Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1947148 till avveckling av beredskapen in. m

1947-05-16 · 19 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:309, Angående anslag för budgetåret 1947148 till avveckling av beredskapen in. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

1

Nr 309.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag

för budgetåret 1947148 till avveckling av beredskapen

in. m.; given Stockholms slott den 16

maj 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Allan Vougt.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 16 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och med

statsrådet Mossberg anmäler chefen för försvarsdepartementet fråga om anslag

för budgetåret 1947/48 till avveckling av beredskapen in. m. och anför

därvid följande.

I årets statsverksproposition, bilaga b, punkt 169, har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Avveckling

av beredskapen m. in. beräkna ett förslagsanslag av 5 000 000 kronor. Sedan

underlag för en uppskattning av medelsbehovet för detta ändamål numera föreBihang

till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 309. 1157« 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

hgger, upptager jag denna anslagsfråga. Innan jag ingår på anslagsberäkningarna,

torde jag fa lämna en översikt över den hittillsvarande medelsanvisningen

för avvecklingsarbetet m. in. och arbetets fortgång. Därjämte torde jag

få anmäla vissa särskilda frågor som äga samband med beredskapsavvecklingen.

Anslag till avvecklingsverksamhet budgetåren 1945/47.

För bestridande av kostnader för åtgärder för den förstärkta försvarsberedskapens

avveckling ha i första hand tagits i anspråk medel, som influtit i form

av inkomster genom försäljning av eller förbrukning för militära ändamål av

övertalig materiel in. in. För täckning av utgifter utöver dessa inkomster ha

anvisats särskilda förslagsanslag vid sidan av de för försvarets normala fredsverksamhet

anvisade anslagen.

I anslutning till beredskapens upphörande med utgången av juni 1945 anvisade

riksdagen sålunda för budgetåret 1945/46 till åtgärder för beredskapens

avveckling fyra förslagsanslag under driftbudgeten å tillhopa 115 miljoner

kronor. Därjämte anvisades ett investeringsanslag under kapitalbudgeten av

2 miljoner kronor för avvecklingsverksamhet. Enligt budgetredovisningen för

budgetåret 1945/46 ha utgifterna under dessa driftbudgetanslag uppgått till

omkring 145 miljoner kronor. Anslagen tillförda inkomstmedel redovisas med

omkring 152 miljoner kronor. Under budgetåret 1945/46 har således uppkommit

ett överskott av omkring 7 miljoner kronor vid avvecklingsverksamheten. och

budgetutjämningsfonden har per den 30 juni 1946 över avvecklingsanslagen

tillförts omkring (115 + 7 =) 122 miljoner kronor.

För budgetåret 1946/47 beräknades i proposition 1946: 283 anslagsbehovet

under det för hela försvaret gemensamma anslaget till Avveckling av beredskapen

m. m. till 10 miljoner kronor. Utgifterna beräknades därvid till 50

miljoner kronor och inkomsterna till omkring 40 miljoner kronor. Vid dessa

beräkningar togs icke hänsyn till kostnader, som redan beräknats under anslagen

för budgetåret 1945/46 men som till följd av förskjutningar framåt i

tiden av avvecklingsarbetet kunde komma att likvideras först efter utgången

av nämnda budgetår. För täckning av dylika överskjutande kostnader har

medgivande lämnats till överskridande av vissa av Kungl. Maj:t maximerade

poster under årets avvecklingsanslag med omkring 10 miljoner kronor, varav

de väsentligaste posterna belöpa på marinen, 7,5 miljoner kronor, och på

aiméns fortifikationsförvaltning, 2 miljoner kronor. Dessa överskridanden

motsvaras alltså av medel som icke hunnit utbetalas under budgetåret 1945/46

och till följd av anslagens karaktär av förslagsanslag icke kunnat reserveras

till innevarande budgetår. Att dylika förskjutningar i avvecklingsarbetet uppkommit

är främst att hänföra till rådande brist på arbetskraft och till otillräcklig

verkstadskapacitet. Kungl. Maj:t har medgivit arméförvaltningen att

intill ett belopp av 4 miljoner kronor vidtaga åtgärder för revidering av ammunition,

varigenom kostnader — utöver tidigare beräknade medel för nämnda

ändamål — bundits intill sagda belopp.

Emellertid har det varit nödvändigt att från och med innevarande budgetår

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

överskrida avvecklingsanslaget jämväl för täckande av utgifter, som hänföra

sig till beredskapstiden och således ej i egentlig mening avse åtgärder för

avveckling av beredskapen, nämligen utgifter för leveranser av viss beredskapsmateriel.

Under beredskapstiden ägde myndigheterna disponera löpande

förskottsanslag för återanskaffning av materiel, som förslitits eller förbrukats

under beredskapen. För täckning av dessa förskottsutgifter anlitades av riksdagen

för varje budgetår anvisade förslagsanslag för täckning av löpande försvarsutgifter.

Dylikt täckningsanslag anvisades senast å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1944/45 och avsåg utgifter under nämnda budgetår. Jämlikt

av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser avfördes under budgetåret

1945/46 kvarstående kostnader av här ifrågavarande slag —- i den mån materielbeställningarna

skett före den 1 juli 1945 — fortfarande från nämnda för

budgetåret 1944/45 uppförda täckningsanslag. Från och med budgetåret

1946/47 ha enligt meddelad föreskrift kvarstående, till beredskapstiden hänförliga

och av beredskapen föranledda utgifter bestritts av avvecklingsanslaget,

vilket av budgettekniska skäl ansetts vara att föredraga. För täckning av dylika

utgifter för tygmateriel och ammunition har Kungl. Maj:t medgivit överskridande

av anslagsposter för armén och marinen med 46 miljoner kronor respektive

12 miljoner kronor.

Medelsäskanden för budgetåret 1947/48.

Avvecklingen av beredskapsåtgärderna har under de två år, som förflutit

efter beredskapens upphörande, i stort sett avslutats.

För flygvapnet ha avvecklingsmedel icke anvisats för innevarande budgetår

och erfordras ej heller i fortsättningen.

Vid marinen hinna samtliga arbeten med iståndsättning av materiel icke

avslutas eller likvideras före utgången av budgetåret 1946/47. Anledningen

till förseningarna har uppgivits vara den rådande bristen på arbetskraft och

materiel. I skrivelse den 28 april 1947 har marinförvaltningen, efter samråd

med statens sakrevision, hemställt, att 11590 000 kronor måtte anvisas för

nästa budgetår för avvecklingsarbeten m. in. vid marinen. Härav avses 3 985 000

kronor för egentliga avvecklingsändamål. Beloppet motsvaras så gott som helt

av utgiftsrester och kostnader för arbeten, för vilka medel tidigare inräknats

i avvecklingsanslag men som icke hinna slutföras före den 1 juli 1947; endast

för utgifter till ett belopp av 50 000 kronor ha medel icke beräknats i tidigare

anvisade avvecklingsmedel. Återstående belopp, 7 605 000 kronor, beräknas

erforderligt för täckande av den del av kvarstående kostnader, 12 miljoner

kronor, för leveranser av beredskapsmateriel, som icke hinner utbetalas under

innevarande budgetår. Som framgår av det föregående har nämnda belopp om

12 miljoner kronor redan anvisats för innevarande budgetår.

Även vid armén återstå, inom tygavdelningens verksamhetsområde, arbeten

för iståndsättning av materiel. Här tillkommer emellertid en art av avveck

lingsverksamhet, som väntas föranleda utgifter under relativt lång tid, nämligen

förrådsverksamheten. Fn närmare redogörelse för förrådsfrågan vid

armén har lämnats i propositionen 1946:121. Intill dess slutliga fredsförråd

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Iiungl. Maj:ts proposition nr 309.

färdigställts i enlighet med vad i nämnda proposition angivits, måste materielen

kvarligga i provisoriska förrådslokaler, vilket medför merkostnader för

hyror och markarrenden, för materielvård samt för bevakning och tillsyn av

förråden. När inflyttning i fredsförråden sker, uppstå även kostnader för återställande

av förhyrda lokaler och arrenderad mark samt för materieltransporter.

Chefen för armén har i samråd med arméförvaltningen, arméns fortifikationsförvaltning,

försvarets sjukvårdsförvaltning, försvarets civilförvaltning

och sakrevisionen låtit centralt beräkna avvecklingskostnaderna för armén för

budgetåret 1947/48. I skrivelse den 6 maj 1947 har arméchefen framlagt resultatet

av dessa beräkningar.

De med förrådsvården sammanhängande kostnaderna ha i arméchefens skrivelse

beräknats enligt följande

Årskostnader.

Hyror och markarrenden ............................ kronor

Vårdkostnader (innefattande traktamenten och drivmedel)

...................................................... »

Bevakningskostnader ....................................... »

Iordningställande och nödtorftigt underhåll av

provisoriska förrådslokaler ........................... »

990 000

275 000

170 000

395000 i 830000

Engångskostnader.

Återställning av förhyrda lokaler och arrenderad

mark .........................................................

Inflyttning i slutliga fredsförråd .....................

kronor 550 000

>> 1 325 000 1 875 000

Summa kronor 3 705 000

I beräkningarna ingå icke avlöningskostnader för förrådspersonal; i avlöningsanslag

för armén för budgetåret 1947/48 ha inräknats medel även för avlöningar

till extra personal som måste finnas anställd för avvecklingsuppgifter.

Utöver dessa av förrådsvården direkt föranledda kostnader har arméchefen

upptagit 30 000 kronor för expenser för arméförvaltningens intendenturavdelning,

9 400 000 kronor för fortsatt renovering av materiel in. m. för arméförvaltningens

tygavdelning samt 405 000 kronor för flyttning av baracker, avsedda

till permanenta förrådslokaler, för arméns fortifikationsförvaltning.

Arméförvaltningens tygavdelning hade för fortsatta arbeten för iståndsättning

av materiel äskat 11 500 000 kronor eller, enligt ett begränsat program,

9 400 000 kronor. I beloppen ingående 3 650 000 kronor avses för utgiftsrester

som kvarstå från innevarande budgetår. Återstående belopp, 7 850 000 kronor

lespektive 5 750 000 kronor, avse kostnader för fortsatt renovering av materiel

m. m., för vilka medel tidigare icke beräknats. Tygavdelningen har ansett en

begränsning av medelsbehovet under avvecklingsanslaget till det lägre beloppet

möjlig dock ej utan vådor ur beredskapssynpunkt och icke utan att

andra, i ordinarie underhållsanslag redan inräknade arbeten måste uppskjutas

eller helt eftersättas. Sakrevisionen har ansett, att samtliga avvecklingskost
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kim yl. Majits proposition nr 309.

nåder i vad gäller materielrenovering inom tygavdelningens verksamhetsområde

under kommande budgetår kunde rymmas inom det lägre beloppet. Under

denna förutsättning har arméchefen anslutit sig till den lägre kostnadsberäkningen

men förbehållit sig att, om så skulle visa sig nödvändigt, få återkomma

med framställning om anvisande av ytterligare medel.

Härutöver har tygavdelningen anmält behov av 10 miljoner kronor för sådana

utgifter under nästa budgetår, som hänföra sig till likvidering av beställningar

av beredskapsmateriel. Detta belopp erfordras utöver de 46 miljoner

kronor, som ställts till förfogande för samma ändamål under innevarande

budgetår. På budgetåret 1948/49 ha beräknats falla ytterligare omkring It)

miljoner kronor för dylika utgifter. Därmed beräknas dessa kostnader vara

för arméns del slutligt gäldade.

Försvarets civilförvaltning har i skrivelse den 16 april 1947 hemställt om

anvisande från avvecklingsanslag under budgetåret 1947/48 av 58 000 kronor

för avlönande av personal vid civilförvaltningen, huvudsakligen för advokatfiskalskontoret,

som måste finnas anställd för handläggning av vissa från beredskapstiden

kvarstående mål och ärenden samt 1 000 kronor för räideiingsnämndernas

verksamhet.

Slutligen har försvarets socialbyrå i skrivelse den 28 mars 1947 hemställt

om medelsanvisningar under avvecklingsanslag för nästa budgetår med tillhopa

547 000 kronor, varav för avlöningar och omkostnader vid socialbyrån

14 000 kronor respektive 3 000 kronor, för avveckling av värnpliktslånenämn

dernas verksamhet 5 000 kronor, för särskilda övergangsförmanei till långtidsinkallad

beredskapspersonal 50 000 kronor samt för statsbidrag för vissa

felaktigt utbetalade familjebidrag 475 000 kronor.

Vissa särskilda frågor.

Under beredskapstiden har ersättning till inkallade värnpliktiga och deras

familjer utgått bland annat enligt förordningen den 17 april 1940 (nr

223) om familjebidrag åt värnpliktiga under krigst j änstgöring

in. in. (krigsfamiljebidragsförordningen) och förordningen den 30

juni 1942 (nr 521) i samma ämne. Ersättningen har enligt den förra

förordningen utgjorts av familjebidrag och enligt den senare av familjebidrag

och hemortslön. Utbetalningen har ankommit på kommunerna

och har skett genom familjebidragsnämnder. Ersättningarna ha emellertid

avsetts skola slutligen helt eller delvis stanna å statsverket. I fall,

då familjebidrag eller hemortslön kommit att felaktigt utbetalas, kunde enligt

de ursprungliga bestämmelserna gottgörelse av statsmedel icke beviljas kommun,

detta oberoende av orsaken till att utbetalningen skett felaktigt. I anledning

av Kungl. Maj:ts proposition 1944:40 beslöt riksdagen (skrivelse nr

340), att ersättning under vissa förutsättningar skulle utgå till kommun

för oriktigt utbetalade belopp. Sålunda skulle i fall, da oriktig utbetalning

föranletts av felaktigt förfarande av militär myndighet och familjebidragsnämnd

icke kunde lastas för felaktigheten, ersättning utgå till kommunen. Så

skulle ock ske i fråga om felaktig utbetalning, som icke kunde läggas vare sig

opaginerad Kontrollera mot PDF

1 Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

militär myndighet eller kommun till last, I förra fallet skulle icke någon

begränsning gälla med hänsyn till den tidpunkt vid vilken utbetalning skett.

I senare fallet föreskrevs däremot, att ersättning skulle utgå endast för oriktig

utbetalning som skett före den 1 mars 1943.

I skrivelse den 4 december 1946 har försvarets socialbyrå, som utövar tillsynen

över dessa bestämmelser, framhållit, att erfarenheten visat, att även

vad angår tid efter den 1 mars 1943 i viss omfattning förekommit oriktiga utbetalningar,

vilka väl icke föranletts av felaktigt förfarande av militär myndig116*

men som icke heller kunna läggas familjebidragsnämnd till last samt

följaktligen äro av den art, att ersättning skulle kunnat utgå för utbetalningen,

om denna skett före nämnda dag. Byrån har härutinnan vidare anfört i huvudsak

följande.

... 1 viss man beror det angivna förhållandet på samma omständigheter som

föranledde tidigare oriktiga utbetalningar av nu förevarande art. Härtill kommer,

att familjebidragsnämnderna ställts inför ytterligare svårigheter i samband

med att nya bestämmelser angående familjebidrag m. m. blivit tillämphga

vid olika tidpunkter. Det kan således erinras om de svårigheter, som

uppstodo i samband med att 1942 ars fredsfamiljebidragsförordning (nr 524)

trädde i tillämpning å vissa grupper av värnpliktiga, olika vid olika tider.

Likartat var förhållandet vid övergången till 1946 års familjebidragsförordning

(nr 99). Såväl i fråga om familjebidrag som, framför allt, beträffande

hemortslon uppstodo svårigheter i samband med att krigsavlöningsreglementet

v*~j . 1^a tidpunkter upphörde att vara tillämpligt å olika grupper av värnpliktiga.

Vid de nu berörda övergångarna till nya bestämmelser medförde förhållandena,

att familjebidragsnämnderna måste tillämpa de nya bestämmelserna

med i flera fall kort varsel och utan att de omedelbart kunde erhålla

annat än kortfattade anvisningar i fråga om övergången och om de nya bestämmelserna.

— Enligt försvarets socialbyrås uppfattning syntes skäl föreugga

att söka i nu förevarande sammanhang reglera samtliga de frågor rörande

oriktiga utbetalningar av familjebidrag och hemortslon, vilka ägde samband

med den under gångna år rådande förstärkta försvarsberedskapen och dennas

avveckling.

Under hänvisning till att avvecklingen av försvarsberedskapen väl i stort

sett men icke helt slutförts den 30 juni 1946 och att man eftersträvade att i

görligaste mån medtaga samtliga de oriktiga utbetalningar, som hänföra sig

till försvarsberedskapen och dennas avveckling, har byrån föreslagit, att be

stämmelserna om ersättning till kommun för felaktiga utbetalningar, som icke

kunna läggas vare sig militär myndighet eller kommun till last, skola utsträckas

till att avse utbetalningar som skett före den 1 januari 1947.

över försvarets socialbyrås framställning ha yttranden avgivits av försvarets

civilförvaltning, statskontoret och riksräkenskapsverket.

Försvarets civilförvaltning har erinrat om att förslaget innebär, att ersättning

av statsmedel skall utgå även för familjebidrag, som under tid efter beredskapens

upphörande felaktigt utbetalats till värnpliktiga under fredstjänstgöring.

Med hänsyn till att härav föranledda kostnader förorsakats av svårigheter

förenade med återgången till fredsförhållanden har ämbetsverket emellertid

funnit det rimligt, att dessa kostnader rubriceras såsom avvecklingskostnader.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 309. >

Statskontoret har ansett, att bestämmelserna om ersättning för oriktig utbetalning

som icke föranletts av felaktigt förfarande av militär myndighet

böra begränsas till att gälla sådana fall, då den oriktiga utbetalningen verkställts

före den 30 juni 1946.

Riksräkenskapsverket har föreslagit, att den tid, inom vilken de oriktiga

utbetalningarna skola ha skett för att ersättning skall kunna utgå, icke utsträckes

längre än till den 1 juli 1945, då beredskapen upphörde.

Vidare torde i detta sammanhang få beröras frågan om dispositionen

av vissa under beredskapstiden anskaffade baracker.

För tillgodoseende av beredskapsförbandens behov av utrymmen för förläggnings-,

expeditions- och förrådsändamål m. m. anskaffades under beredskapsåren

för armén och marinen ett stort antal baracker av olika typer.

Då det kunde väntas att detta barackbestånd efter beredskapens avveckling

icke längre komme att i sin helhet erfordras för försvarets behov, uppdrogs

hösten 1945 åt överbefälhavaren att föranstalta om utredning i vad man

barackerna borde bibehållas inom försvarets fredsorganisation och för fiamtida

beredskapsändamål eller kunde ifrågakomma för försäljning.

Med föranledande härav verkställd utredning gav vid handen, att av ifrågavarande

baracker — för armén omkring 9 200 och för marinen omkring 2 600

förutom vissa till Danmark försålda baracker — flertalet för det davarande

ansågs böra bibehållas såsom förråd (delvis dock endast i avbidan på färdigställandet

av permanenta förråd), för att möta behovet av ytterligare förläggningsplatser

under repetitionsövningar, för anordnande av övningsläger, för

luftbevakning och luftvärn, för överlämnande till hemvärnet och frivilliga

försvarsorganisationer och för framtida beredskapsändamål. För försäljning

ansågos kunna ifrågakomma inom armén 1 o25 baracker och inom marinen inemot

300 baracker.

På grundval av berörda utredning meddelade Kungl. Maj:t vissa föreskrifter

genom beslut den 28 juni 1946. Enligt dessa skulle omkring

4 150 baracker disponeras huvudsakligen för förrådsändamål inom armén och

för överlämnande till hemvärnet, samt vidare nämnda antal baracker försäljas.

Av de för förrådsändamål avsedda barackerna skulle emellertid efter en viss

övergångstid omkring 2 225 försäljas. Beträffande dispositionen av övriga av

utredningen berörda baracker — utom dem som tillfälligt behövde utnyttjas

för förrådsändamål — skulle enligt beslutet yttrande inhämtas av 1945 års försvarskommitté.

I utlåtande i ärendet den 4 oktober 1946 framhöll försvarskommitten, att

ur de synpunkter kommittén hade att företräda intet syntes vara att erinra

mot att baracker i föreslagen omfattning ställdes till förfogande för vissa till

försvaret anslutna organisationer — centralförbundet för befälsutbildning,

riksförbundet Sveriges lottakårer och sjövärnskåren — och ej heller mot att

Övriga av utredningen omfattade baracker tills vidare toges i anspråk i enlighet

med framlagt förslag. Kommittén — som på dåvarande stadium

icke ansåg sig kunna ingå på bedömande av det framtida behovet av baracker

opaginerad Kontrollera mot PDF

“ Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

för försvarsändamål — framhöll emellertid, att, i den mån kostnadskrävande

förflyttning av barackerna erfordrades, största möjliga återhållsamhet borde

iakttagas.

Beträffande överlämnande av baracker till frivilliga försvarsorganisationer

har Kungl. Maj:t i olika sammanhang meddelat de beslut, till vilka föreliggande

framställningar givit anledning.

Då de kostnader för förflyttning av baracker, som uppkomme vid tillgodo>eende

av det ökade utrymmesbehovet under repetitionsövningar, för anordnande

av övningsläger samt för luftbevakning och luftvärn m. in., beräknats till

betydande belopp — omkring 3 600 000 kronor för armén och omkring 100 000

kronor för marinen — och då de årliga underhållskostnaderna vid utnyttjande

av barackerna inom fredsorganisationen vore avsevärda, fann jag angelaget

att mer ingående undersökningar verkställdes rörande möjligheterna

att tillgodose ifrågakommande behov genom att ta i anspråk ett väsentligt

mindre antal baracker och helst utan att någon förflyttning av baracker skulle

behova ske. Den 25 januari 1947 uppdrogs åt överbefälhavaren att föranstalta

om dylik utredning.

I anledning härav har chefen för försvarsstaben, på uppdrag av överbefälhavaren,

i skrivelser den 8 och den 23 april 1947 föreslagit att, utöver i beslutet

den 28 juni 1946 avsedda baracker, ytterligare omkring 740 av arméns

och 115 av marinens baracker skola omedelbart försäljas såsom icke längre

erforderliga för försvarsändamål. Det är min avsikt förorda, att dessa baracker

försäljas.

Av de för armén och marinen anskaffade barackerna, (9 200 + 2 600 =)

11 800, ha i det föregående redovisats (1 525 + 300 -f 4 150 + 740 + 115 =)

6 830. Beträffande dispositionen av återstående baracker, (11 800 — 6 830=)

1 runt tal 5 000, har chefen för försvarsstaben i skrivelsen den 23 april 1947

overlamnat förslag från cheferna för armén och marinen såvitt avser omkring

2 600 av nämnda baracker. Innebörden av förslagen framgår av följande sammanställning.

Sammanställning I.

1

Ändamål

i

Antal (inom

parentes an- gives det antal

som behöver

flyttas)

Kostnad för

iståndsättning

av baracker

som ej behöva

flyttas

Kostnad för

flyttning av

baracker och

iståndsättning

av dessa

Ärliga under- hållskostnader

Armén.

A. Förläggningsutrymmen m. m. un-

der repetitionsövningar

| B. Förläggningsutrymmen m. m. vid

471 (117)

800 000

700 000

40 000

permanenta övningsplatser .

C. Anordnande av övningsläger för

161 ( 51)

84 500

316 300

8 200

vinterutbildning m. m. . .

Marinen.

526 (105)

311500

507 700

35 900

D. Övningsändamål.....

E. Förläggningsutrymmen m. m. vid

fredsförläggningsplatser .. .

854 ( 15)

60 (-)

521 ( 6)

140 700 j

|

150 000

F. Beredskapsändamål .....

—

25 000

30 000

Summa

2 593 (294)

1196 000

2 881

1689 700

>700

264 100

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 301).

Härefter skulle återstå omkring (5 000 — 2 600=) 2 400 baracker, beträffande

vilka slutligt förslag ännu icke avgivits av myndigheterna. Av dessa

torde omkring 1 800 tillhöra armén. Enligt vad som under hand inhämtats

från arméstaben avses förslag inom den närmaste tiden komma att ingivas

om utnyttjande av en del av dessa baracker för hemvärnet, föi fönadsändamål

och såsom värmestugor, varjämte ett mindre antal (omkring 30) skulle

överlämnas till luftfartsstyrelsen. Särskilda medel beräknas icke behöva

äskas för härmed eventuellt förenade flyttnings- eller iståndsättningskostnader.

Beträffande återstående baracker (uppskattningsvis 1 000) torde komma

att framläggas förslag om försäljning. Av marinens baracker, omkring (2 400—

1 800 =) 600, beräknas flertalet, enligt lämnad uppgift, skola utnyttjas för

förrådsändamål. Marinförvaltningen har den 28 juni 1946 erhållit i uppdrag

att i samråd med statens sakrevision avgiva närmare förslag beträffande dessa

baracker. Utredningen är ännu icke avslutad.

Det nuvarande läget kan sammanfattas sålunda.

Sammanställning II.

Antal under

beredskapen an- skaffade baracker

Beslut meddelat

om bibehållande

Ifrågasatta för

bibehållande

Beslut föreligger om försäljning

Härutöver

föreslagna till |

försäljning nu j

eller framdeles j

omedelbart

sedan permanenta

förråd färdig- ställts

11800

1925

4 000

1825

2 225

1825

5 92ä

5 875

Beträffande i sammanställning 1 angivna ändamål må följande framhållas.

A. Armén: Förläggningsutrymmen rn. m. under repetitionsövningar. Till

grund för behovsberäkningarna ha legat de styrkeuppgifter som innefattas i

ett av överbefälhavaren till 1945 års försvarskommitté överlämnat, till

900 000 000 kronor kostnadsberäknat förslag till försvarsorganisation. Det

har förutsatts, att vid repetitionsövnlng tre åldersklasser samtidigt skola

tjänstgöra vid förbanden — en fullgör första tjänstgöring, en första repetitionsövning

och en andra repetitionsövning. Under repetitionsövningaina

har räknats med dubbelförläggning i logement, lektionssalar och dagrum. Vid

vissa förband ha baracker beräknats behöva provisoriskt utnyttjas i avbidan

på att vissa kasernbyggnader, som erfordras enligt 1942 års försvarsbeslut

men med vilkas uppförande tills vidare fått anstå, kunna färdigställas.

B. Armén: Förläggningsutrymmen m. in. vid permanenta övnings platser.

Avsikten är att vid permanenta övnings- och skjutplatser, som aro belägna

på sådant avstånd från truppförbandens förläggningar att dagliga framoch

återtransporter bli olämpliga ur utbildnings- och ekonomisk synpunkt,

bibehålla eller dit överföra baracker (värmestugor eller — i viss utsträckning

— förläggningsbaracker, expeditions-, köks-, matsals-, stall- eller förrådsbaracker).

C. Armén: Anordnande av övningsläger för vint er utbildning rn. m. Ifråga
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Departements
chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

varande övningsläger avses skola anordnas i syfte att möjliggöra sammanförande

av storre förband för övningar vintertid i därför speciellt lämpad

errang. Det har framhållits såsom oundgängligen nödvändigt, att förbanden

i de sodra delarna av landet beredes tillfälle till dylika vinterövningar

i snonka trakter. För förbanden i de norra delarna av landet har ansetts

vara av vikt att bereda möjlighet till övningar i växlande terrängförhållanden.

I dessa lager avses truppen skola förläggas i tält, medan barackerna

huvudsakligast avses skola utnyttjas för sjukvårds-, expeditions-, matlagningsoch

utspisningsandamål; beträffande vissa läger i övre Norrland avses dock

befintliga forlaggnmgsbaracker skola utnyttjas för sitt ändamål.

D. Marinen: Övningsändamål. Chefen för marinen har föreslagit att av

marinens baracker 839 bibehållas och 15 flyttas för tillgodoseende av behovet

a\ orlaggnmgs- m. fl. utrymmen under övningar och utbildning utom de

egentliga fredsförläggningsplatserna. Enligt under hand lämnad redogörelse

maste en stor del av utbildningen vid kustartilleriförbanden, särskilt under

repetitionsovningarna, bedrivas vid de batterier, mätstationer och strålkastarplatser,

som under senare år i allt större omfattning tillförts materiel. Vissa

av de har avsedda barackerna böra enligt marinchefen även bibehållas av beredskapsskäl.

E. Marinen: Förläggningsutrymmen m. in. vid fredsförläggningsplatser.

Dessa baracker — ett 60-tal — avses för att öka förläggningsmöjligheterna

särskilt under repetitionsovningarna.

F. Marinen: Beredskapsändamål. Barackerna — 521, därav 6 behöva

flyttas — avses skola bibehållas för tillgodoseende av behovet i händelse av

ett nytt beredskapsläge. Till stöd för förslaget ha åberopats svårigheterna

att i skärgårdsområdena snabbt få förlaggningsförhållandena ordnade, att å

de platser, på vilka barackerna nu aro uppsatta, civil bebyggelse i allmänhet

saknas, ävensom att kostnaderna för nedmontering och borttransport av barackerna

komme att bli betydande.

Som av det föregående framgår erfordras även för nästa budgetår medel för

bestridande av utgifter som äga samband med avvecklingen av den förstärkta

forsvarsberedskapen. I de medelsäskanden som framlagts kunna särskiljas

olika grupper av utgifter, nämligen sådana som avse avvecklingsarbete i egentlig

mening iståndsättning av under beredskapen eller avvecklingsverksamheten

försliten materiel m. m. samt av beredskapen föranlett merarbete inom

försvarets civilförvaltnings och försvarets socialbyrås verksamhetsområden —

vidare de särskilda kostnaderna för förrådsvården samt slutligen från beredskapstiden

kvarstående utgifter för materielleveranser. I förevarande sammanhang

bör även uppmärksammas frågan om dispositionen av beredskapsbaracker.

Det egentliga avvecklingsarbetet i här angiven bemärkelse har i

viss utsträckning försenats på grund av rådande brist på arbetskraft och materiel

samt av otillräcklig verkstadskapacitet. Materiel, som kommit till användning

vid efterkrigsminsvepningen under 1946, kan heller icke hinna helt istånd
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 309. H

sättas före den 1 juli 1947. Medel, som redan anvisats för innevaiande budgetår

inom ramen för ursprungligen beräknade kostnader för arbetena i fråga,

ha därför av arméförvaltningen och marinförvaltningen ånyo äskats för nästa

budgetår. Dessa äskanden uppgå till sammanlagt (3 650 000 + 3 985 000 =)

7 635 000 kronor. Jag förutsätter, att det skall vara möjligt att innevarande

budgetår i större omfattning än som beräknats fullfölja återstående arbetsuppgifter.

Jag räknar därför med 2 000 000 kronor för bestridande av dylika

kvarstående utgifter samt erinrar, att under nästa budgetår uppkommande

kostnader av detta slag helt motsvaras av minskningar i utgifterna å innevarande

budgetårs avvecklingsanslag.

För fortsatt renoveringsarbete, utöver vad som tidigare beräknats, bär tygavdelningen

beräknat 7 850 000 kronor. Sakrevisionen har ansett, att medelsanvisningen

kan begränsas till ett av tygavdelningen angivet lägre belopp om

5 750 000 kronor. Arméchefen har även med viss reservation godtagit detta

lägre belopp. I beloppet ingår en post om 3 600 000 kronor för revidering av

ammunition, vilket belopp avser att täcka utgifterna för de revideringsåtgärder

inom ett belopp av 4 miljoner kronor, som Kungl. Maj:t bemyndigat arméförvaltningen

att under innevarande budgetår vidtaga. Tygavdelnmgen har anfört,

att begränsning av medelsanvisningen till det lägre beloppet skulle medföra,

att vissa renoveringsarbeten måste bekostas av ordinarie underhållsanslag.

För egen del vill jag framhålla, att gränsen mellan avvecklingsarbete

och ordinarie underhåll måste vara svår att draga exakt, när det gäller iståndsättning

av materiel. Jag finner det därför berättigat, att för en stor del av

de ytterligare renoveringsarbeten som tygavdelningen nu anmält anlitas ordinarie

underhållsanslag och därå förefintliga behållningar. Jag räknar därför

med att endast den revidering av ammunition, som påbörjats redan undei

innevarande budgetår, bekostas av avvecklingsanslag och upptager för detta

ändamål det av tygavdelningen beräknade beloppet, 3 600 000 kronor.

För bestridande av expenser för arméförvaltningens intendenturavdelning

torde särskilda medel icke behöva beräknas under avvecklingsanslaget. Däiemot

tillstyrker jag, att medel anvisas för bestridande av utgifter föi det a\

beredskapen föranledda merarbete som fortfarande kvarstår inom försvarets

civilförvaltning samt för värderingsnämnderna. Det för dessa ändamål askade

beloppet, 59 000 kronor, torde dock kunna begränsas till 50 000 kronor.

Även för socialbyrån komma att under nästa budgetår kvarstå vissa arbetsuppgifter,

som föranledas av den förstärkta försvarsberedskapen eller verksamheten

för dess avveckling. Därest riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag

i propositionen 1947: 143 angående vissa ändringar i gällande bestämmelser

angående värnpliktslån, kommer värnpliktslånenämndernas verksamhet att upphöra

med utgången av juni 1947. Vissa kostnader för deras avvecklande torde

dock böra beräknas. Likaså komma utgifter att föranledas av nuvarande bestämmelser

angående särskilda övergångsförmåner till långtidsinkallad beiedskapspersonal,

även om rätten till dylika förmåner skulle komma att begransas.

Vad beträffar frågan om statsbidrag för vissa felaktigt utbetalade familjebidrag

synes mig fog förefinnas att, såsom socialbyrån hemställt och remiss
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr SOU.

myndigheterna tillstyrkt, utsträcka den tidsgräns för rätt till ersättning för

oriktiga utbetalningar av familjebidrag och hemortslön som gäller i fall där

felaktigt förfarande icke ligger vare sig militär myndighet eller kommun till

last. Emellertid synes gränsen icke böra utsträckas längre än att ersättning

kan utgå för utbetalning som skett före den 1 juli 1946. Även vid denna gränsdragning

kommer ersättning att kunna utgivas för felaktiga utbetalningar i

samband med övergången till 1946 års familjebidragsförordning. Denna

trädde nämligen i kraft den 1 april 1946. Riksdagens medgivande torde böra

inhamtas till denna ändring i grunderna för bestridande av kostnader för oriktigt

utbetalade familjebidrag in. in. I likhet med vad som varit fallet innevarande

budgetår räknar jag med att de under budgetåret 1947/48 uppkommande

kostnaderna för statsbidrag för familjebidrag och hemortslön, som felaktigt

utbetalats, skola bestridas från avvecklingsanslag. Socialbyrån har beräknat

kostnaderna för återstående utbetalningar av dylikt statsbidrag till 475 000

kronor, varvid hänsyn tagits till den av byrån föreslagna utsträckningen av

tidsgränsen för rätt till ersättning för oriktiga utbetalningar av familjebidrag.

Fiån socialbyrån har jag under hand inhämtat, att det arbete, som sammanhänger

med regleringen av ifrågavarande felaktiga utbetalningar, för byråns

del beräknas vara slutfört senast vid utgången av nästa budgetår, under

förutsättning att personal står till förfogande för ändamålet.

Jag tillstyrker således, att medel anvisas under avvecklingsanslag till de

andamål som socialbyrån angivit. Medelsbehovet, av socialbyrån beräknat till

sammanlagt 547 000 kronor, torde kunna tillgodoses inom ramen för ett belopp

av 525 000 kronor.

För egentlig avvecklingsverksamhet under budgetåret 1947/48 beräknar jag

således (2 000 000 + 3 600 000 + 50 000 + 525 000 =) i runt tal 6 200 000

kronor.

o särskilda kostnaderna för för rådsvår den måste, såsom fram^,

år av det föiegående, ses i sitt samband med det i 1942 års försvarsbeslut

ingående programmet för utbyggande och anordnande av fredsförråd för

armén. Frågan om anordnande av dylika förråd underställdes riksdagen senast

i propositionen 1946: 121. Kostnaderna för programmets genomförande

beräknades i denna proposition till 38 550 000 kronor. Vid anmälan av denna

fråga anförde föredragande statsrådet, bland annat, att det vore av största

vikt, att förrådsbyggnadsprogrammet skyndsamt genomfördes. Förrän erforderliga

byggnader färdigställts, syntes en fullständig avveckling av beredskapen

icke möjlig, i det att förhyrda eller rekvirerade förrådslokaler i stor

utsträckning måste bibehållas och personal utöver fredsstaterna bindas för

forrådens skötsel. Det förutsattes därför, att från fortifikationsförvaltningens

sida särskilda åtgärder komme att vidtagas för programmets realiserande på

kort tid. Erforderliga byggnadsåtgärder syntes böra påbörjas redan under

budgetåret 1945/46.

A\ skilda orsaker har förrådsbyggnadsprogrammets genomförande dragit

ut på tiden. Den främsta anledningen därtill har varit rådande läge på arbets
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 309.

marknaden och knappheten på byggnadsmaterial. Angelägenheten av att vid

förrådsplaneringen i största utsträckning tillvarataga resultatet av pågående

utredningar rörande förrådslokalernas ändamålsenliga anordnande m. in. hai

föranlett överarbetning i viss utsträckning av byggnadsprogrammet och därigenom

i viss mån fördröjt dess genomförande. Enligt nu föreliggande planer,

vilka uppgjorts under beaktande av meddelade riktlinjer för byggnadstillstånd

för försvarets byggnadsverksamhet under de närmaste åren, skulle huvuddelen

av förrådsarbetena utföras under kalenderåren 1947 och 1948. En stor del

av förråden kommer dock enligt dessa planer att färdigställas först under

1949. I vad mån dessa planer kunna fullföljas är till väsentlig del beioende

av möjligheterna att för denna byggnadsverksamhet avdela arbetskraft och

materiel. Det är att märka, att de dryga kostnaderna för den provisoriska förrådsvården

icke är den enda eller ens väsentligaste olägenheten vid en fordröjning

av fredsförrådens anordnande. De i många fall otillfredsställande

lagringsförhållandena i de provisoriska förråden innebära stora risker för försämring

eller förstöring av dyrbar materiel, särskilt ammunition såsom angavs

i propositionen 1946: 121 uppgår värdet av den ammunition, som skall

inrymmas i de slutliga fredsförråden, till inemot 500 miljoner kronor. Därtill

kommer, att den provisoriska förrådslagringen i en del fall innebär risker

ur säkerhetssynpunkt. Med hänsyn till det anförda finner jag det nödvändigt,

att ifrågavarande byggnadsarbeten fortfarande få förtur vid disposition

av arbetskraft och materiel för byggnadsarbeten inom försvaret.

Sådant läget nu är blir det nödvändigt att räkna med särskilda kostnader

för den provisoriska förrådsvarden under minst två budgetår fiamat.

Chefen för armén har i samråd med sakrevisionen beräknat de löpande kostnaderna

under nästa budgetår till 1 830 000 kronor och engångskostnaderna,

för återställande av lokaler och mark samt för inflyttning i slutliga förråd,

till 1 875 000 kronor. Dessa beräkningar anser jag mig kunna i stort sett godtaga.

I årskostnaderna ingå även kostnader för drivmedel, för nästa budgetår

beräknade till 115 000 kronor. Med hänsyn till svårigheterna att särskilja olika

slag av utgifter för drivmedel torde sistnämnda kostnader böra bestridas från

ordinarie fredsanslag, d. v. s. arméns övningsanslag, vilket på grund ai

sänkta drivmedelspriser under innevarande budgetår inrymmer vissa leseivmedel.

I löpande kostnader för nästa budgetår beräknar jag därför (1 830 000

— 115 000=) 1 715 000 kronor.

I engångskostnaderna ingå, med 75 000 kronor, utgifter för drivmedel, vilka

av nyss anförda skäl böra bestridas från ordinarie riksstatsanslag. De återstående"

engångskostnaderna skulle därför uppgå till (1 875 000 — 75 000=)

1 800 000 kronor. Då det förutsättes, att under budgetåret 1947/48 endast omkring

It) % av de nya förråden kunna helt färdigställas, torde av nämnda kostnader

allenast 180 000 kronor böra upptagas för nästa budgetår.

Medelsbehovet för de särskilda utgifterna för förrådsvård under nästa budgetår

beräknar jag alltså till (1 715 000 + 180 000=) 1895 000 kronor eller i

runt tal 1 900 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 309.

Jämlikt Kungl. Maj:ts uppdrag den 1 februari 1946 har statens sakrevision

haft att följa arbetet med försvarsberedskapens avveckling. Sakrevisionens

verksamhet på detta område har varit av stor betydelse och bland annat lett

till ett påskyndande av avvecklingsarbetet och därmed till en begränsning av

kostnaderna för detsamma. Jag förutsätter, att även den avvecklingsverksamhet

som nu återstår skall i samma omfattning som hittills bedrivas under inseende

av sakrevisionen.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1945:386 medgav riksdagen

(skrivelse nr 594) fortsatt disposition av vissa för beredskapsändamål

anvisade medel. Enligt de grunder som i propositionen angivits skulle

nämnda medel i stort sett få fortfarande disponeras för likvidering av redan

utlagda niaterielbeställningar eller påbörjade arbeten. Besparingar å anslagsmedlen

skulle tillföras budgetutjämningsfonden. Det beräknades, att budgetutjamningsfonden

på detta sätt skulle, totalt för hela försvaret, tillföras om''ring

-90 miljoner kronor. Av budgetredovisningen för budgetåret 1945/46

framgår, att summan av överförda besparingar å täckningsanslag för vissa

engångsutgifter uppgått till över 100 miljoner kronor redan under nämnda

budgetår. Även under innevarande budgetår uppkomma emellertid besparingar

som enligt bestämmelserna skola tillföras budgetutjämningsfonden.

Det i propositionen 1945: 386 framlagda förslaget föregicks av en utredning

av behovet av fortsatt disposition av de ifrågavarande beredskapsmedlen.

Därvid kommo emellertid icke under bedömande de i det föregående

berörda, ännu icke slutligt gäldade kostnaderna för under beredskapen

beställd materiel, för vars anskaffande ursprungligen disponerats

förskottsanslag till löpande utgifter. Om så skett, torde disponibla besparingar

å de reservationsanslag, om vilka då var fråga, ha reserverats för

täckning av dessa kvarstående utgifter. Jag anser mig därför böra nu förorda,

att de ytterligare besparingar, som uppkomma å beredskapsanslag, må

disponeras for bestridande av från beredskapstiden kvarstående utgifter för

materielleveranser. Riksdagens medgivande härtill torde böra inhämtas. Medgivandet

bör även omfatta disposition för ändamålet av de s. k. överskottsoch

rabattmedel, som tillföras anslagen och vilka enligt bestämmelser, som

prövats av riksdagen (propositionen 1944: 275, punkten 5, riksdagens skrivelse

nr 370), eljest skulle tillföras budgetutjämningsfonden.

( utgifter, om vilka här är fråga uppgå för tygavdelningen till omkring

20 miljoner kronor och för marinförvaltningen till omkring 7 miljoner kronor.

Storleken av sistnämnda utgiftsbelopp är dock beroende av hur stor del

av de redan för innevarande budgetår för ändamålet anvisade medlen, som

tages i anspråk före budgetårets utgång. Närmare utredning har genom statens

sakievision företagits rörande möjligheterna att begränsa ifrågavarande

utgifter. Utredningen har -— såsom av handlingarna i ärendet framgår —

givit vid handen, att utgifterna äro i huvudsak bundna genom träffade avtal

eller av andra skäl och att ett inhiberande av ännu icke fullgjorda leveranser

ej är att förorda.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kungl. May.ts proposition nr 309.

I den mån de medel, som enligt vad nu anförts böra tagas i anspråk för

bestridande av ifrågavarande kostnader, ej skulle förslå för ändamålet, torde

överskjutande kostnader få avföras å avvecklingsanslag.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har bedömningen av frågan

om dispositionen av under be redskaps t iden anskaffade baracker

erbjudit vissa svårigheter. För mig har en självklar utgångspunkt

varit, att dessa baracker, som i stor utsträckning anskaffats för att provisoriskt

tillgodose av beredskapen framkallade tillfälliga utrymmesbehov, icke

böra överföras till försvarets fredsorganisation med mindre de inom denna

fylla ett oomtvistligt behov, som icke kan på annat lämpligt sätt tillgodoses.

Härför tala icke blott ekonomiska synpunkter — barackerna torde få antagas

komma att på längre sikt draga jämförelsevis stora underhållskostnader

utan även angelägenheten av att dessa baracker i nuvarande bristläge kunna

komma till användning för andra trängande ändamål, såsom samlingslokaler i

föreningsverksamhet, civila förrådsändamål, i industriell verksamhet etc. För

att ekonomiskt underlätta barackernas ianspråktagande för kulturella och

andra liknande ändamål har riksdagen medgivit, att barackerna må försäljas

till rabatterade priser i vissa fall (jfr propositionen 1946:311, bilaga 4,

punkt 2). Erfarenheten har visat, att efterfrågan på baracker för dylika ändamål

liksom även för annan verksamhet är mycket stor. De utredningar som

på mitt föranstaltande verkställts lia därför inriktats på att möjliggöra en

försäljning — med eller utan rabatter — av ifrågavarande baracker i alla de

fall då försvarets egna behov icke i första hand böra täckas. Då barackbeståndet

är omfattande och svårigheter föreligga att överblicka behovet för olika

ändamål, har utredningen först successivt avsatt resultat. Av den lämnade

redogörelsen framgår emellertid, att ett betydande antal baracker redan försålts

och att ytterligare ett stort antal baracker kan framdeles säljas, när

de icke längre erfordras såsom militära förråd. Dessa baracker, som alltsa

kunna disponeras för andra ändamål, uppgå till omkring hälften av det totala

antalet under beredskapen anskaffade baracker. En ytterligare begränsning

av det barackbestånd som bör bibehållas för försvarets behov synes mig emellertid

böra eftersträvas. Härutinnan må anföras följande.

Arméchefens förslag till användning av baracker såsom förläggningsutrymme

och dylikt under repetitionsövningarna b37gger på förutsättningen, att

arméns fredsorganisation utformas enligt visst av överbefälhavaren till försvarskommittén

avgivet förslag. Vidare förutsättes, att utbildning av värnpliktiga

under vissa tider av året skall bedrivas samtidigt för såväl till första

tjänstgöring inkallade som för dem som ha att fullgöra första eller andra

i epetitionsövning. Enligt min mening kan för framtiden bindande beslut i

fråga om disposition av baracker för ifrågavarande ändamål icke gärna fattas

förrän statsmakterna tagit ställning till det förslag försvarskommittén må

komma att framlägga. Ehuru jag i likhet med arméchefen finner det angeläget,

att förbättrade betingelser för vinterutbildningens bedrivande beredas,

är jag av i huvudsak samma skäl som nyss angivits beträffande förläggnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj-.ts proposition nr SOU.

utrymme under repetitionsövningar icke beredd att i nuvarande läge, innan

överblick vunnits över försvarets framtida organisation, taga slutlig ställning

till frågan om anordnande av övningsläger för vinterutbildning m. m.

Å andra sidan synes beslut icke nu böra fattas, som omöjliggör ett

ändamålsenligt utnyttjande av det till buds stående barackbeståndet

inom ramen av den framtida försvarsorganisationen. Från dessa utgångspunkter

anser jag mig böra förutsätta, att bär ifrågavarande baracker tills

vidare, i avbidan på ställningstagande i angivna hänseenden, reserveras

och i mån av behov utnyttjas för här avsedda ändamål. Vidare synes

det lämpligt, att baracker användas för tillgodoseende tills vidare av det behov

av ytterligare förläggningsutrymme vid vissa truppförband som hittills

icke kunnat täckas därför att vissa i 1942 års försvarsbeslut förutsatta kasernbyggnader

tills vidare uppskjutits. Härför erfordras, enligt vad jag inhämtat,

flyttning av 18 baracker. Flyttnings- och iståndsättningskostnaderna för

dessa baracker ha uppskattats till 135 000 kronor. Jag förutsätter, att iståndsättningskostnader

för övriga här avsedda baracker i avbidan på slutligt ställningstagande

i dispositionsfrågan skola i möjligaste mån kunna undvikas.

\ ad av arméchefen anförts till stöd för förslaget om bibehållande eller komplettering

av barackbeståndet vid de permanenta skjut- och övningsplatserna

synes mig i stort sett bärande. Med hänsyn till önskvärdheten av att de

värnpliktigas utbildning i görligaste mån effektiviseras synes det mig angeläget

att dessa skjut- och övningsplatser erhålla en tillfredsställande utrustning.

I ett avseende är jag emellertid för närvarande icke beredd att nu förorda

sagda förslag. Arméchefen har sålunda föreslagit förflyttning till en

för Göteborgs luftvärnskår avsedd skjutplats vid Ringenäs av 18 baracker till

en kostnad av 141 000 kronor. Med denna flyttning synes böra anstå till dess

ställning tagits till frågan om anordnandet av denna skjutplats. För genomförande

av nu av mig förordade dispositioner med avseende å de permanenta

skjut- och övningsplatserna kunna engångskostnaderna nu beräknas till (84 500

+ 316 300 — 141 000 =) i runt tal 260 000 kronor.

Fad härefter angår de förslag, chefen för marinen framlagt i fråga om utnyttjande

av marinens under beredskapen anskaffade baracker, möta uppenbarligen

vid bedömandet vissa svårigheter med hänsyn till pågående överväganden

beträffande den framtida marinorganisationen. Härtill kommer att

frågan om utnyttjandet av marinens barackbestånd för förrådsändamål alltjämt

är under utredning. Med hänsyn härtill synes med definitivd beslut beträffande

utnyttjandet av marinens baracker böra anstå till dess klarare utgångspunkter

föreligga för frågans bedömande. Med hänsyn till att det framlagda

förslaget avser flyttning av endast ett fåtal baracker — inalles ett 20-tal

av aktuella 1 435 baracker — finner jag mig emellertid böra förorda, att marinchefens

förslag fills vidare godtages. I enlighet härmed skulle för marinens

del komma att erfordras 16o 700 kronor för bestridande av flyttningskostnader.

Fid bifall till vad av mig nu förordats uppkomma engångskostnader till

ett belopp av (13o 000 + 260 000 =) 395 000 kronor för armén och omkring

165 000 kronor för marinen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

17

Kungl. May.ts proposition nr 809.

Yad beträffar sättet för bestridande av de med dispositionen av ifrågavarande

baracker sammanhängande kostnaderna får jag erinra, att i årets statsverksproposition

(bil. 6, punkterna 57 och 95) under anslagen till befästningais

underhåll in. m. för armén och marinen beräknats medel för underhåll av

baracker. Särskild medelsanvisning för ifrågakommande underhållskostnader

är därför icke erforderlig.

För bestridande av förenämnda kostnader för iståndsättning och forflyttning

av baracker för tillgodoseendet av arméns behov av förläggningsutrymmen

in. m., 135 000 kronor, finnas jämväl medel tillgängliga. Dessa kostnader

böra nämligen planenligt bestridas av medel som inom ramen för

anslag för byggnadsverksamheten vid armén enligt 1942 års försvarsbeslut

anvisats för barackbyggnader (jfr prop. 1943:222). För Övriga engångskostnader,

sammanlagt (260 000 + 165 000 =) 425 000 kronor, stå några for

dylika ändamål anvisade medel under anslag för försvarets normala

fredsverksamhet icke till förfogande. Genom omdisposition av vissa andra

förefintliga medel kan dock särskild medelsanvisning för här ifrågavarande

ändamål undvikas. Jag får erinra, att i enlighet med vad som förutsatts

i den förut berörda propositionen 1945: 386 behållningar å anslaget 1J4j/4

C 48 c Täckning av vissa engångsutgifter för fortifikatoriska anordningar m. m.

reserverats för Kungl. Maj ds disposition, att användas för vissa med befastningsanläggningar

sammanhängande avvecklingsåtgärder. For dylika avvecklingsåtgärder,

om vilka närmare utredning för närvarande pågår, beraknas

komma att erfordras endast en mindre del av den till över 6 miljoner kronor

uppgående behållningen å anslaget. Det synes lämpligt, att tillgängliga medel

under anslaget få intill ett belopp av 425 000 kronor disponeras for har ifrågavarande

ändamål. . ....

Jag kan således icke tillstyrka av de militära myndigheterna framlagt förslag

att ifrågavarande engångskostnader skola bestridas av medel, sorn mflyta

vid försäljning av övertaliga baracker. Dylika försäljningsmedel bora

enligt min mening, liksom hittills, tillgodoföras för beredskapens avveckling

ävsGddä anslag.

För flyttning av baracker, avsedda till permanenta förrådslokaler för

armén, ha särskilda medel ej beräknats i den förut berörda propositionen

1946: 121. Kostnaderna hade av arméns fortifikationsförvaltmng forutsatts

skola bestridas av avvecklingsanslag. För detta ändamål har fortifikationsforvaltningen

för nästa budgetår äskat 405 000 kronor, motsvarande vad av ursprungligen

för ändamålet beräknade medel som anses icke hinna förbrukas

före utgången av innevarande budgetår. Det synes mig lämpligt, att även dessa

kvarstående utgifter bestridas av behållningar å forenamnda anslag till täckning

av vissa engångsutgifter för fortifikatoriska anordningar m m

Till den av mig sålunda föreslagna omdispositionen av namnda taokningsanslag

synes riksdagens medgivande böra inhämtas. Därefter återstående behållning

å anslaget torde efter Kungl. Maj ds beprövande få överföras till

budgetutjämningsfonden. ... .... .

Jag har i det föregående förklarat min avsikt vara att fororda försäljning

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 809. 1157 47 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj: is proposition nr 809.

av ytterligare ett antal av de under beredskapen anskaffade barackerna.

Frågan om formerna för försäljning av bland annat försvarets övertaliga baracker

har, såsom i det föregående framhållits, tidigare underställts riksdagens

prövning. Därvid förordades, att vissa organisationer eller sammanslutningar

skulle vid köp av baracker få komma i åtnjutande av rabatt å i viss ordning

fastställt försäljningspris. För täckandet av de rabatter som förväntades

komma att beviljas i samband med då beslutad barackförsäljning anvisade riksdagen,

med bifall till i propositionen framlagt förslag, visst reservationsanslag

under femte huvudtiteln. Härvid förutsattes att samma rabattsystem skulle

få användas vid försäljning framdeles av de omkring 2 200 baracker, som tills

vidare skulle användas för förrådsändamål. Frågan om bestridandet av därmed

förenade kostnader för rabatter avsågs skola i sinom tid underställas

riksdagen. Försäljning av berörda 2 200 baracker torde emellertid på grund

av dröjsmål med färdigställandet av för försvarets fredsbehov erforderliga

föriåd kunna ske först om ett eller annat år. Efter samråd med statsrådet

Mossberg har jag ansett mig kunna utgå från att i huvudsak motsvarande

rabattsystem bör tillämpas även vid försäljning av de baracker, som nu närmast

skola avyttras, och att, sedan kännedom erhållits om storleken av de

rabatter, som kunna komma att beviljas i samband härmed, förslag bör avlåtas

till riksdagen rörande anvisande av häremot svarande anslag.

De hittills anvisade anslagen å driftbudgeten till beredskapens avveckling

ha betecknats såsom förslagsanslag. Skälen härtill ha varit svårigheterna att

från början med någon säkerhet beräkna medelsbehovet för avvecklingsverksamheten

och sedermera att bedöma, i vilken takt arbetena skulle hinna utföras.

Ehuru återstående kostnader för avvecklingsarbetena nu låta sig angiva

med större säkerhet, talar sistnämnda skäl för ett bibehållande även för

nästa budgetår av beteckningen förslagsanslag för de utgifter som enligt det

föregående hänföra sig till avvecklingsarbete i egentlig mening. Även under

återstående del av innevarande budgetår kunna av olika skäl sådana förseningar

i arbetet inträffa, att kostnader komma att i större omfattning än vad

jag i det föregående förutsatt skjuta över till nästa budgetår. Efter utgången

av budgetåret 1947/48 bör emellertid enligt min mening särskilt anslag för

egentligt avvecklingsarbete i här angiven bemärkelse icke längre ifrågakomma.

De särskilda kostnaderna för förrådsvård böra lämpligen bestridas från ett

maximerat anslag av reservationsanslags natur. Därest byggnadsarbetena försenas,

kunna i så fall medel reserveras för användning under ett följande budgetår.

Såsom framgår av det förut anförda, är det beträffande bär ifrågavarande

utgifter ofrånkomligt, att anslag anvisas även efter utgången av budgetåret

1947/48. Skulle arbetena kunna bedrivas i snabbare takt än vad jag här räknat

med, torde erforderliga anslagsmedel få äskas på tilläggsstat.

Jag föreslår alltså, att av riksdagen äskas två skilda anslag för nästa budgetår

för avveckling av beredskapen, nämligen ett reservationsanslag till vissa

förrådskostnader av 1 900 000 kronor och ett förslagsanslag till övriga avvecklingsutgifter

av 6 200 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj: Is proposition nr 309.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels å riksstatens fjärde huvudtitel under rubriken Avveckling

av beredskapen m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa

till Vissa förrådskostnader ett reservationsanslag av 1 900 000

kronor samt

till Övriga amecklingsutgifter ett förslagsanslag av 6 200 000

kronor;

dels godkänna av mig i det föregående angiven ändring i grunderna

för bestridande av kostnader för oriktigt utbetalade

familjebidrag in. in.;

dels medgiva, att förefintliga eller framdeles uppkommande

besparingar å anslag, som under den förstärkta försvarsberedskapen

anvisats för bereclskapsändamål, må på sätt av mig i det

föregående angivits disponeras för reglering av från beredskapstiden

kvarstående utgifter för viss beredskapsmateriel;

dels ock medgiva, att förefintliga medel å det å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisade reservationsanslaget

C 48 c Täckning av vissa engångsutgifter för fortifikatoriska

anordningar m. in. må disponeras för vissa engångskostnader,

föranledda av den av mig i det föregående tillstyrkta

dispositionen av baracker intill ett belopp av 425 000 kronor

samt för flyttning av baracker, avsedda till permanenta fredsförråd

för armén.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlatas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

A. Broberg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:399 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till avveckling av beredskapen m. m. s. 13 i texten
  2. SU 1947:213 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947 48 till avveckling av beredskapen m. in. s. 1 i texten