Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m
1947-05-16 · 150 sidor, varav 140 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 140 av 150 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1947:286, Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m
Dokumentets text
Kungl Maj.ts proposition nr 286.
1
Nr 286.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m.; given
Stockholms slott den 16 maj 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Eije Mossberg.
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.
Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms
slott den 16 maj 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför statsrådet
Mossberg följande.
I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkten 22, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
för budgetåret 1947/48 beräkna ett reservationsanslag av 15 000 000 kronor.
Med hänsyn till den reservation, som vid tidpunkten för avlåtandet av
statsverkspropositionen förutsatts skola förefinnas å anslaget till kostnader
för överflyttning av arbetskraft i slutet av innevarande budgetår, har i statsverkspropositionen
anslag icke beräknats för detta ändamål.
Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.
I skrivelse den 24 april 1947 har statens arbetsmarknadskommission framlagt
förslag rörande beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1947/48.
Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 286.
I
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl Maj.ts proposition nr 286.
I samband härmed har kommissionen givit en kortfattad översikt över läget
på arbetsmarknaden under år 1946 samt eu bedömning av den sannolika
utvecklingen på arbetsmarknaden under återstoden av år 1947.
Med skrivelse den 8 maj 1947 har kommissionen överlämnat sedvanlig
verksamhetsberättelse för år 1946. Nämnda berättelse torde — med undantag
av det inledande avsnittet om arbetsmarknaden under år 1946, vilket är
likalydande med översikten i ämnet i kommissionens skrivelse den 24 april
1947 — få såsom bilaga fogas vid detta protokoll.
Arbetsmarknaden under år 1946.
Arbetsmarknaden kännetecknades även under 1946 av fortsatt hög sysselsättningsnivå
med skärpt brist på arbetskraft inom de flesta näringsområden.
Till det ansträngda läget på arbetsmarknaden bidrogo ett flertal faktorer.
Utrikeshandelns återupptagande i större omfaltning medförde en stegrad
efterfrågan på arbetskraft till exportindustrierna och sådana industrier,
som huvudsakligen arbeta med importerade råvaror, till sjöfart, motorfordonstrafik
och vissa delar av handeln. Arbetsmarknaden påverkades såväl
direkt som indirekt av den livliga investeringsverksamheten i byggnader och
anläggningar. Efterfrågan på arbetskraft ökades, inen tillkomsten av ny arbetskraft
till arbetsmarknaden synes ha varit icke obetydligt mindre än under
de närmast föregående åren. Särskilt påfallande var givetvis skillnaden
i sistnämnda hänseende gentemot 1945. då avvecklingen av den förstärkta
försvarsberedskapen medförde, att arbetsmarknaden erhöll ett icke ringa tillskott
av densamma förut undandragen arbetskraft.
I tabell 1 lämnas eu sammanfattning av vissa .statistiska serier, som belysa
arbetsmarknadens utveckling under år 1946. Den på grundval av fackförbundsuppgifterna
om antalet för arbetslöshet fristämplade medlemmar
framräknade arbetslöshetsprocenten sjönk ytterligare under år 1946 och
nedgick till lägre tal än något tidigare år, för vilket motsvarande uppgifter
föreligga. Ärsmedeltalet var sålunda för 1946 endast 3,2 °/o mot 4,5% för 1945.
Bristen på arbetskraft kom till synes bland annat i det stora behov av
ny arbetskraft, som industrien redovisade. Enligt en av Svenska arbetsgivareföreningen
verkställd undersökning uppgick det icke tillgodosedda behovet
av arbetskraft under maj 1946 till cirka 12 % av hela antalet sysselsatta
arbetare inom industrien. Bristen var störst beträffande kvinnliga arbetare,
eller närmare 17 % av det totala behovet. Det stora underskottet på arbetskraft
inom industrien avspeglade sig också i de uppgifter om sysselsättningsförhållandena
inom industrien, som kommerskollegium inhämtade i
samband med sin investeringsenkät i november 1946. Härvid fingo de i enkäten
ingående företagen bland annat lämna uppgift om dels det faktiska
arbetarantalet den 1 november 1946, dels det uppskattade arbetarantalet
under förutsättning av normal bemanning vid samma tidpunkt. Enligt enkäten
var det faktiska arbetarantalet inom industrien som helhet något
mera än 10 % lägre än det arbetarantal, som fordrades för normal bemanning.
Siffran överensstämmer sålunda relativt väl med den som framkom
Kungl Maj:ts proposition nr 286. 3
Tal». 1. Arbetsmarknaden under åren 15)15 och 1946.
Månad
Sysselsatta arbetare
inom industrin.
Indextal: sept.
1939 = 100
Arbetslösheten
inom fackförbun- den i % av med- lemsantalet
Antal av arbets- löshetsnämnderna
rapporterade hjälp- sökande arbetslösa
(i 100-tal)
Tillsatta platser på
100 lediga vid den
offentliga arbets- förmedlingen
1945
1946
1945
1946
1945
1946
1945
1946
Januari.......
97
99
6-5
5’5
121
88
75
67
Februari......
76
99
6-2
5-4
129
86
73
63
Mars.........
75
100
5-9
4-5
135
81
67
61
April.........
76
100
4-5
3-2
120
65
68
58
Maj..........
78
101
3-8
2-2
100
46
66
59
Juni .........
79
101
3-5
2-1
79
35
68
60
Juli..........
99
100
3-2
2-2
60
27
62
58
Augusti ......
100
100
3-1
2-1
54
23
60
57
September ....
100
100
3''0
2-0
54
24
64
61
Oktober......
101
101
3-2
2-2
58
28
67
66
November ....
102
102
3-9
2-8
68
36
64
60
December ....
96
95
6-7
4''9
73
41
62
53
Årsmedeltal
90
100
4’5
3-2
88
48
82
79
vid den nyssnämnda av Svenska arbetsgivareföreningen verkställda undersökningen.
I absoluta tal skulle det föreliggande arbetskraftsunderskottet inom
industrien kunna beräknas uppgå till cirka 50 000 å 60 000 man. Vid
bedömandet av ovannämnda siffror måste dock beaktas, att i många fall
en förutsättning för att arbetarantalet skulle kunna utökas torde hava varit,
att även råvarutillgången inom de berörda branscherna förbättrades. Att stora
svårigheter emellertid förelågo att tillgodose industriens efterfrågan på arbetskraft,
framgår av att arbetsförmedlingen under 1946 endast kunde tillsätta
71 % av de lediganmälda platserna inom industri och hantverk (utom
byggnadsverksamhet) mot 78 %> under 1945. För enbart de kvinnliga platserna
inom samma yrkesgrupper uppgick tillsättningsprocenten till 62 respektive
67. Även inom övriga näringsområden förelåg ett betydande underskott
på arbetskraft, särskilt utpräglat inom jordbruk och skogsbruk med
deras starkt säsongbetonade arbetskraftsbehov.
En viss lättnad i arbetsmarknadsläget medförde den fortsatta tillströmningen
av utländsk arbetskraft. Sammanlagda antalet utlänningar, som anmälts
vara i arbete, uppgick vid årsskiftet 1946/47 till ca 61 000. Då man
kan utgå från att rapporterna icke äro fullständiga, kan den anförda siffran
anses något för låg. Närmare hälften av utlänningarna voro enligt arbetsanmälningarna
sysselsatta som arbetare inom industri och hantverk, medan
något över 6 000 hade sin utkomst inom jord- och skogsbruk. Särskilt för
textil- och beklädnadsindustrierna innebar den utländska arbetskraften ett
värdefullt arbetskraftstillskott. Icke mindre än 10 % av de inom dessa industrier
anställda kvinnliga arbetarna beräknas ha utgjorts av utlänningar.
Den höga sysselsättningsnivån medförde en fortsatt kraftig nedgång i antalet
bos arbetslöshetsnämnderna anmälda hjälpsökande arbetslösa. Vid utgången
av augusti 1946, under vilken månad liksom 1945 säsongminimum
noterades, var antalet hjälpsökande endast 2 808 eller 57 °/o lägre än vid
4
Kungl Maj:ts proposition nr 286.
samma tidpunkt året förut. De vid utgången av augusti 1946 kvarstående
arbetslösa voro huvudsakligen äldre personer. Icke mindre än 76 °/o av de
hjälpsökande voro sålunda över 50 år mot 61 °/o under augusti 1945. Huvudparten
av de hjälpsökande var hemmahörande i sågverks- och massaindustrikommunerna
i Västernorrlands län och stenindustridistrikten i Göteborgs och
Bohus län samt i Stockholms stad. Den vid nyssnämnda tidpunkt kvarstående
arbetslösheten i Stockholm hänförde sig främst till yrkesgrupperna
förvaltning, arbetsledning och fria yrken samt handel och samfärdsel, medan
yrkesgruppen industri och hantverk endast svarade för 20 % av de hjälpsökande.
En liknande sammansättning som den i Stockholm företedde det
kvarstående hjälpsökandeklientelet i Göteborg. En relativt hög lokal arbetslöshet
förelåg därjämte i vissa delar av Blekinge län. Större delen av det
arbetskraftsöverskott, som uppstod i karlskronaområdet i samband med försvarsberedskapens
upphörande, eliminerades dock under 1946 genom en omfattande
interlokal förmedlingsverksamhet. I Norrbottens län redovisade
Gällivare kommun även under högsäsongen ett relativt stort antal hjälpsökande.
Under hösten och vintern undergick antalet hjälpsökande en säsongmässig
stegring och var vid utgången av december 4 084. Ökningen föll nästan helt
på Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. Särskilt inom Norrbottens
län steg antalet hjälpsökande relativt kraftigt under hösten.
Inom jordbruket skärptes bristen på fast anställd personal ytterligare under
1946. Särskilt stor var bristen på ladugårdspersonal. Liksom under tidigare
år måste extra åtgärder vidtagas för att säkerställa behovet av arbetskraft
till hö- och stråsädesskörden samt rotfruktsupptagningen. För våroch
sommarskötseln av rotfrukter och grönsaker samt för potatisskörden anlitades
i stor utsträckning tillfällig arbetskraft. Sammanlagt placerades genom
arbetsförmedlingarna under tiden 1 maj—31 oktober omkring 60 000
personer, huvudsakligen skolungdom. Höskörden kunde i allmänhet genomföras
utan större svårigheter, medan bärgningen av stråsädesskörden på
många håll försvårades av den regniga väderleken. En betydande lättnad
erhölls vid bärgningen av stråsädesskörden genom att militära förband insattes
i skördearbetet. Det till arbetsförmedlingen anmälda restbehovet av arbetskraft
till betupptagningen var under hösten 1946 större än något tidigare
år. Arbetskraftsbehovet kunde dock till avsevärd del täckas genom överflyttning
av arbetskraft från andra landsdelar, särskilt från Norrland.
Sysselsättningen inom skogsbruket har varit icke obetydligt lägre under
1946 än under 1945. Avverkningarna inriktades i högre grad än under de
närmast föregående åren på gagnvirke, och stora svårigheter förelågo att
tillgodose efterfrågan på arbetskraft till avverkningarna. Enligt den av kommissionen
per den 13 december företagna inventeringen av skogsbrukets arbetskraft,
som dock endast avsåg den hos större avverkare anställda arbetskraften,
var arbetsstyrkan vid avverkningarna i jämförelse med motsvarande
inventeringar den 30 november och 31 december 1945 10 600 respektive
16 300 lägre, vilket innebär en minskning med 17 % respektive 24 °/o. Till
5
Kungl Maj:ts proposition nr 286.
Tab. 2. Antalet sysselsatta arbetare inom de riktigaste industrigrupperna vid slutet
av mellersta månaden i varje kvartal 1946 i % av antalet sysselsatta vid motsvarande
tidpunkter 1945.
Industrigrupper
l:a kv.
2:a kv.
3:e kv.
4:e kv.
1
.
100*2
99*9
92*5
93*3
94*0
93*8
99*8
98*5
97*1
98*6
.
99*8
101*1
111*5
104*8 i
99*2
97*2
99*4
100*3
104*1
98 1
96*3
98*0
109*8
102*1
99*9
99*8
101*0
94*0
94*9
98*0
103*1
102*9
98*4
98*2
112*0
114*2
107*2
100*1
107*4
103*9
100*1
99*1
106-7
101*0
97*6
98*3
115*0
115*7
103*9
104*1
129*5
124*5
103*8
106*2
111*9
108*0
104*7
102*2
105-2
113*6
104*2
105*3
98*9
100*4
101*8
99*9
99*0
100*0
99*9
100*8
103*0
103*2
103*0
105*5
95*8
97*5
96*8
96*4
96*5
98*7
98*8
99*3
93*4
99*5
101*4
103*1
106*5
108*6
105*2
104*3
98*6
100*0
97*3
98*3
113*3
116*7
109*5
104*4
101*0
100*2
103*7
103*7
137*7
133*2
129*3
124*2
Samtliga industrigrupper 1 2......................
(138*0)
(137*7)
1007
| 100*7
1 På grund av verkstadskonflikten vid jämförelsetidpunkterna 1345 ha indextal ej medtagits
för l:a och 2:a kvartalen.
2 Den kraftiga stegringen för l:a och 2:a kvartalen är till största delen en foljd av konihkten
inom verkstadsindustrin vid jämförelsetidpunkterna 1945. Om man bortser från de av verkstadskonflikten
berörda grupperna, erhålles för samtliga övriga grupper tillhopa en okmng av
arbetarantalet med resp. 103*5 och 102*9 för l:a och 2:a kvartalen.
den kraftiga nedgången i sysselsättningen torde ha medverkat, att vinteravverkningama
på grund av den blida väderleken konimo i gång relativt sent.
Det ytterligare arbetskraftsbehovet uppskattades i december 1946 till 46 200
man mot 31 200 respektive 30 500 vid nyssnämnda tidpunkter 1945.
Även inom torvhanteringen var sysselsättningen under 1946 lägre än under
1945. Produktionen av torv stannade vid endast 812 000 ton mot beräknade
1 miljon ton och en produktion året förut av 1 253 000 ton. Till det sämre
produktionsresultatet bidrogo utom bristen på arbetskraft även de ogynnsamma
väderleksförhållandena under torvsäsongen.
Den egentliga industrien, som under 1945 visade avsevärda sysselsättnings
-
6
Kungl Maj:ts proposition nr 286.
ökningar inom flertalet branscher, synes under 1946 ha endast obetydligt
ökat sitt arbetarantal. Som framgår av tabell 2, var antalet sysselsatta arbetare
enligt socialstyrelsens sysselsättningsindex knappt 1 °/o högre vid
slutet av november 1946 än vid motsvarande tidpunkt 1945. Uppmärksammas
bör dock, att index icke tager hänsyn till den ökning av sysselsättningen,
som kommit till stånd genom nyetablering. Denna synes ba haft stor omfattning
under 1946.
Beträffande de enskilda industrigrupperna tilldrager sig under 1946 i första
hand utvecklingen inom gruppen malmbrytning och metallindustri intresse.
Som helhet synes denna industrigrupp haft i stort sett samma antal sysselsatta
som under senare delen av 1945. Utvecklingen inom olika branscher
visade emellertid relativt betydande skiljaktigheter. Sålunda nedgick antalet
sysselsatta vid de första produktionsleden — gruvor och järnverk — icke
obetydligt, medan exempelvis reparationsverkstäderna visade en kraftig ökning
av antalet sysselsatta arbetare.
Vad verkstadsindustrien beträffar, synes sysselsättningen totalt sett ha legat
på ungefärligen samma nivå under 1946 som under senare delen av 1945.
Däremot synas under 1946 icke obetydliga förskjutningar ha ägt rum mellan
olika branscher och företag. En av statens industrikommission verkställd
undersökning visade sålunda en nedgång av antalet anställda arbetare vid
de större verkstäderna (minst 100 anställda) med 4 000 eller 3,4 °/o mellan
1 mars och 1 oktober 1946. Minskningen var relativt sett kraftigare
beträffande de kvinnliga arbetarna, vilkas antal sjönk med 6,3 °/o. Av de
olika branscherna visade varven och den elektriska industrien den största
totala nedgången med respektive 6,8 och 5,6 %>. Endast bil- och motorfabriker
samt instrumentfabriker företedde ökning. Den kraftiga nedgången inom
den elektriska industrien berodde till en del på att antalet kvinnliga arbetare,
som är relativt stort inom denna bransch, minskade med icke mindre
än 10,1 %. I motsats till de större verkstäderna visade de mindre företagen
enligt förenämnda undersökning i stort sett samma antal anställda den 1
oktober som den 1 mars. Säkerligen förekom en viss övergång av arbetare
från de förra till de senare. Påfallande var också den nyssnämnda stora
ökningen av reparationsverkstädernas arbetarantal.
De inskränkningar i arbetstiden vid lapplandsgruvorna och vissa exportgruvor
i mellersta Sverige, som måste företagas hösten 1944, upphörde till
följd av den inträdda förbättringen i malmexporten under hösten 1946. Vid
lapplandsgruvorna underlättades övergången till full arbetsvecka genom en
utvidgad pensionering av äldre arbetare. Särskild uppmärksamhet ägnades
från kommissionens sida under 1946 möjligheten att tillgodose järnverkens
arbetskraftsbehov. Bristen på bostäder, i synnerhet familjebostäder, utgjorde
emellertid ett allvarligt hinder för anvisning av arbetskraft till järnverken.
Även inom övriga industriområden var bristen på arbetskraft starkt framträdande
och utgjorde i många fall ett hinder för den ökning av sysselsättningen,
som med hänsyn till råvarutillgång och orderbeläggning annars borde
ha kunnat äga rum. Inom jord- och stenindustrien hade bland annat tegel
-
7
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
bruk och kalkbruk stora svårigheter att erhålla arbetskraft. Med hänsyn till
den nyckelställning produktionen av tegel och kalk intager gjordes stora ansträngningar
för att genom arbetsförmedlingen tillföra ifragavarande industrier
arbetskraft. Beträffande träindustrien synas sågverken i stort sett ha
kunnat erhålla arbetskraft i önskad utsträckning. Knappheten på råvara
torde dock här ha utgjort ett hinder för en utökning av arbetarantalet.
Däremot visade snickerifabrikerna ökad sysselsättning. Svårigheter förelågo
att tillgodose deras behov av främst yrkesvan arbetskraft. Inom
pappersmasseindustrien förbättrades sysselsättningen ytterligare efter nedgången
under krigsåren. Livsmedelsindustrien visade i ■ stort sett oförändrad
sysselsättning. Inom textil- och beklädnadsindustrien torde bristen på
arbetskraft ha varit det främsta hindret för en ytterligare ökning av arbetarantalet,
även om samtidigt råvarusituationen för vissa branscher verkade
återhållande. Särskilt inom sömnadsindustrien skedde dock en rätt betydande
nyetablering ävensom utbyggnad av äldre företag, varvid den lokala
tillgången på kvinnlig arbetskraft i många fall spelade en avgörande roll för
företagslokaliseringen. I relativt stor utsträckning kunde, såsom framhållits,
utländsk arbetskraft anvisas till textil- och beklädnadsindustrien, vilket bidrog
till att något förbättra läget för denna industri. Vid skofabrikerna synes
bristen på arbetskraft ha medtört en viss nedgång i antalet sysselsatta
arbetare. Även inom denna bransch sökte företagen i flera fall säkerställa
sitt behov av kvinnlig arbetskraft genom att förlägga vissa avdelningai utanför
huvudfabriken. Gummivarufabriker och tändsticksindustrier visade relativt
betydande ökningar av arbetsstyrkan. Härvid får dock beaktas, att dessa
branscher på grund av råvarusvårigheter respektive minskade avsättningsmöjligheter
haft en mycket låg sysselsättning under krigsåren. Trots den
ökning av arbetarantalet, som under 1946 ägt rum, kunde ifragavarande industribranscher
icke helt utnyttja sin produktionskapacitet på giund av brist
på arbetskraft. Med hänsyn till gummivarufabrikernas betydelse för folkförsörjningen
ägnades från kommissionens sida stor uppmärksamhet åt deras
arbetskraftsfråga.
Antalet arbetslösa i byggnadsfacken (byggnadsgrovarbetare, byggnadsträarbetare,
murare och målare) i °/o av medlemsantalet åren 1939, 1944, 1945
och 1946 framgår av följande sammanställning.
År
Jan.
Febr.
Mars
April
Mai
Juni
Juli
Aug.
Sept.
Okt.
Nov.
Dec.
1939 ..
... 38-0
31 2
25-6
184
12-2
12-3
8-c
8''6
11-6
19-3
27-6
39-4
1944 ..
... 29-5
28-2
25-2
16-0
9-6
6-9
5-3
5-1
60
8''3
11-3
23-1
1945 ..
.. . 215
21-0
18-6
12-3
90
8-0
6-2
5*7
6-0
8-4
11-5
2F9
1946 ..
. .. 19 2
18''6
14 a
8-3
4-7
4-2
3-8
3-9
4-2
5-3
7-2
15-8
Byggnadsverksamheten var under 1946 mycket livlig och icke obetydligt
högre än såväl 1945 som sista förkrigsaret. Som framgar av sammanställningen
nedgick arbetslösheten inom byggnadsfacken ytterligare, samtidigt
som en fortsatt säsongutjämning ägde rum. Under högsäsongen juli—augusti
redovisades mindre än 4 °/o av medlemsantalet inom byggnadsfackförbunden
som arbetslösa mot omkring 6 °/o vid samma tid 1945. Byggnadsarbetarka
-
8
Kungl Maj:ts proposition nr 286.
ren undergick 1946 eu icke obetydlig ökning. Sålunda steg antalet i de fyra
stora byggnadsfackförbunden organiserade byggnadsarbetare (byggnadsgrovarbetare,
byggnadsträarbetare, murare och målare) med ca 9 500 eller med
något mera än 8 % från slutet av 1945 till slutet av 1946. Större delen av
ökningen föll på byggnadsgrovarbetarna. Samtliga dessa siffror tyda på en
relativt kraftig stegring av antalet sysselsatta inom byggnadsfacken. Brist
på byggnadsarbetare framträdde på många håll, givetvis i första hand beträffande
yrkesarbetare, såsom murare, träarbetare och målare. Samtidigt
medförde emellertid den kvarstående och i flera hänseenden skärpta knappheten
på byggnadsmaterial svårigheter att bereda byggnadsarbetarna jämn
sysselsättning.
Genom det förbättrade läget för motorfordonstrafiken eliminerades större
delen av det tidigare föreliggande överskottet på chaufförer. Sjöfarten var
livlig, och det var svårt att tillgodose dess behov av befaret manskap. Även
stuverierna erbjödo goda sysselsättningsmöjligheter med undantag dock för
vissa norrlandshamnar. Vad handeln beträffar, torde relativt stora sysselsättningsökningar
ha ägt rum inom särskilt importvaruhandeln. Sålunda anställdes
inom oljehandeln ca 1 700 personer under tiden 1 januari—30 november
1946.
Även inom vissa andra delar av arbetsmarknaden framträdde ett icke obetydligt
ökat arbetskraftsbehov. I fråga om de speciellt kvinnliga arbetsområdena,
såsom sjukvård och husligt arbete, förelågo liksom tidigare stora
svårigheter att tillgodose deras arbetskraftsbehov.
Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden.
Rörande den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden under den närmaste
tiden anför arbetsmarknadskommissionen i skrivelsen den 24 april
1947 följande.
Även om eu bedömning av den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden
försvaras av den osäkerhet, som för närvarande kännetecknar det ekonomiska
laget saval i vårt land som utomlands, synas dock skäl vara för
handen att rakna med en fortsatt hög sysselsättningsnivå, kännetecknad av
en mer eller mindre markant brist på arbetskraft inom stora delar av näringslivet.
Samtidigt torde emellertid böra räknas med risker för sysselsättmngssvangheter
inom vissa näringsområden, betingade av svårigheterna att
sakerstalla råvaruförsörjningen i fråga om framför allt järn men även ett
t ler tal andra viktiga industriråvaror. Vid ett försök till bedömning av arbetsmarknadsutvecklingen
måste också beaktas verkningarna av den skärpta
byggnadsregleringen i syfte att nedbringa investeringarna samt av de på
grund av yalutaförhållandena beslutade inskränkningarna i importhandeln.
Dessa åtgärder kunna möjligen medföra minskad sysselsättning på skilda
områden.
I det följande lämnas en mera detaljerad redogörelse för sysselsätlningsutsiktema
— så långt dessa nu kunna bedömas — inom vissa viktigare nänngsomraden,
främst industrien, med särskild hänsvn till bland annat rå
-
9
Kungl. Maj-.ts proposition nr 286.
varuförsörjningen. Till en början redogöres i korthet för läget beträffande
bränsleförsörjningen. ......
I den vid början av innevarande bränsleår utarbetade forsorjningsplanen
räknade bränslekommissionen med i det närmaste full behovstäckning av
bränslen. Härvid förutsattes dock, att en avsevärd del av bränslebehovet
fortfarande måste tillgodoses med inhemska ersättningsbränslen, främst ved
men även i viss utsträckning torv och inhemska kol. Till den gynnsamma
bedömningen av försörjningsläget bidrog dels den under 1946 successivt
förbättrade kolimporten, dels även den forcerade övergången till oljeeldning,
som var särskilt framträdande inom cement- och pappersindustrien samt vid
kraftverken. Sedan försörjningsplanen uppgjordes, har läget emellertid i
olika avseenden försämrats. Sålunda utvecklades försörjningslaget beträffande
koks redan under första delen av bränsleåret mindre gynnsamt än man
räknat med. Därtill uppkom i början av februari 1947 på grund av ishinder
ett nästan fullständigt stopp i importen såväl av kol och koks som av mineraloljor.
Härigenom har lagerställningen beträffande fossila bränslen och
särskilt mineraloljor undergått en avsevärd försämring, vilket föranlett vissa
omläggningar av bränsleplanen. ....
Även om risk förefinnes för tillfälliga driftsstopp vid vissa industrier pa
grund av bränslebrist, torde dock industriens bränslebehov i stort sett kunna
säkerställas. , . ,. f _
Till följd av den ökning av brännvedsavverknmgarna, som ansetts eiloiderlig
med hänsyn till det försämrade bränsleläget, kan arbetskraftsbehovet
till skogsbruket även under våren och sommaren väntas bli av stor omfattning.
I syfte att stimulera till ökade brännvedsavverkningar ha vissa atgarder
vidtagits, bland annat ha statliga premier återinförts för huggning in. in.
Även om en viss nedskärning av brännvedsavverknmgarna framdeles skulle
bli möjlig, torde dock på grund av den stora efterfrågan på gagnvirke ett
betydande aibetskraftsbehov komma att kvarstå inom skogsbruket också
under nästkommande avverkningsår. .
Torvproduktionen beräknas under 1947 bli av mindre omfattning- an under
1946. Ur arbetsmarknadssynpunkt kan en minskning av torvproduktionen
bli av betydelse genom att förbättra arbetskraftstillgången särskilt för
de industrier, som ligga i eller i närheten av torvdistrikten. Under somma
ren 1946 synes en relativt betydande övergång av arbetare från dessa industrier
till torvhanteringen ha ägt rum. ... .....
Såsom inledningsvis framhållits, är situationen beträffande jarnforsorjningen
för närvarande kritisk. Detta förhallande år av största betydelse, da
det gäller att bedöma sysselsättningsutsikterna inom två ur arbetsmarknadssynpunkt
så viktiga områden som verkstadsindustrien och byggnadsverksamheten.
I det följande ges därför en översikt av läget beträffande järnförsörjningen.
..... . ...
Tidigare förhoppningar om en ökning i tillförseln av smitt och valsat jarn
och stål genom stegrad produktion vid de inhemska järnverken i och med
eu förbättring av bränsleförsörjningen, som tidigare utgjort den trängsta
sektionen, ha icke infriats. Såsom framhållits i översikten över arbetsmarknadsläget
under 1946, har eu betydande avgång av arbetskraft från järnverken
ägt rum. Den nedgång i den sammanlagda produktionen av valsat
och smitt järn och stål, som år 1946 blivit en följd härav, utgjorde enligt
järnverksföreningens statistik 4 °/o av 1945 års produktion. I iraga om vissa
produkter har tillverkningen emellertid gått ned avsevärt mera. Detta gäller
exempelvis i fråga om de för byggnadsverksamheten betydelsefulla materialen
valstråd, armeringsjärn samt smidda och svetsade järnrör. I vilken mån
eu stegring av den inhemska produktionen under 1947 kan bli möjlig är
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
främst beroende av utsikterna att kunna tillföra järnbruken ytterligare arbetskraft.
Förutsättningarna härvidlag'' begränsas för närvarande av bland
annat den svåra bostadsbristen på flertalet bruksorter. Järnimporten torde
under första halvåret 1947 komma att bli icke obetydligt mindre än under
motsvarande tid 1946. Industrikommissionen räknar därför med att totala
tillförseln av järn och stål under nämnda tid kommer att minska i förhållande
till tidigare. För andra halvåret är det icke för närvarande möjligt
att verkställa någon prognos. Helt osannolikt är dock icke, att importen kan
komma att öka.
Fn av industrikommissionen under oktober 1946 verkställd undersökning
Y1Saf-,en avsevärd stegring av orderbeläggningen inom verkstadsindustrien.
Av följande tabell framgår den i oktober 1946 inneliggande orderstockens
räckvidd i månader räknat vid verkstadsföretag med minst 100 anställda
arbetare. .''fflWj !ff
Tabell 3. Orderstockens räckvidd inom verkstadsindustrien.
(Företag med minst 100 anställda arbetare.)
■
Orderstock, omräknad i sysselsättnings-
manader
Industrigrupp
—
febr.
aug.
mars
okt.
1945
1945
1946
1946
1 a Tyngre maskinindustri.................
8
11
12
16
1 b Lättare »
9
12
12
1 c Bil- och motorfabriker.........
8
10
9
9
2 a Ackumulatorfabriker och kabelverk ...
5
8
9
9
2 b Fabriker för tillverkning av el.-maskiner
och apparater................
10
15
19
25
3 Varv1..................
23
30
32
32
4 a Tyngre plåtindustri............
6
7
10
12
4 b Lättare > ..........
5
7
8
12
5 Verktygs-, skruv- och bultfabriker........
3
7
8
13
It Instrumentfabriker .......
5
6
10
12
8 Gjuterier .......................
3
7
7
11
9 a Metallfabriker2 .............
3
5
9
12
9 b Armaturfabriker..............
3
8
9
13
Samtliga grupper
8
12
13
17
1 Exkl. Götaverken.
2 Exkl. Svenska metallverken i Västerås och Finspång.
Med en sysselsättning, som motsvarar oktober månads 1946, skulle sålunda
den då inneliggande orderstocken vid de större verkstäderna innebära full
sysselsättning under i genomsnitt 17 månader framåt. Omkring en tredjedel
av den i oktober inneliggande orderstocken utgjordes av exportorder. Endast
i ett mindre antal fall hade ryska beställningar hunnit upptagas i de
lämnade uppgifterna.
Industrikommissionens undersökning avsåg även att belysa den troliga
sysselsättningsutvecklingen under det närmaste halvåret. Företagen fingo
uppgiva, vilken sysselsättning, mätt i arbetstimmar, som de beräknade att
tå under det närmaste halvaret med hänsyn till redan i oktober inneliggande
order och planerad lagerproduktion. Undersökningen visar en beräknad
stegiing av sysselsättningen från 22,0 miljoner arbetstimmar under oktober
1946 till respektive 22,3, 22,6 och 22,3 miljoner arbetstimmar under månaderna
januari, mars och maj 1947. I tidigare undersökningar har en mer
eller mindre markant nedgång brukat framträda. På grund av att företagen
ligga inne med så stor orderstock, kunna de i allmänhet i motsats till tidi
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
«are lielt överblicka det närmaste halvåret ur sysselsättningssynpunkt. Sysselsättningsvolymen,
mätt i arbetstimmar, blir dock i huvudsak beroende pa
företagens möjligheter att anskaffa material och arbetskraft. Tillgängliga
uppgifter tyda också på att ett mycket stort nyanställningsbehov for narvarande
föreligger inom verkstadsindustrien. Detta gäller särskilt varven och
den elektriska industrien. I många fall torde emellertid en ökning av arbetarantalet
även förutsätta, att materialtillgången forbattras. Skulle denna
däremot ytterligare försämras, kunna i stället vissa driftsinskränkningar
befaras. „ „ , , .
Vad järnverken beträffar, är såsom framhållits tillgängen pa arbetskraft
för närvarande den trängsta sektionen. Under förutsättning att icke nagon
mera betydande förändring i konjunkturläget inträder, torde aven i fortsättningen
bristen på arbetskraft vålla järnverken stora svårigheter. Aven vid
gruvorna föreligger ett relativt stort nyanställningsbehov, sedan exportmoj
lieheterna
numera förbättrats. .. . , .
‘ Jord- och stenindustrien synes vad beträffar såval byggnadsamnesmdustnen
som glas- och porslinsindustrien kunna räkna med fortsatt hög sysselsättning.
Förutsättningen härför är givetvis, att bränslebehovet, som ar mycket
betydande inom denna industrigrupp, kan säkerställas. Som framhållits i det
föregående, har övergång till oljeeldning ägt rum i stor utsträckning, t or
närvarande har ett flertal av företagen inom förenämnda branscher smra
svårigheter att tillgodose sitt behov av arbetskraft. .
Inom skogsindustrien synes man under 1947 kunna rakna med i stort sett
samma sysselsättning som under 1946. Även om virkesförsörjmngen, om man
ser till industrien som helhet, torde vara säkerställd under förutsättning av
att tillräckligt med arbetskraft kan erhållas för avverkningarna, synas toihållandena
i detta hänseende vara olikartade vid olika företag. Salunda torde
de mindre sågverken i många fall icke ha kunnat säkerställa sitt ravarubehov
i samma utsträckning som de större. Några massafabriker ha under början
av 1947 måst nedlägga driften, vilket torde få ses som ett led i den rationalisering
av massaindustrien, som framtvingas av den försämrade råvarubasen.
För massaindustrien kan även knappheten på kemikalier medföra nsk toi
driftsinskränkningar. Arbetstillgången inom pappersindustrien är bland annat
beroende av, vilken omfattning massaleveranserna till den inhemska
marknaden komma att få. . , ,, „ , „ =
Sysselsättningen inom livsmedelsindustrien torde icke komma att undergå
några större förändringar. Tillgången på olika råvaror är fortfarande knapp.
För vissa delar av konservindustrien utgör bristen pa vitplat fortfarande eu
produktionsbegränsande faktor. „ . , .
Inom textil- och beklädnadsindustrien kvarstar knappheten pa vissa halvfabrikat,
framför allt bomullsgarner och -vävnader, även om en successiv
förbättring ägt rum under år 1946. Importen synes emellertid ej heller under
1947 bli tillräcklig. Även om temporära sysselsättningssvårigheter kunna uppkomma
vid vissa företag på grund av malerialbrist, torde dock ett betydande
nytt arbetskraftsbehov även i fortsättningen komma att föreligga inom denna
industrigrupp. ......
Garveriindustrien synes kunna bereda i stort selt samma sysselsättning som
för närvarande, även om en viss knapphet föreligger på vissa ^ kemikalier.
Inom skoindustrien utgör tillgången på arbetskraft, framför allt nåtlerskor, eu
(rång sektion. Någon större förändring i sysselsättningen inom denna bransch
torde icke vara att vänta. Giimmivaruinduslrien har möjlighet att anstalta
ytterligare arbetskraft, främst kvinnlig.
Den rådande knappheten och de ovissa imporlutsikterna bctrattande ett
flertal kemikalier kunna medföra sysselsättningssvårigheter för vissa foro
-
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
tag inom den kemisk-tekniska industrien. Antalet sysselsatta inom ifrågavarande
branscher, såsom färg- och fernissfabriker samt olje- och fettindustri,
äi dock relativt ringa. Till tändsticksindustrien, som i stor utsträckning arbetar
med kvinnlig personal, torde även i fortsättningen efterfrågan på arbets^.
fa^^..^omma att vara större än tillgången. Inom konstgödselindustrien pågå
för närvarande vissa utbyggnader.
Vad byggnadsverksamheten beträffar föreligger en betydande knapphet på
ett flertal viktiga byggnadsmaterialier. Någon större förbättring i detta hänseende
torde icke kunna väntas inträda under den närmaste framtiden. Med
hänsyn härtill och jämväl av penningpolitiska skäl eftersträvas som riktlinje
tor byggnadsregleringen under 1947 en minskning i jämförelse med 1946 av
den investeringsvolym, för vilken nya byggnadstillstånd beviljas. Härigenom
torde även efterfrågan pa arbetskraft till byggnads- och anläggningsarbeten
komma att bli av mindre omfattning än under föregående år.
Vid bedömningen av sysseilsättningsutsikterna inom handeln och vissa närgränsande
områden far beaktas, att den beslutade importbegränsningen kan få
vissa återverkningar.
Även om det allmänna arbetsmarknadsläget under 1947 kommer att förete
i stort sett samma bild som under 1946, nämligen hög sysselsättning och
mer eller mindre markant brist pa arbetskraft inom flertalet näringsområden,
torde en mindre restarbetslöshet av särskilt svårplacerad arbetskraft ändock
omma att förefinnas. Härjämte måste man räkna med viss säsongarbetslöshet,
lokaliserad främst till de nordliga länen.
Föredraganden.
Den höga sysselsättningsnivån avspeglar sig i lägre arbetslöshetssiffror än
någonsin. Sålunda uppgick under år 1946 antalet arbetslösa i fackförbunden
till 3,2 procent av det redovisade medlemsantalet. Samma årsmedeltal för
1945 var 4,5 procent. Antalet hjälpsökande arbetslösa minskades från 8 564
under februari månad 1946 till 5 279 under samma månad 1947 eller med
3 285. Hjälpverksamheten omfattade under februari månad i år 4 339 personer.
De hjälpsökande hörde huvudsakligen hemma i de gamla arbetslöshetsdistrikten
i Västernorrlands, Norrbottens samt Göteborgs och Bohus län. Att
de arbetslösa inom dessa distrikt trots den rådande högkonjunkturen icke
helt kunde beredas arbete i öppna marknaden torde bero på att näringslivet
i dessa områden är föga differentierat. Därtill kommer att åldersfördelningen
är sådan att den försvårar möjligheterna att överföra dessa arbetslösa
till arbete i öppna marknaden utanför hemorten. Av det totala antalet
hjälpsökande i hela landet den 1 februari i år voro således 57 % över 50 år.
Arbetsmarknadsorganens verksamhet har följaktligen i ytterst ringa mån
avsett sådana åtgärder, som påkallats av den kvardröjande arbetslösheten.
Däremot har bristen på arbetskraft aktualiserat behovet av åtgärder i syfte
att mobilisera våra arbetskraftsreserver. I propositionen nr 293 till 1946 års
riksdag uppehöll jag mig vid de viktigaste av de då aktuella förhållanden,
som ägde samband med den alltmera markerade bristen på arbetskraft. Jag
anförde då bland annat att även om det vore ovedersägligt att en viss del
av vår exportproduktion tillgodosåge ett mera tillfälligt behov i de krigshärjade
länderna så funnes å andra sidan vissa förhållanden, främst befolkningsutvecklingen,
som pekade i den riktningen att även på längre sikt
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
knapphet på arbetskraft kunde komma att finnas. 1 stort sett kan läget
i dag karakteriseras på samma sätt. Jag anser därför icke behövligt uppehålla
mig vid hithörande frågor. Vår produktionsapparat har utbyggts och
är tagen i anspråk i en sådan omfattning att den tillgängliga arbetskraften
visar sig otillräcklig för att helt kunna tillgodose efterfrågan. Det är icke
möjligt att med ledning av det tillgängliga statistiska materialet exakt fastställa,
hur stor den efterfrågan på arbetskraft för närvarande är, som icke
kan tillgodoses. Enligt vissa undersökningar avseende industrien, som kunna
tillmätas en viss representativitet för läget i stort, skulle bristen inom denna
sektor av näringslivet kunna uppskattas till i runt tal 25 000 50 000 Siff
rorna
variera beroende på vilken hänsyn man tager till tillgängen på låvaioi,
arbetskraft och bostäder och dessa faktorers inverkan på utnyttjandet av den
tekniska produktionskapaciteten.
Det bör framhållas, att varje sådan beräkning av spänningen mellan tillgång
och efterfrågan vid en viss tidpunkt måste grundas på företagarnas
egna uppskattningar om sitt behov av ytterligare arbetskraft och följaktligen
icke kan gälla som en objektiv beräkning av hur mycket mera arbetskraft,
som skulle behövas och hur den tillgängliga arbetskraften borde vara fördelad
för ett rationellt utnyttjande av vår produktionsapparat. För jordbruket
och skogen har jag tidigare ur kommissionens redogörelse för läget på
arbetsmarknaden anfört vissa siffror, belysande bristsituationen under de
tider av året, då efterfrågan gör sig mest kännbar. På det husliga området
slutligen är läget alltjämt ytterst ansträngt.
Ett mera varaktigt knapphetsläge på arbetsmarknaden aktualiserar frågan
hur man med en bevarad rörelsefrihet på arbetsmarknaden skall kunna förena
rimliga anspråk på en sådan planering av vårt näringsliv, att arbetskraften
kan sysselsättas på ett ur folkhushållets synpunkt så ändamålsenligt sätt
som möjligt. Denna fråga, som hittills ägnats föga beaktande, synes mig påkalla
ökad uppmärksamhet från såväl näringslivets som arbetsmarknadsparternas
och statsmakternas sida.
Jag vill i det följande beröra de åtgärder, som vidtagits i syfte att i görligaste
mån tillföra arbetsmarknaden våra arbetskraftsreserver. Nyetableringen
av företag har i hög grad ökat konkurrensen om den tillgängliga arbetskraften
I syfte att åstadkomma en ur olika synpunkter bättre spridning och
en för vissa områden eftersträvansvärd ökad differentiering av näringslivet
har arbetsmarknadskommissionen i samarbete med industriens produktionsråd
genom upplysnings- och rådgivningsverksamhet sökt påverka lokaliseringen
av planerade nya eller utvidgning av redan existerande företag. Denna
verksamhet har särskilt tagit sikte på sådana företag, som uppgivit sig skola
sysselsätta kvinnlig och äldre manlig arbetskraft. Ur denna synpunkt ha
framför allt vissa orter i Norrland ifrågakommit för förläggning av företag,
som utan denna medverkan från kommissionens och produktionsrådets sida
sannolikt skulle ha kommit att etableras på platser, där stora och måhända
oöverkomliga svårigheter skulle ha mött att anskatfa erforderlig arbetskraft.
Denna verksamhet befinner sig alltjämt på försöksstadiet, men synes
mig kunna få stor betydelse sedan härmed sammanhängande spörsmål blivit
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
föremål för utredning av de av statsrådet Ericsson tillkallade sakkunniga rörande
näringslivets lokalisering.
Vad särskilt angår bristen på arbetskraft inom jordbruket ha från arbetsmarknadsorganens
sida olika utvägar prövats för att kunna tillgodose de
särskilda behov, som göra sig gällande under skördesäsongen och betkampanjen.
Sålunda ha på arbetsmarknadsorganens initiativ och genom dessas
direkta medverkan propagandakampanjer genomförts för att intressera skolungdom,
semesterfirare, militär och andra att deltaga i jordbruksarbete Praktikläger,
kollektivhushåll och barndaghem ha försöksvis i begränsad utsträckning
anordnats och i viss mån underlättat denna förmedling av arbetskraft
till jordbruket samtidigt som man härigenom gjort det möjligt för lanthushållens
kvinnor att i ökad omfattning deltaga i utearbetet. Genom svar på
framförda interpellationer härom har riksdagen informerats rörande omfattningen
och resultatet av dessa åtgärder. Något därutöver har jag i detta sammanhang
icke att tillägga.
De anspråk på arbetskraft för skogsavverkning, som voro så förhärskande
under kriget, existera alltjämt. Så länge icke importen av fossila bränslen är
tillräcklig för en återgång till förkrigstidens förhållanden i fråga om vår bränsleförsörjning
eller kompensation för bristen på kol, ved och koks kan erhållas
genom övergång i ökad omfattning till oljeeldning, kommer detta svårbemästrade
arbetskraftsproblem att bestå. Även i år har kommissionen — genom
beslut den 21 februari 1947 — bemyndigats utbetala arbetspremier och ortstillägg
till arbetskraft som svsselsättes i vedavverkning under senare delen
av budgetåret.
I anledning av den försämring av arbetskraftssituationen vid vissa järnbruk,
vilken uppstod under sommaren och hösten 1946, erhöll kommissionen bemyndigande
bland annat att till sadana personer, som antogo arbete inom
detta fack, utbetala resebidrag. Samtidigt intensifierades förmedlingsverksamheten
till detta arbetsområde. Då det emellertid visade sig, att bristen på
bostäder ofta utgjorde ett hinder för anställande av ytterligare arbetskraft,
har statens byggnadslånebvrå anmodats ägna jämbruksorternas bostadsfråga
särskild uppmärksamhet.
I den aktuella arbetskraftsdiskussionen har ofta och med rätta framhållits,
att särskilda mått och steg äro nödvändiga för att tillföra näringslivet den
arbetskraftsreserv, som representeras dels av de partiellt arbetsföra och dels
av de, enligt vedertaget språkbruk, icke yrkesverksamma kvinnorna.
De partiellt arbetsföras problem är fortfarande föremal för utredning av
särskilda sakkunniga. Olika förslag ha redan avgivits, och arbetsmarknadskommissionen
har erhållit i uppdrag att i anslutning till vissa av dem vidtaga
åtgärder i den omfattning, som befinnes lämplig och erforderlig. Samtidigt
härmed har arbetsmarknadsmyndigheterna fortlöpande prövat olika utvägar
att intensifiera omskolningen av och arbetsförmedlingen för denna kategori.
Som exempel härpå kan nämnas att arbetsmarknadskommissionen gjort
framställning om bemyndigande att disponera medel för att från Norrland
överföra ett sjuttiofemtal partiellt arbetsföra för utbildning inom och anställning
på försök vid vissa företag i mellansverige.
15
Kung!. Maj:ts proposition nr 286.
Beträffande de icke yrkesverksamma kvinnorna torde denna reserv i stort
sett vara begränsad till sådana husmödrar, som icke äro helt tagna i anspråk
av omvårdnaden om barnen och hemmets skötsel. Genom sådana åtgärder,
som underlätta hushållsarbetet och genom vilka barnen beredas nödig tillsyn
och fostran under mödrarnas frånvaro, kunna emellertid även gifta
kvinnor i barnfamiljer utan hemhjälp tänkas vara intresserade av att åtaga
sig förvärvsarbete utanför hemmet.
För att utröna i vilken omfattning de icke yrkesverksamma kvinnorna samt
de partiellt arbetsföra skulle kunna tillföra näringslivet ny arbetskraft, har
arbetsmarknadskommissionen verkställt vissa undersökningar.
Särskilt intresse tilldrar sig den av länsarbetsnämnden i Västmanlands län
företagna undersökningen avseende bland annat de icke yrkesverksamma
kvinnorna inom Västerås stad. Av denna undersökning framgick, att av de
5 905 uppgiftslämnarna 36 °/o redan voro sysselsatta med något slag av arbete
samt att 43 °/o ansågo sig vara förhindrade eller icke önskade reflektera
på något arbetserbjudande. De återstående eller 21 °/o förklarade sig villiga
att åtaga sig förvärvsarbete, dock med bestämda reservationer avseende arbetets
förläggning inom och utom hemmet, arbetstiden, arbetets art etc. De
gifta kvinnor, som hade barn, ställde i regel anspråk på åtgäx-der för barnens
omhändertagande och omvårdnad under mödrarnas frånvaro. Vidare
anfördes önskemål om anordnande av centralkök och vissa andra arrangemang
för underlättande av deras hushållsarbete.
Det visar sig, att här nämnda åtgärder i många fall ställa sig så kostsamma
för både den enskilde och det allmänna samt att skillnaden mellan det
antal husmödrar, som härigenom kan frigöras för arbete på den öppna
marknaden, och den arbetskraft, som behövs för att sköta daghemmen, lekstugorna,
centralköken etc., blir så ringa, att den arbetsmarknadsmässiga
effekten knappast kan anses motsvara kostnaderna.
Med det anförda har jag icke velat säga att man icke från det allmännas
sida skall lämna sin medverkan till en utvidgning av den halvöppna barnavården,
varom utredning verkställes av särskilda sakkunniga. Jag har emellertid
ansett det angeläget framhålla att man härigenom ur arbetsmarknadssynpunkt
icke alltid kan nå de resultat man åsyftar. Därtill kommer att
många arbetarefamiljer anse att hustrun bör ägna sig åt hemmets sysslor
såvida (ivriga familjemedlemmars inkomster göra detta möjligt. I vissa individuella
fall innebär detta att hustrun upphör med förvärvsarbetet när exempelvis
mannens löneförmåner förbättrats så betydligt att bådas löner icke
längre äro oundgängligen nödvändiga för familjens existens. Jag kan ur allmänna
familjesociala synpunkter icke anse detta anmärkningsvärt. Intressanta
och för den framtida verksamheten betydelsefulla erfarenheter ha vunnits
av de försök med deltidsarbete, som prövats vid vissa företag, och som
tala för att denna sysselsättningsform rätt tillämpad erbjuder så många fördelar,
afl den bör prövas i större omfattning än vad som hittills skett. Inom
arbetsmarknadskommissionen har på socialdepartementets anmodan en inventering
och kartläggning av de viktigaste härmed sammanhängande spörs
-
16
Kungi. Maj:ts proposition nr 286.
målen företagits. Det är min avsikt att uppdraga åt arbetsmarknadsmyndigheterna
att på grundval av denna utredning vidtaga de åtgärder, som kunna
vara välbetänkta och möjliga att praktiskt genomföra i syfte att tillföra näringslivet
den kvinnliga arbetskraft, som härigenom kan bli disponibel.
Sammanfattningsvis skulle jag på denna punkt vilja framhålla, att då det
gäller att för näringslivet nyttiggöra de arbetskraftsreserver, som representeras
av de icke yrkesverksamma kvinnorna och de partiellt arbetsföra, måste
det mera bli fråga om åtgärder avpassade efter vissa konkreta förhållanden,
än om lösningar i stort efter generella program och riktlinjer. Arbetsmarknadsorganen
måste vara utrustade med härför erforderliga organisatoriska
och personella resurser. Jag vill i detta sammanhang uttala, att de erfarenheter,
som hittills vunnits, tyda på att man i den offentliga diskussionen å
ena sidan sannolikt överskattat storleken av ifrågavarande arbetskraftsreserver
och å andra sidan icke tillräckligt beaktat de svårigheter, som möta att
inordna dessa grupper i vårt arbetsliv.
I fjolårets arbetsmarknadsproposition anmäldes att frågan om att tillföra
landet aibetskiaft utifrån var aktuell och borde bli föremål för närmare
övervägande. Sedan dess har jag erhållit bemyndigande att tillkalla särskilda
sakkunniga för att som en beredning inom socialdepartementet biträda vid
handläggningen av hithörande frågor. Beredningen hav prövat möjligheterna
för en organiserad invandring från olika länder. Hittills har genom medverkan
från beredningens sida och i samråd med arbetsmarknadens partsorganisationer
förhandlingarna med Italien slutförts rörande överförande hit av
500 verkstadsarbetare. Avtal härom har med Kungl. Maj:ts bemyndigande
träffats mellan statens arbetsmarknadskommission och vederbörande italienska
myndigheter. Resultatet av detta försök bör få bli bestämmande för
i vilken takt och omfattning denna verksamhet kan och bör fortsätta. Framställningar
ha gjorts om att tå inleda förhandlingar med vederbörande allierade
myndigheter angående möjligheterna att till vårt land överföra sudettyska
arbetare samt med den ungerska regeringen om sysselsättning i Sverige
av ungerska lantarbetare. Medgivande har vidare lämnats polska yrkesarbetare
att till ett antal av högst 500 erhålla inrese- och arbetstillstånd i
den mån anställningar kunna beredas dem genom den offentliga arbetsförmedlingen.
Genom en viss uppmjukning av bestämmelserna för beviljande av inresetillstånd
för sådana utlänningar, som icke kunna erhålla visering för återresa
till emigrationslandet, ha ökade möjligheter givits att genom en individuell
immigration tillföra vårt land utländsk arbetskraft. Av de i runt tal
95 000 utlänningar, som för närvarande uppehålla sig i vårt land, äro omkring
60 000 registrerade som sysselsatta inom olika yrkesområden.
Jag vill slutligen fästa uppmärksamheten på den ökning av antalet olycksfall
i arbete, som noterats under de senaste åren och som innebär en kännbar
förlust av arbetskraft särskilt inom industrien. Detta förhållande har av
mig närmare berörts i propositionen nr 262 till årets riksdag, i vilken medel
begärts för en ökad utbildnings- och upplysningsverksamhet i syfte att intensifiera
säkerhetstjänsten på arbetsplatserna.
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
17
Anställningsförhållandena för arkivarbetare m. fl.
Förslag jämte yttranden häröver.
Den 15 februari 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt statens arbetsmarknadskommission
att verkställa en översyn av organisationen och utformningen av de
s. k. arkivarbetena jämte därmed sammanhängande spörsmål samt att till
Kungl. Maj:t inkomma med de förslag, vilka kunde föranledas av utredningen.
Inom kommissionen har utredningen uppdragits åt särskilda sakkunniga.1
På förslag av kommissionen och de sakkunniga har från och med den 1
juli 1946 viss provisorisk löneförbättring medgivits för arkivarbetare och härmed
likställda (prop. nr 293/1946, s. 31—35; riksdagens skriv, nr 451/1946).
De sakkunniga ha den 20 januari 1947 till arbetsmarknadskommissionen
avgivit definitivt förslag i ämnet. Detta förslag avser dels personer i statligt
eller statskommunalt arkivarbete, dels personer som beredas s. k. musikerhjälp.
Till en början behandla de sakkunniga arkivarbetssystemet för
svenska medborgare och upplyser härvid, att de statliga arkivarbetena
sedan sin tillkomst haft den omfattning som framgår av följande tabell.
Å r
Medeltal
Å r
Medeltal
Å ^
Medeltal
sysselsatta
sysselsatta
sysselsatta
1934 ....
...... 224
1938 ....
...... 105
1942 ....
...... 270
1935 ....
...... 227
1939 ....
...... 117
1943 ....
...... 209
1936 ....
...... 109
1940 ....
...... 131
1944 ....
...... 267
1937 ....
...... 84
194L ....
...... 233
1945 ....
...... 296
1946 ....
...... 278
Statskommunala arkivarbeten ha, fortsätta de sakkunniga, bedrivits i mycket
liten omfattning. Medelantalet i dylika arbeten sysselsatta var 14 år 1941,
76 år 1942, 53 år 1943, 75 år 1944, 85 år 1945 samt 73 år 1946.
De för arkivarbetena gällande bestämmelserna äro i huvudsak av följande
innehåll.
Arbetslös som fyllt 40 år och som önskar ifrågakomma till arkivarbete
skall vara anmäld dels såsom hjälpsökande vid arbetslöshetsnämnd, dels såsom
arbetssökande vid arbetsförmedling. Ansökningen skall ingivas till arbetslöshetsnämnden,
som med eget yttrande vidarebefordrar densamma till
arbetsmarknadskommissionen. Beslut om hänvisning till arkivarbete meddelas
av kommissionen.
Person, bosatt å ort med knapphet å arkivarbetsobjekt, kan givas interlokal
arbetshänvisning. Sådan anvisning bör förekomma endast beträffande
icke-familjeförsörjare och personer under 55 år.
Hänvisning till en och samma arbetsplats bör ske endast tre gånger i följd,
såvida vederbörande icke fyllt 55 år. Efter en sysselsättningsperiod omfattande
högst 6 månader skall arbetstagaren, därest han ej fyllt 55 år, entledigas
(skiftas) från arbetet. Vakansperioden (liden mellan skiftning och nyhänvisning)
får icke understiga en månad för familjeförsörjare och två för
icke-familjeförsörjare.
1 De sakkunniga ha varit ordföranden i arbetsmarknadskommissionen K. J. Olsson, tillika ordförande,
samt riksdagsmännen H. Allard och P.-Hj. Fagerholm.
Bihang till riksdagens protokoll 1 samt. Nr 2SG.
2
18
Kungl. Maj-.ts proposition nr 286.
Fr. o. m. den 1 juli 1946 utgå lönerna med följande belopp:
Orts-
Veckolön
Orts-
Veckolön
grupp
kronor
grupp
kronor
A.............
F............
............ 65:15
B.............
........... 54:95
G............
............ 70:45
C.............
........... 57:40
H.............
............ 76:40
D.............
........... 58:50
I.............
E.............
........... 61:30
Till lokalt hänvisad person, som på grund av sjukdom är frånvarande från
arbetet, utgår halv lön under högst åtta söckendagar av samma sysselsättningsperiod
om sex månader. Till interlokalt hänvisad utgår vid sjukdom 2/s
lön under högst 14 dagar av samma sysselsättningsperiod om sex månader.
Den sistnämnda kategorien kan av statsmedel erhålla ersättning för läkarvård,
medicin och sjukhusvård.
Arbetsledighet med bibehållen lön kan medgivas med en dag för varje kalendermånad,
under vilken arkivarbetaren utfört arbete under minst 16 dagar.
De sakkunniga erinra om att syftet med arkivarbetena varit att bereda
vederbörande hjälpsökande tillfällig sysselsättning i avvaktan på anställning
i öppna marknaden. Efter hand hade emellertid arkivarbetet för många blivit
en mer eller mindre fast sysselsättningsform.
De sakkunniga finna, att arkivarbetets karaktär av rent tillfällig hjälp
måste understrykas. Såsom hittills borde bestämmelserna för denna hjälpform
utformas med sikte på, att dylikt arbete anvisades först sedan vederbörande
arbetsmarknadsorgan konstaterat, att möjlighet saknades att bereda
den hjälpsökande arbete i öppna marknaden. Då den i arkivarbete sysselsatte
räknades som aktuell arbetssökande, skulle såväl arbetsförmedlingen
som arbetslöshetsnämnden även under pågående arkivarbete undersöka möjligheterna
för vederbörandes placering i öppna marknaden.
Med hänsyn till det anförda föreslå de sakkunniga, att skiftningsregeln
icke blott bibehålies utan även utsträckes att i princip gälla för alla i arkivarbete
sysselsatta personer, dock att den centrala myndigheten gives rätt att
medgiva undantag från skiftning för personer, som fyllt 55 år, då skäl härtill
föreligga.
Vad angår lönesättningen föreslå de sakkunniga en uppdelning av arkivarbetena
i dels A-arbeten, avseende mera kvalificerade arbetsuppgifter, dels
B-arbeten, avseende mindre kvalificerade. Enligt de sakkunnigas mening
bör lönen vid A-arbete fastställas till 375 kronor per månad om 30 dagar
för ort tillhörande ortsgrupp I samt till 345 kronor per månad för Barbeten
för samma tid och ortsgrupp. Fördelningen och klassificeringen såväl
av arbetsuppgifterna som det hjälpsökande klientelet på de olika kvalifikationsgrupperna,
bör, enligt de sakkunniga, verkställas av vederbörande
centrala myndighet.
Utöver nämnda löneförmåner skall, enligt sakkunnigförslaget, till arkivarbetare
med försörjningsplikt mot barn under 16 år utgå familjetillägg
med 30 kronor för månad och till interlokalt hänvisad arkivarbetare ortstillägg
efter i huvudsak samma grunder som gälla för beredskapsarbetare.
Kungl. Maj ds proposition nr 286.
19
De sakkunniga föreslå vidare enhetliga bestämmelser i fråga om sjukavlöning
för lokalt och interlokalt hänvisade arkivarbetare. Sjukavlöningen
skulle utgå med 2/s av lönen under 14 dagar för en sysselsättningsperiod
av sex månader, dock att det centrala arbetsmarknadsorganet skulle få medgiva
sjukavlöning under längre tid, om särskilda skäl förelåge. I fråga om
ersättning för läkar- och sjukvård syntes det motiverat, att dylik ersättning
liksom hittills utginge till interlokalt hänvisad.
Bestämmelserna om arbetsledighet föreslå de sakkunniga skola bibehållas
oförändrade.
Vad slutligen angår administrationen av arkivarbetena uttala de sakkunniga,
att den centralisering som genomfördes år 1940 visat sig nödvändig för
en sanering av verksamheten och genomförandet av enhetlighet och ordning
i systemet. Sedan verksamheten numera under en följd av år uppbyggts
efter mera fasta och enhetliga bestämmelser, ifrågasätta de sakkunniga,
huruvida ej en viss decentralisering kan ske. Vid en decentraliserad organisation
skulle kommissionen utfärda reglementariska föreskrifter för arbetenas
bedrivande. Arbetsledare och arbetslöshetsnämnder skulle erhålla befogenhet
att avgöra detaljärenden.
De sakkunniga övergå härefter till frågan om arkivarbeten för
flyktingar och anföra beträffande frågans hittillsvarande utveckling följande.
Efter den stora tillströmningen av flyktingar på hösten 1943 medgav kommissionen,
som dittills endast anvisat flyktingar med utomordentliga kvalifikationer
— vetenskapliga forskare och akademiker — till arkivarbete, att
även andra flyktingar än akademiker skulle, om de vore väl kvalificerade,
få sysselsättas i arkivarbete. Dessas sysselsättande skulle dock ej få inkräkta
på det svenska klientelets möjligheter. Arkivarbeten för flyktingar ha uppdelats
i två grupper efter arten av arbetsuppgifterna, nämligen dels arkiv(assistent)
arbeten för vetenskapliga forskare och likställda, dels vanliga
arkivarbeten, avsedda för andra än vetenskapligt kvalificerade.
Antalet i vanligt arkivarbete sysselsatta flyktingar uppgick den 31 oktober
1945 till 1 170 och vid motsvarande tidpunkt 1946 till 511.
De flyktingar, som för närvarande äro sysselsatta i arkiv (assistent) arbete,
kunna uppdelas i följande grupper:
1) vetenskapsmän (professorer, docenter etc.),
2) äldre akademiker (ämbetsmän, domare etc.),
3) yngre akademiker (yrken som under grupp 2),
4) icke akademiker men med fackutbildning (officerare etc.).
Antalet i arkivarbete sysselsatta flyktingar tillhörande dessa grupper uppgår
till 65.
De sakkunniga föreslå, att för de flyktingar som sysselsättas i vanligt arkivarbete
eljest gällande bestämmelser för arkivarbete skola tillämpas.
De flyktingar däremot som tillhöra någon av berörda fyra grupper böra
enligt de sakkunnigas mening erhålla mera stadigvarande anställning hos
vetenskapliga institutioner i en form, som icke har hjälpkaraktär. Lämpligast
vore om assistentanställning kunde beredas dem. De sakkunniga finna, att
20
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
lönebeloppet bör fastställas till 550 kronor för månad och att assistentförordnandet
bör begränsas till ett år eller ett visst antal år.
Vad slutligen angår musikerhjälpen ha de sakkunniga upplyst, att
denna hjälpform tillkom 1942 och hittills haft följande omfattning.
perio(j Antal sysselsatta
musiker
1942/43 ........................................ 85
1943/44 ........................................ 86
1944/45 ........................................ 95
1945/46 ........................................ 115
De sakkunniga anföra vidare, att musikerhjälpen omfattar en sammanhängande
period av i regel högst sju månader, företrädesvis förlagd till tiden
oktober—maj. Sysselsättningstiden per år vore alltså i allmänhet betydligt
kortare än för arkivarbetama. Varje musikers huvudsakliga arbetsuppgifter
bestämdes av arbetsmarknadskommissionen.
De sakkunniga föreslå, att hänvisningsperioden för musiker förlänges från
sju till åtta månader och att i övrigt för musikerhjälpen skola tillämpas de
för arkivarbetena förordade bestämmelserna.
Över sakkunnigförslaget har arbetsmarknadskommissionen inhämtat yttrande
från socialstyrelsen, tjänstemännens centralorganisation, naturhistoriska
riksmuseet, riksarkivet, krigsarkivet, kungl. biblioteket, Göteborgs stadsbibliotek,
nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet, slaviska
seminariet vid Lunds universitet, svenska musikerförbundet, Stockholms
stads arbetslöshetsnämnd och Göteborgs arbetslöshetsnämnd.
Flertalet myndigheter och institutioner har i princip biträtt de sakkunnigas
förslag. På vissa punkter ha emellertid erinringar anmälts. Sålunda ha krigsarkivet,
kungl. biblioteket och Göteborgs stadsbibliotek påtalat svårigheten
att på en och samma arbetsplats införa en differentierad lönesättning för
arkivarbetare. Vidare ha naturhistoriska riksmuseet, Göteborgs stadsbibliotek,
slaviska seminariet vid Lunds universitet och Göteborgs arbetslöshetsnämnd
ställt sig tveksamma till en decentralisering av flyk ting vården. Hänvisningsförfarandet
bör, anföra de, liksom hittills handhavas av en central
myndighet.
Arbetsmarknadskommissionen har med egna utlåtanden den 6 och 14 mars
1947 överlämnat sakkunnigförslaget jämte häröver avgivna yttranden till
Kungl. Maj :t. Kommissionen har härvid tillstyrkt de sakkunnigas förslag. Beträffande
av byråchefen G. H. Nordström anmäld avvikande mening i vissa
avseenden torde hänvisning få ske till handlingarna.
Slutligen ha efter remiss från socialdepartementet yttranden över förslaget
avgivits av statskontoret och kanslern för rikets universitet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
21
Statskontoret anför härvid följande.
Statskontoret ifrågasätter, huruvida skäl kunna anses föreligga till en höjning
av de löner, som nu utgå till aidrivarbetare och musikerhjälpta. Dessa
löneförmåner äro av sådan storleksordning, att de i vissa fall överstiga de
förmåner, som ifrågavarande personer haft eller kunna förväntas få i öppna
marknaden. Ett dylikt förhållande motverkar naturligtvis vederbörande
klientels inpassning i det normala förvärvslivet och kan särskilt i nuvarande
bristläge på arbetsmarknaden icke vara önskvärt. Med hänsyn till den ökning
av arbetseffekten, som en uppdelning av arkivarbeten i A- och B-arbete
väntas medföra, vill statskontoret icke motsätta sig det framlagda förslaget.
Ämbetsverket, som intet har att invända emot att ortstillägg utgår till interlokalt
hänvisade, kan däremot ej tillstyrka, att ett särskilt familjetillägg tillerkännes
familjeförsörjare med minderåriga barn. I nuvarande arbetsmarknadsläge
och med de sociala reformer, som tillkomma eller nu äro under
övervägande för särskilt mindre bemedlade familjer med barn, anser statskontoret
att en höjning av utgående arkivarbetarlön med hänsyn till försörjningsbördan
icke bör förekomma.
Statskontoret förordar förslaget, att flyktingar beträffande arkivarbete likställas
med svenskar. Någon särskild anställningsform bör emellertid icke
tillskapas för utlänningar, som utföra mera kvalificerade i regel vetenskapliga
arbeten. Dessa synas i första hand böra konkurrera med svenska medborgare
på samma sätt, som står andra utlänningar till buds om de platser,
som kunna finnas lediga vid vetenskapliga institutioner.
Kanslern för rikets universitet tillstyrker, att de forskare med kvalificerad
kompetens som äro sysselsatta vid statligt eller statskommunalt arkiv(assistent)arbete
tillerkännes en förmånligare ställning än hittills. Såsom övre
åldersgräns för de anställda bör sättas 65 år och som undre åldersgräns
30 år. Den individuella anställningstiden bör begränsas till att omfatta tiden
1 juli 1947—30 juni 1948. Kanslersämbetet, som ansluter sig till de sakkunnigas
löneförslag, ifrågasätter, om ej lönen, för dem som anställas på annan
ort än Stockholm, Uppsala, Malmö och Lund, bör utgå med något lägre
belopp.
Föredraganden.
De sakkunniga, som haft att utreda frågan om organisationen och utformningen
av de s. k. arkivarbetena och den härmed i olika avseenden jämställda
musikerhjälpen, ha förutsatt, att dessa hjälpformer i fortsättningen
skola bibehålla sin plats i systemet av åtgärder i arbetslöshetsbekämpande
syfte. Arkivarbetena och musikerhjälpen skulle alltså även framgent vara
att betrakta som en form av socialhjälp, som borde beredas vederbörande
i avvaktan på sysselsättning i öppna marknaden.
Erfarenheten visar, att de personer som sysselsättas inom arkivarbete och
musikerhjälp av en eller annan orsak äro svårplacerade på öppna marknaden.
Även om på senare tid med dess alltmer accentuerade brist på arbetskraft
antalet arkivarbetare, både svenska och utländska, kraftigt nedgått,
sysselsättas dock alltjämt över 800 personer inom denna hjälpform, därav
cirka 400 svenskar. I likhet med de sakkunniga är jag av den uppfattningen,
att den offentliga arbetsförmedlingen såväl innan hänvisning sker till arkiv
-
22
Kungi. Maj:ts proposition nr 286.
arbete som under pågående sådant arbete oavlåtligt skall ha uppmärksamheten
riktad på möjligheterna att placera vederbörande på öppna marknaden.
De sakkunnigas av arbetsmarknadskommissionen förordade förslag avser
i första hand en förbättring av lönen vid arkivarbete. Denna är för närvarande
dyrortsgraderad och utgår i högsta dyrort med cirka 340 kronor i månaden.
De sakkunniga föreslå, att arbetsobjekten vid arkivarbetena skola
indelas i två klasser, A-arbeten och B-arbeten, beroende på arbetsuppgifternas
större eller mindre svårighetsgrad och att lönen skall bestämmas enligt endera
av två dyrortsgraderade löneskalor, som ansluta sig tih denna klassindelning.
I högsta dyrort skulle månadslönen uppgå till 375 kronor vid A-arbete och
till 345 kronor vid B-arbete. Såväl ur principiell synpunkt som med hänsyn
till de betydande praktiska svårigheter en rättvis klassindelning av olika
arbetsuppgifter erbjuder anser jag mig icke kunna biträda sakkunnigförslaget
i denna del. En viss höjning av arkivarbetslönen synes emellertid rimlig.
Jag förordar, att lönen i högsta dyrort bestämmes till 360 kronor för
månad. Lönen synes även i fortsättningen böra i viss mån differentieras efter
dyrort. Dock anser jag, att spännvidden mellan lönerna på olika orter bör
kraftigt minskas. Jag föreslår sålunda med utgångspunkt från en månadslön
av 360 kronor i högsta dyrort — nr 5 i den statliga dyrortsskala som skall
tillämpas från och med den 1 juli 1947 — att månadslönen i ortsgruppema
4—1 bestämmes tih respektive 350, 340, 330 och 320 kronor.
De sakkunnigas förslag att familjetillägg skall utgå till vissa arkivarbetare
kan jag icke biträda.
Beträffande beredskapsarbetare ha statsmakterna år 1946 (prop. nr 293,
s. 30; riksdagens skriv, nr 451) beslutat, att vid hänvisning utom hemorten
ett särskilt ortstillägg av högst 75 kronor för månad skall kunna utgå enligt
bestämmande av det centrala arbetsmarknadsorganet. I likhet med de sakkunniga
är jag av den uppfattningen att även till arkivarbete utom hemorten
hänvisad person skall kunna erhålla sådant ortstillägg. Härvid torde de för
beredskapsarbetare gällande bestämmelserna böra få motsvarande tillämpning.
Vid bifall till förslaget om ortstillägg torde nu tillämpat förfarande, att
interlokalt hänvisad arkivarbetare som är familjeförsörjare får uppbära den
för hans hemort fastställda lönen, därest denna överstiger den på arbetsorten
gällande, böra upphöra.
Jag vill icke motsätta mig förslaget, att rätten till sjuklön skall för lokalt
hänvisad arkivarbetare utvidgas till överensstämmelse med vad nu gäller för
en interlokalt hänvisad och sålunda omfatta två tredjedelar av lönen under 14
dagar av en sexmånadersperiod.
Vad härefter angår bestämmelserna om avbrott i arbetet, s. k. skiftning,
vill jag erinra, att dessa ha till syfte att förmå arkivarbetarna att söka och
mottaga arbete på öppna marknaden. Nuvarande skiftningsbestämmelser innebära,
att avbrott i arkivarbete skall ske beträffande familjeförsörjare under
xninst en månad och beträffande annan under minst två månader efter en
arkivarbetsperiod av sex månader. Personer över 55 år äro emellertid be
-
23
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
friade från skiftning. Enligt min mening tala övervägande skäl för att nuvarande
skiftningsbestämmelser bibehållas. Emellertid bör det centrala arbetsmarknadsorganet
när särskilda skäl föreligga — exempelvis i sådant fall att
arkivarbetare är sysselsatt med forskningsarbete eller det är uppenbart att
han icke kan placeras på öppna marknaden — ha möjlighet att medgiva
befrielse från skiftning.
De sakkunnigas förslag att arkivarbetenas administration skall decentraliseras
föranleder intet annat uttalande från min sida än att decentralisering
bör genomföras i den omfattning detta kan befinnas praktiskt möjligt och
lämpligt. På det centrala arbetsmarknadsorganet bör ankomma att överväga
frågan och vidtaga härav föranledda åtgärder.
I princip torde svenska medborgare och flyktingar böra likställas i fråga
om hänvisning till och anställningsförhållanden vid arkivarbete. Emellertid
påkallar en viss grupp av flyktingar särskild uppmärksamhet. Ett mindre antal
flyktingar besitter nämligen kompetens för kvalificerat forskningsarbete
och har i vissa vetenskapliga institutioner sysselsatts med dylikt. Emellertid
ha dessa flyktingar i regel, på grund av att institutionerna saknat medel för
deras avlönande, måst knytas till institutionerna såsom arkivarbetare. Jag
ansluter mig till de sakkunnigas uppfattning att ifrågavarande flyktingar
böra med hänsyn till värdet och betydelsen av det arbete de utföra erhålla
en ekonomiskt förmånligare ställning än den som de för närvarande inneha.
Detta synes i första hand böra möjliggöras genom att medel för ändamålet
anvisas på vederbörande institutions stat. För nästa budgetar förordar jag
emellertid, att vid sidan av arkivarbetssystemet på försök ett mindre antal
stipendier — jag räknar härvid med 35 å 40 — ettvart å 550 kronor för månad
av Kungl. Maj:t ställas till förfogande från anslaget till arbetsmarknadsreglerande
åtgärder för framstående vetenskapsmän bland flyktingarna,
vilka sysselsättas med forskningsarbete vid vetenskapliga institutioner. Det
torde få ankomma på det centrala arbetsmarknadsorganet att på förslag av
universitetskanslern utvälja dessa stipendiater.
Vad slutligen angår musikerhjälpen biträder jag sakkunnigförslaget att den
maximala sysselsättningsperioden utökas från sju till åtta månader per år
och att i övrigt bestämmelserna för arkivarbeten erhålla motsvarande tilllämpning.
Innan Kungl. Maj:t fattar beslut i förevarande frågor, torde riksdagen böra
beredas tillfälle yttra sig över desamma.
Särskilda frågor.
Maximibeloppen för kontantunderstöd enligt lijälpkungöreisen och
dyrortsgraderingen av dessa understöd.
Föredraganden.
Kontantunderstödsverksamheten enligt kungörelsen den 30 juni 1934 (nr
434) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet
omfattar dels dagunderstöd, dels hyreshjälp.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Dagunderstödet är dyrortsgraderat i enlighet med dyrortsgrupperingen i
1935 års folkpensioneringslag och utgår sedan mars 1944 med de maximibelopp
som framgå av följande uppställning:
Ortsgrupp
Ensam-
stående
Makar
Varje barn
1—3 4-6
I ............
4: —
barnet
0: 85
barnet
0: 80
It ............
4: 25
1:05
0:80
III ............
4: 50
1:25
0: 80
För makar med tre barn utgår alltså dagunderstödet med högst respektive
6: 55, 7: 40 och 8: 25 kronor i de tre ortsgruppema samt för makar med
sex barn med högst respektive 8: 95, 9: 80 och 10: 65 kronor.
Såväl dagunderstöd som understöd från arbetslöshetskassa kan i särskilda
fall kombineras med hyreshjälp. Även denna är graderad enligt dyrortsgrupperingen
i 1935 års folkpensioneringslag och har intill i det följande omförmält
beslut den 9 maj 1947 utgått med följande maximibelopp för månad i
de olika ortsgruppema, nämligen 40, 60 och 90 kronor för familjeförsörjare
samt 20, 30 och 45 kronor för ensamstående.
I skrivelse den 25 april 1946 har arbetsmarknadskommissionen hemställt
om höjning av maximibeloppen för kontantunderstöden. Framställningen har
varit föremal för remissbehandling. I anledning av denna framställning ävensom
en av arbetsmarknadskommissionen sedermera till Kungl. Maj:t överlämnad
framställning av arbetslöshetsnämnden i Göteborg har Kungl. Maj:t genom
beslut den 9 maj 1947 bemyndigat kommissionen att från och med den
1 juli 1947 fastställa maximibeloppen för hyreshjälp i Stockholm till 120
kronor för familjeförsörjare och 60 kronor för ensamstående samt i Göteborg
till respektive 100 och 50 kronor. Härutöver ha arbetsmarknadskommissionens
ifrågavarande framställningar icke föranlett någon höjning av arbetslöshetsunderstödens
storlek. Kommissionen har emellertid erhållit uppdrag
att i samrad med socialstyrelsen verkställa en allmän översyn av gällande
grunder för kontantunderstödens beräknande i syfte att åstadkomma
en lämplig anpassning mellan de erkända arbetslöshetskassornas och arbetslöshetsnämndernas
understödsverksamhet ävensom mellan dessa båda hjälpformer
och övriga socialhjälpsformer, i samband varmed jämväl frågan om
bibehållande av kontantunderstödens dyrortsgradering borde upptagas till
prövning. Resultatet av denna översyn kan emellertid icke beräknas föreligga
å sådan tidpunkt, att frågan kan anmälas för årets riksdag.
Den dyrortsgradering som för närvarande förekommer beträffande kontantunderstödsverksamheten
synes böra bibehållas till dess ställning kan
tagas till resultatet av berörda allmänna översyn av gällande grunder för
kontantunderstödens beräknande m. m. Ortsgrupperingen bör enligt min mening
även efter den nya folkpensioneringslagens ikraftträdande tills vidare
bygga pa förhallandena den 31 december 1947. I överensstämmelse med vad
som under de senaste åren gällt i fråga om ortsgrupperingen enligt 1935 års
folkpensioneringslag synes Kungl. Maj :t böra äga möjlighet att vidtaga smärre
jämkningar i ortsgruppsindelningen.
Kurtgl. Maj:ts proposition nr 286.
25
Karenstid för kontantunderstöd enligt lijälpknngörelsen.
Framställning och yttrande häröver.
I skrivelse den 14 mars 1946 har statens arbetsmarknadskommission anfört
i huvudsak följande.
I det fall då medlem av erkänd arbetslöshetskassa uppburit daghjälp under
i kassans stadgar medgiven längsta tid eller såsom termen lyder blivit utförsäkrad
men fortfarande är i behov av understöd synes han på grund av för
statlig och statsunderstödd arbetslöshetshjälp gällande karensbeslämmelser
icke kunna erhålla dagunderstöd från arbetslöshetsnämnd, förrän föreskriven
karenstid av sex dagar förflutit efter det att hjälpansökan ingivits till nämnden.
Erkända arbetslöshetskassor, vilkas medlemmar under vintern ha begränsad
understödsrätt, ha särskilt intresse av denna fråga. Från deras sida har
framhållits, att den hjälpsökande kassamedlemmen varit underkastad karenstid
redan innan han erhöll daghjälp och att ytterligare karenstid ej borde
erfordras, om han sökte kontantunderstöd omedelbart sedan daghjälpen
upphört. Det anses vidare naturligt, att den som uppbär daghjälp ej söker
kontantunderstöd förrän han blivit utförsäkrad, eftersom han givetvis ständigt
väntar erhålla arbete inom sitt yrke.
I detta sammanhang kan anföras att föreskriven karenstid ej skall iakttagas
då hyreshjälp genom arbetslöshetsnämnd utgives till medlem av erkänd
arbetslöshetskassa. Såsom särskilt villkor för denna verksamhet, som infördes
genom beslut av 1941 års riksdag, gäller numera att den sökande vid
den tid, då hyreshjälp skall börja utgå, under de närmast dessförinnan förflutna
30 kalenderdagarna uppburit daghjälp för sammanlagt minst 18
dagar. I detta fall kan den som eljest fyller villkoren för erhållande av
arbetslöshetshjälp få kontantunderstöd i form av hyreshjälp från och med
dagen för avgivandet av ansökan om sådan hjälp. Han kan vidare omedelbart
överföras från daghjälp till dagunderstöd, när han blivit utförsäkrad,
eftersom han ingivit ansökan om arbetslöshetshjälp redan när hyresbidraget
beviljades och alltså kommit att uppbära daghjälp under karenstiden.
Kommissionen hemställer sålunda, att Kungl. Maj:t ville giva ifrågavarande
stadgande sådan ändrad lydelse, att utförsäkrad medlem av erkänd arbetslöshetskassa
vid behov skall kunna erhålla dagunderstöd omedelbart sedan
daghjälpen från kassan upphört utan att ny karenstid skall behöva iakttagas.
Socialstyrelsen har i yttrande över framställningen tillstyrkt densamma.
Föredraganden.
Enligt hjälpkungörelsen får dagunderstöd icke utbetalas till hjälpbehövande
arbetslös förrän sex dagar förflutit efter det att ansökan ingivits till
arhetslöshetsnämnden, s. k. karenstid. Därest vederbörande efter författningsenlig
karenstid av sex dagar kommit i åtnjutande av understöd från erkänd
arbetslöshetskassa och direkt från sådant understöd på grund av utförsäkring
måst övergå till kontantunderstöd enligt lijälpkungörelsen, synes utkrävande
av ny karenstid icke vara sakligt motiverat.
Jag förordar därför sådan ändring av bestämmelserna i lijälpkungörelsen,
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
att utförsäkrad kassamedlem vid behov skall kunna erhålla dagunderstöd
omedelbart sedan daghjälpen från kassan upphört att utgå, utan att ny karenstid
skall behöva iakttagas.
Modifierat kontrollsystem beträffande kontantunderstödsverksamlieten
vid en arbetsmarknadskris.
Sakkunnigförslaget.
Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för finansdepartementet
den 21 september 1943 särskilda sakkunniga för utredning av
frågor rörande arbetsförmedlingens framtida organisation. De sakkunniga,
som jämväl haft att utreda vissa under övergångstiden efter kriget aktuella
arbetsförmedlingsproblem, hava till Kungl. Maj:t den 27 mars 1946 inkommit
med redogörelse häröver samt avgivit förslag till modifierat kontrollsystem
vid arbetsförmedlingen.
Efter att inledningsvis ha berört den offentliga arbetsförmedlingens utveckling,
verksamhet och organisation övergå de sakkunniga till frågan om
arbetsförmedlingen och arbetslöshetskontrollen. De sakkunniga anföra härom
följande.
... Arbetsförmedlingen har vid sidan om uppgiften att medverka till att utJKa.
m.n® utbud och efterfrågan på arbete och arbetskraft alltsedan statsmedel
började bevdjas till understöd åt arbetslösa ålagts vissa kontrolluppgifter i
detta sammanhang. Varje person, som åtnjuter understöd från arbetslöshetsaa™dii1f,
rn!Iikälld arbetslöshetskassa, är sålunda jämlikt hjälpkungörelsen
(bbb 434/1934) respektive arbetslöshetskasseförordningen (SFS 264/1934)
skyldig att periodiskt anmäla sig hos organ för den offentliga arbetsförmedlingen.
Erfarenheterna från tidigare större arbetslöshetskriser ha givit vid
handen, att arbetsförmedlingen då ofta tvingats att ägna väsentlig del av
sitt intresse åt kontrolluppgiften pa bekostnad av de rent arbetsförmedlande
uppgifterna. Det synes därför påkallat, att sådana anordningar vidtagas,
som förhindra att arbetsförmedlingen — vid en omfattande arbetslöshetskris
— forlorar möjligheten att fullgöra sin centrala förmedlande uppgift.
Redan medlemskap i och förvärvad understödsrätt från erkänd arbetslöshetskassa
torde adagalägga, att arbetslös kassamedlem tillhör arbetsmarknaden.
Även om arbetslöshetsnämndernas klientel kan sägas, att de normalt
tillhöra de anställdas arbetsmarknad. Vederbörande skall för att kunna uppbära
understöd från ettdera av understödsorganen vara oförvållat arbetslös,
vara arbetsför och i övrigt oförhindrad att åtaga sig erbjudet arbete samt
vara anmäld som arbetssökande hos organ för offentlig arbetsförmedling.
Arbetslöshetshjälpt är alagd att göra vissa besök hos arbetsförmedlingen
(kontrollbesök). Hjälpkungörelsen och kassaförordningen uppvisa härutinnan
ganska markanta olikheter. Medan den första som ett oeftergivligt villkor
stadgar, att hjälpsökande måste göra minst ett besök per kalendervecka
hos arbetsförmedlingen, ger den sistnämnda tillsynsmyndigheten möjlighet
att meddela dispens från besök i vidare omfattning.
Erfarenheterna av det tillämpade dispensförfarandet ha varit så goda, att
de sakkunniga anse det önskvärt, dels att systemet användes även under en
arbetsmarknadskris, da tillgängliga arbetstillfällen på arbetsmarknaden äro
Kungl. Mcij:ts proposition nr 286.
27
få i förhållande till efterfrågan, dels att det tillämpas jämväl för hjälpsökande
anmälda hos arbetslöshetsnämnd.
Med dessa utgångspunkter ha de sakkunniga utarbetat ett förslag till modifierat
kontrollsystem. De sakkunniga anföra härom följande.
Under en arbetsmarknadskris bör huvudprincipen för kontrollverksamheten
vara en kombination av relativt glesa besök på arbetsförmedlingen med
självdeklaration av arbetslösheten för mellanperioderna. Det modifierade
kontrollsystemet innebär i första hand, att avkall göres på kravet på personlig
inställelse första arbetslösa dagen. Så snart arbetsförmedlingen eller arbetslöshetskassan
erhållit varsel om arbetsinställelse, tillställes genom arbetsgivarens,
arbetslöshetskassans eller arbetsförmedlingens försorg samtliga berörda
arbetare en anmälningsblankett, som i ifyllt skick bör giva en nagoilunda
klar bild av den arbetslöses kvalifikationer. Dessa blanketter skola
därefter så tidigt som möjligt överlämnas till arbetsförmedlingen, som därefter
har att bearbeta blanketterna och förskaffa sig kännedom om de arbetslösas
placeringsmöjligheter på arbetsmarknaden.
Sedan det första besöket hos arbetsförmedlingen och kassan (eller arbetslöshetsnämnden)
verkställts, åligger det den arbetslöse i fortsättningen att
»enom en kombination av personliga besök och självdeklaration angaende
innehaft arbete vidmakthålla rätten att från förmedlingen erhalla intyg om
sina arbetsförhållanden. Som regel torde det vara lämpligt att minska besökens
antal till ett varannan vecka. I vissa fall torde det vara tillräckligt
med ett obligatoriskt besök i månaden. ... ,
För sådana arbetslösa, som ej befinna sig i hemorten bora arbetsförmedlingens
kvittokort kunna insändas per post till kassan, liksom också utbetalningen
av understöd må ske på liknande sätt. ....
Kassamedlem eller hjälpsökande kan kallas till förmedlingen med angi
vande av att arbetserbjudande kan lämnas honom. Vid sådan kallelse är
arbetssökande skyldig inställa sig. Uraktlåtenhet kan medföra att vederbörande
under viss tid avstänges från daghjälp respektive understöd.
De av de arbetslösa till kassan avlämnade självdeklarationerna provas av
arbetsförmedlingen. Med hänsyn till att även kassans administration blir
hårt belastad vid en massarbetslöshet, ansågs det vid utarbetandet av det
preliminära förslaget lämpligt, att denna granskning skedde i efterhand. Bestämmelser
om kontrollsystemets utformning utfardas av socialstyrelsen och
arbetsmarknadskommissionen i samråd.
Sakkunnigförslaget har av de sakkunniga remitterats till samtliga länsarbetsnämnder
och arbetslöshetskassor samt till arbetslöshetsnämnderna i
Stockholm, Göteborg och Malmö. I allmänhet ha arbetslöshetskassorna
accepterat principen om självdeklaration av arbetslöshet och samtidigt framhållit,
att dessa lättnader i kontrollen icke komma att öka riskerna för missbruk’av
understödsrätten. Med erfarenhet från användandet av s. k. arsskifteskort
ha åtta kassor uttalat tvivel på sina medlemmars lormaga alt
själva verkställa självdeklarationen.
'' Länsarbetsnämnderna ha i allmänhet tillstyrkt förslaget om självdeklaration.
Det har även framhållits att denna utformning av kontrollen medgiver
arbetsförmedlingen att koncentrera sig på sina väsentliga uppgifter, d. v. s.
de arbetsförmedlande. .
Mot de sakkunnigas förslag om arbetsförmedlingens eitergranskning av
självdeklarationerna ha betänkligheter framförts av såväl arbetslöshetskassor
som av vissa länsarbetsnämnder. Med anledning härav ha de sakkunniga
funnit sig i stället böra förorda, att granskningen av självdeklarationerna hos
arbetsförmedlingen skall utföras, innan understöden utbetalas.
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
Arbetslöshetsnämnden i Göteborg, som inledningsvis anför att arbetslösa
hjälpsökande i nämnda stad i regel åläggas att besöka dels arbetsförmedlingen
två gånger i veckan, dels arbetslöshetsnämnden tre gånger i veckan,
avstyrker helt de sakkunnigas förslag till modifierat kontrollsystem. Arbetslöshetsnämnderna
i Stockholm och Malmö, som båda haft smärre anmärkningar
att göra, tillstyrka i huvudsak föreliggande förslag.
De sakkunniga, som anse ett kontrollsystem av angiven art både rationellt
och tillräckligt effektivt, hemställa om sådan ändring av hjälpkungörelsen,
att berörda kontrollsystem kan tillämpas.
Föredraganden.
De sakkunnigas förslag beträffande utformningen och tillämpningen av
arbetslöshetskontrollen under en eventuell framtida arbetslöshetskris avser
en betydelsefull detalj i beredskapen på detta område och torde därför redan
nu få underställas riksdagen.
Gällande kontrollsystem med täta inställelser på arbetsförmedlingen, vilket
prövats under arbetslöshetskrisen i förra hälften av 1930-talet, har befunnits
mindre lämpligt. Erfarenheten har nämligen givit vid handen att
arbetsförmedlingen under en omfattande arbetslöshet tvingas att ägna en
väsentlig del av sitt intresse åt kontrolluppgifterna på bekostnad av de rent
arbetsförmedlande uppgifterna. Ackvisations- och förmedlingsarbetet har kommit
i andra hand, medan rutinkontrollen, vars värde ofta ifrågasatts, blivit
en central uppgift.
Ett smidigare kontrollsystem, som, utan att brista i effektivitet, skulle
möjliggöra att arbetsförmedlingen under en krissituation på arbetsmarknaden
mera kan ägna sig åt förmedlingsverksamhet, synes böra eftersträvas.
Det framlagda förslaget, som är avsett att generellt tillämpas för såväl
medlemmar i arbetslöshetskassor som arbetslöshetsnämndemas klientel, innebär,
att vederbörande i viss omfattning befrias från skyldigheten att för
kontroll besöka arbetsförmedlingen. De arbetslösa ålägges istället deklarationsskyldighet,
varigenom arbetslöshetskassan respektive arbetslöshetsnämnden
kan kontrollera vederbörandes arbetsförhållanden under viss tidsperiod.
Kontrollen kommer alltså att i viss mån grundas på upplysningar
lämnade av de arbetslösa själva. Även om med anledning härav någon risk
för felaktiga utbetalningar av understöd kan föreligga, synes dock förslaget
innebära så uppenbara fördelar att jag finner mig böra biträda detsamma.
Därest riksdagen icke anmäler avvikande mening däremot, har jag sålunda
för avsikt föreslå Kungl. Maj:t utfärda för förslagets genomförande
erforderliga bestämmelser.
Företagarföreningar inom vissa län.
Företagarföreningarna hava till uppgift att befordra möjligheterna till lönande
småföretagsverksamhet i syfte att åstadkomma en större differentiering
av näringslivet inom föreningarnas verksamhetsområden. Verksamheten
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
omfattar långivning på fördelaktigare villkor än dem, som i regel kunna
erhållas i fråga om vanliga banklån, samt i vissa fall subvention. Genom
hos föreningarna anställda konsulenter bedrives en omfattande teknisk och
kommersiell upplysning och rådgivning i hithörande frågor.
Föreningarna ha vanligtvis startats på initiativ av länsmyndigheterna. Medlemmarna
utgöras huvudsakligen av för föreningarnas syften intresserade
enskilda personer, bolag och föreningar liksom även landsting och hushållningssällskap
samt i vissa fall kommuner och andra samfälligheter. Medlemskapet
grundar sig på andelar. Medlemsantalet har på grund av föreningarnas
struktur och uppgifter varit relativt begränsat. Föreningarna äro samtliga
konstruerade som ekonomiska föreningar u. p. a.
Företagarföreningar finnas för närvarande inom Göteborgs och Bohus län,
Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens, Norrbottens
och Gotlands län. Sistnämnda förening har bildats innevarande år, närmast
i anledning av driftens upphörande vid A/B Ruteverken.
Under innevarande budgetår hava företagarföreningarna av Kungl. Maj:t
beviljats följande understöd av statsmedel:
Förening
Bohusläns företagarförening.............
Värmlands läns företagarförening........
Gävleborgs läns företagarförening........
Västernorrlands läns företagarförening .. .
Jämtlands läns företagarförening ........
Västerbottens läns företagarförening.....
Lån
Subvention
Summa
160 000
48 600
208 600
160 000
20 000
180 000
180 000
20 000
200 000
34 700
34 700
315 000
35 000
350 000
595 000
30 000
625 000
420 000
30 000
450 000
16 000
16 000
Norrbottens småindustriförening
Gotlands läns företagarförening
Summa kronor 1 830 000
234 300
2 064 300
Samtliga företagarföreningar hava hittills av staten erhållit understöd med
sammanlagt 8 331 200 kronor, därav såsom lån 6 160 000 kronor och såsom
subvention 2 171 200 kronor.
För bestridande av de löpande kostnaderna för företagarföreningarnas
verksamhet utgå bidrag till föreningarna från ett under tionde huvudtiteln
upptaget anslag till upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om
hantverk och småindustri.
Till sina administrationskostnader under budgetåret 1946/47 hava föreningarna
enligt Kungl. Maj ds beslut den 22 november 1946 tilldelats bidrag med
sammanlagt 190 000 kronor, fördelade sålunda:
Bohusläns företagarförening
Värmlands läns >
Gävleborgs läns »
Västernorrlands läns >
Jämtlands läns »
Västerbottens läns >
Norrbottens småindustriförening .
kronor 30 000
> 19 000
» 27 000
» 29 000
> 25 000
» 30 000
» 30 000
Summa kronor 190 000
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Föredraganden.
Den av företagarföreningarna bedrivna verksamheten till främjande av
tillkomsten av nya och utvidgning av redan existerande småföretag inom vederbörande
län har utvecklat sig på ett tillfredsställande sätt. Det statliga
stödet åt nämnda föreningar har under året lämnats i samma former som
tidigare. Dock har med Kungl. Maj:ts medgivande storleken av de lån föreningarna
äga rätt att utan Kungl. Maj:ts hörande bevilja en och samma
låntagare höjts från 25 000 till 40 000 kronor. Förskjutningen från subventions-
till lånelinjen har under innevarande budgetår ytterligare markerats.
Under budgetåret 1945/46 utgjorde sålunda subventionsbeloppet 14,4 % av
den för verksamheten totalt disponerade summan. För tiden VT 1946—16/s
1947 var motsvarande relationstal 11,3 %.
Den av föreningarna själva tillsatta samaibetsdelegationen har under budgetåret
på kallelse av chefen för socialdepartementet hållit ett sammanträde.
Dessutom har på departementschefens initiativ föreningarnas styrelser,
konsulenter och låntagare inom möbel- och byggnadsindustribranschen varit
samlade till en företagarkonferens. Till bestridande av resekostnader, traktamenten
och föreläsarearvoden har av statsmedel anvisats ett anslag med
tillsammans 6 400 kronor.
I propositionen nr 293 till 1946 års riksdag erinrade jag om att de av chefen
för handelsdepartementet tillsatta sakkunniga, som haft att utreda frågan
rörande möjligheterna att främja hantverks- och småindustriens utveckling
inom landet, avgivit betänkande med förslag till ordnande av kreditgivnings-
och rådgivningsverksamhet för hantverk och småindustrien
samt bildande av företagamämnder. Chefen för handelsdepartementet har i
årets statsverksproposition erinrat om, att denna fråga är föremål för prövning
inom handelsdepartementet, men att det icke torde vara möjligt att
förelägga årets riksdag de förslag, till vilka dessa överväganden kunna giva
anledning.
I avbidan på framläggandet av dessa förslag förordar jag, att den statliga
finansieringen av företagarföreningarnas utlåning tills vidare fortgår i
oförändrade former och att medel härför fortfarande i mån av behov anvisas
från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering. Med hänsyn
till den nu rådande investeringssituationen torde en viss återhållsamhet
beträffande anslag för ifrågavarande verksamhet vara att förorda. Även med
de ökade anspråk på anslag som följa med tillkomsten av föreningen på
Gotland torde det för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår uppkommande
medelsbehovet kunna uppskattas till i runt tal 1 500 000 kronor,
att utgå från de medel, som i enlighet med, vad jag i det följande förordar,
böra få disponeras av Kungl. Maj:t för främjande av företagsverksamhet.
Medelsbehovet för budgetåret 1947/48.
Arbetsmarknadskommissionen.
Kommissionen framhåller i skrivelsen den 24 april 1947 till en början, att
kommissionen finner sitt tidigare återgivna försök till bedömning av ar
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
31
betsmarknadsläget under år 1947 böra tjäna som utgångspunkt för en beräkning
av medelsbehovet under budgetåret 1947/48. Behovet av arbetslöshetslindrande
åtgärder skulle under denna förutsättning bliva i stort sett av
den omfattning, som föxekommit eller beräknades förekomma under budgetåret
1946/47. Kommissionen hade vidare utgått från att större delen av
kostnaderna för att under innevarande budgetår tillgodose skogsbrukets arbetskraftsbehov
komme att bestridas först nästa budgetår, varjämte vissa
åtgärder för att tillföra jordbruket arbetskraft alltjämt torde bli nödvändiga.
Med hänsyn till de svårigheter, som förefunnes vid beräkningen av medelsbehovet
för nästa budgetår, kunde dock de uppgjorda kostnadskalkylerna
endast bliva approximativa.
Kommissionen upplyser, att till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. och överflyttning av arbetskraft under budgetåret 1946/47 följande
belopp stode till förfogande, nämligen
A. under reservationsanslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m.:
från föregående budgetår kvarstående belopp
cirka.......................... kronor 33 600 000
för budgetåret 1946/47 anvisat.......... » 22 000 000 55 000 000
B. under reservationsanslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft:
från
föregående budgetår kvarstående belopp
cirka ........................ kronor 11 3001000
för budgetåret 1946/47 anvisat.......... » 15 000 000 26 300 000
Summa kronor 81 900 000.
Av förstnämnda anslag är ett belopp av cirka 2,5 miljoner kronor avsett att
stå till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av företagsverksamhet m. m.
Arbetsmarknadskommissionen upplyser vidare, att behovet av medel för
arbetslöshetslindrande åtgärder har under den gångna delen av innevarande
budgetår som följd av den höga sysselsättning, som kännetecknat näringslivet,
varit av jämförelsevis ringa omfattning. Av anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m. hade under tiden juli
1946—mars 1947 förbrukats 9,7 miljoner kronor, varjämte till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förfogande ställts 9,1 miljoner kronor för statliga beredskapsarbeten
i styrelsens regi m. m. I statliga beredskapsarbeten i kommissionens
och andra myndigheters regi hade under nämnda månader en
medelarbetsstyrka av 1 770 man sysselsatts mot 3 098 man under samma tid
föregående budgetår. I sin framställning den 11 april 1946 med beräkning
av medelsbcbovet för budgetåret 1946/47 hade kommissionen utgått från
en medelarbetsstyrka i statliga beredskapsarbeten av cirka 3 500 man. Utvecklingen
mot en alltmer framträdande brist på arbetskraft hade medfört,
att även den svårplacerade arbetskraften i förhållandevis stor utsträckning
funnit sysselsättning på öppna marknaden. Med hänsyn härtill anser sig
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
kommissionen nu kunna uppskatta den genomsnittliga sysselsättningen i
statliga beredskapsarbeten under innevarande budgetår till i runt tal 1 600
man. I statskommunala beredskapsarbeten hade vid månadsskiftet mars/
april 1947 735 man varit placerade mot 1 152 man vid samma tidpunkt föregående
ar. Jämväl kostnaderna för arkivarbete och musikerhjälp komma
enligt kommissionens uppfattning att stanna vid ett väsentligt lägre belopp
än som beräknats i kommissionens medelsäskanden för budgetåret 1946/47.
Vid månadsskiftet mars/april 1947 hade denna hjälpform tillämpats för
cirka 840 personer, varav ungefär 445 flyktingar, mot cirka 1 800 personer,
varav ungefär 1 300 flyktingar, vid månadsskiftet mars/april 1946.
Kommissionen erinrar, att kommissionen i skrivelse den 28 november
1946 med preliminär beräkning rörande medelsbehovet för nästa budgetår
utgått från att en reservation av omkring 20 miljoner kronor komme att
kvarstå på förevarande anslag vid utgången av innevarande budgetår. Till
följd av, bland annat, att behovet av beredskapsarbeten ytterligare minskat
samt att större ersättningar från kommuner m. fl. än som tidigare antagits
influtit för statliga beredskapsarbeten i annan myndighets regi, beräknar
kommissionen numera beloppet av ifrågavarande reservation till omkring
26 miljoner kronor.
Vidare erinrar kommissionen, att Kungl. Maj:t genom beslut den 5 oktober
och 23 november 1945 samt den 15 februari 1946 förordnat om överlåtelse
till danska staten av under svenska statliga myndigheters förvaltning
stående baracker, intendenturmateriel m. m. samt uppdragit åt kommissionen
att vidtaga alla för leveransernas fullgörande erforderliga åtgärder.
Kungl. Maj:t hade förklarat sig framdeles vilja meddela beslut om täckande
av härmed förenade utgifter, vilka tills vidare fått bestridas av omhänderhavda
medel. Kommissionen upplyser, att dessa utgifter, vilka uppginge till
3,5 miljoner kronor, bestritts från förevarande anslag men att kommissionen
vid sin beräkning av reservationen å anslaget icke tagit hänsyn till att medel
eventuellt komme att på grund av det anförda återföras till anslaget.
Beträffande anslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft
upplyser kommissionen, att även å detta anslag belastningen
nedgått till följd av situationen på arbetsmarknaden. Största delposten bland
utgifterna under anslaget atgjordes av arbetspremier till skogsarbetare, vissa
skogsägare m. fl. Kostnaderna för premieringsperioden 23 april—30 juni
1946 belastade anslaget först under innevarande budgetår, enär utbetalningarna
icke kunnat verkställas förrän efter den 1 juli 1946. Nämnda kostnader
hade blivit av en väsentligt mindre storleksordning än som från början
antagits. I sina äskanden för innevarande budgetår hade kommissionen för
ifrågavarande ändamål beräknat ett belopp av approximativt cirka 18 miljoner
kronor. Inalles torde kostnaderna för arbetspremier för ifrågavarande
period komma att stanna vid cirka 6,6 miljoner kronor. Genom försäljningar
och uthyrningar av baracker till företagare inom skogsbruket och genom
försäljningar av klädespersedlar och skodon hade ifrågavarande anslag under
tiden juli 1946—mars 1947 tillförts cirka 2,7 miljoner kronor. Nettoutgifterna
för nämnda tid utgjorde därför 5 870 000 kronor.
Kungl. Mcij:ts proposition nr 286.
33
Genom beslut den 21 februari 1947, fortsätter kommissionen, har Kungl.
Ma.j :t bemyndigat kommissionen utbetala arbetspremier och ortstillägg till
arbetskraft som sysselsattes i vedavverkning under de fyra — beträffande
de nordligare länen tre — sista månaderna av innevarande budgetår. Kommissionen
finner, att kostnaderna för arbetspremier komma att bestridas
först under nästa budgetår, medan däremot kostnaderna för ortstillägg väsentligen
komma att belasta innevarande budgetårs anslag.
Kommissionen erinrar, att kommissionen i sin tidigare nämnda skrivelse
den 28 november 1946 preliminärt beräknat, att en reservation av omkring
17,5 miljoner kronor skulle kvarstå på ifrågavarande anslag vid utgången av
innevarande budgetår. Då jämväl å detta anslag inkomsterna blivit och torde
bliva större än vad som tidigare antagits — främst är det fråga om ersättningar
för försåld materiel — beräknas reservationen vid innevarande
budgetårs utgång komma att uppgå till omkring 19,5 miljoner kronor.
Sedan arbetsmarknadskommissionen relaterat vad som förekommit i anledning
av riksdagens år 1945 församlade revisorers förslag om uppdelning
av ifrågavarande båda anslag (riksdagens skriv, nr 212/1946, p. 7), har kommissionen
som sin mening uttalat, att medelsbehovet bör för nästa budgetår
beräknas under samma riksstatsanslag som för innevarande budgetår.
Beträffande medelsbehovet till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. anför kommissionen följande.
Det torde vara ofrånkomligt, att även under nästa budgetår arbetslöshetshjälp
beredes personer, som tillhöra yrkesområden med minskande sysselsättning
och som av olika anledningar — ålder, av sjukdom nedsatt arbetsförmåga
o. s. v. — ej kunna överföras till något av arbetsmarknadens bristområden.
Det är enligt kommissionens förmenande angeläget, att dessa arbetslösa,
i den mån de icke genom den offentliga arbetsförmedlingen kunna
anvisas sysselsättning i öppna marknaden, i skälig utsträckning bringas hjälp
i form av beredskapsarbete. I den mån som sådant hjälpbehov uppkommer,
böra de sysselsättningsmöjligheter, som de statskommunala beredskapsarbetena
erbjuda, i första hand utnyttjas.
Innan kommissionen ingår på frågan om efter vilka grunder medelsbehovet
bör beräknas för nästa budgetår finner sig kommissionen böra lämna
en redogörelse för huru dagsverkskostnaderna utvecklats under de senaste
budgetåren.
Vid de statliga beredskapsarbetena i kommissionens regi har dagsverkskoslnaden
under budgetåren 1944/45 och 1945/46 samt under första hälften
av budgetåret 1946/47 utgjort i medeltal respektive 24 kronor 83 öre, 31 kronor
48 öre och 36 kronor 43 öre. Orsaken till den ökade dagsverkskostnaden
är att söka i, bland annat, den kraftiga minskningen av antalet sysselsatta
per arbetsplats. Under budgetåren 1944/45 och 1945/46 samt under första
hälften av budgetåret 1946/47 utgjorde arbetsstyrkan vid arbeten i kommissionens
regi i medeltal respektive 36, 22 och 13 man per arbetsplats. De
fasta kostnaderna ha icke kunnat nedbringas i motsvarande grad. Det har
sålunda icke varit möjligt att minska personalen för ledning och specialarbeten
i samma takt, vari sysselsättningen nedgått.
Kommissionen vill därjämte framhålla, att dagsverkskostnadens storlek
beror, förutom av den direkta lönekostnaden, av bland annat vilka s''ag
av arbeten, som utföras, samt av arbetenas belägenhet. Vid materialkrävande
Hihang till riksdagens protokoll t samt. Nr 286. 3
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
arbeten och arbeten, som kräva stor mängd transporter eller som till väsentlig
del utföras maskinellt, bli sålunda kostnaderna per dagsverke högre än
vid arbeten med mindre materialåtgång eller med mindre transport- och maskinarbete.
Likaså bli dagsverkskostnaderna vid arbeten i städer och samhällen
av olika anledningar som regel högre än vid motsvarande slag avarbeten
belägna å landsbygden. Det förhållandet att kommissionens beredskapsarbeten
under senaste året till väsentlig del utgjort färdigställningsarbeten
vid vägbyggnader samt vatten- och avloppsarbeten har av nämnda orsaker
medverkat till en ökning av dagsverkskostnaden.
De sålunda lämnade uppgifterna rörande dagsverkskostnaderna avse, såsom
redan nämnts, statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi. Beträffande
motsvarande arbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi kan
upplysas, att dessa draga en något större dagsverkskostnad än arbetena i
kommissionens egen regi. Förklaringen härtill ligger däri, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i större utsträckning än arbetsmarknadskommissionen
utfört mera materialkrävande arbeten såsom vatten- och avloppsledningsarbeten
samt hamnarbeten.
Under antagande av att en begränsning kan genomföras av antalet arbetsplatser
för att därigenom uppnå en tekniskt-ekonomiskt lämplig arbetsstyrka
vid varje arbetsplats och att arbetena icke bliva av mera materialkrävande
art, anser sig kommissionen böra beräkna den genomsnittliga dagsverkskostnaden
för nästa budgetår till omkring 36 kronor. Under denna
förutsättning och med en beräknad sysselsättning av 240 dagar per år kommer
»årsverkskostnaden» att uppgå till omkring 8 600 kronor. Med en .sysselsättning
i kommissionens egen och andra myndigheters regi av omkring
1 600 man beräknas kostnaden till 13,8 miljoner, varav för arbeten i kommissionens
regi 5,4 miljoner kronor.
Med hänsyn till önskvärdheten av att i händelse av arbetslöshet i första
hand bereda de arbetslösa sysselsättning genom statskommunala beredskapsarbeten
anser sig kommissionen böra beräkna kostnaden för dessa arbeten
till 5 miljoner kronor.
Statskommunala reservarbeten förekomma numera i obetydlig omfattning
och endast för sådan arbetskraft, som på den öppna marknaden icke kan
göra anspråk på den lön, vilken tillkommer konkurrensduglig arbetskraft.
För denna hjälpform torde ett belopp av 0,1 miljoner kronor böra beräknas.
För generalplaneutredning angående vattenförsörjning och avlopp inom
vissa län beräknas ett medelsbehov av 1,1 miljoner kronor.
Kommissionen räknar med att hjälp i viss utsträckning såsom hittills
måste lämnas genom kontantunderstöd, då det i vissa arbetsmarknadssituationer
kan vålla svårigheter att tillräckligt snabbt bereda arbete. Kontantunderstöd
kan också visa sig vara den ändamålsenligaste hjälpformen vid
fall av så kortvarig arbetslöshet, att en långväga förflyttning av den arbetslöse
icke är lämplig ur näringslivets eller den enskildes synpunkt. Antalet
understödsrum är under årets olika månader i hög grad varierande. Kostnaden
för kontantunderstödsverksamhet, om den bedrives i ungefär samma
omfattning som innevarande budgetår, torde för nästa budgetår böra beräknas
till 0,25 miljoner kronor.
Antalet genom arkivarbete och musikerlijälp sysselsatta har under innevarande
budgetår, såsom tidigare framhållits, väsentligt nedgått. Under budgetåret
1947/48 torde man kunna räkna med att denna hjälpform kommer
att anlitas i ännu något mindre utsträckning. Däremot kommer kostnaden
att öka för hjälpformens bedrivande, därest kommissionens på utredning av
sakkunniga grundade förslag i frågan vinner gillande. Med en sysselsättning
av cirka 750 personer under nästa budgetår uppskattas kostnaden för arkivarbete
och musikerhjälp till 3,5 miljoner kronor.
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
35
För de statliga stenbeställningarna och därmed sammanhängande administrationskostnader
beräknas medelsbehovet till 3 miljoner kronor.
Kostnaderna för driften av kommissionens verkstads- och förrådsrörelse
beräknas under budgetåret 1947/48 uppgå till 1 060 000 kronor. Med hänsyn
till att kommissionens maskininnehav i stort sett icke förnyats sedan början
av 1930-talet bör enligt kommissionens mening utbyte av vissa äldre
maskintyper äga rum. För ifrågavarande ändamål beräknar kommissionen
ett belopp av 0,94 miljoner kronor för nästkommande budgetår. De sammanlagda
utgifterna uppgå sålunda till 2 miljoner kronor. Kommissionen
utgår emellertid ifrån att under budgetåret inflytande hyresinkomster komma
att uppgå till cirka 1 miljon kronor, varigenom nettokostnaden för verkstads-
och förrådsrörelsen beräknas uppgå till cirka 1 miljon kronor.
Den av kommissionen för nästkommande budgetår begärda nyanskaffningen
av maskiner har med hänsyn till rådande knapphet på material och
leveranssvårigheter i övrigt inskränkts i möjligaste mån. Kommissionen förutsätter
emellertid, att ifrågavarande spörsmål blir föremål för förnyat övervägande
i samband med medelsäskandena för budgetåret 1948/49, varvid
jämväl frågan om inrättandet av en särskild förrådsfond förutsättes komma
att upptagas till prövning.
För resebidrag till arbetssökande, som av arbetsförmedlingen anvisas arbete
inom arbetsområde, för vilket resebidrag icke i annan ordning står till
förfogande, beräknas en kostnad av 0,5 miljoner kronor.
För övrig, ej förut nämnd verksamhet — bidrag till arbetslöshetsnämndernas
administration, till kursverksamhet i samband med arbetslöshetshjälp
m. m. — beräknas 550 000 kronor.
Kommissionen utgår vidare från att Kungl. Maj:t för nästa budgetår kommer
att finna samma belopp — 2,5 miljoner kronor — som beräknats för innevarande
budgetår, böra stå till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av
företagsverksamhet m. m.
I sina beräkningar har kommissionen tagit hänsyn till att vissa inkomster,
i motsats till vad hittills varit fallet, icke komma att tillgodoföras anslaget.
Det beräknade medelsbehovet under reservationsanslaget till åtgärder för
arbetsmarknadens reglering m. m. för budgetåret 1947/48 skulle alltså kunna
sammanfattas på följande sätt. För jämförelsens skull angivas i sammanställningen
medelsförbrukningen under budgetåret 1945/46 och det beräknade
medelsbehovet för budgetåret 1946/47.
Ändamål
Medels-
förbrukning
1945/46
Medels-
behov
1946/47
Medels-
behov
1947/48
Statliga beredskapsarbeten.........................
22 615 000
12 700 000
13 800 000
Vissa arbeten i SAK:s regi (försvarsarbeten) ........
1 290 000
—
—
Statskommunala beredskapsarbeten.................
8 200 000
5 000 000
5 000 000
Statskom munala reservarbeten.....................
185 000
100 000
100 000
Generalplaneutredning.............................
225 000
600 000
1 100 000
Kontantunderstödsverksamhet......................
560 000
250 000
250 000
Arkivarbeten och musikerhjäip ....................
6150 000
3 500 000
3 500 000
Statliga stenbeställningar..........................
2 775 000
2 900 000
3 000 000
Verkstads- och förrådsrörelse.......................
390 000
400 000
1 000 000
Resebidrag till arbetssökande......................
615 000
500 000
500000
Barackleveranser..................................
3 500 000
730 0O0
—
Övrig verksamhet ................................
235 000
420 000
550 000
Till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av före- tagsverksamhet m. in............................
2 500 000
2 500 000
2 500 000
Summa kronor
4(> 500 000
2!) 600 000
31 300 000
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 286.
Under förutsättning att reservationen vid innevarande budgetårs utgång
uppgår till 26 miljoner kronor beräknar kommissionen alltså anslagsbehovet
för budgetåret 1947/48 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. till
5,1 miljoner kronor mot 15 miljoner kronor enligt kommissionens preliminära
beräkning i skrivelsen den 28 november 1946.
Kommissionen upplyser, att från anslaget till kostnader för överflyttning
av arbetskraft under innevarande budgetår bestritts
utgifter, bland annat, för bidrag till avlöning till kockor och verktygsvårdare,
för ortstillägg samt verkstygs- och personlig utrustning till arbetskraft,
som överflyttats till skogsbruket från andra yrkesområden, för premier åt
yrkesvana skogsarbetare samt åt enskilda skogsägare m. fl. vid utförande av
vissa slag av arbeten ävensom utgifter för arbetsblockorganisationen och
jordbruksläger för frivillig arbetskraft samt för försöksvis anordnade provoch
kompletteringskurser för deltidsanställd arbetskraft, s. k. hemassistenter.
Kostnaderna för de av Kungl. Maj:t beslutade arbetspremierna, vilka kostnader,
såsom tidigare framhållits, komma att belasta anslaget först under
nästa budgetår, uppskattas approximativt till cirka 14 miljoner kronor. Vissa
kostnader för ortstillägg o. dyl. till med bränsleavverkning under innevarande
budgetår sysselsatt arbetskraft torde därjämte kvarstå till nästa budgetår.
Kommissionen räknar vidare med att lägerverksamhet i begränsad
omfattning kommer att bli erforderlig för att tillföra jordbruket tillfällig
arbetskraft.
Under angivna förutsättningar beräknar kommissionen medelsbehovet under
reservationsanslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft för
nästa budgetår till 15 miljoner kronor. Under antagande att en reservation
på omkring 19,5 miljoner kronor finnes vid innevarande budgetårs utgång
synes det — vilket kommissionen tidigare anmält i samband med den preliminära
medelsberäkningen — för budgetåret 1947/48 icke erfordras någon
ng medelsanvisning till kostnader för överflyttning av arbetskraft.
Föredraganden.
I propositionen den 25 april 1947 (nr 239) angående inrättande av en arbetsmarknadsstyrelse
samt förstatligande av den offentliga arbetsförmedlingen
m. m. äskas anslag för nästa budgetår till det centrala arbetsmark - nadsorganets och den offentliga arbetsförmedlingens avlöningar och omkostnader.
Här torde medelsbehovet för nästa budgetår under reservationsanslagen
till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. och till kostnader för
överflyttning av arbetskraft få behandlas.
Arbetskraftsbristen under innevarande budgetår har gjort det möjligt att
på öppna marknaden sysselsätta även den svårplacerade arbetskraften i förhållandevis
stor omfattning. Behovet av åtgärder i arbetslöshetsbekämpande
syfte har därför blivit betydligt mindre än tidigare beräknats. Detta har i sin
tur föranlett en sådan begränsning av utgifterna under anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. in., att en avsevärd reservation kommer
Kungl. Maj:ls proposition nr 286.
37
att förefinnas å anslaget vid utgången av innevarande budgetår. Även å anslaget
till kostnader för överflyttning av arbetskraft torde en betydande besparing
komma att uppstå främst beroende av att kostnaderna för de arbetspremier
åt skogsarbetare m. fl., vilka avsett brännvedsavverkning under slutet
av budgetåret 1945/46 men utbetalats först under innevarande budgetår,
fått mindre storleksordning än ursprungligen antagits.
I likhet med arbetsmarknadskommissionen är jag av den uppfattningen,
att för nästa budgetår någon uppdelning av ifrågavarande båda anslag icke
bör ske. Beträffande den anordning som skall tillämpas i fortsättningen torde
det få ankomma på den nya arbetsmarknadsstyrelsen att framlägga förslag.
Vid sin uppskattning av medelsbehovet under anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. under nästa budgetår utgår arbetsmarknadskommissionen
från att behovet av arbetslöshetslindrande åtgärder skall komma
att bli av ungefär samma omfattning som under innevarande budgetår.
Under betonande att kostnadskalkylerna äro endast approximativa uppskattar
kommissionen berörda medelsbehov till 31,3 miljoner kronor och reservationen
å anslaget vid utgången av budgetåret 1946/47 till 26 miljoner
kronor. Kommissionen beräknar alltså det ytterligare anslagsbehovet för nästa
budgetår till 5,3 miljoner kronor. I kostnadsberäkningen ha upptagits två
nya titlar, nämligen en för generalplaneutredning angående vattenförsörjning
och avlopp med 1,1 miljoner kronor och en för verkstads- och förrådsrörelse
med 1 miljon kronor. Jag har under hand inhämtat från kommissionen, att
förstnämnda kostnader tidigare redovisats över titeln för statskommunala
beredskapsarbeten. För verkstads- och förrådsrörelsen har i tidigare beräkningar
någon särskild titel icke upptagits, enär man utgått från att utgifterna
i det närmaste komme att motsvaras av inkomster för uthyrning av
maskiner och redskap. I fråga om den föreslagna nyanskaffningen av arbetsmaskiner
för cirka 1 miljon kronor under nästa budgetår, varigenom utbyte
av äldre maskintyper skulle möjliggöras, har jag från arbetsmarknadskommissionen
inhämtat följande. Kommissionens nuvarande maskinpark anskaffades
i huvudsak under arbetslöshelskrisen under förra hälften av 1930-talet.
Den är numera efter väsentliga nedskrivningar bokförd till cirka 4,9 miljoner
kronor. Då de flesta maskinerna nu äro både omoderna och starkt slitna,
har kommissionen för avsikt att under de närmaste åren förnya maskinparken
för en sammanlagd kostnad av cirka 4 miljoner kronor. Av berörda proposition
nr 239/1947 framgår, att det centrala arbetsmarknadsorganet enligt
min uppfattning bör i egen regi driva arbeten i arbetslöshetsbekämpande
syfte. Sagda organ måste givetvis vara ur teknisk synpunkt rustat härför.
På grund av det anförda finner jag, att maskinparken bör till vissa delar
förnyas i en nära framtid. Med hänsyn till materialläget torde dock någon
mera betydande nyanskaffning av arbetsmaskiner icke böra ske redan under
nästa budgetår. Arbetsmarknadskommissionens förslag att för ändamålet
beräkna ett belopp av 1 miljon kronor för nästa budgetår kan jag alltså
icke biträda. I övrigt har jag icke något att erinra mot kommissionens beräkning
av kostnaderna under anslaget för nästa budgetår. Emellertid har
Bihang till riksdagens protokoll 19&7. 1 samt. Nr 280.
4
38
Kungl. Maj.ts proposition nr 286.
kommissionen vid sin uppskattning av reservationen å anslaget vid utgången
av budgetåret 1946/47 icke tagit hänsyn till att kommissionen skall beredas
ersättning för de utgifter å cirka 3,5 miljoner kronor som kommissionen
åsamkats för fullgörande av uppdrag att till Danmark leverera baracker, intendenturmateriel
m. m. och vilka interimistiskt bestritts från förevarande
anslag. Den beräknade reservationen torde böra ökas med berörda belopp
och det ytterligare anslagsbehovet för nästa budgetår böra upptagas till ett
avrundat belopp av (5,3 — 1 — 3,5) en miljon kronor.
Vad angår anslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft uppskattar
kommissionen utgifterna för arbetspremier enligt Kungl. Maj ds beslut
den 21 februari 1947 åt skogsarbetare, vissa skogsägare m. fl., vilka utgifter
komma att falla a nästa budgetar, till 14 miljoner kronor. Med hänsyn till
under nästa budgetår sannolikt uppkommande kostnader för andra ändamål,
vilka skola tillgodoses från förevarande anslag, beräknar kommissionen medelsbehovet
till 15 miljoner kronor. Då kommissionen räknar med att reservationen
å anslaget vid utgången av budgetåret 1946/47 skall uppgå till 19,5
miljoner kronor, finner kommissionen någon ny medelsanvisning för ändamålet
icke erforderlig. För egen del har jag icke något att erinra mot kommissionens
beräkning. Jag vill endast erinra, att vissa kostnader i samband
med överförande till Sverige av cirka 500 italienska arbetare enligt Kungl.
Maj ds beslut den 25 april 1947 skola bestridas från ifrågavarande anslag,
men att kostnaderna till väsentlig del skola slutligt falla på vederbörande arbetsgivare.
Jag förordar, att anslaget för nästa budgetår upptages med ett
formellt belopp av 100 kronor.
Hemställan.
Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Majd måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1947/48 under V
huvudtiteln anvisa
till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering in. m. ett reservationsanslag
av.................... 1 000 000 kronor.
och till Kostnader för överflgttning av arbetskraft ett reservationsanslag
av ........................ 100 kronor.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten
bifall samt förordnar, att proposition av den
lydelse detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
S. Rönström.
11
Bilaga.
I. Arbetsmarknaden under år 1946.
(sid. 5—11 i verksamhetsberättelsen)
Redogörelsen överensstämmer helt med motsvarande avsnitt i propositionen,
sid 2-8.
II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet år 1946.
A. Arbetsförmedlingen.
Arbetsförmedlingens organisation.
Sveriges offentliga arbetsförmedling omfattade vid 1946 års utgång inalles
25 huvudkontor, 227 avdelningskontor, 471 ortsombud, 14 fristående sjömansförmedlingar,
eller tillsammans 737 förmedlingsorgan. Av dessa voro 7
avdelningskontor nyinrättade under året. Dessutom funnos 11 beslutade avdelningskontor,
vilka dock på grund av olösta lokal- eller personalfrågor icke
trätt i verksamhet. (I början av år 1947 har dock ett av dessa kontor börjat
sin verksamhet, varjämte beslut fattats om inrättande av ytterligare två kontor.
) Förutom nu nämnda mera ordinarie arbetsförmedlingsorgan voro under
året inemot 550 lokalombud, sorterande under kontor och ortsombud,
anställda å sådana orter, där avdelning av erkända arbetslöshetskassor fanns
eller behov i övrigt förelåg av organ för den offentliga arbetsförmedlingen.
De i maj 1945 fastställda personalplanerna för länsarbetsnämnderna ha
under året ytterligare genomförts. Medan vid årsskiftet 1945/46 omkring
50 % av de i personalplanerna upptagna nyinrättade eller reglerade tjäns
Bihang
till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 286. 5
12
terna voro besatta, beräknades personalorganisationen i slutet av år 1946
vara genomförd till omkring 90 %.
Vid utgången av år 1946 utgjorde antalet vid länsarbetsnämnderna anställda
befattningshavare inalles 1 782. Av befattningshavarna sysselsattes 1 439
(81 %) med bestående arbetsuppgifter, medan 343 (19 °/o) voro sysselsatta
med olika kris- och beredskapsuppgifter.
Med anledning av att Kungl. Maj:t anmodat kommissionen avgiva utlåtande
över en av Svenska landstingsförbundet gjord framställning om omorganisation
av sjuksköterskebyråerna, har kommissionen i skrivelse till
Kungl. Maj:t framlagt förslag om inordnande av sjuksköterskeförmedlingen
i den offentliga arbetsförmedlingen.
Av Kungl. Maj:t tillkallade särskilda sakkunniga för utredning av frågan
om den offentliga arbetsförmedlingens framtida organisation ha under år
1946 avgivit två betänkanden: Del I, Den offentliga arbetsförmedlingen under
krigsåren (SOU 1946:44) och Del II, Den offentliga arbetsförmedlingens
framtida organisation (SOU 1946:51). De sakkunniga framlade i fråga om
personalorganisationen för arbetsförmedlingen icke något förslag till personalplan
utan begränsade sig till behandling av vissa principiella frågor och
grundade sin kostnadsberäkning på ett inom de sakkunnigas sekretariat utarbetat
preliminärt förslag till personalplan. De sakkunniga föreslogo, att det
borde uppdragas åt arbetsmarknadskommissionen att utarbeta detaljerade
förslag till personalplaner för länsarbetsnämnderna. 1 anledning härav uppdrog
Kungl. Maj:t den 6 december 1946 åt arbetsmarknadskommissionen att
i anslutning till betänkandets innehåll utarbeta och till socialdepartementet
inkomma med slutgiltigt förslag till personalorganisation för den offentliga
arbetsförmedlingen vid ett förstatligande av densamma. Kommissionens förslag
härutinnan har i början av mars 1947 överlämnats till Kungl. Maj:t.
Arbetsform ed tings verksamheten.
Den under år 1946 skärpta bristen på arbetskraft inom så gott som samtliga
områden av näringslivet har i än högre grad än tidigare påkallat den
offentliga arbetsförmedlingens medverkan för att söka åvägabringa erforderlig
utjämning mellan å ena sidan orter eller arbetsområden med brist på
arbetskraft och å andra sidan orter eller områden med överskott på sådan.
Omfattningen av den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet under åren
1937—1946 framgår av tab. 3.
Inalles voro under år 1946 i runt tal 732 000 personer inskrivna vid de
olika förmedlingsorganen, eller inemot 9 500 flera än under 1945. Huvudparten
— 508 800 — utgjordes av manliga arbetssökande; kvinnornas antal
belöpte sig till 223 200. Tillsammans gjorde dessa personer 1 681 200 ansökningar
om arbete. På manliga avdelningen sjönk ansökningssiffran med icke
mindre än 87 400 i jämförelse med föregående år, under det att den på kvinnliga
avdelningen steg med 12 500. De anmälda lediga platserna ökade kraftigt
i antal och uppgingo tillsammans till omkring 1 455 400, av vilka arbetsförmedlingen
kunde tillsätta 1 155 300. Relationen mellan utbud och efter
-
13
Tab. 3. Verksamhetens omfattning vid de offentliga arbetsförmedlingsaustalterna
åren 1937—1946.1 * i
Å r
Hela verksamheten
Därav vid manliga avdelningen
Arbets-
sökande
personer
Ansök- ningar om
arbete
Lediga
platser
Tillsatta
platser
Arbets-
sökande
personer
Ansök-
ningarom
arbete
Lediga
platser
Tillsatta |
platser
1937
326 674
884 013
472 945
353 944
220 848
648 863
249 006
210310
1938
347 451
927 132
474 096
360 606
231 547
658 633
236 061
203 038
1939
378 478
977 155
564 966
436 080
255 978
691124
293 998
251 319
1940
476 349
1153 164
634 676
509 897
315114
784 317
379 958
315 301
1941
539 688
1 477 789
746 200
609 210
354 186
1 001 919
453 235
380 491
1942
614 041
1 494 242
1016 878
798 152
410 835
977 547
638 315
513 528
1943
662 020
1452 830
1111479
893 265
468 810
1 001 341
682 487
586 497
1944
651 788
1 547 584
1138 133
926 031
466 034
1 109 564
683 291
602 134
1945
722 569
1756 120
1 341068
1 095 945
513 617
1 248 318
821 015
713 730
1946
732 036
1 681183
1 455 444
1155 260
508 795
1 160 916
896 899
755 745
1 Varje person, som en eller flera gånger under ett år besökt arbetsförmedlingen, redovisas i
tabellen endast såsom en arbetssökande person under året. Den arbetssökande anses emellertid
göra en ansökning om arbete varje månad han inställer sig. Därest han anvisas arbete och efter
dettas avslutande återkommer till kontoret under samma månad, räknas han dock ha gjort
förnyad ansökning om arbete. En och samma arbetssökande person kan sålunda motsvaras av
flera arbetsansökningar under samma år.
frågan på arbetskraft blev i genomsnitt gynnsammare under år 1946 än under
år 1945. Sålunda var antalet ansökningar på 100 lediga platser under
redovisningsåret 116 mot 131 år 1945.
En jämförelse mellan tillsättningsresultatet under år 1946 och närmast
föregående år ger vid handen, att de tillsatta platsernas antal under det senast
tilländalupna året med 59 300 eller 5 % översteg det för år 1945 noterade.
I genomsnitt tillsattes 96 300 platser per månad. I dessa siffror ingå
icke hänvisningar till beredskaps- och reservarbeten; förmedlingsresultatet
avser alltså uteslutande platstillsättningen på den öppna marknaden. Dock är
att märka, att en person, som placerats på ett statligt eller statskommunalt
beredskapsarbete, alltjämt betraktas såsom stående till arbetsmarknadens förfogande
och under hela tiden redovisas såsom aktuell arbetssökande på hemortens
arbetsförmedling.
Med hänsyn till förut antydda förhållanden med brist på arbetskraft på
vissa orter och överskott på andra nödvändiggjordes alltjämt anordningar
för åstadkommande av eu rationell fördelning av den tillgängliga arbetskraften.
Arbetsförmedlingens interlokala förmedlingsarbete, varmed förstås
i samverkan mellan skilda kontor tillsatta platser, underlättades genom de
bidrag till arbetssökandes resor och flyttningskostnader med mera, som även
under redovisningsåret ställdes till förfogande vid överflyttning av arbetskraft
mellan olika yrkesområden. Till belysning av samarbetet mellan arbetsförmedlingsorganen
inom skilda delar av landet lämnas i efterföljande
sammanställning uppgift om i samverkan mellan olika arbetsförmcdlingskonlor
och ombud tillsatta platser under åren 1937—1946.
14
Å r
Antal arbetssökande
placerade genom
annat kontor
därav
utom länet
1937 ..........
................ 11 978
6 722
1938 ..........
................ 14 020
8 380
1939 ..........
................ 19 626
12 005
1940 ..........
................ 33 413
17 956
1941 ..........
................ 44 097
23 052
1942 ..........
................ 68 912
36 833
1943 ..........
................ 82 271
47 140
1944 ...........
................ 72 641
40 885
1945 ..........
................ 88 094
50 896
1946 ..........
................ 90 414
54 870
I samverkan mellan olika kontor och ombud tillsattes under 1946 ca 90 000
platser, av vilka 69 500 med manliga och 20 900 med kvinnliga sökande.
Dessa siffror innebära en ökning i jämförelse med föregående år med 2,6 %>.
Genom ovannämnda platstillsättningar i samverkan bereddes tillsammans
inemot 54 900 personer (motsvarande en ökning med 7,8 °/o) anställning i
annat län än det, inom vilket ansökan om arbete ingivits.
De varje vecka utsända radiorapporterna och i samband med dessa lämnade
upplysningar utgjorde liksom förut om åren ett viktigt led i det interlokala
förmedlingsarbetet.
Antalet tillsatta platser inom olika yrkesområden framgår av tab. 4 och 5.
I den förx-a göres anknytning till tidigare års redovisningsförfarande, varför
Tal). 4. Antal tillsatta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna
åren 1937—1946. 1 2
År
Jord-
bruk
Skogs-
bruk
Industri
och
hantverk
Sjöfart
och
fiske
Handel,
samfärdsel
och allmän
tjänst1
Husligt
arbete
Diverse-
arbete1
Frivilliga
arbets-
uppgif-
ter
Summa
1937.........
48 581
14328
38 984
26 979
70 002
89 539
65 531
353 944
1938.........
51212
10 719
46 801
26 185
85 510
97 240
42 939
—
360606
1939.........
50 284
18 266
66 262
34 987
110 846
114 009
41426
—
436 080
1940.........
54 767
39 636
87 998
27 357
127 265
113 890
58 984
_
509897
1941.........
72 011
52 788
117 567
22 491
160 205
125 642
58 506
—
609210
1942.........
2 61 597
79 778
180829
23 034
>146 649
141 877
64 442
99 946
798152
1943.........
56 452
122 413
245 739
24018
173 786
151 761
36 325
82 771
893265
1944.........
61209
65 006
273 112
24 318
219 594
160036
46 556
76 200
926 031
1945.........
69 644
114 933
281100
33 003
265 750
198 479
66 659
66 377
1095 945
1946.........
61303
56 844
332 087
44 871
346 346
190 035
58 240
65 534
1155 260
Procentuell
fördelning 1946
5-3
4-9
28-8
3''9
300
16-4
5-0
5-7
100-o
1 Statistiken omlades i viss utsträckning vid ingången av år 1943, varför direkta jämförelser
med tidigare års siffror icke äro möjliga.
2 Nedgången för dessa grupper är endast skenbar, enär under år 1941 till jordbruksgruppen
räknades frivilliga skördearbetare samt till gruppen allmän tjänst personer i frivillig värnpliktstjänstgöring
och frivillig luftbevakning, vilka fr. o. m. 1942 redovisats under rubriken »frivilliga
arbetsuppgifter».
15
Tab. 5. Antal tillsatta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga nrbetsförmedliiigsanstalternn
åren 15)15 och 15)46.
Män
K v i n n
o r
Näringsgrenar
1945
1946
Ökning ( + )
Minskning (—)
1945
1946
Ökning ( + )
Minskning (—)
Antal
%
Antal
%
Jordbruk (och fiske) ........
60 850
52 862
- 7 988
-13-1
9108
8 610
—
498
- 5-5
Skogsbruk..................
114 797
56 699
-58 098
-50-6
136
145
+
9
Industri och hantverk......
247 785
298 718
+ 50 933
+ 20-6
33 315
33 369
+
54
+ 0-2
Malmbrytn. o. metallind. . .
33 617
Öl 854
+ 18 237
+ 54''2
3 266
4 046
+
780
+ 23-9
Träindustri...............
13 540
15 499
+ 1959
+ 14-5
361
491
+
130
+ 36-0
Livsmedelsindustri.........
7411
8 289
+ 878
+ 11-8
6 216
5 593
—
623
- 100
Textil- o. beklädnadsind. . .
4126
4 315
+ 189
+ 4-6
12 808
14 357
+
1549
+ 12-1
Byggnadsverksamhet ......
150971
188 688
+ 37 717
+ 25''0
12
37
+
25
Samfärdsel .................
77 467
113 086
+ 35 619
+ 46-0
1794
2 073
+
279
+ 15-6
Landtransport............
46 064
69 727
+ 23 663
+ 51-4
508
730
+
222
+ 43-7
Sjöfart ...................
31403
43 359
+ 11956
+ 38-1
1286
1343
57
+ 4''4
Handel.....................
25 520
34 645
+ 9125
+ 35*8
71946
81411
+
9 465
+ 13-2
Affärs- o. lagerarbete......
12 365
20 404
+ 8 039
+ 65''0
10 925
14 855
+
3 930
+ 36-0
Hotell-, kafé- o. rest.-rör. ..
Förvaltning, arbetsledning och
13155
14 241
+ 1086
+ 8''3
61 021
66 556
+
J
5 535
+ 9-1
fria yrken..............
49 030
71574
+ 22 544
+ 46-0
21719
29 306
+
7 587
+ 34-9
Förvaltn. o. tekn. ledning..
4 298
5 947
+ 1649
+38-4
309
546
f
237
+ 76-7
Kontorsarbete ............
5 405
7 277
+ 1872
+ 34-6
13 196
17 235
+
4 039
+ 30’6
Undervisn. o. vetensk. verks.
3 299
3 327
+ 28
+ 0''8
3 746
4 411
-b
665
+ 17-8
Hälsovård och .sjukvård......
1759
1616
- 143
- 8+
13 716
14 821
+
1105
+ 8-1
Husligt arbete..............
599
532
- 67
-11-2
197 880
189 503
—
8 377
- 4''2
Arbete, ej hänfört till annan
grupp..................
135 923
126 013
- 9 910
- 7''3
32 601
40 277
+
7 676
-j- 23 5
Summa
713 730
755 745
+ 42015
+ 5-9
382 215
399 515
+ 17 300
+ 4-5
gruppbeteckningarna i de båda tabellerna, såsom noten angiver, förete vissa
skiljaktigheter.
Flertalet huvudgrupper uppvisade ökat antal lediga och tillsatta platser i
förhållande till föregående år. EU markerat undantag utgjorde dock skogsbruket,
där platstillsättningen nedgick med 51 %.
Inom jordbruket tillsattes under år 1946 52 709 platser för män och 8 600
platser för kvinnor. Häri är icke inräknad den tillfälliga arbetskraften till
skörden. Denna verksamhet hade större omfattning än år 1945; antalet genom
arbetsförmedlingarna tillsatta platser av ifrågavarande slag uppgick till
omkring 60 000.
Jordbrukets efterfrågan på fast anställd personal var liksom under tidigare
år omfattande, och svårigheterna att tillgodose behovet syntes ha ökat,
speciellt beträffande ladugårdsskötare. Knappt 50 % av de lediga platserna
kunde tillsättas. Bristen på tillfällig arbetskraft gjorde sig i synnerhet kännbar
under de arbetskrävande perioderna för sådd och skörd, framför allt vid
stråsädesskördens bärgande, som försvårades genom den regniga väderleken.
Genom åtgärder av olika slag, såsom anlitande av skolungdom och andra fri
-
16
villiga samt hempermittering av värnpliktiga, kunde svårigheterna dock i
stort sett övervinnas. En närmare redogörelse för de åtgärder, som vidtogos
för att tillgodose jordbrukets arbetskraftsbehov, lämnas å s. 28 ff.
Anskaffningen av arbetskraft till betfälten var även år 1946 ett svårlöst
problem för arbetsförmedlingarna. En närmare redogörelse för vad som åtgjorts
i ifrågavarande avseende återfinnes å s. 29 ff.
Efterfrågan på arbetskraft till skogarna liade på grund av minskade vedavverkningar
avsevärt mindre omfattning än under föregående år. Sålunda
visade antalet vid arbetsförmedlingarna lediganmälda platser en mycket kraftig
nedgång, från 153 300 år 1945 till 92 200 år 1946, motsvarande 40 °/o. De
tillsatta platserna visade relativt en ännu starkare sänkning än de lediga,
nämligen från 114 900 till 56 800 (51 %). Antalet arbetssökande vana skogsarbetare,
som anmält sig på arbetsförmedlingarna, uppgick till endast 19 400.
En närmare redogörelse för skogsbrukets arbetskraftsbehov m. m. lämnas å
s. 32 ff.
Inom huvudgruppen industri och hantverk, inklusive byggnadsverksamheten,
hade samtliga yrkesgrupper högre platstillsättningssiffror för år 1946
än för år 1945, och inom hela näringsgrenen tillsattes över 332 000 platser,
eller 51 000 flera än 1945. Uppgången hänförde sig i främsta rummet till
arbetsförmedlingarnas medverkan vid anvisning av arbetskraft inom byggnadsverksamheten,
men även metallindustrien redovisade avsevärt höjda siffror
efter den stagnation, som verkstadskonflikten 1945 förorsakade.
Till följd av den livliga sjöfarten ökades omsättningen på sjömansförmedlingarna,
och vid vissa tillfällen var det svårt för dessa att tillgodose behovet
av befaret manskap.
Inom husligt arbete förelågo samma svårigheter som tidigare att skaffa erforderlig
hjälp till hemmen. Under året tillsattes omkring 25 600 fasta hembiträdesplatser
eller 4 900 färre än 1945. Förmedlingen av s. k. tillfällig hemhjälp
hade även i år betydande omfattning, ehuru ej fullt så stor som närmast
föregående år. Antalet tillsatta platser av dylikt slag uppgick till 142 800.
En närmare redogörelse för vidtagna åtgärder för att tillgodose behovet av
huslig arbetskraft lämnas å s. 37 ff.
Ungdomsförmedlingens utbyggnad har under år 1946 fortsatt i anslutning
till den av kommissionen år 1944 uppgjorda planen för en successiv utbyggnad
av densamma. Utbyggnaden avsåg närmast att i personalhänseende förstärka
såväl de vid arbetsförmedlingens huvudkontor tidigare upprättade
länscentralerna som avdelningskontoren i syfte att skapa bättre förutsättningar
för att lösa i samband med ungdomsförmedling och yrkesvägledning
redan föreliggande eller väntade arbetsuppgifter. Vid ett 30-tal större avdelningskontor
skulle sålunda filialer för ungdomsförmedling inrättas. Vid övriga
avdelningskontor skulle ungdom&förmedlingsverksamheten handhas dels
av ambulerande assistenter (knutna till länscentralerna eller till vissa av nyssnämnda
filialer), dels av arvodes- och deltidsanställda s. k. kontaktmän
(knutna till avdelningskontor, som inte på annat sätt specialutrustats för
17
dessa uppgifter). Vid utgången av år 1946 voro 21 filialer för ungdomsförmedling
inrättade vid avdelningskontoren. Av dem hade 6 tillkommit under
året, nämligen i Hässleholm, Lidköping, Nyköping, Nässjö, Sandviken och
Uddevalla. Antalet kontaktmän ökades under år 1946 från 78 till 116.
För att tillgodose ungdomsförmedlingens och yrkesvägledningens personalbehov
har kommissionen anställt praktikanter, vilka dels inom kommissionen,
dels hos de lokala ungdomsförmedlingama erhållit grundläggande utbildning
för ungdomsförmedlings- och yrkesvägledningsverksamhet. Flertalet
av de praktikanter, som fått väl vitsordad praktikanttjänstgöring, ha kunnat
beredas anställning inom ungdomsförmedling och yrkesvägledning.
Inom ungdomsförmedlingen inskrevos år 1946 ca 37 000 (40 000) pojkar
och 33 000 (32 000) flickor (under 18 år), exklusive ungdomsberedskapen.
(Siffrorna för år 1945 ha angivits inom parentes.) Inklusive ungdomsberedskapen
utgjorde antalet ca 60 000 pojkar och 55 000 flickor.
Antalet tillsatta platser exklusive ungdomsberedskapen utgjorde år 1946
ca 67 000. Omkring 2 600 av de tillsatta platserna avsågo anställning av högst
en veckas varaktighet. Under år 1945 tillsattes exklusive ungdomsberedskapen
63 400 platser.
Av de anförda siffrorna torde framgå, att ungdomsförmedlingsverksamheten
under år 1946 omfattat ett något mindre antal arbetssökande än under år
1945. Detta sammanhänger sannolikt med den minskning av årskullarnas
storlek, som inträtt i de för ungdomsförmedlingen aktuella åldersgrupperna.
Däremot ökade i jämförelse med år 1945 antalet tillsatta platser med 6 °/o.
I jämförelse med genomsnittssiffrorna för femårsperioden 1940—44 utgjorde
ökningen ca 30 °/o. Hänsyn har vid jämförelserna icke tagits till anställningstidens
längd.
För den grkesvägledande verksamheten har under år 1946 arbetet med
yrkeskartoteket fortsatt. Vid årets utgång hade ytterligare 116 kartoteksblad
utkommit, varför sammanlagda antalet hittills utkomna kartoteksblad utgör
202. De färdiga bladen gälla yrken för ca 37 °/o av samtliga egentliga yrkesutövare.
Kartoteket, som är avsett att användas som uppslagsverk, behandlar
på varje blad ett yrke med angivande av arbetets art, de krav, som yrket
ställer på utövaren, utbildnings- och löneförhållanden m. m. Yrkesbeskrivningarna
kompletteras med översikter över större yrkesområden eller näringsgrenar.
Uppgifterna ha insamlats genom 1 rågeformulär, intervjuer med
yrkesmän, studiebesök på arbetsplatser, sammanställning av statistiska uppgifter,
studium av facktidskrifter och annan facklitteratur in. in. Arbetet har
bedrivits i nära samarbete med arbetsmarknadens organisationer.
I en särskild serie meddelanden, »Aktuellt för yrkesvägledningen», ha därjämte
lämnats aktuella upplysningar om framtidsutsikterna på speciella yrkesområden,
om skolor och utbildningsanstalter, nyutkommen litteratur
in. m.
Tidigare utgivna broschyrer — »Att välja yrke», avsedd för elever i folk
-
18
skolans avgångsklasser, och »Gymnasisternas ämnesval», avsedd för lärjungar
i gymnasiets »valringar» — ha under året utgivits i reviderade upplagor.
Under året ha fyra distriktsöversikter över läroanstalter för yrkesundervisning
utkommit, avseende Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län. Dylika distriktsöversikter föreligga
härefter för hela riket. De skola ersättas med en översikt över yrkesutbildningsanstalter
i hela landet. Utarbetandet av översikten i fråga hade tagit sin
början vid utgången av 1946.
I föregående årsredogörelse omnämnda utredningar ha fullföljts under år
1946. Preliminära uppgifter angående omfattningen av den medicinska yrkesvägledning,
som bedrivits av skolläkarna under läsåret 1945/46, ha även
bearbetats. I samråd med statens institut för folkhälsan fortgår den i föregående
årsredogörelse omnämnda undersökningen av yrkesrisker ur medicinsk
synpunkt.
Verksamheten i skolorna har planlagts i samråd med de båda delegationer,
som äro knutna till kommissionen och i vilka olika skol- och lärarintressen
äro företrädda.
Under läsåret 1945/46 ha sammanlagt ca 29 000 ungdomar i folk- och fortsättningsskolor
i 420 kommuner erhållit yrkesvägledning.
Broschyren »Att välja yrke» har utdelats i folkskolornas avgångsklasser
som ett hjälpmedel vid lärarnas yrkesorienterande undervisning. Efter det
eleverna ifyllt ett frågeformulär »Frågor inför yrkesvalet», har yrkesvägledaren
i den mån det varit möjligt hållit s. k. yrkesorienterande lektioner i skolorna.
De ifyllda formulären, kompletterade med skriftliga utlåtanden från
lärare och skollälcare, ha varit yrkesvägledaren till hjälp vid den följande
enskilda rådgivningen.
Ett omfattande instruktionsarbete har även bedrivits bland folkskolans
lärare. En del skoldistrikt ha anslagit medel för bevistande av instruktionsmöten
i yrkesorientering för lärare. Under läsåret ha sådana möten och konferenser
hållits för ca 1 500 lärare. Sedan denna verksamhets början år 1943
ha ca 10 500 lärare bevistat sådana konferenser. Kontaktmännen ha länsvis
samlats för instruktioner under en eller flera dagar.
Genom skolöverstyrelsens skrivelse till folkskoleseminariemas rektorer den
12 januari 1946 angående undervisning i yrkesorientering vid folkskoleseminarierna
samt genom de promemorior rörande yrkesvägledning i folkskolan,
som statens folkskolinspektörer i samråd med ungdomsförmedlingen sänt
ut till skolstyrelser och lärare, har folkskollärarkåren fått riktlinjer för sin
medverkan i den yrkesvägledande verksamheten. Instruktionsföredrag ha
även hållits i folkskoleseminariemas avgångsklasser.
På begäran från folkhögskolehåll har under år 1946 yrkesvägledning anordnats
i ett antal folkhögskolor.
Vid de högre skolorna har yrkesvägledning givits i gymnasiernas, flickskolornas,
realskolornas och mellanskolornas avgångsklasser samt i de s. k.
»valklasserna», d. v. s. näst sista klassen i real- och mellanskolor, flick
-
19
skolornas 57 (4°) och gymnasiernas ring I3 och IT. Yrkesvägledningen har
omfattat såväl orienterande lektionsföredrag som enskild rådgivning. Under
läsåret 1945/1946 har yrkesvägledning förekommit i så gott som samtliga
högre skolor i landet.
I viss utsträckning ha ungdomsförmedlingens tjänstemän bedrivit yrkesvägledande
verksamhet bland värnpliktiga, vilka ännu ej valt levnadsbana
eller vilka ämna byta yrke.
Under året har samarbetet med de psykotekniska instituten i Stockholm
och Göteborg vidgats. Instituten ha i större utsträckning än tidigare anlitats
för undersökning av under yrkesvägledningen uppmärksammade problemfall.
I några av dessa fall ha konsultationerna vid institutet möjliggjorts genom
att rese- och övriga kostnader betalats av statsmedel.
Den i samarbete med AB Radiotjänst anordnade yrkesvägledande verksamheten
i radio har pågått under hela år 1946. Radiolyssnama ha i samband
härmed beretts tillfälle att rikta skriftliga förfrågningar angående yrkesval
o. dyl. till Radiotjänst. Förfrågningarna ha besvarats av sektionen
för ungdomsförmedling och yrkesvägledning dels i radio under ett 15-minutersprogram
»Frågor och svar om yrkesval» varannan onsdag, dels skriftligen
av befattningshavare inom sektionen eller vid ungdoms- eller andra
arbetsförmedlingar. Under året besvarades omkring 1 050 dylika förfrågningar.
Denna »radiobrevlåda» har betydelse framför allt för personer, bosatta
på längre avstånd från arbetsförmedlingsorgan.
För senare halvåret 1946 ha vissa statistiska uppgifter lämnats beträffande
den yrkesvägledning, som meddelats vid ungdomsförmedlingarna och
av de till avdelningskontoren hittills knutna kontaktmännen. Av dessa uppgifter
framgår, att omkring 5 600 rådsökande nyinskrivits (3 250 män, 2 350
kvinnor) och att omkring 8 200 konsultationer ägt rum. Relativt vanligt har
sålunda varit, att de rådsökande vid mer än ett tillfälle sökt vägledning vid
yrkesval. Av de rådsökande voro omkring 3 100 under 18 år, 2 000 i åldern
18—25 år och övriga i åldern över 25 år. Omkring en tredjedel av de rådsökande
har även inskrivits som arbetssökande vid ungdomsförmedlingen.
Utöver den egentliga yrkesvägledningen ha i omkring 4 900 fall förfrågningar
angående yrken och utbildningsvägar besvarats.
I likhet med föregående år har sektionen biträtt med material till ungdoms-,
fritids- och andra utställningar, som anordnats av skilda organisationer.
Arbetet med organiserandet av en riksomfattande tjänstemannaförmedling,
som påbörjades under 1944 enligt kommissionens beslut i maj samma år och
som fördröjts på grund av lokal- och personalsvårigheter, fullföljdes i det
närmaste under år 1946.
Förmedlingsverksamheten för tjänstemannakategorierna företedde under
året en kraftig utveckling. Sålunda uppgick antalet arbetssökande personer
till 76 440 mot 63 907 under år 1945. Siffrorna för lediga och tillsatta platser
voro 86 878 och 57 553 mot 60 670 och 44 601 föregående år.
20
En stor och krävande uppgift har varit att söka tillgodose statsmyndigheternas
behov av tjänstemannapersonal. Genom cirkulär den 18 januari 1946
(SFS nr 9) föreskrev nämligen Kungl. Maj:t skyldighet för nämnda myndigheter
att tills vidare till och med den 31 december 1946 vid uppkommande
personalbehov göra viss anmälan därom till den offentliga arbetsförmedlingen.
Genom cirkulär den 29 november 1946 (SFS nr 746) har tiden för
anmälningsskyldigheten utsträckts till och med den 31 december 1947. Antalet
till tjänstemannaförmedlingen från olika myndigheter anmälda platser
uppgick under året till 8 648, av vilka 5 759 tillsattes genom förmedlingens
medverkan.
Även då det gällt anskaffning av tjänstemannapersonal till de kommunala
myndigheterna, har tjänstemannaförmedlingen i betydande utsträckning
tagits i anspråk. Flera städer, bland andra Stockholm, Malmö, Borås
och Jönköping, ha med vederbörande tjänstemannaförmedling överenskommit
om ett kontinuerligt utnyttjande av förmedlingen vid uppkommande
personalbehov.
Under året har tjänstemannaförmedlingen helt eller delvis övertagit den
pLatsförmedlande verksamhet, som tidigare bedrivits av vissa organisationer
och läroanstalter. Sålunda träffades den 6 november 1946 avtal med Sveriges
industriförbund och Svenska industriens praktiknämnd, att utplaceringen
av personer, vilka önska förskaffa sig praktik före inträde vid teknisk
läroanstalt, skall handhavas av tjänstemannaförmedlingen. Avtalet innebär
därjämte, att tjänstemannaförmedlingen i viss utsträckning skall biträda
praktiknämnden vid utplaceringen i praktikarbete av elever vid tekniska
läroanstalter. På framställning av socialinstituten i Stockholm och Göteborg
har tjänstemannaförmedlingen vidare åtagit sig förmedlingen av praktikplatser
åt personer, som ämna söka inträde vid socialinstituten, I frågor
rörande utplaceringen av praktiksökande samarbetar tjänstemannaförmedlingen
intimt med yrkesvägledningen.
Den 1 juli 1946 skedde en utvidgning av tjänstemannaförmedlingens verksamhetsområde
genom att förmedlingen av affärspersonal överfördes till
densamma. Åtgärden föranleddes därav, att det ur förmedlingssvnpunkt befunnits
mindre rationellt att från tjänstemannaförmedlingen avskilja nämnda
yrkesgrupp, som i utbildnings- och anställningshänseende står kontorspersonalen
nära. De järnhandelsanställdas riksförbund, som tidigare bedrivit
egen platsförmedling, beslöt i juli 1946 att nedlägga denna samt att rekommendera
sina medlemmar att i fortsättningen anlita tjänstemannaförnmrllingen.
Förmedlingsverksamheten vid special förmedlingen för artister och musiker
karakteriserades under 1946 liksom under tidigare år av stor livaktighet och
ständigt stegrad omfattning. Utöver de redan under 1945 och tidigare inrättade
9 specialförmedlingarna (Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle, Linköping,
Norrköping, Växjö, Örebro, Karlstad) har dock under året icke nå
-
21
Tab. 6. Artist- och mnslkerfönnedlingens verksamhet under år 1916.
Kontor
Arbetssökande
Tillsatta platser
Män
Kvinnor
Summa
Män
Kvinnor
Summa
Stockholm....................
1500
534
2 034
9 768
3128
12 896
Göteborg.....................
411
95
506
4 257
493
4 750
Malmö.......................
789
104
893
4 848
775
5 623
Gävle........................
898
101
999
12 777
911
13 688
Linköping-Norrköping.........
575
76
651
6 230
384
6614
Växjö........................
475
32
507
3 613
415
4 031
Karlstad .....................
395
23
418
3 029
299
3 328
Örebro .......................
263
41
304
7 494
336
7 830
Övriga kontor................
935
88
1023
2 833
273
3106
Summa
6 241
1094
7 335
54 852
7 014
61866
Därav musiker.............
4 606
267
4 873
46 031
1685
47 716
teater- o. filmpersonal
1486
740
2 226
8 705
4 426
13131
Övriga...............
149
87
236
116
903
1019
gon ny sådan inrättats. Förmedlingsverksamhetens omfattning framgår av
tab. 6.
Vid artist- och musikerförmedlingarna inskrevos under året 7 335 personer.
Antalet förmedlade engagemang utgjorde 61 866. Motsvarande siffror
för år 1945 voro 6 087 och 40 301.
De förmedlade engagemangen motsvara för år 1946 en sammanlagd
gagesumma av 5 700 000 kr, vilket ger en ökning jämfört med år 1945 med
i runt tal 2 400 000 kr.
Under året ha förberedelser träffats för en överenskommelse om samarbete
med Folkparkernas artistförmedling u. p. a. Därjämte ha utarbetats
tekniska anvisningar för artist- och musikerförmedlingen.
Arbetsberedning för partiellt arbetsföra. I avsikt att effektivisera arbetsförmedlingarnas
verksamhet för arbetsanskaffning åt partiellt arbetsföra
och få fram en mera individualiserad arbetsförmedling beslöt arbetsmarknadskommissionen
i juni 1944 i princip att i samtliga län (utom Gotlands)
inrätta befattningar för assistenter för arbetsberedning åt partiellt arbetsföra.
För arbetsberedning åt partiellt arbetsföra voro vid verksamhetsårets
början assistenter förordnade i Stockholm (för Stockholms stad och län),
Göteborg, Malmö, Linköping, Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Kristianstad,
Halmstad, Falun och Härnösand. Under året ha innehavare förordnats
på nyinrättade befattningar i Uppsala, Eskilstuna, Borås, Skövde,
Örebro, Västerås, Gävle, Östersund, Umeå och Luleå. Vid årsskiftet saknades
särskilda befattningshavare endast i två län, nämligen Värmlands och
Gotlands. Nytillträdande befattningshavare ha beretts tillfälle att vid treveckorskurser,
förlagda till ifrågavarande avdelning vid arbetsförmedlingen i
Stockholm, dels genom tjänstgöring vid avdelningen, dels genom föreläsningar
och studiebesök, praktiskt sätta sig in i sina arbetsuppgifter och förvärva
vissa teoretiska insikter i hithörande spörsmål.
Det samarbete mellan arbetsförmedlingen och pensionsnämndema, som
22
Tab. 7. Antal arbetssökande och tillsatta platser vid arbetsförmedlingens expeditioner
för partiellt arbetsföra under är 1040.
Expedition
Arbetssökande
Tillsatta platser
Därav
tillfälliga1
platser
Män
Kvinnor
Summa
Män
Kvinnor
Summa
Stockholm................
2 609
1584
4193
3172
1151
4 323
579
Uppsala (nov.—dec.).......
18
—
18
26
1
27
_
Eskilstuna (juli—dec.).....
86
30
116
80
28
108
7
! Linköping................
519
55
574
369
52
421
16
Jönköping ................
308
69
377
363
60
423
95
Växjö ....................
224
55
279
271
49
320
22
Kalmar ..................
196
16
212
213
11
224
36
Karlskrona................
176
26
202
167
25
192
19
Kristianstad...............
173
43
216
148
29
177
17
Malmö...................
741
176
917
655
183
838
97
Halmstad.................
148
39
187
124
38
162
18
Göteborg .................
767
160
927
465
93
558
127
Borås (sept.—dec.).........
40
2
42
23
—
23
3
Skövde (juli—dec.)........
68
12
80
63
17
80
6
Örebro (febr.—dec.)........
466
91
557
254
21
275
15
Västerås (juli—dec.).......
189
50
239
114
33
147
31
Falun....................
276
53
329
216
51
267
5
Gävle (maj—dec.) .........
200
18
218
119
14
133
6
Härnösand................
427
11
438
154
7
161
3
Östersund (okt.—dec.).....
186
12
198
39
1
40
—
Umeå (april—dec.)........
214
15
229
168
15
183
4
Luleå (dec.)...............
37
3
40
18
4
22
—
Summa år 1946
8068
2 520
10 588
7 221
1883
9104
1106
> > 1945
4 622
1529
6151
4 684
1277
5 961
2 562
1 Av högst en veckas beräknad varaktighet.
genom särskild överenskommelse med pensionsstyrelsen etablerades under
år 1945, har under året fått ökad omfattning. Arbetsförmedlingen har lämnat
sin medverkan vid utredningar rörande pensionsstyrelsens klientel i fråga
om dels behovet av utbildning eller omskolning i det enskilda fallet, dels
yrkesvalet och utbildningsvägar, dels slutligen arbetsanskaffning. Arbetsförmedlingen
har genom detta samarbete kunnat utnyttja pensionsstyrelsens
möjligheter att bereda yrkesutbildning åt sådana arbetssökande, vilka utan
föregående arbetsträning, fortbildning eller omskolning icke eljest kunnat
beredas arbete.
Liknande överenskommelse från samma år med blindvårdsorganisationerna
har möjliggjort för arbetsförmedlingen att biträda i fråga om arbetsanskaffning
åt blind och synsvag arbetskraft. En inventering genom länsarbetsnämnderna
av klientel och arbetstillfällen har pågått under året.
Vidare träffades under året en överenskommelse med Svenska vanföreanstalternas
centralkommitté (SVCK) om samarbete mellan arbetsförmedling
och vanföreanstalter. Vid konferenser i Hälsingborg och Stockholm med representanter
för arbetsmarknadskommissionen och vanförevården underströks
nödvändigheten av dylikt samarbete. Riktlinjer för samarbetet ha
fastställts.
23
Tab. 8 Arbetsförinedlinsfsverksamlieteii för partiellt arbetsföra uuder år 194C.
Arbetssökande och placerade fördelade efter defekter.
Defekter
Män
Kvinnor
Summa
Arbets-
sökande
Tillsatta
platser
Arbets-
sökande
Tillsatta
platser
Arbets-
sökande
Tillsatta
platser
Vanföra..................
1196
796
174
103
1370
899
Hörseldefekta.............
123
101
58
46
181
147
Syndefekta................
216
no
72
47
288
157
Lungsjuka................
1198
896
230
175
1428
1071
Psykiskt sjuka eller defekta
1142
1163
489
413
1631
1 576
Andra sjuka..............
2 172
1660
465
330
2 637
1990
Straffade m. fl.............
1053
1372
162
148
1215
1520
Alkoholister...............
270
368
4
1
274
369
Överåriga.................
440
549
297
274
737
823
Andra arbetshinder.......
258
206
569
346
827
552
Summa
8088
7 221
2 520
1888
10 588
9104
Kommissionen har dessutom under året förhandlat med myndigheter och
organisationer, bland annat i Norrköping, Uppsala, Götebofrg, Borlänge,
Sandviken, Växjö, Örebro och Karlskrona, i avsikt att utröna intresset för
igångsättande av arbetsprövnings- och arbetsträningsinstitut. Förhandlingarna
ha givit vid handen, att ett stort intresse för frågan förefinnes, samt
bekräftat ett tidigare antagande, att organiserandet av arbetsprövnings- och
arbetsträningsverkstäder skulle komma att erbjuda utomordentlig hjälp åt
arbetsberedningen i dess strävan att inpassa partiellt arbetsföra i produktionslivet.
Den egentliga förmedlingsverksamheten för partiellt arbetsföra under 1946
belyses i tab. 7. I tabellen redovisas endast sådana partiellt arbetsföra, vilkas
arbetsansökan varit föremål för direkt handläggning vid de särskilda expeditionerna.
Genom de ordinarie expeditionerna har ett icke ringa antal partiellt
arbetsföra kunnat beredas arbete.
Av tabellen framgår, att antalet arbetssökande partiellt arbetsföra under
1946 vid expeditionerna i Stockholm, Göteborg och Malmö utgjorde 6 037,
därav 1 920 kvinnor. Vid nämnda expeditioner utgjorde under 1945 motsvarande
siffror 5 090 och 1 439. Till landets samtliga under år 1946 i verksamhet
varande expeditioner hänvisades 10 588 arbetssökande, därav 2 520 kvinnor.
Antalet platser, som anvisades och tillsattes med partiellt arbetsföra,
utgjorde år 1945 i Stockholm, Göteborg och Malmö 5 215 och år 1946 vid
samtliga expeditioner 9 104, därav 5 719 vid expeditionerna i Stockholm,
Göteborg och Malmö. Av hela antalet platser hade 1 106, eller något mer
än 12 »/o, en varaktighet av högst en vecka.
Antalet arbetssökande och tillsatta platser vid arbetsförmedlingens expeditioner
för partiellt arbetsföra under år 1946 med fördelning på de sökandes
defekter framgår av tab. 8.
Denna tabell utvisar, att av hela antalet arbetssökande, som under år 1946
hänvisades till de särskilda assistenterna för partiellt arbetsföra, mer än
hälften hade arbetshinder, som utgjordes av sjukdom. Personer med kropps
-
24
liga defekter (vanföra, syn- och hörseldefekta) utgjorde endast omkring 17 %
av hela antalet. De straffade utgjorde 11 %. Arbetshinder på grund av alkoholism
förekom i jämförelsevis liten omfattning, medan överårighet i 7 °/o
angivits som orsak till placeringssvårigheterna.
Sammanställningen ger vidare vid handen, att av hela antalet förmedlade
anställningar ett jämförelsevis stort antal arbetstillfällen kunnat beredas
psykiskt sjuka och straffade. Härvid är emellertid att märka, att huvudparten
av de tillfälliga platserna anvisats dessa kategorier. För de egentliga lytesgruppema
ha de förmedlade anställningarna merendels varit av mera stadigvarande
karaktär.
Jämlikt kungliga brev den 25 maj 1945 och den 29 juni 1946 leder arbetsmarknadskommissionen
i egenskap av arbetsvårdsorgan den verksamhet,
som syftar till att bereda i militärtjänstgöring eller därmed jämställd tjänstgöring
skadad utkomst genom eget arbete (arbetsvärd). På uppdrag av kommissionen
fungera länsarbetsnämnderna som lokala arbetsvårdsorgan, och
ärendena handläggas av assistenterna för arbetsberedning åt partiellt arbetsföra
eller annan för verksamheten särskilt avdelad pei*sonal.
Nämnderna ha på grundval av uppgifter från riksförsäkringsanstalten
verkställt utredningar beträffande de skadades arbets- och inkomstförhållanden
m. m. och i förekommande fall avgivit konkreta förslag till åtgärder i
fråga om utbildning (arbetsträning, fortbildning, omskolning) eller andra
åtgärder, såsom framställning om s. k. kungafondsbidrag, hänvisning till
värnpliktslån m. m. Utredningarna ha verkställts i samråd med läkare — särskilt
i fråga om yrkesvalet — familjebidragsnämnderna och andra kommunala
och sociala organ, tidigare arbetsgivare etc. samt den skadade själv. Från
verksamhetens början i juni 1945 intill den 1 januari 1947 ha nämnderna
verkställt dylika utredningar beträffande 5 627 i militärtjänst skadade. Under
samma period har kommissionen fattat 1 465 beslut om arbetsvärd, därav
i 951 fall i form av omskolning och 129 i form av fortbildning. Övriga
385 fall ha icke blivit föremål för direkt arbetsvårdande åtgärder genom arbetsmarknadskommissionen
utan i flertalet fall hänvisats till värnpliktslån
(187) eller bidrag från kungafonden (142).
Även i samband med själva arbetsvärden ha länsarbetsnämnderna i avsevärd
grad lämnat sin medverkan. Nämnderna ha sålunda utanordnat av
kommissionen beviljade utbildningsbidrag in. in. samt biträtt de skadade
med råd och anvisningar i sociala och ekonomiska frågor. Vidare ha nämnderna
följt utbildningen, biträtt vid arbetsanskaffningen samt jämväl därefter
i olika sammanhang lämnat sitt bistånd (efterkontroll).
Arbetsförmedlingsverksamheten för utlänningar. Vid årsskiftet 1945/46 funnos
kvar i landet ca 13 100 av de flyktingar (s. k. repatriander), vilka genom
Röda korset och UNRRA:s försorg under våren och sommaren 1945 överfördes
från fånglägren i Tyskland för att i Sverige beredas tillfälle till vila och
rekreation. Vistelsen avsåg till en början endast att vara omkring sex månader,
men då många av olika skä'' ej kunde återvända till sina hemländer
25
inom denna tid, medgavs, att repatriander, som tillfrisknat, i likhet med
andra flyktingar skulle få taga arbete. Redan under år 1945 hade sålunda
omkring 5 500 repatriander återhämtat sig och lämnat förläggningarna för
att antaga arbete. Bland de kvarvarande 7 600 tillfrisknade många under våren
och sommaren 1946 och erhöllo anställning. Utplaceringen av de arbetsföra
repatrianderna kunde i slutet av juni anses vara slutförd, varvid på
läger och sjukhus återstodo omkring 2 700 personer, utgörande konvalescenter,
sjuklingar och skolelever.
Arbetsutplaceringen från läger av de baltiska flyktingarna hade definitivt
slutförts redan under 1945. Därvid hade dock ca 1 300 intellektuella på grund
av svårigheten att erhålla lämplig anställning i öppna marknaden placerats
i arkivarbeten eller fornminnesvårdsarbeten, de sistnämnda arbetena anordnade
i samråd mellan arbetsmarknadskommissionen och riksantikvarieämbetet.
De den 15 februari 1946 tillkallade arkivarbetssakkunniga föranstaltade
redan i början av sin verksamhet om speciella åtgärder för att påskynda
de utländska arkivarbetarnas utplacering i öppna marknaden. I Stockholm,
Uppsala och Lund inrättades för detta ändamål särskilda arbetsförmedlingsexpeditioner
för arkivarbetare. Av de ca 1 250 utlänningar, som i början av
1946 voro i arkivarbete, ha på grund härav ca 750 under år 1946 erhållit
anställning i öppna marknaden genom arbetsförmedlingen. Vissa av dessa
utlänningar kunde på grund av bristande kunskaper i svenska ej omedelbart
placeras, varför särskilda kurser i svenska språket ordnades för att underlätta
förmedlingsarbetet. Sammanlagt besöktes kurserna av över 800 arkivarbetare.
Vid slutet av 1946 återstodo 500 utlänningar i arkivarbete. Då de
flesta av dessa ej synas kunna placeras utan att erhålla viss omskolning,
planerar kommissionen att i samarbete med överstyrelsen för yrkesutbildning
under 1947 anordna speciella praktiska fortbildningskurser.
Det under 1945 påbörjade samarbetet mellan de danska, norska och svenska
arbetsförmedlingarna fortsatte under 1946. Genom den brist på arbetskraft,
som varit rådande i samtliga tre länder, har förmedlingen dock fått
begränsad omfattning. Härtill kommer, att bostadsbristen i hög grad försvårat
verksamheten. Dock kan nämnas, att över 800 danskar genom arbetsförmedlingens
försorg placerats i Sverige inom skogsbruk och industri, varjämte
den svenska arbetsförmedlingen efter hemställan från norska myndigheter
under hösten anvisade en grupp på över 40 vana svenska byggnadssnickare
till återuppbyggnadsarbetet i Nordnorge. Under sommarmånaderna 1946 har
vidare ett utbyte av jordbruksungdom på försök ordnats mellan Danmark
och Sverige. Sammanlagt deltog ett 100-tal ungdomar. Då erfarenheterna från
utbytet över lag varit goda, planeras en fortsatt verksamhet under år 1947 i
vidare omfattning.
Arbetsmarknadskommissionen och arbetsförmedlingarna erhålla i allt
större antal förfrågningar från utlandet angående sysselsättningsmöjligheterna
i Sverige. Även sammanslutningar och enskilda företag in. fl., som
mottagit dylika hänvändelser, bruka vidarebefordra dessa till arbetsmarknadskommissionen.
1 de fall det rör sig om sådan arbetskraft, av vilken be
-
26
hov föreligger i landet, medverkar kommissionen vanligen, sedan samråd
angående möjligheterna för svenskt inresevisum ägt rum med utlänningskommissionen,
till att anställning anskaffas åt de sökande.
Verksamheten beträffande de norska ungdomar, som genom överstyrelsens
för yrkesutbildning försorg erhålla utbildning vid svenska yrkesskolor,
har pågått hela året. Arbetsmarknadskommissionen har ombesörjt detaljer
i samband med elevernas uppehälle under kurstiden, såsom kost och logi,
utrustning med gång- och arbetskläder, resor m. m. I allmänhet ha eleverna
inkvarterats i de ordinarie skolhemmen eller i privata hem, men på grund
av bostadsbristen har kommissionen även måst upprätta och driva ett internat
för ca 100 elever i Göteborg. Till utgången av år 1946 hade sammanlagt
1 582 elever kommit till landet, och av dessa voro vid samma tidpunkt
1 430 färdiga med sin utbildning. Verksamheten beräknas bli slutförd under
första hälften av år 1947.
I sina strävanden att inordna hemkomna utlandssvenskar i normala förhållanden
stödes Utlandssvenskarnas förening på Kungl. Maj ds uppdrag av
socialstyrelsen, överstyrelsen för yrkesutbildning och arbetsmarknadskommissionen.
Det åvilar härvid arbetsmarknadskommissionen förutom att biträda
i frågor rörande utrustning även att ombesörja den erforderliga arbetsförmedlingen
och därmed sammanhängande spörsmål.
Arbetsförmedlingen förmedlade under år 1946 46 628 arbetsanställningar
åt utlänningar, därav 32 311 för män och 14 317 för kvinnor. Beträffande
fördelningen nationsvis kan nämnas, att 14 216 platser avsågo danskar.
4 856 norrmän och 9 987 balter. Vid årsskiftet 1946/47 funnos i Sverige
93 368 utlänningar, av vilka 60 991 hade arbetsanställningar. Antalet i arbete
varande danskar uppgick till 13 231, norrmän 8 889, finnar 5 793, balter
18 431, polacker 5 831 och tyskar 2 371. Inom olika yrkesområden fördelade
sig de sysselsatta utlänningarna enligt följande: jordbruk och skogsbruk
6 351, industri och hantverk 29 623, samfärdsel 2 586, handel 5 412, förvaltning
5 161, hälso- och sjukvård 3 249, husligt arbete 5 454 samt annat arbete
3 155.
För att förenkla arbetstillståndsgivningen för utlänningar har överenskommelse
träffats mellan utlänningskommissionen och arbetsmarknadskommissionen,
att sistnämnda myndighet tillsammans med länsarbetsnämnderna
skall kunna lämna utlänningarna s. k. yrkestillägg enligt en särskild i samråd
mellan utlänningskommissionen och arbetsmarknadskommissionen uppgjord
vrkesförteckning. Detta förfarande innebär, att kommissionen och
länsarbetsnämnderna erhålla rätt att i utlännings pass utöka det av utlänningskommissionen
meddelade arbetstillståndet med ytterligare yrke. Härigenom
åstadkommes en avsevärd förenkling av tillståndsgivningen till fördel
för såväl arbetsgivarna som utlänningarna, vilka sistnämnda nästan omgående
kunna få dylik ansökan behandlad. I
I samband med den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringen,
som står under socialstyrelsens överinseende, fullgör den offentliga arbets
-
27
förmedlingen omfattande kontroll- och arbetsanvisningsuppgifter. Därigenom
bli försäkrade, som uppbära daghjälp, omedelbart tillgängliga för placering
på arbetsmarknaden, när behov av arbetskraft uppkommer inom för
dem lämpligt arbetsområde.
Från och med 1946 års ingång äro ytterligare två arbetslöshetskassor i
verksamhet, nämligen Sveriges teateranställdas och typografernas. Totala
antalet arbetslöshetsförsäkrade ökade härigenom med omkring 13 000. Även
inom de äldre arbetslöshetskassorna ökade medlemsantalet betydligt under
år 1946. Vid slutet av året utgjorde sammanlagda medlemsantalet 871 300
mot 819 500 ett år tidigare.
Följande erkända arbetslöshetskassor voro i funktion den 1 januari 1947.
Erkänd arbetslöshetskassa
Beklädnadsarbetarnas..............................
Sadelmakarnas, tapetserarnas och reseffektarbetarnas ..
Stenindustriarbetarnas..............................
Handelsanställdas m. fl.............................
Sko- och läderarbetarnas ..........................
Träindustriarbetarnas..............................
Musikernas m. fl.................................
Lantarbetarnas ..................................
Frisörernas ......................................
Livsmedelsarbetarnas..............................
Textilarbetarnas ..................................
Gjuteriarbetarnas..................................
Gruvindustriarbetarnas ............................
Handelstjänstemännens ............................
De kemisk-tekniska industriarbetarnas m. fl...........
Bleck- och plåtslagamas ..........................
Försvarsverkens civila personals ....................
Bryggeriarbetarnas ................................
Transportarbetarnas ..............................
Metallindustriarbetarnas............................
Bokbinderiarbetarnas..............................
Hotell-, kafé- och restauranganställdas................
Handelsresandenas ................................
Grov- och fabriksarbetarnas........................
Industritjänstemännens ............................
Elektrikernas ....................................
Arbetsledarnas....................................
Målarnas ........................................
Sjöfolkets ........................................
Väg- och vattenbyggnadsarbetarnas..................
Järnvägsmännens..................................
Sågverksindustriarbetarnas..........................
Maskinbefälets....................................
Sveriges teateranställdas............................
Typografernas ....................................
Erkänd fr. o. m.
den
2/l
1935
V2
1935
23/2
1935
74
1935
Vt
1935
7i
1936
21/i
1936
si/7
1936
l/io
1936
71
1937
1/l0
1937
7i
1938
71
1938
7i
1940
71
1941
74
1941
7io
1941
7 4
1942
7i
1942
7e
1942
v?
1942
77
1942
7 8
1942
7i
1943
79
1942
7i
1943
7n
1942
Vio
1943
10/7
1943
71
1944
7i
1945
75
1945
71
1945
7i
1946
71
1946
Medlemsantal
den V» 1947
30 600
4 800
4 200
47 700
10 400
39 500
7 700
45 800
4 100
33 900
41 800
10 900
9 000
9 000
14 300
3 100
20 000
6 400
8 300
198 400
11 200
18 900
500
106 100
42 600
14 600
18 800
15 500
15 800
19 700
26 100
16 600
2 100
300
12 600
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 286.
Summa 871 300
6
28
B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende ay vissa näringsgrenars
arbetskraftsbehov.
Jordbruket.
Den under år 1946 ytterligare markerade knappheten på arbetskraft inom
olika områden ökade jordbrukets svårigheter att anskaffa tillräckligt med
arbetskraft, särskilt under sommarhalvåret. Detta nödvändiggjorde, att skolungdomen
från städer och samhällen samt personer, som för längre eller
kortare tid kunde göra sig lediga, uppmanades att deltaga i jordbruksarbete.
Propagandan för dessa tillfälliga arbetsinsatser bär i likhet med föregående
år bedrivits huvudsakligen lokalt genom de olika länsarbetsnämnderna. Genom
artiklar och appeller i pressen ha upplysningar lämnats om behovet
av arbetskraft till jordbruket, varjämte samtliga elever i de högre skolorna
tillställts broschyren »Modem ungdom». Även radion har tagits i anspråk
för propagandan.
Den tillfälliga arbetskraftens insats under året har varit av ett betydande
värde. Genom arbetsförmedlingen utplacerades till enskilda gårdar, i jordbruksläger,
praktikläger eller på annat sätt sammanlagt 59 270 personer,
varav 32 562 män och 26 708 kvinnor. I första hand inriktades propagandan
för deltagande i jordbruksarbete på enskild utplacering på olika lantgårdar.
Genom arbetsförmedlingen utplacerades på detta sätt under året 6 386 personer,
huvudsakligen skolungdomar. Ett mycket stort antal personer sökte
sig dessutom på privat väg ut i jordbruksarbete hos släkt och bekanta eller
hos arbetsgivare, hos vilka de tidigare år placerats. För dessa arbetsinsatser
kunna helt naturligt icke anföras några siffror.
Under år 1946 ha 364 jordbruksläger varit anordnade med sammanlagt
7 010 deltagare, av vilka 722 varit lägerledare och husmödrar samt 2 579
manliga och 3 709 kvinnliga direkta lägerdeltagare. Genom jordbrukslägren
tillfördes jordbruket 102 278 dagsverken. Sammanlagda arbetsinkomsten för
deltagarna, frånsett ledarpersonalen, uppgick till 379 968 kronor, vilket
innebär en medelinkomst per arbetsdag av 3 kronor 72 öre. Motsvarande
siffra för 1945 var 3 kronor 79 öre. I likhet med föregående år anordnades
ett antal tvådagars instruktionskurser för lägerledare, där dessa fingo handledning
i frågor rörande lägrens ekonomiska skötsel och ungdomens fritidssysselsättning.
Med stöd av erfarenheter från föregående år anordnades även under år
1946 praktikläger i jordbruk och lanthushåll. I dessa läger deltogo sammanlagt
68 ungdomar, varav 23 manliga vid de två praktikläger som anordnats
i jordbruk, medan 45 kvinnliga varit fördelade på tre läger i lanthushåll.
Lägrens ändamål har varit dels att förse jordbruket med arbetskraft och
dels att bereda ungdom med utpräglad lust och fallenhet för jordbruks- eller
lanthushållsarbete möjlighet att på detta sätt skaffa sig en första praktik och
pröva sin lämplighet för avsett yrke.
Förutom de på olika gårdar, i jordbruks- eller praktikläger placerade ha
enskilda personer och arbetsgrupper från skolor, organisationer och företag
29
en eller flera dagar deltagit i jordbruksarbete. Under år 1946 utplacerades på
detta sätt 45 779 personer i jordbruksarbete. Särskilt under vårens sockerbetsskötsel
samt under den regniga skördeperioden var denna form av arbetshjälp
av mycket stor betydelse. En stor del av de tillfälliga arbetsinsatserna
utfördes av skolungdom. Genom Kungl. Maj:ts cirkulär den 5 april
1946 (SFS nr 114) bereddes dylik ungdom möjlighet till viss ledighet från
undervisningen under vår- och höstterminen 1946 under högst två veckor
för deltagande i lantbruksarbete in. in. Detta medgivande fick i stor utsträckning
utnyttjas. Särskilt när det gällde att få fram tillräckligt med arbetskraft
för vårskötseln av sockerbetorna och under höstens potatisplockning,
var skolungdomens medverkan nödvändig.
Enligt kungl. kungörelsen den 25 juli 1946 (SFS nr 569) kunde vissa statliga
befattningshavare medgivas sammanlagt högst tio dagars tjänstledighet
med oavkortad lön för deltagande i skördearbeten, som anvisats av den offentliga
arbetsförmedlingen. Statstjänstemännens medverkan i skördearbete
var i likhet med föregående år av relativt liten omfattning.
Under stråsädesskörden fick jordbruket ett värdefullt tillskott av arbetskraft
genom den militära skördehjälpen, som enligt av Kungl. Maj:t lämnat
medgivande organiserades av framför allt armén och som innebar, att olika
förband under omkring 14 dagar deltogo i skördearbetet. Siffermässiga uppgifter
angående omfattningen av den militära skördehjälpen lämnas å s. 45.
Här må framhållas, att flertalet av årets rekryter deltogo i skördearbete. Deras
ianspråktagande varierade efter arbetskraftsbehovet i olika delar av
landet.
Betodlingen. Frågan om arbetskraftsbehovet för 1946 års betodling upptogs
till behandling redan i mars månad, då arbetsmarknadskommissionen
kallade representanter från länsarbetsnämnderna i södra Sverige till konferens
i Växjö. Frågan behandlades ytterligare senare på våren vid sammanträde
i Malmö anordnat av Svenska sockerfabriksaktiebolaget och i början
av september med representanter från — förutom sockerbolaget — arbetsmarknadskommissionen,
länsarbetsnämnden i Malmö och Sveriges betodlares
centralförening. Vid överläggningarna framhölls nödvändigheten av att
i likhet med tidigare år bedriva en intensiv arbetsförmedlingsverksamhet
och genom propaganda inom icke betodlande län verka för överflyttning
av arbetskraft.
Den regniga och kalla väderleken under våren fördröjde på vissa håll
vårskötseln av sockerbetorna, vilket medförde, att tidsperioden för gallringsarbetet
förlängdes och arbetsanskaffningen härigenom också underlättades.
Under höstens betupptagningsperiod gynnades arbetet i hög grad av väderleksförhållandena.
Det är många år sedan månaderna oktober och november
voro så soliga och varma, och detta bidrog i hög grad till att den ovana
arbetskraften stannade kvar och slutförde sitt arbete.
För att underlätta rekryteringen av arbetskraft till betarbetet anordnade
länsarbetsnämnderna i likhet med tidigare år kollektiva hushåll. Denna an
-
30
ordning har under år 1946 fått större omfattning än något år tidigare. Under
våren voro sålunda 80 kollektiva hushåll anordnade för betarbetare, där
omkring 1 500 personer dagligen utspisades, och under hösten inte mindre
än 150 hushåll med utspisning av över 2 000 personer. Under vårperioden
voro 150 husmödrar och under hösten cirka 200 sysselsatta i dessa hushåll.
Av stor betydelse för lösandet av jordbrukets arbetskraftsproblem är att
inkvarteringsfrågan ordnas på ett tillfredsställande sätt. Under de senaste
åren bär arbetsmarknadskommissionen uthyrt ett 40-tal nya s. k. 12-mannabaracker
till gårdar, där inkvarteringsfrågan varit svår att lösa.
I likhet med tidigare år medverkade länsarbetsnämnderna under 1946 till
anordnande av barndaghem i betdistrikten för att härigenom underlätta för
mödrar med barn att åtaga sig arbete. Under våren voro 22 dylika barndaghem
anordnade, varav 19 i Malmöhus län, 1 på Öland och 2 på Gotland.
Vid höstens betupptagning voro sammanlagt 28 daghem i verksamhet, därav
26 i Malmöhus län och 1 i vartdera Kristianstads och Hallands län.
Vårens betgallringsarbeten. Det arbetskraftsbehov, som anmälts till de
olika arbetsförmedlingarna vid betarbetets början, uppgick till omkring
5 000 personer, vilket var det största restbehov för vårskötseln, som någonsin
noterats.
För att täcka behovet av arbetskraft fick i stor utsträckning överflyttning
ske från Norrland och Mellansverige, varjämte även ovan arbetskraft, främst
skolungdom, utnyttjades. Trots rikliga arbetstillfällen i skogen m. m. blev
tillströmningen av arbetskraft från skogslänen oväntat stor och uppgick till
omkring 1 100 personer. Genom tillmötesgående från rektorer, lärare och
föräldrar voro ett stort antal skolungdomar inte bara från betdistrikten utan
också från Stockholm, Göteborg och Norrland före terminens slut sysselsatta
i betarbete. Dels placerades skolungdomen i jordbruksläger, dels voro
hela skolklasser under vissa dagar sysselsatta med betgallring i hemorten.
Genom arbetsförmedlingen placerades över 4 500 skolungdomar i betarbete.
Även de ungdomar bland flyktingarna, som funnos på skolinternat, placerades
så gott som samtliga i betläger. Från dylika skolinternat tillfördes betfälten
470 personer.
Inom det sydsvenska betdistriktet, som omfattar Skåne, Blekinge och södra
Halland, tillsattes för vårskötseln 6 500 personer, vilket antal avsevärt
överstiger 1945 års förmedlingssiffra (4 272). Inom distriktet anskaffade arbetsförmedlingarna
840 personer samt från Norrland och Mellansverige
1 000 man. Vid de 55 anordnade betlägren för skolungdom samt i klasser
utplacerade deltogo 3 710 ungdomar. Ett värdefullt tillskott av arbetskraft
utgjorde de cirka 500 danskar, som genom arbetsförmedlingen placerades
på gårdar, där kost- och logifrågan kunde ordnas. Av stor betydelse blev
även i slutskedet av säsongen utnyttjandet av militärer under fritid, omkring
450 man.
Inom Linköpings betdistrikt anskaffade arbetsförmedlingarna 650 personer
till betskötseln. Av dessa kommo 390 personer från odlingsområdet samt
från Småland och Blekinge, medan endast ett 10-tal norrlänningar placera
-
31
des inom detta odlingsområde. Skolungdom placerades till ett antal av 250
personer.
Kalmardistriktet placerade under vårskötseln 645 personer i betarbete,
varav 25 från Norrland. Vid de 19 anordnade betlägren deltogo 275 skolungdomar.
Inom Skövde betdistrikt placerades 234 personer, därav cirka 100 skolungdomar
på 5 betläger.
På Gotland anskaffades för betskötseln 233 personer genom arbetsförmedlingen.
Av dessa voro 173 skolungdomar, vilka placerades antingen på läger,
7 till antalet, eller direkt i lantbrukarhemmen. Även här deltogo militärer i
betarbete på fritid.
Inom de olika odlingsdistrikten bidrogo vidare olika industriföretag och
firmor till att lösa arbetskraftsproblemet genom att lämna personalen ledighet
för deltagande i betarbete. Särskilt gjorde tjänstemän och arbetare från
de olika sockerfabrikerna en värdefull insats vid vårens betskötsel. Genom
arbetsförmedlingarna placerades i vårens betskötselarbete sammanlagt inte
mindre än 8 800 personer, det hittills högsta antal som tillsatts.
Höstens betupptagning. Den sena skörden och potatisplockningen kcmmo
på en del håll att sammanfalla med höstens betupptagning och på grund
härav i viss mån konkurrera med denna om arbetskraften. Vid betsäsongens
början var det till arbetsförmedlingen anmälda restbehovet ovanligt högt
och kunde närmast jämföras med hösten 1942. Framför allt voro svårigheterna
stora i Skåne och Östergötland. Sålunda kan nämnas, att behovet av
betupptagare för Skåne i oktober var tre gånger och i Östergötland fyra
gånger så stort som under tidigare år. Genom överflyttning av framför allt
norrländsk arbetskraft samt tack vare den gynnsamma väderleken löstes
dock arbetskraftsproblemet på ett tillfredsställande sätt.
Inom det sydsvenska distriktet placerades 4 840 personer för betupptagningen,
därav 1 320 från odlingsområdet. Från Småland och Blekinge anvisades
738 personer och från Mellansverige och Norrland 2 172. Skåne fick
dessutom ett värdefullt tillskott av arbetskraft genom de 640 danskar, som
sökt sig över för betupptagningen.
Linköpingsdistriktet placerade för betupptagningen 860 personer. Av dessa
kommo 210 från odlingsområdet, 490 från Norrland och 160 från Mellansverige.
Ett 30-tal elever från Bona uppfostringsanstalt voro under en månad
placerade på betläger och utförde där ett gott arbete.
Skövdedistriktet placerade 210 personer, därav 135 från odlingslänet och
75 från Mellansverige.
Inom Kalmar län placerades 250 personer, varav hälften anvisades från
länet.
Gotland, som för betskörden i hög grad är beroende av arbetskraft från
fastlandet, erhöll hjälp av militärpersonal, som var förlagd till ön. Detta
möjliggjordes därigenom, att den skördehjälp på 14 dagar, som i de övriga
länen sattes in vid stråsädesskörden, icke utnyttjades på Gotland. Av de 670
personer, som placerades i hel upptagningen på Gotland, utgjordes 520 av
32
militärer, medan 20 anvisades från det egna länet och 130 kommo från fastlandet.
För betupptagningen anvisades genom arbetsförmedlingen 6 700 personer
till betfälten. Av dessa kommo över 75 % från orter utanför respektive odlingsdistrikt,
varav 2 200 personer enbart från Norrland. Från odlingslänen
placerade arbetsförmedlingen 1 800 personer, medan 1 150 personer kommo
från Småland och Blekinge samt 520 man från Mellansverige.
Skogsbruket.
De av kommissionen under år 1946 vidtagna åtgärderna i syfte att tillföra
skogsbruket arbetskraft inneburo ett fullföljande av den linje, på vilken
man slagit in genom införandet av arbetspremier våren 1945. Premieringen
hade kunnat genomföras med lägre kostnader än de tidigare vidtagna
extraordinära åtgärderna för att trygga bränsleförsörjningen. Man var medveten
om att arbetspremien med största sannolikhet skulle återinföras, därest
liknande åtgärder bleve nödvändiga även under år 1946. Då många omständigheter
dessutom talade för att skogsbrukets arbetsmarknad nu vore
på väg mot normala förhållanden och såväl arbetar- som arbetsgivarparten
uttryckt önskemål i denna riktning, beslöt kommissionen avveckla den s. k.
omskolningsverksamheten. Denna avveckling skedde under tiden april—juni.
Samtliga bidrag upphörde den 23 april beträffande arbetare i enskild placering,
varjämte omskolningsbidraget avskaffades beträffande i huggarkurs
placerade. Till dessa utgick dock ett reducerat familjetillägg jämte övriga
förmåner, såsom hyresbidrag, fria verktyg, fri bostad, fria resor till och
från arbetsplatsen m. m., t. o. m. den 30 juni. Denna dag avslutades kursverksamheten
helt med undantag för arbetare av utländsk nationalitet samt
svensk arbetskraft sysselsatt inom ett begränsat område av Örebro län.
Antalet till kommissionen rapporterade från andra yrkesområden överflyttade
arbetare, som åtnjöto bidrag vid slutet av varje månad åren 1945
och 1946, framgår av följande sammanställning.
Antal överflyttade arbetare, som dtnjölo bidrag.
19 4 5
19 4 6
Månad
Hela
därav uti än-
antalet
ningar
Januari...................
...... 11 770
20 764
3 292
Februari..................
...... 17 920
23 099
3 548
Mars .....................
....... 22 896
20 480
2 940
April .....................
...... 21 888
2 494
1 083
Maj ......................
...... 19 722
1 448
743
Juni......................
....... 16 156
392
361
Juli ......................
...... 8 827
288
261
Augusti...................
....... 8 397
358
306
September ................
....... 8 646
348
283
Oktober ..................
....... 9 356
413
317
November................
...... 12 721
684
574
December.................
...... 15 165
710
592
Medeltal per månad .......
....... 14 455
5 957
1 192
33
Arbetsresultaten vid av länsarbetsnämnderna anordnade förläggningar för
ovan arbetskraft ha regelbundet rapporterats till kommissionen och framgå
av följande tablå. * I
Avverkade kvantiteter
År
Kastved
Kolved
Massaved m. m. Timmer, slipers
m. m.
m3t
res
fot3
fot3 toppmått
1942 ....
.......... 984 200
2 553124
4 497 700
3 208 600
1943 ....
.......... 4 102 000
7 200 800
39 024 000
15 945 300
1944 .....
.......... 1397 300
1 139 900
7 726U00
6 876 5H0
1945 .....
.......... 2 350 300
2 431 412
15 345 050
13 140 820
1946 .....
.......... 655 00J
109 400
416 300
537 100
Antal
dagsverken, arbetsförtjänst m. m.
År
Dagsverken
Ackords-
förtjänst
Medel- förtjänst
pr dag
Omskol-
nings-
bidrag
Bidrag
pr dag
Summa
inkomst
pr dag
kr.
kr.
kr.
kr.
kr.
1942 .....
...... 990 911
5 795 437
5-85
2 394 797
2*42
8*27
1943 .....
...... 3 033 931
19 135 565
6-31
6 189 085
2*04
8*35
1944 .....
6 868 935
6''98
1437 811
1*46
8*44
1915 _____
...... 1680 054
12 825 260
7-63
3 878 868
2*31
9*94
1946 .....
...... 626 769
5 249 656
8-38
1 1 211511
1 2*30
10*31
1 Avser tiden 1/i—30/i.
I ovanstående uppgift ingå ej familjetillägg eller hyresbidrag. De individuella
arbetsprestationerna varierade betydligt. Högsta rapporterade medeldagsförtjänsten,
omskolningsbidraget inräknat, utgjorde 22 kronor 70 öre,
den lägsta 5 kronor 73 öre. Genomsnittsprestationen utgjorde 2,79 m3t per
bidragstagare och dag.
Förutom i huggarkursförläggningar voro under tiden 1 januari—23 april
ett stort antal ovana skogsarbetare enskilt utplacerade hos skogsarbetsgivare.
Någon rapportering angående deras arbetsprestation har icke lämpligen kunnat
genomföras, men antalet dagsverken, som utförts av de enskilt placerade,
utgjorde i runt tal 1 175 000 (år 1945 2 048 000). Den totala kvantitet, som
avverkades av dem, som åtnjöto bidrag av något slag från arbetsmarknadskommissionen,
kan uppskattas till 4,96 milj. m3t (1945 9,85 milj. m3t). De
sammanlagda kostnaderna för bidrag och andra fömåner uppgingo under
året till 8 042 487 kronor (motsvarande siffra 1945 var 14 755 974 kronor).
I samma mån som den av kommissionen bedrivna kursverksamheten avvecklades,
strävade kommissionen att förmå skogsarbetsgivama alt, där detta
kunde anses lämpligt, själva anordna förläggningar, där av arbetsgivarna
avlönade instruktörer eller lagbasar kunde meddela arbetarna instruktion i
arbetsteknik och verktygsvård. En stor del av den utrustning, kommissionen
förfogat över för kursverksamheten, avyttrades i detta sammanhang. Antalet
försålda baracker utgjorde 1 023. Innehavet av baracker vid december månads
utgång var 1 278.
Arbetspremier. Då upphörandet av kontantbidragen i kursverksamheten fastställes
till den 23 april, berodde detta på att arbetspremien återinfördes denna
dag och att man därför fann det fördelaktigt att, samtidigt som man berövade
34
Tab. 9. Antal ansökningar om arbetspremier till skogsarbetare in. il. samt utbetalade
belopp avseende premieringsperioden 2SA—8% 1946.
Län
Antal
Utbetalt
ansök
-
belopp
Län
Antal Utbetalt
ansök- belopp
ningar
kronor
ningar
kronor
Stockholms ...
Uppsala......
Södermanlands
Östergötlands..
Jönköpings____
798
688
1172
1633
1680
71 842
60185
114 915
147 815
119 419
Älvsborgs....
Skaraborgs.. .
Värmlands...
Örebro......
Västmanlands
1652
503
7 452
2 362
1302
163 332
39 589
700 158
258 445
132 559
Kronobergs .
Kalmar ....
Gotlands....
Blekinge....
Kristianstads
1515
2123
46
263
216
111152
231 012
3 714
20 030
16 265
Kopparbergs . ..
Gävleborgs ....
Västernorrlands
Jämtlands.....
Västerbottens ..
9119
7 530
6 925
7 116
6 357
968 977
707 166
662 385
673 166
805 918
Malmöhus ..........
Hallands............
Göteborgs och Bohus
125
367
460
13 457
25 638
36 026
Norrbottens
4 015
461 424
Summa
65419
6544 589
de ovana arbetarna en förmån, kunna erbjuda dem en ny, som jämställde
dem med den ordinarie skogsarbetarkåren. Till skillnad från år 1945 innebar
nämligen det 1946 införda systemet, att premie tillkom envar, oavsett ålder
och yrkesvana, som under viss tid ägnade sig åt huggning av vissa sortiment.
Även i andra hänseenden voro bestämmelserna denna gång något annorlunda
än föregående år. Kvalificeringsbeloppet om 150 kronor bibehölls, men
medan vederbörande år 1945 erhöll premie endast å den del av inkomsten,
som översteg kvalificeringsbeloppet, beräknades premien enligt det nya systemet
å hela inkomsten. I stället sänktes procenten från 40 till 30 procent. Övriga
detaljbestämmelser voro i stort sett desamma som gällt under år 1945.
Premieperioden fastställdes för hela landet till tiden 23 april—30 juni, och
någon förlängning infördes icke. Icke heller ansågs det nödvändigt att införa
premie för framkörning.
Utbetalningen av premierna handhades i likhet med föregående år av länsarbetsnämnderna.
I tab. 9 meddelas uppgifter om antalet ansökningar samt
inom olika län utbetalade belopp. Beloppen avse till den 31 december 1946
gjorda utbetalningar. Vid denna tidpunkt återstod endast ett mindre antal
oreglerade ansökningar. Under tiden 1 april—30 juni utbetalades dessutom
sammanlagt 626 319 kronor avseende 1945 års premier.
Under den tid, som huggningspremierna tillämpades, avverkades enligt
bränslekommissionens redovisning 6,9 milj. m3t brännved och massaved.
Arbetsförmedlingsverksamheten inom skogsbruket åren 1944—1946 framgår
av tab. 10.
Antalet tillsatta platser inom skogsbruket uppgick under år 1946 till 56 844,
en minskning i förhållande till år 1945 med i runt tal 58 000 platser. Under
årets senare månader utplacerades i skogsarbete ett rätt stort antal danskar.
Med hänsyn till det förbättrade läget på skogsarbetsmarknaden företogos
månatliga inventeringar av skogsbrukets arbetskraft endast t. o. m. utgången
35
Tab. 10. Arbetsförmedlingsverksamlieten inom skogsbruket åren 1944—1046.
Månad
Lediga platser
Tillsatta platser
Tillsatta platser
på 100 lediga
1944
1945
1946
1944
1945
1946
1944
1945
1946
Januari............
16 042
18 344
28 714
13 727
12 600
15 731
86
69
55
Februari ..........
11329
20 870
20 037
9 470
15 139
9 828
84
73
49
Mars..............
6 999
16 806
15 396
5970
12 456
7 537
85
74
49
April..............
3 991
17 216
10 434
3 110
11708
3 897
78
68
37
Maj ..............
5 470
20 338
10 735
3 440
10 569
3712
63
52
35
Juni ..............
7121
21110
9 708
3197
9711
2 669
45
46
27
Juli ..............
6153
19 742
7 828
1506
6 081
1242
24
31
16
Augusti............
7 05 i
19 368
8 225
2315
5 612
1455
33
29
18
September ........
7 180
20 018
9 768
3112
5 496
1695
43
27
17
Oktober ..........
9 285
21413
12 905
4 224
7 217
2 194
45
34
17
November ........
13 092
24 520
16 806
8 622
10 946
3 826
66
45
23
| December..........
10142
20 382
18 384
6 313
7 398
3 058
62
36
17
Hela året
78572
153 301
92155
65006
114933
56 844
83
75
62
av juni månad. Under den återstående delen av året skedde endast en inventering,
avseende förhållandena den 13 december. Inventeringarna, som
med undantag av decemberinventeringen ange förhållandena vid månadens
utgång, omfattade arbetskraft (huggare) anställd för avverkningsarbeten
hos större avverkare, d. v. s. sådana som under avverkningsåret antingen
ålagts en produktionsplikt av minst 200 m3t (i södra Sverige) resp. 500 m3t
(i norra Sverige) eller eljest beräknades avverka minst nämnda kvantitet.
En översikt över avverkningsresultaten under åren 1944—1946 lämnas i
tab. 11.
Tab. 11. Arbetskraft anställd för avTerkiiingsarbeten hos större skogsavverkare enligt
inventeringarna åren 1944—1946.1
Månad
Antal sysselsatta
huggare
Ytterligare arbetskrafts- behov
Därav arbetskraft, som
avverkare uppgivit sig
ej själva kunna anskaffa
1944
1945
1946
1944
1945
15)46
1944
1945
1946
104 345
91 658
88 186
8 235
16 878
19 405
5 242
12 592
17 547
Februari..........
111 739
96 879
88 661
5 096
15117
16 249
3 777
12 206
15 285
Mars.............
88 676
84 686
75 404
3 216
14 373
12 918
2 527
11 673
12 007
39 572
49 981
39 551
5 857
23 182
19 993
3185
17117
16 339
23 361
46 320
31424
10 894
23 497
22 178
7 811
19 658
19 249
Juni..............
24 231
50 027
32 808
10 326
25 454
19 607
8 326
23100
18 225
37135
28 973
•
24 565
Augusti ..........
42 498
2" 565
25 070
September........
24 766
45 504
15198
29 018
11214
24 638
Oktober..........
32 471
46 561
19 143
31 846
10 968
24 210
November........
47 709
62 097
23 024
31 209
11 739
23 5»)
December ........
59 577
67 786
51 517
29 964
30 471
46 220
13 012
21749
31 787
1 Inventeringen i december 1946 företogs den 13 december, övriga inventeringar vid resp.
månaders utgång. Inventeringar företogos icke juli—augusti 1944 och juli november 1946
36
Praktikläger. Under år 1946 anordnades i likhet med föregående år praktikläger
i skogsbruk, avsedda för ungdomax-, som planerade att inträda på
skogsmannabanan. Lägren voro förlagda till Bjurbäcken i Lungsunds kommun,
Värmlands län, Kedjeåsen i Karlskoga stad, Örebro län, Kratte-Masugn
i Torsåkers kommun, Gävleborgs län, Södra Bäcksjö i Sävar kommun, Västerbottens
län, Trollebo i Nye kommun, Jönköpings län, samt Trummelsberg
i Västervåla kommun, Västmanlands län. Sammanlagt deltogo 92 ynglingar
i 15—20 års-åldern.
Kursprogrammen uppgjordes av länsarbetsnämnderna i samråd med vederbörande
skogsvårdsstyrelse; det praktiska arbetet omfattade stämpling,
huggning, skogsindelning, skogsuppskattning, plantskolearbeten och skogsodling,
röjning och risbränning, skogsdikning, linjestakning samt väganläggning.
Studieresor anordnades för lägerdeltagarna, vilka dessutom fingo tillfälle
att utöva idrott, såsom terräng- och orienteringslöpning samt simning
För att göra lägerdeltagarna förtrogna med utbildningsmöjligheter och
framtidsutsikter inom skogsbruket besökte tjänstemän från ungdomsförmedlingama
lägren och lämnade yrkesvägledning.
Till lägerdeltagarna utbetalades i fickpengar och flitpengar sammanlagt
7 863 kronor eller i genomsnitt 1 krona 45 öre per deltagare och dag. Kostnaderna
för praktiklägren i skogsbruk och verksamhetens omfattning framga
av följande tablå. Kolumnen arbetslöner avser av vederbörande skogsägai-e
utbetalade belopp.
Praktikläger i skogsbruk dr 1946.
Antal
Summa
Summa
Statsbidrag
Lager
del-
tagare
läger-
dagar
arbets-
löner
Kr.
totalt
Kr.
per lägerdeltagare
och dag
Kr.
Bjurbäcken ......
---- 17
1 163
1 885
4 682
4: 03
Kedjeåsen ......
---- 12
834
1 565
3 774
4: 53
Kratte-Masugn ..
---- 11
756
1 293
2 173
2: 87
Södra Bäcksjö . .
---- 15
1 021
1 321
3 187
3: 12
Trollebo ........
---- 27
1 852
1 852
6 930
3: 74
Trummelsberg ..
---- 10
733
439
3 343
4: 56
Samtliga läger 92
6 359
8 357
24 092
3: 79
Torvhanteringen.
Den totala torvproduktionen under år 1946 uppgick till ca 812 000 ton,
vilket innebär en minskning med 441 000 ton jämfört med år 1945.
Ett betydande antal utlänningar voro liksom tidigare år sysselsatta i dessa
arbeten. Dessutom anoi-dnades genom länsarbetsnämnderna arbetsläger för
ungdom, vilken huvudsakligen sysselsattes med lättare arbeten, såsom vändning
och kupning. Inalles anordnades under året 18 dylika läger med sammanlagt
371 deltagare, därav 143 kvinnliga. Såsom ledare voro 47 pex-soner
verksamma. Mest omfattande var verksamheten inom Kronobergs län, där 6
’ager med sammanlagt 148 deltagare voro anordnade.
37
Husligt arbete.
Då, som tidigare framhållits, bristen på heltidsanställd huslig arbetskraft
i icke obetydlig grad kunde kompenseras med tillfällig och deltidsanställd
sådan, s. k. hemassistenter, vidtog kommissionen vissa åtgärder för att vidga
och förstärka förmedlingsverksamheten för hemassistenter. Nedanstående
siffror belysa förmedlingsverksamheten på det husliga arbetsområdet under
åren 1941—1946.
Antal tillsatta fasta
platser
Antal tillsatta tillfälliga
och deltidsbetonade
platser
1941 ..................... 47 718 76 975
1942 ..................... 46 858 94 239
1943 ..................... 42 415 108 921
1944 ..................... 41 581 118 126
1945 ..................... 48 217 149 663
1946 ..................... 41 926 147 577
Bland de åtgärder, som kommissionen vidtagit för att bättre tillgodose
behovet av huslig arbetskraft, kunna särskilt nämnas vissa prov- och kompletteringskurser,
som under de sista åren anordnats genom länsarbetsnämndernas
och arbetsförmedlingarnas försorg. Under åren 1941—1945 höllos 76
sådana kurser med tillsammans 896 kursdeltagare. Under år 1946 anordnades
19 kurser för tillsammans omkring 243 hemassistenter på olika platser i
landet. I de flesta fall anordnades kurserna i samarbete med lärlings- och
yrkesskolorna. Kurserna för landsbygdens hemassistenter, vilka äro inräknade
i ovannämnda siffror och utgjorde sammanlagt 10, förlädes i allmänhet
till lanthushålls- och folkhögskolor.
I några enstaka fall ha kurserna helt bekostats av yrkesskolorna med statsbidrag
enligt för dessa skolor gällande bestämmelser. Mestadels har emellertid
kommissionen bekostat lärarlöner, materialkostnader och dylikt. Om kurserna
anordnats inom yrkesskolornas lokaler, ha skolorna i allmänhet bekostat
lyse och bränsle. Någon lokalhyra har i dessa fall ej heller krävts.
Lärarlönerna ha beräknats i enlighet med de grunder, som tillämpas för
lärare vid yrkesskolorna. Beträffande ersättning till lärare vid kurs för
hemassistenter på landsbygden (internat) har kommissionen följt samma bestämmelse,
som tillämpats vid kurser för kockor till skogsarbetarförläggningar,
nämligen en lön av 200 kronor för hela tiden (14 dagar).
Deltagare i kurs, där undervisning i matlagning meddelas, ha erhållit ett
mål lagad mat gratis varje dag. Deltagare i kurs, speciellt anordnad för hemassistenter
på landsbygden, erhölio fria resor till och från kursorten samt
fri kost och logi.
Kurserna voro icke avsedda att ge yrkesutbildning i egentlig mening, utan
uppgiften var närmast att meddela vissa moderna rön inom det husliga arbetsområdet
samt att bereda kursdeltagarna tillfälle att efter prov få sin
genom tidigare erfarenhet förvärvade kompetens bestyrkt. För att bli antagen
till en kurs krävdes, förutom praktik i husligt arbete, att vederbörande
38
förband sig att efter genomgången kurs taga arbete som hemassistent. Rekryteringen
och urvalet av kursdeltagare skedde genom arbetsförmedlingen.
Hälso- och sjukvård.
Under senare år har stor personalbrist förefunnits inom detta arbetsområde.
I anledning härav igångsatte kommissionen under vintern och våren
1946 en rekryteringskampanj för att på frivillighetens väg fylla de värsta
bristerna och söka tillgodose behovet av semestervikarier under sommaren.
Kampanjen ledde till ansökan om arbete såsom biträdespersonal från över
600 personer, vilka praktiskt taget samtliga placerades i dylikt arbete för
längre eller kortare tid.
Enligt en av kommissionen med länsarbetsnämndernas medverkan verkställd
undersökning hösten 1946 angående personalbristens omfattning inom
ifrågavarande arbetsområde, förelåg en brist på 624 sjuksköterskor vid sjukhus
med ett normalbehov av 6 260 sköterskor. Vid samma sjukvårdsanstalter
förelåg bland biträdespersonalen ett underskott på 2 100 personer, medan
normalbehovet utgjorde 20 600. Den genomsnittliga personalbristen utgjorde
sålunda ca 10 °/o.
C. Reglering av byggnads- ocli anläggningsverksamheten.
Lagen den 30 juni 1943 (SFS nr 444) om tillståndstvång för byggnadsarbete
(byggnadstillståndslagen), vilken efter successiv förlängning skulle
gälla t. o. m. den 30 juni 1946, erhöll genom en lag den 21 juni 1946 (SFS nr
342) fortsatt giltighet t. o. m. den 30 juni 1947.
Kungörelsen den 29 juli 1943 (SFS nr 640) med tillämpningsföreskrifter
till lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete erhöll under året delvis ändrad
lydelse varigenom byggnadsregleringen skärptes. Sålunda ändrades bestämmelsen
i 1 § om utförande av byggnadsarbete utan byggnadstillstånd
genom kungörelsen den 24 maj 1946 (SFS nr 222). Genom denna ändring
blevo även de s. k. tremannabyggena, d. v. s. nybyggnadsföretag vid vilka,
förutom erforderligt antal plåtslagare, elektriker, rörarbetare, glasmästeriarbetare
och måleriarbetare, komme att sysselsättas högst tre personer, indragna
under byggnadsregleringen.
Utan byggnadstillstånd fick efter den 1 juni 1946 bedrivas endast reparations-
och underhållsarbete, för vars utförande sammanlagt komme att sysselsättas
högst tre personer, samt ny-, till- och ombyggnadsarbete, som av
någon utfördes för egen räkning utan anlitande av annan arbetskraft än
hemmavarande familjemedlemmar.
I samband med utfärdandet av sistnämnda kungörelse meddelade Kungl.
Maj:t emellertid generellt byggnadstillstånd för tremannabyggen, men förband
detta tillstånd med s. k. sträng länsarbetsnämndsklausul (se nedan).
Av Kungl. Maj:t eller arbetsmarknadskommissionen före den 22 november
1946 meddelade byggnadstillstånd (särskilda eller generella) voro som
regel förbundna med sträng länsarbetsnämndsklausul, vilken bland annat
39
innebar, att vederbörande länsarbetsnämnd hade att i avseende å arbetstagare,
som av byggherren avsågs skola sysselsättas i arbete, pröva om arbetstagaren
lämpligen borde sysselsättas i annan verksamhet i trakten eller anvisas
arbete i annan del av landet. 1 de byggnadstillstånd, som fr. o. in. den
22 november 1946 beviljats av Kungl. Maj:t eller kommissionen, ha i regel
intagits vissa bestämmelser, vilka utan att utesluta arbetare inom andra yrkesområden
från möjlighet att erhålla byggnadsarbete avse att — inom den
ram materialtillgången medger — å ena sidan förebygga ökning av byggnadsarbetarkåren,
å andra sidan medverka till en så jämn sysselsättning som
möjligt för arbetstagare tillhörande denna kår. Det senare innebär bland annat,
att hänsyn bör tagas till dels den aktuella tillgången på byggnadsarbetare
på den ort, där arbetet skall utföras, dels om möjligheterna att, om
lämplig arbetskraft ej finnes disponibel på orten, i arbetet placera byggnadsarbetare
från annan ort med tillfälligt eller mera bestående överskott på
sådan arbetskraft. Överstiger behovet av arbetskraft för byggnadsverksamheten
den beräknade tillgången på byggnadsarbetare, må medgivande till
sysselsättning i visst byggnadsarbete lämnas även för arbetstagare, som från
annat yrkesområde — oavsett vilket detta är — söker övergång till arbete
inom byggnadsbranschen. Genom ett kungl. brev den 22 november 1946
har föreskrivits, att dessa principer skola tillämpas jämväl vid prövning av
fråga om sysselsättning av arbetskraft vid arbete, vartill byggnadstillstånd
med sträng länsarbetsnämndsklausul tidigare lämnats av Kungl. Maj:t. Kommissionen
har föreskrivit, att motsvarande skall gälla i de fall, då byggnadstillstånd
med dylik klausul meddelats av kommissionen.
Förutom här ovan nämnt generellt byggnadstillstånd för s. k. tremannaarbeten
har Kungl. Maj:t under året meddelat dylikt byggnadstillstånd dels
för anordnande av pensionärshem, för vilket Kungl. Maj:t beviljat statsbidrag
enligt kungörelsen den 22 juni 1939 (SFS nr 462; jfr 1939 nr 941 och
1942 nr 573), dels för utförande av sådana arbeten, avseende om- och tillbyggnad
samt reparation i bostadsförbättringssyfte av statens järnvägars
banvaktsstugor, som vart och ett beräknas icke draga högre kostnad än
15 000 kronor, dels för uppförande för kungl. telegrafstyrelsens räkning av
sådana byggnader för obemannade automattelefonstationer, vilka var och
en till byggnadsvolymen icke överstiga 200 in3, dels ock för sådant reparations-
och underhållsarbete, för vilkets utförande erfordras uteslutande måleriarbetare.
Kontrollen över efterlevnaden av byggnadstillståndslagstiftningen har intensifierats.
Sålunda har under året ytterligare ett antal byggnadskontrollanter
anställts. Därjämte ha länsarbetsnämnderna försetts med bilar för
möjliggörande av en effektivare kontrollverksamhet. Antalet överträdelser
av gällande bestämmelser har ökat starkt under året, vilket medfört att
kommissionen i ett avsevärt större antal fall än förut sett sig föranlåten att
vidtaga åtgärder. Kommissionen har sålunda låtit verkställa polisutredning
i 706 fall, anmält till åtal i 380 fall. förelagt vite i 70 fall och meddelat varning
i 490 fall.
40
Tab. 12. Under 15)16 inkomna och avgjorda ansökningar om byggnadstillstånd.
Månad
Inkomna ansökningar
Beviljade ansökningar2
Avslagna ansökningar
Antal
Byggnads-
kostnad
milj. kr.
Antal
Byggnads- kostnad
milj. kr.
Antal
Byggnads- kostnad
milj. kr.
Januari.............
1949
215-5
1700
181-5
103
14-9
Februari............
2 650
251-6
2 283
179-7
145
12-2
Mars...............
3 651
370-1
3 041
2303
183
15-6
April ..............
3 661
286-1
3136
182-3
245
211
Maj................
4 245
308-ft
3174
199-2
246
25-6
Juni ...............
3 456
263-0
3 516
181-7
314
26-7
Juli................
3 798
373-3
2 834
118-6
423
30-3
Augusti.............
2 584
251-7
3 075
208-8
342
21-7
September..........
2 466
286-8
3 648
316-3
321
24-9
Oktober............
2 362
279-3
2 760
268 0
309
30-6
November..........
2 365
260-3
2 296
278-1
329
42-9
December...........
2 455
244-7
1668
168-1
266
38-3
Summa 1946
85642
3 390-9
33131
2 512-6
3 226
304-8
1945
25 849
2 550-1
23 034
1 963-4
1816
207-7
1944
21386
1
19 425
1 757-2
1374
147-7
1 Uppgift saknas.
2 Häri ingå även barnrikehus och pensionärshem. Jfr nedan.
Fr. o. m. 1945 föres månatlig statistik över avgjorda ansökningar om
byggnadstillstånd. Dessutom verkställdes 1945 en retroaktiv bearbetning av
under 1944 avgjorda ansökningar. Statistiken omfattar arbeten med särskilt
tillstånd samt barnrikehus och pensionärshem, för vilka Kungl. Maj:t beviljade
generellt byggnadstillstånd i juli 1945 resp. januari 1946. Därjämte föres
fr. o. m. 1 augusti 1946 en särskild statistik över s. k. tremannabyggen,
vilka före tillståndsskärpningen i juni fingo utföras utan byggnadstillstånd.
För alt följa sysselsättningen inom byggnads- och anläggningsverksamheten
företogs dessutom en inventering av ifrågavarande arbetskraft den 1 augusti
1946
Uppgifter om antalet under 1946 inkomna och avgjorda ansökningar om
byggnadstillstånd samt de beräknade byggnadskostnaderna för ifrågavarande
arbeten lämnas i tab. 12.
Tabellen utvisar en kraftig ökning av planerade investeringar, i det att
antalet inkomna ansökningar ökade med ca 38 % och motsvarande byggnadskostnader
med 33 °/o från föregående år. De beviljade investeringarna
i byggnader ökade även kraftigt; ökningen av antalet beviljade ärenden var
44 % från föregående år, och motsvarande procenttal för byggnadskostnader
var 28 %. En jämförelse mellan uppgifterna om inkomna och avgjorda
ansökningar visar, att kostnaden för bordlagda eller endast delvis bifallna
ansökningar var avsevärt större än kostnaden för helt avslagna ansökningar.
Av ansökningarna biföllos 22 087 av arbetsmarknadskommissionen och
7 291 av Kungl. Maj:t. Motsvarande byggnadskostnader voro 922,5 resp.
1 482,4 milj. kr.
De avgjorda ansökningarnas fördelning efter huvudgrupper av byggnadsändamål
och byggherre redovisas i tab. 13.
41
Tab. 13. Byggnadskostnader för under Är 1946 avgjorda ansökningar om byggnadstillstånd
fördelade efter byggnadsarbetets art (huvudgrupper) och byggherre. Milj. kr.
Beviljade ansökningar
Byggnadsarbetets art
Samtliga
arbeten
därav arbeten för
Avslagna
ansök-
Totalt
därav
arbets-
löner
staten
primär-
kommun
lands-
ting
Övriga
ningar
Bostadshus (exklusive per- sonalbostäder)...........
1 372-9
418-1
05
34-2
1 238-2
79-3
Byggnader för jordbruk,
skogsbruk o. fiske.......
62-1
21-8
8-1
4-8
0-1
49-1
1-1
Industribyggnader.........
578-5
188-7
13-8
38-9
—
525''8
91-1
Byggnader för samfärdsel..
103-6
31-i
66 8
6-1
—
30-7
12-0
Byggnader för handel ____
62 8
21-9
Öl
1-4
—
61-3
83 6
Byggnader för förvaltning,
sociala ändamål m. m. ..
82-2
28-7
16-5
51-6
0-6
136
15-6
Byggnader för hälso- o. sjuk- vård ..................
68-3
251
8-8
18-0
36-2
5-3
91
Kyrkor och skolor........
97-2
36’1
21-6
57-8
9-4
8*4
5-6
Anläggningsarbeten........
150-6
66-9
20-3
110-3
Öl
19-9
7-2
Militära arbeten...........
34-4
13-8
34-3
0-1
—
—
0-4
Summa
2 512 6
852-2
1908
323-2
46-3
1952 3
304-8
Av tabellen framgår, att av byggnadskostnadema för de beviljade arbetena
hälften upptogs av bostadshus eller 1 272,9 milj. kr. samt icke fullt en
fjärdedel av industribyggnader (inkl. personalbostäder) eller 578,5 milj. kr.
Av de beviljade bostadshusen utgjorde, om hänsyn tages till kostnaderna,
26,9 °/o av enfamiljshus, 9,3 °/o av tvåfamiljshus och 63,8 % av flerfamiljshus.
Jämfört med närmast föregående år ökade enfamiljshusen med 62,7 %,
tvåfamiljshusen med 60,3 %, medan däremot flerfamiljshusen endast visade
3,7 %> ökning.
Tab. 14. Antal bostadslägenheter i under år 15)46 beviljade byggnadsföretag avseende
nybyggnader samt golvyta för bostadsändamål. Fördelning på ortsgrupp och
lägen h etsstorlek.
därav lägenheter om
Golv- yta i
10(l0-tal
m2
Ortsgrupp
Hela
antalet
högst
1 rum
och kök
2 rum
och kök
3 rum
och kök
4 rum
och
kök
5 eller
flera
rum o.
kök
Städer med över 100 000 inv.....
14 771
2 798
7145
3 575
1010
243
939-3
Städer med 30 000—100 000 inv. ..
11142
3 070
4 523
2 870
474
205
720-6
Städer ocli övriga tätorter med
3 000—30 000 inv..............
20 054
5 529
6 550
5 529
1677
769
1 332-6
Städer och övriga tätorter med
under 3 000 inv...............
13 985
3170
4 187
3 964
1712
952
996-7
Egentlig landsbygd..............
10 743
1298
2311
3 989
2132
1013
8*5’1
Summa 1946
70 695
15 S65
24 716
19 927
7 005
3182
4874-2
1945
58 727
14 316
21 372
15 466
5 325
2 248
3 938-0
1944
56 860
17 618
23 350
11373
3 383
1136
3 313’6
42
Totalantalet beviljade lägenheter (inkl. personalbostäder, pensionärshem
etc.) utgjorde 70 695 mot 58 727 å-- 1945 och 56 860 år 1944. Samtidigt ökade
golvytan per lägenhet från 58,3 in2 1944 till 68,9 in2. Bostadslägenheternas
fördelning efter olika storlekar och ortstyper framgår av tab. H.
Förskjutningen mot större lägenhetstyper är påtaglig. Ökningen av antalet
beviljade lägenheter faller till övervägande del på den egentliga landsbygden
och de mindre tätorterna; ökningen i de större städerna är obetydlig.
Uppgifter om totala byggnadskostnader för beviljade och avslagna ansökningar
avseende olika grupper av industribyggnader jämte uppgifter om
golvytan i beviljade nybyggnadsarbeten lämnas i efterföljande sammanställning.
Industrigrupp
Byggnadskostnader
i milj. kr.
Golvyta i 1 COO-tal m- i beviljade nvbvgg-
Malmbrytning och metallindustri ....
beviljade
267*1
avslagna
37-0
nadsarbeten
1 217-1
Jord- och stenindustri.............
40-0
2*2
178-2
Träindustri........................
35-2
9*7
264-7
Pappers- och grafisk industri.......
43-6
7-8
177-4
Livsmedelsindustri.................
38-6
11-9
162-8
Textil- och beklädnadsindustri......
45-2
13-8
241-5
Läder-, hår- och gummivaruindustri .
11-7
4-0
72-5
Kemisk-teknisk industri............
18-6
3-2
84-8
Kraft-, belysnings- och vattenverk ..
76-6
1-1
21-7
Byggnadsverksamhet...............
1-9
0-5
17-1
Summa
578-5
91-2
2 437-8
Det totala materialbehovet för under 1946 beviljade byggnads- och anläggningsarbeten
redovisas i nedanstående sammanställning.
Cement..............
975 000
ton
Fönsterglas, 2 mm ....
2 177 000
m2
Plåt.................
13 296
»
Fönsterglas, andra tjock-
Armerings järn........
120 629
»
lekar...............
373 000
»
Järnbalkar...........
43 950
»
Radiatorer............
1 906 000
»
Smidda rör...........
24 040
»
Kamflänsrör..........
105 000
m
Gjutna rör ...........
42 162
»
Lättbetong...........
602 000
m3
Cement- el. lergodsrör ..
109 872
»
Murtegel.............
495 milj,
Liksom föregående år har man med ledning av uppgifterna å ansökningsformuläret
fördelat samtliga husbyggnadsarbeten på de fyra grupperna trähus,
tegelhus, lättbetonghus och betonghus. Denna sistnämnda indelning har
även kombinerats med fördelning dels efter byggnadsändamål och dels efter
län och ortstvp. I efterföljande sammanställning ha under 1945 och 1946 beviljade
nybyggnader av hus fördelats procentuellt med hänsyn till totalkostnaderna
efter huvudsakligt byggnadsmaterial.
Av sammanställningen framgår, att tegelhusens relativa andel minskat till
förmån för lättbetonghus och betonghus. Trähusens andel av samtliga har i
stort sett icke undergått någon förändring under 1946. Däremot ha trähusen
ökat bland bostadshusen, vilket sammanhänger med stegringen av antalet
opaginerad Kontrollera mot PDF
42
Huvudsakligt byggnadsmaterial
19 4 5
Trä
Tegel
Lättbetong
Betong
Samtliga hus.................
..... 30-1
46-7
19''7
3-5
100-0
därav bostadshus...........
..... 33-9
41-4
23''2
1*5
100-O
industribyggnader.....
..... 17-2
59-1
13-8
9-9
100-O
19 4 6
•
Samtliga hus.................
..... 29-8
42-t
212
6-9
100-o
därav bostadshus...........
..... 38-i
33-6
25l
3-2
100o
industribyggnader.....
..... 129
53-4
16-9
16-8
100-o
enfamiljshus. Bland industribyggnader förete trähusen däremot en minskning.
Av enfamiljshusen byggdes närmare 90 % av trä och av tvåfamiljshusen
drygt 80 %>. Av flerfamiljshusen uppfördes icke fullt hälften av tegel
och 35 °/o av lättbetong. Tegel som byggnadsmaterial dominerar, trots en
icke oväsentlig tillbakagång sedan 1945, inom samtliga grupper utom byggnader
för jordbruk med binäringar samt samfärdsel.
Hustypernas fördelning på län och ortsgrupp utvisar även intressanta
variationer. Trähusen förekommo relativt sällan i de större städerna, men
deras antal ökade med sjunkande agglomerationsgrad och utgjorde på den
egentliga landsbygden ca 70 °/o av alla husbyggen. Tegelhusen uppvisade en
motsatt utveckling. Dock var teglet något mindre vanligt i storstäderna än i
de medelstora städerna. Lättbetong och betong spela nämligen en större roll
inom storstäderna än i övriga ortstyper. Lättbetongen användes i mindre utsträckning
på mindre och glesare bebyggda orter.
Beträffande de lokala variationerna kan nämnas, att tegelhusen voro vanligast
i Malmöhus län (85 %>). Även i de flesta övriga län dominerade teglet,
ehuru som förut sagts mindre kraftigt än 1945. I Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar, Hallands, Skaraborgs, Värmlands, Jämtlands, Västerbottens och
Norrbottens län, voro dock trähusbyggnader talrikast. I Stockholm var lättbetongens
andel nästan lika stor oem teglets, och betonghusen utgjorde här
nästan en fjärdedel av samtliga.
Av totalantalet lägenheter fördelade sig 38,9 % på trähus, 33,3 °/o på tegelhus,
24,9 % på lättbetonghus och 2,9 % på betonghus.
I nedanstående sammanställning redovisas av länsarbetsnämnderna under
tiden augusti—december 1946 meddelade tillstånd att påbörja smärre arbeten
(tremannabyggen).
Ortsgrupp
Städer med över 100 000 inv.................
Städer med 30 000—100 000 inv...............
Städer och övriga tätorter med 3 000—30 000 inv.
Städer och övriga tätorter med under 3 000 inv.. .
Egentlig landsbygd ..........................
Ilela riket
Antal
ansök-
ningar
Byggnads-
kostnader
1 000-tal
kr.
Antal nya
bostads- lägenheter
729
5 487
95
755
6 135
139
1 834
15 849
364
2 962
26 596
824
3 780
28 579
898
It) 060
82 646
2 320
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 286.
7
44
Av sammanställningen framgår, att tremannabyggena voro vanligast på
landsbygden samt att deras relativa betydelse avtager med bebyggelsens ökade
täthet. Antalet lägenheter, som beviljades under årets sista fem månader,
var 2 320. I årets statsverksproposition bil. 1, bih. 4, uppskattas det totala
antalet lägenheter i under 1946 beviljade tremannabyggen till ca 7 000.
D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft.
Under krigstillstånd eller förstärkt försvarsberedskap.
a) Uppskov enligt uppskovskungörelsen (SFS 1940 nr 717) innebär, att
värnpliktiga på förhand befrias från skyldighet att fullgöra tjänstgöring
jämlikt 28 § värnpliktslagen. Beslut om uppskov fattas i fråga om vissa
befattninghavare vid i uppskovskungörelsen närmare angivna, huvudsakligen
statliga och kommunala verk eller företag in. m. av vederbörande myndighet
eller verkschefer (uppskovsgruppen I). Beträffande uppskov i övriga
fall fattas beslut av arbetsmarknadskommissionen (uppskovsgruppen II).
Kommissionen kan dock i fråga om uppskov för värnpliktiga med viss militär
utbildning eller tjänsteställning eller viss ålder (under 26 år) fatta beslut
endast i samråd med chefen för försvarsstaben eller efter särskilt tillstånd
av Kungl. Maj:t. Det ankommer vidare på kommissionen att ha översikt
över uppskovsväsendet i dess helhet samt att för detta ändamål föra
register över såväl uppskovsgruppen I som uppskovsgruppen II. Kommissionen
skall dessutom föra den statistik, som är nödvändig för mobiliseringsändamål
och för rätt avvägning mellan den militära organisationens
krav på begränsning av antalet uppskov och de civila kraven på dylika.
b) För att förbereda att tillfällig ledighet (anstånd eller hempermittering)
från militärtjänstgöring jämlikt 28 § värnpliktslagen under krigstillstånd
eller förstärkt försvarsberedskap skall på ett snabbt och smidigt sätt kunna
medgivas vissa värnpliktiga inom jordbruket och skogsbruket, när det militära
läget det tillåter och särskilt stort säsongbehov av arbetskraft föreligger,
har systemet med s. k. uppgiftskort alltjämt bibehållits inom nämnda
två näringsgrenar.
Tilldelningen av uppgiftskort för värnpliktiga jordbrukare grundar sig på
till länsarbetsnämnderna insända mobiliseringsplaner från arbetsblocken
inom jordbruket (se s. 51 f), vilka mobiliseringsplaner bland annat innehålla
uppgifter om åkerarealens storlek, tillgången på arbetskraft och arbetskraftens
fördelning på olika yrkeskategorier. Med ledning av dessa uppgifter
har en angelägenhetsgradering av hempermitteringsbehovet skett. Uppgiftskorten
ha enligt nämnda gradering uppdelats i grupperna A, B och C:
grupp A, omfattande värnpliktiga, som i första hand erfordras för jordbruksdriftens
upprätthållande, grupp B värnpliktiga, som jordbruket ytterligare
har stort behov av och som endast i nödfall kunna undvaras, och grupp C
värnpliktiga, som därutöver anses behövliga för jordbruksarbetets uppehållande
vid utnyttjande av tillgänglig reservarbetskraft. Antalet utfärdade upp
-
45
giftskort uppgick för år 1946 i grupp A till 30 000, i grupp B till 45 000 och
i grupp C till 90 000. Dessa kort skola efter revidering genom länsarbetsnämndernas
försorg gälla även under år 1947. Vid revideringen, som påbörjades
i slutet av år 1946, makuleras alla uppgiftskort för värnpliktiga, för
vilka dylika kort icke längre böra ifrågakomma. Nya uppgiftskort utfärdas
dock endast för att ersätta luckorna i grupp A.
Uppgiftskort för värnpliktig skogspersonal ha utfärdats för viss särskilt
betydelsefull värnpliktig befälspersonal inom skogsbruket. Efter undersökning
genom vederbörande länsarbetsnämnds försorg har kommissionen utfärdat
något över 1 000 uppgiftskort för värnpliktig personal för år 1947.
Under värnpliktstjänstgöring jämlikt 27 § värnpliktslagen (fredstjänstgöring).
Övningsuppehåll för armén tilldelade värnpliktiga av åldersgrupp 1945,
vilka inryckt till första tjänstgöring i april 1946, ha ägt rum sommaren 1946
under omkring tre veckor på lider, som bestämts av militärbefälhavare på
förslag av regementschef (motsvarande) efter samråd med vederbörande
länsarbetsnämnd. Avsikten var att övningsuppehållen skulle så förläggas, att
de värnpliktiga finge tillfälle att deltaga i skördearbetet.
På grund av den regniga väderleken under augusti och september månader
försenades och försvårades i hög grad stråsädesskörden. Denna var dessutom
mycket riklig med samtidig mognad för såväl höst- som vårsäd och sålunda
synnerligen arbetskraftskrävande. Den arbetskraft, som tillfördes jordbruket
genom ovannämnda ordinarie övningsuppehåll, blev otillräcklig.
Kommissionen hemställde därför den 20 augusti hos Kungl. Maj:t, att förutnämnda
värnpliktiga av åldersklass 1945 jämte erforderligt befäl måtte i
mån av oundgängligt behov på rekvisition av vederbörande länsarbetsnämnd
ställas till förfogande för deltagande i skördearbete under högst två veckor.
Genom kungl. brev den 23 augusti 1946 bifölls kommissionens hemställan.
Skördehjälp skulle efter överbefälhavarens bestämmande lämnas även från
marinen och flygvapnet. Som villkor för militär ax-betstrupps användning i
skördearbete skulle gälla, att vederbörande arbetsgivare skulle erlägga en
avgift till statsverket beräknad efter kronor 1: 25 per timme för varje i
arbetet deltagande man. Den i skördearbetet deltagande militära personalen
erhöll av nyssnämnda medel 50 öie per man ocli arbetstimme som flitpenning.
Värnpliktiga, som styrkt sig vara egna företagare inom jordbruket eller
ha anställning vid jordbruket, behövde icke medfölja arbetstrupp utan kunde
medgivas tjänstledighet för deltagande i skördearbete vid eget jordbruk resp.
jordbruk, där de voro anställda. På grund av det alltjämt rådande osedvanliga
regnvädret blev tiden för skördehjälpen inom vissa län efter framställningar
av kommissionen förlängd med omkring en vecka.
Den militära skördehjälpen kom huvudsakligen att insättas för skördens
räddande i södra och mellersta Sverige. Omfattningen av skördehjälpen var
avsevärd och utgjorde från armén 147 750 dagsverken fördelade huvudsakligen
inom I, III, IV och V militärområdena. Från marinen utfördes skördehjälp av
46
omkring 300 man under ett par veckor. Flygvapnet bidrog med omkring 350
man till skördehjälp i jordbruksområden belägna i närheten av vissa flottiljers
förläggningsplatser. På Gotland slutligen insattes under sockerbetsskörden på
framställning från kommissionen militära förband för betupptagning, varvid
lämnades över 5 000 dagsverken (se ovan s. 29 ff.). Det tillämpade systemet
för militär skördehjälp visade sig vara effektivt, främst tack vare att
lijälp snabbt kunde lämnas och att arbetstrupp i önskvärd omfattning kunde
samlad insättas inom begärt område. Arbetsgivarna ha framhållit fördelen
av att truppen kunnat förlägga och förpläga sig själv och att de icke behövt
sysselsätta eller betala arbetshjälpen vid dålig väderlek. Samarbetet
mellan de militära och civila myndigheterna har varit gott, och länsarbetsnämndernas
fördelning av arbetstrupp har varit ändamålsenlig.
Vid bestämmandet av tiderna för arméns repetitions- och efterutbildningsövningar
har viss hänsyn tagits till jordbrukets behov av arbetskraft under
sådd och skörd. Härvid har samarbete ägt rum mellan kommissionen och
chefen för armén.
Kommissionen har under år 1946 efter remiss avgivit yttranden över enskilda
ansökningar om anstånd med fullgörande av militärtjänstgöring jämlikt
27 § värnpliktslagen (första tjänstgöring, repetitions- eller efterutbildningsövningar)
från omkring 1 200 värnpliktiga.
E. Speciella utredningar, planläggning, registrering m. m.
Industriens lokalisering. Den rådgivningsverksamhet i fråga om industriens
lokalisering, som hösten 1945 påbörjades av arbetsmarknadskommissionen i
samverkan med Industriens produktionsråd, har under 1946 kunnat utvidgas
och intensifieras. Förfrågningar ha sålunda inkommit från ett stort antal
industriföretag, som sökt lämplig plats för planerade utbyggnader. I flertalet
fall bar det härvid gällt industrier, som helt eller till övervägande del
haft behov av kvinnlig arbetskraft. Den alltmera accentuerade bristen på
dylik arbetskraft synes ha tvingat ifrågavarande företag att i större utsträckning
än tidigare överväga lokaliseringsfrågan ur denna synpunkt vid uppkommande
utbyggnadsplaner. Ofta torde också den lättare industrien vara
mindre bunden till en viss''plats med hänsyn till råvarornas belägenhet eller
närheten till avsättningsmarknaden m. m. än vissa tyngre industrier.
Rådgivningsverksamheten har främst tagit sikte på att skapa en ökad differentiering
av näringslivet på sådana orter eller större områden, där industrien
för närvarande är mindre väl utvecklad eller ger sysselsättning
huvudsakligen åt manlig respektive kvinnlig arbetskraft. Särskild uppmärksamhet
har därför ägnats Norrland, där befolkningen i de arbetsföra åldrama,
framför allt i de nordliga delarna, fortfarande ökar kraftigt och näringslivet
icke synes expandera i den takt, som motsvarar ökningen i utbudet
av arbetskraft. Näringsiivet i större delen av Norrland är därjämte ensidigt
inriktat och ger även i städerna och de större tätorterna relativt få
47
arbetsmöjligheter för kvinnorna. Under 1946 ha, som en följd av den bedrivna
rådgivningsverksamheten, planer Uppkommit om förläggning av nya
industriföretag till ett flertal platser såväl i Norrland som i övriga delar av
landet.
I samband med beslutade driftsnedläggelser har stor uppmärksamhet ägnats
möjligheterna att utnyttja den friställda arbetskraften genom förläggning
av nya företag till ifrågavarande platser. Härvid ha även undersökts
förutsättningarna för upptagande av småindustriell verksamhet. I samband
med avvecklingen uppkommande frågor rörande pensionering av den äldre
arbetskraften m. m. ha i flera fall varit föremål för behandling av särskilt
tillsatta kommittéer, i vilka förutom de lokala partenia även arbetsmarknadskommissionen
varit representerad.
I samband med handläggningen av ärenden rörande byggnadstillstånd ha
i stor utsträckning förekommit överläggningar mellan kommissionen och
tillståndssökande industriföretag rörande den lämpligaste förläggningsorten.
1 första hand har hänsyn härvid tagits till arbetskraftsförhållandena på de
ifrågasatta förläggningsorterna.
Kommissionen har även haft att yttra sig över framställningar från företagareföreningarna
om utlämnande av lån eller statsbidrag till startande av
nya företag, varvid kommissionen bland annat haft anledning pröva frågan
om en ur arbetskraftssynpunkt lämplig lokalisering.
Sedan kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering i betänkande den
2 mars 1945 med förslag till vissa åtgärder i syfte att under depression stimulera
avsättningen av varaktiga konsumtionsvaror m. m. föreslagit, bland
annat, att Kungl. Maj:t ville låta dels efter utredning av behovet inkomma
med förslag om anslag på beredskapsstat för ökade inköp under en arbetslöshetsperiod
av inventarier och vissa förbrukningsartiklar för statliga verk
och inrättningar, dels ock undersöka möjligheten av att landsting, kommuner
och halvoffentliga organ vidmakthålla och såvitt möjligt öka sina inköp
av inventarier under arbetslöshetsperioder, eventuellt i samband med viss
bidragsverksamhet från statens sida, erhöll statens arbetsmarknadskommission
den 30 november 1945 i uppdrag att i samband med investeringsplaneringen
företaga ifrågavarande undersökning och framlägga de förslag, vartill
denna undersökning kunde föranleda.
Med anledning härav inhämtade kommissionen från statliga verk och myndigheter
uppgifter angående behovet under budgetåren 1947/1948 och 1948/
1949 av anskaffning av inventarier och kontorsmaskiner m. m. I skrivelse
den 10 april 1946 föreslog kommissionen, att Kungl. Maj:t vid en lågkonjunktur
lämnade myndigheterna bemyndigande all överskrida de under förslagsanslagen
till omkostnader uppförda anslagsposterna till expenser. Vidare
anmälde kommissionen, att den hade för avsikt att, därest sysselsättningssvårigheter
uppstodo vid de företag, som tillverka kontorsmaskiner, göra
framställning till Kungl. Maj:t om att generalpoststyrelsens centralupphandling
bemyndigades utöka sina inköp av inom landet tillverkade kontorsmaskiner,
under förutsättning att för statsverket gynnsamma priser kunde
utverkas.
48
I anslutning till riksdagens beslut om utbyggnad av Norrbottens järnverk
i Luleå har kommissionen i samråd med representanter för företagsledningen,
överstyrelsen för yrkesutbildning samt vissa kommuner och arbetsmarknadsorganisationer
påbörjat planläggning av rekryterings- och utbildningsfrågor,
vilka aktualiserats genom utbyggnadshesiutet.
På grund av de råvarusvårigheler, som uppstått för vissa mindre och medelstora
sågverk, har kommissionen under hösten 1945 låtit verkställa vissa
undersökningar rörande arbetskraftsförhållanden m. m. inom sågverksindustrien
i Norrbottens och Västerbottens län. Undersökningarna ha utförts
genom länsarbetsnämnderna i förenämnda län.
Varselsystemet. Det under 1944 organiserade rapportsystemet för systematiskt
inhämtande av förhandsuppgifter från företagare om beräknade
kommande avskedanden och permitteringar av arbetskraft inom respektive
företag har även under år 1946 varit i tillämpning (se verksamhetsberättelsen
för 1944). Härvid ha medverkat, förutom de uppgiftslämnande företagen,
socialstyrelsen, Industriens produktionsråd samt länsarbetsnämnderna.
Detaljplanering av kommunala och enskilda investeringsobjekt. Under tiden
t. o. m. första halvåret 1944 beviljade kommissionen av anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering i vissa fall statsbidrag till kostnader
för projektering av investeringsobjekt, huvudsakligast vatten- och avloppsledningsföretag.
Genom beslut den 4 augusti 1944 ställde Kungl. Maj:t efter framställning
av investeringsutredningen i samråd med kommissionen ett belopp av 500 000
kronor av anslaget till planläggning av vissa anläggningsarbeten till kommissionens
förfogande att av kommissionen användas för bidrag till detaljplanering
av vissa kommunala och enskilda anläggningsarbeten. Genom beslut
den 10 november 1944 och 15 februari 1946 ställde Kungl. Maj:t av samma
anslag, på därom av kommissionen gjorda framställningar, ytterligare
1 000 000 kronor resp. 1 500 000 kronor till kommissionens förfogande för
samma ändamål. Av anslaget till planläggning av vissa anläggningsarbeten
har sålunda ett sammanlagt belopp av 3 000 000 kronor ställts till kommissionens
förfogande.
De riktlinjer, efter vilka kommissionen beviljar statsbidrag för planering
av arbeten, innebära bl. a., att bidrag beviljas till dels svårt skattetyngda
kommuner med omfattande arbetslöshet, dels kommuner, vilkas arbetslöshetsutgifter
vid en arbetslöshetskris kunna beräknas bliva särskilt betungande
för kommunen, dels ock kommuner med svag ekonomisk ställning,
vilka önska utföra vissa arbetsobjekt och äro villiga att mottaga arbetskraft
från annan ort för själva anläggningarnas utförande.
Vid beviljandet av statsbidrag har bidragets storlek uträknats på sätt framgår
av kommissionens cirkulär nr B 5 (1945). Bidrag ha beviljats till projektering
av företag av olika slag, såsom anläggningar för vattenförsörjning
och avlopp, enskilda vägar och vissa husbyggnader in. m.
49
Från ovannämnda anslag å sammanlagt 3 000 000 kronor ha t. o. m. år
1946 beviljats planeringsbidrag med 1 898 110 kronor. Frånräknas kostnaderna
för hantlangning, stakmngsvirke och kartläggning, vilka kostnader i de
allra flesta fall vederbörande bidragstagare helt få vidkännas, uppgå de beräknade
.statsbidragsberättigade planeringskostnaderna 1/i 1944—31/i2 1946
till ungefär 3 190 000 kronor. För dessa planeringsarbeten ha som ovan
nämnts i statsbidrag beviljats 1 898 110 kronor, vilket motsvarar bidrag med
i genomsnitt 59,5 %>. De beviljade bidragen beröra 162 olika företag.
Efterföljande sammanställning utvisar omfattningen av beviljade bidrag
för varje län under år 1946.
Län
Bidrag
kronor
D
vatten- o
ä r a v för
enskilda
Övriga
Stockholms.............
Totalt
18 000
avloppsledningar
18 000
vägar
arbeten
Uppsala................
3 800
3 800
—
—
Södermanlands..........
4 500
4 500
—
—
Östergötlands...........
—
—
—
—
Jönköpings..............
8 400
8 400
—
—
Kronobergs.............
20 500
20 500
—
—
Kalmar.................
—
—
—
—
Gotlands................
—
—
—
—
Blekinge................
4 500
4 500
—
—
Kristianstads............
8 350
8 350
—
Malmöhus...............
—
—
—
—
Hallands................
—
—
—
—
Göteborgs o. Bohus......
—
—
—
—
Älvsborgs ...............
—
—
—
Skaraborgs..............
—
—
—
''
Värmlands..............
10 290
6 615
3 675
—
Örebro.................
—
—
—
—
Västmanlands...........
—
—
—
—
Kopparbergs............
4 400
4 400
—
—
Gävleborgs .............
27 350
27 350
—
Västernorrlands ..........
139 738
130 065
—
9 673
Jämtlands..............
—
—
—
—
Västerbottens...........
153 445
148 625
4 820
—
Norrbottens.............
144 710
136 830
4 980
2 900
Summa
547 983
521 935
13 475
12 573
Av tabellen framgår, att anläggningar för vattenförsörjning och avlopp dominera,
i det att icke mindre än 95 %> av de medel, som under år 1946 fördelats,
avse planering av dylika anläggningar.
Till sammanlagt 153 företag, varav 33 under år 1946, har kommissionen
av olika orsaker ej ansett sig böra lämna statsbidrag. Av de företag, till vilka
statsbidrag icke beviljats, ha ej mindre än 69 varit antingen färdigplanerade
eller så pass färdiga, att statsbidrag för planeringskostnaderna icke ansetts
böra utgå från här ifrågavarande anslag.
50
Den 31 december 1946 förelågo hos kommissionen 129 ansökningar om
statsbidrag till planering av kommunala och enskilda arbeten med en sammanlagd
ungefärlig planeringskostnad av 2 273 000 kronor. I den mån statsbidrag
kan komma att beviljas till planering av dessa arbeten, kan sammanlagda
statsbidragskostnaden uppskattas till ungefär 1 350 000 krojior.
I avsikt att vid en eventuellt inträdande kris på arbetsmarknaden ha en
reserv av välbelägna och lämpliga företag planerade och tillgängliga ha på
arbetsmarknadskommissionens initiativ redan år 1941 igångsatts s. k. generalplaneutredningar
för vattenförsörjning och avlopp. Utredningarna utföras
genom respektive länsstyrelser med hjälp av sakkunniga konsulterande ingenjörer,
och utredningskostnaderna bestridas helt av medel, som kommissionen
ställer till vederbörande länsstyrelses disposition av anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering.
I den mån de pågående generalplaneutredningama bliva slutförda i de
olika länen, torde omfattningen av antalet ansökningar angående detaljplaneringar
liksom deras sammanlagda kostnad komma att öka avsevärt.
Under år 1946 beviljades sammanlagt 392 500 kronor för genomförandet
av generalplaneutredningar. Beloppet avsåg kommuner i Stockholms (115 000
kronor), Uppsala (35 kommuner; 50 000 kronor), Södermanlands (43 kommuner;
60 000 kronor) och Jämtlands län (53 kommuner; 110 000 kronor),
ävensom tillägg till förut beviljade anslag till kommuner i Kronobergs (6 000
kronor), Malmöhus (40 000 kronor) och Västmanlands län (11 500 kronor).
Tidigare ha anslag på tillsammans 1 675 000 kronor lämnats till länsstyrelserna
i Stockholms, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads,
Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Värmlands, Örebro,
Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västemorrlands, Västerbottens
och Norrbottens län för samma ändamål. Av generalplaneutredningama ha
de i Kronobergs, Blekinge, Hallands, Värmlands, Gävleborgs, Västemorrlands
och Norrbottens län numera slutförts.
Krigsindustriens planering för sin produktion under krig har man även under
år 1946 sökt vidmakthålla. Besök av representanter för arbetsmarknadsocli
industrikommissionerna i detta syfte ha företagits vid omkring 75 industriföretag.
Kommissionen har l^tit utarbeta och i januari 1946 till länsarbetsnämnderna
utsända en sammanfattning av gällande föreskrifter och anvisningar angående
länsarbetsnämndernas register för krigsberedskapsändamål. De register,
varom här är fråga, äro de av uppgiftsmaterialet från 1943 års beredskapsmönstring
sammanställda mönstringsregistren, beredskapsregistret samt
registret över industri- och hantverksföretag, företagsregistret.
Sedan efter framställning av kommissionen kungl. kungörelserna den 17
december 1943 (SFS nr 928) om skyldighet att lämna mönstringsuppgift och
den 12 oktober 1945 (SFS nr 694) om skyldighet för pastor att lämna flyttningsuppgift
upphävts genom kungl. kungörelsen den 8 november 1946 (SFS
51
nr 690) har kommissionen meddelat länsarbetsnämnderna, att mönstringsregistren
efter den 1 januari 1947 icke längre skola hållas i aktuellt skick. De
synas dock alltjämt böra komma till användning hos länsarbetsnämnderna
vid bedömandet av möjligheterna att tillgodose olika behov av arbetskraft,
särskilt för beredskapsändamål, varför desamma icke skola arkiveras utan
tills vidare förvaras fullt tillgängliga för vederbörande tjänstemän vid nämnderna.
Nya anvisningar beträffande registrering i länsarbetsnämndernas beredskapsregister
av icke värnpliktig beredskapspersonal ha jämlikt kungl. kungörelsen
den 30 augusti 1941 (SFS nr 720), ändrad genom kungörelsen den
14 september 1944 (SFS nr 649), under året av kommissionen lämnats samtliga
myndigheter, organisationer och företag, som skola lämna fortlöpande
uppgifter om sin beredskapspersonal till nämnda register, med undantag dock
för civilförsvarscheferna, som redan år 1945 erhöllo dylika nya anvisningar.
Företagsregistret, som grundar sig på bl. a. uppgifterna från inventeringen
den 10 april 1941 av arbetskraft vid industri- och hantverksföretag med minst
3 personer sysselsatta (kungl. kungörelsen den 28 februari 1941, SFS nr 100,
och kommissionens kungörelse den 20 mars 1941, SFS nr 159), omfattar omkring
25 000 företag. Registret förefinnes dels hos kommissionen i form av
ett »tryckande register», dels hos länsarbetsnämnderna som kortregister (avtryck
av kommissionens register). Utöver den fortlöpande revidering av företagsregistret,
som ständigt pågår genom länsarbetsnämndernas försorg, har
kommissionen anbefallt dessa att låta verkställa en särskild översyn och
komplettering av registret samt att före den 31 december 1946 till kommissionen
insända uppgift å erforderliga ändringar i och tillägg till registret.
Arbetsblockorganisationen. Under år 1946 ha liksom under år 1945 de förenklade
mobiliseringsplanerna legat till grund för fördelningen av uppgiftskorten
för värnpliktiga jordbrukare. Vissa av de i mobiliseringsplanerna förekommande
uppgifterna jämte förteckningar över jordbrukets reservarbetskraft
ha hos länsarbetsnämnderna sammanförts till länssammandrag.
Organisationens befattningshavare, i första hand överblocldedarna, ha medverkat
vid länsarbetsnämndernas utplacering till jordbruket av frivillig arbetskraft
och den å s. 29 f. omnämnda militära skördehjälpen.
Förskott jämlikt kungörelsen den 16 juli 1943 (SFS nr 626) av statsmedel
i vissa fall i samband med arbetsblockverksamheten inom jordbruket ha icke
beviljats efter den 30 juni 1945. T. o. m. denna dag beviljade förskott uppgå
till sammanlagt 13 290 kronor 23 öre. Återbetalningen av förskotten ha under
år 1946 slulreglerats. Sålunda ha av det förskjutna beloppet 4 056 kronor
68 öre återbetalats och befrielse från återbetalningsskyldighet medgivits för
ett sammanlagt belopp av 9 233 kronor 55 öre.
Länsblockledarnas och överblockledarnas arbetsuppgifter ha efter den förstärkta
beredskapens upphörande minskat i omfattning. Länsblockledarna
opaginerad Kontrollera mot PDF
ha varit anställda mot dagarvode och tjänstgjort endast efter anmodan av
länsblockmyndighet eller då länsarbetsnämnd behövt taga deras sakkunskap
i anspråk för frågor, som berört jordbrukets arbetsmarknad, överblock] edarnas
arbetsuppgifter ha — förutom ovannämnda — i främsta rummet varit
upprättande av mobiliseringsplaner, avgivande av förslag till innehavare av
uppgiftskort för värnpliktig jordbrukare, registrering av frivillig reservarbetskraft,
kontroll av hästägares fullgörande av anmälningsskyldighet rörande
hästar och hästfordon samt i förekommande fall medverkan vid uttagning
av hästar för krigsmaktens behov.
Kommissionen har låtit utarbeta och i april 1946 till länsarbetsnämnderna
översända »Föreskrifter och anvisningar rörande förbex-edelser i fredstid för
fördelning av den civila arbetskraften under krig», utgörande en sammanfattning
av tidigare utfärdade men alltjämt gällande föreskrifter och anvisningar
rörande länsarbetsnämndernas planläggningsarbete för arbetsmarknadens
reglering under krig.
F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.
I fråga om principerna för hjälpverksamhetens bedrivande ha inga väsentliga
ändringar vidtagits under året. Det system för statsbidrag till den kommunala
hjälpverksamheten, som av Kungl. Maj:t godkändes den 6 december
1940, har i huvudsak tillämpats även under 1946. Under året har emellertid
kommissionen efter riksdagens beslut erhållit bemyndigande att vidtaga vissa
ändringar i det rådande bidragssystemet. En närmare redogörelse för dessa
lämnas å s. 78 ff.
Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning.
Uppgifter om antalet hjälpsökande arbetslösa vid slutet av varje månad
under åren 1937—1946 ingå i de sammanfattande, uppgifter om arbetsmarknaden,
som lämnas i bilaga 14. Av bilagan framgår, att antalet hjälpsökande
under samtliga månader år 1946 var avsevärt lägre än under motsvarande
månad föregående år. Om man undantager vintermånaderna, uppgick antalet
hjälpsökande icke ens till hälften av 1945 års antal. Hjälpsökandetalen voro
de lägsta, som förekommit alltsedan hjälpsökandestatistikens tillkomst. Vid
jämförelser tillbaka i tiden bör man dock beakta, att den fortskridande ökningen
i de erkända arbetslöshetskassornas medlemstal har inverkat på hjälpsökandetalen.
Antalet hjälpsökande var högst under årets första kvartal med maximum
i januari, då 8 829 hjälpsökande rapporterades. Under andra kvartalet inträdde
en kraftig och delvis säsongmässig minskning. Under tredje kvartalet
voro hjälpsökandetalen nere på en nivå understigande 3 000 med minimum
i augusti (2 308). Under sista kvartalet kunde en obetydlig säsongmässig stegring
konstateras.
Antalet kommuner, som rapporterade arbetslöshet, framgår av tab. 15.
53
Tab. 15. Antal kommuner1 med rapporterad arbetslöshet åren 1937—1946.
Månad
1937
1938
J939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1916
! Januari ..............
433
268
321
252
258
268
178
226
214
212
417
270
333
239
282
264
172
242
219
219
| Mars.................
373
254
333
227
289
254
170
250
219
223
April.................
335
232
315
178
285
229
163
245
214
207
277
216
286
159
268
204
155
229
209
184
Juni..................
231
204
266
140
251
190
141
201
186
180
Juli..................
218
187
232
169
240
177
133
184
178
166
Augusti ..............
227
186
227
180
228
173
136
180
173
163
September............
215
194
226
193
225
168
138
173
171
157
i Oktober . ............
230
219
250
208
235
161
143
187
183
160 |
| November............
244
253
266
223
242
164
171
200
196
164
■ December ............
252
277
265
220
255
171
187
218
203
173
Medeltal
288
230
277
199
255
202
157
211
197
184 j
1 Skee kommun i Bohuslän, som är delad i 2 distrikt med var sin arbetslöshetsnämnd, har
räknats som två kommuner.
Tab. 16. De hjälpsökande arbetslösas fördelning- på vissa geografiska områden
åren 1937—1946. irsmedeltal.
Områden
1937 j
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
Antal
j Städer ................
10 272
8 643
6 887
8 704
15 020
8131
4 325
4 975
4 552
2172
därav
1
_|
839
Stockholm............
2 053
1 323!
986
1 903
4 131
2 313
1 424
1 566
1 913
Göteborg.............
1 2831
1 186
1 047
2 630
4 574
2 398
1 206
971
823
251
862
779
562
957
1 331
755
339
253
191
60
Summa storstäder
4 198!
3 288
2 595
5 490
10 036
5 466
2 969
2 790
2 927
1 150
Övriga städer........
6 074
5 355
4 292
3 214
4 984
2 665 1 356
2 185
1 625
1 022
Landsbygd ............
7 941
7 546
10 669
4 663
7199
4175
2 756
6 280
4 209
2 661
därav
507|
Göteborgs o. Bohus län
1 479
1 221
1 092
1 303
1 787
1 621
1 077
1 003
806
Yästernorrlands län....
2 656
3 133
3 844
1 841
2 510
1 362
1 217
3 113
1 829
1 048
Övriga län...........
3 806
3 192
5 733
1 519
2 902
1 192
462
2 164
1 574
1 106
Summa
18 213
16189
17 556
13367
22 219
12 300 7 081
11 255
8 761
4 833
Procent
Städer.................
56-4
53*4
39*2
65*1
67*6
66*1
61*1
44*2
52*0
44*9
därav
21*8
17-4
Stockholm............
ils
8*2
5*6
14*2
18*0
18*8
20*1
13*9
Göteborg.............
7-0
73
6*0
19 7
20*8
197
17*0
8*0
9*4
5*2
Malmö...............
4*7
4’8
3*2
7*2
6*0
6*1
4#8
2*8
2*2
1*2
Summa storstäder
23-0
20*3
14*8
41*1
45*2
44*4 41*9
24*8
33’4
23*8
Övriga städer ........
33-1
33*1
24*4
24*0
2*2*4
21*7
19*2
19*4
18*0
21*1
Landsbygd ............
43-6
46G
60*8
34*9
32*4
33*9 38*9
55*8
48*0
55 1
därav
9*2
10*5
! Göteborgs o. Bohus län
8''1
7’5
6*2
9*7
8*0
131 15*2
8*9
Västernorrlands län....
14*0
10-4
21*8
13*8
1 1*3
11*
11 *2
27*7
20-9
21*7
Övriga län...........
20*9
19 7
32*7
11*4
131
9*7 6*6
19-2
17*9
22*9
Summa
1000
100*0
100*0 100*0
| 100 0
100 0 100 0
100*0
100 c
loo-o
54
Tab. 17. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län åren 1937—1946. irsmedeltal.
Län
1937
1938
1939
1940
,1941
1942
1943
1944
1945
1946
Stockholms stad......
2 053
1323
986
1 9031 4 131
2 313; 1424
1566
1913
839
Stockholms..........
416
187
153
277! 1227
569
168
182
123
62
Uppsala.............
265
282
227
137
230
120
56
62
72
Södermanlands.......
160
157
109
158
350
70
10
66
103
2fi
Östergötlands........
524
466
362
260| 534
337
91
247
172
83
j Jönköpings...........
295] 219
218
183
309
152
65
91
73
35
Kronobergs..........
164 142
187
110 133
43
15
8
3
2
Kalmar..............
420
410
399
276
502
198
76
145
135
67
Gotlands.............
102
100
71
29
70
49
491 69
47
Blekinge .............
814
637
794
323
303
1421 91
169
■ 164
1721
Kristianstads.........
132
107
104
55
87
43
22
25 11
16
Malmö stad..........
862
779
562
957
1331
755
339
253
191
60!
Malmöhus i övrigt....
1248
1096
661
498
767
4941 251
250
172
751
Hallands.............
409
371
253
159
260
143
36
86
97
28
Göteborgs stad ......
1283
1 186
1047
2 630
4 574
2 398i 1206
971
823
Göteborgs och Bohus i
övrigt ............
2 022
1724
1541
1736
2 353
2 001
1298
1254
973
598
Älvsborgs............
427
279
231
207
276
114
50
175
69
22
Skaraborgs ..........
203
196
82
32
83
40
29
38
23
8
Värmlands ..........
513
515
1121
309
325
214
1821
546
232
100
Örebro..............
329
199
168
210
200
92
128
160
113
97
Västmanlands........
57
46
44
51
80
19
1
17
4
5
Kopparbergs.........
274
121
154
105
66
31
16
35
35
17
Gävleborgs ..........
747
554
742
336
499
167
79
306
195
120
Västernorrlands......
2 809
3 266
3 954
1927
2 685
1 484
1271
3 265
1920
1137
Jämtlands ..........
30
25
212
43
65
13
1
18
24
17
Västerbottens........i
299
345
637
191
332
85
26
282
199
138
Norrbottens..........
1359
1457
2 537
265
447
220
112
989
853
746
Hela riket
18 213
16189 17 556
13867
22 219
12 306
7 081
11255
8 761
4 833
Städer
10 272
8 643
6 887
8 704|
15 020
8131
4 325
4 975
4 552
2172
Landsbygd(
7 941
7 546
10 669
4 663;
7199
4175
2 756
6 280
4 209
2 661
Även detta antal hade under året ytterligare minskat och var för samtliga
månader utom mars lägre än under motsvarande månad föregående år. Minimisiffran
under 1946 uppvisade september, då endast 157 kommuner rapporterade
arbetslöshet. Vid arets slut rapporterade 173 av rikets kommuner
arbetslöshet. Såsom av bilaga 1 framgår, understeg hjälpsökandeantalet i
det stora flertalet kommuner eller i 153 av dessa (88,4 % av rapportkommunerna)
1 % av folkmängden.
Ett högre relativtal utvisade 8 kommuner i Göteborgs och Bohus län, 7
kommuner i Västernorrlands län samt vidare 3 kommuner i Norrbottens och 2
kommuner i Blekinge län. Högst var relativtalet för Näsinge i Göteborgs och
Bohus län, där 3,3 % av folkmängden rapporterades som hjälpsökande. Därnäst
följde Timrå i Västernorrlands län, där motsvarande tal var 2,0 %.
Av tab. 16 framgår, att antalet hjälpsökande avsevärt minskat inom samtliga
redovisade områden. Särskilt kraftig var minskningen i storstäderna. Av
samtliga hjälpsökande voro under 1946 44,9 °/o hemmahörande i städer
(23,8 °/o i storstäder) samt 55,1 #/o på landsbygden. Västernorrlands läns
55
Tub. 18. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1 000 invånare inom olika län
åren 1937—1946. Irsuiedeltal. 1
Län
!
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
Stockholms stad......
3-8
2-4
1-7
3*3
7-0
3-9
2-3
2-5
2-9
1-2
Stockholms..........
1-5
0-7
0-5
ro
4-3
2-0
0-6
06
0-4
0-2
Uppsala.............
1-9
2-0
1-6
l-o
1-7
0-9
0-4
0-4
0-5
0-4
Södermanlands.......
0''8
0-8
06
0''8
1-8
0-4
o-l
0-3
05
0-1
Östergötlands........
1-7
15
12
0-8
1-7
1-1
03
0-8
0-5
0-2
Jönköpings ..........
F2
0-9
09
0-8
13
06
03
0-4
0-3
o-i
Kronobergs..........
1-1
Oll
1-2
0-7
0''9
03
o-l
0-1
00
0-0
Kalmar..............
1''8
1-8
1-7
1-2
2-2
0-9
03
0-6
0-6
03
i Gotlands.............
1''8
1-7
12
0''5
1-2
0''8
0’6
0-8
1-2
0-8
i Blekinge.............
5''fi
4-4
5-5
2-2
2-1
ro
06
11
1-1
1-2
Kristianstads ........
0-5
0-4
0-4
0-2
0-4
02
Öl
Öl
o-o
0-1
Malmö stad..........
60
5-3
3-7
6-2
8-6
48
2-1
1-6
1-1
0-4
Malmöhus i övrigt.. ..
3-3
2-9
1-8
1-8
2-1
1-3
0-7
0-7
0-5
02
Hallands ............
•2-7
2-4
1-7
10
1-7
0-9
0-2
0-6
0-6
0-2
Göteborgs stad ......
4-9
4-4
38
9-4
16-3
8-5
4-2
4-7
2-7
0-8
Göteborgs och Bohus i
övrigt ............
9-6
8''3
7-5
8-5
Ilo
9-8
6-4
4-3
•5-0
31
Älvsborgs............
1-3
0-9
0-7
06
0-8
0 3
0-2
0-5
0-2
Öl
Skaraborgs...........
0-8
08
0-3
o-i
03
02
o-l
02
0-1
00
Värmlands ..........
1 9
1-9
4-2
1-2
1-2
0-8
0-7
2-0
0-9
0-4
Örebro..............
1-5
0-9
0’8
0''9
09
0-4
0-6
07
0-5
0-4
Västmanlands........
0''3
03
0''3
0-3
0-5
o-i
00
o-l
0-0
0-0
Kopparbergs.........
11
0-5
06
0''4
0 3
o-l
Öl
o-l
Öl
o-l
Gävleborgs...........
2-7
2-0
2-7
1-2
1-8
06
0-3
1-1
0-7
0-4
Västernorrlands......
10''0
11-7
14-2
7-0
9-7
5-4
4-6
11-8
6-9
41
Jämtlands...........
0''2
0-2
1-6
0''3
0-5
o-l
O-o
o-l
0-2
Öl
Västerbottens........
1''4
1-6
2-9
0-9
1-6
0-4
o-l
1-3
09
0-6
Norrbottens..........
6*5
6*9
12-0
1-2
2-1
ro
0-5
4-4
3-7
3-2
Hela riket
2-9
2-6
2-8
2-1
3-5
1-9
1-1
17
1-3
07
Städer
4-7
39
3 0
3*7
6-3
3-3
1-7
1-9
1-7
0-8
Landsbygd
20
1-9
2-6
1-2
1-8
n
0-7
1-6
n
0-7
1 Ökningen i förhållande till 1944 beror på folkmängdsminskning genom Västra Frölunda
sockens inkorporering med Göteborgs stad.
landsbygd uppvisade trots nedgången alltjämt en betydande andel i hjälpsökandeantalet;
21,7 % av de hjälpsökande voro hemmahörande där.
Ytterligare uppgifter om arbetslöshetens geografiska fördelning lämnas i
tab. 17, vari redovisas medelantalet hjälpsökande i varje län under åren
1937—1946, och i tab. 18, vari nämnda årsmedeltal satts i relation till hela
folkmängden i respektive län. Det absoluta antalet hjälpsökande var alltjämt
störst i Västernorrlands län. Därnäst följde Stockholms stad och Norrbottens
län samt Göteborgs och Bohus län (utom Göteborgs stad). Beträffande Norrbottens
län, där en betydande säsongarbetslöshet påverkat årsmedeltalet, är
det anmärkningsvärt, att nedgången i detta från 1945 var mindre än i de
andra län, som redovisade någon större arbetslöshet. Gynnsammast ställda
i arbetslöshetshänseende voro liksom föregående år Kronobergs, Västmanlands,
Skaraborgs och Kristianstads län.
56
Tab. 19. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1937—1946.
Årsmedeltal.1 * i
Yrkesgrupper
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
Antal
Jordbruk och skogshus-
hållning ............
514
891
2121
355
410
209
112
430
267
240
Jordbruk ..........
295
242
321
162
221
118
38
105
95
95
Skogshushållning ....
219
649
1 800
193
189
91
74
325
172
145
Industri och hantverk ..
9 347
8 348
8 283
8 239
14 835
8 341
4 599
7190
5131
2 828
Malmbrytning och me-
tallindustri........
1 138
1 013
932
673
1 126
509
251
482
695
169
Jord- och stenindustri
1 841
1 388
1 481
1 458
2 147
1 780
1 146
1 125
898
570
Trävaruindustri ____
2 406
2 409
2 475
1 290
1 576
814
542
1 031
545
338
Pappers- o. grafisk ind.
434
391
347
538
1 136
336
398
1 095
431
133
Byggnadsverksamhet
Övriga industrier____
2 317
1 211
2 195
1 002
2 317
731
3 705
575
7 895
955
4 301
601
1 908
354
3 205
252
2 380
182
1 479
139
Handel, samfärdsel, för-
valtning m. m.......
2 651
2100
1782
2 250
4193
2 374
1474
1997
1938
913
Arbete, ej hänfört till an-
•
nan grupp..........
5 701
4 850
5 370
2 523
2 781
1382
896
1638
1425
852
Summa
Procent
18213
16189
17 556
13 367
22 219
12306
7 081
11255
8 761
4833
Jordbruk och skogshus-
hållning............
2''8
5''5
12-1
2-7
1-8
P7
1-6
3-8
30
5-0
Jordbruk ..........
1*6
1*5
1''8
1*2
ro
l-o
0’5
0*9
1*0
2-0
Skogshushållning ....
4‘0
10''3
1*5
0-8
0-7
i-i
2’9
2-0
3''0 1
Industri och hantverk ..
51-3
51-6
47-2
61-6
66-8
67-8
64-9
63-9
58-6
68-5 !
Malmbrytning och me-
tallindustri........
6‘3
6-2
5-3
5-0
5''1
4*1
3-5
4*3
7-9
3*5
Jord- och stenindustri
10 1
8''3
8''4
10-9
9*7
14-5
16-a
10-0
10-5
11-8
Trävaruindustri ....
13''2
14-9
14''1
9*7
7-1
6-6
7-7
9*2
62
7*0
Pappers-o. grafisk ind.
24
2-4
20
4’0
5*1
:2-7
5-6
9*7
4*9
2-7
Byggnadsverksamhet
12-7
13*6
13''ä
277
35-5
35''0
26-9
28-5
272
30-G
Övriga industrier....
6-6
6''2
4’2
43
4*3
4*9
5-0
2*2
2''1
2-9
Handel, samfärdsel, för-
valtning m. m.......
14-6
130
10T
16-8
18-9
19-3
20-8
17-8
22 1
18-9
Arbete ej hänfört till an-
nan grupp..........
3P3
29''9
30-6
18-9
125
1P2
12-7
14-6
16-3
17-6
Summa
1000
100-0
100-o
100-0
1000
100-0
1000
100o
100-0
100o
1 För tiden 31/i 1938—so/e 1940 ha i statliga och statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta
arbetslösa, lör vilka månatliga uppgifter om yrkesfördelningen icke föreligga under denna tid,
fördelats på yrkesgrupper med ledning av vissa specialundersökningar.
Även i förhållande till folkmängden var arbetslösheten fortfarande störst
i Västemorrlands län (4,1 %„) närmast följt av Norrbottens län (3,2 %0) samt
Göteborgs och Bohus län utom Göteborgs stad (3,1 °/oo). Förutom de nämnda
områdena utvisade även Stockholms stad samt Blekinge län en arbetslöshet
överstigande 1 %0. För första gången på tio år understeg siffran för hela riket
1 %0. I bilaga 1 lämnas uppgifter om arbetslöshetsförhållandena i samtliga
57
Tal). 20. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på åldersgrupper vid vissa
tidpunkter åren 1937—1946.
Antal
Pre
c e n t
Tidpunkt
16—25
år
26—50
år
över 50
år
Summa''
16—25
år
26-50
år
över 50
år
Summa
81/s 1937
1031
4911
2 858
8 800
11-7
55-8
32-5
1000
80/n 1939
1 799
8 064
3 526
13 389
135
60-2
26-3
lOOn
sl/7 1940
408
4 445
3 049
7 902
5-2
56-2
38-6
100-0
81/n 1910
2 470
14186
6813
23 469
10-5
60''5
29-0
100-0
8>/j 1941
1 167
9 225
5 813
16 205
7-2
569
359
100 0
. S1/i5 1941
1438
10 459
7 686
19 583
7-3
53-4
39-3
100-0
8l/? 1942
225
2 974
3 760
6 959
32
42-7
54-1
1000
S1/i2 1942
412
3 885
4 295
8 592
4-8
45''2
50''0
1000
a>,7 1943
123
1498
2 950
4 571
2-7
32-8
64-5
100-0
8712 1943
659
5 686
5 331
11676
5-6
48-7
457
100 0
81/7 1944
319
3 279
3 715
7 313
4-4
44-8
50-8
100-0
S1/i2 1944
800
5 550
4 694
11044
7-2
503
42-5
100-0
S1h 1945
196
2 249
3 521
5 966
3-3
37-7
59-0
100-0
81/i2 1945
234
3 109
3 953
7 296
3-2
42-6
54-2
100-0
81/7 1946
41
667
1996
2 704
1-6
24-7
73-8
100-0
S1/i2 1946
70
1640
2 374
4 084
1-7
40-2
58''1
lOu-0
1 För åren 1937 och 1939 överensstämma icke summasiffrorna med hela antalet hjälpsökande,
då åldersuppgifter saknas för ett mindre antal hjälpsökande vid resp. tidpunkter. För80/ii 1939
saknas dessutom åldersuppgifter för vid statliga och statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta
arbetslösa.
kommuner, som rapporterade arbetslöshet den 31 december åren 1945 och
1946.
De hjälpsökandes fördelning efter yrkestillhörighet framgår av tab. 19.
Inga större förskjutningar sedan föregående år i fråga om yrkesfördelningen
kuima konstateras. Samtliga yrkesgrupper utvisade minskning. Denna var relativt
störst i gruppen malmbrytning och metallindustri, inom vilken antalet
hjälpsökande nedgått från 695 år 1945 till 169 år 1946. En fullständig fördelning
på län och yrkesgrupper av den 31 december 1946 anmälda hjälpsökande
lämnas i bilaga 2. De yrkesgrupper, som uppvisade ett mera betydande
antal arbetslösa, voro byggnadsverksamhet (1 270), arbete ej hänfört
till annan grupp (755), jord- och stenindustri (440) samt träindustri (321,
därav sågverksindustri 312).
I tab. 20 meddelas uppgifter om arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning
vid vissa tidpunkter åren 1937—1946. Av tabellen framgår, att antalet
hjälpsökande i åldern 50 år och däröver vid de båda anförda tidpunkterna
1946 utgjorde en ännu större del av klientelet än föregående år. Särskilt
starkt dominerade denna åldersgrupp i slutet av juli, då icke mindre än
73,8 % av de hjälpsökande voro över 50 år. Antalet hjälpsökande i åldern
16—25 år utgjorde endast resp. 1,5 och 1,7 °/o av samtliga hjälpsökande.
Kvinnorna utgjorde under redovisningsåret, liksom förut, endast en helt
obetydlig de! av de hjälpsökande. Av det genomsnittliga antalet hjälpsökande
voro sålunda endast 39 kvinnor.
För i vistelsekommunen icke hemortsberättigade hjälpsökande gälla allt
-
58
Tub. 21. Antal arbetslösa sysselsatta vid arbeten i arbetsmarknadskommissionens
regi1 åren 1937—1916.
Årsmedeltal
Hänvisade från
städer
lands
bygd
-
Hela
antalet
Därav :
från
städer jl
%
1946
Hänvisade från
städer
lands
bygd
-
Därav
Hela I från
antalet! städer
1937 | 1896
1938 | 956
1939 ! 517
2 316 ! 4 212 ! 45''0 | Januari..
995 1951 44*0 jj Februari
994 1511 342 Mars____
877
891
885
675
831
895
1 552
1722
1 780
56''5
51-7
49-7
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
543
1519
1018
735
750
785
596
620
1163
46-7
April........
1281
2 800
54''3
Maj ........
Juni ........
Juli ........
1177
2195
46-4
709
1 444
50-9
Augusti......
940
1690
44-4
September ..
585
1370
573
Oktober ....
November ..
493
1089
54-7
December____
824
681
593
522
383
335
399
378
391
674
546
492
1498
1230
1085
55’0
55''4
54-7
366
287
247
888
670
582
58-8
57-2
570
246
292
360
645
670
751
61-9
56‘4
52-1
1 Omfattar t. o. m. juni 1940 statliga reservarbeten (inklusive statliga arkivarbeten) samt
därefter statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi och statliga arkivarbeten samt fr. o. m.
april 1942 även musikerhjälp.
sedan den 1 juli 1934 i vissa avseenden särskilda bestämmelser. Antalet sådana
hos arbetslöshetsnämnderna anmälda arbetslösa har under de gångna
åren städse varit ringa. Vid 1946 års slut voro 47 eller 1,2 % av samtliga
hjälpsökande icke hemortsberättigade i den kommun, där de erhållit eller
sökt arbetslöshetshjälp.
Arbetslinjen.
Statliga arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi. De arbeten, som
kommissionen under 1946 åtagit sig att utföra, ha huvudsakligen utgjorts av
kompletterande eller avslutande etapper av tidigare påbörjade arbeten. En
fullständig förteckning över dessa arbeten återfinnes i bilaga 3. Såsom framgår
av denna bilaga, ha arbetena i huvudsak utgjorts av väg-, vatten- och
avlopps-, kaj-, farleds-, flottleds- och flygfältsanläggningar samt fornvårdsarbeten.
Kostnaderna för dessa arbeten uppgingo till sammanlagt 9 670 682
kr. Fördelningen av detta belopp på de olika länen framgår av bilaga 8. En
förteckning över under år 1946 avslutade arbeten lämnas i bilaga 4.
Antalet arbetslösa, som sysselsatts i arbeten i kommissionens regi under
åren 1937—1946, redovisas i tab. 21. Under år 1946 sysselsattes i genomsnitt
1 089 arbetslösa, därav 731 i beredskapsarbeten och 352 i arkiv- eller musikerhjälparbeten
(se s. 59 ff.).
Av de vid beredskapsarbeten sysselsatta voro 76,7 °/o försörjningspliktiga.
Inom hänvisningslänet sysselsattes — enligt en undersökning avseende slutet
av september — 78,9 % av de vid kommissionens beredskapsarbeten sysselsatta
hänvisade arbetslösa mot 82,8 °/o vid samma tid 1945. Av arbetarna
kunde 59,7 % utnyttja sin ordinarie bostad (dagkolonister), medan 40,3 #/o
59
bodde i av kommissionen tillhandahållen förläggning eller undantagsvis i genom
egen försorg anskaffad tillfällig bostad.
Vid statliga beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa åtnjuta vissa sociala
förmåner, såsom fri resa till och under vissa förutsättningar från arbetsplatsen,
ersättning med 3: 50 kr. per dag för sjukdagar in. m. Sistnämnda ersättning,
som tidigare utgjort 2 kr. per dag, höjdes under året med retroaktiv
verkan från den 1 januari. De arbetare, som utnyttja av kommissionen tillhandahållen
bostad, erlägga härför en avgift av 50 öre per dygn. I denna avgift
ingår även ersättning för värme, lyse, sängutrustning med lakan, handdukar,
tvättkärl samt vissa kokkärl. Arbetarna svara själva för den dagliga
städningen, men skurning av golv m. m. verkställes på kommissionens bekostnad
två gånger i månaden. Samtliga dessa förmåner utgå även vid statliga
beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi.
Kostnaderna per dagsverke för statliga beredskapsarbeten i kommissionens
regi under budgetåren 1944/45 och 1945/46 framgå av följande sammanställning.
Budgetåret 1944/45 Budgetåret 1945/46
(455 593 dagsverken) (297 381 dagsverken)
Per dagsverke
%
Per dagsverke
%
Administration ...............
....... 0: 50
2-o
0: 76
2''4
Arbetsledningslöner............
........ 1:27
5-1
2: 24
7-1
Arbetslöner...................
....... 13: 83
55-7
16: 36
52-o
Material o. transporter m. m... .
........ 7:08
28-5
9: 76
31-0
Nyanskaffning av arbetsredskap .
........ 0: 44
1-8
0: 38
1''2
Maskinkostnader...............
........ 0:42
1-7
1: 45
4*6
Sociala kostnader .............
.......* 1 1: 29
5-2
0: 53
1-7
Summa 24: 83
100-o
31: 48
lOO-o
1 Häri ingå kostnader för under budgetåret 1944/45 nyanskaffade baracker.
Medeldagsförtjänsterna för vid statliga beredskapsarbeten i kommissionens
regi hänvisade arbetslösa under åren 1944—46 framgå av tab. 22. Förtjänsterna,
som äro beräknade per 8 timmars dagsverke, inkludera indextillägg
och semesterersättning. Arbetarnas dagsförtjänster kunna emellertid
väsentligt avvika från angivna tal; särskilt är detta fallet vintertid, då arbetstiden
är något avkortad. Det bör beaktas, att de i kommissionens regi utförda
arbetena i mycket stor utsträckning bedrivas på ackord och att de angivna
dagsinkomsterna inkludera utbetalda ackordsöverskott. Vidare är vid bedömandet
av de i denna och andra tabeller angivna medeldagsförtjänsterna för
olika grupper av arbeten att observera, att variationer i grundpenningen för
tidlönsarbete föreligga mellan olika orter och tidsperioder ävensom att omfattningen
av ackordsarbetet varierar. Antalet under 1946 utförda dagsverken
uppgick till 233 686 mot 384 628 under föregående år.
I antalet arbetslösa sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi (tab. 21)
äro även inräknade de arbetslösa tillhörande intellektuella in. fl. yrken, som
beredas utkomst vid de fr. o. in. 1934 i form av statligt reservarbete anordnade
arkivarbetena, samt de arbetslösa musiker, som sysselsättas i den
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 2SG. 8
60
Tab. 22. Medeldagsförtjänster vid statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens
regi åren 1944—1946. Kronor per 8-timmars dagsverke.
Månad
Vägarbeten
Andra arbeten1
Samtliga arbeten
1944
1945
1946
1944
1945
1946
1944
1945
1946
Januari ............
12: 48
12: 00
14:72
18: 48
15: 68
17: 36
14: 40
13: 04
15: 60
Februari............
12: 96
12: 80
14:40
18: 16
18:24
16: 72
14: 48
14: 48
15: 44
Mars ..............
13:20
12: 80
14: 32
17: 76
17: 12
16: 88
14: 24
14: 00
15: 60
April ..............
12: 96
13:36
15: 92
17:76
18: 00
16: 72
13:84
14:48
16:82
Maj................
13: 92
14: 24
17:84
17: 04
19:20
17: 52
14: 56
15: 20
17: 68
Juni................
14:32
15: 92
19: 92
18: 08
20: 08
20: 16
15: 44
16: 96
20: 00
Juli................
14: 16
16: 40
22: 72
18:48
19: 44
19: 68
15:76
17: 12
21: 20
Augusti ............
14: 24
16: 96
18: 88
18: 96
18:56
16:88
16:24
17:36
17: 92
September..........
13: 76
17: 68
17:36
19: 36
15: 12
17: 52
16: 16
17: 04
17:44
Oktober............
13: 36
16: 80
17: 44
19: 60
14: 80
16: 48
15: 76
16: 16
17: 04
November..........
12: 88
16: 00
17:20
18: 16
15: 36
16: 56
14: 56
15: 84
16: 88
December..........
12: 80
17: 28
16:48
17:92
15: 44
18: 24
14: 16
16: 64
17: 28
1 Farleds-, flygfälts-, fornvårdsarbeten m. m.
fr. o. m. april 1942 anordnade statliga musikerhjälpen. Fr. o. m. oktober 1941
sysselsättas arbetslösa även vid statskommunala arkivarbeten. Hela antalet
svenska arbetslösa sysselsatta vid arkiv- och musikerhjälparbeten under åren
1937—1946 framgår av tab. 23. Tabellen utvisar, att antalet arkivarbetare under
1946 uppgick till i genomsnitt 363 per månad, varav 290 vid statliga och
73 vid statskommunala arbeten. Härvid ha alltså icke inräknats de flyktingar,
som under de senaste åren placerats i resp. hjälpformer.
Inalles 43 svenska arbetslösa ha under 1946 erhållit interlokal hänvisning
till arkivarbete, d. v. s. hänvisats till arbetsplatser utom hemorten. Motsvarande
siffra för musikerna utgjorde 16.
Tab. 23. Antal arbetslösa sysselsatta vid arkiv- och musikerhjälparbeten åren 1037—1946.
Års
medeltal
-
Arkivarbeten
Musiker-
1946
Arkivarbeten
Musiker-
hjälp-
arbeten
stat-
liga
statskom-
munala
summa
hjälp- arbeten 1
stat-
liga
statskom-
munala
summa
84
_
84
_
Januari......
337
84
421
105
105
—-
105
—
Februari.....
333
81
414
in
117
—
117
■*-
Mars........
338
81
419
109
April........
326
82
408
105
lol
lol
-r
Maj.........
317
81
398
69
233
270
14
76
247
346
22
Juni.........
292
73
365
32
Julj.........
288
69
357
14
209
53
262
65
Augusti......
264
66
330
10
267
75
342
74
September ...
246
69
315
6
296
85
381
87
Oktober.....
244
68
312
82
November ...
244
64
308
86
290
73
363
94
December,..,
252
61
313
88
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
1 Medeltal för de 8 månader, under vilka musikerhjälparbeten huvudsakligen förekommo.
Under sommarmånaderna bedrives hjälpverksamhet endast i undantagsfall.
61
Tal», 24. Antal arkivarbptsplatser resp, musikorganisationer, som tagits i anspråk
för arkiv- och musikerlijiilparbeten för svenskar åren 1937—1946.
Års-
medel-
tal
Arkivarbetsplatser
Stat-
liga
Stats-
kom-
mu-
nala
Sum-
ma
1937
32
32
1938
34
—
34
1939
35
—
35
1940
36
_
36
1941
77
18
95
1942
99
24
123
1943
76
22
98
1944
90
81
121
1945
99
29
128
1946
103
27
130
Musik-
organi-
satio-
ner
Summg
1946
Arkivarbetsplatser
Musik-
organi-
satio-
ner
Stat-
liga
Stats-
kom-
mu-
nala
Sum-
ma
Summa
32
Januari.....
112
29
141
89
230
_
34
Februari....
116
28
144
92
296
—
35
Mars.......
117
28
145
90
235
April.......
117
30
147
72
219
—
36
Maj........
108
27
135
51
186
—
95
Juni .......
97
28
125
13
138
33
156
Juli........
101
27
128
8
186
71
1 fiQ
Augusti.....
94
27
121
10
131
98
219
September ..
95
23
118
10
128
98
226
Oktober ....
95
25
120
74
194
November ..
93
25
118
78
196
78
208
j December...
96
23
119
76
195
De 313 svenska arbetslösa, som vid årets slut voro placerade i arkivarbeten,
fördelade sig med hänsyn till yrkestillhörigheten på följande sätt:
Yrkesgrupp Antal
Jordbruk och skogsbruk..................................... 8
Industri och hantverk................... • • ......... • ........ 5
Samfärdsel ......................,........................... 5
Handel..................................................... 101
Förvaltning, arbetsledning och fria yrken (inkl. kontorsarbete). .. 183
Hälso- och sjukvård...................... 6
Arbete ej hänfört till annan grupp ..............,............ 5
Summa 313
%
2*6
1-6
1-6
32-3
58-4
1-9
1*6
100-o
Antalet arbetsplatser, vid vilka svenska arkivarbetare voro sysselsatta, uppgick
under 1946 till i medeltal 130 (tab. 24). Av dessa voro 103 statliga och
27 statskommunala.
Antalet musikorganisationer, som vid någon tidpunkt under kalenderåret
1946 bedrevo musikerhjälpverksamhet, uppgick till 117, fördelade på 72
orter. De 147 musiker (121 svenskar och 26 flyktingar), som vid någon tidpunkt
under året sysselsattes hos dessa organisationer (av vilka flera ofta
gemensamt utnyttjade samma musiker), trakterade i huvudsak följande instrument:
-
flöjt .............. 3
klarinett........... 14
fagott.............. 2
trumpet........... 4
basun............. 3
bastuba........... 1
violin ............. 59
violoncell .......... 23
kontrabas.......... 7
piano.............. 29
slagverk........... 2
Musikerna ha utövat aktiv musik såsom orkestermedlemmar, instruktörer
eller dirigenter. Nästan alla ha dessutom haft att meddela undervisning åt
62
Tab. 25. Antal Intellektuella flyktingar 1 arkivarbete och musikerhjälp är 1946.
Månad
Hela
antalet
Därav
Därav
balter
andra
veten- skapi.
forskare
m. fl.
akade- miker,
andra än
forskare
icke-aka-
demiker
musiker
Januari ......
1284
1071
213
449
572
234
29
Februari......
1263
1072
191
448
578
237
27
Mars ........
1277
1063
214
439
571
237
30
April ........
1252
1045
207
427
561
285
29
Maj..........
1 140
962
178
414
482
216
28
Juni..........
994
841
153
383
406
195
10
Juli..........
765
630
135
328
284
144
9
Augusti ......
630
501
129
279
219
117
7
September ....
489
388
101
235
161
86
7
Oktober......
527
428
99
282
163
66
11
November ....
540
450
90
275
168
80
17
December ....
509
426
83
255
161
76
17
orkestermedlemmar och skolungdom; dessutom ha många utnyttjats för notskrivning
inom den organisation, där vederbörande varit verksam.
Under de närmare fem år musikerhjälpen pågått ha inalles 183 olika musikorganisationer
landet runt sysselsatt arbetslösa musiker. Nedan lämnas
vissa sammanfattande uppgifter om musikerhjälpen under tiden 1942/43—
1946/47; beaktas bör, att vederbörande arbetsperiod i huvudsak omfattat tiden
oktober—maj, varför resp. perioders siffror ej sammanfalla med kalenderårens.
Antal orter, där
Verksamhetsperiod musikerhjälp
bedrivits
1942/43 ............ 40
1943/44 ............ 61
1944/45 ............ 69
1945/46 ............ 68
1946/471............ 51
Antal
Antal elever i
sysselsatta
undervisnings-
musiker
verksamhet
85
850
120
1 710
137
2 204
137
2 500
101
1 Preliminära uppgifter.
Av de 2 500 eleverna under verksamhetsperioden 1945/46 voro cirka 1 650
skolbarn, därav nära 1 500 under 15 år.
Liksom under de tre närmast föregående åren ha intellektuella flyktingar
även under 1946 beretts utkomstmöjligheter vid statliga och statskommunala
arkivarbeten på i princip samma villkor som i dessa arbeten placerade svenska
arbetslösa. Det totala antalet flyktingar, som under månaderna januari
—december 1946 sysselsattes i dylika arbeten (inkl. musikerhjälpta), framgår
av tab 25. Att antalet sålunda placerade flyktingar avsevärt nedgått under
årets lopp, är huvudsakligen beroende på flyktingarnas utplacering på
öppna marknaden genom arbetsförmedlingens försorg. Såsom av tabellen kan
utläsas, har nedgången i antalet varit mindre för dem, vilka såsom forskare
63
sysselsatts med vetenskapliga eller vetenskapligt betonade arbetsuppgifter,
än för de övriga med arkivarbeten av mera rutinmässig natur sysselsatta.
Till musikerhjälpen hänvisades under året 41 musikerflyktingar från Baltikum,
Österrike, Ungern och Tyskland. Av dessa sysselsattes 26 vid olika
musikorganisationer, medan 15 bereddes arbete med notskrivning vid notskrivningscentralen
i Uppsala. Under år 1946 utfördes vid centralen ca 5 300
sidor notskrift för olika statliga myndigheters och kulturella institutioners
räkning.
Avlöningen till de vid arkivarbetena och musikerhjälpen sysselsatta har
sedan oktober 1942 t. o. m. juni 1946 utgått med oförändrade belopp eller
med högst 74:90 kr. (ortsgrupp I) och lägst 45:15 kr. (ortsgrupp A) per
vecka. Fr. o. m. juli 1946 har tillkommit ett provisoriskt lönetillägg, utgående
med följande belopp per vecka, nämligen 7 kronor i ort, tillhörande ortsgrupp
A—C, 6 kronor i ort, tillhörande ortsgrupp D—F, och 5 kronor i ort,
tillhörande ortsgrupp G—I.
Interlokalt hänvisad familjeförsörjare är berättigad att under vistelse på
arbetsplatsen behålla den för hans hemort fastställda arbetslönen, varjämte
den hemmavarande familjen efter behovsprövning kan tillerkännas hyreshjälp.
T. o. m. juni 1946 ägde dessutom interlokalt hänvisad — såväl familjeförsörjare
som icke-familjeförsörjare — åtnjuta hyresbidrag, vilket utgick
per kalendermånad med högst (ortsgrupp I) 60 kronor för familjeförsörjare
och 45 kronor för icke-familjeförsörjare och lägst (ortsgrupp A—C) 30 kronor
för familjeförsörjare och 18 kronor för icke familjeförsörjare.
Fr. o. m. 1945 medgivas i reservarbete (alltså både i arkivarbete och musikerhjälp)
sysselsatta att tillgodoräkna sig mot semester svarande arbetsledighet
efter i huvudsak samma grunder som föreskrivas i semesterlagen.
Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi. Statliga
beredskapsarbeten bedrevos under 1946 förutom i kommissionens även
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi. Dessutom bedrevos tvenne arbeten
i järnvägsstyrelsens regi, till vilka statsbidrag beviljats under 1944 och 1945.
De medel till arbeten av detta slag, som beviljades under 1946, voro huvudsakligen
tilläggsanslag till tidigare påbörjade arbeten eller avsågo kompletterande
eller avslutande etapper av dessa. Kostnaderna för under 1946 beviljade
beredskapsarbeten av detta slag uppgingo till 7 078 200 kronor, varav
6 417 595 kronor täcktes med statsbidrag. Bilaga 8 utvisar, hur dessa
kostnader fördelade sig länsvis. Inemot hälften av kostnaderna belöpte sig
på Västernorrlands län. Samtliga dessa arbeten finnas upptagna i bilaga 3.
I bilaga 5 redovisas kostnader och dagsverken för under 1946 avslutade arbeten.
I tab. 26 lämnas uppgifter om antalet under åren 1938—1946 vid statliga
beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi sysselsatta
hänvisade arbetslösa. Av tabellen framgår, alt under 1946 i medeltal 1 283
arbetslösa voro sysselsatta vid dessa arbeten. Av de sysselsatta voro 559 eller
nära hälften hemmahörande i Västernorrlands län. Från Göteborgs och Bohus
64
Tab. 26. Antal arbetslösa sysselsatta rid statliga beredskapsarbeten i annan
myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi åren 1988—1946.
därav hänvisade från
därav hänvisade från
Göteb.
Göteb.
Års-
Hela
o. Bohus
Väster-
1946
Hela
o. Bohus
Väster-
medeltal
antalet
län
norr-
Övriga
antalet
län
norr-
Övriga
(utom
lands
län
(utom
lands
län
Gbgs
län
Gbgs
län
stad)
stad)
1938 ......
1939 ......
663
368
231
669
69
366
Januari.......
2 050
2124
564
563
848
921
638
640
1940......
898
435
369
94
Mars.........
2 202
553
958
691
2 238
539
1009
690
1941......
1495
760
461
274
1 457
418
669
370
891
384
338
169
1942 ......
1943 ......
1074
1066
483
380
366
493
225
193
693
338
257
98
573
279
212
82
September ....
610
284
244
82
1944......
2 831
562
1292
377
606
246
278
82
1945......
2105
610
1054
441
November____
818
248
430
140
1946......
1283
389
559
335
December.....
1129
248
545
386
län utom Göteborgs stad voro 389 eller 30,3 %>. Av samtliga sysselsatta voro
93,2 % hänvisade från landskommuner; 90,6 #/o voro försörjningspliktiga.
Vid september månads utgång kunde 87,8 % utnyttja sin ordinarie bostad
(hemmaboende).
Medeldagsförtjänsterna (inklusive indextillägg och semesterersättning) för
vid statliga beredskapsarbeten i väg- och vättenbyggtiädSstyrelsens regi sysselsatta
hänvisade arbetslösa under åren 1940—1946 främgå av tab. 27.
Vid en jämförelse med motsvarande uppgifter för kommissionens arbeten
bör beaktas, att de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi utförda arbetena
närmast äro jämförbara med kommissionens vägarbeten samt vatten- och avloppsledningsarbeten
och att arbfetskräfteti i väsentligt större utsträckning
Tab. 27. Medeldagsförtjänster vid statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
regi juli 1940—december 1946. Kronor per 8-tlmmars dagsverke.
Månad
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
Januari..............
10:24
11:76
13:06
14: 32
14:08
14:48
Februari ............
10:55
12:28
13: 66
14: 48
14:64
14: 64
Mars................
10:84
12:51
14:41
14: 64
14: 96
14: 96
April................
11:28
12: 99
14:42
15:12
15:52
15:12
Maj.................
11: 80
13:54
14: 44
15:20
15:04
16:66
Juni.................
12:25
13: 25
14: 34
15: 20
15: 52
19:36
Juli.................
10:91
12:24
13: 30
14:39
15: 20
15: 52
21: 04
Augusti..............
11:14
12:10
13:65
14: 43
14:96
15: 04
18: 72
September ...........
11:17
12: 60
13:54
14:77
14:40
14: 96
17:52
Oktober.............
10:71
12:31
13:85
14:86
14: 72
14: 72
17:28
November........
10: 82
12: 37
13:43
14:71
14:56
14: 64
17:52
December............
10:23
12: 57
13: 46
14: 26
15:04
14: 88
17:60
65
Tab. 38. Antal arbetslösa sysselsatta vid statskomnmuala beredskapsarbeten
åren 1938—1946.
Års-
Hänvisade från
Hela
Därav
från
1946
Hänvisade från
Hela
Därav
från
medeltal
städer
lands-
bygd
antalet
städer
%
städer
lands-
bygd
antalet
städer
%
1938
191
408
599
31-9
Januari.........
562
357
909
60-7
1939
261
543
804
32-5
Februari........
569
498
1067
53-3
1940
154
243
397
38-8
Mars...........
615
484
1099
66-o
April...........
649
480
1 129
57-6
1941
900
207
1107
81-3
Maj............
Juni............
521
435
460
374
981
809
53-1
53-8
1943
1131
216
1347
84-0
567
520
59-8
59-2
1943
701
112
813
862
Juli............
Augusti.........
336
308
231
212
September ......
288
221
509
56-6
1944
802
444
1246
64-4
Oktober........
238
209
447
53-2
1945
799
439
1238
646
November......
288
228
516
55-8
1946
428
330
758
66-5
December ......
334
205
539
62-0
än vid arbeten i kommissionens regi består av hemmaboende. I fråga om sociala
förmåner gäller detsamma som vid kommissionens arbeten.
Statskommunala beredskapsarbeten. En förteckning över de beredskapsarbeten,
som under 1946 beviljades för utförande i kommunal regi, återfinnes
i bilaga 6. Kostnaderna uppgingo till 5 248 234 kronor, varav 2 789 570 kronor
utgjorde statsbidrag. Kostnadsfördelningen länsvis framgår av bilaga 8.
Denna utvisar, att 1[i av kostnaderna belöpte sig på vartdera Västernorrlands
och Norrbottens län.
Antalet vid statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa under
åren 1938—1946 framgår av tab. 28. Under år 1946 sysselsattes vid dessa
arbeten i medeltal 758 arbetslösa. Av hela antalet sysselsatta voro 56,5 °/o
hänvisade från städer; 91,4 %> voro försörjningspliktiga. Antalet kommuner,
som under 1946 hade arbetslösa sysselsatta vid statskommunala beredskapsarbeten,
uppgick i medeltal till 35, därav 14 städer och 21 landskommuner.
Även mindre konkurrensduglig arbetskraft har sysselsatts vid statskommunala
beredskapsarbeten, för vilka i sådana fall, efter överenskommelse
mellan arbetsmarknadskommissionen och kommunalarbetareförbundet, vissa
särskilda bestämmelser tillämpas. Sålunda utgår vid tidlönsarbete en timlön,
som med 15 °/o understiger den för vederbörande kommun i gällande kommunalarbetareavtal
stadgade lönen. Arbetena bedrivas dock i största möjliga
utsträckning såsom ackordsarbete, varvid sedvanliga ackordspriser gälla. Någon
viss minimiförtjänst garanteras ej å ackord, endast intjänt lön utbetalas.
I tab. 29 redovisas medeldagsförtjänster per 8 timmars dagsverke för vid
statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta under varje månad åren 1945
och 1946. I tabellen ha arbeten belägna i Stockholm med förorter, Göteborg
och Malmö samt övriga städer resp. på landsbygden redovisats var för sig.
66
Tab. 29. Medeldagsförtjiiuster vid statsko minimala beredskapsarbeten åren 1945 och 1946.
Kronor per 8-timmnrs dagsverke.
Månad
Stockholm med
förorter, Göteborg
och Malmö
Övriga städer
Landsbygd
Hela
riket
1945
1946
1945
1946
1945
1946
1945
1946
Januari..............
21: 11
22: 22
15:43
16: 63
14: 28
16: 34
16: 67
18:84
Februari ............
20: 58
21: »8
15: 23
16: 83
15: 02
16: 38
16:61
18:01
Mars................
22: 46
22:31
15:78
16: 84
15: 44
16:73
17:22
17: 83
April................
19: 73
22:91
16: 61
16: 93
14: 97
16: 93
17: 14
18: 27
Maj ................
20: 08
22: 22
17: 26
17: 75
15:41
16:79
17: 55
18: 43
Juni ................
19: 70
22: 67
16: 82
18: 44
16: 32
17: 86
17: 90
19: 20
Juli ................
19: 65
22: 40
16: 73
18: 35
16: 59
17: 89
18: 26
19:20
Augusti..............
20: 82
22: 16
17: 13
19: 55
16: 48
19: 15
18: 76
19: 95
September ..........
22: 31
22: 26
17:25
18: 14
15: 43
19: 09
19: 36
19: 32
Oktober ............
20: 93
21: 83
17: 58
20: 09
14: 67
17: 68
18: 73
19: 49
November ..........
21: 17
23: 15
18: 49
18: 09
15: 50
17: 80
19: 12
19: 03
December............
21: 73
22:14
17: 98
17:46
15: 93
19: 47
18: 98
18: 97
Statskommunala reservarbeten.1 Under år 1946 har arbetsmarknadskommissionen
— liksom år 1945 — icke i något fall lämnat statsbidrag för utförande
av nya statskommunala reservarbeten. För dylika arbeten, som beviljats
före år 1945, har kommissionen under år 1946 medgivit statsbidrag på
beräknade merkostnader å tillhopa 32 100 kronor. Av detta belopp utgjorde
10 200 kronor arbetskostnader och 21 900 kronor övriga kostnader.
Endast en kommun (Uddevalla) hade arbetslösa (2 man) sysselsatta vid
statskommunalt reservarbete, vilket arbete färdigställdes under året. Verksamhetens
omfattning under åren 1937—1945 framgår av följande sammanställning,
vari angivits medeltalet under resp. år sysselsatta.
Årsmedeltal
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
Städer ..............
1 114
663
414
106
67
67
56
73
28
Landsbygd ..........
975
645
426
114
68
34
25
21
15
Hela riket
2 089
1 308
840
220
135
101
81
94
43
Därav i städer % ....
53''3
50-7
49-3
48-2
49''6
66-3
69''i
77-7
65-1
Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag. Antalet arbetslösa sysselsatta
vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag åren 1937—1946 framgår av
tab. 30. Vid dylika arbeten sysselsattes under 1946 i genomsnitt 332 arbetslösa.
Av de sysselsatta voro 65,4 % hemmahörande i städer; 80,1 % voro
försörjningspliktiga.
Sammanfattande uppgifter lämnas i tab. 31 om arbetslinjens omfattning
under varje månad 1937—1946 och i tab. 32 om dess omfattning inom olika
geografiska områden under samma år. Av samtliga arbetslösa, som erhållit
hjälp i form av arbete, voro under 1946 i medeltal 67,1 °/o sysselsatta vid stat
-
1 Statskommunala arkivarbeten, se s. 60 f.
67
Tab. 30. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag
åren 1937—1946.
Årsmedeltal
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
19 4 6
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
1937
1938
1939
990
928
867
537
590
883
1527
478
181
659
1518
1 750
491
144
635
469
139
6''J8
1062
250
100
350
1940
691
371
145
140
285
1941
782
524
1306
96
122
218
1942
297
179
476
82
105
187
1943
1944
1945
167
320
335
108
360
202
275
680
537
71
100
171
88
97
185
126
98
224
135
85
220
1946
217
115
332
December ........
168
68
236
liga arbeten, 23,5 °/o vid statskommunala arbeten och 9,4 %> vid kommunala
arbeten utan statsbidrag. Av hela antalet hjälpsökande voro under 1946 i
medeltal 73,1 % hjälpta enligt arbetslinjen mot 61,4 %> föregående år. I storstäderna
voro 62,8 % hjälpta enligt denna hjälpform mot 61,4 °/o respektive
80,1 °/o i övriga städer och landskommuner.
En jämförelse mellan hänvisning sförhållandena under 1946 till olika slag
av arbeten ger följande resultat.
I % av samtliga hänvisade inom resp.
arbetsformer voro i medeltal
Statliga arbeten
i arbetsmarknadskommissionens regi ..
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi
Statskommunala beredskapsarbeten......
Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag
från städer
från lands- kommuner
försörjnings-
pliktiga
. 54-7
45-3
76-7
6-8
93-2
90-5
. 56-5
43.5
91-4
. 65-4
346
80-1
Av dem, som hänvisats till beredskapsarbeten, kunde en stor del utföra
arbetet som dagkolonister. Vid utgången av september voro sålunda vid arbetsmarknadskommissionens
arbeten 59,7 % och vid arbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
regi 87,8 % dagkolonister.
I bilaga 9 återgives en sammanställning per den 31 december 1946 av statliga
och statskommunala beredskapsarbeten, som antingen slutförts under
1946 eller den 31 december voro under utförande eller beslutade men ej påbörjade.
Särskilda arbeten. I syfte alt motverka redan uppkommen eller befarad
arbetslöshet speciellt bland de vägarbetare, som i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
tjänst sysselsättas vid vägunderhållet, ställde Kungl. Maj:t och riksdagen
den 24 mars 1944 ett belopp av sammanlagt 15 milj. kronor till vägoch
vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för utförande av mindre vägbyggnadsföretag
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi i den utsträckning, som
statens arbetsmarknadskommission funne skäligt bestämma.
68
Tab. 81. Arbetslinjens omfattning'' åren 1937—1946.
Månad
Antal sysselsatta
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
| 1944
| 1945
| 1946
Statliga arbeten
|
Januari...............
7 818
2 806
2 894
2 285
2 995
3880
2 552
2 927
4 092
3 602
Februari..............
7 862
3 004
3134
1963
3 402
4 473
3 024
3 628
4 443
3 846
Mars..................
6 740
2 856
2884
1640
3 454
4154
3 076
4180
4 b38
3982
April..................
5 659
2 282
2 489
1366
4 223
3 469
2 710
4 757
4 890
3736
Maj...................
4147
2 709
2 903
1 458
5 326
3 528
2 522
5 092
4 032
2 687
Juni..................
3 510
2 565
3 418
1497
6 610
3 414
2 483
4 661
3 217
1976
Juli...................
3 027
2 416
3 267
1727
6 438
3 310
2 329
4 218
2 708
1581
Augusti...............
2 680
2 523
3 267
2 303
5 484
3120
2 248
3 929
2 555
1243
September.............
2 302
2 537
2 868
2 639
4 031
2 772
2 218
3 682
2 450
1192
Oktober...............
2139
2 647
2 865
2 775
3 424
2 533
2 231
3 381
2 567
1251
November.............
2 444
2 635
2 664
2 862
3 228
2 326
2 415
3 207
2 910
1488
December.............
2 212
2 386
2180
2 218
2 929
2 252
2 307
3 393
3 001
1880
Slatskommunala arbeten
Januari................
3 047
1727
1699
1047
472
1981
886
1081
1324
993
Februari..............
3132
1828
2 055
878
635
2 096
954
1516
1357
1148
Mars..................
3 005
2 089
2 271
648
878
2185
1162
1674
1516
1180
April..................
2 775
2 318
2 084
540
1121
1987
1067
1850
1586
1211
Maj...................
2 242
2 253
1974
742
1240
1623
1066
1785
1593
1062
Juni..................
2 017
2 216
1833
732
1294
1452
1006
1634
1599
882
Juli...................
1643
1951
1535
515
1570
1319
955
1366
1440
636
Augusti...............
1394
1821
1359
513
1487
1238
908
1262
1361
586
September.............
1387
1808
1358
436
1416
1223
890
1241
1293
578
1 Oktober...............
1449
1832
1220
459
1478
1137
886
1181
1151
517
i November.............
1476
1654
1279
503
1689
1078
792
1192
1204
580
December.............
1507
1385
1070
394
1784
966
787
1190
963
600
Kommunala arbeten
■■ Januari...............
2 885
1993
2 992
1335
2 035
1028
324
856
883
659
Februari..............
2 751
2167
3 488
1404
2 371
963
474
1274
907
635
Mars..................
2 276
2 064
3139
1386
2 238
791
364
1257
756
608
April..................
1790
1648
2 360
1041
1773
671
357
916
613
350
1 Maj...................
1417
1337
1489
724
1395
477
263
674
577
285
Juni..................
1098
1092
1347
589
1094
409
187
558
442
218
Juli...................
863
1077
1015
661
847
281
202
385
362
187
Augusti...............
832
965
896
669
818
220
186
288
304
171
September.............
875
980
844
814
815
209
168
313
330
185
Oktober...............
989
1188
964
1021
652
231
143
431
359
224
November.............
1285
1672
1192
1575
801
244
262
563
441
220
December.............
1268
2 027
1277
1523
830
189
376
647
471
236
Summa
Januari...............
13 750
6 526
7 585
4 667
5 502
6 889
3 762
4 864
6 299
5 254
Februari..............
13 745
6 999
8 677
4 245
6 408
7 532
4 452
6 418
6 707
5 629
Mars..................
12 021
7 009
8 294
3 674
6 570
7130
4 602
7111
7110
5 770
April..................
10 224
6 248
6 933
2 947
7117
6127
4134
7 523
7 089
5 297
Maj...................
7 806
6 299
6 366
2 924
7 961
5 628
3 851
7 551
6 202
4 034
Juni..................
6 625
5 873
6 698
2 818
8 998
5 275
3 676
6 853
5 258
3 076
Juli...................
5 533
5444
5 817
2 903
8 855
4 910
3 486
5 969
4 510
2 404
Augusti...............
4 906
5 309
5 522
3 485
7 789
4 578
3 342
5 479
4 220
2 000
: September.............
4 564
5 325
5 070
3 889
6 262
4 204
3 266
5 236
4 073
1955
Oktober...............
4 577
5667
5 049
4 255
6 654
3 901
3 260
4 993
4 077
1992
November.............
5 205
5 961
5135
4 940
5 718
3 648
3 469
4 962
4 555
2 288
December.............
4 987
5 798
4 527
4135
5 543
3 407
3 470
5 230
4 435
2 716
69
Tab. 82. Arbetslinjens omfattning inom olika geografiska områden
åren 1937—1946.
Antal hjälpta
Hjälpta i % av hjälpsökande
Å r
Månad
Stor-
städer
Övriga
städer
Lands-
bygd
Hela
riket
Stor- 1
städer |
Övriga
städer
Lands-
bygd
Hela
riket
Irsmedeltal.
1937 ....................
1392
2 609
3 828
7 829
33-2
43-0
48-2
43-6
43-0
373
359
1938 ...................
6b6
2 063
3 289
6 038
20''9
ö8*5
1939 ....................
456
1659
4183
6 298
17''6
38-7
39-2
1940......................
531
1023
2186
3 740
9-7
31-8
469
28-0
30-9
42-8
1941 .....................
1735
1833
3 288
6 856
17-3
36''8
45''/
1942 .....................
1775
1062
2 433
5 270
32-5
399
58’3
1943 ...................
1374
551
1806
3731
46 3
40-6
65-5
52- 7
53- 5
61-4
1944......................
1207
1070
3 739
6 016
43''3
49-0
59''5
1945 ..............
1240
924
3 214
5 378
42''3
56''9
76''4
1946......................
721
681
2 133
3 535
62-8
66*6
80-1
73-1
1946
Januari ..................
Februari ..................
1091
1034
1020
1062
1171
1211
3101
3 424
3 539
5 254
5 629
5 770
43-4
47''0
51''9
510
55-2
64-0
73-3
80-7
831
59-5
65-8
71-0
1007
962
3 328
5297
71-0
79-4
85-2
81-1
87- 8
88- 2
885
637
2 512
4 034
83-0
84-3
90-6
750
511
1815
3 076
1 84-4
86-9
903
605
456
1 343
2 404
84-0
89-8
910
88-9
475
395
1130
2 000
82-0
85-7
89-1
86-7
438
378
1139
1955
73-1
73o
86-7
80''4
479
383
1130
1992
79-2
69-9
69-4
71-6
442
450
1396
2 288
73-9
65-0
61-6
64’3
December ................
431
552
1733
2 716
67-3
62-5
67-7
66''6
Det tillkommer således statens arbetsmarknadskommission att, efter samråd
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, besluta om vilka arbeten, som
sålunda skola utföras, samt om tiden därför. Vidare har kommissionen eller,
jämlikt kommissionens bemyndigande, vederbörande länsarbetsnämnd att
meddela närmare föreskrifter om sysselsättning av arbetskraft vid arbetena.
Tidigare har beslutanderätten att igångsätta arbeten med en beräknad totalkostnad
av högst 10 000 kronor för varje företag överlämnats till vederbörande
länsarbetsnämnd. Med hänsyn till det rådande skärpta arbetsmarknadsläget
beslöt kommissionen emellertid i december 1946, att alla ärenden
rörande igångsättande av nya, återupptagande av nedlagda eller tidigare beviljade
men icke igångsatta dylika arbeten i fortsättningen och tills vidare
skulle underställas kommissionen, som fattar beslut från tall till fall. Som
allmän regel gäller, att kommissionen endast i undantagsfall och först efter
ingående undersökning från vederbörande länsarbetsnämnds och vägförvaltnlngs
sida beviljar tillstånd att pabörja nya arbeten.
Vid dessa arbeten sysselsättas numera företrädesvis arbetare, vilka på
grund av anställning hos Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen eller vid de förutvarande
vägdistrikten blivit underkastade 1942 ars tjänstepensionsreglemettte
70
för arbetare (s. k. p-arbetare). Annan arbetskraft än s. k. p-arbetare beredes
sysselsättning endast i den omfattning och på de villkor kommissionen från
fall till fall bestämmer.
Sedan de första arbetena av detta slag beviljades i början av mars 1944,
ha intill årsskiftet 1946/1947 sammanlagt 425 företag beviljats med en beräknad
kostnad av 9 073 500 kronor. De i dessa företag nedlagda kostnaderna
utgjorde vid årsskiftet 1946/1947 ca 5 430 000 kronor.
Arbetenas omfattning och fördelning under de år, verksamheten hittills
bedrivits, framgår av nedanstående sammanställning.
År
1944
1945
1946
UnderstödsUnjen.
Dagunderstöd. Dagunderstöden utgingo under 1946 enligt de grunder, som
Kungl. Maj:t fastställt den 10 mars 1944 (se verksamhetsberättelsen för år
1944).
Dagunderstödsverksamhetens omfattning under åren 1937—1946 framgår
av tab. 33, vari angivits det högsta antalet kommuner, som vid något månadsskifte
under respektive år redovisat sådan verksamhet, samt av tab. 34,
Vai? uPP8ifter lämnas om antalet dagunderstödda arbetslösa under samma
tioårsperiod. I denna redovisning har hänsyn icke tagits till dagunderstödda
kursdeltagare.
Av tabellerna framgar, att antalet kommuner, som bedrivit dagunderstödsverksamhet,
nedgått till i medeltal 13 och antalet dagunderstödda till i medeltal
366. Detta medeltal är uträknat på grundval av det vid månadsskiftena
rapporterade antalet. Om hänsyn tages till samtliga, som vid någon tidpunkt
under 1946 haft dagunderstöd, blir månadsmedeltalet 504. Under senare
hälften av året hade verksamheten en ganska blygsam omfattning. Den
var till största delen lokaliserad till de större städerna, särskilt Stockholm
och Göteborg. Av de dagunderstödda voro 87,4 % hemmahörande i städer;
71,7 % voro familjeförsörjare.
I genomsnitt för hela riket uppgick understödet under 1946 till 4 kr. 59
öre per dag och understödstagare mot 4 kr. 57 öre föregående år.
Hyreshjälp. Antalet kommuner, som i samband med dagunderstödsverksamheten
även lämnat hyreshjälp under åren 1937—1946, framgår av tab.
33. Antalet arbetslösa, som erhållit hyreshjälp under åren 1943—1946 redovisas
i tab. 35. Under 1946 var det i medeltal endast 9 kommuner, som
bedrevo hyreshjälpsverksamhet, vilken omfattade i årsmedeltal 347 personer.
Beviljade arbeten
under resp. år
Beräknad
Antal kostnad Antal
kr.
233
93
99
5 831 700
2 377 100
864 700
163
63
27
Pågående
arbeten
Beräknad
kostnad
kr.
3 737 900
2 579 000
1 507 600
Icke påbörjade
arbeten
Beräknad
Antal kostnad
kr.
45
39
37
Slutförda
arbeten
Beräknad
Antal kostnad
kr.
1 910 400
1 516 400
1 423 200
25
151
212
183 400
1 364 300
2 717 000
Summa
nedlagda
kostnader
per år
kr.
1 695 413
2 088 702
1 645 885
71
Tub. 33. Antal kommuner, som bedrivit dagunderstödsverksamhet resp. liyreslijälpsverk
samliet
under åren 1937—1940.
Å r
Dagunderstöds-
verksamhet
Årsmedeltal
Högsta antalet
dagunderstöds- kommuner vid
något månads- skifte
Hyreshjälps-
verksamhet
Årsmedeltal
Högsta antalet
hyreshjälps- kommuner vid
något månads- skifte
Hela
antalet
därav
städer
Hela
antalet
därav
städer
1937..............
23
8
54
11
5
28
1938..............
27
10
54
14
6
28
1939..............
35
10
81
13
7
30
1940..............
29
12
50
13
7
22
1941..............
45
20
81
27
15
43
1942..............
37
15
68
23
12
42
1943.. ...........
21
10
33
16
10
25
1944..............
26
12
53
18
11
37
1945..............
19
12
38
13
11
27
1946..............
13
8
23
9
7
18
Tab. 34. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1937—1940.
Årsmedeltal
Städer
Lands
bygd
-
Hela riket
1940
Städer
Lands
bygd
-
Hela riket
1937
1938
1939
1263
1 190
1232
1008
1180
1653
2 271
2 370
2 885
Januari.
Februari
Mars ...
1080
1053
853
142
148
107
1222
1201
960
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
3 036
7 268
2 864
1103
1299
997
320
728
1463
664
233
649
164
46
3 764
8 731
3 528
1336
1948
1161
366
April.....
Maj......
Juni......
Juli......
Augusti...
September
Oktober ..
November
December.
304
111
74
97
17
3
401
128
77
45
45
46
4
45
45
50
56
59
114
3
3
31
59
62
145
Tab. 35. Antal arbetslösa, som erhållit hyreslijälp åren 1943—1940.
Månad
Hela antalet
Därav
städer
1943
1944
1945
1946
1943
1944
1945
1946
Januari ..............
2 579
3 910
1972
1114
2 475
3 143
1720
1058
Februari..............
2413
4128
2 381
1141
2 249
3 463
2122
1080
Mars.................
1989
3 763
2 505
938
1814
3107
2 267
919
April.................
1490
2 595
1703
371
1365
2 011
1577
342
Maj..................
1081
1267
1130
153
1063
996
1095
137
Juni..................
490
411
717
69
487
384
712
69
Juli..................
330
285
546
48
327
285
546
48
Augusti...............
242
205
420
45
240
205
420
45
September............
303
328
375
56
301
328
375
55
Oktober..............
513
462
383
58
510
462
383
57
November............
1028
548
480
61
1 014
548
480
61
j December.............
2105
1123
730
in
1935
1069
730
in
| Årsmedeltal
1213
1585
1112
347
1148
1333
1036
332
72
Tab. 36. Antal arbetslösa som erhållit kommunalt understöd åren 1937—1946.
Årsra edeltal
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
1946
Städer
Lands-
bygd
Hela
riket
1937
2 060
322
2 382
Januari ..........
32
13
45
1938
2 054
198
2 252
Februari..........
62
21
83
1939
1300
246
1546
Mars ............
52
18
70
1940
1417
183
1550
April.............
Maj..............
Juni..............
17
1
9
3
26
4
1941
321
173
494
1
4
5
1942
163
75
238
Juli..............
1
4
5
1943
1944
59
70
21
38
80
108
Augusti...........
September........
1
3
2
2
3
5
1945
257
24
281
Oktober..........
2
2
4
November........
4
4
8
1946
15
7
22
December.........
9
—
9
Det den 1 juli 1941 försöksvis införda systemet med hyreshjälp till familjeförsörjare,
som hänvisats till beredskapsarbete på sådant avstånd från
hemorten, att den hänvisade ej kunde använda familjebostaden, har tilllämpats
även under 1946. Då emellertid arbetslösa familjeförsörjare på
grund av de gynnsamma förhållandena på arbetsmarknaden endast i mindre
utsträckning behövt hänvisas till arbetsplatser utom hemorten, har hyreshjälpsverksamhet
av detta slag fÖFekommit allenast i två kommuner,
nämligen städerna Göteborg och Luleå.
Med stöd av uttalande av 1941 års lagtima riksdag i samband med beslut
om vissa ändrade regler för understöd från erkänd arbetslöshetskassa bemyndigade
Kungl. Maj:t den 28 juni 1941 arbetsmarknadskommissionen
att vidtaga sådan ändring i grunderna för kommunernas kontantunderstödsverksamhet,
att hyreshjälp under vissa förutsättningar skulle kunna utgå
till person, som åtnjöt daghjälp fråp erkänd arbetslöshetskassa. Hjälpverksamhet
av detta slag har bedrivits fr. o. m. augusti 1941. Verksamheten
hade sin största omfattning under år 1945, då i medeltal per månad 15 kommuner
utgåvo hyreshjälp till i medeltal 159 kassamedlemmar. Motsvarande
medeltal för år 1946 utgjorde resp. 9 och 59.
Kommunalt understöd. Antalet genom kommunal understödsverksamhel
(sålunda utan statsbidrag) hjälpta var under 1946 av synnerligen ringa omfattning.
I medeltal åtnjöto under året endast 22 arbetslösa kommunalt understöd
mot 281 föregående år. Verksamhetens omfattning under tidigare
år ävensom fördelningen av antalet hjälpta på olika månader framgår av
tab. 36. Denna utvisar, beträffande 1946, att verksamheten endast under
årets första kvartal hade någon nämnvärd omfattning.
Sammanfattande uppgifter rörande understödslinjens omfattning åren 1937
—1946 återfinnas i tab. 37. Av de relativt fåtaliga arbetslösa, som under
1946 erhöllo hjälp enligt understödslinjen, åtnjöto i medeltal 94,3 °/o dagunderstöd
och 5,7 °/o kommunalt understöd utan statsbidrag.
73
Tab. 37. Understödslinjens omfattning'' åren 1987^-1946.1
Månad
Antal
understödstagare
1U97
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
Dagunderstöd
Januari ............
5 497
4 725
6 206
3 273
14 089
9183
2 738
5 013
2180
1222
Februari............
6 073
4 985
2 928
3 423
17 338
10 191
2 352
5 213
2 751
1201
Mars...............
5 774
4 6*2
7 028
3 493
17 369
8 524
1954
4 929
2 708
960
April ..............
3 565
3 282
5 847
2 676
15 288
5 631
1561
3 529
1 758
401
Maj................
1506
1372
2 441
1279
10 829
2 082
1 0U6
1 126
1102
128
Juni................
140
810
529
993
6 677
974
460
353
620
77
Juli................
_
220
—
1009
4 H0
822
327
247
461
45
Augusti ............
—
265
—
1532
3 316
781
248
210
345
46
September..........
—
304
—
2 694
3 201
817
280
317
353
50
Oktober............
167
1068
842
5 702
2 427
654
516
456
375
59
November..........
1284
2 146
1811
8 330
3123
898
1287
541
480
62
December ..........
3 251
4 566
2 930
10 765
6 974
1778
3303
1447
801
145
Kommunalt under- stöd
Januari ............
3 433
3 297
3 053
2 085
1021
696
180
257
127
45
Februari............
3119
3 580
2 958
2 582
911
564
136
270
151
83
Mars...............
2 584
3 027
2 505
2 814
801
424
91
214
425
70
April...............
2 375
2 635
2023
1397
674
231
75
164
725
26
Maj................
2 252
2100
1 127
921
503
116
57
75
874
4
Juni ...............
1854
1807
839
1057
294
66
38
38
801
5
Juli................
1630
1 807
776
1379
199
50
27
18
116
5
Augusti ............
1488
1 446
596
1867
191
40
22
14
19
3
September..........
1719
1415
783
1807
180
34
28
24
19
5
Oktober............
2 239
1379
834
817
206
39
35
29
21
4
November..........
2 826
1 925
1366
839
363
55
58
63
37
8
December ..........
3 064
2 611
1 688
1034
683
538
217
134
55
9
Summa
Januari ............
8 930
8 022
9 259
5 358
15110
9 879
2 918
5 270
2 307
1267
Februari............
9192
8 565
5 886
6 005
18 249
10 755
2 488
5483
2 902
1284
Mars...............
8 358
7 719
9 533
6 307
18170
8 948
2 045
5143
3133
1030
April...............
5 940
5 917
7 870
4 073
15 962
5 862
1636
3 693
2 483
427
Maj................
3 758
3 472
3 568
2 200
11332
2198
1063
1201
1976
132
Juni................
1994
2 617
1368
2 050
6 971
1040
498
391
1421
82
Juli................
1 680
2 027
776
2 388
4 339
872
354
265
577
50
Augusti ............
1488
1711
596
3 399
3 507
821
270
224
364
48
September..........
1 719
1719
783
4 501
3 381
851
308
341
372
55
Oktober............
2 406
2 447
1676
6 519
2 633
693
551
485
396
63
November..........
4 110
4 071
3177
9169
3 486
953
1845
604
517
70
December ..........
6 315
7177
4 618
11 799
7 557
2 316
3 520
1581
856
154
1 Kursdeltagare e] medräknade.
Utbildningshjälp. Ett flertal av deltagarna i de under ledning av överstyrelsen
för yrkesutbildning anordnade yrkesutbildningskurserna för arbetslösa
åtnjölo hjälp i form av dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnader.
Enligt urbetslöshelsnämndernas rapporter åtnjöto i genomsnitt
per månad 71 kursdeltagare sådan hjälp.
74
Tab. 38. Den statliga och statsunderstödda utbildningshjälpens omfattning
åren 1937—1940. Irsmedeltai.
Å r
Antal del- tagare i frivillig
arbetstjänst
Antal syssel- satta i ungdoms- reservarbeten
Antal kursdel- tagare 1
Summa
1937........................
210
75
17
302
1938........................
170
35
86
241
1939........................
132
39
65
236
1940........................
50
6
390
446
1941........................
62
—
845
907
1942........................
2 63
—
558
589
1943........................
—
_
280
280
1944........................
—
—
271
271
1945........................
—
—
188
188
1946........................
—
-
71
71
1 Häri ingå endast kursdeltagare, som åtnjutit statlig arbetslöshetshjälp. Elever vid verkstadsskolor
för arbetslös ungdom ingå sålunda ej och av eleverna vid beredskapskurser och
yrkesutbildningskurser endast de, som åtnjöto dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnaderna.
— 2 Medeltal för januari—juni.
Kursverksamheten i allmänbildande ämnen för arbetslösa hade under
1946 liksom föregående år en mycket begränsad omfattning. Kommissionen
beviljade statsbidrag för arbetslösas deltagande dels i av ABF och dels i av
Folkuniversitetets kursverksamhet anordnade kurser, varvid statsbidraget
till lärarlöner utgick med 100 % och till arbetsmateriel med 50 %>. I ABF:s
kurser i olika ämnen deltogo sammanlagt omkring 250 arbetslösa på ett tiotal
orter i skilda delar av landet. I av Folkuniversitetets kursverksamhet i
Stockholm, Uppsala och Lund anordnade kurser, för vilka statsbidrag utgick,
deltogo sammanlagt omkring 1 000 personer, huvudsakligen flyktingar.
I tab. 38 lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda
utbildningshjälpens omfattning åren 1937—1946.
Hjälpverksamhetens totala omfattning.
En översikt över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1937—
1946 lämnas i tab. 39. Under 1946 åtnjöto i medeltal 83,2 % av samtliga
hjälpsökande arbetslöshetshjälp i någon form. Enligt arbetslinjen hjälptes
73,1 %, enligt understödslinjen 8,1 % och i form av utbildningshjälp 2,0 °/o.
Det förstnämnda procenttalet är det högsta som någonsin förekommit för
arbetslinjen.
En summarisk redovisning av kostnaderna för hjälpverksamheten under
såväl budgetåret 1945/1946 som kalenderåret 1946 återfinnes i bilagorna
JO och 11.
Statliga stenbestäliningar.
I samband med bemyndigande för arbetsmarknadskommissionen att låta
återupptaga beställningarna av gatsten för statens räkning fastställde Kungl.
Maj:t genom skrivelse den 28 augusti 1942 det högsta antal, som finge sys
-
75
Tab. 39. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1937—1946.
Å r
Månad
Antal hjälpta
Hjälpta i % av hjälpsökande |
Arbets-
linjen
Under- stö ds- linjen
Utbild-
nings-
hjälpen
Summa
Arbets-
linjen
Under- stöd s- linjen
Utbild-
nings-
hjälpen
Summa''
irsmedeltal
1937....................
7 829
4 653
318
12 800
430
25-6
1-7
70-3
1938....................
6 038
4 622
264
10 924
37-8
28-6
1-6
67’B
1939....................
6 297
4 431
252
10 980
35-9
25’2
1-4
62''5
1940....................
3 740
5 314
449
9 503
28-0
39-7
3''4
71-1
1941....................
6 856
9 225
907
16 988
30-9
41-5
41
765
1942....................
5 270
3 766
589
9 625
42-8
30-6
4-8
78-2
i 1943....................
3 731
1 416
280
5 427
52-7
20''0
4 0
76''7
1944....................
6 016
2 057
271
8 344
53-4
18-3
2-4
74-1
1945....................
5 378
1442
193
7 013
61''4
164
2-2
80-0
! 1946....................
3 535
388
98
4 021
731
8''1
2-0
832
1946
Januari ................
5 254
1267
140
6 661
59-5
14''3
1-6
75-4
Februari................
5 629
1 284
157
7 070
65''8
150
1-8
82-6
Mars ..................
5 770
1030
151
6 951
71-0
12-7
I''®
85-6
April ..................
5 297
427
134
5 858
81-1
6''5
2-1
897
Ma]....................
4 034
132
100
4 266
87-8
2-9
2''2
92-9
Juni....................
3 076
82
93
3 251
88-2
2-3
2-7
93-2
Juli....................
2 404
50
71
2 525
88-9
1-9
2-6
93-4
Augusti ................
2 000
48
70
2118
86-7
2-1
30
91-8
September..............
1955
55
62
2 072
80-4
2-3
2-6
85-3
Oktober................
1992
63
60
2115
71-6
2-3
2-1
76-0
November..............
2 288
70
68
2 426
64-3
2-0
1-9
68-2
December ..............
2716
154
68
2 938
66-5
3''8
1*6
71-9
selsättas med statliga eller andra beställningar, till 950 man, därav högst
150 finge utgöras av sådan fullgod arbetskraft, som är nödvändig för rationell
drift i storbrott. Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den 2
mars 1945 på framställning av kommissionen medgivit, att från och med
den 1 januari 1945 i mån av behov 100 stenhuggare utöver tidigare gällande
maximiantal finge sysselsättas. Det högsta antal, som numera får sysselsättas
med gatstenstillverkning av de företag, som erhållit statliga stenbeställningar,
utgör således 1 050. Härav få högst 150 man utgöras av för rationell
storbrottsdrift nödvändig, fullgod arbetskraft, som uttages efter av
kommissionen givna anvisningar.
I tab. 40 lämnas uppgift å antalet under varje månad 1940 med gatstenstillverkning
för staten eller andra beställare hos sådana företag sysselsatta,
som tilldelats beställning för statens räkning. Av uppgifterna framgår,
att under året i medeltal 909 stenhuggare och dagsverkare varit sysselsatta.
Av dessa utgjordes 96 av sådan fullgod arbetskraft, som länsarbetsnämnderna
på uppdrag av kommissionen anvisat företagen. Kungl. Maj ds ovannämnda
medgivande om sysselsättning av större arbetsstyrka än den tidigare
maximistyrkan, 950 man, har ej behövt utnyttjas under året.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 2S6. 9
76
Tab. 40. Vid statliga stenbeställningar under &r 1946 sysselsatta arbetare.
Månad
Göteborgs
och
Bohus
län
Blekinge
län
Hallands
län
Kalmar
län
Samtliga län
Hela
antalet
därav
dags-
verkare
Januari ...........................
806
86
11
903
121
Februari ..........................
816
91
—
10
917
123
Mars.............................
811
82
—
11
904
123
April.............................
826
97
—
11
934
124
Maj..............................
821
85
—
6
912
124
Juni..............................
829
89
—
7
925
122
Juli .............................
803
78
—
7
888
120
Augusti...........................
805
88
—
7
900
125
September .......................
821
85
—
7
913
125
Oktober .........................
798
86
_
7
891
123
November.........................
820
86
—
7
913
128
December.........................
812
90
—
7
9d9
124
Årsmedeltal 1946
814
87
—
8
909
124
1945
811
94
_
33
938
116
1944
762
114
—
42
918
110
1943
701
113
41
37
892
107
Under 1946 ha nya anställningsmedgivanden lämnats för 71 man. Medgivande
om anställning har, liksom under föregående år, lämnats endast i
de fall, då den företagna undersökningen visat, att den sökande på grund av
sjukdom, ålder eller tungt vägande familjeskäl ej synes ha haft möjlighet
att antaga arbete utom hemorten eller annat tillgängligt arbete inom densamma.
Under året ha ca 110 ansökningar om nyanställning eller återanställning
behandlats. Inkomna ansökningar åren 1943, 1944 och 1945 utgjorde
resp. ca 500, 300 och 260, av vilka resp. 276, 129 och 104 biföllos.
Samtidigt som nya sysselsättnirgstillstånd meddelats, ha en del tidigare
lämnade återkallats. Detta har möjliggjorts genom den kontinuerliga avgång,
som skett på grund av dödsfall, varaktig sjukdom, hög ålder el. dyl.
En annan avgångsorsak, som i ett flertal fall angivits, har liksom närmast
föregående år varit, att vederbörande övergått till annat arbete. Detta synes
tyda på att de förhållanden, som varit utslagsgivande, då medgivande om
sysselsättning inom gatstensindustrien lämnades, t. ex. sjukdom eller besvärliga
familjeförhållanden, sedermera förändrats till det bättre. Antalet
avgångna arbetare utgjorde under året 100.
Då nya anställningsmedgivanden, såsom ovan nämnts, lämnats för 71 man,
har således avgången under året varit större än nytillkomsten.
Stentillverkning för statens räkning har under år 1946 bedrivits endast i
Göteborgs och Bohus samt i Blekinge län. Verksamhetens omfattning framgår
av följande sammanställning.
Kvantitet
Göteborgs
o. Bohus län
Blekinge
län
Summa
Smågatsten m3
Storgatsten m3
350 530 1 460 351 990
56 000 9 500 65 500
77
Värde
Göteborgs Blekinge
o. Bohus län län
Summa
Smågatsten kr........... 1 922 000 8 000 1 930 000
Storgatsten kr. .......... 579 000 102 000 681 000
Summa kr. 2 501 000 110 000 2 611 000
Årskostnadsbidrag.
Utbetalade årskostnadsbidrag för åren 1941—1945. Årskostnadsbidrag till
kommunernas kostnader för arbetslöshetshjälp ha under 1946 utbetalats efter
samma grunder som föregående år. I redogörelsen för kommissionens
verksamhet under år 1942 har närmare redogjorts för hur detta bidrag beräknas.
Från och med år 1941, då detta bidragssystem infördes, har det endast
tillämpats försöksvis. Under året ha vissa ändringar införts i avseende
på bidragets beräknande, vilka komma att tillämpas fr. o. m. den 1 januari
1947.
I tab. 41 redovisas de totala belopp, som utgått i årskostnadsbidrag till
kommunernas arbetslöshetskostnader för åren 1941—1945. För arbetslöshetskostnader
under 1945 utgingo sålunda i årskostnadsbidrag sammanlagt
Tab. 41. Årskostnadsbidrag för kommunernas arbetslöshetskostnader åren 1941—1945.
Kronor.
Län
1941
1942
1943
1944
1945
Stockholms stad.....................
942 352
555 533
356 499
451 209
642 340
Stockholms.........................
119 086
85 208
32 829
39 057
38 736
Uppsala............................
12 645
11292
5 624
9 583
7 653
Södermanlands......................
8 587
2 021
2 023
1946
688
Östergötlands.......................
71160
48 825
20 323
29 0*9
33 397
Jönköpings..........................
10 969
6 647
4 865
9 680
20 960
Kronobergs.........................
1849
2 260
33
13
—
Kalmar.............................
10 003
10 293
6 516
10 025
20 527
Gotlands............................
3 853
4 404
4 373
5 882
3 494
Blekinge............................
513
117
223
2 427
3 260
Kristianstads........................
5
—
—
—
—
Malmö stad.........................
251742
140 214
50 524
50 895
43 581
Malmöhus i övrigt..................
109 818
77 958
35 655
58 138
40145
Hallands............................
4 121
11368
4 657
5 605
14 368
Göteborgs stad......................
972 953
471813
235 730
264 570
251 094
Göteborgs och Bohus i övrigt........
117 226
89 738
74 798
75 607
69 680
Älvsborgs...........................
10 612
7 208
2 426
2156
9 406
Skaraborgs..........................
197
270
401
1 028
1001
Värmlands..........................
28 778
23 092
15 831
40 674
39 463
Örebro.............................
24 876
8 680
16 103
32 513
22 809
Västmanlands.......................
2 348
2 300
2 300
—
—
Kopparbergs........................
—
—
—
—
595
Gävleborgs..........................
32 500
19 720
11 881
18107
17 866
i Västernorrland s.....................
684 926
208 075
132 734
513 253
233 873
| Jämtlands..........................
3 185
4 608
3 671
3 102
76
Västerbottens.......................
6 374
4 144
2 521
15 083
12 394
Norrbottens.........................
6 837
3 649
4 064
7 485
45116
Summa
3 437 515
1 799 437
1 026 604
1 C47 127
1572522
78
1 572 522 kr. Av detta belopp utgjorde 667 199 kr. förskott för dagunderstödsoch
hyreshjälpsverksamhet samt för inackorderingsbidrag.
Antalet kommuner, som erhållit årskostnadsbidrag för dessa år, redovisas
i efterföljande sammanställning, fördelade efter bidragsprocent. Årskostnadsbidrag
överstigande 20 % förekommo för år 1945 endast i 8 kommuner, nämligen
7 i Västernorrlands län och 1 i Göteborgs och Bohus län. Den högsta
årskostnadsbidragsprocenten hade beviljats Bjärtrå (31,7 %) och Skön i Västernorrlands
län (31,0 %) samt Malmön i Göteborgs och Bohus län (30,7 #/o).
Län
År
20
21-30
Statsbidrag i %
31-40 41-50
av årskostnaden
51-60 61-70
71-75
S:a
Göteborgs o.
Bohus län
1941.....
15
1
7
2
25
1942 .....
17
2
2
—
—
1
—
22
1943 .....
18
1
1
—
1
—
—
21
1944 .....
17
2
1
—
—
—
—
20
1945 .....
20
1
—
—
—
—
-—
21
Västernorr- lands län
1941.....
9
2
2
3
2
3
2
23
1942 .....
10
3
3
—
—
1
—
17
1943 .....
18
3
1
—
—
—
—
22
1944 .....
18
4
5
2
—
—
—
29
1945 .....
18
5
2
—
—
—
—
25
Övriga län
1941.....
85
1
86
1942 .....
74
—
—
—
—
—
—
74
1943 .....
66
—
—
—
—
—
—
66
1944 .....
82
—
—
—
—
—
—
82
1945 .....
82
—
—
—
—
—
—
82
Summa
1941.....
109
4
9
3
4
3
2
134
1942 .....
101
5
5
—
—
2
—
113
1943 .....
102
4
2
—
1
—
—
109
1944 .....
117
6
6
2
—
—
—
131
1945 .....
120
6
2
—
—
—
—
128
Ändrade bestämmelser om statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader.
Det system för statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader,
som efter beslut av 1941 års riksdag infördes nämnda år, var avsett att tilllämpas
endast försöksvis. Modifikationer beräknades sålunda skola vidtagas
i bestämmelserna, i mån som vunna erfarenheter kunde giva anledning därtill.
För att närmare utröna, hur bidragssystemet utfallit i den praktiska tilllämpningen,
uppdrog kommissionen, såsom meddelats i redogörelsen för föregående
års verksamhet (s. 48), våren 1945 åt en särskild kommitté att utreda
statsbidragsbestämmelsernas återverkningar på kommunernas finan
-
79
siella ställning. Denna kommittés betänkande, som förelåg färdigt i oktober
1945, utmynnade i vissa förslag till ändring i bestämmelserna. Efter beslut
av 1946 års riksdag och enligt bemyndigande av Kungl. Maj:t har kommissionen
beslutat, att de ändrade bestämmelser, som av kommittén föreslagits
och för vilka nedan kommer att redogöras, i huvudsak skola gälla från och
med den 1 januari 1947. Detta innebär, att bestämmelserna i fråga första
gången skola tillämpas vid fastställande av årskostnadsbidrag för år 1946. I
fråga om vissa bidragsformer ha de nya bestämmelserna tillämpats redan
under år 1946.
Enligt det år 1941 införda statsbidragssystemet har bidrag till kommunernas
arbetslöshetskostnader utgått i två huvudformer: årskostnadsbidrag och
särskilt arbetsbidrag.
Den grundläggande principen för årskostnadsbidragssystemet har varit,
att kr. 1: 50 per skattekrona skulle vara den övre gränsen för kommunernas
egna arbetslöshetskostnader. De ändrade bestämmelserna innebära emellertid,
att denna övre gräns ej skall vara generell utan beroende av kommunernas
finansiella ställning. En differentiering av årskostnadsbidragen skall sålunda
ske. Kommunerna indelas härvid i tre grupper med en maximal egen
kostnad av respektive kr. 1: 50, 1: 25 och 1:— per skattekrona. Bestämmande
för till vilken grupp en kommun skall hänföras är den normalprocent för
arbetsbidrag (normalbidraget), som med hänsyn tagen till skatteunderlag och
skattetryck årligen fastställes för bidragsberättigade kommuner. Gruppindelningen
sker på följande sätt.
Grupp I: kommuner med mindre än 40 procent normalbidrag; egen kost
nad
högst kr. 1: 50 per skattekrona.
Grupp II : kommuner med 40—50 procent normalbidrag; egen kostnad
högst kr. 1: 25 per skattekrona.
Grupp III: kommuner med mer än 50 procent normalbidrag; egen kostnad
högst kr. 1: — per skattekrona.
Med hänsyn till önskemålet att förbättra statsbidraget för de ekonomiskt
sämre ställda kommunerna har den skala, efter vilken årskostnadsbidraget
beräknas, konstruerats på så sätt, att minimibidraget, d. v. s. det statsbidrag,
som utgår, då årskostnaden uppgår till högst 50 öre per skattekrona, för
grupperna II och III kommer att utgöra 30 respektive 40 procent. För grupp
I blir minimibidraget såsom hittills 20 procent. För alla tre grupperna gäller,
att den del av årskostnaden, som överstiger kr. 2: 50 per skattekrona, helt ersättes
av statsmedel.
Följande tablå utvisar statsbidraget i procent av den totala årskostnaden
per skattekrona enligt tidigare gällande regler och enligt de nya bestämmelserna.
Årskostnadsbidrag har i regel utgått till ränta och amortering, som under
året erlagts för lån, upptaget för att bestrida kommuns andel av kostnad för
beredskapsarbete. Medgivande om sådana lånekostnaders inräknande i årskostnadsunderlaget
har emellertid lämnats endast för ett ar i sänder. En
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
so
Årskostnad per
skattekrona
0: 50----
1:—____
1: 50----
2: —____
2:50____
4:—____
5:—____
Statsbidrag i procent av årskostnaden
Enligt tidigare
Enligt
de nya bestämmelserna
regler
Grupp I
Grupp II
Grupp III
... 20
20
30
40
. .. 20
25
35
45
... 30
30
40
50
... 35
35
45
55
.. . . 40
40
50
60
. .. 62-5
62''5
68*7 5
75
. . . . 70
70
75
80
ligt ett uttalande av 1941 års riksdag bör en kommun kunna påräkna årskostnadsbidrag
till dylika kostnader, så länge de ekonomiska verkningarna
av en arbetslöshetskris äro för kommunen kännbara.
Då det ansetts, att kommunernas möjligheter att erhålla sådant fortsättningsvis
utgående årskostnadsbidrag böra angivas mera exakt än vad som
skett genom riksdagens ovan nämnda uttalande, har nu föreskrivits, att årskostnadsbidrag
till å tidigare lån löpande räntor och amorteringar må utgå,
så länge arbetslöshetskostnaderna i övrigt äro större än 50 öre per skattekrona.
För lån upptagna före den 1 januari 1941 har inräknande i vissa fall
i årskostnadsunderlaget medgivits genom särskilt beslut av 1942 års riksdag,
varför sådana lån icke beröras av här ifrågavarande bestämmelser. Årskostnadsbidrag
utgår efter en stigande skala, enligt vilken medtagande i årskostnadsunderlaget
av dessa kvardröjande ränte- och amorteringskostnader stegras
proportionellt till övriga kostnader, så att de helt få medräknas i det
bidragsberättigade årskostnadsunderlaget, när kostnaderna i övrigt uppgå
till lägst en krona per skattekrona. Skalan är vidare konstruerad så, att man
låter dubbla skillnaden mellan årskostnaden i övrigt per skattekrona och
50 öre, d. v. s. den högsta kostnad i öre per skattekrona räknat, som kommunen
skulle kunna ha utan att få inräkna ränte- och amorteringskostnaderna
i årskostnadsunderlaget, utgöra den procent, med vilken ifrågavarande
kostnader få inräknas. Om således årskostnaden i övrigt uppgår till exempelvis
79 öre per skattekrona, tages skillnaden mellan 79 och 50, d, v. s. 29.
Efter fördubbling erhåller man då 58 såsom den procentsats, efter vilken
inräknande får ske. Procentsatsen, som skall tillämpas vid vissa olika kostnader
i övrigt, framgår av följande uppställning.
Kostnad i övrigt
per skattekrona
50 öre . . .
51 » ...
60 > ...
70 » ...
80 » ...
90 » ...
95 » ...
99 » ...
100 » ...
Procentsats etter vilken ränteoch
amorteringskostnaderna tå
medtagas i årskostnadsunderlaget
0
. . 2 X ( 51—50) = 2
. . 2 X ( 60—50) = 20
. . 2 X ( 70—50) = 40
. . 2 X ( 80—50) = 60
. . 2 X ( 90—50) = 80
. . 2 X ( 95-50) = 90
. . 2 X (100—50) = 100
. . 2 X (100—50) = 100
81
Även sådana fall kunna emellertid förekomma, att de aktuella arbetslöshetskostnaderna
ej överskrida 50 öre per skattekrona, men kommunen dock
fortfarande liar att erlägga betydande annuiteter och räntor för tidigare upptagna
lån. I dylika fall ha kommunerna möjlighet att efter prövning av kommissionen
i varje särskilt fall erhålla årskostnadsbidrag till dessa kostnader,
under förutsättning att kostnaderna i fråga uppgå till minst kr. 1:50 per
skattekrona. Kommissionen äger nämligen under sådana förhållanden pröva,
huruvida och i vad mån dessa ränte- och amorteringskostnader tillsammans
med övriga kostnader må ingå i årskostnadsunderlaget eller, om inga övriga
kostnader finnas, ensamma må anses utgöra bidragsberättigat årskostnadsunderlag.
I de fall beredskapsarbeten finansieras genom upptagande av lån är amorteringstidens
längd av betydelse särskilt för arbetslöshetstyngda kommuner
bland annat därför att, om amortering kan få verkställas under en period,
då arbetslöshetskostnaderna i övrigt äro höga, ett årskostnadsbidrag efter
hög procentsats kan påräknas till amorteringskos tnaderna. Om amorteringen
utsträckes över en lång följd av år, är storleken av årskostnadsbidraget däremot
mera oviss. Speciellt i fråga om lån för sådana arbeten, som tillkommit
uteslutande för att bereda sysselsättning i en krissituation, synas kommunerna
ur denna synpunkt böra givas möjlighet till amortering på kortare tid
än den eljest vanliga. Kommissionen avser att främja detta syfte genom att
i sina yttranden i ärenden, som röra upptagande av lån för finansiering av
beredskapsarbeten, taga hänsyn till dessa förhållanden.
Vad beträffar arbetslöshetsnämnds administrationskostnader har hittills
gällt, att nämnd, som under året i någon form bedrivit statsunderstödd hjälpverksamhet
för arbetslösa, får i årskostnadsunderlaget inräkna vissa administrationskostnader,
dock med blott så stor procent, som motsvarar kommunens
normalbidrag. Bestämmelserna härom ha emellertid nu ändrats därhän,
att sådana administrationskostnader få i sin helhet inräknas, som avse skäliga
arvoden eller löner åt arbetslöshetsnämndens ordförande, ledamöter,
revisorer och eventuella tjänstemän, traktamenten och resekostnader för sammanträden
inom nämnden, kostnader för porto samt skrivmaterial och andra
kontorsutensilier ävensom avgifter för olycksfallsförsäkring av nämndens
personal. Arvode till revisorer och avgifter för olycksfallsförsäkring av personalen
ha förut ej varit bidragsberättigade. Kommissionen förbehåller sig
dock att vid granskningen av årskoslnadsredovisningen pröva skäligheten av
uppgivna belopp.
Några väsentliga ändringar i fråga om beräkningssättet av den normala
procenten för arbetsbidrag (normalbidraget) ha ej funnits påkallade. Vissa
mindre justeringar ha emellertid vidtagits.
Bidragsskalan, som tidigare varit uppställd i 10-procentsintervaller upp till
50 procent, har sålunda differentierats likformigt, d. v. s. med 5-procentsintervaller
även mellan 20 och 50 procent. Den ändrade skalan har tillämpats
redan under år 1946.
Vid ändring i beskattningsförhållandena kan understundom en kraftig
82
sänkning av normalbidraget från år till år inträda. Då detta skulle kunna
medföra svårigheter för berörda kommuner, har det förfaringssättet införts,
att sänkningen, i det fall den enligt den tillämpade skalan för visst år skulle
uppgå till 10 procent eller däröver, begränsas till högst hälften av vad den
för detta år egentligen skulle ha blivit. Även denna bestämmelse har börjat
tillämpas under år 1946.
För att underlätta den differentiering av näringslivet, som särskilt i skatletyngda
kommuner i restarbetslöshetsområdena är i hög grad önskvärd, har
den bestämmelsen införts, att ett tilläggsbidrag till normalbidraget kan utgå,
när fråga är om utförande såsom beredskapsarbete av arbetsföretag, vars tillkomst
betyder ökade mera varaktiga sysselsättningsmöjligheter inom en
kommun. En förutsättning för sådant tilläggsbidrag är givetvis, att noggranna
undersökningar utföras angående värdet för kommunen av det företag, vars
etablering på så sätt skulle stödjas.
I anslutning till medgivande att hänvisa arbetslösa till statliga beredskapsarbeten
kan kommissionen ålägga ekonomiskt mera bärkraftiga kommuner
att erlägga viss avgift per hänvisad och arbetsdag. Dessa s. k. dagavgifter,
vilka utan särskilt medgivande få inräknas i årskostnadsunderlaget, ha utgått
med belopp motsvarande dagunderstöd för man och hustru tillhopa i de fall
kommissionen föreskrivit, att endast familjeförsörjare finge hänvisas, och
med belopp motsvarande dagunderstöd till ensamstående person över 18 år
i övriga fall.
Dessa bestämmelser ha ändrats så, att dagavgifter skola i förekommande
fall debiteras kommunerna enbart med belopp per hänvisad och arbetsdag,
som motsvarar dagunderstöd till ensamstående person över 18 år, oavsett om
föreskrift lämnats, att endast familjeförsörjare finge hänvisas. Bestämmelsen
härom har tillämpats sedan den 1 juli 1946.
Bristande tillgång på arbetsobjekt kan enligt vad erfarenheten givit vid
handen medföra, att hjälpsökande arbetslösa familjeförsörjare ej i önskvärd
omfattning kunna beredas arbete i hemorten, varför hänvisning till beredskapsarbete
utom densamma i vissa fall ej kan undvikas. Sådan hänvisning
försvåras emellertid genom den levnadskostnadsfördyring, som uppstår genom
att familjeförsörjare måste uppehålla sig på annan ort, vilket blir särskilt
betungande, när löneläget på hänvisningsorten är lägre än på hemorten.
Med anledning härav har föreskrivits, att ortstillägg med bidrag av statsmedel
numera kan utgå till familjeförsörjare med försörjningsplikt mot maka
och/eller hemmavarande minderåriga barn. Sedan platser vid beredskapsarbete
utom hemorten ställts till arbetslöshetsnämnds förfogande, kan arbetslöshetsnämnden
sålunda på framställning därom medgivas rätt att efter
behovsprövning utgiva ortstillägg, varvid i kommissionens delgivningsbrev
lämnas uppgift om ortstilläggets storlek samt föreskrifter om redovisning
m. m. Ortstillägget, som enligt riksdagsbeslutet aldrig får överstiga 75 kr.
per familj och månad, fastställes i de särskilda fallen med hänsyn till relationen
mellan timlönen på hemorten och på den ort, där arbetsplatsen är
belägen.
83
Kommissionen har vidare medgivit, att arbetslöshetsnämnds utgifter för
ortstillägg få inräknas i de arbetslöshetskostnader, för vilka årskostnadsbidraget
utgår.
G. Yärnpliktshjälp.
Den av kommissionen bedrivna värnpliktshjälpsverksamheten i form av
familjebidrag, värnpliktslån m. m. blev genom kungl. kungörelse den 28 juni
1946 (SFS nr 355) från den 1 juli överflyttad till försvarets socialbyrå. Då
försvarets socialbyrå avgivit särskild redogörelse för denna verksamhet
under år 1946 i dess helhet, lämnas här inga uppgifter för verksamheten
under den del av året, då densamma omhänderhades av kommissionen. 1
1 bilagorna 12 och 13 ha sammanförts vissa kostnader för arbetsförmedlingsverksamhet,
överflyttning och omskolning av arbetskraft, premier för
skogsarbete, familjebidragsnämndernas revisorer m. m. under dels budgetåret
1945/46, dels kalenderåret 1946.
84
Bilaga 1.
Uppgifter
rörande vissa arbetslöslietsförhållanden enligt kommunernas rapporter till statens
arbetsmarknadskommission för den 31 december åren 1945 och 1946.
A. Länsfördelning.
Län
Invånar-
antal
Antal
rapporte-
rande
kommuner
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande
per 1 000
Antal
hjälpta
Därav
invånare
under-
stöds-
linjen
utbild-
nings-
hjälpen
V.
1946
*1/
/it
1945
31/
/it
1946
*7»
1945
91 llt
1940
•Vi.
1945
*7.»
1946
*7u
1946
arbets-
linjen
Stockholms
stad.......
671 601
i
1
1417
428
2-1
0-6
373
334
32
7
Stockholms. . .
166 733
14
12
98
39
0*6
0-2
23
22
1
Uppsala......
68 809
4
2
61
51
0-9
0-7
40
40
_
Södermanlands
22 310
2
2
14
4
0-6
0-2
4
4
_
Östergötlands.
137 837
3
2
161
31
1-2
0-2
21
13
8
_
; Jönköpings. . .
54 520
3
2
46
24
0-8
0-4
24
24
—
—
Kronobergs...
17 209
1
1
2
2
Öl
0-1
2
2
Kalmar......
46 832
4
3
124
69
2-6
1-5
30
30
_
_
Gotlands.....
15 849
2
1
81
25
5-1
1-6
14
11
_
3
Blekinge.....
81 805
15
15
198
122
2-1
1-5
in
no
_
1
Kristianstads .
36 524
3
3
28
29
0-8
0-8
23
21
—
2
Malmö stad ..
171158
1
1
127
41
0-7
0-2
36
13
22
1
Malmöhus i öv-
rigt........
146 751
6
5
146
50
10
0-3
31
21
10
_
Hallands.....
56 473
5
3
77
11
1-4
0-2
10
10
_
_
Göteborgs stad
Göteborgs och
Bohus i öv-
315 474
1
1
515
171
1-6
0-5
155
84
47
24
rigt.......
121538
34
32
898
424
7-4
3-5
339
331
e
2
Älvsborgs ....
102 339
6
2
80
19
0-8
0-2
13
13
Skaraborgs ...
26 204
2
2
21
2
0-8
Öl
2
1
_
1
Värmlands . . .
93 660
12
4
210
52
2-2
0-6
30
27
3
Örebro.......
89 354
1
2
139
130
1-6
1-5
85
84
1
Västmanlands.
10 977
1
—
11
—
1-0
—
—
Kopparbergs..
33 846
2
5
19
15
0-6
0-4
8
5
3
Gävleborgs ...
Västernorr-
101 544
10
9
87
87
0-9
0-9
76
74
—
2
lands......
199 056
38
31
1414
1030
7-1
5-2
809
783
26
_
Jämtlands____
29 928
3
1
34
35
11
1-2
2
2
_
Västerbottens.
111 998
8
9
196
208
1-8
1-9
117
113
—
4
Norrbottens ..
211528
21
22
1092
985
5-2
4-7
560
544
—
16
Hela riket
3141857
203
173
7 296
4 084
2-3
1-3
2 938
2 716
154
68
85
B. Kommunfördelning.
* anger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen för ifrågavarande
månad.
Kommun
Invånar-
antal
7.
1946
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande
per 1 000
invånare
Antal
Därav
hjälpta
■7 »
1946
arbets-
linjen
under-
stöds-
linjen
utbild-
nings-
hjälpen
37i>
1945
“Vin
1946
*7lS
1945
*7u
1946
Stockholms stad . . . .
671601
1417
428
2-1
0-6
373
334
32
7
Stockholms län. . . . .
166 733 |
98
39
0-6
0-2
23
22
—
1
Lidingö...............
13 938 j
1
2
0-1
0-1
2
2j
—
—
Solna.................i
33 258
64
22
1-9
0-7
8
7
—
1
Sundbyberg............
14 686
4
2
0-3
0-1
1
1
—
—
Södertälje.............
20 866
3
2
0-1
0-1
2
2
''—''
Boo...................
3952
1
*
0-3
—
—
—
—
— 1
Börstil................
2 819
*
1
—
0-4
—
- 1
—
—
Fresta ................
1179 |
1
1
0-8
0-8
1
1
—
—
Huddinge.............
16 867
1
1
0-1
0-1
1
1
—
—
Järfälla...............
4 353
1
*
0-2
—
—
—
—
—
Nacka................
11 702 1
3
2
0-3
0-2
2
2
—
—
Saltsjöbadens kpg......
3750
1
1
0-3
0-3
1
1
—
—
Sollentuna kpg.........
15 580
2
1
0-1
0-1
1
1
—
—
Spånga ................
13 704
13
3
0-9
0-2
3
3
—
—
Tyresö................
2 403
1
—
0-4
—
—
—
—
- j
Täby.................
7 676
2
1
O*
0-1
1
1
—
1
Uppsala län......
68809
61
51
0-9
0-7
40
40
—
— 1
Enköping..............
8 326
1
—
Öl
—
_
—
—
j Uppsala...............
46 514
48
32
1-0
0-7
21
21
—
Bondkyrka............
5 888
2
*
0-3
—
—
I —
—
! — j
; Älvkarleby............
8 081
10
19
1-2
2-4
19
19
—
1 i
Södermanlands län ...
22 310
14
4
O-o
0-2
4
4
1 Nyköping.............
16 284
1
1
0-1
0-1
1
1
—
— i
| Nikolai ...............
6 026
13
3
| 2-2
0-5
3
3
—
— I
Östergötlands lån ....
137 837
161
31
1-2
0-2
21
13
8
—
Linköping.............
47 652
13
10
0-3
0-2
9
9
—
—
Norrköping............
78 344
146
21
1-9
0-3
12
4
8
—
Motala lk..............
11841
2
—
! 0-2
_
—
—
—
— i
Jönköpings län . . ..
54 520
46
24
0-8
0-4
24
24
—
—
Jönköping.............
39 955
44
i 23
! 1-1
0-6
23
23
—
—
Tranås ................
8 596
1
1
0-1
0-1
1
1
—
1 —
Vetlanda..............
5 969
1
*
0-2
—
—
1
—
Kronobergs län.....
17 209
2
2
0-1
Öl
2
2
—
—
Växjö.................
17 209
2
2
0-1
0-1
2
2
—
— 1
Kalmar län.......
46 832
124
69
2-t>
1-5
30 30
—
....
Kalmar...............
24 385
48
33
2-o
1-4
30
II 30
—
—
Västervik..............
13725
74
11
5-4
0-8
—
—
—
Misterhult.............
3667
1
| 25
0-3
6-8
—
—
—
--
Ålcm................
5 055
1
*
0-2
| -
1 -
: —
86
Kommun
Invånar-
antal
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande
per 1 000
invånare
Antal
hjälpta
Därav
arbets-
linjen
under-
utbild-
V»
1946
*7.,
1945
*7h
1946
■7»
1945
8i/
/18
1946
81/
/it
1946
stöds-
linjen
nings-
hjäipen
Gotlands län......
15 849
81
25
i 5-1
1-6
14
11
3
Visby.................
13712
76
25
5-5
1-8
14
11
—
3
Slite kpg..............
2137
5
*
2-3
—
—
—
—
Blekinge län......
81805
198
122
2-4
1*5
111
110
_
1
Karlshamn.............
10 315
4
1
0-4
0-1
1
1
i i
Karlskrona............
31 871
64
21
2-o
0-7
1 16
16
—
1 -
Asarum...............
7 216
13
13
1-8
1-8
13
13
Backaryd..............
1967
*
1
_
0-5
1
1
Bräkne-Hoby..........
4 392
4
_
0-9
Eringsboda............
1789
16
18
8-9
10-x
18
18
Gammalstorp..........
1881
*
1
_
0-5
1
_
1
Hasslö................
1492
12
4
8-0
2*7
4
4
Hällaryd..............
2 473
12
8
4*9
3-2
8
8
Listerby...............
1777
14
2
7-9
1-1
1
1
_
Mörrum...............
4 059
21
14
5-2
3-4
14
14
Olofströms kpg.........
3 259
1
*
0-3
Sillhövda..............
1970
2
2
1-0
1-0
2
2
_
Sturkö ................
1622
10
17
6-2
10-5
12
12
_
Tjurkö ................
353
5
*
14-2
-
T vin g.................
2 463
8
9
3-2
3-7
9
9
I Åryd.................
1776
12
8
6-8
4-5
8
8
öljehult...............
1130
3
3
3
—
—
Kristianstads län....
36 524
28
29
0-8
0-8
23
21
2 j
Hässleholm............
8 208
1
2
0-1
0-2
2
2
i Kristianstad...........
23024
26
26
1-1
1-1
20
19
—
i
Glimåkra..............
3 441
_
1
_
0-3
1
i
Västra Broby..........
1851
1
*
0-5
—
—
—
Malmö stad.......
171158
127
41
0-7
0-2
36
13
22
1
| Malmöhus län i övrigt..
146 751
146
50
lo
0-3
31
21
10
Eslöv.................
6 720
15
3
2-2
0-4
3
3
Hälsingborg...........
66 537
66
6
1-0
0-1
4
1
3
Landskrona............
23 015
15
10
0-7
0-4
9
9
Lund.................
31 313
16
13 !
0-5
0-4 !
12
11
1
Trelleborg.............
15 536
31
18
20
1-2
3
3
—
Lomma...............
3630
3
—
0-8
—
—
—
—
Hallands lån.....
56473
77
11
14
0-2
10
10
Falkenberg............
7 324
8
2
It
0-3
2
2
_
Halmstad.............
31525
21
2
0-7
0-1
1
1
j Varberg...............
11453
27
7
2-4
0-6
7
7
-
_
Enslöv................
3 700
17
*
4-6
Slättåkra ..............
2 471
4
♦
1-6
- I
—
—
— j
Göteborgs stad.....
315474
515
171
1-6
0-5
155
84
47
24
Göteborgs och Bohus län
''
i övrigt........
121538
898
424 I
7-4
3-5
339
331
6
Lysekil................
5 426
31
11
5-7
2-0
11
11
_
Marstrand.............
1274
8
♦
6*3
—
Mölndal...............
17 826
11
2
0-6
0-1
1
1
Strömstad.............
3086
34
29
Ilo
9-4
11
11
_ j
Uddevalla.............J
20537
69
19
3-4
0-9 II
15
11
4 I
—
87
Invånar-
Rapporterat
antal hjälp-
Antal hjälp- sökande
Antal
D ä r a \
Kommun
antal
sökande
per 1 000
invånare
hjälpta
arbets-
linjen
under-
utbild-
7i
1946
*7»
1945
31/
Ut
1946
*''/u I
1945
81/li
1946
•7»
1946
stöds-
linjen
nings- hj alpen
Askum................
2 207
68
25
30-8
11-3
19
19
_
Backa.................
3 262
1
1
0-3
0-3
1
1
—
Bottna................
430
2
2
4-7
4-7
2
2
—
Brastad...............
2 995
56
10
18-7
3-3
4
4
—
—
Bro...................
2 087
46
24
22-0
11-5
18
17
—
i
Bärfendal.............
421
11
8
26-1
19-o
7
7
—
—
Forshälla..............
1562
1
1
0-6
0-6
1
1
—
—
Foss..................
4135
9
4
2-2
1-0
1
1
—
—
Grebbestads kpg.......
731
1
1
1-4
1-4
—
—
—
—
Herrestad .............
1159
4
2
3-5
1-7
2
2
—
—
Högdal................
1194
26
22
21-8
18-4
22
22
—
—
Håby.................
628
*
1
—
1-6
1
—
i
Kungshamn...........
2 543
38
25
14-9
9-8
25
25
—
Kville.................
4 251
89
52
20-9
12-2
47
47
—
—
Lommeland............
604
8
1
13-2
1-7
1
1
—
—
Lyse..................
2 200
25
3
11-4
1-4
2
2
—
—
Malmön...............
1059
7
1
6-6
0-9
—
—
—
—
Mollösund.............
593
9
*
15-2
—
—
—
—
—
Morlanda..............
2 659
10
8
3-8
3-0
7
7
Näsinge...............
815
28
27
34-4
33-1
18
18
Partille................
9 859
7
5
0-7
0-5
5
5
—
Skee..................
4 382
70
53
16-o
12-1
48
48
—
—
Skredsvik.............
1376
7
3
5-1
2-2
3
3
—
_
Stenkyrka .............
3905
6
*
1-5
—
—
—
—
—
Svenneby ..............
1121
43
16
38-4
14-3
14
14
—
—
Tanum................
4 419
56
33
12-7
7-5
24
22
2
—
Tjärnö ................
1664
2
6
1-2
3-6
4
4
—
—
Tossene...............
4 368
106
28
24-3
6-4
25
25
—
—
Öckerö.................
6 760
9
1
1-3
0-1
—
—
—
—
Ålvsborgs län.....
102 339
SO
19
0-8
0-2
13
13
—
—
Borås.................
52 046
1
1
Oo
Oo
1
1
—
—
Trollhättan............
21674
5
_
0-2
—
—
—
—
—
Vänersborg............
14166
19
18
1-3
1-3
12
12
—
—
Åmål ..................
7 309
1
Öl
—
—
—
—
—
Bengtsfors kpg ........
2 588
40
*
15-5
—
—
—
_
—
Kinna.................
4556
14
*
3-1
—
—
—
—
—
Skaraborgs län.....
26 204
21
2
0-8
Öl
2
1
_
i
Falköping.............
9 842
—
1
—
Öl
1
—
—
i
Lidköping.............
13 025
20
*
1-5
—
—
—
—
—
Töreboda kpg..........
3 337
1
1
0-3
0-3
1
1
—
Värmlands län ....
93 660
210
52
I 2-2
0-6
SO
27
3
— i
Karlstad..............
32 297
70
30
2-2
0-9
21
21
—
— |
Alster.................
1202
1
*
! o-s
—
—
—
—
—
Eda..................
6 087
17
12
2-8
20
1
1
_
— :
Glava.................
2 557
7
3
2-7
1-2
3
—
3
— i
Ilammarö.............
6 630
9
*
1-4
—
—
—
_ 1
Nedre Ullerud.........
4139
2
_
0-5
—
—
—
—
Nor...................
3500
4
*
1 1-1
—
—
—
—
Norra Råda...........
1 10 997
41
*
3-7
—
—
—
—
Nyed .................
4 288
21
*
4-9
—
—
—
Ransäter..............
5 812
27
7
4-o
1-2
5
5
__i
Sunne lk..............
8199
8
—
lo
—
—
—
—
Säffle kpg.............
7 952
3
—
0-4
—
! —
1 -
1
—
88
Kommun
Invånar-
antal
V.
1946
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande
per 1 000
invånare
Antal
hjälpta
51/
/15
1946
Därav
arbets-
linjen
under-
stöds-
linjen
utbild-
nings-
hjälpen
Si /
In
1945
s7.»
1946
*1/
/12
1945
31/
/it
1946
Örebro län.......
89354
139
130
1-6
'' 1-5
85
84
1
Karlskoga..............
29 475
*
1
_
0-0
1
_
1
Örebro................
59 879
139
129
2-3
2-2
84
84
Västmanlands län ...
10 977
11
_
1-0
—
—
1
Köping................
10 977
11
—
1-0
—
—
—
—
—
Kopparbergs län ....
33 846
19
15
0-6
0-4
8
5
—
3
Falun.................
15 432
2
1
Öl
0-1
1
i
—
—
Boda..................
1939
*
1
_
0-5
1
_
_
1
Garpenberg............
1982
*
2
—
1-0
1
—
—
1
Grangärde .............
10 772
17
10
1-6
0-9
4
4
—
_
Grytnäs...............
3 721
*
1
—
0-3
1
_
—
1
Gävleborgs län.....
101544
87
87
0-9
0-9
76
74
—
2
Gävle.................
41986
17
6
0-1
Öl
3
2
_
i
Hudiksvall............
7 814
1
1
0-1
0-1
1
1
_
_
Söderhamn............
9 979
29
60
2-9
60
55
55
—
—
Arbrå .................
5 270
7
*
1-3
_
_
_
_
_
Bollnäs Ik..............
10 652
19
3
1-8
0-3
1
i
—
_
Enånger...............
2 457
7
10
2-8
4-1
10
10
—
- !
Mo....................
1784
1
—
0-6
—
—
—
-
Njutånger .............
4 410
2
2
0-5
0-5
2
2
—
- i
Norrala...............
2 855
1
1
0-4
0-4
1
1
—
_
Rengsjö...............
1919
*
1
—
0-5
1
—
—
1 !
Söderala...............
12 418
3
3
0-2
0-2
2
2
—
—
Västernorrlands län...
199 056
1414
1030
7-1
5-2
G©
O
783
26
- j
Härnösand............
13 703
23
9
1-7
0-7
3
3
_
Sundsvall..............
20561
51
79
2-5
3-8
74
74
—
— i
Alnö..................
5 506
91
90
16-5
16-3
62
52
10
_ |
Arnäs.................
5 083
3
*
0-6
—
_
—
—
_ i
Attmar................
2 866
14
3
4-9
1-0
3
3
—
- i
Bjärtrå ................
4 494
104
69
23-1
15-4
43
43
—
- j
Borgsjö...............
4 875
68
20
13-9
4-1
12
12
—
Boteå.................
1452
22
11
15-2
7-6
8
8
—
Dal...................
1166
14
12
12-0
10-3
6
6
—
_ 1
Grundsunda ...........
4 212
66
39
15-7
9-3
32
32
—
_ |
Gudmundrå............
13 470
28
11
2-1
0-8
7
7
—
- 1
Hässjö................
3 824
74
68
19-4
17-8
59
59
—
- j
Högsjö................
3925
74
40
18-9
10-2
39
39
—
- 1
Indal .................
2 255
7
6
3-1
2-7
5
5
—
- |
Ljustorp ..............
2 215
8
3
3-6
1-4
3
3
—
— i
Långsele..............
3924
17
—
4-3
—
—
—
—
— !
Njurunda ..............
11442
104
85
9-1
7-4
62
62
—
—
Nora..................
3 084
55
35
17-8
11-3
33
33
—
— !
Nätra.................
5 991
32
6
5-3
1-0
5
5
—
— i
Ramsele...............
4 260
1
—
0-2
—
—
—
—
—
Selånger...............
3662
4
5
ll
1-4
4
4
—
— 1
Sidensjö...............
2 301
15
2
6-5
0-9
2
2
—
—
Själevad...............
12 939
6
—
0-5
—
—
—
—
— 1
Skog..................
1046
1
*
1-0
—
—
—
—
— i
Skön..................
13812
139
in
10-1
8-0
90
80
10
- ;
Styrnäs ...............
1169
2
—
1-7
—
—
—
—
- |
Stöde .................
5124
18
20
3-5
3-9
17
17
—
— |
89
Kommun
Invånar-
antal
7i
1946
Rapporterat
antal hjälp- sökande
Antal hjälp- sökande
per 1 000
invånare
Antal
Därav
llj alp ta
*7.,
1946
arbets-
linjen
under-
stöds-
linjen
utbild- nings- hj alpen
“A.
1945
*7u
1946 |
“7h
1945
•v.»
1946
Säbrå .................
4 415
26
23
5-9
5-2
19
19
Sättna................
1840
10
7
5-4
3-8
7
7
—
—
Timrå.................
8 311
161
166
19-4
20-0
143
143
—
—
Torp..................
9 550
32
27
3-4
2-8
11
11
—
—
Torsåker..............
1102
10
—
9-1
—
_
—
—
—
Tuna.................
4 379
47
32
10-7
7-3
23
23
—
—
Tynderö...............
1076
8
5
7-4
4-6
4
4
—
—
Vibyggerå.............
1690
15
2
8-9
1-2
—
—
—
Viksjö.................
995
2
2
2-0
2-0
2
2
—
—
YtterlännSs............
6 415
61
41
9-5
6-4
30
24
6
—
Överlännäs............
922
1
1
1-1
1-1
1
1
—
—
Jämtlands län.....
29 928
34
35
1-1
1-2
2
2
—
— i
Östersund.............
19 593
31
35
1-6
1-8
2
2
—
—
Hammerdal............
4 990
2
*
0-4
—
—
—
—
—
Ragunda..............
5 345
1
—
0-2
—
—
—
—
—
Västerbottens län. . . .
111998
196
208
1-8
1-9
117
113
—
4
Skellefteå..............
12 209
45
22
3-7
1-8
12
12
—
—
Umeå.................
15 441
1
3
0-1
0-2
3
—
—
3
Bureå.................
5 689
11
18
1-9
3-2
—
—
—
—
Byske.................
9 457
62
74
6-6
7-8
44
44
—
—
Holmsund.............
5 024
*
5
—
1-0
5
5
—
—
Jörn..................
5 682
*
19
—
3-3
—
—
—
Norsjö................
7 506
21
*
2-8
—
—
--
—
—
, Skellefteå lk...........
24 830
43
56
1-7
2-3
47
47
—
Umeå lk...............
14 999
1
1
0-1
0-1
1
1
—
Vilhelmina.............
11161
12
10
1-1
0-9
5
4
—
1
Norrbottens län ....
211528
1092
985
5-2
4-7
560
544
—
16
Boden................
10121
1
1
0-1
0-1
1
—
—
1
Haparanda............
3 038
20
5
6-6
1-6
4
4
—
Luleå.................
17 086
57
122
3-3
7-1
63
63
—
Piteå .................
4 883
13
*
2-7
—
—
—
—
—
Arjeplog...............
4 939
*
1
—
0-2
1
—
—
1
Arvidsjaur ............
10 679
*
7
—
0-7
6
6
—
—
Gällivare.............
21704
79
71
3-6
3-3
69
67
—
2
Hietaniemi ............
2 638
7
★
2-7
—
—
—
—
—
Hortlax...............
4 628
82
67
17-7
14-5
35
35
—
—
Jukkasjärvi............
18 377
144
86
7-8
4-7
50
44
—
6
Karl-Gustav...........
3561
7
16
2-0
4-5
6
6
—
—
Korpilombolo..........
3 690
*
1
—
0-3
1
—
—
1
Nederkdix............
14 784
221
207
14-9
14-0
116
116
—
- |
Nederluleå.............
11 073
52
37
4-7
3-3
4
4
—
Nedertorneå ...........
4 542
16
13
3-5
2-9
9
9
—
Norrfjärden............
4 801
8
7
1-7
1-5
6
5
—
1
Paj ala.................
6 817
1
1
0-1
0-1
1
—
—
1 ;
Piteå lk...............
14 063
81
93
5’8
6-6
41
41
—
—
Råneå ................
8 972
85
80
9-5
8-9
61
60
—
1
Töre..................
5 213
49
63
9-4
12-1
47
47
—
—
Älvsby................
9 306
64
61
6-9
6o
15
15
—
—
överkalix .............
9171
56
17
6-1
1-9
11
9
—
2
överluleå..............
10 598
14
22
1-3
2-1
13
13
—
—
övertorneå............
6 844
35
7
5-1
1-0
—
1 -
—
—
90
De hjälpsökande arbetslösas fördelning på
''
Yrkesgrupper
Stockholms
stad
Stockholms
län
I Uppsala län
Söderman-
lands län
Östergötlands
län
Jönköpings
län
Kronobergs
län
I Kalmar län
Gotlands län
I Blekinge län
Kristianstads
län
Malmö stad
1
Jordbruk och skogsbruk.................
2
3
2
3
2
Förvaltnings- o. befälspersonal........
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
3
Jordbruksarbetare...................
—
1
—
—
—
—
2
3
—
—
—
4
Skogsarbetare .......................
—
—
2
—
—
—
—
—
—
—
—
—
5
Industri och hantverk ..................
89
13
30
2
7
7
—
41
2
88
2
20
6
Malmbrytning och metallindustri......
12
2
2
—
1
—
—
—
—
3
2
—
7
Jord- o. stenindustri.................
3
—
5
2
—
—
—
26
—
34
—
—
8
stenindustri.......................
3
—
—
2
—
—
—
25
—
34
—
—
9
Träindustri.........................
2
—
7
—
—
1
—
6
—
—
—
—
10
sågverksindustri....................
1
—
6
—
—
—
—
4
—
—
—
11
Pappers- o. grafisk industri..........
2
—
2
—
12
Livsmedelsindustri...................
2
—
—
—
—
—
—
i
—
—
—
14
15
Kemisk-teknisk industri..............
—
—
—
—
—
2
—
—
—
1
16
Byggnadsverksamhet................
66
11
14
—
6
4
—
8
2
51
—
19
17
husbyggnadsarbete..................
64
3
5
—
6
1
—
6
2
2
—
19
18
väg-, gatu- o. vattenbyggnadsarbete ...
2
8
9
—
—
3
—
2
—
49
—
—
19
Kraft-, belysnings- o. vattenverk.....
20
Samfärdsel............................
21
i
3
—
6
2
—
7
4
4
4
—
21
Landtransport.......................
15
i
3
—
5
2
—
7
4
4
4
—
22
hamn- o. stuveriarbetare.............
2
—
2
—
5
—
—
6
—
—
—
—
23
chaufförer o. åkeriarbetare...........
8
1
1
—
—
2
—
1
2
4
4
—
24
Sjöfart .............................
6
—
—
—
i
—
—
—
—
25
5
26
Handel ...............................
88
4
4
—
i
i
—
__
i
2
4
27
Affärs- o. lagerarbete................
82
4
3
—
i
i
—
i
2
4
28
affärsföreståndare m. fl...............
52
3
3
—
1
1
—
—
—
1
2
30
agenter o. försäljare.................
12
1
—
—
—
_
—
—
_
—
1
31
lagerarbetare och förrådsbiträden......
6
i
—
32
Hotell-, kafé- o. restaurangrörelse.....
6
—
1
33
Förvaltning, arbetsledning o. fria yrken ..
180
20
6
i
8
i
2
i
—
—
*
ii
34
Förvaltning.........................
35
1
2
i
29
l
36
Kontorsarbete.......................
62
8
1
_
2
—
1
_
_
—
1
i
37
Undervisning o. vetenskaplig verksamhet
3
1
1
i
1
—
—
—
—
—
_
—
38
Litterär och konstnärlig verksamhet ..
51
9
2
—
5
i
1
i
—
—
3
9
39
Hälsovård och sjukvård.................
7
40
Legitimerade yrkesutövare m. fl.....
5
—
—
—
—
—
—
—
—
—
—
41
Övriga hithörande grupper...........
2
42
Husligt arbete ........................
43
Arbete ej hänfört till annan grupp.......
41
1
5
i
9
13
—
18
16
29
17
6
44
Summa
428
39
51
4
31
24
2
69
25
122
29
41
91
Bilaga 2.
yrkesgrupper och lön den 31 december 1916.
£i
®:1
a
Göteboi
stad
O
51=1
3 o
>■
e/i
<
ra:
o ;
<-i
ra:l
v.
s
O
O
ra=
_ <
ra P?!
as:
<
ra:
z
o
Summa
— eL
03: •“
p §
M. O*
oi?
37 c/>
g* er
_ -t
as: ra
ra er
El 3
ra
er
•i
o
Il
:
ra: as
P g.
£
as: ra
P* ra
Vi
53
-3
ra: E
P ra
ra
f 3-
5 g*
p ®
Hela
därav
era w
r*
p*
c/a
OQ
c/a
2. o
era er
Vi
era
Vi
►i
era
Vi
P-
c/a
ras
g
p-
c/a 1
ra
*-1
era
c/a
►-s
era
Vi
as: g
P 3
1
P-
t/a
ra
P
Vi
ra
P
Vi
riket
städer
lands-
bygd
4
3
2
2
2
l
1
99
l
39
129
1
293
24
269
1
i 2
2
l
1
—
8
7
1
2
1 2
_
3
1
_
_
- 1
2
—
1
1
24
—
9
22
71
15
56
3
— I
—
—
1
—
—
—
—
—
—
—
75
—
29
107
214
2
212
4
13
5
90
369
2
—
29
98
—
13
63
634
24
no
532
2 283
623
1660
5
_
_
9
1
_
_
2
—
_
4
5
10
—
5
28
86
58
28
6
—
2
6
322
2
—
12
1
—
—
1
6
—
18
—
440
45
395
7
—
2
4
322
—
—
—
1
—
—
1
—
—
—
—
394
34
360
8
—
—
5
2
—
—
1
1
—
—
36
148
—
20
92
321
61
260
9
| -
—
5
1
—
—
1
1
—
—
36
148
—
20
89
312
55
257
10
—
_
i
1
—
—
—
—
—
—
i
94
—
7
6
114
7
107
11
1
i
2
2
—
—
—
—
—
—
3
—
—
—
12
10
2
12
; 1
_
2
_
_
_
1
—
—
—
1
1
—
—
7
7
—
13
1 2
_
_
—
—
—
1
- •
—
—
4
—
—
2
10
5
5
14
_
—
2
_
—
—
2
—
—
—
13
—
—
1
21
7
14
15
9
2
65
39
—
—
13
93
—
9
18
355
23
60
403
1270
421
849
16
9
1
64
16
—
—
6
84
—
2
86
—
15
77
468
308
160
17
—
1
1
23
—
—
7
9
—
9
16
269
23
45
326
802
113
689
18
—
2
2
2
—
19
4
_
14
7
2
—
3
6
—
—
3
83
2
15
93
284
161
123
20
4
_
11
4
2
—
3
6
—
—
3
80
2
13
91
264
150
114
21
—
—
1
—
—
2
2
_
—
3
59
—
10
78
170
80
90
22
3
—
10
2
2
—
1
4
—
—
—
17
2
3
13
80
60
20
23
—
_
3
2
3
—
—
—
—
—
—
—
3
2
—
2
i
20
9
ii
7
9
2
24
25
2
1
17
_
i
_
6
i
_
i
12
3
3
1
153
143
10
26
2
1
15
—
i
—
6
i
—
—
i
10
3
3
1
142
133
9
27
—
—
8
—
—
—
2
—
—
—
—
5
—
1
—
79
18
20
73
18
19
6
28
29
30
i _
_
3
_
_
_
_
_
_
1
1
_
1
_
1
! 2
1
3
i 2
—
1
—
i
1
—
—
—
4
2
3
1
1
25
11
23
10
2
1
31
32
3
2
41
1
i
1
2
8
_
1
3
8
2
1
1
309
293
16
33
; _
4
—
—
1
—
—
—
1
1 -
1
—
46
45
1
34
—
1
4
1
—
—
1
—
—
—
1
—
1 _
38
35
3
35
3
18
—
i
—
1
2
—
1
6
1
—
109
104
5
36
—
1
1
—
9
9
—
37
—
—
14
—
—
—
—
6
—
—
1 3
1
—
—
1
107
100
7
38
—
7
7
_
39
5
5
—
40
—
—
2
2
—
41
—
—
42
24
3
6
45
13
1
10
15
—
16
194
3
40
229
755
272
483
43
1 50
11
i 171
! 424
| 19
2
| 52
130
15
87
1 03C
>| 35
208
985
4 084
1 523
| 2 561
44
Bihang till riksdagens protokoll 10i7. 1 samt. Nr 28G.
10
92
Bilaga 3.
Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under år 1946 av arbetsleshetsmedel.
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Regi''
Total-
kostnader
kronor
Stats-
bidrag
kronor*
1946
*/.
Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen,
Stockholms län (12/, 1941)................
A
88 020
79 218
s/i
Ytterligare kostnader för flygstråk A å 1027 Barkarby
flygfält, Stockholms län (17/4 1944)...............
A
720 000
720 000
Ytterligare kostnader för 1062 Råneåvägen, Norrbottens
län (*/x 1945)..............................
A
245 000
245 000
Vi
Ytterligare arbeten i samband med 761 Bälganetvägen,
Blekinge län (17/, 1934).........................
A
7 115
7 115
Ytterligare arbeten i samband med 762 Astensmåla- vägen, Blekinge län (’/, 1934)...................
A
18 200
18 200
Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen,
Blekinge län (19/10 1934).........................
A
3 290
3 290
Ytterligare arbeten i samband med 890 Finjavägen,
Kristianstads län (''*/, 1934).................
A
850
850
7i
Ytterligare kostnader för omläggning av vägen Värm- landsbro—Stene—Dyne på huvudvägen Uddevalla—- Svinesund, Göteborgs och Bohus län (16/n 1944, 24/.
1945)...............................
B
6 300
6 300
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar
i Medborgargatan, Skönsbergs m:e, Västernorrlands
län (''*/, 1945)...............................
B
19 000
19 000
Ytterligare kostnader för anläggning av väg från egna- hemsområdet Hemmanet till kustlandsvägen Hudiks- vall—Sundsvall till Svartvik, Västernorrlands län
f/» 1945)......................................
B
133 700
133 700
Ytterligare arbeten i samband med andra utbyggnads- etappen av en vatten- och avloppsledningsanläggning,
Nederkalix s:n, Norrbottens län (30/:l 1944, 11U 1945)
B
75 000
52 500
Vi
Ytterligare kostnader för 1067 Husbyvägen, Söderman- lands län (8/2 1945)...........................
A
604 000
604 000
Ytterligare kostnader för 1066 Kisavägen, Östergötlands
län (Va 1945)..................................
A
564 400
564 400
Ytterligare kostnader för 1040 Ledj avägen, Blekinge län
(Va 1944)......................................
A
49 400
49 400
Ytterligare kostnader för 1064 Gällstadsvägen, Älvs- borgs län (8/j, 21/a 1945).........................
A
426 000
426 000
Ytterligare kostnader för 1065 Stråkenvägen, Skaraborgs
län (Va 1945)..................................
A
500 000
500 000
1 A = företag i statens arbetsmarknadskommissions regi.
B = » » väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.
2 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som fastställes först
efter årets utgång.
93
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Regi
Total-
kostnader
kronor
Stats-
bidrag
kronor
uli
1059 Kalixälven. Flottledsarbeten, Norrbottens län
A
129 000
90 300
1060 Luleälven. Flottledsarbeten, Norrbottens län ...
A
54 000
37 800
ls/i
Ytterligare arbeten i samband med 814 A Malmköpings- vägen, Södermanlands län (19/10 1934)............
A
9 885
9 885
Ytterligare arbeten i samband med 814 B Malmköpings- vägen, Södermanlands län (19/io 1934)............
A
37 600
37 600
Ytterligare arbeten i samband med 922 Strängnäsvägen,
Södermanlands län (’/* 1941).....................
A
2 000
2 000
Ytterligare arbeten i samband med 923 Strängnäsvägen,
Södermanlands län (“/ii 1941)...................
A
162 100
162 100
Ytterligare arbeten i samband med 924 Eskilstunavägen,
Södermanlands län (21/3 1941)....................
A
49 940
49 940
22h
Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen,
Blekinge län (19/„ 1934, »/, 1946)...............
A
2 500
2 500
Ytterligare arbeten i samband med 1046 Sundsvalls flyg- fält, Västernorrlands län (29/4, 20/8 1 9 44, 13/I( ls/4, 14/8,
27„ 13/l0 1945).................................
A
185 000
185 000
Ytterligare kostnader för omläggning av väg Ovansjö—- Skatan, Västernorrlands län (!/« 1944)............
B
. 248 500
248 500
i
Sido- och servisledningar för Högsjö vattenförsörjnings- och avloppsanläggning, Västernorrlands län.......
B
58 000
34 800
Vatten- och avloppsledningar för bostadsområde vid
Veda station, Högsjö s:n, Västernorrlands län.....
B
31 000
18 600
"/i
Ytterligare arbeten i samband med 910 Södertäljevägen,
Stockholms län (13/2, I2/. 1941)...................
A
2 000
2 000
Ytterligare arbeten å 920 Åtorpsvägen, Örebro län (8/4
1941) ..........................................
A
480
480
24/i
Ytterligare kostnader för omläggning av rikshuvud- vägen Uddevalla—Strömstad, delen Torp—Småröd,
Göteborgs och Bohus län t10/4 1941,2,/ii 1945)......
B
425 000
425 000
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppslednings- anläggning, Högsjö s:n, Västernorrlands län (39/s 1941,
31/« 1944)......................................
B
399 000
399 000
Utvidgning av beredskapsarbetet omläggning av väg
Ovansjö—Skatan (7/« 1944, 22/i 1946) med omläggning
av väg Skatan—Galtström, Västernorrlands län . .
B
260 000
260 000
25/i
Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring av
del av kustlandsvägen mellan Brattbergsbacken och
Källan, Gävleborgs län (l3/4 1939, 39/8 1942, 37/41 1945)
B
26 000
26 000
Omläggning av vatten- och avloppsledningar till Birhall
jämte upprensning av utloppsledning, Bjärtrå s:n,
Västernorrlands län.............................
B
9 800
6 860
Ytterligare kostnader och förhöjt statsbidrag för vatten- och avloppsledningar i stadsdelen Grekland, Älvsby
m:e, Norrbottens län (*/4 1945)..................
B
20 000
31 050
Ytterligare arbeten i samband med 919 Hultaforsvägen,
Älvsborgs län (s/4 1941)........................
A
8 020
8 020
12/.
Ytterligare kostnader för 1072 Björkö fornvårdsarbeten,
Stockholms län (,0/4> 17/, 1945)...................
A
9 600
9 600
Ytterligare kostnader för 1073 Uppsala fornvårdsarbeten
C3/., »/. 1945).................................
A
21 000
21 000
94
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Regi
Total-
kostnader
kronor
Stats-
bidrag
kronor
Ytterligare kostnader för 1075 Högsrums fornvårdsarbe- ten, Kalmar lön (30/s, ''Va 1945)..................
A
8 400
8 400
Ytterligare kostnader för 1078 Mönsterås fornvårdsarbe- ten, Kalmar län (”/» 1945)......................
A
4 200
4 200
Ytterligare kostnader för 1074 Lillöhus fornvårdsarbe- ten, Kristianstads län (3°/e, 17/„ 1945).............
A
10 800
10 800
13/2
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar
i Lästa by, Ytterlännäs sm, Västernorrlands län (9/5
1944, 13/, 1945)................................
B
56 000
56 000
Ytterligare kostnader för omläggning av rikshuvudvägen
(Sundsvall)—Sörberge—Svarvarböle—(Härnösand) å
delen Torsboda—Svarvarböle (Hussjöby), km 6/206,
4 12/829, Västernorrlands län (15/3 1945).........
B
644 500
644 500
14/2
1082 Lövstadsvägen. Omläggning av vägen Norrköping
—Linköping, delen Lövstad—Norsholm, km 8/000—
10/267, Östergötlands län.......................
A
625 000
625 000
Ytterligare kostnader för 1033 Nylandsvägen, Väster- norrlands län (13/3 1944).........................
A
15 600
15 600
Ytterligare kostnader för 1034 Dekarsövägen, Väster- norrlands'' län (13/3 1944).........................
A
3 290
3 290
•
Ytterligare kostnader för 1035 Brunnsnäsvägen, Väster- norrlands län (13/3 1944)........................
A
39 900
39 900
Ytterligare kostnader för 1036 Ödenvägen, Västernorr- lands län (25/«, 24/5 1944)........................
A
33 060
33 060
Ytterligare kostnader för 1055 Fanbyvägen, Västernorr- lands län (24/5 1944)............................
A
72 600
72 600
1061 Skagshamnsvägen. Återstående arbeten å anlägg- ning av väg från allmänna vägen vid Skagshamn till
Skeppsmalens fiskeläge, Västernorrlands län.......
A
143 600
143 600
Ytterligare kostnader för 1070 Pitsundsvägen, Norrbot- tens län (24/s 1945).............................
A
314 075
314 075
10U
Ytterligare kostnader för servisledningar inom Brastads
stationssamhälle, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus
län (»4/10 1945).................................
B
2 000
1 400
21/2
Ytterligare arbeten i samband med 925 Skudderupsvä- gen, Kristianstads län (27/3 1941)................
A
8 400
8 400
23/2
Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen,
Stockholms län (12/„ 1941, */i 1946)...............
A
199 540
179 586
Servisledningar inom Alnö s:n, Västernorrlands län ..
B
91 000
68 250
Ytterligare arbeten å 509 Ostviksvägen, Västerbottens
län (2/8 1935)..................................
A
137 060
137 060
Ytterligare arbeten i samband med 1060 Luleälven,
Norrbottens län (14/a 1946)......................
A
12 500
9 375
26/*
Ytterligare arbeten å 957 Lida friluftsgård, Stockholms
län (6/io 1941, 2«/3 1942, 3°/3 1945).................
A
5 880
3 234
1083 Alterälven, Damm- och vägbrobyggnad över Alter- bäcken, Norrbottens län........................
A
23 000
17 250
Ytterligare kostnader för anläggning av väg från Ceders- lund till Saltkällan, Göteborgs och Bohus län (9/a
1940, 4/4 1942, 9/3 1945)........................
B
10 000
10 000
95
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Regi
Total-
kostnader
kronor
Stats-
bidrag
kronor
Va
1084 Mölleröd. Fornvårdsarbeten i Mölleröd, Kristian- stads län......................................
A
6 000
6 000
ytterligare arbeten i samband med 1046 Sundsvalls
flygfält, Västemorrlands län f2“/a. 20/s 1944, ls/i. ls/i>
‘Va. 2,/t, 12110 1945, 22/i 1946)....................
A
64 000
64 000
Va
Ytterligare arbeten i samband med 919 Hultaforsvä- gen, Älvsborgs län (s/i 1941, u/a 1946)............
A
550
550
‘Va
Ytterligare arbeten i samband med 800 Björn a vägen,
Västemorrlands län (2,/7 1934)...................
A
7 500
7 500
2°/ 3
Ytterligare arbeten i samband med 762 Astensmåla- vägen, Blekinge län (Va 1934, ’/i 1946)............
A
3 925
3 925
2113
Ytterligare arbeten i samband med etapperna III c,
III d, III e och III g av vatten- och avloppslednings- anläggning, Njurunda sm, Västemorrlands län (Va
1944, “/., 15/ia 1945)............................
B
6 000
3 000
2213
Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen,
Blekinge län (19/10 1934, 7u 22/i 1946).............
A
725
725
1085 Torneälven. Vissa arbeten vid Torneå och Muonio
gränsälvars flottleder, Norrbottens län............
A
no 000
82 500
2213
1
Ytterligare kostnader för andra utbyggnadsskedet av en
vatten- och avloppsledningsanläggning i Öjebyn,
Piteå s:n, Norrbottens län (nj2 ,''“/ 8 1945)........
B
78 000
78 000
Utvidgning av beredskapsarbetet omläggning och för- bättring av vägen Töre—Kosjärv, km 1/080—6/200
(m/5 1945) med omläggning och förbättring av delen
km 0/000—1/080 av samma väg, Norrbottens län ...
B
123 000
123 000
Va
Ytterligare arbeten i samband med fjärde utbyggnads- etappen av vatten- och avloppsledningar, Bjärtrå s:n,
Västemorrlands län (“/l 1945)...................
B
41 000
30 750
| ^
Ytterligare kostnader för omläggning av delen Backa—
Uleberg av vägen Dalen—Uleberg, Göteborgs och
Bohus län (2/3 1944)............................
B
392 800
392 800
1 “/•
Ytterligare arbeten i samband med 1046 Sundsvalls
flygfält, Västemorrlands län (28/4. 20/a 1944, **/i» l,/>,
‘Va, 27/7, ‘710 1945, «/i, ’/, 1946).................
A
225 000
225 000
1088 Stockviksarbetena. Kajbyggnad i Stockvik, Väs- ternorrlands län................................
A
300 000
180 000
| ‘Va
Ytterligare arbeten i samband med 1079 Tollare, Stock- holms län (28/ix 1945)...........................
A
4 730
2 838
17/4
En tredje utbyggnadsetapp av en vattenförsörjnings- och avloppsanläggning, Nederkalix s:n, Norrbottens
län............................................
B
541 000
394 600
‘Va
Ytterligare arbeten å första utbyggnadsetappen av vat- ten- och avloppsledningsanläggning, Bovallstrands
m:e, Göteborgs och Bohus län (l6/ia 1943, 2s/i 1944,
’»/, 1945) ......................................
B
4 500
3 825
Ytterligare arbeten i samband med 1060 Luleälven,
Norrbottens län (u/i, 22/a 1946)...................
A
31 000
21 700
25/
1 /4
Ytterligare arbeten i samband med 910 Södertäljevägen,
Stockholms län (13/2, «/, 1941, 1946)...........
A
186 200
186 200
Ytterligare arbeten i samband med 1069 Byske vatten- och avlopp, Västerbottens län (22/s 1945)..........
A
22 245
16 084
96
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Regi
Total-
kostnader
kronor
Stats-
bidrag
kronor
1087 Gällivare vattenledning. Vattenverk vid sjön Harr- träsk och huvudvattenledning därifrån till Gällivare
m:e jämte högreservoar, Gällivare s:n, Norrbottens län
A
522 000
313 20.0
27.
Ytterligare arbeten å 957 Lida friluftsgård, Stockholms
län (*/» 1941, 33/3 1942, 33/, 1945, “/, 1946).........
A
12 000
6 600
7*
Ytterligare arbeten i samband med vatten- och avlopps- ledningsanläggning, Njurunda s:n, Västernorrlands
län <*»/„ 1940, ”/„ “U, 13/, 1941)................
B
1 000
700
10U
Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen,
Blekinge län {>»/„ 1934,7/1( “/„ 33/„ 1946)..........
A
11 950
11950
Ytterligare arbeten i samband med 1040 Ledjavägen,
Blekinge län (•/» 1944, 9/i 1946).................
A
4 500
4 500
Ytterligare arbeten i samband med 919 Hultaforsvägen,
Älvsborgs län (3/2 1941, u/2, 9/3 1946).............
A
1 000
1 000
UU
Anläggning av väg Björneröd—Boråsgården (km 0/000—
km 6/669), Göteborgs och Bohus län..............
B
683 600
683 600
Ytterligare kostnader för reparationer och förbättring
av undervattensledning, Alnö s:n, Västernorrlands län
(“/1. 1945).....................................
B
34 000
34 000
17 U
Ytterligare arbeten å 1046 Sundsvalls flygfält, Väster- norrlands län ("/«, 3°/8 1944, “/„ »/i, 14/., ”Ii, ''‘ho
1945, «/„ ’/„ »/. 1946).........................
A
32 040
22 040
“U
Anläggning av väg mellan Grötövägen och Slätteskärs- gatan, Lysekils stad............................
B
92 000
87 400
Ytterligare kostnader för andra utbyggnadsetappen av
en vatten- och avloppsledningsanläggning, Neder- kalix s:n, Norrbottens län (ao/ii 1944, 17L 1945, 8/i
1946)..........................................
B
11 600
11 600
7.
Ytterligare kostnader för 1072 Björkö fornvårdsarbeten,
Stockholms län (30/8, ”/, 1945, 12/2 1946)............
A
20 000
20 000
Ytterligare kostnader för 1073 Uppsala fornvårdsarbeten
(33/„ »It 1945, 33/, 1946)........................
A
40 000
40 000
Ytterligare kostnader för 1075 Högsrum fornvårdsarbe- ten, Kalmar län (30/„ 17/, 1945, 12/2 1946)..........
A
22 000
22 000
Ytterligare kostnader för 1078 Mönsterås fornvårdsarbe- ten, Kalmar län (l7/, 1945, 13/2 1946)..............
A
18 000
18 000
*/.
Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen,
Stockholms län (13/. 1941, */i, “/, 1946)............
A
3 267
2 940
19/.
Ytterligare arbeten i samband med 762 Astensmåla- vägen, Blekinge län (’/, 1934, 7/lf 2"/2 1946).......
A
400
400
Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen,
Blekinge län (''•/„ 1934, 7/„ «/,, 33/3, >«/. 1946)......
A
3 700
3 700
Ytterligare arbeten i samband med 919 Hultaforsvägen,
Älvsborgs län (8/i 1941, ll/2, 3/3, l0/5 1946).........
A
1 900
1 900
27.
Ytterligare arbeten i samband med 520 Tingsrydsvägen,
Kronobergs län (I3/7 1933).......................
A
1 000
1 000
Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring av
vägen Ljusne—Söderala, delen km 0/720—3/000,
Gävleborgs län (30/, 1944).......................
B
37 600
37 600
Ytterligare arbeten för servisledningar inom Alnö s:n,
Västernorrlands län (“/, 1946)...................
B
9 000
6 750
97
Dag
! för
beslut
Arbetsföretag
Total- StatsRegi
kostnader bidrag
kronor | kronor
Ytterligare kostnader för vissa vatten- och avloppsledningar,
Njurunda s:n, Västernorrlands län (15/12 1945)
B
17 000
17 000
*/.
18/a
V.
8/.
*7.
Va
l0/.
”/t
Va
Ytterligare arbeten avseende vägbro med vingmurar
och stöd] emurar över stickspår å bandelen Svartvik—
Sundsvall till Stockviksverket, att utföras i samband
med 1088 Stockviksarbetena, Västernorrlands län
(‘V 4 1946)......................................
Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring av
del av kustlandsvägen mellan Brattbergsbacken och
Källan, Gävleborgs län (la/j 1939, J0/6 1942, 2,/ii 1945,
2ä/j 1946) ......................................
Ytterligare arbeten i samband med 919 Hultaforsvägen,
Älvsborgs län (*/x 1941, “/„ »/», Va, Va 1946)......
Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen,
Blekinge län (x*/io 1934,.’/,, «/„ Va 1946) ..
Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen,
Stockholms län (Va 1941, */„ Va, a/„ 1946)......
Ytterligare kostnader för omläggning av väg Berga—
Rörvall—Säm, Göteborgs och Bohus län (24/6 1944) .
Ytterligare kostnader för andra utbyggnadsetappen av
en vatten- och avloppsledningsanläggning, Nederkalix
s:n, Norrbottens län (so/n 1944, 17/i 1945, e/i> Va 1946)
Ytterligare kostnader för servisledningar inom Brastads
stationssamhälle, Brastads s:n, Göteborgs och Bohus
län (ai/10 1945, Va 1946)........................
Ytterligare arbeten i samband med vatten- och avloppsledningar
i egnahemsområdet Haget—Munkåsen,
Munkfors m:e, Värmlands län (“/3 1944, Va 1945) ...
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i
Lästa by, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län (*/5
1944, ls/7 1945, Va 1946).......................
Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen,
Stockholms län (Va 1941, */„ Va, Va, Va 1946).....
Ytterligare kostnader för fjärde etappen av vatten- och
avloppsledningsanläggning, Alnö s:n, Västernorrlands
län (Va. •/, 1944, 2«/t, Va. 1945)................
Ytterligare kostnader för servisledningar inom Alnö s:n,
Västernorrlands län (Va, 2“/« 1946)...............
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningsanläggning
för samhällena Sandö och Lugnviksstrand
i Bjärtrå s:n och Kloclcestrand i Nora s:n, Västernorrlands
län ”/i 1944, Va 1945) ...................
Ytterligare kostnader för femte utbyggnadsetappen av
en vatten- och avloppsledningsanläggning, Sköns säl,
Västernorrlands län (Va 1945)...................
Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring av
kustlandsvägen Hudiksvall—Sundsvall, delen mellan
Nolby och gränsen mot Sköns s:n, Västernorrlands
län (*/jo 1938, 14/. 1943, 27/,, 1945) samt för anläggning
av vägportar och tillfartsvägar vid GumsekullenS
idrottsplats och Vaplenäs, Västernorrlands län (2,/j
1942, ”In 1945) ................................
A
B
A
A
A
B
B
B
B
B
A
B
B
B
B
l
240 000
■
144 000
3 500
3 500
250
250
1 700
1 700
17 870
16 083
17 600
17 600
20 000
20 000
3 000
3 000
29 200
8 760
8 500
8 500
35 241
31 717
20 000
20 000
8 000
8 000
51 000
51 000
136 000
136 000
471 800
471 800
98
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Regi
Total-
kostnader
kronor
Stats-
bidrag
kronor
''ho
1089 Luleå vattenledning. Tryckledning för vatten mel- lan pumpstation vid Gammelstadsfjärden och hög- reservoar å Mjölkuddberget, Luleå stad...........
A
900 000
450 000
°/10
Ytterligare arbeten i samband med vatten- och avlopps- ledningsanläggning för samhällena Sandö och Lugn- viksstrand i Bjärtrå s:n och Klockestrand i Nora s:n,
Västernorrlands län (2,/i 1944, 28/s 1945, 20/s 1946) ..
B
58 000
45 600
Ytterligare kostnader för etapperna III a och III b av
vatten- och avloppsledningsanläggning, Njurunda s:n,
Västernorrlands län Qh 1944, ls/l2 1945)..........
B
1550
1 550
Ytterligare kostnader för etapperna III c, III d, III e och
III g av vatten- och avloppsledningsanläggning, Nju- runda s:n, Västernorrlands län (s/4 1944, la/4,15/la 1945)
B
8 850
8 850
Ytterligare kostnader för andra utbyggnadsetappen av
en vatten- och avloppsledningsanläggning, Neder- kalix s:n, Norrbottens län (a“/ii 1944, "h 1945, s/x,
22/5> 16/s 1946)..................................
B
34 000
34 000
10/
/10
937 A Uppsalavägen. Beläggningsarbeten å delarna I och
II samt sträckan G 1—B 1 å del III av 937 Uppsala- vägen, Stockholms län ..........................
A
411 340
390 773
18/
/ 10
Ytterligare arbeten i samband med 719 Arnäsvägen, Väs- ternorrlands län (9/3 1934, 19/7 1943, 12/5 1944, “L,
1945) ..........................................
A
113 400
113 400
1 21/
/ 10
Ytterligare kostnader för 1072 Björkö fornvårdsarbeten,
Stockholms län (ao/e, "It 1945, 12/2, s/6 1946)........
A
8 000
8 000
Ytterligare kostnader för 1073 Uppsala fornvårdsarbeten
(*7. "It 1945, 12/2, >/. 1946).....................
A
23 000
23 000
Ytterligare kostnader för 1075 Högsrum fornvårdsar- beten, Kalmar län (,0/«, "It 1945, la/2, a/6 1946).....
A
9 500
9 500
Ytterligare kostnader för 1078 Mönsterås fornvårdsarbe- ten, Kalmar län (”/, 1945, 12/2, a/2 1946)............
A
9 500
9 500
26/
Ilo
Ytterligare arbeten i samband med 520 Tingsrydsvägen,
Kronobergs län (ls/7 1933, 21/6 1946)...............
A
1 200
1 200
28/
/ 10
Ytterligare arbeten i samband med 927 Åmålsvägen,
Älvsborgs län (21/s 1941)........................
A
7 500
7 500
29 /
/ 10
Ytterligare kostnader för anläggning av väg Fjällbacka
—Vetteberget—Lersten, Göteborgs och Bohus län
(«/n 1944, 2a/„ 1945)...........................
B
4 300
4 300
Ytterligare arbeten i samband med en första utbyggnad
av utvidgning och förbättring av Gravarne fiskehamn,
Gravarne och Bäckeviks m:e, Göteborgs och Bohus län
(19/i 1945).....................................
B
50 000
45 000
Ytterligare kostnader och arbeten för tredje utbyggnads- etappen av vatten- och avloppsledningsanläggning,
Säbrå s:n, Västernorrlands län (a/3 1944)..........
B
298 000
257 800
Ytterligare kostnader för omläggning av kustlandsvägen
Luleå—Kalix på delen mellan Småkvarnarna och
Månsbyn, Norrbottens län (28/7 1939, */, 1940, 17/i,
UU o 1945).....................................
B
10 000
10 000
Ytterligare kostnader och arbeten för andra utbyggnads- skedet av en vatten- och avloppsledningsanläggning
i Öjebyn, Piteå s:n, Norrbottens län (21/2, J0/2 1945,
29/a 1946)......................................
B
49 000
32 800
99
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Regi
Total-
kostnader
kronor
Stats-
bidrag
kronor
30/>o
Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen,
Blekinge län (”/i. 1934, Vi, ”/i. 27s, 10/5,19/., 7» 1946)
A
1 030
1 030
Omläggning av väg Svappavaara—Kiruna, delen Kaup- pinen—Tuolluvaara, km 4/060—7/100 och km 8/980—
9/460, Norrbottens län..........................
B
460 000
460 000
u/ii
Ytterligare arbeten i samband med 919 Hultaforsvägen,
Älvsborgs län (8/i 1941, n/2, Va» 10/s, 19/e, leli 1946) ..
A
650
650
''7n
Ytterligare arbeten i samband med 1076 Malöströmmar,
Göteborgs och Bohus län (28/ 8 1945)...............
A
129 000
129 000
19/n
Ytterligare arbeten i samband med 761 Bälganetvägen,
Blekinge län (l7/8 1934, 7/i 1946).................j
A
10 000
10 000
27n
Ytterligare kostnader för anläggning av fiskehamn vid
Ekenäs på Sydkoster, Göteborgs och Bohus län (6/4
1945) ..........................................
B
79 000
79 000
5/l2
Ytterligare arbeten i samband med 834 Algutsbodavä- gen, Kronobergs län (25/i 1935, 16/, 1943)..........
A
650
650
Ytterligare arbeten i samband med 761 Bälganetvägen,
Blekinge län (17/8 1934, ’/1, 19/n 1946).............
A
2 500
2 500
6/l 2
Vatten- och avloppsledningar för bebyggelsen inom
kvarteren Finken, Aspen, Svalan, Alen, Vråken, Le- ken, Ulven, Höken och Plogen, Älvsby m:e, Norr-
B
73 000
47 450
10/
1 12
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar
för centrala delen av Vivstanäs m:e, Västernorrlands
län ev12 1944, ‘U 1945)........................
B
35 000
35 000
Del av huvudvattenledning från Näsbyn till Karlsborgs- verken, Nederkalix s:n, Norrbottens län..........
B
300 000
ej fast- ställt
11950
12/
/1 2
Ytterligare arbeten i samband med 919 Hultaforsvägen,
Älvsborgs län (8/i 1941, u/2, s/3, 10U, 19/«» lah> u/>i
1946) ...............................
A
11 950
1058 Norrvågevägen. Bygdeväg från Norrvåge till Sör- våge jämte bro över Vågefjärden vid Norrvåge, Själe- vads s:n, Västernorrlands län ...................
A
480 300
480 300
1.8/
/ 12
Ytterligare kostnader för avloppsledningar i Lundvallen
och Solbacken samt vatten- och avloppsledningar i
Glöden och Torpet, Timrå s:n, Västernorrlands län
(27/4 1944, «/. 1945).............................
B
66 000
66 000
19/
/ 12
Ytterligare arbeten i samband med 937 A Uppsalavägen,
Stockholms län (10/io 1946)......................
A
35 199
33 439
21 /
/ 12
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar
för Näske by, Nätra s:n, Västernorrlands län (22/ 2
1944, 9/3, 13/i 1945) .............................
B
no ooo
110 000
Ytterligare kostnader för en tredje utbyggnadsetapp av
en vattenförsöjnings- och avloppsanläggning, Neder- kalix s:n, Norrbottens län (17/, 1946).............
B
86 00C
86 000
30/
/ 1 2
Ytterligare arbeten i samband med 762 Astensmåla-
vägen, Blekinge län (7/9 1934, 7/1( 20/3, 19/e 1946).....
Summa
A
8 965
16 748 881
8 965
15 030 682
100
Bilaga 4.
Förteckning över år 1946 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens
arbetsmarknadskommissions regi.
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnader
kronor
Därav
stats- bidrag av
arbetslös- hetsmedel
kronor
Antal
utförda
dags-
verken
1935
7.
825 Brännlandsvägen. Anläggning av väg Bränn-
land—Hemmingsmark, delen inom Norrbottens
län samt en mindre del inom Västerbottens län
715 696
715 696
33 301
7.
509 Ostviksvägen. Omläggning av kustlandsvägen
från Storkåge till Byske jämte grenväg vid
1940
Frostkåge, Västerbottens län..........
1 126 985
1 107 897
65 130
7.
906 Jönköpings flygfält. Anläggning av flygfält vid
Munksjön, Jönköpings län..........
1 409 689
1 409 689
62 431
27n
913 Edingevägen. Anläggning av väg från Uppsala
läns gräns till Faringe, Stockholms län____
898 543
830 621
42 065
1941
934 Sandemarvägen. Omläggning och förbättring av
Dalarövägen, delen Sandemar—Sandviken,
Stockholms län..............
405 269
401 569
15 061
7»
937 Lida. Uppförande av en friluftsgård vid skid-
främjandets torp i Lida i Botkyrka s:n,
1945
Stockholms län...............
375 070
259 301
5 139
a7«
1074 Lillöhus. Fornvårdsarbeten i Vä s:n, Kristian-
stads län................
74 838
74 838
5 316
1946
s7*
1083 Alterälven. Damm- och vägbrobyggnad över
Alterbäcken, Norrbottens län.............
23 000
16 653
665
7.
1084 Mölleröd. Fornvårdsarbeten vid slottsruin i
Mölleröd, Kristianstads län...............j
5 988
5 988
424
Summa |
5 035 078
4 822 252
229 532
101
Bilaga 5.
Förteckning över år 1940 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan
myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.1
Dag
för !
beslut
Arbetsföretag
Regi
Total-
kostnader
kronor
Därav
stats- bidrag av
arbetslös- hetsmedel
kronor
Antal
utförda
dags-
verken
1938
“7.
Landsvägsbro mellan Sverige och Norge vid
.Svinesund, Göteborgs och Bohus län......
B
3 333 661
1 232 700
60 956
37 u
Första etappen samt vissa arbeten i andra etap- pen av en vatten- och avloppsledningsanlägg- ning i Alnö s:n, Västernorrlands län.......
B
1 553 000
1 477 100
60 440
1939
“/.
Omläggning och förbättring av viss del av kust- landsvägen mellan Brattbergsbacken och Käl- lan, Gävleborgs län.....................
B
518 231
484 231
21 380
1940
7»
Omläggning av väg Cederslund—Saltkällan
jämte biväg till Olovsborgs varv, Göteborgs
och Bohus län .........................
B
786 100
691 300
34 815
1941
7.
Omläggning och förbättring av kustlandsvägen
å delen Högom—Rådsta, Västernorrlands län
B
287 273
278 403
11 600
l7*
Utbyggnad av Ramsele vatten- och avloppsled- ningsanläggning, Ramsele s:n, Västernorr- lands län...............................
B
88 000
62 480
2 697
27s
Kaj vid Gröte i södra hamnen, Lysekils stad ..
B
1 397 000
1 257 300
45 755
7 .i
Vatten- och avloppsledningar i stadsdelen Ring- en, Marstrands stad.....................
B
250 000
189 200
8 122
19/
1 12
Fortsatt utbyggnad av Alnö kommuns vatten- och avloppsledningsanläggning, Västernorr- lands län...............................
B
542 000
465 200
21 630
1942
=7.
Anläggning av huvudvattenledning fram till
Bjärtrå kommuns gräns, Ytterlännäs s:n,
Västernorrlands län.....................
B
11000
8 250
430
Vissa delar av tredje etappen av vatten- och
avloppsledningar, Bjärtrå s:n, Västernorr- lands län...............................
B
621 370
553 970
20 503
l7 3
Kajanläggning vid Stornäset, Alnö s:n, Väster- norrlands län...........................
B
280 000
251 800
5 685
1943
7i.
Vatten- och avloppsledningar jämte trycksteg- ringspumpstation i östby, Gudmundrå s:n,
Västernorrlands län.....................
B
181 000
110 600
7 112
1 Samtliga företag utförda i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.
102
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Regi
Total-
kostnader
kronor
Därav
stats- bidrag av
arbetslös- hetsmedel
kronor
Antal
utförda
dags-
verken
1944
‘/*
Fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppsled- ningsanläggning, Bjärtrå s:n, Västernorrlands
län....................................
B
129 751
87 001
5 417
3/s
Anläggning av väg Östra—Rörvik—Amhult,
Askums s:n, Göteborgs och Bohus län.....
B
169 311
169 311
8 920
24/s
Omläggning av väg Berga—Rörvall—Säm, Gö- teborgs och Bohus län...................
B
327 600
327 600
16 300
2°/S
Omläggning och förbättring av vägen Ljusne—
Söderala, delen km 0/720—3/000, Gävleborgs
län....................................
B
227 308
227 308
9 145
2°/9
Vattenledningar inom Hörnefors m:e, Väster- bottens län.............................
B
128 022
65 458
6 003
18/io
Omläggning av väg Slottet—Övertun, Göte- borgs och Bohus län....................
B
146 200
146 200
6 650
27 /
In
Utbyggnad av en vatten- och avloppslednings- anläggning för Bergnäset, Nederluleå s:n,
Norrbottens län.........................
B
269 979
169 979
7 387
1945
4/i
Utbyggnad av en huvudavloppsledning, Älvsby
m:e, Norrbottens län....................
B
185 269
126 749
4 819
5/e
Omläggning av del av östra infartsvägen till
Strömstads stad, Göteborgs och Bohus län
B
12152
12 152
590
Summa
11 444 227
8 394 292
366 356
103
Bilaga 6.
Förteckning över statskonnnunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under år 1946 av arbetslöslietsmedel.
Dag
för
beslut
Arbetstöreta
Total-
kostnader
kronor
Stats-
bidrag
kronor*
4 238
1 676
218 000
109 000
7 150
5 362
5 009
2 505
11 500
6 900
3 123
2 224
34 290
22 289
296 700
89 010
9 000
3 600
397 500
373 445
6 000
3 000
40 000
22 000
19 800
10 890
90 430
66 549
12 582
3 775
10 000
*
17 000
11 050
16 200
8 100
95 300
57 180
S2/i
s‘/i
Ytterligare kostnader för lekplan vid östra folkskolan, Hudiksvalls
stad (21/i 1944, £/a 1945)...........................
Förlängning av kranspår å Stora Hamnkajen, Sundsvalls stad
Omläggning av allmänna vägen Fjärdvik—Lockne—Köja på en
sträcka av 210 meter, Bjärtrå s:n, Västemorrlands län----
Ytterligare kostnader för avloppsledning i Skelleftestrands m:e,
Västerbottens län (24/6, ‘/ia 1944) ........................
Ytterligare arbeten i samband med väganläggningar inom Bergnäsets
samhälle, Nederluleå s:n, Norrbottens län (**/,, 1945) .
Ytterligare kostnader för planering av Vita Bandets barnkolonitomt
i Sandudden, Överkalix s:n, Norrbottens län (5/4 1945) .
Anläggning av gator inom Munksunds samhälle, Piteå s:n, Norrbottens
län............................................
Avloppsledningar för Gällivare m:e, Norrbottens län..........
Avloppsledning i Klostergatan inom Sunnanå m:e, Västerbottens
län ...................................................
Anläggning av Bergsgatan på delen Sidsjövägen—stadsgränsen
mot Selånger, Sundsvalls stad...........................
Ytterligare kostnader för enskild väg från vägen Kallstorp—Berg
vid Branneby till allmänna vägen Fjällbacka—Dingle vid
Humlekärr, K ville s:n, Göteborgs och Bohus län (2s/2 1944) ..
Utfyllnads- och planeringsarbeten för brädgård och upplagsplats
för ett planerat sågverk å Blomsholm, Skee s:n, Göteborgs och
Bohus län .............................................
Anläggning av gatorna n:ris 3 och 4 inom Väjerns m:e, Göteborgs
och Bohus län.........................................
Ytterligare kostnader för reparationsarbeten å skolbyggnader 1
Bovallen, Forsnäs, Gullträsk, Lakaträsk, Mellanån, Sandträski
Spikberg och Åkerby, Edefors s:n, Norrbottens län (2a/7 1938)
Ytterligare arbeten i samband med vissa arbeten inom Koskullskulle
gruvsamhälle, Gällivare s:n, Norrbottens län (e/„ **/12
1945) .................................................
Avloppsledning vid den s. k. pråmkanalen i Kramfors, Gudmundrå
s:n, Västemorrlands län.....................
Vatten- och avloppsledningar i Sprängsviken, Gudmundrå s:n,
Västemorrlands län.................................
Ytterligare kostnader för anläggning av enskilda vägar från
Stora Bandsjöns skola till dels Lillhamsta, dels Knipans by på
allmänna vägen Timrå—Strömås, Timrå s:n, Västemorrlands
län (•/„ 1944)......................................
Anläggning av väg från bron över Ljungan till industriområde i
Skjöle, Tuna s:n, Västemorrlands län................
1 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som
årets utgång. * Anger att endast årskostnadsbidrag utgår.
fastställes först efter
104
Dag
Arbetsföretag
Total-
Stats-
för
beslut
kostnader
bidrag
kronor
kronor
*%
Anläggning av väg till industriområde vid Ängom, Tuna s:n,
Västernorrlands län.................
38 800
23 280
V.
Vatten- och avloppsledningar inom Skelleftestrands m:e, Väster-
bottens län...................
353 000
27 000
V.
Vatten- och avloppsledningar, Haparanda stad..............
16 200
7 3
Breddning av vägen lasarettet—Krutviken, Karlskrona stad ..
Vatten- och avloppsledningar i Björkliden, Hagfors m:e, Värm-
64 000
12 800
''
lands län.......................
32 000
V.
Förhöjt statsbidrag för vatten- och avloppsledningar i Malmber-
gets m:es östra del, Norrbottens län (7,, 1945)........
21 000
Förhöjt statsbidrag för avloppsledningar för Gällivare m:e, Norr-
bottens län 1946).............
89 010
3 913
Vatten- och avloppsledningar, Härnösands stad........
15 650
Undervattensledning mellan Strömnäs och Svanön, Gudmundrå
s:n, Västernorrlands län................
13 600
3 000
8 160
900
*7.
Stenkrossning i Virshult, Enslövs s:n, Hallands län.......
Stödjemur för och väg till skjutbanan i Hals, Brastads s:n, Göte-
borgs och Bohus län.................
4 000
2 200
Omläggning av enskild väg å Skarstad mellan vägarna Hallinden
-—Lysekil och Hallinden—Fisketorp, Bro s:n, Göteborgs och
Bohus län....................
20 000
14 000
Vattenledningsanläggning för delar av Hälle samhälle, Lomme-
lands s:n, Göteborgs och Bohus län...............
26 000
18 200
Vatten- och avloppsledningar för kvarteren Vängåvan, Brinken,
Malgomaj, Kilen och Borkan inom Vilhelmina m:e, Väster- bottens län.........................
45 000
27 000
Ytterligare kostnader för andra etappen av vatten- och avlopps-
lednmgsanläggning, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län (»/
1938, sl/7 1939, 7 e 1941)...........................
33 886
25 415
Ytterligare kostnader och förhöjt statsbidrag för anläggning av
väg Koskullskulle—Gällivare, Gällivare s:n, Norrbottens län
(‘Vj 1945).................................
75 000
183 750
*/.
Höjning av strandskoning och planering vid Kurjviken mellan
sekt. 0/000 och 0/254 vid Lappstrupen, Skellefteå stad......
20 100
4 020
7.
Ytterligare arbeten och kostnader för kyllagerhus och hamnför-
valtningsbyggnad, Trelleborgs stad («/, 1941).............
248 024
97 649
Huvudledning från vattenverket vid Ålsjön jämte förbindelse-
ledning till rörnätet, Söderhamns stad..................
450 000
270 000
Kulvert i Industrigatan från Koppargatan till Centralgatan, Häl-
singborgs stad............................
40 000
43 200
8 000
8 640
“/■
Gatuarbeten inom Berga norra egnahemsområde, Kalmar stad
Vatten- och avloppsledningar inom stadsdelen Kroppkärr, Karl-
stads stad.................................
104 000
26 000
‘73
Dränering och förbättring av område vid S:t Eriks kyrka söder
om Medborgarplatsen, Stockholms stad............
16 000
2 800
4 960
Avloppsledningar i Hovslätt, Jönköpings stad...........
24 800
Utbyggnad av vatten- och avloppsledningar i Håkanstå, Sunds-
valls stad.............................
75 000
76 000
45 000
15 200
‘73
Industrispår till Sallyhill, Sundsvalls stad.........
105
'' Dag
i för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnader
kronor
Stats-
bidrag
kronor
”/.
Utjämning av stentipp vid Sidsjöbäcken, m. m., Sundsvalls stad
9 100
1 820
V.
Brandbrunn invid Almby folkskolor, Örebro stad............
7 000
3 500
Ytterligare kostnader och ytterligare arbeten för utbyggnad av
verkstadslokal för laggkärlstillverkning, Bjärtrå s:n, Väster- norrlands län (ls/4 1945)...............................
21 200
15 900
12 /.
Iordningställande av område för barnhem vid Skå-Edeby å
Svartsjölandet, Stockholms stad.........................
204 000
40 800
Ytterligare kostnader för vissa arbeten med gång- och cykelbanor
å trafikleden Gamlestadstorg—Kviberg—Utbynäs—Partilie
gräns mellan Kortedalsgatan och Utbys västra gräns, Göte- borgs stad (*/is 1943)...................................
21 446
17 157
Ytterligare arbeten i samband med enskild utfartsväg från Stavre
by till allmänna vägen Sundsvall—Härnösand vid Ljusta by
Sköns s:n, Västernorrlands län (s/4 1945)..................
1 600
800
''V4
Anläggning av Brödragatan samt nedläggning av vatten- och av- loppsledningar i Majsolstigen, Kalix m:e, Norrbottens län ...
30 800
21 560
Vägar inom Båtskärsnäs samhälle, Nederkalix s:n, Norrbottens län
65 220
45 654
*/*
Vatten- och avloppsledningar inom industriområde väster Haga''
by, Örebro stad........................................
31 800
6 360
Ytterligare arbeten och ytterligare kostnader för uppförande av
cementvarufabrik, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län (lä/4 1945)
22 500
16 875
Ytterligare arbeten i samband med avloppsledningar för Gälli- vare m:e, Norrbottens län (I4/i, Va 1946).................
27 900
16 740
8/s
Ytterligare arbeten och ytterligare kostnader för anläggningar
för bevattning med avslammat kloakvatten från reningsverket i
Källby, Lunds stad (“/4, “/it 1941).......................
54 236
54 236
“A
Ytterligare kostnader för vägar inom Båtskärsnäs samhälle, Ne- derkalix s:n, Norrbottens län (2"/4 1946)..................
19 880
13 916
2BU
Ytterligare kostnader för omläggning av östra infartsvägen, delen
km 0/200—km 2/235, Strömstads stad (»/3 1944, 21/I0 1945) ..
12 000
11 400
"/.
Ytterligare arbeten i samband med anläggning av Brödragatan
samt nedläggning av vatten- och avloppsledningar i Majsol- stigen, Kalix m:e, Norrbottens län (15/4 1946)..............
11 300
7 910
2''/.
Omläggning, reparation och justering av vissa delar av parkom- rådet kring Nyboda barnhem vid Midsommarkransen, Stock- holms stad................................
33 000
6 600
Ytterligare kostnader för anläggning av Esperedsvägen inom
Oskarströms m:e, Hallands län (a/10 1944)................
242
97
Ytterligare kostnader för iordningställande av Mossegatan, Os- karströms m:e, Hallands län ("/„ 21/, 1945)................
352
141
Ytterligare arbeten i samband med och ytterligare kostnader för
nytt sjömanshem, Göteborgs stad (s/10 1941, 21/4 1944)......
33 508
33 508
Restaurering av Eda kyrkogård, Eda s:n, Värmlands län......
37 000
12 950
Ytterligare kostnader för anläggning av enskild väg från allmänna
vägen Lugnvik—Bjärtrå kyrka till Jonas Jonssons torp i
Lugnvik, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län (“/• 1944).......
219
no
10/r
Ytterligare kostnader för utförande av 300 meters bana vid
Råcksta skjutbana, Stockholms stad (2,/4 1942)...........
14 504
2 913
Vs
Väganläggning inom Brastads stationssamhälle, Brastads s:n,
Göteborgs och Bohus län..............................
13 300
8 645
106
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnader
kronor
Stats- j
bidrag i
kronor 1
2,/s
Ytterligare arbeten i samband med anläggning av väg till indu- striområde vid Ängom, Tuna s:n, Västernorrlands län (30/i
1946).................................................
12 000
7 200
''7a
Ytterligare kostnader för iordningställande av körvägar mellan
Virginsgatan och Apslätten samt Stora Torp och Stora Delsjön,
Göteborgs stad (Va 1944)...............................
6 900
1 380
Ytterligare kostnader för vändslinga för omnibussar vid samt
gång- och cykelväg inom Lillebybadet, Göteborgs stad (7 a
1944) .................................................
17 200
3 440
Ytterligare kostnader för ridvägar och galoppbana inom Delsjö- komplexet, Göteborgs stad (”/, 1945)....................
20 000
4 000
27»
Ytterligare kostnader för branddammar för luftskyddet, Jönkö- pings stad (28/ii 1944)..................................
1 843
922
Ytterligare kostnader för avloppskulvert i Junebäcks dalgång
genom kvarteret Nyckeln, Jönköpings stad (“h 1945).......
8 334
1 667
Ytterligare kostnader för anläggande av väg samt vatten- och av- loppsledningar vid Skee station, Skee s:n, Göteborgs och Bohus
län (21/lt 1941).........................................
8 899
6 674
Ytterligare kostnader för enskild utfartsväg Vännäs by—Kalix
älv, Överkalix s:n, Norrbottens län (”/10 1945).............
16 600
12 450
*/10
Planeringsarbeten söder om Östra Trädgårdsgatan, Strömstads
stad ..................................................
60 000
15 000
Ytterligare kostnader för skjuthaneanläggning m. m. för Krok- strands skytteförening, Skee s:n, Göteborgs och Bohus län
(7, 1944)..............................................
7 974
5 183
Omläggning av befintlig vattenledning, nyanläggning av avlopps- ledning samt anläggning av väg inom område i öd, Gudmun drå
s:n, Västernorrlands län................................
30 400
18 240
Ytterligare kostnader för anläggning av enskild väg från allmänna
vägen Hornökrången—Östanö till Grönsvik, Nora s:n, Väster- norrlands län (3/j 1942, 18/j 1945)........................
2 695
1 348
24/
/ 10
Omläggning av mur och uppförande av stigluckor vid Svenneby
gamla kyrkogård, Svenneby s:n, Göteborgs och Bohus län ...
9 000
5 400
Avloppslednings- och dikesreningsarbeten i Adolfsberg, Örebro
stad ..................................................
12 600
2 520
2"/io
Ytterligare arbeten i samband med iordningställande av område
för barnhem vid Skå-Edeby å Svartsjölandet, Stockholms
stad (12/i 1946)........................................
113 000
22 600
Ytterligare arbeten i samband med gatu- och ledningsarbeten
för stadsdelen övre Egersberg, Uddevalla stad ("‘In 1945) ...
11 500
3 450
Vatten- och avloppsledningar till kvarteren 20, 30 och 31 m. fl.
inom Gällivare m:e, Norrbottens län......................
60 000
36 000
*/ll
Anläggande av Lärkstigen samt nedläggning av vatten- och av,
loppsledningar i densamma, Kalix m:e, Norrbottens län ....
23 600
16 520
7.1
Rensning av diken väster om Krematoriet, Örebro stad.......
4 400
880
7n
Ytterligare kostnader och ytterligare arbeten i samband med
brandbrunn invid Almby folkskolor, Örebro stad (ä/4 1946) ..
3 778
1 889
»In
Anläggning av väg från allmänna vägen vid Hamburgöns skola
till Rösholmen å Hamburgerön, Kville s:n, Göteborgs och Bo- hus län...............................................
73 200
43 920
107
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnader
kronor
Stats-
bidrag
kronor
16 1
111
Ytterligare arbeten och ytterligare kostnader för iordningstäl- lande av del av Södermalmsgatan m. m., Mölndals stad (21/a
1944) .................................................
10 465
3 140
Ytterligare arbeten och ytterligare kostnader för vatten- och av- loppsledningar i Björkliden samt avloppsledning i Dalgången,
Mölndals stad (21/i 1944)................................
9 804
2 941
Utloppsledning genom Heffners industriområde, Sköns s:n, Väs- ternorrlands län........................................
50 000
30 000
"In
Utläggning av Boråsvägen å delen mellan gamla Almedalsvägen
och serpentinkurvan (sekt. 0/415—1/080), Göteborgs stad ....
143 000
121 550
Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar till kvar- teren Gropen och Flärken, Nylands m:e, Västernorrlands län
(26/4 1944)..............................................
1 150
*
Ytterligare kostnader för utvidgning av vatten- och avloppsled- ningar i Lästa by, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län (“/«
1944) ...............................................
26 225
*
4/12
Vatten- och avloppsledningar för fabriksbyggnad i Brodalen,
Bro s:n, Göteborgs och Bohus län .......................
35 000
ej fast-
Vatten- och avloppsledningar i Tungatan, Sundsvalls stad.....
26 000
ställt
5 200
10/
In
Grun dläggningsarbeten för fyra provisoriska bostadshus i kvar- teret Siktet vid Ringvägen å Södermalm, Stockholms stad. ..
32 000
6 000
13/
In
Ytterligare kostnader för anläggning av Vattugatan inom den till
Slättåkra s:n hörande delen av Oskarströms m:e, Hallands län
(28/„ 1945)....................................
1 910
1 146
Ytterligare kostnader för anläggning av Silvergatan inom den till
Slättåkra s:n hörande delen av Oskarströms m:e, Hallands län
(17/lt 1945).............................................
1 225
735
Ytterligare kostnader för anläggning av Anneslättsgatan inom
den till Slättåkra s:n hörande delen av Oskarströms m:e, Hal- lands län (l0/ii 1945).................................
2 177
1 306
Ytterligare kostnader för restaurering av Bjärtrå kyrka m. m.
samt för omläggning av terrassmuren omkring kyrkogården
m. m., Bjärtrå s:n, Västernorrlands län (3/ä, 21/4, !/„ 1944)____
3 255
2 441
Ytterligare kostnader för uppförande av verkstadslokal för lagg- kärlstillverkning, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län (21/7 1944)
9 771
7 328
| ‘?/l2
Lednings- och gatuarbeten å industriområde å Aspholmen, Öre- bro stad............................................
129 600
25 920
Avskärande samlingsledning, bräddavloppsbrunnar och pump- stationer för avloppsvatten från Björkskatan och Östermalm,
l.ulcå stad.....................................
300 000
60 000 !
Anläggning av tryckledning från kloakpumpstation i kommunal- hemskvarteret till avloppsledning i Kungsgatan samt omlägg- ning av del av avloppsledning i Kungsgatan, Luleå stad.....
75 000
15 000
J l8/l2
Ytterligare arbeten i samband med terrasserings- och avloppsar- beten i Svedmyra, Stockholms stad (10/11 1945)............
41 000
8 200 i
i J7/l2
Förbindelseledningar för vatten i Skytte-, Brytare- och Laestadii- gatorna, Kiruna m:e, Norrbottens län ....................
32 680
6 536
Summa
5 248 234
2 789 570
Rihang till riksdagen)! protokoll 1947. 1 samt. Nr 286.
11
108
Bilaga 7.
Förteckning örer år 1946 avslutade statskominunala beredskapsarbeten.
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnader
kronor
Därav
stats- bidrag av
arbetslös- hetsmedel1
kronor
Antal
utförda
dags-
verken
i 1939
10/
111
Väg från allmänna vägen Valla—Följa—Sunnersta vid
Sunnersta över Stöndarbrännan till allmänna vägen
Grillom—Offer—Solum vid Offer, del I mellan km
1/300 och km 1/883 samt delarna II och III, Boteå
s:n, Västernorrlands län.......................
41 588
12 750
2 712 !
1941
4/«
Museibyggnad, Norrköpings stad.................
»564 149
100 000
2 7 832
Avloppsledningar och avloppspumpstation, Slite kö- ping, Gotlands län............................
178 888
23 000
6 670
2‘/ii
Enskild väg från allmänna vägen Bollstabruk—Forsed
genom Bursjö till enskilda vägen Angsta—Högsta,
Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län............
75 527
33 380
2 953
Vatten- och avloppsledningar i Fabriksgatan, Öster- sunds stad ...................................
8 511
2 553
347
1942
V»
Anläggning av enskild väg från allmänna vägen Hornö- krången—Östanö till Grönsvik, Nora s:n, Väster- norrlands län.................................
61 895
30 948
2 901
V.
Förlängning av utloppet närmast norr om Oskarsbron,
Östersunds stad..............................
11 714
3 159
369
la/«
Kaj och brygga m. m. vid Ryahamnen, Göteborgs stad
952 191
285 600
16 174
1943
7i.
Utvidgning av Kville kyrkogård, Kville s:n, Göteborgs
och Bohus län...............................
94 326
66 028
3 997
Vatten- och avloppsledningar inom Övre Vivstavarv
i Vivsta-Näs m:e, Västernorrlands län............
103 390
67 204
3 351
15/
/ 12
Enskild väg från vägen Malbäcken—Gersholmen förbi
Rossö ångsåg till allmänna vägen från Nylands m:e,
Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län............
43 094
10 250
1 796
1944
s0/i
Återstående sprängning vid Fåfängan (Masthamnen
öster om tunnelmynningen), Stockholms stad ....
326 422
65 284
5 537
Va
!
Huvudavloppsledning till Adolfsberg och Ånsta på
delen Ekäng—Bondsättersvägen, Örebro stad ...
77 634
14 400
2 554
V.
Reningsverk och rörledningar för avloppsvatten vid
Saltsjö—-Duvnäs, Nacka s:n, Stockholms län ....
111 250
15 800
2 600
Va
Omläggning av östra infartsvägen, delen km 0/200—
2/235, Strömstads stad........................
545 571
464 265
15 005
10/3
Vatten- och avloppsledningar i Moreliusgatan m. fl.
gator i Skönsbergs m:e, Västernorrlands län.....
85 008
51 005
2 980
*7.
Avloppsledning i del av Brunnshusgatan, Härnösands
stad.........................................
6 240
1 872
265
1 Se not 1 till bilaga 6. — 2 Avse endast byggnadsentreprenaden.
109
''
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnader
kronor
Därav
stats- bidrag av
arbetslös- hetsmedel
kronor
Antal
utförda
dags-
verken
7.
Iordningställande av körvägar mellan Virginsgatan
och Apslätten samt Stora Torp och Stora Delsjön,
Göteborgs stad...............................
59 796
11 959
2 401
Iordningställande av bilväg från vattenverket vid
Delsjön till den s. k. skidteknikbacken vid Delsjön,
Göteborgs stad...............................
13 627
2 725
497
Iordningställande av badplats inom Delsjökomplexet,
Göteborgs stad...............................
9 991
1 998
379
Vändslinga för omnibussar vid samt gång- och cykel- väg inom Lillebybadet, Göteborgs stad.........
80 302
16 060
3 066
V.
Planeringsarbeten å Sköns och Byns kyrkogårdar,
Sköns s:n, Västernorrlands län.................
86 796
50 220
3 100
Anläggning av gata, Bureå m:e, Västerbottens län . .
19 231
*
1 556
“/•
Anläggning av Noragatan m. fl. gator samt vatten- och
avloppsledningar i dessa gator och i Bygatan och
Hagavägen, Skönsbergs m:e, Västernorrlands län
128 185
63 000
3 500
Vatten och avloppsledningar i Storgatan m. fl. gator,
Skönsbergs m:e, Västernorrlands län............
62 653
31 380
2 100
10/i2
Komplettering av vattenledningsnät m. fl. arbeten,
Skönsmons m:e, Västernorrlands län............
83 603
46 800
1 720
1945
V.
Vatten- och avloppsledningar i Valhallavägen jämte
högreservoar, Bengtsfors köping, Älvsborgs län ...
76 845
23 054
2 458
Krossning av 1 000 m3 makadam, Långsele s:n, Väster- norrlands län.................................
8 788
3 349
387
Vatten- och avloppsledningar, Norsjö m:e, Västerbot- tens län .....................................
195 656
90 000
5 612
15/
/*
Vattenledning för Kungl. Hälsinge flygflottilj, Östan- bo, Sandarne och Lervik, Söderhamns stad......
575 084
263 725
12 494
17/3
Ridvägar och galoppbana inom Delsjökomplexet, Gö- teborgs stad..................................
104 688
20 760
4 772
Omläggning och förbättring av enskilda vägen Inge- röd—Svensvik, Bro s:n, Göteborgs och Bohus län
25 240
12 620
1 183
‘V*
Terrassering och planering av Glasbruksgatan, Väster- viks stad....................................
4 715
*
351
24 / *
Exploateringsarbeten i Södra Hammarby, Stockholms
stad.........................................
2 471 474
*
45 155
6/»
Vissa arbeten inom Koskullskulle gruvsamhälle, Gälli- vare s:n, Norrbottens län......................
113 710
30 710
4 380
*7.
Muddringsarbeten, badbryggor m. m. vid Långviks- badet, Kalmar stad...........................
35 950
6 295
1 359
Gata nr 1 inom Väjerns m:e, Göteborgs och Bohus
län...........................................
16 119
10 400
823
lf’/10
Förbättring och utvidgning av skjutbana, Söder- hamns stad ..................................
15 952
3 600
668
7it
Vatten- och avloppsledningar för Stora Myren, Ström- stads stad ...................................
180 960
41 100
3 745
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnader
kronor
Därav
stats- bidrag av
arbetslös- hets medel
kronor
Antal
utförda
dags-
verken
10/n
Anläggning av Anneslättsgatan inom den till Slätt- åkra s:n hörande delen av Oskarströms m:e, Hal- lands län.....................................
12 377
7 426
497
®/l2
Vatten- och avloppsledningar vid kvarteret Nötskri- kan inom Torpaområdet, Jönköpings stad.......
42 045
8 409
1 413
Vatten- och avloppsledningar i Kiruna m:e, Norrbot- tens län .....................................
201 964
34 000
5 442
11/
/1 2
Iordningställande av underbacke i Sörby samt av j am- ning av område invid samma skidbacke till slalom- backe, Örebro stad...........................
9 996
1 760
472
2,/i*
Framdragande av väg genom och nedläggande av vat- ten- och avloppsledningar i Hantverkareparken,
Sundsvalls stad...............................
8 340
1 600
285
Avloppsledning i Håkanstå, Sundsvalls stad.......
11 321
2 264
358
Vatten- och avloppsledningar i Fiskja by, Gudmundrå
sm, Västernorrlands län.......................
2 104
*
112
1946
5/i
Omläggning av allmänna vägen Fjärdvik—Lockne—
Köja på en sträcka av 210 meter, Bjärtrå s:n, Väs- ternorrlands län..............................
10 783
5 362
436
22/x
Avloppsledning i Klostergatan inom Sunnanå inre,
Västerbottens län.............................
9 566
3 600
300
25/i
Utfyllnads- och planeringsarbeten för brädgård och
upplagsplats för ett planerat sågverk å Blomsholm,
Skee sm, Göteborgs och Bohus län..............
28 310
15 571
525
*°/i
Avloppsledning vid den s. k. pråmkanalen i Kramfors
Gudmundrå sm, Västernorrlands län............
9 248
*
360
Breddning av vägen lasarettet—Krutviken, Karls- krona stad...................................
68 092
12 800
2 098
Vatten- och avloppsledningar i Björkliden, Hagfors
m:e, Värmlands län...........................
50 775
8 000
1 960
16/2
Vatten- och avloppsledningar, Härnösands stad ....
21 910
3 913
827
Undervattensledning mellan Strömnäs och Svanön,
Gudmundrå sm, Västernorrlands län............
14 340
8 160
121
20/2
Stenkrossning i Virshult, Enslövs sm, Hallands län
2 327
698
125
22/s
Dränering och förbättring av område vid S:t Eriks
kyrka söder om Medborgarplatsen, Stockholms stad
15 254
2 800
422
2,/3
Utjämning av stentipp vid Sidsjöbäcken m. m., Sunds- valls stad....................................
9 760
1 820
392
5/«
Brandbrunn invid Almby folkskolor, Örebro stad . . .
10 778
5 389
368
au
Vatten- och avloppsledningar inom industriområde
väster om Hagaby, Örebro stad................
26 234
5 247
860
V 8
Väganläggning inom Brastads stationssamhälle, Bra- stads sm, Göteborgs och Bohus län.............
12 700
8 255
246
Summa
i 8 234 987
2 114 327
197 368
opaginerad Kontrollera mot PDF
in
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnader
kronor
Därav
stats- bidrag av
arbetslös- hetsmedel
kronor
Antal
utförda
dags-
verken
1946
5/1
I
Tilläggsanslag till förut redovisade företag.
Ytterligare statsbidrag för lekplan vid östra folkskolan,
Hudiksvalls stad (*7, 1944)....................
1 676
Ytterligare statsbidrag för avloppsledning i Yttre Urs- viken, Skelleftestrands m:e, Västerbottens län Cuf.
1944)....................................... .
2 505
Ytterligare statsbidrag för planering av Vita Bandets
barnkolonitomt i Sandudden, Överkalix s:n, Norr- bottens län (74 1945).........................
2 224
_
25/i
Ytterligare statsbidrag för enskild väg från vägen
Kallstorp—Berg vid Branneby till allmänna vägen
Fjällbacka—Dingle vid Humlekärr, Kville s:n, Gö- teborgs och Bohus län (29/2 1944)..............
3 000
Ytterligare statsbidrag för reparationsarbeten å skol- byggnader i Bovallen, Forsnäs, Gullträsk, Laka- träsk, Mellanån, Sandträsk, Spikberg och Åkerby,
Edefors s:n, Norrbottens län (*•/, 1938)..........
66 549
l7*
Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade
kostnader för andra etappen av en vatten- och av- loppsledningsanläggning, Bjärtrå s:n, Västernorr- lands län (9/12 1938)..........................
7 021
25 415
7 3
Ytterligare statsbidrag för kyllagerhus och hamnför- valtningsbyggnad, Trelleborgs stad (u/s 1941) ....
—
97 649
—
''7«
Ytterligare statsbidrag för vissa arbeten med gång- och cykelbanor å trafikleden Gamlestadstorg—Kvi- berg—Utabynäs—Partille gräns mellan Kortedals- gatan och Utbys västra gräns, Göteborgs stad (*/i«
1943) ........................................
17 157
75
Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader för anläggningar för bevattning med avslam- mat kloakvatten från reningsverket i Källby, Lunds
stad (75 1941)...............................
10 416
54 236
26/6
Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader för anläggning av Esperedsvägen, Oskar- ströms m:e, Hallands län (3/10 1944)............
212
97
_
Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader för iordningställande av Mossegatan, Oskar- ströms m:e, Hallands län (29/i 1945)............
357
143
•v»
Ytterligare statsbidrag för nytt sjömanshem, Göte- borgs stad (Vio 1941).........................
Ytterligare statsbidrag för anläggning av enskild väg
allmänna vägen Lugnvik—Bjärtrå kyrka till Jonas
Jonssons torp i Lugnvik, Bjärtrå s:n, Västernorr- lands län (25/9 1944)..........................
Ytterligare statsbidrag för utförande av 300 meters- bana vid Råcksta skjutbana, Stockholms stad (27/4
1942) ........................................
33 508
no
2 913
27»
Ytterligare statsbidrag för branddammar för luftskyd- det, Jönköpings stad (27n 1944)...............
922
—
Ytterligare statsbidrag för avloppskulvert i Junebäcks
dalgång genom kvarteret Nyckeln, Jönköpings stad
(“/i 1945) ....................................
1 667
_
112
Dag
för
beslut
Arbetsföretag
Total-
kostnader
kronor
Därav
stats- bidrag av
arbetslös- hetsmedel
kronor
Antal
utförda
dags-
verken
9 1
1 10
Ytterligare statsbidrag för skjutbaneanläggning m. m.
för Krokstrands skytteförening, Skee s:n, Göteborgs
och Bohus län (*/, 1944)......................
5 183
16 1
111
Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader för iordningställande av del av Södermalms- gatan m. m., Mölndals stad (!1/t 1944).........
489
3 140
Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader för vatten- och avloppsledningar i Björkliden
samt avloppsledning i Dalgången, Mölndals stad
(“/« 1944)....................................
233
2 941
__
13/
/ 12
Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader för anläggning av Vattugatan inom den till
Slättåkra s:n hörande delen av Oskarströms inre,
Hallands län (“/• 1945).......................
183
1 146
Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader för anläggning av Silvergatan inom den till
Slättåkra s:n hörande delen av Oskarströms m:e,
Hallands län (l,/io 1945).......................
193
735
-
Ytterligare statsbidrag för anläggande av väg samt
vatten- och avloppsledningar vid Skee station, Skee
s:n, Göteborgs och Bohus län (21/u 1941).........
6 674
Ytterligare statsbidrag för restaurering av Bjärtrå
kyrka m. m. samt för omläggning av terrassmuren
omkring kyrkogården, Bjärtrå s:n, Västernorrlands
län (s/i 1944).................................
2 441
Ytterligare statsbidrag för uppförande av verkstads- lokal för laggkärlstillverkning, Bjärtrå s:n, Väster- norrlands län (“/, 1944).......................
7 328
_
Summa
8 254 121
2 453 686
197 368
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga S.
Kostnader för under år 1946 beviljade statliga och statskommunala beredskapsarbeten fördelade länsvis.
Län/år
Statliga beredskapsarbeten
Statskommunala
beredskapsarbeten
Summa
i kommissionens regi
i annan myndighets regi
Total-
kostnader
därav
statsbidrag
Total-
kostnader
därav
statsbidrag
Total-
kostnader
därav
statsbidrag
Total-
kostnader
därav
statsbidrag
Stockholms stad................
_
_
_
453564
89 913
453564
89 913
Stockholms.....................
1758 887
1 692 228
—
—
—
—
1758887
1 692 228
Uppsala.......................
84 000
84 000
—
—
—
84 000
84 000
Södermanlands.................
865 525
865 525
—
—
• -
865 525
865 525
Östergötlands..................
1 189 400
1 189 400
—
—
—
—
1 189 400
1189 400
Jönköpings.....................
—
—
—
—
34 977
7 549
34 977
7 549
Kronobergs....................
2 850
2 850
—
—
—
—
2 850
2 850
Kalmar........................
71600
71600
—
—
43 200
8 640
114 800
80 240
Gotlands.......................
—
—
—
—
—
—
—
—
Blekinge.......................
129 900
129 900
—
—
64 000
12 800
193900
142 700
Kristianstads...................
26 050
26 050
—
—
—
—
26 050
26 050
Malmö stad....................
_
_
—
—
—
—
—
_
Malmöhus i övrigt..............
—
—
—
—
342 260
159 885
342 260
159 885
Hallands.......................
—
—
—
—
8 906
4 325
8 906
4 325
Göteborgs stad.................
—
—
—
—
242 054
181 035
242 054
181 035
Göteborgs och Bohus i övrigt ....
129 000
129 000
1 770 100
1 759 225
366 942
176 043
2 266 042
2 064 268
Älvsborgs ......................
457 820
457 820
—
—
—
—
457 820
457 820
Skaraborgs.....................
500 000
500 000
—
—
—
—
500 000
500000
Värmlands.....................
—
—
29 200
8 760
173000
46 950
202 200
55 710
Örebro........................
480
480
—
—
189 178
41069
189 658
41549
Västmanlands..................
—
—
—
—
—
—
—
—
Kopparbergs...................
—
—
—
—
—
—
—
—
Gävleborgs.....................
—
—
67 100
67100
454 238
271676
521 338
338 776
Västernorrlands.................
1 955 290
1 729 290
3 331 200
3 201510
1 230 201
792 367
6 516 691
5 723167
Jämtlands.....................
—
—
—
—
—
—
—
—
Västerbottens..................
159 305
153744
—
—
432109
244 325
591 414
398 069
Norrbottens....................
2 340 575
1581 200
1880 600
1381000
1213605
752 993
5 434 780
3715193
Summa 1946
9 670682
8 613 087
7 078200
6417 595
5 248234
2 789 670
21997 116
17 820 252
1945
9 036 335
8 731261
23 314 805
21 399 704
11656 835
3795 894
44 007 975
33926 859
1944
9 598 685
9 424 035
41 738 312
38 396 892
18 020168
8 528 984
69 357 165
56 349 911
1943
186 500
160 800
7 804 600
7 331540
1871473
968 027
9862 573
8 460 367
1942
1585 400
1393710
7 592 900
5 595 710
11 470 006
3422 031
20 648 306
10 411451
1941
14 972 800
13056 075
17 046 751
14 554 995
43 096 749
14 041 608
75 116 300
41652 678
114
Sam 111 an ställ uin g per den 31 december 1916 av statliga
Arbetets art
Slutförda företag
Företag under
utförande
Antal
Total-
kostnader
kronor
Antal
Total-
kostnader
kronor
Statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknads-
kommissionens regi.................
9
5 035 078
92
79 851 300
Vägarbeten.........................
4
3 146 493
75
70541 000
Järnvägs- och spårvägsanläggningar.......
—
—
1
699 000
Flottledsarbeten.....................
1
23 000
4
1 005 600
Flygfältsarbeten.....................
1
1409 689
3
5 075 000
Friluftsgårdsanläggning..................
1
375 070
—
—
Fornvårdsarbeten...................
2
80 826
4
334 000
Vatten- och avloppsledningsarbeten........
—
—
3
1502 700
Farlcdsarbeten......................
—
—
1
454 000
Brobyggnadsarbeten.....................
—
—
1
240 000
Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets
regi.............................
22
11 444 227
139
100 477 503
Vägarbeten..............................
8
2 474 175
74
56 527 555
Järnvägs- och spårvägsanläggningar......
—
—
3
1 282 000
Vatten- och avloppsledningsarbeten.......
11
3959 391
48
29 886 400
Hamnarbeten...........................
2
1 677 000
9
2 787 200
Flygfältsarbeten.........................
—
—
3
8 910 748
Broar..................................
1
3 333 661
1
982 800
Andra arbeten..........................
—
—
1
100 800
Statskommunala beredskapsarbeten...........
60
8 254 121
143
28 698 659
Väg- och gatuarbeten (med tillhörande led-
ningsarbeten) .........................
21
3 813596
55
8 591 403
Hamnarbeten...........................
1
952 191
7
3192 600
Järnvägs- och spårvägsanläggningar......
—
—
3
4 830 000
Vatten- och avloppsledningsarbeten.......
24
2154 197
47
5 730 523
Flygfältsarbeten.........................
—
—
3
2 800500
Bad- och idrottsanläggningar.............
4
71889
6
1 674 000
Teater-, musei- och konserthusbyggnader ..
1
564 149
—
—
Andra byggnadsarbeten..................
—
—
6
468 450
Brandbrunnar och branddammar.........
1
10 778
4
113 050
Andra arbeten..........................
8
687 321
12
1 298133
Summa
91
24 733 426
374
209 027 462
115
Bilaga 9.
och statskominunala beredskapsarbeten under 1946.
Beslutade men ej
påbörjade företag
Samtliga företag
Av summa totalkostnader
belöpa å
Antal
Total-
kostnader
kronor
Antal
Total-
kostnader
kronor
därav stats- bidrag av
arbetslöshets- medel
kronor
arbets-
löner
kronor
övriga
kostnader
kronor
7
3 727 000
108
88 613 378
85 258 379
53 393 918
35 219 460
6
3 205 000
85
76 892 493
74 977 638
46 309 866
30 582 627
_
—
1
699 000
524 350
419 000
280 000
_
_
5
1 028 600
802 425
670 000
358 600
_
_
4
6 484 689
6 484 689
3928 350
2 556 339
_
_
1
375 070
259 301
113876
261194
_
—
6
414 826
414 826
319 826
95 000
1
522 000
4
2 024 700
1197 150
1 217 000
807 700
_
_
1
454 000
454 000
272 000
182 000
—
1
240 000
144 000
144 000
96 000
12
4 018 200
173
115 939 930
98 076 071
62 448 435
53 491 495
n
3 945 200
93
62 946 930
61763 109
37 581435
25 365 495
_
3
1 282 000
887 600
604 050
677 950
i
73 000
60
33 918 791
25 545 912
16 089 082
17 829 709
_
11
4 464 200
3842130
2 069 616
2 394584
_
3
8 910 748
4 461 000
4 980 000
3930 748
_
2
4 316 461
1 566 800
1 064 752
3251 709
—
—
i
100 800
9 520
59 500
41300
22
2 077 105
225
39 029 885
16 003 026
19 039 798
19 990 087
13
337 900
89
12 742 899
5 693764
6 729 284
6 013615
_
8
4144 791
1493 320
1681 313
2 463478
1
263000
4
5 093 000
685 200
2 374 500
2 718 500
5
368 680
76
8 253400
3614 917
4 317 056
3 936 344
_
3
2 800 500
2 249 500
1 287 750
1 512 750
_
10
1 745 889
346 369
764 795
981 094
__
1
564 149
100 000
154 974
409175 i
2
1 057 525
8
1525 975
674 930
550 394
975 581
1 —
_
5
123 828
35 599
74 433
49 395 |
1
50 000
21
2 035 454
1 109 427
1 105 299
930155
41
9 822 305
506
248583193
199 837 476
134 882151
108 701042
116
Bilaga 10.
Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under
tiden */1 1945—3% 1946.1 Kronor.
Län
Bered-
skaps-
arbeten
Stats-
kommu-
nala
reserv-
arbeten
Arkiv-
arbeten
och
musiker-
hjälp
Kontant-
under-
stöd
Utbild-
nings-
hjälp
Administra- tionsbidrag
till arbets- löshets- nämnder
Summa
Stockholms stad....
2 663 279
35154
3 871588
191525
4 569
37 475
6 803590
Stockholms.........
3 475 502
_
233 623
11694
_
603
3 721 422
Uppsala............
308 660
7 042
757 129
1125
5 315
7 394
1 086 665
Södermanlands......
526 140
—
28 843
1068
—
146
556 197
Östergötlands.......
668 711
—
44 661
21182
—
890
735 444
Jönköpings.........
524 445
—
24 404
6 497
—
249
555 595
Kronobergs.........
294 869
—
20 451
1958
_
_
317 278
Kalmar............
132 245
34 073
12 646
7 911
—
530
187 405
Gotlands...........
7 425
—
—
4 664
—
96
12185
Blekinge...........
982 949
373
7 622
1128
—
166
992 238
Kristianstads.......
258 397
10 370
533
—
—
269 300
Malmö stad........
634 742
_
_
18 976
_
_
653 718
Malmöhus i övrigt. .
130 007
502
309 774
12 389
—
2 600
455 272
Hallands...........
67 494
265
15197
5 392
_
268
88 616
Göteborgs stad.....
1 174 434
—
505 097
131 422
—
_
1810 953
Göteborgs o. Bohus i
övrigt............
293 609
56 327
1100
28 206
982
15 554
395 778
Älvsborgs..........
636 156
—
35 630
6 642
_
193
678 621
Skaraborgs.........
5109
—
7 665
4 502
—
47
17 323
Värmlands.........
218 340
19180
72 462
13 917
—
685
324 584
Örebro.............
194103
7 215
44 719
6 864
—
297
253 198
Västmanlands.......
40 000
—
43 880
—
—
—
83880
Kopparbergs........
595
—
10 882
2 888
_
35
14 400
Gävleborgs.........
361 963
13150
17 407
16 245
—
1897
410 662
Västernorrlands.....
3982 130
6 849
34 374
46 228
_
24 542
4 094123
Jämtlands..........
—
—
12 928
2 228
—
_
15 156
Västerbottens.......
457 271
6 623
14 635
6 506
—
562
485 597
Norrbottens........
1 046 087
—
12186
11004
—
4 740
1 074 017 |
Hela riket
19 084 662
186 753
6149 273
562 694
10 866
98 969
26 093 217|
1 Utöver i tabellen redovisade belopp har jämlikt kung], brev den “/, 1942 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
medgivits dragningsrätt å anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. för statliga beredskapsarbeten med kr 16 000 000 samt för steninköp kr 2 775 000,
summa kr 18 775 000. Uppdragsgivare för arbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi
har av kommissionen debiterats med kr 3 646 500.
117
Bilaga 11.
Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under
tiden x/i—S1/i2 1916.1 Kronor.
Län
Bered-
skaps-
arbeten
Stats-
kommu-
nala
reserv-
arbeten
Arkiv-
arbeten
och
musiker-
hjälp
Kontant-
under-
stöd
Utbild-
nings-
hjälp
Administra- tionsbidrag
till arbets- löshets- nämnder
Summa
Stockholms stad....
819 265
31 269
3 085 392
195 067
22 901
37 836
4191730
Stockholms.........
2 789 668
_
187 109
10 076
10 268
603
2 997 724
Uppsala............
284 701
4161
639 944
213
—
1981
931 000
Södermanlands......
458 472
36130
290
—
146
495 038
Östergötlands.......
12 556
—
34 839
17 237
—
890
65 522
Jönköpings.........
388 214
—
19518
5 602
—
249
413583
Kronobergs.........
187 290
—
16 827
2 235
—
—
206 352
Kalmar............
147 240
34 073
11393
4 922
—
440
198 068
Gotlands...........
7 811
—
—
3166
—
96
11073
Blekinge...........
903942
373
7 460
768
—
166
912 709
Kristianstads.......
125 988
—
14 367
901
—
—
141 256
Malmö stad........
244 398
_
—
—
—
—
244 398
Malmöhus i övrigt. .
104 742
502
299 082
27 088
2158
2 600
436 172
Hallands...........
58 978
265
11716
1404
—
268
72 631
Göteborgs stad.....
1 314 886
6 648
432 949
94 024
1423
1060
1850 990
Göteborgs o. Bohus i
övrigt............
115 425
55 124
—
—
982
14 082
185 613
Älvsborgs..........
413 548
—
24411
2 265
—
193
440 417
Skaraborgs.........
2 517
—
7 489
1230
—
25
11261
Värmlands.........
178 812
14 859
68 649
8 682
—
685
271687
Örebro.............
266 379
13935
37 873
4 491
—
297
322 975
Västmanlands.......
63129
—
30 558
—
—
—
93687
Kopparbergs........
60445
—
9 014
3 398
35
72 892
Gävleborgs.........
287 544
13150
16 649
12 073
—
912
330328
Västernorrlands.....
3 283258
6 438
30 337
33 909
—
24 542
3 378484
Jämtlands..........
2 487
—
13 322
2 608
—
—
18 417
Västerbottens.......
337 487
6 662
11754
2198
—■
562
358 663
Norrbottens........
1 410 067
—
9 684
10 552
—
4 290
1 434 693
Hela riket
14 269 24»
187 459
5 056466
444 399
37 732
91958
20 087 263
1 Utöver i tabellen redovisade belopp har jämlikt kungl. brev den **/, 1942 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
medgivits dragningsrätt å anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. för statliga beredskapsarbeten med kr 11 000 000, för steninköp med kr 2 610 000.
summa kr 13 610 000. Uppdragsgivare för arbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi
har av kommissionen debiterats med kr 2 031 762.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 12.
Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft in. in. under tiden % 1945—8% 1940. Kronor.
Län
Läns-
arbets-
nämnder
med
arbetsför-
medlings-
anstalter
Rese-
bidrag
till
arbets-
sökande
Särskilda förmåner vid arbeten
i öppna marknaden
Jord-
bruks-
iäger
Kost- nader för
arbets- block- organisa- tionen
Kost- nader för
revisorer
för
familje-
bidrags-
nämnder
Arvoden
och ex- penser till
byggnads- kontrol- lanter
Diverse
kost-
nader1
Familje- tillägg, om- skolnings- bidrag och
hyresbidrag
Premier
för skogs- arbete
Andra
förmåner
Stockholms stad.............
1813 966
19 371
194 424
17 438
466
3 900
21195
11 638
Stockholms..................
690 038
36 473
546 379
370 688
294 239
51693
3 464
22 748
18 729
13 664
Uppsala.....................
319 773
6 957
145 018
277 929
118 886
14 759
2 848
10145
7 546
8 860
Södermanlands...............
485 770
47 534
312 224
428 689
199 656
11799
2 762
11965
7 934
10 642
Östergötlands................
894 397
35 010
230 837
672 533
142 905
45 185
17 167
16 696
35 735
19 457
Jönköpings..................
473 257
27 181
237 894
592 235
137 989
24 075
2133
17 926
8182
10 697 i
Kronobergs..................
366 667
22 789
257 575
644 025
135 432
54 908
2 530
13 100
9127
8 695
Kalmar....................
439 672
16 056
312 320
1 100 269
140 323
46 249
11459
16 951
15 074
14 939
Gotlands....................
105 940
9 543
26 019
28 630
17 490
10 864
5 538
6 483
8 465
Blekinge....................
300 777
24 542
316 136
152 354
53 981
24 872
3 014
9 545
7 865
9 398
Kristianstads................
443 733
17 968
146 373
190 010
70 579
55 396
1150
14 351
7 850
19 936
Malmöhus..................
1011112
77 294
104 368
82 562
119 200
76 318
794
37 549
8 688
14 987
Hallands....................
266 919
2 615
193 744
253027
65 460
28 777
10 275
11209
9690
17 718
Göteborgs o. Bohus..........
1 080192
16 736
603 048
141495
82 272
9 078
6 485
19 837
16 649
18 362
Älvsborgs ...................
518 182
8 051
562 036
910 090
200 547
6 685
825
30 316
10163
9 051
Skaraborgs..................
309 016
4 214
141605
263 974
78588
10 583
8 694
16 940
8 212
9 718
Värmlands .................
549 333
7 302
1110 010
2 219 091
777 460
16 596
3849
20 031
7 019
11502
Örebro......................
598132
20522
404 378
1 006 826
297 049
39 555
9 086
9 604
12 344
36 263
Västmanlands................
392 019
14 612
156 976
612 144
99 590
11811
592
14 335
10 811
9 360
Kopparbergs.................
543 885
30102
748163
3 897 597
438 795
5 356
5 064
14 253
9161
13535
Gävleborgs..................
629 199
31 277
816 317
2 724141
377 684
11169
242
28 344
10 496
14 728
Västern orrlands..............
821 781
32 224
1 390 802
2 870 836
457 076
12 542
2 619
16 293
11594
26 980
Jämtlands...................
448 689
13477
338 550
3180 239
250 386
3 961
3 980
8 978
11666
10 568
Västerbottens................
366 256
55 383
203736
4 051 040
90 794
6 511
5115
10 254
10 371
12 753
Norrbottens.................
528 708
36162
621753
2 604 542
160 316
17 194
2 766
17 413
9 337
15 421
Hela riket
14 397 413
613 395
10120 685
29 274 966
4 824135
596 402
112 451
399166
285438
357 337
Häri ingå ~ kostnader för administration för värnpliktslånenämnder med kr 28 143, revisorer för arbetsiöshetsnämnder med kr 7 666,
kostnader för länsarbetsnämndernas förråd med kr 139 341 samt kostnader för vissa undersökningar i fråga om sysselsättningen på handelns
•,''^åde med kr 57 040. Kostnader för anskaffning av kojor och koj inventarier, som icke medtagits i tabellen, ha uppgått till kr 2 451 014.
Försäljningar och hyresinkomster ha bokförts till kr 2 501 557, varför slutsumman utvisar eu nettoinkomst av kr 50 543. Ersättningar för
till flyktingar utlämnad personlig utrustning har under budgetåret uppgått till kr 285 353, vilket icke gottskrivits i ovanstående tablå.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bilaga 13.
Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft in. in. under tiden »/i—3,/i2 1946. Kronor.
Läns-
arbets-
Rese-
bidrag
till
arbets-
sökande
Särskilda förmåner vid arbeten
i öppna marknaden
Jord-
bruks-
läger
Kost- nader för
Kost- nader för
revisorer
för
familj e- bidrags- nämnder
Arvoden
och ex-
Diverse
kost-
nader1
Län
nämnder
med
arbetsför-
medlings-
anstalter
Familje- tillägg, om- skolnings- bidrag och
hyresbidrag
Premier
för skogs- arbete
Andra
förmåner
arbets-
block-
organisa-
tionen
penser till
byggnads- kontrol- lanter
Stockholms stad.............
Stockholms..................
1913605
638 542
311 033
13 321
24147
2 634
76146
282702
78 980
112
140 718
99168
18142
106 106
58 767
68
70 174
10 879
229
586
1 808
600
15 570
4504
33 540
28 811
11304
11676
12 563
6 341
7 897
8 858
478 744
16 645
155 456
213507
112 942
15 402
607
7 827
8 862
855 069
14 593
81 210
260 943
62 358
27 691
5 888
13 566
37 382
461 698
19 748
104 644
232 022
61 321
27 789
835
16 375
10 769
9 289
358 986
19 270
143065
167 918
77 744
16 666
1536
7 469
10 723
7 846
9 924
427 396
6 807
164 923
454 206
51 676
46 847
10 782
8 985
16 606
108 422
2 238
14 621
4 844
6 050
13 078
2145
5 458
—
8 232
308 888
31 450
259 964
59 865
33 668
15 064
2159
10 390
8 946
8 057
442 080
8 077
113 246
68923
50 090
52 488
96
13 114
17 438
12 922
1 060 734
89 211
53186
33 492
112 953
60 432
104
25 903
21912
14111
8 520
276 719
2 906
89 311
65 191
40 693
20 381
4 940
10822
9 291
1 094 104
10 981
284 228
66 445
31 069
16 462
4 962
16 961
22 458
16 046
508 945
6 806
313850
352 950
105 522
11198
455
9 212
15 247
8142
319 188
5 213
76 408
95 077
46 345
19 457
8 672
4 888
11 351
8 459
542 135
5 196
671821
1 008 315
538526
10 988
3 216
16 365
11528
7 960
578 132
9 870
202 437
389 359
170 868
42 441
8184
8 428
13521
8 795
409 021
10 612
76171
224 418
43 834
9 033
295
9 020
13 947
7 843
507 591
25 103
400 362
2 004 761
219 420
6 460
3 452
12 071
14 111
8 922
586 128
30 477
400 598
1 324 097
125 629
6 356
—
18 905
23846
8 066
764 983
20 957
748 897
1 307 089
206 795
9 662
504
15 633
16 785
10 482
429 740
21 612
172 684
1525 038
101 095
5 637
645
7 580
16 196
9 358
.380 126
36 063
128 242
1428 930
48 212
5102
1908
8 318
18 288
8 097
554 373
68 285
423757
1 007 600
106 855
21 351
586
10 416
12 892
9 634
Hela riket
14 316 382
502 222
5 516 909
12 534 988
2 536 680
541106
64 594
278 380
405 754
238 040
7 365,
arbetslöshetsnamnder
revisorer för
för värnpliktslånenämnder med
13 986
Häri ingå kostnader för administration
Försäljningar och hyresinkomster
till flyktingar utlämnad personlig utrustning har under kalenderåret uppgått till kr
1 104 440. vilket icke gott skrivits i ovanstående tablå.
120
Arbetsmarknaden under åren 1937—194(i.
Bilaga 14.
Å r
Jan.
Febr.
Mars
April
Maj
1
Juni
Juli
Aug.
Sept.
Okt.
Nov.
Dec.
] Års- i medel- j tal
Antal
ansökningar om
arbete på 100 lediga platser
vid den offentliga arbetsförmedlingenJ
1937
265
208
171
161
137
133
142
129
130
162
208
194
187
1938
218
230
182
157
146
153
152
128
132
167
236
231
196
1939
219
230
179
155
126
119
119
106
124
154
193
186
173
1940
165
162
144
132
114
115
137
154
166
187
227
243
182
1941
249
241
208
184
160
154
139
131
130
141
176
195
198
1942
227
202
168
131
no
103
99
97
97
102
114
125
147
1943
137
133
114
109
99
93
89
90
93
109
129
150
131
1944
164
157
139
121
103
96
90
92
95
106
118
129
136
1945
131
132
128
116
106
103
93
89
91
97
102
106
131
1946
117
103
96
84
81
79
80
80
82
86
88
87
116
Arbetslösheten inom fackförbunden.
Procent.
1937
16-3
14''8
14-5
11-2
8''3
7''7
6''4
6-2
6-8
8-3
111
17''8
10''8
1938
15-6
145
130
10''7
8-4
8-5
7-2
7-2
7-5
90
11-2
17-8
10-9
1939
14-9
13-0
11-7
9-0
6-3
5-6
4-8
50
6-3
8-0
10-4
15-2
9-2
1940
14 1
14-5
It, 8
111
9-5
8-7
90
9vl
9-8
11-0
12''6
16-1
11-8
1941
17-1
16-4
15 1
131
10-6
9-3
7-8
7-5
7-3
8''2
100
13 0
11-8
1942
13''6
12-5
Ilo
8-1
5-9
4-9
4-2
4-0
4-3
4-8
5-9
10-3
7-5
1943
8-6
76
6-4
61
4-4
4-4
3-9
3’6
3-5
4-5
5-8
9-6
5-7
1944
8-5
8-0
7-2
5''5
3-7
3-2
2 9
2-8
2-9
3-S
4-2
7-2
4-9
1945
6''5
62
5-9
4-5
3-8
3-5
3-2
3-1
30
32
3-9
6-7
4-5 1
1946
5-5
5*4
4-0
32
2-2
2-1
2-2
2-1
2-0
2-2
2-8
4-9
3-2
Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa
1937
33 509
31280
27 750
22 247
15 840
11429
9 800
9 577
9 782
12 411
16 169
18 765
18 213
1938
22 022
22 263
20 071
16 935
13 797
11891
10 057
9 993
10 818
13 972
18 853
23 603
16189
1939
29 263
29 020
27 250
24 893
17 610
12 501
9 229
8 709
9 499
12 183
15 583
14 940
17 556
1940
15 552
15 184
14 332
9 872
7 876
6 935
7 902
10361
12 243
16 122
20562
23 469
13 367
1941
30 512
34 900
33 702
30 552
24 856
20 656
16 205
14 989
13 279
12 610
14 781
19 583
22 219
1942
25 259
25119
22 062
15 535
10 060
7 941
6 959
6 649
6 419
6 377
6 671
8 592
12 306
1943
9 992
9 569
8 550
7 206
6 247
5 253
4 571
4 410
4 600
5 434
7 462
11676
7 081
1944
15 845
17 548
17 272
15 660
11797
8 790
7 313
6 790
6 828
7 494
8 674
11044
11255
1945
12 088
12 862
13 521
12 044
10 021
7 924
5 966
5 406
5 409
5 842
6 757
7 296
8 761
1946
8 829
8 564
8118
6 534
4 594
3 487
2 704
2 308
2 430
2 782
3 557
4 084
4 833
Indexlal för antalet sysselsatta arbetare. September 1939=100.
1939
—
—
—
-
—
_
—
—
100
98
97
90
—
1940
90
89
91
88
87
80
82
87
90
91
90
83
—
1941
83
85
84
85
88
91
92
92
92
91
91
85
—
1942
85
85
84
87
90
94
95
96
94
95
94
89
1943
90
90
90
91
93
94
90
90
91
94
93
90
-
1944
90
91
91
90
91
92
92
93
94
96
97
95
—
1945
95
77
77
79
81
83
99
99
99
100
101
95
_
1946
97
97
98
100
101
102
101
101
101
102
102
95
1 Årsmedeltalet avser totala antalet ansökningar om arbete i förhållande till antalet under året
nyanmälda lediga platser.
2 För tiden januari 1938—juni 1940 ha i antalet hjälpsökande medräknats vid statliga och statskommunala
beredskapsarbeten då sysselsatta hänvisade arbetslösa, vilka dock först fr. o. m. juli 1940
voro anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetsnämnderna.
opaginerad Kontrollera mot PDF
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
I. Arbetsmarknaden under dr 1946 ..................................(5) 11
II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet dr 1946 ...................... 11
A. Arbetsförmedlingen.............................................. 11
Arbetsförmedlingens organisation................................ 11
Arbetsförmedlingsverksamheten.................................. 12
B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende av vissa näringsgrenars arbetskraftsbehov
........................................................ 28
Jordbruket .................................................. 28
Skogsbruket................................................• 32
Torvhanteringen.............................................. 36
Husligt arbete................................................ 37
Hälso- och sjukvård .......................................... 38
C. Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten................ 38
D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft ........ 44
Under krigstillstånd eller förstärkt försvarsberedskap .............. 44
Under värnpliktstjänstgöring jämlikt 27 § värnpliktslagen (freds
tjänstgöring)
.............................................. 45
t E. Speciella utredningar, planläggning, registrering m. m............... 46
F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.................................. 52
Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning............ 52
Arbetslinjen.................................................. 58
Understödslinjen.............................................. 70
Hjälpverksamhetens totala omfattning .......................... 74
Statliga stenbeställningar ...................................... 74
Årskostnadsbidrag ............................................ 77
G. Vämpliktshjälp ................................................ 83
Bilagor.
1. Uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhållanden enligt kommunernas rap
porter
till statens arbetsmarknadskommission för den 31 december åren
1945 och 1946 .................................................. 84
2. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län den 31
december 1946 .................................................. 90
3. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats
under år 1946 av arbetslöshetsmedel............................ 92
4. Förteckning över år 1946 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens
arbetsmarknadskommissions regi.................................... 100
122
Sid.
5. Förteckning över år 1946 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan
myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.................... 101
6. Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under år 1946 av arbetslöshetsmedel .................. 103
7. Förteckning över år 1946 avslutade statskommunala beredskapsarbeten.. 108
8. Kostnader för under år 1946 beviljade statliga och statskommunala beredskapsarbeten
fördelade länsvis .................................. 113
9. Sammanställning per den 31 december 1946 av statliga och statskommunala
beredskapsarbeten under 1946 114
10. Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden
V? 194 5 — 30/e 1946 .............................................. 116
11. Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden
x/i—31/i2 1946 117
12. Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under
tiden Vt 1945—30/e 1946.......................................... 118
13. Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under
tiden V1—31/iä 1946 .............................................. 119
14. Arbetsmarknaden under åren 1937—1946 .......................... 120
Stockholm 1947. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
471337
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1947:448 Skrivelse till Konungen med överlämnande av riksstat för budgetåret 1947/48. s. 1 i texten
- SU 1947:228 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 194714-8 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. s. 87 i texten