Angående anslag för budgetåret 1947148 till avveckling av beredskapen in. m
1947-05-16 · 19 sidor
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1947:309, Angående anslag för budgetåret 1947148 till avveckling av beredskapen in. m
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 309.
1
Nr 309.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag
för budgetåret 1947148 till avveckling av beredskapen
in. m.; given Stockholms slott den 16
maj 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Allan Vougt.
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 16 maj 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Yougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och med
statsrådet Mossberg anmäler chefen för försvarsdepartementet fråga om anslag
för budgetåret 1947/48 till avveckling av beredskapen in. m. och anför
därvid följande.
I årets statsverksproposition, bilaga b, punkt 169, har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Avveckling
av beredskapen m. in. beräkna ett förslagsanslag av 5 000 000 kronor. Sedan
underlag för en uppskattning av medelsbehovet för detta ändamål numera föreBihang
till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 309. 1157« 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 309.
hgger, upptager jag denna anslagsfråga. Innan jag ingår på anslagsberäkningarna,
torde jag fa lämna en översikt över den hittillsvarande medelsanvisningen
för avvecklingsarbetet m. in. och arbetets fortgång. Därjämte torde jag
få anmäla vissa särskilda frågor som äga samband med beredskapsavvecklingen.
Anslag till avvecklingsverksamhet budgetåren 1945/47.
För bestridande av kostnader för åtgärder för den förstärkta försvarsberedskapens
avveckling ha i första hand tagits i anspråk medel, som influtit i form
av inkomster genom försäljning av eller förbrukning för militära ändamål av
övertalig materiel in. in. För täckning av utgifter utöver dessa inkomster ha
anvisats särskilda förslagsanslag vid sidan av de för försvarets normala fredsverksamhet
anvisade anslagen.
I anslutning till beredskapens upphörande med utgången av juni 1945 anvisade
riksdagen sålunda för budgetåret 1945/46 till åtgärder för beredskapens
avveckling fyra förslagsanslag under driftbudgeten å tillhopa 115 miljoner
kronor. Därjämte anvisades ett investeringsanslag under kapitalbudgeten av
2 miljoner kronor för avvecklingsverksamhet. Enligt budgetredovisningen för
budgetåret 1945/46 ha utgifterna under dessa driftbudgetanslag uppgått till
omkring 145 miljoner kronor. Anslagen tillförda inkomstmedel redovisas med
omkring 152 miljoner kronor. Under budgetåret 1945/46 har således uppkommit
ett överskott av omkring 7 miljoner kronor vid avvecklingsverksamheten. och
budgetutjämningsfonden har per den 30 juni 1946 över avvecklingsanslagen
tillförts omkring (115 + 7 =) 122 miljoner kronor.
För budgetåret 1946/47 beräknades i proposition 1946: 283 anslagsbehovet
under det för hela försvaret gemensamma anslaget till Avveckling av beredskapen
m. m. till 10 miljoner kronor. Utgifterna beräknades därvid till 50
miljoner kronor och inkomsterna till omkring 40 miljoner kronor. Vid dessa
beräkningar togs icke hänsyn till kostnader, som redan beräknats under anslagen
för budgetåret 1945/46 men som till följd av förskjutningar framåt i
tiden av avvecklingsarbetet kunde komma att likvideras först efter utgången
av nämnda budgetår. För täckning av dylika överskjutande kostnader har
medgivande lämnats till överskridande av vissa av Kungl. Maj:t maximerade
poster under årets avvecklingsanslag med omkring 10 miljoner kronor, varav
de väsentligaste posterna belöpa på marinen, 7,5 miljoner kronor, och på
aiméns fortifikationsförvaltning, 2 miljoner kronor. Dessa överskridanden
motsvaras alltså av medel som icke hunnit utbetalas under budgetåret 1945/46
och till följd av anslagens karaktär av förslagsanslag icke kunnat reserveras
till innevarande budgetår. Att dylika förskjutningar i avvecklingsarbetet uppkommit
är främst att hänföra till rådande brist på arbetskraft och till otillräcklig
verkstadskapacitet. Kungl. Maj:t har medgivit arméförvaltningen att
intill ett belopp av 4 miljoner kronor vidtaga åtgärder för revidering av ammunition,
varigenom kostnader — utöver tidigare beräknade medel för nämnda
ändamål — bundits intill sagda belopp.
Emellertid har det varit nödvändigt att från och med innevarande budgetår
opaginerad Kontrollera mot PDF
3
Kungl. Maj:ts proposition nr 309.
överskrida avvecklingsanslaget jämväl för täckande av utgifter, som hänföra
sig till beredskapstiden och således ej i egentlig mening avse åtgärder för
avveckling av beredskapen, nämligen utgifter för leveranser av viss beredskapsmateriel.
Under beredskapstiden ägde myndigheterna disponera löpande
förskottsanslag för återanskaffning av materiel, som förslitits eller förbrukats
under beredskapen. För täckning av dessa förskottsutgifter anlitades av riksdagen
för varje budgetår anvisade förslagsanslag för täckning av löpande försvarsutgifter.
Dylikt täckningsanslag anvisades senast å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1944/45 och avsåg utgifter under nämnda budgetår. Jämlikt
av Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser avfördes under budgetåret
1945/46 kvarstående kostnader av här ifrågavarande slag —- i den mån materielbeställningarna
skett före den 1 juli 1945 — fortfarande från nämnda för
budgetåret 1944/45 uppförda täckningsanslag. Från och med budgetåret
1946/47 ha enligt meddelad föreskrift kvarstående, till beredskapstiden hänförliga
och av beredskapen föranledda utgifter bestritts av avvecklingsanslaget,
vilket av budgettekniska skäl ansetts vara att föredraga. För täckning av dylika
utgifter för tygmateriel och ammunition har Kungl. Maj:t medgivit överskridande
av anslagsposter för armén och marinen med 46 miljoner kronor respektive
12 miljoner kronor.
Medelsäskanden för budgetåret 1947/48.
Avvecklingen av beredskapsåtgärderna har under de två år, som förflutit
efter beredskapens upphörande, i stort sett avslutats.
För flygvapnet ha avvecklingsmedel icke anvisats för innevarande budgetår
och erfordras ej heller i fortsättningen.
Vid marinen hinna samtliga arbeten med iståndsättning av materiel icke
avslutas eller likvideras före utgången av budgetåret 1946/47. Anledningen
till förseningarna har uppgivits vara den rådande bristen på arbetskraft och
materiel. I skrivelse den 28 april 1947 har marinförvaltningen, efter samråd
med statens sakrevision, hemställt, att 11590 000 kronor måtte anvisas för
nästa budgetår för avvecklingsarbeten m. in. vid marinen. Härav avses 3 985 000
kronor för egentliga avvecklingsändamål. Beloppet motsvaras så gott som helt
av utgiftsrester och kostnader för arbeten, för vilka medel tidigare inräknats
i avvecklingsanslag men som icke hinna slutföras före den 1 juli 1947; endast
för utgifter till ett belopp av 50 000 kronor ha medel icke beräknats i tidigare
anvisade avvecklingsmedel. Återstående belopp, 7 605 000 kronor, beräknas
erforderligt för täckande av den del av kvarstående kostnader, 12 miljoner
kronor, för leveranser av beredskapsmateriel, som icke hinner utbetalas under
innevarande budgetår. Som framgår av det föregående har nämnda belopp om
12 miljoner kronor redan anvisats för innevarande budgetår.
Även vid armén återstå, inom tygavdelningens verksamhetsområde, arbeten
för iståndsättning av materiel. Här tillkommer emellertid en art av avveck
lingsverksamhet, som väntas föranleda utgifter under relativt lång tid, nämligen
förrådsverksamheten. Fn närmare redogörelse för förrådsfrågan vid
armén har lämnats i propositionen 1946:121. Intill dess slutliga fredsförråd
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Iiungl. Maj:ts proposition nr 309.
färdigställts i enlighet med vad i nämnda proposition angivits, måste materielen
kvarligga i provisoriska förrådslokaler, vilket medför merkostnader för
hyror och markarrenden, för materielvård samt för bevakning och tillsyn av
förråden. När inflyttning i fredsförråden sker, uppstå även kostnader för återställande
av förhyrda lokaler och arrenderad mark samt för materieltransporter.
Chefen för armén har i samråd med arméförvaltningen, arméns fortifikationsförvaltning,
försvarets sjukvårdsförvaltning, försvarets civilförvaltning
och sakrevisionen låtit centralt beräkna avvecklingskostnaderna för armén för
budgetåret 1947/48. I skrivelse den 6 maj 1947 har arméchefen framlagt resultatet
av dessa beräkningar.
De med förrådsvården sammanhängande kostnaderna ha i arméchefens skrivelse
beräknats enligt följande
Årskostnader.
Hyror och markarrenden ............................ kronor
Vårdkostnader (innefattande traktamenten och drivmedel)
...................................................... »
Bevakningskostnader ....................................... »
Iordningställande och nödtorftigt underhåll av
provisoriska förrådslokaler ........................... »
990 000
275 000
170 000
395000 i 830000
Engångskostnader.
Återställning av förhyrda lokaler och arrenderad
mark .........................................................
Inflyttning i slutliga fredsförråd .....................
kronor 550 000
>> 1 325 000 1 875 000
Summa kronor 3 705 000
I beräkningarna ingå icke avlöningskostnader för förrådspersonal; i avlöningsanslag
för armén för budgetåret 1947/48 ha inräknats medel även för avlöningar
till extra personal som måste finnas anställd för avvecklingsuppgifter.
Utöver dessa av förrådsvården direkt föranledda kostnader har arméchefen
upptagit 30 000 kronor för expenser för arméförvaltningens intendenturavdelning,
9 400 000 kronor för fortsatt renovering av materiel in. m. för arméförvaltningens
tygavdelning samt 405 000 kronor för flyttning av baracker, avsedda
till permanenta förrådslokaler, för arméns fortifikationsförvaltning.
Arméförvaltningens tygavdelning hade för fortsatta arbeten för iståndsättning
av materiel äskat 11 500 000 kronor eller, enligt ett begränsat program,
9 400 000 kronor. I beloppen ingående 3 650 000 kronor avses för utgiftsrester
som kvarstå från innevarande budgetår. Återstående belopp, 7 850 000 kronor
lespektive 5 750 000 kronor, avse kostnader för fortsatt renovering av materiel
m. m., för vilka medel tidigare icke beräknats. Tygavdelningen har ansett en
begränsning av medelsbehovet under avvecklingsanslaget till det lägre beloppet
möjlig dock ej utan vådor ur beredskapssynpunkt och icke utan att
andra, i ordinarie underhållsanslag redan inräknade arbeten måste uppskjutas
eller helt eftersättas. Sakrevisionen har ansett, att samtliga avvecklingskost
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
5
Kim yl. Majits proposition nr 309.
nåder i vad gäller materielrenovering inom tygavdelningens verksamhetsområde
under kommande budgetår kunde rymmas inom det lägre beloppet. Under
denna förutsättning har arméchefen anslutit sig till den lägre kostnadsberäkningen
men förbehållit sig att, om så skulle visa sig nödvändigt, få återkomma
med framställning om anvisande av ytterligare medel.
Härutöver har tygavdelningen anmält behov av 10 miljoner kronor för sådana
utgifter under nästa budgetår, som hänföra sig till likvidering av beställningar
av beredskapsmateriel. Detta belopp erfordras utöver de 46 miljoner
kronor, som ställts till förfogande för samma ändamål under innevarande
budgetår. På budgetåret 1948/49 ha beräknats falla ytterligare omkring It)
miljoner kronor för dylika utgifter. Därmed beräknas dessa kostnader vara
för arméns del slutligt gäldade.
Försvarets civilförvaltning har i skrivelse den 16 april 1947 hemställt om
anvisande från avvecklingsanslag under budgetåret 1947/48 av 58 000 kronor
för avlönande av personal vid civilförvaltningen, huvudsakligen för advokatfiskalskontoret,
som måste finnas anställd för handläggning av vissa från beredskapstiden
kvarstående mål och ärenden samt 1 000 kronor för räideiingsnämndernas
verksamhet.
Slutligen har försvarets socialbyrå i skrivelse den 28 mars 1947 hemställt
om medelsanvisningar under avvecklingsanslag för nästa budgetår med tillhopa
547 000 kronor, varav för avlöningar och omkostnader vid socialbyrån
14 000 kronor respektive 3 000 kronor, för avveckling av värnpliktslånenämn
dernas verksamhet 5 000 kronor, för särskilda övergangsförmanei till långtidsinkallad
beredskapspersonal 50 000 kronor samt för statsbidrag för vissa
felaktigt utbetalade familjebidrag 475 000 kronor.
Vissa särskilda frågor.
Under beredskapstiden har ersättning till inkallade värnpliktiga och deras
familjer utgått bland annat enligt förordningen den 17 april 1940 (nr
223) om familjebidrag åt värnpliktiga under krigst j änstgöring
in. in. (krigsfamiljebidragsförordningen) och förordningen den 30
juni 1942 (nr 521) i samma ämne. Ersättningen har enligt den förra
förordningen utgjorts av familjebidrag och enligt den senare av familjebidrag
och hemortslön. Utbetalningen har ankommit på kommunerna
och har skett genom familjebidragsnämnder. Ersättningarna ha emellertid
avsetts skola slutligen helt eller delvis stanna å statsverket. I fall,
då familjebidrag eller hemortslön kommit att felaktigt utbetalas, kunde enligt
de ursprungliga bestämmelserna gottgörelse av statsmedel icke beviljas kommun,
detta oberoende av orsaken till att utbetalningen skett felaktigt. I anledning
av Kungl. Maj:ts proposition 1944:40 beslöt riksdagen (skrivelse nr
340), att ersättning under vissa förutsättningar skulle utgå till kommun
för oriktigt utbetalade belopp. Sålunda skulle i fall, da oriktig utbetalning
föranletts av felaktigt förfarande av militär myndighet och familjebidragsnämnd
icke kunde lastas för felaktigheten, ersättning utgå till kommunen. Så
skulle ock ske i fråga om felaktig utbetalning, som icke kunde läggas vare sig
opaginerad Kontrollera mot PDF
1 Kungl. Maj:ts proposition nr 309.
militär myndighet eller kommun till last, I förra fallet skulle icke någon
begränsning gälla med hänsyn till den tidpunkt vid vilken utbetalning skett.
I senare fallet föreskrevs däremot, att ersättning skulle utgå endast för oriktig
utbetalning som skett före den 1 mars 1943.
I skrivelse den 4 december 1946 har försvarets socialbyrå, som utövar tillsynen
över dessa bestämmelser, framhållit, att erfarenheten visat, att även
vad angår tid efter den 1 mars 1943 i viss omfattning förekommit oriktiga utbetalningar,
vilka väl icke föranletts av felaktigt förfarande av militär myndig116*
men som icke heller kunna läggas familjebidragsnämnd till last samt
följaktligen äro av den art, att ersättning skulle kunnat utgå för utbetalningen,
om denna skett före nämnda dag. Byrån har härutinnan vidare anfört i huvudsak
följande.
... 1 viss man beror det angivna förhållandet på samma omständigheter som
föranledde tidigare oriktiga utbetalningar av nu förevarande art. Härtill kommer,
att familjebidragsnämnderna ställts inför ytterligare svårigheter i samband
med att nya bestämmelser angående familjebidrag m. m. blivit tillämphga
vid olika tidpunkter. Det kan således erinras om de svårigheter, som
uppstodo i samband med att 1942 ars fredsfamiljebidragsförordning (nr 524)
trädde i tillämpning å vissa grupper av värnpliktiga, olika vid olika tider.
Likartat var förhållandet vid övergången till 1946 års familjebidragsförordning
(nr 99). Såväl i fråga om familjebidrag som, framför allt, beträffande
hemortslon uppstodo svårigheter i samband med att krigsavlöningsreglementet
v*~j . 1^a tidpunkter upphörde att vara tillämpligt å olika grupper av värnpliktiga.
Vid de nu berörda övergångarna till nya bestämmelser medförde förhållandena,
att familjebidragsnämnderna måste tillämpa de nya bestämmelserna
med i flera fall kort varsel och utan att de omedelbart kunde erhålla
annat än kortfattade anvisningar i fråga om övergången och om de nya bestämmelserna.
— Enligt försvarets socialbyrås uppfattning syntes skäl föreugga
att söka i nu förevarande sammanhang reglera samtliga de frågor rörande
oriktiga utbetalningar av familjebidrag och hemortslon, vilka ägde samband
med den under gångna år rådande förstärkta försvarsberedskapen och dennas
avveckling.
Under hänvisning till att avvecklingen av försvarsberedskapen väl i stort
sett men icke helt slutförts den 30 juni 1946 och att man eftersträvade att i
görligaste mån medtaga samtliga de oriktiga utbetalningar, som hänföra sig
till försvarsberedskapen och dennas avveckling, har byrån föreslagit, att be
stämmelserna om ersättning till kommun för felaktiga utbetalningar, som icke
kunna läggas vare sig militär myndighet eller kommun till last, skola utsträckas
till att avse utbetalningar som skett före den 1 januari 1947.
över försvarets socialbyrås framställning ha yttranden avgivits av försvarets
civilförvaltning, statskontoret och riksräkenskapsverket.
Försvarets civilförvaltning har erinrat om att förslaget innebär, att ersättning
av statsmedel skall utgå även för familjebidrag, som under tid efter beredskapens
upphörande felaktigt utbetalats till värnpliktiga under fredstjänstgöring.
Med hänsyn till att härav föranledda kostnader förorsakats av svårigheter
förenade med återgången till fredsförhållanden har ämbetsverket emellertid
funnit det rimligt, att dessa kostnader rubriceras såsom avvecklingskostnader.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj ds proposition nr 309. >
Statskontoret har ansett, att bestämmelserna om ersättning för oriktig utbetalning
som icke föranletts av felaktigt förfarande av militär myndighet
böra begränsas till att gälla sådana fall, då den oriktiga utbetalningen verkställts
före den 30 juni 1946.
Riksräkenskapsverket har föreslagit, att den tid, inom vilken de oriktiga
utbetalningarna skola ha skett för att ersättning skall kunna utgå, icke utsträckes
längre än till den 1 juli 1945, då beredskapen upphörde.
Vidare torde i detta sammanhang få beröras frågan om dispositionen
av vissa under beredskapstiden anskaffade baracker.
För tillgodoseende av beredskapsförbandens behov av utrymmen för förläggnings-,
expeditions- och förrådsändamål m. m. anskaffades under beredskapsåren
för armén och marinen ett stort antal baracker av olika typer.
Då det kunde väntas att detta barackbestånd efter beredskapens avveckling
icke längre komme att i sin helhet erfordras för försvarets behov, uppdrogs
hösten 1945 åt överbefälhavaren att föranstalta om utredning i vad man
barackerna borde bibehållas inom försvarets fredsorganisation och för fiamtida
beredskapsändamål eller kunde ifrågakomma för försäljning.
Med föranledande härav verkställd utredning gav vid handen, att av ifrågavarande
baracker — för armén omkring 9 200 och för marinen omkring 2 600
förutom vissa till Danmark försålda baracker — flertalet för det davarande
ansågs böra bibehållas såsom förråd (delvis dock endast i avbidan på färdigställandet
av permanenta förråd), för att möta behovet av ytterligare förläggningsplatser
under repetitionsövningar, för anordnande av övningsläger, för
luftbevakning och luftvärn, för överlämnande till hemvärnet och frivilliga
försvarsorganisationer och för framtida beredskapsändamål. För försäljning
ansågos kunna ifrågakomma inom armén 1 o25 baracker och inom marinen inemot
300 baracker.
På grundval av berörda utredning meddelade Kungl. Maj:t vissa föreskrifter
genom beslut den 28 juni 1946. Enligt dessa skulle omkring
4 150 baracker disponeras huvudsakligen för förrådsändamål inom armén och
för överlämnande till hemvärnet, samt vidare nämnda antal baracker försäljas.
Av de för förrådsändamål avsedda barackerna skulle emellertid efter en viss
övergångstid omkring 2 225 försäljas. Beträffande dispositionen av övriga av
utredningen berörda baracker — utom dem som tillfälligt behövde utnyttjas
för förrådsändamål — skulle enligt beslutet yttrande inhämtas av 1945 års försvarskommitté.
I utlåtande i ärendet den 4 oktober 1946 framhöll försvarskommitten, att
ur de synpunkter kommittén hade att företräda intet syntes vara att erinra
mot att baracker i föreslagen omfattning ställdes till förfogande för vissa till
försvaret anslutna organisationer — centralförbundet för befälsutbildning,
riksförbundet Sveriges lottakårer och sjövärnskåren — och ej heller mot att
Övriga av utredningen omfattade baracker tills vidare toges i anspråk i enlighet
med framlagt förslag. Kommittén — som på dåvarande stadium
icke ansåg sig kunna ingå på bedömande av det framtida behovet av baracker
opaginerad Kontrollera mot PDF
“ Kungl. Maj:ts proposition nr 309.
för försvarsändamål — framhöll emellertid, att, i den mån kostnadskrävande
förflyttning av barackerna erfordrades, största möjliga återhållsamhet borde
iakttagas.
Beträffande överlämnande av baracker till frivilliga försvarsorganisationer
har Kungl. Maj:t i olika sammanhang meddelat de beslut, till vilka föreliggande
framställningar givit anledning.
Då de kostnader för förflyttning av baracker, som uppkomme vid tillgodo>eende
av det ökade utrymmesbehovet under repetitionsövningar, för anordnande
av övningsläger samt för luftbevakning och luftvärn m. in., beräknats till
betydande belopp — omkring 3 600 000 kronor för armén och omkring 100 000
kronor för marinen — och då de årliga underhållskostnaderna vid utnyttjande
av barackerna inom fredsorganisationen vore avsevärda, fann jag angelaget
att mer ingående undersökningar verkställdes rörande möjligheterna
att tillgodose ifrågakommande behov genom att ta i anspråk ett väsentligt
mindre antal baracker och helst utan att någon förflyttning av baracker skulle
behova ske. Den 25 januari 1947 uppdrogs åt överbefälhavaren att föranstalta
om dylik utredning.
I anledning härav har chefen för försvarsstaben, på uppdrag av överbefälhavaren,
i skrivelser den 8 och den 23 april 1947 föreslagit att, utöver i beslutet
den 28 juni 1946 avsedda baracker, ytterligare omkring 740 av arméns
och 115 av marinens baracker skola omedelbart försäljas såsom icke längre
erforderliga för försvarsändamål. Det är min avsikt förorda, att dessa baracker
försäljas.
Av de för armén och marinen anskaffade barackerna, (9 200 + 2 600 =)
11 800, ha i det föregående redovisats (1 525 + 300 -f 4 150 + 740 + 115 =)
6 830. Beträffande dispositionen av återstående baracker, (11 800 — 6 830=)
1 runt tal 5 000, har chefen för försvarsstaben i skrivelsen den 23 april 1947
overlamnat förslag från cheferna för armén och marinen såvitt avser omkring
2 600 av nämnda baracker. Innebörden av förslagen framgår av följande sammanställning.
Sammanställning I.
1
Ändamål
i
Antal (inom
parentes an- gives det antal
som behöver
flyttas)
Kostnad för
iståndsättning
av baracker
som ej behöva
flyttas
Kostnad för
flyttning av
baracker och
iståndsättning
av dessa
Ärliga under- hållskostnader
Armén.
A. Förläggningsutrymmen m. m. un-
der repetitionsövningar
| B. Förläggningsutrymmen m. m. vid
471 (117)
800 000
700 000
40 000
permanenta övningsplatser .
C. Anordnande av övningsläger för
161 ( 51)
84 500
316 300
8 200
vinterutbildning m. m. . .
Marinen.
526 (105)
311500
507 700
35 900
D. Övningsändamål.....
E. Förläggningsutrymmen m. m. vid
fredsförläggningsplatser .. .
854 ( 15)
60 (-)
521 ( 6)
140 700 j
|
150 000
F. Beredskapsändamål .....
—
25 000
30 000
Summa
2 593 (294)
1196 000
2 881
1689 700
>700
264 100
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 301).
Härefter skulle återstå omkring (5 000 — 2 600=) 2 400 baracker, beträffande
vilka slutligt förslag ännu icke avgivits av myndigheterna. Av dessa
torde omkring 1 800 tillhöra armén. Enligt vad som under hand inhämtats
från arméstaben avses förslag inom den närmaste tiden komma att ingivas
om utnyttjande av en del av dessa baracker för hemvärnet, föi fönadsändamål
och såsom värmestugor, varjämte ett mindre antal (omkring 30) skulle
överlämnas till luftfartsstyrelsen. Särskilda medel beräknas icke behöva
äskas för härmed eventuellt förenade flyttnings- eller iståndsättningskostnader.
Beträffande återstående baracker (uppskattningsvis 1 000) torde komma
att framläggas förslag om försäljning. Av marinens baracker, omkring (2 400—
1 800 =) 600, beräknas flertalet, enligt lämnad uppgift, skola utnyttjas för
förrådsändamål. Marinförvaltningen har den 28 juni 1946 erhållit i uppdrag
att i samråd med statens sakrevision avgiva närmare förslag beträffande dessa
baracker. Utredningen är ännu icke avslutad.
Det nuvarande läget kan sammanfattas sålunda.
Sammanställning II.
Antal under
beredskapen an- skaffade baracker
Beslut meddelat
om bibehållande
Ifrågasatta för
bibehållande
Beslut föreligger om försäljning
Härutöver
föreslagna till |
försäljning nu j
eller framdeles j
omedelbart
sedan permanenta
förråd färdig- ställts
11800
1925
4 000
1825
2 225
1825
5 92ä
5 875
Beträffande i sammanställning 1 angivna ändamål må följande framhållas.
A. Armén: Förläggningsutrymmen rn. m. under repetitionsövningar. Till
grund för behovsberäkningarna ha legat de styrkeuppgifter som innefattas i
ett av överbefälhavaren till 1945 års försvarskommitté överlämnat, till
900 000 000 kronor kostnadsberäknat förslag till försvarsorganisation. Det
har förutsatts, att vid repetitionsövnlng tre åldersklasser samtidigt skola
tjänstgöra vid förbanden — en fullgör första tjänstgöring, en första repetitionsövning
och en andra repetitionsövning. Under repetitionsövningaina
har räknats med dubbelförläggning i logement, lektionssalar och dagrum. Vid
vissa förband ha baracker beräknats behöva provisoriskt utnyttjas i avbidan
på att vissa kasernbyggnader, som erfordras enligt 1942 års försvarsbeslut
men med vilkas uppförande tills vidare fått anstå, kunna färdigställas.
B. Armén: Förläggningsutrymmen m. in. vid permanenta övnings platser.
Avsikten är att vid permanenta övnings- och skjutplatser, som aro belägna
på sådant avstånd från truppförbandens förläggningar att dagliga framoch
återtransporter bli olämpliga ur utbildnings- och ekonomisk synpunkt,
bibehålla eller dit överföra baracker (värmestugor eller — i viss utsträckning
— förläggningsbaracker, expeditions-, köks-, matsals-, stall- eller förrådsbaracker).
C. Armén: Anordnande av övningsläger för vint er utbildning rn. m. Ifråga
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Departements
chefen.
Kungl. Maj:ts proposition nr 309.
varande övningsläger avses skola anordnas i syfte att möjliggöra sammanförande
av storre förband för övningar vintertid i därför speciellt lämpad
errang. Det har framhållits såsom oundgängligen nödvändigt, att förbanden
i de sodra delarna av landet beredes tillfälle till dylika vinterövningar
i snonka trakter. För förbanden i de norra delarna av landet har ansetts
vara av vikt att bereda möjlighet till övningar i växlande terrängförhållanden.
I dessa lager avses truppen skola förläggas i tält, medan barackerna
huvudsakligast avses skola utnyttjas för sjukvårds-, expeditions-, matlagningsoch
utspisningsandamål; beträffande vissa läger i övre Norrland avses dock
befintliga forlaggnmgsbaracker skola utnyttjas för sitt ändamål.
D. Marinen: Övningsändamål. Chefen för marinen har föreslagit att av
marinens baracker 839 bibehållas och 15 flyttas för tillgodoseende av behovet
a\ orlaggnmgs- m. fl. utrymmen under övningar och utbildning utom de
egentliga fredsförläggningsplatserna. Enligt under hand lämnad redogörelse
maste en stor del av utbildningen vid kustartilleriförbanden, särskilt under
repetitionsovningarna, bedrivas vid de batterier, mätstationer och strålkastarplatser,
som under senare år i allt större omfattning tillförts materiel. Vissa
av de har avsedda barackerna böra enligt marinchefen även bibehållas av beredskapsskäl.
E. Marinen: Förläggningsutrymmen m. in. vid fredsförläggningsplatser.
Dessa baracker — ett 60-tal — avses för att öka förläggningsmöjligheterna
särskilt under repetitionsovningarna.
F. Marinen: Beredskapsändamål. Barackerna — 521, därav 6 behöva
flyttas — avses skola bibehållas för tillgodoseende av behovet i händelse av
ett nytt beredskapsläge. Till stöd för förslaget ha åberopats svårigheterna
att i skärgårdsområdena snabbt få förlaggningsförhållandena ordnade, att å
de platser, på vilka barackerna nu aro uppsatta, civil bebyggelse i allmänhet
saknas, ävensom att kostnaderna för nedmontering och borttransport av barackerna
komme att bli betydande.
Som av det föregående framgår erfordras även för nästa budgetår medel för
bestridande av utgifter som äga samband med avvecklingen av den förstärkta
forsvarsberedskapen. I de medelsäskanden som framlagts kunna särskiljas
olika grupper av utgifter, nämligen sådana som avse avvecklingsarbete i egentlig
mening iståndsättning av under beredskapen eller avvecklingsverksamheten
försliten materiel m. m. samt av beredskapen föranlett merarbete inom
försvarets civilförvaltnings och försvarets socialbyrås verksamhetsområden —
vidare de särskilda kostnaderna för förrådsvården samt slutligen från beredskapstiden
kvarstående utgifter för materielleveranser. I förevarande sammanhang
bör även uppmärksammas frågan om dispositionen av beredskapsbaracker.
Det egentliga avvecklingsarbetet i här angiven bemärkelse har i
viss utsträckning försenats på grund av rådande brist på arbetskraft och materiel
samt av otillräcklig verkstadskapacitet. Materiel, som kommit till användning
vid efterkrigsminsvepningen under 1946, kan heller icke hinna helt istånd
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 309. H
sättas före den 1 juli 1947. Medel, som redan anvisats för innevaiande budgetår
inom ramen för ursprungligen beräknade kostnader för arbetena i fråga,
ha därför av arméförvaltningen och marinförvaltningen ånyo äskats för nästa
budgetår. Dessa äskanden uppgå till sammanlagt (3 650 000 + 3 985 000 =)
7 635 000 kronor. Jag förutsätter, att det skall vara möjligt att innevarande
budgetår i större omfattning än som beräknats fullfölja återstående arbetsuppgifter.
Jag räknar därför med 2 000 000 kronor för bestridande av dylika
kvarstående utgifter samt erinrar, att under nästa budgetår uppkommande
kostnader av detta slag helt motsvaras av minskningar i utgifterna å innevarande
budgetårs avvecklingsanslag.
För fortsatt renoveringsarbete, utöver vad som tidigare beräknats, bär tygavdelningen
beräknat 7 850 000 kronor. Sakrevisionen har ansett, att medelsanvisningen
kan begränsas till ett av tygavdelningen angivet lägre belopp om
5 750 000 kronor. Arméchefen har även med viss reservation godtagit detta
lägre belopp. I beloppet ingår en post om 3 600 000 kronor för revidering av
ammunition, vilket belopp avser att täcka utgifterna för de revideringsåtgärder
inom ett belopp av 4 miljoner kronor, som Kungl. Maj:t bemyndigat arméförvaltningen
att under innevarande budgetår vidtaga. Tygavdelnmgen har anfört,
att begränsning av medelsanvisningen till det lägre beloppet skulle medföra,
att vissa renoveringsarbeten måste bekostas av ordinarie underhållsanslag.
För egen del vill jag framhålla, att gränsen mellan avvecklingsarbete
och ordinarie underhåll måste vara svår att draga exakt, när det gäller iståndsättning
av materiel. Jag finner det därför berättigat, att för en stor del av
de ytterligare renoveringsarbeten som tygavdelningen nu anmält anlitas ordinarie
underhållsanslag och därå förefintliga behållningar. Jag räknar därför
med att endast den revidering av ammunition, som påbörjats redan undei
innevarande budgetår, bekostas av avvecklingsanslag och upptager för detta
ändamål det av tygavdelningen beräknade beloppet, 3 600 000 kronor.
För bestridande av expenser för arméförvaltningens intendenturavdelning
torde särskilda medel icke behöva beräknas under avvecklingsanslaget. Däiemot
tillstyrker jag, att medel anvisas för bestridande av utgifter föi det a\
beredskapen föranledda merarbete som fortfarande kvarstår inom försvarets
civilförvaltning samt för värderingsnämnderna. Det för dessa ändamål askade
beloppet, 59 000 kronor, torde dock kunna begränsas till 50 000 kronor.
Även för socialbyrån komma att under nästa budgetår kvarstå vissa arbetsuppgifter,
som föranledas av den förstärkta försvarsberedskapen eller verksamheten
för dess avveckling. Därest riksdagen bifaller Kungl. Maj:ts förslag
i propositionen 1947: 143 angående vissa ändringar i gällande bestämmelser
angående värnpliktslån, kommer värnpliktslånenämndernas verksamhet att upphöra
med utgången av juni 1947. Vissa kostnader för deras avvecklande torde
dock böra beräknas. Likaså komma utgifter att föranledas av nuvarande bestämmelser
angående särskilda övergångsförmåner till långtidsinkallad beiedskapspersonal,
även om rätten till dylika förmåner skulle komma att begransas.
Vad beträffar frågan om statsbidrag för vissa felaktigt utbetalade familjebidrag
synes mig fog förefinnas att, såsom socialbyrån hemställt och remiss
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Kungl. Maj:ts proposition nr SOU.
myndigheterna tillstyrkt, utsträcka den tidsgräns för rätt till ersättning för
oriktiga utbetalningar av familjebidrag och hemortslön som gäller i fall där
felaktigt förfarande icke ligger vare sig militär myndighet eller kommun till
last. Emellertid synes gränsen icke böra utsträckas längre än att ersättning
kan utgå för utbetalning som skett före den 1 juli 1946. Även vid denna gränsdragning
kommer ersättning att kunna utgivas för felaktiga utbetalningar i
samband med övergången till 1946 års familjebidragsförordning. Denna
trädde nämligen i kraft den 1 april 1946. Riksdagens medgivande torde böra
inhamtas till denna ändring i grunderna för bestridande av kostnader för oriktigt
utbetalade familjebidrag in. in. I likhet med vad som varit fallet innevarande
budgetår räknar jag med att de under budgetåret 1947/48 uppkommande
kostnaderna för statsbidrag för familjebidrag och hemortslön, som felaktigt
utbetalats, skola bestridas från avvecklingsanslag. Socialbyrån har beräknat
kostnaderna för återstående utbetalningar av dylikt statsbidrag till 475 000
kronor, varvid hänsyn tagits till den av byrån föreslagna utsträckningen av
tidsgränsen för rätt till ersättning för oriktiga utbetalningar av familjebidrag.
Fiån socialbyrån har jag under hand inhämtat, att det arbete, som sammanhänger
med regleringen av ifrågavarande felaktiga utbetalningar, för byråns
del beräknas vara slutfört senast vid utgången av nästa budgetår, under
förutsättning att personal står till förfogande för ändamålet.
Jag tillstyrker således, att medel anvisas under avvecklingsanslag till de
andamål som socialbyrån angivit. Medelsbehovet, av socialbyrån beräknat till
sammanlagt 547 000 kronor, torde kunna tillgodoses inom ramen för ett belopp
av 525 000 kronor.
För egentlig avvecklingsverksamhet under budgetåret 1947/48 beräknar jag
således (2 000 000 + 3 600 000 + 50 000 + 525 000 =) i runt tal 6 200 000
kronor.
o särskilda kostnaderna för för rådsvår den måste, såsom fram^,
år av det föiegående, ses i sitt samband med det i 1942 års försvarsbeslut
ingående programmet för utbyggande och anordnande av fredsförråd för
armén. Frågan om anordnande av dylika förråd underställdes riksdagen senast
i propositionen 1946: 121. Kostnaderna för programmets genomförande
beräknades i denna proposition till 38 550 000 kronor. Vid anmälan av denna
fråga anförde föredragande statsrådet, bland annat, att det vore av största
vikt, att förrådsbyggnadsprogrammet skyndsamt genomfördes. Förrän erforderliga
byggnader färdigställts, syntes en fullständig avveckling av beredskapen
icke möjlig, i det att förhyrda eller rekvirerade förrådslokaler i stor
utsträckning måste bibehållas och personal utöver fredsstaterna bindas för
forrådens skötsel. Det förutsattes därför, att från fortifikationsförvaltningens
sida särskilda åtgärder komme att vidtagas för programmets realiserande på
kort tid. Erforderliga byggnadsåtgärder syntes böra påbörjas redan under
budgetåret 1945/46.
A\ skilda orsaker har förrådsbyggnadsprogrammets genomförande dragit
ut på tiden. Den främsta anledningen därtill har varit rådande läge på arbets
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 309.
marknaden och knappheten på byggnadsmaterial. Angelägenheten av att vid
förrådsplaneringen i största utsträckning tillvarataga resultatet av pågående
utredningar rörande förrådslokalernas ändamålsenliga anordnande m. in. hai
föranlett överarbetning i viss utsträckning av byggnadsprogrammet och därigenom
i viss mån fördröjt dess genomförande. Enligt nu föreliggande planer,
vilka uppgjorts under beaktande av meddelade riktlinjer för byggnadstillstånd
för försvarets byggnadsverksamhet under de närmaste åren, skulle huvuddelen
av förrådsarbetena utföras under kalenderåren 1947 och 1948. En stor del
av förråden kommer dock enligt dessa planer att färdigställas först under
1949. I vad mån dessa planer kunna fullföljas är till väsentlig del beioende
av möjligheterna att för denna byggnadsverksamhet avdela arbetskraft och
materiel. Det är att märka, att de dryga kostnaderna för den provisoriska förrådsvården
icke är den enda eller ens väsentligaste olägenheten vid en fordröjning
av fredsförrådens anordnande. De i många fall otillfredsställande
lagringsförhållandena i de provisoriska förråden innebära stora risker för försämring
eller förstöring av dyrbar materiel, särskilt ammunition såsom angavs
i propositionen 1946: 121 uppgår värdet av den ammunition, som skall
inrymmas i de slutliga fredsförråden, till inemot 500 miljoner kronor. Därtill
kommer, att den provisoriska förrådslagringen i en del fall innebär risker
ur säkerhetssynpunkt. Med hänsyn till det anförda finner jag det nödvändigt,
att ifrågavarande byggnadsarbeten fortfarande få förtur vid disposition
av arbetskraft och materiel för byggnadsarbeten inom försvaret.
Sådant läget nu är blir det nödvändigt att räkna med särskilda kostnader
för den provisoriska förrådsvarden under minst två budgetår fiamat.
Chefen för armén har i samråd med sakrevisionen beräknat de löpande kostnaderna
under nästa budgetår till 1 830 000 kronor och engångskostnaderna,
för återställande av lokaler och mark samt för inflyttning i slutliga förråd,
till 1 875 000 kronor. Dessa beräkningar anser jag mig kunna i stort sett godtaga.
I årskostnaderna ingå även kostnader för drivmedel, för nästa budgetår
beräknade till 115 000 kronor. Med hänsyn till svårigheterna att särskilja olika
slag av utgifter för drivmedel torde sistnämnda kostnader böra bestridas från
ordinarie fredsanslag, d. v. s. arméns övningsanslag, vilket på grund ai
sänkta drivmedelspriser under innevarande budgetår inrymmer vissa leseivmedel.
I löpande kostnader för nästa budgetår beräknar jag därför (1 830 000
— 115 000=) 1 715 000 kronor.
I engångskostnaderna ingå, med 75 000 kronor, utgifter för drivmedel, vilka
av nyss anförda skäl böra bestridas från ordinarie riksstatsanslag. De återstående"
engångskostnaderna skulle därför uppgå till (1 875 000 — 75 000=)
1 800 000 kronor. Då det förutsättes, att under budgetåret 1947/48 endast omkring
It) % av de nya förråden kunna helt färdigställas, torde av nämnda kostnader
allenast 180 000 kronor böra upptagas för nästa budgetår.
Medelsbehovet för de särskilda utgifterna för förrådsvård under nästa budgetår
beräknar jag alltså till (1 715 000 + 180 000=) 1895 000 kronor eller i
runt tal 1 900 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 309.
Jämlikt Kungl. Maj:ts uppdrag den 1 februari 1946 har statens sakrevision
haft att följa arbetet med försvarsberedskapens avveckling. Sakrevisionens
verksamhet på detta område har varit av stor betydelse och bland annat lett
till ett påskyndande av avvecklingsarbetet och därmed till en begränsning av
kostnaderna för detsamma. Jag förutsätter, att även den avvecklingsverksamhet
som nu återstår skall i samma omfattning som hittills bedrivas under inseende
av sakrevisionen.
Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1945:386 medgav riksdagen
(skrivelse nr 594) fortsatt disposition av vissa för beredskapsändamål
anvisade medel. Enligt de grunder som i propositionen angivits skulle
nämnda medel i stort sett få fortfarande disponeras för likvidering av redan
utlagda niaterielbeställningar eller påbörjade arbeten. Besparingar å anslagsmedlen
skulle tillföras budgetutjämningsfonden. Det beräknades, att budgetutjamningsfonden
på detta sätt skulle, totalt för hela försvaret, tillföras om''ring
-90 miljoner kronor. Av budgetredovisningen för budgetåret 1945/46
framgår, att summan av överförda besparingar å täckningsanslag för vissa
engångsutgifter uppgått till över 100 miljoner kronor redan under nämnda
budgetår. Även under innevarande budgetår uppkomma emellertid besparingar
som enligt bestämmelserna skola tillföras budgetutjämningsfonden.
Det i propositionen 1945: 386 framlagda förslaget föregicks av en utredning
av behovet av fortsatt disposition av de ifrågavarande beredskapsmedlen.
Därvid kommo emellertid icke under bedömande de i det föregående
berörda, ännu icke slutligt gäldade kostnaderna för under beredskapen
beställd materiel, för vars anskaffande ursprungligen disponerats
förskottsanslag till löpande utgifter. Om så skett, torde disponibla besparingar
å de reservationsanslag, om vilka då var fråga, ha reserverats för
täckning av dessa kvarstående utgifter. Jag anser mig därför böra nu förorda,
att de ytterligare besparingar, som uppkomma å beredskapsanslag, må
disponeras for bestridande av från beredskapstiden kvarstående utgifter för
materielleveranser. Riksdagens medgivande härtill torde böra inhämtas. Medgivandet
bör även omfatta disposition för ändamålet av de s. k. överskottsoch
rabattmedel, som tillföras anslagen och vilka enligt bestämmelser, som
prövats av riksdagen (propositionen 1944: 275, punkten 5, riksdagens skrivelse
nr 370), eljest skulle tillföras budgetutjämningsfonden.
( utgifter, om vilka här är fråga uppgå för tygavdelningen till omkring
20 miljoner kronor och för marinförvaltningen till omkring 7 miljoner kronor.
Storleken av sistnämnda utgiftsbelopp är dock beroende av hur stor del
av de redan för innevarande budgetår för ändamålet anvisade medlen, som
tages i anspråk före budgetårets utgång. Närmare utredning har genom statens
sakievision företagits rörande möjligheterna att begränsa ifrågavarande
utgifter. Utredningen har -— såsom av handlingarna i ärendet framgår —
givit vid handen, att utgifterna äro i huvudsak bundna genom träffade avtal
eller av andra skäl och att ett inhiberande av ännu icke fullgjorda leveranser
ej är att förorda.
opaginerad Kontrollera mot PDF
15
Kungl. May.ts proposition nr 309.
I den mån de medel, som enligt vad nu anförts böra tagas i anspråk för
bestridande av ifrågavarande kostnader, ej skulle förslå för ändamålet, torde
överskjutande kostnader få avföras å avvecklingsanslag.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har bedömningen av frågan
om dispositionen av under be redskaps t iden anskaffade baracker
erbjudit vissa svårigheter. För mig har en självklar utgångspunkt
varit, att dessa baracker, som i stor utsträckning anskaffats för att provisoriskt
tillgodose av beredskapen framkallade tillfälliga utrymmesbehov, icke
böra överföras till försvarets fredsorganisation med mindre de inom denna
fylla ett oomtvistligt behov, som icke kan på annat lämpligt sätt tillgodoses.
Härför tala icke blott ekonomiska synpunkter — barackerna torde få antagas
komma att på längre sikt draga jämförelsevis stora underhållskostnader
utan även angelägenheten av att dessa baracker i nuvarande bristläge kunna
komma till användning för andra trängande ändamål, såsom samlingslokaler i
föreningsverksamhet, civila förrådsändamål, i industriell verksamhet etc. För
att ekonomiskt underlätta barackernas ianspråktagande för kulturella och
andra liknande ändamål har riksdagen medgivit, att barackerna må försäljas
till rabatterade priser i vissa fall (jfr propositionen 1946:311, bilaga 4,
punkt 2). Erfarenheten har visat, att efterfrågan på baracker för dylika ändamål
liksom även för annan verksamhet är mycket stor. De utredningar som
på mitt föranstaltande verkställts lia därför inriktats på att möjliggöra en
försäljning — med eller utan rabatter — av ifrågavarande baracker i alla de
fall då försvarets egna behov icke i första hand böra täckas. Då barackbeståndet
är omfattande och svårigheter föreligga att överblicka behovet för olika
ändamål, har utredningen först successivt avsatt resultat. Av den lämnade
redogörelsen framgår emellertid, att ett betydande antal baracker redan försålts
och att ytterligare ett stort antal baracker kan framdeles säljas, när
de icke längre erfordras såsom militära förråd. Dessa baracker, som alltsa
kunna disponeras för andra ändamål, uppgå till omkring hälften av det totala
antalet under beredskapen anskaffade baracker. En ytterligare begränsning
av det barackbestånd som bör bibehållas för försvarets behov synes mig emellertid
böra eftersträvas. Härutinnan må anföras följande.
Arméchefens förslag till användning av baracker såsom förläggningsutrymme
och dylikt under repetitionsövningarna b37gger på förutsättningen, att
arméns fredsorganisation utformas enligt visst av överbefälhavaren till försvarskommittén
avgivet förslag. Vidare förutsättes, att utbildning av värnpliktiga
under vissa tider av året skall bedrivas samtidigt för såväl till första
tjänstgöring inkallade som för dem som ha att fullgöra första eller andra
i epetitionsövning. Enligt min mening kan för framtiden bindande beslut i
fråga om disposition av baracker för ifrågavarande ändamål icke gärna fattas
förrän statsmakterna tagit ställning till det förslag försvarskommittén må
komma att framlägga. Ehuru jag i likhet med arméchefen finner det angeläget,
att förbättrade betingelser för vinterutbildningens bedrivande beredas,
är jag av i huvudsak samma skäl som nyss angivits beträffande förläggnings
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
16
Kungl. Maj-.ts proposition nr SOU.
utrymme under repetitionsövningar icke beredd att i nuvarande läge, innan
överblick vunnits över försvarets framtida organisation, taga slutlig ställning
till frågan om anordnande av övningsläger för vinterutbildning m. m.
Å andra sidan synes beslut icke nu böra fattas, som omöjliggör ett
ändamålsenligt utnyttjande av det till buds stående barackbeståndet
inom ramen av den framtida försvarsorganisationen. Från dessa utgångspunkter
anser jag mig böra förutsätta, att bär ifrågavarande baracker tills
vidare, i avbidan på ställningstagande i angivna hänseenden, reserveras
och i mån av behov utnyttjas för här avsedda ändamål. Vidare synes
det lämpligt, att baracker användas för tillgodoseende tills vidare av det behov
av ytterligare förläggningsutrymme vid vissa truppförband som hittills
icke kunnat täckas därför att vissa i 1942 års försvarsbeslut förutsatta kasernbyggnader
tills vidare uppskjutits. Härför erfordras, enligt vad jag inhämtat,
flyttning av 18 baracker. Flyttnings- och iståndsättningskostnaderna för
dessa baracker ha uppskattats till 135 000 kronor. Jag förutsätter, att iståndsättningskostnader
för övriga här avsedda baracker i avbidan på slutligt ställningstagande
i dispositionsfrågan skola i möjligaste mån kunna undvikas.
\ ad av arméchefen anförts till stöd för förslaget om bibehållande eller komplettering
av barackbeståndet vid de permanenta skjut- och övningsplatserna
synes mig i stort sett bärande. Med hänsyn till önskvärdheten av att de
värnpliktigas utbildning i görligaste mån effektiviseras synes det mig angeläget
att dessa skjut- och övningsplatser erhålla en tillfredsställande utrustning.
I ett avseende är jag emellertid för närvarande icke beredd att nu förorda
sagda förslag. Arméchefen har sålunda föreslagit förflyttning till en
för Göteborgs luftvärnskår avsedd skjutplats vid Ringenäs av 18 baracker till
en kostnad av 141 000 kronor. Med denna flyttning synes böra anstå till dess
ställning tagits till frågan om anordnandet av denna skjutplats. För genomförande
av nu av mig förordade dispositioner med avseende å de permanenta
skjut- och övningsplatserna kunna engångskostnaderna nu beräknas till (84 500
+ 316 300 — 141 000 =) i runt tal 260 000 kronor.
Fad härefter angår de förslag, chefen för marinen framlagt i fråga om utnyttjande
av marinens under beredskapen anskaffade baracker, möta uppenbarligen
vid bedömandet vissa svårigheter med hänsyn till pågående överväganden
beträffande den framtida marinorganisationen. Härtill kommer att
frågan om utnyttjandet av marinens barackbestånd för förrådsändamål alltjämt
är under utredning. Med hänsyn härtill synes med definitivd beslut beträffande
utnyttjandet av marinens baracker böra anstå till dess klarare utgångspunkter
föreligga för frågans bedömande. Med hänsyn till att det framlagda
förslaget avser flyttning av endast ett fåtal baracker — inalles ett 20-tal
av aktuella 1 435 baracker — finner jag mig emellertid böra förorda, att marinchefens
förslag fills vidare godtages. I enlighet härmed skulle för marinens
del komma att erfordras 16o 700 kronor för bestridande av flyttningskostnader.
Fid bifall till vad av mig nu förordats uppkomma engångskostnader till
ett belopp av (13o 000 + 260 000 =) 395 000 kronor för armén och omkring
165 000 kronor för marinen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
17
Kungl. May.ts proposition nr 809.
Yad beträffar sättet för bestridande av de med dispositionen av ifrågavarande
baracker sammanhängande kostnaderna får jag erinra, att i årets statsverksproposition
(bil. 6, punkterna 57 och 95) under anslagen till befästningais
underhåll in. m. för armén och marinen beräknats medel för underhåll av
baracker. Särskild medelsanvisning för ifrågakommande underhållskostnader
är därför icke erforderlig.
För bestridande av förenämnda kostnader för iståndsättning och forflyttning
av baracker för tillgodoseendet av arméns behov av förläggningsutrymmen
in. m., 135 000 kronor, finnas jämväl medel tillgängliga. Dessa kostnader
böra nämligen planenligt bestridas av medel som inom ramen för
anslag för byggnadsverksamheten vid armén enligt 1942 års försvarsbeslut
anvisats för barackbyggnader (jfr prop. 1943:222). För Övriga engångskostnader,
sammanlagt (260 000 + 165 000 =) 425 000 kronor, stå några for
dylika ändamål anvisade medel under anslag för försvarets normala
fredsverksamhet icke till förfogande. Genom omdisposition av vissa andra
förefintliga medel kan dock särskild medelsanvisning för här ifrågavarande
ändamål undvikas. Jag får erinra, att i enlighet med vad som förutsatts
i den förut berörda propositionen 1945: 386 behållningar å anslaget 1J4j/4
C 48 c Täckning av vissa engångsutgifter för fortifikatoriska anordningar m. m.
reserverats för Kungl. Maj ds disposition, att användas för vissa med befastningsanläggningar
sammanhängande avvecklingsåtgärder. For dylika avvecklingsåtgärder,
om vilka närmare utredning för närvarande pågår, beraknas
komma att erfordras endast en mindre del av den till över 6 miljoner kronor
uppgående behållningen å anslaget. Det synes lämpligt, att tillgängliga medel
under anslaget få intill ett belopp av 425 000 kronor disponeras for har ifrågavarande
ändamål. . ....
Jag kan således icke tillstyrka av de militära myndigheterna framlagt förslag
att ifrågavarande engångskostnader skola bestridas av medel, sorn mflyta
vid försäljning av övertaliga baracker. Dylika försäljningsmedel bora
enligt min mening, liksom hittills, tillgodoföras för beredskapens avveckling
ävsGddä anslag.
För flyttning av baracker, avsedda till permanenta förrådslokaler för
armén, ha särskilda medel ej beräknats i den förut berörda propositionen
1946: 121. Kostnaderna hade av arméns fortifikationsförvaltmng forutsatts
skola bestridas av avvecklingsanslag. För detta ändamål har fortifikationsforvaltningen
för nästa budgetår äskat 405 000 kronor, motsvarande vad av ursprungligen
för ändamålet beräknade medel som anses icke hinna förbrukas
före utgången av innevarande budgetår. Det synes mig lämpligt, att även dessa
kvarstående utgifter bestridas av behållningar å forenamnda anslag till täckning
av vissa engångsutgifter för fortifikatoriska anordningar m m
Till den av mig sålunda föreslagna omdispositionen av namnda taokningsanslag
synes riksdagens medgivande böra inhämtas. Därefter återstående behållning
å anslaget torde efter Kungl. Maj ds beprövande få överföras till
budgetutjämningsfonden. ... .... .
Jag har i det föregående förklarat min avsikt vara att fororda försäljning
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 809. 1157 47 2
opaginerad Kontrollera mot PDF
18
Kungl. Maj: is proposition nr 809.
av ytterligare ett antal av de under beredskapen anskaffade barackerna.
Frågan om formerna för försäljning av bland annat försvarets övertaliga baracker
har, såsom i det föregående framhållits, tidigare underställts riksdagens
prövning. Därvid förordades, att vissa organisationer eller sammanslutningar
skulle vid köp av baracker få komma i åtnjutande av rabatt å i viss ordning
fastställt försäljningspris. För täckandet av de rabatter som förväntades
komma att beviljas i samband med då beslutad barackförsäljning anvisade riksdagen,
med bifall till i propositionen framlagt förslag, visst reservationsanslag
under femte huvudtiteln. Härvid förutsattes att samma rabattsystem skulle
få användas vid försäljning framdeles av de omkring 2 200 baracker, som tills
vidare skulle användas för förrådsändamål. Frågan om bestridandet av därmed
förenade kostnader för rabatter avsågs skola i sinom tid underställas
riksdagen. Försäljning av berörda 2 200 baracker torde emellertid på grund
av dröjsmål med färdigställandet av för försvarets fredsbehov erforderliga
föriåd kunna ske först om ett eller annat år. Efter samråd med statsrådet
Mossberg har jag ansett mig kunna utgå från att i huvudsak motsvarande
rabattsystem bör tillämpas även vid försäljning av de baracker, som nu närmast
skola avyttras, och att, sedan kännedom erhållits om storleken av de
rabatter, som kunna komma att beviljas i samband härmed, förslag bör avlåtas
till riksdagen rörande anvisande av häremot svarande anslag.
De hittills anvisade anslagen å driftbudgeten till beredskapens avveckling
ha betecknats såsom förslagsanslag. Skälen härtill ha varit svårigheterna att
från början med någon säkerhet beräkna medelsbehovet för avvecklingsverksamheten
och sedermera att bedöma, i vilken takt arbetena skulle hinna utföras.
Ehuru återstående kostnader för avvecklingsarbetena nu låta sig angiva
med större säkerhet, talar sistnämnda skäl för ett bibehållande även för
nästa budgetår av beteckningen förslagsanslag för de utgifter som enligt det
föregående hänföra sig till avvecklingsarbete i egentlig mening. Även under
återstående del av innevarande budgetår kunna av olika skäl sådana förseningar
i arbetet inträffa, att kostnader komma att i större omfattning än vad
jag i det föregående förutsatt skjuta över till nästa budgetår. Efter utgången
av budgetåret 1947/48 bör emellertid enligt min mening särskilt anslag för
egentligt avvecklingsarbete i här angiven bemärkelse icke längre ifrågakomma.
De särskilda kostnaderna för förrådsvård böra lämpligen bestridas från ett
maximerat anslag av reservationsanslags natur. Därest byggnadsarbetena försenas,
kunna i så fall medel reserveras för användning under ett följande budgetår.
Såsom framgår av det förut anförda, är det beträffande bär ifrågavarande
utgifter ofrånkomligt, att anslag anvisas även efter utgången av budgetåret
1947/48. Skulle arbetena kunna bedrivas i snabbare takt än vad jag här räknat
med, torde erforderliga anslagsmedel få äskas på tilläggsstat.
Jag föreslår alltså, att av riksdagen äskas två skilda anslag för nästa budgetår
för avveckling av beredskapen, nämligen ett reservationsanslag till vissa
förrådskostnader av 1 900 000 kronor och ett förslagsanslag till övriga avvecklingsutgifter
av 6 200 000 kronor.
opaginerad Kontrollera mot PDF
19
Kungl. Maj: Is proposition nr 309.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels å riksstatens fjärde huvudtitel under rubriken Avveckling
av beredskapen m. m. för budgetåret 1947/48 anvisa
till Vissa förrådskostnader ett reservationsanslag av 1 900 000
kronor samt
till Övriga amecklingsutgifter ett förslagsanslag av 6 200 000
kronor;
dels godkänna av mig i det föregående angiven ändring i grunderna
för bestridande av kostnader för oriktigt utbetalade
familjebidrag in. in.;
dels medgiva, att förefintliga eller framdeles uppkommande
besparingar å anslag, som under den förstärkta försvarsberedskapen
anvisats för bereclskapsändamål, må på sätt av mig i det
föregående angivits disponeras för reglering av från beredskapstiden
kvarstående utgifter för viss beredskapsmateriel;
dels ock medgiva, att förefintliga medel å det å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisade reservationsanslaget
C 48 c Täckning av vissa engångsutgifter för fortifikatoriska
anordningar m. in. må disponeras för vissa engångskostnader,
föranledda av den av mig i det föregående tillstyrkta
dispositionen av baracker intill ett belopp av 425 000 kronor
samt för flyttning av baracker, avsedda till permanenta fredsförråd
för armén.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlatas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
A. Broberg.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1947:399 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947/48 till avveckling av beredskapen m. m. s. 13 i texten
- SU 1947:213 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1947 48 till avveckling av beredskapen m. in. s. 1 i texten