Angående anslag till planläggning av torvforskning m. m
1947-05-16 · 18 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 12 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1947:308, Angående anslag till planläggning av torvforskning m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj.ts proposition nr 30S.
1
Nr 308.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag till planläggning
av torvforskning m. m.; given Stockholms
slott den 16 maj 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Axel Gjöres.
Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 16 maj 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför che
fen för handelsdepartementet, statsrådet Gjöres.
Först med ingången av 1900-talet började man i vårt land på allvar intressera
sig för produktionen av bränntorv. Omkring 1905 uppnådde torvhanteringen
en rätt betydande omfattning men upphörde efter några år så gott
som helt på grund av sjunkande kolpriser, varvid befintliga anläggningar
fingo förfalla. Efter den ännu mycket större ökning av torvproduktionen,
som inträdde under första världskriget, lämnades mossarna ånyo att gro
igen, och den maskinella utrustningen skrotades ned eller tilläts förrosta.
Biliang till riksdagens protokoll 1047. 1 saml. Nr 308.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Knngl. Maj:ts proposition nr SOS.
När frågan om att utnyttja torvtillgångarna ånyo blev aktuell mot slutet av
1930-talet, fanns icke mycket kvar vare sig av tidigare anläggningar och
utrustningar eller av personal med praktisk erfarenhet av bränntorvproduktion.
Likväl lyckades man uppnå en ökning av årsproduktionen från
ungefär 25 000 ton under de sista förkrigsåren till omkring 1 250 000 ton
under år 1945. Detta resultat uppnåddes väsentligen genom statliga insatser
såsom statsbidrag utan återbetalningsskyldighet för iordningställande av
torvmossar i enskild ägo, statliga lån till bestridande av anläggnings- och
driftkostnader för torvföretag, handelsreglering, normalprisbestämmelser, avsättningsgaranti
för produktionsökning, åstadkommen genom utvidgning av
befintliga anläggningar, garantipriser å tillverkad bränntorv intill viss maximimängd,
skattelättnader i fråga om krigskonjunkturskatt samt premiering
för produktion utöver viss för respektive företag fastställd grundkvantitet.
Tillkomsten år 1939 av Aktiebolaget Svensk torvförädling, i vilket staten äger
i det närmaste hela aktiekapitalet, bidrog också verksamt till produktionsökningen
under krigsåren, liksom även den forskning på torvområdet, som bedrivits,
dels av nyssnämnda bolag samt av enskilda torvföretag, dels under
ingenjörsvetenskapsakademiens ledning med stöd av statsanslag till tekniskfvetenskaplig
forskningsverksamhet inom kraft- och bränsleområdet.
I skrivelse den 12 mars 1946 hemställde statens bränslekommission, att
frågan om det framtida utnyttjandet av landets torvtillgångar måtte bliva föremål
för utredning. Kommissionen framhöll, att det vore angeläget att klarlägga
de konsekvenser, ett nedläggande av den under krigsåren uppkomna
torvindustrien skulle medföra, samt att överväga vilka åtgärder, som borde
vidtagas, därest man önskade bibehålla en torvproduktion inom landet. För
sin del hade bränslekommissionen funnit det utomordentligt viktigt, att förutsättningar
skapades inom torvområdet dels för vidmakthållande av en viss
beredskap av lämplig omfattning, dels för en fortsatt forskningsverksamhet.
Beträffande forskningsverksamheten anförde bränslekommissionen i huvudsak
följande.
En fortsättning av forskningsverksamheten i torvfrågan torde böra taga
till sin huvuduppgift att på ett rationellt sätt lösa torvens avvattningsproblem
och att därigenom möjliggöra, att torvhanteringen frigöres från beroendet
av årstider och väderleksförhållanden. Då man kommit dit, stå möjligheterna
öppna för en kontinuerlig och lönsam stordrift för framställning ej
blott av torvbränsle i olika former utan även av andra enligt olika metoder
beredda, förädlade torvprodukter. Om torvverksamhetens säsongmässighet
bortfölle, skulle förutsättningar också vinnas för att kunna året runt med
skäliga avlöningsförhållanden sysselsätta en stam fast anställda förmän och
arbetare.
r Enligt kommissionens mening bör torvfrågan i fortsättningen angripas på
sadant satt, att saval den rent tekniska sidan av densamma som den mera
vetenskapligt betonade torvforskningen bliva tillgodosedda. Målsättningen för
det fortsatta arbetet bör sålunda å ena sidan vara att vidmakthålla och
ytterligare utveckla de värden, som skapats i och med den hittills bedrivna
maskin- och frästorvtillverkningen, samt att hålla möjligheterna öppna för
att i ett eventuellt ånyo uppkommande tvångsläge kunna snabbt igångsätta
en betydande bränntorvdrift. Å andra sidan bör torvforskningen sträva ef
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 308.
3
ter att göra torvtäkten oberoende av årstid och väderlek. Forskningen skall
därjämte klarlägga, huru de olika torvkvalitetema böra behandlas för utvinnande
av de produkter, som vid olika tidslägen kunna vara mest behövliga.
Ett rationellt bedrivande av det tekniska arbetet fordrar, att det finnes tillgång
till vissa för försöksverksamheten erforderliga bränntorvanläggningar
med därå i industriell skala bedriven torvverksamhet. Härtill synes företrädesvis
böra anvisas en eller ett par av de statsmossar, på vilka maskintorvdrift
för närvarande är i gång. Det är vidare önskvärt att även privata torvproducenter
fortsätta med sin torvdrift. Man torde därvid helt visst kunna
påräkna ett lojalt samarbete med det statliga företaget. Den av Aktiebolaget
Svensk torvförädling på Sösdalamossen bedrivna torvverksamheten förutsättes
givetvis jämväl böra få fortsätta.
Det torde även vara av värde att följa utvecklingen på torvområdet utomlands.
De länder, som just nu sannolikt stå främst i vad gäller torvfrågan,
synas vara Ryssland och Irland. Båda ha efter långvariga, alltjämt pågående
forsknings- och försöksarbeten upptagit en omfattande torvverksamhet för
att på lång sikt tillgodogöra sig de nyttigheter, som kunna utvinnas ur de
stora tillgångar på mossmarker, som finnas inom nämnda länder. Ett studium
av planläggningen och av de resultat, som redan nåtts, samt av de
metoder, som använts, skulle helt visst vara till nytta för den fortsatta utvecklingen
av torvfrågan i vårt land.
Min företrädare i ämbetet anmälde bränslekommissionens skrivelse i statsrådet
den 14 september 1946. Efter att ha lämnat en redogörelse för framställningen
yttrade han bland annat följande.
Eoitsatta tekniska förbättringar inom torvhanteringen skulle, åtminstone
i större utsträckning än hittills, kunna möjliggöra en ekonomiskt bärkraftig
torvhantering också under fredliga förhållanden. Kommer en mera omfattande
torvhantering att hedrivas än vad som hittills varit vanligt i fredstid,
skulle detta även kunna få viss betydelse ur jordbrukets och skogsbrukets
synpunkt. Genom dräneringsåtgärder och avverkning av mossförekomster
kan nämligen tillgången på betesmark och åkerjord ökas och markens bonitet
i kringliggande skogsområden höjas. Därjämte kunna möjligheterna
ökas att med utgångspunkt från torven utveckla en bärkraftig kemisk industri.
För torvhanteringens fredsmässiga utveckling äro statliga insatser ofrånkomliga.
Det synes mig som om den praktiska forskningsverksamheten i
första hand borde anknytas till Aktiebolaget Svensk torvförädling, som just
tillkommit för ändamålet att, i samband med industriell produktion, bedriva
forsknings- och försöksverksamhet på torvområdet. Särskilt synas bolagets
fabriksanläggningar i Sösdala och en eller flera för ändamålet lämpliga statsmossar
böra utnyttjas för här ifrågavarande syfte.
I anslutning till det sålunda anförda begärde min företrädare i ämbetet
Kungl. Maj:ts bemyndigande att tillkalla sex utredningsmän att verkställa
förberedande utredning om formerna för en praktiskt inriktad forskningsoch
försöksverksamhet på torvområdet samt hur eu lämplig krigsberedskap
inom torvtillverkningen borde åstadkommas och en inventering av landets
torvförekoinster borde organiseras. Sedan Kungl. Maj:t meddelat det begärda
bemyndigandet, tillkallades den 25 september 1946 följande personer att
verkställa utredningen, nämligen direktören E. Kåreby, tillika ordförande,
disponenten S. André, professorn E. Malm, byråchefen S. Rendahl samt över
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 308.
ingenjörerna D. Werner och T. Winzell. Utredningsmännen, vilka antagit
benämningen 1946 års torvutredning, ha den 30 november 1946 avlämnat
betänkande med förslag i ämnet.
I betänkandet, som är otryckt, lämnar 1946 års torvutredning först en redogörelse
för rådande förhållanden inom Sveriges torvindustri. I denna del
torde jag få hänvisa till betänkandet.
Beträffande torvindustrien i främmande länder omtalar utredningen bland
annat, att bränntorvproduktionen i Sovjelunionen successivt ökat och år 1946
uppgått till 40 miljoner ton. I detta land bedreves en omfattande statlig torvforskning
av en särskild organisation, Instorf, som förfogade över två forskningsinstitut
med tillhörande experimentmossar, vid vilka omkring 300 vetenskapsmän
och tekniker sysselsattes. Även på Irland och i Finland funnes
statliga organisationer, vilka svarade för utvecklingen på torvområdet.
Utredningen anför vidare bland annat följande.
Det är ställt utom allt tvivel, att torven kommer att erfordras för landets
försörjning, därest det skulle råka i krig eller dess normala förbindelsevägar
på grund av krigshandlingar i andra länder skulle bliva mer eller mindre avskurna.
Detta bar ju för övrigt visat sig under båda världskrigen. I vilken
omfattning torven i så fall kommer att erfordras samt under vilka förhållanden
torv måste framställas kan givetvis icke i förväg bedömas. Att en
viss beredskap är på sin plats kan dock icke betvivlas. Det kan icke vara riktigt
att varje gång svårigheter uppträda med avseende på bränsleimporten
hastigt bygga upp en primitiv torvindustri för att sedan, då svårigheterna
upphöra, nedskrota och rasera anläggningarna.
Utredningen är väl medveten om de mycket stora ansträngningar, som under
gångna tider gjorts, såväl här i landet som i utlandet, för att nyttiggöra
torvtillgångarna. Å andra sidan är det ställt utom allt tvivel, att många
av de arbeten, som gjorts på torvområdet, icke planlagts och genomförts på
ett tekniskt och vetenskapligt tillfredsställande sätt. Utredningen är av den
bestämda uppfattningen, att inom tekniken numera tillgängliga anordningar
och tillämpade metoder innebära avsevärt ökade möjligheter för en framgångsrik
bearbetning av torven, än som tidigare var fallet. Dock måste
förutsättas, att arbetet på utforskandet av nya metoder och bättre utrustningar
bedrives på ett väl planlagt sätt, på lång sikt och under utnyttjande
av alla tillgängliga vetenskapliga och tekniska resurser. Intresserade och dugande
forskare äro på detta liksom på alla teknikens områden en nödvändighet.
För att verkligt dugande krafter skola ägna sig åt torvforskning fordras,
att de skola få arbeta på lång sikt och utan risk för att bliva avbrutna i sin
verksamhet. En dylik forskning kommer att betinga avsevärda kostnader
men bör, om tillfredsställande ekonomiska resurser och dugande personal
stå till förfogande, ha utsikt att nå fram till lika goda resultat, som vunnits
på andra liknande områden.
Utredningen lämnar vidare en redogörelse för de forskningsproblem inom
torvområdet, som närmast borde angripas, samt framhåller därvid särskilt
frågan om torvens avvattning.
Betänkandet utmynnar i förslag om inrättande av ett särskilt torvforskningsinstitut,
som skulle drivas i statlig regi och bekostas av statsmedel samt
ledas av ett torvtekniskt råd, bestående av sex av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter.
Institutet skulle bestå av fem avdelningar, nämligen en forsknings
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 308.
o
avdelning, en försöksdriftavdelning, eu konstruktionsavdelning, eu biblioteksavdelning
samt en administrationsavdelning. Forskningsavdelningen skulle
förläggas till någon redan befintlig forskningsinstitution, exempelvis ingenjörsvetenskapsakademiens
försöksslation i Stockholm, och huvuddelarna av övriga
avdelningar till Aktiebolaget Svensk torvförädlings anläggningar i Sösdala
i Skåne. Utredningen yttrar i denna fråga bland annat följande.
Föreliggande organisationsförslag är uppgjort enbart med hänsyn till att
tillgodose den forskning och utveckling, som under en efterkrigstid måste utgöra
verksamhetens centrala uppgift. I dagens läge tillkommer emellertid det
förhållandet, att statens företag Aktiebolaget Svensk torvförädling alltjämt
!>edriver torvproduktion under ledning av en egen styrelse. Det är för utredningen
fullkomligt klart, att det icke kan vara praktiskt och lämpligt, att den
här föreslagna forskningsorganisationen kommer att arbeta vid sidan av det
statliga företaget. Man skulle nämligen riskera komplikationer mellan forskningsintressen
och driftekonomiska synpunkter. Det framstår därför för utredningen
såsom en nödvändig och logisk konsekvens, att Aktiebolaget Svensk
torvförädling träder i likvidation, så snart förutsättningar för en ekonomiskt
lönande drift av företaget icke längre föreligga. Vid denna tidpunkt böra de
anläggningar, som för närvarande sortera under bolaget, ställas till torvrådets
förfogande. Forskningsarbetet fortsätter därefter i torvrådets regi, och eventuellt
tillverkad torv avsättes till statligt verk.
Den årliga kostnaden för verksamheten vid institutet beräknar utredningen
till 1 000 000 kronor. Därutöver räknar utredningen med nyanläggningar
under första året för en kostnad av 135 000 kronor.
Utredningen förordar härjämte en fortsatt inventering och undersökning avlandets
torvförekomster. Detta arbete borde enligt utredningen överlämnas
till Sveriges geologiska undersökning, att utföras i samråd med det torvtekniska
rådet.
Slutligen föreslår utredningen vissa åtgärder i beredskapssyfte för underhåll
av torvmossar och torvmaskiner in. m.
Över betänkandet har efter remiss yttrande avgivits av styrelsen för Aktiebolaget
Svensk torvförädling.
Styrelsen uttalar, att den ansåge sig böra avstyrka förslaget om ett statligt
torvforskningsinstitut och föreslår alt forskningen på torvområdet måtte
anförtros bolaget. Till stöd härför anför styrelsen bland annat följande.
Redan vid tillkomsten av Aktiebolaget Svensk torvförädling angavs såsom
eu huvuduppgift för bolaget att bedriva forskning på torvområdet. Enligt utredningsmännens
förslag skulle ett statligt torvforskningsinstitut omhänder - hava ifrågavarande forskningsuppgifter. Såvitt styrelsen kan finna, ha bärande
skäl icke anförts för en dylik ändring av formerna för forskningsverksamheten.
Bolagsformen torde innebära eu smidig och lämplig form härför.
Bolaget har enligt styrelsens mening större möjligheter än eu statlig institulion
att till verksamheten knyta dugliga forskare, därigenom att löne- och anställningsförhållanden
för dessa torde kunna ordnas på ett mera tillfredsställande
sätt och bolaget överhuvud taget torde ha större förutsättningar än en
dylik institution alt konkurrera med det enskilda näringslivet om praktisk
arbetskraft. Den organisationsplan för torvforskningen, som föreslagits i belänkandet,
torde, i den mån den vid närmare prövning visat sig ändamålsenlig,
kunna infogas inom bolagets ram. Bolaget disponerar redan anläggning
-
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 308.
ar, där viss forskningsverksamhet kan bedrivas. Bolagets anläggningar kunna
vidare utvidgas med eif fullständigt forskningslaboratorium, torvbibliotek och
andra erforderliga anordningar.
Frågan om kompetent teknisk ledning av verksamheten kunde, fortsätter
styrelsen, lösas genom att vid bolaget inrättades ett tekniskt råd, omfattande
— förutom verkställande direktören — förslagsvis 3—5 ledamöter. På
rådet skulle ankomma att framlägga förslag beträffande forskningsverksamhetens
bedrivande, att följa denna verksamhet samt att överhuvud taget utgöra
ett forum för bedömandet av tekniska frågor. Huruvida samtliga rådets
ledamöter borde beredas plats i bolagets styrelse och sålunda närmast fungera
som ett arbetsutskott inom styrelsen eller anknytas till bolaget på annat
sätt syntes böra bestämmas i samband med rådets utseende.
Bolagets framtida verksamhet borde, uttalar styrelsen, i huvudsak utgöras
av forskningsarbete, som dels borde bedrivas laboratoriemässigt, dels genom
drift vid bolagets industriella anläggningar. Intill dess bolaget erhållit ett eget
forskningslaboratorium, borde utrymme för laboratorieforskning beredas vid
någon central statlig forskningsanstalt, exempelvis ingenjörsvetenskapsaka
demiens försöksstation i Stockholm.
Styrelsen förklarar sig vidare ha för avsikt att, när så befunnes lämpligt,
utöver den för forskningen nödvändiga industriella verksamheten upptaga
tillverkning av vissa produkter. Tillverkningen borde bedrivas helt fristående
från forskningen och på sådant sätt, att bästa ekonomiska resultat uppnåddes.
En eventuell vinst å rörelsen borde komma forskningen till godo.
Det syntes riktigt, anför styrelsen, att finansieringen av forskningsverksamheten
skedde genom årliga statsanslag. Under budgetåret 1947/48 kunde
de speciella forskningsuppgifterna erhålla ett mera begränsat utrymme. Den
rent industriella verksamheten syntes nämligen under denna tid komma att
bli ganska omfattande. Styrelsen avsåge emellertid att viss forskning skulle
bedrivas samt att förberedelser skulle vidtagas för en utvidgning av denna
verksamhet. Forskningen syntes därför under budgetåret 1947/48 komma att
föranleda mera begränsade utgifter. Ifrågavarande kostnader ha av styrelsen
beräknats till 250 000 kronor enligt följande sammanställning.
Anläggningskostnader
Komplettering av verkstaden ........................ kronor 25 000
» » konstruktionskontoret .............. » 10 000
Ombyggnad av vissa kontorsutrymmen till bibliotek .... » 5 000
Inredning och inventarier i biblioteket................ » 10 000
Kronor 50 000
Driftkostnader
Löner till laboratoriepersonal (en forskningschef, tre
forskningsingenjörer och tre laboratoriebiträden, anställda
under större delen av budgetåret) ............ kronor 50 000
Löner till konstruktionspersonal (en konstruktör och eu
ritare under hela budgetåret) ...................... » 17 000
Kungl. Maj:ts proposition nr SOS. 7
Löner till bibliotekspersonal (hälften av lönen till verkställande
direktörens sekreterare jämte lön till ett bib
lioteksbiträde)
.................................... kronor 8 000
Löner till arbetare................................. » 30 000
Viss utrustning och förbrukningsmateriel för laboratoriet » 50 000
Litteratur och materiel till biblioteket ................ » 20 000
Vissa allmänna omkostnader ........................ » 25 000
Kronor 200 000
Under åberopande av det anförda hemställer styrelsen, att 250 000 kronor
måtte ställas till bolagets förfogande för forskningsverksamhet under
Dudgetåret 1947/48.
I fråga om beredskapen på torvområaet förordar även styrelsen vissa åtgärder
för underhåll av torvmossar och torvmaskiner m. in. De av styrelsen
förordade åtgärderna äro dock icke så omfattande som de, vilka föreslagits
av utredningen.
över styrelsens förslag ha efter remiss yttranden avgivits av statskontoret,
kommerskollegium, Sveriges geologiska undersökning, riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap, ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges industriförbund
och landsorganisationen i Sverige.
Statskontoret uttalar bland annat följande.
Med hänsyn till det tydligen övervägande praktiska problem, som torvindustrien
hittills kämpat med, kan statskontoret icke finna annat än att väsentliga
fördelar stå att vinna, om torvforskningen även i fortsättningen intimt
samordnas med det praktiska kunnande på området, som det statliga
bolaget efter sju års försöksdrift måste representera. Därest därför en förhållandevis
omfattande torvforskning anses böra upprätthållas även i fortsättningen,
vill statskontoret biträda det av bolaget framförda förslaget, att
denna forskningsverksamhet organisatoriskt knytes till bolaget. Ämbetsverket
äger icke möjlighet att på den föreliggande utredningen bedöma skäligheten
av de av bolaget äskade statsanslagen för forskningsändamål.
Kommerskollegium uttalar, att kollegium för sin del ville vitsorda önskvärdheten
av att för forskningsverksamheten på torvområdet tillskapades ett
av staten bekostat centralt organ, samt anför vidare.
Vid val av organisationsform för detta centrala organ finner kollegium det
av styrelsen för Aktiebolaget Svensk torvförädling framlagda förslaget vara
synnerligen välbetänkt. Såsom styrelsen framhåller avsågs redan från början,
att bolaget skulle driva forskningsverksamhet, och den industriella verksamhet
med användande av fräsmetoden, som bolaget bedrivit och som torde
ha varit närmaste anledningen till bolagets tillkomst, kan ju i och för sig
anses som en försöksverksamhet i full kommersiell skala. Otvivelaktigt torde
de mera fria former, under vilka bolaget kan bedriva forskningsverksamhet
och en därmed nära sammanhängande försöksverksamhet, vara ägnade att
befordra uppnåendet av det avsedda syftet. Det får även betraktas som eu
bestämd fördel, att forskningsverksamheten successivt kan uppbyggas inom
och i anslutning till det existerande företaget, som i varje fall med hänsyn
till försörjningsläget beträffande bränsle torde böra tills vidare fortsätta sin
produktionsverksamhet i stor omfattning.
8
Kungi. Maj:ts proposition nr 308.
Sveriges geologiska undersökning framhåller inledningsvis, att ämbetsverkets
insats till belysande av landets praktiska torvfrågor framdeles liksom
hittills borde bestå i inventering av torvtillgångarna ur såväl kvalitativ
som “kvantitativ synpunkt, samt erinrar om att landets torvförekomster tidigare
varit föremål för inventering och undersökning. Dessa arbeten, vilka
avslutats under 1920-talet, liade emellertid endast berört södra och mellersta
Sverige upp till Dalarna. Beträffande frågan om ett fortsättande av inventeringsarbetet
yttrar ämbetsverket bland annat.
Frågeställningen för en fortsatt inventering måste givetvis i väsentliga
punkter bliva beroende på vad som kan framkomma genom forskning på del
torvtekniska området. På teknikens nuvarande stadium kan, av allt att döma,
torvutvinning för bränsleändamål vara ekonomiskt berättigad endast vid en
handelsavspärrning eller då bränsleimporten eljest är försvårad. Under sådana
omständigheter synes det tvivelaktigt, huruvida det kan vara lämpligt
att nedlägga några större summor på eu fortsatt inventering avseende landets
bränntorvtillgångar. Undersökningen är emellertid beredd att, därest medel
ställas till förfogande och personalfrågan kan lösas, genomföra de torvinventeringsuppgifter,
som kunna befinnas nödiga.
Beträffande det av styrelsen för Aktiebolaget Svensk torvförädling framlagda
förslaget om torvforskningens ordnande anför ämbetsverket i huvudsak
följande.
Det synes olämpligt att nedlägga några väsentliga summor på förbättrande
av de metoder, som hittills tillämpats, och som icke ingiva några grundade
förhoppningar att kunna förbättras i sådan grad, att torven kan ekonomiskt
konkurrera med importerade fossila bränslen. Däremot förordar ämbetsverket
en forskning inriktad på avvattningsproblemet ävensom på möjligheter
att utnyttja torv såsom råvara för kemiska industrier. Denna forskning
måste tillsvidare bedrivas på laboratoriestadiet. Samarbetet på torvforskningsområdet
skulle underlättas, om laboratorieforskningen förlädes till
Stockholm.
Ur organisatorisk synpunkt vore det olämpligt om två så skilda uppgifter
som beredskapen på torvområdet och den torvtekniska forskningen skulle
omhänderhavas av en och samma ledning. Inför svårigheterna att förutse
utvecklingen synes det lämpligt, att åtminstone tills vidare en sådan uppdelning
göres, att nödiga beredskapsåtgärder åvila bolaget, medan forskningen
hänföres till ett torvforskningsinstitut med därför kvalificerad ledning.
Såsom skäl för forskningens bedrivande under bolagsformen har styrelsen
särskilt anfört den större utsikten att kunna förvärva kvalificerad forskningspersonal,
därigenom att densamma på denna väg kunde erhålla bättre
avlöningsförmåner. Ämbetsverket måste uttala de allvarligaste betänkligheter
mot styrelsens tankegång, då densamma utgår därifrån att en verksamhet,
som åtminstone helt övervägande kommer att baseras på av riksdagen
beviljade anslag, skall anses ha frihet att tillämpa en helt annan löneskala
än vad som förekommer i de till sina arbetsuppgifter jämförliga statsinstitutioner,
vilka icke äro organiserade i form av aktiebolag. På senare tid
ha statsmakterna börjat tillämpa sådana avlöningsprinciper för kvalificerade
tjänster av denna art, ej minst genom tillämpning av avlöning enligt C-plan,
att möjligheter borde föreligga att säkra behovet av torvforskare även utan
att tillgripa exceptionella åtgärder.
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
liiiivjl. Maj-ts proposition nr SOS.
Ingenjörsvetenskapsakademien anför i huvudsak följande.
Forskningsverksamheten synes i första hand böra inriktas på torvens avvattning.
På denna frågas lösning beror helt och hållet om torven i framtiden
skall kunna få industriell användning såsom bränsle även under normala
förhållanden. Vid sidan av huvudproblemet — att radikalt förbättra
torvens användbarhet för bränsleändamål — bör även beaktas möjligheten
att utnyttja torven som råmaterial för kemisk industri. Forskningen bör givetvis
även omfatta litteraturstudier, och vidare bör under ledning av Sveriges
geologiska undersökning den förut påbörjade inventeringen av landets
torvmossar fortsättas.
Forskningen bör handhavas av ett särskilt torvforskningsinstitut. Detta
torde dock till att börja med kunna inskränkas till att omfatta en forskningsavdelning
och en biblioteksavdelning. Lämpligt vore att förlägga verksamheten
till akademiens försöksstation i Stockholm. Att på nuvarande stadium
anordna en särskild avdelning för försöksdrift synes vara omotiverat.
Ej heller finnes anledning att nu inrätta en konstruktionsavdelning, enär
konstruktionsuppgifterna torde bli aktuella törst senare såsom resultat av
den grundläggande kemiska och fysiska forskningen, och någon avdelning
för administration torde ej behöva inrättas. Ett torvbibliotek bör däremot
komma till stånd. . ..
Under dessa omständigheter synes det ej vara nödvändigt eller ens önskvärt
att förena torvforskningsinstitutet med Aktiebolaget Svensk torvförädling
under en gemensam ledning. Bolaget har att affärsmässigt sköta statens torvindustrier.
Dess stvrelse torde sålunda vara utsedd med hänsyn härtill. Att
en för ett dylikt statligt bolag utsedd styrelse icke utan vidare är lämplig att
leda ett forskningsarbete med så svåra tekniska och vetenskapliga problem
torde vara klart. Härom är även bolagsstyrelsen väl medveten, såsom framgår
av den remitterade skrivelsen. Bolaget har visserligen, samtidigt som det
anger forskning som sin kommade huvuduppgift, föreslagit att frågan om
kompetent ledning av forskningen skall lösas genom att ett tekniskt råd
inrättas som hjälp och stöd åt den för dylika uppgifter icke kvalificerade
styrelsen. Ett dylikt arrangemang torde icke komma att slå väl ut.
Akademien vill därför förorda, att torvforskningsinstitutet får en särskild
styrelse, förslagsvis om fem personer, i vilken förenas höga vetenskapliga
kvalifikationer i fysik och kemi med vidsynt förståelse för ledning av teknisk
forskningsverksamhet, önskvärt torde därjämte vara, att styrelsen utväljes
så, att den kan anses representera intresserade institutioner, såsom
den praktiska torvindustriens organisationer, Sveriges geologiska undersökning
och ingenjörsvetenskapsakademien. Eu dylik styrelse kan på ett torvforskningsinstitut
förlagt till Stockholm utöva ett helt annat inflytande än
ett råd ställt till biträde åt styrelsen för Aktiebolaget Svensk torvförädling
och med verksamheten förlagd till Sösdala.
Årskostnaderna för ett torvforskningsinstitut av den omfattning akademien
föreslagit ha av akademien uppskattats till 200 000 kronor under det
första verksamhetsåret. Härtill skulle komma en engångskostnad av 70 000
kronor varav 20 000 kronor borde avses för biblioteket och 50 000 kronor
för inköp av apparatur in. in.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap framhåller, att bränsleområdet
ur beredskapssynpunkl vore ett av de allra mest betydelsefulla
försörjningsområdena. Varje planering av landets näringsliv i händelse av
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 308.
krig eller avspärrning vore i stort sett meningslös, om ej bränsleförsörjningen
åtminstone nödtorftigt kunde tryggas. I händelse av eu lång avspärrning
måste man till stor del lita till inhemska bränsletillgångar såsom elektrisk
kraft, ved och torv. För bränsleförsörjningen under de gångna krigsåren
hade torven haft en ganska underordnad betydelse. Dess värde ur bränsleförsörjningssynpunkt
skulle emellertid bliva ett annat, om metoderna för
torvens upptagning och vidare behandling avsevärt kunde förbättras. Härför
erfordrades en omfattande forskningsverksamhet. I anslutning härtill uttalar
riksnämnden följande.
Skulle man vid en sadan forskning komma fram till metoder, som gjorde
det möjligt för torven alt under normala förhållanden konkurrera med importerat
bränsle, vore detta en vinning av icke ringa nationalekonomisk
betydelse. Utsikterna att nå ett sådant resultat synas för närvarande tämligen
små. Frågan om torvforskningens bedrivande i fortsättningen bör därför
enligt riksnämndens mening bedömas främst med hänsyn till dess vikt
ur beredskapssynpunkt. För den ekonomiska försvarsberedskapen skulle
aven mindre vittgående resultat vara av den betydelse, att en forskning på
området av icke alltför ringa omfattning får anses motiverad. Till belysande
härav kan nämnas, att ett reservlager av t. ex. en halv miljon ton kol
och koks — motsvarande omkring en miljon ton torv — under de omständigheter,
som rådde före kriget, enbart i årliga ränteutgifter skulle draga
en kostnad av i runt tal en halv miljon kronor.
Riksnämnden anför vidare, att en väsentlig utökning av forskningsverksamheten
på torvområdet enligt dess mening vore påkallad. Innan verksamhetens
omfattning bestämdes och .slutlig ståndpunkt toges till frågan om den
lämpligaste organisationsformen, borde emellertid åtskilliga förberedelsearbeten
vidtagas i syfte att bättre klarlägga förutsättningarna för forskningen.
Härom yttrar riksnämnden vidare.
I första hand synes angeläget, att man som ledare för verksamheten försäkrar
sig om en väl kvalficerad forskare, som får tillfälle att i samråd med
andra på området eller angränsande områden verksamma forskarekrafter
utarbeta ett program för forskningsarbetet. 1 det vid remisshandlingarna fogade
betänkandet av 194(5 års torvutredning har visserligen redogjorts för de
uppgifter, som i första hand böra behandlas, men ytterligare undersökningar
i dessa hänseenden torde behövas. Till grund för berörda program böra ligga
ej endast erfarenheterna från torvhanteringen inom landet utan även de
forskningsresultat och rön på området, som uppnåtts i utlandet. Närmare
uppgifter i sistnämnda hänseende böra sålunda inhämtas och bearbetas. Även
i fråga om erfarenheterna inom landet torde åtskilligt arbete krävas med att
sammanställa och sovra olika uppgifter. Forskningsledaren bör givetvis förses
med erforderlig forskare- och biträdespersonal. Utförandet av detta förberedelsearbete
torde lämpligen böra uppdragas åt det statliga torvbolaget.
Först sedan ett dylikt forskningsprogram upprättats, torde slutlig ståndpunkt
kunna tagas till frågan om verksamhetens omfattning och organisation i fortsättningen.
Huruvida för detta förberedelsearbete erfordras, att ett tekniskt
råd inrättas vid bolaget, torde det böra tillkomma bolagets styrelse att bedöma.
För bestridande av bolagets kostnader för dessa förberedelsearbeten borde
erforderliga medel ställas till förfogande. Det av bolaget begärda beloppet
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr Ö08.
11
till driftskostnader, 200 000 kronor, syntes nämnden mycket rimligt. Däremot
vore det enligt nämndens uppfattning tveksamt, om medel borde anvisas
för anläggningskostnader i avvaktan på ett slutligt ställningstagande
till forskningsverksamhetens organisation.
Sveriges industriförbund yttrar i huvudsak följande.
När Aktiebolaget Svensk torvförädling bildades, angavs såsom en huvuduppgift
för bolaget att — jämte produktion av torv — bedriva forskning angående
torvens utvinning och vidare förädling. Bolagets styrelse erhöll en
för denna uppgift lämplig sammansättning. Tanken var, att man så småningom
skulle få den produktiva delen av verksamheten ekonomiskt bärkraftig
och att överskottsmedlen skulle användas för forskningsverksamheten.
I stort sett har denna tankegång även kunnat förverkligas, framför allt
beträffande huvudanläggningen vid Sösdala. Det ekonomiska resultatet har
trots svårigheter av skilda slag varit sådant, att medel årligen kunnat användas
till förbättring av tekniska anordningar och utexperimenterande
av ny maskinell utrustning. Bolagets forskning har hittills koncentrerats till
försök att få en ekonomiskt lönande utvinning av torven såsom bränsle,
vilket torde få anses riktigt, då billiga framställningskostnader äro en grundförutsättning
för torvens bränsleanvändning. Det skulle vara synnerligen
olyckligt, om denna verksamhet skulle avbrytas, så snart tillfälle till import
av billigare och bättre utländska bränslen åter är för handen. Det måste
anses vara ett riksintresse, att denna gång så mycket av torvindustrien bibehålies,
som kan anses nödvändigt för studium av betingelserna för en
tekniskt riktig och ekonomiskt lönande verksamhet.
Då det gäller att bestämma de former, under vilka forskningen skall bedrivas,
framstår det såsom en nödvändig betingelse, att tillfälle gives även
till försöksdrift i såväl mindre som större skala. Enligt förbundets uppfattning
främjas forskningens utveckling bäst och experimenterandet blir mest
effektivt, om denna verksamhet kan ske i direkt anslutning till produktionen.
Med hänsyn till det anförda förklarar sig förbundet tillstyrka, att forskningen
på torvområdet anförtroddes Aktiebolaget Svensk torvförädling samt
att erforderligt statsanslag beviljades bolaget. Till förmån för en dylik anordning
talade bland annat de resultat, som vunnits vid Svenska skifferoljeaktiebolaget
i Kvarntorp, där forskning knutits direkt till produktionen. En
fördelning av vissa forskningsuppgifter mellan torvförädlingsbolaget och redan
befintliga forskningsinstitutioner, exempelvis ingenjörsvetenskapsakademiens
försöksstation, kunde dock säkerligen vara ändamålsenlig.
Landsorganisationen i Sverige tillstyrker bifall till bolagsstyrelsens framställning
om anslag för forskningsarbete i bolagets regi samt framhåller, att
det förefölle sannolikt åt! bolagets styrelse måste ombildas, när forskningsverksamheten
senare skötes i förgrunden, eller att bolaget i annan form borde
knyta till sig framstående teknisk expertis. Denna fråga borde kunna lösas
vid en senare tidpunkt. — I landsorganisationens yttrande har Svenska grovoch
fabriksarbetareförbundet förklarat sig vilja instämma.
Vidare har styrelsen för Aktiebolaget Svensk torvförädling i skrivelse den
27 februari 1947 till behandling upptagit vissa frågor, som beröra bolagets
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 308.
ekonomiska mellanhavanden med staten. Innan jag närmare redogör för
skrivelsens innehåll, torde jag få erinra om följande.
Bolaget har enligt stiftelseurkunden till ändamål att i första hand i anslutning
till torvmossen Store Mosse i N. Mellby och Häglinge socknar i Kristianstads
län idka verksamhet för utvinning och förädling av torv jämte annan
därmed förenlig verksamhet av teknisk, industriell eller kommersiell art. Bolagets
aktiekapital uppgår till 5 000 000 kronor. Staten äger aktier i bolaget
till ett nominellt belopp av 4 999 500 kronor.
Utöver rörelse i egen regi bedriver bolaget jämväl verksamhet för statens
räkning. För sistnämnda verksamhet ha vid skilda tillfällen medel anvisats
å riksstaten. Sålunda anvisade 1940 års lagtima riksdag å kapitalbudgeten
för budgetåret 1940/41 (prop. nr 266; riksd. skr. nr 409) ett reservationsanslag
av 1000 000 kronor till förberedande arbeten å vissa slaten tillhöriga
torvmossar under rubriken Statens affärsverksfonder. E. Domänverket. Vid
anmälan i statsrådet av nyssnämnda proposition uttalade dåvarande chefen
för handelsdepartementet, att ställning till frågan om förräntning och eventuell
amortering av denna investering först kunde tagas efter utredning av
de ekonomiska former, under vilka tillgodogörandet av ifrågavarande torvmossar
lämpligen borde ske. Vad sålunda anfördes föranledde icke något
uttalande från riksdagens sida.
1940 års urtima riksdag anvisade (prop. nr 70; riksd. skr. nr 86) å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 under tionde huvudtiteln ett
reservationsanslag av 800 000 kronor till torvberedning å vissa slaten tillhöriga
mossar. För samma ändamål anvisade 1941 års riksdag för budgetåret
1941/42 prop. nr 305; riksd. skr. nr 491) å tilläggsstat I under tionde huvudtiteln
ett reservationsanslag av 2 000 000 kronor. Hela sistnämnda anslag
och en mindre del av anslaget å 800 000 kronor äro avsedda att användas såsom
rörelsekapital för Aktiebolaget Svensk torvförädling. Vid anmälan av
anslagsäskandena förordades, att de medel, vilka inflöte vid försäljningen av
de utvunna torvprodukterna, skulle inlevereras till statsverket och redovisas
ä en särskild diversemedelstitel samt att de sålunda inlevererade medlen, i
den mån så erfordrades, tills vidare skulle, enligt närmare bestämmande av
Kungl. Maj:t, få disponeras för fortsatt torvberedningsverksamhet. Häremot
hade riksdagen intet att erinra.
Vidare anvisade 1941 års riksdag (prop. nr 259; riksd. skr. nr 421) till anskaffande
av maskinutrustning för torvtäkt å statliga torvmossar för budgetåret
1941/42 under elfte huvudtiteln ett reservationsanslag av 2 500 000 kronor.
Slutligen anvisade 1942 års riksdag (prop. nr 105; riksd. skr. nr 400) till
anskaffning av baracker m. in. för vissa staten tillhöriga torvmossar å till1
äggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 under tionde huvudtiteln ett
reservationsanslag av 500 000 kronor.
Den verksamhet, som bolaget bedriver för statens räkning, har närmare
reglerats genom ett i maj 1942 mellan statens bränslekommission och bolaget
slutet, ännu gällande avtal, vilket godkänts av domänstyrelsen och Kungl.
Maj:t. Enligt avtalet skall bolaget tills vidare för kronans räkning och på k ro
-
Kun(/l. Maj:ls proposition nr 308.
13
■lians bekostnad för torvtillverkning och annan därmed sammanhängande
verksamhet utföra erforderliga förberedelsearbeten och anskaffa nödig maskinell
och annan utrustning samt såsom legodrift ombesörja torvtillverkning
och därmed sammanhängande verksamhet å sammanlagt tolv i avtalet
närmare angivna, staten tillhöriga mossar. Bolaget skall vidare ombesörja
försäljning av de utvunna produkterna enligt för torvhandeln gällande bestämmelser
och i övrigt med iakttagande av bränslekommissionens anvisningar,
varvid den med avtalet avsedda verksamheten skall hållas ekonomiskt
skild från bolagets övriga verksamhet. Å iegodriften inflytande medel
skola före verksamhetsårets slut inlevereras till statskontoret. Inleverering
skall ske successivt i den mån så kan ske utan förfång för rörelsens bedrivande.
I skrivelsen den 27 februari 1947 har styrelsen för Aktiebolaget Svensk torvförädling
anmält, att styrelsen -— under förutsättning av Kungl. Maj ds godkännande
— ämnade överenskomma med statens bränslekommission, att
nyssnämnda avtal skulle hävas. Styrelsen förklarar sig vidare ha för avsikt
att hos domänstyrelsen hemställa, att bolaget måtte få arrendera de i avtalet
avsedda mossarna. Härjämte hemställer styrelsen dels att de utrustningar,
som funnes på ifrågavarande statsmossar, och vilka beräknades bliva helt
avskrivna den 31 mars 1947, måtte överföras till bolagets ägo den 1 april
samma år, dels att det anslag å 1 000 000 kronor, som 1940 års lagtima riksdag
anvisat till förberedande arbeten å vissa staten tillhöriga torvmossar,
icke skulle av bolaget återbetalas, dels ock att såväl nu befinlligt som framdeles
uppkommande överskott å bolagets rörelse finge disponeras av bolaget
från den 1 april 1947, sedan övriga anvisade anslag till statsmossarna återbetalats.
Över styrelsens framställning ha infordrade yttranden avgivits av statskontoret,
domänstyrelsen och statens bränslekommission.
Statskontoret lämnar i sitt yttrande följande sammanställning över levereringar
till och från bolaget under tiden från verksamhetens början till den
15 april 1947.
Utbetalningar till bolaget.
Medel anvisade å riksstaten.
Kapitalbudgeten.
1940/41 I. Statens affärsverksfonder.
E. Domänverket.
1. Förberedande arbeten å vissa staten tillhöriga
torvmossar .............................. 1 000 000:—-
Driftbudgeten.
1940/41 X. F. 10 a Torvberedning å vissa staten
tillhöriga mossar .......... 800 000: —
1941/42 X. F. 9 a Torvberedning å vissa staten
tillhöriga mossar .......... 2 000 000: —
1941/42 X. F. 9 c Anskaffning av baracker
in. in. för vissa staten tillhöriga
mossar ...................... 500 000: —
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 308.
1941/42 XI. D. 5 Anskaffande av maskinutrustning
för torvtäkt å statliga
torvmossar .................. 2 500 OOP: — 5 800 000:_
Medel anvisade från diversemedelstiteln
»Försålda torvprodukter från statsmossarna» ............ 13 345 398:71
Summa 20 145 398: 71
Inlevereringar från bolaget.
Vid försäljning av torvprodukter influtna medel, vilka inlevererats
till statskontoret enligt kungl. brev den 20 december
1940 och den 19 december 1941 ...................... 19 007 905:40
Återlevererade anslagsmedel:
1941/42 X. F. 9 c Anskaffning av baracker
etc........................... 3Q 283: 92
1941/42 XI. D. 5 Anskaffande av maskinutrustning
etc................... 275 109:04 305 392:96
Summa 19 313 298:36.
I anslutning härtill anför statskontoret följande.
Av sammanställningen framgår, att de sammanlagda utbetalningarna till
bolaget, kapitalökningsanslaget medräknat, överstiga inlevereringarna med
20 145 398:71 — 19 313 298:36 eller med 832 100 kronor 35 öre. Frånräknas
bland utbetalningarna kapitalökningsanslaget på 1 000 000 kronor, för
vilket något avskrivningsanslag icke synes hava upptagits, uppstår däremot
ett överskott på 167 899 kronor 65 öre, vilket belopp jämte framdeles på rörelsen
uppkommande överskott bolaget önskar disponera från den 1 april
1947. Det belopp, vartill detta sistnämnda överskott kan beräknas uppgå,
framgår emellertid icke av bolagets framställning. Med hänsyn till det lager
på närmare 25 000 ton torv, som bolaget redovisar per den 31 december
1946, torde emellertid en avsevärd ökning av det hittills uppkomna överskottet
vara att motse.
Statskontoret förklarar sig icke ha något att erinra mot att det mellan statens
bränslekommission och bolaget ingångna legodriftsavtalet upphävdes
och att bolaget framdeles bedreve rörelsen på statsmossarna samordnad med
sin egen verksamhet, varvid bolaget skulle träffa avtal med domänverket
angående arrendering av mossarna. Med hänsyn till riksdagens medverkan
vid tillkomsten av ifrågavarande verksamhet (riksd. skr. nr 86/40) borde
emellertid ett hävande av överenskommelsen anmälas för riksdagen. Statskontoret
biträdde även förslaget att överskottet å diversemedelstiteln Försålda
torvprodukter från statsmossarna i samband med legodriftens upphörande
användes för återbetalning av å driftbudgeten beviljade anslag. Detta
syntes lämpligen böra ske genom att motsvarande belopp omfördes från
nyssnämnda diversemedelstitel till riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster.
Statskontoret anför vidare, att ämbetsverket ställde sig tveksamt till bolagets
anhållan att vid avtalets uppgörande för egen del få disponera återstå
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 308.
15
ende överskottsmedel på den för statens räkning bedrivna legodriften å statsmossarna,
samt yttrar därom.
Denna anhållan synes icke stå i överensstämmelse med de i riksdagsskrivelsen
nr 86/40 godkända direktiven angående dispositionen av dessa medel.
Ett bifall till framställningen skulle även innebära, att bolaget för sin fortsatta
verksamhet erhölle ett bidrag av statsmedel, som icke ens vore fixerat
till beloppet. Enligt statskontorets uppfattning torde därför de till legodriften
hänförliga inkomsterna, intill dess rörelsen slutligt avvecklats, alltjämt
böra inlevereras till statskontoret enligt nu gällande avtal. Därest bolaget för
den fortsatta driften är i behov av ytterligare medel torde bidrag härför
böra beviljas i sedvanlig ordning. Statskontoret har i så fall icke något att
erinra mot att medel för ändamålet anvisas av ifrågavarande försäljningsmedel.
Vad därefter eventuellt kvarstår å diversemedelstiteln torde böra överföras
till riksstatens inkomsttitel »Övriga diverse inkomster».
Beträffande bolagets framställning om överförande i bolagets ägo av de
utrustningar, vilka funnes å statsmossarna, anför statskontoret.
Ämbetsverket erinrar om att de maskiner, som inköpts av bolaget med anlitande
av anslagsmedel, enligt föredragandens uttalande vid avlåtande av
Kungl. Maj ris proposition nr 259 till 1941 års riksdag skola förbli statens
egendom, ehuru de böra få nyttjas utan ersättning i bolagets verksamhet.
Genom att ifrågavarande anslagsmedel enligt vad ovan anförts komma att
återgäldas av överskottet å legodriften och maskinerna i bolagets räkenskaper
per den 31 mars 1947 helt avskrivits, torde emellertid nämnda uttalande
icke böra utgöra ett hinder för bifall till bolagets framställning. Enligt statskontorets
uppfattning synes det nämligen vara av stor betydelse, att befintlig
maskinutrustning, vilken — ehuru bokföringsmässigt helt bortskriven -—
torde ha ett betydande värde, kommer i bolagets ägo, varigenom garantier
skapas för att utrustningen även framdeles erhåller sakkunnig tillsyn och
vård. I fråga om baracker och övriga fasta byggnader vill statskontoret däremot
ifrågasätta, huruvida icke desamma på sådana mossar, som icke komma
att bli föremål för arrendeupplåtelse, böra tillfalla markägaren d. v. s.
domänverket. I den mån med domänverket träffade arrendeavtal utlöpa
utan att förnyas torde även motsvarande egendom på övriga mossar i samband
med arrendets upphörande tillfalla domänverket.
Domänstyrelsen anför, att bolagsstyrelsen i särskild skrivelse till ämbetsverket
anhållit att från och med den 1 april 1947 få arrendera tolv i yttrandet
närmare angivna, kronan tillhöriga mossar. Frågan om upplåtelse av
rätt till torvtäkt å ifrågavarande mossar kunde icke avgöras utan närmare
överläggningar med bolaget.
Domänstyrelsen anför vidare all upplåtelse av sådan rätt möjligen komme
att avse endast en del av mossarna. Ämbetsverket tillstyrkte därför att sökandebolaget
beviljades rätt att övertaga befintliga utrustningar endast å de
mossar, som efter överenskommelse mellan ämbetsverket och bolaget kunde
komma att utarrenderas till bolaget. I övrigt hade domänstyrelsen intet att
erinra mot bifall till bolagsstyrelsens framställning.
Statens bränslekommission förklarar, att de! av bolaget förutsatta sättet
för torvtäktens fortsatta bedrivande å de mossar, som nu vore upplåtna för
legodrift, enligt kommissionens mening syntes möjliggöra ett rationellt ut
-
16
Kanal. Maj.ts proposition nr 308.
Departeinents
chejen.
nyttjande av desamma. Ur de synpunkter med hänsyn till landets bränsleförsörjning,
som kommissionen liade att anlägga, vore intet att erinra mot
bifall till ansökningen, under förutsättning att bolaget jämväl framdeles ålades
skyldighet att efterkomma de föreskrifter beträffande produktionens
storlek, som kommissionen kunde komma att lämna.
Vårt land äger så omfattande torvtillgångar, att de skulle bliva tillräckliga
för att helt täcka landets bränslebebov under århundraden, om det blott
funnes en fullgod metod att nyttiggöra torven. Då man ännu icke nått fram
till någon sådan metod, ställer det sig under normala förhållanden fördelaktigare
att använda andra bränslen än torv. Torvberedning har därför i vårt
land hittills företrädesvis bedrivits under tider, då bränsleimporten på grund
av krigsförhållanden eller av andra orsaker varit försvårad. När normala
tider sedermera inträtt, har verksamheten nästan fullständigt nedlagts. Såsom
jag inledningsvis anfört, uppnåddes sålunda under det första världskriget
en ganska betydande torvproduktion, men vid krigets slut avstannade
den så gott som helt och hållet, och befintliga anläggningar lämnades i stor
utsträckning att förfalla. Även det senaste världskriget gav torvindustrien
ett kraftigt uppsving. Bränntorvproduktionen ökade från ungefär 25 000 ton
årligen under de sista förkrigsåien till omkring 1 250 000 ton under det
sista krigsåret. Sistnämnda produktion motsvarar mer än 600 000 ton kol
per år, d. v. s. omkring 7 procent av vår import av kol och koks närmast
före kriget.
Forsknings- och försöksverksamheten på torvområdet visar samma uppoch
nedgående kurva som torvproduktionen. Under de båda världskrigen har
arbetet tilltagit, men under mellanperioden har verksamheten varit jämförelsevis
obetydlig. Arbetet har i huvudsak utförts med stöd av allmänna
medel. Sålunda har ingenjörsvetenskapsakademien i omkring 25 år erhållit
ett årligt anslag till forskning på kraft- och bränsleområdet. Sedan det
statsägda Aktiebolaget Svensk torvförädling år 1939 bildades, har bolaget
nedlagt icke obetydliga belopp i forsknings- och försöksverksamhet. Viss
forsknings- och försöksverksamhet har därjämte bedrivits av enskilda. I jämförelse
med den av staten bedrivna verksamheten ha dock de enskilda insatserna
varit av mindre betydelse.
Frågan om statsmakternas ställning till den fortsatta verksamheten på
torvområdet måste bedömas med särskild hänsyn till torvens betydelse såsom
bränsle i händelse av krig eller avspärrning. Riksnämnden för ekonomisk
försvarsberedskap har framhållit, att varje planering ur beredskapssynpunkt
av landets näringsliv i stort sett är meningslös, om ej bränsleförsörjningen
i en avspärrningssituation åtminstone nödtorftigt kan tryggas.
Även under normala förhållanden har Sverige stort underskott av inhemskt
bränsle. Det framstår därför såsom en angelägen uppgift att utfinna metoder,
som göra det möjligt att på ett rationellt och ekonomiskt sätt framställa
bränntorv eller annat fast bränsle ur våra torvmossar.
Den hittills bedrivna forsknings- och försöksverksamheten på torvområdet
giver vid handen, att uppgiften att utfinna sådana metoder är mycket
Kungl. Maj:ts proposition nr 308.
17
svårlöst. Man måste räkna med ett långsiktigt och kostnadskrävande arbete
innan resultat kunna förväntas. Till detta arbete kunna bidrag från enskilt
håll icke påräknas. Det måste ankomma på staten att ensam bestrida kostnaderna.
Jag förordar sålunda, att medel anvisas till forsknings- och försöksarbete
på torvområdet. Det synes mig önskvärt att detta arbete icke hålles inom
en alltför trång ekonomisk ram. Beträffande frågan i vilken form arbetet
bör bedrivas är jag icke beredd att nu fatta ståndpunkt. Jag anser liksom
riksnämnden att, innan verksamhetens omfattning närmare bestämmes och
slutlig ståndpunkt tages till organisationsformerna, vissa förberedelser böra
vidtagas i syfte att bättre klargöra förutsättningarna för forskningen. Den
första uppgiften bör därvid vara att uppdraga åt en eller flera på torvområdet
erfarna personer ait efter studier — även i utlandet och då särskilt i
Sovjetunionen, Danmark och Irland — planlägga arbetet. Planläggningen bör
äga rum inom Aktiebolaget Svensk torvförädling och ske i samråd med experter.
Planläggningsarbetet bör bedrivas i så skyndsam takt som möjligt,
enär det självfallet är angeläget att det egentliga forskningsarbetet igångsättes
med minsta dröjsmål. Skulle pianläggningsarbetet kunna avslutas före utgången
av nästkommande budgetår, böra medel redan då stå till förfogande
för forskningsarbetet. Jag förordar därför, att medel anvisas för nästa budgetår
såväl till planläggning av torvforskning som till dylik forskning. Vid
detta ställningstagande är det dock icke möjligt att närmare beräkna medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål. Jag anser mig emellertid böra tillstyrka
en medelsanvisning av 200 000 kronor. Medel för anläggningsarbeten
torde däremot icke nu böra anvisas.
Med hänsyn till att torvproduktionen kan väntas fortgå i betydande omfattning
även under det kommande budgetåret, finner jag icke nu anledning
föreligga att äska medel till att i beredskapssyfte underhålla mossar och
torvmaskiner m. m. Jag är heller icke beredd att nu föreslå särskilda anslag
till fortsättande av den av Sveriges geologiska undersökning påbörjade inventeringen
av landets torvmossar.
Vad härefter angår bolagsstyrelsens framställning den 27 februari 1947
torde, därest riksdagen icke har något att erinra däremot, det mellan statens
bränslekommission och bolaget träffade legodriftsavtalet böra annulleras.
överenskommelse torde därefter böra träffas mellan domänstyrelsen och bolaget
om att på arrende till bolaget upplåta de tolv av legodriftsavtalet omfattade
mossarna eller eventuellt endast vissa av dessa mossar, överenskommelsen
torde böra underställas Kungl. Maj:t för godkännande. Vid planläggningen
av produktionens storlek bör bolagsledningen taga all möjlig hänsyn
till bränslekommissionens önskemål.
Då 1940 års lagtima riksdag under rubriken Statens affärsverksfonder. K.
Domänverket å kapitalbudgeten för budgetåret 1940/41 anvisade det tidigare
nämnda reservationsanslaget av 1 000 000 kronor till Förberedande arbeten
å vissa staten tillhöriga torvmossar, ställdes frågan om förräntning och
eventuell avskrivning av detla anslag på framtiden. Anslaget, som utbetalats
liihrmr/ till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr SOS.
2
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 308.
till Aktiebolaget Svensk torvförädling och av bolaget använts för röjning,
dikning och djupplöjning av vissa statsmossar samt för inköp av de för
dessa arbeten erforderliga maskinerna, torde nu helt böra avskrivas med anlitande
av överskottet å diversemedelstiteln Försålda torvprodukter från
statsmossarna.
Återstoden av överskottet torde enligt Kungl. Maj:ts närmare bestämmande
få användas dels för återbetalning av de å driftbudgeten för budgetåren 1940/
41 och 1941/42 beviljade anslag, vilka ställts till bolagets förfogande, genom
omföring till riksstatens inkomsttitel Övriga diverse inkomster, dels för bolagets
fortsatta verksamhet. Vad som vid den affärsmässiga driftens upphörande
eventuellt kan komma att kvarstå å diversemedelstiteln, torde böra
överföras till nyssnämnda inkomsttitel.
Jag delar statskontorets uppfattning, att det är av stor betydelse att befintlig
maskinutrustning å statsmossarna för framtiden erhåller sakkunnig vård
och tillsyn. Statens intresse i detta hänseende synes mig bliva bäst tillgodosett
genom att maskinerna överföras i bolagets ägo. Jag tillstyrker därför
att så sker. Baracker och övriga fasta byggnader torde däremot icke böra
tillfalla bolaget. I den mån de äro uppförda å sådana mossar, som icke komma
att upplåtas på arrende, samt i den mån arrendeavtal, som träffats mellan
verket och bolaget, utlöpa utan att förnyas, torde de böra övertagas av domänverket.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen att
dels till Planläggning av torvforskning m. m. för budgetåret
1947/48 under tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av .................................... kronor 200 000;
dels ock medgiva att försäljningsmedel å den i statskontorets
räkenskaper uppförda diversemedelstiteln Försålda torvprodukter
från statsmossarna må disponeras i enlighet med
vad i det föregående anförts.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet
Kronprinsen-Regenten alt proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Lennart Kihlstrand.
477811. Stockholm, Isaac Marcus Er ktryckeri-Aktiebolag, 1947.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1947:402 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till djupborrning efter salt och olja m. m. i Skåne. s. 15 i texten
- SU 1947:216 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 19U7\A8 till planläggning av torvforskning in. m. jämte i ämnet väckt motion. s. 1 i texten