Sök i Ratio Lex

Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m

1947-05-16 · 150 sidor, varav 140 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 140 av 150 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:286, Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj.ts proposition nr 286.

1

Nr 286.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m.; given

Stockholms slott den 16 maj 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Eije Mossberg.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 16 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför statsrådet

Mossberg följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkten 22, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

för budgetåret 1947/48 beräkna ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor.

Med hänsyn till den reservation, som vid tidpunkten för avlåtandet av

statsverkspropositionen förutsatts skola förefinnas å anslaget till kostnader

för överflyttning av arbetskraft i slutet av innevarande budgetår, har i statsverkspropositionen

anslag icke beräknats för detta ändamål.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

I skrivelse den 24 april 1947 har statens arbetsmarknadskommission framlagt

förslag rörande beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1947/48.

Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 286.

I

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl Maj.ts proposition nr 286.

I samband härmed har kommissionen givit en kortfattad översikt över läget

på arbetsmarknaden under år 1946 samt eu bedömning av den sannolika

utvecklingen på arbetsmarknaden under återstoden av år 1947.

Med skrivelse den 8 maj 1947 har kommissionen överlämnat sedvanlig

verksamhetsberättelse för år 1946. Nämnda berättelse torde — med undantag

av det inledande avsnittet om arbetsmarknaden under år 1946, vilket är

likalydande med översikten i ämnet i kommissionens skrivelse den 24 april

1947 — få såsom bilaga fogas vid detta protokoll.

Arbetsmarknaden under år 1946.

Arbetsmarknaden kännetecknades även under 1946 av fortsatt hög sysselsättningsnivå

med skärpt brist på arbetskraft inom de flesta näringsområden.

Till det ansträngda läget på arbetsmarknaden bidrogo ett flertal faktorer.

Utrikeshandelns återupptagande i större omfaltning medförde en stegrad

efterfrågan på arbetskraft till exportindustrierna och sådana industrier,

som huvudsakligen arbeta med importerade råvaror, till sjöfart, motorfordonstrafik

och vissa delar av handeln. Arbetsmarknaden påverkades såväl

direkt som indirekt av den livliga investeringsverksamheten i byggnader och

anläggningar. Efterfrågan på arbetskraft ökades, inen tillkomsten av ny arbetskraft

till arbetsmarknaden synes ha varit icke obetydligt mindre än under

de närmast föregående åren. Särskilt påfallande var givetvis skillnaden

i sistnämnda hänseende gentemot 1945. då avvecklingen av den förstärkta

försvarsberedskapen medförde, att arbetsmarknaden erhöll ett icke ringa tillskott

av densamma förut undandragen arbetskraft.

I tabell 1 lämnas eu sammanfattning av vissa .statistiska serier, som belysa

arbetsmarknadens utveckling under år 1946. Den på grundval av fackförbundsuppgifterna

om antalet för arbetslöshet fristämplade medlemmar

framräknade arbetslöshetsprocenten sjönk ytterligare under år 1946 och

nedgick till lägre tal än något tidigare år, för vilket motsvarande uppgifter

föreligga. Ärsmedeltalet var sålunda för 1946 endast 3,2 °/o mot 4,5% för 1945.

Bristen på arbetskraft kom till synes bland annat i det stora behov av

ny arbetskraft, som industrien redovisade. Enligt en av Svenska arbetsgivareföreningen

verkställd undersökning uppgick det icke tillgodosedda behovet

av arbetskraft under maj 1946 till cirka 12 % av hela antalet sysselsatta

arbetare inom industrien. Bristen var störst beträffande kvinnliga arbetare,

eller närmare 17 % av det totala behovet. Det stora underskottet på arbetskraft

inom industrien avspeglade sig också i de uppgifter om sysselsättningsförhållandena

inom industrien, som kommerskollegium inhämtade i

samband med sin investeringsenkät i november 1946. Härvid fingo de i enkäten

ingående företagen bland annat lämna uppgift om dels det faktiska

arbetarantalet den 1 november 1946, dels det uppskattade arbetarantalet

under förutsättning av normal bemanning vid samma tidpunkt. Enligt enkäten

var det faktiska arbetarantalet inom industrien som helhet något

mera än 10 % lägre än det arbetarantal, som fordrades för normal bemanning.

Siffran överensstämmer sålunda relativt väl med den som framkom

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj:ts proposition nr 286. 3

Tal». 1. Arbetsmarknaden under åren 15)15 och 1946.

Månad

Sysselsatta arbetare

inom industrin.

Indextal: sept.

1939 = 100

Arbetslösheten

inom fackförbun- den i % av med- lemsantalet

Antal av arbets- löshetsnämnderna

rapporterade hjälp- sökande arbetslösa

(i 100-tal)

Tillsatta platser på

100 lediga vid den

offentliga arbets- förmedlingen

1945

1946

1945

1946

1945

1946

1945

1946

Januari.......

97

99

6-5

5’5

121

88

75

67

Februari......

76

99

6-2

5-4

129

86

73

63

Mars.........

75

100

5-9

4-5

135

81

67

61

April.........

76

100

4-5

3-2

120

65

68

58

Maj..........

78

101

3-8

2-2

100

46

66

59

Juni .........

79

101

3-5

2-1

79

35

68

60

Juli..........

99

100

3-2

2-2

60

27

62

58

Augusti ......

100

100

3-1

2-1

54

23

60

57

September ....

100

100

3''0

2-0

54

24

64

61

Oktober......

101

101

3-2

2-2

58

28

67

66

November ....

102

102

3-9

2-8

68

36

64

60

December ....

96

95

6-7

4''9

73

41

62

53

Årsmedeltal

90

100

4’5

3-2

88

48

82

79

vid den nyssnämnda av Svenska arbetsgivareföreningen verkställda undersökningen.

I absoluta tal skulle det föreliggande arbetskraftsunderskottet inom

industrien kunna beräknas uppgå till cirka 50 000 å 60 000 man. Vid

bedömandet av ovannämnda siffror måste dock beaktas, att i många fall

en förutsättning för att arbetarantalet skulle kunna utökas torde hava varit,

att även råvarutillgången inom de berörda branscherna förbättrades. Att stora

svårigheter emellertid förelågo att tillgodose industriens efterfrågan på arbetskraft,

framgår av att arbetsförmedlingen under 1946 endast kunde tillsätta

71 % av de lediganmälda platserna inom industri och hantverk (utom

byggnadsverksamhet) mot 78 %> under 1945. För enbart de kvinnliga platserna

inom samma yrkesgrupper uppgick tillsättningsprocenten till 62 respektive

67. Även inom övriga näringsområden förelåg ett betydande underskott

på arbetskraft, särskilt utpräglat inom jordbruk och skogsbruk med

deras starkt säsongbetonade arbetskraftsbehov.

En viss lättnad i arbetsmarknadsläget medförde den fortsatta tillströmningen

av utländsk arbetskraft. Sammanlagda antalet utlänningar, som anmälts

vara i arbete, uppgick vid årsskiftet 1946/47 till ca 61 000. Då man

kan utgå från att rapporterna icke äro fullständiga, kan den anförda siffran

anses något för låg. Närmare hälften av utlänningarna voro enligt arbetsanmälningarna

sysselsatta som arbetare inom industri och hantverk, medan

något över 6 000 hade sin utkomst inom jord- och skogsbruk. Särskilt för

textil- och beklädnadsindustrierna innebar den utländska arbetskraften ett

värdefullt arbetskraftstillskott. Icke mindre än 10 % av de inom dessa industrier

anställda kvinnliga arbetarna beräknas ha utgjorts av utlänningar.

Den höga sysselsättningsnivån medförde en fortsatt kraftig nedgång i antalet

bos arbetslöshetsnämnderna anmälda hjälpsökande arbetslösa. Vid utgången

av augusti 1946, under vilken månad liksom 1945 säsongminimum

noterades, var antalet hjälpsökande endast 2 808 eller 57 °/o lägre än vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl Maj:ts proposition nr 286.

samma tidpunkt året förut. De vid utgången av augusti 1946 kvarstående

arbetslösa voro huvudsakligen äldre personer. Icke mindre än 76 °/o av de

hjälpsökande voro sålunda över 50 år mot 61 °/o under augusti 1945. Huvudparten

av de hjälpsökande var hemmahörande i sågverks- och massaindustrikommunerna

i Västernorrlands län och stenindustridistrikten i Göteborgs och

Bohus län samt i Stockholms stad. Den vid nyssnämnda tidpunkt kvarstående

arbetslösheten i Stockholm hänförde sig främst till yrkesgrupperna

förvaltning, arbetsledning och fria yrken samt handel och samfärdsel, medan

yrkesgruppen industri och hantverk endast svarade för 20 % av de hjälpsökande.

En liknande sammansättning som den i Stockholm företedde det

kvarstående hjälpsökandeklientelet i Göteborg. En relativt hög lokal arbetslöshet

förelåg därjämte i vissa delar av Blekinge län. Större delen av det

arbetskraftsöverskott, som uppstod i karlskronaområdet i samband med försvarsberedskapens

upphörande, eliminerades dock under 1946 genom en omfattande

interlokal förmedlingsverksamhet. I Norrbottens län redovisade

Gällivare kommun även under högsäsongen ett relativt stort antal hjälpsökande.

Under hösten och vintern undergick antalet hjälpsökande en säsongmässig

stegring och var vid utgången av december 4 084. Ökningen föll nästan helt

på Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Särskilt inom Norrbottens

län steg antalet hjälpsökande relativt kraftigt under hösten.

Inom jordbruket skärptes bristen på fast anställd personal ytterligare under

1946. Särskilt stor var bristen på ladugårdspersonal. Liksom under tidigare

år måste extra åtgärder vidtagas för att säkerställa behovet av arbetskraft

till hö- och stråsädesskörden samt rotfruktsupptagningen. För våroch

sommarskötseln av rotfrukter och grönsaker samt för potatisskörden anlitades

i stor utsträckning tillfällig arbetskraft. Sammanlagt placerades genom

arbetsförmedlingarna under tiden 1 maj—31 oktober omkring 60 000

personer, huvudsakligen skolungdom. Höskörden kunde i allmänhet genomföras

utan större svårigheter, medan bärgningen av stråsädesskörden på

många håll försvårades av den regniga väderleken. En betydande lättnad

erhölls vid bärgningen av stråsädesskörden genom att militära förband insattes

i skördearbetet. Det till arbetsförmedlingen anmälda restbehovet av arbetskraft

till betupptagningen var under hösten 1946 större än något tidigare

år. Arbetskraftsbehovet kunde dock till avsevärd del täckas genom överflyttning

av arbetskraft från andra landsdelar, särskilt från Norrland.

Sysselsättningen inom skogsbruket har varit icke obetydligt lägre under

1946 än under 1945. Avverkningarna inriktades i högre grad än under de

närmast föregående åren på gagnvirke, och stora svårigheter förelågo att

tillgodose efterfrågan på arbetskraft till avverkningarna. Enligt den av kommissionen

per den 13 december företagna inventeringen av skogsbrukets arbetskraft,

som dock endast avsåg den hos större avverkare anställda arbetskraften,

var arbetsstyrkan vid avverkningarna i jämförelse med motsvarande

inventeringar den 30 november och 31 december 1945 10 600 respektive

16 300 lägre, vilket innebär en minskning med 17 % respektive 24 °/o. Till

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl Maj:ts proposition nr 286.

Tab. 2. Antalet sysselsatta arbetare inom de riktigaste industrigrupperna vid slutet

av mellersta månaden i varje kvartal 1946 i % av antalet sysselsatta vid motsvarande

tidpunkter 1945.

Industrigrupper

l:a kv.

2:a kv.

3:e kv.

4:e kv.

1

.

100*2

99*9

92*5

93*3

94*0

93*8

99*8

98*5

97*1

98*6

.

99*8

101*1

111*5

104*8 i

99*2

97*2

99*4

100*3

104*1

98 1

96*3

98*0

109*8

102*1

99*9

99*8

101*0

94*0

94*9

98*0

103*1

102*9

98*4

98*2

112*0

114*2

107*2

100*1

107*4

103*9

100*1

99*1

106-7

101*0

97*6

98*3

115*0

115*7

103*9

104*1

129*5

124*5

103*8

106*2

111*9

108*0

104*7

102*2

105-2

113*6

104*2

105*3

98*9

100*4

101*8

99*9

99*0

100*0

99*9

100*8

103*0

103*2

103*0

105*5

95*8

97*5

96*8

96*4

96*5

98*7

98*8

99*3

93*4

99*5

101*4

103*1

106*5

108*6

105*2

104*3

98*6

100*0

97*3

98*3

113*3

116*7

109*5

104*4

101*0

100*2

103*7

103*7

137*7

133*2

129*3

124*2

Samtliga industrigrupper 1 2......................

(138*0)

(137*7)

1007

| 100*7

1 På grund av verkstadskonflikten vid jämförelsetidpunkterna 1345 ha indextal ej medtagits

för l:a och 2:a kvartalen.

2 Den kraftiga stegringen för l:a och 2:a kvartalen är till största delen en foljd av konihkten

inom verkstadsindustrin vid jämförelsetidpunkterna 1945. Om man bortser från de av verkstadskonflikten

berörda grupperna, erhålles för samtliga övriga grupper tillhopa en okmng av

arbetarantalet med resp. 103*5 och 102*9 för l:a och 2:a kvartalen.

den kraftiga nedgången i sysselsättningen torde ha medverkat, att vinteravverkningama

på grund av den blida väderleken konimo i gång relativt sent.

Det ytterligare arbetskraftsbehovet uppskattades i december 1946 till 46 200

man mot 31 200 respektive 30 500 vid nyssnämnda tidpunkter 1945.

Även inom torvhanteringen var sysselsättningen under 1946 lägre än under

1945. Produktionen av torv stannade vid endast 812 000 ton mot beräknade

1 miljon ton och en produktion året förut av 1 253 000 ton. Till det sämre

produktionsresultatet bidrogo utom bristen på arbetskraft även de ogynnsamma

väderleksförhållandena under torvsäsongen.

Den egentliga industrien, som under 1945 visade avsevärda sysselsättnings
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl Maj:ts proposition nr 286.

ökningar inom flertalet branscher, synes under 1946 ha endast obetydligt

ökat sitt arbetarantal. Som framgår av tabell 2, var antalet sysselsatta arbetare

enligt socialstyrelsens sysselsättningsindex knappt 1 °/o högre vid

slutet av november 1946 än vid motsvarande tidpunkt 1945. Uppmärksammas

bör dock, att index icke tager hänsyn till den ökning av sysselsättningen,

som kommit till stånd genom nyetablering. Denna synes ba haft stor omfattning

under 1946.

Beträffande de enskilda industrigrupperna tilldrager sig under 1946 i första

hand utvecklingen inom gruppen malmbrytning och metallindustri intresse.

Som helhet synes denna industrigrupp haft i stort sett samma antal sysselsatta

som under senare delen av 1945. Utvecklingen inom olika branscher

visade emellertid relativt betydande skiljaktigheter. Sålunda nedgick antalet

sysselsatta vid de första produktionsleden — gruvor och järnverk — icke

obetydligt, medan exempelvis reparationsverkstäderna visade en kraftig ökning

av antalet sysselsatta arbetare.

Vad verkstadsindustrien beträffar, synes sysselsättningen totalt sett ha legat

på ungefärligen samma nivå under 1946 som under senare delen av 1945.

Däremot synas under 1946 icke obetydliga förskjutningar ha ägt rum mellan

olika branscher och företag. En av statens industrikommission verkställd

undersökning visade sålunda en nedgång av antalet anställda arbetare vid

de större verkstäderna (minst 100 anställda) med 4 000 eller 3,4 °/o mellan

1 mars och 1 oktober 1946. Minskningen var relativt sett kraftigare

beträffande de kvinnliga arbetarna, vilkas antal sjönk med 6,3 °/o. Av de

olika branscherna visade varven och den elektriska industrien den största

totala nedgången med respektive 6,8 och 5,6 %>. Endast bil- och motorfabriker

samt instrumentfabriker företedde ökning. Den kraftiga nedgången inom

den elektriska industrien berodde till en del på att antalet kvinnliga arbetare,

som är relativt stort inom denna bransch, minskade med icke mindre

än 10,1 %. I motsats till de större verkstäderna visade de mindre företagen

enligt förenämnda undersökning i stort sett samma antal anställda den 1

oktober som den 1 mars. Säkerligen förekom en viss övergång av arbetare

från de förra till de senare. Påfallande var också den nyssnämnda stora

ökningen av reparationsverkstädernas arbetarantal.

De inskränkningar i arbetstiden vid lapplandsgruvorna och vissa exportgruvor

i mellersta Sverige, som måste företagas hösten 1944, upphörde till

följd av den inträdda förbättringen i malmexporten under hösten 1946. Vid

lapplandsgruvorna underlättades övergången till full arbetsvecka genom en

utvidgad pensionering av äldre arbetare. Särskild uppmärksamhet ägnades

från kommissionens sida under 1946 möjligheten att tillgodose järnverkens

arbetskraftsbehov. Bristen på bostäder, i synnerhet familjebostäder, utgjorde

emellertid ett allvarligt hinder för anvisning av arbetskraft till järnverken.

Även inom övriga industriområden var bristen på arbetskraft starkt framträdande

och utgjorde i många fall ett hinder för den ökning av sysselsättningen,

som med hänsyn till råvarutillgång och orderbeläggning annars borde

ha kunnat äga rum. Inom jord- och stenindustrien hade bland annat tegel
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

bruk och kalkbruk stora svårigheter att erhålla arbetskraft. Med hänsyn till

den nyckelställning produktionen av tegel och kalk intager gjordes stora ansträngningar

för att genom arbetsförmedlingen tillföra ifragavarande industrier

arbetskraft. Beträffande träindustrien synas sågverken i stort sett ha

kunnat erhålla arbetskraft i önskad utsträckning. Knappheten på råvara

torde dock här ha utgjort ett hinder för en utökning av arbetarantalet.

Däremot visade snickerifabrikerna ökad sysselsättning. Svårigheter förelågo

att tillgodose deras behov av främst yrkesvan arbetskraft. Inom

pappersmasseindustrien förbättrades sysselsättningen ytterligare efter nedgången

under krigsåren. Livsmedelsindustrien visade i ■ stort sett oförändrad

sysselsättning. Inom textil- och beklädnadsindustrien torde bristen på

arbetskraft ha varit det främsta hindret för en ytterligare ökning av arbetarantalet,

även om samtidigt råvarusituationen för vissa branscher verkade

återhållande. Särskilt inom sömnadsindustrien skedde dock en rätt betydande

nyetablering ävensom utbyggnad av äldre företag, varvid den lokala

tillgången på kvinnlig arbetskraft i många fall spelade en avgörande roll för

företagslokaliseringen. I relativt stor utsträckning kunde, såsom framhållits,

utländsk arbetskraft anvisas till textil- och beklädnadsindustrien, vilket bidrog

till att något förbättra läget för denna industri. Vid skofabrikerna synes

bristen på arbetskraft ha medtört en viss nedgång i antalet sysselsatta

arbetare. Även inom denna bransch sökte företagen i flera fall säkerställa

sitt behov av kvinnlig arbetskraft genom att förlägga vissa avdelningai utanför

huvudfabriken. Gummivarufabriker och tändsticksindustrier visade relativt

betydande ökningar av arbetsstyrkan. Härvid får dock beaktas, att dessa

branscher på grund av råvarusvårigheter respektive minskade avsättningsmöjligheter

haft en mycket låg sysselsättning under krigsåren. Trots den

ökning av arbetarantalet, som under 1946 ägt rum, kunde ifragavarande industribranscher

icke helt utnyttja sin produktionskapacitet på giund av brist

på arbetskraft. Med hänsyn till gummivarufabrikernas betydelse för folkförsörjningen

ägnades från kommissionens sida stor uppmärksamhet åt deras

arbetskraftsfråga.

Antalet arbetslösa i byggnadsfacken (byggnadsgrovarbetare, byggnadsträarbetare,

murare och målare) i °/o av medlemsantalet åren 1939, 1944, 1945

och 1946 framgår av följande sammanställning.

År

Jan.

Febr.

Mars

April

Mai

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

1939 ..

... 38-0

31 2

25-6

184

12-2

12-3

8-c

8''6

11-6

19-3

27-6

39-4

1944 ..

... 29-5

28-2

25-2

16-0

9-6

6-9

5-3

5-1

60

8''3

11-3

23-1

1945 ..

.. . 215

21-0

18-6

12-3

90

8-0

6-2

5*7

6-0

8-4

11-5

2F9

1946 ..

. .. 19 2

18''6

14 a

8-3

4-7

4-2

3-8

3-9

4-2

5-3

7-2

15-8

Byggnadsverksamheten var under 1946 mycket livlig och icke obetydligt

högre än såväl 1945 som sista förkrigsaret. Som framgar av sammanställningen

nedgick arbetslösheten inom byggnadsfacken ytterligare, samtidigt

som en fortsatt säsongutjämning ägde rum. Under högsäsongen juli—augusti

redovisades mindre än 4 °/o av medlemsantalet inom byggnadsfackförbunden

som arbetslösa mot omkring 6 °/o vid samma tid 1945. Byggnadsarbetarka
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl Maj:ts proposition nr 286.

ren undergick 1946 eu icke obetydlig ökning. Sålunda steg antalet i de fyra

stora byggnadsfackförbunden organiserade byggnadsarbetare (byggnadsgrovarbetare,

byggnadsträarbetare, murare och målare) med ca 9 500 eller med

något mera än 8 % från slutet av 1945 till slutet av 1946. Större delen av

ökningen föll på byggnadsgrovarbetarna. Samtliga dessa siffror tyda på en

relativt kraftig stegring av antalet sysselsatta inom byggnadsfacken. Brist

på byggnadsarbetare framträdde på många håll, givetvis i första hand beträffande

yrkesarbetare, såsom murare, träarbetare och målare. Samtidigt

medförde emellertid den kvarstående och i flera hänseenden skärpta knappheten

på byggnadsmaterial svårigheter att bereda byggnadsarbetarna jämn

sysselsättning.

Genom det förbättrade läget för motorfordonstrafiken eliminerades större

delen av det tidigare föreliggande överskottet på chaufförer. Sjöfarten var

livlig, och det var svårt att tillgodose dess behov av befaret manskap. Även

stuverierna erbjödo goda sysselsättningsmöjligheter med undantag dock för

vissa norrlandshamnar. Vad handeln beträffar, torde relativt stora sysselsättningsökningar

ha ägt rum inom särskilt importvaruhandeln. Sålunda anställdes

inom oljehandeln ca 1 700 personer under tiden 1 januari—30 november

1946.

Även inom vissa andra delar av arbetsmarknaden framträdde ett icke obetydligt

ökat arbetskraftsbehov. I fråga om de speciellt kvinnliga arbetsområdena,

såsom sjukvård och husligt arbete, förelågo liksom tidigare stora

svårigheter att tillgodose deras arbetskraftsbehov.

Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden.

Rörande den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden under den närmaste

tiden anför arbetsmarknadskommissionen i skrivelsen den 24 april

1947 följande.

Även om eu bedömning av den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden

försvaras av den osäkerhet, som för närvarande kännetecknar det ekonomiska

laget saval i vårt land som utomlands, synas dock skäl vara för

handen att rakna med en fortsatt hög sysselsättningsnivå, kännetecknad av

en mer eller mindre markant brist på arbetskraft inom stora delar av näringslivet.

Samtidigt torde emellertid böra räknas med risker för sysselsättmngssvangheter

inom vissa näringsområden, betingade av svårigheterna att

sakerstalla råvaruförsörjningen i fråga om framför allt järn men även ett

t ler tal andra viktiga industriråvaror. Vid ett försök till bedömning av arbetsmarknadsutvecklingen

måste också beaktas verkningarna av den skärpta

byggnadsregleringen i syfte att nedbringa investeringarna samt av de på

grund av yalutaförhållandena beslutade inskränkningarna i importhandeln.

Dessa åtgärder kunna möjligen medföra minskad sysselsättning på skilda

områden.

I det följande lämnas en mera detaljerad redogörelse för sysselsätlningsutsiktema

— så långt dessa nu kunna bedömas — inom vissa viktigare nänngsomraden,

främst industrien, med särskild hänsvn till bland annat rå
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj-.ts proposition nr 286.

varuförsörjningen. Till en början redogöres i korthet för läget beträffande

bränsleförsörjningen. ......

I den vid början av innevarande bränsleår utarbetade forsorjningsplanen

räknade bränslekommissionen med i det närmaste full behovstäckning av

bränslen. Härvid förutsattes dock, att en avsevärd del av bränslebehovet

fortfarande måste tillgodoses med inhemska ersättningsbränslen, främst ved

men även i viss utsträckning torv och inhemska kol. Till den gynnsamma

bedömningen av försörjningsläget bidrog dels den under 1946 successivt

förbättrade kolimporten, dels även den forcerade övergången till oljeeldning,

som var särskilt framträdande inom cement- och pappersindustrien samt vid

kraftverken. Sedan försörjningsplanen uppgjordes, har läget emellertid i

olika avseenden försämrats. Sålunda utvecklades försörjningslaget beträffande

koks redan under första delen av bränsleåret mindre gynnsamt än man

räknat med. Därtill uppkom i början av februari 1947 på grund av ishinder

ett nästan fullständigt stopp i importen såväl av kol och koks som av mineraloljor.

Härigenom har lagerställningen beträffande fossila bränslen och

särskilt mineraloljor undergått en avsevärd försämring, vilket föranlett vissa

omläggningar av bränsleplanen. ....

Även om risk förefinnes för tillfälliga driftsstopp vid vissa industrier pa

grund av bränslebrist, torde dock industriens bränslebehov i stort sett kunna

säkerställas. , . ,. f _

Till följd av den ökning av brännvedsavverknmgarna, som ansetts eiloiderlig

med hänsyn till det försämrade bränsleläget, kan arbetskraftsbehovet

till skogsbruket även under våren och sommaren väntas bli av stor omfattning.

I syfte att stimulera till ökade brännvedsavverkningar ha vissa atgarder

vidtagits, bland annat ha statliga premier återinförts för huggning in. in.

Även om en viss nedskärning av brännvedsavverknmgarna framdeles skulle

bli möjlig, torde dock på grund av den stora efterfrågan på gagnvirke ett

betydande aibetskraftsbehov komma att kvarstå inom skogsbruket också

under nästkommande avverkningsår. .

Torvproduktionen beräknas under 1947 bli av mindre omfattning- an under

1946. Ur arbetsmarknadssynpunkt kan en minskning av torvproduktionen

bli av betydelse genom att förbättra arbetskraftstillgången särskilt för

de industrier, som ligga i eller i närheten av torvdistrikten. Under somma

ren 1946 synes en relativt betydande övergång av arbetare från dessa industrier

till torvhanteringen ha ägt rum. ... .....

Såsom inledningsvis framhållits, är situationen beträffande jarnforsorjningen

för närvarande kritisk. Detta förhallande år av största betydelse, da

det gäller att bedöma sysselsättningsutsikterna inom två ur arbetsmarknadssynpunkt

så viktiga områden som verkstadsindustrien och byggnadsverksamheten.

I det följande ges därför en översikt av läget beträffande järnförsörjningen.

..... . ...

Tidigare förhoppningar om en ökning i tillförseln av smitt och valsat jarn

och stål genom stegrad produktion vid de inhemska järnverken i och med

eu förbättring av bränsleförsörjningen, som tidigare utgjort den trängsta

sektionen, ha icke infriats. Såsom framhållits i översikten över arbetsmarknadsläget

under 1946, har eu betydande avgång av arbetskraft från järnverken

ägt rum. Den nedgång i den sammanlagda produktionen av valsat

och smitt järn och stål, som år 1946 blivit en följd härav, utgjorde enligt

järnverksföreningens statistik 4 °/o av 1945 års produktion. I iraga om vissa

produkter har tillverkningen emellertid gått ned avsevärt mera. Detta gäller

exempelvis i fråga om de för byggnadsverksamheten betydelsefulla materialen

valstråd, armeringsjärn samt smidda och svetsade järnrör. I vilken mån

eu stegring av den inhemska produktionen under 1947 kan bli möjlig är

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

främst beroende av utsikterna att kunna tillföra järnbruken ytterligare arbetskraft.

Förutsättningarna härvidlag'' begränsas för närvarande av bland

annat den svåra bostadsbristen på flertalet bruksorter. Järnimporten torde

under första halvåret 1947 komma att bli icke obetydligt mindre än under

motsvarande tid 1946. Industrikommissionen räknar därför med att totala

tillförseln av järn och stål under nämnda tid kommer att minska i förhållande

till tidigare. För andra halvåret är det icke för närvarande möjligt

att verkställa någon prognos. Helt osannolikt är dock icke, att importen kan

komma att öka.

Fn av industrikommissionen under oktober 1946 verkställd undersökning

Y1Saf-,en avsevärd stegring av orderbeläggningen inom verkstadsindustrien.

Av följande tabell framgår den i oktober 1946 inneliggande orderstockens

räckvidd i månader räknat vid verkstadsföretag med minst 100 anställda

arbetare. .''fflWj !ff

Tabell 3. Orderstockens räckvidd inom verkstadsindustrien.

(Företag med minst 100 anställda arbetare.)

■

Orderstock, omräknad i sysselsättnings-

manader

Industrigrupp

—

febr.

aug.

mars

okt.

1945

1945

1946

1946

1 a Tyngre maskinindustri.................

8

11

12

16

1 b Lättare »

9

12

12

1 c Bil- och motorfabriker.........

8

10

9

9

2 a Ackumulatorfabriker och kabelverk ...

5

8

9

9

2 b Fabriker för tillverkning av el.-maskiner

och apparater................

10

15

19

25

3 Varv1..................

23

30

32

32

4 a Tyngre plåtindustri............

6

7

10

12

4 b Lättare > ..........

5

7

8

12

5 Verktygs-, skruv- och bultfabriker........

3

7

8

13

It Instrumentfabriker .......

5

6

10

12

8 Gjuterier .......................

3

7

7

11

9 a Metallfabriker2 .............

3

5

9

12

9 b Armaturfabriker..............

3

8

9

13

Samtliga grupper

8

12

13

17

1 Exkl. Götaverken.

2 Exkl. Svenska metallverken i Västerås och Finspång.

Med en sysselsättning, som motsvarar oktober månads 1946, skulle sålunda

den då inneliggande orderstocken vid de större verkstäderna innebära full

sysselsättning under i genomsnitt 17 månader framåt. Omkring en tredjedel

av den i oktober inneliggande orderstocken utgjordes av exportorder. Endast

i ett mindre antal fall hade ryska beställningar hunnit upptagas i de

lämnade uppgifterna.

Industrikommissionens undersökning avsåg även att belysa den troliga

sysselsättningsutvecklingen under det närmaste halvåret. Företagen fingo

uppgiva, vilken sysselsättning, mätt i arbetstimmar, som de beräknade att

tå under det närmaste halvaret med hänsyn till redan i oktober inneliggande

order och planerad lagerproduktion. Undersökningen visar en beräknad

stegiing av sysselsättningen från 22,0 miljoner arbetstimmar under oktober

1946 till respektive 22,3, 22,6 och 22,3 miljoner arbetstimmar under månaderna

januari, mars och maj 1947. I tidigare undersökningar har en mer

eller mindre markant nedgång brukat framträda. På grund av att företagen

ligga inne med så stor orderstock, kunna de i allmänhet i motsats till tidi
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

«are lielt överblicka det närmaste halvåret ur sysselsättningssynpunkt. Sysselsättningsvolymen,

mätt i arbetstimmar, blir dock i huvudsak beroende pa

företagens möjligheter att anskaffa material och arbetskraft. Tillgängliga

uppgifter tyda också på att ett mycket stort nyanställningsbehov for narvarande

föreligger inom verkstadsindustrien. Detta gäller särskilt varven och

den elektriska industrien. I många fall torde emellertid en ökning av arbetarantalet

även förutsätta, att materialtillgången forbattras. Skulle denna

däremot ytterligare försämras, kunna i stället vissa driftsinskränkningar

befaras. „ „ , , .

Vad järnverken beträffar, är såsom framhållits tillgängen pa arbetskraft

för närvarande den trängsta sektionen. Under förutsättning att icke nagon

mera betydande förändring i konjunkturläget inträder, torde aven i fortsättningen

bristen på arbetskraft vålla järnverken stora svårigheter. Aven vid

gruvorna föreligger ett relativt stort nyanställningsbehov, sedan exportmoj
lieheterna

numera förbättrats. .. . , .

‘ Jord- och stenindustrien synes vad beträffar såval byggnadsamnesmdustnen

som glas- och porslinsindustrien kunna räkna med fortsatt hög sysselsättning.

Förutsättningen härför är givetvis, att bränslebehovet, som ar mycket

betydande inom denna industrigrupp, kan säkerställas. Som framhållits i det

föregående, har övergång till oljeeldning ägt rum i stor utsträckning, t or

närvarande har ett flertal av företagen inom förenämnda branscher smra

svårigheter att tillgodose sitt behov av arbetskraft. .

Inom skogsindustrien synes man under 1947 kunna rakna med i stort sett

samma sysselsättning som under 1946. Även om virkesförsörjmngen, om man

ser till industrien som helhet, torde vara säkerställd under förutsättning av

att tillräckligt med arbetskraft kan erhållas för avverkningarna, synas toihållandena

i detta hänseende vara olikartade vid olika företag. Salunda torde

de mindre sågverken i många fall icke ha kunnat säkerställa sitt ravarubehov

i samma utsträckning som de större. Några massafabriker ha under början

av 1947 måst nedlägga driften, vilket torde få ses som ett led i den rationalisering

av massaindustrien, som framtvingas av den försämrade råvarubasen.

För massaindustrien kan även knappheten på kemikalier medföra nsk toi

driftsinskränkningar. Arbetstillgången inom pappersindustrien är bland annat

beroende av, vilken omfattning massaleveranserna till den inhemska

marknaden komma att få. . , ,, „ , „ =

Sysselsättningen inom livsmedelsindustrien torde icke komma att undergå

några större förändringar. Tillgången på olika råvaror är fortfarande knapp.

För vissa delar av konservindustrien utgör bristen pa vitplat fortfarande eu

produktionsbegränsande faktor. „ . , .

Inom textil- och beklädnadsindustrien kvarstar knappheten pa vissa halvfabrikat,

framför allt bomullsgarner och -vävnader, även om en successiv

förbättring ägt rum under år 1946. Importen synes emellertid ej heller under

1947 bli tillräcklig. Även om temporära sysselsättningssvårigheter kunna uppkomma

vid vissa företag på grund av malerialbrist, torde dock ett betydande

nytt arbetskraftsbehov även i fortsättningen komma att föreligga inom denna

industrigrupp. ......

Garveriindustrien synes kunna bereda i stort selt samma sysselsättning som

för närvarande, även om en viss knapphet föreligger på vissa ^ kemikalier.

Inom skoindustrien utgör tillgången på arbetskraft, framför allt nåtlerskor, eu

(rång sektion. Någon större förändring i sysselsättningen inom denna bransch

torde icke vara att vänta. Giimmivaruinduslrien har möjlighet att anstalta

ytterligare arbetskraft, främst kvinnlig.

Den rådande knappheten och de ovissa imporlutsikterna bctrattande ett

flertal kemikalier kunna medföra sysselsättningssvårigheter för vissa foro
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

tag inom den kemisk-tekniska industrien. Antalet sysselsatta inom ifrågavarande

branscher, såsom färg- och fernissfabriker samt olje- och fettindustri,

äi dock relativt ringa. Till tändsticksindustrien, som i stor utsträckning arbetar

med kvinnlig personal, torde även i fortsättningen efterfrågan på arbets^.

fa^^..^omma att vara större än tillgången. Inom konstgödselindustrien pågå

för närvarande vissa utbyggnader.

Vad byggnadsverksamheten beträffar föreligger en betydande knapphet på

ett flertal viktiga byggnadsmaterialier. Någon större förbättring i detta hänseende

torde icke kunna väntas inträda under den närmaste framtiden. Med

hänsyn härtill och jämväl av penningpolitiska skäl eftersträvas som riktlinje

tor byggnadsregleringen under 1947 en minskning i jämförelse med 1946 av

den investeringsvolym, för vilken nya byggnadstillstånd beviljas. Härigenom

torde även efterfrågan pa arbetskraft till byggnads- och anläggningsarbeten

komma att bli av mindre omfattning än under föregående år.

Vid bedömningen av sysseilsättningsutsikterna inom handeln och vissa närgränsande

områden far beaktas, att den beslutade importbegränsningen kan få

vissa återverkningar.

Även om det allmänna arbetsmarknadsläget under 1947 kommer att förete

i stort sett samma bild som under 1946, nämligen hög sysselsättning och

mer eller mindre markant brist pa arbetskraft inom flertalet näringsområden,

torde en mindre restarbetslöshet av särskilt svårplacerad arbetskraft ändock

omma att förefinnas. Härjämte måste man räkna med viss säsongarbetslöshet,

lokaliserad främst till de nordliga länen.

Föredraganden.

Den höga sysselsättningsnivån avspeglar sig i lägre arbetslöshetssiffror än

någonsin. Sålunda uppgick under år 1946 antalet arbetslösa i fackförbunden

till 3,2 procent av det redovisade medlemsantalet. Samma årsmedeltal för

1945 var 4,5 procent. Antalet hjälpsökande arbetslösa minskades från 8 564

under februari månad 1946 till 5 279 under samma månad 1947 eller med

3 285. Hjälpverksamheten omfattade under februari månad i år 4 339 personer.

De hjälpsökande hörde huvudsakligen hemma i de gamla arbetslöshetsdistrikten

i Västernorrlands, Norrbottens samt Göteborgs och Bohus län. Att

de arbetslösa inom dessa distrikt trots den rådande högkonjunkturen icke

helt kunde beredas arbete i öppna marknaden torde bero på att näringslivet

i dessa områden är föga differentierat. Därtill kommer att åldersfördelningen

är sådan att den försvårar möjligheterna att överföra dessa arbetslösa

till arbete i öppna marknaden utanför hemorten. Av det totala antalet

hjälpsökande i hela landet den 1 februari i år voro således 57 % över 50 år.

Arbetsmarknadsorganens verksamhet har följaktligen i ytterst ringa mån

avsett sådana åtgärder, som påkallats av den kvardröjande arbetslösheten.

Däremot har bristen på arbetskraft aktualiserat behovet av åtgärder i syfte

att mobilisera våra arbetskraftsreserver. I propositionen nr 293 till 1946 års

riksdag uppehöll jag mig vid de viktigaste av de då aktuella förhållanden,

som ägde samband med den alltmera markerade bristen på arbetskraft. Jag

anförde då bland annat att även om det vore ovedersägligt att en viss del

av vår exportproduktion tillgodosåge ett mera tillfälligt behov i de krigshärjade

länderna så funnes å andra sidan vissa förhållanden, främst befolkningsutvecklingen,

som pekade i den riktningen att även på längre sikt

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

knapphet på arbetskraft kunde komma att finnas. 1 stort sett kan läget

i dag karakteriseras på samma sätt. Jag anser därför icke behövligt uppehålla

mig vid hithörande frågor. Vår produktionsapparat har utbyggts och

är tagen i anspråk i en sådan omfattning att den tillgängliga arbetskraften

visar sig otillräcklig för att helt kunna tillgodose efterfrågan. Det är icke

möjligt att med ledning av det tillgängliga statistiska materialet exakt fastställa,

hur stor den efterfrågan på arbetskraft för närvarande är, som icke

kan tillgodoses. Enligt vissa undersökningar avseende industrien, som kunna

tillmätas en viss representativitet för läget i stort, skulle bristen inom denna

sektor av näringslivet kunna uppskattas till i runt tal 25 000 50 000 Siff
rorna

variera beroende på vilken hänsyn man tager till tillgängen på låvaioi,

arbetskraft och bostäder och dessa faktorers inverkan på utnyttjandet av den

tekniska produktionskapaciteten.

Det bör framhållas, att varje sådan beräkning av spänningen mellan tillgång

och efterfrågan vid en viss tidpunkt måste grundas på företagarnas

egna uppskattningar om sitt behov av ytterligare arbetskraft och följaktligen

icke kan gälla som en objektiv beräkning av hur mycket mera arbetskraft,

som skulle behövas och hur den tillgängliga arbetskraften borde vara fördelad

för ett rationellt utnyttjande av vår produktionsapparat. För jordbruket

och skogen har jag tidigare ur kommissionens redogörelse för läget på

arbetsmarknaden anfört vissa siffror, belysande bristsituationen under de

tider av året, då efterfrågan gör sig mest kännbar. På det husliga området

slutligen är läget alltjämt ytterst ansträngt.

Ett mera varaktigt knapphetsläge på arbetsmarknaden aktualiserar frågan

hur man med en bevarad rörelsefrihet på arbetsmarknaden skall kunna förena

rimliga anspråk på en sådan planering av vårt näringsliv, att arbetskraften

kan sysselsättas på ett ur folkhushållets synpunkt så ändamålsenligt sätt

som möjligt. Denna fråga, som hittills ägnats föga beaktande, synes mig påkalla

ökad uppmärksamhet från såväl näringslivets som arbetsmarknadsparternas

och statsmakternas sida.

Jag vill i det följande beröra de åtgärder, som vidtagits i syfte att i görligaste

mån tillföra arbetsmarknaden våra arbetskraftsreserver. Nyetableringen

av företag har i hög grad ökat konkurrensen om den tillgängliga arbetskraften

I syfte att åstadkomma en ur olika synpunkter bättre spridning och

en för vissa områden eftersträvansvärd ökad differentiering av näringslivet

har arbetsmarknadskommissionen i samarbete med industriens produktionsråd

genom upplysnings- och rådgivningsverksamhet sökt påverka lokaliseringen

av planerade nya eller utvidgning av redan existerande företag. Denna

verksamhet har särskilt tagit sikte på sådana företag, som uppgivit sig skola

sysselsätta kvinnlig och äldre manlig arbetskraft. Ur denna synpunkt ha

framför allt vissa orter i Norrland ifrågakommit för förläggning av företag,

som utan denna medverkan från kommissionens och produktionsrådets sida

sannolikt skulle ha kommit att etableras på platser, där stora och måhända

oöverkomliga svårigheter skulle ha mött att anskatfa erforderlig arbetskraft.

Denna verksamhet befinner sig alltjämt på försöksstadiet, men synes

mig kunna få stor betydelse sedan härmed sammanhängande spörsmål blivit

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

föremål för utredning av de av statsrådet Ericsson tillkallade sakkunniga rörande

näringslivets lokalisering.

Vad särskilt angår bristen på arbetskraft inom jordbruket ha från arbetsmarknadsorganens

sida olika utvägar prövats för att kunna tillgodose de

särskilda behov, som göra sig gällande under skördesäsongen och betkampanjen.

Sålunda ha på arbetsmarknadsorganens initiativ och genom dessas

direkta medverkan propagandakampanjer genomförts för att intressera skolungdom,

semesterfirare, militär och andra att deltaga i jordbruksarbete Praktikläger,

kollektivhushåll och barndaghem ha försöksvis i begränsad utsträckning

anordnats och i viss mån underlättat denna förmedling av arbetskraft

till jordbruket samtidigt som man härigenom gjort det möjligt för lanthushållens

kvinnor att i ökad omfattning deltaga i utearbetet. Genom svar på

framförda interpellationer härom har riksdagen informerats rörande omfattningen

och resultatet av dessa åtgärder. Något därutöver har jag i detta sammanhang

icke att tillägga.

De anspråk på arbetskraft för skogsavverkning, som voro så förhärskande

under kriget, existera alltjämt. Så länge icke importen av fossila bränslen är

tillräcklig för en återgång till förkrigstidens förhållanden i fråga om vår bränsleförsörjning

eller kompensation för bristen på kol, ved och koks kan erhållas

genom övergång i ökad omfattning till oljeeldning, kommer detta svårbemästrade

arbetskraftsproblem att bestå. Även i år har kommissionen — genom

beslut den 21 februari 1947 — bemyndigats utbetala arbetspremier och ortstillägg

till arbetskraft som svsselsättes i vedavverkning under senare delen

av budgetåret.

I anledning av den försämring av arbetskraftssituationen vid vissa järnbruk,

vilken uppstod under sommaren och hösten 1946, erhöll kommissionen bemyndigande

bland annat att till sadana personer, som antogo arbete inom

detta fack, utbetala resebidrag. Samtidigt intensifierades förmedlingsverksamheten

till detta arbetsområde. Då det emellertid visade sig, att bristen på

bostäder ofta utgjorde ett hinder för anställande av ytterligare arbetskraft,

har statens byggnadslånebvrå anmodats ägna jämbruksorternas bostadsfråga

särskild uppmärksamhet.

I den aktuella arbetskraftsdiskussionen har ofta och med rätta framhållits,

att särskilda mått och steg äro nödvändiga för att tillföra näringslivet den

arbetskraftsreserv, som representeras dels av de partiellt arbetsföra och dels

av de, enligt vedertaget språkbruk, icke yrkesverksamma kvinnorna.

De partiellt arbetsföras problem är fortfarande föremal för utredning av

särskilda sakkunniga. Olika förslag ha redan avgivits, och arbetsmarknadskommissionen

har erhållit i uppdrag att i anslutning till vissa av dem vidtaga

åtgärder i den omfattning, som befinnes lämplig och erforderlig. Samtidigt

härmed har arbetsmarknadsmyndigheterna fortlöpande prövat olika utvägar

att intensifiera omskolningen av och arbetsförmedlingen för denna kategori.

Som exempel härpå kan nämnas att arbetsmarknadskommissionen gjort

framställning om bemyndigande att disponera medel för att från Norrland

överföra ett sjuttiofemtal partiellt arbetsföra för utbildning inom och anställning

på försök vid vissa företag i mellansverige.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kung!. Maj:ts proposition nr 286.

Beträffande de icke yrkesverksamma kvinnorna torde denna reserv i stort

sett vara begränsad till sådana husmödrar, som icke äro helt tagna i anspråk

av omvårdnaden om barnen och hemmets skötsel. Genom sådana åtgärder,

som underlätta hushållsarbetet och genom vilka barnen beredas nödig tillsyn

och fostran under mödrarnas frånvaro, kunna emellertid även gifta

kvinnor i barnfamiljer utan hemhjälp tänkas vara intresserade av att åtaga

sig förvärvsarbete utanför hemmet.

För att utröna i vilken omfattning de icke yrkesverksamma kvinnorna samt

de partiellt arbetsföra skulle kunna tillföra näringslivet ny arbetskraft, har

arbetsmarknadskommissionen verkställt vissa undersökningar.

Särskilt intresse tilldrar sig den av länsarbetsnämnden i Västmanlands län

företagna undersökningen avseende bland annat de icke yrkesverksamma

kvinnorna inom Västerås stad. Av denna undersökning framgick, att av de

5 905 uppgiftslämnarna 36 °/o redan voro sysselsatta med något slag av arbete

samt att 43 °/o ansågo sig vara förhindrade eller icke önskade reflektera

på något arbetserbjudande. De återstående eller 21 °/o förklarade sig villiga

att åtaga sig förvärvsarbete, dock med bestämda reservationer avseende arbetets

förläggning inom och utom hemmet, arbetstiden, arbetets art etc. De

gifta kvinnor, som hade barn, ställde i regel anspråk på åtgäx-der för barnens

omhändertagande och omvårdnad under mödrarnas frånvaro. Vidare

anfördes önskemål om anordnande av centralkök och vissa andra arrangemang

för underlättande av deras hushållsarbete.

Det visar sig, att här nämnda åtgärder i många fall ställa sig så kostsamma

för både den enskilde och det allmänna samt att skillnaden mellan det

antal husmödrar, som härigenom kan frigöras för arbete på den öppna

marknaden, och den arbetskraft, som behövs för att sköta daghemmen, lekstugorna,

centralköken etc., blir så ringa, att den arbetsmarknadsmässiga

effekten knappast kan anses motsvara kostnaderna.

Med det anförda har jag icke velat säga att man icke från det allmännas

sida skall lämna sin medverkan till en utvidgning av den halvöppna barnavården,

varom utredning verkställes av särskilda sakkunniga. Jag har emellertid

ansett det angeläget framhålla att man härigenom ur arbetsmarknadssynpunkt

icke alltid kan nå de resultat man åsyftar. Därtill kommer att

många arbetarefamiljer anse att hustrun bör ägna sig åt hemmets sysslor

såvida (ivriga familjemedlemmars inkomster göra detta möjligt. I vissa individuella

fall innebär detta att hustrun upphör med förvärvsarbetet när exempelvis

mannens löneförmåner förbättrats så betydligt att bådas löner icke

längre äro oundgängligen nödvändiga för familjens existens. Jag kan ur allmänna

familjesociala synpunkter icke anse detta anmärkningsvärt. Intressanta

och för den framtida verksamheten betydelsefulla erfarenheter ha vunnits

av de försök med deltidsarbete, som prövats vid vissa företag, och som

tala för att denna sysselsättningsform rätt tillämpad erbjuder så många fördelar,

afl den bör prövas i större omfattning än vad som hittills skett. Inom

arbetsmarknadskommissionen har på socialdepartementets anmodan en inventering

och kartläggning av de viktigaste härmed sammanhängande spörs
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungi. Maj:ts proposition nr 286.

målen företagits. Det är min avsikt att uppdraga åt arbetsmarknadsmyndigheterna

att på grundval av denna utredning vidtaga de åtgärder, som kunna

vara välbetänkta och möjliga att praktiskt genomföra i syfte att tillföra näringslivet

den kvinnliga arbetskraft, som härigenom kan bli disponibel.

Sammanfattningsvis skulle jag på denna punkt vilja framhålla, att då det

gäller att för näringslivet nyttiggöra de arbetskraftsreserver, som representeras

av de icke yrkesverksamma kvinnorna och de partiellt arbetsföra, måste

det mera bli fråga om åtgärder avpassade efter vissa konkreta förhållanden,

än om lösningar i stort efter generella program och riktlinjer. Arbetsmarknadsorganen

måste vara utrustade med härför erforderliga organisatoriska

och personella resurser. Jag vill i detta sammanhang uttala, att de erfarenheter,

som hittills vunnits, tyda på att man i den offentliga diskussionen å

ena sidan sannolikt överskattat storleken av ifrågavarande arbetskraftsreserver

och å andra sidan icke tillräckligt beaktat de svårigheter, som möta att

inordna dessa grupper i vårt arbetsliv.

I fjolårets arbetsmarknadsproposition anmäldes att frågan om att tillföra

landet aibetskiaft utifrån var aktuell och borde bli föremål för närmare

övervägande. Sedan dess har jag erhållit bemyndigande att tillkalla särskilda

sakkunniga för att som en beredning inom socialdepartementet biträda vid

handläggningen av hithörande frågor. Beredningen hav prövat möjligheterna

för en organiserad invandring från olika länder. Hittills har genom medverkan

från beredningens sida och i samråd med arbetsmarknadens partsorganisationer

förhandlingarna med Italien slutförts rörande överförande hit av

500 verkstadsarbetare. Avtal härom har med Kungl. Maj:ts bemyndigande

träffats mellan statens arbetsmarknadskommission och vederbörande italienska

myndigheter. Resultatet av detta försök bör få bli bestämmande för

i vilken takt och omfattning denna verksamhet kan och bör fortsätta. Framställningar

ha gjorts om att tå inleda förhandlingar med vederbörande allierade

myndigheter angående möjligheterna att till vårt land överföra sudettyska

arbetare samt med den ungerska regeringen om sysselsättning i Sverige

av ungerska lantarbetare. Medgivande har vidare lämnats polska yrkesarbetare

att till ett antal av högst 500 erhålla inrese- och arbetstillstånd i

den mån anställningar kunna beredas dem genom den offentliga arbetsförmedlingen.

Genom en viss uppmjukning av bestämmelserna för beviljande av inresetillstånd

för sådana utlänningar, som icke kunna erhålla visering för återresa

till emigrationslandet, ha ökade möjligheter givits att genom en individuell

immigration tillföra vårt land utländsk arbetskraft. Av de i runt tal

95 000 utlänningar, som för närvarande uppehålla sig i vårt land, äro omkring

60 000 registrerade som sysselsatta inom olika yrkesområden.

Jag vill slutligen fästa uppmärksamheten på den ökning av antalet olycksfall

i arbete, som noterats under de senaste åren och som innebär en kännbar

förlust av arbetskraft särskilt inom industrien. Detta förhållande har av

mig närmare berörts i propositionen nr 262 till årets riksdag, i vilken medel

begärts för en ökad utbildnings- och upplysningsverksamhet i syfte att intensifiera

säkerhetstjänsten på arbetsplatserna.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

17

Anställningsförhållandena för arkivarbetare m. fl.

Förslag jämte yttranden häröver.

Den 15 februari 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt statens arbetsmarknadskommission

att verkställa en översyn av organisationen och utformningen av de

s. k. arkivarbetena jämte därmed sammanhängande spörsmål samt att till

Kungl. Maj:t inkomma med de förslag, vilka kunde föranledas av utredningen.

Inom kommissionen har utredningen uppdragits åt särskilda sakkunniga.1

På förslag av kommissionen och de sakkunniga har från och med den 1

juli 1946 viss provisorisk löneförbättring medgivits för arkivarbetare och härmed

likställda (prop. nr 293/1946, s. 31—35; riksdagens skriv, nr 451/1946).

De sakkunniga ha den 20 januari 1947 till arbetsmarknadskommissionen

avgivit definitivt förslag i ämnet. Detta förslag avser dels personer i statligt

eller statskommunalt arkivarbete, dels personer som beredas s. k. musikerhjälp.

Till en början behandla de sakkunniga arkivarbetssystemet för

svenska medborgare och upplyser härvid, att de statliga arkivarbetena

sedan sin tillkomst haft den omfattning som framgår av följande tabell.

Å r

Medeltal

Å r

Medeltal

Å ^

Medeltal

sysselsatta

sysselsatta

sysselsatta

1934 ....

...... 224

1938 ....

...... 105

1942 ....

...... 270

1935 ....

...... 227

1939 ....

...... 117

1943 ....

...... 209

1936 ....

...... 109

1940 ....

...... 131

1944 ....

...... 267

1937 ....

...... 84

194L ....

...... 233

1945 ....

...... 296

1946 ....

...... 278

Statskommunala arkivarbeten ha, fortsätta de sakkunniga, bedrivits i mycket

liten omfattning. Medelantalet i dylika arbeten sysselsatta var 14 år 1941,

76 år 1942, 53 år 1943, 75 år 1944, 85 år 1945 samt 73 år 1946.

De för arkivarbetena gällande bestämmelserna äro i huvudsak av följande

innehåll.

Arbetslös som fyllt 40 år och som önskar ifrågakomma till arkivarbete

skall vara anmäld dels såsom hjälpsökande vid arbetslöshetsnämnd, dels såsom

arbetssökande vid arbetsförmedling. Ansökningen skall ingivas till arbetslöshetsnämnden,

som med eget yttrande vidarebefordrar densamma till

arbetsmarknadskommissionen. Beslut om hänvisning till arkivarbete meddelas

av kommissionen.

Person, bosatt å ort med knapphet å arkivarbetsobjekt, kan givas interlokal

arbetshänvisning. Sådan anvisning bör förekomma endast beträffande

icke-familjeförsörjare och personer under 55 år.

Hänvisning till en och samma arbetsplats bör ske endast tre gånger i följd,

såvida vederbörande icke fyllt 55 år. Efter en sysselsättningsperiod omfattande

högst 6 månader skall arbetstagaren, därest han ej fyllt 55 år, entledigas

(skiftas) från arbetet. Vakansperioden (liden mellan skiftning och nyhänvisning)

får icke understiga en månad för familjeförsörjare och två för

icke-familjeförsörjare.

1 De sakkunniga ha varit ordföranden i arbetsmarknadskommissionen K. J. Olsson, tillika ordförande,

samt riksdagsmännen H. Allard och P.-Hj. Fagerholm.

Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr 2SG.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj-.ts proposition nr 286.

Fr. o. m. den 1 juli 1946 utgå lönerna med följande belopp:

Orts-

Veckolön

Orts-

Veckolön

grupp

kronor

grupp

kronor

A.............

F............

............ 65:15

B.............

........... 54:95

G............

............ 70:45

C.............

........... 57:40

H.............

............ 76:40

D.............

........... 58:50

I.............

E.............

........... 61:30

Till lokalt hänvisad person, som på grund av sjukdom är frånvarande från

arbetet, utgår halv lön under högst åtta söckendagar av samma sysselsättningsperiod

om sex månader. Till interlokalt hänvisad utgår vid sjukdom 2/s

lön under högst 14 dagar av samma sysselsättningsperiod om sex månader.

Den sistnämnda kategorien kan av statsmedel erhålla ersättning för läkarvård,

medicin och sjukhusvård.

Arbetsledighet med bibehållen lön kan medgivas med en dag för varje kalendermånad,

under vilken arkivarbetaren utfört arbete under minst 16 dagar.

De sakkunniga erinra om att syftet med arkivarbetena varit att bereda

vederbörande hjälpsökande tillfällig sysselsättning i avvaktan på anställning

i öppna marknaden. Efter hand hade emellertid arkivarbetet för många blivit

en mer eller mindre fast sysselsättningsform.

De sakkunniga finna, att arkivarbetets karaktär av rent tillfällig hjälp

måste understrykas. Såsom hittills borde bestämmelserna för denna hjälpform

utformas med sikte på, att dylikt arbete anvisades först sedan vederbörande

arbetsmarknadsorgan konstaterat, att möjlighet saknades att bereda

den hjälpsökande arbete i öppna marknaden. Då den i arkivarbete sysselsatte

räknades som aktuell arbetssökande, skulle såväl arbetsförmedlingen

som arbetslöshetsnämnden även under pågående arkivarbete undersöka möjligheterna

för vederbörandes placering i öppna marknaden.

Med hänsyn till det anförda föreslå de sakkunniga, att skiftningsregeln

icke blott bibehålies utan även utsträckes att i princip gälla för alla i arkivarbete

sysselsatta personer, dock att den centrala myndigheten gives rätt att

medgiva undantag från skiftning för personer, som fyllt 55 år, då skäl härtill

föreligga.

Vad angår lönesättningen föreslå de sakkunniga en uppdelning av arkivarbetena

i dels A-arbeten, avseende mera kvalificerade arbetsuppgifter, dels

B-arbeten, avseende mindre kvalificerade. Enligt de sakkunnigas mening

bör lönen vid A-arbete fastställas till 375 kronor per månad om 30 dagar

för ort tillhörande ortsgrupp I samt till 345 kronor per månad för Barbeten

för samma tid och ortsgrupp. Fördelningen och klassificeringen såväl

av arbetsuppgifterna som det hjälpsökande klientelet på de olika kvalifikationsgrupperna,

bör, enligt de sakkunniga, verkställas av vederbörande

centrala myndighet.

Utöver nämnda löneförmåner skall, enligt sakkunnigförslaget, till arkivarbetare

med försörjningsplikt mot barn under 16 år utgå familjetillägg

med 30 kronor för månad och till interlokalt hänvisad arkivarbetare ortstillägg

efter i huvudsak samma grunder som gälla för beredskapsarbetare.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 286.

19

De sakkunniga föreslå vidare enhetliga bestämmelser i fråga om sjukavlöning

för lokalt och interlokalt hänvisade arkivarbetare. Sjukavlöningen

skulle utgå med 2/s av lönen under 14 dagar för en sysselsättningsperiod

av sex månader, dock att det centrala arbetsmarknadsorganet skulle få medgiva

sjukavlöning under längre tid, om särskilda skäl förelåge. I fråga om

ersättning för läkar- och sjukvård syntes det motiverat, att dylik ersättning

liksom hittills utginge till interlokalt hänvisad.

Bestämmelserna om arbetsledighet föreslå de sakkunniga skola bibehållas

oförändrade.

Vad slutligen angår administrationen av arkivarbetena uttala de sakkunniga,

att den centralisering som genomfördes år 1940 visat sig nödvändig för

en sanering av verksamheten och genomförandet av enhetlighet och ordning

i systemet. Sedan verksamheten numera under en följd av år uppbyggts

efter mera fasta och enhetliga bestämmelser, ifrågasätta de sakkunniga,

huruvida ej en viss decentralisering kan ske. Vid en decentraliserad organisation

skulle kommissionen utfärda reglementariska föreskrifter för arbetenas

bedrivande. Arbetsledare och arbetslöshetsnämnder skulle erhålla befogenhet

att avgöra detaljärenden.

De sakkunniga övergå härefter till frågan om arkivarbeten för

flyktingar och anföra beträffande frågans hittillsvarande utveckling följande.

Efter den stora tillströmningen av flyktingar på hösten 1943 medgav kommissionen,

som dittills endast anvisat flyktingar med utomordentliga kvalifikationer

— vetenskapliga forskare och akademiker — till arkivarbete, att

även andra flyktingar än akademiker skulle, om de vore väl kvalificerade,

få sysselsättas i arkivarbete. Dessas sysselsättande skulle dock ej få inkräkta

på det svenska klientelets möjligheter. Arkivarbeten för flyktingar ha uppdelats

i två grupper efter arten av arbetsuppgifterna, nämligen dels arkiv(assistent)

arbeten för vetenskapliga forskare och likställda, dels vanliga

arkivarbeten, avsedda för andra än vetenskapligt kvalificerade.

Antalet i vanligt arkivarbete sysselsatta flyktingar uppgick den 31 oktober

1945 till 1 170 och vid motsvarande tidpunkt 1946 till 511.

De flyktingar, som för närvarande äro sysselsatta i arkiv (assistent) arbete,

kunna uppdelas i följande grupper:

1) vetenskapsmän (professorer, docenter etc.),

2) äldre akademiker (ämbetsmän, domare etc.),

3) yngre akademiker (yrken som under grupp 2),

4) icke akademiker men med fackutbildning (officerare etc.).

Antalet i arkivarbete sysselsatta flyktingar tillhörande dessa grupper uppgår

till 65.

De sakkunniga föreslå, att för de flyktingar som sysselsättas i vanligt arkivarbete

eljest gällande bestämmelser för arkivarbete skola tillämpas.

De flyktingar däremot som tillhöra någon av berörda fyra grupper böra

enligt de sakkunnigas mening erhålla mera stadigvarande anställning hos

vetenskapliga institutioner i en form, som icke har hjälpkaraktär. Lämpligast

vore om assistentanställning kunde beredas dem. De sakkunniga finna, att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

lönebeloppet bör fastställas till 550 kronor för månad och att assistentförordnandet

bör begränsas till ett år eller ett visst antal år.

Vad slutligen angår musikerhjälpen ha de sakkunniga upplyst, att

denna hjälpform tillkom 1942 och hittills haft följande omfattning.

perio(j Antal sysselsatta

musiker

1942/43 ........................................ 85

1943/44 ........................................ 86

1944/45 ........................................ 95

1945/46 ........................................ 115

De sakkunniga anföra vidare, att musikerhjälpen omfattar en sammanhängande

period av i regel högst sju månader, företrädesvis förlagd till tiden

oktober—maj. Sysselsättningstiden per år vore alltså i allmänhet betydligt

kortare än för arkivarbetama. Varje musikers huvudsakliga arbetsuppgifter

bestämdes av arbetsmarknadskommissionen.

De sakkunniga föreslå, att hänvisningsperioden för musiker förlänges från

sju till åtta månader och att i övrigt för musikerhjälpen skola tillämpas de

för arkivarbetena förordade bestämmelserna.

Över sakkunnigförslaget har arbetsmarknadskommissionen inhämtat yttrande

från socialstyrelsen, tjänstemännens centralorganisation, naturhistoriska

riksmuseet, riksarkivet, krigsarkivet, kungl. biblioteket, Göteborgs stadsbibliotek,

nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, slaviska

seminariet vid Lunds universitet, svenska musikerförbundet, Stockholms

stads arbetslöshetsnämnd och Göteborgs arbetslöshetsnämnd.

Flertalet myndigheter och institutioner har i princip biträtt de sakkunnigas

förslag. På vissa punkter ha emellertid erinringar anmälts. Sålunda ha krigsarkivet,

kungl. biblioteket och Göteborgs stadsbibliotek påtalat svårigheten

att på en och samma arbetsplats införa en differentierad lönesättning för

arkivarbetare. Vidare ha naturhistoriska riksmuseet, Göteborgs stadsbibliotek,

slaviska seminariet vid Lunds universitet och Göteborgs arbetslöshetsnämnd

ställt sig tveksamma till en decentralisering av flyk ting vården. Hänvisningsförfarandet

bör, anföra de, liksom hittills handhavas av en central

myndighet.

Arbetsmarknadskommissionen har med egna utlåtanden den 6 och 14 mars

1947 överlämnat sakkunnigförslaget jämte häröver avgivna yttranden till

Kungl. Maj :t. Kommissionen har härvid tillstyrkt de sakkunnigas förslag. Beträffande

av byråchefen G. H. Nordström anmäld avvikande mening i vissa

avseenden torde hänvisning få ske till handlingarna.

Slutligen ha efter remiss från socialdepartementet yttranden över förslaget

avgivits av statskontoret och kanslern för rikets universitet.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

21

Statskontoret anför härvid följande.

Statskontoret ifrågasätter, huruvida skäl kunna anses föreligga till en höjning

av de löner, som nu utgå till aidrivarbetare och musikerhjälpta. Dessa

löneförmåner äro av sådan storleksordning, att de i vissa fall överstiga de

förmåner, som ifrågavarande personer haft eller kunna förväntas få i öppna

marknaden. Ett dylikt förhållande motverkar naturligtvis vederbörande

klientels inpassning i det normala förvärvslivet och kan särskilt i nuvarande

bristläge på arbetsmarknaden icke vara önskvärt. Med hänsyn till den ökning

av arbetseffekten, som en uppdelning av arkivarbeten i A- och B-arbete

väntas medföra, vill statskontoret icke motsätta sig det framlagda förslaget.

Ämbetsverket, som intet har att invända emot att ortstillägg utgår till interlokalt

hänvisade, kan däremot ej tillstyrka, att ett särskilt familjetillägg tillerkännes

familjeförsörjare med minderåriga barn. I nuvarande arbetsmarknadsläge

och med de sociala reformer, som tillkomma eller nu äro under

övervägande för särskilt mindre bemedlade familjer med barn, anser statskontoret

att en höjning av utgående arkivarbetarlön med hänsyn till försörjningsbördan

icke bör förekomma.

Statskontoret förordar förslaget, att flyktingar beträffande arkivarbete likställas

med svenskar. Någon särskild anställningsform bör emellertid icke

tillskapas för utlänningar, som utföra mera kvalificerade i regel vetenskapliga

arbeten. Dessa synas i första hand böra konkurrera med svenska medborgare

på samma sätt, som står andra utlänningar till buds om de platser,

som kunna finnas lediga vid vetenskapliga institutioner.

Kanslern för rikets universitet tillstyrker, att de forskare med kvalificerad

kompetens som äro sysselsatta vid statligt eller statskommunalt arkiv(assistent)arbete

tillerkännes en förmånligare ställning än hittills. Såsom övre

åldersgräns för de anställda bör sättas 65 år och som undre åldersgräns

30 år. Den individuella anställningstiden bör begränsas till att omfatta tiden

1 juli 1947—30 juni 1948. Kanslersämbetet, som ansluter sig till de sakkunnigas

löneförslag, ifrågasätter, om ej lönen, för dem som anställas på annan

ort än Stockholm, Uppsala, Malmö och Lund, bör utgå med något lägre

belopp.

Föredraganden.

De sakkunniga, som haft att utreda frågan om organisationen och utformningen

av de s. k. arkivarbetena och den härmed i olika avseenden jämställda

musikerhjälpen, ha förutsatt, att dessa hjälpformer i fortsättningen

skola bibehålla sin plats i systemet av åtgärder i arbetslöshetsbekämpande

syfte. Arkivarbetena och musikerhjälpen skulle alltså även framgent vara

att betrakta som en form av socialhjälp, som borde beredas vederbörande

i avvaktan på sysselsättning i öppna marknaden.

Erfarenheten visar, att de personer som sysselsättas inom arkivarbete och

musikerhjälp av en eller annan orsak äro svårplacerade på öppna marknaden.

Även om på senare tid med dess alltmer accentuerade brist på arbetskraft

antalet arkivarbetare, både svenska och utländska, kraftigt nedgått,

sysselsättas dock alltjämt över 800 personer inom denna hjälpform, därav

cirka 400 svenskar. I likhet med de sakkunniga är jag av den uppfattningen,

att den offentliga arbetsförmedlingen såväl innan hänvisning sker till arkiv
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungi. Maj:ts proposition nr 286.

arbete som under pågående sådant arbete oavlåtligt skall ha uppmärksamheten

riktad på möjligheterna att placera vederbörande på öppna marknaden.

De sakkunnigas av arbetsmarknadskommissionen förordade förslag avser

i första hand en förbättring av lönen vid arkivarbete. Denna är för närvarande

dyrortsgraderad och utgår i högsta dyrort med cirka 340 kronor i månaden.

De sakkunniga föreslå, att arbetsobjekten vid arkivarbetena skola

indelas i två klasser, A-arbeten och B-arbeten, beroende på arbetsuppgifternas

större eller mindre svårighetsgrad och att lönen skall bestämmas enligt endera

av två dyrortsgraderade löneskalor, som ansluta sig tih denna klassindelning.

I högsta dyrort skulle månadslönen uppgå till 375 kronor vid A-arbete och

till 345 kronor vid B-arbete. Såväl ur principiell synpunkt som med hänsyn

till de betydande praktiska svårigheter en rättvis klassindelning av olika

arbetsuppgifter erbjuder anser jag mig icke kunna biträda sakkunnigförslaget

i denna del. En viss höjning av arkivarbetslönen synes emellertid rimlig.

Jag förordar, att lönen i högsta dyrort bestämmes till 360 kronor för

månad. Lönen synes även i fortsättningen böra i viss mån differentieras efter

dyrort. Dock anser jag, att spännvidden mellan lönerna på olika orter bör

kraftigt minskas. Jag föreslår sålunda med utgångspunkt från en månadslön

av 360 kronor i högsta dyrort — nr 5 i den statliga dyrortsskala som skall

tillämpas från och med den 1 juli 1947 — att månadslönen i ortsgruppema

4—1 bestämmes tih respektive 350, 340, 330 och 320 kronor.

De sakkunnigas förslag att familjetillägg skall utgå till vissa arkivarbetare

kan jag icke biträda.

Beträffande beredskapsarbetare ha statsmakterna år 1946 (prop. nr 293,

s. 30; riksdagens skriv, nr 451) beslutat, att vid hänvisning utom hemorten

ett särskilt ortstillägg av högst 75 kronor för månad skall kunna utgå enligt

bestämmande av det centrala arbetsmarknadsorganet. I likhet med de sakkunniga

är jag av den uppfattningen att även till arkivarbete utom hemorten

hänvisad person skall kunna erhålla sådant ortstillägg. Härvid torde de för

beredskapsarbetare gällande bestämmelserna böra få motsvarande tillämpning.

Vid bifall till förslaget om ortstillägg torde nu tillämpat förfarande, att

interlokalt hänvisad arkivarbetare som är familjeförsörjare får uppbära den

för hans hemort fastställda lönen, därest denna överstiger den på arbetsorten

gällande, böra upphöra.

Jag vill icke motsätta mig förslaget, att rätten till sjuklön skall för lokalt

hänvisad arkivarbetare utvidgas till överensstämmelse med vad nu gäller för

en interlokalt hänvisad och sålunda omfatta två tredjedelar av lönen under 14

dagar av en sexmånadersperiod.

Vad härefter angår bestämmelserna om avbrott i arbetet, s. k. skiftning,

vill jag erinra, att dessa ha till syfte att förmå arkivarbetarna att söka och

mottaga arbete på öppna marknaden. Nuvarande skiftningsbestämmelser innebära,

att avbrott i arkivarbete skall ske beträffande familjeförsörjare under

xninst en månad och beträffande annan under minst två månader efter en

arkivarbetsperiod av sex månader. Personer över 55 år äro emellertid be
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

friade från skiftning. Enligt min mening tala övervägande skäl för att nuvarande

skiftningsbestämmelser bibehållas. Emellertid bör det centrala arbetsmarknadsorganet

när särskilda skäl föreligga — exempelvis i sådant fall att

arkivarbetare är sysselsatt med forskningsarbete eller det är uppenbart att

han icke kan placeras på öppna marknaden — ha möjlighet att medgiva

befrielse från skiftning.

De sakkunnigas förslag att arkivarbetenas administration skall decentraliseras

föranleder intet annat uttalande från min sida än att decentralisering

bör genomföras i den omfattning detta kan befinnas praktiskt möjligt och

lämpligt. På det centrala arbetsmarknadsorganet bör ankomma att överväga

frågan och vidtaga härav föranledda åtgärder.

I princip torde svenska medborgare och flyktingar böra likställas i fråga

om hänvisning till och anställningsförhållanden vid arkivarbete. Emellertid

påkallar en viss grupp av flyktingar särskild uppmärksamhet. Ett mindre antal

flyktingar besitter nämligen kompetens för kvalificerat forskningsarbete

och har i vissa vetenskapliga institutioner sysselsatts med dylikt. Emellertid

ha dessa flyktingar i regel, på grund av att institutionerna saknat medel för

deras avlönande, måst knytas till institutionerna såsom arkivarbetare. Jag

ansluter mig till de sakkunnigas uppfattning att ifrågavarande flyktingar

böra med hänsyn till värdet och betydelsen av det arbete de utföra erhålla

en ekonomiskt förmånligare ställning än den som de för närvarande inneha.

Detta synes i första hand böra möjliggöras genom att medel för ändamålet

anvisas på vederbörande institutions stat. För nästa budgetar förordar jag

emellertid, att vid sidan av arkivarbetssystemet på försök ett mindre antal

stipendier — jag räknar härvid med 35 å 40 — ettvart å 550 kronor för månad

av Kungl. Maj:t ställas till förfogande från anslaget till arbetsmarknadsreglerande

åtgärder för framstående vetenskapsmän bland flyktingarna,

vilka sysselsättas med forskningsarbete vid vetenskapliga institutioner. Det

torde få ankomma på det centrala arbetsmarknadsorganet att på förslag av

universitetskanslern utvälja dessa stipendiater.

Vad slutligen angår musikerhjälpen biträder jag sakkunnigförslaget att den

maximala sysselsättningsperioden utökas från sju till åtta månader per år

och att i övrigt bestämmelserna för arkivarbeten erhålla motsvarande tilllämpning.

Innan Kungl. Maj:t fattar beslut i förevarande frågor, torde riksdagen böra

beredas tillfälle yttra sig över desamma.

Särskilda frågor.

Maximibeloppen för kontantunderstöd enligt lijälpkungöreisen och

dyrortsgraderingen av dessa understöd.

Föredraganden.

Kontantunderstödsverksamheten enligt kungörelsen den 30 juni 1934 (nr

434) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet

omfattar dels dagunderstöd, dels hyreshjälp.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Dagunderstödet är dyrortsgraderat i enlighet med dyrortsgrupperingen i

1935 års folkpensioneringslag och utgår sedan mars 1944 med de maximibelopp

som framgå av följande uppställning:

Ortsgrupp

Ensam-

stående

Makar

Varje barn

1—3 4-6

I ............

4: —

barnet

0: 85

barnet

0: 80

It ............

4: 25

1:05

0:80

III ............

4: 50

1:25

0: 80

För makar med tre barn utgår alltså dagunderstödet med högst respektive

6: 55, 7: 40 och 8: 25 kronor i de tre ortsgruppema samt för makar med

sex barn med högst respektive 8: 95, 9: 80 och 10: 65 kronor.

Såväl dagunderstöd som understöd från arbetslöshetskassa kan i särskilda

fall kombineras med hyreshjälp. Även denna är graderad enligt dyrortsgrupperingen

i 1935 års folkpensioneringslag och har intill i det följande omförmält

beslut den 9 maj 1947 utgått med följande maximibelopp för månad i

de olika ortsgruppema, nämligen 40, 60 och 90 kronor för familjeförsörjare

samt 20, 30 och 45 kronor för ensamstående.

I skrivelse den 25 april 1946 har arbetsmarknadskommissionen hemställt

om höjning av maximibeloppen för kontantunderstöden. Framställningen har

varit föremal för remissbehandling. I anledning av denna framställning ävensom

en av arbetsmarknadskommissionen sedermera till Kungl. Maj:t överlämnad

framställning av arbetslöshetsnämnden i Göteborg har Kungl. Maj:t genom

beslut den 9 maj 1947 bemyndigat kommissionen att från och med den

1 juli 1947 fastställa maximibeloppen för hyreshjälp i Stockholm till 120

kronor för familjeförsörjare och 60 kronor för ensamstående samt i Göteborg

till respektive 100 och 50 kronor. Härutöver ha arbetsmarknadskommissionens

ifrågavarande framställningar icke föranlett någon höjning av arbetslöshetsunderstödens

storlek. Kommissionen har emellertid erhållit uppdrag

att i samrad med socialstyrelsen verkställa en allmän översyn av gällande

grunder för kontantunderstödens beräknande i syfte att åstadkomma

en lämplig anpassning mellan de erkända arbetslöshetskassornas och arbetslöshetsnämndernas

understödsverksamhet ävensom mellan dessa båda hjälpformer

och övriga socialhjälpsformer, i samband varmed jämväl frågan om

bibehållande av kontantunderstödens dyrortsgradering borde upptagas till

prövning. Resultatet av denna översyn kan emellertid icke beräknas föreligga

å sådan tidpunkt, att frågan kan anmälas för årets riksdag.

Den dyrortsgradering som för närvarande förekommer beträffande kontantunderstödsverksamheten

synes böra bibehållas till dess ställning kan

tagas till resultatet av berörda allmänna översyn av gällande grunder för

kontantunderstödens beräknande m. m. Ortsgrupperingen bör enligt min mening

även efter den nya folkpensioneringslagens ikraftträdande tills vidare

bygga pa förhallandena den 31 december 1947. I överensstämmelse med vad

som under de senaste åren gällt i fråga om ortsgrupperingen enligt 1935 års

folkpensioneringslag synes Kungl. Maj :t böra äga möjlighet att vidtaga smärre

jämkningar i ortsgruppsindelningen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 286.

25

Karenstid för kontantunderstöd enligt lijälpknngörelsen.

Framställning och yttrande häröver.

I skrivelse den 14 mars 1946 har statens arbetsmarknadskommission anfört

i huvudsak följande.

I det fall då medlem av erkänd arbetslöshetskassa uppburit daghjälp under

i kassans stadgar medgiven längsta tid eller såsom termen lyder blivit utförsäkrad

men fortfarande är i behov av understöd synes han på grund av för

statlig och statsunderstödd arbetslöshetshjälp gällande karensbeslämmelser

icke kunna erhålla dagunderstöd från arbetslöshetsnämnd, förrän föreskriven

karenstid av sex dagar förflutit efter det att hjälpansökan ingivits till nämnden.

Erkända arbetslöshetskassor, vilkas medlemmar under vintern ha begränsad

understödsrätt, ha särskilt intresse av denna fråga. Från deras sida har

framhållits, att den hjälpsökande kassamedlemmen varit underkastad karenstid

redan innan han erhöll daghjälp och att ytterligare karenstid ej borde

erfordras, om han sökte kontantunderstöd omedelbart sedan daghjälpen

upphört. Det anses vidare naturligt, att den som uppbär daghjälp ej söker

kontantunderstöd förrän han blivit utförsäkrad, eftersom han givetvis ständigt

väntar erhålla arbete inom sitt yrke.

I detta sammanhang kan anföras att föreskriven karenstid ej skall iakttagas

då hyreshjälp genom arbetslöshetsnämnd utgives till medlem av erkänd

arbetslöshetskassa. Såsom särskilt villkor för denna verksamhet, som infördes

genom beslut av 1941 års riksdag, gäller numera att den sökande vid

den tid, då hyreshjälp skall börja utgå, under de närmast dessförinnan förflutna

30 kalenderdagarna uppburit daghjälp för sammanlagt minst 18

dagar. I detta fall kan den som eljest fyller villkoren för erhållande av

arbetslöshetshjälp få kontantunderstöd i form av hyreshjälp från och med

dagen för avgivandet av ansökan om sådan hjälp. Han kan vidare omedelbart

överföras från daghjälp till dagunderstöd, när han blivit utförsäkrad,

eftersom han ingivit ansökan om arbetslöshetshjälp redan när hyresbidraget

beviljades och alltså kommit att uppbära daghjälp under karenstiden.

Kommissionen hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t ville giva ifrågavarande

stadgande sådan ändrad lydelse, att utförsäkrad medlem av erkänd arbetslöshetskassa

vid behov skall kunna erhålla dagunderstöd omedelbart sedan

daghjälpen från kassan upphört utan att ny karenstid skall behöva iakttagas.

Socialstyrelsen har i yttrande över framställningen tillstyrkt densamma.

Föredraganden.

Enligt hjälpkungörelsen får dagunderstöd icke utbetalas till hjälpbehövande

arbetslös förrän sex dagar förflutit efter det att ansökan ingivits till

arhetslöshetsnämnden, s. k. karenstid. Därest vederbörande efter författningsenlig

karenstid av sex dagar kommit i åtnjutande av understöd från erkänd

arbetslöshetskassa och direkt från sådant understöd på grund av utförsäkring

måst övergå till kontantunderstöd enligt lijälpkungörelsen, synes utkrävande

av ny karenstid icke vara sakligt motiverat.

Jag förordar därför sådan ändring av bestämmelserna i lijälpkungörelsen,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

att utförsäkrad kassamedlem vid behov skall kunna erhålla dagunderstöd

omedelbart sedan daghjälpen från kassan upphört att utgå, utan att ny karenstid

skall behöva iakttagas.

Modifierat kontrollsystem beträffande kontantunderstödsverksamlieten

vid en arbetsmarknadskris.

Sakkunnigförslaget.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för finansdepartementet

den 21 september 1943 särskilda sakkunniga för utredning av

frågor rörande arbetsförmedlingens framtida organisation. De sakkunniga,

som jämväl haft att utreda vissa under övergångstiden efter kriget aktuella

arbetsförmedlingsproblem, hava till Kungl. Maj:t den 27 mars 1946 inkommit

med redogörelse häröver samt avgivit förslag till modifierat kontrollsystem

vid arbetsförmedlingen.

Efter att inledningsvis ha berört den offentliga arbetsförmedlingens utveckling,

verksamhet och organisation övergå de sakkunniga till frågan om

arbetsförmedlingen och arbetslöshetskontrollen. De sakkunniga anföra härom

följande.

... Arbetsförmedlingen har vid sidan om uppgiften att medverka till att utJKa.

m.n® utbud och efterfrågan på arbete och arbetskraft alltsedan statsmedel

började bevdjas till understöd åt arbetslösa ålagts vissa kontrolluppgifter i

detta sammanhang. Varje person, som åtnjuter understöd från arbetslöshetsaa™dii1f,

rn!Iikälld arbetslöshetskassa, är sålunda jämlikt hjälpkungörelsen

(bbb 434/1934) respektive arbetslöshetskasseförordningen (SFS 264/1934)

skyldig att periodiskt anmäla sig hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen.

Erfarenheterna från tidigare större arbetslöshetskriser ha givit vid

handen, att arbetsförmedlingen då ofta tvingats att ägna väsentlig del av

sitt intresse åt kontrolluppgiften pa bekostnad av de rent arbetsförmedlande

uppgifterna. Det synes därför påkallat, att sådana anordningar vidtagas,

som förhindra att arbetsförmedlingen — vid en omfattande arbetslöshetskris

— forlorar möjligheten att fullgöra sin centrala förmedlande uppgift.

Redan medlemskap i och förvärvad understödsrätt från erkänd arbetslöshetskassa

torde adagalägga, att arbetslös kassamedlem tillhör arbetsmarknaden.

Även om arbetslöshetsnämndernas klientel kan sägas, att de normalt

tillhöra de anställdas arbetsmarknad. Vederbörande skall för att kunna uppbära

understöd från ettdera av understödsorganen vara oförvållat arbetslös,

vara arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig erbjudet arbete samt

vara anmäld som arbetssökande hos organ för offentlig arbetsförmedling.

Arbetslöshetshjälpt är alagd att göra vissa besök hos arbetsförmedlingen

(kontrollbesök). Hjälpkungörelsen och kassaförordningen uppvisa härutinnan

ganska markanta olikheter. Medan den första som ett oeftergivligt villkor

stadgar, att hjälpsökande måste göra minst ett besök per kalendervecka

hos arbetsförmedlingen, ger den sistnämnda tillsynsmyndigheten möjlighet

att meddela dispens från besök i vidare omfattning.

Erfarenheterna av det tillämpade dispensförfarandet ha varit så goda, att

de sakkunniga anse det önskvärt, dels att systemet användes även under en

arbetsmarknadskris, da tillgängliga arbetstillfällen på arbetsmarknaden äro

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 286.

27

få i förhållande till efterfrågan, dels att det tillämpas jämväl för hjälpsökande

anmälda hos arbetslöshetsnämnd.

Med dessa utgångspunkter ha de sakkunniga utarbetat ett förslag till modifierat

kontrollsystem. De sakkunniga anföra härom följande.

Under en arbetsmarknadskris bör huvudprincipen för kontrollverksamheten

vara en kombination av relativt glesa besök på arbetsförmedlingen med

självdeklaration av arbetslösheten för mellanperioderna. Det modifierade

kontrollsystemet innebär i första hand, att avkall göres på kravet på personlig

inställelse första arbetslösa dagen. Så snart arbetsförmedlingen eller arbetslöshetskassan

erhållit varsel om arbetsinställelse, tillställes genom arbetsgivarens,

arbetslöshetskassans eller arbetsförmedlingens försorg samtliga berörda

arbetare en anmälningsblankett, som i ifyllt skick bör giva en nagoilunda

klar bild av den arbetslöses kvalifikationer. Dessa blanketter skola

därefter så tidigt som möjligt överlämnas till arbetsförmedlingen, som därefter

har att bearbeta blanketterna och förskaffa sig kännedom om de arbetslösas

placeringsmöjligheter på arbetsmarknaden.

Sedan det första besöket hos arbetsförmedlingen och kassan (eller arbetslöshetsnämnden)

verkställts, åligger det den arbetslöse i fortsättningen att

»enom en kombination av personliga besök och självdeklaration angaende

innehaft arbete vidmakthålla rätten att från förmedlingen erhalla intyg om

sina arbetsförhållanden. Som regel torde det vara lämpligt att minska besökens

antal till ett varannan vecka. I vissa fall torde det vara tillräckligt

med ett obligatoriskt besök i månaden. ... ,

För sådana arbetslösa, som ej befinna sig i hemorten bora arbetsförmedlingens

kvittokort kunna insändas per post till kassan, liksom också utbetalningen

av understöd må ske på liknande sätt. ....

Kassamedlem eller hjälpsökande kan kallas till förmedlingen med angi

vande av att arbetserbjudande kan lämnas honom. Vid sådan kallelse är

arbetssökande skyldig inställa sig. Uraktlåtenhet kan medföra att vederbörande

under viss tid avstänges från daghjälp respektive understöd.

De av de arbetslösa till kassan avlämnade självdeklarationerna provas av

arbetsförmedlingen. Med hänsyn till att även kassans administration blir

hårt belastad vid en massarbetslöshet, ansågs det vid utarbetandet av det

preliminära förslaget lämpligt, att denna granskning skedde i efterhand. Bestämmelser

om kontrollsystemets utformning utfardas av socialstyrelsen och

arbetsmarknadskommissionen i samråd.

Sakkunnigförslaget har av de sakkunniga remitterats till samtliga länsarbetsnämnder

och arbetslöshetskassor samt till arbetslöshetsnämnderna i

Stockholm, Göteborg och Malmö. I allmänhet ha arbetslöshetskassorna

accepterat principen om självdeklaration av arbetslöshet och samtidigt framhållit,

att dessa lättnader i kontrollen icke komma att öka riskerna för missbruk’av

understödsrätten. Med erfarenhet från användandet av s. k. arsskifteskort

ha åtta kassor uttalat tvivel på sina medlemmars lormaga alt

själva verkställa självdeklarationen.

'' Länsarbetsnämnderna ha i allmänhet tillstyrkt förslaget om självdeklaration.

Det har även framhållits att denna utformning av kontrollen medgiver

arbetsförmedlingen att koncentrera sig på sina väsentliga uppgifter, d. v. s.

de arbetsförmedlande. .

Mot de sakkunnigas förslag om arbetsförmedlingens eitergranskning av

självdeklarationerna ha betänkligheter framförts av såväl arbetslöshetskassor

som av vissa länsarbetsnämnder. Med anledning härav ha de sakkunniga

funnit sig i stället böra förorda, att granskningen av självdeklarationerna hos

arbetsförmedlingen skall utföras, innan understöden utbetalas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Arbetslöshetsnämnden i Göteborg, som inledningsvis anför att arbetslösa

hjälpsökande i nämnda stad i regel åläggas att besöka dels arbetsförmedlingen

två gånger i veckan, dels arbetslöshetsnämnden tre gånger i veckan,

avstyrker helt de sakkunnigas förslag till modifierat kontrollsystem. Arbetslöshetsnämnderna

i Stockholm och Malmö, som båda haft smärre anmärkningar

att göra, tillstyrka i huvudsak föreliggande förslag.

De sakkunniga, som anse ett kontrollsystem av angiven art både rationellt

och tillräckligt effektivt, hemställa om sådan ändring av hjälpkungörelsen,

att berörda kontrollsystem kan tillämpas.

Föredraganden.

De sakkunnigas förslag beträffande utformningen och tillämpningen av

arbetslöshetskontrollen under en eventuell framtida arbetslöshetskris avser

en betydelsefull detalj i beredskapen på detta område och torde därför redan

nu få underställas riksdagen.

Gällande kontrollsystem med täta inställelser på arbetsförmedlingen, vilket

prövats under arbetslöshetskrisen i förra hälften av 1930-talet, har befunnits

mindre lämpligt. Erfarenheten har nämligen givit vid handen att

arbetsförmedlingen under en omfattande arbetslöshet tvingas att ägna en

väsentlig del av sitt intresse åt kontrolluppgifterna på bekostnad av de rent

arbetsförmedlande uppgifterna. Ackvisations- och förmedlingsarbetet har kommit

i andra hand, medan rutinkontrollen, vars värde ofta ifrågasatts, blivit

en central uppgift.

Ett smidigare kontrollsystem, som, utan att brista i effektivitet, skulle

möjliggöra att arbetsförmedlingen under en krissituation på arbetsmarknaden

mera kan ägna sig åt förmedlingsverksamhet, synes böra eftersträvas.

Det framlagda förslaget, som är avsett att generellt tillämpas för såväl

medlemmar i arbetslöshetskassor som arbetslöshetsnämndemas klientel, innebär,

att vederbörande i viss omfattning befrias från skyldigheten att för

kontroll besöka arbetsförmedlingen. De arbetslösa ålägges istället deklarationsskyldighet,

varigenom arbetslöshetskassan respektive arbetslöshetsnämnden

kan kontrollera vederbörandes arbetsförhållanden under viss tidsperiod.

Kontrollen kommer alltså att i viss mån grundas på upplysningar

lämnade av de arbetslösa själva. Även om med anledning härav någon risk

för felaktiga utbetalningar av understöd kan föreligga, synes dock förslaget

innebära så uppenbara fördelar att jag finner mig böra biträda detsamma.

Därest riksdagen icke anmäler avvikande mening däremot, har jag sålunda

för avsikt föreslå Kungl. Maj:t utfärda för förslagets genomförande

erforderliga bestämmelser.

Företagarföreningar inom vissa län.

Företagarföreningarna hava till uppgift att befordra möjligheterna till lönande

småföretagsverksamhet i syfte att åstadkomma en större differentiering

av näringslivet inom föreningarnas verksamhetsområden. Verksamheten

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

omfattar långivning på fördelaktigare villkor än dem, som i regel kunna

erhållas i fråga om vanliga banklån, samt i vissa fall subvention. Genom

hos föreningarna anställda konsulenter bedrives en omfattande teknisk och

kommersiell upplysning och rådgivning i hithörande frågor.

Föreningarna ha vanligtvis startats på initiativ av länsmyndigheterna. Medlemmarna

utgöras huvudsakligen av för föreningarnas syften intresserade

enskilda personer, bolag och föreningar liksom även landsting och hushållningssällskap

samt i vissa fall kommuner och andra samfälligheter. Medlemskapet

grundar sig på andelar. Medlemsantalet har på grund av föreningarnas

struktur och uppgifter varit relativt begränsat. Föreningarna äro samtliga

konstruerade som ekonomiska föreningar u. p. a.

Företagarföreningar finnas för närvarande inom Göteborgs och Bohus län,

Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens

och Gotlands län. Sistnämnda förening har bildats innevarande år, närmast

i anledning av driftens upphörande vid A/B Ruteverken.

Under innevarande budgetår hava företagarföreningarna av Kungl. Maj:t

beviljats följande understöd av statsmedel:

Förening

Bohusläns företagarförening.............

Värmlands läns företagarförening........

Gävleborgs läns företagarförening........

Västernorrlands läns företagarförening .. .

Jämtlands läns företagarförening ........

Västerbottens läns företagarförening.....

Lån

Subvention

Summa

160 000

48 600

208 600

160 000

20 000

180 000

180 000

20 000

200 000

34 700

34 700

315 000

35 000

350 000

595 000

30 000

625 000

420 000

30 000

450 000

16 000

16 000

Norrbottens småindustriförening

Gotlands läns företagarförening

Summa kronor 1 830 000

234 300

2 064 300

Samtliga företagarföreningar hava hittills av staten erhållit understöd med

sammanlagt 8 331 200 kronor, därav såsom lån 6 160 000 kronor och såsom

subvention 2 171 200 kronor.

För bestridande av de löpande kostnaderna för företagarföreningarnas

verksamhet utgå bidrag till föreningarna från ett under tionde huvudtiteln

upptaget anslag till upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om

hantverk och småindustri.

Till sina administrationskostnader under budgetåret 1946/47 hava föreningarna

enligt Kungl. Maj ds beslut den 22 november 1946 tilldelats bidrag med

sammanlagt 190 000 kronor, fördelade sålunda:

Bohusläns företagarförening

Värmlands läns >

Gävleborgs läns »

Västernorrlands läns >

Jämtlands läns »

Västerbottens läns >

Norrbottens småindustriförening .

kronor 30 000

> 19 000

» 27 000

» 29 000

> 25 000

» 30 000

» 30 000

Summa kronor 190 000

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Föredraganden.

Den av företagarföreningarna bedrivna verksamheten till främjande av

tillkomsten av nya och utvidgning av redan existerande småföretag inom vederbörande

län har utvecklat sig på ett tillfredsställande sätt. Det statliga

stödet åt nämnda föreningar har under året lämnats i samma former som

tidigare. Dock har med Kungl. Maj:ts medgivande storleken av de lån föreningarna

äga rätt att utan Kungl. Maj:ts hörande bevilja en och samma

låntagare höjts från 25 000 till 40 000 kronor. Förskjutningen från subventions-

till lånelinjen har under innevarande budgetår ytterligare markerats.

Under budgetåret 1945/46 utgjorde sålunda subventionsbeloppet 14,4 % av

den för verksamheten totalt disponerade summan. För tiden VT 1946—16/s

1947 var motsvarande relationstal 11,3 %.

Den av föreningarna själva tillsatta samaibetsdelegationen har under budgetåret

på kallelse av chefen för socialdepartementet hållit ett sammanträde.

Dessutom har på departementschefens initiativ föreningarnas styrelser,

konsulenter och låntagare inom möbel- och byggnadsindustribranschen varit

samlade till en företagarkonferens. Till bestridande av resekostnader, traktamenten

och föreläsarearvoden har av statsmedel anvisats ett anslag med

tillsammans 6 400 kronor.

I propositionen nr 293 till 1946 års riksdag erinrade jag om att de av chefen

för handelsdepartementet tillsatta sakkunniga, som haft att utreda frågan

rörande möjligheterna att främja hantverks- och småindustriens utveckling

inom landet, avgivit betänkande med förslag till ordnande av kreditgivnings-

och rådgivningsverksamhet för hantverk och småindustrien

samt bildande av företagamämnder. Chefen för handelsdepartementet har i

årets statsverksproposition erinrat om, att denna fråga är föremål för prövning

inom handelsdepartementet, men att det icke torde vara möjligt att

förelägga årets riksdag de förslag, till vilka dessa överväganden kunna giva

anledning.

I avbidan på framläggandet av dessa förslag förordar jag, att den statliga

finansieringen av företagarföreningarnas utlåning tills vidare fortgår i

oförändrade former och att medel härför fortfarande i mån av behov anvisas

från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering. Med hänsyn

till den nu rådande investeringssituationen torde en viss återhållsamhet

beträffande anslag för ifrågavarande verksamhet vara att förorda. Även med

de ökade anspråk på anslag som följa med tillkomsten av föreningen på

Gotland torde det för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår uppkommande

medelsbehovet kunna uppskattas till i runt tal 1 500 000 kronor,

att utgå från de medel, som i enlighet med, vad jag i det följande förordar,

böra få disponeras av Kungl. Maj:t för främjande av företagsverksamhet.

Medelsbehovet för budgetåret 1947/48.

Arbetsmarknadskommissionen.

Kommissionen framhåller i skrivelsen den 24 april 1947 till en början, att

kommissionen finner sitt tidigare återgivna försök till bedömning av ar
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

31

betsmarknadsläget under år 1947 böra tjäna som utgångspunkt för en beräkning

av medelsbehovet under budgetåret 1947/48. Behovet av arbetslöshetslindrande

åtgärder skulle under denna förutsättning bliva i stort sett av

den omfattning, som föxekommit eller beräknades förekomma under budgetåret

1946/47. Kommissionen hade vidare utgått från att större delen av

kostnaderna för att under innevarande budgetår tillgodose skogsbrukets arbetskraftsbehov

komme att bestridas först nästa budgetår, varjämte vissa

åtgärder för att tillföra jordbruket arbetskraft alltjämt torde bli nödvändiga.

Med hänsyn till de svårigheter, som förefunnes vid beräkningen av medelsbehovet

för nästa budgetår, kunde dock de uppgjorda kostnadskalkylerna

endast bliva approximativa.

Kommissionen upplyser, att till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m. och överflyttning av arbetskraft under budgetåret 1946/47 följande

belopp stode till förfogande, nämligen

A. under reservationsanslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m.:

från föregående budgetår kvarstående belopp

cirka.......................... kronor 33 600 000

för budgetåret 1946/47 anvisat.......... » 22 000 000 55 000 000

B. under reservationsanslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft:
från

föregående budgetår kvarstående belopp

cirka ........................ kronor 11 3001000

för budgetåret 1946/47 anvisat.......... » 15 000 000 26 300 000

Summa kronor 81 900 000.

Av förstnämnda anslag är ett belopp av cirka 2,5 miljoner kronor avsett att

stå till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av företagsverksamhet m. m.

Arbetsmarknadskommissionen upplyser vidare, att behovet av medel för

arbetslöshetslindrande åtgärder har under den gångna delen av innevarande

budgetår som följd av den höga sysselsättning, som kännetecknat näringslivet,

varit av jämförelsevis ringa omfattning. Av anslaget till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m. hade under tiden juli

1946—mars 1947 förbrukats 9,7 miljoner kronor, varjämte till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

förfogande ställts 9,1 miljoner kronor för statliga beredskapsarbeten

i styrelsens regi m. m. I statliga beredskapsarbeten i kommissionens

och andra myndigheters regi hade under nämnda månader en

medelarbetsstyrka av 1 770 man sysselsatts mot 3 098 man under samma tid

föregående budgetår. I sin framställning den 11 april 1946 med beräkning

av medelsbcbovet för budgetåret 1946/47 hade kommissionen utgått från

en medelarbetsstyrka i statliga beredskapsarbeten av cirka 3 500 man. Utvecklingen

mot en alltmer framträdande brist på arbetskraft hade medfört,

att även den svårplacerade arbetskraften i förhållandevis stor utsträckning

funnit sysselsättning på öppna marknaden. Med hänsyn härtill anser sig

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

kommissionen nu kunna uppskatta den genomsnittliga sysselsättningen i

statliga beredskapsarbeten under innevarande budgetår till i runt tal 1 600

man. I statskommunala beredskapsarbeten hade vid månadsskiftet mars/

april 1947 735 man varit placerade mot 1 152 man vid samma tidpunkt föregående

ar. Jämväl kostnaderna för arkivarbete och musikerhjälp komma

enligt kommissionens uppfattning att stanna vid ett väsentligt lägre belopp

än som beräknats i kommissionens medelsäskanden för budgetåret 1946/47.

Vid månadsskiftet mars/april 1947 hade denna hjälpform tillämpats för

cirka 840 personer, varav ungefär 445 flyktingar, mot cirka 1 800 personer,

varav ungefär 1 300 flyktingar, vid månadsskiftet mars/april 1946.

Kommissionen erinrar, att kommissionen i skrivelse den 28 november

1946 med preliminär beräkning rörande medelsbehovet för nästa budgetår

utgått från att en reservation av omkring 20 miljoner kronor komme att

kvarstå på förevarande anslag vid utgången av innevarande budgetår. Till

följd av, bland annat, att behovet av beredskapsarbeten ytterligare minskat

samt att större ersättningar från kommuner m. fl. än som tidigare antagits

influtit för statliga beredskapsarbeten i annan myndighets regi, beräknar

kommissionen numera beloppet av ifrågavarande reservation till omkring

26 miljoner kronor.

Vidare erinrar kommissionen, att Kungl. Maj:t genom beslut den 5 oktober

och 23 november 1945 samt den 15 februari 1946 förordnat om överlåtelse

till danska staten av under svenska statliga myndigheters förvaltning

stående baracker, intendenturmateriel m. m. samt uppdragit åt kommissionen

att vidtaga alla för leveransernas fullgörande erforderliga åtgärder.

Kungl. Maj:t hade förklarat sig framdeles vilja meddela beslut om täckande

av härmed förenade utgifter, vilka tills vidare fått bestridas av omhänderhavda

medel. Kommissionen upplyser, att dessa utgifter, vilka uppginge till

3,5 miljoner kronor, bestritts från förevarande anslag men att kommissionen

vid sin beräkning av reservationen å anslaget icke tagit hänsyn till att medel

eventuellt komme att på grund av det anförda återföras till anslaget.

Beträffande anslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft

upplyser kommissionen, att även å detta anslag belastningen

nedgått till följd av situationen på arbetsmarknaden. Största delposten bland

utgifterna under anslaget atgjordes av arbetspremier till skogsarbetare, vissa

skogsägare m. fl. Kostnaderna för premieringsperioden 23 april—30 juni

1946 belastade anslaget först under innevarande budgetår, enär utbetalningarna

icke kunnat verkställas förrän efter den 1 juli 1946. Nämnda kostnader

hade blivit av en väsentligt mindre storleksordning än som från början

antagits. I sina äskanden för innevarande budgetår hade kommissionen för

ifrågavarande ändamål beräknat ett belopp av approximativt cirka 18 miljoner

kronor. Inalles torde kostnaderna för arbetspremier för ifrågavarande

period komma att stanna vid cirka 6,6 miljoner kronor. Genom försäljningar

och uthyrningar av baracker till företagare inom skogsbruket och genom

försäljningar av klädespersedlar och skodon hade ifrågavarande anslag under

tiden juli 1946—mars 1947 tillförts cirka 2,7 miljoner kronor. Nettoutgifterna

för nämnda tid utgjorde därför 5 870 000 kronor.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 286.

33

Genom beslut den 21 februari 1947, fortsätter kommissionen, har Kungl.

Ma.j :t bemyndigat kommissionen utbetala arbetspremier och ortstillägg till

arbetskraft som sysselsattes i vedavverkning under de fyra — beträffande

de nordligare länen tre — sista månaderna av innevarande budgetår. Kommissionen

finner, att kostnaderna för arbetspremier komma att bestridas

först under nästa budgetår, medan däremot kostnaderna för ortstillägg väsentligen

komma att belasta innevarande budgetårs anslag.

Kommissionen erinrar, att kommissionen i sin tidigare nämnda skrivelse

den 28 november 1946 preliminärt beräknat, att en reservation av omkring

17,5 miljoner kronor skulle kvarstå på ifrågavarande anslag vid utgången av

innevarande budgetår. Då jämväl å detta anslag inkomsterna blivit och torde

bliva större än vad som tidigare antagits — främst är det fråga om ersättningar

för försåld materiel — beräknas reservationen vid innevarande

budgetårs utgång komma att uppgå till omkring 19,5 miljoner kronor.

Sedan arbetsmarknadskommissionen relaterat vad som förekommit i anledning

av riksdagens år 1945 församlade revisorers förslag om uppdelning

av ifrågavarande båda anslag (riksdagens skriv, nr 212/1946, p. 7), har kommissionen

som sin mening uttalat, att medelsbehovet bör för nästa budgetår

beräknas under samma riksstatsanslag som för innevarande budgetår.

Beträffande medelsbehovet till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. anför kommissionen följande.

Det torde vara ofrånkomligt, att även under nästa budgetår arbetslöshetshjälp

beredes personer, som tillhöra yrkesområden med minskande sysselsättning

och som av olika anledningar — ålder, av sjukdom nedsatt arbetsförmåga

o. s. v. — ej kunna överföras till något av arbetsmarknadens bristområden.

Det är enligt kommissionens förmenande angeläget, att dessa arbetslösa,

i den mån de icke genom den offentliga arbetsförmedlingen kunna

anvisas sysselsättning i öppna marknaden, i skälig utsträckning bringas hjälp

i form av beredskapsarbete. I den mån som sådant hjälpbehov uppkommer,

böra de sysselsättningsmöjligheter, som de statskommunala beredskapsarbetena

erbjuda, i första hand utnyttjas.

Innan kommissionen ingår på frågan om efter vilka grunder medelsbehovet

bör beräknas för nästa budgetår finner sig kommissionen böra lämna

en redogörelse för huru dagsverkskostnaderna utvecklats under de senaste

budgetåren.

Vid de statliga beredskapsarbetena i kommissionens regi har dagsverkskoslnaden

under budgetåren 1944/45 och 1945/46 samt under första hälften

av budgetåret 1946/47 utgjort i medeltal respektive 24 kronor 83 öre, 31 kronor

48 öre och 36 kronor 43 öre. Orsaken till den ökade dagsverkskostnaden

är att söka i, bland annat, den kraftiga minskningen av antalet sysselsatta

per arbetsplats. Under budgetåren 1944/45 och 1945/46 samt under första

hälften av budgetåret 1946/47 utgjorde arbetsstyrkan vid arbeten i kommissionens

regi i medeltal respektive 36, 22 och 13 man per arbetsplats. De

fasta kostnaderna ha icke kunnat nedbringas i motsvarande grad. Det har

sålunda icke varit möjligt att minska personalen för ledning och specialarbeten

i samma takt, vari sysselsättningen nedgått.

Kommissionen vill därjämte framhålla, att dagsverkskostnadens storlek

beror, förutom av den direkta lönekostnaden, av bland annat vilka s''ag

av arbeten, som utföras, samt av arbetenas belägenhet. Vid materialkrävande

Hihang till riksdagens protokoll t samt. Nr 286. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

arbeten och arbeten, som kräva stor mängd transporter eller som till väsentlig

del utföras maskinellt, bli sålunda kostnaderna per dagsverke högre än

vid arbeten med mindre materialåtgång eller med mindre transport- och maskinarbete.

Likaså bli dagsverkskostnaderna vid arbeten i städer och samhällen

av olika anledningar som regel högre än vid motsvarande slag avarbeten

belägna å landsbygden. Det förhållandet att kommissionens beredskapsarbeten

under senaste året till väsentlig del utgjort färdigställningsarbeten

vid vägbyggnader samt vatten- och avloppsarbeten har av nämnda orsaker

medverkat till en ökning av dagsverkskostnaden.

De sålunda lämnade uppgifterna rörande dagsverkskostnaderna avse, såsom

redan nämnts, statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi. Beträffande

motsvarande arbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi kan

upplysas, att dessa draga en något större dagsverkskostnad än arbetena i

kommissionens egen regi. Förklaringen härtill ligger däri, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

i större utsträckning än arbetsmarknadskommissionen

utfört mera materialkrävande arbeten såsom vatten- och avloppsledningsarbeten

samt hamnarbeten.

Under antagande av att en begränsning kan genomföras av antalet arbetsplatser

för att därigenom uppnå en tekniskt-ekonomiskt lämplig arbetsstyrka

vid varje arbetsplats och att arbetena icke bliva av mera materialkrävande

art, anser sig kommissionen böra beräkna den genomsnittliga dagsverkskostnaden

för nästa budgetår till omkring 36 kronor. Under denna

förutsättning och med en beräknad sysselsättning av 240 dagar per år kommer

»årsverkskostnaden» att uppgå till omkring 8 600 kronor. Med en .sysselsättning

i kommissionens egen och andra myndigheters regi av omkring

1 600 man beräknas kostnaden till 13,8 miljoner, varav för arbeten i kommissionens

regi 5,4 miljoner kronor.

Med hänsyn till önskvärdheten av att i händelse av arbetslöshet i första

hand bereda de arbetslösa sysselsättning genom statskommunala beredskapsarbeten

anser sig kommissionen böra beräkna kostnaden för dessa arbeten

till 5 miljoner kronor.

Statskommunala reservarbeten förekomma numera i obetydlig omfattning

och endast för sådan arbetskraft, som på den öppna marknaden icke kan

göra anspråk på den lön, vilken tillkommer konkurrensduglig arbetskraft.

För denna hjälpform torde ett belopp av 0,1 miljoner kronor böra beräknas.

För generalplaneutredning angående vattenförsörjning och avlopp inom

vissa län beräknas ett medelsbehov av 1,1 miljoner kronor.

Kommissionen räknar med att hjälp i viss utsträckning såsom hittills

måste lämnas genom kontantunderstöd, då det i vissa arbetsmarknadssituationer

kan vålla svårigheter att tillräckligt snabbt bereda arbete. Kontantunderstöd

kan också visa sig vara den ändamålsenligaste hjälpformen vid

fall av så kortvarig arbetslöshet, att en långväga förflyttning av den arbetslöse

icke är lämplig ur näringslivets eller den enskildes synpunkt. Antalet

understödsrum är under årets olika månader i hög grad varierande. Kostnaden

för kontantunderstödsverksamhet, om den bedrives i ungefär samma

omfattning som innevarande budgetår, torde för nästa budgetår böra beräknas

till 0,25 miljoner kronor.

Antalet genom arkivarbete och musikerlijälp sysselsatta har under innevarande

budgetår, såsom tidigare framhållits, väsentligt nedgått. Under budgetåret

1947/48 torde man kunna räkna med att denna hjälpform kommer

att anlitas i ännu något mindre utsträckning. Däremot kommer kostnaden

att öka för hjälpformens bedrivande, därest kommissionens på utredning av

sakkunniga grundade förslag i frågan vinner gillande. Med en sysselsättning

av cirka 750 personer under nästa budgetår uppskattas kostnaden för arkivarbete

och musikerhjälp till 3,5 miljoner kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

35

För de statliga stenbeställningarna och därmed sammanhängande administrationskostnader

beräknas medelsbehovet till 3 miljoner kronor.

Kostnaderna för driften av kommissionens verkstads- och förrådsrörelse

beräknas under budgetåret 1947/48 uppgå till 1 060 000 kronor. Med hänsyn

till att kommissionens maskininnehav i stort sett icke förnyats sedan början

av 1930-talet bör enligt kommissionens mening utbyte av vissa äldre

maskintyper äga rum. För ifrågavarande ändamål beräknar kommissionen

ett belopp av 0,94 miljoner kronor för nästkommande budgetår. De sammanlagda

utgifterna uppgå sålunda till 2 miljoner kronor. Kommissionen

utgår emellertid ifrån att under budgetåret inflytande hyresinkomster komma

att uppgå till cirka 1 miljon kronor, varigenom nettokostnaden för verkstads-

och förrådsrörelsen beräknas uppgå till cirka 1 miljon kronor.

Den av kommissionen för nästkommande budgetår begärda nyanskaffningen

av maskiner har med hänsyn till rådande knapphet på material och

leveranssvårigheter i övrigt inskränkts i möjligaste mån. Kommissionen förutsätter

emellertid, att ifrågavarande spörsmål blir föremål för förnyat övervägande

i samband med medelsäskandena för budgetåret 1948/49, varvid

jämväl frågan om inrättandet av en särskild förrådsfond förutsättes komma

att upptagas till prövning.

För resebidrag till arbetssökande, som av arbetsförmedlingen anvisas arbete

inom arbetsområde, för vilket resebidrag icke i annan ordning står till

förfogande, beräknas en kostnad av 0,5 miljoner kronor.

För övrig, ej förut nämnd verksamhet — bidrag till arbetslöshetsnämndernas

administration, till kursverksamhet i samband med arbetslöshetshjälp

m. m. — beräknas 550 000 kronor.

Kommissionen utgår vidare från att Kungl. Maj:t för nästa budgetår kommer

att finna samma belopp — 2,5 miljoner kronor — som beräknats för innevarande

budgetår, böra stå till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av

företagsverksamhet m. m.

I sina beräkningar har kommissionen tagit hänsyn till att vissa inkomster,

i motsats till vad hittills varit fallet, icke komma att tillgodoföras anslaget.

Det beräknade medelsbehovet under reservationsanslaget till åtgärder för

arbetsmarknadens reglering m. m. för budgetåret 1947/48 skulle alltså kunna

sammanfattas på följande sätt. För jämförelsens skull angivas i sammanställningen

medelsförbrukningen under budgetåret 1945/46 och det beräknade

medelsbehovet för budgetåret 1946/47.

Ändamål

Medels-

förbrukning

1945/46

Medels-

behov

1946/47

Medels-

behov

1947/48

Statliga beredskapsarbeten.........................

22 615 000

12 700 000

13 800 000

Vissa arbeten i SAK:s regi (försvarsarbeten) ........

1 290 000

—

—

Statskommunala beredskapsarbeten.................

8 200 000

5 000 000

5 000 000

Statskom munala reservarbeten.....................

185 000

100 000

100 000

Generalplaneutredning.............................

225 000

600 000

1 100 000

Kontantunderstödsverksamhet......................

560 000

250 000

250 000

Arkivarbeten och musikerhjäip ....................

6150 000

3 500 000

3 500 000

Statliga stenbeställningar..........................

2 775 000

2 900 000

3 000 000

Verkstads- och förrådsrörelse.......................

390 000

400 000

1 000 000

Resebidrag till arbetssökande......................

615 000

500 000

500000

Barackleveranser..................................

3 500 000

730 0O0

—

Övrig verksamhet ................................

235 000

420 000

550 000

Till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av före- tagsverksamhet m. in............................

2 500 000

2 500 000

2 500 000

Summa kronor

4(> 500 000

2!) 600 000

31 300 000

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Under förutsättning att reservationen vid innevarande budgetårs utgång

uppgår till 26 miljoner kronor beräknar kommissionen alltså anslagsbehovet

för budgetåret 1947/48 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. till

5,1 miljoner kronor mot 15 miljoner kronor enligt kommissionens preliminära

beräkning i skrivelsen den 28 november 1946.

Kommissionen upplyser, att från anslaget till kostnader för överflyttning

av arbetskraft under innevarande budgetår bestritts

utgifter, bland annat, för bidrag till avlöning till kockor och verktygsvårdare,

för ortstillägg samt verkstygs- och personlig utrustning till arbetskraft,

som överflyttats till skogsbruket från andra yrkesområden, för premier åt

yrkesvana skogsarbetare samt åt enskilda skogsägare m. fl. vid utförande av

vissa slag av arbeten ävensom utgifter för arbetsblockorganisationen och

jordbruksläger för frivillig arbetskraft samt för försöksvis anordnade provoch

kompletteringskurser för deltidsanställd arbetskraft, s. k. hemassistenter.

Kostnaderna för de av Kungl. Maj:t beslutade arbetspremierna, vilka kostnader,

såsom tidigare framhållits, komma att belasta anslaget först under

nästa budgetår, uppskattas approximativt till cirka 14 miljoner kronor. Vissa

kostnader för ortstillägg o. dyl. till med bränsleavverkning under innevarande

budgetår sysselsatt arbetskraft torde därjämte kvarstå till nästa budgetår.

Kommissionen räknar vidare med att lägerverksamhet i begränsad

omfattning kommer att bli erforderlig för att tillföra jordbruket tillfällig

arbetskraft.

Under angivna förutsättningar beräknar kommissionen medelsbehovet under

reservationsanslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft för

nästa budgetår till 15 miljoner kronor. Under antagande att en reservation

på omkring 19,5 miljoner kronor finnes vid innevarande budgetårs utgång

synes det — vilket kommissionen tidigare anmält i samband med den preliminära

medelsberäkningen — för budgetåret 1947/48 icke erfordras någon

ng medelsanvisning till kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Föredraganden.

I propositionen den 25 april 1947 (nr 239) angående inrättande av en arbetsmarknadsstyrelse

samt förstatligande av den offentliga arbetsförmedlingen

m. m. äskas anslag för nästa budgetår till det centrala arbetsmark - nadsorganets och den offentliga arbetsförmedlingens avlöningar och omkostnader.

Här torde medelsbehovet för nästa budgetår under reservationsanslagen

till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. och till kostnader för

överflyttning av arbetskraft få behandlas.

Arbetskraftsbristen under innevarande budgetår har gjort det möjligt att

på öppna marknaden sysselsätta även den svårplacerade arbetskraften i förhållandevis

stor omfattning. Behovet av åtgärder i arbetslöshetsbekämpande

syfte har därför blivit betydligt mindre än tidigare beräknats. Detta har i sin

tur föranlett en sådan begränsning av utgifterna under anslaget till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. in., att en avsevärd reservation kommer

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ls proposition nr 286.

37

att förefinnas å anslaget vid utgången av innevarande budgetår. Även å anslaget

till kostnader för överflyttning av arbetskraft torde en betydande besparing

komma att uppstå främst beroende av att kostnaderna för de arbetspremier

åt skogsarbetare m. fl., vilka avsett brännvedsavverkning under slutet

av budgetåret 1945/46 men utbetalats först under innevarande budgetår,

fått mindre storleksordning än ursprungligen antagits.

I likhet med arbetsmarknadskommissionen är jag av den uppfattningen,

att för nästa budgetår någon uppdelning av ifrågavarande båda anslag icke

bör ske. Beträffande den anordning som skall tillämpas i fortsättningen torde

det få ankomma på den nya arbetsmarknadsstyrelsen att framlägga förslag.

Vid sin uppskattning av medelsbehovet under anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. under nästa budgetår utgår arbetsmarknadskommissionen

från att behovet av arbetslöshetslindrande åtgärder skall komma

att bli av ungefär samma omfattning som under innevarande budgetår.

Under betonande att kostnadskalkylerna äro endast approximativa uppskattar

kommissionen berörda medelsbehov till 31,3 miljoner kronor och reservationen

å anslaget vid utgången av budgetåret 1946/47 till 26 miljoner

kronor. Kommissionen beräknar alltså det ytterligare anslagsbehovet för nästa

budgetår till 5,3 miljoner kronor. I kostnadsberäkningen ha upptagits två

nya titlar, nämligen en för generalplaneutredning angående vattenförsörjning

och avlopp med 1,1 miljoner kronor och en för verkstads- och förrådsrörelse

med 1 miljon kronor. Jag har under hand inhämtat från kommissionen, att

förstnämnda kostnader tidigare redovisats över titeln för statskommunala

beredskapsarbeten. För verkstads- och förrådsrörelsen har i tidigare beräkningar

någon särskild titel icke upptagits, enär man utgått från att utgifterna

i det närmaste komme att motsvaras av inkomster för uthyrning av

maskiner och redskap. I fråga om den föreslagna nyanskaffningen av arbetsmaskiner

för cirka 1 miljon kronor under nästa budgetår, varigenom utbyte

av äldre maskintyper skulle möjliggöras, har jag från arbetsmarknadskommissionen

inhämtat följande. Kommissionens nuvarande maskinpark anskaffades

i huvudsak under arbetslöshelskrisen under förra hälften av 1930-talet.

Den är numera efter väsentliga nedskrivningar bokförd till cirka 4,9 miljoner

kronor. Då de flesta maskinerna nu äro både omoderna och starkt slitna,

har kommissionen för avsikt att under de närmaste åren förnya maskinparken

för en sammanlagd kostnad av cirka 4 miljoner kronor. Av berörda proposition

nr 239/1947 framgår, att det centrala arbetsmarknadsorganet enligt

min uppfattning bör i egen regi driva arbeten i arbetslöshetsbekämpande

syfte. Sagda organ måste givetvis vara ur teknisk synpunkt rustat härför.

På grund av det anförda finner jag, att maskinparken bör till vissa delar

förnyas i en nära framtid. Med hänsyn till materialläget torde dock någon

mera betydande nyanskaffning av arbetsmaskiner icke böra ske redan under

nästa budgetår. Arbetsmarknadskommissionens förslag att för ändamålet

beräkna ett belopp av 1 miljon kronor för nästa budgetår kan jag alltså

icke biträda. I övrigt har jag icke något att erinra mot kommissionens beräkning

av kostnaderna under anslaget för nästa budgetår. Emellertid har

Bihang till riksdagens protokoll 19&7. 1 samt. Nr 280.

4

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

kommissionen vid sin uppskattning av reservationen å anslaget vid utgången

av budgetåret 1946/47 icke tagit hänsyn till att kommissionen skall beredas

ersättning för de utgifter å cirka 3,5 miljoner kronor som kommissionen

åsamkats för fullgörande av uppdrag att till Danmark leverera baracker, intendenturmateriel

m. m. och vilka interimistiskt bestritts från förevarande

anslag. Den beräknade reservationen torde böra ökas med berörda belopp

och det ytterligare anslagsbehovet för nästa budgetår böra upptagas till ett

avrundat belopp av (5,3 — 1 — 3,5) en miljon kronor.

Vad angår anslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft uppskattar

kommissionen utgifterna för arbetspremier enligt Kungl. Maj ds beslut

den 21 februari 1947 åt skogsarbetare, vissa skogsägare m. fl., vilka utgifter

komma att falla a nästa budgetar, till 14 miljoner kronor. Med hänsyn till

under nästa budgetår sannolikt uppkommande kostnader för andra ändamål,

vilka skola tillgodoses från förevarande anslag, beräknar kommissionen medelsbehovet

till 15 miljoner kronor. Då kommissionen räknar med att reservationen

å anslaget vid utgången av budgetåret 1946/47 skall uppgå till 19,5

miljoner kronor, finner kommissionen någon ny medelsanvisning för ändamålet

icke erforderlig. För egen del har jag icke något att erinra mot kommissionens

beräkning. Jag vill endast erinra, att vissa kostnader i samband

med överförande till Sverige av cirka 500 italienska arbetare enligt Kungl.

Maj ds beslut den 25 april 1947 skola bestridas från ifrågavarande anslag,

men att kostnaderna till väsentlig del skola slutligt falla på vederbörande arbetsgivare.

Jag förordar, att anslaget för nästa budgetår upptages med ett

formellt belopp av 100 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Majd måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1947/48 under V

huvudtiteln anvisa

till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering in. m. ett reservationsanslag

av.................... 1 000 000 kronor.

och till Kostnader för överflgttning av arbetskraft ett reservationsanslag

av ........................ 100 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

S. Rönström.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Bilaga.

I. Arbetsmarknaden under år 1946.

(sid. 5—11 i verksamhetsberättelsen)

Redogörelsen överensstämmer helt med motsvarande avsnitt i propositionen,

sid 2-8.

II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet år 1946.

A. Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingens organisation.

Sveriges offentliga arbetsförmedling omfattade vid 1946 års utgång inalles

25 huvudkontor, 227 avdelningskontor, 471 ortsombud, 14 fristående sjömansförmedlingar,

eller tillsammans 737 förmedlingsorgan. Av dessa voro 7

avdelningskontor nyinrättade under året. Dessutom funnos 11 beslutade avdelningskontor,

vilka dock på grund av olösta lokal- eller personalfrågor icke

trätt i verksamhet. (I början av år 1947 har dock ett av dessa kontor börjat

sin verksamhet, varjämte beslut fattats om inrättande av ytterligare två kontor.

) Förutom nu nämnda mera ordinarie arbetsförmedlingsorgan voro under

året inemot 550 lokalombud, sorterande under kontor och ortsombud,

anställda å sådana orter, där avdelning av erkända arbetslöshetskassor fanns

eller behov i övrigt förelåg av organ för den offentliga arbetsförmedlingen.

De i maj 1945 fastställda personalplanerna för länsarbetsnämnderna ha

under året ytterligare genomförts. Medan vid årsskiftet 1945/46 omkring

50 % av de i personalplanerna upptagna nyinrättade eller reglerade tjäns
Bihang

till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 286. 5

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

terna voro besatta, beräknades personalorganisationen i slutet av år 1946

vara genomförd till omkring 90 %.

Vid utgången av år 1946 utgjorde antalet vid länsarbetsnämnderna anställda

befattningshavare inalles 1 782. Av befattningshavarna sysselsattes 1 439

(81 %) med bestående arbetsuppgifter, medan 343 (19 °/o) voro sysselsatta

med olika kris- och beredskapsuppgifter.

Med anledning av att Kungl. Maj:t anmodat kommissionen avgiva utlåtande

över en av Svenska landstingsförbundet gjord framställning om omorganisation

av sjuksköterskebyråerna, har kommissionen i skrivelse till

Kungl. Maj:t framlagt förslag om inordnande av sjuksköterskeförmedlingen

i den offentliga arbetsförmedlingen.

Av Kungl. Maj:t tillkallade särskilda sakkunniga för utredning av frågan

om den offentliga arbetsförmedlingens framtida organisation ha under år

1946 avgivit två betänkanden: Del I, Den offentliga arbetsförmedlingen under

krigsåren (SOU 1946:44) och Del II, Den offentliga arbetsförmedlingens

framtida organisation (SOU 1946:51). De sakkunniga framlade i fråga om

personalorganisationen för arbetsförmedlingen icke något förslag till personalplan

utan begränsade sig till behandling av vissa principiella frågor och

grundade sin kostnadsberäkning på ett inom de sakkunnigas sekretariat utarbetat

preliminärt förslag till personalplan. De sakkunniga föreslogo, att det

borde uppdragas åt arbetsmarknadskommissionen att utarbeta detaljerade

förslag till personalplaner för länsarbetsnämnderna. 1 anledning härav uppdrog

Kungl. Maj:t den 6 december 1946 åt arbetsmarknadskommissionen att

i anslutning till betänkandets innehåll utarbeta och till socialdepartementet

inkomma med slutgiltigt förslag till personalorganisation för den offentliga

arbetsförmedlingen vid ett förstatligande av densamma. Kommissionens förslag

härutinnan har i början av mars 1947 överlämnats till Kungl. Maj:t.

Arbetsform ed tings verksamheten.

Den under år 1946 skärpta bristen på arbetskraft inom så gott som samtliga

områden av näringslivet har i än högre grad än tidigare påkallat den

offentliga arbetsförmedlingens medverkan för att söka åvägabringa erforderlig

utjämning mellan å ena sidan orter eller arbetsområden med brist på

arbetskraft och å andra sidan orter eller områden med överskott på sådan.

Omfattningen av den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet under åren

1937—1946 framgår av tab. 3.

Inalles voro under år 1946 i runt tal 732 000 personer inskrivna vid de

olika förmedlingsorganen, eller inemot 9 500 flera än under 1945. Huvudparten

— 508 800 — utgjordes av manliga arbetssökande; kvinnornas antal

belöpte sig till 223 200. Tillsammans gjorde dessa personer 1 681 200 ansökningar

om arbete. På manliga avdelningen sjönk ansökningssiffran med icke

mindre än 87 400 i jämförelse med föregående år, under det att den på kvinnliga

avdelningen steg med 12 500. De anmälda lediga platserna ökade kraftigt

i antal och uppgingo tillsammans till omkring 1 455 400, av vilka arbetsförmedlingen

kunde tillsätta 1 155 300. Relationen mellan utbud och efter
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Tab. 3. Verksamhetens omfattning vid de offentliga arbetsförmedlingsaustalterna

åren 1937—1946.1 * i

Å r

Hela verksamheten

Därav vid manliga avdelningen

Arbets-

sökande

personer

Ansök- ningar om

arbete

Lediga

platser

Tillsatta

platser

Arbets-

sökande

personer

Ansök-

ningarom

arbete

Lediga

platser

Tillsatta |

platser

1937

326 674

884 013

472 945

353 944

220 848

648 863

249 006

210310

1938

347 451

927 132

474 096

360 606

231 547

658 633

236 061

203 038

1939

378 478

977 155

564 966

436 080

255 978

691124

293 998

251 319

1940

476 349

1153 164

634 676

509 897

315114

784 317

379 958

315 301

1941

539 688

1 477 789

746 200

609 210

354 186

1 001 919

453 235

380 491

1942

614 041

1 494 242

1016 878

798 152

410 835

977 547

638 315

513 528

1943

662 020

1452 830

1111479

893 265

468 810

1 001 341

682 487

586 497

1944

651 788

1 547 584

1138 133

926 031

466 034

1 109 564

683 291

602 134

1945

722 569

1756 120

1 341068

1 095 945

513 617

1 248 318

821 015

713 730

1946

732 036

1 681183

1 455 444

1155 260

508 795

1 160 916

896 899

755 745

1 Varje person, som en eller flera gånger under ett år besökt arbetsförmedlingen, redovisas i

tabellen endast såsom en arbetssökande person under året. Den arbetssökande anses emellertid

göra en ansökning om arbete varje månad han inställer sig. Därest han anvisas arbete och efter

dettas avslutande återkommer till kontoret under samma månad, räknas han dock ha gjort

förnyad ansökning om arbete. En och samma arbetssökande person kan sålunda motsvaras av

flera arbetsansökningar under samma år.

frågan på arbetskraft blev i genomsnitt gynnsammare under år 1946 än under

år 1945. Sålunda var antalet ansökningar på 100 lediga platser under

redovisningsåret 116 mot 131 år 1945.

En jämförelse mellan tillsättningsresultatet under år 1946 och närmast

föregående år ger vid handen, att de tillsatta platsernas antal under det senast

tilländalupna året med 59 300 eller 5 % översteg det för år 1945 noterade.

I genomsnitt tillsattes 96 300 platser per månad. I dessa siffror ingå

icke hänvisningar till beredskaps- och reservarbeten; förmedlingsresultatet

avser alltså uteslutande platstillsättningen på den öppna marknaden. Dock är

att märka, att en person, som placerats på ett statligt eller statskommunalt

beredskapsarbete, alltjämt betraktas såsom stående till arbetsmarknadens förfogande

och under hela tiden redovisas såsom aktuell arbetssökande på hemortens

arbetsförmedling.

Med hänsyn till förut antydda förhållanden med brist på arbetskraft på

vissa orter och överskott på andra nödvändiggjordes alltjämt anordningar

för åstadkommande av eu rationell fördelning av den tillgängliga arbetskraften.

Arbetsförmedlingens interlokala förmedlingsarbete, varmed förstås

i samverkan mellan skilda kontor tillsatta platser, underlättades genom de

bidrag till arbetssökandes resor och flyttningskostnader med mera, som även

under redovisningsåret ställdes till förfogande vid överflyttning av arbetskraft

mellan olika yrkesområden. Till belysning av samarbetet mellan arbetsförmedlingsorganen

inom skilda delar av landet lämnas i efterföljande

sammanställning uppgift om i samverkan mellan olika arbetsförmcdlingskonlor

och ombud tillsatta platser under åren 1937—1946.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Å r

Antal arbetssökande

placerade genom

annat kontor

därav

utom länet

1937 ..........

................ 11 978

6 722

1938 ..........

................ 14 020

8 380

1939 ..........

................ 19 626

12 005

1940 ..........

................ 33 413

17 956

1941 ..........

................ 44 097

23 052

1942 ..........

................ 68 912

36 833

1943 ..........

................ 82 271

47 140

1944 ...........

................ 72 641

40 885

1945 ..........

................ 88 094

50 896

1946 ..........

................ 90 414

54 870

I samverkan mellan olika kontor och ombud tillsattes under 1946 ca 90 000

platser, av vilka 69 500 med manliga och 20 900 med kvinnliga sökande.

Dessa siffror innebära en ökning i jämförelse med föregående år med 2,6 %>.

Genom ovannämnda platstillsättningar i samverkan bereddes tillsammans

inemot 54 900 personer (motsvarande en ökning med 7,8 °/o) anställning i

annat län än det, inom vilket ansökan om arbete ingivits.

De varje vecka utsända radiorapporterna och i samband med dessa lämnade

upplysningar utgjorde liksom förut om åren ett viktigt led i det interlokala

förmedlingsarbetet.

Antalet tillsatta platser inom olika yrkesområden framgår av tab. 4 och 5.

I den förx-a göres anknytning till tidigare års redovisningsförfarande, varför

Tal). 4. Antal tillsatta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna

åren 1937—1946. 1 2

År

Jord-

bruk

Skogs-

bruk

Industri

och

hantverk

Sjöfart

och

fiske

Handel,

samfärdsel

och allmän

tjänst1

Husligt

arbete

Diverse-

arbete1

Frivilliga

arbets-

uppgif-

ter

Summa

1937.........

48 581

14328

38 984

26 979

70 002

89 539

65 531

353 944

1938.........

51212

10 719

46 801

26 185

85 510

97 240

42 939

—

360606

1939.........

50 284

18 266

66 262

34 987

110 846

114 009

41426

—

436 080

1940.........

54 767

39 636

87 998

27 357

127 265

113 890

58 984

_

509897

1941.........

72 011

52 788

117 567

22 491

160 205

125 642

58 506

—

609210

1942.........

2 61 597

79 778

180829

23 034

>146 649

141 877

64 442

99 946

798152

1943.........

56 452

122 413

245 739

24018

173 786

151 761

36 325

82 771

893265

1944.........

61209

65 006

273 112

24 318

219 594

160036

46 556

76 200

926 031

1945.........

69 644

114 933

281100

33 003

265 750

198 479

66 659

66 377

1095 945

1946.........

61303

56 844

332 087

44 871

346 346

190 035

58 240

65 534

1155 260

Procentuell

fördelning 1946

5-3

4-9

28-8

3''9

300

16-4

5-0

5-7

100-o

1 Statistiken omlades i viss utsträckning vid ingången av år 1943, varför direkta jämförelser

med tidigare års siffror icke äro möjliga.

2 Nedgången för dessa grupper är endast skenbar, enär under år 1941 till jordbruksgruppen

räknades frivilliga skördearbetare samt till gruppen allmän tjänst personer i frivillig värnpliktstjänstgöring

och frivillig luftbevakning, vilka fr. o. m. 1942 redovisats under rubriken »frivilliga

arbetsuppgifter».

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Tab. 5. Antal tillsatta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga nrbetsförmedliiigsanstalternn

åren 15)15 och 15)46.

Män

K v i n n

o r

Näringsgrenar

1945

1946

Ökning ( + )

Minskning (—)

1945

1946

Ökning ( + )

Minskning (—)

Antal

%

Antal

%

Jordbruk (och fiske) ........

60 850

52 862

- 7 988

-13-1

9108

8 610

—

498

- 5-5

Skogsbruk..................

114 797

56 699

-58 098

-50-6

136

145

+

9

Industri och hantverk......

247 785

298 718

+ 50 933

+ 20-6

33 315

33 369

+

54

+ 0-2

Malmbrytn. o. metallind. . .

33 617

Öl 854

+ 18 237

+ 54''2

3 266

4 046

+

780

+ 23-9

Träindustri...............

13 540

15 499

+ 1959

+ 14-5

361

491

+

130

+ 36-0

Livsmedelsindustri.........

7411

8 289

+ 878

+ 11-8

6 216

5 593

—

623

- 100

Textil- o. beklädnadsind. . .

4126

4 315

+ 189

+ 4-6

12 808

14 357

+

1549

+ 12-1

Byggnadsverksamhet ......

150971

188 688

+ 37 717

+ 25''0

12

37

+

25

Samfärdsel .................

77 467

113 086

+ 35 619

+ 46-0

1794

2 073

+

279

+ 15-6

Landtransport............

46 064

69 727

+ 23 663

+ 51-4

508

730

+

222

+ 43-7

Sjöfart ...................

31403

43 359

+ 11956

+ 38-1

1286

1343

57

+ 4''4

Handel.....................

25 520

34 645

+ 9125

+ 35*8

71946

81411

+

9 465

+ 13-2

Affärs- o. lagerarbete......

12 365

20 404

+ 8 039

+ 65''0

10 925

14 855

+

3 930

+ 36-0

Hotell-, kafé- o. rest.-rör. ..

Förvaltning, arbetsledning och

13155

14 241

+ 1086

+ 8''3

61 021

66 556

+

J

5 535

+ 9-1

fria yrken..............

49 030

71574

+ 22 544

+ 46-0

21719

29 306

+

7 587

+ 34-9

Förvaltn. o. tekn. ledning..

4 298

5 947

+ 1649

+38-4

309

546

f

237

+ 76-7

Kontorsarbete ............

5 405

7 277

+ 1872

+ 34-6

13 196

17 235

+

4 039

+ 30’6

Undervisn. o. vetensk. verks.

3 299

3 327

+ 28

+ 0''8

3 746

4 411

-b

665

+ 17-8

Hälsovård och .sjukvård......

1759

1616

- 143

- 8+

13 716

14 821

+

1105

+ 8-1

Husligt arbete..............

599

532

- 67

-11-2

197 880

189 503

—

8 377

- 4''2

Arbete, ej hänfört till annan

grupp..................

135 923

126 013

- 9 910

- 7''3

32 601

40 277

+

7 676

-j- 23 5

Summa

713 730

755 745

+ 42015

+ 5-9

382 215

399 515

+ 17 300

+ 4-5

gruppbeteckningarna i de båda tabellerna, såsom noten angiver, förete vissa

skiljaktigheter.

Flertalet huvudgrupper uppvisade ökat antal lediga och tillsatta platser i

förhållande till föregående år. EU markerat undantag utgjorde dock skogsbruket,

där platstillsättningen nedgick med 51 %.

Inom jordbruket tillsattes under år 1946 52 709 platser för män och 8 600

platser för kvinnor. Häri är icke inräknad den tillfälliga arbetskraften till

skörden. Denna verksamhet hade större omfattning än år 1945; antalet genom

arbetsförmedlingarna tillsatta platser av ifrågavarande slag uppgick till

omkring 60 000.

Jordbrukets efterfrågan på fast anställd personal var liksom under tidigare

år omfattande, och svårigheterna att tillgodose behovet syntes ha ökat,

speciellt beträffande ladugårdsskötare. Knappt 50 % av de lediga platserna

kunde tillsättas. Bristen på tillfällig arbetskraft gjorde sig i synnerhet kännbar

under de arbetskrävande perioderna för sådd och skörd, framför allt vid

stråsädesskördens bärgande, som försvårades genom den regniga väderleken.

Genom åtgärder av olika slag, såsom anlitande av skolungdom och andra fri
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

villiga samt hempermittering av värnpliktiga, kunde svårigheterna dock i

stort sett övervinnas. En närmare redogörelse för de åtgärder, som vidtogos

för att tillgodose jordbrukets arbetskraftsbehov, lämnas å s. 28 ff.

Anskaffningen av arbetskraft till betfälten var även år 1946 ett svårlöst

problem för arbetsförmedlingarna. En närmare redogörelse för vad som åtgjorts

i ifrågavarande avseende återfinnes å s. 29 ff.

Efterfrågan på arbetskraft till skogarna liade på grund av minskade vedavverkningar

avsevärt mindre omfattning än under föregående år. Sålunda

visade antalet vid arbetsförmedlingarna lediganmälda platser en mycket kraftig

nedgång, från 153 300 år 1945 till 92 200 år 1946, motsvarande 40 °/o. De

tillsatta platserna visade relativt en ännu starkare sänkning än de lediga,

nämligen från 114 900 till 56 800 (51 %). Antalet arbetssökande vana skogsarbetare,

som anmält sig på arbetsförmedlingarna, uppgick till endast 19 400.

En närmare redogörelse för skogsbrukets arbetskraftsbehov m. m. lämnas å

s. 32 ff.

Inom huvudgruppen industri och hantverk, inklusive byggnadsverksamheten,

hade samtliga yrkesgrupper högre platstillsättningssiffror för år 1946

än för år 1945, och inom hela näringsgrenen tillsattes över 332 000 platser,

eller 51 000 flera än 1945. Uppgången hänförde sig i främsta rummet till

arbetsförmedlingarnas medverkan vid anvisning av arbetskraft inom byggnadsverksamheten,

men även metallindustrien redovisade avsevärt höjda siffror

efter den stagnation, som verkstadskonflikten 1945 förorsakade.

Till följd av den livliga sjöfarten ökades omsättningen på sjömansförmedlingarna,

och vid vissa tillfällen var det svårt för dessa att tillgodose behovet

av befaret manskap.

Inom husligt arbete förelågo samma svårigheter som tidigare att skaffa erforderlig

hjälp till hemmen. Under året tillsattes omkring 25 600 fasta hembiträdesplatser

eller 4 900 färre än 1945. Förmedlingen av s. k. tillfällig hemhjälp

hade även i år betydande omfattning, ehuru ej fullt så stor som närmast

föregående år. Antalet tillsatta platser av dylikt slag uppgick till 142 800.

En närmare redogörelse för vidtagna åtgärder för att tillgodose behovet av

huslig arbetskraft lämnas å s. 37 ff.

Ungdomsförmedlingens utbyggnad har under år 1946 fortsatt i anslutning

till den av kommissionen år 1944 uppgjorda planen för en successiv utbyggnad

av densamma. Utbyggnaden avsåg närmast att i personalhänseende förstärka

såväl de vid arbetsförmedlingens huvudkontor tidigare upprättade

länscentralerna som avdelningskontoren i syfte att skapa bättre förutsättningar

för att lösa i samband med ungdomsförmedling och yrkesvägledning

redan föreliggande eller väntade arbetsuppgifter. Vid ett 30-tal större avdelningskontor

skulle sålunda filialer för ungdomsförmedling inrättas. Vid övriga

avdelningskontor skulle ungdom&förmedlingsverksamheten handhas dels

av ambulerande assistenter (knutna till länscentralerna eller till vissa av nyssnämnda

filialer), dels av arvodes- och deltidsanställda s. k. kontaktmän

(knutna till avdelningskontor, som inte på annat sätt specialutrustats för

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

dessa uppgifter). Vid utgången av år 1946 voro 21 filialer för ungdomsförmedling

inrättade vid avdelningskontoren. Av dem hade 6 tillkommit under

året, nämligen i Hässleholm, Lidköping, Nyköping, Nässjö, Sandviken och

Uddevalla. Antalet kontaktmän ökades under år 1946 från 78 till 116.

För att tillgodose ungdomsförmedlingens och yrkesvägledningens personalbehov

har kommissionen anställt praktikanter, vilka dels inom kommissionen,

dels hos de lokala ungdomsförmedlingama erhållit grundläggande utbildning

för ungdomsförmedlings- och yrkesvägledningsverksamhet. Flertalet

av de praktikanter, som fått väl vitsordad praktikanttjänstgöring, ha kunnat

beredas anställning inom ungdomsförmedling och yrkesvägledning.

Inom ungdomsförmedlingen inskrevos år 1946 ca 37 000 (40 000) pojkar

och 33 000 (32 000) flickor (under 18 år), exklusive ungdomsberedskapen.

(Siffrorna för år 1945 ha angivits inom parentes.) Inklusive ungdomsberedskapen

utgjorde antalet ca 60 000 pojkar och 55 000 flickor.

Antalet tillsatta platser exklusive ungdomsberedskapen utgjorde år 1946

ca 67 000. Omkring 2 600 av de tillsatta platserna avsågo anställning av högst

en veckas varaktighet. Under år 1945 tillsattes exklusive ungdomsberedskapen

63 400 platser.

Av de anförda siffrorna torde framgå, att ungdomsförmedlingsverksamheten

under år 1946 omfattat ett något mindre antal arbetssökande än under år

1945. Detta sammanhänger sannolikt med den minskning av årskullarnas

storlek, som inträtt i de för ungdomsförmedlingen aktuella åldersgrupperna.

Däremot ökade i jämförelse med år 1945 antalet tillsatta platser med 6 °/o.

I jämförelse med genomsnittssiffrorna för femårsperioden 1940—44 utgjorde

ökningen ca 30 °/o. Hänsyn har vid jämförelserna icke tagits till anställningstidens

längd.

För den grkesvägledande verksamheten har under år 1946 arbetet med

yrkeskartoteket fortsatt. Vid årets utgång hade ytterligare 116 kartoteksblad

utkommit, varför sammanlagda antalet hittills utkomna kartoteksblad utgör

202. De färdiga bladen gälla yrken för ca 37 °/o av samtliga egentliga yrkesutövare.

Kartoteket, som är avsett att användas som uppslagsverk, behandlar

på varje blad ett yrke med angivande av arbetets art, de krav, som yrket

ställer på utövaren, utbildnings- och löneförhållanden m. m. Yrkesbeskrivningarna

kompletteras med översikter över större yrkesområden eller näringsgrenar.

Uppgifterna ha insamlats genom 1 rågeformulär, intervjuer med

yrkesmän, studiebesök på arbetsplatser, sammanställning av statistiska uppgifter,

studium av facktidskrifter och annan facklitteratur in. in. Arbetet har

bedrivits i nära samarbete med arbetsmarknadens organisationer.

I en särskild serie meddelanden, »Aktuellt för yrkesvägledningen», ha därjämte

lämnats aktuella upplysningar om framtidsutsikterna på speciella yrkesområden,

om skolor och utbildningsanstalter, nyutkommen litteratur

in. m.

Tidigare utgivna broschyrer — »Att välja yrke», avsedd för elever i folk
-

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

skolans avgångsklasser, och »Gymnasisternas ämnesval», avsedd för lärjungar

i gymnasiets »valringar» — ha under året utgivits i reviderade upplagor.

Under året ha fyra distriktsöversikter över läroanstalter för yrkesundervisning

utkommit, avseende Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs,

Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Västernorrlands, Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län. Dylika distriktsöversikter föreligga

härefter för hela riket. De skola ersättas med en översikt över yrkesutbildningsanstalter

i hela landet. Utarbetandet av översikten i fråga hade tagit sin

början vid utgången av 1946.

I föregående årsredogörelse omnämnda utredningar ha fullföljts under år

1946. Preliminära uppgifter angående omfattningen av den medicinska yrkesvägledning,

som bedrivits av skolläkarna under läsåret 1945/46, ha även

bearbetats. I samråd med statens institut för folkhälsan fortgår den i föregående

årsredogörelse omnämnda undersökningen av yrkesrisker ur medicinsk

synpunkt.

Verksamheten i skolorna har planlagts i samråd med de båda delegationer,

som äro knutna till kommissionen och i vilka olika skol- och lärarintressen

äro företrädda.

Under läsåret 1945/46 ha sammanlagt ca 29 000 ungdomar i folk- och fortsättningsskolor

i 420 kommuner erhållit yrkesvägledning.

Broschyren »Att välja yrke» har utdelats i folkskolornas avgångsklasser

som ett hjälpmedel vid lärarnas yrkesorienterande undervisning. Efter det

eleverna ifyllt ett frågeformulär »Frågor inför yrkesvalet», har yrkesvägledaren

i den mån det varit möjligt hållit s. k. yrkesorienterande lektioner i skolorna.

De ifyllda formulären, kompletterade med skriftliga utlåtanden från

lärare och skollälcare, ha varit yrkesvägledaren till hjälp vid den följande

enskilda rådgivningen.

Ett omfattande instruktionsarbete har även bedrivits bland folkskolans

lärare. En del skoldistrikt ha anslagit medel för bevistande av instruktionsmöten

i yrkesorientering för lärare. Under läsåret ha sådana möten och konferenser

hållits för ca 1 500 lärare. Sedan denna verksamhets början år 1943

ha ca 10 500 lärare bevistat sådana konferenser. Kontaktmännen ha länsvis

samlats för instruktioner under en eller flera dagar.

Genom skolöverstyrelsens skrivelse till folkskoleseminariemas rektorer den

12 januari 1946 angående undervisning i yrkesorientering vid folkskoleseminarierna

samt genom de promemorior rörande yrkesvägledning i folkskolan,

som statens folkskolinspektörer i samråd med ungdomsförmedlingen sänt

ut till skolstyrelser och lärare, har folkskollärarkåren fått riktlinjer för sin

medverkan i den yrkesvägledande verksamheten. Instruktionsföredrag ha

även hållits i folkskoleseminariemas avgångsklasser.

På begäran från folkhögskolehåll har under år 1946 yrkesvägledning anordnats

i ett antal folkhögskolor.

Vid de högre skolorna har yrkesvägledning givits i gymnasiernas, flickskolornas,

realskolornas och mellanskolornas avgångsklasser samt i de s. k.

»valklasserna», d. v. s. näst sista klassen i real- och mellanskolor, flick
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

skolornas 57 (4°) och gymnasiernas ring I3 och IT. Yrkesvägledningen har

omfattat såväl orienterande lektionsföredrag som enskild rådgivning. Under

läsåret 1945/1946 har yrkesvägledning förekommit i så gott som samtliga

högre skolor i landet.

I viss utsträckning ha ungdomsförmedlingens tjänstemän bedrivit yrkesvägledande

verksamhet bland värnpliktiga, vilka ännu ej valt levnadsbana

eller vilka ämna byta yrke.

Under året har samarbetet med de psykotekniska instituten i Stockholm

och Göteborg vidgats. Instituten ha i större utsträckning än tidigare anlitats

för undersökning av under yrkesvägledningen uppmärksammade problemfall.

I några av dessa fall ha konsultationerna vid institutet möjliggjorts genom

att rese- och övriga kostnader betalats av statsmedel.

Den i samarbete med AB Radiotjänst anordnade yrkesvägledande verksamheten

i radio har pågått under hela år 1946. Radiolyssnama ha i samband

härmed beretts tillfälle att rikta skriftliga förfrågningar angående yrkesval

o. dyl. till Radiotjänst. Förfrågningarna ha besvarats av sektionen

för ungdomsförmedling och yrkesvägledning dels i radio under ett 15-minutersprogram

»Frågor och svar om yrkesval» varannan onsdag, dels skriftligen

av befattningshavare inom sektionen eller vid ungdoms- eller andra

arbetsförmedlingar. Under året besvarades omkring 1 050 dylika förfrågningar.

Denna »radiobrevlåda» har betydelse framför allt för personer, bosatta

på längre avstånd från arbetsförmedlingsorgan.

För senare halvåret 1946 ha vissa statistiska uppgifter lämnats beträffande

den yrkesvägledning, som meddelats vid ungdomsförmedlingarna och

av de till avdelningskontoren hittills knutna kontaktmännen. Av dessa uppgifter

framgår, att omkring 5 600 rådsökande nyinskrivits (3 250 män, 2 350

kvinnor) och att omkring 8 200 konsultationer ägt rum. Relativt vanligt har

sålunda varit, att de rådsökande vid mer än ett tillfälle sökt vägledning vid

yrkesval. Av de rådsökande voro omkring 3 100 under 18 år, 2 000 i åldern

18—25 år och övriga i åldern över 25 år. Omkring en tredjedel av de rådsökande

har även inskrivits som arbetssökande vid ungdomsförmedlingen.

Utöver den egentliga yrkesvägledningen ha i omkring 4 900 fall förfrågningar

angående yrken och utbildningsvägar besvarats.

I likhet med föregående år har sektionen biträtt med material till ungdoms-,

fritids- och andra utställningar, som anordnats av skilda organisationer.

Arbetet med organiserandet av en riksomfattande tjänstemannaförmedling,

som påbörjades under 1944 enligt kommissionens beslut i maj samma år och

som fördröjts på grund av lokal- och personalsvårigheter, fullföljdes i det

närmaste under år 1946.

Förmedlingsverksamheten för tjänstemannakategorierna företedde under

året en kraftig utveckling. Sålunda uppgick antalet arbetssökande personer

till 76 440 mot 63 907 under år 1945. Siffrorna för lediga och tillsatta platser

voro 86 878 och 57 553 mot 60 670 och 44 601 föregående år.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

En stor och krävande uppgift har varit att söka tillgodose statsmyndigheternas

behov av tjänstemannapersonal. Genom cirkulär den 18 januari 1946

(SFS nr 9) föreskrev nämligen Kungl. Maj:t skyldighet för nämnda myndigheter

att tills vidare till och med den 31 december 1946 vid uppkommande

personalbehov göra viss anmälan därom till den offentliga arbetsförmedlingen.

Genom cirkulär den 29 november 1946 (SFS nr 746) har tiden för

anmälningsskyldigheten utsträckts till och med den 31 december 1947. Antalet

till tjänstemannaförmedlingen från olika myndigheter anmälda platser

uppgick under året till 8 648, av vilka 5 759 tillsattes genom förmedlingens

medverkan.

Även då det gällt anskaffning av tjänstemannapersonal till de kommunala

myndigheterna, har tjänstemannaförmedlingen i betydande utsträckning

tagits i anspråk. Flera städer, bland andra Stockholm, Malmö, Borås

och Jönköping, ha med vederbörande tjänstemannaförmedling överenskommit

om ett kontinuerligt utnyttjande av förmedlingen vid uppkommande

personalbehov.

Under året har tjänstemannaförmedlingen helt eller delvis övertagit den

pLatsförmedlande verksamhet, som tidigare bedrivits av vissa organisationer

och läroanstalter. Sålunda träffades den 6 november 1946 avtal med Sveriges

industriförbund och Svenska industriens praktiknämnd, att utplaceringen

av personer, vilka önska förskaffa sig praktik före inträde vid teknisk

läroanstalt, skall handhavas av tjänstemannaförmedlingen. Avtalet innebär

därjämte, att tjänstemannaförmedlingen i viss utsträckning skall biträda

praktiknämnden vid utplaceringen i praktikarbete av elever vid tekniska

läroanstalter. På framställning av socialinstituten i Stockholm och Göteborg

har tjänstemannaförmedlingen vidare åtagit sig förmedlingen av praktikplatser

åt personer, som ämna söka inträde vid socialinstituten, I frågor

rörande utplaceringen av praktiksökande samarbetar tjänstemannaförmedlingen

intimt med yrkesvägledningen.

Den 1 juli 1946 skedde en utvidgning av tjänstemannaförmedlingens verksamhetsområde

genom att förmedlingen av affärspersonal överfördes till

densamma. Åtgärden föranleddes därav, att det ur förmedlingssvnpunkt befunnits

mindre rationellt att från tjänstemannaförmedlingen avskilja nämnda

yrkesgrupp, som i utbildnings- och anställningshänseende står kontorspersonalen

nära. De järnhandelsanställdas riksförbund, som tidigare bedrivit

egen platsförmedling, beslöt i juli 1946 att nedlägga denna samt att rekommendera

sina medlemmar att i fortsättningen anlita tjänstemannaförnmrllingen.

Förmedlingsverksamheten vid special förmedlingen för artister och musiker

karakteriserades under 1946 liksom under tidigare år av stor livaktighet och

ständigt stegrad omfattning. Utöver de redan under 1945 och tidigare inrättade

9 specialförmedlingarna (Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle, Linköping,

Norrköping, Växjö, Örebro, Karlstad) har dock under året icke nå
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Tab. 6. Artist- och mnslkerfönnedlingens verksamhet under år 1916.

Kontor

Arbetssökande

Tillsatta platser

Män

Kvinnor

Summa

Män

Kvinnor

Summa

Stockholm....................

1500

534

2 034

9 768

3128

12 896

Göteborg.....................

411

95

506

4 257

493

4 750

Malmö.......................

789

104

893

4 848

775

5 623

Gävle........................

898

101

999

12 777

911

13 688

Linköping-Norrköping.........

575

76

651

6 230

384

6614

Växjö........................

475

32

507

3 613

415

4 031

Karlstad .....................

395

23

418

3 029

299

3 328

Örebro .......................

263

41

304

7 494

336

7 830

Övriga kontor................

935

88

1023

2 833

273

3106

Summa

6 241

1094

7 335

54 852

7 014

61866

Därav musiker.............

4 606

267

4 873

46 031

1685

47 716

teater- o. filmpersonal

1486

740

2 226

8 705

4 426

13131

Övriga...............

149

87

236

116

903

1019

gon ny sådan inrättats. Förmedlingsverksamhetens omfattning framgår av

tab. 6.

Vid artist- och musikerförmedlingarna inskrevos under året 7 335 personer.

Antalet förmedlade engagemang utgjorde 61 866. Motsvarande siffror

för år 1945 voro 6 087 och 40 301.

De förmedlade engagemangen motsvara för år 1946 en sammanlagd

gagesumma av 5 700 000 kr, vilket ger en ökning jämfört med år 1945 med

i runt tal 2 400 000 kr.

Under året ha förberedelser träffats för en överenskommelse om samarbete

med Folkparkernas artistförmedling u. p. a. Därjämte ha utarbetats

tekniska anvisningar för artist- och musikerförmedlingen.

Arbetsberedning för partiellt arbetsföra. I avsikt att effektivisera arbetsförmedlingarnas

verksamhet för arbetsanskaffning åt partiellt arbetsföra

och få fram en mera individualiserad arbetsförmedling beslöt arbetsmarknadskommissionen

i juni 1944 i princip att i samtliga län (utom Gotlands)

inrätta befattningar för assistenter för arbetsberedning åt partiellt arbetsföra.

För arbetsberedning åt partiellt arbetsföra voro vid verksamhetsårets

början assistenter förordnade i Stockholm (för Stockholms stad och län),

Göteborg, Malmö, Linköping, Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad,

Halmstad, Falun och Härnösand. Under året ha innehavare förordnats

på nyinrättade befattningar i Uppsala, Eskilstuna, Borås, Skövde,

Örebro, Västerås, Gävle, Östersund, Umeå och Luleå. Vid årsskiftet saknades

särskilda befattningshavare endast i två län, nämligen Värmlands och

Gotlands. Nytillträdande befattningshavare ha beretts tillfälle att vid treveckorskurser,

förlagda till ifrågavarande avdelning vid arbetsförmedlingen i

Stockholm, dels genom tjänstgöring vid avdelningen, dels genom föreläsningar

och studiebesök, praktiskt sätta sig in i sina arbetsuppgifter och förvärva

vissa teoretiska insikter i hithörande spörsmål.

Det samarbete mellan arbetsförmedlingen och pensionsnämndema, som

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Tab. 7. Antal arbetssökande och tillsatta platser vid arbetsförmedlingens expeditioner

för partiellt arbetsföra under är 1040.

Expedition

Arbetssökande

Tillsatta platser

Därav

tillfälliga1

platser

Män

Kvinnor

Summa

Män

Kvinnor

Summa

Stockholm................

2 609

1584

4193

3172

1151

4 323

579

Uppsala (nov.—dec.).......

18

—

18

26

1

27

_

Eskilstuna (juli—dec.).....

86

30

116

80

28

108

7

! Linköping................

519

55

574

369

52

421

16

Jönköping ................

308

69

377

363

60

423

95

Växjö ....................

224

55

279

271

49

320

22

Kalmar ..................

196

16

212

213

11

224

36

Karlskrona................

176

26

202

167

25

192

19

Kristianstad...............

173

43

216

148

29

177

17

Malmö...................

741

176

917

655

183

838

97

Halmstad.................

148

39

187

124

38

162

18

Göteborg .................

767

160

927

465

93

558

127

Borås (sept.—dec.).........

40

2

42

23

—

23

3

Skövde (juli—dec.)........

68

12

80

63

17

80

6

Örebro (febr.—dec.)........

466

91

557

254

21

275

15

Västerås (juli—dec.).......

189

50

239

114

33

147

31

Falun....................

276

53

329

216

51

267

5

Gävle (maj—dec.) .........

200

18

218

119

14

133

6

Härnösand................

427

11

438

154

7

161

3

Östersund (okt.—dec.).....

186

12

198

39

1

40

—

Umeå (april—dec.)........

214

15

229

168

15

183

4

Luleå (dec.)...............

37

3

40

18

4

22

—

Summa år 1946

8068

2 520

10 588

7 221

1883

9104

1106

> > 1945

4 622

1529

6151

4 684

1277

5 961

2 562

1 Av högst en veckas beräknad varaktighet.

genom särskild överenskommelse med pensionsstyrelsen etablerades under

år 1945, har under året fått ökad omfattning. Arbetsförmedlingen har lämnat

sin medverkan vid utredningar rörande pensionsstyrelsens klientel i fråga

om dels behovet av utbildning eller omskolning i det enskilda fallet, dels

yrkesvalet och utbildningsvägar, dels slutligen arbetsanskaffning. Arbetsförmedlingen

har genom detta samarbete kunnat utnyttja pensionsstyrelsens

möjligheter att bereda yrkesutbildning åt sådana arbetssökande, vilka utan

föregående arbetsträning, fortbildning eller omskolning icke eljest kunnat

beredas arbete.

Liknande överenskommelse från samma år med blindvårdsorganisationerna

har möjliggjort för arbetsförmedlingen att biträda i fråga om arbetsanskaffning

åt blind och synsvag arbetskraft. En inventering genom länsarbetsnämnderna

av klientel och arbetstillfällen har pågått under året.

Vidare träffades under året en överenskommelse med Svenska vanföreanstalternas

centralkommitté (SVCK) om samarbete mellan arbetsförmedling

och vanföreanstalter. Vid konferenser i Hälsingborg och Stockholm med representanter

för arbetsmarknadskommissionen och vanförevården underströks

nödvändigheten av dylikt samarbete. Riktlinjer för samarbetet ha

fastställts.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Tab. 8 Arbetsförinedlinsfsverksamlieteii för partiellt arbetsföra uuder år 194C.

Arbetssökande och placerade fördelade efter defekter.

Defekter

Män

Kvinnor

Summa

Arbets-

sökande

Tillsatta

platser

Arbets-

sökande

Tillsatta

platser

Arbets-

sökande

Tillsatta

platser

Vanföra..................

1196

796

174

103

1370

899

Hörseldefekta.............

123

101

58

46

181

147

Syndefekta................

216

no

72

47

288

157

Lungsjuka................

1198

896

230

175

1428

1071

Psykiskt sjuka eller defekta

1142

1163

489

413

1631

1 576

Andra sjuka..............

2 172

1660

465

330

2 637

1990

Straffade m. fl.............

1053

1372

162

148

1215

1520

Alkoholister...............

270

368

4

1

274

369

Överåriga.................

440

549

297

274

737

823

Andra arbetshinder.......

258

206

569

346

827

552

Summa

8088

7 221

2 520

1888

10 588

9104

Kommissionen har dessutom under året förhandlat med myndigheter och

organisationer, bland annat i Norrköping, Uppsala, Götebofrg, Borlänge,

Sandviken, Växjö, Örebro och Karlskrona, i avsikt att utröna intresset för

igångsättande av arbetsprövnings- och arbetsträningsinstitut. Förhandlingarna

ha givit vid handen, att ett stort intresse för frågan förefinnes, samt

bekräftat ett tidigare antagande, att organiserandet av arbetsprövnings- och

arbetsträningsverkstäder skulle komma att erbjuda utomordentlig hjälp åt

arbetsberedningen i dess strävan att inpassa partiellt arbetsföra i produktionslivet.

Den egentliga förmedlingsverksamheten för partiellt arbetsföra under 1946

belyses i tab. 7. I tabellen redovisas endast sådana partiellt arbetsföra, vilkas

arbetsansökan varit föremål för direkt handläggning vid de särskilda expeditionerna.

Genom de ordinarie expeditionerna har ett icke ringa antal partiellt

arbetsföra kunnat beredas arbete.

Av tabellen framgår, att antalet arbetssökande partiellt arbetsföra under

1946 vid expeditionerna i Stockholm, Göteborg och Malmö utgjorde 6 037,

därav 1 920 kvinnor. Vid nämnda expeditioner utgjorde under 1945 motsvarande

siffror 5 090 och 1 439. Till landets samtliga under år 1946 i verksamhet

varande expeditioner hänvisades 10 588 arbetssökande, därav 2 520 kvinnor.

Antalet platser, som anvisades och tillsattes med partiellt arbetsföra,

utgjorde år 1945 i Stockholm, Göteborg och Malmö 5 215 och år 1946 vid

samtliga expeditioner 9 104, därav 5 719 vid expeditionerna i Stockholm,

Göteborg och Malmö. Av hela antalet platser hade 1 106, eller något mer

än 12 »/o, en varaktighet av högst en vecka.

Antalet arbetssökande och tillsatta platser vid arbetsförmedlingens expeditioner

för partiellt arbetsföra under år 1946 med fördelning på de sökandes

defekter framgår av tab. 8.

Denna tabell utvisar, att av hela antalet arbetssökande, som under år 1946

hänvisades till de särskilda assistenterna för partiellt arbetsföra, mer än

hälften hade arbetshinder, som utgjordes av sjukdom. Personer med kropps
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

liga defekter (vanföra, syn- och hörseldefekta) utgjorde endast omkring 17 %

av hela antalet. De straffade utgjorde 11 %. Arbetshinder på grund av alkoholism

förekom i jämförelsevis liten omfattning, medan överårighet i 7 °/o

angivits som orsak till placeringssvårigheterna.

Sammanställningen ger vidare vid handen, att av hela antalet förmedlade

anställningar ett jämförelsevis stort antal arbetstillfällen kunnat beredas

psykiskt sjuka och straffade. Härvid är emellertid att märka, att huvudparten

av de tillfälliga platserna anvisats dessa kategorier. För de egentliga lytesgruppema

ha de förmedlade anställningarna merendels varit av mera stadigvarande

karaktär.

Jämlikt kungliga brev den 25 maj 1945 och den 29 juni 1946 leder arbetsmarknadskommissionen

i egenskap av arbetsvårdsorgan den verksamhet,

som syftar till att bereda i militärtjänstgöring eller därmed jämställd tjänstgöring

skadad utkomst genom eget arbete (arbetsvärd). På uppdrag av kommissionen

fungera länsarbetsnämnderna som lokala arbetsvårdsorgan, och

ärendena handläggas av assistenterna för arbetsberedning åt partiellt arbetsföra

eller annan för verksamheten särskilt avdelad pei*sonal.

Nämnderna ha på grundval av uppgifter från riksförsäkringsanstalten

verkställt utredningar beträffande de skadades arbets- och inkomstförhållanden

m. m. och i förekommande fall avgivit konkreta förslag till åtgärder i

fråga om utbildning (arbetsträning, fortbildning, omskolning) eller andra

åtgärder, såsom framställning om s. k. kungafondsbidrag, hänvisning till

värnpliktslån m. m. Utredningarna ha verkställts i samråd med läkare — särskilt

i fråga om yrkesvalet — familjebidragsnämnderna och andra kommunala

och sociala organ, tidigare arbetsgivare etc. samt den skadade själv. Från

verksamhetens början i juni 1945 intill den 1 januari 1947 ha nämnderna

verkställt dylika utredningar beträffande 5 627 i militärtjänst skadade. Under

samma period har kommissionen fattat 1 465 beslut om arbetsvärd, därav

i 951 fall i form av omskolning och 129 i form av fortbildning. Övriga

385 fall ha icke blivit föremål för direkt arbetsvårdande åtgärder genom arbetsmarknadskommissionen

utan i flertalet fall hänvisats till värnpliktslån

(187) eller bidrag från kungafonden (142).

Även i samband med själva arbetsvärden ha länsarbetsnämnderna i avsevärd

grad lämnat sin medverkan. Nämnderna ha sålunda utanordnat av

kommissionen beviljade utbildningsbidrag in. in. samt biträtt de skadade

med råd och anvisningar i sociala och ekonomiska frågor. Vidare ha nämnderna

följt utbildningen, biträtt vid arbetsanskaffningen samt jämväl därefter

i olika sammanhang lämnat sitt bistånd (efterkontroll).

Arbetsförmedlingsverksamheten för utlänningar. Vid årsskiftet 1945/46 funnos

kvar i landet ca 13 100 av de flyktingar (s. k. repatriander), vilka genom

Röda korset och UNRRA:s försorg under våren och sommaren 1945 överfördes

från fånglägren i Tyskland för att i Sverige beredas tillfälle till vila och

rekreation. Vistelsen avsåg till en början endast att vara omkring sex månader,

men då många av olika skä'' ej kunde återvända till sina hemländer

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

inom denna tid, medgavs, att repatriander, som tillfrisknat, i likhet med

andra flyktingar skulle få taga arbete. Redan under år 1945 hade sålunda

omkring 5 500 repatriander återhämtat sig och lämnat förläggningarna för

att antaga arbete. Bland de kvarvarande 7 600 tillfrisknade många under våren

och sommaren 1946 och erhöllo anställning. Utplaceringen av de arbetsföra

repatrianderna kunde i slutet av juni anses vara slutförd, varvid på

läger och sjukhus återstodo omkring 2 700 personer, utgörande konvalescenter,

sjuklingar och skolelever.

Arbetsutplaceringen från läger av de baltiska flyktingarna hade definitivt

slutförts redan under 1945. Därvid hade dock ca 1 300 intellektuella på grund

av svårigheten att erhålla lämplig anställning i öppna marknaden placerats

i arkivarbeten eller fornminnesvårdsarbeten, de sistnämnda arbetena anordnade

i samråd mellan arbetsmarknadskommissionen och riksantikvarieämbetet.

De den 15 februari 1946 tillkallade arkivarbetssakkunniga föranstaltade

redan i början av sin verksamhet om speciella åtgärder för att påskynda

de utländska arkivarbetarnas utplacering i öppna marknaden. I Stockholm,

Uppsala och Lund inrättades för detta ändamål särskilda arbetsförmedlingsexpeditioner

för arkivarbetare. Av de ca 1 250 utlänningar, som i början av

1946 voro i arkivarbete, ha på grund härav ca 750 under år 1946 erhållit

anställning i öppna marknaden genom arbetsförmedlingen. Vissa av dessa

utlänningar kunde på grund av bristande kunskaper i svenska ej omedelbart

placeras, varför särskilda kurser i svenska språket ordnades för att underlätta

förmedlingsarbetet. Sammanlagt besöktes kurserna av över 800 arkivarbetare.

Vid slutet av 1946 återstodo 500 utlänningar i arkivarbete. Då de

flesta av dessa ej synas kunna placeras utan att erhålla viss omskolning,

planerar kommissionen att i samarbete med överstyrelsen för yrkesutbildning

under 1947 anordna speciella praktiska fortbildningskurser.

Det under 1945 påbörjade samarbetet mellan de danska, norska och svenska

arbetsförmedlingarna fortsatte under 1946. Genom den brist på arbetskraft,

som varit rådande i samtliga tre länder, har förmedlingen dock fått

begränsad omfattning. Härtill kommer, att bostadsbristen i hög grad försvårat

verksamheten. Dock kan nämnas, att över 800 danskar genom arbetsförmedlingens

försorg placerats i Sverige inom skogsbruk och industri, varjämte

den svenska arbetsförmedlingen efter hemställan från norska myndigheter

under hösten anvisade en grupp på över 40 vana svenska byggnadssnickare

till återuppbyggnadsarbetet i Nordnorge. Under sommarmånaderna 1946 har

vidare ett utbyte av jordbruksungdom på försök ordnats mellan Danmark

och Sverige. Sammanlagt deltog ett 100-tal ungdomar. Då erfarenheterna från

utbytet över lag varit goda, planeras en fortsatt verksamhet under år 1947 i

vidare omfattning.

Arbetsmarknadskommissionen och arbetsförmedlingarna erhålla i allt

större antal förfrågningar från utlandet angående sysselsättningsmöjligheterna

i Sverige. Även sammanslutningar och enskilda företag in. fl., som

mottagit dylika hänvändelser, bruka vidarebefordra dessa till arbetsmarknadskommissionen.

1 de fall det rör sig om sådan arbetskraft, av vilken be
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

hov föreligger i landet, medverkar kommissionen vanligen, sedan samråd

angående möjligheterna för svenskt inresevisum ägt rum med utlänningskommissionen,

till att anställning anskaffas åt de sökande.

Verksamheten beträffande de norska ungdomar, som genom överstyrelsens

för yrkesutbildning försorg erhålla utbildning vid svenska yrkesskolor,

har pågått hela året. Arbetsmarknadskommissionen har ombesörjt detaljer

i samband med elevernas uppehälle under kurstiden, såsom kost och logi,

utrustning med gång- och arbetskläder, resor m. m. I allmänhet ha eleverna

inkvarterats i de ordinarie skolhemmen eller i privata hem, men på grund

av bostadsbristen har kommissionen även måst upprätta och driva ett internat

för ca 100 elever i Göteborg. Till utgången av år 1946 hade sammanlagt

1 582 elever kommit till landet, och av dessa voro vid samma tidpunkt

1 430 färdiga med sin utbildning. Verksamheten beräknas bli slutförd under

första hälften av år 1947.

I sina strävanden att inordna hemkomna utlandssvenskar i normala förhållanden

stödes Utlandssvenskarnas förening på Kungl. Maj ds uppdrag av

socialstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning och arbetsmarknadskommissionen.

Det åvilar härvid arbetsmarknadskommissionen förutom att biträda

i frågor rörande utrustning även att ombesörja den erforderliga arbetsförmedlingen

och därmed sammanhängande spörsmål.

Arbetsförmedlingen förmedlade under år 1946 46 628 arbetsanställningar

åt utlänningar, därav 32 311 för män och 14 317 för kvinnor. Beträffande

fördelningen nationsvis kan nämnas, att 14 216 platser avsågo danskar.

4 856 norrmän och 9 987 balter. Vid årsskiftet 1946/47 funnos i Sverige

93 368 utlänningar, av vilka 60 991 hade arbetsanställningar. Antalet i arbete

varande danskar uppgick till 13 231, norrmän 8 889, finnar 5 793, balter

18 431, polacker 5 831 och tyskar 2 371. Inom olika yrkesområden fördelade

sig de sysselsatta utlänningarna enligt följande: jordbruk och skogsbruk

6 351, industri och hantverk 29 623, samfärdsel 2 586, handel 5 412, förvaltning

5 161, hälso- och sjukvård 3 249, husligt arbete 5 454 samt annat arbete

3 155.

För att förenkla arbetstillståndsgivningen för utlänningar har överenskommelse

träffats mellan utlänningskommissionen och arbetsmarknadskommissionen,

att sistnämnda myndighet tillsammans med länsarbetsnämnderna

skall kunna lämna utlänningarna s. k. yrkestillägg enligt en särskild i samråd

mellan utlänningskommissionen och arbetsmarknadskommissionen uppgjord

vrkesförteckning. Detta förfarande innebär, att kommissionen och

länsarbetsnämnderna erhålla rätt att i utlännings pass utöka det av utlänningskommissionen

meddelade arbetstillståndet med ytterligare yrke. Härigenom

åstadkommes en avsevärd förenkling av tillståndsgivningen till fördel

för såväl arbetsgivarna som utlänningarna, vilka sistnämnda nästan omgående

kunna få dylik ansökan behandlad. I

I samband med den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringen,

som står under socialstyrelsens överinseende, fullgör den offentliga arbets
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

förmedlingen omfattande kontroll- och arbetsanvisningsuppgifter. Därigenom

bli försäkrade, som uppbära daghjälp, omedelbart tillgängliga för placering

på arbetsmarknaden, när behov av arbetskraft uppkommer inom för

dem lämpligt arbetsområde.

Från och med 1946 års ingång äro ytterligare två arbetslöshetskassor i

verksamhet, nämligen Sveriges teateranställdas och typografernas. Totala

antalet arbetslöshetsförsäkrade ökade härigenom med omkring 13 000. Även

inom de äldre arbetslöshetskassorna ökade medlemsantalet betydligt under

år 1946. Vid slutet av året utgjorde sammanlagda medlemsantalet 871 300

mot 819 500 ett år tidigare.

Följande erkända arbetslöshetskassor voro i funktion den 1 januari 1947.

Erkänd arbetslöshetskassa

Beklädnadsarbetarnas..............................

Sadelmakarnas, tapetserarnas och reseffektarbetarnas ..

Stenindustriarbetarnas..............................

Handelsanställdas m. fl.............................

Sko- och läderarbetarnas ..........................

Träindustriarbetarnas..............................

Musikernas m. fl.................................

Lantarbetarnas ..................................

Frisörernas ......................................

Livsmedelsarbetarnas..............................

Textilarbetarnas ..................................

Gjuteriarbetarnas..................................

Gruvindustriarbetarnas ............................

Handelstjänstemännens ............................

De kemisk-tekniska industriarbetarnas m. fl...........

Bleck- och plåtslagamas ..........................

Försvarsverkens civila personals ....................

Bryggeriarbetarnas ................................

Transportarbetarnas ..............................

Metallindustriarbetarnas............................

Bokbinderiarbetarnas..............................

Hotell-, kafé- och restauranganställdas................

Handelsresandenas ................................

Grov- och fabriksarbetarnas........................

Industritjänstemännens ............................

Elektrikernas ....................................

Arbetsledarnas....................................

Målarnas ........................................

Sjöfolkets ........................................

Väg- och vattenbyggnadsarbetarnas..................

Järnvägsmännens..................................

Sågverksindustriarbetarnas..........................

Maskinbefälets....................................

Sveriges teateranställdas............................

Typografernas ....................................

Erkänd fr. o. m.

den

2/l

1935

V2

1935

23/2

1935

74

1935

Vt

1935

7i

1936

21/i

1936

si/7

1936

l/io

1936

71

1937

1/l0

1937

7i

1938

71

1938

7i

1940

71

1941

74

1941

7io

1941

7 4

1942

7i

1942

7e

1942

v?

1942

77

1942

7 8

1942

7i

1943

79

1942

7i

1943

7n

1942

Vio

1943

10/7

1943

71

1944

7i

1945

75

1945

71

1945

7i

1946

71

1946

Medlemsantal

den V» 1947

30 600

4 800

4 200

47 700

10 400

39 500

7 700

45 800

4 100

33 900

41 800

10 900

9 000

9 000

14 300

3 100

20 000

6 400

8 300

198 400

11 200

18 900

500

106 100

42 600

14 600

18 800

15 500

15 800

19 700

26 100

16 600

2 100

300

12 600

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 286.

Summa 871 300

6

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende ay vissa näringsgrenars

arbetskraftsbehov.

Jordbruket.

Den under år 1946 ytterligare markerade knappheten på arbetskraft inom

olika områden ökade jordbrukets svårigheter att anskaffa tillräckligt med

arbetskraft, särskilt under sommarhalvåret. Detta nödvändiggjorde, att skolungdomen

från städer och samhällen samt personer, som för längre eller

kortare tid kunde göra sig lediga, uppmanades att deltaga i jordbruksarbete.

Propagandan för dessa tillfälliga arbetsinsatser bär i likhet med föregående

år bedrivits huvudsakligen lokalt genom de olika länsarbetsnämnderna. Genom

artiklar och appeller i pressen ha upplysningar lämnats om behovet

av arbetskraft till jordbruket, varjämte samtliga elever i de högre skolorna

tillställts broschyren »Modem ungdom». Även radion har tagits i anspråk

för propagandan.

Den tillfälliga arbetskraftens insats under året har varit av ett betydande

värde. Genom arbetsförmedlingen utplacerades till enskilda gårdar, i jordbruksläger,

praktikläger eller på annat sätt sammanlagt 59 270 personer,

varav 32 562 män och 26 708 kvinnor. I första hand inriktades propagandan

för deltagande i jordbruksarbete på enskild utplacering på olika lantgårdar.

Genom arbetsförmedlingen utplacerades på detta sätt under året 6 386 personer,

huvudsakligen skolungdomar. Ett mycket stort antal personer sökte

sig dessutom på privat väg ut i jordbruksarbete hos släkt och bekanta eller

hos arbetsgivare, hos vilka de tidigare år placerats. För dessa arbetsinsatser

kunna helt naturligt icke anföras några siffror.

Under år 1946 ha 364 jordbruksläger varit anordnade med sammanlagt

7 010 deltagare, av vilka 722 varit lägerledare och husmödrar samt 2 579

manliga och 3 709 kvinnliga direkta lägerdeltagare. Genom jordbrukslägren

tillfördes jordbruket 102 278 dagsverken. Sammanlagda arbetsinkomsten för

deltagarna, frånsett ledarpersonalen, uppgick till 379 968 kronor, vilket

innebär en medelinkomst per arbetsdag av 3 kronor 72 öre. Motsvarande

siffra för 1945 var 3 kronor 79 öre. I likhet med föregående år anordnades

ett antal tvådagars instruktionskurser för lägerledare, där dessa fingo handledning

i frågor rörande lägrens ekonomiska skötsel och ungdomens fritidssysselsättning.

Med stöd av erfarenheter från föregående år anordnades även under år

1946 praktikläger i jordbruk och lanthushåll. I dessa läger deltogo sammanlagt

68 ungdomar, varav 23 manliga vid de två praktikläger som anordnats

i jordbruk, medan 45 kvinnliga varit fördelade på tre läger i lanthushåll.

Lägrens ändamål har varit dels att förse jordbruket med arbetskraft och

dels att bereda ungdom med utpräglad lust och fallenhet för jordbruks- eller

lanthushållsarbete möjlighet att på detta sätt skaffa sig en första praktik och

pröva sin lämplighet för avsett yrke.

Förutom de på olika gårdar, i jordbruks- eller praktikläger placerade ha

enskilda personer och arbetsgrupper från skolor, organisationer och företag

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

en eller flera dagar deltagit i jordbruksarbete. Under år 1946 utplacerades på

detta sätt 45 779 personer i jordbruksarbete. Särskilt under vårens sockerbetsskötsel

samt under den regniga skördeperioden var denna form av arbetshjälp

av mycket stor betydelse. En stor del av de tillfälliga arbetsinsatserna

utfördes av skolungdom. Genom Kungl. Maj:ts cirkulär den 5 april

1946 (SFS nr 114) bereddes dylik ungdom möjlighet till viss ledighet från

undervisningen under vår- och höstterminen 1946 under högst två veckor

för deltagande i lantbruksarbete in. in. Detta medgivande fick i stor utsträckning

utnyttjas. Särskilt när det gällde att få fram tillräckligt med arbetskraft

för vårskötseln av sockerbetorna och under höstens potatisplockning,

var skolungdomens medverkan nödvändig.

Enligt kungl. kungörelsen den 25 juli 1946 (SFS nr 569) kunde vissa statliga

befattningshavare medgivas sammanlagt högst tio dagars tjänstledighet

med oavkortad lön för deltagande i skördearbeten, som anvisats av den offentliga

arbetsförmedlingen. Statstjänstemännens medverkan i skördearbete

var i likhet med föregående år av relativt liten omfattning.

Under stråsädesskörden fick jordbruket ett värdefullt tillskott av arbetskraft

genom den militära skördehjälpen, som enligt av Kungl. Maj:t lämnat

medgivande organiserades av framför allt armén och som innebar, att olika

förband under omkring 14 dagar deltogo i skördearbetet. Siffermässiga uppgifter

angående omfattningen av den militära skördehjälpen lämnas å s. 45.

Här må framhållas, att flertalet av årets rekryter deltogo i skördearbete. Deras

ianspråktagande varierade efter arbetskraftsbehovet i olika delar av

landet.

Betodlingen. Frågan om arbetskraftsbehovet för 1946 års betodling upptogs

till behandling redan i mars månad, då arbetsmarknadskommissionen

kallade representanter från länsarbetsnämnderna i södra Sverige till konferens

i Växjö. Frågan behandlades ytterligare senare på våren vid sammanträde

i Malmö anordnat av Svenska sockerfabriksaktiebolaget och i början

av september med representanter från — förutom sockerbolaget — arbetsmarknadskommissionen,

länsarbetsnämnden i Malmö och Sveriges betodlares

centralförening. Vid överläggningarna framhölls nödvändigheten av att

i likhet med tidigare år bedriva en intensiv arbetsförmedlingsverksamhet

och genom propaganda inom icke betodlande län verka för överflyttning

av arbetskraft.

Den regniga och kalla väderleken under våren fördröjde på vissa håll

vårskötseln av sockerbetorna, vilket medförde, att tidsperioden för gallringsarbetet

förlängdes och arbetsanskaffningen härigenom också underlättades.

Under höstens betupptagningsperiod gynnades arbetet i hög grad av väderleksförhållandena.

Det är många år sedan månaderna oktober och november

voro så soliga och varma, och detta bidrog i hög grad till att den ovana

arbetskraften stannade kvar och slutförde sitt arbete.

För att underlätta rekryteringen av arbetskraft till betarbetet anordnade

länsarbetsnämnderna i likhet med tidigare år kollektiva hushåll. Denna an
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

ordning har under år 1946 fått större omfattning än något år tidigare. Under

våren voro sålunda 80 kollektiva hushåll anordnade för betarbetare, där

omkring 1 500 personer dagligen utspisades, och under hösten inte mindre

än 150 hushåll med utspisning av över 2 000 personer. Under vårperioden

voro 150 husmödrar och under hösten cirka 200 sysselsatta i dessa hushåll.

Av stor betydelse för lösandet av jordbrukets arbetskraftsproblem är att

inkvarteringsfrågan ordnas på ett tillfredsställande sätt. Under de senaste

åren bär arbetsmarknadskommissionen uthyrt ett 40-tal nya s. k. 12-mannabaracker

till gårdar, där inkvarteringsfrågan varit svår att lösa.

I likhet med tidigare år medverkade länsarbetsnämnderna under 1946 till

anordnande av barndaghem i betdistrikten för att härigenom underlätta för

mödrar med barn att åtaga sig arbete. Under våren voro 22 dylika barndaghem

anordnade, varav 19 i Malmöhus län, 1 på Öland och 2 på Gotland.

Vid höstens betupptagning voro sammanlagt 28 daghem i verksamhet, därav

26 i Malmöhus län och 1 i vartdera Kristianstads och Hallands län.

Vårens betgallringsarbeten. Det arbetskraftsbehov, som anmälts till de

olika arbetsförmedlingarna vid betarbetets början, uppgick till omkring

5 000 personer, vilket var det största restbehov för vårskötseln, som någonsin

noterats.

För att täcka behovet av arbetskraft fick i stor utsträckning överflyttning

ske från Norrland och Mellansverige, varjämte även ovan arbetskraft, främst

skolungdom, utnyttjades. Trots rikliga arbetstillfällen i skogen m. m. blev

tillströmningen av arbetskraft från skogslänen oväntat stor och uppgick till

omkring 1 100 personer. Genom tillmötesgående från rektorer, lärare och

föräldrar voro ett stort antal skolungdomar inte bara från betdistrikten utan

också från Stockholm, Göteborg och Norrland före terminens slut sysselsatta

i betarbete. Dels placerades skolungdomen i jordbruksläger, dels voro

hela skolklasser under vissa dagar sysselsatta med betgallring i hemorten.

Genom arbetsförmedlingen placerades över 4 500 skolungdomar i betarbete.

Även de ungdomar bland flyktingarna, som funnos på skolinternat, placerades

så gott som samtliga i betläger. Från dylika skolinternat tillfördes betfälten

470 personer.

Inom det sydsvenska betdistriktet, som omfattar Skåne, Blekinge och södra

Halland, tillsattes för vårskötseln 6 500 personer, vilket antal avsevärt

överstiger 1945 års förmedlingssiffra (4 272). Inom distriktet anskaffade arbetsförmedlingarna

840 personer samt från Norrland och Mellansverige

1 000 man. Vid de 55 anordnade betlägren för skolungdom samt i klasser

utplacerade deltogo 3 710 ungdomar. Ett värdefullt tillskott av arbetskraft

utgjorde de cirka 500 danskar, som genom arbetsförmedlingen placerades

på gårdar, där kost- och logifrågan kunde ordnas. Av stor betydelse blev

även i slutskedet av säsongen utnyttjandet av militärer under fritid, omkring

450 man.

Inom Linköpings betdistrikt anskaffade arbetsförmedlingarna 650 personer

till betskötseln. Av dessa kommo 390 personer från odlingsområdet samt

från Småland och Blekinge, medan endast ett 10-tal norrlänningar placera
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

des inom detta odlingsområde. Skolungdom placerades till ett antal av 250

personer.

Kalmardistriktet placerade under vårskötseln 645 personer i betarbete,

varav 25 från Norrland. Vid de 19 anordnade betlägren deltogo 275 skolungdomar.

Inom Skövde betdistrikt placerades 234 personer, därav cirka 100 skolungdomar

på 5 betläger.

På Gotland anskaffades för betskötseln 233 personer genom arbetsförmedlingen.

Av dessa voro 173 skolungdomar, vilka placerades antingen på läger,

7 till antalet, eller direkt i lantbrukarhemmen. Även här deltogo militärer i

betarbete på fritid.

Inom de olika odlingsdistrikten bidrogo vidare olika industriföretag och

firmor till att lösa arbetskraftsproblemet genom att lämna personalen ledighet

för deltagande i betarbete. Särskilt gjorde tjänstemän och arbetare från

de olika sockerfabrikerna en värdefull insats vid vårens betskötsel. Genom

arbetsförmedlingarna placerades i vårens betskötselarbete sammanlagt inte

mindre än 8 800 personer, det hittills högsta antal som tillsatts.

Höstens betupptagning. Den sena skörden och potatisplockningen kcmmo

på en del håll att sammanfalla med höstens betupptagning och på grund

härav i viss mån konkurrera med denna om arbetskraften. Vid betsäsongens

början var det till arbetsförmedlingen anmälda restbehovet ovanligt högt

och kunde närmast jämföras med hösten 1942. Framför allt voro svårigheterna

stora i Skåne och Östergötland. Sålunda kan nämnas, att behovet av

betupptagare för Skåne i oktober var tre gånger och i Östergötland fyra

gånger så stort som under tidigare år. Genom överflyttning av framför allt

norrländsk arbetskraft samt tack vare den gynnsamma väderleken löstes

dock arbetskraftsproblemet på ett tillfredsställande sätt.

Inom det sydsvenska distriktet placerades 4 840 personer för betupptagningen,

därav 1 320 från odlingsområdet. Från Småland och Blekinge anvisades

738 personer och från Mellansverige och Norrland 2 172. Skåne fick

dessutom ett värdefullt tillskott av arbetskraft genom de 640 danskar, som

sökt sig över för betupptagningen.

Linköpingsdistriktet placerade för betupptagningen 860 personer. Av dessa

kommo 210 från odlingsområdet, 490 från Norrland och 160 från Mellansverige.

Ett 30-tal elever från Bona uppfostringsanstalt voro under en månad

placerade på betläger och utförde där ett gott arbete.

Skövdedistriktet placerade 210 personer, därav 135 från odlingslänet och

75 från Mellansverige.

Inom Kalmar län placerades 250 personer, varav hälften anvisades från

länet.

Gotland, som för betskörden i hög grad är beroende av arbetskraft från

fastlandet, erhöll hjälp av militärpersonal, som var förlagd till ön. Detta

möjliggjordes därigenom, att den skördehjälp på 14 dagar, som i de övriga

länen sattes in vid stråsädesskörden, icke utnyttjades på Gotland. Av de 670

personer, som placerades i hel upptagningen på Gotland, utgjordes 520 av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

militärer, medan 20 anvisades från det egna länet och 130 kommo från fastlandet.

För betupptagningen anvisades genom arbetsförmedlingen 6 700 personer

till betfälten. Av dessa kommo över 75 % från orter utanför respektive odlingsdistrikt,

varav 2 200 personer enbart från Norrland. Från odlingslänen

placerade arbetsförmedlingen 1 800 personer, medan 1 150 personer kommo

från Småland och Blekinge samt 520 man från Mellansverige.

Skogsbruket.

De av kommissionen under år 1946 vidtagna åtgärderna i syfte att tillföra

skogsbruket arbetskraft inneburo ett fullföljande av den linje, på vilken

man slagit in genom införandet av arbetspremier våren 1945. Premieringen

hade kunnat genomföras med lägre kostnader än de tidigare vidtagna

extraordinära åtgärderna för att trygga bränsleförsörjningen. Man var medveten

om att arbetspremien med största sannolikhet skulle återinföras, därest

liknande åtgärder bleve nödvändiga även under år 1946. Då många omständigheter

dessutom talade för att skogsbrukets arbetsmarknad nu vore

på väg mot normala förhållanden och såväl arbetar- som arbetsgivarparten

uttryckt önskemål i denna riktning, beslöt kommissionen avveckla den s. k.

omskolningsverksamheten. Denna avveckling skedde under tiden april—juni.

Samtliga bidrag upphörde den 23 april beträffande arbetare i enskild placering,

varjämte omskolningsbidraget avskaffades beträffande i huggarkurs

placerade. Till dessa utgick dock ett reducerat familjetillägg jämte övriga

förmåner, såsom hyresbidrag, fria verktyg, fri bostad, fria resor till och

från arbetsplatsen m. m., t. o. m. den 30 juni. Denna dag avslutades kursverksamheten

helt med undantag för arbetare av utländsk nationalitet samt

svensk arbetskraft sysselsatt inom ett begränsat område av Örebro län.

Antalet till kommissionen rapporterade från andra yrkesområden överflyttade

arbetare, som åtnjöto bidrag vid slutet av varje månad åren 1945

och 1946, framgår av följande sammanställning.

Antal överflyttade arbetare, som dtnjölo bidrag.

19 4 5

19 4 6

Månad

Hela

därav uti än-

antalet

ningar

Januari...................

...... 11 770

20 764

3 292

Februari..................

...... 17 920

23 099

3 548

Mars .....................

....... 22 896

20 480

2 940

April .....................

...... 21 888

2 494

1 083

Maj ......................

...... 19 722

1 448

743

Juni......................

....... 16 156

392

361

Juli ......................

...... 8 827

288

261

Augusti...................

....... 8 397

358

306

September ................

....... 8 646

348

283

Oktober ..................

....... 9 356

413

317

November................

...... 12 721

684

574

December.................

...... 15 165

710

592

Medeltal per månad .......

....... 14 455

5 957

1 192

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Arbetsresultaten vid av länsarbetsnämnderna anordnade förläggningar för

ovan arbetskraft ha regelbundet rapporterats till kommissionen och framgå

av följande tablå. * I

Avverkade kvantiteter

År

Kastved

Kolved

Massaved m. m. Timmer, slipers

m. m.

m3t

res

fot3

fot3 toppmått

1942 ....

.......... 984 200

2 553124

4 497 700

3 208 600

1943 ....

.......... 4 102 000

7 200 800

39 024 000

15 945 300

1944 .....

.......... 1397 300

1 139 900

7 726U00

6 876 5H0

1945 .....

.......... 2 350 300

2 431 412

15 345 050

13 140 820

1946 .....

.......... 655 00J

109 400

416 300

537 100

Antal

dagsverken, arbetsförtjänst m. m.

År

Dagsverken

Ackords-

förtjänst

Medel- förtjänst

pr dag

Omskol-

nings-

bidrag

Bidrag

pr dag

Summa

inkomst

pr dag

kr.

kr.

kr.

kr.

kr.

1942 .....

...... 990 911

5 795 437

5-85

2 394 797

2*42

8*27

1943 .....

...... 3 033 931

19 135 565

6-31

6 189 085

2*04

8*35

1944 .....

6 868 935

6''98

1437 811

1*46

8*44

1915 _____

...... 1680 054

12 825 260

7-63

3 878 868

2*31

9*94

1946 .....

...... 626 769

5 249 656

8-38

1 1 211511

1 2*30

10*31

1 Avser tiden 1/i—30/i.

I ovanstående uppgift ingå ej familjetillägg eller hyresbidrag. De individuella

arbetsprestationerna varierade betydligt. Högsta rapporterade medeldagsförtjänsten,

omskolningsbidraget inräknat, utgjorde 22 kronor 70 öre,

den lägsta 5 kronor 73 öre. Genomsnittsprestationen utgjorde 2,79 m3t per

bidragstagare och dag.

Förutom i huggarkursförläggningar voro under tiden 1 januari—23 april

ett stort antal ovana skogsarbetare enskilt utplacerade hos skogsarbetsgivare.

Någon rapportering angående deras arbetsprestation har icke lämpligen kunnat

genomföras, men antalet dagsverken, som utförts av de enskilt placerade,

utgjorde i runt tal 1 175 000 (år 1945 2 048 000). Den totala kvantitet, som

avverkades av dem, som åtnjöto bidrag av något slag från arbetsmarknadskommissionen,

kan uppskattas till 4,96 milj. m3t (1945 9,85 milj. m3t). De

sammanlagda kostnaderna för bidrag och andra fömåner uppgingo under

året till 8 042 487 kronor (motsvarande siffra 1945 var 14 755 974 kronor).

I samma mån som den av kommissionen bedrivna kursverksamheten avvecklades,

strävade kommissionen att förmå skogsarbetsgivama alt, där detta

kunde anses lämpligt, själva anordna förläggningar, där av arbetsgivarna

avlönade instruktörer eller lagbasar kunde meddela arbetarna instruktion i

arbetsteknik och verktygsvård. En stor del av den utrustning, kommissionen

förfogat över för kursverksamheten, avyttrades i detta sammanhang. Antalet

försålda baracker utgjorde 1 023. Innehavet av baracker vid december månads

utgång var 1 278.

Arbetspremier. Då upphörandet av kontantbidragen i kursverksamheten fastställes

till den 23 april, berodde detta på att arbetspremien återinfördes denna

dag och att man därför fann det fördelaktigt att, samtidigt som man berövade

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Tab. 9. Antal ansökningar om arbetspremier till skogsarbetare in. il. samt utbetalade

belopp avseende premieringsperioden 2SA—8% 1946.

Län

Antal

Utbetalt

ansök
-

belopp

Län

Antal Utbetalt

ansök- belopp

ningar

kronor

ningar

kronor

Stockholms ...

Uppsala......

Södermanlands

Östergötlands..

Jönköpings____

798

688

1172

1633

1680

71 842

60185

114 915

147 815

119 419

Älvsborgs....

Skaraborgs.. .

Värmlands...

Örebro......

Västmanlands

1652

503

7 452

2 362

1302

163 332

39 589

700 158

258 445

132 559

Kronobergs .

Kalmar ....

Gotlands....

Blekinge....

Kristianstads

1515

2123

46

263

216

111152

231 012

3 714

20 030

16 265

Kopparbergs . ..

Gävleborgs ....

Västernorrlands

Jämtlands.....

Västerbottens ..

9119

7 530

6 925

7 116

6 357

968 977

707 166

662 385

673 166

805 918

Malmöhus ..........

Hallands............

Göteborgs och Bohus

125

367

460

13 457

25 638

36 026

Norrbottens

4 015

461 424

Summa

65419

6544 589

de ovana arbetarna en förmån, kunna erbjuda dem en ny, som jämställde

dem med den ordinarie skogsarbetarkåren. Till skillnad från år 1945 innebar

nämligen det 1946 införda systemet, att premie tillkom envar, oavsett ålder

och yrkesvana, som under viss tid ägnade sig åt huggning av vissa sortiment.

Även i andra hänseenden voro bestämmelserna denna gång något annorlunda

än föregående år. Kvalificeringsbeloppet om 150 kronor bibehölls, men

medan vederbörande år 1945 erhöll premie endast å den del av inkomsten,

som översteg kvalificeringsbeloppet, beräknades premien enligt det nya systemet

å hela inkomsten. I stället sänktes procenten från 40 till 30 procent. Övriga

detaljbestämmelser voro i stort sett desamma som gällt under år 1945.

Premieperioden fastställdes för hela landet till tiden 23 april—30 juni, och

någon förlängning infördes icke. Icke heller ansågs det nödvändigt att införa

premie för framkörning.

Utbetalningen av premierna handhades i likhet med föregående år av länsarbetsnämnderna.

I tab. 9 meddelas uppgifter om antalet ansökningar samt

inom olika län utbetalade belopp. Beloppen avse till den 31 december 1946

gjorda utbetalningar. Vid denna tidpunkt återstod endast ett mindre antal

oreglerade ansökningar. Under tiden 1 april—30 juni utbetalades dessutom

sammanlagt 626 319 kronor avseende 1945 års premier.

Under den tid, som huggningspremierna tillämpades, avverkades enligt

bränslekommissionens redovisning 6,9 milj. m3t brännved och massaved.

Arbetsförmedlingsverksamheten inom skogsbruket åren 1944—1946 framgår

av tab. 10.

Antalet tillsatta platser inom skogsbruket uppgick under år 1946 till 56 844,

en minskning i förhållande till år 1945 med i runt tal 58 000 platser. Under

årets senare månader utplacerades i skogsarbete ett rätt stort antal danskar.

Med hänsyn till det förbättrade läget på skogsarbetsmarknaden företogos

månatliga inventeringar av skogsbrukets arbetskraft endast t. o. m. utgången

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Tab. 10. Arbetsförmedlingsverksamlieten inom skogsbruket åren 1944—1046.

Månad

Lediga platser

Tillsatta platser

Tillsatta platser

på 100 lediga

1944

1945

1946

1944

1945

1946

1944

1945

1946

Januari............

16 042

18 344

28 714

13 727

12 600

15 731

86

69

55

Februari ..........

11329

20 870

20 037

9 470

15 139

9 828

84

73

49

Mars..............

6 999

16 806

15 396

5970

12 456

7 537

85

74

49

April..............

3 991

17 216

10 434

3 110

11708

3 897

78

68

37

Maj ..............

5 470

20 338

10 735

3 440

10 569

3712

63

52

35

Juni ..............

7121

21110

9 708

3197

9711

2 669

45

46

27

Juli ..............

6153

19 742

7 828

1506

6 081

1242

24

31

16

Augusti............

7 05 i

19 368

8 225

2315

5 612

1455

33

29

18

September ........

7 180

20 018

9 768

3112

5 496

1695

43

27

17

Oktober ..........

9 285

21413

12 905

4 224

7 217

2 194

45

34

17

November ........

13 092

24 520

16 806

8 622

10 946

3 826

66

45

23

| December..........

10142

20 382

18 384

6 313

7 398

3 058

62

36

17

Hela året

78572

153 301

92155

65006

114933

56 844

83

75

62

av juni månad. Under den återstående delen av året skedde endast en inventering,

avseende förhållandena den 13 december. Inventeringarna, som

med undantag av decemberinventeringen ange förhållandena vid månadens

utgång, omfattade arbetskraft (huggare) anställd för avverkningsarbeten

hos större avverkare, d. v. s. sådana som under avverkningsåret antingen

ålagts en produktionsplikt av minst 200 m3t (i södra Sverige) resp. 500 m3t

(i norra Sverige) eller eljest beräknades avverka minst nämnda kvantitet.

En översikt över avverkningsresultaten under åren 1944—1946 lämnas i

tab. 11.

Tab. 11. Arbetskraft anställd för avTerkiiingsarbeten hos större skogsavverkare enligt

inventeringarna åren 1944—1946.1

Månad

Antal sysselsatta

huggare

Ytterligare arbetskrafts- behov

Därav arbetskraft, som

avverkare uppgivit sig

ej själva kunna anskaffa

1944

1945

1946

1944

1945

15)46

1944

1945

1946

104 345

91 658

88 186

8 235

16 878

19 405

5 242

12 592

17 547

Februari..........

111 739

96 879

88 661

5 096

15117

16 249

3 777

12 206

15 285

Mars.............

88 676

84 686

75 404

3 216

14 373

12 918

2 527

11 673

12 007

39 572

49 981

39 551

5 857

23 182

19 993

3185

17117

16 339

23 361

46 320

31424

10 894

23 497

22 178

7 811

19 658

19 249

Juni..............

24 231

50 027

32 808

10 326

25 454

19 607

8 326

23100

18 225

37135

28 973

•

24 565

Augusti ..........

42 498

2" 565

25 070

September........

24 766

45 504

15198

29 018

11214

24 638

Oktober..........

32 471

46 561

19 143

31 846

10 968

24 210

November........

47 709

62 097

23 024

31 209

11 739

23 5»)

December ........

59 577

67 786

51 517

29 964

30 471

46 220

13 012

21749

31 787

1 Inventeringen i december 1946 företogs den 13 december, övriga inventeringar vid resp.

månaders utgång. Inventeringar företogos icke juli—augusti 1944 och juli november 1946

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Praktikläger. Under år 1946 anordnades i likhet med föregående år praktikläger

i skogsbruk, avsedda för ungdomax-, som planerade att inträda på

skogsmannabanan. Lägren voro förlagda till Bjurbäcken i Lungsunds kommun,

Värmlands län, Kedjeåsen i Karlskoga stad, Örebro län, Kratte-Masugn

i Torsåkers kommun, Gävleborgs län, Södra Bäcksjö i Sävar kommun, Västerbottens

län, Trollebo i Nye kommun, Jönköpings län, samt Trummelsberg

i Västervåla kommun, Västmanlands län. Sammanlagt deltogo 92 ynglingar

i 15—20 års-åldern.

Kursprogrammen uppgjordes av länsarbetsnämnderna i samråd med vederbörande

skogsvårdsstyrelse; det praktiska arbetet omfattade stämpling,

huggning, skogsindelning, skogsuppskattning, plantskolearbeten och skogsodling,

röjning och risbränning, skogsdikning, linjestakning samt väganläggning.

Studieresor anordnades för lägerdeltagarna, vilka dessutom fingo tillfälle

att utöva idrott, såsom terräng- och orienteringslöpning samt simning

För att göra lägerdeltagarna förtrogna med utbildningsmöjligheter och

framtidsutsikter inom skogsbruket besökte tjänstemän från ungdomsförmedlingama

lägren och lämnade yrkesvägledning.

Till lägerdeltagarna utbetalades i fickpengar och flitpengar sammanlagt

7 863 kronor eller i genomsnitt 1 krona 45 öre per deltagare och dag. Kostnaderna

för praktiklägren i skogsbruk och verksamhetens omfattning framga

av följande tablå. Kolumnen arbetslöner avser av vederbörande skogsägai-e

utbetalade belopp.

Praktikläger i skogsbruk dr 1946.

Antal

Summa

Summa

Statsbidrag

Lager

del-

tagare

läger-

dagar

arbets-

löner

Kr.

totalt

Kr.

per lägerdeltagare

och dag

Kr.

Bjurbäcken ......

---- 17

1 163

1 885

4 682

4: 03

Kedjeåsen ......

---- 12

834

1 565

3 774

4: 53

Kratte-Masugn ..

---- 11

756

1 293

2 173

2: 87

Södra Bäcksjö . .

---- 15

1 021

1 321

3 187

3: 12

Trollebo ........

---- 27

1 852

1 852

6 930

3: 74

Trummelsberg ..

---- 10

733

439

3 343

4: 56

Samtliga läger 92

6 359

8 357

24 092

3: 79

Torvhanteringen.

Den totala torvproduktionen under år 1946 uppgick till ca 812 000 ton,

vilket innebär en minskning med 441 000 ton jämfört med år 1945.

Ett betydande antal utlänningar voro liksom tidigare år sysselsatta i dessa

arbeten. Dessutom anoi-dnades genom länsarbetsnämnderna arbetsläger för

ungdom, vilken huvudsakligen sysselsattes med lättare arbeten, såsom vändning

och kupning. Inalles anordnades under året 18 dylika läger med sammanlagt

371 deltagare, därav 143 kvinnliga. Såsom ledare voro 47 pex-soner

verksamma. Mest omfattande var verksamheten inom Kronobergs län, där 6

’ager med sammanlagt 148 deltagare voro anordnade.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Husligt arbete.

Då, som tidigare framhållits, bristen på heltidsanställd huslig arbetskraft

i icke obetydlig grad kunde kompenseras med tillfällig och deltidsanställd

sådan, s. k. hemassistenter, vidtog kommissionen vissa åtgärder för att vidga

och förstärka förmedlingsverksamheten för hemassistenter. Nedanstående

siffror belysa förmedlingsverksamheten på det husliga arbetsområdet under

åren 1941—1946.

Antal tillsatta fasta

platser

Antal tillsatta tillfälliga

och deltidsbetonade

platser

1941 ..................... 47 718 76 975

1942 ..................... 46 858 94 239

1943 ..................... 42 415 108 921

1944 ..................... 41 581 118 126

1945 ..................... 48 217 149 663

1946 ..................... 41 926 147 577

Bland de åtgärder, som kommissionen vidtagit för att bättre tillgodose

behovet av huslig arbetskraft, kunna särskilt nämnas vissa prov- och kompletteringskurser,

som under de sista åren anordnats genom länsarbetsnämndernas

och arbetsförmedlingarnas försorg. Under åren 1941—1945 höllos 76

sådana kurser med tillsammans 896 kursdeltagare. Under år 1946 anordnades

19 kurser för tillsammans omkring 243 hemassistenter på olika platser i

landet. I de flesta fall anordnades kurserna i samarbete med lärlings- och

yrkesskolorna. Kurserna för landsbygdens hemassistenter, vilka äro inräknade

i ovannämnda siffror och utgjorde sammanlagt 10, förlädes i allmänhet

till lanthushålls- och folkhögskolor.

I några enstaka fall ha kurserna helt bekostats av yrkesskolorna med statsbidrag

enligt för dessa skolor gällande bestämmelser. Mestadels har emellertid

kommissionen bekostat lärarlöner, materialkostnader och dylikt. Om kurserna

anordnats inom yrkesskolornas lokaler, ha skolorna i allmänhet bekostat

lyse och bränsle. Någon lokalhyra har i dessa fall ej heller krävts.

Lärarlönerna ha beräknats i enlighet med de grunder, som tillämpas för

lärare vid yrkesskolorna. Beträffande ersättning till lärare vid kurs för

hemassistenter på landsbygden (internat) har kommissionen följt samma bestämmelse,

som tillämpats vid kurser för kockor till skogsarbetarförläggningar,

nämligen en lön av 200 kronor för hela tiden (14 dagar).

Deltagare i kurs, där undervisning i matlagning meddelas, ha erhållit ett

mål lagad mat gratis varje dag. Deltagare i kurs, speciellt anordnad för hemassistenter

på landsbygden, erhölio fria resor till och från kursorten samt

fri kost och logi.

Kurserna voro icke avsedda att ge yrkesutbildning i egentlig mening, utan

uppgiften var närmast att meddela vissa moderna rön inom det husliga arbetsområdet

samt att bereda kursdeltagarna tillfälle att efter prov få sin

genom tidigare erfarenhet förvärvade kompetens bestyrkt. För att bli antagen

till en kurs krävdes, förutom praktik i husligt arbete, att vederbörande

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

förband sig att efter genomgången kurs taga arbete som hemassistent. Rekryteringen

och urvalet av kursdeltagare skedde genom arbetsförmedlingen.

Hälso- och sjukvård.

Under senare år har stor personalbrist förefunnits inom detta arbetsområde.

I anledning härav igångsatte kommissionen under vintern och våren

1946 en rekryteringskampanj för att på frivillighetens väg fylla de värsta

bristerna och söka tillgodose behovet av semestervikarier under sommaren.

Kampanjen ledde till ansökan om arbete såsom biträdespersonal från över

600 personer, vilka praktiskt taget samtliga placerades i dylikt arbete för

längre eller kortare tid.

Enligt en av kommissionen med länsarbetsnämndernas medverkan verkställd

undersökning hösten 1946 angående personalbristens omfattning inom

ifrågavarande arbetsområde, förelåg en brist på 624 sjuksköterskor vid sjukhus

med ett normalbehov av 6 260 sköterskor. Vid samma sjukvårdsanstalter

förelåg bland biträdespersonalen ett underskott på 2 100 personer, medan

normalbehovet utgjorde 20 600. Den genomsnittliga personalbristen utgjorde

sålunda ca 10 °/o.

C. Reglering av byggnads- ocli anläggningsverksamheten.

Lagen den 30 juni 1943 (SFS nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete

(byggnadstillståndslagen), vilken efter successiv förlängning skulle

gälla t. o. m. den 30 juni 1946, erhöll genom en lag den 21 juni 1946 (SFS nr

342) fortsatt giltighet t. o. m. den 30 juni 1947.

Kungörelsen den 29 juli 1943 (SFS nr 640) med tillämpningsföreskrifter

till lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete erhöll under året delvis ändrad

lydelse varigenom byggnadsregleringen skärptes. Sålunda ändrades bestämmelsen

i 1 § om utförande av byggnadsarbete utan byggnadstillstånd

genom kungörelsen den 24 maj 1946 (SFS nr 222). Genom denna ändring

blevo även de s. k. tremannabyggena, d. v. s. nybyggnadsföretag vid vilka,

förutom erforderligt antal plåtslagare, elektriker, rörarbetare, glasmästeriarbetare

och måleriarbetare, komme att sysselsättas högst tre personer, indragna

under byggnadsregleringen.

Utan byggnadstillstånd fick efter den 1 juni 1946 bedrivas endast reparations-

och underhållsarbete, för vars utförande sammanlagt komme att sysselsättas

högst tre personer, samt ny-, till- och ombyggnadsarbete, som av

någon utfördes för egen räkning utan anlitande av annan arbetskraft än

hemmavarande familjemedlemmar.

I samband med utfärdandet av sistnämnda kungörelse meddelade Kungl.

Maj:t emellertid generellt byggnadstillstånd för tremannabyggen, men förband

detta tillstånd med s. k. sträng länsarbetsnämndsklausul (se nedan).

Av Kungl. Maj:t eller arbetsmarknadskommissionen före den 22 november

1946 meddelade byggnadstillstånd (särskilda eller generella) voro som

regel förbundna med sträng länsarbetsnämndsklausul, vilken bland annat

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

innebar, att vederbörande länsarbetsnämnd hade att i avseende å arbetstagare,

som av byggherren avsågs skola sysselsättas i arbete, pröva om arbetstagaren

lämpligen borde sysselsättas i annan verksamhet i trakten eller anvisas

arbete i annan del av landet. 1 de byggnadstillstånd, som fr. o. in. den

22 november 1946 beviljats av Kungl. Maj:t eller kommissionen, ha i regel

intagits vissa bestämmelser, vilka utan att utesluta arbetare inom andra yrkesområden

från möjlighet att erhålla byggnadsarbete avse att — inom den

ram materialtillgången medger — å ena sidan förebygga ökning av byggnadsarbetarkåren,

å andra sidan medverka till en så jämn sysselsättning som

möjligt för arbetstagare tillhörande denna kår. Det senare innebär bland annat,

att hänsyn bör tagas till dels den aktuella tillgången på byggnadsarbetare

på den ort, där arbetet skall utföras, dels om möjligheterna att, om

lämplig arbetskraft ej finnes disponibel på orten, i arbetet placera byggnadsarbetare

från annan ort med tillfälligt eller mera bestående överskott på

sådan arbetskraft. Överstiger behovet av arbetskraft för byggnadsverksamheten

den beräknade tillgången på byggnadsarbetare, må medgivande till

sysselsättning i visst byggnadsarbete lämnas även för arbetstagare, som från

annat yrkesområde — oavsett vilket detta är — söker övergång till arbete

inom byggnadsbranschen. Genom ett kungl. brev den 22 november 1946

har föreskrivits, att dessa principer skola tillämpas jämväl vid prövning av

fråga om sysselsättning av arbetskraft vid arbete, vartill byggnadstillstånd

med sträng länsarbetsnämndsklausul tidigare lämnats av Kungl. Maj:t. Kommissionen

har föreskrivit, att motsvarande skall gälla i de fall, då byggnadstillstånd

med dylik klausul meddelats av kommissionen.

Förutom här ovan nämnt generellt byggnadstillstånd för s. k. tremannaarbeten

har Kungl. Maj:t under året meddelat dylikt byggnadstillstånd dels

för anordnande av pensionärshem, för vilket Kungl. Maj:t beviljat statsbidrag

enligt kungörelsen den 22 juni 1939 (SFS nr 462; jfr 1939 nr 941 och

1942 nr 573), dels för utförande av sådana arbeten, avseende om- och tillbyggnad

samt reparation i bostadsförbättringssyfte av statens järnvägars

banvaktsstugor, som vart och ett beräknas icke draga högre kostnad än

15 000 kronor, dels för uppförande för kungl. telegrafstyrelsens räkning av

sådana byggnader för obemannade automattelefonstationer, vilka var och

en till byggnadsvolymen icke överstiga 200 in3, dels ock för sådant reparations-

och underhållsarbete, för vilkets utförande erfordras uteslutande måleriarbetare.

Kontrollen över efterlevnaden av byggnadstillståndslagstiftningen har intensifierats.

Sålunda har under året ytterligare ett antal byggnadskontrollanter

anställts. Därjämte ha länsarbetsnämnderna försetts med bilar för

möjliggörande av en effektivare kontrollverksamhet. Antalet överträdelser

av gällande bestämmelser har ökat starkt under året, vilket medfört att

kommissionen i ett avsevärt större antal fall än förut sett sig föranlåten att

vidtaga åtgärder. Kommissionen har sålunda låtit verkställa polisutredning

i 706 fall, anmält till åtal i 380 fall. förelagt vite i 70 fall och meddelat varning

i 490 fall.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Tab. 12. Under 15)16 inkomna och avgjorda ansökningar om byggnadstillstånd.

Månad

Inkomna ansökningar

Beviljade ansökningar2

Avslagna ansökningar

Antal

Byggnads-

kostnad

milj. kr.

Antal

Byggnads- kostnad

milj. kr.

Antal

Byggnads- kostnad

milj. kr.

Januari.............

1949

215-5

1700

181-5

103

14-9

Februari............

2 650

251-6

2 283

179-7

145

12-2

Mars...............

3 651

370-1

3 041

2303

183

15-6

April ..............

3 661

286-1

3136

182-3

245

211

Maj................

4 245

308-ft

3174

199-2

246

25-6

Juni ...............

3 456

263-0

3 516

181-7

314

26-7

Juli................

3 798

373-3

2 834

118-6

423

30-3

Augusti.............

2 584

251-7

3 075

208-8

342

21-7

September..........

2 466

286-8

3 648

316-3

321

24-9

Oktober............

2 362

279-3

2 760

268 0

309

30-6

November..........

2 365

260-3

2 296

278-1

329

42-9

December...........

2 455

244-7

1668

168-1

266

38-3

Summa 1946

85642

3 390-9

33131

2 512-6

3 226

304-8

1945

25 849

2 550-1

23 034

1 963-4

1816

207-7

1944

21386

1

19 425

1 757-2

1374

147-7

1 Uppgift saknas.

2 Häri ingå även barnrikehus och pensionärshem. Jfr nedan.

Fr. o. m. 1945 föres månatlig statistik över avgjorda ansökningar om

byggnadstillstånd. Dessutom verkställdes 1945 en retroaktiv bearbetning av

under 1944 avgjorda ansökningar. Statistiken omfattar arbeten med särskilt

tillstånd samt barnrikehus och pensionärshem, för vilka Kungl. Maj:t beviljade

generellt byggnadstillstånd i juli 1945 resp. januari 1946. Därjämte föres

fr. o. m. 1 augusti 1946 en särskild statistik över s. k. tremannabyggen,

vilka före tillståndsskärpningen i juni fingo utföras utan byggnadstillstånd.

För alt följa sysselsättningen inom byggnads- och anläggningsverksamheten

företogs dessutom en inventering av ifrågavarande arbetskraft den 1 augusti

1946

Uppgifter om antalet under 1946 inkomna och avgjorda ansökningar om

byggnadstillstånd samt de beräknade byggnadskostnaderna för ifrågavarande

arbeten lämnas i tab. 12.

Tabellen utvisar en kraftig ökning av planerade investeringar, i det att

antalet inkomna ansökningar ökade med ca 38 % och motsvarande byggnadskostnader

med 33 °/o från föregående år. De beviljade investeringarna

i byggnader ökade även kraftigt; ökningen av antalet beviljade ärenden var

44 % från föregående år, och motsvarande procenttal för byggnadskostnader

var 28 %. En jämförelse mellan uppgifterna om inkomna och avgjorda

ansökningar visar, att kostnaden för bordlagda eller endast delvis bifallna

ansökningar var avsevärt större än kostnaden för helt avslagna ansökningar.

Av ansökningarna biföllos 22 087 av arbetsmarknadskommissionen och

7 291 av Kungl. Maj:t. Motsvarande byggnadskostnader voro 922,5 resp.

1 482,4 milj. kr.

De avgjorda ansökningarnas fördelning efter huvudgrupper av byggnadsändamål

och byggherre redovisas i tab. 13.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Tab. 13. Byggnadskostnader för under Är 1946 avgjorda ansökningar om byggnadstillstånd

fördelade efter byggnadsarbetets art (huvudgrupper) och byggherre. Milj. kr.

Beviljade ansökningar

Byggnadsarbetets art

Samtliga

arbeten

därav arbeten för

Avslagna

ansök-

Totalt

därav

arbets-

löner

staten

primär-

kommun

lands-

ting

Övriga

ningar

Bostadshus (exklusive per- sonalbostäder)...........

1 372-9

418-1

05

34-2

1 238-2

79-3

Byggnader för jordbruk,

skogsbruk o. fiske.......

62-1

21-8

8-1

4-8

0-1

49-1

1-1

Industribyggnader.........

578-5

188-7

13-8

38-9

—

525''8

91-1

Byggnader för samfärdsel..

103-6

31-i

66 8

6-1

—

30-7

12-0

Byggnader för handel ____

62 8

21-9

Öl

1-4

—

61-3

83 6

Byggnader för förvaltning,

sociala ändamål m. m. ..

82-2

28-7

16-5

51-6

0-6

136

15-6

Byggnader för hälso- o. sjuk- vård ..................

68-3

251

8-8

18-0

36-2

5-3

91

Kyrkor och skolor........

97-2

36’1

21-6

57-8

9-4

8*4

5-6

Anläggningsarbeten........

150-6

66-9

20-3

110-3

Öl

19-9

7-2

Militära arbeten...........

34-4

13-8

34-3

0-1

—

—

0-4

Summa

2 512 6

852-2

1908

323-2

46-3

1952 3

304-8

Av tabellen framgår, att av byggnadskostnadema för de beviljade arbetena

hälften upptogs av bostadshus eller 1 272,9 milj. kr. samt icke fullt en

fjärdedel av industribyggnader (inkl. personalbostäder) eller 578,5 milj. kr.

Av de beviljade bostadshusen utgjorde, om hänsyn tages till kostnaderna,

26,9 °/o av enfamiljshus, 9,3 °/o av tvåfamiljshus och 63,8 % av flerfamiljshus.

Jämfört med närmast föregående år ökade enfamiljshusen med 62,7 %,

tvåfamiljshusen med 60,3 %, medan däremot flerfamiljshusen endast visade

3,7 %> ökning.

Tab. 14. Antal bostadslägenheter i under år 15)46 beviljade byggnadsföretag avseende

nybyggnader samt golvyta för bostadsändamål. Fördelning på ortsgrupp och

lägen h etsstorlek.

därav lägenheter om

Golv- yta i

10(l0-tal

m2

Ortsgrupp

Hela

antalet

högst

1 rum

och kök

2 rum

och kök

3 rum

och kök

4 rum

och

kök

5 eller

flera

rum o.

kök

Städer med över 100 000 inv.....

14 771

2 798

7145

3 575

1010

243

939-3

Städer med 30 000—100 000 inv. ..

11142

3 070

4 523

2 870

474

205

720-6

Städer ocli övriga tätorter med

3 000—30 000 inv..............

20 054

5 529

6 550

5 529

1677

769

1 332-6

Städer och övriga tätorter med

under 3 000 inv...............

13 985

3170

4 187

3 964

1712

952

996-7

Egentlig landsbygd..............

10 743

1298

2311

3 989

2132

1013

8*5’1

Summa 1946

70 695

15 S65

24 716

19 927

7 005

3182

4874-2

1945

58 727

14 316

21 372

15 466

5 325

2 248

3 938-0

1944

56 860

17 618

23 350

11373

3 383

1136

3 313’6

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Totalantalet beviljade lägenheter (inkl. personalbostäder, pensionärshem

etc.) utgjorde 70 695 mot 58 727 å-- 1945 och 56 860 år 1944. Samtidigt ökade

golvytan per lägenhet från 58,3 in2 1944 till 68,9 in2. Bostadslägenheternas

fördelning efter olika storlekar och ortstyper framgår av tab. H.

Förskjutningen mot större lägenhetstyper är påtaglig. Ökningen av antalet

beviljade lägenheter faller till övervägande del på den egentliga landsbygden

och de mindre tätorterna; ökningen i de större städerna är obetydlig.

Uppgifter om totala byggnadskostnader för beviljade och avslagna ansökningar

avseende olika grupper av industribyggnader jämte uppgifter om

golvytan i beviljade nybyggnadsarbeten lämnas i efterföljande sammanställning.

Industrigrupp

Byggnadskostnader

i milj. kr.

Golvyta i 1 COO-tal m- i beviljade nvbvgg-

Malmbrytning och metallindustri ....

beviljade

267*1

avslagna

37-0

nadsarbeten

1 217-1

Jord- och stenindustri.............

40-0

2*2

178-2

Träindustri........................

35-2

9*7

264-7

Pappers- och grafisk industri.......

43-6

7-8

177-4

Livsmedelsindustri.................

38-6

11-9

162-8

Textil- och beklädnadsindustri......

45-2

13-8

241-5

Läder-, hår- och gummivaruindustri .

11-7

4-0

72-5

Kemisk-teknisk industri............

18-6

3-2

84-8

Kraft-, belysnings- och vattenverk ..

76-6

1-1

21-7

Byggnadsverksamhet...............

1-9

0-5

17-1

Summa

578-5

91-2

2 437-8

Det totala materialbehovet för under 1946 beviljade byggnads- och anläggningsarbeten

redovisas i nedanstående sammanställning.

Cement..............

975 000

ton

Fönsterglas, 2 mm ....

2 177 000

m2

Plåt.................

13 296

»

Fönsterglas, andra tjock-

Armerings järn........

120 629

»

lekar...............

373 000

»

Järnbalkar...........

43 950

»

Radiatorer............

1 906 000

»

Smidda rör...........

24 040

»

Kamflänsrör..........

105 000

m

Gjutna rör ...........

42 162

»

Lättbetong...........

602 000

m3

Cement- el. lergodsrör ..

109 872

»

Murtegel.............

495 milj,

Liksom föregående år har man med ledning av uppgifterna å ansökningsformuläret

fördelat samtliga husbyggnadsarbeten på de fyra grupperna trähus,

tegelhus, lättbetonghus och betonghus. Denna sistnämnda indelning har

även kombinerats med fördelning dels efter byggnadsändamål och dels efter

län och ortstvp. I efterföljande sammanställning ha under 1945 och 1946 beviljade

nybyggnader av hus fördelats procentuellt med hänsyn till totalkostnaderna

efter huvudsakligt byggnadsmaterial.

Av sammanställningen framgår, att tegelhusens relativa andel minskat till

förmån för lättbetonghus och betonghus. Trähusens andel av samtliga har i

stort sett icke undergått någon förändring under 1946. Däremot ha trähusen

ökat bland bostadshusen, vilket sammanhänger med stegringen av antalet

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Huvudsakligt byggnadsmaterial

19 4 5

Trä

Tegel

Lättbetong

Betong

Samtliga hus.................

..... 30-1

46-7

19''7

3-5

100-0

därav bostadshus...........

..... 33-9

41-4

23''2

1*5

100-O

industribyggnader.....

..... 17-2

59-1

13-8

9-9

100-O

19 4 6

•

Samtliga hus.................

..... 29-8

42-t

212

6-9

100-o

därav bostadshus...........

..... 38-i

33-6

25l

3-2

100o

industribyggnader.....

..... 129

53-4

16-9

16-8

100-o

enfamiljshus. Bland industribyggnader förete trähusen däremot en minskning.

Av enfamiljshusen byggdes närmare 90 % av trä och av tvåfamiljshusen

drygt 80 %>. Av flerfamiljshusen uppfördes icke fullt hälften av tegel

och 35 °/o av lättbetong. Tegel som byggnadsmaterial dominerar, trots en

icke oväsentlig tillbakagång sedan 1945, inom samtliga grupper utom byggnader

för jordbruk med binäringar samt samfärdsel.

Hustypernas fördelning på län och ortsgrupp utvisar även intressanta

variationer. Trähusen förekommo relativt sällan i de större städerna, men

deras antal ökade med sjunkande agglomerationsgrad och utgjorde på den

egentliga landsbygden ca 70 °/o av alla husbyggen. Tegelhusen uppvisade en

motsatt utveckling. Dock var teglet något mindre vanligt i storstäderna än i

de medelstora städerna. Lättbetong och betong spela nämligen en större roll

inom storstäderna än i övriga ortstyper. Lättbetongen användes i mindre utsträckning

på mindre och glesare bebyggda orter.

Beträffande de lokala variationerna kan nämnas, att tegelhusen voro vanligast

i Malmöhus län (85 %>). Även i de flesta övriga län dominerade teglet,

ehuru som förut sagts mindre kraftigt än 1945. I Jönköpings, Kronobergs,

Kalmar, Hallands, Skaraborgs, Värmlands, Jämtlands, Västerbottens och

Norrbottens län, voro dock trähusbyggnader talrikast. I Stockholm var lättbetongens

andel nästan lika stor oem teglets, och betonghusen utgjorde här

nästan en fjärdedel av samtliga.

Av totalantalet lägenheter fördelade sig 38,9 % på trähus, 33,3 °/o på tegelhus,

24,9 % på lättbetonghus och 2,9 % på betonghus.

I nedanstående sammanställning redovisas av länsarbetsnämnderna under

tiden augusti—december 1946 meddelade tillstånd att påbörja smärre arbeten

(tremannabyggen).

Ortsgrupp

Städer med över 100 000 inv.................

Städer med 30 000—100 000 inv...............

Städer och övriga tätorter med 3 000—30 000 inv.

Städer och övriga tätorter med under 3 000 inv.. .

Egentlig landsbygd ..........................

Ilela riket

Antal

ansök-

ningar

Byggnads-

kostnader

1 000-tal

kr.

Antal nya

bostads- lägenheter

729

5 487

95

755

6 135

139

1 834

15 849

364

2 962

26 596

824

3 780

28 579

898

It) 060

82 646

2 320

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 286.

7

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Av sammanställningen framgår, att tremannabyggena voro vanligast på

landsbygden samt att deras relativa betydelse avtager med bebyggelsens ökade

täthet. Antalet lägenheter, som beviljades under årets sista fem månader,

var 2 320. I årets statsverksproposition bil. 1, bih. 4, uppskattas det totala

antalet lägenheter i under 1946 beviljade tremannabyggen till ca 7 000.

D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft.

Under krigstillstånd eller förstärkt försvarsberedskap.

a) Uppskov enligt uppskovskungörelsen (SFS 1940 nr 717) innebär, att

värnpliktiga på förhand befrias från skyldighet att fullgöra tjänstgöring

jämlikt 28 § värnpliktslagen. Beslut om uppskov fattas i fråga om vissa

befattninghavare vid i uppskovskungörelsen närmare angivna, huvudsakligen

statliga och kommunala verk eller företag in. m. av vederbörande myndighet

eller verkschefer (uppskovsgruppen I). Beträffande uppskov i övriga

fall fattas beslut av arbetsmarknadskommissionen (uppskovsgruppen II).

Kommissionen kan dock i fråga om uppskov för värnpliktiga med viss militär

utbildning eller tjänsteställning eller viss ålder (under 26 år) fatta beslut

endast i samråd med chefen för försvarsstaben eller efter särskilt tillstånd

av Kungl. Maj:t. Det ankommer vidare på kommissionen att ha översikt

över uppskovsväsendet i dess helhet samt att för detta ändamål föra

register över såväl uppskovsgruppen I som uppskovsgruppen II. Kommissionen

skall dessutom föra den statistik, som är nödvändig för mobiliseringsändamål

och för rätt avvägning mellan den militära organisationens

krav på begränsning av antalet uppskov och de civila kraven på dylika.

b) För att förbereda att tillfällig ledighet (anstånd eller hempermittering)

från militärtjänstgöring jämlikt 28 § värnpliktslagen under krigstillstånd

eller förstärkt försvarsberedskap skall på ett snabbt och smidigt sätt kunna

medgivas vissa värnpliktiga inom jordbruket och skogsbruket, när det militära

läget det tillåter och särskilt stort säsongbehov av arbetskraft föreligger,

har systemet med s. k. uppgiftskort alltjämt bibehållits inom nämnda

två näringsgrenar.

Tilldelningen av uppgiftskort för värnpliktiga jordbrukare grundar sig på

till länsarbetsnämnderna insända mobiliseringsplaner från arbetsblocken

inom jordbruket (se s. 51 f), vilka mobiliseringsplaner bland annat innehålla

uppgifter om åkerarealens storlek, tillgången på arbetskraft och arbetskraftens

fördelning på olika yrkeskategorier. Med ledning av dessa uppgifter

har en angelägenhetsgradering av hempermitteringsbehovet skett. Uppgiftskorten

ha enligt nämnda gradering uppdelats i grupperna A, B och C:

grupp A, omfattande värnpliktiga, som i första hand erfordras för jordbruksdriftens

upprätthållande, grupp B värnpliktiga, som jordbruket ytterligare

har stort behov av och som endast i nödfall kunna undvaras, och grupp C

värnpliktiga, som därutöver anses behövliga för jordbruksarbetets uppehållande

vid utnyttjande av tillgänglig reservarbetskraft. Antalet utfärdade upp
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

giftskort uppgick för år 1946 i grupp A till 30 000, i grupp B till 45 000 och

i grupp C till 90 000. Dessa kort skola efter revidering genom länsarbetsnämndernas

försorg gälla även under år 1947. Vid revideringen, som påbörjades

i slutet av år 1946, makuleras alla uppgiftskort för värnpliktiga, för

vilka dylika kort icke längre böra ifrågakomma. Nya uppgiftskort utfärdas

dock endast för att ersätta luckorna i grupp A.

Uppgiftskort för värnpliktig skogspersonal ha utfärdats för viss särskilt

betydelsefull värnpliktig befälspersonal inom skogsbruket. Efter undersökning

genom vederbörande länsarbetsnämnds försorg har kommissionen utfärdat

något över 1 000 uppgiftskort för värnpliktig personal för år 1947.

Under värnpliktstjänstgöring jämlikt 27 § värnpliktslagen (fredstjänstgöring).

Övningsuppehåll för armén tilldelade värnpliktiga av åldersgrupp 1945,

vilka inryckt till första tjänstgöring i april 1946, ha ägt rum sommaren 1946

under omkring tre veckor på lider, som bestämts av militärbefälhavare på

förslag av regementschef (motsvarande) efter samråd med vederbörande

länsarbetsnämnd. Avsikten var att övningsuppehållen skulle så förläggas, att

de värnpliktiga finge tillfälle att deltaga i skördearbetet.

På grund av den regniga väderleken under augusti och september månader

försenades och försvårades i hög grad stråsädesskörden. Denna var dessutom

mycket riklig med samtidig mognad för såväl höst- som vårsäd och sålunda

synnerligen arbetskraftskrävande. Den arbetskraft, som tillfördes jordbruket

genom ovannämnda ordinarie övningsuppehåll, blev otillräcklig.

Kommissionen hemställde därför den 20 augusti hos Kungl. Maj:t, att förutnämnda

värnpliktiga av åldersklass 1945 jämte erforderligt befäl måtte i

mån av oundgängligt behov på rekvisition av vederbörande länsarbetsnämnd

ställas till förfogande för deltagande i skördearbete under högst två veckor.

Genom kungl. brev den 23 augusti 1946 bifölls kommissionens hemställan.

Skördehjälp skulle efter överbefälhavarens bestämmande lämnas även från

marinen och flygvapnet. Som villkor för militär ax-betstrupps användning i

skördearbete skulle gälla, att vederbörande arbetsgivare skulle erlägga en

avgift till statsverket beräknad efter kronor 1: 25 per timme för varje i

arbetet deltagande man. Den i skördearbetet deltagande militära personalen

erhöll av nyssnämnda medel 50 öie per man ocli arbetstimme som flitpenning.

Värnpliktiga, som styrkt sig vara egna företagare inom jordbruket eller

ha anställning vid jordbruket, behövde icke medfölja arbetstrupp utan kunde

medgivas tjänstledighet för deltagande i skördearbete vid eget jordbruk resp.

jordbruk, där de voro anställda. På grund av det alltjämt rådande osedvanliga

regnvädret blev tiden för skördehjälpen inom vissa län efter framställningar

av kommissionen förlängd med omkring en vecka.

Den militära skördehjälpen kom huvudsakligen att insättas för skördens

räddande i södra och mellersta Sverige. Omfattningen av skördehjälpen var

avsevärd och utgjorde från armén 147 750 dagsverken fördelade huvudsakligen

inom I, III, IV och V militärområdena. Från marinen utfördes skördehjälp av

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

omkring 300 man under ett par veckor. Flygvapnet bidrog med omkring 350

man till skördehjälp i jordbruksområden belägna i närheten av vissa flottiljers

förläggningsplatser. På Gotland slutligen insattes under sockerbetsskörden på

framställning från kommissionen militära förband för betupptagning, varvid

lämnades över 5 000 dagsverken (se ovan s. 29 ff.). Det tillämpade systemet

för militär skördehjälp visade sig vara effektivt, främst tack vare att

lijälp snabbt kunde lämnas och att arbetstrupp i önskvärd omfattning kunde

samlad insättas inom begärt område. Arbetsgivarna ha framhållit fördelen

av att truppen kunnat förlägga och förpläga sig själv och att de icke behövt

sysselsätta eller betala arbetshjälpen vid dålig väderlek. Samarbetet

mellan de militära och civila myndigheterna har varit gott, och länsarbetsnämndernas

fördelning av arbetstrupp har varit ändamålsenlig.

Vid bestämmandet av tiderna för arméns repetitions- och efterutbildningsövningar

har viss hänsyn tagits till jordbrukets behov av arbetskraft under

sådd och skörd. Härvid har samarbete ägt rum mellan kommissionen och

chefen för armén.

Kommissionen har under år 1946 efter remiss avgivit yttranden över enskilda

ansökningar om anstånd med fullgörande av militärtjänstgöring jämlikt

27 § värnpliktslagen (första tjänstgöring, repetitions- eller efterutbildningsövningar)

från omkring 1 200 värnpliktiga.

E. Speciella utredningar, planläggning, registrering m. m.

Industriens lokalisering. Den rådgivningsverksamhet i fråga om industriens

lokalisering, som hösten 1945 påbörjades av arbetsmarknadskommissionen i

samverkan med Industriens produktionsråd, har under 1946 kunnat utvidgas

och intensifieras. Förfrågningar ha sålunda inkommit från ett stort antal

industriföretag, som sökt lämplig plats för planerade utbyggnader. I flertalet

fall bar det härvid gällt industrier, som helt eller till övervägande del

haft behov av kvinnlig arbetskraft. Den alltmera accentuerade bristen på

dylik arbetskraft synes ha tvingat ifrågavarande företag att i större utsträckning

än tidigare överväga lokaliseringsfrågan ur denna synpunkt vid uppkommande

utbyggnadsplaner. Ofta torde också den lättare industrien vara

mindre bunden till en viss''plats med hänsyn till råvarornas belägenhet eller

närheten till avsättningsmarknaden m. m. än vissa tyngre industrier.

Rådgivningsverksamheten har främst tagit sikte på att skapa en ökad differentiering

av näringslivet på sådana orter eller större områden, där industrien

för närvarande är mindre väl utvecklad eller ger sysselsättning

huvudsakligen åt manlig respektive kvinnlig arbetskraft. Särskild uppmärksamhet

har därför ägnats Norrland, där befolkningen i de arbetsföra åldrama,

framför allt i de nordliga delarna, fortfarande ökar kraftigt och näringslivet

icke synes expandera i den takt, som motsvarar ökningen i utbudet

av arbetskraft. Näringsiivet i större delen av Norrland är därjämte ensidigt

inriktat och ger även i städerna och de större tätorterna relativt få

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

arbetsmöjligheter för kvinnorna. Under 1946 ha, som en följd av den bedrivna

rådgivningsverksamheten, planer Uppkommit om förläggning av nya

industriföretag till ett flertal platser såväl i Norrland som i övriga delar av

landet.

I samband med beslutade driftsnedläggelser har stor uppmärksamhet ägnats

möjligheterna att utnyttja den friställda arbetskraften genom förläggning

av nya företag till ifrågavarande platser. Härvid ha även undersökts

förutsättningarna för upptagande av småindustriell verksamhet. I samband

med avvecklingen uppkommande frågor rörande pensionering av den äldre

arbetskraften m. m. ha i flera fall varit föremål för behandling av särskilt

tillsatta kommittéer, i vilka förutom de lokala partenia även arbetsmarknadskommissionen

varit representerad.

I samband med handläggningen av ärenden rörande byggnadstillstånd ha

i stor utsträckning förekommit överläggningar mellan kommissionen och

tillståndssökande industriföretag rörande den lämpligaste förläggningsorten.

1 första hand har hänsyn härvid tagits till arbetskraftsförhållandena på de

ifrågasatta förläggningsorterna.

Kommissionen har även haft att yttra sig över framställningar från företagareföreningarna

om utlämnande av lån eller statsbidrag till startande av

nya företag, varvid kommissionen bland annat haft anledning pröva frågan

om en ur arbetskraftssynpunkt lämplig lokalisering.

Sedan kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering i betänkande den

2 mars 1945 med förslag till vissa åtgärder i syfte att under depression stimulera

avsättningen av varaktiga konsumtionsvaror m. m. föreslagit, bland

annat, att Kungl. Maj:t ville låta dels efter utredning av behovet inkomma

med förslag om anslag på beredskapsstat för ökade inköp under en arbetslöshetsperiod

av inventarier och vissa förbrukningsartiklar för statliga verk

och inrättningar, dels ock undersöka möjligheten av att landsting, kommuner

och halvoffentliga organ vidmakthålla och såvitt möjligt öka sina inköp

av inventarier under arbetslöshetsperioder, eventuellt i samband med viss

bidragsverksamhet från statens sida, erhöll statens arbetsmarknadskommission

den 30 november 1945 i uppdrag att i samband med investeringsplaneringen

företaga ifrågavarande undersökning och framlägga de förslag, vartill

denna undersökning kunde föranleda.

Med anledning härav inhämtade kommissionen från statliga verk och myndigheter

uppgifter angående behovet under budgetåren 1947/1948 och 1948/

1949 av anskaffning av inventarier och kontorsmaskiner m. m. I skrivelse

den 10 april 1946 föreslog kommissionen, att Kungl. Maj:t vid en lågkonjunktur

lämnade myndigheterna bemyndigande all överskrida de under förslagsanslagen

till omkostnader uppförda anslagsposterna till expenser. Vidare

anmälde kommissionen, att den hade för avsikt att, därest sysselsättningssvårigheter

uppstodo vid de företag, som tillverka kontorsmaskiner, göra

framställning till Kungl. Maj:t om att generalpoststyrelsens centralupphandling

bemyndigades utöka sina inköp av inom landet tillverkade kontorsmaskiner,

under förutsättning att för statsverket gynnsamma priser kunde

utverkas.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

I anslutning till riksdagens beslut om utbyggnad av Norrbottens järnverk

i Luleå har kommissionen i samråd med representanter för företagsledningen,

överstyrelsen för yrkesutbildning samt vissa kommuner och arbetsmarknadsorganisationer

påbörjat planläggning av rekryterings- och utbildningsfrågor,

vilka aktualiserats genom utbyggnadshesiutet.

På grund av de råvarusvårigheler, som uppstått för vissa mindre och medelstora

sågverk, har kommissionen under hösten 1945 låtit verkställa vissa

undersökningar rörande arbetskraftsförhållanden m. m. inom sågverksindustrien

i Norrbottens och Västerbottens län. Undersökningarna ha utförts

genom länsarbetsnämnderna i förenämnda län.

Varselsystemet. Det under 1944 organiserade rapportsystemet för systematiskt

inhämtande av förhandsuppgifter från företagare om beräknade

kommande avskedanden och permitteringar av arbetskraft inom respektive

företag har även under år 1946 varit i tillämpning (se verksamhetsberättelsen

för 1944). Härvid ha medverkat, förutom de uppgiftslämnande företagen,

socialstyrelsen, Industriens produktionsråd samt länsarbetsnämnderna.

Detaljplanering av kommunala och enskilda investeringsobjekt. Under tiden

t. o. m. första halvåret 1944 beviljade kommissionen av anslaget till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering i vissa fall statsbidrag till kostnader

för projektering av investeringsobjekt, huvudsakligast vatten- och avloppsledningsföretag.

Genom beslut den 4 augusti 1944 ställde Kungl. Maj:t efter framställning

av investeringsutredningen i samråd med kommissionen ett belopp av 500 000

kronor av anslaget till planläggning av vissa anläggningsarbeten till kommissionens

förfogande att av kommissionen användas för bidrag till detaljplanering

av vissa kommunala och enskilda anläggningsarbeten. Genom beslut

den 10 november 1944 och 15 februari 1946 ställde Kungl. Maj:t av samma

anslag, på därom av kommissionen gjorda framställningar, ytterligare

1 000 000 kronor resp. 1 500 000 kronor till kommissionens förfogande för

samma ändamål. Av anslaget till planläggning av vissa anläggningsarbeten

har sålunda ett sammanlagt belopp av 3 000 000 kronor ställts till kommissionens

förfogande.

De riktlinjer, efter vilka kommissionen beviljar statsbidrag för planering

av arbeten, innebära bl. a., att bidrag beviljas till dels svårt skattetyngda

kommuner med omfattande arbetslöshet, dels kommuner, vilkas arbetslöshetsutgifter

vid en arbetslöshetskris kunna beräknas bliva särskilt betungande

för kommunen, dels ock kommuner med svag ekonomisk ställning,

vilka önska utföra vissa arbetsobjekt och äro villiga att mottaga arbetskraft

från annan ort för själva anläggningarnas utförande.

Vid beviljandet av statsbidrag har bidragets storlek uträknats på sätt framgår

av kommissionens cirkulär nr B 5 (1945). Bidrag ha beviljats till projektering

av företag av olika slag, såsom anläggningar för vattenförsörjning

och avlopp, enskilda vägar och vissa husbyggnader in. m.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Från ovannämnda anslag å sammanlagt 3 000 000 kronor ha t. o. m. år

1946 beviljats planeringsbidrag med 1 898 110 kronor. Frånräknas kostnaderna

för hantlangning, stakmngsvirke och kartläggning, vilka kostnader i de

allra flesta fall vederbörande bidragstagare helt få vidkännas, uppgå de beräknade

.statsbidragsberättigade planeringskostnaderna 1/i 1944—31/i2 1946

till ungefär 3 190 000 kronor. För dessa planeringsarbeten ha som ovan

nämnts i statsbidrag beviljats 1 898 110 kronor, vilket motsvarar bidrag med

i genomsnitt 59,5 %>. De beviljade bidragen beröra 162 olika företag.

Efterföljande sammanställning utvisar omfattningen av beviljade bidrag

för varje län under år 1946.

Län

Bidrag

kronor

D

vatten- o

ä r a v för

enskilda

Övriga

Stockholms.............

Totalt

18 000

avloppsledningar

18 000

vägar

arbeten

Uppsala................

3 800

3 800

—

—

Södermanlands..........

4 500

4 500

—

—

Östergötlands...........

—

—

—

—

Jönköpings..............

8 400

8 400

—

—

Kronobergs.............

20 500

20 500

—

—

Kalmar.................

—

—

—

—

Gotlands................

—

—

—

—

Blekinge................

4 500

4 500

—

—

Kristianstads............

8 350

8 350

—

Malmöhus...............

—

—

—

—

Hallands................

—

—

—

—

Göteborgs o. Bohus......

—

—

—

—

Älvsborgs ...............

—

—

—

Skaraborgs..............

—

—

—

''

Värmlands..............

10 290

6 615

3 675

—

Örebro.................

—

—

—

—

Västmanlands...........

—

—

—

—

Kopparbergs............

4 400

4 400

—

—

Gävleborgs .............

27 350

27 350

—

Västernorrlands ..........

139 738

130 065

—

9 673

Jämtlands..............

—

—

—

—

Västerbottens...........

153 445

148 625

4 820

—

Norrbottens.............

144 710

136 830

4 980

2 900

Summa

547 983

521 935

13 475

12 573

Av tabellen framgår, att anläggningar för vattenförsörjning och avlopp dominera,

i det att icke mindre än 95 %> av de medel, som under år 1946 fördelats,

avse planering av dylika anläggningar.

Till sammanlagt 153 företag, varav 33 under år 1946, har kommissionen

av olika orsaker ej ansett sig böra lämna statsbidrag. Av de företag, till vilka

statsbidrag icke beviljats, ha ej mindre än 69 varit antingen färdigplanerade

eller så pass färdiga, att statsbidrag för planeringskostnaderna icke ansetts

böra utgå från här ifrågavarande anslag.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Den 31 december 1946 förelågo hos kommissionen 129 ansökningar om

statsbidrag till planering av kommunala och enskilda arbeten med en sammanlagd

ungefärlig planeringskostnad av 2 273 000 kronor. I den mån statsbidrag

kan komma att beviljas till planering av dessa arbeten, kan sammanlagda

statsbidragskostnaden uppskattas till ungefär 1 350 000 krojior.

I avsikt att vid en eventuellt inträdande kris på arbetsmarknaden ha en

reserv av välbelägna och lämpliga företag planerade och tillgängliga ha på

arbetsmarknadskommissionens initiativ redan år 1941 igångsatts s. k. generalplaneutredningar

för vattenförsörjning och avlopp. Utredningarna utföras

genom respektive länsstyrelser med hjälp av sakkunniga konsulterande ingenjörer,

och utredningskostnaderna bestridas helt av medel, som kommissionen

ställer till vederbörande länsstyrelses disposition av anslaget till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering.

I den mån de pågående generalplaneutredningama bliva slutförda i de

olika länen, torde omfattningen av antalet ansökningar angående detaljplaneringar

liksom deras sammanlagda kostnad komma att öka avsevärt.

Under år 1946 beviljades sammanlagt 392 500 kronor för genomförandet

av generalplaneutredningar. Beloppet avsåg kommuner i Stockholms (115 000

kronor), Uppsala (35 kommuner; 50 000 kronor), Södermanlands (43 kommuner;

60 000 kronor) och Jämtlands län (53 kommuner; 110 000 kronor),

ävensom tillägg till förut beviljade anslag till kommuner i Kronobergs (6 000

kronor), Malmöhus (40 000 kronor) och Västmanlands län (11 500 kronor).

Tidigare ha anslag på tillsammans 1 675 000 kronor lämnats till länsstyrelserna

i Stockholms, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads,

Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Örebro,

Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västemorrlands, Västerbottens

och Norrbottens län för samma ändamål. Av generalplaneutredningama ha

de i Kronobergs, Blekinge, Hallands, Värmlands, Gävleborgs, Västemorrlands

och Norrbottens län numera slutförts.

Krigsindustriens planering för sin produktion under krig har man även under

år 1946 sökt vidmakthålla. Besök av representanter för arbetsmarknadsocli

industrikommissionerna i detta syfte ha företagits vid omkring 75 industriföretag.

Kommissionen har l^tit utarbeta och i januari 1946 till länsarbetsnämnderna

utsända en sammanfattning av gällande föreskrifter och anvisningar angående

länsarbetsnämndernas register för krigsberedskapsändamål. De register,

varom här är fråga, äro de av uppgiftsmaterialet från 1943 års beredskapsmönstring

sammanställda mönstringsregistren, beredskapsregistret samt

registret över industri- och hantverksföretag, företagsregistret.

Sedan efter framställning av kommissionen kungl. kungörelserna den 17

december 1943 (SFS nr 928) om skyldighet att lämna mönstringsuppgift och

den 12 oktober 1945 (SFS nr 694) om skyldighet för pastor att lämna flyttningsuppgift

upphävts genom kungl. kungörelsen den 8 november 1946 (SFS

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

nr 690) har kommissionen meddelat länsarbetsnämnderna, att mönstringsregistren

efter den 1 januari 1947 icke längre skola hållas i aktuellt skick. De

synas dock alltjämt böra komma till användning hos länsarbetsnämnderna

vid bedömandet av möjligheterna att tillgodose olika behov av arbetskraft,

särskilt för beredskapsändamål, varför desamma icke skola arkiveras utan

tills vidare förvaras fullt tillgängliga för vederbörande tjänstemän vid nämnderna.

Nya anvisningar beträffande registrering i länsarbetsnämndernas beredskapsregister

av icke värnpliktig beredskapspersonal ha jämlikt kungl. kungörelsen

den 30 augusti 1941 (SFS nr 720), ändrad genom kungörelsen den

14 september 1944 (SFS nr 649), under året av kommissionen lämnats samtliga

myndigheter, organisationer och företag, som skola lämna fortlöpande

uppgifter om sin beredskapspersonal till nämnda register, med undantag dock

för civilförsvarscheferna, som redan år 1945 erhöllo dylika nya anvisningar.

Företagsregistret, som grundar sig på bl. a. uppgifterna från inventeringen

den 10 april 1941 av arbetskraft vid industri- och hantverksföretag med minst

3 personer sysselsatta (kungl. kungörelsen den 28 februari 1941, SFS nr 100,

och kommissionens kungörelse den 20 mars 1941, SFS nr 159), omfattar omkring

25 000 företag. Registret förefinnes dels hos kommissionen i form av

ett »tryckande register», dels hos länsarbetsnämnderna som kortregister (avtryck

av kommissionens register). Utöver den fortlöpande revidering av företagsregistret,

som ständigt pågår genom länsarbetsnämndernas försorg, har

kommissionen anbefallt dessa att låta verkställa en särskild översyn och

komplettering av registret samt att före den 31 december 1946 till kommissionen

insända uppgift å erforderliga ändringar i och tillägg till registret.

Arbetsblockorganisationen. Under år 1946 ha liksom under år 1945 de förenklade

mobiliseringsplanerna legat till grund för fördelningen av uppgiftskorten

för värnpliktiga jordbrukare. Vissa av de i mobiliseringsplanerna förekommande

uppgifterna jämte förteckningar över jordbrukets reservarbetskraft

ha hos länsarbetsnämnderna sammanförts till länssammandrag.

Organisationens befattningshavare, i första hand överblocldedarna, ha medverkat

vid länsarbetsnämndernas utplacering till jordbruket av frivillig arbetskraft

och den å s. 29 f. omnämnda militära skördehjälpen.

Förskott jämlikt kungörelsen den 16 juli 1943 (SFS nr 626) av statsmedel

i vissa fall i samband med arbetsblockverksamheten inom jordbruket ha icke

beviljats efter den 30 juni 1945. T. o. m. denna dag beviljade förskott uppgå

till sammanlagt 13 290 kronor 23 öre. Återbetalningen av förskotten ha under

år 1946 slulreglerats. Sålunda ha av det förskjutna beloppet 4 056 kronor

68 öre återbetalats och befrielse från återbetalningsskyldighet medgivits för

ett sammanlagt belopp av 9 233 kronor 55 öre.

Länsblockledarnas och överblockledarnas arbetsuppgifter ha efter den förstärkta

beredskapens upphörande minskat i omfattning. Länsblockledarna

opaginerad Kontrollera mot PDF

ha varit anställda mot dagarvode och tjänstgjort endast efter anmodan av

länsblockmyndighet eller då länsarbetsnämnd behövt taga deras sakkunskap

i anspråk för frågor, som berört jordbrukets arbetsmarknad, överblock] edarnas

arbetsuppgifter ha — förutom ovannämnda — i främsta rummet varit

upprättande av mobiliseringsplaner, avgivande av förslag till innehavare av

uppgiftskort för värnpliktig jordbrukare, registrering av frivillig reservarbetskraft,

kontroll av hästägares fullgörande av anmälningsskyldighet rörande

hästar och hästfordon samt i förekommande fall medverkan vid uttagning

av hästar för krigsmaktens behov.

Kommissionen har låtit utarbeta och i april 1946 till länsarbetsnämnderna

översända »Föreskrifter och anvisningar rörande förbex-edelser i fredstid för

fördelning av den civila arbetskraften under krig», utgörande en sammanfattning

av tidigare utfärdade men alltjämt gällande föreskrifter och anvisningar

rörande länsarbetsnämndernas planläggningsarbete för arbetsmarknadens

reglering under krig.

F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.

I fråga om principerna för hjälpverksamhetens bedrivande ha inga väsentliga

ändringar vidtagits under året. Det system för statsbidrag till den kommunala

hjälpverksamheten, som av Kungl. Maj:t godkändes den 6 december

1940, har i huvudsak tillämpats även under 1946. Under året har emellertid

kommissionen efter riksdagens beslut erhållit bemyndigande att vidtaga vissa

ändringar i det rådande bidragssystemet. En närmare redogörelse för dessa

lämnas å s. 78 ff.

Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning.

Uppgifter om antalet hjälpsökande arbetslösa vid slutet av varje månad

under åren 1937—1946 ingå i de sammanfattande, uppgifter om arbetsmarknaden,

som lämnas i bilaga 14. Av bilagan framgår, att antalet hjälpsökande

under samtliga månader år 1946 var avsevärt lägre än under motsvarande

månad föregående år. Om man undantager vintermånaderna, uppgick antalet

hjälpsökande icke ens till hälften av 1945 års antal. Hjälpsökandetalen voro

de lägsta, som förekommit alltsedan hjälpsökandestatistikens tillkomst. Vid

jämförelser tillbaka i tiden bör man dock beakta, att den fortskridande ökningen

i de erkända arbetslöshetskassornas medlemstal har inverkat på hjälpsökandetalen.

Antalet hjälpsökande var högst under årets första kvartal med maximum

i januari, då 8 829 hjälpsökande rapporterades. Under andra kvartalet inträdde

en kraftig och delvis säsongmässig minskning. Under tredje kvartalet

voro hjälpsökandetalen nere på en nivå understigande 3 000 med minimum

i augusti (2 308). Under sista kvartalet kunde en obetydlig säsongmässig stegring

konstateras.

Antalet kommuner, som rapporterade arbetslöshet, framgår av tab. 15.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Tab. 15. Antal kommuner1 med rapporterad arbetslöshet åren 1937—1946.

Månad

1937

1938

J939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1916

! Januari ..............

433

268

321

252

258

268

178

226

214

212

417

270

333

239

282

264

172

242

219

219

| Mars.................

373

254

333

227

289

254

170

250

219

223

April.................

335

232

315

178

285

229

163

245

214

207

277

216

286

159

268

204

155

229

209

184

Juni..................

231

204

266

140

251

190

141

201

186

180

Juli..................

218

187

232

169

240

177

133

184

178

166

Augusti ..............

227

186

227

180

228

173

136

180

173

163

September............

215

194

226

193

225

168

138

173

171

157

i Oktober . ............

230

219

250

208

235

161

143

187

183

160 |

| November............

244

253

266

223

242

164

171

200

196

164

■ December ............

252

277

265

220

255

171

187

218

203

173

Medeltal

288

230

277

199

255

202

157

211

197

184 j

1 Skee kommun i Bohuslän, som är delad i 2 distrikt med var sin arbetslöshetsnämnd, har

räknats som två kommuner.

Tab. 16. De hjälpsökande arbetslösas fördelning- på vissa geografiska områden

åren 1937—1946. irsmedeltal.

Områden

1937 j

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

Antal

j Städer ................

10 272

8 643

6 887

8 704

15 020

8131

4 325

4 975

4 552

2172

därav

1

_|

839

Stockholm............

2 053

1 323!

986

1 903

4 131

2 313

1 424

1 566

1 913

Göteborg.............

1 2831

1 186

1 047

2 630

4 574

2 398

1 206

971

823

251

862

779

562

957

1 331

755

339

253

191

60

Summa storstäder

4 198!

3 288

2 595

5 490

10 036

5 466

2 969

2 790

2 927

1 150

Övriga städer........

6 074

5 355

4 292

3 214

4 984

2 665 1 356

2 185

1 625

1 022

Landsbygd ............

7 941

7 546

10 669

4 663

7199

4175

2 756

6 280

4 209

2 661

därav

507|

Göteborgs o. Bohus län

1 479

1 221

1 092

1 303

1 787

1 621

1 077

1 003

806

Yästernorrlands län....

2 656

3 133

3 844

1 841

2 510

1 362

1 217

3 113

1 829

1 048

Övriga län...........

3 806

3 192

5 733

1 519

2 902

1 192

462

2 164

1 574

1 106

Summa

18 213

16189

17 556

13367

22 219

12 300 7 081

11 255

8 761

4 833

Procent

Städer.................

56-4

53*4

39*2

65*1

67*6

66*1

61*1

44*2

52*0

44*9

därav

21*8

17-4

Stockholm............

ils

8*2

5*6

14*2

18*0

18*8

20*1

13*9

Göteborg.............

7-0

73

6*0

19 7

20*8

197

17*0

8*0

9*4

5*2

Malmö...............

4*7

4’8

3*2

7*2

6*0

6*1

4#8

2*8

2*2

1*2

Summa storstäder

23-0

20*3

14*8

41*1

45*2

44*4 41*9

24*8

33’4

23*8

Övriga städer ........

33-1

33*1

24*4

24*0

2*2*4

21*7

19*2

19*4

18*0

21*1

Landsbygd ............

43-6

46G

60*8

34*9

32*4

33*9 38*9

55*8

48*0

55 1

därav

9*2

10*5

! Göteborgs o. Bohus län

8''1

7’5

6*2

9*7

8*0

131 15*2

8*9

Västernorrlands län....

14*0

10-4

21*8

13*8

1 1*3

11*

11 *2

27*7

20-9

21*7

Övriga län...........

20*9

19 7

32*7

11*4

131

9*7 6*6

19-2

17*9

22*9

Summa

1000

100*0

100*0 100*0

| 100 0

100 0 100 0

100*0

100 c

loo-o

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Tab. 17. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län åren 1937—1946. irsmedeltal.

Län

1937

1938

1939

1940

,1941

1942

1943

1944

1945

1946

Stockholms stad......

2 053

1323

986

1 9031 4 131

2 313; 1424

1566

1913

839

Stockholms..........

416

187

153

277! 1227

569

168

182

123

62

Uppsala.............

265

282

227

137

230

120

56

62

72

Södermanlands.......

160

157

109

158

350

70

10

66

103

2fi

Östergötlands........

524

466

362

260| 534

337

91

247

172

83

j Jönköpings...........

295] 219

218

183

309

152

65

91

73

35

Kronobergs..........

164 142

187

110 133

43

15

8

3

2

Kalmar..............

420

410

399

276

502

198

76

145

135

67

Gotlands.............

102

100

71

29

70

49

491 69

47

Blekinge .............

814

637

794

323

303

1421 91

169

■ 164

1721

Kristianstads.........

132

107

104

55

87

43

22

25 11

16

Malmö stad..........

862

779

562

957

1331

755

339

253

191

60!

Malmöhus i övrigt....

1248

1096

661

498

767

4941 251

250

172

751

Hallands.............

409

371

253

159

260

143

36

86

97

28

Göteborgs stad ......

1283

1 186

1047

2 630

4 574

2 398i 1206

971

823

Göteborgs och Bohus i

övrigt ............

2 022

1724

1541

1736

2 353

2 001

1298

1254

973

598

Älvsborgs............

427

279

231

207

276

114

50

175

69

22

Skaraborgs ..........

203

196

82

32

83

40

29

38

23

8

Värmlands ..........

513

515

1121

309

325

214

1821

546

232

100

Örebro..............

329

199

168

210

200

92

128

160

113

97

Västmanlands........

57

46

44

51

80

19

1

17

4

5

Kopparbergs.........

274

121

154

105

66

31

16

35

35

17

Gävleborgs ..........

747

554

742

336

499

167

79

306

195

120

Västernorrlands......

2 809

3 266

3 954

1927

2 685

1 484

1271

3 265

1920

1137

Jämtlands ..........

30

25

212

43

65

13

1

18

24

17

Västerbottens........i

299

345

637

191

332

85

26

282

199

138

Norrbottens..........

1359

1457

2 537

265

447

220

112

989

853

746

Hela riket

18 213

16189 17 556

13867

22 219

12 306

7 081

11255

8 761

4 833

Städer

10 272

8 643

6 887

8 704|

15 020

8131

4 325

4 975

4 552

2172

Landsbygd(

7 941

7 546

10 669

4 663;

7199

4175

2 756

6 280

4 209

2 661

Även detta antal hade under året ytterligare minskat och var för samtliga

månader utom mars lägre än under motsvarande månad föregående år. Minimisiffran

under 1946 uppvisade september, då endast 157 kommuner rapporterade

arbetslöshet. Vid arets slut rapporterade 173 av rikets kommuner

arbetslöshet. Såsom av bilaga 1 framgår, understeg hjälpsökandeantalet i

det stora flertalet kommuner eller i 153 av dessa (88,4 % av rapportkommunerna)

1 % av folkmängden.

Ett högre relativtal utvisade 8 kommuner i Göteborgs och Bohus län, 7

kommuner i Västernorrlands län samt vidare 3 kommuner i Norrbottens och 2

kommuner i Blekinge län. Högst var relativtalet för Näsinge i Göteborgs och

Bohus län, där 3,3 % av folkmängden rapporterades som hjälpsökande. Därnäst

följde Timrå i Västernorrlands län, där motsvarande tal var 2,0 %.

Av tab. 16 framgår, att antalet hjälpsökande avsevärt minskat inom samtliga

redovisade områden. Särskilt kraftig var minskningen i storstäderna. Av

samtliga hjälpsökande voro under 1946 44,9 °/o hemmahörande i städer

(23,8 °/o i storstäder) samt 55,1 #/o på landsbygden. Västernorrlands läns

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Tub. 18. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1 000 invånare inom olika län

åren 1937—1946. Irsuiedeltal. 1

Län

!

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

Stockholms stad......

3-8

2-4

1-7

3*3

7-0

3-9

2-3

2-5

2-9

1-2

Stockholms..........

1-5

0-7

0-5

ro

4-3

2-0

0-6

06

0-4

0-2

Uppsala.............

1-9

2-0

1-6

l-o

1-7

0-9

0-4

0-4

0-5

0-4

Södermanlands.......

0''8

0-8

06

0''8

1-8

0-4

o-l

0-3

05

0-1

Östergötlands........

1-7

15

12

0-8

1-7

1-1

03

0-8

0-5

0-2

Jönköpings ..........

F2

0-9

09

0-8

13

06

03

0-4

0-3

o-i

Kronobergs..........

1-1

Oll

1-2

0-7

0''9

03

o-l

0-1

00

0-0

Kalmar..............

1''8

1-8

1-7

1-2

2-2

0-9

03

0-6

0-6

03

i Gotlands.............

1''8

1-7

12

0''5

1-2

0''8

0’6

0-8

1-2

0-8

i Blekinge.............

5''fi

4-4

5-5

2-2

2-1

ro

06

11

1-1

1-2

Kristianstads ........

0-5

0-4

0-4

0-2

0-4

02

Öl

Öl

o-o

0-1

Malmö stad..........

60

5-3

3-7

6-2

8-6

48

2-1

1-6

1-1

0-4

Malmöhus i övrigt.. ..

3-3

2-9

1-8

1-8

2-1

1-3

0-7

0-7

0-5

02

Hallands ............

•2-7

2-4

1-7

10

1-7

0-9

0-2

0-6

0-6

0-2

Göteborgs stad ......

4-9

4-4

38

9-4

16-3

8-5

4-2

4-7

2-7

0-8

Göteborgs och Bohus i

övrigt ............

9-6

8''3

7-5

8-5

Ilo

9-8

6-4

4-3

•5-0

31

Älvsborgs............

1-3

0-9

0-7

06

0-8

0 3

0-2

0-5

0-2

Öl

Skaraborgs...........

0-8

08

0-3

o-i

03

02

o-l

02

0-1

00

Värmlands ..........

1 9

1-9

4-2

1-2

1-2

0-8

0-7

2-0

0-9

0-4

Örebro..............

1-5

0-9

0’8

0''9

09

0-4

0-6

07

0-5

0-4

Västmanlands........

0''3

03

0''3

0-3

0-5

o-i

00

o-l

0-0

0-0

Kopparbergs.........

11

0-5

06

0''4

0 3

o-l

Öl

o-l

Öl

o-l

Gävleborgs...........

2-7

2-0

2-7

1-2

1-8

06

0-3

1-1

0-7

0-4

Västernorrlands......

10''0

11-7

14-2

7-0

9-7

5-4

4-6

11-8

6-9

41

Jämtlands...........

0''2

0-2

1-6

0''3

0-5

o-l

O-o

o-l

0-2

Öl

Västerbottens........

1''4

1-6

2-9

0-9

1-6

0-4

o-l

1-3

09

0-6

Norrbottens..........

6*5

6*9

12-0

1-2

2-1

ro

0-5

4-4

3-7

3-2

Hela riket

2-9

2-6

2-8

2-1

3-5

1-9

1-1

17

1-3

07

Städer

4-7

39

3 0

3*7

6-3

3-3

1-7

1-9

1-7

0-8

Landsbygd

20

1-9

2-6

1-2

1-8

n

0-7

1-6

n

0-7

1 Ökningen i förhållande till 1944 beror på folkmängdsminskning genom Västra Frölunda

sockens inkorporering med Göteborgs stad.

landsbygd uppvisade trots nedgången alltjämt en betydande andel i hjälpsökandeantalet;

21,7 % av de hjälpsökande voro hemmahörande där.

Ytterligare uppgifter om arbetslöshetens geografiska fördelning lämnas i

tab. 17, vari redovisas medelantalet hjälpsökande i varje län under åren

1937—1946, och i tab. 18, vari nämnda årsmedeltal satts i relation till hela

folkmängden i respektive län. Det absoluta antalet hjälpsökande var alltjämt

störst i Västernorrlands län. Därnäst följde Stockholms stad och Norrbottens

län samt Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad). Beträffande Norrbottens

län, där en betydande säsongarbetslöshet påverkat årsmedeltalet, är

det anmärkningsvärt, att nedgången i detta från 1945 var mindre än i de

andra län, som redovisade någon större arbetslöshet. Gynnsammast ställda

i arbetslöshetshänseende voro liksom föregående år Kronobergs, Västmanlands,

Skaraborgs och Kristianstads län.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Tab. 19. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1937—1946.

Årsmedeltal.1 * i

Yrkesgrupper

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

Antal

Jordbruk och skogshus-

hållning ............

514

891

2121

355

410

209

112

430

267

240

Jordbruk ..........

295

242

321

162

221

118

38

105

95

95

Skogshushållning ....

219

649

1 800

193

189

91

74

325

172

145

Industri och hantverk ..

9 347

8 348

8 283

8 239

14 835

8 341

4 599

7190

5131

2 828

Malmbrytning och me-

tallindustri........

1 138

1 013

932

673

1 126

509

251

482

695

169

Jord- och stenindustri

1 841

1 388

1 481

1 458

2 147

1 780

1 146

1 125

898

570

Trävaruindustri ____

2 406

2 409

2 475

1 290

1 576

814

542

1 031

545

338

Pappers- o. grafisk ind.

434

391

347

538

1 136

336

398

1 095

431

133

Byggnadsverksamhet

Övriga industrier____

2 317

1 211

2 195

1 002

2 317

731

3 705

575

7 895

955

4 301

601

1 908

354

3 205

252

2 380

182

1 479

139

Handel, samfärdsel, för-

valtning m. m.......

2 651

2100

1782

2 250

4193

2 374

1474

1997

1938

913

Arbete, ej hänfört till an-

•

nan grupp..........

5 701

4 850

5 370

2 523

2 781

1382

896

1638

1425

852

Summa

Procent

18213

16189

17 556

13 367

22 219

12306

7 081

11255

8 761

4833

Jordbruk och skogshus-

hållning............

2''8

5''5

12-1

2-7

1-8

P7

1-6

3-8

30

5-0

Jordbruk ..........

1*6

1*5

1''8

1*2

ro

l-o

0’5

0*9

1*0

2-0

Skogshushållning ....

4‘0

10''3

1*5

0-8

0-7

i-i

2’9

2-0

3''0 1

Industri och hantverk ..

51-3

51-6

47-2

61-6

66-8

67-8

64-9

63-9

58-6

68-5 !

Malmbrytning och me-

tallindustri........

6‘3

6-2

5-3

5-0

5''1

4*1

3-5

4*3

7-9

3*5

Jord- och stenindustri

10 1

8''3

8''4

10-9

9*7

14-5

16-a

10-0

10-5

11-8

Trävaruindustri ....

13''2

14-9

14''1

9*7

7-1

6-6

7-7

9*2

62

7*0

Pappers-o. grafisk ind.

24

2-4

20

4’0

5*1

:2-7

5-6

9*7

4*9

2-7

Byggnadsverksamhet

12-7

13*6

13''ä

277

35-5

35''0

26-9

28-5

272

30-G

Övriga industrier....

6-6

6''2

4’2

43

4*3

4*9

5-0

2*2

2''1

2-9

Handel, samfärdsel, för-

valtning m. m.......

14-6

130

10T

16-8

18-9

19-3

20-8

17-8

22 1

18-9

Arbete ej hänfört till an-

nan grupp..........

3P3

29''9

30-6

18-9

125

1P2

12-7

14-6

16-3

17-6

Summa

1000

100-0

100-o

100-0

1000

100-0

1000

100o

100-0

100o

1 För tiden 31/i 1938—so/e 1940 ha i statliga och statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta

arbetslösa, lör vilka månatliga uppgifter om yrkesfördelningen icke föreligga under denna tid,

fördelats på yrkesgrupper med ledning av vissa specialundersökningar.

Även i förhållande till folkmängden var arbetslösheten fortfarande störst

i Västemorrlands län (4,1 %„) närmast följt av Norrbottens län (3,2 %0) samt

Göteborgs och Bohus län utom Göteborgs stad (3,1 °/oo). Förutom de nämnda

områdena utvisade även Stockholms stad samt Blekinge län en arbetslöshet

överstigande 1 %0. För första gången på tio år understeg siffran för hela riket

1 %0. I bilaga 1 lämnas uppgifter om arbetslöshetsförhållandena i samtliga

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Tal). 20. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på åldersgrupper vid vissa

tidpunkter åren 1937—1946.

Antal

Pre

c e n t

Tidpunkt

16—25

år

26—50

år

över 50

år

Summa''

16—25

år

26-50

år

över 50

år

Summa

81/s 1937

1031

4911

2 858

8 800

11-7

55-8

32-5

1000

80/n 1939

1 799

8 064

3 526

13 389

135

60-2

26-3

lOOn

sl/7 1940

408

4 445

3 049

7 902

5-2

56-2

38-6

100-0

81/n 1910

2 470

14186

6813

23 469

10-5

60''5

29-0

100-0

8>/j 1941

1 167

9 225

5 813

16 205

7-2

569

359

100 0

. S1/i5 1941

1438

10 459

7 686

19 583

7-3

53-4

39-3

100-0

8l/? 1942

225

2 974

3 760

6 959

32

42-7

54-1

1000

S1/i2 1942

412

3 885

4 295

8 592

4-8

45''2

50''0

1000

a>,7 1943

123

1498

2 950

4 571

2-7

32-8

64-5

100-0

8712 1943

659

5 686

5 331

11676

5-6

48-7

457

100 0

81/7 1944

319

3 279

3 715

7 313

4-4

44-8

50-8

100-0

S1/i2 1944

800

5 550

4 694

11044

7-2

503

42-5

100-0

S1h 1945

196

2 249

3 521

5 966

3-3

37-7

59-0

100-0

81/i2 1945

234

3 109

3 953

7 296

3-2

42-6

54-2

100-0

81/7 1946

41

667

1996

2 704

1-6

24-7

73-8

100-0

S1/i2 1946

70

1640

2 374

4 084

1-7

40-2

58''1

lOu-0

1 För åren 1937 och 1939 överensstämma icke summasiffrorna med hela antalet hjälpsökande,

då åldersuppgifter saknas för ett mindre antal hjälpsökande vid resp. tidpunkter. För80/ii 1939

saknas dessutom åldersuppgifter för vid statliga och statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta

arbetslösa.

kommuner, som rapporterade arbetslöshet den 31 december åren 1945 och

1946.

De hjälpsökandes fördelning efter yrkestillhörighet framgår av tab. 19.

Inga större förskjutningar sedan föregående år i fråga om yrkesfördelningen

kuima konstateras. Samtliga yrkesgrupper utvisade minskning. Denna var relativt

störst i gruppen malmbrytning och metallindustri, inom vilken antalet

hjälpsökande nedgått från 695 år 1945 till 169 år 1946. En fullständig fördelning

på län och yrkesgrupper av den 31 december 1946 anmälda hjälpsökande

lämnas i bilaga 2. De yrkesgrupper, som uppvisade ett mera betydande

antal arbetslösa, voro byggnadsverksamhet (1 270), arbete ej hänfört

till annan grupp (755), jord- och stenindustri (440) samt träindustri (321,

därav sågverksindustri 312).

I tab. 20 meddelas uppgifter om arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning

vid vissa tidpunkter åren 1937—1946. Av tabellen framgår, att antalet

hjälpsökande i åldern 50 år och däröver vid de båda anförda tidpunkterna

1946 utgjorde en ännu större del av klientelet än föregående år. Särskilt

starkt dominerade denna åldersgrupp i slutet av juli, då icke mindre än

73,8 % av de hjälpsökande voro över 50 år. Antalet hjälpsökande i åldern

16—25 år utgjorde endast resp. 1,5 och 1,7 °/o av samtliga hjälpsökande.

Kvinnorna utgjorde under redovisningsåret, liksom förut, endast en helt

obetydlig de! av de hjälpsökande. Av det genomsnittliga antalet hjälpsökande

voro sålunda endast 39 kvinnor.

För i vistelsekommunen icke hemortsberättigade hjälpsökande gälla allt
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Tub. 21. Antal arbetslösa sysselsatta vid arbeten i arbetsmarknadskommissionens

regi1 åren 1937—1916.

Årsmedeltal

Hänvisade från

städer

lands
bygd
-

Hela

antalet

Därav :

från

städer jl

%

1946

Hänvisade från

städer

lands
bygd
-

Därav

Hela I från

antalet! städer

1937 | 1896

1938 | 956

1939 ! 517

2 316 ! 4 212 ! 45''0 | Januari..

995 1951 44*0 jj Februari

994 1511 342 Mars____

877

891

885

675

831

895

1 552

1722

1 780

56''5

51-7

49-7

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

543

1519

1018

735

750

785

596

620

1163

46-7

April........

1281

2 800

54''3

Maj ........

Juni ........

Juli ........

1177

2195

46-4

709

1 444

50-9

Augusti......

940

1690

44-4

September ..

585

1370

573

Oktober ....

November ..

493

1089

54-7

December____

824

681

593

522

383

335

399

378

391

674

546

492

1498

1230

1085

55’0

55''4

54-7

366

287

247

888

670

582

58-8

57-2

570

246

292

360

645

670

751

61-9

56‘4

52-1

1 Omfattar t. o. m. juni 1940 statliga reservarbeten (inklusive statliga arkivarbeten) samt

därefter statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi och statliga arkivarbeten samt fr. o. m.

april 1942 även musikerhjälp.

sedan den 1 juli 1934 i vissa avseenden särskilda bestämmelser. Antalet sådana

hos arbetslöshetsnämnderna anmälda arbetslösa har under de gångna

åren städse varit ringa. Vid 1946 års slut voro 47 eller 1,2 % av samtliga

hjälpsökande icke hemortsberättigade i den kommun, där de erhållit eller

sökt arbetslöshetshjälp.

Arbetslinjen.

Statliga arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi. De arbeten, som

kommissionen under 1946 åtagit sig att utföra, ha huvudsakligen utgjorts av

kompletterande eller avslutande etapper av tidigare påbörjade arbeten. En

fullständig förteckning över dessa arbeten återfinnes i bilaga 3. Såsom framgår

av denna bilaga, ha arbetena i huvudsak utgjorts av väg-, vatten- och

avlopps-, kaj-, farleds-, flottleds- och flygfältsanläggningar samt fornvårdsarbeten.

Kostnaderna för dessa arbeten uppgingo till sammanlagt 9 670 682

kr. Fördelningen av detta belopp på de olika länen framgår av bilaga 8. En

förteckning över under år 1946 avslutade arbeten lämnas i bilaga 4.

Antalet arbetslösa, som sysselsatts i arbeten i kommissionens regi under

åren 1937—1946, redovisas i tab. 21. Under år 1946 sysselsattes i genomsnitt

1 089 arbetslösa, därav 731 i beredskapsarbeten och 352 i arkiv- eller musikerhjälparbeten

(se s. 59 ff.).

Av de vid beredskapsarbeten sysselsatta voro 76,7 °/o försörjningspliktiga.

Inom hänvisningslänet sysselsattes — enligt en undersökning avseende slutet

av september — 78,9 % av de vid kommissionens beredskapsarbeten sysselsatta

hänvisade arbetslösa mot 82,8 °/o vid samma tid 1945. Av arbetarna

kunde 59,7 % utnyttja sin ordinarie bostad (dagkolonister), medan 40,3 #/o

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

bodde i av kommissionen tillhandahållen förläggning eller undantagsvis i genom

egen försorg anskaffad tillfällig bostad.

Vid statliga beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa åtnjuta vissa sociala

förmåner, såsom fri resa till och under vissa förutsättningar från arbetsplatsen,

ersättning med 3: 50 kr. per dag för sjukdagar in. m. Sistnämnda ersättning,

som tidigare utgjort 2 kr. per dag, höjdes under året med retroaktiv

verkan från den 1 januari. De arbetare, som utnyttja av kommissionen tillhandahållen

bostad, erlägga härför en avgift av 50 öre per dygn. I denna avgift

ingår även ersättning för värme, lyse, sängutrustning med lakan, handdukar,

tvättkärl samt vissa kokkärl. Arbetarna svara själva för den dagliga

städningen, men skurning av golv m. m. verkställes på kommissionens bekostnad

två gånger i månaden. Samtliga dessa förmåner utgå även vid statliga

beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi.

Kostnaderna per dagsverke för statliga beredskapsarbeten i kommissionens

regi under budgetåren 1944/45 och 1945/46 framgå av följande sammanställning.

Budgetåret 1944/45 Budgetåret 1945/46

(455 593 dagsverken) (297 381 dagsverken)

Per dagsverke

%

Per dagsverke

%

Administration ...............

....... 0: 50

2-o

0: 76

2''4

Arbetsledningslöner............

........ 1:27

5-1

2: 24

7-1

Arbetslöner...................

....... 13: 83

55-7

16: 36

52-o

Material o. transporter m. m... .

........ 7:08

28-5

9: 76

31-0

Nyanskaffning av arbetsredskap .

........ 0: 44

1-8

0: 38

1''2

Maskinkostnader...............

........ 0:42

1-7

1: 45

4*6

Sociala kostnader .............

.......* 1 1: 29

5-2

0: 53

1-7

Summa 24: 83

100-o

31: 48

lOO-o

1 Häri ingå kostnader för under budgetåret 1944/45 nyanskaffade baracker.

Medeldagsförtjänsterna för vid statliga beredskapsarbeten i kommissionens

regi hänvisade arbetslösa under åren 1944—46 framgå av tab. 22. Förtjänsterna,

som äro beräknade per 8 timmars dagsverke, inkludera indextillägg

och semesterersättning. Arbetarnas dagsförtjänster kunna emellertid

väsentligt avvika från angivna tal; särskilt är detta fallet vintertid, då arbetstiden

är något avkortad. Det bör beaktas, att de i kommissionens regi utförda

arbetena i mycket stor utsträckning bedrivas på ackord och att de angivna

dagsinkomsterna inkludera utbetalda ackordsöverskott. Vidare är vid bedömandet

av de i denna och andra tabeller angivna medeldagsförtjänsterna för

olika grupper av arbeten att observera, att variationer i grundpenningen för

tidlönsarbete föreligga mellan olika orter och tidsperioder ävensom att omfattningen

av ackordsarbetet varierar. Antalet under 1946 utförda dagsverken

uppgick till 233 686 mot 384 628 under föregående år.

I antalet arbetslösa sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi (tab. 21)

äro även inräknade de arbetslösa tillhörande intellektuella in. fl. yrken, som

beredas utkomst vid de fr. o. in. 1934 i form av statligt reservarbete anordnade

arkivarbetena, samt de arbetslösa musiker, som sysselsättas i den

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 2SG. 8

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Tab. 22. Medeldagsförtjänster vid statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens

regi åren 1944—1946. Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad

Vägarbeten

Andra arbeten1

Samtliga arbeten

1944

1945

1946

1944

1945

1946

1944

1945

1946

Januari ............

12: 48

12: 00

14:72

18: 48

15: 68

17: 36

14: 40

13: 04

15: 60

Februari............

12: 96

12: 80

14:40

18: 16

18:24

16: 72

14: 48

14: 48

15: 44

Mars ..............

13:20

12: 80

14: 32

17: 76

17: 12

16: 88

14: 24

14: 00

15: 60

April ..............

12: 96

13:36

15: 92

17:76

18: 00

16: 72

13:84

14:48

16:82

Maj................

13: 92

14: 24

17:84

17: 04

19:20

17: 52

14: 56

15: 20

17: 68

Juni................

14:32

15: 92

19: 92

18: 08

20: 08

20: 16

15: 44

16: 96

20: 00

Juli................

14: 16

16: 40

22: 72

18:48

19: 44

19: 68

15:76

17: 12

21: 20

Augusti ............

14: 24

16: 96

18: 88

18: 96

18:56

16:88

16:24

17:36

17: 92

September..........

13: 76

17: 68

17:36

19: 36

15: 12

17: 52

16: 16

17: 04

17:44

Oktober............

13: 36

16: 80

17: 44

19: 60

14: 80

16: 48

15: 76

16: 16

17: 04

November..........

12: 88

16: 00

17:20

18: 16

15: 36

16: 56

14: 56

15: 84

16: 88

December..........

12: 80

17: 28

16:48

17:92

15: 44

18: 24

14: 16

16: 64

17: 28

1 Farleds-, flygfälts-, fornvårdsarbeten m. m.

fr. o. m. april 1942 anordnade statliga musikerhjälpen. Fr. o. m. oktober 1941

sysselsättas arbetslösa även vid statskommunala arkivarbeten. Hela antalet

svenska arbetslösa sysselsatta vid arkiv- och musikerhjälparbeten under åren

1937—1946 framgår av tab. 23. Tabellen utvisar, att antalet arkivarbetare under

1946 uppgick till i genomsnitt 363 per månad, varav 290 vid statliga och

73 vid statskommunala arbeten. Härvid ha alltså icke inräknats de flyktingar,

som under de senaste åren placerats i resp. hjälpformer.

Inalles 43 svenska arbetslösa ha under 1946 erhållit interlokal hänvisning

till arkivarbete, d. v. s. hänvisats till arbetsplatser utom hemorten. Motsvarande

siffra för musikerna utgjorde 16.

Tab. 23. Antal arbetslösa sysselsatta vid arkiv- och musikerhjälparbeten åren 1037—1946.

Års
medeltal
-

Arkivarbeten

Musiker-

1946

Arkivarbeten

Musiker-

hjälp-

arbeten

stat-

liga

statskom-

munala

summa

hjälp- arbeten 1

stat-

liga

statskom-

munala

summa

84

_

84

_

Januari......

337

84

421

105

105

—-

105

—

Februari.....

333

81

414

in

117

—

117

■*-

Mars........

338

81

419

109

April........

326

82

408

105

lol

lol

-r

Maj.........

317

81

398

69

233

270

14

76

247

346

22

Juni.........

292

73

365

32

Julj.........

288

69

357

14

209

53

262

65

Augusti......

264

66

330

10

267

75

342

74

September ...

246

69

315

6

296

85

381

87

Oktober.....

244

68

312

82

November ...

244

64

308

86

290

73

363

94

December,..,

252

61

313

88

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1 Medeltal för de 8 månader, under vilka musikerhjälparbeten huvudsakligen förekommo.

Under sommarmånaderna bedrives hjälpverksamhet endast i undantagsfall.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Tal», 24. Antal arkivarbptsplatser resp, musikorganisationer, som tagits i anspråk

för arkiv- och musikerlijiilparbeten för svenskar åren 1937—1946.

Års-

medel-

tal

Arkivarbetsplatser

Stat-

liga

Stats-

kom-

mu-

nala

Sum-

ma

1937

32

32

1938

34

—

34

1939

35

—

35

1940

36

_

36

1941

77

18

95

1942

99

24

123

1943

76

22

98

1944

90

81

121

1945

99

29

128

1946

103

27

130

Musik-

organi-

satio-

ner

Summg

1946

Arkivarbetsplatser

Musik-

organi-

satio-

ner

Stat-

liga

Stats-

kom-

mu-

nala

Sum-

ma

Summa

32

Januari.....

112

29

141

89

230

_

34

Februari....

116

28

144

92

296

—

35

Mars.......

117

28

145

90

235

April.......

117

30

147

72

219

—

36

Maj........

108

27

135

51

186

—

95

Juni .......

97

28

125

13

138

33

156

Juli........

101

27

128

8

186

71

1 fiQ

Augusti.....

94

27

121

10

131

98

219

September ..

95

23

118

10

128

98

226

Oktober ....

95

25

120

74

194

November ..

93

25

118

78

196

78

208

j December...

96

23

119

76

195

De 313 svenska arbetslösa, som vid årets slut voro placerade i arkivarbeten,

fördelade sig med hänsyn till yrkestillhörigheten på följande sätt:

Yrkesgrupp Antal

Jordbruk och skogsbruk..................................... 8

Industri och hantverk................... • • ......... • ........ 5

Samfärdsel ......................,........................... 5

Handel..................................................... 101

Förvaltning, arbetsledning och fria yrken (inkl. kontorsarbete). .. 183

Hälso- och sjukvård...................... 6

Arbete ej hänfört till annan grupp ..............,............ 5

Summa 313

%

2*6

1-6

1-6

32-3

58-4

1-9

1*6

100-o

Antalet arbetsplatser, vid vilka svenska arkivarbetare voro sysselsatta, uppgick

under 1946 till i medeltal 130 (tab. 24). Av dessa voro 103 statliga och

27 statskommunala.

Antalet musikorganisationer, som vid någon tidpunkt under kalenderåret

1946 bedrevo musikerhjälpverksamhet, uppgick till 117, fördelade på 72

orter. De 147 musiker (121 svenskar och 26 flyktingar), som vid någon tidpunkt

under året sysselsattes hos dessa organisationer (av vilka flera ofta

gemensamt utnyttjade samma musiker), trakterade i huvudsak följande instrument:
-

flöjt .............. 3

klarinett........... 14

fagott.............. 2

trumpet........... 4

basun............. 3

bastuba........... 1

violin ............. 59

violoncell .......... 23

kontrabas.......... 7

piano.............. 29

slagverk........... 2

Musikerna ha utövat aktiv musik såsom orkestermedlemmar, instruktörer

eller dirigenter. Nästan alla ha dessutom haft att meddela undervisning åt

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Tab. 25. Antal Intellektuella flyktingar 1 arkivarbete och musikerhjälp är 1946.

Månad

Hela

antalet

Därav

Därav

balter

andra

veten- skapi.

forskare

m. fl.

akade- miker,

andra än

forskare

icke-aka-

demiker

musiker

Januari ......

1284

1071

213

449

572

234

29

Februari......

1263

1072

191

448

578

237

27

Mars ........

1277

1063

214

439

571

237

30

April ........

1252

1045

207

427

561

285

29

Maj..........

1 140

962

178

414

482

216

28

Juni..........

994

841

153

383

406

195

10

Juli..........

765

630

135

328

284

144

9

Augusti ......

630

501

129

279

219

117

7

September ....

489

388

101

235

161

86

7

Oktober......

527

428

99

282

163

66

11

November ....

540

450

90

275

168

80

17

December ....

509

426

83

255

161

76

17

orkestermedlemmar och skolungdom; dessutom ha många utnyttjats för notskrivning

inom den organisation, där vederbörande varit verksam.

Under de närmare fem år musikerhjälpen pågått ha inalles 183 olika musikorganisationer

landet runt sysselsatt arbetslösa musiker. Nedan lämnas

vissa sammanfattande uppgifter om musikerhjälpen under tiden 1942/43—

1946/47; beaktas bör, att vederbörande arbetsperiod i huvudsak omfattat tiden

oktober—maj, varför resp. perioders siffror ej sammanfalla med kalenderårens.

Antal orter, där

Verksamhetsperiod musikerhjälp

bedrivits

1942/43 ............ 40

1943/44 ............ 61

1944/45 ............ 69

1945/46 ............ 68

1946/471............ 51

Antal

Antal elever i

sysselsatta

undervisnings-

musiker

verksamhet

85

850

120

1 710

137

2 204

137

2 500

101

1 Preliminära uppgifter.

Av de 2 500 eleverna under verksamhetsperioden 1945/46 voro cirka 1 650

skolbarn, därav nära 1 500 under 15 år.

Liksom under de tre närmast föregående åren ha intellektuella flyktingar

även under 1946 beretts utkomstmöjligheter vid statliga och statskommunala

arkivarbeten på i princip samma villkor som i dessa arbeten placerade svenska

arbetslösa. Det totala antalet flyktingar, som under månaderna januari

—december 1946 sysselsattes i dylika arbeten (inkl. musikerhjälpta), framgår

av tab 25. Att antalet sålunda placerade flyktingar avsevärt nedgått under

årets lopp, är huvudsakligen beroende på flyktingarnas utplacering på

öppna marknaden genom arbetsförmedlingens försorg. Såsom av tabellen kan

utläsas, har nedgången i antalet varit mindre för dem, vilka såsom forskare

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

sysselsatts med vetenskapliga eller vetenskapligt betonade arbetsuppgifter,

än för de övriga med arkivarbeten av mera rutinmässig natur sysselsatta.

Till musikerhjälpen hänvisades under året 41 musikerflyktingar från Baltikum,

Österrike, Ungern och Tyskland. Av dessa sysselsattes 26 vid olika

musikorganisationer, medan 15 bereddes arbete med notskrivning vid notskrivningscentralen

i Uppsala. Under år 1946 utfördes vid centralen ca 5 300

sidor notskrift för olika statliga myndigheters och kulturella institutioners

räkning.

Avlöningen till de vid arkivarbetena och musikerhjälpen sysselsatta har

sedan oktober 1942 t. o. m. juni 1946 utgått med oförändrade belopp eller

med högst 74:90 kr. (ortsgrupp I) och lägst 45:15 kr. (ortsgrupp A) per

vecka. Fr. o. m. juli 1946 har tillkommit ett provisoriskt lönetillägg, utgående

med följande belopp per vecka, nämligen 7 kronor i ort, tillhörande ortsgrupp

A—C, 6 kronor i ort, tillhörande ortsgrupp D—F, och 5 kronor i ort,

tillhörande ortsgrupp G—I.

Interlokalt hänvisad familjeförsörjare är berättigad att under vistelse på

arbetsplatsen behålla den för hans hemort fastställda arbetslönen, varjämte

den hemmavarande familjen efter behovsprövning kan tillerkännas hyreshjälp.

T. o. m. juni 1946 ägde dessutom interlokalt hänvisad — såväl familjeförsörjare

som icke-familjeförsörjare — åtnjuta hyresbidrag, vilket utgick

per kalendermånad med högst (ortsgrupp I) 60 kronor för familjeförsörjare

och 45 kronor för icke-familjeförsörjare och lägst (ortsgrupp A—C) 30 kronor

för familjeförsörjare och 18 kronor för icke familjeförsörjare.

Fr. o. m. 1945 medgivas i reservarbete (alltså både i arkivarbete och musikerhjälp)

sysselsatta att tillgodoräkna sig mot semester svarande arbetsledighet

efter i huvudsak samma grunder som föreskrivas i semesterlagen.

Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi. Statliga

beredskapsarbeten bedrevos under 1946 förutom i kommissionens även

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi. Dessutom bedrevos tvenne arbeten

i järnvägsstyrelsens regi, till vilka statsbidrag beviljats under 1944 och 1945.

De medel till arbeten av detta slag, som beviljades under 1946, voro huvudsakligen

tilläggsanslag till tidigare påbörjade arbeten eller avsågo kompletterande

eller avslutande etapper av dessa. Kostnaderna för under 1946 beviljade

beredskapsarbeten av detta slag uppgingo till 7 078 200 kronor, varav

6 417 595 kronor täcktes med statsbidrag. Bilaga 8 utvisar, hur dessa

kostnader fördelade sig länsvis. Inemot hälften av kostnaderna belöpte sig

på Västernorrlands län. Samtliga dessa arbeten finnas upptagna i bilaga 3.

I bilaga 5 redovisas kostnader och dagsverken för under 1946 avslutade arbeten.

I tab. 26 lämnas uppgifter om antalet under åren 1938—1946 vid statliga

beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi sysselsatta

hänvisade arbetslösa. Av tabellen framgår, alt under 1946 i medeltal 1 283

arbetslösa voro sysselsatta vid dessa arbeten. Av de sysselsatta voro 559 eller

nära hälften hemmahörande i Västernorrlands län. Från Göteborgs och Bohus

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Tab. 26. Antal arbetslösa sysselsatta rid statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi åren 1988—1946.

därav hänvisade från

därav hänvisade från

Göteb.

Göteb.

Års-

Hela

o. Bohus

Väster-

1946

Hela

o. Bohus

Väster-

medeltal

antalet

län

norr-

Övriga

antalet

län

norr-

Övriga

(utom

lands

län

(utom

lands

län

Gbgs

län

Gbgs

län

stad)

stad)

1938 ......

1939 ......

663

368

231

669

69

366

Januari.......

2 050

2124

564

563

848

921

638

640

1940......

898

435

369

94

Mars.........

2 202

553

958

691

2 238

539

1009

690

1941......

1495

760

461

274

1 457

418

669

370

891

384

338

169

1942 ......

1943 ......

1074

1066

483

380

366

493

225

193

693

338

257

98

573

279

212

82

September ....

610

284

244

82

1944......

2 831

562

1292

377

606

246

278

82

1945......

2105

610

1054

441

November____

818

248

430

140

1946......

1283

389

559

335

December.....

1129

248

545

386

län utom Göteborgs stad voro 389 eller 30,3 %>. Av samtliga sysselsatta voro

93,2 % hänvisade från landskommuner; 90,6 #/o voro försörjningspliktiga.

Vid september månads utgång kunde 87,8 % utnyttja sin ordinarie bostad

(hemmaboende).

Medeldagsförtjänsterna (inklusive indextillägg och semesterersättning) för

vid statliga beredskapsarbeten i väg- och vättenbyggtiädSstyrelsens regi sysselsatta

hänvisade arbetslösa under åren 1940—1946 främgå av tab. 27.

Vid en jämförelse med motsvarande uppgifter för kommissionens arbeten

bör beaktas, att de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi utförda arbetena

närmast äro jämförbara med kommissionens vägarbeten samt vatten- och avloppsledningsarbeten

och att arbfetskräfteti i väsentligt större utsträckning

Tab. 27. Medeldagsförtjänster vid statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

regi juli 1940—december 1946. Kronor per 8-tlmmars dagsverke.

Månad

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

Januari..............

10:24

11:76

13:06

14: 32

14:08

14:48

Februari ............

10:55

12:28

13: 66

14: 48

14:64

14: 64

Mars................

10:84

12:51

14:41

14: 64

14: 96

14: 96

April................

11:28

12: 99

14:42

15:12

15:52

15:12

Maj.................

11: 80

13:54

14: 44

15:20

15:04

16:66

Juni.................

12:25

13: 25

14: 34

15: 20

15: 52

19:36

Juli.................

10:91

12:24

13: 30

14:39

15: 20

15: 52

21: 04

Augusti..............

11:14

12:10

13:65

14: 43

14:96

15: 04

18: 72

September ...........

11:17

12: 60

13:54

14:77

14:40

14: 96

17:52

Oktober.............

10:71

12:31

13:85

14:86

14: 72

14: 72

17:28

November........

10: 82

12: 37

13:43

14:71

14:56

14: 64

17:52

December............

10:23

12: 57

13: 46

14: 26

15:04

14: 88

17:60

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Tab. 38. Antal arbetslösa sysselsatta vid statskomnmuala beredskapsarbeten

åren 1938—1946.

Års-

Hänvisade från

Hela

Därav

från

1946

Hänvisade från

Hela

Därav

från

medeltal

städer

lands-

bygd

antalet

städer

%

städer

lands-

bygd

antalet

städer

%

1938

191

408

599

31-9

Januari.........

562

357

909

60-7

1939

261

543

804

32-5

Februari........

569

498

1067

53-3

1940

154

243

397

38-8

Mars...........

615

484

1099

66-o

April...........

649

480

1 129

57-6

1941

900

207

1107

81-3

Maj............

Juni............

521

435

460

374

981

809

53-1

53-8

1943

1131

216

1347

84-0

567

520

59-8

59-2

1943

701

112

813

862

Juli............

Augusti.........

336

308

231

212

September ......

288

221

509

56-6

1944

802

444

1246

64-4

Oktober........

238

209

447

53-2

1945

799

439

1238

646

November......

288

228

516

55-8

1946

428

330

758

66-5

December ......

334

205

539

62-0

än vid arbeten i kommissionens regi består av hemmaboende. I fråga om sociala

förmåner gäller detsamma som vid kommissionens arbeten.

Statskommunala beredskapsarbeten. En förteckning över de beredskapsarbeten,

som under 1946 beviljades för utförande i kommunal regi, återfinnes

i bilaga 6. Kostnaderna uppgingo till 5 248 234 kronor, varav 2 789 570 kronor

utgjorde statsbidrag. Kostnadsfördelningen länsvis framgår av bilaga 8.

Denna utvisar, att 1[i av kostnaderna belöpte sig på vartdera Västernorrlands

och Norrbottens län.

Antalet vid statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa under

åren 1938—1946 framgår av tab. 28. Under år 1946 sysselsattes vid dessa

arbeten i medeltal 758 arbetslösa. Av hela antalet sysselsatta voro 56,5 °/o

hänvisade från städer; 91,4 %> voro försörjningspliktiga. Antalet kommuner,

som under 1946 hade arbetslösa sysselsatta vid statskommunala beredskapsarbeten,

uppgick i medeltal till 35, därav 14 städer och 21 landskommuner.

Även mindre konkurrensduglig arbetskraft har sysselsatts vid statskommunala

beredskapsarbeten, för vilka i sådana fall, efter överenskommelse

mellan arbetsmarknadskommissionen och kommunalarbetareförbundet, vissa

särskilda bestämmelser tillämpas. Sålunda utgår vid tidlönsarbete en timlön,

som med 15 °/o understiger den för vederbörande kommun i gällande kommunalarbetareavtal

stadgade lönen. Arbetena bedrivas dock i största möjliga

utsträckning såsom ackordsarbete, varvid sedvanliga ackordspriser gälla. Någon

viss minimiförtjänst garanteras ej å ackord, endast intjänt lön utbetalas.

I tab. 29 redovisas medeldagsförtjänster per 8 timmars dagsverke för vid

statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta under varje månad åren 1945

och 1946. I tabellen ha arbeten belägna i Stockholm med förorter, Göteborg

och Malmö samt övriga städer resp. på landsbygden redovisats var för sig.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Tab. 29. Medeldagsförtjiiuster vid statsko minimala beredskapsarbeten åren 1945 och 1946.

Kronor per 8-timmnrs dagsverke.

Månad

Stockholm med

förorter, Göteborg

och Malmö

Övriga städer

Landsbygd

Hela

riket

1945

1946

1945

1946

1945

1946

1945

1946

Januari..............

21: 11

22: 22

15:43

16: 63

14: 28

16: 34

16: 67

18:84

Februari ............

20: 58

21: »8

15: 23

16: 83

15: 02

16: 38

16:61

18:01

Mars................

22: 46

22:31

15:78

16: 84

15: 44

16:73

17:22

17: 83

April................

19: 73

22:91

16: 61

16: 93

14: 97

16: 93

17: 14

18: 27

Maj ................

20: 08

22: 22

17: 26

17: 75

15:41

16:79

17: 55

18: 43

Juni ................

19: 70

22: 67

16: 82

18: 44

16: 32

17: 86

17: 90

19: 20

Juli ................

19: 65

22: 40

16: 73

18: 35

16: 59

17: 89

18: 26

19:20

Augusti..............

20: 82

22: 16

17: 13

19: 55

16: 48

19: 15

18: 76

19: 95

September ..........

22: 31

22: 26

17:25

18: 14

15: 43

19: 09

19: 36

19: 32

Oktober ............

20: 93

21: 83

17: 58

20: 09

14: 67

17: 68

18: 73

19: 49

November ..........

21: 17

23: 15

18: 49

18: 09

15: 50

17: 80

19: 12

19: 03

December............

21: 73

22:14

17: 98

17:46

15: 93

19: 47

18: 98

18: 97

Statskommunala reservarbeten.1 Under år 1946 har arbetsmarknadskommissionen

— liksom år 1945 — icke i något fall lämnat statsbidrag för utförande

av nya statskommunala reservarbeten. För dylika arbeten, som beviljats

före år 1945, har kommissionen under år 1946 medgivit statsbidrag på

beräknade merkostnader å tillhopa 32 100 kronor. Av detta belopp utgjorde

10 200 kronor arbetskostnader och 21 900 kronor övriga kostnader.

Endast en kommun (Uddevalla) hade arbetslösa (2 man) sysselsatta vid

statskommunalt reservarbete, vilket arbete färdigställdes under året. Verksamhetens

omfattning under åren 1937—1945 framgår av följande sammanställning,

vari angivits medeltalet under resp. år sysselsatta.

Årsmedeltal

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

Städer ..............

1 114

663

414

106

67

67

56

73

28

Landsbygd ..........

975

645

426

114

68

34

25

21

15

Hela riket

2 089

1 308

840

220

135

101

81

94

43

Därav i städer % ....

53''3

50-7

49-3

48-2

49''6

66-3

69''i

77-7

65-1

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag. Antalet arbetslösa sysselsatta

vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag åren 1937—1946 framgår av

tab. 30. Vid dylika arbeten sysselsattes under 1946 i genomsnitt 332 arbetslösa.

Av de sysselsatta voro 65,4 % hemmahörande i städer; 80,1 % voro

försörjningspliktiga.

Sammanfattande uppgifter lämnas i tab. 31 om arbetslinjens omfattning

under varje månad 1937—1946 och i tab. 32 om dess omfattning inom olika

geografiska områden under samma år. Av samtliga arbetslösa, som erhållit

hjälp i form av arbete, voro under 1946 i medeltal 67,1 °/o sysselsatta vid stat
-

1 Statskommunala arkivarbeten, se s. 60 f.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Tab. 30. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag

åren 1937—1946.

Årsmedeltal

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

19 4 6

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1937

1938

1939

990

928

867

537

590

883

1527

478

181

659

1518

1 750

491

144

635

469

139

6''J8

1062

250

100

350

1940

691

371

145

140

285

1941

782

524

1306

96

122

218

1942

297

179

476

82

105

187

1943

1944

1945

167

320

335

108

360

202

275

680

537

71

100

171

88

97

185

126

98

224

135

85

220

1946

217

115

332

December ........

168

68

236

liga arbeten, 23,5 °/o vid statskommunala arbeten och 9,4 %> vid kommunala

arbeten utan statsbidrag. Av hela antalet hjälpsökande voro under 1946 i

medeltal 73,1 % hjälpta enligt arbetslinjen mot 61,4 %> föregående år. I storstäderna

voro 62,8 % hjälpta enligt denna hjälpform mot 61,4 °/o respektive

80,1 °/o i övriga städer och landskommuner.

En jämförelse mellan hänvisning sförhållandena under 1946 till olika slag

av arbeten ger följande resultat.

I % av samtliga hänvisade inom resp.

arbetsformer voro i medeltal

Statliga arbeten

i arbetsmarknadskommissionens regi ..

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi

Statskommunala beredskapsarbeten......

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag

från städer

från lands- kommuner

försörjnings-

pliktiga

. 54-7

45-3

76-7

6-8

93-2

90-5

. 56-5

43.5

91-4

. 65-4

346

80-1

Av dem, som hänvisats till beredskapsarbeten, kunde en stor del utföra

arbetet som dagkolonister. Vid utgången av september voro sålunda vid arbetsmarknadskommissionens

arbeten 59,7 % och vid arbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

regi 87,8 % dagkolonister.

I bilaga 9 återgives en sammanställning per den 31 december 1946 av statliga

och statskommunala beredskapsarbeten, som antingen slutförts under

1946 eller den 31 december voro under utförande eller beslutade men ej påbörjade.

Särskilda arbeten. I syfte alt motverka redan uppkommen eller befarad

arbetslöshet speciellt bland de vägarbetare, som i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

tjänst sysselsättas vid vägunderhållet, ställde Kungl. Maj:t och riksdagen

den 24 mars 1944 ett belopp av sammanlagt 15 milj. kronor till vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för utförande av mindre vägbyggnadsföretag

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi i den utsträckning, som

statens arbetsmarknadskommission funne skäligt bestämma.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Tab. 81. Arbetslinjens omfattning'' åren 1937—1946.

Månad

Antal sysselsatta

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

| 1944

| 1945

| 1946

Statliga arbeten

|

Januari...............

7 818

2 806

2 894

2 285

2 995

3880

2 552

2 927

4 092

3 602

Februari..............

7 862

3 004

3134

1963

3 402

4 473

3 024

3 628

4 443

3 846

Mars..................

6 740

2 856

2884

1640

3 454

4154

3 076

4180

4 b38

3982

April..................

5 659

2 282

2 489

1366

4 223

3 469

2 710

4 757

4 890

3736

Maj...................

4147

2 709

2 903

1 458

5 326

3 528

2 522

5 092

4 032

2 687

Juni..................

3 510

2 565

3 418

1497

6 610

3 414

2 483

4 661

3 217

1976

Juli...................

3 027

2 416

3 267

1727

6 438

3 310

2 329

4 218

2 708

1581

Augusti...............

2 680

2 523

3 267

2 303

5 484

3120

2 248

3 929

2 555

1243

September.............

2 302

2 537

2 868

2 639

4 031

2 772

2 218

3 682

2 450

1192

Oktober...............

2139

2 647

2 865

2 775

3 424

2 533

2 231

3 381

2 567

1251

November.............

2 444

2 635

2 664

2 862

3 228

2 326

2 415

3 207

2 910

1488

December.............

2 212

2 386

2180

2 218

2 929

2 252

2 307

3 393

3 001

1880

Slatskommunala arbeten

Januari................

3 047

1727

1699

1047

472

1981

886

1081

1324

993

Februari..............

3132

1828

2 055

878

635

2 096

954

1516

1357

1148

Mars..................

3 005

2 089

2 271

648

878

2185

1162

1674

1516

1180

April..................

2 775

2 318

2 084

540

1121

1987

1067

1850

1586

1211

Maj...................

2 242

2 253

1974

742

1240

1623

1066

1785

1593

1062

Juni..................

2 017

2 216

1833

732

1294

1452

1006

1634

1599

882

Juli...................

1643

1951

1535

515

1570

1319

955

1366

1440

636

Augusti...............

1394

1821

1359

513

1487

1238

908

1262

1361

586

September.............

1387

1808

1358

436

1416

1223

890

1241

1293

578

1 Oktober...............

1449

1832

1220

459

1478

1137

886

1181

1151

517

i November.............

1476

1654

1279

503

1689

1078

792

1192

1204

580

December.............

1507

1385

1070

394

1784

966

787

1190

963

600

Kommunala arbeten

■■ Januari...............

2 885

1993

2 992

1335

2 035

1028

324

856

883

659

Februari..............

2 751

2167

3 488

1404

2 371

963

474

1274

907

635

Mars..................

2 276

2 064

3139

1386

2 238

791

364

1257

756

608

April..................

1790

1648

2 360

1041

1773

671

357

916

613

350

1 Maj...................

1417

1337

1489

724

1395

477

263

674

577

285

Juni..................

1098

1092

1347

589

1094

409

187

558

442

218

Juli...................

863

1077

1015

661

847

281

202

385

362

187

Augusti...............

832

965

896

669

818

220

186

288

304

171

September.............

875

980

844

814

815

209

168

313

330

185

Oktober...............

989

1188

964

1021

652

231

143

431

359

224

November.............

1285

1672

1192

1575

801

244

262

563

441

220

December.............

1268

2 027

1277

1523

830

189

376

647

471

236

Summa

Januari...............

13 750

6 526

7 585

4 667

5 502

6 889

3 762

4 864

6 299

5 254

Februari..............

13 745

6 999

8 677

4 245

6 408

7 532

4 452

6 418

6 707

5 629

Mars..................

12 021

7 009

8 294

3 674

6 570

7130

4 602

7111

7110

5 770

April..................

10 224

6 248

6 933

2 947

7117

6127

4134

7 523

7 089

5 297

Maj...................

7 806

6 299

6 366

2 924

7 961

5 628

3 851

7 551

6 202

4 034

Juni..................

6 625

5 873

6 698

2 818

8 998

5 275

3 676

6 853

5 258

3 076

Juli...................

5 533

5444

5 817

2 903

8 855

4 910

3 486

5 969

4 510

2 404

Augusti...............

4 906

5 309

5 522

3 485

7 789

4 578

3 342

5 479

4 220

2 000

: September.............

4 564

5 325

5 070

3 889

6 262

4 204

3 266

5 236

4 073

1955

Oktober...............

4 577

5667

5 049

4 255

6 654

3 901

3 260

4 993

4 077

1992

November.............

5 205

5 961

5135

4 940

5 718

3 648

3 469

4 962

4 555

2 288

December.............

4 987

5 798

4 527

4135

5 543

3 407

3 470

5 230

4 435

2 716

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Tab. 82. Arbetslinjens omfattning inom olika geografiska områden

åren 1937—1946.

Antal hjälpta

Hjälpta i % av hjälpsökande

Å r

Månad

Stor-

städer

Övriga

städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Stor- 1

städer |

Övriga

städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Irsmedeltal.

1937 ....................

1392

2 609

3 828

7 829

33-2

43-0

48-2

43-6

43-0

373

359

1938 ...................

6b6

2 063

3 289

6 038

20''9

ö8*5

1939 ....................

456

1659

4183

6 298

17''6

38-7

39-2

1940......................

531

1023

2186

3 740

9-7

31-8

469

28-0

30-9

42-8

1941 .....................

1735

1833

3 288

6 856

17-3

36''8

45''/

1942 .....................

1775

1062

2 433

5 270

32-5

399

58’3

1943 ...................

1374

551

1806

3731

46 3

40-6

65-5

52- 7

53- 5

61-4

1944......................

1207

1070

3 739

6 016

43''3

49-0

59''5

1945 ..............

1240

924

3 214

5 378

42''3

56''9

76''4

1946......................

721

681

2 133

3 535

62-8

66*6

80-1

73-1

1946

Januari ..................

Februari ..................

1091

1034

1020

1062

1171

1211

3101

3 424

3 539

5 254

5 629

5 770

43-4

47''0

51''9

510

55-2

64-0

73-3

80-7

831

59-5

65-8

71-0

1007

962

3 328

5297

71-0

79-4

85-2

81-1

87- 8

88- 2

885

637

2 512

4 034

83-0

84-3

90-6

750

511

1815

3 076

1 84-4

86-9

903

605

456

1 343

2 404

84-0

89-8

910

88-9

475

395

1130

2 000

82-0

85-7

89-1

86-7

438

378

1139

1955

73-1

73o

86-7

80''4

479

383

1130

1992

79-2

69-9

69-4

71-6

442

450

1396

2 288

73-9

65-0

61-6

64’3

December ................

431

552

1733

2 716

67-3

62-5

67-7

66''6

Det tillkommer således statens arbetsmarknadskommission att, efter samråd

med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, besluta om vilka arbeten, som

sålunda skola utföras, samt om tiden därför. Vidare har kommissionen eller,

jämlikt kommissionens bemyndigande, vederbörande länsarbetsnämnd att

meddela närmare föreskrifter om sysselsättning av arbetskraft vid arbetena.

Tidigare har beslutanderätten att igångsätta arbeten med en beräknad totalkostnad

av högst 10 000 kronor för varje företag överlämnats till vederbörande

länsarbetsnämnd. Med hänsyn till det rådande skärpta arbetsmarknadsläget

beslöt kommissionen emellertid i december 1946, att alla ärenden

rörande igångsättande av nya, återupptagande av nedlagda eller tidigare beviljade

men icke igångsatta dylika arbeten i fortsättningen och tills vidare

skulle underställas kommissionen, som fattar beslut från tall till fall. Som

allmän regel gäller, att kommissionen endast i undantagsfall och först efter

ingående undersökning från vederbörande länsarbetsnämnds och vägförvaltnlngs

sida beviljar tillstånd att pabörja nya arbeten.

Vid dessa arbeten sysselsättas numera företrädesvis arbetare, vilka på

grund av anställning hos Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller vid de förutvarande

vägdistrikten blivit underkastade 1942 ars tjänstepensionsreglemettte

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

för arbetare (s. k. p-arbetare). Annan arbetskraft än s. k. p-arbetare beredes

sysselsättning endast i den omfattning och på de villkor kommissionen från

fall till fall bestämmer.

Sedan de första arbetena av detta slag beviljades i början av mars 1944,

ha intill årsskiftet 1946/1947 sammanlagt 425 företag beviljats med en beräknad

kostnad av 9 073 500 kronor. De i dessa företag nedlagda kostnaderna

utgjorde vid årsskiftet 1946/1947 ca 5 430 000 kronor.

Arbetenas omfattning och fördelning under de år, verksamheten hittills

bedrivits, framgår av nedanstående sammanställning.

År

1944

1945

1946

UnderstödsUnjen.

Dagunderstöd. Dagunderstöden utgingo under 1946 enligt de grunder, som

Kungl. Maj:t fastställt den 10 mars 1944 (se verksamhetsberättelsen för år

1944).

Dagunderstödsverksamhetens omfattning under åren 1937—1946 framgår

av tab. 33, vari angivits det högsta antalet kommuner, som vid något månadsskifte

under respektive år redovisat sådan verksamhet, samt av tab. 34,

Vai? uPP8ifter lämnas om antalet dagunderstödda arbetslösa under samma

tioårsperiod. I denna redovisning har hänsyn icke tagits till dagunderstödda

kursdeltagare.

Av tabellerna framgar, att antalet kommuner, som bedrivit dagunderstödsverksamhet,

nedgått till i medeltal 13 och antalet dagunderstödda till i medeltal

366. Detta medeltal är uträknat på grundval av det vid månadsskiftena

rapporterade antalet. Om hänsyn tages till samtliga, som vid någon tidpunkt

under 1946 haft dagunderstöd, blir månadsmedeltalet 504. Under senare

hälften av året hade verksamheten en ganska blygsam omfattning. Den

var till största delen lokaliserad till de större städerna, särskilt Stockholm

och Göteborg. Av de dagunderstödda voro 87,4 % hemmahörande i städer;

71,7 % voro familjeförsörjare.

I genomsnitt för hela riket uppgick understödet under 1946 till 4 kr. 59

öre per dag och understödstagare mot 4 kr. 57 öre föregående år.

Hyreshjälp. Antalet kommuner, som i samband med dagunderstödsverksamheten

även lämnat hyreshjälp under åren 1937—1946, framgår av tab.

33. Antalet arbetslösa, som erhållit hyreshjälp under åren 1943—1946 redovisas

i tab. 35. Under 1946 var det i medeltal endast 9 kommuner, som

bedrevo hyreshjälpsverksamhet, vilken omfattade i årsmedeltal 347 personer.

Beviljade arbeten

under resp. år

Beräknad

Antal kostnad Antal

kr.

233

93

99

5 831 700

2 377 100

864 700

163

63

27

Pågående

arbeten

Beräknad

kostnad

kr.

3 737 900

2 579 000

1 507 600

Icke påbörjade

arbeten

Beräknad

Antal kostnad

kr.

45

39

37

Slutförda

arbeten

Beräknad

Antal kostnad

kr.

1 910 400

1 516 400

1 423 200

25

151

212

183 400

1 364 300

2 717 000

Summa

nedlagda

kostnader

per år

kr.

1 695 413

2 088 702

1 645 885

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Tub. 33. Antal kommuner, som bedrivit dagunderstödsverksamhet resp. liyreslijälpsverk
samliet

under åren 1937—1940.

Å r

Dagunderstöds-

verksamhet

Årsmedeltal

Högsta antalet

dagunderstöds- kommuner vid

något månads- skifte

Hyreshjälps-

verksamhet

Årsmedeltal

Högsta antalet

hyreshjälps- kommuner vid

något månads- skifte

Hela

antalet

därav

städer

Hela

antalet

därav

städer

1937..............

23

8

54

11

5

28

1938..............

27

10

54

14

6

28

1939..............

35

10

81

13

7

30

1940..............

29

12

50

13

7

22

1941..............

45

20

81

27

15

43

1942..............

37

15

68

23

12

42

1943.. ...........

21

10

33

16

10

25

1944..............

26

12

53

18

11

37

1945..............

19

12

38

13

11

27

1946..............

13

8

23

9

7

18

Tab. 34. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1937—1940.

Årsmedeltal

Städer

Lands
bygd
-

Hela riket

1940

Städer

Lands
bygd
-

Hela riket

1937

1938

1939

1263

1 190

1232

1008

1180

1653

2 271

2 370

2 885

Januari.

Februari

Mars ...

1080

1053

853

142

148

107

1222

1201

960

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

3 036

7 268

2 864

1103

1299

997

320

728

1463

664

233

649

164

46

3 764

8 731

3 528

1336

1948

1161

366

April.....

Maj......

Juni......

Juli......

Augusti...

September

Oktober ..

November

December.

304

111

74

97

17

3

401

128

77

45

45

46

4

45

45

50

56

59

114

3

3

31

59

62

145

Tab. 35. Antal arbetslösa, som erhållit hyreslijälp åren 1943—1940.

Månad

Hela antalet

Därav

städer

1943

1944

1945

1946

1943

1944

1945

1946

Januari ..............

2 579

3 910

1972

1114

2 475

3 143

1720

1058

Februari..............

2413

4128

2 381

1141

2 249

3 463

2122

1080

Mars.................

1989

3 763

2 505

938

1814

3107

2 267

919

April.................

1490

2 595

1703

371

1365

2 011

1577

342

Maj..................

1081

1267

1130

153

1063

996

1095

137

Juni..................

490

411

717

69

487

384

712

69

Juli..................

330

285

546

48

327

285

546

48

Augusti...............

242

205

420

45

240

205

420

45

September............

303

328

375

56

301

328

375

55

Oktober..............

513

462

383

58

510

462

383

57

November............

1028

548

480

61

1 014

548

480

61

j December.............

2105

1123

730

in

1935

1069

730

in

| Årsmedeltal

1213

1585

1112

347

1148

1333

1036

332

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Tab. 36. Antal arbetslösa som erhållit kommunalt understöd åren 1937—1946.

Årsra edeltal

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1946

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1937

2 060

322

2 382

Januari ..........

32

13

45

1938

2 054

198

2 252

Februari..........

62

21

83

1939

1300

246

1546

Mars ............

52

18

70

1940

1417

183

1550

April.............

Maj..............

Juni..............

17

1

9

3

26

4

1941

321

173

494

1

4

5

1942

163

75

238

Juli..............

1

4

5

1943

1944

59

70

21

38

80

108

Augusti...........

September........

1

3

2

2

3

5

1945

257

24

281

Oktober..........

2

2

4

November........

4

4

8

1946

15

7

22

December.........

9

—

9

Det den 1 juli 1941 försöksvis införda systemet med hyreshjälp till familjeförsörjare,

som hänvisats till beredskapsarbete på sådant avstånd från

hemorten, att den hänvisade ej kunde använda familjebostaden, har tilllämpats

även under 1946. Då emellertid arbetslösa familjeförsörjare på

grund av de gynnsamma förhållandena på arbetsmarknaden endast i mindre

utsträckning behövt hänvisas till arbetsplatser utom hemorten, har hyreshjälpsverksamhet

av detta slag fÖFekommit allenast i två kommuner,

nämligen städerna Göteborg och Luleå.

Med stöd av uttalande av 1941 års lagtima riksdag i samband med beslut

om vissa ändrade regler för understöd från erkänd arbetslöshetskassa bemyndigade

Kungl. Maj:t den 28 juni 1941 arbetsmarknadskommissionen

att vidtaga sådan ändring i grunderna för kommunernas kontantunderstödsverksamhet,

att hyreshjälp under vissa förutsättningar skulle kunna utgå

till person, som åtnjöt daghjälp fråp erkänd arbetslöshetskassa. Hjälpverksamhet

av detta slag har bedrivits fr. o. m. augusti 1941. Verksamheten

hade sin största omfattning under år 1945, då i medeltal per månad 15 kommuner

utgåvo hyreshjälp till i medeltal 159 kassamedlemmar. Motsvarande

medeltal för år 1946 utgjorde resp. 9 och 59.

Kommunalt understöd. Antalet genom kommunal understödsverksamhel

(sålunda utan statsbidrag) hjälpta var under 1946 av synnerligen ringa omfattning.

I medeltal åtnjöto under året endast 22 arbetslösa kommunalt understöd

mot 281 föregående år. Verksamhetens omfattning under tidigare

år ävensom fördelningen av antalet hjälpta på olika månader framgår av

tab. 36. Denna utvisar, beträffande 1946, att verksamheten endast under

årets första kvartal hade någon nämnvärd omfattning.

Sammanfattande uppgifter rörande understödslinjens omfattning åren 1937

—1946 återfinnas i tab. 37. Av de relativt fåtaliga arbetslösa, som under

1946 erhöllo hjälp enligt understödslinjen, åtnjöto i medeltal 94,3 °/o dagunderstöd

och 5,7 °/o kommunalt understöd utan statsbidrag.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Tab. 37. Understödslinjens omfattning'' åren 1987^-1946.1

Månad

Antal

understödstagare

1U97

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

Dagunderstöd

Januari ............

5 497

4 725

6 206

3 273

14 089

9183

2 738

5 013

2180

1222

Februari............

6 073

4 985

2 928

3 423

17 338

10 191

2 352

5 213

2 751

1201

Mars...............

5 774

4 6*2

7 028

3 493

17 369

8 524

1954

4 929

2 708

960

April ..............

3 565

3 282

5 847

2 676

15 288

5 631

1561

3 529

1 758

401

Maj................

1506

1372

2 441

1279

10 829

2 082

1 0U6

1 126

1102

128

Juni................

140

810

529

993

6 677

974

460

353

620

77

Juli................

_

220

—

1009

4 H0

822

327

247

461

45

Augusti ............

—

265

—

1532

3 316

781

248

210

345

46

September..........

—

304

—

2 694

3 201

817

280

317

353

50

Oktober............

167

1068

842

5 702

2 427

654

516

456

375

59

November..........

1284

2 146

1811

8 330

3123

898

1287

541

480

62

December ..........

3 251

4 566

2 930

10 765

6 974

1778

3303

1447

801

145

Kommunalt under- stöd

Januari ............

3 433

3 297

3 053

2 085

1021

696

180

257

127

45

Februari............

3119

3 580

2 958

2 582

911

564

136

270

151

83

Mars...............

2 584

3 027

2 505

2 814

801

424

91

214

425

70

April...............

2 375

2 635

2023

1397

674

231

75

164

725

26

Maj................

2 252

2100

1 127

921

503

116

57

75

874

4

Juni ...............

1854

1807

839

1057

294

66

38

38

801

5

Juli................

1630

1 807

776

1379

199

50

27

18

116

5

Augusti ............

1488

1 446

596

1867

191

40

22

14

19

3

September..........

1719

1415

783

1807

180

34

28

24

19

5

Oktober............

2 239

1379

834

817

206

39

35

29

21

4

November..........

2 826

1 925

1366

839

363

55

58

63

37

8

December ..........

3 064

2 611

1 688

1034

683

538

217

134

55

9

Summa

Januari ............

8 930

8 022

9 259

5 358

15110

9 879

2 918

5 270

2 307

1267

Februari............

9192

8 565

5 886

6 005

18 249

10 755

2 488

5483

2 902

1284

Mars...............

8 358

7 719

9 533

6 307

18170

8 948

2 045

5143

3133

1030

April...............

5 940

5 917

7 870

4 073

15 962

5 862

1636

3 693

2 483

427

Maj................

3 758

3 472

3 568

2 200

11332

2198

1063

1201

1976

132

Juni................

1994

2 617

1368

2 050

6 971

1040

498

391

1421

82

Juli................

1 680

2 027

776

2 388

4 339

872

354

265

577

50

Augusti ............

1488

1711

596

3 399

3 507

821

270

224

364

48

September..........

1 719

1719

783

4 501

3 381

851

308

341

372

55

Oktober............

2 406

2 447

1676

6 519

2 633

693

551

485

396

63

November..........

4 110

4 071

3177

9169

3 486

953

1845

604

517

70

December ..........

6 315

7177

4 618

11 799

7 557

2 316

3 520

1581

856

154

1 Kursdeltagare e] medräknade.

Utbildningshjälp. Ett flertal av deltagarna i de under ledning av överstyrelsen

för yrkesutbildning anordnade yrkesutbildningskurserna för arbetslösa

åtnjölo hjälp i form av dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnader.

Enligt urbetslöshelsnämndernas rapporter åtnjöto i genomsnitt

per månad 71 kursdeltagare sådan hjälp.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Tab. 38. Den statliga och statsunderstödda utbildningshjälpens omfattning

åren 1937—1940. Irsmedeltai.

Å r

Antal del- tagare i frivillig

arbetstjänst

Antal syssel- satta i ungdoms- reservarbeten

Antal kursdel- tagare 1

Summa

1937........................

210

75

17

302

1938........................

170

35

86

241

1939........................

132

39

65

236

1940........................

50

6

390

446

1941........................

62

—

845

907

1942........................

2 63

—

558

589

1943........................

—

_

280

280

1944........................

—

—

271

271

1945........................

—

—

188

188

1946........................

—

-

71

71

1 Häri ingå endast kursdeltagare, som åtnjutit statlig arbetslöshetshjälp. Elever vid verkstadsskolor

för arbetslös ungdom ingå sålunda ej och av eleverna vid beredskapskurser och

yrkesutbildningskurser endast de, som åtnjöto dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnaderna.

— 2 Medeltal för januari—juni.

Kursverksamheten i allmänbildande ämnen för arbetslösa hade under

1946 liksom föregående år en mycket begränsad omfattning. Kommissionen

beviljade statsbidrag för arbetslösas deltagande dels i av ABF och dels i av

Folkuniversitetets kursverksamhet anordnade kurser, varvid statsbidraget

till lärarlöner utgick med 100 % och till arbetsmateriel med 50 %>. I ABF:s

kurser i olika ämnen deltogo sammanlagt omkring 250 arbetslösa på ett tiotal

orter i skilda delar av landet. I av Folkuniversitetets kursverksamhet i

Stockholm, Uppsala och Lund anordnade kurser, för vilka statsbidrag utgick,

deltogo sammanlagt omkring 1 000 personer, huvudsakligen flyktingar.

I tab. 38 lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda

utbildningshjälpens omfattning åren 1937—1946.

Hjälpverksamhetens totala omfattning.

En översikt över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1937—

1946 lämnas i tab. 39. Under 1946 åtnjöto i medeltal 83,2 % av samtliga

hjälpsökande arbetslöshetshjälp i någon form. Enligt arbetslinjen hjälptes

73,1 %, enligt understödslinjen 8,1 % och i form av utbildningshjälp 2,0 °/o.

Det förstnämnda procenttalet är det högsta som någonsin förekommit för

arbetslinjen.

En summarisk redovisning av kostnaderna för hjälpverksamheten under

såväl budgetåret 1945/1946 som kalenderåret 1946 återfinnes i bilagorna

JO och 11.

Statliga stenbestäliningar.

I samband med bemyndigande för arbetsmarknadskommissionen att låta

återupptaga beställningarna av gatsten för statens räkning fastställde Kungl.

Maj:t genom skrivelse den 28 augusti 1942 det högsta antal, som finge sys
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Tab. 39. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1937—1946.

Å r

Månad

Antal hjälpta

Hjälpta i % av hjälpsökande |

Arbets-

linjen

Under- stö ds- linjen

Utbild-

nings-

hjälpen

Summa

Arbets-

linjen

Under- stöd s- linjen

Utbild-

nings-

hjälpen

Summa''

irsmedeltal

1937....................

7 829

4 653

318

12 800

430

25-6

1-7

70-3

1938....................

6 038

4 622

264

10 924

37-8

28-6

1-6

67’B

1939....................

6 297

4 431

252

10 980

35-9

25’2

1-4

62''5

1940....................

3 740

5 314

449

9 503

28-0

39-7

3''4

71-1

1941....................

6 856

9 225

907

16 988

30-9

41-5

41

765

1942....................

5 270

3 766

589

9 625

42-8

30-6

4-8

78-2

i 1943....................

3 731

1 416

280

5 427

52-7

20''0

4 0

76''7

1944....................

6 016

2 057

271

8 344

53-4

18-3

2-4

74-1

1945....................

5 378

1442

193

7 013

61''4

164

2-2

80-0

! 1946....................

3 535

388

98

4 021

731

8''1

2-0

832

1946

Januari ................

5 254

1267

140

6 661

59-5

14''3

1-6

75-4

Februari................

5 629

1 284

157

7 070

65''8

150

1-8

82-6

Mars ..................

5 770

1030

151

6 951

71-0

12-7

I''®

85-6

April ..................

5 297

427

134

5 858

81-1

6''5

2-1

897

Ma]....................

4 034

132

100

4 266

87-8

2-9

2''2

92-9

Juni....................

3 076

82

93

3 251

88-2

2-3

2-7

93-2

Juli....................

2 404

50

71

2 525

88-9

1-9

2-6

93-4

Augusti ................

2 000

48

70

2118

86-7

2-1

30

91-8

September..............

1955

55

62

2 072

80-4

2-3

2-6

85-3

Oktober................

1992

63

60

2115

71-6

2-3

2-1

76-0

November..............

2 288

70

68

2 426

64-3

2-0

1-9

68-2

December ..............

2716

154

68

2 938

66-5

3''8

1*6

71-9

selsättas med statliga eller andra beställningar, till 950 man, därav högst

150 finge utgöras av sådan fullgod arbetskraft, som är nödvändig för rationell

drift i storbrott. Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den 2

mars 1945 på framställning av kommissionen medgivit, att från och med

den 1 januari 1945 i mån av behov 100 stenhuggare utöver tidigare gällande

maximiantal finge sysselsättas. Det högsta antal, som numera får sysselsättas

med gatstenstillverkning av de företag, som erhållit statliga stenbeställningar,

utgör således 1 050. Härav få högst 150 man utgöras av för rationell

storbrottsdrift nödvändig, fullgod arbetskraft, som uttages efter av

kommissionen givna anvisningar.

I tab. 40 lämnas uppgift å antalet under varje månad 1940 med gatstenstillverkning

för staten eller andra beställare hos sådana företag sysselsatta,

som tilldelats beställning för statens räkning. Av uppgifterna framgår,

att under året i medeltal 909 stenhuggare och dagsverkare varit sysselsatta.

Av dessa utgjordes 96 av sådan fullgod arbetskraft, som länsarbetsnämnderna

på uppdrag av kommissionen anvisat företagen. Kungl. Maj ds ovannämnda

medgivande om sysselsättning av större arbetsstyrka än den tidigare

maximistyrkan, 950 man, har ej behövt utnyttjas under året.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 2S6. 9

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Tab. 40. Vid statliga stenbeställningar under &r 1946 sysselsatta arbetare.

Månad

Göteborgs

och

Bohus

län

Blekinge

län

Hallands

län

Kalmar

län

Samtliga län

Hela

antalet

därav

dags-

verkare

Januari ...........................

806

86

11

903

121

Februari ..........................

816

91

—

10

917

123

Mars.............................

811

82

—

11

904

123

April.............................

826

97

—

11

934

124

Maj..............................

821

85

—

6

912

124

Juni..............................

829

89

—

7

925

122

Juli .............................

803

78

—

7

888

120

Augusti...........................

805

88

—

7

900

125

September .......................

821

85

—

7

913

125

Oktober .........................

798

86

_

7

891

123

November.........................

820

86

—

7

913

128

December.........................

812

90

—

7

9d9

124

Årsmedeltal 1946

814

87

—

8

909

124

1945

811

94

_

33

938

116

1944

762

114

—

42

918

110

1943

701

113

41

37

892

107

Under 1946 ha nya anställningsmedgivanden lämnats för 71 man. Medgivande

om anställning har, liksom under föregående år, lämnats endast i

de fall, då den företagna undersökningen visat, att den sökande på grund av

sjukdom, ålder eller tungt vägande familjeskäl ej synes ha haft möjlighet

att antaga arbete utom hemorten eller annat tillgängligt arbete inom densamma.

Under året ha ca 110 ansökningar om nyanställning eller återanställning

behandlats. Inkomna ansökningar åren 1943, 1944 och 1945 utgjorde

resp. ca 500, 300 och 260, av vilka resp. 276, 129 och 104 biföllos.

Samtidigt som nya sysselsättnirgstillstånd meddelats, ha en del tidigare

lämnade återkallats. Detta har möjliggjorts genom den kontinuerliga avgång,

som skett på grund av dödsfall, varaktig sjukdom, hög ålder el. dyl.

En annan avgångsorsak, som i ett flertal fall angivits, har liksom närmast

föregående år varit, att vederbörande övergått till annat arbete. Detta synes

tyda på att de förhållanden, som varit utslagsgivande, då medgivande om

sysselsättning inom gatstensindustrien lämnades, t. ex. sjukdom eller besvärliga

familjeförhållanden, sedermera förändrats till det bättre. Antalet

avgångna arbetare utgjorde under året 100.

Då nya anställningsmedgivanden, såsom ovan nämnts, lämnats för 71 man,

har således avgången under året varit större än nytillkomsten.

Stentillverkning för statens räkning har under år 1946 bedrivits endast i

Göteborgs och Bohus samt i Blekinge län. Verksamhetens omfattning framgår

av följande sammanställning.

Kvantitet

Göteborgs

o. Bohus län

Blekinge

län

Summa

Smågatsten m3

Storgatsten m3

350 530 1 460 351 990

56 000 9 500 65 500

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Värde

Göteborgs Blekinge

o. Bohus län län

Summa

Smågatsten kr........... 1 922 000 8 000 1 930 000

Storgatsten kr. .......... 579 000 102 000 681 000

Summa kr. 2 501 000 110 000 2 611 000

Årskostnadsbidrag.

Utbetalade årskostnadsbidrag för åren 1941—1945. Årskostnadsbidrag till

kommunernas kostnader för arbetslöshetshjälp ha under 1946 utbetalats efter

samma grunder som föregående år. I redogörelsen för kommissionens

verksamhet under år 1942 har närmare redogjorts för hur detta bidrag beräknas.

Från och med år 1941, då detta bidragssystem infördes, har det endast

tillämpats försöksvis. Under året ha vissa ändringar införts i avseende

på bidragets beräknande, vilka komma att tillämpas fr. o. m. den 1 januari

1947.

I tab. 41 redovisas de totala belopp, som utgått i årskostnadsbidrag till

kommunernas arbetslöshetskostnader för åren 1941—1945. För arbetslöshetskostnader

under 1945 utgingo sålunda i årskostnadsbidrag sammanlagt

Tab. 41. Årskostnadsbidrag för kommunernas arbetslöshetskostnader åren 1941—1945.

Kronor.

Län

1941

1942

1943

1944

1945

Stockholms stad.....................

942 352

555 533

356 499

451 209

642 340

Stockholms.........................

119 086

85 208

32 829

39 057

38 736

Uppsala............................

12 645

11292

5 624

9 583

7 653

Södermanlands......................

8 587

2 021

2 023

1946

688

Östergötlands.......................

71160

48 825

20 323

29 0*9

33 397

Jönköpings..........................

10 969

6 647

4 865

9 680

20 960

Kronobergs.........................

1849

2 260

33

13

—

Kalmar.............................

10 003

10 293

6 516

10 025

20 527

Gotlands............................

3 853

4 404

4 373

5 882

3 494

Blekinge............................

513

117

223

2 427

3 260

Kristianstads........................

5

—

—

—

—

Malmö stad.........................

251742

140 214

50 524

50 895

43 581

Malmöhus i övrigt..................

109 818

77 958

35 655

58 138

40145

Hallands............................

4 121

11368

4 657

5 605

14 368

Göteborgs stad......................

972 953

471813

235 730

264 570

251 094

Göteborgs och Bohus i övrigt........

117 226

89 738

74 798

75 607

69 680

Älvsborgs...........................

10 612

7 208

2 426

2156

9 406

Skaraborgs..........................

197

270

401

1 028

1001

Värmlands..........................

28 778

23 092

15 831

40 674

39 463

Örebro.............................

24 876

8 680

16 103

32 513

22 809

Västmanlands.......................

2 348

2 300

2 300

—

—

Kopparbergs........................

—

—

—

—

595

Gävleborgs..........................

32 500

19 720

11 881

18107

17 866

i Västernorrland s.....................

684 926

208 075

132 734

513 253

233 873

| Jämtlands..........................

3 185

4 608

3 671

3 102

76

Västerbottens.......................

6 374

4 144

2 521

15 083

12 394

Norrbottens.........................

6 837

3 649

4 064

7 485

45116

Summa

3 437 515

1 799 437

1 026 604

1 C47 127

1572522

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

1 572 522 kr. Av detta belopp utgjorde 667 199 kr. förskott för dagunderstödsoch

hyreshjälpsverksamhet samt för inackorderingsbidrag.

Antalet kommuner, som erhållit årskostnadsbidrag för dessa år, redovisas

i efterföljande sammanställning, fördelade efter bidragsprocent. Årskostnadsbidrag

överstigande 20 % förekommo för år 1945 endast i 8 kommuner, nämligen

7 i Västernorrlands län och 1 i Göteborgs och Bohus län. Den högsta

årskostnadsbidragsprocenten hade beviljats Bjärtrå (31,7 %) och Skön i Västernorrlands

län (31,0 %) samt Malmön i Göteborgs och Bohus län (30,7 #/o).

Län

År

20

21-30

Statsbidrag i %

31-40 41-50

av årskostnaden

51-60 61-70

71-75

S:a

Göteborgs o.

Bohus län

1941.....

15

1

7

2

25

1942 .....

17

2

2

—

—

1

—

22

1943 .....

18

1

1

—

1

—

—

21

1944 .....

17

2

1

—

—

—

—

20

1945 .....

20

1

—

—

—

—

-—

21

Västernorr- lands län

1941.....

9

2

2

3

2

3

2

23

1942 .....

10

3

3

—

—

1

—

17

1943 .....

18

3

1

—

—

—

—

22

1944 .....

18

4

5

2

—

—

—

29

1945 .....

18

5

2

—

—

—

—

25

Övriga län

1941.....

85

1

86

1942 .....

74

—

—

—

—

—

—

74

1943 .....

66

—

—

—

—

—

—

66

1944 .....

82

—

—

—

—

—

—

82

1945 .....

82

—

—

—

—

—

—

82

Summa

1941.....

109

4

9

3

4

3

2

134

1942 .....

101

5

5

—

—

2

—

113

1943 .....

102

4

2

—

1

—

—

109

1944 .....

117

6

6

2

—

—

—

131

1945 .....

120

6

2

—

—

—

—

128

Ändrade bestämmelser om statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader.

Det system för statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader,

som efter beslut av 1941 års riksdag infördes nämnda år, var avsett att tilllämpas

endast försöksvis. Modifikationer beräknades sålunda skola vidtagas

i bestämmelserna, i mån som vunna erfarenheter kunde giva anledning därtill.

För att närmare utröna, hur bidragssystemet utfallit i den praktiska tilllämpningen,

uppdrog kommissionen, såsom meddelats i redogörelsen för föregående

års verksamhet (s. 48), våren 1945 åt en särskild kommitté att utreda

statsbidragsbestämmelsernas återverkningar på kommunernas finan
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

siella ställning. Denna kommittés betänkande, som förelåg färdigt i oktober

1945, utmynnade i vissa förslag till ändring i bestämmelserna. Efter beslut

av 1946 års riksdag och enligt bemyndigande av Kungl. Maj:t har kommissionen

beslutat, att de ändrade bestämmelser, som av kommittén föreslagits

och för vilka nedan kommer att redogöras, i huvudsak skola gälla från och

med den 1 januari 1947. Detta innebär, att bestämmelserna i fråga första

gången skola tillämpas vid fastställande av årskostnadsbidrag för år 1946. I

fråga om vissa bidragsformer ha de nya bestämmelserna tillämpats redan

under år 1946.

Enligt det år 1941 införda statsbidragssystemet har bidrag till kommunernas

arbetslöshetskostnader utgått i två huvudformer: årskostnadsbidrag och

särskilt arbetsbidrag.

Den grundläggande principen för årskostnadsbidragssystemet har varit,

att kr. 1: 50 per skattekrona skulle vara den övre gränsen för kommunernas

egna arbetslöshetskostnader. De ändrade bestämmelserna innebära emellertid,

att denna övre gräns ej skall vara generell utan beroende av kommunernas

finansiella ställning. En differentiering av årskostnadsbidragen skall sålunda

ske. Kommunerna indelas härvid i tre grupper med en maximal egen

kostnad av respektive kr. 1: 50, 1: 25 och 1:— per skattekrona. Bestämmande

för till vilken grupp en kommun skall hänföras är den normalprocent för

arbetsbidrag (normalbidraget), som med hänsyn tagen till skatteunderlag och

skattetryck årligen fastställes för bidragsberättigade kommuner. Gruppindelningen

sker på följande sätt.

Grupp I: kommuner med mindre än 40 procent normalbidrag; egen kost
nad

högst kr. 1: 50 per skattekrona.

Grupp II : kommuner med 40—50 procent normalbidrag; egen kostnad

högst kr. 1: 25 per skattekrona.

Grupp III: kommuner med mer än 50 procent normalbidrag; egen kostnad

högst kr. 1: — per skattekrona.

Med hänsyn till önskemålet att förbättra statsbidraget för de ekonomiskt

sämre ställda kommunerna har den skala, efter vilken årskostnadsbidraget

beräknas, konstruerats på så sätt, att minimibidraget, d. v. s. det statsbidrag,

som utgår, då årskostnaden uppgår till högst 50 öre per skattekrona, för

grupperna II och III kommer att utgöra 30 respektive 40 procent. För grupp

I blir minimibidraget såsom hittills 20 procent. För alla tre grupperna gäller,

att den del av årskostnaden, som överstiger kr. 2: 50 per skattekrona, helt ersättes

av statsmedel.

Följande tablå utvisar statsbidraget i procent av den totala årskostnaden

per skattekrona enligt tidigare gällande regler och enligt de nya bestämmelserna.

Årskostnadsbidrag har i regel utgått till ränta och amortering, som under

året erlagts för lån, upptaget för att bestrida kommuns andel av kostnad för

beredskapsarbete. Medgivande om sådana lånekostnaders inräknande i årskostnadsunderlaget

har emellertid lämnats endast för ett ar i sänder. En
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

so

Årskostnad per

skattekrona

0: 50----

1:—____

1: 50----

2: —____

2:50____

4:—____

5:—____

Statsbidrag i procent av årskostnaden

Enligt tidigare

Enligt

de nya bestämmelserna

regler

Grupp I

Grupp II

Grupp III

... 20

20

30

40

. .. 20

25

35

45

... 30

30

40

50

... 35

35

45

55

.. . . 40

40

50

60

. .. 62-5

62''5

68*7 5

75

. . . . 70

70

75

80

ligt ett uttalande av 1941 års riksdag bör en kommun kunna påräkna årskostnadsbidrag

till dylika kostnader, så länge de ekonomiska verkningarna

av en arbetslöshetskris äro för kommunen kännbara.

Då det ansetts, att kommunernas möjligheter att erhålla sådant fortsättningsvis

utgående årskostnadsbidrag böra angivas mera exakt än vad som

skett genom riksdagens ovan nämnda uttalande, har nu föreskrivits, att årskostnadsbidrag

till å tidigare lån löpande räntor och amorteringar må utgå,

så länge arbetslöshetskostnaderna i övrigt äro större än 50 öre per skattekrona.

För lån upptagna före den 1 januari 1941 har inräknande i vissa fall

i årskostnadsunderlaget medgivits genom särskilt beslut av 1942 års riksdag,

varför sådana lån icke beröras av här ifrågavarande bestämmelser. Årskostnadsbidrag

utgår efter en stigande skala, enligt vilken medtagande i årskostnadsunderlaget

av dessa kvardröjande ränte- och amorteringskostnader stegras

proportionellt till övriga kostnader, så att de helt få medräknas i det

bidragsberättigade årskostnadsunderlaget, när kostnaderna i övrigt uppgå

till lägst en krona per skattekrona. Skalan är vidare konstruerad så, att man

låter dubbla skillnaden mellan årskostnaden i övrigt per skattekrona och

50 öre, d. v. s. den högsta kostnad i öre per skattekrona räknat, som kommunen

skulle kunna ha utan att få inräkna ränte- och amorteringskostnaderna

i årskostnadsunderlaget, utgöra den procent, med vilken ifrågavarande

kostnader få inräknas. Om således årskostnaden i övrigt uppgår till exempelvis

79 öre per skattekrona, tages skillnaden mellan 79 och 50, d, v. s. 29.

Efter fördubbling erhåller man då 58 såsom den procentsats, efter vilken

inräknande får ske. Procentsatsen, som skall tillämpas vid vissa olika kostnader

i övrigt, framgår av följande uppställning.

Kostnad i övrigt

per skattekrona

50 öre . . .

51 » ...

60 > ...

70 » ...

80 » ...

90 » ...

95 » ...

99 » ...

100 » ...

Procentsats etter vilken ränteoch

amorteringskostnaderna tå

medtagas i årskostnadsunderlaget

0

. . 2 X ( 51—50) = 2

. . 2 X ( 60—50) = 20

. . 2 X ( 70—50) = 40

. . 2 X ( 80—50) = 60

. . 2 X ( 90—50) = 80

. . 2 X ( 95-50) = 90

. . 2 X (100—50) = 100

. . 2 X (100—50) = 100

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Även sådana fall kunna emellertid förekomma, att de aktuella arbetslöshetskostnaderna

ej överskrida 50 öre per skattekrona, men kommunen dock

fortfarande liar att erlägga betydande annuiteter och räntor för tidigare upptagna

lån. I dylika fall ha kommunerna möjlighet att efter prövning av kommissionen

i varje särskilt fall erhålla årskostnadsbidrag till dessa kostnader,

under förutsättning att kostnaderna i fråga uppgå till minst kr. 1:50 per

skattekrona. Kommissionen äger nämligen under sådana förhållanden pröva,

huruvida och i vad mån dessa ränte- och amorteringskostnader tillsammans

med övriga kostnader må ingå i årskostnadsunderlaget eller, om inga övriga

kostnader finnas, ensamma må anses utgöra bidragsberättigat årskostnadsunderlag.

I de fall beredskapsarbeten finansieras genom upptagande av lån är amorteringstidens

längd av betydelse särskilt för arbetslöshetstyngda kommuner

bland annat därför att, om amortering kan få verkställas under en period,

då arbetslöshetskostnaderna i övrigt äro höga, ett årskostnadsbidrag efter

hög procentsats kan påräknas till amorteringskos tnaderna. Om amorteringen

utsträckes över en lång följd av år, är storleken av årskostnadsbidraget däremot

mera oviss. Speciellt i fråga om lån för sådana arbeten, som tillkommit

uteslutande för att bereda sysselsättning i en krissituation, synas kommunerna

ur denna synpunkt böra givas möjlighet till amortering på kortare tid

än den eljest vanliga. Kommissionen avser att främja detta syfte genom att

i sina yttranden i ärenden, som röra upptagande av lån för finansiering av

beredskapsarbeten, taga hänsyn till dessa förhållanden.

Vad beträffar arbetslöshetsnämnds administrationskostnader har hittills

gällt, att nämnd, som under året i någon form bedrivit statsunderstödd hjälpverksamhet

för arbetslösa, får i årskostnadsunderlaget inräkna vissa administrationskostnader,

dock med blott så stor procent, som motsvarar kommunens

normalbidrag. Bestämmelserna härom ha emellertid nu ändrats därhän,

att sådana administrationskostnader få i sin helhet inräknas, som avse skäliga

arvoden eller löner åt arbetslöshetsnämndens ordförande, ledamöter,

revisorer och eventuella tjänstemän, traktamenten och resekostnader för sammanträden

inom nämnden, kostnader för porto samt skrivmaterial och andra

kontorsutensilier ävensom avgifter för olycksfallsförsäkring av nämndens

personal. Arvode till revisorer och avgifter för olycksfallsförsäkring av personalen

ha förut ej varit bidragsberättigade. Kommissionen förbehåller sig

dock att vid granskningen av årskoslnadsredovisningen pröva skäligheten av

uppgivna belopp.

Några väsentliga ändringar i fråga om beräkningssättet av den normala

procenten för arbetsbidrag (normalbidraget) ha ej funnits påkallade. Vissa

mindre justeringar ha emellertid vidtagits.

Bidragsskalan, som tidigare varit uppställd i 10-procentsintervaller upp till

50 procent, har sålunda differentierats likformigt, d. v. s. med 5-procentsintervaller

även mellan 20 och 50 procent. Den ändrade skalan har tillämpats

redan under år 1946.

Vid ändring i beskattningsförhållandena kan understundom en kraftig

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

sänkning av normalbidraget från år till år inträda. Då detta skulle kunna

medföra svårigheter för berörda kommuner, har det förfaringssättet införts,

att sänkningen, i det fall den enligt den tillämpade skalan för visst år skulle

uppgå till 10 procent eller däröver, begränsas till högst hälften av vad den

för detta år egentligen skulle ha blivit. Även denna bestämmelse har börjat

tillämpas under år 1946.

För att underlätta den differentiering av näringslivet, som särskilt i skatletyngda

kommuner i restarbetslöshetsområdena är i hög grad önskvärd, har

den bestämmelsen införts, att ett tilläggsbidrag till normalbidraget kan utgå,

när fråga är om utförande såsom beredskapsarbete av arbetsföretag, vars tillkomst

betyder ökade mera varaktiga sysselsättningsmöjligheter inom en

kommun. En förutsättning för sådant tilläggsbidrag är givetvis, att noggranna

undersökningar utföras angående värdet för kommunen av det företag, vars

etablering på så sätt skulle stödjas.

I anslutning till medgivande att hänvisa arbetslösa till statliga beredskapsarbeten

kan kommissionen ålägga ekonomiskt mera bärkraftiga kommuner

att erlägga viss avgift per hänvisad och arbetsdag. Dessa s. k. dagavgifter,

vilka utan särskilt medgivande få inräknas i årskostnadsunderlaget, ha utgått

med belopp motsvarande dagunderstöd för man och hustru tillhopa i de fall

kommissionen föreskrivit, att endast familjeförsörjare finge hänvisas, och

med belopp motsvarande dagunderstöd till ensamstående person över 18 år

i övriga fall.

Dessa bestämmelser ha ändrats så, att dagavgifter skola i förekommande

fall debiteras kommunerna enbart med belopp per hänvisad och arbetsdag,

som motsvarar dagunderstöd till ensamstående person över 18 år, oavsett om

föreskrift lämnats, att endast familjeförsörjare finge hänvisas. Bestämmelsen

härom har tillämpats sedan den 1 juli 1946.

Bristande tillgång på arbetsobjekt kan enligt vad erfarenheten givit vid

handen medföra, att hjälpsökande arbetslösa familjeförsörjare ej i önskvärd

omfattning kunna beredas arbete i hemorten, varför hänvisning till beredskapsarbete

utom densamma i vissa fall ej kan undvikas. Sådan hänvisning

försvåras emellertid genom den levnadskostnadsfördyring, som uppstår genom

att familjeförsörjare måste uppehålla sig på annan ort, vilket blir särskilt

betungande, när löneläget på hänvisningsorten är lägre än på hemorten.

Med anledning härav har föreskrivits, att ortstillägg med bidrag av statsmedel

numera kan utgå till familjeförsörjare med försörjningsplikt mot maka

och/eller hemmavarande minderåriga barn. Sedan platser vid beredskapsarbete

utom hemorten ställts till arbetslöshetsnämnds förfogande, kan arbetslöshetsnämnden

sålunda på framställning därom medgivas rätt att efter

behovsprövning utgiva ortstillägg, varvid i kommissionens delgivningsbrev

lämnas uppgift om ortstilläggets storlek samt föreskrifter om redovisning

m. m. Ortstillägget, som enligt riksdagsbeslutet aldrig får överstiga 75 kr.

per familj och månad, fastställes i de särskilda fallen med hänsyn till relationen

mellan timlönen på hemorten och på den ort, där arbetsplatsen är

belägen.

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kommissionen har vidare medgivit, att arbetslöshetsnämnds utgifter för

ortstillägg få inräknas i de arbetslöshetskostnader, för vilka årskostnadsbidraget

utgår.

G. Yärnpliktshjälp.

Den av kommissionen bedrivna värnpliktshjälpsverksamheten i form av

familjebidrag, värnpliktslån m. m. blev genom kungl. kungörelse den 28 juni

1946 (SFS nr 355) från den 1 juli överflyttad till försvarets socialbyrå. Då

försvarets socialbyrå avgivit särskild redogörelse för denna verksamhet

under år 1946 i dess helhet, lämnas här inga uppgifter för verksamheten

under den del av året, då densamma omhänderhades av kommissionen. 1

1 bilagorna 12 och 13 ha sammanförts vissa kostnader för arbetsförmedlingsverksamhet,

överflyttning och omskolning av arbetskraft, premier för

skogsarbete, familjebidragsnämndernas revisorer m. m. under dels budgetåret

1945/46, dels kalenderåret 1946.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Bilaga 1.

Uppgifter

rörande vissa arbetslöslietsförhållanden enligt kommunernas rapporter till statens

arbetsmarknadskommission för den 31 december åren 1945 och 1946.

A. Länsfördelning.

Län

Invånar-

antal

Antal

rapporte-

rande

kommuner

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1 000

Antal

hjälpta

Därav

invånare

under-

stöds-

linjen

utbild-

nings-

hjälpen

V.

1946

*1/

/it

1945

31/

/it

1946

*7»

1945

91 llt

1940

•Vi.

1945

*7.»

1946

*7u

1946

arbets-

linjen

Stockholms

stad.......

671 601

i

1

1417

428

2-1

0-6

373

334

32

7

Stockholms. . .

166 733

14

12

98

39

0*6

0-2

23

22

1

Uppsala......

68 809

4

2

61

51

0-9

0-7

40

40

_

Södermanlands

22 310

2

2

14

4

0-6

0-2

4

4

_

Östergötlands.

137 837

3

2

161

31

1-2

0-2

21

13

8

_

; Jönköpings. . .

54 520

3

2

46

24

0-8

0-4

24

24

—

—

Kronobergs...

17 209

1

1

2

2

Öl

0-1

2

2

Kalmar......

46 832

4

3

124

69

2-6

1-5

30

30

_

_

Gotlands.....

15 849

2

1

81

25

5-1

1-6

14

11

_

3

Blekinge.....

81 805

15

15

198

122

2-1

1-5

in

no

_

1

Kristianstads .

36 524

3

3

28

29

0-8

0-8

23

21

—

2

Malmö stad ..

171158

1

1

127

41

0-7

0-2

36

13

22

1

Malmöhus i öv-

rigt........

146 751

6

5

146

50

10

0-3

31

21

10

_

Hallands.....

56 473

5

3

77

11

1-4

0-2

10

10

_

_

Göteborgs stad

Göteborgs och

Bohus i öv-

315 474

1

1

515

171

1-6

0-5

155

84

47

24

rigt.......

121538

34

32

898

424

7-4

3-5

339

331

e

2

Älvsborgs ....

102 339

6

2

80

19

0-8

0-2

13

13

Skaraborgs ...

26 204

2

2

21

2

0-8

Öl

2

1

_

1

Värmlands . . .

93 660

12

4

210

52

2-2

0-6

30

27

3

Örebro.......

89 354

1

2

139

130

1-6

1-5

85

84

1

Västmanlands.

10 977

1

—

11

—

1-0

—

—

Kopparbergs..

33 846

2

5

19

15

0-6

0-4

8

5

3

Gävleborgs ...

Västernorr-

101 544

10

9

87

87

0-9

0-9

76

74

—

2

lands......

199 056

38

31

1414

1030

7-1

5-2

809

783

26

_

Jämtlands____

29 928

3

1

34

35

11

1-2

2

2

_

Västerbottens.

111 998

8

9

196

208

1-8

1-9

117

113

—

4

Norrbottens ..

211528

21

22

1092

985

5-2

4-7

560

544

—

16

Hela riket

3141857

203

173

7 296

4 084

2-3

1-3

2 938

2 716

154

68

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

B. Kommunfördelning.

* anger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen för ifrågavarande

månad.

Kommun

Invånar-

antal

7.

1946

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1 000

invånare

Antal

Därav

hjälpta

■7 »

1946

arbets-

linjen

under-

stöds-

linjen

utbild-

nings-

hjälpen

37i>

1945

“Vin

1946

*7lS

1945

*7u

1946

Stockholms stad . . . .

671601

1417

428

2-1

0-6

373

334

32

7

Stockholms län. . . . .

166 733 |

98

39

0-6

0-2

23

22

—

1

Lidingö...............

13 938 j

1

2

0-1

0-1

2

2j

—

—

Solna.................i

33 258

64

22

1-9

0-7

8

7

—

1

Sundbyberg............

14 686

4

2

0-3

0-1

1

1

—

—

Södertälje.............

20 866

3

2

0-1

0-1

2

2

''—''

Boo...................

3952

1

*

0-3

—

—

—

—

— 1

Börstil................

2 819

*

1

—

0-4

—

- 1

—

—

Fresta ................

1179 |

1

1

0-8

0-8

1

1

—

—

Huddinge.............

16 867

1

1

0-1

0-1

1

1

—

—

Järfälla...............

4 353

1

*

0-2

—

—

—

—

—

Nacka................

11 702 1

3

2

0-3

0-2

2

2

—

—

Saltsjöbadens kpg......

3750

1

1

0-3

0-3

1

1

—

—

Sollentuna kpg.........

15 580

2

1

0-1

0-1

1

1

—

—

Spånga ................

13 704

13

3

0-9

0-2

3

3

—

—

Tyresö................

2 403

1

—

0-4

—

—

—

—

- j

Täby.................

7 676

2

1

O*

0-1

1

1

—

1

Uppsala län......

68809

61

51

0-9

0-7

40

40

—

— 1

Enköping..............

8 326

1

—

Öl

—

_

—

—

j Uppsala...............

46 514

48

32

1-0

0-7

21

21

—

Bondkyrka............

5 888

2

*

0-3

—

—

I —

—

! — j

; Älvkarleby............

8 081

10

19

1-2

2-4

19

19

—

1 i

Södermanlands län ...

22 310

14

4

O-o

0-2

4

4

1 Nyköping.............

16 284

1

1

0-1

0-1

1

1

—

— i

| Nikolai ...............

6 026

13

3

| 2-2

0-5

3

3

—

— I

Östergötlands lån ....

137 837

161

31

1-2

0-2

21

13

8

—

Linköping.............

47 652

13

10

0-3

0-2

9

9

—

—

Norrköping............

78 344

146

21

1-9

0-3

12

4

8

—

Motala lk..............

11841

2

—

! 0-2

_

—

—

—

— i

Jönköpings län . . ..

54 520

46

24

0-8

0-4

24

24

—

—

Jönköping.............

39 955

44

i 23

! 1-1

0-6

23

23

—

—

Tranås ................

8 596

1

1

0-1

0-1

1

1

—

1 —

Vetlanda..............

5 969

1

*

0-2

—

—

1

—

Kronobergs län.....

17 209

2

2

0-1

Öl

2

2

—

—

Växjö.................

17 209

2

2

0-1

0-1

2

2

—

— 1

Kalmar län.......

46 832

124

69

2-t>

1-5

30 30

—

....

Kalmar...............

24 385

48

33

2-o

1-4

30

II 30

—

—

Västervik..............

13725

74

11

5-4

0-8

—

—

—

Misterhult.............

3667

1

| 25

0-3

6-8

—

—

—

--

Ålcm................

5 055

1

*

0-2

| -

1 -

: —

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kommun

Invånar-

antal

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1 000

invånare

Antal

hjälpta

Därav

arbets-

linjen

under-

utbild-

V»

1946

*7.,

1945

*7h

1946

■7»

1945

8i/

/18

1946

81/

/it

1946

stöds-

linjen

nings-

hjäipen

Gotlands län......

15 849

81

25

i 5-1

1-6

14

11

3

Visby.................

13712

76

25

5-5

1-8

14

11

—

3

Slite kpg..............

2137

5

*

2-3

—

—

—

—

Blekinge län......

81805

198

122

2-4

1*5

111

110

_

1

Karlshamn.............

10 315

4

1

0-4

0-1

1

1

i i

Karlskrona............

31 871

64

21

2-o

0-7

1 16

16

—

1 -

Asarum...............

7 216

13

13

1-8

1-8

13

13

Backaryd..............

1967

*

1

_

0-5

1

1

Bräkne-Hoby..........

4 392

4

_

0-9

Eringsboda............

1789

16

18

8-9

10-x

18

18

Gammalstorp..........

1881

*

1

_

0-5

1

_

1

Hasslö................

1492

12

4

8-0

2*7

4

4

Hällaryd..............

2 473

12

8

4*9

3-2

8

8

Listerby...............

1777

14

2

7-9

1-1

1

1

_

Mörrum...............

4 059

21

14

5-2

3-4

14

14

Olofströms kpg.........

3 259

1

*

0-3

Sillhövda..............

1970

2

2

1-0

1-0

2

2

_

Sturkö ................

1622

10

17

6-2

10-5

12

12

_

Tjurkö ................

353

5

*

14-2

-

T vin g.................

2 463

8

9

3-2

3-7

9

9

I Åryd.................

1776

12

8

6-8

4-5

8

8

öljehult...............

1130

3

3

3

—

—

Kristianstads län....

36 524

28

29

0-8

0-8

23

21

2 j

Hässleholm............

8 208

1

2

0-1

0-2

2

2

i Kristianstad...........

23024

26

26

1-1

1-1

20

19

—

i

Glimåkra..............

3 441

_

1

_

0-3

1

i

Västra Broby..........

1851

1

*

0-5

—

—

—

Malmö stad.......

171158

127

41

0-7

0-2

36

13

22

1

| Malmöhus län i övrigt..

146 751

146

50

lo

0-3

31

21

10

Eslöv.................

6 720

15

3

2-2

0-4

3

3

Hälsingborg...........

66 537

66

6

1-0

0-1

4

1

3

Landskrona............

23 015

15

10

0-7

0-4

9

9

Lund.................

31 313

16

13 !

0-5

0-4 !

12

11

1

Trelleborg.............

15 536

31

18

20

1-2

3

3

—

Lomma...............

3630

3

—

0-8

—

—

—

—

Hallands lån.....

56473

77

11

14

0-2

10

10

Falkenberg............

7 324

8

2

It

0-3

2

2

_

Halmstad.............

31525

21

2

0-7

0-1

1

1

j Varberg...............

11453

27

7

2-4

0-6

7

7

-

_

Enslöv................

3 700

17

*

4-6

Slättåkra ..............

2 471

4

♦

1-6

- I

—

—

— j

Göteborgs stad.....

315474

515

171

1-6

0-5

155

84

47

24

Göteborgs och Bohus län

''

i övrigt........

121538

898

424 I

7-4

3-5

339

331

6

Lysekil................

5 426

31

11

5-7

2-0

11

11

_

Marstrand.............

1274

8

♦

6*3

—

Mölndal...............

17 826

11

2

0-6

0-1

1

1

Strömstad.............

3086

34

29

Ilo

9-4

11

11

_ j

Uddevalla.............J

20537

69

19

3-4

0-9 II

15

11

4 I

—

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp-

Antal hjälp- sökande

Antal

D ä r a \

Kommun

antal

sökande

per 1 000

invånare

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utbild-

7i

1946

*7»

1945

31/

Ut

1946

*''/u I

1945

81/li

1946

•7»

1946

stöds-

linjen

nings- hj alpen

Askum................

2 207

68

25

30-8

11-3

19

19

_

Backa.................

3 262

1

1

0-3

0-3

1

1

—

Bottna................

430

2

2

4-7

4-7

2

2

—

Brastad...............

2 995

56

10

18-7

3-3

4

4

—

—

Bro...................

2 087

46

24

22-0

11-5

18

17

—

i

Bärfendal.............

421

11

8

26-1

19-o

7

7

—

—

Forshälla..............

1562

1

1

0-6

0-6

1

1

—

—

Foss..................

4135

9

4

2-2

1-0

1

1

—

—

Grebbestads kpg.......

731

1

1

1-4

1-4

—

—

—

—

Herrestad .............

1159

4

2

3-5

1-7

2

2

—

—

Högdal................

1194

26

22

21-8

18-4

22

22

—

—

Håby.................

628

*

1

—

1-6

1

—

i

Kungshamn...........

2 543

38

25

14-9

9-8

25

25

—

Kville.................

4 251

89

52

20-9

12-2

47

47

—

—

Lommeland............

604

8

1

13-2

1-7

1

1

—

—

Lyse..................

2 200

25

3

11-4

1-4

2

2

—

—

Malmön...............

1059

7

1

6-6

0-9

—

—

—

—

Mollösund.............

593

9

*

15-2

—

—

—

—

—

Morlanda..............

2 659

10

8

3-8

3-0

7

7

Näsinge...............

815

28

27

34-4

33-1

18

18

Partille................

9 859

7

5

0-7

0-5

5

5

—

Skee..................

4 382

70

53

16-o

12-1

48

48

—

—

Skredsvik.............

1376

7

3

5-1

2-2

3

3

—

_

Stenkyrka .............

3905

6

*

1-5

—

—

—

—

—

Svenneby ..............

1121

43

16

38-4

14-3

14

14

—

—

Tanum................

4 419

56

33

12-7

7-5

24

22

2

—

Tjärnö ................

1664

2

6

1-2

3-6

4

4

—

—

Tossene...............

4 368

106

28

24-3

6-4

25

25

—

—

Öckerö.................

6 760

9

1

1-3

0-1

—

—

—

—

Ålvsborgs län.....

102 339

SO

19

0-8

0-2

13

13

—

—

Borås.................

52 046

1

1

Oo

Oo

1

1

—

—

Trollhättan............

21674

5

_

0-2

—

—

—

—

—

Vänersborg............

14166

19

18

1-3

1-3

12

12

—

—

Åmål ..................

7 309

1

Öl

—

—

—

—

—

Bengtsfors kpg ........

2 588

40

*

15-5

—

—

—

_

—

Kinna.................

4556

14

*

3-1

—

—

—

—

—

Skaraborgs län.....

26 204

21

2

0-8

Öl

2

1

_

i

Falköping.............

9 842

—

1

—

Öl

1

—

—

i

Lidköping.............

13 025

20

*

1-5

—

—

—

—

—

Töreboda kpg..........

3 337

1

1

0-3

0-3

1

1

—

Värmlands län ....

93 660

210

52

I 2-2

0-6

SO

27

3

— i

Karlstad..............

32 297

70

30

2-2

0-9

21

21

—

— |

Alster.................

1202

1

*

! o-s

—

—

—

—

—

Eda..................

6 087

17

12

2-8

20

1

1

_

— :

Glava.................

2 557

7

3

2-7

1-2

3

—

3

— i

Ilammarö.............

6 630

9

*

1-4

—

—

—

_ 1

Nedre Ullerud.........

4139

2

_

0-5

—

—

—

—

Nor...................

3500

4

*

1 1-1

—

—

—

—

Norra Råda...........

1 10 997

41

*

3-7

—

—

—

—

Nyed .................

4 288

21

*

4-9

—

—

—

Ransäter..............

5 812

27

7

4-o

1-2

5

5

__i

Sunne lk..............

8199

8

—

lo

—

—

—

—

Säffle kpg.............

7 952

3

—

0-4

—

! —

1 -

1

—

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kommun

Invånar-

antal

V.

1946

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1 000

invånare

Antal

hjälpta

51/

/15

1946

Därav

arbets-

linjen

under-

stöds-

linjen

utbild-

nings-

hjälpen

Si /

In

1945

s7.»

1946

*1/

/12

1945

31/

/it

1946

Örebro län.......

89354

139

130

1-6

'' 1-5

85

84

1

Karlskoga..............

29 475

*

1

_

0-0

1

_

1

Örebro................

59 879

139

129

2-3

2-2

84

84

Västmanlands län ...

10 977

11

_

1-0

—

—

1

Köping................

10 977

11

—

1-0

—

—

—

—

—

Kopparbergs län ....

33 846

19

15

0-6

0-4

8

5

—

3

Falun.................

15 432

2

1

Öl

0-1

1

i

—

—

Boda..................

1939

*

1

_

0-5

1

_

_

1

Garpenberg............

1982

*

2

—

1-0

1

—

—

1

Grangärde .............

10 772

17

10

1-6

0-9

4

4

—

_

Grytnäs...............

3 721

*

1

—

0-3

1

_

—

1

Gävleborgs län.....

101544

87

87

0-9

0-9

76

74

—

2

Gävle.................

41986

17

6

0-1

Öl

3

2

_

i

Hudiksvall............

7 814

1

1

0-1

0-1

1

1

_

_

Söderhamn............

9 979

29

60

2-9

60

55

55

—

—

Arbrå .................

5 270

7

*

1-3

_

_

_

_

_

Bollnäs Ik..............

10 652

19

3

1-8

0-3

1

i

—

_

Enånger...............

2 457

7

10

2-8

4-1

10

10

—

- !

Mo....................

1784

1

—

0-6

—

—

—

-

Njutånger .............

4 410

2

2

0-5

0-5

2

2

—

- i

Norrala...............

2 855

1

1

0-4

0-4

1

1

—

_

Rengsjö...............

1919

*

1

—

0-5

1

—

—

1 !

Söderala...............

12 418

3

3

0-2

0-2

2

2

—

—

Västernorrlands län...

199 056

1414

1030

7-1

5-2

G©

O

783

26

- j

Härnösand............

13 703

23

9

1-7

0-7

3

3

_

Sundsvall..............

20561

51

79

2-5

3-8

74

74

—

— i

Alnö..................

5 506

91

90

16-5

16-3

62

52

10

_ |

Arnäs.................

5 083

3

*

0-6

—

_

—

—

_ i

Attmar................

2 866

14

3

4-9

1-0

3

3

—

- i

Bjärtrå ................

4 494

104

69

23-1

15-4

43

43

—

- j

Borgsjö...............

4 875

68

20

13-9

4-1

12

12

—

Boteå.................

1452

22

11

15-2

7-6

8

8

—

Dal...................

1166

14

12

12-0

10-3

6

6

—

_ 1

Grundsunda ...........

4 212

66

39

15-7

9-3

32

32

—

_ |

Gudmundrå............

13 470

28

11

2-1

0-8

7

7

—

- 1

Hässjö................

3 824

74

68

19-4

17-8

59

59

—

- j

Högsjö................

3925

74

40

18-9

10-2

39

39

—

- 1

Indal .................

2 255

7

6

3-1

2-7

5

5

—

- |

Ljustorp ..............

2 215

8

3

3-6

1-4

3

3

—

— i

Långsele..............

3924

17

—

4-3

—

—

—

—

— !

Njurunda ..............

11442

104

85

9-1

7-4

62

62

—

—

Nora..................

3 084

55

35

17-8

11-3

33

33

—

— !

Nätra.................

5 991

32

6

5-3

1-0

5

5

—

— i

Ramsele...............

4 260

1

—

0-2

—

—

—

—

—

Selånger...............

3662

4

5

ll

1-4

4

4

—

— 1

Sidensjö...............

2 301

15

2

6-5

0-9

2

2

—

—

Själevad...............

12 939

6

—

0-5

—

—

—

—

— 1

Skog..................

1046

1

*

1-0

—

—

—

—

— i

Skön..................

13812

139

in

10-1

8-0

90

80

10

- ;

Styrnäs ...............

1169

2

—

1-7

—

—

—

—

- |

Stöde .................

5124

18

20

3-5

3-9

17

17

—

— |

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kommun

Invånar-

antal

7i

1946

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1 000

invånare

Antal

Därav

llj alp ta

*7.,

1946

arbets-

linjen

under-

stöds-

linjen

utbild- nings- hj alpen

“A.

1945

*7u

1946 |

“7h

1945

•v.»

1946

Säbrå .................

4 415

26

23

5-9

5-2

19

19

Sättna................

1840

10

7

5-4

3-8

7

7

—

—

Timrå.................

8 311

161

166

19-4

20-0

143

143

—

—

Torp..................

9 550

32

27

3-4

2-8

11

11

—

—

Torsåker..............

1102

10

—

9-1

—

_

—

—

—

Tuna.................

4 379

47

32

10-7

7-3

23

23

—

—

Tynderö...............

1076

8

5

7-4

4-6

4

4

—

—

Vibyggerå.............

1690

15

2

8-9

1-2

—

—

—

Viksjö.................

995

2

2

2-0

2-0

2

2

—

—

YtterlännSs............

6 415

61

41

9-5

6-4

30

24

6

—

Överlännäs............

922

1

1

1-1

1-1

1

1

—

—

Jämtlands län.....

29 928

34

35

1-1

1-2

2

2

—

— i

Östersund.............

19 593

31

35

1-6

1-8

2

2

—

—

Hammerdal............

4 990

2

*

0-4

—

—

—

—

—

Ragunda..............

5 345

1

—

0-2

—

—

—

—

—

Västerbottens län. . . .

111998

196

208

1-8

1-9

117

113

—

4

Skellefteå..............

12 209

45

22

3-7

1-8

12

12

—

—

Umeå.................

15 441

1

3

0-1

0-2

3

—

—

3

Bureå.................

5 689

11

18

1-9

3-2

—

—

—

—

Byske.................

9 457

62

74

6-6

7-8

44

44

—

—

Holmsund.............

5 024

*

5

—

1-0

5

5

—

—

Jörn..................

5 682

*

19

—

3-3

—

—

—

Norsjö................

7 506

21

*

2-8

—

—

--

—

—

, Skellefteå lk...........

24 830

43

56

1-7

2-3

47

47

—

Umeå lk...............

14 999

1

1

0-1

0-1

1

1

—

Vilhelmina.............

11161

12

10

1-1

0-9

5

4

—

1

Norrbottens län ....

211528

1092

985

5-2

4-7

560

544

—

16

Boden................

10121

1

1

0-1

0-1

1

—

—

1

Haparanda............

3 038

20

5

6-6

1-6

4

4

—

Luleå.................

17 086

57

122

3-3

7-1

63

63

—

Piteå .................

4 883

13

*

2-7

—

—

—

—

—

Arjeplog...............

4 939

*

1

—

0-2

1

—

—

1

Arvidsjaur ............

10 679

*

7

—

0-7

6

6

—

—

Gällivare.............

21704

79

71

3-6

3-3

69

67

—

2

Hietaniemi ............

2 638

7

★

2-7

—

—

—

—

—

Hortlax...............

4 628

82

67

17-7

14-5

35

35

—

—

Jukkasjärvi............

18 377

144

86

7-8

4-7

50

44

—

6

Karl-Gustav...........

3561

7

16

2-0

4-5

6

6

—

—

Korpilombolo..........

3 690

*

1

—

0-3

1

—

—

1

Nederkdix............

14 784

221

207

14-9

14-0

116

116

—

- |

Nederluleå.............

11 073

52

37

4-7

3-3

4

4

—

Nedertorneå ...........

4 542

16

13

3-5

2-9

9

9

—

Norrfjärden............

4 801

8

7

1-7

1-5

6

5

—

1

Paj ala.................

6 817

1

1

0-1

0-1

1

—

—

1 ;

Piteå lk...............

14 063

81

93

5’8

6-6

41

41

—

—

Råneå ................

8 972

85

80

9-5

8-9

61

60

—

1

Töre..................

5 213

49

63

9-4

12-1

47

47

—

—

Älvsby................

9 306

64

61

6-9

6o

15

15

—

—

överkalix .............

9171

56

17

6-1

1-9

11

9

—

2

överluleå..............

10 598

14

22

1-3

2-1

13

13

—

—

övertorneå............

6 844

35

7

5-1

1-0

—

1 -

—

—

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

De hjälpsökande arbetslösas fördelning på

''

Yrkesgrupper

Stockholms

stad

Stockholms

län

I Uppsala län

Söderman-

lands län

Östergötlands

län

Jönköpings

län

Kronobergs

län

I Kalmar län

Gotlands län

I Blekinge län

Kristianstads

län

Malmö stad

1

Jordbruk och skogsbruk.................

2

3

2

3

2

Förvaltnings- o. befälspersonal........

2

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

Jordbruksarbetare...................

—

1

—

—

—

—

2

3

—

—

—

4

Skogsarbetare .......................

—

—

2

—

—

—

—

—

—

—

—

—

5

Industri och hantverk ..................

89

13

30

2

7

7

—

41

2

88

2

20

6

Malmbrytning och metallindustri......

12

2

2

—

1

—

—

—

—

3

2

—

7

Jord- o. stenindustri.................

3

—

5

2

—

—

—

26

—

34

—

—

8

stenindustri.......................

3

—

—

2

—

—

—

25

—

34

—

—

9

Träindustri.........................

2

—

7

—

—

1

—

6

—

—

—

—

10

sågverksindustri....................

1

—

6

—

—

—

—

4

—

—

—

11

Pappers- o. grafisk industri..........

2

—

2

—

12

Livsmedelsindustri...................

2

—

—

—

—

—

—

i

—

—

—

14

15

Kemisk-teknisk industri..............

—

—

—

—

—

2

—

—

—

1

16

Byggnadsverksamhet................

66

11

14

—

6

4

—

8

2

51

—

19

17

husbyggnadsarbete..................

64

3

5

—

6

1

—

6

2

2

—

19

18

väg-, gatu- o. vattenbyggnadsarbete ...

2

8

9

—

—

3

—

2

—

49

—

—

19

Kraft-, belysnings- o. vattenverk.....

20

Samfärdsel............................

21

i

3

—

6

2

—

7

4

4

4

—

21

Landtransport.......................

15

i

3

—

5

2

—

7

4

4

4

—

22

hamn- o. stuveriarbetare.............

2

—

2

—

5

—

—

6

—

—

—

—

23

chaufförer o. åkeriarbetare...........

8

1

1

—

—

2

—

1

2

4

4

—

24

Sjöfart .............................

6

—

—

—

i

—

—

—

—

25

5

26

Handel ...............................

88

4

4

—

i

i

—

__

i

2

4

27

Affärs- o. lagerarbete................

82

4

3

—

i

i

—

i

2

4

28

affärsföreståndare m. fl...............

52

3

3

—

1

1

—

—

—

1

2

30

agenter o. försäljare.................

12

1

—

—

—

_

—

—

_

—

1

31

lagerarbetare och förrådsbiträden......

6

i

—

32

Hotell-, kafé- o. restaurangrörelse.....

6

—

1

33

Förvaltning, arbetsledning o. fria yrken ..

180

20

6

i

8

i

2

i

—

—

*

ii

34

Förvaltning.........................

35

1

2

i

29

l

36

Kontorsarbete.......................

62

8

1

_

2

—

1

_

_

—

1

i

37

Undervisning o. vetenskaplig verksamhet

3

1

1

i

1

—

—

—

—

—

_

—

38

Litterär och konstnärlig verksamhet ..

51

9

2

—

5

i

1

i

—

—

3

9

39

Hälsovård och sjukvård.................

7

40

Legitimerade yrkesutövare m. fl.....

5

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

41

Övriga hithörande grupper...........

2

42

Husligt arbete ........................

43

Arbete ej hänfört till annan grupp.......

41

1

5

i

9

13

—

18

16

29

17

6

44

Summa

428

39

51

4

31

24

2

69

25

122

29

41

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Bilaga 2.

yrkesgrupper och lön den 31 december 1916.

£i

®:1

a

Göteboi

stad

O

51=1

3 o

>■

e/i

<

ra:

o ;

<-i

ra:l

v.

s

O

O

ra=

_ <

ra P?!

as:

<

ra:

z

o

Summa

— eL

03: •“

p §

M. O*

oi?

37 c/>

g* er

_ -t

as: ra

ra er

El 3

ra

er

•i

o

Il

:

ra: as

P g.

£

as: ra

P* ra

Vi

53

-3

ra: E

P ra

ra

f 3-

5 g*

p ®

Hela

därav

era w

r*

p*

c/a

OQ

c/a

2. o

era er

Vi

era

Vi

►i

era

Vi

P-

c/a

ras

g

p-

c/a 1

ra

*-1

era

c/a

►-s

era

Vi

as: g

P 3

1

P-

t/a

ra

P

Vi

ra

P

Vi

riket

städer

lands-

bygd

4

3

2

2

2

l

1

99

l

39

129

1

293

24

269

1

i 2

2

l

1

—

8

7

1

2

1 2

_

3

1

_

_

- 1

2

—

1

1

24

—

9

22

71

15

56

3

— I

—

—

1

—

—

—

—

—

—

—

75

—

29

107

214

2

212

4

13

5

90

369

2

—

29

98

—

13

63

634

24

no

532

2 283

623

1660

5

_

_

9

1

_

_

2

—

_

4

5

10

—

5

28

86

58

28

6

—

2

6

322

2

—

12

1

—

—

1

6

—

18

—

440

45

395

7

—

2

4

322

—

—

—

1

—

—

1

—

—

—

—

394

34

360

8

—

—

5

2

—

—

1

1

—

—

36

148

—

20

92

321

61

260

9

| -

—

5

1

—

—

1

1

—

—

36

148

—

20

89

312

55

257

10

—

_

i

1

—

—

—

—

—

—

i

94

—

7

6

114

7

107

11

1

i

2

2

—

—

—

—

—

—

3

—

—

—

12

10

2

12

; 1

_

2

_

_

_

1

—

—

—

1

1

—

—

7

7

—

13

1 2

_

_

—

—

—

1

- •

—

—

4

—

—

2

10

5

5

14

_

—

2

_

—

—

2

—

—

—

13

—

—

1

21

7

14

15

9

2

65

39

—

—

13

93

—

9

18

355

23

60

403

1270

421

849

16

9

1

64

16

—

—

6

84

—

2

86

—

15

77

468

308

160

17

—

1

1

23

—

—

7

9

—

9

16

269

23

45

326

802

113

689

18

—

2

2

2

—

19

4

_

14

7

2

—

3

6

—

—

3

83

2

15

93

284

161

123

20

4

_

11

4

2

—

3

6

—

—

3

80

2

13

91

264

150

114

21

—

—

1

—

—

2

2

_

—

3

59

—

10

78

170

80

90

22

3

—

10

2

2

—

1

4

—

—

—

17

2

3

13

80

60

20

23

—

_

3

2

3

—

—

—

—

—

—

—

3

2

—

2

i

20

9

ii

7

9

2

24

25

2

1

17

_

i

_

6

i

_

i

12

3

3

1

153

143

10

26

2

1

15

—

i

—

6

i

—

—

i

10

3

3

1

142

133

9

27

—

—

8

—

—

—

2

—

—

—

—

5

—

1

—

79

18

20

73

18

19

6

28

29

30

i _

_

3

_

_

_

_

_

_

1

1

_

1

_

1

! 2

1

3

i 2

—

1

—

i

1

—

—

—

4

2

3

1

1

25

11

23

10

2

1

31

32

3

2

41

1

i

1

2

8

_

1

3

8

2

1

1

309

293

16

33

; _

4

—

—

1

—

—

—

1

1 -

1

—

46

45

1

34

—

1

4

1

—

—

1

—

—

—

1

—

1 _

38

35

3

35

3

18

—

i

—

1

2

—

1

6

1

—

109

104

5

36

—

1

1

—

9

9

—

37

—

—

14

—

—

—

—

6

—

—

1 3

1

—

—

1

107

100

7

38

—

7

7

_

39

5

5

—

40

—

—

2

2

—

41

—

—

42

24

3

6

45

13

1

10

15

—

16

194

3

40

229

755

272

483

43

1 50

11

i 171

! 424

| 19

2

| 52

130

15

87

1 03C

>| 35

208

985

4 084

1 523

| 2 561

44

Bihang till riksdagens protokoll 10i7. 1 samt. Nr 28G.

10

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Bilaga 3.

Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under år 1946 av arbetsleshetsmedel.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi''

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor*

1946

*/.

Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen,

Stockholms län (12/, 1941)................

A

88 020

79 218

s/i

Ytterligare kostnader för flygstråk A å 1027 Barkarby

flygfält, Stockholms län (17/4 1944)...............

A

720 000

720 000

Ytterligare kostnader för 1062 Råneåvägen, Norrbottens

län (*/x 1945)..............................

A

245 000

245 000

Vi

Ytterligare arbeten i samband med 761 Bälganetvägen,

Blekinge län (17/, 1934).........................

A

7 115

7 115

Ytterligare arbeten i samband med 762 Astensmåla- vägen, Blekinge län (’/, 1934)...................

A

18 200

18 200

Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen,

Blekinge län (19/10 1934).........................

A

3 290

3 290

Ytterligare arbeten i samband med 890 Finjavägen,

Kristianstads län (''*/, 1934).................

A

850

850

7i

Ytterligare kostnader för omläggning av vägen Värm- landsbro—Stene—Dyne på huvudvägen Uddevalla—- Svinesund, Göteborgs och Bohus län (16/n 1944, 24/.

1945)...............................

B

6 300

6 300

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar

i Medborgargatan, Skönsbergs m:e, Västernorrlands

län (''*/, 1945)...............................

B

19 000

19 000

Ytterligare kostnader för anläggning av väg från egna- hemsområdet Hemmanet till kustlandsvägen Hudiks- vall—Sundsvall till Svartvik, Västernorrlands län

f/» 1945)......................................

B

133 700

133 700

Ytterligare arbeten i samband med andra utbyggnads- etappen av en vatten- och avloppsledningsanläggning,

Nederkalix s:n, Norrbottens län (30/:l 1944, 11U 1945)

B

75 000

52 500

Vi

Ytterligare kostnader för 1067 Husbyvägen, Söderman- lands län (8/2 1945)...........................

A

604 000

604 000

Ytterligare kostnader för 1066 Kisavägen, Östergötlands

län (Va 1945)..................................

A

564 400

564 400

Ytterligare kostnader för 1040 Ledj avägen, Blekinge län

(Va 1944)......................................

A

49 400

49 400

Ytterligare kostnader för 1064 Gällstadsvägen, Älvs- borgs län (8/j, 21/a 1945).........................

A

426 000

426 000

Ytterligare kostnader för 1065 Stråkenvägen, Skaraborgs

län (Va 1945)..................................

A

500 000

500 000

1 A = företag i statens arbetsmarknadskommissions regi.

B = » » väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

2 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som fastställes först

efter årets utgång.

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

uli

1059 Kalixälven. Flottledsarbeten, Norrbottens län

A

129 000

90 300

1060 Luleälven. Flottledsarbeten, Norrbottens län ...

A

54 000

37 800

ls/i

Ytterligare arbeten i samband med 814 A Malmköpings- vägen, Södermanlands län (19/10 1934)............

A

9 885

9 885

Ytterligare arbeten i samband med 814 B Malmköpings- vägen, Södermanlands län (19/io 1934)............

A

37 600

37 600

Ytterligare arbeten i samband med 922 Strängnäsvägen,

Södermanlands län (’/* 1941).....................

A

2 000

2 000

Ytterligare arbeten i samband med 923 Strängnäsvägen,

Södermanlands län (“/ii 1941)...................

A

162 100

162 100

Ytterligare arbeten i samband med 924 Eskilstunavägen,

Södermanlands län (21/3 1941)....................

A

49 940

49 940

22h

Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen,

Blekinge län (19/„ 1934, »/, 1946)...............

A

2 500

2 500

Ytterligare arbeten i samband med 1046 Sundsvalls flyg- fält, Västernorrlands län (29/4, 20/8 1 9 44, 13/I( ls/4, 14/8,

27„ 13/l0 1945).................................

A

185 000

185 000

Ytterligare kostnader för omläggning av väg Ovansjö—- Skatan, Västernorrlands län (!/« 1944)............

B

. 248 500

248 500

i

Sido- och servisledningar för Högsjö vattenförsörjnings- och avloppsanläggning, Västernorrlands län.......

B

58 000

34 800

Vatten- och avloppsledningar för bostadsområde vid

Veda station, Högsjö s:n, Västernorrlands län.....

B

31 000

18 600

"/i

Ytterligare arbeten i samband med 910 Södertäljevägen,

Stockholms län (13/2, I2/. 1941)...................

A

2 000

2 000

Ytterligare arbeten å 920 Åtorpsvägen, Örebro län (8/4

1941) ..........................................

A

480

480

24/i

Ytterligare kostnader för omläggning av rikshuvud- vägen Uddevalla—Strömstad, delen Torp—Småröd,

Göteborgs och Bohus län t10/4 1941,2,/ii 1945)......

B

425 000

425 000

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppslednings- anläggning, Högsjö s:n, Västernorrlands län (39/s 1941,

31/« 1944)......................................

B

399 000

399 000

Utvidgning av beredskapsarbetet omläggning av väg

Ovansjö—Skatan (7/« 1944, 22/i 1946) med omläggning

av väg Skatan—Galtström, Västernorrlands län . .

B

260 000

260 000

25/i

Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring av

del av kustlandsvägen mellan Brattbergsbacken och

Källan, Gävleborgs län (l3/4 1939, 39/8 1942, 37/41 1945)

B

26 000

26 000

Omläggning av vatten- och avloppsledningar till Birhall

jämte upprensning av utloppsledning, Bjärtrå s:n,

Västernorrlands län.............................

B

9 800

6 860

Ytterligare kostnader och förhöjt statsbidrag för vatten- och avloppsledningar i stadsdelen Grekland, Älvsby

m:e, Norrbottens län (*/4 1945)..................

B

20 000

31 050

Ytterligare arbeten i samband med 919 Hultaforsvägen,

Älvsborgs län (s/4 1941)........................

A

8 020

8 020

12/.

Ytterligare kostnader för 1072 Björkö fornvårdsarbeten,

Stockholms län (,0/4> 17/, 1945)...................

A

9 600

9 600

Ytterligare kostnader för 1073 Uppsala fornvårdsarbeten

C3/., »/. 1945).................................

A

21 000

21 000

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

Ytterligare kostnader för 1075 Högsrums fornvårdsarbe- ten, Kalmar lön (30/s, ''Va 1945)..................

A

8 400

8 400

Ytterligare kostnader för 1078 Mönsterås fornvårdsarbe- ten, Kalmar län (”/» 1945)......................

A

4 200

4 200

Ytterligare kostnader för 1074 Lillöhus fornvårdsarbe- ten, Kristianstads län (3°/e, 17/„ 1945).............

A

10 800

10 800

13/2

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar

i Lästa by, Ytterlännäs sm, Västernorrlands län (9/5

1944, 13/, 1945)................................

B

56 000

56 000

Ytterligare kostnader för omläggning av rikshuvudvägen

(Sundsvall)—Sörberge—Svarvarböle—(Härnösand) å

delen Torsboda—Svarvarböle (Hussjöby), km 6/206,

4 12/829, Västernorrlands län (15/3 1945).........

B

644 500

644 500

14/2

1082 Lövstadsvägen. Omläggning av vägen Norrköping

—Linköping, delen Lövstad—Norsholm, km 8/000—

10/267, Östergötlands län.......................

A

625 000

625 000

Ytterligare kostnader för 1033 Nylandsvägen, Väster- norrlands län (13/3 1944).........................

A

15 600

15 600

Ytterligare kostnader för 1034 Dekarsövägen, Väster- norrlands'' län (13/3 1944).........................

A

3 290

3 290

•

Ytterligare kostnader för 1035 Brunnsnäsvägen, Väster- norrlands län (13/3 1944)........................

A

39 900

39 900

Ytterligare kostnader för 1036 Ödenvägen, Västernorr- lands län (25/«, 24/5 1944)........................

A

33 060

33 060

Ytterligare kostnader för 1055 Fanbyvägen, Västernorr- lands län (24/5 1944)............................

A

72 600

72 600

1061 Skagshamnsvägen. Återstående arbeten å anlägg- ning av väg från allmänna vägen vid Skagshamn till

Skeppsmalens fiskeläge, Västernorrlands län.......

A

143 600

143 600

Ytterligare kostnader för 1070 Pitsundsvägen, Norrbot- tens län (24/s 1945).............................

A

314 075

314 075

10U

Ytterligare kostnader för servisledningar inom Brastads

stationssamhälle, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus

län (»4/10 1945).................................

B

2 000

1 400

21/2

Ytterligare arbeten i samband med 925 Skudderupsvä- gen, Kristianstads län (27/3 1941)................

A

8 400

8 400

23/2

Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen,

Stockholms län (12/„ 1941, */i 1946)...............

A

199 540

179 586

Servisledningar inom Alnö s:n, Västernorrlands län ..

B

91 000

68 250

Ytterligare arbeten å 509 Ostviksvägen, Västerbottens

län (2/8 1935)..................................

A

137 060

137 060

Ytterligare arbeten i samband med 1060 Luleälven,

Norrbottens län (14/a 1946)......................

A

12 500

9 375

26/*

Ytterligare arbeten å 957 Lida friluftsgård, Stockholms

län (6/io 1941, 2«/3 1942, 3°/3 1945).................

A

5 880

3 234

1083 Alterälven, Damm- och vägbrobyggnad över Alter- bäcken, Norrbottens län........................

A

23 000

17 250

Ytterligare kostnader för anläggning av väg från Ceders- lund till Saltkällan, Göteborgs och Bohus län (9/a

1940, 4/4 1942, 9/3 1945)........................

B

10 000

10 000

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

Va

1084 Mölleröd. Fornvårdsarbeten i Mölleröd, Kristian- stads län......................................

A

6 000

6 000

ytterligare arbeten i samband med 1046 Sundsvalls

flygfält, Västemorrlands län f2“/a. 20/s 1944, ls/i. ls/i>

‘Va. 2,/t, 12110 1945, 22/i 1946)....................

A

64 000

64 000

Va

Ytterligare arbeten i samband med 919 Hultaforsvä- gen, Älvsborgs län (s/i 1941, u/a 1946)............

A

550

550

‘Va

Ytterligare arbeten i samband med 800 Björn a vägen,

Västemorrlands län (2,/7 1934)...................

A

7 500

7 500

2°/ 3

Ytterligare arbeten i samband med 762 Astensmåla- vägen, Blekinge län (Va 1934, ’/i 1946)............

A

3 925

3 925

2113

Ytterligare arbeten i samband med etapperna III c,

III d, III e och III g av vatten- och avloppslednings- anläggning, Njurunda sm, Västemorrlands län (Va

1944, “/., 15/ia 1945)............................

B

6 000

3 000

2213

Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen,

Blekinge län (19/10 1934, 7u 22/i 1946).............

A

725

725

1085 Torneälven. Vissa arbeten vid Torneå och Muonio

gränsälvars flottleder, Norrbottens län............

A

no 000

82 500

2213

1

Ytterligare kostnader för andra utbyggnadsskedet av en

vatten- och avloppsledningsanläggning i Öjebyn,

Piteå s:n, Norrbottens län (nj2 ,''“/ 8 1945)........

B

78 000

78 000

Utvidgning av beredskapsarbetet omläggning och för- bättring av vägen Töre—Kosjärv, km 1/080—6/200

(m/5 1945) med omläggning och förbättring av delen

km 0/000—1/080 av samma väg, Norrbottens län ...

B

123 000

123 000

Va

Ytterligare arbeten i samband med fjärde utbyggnads- etappen av vatten- och avloppsledningar, Bjärtrå s:n,

Västemorrlands län (“/l 1945)...................

B

41 000

30 750

| ^

Ytterligare kostnader för omläggning av delen Backa—

Uleberg av vägen Dalen—Uleberg, Göteborgs och

Bohus län (2/3 1944)............................

B

392 800

392 800

1 “/•

Ytterligare arbeten i samband med 1046 Sundsvalls

flygfält, Västemorrlands län (28/4. 20/a 1944, **/i» l,/>,

‘Va, 27/7, ‘710 1945, «/i, ’/, 1946).................

A

225 000

225 000

1088 Stockviksarbetena. Kajbyggnad i Stockvik, Väs- ternorrlands län................................

A

300 000

180 000

| ‘Va

Ytterligare arbeten i samband med 1079 Tollare, Stock- holms län (28/ix 1945)...........................

A

4 730

2 838

17/4

En tredje utbyggnadsetapp av en vattenförsörjnings- och avloppsanläggning, Nederkalix s:n, Norrbottens

län............................................

B

541 000

394 600

‘Va

Ytterligare arbeten å första utbyggnadsetappen av vat- ten- och avloppsledningsanläggning, Bovallstrands

m:e, Göteborgs och Bohus län (l6/ia 1943, 2s/i 1944,

’»/, 1945) ......................................

B

4 500

3 825

Ytterligare arbeten i samband med 1060 Luleälven,

Norrbottens län (u/i, 22/a 1946)...................

A

31 000

21 700

25/

1 /4

Ytterligare arbeten i samband med 910 Södertäljevägen,

Stockholms län (13/2, «/, 1941, 1946)...........

A

186 200

186 200

Ytterligare arbeten i samband med 1069 Byske vatten- och avlopp, Västerbottens län (22/s 1945)..........

A

22 245

16 084

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

1087 Gällivare vattenledning. Vattenverk vid sjön Harr- träsk och huvudvattenledning därifrån till Gällivare

m:e jämte högreservoar, Gällivare s:n, Norrbottens län

A

522 000

313 20.0

27.

Ytterligare arbeten å 957 Lida friluftsgård, Stockholms

län (*/» 1941, 33/3 1942, 33/, 1945, “/, 1946).........

A

12 000

6 600

7*

Ytterligare arbeten i samband med vatten- och avlopps- ledningsanläggning, Njurunda s:n, Västernorrlands

län <*»/„ 1940, ”/„ “U, 13/, 1941)................

B

1 000

700

10U

Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen,

Blekinge län {>»/„ 1934,7/1( “/„ 33/„ 1946)..........

A

11 950

11950

Ytterligare arbeten i samband med 1040 Ledjavägen,

Blekinge län (•/» 1944, 9/i 1946).................

A

4 500

4 500

Ytterligare arbeten i samband med 919 Hultaforsvägen,

Älvsborgs län (3/2 1941, u/2, 9/3 1946).............

A

1 000

1 000

UU

Anläggning av väg Björneröd—Boråsgården (km 0/000—

km 6/669), Göteborgs och Bohus län..............

B

683 600

683 600

Ytterligare kostnader för reparationer och förbättring

av undervattensledning, Alnö s:n, Västernorrlands län

(“/1. 1945).....................................

B

34 000

34 000

17 U

Ytterligare arbeten å 1046 Sundsvalls flygfält, Väster- norrlands län ("/«, 3°/8 1944, “/„ »/i, 14/., ”Ii, ''‘ho

1945, «/„ ’/„ »/. 1946).........................

A

32 040

22 040

“U

Anläggning av väg mellan Grötövägen och Slätteskärs- gatan, Lysekils stad............................

B

92 000

87 400

Ytterligare kostnader för andra utbyggnadsetappen av

en vatten- och avloppsledningsanläggning, Neder- kalix s:n, Norrbottens län (ao/ii 1944, 17L 1945, 8/i

1946)..........................................

B

11 600

11 600

7.

Ytterligare kostnader för 1072 Björkö fornvårdsarbeten,

Stockholms län (30/8, ”/, 1945, 12/2 1946)............

A

20 000

20 000

Ytterligare kostnader för 1073 Uppsala fornvårdsarbeten

(33/„ »It 1945, 33/, 1946)........................

A

40 000

40 000

Ytterligare kostnader för 1075 Högsrum fornvårdsarbe- ten, Kalmar län (30/„ 17/, 1945, 12/2 1946)..........

A

22 000

22 000

Ytterligare kostnader för 1078 Mönsterås fornvårdsarbe- ten, Kalmar län (l7/, 1945, 13/2 1946)..............

A

18 000

18 000

*/.

Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen,

Stockholms län (13/. 1941, */i, “/, 1946)............

A

3 267

2 940

19/.

Ytterligare arbeten i samband med 762 Astensmåla- vägen, Blekinge län (’/, 1934, 7/lf 2"/2 1946).......

A

400

400

Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen,

Blekinge län (''•/„ 1934, 7/„ «/,, 33/3, >«/. 1946)......

A

3 700

3 700

Ytterligare arbeten i samband med 919 Hultaforsvägen,

Älvsborgs län (8/i 1941, ll/2, 3/3, l0/5 1946).........

A

1 900

1 900

27.

Ytterligare arbeten i samband med 520 Tingsrydsvägen,

Kronobergs län (I3/7 1933).......................

A

1 000

1 000

Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring av

vägen Ljusne—Söderala, delen km 0/720—3/000,

Gävleborgs län (30/, 1944).......................

B

37 600

37 600

Ytterligare arbeten för servisledningar inom Alnö s:n,

Västernorrlands län (“/, 1946)...................

B

9 000

6 750

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Dag

! för

beslut

Arbetsföretag

Total- StatsRegi

kostnader bidrag

kronor | kronor

Ytterligare kostnader för vissa vatten- och avloppsledningar,

Njurunda s:n, Västernorrlands län (15/12 1945)

B

17 000

17 000

*/.

18/a

V.

8/.

*7.

Va

l0/.

”/t

Va

Ytterligare arbeten avseende vägbro med vingmurar

och stöd] emurar över stickspår å bandelen Svartvik—

Sundsvall till Stockviksverket, att utföras i samband

med 1088 Stockviksarbetena, Västernorrlands län

(‘V 4 1946)......................................

Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring av

del av kustlandsvägen mellan Brattbergsbacken och

Källan, Gävleborgs län (la/j 1939, J0/6 1942, 2,/ii 1945,

2ä/j 1946) ......................................

Ytterligare arbeten i samband med 919 Hultaforsvägen,

Älvsborgs län (*/x 1941, “/„ »/», Va, Va 1946)......

Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen,

Blekinge län (x*/io 1934,.’/,, «/„ Va 1946) ..

Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen,

Stockholms län (Va 1941, */„ Va, a/„ 1946)......

Ytterligare kostnader för omläggning av väg Berga—

Rörvall—Säm, Göteborgs och Bohus län (24/6 1944) .

Ytterligare kostnader för andra utbyggnadsetappen av

en vatten- och avloppsledningsanläggning, Nederkalix

s:n, Norrbottens län (so/n 1944, 17/i 1945, e/i> Va 1946)

Ytterligare kostnader för servisledningar inom Brastads

stationssamhälle, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus

län (ai/10 1945, Va 1946)........................

Ytterligare arbeten i samband med vatten- och avloppsledningar

i egnahemsområdet Haget—Munkåsen,

Munkfors m:e, Värmlands län (“/3 1944, Va 1945) ...

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i

Lästa by, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län (*/5

1944, ls/7 1945, Va 1946).......................

Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen,

Stockholms län (Va 1941, */„ Va, Va, Va 1946).....

Ytterligare kostnader för fjärde etappen av vatten- och

avloppsledningsanläggning, Alnö s:n, Västernorrlands

län (Va. •/, 1944, 2«/t, Va. 1945)................

Ytterligare kostnader för servisledningar inom Alnö s:n,

Västernorrlands län (Va, 2“/« 1946)...............

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningsanläggning

för samhällena Sandö och Lugnviksstrand

i Bjärtrå s:n och Kloclcestrand i Nora s:n, Västernorrlands

län ”/i 1944, Va 1945) ...................

Ytterligare kostnader för femte utbyggnadsetappen av

en vatten- och avloppsledningsanläggning, Sköns säl,

Västernorrlands län (Va 1945)...................

Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring av

kustlandsvägen Hudiksvall—Sundsvall, delen mellan

Nolby och gränsen mot Sköns s:n, Västernorrlands

län (*/jo 1938, 14/. 1943, 27/,, 1945) samt för anläggning

av vägportar och tillfartsvägar vid GumsekullenS

idrottsplats och Vaplenäs, Västernorrlands län (2,/j

1942, ”In 1945) ................................

A

B

A

A

A

B

B

B

B

B

A

B

B

B

B

l

240 000

■

144 000

3 500

3 500

250

250

1 700

1 700

17 870

16 083

17 600

17 600

20 000

20 000

3 000

3 000

29 200

8 760

8 500

8 500

35 241

31 717

20 000

20 000

8 000

8 000

51 000

51 000

136 000

136 000

471 800

471 800

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

''ho

1089 Luleå vattenledning. Tryckledning för vatten mel- lan pumpstation vid Gammelstadsfjärden och hög- reservoar å Mjölkuddberget, Luleå stad...........

A

900 000

450 000

°/10

Ytterligare arbeten i samband med vatten- och avlopps- ledningsanläggning för samhällena Sandö och Lugn- viksstrand i Bjärtrå s:n och Klockestrand i Nora s:n,

Västernorrlands län (2,/i 1944, 28/s 1945, 20/s 1946) ..

B

58 000

45 600

Ytterligare kostnader för etapperna III a och III b av

vatten- och avloppsledningsanläggning, Njurunda s:n,

Västernorrlands län Qh 1944, ls/l2 1945)..........

B

1550

1 550

Ytterligare kostnader för etapperna III c, III d, III e och

III g av vatten- och avloppsledningsanläggning, Nju- runda s:n, Västernorrlands län (s/4 1944, la/4,15/la 1945)

B

8 850

8 850

Ytterligare kostnader för andra utbyggnadsetappen av

en vatten- och avloppsledningsanläggning, Neder- kalix s:n, Norrbottens län (a“/ii 1944, "h 1945, s/x,

22/5> 16/s 1946)..................................

B

34 000

34 000

10/

/10

937 A Uppsalavägen. Beläggningsarbeten å delarna I och

II samt sträckan G 1—B 1 å del III av 937 Uppsala- vägen, Stockholms län ..........................

A

411 340

390 773

18/

/ 10

Ytterligare arbeten i samband med 719 Arnäsvägen, Väs- ternorrlands län (9/3 1934, 19/7 1943, 12/5 1944, “L,

1945) ..........................................

A

113 400

113 400

1 21/

/ 10

Ytterligare kostnader för 1072 Björkö fornvårdsarbeten,

Stockholms län (ao/e, "It 1945, 12/2, s/6 1946)........

A

8 000

8 000

Ytterligare kostnader för 1073 Uppsala fornvårdsarbeten

(*7. "It 1945, 12/2, >/. 1946).....................

A

23 000

23 000

Ytterligare kostnader för 1075 Högsrum fornvårdsar- beten, Kalmar län (,0/«, "It 1945, la/2, a/6 1946).....

A

9 500

9 500

Ytterligare kostnader för 1078 Mönsterås fornvårdsarbe- ten, Kalmar län (”/, 1945, 12/2, a/2 1946)............

A

9 500

9 500

26/

Ilo

Ytterligare arbeten i samband med 520 Tingsrydsvägen,

Kronobergs län (ls/7 1933, 21/6 1946)...............

A

1 200

1 200

28/

/ 10

Ytterligare arbeten i samband med 927 Åmålsvägen,

Älvsborgs län (21/s 1941)........................

A

7 500

7 500

29 /

/ 10

Ytterligare kostnader för anläggning av väg Fjällbacka

—Vetteberget—Lersten, Göteborgs och Bohus län

(«/n 1944, 2a/„ 1945)...........................

B

4 300

4 300

Ytterligare arbeten i samband med en första utbyggnad

av utvidgning och förbättring av Gravarne fiskehamn,

Gravarne och Bäckeviks m:e, Göteborgs och Bohus län

(19/i 1945).....................................

B

50 000

45 000

Ytterligare kostnader och arbeten för tredje utbyggnads- etappen av vatten- och avloppsledningsanläggning,

Säbrå s:n, Västernorrlands län (a/3 1944)..........

B

298 000

257 800

Ytterligare kostnader för omläggning av kustlandsvägen

Luleå—Kalix på delen mellan Småkvarnarna och

Månsbyn, Norrbottens län (28/7 1939, */, 1940, 17/i,

UU o 1945).....................................

B

10 000

10 000

Ytterligare kostnader och arbeten för andra utbyggnads- skedet av en vatten- och avloppsledningsanläggning

i Öjebyn, Piteå s:n, Norrbottens län (21/2, J0/2 1945,

29/a 1946)......................................

B

49 000

32 800

s. 99 Kontrollera mot PDF

99

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

30/>o

Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen,

Blekinge län (”/i. 1934, Vi, ”/i. 27s, 10/5,19/., 7» 1946)

A

1 030

1 030

Omläggning av väg Svappavaara—Kiruna, delen Kaup- pinen—Tuolluvaara, km 4/060—7/100 och km 8/980—

9/460, Norrbottens län..........................

B

460 000

460 000

u/ii

Ytterligare arbeten i samband med 919 Hultaforsvägen,

Älvsborgs län (8/i 1941, n/2, Va» 10/s, 19/e, leli 1946) ..

A

650

650

''7n

Ytterligare arbeten i samband med 1076 Malöströmmar,

Göteborgs och Bohus län (28/ 8 1945)...............

A

129 000

129 000

19/n

Ytterligare arbeten i samband med 761 Bälganetvägen,

Blekinge län (l7/8 1934, 7/i 1946).................j

A

10 000

10 000

27n

Ytterligare kostnader för anläggning av fiskehamn vid

Ekenäs på Sydkoster, Göteborgs och Bohus län (6/4

1945) ..........................................

B

79 000

79 000

5/l2

Ytterligare arbeten i samband med 834 Algutsbodavä- gen, Kronobergs län (25/i 1935, 16/, 1943)..........

A

650

650

Ytterligare arbeten i samband med 761 Bälganetvägen,

Blekinge län (17/8 1934, ’/1, 19/n 1946).............

A

2 500

2 500

6/l 2

Vatten- och avloppsledningar för bebyggelsen inom

kvarteren Finken, Aspen, Svalan, Alen, Vråken, Le- ken, Ulven, Höken och Plogen, Älvsby m:e, Norr-

B

73 000

47 450

10/

1 12

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar

för centrala delen av Vivstanäs m:e, Västernorrlands

län ev12 1944, ‘U 1945)........................

B

35 000

35 000

Del av huvudvattenledning från Näsbyn till Karlsborgs- verken, Nederkalix s:n, Norrbottens län..........

B

300 000

ej fast- ställt

11950

12/

/1 2

Ytterligare arbeten i samband med 919 Hultaforsvägen,

Älvsborgs län (8/i 1941, u/2, s/3, 10U, 19/«» lah> u/>i

1946) ...............................

A

11 950

1058 Norrvågevägen. Bygdeväg från Norrvåge till Sör- våge jämte bro över Vågefjärden vid Norrvåge, Själe- vads s:n, Västernorrlands län ...................

A

480 300

480 300

1.8/

/ 12

Ytterligare kostnader för avloppsledningar i Lundvallen

och Solbacken samt vatten- och avloppsledningar i

Glöden och Torpet, Timrå s:n, Västernorrlands län

(27/4 1944, «/. 1945).............................

B

66 000

66 000

19/

/ 12

Ytterligare arbeten i samband med 937 A Uppsalavägen,

Stockholms län (10/io 1946)......................

A

35 199

33 439

21 /

/ 12

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar

för Näske by, Nätra s:n, Västernorrlands län (22/ 2

1944, 9/3, 13/i 1945) .............................

B

no ooo

110 000

Ytterligare kostnader för en tredje utbyggnadsetapp av

en vattenförsöjnings- och avloppsanläggning, Neder- kalix s:n, Norrbottens län (17/, 1946).............

B

86 00C

86 000

30/

/ 1 2

Ytterligare arbeten i samband med 762 Astensmåla-

vägen, Blekinge län (7/9 1934, 7/1( 20/3, 19/e 1946).....

Summa

A

8 965

16 748 881

8 965

15 030 682

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Bilaga 4.

Förteckning över år 1946 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens

arbetsmarknadskommissions regi.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hetsmedel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

1935

7.

825 Brännlandsvägen. Anläggning av väg Bränn-

land—Hemmingsmark, delen inom Norrbottens

län samt en mindre del inom Västerbottens län

715 696

715 696

33 301

7.

509 Ostviksvägen. Omläggning av kustlandsvägen

från Storkåge till Byske jämte grenväg vid

1940

Frostkåge, Västerbottens län..........

1 126 985

1 107 897

65 130

7.

906 Jönköpings flygfält. Anläggning av flygfält vid

Munksjön, Jönköpings län..........

1 409 689

1 409 689

62 431

27n

913 Edingevägen. Anläggning av väg från Uppsala

läns gräns till Faringe, Stockholms län____

898 543

830 621

42 065

1941

934 Sandemarvägen. Omläggning och förbättring av

Dalarövägen, delen Sandemar—Sandviken,

Stockholms län..............

405 269

401 569

15 061

7»

937 Lida. Uppförande av en friluftsgård vid skid-

främjandets torp i Lida i Botkyrka s:n,

1945

Stockholms län...............

375 070

259 301

5 139

a7«

1074 Lillöhus. Fornvårdsarbeten i Vä s:n, Kristian-

stads län................

74 838

74 838

5 316

1946

s7*

1083 Alterälven. Damm- och vägbrobyggnad över

Alterbäcken, Norrbottens län.............

23 000

16 653

665

7.

1084 Mölleröd. Fornvårdsarbeten vid slottsruin i

Mölleröd, Kristianstads län...............j

5 988

5 988

424

Summa |

5 035 078

4 822 252

229 532

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Bilaga 5.

Förteckning över år 1940 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.1

Dag

för !

beslut

Arbetsföretag

Regi

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hetsmedel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

1938

“7.

Landsvägsbro mellan Sverige och Norge vid

.Svinesund, Göteborgs och Bohus län......

B

3 333 661

1 232 700

60 956

37 u

Första etappen samt vissa arbeten i andra etap- pen av en vatten- och avloppsledningsanlägg- ning i Alnö s:n, Västernorrlands län.......

B

1 553 000

1 477 100

60 440

1939

“/.

Omläggning och förbättring av viss del av kust- landsvägen mellan Brattbergsbacken och Käl- lan, Gävleborgs län.....................

B

518 231

484 231

21 380

1940

7»

Omläggning av väg Cederslund—Saltkällan

jämte biväg till Olovsborgs varv, Göteborgs

och Bohus län .........................

B

786 100

691 300

34 815

1941

7.

Omläggning och förbättring av kustlandsvägen

å delen Högom—Rådsta, Västernorrlands län

B

287 273

278 403

11 600

l7*

Utbyggnad av Ramsele vatten- och avloppsled- ningsanläggning, Ramsele s:n, Västernorr- lands län...............................

B

88 000

62 480

2 697

27s

Kaj vid Gröte i södra hamnen, Lysekils stad ..

B

1 397 000

1 257 300

45 755

7 .i

Vatten- och avloppsledningar i stadsdelen Ring- en, Marstrands stad.....................

B

250 000

189 200

8 122

19/

1 12

Fortsatt utbyggnad av Alnö kommuns vatten- och avloppsledningsanläggning, Västernorr- lands län...............................

B

542 000

465 200

21 630

1942

=7.

Anläggning av huvudvattenledning fram till

Bjärtrå kommuns gräns, Ytterlännäs s:n,

Västernorrlands län.....................

B

11000

8 250

430

Vissa delar av tredje etappen av vatten- och

avloppsledningar, Bjärtrå s:n, Västernorr- lands län...............................

B

621 370

553 970

20 503

l7 3

Kajanläggning vid Stornäset, Alnö s:n, Väster- norrlands län...........................

B

280 000

251 800

5 685

1943

7i.

Vatten- och avloppsledningar jämte trycksteg- ringspumpstation i östby, Gudmundrå s:n,

Västernorrlands län.....................

B

181 000

110 600

7 112

1 Samtliga företag utförda i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hetsmedel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

1944

‘/*

Fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppsled- ningsanläggning, Bjärtrå s:n, Västernorrlands

län....................................

B

129 751

87 001

5 417

3/s

Anläggning av väg Östra—Rörvik—Amhult,

Askums s:n, Göteborgs och Bohus län.....

B

169 311

169 311

8 920

24/s

Omläggning av väg Berga—Rörvall—Säm, Gö- teborgs och Bohus län...................

B

327 600

327 600

16 300

2°/S

Omläggning och förbättring av vägen Ljusne—

Söderala, delen km 0/720—3/000, Gävleborgs

län....................................

B

227 308

227 308

9 145

2°/9

Vattenledningar inom Hörnefors m:e, Väster- bottens län.............................

B

128 022

65 458

6 003

18/io

Omläggning av väg Slottet—Övertun, Göte- borgs och Bohus län....................

B

146 200

146 200

6 650

27 /

In

Utbyggnad av en vatten- och avloppslednings- anläggning för Bergnäset, Nederluleå s:n,

Norrbottens län.........................

B

269 979

169 979

7 387

1945

4/i

Utbyggnad av en huvudavloppsledning, Älvsby

m:e, Norrbottens län....................

B

185 269

126 749

4 819

5/e

Omläggning av del av östra infartsvägen till

Strömstads stad, Göteborgs och Bohus län

B

12152

12 152

590

Summa

11 444 227

8 394 292

366 356

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Bilaga 6.

Förteckning över statskonnnunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under år 1946 av arbetslöslietsmedel.

Dag

för

beslut

Arbetstöreta

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor*

4 238

1 676

218 000

109 000

7 150

5 362

5 009

2 505

11 500

6 900

3 123

2 224

34 290

22 289

296 700

89 010

9 000

3 600

397 500

373 445

6 000

3 000

40 000

22 000

19 800

10 890

90 430

66 549

12 582

3 775

10 000

*

17 000

11 050

16 200

8 100

95 300

57 180

S2/i

s‘/i

Ytterligare kostnader för lekplan vid östra folkskolan, Hudiksvalls

stad (21/i 1944, £/a 1945)...........................

Förlängning av kranspår å Stora Hamnkajen, Sundsvalls stad

Omläggning av allmänna vägen Fjärdvik—Lockne—Köja på en

sträcka av 210 meter, Bjärtrå s:n, Västemorrlands län----

Ytterligare kostnader för avloppsledning i Skelleftestrands m:e,

Västerbottens län (24/6, ‘/ia 1944) ........................

Ytterligare arbeten i samband med väganläggningar inom Bergnäsets

samhälle, Nederluleå s:n, Norrbottens län (**/,, 1945) .

Ytterligare kostnader för planering av Vita Bandets barnkolonitomt

i Sandudden, Överkalix s:n, Norrbottens län (5/4 1945) .

Anläggning av gator inom Munksunds samhälle, Piteå s:n, Norrbottens

län............................................

Avloppsledningar för Gällivare m:e, Norrbottens län..........

Avloppsledning i Klostergatan inom Sunnanå m:e, Västerbottens

län ...................................................

Anläggning av Bergsgatan på delen Sidsjövägen—stadsgränsen

mot Selånger, Sundsvalls stad...........................

Ytterligare kostnader för enskild väg från vägen Kallstorp—Berg

vid Branneby till allmänna vägen Fjällbacka—Dingle vid

Humlekärr, K ville s:n, Göteborgs och Bohus län (2s/2 1944) ..

Utfyllnads- och planeringsarbeten för brädgård och upplagsplats

för ett planerat sågverk å Blomsholm, Skee s:n, Göteborgs och

Bohus län .............................................

Anläggning av gatorna n:ris 3 och 4 inom Väjerns m:e, Göteborgs

och Bohus län.........................................

Ytterligare kostnader för reparationsarbeten å skolbyggnader 1

Bovallen, Forsnäs, Gullträsk, Lakaträsk, Mellanån, Sandträski

Spikberg och Åkerby, Edefors s:n, Norrbottens län (2a/7 1938)

Ytterligare arbeten i samband med vissa arbeten inom Koskullskulle

gruvsamhälle, Gällivare s:n, Norrbottens län (e/„ **/12

1945) .................................................

Avloppsledning vid den s. k. pråmkanalen i Kramfors, Gudmundrå

s:n, Västemorrlands län.....................

Vatten- och avloppsledningar i Sprängsviken, Gudmundrå s:n,

Västemorrlands län.................................

Ytterligare kostnader för anläggning av enskilda vägar från

Stora Bandsjöns skola till dels Lillhamsta, dels Knipans by på

allmänna vägen Timrå—Strömås, Timrå s:n, Västemorrlands

län (•/„ 1944)......................................

Anläggning av väg från bron över Ljungan till industriområde i

Skjöle, Tuna s:n, Västemorrlands län................

1 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som

årets utgång. * Anger att endast årskostnadsbidrag utgår.

fastställes först efter

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Dag

Arbetsföretag

Total-

Stats-

för

beslut

kostnader

bidrag

kronor

kronor

*%

Anläggning av väg till industriområde vid Ängom, Tuna s:n,

Västernorrlands län.................

38 800

23 280

V.

Vatten- och avloppsledningar inom Skelleftestrands m:e, Väster-

bottens län...................

353 000

27 000

V.

Vatten- och avloppsledningar, Haparanda stad..............

16 200

7 3

Breddning av vägen lasarettet—Krutviken, Karlskrona stad ..

Vatten- och avloppsledningar i Björkliden, Hagfors m:e, Värm-

64 000

12 800

''

lands län.......................

32 000

V.

Förhöjt statsbidrag för vatten- och avloppsledningar i Malmber-

gets m:es östra del, Norrbottens län (7,, 1945)........

21 000

Förhöjt statsbidrag för avloppsledningar för Gällivare m:e, Norr-

bottens län 1946).............

89 010

3 913

Vatten- och avloppsledningar, Härnösands stad........

15 650

Undervattensledning mellan Strömnäs och Svanön, Gudmundrå

s:n, Västernorrlands län................

13 600

3 000

8 160

900

*7.

Stenkrossning i Virshult, Enslövs s:n, Hallands län.......

Stödjemur för och väg till skjutbanan i Hals, Brastads s:n, Göte-

borgs och Bohus län.................

4 000

2 200

Omläggning av enskild väg å Skarstad mellan vägarna Hallinden

-—Lysekil och Hallinden—Fisketorp, Bro s:n, Göteborgs och

Bohus län....................

20 000

14 000

Vattenledningsanläggning för delar av Hälle samhälle, Lomme-

lands s:n, Göteborgs och Bohus län...............

26 000

18 200

Vatten- och avloppsledningar för kvarteren Vängåvan, Brinken,

Malgomaj, Kilen och Borkan inom Vilhelmina m:e, Väster- bottens län.........................

45 000

27 000

Ytterligare kostnader för andra etappen av vatten- och avlopps-

lednmgsanläggning, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län (»/

1938, sl/7 1939, 7 e 1941)...........................

33 886

25 415

Ytterligare kostnader och förhöjt statsbidrag för anläggning av

väg Koskullskulle—Gällivare, Gällivare s:n, Norrbottens län

(‘Vj 1945).................................

75 000

183 750

*/.

Höjning av strandskoning och planering vid Kurjviken mellan

sekt. 0/000 och 0/254 vid Lappstrupen, Skellefteå stad......

20 100

4 020

7.

Ytterligare arbeten och kostnader för kyllagerhus och hamnför-

valtningsbyggnad, Trelleborgs stad («/, 1941).............

248 024

97 649

Huvudledning från vattenverket vid Ålsjön jämte förbindelse-

ledning till rörnätet, Söderhamns stad..................

450 000

270 000

Kulvert i Industrigatan från Koppargatan till Centralgatan, Häl-

singborgs stad............................

40 000

43 200

8 000

8 640

“/■

Gatuarbeten inom Berga norra egnahemsområde, Kalmar stad

Vatten- och avloppsledningar inom stadsdelen Kroppkärr, Karl-

stads stad.................................

104 000

26 000

‘73

Dränering och förbättring av område vid S:t Eriks kyrka söder

om Medborgarplatsen, Stockholms stad............

16 000

2 800

4 960

Avloppsledningar i Hovslätt, Jönköpings stad...........

24 800

Utbyggnad av vatten- och avloppsledningar i Håkanstå, Sunds-

valls stad.............................

75 000

76 000

45 000

15 200

‘73

Industrispår till Sallyhill, Sundsvalls stad.........

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

'' Dag

i för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

”/.

Utjämning av stentipp vid Sidsjöbäcken, m. m., Sundsvalls stad

9 100

1 820

V.

Brandbrunn invid Almby folkskolor, Örebro stad............

7 000

3 500

Ytterligare kostnader och ytterligare arbeten för utbyggnad av

verkstadslokal för laggkärlstillverkning, Bjärtrå s:n, Väster- norrlands län (ls/4 1945)...............................

21 200

15 900

12 /.

Iordningställande av område för barnhem vid Skå-Edeby å

Svartsjölandet, Stockholms stad.........................

204 000

40 800

Ytterligare kostnader för vissa arbeten med gång- och cykelbanor

å trafikleden Gamlestadstorg—Kviberg—Utbynäs—Partilie

gräns mellan Kortedalsgatan och Utbys västra gräns, Göte- borgs stad (*/is 1943)...................................

21 446

17 157

Ytterligare arbeten i samband med enskild utfartsväg från Stavre

by till allmänna vägen Sundsvall—Härnösand vid Ljusta by

Sköns s:n, Västernorrlands län (s/4 1945)..................

1 600

800

''V4

Anläggning av Brödragatan samt nedläggning av vatten- och av- loppsledningar i Majsolstigen, Kalix m:e, Norrbottens län ...

30 800

21 560

Vägar inom Båtskärsnäs samhälle, Nederkalix s:n, Norrbottens län

65 220

45 654

*/*

Vatten- och avloppsledningar inom industriområde väster Haga''

by, Örebro stad........................................

31 800

6 360

Ytterligare arbeten och ytterligare kostnader för uppförande av

cementvarufabrik, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län (lä/4 1945)

22 500

16 875

Ytterligare arbeten i samband med avloppsledningar för Gälli- vare m:e, Norrbottens län (I4/i, Va 1946).................

27 900

16 740

8/s

Ytterligare arbeten och ytterligare kostnader för anläggningar

för bevattning med avslammat kloakvatten från reningsverket i

Källby, Lunds stad (“/4, “/it 1941).......................

54 236

54 236

“A

Ytterligare kostnader för vägar inom Båtskärsnäs samhälle, Ne- derkalix s:n, Norrbottens län (2"/4 1946)..................

19 880

13 916

2BU

Ytterligare kostnader för omläggning av östra infartsvägen, delen

km 0/200—km 2/235, Strömstads stad (»/3 1944, 21/I0 1945) ..

12 000

11 400

"/.

Ytterligare arbeten i samband med anläggning av Brödragatan

samt nedläggning av vatten- och avloppsledningar i Majsol- stigen, Kalix m:e, Norrbottens län (15/4 1946)..............

11 300

7 910

2''/.

Omläggning, reparation och justering av vissa delar av parkom- rådet kring Nyboda barnhem vid Midsommarkransen, Stock- holms stad................................

33 000

6 600

Ytterligare kostnader för anläggning av Esperedsvägen inom

Oskarströms m:e, Hallands län (a/10 1944)................

242

97

Ytterligare kostnader för iordningställande av Mossegatan, Os- karströms m:e, Hallands län ("/„ 21/, 1945)................

352

141

Ytterligare arbeten i samband med och ytterligare kostnader för

nytt sjömanshem, Göteborgs stad (s/10 1941, 21/4 1944)......

33 508

33 508

Restaurering av Eda kyrkogård, Eda s:n, Värmlands län......

37 000

12 950

Ytterligare kostnader för anläggning av enskild väg från allmänna

vägen Lugnvik—Bjärtrå kyrka till Jonas Jonssons torp i

Lugnvik, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län (“/• 1944).......

219

no

10/r

Ytterligare kostnader för utförande av 300 meters bana vid

Råcksta skjutbana, Stockholms stad (2,/4 1942)...........

14 504

2 913

Vs

Väganläggning inom Brastads stationssamhälle, Brastads s:n,

Göteborgs och Bohus län..............................

13 300

8 645

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Stats- j

bidrag i

kronor 1

2,/s

Ytterligare arbeten i samband med anläggning av väg till indu- striområde vid Ängom, Tuna s:n, Västernorrlands län (30/i

1946).................................................

12 000

7 200

''7a

Ytterligare kostnader för iordningställande av körvägar mellan

Virginsgatan och Apslätten samt Stora Torp och Stora Delsjön,

Göteborgs stad (Va 1944)...............................

6 900

1 380

Ytterligare kostnader för vändslinga för omnibussar vid samt

gång- och cykelväg inom Lillebybadet, Göteborgs stad (7 a

1944) .................................................

17 200

3 440

Ytterligare kostnader för ridvägar och galoppbana inom Delsjö- komplexet, Göteborgs stad (”/, 1945)....................

20 000

4 000

27»

Ytterligare kostnader för branddammar för luftskyddet, Jönkö- pings stad (28/ii 1944)..................................

1 843

922

Ytterligare kostnader för avloppskulvert i Junebäcks dalgång

genom kvarteret Nyckeln, Jönköpings stad (“h 1945).......

8 334

1 667

Ytterligare kostnader för anläggande av väg samt vatten- och av- loppsledningar vid Skee station, Skee s:n, Göteborgs och Bohus

län (21/lt 1941).........................................

8 899

6 674

Ytterligare kostnader för enskild utfartsväg Vännäs by—Kalix

älv, Överkalix s:n, Norrbottens län (”/10 1945).............

16 600

12 450

*/10

Planeringsarbeten söder om Östra Trädgårdsgatan, Strömstads

stad ..................................................

60 000

15 000

Ytterligare kostnader för skjuthaneanläggning m. m. för Krok- strands skytteförening, Skee s:n, Göteborgs och Bohus län

(7, 1944)..............................................

7 974

5 183

Omläggning av befintlig vattenledning, nyanläggning av avlopps- ledning samt anläggning av väg inom område i öd, Gudmun drå

s:n, Västernorrlands län................................

30 400

18 240

Ytterligare kostnader för anläggning av enskild väg från allmänna

vägen Hornökrången—Östanö till Grönsvik, Nora s:n, Väster- norrlands län (3/j 1942, 18/j 1945)........................

2 695

1 348

24/

/ 10

Omläggning av mur och uppförande av stigluckor vid Svenneby

gamla kyrkogård, Svenneby s:n, Göteborgs och Bohus län ...

9 000

5 400

Avloppslednings- och dikesreningsarbeten i Adolfsberg, Örebro

stad ..................................................

12 600

2 520

2"/io

Ytterligare arbeten i samband med iordningställande av område

för barnhem vid Skå-Edeby å Svartsjölandet, Stockholms

stad (12/i 1946)........................................

113 000

22 600

Ytterligare arbeten i samband med gatu- och ledningsarbeten

för stadsdelen övre Egersberg, Uddevalla stad ("‘In 1945) ...

11 500

3 450

Vatten- och avloppsledningar till kvarteren 20, 30 och 31 m. fl.

inom Gällivare m:e, Norrbottens län......................

60 000

36 000

*/ll

Anläggande av Lärkstigen samt nedläggning av vatten- och av,

loppsledningar i densamma, Kalix m:e, Norrbottens län ....

23 600

16 520

7.1

Rensning av diken väster om Krematoriet, Örebro stad.......

4 400

880

7n

Ytterligare kostnader och ytterligare arbeten i samband med

brandbrunn invid Almby folkskolor, Örebro stad (ä/4 1946) ..

3 778

1 889

»In

Anläggning av väg från allmänna vägen vid Hamburgöns skola

till Rösholmen å Hamburgerön, Kville s:n, Göteborgs och Bo- hus län...............................................

73 200

43 920

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

16 1

111

Ytterligare arbeten och ytterligare kostnader för iordningstäl- lande av del av Södermalmsgatan m. m., Mölndals stad (21/a

1944) .................................................

10 465

3 140

Ytterligare arbeten och ytterligare kostnader för vatten- och av- loppsledningar i Björkliden samt avloppsledning i Dalgången,

Mölndals stad (21/i 1944)................................

9 804

2 941

Utloppsledning genom Heffners industriområde, Sköns s:n, Väs- ternorrlands län........................................

50 000

30 000

"In

Utläggning av Boråsvägen å delen mellan gamla Almedalsvägen

och serpentinkurvan (sekt. 0/415—1/080), Göteborgs stad ....

143 000

121 550

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar till kvar- teren Gropen och Flärken, Nylands m:e, Västernorrlands län

(26/4 1944)..............................................

1 150

*

Ytterligare kostnader för utvidgning av vatten- och avloppsled- ningar i Lästa by, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län (“/«

1944) ...............................................

26 225

*

4/12

Vatten- och avloppsledningar för fabriksbyggnad i Brodalen,

Bro s:n, Göteborgs och Bohus län .......................

35 000

ej fast-

Vatten- och avloppsledningar i Tungatan, Sundsvalls stad.....

26 000

ställt

5 200

10/

In

Grun dläggningsarbeten för fyra provisoriska bostadshus i kvar- teret Siktet vid Ringvägen å Södermalm, Stockholms stad. ..

32 000

6 000

13/

In

Ytterligare kostnader för anläggning av Vattugatan inom den till

Slättåkra s:n hörande delen av Oskarströms m:e, Hallands län

(28/„ 1945)....................................

1 910

1 146

Ytterligare kostnader för anläggning av Silvergatan inom den till

Slättåkra s:n hörande delen av Oskarströms m:e, Hallands län

(17/lt 1945).............................................

1 225

735

Ytterligare kostnader för anläggning av Anneslättsgatan inom

den till Slättåkra s:n hörande delen av Oskarströms m:e, Hal- lands län (l0/ii 1945).................................

2 177

1 306

Ytterligare kostnader för restaurering av Bjärtrå kyrka m. m.

samt för omläggning av terrassmuren omkring kyrkogården

m. m., Bjärtrå s:n, Västernorrlands län (3/ä, 21/4, !/„ 1944)____

3 255

2 441

Ytterligare kostnader för uppförande av verkstadslokal för lagg- kärlstillverkning, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län (21/7 1944)

9 771

7 328

| ‘?/l2

Lednings- och gatuarbeten å industriområde å Aspholmen, Öre- bro stad............................................

129 600

25 920

Avskärande samlingsledning, bräddavloppsbrunnar och pump- stationer för avloppsvatten från Björkskatan och Östermalm,

l.ulcå stad.....................................

300 000

60 000 !

Anläggning av tryckledning från kloakpumpstation i kommunal- hemskvarteret till avloppsledning i Kungsgatan samt omlägg- ning av del av avloppsledning i Kungsgatan, Luleå stad.....

75 000

15 000

J l8/l2

Ytterligare arbeten i samband med terrasserings- och avloppsar- beten i Svedmyra, Stockholms stad (10/11 1945)............

41 000

8 200 i

i J7/l2

Förbindelseledningar för vatten i Skytte-, Brytare- och Laestadii- gatorna, Kiruna m:e, Norrbottens län ....................

32 680

6 536

Summa

5 248 234

2 789 570

Rihang till riksdagen)! protokoll 1947. 1 samt. Nr 286.

11

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Bilaga 7.

Förteckning örer år 1946 avslutade statskominunala beredskapsarbeten.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hetsmedel1

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

i 1939

10/

111

Väg från allmänna vägen Valla—Följa—Sunnersta vid

Sunnersta över Stöndarbrännan till allmänna vägen

Grillom—Offer—Solum vid Offer, del I mellan km

1/300 och km 1/883 samt delarna II och III, Boteå

s:n, Västernorrlands län.......................

41 588

12 750

2 712 !

1941

4/«

Museibyggnad, Norrköpings stad.................

»564 149

100 000

2 7 832

Avloppsledningar och avloppspumpstation, Slite kö- ping, Gotlands län............................

178 888

23 000

6 670

2‘/ii

Enskild väg från allmänna vägen Bollstabruk—Forsed

genom Bursjö till enskilda vägen Angsta—Högsta,

Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län............

75 527

33 380

2 953

Vatten- och avloppsledningar i Fabriksgatan, Öster- sunds stad ...................................

8 511

2 553

347

1942

V»

Anläggning av enskild väg från allmänna vägen Hornö- krången—Östanö till Grönsvik, Nora s:n, Väster- norrlands län.................................

61 895

30 948

2 901

V.

Förlängning av utloppet närmast norr om Oskarsbron,

Östersunds stad..............................

11 714

3 159

369

la/«

Kaj och brygga m. m. vid Ryahamnen, Göteborgs stad

952 191

285 600

16 174

1943

7i.

Utvidgning av Kville kyrkogård, Kville s:n, Göteborgs

och Bohus län...............................

94 326

66 028

3 997

Vatten- och avloppsledningar inom Övre Vivstavarv

i Vivsta-Näs m:e, Västernorrlands län............

103 390

67 204

3 351

15/

/ 12

Enskild väg från vägen Malbäcken—Gersholmen förbi

Rossö ångsåg till allmänna vägen från Nylands m:e,

Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län............

43 094

10 250

1 796

1944

s0/i

Återstående sprängning vid Fåfängan (Masthamnen

öster om tunnelmynningen), Stockholms stad ....

326 422

65 284

5 537

Va

!

Huvudavloppsledning till Adolfsberg och Ånsta på

delen Ekäng—Bondsättersvägen, Örebro stad ...

77 634

14 400

2 554

V.

Reningsverk och rörledningar för avloppsvatten vid

Saltsjö—-Duvnäs, Nacka s:n, Stockholms län ....

111 250

15 800

2 600

Va

Omläggning av östra infartsvägen, delen km 0/200—

2/235, Strömstads stad........................

545 571

464 265

15 005

10/3

Vatten- och avloppsledningar i Moreliusgatan m. fl.

gator i Skönsbergs m:e, Västernorrlands län.....

85 008

51 005

2 980

*7.

Avloppsledning i del av Brunnshusgatan, Härnösands

stad.........................................

6 240

1 872

265

1 Se not 1 till bilaga 6. — 2 Avse endast byggnadsentreprenaden.

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

''

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hetsmedel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

7.

Iordningställande av körvägar mellan Virginsgatan

och Apslätten samt Stora Torp och Stora Delsjön,

Göteborgs stad...............................

59 796

11 959

2 401

Iordningställande av bilväg från vattenverket vid

Delsjön till den s. k. skidteknikbacken vid Delsjön,

Göteborgs stad...............................

13 627

2 725

497

Iordningställande av badplats inom Delsjökomplexet,

Göteborgs stad...............................

9 991

1 998

379

Vändslinga för omnibussar vid samt gång- och cykel- väg inom Lillebybadet, Göteborgs stad.........

80 302

16 060

3 066

V.

Planeringsarbeten å Sköns och Byns kyrkogårdar,

Sköns s:n, Västernorrlands län.................

86 796

50 220

3 100

Anläggning av gata, Bureå m:e, Västerbottens län . .

19 231

*

1 556

“/•

Anläggning av Noragatan m. fl. gator samt vatten- och

avloppsledningar i dessa gator och i Bygatan och

Hagavägen, Skönsbergs m:e, Västernorrlands län

128 185

63 000

3 500

Vatten och avloppsledningar i Storgatan m. fl. gator,

Skönsbergs m:e, Västernorrlands län............

62 653

31 380

2 100

10/i2

Komplettering av vattenledningsnät m. fl. arbeten,

Skönsmons m:e, Västernorrlands län............

83 603

46 800

1 720

1945

V.

Vatten- och avloppsledningar i Valhallavägen jämte

högreservoar, Bengtsfors köping, Älvsborgs län ...

76 845

23 054

2 458

Krossning av 1 000 m3 makadam, Långsele s:n, Väster- norrlands län.................................

8 788

3 349

387

Vatten- och avloppsledningar, Norsjö m:e, Västerbot- tens län .....................................

195 656

90 000

5 612

15/

/*

Vattenledning för Kungl. Hälsinge flygflottilj, Östan- bo, Sandarne och Lervik, Söderhamns stad......

575 084

263 725

12 494

17/3

Ridvägar och galoppbana inom Delsjökomplexet, Gö- teborgs stad..................................

104 688

20 760

4 772

Omläggning och förbättring av enskilda vägen Inge- röd—Svensvik, Bro s:n, Göteborgs och Bohus län

25 240

12 620

1 183

‘V*

Terrassering och planering av Glasbruksgatan, Väster- viks stad....................................

4 715

*

351

24 / *

Exploateringsarbeten i Södra Hammarby, Stockholms

stad.........................................

2 471 474

*

45 155

6/»

Vissa arbeten inom Koskullskulle gruvsamhälle, Gälli- vare s:n, Norrbottens län......................

113 710

30 710

4 380

*7.

Muddringsarbeten, badbryggor m. m. vid Långviks- badet, Kalmar stad...........................

35 950

6 295

1 359

Gata nr 1 inom Väjerns m:e, Göteborgs och Bohus

län...........................................

16 119

10 400

823

lf’/10

Förbättring och utvidgning av skjutbana, Söder- hamns stad ..................................

15 952

3 600

668

7it

Vatten- och avloppsledningar för Stora Myren, Ström- stads stad ...................................

180 960

41 100

3 745

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hets medel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

10/n

Anläggning av Anneslättsgatan inom den till Slätt- åkra s:n hörande delen av Oskarströms m:e, Hal- lands län.....................................

12 377

7 426

497

®/l2

Vatten- och avloppsledningar vid kvarteret Nötskri- kan inom Torpaområdet, Jönköpings stad.......

42 045

8 409

1 413

Vatten- och avloppsledningar i Kiruna m:e, Norrbot- tens län .....................................

201 964

34 000

5 442

11/

/1 2

Iordningställande av underbacke i Sörby samt av j am- ning av område invid samma skidbacke till slalom- backe, Örebro stad...........................

9 996

1 760

472

2,/i*

Framdragande av väg genom och nedläggande av vat- ten- och avloppsledningar i Hantverkareparken,

Sundsvalls stad...............................

8 340

1 600

285

Avloppsledning i Håkanstå, Sundsvalls stad.......

11 321

2 264

358

Vatten- och avloppsledningar i Fiskja by, Gudmundrå

sm, Västernorrlands län.......................

2 104

*

112

1946

5/i

Omläggning av allmänna vägen Fjärdvik—Lockne—

Köja på en sträcka av 210 meter, Bjärtrå s:n, Väs- ternorrlands län..............................

10 783

5 362

436

22/x

Avloppsledning i Klostergatan inom Sunnanå inre,

Västerbottens län.............................

9 566

3 600

300

25/i

Utfyllnads- och planeringsarbeten för brädgård och

upplagsplats för ett planerat sågverk å Blomsholm,

Skee sm, Göteborgs och Bohus län..............

28 310

15 571

525

*°/i

Avloppsledning vid den s. k. pråmkanalen i Kramfors

Gudmundrå sm, Västernorrlands län............

9 248

*

360

Breddning av vägen lasarettet—Krutviken, Karls- krona stad...................................

68 092

12 800

2 098

Vatten- och avloppsledningar i Björkliden, Hagfors

m:e, Värmlands län...........................

50 775

8 000

1 960

16/2

Vatten- och avloppsledningar, Härnösands stad ....

21 910

3 913

827

Undervattensledning mellan Strömnäs och Svanön,

Gudmundrå sm, Västernorrlands län............

14 340

8 160

121

20/2

Stenkrossning i Virshult, Enslövs sm, Hallands län

2 327

698

125

22/s

Dränering och förbättring av område vid S:t Eriks

kyrka söder om Medborgarplatsen, Stockholms stad

15 254

2 800

422

2,/3

Utjämning av stentipp vid Sidsjöbäcken m. m., Sunds- valls stad....................................

9 760

1 820

392

5/«

Brandbrunn invid Almby folkskolor, Örebro stad . . .

10 778

5 389

368

au

Vatten- och avloppsledningar inom industriområde

väster om Hagaby, Örebro stad................

26 234

5 247

860

V 8

Väganläggning inom Brastads stationssamhälle, Bra- stads sm, Göteborgs och Bohus län.............

12 700

8 255

246

Summa

i 8 234 987

2 114 327

197 368

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hetsmedel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

1946

5/1

I

Tilläggsanslag till förut redovisade företag.

Ytterligare statsbidrag för lekplan vid östra folkskolan,

Hudiksvalls stad (*7, 1944)....................

1 676

Ytterligare statsbidrag för avloppsledning i Yttre Urs- viken, Skelleftestrands m:e, Västerbottens län Cuf.

1944)....................................... .

2 505

Ytterligare statsbidrag för planering av Vita Bandets

barnkolonitomt i Sandudden, Överkalix s:n, Norr- bottens län (74 1945).........................

2 224

_

25/i

Ytterligare statsbidrag för enskild väg från vägen

Kallstorp—Berg vid Branneby till allmänna vägen

Fjällbacka—Dingle vid Humlekärr, Kville s:n, Gö- teborgs och Bohus län (29/2 1944)..............

3 000

Ytterligare statsbidrag för reparationsarbeten å skol- byggnader i Bovallen, Forsnäs, Gullträsk, Laka- träsk, Mellanån, Sandträsk, Spikberg och Åkerby,

Edefors s:n, Norrbottens län (*•/, 1938)..........

66 549

l7*

Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade

kostnader för andra etappen av en vatten- och av- loppsledningsanläggning, Bjärtrå s:n, Västernorr- lands län (9/12 1938)..........................

7 021

25 415

7 3

Ytterligare statsbidrag för kyllagerhus och hamnför- valtningsbyggnad, Trelleborgs stad (u/s 1941) ....

—

97 649

—

''7«

Ytterligare statsbidrag för vissa arbeten med gång- och cykelbanor å trafikleden Gamlestadstorg—Kvi- berg—Utabynäs—Partille gräns mellan Kortedals- gatan och Utbys västra gräns, Göteborgs stad (*/i«

1943) ........................................

17 157

75

Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader för anläggningar för bevattning med avslam- mat kloakvatten från reningsverket i Källby, Lunds

stad (75 1941)...............................

10 416

54 236

26/6

Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader för anläggning av Esperedsvägen, Oskar- ströms m:e, Hallands län (3/10 1944)............

212

97

_

Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader för iordningställande av Mossegatan, Oskar- ströms m:e, Hallands län (29/i 1945)............

357

143

•v»

Ytterligare statsbidrag för nytt sjömanshem, Göte- borgs stad (Vio 1941).........................

Ytterligare statsbidrag för anläggning av enskild väg

allmänna vägen Lugnvik—Bjärtrå kyrka till Jonas

Jonssons torp i Lugnvik, Bjärtrå s:n, Västernorr- lands län (25/9 1944)..........................

Ytterligare statsbidrag för utförande av 300 meters- bana vid Råcksta skjutbana, Stockholms stad (27/4

1942) ........................................

33 508

no

2 913

27»

Ytterligare statsbidrag för branddammar för luftskyd- det, Jönköpings stad (27n 1944)...............

922

—

Ytterligare statsbidrag för avloppskulvert i Junebäcks

dalgång genom kvarteret Nyckeln, Jönköpings stad

(“/i 1945) ....................................

1 667

_

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hetsmedel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

9 1

1 10

Ytterligare statsbidrag för skjutbaneanläggning m. m.

för Krokstrands skytteförening, Skee s:n, Göteborgs

och Bohus län (*/, 1944)......................

5 183

16 1

111

Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader för iordningställande av del av Södermalms- gatan m. m., Mölndals stad (!1/t 1944).........

489

3 140

Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader för vatten- och avloppsledningar i Björkliden

samt avloppsledning i Dalgången, Mölndals stad

(“/« 1944)....................................

233

2 941

__

13/

/ 12

Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader för anläggning av Vattugatan inom den till

Slättåkra s:n hörande delen av Oskarströms inre,

Hallands län (“/• 1945).......................

183

1 146

Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader för anläggning av Silvergatan inom den till

Slättåkra s:n hörande delen av Oskarströms m:e,

Hallands län (l,/io 1945).......................

193

735

-

Ytterligare statsbidrag för anläggande av väg samt

vatten- och avloppsledningar vid Skee station, Skee

s:n, Göteborgs och Bohus län (21/u 1941).........

6 674

Ytterligare statsbidrag för restaurering av Bjärtrå

kyrka m. m. samt för omläggning av terrassmuren

omkring kyrkogården, Bjärtrå s:n, Västernorrlands

län (s/i 1944).................................

2 441

Ytterligare statsbidrag för uppförande av verkstads- lokal för laggkärlstillverkning, Bjärtrå s:n, Väster- norrlands län (“/, 1944).......................

7 328

_

Summa

8 254 121

2 453 686

197 368

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga S.

Kostnader för under år 1946 beviljade statliga och statskommunala beredskapsarbeten fördelade länsvis.

Län/år

Statliga beredskapsarbeten

Statskommunala

beredskapsarbeten

Summa

i kommissionens regi

i annan myndighets regi

Total-

kostnader

därav

statsbidrag

Total-

kostnader

därav

statsbidrag

Total-

kostnader

därav

statsbidrag

Total-

kostnader

därav

statsbidrag

Stockholms stad................

_

_

_

453564

89 913

453564

89 913

Stockholms.....................

1758 887

1 692 228

—

—

—

—

1758887

1 692 228

Uppsala.......................

84 000

84 000

—

—

—

84 000

84 000

Södermanlands.................

865 525

865 525

—

—

• -

865 525

865 525

Östergötlands..................

1 189 400

1 189 400

—

—

—

—

1 189 400

1189 400

Jönköpings.....................

—

—

—

—

34 977

7 549

34 977

7 549

Kronobergs....................

2 850

2 850

—

—

—

—

2 850

2 850

Kalmar........................

71600

71600

—

—

43 200

8 640

114 800

80 240

Gotlands.......................

—

—

—

—

—

—

—

—

Blekinge.......................

129 900

129 900

—

—

64 000

12 800

193900

142 700

Kristianstads...................

26 050

26 050

—

—

—

—

26 050

26 050

Malmö stad....................

_

_

—

—

—

—

—

_

Malmöhus i övrigt..............

—

—

—

—

342 260

159 885

342 260

159 885

Hallands.......................

—

—

—

—

8 906

4 325

8 906

4 325

Göteborgs stad.................

—

—

—

—

242 054

181 035

242 054

181 035

Göteborgs och Bohus i övrigt ....

129 000

129 000

1 770 100

1 759 225

366 942

176 043

2 266 042

2 064 268

Älvsborgs ......................

457 820

457 820

—

—

—

—

457 820

457 820

Skaraborgs.....................

500 000

500 000

—

—

—

—

500 000

500000

Värmlands.....................

—

—

29 200

8 760

173000

46 950

202 200

55 710

Örebro........................

480

480

—

—

189 178

41069

189 658

41549

Västmanlands..................

—

—

—

—

—

—

—

—

Kopparbergs...................

—

—

—

—

—

—

—

—

Gävleborgs.....................

—

—

67 100

67100

454 238

271676

521 338

338 776

Västernorrlands.................

1 955 290

1 729 290

3 331 200

3 201510

1 230 201

792 367

6 516 691

5 723167

Jämtlands.....................

—

—

—

—

—

—

—

—

Västerbottens..................

159 305

153744

—

—

432109

244 325

591 414

398 069

Norrbottens....................

2 340 575

1581 200

1880 600

1381000

1213605

752 993

5 434 780

3715193

Summa 1946

9 670682

8 613 087

7 078200

6417 595

5 248234

2 789 670

21997 116

17 820 252

1945

9 036 335

8 731261

23 314 805

21 399 704

11656 835

3795 894

44 007 975

33926 859

1944

9 598 685

9 424 035

41 738 312

38 396 892

18 020168

8 528 984

69 357 165

56 349 911

1943

186 500

160 800

7 804 600

7 331540

1871473

968 027

9862 573

8 460 367

1942

1585 400

1393710

7 592 900

5 595 710

11 470 006

3422 031

20 648 306

10 411451

1941

14 972 800

13056 075

17 046 751

14 554 995

43 096 749

14 041 608

75 116 300

41652 678

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Sam 111 an ställ uin g per den 31 december 1916 av statliga

Arbetets art

Slutförda företag

Företag under

utförande

Antal

Total-

kostnader

kronor

Antal

Total-

kostnader

kronor

Statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknads-

kommissionens regi.................

9

5 035 078

92

79 851 300

Vägarbeten.........................

4

3 146 493

75

70541 000

Järnvägs- och spårvägsanläggningar.......

—

—

1

699 000

Flottledsarbeten.....................

1

23 000

4

1 005 600

Flygfältsarbeten.....................

1

1409 689

3

5 075 000

Friluftsgårdsanläggning..................

1

375 070

—

—

Fornvårdsarbeten...................

2

80 826

4

334 000

Vatten- och avloppsledningsarbeten........

—

—

3

1502 700

Farlcdsarbeten......................

—

—

1

454 000

Brobyggnadsarbeten.....................

—

—

1

240 000

Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets

regi.............................

22

11 444 227

139

100 477 503

Vägarbeten..............................

8

2 474 175

74

56 527 555

Järnvägs- och spårvägsanläggningar......

—

—

3

1 282 000

Vatten- och avloppsledningsarbeten.......

11

3959 391

48

29 886 400

Hamnarbeten...........................

2

1 677 000

9

2 787 200

Flygfältsarbeten.........................

—

—

3

8 910 748

Broar..................................

1

3 333 661

1

982 800

Andra arbeten..........................

—

—

1

100 800

Statskommunala beredskapsarbeten...........

60

8 254 121

143

28 698 659

Väg- och gatuarbeten (med tillhörande led-

ningsarbeten) .........................

21

3 813596

55

8 591 403

Hamnarbeten...........................

1

952 191

7

3192 600

Järnvägs- och spårvägsanläggningar......

—

—

3

4 830 000

Vatten- och avloppsledningsarbeten.......

24

2154 197

47

5 730 523

Flygfältsarbeten.........................

—

—

3

2 800500

Bad- och idrottsanläggningar.............

4

71889

6

1 674 000

Teater-, musei- och konserthusbyggnader ..

1

564 149

—

—

Andra byggnadsarbeten..................

—

—

6

468 450

Brandbrunnar och branddammar.........

1

10 778

4

113 050

Andra arbeten..........................

8

687 321

12

1 298133

Summa

91

24 733 426

374

209 027 462

s. 115 Kontrollera mot PDF

115

Bilaga 9.

och statskominunala beredskapsarbeten under 1946.

Beslutade men ej

påbörjade företag

Samtliga företag

Av summa totalkostnader

belöpa å

Antal

Total-

kostnader

kronor

Antal

Total-

kostnader

kronor

därav stats- bidrag av

arbetslöshets- medel

kronor

arbets-

löner

kronor

övriga

kostnader

kronor

7

3 727 000

108

88 613 378

85 258 379

53 393 918

35 219 460

6

3 205 000

85

76 892 493

74 977 638

46 309 866

30 582 627

_

—

1

699 000

524 350

419 000

280 000

_

_

5

1 028 600

802 425

670 000

358 600

_

_

4

6 484 689

6 484 689

3928 350

2 556 339

_

_

1

375 070

259 301

113876

261194

_

—

6

414 826

414 826

319 826

95 000

1

522 000

4

2 024 700

1197 150

1 217 000

807 700

_

_

1

454 000

454 000

272 000

182 000

—

1

240 000

144 000

144 000

96 000

12

4 018 200

173

115 939 930

98 076 071

62 448 435

53 491 495

n

3 945 200

93

62 946 930

61763 109

37 581435

25 365 495

_

3

1 282 000

887 600

604 050

677 950

i

73 000

60

33 918 791

25 545 912

16 089 082

17 829 709

_

11

4 464 200

3842130

2 069 616

2 394584

_

3

8 910 748

4 461 000

4 980 000

3930 748

_

2

4 316 461

1 566 800

1 064 752

3251 709

—

—

i

100 800

9 520

59 500

41300

22

2 077 105

225

39 029 885

16 003 026

19 039 798

19 990 087

13

337 900

89

12 742 899

5 693764

6 729 284

6 013615

_

8

4144 791

1493 320

1681 313

2 463478

1

263000

4

5 093 000

685 200

2 374 500

2 718 500

5

368 680

76

8 253400

3614 917

4 317 056

3 936 344

_

3

2 800 500

2 249 500

1 287 750

1 512 750

_

10

1 745 889

346 369

764 795

981 094

__

1

564 149

100 000

154 974

409175 i

2

1 057 525

8

1525 975

674 930

550 394

975 581

1 —

_

5

123 828

35 599

74 433

49 395 |

1

50 000

21

2 035 454

1 109 427

1 105 299

930155

41

9 822 305

506

248583193

199 837 476

134 882151

108 701042

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Bilaga 10.

Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under

tiden */1 1945—3% 1946.1 Kronor.

Län

Bered-

skaps-

arbeten

Stats-

kommu-

nala

reserv-

arbeten

Arkiv-

arbeten

och

musiker-

hjälp

Kontant-

under-

stöd

Utbild-

nings-

hjälp

Administra- tionsbidrag

till arbets- löshets- nämnder

Summa

Stockholms stad....

2 663 279

35154

3 871588

191525

4 569

37 475

6 803590

Stockholms.........

3 475 502

_

233 623

11694

_

603

3 721 422

Uppsala............

308 660

7 042

757 129

1125

5 315

7 394

1 086 665

Södermanlands......

526 140

—

28 843

1068

—

146

556 197

Östergötlands.......

668 711

—

44 661

21182

—

890

735 444

Jönköpings.........

524 445

—

24 404

6 497

—

249

555 595

Kronobergs.........

294 869

—

20 451

1958

_

_

317 278

Kalmar............

132 245

34 073

12 646

7 911

—

530

187 405

Gotlands...........

7 425

—

—

4 664

—

96

12185

Blekinge...........

982 949

373

7 622

1128

—

166

992 238

Kristianstads.......

258 397

10 370

533

—

—

269 300

Malmö stad........

634 742

_

_

18 976

_

_

653 718

Malmöhus i övrigt. .

130 007

502

309 774

12 389

—

2 600

455 272

Hallands...........

67 494

265

15197

5 392

_

268

88 616

Göteborgs stad.....

1 174 434

—

505 097

131 422

—

_

1810 953

Göteborgs o. Bohus i

övrigt............

293 609

56 327

1100

28 206

982

15 554

395 778

Älvsborgs..........

636 156

—

35 630

6 642

_

193

678 621

Skaraborgs.........

5109

—

7 665

4 502

—

47

17 323

Värmlands.........

218 340

19180

72 462

13 917

—

685

324 584

Örebro.............

194103

7 215

44 719

6 864

—

297

253 198

Västmanlands.......

40 000

—

43 880

—

—

—

83880

Kopparbergs........

595

—

10 882

2 888

_

35

14 400

Gävleborgs.........

361 963

13150

17 407

16 245

—

1897

410 662

Västernorrlands.....

3982 130

6 849

34 374

46 228

_

24 542

4 094123

Jämtlands..........

—

—

12 928

2 228

—

_

15 156

Västerbottens.......

457 271

6 623

14 635

6 506

—

562

485 597

Norrbottens........

1 046 087

—

12186

11004

—

4 740

1 074 017 |

Hela riket

19 084 662

186 753

6149 273

562 694

10 866

98 969

26 093 217|

1 Utöver i tabellen redovisade belopp har jämlikt kung], brev den “/, 1942 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

medgivits dragningsrätt å anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m. för statliga beredskapsarbeten med kr 16 000 000 samt för steninköp kr 2 775 000,

summa kr 18 775 000. Uppdragsgivare för arbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi

har av kommissionen debiterats med kr 3 646 500.

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Bilaga 11.

Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under

tiden x/i—S1/i2 1916.1 Kronor.

Län

Bered-

skaps-

arbeten

Stats-

kommu-

nala

reserv-

arbeten

Arkiv-

arbeten

och

musiker-

hjälp

Kontant-

under-

stöd

Utbild-

nings-

hjälp

Administra- tionsbidrag

till arbets- löshets- nämnder

Summa

Stockholms stad....

819 265

31 269

3 085 392

195 067

22 901

37 836

4191730

Stockholms.........

2 789 668

_

187 109

10 076

10 268

603

2 997 724

Uppsala............

284 701

4161

639 944

213

—

1981

931 000

Södermanlands......

458 472

36130

290

—

146

495 038

Östergötlands.......

12 556

—

34 839

17 237

—

890

65 522

Jönköpings.........

388 214

—

19518

5 602

—

249

413583

Kronobergs.........

187 290

—

16 827

2 235

—

—

206 352

Kalmar............

147 240

34 073

11393

4 922

—

440

198 068

Gotlands...........

7 811

—

—

3166

—

96

11073

Blekinge...........

903942

373

7 460

768

—

166

912 709

Kristianstads.......

125 988

—

14 367

901

—

—

141 256

Malmö stad........

244 398

_

—

—

—

—

244 398

Malmöhus i övrigt. .

104 742

502

299 082

27 088

2158

2 600

436 172

Hallands...........

58 978

265

11716

1404

—

268

72 631

Göteborgs stad.....

1 314 886

6 648

432 949

94 024

1423

1060

1850 990

Göteborgs o. Bohus i

övrigt............

115 425

55 124

—

—

982

14 082

185 613

Älvsborgs..........

413 548

—

24411

2 265

—

193

440 417

Skaraborgs.........

2 517

—

7 489

1230

—

25

11261

Värmlands.........

178 812

14 859

68 649

8 682

—

685

271687

Örebro.............

266 379

13935

37 873

4 491

—

297

322 975

Västmanlands.......

63129

—

30 558

—

—

—

93687

Kopparbergs........

60445

—

9 014

3 398

35

72 892

Gävleborgs.........

287 544

13150

16 649

12 073

—

912

330328

Västernorrlands.....

3 283258

6 438

30 337

33 909

—

24 542

3 378484

Jämtlands..........

2 487

—

13 322

2 608

—

—

18 417

Västerbottens.......

337 487

6 662

11754

2198

—■

562

358 663

Norrbottens........

1 410 067

—

9 684

10 552

—

4 290

1 434 693

Hela riket

14 269 24»

187 459

5 056466

444 399

37 732

91958

20 087 263

1 Utöver i tabellen redovisade belopp har jämlikt kungl. brev den **/, 1942 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

medgivits dragningsrätt å anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m. för statliga beredskapsarbeten med kr 11 000 000, för steninköp med kr 2 610 000.

summa kr 13 610 000. Uppdragsgivare för arbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi

har av kommissionen debiterats med kr 2 031 762.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 12.

Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft in. in. under tiden % 1945—8% 1940. Kronor.

Län

Läns-

arbets-

nämnder

med

arbetsför-

medlings-

anstalter

Rese-

bidrag

till

arbets-

sökande

Särskilda förmåner vid arbeten

i öppna marknaden

Jord-

bruks-

iäger

Kost- nader för

arbets- block- organisa- tionen

Kost- nader för

revisorer

för

familje-

bidrags-

nämnder

Arvoden

och ex- penser till

byggnads- kontrol- lanter

Diverse

kost-

nader1

Familje- tillägg, om- skolnings- bidrag och

hyresbidrag

Premier

för skogs- arbete

Andra

förmåner

Stockholms stad.............

1813 966

19 371

194 424

17 438

466

3 900

21195

11 638

Stockholms..................

690 038

36 473

546 379

370 688

294 239

51693

3 464

22 748

18 729

13 664

Uppsala.....................

319 773

6 957

145 018

277 929

118 886

14 759

2 848

10145

7 546

8 860

Södermanlands...............

485 770

47 534

312 224

428 689

199 656

11799

2 762

11965

7 934

10 642

Östergötlands................

894 397

35 010

230 837

672 533

142 905

45 185

17 167

16 696

35 735

19 457

Jönköpings..................

473 257

27 181

237 894

592 235

137 989

24 075

2133

17 926

8182

10 697 i

Kronobergs..................

366 667

22 789

257 575

644 025

135 432

54 908

2 530

13 100

9127

8 695

Kalmar....................

439 672

16 056

312 320

1 100 269

140 323

46 249

11459

16 951

15 074

14 939

Gotlands....................

105 940

9 543

26 019

28 630

17 490

10 864

5 538

6 483

8 465

Blekinge....................

300 777

24 542

316 136

152 354

53 981

24 872

3 014

9 545

7 865

9 398

Kristianstads................

443 733

17 968

146 373

190 010

70 579

55 396

1150

14 351

7 850

19 936

Malmöhus..................

1011112

77 294

104 368

82 562

119 200

76 318

794

37 549

8 688

14 987

Hallands....................

266 919

2 615

193 744

253027

65 460

28 777

10 275

11209

9690

17 718

Göteborgs o. Bohus..........

1 080192

16 736

603 048

141495

82 272

9 078

6 485

19 837

16 649

18 362

Älvsborgs ...................

518 182

8 051

562 036

910 090

200 547

6 685

825

30 316

10163

9 051

Skaraborgs..................

309 016

4 214

141605

263 974

78588

10 583

8 694

16 940

8 212

9 718

Värmlands .................

549 333

7 302

1110 010

2 219 091

777 460

16 596

3849

20 031

7 019

11502

Örebro......................

598132

20522

404 378

1 006 826

297 049

39 555

9 086

9 604

12 344

36 263

Västmanlands................

392 019

14 612

156 976

612 144

99 590

11811

592

14 335

10 811

9 360

Kopparbergs.................

543 885

30102

748163

3 897 597

438 795

5 356

5 064

14 253

9161

13535

Gävleborgs..................

629 199

31 277

816 317

2 724141

377 684

11169

242

28 344

10 496

14 728

Västern orrlands..............

821 781

32 224

1 390 802

2 870 836

457 076

12 542

2 619

16 293

11594

26 980

Jämtlands...................

448 689

13477

338 550

3180 239

250 386

3 961

3 980

8 978

11666

10 568

Västerbottens................

366 256

55 383

203736

4 051 040

90 794

6 511

5115

10 254

10 371

12 753

Norrbottens.................

528 708

36162

621753

2 604 542

160 316

17 194

2 766

17 413

9 337

15 421

Hela riket

14 397 413

613 395

10120 685

29 274 966

4 824135

596 402

112 451

399166

285438

357 337

Häri ingå ~ kostnader för administration för värnpliktslånenämnder med kr 28 143, revisorer för arbetsiöshetsnämnder med kr 7 666,

kostnader för länsarbetsnämndernas förråd med kr 139 341 samt kostnader för vissa undersökningar i fråga om sysselsättningen på handelns

•,''^åde med kr 57 040. Kostnader för anskaffning av kojor och koj inventarier, som icke medtagits i tabellen, ha uppgått till kr 2 451 014.

Försäljningar och hyresinkomster ha bokförts till kr 2 501 557, varför slutsumman utvisar eu nettoinkomst av kr 50 543. Ersättningar för

till flyktingar utlämnad personlig utrustning har under budgetåret uppgått till kr 285 353, vilket icke gottskrivits i ovanstående tablå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 13.

Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft in. in. under tiden »/i—3,/i2 1946. Kronor.

Läns-

arbets-

Rese-

bidrag

till

arbets-

sökande

Särskilda förmåner vid arbeten

i öppna marknaden

Jord-

bruks-

läger

Kost- nader för

Kost- nader för

revisorer

för

familj e- bidrags- nämnder

Arvoden

och ex-

Diverse

kost-

nader1

Län

nämnder

med

arbetsför-

medlings-

anstalter

Familje- tillägg, om- skolnings- bidrag och

hyresbidrag

Premier

för skogs- arbete

Andra

förmåner

arbets-

block-

organisa-

tionen

penser till

byggnads- kontrol- lanter

Stockholms stad.............

Stockholms..................

1913605

638 542

311 033

13 321

24147

2 634

76146

282702

78 980

112

140 718

99168

18142

106 106

58 767

68

70 174

10 879

229

586

1 808

600

15 570

4504

33 540

28 811

11304

11676

12 563

6 341

7 897

8 858

478 744

16 645

155 456

213507

112 942

15 402

607

7 827

8 862

855 069

14 593

81 210

260 943

62 358

27 691

5 888

13 566

37 382

461 698

19 748

104 644

232 022

61 321

27 789

835

16 375

10 769

9 289

358 986

19 270

143065

167 918

77 744

16 666

1536

7 469

10 723

7 846

9 924

427 396

6 807

164 923

454 206

51 676

46 847

10 782

8 985

16 606

108 422

2 238

14 621

4 844

6 050

13 078

2145

5 458

—

8 232

308 888

31 450

259 964

59 865

33 668

15 064

2159

10 390

8 946

8 057

442 080

8 077

113 246

68923

50 090

52 488

96

13 114

17 438

12 922

1 060 734

89 211

53186

33 492

112 953

60 432

104

25 903

21912

14111

8 520

276 719

2 906

89 311

65 191

40 693

20 381

4 940

10822

9 291

1 094 104

10 981

284 228

66 445

31 069

16 462

4 962

16 961

22 458

16 046

508 945

6 806

313850

352 950

105 522

11198

455

9 212

15 247

8142

319 188

5 213

76 408

95 077

46 345

19 457

8 672

4 888

11 351

8 459

542 135

5 196

671821

1 008 315

538526

10 988

3 216

16 365

11528

7 960

578 132

9 870

202 437

389 359

170 868

42 441

8184

8 428

13521

8 795

409 021

10 612

76171

224 418

43 834

9 033

295

9 020

13 947

7 843

507 591

25 103

400 362

2 004 761

219 420

6 460

3 452

12 071

14 111

8 922

586 128

30 477

400 598

1 324 097

125 629

6 356

—

18 905

23846

8 066

764 983

20 957

748 897

1 307 089

206 795

9 662

504

15 633

16 785

10 482

429 740

21 612

172 684

1525 038

101 095

5 637

645

7 580

16 196

9 358

.380 126

36 063

128 242

1428 930

48 212

5102

1908

8 318

18 288

8 097

554 373

68 285

423757

1 007 600

106 855

21 351

586

10 416

12 892

9 634

Hela riket

14 316 382

502 222

5 516 909

12 534 988

2 536 680

541106

64 594

278 380

405 754

238 040

7 365,

arbetslöshetsnamnder

revisorer för

för värnpliktslånenämnder med

13 986

Häri ingå kostnader för administration

Försäljningar och hyresinkomster

till flyktingar utlämnad personlig utrustning har under kalenderåret uppgått till kr

1 104 440. vilket icke gott skrivits i ovanstående tablå.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Arbetsmarknaden under åren 1937—194(i.

Bilaga 14.

Å r

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

1

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

] Års- i medel- j tal

Antal

ansökningar om

arbete på 100 lediga platser

vid den offentliga arbetsförmedlingenJ

1937

265

208

171

161

137

133

142

129

130

162

208

194

187

1938

218

230

182

157

146

153

152

128

132

167

236

231

196

1939

219

230

179

155

126

119

119

106

124

154

193

186

173

1940

165

162

144

132

114

115

137

154

166

187

227

243

182

1941

249

241

208

184

160

154

139

131

130

141

176

195

198

1942

227

202

168

131

no

103

99

97

97

102

114

125

147

1943

137

133

114

109

99

93

89

90

93

109

129

150

131

1944

164

157

139

121

103

96

90

92

95

106

118

129

136

1945

131

132

128

116

106

103

93

89

91

97

102

106

131

1946

117

103

96

84

81

79

80

80

82

86

88

87

116

Arbetslösheten inom fackförbunden.

Procent.

1937

16-3

14''8

14-5

11-2

8''3

7''7

6''4

6-2

6-8

8-3

111

17''8

10''8

1938

15-6

145

130

10''7

8-4

8-5

7-2

7-2

7-5

90

11-2

17-8

10-9

1939

14-9

13-0

11-7

9-0

6-3

5-6

4-8

50

6-3

8-0

10-4

15-2

9-2

1940

14 1

14-5

It, 8

111

9-5

8-7

90

9vl

9-8

11-0

12''6

16-1

11-8

1941

17-1

16-4

15 1

131

10-6

9-3

7-8

7-5

7-3

8''2

100

13 0

11-8

1942

13''6

12-5

Ilo

8-1

5-9

4-9

4-2

4-0

4-3

4-8

5-9

10-3

7-5

1943

8-6

76

6-4

61

4-4

4-4

3-9

3’6

3-5

4-5

5-8

9-6

5-7

1944

8-5

8-0

7-2

5''5

3-7

3-2

2 9

2-8

2-9

3-S

4-2

7-2

4-9

1945

6''5

62

5-9

4-5

3-8

3-5

3-2

3-1

30

32

3-9

6-7

4-5 1

1946

5-5

5*4

4-0

32

2-2

2-1

2-2

2-1

2-0

2-2

2-8

4-9

3-2

Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa

1937

33 509

31280

27 750

22 247

15 840

11429

9 800

9 577

9 782

12 411

16 169

18 765

18 213

1938

22 022

22 263

20 071

16 935

13 797

11891

10 057

9 993

10 818

13 972

18 853

23 603

16189

1939

29 263

29 020

27 250

24 893

17 610

12 501

9 229

8 709

9 499

12 183

15 583

14 940

17 556

1940

15 552

15 184

14 332

9 872

7 876

6 935

7 902

10361

12 243

16 122

20562

23 469

13 367

1941

30 512

34 900

33 702

30 552

24 856

20 656

16 205

14 989

13 279

12 610

14 781

19 583

22 219

1942

25 259

25119

22 062

15 535

10 060

7 941

6 959

6 649

6 419

6 377

6 671

8 592

12 306

1943

9 992

9 569

8 550

7 206

6 247

5 253

4 571

4 410

4 600

5 434

7 462

11676

7 081

1944

15 845

17 548

17 272

15 660

11797

8 790

7 313

6 790

6 828

7 494

8 674

11044

11255

1945

12 088

12 862

13 521

12 044

10 021

7 924

5 966

5 406

5 409

5 842

6 757

7 296

8 761

1946

8 829

8 564

8118

6 534

4 594

3 487

2 704

2 308

2 430

2 782

3 557

4 084

4 833

Indexlal för antalet sysselsatta arbetare. September 1939=100.

1939

—

—

—

-

—

_

—

—

100

98

97

90

—

1940

90

89

91

88

87

80

82

87

90

91

90

83

—

1941

83

85

84

85

88

91

92

92

92

91

91

85

—

1942

85

85

84

87

90

94

95

96

94

95

94

89

1943

90

90

90

91

93

94

90

90

91

94

93

90

-

1944

90

91

91

90

91

92

92

93

94

96

97

95

—

1945

95

77

77

79

81

83

99

99

99

100

101

95

_

1946

97

97

98

100

101

102

101

101

101

102

102

95

1 Årsmedeltalet avser totala antalet ansökningar om arbete i förhållande till antalet under året

nyanmälda lediga platser.

2 För tiden januari 1938—juni 1940 ha i antalet hjälpsökande medräknats vid statliga och statskommunala

beredskapsarbeten då sysselsatta hänvisade arbetslösa, vilka dock först fr. o. m. juli 1940

voro anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetsnämnderna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Arbetsmarknaden under dr 1946 ..................................(5) 11

II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet dr 1946 ...................... 11

A. Arbetsförmedlingen.............................................. 11

Arbetsförmedlingens organisation................................ 11

Arbetsförmedlingsverksamheten.................................. 12

B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende av vissa näringsgrenars arbetskraftsbehov

........................................................ 28

Jordbruket .................................................. 28

Skogsbruket................................................• 32

Torvhanteringen.............................................. 36

Husligt arbete................................................ 37

Hälso- och sjukvård .......................................... 38

C. Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten................ 38

D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft ........ 44

Under krigstillstånd eller förstärkt försvarsberedskap .............. 44

Under värnpliktstjänstgöring jämlikt 27 § värnpliktslagen (freds
tjänstgöring)

.............................................. 45

t E. Speciella utredningar, planläggning, registrering m. m............... 46

F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.................................. 52

Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning............ 52

Arbetslinjen.................................................. 58

Understödslinjen.............................................. 70

Hjälpverksamhetens totala omfattning .......................... 74

Statliga stenbeställningar ...................................... 74

Årskostnadsbidrag ............................................ 77

G. Vämpliktshjälp ................................................ 83

Bilagor.

1. Uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas rap
porter

till statens arbetsmarknadskommission för den 31 december åren

1945 och 1946 .................................................. 84

2. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län den 31

december 1946 .................................................. 90

3. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats

under år 1946 av arbetslöshetsmedel............................ 92

4. Förteckning över år 1946 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens

arbetsmarknadskommissions regi.................................... 100

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Sid.

5. Förteckning över år 1946 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.................... 101

6. Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under år 1946 av arbetslöshetsmedel .................. 103

7. Förteckning över år 1946 avslutade statskommunala beredskapsarbeten.. 108

8. Kostnader för under år 1946 beviljade statliga och statskommunala beredskapsarbeten

fördelade länsvis .................................. 113

9. Sammanställning per den 31 december 1946 av statliga och statskommunala

beredskapsarbeten under 1946 114

10. Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden

V? 194 5 — 30/e 1946 .............................................. 116

11. Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden

x/i—31/i2 1946 117

12. Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under

tiden Vt 1945—30/e 1946.......................................... 118

13. Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under

tiden V1—31/iä 1946 .............................................. 119

14. Arbetsmarknaden under åren 1937—1946 .......................... 120

Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

471337

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:448 Skrivelse till Konungen med överlämnande av riksstat för budgetåret 1947/48. s. 1 i texten
  2. SU 1947:228 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 194714-8 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. s. 87 i texten