Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen den 31 december 1945 (nr 896), m. m

1947-05-16 · 55 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 5,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: 21 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:311, Med förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen den 31 december 1945 (nr 896), m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

1

Nr 311.

Kungl. Mcij:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om ändring i uppbördsförordningen den 31 december

1945 (nr 896), m. m.; given Stockholms slott

den 16 maj 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till

1) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 31 december 1945

(nr 896);

2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

3) lag angående ändrad lydelse av anvisningen till 5 § lagen den 28 september

1928 (nr 377) om skogsaccis; samt

4) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928

(nr 379).

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Bihanq till riksdagens protokoll 1947. t samt. Nr 311.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Förslag

till

förordning om ändring i uppbördsförordningen den 31 december

1945 (nr 896).

Härigenom förordnas, att 1—4 §§, 10 §, 12—15 §§, 18 § 1 inom., 24—26

§§, 30 §, 31 §, 33—35 §§, 38 §, 41 §, 42 §, 46 § 2 mom., 53 § 1 inom., 56 §

1 och 2 mom., 61 § 3 mom., 77 §, 81 §, 88 §, 89 § 1—3 mom. och 90 §

uppbördsförordningen den 31 december 1945, övergångsbestämmelserna till

nämnda förordning samt anvisningarna till 46 och 53 §§ samma förordning1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

1 §•

1 §•

Med skatt förstås i denna förordning,

där icke annat angives, statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt, särskild

skatt å förmögenhet, utskiftningsskatt,

ersättningsskatt, allmän kommunalskatt,

landstingsmedel, tingshusmedel,

skogsaccis, skogsvårdsavgift,

pensionsavgifter enligt lagen om

folkpensionering, olycksfallsförsäkringsavgifter,

som avses i § 1 förordningen

den 31 mars 1922 angående

uppbörd av avgifter för försäkringar

i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen

om försäkring för olycksfall i arbete,

ävensom annuiteter å avdikningslån

och å förskott för avlösning av

frälseräntor.

Med skatt förstås i denna förordning,

där icke annat angives, statlig

inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,

utskiftningsskatt, ersättningsskatt,

allmän kommunalskatt, landstingsmedel,

tingshusmedel, skogsaccis,

skogsvårdsavgifter, pensionsavgifter

enligt lagen om folkpensionering,

oilycksfallsförsäkringsavgiffer,

som avses i § 1 förordningen den 31

mars 1922 angående uppbörd av avgifter

för försäkringar i riksförsäkringsanstalten

jämlikt lagen om försäkring

för olycksfall i arbete, ävensom

annuiteter å avdikningslån och

å förskott för avlösning av frälseräntor.

Kungl. Maj.t må, om särskilda omständigheter

därtill föranleda, föreskriva

att i samband med uppbörden

av skatt må uppbäras jämväl annan

avgift än sådan, som enligt bestämmelserna

i första stycket är att anse

såsom skcdt. Har dylik föreskrift med
-

Senaste lydelse av 1 §, 30 §, 42 §, 61 § 3 mom., 89 § 2 mom. och övergångsbestämmelserna

se 1946: 472 samt av 10 §, 46 § 2 mom. och 56 § 1 och 2 mom. se 1946: 768.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

3

Nuvarande lydelse:

2 §•

1 m o m. Där beteckningar, som

användas i kommunalskattelagen,

förordningen om statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt eller taxeringsförordningen,

begagnas i denna förordning,

hava de, såvida ej annat angives

eller av sammanhanget framgår,

samma innebörd som i nämnda författningar.

2 mom. I denna förordning förstås

med

slutlig skatt: utskylder, vilka

debiteras på grund av sådan taxering

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

särskild skatt å förmögenhet,

utskiftningsskatt, ersättningsskatt,

kommunal inkomstskatt och skogsaccis,

varom beskattningsnämnd fattat

beslut senast den 10 oktober under

taxeringsåret, utskylder, vilka debiteras

på grund av sådan taxering av

fastighet, varom beslut fattats av taxeringsnämnd

eller fastighetsprövningsnämnd,

ävensom i 1 § omförmälda avgifter

och annuiteter, vilka debiteras

i sammanhang med nämnda utskylder;
preliminär

skatt:----

från slutlig skatt;

tillkommande skatt: faslighetsskatt,

som debiteras på grund

av beslut vilket fattats av prövningsnämnd

eller av kammarrätten eller

Kungl. Maj:t, samt annan skatt än

fastighetskatt, som debiteras på

grund av beslut vilket fattats av pröv
-

Föreslagen lydelse:

delats skall, där icke annat angivits,

vad i denna förordning stadgas angående

skatt äga motsvarande tilllämpning

beträffande avgift som med

föreskriften avses.

2 §.

1 in o m. Där beteckningar, som

användas i kommunalskattelagen, förordningen

om statlig inkomstskatt,

förordningen om statlig förmögenhetsskatt

eller taxeringsförordningen, begagnas

i denna förordning, hava de,

såvida ej annat angives eller av sammanhanget

framgår, samma innebörd

som i nämnda författningar.

2 m om. I denna förordning förstås

med

slutlig skatt: utskylder, vilka

debiteras på grund av sådan taxering

till statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,

utskiftningsskatt, ersättningsskatt,

kommunal inkomstskatt

och skogsaccis, varom beskattningsnämnd

fattat beslut senast den

10 oktober under taxeringsåret, skogsvårdsavgifter

och andra utskylder, vilka

debiteras på grund av sådan taxering

av fastighet, varom beslut fattats

av taxeringsnämnd eller fastighetsprövningsnämnd,

ävensom andra i

t § omförmälda avgifter och annuiteter,

vilka debiteras i sammanhang

med nämnda utskylder;

preliminär skatt:---

från slutlig skatt;

tillkommande skatt: dels

fastighetsskatt och skogsvårdsavgifter,

som debiteras på grund av sådant

beslut rörande taxering vilket fattats

av prövningsnämnd eller av kammarrätten

eller Kungl. Maj:t, dels annan

skatt än fastighetsskatt och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Nuvarande lydelse:

nmgsnämnd senare än den 10 oktober

under taxeringsåret eller av kammarrätten

eller Kungl. Maj:t;

inkomstår: det---stad

kronokamrerare.

3 §•

Preliminär skatt skall, i den omfattning

nedan närmare angives, erläggas

med avseende å följande slag av skatter

nämligen statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

särskild skatt d förmögenhet,

allmän kommunalskatt,

landstingsmedel, tingshusmedel och

pensionsavgifter, dock att fastighetsskatt

icke skall erläggas preliminärt.

Det belopp, som skattskyldig skall betala

i form av preliminär skatt, skall

så nära som möjligt motsvara beloppet

av de utskylder och den pensionsavgift,

vilka kunna antagas bliva påförda

den skattskyldige efter verkställd

årlig taxering för den inkomst

och förmögenhet, varom fråga är.

Preliminär skatt skall utgå för inkomst

och förmögenhet, varför skattskyldighet

föreligger jämlikt kommunalskattelagen,

förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt

samt förordningen om särskild skatt

ä förmögenhet.

Föreslagen lydelse:

skogsvårdsavgifter, som debiteras på

grund av sådant beslut rörande taxering

vilket fattats av prövningsnämnd

senare än den 10 oktober under taxeringsåret

eller av kammarrätten eller

Kungl. Maj:t, dels skatt, som påföres

på grund av eftertaxering, dels ock

skatt, som skall erläggas på grund av

sådant beslut rörande ändrad debitering

av kvarstående skatt, vilket fattats

av lokal skattemyndighet eller

länsstyrelse efter utgången av den

första av de uppbördsterminer, varunder

den kvarstående skatten skall

erläggas, eller av kammarrätten eller

Kungl. Maj:t;

inkomstår: det---stad

kronokamrerare.

3 §.

Preliminär skatt skall, i den omfattning

nedan närmare angives, erläggas

med avseende å följande slag

av skatter nämligen statlig inkomstskatt,

statlig förmögenhetsskatt, allmän

kommunalskatt, landstingsmedel,

tingshusmedel och pensionsavgifter,

dock att fastighetsskatt icke skall erläggas

preliminärt. Det belopp, som

skattskyldig skall betala i form av preliminär

skatt, skall så nära som möjligt

motsvara beloppet av de utskylder

och den pensionsavgift, vilka kunna

antagas bliva påförda den skattskyldige

efter verkställd årlig taxering för

den inkomst och förmögenhet, varom

fråga är.

Preliminär skatt skall utgå för inkomst

och förmögenhet, varför skattskyldighet

föreligger jämlikt kommunalskattelagen,

förordningen om statlig

inkomstskatt samt förordningen

om statlig förmögenhetsskatt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Nuvarande lydelse:

Preliminär skatt--— prelimi
när

C-skatt.

1. Preliminär A-skatt —

--48 § 1 mom.

2. Preliminär B-skatt—

---verkställd taxering.

3. Preliminär C-skatt —

— --verkställd taxering.

Är skattskyldig---därtill för
anleda.

(Se vidare anvisningarna.)

4 §.

1 in o m. Preliminär A-skatt--

— sådana tabeller.

Skattetabellerna skola---för

förmögenhet,

att vid taxering för inkomsten icke

andra avdrag medgivas den skattskyldige

än dels ortsavdrag, dels ytterligare

ett belopp av etthundra kronor,

dels ock, såvitt angår taxeringen till

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

för kommunala utskylder med

belopp, motsvarande för skattekrona

och skatteöre det belopp, som enligt

3 mom. legat till grund vid uträknandet

av de i vederbörlig tabell angivna

utskyldema.

Tabellerna skola icke upptaga preliminär

skatt för belopp, som motsvarar

ett taxerat belopp eller en taxerad

inkomst, understigande sexhundra

kronor, eller ett beskattningsbart

belopp eller en beskattningsbar inkomst,

understigande tio kronor. Inkomstbelopp

och skattebelopp skola

angivas i helt antal kronor.

2 in om. I skattetabellerna skola

i särskilda kolumner upptagas skattebelopp

för följande grupper av skattskyldiga,

nämligen

Föreslagen lydelse:

Preliminär skatt —--prelimi
när

C-skatt.

1. Preliminär A-skatt —

--48 § 1 mom.

2. Preliminär B-skatt —

- — verkställd taxering.

3. Preliminär C-skatt —

--verkställd taxering.

Är skattskyldig---därtill för
anleda.

(Se vidare anvisningarna.)

4 §.

1 in o m. Preliminär A-skatt--

sådana tabeller.

Skattetabellerna skola--— för

förmögenhet,

att vid taxering för inkomsten icke

andra avdrag medgivas den skattskyldige

än dels ortsavdrag, dels ytterligare

ett belopp av tvåhundra kronor,

dels ock, såvitt angår taxeringen till

statlig inkomstskatt, för kommunala

utskylder med belopp, motsvarande

för skattekrona och skatteöre det belopp,

som enligt 3 mom. legat till

grund vid uträknandet av de i vederbörlig

tabell angivna utskyldema.

Tabellerna skola, utom i fråga om

pensionsavgifter, icke upptaga preliminär

skatt för belopp, som motsvarar

en till statlig eller kommunal inkomstskatt

taxerad inkomst, understigande

sexhundra kronor, eller en beskattningsbar

inkomst, understigande

tio kronor. Inkomstbelopp och skatte

belopp skola angivas i helt antal kronor.

2 m o in. I skattetabellerna skola

i särskilda kolumner upptagas skattebelopp

för följande grupper av skattskyldiga,

nämligen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

Nuvarande lydelse:

1) inkomsttagare, som är ogift,

utan barn;

2) gift, med makan sammanlevande

manlig inkomsttagare, utan barn;

3) gift, med makan sammanlevande

manlig inkomsttagare, med ett

barn;

■4)—10) gift, med makan sammanlevande

manlig inkomsttagare, med

två, tre etc. till och med åtta barn,

därvid i tabellen för inkomsttagare

med åtta barn upptagen preliminär

skatt skall avse även inkomsttagare,

som här avses, med flera än åtta

barn.

Inkomsttagare, som är ogift, med

ett barn hänföres till under 2) upptagen

grupp av skattskyldiga, sådan inkomsttagare

med två barn hänföres

till under 3) upptagen grupp av skattskyldiga,

sådan inkomsttagare med

tre barn hänföres till under 4) upptagen

grupp av skattskyldiga etc.

Med ogift skattskyldig skall likställas

skattskyldig, som är änkling, änka,

frånskild eller hemskild.

Gift, med maken sammanlevande

kvinna med egen inkomst, skall, därest

maken har inkomst, hänföras till

under 1) upptagen grupp av skattskyldiga.

Gift, med maken sammanlevande

kvinna, som har egen inkomst men

vilkens make icke uppbär inkomst,

skall likställas med gift manlig inkomsttagare.

Skattskyldig, som äger åtnjuta fa
-

Föreslagen lydelse:

1) gift, med makan sammanlevande

manlig inkomsttagare, utan barn;

2) gift, med makan sammanlevande

manlig inkomsttagare, med ett

barn;

3) —9) gift, med makan sammanlevande

manlig inkomsttagare, med två,

tre etc. till och med åtta barn, därvid

i tabellen för inkomsttagare med åtta

barn upptagen preliminär skatt skall

avse även inkomsttagare, som här avses,

med flera än åtta barn;

JO) gift, med maken sammanlevande

kvinna, som har egen inkomst och

vilkens make jämväl uppbär inkomst;

11) inkomsttagare, som är ogift,

utan barn;

12) inkomsttagare, som är ogift,

med ett barn;

13) —19) inkomsttagare, som är

ogift, med två, tre etc. till och med

åtta barn, därvid i tabellen för inkomsttagare

med åtta barn upptagen

preliminär skatt skall avse även inkomsttagare,

som här avses, med flera

än åtta barn.

Gift, med maken sammanlevande

kvinna, som har egen inkomst men

vilkens make icke uppbär inkomst,

skall likställas med gift manlig inkomsttagare.

Skattskyldig, som har husförestån
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

miljeavdrag för husföreståndarinna,

skall likställas med gift manlig inkomsttagare.

Skattskyldig, som är berättigad till

ett halvt eller två halva familjeavdrag

för barn, likställes med skattskyldig,

som äger åtnjuta ett helt dylikt avdrag,

skattskyldig, som är berättigad

till tre halva eller fyra halva avdrag,

likställes med skattskyldig, som äger

åtnjuta två hela familjeavdrag för

barn, o. s. v.

3 in o in. För envar av de i 48 § 1

mom. kommunalskattelagen angivna

fem ortsgrupperna skola upprättas

särskilda tabeller, angivande den preliminära

skatten under förutsättning

att i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

ingående bottenskatt beräknas

med tillämpning av det procenttal

av grundbeloppet, som bestämts

för inkomståret, samt att det sammanlagda

beloppet av kommunal inkomstskatt,

landstingsmedel och tingshusmedel

beräknas för skattekrona

och skatteöre till vissa i hela krontal

bestämda belopp, vilka av Kungl.

Maj :t fastställas för varje inkomstår.

10 §.

Preliminär A-skatt — — — kostnadernas

bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke utgå

för folkpension enligt 6 § lagen om

folkpensionering, invalidunderstöd enligt

förordningen den 28 juni 1935 om

invalidunderstöd, blindhetsersättning

enligt förordningen den 20 april 1934

darinna hos sig anställd, skall, om

han är ogift och har barn, likställas

med gift manlig inkomsttagare.

Med ogift skattskyldig skall likställas

skattskyldig, som är änkling, änka,

frånskild eller hemskild.

Skattskyldig, som vid taxering till

kommunal inkomstskatt är berättigad

till ett halvt eller två halva familjeavdrag

för barn, likställes med skattskyldig,

som vid nämnda taxering

äger åtnjuta ett helt dylikt avdrag,

skattskyldig, som vid sådan taxering

är berättigad till tre halva eller fyra

halva avdrag, likställes med skattskyldig,

som vid ifrågavarande taxering

äger åtnjuta två hela familjeavdrag

för barn, o. s. v.

3 m o in. För envar av de i 48 § 1

mom. kommunalskattelagen angivna

fem ortsgrupperna skola upprättas

särskilda tabeller, angivande den preliminära

skatten under förutsättning

att statlig inkomstskatt beräknas

med tillämpning av det procenttal av

grundbeloppet, som bestämts för inkomståret,

samt att det sammanlagda

beloppet av kommunal inkomstskatt,

landstingsmedel och tingshusmenel

beräknas för skattekrona och skatteöre

till vissa i hela krontal bestämda

belopp, vilka av Kungl. Maj:t fastställas

för varje inkomstår.

10 §.

Preliminär A-skatt------kostna
dernas

bestridande.

Preliminär A-skatt skall icke utga

för folkpension enligt lagen om lolkpensionering,

särskilda barnbidrag

enligt lagen om särskilda barnbidrag

till änkors och invaliders m. fl. barn,

familjebidrag enligt famil jebidragsför
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Mcij.ts proposition nr 311.

Nuvarande lydelse:

om blindhetsersättning, barnbidrag

enligt lagen den 18 juni 1937 om

barnbidrag eller familjebidrag enligt

familjebidragsförordningen den 29

mars 1946, ej heller för sådant kontantunderstöd,

som utgives av arbetslöshetsnämnd

med bidrag av statsmedel,

eller för sådan pension eller livränta

från försäkringsanstalt, som

uppgår till högst 1 200 kronor för år.

Preliminär A-skatt — — — till

konkursbo.

12 §.

I fråga om svensk medborgare, som

tillhör svensk beskickning hos utländsk

makt eller lönat svenskt konsulat

eller beskickningens eller konsulatets

betjäning och som på grund

av sin tjänst är bosatt utomlands,

skall preliminär A-skatt avse allenast

å inkomsten av tjänsten belöpande

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

jämte pensionsavgift samt beräknas

enligt av Kungl. Maj:t fastställda

grunder.

13 §.

Preliminär B-skatt skall, där icke

nedan i denna paragraf annorledes

stadgas, beräknas med ledning av det

taxerade belopp, den taxerade inkomst

och den beskattningsbara förmögenhet,

varom beskattningsnämnd

fattat beslut under året näst före inkomståret,

dock att hänsyn icke skall

tagas till beslut som meddelats senare

än den 10 oktober.

Har skattskyldig under året näst före

inkomståret icke taxerats för inkomst

men kan han antagas komma

att under inkomståret uppbära inkomst

varför skattskyldighet föreligger,

skall preliminär B-skatt beräknas

med ledning av särskild taxering till

Föreslagen lydelse:

ordningen den 29 mars 1946, sådant

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd

med bidrag av statsmedel,

eller sådan pension eller livränta

från försäkringsanstalt, som

uppgår till högst 1 200 kronor för

år.

Preliminär A-skatt------till kon
kursbo.

12 §.

I fråga om svensk medborgare, som

tillhör svensk beskickning hos utländsk

makt eller lönat svenskt konsulat

eller beskickningens eller konsulatets

betjäning och som på grund

av sin tjänst är bosatt utomlands,

skall preliminär A-skatt avse allenast

å inkomsten av tjänsten belöpande

statlig inkomstskatt jämte pensionsavgift

samt beräknas enligt av Kungl.

Maj:t fastställda grunder.

13 §.

Preliminär B-skatt skall, där icke

nedan i denna paragraf annorledes

stadgas, beräknas med ledning av den

till statlig och kommunal inkomstskatt

taxerade inkomst och den beskattningsbara

förmögenhet, varom

beskattningsnämnd fattat beslut under

året näst före inkomståret, dock

att hänsyn icke skall tagas till beslut

som meddelats senare än den 10 oktober.

Har skattskyldig under året näst

före inkomståret icke taxerats för inkomst

men kan han antagas komma

att under inkomståret uppbära inkomst

varför skattskyldighet föreligger,

skall preliminär B-skatt beräknas

med ledning av särskild taxering till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

9

Nuvarande lydelse:

sådan skatt (preliminär taxering).

Äger nu nämnd skattskyldig

förmögenhet, varför skattskyldighet

till särskild skatt å förmögenhet föreligger,

skall preliminär B-skatt även

för förmögenheten beräknas med ledning

av sådan taxering.

Preliminär B-skatt skall jämväl beräknas

med ledning av preliminär

taxering, därest det med sannolikhet

är att antaga, att vid årlig taxering

året näst efter inkomståret taxerat belopp

eller taxerad inkomst kommer

att avvika från motsvarande belopp

eller inkomst vid den årliga taxeringen

året näst före inkomståret med

minst en femtedel av sistnämnda belopp

eller inkomst, dock minst sexhundra

kronor. Preliminär B-skatt

må beräknas på grundval av preliminär

taxering även i annat fall än nyss

är sagt, därest särskilda omständigheter

därtill föranleda.

Preliminär taxering---den

skattskyldige.

14 §.

Om så finnes påkallat med hänsyn

till det konjunkturläge, som kan antagas

komma att råda under inkomståret,

äger Kungl. Maj:t förordna att

preliminär B-skatt, som beräknas med

ledning av årlig taxering, skall för riket

i dess helhet eller viss del därav

eller för vissa kategorier skattskyldiga

utgå å allenast viss procentuell

del av det beskattningsbara belopp

och den beskattningsbara inkomst,

som skall ligga till grund för uträkningen

av den preliminära skatten.

15 §.

Vid beräkning av preliminär Bskatt

skola beskattningsbart belopp,

Föreslagen lydelse:

sådan skatt (preliminär taxering).

Äger nu nämnd skattskyldig

förmögenhet, varför skattskyldighet

till statlig förmögenhetsskatt föreligger,

skall preliminär B-skatt även för

förmögenheten beräknas med ledning

av sådan taxering.

Preliminär B-skatt skall jämväl beräknas

med ledning av preliminär

taxering, därest det med sannolikhet

är att antaga, att vid årlig taxering

året näst efter inkomståret till statlig

eller kommunal inkomstskatt taxerad

inkomst kommer att avvika från motsvarande

inkomst vid den årliga taxeringen

året näst före inkomståret med

minst en femtedel av sistnämnda inkomst,

dock minst sexhundra kronor.

Preliminär B-skatt må beräknas på

grundval av preliminär taxering även

i annat fall än nyss är sagt, därest särskilda

omständigheter därtill föranleda.

Preliminär taxering — — — den

skattskyldige.

14 §.

Om så finnes påkallat med hänsyn

till det konjunkturläge, som kan antagas

komma att råda under inkomståret,

äger Kungl. Maj:t förordna att

preliminär B-skatt, som beräknas med

ledning av årlig taxering, skall för

riket i dess helhet eller viss del därav

eller för vissa kategorier skattskyldiga

utgå å allenast viss procentuell

del av den beskattningsbara inkomst,

som skall ligga till grund för uträkningen

av den preliminära skatten.

15 §•

Vid beräkning av preliminär Bskatt

skola beskattningsbar inkomst

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl Mapts proposition nr 311.

Nuvarande lydelse:

beskattningsbar inkomst och beskattningsbar

förmögenhet fastställas i enlighet

med bestämmelserna i förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt;

kommunalskattelagen

samt förordningen om särskild skatt

d förmögenhet. Dock skall iakttagas,

ad vid bestämmande av beskattningsbart

belopp och beskattningsbar inkomst

ortsavdrag beräknas med hänsyn

dels till den ortsgrupp, vartill

den kommun eller kommundel hör

där den skattskyldige mantalsskrives

för inkomståret, dels ock, där icke

i andra stycket annorlunda stadgas,

till den skattskyldiges civilstånd och

barnantal den 1 november året näst

före inkomståret. Hänsyn skall dock

härvid tagas allenast till den skattskyldiges

hemmavarande eller av honom

helt eller delvis underhållna barn,

vilka vid nyssnämnda tidpunkt icke

fyllt sjutton år och ej heller kunna

antagas komma att under inkomståret

uppbära inkomst, uppgående till

minst sexhundra kronor.

Vid preliminär taxering, som sker

under inkomståret, skall hänsyn tagas

i fråga om skattskyldigs civilstånd

till det förhållande, som kan

antagas komma att råda under större

delen av inkomståret, samt beträffande

skattskyldigs barnantal till förhållandet

vid den tidpunkt, då taxeringen

verkställes. Hänsyn skall dock

icke tagas till sådan ändring av barnantalet,

som inträtt efter den 1 november

under inkomståret.

Har skattskyldig vid den årliga

taxeringen året näst före inkomståret

medgivits särskilt avdrag, enär hans

skatteförmåga funnits vara väsentligen

nedsatt till följd av långvarig

Föreslagen lydelse:

och beskattningsbar förmögenhet fastställas

i enlighet med bestämmelserna

i förordningen om statlig inkomstskatt,

kommunalskattelagen samt förordningen

om statlig förmögenhetsskatt.

Dock skall iakttagas, att vid

bestämmande av beskattningsbar inkomst

ortsavdrag beräknas med hänsyn

dels till den ortsgrupp, vartill

den kommun eller kommundel hör

där den skattskyldige mantalsskrives

för inkomståret, dels ock, där icke

i andra stycket annorlunda stadgas,

till den skattskyldiges civilstånd och,

såvitt angår taxering till kommunal

inkomstskatt, barnantal den 1 november

året näst före inkomståret. Hänsyn

skall dock härvid tagas allenast

till den skattskyldiges hemmavarande

eller av honom helt eller delvis underhållna

barn, vilka vid nyssnämnda

tidpunkt icke fyllt sjutton år och ej

heller kunna antagas komma att under

inkomståret uppbära inkomst,

uppgående till minst sexhundra kronor.

Vid preliminär taxering, som sker

under inkomståret, skall hänsyn tagas

i fråga om skattskyldigs civilstånd

till det förhållande, som kan antagas

komma att råda under större delen

av inkomståret, samt beträffande

skattskyldigs barnantal, såvitt angår

taxering till kommunal inkomstskatt,

till förhållandet vid den tidpunkt, då

taxeringen verkställes. Hänsyn skall

dock icke tagas till sådan ändring av

barnantalet, som inträtt efter den 1

november under inkomståret.

Har skattskvldig vid den årliga taxeringen

året näst före inkomståret

medgivits särskilt avdrag, enär hans

skatteförmåga funnits vara väsentli
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

sjukdom, olyckshändelse, ålderdom,

underhåll av andra närstående än

Larn, för vilka familjeavdrag är medgivet,

eller annan därmed jämförlig

omständighet, och kan samma förhållande

antagas vara rådande även

under inkomståret, skall vid bestämmande

av beskattningsbart belopp och

beskattningsbar inkomst hänsyn tagas

jämväl till dylikt avdrag.

18 §.

I mom. Skattskyldig, som--

— föreligger; samt

2) därest hans vid årlig taxering

året näst efter inkomståret taxerade

belopp eller taxerade inkomst, såvitt

senast den 1 december året näst före

inkomståret kan bedömas, kommer

att överstiga motsvarande belopp eller

inkomst vid den arliga taxeringen

året näst före inkomståret med minst

en femtedel av sistnämnda belopp eller

inkomst, dock minst sexhundra

kronor.

24 §.

Preliminär C-skatt — — — före

inkomståret.

Preliminär C-skatt skall beräknas

med ledning av preliminär taxering,

därest det med sannolikhet är att antaga

att vid årlig taxering året näst

efter inkomståret den uppskattade inkomsten

från andra förvärvskällor än

tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet

kommer att avvika från motsvarande

inkomst vid den årliga taxeringen

året näst före inkomståret med

minst sexhundra kronor; dock att

skyldighet att verkställa preliminär

gen nedsatt till följd av långvarig sjukdom,

olyckshändelse, ålderdom, underhåll

av andra närstående än barn,

för vilka rätt till allmänt barnbidrag

föreligger eller, såvitt angår taxering

till kommunal inkomstskatt, familjeavdrag

är medgivet, eller annan därmed

jämförlig omständighet, och kan

samma förhållande antagas vara rådande

även under inkomståret, skall

vid bestämmande av beskattningsbar

inkomst hänsyn tagas jämväl till dylikt

avdrag.

18 §.

1 mom. Skattskyldig, som--

— föreligger; samt

2) därest hans vid årlig taxering

året näst efter inkomståret till statlig

eller kommunal inkomstskatt taxerade

inkomst, såvitt senast den 1 december

året näst före inkomståret kan bedömas,

kommer att överstiga motsvarande

inkomst vid den årliga taxeringen

året näst före inkomståret med minst

en femtedel av sistnämnda inkomst,

dock minst sexhundra kronor.

24 §.

Preliminär C-skatt — — — iöre

inkomståret.

Preliminär C-skatt skall beräknas

med ledning av preliminär taxering,

därest det med sannolikhet är att antaga

att vid årlig taxering året näst

efter inkomståret den uppskattade inkomsten

från andra förvärvskällor än

tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet

kommer att avvika från motsvarande

inkomst vid den årliga taxeringen

året näst före inkomståret med

minst sexhundra kronor; dock att skyldighet

att verkställa preliminär laxc
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

Nuvarande lydelse:

taxering icke föreligger om den skattskyldiges

taxerade belopp eller taxerade

inkomst vid taxeringen året näst

etter inkomståret kan antagas komma

att avvika från motsvarande belopp

eller inkomst vid taxeringen året

näst före inkomståret med mindre än

en femtedel av sistnämnda belopp eller

inkomst. Preliminär C-skatt må

beräknas med ledning av preliminär

taxering även i annat fall än nyss är

sagt, därest särskilda omständigheter

därtill föranleda.

25 §.

För beräkning av preliminär Cskatt

skall, vare sig skatten beräknas

med ledning av årlig eller preliminär

taxering, beskattningsbart belopp och

beskattningsbar inkomst fastställas

för inkomsten från samtliga förekommande

förvärvskällor ävensom

för förmögenhet.

26 §.

I fråga om skyldighet att avgiva

preliminär självdeklaration till ledning

vid taxering till preliminär Cskatt

skall i stället för bestämmelsen

i 18 § 1 mom. 2) gälla att dylik skyldighet

åligger skattskyldig, därest

hans vid årlig taxering under året

näst efter inkomståret uppskattade

inkomst från andra förvärvskällor än

tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet,

såvitt senast den 1 december året

näst före inkomståret kan bedömas,

kommer att avvika från motsvarande

inkomst vid den årliga taxeringen året

näst före inkomståret med minst sexhundra

kronor; dock att deklarationsskyldighet

icke skall föreligga med

mindre den skattskyldiges taxerade

Föreslagen lydelse:

ring icke föreligger om den skattskyldiges

till statlig eller kommunal inkomstskatt

taxerade inkomst vid taxeringen

året näst efter inkomståret kan

antagas komma att avvika från motsvarande

inkomst vid taxeringen året

näst före inkomståret med mindre än

en femtedel av sistnämnda inkomst.

Preliminär C-skatt må beräknas med

ledning av preliminär taxering även

i annat fall än nyss är sagt, därest särskilda

omständigheter därtill föranleda.

25 §.

För beräkning av preliminär Cskatt

skall, vare sig skatten beräknas

med ledning av årlig eller preliminär

taxering, till statlig och kommunal inkomstskatt

beskattningsbar inkomst

fastställas för inkomsten från samtliga

förekommande förvärvskällor.

26 §.

I fråga om skyldighet att avgiva

preliminär självdeklaration till ledning

vid taxering till preliminär Cskatt

skall i stället för bestämmelsen

i 18 § 1 mom. 2) gälla att dylik skyldighet

åligger skattskyldig, därest hans

vid årlig taxering under året näst efter

inkomståret uppskattade inkomst från

andra förvärvskällor än tjänst och tillfällig

förvärvsverksamhet, såvitt senast

den 1 december året näst före inkomståret

kan bedömas, kommer att

avvika från motsvarande inkomst vid

den årliga taxeringen året näst före

inkomståret med minst sexhundra kronor;

dock att deklarationsskyldighet

icke skall föreligga med mindre den

skattskyldiges till statlig eller kommu
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

13

Nuvarande lydelse:

belopp eller taxerade inkomst vid

taxeringen året näst efter inkomståret

kan antagas komma att avvika från

motsvarande belopp eller inkomst vid

taxeringen året näst före inkomståret

med minst en femtedel av sistnämnda

belopp eller inkomst.

30 §.

Vid debitering ----sextiofem

år;

att i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

ingående bottenskatt uträknas

med tillämpning av det procenttal

av grundbeloppet, som bestämts

för inkomståret; samt

att kommunal---och tings
lag.

31 §■

Preliminär C-skatt skall debiteras

dels med ett belopp motsvarande

skillnaden mellan den preliminära

skatt, som skulle utgå å det beskattningsbara

belopp och den beskattningsbara

inkomst, varom i 25 § sägs,

och det belopp som den skattskyldige

kan antagas komma att erlägga i form

av preliminär A-skatt dels ock, därest

den skattskyldige äger förmögenhet

varför skattskyldighet till särskild

skatt å förmögenhet föreligger, med

belopp vartill nämnda skatt beräknas.

33 §.

Vid debitering av fastighetsskatt

jämte annuiteter, varom i 1 § sägs,

skall iakttagas:

att slutsumman —----krontal;

samt

att skatten uträknas med ledning

av den utdebitering för skattekrona

Föreslagen lydelse:

nal inkomstskatt taxerade inkomst vid

taxeringen året näst efter inkomståret

kan antagas komma att avvika från

motsvarande inkomst vid taxeringen

året näst före inkomståret med minst

en femtedel av sistnämnda inkomst.

30 §.

Vid debitering---sextiofem år;

att för skattskyldiga, som avses i

10 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomstskatt, sådan skatt uträknas

med tillämpning av det procenttal av

grundbeloppet, som bestämts för inkomståret;

samt

att kommunal---och tingslag.

31 §.

Preliminär C-skatt skall debiteras

dels med ett belopp motsvarande

skillnaden mellan den preliminära

skatt, som skulle utgå å beskattningsbar

inkomst, varom i 25 § sägs, och

det belopp som den skattskyldige kan

antagas komma att erlägga i form av

preliminär A-skatt dels ock, därest

den skattskyldige äger förmögenhet

varför skattskyldighet till statlig

förmögenhetsskatt föreligger, med belopp

vartill nämnda skatt beräknas.

33 §.

Vid debitering av fastighetsskatt,

skogsvårdsavgifter samt annuiteter,

varom i 1 § sägs, skall iakttagas:

att slutsumman — — — krontal;

samt

att fastighetsskatten uträknas med

ledning av den utdebitering för skatte
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

Nuvarande lydelse:

och skatteöre, som gäller i fråga om

annan slutlig skatt, påförd på grund

av taxering under taxeringsåret.

34 §.

1 m o m. Vid debitering---

hela krontal;

att i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

ingående bottenskatt uträknas

med tillämpning av det procenttal

av grundbeloppet, som fastställts

att gälla för den preliminära skatt,

vilken skall avräknas mot den ifrågavarande

slutliga skatten;

att kommunal---taxerings
året;

samt

att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel

och tingshusmedel för sig

samt skogsaccis och skogsvårdsavgift

för sig påföras i en gemensam post.

2 m o m. Vid debitering av annan

slutlig skatt än i 33 § sägs skall skattskyldig

gottskrivas debiterad preliminär

skatt, så ock under inkomståret

erlagd preliminär A-skatt.

35 §.

Fastighetsskatt jämte annuiteter,

varom i 1 § sägs, skall förfalla till betalning,

om skattens---första termi
nen.

38 §.

Debitering av---debiterings
längd

upprättas.

I fråga---i tabellen.

Fastighetsskatt jämte annuiteter,

varom i 1 § sägs, skall debiteras särskilt

för sig.

41 §.

Debiterad preliminär skatt eller

uppgift angående tillämplig skatteta
-

Föreslagen lydelse:

krona och skatteöre, som gäller i fråga

om annan slutlig skatt, påförd på

grund av taxering under taxeringsåret.

34 §.

1 mom. Vid debitering —---

hela krontal;

att för skattskyldiga, som avses i 10

§ 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

sådan skatt uträknas med

tillämpning av det procenttal av grundbeloppet,

som fastställts att gälla för

den preliminära skatt, vilken skall avräknas

mot den ifrågavarande slutliga

skatten;

att kommunal----taxerings
året;

samt

att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel

och tingshusmedel påföras

i en gemensam post.

2 mom. Vid debitering av annan

slutlig skatt än i 33 § sägs skall skattskyldig

gottskrivas debiterad preliminär

B- och C-skatt, så ock erlagd eller

uppdebiterad preliminär A-skatt.

35 §.

Fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter

samt annuiteter, varom i 1 § sägs,

skola förfalla till betalning,

om skattens---första ter
minen.

38 §.

Debitering av---debiterings
längd

upprättas.

I fråga----i tabellen.

Fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter

samt annuiteter, varom i 1 § sägs,

skola debiteras särskilt för sig.

41 §.

Debiterad preliminär skatt eller uppgift

angående tillämplig skattetabell

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

15

Nuvarande lydelse:

bell och kolumn i tabellen skall upptagas

å särskild debetsedel. Särskilda

debetsedlar skola vidare utfärdas dels

för fastighetsskatt jämte annuiteter,

varom i 1 § sägs, dels ock för annan

slutlig och kvarstående skatt.

Har skattskyldig---prelimi
nära

skatten.

Har skattskyldig---av skatt.

Tillkommande skatt skall upptagas

å särskild debetsedel. Ingår fastighetsskatt

i den tillkommande skatten skall

särskild debetsedel därå utfärdas.

Särskild debetsedel---lokala

skattemyndighet.

42 §.

Debetsedel å fastighetsskatt jämte

annuiteter, varom i 1 § sägs, skall

med tillhörande skatteanvisningar senast

den 25 augusti under taxeringsåret

samt debetsedel å annan slutlig

skatt, i förekommande fall med därtill

hörande skatteanvisningar för inbetalning

av den kvarstående skatten,

senast den 10 december under taxeringsåret

med posten utan kostnad

för den skattskyldige tillställas denne

under adress, som är angiven i mantalslängd,

taxeringslängd eller befolkningsregistret

eller anmälts till

den lokala skattemyndigheten.

Debetsede'', avseende---un
der

inkomståret.

Debetsedel, som — — — före inkomståret.

Har skattskyldig---före in
komståret.

Har skattskyldig---och skat
tetabell.

Föreslagen lydelse:

och kolumn i tabellen skall upptagas å

särskild debetsedel. Särskilda debetsedlar

skola vidare utfärdas dels för fastighetsskatt,

skogsvårdsavgifter samt

annuiteter, varom i 1 § sägs, dels ock

för annan slutlig och kvarstående

skatt.

Har skattskyldig----prelimi
nära

skatten.

Har skattskyldig-----av skatt.

Tillkommande skatt skall upptagas

å särskild debetsedel. Ingår fastighetsskatt

eller skogsvårdsavgift i den tillkommande

skatten skall särskild debetsedel

därå utfärdas.

Särskild debetsedel —---lokala

skattemyndighet.

42 §.

Debetsedel å fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter

samt annuiteter, varom

i 1 § sägs, skall med tillhörande skatteanvisningar

senast den 25 augusti

under taxeringsåret samt debetsedel å

annan slutlig skatt, i förekommande

fall med därtill hörande skatteanvisningar

för inbetalning av den kvarstående

skatten, senast den 10 december

under taxeringsåret med posten utan

kostnad för den skattskyldige tillställas

denne under adress, som är angiven

i mantalslängd, taxeringslängd eller

befolkningsregistret eller anmälts

till den lokala skattemyndigheten.

Debetsedel, avseende —--un
der

inkomståret.

Debetsedel, som —------före in
komståret.

Har skattskyldig---före in
komståret.

Har skattskyldig---och skat
tetabell.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Nuvarande lydelse:

46 §.

2 m o m. Har arbetstagaren--

— 7 § angives.

Har arbetstagare varom i föregående

stycke sägs att erlägga kvarstående

skatt, som påförts i kommun där

han mantalsskrivits för året näst före

taxeringsåret, är arbetsgivaren skyldig

att vid utbetalning av lön verkställa

avdrag jämväl för gäldande av sådan

skatt, dock att avdragsskyldighet

icke föreligger beträffande fastighetsskatt

samt annuiteter varom i 1 §

sägs. För gäldande av den kvarstående

skatten skall arbetsgivaren vid varje

utbetalningstillfälle avdraga belopp,

motsvarande så stor del av den under

riästföljande uppbördstermin förfallande

skatten, som med hänsyn till

antalet utbetalningstillfällen före ingången

av den månad, då nämnda

uppbördstermin infaller, belöper å

utbetalningstillfället. Belopp, som avdrages

vid annat utbetalningstillfälle

än det första, skall dock avrundas till

närmast lägre hela antal kronor och

återstoden avdragas vid det första utbetalningstillfället.

Har lokal---nämnda skatt.

Har lokal skattemyndighet meddelat

förordnande, som i 3 § sista stycket

avses, skall löneavdrag icke verkställas

å folkpension enligt 6 § lagen

om folkpensionering, invalidunderstöd

enligt förordningen den 28 juni

1935 om invalidunderstöd, blindhetsersättning

enligt förordningen den 20

april 1934 om blindhetsersättning,

barnbidrag enligt lagen den 18 juni

1931 om barnbidrag, familjebidrag

enligt familjebidragsförordningen den

29 mars 1946, sådant kontantunder
-

Föreslagen lydelse:

46 §.

2 in o in. Har arbetstagaren--

—■ 7 § angives.

Har arbetstagare varom i föregående

stycke sägs att erlägga kvarstående

skatt, som påförts i kommun där

han mantalsskrivits för året näst före

taxeringsåret, är arbetsgivaren skyldig

att vid utbetalning av lön verkställa

avdrag jämväl för gäldande av

sådan skatt, dock att avdragsskyldighet

icke föreligger beträffande fastighetsskatt,

skogsvärdsavgifter samt annuiteter,

varom i 1 § sägs. För gäldande

av den kvarstående skatten

skall arbetsgivaren vid varje utbetalningstillfälle

avdraga belopp, motsvarande

så stor del av den under nästföljande

uppbördstermin förfallande

skatten, som med hänsyn till antalet

utbetalningstillfällen före ingången av

den månad, då nämnda uppbördstermin

infaller, belöper å utbetalningstillfället.

Belopp, som avdrages vid

annat utbetalningstillfälle än det

första, skall dock avrundas till närmast

lägre hela antal kronor och återstoden

avdragas vid det första utbetalningstillfället.

Har lokal---nämnda skatt.

Har lokal skattemyndighet meddelat

förordnande, som i 3 § sista stycket

avses, skall löneavdrag icke verkställas

å folkpension enligt lagen om

folkpensionering, särskilda barnbidrag

enligt lagen om särskilda barnbidrag

till änkors och invaliders m. fl.

barn, familjebidrag enligt familjebidragsförordningen

den 29 mars 1946,

sådant kontantunderstöd, som utgives

av arbetslöshetsnämnd med bidrag avstatsmedel,

sådan pension eller livränta

från försäkringsanstalt, som

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 311.

17

Nuvarande lydelse:

stöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd

med bidrag av statsmedel, sådan

pension eller livränta från försäkringsanstalt,

som uppgår till högst

1 200 kronor för år, sådant periodiskt

understöd eller sådan därmed jämförlig

periodisk intäkt, varför givaren

enligt 46 § kommunalskattelagen är

berättigad till avdrag, eller å lön, vilken

utbetalas till person, som är i

konkurs, eller till konkursbo.

53 §.

1 mom. Jämkning av — — —

skatt; eller

3) därest skattskyldig visar eller

myndigheten eljest erhåller kännedom

om att den skattskyldiges skatteförmåga

blivit väsentligen nedsatt till

följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse,

ålderdom, underhåll av andra

närstående än barn, för vilka familj

ea vdrag är medgivet, eller annan

därmed jämförlig omständighet.

Jämkningen skall---slutliga

skatt.

Där icke — -— — tjugufem kronor.

Erhåller lokal---må erford
ras.

Innan jämkning —---är obe
hövligt.

56 §.

1 mom. Skattskyldig, vars skattebetalningsförmåga

på grund av arbetslöshet

eller sjukdom eller eljest

oförvållat blivit nedsatt, må beviljas

anstånd med erläggande av kvarstående

eller tillkommande skatt, som

förfaller till betalning under högst två

Bihanq Ull riksdagens protokoll 1947. 1 samt.

Föreslagen lydelse:

uppgår till högst 1 200 kronor för år,

sådant periodiskt understöd eller sådan

därmed jämförlig periodisk intäkt,

varför givaren enligt 46 § kommunalskattelagen

är berättigad till avdrag,

eller å lön, vilken utbetalas till

person, som är i konkurs, eller till

konkursbo.

53 §.

1 mom. Jämkning av — — —

skatt; eller

3) därest skattskyldig visar eller

myndigheten eljest erhåller kännedom

om att den skattskyldiges skatteförmåga

blivit väsentligen nedsatt till

följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse,

ålderdom, underhåll av andra

närstående än barn, för vilka rätt

till allmänt barnbidrag föreligger eller,

såvitt angår taxering till kommunal

inkomstskatt, familjeavdrag är medgivet,

eller annan därmed jämförlig omständighet.

Jämkningen skall--— — slutliga

skatt.

Där icke--—- tjugufem kronor.

Erhåller lokal —- -—- — må erfordras.

Innan jämkning — — — är obehövligt.

56 §.

1 mom. Skattskyldig,vars skattebetalningsförmåga

på grund av arbetslöshet

eller sjukdom eller eljest

oförvållat blivit nedsatt, må beviljas

anstånd med erläggande av kvarstående

eller tillkommande skatt, som

förfaller till betalning under högst två

Nr 311. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

Nuvarande lydelse:

av de uppbördsterminer, vilka utlöpa

närmast efter det ansökan om anstånd

gjorts. Anståndstiden må bestämmas

till längst ett år efter utgången av den

månad, varunder den första av nyssnämnda

terminer infaller, dock att

anstånd med erläggande av fastighetsskatt

jämte annuiteter, varom i

1 § sägs, icke må beviljas för längre

tid än att den i 17 kap. 6 § handelsbalken

stadgade förmånsrätten för dylik

skatt kan göras gällande.

2 mom. Värnpliktig, som inryckt

till militärtjänstgöring och vars skattebetalningsförmåga

till följd härav

blivit nedsatt, må beviljas anstånd

med erläggande av debiterad preliminär

skatt eller kvarstående eller tillkommande

skatt, vilken förfaller till

betalning under uppbördstermin, som

helt eller delvis infaller under tiden

för militärtjänstgöringen eller under

tiden därefter, dock senast under tredje

kalendermånaden efter den då

tjänstgöringen upphör. Anståndstiden

må bestämmas till längst ett år efter

utgången av den månad, varunder den

uppbördstermin infaller som anståndet

avser, dock att anstånd därutöver

må beviljas för tiden intill dess den

värnpliktige efter beviljad ledighet

för återgång till civil verksamhet

(hempermittering) eller hemförlovnmg

tre kalendermånader i följd varit

fri från tjänstgöring. Anstånd med

erläggande av fastighetsskatt jämte

annuiteter, varom i 1 § sägs, må likväl

icke beviljas för längre tid än i 1

mom. stadgas.

61 §.

3 m o m. Då särskilda skäl därtill

äro må Kungl. Maj:t, efter hörande

Föreslagen lydelse:

av de uppbördsterminer, vilka utlöpa

närmast efter det ansökan om anstånd

gjorts. Anståndstiden må bestämmas

till längst ett år efter utgången av den

månad, varunder den första av nyssnämnda

terminer infaller, dock att anstånd

med erläggande av fastighetsskatt,

skogsvdrdsavgifter samt annuiteter,

varom i 1 § sägs, icke må beviljas

för längre tid än att den i 17 kap. 6 §

handelsbalken stadgade förmånsrätten

för dylik skatt kan göras gällande.

2 m o in. Värnpliktig, som inryckt

till militärtjänstgöring och vars skattebetalningsförmåga

till följd härav

blivit nedsatt, må beviljas anstånd

med erläggande av debiterad preliminär

skatt eller kvarstående eller tillkommande

skatt, vilken förfaller till

betalning under uppbördstermin, som

helt eller delvis infaller under tiden

för militärtjänstgöringen eller under

tiden därefter, dock senast under tredje

kalendermånaden efter den då

tjänstgöringen upphör. Anståndstiden

må bestämmas till längst ett år efter

utgången av den månad, varunder den

uppbördstermin infaller som anståndet

avser, dock att anstånd därutöver

må beviljas för tiden intill dess den

värnpliktige efter beviljad ledighet för

återgång till civil verksamhet (hempermittering)

eller hemförlovning tre

kalendermånader i följd varit fri från

tjänstgöring. Anstånd med erläggande

av fastighetsskatt, skogsvdrdsavgifter

samt annuiteter, varom i 1 § sägs, må

likväl icke beviljas för längre tid än

i 1 mom. stadgas.

61 §.

3 m o in. Då särskilda skäl därtill

äro må Kungl. Maj:t eller, efter

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 311.

19

Nuvarande lydelse:

av generalpoststyrelsen, medgiva att

viss arbetsgivare eller viss grupp av

arbetsgivare må inbetala skatt för arbetstagare

eller att kvitto å erlagt

skattebelopp må utfärdas i annan

ordning än i 1 och 2 mom. sägs.

77 §.

Utmätningsman på — ---lokala

skattemyndigheten.

Lokal skattemyndighet i stad har

att å tredje söckendagen före varje

månads utgång till länsstyrelsen insända

uppgift, som i första stycket

sägs, dock att däri upptagen skatt

skall angivas summariskt.

Samtidigt med — — —- influten

skatt.

81 §.

Avkortning av —- — — hos denne;
då

beträffande slutligt påförd pensionsavgift

sådant skäl föreligger till

upphävande av avgiftspåföringen, som

avses i 15 § tredje stycket lagen om

folkpensionering;

då någon — --skatt nedsatts.

Vidare skall---— är oguldet.

Har arbetsgivare---hos ar
betsgivaren.

Föreslagen lydelse:

Kungl. Maj:ts bemyndigande, generalpoststyrelsen

medgiva dels att viss arbetsgivare

eller viss grupp av arbetsgivare

må, utan att gälda sådan särskild

avgift eller restavgift varom förmåles

i 62 eller 66 §, inbetala arbetstagares

under uppbördstermin förfallande

skatt efter utgången av samma

termin, dels ock att viss arbetsgivare

eller viss grupp av arbetsgivare må

inbetala skatt för arbetstagare eller

att kvitto å erlagt skattebelopp må utfärdas

i annan ordning än i denna

förordning sägs.

77 §.

Utmätningsman på---lokala

skattemyndigheten.

Lokal skattemyndighet i stad har

att å tredje söckendagen före varje

månads utgång till länsstyrelsen insända

uppgift, som i första stycket

sägs, dock att däri upptagen skatt må

angivas summariskt. Den lokala skattemyndigheten

skall därvid insända

jämväl den av utmätningsmannen senast

avlämnade uppgiften.

Samtidigt med — — — influten

skatt.

81 §.

Avkortning av---hos denne;

då någon---skatt nedsatts.

Vidare skall — -—- — är oguldet.

Har arbetsgivare — — — hos arbetsgivaren.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts proposition nr 311.

Nuvarande lydelse:

88 §.

Före den 15 januari varje år skall

balanslängd över all vid nästföregående

års utgång oredovisad skatt av

utmätningsmannen insändas på landet

till länsstyrelsen och i stad till den

lokala skattemyndigheten.

Balanslängden, som — -— — för

indrivningen.

I balanslängden---upptagas

summariskt.

Sedan den---om granskning
en.

89 §.

1 mom. överstiger erlagd preliminär

skatt motsvarande slutliga skatt,

oberäknat fastighetsskatt och i 1 §

omförmålda annuiteter, skall länsstyrelsen

i det län, där skatten debiterats,

utan kostnad för den skattskyldige

till denne återbetala det överskjutande

beloppet. Restitution skall

dock icke ske av belopp understigande

fem kronor.

Det åligger — -— — böra återbetalas.

Sedan beslut---äger återbe
komma.

2 m o m. Har riksräkenskapsver
ket--—

erlagt belopp.

Envar, som--— genom riks
försäkringsanstalten.

Därest någon, utan att sådant fall

som i andra stycket sägs är för handen,

hos länsstyrelsen visar, att för

samma år mera än en pensionsavgift

enligt lagen om folkpensionering erlagts

för honom, skall länsstyrelsen

återbetala vad som befinnes erlagt utöver

den högsta avgiftens belopp.

3 mom. Skall den, som jämlikt

stadgandet i 2 mom. första eller and
-

Föreslagen lydelse:

88 §.

Före den 15 januari varje år skall

balanslängd över all å tredje söckendagen

före nästföregående december

månads utgång oredovisad skatt av utmätningsmannen

insändas på landet

till länsstyrelsen och i stad till den

lokala skattemyndigheten.

Balanslängden, som----för in
drivningen.

I balanslängden----upptagas

summariskt.

Sedan den — — —- om granskningen.

89 §.

1 mom. överstiger erlagd preliminär

skatt motsvarande slutliga skatt,

oberäknat fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter

samt annuiteter, varom i 1 §

sägs, skall länsstyrelsen i det län, där

skatten debiterats, utan kostnad för

den skattskyldige till denne återbetala

det överskjutande beloppet. Restitution

skall dock icke ske av belopp

understigande fem kronor.

Det åligger--- böra återbe
talas.

Sedan beslut —---äger återbe
komma.

2 mom. Har riksräkenskapsver
ket---erlagt

belopp.

Envar, som---genom riksför
säkringsanstalten.

3 mom. Skall den, som jämlikt

stadgandet i 2 inom. är berättigad

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

21

Nuvarande lydelse:

ra stycket är berättigad återbekomma

skatt, som debiterats å en ort för visst

år, i stället utgöra skatt, som debiterats

eller bör debiteras å annan ort

eller för annat år, och är sistnämnda

skatt vid meddelandet av beslut i restitutionsärendet

ej gulden, äger den

skattskyldige utfå allenast den del av

det för mycket erlagda beloppet, som

överstiger det belopp vilket han sålunda

rätteligen har att utgöra. Återstoden

av det erlagda beloppet skall

gottskrivas den skattskyldige till gäldande

av sistnämnda skatt och i förekommande

fall skyndsamt tillställas

länsstyrelsen i det län, inom vilket

den ort är belägen, där skatten debiterats

eller bör debiteras.

90 §.

Envar som jämlikt 89 § 2 mom.

första eller tredje stycket eller efter

besvär över taxering eller debitering

vinner nedsättning i eller befrielse

från honom påförd slutlig eller tillkommande

skatt, äger vid återbekommande

av för mycket erlagt belopp

tillika erhålla ränta å det belopp, som

utbetalas, efter fem procent för år.

Vid beräkning —- — — beloppet

återbetalas.

Denna förordning--— års in
gång.

Genom denna---förordnings

bestämmelser.

I samband — ---följande iakt
tagas:
-

Föreslagen lydelse:

återbekomma skatt, som debiterats å

en ort för visst år, i stället utgöra

skatt, som debiterats eller bör debiteras

å annan ort eller för annat år, och

är sistnämnda skatt vid meddelandet

av beslut i restitutionsärendet ej gulden,

äger den skattskyldige utfå allenast

den del av det för mycket erlagda

beloppet, som överstiger det belopp

vilket han sålunda rätteligen har att

utgöra. Återstoden av det erlagda beloppet

skall gottskrivas den skattskyldige

till gäldande av sistnämnda skatt

och i förekommande fall skyndsamt

tillställas länsstyrelsen i det län, inom

vilket den ort är belägen, där skatten

debiterats eller bör debiteras.

90 §.

Envar, som jämlikt 89 § 2 mom.

första stycket eller efter besvär över

taxering eller debitering vinner nedsättning

i eller befrielse från honom

påförd slutlig eller tillkommande

skatt, äger vid återbekommande av för

mycket erlagt belopp tillika erhålla

ränta å det belopp, som utbetalas, efter

fem procent för år.

Vid beräkning — — —- beloppet

återbetalas.

Denna förordning —--års in
gång.

Genom denna---förordnings

bestämmelser.

I samband — — — följande iakttagas:
-

6) För inkomst, som under 3) och 6) För inkomst, som under 3) och

4) avses, skola utgå de skatter, vilka 4) avses, skola utgå de skatter, vilka

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 211.

Nuvarande lydelse:

ingå i preliminär skatt för inkomst

under år 1947, respektive 1948. För

sådan inkomst, hänförlig till år 1945

eller motsvarande räkenskapsår, skola

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

landstingsmedel och de tingshusmedel,

vilka uppbäras i samband

med kronouppbörden, utgå enligt den

skatteprocent, respektive den kommunala

utdebitering, som gäller för

skatt på grund av 1946 års taxering,

samt kommunal inkomstskatt enligt

den kommunala utdebitering, som

gäller för preliminär skatt för inkomståret

1947. Skatt för dylik inkomst,

vilken är hänförlig till år 1946

eller motsvarande räkenskapsår, skall

utgöras efter den statliga skatteprocent

och den kommunala utdebitering,

som gäller för preliminär skatt för inkomståret

1948.

Skatt, som---med kronoupp
börden.

Har skattskyldig år 1946 eller 1947

taxerats till krigskonjunkturskatt,

skall för inkomst, som under 3) och

4) avses, i den mån denna motsvarar

krigskonjunkturskattens grundbelopp,

påföring icke ske av statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt samt annan

skatt till staten, som må ingå i preliminär

skatt för inkomst under år

1947 respektive 1948.

Därest efter--- — 4) avses.

Lokal skattemyndighet —- — —

uppbördsåret 1949—1950.

7) Utskylder ävensom annuiteter å

avdikningslån, som skola upptagas å

kronodebetsedel för år 1946, skola i

sin helhet erläggas under föi''sta uppbördsterminen

eller å första uppbördsstämman.

Fastighetsskatt, som

Föreslagen lydelse:

ingå i preliminär skatt för inkomst

under år 1947. För sådan inkomst,

hänförlig till år 1945 eller motsvarande

räkenskapsår, skola statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt, landstingsmedel

och de tingshusmedel, vilka

uppbäras i samband med kronouppbörden,

utgå enligt den skatteprocent,

respektive den kommunala

utdebitering, som gäller för skatt på

grund av 1946 års taxering, samt

kommunal inkomstskatt enligt den

kommunala utdebitering, som gäller

för preliminär skatt för inkomståret

1947. Skatt för dylik inkomst, vilken

är hänförlig till år 1946 eller motsvarande

räkenskapsår, skall utgöras efter

den statliga skatteprocent, som gäller

för preliminär skatt för inkomståret

1947, och den kommunala utdebitering,

som gäller för preliminär

skatt för inkomståret 1948.

Skatt, som---med kronoupp
börden.

Har skattskyldig år 1946 eller 1947

taxerats till krigskonjunkturskatt,

skall för inkomst, som under 3) och

4) avses, i den mån denna motsvarar

krigskon junkturskattens grundbelopp,

påföring icke ske av statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt samt annan

skatt till staten, som må ingå i preliminär

skatt för inkomst under år

1947.

Därest efter---4) avses.

Lokal skattemyndighet — — —

uppbördsåret 1949—1950.

7) Utskylder ävensom annuiteter å

avdikningslån, som skola upptagas å

kronodebetsedel för år 1946, skola i

sin helhet erläggas under första uppbördsterminen

eller å första uppbördsstämman.

Fastighetskatt, som

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 311.

23

Nuvarande lydelse:

påföres på grund av 1946 och 1947

års taxeringar, skall erläggas under

uppbördsterminerna i mars, maj och

juli månader år 1947, respektive under

uppbördsterminen i mars månad

år 1948. Under sistnämnda uppbördstermin

år 1948 skola jämväl erläggas

annuiteter, varom i 1 § förmäles. Debetsedel

å fastighetsskatt respektive å

fastighetsskatt jämte nyssnämnda annuiteter

skall med tillhörande skatteanvisningar

tillställas skattskyldig senast

den 25 februari 1947 respektive

1948.

12) De ytterligare — — — av

Kungl. Maj:t.

Anvisningar

till 46 §.

Med arbetsgivare — — — självständig

företagare.

Lika med---- periodisk intäkt.

Det ankommer---denna för
ordning.

Om en---uppbär tantiem.

Provision bör — --- huvudman
nens

tjänst.

För bedömande---— med ar
betsgivaren.

Har arbetstagaren — — — skall

verkställas.

Arbetsgivares skyldighet att verkställa

löneavdrag avser preliminär

skatt ävensom annan kvarstående

skatt än fastighetsskatt jämte annuiteter

å avdikningslån och å förskott för

avlösning av frälseräntor men däremot

icke tillkommande skatt. Avdragsskyldigheten,

såvitt angår kvarstående

skatt och å debetsedel till beloppet

angiven preliminär skatt, är

Föreslagen lydelse:

påföres på grund av 1946 och 1947

års taxeringar, skall erläggas under

uppbördsterminerna i mars, maj och

juli månader år 1947, respektive under

uppbördsterminen i mars månad

år 1948. Under sistnämnda uppbördstermin

år 1948 skola jämväl erläggas

skogsvårdsavgifter samt annuiteter,

varom i 1 § förmäles. Debetsedel å

fastighetsskatt respektive å fastighetsskatt

jämte skogsvårdsavgifter

samt nyssnämnda annuiteter skall

med tillhörande skatteanvisningar tillställas

skattskyldig senast den 25

februari 1947 respektive 1948.

12) De ytterligare — — — av

Kungl. Maj:t.

Anvisningar

till 46 §.

Med arbetsgivare---självstän
dig

företagare.

Lika med--- — periodisk intäkt.

Det ankommer---denna för
ordning.

Om en---uppbär tantiem.

Provision bör — --huvudman
nens

tjänst.

För bedömande---med ar
betsgivaren.

Har arbetstagaren — — — skall

verkställas.

Arbetsgivares skyldighet att verkställa

löneavdrag avser preliminär

skatt ävensom annan kvarstående

skatt än fastighetsskatt jämte skogsvdrdsavgifter

och annuiteter, varom i

1 § sägs, men däremot icke tillkommande

skatt. Avdragsskyldigheten, såvitt

angår kvarstående skatt och å debetsedel

till beloppet angiven preliminär

skatt, är icke inskränkt till att av
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Nuvarande lydelse:

icke inskränkt till att avse skatt, som

utgår för inkomst av tjänst, utan gäller

även i fråga om skatt för annan

inkomst. Den å debetsedel till beloppet

angivna preliminära skatten kan

nämligen, liksom den kvarstående

skatten, avse båda de nyssnämnda slagen

av inkomst.

Arbetsgivare är---än hem
ortskommunen.

Då skattskyldig — — —- huvudsaklige

arbetsgivaren.

Framställning om---höras

däröver.

Vid prövning---effektiv ut
skyldsbetalning.

Den i---skall medgivas.

Utom i---för handen.

till 53 §.

Sker ändring-----må betingas.

Lokal skattemyndighet — — —

skatt uttages.

Den bevisning---verkligen

föreligga.

Vid beslut om jämkning skall den

lokala skattemyndigheten tillse, att

den preliminära skatten för inkomståret

så nära som möjligt kommer att

överensstämma med den slutliga skatt

(oberäknat fastighetsskatt och förut

omnämnda annuiteter) som kan antagas

komma att påföras på grund av

taxering, verkställd under året näst

efter inkomståret. Har skattskyldig

—--den skattskyldige.

Föreslagen lydelse:

se skatt, som utgår för inkomst av

tjänst, utan gäller även i fråga om

skatt för annan inkomst. Den å debetsedel

till beloppet angivna preliminära

skatten kan nämligen, liksom den

kvarstående skatten, avse båda de

nyssnämnda slagen av inkomst.

Arbetsgivare är — — — än hemortskommunen.

Då skattskyldig---huvudsak
lige

arbetsgivaren.

Framställning om — — — höras

däröver.

Vid prövning---effektiv ut
skyldsbetalning.

Den i----skall medgivas.

Utom i---för handen.

till 53 §.

Sker ändring---må betingas.

Lokal skattemyndighet — — —

skatt uttages.

Den bevisning--— verkligen

föreligga.

Vid beslut om jämkning skall den

lokala skattemyndigheten tillse, att

den preliminära skatten för inkomståret

så nära som möjligt kommer att

överensstämma med den slutliga skatt

(oberäknat fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter

samt annuiteter varom i 1 §

sägs) som kan antagas komma att

påföras på grund av taxering, verkställd

under året näst efter inkomståret.

Har skattskyldig — — — den

skattskyldige.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1948; dock att bestämmelserna

i 1 § andra stycket, 2 § 2 mom., såvitt angår i slutlig skatt ingående

skogsvårdsavgifter ävensom tillkommande skatt, 33 §, 38 §, 41 §, 61 § 3

mom. och 77 §, övergångsbestämmelserna samt anvisningarna till 53 § skola

träda i kraft den 1 juli 1947. Förordningen skall, i den del förordningen trä
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj:ts proposition nr 311. 25

der i kraft den 1 januari 1948, tillämpas redan dessförinnan såvitt fråga är

om åtgärder, som erfordras för beräkning av preliminär skatt för inkomståret

1948.

Äldre bestämmelser skola fortfarande tillämpas i fråga om dels skatt för

inkomst och förmögenhet på grund av 1948 års taxering eller eftertaxering

för år 1948 eller tidigare år, dels ock skogsvårdsavgift för virke, som eftertaxerats

till skogsaccis för år 1946 eller tidigare år.

Förslag

till

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

(nr 370).

Härigenom förordnas, att anvisningarna till 20 § 3., 22 § 3., och 29 § 9.

kommunalskattelagen den 28 september 19281 skola erhålla ändrad lydelse

Föreslagen lydelse:

på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

Anvisningar

till 20 §.

3. Såsom allmänna skatter räknas

allmänna utskylder till staten samt

till landsting, kommun, församling,

skoldistrikt, fattigvårdssamhälle, som

avses i 6 § lag om fattigvården, tingslag

och municipalsamhälle. Såsom

allmän skatt räknas däremot icke

skogsaccis, ej heller skogsvårdsavgift
till

22 §.

3. Såsom speciella skatter eller avgifter

till det allmänna må nämnas

skogsaccis och skogsvårdsavgift. Allmänna

skatter till stat och kommun

få icke avdragas (se 20 §).

Anvisningar

till 20 §.

3. Såsom allmänna skatter räknas

allmänna utskylder till staten samt till

landsting, kommun, församling, skoldistrikt,

fattigvårdssamhälle, som avses

i 6 § lag om fattigvården, tingslag

och municipalsamhälle. Såsom allmän

skatt räknas däremot icke skogsaccis.

till 22 §.

3. Såsom speciell skatt till det allmänna

må nämnas skogsaccis. Allmänna

skatter till stat och kommun

få icke avdragas (se 20 §).

1 Senaste lydelse av anvisningen till 20 § 3., se 1945:897.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

Nuvarande lydelse:

till 29 §.

9. Såsom speciella för rörelse utgående

skatter eller avgifter till det

allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter,

stämpelavgifter, tull- och

hamnumgälder, skogsaccis, skogsvårdsavgift,

nöjesskatt m. m. dyl. Däremot

få allmänna skatter till stat eller

kommun icke avdragas (se 20 §).

Föreslagen lydelse:

till 29 §.

9. Såsom speciella för rörelse utgående

skatter eller avgifter till det

allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter,

stämpelavgifter, tulloch

hamnumgälder, skogsaccis, nöjesskatt

m. m. dyl. Däremot få allmänna

skatter till stat eller kommun icke avdragas

(se 20 §).

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948.

I fråga om skogsvårdsavgift för virke, som eftertaxerats till skogsaccis för

år 1946 eller tidigare år, skola äldre bestämmelser fortfarande gälla.

Förslag

till

lag angående ändrad lydelse av anvisningen till 5 § lagen den

28 september 1928 (nr 377) om skogsaccis.

Härigenom förordnas, att anvisningen till 5 § lagen den 28 september 1928

om skogsaccis skall erhalla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

Anvisning till 5 §.

Avverkat virkes---allmänna

omkostnader. Avdrag får ske för på

vederbörande virkesparti belöpande

beräknad skogsaccis och skogsvårdsavgift

men ej för kostnad för uppskattning

av virke på rot eller för

stämpling av virket.

Stundom kan--— å orten.

Föreslagen lydelse:

Anvisning till 5 §.

Avverkat virkes---allmänna

omkostnader. Avdrag får ske för på

vederbörande virkesparti belöpande

beräknad skogsaccis men ej för kostnad

för uppskattning av virke på rot

eller för stämpling av virket.

Stundom kan---å orten.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Lagen skall äga

tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering

av beskattningsnämnd i första instans verkställes under år 1947.

I fråga om eftertaxering för år 1946 eller tidigare år skola äldre bestämmelser

fortfarande gälla.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 311.

27

Förslag

till

förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september

1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, att 8 § 6 mom., 82 § och 146 § 3 mom. taxeringsförordningen

den 28 september 1928 skola upphöra att gälla samt att 29 § 1

inom., 56 § 2 inom., 87 §, 118 §, 119 §, 121 § 2 inom., 122 § 1 mom., 123 §

4 mom. och 145 § 11 mom. samma förordning1 skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

29 §.

1 in o in. Allmän självdeklaration

----eller område;

ävensom

6) den skattskyldiges---ålig
ger

honom.

Har skattskyldig---och skul
der.

Svenskt aktiebolag---utdel
ningens

belopp.

Inländsk försäkringsanstalt---

SO § kommunalskattelagen.

Utländsk försäkringsanstalt —---

av försäkring.

Belopp, som---öretal bort
falla.

56 §.

2 in o m. I fråga om fastighetsoch

virkesdeklarationer samt andra

för fastighets- och virkestaxering avlämnade

handlingar skola stadgandena

i 1 inom. hava motsvarande till
-

Föreslagen lydelse:

29 §.

1 mom. Allmän självdeklaration

---eller område;

6) den skattskyldiges---ålig
ger

honom; ävensom

7) beloppet av den preliminära

skatt, som genom löneavdrag erlagts

för året näst före taxeringsåret.

Har skattskyldig--— och skul
der.

Svenskt aktiebolag---utdel
ningens

belopp.

Inländsk försäkringsanstalt-----

30 § kommunalskattelagen.

Utländsk försäkringsanstalt-----

av försäkring.

Belopp, som —--öretal bort
falla.

56 §.

2 in o in. I fråga om fastighetsoch

virkesdeklarationer samt andra

för fastighets- och virkestaxering avlämnade

handlingar skola stadgander.

a i 1 inom. hava motsvarande till
-

1 Senaste lydelse av 56 § 2 mom. se 1937: 665, av 8 § 6 mom., 87 §, 118 §, 121 § 2 mom.,

122 § 1 mom., 123 § 4 mom., 145 § 11 mom. och 146 §‘.3 mom. se 1943:855 samt av 29 § 1

mom. och 119 § se 1947: .

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

lämpning; dock må samtliga medlem- lämpning; dock må samtliga medlemmar

av vederbörande beskattnings- mar av vederbörande beskattningsnämnder

samt beträffande virkes- nämnder deltaga i granskningen.

taxering jämväl skogsvårdsombud

deltaga i granskningen.

87 §.

Såvitt ej---valda ledamö
terna.

Ordföranden åligger att i alla de

fall, då hans mening icke blivit följd,

i vederbörande taxeringslängds anteckningskolumn

särskilt upptaga den

taxering, han ansett böra bestämmas.

Var och en av de övriga medlemmarna

av taxeringsnämnden är det obetaget

att få sin särskilda mening till

protokollet antecknad, om densamma

skriftligen avfattad senast vid protokolljusteringen

avlämnas till ordföranden.

Enahanda rätt att få sin särskilda

mening till protokollet antecknad

tillkommer jämväl skogsvårdsombud

så ock tillkallad sakkunnig beträffande

taxering, för vilken hans

biträde anlitats, samt lappfogde beträffande

taxering av lapp för inkomst

av renskötsel eller i sådan rörelse

nedlagd förmögenhet.

Det åligger---nämndens be
slut.

118 §.

Över beslut — —- — kommunal

inkomstskatt;

c) i fråga om taxering för

avverkat virke:

av skattskyldig, såvitt honom rörer;

av vederbörande kommun;

så ock av vederbörande skogsvårdsstyrelse.

119 §.

Besvär enligt —--nedan av
ses.

87 §.

Såvitt ej — — — valda ledamöterna.

Ordföranden åligger att i alla de

fall, då hans mening icke blivit följd,

i vederbörande taxeringslängds anteckningskolumn

särskilt upptaga den

taxering, han ansett böra bestämmas.

Var och en av de övriga medlemmarna

av taxeringsnämnden är det obetaget

att få sin särskilda mening till

protokollet antecknad, om densamma

skriftligen avfattad senast vid protokolljusteringen

avlämnas till ordföranden.

Enahanda rätt att få sin särskilda

mening till protokollet antecknad

tillkommer jämväl tillkallad sakkunnig

beträffande taxering, för vilken

hans biträde anlitats, samt lappfogde

beträffande taxering av lapp för

inkomst av renskötsel eller i sådan

rörelse nedlagd förmögenhet.

Det åligger---nämndens be
slut.

118 §.

Över beslut — — — kommunal

inkomstskatt;

c) i fråga om taxering för

avverkat virke:

av skattskyldig, såvitt honom rörer;

så ock av vederbörande kommun.

119 §.

Besvär enligt---nedan av
ses.

opaginerad Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

Har skattskyldig---mellan- Har skattskyldig---mellan
-

kommunala prövningsnämnden.

Besvären skola ingivas före klockan

tolv på dagen den 31 juli under taxeringsåret’;

dock att kommun, municipalsamhälle,

landsting eller skogsvårdsstyrelse,

som klagar, äger ingiva

sina besvär före klockan tolv på dagen

den 15 augusti samma år.

Hava besvär---mellankom
munala

prövningsnämnden.

121 §.

2 in o in. Över beslut, som prövningsnämnd

meddelat, må besvär anföras

hos kammarrätten av taxerings - intendenten. Enahanda rätt att anföra

besvär tillkommer ägare eller därmed

likställd innehavare av fastighet, såvitt

angår taxering av fastigheten, annan

skattskyldig, såvitt angår egen

taxering för inkomst eller förmögenhet

eller för avverkat virke, där han

ej enligt 39 eller 49 § förlorat talan,

så ock vederbörande kommun, municipalsamhälle,

landsting och skogsvårdsstyrelse,

i den mån de jämlikt

118 § äga föra talan mot taxeringsnämnds

beslut.

Besvär må---av klaganden.

Vad i---stycke förmäles.

122 §.

1 in o m. Besvär enligt---

taxeringsåtgärden vidtagits.

Besvär enligt 121 § 2 mom. över

beslut av länsprövningsnämnd skola,

skriftligen avfattade, av skattskyldig

ingivas till den länsstyrelse, som i

första stycket sägs, före klockan tolv

å sextionde dagen efter den, då

han av beslutet erhållit del. Taxeringsintendent

samt kommun, municipalsamhälle,

landsting och skogsvårdsstyrelse

skola till nämnda läns
-

kommunala prövningsnämnden.

Besvären skola ingivas före klockan

tolv på dagen den 31 juli under taxeringsåret;

dock att kommun, municipalsamhälle

eller landsting, som klagar,

äger ingiva sina besvär före klockan

tolv på dagen den 15 augusti

samma år.

Hava besvär —--mellankom
munala

prövningsnämnden.

121 §.

2 mom. Över beslut, som prövningsnämnd

meddelat, må besvär anföras

hos kammarrätten av taxeringsintendenten.

Enahanda rätt att anföra

besvär tillkommer ägare eller därmed

likställd innehavare av fastighet, såvitt

angår taxering av fastigheten, annan

skattskyldig, såvitt angår egen

taxering för inkomst eller förmögenhet

eller för avverkat virke, där han

ej enligt 39 eller 49 § förlorat talan,

så ock vederbörande kommun, municipalsamhälle

och landsting, i den

mån de jämlikt 118 § äga föra talan

mot taxeringsnämnds beslut.

Besvär må--- — av klaganden.

Vad i —---stycke förmäles.

122 §.

1 in o in. Besvär enligt —--

taxeringsåtgärden vidtagits.

Besvär enligt 121 § 2 mom. över

beslut av länsprövningsnämnd skola,

skriftligen avfattade, av skattskyldig

ingivas till den länsstyrelse, som i

första stycket sägs, före klockan tolv

å sextionde dagen efter den, då

han av beslutet erhållit del. Taxeringsintendent

samt kommun, municipalsamhälle

och landsting skola till

nämnda länsstyrelse ingiva sina be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungi. Maj ds proposition nr 311.

Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:

styrelse ingiva sina besvär, skriftligen

avfattade, taxeringsintendenten före

klockan tolv å sextionde dagen samt

annan klagande före samma tid å

nittionde dagen efter den, då länsprövningsnämndens

protokoll justerades.

I fråga---till nämnden.

Försummas något---mdtsva
rande

tillämpning.

123 §.

4 mom. Rätt till besvär enligt 1,

2 och 3 mom. i anledning av fcrelupen

felräkning, misskrivning eller annat

uppenbart förbiseende tillkommer

jämväl taxeringsintendenten så ock

vederbörande kommun, municipalsamhälle,

landsting och skogsvårdsstyrelse,

i den mån de jämlikt 117

eller 118 § äga föra talan mot fastighetstaxeringsnämnds

eller taxeringsnämnds

beslut.

svär, skriftligen avfattade, taxeringsintendenten

före klockan tolv å

sextionde dagen samt annan klagande

före samma tid å nittionde dagen

efter den, då länsprövningsnämndens

protokoll justerades.

I fråga--- — till nämnden.

Försummas något---motsva
rande

tillämpning.

123 §.

4 mom. Rätt till besvär enligt 1,

2 och 3 mom. i anledning av förelupen

felräkning, misskrivning eller annat

uppenbart förbiseende tillkommer

jämväl taxeringsintendenten så ock

vederbörande kommun, municipalhälle

och landsting, i den mån de

jämlikt 117 eller 118 § äga föra talan

mot fastighetstaxeringsniämnds eller

taxeringsnämnds beslut.

145 §

11 in o in. Sådan i 126 §2 mom.

omförmäld ledamot av kammarrätten

ävensom sådan ledamot i fastighetsprövningsnämnd

eller prövningsnämnd,

som icke är befattningshavare

i statens tjänst, äger för tid, varunder

han varit inkallad till tjänstgöring,

åtnjuta arvode med tjugufyra

kronor om dagen, om han är bosatt å

sammanträdesorten, och med trettiotvå

kronor om dagen, om han är bosatt

utom sammanträdesorten. Är sådan

ledamot befattningshavare i statens

tjänst, skall han för tjänstgöringen

åtnjuta, jämte ersättning för avlöningsförmåner,

som han får avstå under

tjänstledighet för ifrågavarande

uppdrag, arvode med belopp, som bestämmes

av Kungl. Maj:t. Därjämte

145 §.

11 mom. / 126 § 2 mom. omförmäld

ledamot av kammarrätten

åtnjuter för tid, varunder han varit inkallad

till tjänstgöring, ersättning enligt

grunder, som fastställas av Kungl.

Maj.t.

Sådan ledamot i fastighetsprövningsnämnd

eller prövningsnämnd,

som icke är befattningshavare i statens

tjänst, äger för tid, varunder han

varit inkallad till tjänstgöring, åtnjuta

arvode med tjugufyra kronor om

dagen, om han är bosatt å sammanträdesorten,

och med trettiotvå kronor

om dagen, om han är bosatt utom

sammanträdesorten. Är sådan ledamot

befattningshavare i statens tjänst,

skall han för tjänstgöringen åtnjuta,

jämte ersättning för avlöningsförmå
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

Nuvarande lydelse:

skall ledamot i förekommande fall för

resedagar åtnjuta rese- och traktamentsersättning

enligt allmänna resereglementet.

Föreslagen lydelse:

ner, som han får avstå under tjänstledighet

för ifrågavarande uppdrag,

arvode med belopp, som bestämmes

av Kungl. Maj:t. Därjämte skall ledamot

i förekommande fall för resedagar

åtnjuta rese- och traktamentsersättning

enligt allmänna resereglementet.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1947. I fråga om besvär över

1946 och tidigare års taxeringar samt över eftertaxeringar för nämnda år

skola äldre bestämmelser fortfarande gälla.

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet d

Stockholms slott den 16 maj 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler vissa frågor

rörande uppbördsförfarandet m. m. samt anför därvid följande.

1. Ändringar i uppbördsförordningen i anledning av ikraftträdandet

av nya lagen om folkpensionering, m. m.

Enligt 1 § lagen den 29 juni 1946 (nr 432) angående införande av nya lagen

om folkpensionering skall sistnämnda lag träda i kraft den 1 januari

1948, från och med vilken dag lagen den 28 juni 1935 (nr 434) om folkpensionering

jämte vad i övrigt finnes stadgat om folkpensioner, utjämningspensioner,

invalidunderstöd och utjämningsunderstöd samt blindhetsersättningar

skall, med vissa undantag, upphöra att gälla.

Enligt 4 § lagen angående införande av nya lagen om folkpensionering

skall folkpension, utjämningspension, invalidunderstöd eller utjämningsunderstöd,

som vid nya lagens ikraftträdande åtnjutes av den som är berättigad

till folkpension enligt nya lagen, för tiden därefter utan särskild ansökning

övergå till folkpension jämlikt bestämmelserna i nämnda lag. Vidare skall

blindhetsersättning, som utgår vid nya lagens ikraftträdande, för tiden därefter

utan särskild ansökning ersättas med folkpension. Beträffande annan

vid nämnda tidpunkt utgående avgifts- eller grundpension än nyss sagts skola

äldre bestämmelser fortfarande gälla.

I proposition nr 288 till årets riksdag föreslås, att särskilda barnbidrag till

änkors och invaliders m. fl. barn skola ersätta de nuvarande barnbidragen.

Bestämmelserna härom avses skola träda i kraft den 1 januari 1948. Samtidigt

skall enligt förslaget lagen den 18 juni 1937 (nr 382) om barnbidrag

upphöra att gälla.

Bejmrtemmts- Till följd av ikraftträdandet av den nya lagen om folkpensionering torde

chefen. vissa ändringar av formell natur böra vidtagas i 10 §, 46 § 2 mom., 81 §,

89 § 2 och 3 mom. samt 90 § uppbördsförordningen den 31 december 1945

(nr 896).

Vidare torde förslaget om särskilda barnbidrag böra föranleda ändring av

10 § och 46 § 2 mom. uppbördsförordningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

33

2. Ändringar i uppbördsförordningen i anledning av nya

förordningen om skogsvårdsavgift.

Enligt 1 § förordningen den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift

skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering

åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, och utgå med

högst en och en halv promille av summan av nämnda värden. För varje år

bestämmes med vilket promilletal avgiften skall för det året utgå. Skogsvårdsavgift

skall enligt 2 § samma förordning erläggas av den, som enligt

kommunalskaltelagen är skyldig att erlägga fastighetsskatt för fastigheten.

Förenämnda bestämmelser skola träda i kraft den 1 juli 1947.

Enligt 34 § 1 mom. uppbördsförordningen skola skogsaccis och skogsvårds- Departements
°

o • * chefen.

avgift påföras i en gemensam post. Från och med 1947 års taxering blir

emellertid skogsvårdsavgiften likställd med fastighetsskatt. Nämnda avgift

torde därför böra upptagas å debetsedel för fastighetsskatt och icke — såsom

skogsaccis — på debetsedel för annan slutlig skatt än fastighetsskatt.

34 § 1 mom. bör ändras i överensstämmelse härmed. Därjämte bör av samma

anledning ändring ske av 2 § 2 mom., 33 §, 35 §, 38 §, 41 §, 42 §, 46 §

2 inom., 56 § 1 och 2 mom. samt 89 § 1 mom. uppbördsförordningen, punkt

7 av övergångsbestämmelserna till nämnda förordning samt anvisningarna

till 46 och 53 §§ samma förordning. I fråga om skogsvårdsavgift för virke,

som eftertaxerats till skogsaccis för år 1946 eller tidigare år, böra dock äldre

bestämmelser fortfarande tillämpas.

3. Ändringar i uppbördsförordningen, föranledda av proposition

nr 212/1947 med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen,

m. m.

I 4 § uppbördsförordningen stadgas, att preliminär A-skatt skall, då inkomst

av tjänst avser bestämd tidsperiod och uppbäres vid regelbundet återkommande

tillfällen, utgå med belopp som angivas i skattetabeller. Kungl.

Maj:t fastställer för varje inkomstår sådana tabeller. De skattetabeller som

gälla för inkomståret 1947 angiva preliminär skatt för olika inkomstbelopp,

beräknade för vecka, tio dagar, halvmånad (två veckor) och månad. I särskilda

kolumner upptagas skattebelopp för följande grupper av skattskyldiga,

nämligen

1) inkomsttagare, som är ogift, utan barn;

2) gift, med makan sammanlevande manlig inkomsttagare, utan barn;

3) gift, med makan sammanlevande manlig inkomsttagare, med ett barn;

4) —10) gift, med makan sammanlevande manlig inkomsttagare, med två,

tre etc. till och med åtta barn, därvid i tabellen för inkomsttagare med åtta

barn upptagen preliminär skatt skall avse även inkomsttagare, som här avses,

med flera än åtta barn.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 311.

3

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Inkomsttagare, som är ogift, med ett barn hänföres till under 2) upptagen

grupp av skattskyldiga, sådan inkomsttagare med två barn hänföres till

under 3) upptagen grupp av skattskyldiga, sådan inkomsttagare med tre

barn hänföres till under 4) upptagen grupp av skattskyldiga etc.

Med ogift skattskyldig likställes skattskyldig, som är änkling, änka, frånskild

eller hemskild.

Gift, med maken sammanlevande kvinna med egen inkomst hänföres, därest

maken har inkomst, till under 1) upptagen grupp av skattskyldiga.

Gift, med maken sammanlevande kvinna, som har egen inkomst men vilkens

make icke uppbär inkomst, likställes med gift manlig inkomsttagare.

Skattskyldig, som äger åtnjuta familjeavdrag för husföreståndarinna, likställes

med gift manlig inkomsttagare.

Skattskyldig, som är berättigad till ett halvt eller två halva familjeavdrag

för barn, likställes med skattskyldig, som äger åtnjuta ett helt dylikt avdrag,

skattskyldig, som är berättigad till tre halva eller fyra halva avdrag, likställes

med skattskyldig, som äger åtnjuta två hela familjeavdrag för barn,

o. s. v.

Enligt övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen, sådana dessa

bestämmelser lyda enligt förordningen den 29 juni 1946, nr 472, skola för

den inkomstökning, som avses i punkterna 3) och 4) av nämnda bestämmelser

och som är hänförlig till år 1946 eller motsvarande räkenskapsår, utgå de

skatter, vilka ingå i preliminär skatt för inkomst under år 1948. Skatt för

nämnda inkomstökning skall utgöras efter den statliga skatteprocent och den

kommunala utdebitering, som gäller för preliminär skatt för inkomståret

1948.

Har skattskyldig år 1947 taxerats till krigskonjunkturskatt, skall för inkomstökning,

hänförlig till år 1946 eller motsvarande räkenskapsår, i den

mån denna motsvarar krigskonjunkturskattens grundbelopp, påföring icke

ske av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt annan skatt till staten,

som må ingå i preliminär skatt för inkomst under år 1948. I * III

I proposition nr 212 till innevarande års riksdag med förslag till lag om

ändring i kommunalskattelagen, m. m. föreslås bland annat, att inkomstoch

förmögenhetsskatten samt den särskilda skatten å förmögenhet skola

ersättas av dels en statlig inkomstskatt och dels en statlig förmögenhetsskatt.

Därjämte föreslås ändrade regler beträffande ortsavdrag vid taxeringen

till statlig inkomstskatt. Sålunda skall familjeavdrag för barn icke längre

medgivas. Enligt vad som föreslås i propositionen nr 220 till innevarande års

riksdag skall i stället av allmänna medel utgå bidrag till varje barns uppehälle

och uppfostran (allmänt barnbidrag).

Den nuvarande uppdelningen av det statliga ortsavdraget i grundavdrag

och familjeavdrag föreslås enligt propositionen nr 212 skola upphöra. Skattskyldig,

som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra

maken, föreslås skola åtnjuta statligt ortsavdrag med följande belopp,

nämligen i ortsgrupp I 2 500 kronor, i ortsgrupp II 2 625 kronor, i ortsgrupp

III 2 750 kronor, i ortsgrupp IV 2 875 kronor och i ortsgrupp V 3 000 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

35

Enligt förslaget skall vidare skattskyldig, som under beskattningsåret haft

husföreståndarinna hos sig anställd, äga att, därest han varit ogift (varmed

jämställes änkling, änka eller frånskild) och haft hemmavarande barn för

vilket rätt till allmänt barnbidrag förelegat, åtnjuta statligt ortsavdrag med

enahanda belopp som nyss sagts.

Gift skattskyldig, som under beskattningsåret icke levt tillsammans med

andra maken, ävensom annan ogift skattskyldig än sist sagts, äger enligt förslaget

att, därest han haft hemmavarande eller av den skattskyldige helt eller

delvis underhållet barn, som stått under hans vårdnad och för vilket rätt till

allmänt barnbidrag förelegat, åtnjuta statligt ortsavdrag med följande belopp,

nämligen i ortsgrupp I 1 600 kronor, i ortsgrupp II 1 700 kronor, i ortsgrupp

III 1 800 kronor, i ortsgrupp IV 1 900 kronor och i ortsgrupp V 2 000 kronor.

Har skattskyldig som nyss nämnts haft barn, för vilket allmänt barnbidrag

utgått men vilket icke stått under hans vårdnad, äger han, därest han helt

eller delvis underhållit barnet, likaledes åtnjuta ortsavdrag med nyss omförmälda

belopp, dock endast om den skattskyldige icke levt tillsammans med

den som har vårdnaden om barnet.

För annan skattskyldig än förut sagts (ensamstående) bestämmes det statliga

ortsavdraget enligt särskild tabell. Då den taxerade inkomsten uppgår till

i ortsgrupp I minst 10 600 kronor, i ortsgrupp II minst 10 700 kronor, i ortsgrupp

III minst 10 800 kronor, i ortsgrupp IV minst 10 900 kronor och i ortsgrupp

V minst 11 000 kronor, åtnjuter ensamstående skattskyldig icke ortsavdrag.

Därest gift kvinna, som levt tillsammans med sin man och under större delen

av beskattningsåret varit här i riket bosatt, under året haft inkomst av

rörelse eller av eget arbete, äger hon för närvarande vid taxeringen till kommunal

inkomstskatt, om och i den mån sådan hennes inkomst därtill förslår,

i hemortskommunen åtnjuta avdrag med 200 kronor. Enligt propositionen nr

212 föreslås detta belopp höjt till 300 kronor.

Vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt erhåller gift

kvinna intet avdrag i motsvarande fall. Enligt propositionen skall hon emellertid

komma i åtnjutande av dylikt avdrag med ett belopp motsvarande hälften

av inkomsten av rörelse eller av eget arbete, dock högst med 1 000 kronor.

De i propositionen nr 212 föreslagna skatteskalorna innebära, såvitt angår

fysiska personer, en skatteskärpning för högre inkomster. Den sammanlagda

statsskatten höjes för aktiebolag och därmed likställda juridiska personer

från 32 procent av det beskattningsbara beloppet till 40 procent av samma

belopp samt för andra juridiska personer (med undantag för oskifta dödsbon

och familjestiftelser) från 13,5 procent av det beskattningsbara beloppet till

15 procent av samma belopp. För försäkringsanstalter, såvitt angår i försäkringstekniskt

hänseende till livförsäkringsverksamhet hänförlig inkomst, sänkes

däremot den sammanlagda statsskatten från 27 till 25 procent av det beskattningsbara

beloppet.

De nya bestämmelserna föreslås beträffande den preliminära skatten skola

träda i kraft den 1 januari 1948.

opaginerad Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

Departements
chefen.

Enligt nu gällande bestämmelser angående skattetabeller tillämpas kolumnen

för gift, med makan sammanlevande manlig inkomsttagare utan barn

även för ogift skattskyldig med ett barn, kolumnen för gift sådan inkomsttagare

med ett barn jämväl för ogift skattskyldig med två barn, etc. Så kan

ske enär den skillnad mellan preliminär och slutlig skatt, som härigenom

uppkommer för ogifta skattskyldiga med ett eller flera barn, är relativt obetydlig.

Med hänsyn till att någon omläggning icke nu föreslås av reglerna angående

barnavdrag vid den kommunala beskattningen måste skattetabellerna

alltjämt upptaga särskilda kolumner för skattskyldiga med barn.

Därest nyss angivna regler skulle gälla även efter införandet av de för

den statliga beskattningen föreslagna nya ortsavdragen för gifta skattskyldiga

respektive för ogifta skattskyldiga med barn, skulle skillnaden mellan den

preliminära och den slutliga skatten — innebärande att för den ogifte för låg

preliminär skatt uttages — bliva större än vad som kan anses försvarligt.

Det torde sålunda icke kunna undvikas att utöka tabellmaterialet med särskilda

kolumner för ogift skattskyldig med ett eller flera barn.

Skattskyldig, som har husföreståndarinna hos sig anställd, bör, om han är

ogift (änkling, änka, frånskild eller hemskild) och har barn, vid beräkning

av preliminär skatt enligt skattetabell likställas med gift manlig inkomsttagare.

Med barn torde vid beräkning av preliminärskatten — i likhet med vad

som nu gäller eldigt 5 § andra stycket uppbördsförordningen samt i överensstämmelse

med stadgandena i 48 § 2 mom. och 65 § kommunalskattelagen —

böra avses skattskyldigs hemmavarande eller av honom helt eller delvis underhållna

barn, vilka den 1 november året näst före inkomståret icke fyllt

sjutton år och ej heller kunna antagas komma att under inkomståret uppbära

inkomst, uppgående till minst sexhundra kronor. Allmänt barnbidrag

föreslås visserligen skola utgå blott till och med det kvartal, varunder barnet

fyller sexton år; emellertid kan dylikt bidrag utgå även för tid därefter, dock

längst till och med det kvartal varunder barnet fyller aderton år, nämligen om

barnet kan antagas på grund av fortsatt utbildning, sjukdom eller av annan

anledning icke kunna genom eget arbete i mera avsevärd mån bidraga till sitt

uppehälle och barnet ej heller äger egna tillgångar av betydenhet. Den ifrågavarande

regeln angående vad som vid beräkning av preliminär skatt enligt

skattetabell skall förstås med barn torde därför i realiteten komma att i stort

sett medföra relativt god överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt.

För övrigt lärer tillämpning av någon annan regel i praktiken knappast kunna

ifrågakomma.

De föreslagna bestämmelserna om avdrag för förvärvsarbetande gift kvinna

böra föranleda att i skattetabellerna införes en ny kolumn upptagande för

gift, med maken sammanlevande kvinna — vars make jämväl har inkomst —

den skatt som uträknats med hänsynstagande till ifrågavarande avdrag. Av

praktiska skäl torde denna kolumn böra tillämpas beträffande all inkomst

av tjänst. I de förhållandevis fåtaliga fall, då inkomsten icke härrör av eget

arbete — och då skatten enligt ifrågavarande kolumn sålunda skulle bliva

för låg — torde vederbörande lämpligen böra begära förhöjt löneavdrag.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kurtgl. Maj:ts proposition nr 311.

37

Skulle särskilda kolumner införas för gift, med maken sammanlevande

kvinna med eller utan barn, vilken har egen inkomst av tjänst, men vilkens

make icke uppbär inkomst, skulle erfordras ytterligare nio kolumner. Att utöka

tabellerna med så många nya kolumner bör emellertid icke ifrågakomma

med mindre det befinnes oundgängligen erforderligt. Så lärer dock icke

här vara fallet, utan torde man i stället som regel kunna anlita jämkningsförfarandet.

Med hänsyn till att fråga är om relativt få fall, synes någon mera

vägande invändning icke kunna göras mot en dylik lösning av frågan hur

ifrågavarande kategori gifta kvinnor skola vid preliminärbeskattningen komma

i åtnjutande av det berörda avdraget.

De i 1947 års tabeller angivna skattebeloppen äro uträknade under förutsättning

bland annat att skattskyldig medgives — utom ortsavdrag och, såvitt

angår taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, avdrag för kommunalutskylder

■— avdrag med ytterligare etthundra kronor. Nämnda belopp

är avsett att motsvara den skattskyldiges kostnader för inkomstens förvärvande,

pensionsavgifter enligt lagen om folkpensionering och avgifter för

sjukförsäkring m. m. Ifrågavarande belopp synes emellertid vara väl lågt,

bland annat med hänsyn till att pensionsavgifterna numera höjts. Vid upprättandet

av skattetabeller för år 1948 och följande år toi-de därför nämnda

belopp böra höjas till tvåhundra kronor.

Enligt övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen skall, såsom

förut omnämnts, skatt för inkomstökning, som avses i samma bestämmelser

och som är att hänföra till år 1946 eller motsvarande räkenskapsår, utgå efter

den statliga skatteprocent och den kommunala utdebitering, vilken gäller

för preliminär skatt för inkomståret 1948. Anledningen till att så skall ske

är, att statlig skatteprocent och kommunal utdebitering icke fastställes såvitt

angår 1947 års taxering, enär samtliga skatter på grund av nämnda taxering

normalt efterskänkas. Då emellertid, om propositionen nr 212 antages av

riksdagen, den i preliminärskatten för år 1948 ingående statliga inkomstskatten

kommer att taga i anspråk en i vissa fall väsentligt större del av inkomsten

än som för närvarande är fallet, synes det mera rättvist att nu gällande

skattesatser vid statsbeskattningen tillämpas beträffande ifrågavarande inkomstökning.

Härvid torde böra föreskrivas att statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för inkomstökningen bör utgå efter den skatteprocent som gäller

för preliminär skatt för inkomståret 1947. Härutöver bör för inkomstökningen

gäldas värnskatt enligt de bestämmelser som gälla för preliminärskatten för

sistnämnda år.

Om skattskyldig för år 1947 taxerats till krigskonjunkturskatt, bör för inkomstökning

hänförlig till år 1946 eller motsvarande räkenskapsår, i den

mån denna motsvarar krigskonjunkturskattens grundbelopp, påföring icke

ske av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt värnskatt, som ingå i

preliminär skatt för inkomst under år 1947.

Därest propositionen nr 212 antages av riksdagen, bör vidare ändring — i

flertalet fall av redaktionell natur — vidtagas i 1—4 §§, 12—15 §§, 18 §

1 inom., 24—26 §§, 30 §, 31 §, 34 § 1 mom. och 53 § 1 mom.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

4. Vissa andra ändringar i uppbördsförordningen.

I 28 § uppbördsförordningen stadgas bland annat, att uppbördsterminerna

under uppbördsåret iiro sex och infalla under tiden från och med den 6 till

och med den 13 i månaderna mars, maj, juli, september, november och januari.

Skulle uppbördstermin med tillämpning av nyss angivna regel börja å

sön- eller helgdag, skall uppbördsterminen i stället taga sin början å nästföljande

vardag, därvid slutdagen i motsvarande mån förskjutes.

I 61 § uppbördsförordningen hava meddelats bestämmelser angående den

ordning i vilken skatt skall inbetalas under uppbördstermin. Enligt stadgandena

i 62 § samma förordning äger skattskyldig eller arbetsgivare, som försummat

att under viss uppbördstermin inbetala därunder förfallande skatt,

att senast den 18 i den månad, under vilken terminen infallit, å fast postanstalt

inom riket erlägga skatten mot gäldande av särskild avgift. För sjömän,

inskrivna vid sjömanshus, gälla enligt 63 § nämnda förordning särskilda

bestämmelser vilka innebära bland annat att skatt för sjöman må, utan att

.särskild avgift gäldas, inbetalas under viss tid efter utgången av vederbörlig

uppbördstermin. Erlägges skatt senare än å tid som angives i 62 eller 63 §

uppbördsförordningen "kall enligt 66 § samma förordning gäldas restavgift.

I skrivelse den 13 november 1946 har Fagersta bruks aktiebolag anhållit att

bolaget måtte erhalla rätt att inbetala skattebelopp, som innehållits genom

löneavdrag, senast den 20 i uppbördsmånaden. Till stöd för framställningen

har bolaget anfört, att all lön från bolaget utginge såsom månadslikvid, vilken

utbetalades omkring mitten av månaden näst efter den som lönen avsåge.

En tillbakaflyttning av tidpunkten för utbetalningen skulle erfordra en omläggning

av bolagets interna rapportsystem i dess helhet och därigenom

föranleda betydande olägenheter. Omläggningen skulle därjämte första året

giva ett felaktigt årsresultat, enär avlöningsperioden vid årsslutet måste avbrytas

en vecka före årsskiftet. I

I skrivelse den 18 december 1946 har vidare Bolidens gruvaktiebolag hemställt

att bolaget finge rätt att redovisa genom löneavdrag innehållna skattemedel

för december månad senast den 23 nästkommande januari månad. Såsom

skäl härför har bolaget anfört följande.

Utbetalning av lön verkställdes för viss månad den 15 påföljande månad

eller, om den 15 infölle på en helgdag, närmast föregående söckendag. Under

löpande månad utbetalades förskott den 25—28; dessa förskott uppginge till

cirka 30 procent av intjänad lön. Bolaget avsåge att göra löneavdrag i samband

med utbetalning av slutlikviden för varje månad. Löneavdrag skulle

sålunda för år 1947 verkställas första gången i februari för januari månads

inkomst och sista gången i januari månad 1948 för inkomsten under december

månad 1947. Då lönen för sistnämnda månad utbetalades först den 15

januari 1948, kunde de då innehållna beloppen icke redovisas före uppbördsterminens

slut den 13 januari 1948. Uträkningen av övertidstillägg och ackord

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

39

grundade sig på produktionsresultaten vid de olika driftsavdelningarna, och

det vore avlöningstekniskt omöjligt att slutföra uträkningen tidigare än som

skedde. Vid avlämnandet av taxeringsuppgifter till taxeringsmyndigheterna

tillämpades den principen, att i uppgifterna upptoges den under beskattningsåret

intjänade lönen, alltså även den under januari månad under taxeringsåret

utbetalda slutlikviden för föregående månad. Det skulle kunna ifrågasättas

huruvida icke bolaget beträffande redovisningen av lönerna borde övergå

till »kontantprincipen» och hänföra dessa till den månad och det kalenderår,

varunder utbetalningen skett. Då övriga kostnader hänfördes till den

tidsperiod, under vilken de uppkommit, skulle emellertid en dylik övergång

förorsaka bolaget synnerligen stora svårigheter genom den bristande överensstämmelse,

som beträffande den ekonomiska redovisningen och statistiken

skulle uppstå mellan de olika slagen av kostnader.

I skrivelse den 6 februari 1947 bar svenska arbetsgivareföreningen understrukit,

vad Bolidens gruvaktiebolag anfört angående svårigheten att i rätt tid

i januari inleverera skatt, och hemställt att bolagets framställning måtte bifallas.

Arbetsgivareföreningen har därutöver anfört:

Svårigheter av samma art som vid Bolidens Gruv AB föreliggga även vid

andra företag. Även för sådana industrier, där avlöningarna ske veckovis

eller i 14-dagarsperioder, uppstå, så snart mer omfattande ackordsuträkningar

behöva göras, allvarliga olägenheter, om inbetalningen av preliminärskatt

måste ske under första hälften av januari månad. Sålunda ha avlöningskontoren

i januari månad vid sidan om sina vanliga arbetsuppgifter åtskilliga

extraordinära dylika såsom avlämnandet av taxeringsuppgifter för företagets

anställda, uppgörande av avlöningsstatistiik till myndigheter och enskilda organisationer

och tidsödande uppgifter för den interna statistiken. Svårigheterna

bliva så mycket större, som ofta såväl nyårsdagen som trettondagen infalla

å veckodagar, på vilka arbete normalt utföres.

Vid ett antal kamreraremöten anordnade av våra yrkesförbund har framhållits,

att det för de större företagens del vore synnerligen önskvärt, om upphördsterminen

i januari kunde förlängas.

Arbetsgivareföreningen har under åberopande av vad sålunda anförts hemställt

att större företag, förslagsvis sådana med flera än 25 anställda, finge

utan särskild straffavgift inleverera innehållen preliminärskatt senast den 23

januari under förutsättning att företagen till postverket gjorde anmälan om

att de ämnade inbetala skatten i nyssnämnda ordning. I

I yttrande den 25 april 1947 över framställningen från svenska arbetsgivareföreningen

har general poststyrelsen anfört, att något generellt medgivande

av det slag, som avsåges i framställningen, icke syntes böra lämnas med hänsyn

till den inverkan ett dylikt medgivande skulle få på arbetsgången vid

skatteavdelningarna. Däremot ville generalpoststyrelsen icke motsätta sig, att

särskilda medgivanden lämnades från fall till fall. Tillstånd borde emellertid

meddelas endast under förutsättning, alt avsevärda svårigheter skulle uppstå

för arbetsgivaren, därest skatten för arbetstagarna skulle inbetalas under uppbördsterminen

i januari, samt alt medgivandet icke komme att verka bind
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungi. Maj:ts proposition nr 311.

rande på skatteavdelningens arbete. Som villkor borde vidare gälla, att inbetalningen

skulle ske till skatteavdelning vid postkontor i residensstad t den

ordning, varom stadgades i 61 § 1 mom. fjärde stycket uppbördsförordningen

respektive i andra stycket i Kungl. Maj ds brev till generalpoststyrelsen

den 30 december 1946 (SFS 1946: 894) angående medgivande för arbetsgivare

att inbetala skatt för arbetstagare i annan ordning än som föreskrives i 61 §

1 och 2 mom. uppbördsförordningen, in. in. Enligt generalpoststyrelsens uppfattning

vore det lämpligast, att framställningar om sådant medgivande, varom

här vore fråga, prövades och avgjordes av generalpoststyrelsen. Därest

Kungl. Maj :t emellertid skulle finna skäl föreligga att själv förbehålla sig avgörandet,

syntes generalpoststyrelsen böra beredas tillfälle att för varje fall

avgiva yttrande i ärendet.

Generalpoststyrelsen bar vidare i yttrande samma den 25 april 1947 över

framställningen från Bolidens gruvaktiebolag uttalat, att generalpoststyrelsen

icke ville motsätta sig att framställningen bifölles därest inbetalningen av

skatt skedde i den ordning som närmare angivits i yttrandet över framställningen

från svenska arbetsgivareföreningen.

Slutligen har generalpoststyrelsen i utlåtande den 2 maj 1947 över framställningen

från Fagersta bruks aktiebolag anfört att generalpoststyrelsen icke

kunde tillstyrka, att det i de tidigare yttrandena förordade medgivandet för

arbetsgivare att inbetala arbetstagares skatt viss tid efter uppbördsterminens

utgång utsträcktes till att omfatta andra terminer än den sista under uppbördsåret.

Medgivanden av sådant slag skulle nämligen hava en synnerligen

ofördelaktig inverkan på arbetsgången inom vederbörande skatteavdelning.

Även om anståndet med inbetalningen icke skulle utsträckas så långt som till

den 23 utan — såsom i förevarande fall ifrågasatts — endast till den 20 i

uppbördsmånaden, skulle ändock en för skatteavdelningen itp. eket besvärlig

förryckning av det för avdelningen uppgjorda tidsschemat uppstå. Enligt vad

generalpoststyrelsen erfarit hade Fagersta bruks aktiebolag inbetalt arbetstagarnas

under första uppbördsterminen förfallande skatt före terminens utgång. I

I 1 § uppbördsförordningen stadgas, att med skatt förstås, där icke annat

angives, statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, särskild skatt å förmögenhet,

utskiftningsskatt, ersättningsskatt, allmän kommunalskatt, landstingsmedel,

tingshusmedel, skogsaccis, skogsvårdsavgifter, pensionsavgifter enligt

lagen om folkpensionering, olycksfallsförsäkringsavgifter, som avses i § 1

förordningen den 31 mars 1922 angående uppbörd av avgifter för försäkringar

i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i

arbete, ävensom annuiteter å avdikningslån och å förskott för avlösning av

frälseräntor.

I det vid proposition nr 370 till 1945 års riksdag (höstsessionen) fogade

statsrådsprotokollet (s. 109) har anförts, att de avgifter — av annat slag än

avgifter till försäkringsanstalter, hushållningssällskapsavgifter och riddarhuskapitationsavgifter

— vilka i vissa län uppbures vid kronouppbörden (t. ex.

avgifter till befrämjande av fiske och till sjösänkningsföretag) torde böra

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

upptagas av länsstyrelsen i särskild ordning. Vore de avgifter, som skulle

uppbäras av länsstyrelserna, av alltför ringa storlek för att lämpligen kunna

uttagas i särskild ordning, torde de dock alltjämt böra utgå i samband med

den allmänna uppbörden. Skulle avgifterna tillfalla enskild sammanslutning,

borde denna emellertid under alla förhållanden själv ombesörja debiteringen

och uppbörden. Särskilda bestämmelser i nu ifragavarande hänseende torde

få utfärdas av Kungl. Maj:t, sedan riksdagen tagit ställning till förslaget i övrigt.

Vad sålunda uttalats har av riksdagen lämnats utan erinran (riksd. skr.

nr 609).

Enligt 2 § 2 mom. uppbördsförordningen förstås med

slutlig skatt: utskylder, vilka debiteras på grund av sådan taxering till

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, särskild skatt a förmögenhet, utskiftningsskatt,

ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt och skogsaccis, varom

beskattningsnämnd fattat beslut senast den 10 oktober under taxeringsåret,

utskylder, vilka debiteras på grund av sådan taxering av fastighet, varom

beslut fattats av taxeringsnämnd eller fastighetsprövningsnämnd, ävensom

i 1 § omförmälda avgifter och annuiteter, vilka debiteras i sammanhang med

nämnda utskylder;

preliminär skatt: i 3 § första stycket omförmäld skatt, som erlägges i avräkning

å slutlig skatt;

kvarstående skatt: skatt, som återstår att erlägga, sedan preliminär skatt

avräknats från slutlig skatt; samt

tillkommande skatt: fastighetsskatt, som debiteras på grund av beslut vilket

fattats av prövningsnämnd eller av kammarrätten eller Kungl. Maj:t, samt

annan skatt än fastighetsskatt, som debiteras på grund av beslut vilket fattats

av prövningsnämnd senare än den 10 okober under taxeringsåret eller a\

kammarrätten eller Kungl. Maj:t. I

I de förut omförmälda framställningarna från Fagersta bruks aktiebolag, Departement,- Bolidens gruvaktiebolag och svenska arbetsgivareföreningen hava framhållits

de svårigheter att inbetala arbetstagarnas genom löneavdrag innehållna skatt

under vederbörlig uppböidstermin, vilka till följd av tidpunkten för lönens

utbetalande eller andra omständigheter kunna uppstå för vissa företag. Dessa

svårigheter synas i åtskilliga fall kunna undanröjas därigenom att företagen

verkställa löneutbetalningar tidigare under månaden än nu sker eller

att företagen övergå till att i beskattningsavseende hänföra den utbetalda

lönen till den månad, då utbetalningen sker. Då för vissa företag en omläggning

av avlöningsredovisningen skulle medföra betydande olägenheter,

torde emellertid, i den mån så kan ske med hänsyn till postverkets arbetsförhållanden,

åt dylika företag böra medgivas rätt att utan särskild avgift inbetala

skatt för arbetstagarna inom viss tid efter uppbördsterminens utgång.

På grund av vad generalpoststyrelsen anfört i sitt yttrande den 2 maj 1947

synes det dock för närvarande tveksamt om sådant medgivande kan lämnas

opaginerad Kontrollera mot PDF

4- Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

annat än beträffande uppbördsterminen i januari Det torde böra ankomma

På Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som må erfordras i förevarande

avseende, samt pröva och avgöra framställningar om medgivande att

på sätt nyss sagts inbetala skatt efter uppbördstermins utgång. Kungl. Maj:t

bör äga rätt att bemyndiga generalpoststyrelsen att i den utsträckning Kungl.

Maj:t föreskriver fullgöra vad sålunda föreslagits skola ankomma på Kungl.

Maj:t. Bestämmelser av det innehåll som nyss förordats torde böra intagas i

Öl § 3 mom. uppbördsförordningen. I samband härmed torde nämnda föriattningsrum

böra givas sådan lydelse att Kungl. Maj:t jämväl äger bemyndiga

generalpoststyrelsen att medgiva, att arbetsgivare må inbetala skatt för

arbetstagare eller kvitto a erlagt skattebelopp må utfärdas i annan ordning

än i uppbördsförordningen sägs.

Såsom förut framhållits kan fråga uppkomma att i samband med den allmänna

uppbörden upptaga vissa särskilda avgifter. Utfärdande av föreskrifter

i ämnet torde ankomma på Kungl. Maj:t. Emellertid synes det lämpligt

att eu uttrj cklig bestämmelse härom intages i 1 § uppbördsförordningen.

Härjämte bör i samma paragraf införas en bestämmelse att, därest dylik föreskrift

meddelats, vad i uppbördsförordningen stadgas angående skatt skall

där icke annat angivits — äga motsvarande tillämpning beträffande ifrågavarande

avgifter.

För närvarande saknas bestämmelser angående uppbörd av skatt, påförd

på giund av eftertaxering under ar 1947 eller senare år. Det synes ändamålsenligt

att skatt, som påföres på grund av eftertaxering, uppbäres i samma

ordning som tillkommande skatt. I nyssnämnda ordning torde även böra uttagas

skatt, som påföres på grund av sådant beslut rörande ändrad debitering

av kvarstående skatt, vilket fattats av lokal skattemyndighet eller länsstyrelse

etter utgången av den första av de uppbördsterminer, varunder den kvarstående

skatten skall erläggas, eller av kammarrätten eller Kungl. Maj:t. Härav

föranledd ändring föreslås skola vidtagas i 2 § 2 mom. uppbördsförordningen.

Utöver de nu förordade ändringarna torde ändring i uppbördsförordningen

ytterligare böra ske i följande avseenden.

Enligt 34 § 2 mom. uppbördsförordningen skall vid debitering av annan

slutlig skatt än i 33 § sägs skattskyldig gottskrivas debiterad preliminär skatt,

så ock under inkomståret erlagd preliminär A-skatt. A-skatt för visst inkomstår

mbetalas emellertid även under uppbördsterminen i januari månad året därpå

och kan i vissa fall komma att erläggas ännu senare. Vidare bör skattskyldig

gottskrivas icke blott genom löneavdrag erlagd A-skatt utan även för indrivning

fastställd och i uppbördsmyndighets räkenskaper uppdebiterad A-skatt,

d. v. s. sådan skatt som arbetsgivare underlåtit att avdraga eller som han visserligen

avdragit men underlåtit att inbetala [24 § kungörelsen den 30 december

1946 (nr 890) med vissa föreskrifter angående tillämpningen av uppbördsförordningen].

Häremot svarande ändring bör vidtagas i 34 § 2 mom.

uppbördsförordningen.

I 88 § uppbördsförordningen stadgas att utmätningsman skall före den 15

januari varje år insända balanslängd över all vid nästföregående års utgång

opaginerad Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

oredovisad skatt på landet (vartill hiinföres även stad som tillhör fögderi)

till länsstyrelsen och i stad (med egen uppbördsförvaltning) till den lokala

skattemyndigheten. Den månadsräkning för december månad, som upprättas

av utmätningsman på landet och lokal skattemyndighet i stad, hänför sig

emellertid till tredje söckendagen före månadens utgång. Ur kontrollsynpunkt

är det ändamålsenligt att även i balanslängden den oredovisade skatten avser

tredje söckendagen före nästföregående december månads utgång. 88 § torde

därför böra ändras i överensstämmelse med vad nyss sagts. I samband härmed

torde viss jämkning böra vidtagas i 77 §.

5. Vissa ändringar i kommunalskattelagen och lagen om

skogsaccis.

Enligt 20 § kommunalskattelagen skola vid beräkningen av inkomsten

från särskild förvärvskälla från samtliga ur förvärvskällan under beskattningsåret

härflutna intäkter i penningar eller penningars värde (bruttointäkt)

avräknas alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande

och bibehållande. Avdrag må dock icke ske för bland annat allmänna

skatter. Enligt anvisningarna till samma författningsrum räknas skogsvårdsavgift

icke såsom allmän skatt.

I 22 och 29 §§ kommunalskattelagen stadgas att från bruttointäkten av

jordbruksfastighet respektive av rörelse må såsom omkostnad avdragas bland

annat speciella skatter eller avgifter till det allmänna. Enligt anvisningarna

till nämnda lagrum räknas såsom dylik avgift bland annat skogsvårdsavgift.

Enligt anvisningen till 5 § lagen om skogsaccis får vid bestämmande av

virkes rotvärde avdrag ske för bland annat beräknad skogsvårdsavgift, som

belöper på virkespartiet i fråga.

Då, såsom förut framhållits, skogsvårdsavgift^! från och med den 1 juli Departements1947

likställes med fastighetsskatt och sålunda är att betrakta såsom en all- 1

män skatt, torde avdrag därför icke böra medgivas vid beräkning av nettointäkt

av jordbruksfastighet eller av rörelse. Då skogsvårdsavgift erlägges till

staten, bör ej heller avdrag därför medgivas under allmänna avdrag vid taxeringen

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt (statlig inkomstskatt). Vidare

kan vid bestämmande av virkes rotvärde icke längre ifrågakomma att

medgiva avdrag för beräknad skogsvårdsavgift, som belöper på avverkat

virkesparti. I följd av vad nu förordats bör ändring vidtagas i anvisningarna

till 29, 22 och 29 §§ kommunalskattelagen samt till 5 § lagen om skogsaccis.

6. Ändring av taxeringsförordningens bestämmelser angående

skogssakkunniga m. m.

1 skrivelse till finansdepartementet den 29 februari 1947 har länsstyrelsen

i Jönköpings lön — med överlämnande av eu till landskamreraren i länet

från skogsvårdsstvrelsen i samma län inkommen skrivelse — anfört att

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungi. Maj:ts proposition nr 311.

skogsvårdsstyrelsen enligt 8 § 6 mom. taxeringsförordningen hittills utsett länsskogvaktarna

att såsom skogsvårdsombud deltaga i virkestaxeringen. Med

hänsyn till att skogsvårdsavgift från och med den 1 juli 1947 erhölle

ändrad karaktär hade skogsvårdsstyrelsen ansett att anledning icke vidare

iörelåge att utse skogsvårdsombud. Länsskogvaktarna, envar inom sitt distrikt,

hade emellertid vunnit ingående kännedom om skogsbeståndet å varje

fastighet och om därå gjorda avverkningar. Denna lokalkännedom liksom

deras förtrogenhet med skogliga frågor i allmänhet hade varit av synnerligen

stort värde icke blott för virkestaxeringen utan även för inkomsttaxeringen,

där deras sakkunskap i regel jämväl tagits i anspråk. Genom länsskogvaktarnas

deltagande i taxeringsarbetet hade därjämte vunnits större

likformighet i taxeringen inom de skilda taxeringsdistrikten, eftersom varje

länsskogvaktare biträtt ett flertal taxeringsnämnder. Då det med hänsyn

därtill vore synnerligen angeläget, att länsskogvaktarna även i fortsättningen

kunde biträda taxeringsnämnderna i deras arbete — särskilt inom ifrågavarande

skogrika län — hemställde länsstyrelsen, att visst belopp måtte

ställas till länsstyrelsens förfogande för att användas till gäldande av resekostnads-

och traktamentsersättning åt länsskogvaktare vid deltagande i

taxeringsnämndernas arbete innevarande år.

I anledning av nyssnämnda skrivelse har inom finansdepartementet upprättats

eu promemoria angående sakkunnigt biträde åt be skattning snämnderna

i skogliga frågor. I promemorian anföres bland annat följande.

Då skogsvårdsavgift från och med den 1 juli 1947 skulle utgå i förhållande

till taxeringsvärdet för skogsmark och växande skog och icke — såsom

hittills — efter det avverkade virkets taxerade rotvärde, torde skogsvårdsstyrelserna

icke vidare hava något intresse av att utse skogsvårdsombud att

vid taxeringen bevaka det allmännas rätt till skogsvårdsavgift. Till sådana

ombud torde i regel länsskogvaktarna hava utsetts.

Beskattningsnämnderna vore emellertid i fortsättningen, liksom hittills, i

behov av tillgång till sakkunskap beträffande skogliga frågor framför allt

vid virkestaxeringen men även vid inkomsttaxeringen, t. ex. för bedömande

av frågan om avdrag för värdeminskning genom avverkning eller avyttring

av skog.

För närvarande bereddes beskattningsnämnderna tillgång till sådan sakkunskap

— förutom genom skogsvårdsombudens biträde åt taxeringsnämnderna

— därigenom att länsstyrelsen, enligt 14 § 2 mom. taxeringsförordningen,

träffade avtal med erforderligt antal i skogshantering sakkunniga

personer att, då de därtill kallades, lämna beskattningsnämnderna biträde i

skogliga frågor. Därest länsskogvaktarna icke längre skulle biträda taxeringsnämnderna,

komme endast de i sistnämnda författningsrum avsedda

sakkunniga att stå till beskattningsnämndernas förfogande. Då dessa sakkunniga

vore personer med högre skoglig utbildning — vanligen torde det

vara länsjägmästaren i länet som tjänstgjorde som skogssakkunnig — borde

de tagas i anspråk endast i sådana fall där ett högre mått av sakkunskap

vore erforderligt. I regel syntes, åtminstone vid virkestaxeringen, den sakkun
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

skap vara tillräcklig, som besuttes av länsskogvaktarna. För övrigt torde de

sakkunniga med högre skoglig utbildning, som inom ett län kunde ställas

till beskattningsnämndernas förfogande, vara så tå att de icke skulle hinna

biträda samtliga beskattningsnämnder inom länet. Det syntes därför vara

erforderligt att länsskogvaktarna även i fortsättningen biträdde taxeringsnämnderna.

Enligt vad i promemorian vidare framhålles, erhölle sakkunnig ersättning

för verkställd utredning eller undersökning enligt 145 § 6 och 8 inom. taxeringsförordningen.

Skogsvårdsombud hade enligt 146 § 3 mom. samma förordning

åtnjutit ersättning, som vederbörande skogsvårdsstyrelse anvisat av

de till dess förfogande stående skogsvårdsmedlen. Därest länsskogvaktarna

även i fortsättningen skulle biträda taxeringsnämnderna, syntes en möjlighet

vara att de utsåges att såsom sakkunniga biträda dessa nämnder. Sådant

biträde kunde lämnas i den ordning som angåves i 14 § 1 mom. taxeringsförordningen.

Det syntes i detta sammanhang även kunna ifrågasättas att

vidtaga sådan ändring av 29 § 1 mom. kungörelsen med vissa föreskrifter

rörande taxeringsförfarandet att avtal, varom i 14 § 2 mom. taxeringsförordningen

förmäldes, skulle kunna träffas jämväl med länsskogvaktare. Därest

länsskogvaktare tillkallades såsom sakkunnig kunde ersättning beredas

vederbörande med tillämpning av bestämmelserna i 145 § 6 och 8 mom.

taxeringsförordningen. Skogsvårdsstyrelsen i Jönköpings län hade ansett att

ersättning borde utgå för länsskogvaktarnas resekostnader (resekostnadsoch

traktamentsersättning enligt för skogsvårdsstyrelsen gällande reglemente)

och att nämnda ersättning borde inbetalas till skogsvårdsstyrelsen. Emellertid

syntes det kunna ifrågasättas huruvida icke viss ersättning därutöver

borde utgå för länsskogvaktarnas granskning av de deklarationer, som översändes

till dem.

Eu annan möjlighet vore, enligt vad i promemorian uttalas, att länsskogvaktarna

och annan skogsvårdsstyrelserna underställd, skogligt utbildad personal

ålades att i tjänsten biträda taxeringsnämnderna i skogliga frågor. En

dylik anordning kunde vara motiverad därav att staten till betydande del

bidroge till kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.

Över promemorian hava, efter remiss, yttranden avgivits av skogsstyrelsen,

länsstyrelserna i Stockholms, Kronobergs, Värmlands, Västernorrlands och

Norrbottens län samt taxeringsnämndsordförandenas riksförbund. Länsstyrelsen

i Stockholms län har därjämte överlämnat yttrande från skogsvardsstyrelsen

i länet.

I de yttranden, som avgivits av skogsstyrelsen och de berörda länsstyrelserna,

har framhållits det allmännas intresse av att beskattning

s n ä in n d e r n a ägde tillgång till sakkunniga biträden

vid behandlingen av skogliga frågor. Därvid har uttalats

att skogligt utbildad personal hos skogsvårdsstyrelserna i fortsättningen

—- liksom hittills — lämpligen borde lämna nämnderna dylikt biträde.

Vidare har betonats lämpligheten av att i synnerhet länsskogvaktarna även

framdeles biträdde taxeringsnämnderna vid taxeringen till skogsaccis.

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

I fråga om sakkunnigt biträde i skogliga frågor vid inkomsttaxeringen uttalar

länsstyrelsen i Värmlands län, att sådant biträde (huvudsakligen vid

prövningen av frågor rörande avdrag för värdeminskning av skog eller beskattning

av växande skog) lämnats länsstyrelsen av de i skogshantering

sakkunniga personer, med vilka länsstyrelsen enligt 14 § 2 mom. taxeringsförordningen

därom träffat avtal. De spörsmål av skoglig natur, som uppkomme

vid inkomsttaxeringen, erfordrade med hänsyn till sin svårbedömbara

beskaffenhet större sakkunskap än vad länsskogvaktarna — även med

beaktande av deras erfarenhet och praktiska duglighet — i allmänhet representerade.

Vad angår den ordning, i vilken medverkan av skogsvårdsstyrelsernas

befattningshavare bör lämnas vid

taxeringen, anför skogsstyrelsen, att det åt beskattningsnämnderna

lämnade biträdet i fortsättningen torde få betraktas såsom ett uppdrag vid

sidan av tjänsten. Med hänsyn till länsskogvaktarpersonalens allmänna

tjänsteåligganden syntes emellertid visst fog föreligga för den i promemorian

framförda tanken på utvidgning av arbetsuppgifterna till att omfatta jämväl

ifrågavarande göromål. Skogsstyrelsen ville därför icke ställa sig avvisande

till en lösning i enlighet härmed, även om styrelsen för sin del funne det

förstnämnda alternativet ur flera synpunkter mest tilltalande. Oavsett om

länsskogsvaktarnas biträde åt taxeringsnämnderna ordnades på det sättet,

att de tillkallades såsom sakkunniga, eller om nämnda biträde gåves den

formen, att de ålades att i tjänsten biträda nämnderna, torde det få anses

mest lämpligt att pakallande av biträde skedde genom förmedling av vederbörande

länsstyrelse.

Länsstyrelserna i Stockholms och Norrbottens län förorda, att skogsvårdsstyrelsernas

befattningshavare såsom sakkunniga ställas till beskattningsnämndemas

förfogande. Länsstyrelsen i Stockholms län anför härvid att det

biträde, som lämnades beskattningsnämnderna, syntes falla utanför ifrågavarande

befattningshavares vanliga tjänstgöring. Till stöd för att i varje fall

länsskogvaktarnas medverkan i taxeringsarbetet icke borde betraktas som

ett tjänsteåliggande ville länsstyrelsen framhålla, att arbetet i taxeringsnämnd

icke ens av landskontorens befattningshavare fullgjordes i tjänsten.

Båda länsstyrelserna uttala vidare att sådan ändring syntes böra vidtagas i

29 § kungörelsen med vissa föreskrifter rörande taxeringsförfarandet att avtal

enligt 14 § 2 mom. taxeringsförordningen om biträde vid taxeringen kunde

träffas även med länsskogvaktarna.

Länsstyrelserna i Kronobergs och Västernorrlands lön anse att skogsvårdsstyrelsernas

skogligt utbildade personal borde åläggas att i tjänsten biträda

taxeringsnämnderna i frågor, som rörde beskattning av skog. Länsstyrelsen

i Västernorrlands län uttalar att därest denna utväg icke ansåges böra väljas

lansstyrelsen ville förorda en författningsändring i syfte att möjliggöra att

lansskogvaktarna anlitades såsom sakkunniga biträden i skogliga frågor. Dock

kunde ifrågasättas om icke skyldighet borde föreskrivas för länsskogvaktare

att, i den mån överenskommelse därom träffades mellan länsstyrelsen och

skogsvardsstyrelsen, mottaga uppdrag såsom sakkunnig.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

47

Länsstyrelsen i Värmlands lön yttrar att det borde åligga länsskogvaktarna

att i tjänsten biträda taxeringsnämnderna vid taxeringen till skogsaccis.

I fråga om ersättning åt skogsvårdsstyrelsernas befattningshavare

för deras medverkan vid taxeringen

uttalar skogsstyrelsen, att därest länsskogvaktamas biträde åt beskattningsnämnderna

skulle anses såsom ett uppdrag vid sidan av tjänsten särskild

ersättning — utöver resekostnads- och traktamentsersättning — borde utgå

för uppdraget. Givetvis borde det i så fall åligga befattningshavaren att, i den

mån uppdraget kunde anses inkräkta på vederbörandes tjänstebefattning,

begära tjänstledighet i erforderlig omfattning för uppdragets fullgörande.

Om däremot länsskogvaktamas biträde åt taxeringsnämnderna skulle utföras

såsom ett tjänsteåliggande, borde skogsvårdsstyrelserna på något sätt

beredas gottgörelse för de utlägg, som de hade att vidkännas för resekostnads-

och traktamentsersättning åt befattningshavarna då de lämnade dylikt

biträde.

Länsstyrelsen i Värmlands län yttrar, att det borde övervägas om icke resekostnads-

och traktamentsersättning för länsskogvaktamas biträde vid taxeringen

till skogsaccis borde gäldas av vederbörande kommun och inbetalas

till skogsvårdsstyrelsen. Länsstyrelsen i Stockholms län finner det angeläget

att ersättning av statsmedel utginge för den medverkan, som skogsvårdsstyrelsernas

befattningshavare skulle lämna vid taxeringen. Skogsvårdsstyrelsen

i Stockholms län, vars yttrande åberopas av länsstyrelsen i länet, uttalar, att

biträde åt beskattningsnämndema borde av länsskogvaktarna lämnas under

semester eller därför beviljad ledighet. Ersättning till länsskogvaktarna syntes

böra utgå enligt allmänna resereglementets bestämmelser. För granskning

av deklarationer i hemmet borde under alla förhållanden viss skälig ersättning

utgå. Länsstyrelsen i Västernorrlands län anför att, därest länsskogvaktama

skulle anlitas som sakkunniga, ersättning till dem borde utgå enligt

145 § 6 och 8 mom. taxeringsförordningen.

Taxeringsnämndsordförandenm riksförbund erinrar om att vid innevarande

års riksdag väckts motion, I: 192, vari hemställts att riksdagen ville

besluta att upphäva lagen om skogsaccis samt i anslutning därtill höja repartitionstalet

för skogsvärde. Förbundet utginge på anförda skäl ifrån att

denna motion komme att bifallas. Skogligt biträde åt taxeringsnämnderna

bleve då överflödigt, ty för inkomsttaxeringen vore sådant biträde av mindre

vikt. De fall, då avdrag för minskning i skogs ingångsvärde etc. förekomme,

måste i alla händelser hänskjutas till särskilt förordnad expertis.

Då skogsvårdsavgiften i fortsättningen är att betrakta såsom en fastighets- Departementsskatt,

vilken uttages i förhållande till de vid fastighetstaxering åsatta vär- cftc/en.

dena för skogsmark och växande skog och icke efter det vid taxering till

skogsaccis fastställda rotvärdet, torde — såsom i departementspromemorian

framhållits — anledning icke vidare föreligga för skogsvårdsstyrelserna att

utse skogsvårdsombud att vid virkestaxeringen bevaka det allmännas rätt

till skogsvårdsavgift. 8 § fi inom., 82 § och 140 § 3 inom. taxeringsförord
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Kungi. Maj:ts proposition nr 311.

ningen torde därför böra upphävas, varjämte ändring bör vidtagas i 56 §

2 mom. och 87 § samma förordning. I samband härmed torde ändring böra

vidtagas jämväl i 118 §, 119 §, 121 § 2 mom., 122 § 1 mom. och 123 § 4

mom., innebärande att den särskilda besvärsrätten för skogsvårdsstyrelsema

; fråga om taxering till skogsaccis borttages.

Emellertid torde beskattningsnämnderna även i fortsättningen vara i behov

av tillgång till sakkunnigt biträde såvitt angår skogliga frågor vid taxeringen.

För prövningen och avgörandet av dylika frågor vid inkomsttaxeringen

synes erforderlig sakkunskap kunna erhållas på samma sätt som för

närvarande eller sålunda att beskattningsnämnderna anlita de i skogshantering

sakkunniga personer, med vilka länsstyrelsen jämlikt 14 § 2 mom. taxeringsförordningen

träffat avtal att de skola lämna sakkunnigt biträde.

Vad angår taxeringen till skogsaccis torde det vara mest ändamålsenligt

att länsskogvaktarna, liksom hittills i allmänhet skett, biträda beskattningsnämnderna.

Då länsskogvaktarnas medverkan vid taxeringen i fortsättningen

faller utanför deras tjänst, bör nämnda medverkan ordnas så att

de biträda beskattningsnämnderna såsom sakkunniga. Härvid bliva bestämmelserna

i 14 § samt 145 § 6 och 8 mom. taxeringsförordningen tillämpliga

å berörda befattningshavare. För att länsstyrelse skall kunna träffa avtal

med erforderligt antal länsskogvaktare att, då de därtill kallas, lämna beskattningsnämnderna

sakkunnigt biträde, bör sådan ändring vidtagas i 29 §

1 mom. kungörelsen med vissa föreskrifter rörande taxeringsförfarandet att

till sakkunnig i skogshantering må kunna antagas även annan än den, som

genomgått skogshögskolan eller skogsinstitutet.

Genom nyssnämnda författningsändring möjliggöres för beskattningsnämnderna

att anlita länsskogvaktarna såsom sakkunniga i skogliga frågor

även vid inkomsttaxeringen i de fall, då så anses kunna ske.

Ersättning till länsskogvaktare för sakkunnigt biträde åt beskattningsnämnd

kommer, enligt 145 § 6 och 8 mom. taxeringsförordningen, att utgå i

form av dels gottgörelse för verkställd utredning eller undersökning, dels

ock resekostnadsersättning och arvode. Kungl. Maj:t torde, i den mån så befinnes

erforderligt, böra utfärda föreskrifter angående de grunder, enligt

vilka ersättning jämlikt 145 § 6 mom. taxeringsförordningen skall utgå till

länsskogvaktare. I den mån sakkunniguppdraget icke kan fullgöras vid sidan

av tjänsten, bör givetvis befattningshavaren begära ledighet från denna.

Ifragavarande kostnad för sakkunniga torde liksom övriga dylika kostnader

vid taxering böra stanna å statsverket.

Skulle i enlighet med förenämnda motion lagen om skogsaccis komma

att upphävas, förfaller givetvis frågan om särskild sakkunskap vid taxeringen

till skogsaccis.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

49

7. Fråga om viss ändring av taxeringsförordningens bestämmelser

angående.löneuppgifter m. m.

1 skrivelse den 27 februari 1947 har kronokamreraren i Borås hemställt

att arbetsgivare och skattskyldiga måtte åläggas att å löneuppgitt respektive

i allmän självdeklaration angiva numret å skattskyldigs debetsedel å preliminär

skatt för vederbörligt inkomstår. Till stöd för framställningen har

anförts att arbetet med sortering av löneuppgifterna vore mycket tidsödande

och besvärligt. Trots noggranna efterforskningar kunde ett stort antal uppgifter

icke återfinnas enär de upptoge knapphändiga och oftast felaktiga uppgifter

om arbetstagarens namn och mantalsskrivningsadress. De numera ändrade

reglerna om beskattningsort torde säkerligen medföra att deklarationer

och löneuppgifter komme att avgivas i felaktig kommun. Detta skulle ytterligare

försvåra arbetet med sortering av deklarationer och löneuppgifter. Om

numret å debetsedel å preliminär skatt utsattes å nämnda handlingar skulle

däremot sorteringsarbetet i liög grad underlättas.

Även föreningen Kopparbergs läns taxeringsnämndsordförande har i skrivelse

den 6 mars 1947 föreslagit att arbetsgivare skulle åläggas skyldighet att

å löneuppgift anteckna nummer å debetsedel å preliminär skatt.

Över framställningen från kronokamreraren i Borås hava, efter remiss,

yttranden avgivits av överståthållarämbetet (med överlämnande av yttrande

från t. f. taxeringsintendenten hos ämbetet), länsstyrelserna i Stockholms,

Kristianstads, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län ävensom av

taxeringsnämndsordförandenas riksförbund. Svenska arbetsgivareföreningen,

som jämväl beretts tillfälle avgiva yttrande över framställningen, har icke

begagnat sig därav.

Det framförda förslaget, att arbetsgivare och skattskyldiga skulle åläggas

skyldighet att å löneuppgift respektive i allmän självdeklaration angiva

numret å debetsedel å preliminär skatt, har tillstyrkts av de hörda myndigheterna

utom länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

överståthållarämbetet anför därvid att åtskilligt skulle vinnas i fråga om

en förbättrad taxering därest debetsedelsnummer angåves å löneuppgifter

och i självdeklarationer. Ämbetet yttrar vidare:

För vinnande av större effektivitet skulle emellertid erfordras eu utvidgad

skyldighet för arbetsgivare att avgiva löneuppgift, så att dylik uppgift skulle

avgivas av envar, som till annan utbetalt ersättning för utfört arbete eller

uppdrag. Härigenom skulle dock det redan nu stora antalet löneuppgifter

komma att ytterligare utökas och måhända bör därför anstå härmed, i vart

fall till dess man konstaterat, huru stor arbetslättnad som ernås genom att

numret å preliminärdebetsedeln anbringas å löneuppgifterna. Däremot synes

redan nu böra genomföras sådana åtgärder, att taxeringsnämnderna vid

den årliga taxeringen erhålla kunskap om vad vederbörande skattskyldig föregående

år fått erlägga i preliminär skatt genom löneavdrag. Fn jämförelse

mellan detta belopp samt den deklarerade inkomsten torde nämligen

i fortsättningen vara nödvändig, därest man skall kunna förebygga, att un
Bihang

till riksdagens protokoll 19i7. 1 sand. Nr 311. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

der inkomståret rätteligen innehållna skattemedel sedermera återbetalas på

grund av felaktig taxering. Denna jämförelse kan tydligtvis icke ske med

utnyttjande av debiteringslängden å slutlig skatt, enär erforderlig anteckning

däri rörande erlagd preliminär skatt icke torde vara verkställd förrän

i juni månad året efter inkomståret.

Däremot skulle en betydande kontrollmöjlighet vinnas, därest föreskrift

meddelades därom att å varje avgiven självdeklaration skall, å särskilt angiven

plats, av den skattskyldige antecknas summan av den preliminära

skatt, som under inkomståret erlagts genom löneavdrag. Genom en sådan

åtgärd skulle taxeringsnämndsordföranden få en tillsynes värdefull ledning

vid sitt bedömande av de i deklarationen innehållna uppgifterna.

T. f. taxeringsintendenten hos öv er ståtlmllar umbetet förordar, att arbetsgivare

ålägges att infordra uppgift om debetsedels nummer även för sådana

arbetstagare för vilka löneavdrag icke verkställes. Till underlättande härav

borde lokal skattemyndighet, när densamma lämnade besked om vid vilken

anställning löneavdrag skulle verkställas, utsätta debetsedelns nummer för

vederbörligt inkomstår med anvisning till arbetsgivare, som icke hade att

verkställa löneavdrag, att anteckna detta nummer för personen i fråga. Även

när befrielse från löneavdrag medgåves, borde dylik uppgift lämnas. I fall

då arbetsgivare — utan att vända sig till lokal skattemyndighet — från huvudarbetsgivaren

inhämtade uppgift om att löneavdrag verkställdes av denne,

borde han jämväl erhålla uppgift om debetsedelsnumret.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus lön har — efter att hava omnämnt

att kronokamreraren i Göteborg, som av länsstyrelsen lämnats tillfälle att

yttra sig över förevarande förslag, tillstyrkt detsamma — anfört:

Givetvis är det för myndigheterna av stort intresse, att löneuppgifter och

deklarationer hava fullständiga adressuppgifter. Är den »kamerala» adressen

ordentligt angiven, torde emellertid inga särskilda svårigheter behöva

möta vid sorteringen. Många arbetsgivare, som skola lämna löneuppgifter,

hava dock haft tillgång till den preliminära skattsedeln för det tilländalupna

uppbördsåret och hava sålunda å sina lönekort kunnat anteckna icke endast

debetsedelnumret utan även den å debetsedeln angivna adressen. Länsstyrelsen

vill därför hålla för troligt, att adressuppgifterna i dessa fall komma att

bliva mera fullständiga och riktiga än hittills. Även framdeles torde man

få räkna med att ofullständiga adressuppgifter i viss omfattning komma att

lämnas. Denna svårighet torde emellertid knappast kunna avhjälpas genom

den föreslagna skyldigheten, eftersom löneuppgifter med ofullständiga adresser

mestadels torde komma att begränsas till sådana fall, där arbetsgivare

icke haft tillgång till den preliminära skattsedeln. Att förse löneuppgifter om

biinkomster med debetsedelnummer även då adresserna äro så fullständiga,

att uppgifterna utan svårighet kunna sorteras, måste för deklaranter och

arbetsgivare framstå såsom onödigt formkrav. Härtill kommer ytterligare

att förväxling lätt kan ske mellan den preliminära skattsedeln för det tilländalupna

uppbördsåret och det uppbördsår, som börjar eller börjat löpa,

när löneuppgift och deklaration avgives. Risken för sammanblandning av

motsvarande nummerserier är så stor, alt man redan av detta skäl tvekar

att förorda förslagets genomförande. Men i övrigt vill länsstyrelsen hålla

före, att den arbetslättnad, som möjligen skulle kunna uppstå för myndigheterna

genom den föreslagna anordningen, är skäligen obetydlig i förhållande

till det besvär och det merarbete, som därigenom skulle vållas enskilda

opaginerad Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

deklaranter och arbetsgivare. Då det är angeläget, att löneuppgifter lämnas

i alla förekommande fall, bör man icke onödigtvis försvåra denna uppgiftsskyldighet.

Vad förslagsställaren anför därom att många skattskyldiga vid 1948 års

taxering kunna komma att deklarera i oriktig hemortskommun finner länsstyrelsen

vara förtjänt av särskilt beaktande, men länsstyrelsen vill ifrågasätta,

huruvida man icke bör konnna till rätta med denna svårighet genom

att upplysningsverksamhet anordnas i radio och i pressen vid tiden för löneuppgifters

och deklarationers avlämnande nästa år.

På grund av det anförda anser sig länsstyrelsen icke kunna tillstyrka bifall

till den gjorda framställningen.

Taxeringsnåmndsordförandenas riksförbund har för sin del avstyrkt förslaget.

Förbundet anför därvid att det kunde it rågasä ttas om sa särdeles

mycket skulle vinnas genom angivande av debetsedelsnummer, enär såvitt

förbundet kände till numret icke funnes utsatt i taxeringslängdema. De uppgifter,

som avsåge mera stadigvarande anställda, vore i regel lättast att återfinna

i längden. Svårigheter uppstode, då fråga vore om uppgifter beträffande

tillfälliga inkomster, inkomster av bisysslor o. dyl. Den arbetsgivare, som

det icke ålåge att verkställa löneavdrag, torde i regel icke känna till den anställdes

debetsedelsnummer, och det kunde näppeligen åläggas honom att

alltid taga reda på detta. Även om förbundet bestämt avstyrkte, att debetsedelsnummer

obligatoriskt skulle angivas på löneuppgifter och i deklarationer,

hade förbundet intet att erinra mot att plats på nämnda handlingar

bereddes för frivillig anteckning om debetsedelsnummer. Ur sorteringssynpunkt

syntes det långt viktigare, alt den skattskyldiges adress angåves med

användande av jordregisterbeteckning.

Även om arbetsgivare skulle åläggas skyldighet att å löneuppgift angiva Departementsdebetsedelsnummer,

torde emellertid sådan skyldighet icke skäligen kunna c efmutsträckas

till att avse även angivandet av debetsedelsnummer å löneuppgift

beträffande bisysslor. I dylikt fall saknar nämligen arbetsgivaren, som icke

är skyldig att verkställa löneavdrag å biinkomst, kännedom om debetsedelsnumret,

och det synes icke för närvarande böra krävas att arbetsgivaren enbart

av nu ifrågavarande anledning införskaffar upplysning om arbetstagares

debetsedelsnummer. Då sålunda dylikt nummer komme att angivas endast å

löneuppgifter som avse huvudanställning, skulle härigenom värdet av den

ifrågasatta skyldigheten för arbetsgivare alt å löneuppgift angiva debetsedelsnummer

i icke oväsentlig grad förringas.

Å debetsedel avseende preliminär skatt kommer från och med år 1948 att

angivas skattskyldigs kamerala adress. Arbetsgivare, som har tillgång till

arbetstagares debetsedel å preliminär skatt, har sålunda möjlighet att med

ledning av uppgift å debetsedeln anteckna den kamerala adressen och senare

angiva densamma å löneuppgift. Visst fog synes därför finnas för att, i likhet

med länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, antaga att arbetsgivarna

framdeles skola i större utsträckning än som för närvarande sker angiva riktig

kameral adress å löneuppgifterna. Blir så fallet saknas anledning att

opaginerad Kontrollera mot PDF

62 Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

ålägga arbetsgivare skyldighet att därjämte angiva debetsedelsnummer å löneuppgifterna.

På grund av det anförda och med hänsyn särskilt till att förslaget avstyrkts

av taxeringsnämndsordförandenas riksförbund finner jag mig icke böra förorda

att arbetsgivare och skattskyldiga för närvarande ålägges skyldighet

att å löneuppgift respektive i självdeklaration angiva nummer å debetsedel

avseende preliminär skatt. Skulle det efter något års erfarenheter av

det nya uppbördssystemet visa sig att arbetsgivare, som verkställa löneavdrag,

i större utsträckning å löneuppgifter lämna ofullständiga upplysningar om

arbetstagares mantalsskrivningsadress, torde emellertid frågan böra upptagas

till förnyad prövning.

I likhet med överståthållarämbetet finner jag den av ämbetet väckta frågan

om utökning av skyldigheten för arbetsgivare att avgiva löneuppgift tills

vidare böra anstå. Lämpligen bör denna fråga upptagas till prövning i samband

med att en allmän översyn av det nya uppbördssystemet äger rum.

Överståthållarämbetet har föreslagit att skattskyldig skulle åläggas att i

självdeklaration lämna uppgift om den preliminära skatt, som genom löneavdrag

erlagts under inkomståret; härigenom skulle kunna undvikas att skattskyldig

på grund av för låg taxering oriktigt erhölle restitution av erlagd preliminär

skatt.

Såsom överståthållarämbetet framhållit torde det vara av värde för ordförande

i taxeringsnämnd att äga tillgång till uppgift om den preliminära

skatt, som genom löneavdrag innehållits under närmast föregående inkomstår.

Härigenom har ordföranden möjlighet att bedöma huruvida den deklarerade

inkomsten i stort sett är riktig. Då anledning därtill förefinnes, bör

taxeringsnämndsordföranden kontrollera riktigheten av skattskyldigs uppgift

om erlagd preliminärskatt. Detta kan ske genom hänvändelse till vederbörande

uppbördsmyndighet. För de skattskyldiga torde det icke vara särskilt

betungande att på grundval av anteckningarna om inbetald skatt å

debetsedel avseende preliminär skatt lämna ifrågavarande uppgift. Jag finner

mig därför böra förorda att skattskyldig, som vidkänts löneavdrag, ålägges

att i allmän självdeklaration lämna uppgift om det avdragna beloppet. I

följd härav bör ändring ske i 29 § taxeringsförordningen. Underlåter skattskyldig

att i allmän självdeklaration lämna uppgift om det avdragna beloppet

och efterkommer han icke anmaning att fullständiga deklarationen i berörda

avseende, komma bestämmelserna i 39 § taxeringsförordningen om påföljd

för underlåtenhet att efter anmaning fullständiga självdeklaration att gälla

(förlust av rätten att hos kammarrätten och Kungl. Maj:t överklaga taxeringen)

.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 311.

53

8. Ändring av taxeringsförordningens bestämmelser angående

ersättning åt i 126 § 2 mom. samma förordning

omförmäld ledamot av kammarrätten.

Enligt 145 § 11 mom. taxeringsförordningen äger sådan i 126 § 2 mom.

omförmäld ledamot av kammarrätten ävensom sådan ledamot i fastighetsprövningsnämnd

eller prövningsnämnd, som icke är befattningshavare i statens

tjänst, för tid, varunder han varit inkallad till tjänstgöring, åtnjuta arvode

med 24 kronor om dagen, om han är bosatt å sammanträdesorten, och

med 32 kronor om dagen, om han är bosatt utom sammanträdesorten. Är

sådan ledamot befattningshavare i statens tjänst, skall han för tjänstgöringen

åtnjuta, jämte ersättning för avlöningsförmåner, som han får avstå under

tjänstledighet för ifrågavarande uppdrag, arvode med belopp, som bestämmes

av Kungl. Maj:t. Därjämte skall ledamot i förekommande fall för resedagar

åtnjuta rese- och traktamentsersättning enligt allmänna resereglementet.

I en den 12 december 1946 dagtecknad, till finansdepartementet ingiven

promemoria har t. f. presidenten i kammarrätten hemställt att åtgärder matte

vidtagas i syfte att bereda ifrågavarande ledamöter av kammarrätten till

beloppet avsevärt förhöjda arvoden. Till stöd härför har framhållits att de

bestämmelser, som reglerade ersättningen till de ifragavarande ledamöterna,

vore oförändrade sedan kammarrättens fastighetstaxeringsdivision genom

förordningen den 27 juni 1927 (nr 312) om ändring i vissa delar av förordningen

den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid

taxering tillkom. Vidare har i promemorian anförts bland annat följande:

Från nämnda ledamöters sida har under hand framhållits, att de anse de

nu utgående arvodena otillräckliga. Vid sådant förhållande föreligger risk för

att svårigheter kunna uppstå att förmå de nuvarande ledamöterna alt kvarstå

i sina befattningar eller andra för uppdraget lämpliga personer att åtaga

sig dem eventuellt erbjudet ledamotskap.

Det lärer icke kunna förnekas, att det är betydligt svårare att finna för

ledamotskap i kammarrätten kompetenta personer än det är att finna personer,

som lämpa sig att vara ledamot av fastighetsprövningsnämnd eller

prövningsnämnd.

Det är givetvis förenat med betydligt större kostnader och olägenheter for

ledamot, som är bosatt utom Stockholm, att tidvis uppehålla sig i Stockholm

för fullgörande av uppdrag alt vara ledamot av kammarrätten än det är för

ledamot av prövningsnämnd, som är bosatt utom länsresidensstaden, att vid

ett eller annat tillfälle vistas där för fullgörande av sitt uppdrag att vara

ledamot av prövningsnämnden. Sådan särskild ledamot av kammarrätten,

varom här är fråga, vilken i regel intager en framskjuten ställning inom

sitt fack, tvingas nämligen ofta på grund av sin tjänstgöring att eftersätta

andra, för hans ordinarie verksamhet betydelsefulla och därjämte inkomstbringande

göromål. Det honom såsom ledamot av kammarrätten tillkommande

arvodet bör vara så tilltaget, att det icke blott täcker av vistelsen i

Stockholm föranledda kostnader för den, som är bosatt utom Stockholm,

opaginerad Kontrollera mot PDF

54

Departements
chefen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 311.

utan även utgör fullgod ersättning för det krävande och ansvarsfulla arbe
tet.

—

Det vill förefalla, som om dagarvodet till sådan i 126 § 2 mom. taxeringsforordningen

omförmäld ledamot av kammarrätten, som icke är befattningshavare

i statens tjänst, borde — för att trygga tillgången på tillräckligt antal

me(! ®rfor?erlf8 sakkunskap utrustade särskilda ledamöter av kammarrätten

höjas åtminstone till 30 kronor om dagen för ledamot, som är bosatt å

sammanträdesorten, och 40 kronor om dagen för ledamot, som är bosatt

utom sammanträdesorten.

Mest ändamålsenligt vore, om Kungl. Maj:t erhölle riksdagens medgivande

a_b — eventuellt inom viss fastställd ram — under hänsynstagande till de

hd efter annan växlande omständigheterna bestämma det belopp, med vilket

dagarvodet skall utgå till ledamot, som icke är befattningshavare i statens

tjänst, på samma sätt som redan nu gäller beträffande sådan ledamot

som ar befattningshavare i statens tjänst.

Med hänsyn till de krav, som måste ställas på kammarrättens ifrågavarande

ledamöter, och den relativt långa sammanhängande tid, som dessa ledamöter

nödgas tillsätta för tjänstgöring i kammarrätten, torde den ersättning,

som för närvarande utgår till ledamöterna, få anses vara för låg. Det

bör härvid särskilt framhållas, att ersättningen bibehållits oförändrad ända

sedan år 1927. Jag finner mig därför böra förorda en höjning av ersättningen.

Såsom t. f. presidenten i kammarrätten anfört torde det emellertid

vara lämpligt att — i likhet med vad som skett i vissa andra liknande fall

—- bestämmelser om ersättning åt ifrågavarande ledamöter meddelas i administrativ

ordning. I 145 § 11 mom. taxeringsförordningen bör därför i berörda

avseende endast stadgas, att ersättning åt ledamöterna utgår enligt

grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t. Därest riksdagen bifaller en sådan

ändring av taxeringsförordningen, torde jag senare få anmäla frågan om

fastställande av ersättningens belopp.

Departementschefens hemställan.

föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition

föreslå riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag

till

1) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 31 december 1945

(nr 896);

2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370);

3) lag angående ändrad lydelse av anvisningen till 5 § lagen den 28 september

1928 (nr 377) om skogsaccis; samt

4) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928

(nr 379).

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 311.

55

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att proposition av den lydelse, bilaga till detta

protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. BevU 1947:52 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen den 31 december 1955 s. 1 i texten