 14 865 —33 149

Saldo

Affärsvärde per 31. 12. 1938 på GDG storbanors

aktier ................................................ 61314

I anslutning till sagda normalkalkyl anför järnvägsstyrelsen.

Vid flertalet av de uppgörelser, som hittills träffats, har likvid skett i 3

procents statsobligationer, och närmaste syftet med normalkalkylen kan alltså

sägas ha varit att bestämma det kapitalbelopp i sådana obligationer, som

vid årsskiftet 1938/39 från aktieägaresynpunkt kunde anses likvärdigt med

vederbörande till överlåtelse ifrågasatta järnvägsföretag. Man ställer med

andra ord mot varandra å ena sidan en med 1939 börjande serie av årliga

aktieutdelningar och å andra sidan en med samma år börjande konstant

ränteinkomst av statsobligationer och söker avväga den senare så,

att likvärdhet kan anses erhållen.

Det inses lätt, att med fasthållande vid förenämnda grundantaganden,

vilka sammanfattande kunna benämnas 1939 års värderingsbas, bestämmandet

av den förändring, som inträder i och med uppmärksamhetens överflyttning

från nämnda primära värderingstidpunkt till tidpunkten för överta
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 242.

31

gandet, reduceras till ett räknestycke, där som termer ingå kapitalvärdet

den 31 december 1938, förräntningsfaktorn samt de faktiska utdelningarna

från och med år 1939.

Genom en sådan framskjutning till tidpunkten för senaste under förhandlingarna

föreliggande bokslut, årsskiftet 1945/46, samt tillägg för GDG arrendebanor

har erhållits ett samlat aktievärde av med någon avrundning

64,2 miljoner kronor. Genom ytterligare framskjutning till den 1 juli 1947

samt belastning med överenskommen aktieutdelning för år 1946 förändras

värdet till 64,8 miljoner kronor.

Denna summa är att jämföra med de i förstatligandenämndens båda skrivelser

angivna totalbeloppen för aktieförvärven av 79 838 450 och 697 300

kronor, d. v. s. tillhopa cirka 80,5 miljoner kronor. Tillägget över förenämnda

1939 års kalkylpris är med andra ord 15,7 miljoner kronor eller 24,2

procent. Härtill är att lägga de kostnader, som SJ kan komma att få ikläda

sig på grund av de särskilda utfästelserna gentemot Göteborgs stad.

Beträffande omfattningen av dessa uppoffringar i form av oräntabel investering

är ej möjligt nu göra något säkert uttalande. Dock är det uppenbart,

att desamma i huvudsak komma att hänföra sig till punkt 3, avseende

i 1926 års bangårdsavtal omförmälda järnvägsövergångar (planskilda gatukorsningar)

.

Vad angår dessa gatukorsningar, har järnvägsstyrelsen, med stöd av upplysningar,

som lämnades vid förhandlingarna inför förstatligandenämnden,

ansett sig kunna räkna med, att ifrågavarande överflyttning från Göteborgs

stad till SJ av viss kostnad icke skall påverka storleken av det statsbidrag av

bilskattemedel, som lämnas till resp. anläggningar. Skulle alltså vederbörande

förordning rörande statsbidragsverksamheten till väg- och gatubyggandet

på grund av sin formulering icke medgiva ett sådant bidrag, av anledning

att detsamma skulle komma statens järnvägar tillgodo, förutsätter

styrelsen att frågan ordnas genom ett särskilt beslut. Det bör tilläggas, att

om ett sådant bidrag icke kunnat ställas i utsikt, järnvägsstyrelsens representanter

vid förhandlingarna säkerligen skulle funnit sig förhindrade att

biträda det av nämnden framlagda förslaget.

Järnvägsstyrelsen kan icke undgå att finna de preliminärt avtalade villkoren

mycket kostsamma för staten. Såsom den närmaste framtiden för järnvägarna

nu synes te sig, förefaller det nämligen högst sannolikt, att även

en uppgörelse efter 1939 års kalkylpris skulle berett aktieägarna skälig ersättning

för vad de avstå, då erhållna obligationsräntor skulle ha för GDG

storbanor i genomsnitt motsvarat cirka 6,7 procent å aktiernas nominella

värde, en utdelningsnivå, som sannolikt skulle blivit svår att hålla. Statsmakternas

uttalanden i samband med 1939 års principbeslut torde heller

icke kunna åberopas som motiv för tillägg till sagda kalkylpris.

Å andra sidan var det nog ofrånkomligt, att det system, som valts för

förstatligandebeslutets genomförande — allmänt förstatligande på bestämd

tid genom frivilliga uppgörelser — måste leda till en ej så liten överbetalning,

eftersom genom delta beslut åstadkoms eu »säljarnas marknad».

Det är också förklarligt, om för de järnvägars del, vilka synas vara av utvecklingen

gynnade, kraven på marginal för bedömningsfel och dylikt växa,

alltefter som man avlägsnar sig från den primära värderingstidpunkten,

årsskiftet 1938/39, då ju för varje år tillkomma faktorer, om vars verkningar

skilda meningar kunna råda.

Med hänvisning enbart till dessa förhållanden synas emellertid tillägg av

här förevarande absoluta eller relativa storlek icke kunna försvaras. Att

järnvägsstyrelsen anser sig kunna biträda förstalligandenämiulens förslag,

beror fastmer till stor del på, att från SJ synpunkt GDG-komplexet faktiskt

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 242.

synes intaga en särställning. Av betydelse är därvid främst den hittills genomförda

elektrifieringen av GDG huvudlinje, vilken elektrifiering, som

förhållandena på bränslemarknaden nu synas utveckla sig, representerar ett

värde, avsevärt överstigande de kapitalbelopp, som direkt eller indirekt ingå

i 1939 års kalkyl. Järnvägsstyrelsen bär jämväl ansett sig böra taga hänsyn

till den redan berörda omständigheten, att GDG i vad angår förstatligandeverkets

fortgång befinner sig i en nyckelposition. Sagda förhållande synes

kunna uttryckas sålunda, att det på utgången i detta fall beror, huruvida

förstatligandet skall bliva allmänt i den mening, som 1939 års riksdagsmajoritet

avsåg, eller tillsvidare begränsas i huvudsaklig överensstämmelse med

förslag från vissa reservanter i statsutskottet. Visserligen återstå även efter

förstatligandet av GDG ett ganska stor antal förvaltningar, men ingen av

dessa är av sådan betydelse, att densammas kvarblivande tillsvidare i enskild

ägo kan befaras förhindra, att de mångahanda radonaliseringsåtgärder,

vilka ingå bland motiven för järnvägsnätets enhetliggörande och vilka kunna

sammanfattas i orden transporthushållning, materielhushållning och personalhushållning,

bliva i huvudsak genomförda.

Utan att taga ställning till den ömtåliga och omstridda frågan, i vad mån

här berörda och övriga i detta sammanhang relevanta omständigheter kunna

anses motivera anspråk från säljaresidan om överpris gentemot det på

1939 års värderingsbas kalkylerade affärsvärdet, anser sig järnvägsstyrelsen

kunna konstatera, att på grund av dessa speciella omständigheter medgivandet

av ett sådant överpris från SJ synpunkt förefaller mindre betänkligt ifråga

om GDG än för någon av de nu återstående förvaltningarna.

Sammanfattningsvis anför järnvägsstyrelsen, att styrelsens ställningstagande

till förevarande uppgörelse sålunda bestämts av järnvägsekonomiska och

trafikpolitiska motiv. Däremot hade det ansetts ligga utanför styrelsens kompetensområde

att söka klarlägga och bedöma eventuella följdverkningar på

kapitalmarknaden och prisutvecklingen i allmänhet.

Vidkommande anslagsbehovet uttalar järnvägsstyrelsen, att den

samlade köpeskillingen för aktierna av 80,5 miljoner kronor uttryckte också

det totala behovet av investeringsmedel för genomförande av de föreslagna

aktieförvärven. Av denna summa konune 37,8 miljoner kronor på genom avtalen

direkt säkerställda förvärv och återstående 42,7 miljoner kronor på aktier,

som staten förbundit sig att på angivna villkor inlösa. Totalbeloppet

80,5 miljoner kronor motsvarade ett nominellt kapital för icke-koncern-ägda

aktier av i runt tal 30.6 miljoner kronor fördelat på ovan angivna järnvägsbolag

med undantag för DVVJ, där BJ innehade alla aktier. Helt koncernägda

och därför möjliga att utelämna i föregående kalkyler samt i affärsavtalen

vore vidare aktierna i tre till GDG hörande biltrafikföretag, nämligen

GDG biltrafiks aktiebolag, trafikaktiebolaget Haglund & Larsson samt aktiebolaget

Göteborgs Express & Transport, ävensom två bolag för förvaltning

av värdepapper, med firma AB Hast, resp. AB Fjorden. Samma gällde

om andelarna i förenämnda med Tfv betecknade handelsbolag. Andelarna i

Tfv:s under krigsåren tillkomna hjälporgan för bränsleanskaffningen, med

firma Leveransförmedling, innehavas av Tfv ensam.

Järnvägsstyrelsen övergår härefter till frågan om järnvägsbolagens

fortvaro tills vidare samt likvidation samt anför

härom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

33

Nu föreslagna aktieförvärv behöva i och för sig icke föranleda ändringar

i resp. bolags verksamhet. Det är emellertid avsett alt. på sätt skett i motsvarande

tidigare fall, nuvarande bolagsledningar från och med den 1 juli

1947 skola ersättas med av staten nämnda personer, på sätt angivits i överenskommelsernas

näst sista paragrafer. Järnvägsstyrelsen, som utgår från, att

detta kommer att ske genom chefen för kommunikationsdepartementet, vill

endast fästa uppmärksamheten på bestämmelsen om viss representation för

de säljande kommunerna, en anordning, som styrelsen gärna vill medverka

till, då densamma vid tidigare fall visat sig lämplig.

Aktieförvärvet kan ej heller medföra inlemmande i statens järnvägar, vad

taxan angår. Frågan huruvida statens järnvägars taxa bör under återstående

bolagstid komma i tillämpning för viss person- och godstrafik, torde få bli

föremål för vidare utredningar. Däremot har järnvägsstyrelsen för avsikt att,

så snart sig göra låter, söka få till stånd en överenskommelse om gods- och

personvagnsgemenskap.

Vad slutligen beträffar personalen, torde tillsvidare i huvudsak få bli vid

det bestående, dock att styrelsen hoppas kunna ernå vissa fördelar genom för

SJ och GDG gemensam personalanvändning. Såsom finnes angivet i § 5 av

överenskommelserna, kan frågan om personalens framtida överförande i

statens järnvägars tjänst bli föremål för behandling först i samband med

blivande avtal om införlivning i statsbanenätet av förevarande järnvägar.

Beträffande personalens rättigheter vid sådant tillfälle stadgas i nyssnämnda

§ 5, att personalen skall vid införlivning av i-esp. bolags järnvägar med statens

järnvägar beredas anställnings- och lönevillkor, likvärdiga med dem, som

tillämpats vid hittills jämlikt statsmakternas beslut vid 1939 års riksdag om

enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet skedda övertaganden av enskilda

järnvägar. Mot denna ordning är från styrelsens sida intet att erinra. Den

vid GDG järnvägar och biltrafik anställda personalen uppgår till i runt tal

6 400 personer. Att märka härvidlag är emellertid, att de nyligen slutförda

löneförhandlingarna berett den vid GDG anställda personalen löneförmåner

m. m. i stort sett likvärdiga med de för personalen vid SJ gällande.

Beträffande de ytterligare beslut, som erfordras för åstadkommande avsagda

införlivning," har styrelsen för avsikt att inkomma med framställning

senare under innevarande år. Redan nu synes emellertid böra framhållas,

dels att införlivningen om möjligt bör äga rum den 1 juli 1948, dels att

därvid bör förfaras på samma sätt, som skett i tidigare analoga fall, nämligen

så att vederbörande järnvägsbolag träda i likvidation samt vid likvidationens

början avtal träffas om överlåtelse till staten av bolagens alla tillgångar och

skulder.

I och för detta skuldövertagande erfordras investeringsanslag med belopp,

motsvarande vid likvidationen förefintliga kapitalförpliktelser på grund avlån

från annan än staten eller koncerndelägare. Angående storleken av dessa

lån kan noggrann uppgift ännu ej lämnas. Till ledning må emellertid meddelas.

att vid tiden för senaste nu kända bokslut, avseende årsskiftet 1945/46,

motsvarande summa uppgick till 62,4 miljoner kronor samt att med anlitande

av GDG-bolagens likvida medel en väsentlig reduktion av angivna belopp

förväntas kunna genomföras, sannolikt till omkring 50 miljoner kronor.

Samtidigt som GDG järnvägar framdeles införlivas i statsbanenätet. är det

avsett att, i analogi med vad som skett i iidigare liknande fall ■—• Stockholm—- Västerås—Bergslagens och Halmstad—Nässjö järnvägar — staten jämväl

skall övertaga den försäkringsverksamhet, som utövas av vid GDG befintliga,

i remissaktcn omförmälda två pensionsinrättningar, nämligen Bergslagernas

järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa och Stiftelsen Gävle

.—Dala järnvägars pcnsionsinrättning. Då emellertid uppdraget att verk
Ilihanr/

till riksdagens protokoll 19b7. 1 samt. tYr 242. ■''*

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungi. Maj.ts proposition nr 242.

ställa utredning och inkomma med förslag angående sådant övertagande av

Kungl. Maj:t lämnats åt särskilda sakkunniga, 1943 års pensionsutredning,

och detta uppdrag ännu ej slutförts, får järnvägsstyrelsen här inskränka sig

till att omnämna förhållandet.

Med åberopande av vad styrelsen sålunda anfört hemställer styrelsen från

de synpunkter styrelsen hade att bevaka, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

dels besluta att aktierna i Bergslagernas m. fl. järnvägsaktiebolag må

på överenskomna villkor förvärvas av staten, dels ock å riksstaten för budgetåret

1947/48 å kapitalbudgeten under rubrik Statens affärsverksfonder,

statens järnvägar till Förvärv av aktier i Bergslagernas in. fl. järnvägsaktiebolag

anvisa ett investeringsanslag av SO 500 000 kronor.

Fullmäktige i riksgäldskontoret hava den 20 mars 1947 avgivit yttrande i

ärendet och därvid beträffande förvärvets finansiering anfört följande.

Likviden av det sammanlagda beloppet för statens aktieförvärv i alla ifrågavarande

bolag, utgörande omkring 80,5 milj. kronor, skall efter säljarens

önskan ske kontant eller i treprocentiga statsobligationer. Vid likvid i obligationer

kan denna ske av det 3 procents lån, förfallande år 1992, som riksgäldskontoret

upplade i december 1946. Av detta lån finnas obligationsvalörer

å 10 000, 5 000 och 1 000 kronor. Då under nuvarande förhållanden

ett utlämnande av dessa obligationer till underkurs ej kan ifrågakomma,

skola obligationerna alltså tillhandahållas till pari eller, därest börskursen

före den 1 nästkommande juli skulle stiga över pari, till den kurs, som noteras

den 30 juni 1947.

Under hänvisning till att de remitterade handlingarna icke lämnade någon

upplysning om de grunder, efter vilka man framkommit till de i överenskommelserna

angivna priserna för aktierna, förklara fullmäktige, att de därför

icke hava möjlighet att bedöma prisernas skälighet, samt anföra vidare.

Anledning finnes emellertid att antaga, att dessa icke kunnat undgå att

påverkas av den för närvarande rådande högkonjunkturen och av det gynnsamma

läge ifrågavarande järnvägsbolag därför för närvarande befinna sig i.

Fullmäktige vilja under sådana omständigheter ifrågasätta lämpligheten av

att nu gå till förvärv av ifrågavarande aktier, vilket — förutom framtida

övertagande av järnvägsbolagens skulder — skulle kräva ett direkt kapitalutlägg

av omkring 80,5 miljoner kronor. Det synes icke osannolikt, att staten

framdeles i ett annat konjunkturläge skulle kunna komma fram till fördelaktigare

priser. Till det nu anförda kommer, att affären skulle genomföras

under ett synnerligen ogynnsamt läge på kapitalmarknaden. Fullmäktige

anse sig icke här böra närmare ingå på detta ämne, men vilja framhålla,

att en upplåning av 80 miljoner kronor utöver de lånetransaktioner,

som fullmäktige måste räkna med under den närmaste tiden, att döma av

läget för dagen icke torde vara möjlig att utföra på marknaden.

I anslutning härtill hemställa fullmäktige, att frågan om ett uppskov med

förvärvet av ifrågavarande järnvägar till en ur de anförda synpunkterna

lämpligare tid upptages till ingående övervägande.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att handelskamrarnas nämnd

m. fl. näring sorganisationer i skrivelse i januari 1946 hemställt om begräns
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

35

ning av det fortsatta järnvägsförstatligandet i vad det anginge de järnvägsföretag,

som gemensamt sköttes av trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—

Gävle, och därvid erinrat, att 1936 års jämvägskommitté i sitt betänkande

namngivit vissa järnvägsföretag, som ansetts icke böra komma i fråga till

förstatligande, samt att departementschefen i anledning därav i propositionen

i ämnet uttalat, att det icke vore möjligt att i dåvarande läge bestämma

om en järnväg skulle uteslutas eller icke och att i stället ett avgörande borde

träffas från fall till fall. Uttalandet innebure, enligt organisationernas mening,

att en uteslutning från förstatligandet av vissa järnvägar kunde ske på grund

av särskilda skäl och att alltså ett fullständigt enhetliggörande icke varit

a priori förutsatt. I enlighet därmed borde ett undantagande från förstatligande

i detta fall icke strida mot det av statsmakterna år 1939 fattade principbeslutet.

Trafikförvaltningen intoge, framhålles det vidare, med sitt omfattande

och i stort sett enhetliga samt i förhållande till det övriga järnvägsnätet avskilda

trafikområde en särställning i jämförelse med andra enskilda järnvägsföretag,

vilka varit mer eller mindre »insprängda » i det statliga järnvägsnätet.

Då städerna Göteborg och Gävle hade huvudinflytandet på trafikförvaltningens

skötsel, vore det allmännas intresse inom trafikförvaltningen

helt dominerande. Argumentet att det allmänna borde vara ägare till de viktigaste

kommunikationsmedlen kunde således icke anföras mot att den väsentligen

kommunalägda trafikförvaltningen bibehölles som självständigt

företag. De fördelar, som vore att vinna genom att trafikförvaltningen undantoges

från förstatligande, hade främst sin grund i den utvecklingsbefrämjande

tävlan i olika hänseenden, som i så fall även i fortsättningen skulle

få äga rum på järnvägsområdet. Det syntes obestridligt att ett par stora

järnvägsföretag i inbördes tävlan därvidlag måste kunna uträtta mera än

ett allenarådande monopolföretag. Mellan statens järnvägar och trafikförvaltningen

komme en stimulerande tävlan att föreligga på det tekniska,

företagsekonomiska och administrativa området, varigenom de båda företagen

tvingades vart för sig söka åstadkomma bästa och billigast möjliga

drift samt smidigaste service åt trafikanterna. En utvecklingsbefrämjande

växelverkan hade ständigt ägt rum i fråga om uppslag till och åtgärder för

genomförande av förbättringar och rationaliseringar, varvid värdefulla initiativ

ofta utgått från de enskilda järnvägsföretagen. Även ur statlig kontrollsynpunkt

syntes det vara angeläget att ett visst inhemskt jämförelsematerial

funnes tillgängligt för bedömning av förhållandena inom det statliga järnvägsföretaget.

Slutligen framstode det som synnerligen angeläget att de två

största järnvägsföretagen finge tillfälle att jämsides och i inbördes tävlan

pröva olika former för samarbete med landsvägstrafiken.

Organisationernas framställning utmynnar i en hemställan, att trafikförvaltningen

Göteborg—Dalarne—Gävle icke måtte förstatligas eller i varje

fall att i avbidan på den närmaste framtidens allmänna ekonomiska och tekniska

utveckling förvaltningens förstatligande måtte tills vidare anstå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

I skrivelse den 12 februari 1946 hava representanter för Svegs köping m. fl.

kommunala organ förordat ett förstatligande av trafikförvaltningen Göteborg

—Dalame—Gävle och därvid anfört, att ett överförande i statens järnvägars

regi av de till trafikförvaltningen hörande Gävle—Dala och Södra Dalarnas

järnvägar skulle medföra högst avsevärda fördelar för invånarna i Härjedalen

och vissa delar av norra Dalarna. Sålunda skulle genomgående avståndsberäkning

i fråga om biljettavgifterna kunna införas vid resor den

kortaste vägen mellan Härjedalen och exempelvis Stockholm. Denna resväg,

som ginge över Mora, Rättvik och Kry 1 b o, ställde sig för närvarande dyrare

än att använda den mest anlitade resvägen från Härjedalen över Bollnäs till

Stockholm, oaktat denna sträcka vore 94 km längre. En stor del av varufrakterna

till Härjedalen söderifrån bleve fördyrade därigenom att den

längre färdvägen måste användas. Snabba och bekväma tågförbindelser

söderut över Mora och Rättvik hade länge varit ett härjedalskt önskemål och

syntes endast kunna ordnas i samband med ett förstatligande av dessa järnvägar.

Överenskommelserna med Dala- och Värmlandskommunerna hava blivit

av kommunerna i vederbörlig ordning godkända, därvid kommunalfullmäktige

i Leksands socken gjort det förbehållet, att kommunens beslut förbleve

gällande endast i händelse att Göteborgs stad för sin del godkände den för

stadens vidkommande träffade överenskommelsen. Stadsfullmäktige i Gävle

hava den 17 mars 1947 godkänt överenskommelsen om försäljning av stadens

aktieinnehav i Gävle—Dala jämvägsaktiebolag med den ändringen, att

orden »Kungl. järnvägsstyrelsen» i §§ 7 och 8 i överenskommelsen skulle utbytas

mot ordet »köparen», varjämte stadsfullmäktige till beslutet fogat det

uttalandet, att stadsfullmäktige förutsatte, att vid de underhandlingar, vilka

enligt nämnda § 7 skulle upptagas, köparen beaktade riksdagens beslut år

1939, enligt vilket skälig hänsyn skulle tagas till samhällen, som berövades

skatteunderlag eller tillskyndades andra olägenheter. Stadsfullmäktige i Göteborg

hava den 27 mars 1947 godkänt den förevarande överenskommelsen angående

förvärv av stadens aktieinnehav i Bergslagernas järnvägsaktiebolag

under förutsättning att bestämmelserna i överenskommelsen gåves den innebörd,

som framginge av en av drätselkammarens första avdelning i dess

i ärendet avgivna yttrande lämnad kommentar till nämnda bestämmelser med

ett av stadskollegiet förordat tillägg angående personalens löneförhållanden.

Stadsfullmäktige hava tillika under förutsättning, att överenskommelsen med

den innebörd, som nyss nämnts, bleve slutligen gällande, uppdragit åt och

bemyndigat drätselkammarens första avdelning att vidtaga alla de åtgärder,

som enligt överenskommelsen ankomme på staden såsom säljare, med rätt

för avdelningen att själv bestämma, i vilken form den staden enligt överenskommelsen

tillkommande likviden skulle utgå. I den av drätselkammaren

lämnade kommentaren anföres till § 1 i överenskommelsen, att likviden

skulle efter säljarens önskan erläggas kontant eller i statsobligationer löpan
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

37

de med Ire procent ränta, samt alt drätselkammaren förutsatte, att man i

detta fall hade att räkna med samma löptid för obligationerna som vid tidigare

statsförvärv av enskilda järnvägar, d. v. s. 10 år. I anslutning till § 5

anmäler drätselkammaren, att representanter för busschaufförerna och verkstadspersonalen

vid GDG:s biltrafik aktiebolag, distrikt I, under hand anhållit,

att staden måtte bevaka ifrågavarande personals krav på, bland annat,

att efter bolagets förstatligande dess personal finge kvarstanna på sina platser,

så att förflyttningar till annan ort icke finge förekomma, att dess nuvarande

s. k. extra personal måtte få kvarstå såsom fast anställd samt att personalen

finge bibehålla sina nuvarande förmåner, i vad avsåge löner, kläder

m. m. i den mån desamma vore förmånligare än motsvarande förmåner vid

statens järnvägar. Drätselkammaren understryker det behjärtansvärda i de

framställda kraven och uttalar den förhoppningen, att kraven efter en eventuell

aktieöverlåtelse skulle i görligaste mån tillgodoses av bolagets nya ledning.

Det sagda gällde enligt drätselkammarens mening även annan personal,

som efter en aktieförsäljning komme att hava samma intressen som den nu

berörda. Till § 7 mom. 1 uttalar drätselkammaren, att detta stadgande måste

givas den tolkningen, att det efter ett aktieköp ålåge järnvägsstyrelsen att

snarast möjligt verkställa undersökning rörande vilken mark, som efter BJ :s

införlivning med statsbanorna nödvändigtvis erfordrades för järnvägsändamål,

därvid hänsyn givetvis måste tagas till den rationalisering i olika hänseenden,

som denna införlivning kunde möjliggöra, samt att på basis av resultatet

av denna undersökning till staden överlämna ett i erforderlig grad

motiverat förslag i frågan. Beträffande bestämmelsen i § 7 inom. 2 rörande

hotellanläggningen anför dätselkammaren, att avsikten med bestämmelsen

vore, att projektet skulle komma till utförande, så snart tomtfrågan blivit

löst och byggnadstillstånd kunde erhållas, samt avse ett hotell i storleksordningen

200 å 300 resanderum. Drätselkammaren erinrar i detta sammanhang

om det initiativ, som Reso på hösten 1945 tagit i hotellfrågan, då denna

organisation inlämnade en framställning till drätselkammaren om stadens

medverkan för åstadkommande av ett centralt, nära järnvägsstationen

beläget hotell av relativt enkel standard, s. k. folkhotell, innehållande cirka

250—300 rum, vilken framställning alltjämt vore beroende på drätselkammarens

prövning. Drätselkammaren förutsätter, att Reso erhölle möjligheter

att av järnvägsstyrelsen få arrendera det i förevarande bestämmelse avsedda

hotellet på sådana villkor, att ett verkligt folkhotell av den beskaffenhet,

som Reso förutsatt i sin framställning till drätselkammaren, erhölles. Det

av stadskollegiet gjorda, av stadsfullmäktige godkända tillägget till drätselkammarens

kommentar hänför sig till en av föreningen enskilda järnvägars

förvaltningstjänstemän till drätselkammaren, å första avdelningen, ingiven

skrivelse med yrkande att förslag till den vid avtal om statens förvärv av enskilda

järnvägar städse knutna bilagan G, angivande lönegradsplaceringar

vid statens järnvägar för all vid den enskilda järnvägen anställd personal,

omedelbart måtte av järnvägsstyrelsen i föreliggande fall upprättas för att

i vanlig ordning föreläggas järnvägsbolagets styrelse och respektive perso
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

nalgrupper för godkännanden. Stadskollegiet förklarar, att kollegiet instämmer

i föreningens hemställan att sagda bilaga C rörande personalen borde,

innan överlåtelse till staten av stadens nu ifrågavarande aktieinnehav ägde

rum, upprättas, angivande personalens placering i lönehänseende.

De av kommunernas och socknarnas vederbörande organ fattade besluten

ha vunnit laga kraft, med undantag av Göteborgs stadsfullmäktiges beslut,

vilket blivit överklagat.

I en av Göteborgs stads drätselkammare, å första avdelningen, till förlikningsnämnden

den 8 april 1947 avlåten och av nämnden till kommunikationsdepartementet

överlämnad skrivelse har drätselkammaren, med instämmande

av stadskollegiet, avgivit följande förklaring rörande innebörden av

det beslut, stadsfullmäktige i Göteborg fattat den 27 mars 1947:

1) Sedan det blivit upplyst, att statsobligationer med 10 års löptid icke

torde kunna komma att ställas till förfogande för aktiernas likvidering, får

drätselkammaren återkalla den till § 1 i förslaget till överenskommelse knutna

förutsättningen beträffande obligationernas löptid.

2) Beträffande det under § 7 mom. 2 i drätselkammarens yttrande gjorda

uttalande rörande utarrenderande till Reso av det hotell, som enligt överenskommelsen

skulle uppföras av statens järnvägar, förklarar drätselkammaren,

att icke heller detta uttalande innefattar något villkor för överenskommelsens

giltighet. Vid drätselkammarens behandling av förevarande överenskommelse,

framställdes bland annat en förfrågan, huruvida det ifrågasatta

hotellet vore tänkt såsom ett dyrbart hotell, avsett att tillgodose framför allt

utländska turister med högt uppdrivna fordringar på komfort. I anledning

härav upplyste de drätselkammarens ledamöter, som deltagit i de förhandlingar,

som ledde till den preliminära överenskommelsen, att med bestämmelsen

avsetts ett hotell av relativt enkel standard, anpassat efter vanliga

resandes behov, d. v. s. ett folkhotell av ungefär det slag, som avsetts med

Resos framställning till drätselkammaren. Då detta syftemål enligt drätselkammarens

förmenande säkrast skulle bliva tillgodosett, därest Reso finge

möjlighet att arrendera hotellet, beslöt drätselkammaren uttala ett önskemål

härom i sin kommentar till förevarande paragraf. Uttalandet är sålunda icke

att anse som ett villkor för aktiernas försäljning.

3) Det av stadskollegiet till drätselkammarens yttrande gjorda tillägget

rörande upprättande av en bil. C, angivande personalens placering i lönehänseende,

innan överlåtelsen till staten av stadens aktieinnehav äger rum,

förklarar drätselkammaren endast innefatta ett önskemål från stadens sida,

och utgör det sålunda icke något villkor för stadens godkännande av överenskommelsen.

I anslutning till det anförda kan drätselkammaren icke underlåta att

framhålla, att drätselkammaren fäster stor vikt vid de under punkterna 2)

och 3) här ovan angivna önskemåien. Samtidigt anser sig drätselkammaren

böra understryka, att vad drätselkammaren i övrigt framhållit i sin skrivelse

till stadsfullmäktige av den 18 mars 1947 rörande avsikten med och innebörden

av de olika bestämmelserna i överenskommelsen innefattar förutsättningar

för stadens godkännande av överenskommelsen.

Drätselkammaren i Gävle har i en till nämnden ställd, den 14 april 1947

dagtecknad och av nämnden till kommunikationsdepartementet överlämnad

skrivelse, med instämmande av beredningsutskottet förklarat, att utbyte av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 242.

39

orden »Kungl. järnvägsstyrelsen» mot ordet »köparen» i §§ 7 och 8 i överenskommelsen

icke avsåge att utgöra någon som helst saklig ändring i förslaget.

Det hade endast synts drätselkammaren formellt mera riktigt, att

paragraferna finge den föreslagna ändrade lydelsen. Skulle emellertid denna

ändring visa sig kunna medföra svårigheter för överenskommelsens genomförande,

förklarade drätselkammaren denna vara för staden godtagbar även

'' av nämnden föreslaget oförändrat skick.

Departementschefen.

Innan jag närmare redogör för det föreliggande statsförvärvet av Bergslagernas

med flera jämvägsaktiebolag, torde jag få erinra om följande.

I proposition (nr 207) till 1939 års lagtima riksdag framlades förslag till

åtgärder för enhetliggörande av det svenska järnvägsnätet. I propositionen

framhölls, att diskussionen i hithörande frågor i själva verket icke så mycket

rörde, huruvida ett förstatligande överhuvud borde komma till stånd.

Vad saken gällde vore fastmera, hur långt förstatligandet lämpligen borde

drivas. 1936 års järnvägskommitté, som verkställt utredningen i saken, hade

förordat, att praktiskt taget samtliga enskilda järnvägar skulle införlivas

med statsbanenätet. Endast järnvägar utan allmän betydelse och vissa av

kommittén uppräknade järnvägar med sådan betydelse hade av kommittén

ansetts icke äga den trafik eller eljest vara av den natur, att de borde omfattas

av ett förstatligande. Utan den av kommittén sålunda förordade åtgärden

kunde enligt kommitténs mening olägenheterna med splittringen lika

litet avlägsnas som förutsättningar skapas för eu nyordning, som möjliggjorde

ett rationellt utnyttjande av järnvägarnas transportkapacitet, en förbättring

av deras ekonomi och eu förstärkning av deras konkurrenskraft. Föredragande

departementschefen anförde för sin del, att en nyordning i den utsträckning

som vore nödvändig kunde järnvägarna själva genomföra endast

om de vore en enhet och sålunda icke behövde taga hänsyn till särintressen.

Genom en dylik ^organisation av järnvägarna skapades en effektiv transportapparat,

som hade möjlighet att fullgöra transporterna på sått som tiden

krävde och dess teknik gjorde möjligt. I propositionen framhölls, att av detta

ställningstagande icke följde att samtliga järnvägar borde omfattas av ett

förstatligande. Det låge i sakens natur, att det icke vore möjligt att i dåvarande

läge bestämma, om en järnväg skulle uteslutas eller icke. I stället

borde ett avgörande träffas från fall till fall. Fn uteslutning av vissa järnvägar

torde alltså icke på förhand böra betraktas såsom given.

Propositionen hänvisades till statsutskottet, som avgav utlåtande (nr 172).

Utskottet skärpte därvid den av departementschefen uttalade meningen rörande

förstatligandets omfattning samt anförde, att utskottet i anslutning

till kommitténs uppfattning ansåge, alt det blivande förstatligandet borde

omfatta samtliga rikets järnvägsenheter, såväl normalspåriga som smalspåriga,

vilka ej vore att betrakta som spårvägar eller hade liknande lokal karaktär

och som (iverhuvud vore av den allmänna betydelse att de borde

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungi. Mcij:ts proposition nr 242.

fortbestå. Utskottet framhöll vidare, att järnvägsstyrelsen i yttrande över

kommitténs förslag förordat, att en plan uppgjordes, i vilken huvudavsnitten

borde vara Skånes enskilda järnvägar, övriga normalspårsbanor i Götaland,

bergslagsnätet och smalspårsnäten. Utskottet ansåg, att förvärven borde ske

successivt och planmässigt; i verkligheten kunde dock vissa undantag från

den utstakade ordningsföljden bli erforderliga. Utskottet uttalade även den

förhoppningen att för införlivningen med statsbanenätet ej skulle behöva

åtgå längre tid än fem år. Sammanfattningsvis anförde utskottet, att såväl ur

den allmänna samfärdselns synpunkter som kanske främst rent nationellt

det måste vara att hälsa med största tillfredsställelse, att — med utgångspunkt

från ett av 1933 års riksdag taget initiativ och på grundval av förslag,

utarbetat av en allsidigt sammansatt kommitté — proposition kunnat framläggas

om det svenska järnvägsnätets enhetliggörande. Utskottet tillstyrkte,

att en allmän införlivning med statsbanesystemet skedde av landets enskilda

banor. Angeläget vore, att detta förstatligande kunde snarast genomföras.

I en till utlåtandet fogad reservation föreslogs, att förstatligandet skulle begränsas.

Från detsamma borde sålunda undantagas dels sådana enskilda järnvägar,

som bildade en grupp av den storleksordning och med den ekonomiska

styrka, att de med tillämpning av en med statens järnvägar jämförlig

taxa kunde genomföra erforderliga rationaliseringsåtgärder och dels sådana

järnvägar, vilkas övertagande av staten icke i och för sig erbjöde ökade möjligheter

till transportrationalisering och vilka dessutom hade ekonomiska förutsättningar

att leva ett fortsatt självständigt liv. En begränsning av förstatligandet

skulle även medföra en begränsning av de för genomförandet av åtgärden

nödvändiga, högst betydande kapitalinsatserna. Genom ett allmänt

förstatligande försvunne möjligheten till jämförelser mellan statsbaneföretaget

och de större enskilda banorna och till de korrigeringar, vartill sådana

jämförelser kunde giva anledning. För ett riktigt avvägande av taxeproblemet

syntes det betydelsefullt, att tillgång funnes till ekonomiska driftkalkyler

icke blott från statens järnvägar utan även från enskilda järnvägsföretag.

Riksdagen biträdde utskottets förslag. Riksdagen har sedermera i anledning

av förslag från Kungl. Maj:t under åren 1939—1946 fattat beslut om

förstatligande av enskilda normalspåriga järnvägar med en sammanlagd

längd av 3 111 bankm. Till jämförelse må nämnas, att de i förstatligandeplanen

ingående normalspåriga enskilda järnvägarna år 1938 hade en sammanlagd

längd av 4 974 bankm samt att av de år 1946 i enskild ägo kvarvarande

enskilda järnvägarna, vilka hade en sammanlagd längd av 1 863 km,

1 335 km belöpte på GDG-nätet. Statens normalspåriga järnvägsnät omfattar

för närvarande 11 078 bankm.

Vid 1940 års riksdag ifrågasattes motionsvägen uppskov med vissa då till

behandling föreliggande förvärv och vid 1941 års riksdag väcktes, i anledning

av proposition om statsförvärv av vissa järnvägar, motioner, att riksdagen

ville i skrivelse till Kungl. Maj:t uttala, att med hänsyn till inträdda extraordinära

ekonomiska förhållanden, förstatligandet av de enskilda järnvägarna

borde tills vidare anstå, där ej preliminära överenskommelser redan före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

41

låge. I båda fallen hemställde statsutskottet, att motionerna icke måtte föranleda

till någon riksdagens åtgärd, vilket också blev riksdagens beslut.

Av det anförda framgår, att 1939 års principbeslut om förstatligande av det

svenska järnvägsnätet även omfattade bergslagsnätet samt att riksdagen tid

efter annan med eftertryck betonat nödvändigheten av att arbetet med de

privatägda banornas införlivning med statsbanenätet bedreves på sådant sätt,

att det av statsmakterna år 1939 uppställda målet, nämligen ett i statens

hand enhetligt drivet svenskt jämvägssystem, snarast möjligt kunde uppnås.

Handelskamramas nämnd m. fl. näringsorganisationer ha förordat, att trafikförvaltningen

Göteborg—Dalame—Gävle (GDG) icke måtte förstatligas.

Under den diskussion som förts i samband med uppgörandet av de nu föreliggande

preliminära avtalen har även från andra håll ifrågasatts en ändring av

det tidigare fattade principbeslutet på denna punkt. Till stöd för denna ståndpunkt

hava åberopats de skäl, som, enligt vad jag inledningsvis omnämnt,

anförts av reservanterna inom statsutskottet vid 1939 års riksdag, varvid

framhållits, alt ett förstatligande skulle medföra, att all befruktande konkurrens

mellan olika järnvägsföretag komme att upphöra till men för fortsatt

teknisk utveckling inom järnvägsväsendet. Härvid är att märka, att någon

ekonomisk konkurrens av större betydelse mellan olika järnvägar knappast

existerar i vårt land, då de i regel äro hänvisade till var sina trafikområden.

I den mån man i detta sammanhang talar om konkurrens, har den förelegat

på det tekniska området och varit betingad av järnvägarnas strävan att var

för sig åstadkomma bättre och billigare driftformer. Även sedan den huvudsakliga

delen av järnvägsnätet samlats i statens hand, kvarstår emellertid

konkurrens —- såväl tekniskt som ekonomiskt — från motorfordonstrafikens

sida. I denna konkurrens ligger på ett helt annat sätt än i bibehållandet av

ett enskilt järnvägsnät förutsättningar för och incitament till fortsatta framsteg

inom järnvägsdriften; och med den livliga kontakt som råder mellan

ledningen av järnvägar i skilda länder torde vara väl sörjt för att framsteg

och förbättringar snabbt bliva kända och vinna efterföljd inom olika jämvägssystem.

Gentemot de nu berörda skälen för en ändring av förstatligandebeslutet kan

anföras, att de allmänna fördelar och de rationaliseringsmöjligheter, som följa

med enhetliggörandet av det svenska järnvägsnätet under en gemensam ledning,

alla i större eller mindre grad kunna väntas stå att vunna genom GDGnätets

införlivande i SJ. Järnvägsstyrelsen erinrar sålunda i sitt yttrande,

att det i detta speciella fall gällde i särskilt hög grad att — om vårt lands

järnvägsväsen skulle kunna fylla sina viktiga transportuppgifter på ett fullt

tillfredsställande sätt och hävda sig gentemot andra kommunikationsmedel

— den samlade jämvägsmaterielen utnyttjades så rationellt som möjligt,

samt att rese- och transportlägenhetema icke blott inom det nuvarande GDGnätet

utan även och icke minst mellan detta och tillstötande statsbanelinjer

ordnades under strängt beaktande av allmänhetens krav på bekväma och

snabba reselägenheter åt skilda håll. I likhet med järnvägsstyrelsen är jag

av den uppfattningen att en sådan ordning skulle avsevärt underlättas, om

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Kungi. Mcij:ts proposition nr 242.

nuvarande SJ:s och GDG:s bandelar få samma ägare och sålunda läggas under

en och samma ledning. Förnekas kan icke, att de nuvarande förhållandena

i detta avseende lämna ram för berättigad kritik, främst i vad angår

reseförbindelserna mellan de olika järnvägsnäten. Det synes mig utan vidare

klart, att ett inordnande av det betydande GDG-nätet med dess godsvagnspark

i SJ kommer att möjliggöra ett rationellare utnyttjande av den samlade

godsvagnsparken ävensom minskad tomkörning. Jag erinrar även om

att trafikredovisningen kan förenklas samt att den arbetskrävande fraktfördelningen

mellan SJ och GDG och i vissa fall mellan GDG-jämvägama inbördes

bortfaller helt. Tidsödande dubbelredovisning vid de 17 föreningsstationerna

mellan SJ och GDG bortfaller likaså. Skyldigheten att använda

genom samtrafiksordningen fixerade bestämda transportvägar, s. k. viavägar,

försvinner. Härefter kan godset transporteras på snabbaste, billigaste

och trafiktekniskt riktigaste sätt. Om de nuvarande samtrafikbestämmelserna

avvecklas, kan ledningen för det samlade nätet bättre överblicka transportbehovet

och tillgodose de olika trafikområdena med väl avvägda transportlägenheter.

Vissa vinster torde även stå att vinna därigenom att förrådsförsörjningen

och verkstadsunderhållet av materialen kan göras gemensam

med SJ. En sammanslagning med SJ torde tillika medföra förutsättningar

för att personalen, särskilt i Göteborg, kan disponeras mera rationellt. Järnvägsstyrelsen

har ock i sitt yttrande ansett, att — när det gällde ett järnvägsföretag

av den omfattning och karaktär som GDG — särskilt starka skäl

talade för att ett sammanförande med statens järnvägar bringades till stånd

utan tidsutdräkt. Järnvägsstyrelsen har tillika i sitt yttrande närmare berört

olika för GDG-förvärvet specifika eller särskilt värdefulla resultat och därvid

anfört åtskilliga belysande exempel på möjligheterna att förenkla förvaltningsapparaten

och effektivisera driften. Järnvägsstyrelsen framhåller slutligen,

att övertagandet av bilrörelsen, som vore väl utvecklad, förväntades bliva

av särskilt värde just nu, när konkurrensen från landsvägstrafiken bleve

allt hårdare för var dag.

De ekonomiska och drifttekniska fördelar, som enligt vad nyss påvisats

i olika hänseenden skulle uppkomma vid ett införlivande av GDG-jämvägarna

med statsbanenätet, äro i de flesta fall just sådana, som förutsetts redan

i samband med de tidigare utredningarna rörande enhetliggörande av det

svenska järnvägsnätet och som legat till grund för statsmakternas tidigare

ställningstagande till frågan hur långt förstatligandet bör drivas. Jag anser

mig därför icke böra tillstyrka, att statsmakternas tidigare fattade principbeslut

ändras, såvitt avser bergslagsnätet, utan förordar, att förstatligandeprogrammet

fullföljes även i denna del.

Från näringsorganisationernas sida har emellertid även föreslagits, att med

förstatligandet av GDG måtte tills vidare anstå i avvaktan på den närmaste

framtidens allmänna ekonomiska och tekniska utveckling. Fullmäktige i

riksgäldskontoret ha med hänsyn till kostnaderna för förvärvet och läget

på kapitalmarknaden hemställt, att frågan om ett uppskov med statsförvärvet

måtte upptagas till ingående prövning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

43

I anslutning härtill vill jag framhålla, att ett anstånd under längre tid med

genomförandet av förstatligandebeslutet av skäl som i det föregående anförts

måste anses ur järnvägsekonomisk och trafikpolitisk synpunkt olyckligt

icke minst med hänsyn till GDG-nätets omfattning och den nyckelställning

dessa järnvägar intaga. Fördelarna av järnvägsnätets enhetliggörande skulle

under anståndstiden icke komma trafikväsendet till godo och det kan befaras

att det fortsatta förstatligandet av övriga enskilda järnvägar skulle

komma att ytterligare fördröjas. Även ett beslut om en kortare tids anstånd

med förstatligande synes vara förenat med allvarliga olägenheter främst

med hänsyn till de ogynnsamma verkningar ett sådant beslut kan befaras

erhålla på företagsledningens intresse att, i avbidan på förstatligandet, driva

företaget på bästa sätt. Med beaktande härav anser jag mig böra ur här

angivna synpunkter avstyrka ett anstånd med förstatligandet av GDG-nätet.

Ett anstånd kan emellertid också övervägas med hänsyn till priset på

aktierna och läget på kapitalmarknaden. Med hänsyn till vad riksgäldskontoret

anfört härom har jag ingående prövat dessa synpunkter. Såsom en bakgrund

härtill torde jag nu få lämna en redogörelse för de föreliggande preliminära

överenskommelserna och de därmed förenade villkoren.

De preliminära överenskommelserna innebära förvärv för staten dels av

Göteborgs stad tillhöriga minst 56 091 aktier i BJ — och därmed aktiemajoriteten

i detta bolag — till ett pris av 535 kronor per aktie, dels av Gävle

stad tillhöriga minst 16 200 aktier i GDJ till ett pi*is av 310 kronor per aktie,

dels av Leksands och Hedemora socknar samt Hedemora och Säters städer

tillhöriga minst 8 074 aktier i SDJ till ett pris av 280 kronor per aktie, dels

ock av Fryksände med flera kommuner tillhöriga minst 5 300 aktier i KFJ till

ett pris av 100 kronor per aktie, att likvideras i riksgäldskontoret den 30

juni 1947 efter säljarens önskan kontant eller i statsobligationer, löpande med

3 procent ränta. De nuvarande aktieägarna i BJ, GDJ och SDJ skola vid

respektive ordinarie bolagsstämmor år 1947 äga disponera 8 procent å aktiekapitalen.

Staten förbinder sig att intill den 1 juli 1948 på anfordran inlösa ej

mindre övriga aktier i sagda fyra bolag till enahanda pris och villkor som

nyss sagts, än även GDG-koncernen icke tillhöriga aktier i Lödöse—Lilla

Edets järnvägsaktiebolag och Dalslands järnvägsaktiebolag till ett pris av

respektive 75 och 160 kronor per aktie. I enlighet härmed skulle staten, sedan

de koncernägda aktierna frånräknats, erlägga

för

100

481

aktier

ä

535 kronor

i BJ

kronor

53

757

000

>

64

954

310

» GDJ

20

136

000

»

15

380

»

280

: SDJ

»

4

306

000

6

973

»

100

> KFJ

»

697

300

8

102

160

» D.l

>

1

296

320

1

606

75

LLE.l

120

450

Summa

kronor

80

313

070

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Staten skulle därjämte, sedan bolagen likviderats, övertaga — utom förefintliga

statslån, utgörande per den 1 juli 1947 till jämvägsaktiebolaget

Dal—Västra Värmland omkring 4 miljoner kronor och till Kil—Fryksdalens

jämvägsaktiebolag omkring 1,8 miljon kronor— bolagens skulder, vilka efter

avdrag av likvida medel torde komma att uppgå till omkring 50 miljoner

kronor, och även svara för bolagens övriga förpliktelser. Emellertid skall

staten erhålla överskotten å BJ:s, GDJ:s och Sl)J:s verksamhet för år 1946,

i vad desamma överstiga vad som motsvarar 8 procent å de utanför koncernen

liggande delarna av aktiekapitalen, jämte överskotten i sin helhet icke

blott för KFJ, DJ och LLEJ för samma tid utan även för alla sex järnvägsbolagen

för tiden från och med den 1 januari 1947.

Beträffande övriga bestämmelser i de preliminära överenskommelserna må

erinras, att i överenskommelserna med städerna Göteborg och Gävle till skydd

för trafiken över respektive städers hamnar intagits en bestämmelse av i

huvudsak enahanda innebörd som järnvägsstyrelsen lämnat Kalmar stad i

samband med förvärv av stadens aktier i de normalspåriga Kalmarbanorna.

I överenskommelsen med Gävle stad har vidare under § 7 upptagits en bestämmelse,

att järnvägsstyrelsen förklarar sig beredd att efter införlivning

med statens järnvägar av GDJ:s järnväg med representanter för staden upptaga

underhandlingar rörande i samband med bangårdsförhållandena i Gävle

stående mark- och stadsplanefrågor. I överenskommelsen med Göteborgs stad

förekomma vissa särbestämmelser. Järnvägsstyrelsen skall sålunda, så snart

ske kan, utan vederlag återlämna sådan av staden enligt gåvobrev den 14

december 1926 till BJ för järn vägsändamål upplåten eller reserverad mark,

som icke längre erfordras för sådant ändamål. Vidare har järnvägsstyrelsen

åtagit sig att i Göteborg, därest tomt kan av staden anvisas, i anslutning till

centralstationen uppföra ett större hotell. Järnvägsstyrelsen skall ock — när

med hänsyn till trafiken så erfordras — utföra i 1926 års bangårdsavtal omnämnda

järnvägsövergångar och därvid ersätta den del av kostnaderna, som

enligt nämnda avtal skulle åvila staden, i den mån dessa kostnader icke på

annat sätt kunna täckas av statsmedel. Dessa järnvägsövergångar eller viadukter

äro eu gatuviadukt över spåranordningarna öster om Skansen Lejonet

och eu gatuviadukt över västkustbanan vid S:t Pauligatans förlängning

samt två gångviadukter över västkustbanan, en vid Blekeallén och en vid

Dämmevägen. Slutligen har järnvägsstyrelsen förbundit sig att icke motsätta

sig en ansökan om koncession för staden att med spårväg eller buss

trafikera vägar i Backa socken.

Järnvägsstyrelsen har i sitt yttrande funnit de preliminärt avtalade villkoren

mycket kostsamma för staten. Järnvägsstyrelsen har ock beräknat, att

tillägget över 1939 års kalkylpris utgör omkring 15,5 miljoner kronor eller

omkring 24 procent. Härtill komme de kostnader, som statens järnvägar

kunde komma att ikläda sig på grund av de särskilda utfästelserna gentemot

Göteborgs stad. Järnvägsstyrelsen har emellertid ansett sig kunna biträda

det av nämnden framlagda förslaget till överenskommelse och därvid

åberopat, att från statens järnvägars synpunkt GDG-komplexet faktiskt syntes

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

45

intaga en särställning. Järnvägsstyrelsen anför, att den hittills genomförda

elektrifieringen av GDG-huvudlinje främst härvid vore av betydelse. Som förhållandena

på bränslemarknaden nu syntes utveckla sig, representerade

denna elektrifiering ett värde, avsevärt överstigande de kapitalbelopp, som

direkt eller indirekt inginge i 1939 års kalkyl. Ett överpris gentemot det på

1939 års värderingsbasis kalkylerade affärsvärdet förefölle alltså från statens

järnvägars synpunkt mindre betänkligt i fråga om GDG än för någon

av de från förstatligandet nu återstående förvaltningarna.

Ett bedömande av skäligheten av det överenskomna priset på nu ifrågavarande

aktier och därmed på järnvägsegendomens värde är förenat med

betydande svårigheter. I förevarande fall ha parterna grundat sina ståndpunkter

på omfattande utredningar och kalkyler. Det oaktat ha under de förhandlingar

som föregått den nu träffade preliminära överenskommelsen mycket

olika meningar gjort sig gällande, och enighet har kunnat nås först genom

medverkan av den särskilda förlikningsnämnden. Då järnvägsstyrelsen

biträtt nämndens förslag, har detta skett under beaktande av jämvägsekonomiska

och trafikpolitiska förhållanden. Även enligt min mening utvisa de i

ärendet förebragta utredningarna, att betydande allmänna och ekonomiska

värden samt påtagliga fördelar för den allmänna transporthushållningen stå

att vinna genom att de till GDG anslutna järnvägarna införlivas med statsbanenätet.

I det läge saken nu befinner sig har jag därför, efter övervägande

av de på prisfrågan inverkande faktorerna, funnit de preliminärt överenskomna

villkoren för aktieförvärven vara för staten godtagbara. Jag anser mig

sålunda böra tillstyrka, att avtalsvillkoren från statsverkets sida antagas.

Vad angår verkningarna på kapitalmarknaden av aktieförvärvets genomförande

må till en början framhållas, att likviden för aktierna uppgår till

sammanlagt omkring 80,3 miljoner kronor, varav cirka 37,8 miljoner kronor

belöper på kommuner och socknar samt återstoden 42,5 miljoner kronor på

andra aktieägare. Likviden skall efter säljarnas val erläggas kontant eller i

treprocents statsobligationer. Vid likvid i obligationer kan detta direkt genom

riksgäldskontoret ske av det treprocents lån, förfallande år 1992, som

upplades i december 1946. Obligationsvalörema på detta lån äro 10 000, 5 000

och 1 000 kronor. I den män likvid i sådana obligationer icke accepteras av

säljarna och riksgäldskontoret sålunda måste verkställa ny upplåning på kapitalmarknaden

för att fullgöra kontantlikviderna kunna såsom riksgäldsfullmäktige

anfört svårigheter uppstå. Dessa svårigheter hänföra sig i första

hand till lånebeloppets storlek. Av skäl, vilka närmare skola utvecklas i det

följande, torde emellertid likviden för aktierna i BJ, DJ och LLEJ, tillhopa

omkring 55,2 miljoner kronor, komma att fullgöras först under hösten 1947,

medan övriga aktier, för vilka likvidbeloppet uppgår till sammanlagt omkring

25,1 miljoner kronor, kunna inlösas redan den 1 juli 1947. Med denna

fördelning av likviderna komma uppenbarligen verkningarna på kapitalmarknaden

att mildras. Vidare är alt märka, att de likvida medel som kunna

komma att erläggas vid aktieförvärven i sin tur måste placeras av säljarna.

Kommunerna torde därvid — i den mån medlen icke omedelbart användas

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Kung!. Maj:ts proposition nr 242.

för investeringar — tills vidare komma att placera medlen i bank eller i obligationer

eller också använda dem för återbetalning av skulder. I så fall uppkommer

icke annat än en temporär störning på kapitalmarknaden. Denna

torde emellertid kunna mildras, om riksgäldskontoret erhåller möjlighet att

vid genomförandet av ifrågavarande transaktioner få förfoga över järnvägsstyrelsens

värdeportfölj, vilken innehåller obligationer av olika typer — däribland

även Göteborgs stads lån — till ett sammanlagt nominellt värde av

omkring 160 miljoner kronor. Jag utgår från att riksgäldskontoret, riksbanken

och järnvägsstyrelsen vid aktieförvärvens och likvidernas genomförande

komma att samverka för att på smidigast möjliga sätt avveckla transaktionerna.

Därvid bör givetvis på förhand kontakt sökas med säljarparten för

att utröna, huruvida riksgäldskontorets obligationer och statens järnvägars

värdeportfölj kunna direkt användas för likvidens fullgörande eller om eljest

åtgärder i nyssnämnda syfte kunna vidtagas. Det här förda resonemanget

är närmast tillämpligt på förvärven av aktier från kommunerna. Även för

de enskilda aktieägarnas vidkommande uppstår emellertid ett placeringsbehov,

som i den mån det direkt eller indirekt riktar sig till obligationsmarknaden

kommer att motverka det tryck som riksgäldskontorets upplåningstransaktioner

kan öva på marknaden. De förut nämnda skulderna å

cirka 50 miljoner kronor, vilka efter bolagens likvidation skola övertagas av

staten, utgöras huvudsakligen av obligations- och reverslån med olika löptid.

Här kommer staten att inträda i de rättigheter och skyldigheter som nu

åvila holagen. Några verkningar på kapitalmarknaden behöver detta icke

erhålla.

Efter dessa överväganden har jag kommit till den uppfattningen, att statsförvärvet

av ifrågavarande aktier — genomfört under iakttagande av vad

jag nyss förordat — icke kommer att erhålla sådana verkningar på kapitalmarknaden,

att det med hänsyn härtill framstår såsom motiverat att uppskjuta

aktieförvärven till en senare tidpunkt.

Efter att nu ha redogjort för huvuddragen i det föreliggande ärendet övergår

jag nu till vissa detaljspörsmål beträffande avtalsförslagen.

Samtliga avtalsförslag utom avtalet med Göteborgs stad torde kunna godtagas

i befintligt skick. Vad Gävle stadsfullmäktige vid godkännandet av

avtalet om försäljning av staden tillhöriga GDJ-aktier anmärkt beträffande

formuleringen av §§ 7 och 8 synes vara av formell natur och någon ändring

av avtalstexten synes icke påkallad. De i § 7 av sistnämnda avtal förutsatta

förhandlingarna rörande vissa mark- och stadsplanefrågor i Gävle hinna

sannolikt icke slutföras innan GDJ-banoma införlivats med statsbanenätet.

I den mån blivande avtal mellan järnvägsstyrelsen och staden kommer att

innefatta avstående av kronan tillhörig fast egendom torde avtalet i vanlig

ordning böra underställas riksdagens prövning. Detta torde även böra gälla

för den händelse avtalet slutes innan införlivning skett.

Vad angår avtalet med Göteborgs stad torde jag först få erinra därom''

att järnvägsstyrelsen enligt punkt 1 i § 7 förklarat sig beredd att till staden

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

47

återlämna sådan av staden jämlikt gåvobrev den 14 december 1926 till BJ

för järn vägsändamål upplåten eller reserverad mark, som icke längre erfordras

för järnvägsändamål. Denna bestämmelse bör så förstås, att SJ i och med

införlivandet av BJ i statsbanenätet skall inträda i de förpliktelser som enligt

gåvobrevet åvila BJ. Emellertid böra förhandlingar härom upptagas mellan

parterna så snart ske kan. Med hänsyn till att skyldighet redan i gåvobrevet

stadgats för BJ att återlämna ifrågavarande mark torde riksdagens

godkännande av blivande markavtal ej vara erforderligt. Tvist angående

tolkningen eller tillämpningen av bestämmelserna i gåvobrevet torde, i enlighet

med vad § 9 i gåvobrevet stadgar, böra avgöras av skiljemän enligt lag.

Hinder bör dock ej möta för parterna att i stället hos Kungl. Maj:t göra

framställning om utseende av opartisk ordförande att leda förhandlingarna.

Vidare må här erinras om järnvägsstyrelsens åtagande enligt punkt 3 i § 7

i överenskommelsen med Göteborgs stad, avseende i 1926 års bangårdsavlal

omförmälda järnvägsövergångar (planskilda gatukorsningar). Järnvägsstyrelsen

har förutsatt, att överflyttningen från Göteborgs stad till statens järnvägar

av ifrågavarande kostnad icke skall påverka storleken av det statsbidrag

av bilskattemedel, som lämnas till respektive anläggningar. Enligt § 16

i sagda bangårdsavtal skola järnvägsstyrelsen och Göteborgs stad deltaga

med hälften vardera i kostnaderna för den ena gångviadukten. I fråga om

kostnadsfördelningen beträffande den andra gångviadukten och de båda galuviadukterna

skulle enligt sagda avtal statens järnvägar utföra och bekosta de

delar av viadukterna, som ligga över statens järnvägar befintliga eller blivande

spår, med det stöd, som uppbure dessa delar av viadukterna, varemot staden

hade att utföra och bekosta gatuanordningarna utanför spåren. Enligt

förordningen den SO juni 1943 (nr 438) om statsbidrag till väg- och gatuhållningen

i städer och stadsliknande samhällen, som äro väghållare, utgår statsbidrag

till byggande och underhåll av allmänna vägar och för biltrafiken

viktiga gator. Då staden för de båda gatuviaduktema kunnat påräkna anslag

av bilskattemedel, synas statens järnvägar icke böra komma i sämre

ställning. Jag förutsätter därför, att från sjätte huvudtitelns reservationsanslag

till Bidrag till byggande av vägar och gator till järnvägsstyrelsen i förekommande

fall utanordnas bidrag till anläggningskostnaderna med belopp

som torde få bestämmas genom beslut av Kungl. Maj:t. I den mån ifrågavarande

anslag behöver förstärkas, kommer anslagsäskandet härutinnan

framdeles att underställas riksdagens prövning.

I anslutning till § 5 i avtalet hava stadsfullmäktige i Göteborg gjort ett

uttalande angående busspersonalen samt tillika ifrågasatt, att förslag till den

så kallade bilagan C -— som städse fogats till sådana avtal rörande järnvägsköp,

vilka icke ske i form av aktieförvärv, och som upplager löneställningen

för personalen vid den övertagna järnvägen — omedelbart måtte av

järnvägsstyrelsen upprättas för att föreläggas järnvägsbolagets styrelse och

respektive personalgrupper för godkännande. Att märka äi*, att all bilpersonal

för närvarande är anställd enligt kollektivavtal, och det kan näppeligen

vara rimligt att i detta sammanhang lämna utfästelser, vilka kunna

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

inverka på framtida förhandlingar. I fråga om upprättandet av bilagan C

må endast erinras om att personalens framtida löneställning kommer att

regleras i samband med järnvägarnas definitiva inlemmande i statsbanenätet,

därvid vederbörande kan draga frågan under Kungl. Maj:ts prövning.

Upprättandet av ifrågavarande bilaga synes därför böra — i likhet med vad

tidigare varit fallet —• anstå till dess inlemmandet blir aktuellt. Vad slutligen

angår den i överenskommelsen upptagna bestämmelsen om uppförande

av ett hotell i samband med den planerade ombyggnaden av centralstationen

i Göteborg synes järnvägsstyrelsen icke böra bindas i vidare mån än

vad som skett beträffande tidpunkten för hotellets uppförande och hotellets

storlek. Hinder bör sålunda ej möta för järnvägsstyrelsen att driva hotellet

genom sitt dotterbolag, aktiebolaget trafikrestauranger, i kombination med

dess restaurationsrörelse.

Göteborgs stadsfullmäktiges beslut om godkännande av avtalsförslaget rörande

statsförvärv av stadens aktier har numera överklagats hos länsstyrelsen.

Då man måste räkna med möjligheten att beslutet icke vinner laga

kraft före den 16 juni 1947, synes det nödvändigt att vidtaga vissa jämkningar

i avtalsförslaget. Sålunda bör i § 11 den senaste tidpunkten för Kungl.

Maj ds godkännande samt i § 1 tillträdesdagen framflyttas till lämplig tidpunkt

efter det beslutet blivit definitivt, förslagsvis den 1 oktober 1947. Bestämmelse

bör vidare upptagas därom, att säljarna skola äga uppbära tre

procent ränta å likviden från den 1 juli till tillträdesdagen. Dessa räntebelopp

böra gäldas av SJ:s driftmedel. Slutligen bör bestämmelsen i § 10 om

tidpunkten för fortsatt bolagsstämma ändras till förslagsvis den 30 september

1947. Nu ifrågavarande ändringar torde böra underställas järnvägsstyrelsen

och stadsfullmäktige i Göteborg för godkännande. Till förebyggande av

missförstånd rörande tolkningen av stadsfullmäktiges tidigare beslut i ärendet

torde riktigheten av den av drätselkammaren och stadskollegiet avgivna

förklaringen rörande innebörden av fullmäktiges beslut böra av fullmäktige

bekräftas och eventuellt kompletteras i erforderlig utsträckning. För att söka

uppnå en slutlig reglering av de aktuella avtalsfrågoma torde böra uppdragas

åt nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande

tvistefrågor rörande järnvägsegendomens värde m. m. att ånyo

träda i förhandlingar med järnvägsstyrelsen och Göteborgs stad.

I det läge förevarande ärende nu befinner sig torde Kungl. Maj:t böra inhämta

riksdagens bemyndigande att i enlighet med vad jag i det föregående

förordat godkänna de föreliggande överenskommelserna.

Ur budgetteknisk synpunkt må här framhållas, att för förvärvet av samtliga

aktier varom nu är fråga erfordras ett belopp av högst 80 315 000 kronor.

Därest — i enlighet med vad jag nyss förordat — förvärvet genomföres

med anlitande av statens järnvägars värdeportfölj, torde värdet av de tillgångar

som sålunda tagas i anspråk böra uppföras under rubriken övriga

kapitalmedel på statens järnvägars investeringsstat, varigenom statens järnvägars

förräntningspliktiga kapital i motsvarande mån minskas. Å kapitalbudgeten

bör under statens järnvägars fond anvisas ett investeringsanslag

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 242.

49

motsvarande hela det nyssnämnda kapitalbehovet. I den mån detta anslag tages

i anspråk för aktieförvärvet kommer det förräntningspliktiga kapitalet

att i motsvarande mån ökas.

Enligt av järnvägsstyrelsen lämnad uppgift torde det defintiva inlemmandet

av ifrågavarande järnvägar i statsbanenätet kunna ske redan den 1 juli

1948. Därvid böra GDG-bolagen träda i likvidation och avtal träffas om överlåtelse

av bolagens alla tillgångar och skulder till staten. I samband därmed

beräknas förslag föreligga, att staten skall övertaga den försäkringsverksamhet

som utövas av vid GDG befintliga två pensionsinrättningar, nämligen

Bergslagernas järnvägars pensions- samt änke- och pupillkassa och stiftelsen

Gävle—Dala järnvägars pensionsinrättning. Förslag i angivna hänseenden

torde komma att underställas 1948 års riksdag.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att i enlighet med vad jag i

det föregående förordat godkänna de föreliggande överenskommelserna;
dels

ock å kapitalbudgeten under statens affärsverksfonder,

statens järnvägar till Förvärv av aktier i Bergslagernas

med flera järnvägsaktiebolag för budgetåret 1947/48 anvisa

ett investeringsansiag av .............. kronor 80 315 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

lämna bifall samt förordnar, att proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Sigurdson.

Hi hd ny till riksdagens protokoll 10i 7. t samt. Nr 242.

4

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Mctj:ts proposition nr 242.

Bilaga A.

Mellan undertecknade, å ena sidan förstatligandeberedningen i Kungl.

järnvägsstyrelsen samt å andra sidan Göteborgs stad, har inför den av Kungl.

Maj:t tillsatta nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg

uppkommande tvistefrågor om järnvägsegendomens värde in. m. träffats

följande

Överenskommelse.

Mellan svenska staten, här nedan kallad köparen, å ena, samt Göteborgs

stad, här nedan kallad säljaren, å andra sidan, har denna dag överenskom - mits följande rörande förvärv för svenska staten av säljarens aktieinnehav

i Bergslagernas järnvägsaktiebolag, här nedan kallat järnvägsbolaget.

§ 1.

Med likvid och leverans den 1 juli 1947 (tillträdesdagen) överlåter säljaren

till köparen minst 56 091 aktier i järnvägsbolaget på följande villkor:

a) priset per aktie utgör 535 kronor, att likvideras efter säljarens önskan

kontant eller i statsobligationer, löpande med tre procent ränta; samt

b) försäljningen avser aktierna med tillhörande kuponger från och med

nr 47 för rörelsen år 1947.

§ 2.

Genom säljarens försorg skall upprättas avräkningsnota, som kl. 10.00 på

tillträdesdagen skall likvideras i riksgäldskontoret i Stockholm, varvid samtidigt

de försålda aktierna, försedda med vederbörlig transport in blanco

från senaste i aktieboken registrerade ägare, jämte talonger med tillhörande

utdelningskuponger från och med nr 47 överlämnas till köparen.

§ 3.

Köparen förbinder sig intill den 1 juli 1948 att, på anfordran, jämväl inlösa

övriga aktier i järnvägsbolaget till enahanda pris och villkor, som sägs

härovan i § 1 mom. a) och b) samt § 2. Sådan inlösen skall ske i riksgäldskontoret

från och med den 1 juli 1947.

§ 4.

Säljaren garanterar, att vederbörande bolagsledningar intill tillträdesdagen

ej disponera järnvägsbolagets eller dess dotterbolags tillgångar eller ikläda

bolagen förpliktelser för andra ändamål än sådana, som avse bolagens normala

rörelse, därest ej Kungl. järnvägsstyrelsen lämnar sitt medgivande till

andra åtgärder.

Säljaren garanterar vidare, att till samtliga under denna tid utlysta styrelsesammanträden

i bolagen kallas de representanter, Kungl. järnvägsstyrelsen

utser, vilka representanters yttrande skall inhämtas i frågor av större

vikt.

Järnvägsbolaget äger å ordinarie bolagsstämma 1947 att av 1946 års vinstmedel

disponera erforderligt belopp för utdelning av 8 procent å aktiekapitalet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

51

§ 5.

Köparen förbinder sig att i blivande avtal om införlivning med statens

järnvägar av järnvägsbolagets järnvägar intaga bestämmelser rörande personalens

anställning och lönevillkor likvärdiga med dem, som tillämpats vid

hittills, jämlikt statsmakternas beslut vid 1939 års riksdag om enhetliggörande

av det svenska järnvägsnätet, skedda övertaganden av enskilda järnvägar.

§ 6.

Köparen förbinder sig att respektera av järnvägsbolaget intill den 1 februari

1947 fattade beslut enligt en till Kungl. järnvägsstyrelsen avlämnad förteckning

i fråga om särskilda pensioner och understöd, och skall detta åtagande

jämväl gälla då järnvägsbolagets järnvägar införlivas med statens järnvägar.

§ 7.

Kungl. järnvägsstyrelsen förklarar sig beredd

1. att till säljaren så snart ske kan från tiden för överenskommelsens undertecknande

utan vederlag återlämna sådan av säljaren jämlikt gåvobrev

den 14 december 1926 till järnvägsbolaget för järnvägsändamål upplåten

eller reserverad mark, som icke längre erfordras för järnvägsändamål;

2. att i Göteborg, därest tomt kan av säljaren anvisas, i anslutning till centralstationen

uppföra ett större hotell;

3. att — när med hänsyn till trafiken så erfordras — utföra i 1926 års

bangårdsavtal omnämnda järnvägsövergångar och därvid ersätta den del

av kostnaderna, som enligt nämnda avtal skulle åvila säljaren, i den mån

dessa kostnader icke på annat sätt kunna täckas av statsmedel; samt

4. att icke motsätta sig koncession för säljaren att med spårväg eller buss

trafikera vägar i Backa socken.

§ 8.

Kungl. järnvägsstyrelsen förklarar sig beredd att till säljaren avlämna följande

förklaring:

Det nu ifrågasatta aktieförvärvet skall i och för sig icke föranleda försämring

av de fraktvillkor, som för närvarande gälla för vissa större trafikanter,

med undantag dock av vad som kan föranledas av blivande allmän taxeförhöjning,

samt icke heller verka avledande på rörelsen över Göteborgs hamn.

Efter banornas införlivande med statens järnvägar skall styrelsen, i fråga

om gällande eller framdeles beviljade nedsättningar, visa det tillmötesgående,

som är förenligt med för styrelsen vid varje särskilt tillfälle gällande instruktioner

och bestämmelser.

§ 9.

Köparen förbinder sig intill den 1 juli 1948 att, på anfordran, inlösa järnvägsbolaget

icke tillhöriga aktier i Lödöse—Lilla Edets järnvägsaktiebolag

till 75 kronor och i Dalslands jämvägsaktiebolag till 160 kronor, allt per

aktie, varvid aktierna, försedda med vederbörlig transport in blanco från

senaste i aktieboken registrerade ägare, jämte talonger med tillhörande utdelningskuponger

från och med för rörelsen år 1946 överlämnas till köparen.

8 10.

Med beslut å ordinarie bolagsstämma 1947 i frågorna angående bestämmande

av arvoden åt styrelse och revisorer, val av styrelseledamöter jämte

suppleanter och val av revisorer jämte suppleanter skall anstå till fortsatt

opaginerad Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

stämma den 30 juni 1947, och förbinder sig säljaren att påyrka nämnda

uppskov och vid avgörandet av frågorna å den fortsatta stämman rösta i enlighet

med de anvisningar, köparen kommer att lämna, dock att intill dess

järnvägsbolagets järnvägar införlivats med statens järnvägar säljaren skall

äga utse en representant'' i bolagets styrelse jämte suppleant och en revisor

jämte suppleant.

§ 11.

För att bliva gällande skall denna överenskommelse vara godkänd av Göteborgs

stadsfullmäktige senast den 27 mars 1947 och av Kungl. Maj:t senast

den 15 juni 1947. Om sådana godkännanden inom angiven tid ej lämnats,

har överenskommelsen förfallit utan anspråk från någondera sidan.

Stockholm den 2 mars 1947.

För köparen: För säljaren:

För förstatligandeberedningen: Ernst Jungen. Axel A. Dahlström.

Nils Holmberg. G. H. Hansson.

Erik Malmkvist. M. Blomberg. Ivar Leandersson.

Bevittnas:

Nils Bolinder. K. A. Westman.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 242.

53

Bilaga B.

Mellan undertecknade, å ena sidan förstatligandeberedningen i Kungl. järnvägsstyrelsen

samt å andra sidan Gävle stad, har inför den av Kungl. Maj:t

tillsatta nämnden för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande

tvistefrågor om järnvägsegendomens värde m. in. träffats följande

Ö v e r e n s k o m m e / s e.

Mellan svenska staten, här nedan kallad köparen, å ena, samt Gävle stad,

här nedan kallad säljaren, å andra sidan, har denna dag överenskommits följande

rörande förvärv för svenska staten av säljarens aktieinnehav i Gävle—

Dala järnvägsaktieholag, här nedan kallat järnvägsbolaget.

§ 1.

Med likvid och leverans den 1 juli 1947 (tillträdesdagen) överlåter säljaren

till köparen minst 16 200 aktier i järnvägsbolaget på följande villkor:

a) priset per aktie utgör 310:— kronor, att likvideras efter säljarens önskan

kontant eller i statsobligationer, löpande med tre procent ränta; samt

b) försäljningen avser aktierna med tillhörande kuponger från och med

nr 79 för rörelsen år 1947.

§ 2.

Genom säljarens försorg skall upprättas avräkningsnota, som kl. 10.00 på

tillträdesdagen skall likvideras i Riksgäldskontoret i Stockholm, varvid samtidigt

de försålda aktierna, försedda med vederbörlig transport in blanco från

senaste i aktieboken registrerade ägare, jämte talonger med tillhörande utdelningskuponger

från och med nr 79 överlämnas till köparen.

§ 3.

Köparen förbinder sig intill den 1 juli 1948 att, på anfordran, jämväl inlösa

övriga aktier i järnvägsbolaget till enahanda pris och villkor, som sägs härovan

i § 1 mom. a) och b) samt § 2. Sådan inlösen skall ske i Riksgäldskontoret

från och med den 1 juli 1947.

§ 4.

Säljaren garanterar, att vederbörande bolagsledningar intill tillträdesdagen

ej disponera järnvägsbolagets eller dess dotterbolags tillgångar eller ikläda

bolagen förpliktelser för andra ändamål än sådana, som avse bolagens normala

rörelse, därest ej Kungl. järnvägsstyrelsen lämnar sitt medgivande till

andra åtgärder.

Säljaren garanterar vidare, att till samtliga under denna tid utlysta styrelsesammanträden

i bolagen kallas de representanter, Kungl. järnvägsstyrelsen

utser, vilka representanters yttrande skall inhämtas i frågor av större

vikt.

Järnvägsbolaget äger å ordinarie bolagsstämma 1947 att av 1946 års vinstmedel

disponera erforderligt belopp för utdelning av 8 procent å aktiekapitalet.

§ 5.

Köparen förbinder sig att i blivande avtal om införlivning med statens järnvägar

av järnvägsbolagets järnväg intaga bestämmelser rörande personalens

anställnings- och lönevillkor likvärdiga med dem, som tillämpats vid hittills,

opaginerad Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

jämlikt statsmakternas beslut vid 1939 års riksdag om enhetliggörande av det

svenska järnvägsnätet, skedda övertagande av enskilda järnvägar.

§ 6.

Köparen förbinder sig att respektera av järnvägsbolaget intill den 1 februari

1947 fattade beslut enligt en till Kungl. järnvägsstyrelsen avlämnad förteckning

i fråga om särskilda pensioner och understöd, och skall detta åtagande

jämväl gälla då järnvägsbolagets järnväg införlivas med statens järnvägar.

§ 7.

Kungl. järnvägsstyrelsen förklarar sig beredd att efter införlivning med

statens järnvägar av järnvägsbolagets järnväg med representanter för säljaren

upptaga underhandlingar rörande i samband med bangårdsförhållandena

i Gävle stående mark- och stadsplanefrågor.

§ 8.

Kungl. järnvägsstyrelsen förklarar sig beredd att till säljaren avlämna följande

förklaring:

Det nu ifrågasatta aktieförvärvet skall i och för sig icke föranleda försämring

av de fraktvillkor, som för närvarande gälla för vissa större trafikanter,

med undantag dock av vad som kan föranledas av blivande allmän taxeförhöjning,

samt icke heller verka avledande på rörelsen över Gävle hamn.

Efter banornas införlivande med statens järnvägar skall styrelsen, i fråga om

gällande eller framdeles beviljade nedsättningar, visa det tillmötesgående,

som är förenligt med för styrelsen vid varje särskilt tillfälle gällande instruktioner

och bestämmelser.

§ 9.

Med beslut å ordinarie bolagsstämma 1947 i frågorna angående bestämmande

av arvoden åt styrelse och revisorer, val av styrelseledamöter jämte

suppleanter och val av revisorer jämte suppleanter skall anstå till fortsatt

stämma den 30 juni 1947, och förbinder sig säljaren att påyrka nämnda uppskov

och vid avgörandet av frågorna å den fortsatta stämman rösta i enlighet

med de anvisningar, köparen kommer att lämna, dock att intill dess

järnvägsbolagets järnvägar införlivats med statens järnvägar säljaren skall

äga utse en representant i bolagets styrelse jämte suppleant och eu revisor

jämte suppleant.

§ 10.

För att bliva gällande skall denna överenskommelse vara godkänd av Gävle

stadsfullmäktige senast den 17 mars 1947 och av Kungl. Maj:t senast den 15

juni 1947. Om sådana godkännanden inom angiven tid ej lämnats, har överenskommelsen

förfallit utan anspråk från någondera sidan.

Stockholm den 2 mars 1947.

För köparen:

För Förstatligandeberedningen:

Erik Malmkvist. M. Blomberg.

För säljaren:

il/. Henriksson. Bengt Nyberg.

C. V. Westlund. John Johansson.

H. Sten.

Chr. Gemzell.

Bevittnas:

A. Calais.

opaginerad Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Bilaga C.

Mellan undertecknade, å ena sidan förstatligandeberedningen i Kungl. järnvägsstyrelsen

samt å andra sidan Leksands och Hedemora socknar samt

Hedemora och Säters städer, har inför den av Kungl. Maj:t tillsatta nämnden

för behandling av vid statsinlösen av enskild järnväg uppkommande tvistefrågor

om järnvägsegendomens värde m. m. träffats följande

Överenskommelse.

Mellan Svenska staten, här nedan kallad köparen, å ena, samt Leksands

och Hedemora socknar ävensom Hedemora och Säters städer, här nedan kallad

säljaren, å andra sidan, har denna dag överenskommits följande rörande

förvärv för Svenska staten av säljarens aktieinnehav i Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag,

här nedan kallat järnvägsbolaget.

Med likvid och leverans den 1 juli 1947 (tillträdesdagen) överlåter säljaren

till köparen minst 8 074 aktier i järnvägsbolaget på följande villkor:

a) priset per aktie utgör 280:— kronor, att likvideras efter säljarens önskan

kontant eller i statsobligationer, löpande med tre procent ränta; samt

b) försäljningen avser aktierna med tillhörande kuponger från och med för

rörelsen år 1947.

§ 2.

Genom säljarens försorg skall upprättas avräkningsnota, som kl. 10.00 på

tillträdesdagen skall likvideras i Riksgäldskontoret i Stockholm, varvid samtidigt

de försålda aktierna, försedda med vederbörlig transport in blanco från

senaste i aktieboken registrerade ägare, jämte talonger med tillhörande utdelningskuponger

från och med för rörelsen år 1947 överlämnas till köparen.

§ 3.

Köparen förbinder sig intill den 1 juli 1948 att, på anfordran, jämväl inlösa

övriga aktier i järnvägsbolaget till enahanda pris och villkor, som sägs härovan

i § 1 mom. a) och b) samt § 2. Sådan inlösen skall ske i Riksgäldskontoret

från och med den 1 juli 1947.

§ 4.

Säljaren garanterar i vad på säljaren beror att vederbörande bolagsledning

intill tillträdesdagen ej disponerar järnvägsbolagets tillgångar eller ikläder

bolagen förpliktelser för andra ändamål än sådana, som avse bolagets normala

rörelse, därest ej Kungl. järnvägsstyrelsen lämnar sitt medgivande till

andra åtgärder.

Säljaren garanterar vidare i vad på säljaren beror, att till samtliga under

denna tid utlysta styrelsesammanträden i bolaget kallas de representanter,

Kungl. järnvägsstyrelsen utser, vilka representanters yttrande skall inhämtas

i frågor av större vikt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

Järnvägsbolaget äger å ordinarie bolagsstämma 1947 att av 1946 års vinstmedel

disponera erforderligt belopp för utdelning av 8 procent å aktiekapitalet.

Köparen förbinder sig aLt i blivande avtal om införlivning med statens järnvägar

av järnvägsbolagets järnväg intaga bestämmelser rörande personalens

anställning och lönevillkor likvärdiga med dem, som tillämpats vid hittills,

jämlikt statsmakternas beslut vid 1939 års riksdag om enhetliggörande av det

svenska järnvägsnätet, skedda övertagande av enskilda järnvägar.

Köparen förbinder sig att respektera av järnvägsbolaget till den 1 februari

1947 fattade beslut enligt en till Kungl. järnvägsstyrelsen avlämnad förteckning

i fråga om särskilda pensioner och understöd, och skall detta åtagande

jämväl gälla då järnvägsbolagets järnväg införlivas med statens järnvägar.

Med beslut å ordinarie bolagsstämma 1947 i frågorna angående bestämmande

av arvoden åt styrelse och revisorer, val av styrelseledamöter jämte

suppleanter och val av revisorer jämte suppleanter skall anstå till fortsatt

stämma den 30 juni 1947, och förbinder sig säljaren att påyrka nämnda uppskov

och vid avgörandet av frågorna å den fortsatta stämman rösta i enlighet

med de anvisningar, köparen kommer att lämna, dock att intill dess järnvägsbolagets

järnväg införlivats med statens järnvägar säljaren skall äga utse

en representant jämte suppleant i bolagets styrelse och en revisor jämte suppleant.

För att bliva gällande skall denna överenskommelse vara godkänd av Leksands

och Hedemora socknars kommunalfullmäktige samt av Hedemora och

Säters städers stadsfullmäktige senast den 19 mars 1947 och av Kungl. Maj.t

senast den 15 juni 1947. Om sådana godkännanden inom angiven tid ej lämnats,

har överenskommelsen förfallit utan anspråk från någondera sidan.

Stockholm den 2 mars 1947.

§ 5.

§ 6.

§ 7.

§ 8.

För köparen:

För Förstatligandeberedningen:

Erik Malmkvist. M. Blomberg.

För säljaren:

J. Ohlsson.

Erik Björkman.

J. Grålms.

/Y. Simonsson.

Bevittnas:

Åke Thorell.

Chr. Gemzell.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 242.

57

Bilaga D.

Mellan undertecknade, å ena sidan förstatligandeberedningen i Kungl. järnvägsstyrelsen

samt å andra sidan Fryksände, Stora Kils, Lysviks, Sunne,

Västra Emterviks och östmarks kommuner jämte Sunne köping, har inför

den av Kungl. Maj:t tillsatta nämnden för behandling av vid statsinlösen av

enskild järnväg uppkommande tvistefrågor om järnvägsegendomens värde

m. m. träffats följande

överenskommelse.

Mellan Svenska staten, här nedan kallad köparen, å ena, samt Fryksände,

Stora Kils, Lysviks, Sunne, Västra Emterviks och Östmarks kommuner jämte

Sunne köping, här nedan kallad säljaren, å andra sidan, har denna dag

överenskommits följande rörande förvärv för Svenska staten av säljarens aktieinnehav

i Kil-Fryksdalens järnvägsaktiebolag, här nedan kallat järnvägsbolaget.

§ I
Med

likvid och leverans den 1 juli 1947 (tillträdesdagen) överlåter säljaren

till köparen minst 5 300 aktier i järnvägsbolaget på följande villkor:

a) priset per aktie utgör 100 kronor, att likvideras efter säljarens önskan

kontant eller i statsobligationer, löpande med tre procent ränta; samt

b) försäljningen avser aktierna med tillhörande kuponger från och med

för rörelsen år 1946.

§ 2.

Genom säljarens försorg skall upprättas avräkningsnota, som kl. 10.00 på

tillträdesdagen skall likvideras i Riksgäldskontoret i Stockholm, varvid samtidigt

de försålda aktierna, försedda med vederbörlig transport in blanco från

senaste i aktieboken registrerade ägare, jämte talonger med tillhörande utdelningskuponger

från och med för rörelsen år 1946 överlämnas till köparen.

§ 3.

Köparen förbinder sig intill den 1 juli 1948, att på anfordran, jämväl inlösa

övriga aktier i järnvägsbolaget till enahanda pris och villkor, som sägs härovan

i § 1 mom. a) och b) samt § 2. Sådan inlösen skall ske i Riksgäldskontoret från

och med den 1 juli 1947.

§ 4.

Säljaren garanterar i vad mån på säljaren beror alt vederbörande bolagsledning

intill tillträdesdagen ej disponerar järnvägsbolagets tillgångar eller

ikläder bolaget förpliktelser för andra ändamål än sådana, som avse bolagets

normala rörelse, därest ej Kungl. järnvägsstyrelsen lämnar sitt medgivande till

andra åtgärder. _

Säljaren garanterar vidare, i vad mån på säljaren beror, att till samtliga

under denna tid utlysta styrelsesammanträden i bolaget kallas de representanter,

Kungl. järnvägsstyrelsen utser, vilka representanters yttrande skall inhämtas

i frågor av större vikt.

Bihang till riksdagens protokoll 1047. 1 samt. Nr 242. ö

opaginerad Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 242.

§ 5.

Köparen förbinder sig att i blivande avtal om införlivning med statens järnvägar

av järnvägsbolagets järnväg intaga bestämmelser rörande personalens

anställning och lönevillkor likvärdiga med dem, som tillämpats vid hittills,

jämlikt statsmakternas beslut vid 1939 års riksdag om enhetliggörande av det

svenska järnvägsnätet, skedda övertagande av enskilda järnvägar.

§ 6.

Köparen förbinder sig att respektera av järnvägsbolaget till den 1 februari

1947 fattade beslut enligt en till Kungl. järnvägsstyrelsen avlämnad förteckning

ifråga om särskilda pensioner och understöd, och skall detta åtagande

jämväl gälla då järnvägsbolagets järnväg införlivas med statens järnvägar.

§ 7.

Med beslut å ordinarie bolagsstämma 1947 i frågorna angående bestämmande

av arvoden åt styrelse och revisorer, val av styrelseledamöter jämte

suppleanter och val av revisorer jämte suppleanter skall anstå till fortsatt

stämma den 30 juni 1947, och förbinder sig säljaren att påyrka nämnda

uppskov och vid avgörandet av frågorna å den fortsatta stämman rösta i enlighet

med de anvisningar, köparen kommer att lämna, dock att intill dess

järnvägsbolagets järnväg införlivats med statens järnvägar säljaren skall äga

utse en representant jämte suppleant i bolagets styrelse och en revisor jämte

suppleant.

§ 8.

För att bliva gällande skall denna överenskommelse vara godkänd av

Fryksände, Stora Kils, Lysviks, Sunne, Västra Emterviks och östmarks kommuner

jämte Sunne köping senast den 27 mars 1947 och av Kungl. Maj:t

senast den 15 juni 1947. Om sådana godkännanden inom angiven tid.ej lämnats,

har överenskommelsen förfallit utan anspråk från någondera sidan.

Sunne den 6 mars 1947.

För köparen:

För förstatligandeberedningen:

Erik Malmkvist.

För säljaren:

Henning Gunby.

Efraim Eriksson.

Karl Haglund.

Oskar Werner.

Mats Gullström.

J. Ahlberg.

Sten Kvärre.

Arvid Andersson.

Axel Höglind.

C. J. Mellström.

Axel Åleby.

Anton Friman.

P. Oscar Persson.

H. O. Nilsson.

H. Hemmingsson.

Bevittnas:

K. A. Westman.

Nils Bolinder.

Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

471394

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:309 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositiön| angående förvärv av flera järnvägsaktiebolag. s. 9 i texten
  2. SU 1947:165 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående förvärv av aktier i Bergslagernas med flera järnvägsaktiebolag jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten