Sök i Ratio Lex

Angående anslag till planläggning av torvforskning m. m

1947-05-16 · 18 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:308, Angående anslag till planläggning av torvforskning m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 30S.

1

Nr 308.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till planläggning

av torvforskning m. m.; given Stockholms

slott den 16 maj 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Axel Gjöres.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 16 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför che

fen för handelsdepartementet, statsrådet Gjöres.

Först med ingången av 1900-talet började man i vårt land på allvar intressera

sig för produktionen av bränntorv. Omkring 1905 uppnådde torvhanteringen

en rätt betydande omfattning men upphörde efter några år så gott

som helt på grund av sjunkande kolpriser, varvid befintliga anläggningar

fingo förfalla. Efter den ännu mycket större ökning av torvproduktionen,

som inträdde under första världskriget, lämnades mossarna ånyo att gro

igen, och den maskinella utrustningen skrotades ned eller tilläts förrosta.

Biliang till riksdagens protokoll 1047. 1 saml. Nr 308.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Knngl. Maj:ts proposition nr SOS.

När frågan om att utnyttja torvtillgångarna ånyo blev aktuell mot slutet av

1930-talet, fanns icke mycket kvar vare sig av tidigare anläggningar och

utrustningar eller av personal med praktisk erfarenhet av bränntorvproduktion.

Likväl lyckades man uppnå en ökning av årsproduktionen från

ungefär 25 000 ton under de sista förkrigsåren till omkring 1 250 000 ton

under år 1945. Detta resultat uppnåddes väsentligen genom statliga insatser

såsom statsbidrag utan återbetalningsskyldighet för iordningställande av

torvmossar i enskild ägo, statliga lån till bestridande av anläggnings- och

driftkostnader för torvföretag, handelsreglering, normalprisbestämmelser, avsättningsgaranti

för produktionsökning, åstadkommen genom utvidgning av

befintliga anläggningar, garantipriser å tillverkad bränntorv intill viss maximimängd,

skattelättnader i fråga om krigskonjunkturskatt samt premiering

för produktion utöver viss för respektive företag fastställd grundkvantitet.

Tillkomsten år 1939 av Aktiebolaget Svensk torvförädling, i vilket staten äger

i det närmaste hela aktiekapitalet, bidrog också verksamt till produktionsökningen

under krigsåren, liksom även den forskning på torvområdet, som bedrivits,

dels av nyssnämnda bolag samt av enskilda torvföretag, dels under

ingenjörsvetenskapsakademiens ledning med stöd av statsanslag till tekniskfvetenskaplig

forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet.

I skrivelse den 12 mars 1946 hemställde statens bränslekommission, att

frågan om det framtida utnyttjandet av landets torvtillgångar måtte bliva föremål

för utredning. Kommissionen framhöll, att det vore angeläget att klarlägga

de konsekvenser, ett nedläggande av den under krigsåren uppkomna

torvindustrien skulle medföra, samt att överväga vilka åtgärder, som borde

vidtagas, därest man önskade bibehålla en torvproduktion inom landet. För

sin del hade bränslekommissionen funnit det utomordentligt viktigt, att förutsättningar

skapades inom torvområdet dels för vidmakthållande av en viss

beredskap av lämplig omfattning, dels för en fortsatt forskningsverksamhet.

Beträffande forskningsverksamheten anförde bränslekommissionen i huvudsak

följande.

En fortsättning av forskningsverksamheten i torvfrågan torde böra taga

till sin huvuduppgift att på ett rationellt sätt lösa torvens avvattningsproblem

och att därigenom möjliggöra, att torvhanteringen frigöres från beroendet

av årstider och väderleksförhållanden. Då man kommit dit, stå möjligheterna

öppna för en kontinuerlig och lönsam stordrift för framställning ej

blott av torvbränsle i olika former utan även av andra enligt olika metoder

beredda, förädlade torvprodukter. Om torvverksamhetens säsongmässighet

bortfölle, skulle förutsättningar också vinnas för att kunna året runt med

skäliga avlöningsförhållanden sysselsätta en stam fast anställda förmän och

arbetare.

r Enligt kommissionens mening bör torvfrågan i fortsättningen angripas på

sadant satt, att saval den rent tekniska sidan av densamma som den mera

vetenskapligt betonade torvforskningen bliva tillgodosedda. Målsättningen för

det fortsatta arbetet bör sålunda å ena sidan vara att vidmakthålla och

ytterligare utveckla de värden, som skapats i och med den hittills bedrivna

maskin- och frästorvtillverkningen, samt att hålla möjligheterna öppna för

att i ett eventuellt ånyo uppkommande tvångsläge kunna snabbt igångsätta

en betydande bränntorvdrift. Å andra sidan bör torvforskningen sträva ef
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 308.

3

ter att göra torvtäkten oberoende av årstid och väderlek. Forskningen skall

därjämte klarlägga, huru de olika torvkvalitetema böra behandlas för utvinnande

av de produkter, som vid olika tidslägen kunna vara mest behövliga.

Ett rationellt bedrivande av det tekniska arbetet fordrar, att det finnes tillgång

till vissa för försöksverksamheten erforderliga bränntorvanläggningar

med därå i industriell skala bedriven torvverksamhet. Härtill synes företrädesvis

böra anvisas en eller ett par av de statsmossar, på vilka maskintorvdrift

för närvarande är i gång. Det är vidare önskvärt att även privata torvproducenter

fortsätta med sin torvdrift. Man torde därvid helt visst kunna

påräkna ett lojalt samarbete med det statliga företaget. Den av Aktiebolaget

Svensk torvförädling på Sösdalamossen bedrivna torvverksamheten förutsättes

givetvis jämväl böra få fortsätta.

Det torde även vara av värde att följa utvecklingen på torvområdet utomlands.

De länder, som just nu sannolikt stå främst i vad gäller torvfrågan,

synas vara Ryssland och Irland. Båda ha efter långvariga, alltjämt pågående

forsknings- och försöksarbeten upptagit en omfattande torvverksamhet för

att på lång sikt tillgodogöra sig de nyttigheter, som kunna utvinnas ur de

stora tillgångar på mossmarker, som finnas inom nämnda länder. Ett studium

av planläggningen och av de resultat, som redan nåtts, samt av de

metoder, som använts, skulle helt visst vara till nytta för den fortsatta utvecklingen

av torvfrågan i vårt land.

Min företrädare i ämbetet anmälde bränslekommissionens skrivelse i statsrådet

den 14 september 1946. Efter att ha lämnat en redogörelse för framställningen

yttrade han bland annat följande.

Eoitsatta tekniska förbättringar inom torvhanteringen skulle, åtminstone

i större utsträckning än hittills, kunna möjliggöra en ekonomiskt bärkraftig

torvhantering också under fredliga förhållanden. Kommer en mera omfattande

torvhantering att hedrivas än vad som hittills varit vanligt i fredstid,

skulle detta även kunna få viss betydelse ur jordbrukets och skogsbrukets

synpunkt. Genom dräneringsåtgärder och avverkning av mossförekomster

kan nämligen tillgången på betesmark och åkerjord ökas och markens bonitet

i kringliggande skogsområden höjas. Därjämte kunna möjligheterna

ökas att med utgångspunkt från torven utveckla en bärkraftig kemisk industri.

För torvhanteringens fredsmässiga utveckling äro statliga insatser ofrånkomliga.

Det synes mig som om den praktiska forskningsverksamheten i

första hand borde anknytas till Aktiebolaget Svensk torvförädling, som just

tillkommit för ändamålet att, i samband med industriell produktion, bedriva

forsknings- och försöksverksamhet på torvområdet. Särskilt synas bolagets

fabriksanläggningar i Sösdala och en eller flera för ändamålet lämpliga statsmossar

böra utnyttjas för här ifrågavarande syfte.

I anslutning till det sålunda anförda begärde min företrädare i ämbetet

Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla sex utredningsmän att verkställa

förberedande utredning om formerna för en praktiskt inriktad forskningsoch

försöksverksamhet på torvområdet samt hur eu lämplig krigsberedskap

inom torvtillverkningen borde åstadkommas och en inventering av landets

torvförekoinster borde organiseras. Sedan Kungl. Maj:t meddelat det begärda

bemyndigandet, tillkallades den 25 september 1946 följande personer att

verkställa utredningen, nämligen direktören E. Kåreby, tillika ordförande,

disponenten S. André, professorn E. Malm, byråchefen S. Rendahl samt över
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 308.

ingenjörerna D. Werner och T. Winzell. Utredningsmännen, vilka antagit

benämningen 1946 års torvutredning, ha den 30 november 1946 avlämnat

betänkande med förslag i ämnet.

I betänkandet, som är otryckt, lämnar 1946 års torvutredning först en redogörelse

för rådande förhållanden inom Sveriges torvindustri. I denna del

torde jag få hänvisa till betänkandet.

Beträffande torvindustrien i främmande länder omtalar utredningen bland

annat, att bränntorvproduktionen i Sovjelunionen successivt ökat och år 1946

uppgått till 40 miljoner ton. I detta land bedreves en omfattande statlig torvforskning

av en särskild organisation, Instorf, som förfogade över två forskningsinstitut

med tillhörande experimentmossar, vid vilka omkring 300 vetenskapsmän

och tekniker sysselsattes. Även på Irland och i Finland funnes

statliga organisationer, vilka svarade för utvecklingen på torvområdet.

Utredningen anför vidare bland annat följande.

Det är ställt utom allt tvivel, att torven kommer att erfordras för landets

försörjning, därest det skulle råka i krig eller dess normala förbindelsevägar

på grund av krigshandlingar i andra länder skulle bliva mer eller mindre avskurna.

Detta bar ju för övrigt visat sig under båda världskrigen. I vilken

omfattning torven i så fall kommer att erfordras samt under vilka förhållanden

torv måste framställas kan givetvis icke i förväg bedömas. Att en

viss beredskap är på sin plats kan dock icke betvivlas. Det kan icke vara riktigt

att varje gång svårigheter uppträda med avseende på bränsleimporten

hastigt bygga upp en primitiv torvindustri för att sedan, då svårigheterna

upphöra, nedskrota och rasera anläggningarna.

Utredningen är väl medveten om de mycket stora ansträngningar, som under

gångna tider gjorts, såväl här i landet som i utlandet, för att nyttiggöra

torvtillgångarna. Å andra sidan är det ställt utom allt tvivel, att många

av de arbeten, som gjorts på torvområdet, icke planlagts och genomförts på

ett tekniskt och vetenskapligt tillfredsställande sätt. Utredningen är av den

bestämda uppfattningen, att inom tekniken numera tillgängliga anordningar

och tillämpade metoder innebära avsevärt ökade möjligheter för en framgångsrik

bearbetning av torven, än som tidigare var fallet. Dock måste

förutsättas, att arbetet på utforskandet av nya metoder och bättre utrustningar

bedrives på ett väl planlagt sätt, på lång sikt och under utnyttjande

av alla tillgängliga vetenskapliga och tekniska resurser. Intresserade och dugande

forskare äro på detta liksom på alla teknikens områden en nödvändighet.

För att verkligt dugande krafter skola ägna sig åt torvforskning fordras,

att de skola få arbeta på lång sikt och utan risk för att bliva avbrutna i sin

verksamhet. En dylik forskning kommer att betinga avsevärda kostnader

men bör, om tillfredsställande ekonomiska resurser och dugande personal

stå till förfogande, ha utsikt att nå fram till lika goda resultat, som vunnits

på andra liknande områden.

Utredningen lämnar vidare en redogörelse för de forskningsproblem inom

torvområdet, som närmast borde angripas, samt framhåller därvid särskilt

frågan om torvens avvattning.

Betänkandet utmynnar i förslag om inrättande av ett särskilt torvforskningsinstitut,

som skulle drivas i statlig regi och bekostas av statsmedel samt

ledas av ett torvtekniskt råd, bestående av sex av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter.

Institutet skulle bestå av fem avdelningar, nämligen en forsknings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 308.

o

avdelning, en försöksdriftavdelning, eu konstruktionsavdelning, eu biblioteksavdelning

samt en administrationsavdelning. Forskningsavdelningen skulle

förläggas till någon redan befintlig forskningsinstitution, exempelvis ingenjörsvetenskapsakademiens

försöksslation i Stockholm, och huvuddelarna av övriga

avdelningar till Aktiebolaget Svensk torvförädlings anläggningar i Sösdala

i Skåne. Utredningen yttrar i denna fråga bland annat följande.

Föreliggande organisationsförslag är uppgjort enbart med hänsyn till att

tillgodose den forskning och utveckling, som under en efterkrigstid måste utgöra

verksamhetens centrala uppgift. I dagens läge tillkommer emellertid det

förhållandet, att statens företag Aktiebolaget Svensk torvförädling alltjämt

!>edriver torvproduktion under ledning av en egen styrelse. Det är för utredningen

fullkomligt klart, att det icke kan vara praktiskt och lämpligt, att den

här föreslagna forskningsorganisationen kommer att arbeta vid sidan av det

statliga företaget. Man skulle nämligen riskera komplikationer mellan forskningsintressen

och driftekonomiska synpunkter. Det framstår därför för utredningen

såsom en nödvändig och logisk konsekvens, att Aktiebolaget Svensk

torvförädling träder i likvidation, så snart förutsättningar för en ekonomiskt

lönande drift av företaget icke längre föreligga. Vid denna tidpunkt böra de

anläggningar, som för närvarande sortera under bolaget, ställas till torvrådets

förfogande. Forskningsarbetet fortsätter därefter i torvrådets regi, och eventuellt

tillverkad torv avsättes till statligt verk.

Den årliga kostnaden för verksamheten vid institutet beräknar utredningen

till 1 000 000 kronor. Därutöver räknar utredningen med nyanläggningar

under första året för en kostnad av 135 000 kronor.

Utredningen förordar härjämte en fortsatt inventering och undersökning avlandets

torvförekomster. Detta arbete borde enligt utredningen överlämnas

till Sveriges geologiska undersökning, att utföras i samråd med det torvtekniska

rådet.

Slutligen föreslår utredningen vissa åtgärder i beredskapssyfte för underhåll

av torvmossar och torvmaskiner in. m.

Över betänkandet har efter remiss yttrande avgivits av styrelsen för Aktiebolaget

Svensk torvförädling.

Styrelsen uttalar, att den ansåge sig böra avstyrka förslaget om ett statligt

torvforskningsinstitut och föreslår alt forskningen på torvområdet måtte

anförtros bolaget. Till stöd härför anför styrelsen bland annat följande.

Redan vid tillkomsten av Aktiebolaget Svensk torvförädling angavs såsom

eu huvuduppgift för bolaget att bedriva forskning på torvområdet. Enligt utredningsmännens

förslag skulle ett statligt torvforskningsinstitut omhänder - hava ifrågavarande forskningsuppgifter. Såvitt styrelsen kan finna, ha bärande

skäl icke anförts för en dylik ändring av formerna för forskningsverksamheten.

Bolagsformen torde innebära eu smidig och lämplig form härför.

Bolaget har enligt styrelsens mening större möjligheter än eu statlig institulion

att till verksamheten knyta dugliga forskare, därigenom att löne- och anställningsförhållanden

för dessa torde kunna ordnas på ett mera tillfredsställande

sätt och bolaget överhuvud taget torde ha större förutsättningar än en

dylik institution alt konkurrera med det enskilda näringslivet om praktisk

arbetskraft. Den organisationsplan för torvforskningen, som föreslagits i belänkandet,

torde, i den mån den vid närmare prövning visat sig ändamålsenlig,

kunna infogas inom bolagets ram. Bolaget disponerar redan anläggning
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 308.

ar, där viss forskningsverksamhet kan bedrivas. Bolagets anläggningar kunna

vidare utvidgas med eif fullständigt forskningslaboratorium, torvbibliotek och

andra erforderliga anordningar.

Frågan om kompetent teknisk ledning av verksamheten kunde, fortsätter

styrelsen, lösas genom att vid bolaget inrättades ett tekniskt råd, omfattande

— förutom verkställande direktören — förslagsvis 3—5 ledamöter. På

rådet skulle ankomma att framlägga förslag beträffande forskningsverksamhetens

bedrivande, att följa denna verksamhet samt att överhuvud taget utgöra

ett forum för bedömandet av tekniska frågor. Huruvida samtliga rådets

ledamöter borde beredas plats i bolagets styrelse och sålunda närmast fungera

som ett arbetsutskott inom styrelsen eller anknytas till bolaget på annat

sätt syntes böra bestämmas i samband med rådets utseende.

Bolagets framtida verksamhet borde, uttalar styrelsen, i huvudsak utgöras

av forskningsarbete, som dels borde bedrivas laboratoriemässigt, dels genom

drift vid bolagets industriella anläggningar. Intill dess bolaget erhållit ett eget

forskningslaboratorium, borde utrymme för laboratorieforskning beredas vid

någon central statlig forskningsanstalt, exempelvis ingenjörsvetenskapsaka

demiens försöksstation i Stockholm.

Styrelsen förklarar sig vidare ha för avsikt att, när så befunnes lämpligt,

utöver den för forskningen nödvändiga industriella verksamheten upptaga

tillverkning av vissa produkter. Tillverkningen borde bedrivas helt fristående

från forskningen och på sådant sätt, att bästa ekonomiska resultat uppnåddes.

En eventuell vinst å rörelsen borde komma forskningen till godo.

Det syntes riktigt, anför styrelsen, att finansieringen av forskningsverksamheten

skedde genom årliga statsanslag. Under budgetåret 1947/48 kunde

de speciella forskningsuppgifterna erhålla ett mera begränsat utrymme. Den

rent industriella verksamheten syntes nämligen under denna tid komma att

bli ganska omfattande. Styrelsen avsåge emellertid att viss forskning skulle

bedrivas samt att förberedelser skulle vidtagas för en utvidgning av denna

verksamhet. Forskningen syntes därför under budgetåret 1947/48 komma att

föranleda mera begränsade utgifter. Ifrågavarande kostnader ha av styrelsen

beräknats till 250 000 kronor enligt följande sammanställning.

Anläggningskostnader

Komplettering av verkstaden ........................ kronor 25 000

» » konstruktionskontoret .............. » 10 000

Ombyggnad av vissa kontorsutrymmen till bibliotek .... » 5 000

Inredning och inventarier i biblioteket................ » 10 000

Kronor 50 000

Driftkostnader

Löner till laboratoriepersonal (en forskningschef, tre

forskningsingenjörer och tre laboratoriebiträden, anställda

under större delen av budgetåret) ............ kronor 50 000

Löner till konstruktionspersonal (en konstruktör och eu

ritare under hela budgetåret) ...................... » 17 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SOS. 7

Löner till bibliotekspersonal (hälften av lönen till verkställande

direktörens sekreterare jämte lön till ett bib
lioteksbiträde)

.................................... kronor 8 000

Löner till arbetare................................. » 30 000

Viss utrustning och förbrukningsmateriel för laboratoriet » 50 000

Litteratur och materiel till biblioteket ................ » 20 000

Vissa allmänna omkostnader ........................ » 25 000

Kronor 200 000

Under åberopande av det anförda hemställer styrelsen, att 250 000 kronor

måtte ställas till bolagets förfogande för forskningsverksamhet under

Dudgetåret 1947/48.

I fråga om beredskapen på torvområaet förordar även styrelsen vissa åtgärder

för underhåll av torvmossar och torvmaskiner m. in. De av styrelsen

förordade åtgärderna äro dock icke så omfattande som de, vilka föreslagits

av utredningen.

över styrelsens förslag ha efter remiss yttranden avgivits av statskontoret,

kommerskollegium, Sveriges geologiska undersökning, riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap, ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges industriförbund

och landsorganisationen i Sverige.

Statskontoret uttalar bland annat följande.

Med hänsyn till det tydligen övervägande praktiska problem, som torvindustrien

hittills kämpat med, kan statskontoret icke finna annat än att väsentliga

fördelar stå att vinna, om torvforskningen även i fortsättningen intimt

samordnas med det praktiska kunnande på området, som det statliga

bolaget efter sju års försöksdrift måste representera. Därest därför en förhållandevis

omfattande torvforskning anses böra upprätthållas även i fortsättningen,

vill statskontoret biträda det av bolaget framförda förslaget, att

denna forskningsverksamhet organisatoriskt knytes till bolaget. Ämbetsverket

äger icke möjlighet att på den föreliggande utredningen bedöma skäligheten

av de av bolaget äskade statsanslagen för forskningsändamål.

Kommerskollegium uttalar, att kollegium för sin del ville vitsorda önskvärdheten

av att för forskningsverksamheten på torvområdet tillskapades ett

av staten bekostat centralt organ, samt anför vidare.

Vid val av organisationsform för detta centrala organ finner kollegium det

av styrelsen för Aktiebolaget Svensk torvförädling framlagda förslaget vara

synnerligen välbetänkt. Såsom styrelsen framhåller avsågs redan från början,

att bolaget skulle driva forskningsverksamhet, och den industriella verksamhet

med användande av fräsmetoden, som bolaget bedrivit och som torde

ha varit närmaste anledningen till bolagets tillkomst, kan ju i och för sig

anses som en försöksverksamhet i full kommersiell skala. Otvivelaktigt torde

de mera fria former, under vilka bolaget kan bedriva forskningsverksamhet

och en därmed nära sammanhängande försöksverksamhet, vara ägnade att

befordra uppnåendet av det avsedda syftet. Det får även betraktas som eu

bestämd fördel, att forskningsverksamheten successivt kan uppbyggas inom

och i anslutning till det existerande företaget, som i varje fall med hänsyn

till försörjningsläget beträffande bränsle torde böra tills vidare fortsätta sin

produktionsverksamhet i stor omfattning.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 308.

Sveriges geologiska undersökning framhåller inledningsvis, att ämbetsverkets

insats till belysande av landets praktiska torvfrågor framdeles liksom

hittills borde bestå i inventering av torvtillgångarna ur såväl kvalitativ

som “kvantitativ synpunkt, samt erinrar om att landets torvförekomster tidigare

varit föremål för inventering och undersökning. Dessa arbeten, vilka

avslutats under 1920-talet, liade emellertid endast berört södra och mellersta

Sverige upp till Dalarna. Beträffande frågan om ett fortsättande av inventeringsarbetet

yttrar ämbetsverket bland annat.

Frågeställningen för en fortsatt inventering måste givetvis i väsentliga

punkter bliva beroende på vad som kan framkomma genom forskning på del

torvtekniska området. På teknikens nuvarande stadium kan, av allt att döma,

torvutvinning för bränsleändamål vara ekonomiskt berättigad endast vid en

handelsavspärrning eller då bränsleimporten eljest är försvårad. Under sådana

omständigheter synes det tvivelaktigt, huruvida det kan vara lämpligt

att nedlägga några större summor på eu fortsatt inventering avseende landets

bränntorvtillgångar. Undersökningen är emellertid beredd att, därest medel

ställas till förfogande och personalfrågan kan lösas, genomföra de torvinventeringsuppgifter,

som kunna befinnas nödiga.

Beträffande det av styrelsen för Aktiebolaget Svensk torvförädling framlagda

förslaget om torvforskningens ordnande anför ämbetsverket i huvudsak

följande.

Det synes olämpligt att nedlägga några väsentliga summor på förbättrande

av de metoder, som hittills tillämpats, och som icke ingiva några grundade

förhoppningar att kunna förbättras i sådan grad, att torven kan ekonomiskt

konkurrera med importerade fossila bränslen. Däremot förordar ämbetsverket

en forskning inriktad på avvattningsproblemet ävensom på möjligheter

att utnyttja torv såsom råvara för kemiska industrier. Denna forskning

måste tillsvidare bedrivas på laboratoriestadiet. Samarbetet på torvforskningsområdet

skulle underlättas, om laboratorieforskningen förlädes till

Stockholm.

Ur organisatorisk synpunkt vore det olämpligt om två så skilda uppgifter

som beredskapen på torvområdet och den torvtekniska forskningen skulle

omhänderhavas av en och samma ledning. Inför svårigheterna att förutse

utvecklingen synes det lämpligt, att åtminstone tills vidare en sådan uppdelning

göres, att nödiga beredskapsåtgärder åvila bolaget, medan forskningen

hänföres till ett torvforskningsinstitut med därför kvalificerad ledning.

Såsom skäl för forskningens bedrivande under bolagsformen har styrelsen

särskilt anfört den större utsikten att kunna förvärva kvalificerad forskningspersonal,

därigenom att densamma på denna väg kunde erhålla bättre

avlöningsförmåner. Ämbetsverket måste uttala de allvarligaste betänkligheter

mot styrelsens tankegång, då densamma utgår därifrån att en verksamhet,

som åtminstone helt övervägande kommer att baseras på av riksdagen

beviljade anslag, skall anses ha frihet att tillämpa en helt annan löneskala

än vad som förekommer i de till sina arbetsuppgifter jämförliga statsinstitutioner,

vilka icke äro organiserade i form av aktiebolag. På senare tid

ha statsmakterna börjat tillämpa sådana avlöningsprinciper för kvalificerade

tjänster av denna art, ej minst genom tillämpning av avlöning enligt C-plan,

att möjligheter borde föreligga att säkra behovet av torvforskare även utan

att tillgripa exceptionella åtgärder.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

liiiivjl. Maj-ts proposition nr SOS.

Ingenjörsvetenskapsakademien anför i huvudsak följande.

Forskningsverksamheten synes i första hand böra inriktas på torvens avvattning.

På denna frågas lösning beror helt och hållet om torven i framtiden

skall kunna få industriell användning såsom bränsle även under normala

förhållanden. Vid sidan av huvudproblemet — att radikalt förbättra

torvens användbarhet för bränsleändamål — bör även beaktas möjligheten

att utnyttja torven som råmaterial för kemisk industri. Forskningen bör givetvis

även omfatta litteraturstudier, och vidare bör under ledning av Sveriges

geologiska undersökning den förut påbörjade inventeringen av landets

torvmossar fortsättas.

Forskningen bör handhavas av ett särskilt torvforskningsinstitut. Detta

torde dock till att börja med kunna inskränkas till att omfatta en forskningsavdelning

och en biblioteksavdelning. Lämpligt vore att förlägga verksamheten

till akademiens försöksstation i Stockholm. Att på nuvarande stadium

anordna en särskild avdelning för försöksdrift synes vara omotiverat.

Ej heller finnes anledning att nu inrätta en konstruktionsavdelning, enär

konstruktionsuppgifterna torde bli aktuella törst senare såsom resultat av

den grundläggande kemiska och fysiska forskningen, och någon avdelning

för administration torde ej behöva inrättas. Ett torvbibliotek bör däremot

komma till stånd. . ..

Under dessa omständigheter synes det ej vara nödvändigt eller ens önskvärt

att förena torvforskningsinstitutet med Aktiebolaget Svensk torvförädling

under en gemensam ledning. Bolaget har att affärsmässigt sköta statens torvindustrier.

Dess stvrelse torde sålunda vara utsedd med hänsyn härtill. Att

en för ett dylikt statligt bolag utsedd styrelse icke utan vidare är lämplig att

leda ett forskningsarbete med så svåra tekniska och vetenskapliga problem

torde vara klart. Härom är även bolagsstyrelsen väl medveten, såsom framgår

av den remitterade skrivelsen. Bolaget har visserligen, samtidigt som det

anger forskning som sin kommade huvuduppgift, föreslagit att frågan om

kompetent ledning av forskningen skall lösas genom att ett tekniskt råd

inrättas som hjälp och stöd åt den för dylika uppgifter icke kvalificerade

styrelsen. Ett dylikt arrangemang torde icke komma att slå väl ut.

Akademien vill därför förorda, att torvforskningsinstitutet får en särskild

styrelse, förslagsvis om fem personer, i vilken förenas höga vetenskapliga

kvalifikationer i fysik och kemi med vidsynt förståelse för ledning av teknisk

forskningsverksamhet, önskvärt torde därjämte vara, att styrelsen utväljes

så, att den kan anses representera intresserade institutioner, såsom

den praktiska torvindustriens organisationer, Sveriges geologiska undersökning

och ingenjörsvetenskapsakademien. Eu dylik styrelse kan på ett torvforskningsinstitut

förlagt till Stockholm utöva ett helt annat inflytande än

ett råd ställt till biträde åt styrelsen för Aktiebolaget Svensk torvförädling

och med verksamheten förlagd till Sösdala.

Årskostnaderna för ett torvforskningsinstitut av den omfattning akademien

föreslagit ha av akademien uppskattats till 200 000 kronor under det

första verksamhetsåret. Härtill skulle komma en engångskostnad av 70 000

kronor varav 20 000 kronor borde avses för biblioteket och 50 000 kronor

för inköp av apparatur in. in.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap framhåller, att bränsleområdet

ur beredskapssynpunkl vore ett av de allra mest betydelsefulla

försörjningsområdena. Varje planering av landets näringsliv i händelse av

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 308.

krig eller avspärrning vore i stort sett meningslös, om ej bränsleförsörjningen

åtminstone nödtorftigt kunde tryggas. I händelse av eu lång avspärrning

måste man till stor del lita till inhemska bränsletillgångar såsom elektrisk

kraft, ved och torv. För bränsleförsörjningen under de gångna krigsåren

hade torven haft en ganska underordnad betydelse. Dess värde ur bränsleförsörjningssynpunkt

skulle emellertid bliva ett annat, om metoderna för

torvens upptagning och vidare behandling avsevärt kunde förbättras. Härför

erfordrades en omfattande forskningsverksamhet. I anslutning härtill uttalar

riksnämnden följande.

Skulle man vid en sadan forskning komma fram till metoder, som gjorde

det möjligt för torven alt under normala förhållanden konkurrera med importerat

bränsle, vore detta en vinning av icke ringa nationalekonomisk

betydelse. Utsikterna att nå ett sådant resultat synas för närvarande tämligen

små. Frågan om torvforskningens bedrivande i fortsättningen bör därför

enligt riksnämndens mening bedömas främst med hänsyn till dess vikt

ur beredskapssynpunkt. För den ekonomiska försvarsberedskapen skulle

aven mindre vittgående resultat vara av den betydelse, att en forskning på

området av icke alltför ringa omfattning får anses motiverad. Till belysande

härav kan nämnas, att ett reservlager av t. ex. en halv miljon ton kol

och koks — motsvarande omkring en miljon ton torv — under de omständigheter,

som rådde före kriget, enbart i årliga ränteutgifter skulle draga

en kostnad av i runt tal en halv miljon kronor.

Riksnämnden anför vidare, att en väsentlig utökning av forskningsverksamheten

på torvområdet enligt dess mening vore påkallad. Innan verksamhetens

omfattning bestämdes och .slutlig ståndpunkt toges till frågan om den

lämpligaste organisationsformen, borde emellertid åtskilliga förberedelsearbeten

vidtagas i syfte att bättre klarlägga förutsättningarna för forskningen.

Härom yttrar riksnämnden vidare.

I första hand synes angeläget, att man som ledare för verksamheten försäkrar

sig om en väl kvalficerad forskare, som får tillfälle att i samråd med

andra på området eller angränsande områden verksamma forskarekrafter

utarbeta ett program för forskningsarbetet. 1 det vid remisshandlingarna fogade

betänkandet av 194(5 års torvutredning har visserligen redogjorts för de

uppgifter, som i första hand böra behandlas, men ytterligare undersökningar

i dessa hänseenden torde behövas. Till grund för berörda program böra ligga

ej endast erfarenheterna från torvhanteringen inom landet utan även de

forskningsresultat och rön på området, som uppnåtts i utlandet. Närmare

uppgifter i sistnämnda hänseende böra sålunda inhämtas och bearbetas. Även

i fråga om erfarenheterna inom landet torde åtskilligt arbete krävas med att

sammanställa och sovra olika uppgifter. Forskningsledaren bör givetvis förses

med erforderlig forskare- och biträdespersonal. Utförandet av detta förberedelsearbete

torde lämpligen böra uppdragas åt det statliga torvbolaget.

Först sedan ett dylikt forskningsprogram upprättats, torde slutlig ståndpunkt

kunna tagas till frågan om verksamhetens omfattning och organisation i fortsättningen.

Huruvida för detta förberedelsearbete erfordras, att ett tekniskt

råd inrättas vid bolaget, torde det böra tillkomma bolagets styrelse att bedöma.

För bestridande av bolagets kostnader för dessa förberedelsearbeten borde

erforderliga medel ställas till förfogande. Det av bolaget begärda beloppet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr Ö08.

11

till driftskostnader, 200 000 kronor, syntes nämnden mycket rimligt. Däremot

vore det enligt nämndens uppfattning tveksamt, om medel borde anvisas

för anläggningskostnader i avvaktan på ett slutligt ställningstagande

till forskningsverksamhetens organisation.

Sveriges industriförbund yttrar i huvudsak följande.

När Aktiebolaget Svensk torvförädling bildades, angavs såsom en huvuduppgift

för bolaget att — jämte produktion av torv — bedriva forskning angående

torvens utvinning och vidare förädling. Bolagets styrelse erhöll en

för denna uppgift lämplig sammansättning. Tanken var, att man så småningom

skulle få den produktiva delen av verksamheten ekonomiskt bärkraftig

och att överskottsmedlen skulle användas för forskningsverksamheten.

I stort sett har denna tankegång även kunnat förverkligas, framför allt

beträffande huvudanläggningen vid Sösdala. Det ekonomiska resultatet har

trots svårigheter av skilda slag varit sådant, att medel årligen kunnat användas

till förbättring av tekniska anordningar och utexperimenterande

av ny maskinell utrustning. Bolagets forskning har hittills koncentrerats till

försök att få en ekonomiskt lönande utvinning av torven såsom bränsle,

vilket torde få anses riktigt, då billiga framställningskostnader äro en grundförutsättning

för torvens bränsleanvändning. Det skulle vara synnerligen

olyckligt, om denna verksamhet skulle avbrytas, så snart tillfälle till import

av billigare och bättre utländska bränslen åter är för handen. Det måste

anses vara ett riksintresse, att denna gång så mycket av torvindustrien bibehålies,

som kan anses nödvändigt för studium av betingelserna för en

tekniskt riktig och ekonomiskt lönande verksamhet.

Då det gäller att bestämma de former, under vilka forskningen skall bedrivas,

framstår det såsom en nödvändig betingelse, att tillfälle gives även

till försöksdrift i såväl mindre som större skala. Enligt förbundets uppfattning

främjas forskningens utveckling bäst och experimenterandet blir mest

effektivt, om denna verksamhet kan ske i direkt anslutning till produktionen.

Med hänsyn till det anförda förklarar sig förbundet tillstyrka, att forskningen

på torvområdet anförtroddes Aktiebolaget Svensk torvförädling samt

att erforderligt statsanslag beviljades bolaget. Till förmån för en dylik anordning

talade bland annat de resultat, som vunnits vid Svenska skifferoljeaktiebolaget

i Kvarntorp, där forskning knutits direkt till produktionen. En

fördelning av vissa forskningsuppgifter mellan torvförädlingsbolaget och redan

befintliga forskningsinstitutioner, exempelvis ingenjörsvetenskapsakademiens

försöksstation, kunde dock säkerligen vara ändamålsenlig.

Landsorganisationen i Sverige tillstyrker bifall till bolagsstyrelsens framställning

om anslag för forskningsarbete i bolagets regi samt framhåller, att

det förefölle sannolikt åt! bolagets styrelse måste ombildas, när forskningsverksamheten

senare skötes i förgrunden, eller att bolaget i annan form borde

knyta till sig framstående teknisk expertis. Denna fråga borde kunna lösas

vid en senare tidpunkt. — I landsorganisationens yttrande har Svenska grovoch

fabriksarbetareförbundet förklarat sig vilja instämma.

Vidare har styrelsen för Aktiebolaget Svensk torvförädling i skrivelse den

27 februari 1947 till behandling upptagit vissa frågor, som beröra bolagets

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 308.

ekonomiska mellanhavanden med staten. Innan jag närmare redogör för

skrivelsens innehåll, torde jag få erinra om följande.

Bolaget har enligt stiftelseurkunden till ändamål att i första hand i anslutning

till torvmossen Store Mosse i N. Mellby och Häglinge socknar i Kristianstads

län idka verksamhet för utvinning och förädling av torv jämte annan

därmed förenlig verksamhet av teknisk, industriell eller kommersiell art. Bolagets

aktiekapital uppgår till 5 000 000 kronor. Staten äger aktier i bolaget

till ett nominellt belopp av 4 999 500 kronor.

Utöver rörelse i egen regi bedriver bolaget jämväl verksamhet för statens

räkning. För sistnämnda verksamhet ha vid skilda tillfällen medel anvisats

å riksstaten. Sålunda anvisade 1940 års lagtima riksdag å kapitalbudgeten

för budgetåret 1940/41 (prop. nr 266; riksd. skr. nr 409) ett reservationsanslag

av 1000 000 kronor till förberedande arbeten å vissa slaten tillhöriga

torvmossar under rubriken Statens affärsverksfonder. E. Domänverket. Vid

anmälan i statsrådet av nyssnämnda proposition uttalade dåvarande chefen

för handelsdepartementet, att ställning till frågan om förräntning och eventuell

amortering av denna investering först kunde tagas efter utredning av

de ekonomiska former, under vilka tillgodogörandet av ifrågavarande torvmossar

lämpligen borde ske. Vad sålunda anfördes föranledde icke något

uttalande från riksdagens sida.

1940 års urtima riksdag anvisade (prop. nr 70; riksd. skr. nr 86) å tillläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1940/41 under tionde huvudtiteln ett

reservationsanslag av 800 000 kronor till torvberedning å vissa slaten tillhöriga

mossar. För samma ändamål anvisade 1941 års riksdag för budgetåret

1941/42 prop. nr 305; riksd. skr. nr 491) å tilläggsstat I under tionde huvudtiteln

ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor. Hela sistnämnda anslag

och en mindre del av anslaget å 800 000 kronor äro avsedda att användas såsom

rörelsekapital för Aktiebolaget Svensk torvförädling. Vid anmälan av

anslagsäskandena förordades, att de medel, vilka inflöte vid försäljningen av

de utvunna torvprodukterna, skulle inlevereras till statsverket och redovisas

ä en särskild diversemedelstitel samt att de sålunda inlevererade medlen, i

den mån så erfordrades, tills vidare skulle, enligt närmare bestämmande av

Kungl. Maj:t, få disponeras för fortsatt torvberedningsverksamhet. Häremot

hade riksdagen intet att erinra.

Vidare anvisade 1941 års riksdag (prop. nr 259; riksd. skr. nr 421) till anskaffande

av maskinutrustning för torvtäkt å statliga torvmossar för budgetåret

1941/42 under elfte huvudtiteln ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.

Slutligen anvisade 1942 års riksdag (prop. nr 105; riksd. skr. nr 400) till

anskaffning av baracker m. in. för vissa staten tillhöriga torvmossar å till1

äggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 under tionde huvudtiteln ett

reservationsanslag av 500 000 kronor.

Den verksamhet, som bolaget bedriver för statens räkning, har närmare

reglerats genom ett i maj 1942 mellan statens bränslekommission och bolaget

slutet, ännu gällande avtal, vilket godkänts av domänstyrelsen och Kungl.

Maj:t. Enligt avtalet skall bolaget tills vidare för kronans räkning och på k ro
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kun(/l. Maj:ls proposition nr 308.

13

■lians bekostnad för torvtillverkning och annan därmed sammanhängande

verksamhet utföra erforderliga förberedelsearbeten och anskaffa nödig maskinell

och annan utrustning samt såsom legodrift ombesörja torvtillverkning

och därmed sammanhängande verksamhet å sammanlagt tolv i avtalet

närmare angivna, staten tillhöriga mossar. Bolaget skall vidare ombesörja

försäljning av de utvunna produkterna enligt för torvhandeln gällande bestämmelser

och i övrigt med iakttagande av bränslekommissionens anvisningar,

varvid den med avtalet avsedda verksamheten skall hållas ekonomiskt

skild från bolagets övriga verksamhet. Å iegodriften inflytande medel

skola före verksamhetsårets slut inlevereras till statskontoret. Inleverering

skall ske successivt i den mån så kan ske utan förfång för rörelsens bedrivande.

I skrivelsen den 27 februari 1947 har styrelsen för Aktiebolaget Svensk torvförädling

anmält, att styrelsen -— under förutsättning av Kungl. Maj ds godkännande

— ämnade överenskomma med statens bränslekommission, att

nyssnämnda avtal skulle hävas. Styrelsen förklarar sig vidare ha för avsikt

att hos domänstyrelsen hemställa, att bolaget måtte få arrendera de i avtalet

avsedda mossarna. Härjämte hemställer styrelsen dels att de utrustningar,

som funnes på ifrågavarande statsmossar, och vilka beräknades bliva helt

avskrivna den 31 mars 1947, måtte överföras till bolagets ägo den 1 april

samma år, dels att det anslag å 1 000 000 kronor, som 1940 års lagtima riksdag

anvisat till förberedande arbeten å vissa staten tillhöriga torvmossar,

icke skulle av bolaget återbetalas, dels ock att såväl nu befinlligt som framdeles

uppkommande överskott å bolagets rörelse finge disponeras av bolaget

från den 1 april 1947, sedan övriga anvisade anslag till statsmossarna återbetalats.

Över styrelsens framställning ha infordrade yttranden avgivits av statskontoret,

domänstyrelsen och statens bränslekommission.

Statskontoret lämnar i sitt yttrande följande sammanställning över levereringar

till och från bolaget under tiden från verksamhetens början till den

15 april 1947.

Utbetalningar till bolaget.

Medel anvisade å riksstaten.

Kapitalbudgeten.

1940/41 I. Statens affärsverksfonder.

E. Domänverket.

1. Förberedande arbeten å vissa staten tillhöriga

torvmossar .............................. 1 000 000:—-

Driftbudgeten.

1940/41 X. F. 10 a Torvberedning å vissa staten

tillhöriga mossar .......... 800 000: —

1941/42 X. F. 9 a Torvberedning å vissa staten

tillhöriga mossar .......... 2 000 000: —

1941/42 X. F. 9 c Anskaffning av baracker

in. in. för vissa staten tillhöriga

mossar ...................... 500 000: —

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 308.

1941/42 XI. D. 5 Anskaffande av maskinutrustning

för torvtäkt å statliga

torvmossar .................. 2 500 OOP: — 5 800 000:_

Medel anvisade från diversemedelstiteln

»Försålda torvprodukter från statsmossarna» ............ 13 345 398:71

Summa 20 145 398: 71

Inlevereringar från bolaget.

Vid försäljning av torvprodukter influtna medel, vilka inlevererats

till statskontoret enligt kungl. brev den 20 december

1940 och den 19 december 1941 ...................... 19 007 905:40

Återlevererade anslagsmedel:

1941/42 X. F. 9 c Anskaffning av baracker

etc........................... 3Q 283: 92

1941/42 XI. D. 5 Anskaffande av maskinutrustning

etc................... 275 109:04 305 392:96

Summa 19 313 298:36.

I anslutning härtill anför statskontoret följande.

Av sammanställningen framgår, att de sammanlagda utbetalningarna till

bolaget, kapitalökningsanslaget medräknat, överstiga inlevereringarna med

20 145 398:71 — 19 313 298:36 eller med 832 100 kronor 35 öre. Frånräknas

bland utbetalningarna kapitalökningsanslaget på 1 000 000 kronor, för

vilket något avskrivningsanslag icke synes hava upptagits, uppstår däremot

ett överskott på 167 899 kronor 65 öre, vilket belopp jämte framdeles på rörelsen

uppkommande överskott bolaget önskar disponera från den 1 april

1947. Det belopp, vartill detta sistnämnda överskott kan beräknas uppgå,

framgår emellertid icke av bolagets framställning. Med hänsyn till det lager

på närmare 25 000 ton torv, som bolaget redovisar per den 31 december

1946, torde emellertid en avsevärd ökning av det hittills uppkomna överskottet

vara att motse.

Statskontoret förklarar sig icke ha något att erinra mot att det mellan statens

bränslekommission och bolaget ingångna legodriftsavtalet upphävdes

och att bolaget framdeles bedreve rörelsen på statsmossarna samordnad med

sin egen verksamhet, varvid bolaget skulle träffa avtal med domänverket

angående arrendering av mossarna. Med hänsyn till riksdagens medverkan

vid tillkomsten av ifrågavarande verksamhet (riksd. skr. nr 86/40) borde

emellertid ett hävande av överenskommelsen anmälas för riksdagen. Statskontoret

biträdde även förslaget att överskottet å diversemedelstiteln Försålda

torvprodukter från statsmossarna i samband med legodriftens upphörande

användes för återbetalning av å driftbudgeten beviljade anslag. Detta

syntes lämpligen böra ske genom att motsvarande belopp omfördes från

nyssnämnda diversemedelstitel till riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.

Statskontoret anför vidare, att ämbetsverket ställde sig tveksamt till bolagets

anhållan att vid avtalets uppgörande för egen del få disponera återstå
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 308.

15

ende överskottsmedel på den för statens räkning bedrivna legodriften å statsmossarna,

samt yttrar därom.

Denna anhållan synes icke stå i överensstämmelse med de i riksdagsskrivelsen

nr 86/40 godkända direktiven angående dispositionen av dessa medel.

Ett bifall till framställningen skulle även innebära, att bolaget för sin fortsatta

verksamhet erhölle ett bidrag av statsmedel, som icke ens vore fixerat

till beloppet. Enligt statskontorets uppfattning torde därför de till legodriften

hänförliga inkomsterna, intill dess rörelsen slutligt avvecklats, alltjämt

böra inlevereras till statskontoret enligt nu gällande avtal. Därest bolaget för

den fortsatta driften är i behov av ytterligare medel torde bidrag härför

böra beviljas i sedvanlig ordning. Statskontoret har i så fall icke något att

erinra mot att medel för ändamålet anvisas av ifrågavarande försäljningsmedel.

Vad därefter eventuellt kvarstår å diversemedelstiteln torde böra överföras

till riksstatens inkomsttitel »Övriga diverse inkomster».

Beträffande bolagets framställning om överförande i bolagets ägo av de

utrustningar, vilka funnes å statsmossarna, anför statskontoret.

Ämbetsverket erinrar om att de maskiner, som inköpts av bolaget med anlitande

av anslagsmedel, enligt föredragandens uttalande vid avlåtande av

Kungl. Maj ris proposition nr 259 till 1941 års riksdag skola förbli statens

egendom, ehuru de böra få nyttjas utan ersättning i bolagets verksamhet.

Genom att ifrågavarande anslagsmedel enligt vad ovan anförts komma att

återgäldas av överskottet å legodriften och maskinerna i bolagets räkenskaper

per den 31 mars 1947 helt avskrivits, torde emellertid nämnda uttalande

icke böra utgöra ett hinder för bifall till bolagets framställning. Enligt statskontorets

uppfattning synes det nämligen vara av stor betydelse, att befintlig

maskinutrustning, vilken — ehuru bokföringsmässigt helt bortskriven -—

torde ha ett betydande värde, kommer i bolagets ägo, varigenom garantier

skapas för att utrustningen även framdeles erhåller sakkunnig tillsyn och

vård. I fråga om baracker och övriga fasta byggnader vill statskontoret däremot

ifrågasätta, huruvida icke desamma på sådana mossar, som icke komma

att bli föremål för arrendeupplåtelse, böra tillfalla markägaren d. v. s.

domänverket. I den mån med domänverket träffade arrendeavtal utlöpa

utan att förnyas torde även motsvarande egendom på övriga mossar i samband

med arrendets upphörande tillfalla domänverket.

Domänstyrelsen anför, att bolagsstyrelsen i särskild skrivelse till ämbetsverket

anhållit att från och med den 1 april 1947 få arrendera tolv i yttrandet

närmare angivna, kronan tillhöriga mossar. Frågan om upplåtelse av

rätt till torvtäkt å ifrågavarande mossar kunde icke avgöras utan närmare

överläggningar med bolaget.

Domänstyrelsen anför vidare all upplåtelse av sådan rätt möjligen komme

att avse endast en del av mossarna. Ämbetsverket tillstyrkte därför att sökandebolaget

beviljades rätt att övertaga befintliga utrustningar endast å de

mossar, som efter överenskommelse mellan ämbetsverket och bolaget kunde

komma att utarrenderas till bolaget. I övrigt hade domänstyrelsen intet att

erinra mot bifall till bolagsstyrelsens framställning.

Statens bränslekommission förklarar, att de! av bolaget förutsatta sättet

för torvtäktens fortsatta bedrivande å de mossar, som nu vore upplåtna för

legodrift, enligt kommissionens mening syntes möjliggöra ett rationellt ut
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kanal. Maj.ts proposition nr 308.

Departeinents
chejen.

nyttjande av desamma. Ur de synpunkter med hänsyn till landets bränsleförsörjning,

som kommissionen liade att anlägga, vore intet att erinra mot

bifall till ansökningen, under förutsättning att bolaget jämväl framdeles ålades

skyldighet att efterkomma de föreskrifter beträffande produktionens

storlek, som kommissionen kunde komma att lämna.

Vårt land äger så omfattande torvtillgångar, att de skulle bliva tillräckliga

för att helt täcka landets bränslebebov under århundraden, om det blott

funnes en fullgod metod att nyttiggöra torven. Då man ännu icke nått fram

till någon sådan metod, ställer det sig under normala förhållanden fördelaktigare

att använda andra bränslen än torv. Torvberedning har därför i vårt

land hittills företrädesvis bedrivits under tider, då bränsleimporten på grund

av krigsförhållanden eller av andra orsaker varit försvårad. När normala

tider sedermera inträtt, har verksamheten nästan fullständigt nedlagts. Såsom

jag inledningsvis anfört, uppnåddes sålunda under det första världskriget

en ganska betydande torvproduktion, men vid krigets slut avstannade

den så gott som helt och hållet, och befintliga anläggningar lämnades i stor

utsträckning att förfalla. Även det senaste världskriget gav torvindustrien

ett kraftigt uppsving. Bränntorvproduktionen ökade från ungefär 25 000 ton

årligen under de sista förkrigsåien till omkring 1 250 000 ton under det

sista krigsåret. Sistnämnda produktion motsvarar mer än 600 000 ton kol

per år, d. v. s. omkring 7 procent av vår import av kol och koks närmast

före kriget.

Forsknings- och försöksverksamheten på torvområdet visar samma uppoch

nedgående kurva som torvproduktionen. Under de båda världskrigen har

arbetet tilltagit, men under mellanperioden har verksamheten varit jämförelsevis

obetydlig. Arbetet har i huvudsak utförts med stöd av allmänna

medel. Sålunda har ingenjörsvetenskapsakademien i omkring 25 år erhållit

ett årligt anslag till forskning på kraft- och bränsleområdet. Sedan det

statsägda Aktiebolaget Svensk torvförädling år 1939 bildades, har bolaget

nedlagt icke obetydliga belopp i forsknings- och försöksverksamhet. Viss

forsknings- och försöksverksamhet har därjämte bedrivits av enskilda. I jämförelse

med den av staten bedrivna verksamheten ha dock de enskilda insatserna

varit av mindre betydelse.

Frågan om statsmakternas ställning till den fortsatta verksamheten på

torvområdet måste bedömas med särskild hänsyn till torvens betydelse såsom

bränsle i händelse av krig eller avspärrning. Riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap har framhållit, att varje planering ur beredskapssynpunkt

av landets näringsliv i stort sett är meningslös, om ej bränsleförsörjningen

i en avspärrningssituation åtminstone nödtorftigt kan tryggas.

Även under normala förhållanden har Sverige stort underskott av inhemskt

bränsle. Det framstår därför såsom en angelägen uppgift att utfinna metoder,

som göra det möjligt att på ett rationellt och ekonomiskt sätt framställa

bränntorv eller annat fast bränsle ur våra torvmossar.

Den hittills bedrivna forsknings- och försöksverksamheten på torvområdet

giver vid handen, att uppgiften att utfinna sådana metoder är mycket

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 308.

17

svårlöst. Man måste räkna med ett långsiktigt och kostnadskrävande arbete

innan resultat kunna förväntas. Till detta arbete kunna bidrag från enskilt

håll icke påräknas. Det måste ankomma på staten att ensam bestrida kostnaderna.

Jag förordar sålunda, att medel anvisas till forsknings- och försöksarbete

på torvområdet. Det synes mig önskvärt att detta arbete icke hålles inom

en alltför trång ekonomisk ram. Beträffande frågan i vilken form arbetet

bör bedrivas är jag icke beredd att nu fatta ståndpunkt. Jag anser liksom

riksnämnden att, innan verksamhetens omfattning närmare bestämmes och

slutlig ståndpunkt tages till organisationsformerna, vissa förberedelser böra

vidtagas i syfte att bättre klargöra förutsättningarna för forskningen. Den

första uppgiften bör därvid vara att uppdraga åt en eller flera på torvområdet

erfarna personer ait efter studier — även i utlandet och då särskilt i

Sovjetunionen, Danmark och Irland — planlägga arbetet. Planläggningen bör

äga rum inom Aktiebolaget Svensk torvförädling och ske i samråd med experter.

Planläggningsarbetet bör bedrivas i så skyndsam takt som möjligt,

enär det självfallet är angeläget att det egentliga forskningsarbetet igångsättes

med minsta dröjsmål. Skulle pianläggningsarbetet kunna avslutas före utgången

av nästkommande budgetår, böra medel redan då stå till förfogande

för forskningsarbetet. Jag förordar därför, att medel anvisas för nästa budgetår

såväl till planläggning av torvforskning som till dylik forskning. Vid

detta ställningstagande är det dock icke möjligt att närmare beräkna medelsbehovet

för ifrågavarande ändamål. Jag anser mig emellertid böra tillstyrka

en medelsanvisning av 200 000 kronor. Medel för anläggningsarbeten

torde däremot icke nu böra anvisas.

Med hänsyn till att torvproduktionen kan väntas fortgå i betydande omfattning

även under det kommande budgetåret, finner jag icke nu anledning

föreligga att äska medel till att i beredskapssyfte underhålla mossar och

torvmaskiner m. m. Jag är heller icke beredd att nu föreslå särskilda anslag

till fortsättande av den av Sveriges geologiska undersökning påbörjade inventeringen

av landets torvmossar.

Vad härefter angår bolagsstyrelsens framställning den 27 februari 1947

torde, därest riksdagen icke har något att erinra däremot, det mellan statens

bränslekommission och bolaget träffade legodriftsavtalet böra annulleras.

överenskommelse torde därefter böra träffas mellan domänstyrelsen och bolaget

om att på arrende till bolaget upplåta de tolv av legodriftsavtalet omfattade

mossarna eller eventuellt endast vissa av dessa mossar, överenskommelsen

torde böra underställas Kungl. Maj:t för godkännande. Vid planläggningen

av produktionens storlek bör bolagsledningen taga all möjlig hänsyn

till bränslekommissionens önskemål.

Då 1940 års lagtima riksdag under rubriken Statens affärsverksfonder. K.

Domänverket å kapitalbudgeten för budgetåret 1940/41 anvisade det tidigare

nämnda reservationsanslaget av 1 000 000 kronor till Förberedande arbeten

å vissa staten tillhöriga torvmossar, ställdes frågan om förräntning och

eventuell avskrivning av detla anslag på framtiden. Anslaget, som utbetalats

liihrmr/ till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr SOS.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 308.

till Aktiebolaget Svensk torvförädling och av bolaget använts för röjning,

dikning och djupplöjning av vissa statsmossar samt för inköp av de för

dessa arbeten erforderliga maskinerna, torde nu helt böra avskrivas med anlitande

av överskottet å diversemedelstiteln Försålda torvprodukter från

statsmossarna.

Återstoden av överskottet torde enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande

få användas dels för återbetalning av de å driftbudgeten för budgetåren 1940/

41 och 1941/42 beviljade anslag, vilka ställts till bolagets förfogande, genom

omföring till riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster, dels för bolagets

fortsatta verksamhet. Vad som vid den affärsmässiga driftens upphörande

eventuellt kan komma att kvarstå å diversemedelstiteln, torde böra

överföras till nyssnämnda inkomsttitel.

Jag delar statskontorets uppfattning, att det är av stor betydelse att befintlig

maskinutrustning å statsmossarna för framtiden erhåller sakkunnig vård

och tillsyn. Statens intresse i detta hänseende synes mig bliva bäst tillgodosett

genom att maskinerna överföras i bolagets ägo. Jag tillstyrker därför

att så sker. Baracker och övriga fasta byggnader torde däremot icke böra

tillfalla bolaget. I den mån de äro uppförda å sådana mossar, som icke komma

att upplåtas på arrende, samt i den mån arrendeavtal, som träffats mellan

verket och bolaget, utlöpa utan att förnyas, torde de böra övertagas av domänverket.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen att

dels till Planläggning av torvforskning m. m. för budgetåret

1947/48 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av .................................... kronor 200 000;

dels ock medgiva att försäljningsmedel å den i statskontorets

räkenskaper uppförda diversemedelstiteln Försålda torvprodukter

från statsmossarna må disponeras i enlighet med

vad i det föregående anförts.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Kronprinsen-Regenten alt proposition av den lydelse, bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Lennart Kihlstrand.

477811. Stockholm, Isaac Marcus Er ktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:402 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till djupborrning efter salt och olja m. m. i Skåne. s. 15 i texten
  2. SU 1947:216 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 19U7\A8 till planläggning av torvforskning in. m. jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten