Med förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen den 31 december 1945 (nr 896), m. m
1947-05-16 · 55 sidor, varav 21 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 5,0 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 21 av 55 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1947:311, Med förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen den 31 december 1945 (nr 896), m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
1
Nr 311.
Kungl. Mcij:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
om ändring i uppbördsförordningen den 31 december
1945 (nr 896), m. m.; given Stockholms slott
den 16 maj 1947.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till
1) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 31 december 1945
(nr 896);
2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370);
3) lag angående ändrad lydelse av anvisningen till 5 § lagen den 28 september
1928 (nr 377) om skogsaccis; samt
4) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928
(nr 379).
Under Hans Maj:ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
Bihanq till riksdagens protokoll 1947. t samt. Nr 311.
1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
Förslag
till
förordning om ändring i uppbördsförordningen den 31 december
1945 (nr 896).
Härigenom förordnas, att 1—4 §§, 10 §, 12—15 §§, 18 § 1 inom., 24—26
§§, 30 §, 31 §, 33—35 §§, 38 §, 41 §, 42 §, 46 § 2 mom., 53 § 1 inom., 56 §
1 och 2 mom., 61 § 3 mom., 77 §, 81 §, 88 §, 89 § 1—3 mom. och 90 §
uppbördsförordningen den 31 december 1945, övergångsbestämmelserna till
nämnda förordning samt anvisningarna till 46 och 53 §§ samma förordning1
skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:
1 §•
1 §•
Med skatt förstås i denna förordning,
där icke annat angives, statlig inkomst-
och förmögenhetsskatt, särskild
skatt å förmögenhet, utskiftningsskatt,
ersättningsskatt, allmän kommunalskatt,
landstingsmedel, tingshusmedel,
skogsaccis, skogsvårdsavgift,
pensionsavgifter enligt lagen om
folkpensionering, olycksfallsförsäkringsavgifter,
som avses i § 1 förordningen
den 31 mars 1922 angående
uppbörd av avgifter för försäkringar
i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen
om försäkring för olycksfall i arbete,
ävensom annuiteter å avdikningslån
och å förskott för avlösning av
frälseräntor.
Med skatt förstås i denna förordning,
där icke annat angives, statlig
inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,
utskiftningsskatt, ersättningsskatt,
allmän kommunalskatt, landstingsmedel,
tingshusmedel, skogsaccis,
skogsvårdsavgifter, pensionsavgifter
enligt lagen om folkpensionering,
oilycksfallsförsäkringsavgiffer,
som avses i § 1 förordningen den 31
mars 1922 angående uppbörd av avgifter
för försäkringar i riksförsäkringsanstalten
jämlikt lagen om försäkring
för olycksfall i arbete, ävensom
annuiteter å avdikningslån och
å förskott för avlösning av frälseräntor.
Kungl. Maj.t må, om särskilda omständigheter
därtill föranleda, föreskriva
att i samband med uppbörden
av skatt må uppbäras jämväl annan
avgift än sådan, som enligt bestämmelserna
i första stycket är att anse
såsom skcdt. Har dylik föreskrift med
-
Senaste lydelse av 1 §, 30 §, 42 §, 61 § 3 mom., 89 § 2 mom. och övergångsbestämmelserna
se 1946: 472 samt av 10 §, 46 § 2 mom. och 56 § 1 och 2 mom. se 1946: 768.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
3
Nuvarande lydelse:
2 §•
1 m o m. Där beteckningar, som
användas i kommunalskattelagen,
förordningen om statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt eller taxeringsförordningen,
begagnas i denna förordning,
hava de, såvida ej annat angives
eller av sammanhanget framgår,
samma innebörd som i nämnda författningar.
2 mom. I denna förordning förstås
med
slutlig skatt: utskylder, vilka
debiteras på grund av sådan taxering
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,
särskild skatt å förmögenhet,
utskiftningsskatt, ersättningsskatt,
kommunal inkomstskatt och skogsaccis,
varom beskattningsnämnd fattat
beslut senast den 10 oktober under
taxeringsåret, utskylder, vilka debiteras
på grund av sådan taxering av
fastighet, varom beslut fattats av taxeringsnämnd
eller fastighetsprövningsnämnd,
ävensom i 1 § omförmälda avgifter
och annuiteter, vilka debiteras
i sammanhang med nämnda utskylder;
preliminär
skatt:----
från slutlig skatt;
tillkommande skatt: faslighetsskatt,
som debiteras på grund
av beslut vilket fattats av prövningsnämnd
eller av kammarrätten eller
Kungl. Maj:t, samt annan skatt än
fastighetskatt, som debiteras på
grund av beslut vilket fattats av pröv
-
Föreslagen lydelse:
delats skall, där icke annat angivits,
vad i denna förordning stadgas angående
skatt äga motsvarande tilllämpning
beträffande avgift som med
föreskriften avses.
2 §.
1 in o m. Där beteckningar, som
användas i kommunalskattelagen, förordningen
om statlig inkomstskatt,
förordningen om statlig förmögenhetsskatt
eller taxeringsförordningen, begagnas
i denna förordning, hava de,
såvida ej annat angives eller av sammanhanget
framgår, samma innebörd
som i nämnda författningar.
2 m om. I denna förordning förstås
med
slutlig skatt: utskylder, vilka
debiteras på grund av sådan taxering
till statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt,
utskiftningsskatt, ersättningsskatt,
kommunal inkomstskatt
och skogsaccis, varom beskattningsnämnd
fattat beslut senast den
10 oktober under taxeringsåret, skogsvårdsavgifter
och andra utskylder, vilka
debiteras på grund av sådan taxering
av fastighet, varom beslut fattats
av taxeringsnämnd eller fastighetsprövningsnämnd,
ävensom andra i
t § omförmälda avgifter och annuiteter,
vilka debiteras i sammanhang
med nämnda utskylder;
preliminär skatt:---
från slutlig skatt;
tillkommande skatt: dels
fastighetsskatt och skogsvårdsavgifter,
som debiteras på grund av sådant
beslut rörande taxering vilket fattats
av prövningsnämnd eller av kammarrätten
eller Kungl. Maj:t, dels annan
skatt än fastighetsskatt och
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
Nuvarande lydelse:
nmgsnämnd senare än den 10 oktober
under taxeringsåret eller av kammarrätten
eller Kungl. Maj:t;
inkomstår: det---stad
kronokamrerare.
3 §•
Preliminär skatt skall, i den omfattning
nedan närmare angives, erläggas
med avseende å följande slag av skatter
nämligen statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,
särskild skatt d förmögenhet,
allmän kommunalskatt,
landstingsmedel, tingshusmedel och
pensionsavgifter, dock att fastighetsskatt
icke skall erläggas preliminärt.
Det belopp, som skattskyldig skall betala
i form av preliminär skatt, skall
så nära som möjligt motsvara beloppet
av de utskylder och den pensionsavgift,
vilka kunna antagas bliva påförda
den skattskyldige efter verkställd
årlig taxering för den inkomst
och förmögenhet, varom fråga är.
Preliminär skatt skall utgå för inkomst
och förmögenhet, varför skattskyldighet
föreligger jämlikt kommunalskattelagen,
förordningen om statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt
samt förordningen om särskild skatt
ä förmögenhet.
Föreslagen lydelse:
skogsvårdsavgifter, som debiteras på
grund av sådant beslut rörande taxering
vilket fattats av prövningsnämnd
senare än den 10 oktober under taxeringsåret
eller av kammarrätten eller
Kungl. Maj:t, dels skatt, som påföres
på grund av eftertaxering, dels ock
skatt, som skall erläggas på grund av
sådant beslut rörande ändrad debitering
av kvarstående skatt, vilket fattats
av lokal skattemyndighet eller
länsstyrelse efter utgången av den
första av de uppbördsterminer, varunder
den kvarstående skatten skall
erläggas, eller av kammarrätten eller
Kungl. Maj:t;
inkomstår: det---stad
kronokamrerare.
3 §.
Preliminär skatt skall, i den omfattning
nedan närmare angives, erläggas
med avseende å följande slag
av skatter nämligen statlig inkomstskatt,
statlig förmögenhetsskatt, allmän
kommunalskatt, landstingsmedel,
tingshusmedel och pensionsavgifter,
dock att fastighetsskatt icke skall erläggas
preliminärt. Det belopp, som
skattskyldig skall betala i form av preliminär
skatt, skall så nära som möjligt
motsvara beloppet av de utskylder
och den pensionsavgift, vilka kunna
antagas bliva påförda den skattskyldige
efter verkställd årlig taxering för
den inkomst och förmögenhet, varom
fråga är.
Preliminär skatt skall utgå för inkomst
och förmögenhet, varför skattskyldighet
föreligger jämlikt kommunalskattelagen,
förordningen om statlig
inkomstskatt samt förordningen
om statlig förmögenhetsskatt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
Nuvarande lydelse:
Preliminär skatt--— prelimi
när
C-skatt.
1. Preliminär A-skatt —
--48 § 1 mom.
2. Preliminär B-skatt—
---verkställd taxering.
3. Preliminär C-skatt —
— --verkställd taxering.
Är skattskyldig---därtill för
anleda.
(Se vidare anvisningarna.)
4 §.
1 in o m. Preliminär A-skatt--
— sådana tabeller.
Skattetabellerna skola---för
förmögenhet,
att vid taxering för inkomsten icke
andra avdrag medgivas den skattskyldige
än dels ortsavdrag, dels ytterligare
ett belopp av etthundra kronor,
dels ock, såvitt angår taxeringen till
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,
för kommunala utskylder med
belopp, motsvarande för skattekrona
och skatteöre det belopp, som enligt
3 mom. legat till grund vid uträknandet
av de i vederbörlig tabell angivna
utskyldema.
Tabellerna skola icke upptaga preliminär
skatt för belopp, som motsvarar
ett taxerat belopp eller en taxerad
inkomst, understigande sexhundra
kronor, eller ett beskattningsbart
belopp eller en beskattningsbar inkomst,
understigande tio kronor. Inkomstbelopp
och skattebelopp skola
angivas i helt antal kronor.
2 in om. I skattetabellerna skola
i särskilda kolumner upptagas skattebelopp
för följande grupper av skattskyldiga,
nämligen
Föreslagen lydelse:
Preliminär skatt —--prelimi
när
C-skatt.
1. Preliminär A-skatt —
--48 § 1 mom.
2. Preliminär B-skatt —
- — verkställd taxering.
3. Preliminär C-skatt —
--verkställd taxering.
Är skattskyldig---därtill för
anleda.
(Se vidare anvisningarna.)
4 §.
1 in o m. Preliminär A-skatt--
sådana tabeller.
Skattetabellerna skola--— för
förmögenhet,
att vid taxering för inkomsten icke
andra avdrag medgivas den skattskyldige
än dels ortsavdrag, dels ytterligare
ett belopp av tvåhundra kronor,
dels ock, såvitt angår taxeringen till
statlig inkomstskatt, för kommunala
utskylder med belopp, motsvarande
för skattekrona och skatteöre det belopp,
som enligt 3 mom. legat till
grund vid uträknandet av de i vederbörlig
tabell angivna utskyldema.
Tabellerna skola, utom i fråga om
pensionsavgifter, icke upptaga preliminär
skatt för belopp, som motsvarar
en till statlig eller kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst, understigande
sexhundra kronor, eller en beskattningsbar
inkomst, understigande
tio kronor. Inkomstbelopp och skatte
belopp skola angivas i helt antal kronor.
2 m o in. I skattetabellerna skola
i särskilda kolumner upptagas skattebelopp
för följande grupper av skattskyldiga,
nämligen
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
Nuvarande lydelse:
1) inkomsttagare, som är ogift,
utan barn;
2) gift, med makan sammanlevande
manlig inkomsttagare, utan barn;
3) gift, med makan sammanlevande
manlig inkomsttagare, med ett
barn;
■4)—10) gift, med makan sammanlevande
manlig inkomsttagare, med
två, tre etc. till och med åtta barn,
därvid i tabellen för inkomsttagare
med åtta barn upptagen preliminär
skatt skall avse även inkomsttagare,
som här avses, med flera än åtta
barn.
Inkomsttagare, som är ogift, med
ett barn hänföres till under 2) upptagen
grupp av skattskyldiga, sådan inkomsttagare
med två barn hänföres
till under 3) upptagen grupp av skattskyldiga,
sådan inkomsttagare med
tre barn hänföres till under 4) upptagen
grupp av skattskyldiga etc.
Med ogift skattskyldig skall likställas
skattskyldig, som är änkling, änka,
frånskild eller hemskild.
Gift, med maken sammanlevande
kvinna med egen inkomst, skall, därest
maken har inkomst, hänföras till
under 1) upptagen grupp av skattskyldiga.
Gift, med maken sammanlevande
kvinna, som har egen inkomst men
vilkens make icke uppbär inkomst,
skall likställas med gift manlig inkomsttagare.
Skattskyldig, som äger åtnjuta fa
-
Föreslagen lydelse:
1) gift, med makan sammanlevande
manlig inkomsttagare, utan barn;
2) gift, med makan sammanlevande
manlig inkomsttagare, med ett
barn;
3) —9) gift, med makan sammanlevande
manlig inkomsttagare, med två,
tre etc. till och med åtta barn, därvid
i tabellen för inkomsttagare med åtta
barn upptagen preliminär skatt skall
avse även inkomsttagare, som här avses,
med flera än åtta barn;
JO) gift, med maken sammanlevande
kvinna, som har egen inkomst och
vilkens make jämväl uppbär inkomst;
11) inkomsttagare, som är ogift,
utan barn;
12) inkomsttagare, som är ogift,
med ett barn;
13) —19) inkomsttagare, som är
ogift, med två, tre etc. till och med
åtta barn, därvid i tabellen för inkomsttagare
med åtta barn upptagen
preliminär skatt skall avse även inkomsttagare,
som här avses, med flera
än åtta barn.
Gift, med maken sammanlevande
kvinna, som har egen inkomst men
vilkens make icke uppbär inkomst,
skall likställas med gift manlig inkomsttagare.
Skattskyldig, som har husförestån
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:
miljeavdrag för husföreståndarinna,
skall likställas med gift manlig inkomsttagare.
Skattskyldig, som är berättigad till
ett halvt eller två halva familjeavdrag
för barn, likställes med skattskyldig,
som äger åtnjuta ett helt dylikt avdrag,
skattskyldig, som är berättigad
till tre halva eller fyra halva avdrag,
likställes med skattskyldig, som äger
åtnjuta två hela familjeavdrag för
barn, o. s. v.
3 in o in. För envar av de i 48 § 1
mom. kommunalskattelagen angivna
fem ortsgrupperna skola upprättas
särskilda tabeller, angivande den preliminära
skatten under förutsättning
att i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
ingående bottenskatt beräknas
med tillämpning av det procenttal
av grundbeloppet, som bestämts
för inkomståret, samt att det sammanlagda
beloppet av kommunal inkomstskatt,
landstingsmedel och tingshusmedel
beräknas för skattekrona
och skatteöre till vissa i hela krontal
bestämda belopp, vilka av Kungl.
Maj :t fastställas för varje inkomstår.
10 §.
Preliminär A-skatt — — — kostnadernas
bestridande.
Preliminär A-skatt skall icke utgå
för folkpension enligt 6 § lagen om
folkpensionering, invalidunderstöd enligt
förordningen den 28 juni 1935 om
invalidunderstöd, blindhetsersättning
enligt förordningen den 20 april 1934
darinna hos sig anställd, skall, om
han är ogift och har barn, likställas
med gift manlig inkomsttagare.
Med ogift skattskyldig skall likställas
skattskyldig, som är änkling, änka,
frånskild eller hemskild.
Skattskyldig, som vid taxering till
kommunal inkomstskatt är berättigad
till ett halvt eller två halva familjeavdrag
för barn, likställes med skattskyldig,
som vid nämnda taxering
äger åtnjuta ett helt dylikt avdrag,
skattskyldig, som vid sådan taxering
är berättigad till tre halva eller fyra
halva avdrag, likställes med skattskyldig,
som vid ifrågavarande taxering
äger åtnjuta två hela familjeavdrag
för barn, o. s. v.
3 m o in. För envar av de i 48 § 1
mom. kommunalskattelagen angivna
fem ortsgrupperna skola upprättas
särskilda tabeller, angivande den preliminära
skatten under förutsättning
att statlig inkomstskatt beräknas
med tillämpning av det procenttal av
grundbeloppet, som bestämts för inkomståret,
samt att det sammanlagda
beloppet av kommunal inkomstskatt,
landstingsmedel och tingshusmenel
beräknas för skattekrona och skatteöre
till vissa i hela krontal bestämda
belopp, vilka av Kungl. Maj:t fastställas
för varje inkomstår.
10 §.
Preliminär A-skatt------kostna
dernas
bestridande.
Preliminär A-skatt skall icke utga
för folkpension enligt lagen om lolkpensionering,
särskilda barnbidrag
enligt lagen om särskilda barnbidrag
till änkors och invaliders m. fl. barn,
familjebidrag enligt famil jebidragsför
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungl. Mcij.ts proposition nr 311.
Nuvarande lydelse:
om blindhetsersättning, barnbidrag
enligt lagen den 18 juni 1937 om
barnbidrag eller familjebidrag enligt
familjebidragsförordningen den 29
mars 1946, ej heller för sådant kontantunderstöd,
som utgives av arbetslöshetsnämnd
med bidrag av statsmedel,
eller för sådan pension eller livränta
från försäkringsanstalt, som
uppgår till högst 1 200 kronor för år.
Preliminär A-skatt — — — till
konkursbo.
12 §.
I fråga om svensk medborgare, som
tillhör svensk beskickning hos utländsk
makt eller lönat svenskt konsulat
eller beskickningens eller konsulatets
betjäning och som på grund
av sin tjänst är bosatt utomlands,
skall preliminär A-skatt avse allenast
å inkomsten av tjänsten belöpande
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
jämte pensionsavgift samt beräknas
enligt av Kungl. Maj:t fastställda
grunder.
13 §.
Preliminär B-skatt skall, där icke
nedan i denna paragraf annorledes
stadgas, beräknas med ledning av det
taxerade belopp, den taxerade inkomst
och den beskattningsbara förmögenhet,
varom beskattningsnämnd
fattat beslut under året näst före inkomståret,
dock att hänsyn icke skall
tagas till beslut som meddelats senare
än den 10 oktober.
Har skattskyldig under året näst före
inkomståret icke taxerats för inkomst
men kan han antagas komma
att under inkomståret uppbära inkomst
varför skattskyldighet föreligger,
skall preliminär B-skatt beräknas
med ledning av särskild taxering till
Föreslagen lydelse:
ordningen den 29 mars 1946, sådant
kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd
med bidrag av statsmedel,
eller sådan pension eller livränta
från försäkringsanstalt, som
uppgår till högst 1 200 kronor för
år.
Preliminär A-skatt------till kon
kursbo.
12 §.
I fråga om svensk medborgare, som
tillhör svensk beskickning hos utländsk
makt eller lönat svenskt konsulat
eller beskickningens eller konsulatets
betjäning och som på grund
av sin tjänst är bosatt utomlands,
skall preliminär A-skatt avse allenast
å inkomsten av tjänsten belöpande
statlig inkomstskatt jämte pensionsavgift
samt beräknas enligt av Kungl.
Maj:t fastställda grunder.
13 §.
Preliminär B-skatt skall, där icke
nedan i denna paragraf annorledes
stadgas, beräknas med ledning av den
till statlig och kommunal inkomstskatt
taxerade inkomst och den beskattningsbara
förmögenhet, varom
beskattningsnämnd fattat beslut under
året näst före inkomståret, dock
att hänsyn icke skall tagas till beslut
som meddelats senare än den 10 oktober.
Har skattskyldig under året näst
före inkomståret icke taxerats för inkomst
men kan han antagas komma
att under inkomståret uppbära inkomst
varför skattskyldighet föreligger,
skall preliminär B-skatt beräknas
med ledning av särskild taxering till
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
9
Nuvarande lydelse:
sådan skatt (preliminär taxering).
Äger nu nämnd skattskyldig
förmögenhet, varför skattskyldighet
till särskild skatt å förmögenhet föreligger,
skall preliminär B-skatt även
för förmögenheten beräknas med ledning
av sådan taxering.
Preliminär B-skatt skall jämväl beräknas
med ledning av preliminär
taxering, därest det med sannolikhet
är att antaga, att vid årlig taxering
året näst efter inkomståret taxerat belopp
eller taxerad inkomst kommer
att avvika från motsvarande belopp
eller inkomst vid den årliga taxeringen
året näst före inkomståret med
minst en femtedel av sistnämnda belopp
eller inkomst, dock minst sexhundra
kronor. Preliminär B-skatt
må beräknas på grundval av preliminär
taxering även i annat fall än nyss
är sagt, därest särskilda omständigheter
därtill föranleda.
Preliminär taxering---den
skattskyldige.
14 §.
Om så finnes påkallat med hänsyn
till det konjunkturläge, som kan antagas
komma att råda under inkomståret,
äger Kungl. Maj:t förordna att
preliminär B-skatt, som beräknas med
ledning av årlig taxering, skall för riket
i dess helhet eller viss del därav
eller för vissa kategorier skattskyldiga
utgå å allenast viss procentuell
del av det beskattningsbara belopp
och den beskattningsbara inkomst,
som skall ligga till grund för uträkningen
av den preliminära skatten.
15 §.
Vid beräkning av preliminär Bskatt
skola beskattningsbart belopp,
Föreslagen lydelse:
sådan skatt (preliminär taxering).
Äger nu nämnd skattskyldig
förmögenhet, varför skattskyldighet
till statlig förmögenhetsskatt föreligger,
skall preliminär B-skatt även för
förmögenheten beräknas med ledning
av sådan taxering.
Preliminär B-skatt skall jämväl beräknas
med ledning av preliminär
taxering, därest det med sannolikhet
är att antaga, att vid årlig taxering
året näst efter inkomståret till statlig
eller kommunal inkomstskatt taxerad
inkomst kommer att avvika från motsvarande
inkomst vid den årliga taxeringen
året näst före inkomståret med
minst en femtedel av sistnämnda inkomst,
dock minst sexhundra kronor.
Preliminär B-skatt må beräknas på
grundval av preliminär taxering även
i annat fall än nyss är sagt, därest särskilda
omständigheter därtill föranleda.
Preliminär taxering — — — den
skattskyldige.
14 §.
Om så finnes påkallat med hänsyn
till det konjunkturläge, som kan antagas
komma att råda under inkomståret,
äger Kungl. Maj:t förordna att
preliminär B-skatt, som beräknas med
ledning av årlig taxering, skall för
riket i dess helhet eller viss del därav
eller för vissa kategorier skattskyldiga
utgå å allenast viss procentuell
del av den beskattningsbara inkomst,
som skall ligga till grund för uträkningen
av den preliminära skatten.
15 §•
Vid beräkning av preliminär Bskatt
skola beskattningsbar inkomst
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Kungl Mapts proposition nr 311.
Nuvarande lydelse:
beskattningsbar inkomst och beskattningsbar
förmögenhet fastställas i enlighet
med bestämmelserna i förordningen
om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt;
kommunalskattelagen
samt förordningen om särskild skatt
d förmögenhet. Dock skall iakttagas,
ad vid bestämmande av beskattningsbart
belopp och beskattningsbar inkomst
ortsavdrag beräknas med hänsyn
dels till den ortsgrupp, vartill
den kommun eller kommundel hör
där den skattskyldige mantalsskrives
för inkomståret, dels ock, där icke
i andra stycket annorlunda stadgas,
till den skattskyldiges civilstånd och
barnantal den 1 november året näst
före inkomståret. Hänsyn skall dock
härvid tagas allenast till den skattskyldiges
hemmavarande eller av honom
helt eller delvis underhållna barn,
vilka vid nyssnämnda tidpunkt icke
fyllt sjutton år och ej heller kunna
antagas komma att under inkomståret
uppbära inkomst, uppgående till
minst sexhundra kronor.
Vid preliminär taxering, som sker
under inkomståret, skall hänsyn tagas
i fråga om skattskyldigs civilstånd
till det förhållande, som kan
antagas komma att råda under större
delen av inkomståret, samt beträffande
skattskyldigs barnantal till förhållandet
vid den tidpunkt, då taxeringen
verkställes. Hänsyn skall dock
icke tagas till sådan ändring av barnantalet,
som inträtt efter den 1 november
under inkomståret.
Har skattskyldig vid den årliga
taxeringen året näst före inkomståret
medgivits särskilt avdrag, enär hans
skatteförmåga funnits vara väsentligen
nedsatt till följd av långvarig
Föreslagen lydelse:
och beskattningsbar förmögenhet fastställas
i enlighet med bestämmelserna
i förordningen om statlig inkomstskatt,
kommunalskattelagen samt förordningen
om statlig förmögenhetsskatt.
Dock skall iakttagas, att vid
bestämmande av beskattningsbar inkomst
ortsavdrag beräknas med hänsyn
dels till den ortsgrupp, vartill
den kommun eller kommundel hör
där den skattskyldige mantalsskrives
för inkomståret, dels ock, där icke
i andra stycket annorlunda stadgas,
till den skattskyldiges civilstånd och,
såvitt angår taxering till kommunal
inkomstskatt, barnantal den 1 november
året näst före inkomståret. Hänsyn
skall dock härvid tagas allenast
till den skattskyldiges hemmavarande
eller av honom helt eller delvis underhållna
barn, vilka vid nyssnämnda
tidpunkt icke fyllt sjutton år och ej
heller kunna antagas komma att under
inkomståret uppbära inkomst,
uppgående till minst sexhundra kronor.
Vid preliminär taxering, som sker
under inkomståret, skall hänsyn tagas
i fråga om skattskyldigs civilstånd
till det förhållande, som kan antagas
komma att råda under större delen
av inkomståret, samt beträffande
skattskyldigs barnantal, såvitt angår
taxering till kommunal inkomstskatt,
till förhållandet vid den tidpunkt, då
taxeringen verkställes. Hänsyn skall
dock icke tagas till sådan ändring av
barnantalet, som inträtt efter den 1
november under inkomståret.
Har skattskvldig vid den årliga taxeringen
året näst före inkomståret
medgivits särskilt avdrag, enär hans
skatteförmåga funnits vara väsentli
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:
sjukdom, olyckshändelse, ålderdom,
underhåll av andra närstående än
Larn, för vilka familjeavdrag är medgivet,
eller annan därmed jämförlig
omständighet, och kan samma förhållande
antagas vara rådande även
under inkomståret, skall vid bestämmande
av beskattningsbart belopp och
beskattningsbar inkomst hänsyn tagas
jämväl till dylikt avdrag.
18 §.
I mom. Skattskyldig, som--
— föreligger; samt
2) därest hans vid årlig taxering
året näst efter inkomståret taxerade
belopp eller taxerade inkomst, såvitt
senast den 1 december året näst före
inkomståret kan bedömas, kommer
att överstiga motsvarande belopp eller
inkomst vid den arliga taxeringen
året näst före inkomståret med minst
en femtedel av sistnämnda belopp eller
inkomst, dock minst sexhundra
kronor.
24 §.
Preliminär C-skatt — — — före
inkomståret.
Preliminär C-skatt skall beräknas
med ledning av preliminär taxering,
därest det med sannolikhet är att antaga
att vid årlig taxering året näst
efter inkomståret den uppskattade inkomsten
från andra förvärvskällor än
tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet
kommer att avvika från motsvarande
inkomst vid den årliga taxeringen
året näst före inkomståret med
minst sexhundra kronor; dock att
skyldighet att verkställa preliminär
gen nedsatt till följd av långvarig sjukdom,
olyckshändelse, ålderdom, underhåll
av andra närstående än barn,
för vilka rätt till allmänt barnbidrag
föreligger eller, såvitt angår taxering
till kommunal inkomstskatt, familjeavdrag
är medgivet, eller annan därmed
jämförlig omständighet, och kan
samma förhållande antagas vara rådande
även under inkomståret, skall
vid bestämmande av beskattningsbar
inkomst hänsyn tagas jämväl till dylikt
avdrag.
18 §.
1 mom. Skattskyldig, som--
— föreligger; samt
2) därest hans vid årlig taxering
året näst efter inkomståret till statlig
eller kommunal inkomstskatt taxerade
inkomst, såvitt senast den 1 december
året näst före inkomståret kan bedömas,
kommer att överstiga motsvarande
inkomst vid den årliga taxeringen
året näst före inkomståret med minst
en femtedel av sistnämnda inkomst,
dock minst sexhundra kronor.
24 §.
Preliminär C-skatt — — — iöre
inkomståret.
Preliminär C-skatt skall beräknas
med ledning av preliminär taxering,
därest det med sannolikhet är att antaga
att vid årlig taxering året näst
efter inkomståret den uppskattade inkomsten
från andra förvärvskällor än
tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet
kommer att avvika från motsvarande
inkomst vid den årliga taxeringen
året näst före inkomståret med
minst sexhundra kronor; dock att skyldighet
att verkställa preliminär laxc
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
Nuvarande lydelse:
taxering icke föreligger om den skattskyldiges
taxerade belopp eller taxerade
inkomst vid taxeringen året näst
etter inkomståret kan antagas komma
att avvika från motsvarande belopp
eller inkomst vid taxeringen året
näst före inkomståret med mindre än
en femtedel av sistnämnda belopp eller
inkomst. Preliminär C-skatt må
beräknas med ledning av preliminär
taxering även i annat fall än nyss är
sagt, därest särskilda omständigheter
därtill föranleda.
25 §.
För beräkning av preliminär Cskatt
skall, vare sig skatten beräknas
med ledning av årlig eller preliminär
taxering, beskattningsbart belopp och
beskattningsbar inkomst fastställas
för inkomsten från samtliga förekommande
förvärvskällor ävensom
för förmögenhet.
26 §.
I fråga om skyldighet att avgiva
preliminär självdeklaration till ledning
vid taxering till preliminär Cskatt
skall i stället för bestämmelsen
i 18 § 1 mom. 2) gälla att dylik skyldighet
åligger skattskyldig, därest
hans vid årlig taxering under året
näst efter inkomståret uppskattade
inkomst från andra förvärvskällor än
tjänst och tillfällig förvärvsverksamhet,
såvitt senast den 1 december året
näst före inkomståret kan bedömas,
kommer att avvika från motsvarande
inkomst vid den årliga taxeringen året
näst före inkomståret med minst sexhundra
kronor; dock att deklarationsskyldighet
icke skall föreligga med
mindre den skattskyldiges taxerade
Föreslagen lydelse:
ring icke föreligger om den skattskyldiges
till statlig eller kommunal inkomstskatt
taxerade inkomst vid taxeringen
året näst efter inkomståret kan
antagas komma att avvika från motsvarande
inkomst vid taxeringen året
näst före inkomståret med mindre än
en femtedel av sistnämnda inkomst.
Preliminär C-skatt må beräknas med
ledning av preliminär taxering även
i annat fall än nyss är sagt, därest särskilda
omständigheter därtill föranleda.
25 §.
För beräkning av preliminär Cskatt
skall, vare sig skatten beräknas
med ledning av årlig eller preliminär
taxering, till statlig och kommunal inkomstskatt
beskattningsbar inkomst
fastställas för inkomsten från samtliga
förekommande förvärvskällor.
26 §.
I fråga om skyldighet att avgiva
preliminär självdeklaration till ledning
vid taxering till preliminär Cskatt
skall i stället för bestämmelsen
i 18 § 1 mom. 2) gälla att dylik skyldighet
åligger skattskyldig, därest hans
vid årlig taxering under året näst efter
inkomståret uppskattade inkomst från
andra förvärvskällor än tjänst och tillfällig
förvärvsverksamhet, såvitt senast
den 1 december året näst före inkomståret
kan bedömas, kommer att
avvika från motsvarande inkomst vid
den årliga taxeringen året näst före
inkomståret med minst sexhundra kronor;
dock att deklarationsskyldighet
icke skall föreligga med mindre den
skattskyldiges till statlig eller kommu
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
13
Nuvarande lydelse:
belopp eller taxerade inkomst vid
taxeringen året näst efter inkomståret
kan antagas komma att avvika från
motsvarande belopp eller inkomst vid
taxeringen året näst före inkomståret
med minst en femtedel av sistnämnda
belopp eller inkomst.
30 §.
Vid debitering ----sextiofem
år;
att i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
ingående bottenskatt uträknas
med tillämpning av det procenttal
av grundbeloppet, som bestämts
för inkomståret; samt
att kommunal---och tings
lag.
31 §■
Preliminär C-skatt skall debiteras
dels med ett belopp motsvarande
skillnaden mellan den preliminära
skatt, som skulle utgå å det beskattningsbara
belopp och den beskattningsbara
inkomst, varom i 25 § sägs,
och det belopp som den skattskyldige
kan antagas komma att erlägga i form
av preliminär A-skatt dels ock, därest
den skattskyldige äger förmögenhet
varför skattskyldighet till särskild
skatt å förmögenhet föreligger, med
belopp vartill nämnda skatt beräknas.
33 §.
Vid debitering av fastighetsskatt
jämte annuiteter, varom i 1 § sägs,
skall iakttagas:
att slutsumman —----krontal;
samt
att skatten uträknas med ledning
av den utdebitering för skattekrona
Föreslagen lydelse:
nal inkomstskatt taxerade inkomst vid
taxeringen året näst efter inkomståret
kan antagas komma att avvika från
motsvarande inkomst vid taxeringen
året näst före inkomståret med minst
en femtedel av sistnämnda inkomst.
30 §.
Vid debitering---sextiofem år;
att för skattskyldiga, som avses i
10 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomstskatt, sådan skatt uträknas
med tillämpning av det procenttal av
grundbeloppet, som bestämts för inkomståret;
samt
att kommunal---och tingslag.
31 §.
Preliminär C-skatt skall debiteras
dels med ett belopp motsvarande
skillnaden mellan den preliminära
skatt, som skulle utgå å beskattningsbar
inkomst, varom i 25 § sägs, och
det belopp som den skattskyldige kan
antagas komma att erlägga i form av
preliminär A-skatt dels ock, därest
den skattskyldige äger förmögenhet
varför skattskyldighet till statlig
förmögenhetsskatt föreligger, med belopp
vartill nämnda skatt beräknas.
33 §.
Vid debitering av fastighetsskatt,
skogsvårdsavgifter samt annuiteter,
varom i 1 § sägs, skall iakttagas:
att slutsumman — — — krontal;
samt
att fastighetsskatten uträknas med
ledning av den utdebitering för skatte
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
Nuvarande lydelse:
och skatteöre, som gäller i fråga om
annan slutlig skatt, påförd på grund
av taxering under taxeringsåret.
34 §.
1 m o m. Vid debitering---
hela krontal;
att i statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
ingående bottenskatt uträknas
med tillämpning av det procenttal
av grundbeloppet, som fastställts
att gälla för den preliminära skatt,
vilken skall avräknas mot den ifrågavarande
slutliga skatten;
att kommunal---taxerings
året;
samt
att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel
och tingshusmedel för sig
samt skogsaccis och skogsvårdsavgift
för sig påföras i en gemensam post.
2 m o m. Vid debitering av annan
slutlig skatt än i 33 § sägs skall skattskyldig
gottskrivas debiterad preliminär
skatt, så ock under inkomståret
erlagd preliminär A-skatt.
35 §.
Fastighetsskatt jämte annuiteter,
varom i 1 § sägs, skall förfalla till betalning,
om skattens---första termi
nen.
38 §.
Debitering av---debiterings
längd
upprättas.
I fråga---i tabellen.
Fastighetsskatt jämte annuiteter,
varom i 1 § sägs, skall debiteras särskilt
för sig.
41 §.
Debiterad preliminär skatt eller
uppgift angående tillämplig skatteta
-
Föreslagen lydelse:
krona och skatteöre, som gäller i fråga
om annan slutlig skatt, påförd på
grund av taxering under taxeringsåret.
34 §.
1 mom. Vid debitering —---
hela krontal;
att för skattskyldiga, som avses i 10
§ 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
sådan skatt uträknas med
tillämpning av det procenttal av grundbeloppet,
som fastställts att gälla för
den preliminära skatt, vilken skall avräknas
mot den ifrågavarande slutliga
skatten;
att kommunal----taxerings
året;
samt
att kommunal inkomstskatt, landstingsmedel
och tingshusmedel påföras
i en gemensam post.
2 mom. Vid debitering av annan
slutlig skatt än i 33 § sägs skall skattskyldig
gottskrivas debiterad preliminär
B- och C-skatt, så ock erlagd eller
uppdebiterad preliminär A-skatt.
35 §.
Fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter
samt annuiteter, varom i 1 § sägs,
skola förfalla till betalning,
om skattens---första ter
minen.
38 §.
Debitering av---debiterings
längd
upprättas.
I fråga----i tabellen.
Fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter
samt annuiteter, varom i 1 § sägs,
skola debiteras särskilt för sig.
41 §.
Debiterad preliminär skatt eller uppgift
angående tillämplig skattetabell
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
15
Nuvarande lydelse:
bell och kolumn i tabellen skall upptagas
å särskild debetsedel. Särskilda
debetsedlar skola vidare utfärdas dels
för fastighetsskatt jämte annuiteter,
varom i 1 § sägs, dels ock för annan
slutlig och kvarstående skatt.
Har skattskyldig---prelimi
nära
skatten.
Har skattskyldig---av skatt.
Tillkommande skatt skall upptagas
å särskild debetsedel. Ingår fastighetsskatt
i den tillkommande skatten skall
särskild debetsedel därå utfärdas.
Särskild debetsedel---lokala
skattemyndighet.
42 §.
Debetsedel å fastighetsskatt jämte
annuiteter, varom i 1 § sägs, skall
med tillhörande skatteanvisningar senast
den 25 augusti under taxeringsåret
samt debetsedel å annan slutlig
skatt, i förekommande fall med därtill
hörande skatteanvisningar för inbetalning
av den kvarstående skatten,
senast den 10 december under taxeringsåret
med posten utan kostnad
för den skattskyldige tillställas denne
under adress, som är angiven i mantalslängd,
taxeringslängd eller befolkningsregistret
eller anmälts till
den lokala skattemyndigheten.
Debetsede'', avseende---un
der
inkomståret.
Debetsedel, som — — — före inkomståret.
Har skattskyldig---före in
komståret.
Har skattskyldig---och skat
tetabell.
Föreslagen lydelse:
och kolumn i tabellen skall upptagas å
särskild debetsedel. Särskilda debetsedlar
skola vidare utfärdas dels för fastighetsskatt,
skogsvårdsavgifter samt
annuiteter, varom i 1 § sägs, dels ock
för annan slutlig och kvarstående
skatt.
Har skattskyldig----prelimi
nära
skatten.
Har skattskyldig-----av skatt.
Tillkommande skatt skall upptagas
å särskild debetsedel. Ingår fastighetsskatt
eller skogsvårdsavgift i den tillkommande
skatten skall särskild debetsedel
därå utfärdas.
Särskild debetsedel —---lokala
skattemyndighet.
42 §.
Debetsedel å fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter
samt annuiteter, varom
i 1 § sägs, skall med tillhörande skatteanvisningar
senast den 25 augusti
under taxeringsåret samt debetsedel å
annan slutlig skatt, i förekommande
fall med därtill hörande skatteanvisningar
för inbetalning av den kvarstående
skatten, senast den 10 december
under taxeringsåret med posten utan
kostnad för den skattskyldige tillställas
denne under adress, som är angiven
i mantalslängd, taxeringslängd eller
befolkningsregistret eller anmälts
till den lokala skattemyndigheten.
Debetsedel, avseende —--un
der
inkomståret.
Debetsedel, som —------före in
komståret.
Har skattskyldig---före in
komståret.
Har skattskyldig---och skat
tetabell.
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
Nuvarande lydelse:
46 §.
2 m o m. Har arbetstagaren--
— 7 § angives.
Har arbetstagare varom i föregående
stycke sägs att erlägga kvarstående
skatt, som påförts i kommun där
han mantalsskrivits för året näst före
taxeringsåret, är arbetsgivaren skyldig
att vid utbetalning av lön verkställa
avdrag jämväl för gäldande av sådan
skatt, dock att avdragsskyldighet
icke föreligger beträffande fastighetsskatt
samt annuiteter varom i 1 §
sägs. För gäldande av den kvarstående
skatten skall arbetsgivaren vid varje
utbetalningstillfälle avdraga belopp,
motsvarande så stor del av den under
riästföljande uppbördstermin förfallande
skatten, som med hänsyn till
antalet utbetalningstillfällen före ingången
av den månad, då nämnda
uppbördstermin infaller, belöper å
utbetalningstillfället. Belopp, som avdrages
vid annat utbetalningstillfälle
än det första, skall dock avrundas till
närmast lägre hela antal kronor och
återstoden avdragas vid det första utbetalningstillfället.
Har lokal---nämnda skatt.
Har lokal skattemyndighet meddelat
förordnande, som i 3 § sista stycket
avses, skall löneavdrag icke verkställas
å folkpension enligt 6 § lagen
om folkpensionering, invalidunderstöd
enligt förordningen den 28 juni
1935 om invalidunderstöd, blindhetsersättning
enligt förordningen den 20
april 1934 om blindhetsersättning,
barnbidrag enligt lagen den 18 juni
1931 om barnbidrag, familjebidrag
enligt familjebidragsförordningen den
29 mars 1946, sådant kontantunder
-
Föreslagen lydelse:
46 §.
2 in o in. Har arbetstagaren--
—■ 7 § angives.
Har arbetstagare varom i föregående
stycke sägs att erlägga kvarstående
skatt, som påförts i kommun där
han mantalsskrivits för året näst före
taxeringsåret, är arbetsgivaren skyldig
att vid utbetalning av lön verkställa
avdrag jämväl för gäldande av
sådan skatt, dock att avdragsskyldighet
icke föreligger beträffande fastighetsskatt,
skogsvärdsavgifter samt annuiteter,
varom i 1 § sägs. För gäldande
av den kvarstående skatten
skall arbetsgivaren vid varje utbetalningstillfälle
avdraga belopp, motsvarande
så stor del av den under nästföljande
uppbördstermin förfallande
skatten, som med hänsyn till antalet
utbetalningstillfällen före ingången av
den månad, då nämnda uppbördstermin
infaller, belöper å utbetalningstillfället.
Belopp, som avdrages vid
annat utbetalningstillfälle än det
första, skall dock avrundas till närmast
lägre hela antal kronor och återstoden
avdragas vid det första utbetalningstillfället.
Har lokal---nämnda skatt.
Har lokal skattemyndighet meddelat
förordnande, som i 3 § sista stycket
avses, skall löneavdrag icke verkställas
å folkpension enligt lagen om
folkpensionering, särskilda barnbidrag
enligt lagen om särskilda barnbidrag
till änkors och invaliders m. fl.
barn, familjebidrag enligt familjebidragsförordningen
den 29 mars 1946,
sådant kontantunderstöd, som utgives
av arbetslöshetsnämnd med bidrag avstatsmedel,
sådan pension eller livränta
från försäkringsanstalt, som
Kungi. Maj:ts proposition nr 311.
17
Nuvarande lydelse:
stöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd
med bidrag av statsmedel, sådan
pension eller livränta från försäkringsanstalt,
som uppgår till högst
1 200 kronor för år, sådant periodiskt
understöd eller sådan därmed jämförlig
periodisk intäkt, varför givaren
enligt 46 § kommunalskattelagen är
berättigad till avdrag, eller å lön, vilken
utbetalas till person, som är i
konkurs, eller till konkursbo.
53 §.
1 mom. Jämkning av — — —
skatt; eller
3) därest skattskyldig visar eller
myndigheten eljest erhåller kännedom
om att den skattskyldiges skatteförmåga
blivit väsentligen nedsatt till
följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse,
ålderdom, underhåll av andra
närstående än barn, för vilka familj
ea vdrag är medgivet, eller annan
därmed jämförlig omständighet.
Jämkningen skall---slutliga
skatt.
Där icke — -— — tjugufem kronor.
Erhåller lokal---må erford
ras.
Innan jämkning —---är obe
hövligt.
56 §.
1 mom. Skattskyldig, vars skattebetalningsförmåga
på grund av arbetslöshet
eller sjukdom eller eljest
oförvållat blivit nedsatt, må beviljas
anstånd med erläggande av kvarstående
eller tillkommande skatt, som
förfaller till betalning under högst två
Bihanq Ull riksdagens protokoll 1947. 1 samt.
Föreslagen lydelse:
uppgår till högst 1 200 kronor för år,
sådant periodiskt understöd eller sådan
därmed jämförlig periodisk intäkt,
varför givaren enligt 46 § kommunalskattelagen
är berättigad till avdrag,
eller å lön, vilken utbetalas till
person, som är i konkurs, eller till
konkursbo.
53 §.
1 mom. Jämkning av — — —
skatt; eller
3) därest skattskyldig visar eller
myndigheten eljest erhåller kännedom
om att den skattskyldiges skatteförmåga
blivit väsentligen nedsatt till
följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse,
ålderdom, underhåll av andra
närstående än barn, för vilka rätt
till allmänt barnbidrag föreligger eller,
såvitt angår taxering till kommunal
inkomstskatt, familjeavdrag är medgivet,
eller annan därmed jämförlig omständighet.
Jämkningen skall--— — slutliga
skatt.
Där icke--—- tjugufem kronor.
Erhåller lokal —- -—- — må erfordras.
Innan jämkning — — — är obehövligt.
56 §.
1 mom. Skattskyldig,vars skattebetalningsförmåga
på grund av arbetslöshet
eller sjukdom eller eljest
oförvållat blivit nedsatt, må beviljas
anstånd med erläggande av kvarstående
eller tillkommande skatt, som
förfaller till betalning under högst två
Nr 311. 2
18
Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
Nuvarande lydelse:
av de uppbördsterminer, vilka utlöpa
närmast efter det ansökan om anstånd
gjorts. Anståndstiden må bestämmas
till längst ett år efter utgången av den
månad, varunder den första av nyssnämnda
terminer infaller, dock att
anstånd med erläggande av fastighetsskatt
jämte annuiteter, varom i
1 § sägs, icke må beviljas för längre
tid än att den i 17 kap. 6 § handelsbalken
stadgade förmånsrätten för dylik
skatt kan göras gällande.
2 mom. Värnpliktig, som inryckt
till militärtjänstgöring och vars skattebetalningsförmåga
till följd härav
blivit nedsatt, må beviljas anstånd
med erläggande av debiterad preliminär
skatt eller kvarstående eller tillkommande
skatt, vilken förfaller till
betalning under uppbördstermin, som
helt eller delvis infaller under tiden
för militärtjänstgöringen eller under
tiden därefter, dock senast under tredje
kalendermånaden efter den då
tjänstgöringen upphör. Anståndstiden
må bestämmas till längst ett år efter
utgången av den månad, varunder den
uppbördstermin infaller som anståndet
avser, dock att anstånd därutöver
må beviljas för tiden intill dess den
värnpliktige efter beviljad ledighet
för återgång till civil verksamhet
(hempermittering) eller hemförlovnmg
tre kalendermånader i följd varit
fri från tjänstgöring. Anstånd med
erläggande av fastighetsskatt jämte
annuiteter, varom i 1 § sägs, må likväl
icke beviljas för längre tid än i 1
mom. stadgas.
61 §.
3 m o m. Då särskilda skäl därtill
äro må Kungl. Maj:t, efter hörande
Föreslagen lydelse:
av de uppbördsterminer, vilka utlöpa
närmast efter det ansökan om anstånd
gjorts. Anståndstiden må bestämmas
till längst ett år efter utgången av den
månad, varunder den första av nyssnämnda
terminer infaller, dock att anstånd
med erläggande av fastighetsskatt,
skogsvdrdsavgifter samt annuiteter,
varom i 1 § sägs, icke må beviljas
för längre tid än att den i 17 kap. 6 §
handelsbalken stadgade förmånsrätten
för dylik skatt kan göras gällande.
2 m o in. Värnpliktig, som inryckt
till militärtjänstgöring och vars skattebetalningsförmåga
till följd härav
blivit nedsatt, må beviljas anstånd
med erläggande av debiterad preliminär
skatt eller kvarstående eller tillkommande
skatt, vilken förfaller till
betalning under uppbördstermin, som
helt eller delvis infaller under tiden
för militärtjänstgöringen eller under
tiden därefter, dock senast under tredje
kalendermånaden efter den då
tjänstgöringen upphör. Anståndstiden
må bestämmas till längst ett år efter
utgången av den månad, varunder den
uppbördstermin infaller som anståndet
avser, dock att anstånd därutöver
må beviljas för tiden intill dess den
värnpliktige efter beviljad ledighet för
återgång till civil verksamhet (hempermittering)
eller hemförlovning tre
kalendermånader i följd varit fri från
tjänstgöring. Anstånd med erläggande
av fastighetsskatt, skogsvdrdsavgifter
samt annuiteter, varom i 1 § sägs, må
likväl icke beviljas för längre tid än
i 1 mom. stadgas.
61 §.
3 m o in. Då särskilda skäl därtill
äro må Kungl. Maj:t eller, efter
Kungl. Maj-.ts proposition nr 311.
19
Nuvarande lydelse:
av generalpoststyrelsen, medgiva att
viss arbetsgivare eller viss grupp av
arbetsgivare må inbetala skatt för arbetstagare
eller att kvitto å erlagt
skattebelopp må utfärdas i annan
ordning än i 1 och 2 mom. sägs.
77 §.
Utmätningsman på — ---lokala
skattemyndigheten.
Lokal skattemyndighet i stad har
att å tredje söckendagen före varje
månads utgång till länsstyrelsen insända
uppgift, som i första stycket
sägs, dock att däri upptagen skatt
skall angivas summariskt.
Samtidigt med — — —- influten
skatt.
81 §.
Avkortning av —- — — hos denne;
då
beträffande slutligt påförd pensionsavgift
sådant skäl föreligger till
upphävande av avgiftspåföringen, som
avses i 15 § tredje stycket lagen om
folkpensionering;
då någon — --skatt nedsatts.
Vidare skall---— är oguldet.
Har arbetsgivare---hos ar
betsgivaren.
Föreslagen lydelse:
Kungl. Maj:ts bemyndigande, generalpoststyrelsen
medgiva dels att viss arbetsgivare
eller viss grupp av arbetsgivare
må, utan att gälda sådan särskild
avgift eller restavgift varom förmåles
i 62 eller 66 §, inbetala arbetstagares
under uppbördstermin förfallande
skatt efter utgången av samma
termin, dels ock att viss arbetsgivare
eller viss grupp av arbetsgivare må
inbetala skatt för arbetstagare eller
att kvitto å erlagt skattebelopp må utfärdas
i annan ordning än i denna
förordning sägs.
77 §.
Utmätningsman på---lokala
skattemyndigheten.
Lokal skattemyndighet i stad har
att å tredje söckendagen före varje
månads utgång till länsstyrelsen insända
uppgift, som i första stycket
sägs, dock att däri upptagen skatt må
angivas summariskt. Den lokala skattemyndigheten
skall därvid insända
jämväl den av utmätningsmannen senast
avlämnade uppgiften.
Samtidigt med — — — influten
skatt.
81 §.
Avkortning av---hos denne;
då någon---skatt nedsatts.
Vidare skall — -—- — är oguldet.
Har arbetsgivare — — — hos arbetsgivaren.
20
Kungi. Maj:ts proposition nr 311.
Nuvarande lydelse:
88 §.
Före den 15 januari varje år skall
balanslängd över all vid nästföregående
års utgång oredovisad skatt av
utmätningsmannen insändas på landet
till länsstyrelsen och i stad till den
lokala skattemyndigheten.
Balanslängden, som — -— — för
indrivningen.
I balanslängden---upptagas
summariskt.
Sedan den---om granskning
en.
89 §.
1 mom. överstiger erlagd preliminär
skatt motsvarande slutliga skatt,
oberäknat fastighetsskatt och i 1 §
omförmålda annuiteter, skall länsstyrelsen
i det län, där skatten debiterats,
utan kostnad för den skattskyldige
till denne återbetala det överskjutande
beloppet. Restitution skall
dock icke ske av belopp understigande
fem kronor.
Det åligger — -— — böra återbetalas.
Sedan beslut---äger återbe
komma.
2 m o m. Har riksräkenskapsver
ket--—
erlagt belopp.
Envar, som--— genom riks
försäkringsanstalten.
Därest någon, utan att sådant fall
som i andra stycket sägs är för handen,
hos länsstyrelsen visar, att för
samma år mera än en pensionsavgift
enligt lagen om folkpensionering erlagts
för honom, skall länsstyrelsen
återbetala vad som befinnes erlagt utöver
den högsta avgiftens belopp.
3 mom. Skall den, som jämlikt
stadgandet i 2 mom. första eller and
-
Föreslagen lydelse:
88 §.
Före den 15 januari varje år skall
balanslängd över all å tredje söckendagen
före nästföregående december
månads utgång oredovisad skatt av utmätningsmannen
insändas på landet
till länsstyrelsen och i stad till den
lokala skattemyndigheten.
Balanslängden, som----för in
drivningen.
I balanslängden----upptagas
summariskt.
Sedan den — — —- om granskningen.
89 §.
1 mom. överstiger erlagd preliminär
skatt motsvarande slutliga skatt,
oberäknat fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter
samt annuiteter, varom i 1 §
sägs, skall länsstyrelsen i det län, där
skatten debiterats, utan kostnad för
den skattskyldige till denne återbetala
det överskjutande beloppet. Restitution
skall dock icke ske av belopp
understigande fem kronor.
Det åligger--- böra återbe
talas.
Sedan beslut —---äger återbe
komma.
2 mom. Har riksräkenskapsver
ket---erlagt
belopp.
Envar, som---genom riksför
säkringsanstalten.
3 mom. Skall den, som jämlikt
stadgandet i 2 inom. är berättigad
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
21
Nuvarande lydelse:
ra stycket är berättigad återbekomma
skatt, som debiterats å en ort för visst
år, i stället utgöra skatt, som debiterats
eller bör debiteras å annan ort
eller för annat år, och är sistnämnda
skatt vid meddelandet av beslut i restitutionsärendet
ej gulden, äger den
skattskyldige utfå allenast den del av
det för mycket erlagda beloppet, som
överstiger det belopp vilket han sålunda
rätteligen har att utgöra. Återstoden
av det erlagda beloppet skall
gottskrivas den skattskyldige till gäldande
av sistnämnda skatt och i förekommande
fall skyndsamt tillställas
länsstyrelsen i det län, inom vilket
den ort är belägen, där skatten debiterats
eller bör debiteras.
90 §.
Envar som jämlikt 89 § 2 mom.
första eller tredje stycket eller efter
besvär över taxering eller debitering
vinner nedsättning i eller befrielse
från honom påförd slutlig eller tillkommande
skatt, äger vid återbekommande
av för mycket erlagt belopp
tillika erhålla ränta å det belopp, som
utbetalas, efter fem procent för år.
Vid beräkning —- — — beloppet
återbetalas.
Denna förordning--— års in
gång.
Genom denna---förordnings
bestämmelser.
I samband — ---följande iakt
tagas:
-
Föreslagen lydelse:
återbekomma skatt, som debiterats å
en ort för visst år, i stället utgöra
skatt, som debiterats eller bör debiteras
å annan ort eller för annat år, och
är sistnämnda skatt vid meddelandet
av beslut i restitutionsärendet ej gulden,
äger den skattskyldige utfå allenast
den del av det för mycket erlagda
beloppet, som överstiger det belopp
vilket han sålunda rätteligen har att
utgöra. Återstoden av det erlagda beloppet
skall gottskrivas den skattskyldige
till gäldande av sistnämnda skatt
och i förekommande fall skyndsamt
tillställas länsstyrelsen i det län, inom
vilket den ort är belägen, där skatten
debiterats eller bör debiteras.
90 §.
Envar, som jämlikt 89 § 2 mom.
första stycket eller efter besvär över
taxering eller debitering vinner nedsättning
i eller befrielse från honom
påförd slutlig eller tillkommande
skatt, äger vid återbekommande av för
mycket erlagt belopp tillika erhålla
ränta å det belopp, som utbetalas, efter
fem procent för år.
Vid beräkning — — —- beloppet
återbetalas.
Denna förordning —--års in
gång.
Genom denna---förordnings
bestämmelser.
I samband — — — följande iakttagas:
-
6) För inkomst, som under 3) och 6) För inkomst, som under 3) och
4) avses, skola utgå de skatter, vilka 4) avses, skola utgå de skatter, vilka
opaginerad Kontrollera mot PDF
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 211.
Nuvarande lydelse:
ingå i preliminär skatt för inkomst
under år 1947, respektive 1948. För
sådan inkomst, hänförlig till år 1945
eller motsvarande räkenskapsår, skola
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,
landstingsmedel och de tingshusmedel,
vilka uppbäras i samband
med kronouppbörden, utgå enligt den
skatteprocent, respektive den kommunala
utdebitering, som gäller för
skatt på grund av 1946 års taxering,
samt kommunal inkomstskatt enligt
den kommunala utdebitering, som
gäller för preliminär skatt för inkomståret
1947. Skatt för dylik inkomst,
vilken är hänförlig till år 1946
eller motsvarande räkenskapsår, skall
utgöras efter den statliga skatteprocent
och den kommunala utdebitering,
som gäller för preliminär skatt för inkomståret
1948.
Skatt, som---med kronoupp
börden.
Har skattskyldig år 1946 eller 1947
taxerats till krigskonjunkturskatt,
skall för inkomst, som under 3) och
4) avses, i den mån denna motsvarar
krigskonjunkturskattens grundbelopp,
påföring icke ske av statlig inkomstoch
förmögenhetsskatt samt annan
skatt till staten, som må ingå i preliminär
skatt för inkomst under år
1947 respektive 1948.
Därest efter--- — 4) avses.
Lokal skattemyndighet —- — —
uppbördsåret 1949—1950.
7) Utskylder ävensom annuiteter å
avdikningslån, som skola upptagas å
kronodebetsedel för år 1946, skola i
sin helhet erläggas under föi''sta uppbördsterminen
eller å första uppbördsstämman.
Fastighetsskatt, som
Föreslagen lydelse:
ingå i preliminär skatt för inkomst
under år 1947. För sådan inkomst,
hänförlig till år 1945 eller motsvarande
räkenskapsår, skola statlig inkomst-
och förmögenhetsskatt, landstingsmedel
och de tingshusmedel, vilka
uppbäras i samband med kronouppbörden,
utgå enligt den skatteprocent,
respektive den kommunala
utdebitering, som gäller för skatt på
grund av 1946 års taxering, samt
kommunal inkomstskatt enligt den
kommunala utdebitering, som gäller
för preliminär skatt för inkomståret
1947. Skatt för dylik inkomst, vilken
är hänförlig till år 1946 eller motsvarande
räkenskapsår, skall utgöras efter
den statliga skatteprocent, som gäller
för preliminär skatt för inkomståret
1947, och den kommunala utdebitering,
som gäller för preliminär
skatt för inkomståret 1948.
Skatt, som---med kronoupp
börden.
Har skattskyldig år 1946 eller 1947
taxerats till krigskonjunkturskatt,
skall för inkomst, som under 3) och
4) avses, i den mån denna motsvarar
krigskon junkturskattens grundbelopp,
påföring icke ske av statlig inkomstoch
förmögenhetsskatt samt annan
skatt till staten, som må ingå i preliminär
skatt för inkomst under år
1947.
Därest efter---4) avses.
Lokal skattemyndighet — — —
uppbördsåret 1949—1950.
7) Utskylder ävensom annuiteter å
avdikningslån, som skola upptagas å
kronodebetsedel för år 1946, skola i
sin helhet erläggas under första uppbördsterminen
eller å första uppbördsstämman.
Fastighetskatt, som
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Mcij.ts proposition nr 311.
23
Nuvarande lydelse:
påföres på grund av 1946 och 1947
års taxeringar, skall erläggas under
uppbördsterminerna i mars, maj och
juli månader år 1947, respektive under
uppbördsterminen i mars månad
år 1948. Under sistnämnda uppbördstermin
år 1948 skola jämväl erläggas
annuiteter, varom i 1 § förmäles. Debetsedel
å fastighetsskatt respektive å
fastighetsskatt jämte nyssnämnda annuiteter
skall med tillhörande skatteanvisningar
tillställas skattskyldig senast
den 25 februari 1947 respektive
1948.
12) De ytterligare — — — av
Kungl. Maj:t.
Anvisningar
till 46 §.
Med arbetsgivare — — — självständig
företagare.
Lika med---- periodisk intäkt.
Det ankommer---denna för
ordning.
Om en---uppbär tantiem.
Provision bör — --- huvudman
nens
tjänst.
För bedömande---— med ar
betsgivaren.
Har arbetstagaren — — — skall
verkställas.
Arbetsgivares skyldighet att verkställa
löneavdrag avser preliminär
skatt ävensom annan kvarstående
skatt än fastighetsskatt jämte annuiteter
å avdikningslån och å förskott för
avlösning av frälseräntor men däremot
icke tillkommande skatt. Avdragsskyldigheten,
såvitt angår kvarstående
skatt och å debetsedel till beloppet
angiven preliminär skatt, är
Föreslagen lydelse:
påföres på grund av 1946 och 1947
års taxeringar, skall erläggas under
uppbördsterminerna i mars, maj och
juli månader år 1947, respektive under
uppbördsterminen i mars månad
år 1948. Under sistnämnda uppbördstermin
år 1948 skola jämväl erläggas
skogsvårdsavgifter samt annuiteter,
varom i 1 § förmäles. Debetsedel å
fastighetsskatt respektive å fastighetsskatt
jämte skogsvårdsavgifter
samt nyssnämnda annuiteter skall
med tillhörande skatteanvisningar tillställas
skattskyldig senast den 25
februari 1947 respektive 1948.
12) De ytterligare — — — av
Kungl. Maj:t.
Anvisningar
till 46 §.
Med arbetsgivare---självstän
dig
företagare.
Lika med--- — periodisk intäkt.
Det ankommer---denna för
ordning.
Om en---uppbär tantiem.
Provision bör — --huvudman
nens
tjänst.
För bedömande---med ar
betsgivaren.
Har arbetstagaren — — — skall
verkställas.
Arbetsgivares skyldighet att verkställa
löneavdrag avser preliminär
skatt ävensom annan kvarstående
skatt än fastighetsskatt jämte skogsvdrdsavgifter
och annuiteter, varom i
1 § sägs, men däremot icke tillkommande
skatt. Avdragsskyldigheten, såvitt
angår kvarstående skatt och å debetsedel
till beloppet angiven preliminär
skatt, är icke inskränkt till att av
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
Nuvarande lydelse:
icke inskränkt till att avse skatt, som
utgår för inkomst av tjänst, utan gäller
även i fråga om skatt för annan
inkomst. Den å debetsedel till beloppet
angivna preliminära skatten kan
nämligen, liksom den kvarstående
skatten, avse båda de nyssnämnda slagen
av inkomst.
Arbetsgivare är---än hem
ortskommunen.
Då skattskyldig — — —- huvudsaklige
arbetsgivaren.
Framställning om---höras
däröver.
Vid prövning---effektiv ut
skyldsbetalning.
Den i---skall medgivas.
Utom i---för handen.
till 53 §.
Sker ändring-----må betingas.
Lokal skattemyndighet — — —
skatt uttages.
Den bevisning---verkligen
föreligga.
Vid beslut om jämkning skall den
lokala skattemyndigheten tillse, att
den preliminära skatten för inkomståret
så nära som möjligt kommer att
överensstämma med den slutliga skatt
(oberäknat fastighetsskatt och förut
omnämnda annuiteter) som kan antagas
komma att påföras på grund av
taxering, verkställd under året näst
efter inkomståret. Har skattskyldig
—--den skattskyldige.
Föreslagen lydelse:
se skatt, som utgår för inkomst av
tjänst, utan gäller även i fråga om
skatt för annan inkomst. Den å debetsedel
till beloppet angivna preliminära
skatten kan nämligen, liksom den
kvarstående skatten, avse båda de
nyssnämnda slagen av inkomst.
Arbetsgivare är — — — än hemortskommunen.
Då skattskyldig---huvudsak
lige
arbetsgivaren.
Framställning om — — — höras
däröver.
Vid prövning---effektiv ut
skyldsbetalning.
Den i----skall medgivas.
Utom i---för handen.
till 53 §.
Sker ändring---må betingas.
Lokal skattemyndighet — — —
skatt uttages.
Den bevisning--— verkligen
föreligga.
Vid beslut om jämkning skall den
lokala skattemyndigheten tillse, att
den preliminära skatten för inkomståret
så nära som möjligt kommer att
överensstämma med den slutliga skatt
(oberäknat fastighetsskatt, skogsvårdsavgifter
samt annuiteter varom i 1 §
sägs) som kan antagas komma att
påföras på grund av taxering, verkställd
under året näst efter inkomståret.
Har skattskyldig — — — den
skattskyldige.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1948; dock att bestämmelserna
i 1 § andra stycket, 2 § 2 mom., såvitt angår i slutlig skatt ingående
skogsvårdsavgifter ävensom tillkommande skatt, 33 §, 38 §, 41 §, 61 § 3
mom. och 77 §, övergångsbestämmelserna samt anvisningarna till 53 § skola
träda i kraft den 1 juli 1947. Förordningen skall, i den del förordningen trä
-
Knngl. Maj:ts proposition nr 311. 25
der i kraft den 1 januari 1948, tillämpas redan dessförinnan såvitt fråga är
om åtgärder, som erfordras för beräkning av preliminär skatt för inkomståret
1948.
Äldre bestämmelser skola fortfarande tillämpas i fråga om dels skatt för
inkomst och förmögenhet på grund av 1948 års taxering eller eftertaxering
för år 1948 eller tidigare år, dels ock skogsvårdsavgift för virke, som eftertaxerats
till skogsaccis för år 1946 eller tidigare år.
Förslag
till
lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928
(nr 370).
Härigenom förordnas, att anvisningarna till 20 § 3., 22 § 3., och 29 § 9.
kommunalskattelagen den 28 september 19281 skola erhålla ändrad lydelse
Föreslagen lydelse:
på sätt nedan angives.
Nuvarande lydelse:
Anvisningar
till 20 §.
3. Såsom allmänna skatter räknas
allmänna utskylder till staten samt
till landsting, kommun, församling,
skoldistrikt, fattigvårdssamhälle, som
avses i 6 § lag om fattigvården, tingslag
och municipalsamhälle. Såsom
allmän skatt räknas däremot icke
skogsaccis, ej heller skogsvårdsavgift
till
22 §.
3. Såsom speciella skatter eller avgifter
till det allmänna må nämnas
skogsaccis och skogsvårdsavgift. Allmänna
skatter till stat och kommun
få icke avdragas (se 20 §).
Anvisningar
till 20 §.
3. Såsom allmänna skatter räknas
allmänna utskylder till staten samt till
landsting, kommun, församling, skoldistrikt,
fattigvårdssamhälle, som avses
i 6 § lag om fattigvården, tingslag
och municipalsamhälle. Såsom allmän
skatt räknas däremot icke skogsaccis.
till 22 §.
3. Såsom speciell skatt till det allmänna
må nämnas skogsaccis. Allmänna
skatter till stat och kommun
få icke avdragas (se 20 §).
1 Senaste lydelse av anvisningen till 20 § 3., se 1945:897.
opaginerad Kontrollera mot PDF
26
Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
Nuvarande lydelse:
till 29 §.
9. Såsom speciella för rörelse utgående
skatter eller avgifter till det
allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter,
stämpelavgifter, tull- och
hamnumgälder, skogsaccis, skogsvårdsavgift,
nöjesskatt m. m. dyl. Däremot
få allmänna skatter till stat eller
kommun icke avdragas (se 20 §).
Föreslagen lydelse:
till 29 §.
9. Såsom speciella för rörelse utgående
skatter eller avgifter till det
allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter,
stämpelavgifter, tulloch
hamnumgälder, skogsaccis, nöjesskatt
m. m. dyl. Däremot få allmänna
skatter till stat eller kommun icke avdragas
(se 20 §).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1948.
I fråga om skogsvårdsavgift för virke, som eftertaxerats till skogsaccis för
år 1946 eller tidigare år, skola äldre bestämmelser fortfarande gälla.
Förslag
till
lag angående ändrad lydelse av anvisningen till 5 § lagen den
28 september 1928 (nr 377) om skogsaccis.
Härigenom förordnas, att anvisningen till 5 § lagen den 28 september 1928
om skogsaccis skall erhalla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Nuvarande lydelse:
Anvisning till 5 §.
Avverkat virkes---allmänna
omkostnader. Avdrag får ske för på
vederbörande virkesparti belöpande
beräknad skogsaccis och skogsvårdsavgift
men ej för kostnad för uppskattning
av virke på rot eller för
stämpling av virket.
Stundom kan--— å orten.
Föreslagen lydelse:
Anvisning till 5 §.
Avverkat virkes---allmänna
omkostnader. Avdrag får ske för på
vederbörande virkesparti belöpande
beräknad skogsaccis men ej för kostnad
för uppskattning av virke på rot
eller för stämpling av virket.
Stundom kan---å orten.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Lagen skall äga
tillämpning jämväl med avseende å det beskattningsår, för vilket taxering
av beskattningsnämnd i första instans verkställes under år 1947.
I fråga om eftertaxering för år 1946 eller tidigare år skola äldre bestämmelser
fortfarande gälla.
Kungl. Maj ds proposition nr 311.
27
Förslag
till
förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september
1928 (nr 379).
Härigenom förordnas, att 8 § 6 mom., 82 § och 146 § 3 mom. taxeringsförordningen
den 28 september 1928 skola upphöra att gälla samt att 29 § 1
inom., 56 § 2 inom., 87 §, 118 §, 119 §, 121 § 2 inom., 122 § 1 mom., 123 §
4 mom. och 145 § 11 mom. samma förordning1 skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives.
Nuvarande lydelse:
29 §.
1 in o in. Allmän självdeklaration
----eller område;
ävensom
6) den skattskyldiges---ålig
ger
honom.
Har skattskyldig---och skul
der.
Svenskt aktiebolag---utdel
ningens
belopp.
Inländsk försäkringsanstalt---
SO § kommunalskattelagen.
Utländsk försäkringsanstalt —---
av försäkring.
Belopp, som---öretal bort
falla.
56 §.
2 in o m. I fråga om fastighetsoch
virkesdeklarationer samt andra
för fastighets- och virkestaxering avlämnade
handlingar skola stadgandena
i 1 inom. hava motsvarande till
-
Föreslagen lydelse:
29 §.
1 mom. Allmän självdeklaration
---eller område;
6) den skattskyldiges---ålig
ger
honom; ävensom
7) beloppet av den preliminära
skatt, som genom löneavdrag erlagts
för året näst före taxeringsåret.
Har skattskyldig--— och skul
der.
Svenskt aktiebolag---utdel
ningens
belopp.
Inländsk försäkringsanstalt-----
30 § kommunalskattelagen.
Utländsk försäkringsanstalt-----
av försäkring.
Belopp, som —--öretal bort
falla.
56 §.
2 in o in. I fråga om fastighetsoch
virkesdeklarationer samt andra
för fastighets- och virkestaxering avlämnade
handlingar skola stadgander.
a i 1 inom. hava motsvarande till
-
1 Senaste lydelse av 56 § 2 mom. se 1937: 665, av 8 § 6 mom., 87 §, 118 §, 121 § 2 mom.,
122 § 1 mom., 123 § 4 mom., 145 § 11 mom. och 146 §‘.3 mom. se 1943:855 samt av 29 § 1
mom. och 119 § se 1947: .
opaginerad Kontrollera mot PDF
28
Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:
lämpning; dock må samtliga medlem- lämpning; dock må samtliga medlemmar
av vederbörande beskattnings- mar av vederbörande beskattningsnämnder
samt beträffande virkes- nämnder deltaga i granskningen.
taxering jämväl skogsvårdsombud
deltaga i granskningen.
87 §.
Såvitt ej---valda ledamö
terna.
Ordföranden åligger att i alla de
fall, då hans mening icke blivit följd,
i vederbörande taxeringslängds anteckningskolumn
särskilt upptaga den
taxering, han ansett böra bestämmas.
Var och en av de övriga medlemmarna
av taxeringsnämnden är det obetaget
att få sin särskilda mening till
protokollet antecknad, om densamma
skriftligen avfattad senast vid protokolljusteringen
avlämnas till ordföranden.
Enahanda rätt att få sin särskilda
mening till protokollet antecknad
tillkommer jämväl skogsvårdsombud
så ock tillkallad sakkunnig beträffande
taxering, för vilken hans
biträde anlitats, samt lappfogde beträffande
taxering av lapp för inkomst
av renskötsel eller i sådan rörelse
nedlagd förmögenhet.
Det åligger---nämndens be
slut.
118 §.
Över beslut — —- — kommunal
inkomstskatt;
c) i fråga om taxering för
avverkat virke:
av skattskyldig, såvitt honom rörer;
av vederbörande kommun;
så ock av vederbörande skogsvårdsstyrelse.
119 §.
Besvär enligt —--nedan av
ses.
87 §.
Såvitt ej — — — valda ledamöterna.
Ordföranden åligger att i alla de
fall, då hans mening icke blivit följd,
i vederbörande taxeringslängds anteckningskolumn
särskilt upptaga den
taxering, han ansett böra bestämmas.
Var och en av de övriga medlemmarna
av taxeringsnämnden är det obetaget
att få sin särskilda mening till
protokollet antecknad, om densamma
skriftligen avfattad senast vid protokolljusteringen
avlämnas till ordföranden.
Enahanda rätt att få sin särskilda
mening till protokollet antecknad
tillkommer jämväl tillkallad sakkunnig
beträffande taxering, för vilken
hans biträde anlitats, samt lappfogde
beträffande taxering av lapp för
inkomst av renskötsel eller i sådan
rörelse nedlagd förmögenhet.
Det åligger---nämndens be
slut.
118 §.
Över beslut — — — kommunal
inkomstskatt;
c) i fråga om taxering för
avverkat virke:
av skattskyldig, såvitt honom rörer;
så ock av vederbörande kommun.
119 §.
Besvär enligt---nedan av
ses.
opaginerad Kontrollera mot PDF
29
Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:
Har skattskyldig---mellan- Har skattskyldig---mellan
-
kommunala prövningsnämnden.
Besvären skola ingivas före klockan
tolv på dagen den 31 juli under taxeringsåret’;
dock att kommun, municipalsamhälle,
landsting eller skogsvårdsstyrelse,
som klagar, äger ingiva
sina besvär före klockan tolv på dagen
den 15 augusti samma år.
Hava besvär---mellankom
munala
prövningsnämnden.
121 §.
2 in o in. Över beslut, som prövningsnämnd
meddelat, må besvär anföras
hos kammarrätten av taxerings - intendenten. Enahanda rätt att anföra
besvär tillkommer ägare eller därmed
likställd innehavare av fastighet, såvitt
angår taxering av fastigheten, annan
skattskyldig, såvitt angår egen
taxering för inkomst eller förmögenhet
eller för avverkat virke, där han
ej enligt 39 eller 49 § förlorat talan,
så ock vederbörande kommun, municipalsamhälle,
landsting och skogsvårdsstyrelse,
i den mån de jämlikt
118 § äga föra talan mot taxeringsnämnds
beslut.
Besvär må---av klaganden.
Vad i---stycke förmäles.
122 §.
1 in o m. Besvär enligt---
taxeringsåtgärden vidtagits.
Besvär enligt 121 § 2 mom. över
beslut av länsprövningsnämnd skola,
skriftligen avfattade, av skattskyldig
ingivas till den länsstyrelse, som i
första stycket sägs, före klockan tolv
å sextionde dagen efter den, då
han av beslutet erhållit del. Taxeringsintendent
samt kommun, municipalsamhälle,
landsting och skogsvårdsstyrelse
skola till nämnda läns
-
kommunala prövningsnämnden.
Besvären skola ingivas före klockan
tolv på dagen den 31 juli under taxeringsåret;
dock att kommun, municipalsamhälle
eller landsting, som klagar,
äger ingiva sina besvär före klockan
tolv på dagen den 15 augusti
samma år.
Hava besvär —--mellankom
munala
prövningsnämnden.
121 §.
2 mom. Över beslut, som prövningsnämnd
meddelat, må besvär anföras
hos kammarrätten av taxeringsintendenten.
Enahanda rätt att anföra
besvär tillkommer ägare eller därmed
likställd innehavare av fastighet, såvitt
angår taxering av fastigheten, annan
skattskyldig, såvitt angår egen
taxering för inkomst eller förmögenhet
eller för avverkat virke, där han
ej enligt 39 eller 49 § förlorat talan,
så ock vederbörande kommun, municipalsamhälle
och landsting, i den
mån de jämlikt 118 § äga föra talan
mot taxeringsnämnds beslut.
Besvär må--- — av klaganden.
Vad i —---stycke förmäles.
122 §.
1 in o in. Besvär enligt —--
taxeringsåtgärden vidtagits.
Besvär enligt 121 § 2 mom. över
beslut av länsprövningsnämnd skola,
skriftligen avfattade, av skattskyldig
ingivas till den länsstyrelse, som i
första stycket sägs, före klockan tolv
å sextionde dagen efter den, då
han av beslutet erhållit del. Taxeringsintendent
samt kommun, municipalsamhälle
och landsting skola till
nämnda länsstyrelse ingiva sina be
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
30
Kungi. Maj ds proposition nr 311.
Nuvarande lydelse: Föreslagen lydelse:
styrelse ingiva sina besvär, skriftligen
avfattade, taxeringsintendenten före
klockan tolv å sextionde dagen samt
annan klagande före samma tid å
nittionde dagen efter den, då länsprövningsnämndens
protokoll justerades.
I fråga---till nämnden.
Försummas något---mdtsva
rande
tillämpning.
123 §.
4 mom. Rätt till besvär enligt 1,
2 och 3 mom. i anledning av fcrelupen
felräkning, misskrivning eller annat
uppenbart förbiseende tillkommer
jämväl taxeringsintendenten så ock
vederbörande kommun, municipalsamhälle,
landsting och skogsvårdsstyrelse,
i den mån de jämlikt 117
eller 118 § äga föra talan mot fastighetstaxeringsnämnds
eller taxeringsnämnds
beslut.
svär, skriftligen avfattade, taxeringsintendenten
före klockan tolv å
sextionde dagen samt annan klagande
före samma tid å nittionde dagen
efter den, då länsprövningsnämndens
protokoll justerades.
I fråga--- — till nämnden.
Försummas något---motsva
rande
tillämpning.
123 §.
4 mom. Rätt till besvär enligt 1,
2 och 3 mom. i anledning av förelupen
felräkning, misskrivning eller annat
uppenbart förbiseende tillkommer
jämväl taxeringsintendenten så ock
vederbörande kommun, municipalhälle
och landsting, i den mån de
jämlikt 117 eller 118 § äga föra talan
mot fastighetstaxeringsniämnds eller
taxeringsnämnds beslut.
145 §
11 in o in. Sådan i 126 §2 mom.
omförmäld ledamot av kammarrätten
ävensom sådan ledamot i fastighetsprövningsnämnd
eller prövningsnämnd,
som icke är befattningshavare
i statens tjänst, äger för tid, varunder
han varit inkallad till tjänstgöring,
åtnjuta arvode med tjugufyra
kronor om dagen, om han är bosatt å
sammanträdesorten, och med trettiotvå
kronor om dagen, om han är bosatt
utom sammanträdesorten. Är sådan
ledamot befattningshavare i statens
tjänst, skall han för tjänstgöringen
åtnjuta, jämte ersättning för avlöningsförmåner,
som han får avstå under
tjänstledighet för ifrågavarande
uppdrag, arvode med belopp, som bestämmes
av Kungl. Maj:t. Därjämte
145 §.
11 mom. / 126 § 2 mom. omförmäld
ledamot av kammarrätten
åtnjuter för tid, varunder han varit inkallad
till tjänstgöring, ersättning enligt
grunder, som fastställas av Kungl.
Maj.t.
Sådan ledamot i fastighetsprövningsnämnd
eller prövningsnämnd,
som icke är befattningshavare i statens
tjänst, äger för tid, varunder han
varit inkallad till tjänstgöring, åtnjuta
arvode med tjugufyra kronor om
dagen, om han är bosatt å sammanträdesorten,
och med trettiotvå kronor
om dagen, om han är bosatt utom
sammanträdesorten. Är sådan ledamot
befattningshavare i statens tjänst,
skall han för tjänstgöringen åtnjuta,
jämte ersättning för avlöningsförmå
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
31
Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
Nuvarande lydelse:
skall ledamot i förekommande fall för
resedagar åtnjuta rese- och traktamentsersättning
enligt allmänna resereglementet.
Föreslagen lydelse:
ner, som han får avstå under tjänstledighet
för ifrågavarande uppdrag,
arvode med belopp, som bestämmes
av Kungl. Maj:t. Därjämte skall ledamot
i förekommande fall för resedagar
åtnjuta rese- och traktamentsersättning
enligt allmänna resereglementet.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1947. I fråga om besvär över
1946 och tidigare års taxeringar samt över eftertaxeringar för nämnda år
skola äldre bestämmelser fortfarande gälla.
opaginerad Kontrollera mot PDF
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet d
Stockholms slott den 16 maj 1947.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler vissa frågor
rörande uppbördsförfarandet m. m. samt anför därvid följande.
1. Ändringar i uppbördsförordningen i anledning av ikraftträdandet
av nya lagen om folkpensionering, m. m.
Enligt 1 § lagen den 29 juni 1946 (nr 432) angående införande av nya lagen
om folkpensionering skall sistnämnda lag träda i kraft den 1 januari
1948, från och med vilken dag lagen den 28 juni 1935 (nr 434) om folkpensionering
jämte vad i övrigt finnes stadgat om folkpensioner, utjämningspensioner,
invalidunderstöd och utjämningsunderstöd samt blindhetsersättningar
skall, med vissa undantag, upphöra att gälla.
Enligt 4 § lagen angående införande av nya lagen om folkpensionering
skall folkpension, utjämningspension, invalidunderstöd eller utjämningsunderstöd,
som vid nya lagens ikraftträdande åtnjutes av den som är berättigad
till folkpension enligt nya lagen, för tiden därefter utan särskild ansökning
övergå till folkpension jämlikt bestämmelserna i nämnda lag. Vidare skall
blindhetsersättning, som utgår vid nya lagens ikraftträdande, för tiden därefter
utan särskild ansökning ersättas med folkpension. Beträffande annan
vid nämnda tidpunkt utgående avgifts- eller grundpension än nyss sagts skola
äldre bestämmelser fortfarande gälla.
I proposition nr 288 till årets riksdag föreslås, att särskilda barnbidrag till
änkors och invaliders m. fl. barn skola ersätta de nuvarande barnbidragen.
Bestämmelserna härom avses skola träda i kraft den 1 januari 1948. Samtidigt
skall enligt förslaget lagen den 18 juni 1937 (nr 382) om barnbidrag
upphöra att gälla.
Bejmrtemmts- Till följd av ikraftträdandet av den nya lagen om folkpensionering torde
chefen. vissa ändringar av formell natur böra vidtagas i 10 §, 46 § 2 mom., 81 §,
89 § 2 och 3 mom. samt 90 § uppbördsförordningen den 31 december 1945
(nr 896).
Vidare torde förslaget om särskilda barnbidrag böra föranleda ändring av
10 § och 46 § 2 mom. uppbördsförordningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
33
2. Ändringar i uppbördsförordningen i anledning av nya
förordningen om skogsvårdsavgift.
Enligt 1 § förordningen den 28 juni 1946 (nr 324) om skogsvårdsavgift
skall sådan avgift erläggas för jordbruksfastighet, vilken vid fastighetstaxering
åsatts särskilda värden för skogsmark och växande skog, och utgå med
högst en och en halv promille av summan av nämnda värden. För varje år
bestämmes med vilket promilletal avgiften skall för det året utgå. Skogsvårdsavgift
skall enligt 2 § samma förordning erläggas av den, som enligt
kommunalskaltelagen är skyldig att erlägga fastighetsskatt för fastigheten.
Förenämnda bestämmelser skola träda i kraft den 1 juli 1947.
Enligt 34 § 1 mom. uppbördsförordningen skola skogsaccis och skogsvårds- Departements
°
o • * chefen.
avgift påföras i en gemensam post. Från och med 1947 års taxering blir
emellertid skogsvårdsavgiften likställd med fastighetsskatt. Nämnda avgift
torde därför böra upptagas å debetsedel för fastighetsskatt och icke — såsom
skogsaccis — på debetsedel för annan slutlig skatt än fastighetsskatt.
34 § 1 mom. bör ändras i överensstämmelse härmed. Därjämte bör av samma
anledning ändring ske av 2 § 2 mom., 33 §, 35 §, 38 §, 41 §, 42 §, 46 §
2 inom., 56 § 1 och 2 mom. samt 89 § 1 mom. uppbördsförordningen, punkt
7 av övergångsbestämmelserna till nämnda förordning samt anvisningarna
till 46 och 53 §§ samma förordning. I fråga om skogsvårdsavgift för virke,
som eftertaxerats till skogsaccis för år 1946 eller tidigare år, böra dock äldre
bestämmelser fortfarande tillämpas.
3. Ändringar i uppbördsförordningen, föranledda av proposition
nr 212/1947 med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen,
m. m.
I 4 § uppbördsförordningen stadgas, att preliminär A-skatt skall, då inkomst
av tjänst avser bestämd tidsperiod och uppbäres vid regelbundet återkommande
tillfällen, utgå med belopp som angivas i skattetabeller. Kungl.
Maj:t fastställer för varje inkomstår sådana tabeller. De skattetabeller som
gälla för inkomståret 1947 angiva preliminär skatt för olika inkomstbelopp,
beräknade för vecka, tio dagar, halvmånad (två veckor) och månad. I särskilda
kolumner upptagas skattebelopp för följande grupper av skattskyldiga,
nämligen
1) inkomsttagare, som är ogift, utan barn;
2) gift, med makan sammanlevande manlig inkomsttagare, utan barn;
3) gift, med makan sammanlevande manlig inkomsttagare, med ett barn;
4) —10) gift, med makan sammanlevande manlig inkomsttagare, med två,
tre etc. till och med åtta barn, därvid i tabellen för inkomsttagare med åtta
barn upptagen preliminär skatt skall avse även inkomsttagare, som här avses,
med flera än åtta barn.
Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 311.
3
opaginerad Kontrollera mot PDF
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
Inkomsttagare, som är ogift, med ett barn hänföres till under 2) upptagen
grupp av skattskyldiga, sådan inkomsttagare med två barn hänföres till
under 3) upptagen grupp av skattskyldiga, sådan inkomsttagare med tre
barn hänföres till under 4) upptagen grupp av skattskyldiga etc.
Med ogift skattskyldig likställes skattskyldig, som är änkling, änka, frånskild
eller hemskild.
Gift, med maken sammanlevande kvinna med egen inkomst hänföres, därest
maken har inkomst, till under 1) upptagen grupp av skattskyldiga.
Gift, med maken sammanlevande kvinna, som har egen inkomst men vilkens
make icke uppbär inkomst, likställes med gift manlig inkomsttagare.
Skattskyldig, som äger åtnjuta familjeavdrag för husföreståndarinna, likställes
med gift manlig inkomsttagare.
Skattskyldig, som är berättigad till ett halvt eller två halva familjeavdrag
för barn, likställes med skattskyldig, som äger åtnjuta ett helt dylikt avdrag,
skattskyldig, som är berättigad till tre halva eller fyra halva avdrag, likställes
med skattskyldig, som äger åtnjuta två hela familjeavdrag för barn,
o. s. v.
Enligt övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen, sådana dessa
bestämmelser lyda enligt förordningen den 29 juni 1946, nr 472, skola för
den inkomstökning, som avses i punkterna 3) och 4) av nämnda bestämmelser
och som är hänförlig till år 1946 eller motsvarande räkenskapsår, utgå de
skatter, vilka ingå i preliminär skatt för inkomst under år 1948. Skatt för
nämnda inkomstökning skall utgöras efter den statliga skatteprocent och den
kommunala utdebitering, som gäller för preliminär skatt för inkomståret
1948.
Har skattskyldig år 1947 taxerats till krigskonjunkturskatt, skall för inkomstökning,
hänförlig till år 1946 eller motsvarande räkenskapsår, i den
mån denna motsvarar krigskonjunkturskattens grundbelopp, påföring icke
ske av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt annan skatt till staten,
som må ingå i preliminär skatt för inkomst under år 1948. I * III
I proposition nr 212 till innevarande års riksdag med förslag till lag om
ändring i kommunalskattelagen, m. m. föreslås bland annat, att inkomstoch
förmögenhetsskatten samt den särskilda skatten å förmögenhet skola
ersättas av dels en statlig inkomstskatt och dels en statlig förmögenhetsskatt.
Därjämte föreslås ändrade regler beträffande ortsavdrag vid taxeringen
till statlig inkomstskatt. Sålunda skall familjeavdrag för barn icke längre
medgivas. Enligt vad som föreslås i propositionen nr 220 till innevarande års
riksdag skall i stället av allmänna medel utgå bidrag till varje barns uppehälle
och uppfostran (allmänt barnbidrag).
Den nuvarande uppdelningen av det statliga ortsavdraget i grundavdrag
och familjeavdrag föreslås enligt propositionen nr 212 skola upphöra. Skattskyldig,
som under beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med andra
maken, föreslås skola åtnjuta statligt ortsavdrag med följande belopp,
nämligen i ortsgrupp I 2 500 kronor, i ortsgrupp II 2 625 kronor, i ortsgrupp
III 2 750 kronor, i ortsgrupp IV 2 875 kronor och i ortsgrupp V 3 000 kronor.
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
35
Enligt förslaget skall vidare skattskyldig, som under beskattningsåret haft
husföreståndarinna hos sig anställd, äga att, därest han varit ogift (varmed
jämställes änkling, änka eller frånskild) och haft hemmavarande barn för
vilket rätt till allmänt barnbidrag förelegat, åtnjuta statligt ortsavdrag med
enahanda belopp som nyss sagts.
Gift skattskyldig, som under beskattningsåret icke levt tillsammans med
andra maken, ävensom annan ogift skattskyldig än sist sagts, äger enligt förslaget
att, därest han haft hemmavarande eller av den skattskyldige helt eller
delvis underhållet barn, som stått under hans vårdnad och för vilket rätt till
allmänt barnbidrag förelegat, åtnjuta statligt ortsavdrag med följande belopp,
nämligen i ortsgrupp I 1 600 kronor, i ortsgrupp II 1 700 kronor, i ortsgrupp
III 1 800 kronor, i ortsgrupp IV 1 900 kronor och i ortsgrupp V 2 000 kronor.
Har skattskyldig som nyss nämnts haft barn, för vilket allmänt barnbidrag
utgått men vilket icke stått under hans vårdnad, äger han, därest han helt
eller delvis underhållit barnet, likaledes åtnjuta ortsavdrag med nyss omförmälda
belopp, dock endast om den skattskyldige icke levt tillsammans med
den som har vårdnaden om barnet.
För annan skattskyldig än förut sagts (ensamstående) bestämmes det statliga
ortsavdraget enligt särskild tabell. Då den taxerade inkomsten uppgår till
i ortsgrupp I minst 10 600 kronor, i ortsgrupp II minst 10 700 kronor, i ortsgrupp
III minst 10 800 kronor, i ortsgrupp IV minst 10 900 kronor och i ortsgrupp
V minst 11 000 kronor, åtnjuter ensamstående skattskyldig icke ortsavdrag.
Därest gift kvinna, som levt tillsammans med sin man och under större delen
av beskattningsåret varit här i riket bosatt, under året haft inkomst av
rörelse eller av eget arbete, äger hon för närvarande vid taxeringen till kommunal
inkomstskatt, om och i den mån sådan hennes inkomst därtill förslår,
i hemortskommunen åtnjuta avdrag med 200 kronor. Enligt propositionen nr
212 föreslås detta belopp höjt till 300 kronor.
Vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt erhåller gift
kvinna intet avdrag i motsvarande fall. Enligt propositionen skall hon emellertid
komma i åtnjutande av dylikt avdrag med ett belopp motsvarande hälften
av inkomsten av rörelse eller av eget arbete, dock högst med 1 000 kronor.
De i propositionen nr 212 föreslagna skatteskalorna innebära, såvitt angår
fysiska personer, en skatteskärpning för högre inkomster. Den sammanlagda
statsskatten höjes för aktiebolag och därmed likställda juridiska personer
från 32 procent av det beskattningsbara beloppet till 40 procent av samma
belopp samt för andra juridiska personer (med undantag för oskifta dödsbon
och familjestiftelser) från 13,5 procent av det beskattningsbara beloppet till
15 procent av samma belopp. För försäkringsanstalter, såvitt angår i försäkringstekniskt
hänseende till livförsäkringsverksamhet hänförlig inkomst, sänkes
däremot den sammanlagda statsskatten från 27 till 25 procent av det beskattningsbara
beloppet.
De nya bestämmelserna föreslås beträffande den preliminära skatten skola
träda i kraft den 1 januari 1948.
opaginerad Kontrollera mot PDF
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
Departements
chefen.
Enligt nu gällande bestämmelser angående skattetabeller tillämpas kolumnen
för gift, med makan sammanlevande manlig inkomsttagare utan barn
även för ogift skattskyldig med ett barn, kolumnen för gift sådan inkomsttagare
med ett barn jämväl för ogift skattskyldig med två barn, etc. Så kan
ske enär den skillnad mellan preliminär och slutlig skatt, som härigenom
uppkommer för ogifta skattskyldiga med ett eller flera barn, är relativt obetydlig.
Med hänsyn till att någon omläggning icke nu föreslås av reglerna angående
barnavdrag vid den kommunala beskattningen måste skattetabellerna
alltjämt upptaga särskilda kolumner för skattskyldiga med barn.
Därest nyss angivna regler skulle gälla även efter införandet av de för
den statliga beskattningen föreslagna nya ortsavdragen för gifta skattskyldiga
respektive för ogifta skattskyldiga med barn, skulle skillnaden mellan den
preliminära och den slutliga skatten — innebärande att för den ogifte för låg
preliminär skatt uttages — bliva större än vad som kan anses försvarligt.
Det torde sålunda icke kunna undvikas att utöka tabellmaterialet med särskilda
kolumner för ogift skattskyldig med ett eller flera barn.
Skattskyldig, som har husföreståndarinna hos sig anställd, bör, om han är
ogift (änkling, änka, frånskild eller hemskild) och har barn, vid beräkning
av preliminär skatt enligt skattetabell likställas med gift manlig inkomsttagare.
Med barn torde vid beräkning av preliminärskatten — i likhet med vad
som nu gäller eldigt 5 § andra stycket uppbördsförordningen samt i överensstämmelse
med stadgandena i 48 § 2 mom. och 65 § kommunalskattelagen —
böra avses skattskyldigs hemmavarande eller av honom helt eller delvis underhållna
barn, vilka den 1 november året näst före inkomståret icke fyllt
sjutton år och ej heller kunna antagas komma att under inkomståret uppbära
inkomst, uppgående till minst sexhundra kronor. Allmänt barnbidrag
föreslås visserligen skola utgå blott till och med det kvartal, varunder barnet
fyller sexton år; emellertid kan dylikt bidrag utgå även för tid därefter, dock
längst till och med det kvartal varunder barnet fyller aderton år, nämligen om
barnet kan antagas på grund av fortsatt utbildning, sjukdom eller av annan
anledning icke kunna genom eget arbete i mera avsevärd mån bidraga till sitt
uppehälle och barnet ej heller äger egna tillgångar av betydenhet. Den ifrågavarande
regeln angående vad som vid beräkning av preliminär skatt enligt
skattetabell skall förstås med barn torde därför i realiteten komma att i stort
sett medföra relativt god överensstämmelse mellan preliminär och slutlig skatt.
För övrigt lärer tillämpning av någon annan regel i praktiken knappast kunna
ifrågakomma.
De föreslagna bestämmelserna om avdrag för förvärvsarbetande gift kvinna
böra föranleda att i skattetabellerna införes en ny kolumn upptagande för
gift, med maken sammanlevande kvinna — vars make jämväl har inkomst —
den skatt som uträknats med hänsynstagande till ifrågavarande avdrag. Av
praktiska skäl torde denna kolumn böra tillämpas beträffande all inkomst
av tjänst. I de förhållandevis fåtaliga fall, då inkomsten icke härrör av eget
arbete — och då skatten enligt ifrågavarande kolumn sålunda skulle bliva
för låg — torde vederbörande lämpligen böra begära förhöjt löneavdrag.
Kurtgl. Maj:ts proposition nr 311.
37
Skulle särskilda kolumner införas för gift, med maken sammanlevande
kvinna med eller utan barn, vilken har egen inkomst av tjänst, men vilkens
make icke uppbär inkomst, skulle erfordras ytterligare nio kolumner. Att utöka
tabellerna med så många nya kolumner bör emellertid icke ifrågakomma
med mindre det befinnes oundgängligen erforderligt. Så lärer dock icke
här vara fallet, utan torde man i stället som regel kunna anlita jämkningsförfarandet.
Med hänsyn till att fråga är om relativt få fall, synes någon mera
vägande invändning icke kunna göras mot en dylik lösning av frågan hur
ifrågavarande kategori gifta kvinnor skola vid preliminärbeskattningen komma
i åtnjutande av det berörda avdraget.
De i 1947 års tabeller angivna skattebeloppen äro uträknade under förutsättning
bland annat att skattskyldig medgives — utom ortsavdrag och, såvitt
angår taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, avdrag för kommunalutskylder
■— avdrag med ytterligare etthundra kronor. Nämnda belopp
är avsett att motsvara den skattskyldiges kostnader för inkomstens förvärvande,
pensionsavgifter enligt lagen om folkpensionering och avgifter för
sjukförsäkring m. m. Ifrågavarande belopp synes emellertid vara väl lågt,
bland annat med hänsyn till att pensionsavgifterna numera höjts. Vid upprättandet
av skattetabeller för år 1948 och följande år toi-de därför nämnda
belopp böra höjas till tvåhundra kronor.
Enligt övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen skall, såsom
förut omnämnts, skatt för inkomstökning, som avses i samma bestämmelser
och som är att hänföra till år 1946 eller motsvarande räkenskapsår, utgå efter
den statliga skatteprocent och den kommunala utdebitering, vilken gäller
för preliminär skatt för inkomståret 1948. Anledningen till att så skall ske
är, att statlig skatteprocent och kommunal utdebitering icke fastställes såvitt
angår 1947 års taxering, enär samtliga skatter på grund av nämnda taxering
normalt efterskänkas. Då emellertid, om propositionen nr 212 antages av
riksdagen, den i preliminärskatten för år 1948 ingående statliga inkomstskatten
kommer att taga i anspråk en i vissa fall väsentligt större del av inkomsten
än som för närvarande är fallet, synes det mera rättvist att nu gällande
skattesatser vid statsbeskattningen tillämpas beträffande ifrågavarande inkomstökning.
Härvid torde böra föreskrivas att statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
för inkomstökningen bör utgå efter den skatteprocent som gäller
för preliminär skatt för inkomståret 1947. Härutöver bör för inkomstökningen
gäldas värnskatt enligt de bestämmelser som gälla för preliminärskatten för
sistnämnda år.
Om skattskyldig för år 1947 taxerats till krigskonjunkturskatt, bör för inkomstökning
hänförlig till år 1946 eller motsvarande räkenskapsår, i den
mån denna motsvarar krigskonjunkturskattens grundbelopp, påföring icke
ske av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt värnskatt, som ingå i
preliminär skatt för inkomst under år 1947.
Därest propositionen nr 212 antages av riksdagen, bör vidare ändring — i
flertalet fall av redaktionell natur — vidtagas i 1—4 §§, 12—15 §§, 18 §
1 inom., 24—26 §§, 30 §, 31 §, 34 § 1 mom. och 53 § 1 mom.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
4. Vissa andra ändringar i uppbördsförordningen.
I 28 § uppbördsförordningen stadgas bland annat, att uppbördsterminerna
under uppbördsåret iiro sex och infalla under tiden från och med den 6 till
och med den 13 i månaderna mars, maj, juli, september, november och januari.
Skulle uppbördstermin med tillämpning av nyss angivna regel börja å
sön- eller helgdag, skall uppbördsterminen i stället taga sin början å nästföljande
vardag, därvid slutdagen i motsvarande mån förskjutes.
I 61 § uppbördsförordningen hava meddelats bestämmelser angående den
ordning i vilken skatt skall inbetalas under uppbördstermin. Enligt stadgandena
i 62 § samma förordning äger skattskyldig eller arbetsgivare, som försummat
att under viss uppbördstermin inbetala därunder förfallande skatt,
att senast den 18 i den månad, under vilken terminen infallit, å fast postanstalt
inom riket erlägga skatten mot gäldande av särskild avgift. För sjömän,
inskrivna vid sjömanshus, gälla enligt 63 § nämnda förordning särskilda
bestämmelser vilka innebära bland annat att skatt för sjöman må, utan att
.särskild avgift gäldas, inbetalas under viss tid efter utgången av vederbörlig
uppbördstermin. Erlägges skatt senare än å tid som angives i 62 eller 63 §
uppbördsförordningen "kall enligt 66 § samma förordning gäldas restavgift.
I skrivelse den 13 november 1946 har Fagersta bruks aktiebolag anhållit att
bolaget måtte erhalla rätt att inbetala skattebelopp, som innehållits genom
löneavdrag, senast den 20 i uppbördsmånaden. Till stöd för framställningen
har bolaget anfört, att all lön från bolaget utginge såsom månadslikvid, vilken
utbetalades omkring mitten av månaden näst efter den som lönen avsåge.
En tillbakaflyttning av tidpunkten för utbetalningen skulle erfordra en omläggning
av bolagets interna rapportsystem i dess helhet och därigenom
föranleda betydande olägenheter. Omläggningen skulle därjämte första året
giva ett felaktigt årsresultat, enär avlöningsperioden vid årsslutet måste avbrytas
en vecka före årsskiftet. I
I skrivelse den 18 december 1946 har vidare Bolidens gruvaktiebolag hemställt
att bolaget finge rätt att redovisa genom löneavdrag innehållna skattemedel
för december månad senast den 23 nästkommande januari månad. Såsom
skäl härför har bolaget anfört följande.
Utbetalning av lön verkställdes för viss månad den 15 påföljande månad
eller, om den 15 infölle på en helgdag, närmast föregående söckendag. Under
löpande månad utbetalades förskott den 25—28; dessa förskott uppginge till
cirka 30 procent av intjänad lön. Bolaget avsåge att göra löneavdrag i samband
med utbetalning av slutlikviden för varje månad. Löneavdrag skulle
sålunda för år 1947 verkställas första gången i februari för januari månads
inkomst och sista gången i januari månad 1948 för inkomsten under december
månad 1947. Då lönen för sistnämnda månad utbetalades först den 15
januari 1948, kunde de då innehållna beloppen icke redovisas före uppbördsterminens
slut den 13 januari 1948. Uträkningen av övertidstillägg och ackord
Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
39
grundade sig på produktionsresultaten vid de olika driftsavdelningarna, och
det vore avlöningstekniskt omöjligt att slutföra uträkningen tidigare än som
skedde. Vid avlämnandet av taxeringsuppgifter till taxeringsmyndigheterna
tillämpades den principen, att i uppgifterna upptoges den under beskattningsåret
intjänade lönen, alltså även den under januari månad under taxeringsåret
utbetalda slutlikviden för föregående månad. Det skulle kunna ifrågasättas
huruvida icke bolaget beträffande redovisningen av lönerna borde övergå
till »kontantprincipen» och hänföra dessa till den månad och det kalenderår,
varunder utbetalningen skett. Då övriga kostnader hänfördes till den
tidsperiod, under vilken de uppkommit, skulle emellertid en dylik övergång
förorsaka bolaget synnerligen stora svårigheter genom den bristande överensstämmelse,
som beträffande den ekonomiska redovisningen och statistiken
skulle uppstå mellan de olika slagen av kostnader.
I skrivelse den 6 februari 1947 bar svenska arbetsgivareföreningen understrukit,
vad Bolidens gruvaktiebolag anfört angående svårigheten att i rätt tid
i januari inleverera skatt, och hemställt att bolagets framställning måtte bifallas.
Arbetsgivareföreningen har därutöver anfört:
Svårigheter av samma art som vid Bolidens Gruv AB föreliggga även vid
andra företag. Även för sådana industrier, där avlöningarna ske veckovis
eller i 14-dagarsperioder, uppstå, så snart mer omfattande ackordsuträkningar
behöva göras, allvarliga olägenheter, om inbetalningen av preliminärskatt
måste ske under första hälften av januari månad. Sålunda ha avlöningskontoren
i januari månad vid sidan om sina vanliga arbetsuppgifter åtskilliga
extraordinära dylika såsom avlämnandet av taxeringsuppgifter för företagets
anställda, uppgörande av avlöningsstatistiik till myndigheter och enskilda organisationer
och tidsödande uppgifter för den interna statistiken. Svårigheterna
bliva så mycket större, som ofta såväl nyårsdagen som trettondagen infalla
å veckodagar, på vilka arbete normalt utföres.
Vid ett antal kamreraremöten anordnade av våra yrkesförbund har framhållits,
att det för de större företagens del vore synnerligen önskvärt, om upphördsterminen
i januari kunde förlängas.
Arbetsgivareföreningen har under åberopande av vad sålunda anförts hemställt
att större företag, förslagsvis sådana med flera än 25 anställda, finge
utan särskild straffavgift inleverera innehållen preliminärskatt senast den 23
januari under förutsättning att företagen till postverket gjorde anmälan om
att de ämnade inbetala skatten i nyssnämnda ordning. I
I yttrande den 25 april 1947 över framställningen från svenska arbetsgivareföreningen
har general poststyrelsen anfört, att något generellt medgivande
av det slag, som avsåges i framställningen, icke syntes böra lämnas med hänsyn
till den inverkan ett dylikt medgivande skulle få på arbetsgången vid
skatteavdelningarna. Däremot ville generalpoststyrelsen icke motsätta sig, att
särskilda medgivanden lämnades från fall till fall. Tillstånd borde emellertid
meddelas endast under förutsättning, alt avsevärda svårigheter skulle uppstå
för arbetsgivaren, därest skatten för arbetstagarna skulle inbetalas under uppbördsterminen
i januari, samt alt medgivandet icke komme att verka bind
-
40
Kungi. Maj:ts proposition nr 311.
rande på skatteavdelningens arbete. Som villkor borde vidare gälla, att inbetalningen
skulle ske till skatteavdelning vid postkontor i residensstad t den
ordning, varom stadgades i 61 § 1 mom. fjärde stycket uppbördsförordningen
respektive i andra stycket i Kungl. Maj ds brev till generalpoststyrelsen
den 30 december 1946 (SFS 1946: 894) angående medgivande för arbetsgivare
att inbetala skatt för arbetstagare i annan ordning än som föreskrives i 61 §
1 och 2 mom. uppbördsförordningen, in. in. Enligt generalpoststyrelsens uppfattning
vore det lämpligast, att framställningar om sådant medgivande, varom
här vore fråga, prövades och avgjordes av generalpoststyrelsen. Därest
Kungl. Maj :t emellertid skulle finna skäl föreligga att själv förbehålla sig avgörandet,
syntes generalpoststyrelsen böra beredas tillfälle att för varje fall
avgiva yttrande i ärendet.
Generalpoststyrelsen bar vidare i yttrande samma den 25 april 1947 över
framställningen från Bolidens gruvaktiebolag uttalat, att generalpoststyrelsen
icke ville motsätta sig att framställningen bifölles därest inbetalningen av
skatt skedde i den ordning som närmare angivits i yttrandet över framställningen
från svenska arbetsgivareföreningen.
Slutligen har generalpoststyrelsen i utlåtande den 2 maj 1947 över framställningen
från Fagersta bruks aktiebolag anfört att generalpoststyrelsen icke
kunde tillstyrka, att det i de tidigare yttrandena förordade medgivandet för
arbetsgivare att inbetala arbetstagares skatt viss tid efter uppbördsterminens
utgång utsträcktes till att omfatta andra terminer än den sista under uppbördsåret.
Medgivanden av sådant slag skulle nämligen hava en synnerligen
ofördelaktig inverkan på arbetsgången inom vederbörande skatteavdelning.
Även om anståndet med inbetalningen icke skulle utsträckas så långt som till
den 23 utan — såsom i förevarande fall ifrågasatts — endast till den 20 i
uppbördsmånaden, skulle ändock en för skatteavdelningen itp. eket besvärlig
förryckning av det för avdelningen uppgjorda tidsschemat uppstå. Enligt vad
generalpoststyrelsen erfarit hade Fagersta bruks aktiebolag inbetalt arbetstagarnas
under första uppbördsterminen förfallande skatt före terminens utgång. I
I 1 § uppbördsförordningen stadgas, att med skatt förstås, där icke annat
angives, statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, särskild skatt å förmögenhet,
utskiftningsskatt, ersättningsskatt, allmän kommunalskatt, landstingsmedel,
tingshusmedel, skogsaccis, skogsvårdsavgifter, pensionsavgifter enligt
lagen om folkpensionering, olycksfallsförsäkringsavgifter, som avses i § 1
förordningen den 31 mars 1922 angående uppbörd av avgifter för försäkringar
i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i
arbete, ävensom annuiteter å avdikningslån och å förskott för avlösning av
frälseräntor.
I det vid proposition nr 370 till 1945 års riksdag (höstsessionen) fogade
statsrådsprotokollet (s. 109) har anförts, att de avgifter — av annat slag än
avgifter till försäkringsanstalter, hushållningssällskapsavgifter och riddarhuskapitationsavgifter
— vilka i vissa län uppbures vid kronouppbörden (t. ex.
avgifter till befrämjande av fiske och till sjösänkningsföretag) torde böra
41
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
upptagas av länsstyrelsen i särskild ordning. Vore de avgifter, som skulle
uppbäras av länsstyrelserna, av alltför ringa storlek för att lämpligen kunna
uttagas i särskild ordning, torde de dock alltjämt böra utgå i samband med
den allmänna uppbörden. Skulle avgifterna tillfalla enskild sammanslutning,
borde denna emellertid under alla förhållanden själv ombesörja debiteringen
och uppbörden. Särskilda bestämmelser i nu ifragavarande hänseende torde
få utfärdas av Kungl. Maj:t, sedan riksdagen tagit ställning till förslaget i övrigt.
Vad sålunda uttalats har av riksdagen lämnats utan erinran (riksd. skr.
nr 609).
Enligt 2 § 2 mom. uppbördsförordningen förstås med
slutlig skatt: utskylder, vilka debiteras på grund av sådan taxering till
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, särskild skatt a förmögenhet, utskiftningsskatt,
ersättningsskatt, kommunal inkomstskatt och skogsaccis, varom
beskattningsnämnd fattat beslut senast den 10 oktober under taxeringsåret,
utskylder, vilka debiteras på grund av sådan taxering av fastighet, varom
beslut fattats av taxeringsnämnd eller fastighetsprövningsnämnd, ävensom
i 1 § omförmälda avgifter och annuiteter, vilka debiteras i sammanhang med
nämnda utskylder;
preliminär skatt: i 3 § första stycket omförmäld skatt, som erlägges i avräkning
å slutlig skatt;
kvarstående skatt: skatt, som återstår att erlägga, sedan preliminär skatt
avräknats från slutlig skatt; samt
tillkommande skatt: fastighetsskatt, som debiteras på grund av beslut vilket
fattats av prövningsnämnd eller av kammarrätten eller Kungl. Maj:t, samt
annan skatt än fastighetsskatt, som debiteras på grund av beslut vilket fattats
av prövningsnämnd senare än den 10 okober under taxeringsåret eller a\
kammarrätten eller Kungl. Maj:t. I
I de förut omförmälda framställningarna från Fagersta bruks aktiebolag, Departement,- Bolidens gruvaktiebolag och svenska arbetsgivareföreningen hava framhållits
de svårigheter att inbetala arbetstagarnas genom löneavdrag innehållna skatt
under vederbörlig uppböidstermin, vilka till följd av tidpunkten för lönens
utbetalande eller andra omständigheter kunna uppstå för vissa företag. Dessa
svårigheter synas i åtskilliga fall kunna undanröjas därigenom att företagen
verkställa löneutbetalningar tidigare under månaden än nu sker eller
att företagen övergå till att i beskattningsavseende hänföra den utbetalda
lönen till den månad, då utbetalningen sker. Då för vissa företag en omläggning
av avlöningsredovisningen skulle medföra betydande olägenheter,
torde emellertid, i den mån så kan ske med hänsyn till postverkets arbetsförhållanden,
åt dylika företag böra medgivas rätt att utan särskild avgift inbetala
skatt för arbetstagarna inom viss tid efter uppbördsterminens utgång.
På grund av vad generalpoststyrelsen anfört i sitt yttrande den 2 maj 1947
synes det dock för närvarande tveksamt om sådant medgivande kan lämnas
opaginerad Kontrollera mot PDF
4- Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
annat än beträffande uppbördsterminen i januari Det torde böra ankomma
På Kungl. Maj:t att utfärda de närmare föreskrifter, som må erfordras i förevarande
avseende, samt pröva och avgöra framställningar om medgivande att
på sätt nyss sagts inbetala skatt efter uppbördstermins utgång. Kungl. Maj:t
bör äga rätt att bemyndiga generalpoststyrelsen att i den utsträckning Kungl.
Maj:t föreskriver fullgöra vad sålunda föreslagits skola ankomma på Kungl.
Maj:t. Bestämmelser av det innehåll som nyss förordats torde böra intagas i
Öl § 3 mom. uppbördsförordningen. I samband härmed torde nämnda föriattningsrum
böra givas sådan lydelse att Kungl. Maj:t jämväl äger bemyndiga
generalpoststyrelsen att medgiva, att arbetsgivare må inbetala skatt för
arbetstagare eller kvitto a erlagt skattebelopp må utfärdas i annan ordning
än i uppbördsförordningen sägs.
Såsom förut framhållits kan fråga uppkomma att i samband med den allmänna
uppbörden upptaga vissa särskilda avgifter. Utfärdande av föreskrifter
i ämnet torde ankomma på Kungl. Maj:t. Emellertid synes det lämpligt
att eu uttrj cklig bestämmelse härom intages i 1 § uppbördsförordningen.
Härjämte bör i samma paragraf införas en bestämmelse att, därest dylik föreskrift
meddelats, vad i uppbördsförordningen stadgas angående skatt skall
där icke annat angivits — äga motsvarande tillämpning beträffande ifrågavarande
avgifter.
För närvarande saknas bestämmelser angående uppbörd av skatt, påförd
på giund av eftertaxering under ar 1947 eller senare år. Det synes ändamålsenligt
att skatt, som påföres på grund av eftertaxering, uppbäres i samma
ordning som tillkommande skatt. I nyssnämnda ordning torde även böra uttagas
skatt, som påföres på grund av sådant beslut rörande ändrad debitering
av kvarstående skatt, vilket fattats av lokal skattemyndighet eller länsstyrelse
etter utgången av den första av de uppbördsterminer, varunder den kvarstående
skatten skall erläggas, eller av kammarrätten eller Kungl. Maj:t. Härav
föranledd ändring föreslås skola vidtagas i 2 § 2 mom. uppbördsförordningen.
Utöver de nu förordade ändringarna torde ändring i uppbördsförordningen
ytterligare böra ske i följande avseenden.
Enligt 34 § 2 mom. uppbördsförordningen skall vid debitering av annan
slutlig skatt än i 33 § sägs skattskyldig gottskrivas debiterad preliminär skatt,
så ock under inkomståret erlagd preliminär A-skatt. A-skatt för visst inkomstår
mbetalas emellertid även under uppbördsterminen i januari månad året därpå
och kan i vissa fall komma att erläggas ännu senare. Vidare bör skattskyldig
gottskrivas icke blott genom löneavdrag erlagd A-skatt utan även för indrivning
fastställd och i uppbördsmyndighets räkenskaper uppdebiterad A-skatt,
d. v. s. sådan skatt som arbetsgivare underlåtit att avdraga eller som han visserligen
avdragit men underlåtit att inbetala [24 § kungörelsen den 30 december
1946 (nr 890) med vissa föreskrifter angående tillämpningen av uppbördsförordningen].
Häremot svarande ändring bör vidtagas i 34 § 2 mom.
uppbördsförordningen.
I 88 § uppbördsförordningen stadgas att utmätningsman skall före den 15
januari varje år insända balanslängd över all vid nästföregående års utgång
opaginerad Kontrollera mot PDF
43
Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
oredovisad skatt på landet (vartill hiinföres även stad som tillhör fögderi)
till länsstyrelsen och i stad (med egen uppbördsförvaltning) till den lokala
skattemyndigheten. Den månadsräkning för december månad, som upprättas
av utmätningsman på landet och lokal skattemyndighet i stad, hänför sig
emellertid till tredje söckendagen före månadens utgång. Ur kontrollsynpunkt
är det ändamålsenligt att även i balanslängden den oredovisade skatten avser
tredje söckendagen före nästföregående december månads utgång. 88 § torde
därför böra ändras i överensstämmelse med vad nyss sagts. I samband härmed
torde viss jämkning böra vidtagas i 77 §.
5. Vissa ändringar i kommunalskattelagen och lagen om
skogsaccis.
Enligt 20 § kommunalskattelagen skola vid beräkningen av inkomsten
från särskild förvärvskälla från samtliga ur förvärvskällan under beskattningsåret
härflutna intäkter i penningar eller penningars värde (bruttointäkt)
avräknas alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande
och bibehållande. Avdrag må dock icke ske för bland annat allmänna
skatter. Enligt anvisningarna till samma författningsrum räknas skogsvårdsavgift
icke såsom allmän skatt.
I 22 och 29 §§ kommunalskattelagen stadgas att från bruttointäkten av
jordbruksfastighet respektive av rörelse må såsom omkostnad avdragas bland
annat speciella skatter eller avgifter till det allmänna. Enligt anvisningarna
till nämnda lagrum räknas såsom dylik avgift bland annat skogsvårdsavgift.
Enligt anvisningen till 5 § lagen om skogsaccis får vid bestämmande av
virkes rotvärde avdrag ske för bland annat beräknad skogsvårdsavgift, som
belöper på virkespartiet i fråga.
Då, såsom förut framhållits, skogsvårdsavgift^! från och med den 1 juli Departements1947
likställes med fastighetsskatt och sålunda är att betrakta såsom en all- 1
män skatt, torde avdrag därför icke böra medgivas vid beräkning av nettointäkt
av jordbruksfastighet eller av rörelse. Då skogsvårdsavgift erlägges till
staten, bör ej heller avdrag därför medgivas under allmänna avdrag vid taxeringen
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt (statlig inkomstskatt). Vidare
kan vid bestämmande av virkes rotvärde icke längre ifrågakomma att
medgiva avdrag för beräknad skogsvårdsavgift, som belöper på avverkat
virkesparti. I följd av vad nu förordats bör ändring vidtagas i anvisningarna
till 29, 22 och 29 §§ kommunalskattelagen samt till 5 § lagen om skogsaccis.
6. Ändring av taxeringsförordningens bestämmelser angående
skogssakkunniga m. m.
1 skrivelse till finansdepartementet den 29 februari 1947 har länsstyrelsen
i Jönköpings lön — med överlämnande av eu till landskamreraren i länet
från skogsvårdsstvrelsen i samma län inkommen skrivelse — anfört att
44
Kungi. Maj:ts proposition nr 311.
skogsvårdsstyrelsen enligt 8 § 6 mom. taxeringsförordningen hittills utsett länsskogvaktarna
att såsom skogsvårdsombud deltaga i virkestaxeringen. Med
hänsyn till att skogsvårdsavgift från och med den 1 juli 1947 erhölle
ändrad karaktär hade skogsvårdsstyrelsen ansett att anledning icke vidare
iörelåge att utse skogsvårdsombud. Länsskogvaktarna, envar inom sitt distrikt,
hade emellertid vunnit ingående kännedom om skogsbeståndet å varje
fastighet och om därå gjorda avverkningar. Denna lokalkännedom liksom
deras förtrogenhet med skogliga frågor i allmänhet hade varit av synnerligen
stort värde icke blott för virkestaxeringen utan även för inkomsttaxeringen,
där deras sakkunskap i regel jämväl tagits i anspråk. Genom länsskogvaktarnas
deltagande i taxeringsarbetet hade därjämte vunnits större
likformighet i taxeringen inom de skilda taxeringsdistrikten, eftersom varje
länsskogvaktare biträtt ett flertal taxeringsnämnder. Då det med hänsyn
därtill vore synnerligen angeläget, att länsskogvaktarna även i fortsättningen
kunde biträda taxeringsnämnderna i deras arbete — särskilt inom ifrågavarande
skogrika län — hemställde länsstyrelsen, att visst belopp måtte
ställas till länsstyrelsens förfogande för att användas till gäldande av resekostnads-
och traktamentsersättning åt länsskogvaktare vid deltagande i
taxeringsnämndernas arbete innevarande år.
I anledning av nyssnämnda skrivelse har inom finansdepartementet upprättats
eu promemoria angående sakkunnigt biträde åt be skattning snämnderna
i skogliga frågor. I promemorian anföres bland annat följande.
Då skogsvårdsavgift från och med den 1 juli 1947 skulle utgå i förhållande
till taxeringsvärdet för skogsmark och växande skog och icke — såsom
hittills — efter det avverkade virkets taxerade rotvärde, torde skogsvårdsstyrelserna
icke vidare hava något intresse av att utse skogsvårdsombud att
vid taxeringen bevaka det allmännas rätt till skogsvårdsavgift. Till sådana
ombud torde i regel länsskogvaktarna hava utsetts.
Beskattningsnämnderna vore emellertid i fortsättningen, liksom hittills, i
behov av tillgång till sakkunskap beträffande skogliga frågor framför allt
vid virkestaxeringen men även vid inkomsttaxeringen, t. ex. för bedömande
av frågan om avdrag för värdeminskning genom avverkning eller avyttring
av skog.
För närvarande bereddes beskattningsnämnderna tillgång till sådan sakkunskap
— förutom genom skogsvårdsombudens biträde åt taxeringsnämnderna
— därigenom att länsstyrelsen, enligt 14 § 2 mom. taxeringsförordningen,
träffade avtal med erforderligt antal i skogshantering sakkunniga
personer att, då de därtill kallades, lämna beskattningsnämnderna biträde i
skogliga frågor. Därest länsskogvaktarna icke längre skulle biträda taxeringsnämnderna,
komme endast de i sistnämnda författningsrum avsedda
sakkunniga att stå till beskattningsnämndernas förfogande. Då dessa sakkunniga
vore personer med högre skoglig utbildning — vanligen torde det
vara länsjägmästaren i länet som tjänstgjorde som skogssakkunnig — borde
de tagas i anspråk endast i sådana fall där ett högre mått av sakkunskap
vore erforderligt. I regel syntes, åtminstone vid virkestaxeringen, den sakkun
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
45
Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
skap vara tillräcklig, som besuttes av länsskogvaktarna. För övrigt torde de
sakkunniga med högre skoglig utbildning, som inom ett län kunde ställas
till beskattningsnämndernas förfogande, vara så tå att de icke skulle hinna
biträda samtliga beskattningsnämnder inom länet. Det syntes därför vara
erforderligt att länsskogvaktarna även i fortsättningen biträdde taxeringsnämnderna.
Enligt vad i promemorian vidare framhålles, erhölle sakkunnig ersättning
för verkställd utredning eller undersökning enligt 145 § 6 och 8 inom. taxeringsförordningen.
Skogsvårdsombud hade enligt 146 § 3 mom. samma förordning
åtnjutit ersättning, som vederbörande skogsvårdsstyrelse anvisat av
de till dess förfogande stående skogsvårdsmedlen. Därest länsskogvaktarna
även i fortsättningen skulle biträda taxeringsnämnderna, syntes en möjlighet
vara att de utsåges att såsom sakkunniga biträda dessa nämnder. Sådant
biträde kunde lämnas i den ordning som angåves i 14 § 1 mom. taxeringsförordningen.
Det syntes i detta sammanhang även kunna ifrågasättas att
vidtaga sådan ändring av 29 § 1 mom. kungörelsen med vissa föreskrifter
rörande taxeringsförfarandet att avtal, varom i 14 § 2 mom. taxeringsförordningen
förmäldes, skulle kunna träffas jämväl med länsskogvaktare. Därest
länsskogvaktare tillkallades såsom sakkunnig kunde ersättning beredas
vederbörande med tillämpning av bestämmelserna i 145 § 6 och 8 mom.
taxeringsförordningen. Skogsvårdsstyrelsen i Jönköpings län hade ansett att
ersättning borde utgå för länsskogvaktarnas resekostnader (resekostnadsoch
traktamentsersättning enligt för skogsvårdsstyrelsen gällande reglemente)
och att nämnda ersättning borde inbetalas till skogsvårdsstyrelsen. Emellertid
syntes det kunna ifrågasättas huruvida icke viss ersättning därutöver
borde utgå för länsskogvaktarnas granskning av de deklarationer, som översändes
till dem.
Eu annan möjlighet vore, enligt vad i promemorian uttalas, att länsskogvaktarna
och annan skogsvårdsstyrelserna underställd, skogligt utbildad personal
ålades att i tjänsten biträda taxeringsnämnderna i skogliga frågor. En
dylik anordning kunde vara motiverad därav att staten till betydande del
bidroge till kostnaderna för skogsvårdsstyrelsernas verksamhet.
Över promemorian hava, efter remiss, yttranden avgivits av skogsstyrelsen,
länsstyrelserna i Stockholms, Kronobergs, Värmlands, Västernorrlands och
Norrbottens län samt taxeringsnämndsordförandenas riksförbund. Länsstyrelsen
i Stockholms län har därjämte överlämnat yttrande från skogsvardsstyrelsen
i länet.
I de yttranden, som avgivits av skogsstyrelsen och de berörda länsstyrelserna,
har framhållits det allmännas intresse av att beskattning
s n ä in n d e r n a ägde tillgång till sakkunniga biträden
vid behandlingen av skogliga frågor. Därvid har uttalats
att skogligt utbildad personal hos skogsvårdsstyrelserna i fortsättningen
—- liksom hittills — lämpligen borde lämna nämnderna dylikt biträde.
Vidare har betonats lämpligheten av att i synnerhet länsskogvaktarna även
framdeles biträdde taxeringsnämnderna vid taxeringen till skogsaccis.
opaginerad Kontrollera mot PDF
46
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
I fråga om sakkunnigt biträde i skogliga frågor vid inkomsttaxeringen uttalar
länsstyrelsen i Värmlands län, att sådant biträde (huvudsakligen vid
prövningen av frågor rörande avdrag för värdeminskning av skog eller beskattning
av växande skog) lämnats länsstyrelsen av de i skogshantering
sakkunniga personer, med vilka länsstyrelsen enligt 14 § 2 mom. taxeringsförordningen
därom träffat avtal. De spörsmål av skoglig natur, som uppkomme
vid inkomsttaxeringen, erfordrade med hänsyn till sin svårbedömbara
beskaffenhet större sakkunskap än vad länsskogvaktarna — även med
beaktande av deras erfarenhet och praktiska duglighet — i allmänhet representerade.
Vad angår den ordning, i vilken medverkan av skogsvårdsstyrelsernas
befattningshavare bör lämnas vid
taxeringen, anför skogsstyrelsen, att det åt beskattningsnämnderna
lämnade biträdet i fortsättningen torde få betraktas såsom ett uppdrag vid
sidan av tjänsten. Med hänsyn till länsskogvaktarpersonalens allmänna
tjänsteåligganden syntes emellertid visst fog föreligga för den i promemorian
framförda tanken på utvidgning av arbetsuppgifterna till att omfatta jämväl
ifrågavarande göromål. Skogsstyrelsen ville därför icke ställa sig avvisande
till en lösning i enlighet härmed, även om styrelsen för sin del funne det
förstnämnda alternativet ur flera synpunkter mest tilltalande. Oavsett om
länsskogsvaktarnas biträde åt taxeringsnämnderna ordnades på det sättet,
att de tillkallades såsom sakkunniga, eller om nämnda biträde gåves den
formen, att de ålades att i tjänsten biträda nämnderna, torde det få anses
mest lämpligt att pakallande av biträde skedde genom förmedling av vederbörande
länsstyrelse.
Länsstyrelserna i Stockholms och Norrbottens län förorda, att skogsvårdsstyrelsernas
befattningshavare såsom sakkunniga ställas till beskattningsnämndemas
förfogande. Länsstyrelsen i Stockholms län anför härvid att det
biträde, som lämnades beskattningsnämnderna, syntes falla utanför ifrågavarande
befattningshavares vanliga tjänstgöring. Till stöd för att i varje fall
länsskogvaktarnas medverkan i taxeringsarbetet icke borde betraktas som
ett tjänsteåliggande ville länsstyrelsen framhålla, att arbetet i taxeringsnämnd
icke ens av landskontorens befattningshavare fullgjordes i tjänsten.
Båda länsstyrelserna uttala vidare att sådan ändring syntes böra vidtagas i
29 § kungörelsen med vissa föreskrifter rörande taxeringsförfarandet att avtal
enligt 14 § 2 mom. taxeringsförordningen om biträde vid taxeringen kunde
träffas även med länsskogvaktarna.
Länsstyrelserna i Kronobergs och Västernorrlands lön anse att skogsvårdsstyrelsernas
skogligt utbildade personal borde åläggas att i tjänsten biträda
taxeringsnämnderna i frågor, som rörde beskattning av skog. Länsstyrelsen
i Västernorrlands län uttalar att därest denna utväg icke ansåges böra väljas
lansstyrelsen ville förorda en författningsändring i syfte att möjliggöra att
lansskogvaktarna anlitades såsom sakkunniga biträden i skogliga frågor. Dock
kunde ifrågasättas om icke skyldighet borde föreskrivas för länsskogvaktare
att, i den mån överenskommelse därom träffades mellan länsstyrelsen och
skogsvardsstyrelsen, mottaga uppdrag såsom sakkunnig.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
47
Länsstyrelsen i Värmlands lön yttrar att det borde åligga länsskogvaktarna
att i tjänsten biträda taxeringsnämnderna vid taxeringen till skogsaccis.
I fråga om ersättning åt skogsvårdsstyrelsernas befattningshavare
för deras medverkan vid taxeringen
uttalar skogsstyrelsen, att därest länsskogvaktamas biträde åt beskattningsnämnderna
skulle anses såsom ett uppdrag vid sidan av tjänsten särskild
ersättning — utöver resekostnads- och traktamentsersättning — borde utgå
för uppdraget. Givetvis borde det i så fall åligga befattningshavaren att, i den
mån uppdraget kunde anses inkräkta på vederbörandes tjänstebefattning,
begära tjänstledighet i erforderlig omfattning för uppdragets fullgörande.
Om däremot länsskogvaktamas biträde åt taxeringsnämnderna skulle utföras
såsom ett tjänsteåliggande, borde skogsvårdsstyrelserna på något sätt
beredas gottgörelse för de utlägg, som de hade att vidkännas för resekostnads-
och traktamentsersättning åt befattningshavarna då de lämnade dylikt
biträde.
Länsstyrelsen i Värmlands län yttrar, att det borde övervägas om icke resekostnads-
och traktamentsersättning för länsskogvaktamas biträde vid taxeringen
till skogsaccis borde gäldas av vederbörande kommun och inbetalas
till skogsvårdsstyrelsen. Länsstyrelsen i Stockholms län finner det angeläget
att ersättning av statsmedel utginge för den medverkan, som skogsvårdsstyrelsernas
befattningshavare skulle lämna vid taxeringen. Skogsvårdsstyrelsen
i Stockholms län, vars yttrande åberopas av länsstyrelsen i länet, uttalar, att
biträde åt beskattningsnämndema borde av länsskogvaktarna lämnas under
semester eller därför beviljad ledighet. Ersättning till länsskogvaktarna syntes
böra utgå enligt allmänna resereglementets bestämmelser. För granskning
av deklarationer i hemmet borde under alla förhållanden viss skälig ersättning
utgå. Länsstyrelsen i Västernorrlands län anför att, därest länsskogvaktama
skulle anlitas som sakkunniga, ersättning till dem borde utgå enligt
145 § 6 och 8 mom. taxeringsförordningen.
Taxeringsnämndsordförandenm riksförbund erinrar om att vid innevarande
års riksdag väckts motion, I: 192, vari hemställts att riksdagen ville
besluta att upphäva lagen om skogsaccis samt i anslutning därtill höja repartitionstalet
för skogsvärde. Förbundet utginge på anförda skäl ifrån att
denna motion komme att bifallas. Skogligt biträde åt taxeringsnämnderna
bleve då överflödigt, ty för inkomsttaxeringen vore sådant biträde av mindre
vikt. De fall, då avdrag för minskning i skogs ingångsvärde etc. förekomme,
måste i alla händelser hänskjutas till särskilt förordnad expertis.
Då skogsvårdsavgiften i fortsättningen är att betrakta såsom en fastighets- Departementsskatt,
vilken uttages i förhållande till de vid fastighetstaxering åsatta vär- cftc/en.
dena för skogsmark och växande skog och icke efter det vid taxering till
skogsaccis fastställda rotvärdet, torde — såsom i departementspromemorian
framhållits — anledning icke vidare föreligga för skogsvårdsstyrelserna att
utse skogsvårdsombud att vid virkestaxeringen bevaka det allmännas rätt
till skogsvårdsavgift. 8 § fi inom., 82 § och 140 § 3 inom. taxeringsförord
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
48
Kungi. Maj:ts proposition nr 311.
ningen torde därför böra upphävas, varjämte ändring bör vidtagas i 56 §
2 mom. och 87 § samma förordning. I samband härmed torde ändring böra
vidtagas jämväl i 118 §, 119 §, 121 § 2 mom., 122 § 1 mom. och 123 § 4
mom., innebärande att den särskilda besvärsrätten för skogsvårdsstyrelsema
; fråga om taxering till skogsaccis borttages.
Emellertid torde beskattningsnämnderna även i fortsättningen vara i behov
av tillgång till sakkunnigt biträde såvitt angår skogliga frågor vid taxeringen.
För prövningen och avgörandet av dylika frågor vid inkomsttaxeringen
synes erforderlig sakkunskap kunna erhållas på samma sätt som för
närvarande eller sålunda att beskattningsnämnderna anlita de i skogshantering
sakkunniga personer, med vilka länsstyrelsen jämlikt 14 § 2 mom. taxeringsförordningen
träffat avtal att de skola lämna sakkunnigt biträde.
Vad angår taxeringen till skogsaccis torde det vara mest ändamålsenligt
att länsskogvaktarna, liksom hittills i allmänhet skett, biträda beskattningsnämnderna.
Då länsskogvaktarnas medverkan vid taxeringen i fortsättningen
faller utanför deras tjänst, bör nämnda medverkan ordnas så att
de biträda beskattningsnämnderna såsom sakkunniga. Härvid bliva bestämmelserna
i 14 § samt 145 § 6 och 8 mom. taxeringsförordningen tillämpliga
å berörda befattningshavare. För att länsstyrelse skall kunna träffa avtal
med erforderligt antal länsskogvaktare att, då de därtill kallas, lämna beskattningsnämnderna
sakkunnigt biträde, bör sådan ändring vidtagas i 29 §
1 mom. kungörelsen med vissa föreskrifter rörande taxeringsförfarandet att
till sakkunnig i skogshantering må kunna antagas även annan än den, som
genomgått skogshögskolan eller skogsinstitutet.
Genom nyssnämnda författningsändring möjliggöres för beskattningsnämnderna
att anlita länsskogvaktarna såsom sakkunniga i skogliga frågor
även vid inkomsttaxeringen i de fall, då så anses kunna ske.
Ersättning till länsskogvaktare för sakkunnigt biträde åt beskattningsnämnd
kommer, enligt 145 § 6 och 8 mom. taxeringsförordningen, att utgå i
form av dels gottgörelse för verkställd utredning eller undersökning, dels
ock resekostnadsersättning och arvode. Kungl. Maj:t torde, i den mån så befinnes
erforderligt, böra utfärda föreskrifter angående de grunder, enligt
vilka ersättning jämlikt 145 § 6 mom. taxeringsförordningen skall utgå till
länsskogvaktare. I den mån sakkunniguppdraget icke kan fullgöras vid sidan
av tjänsten, bör givetvis befattningshavaren begära ledighet från denna.
Ifragavarande kostnad för sakkunniga torde liksom övriga dylika kostnader
vid taxering böra stanna å statsverket.
Skulle i enlighet med förenämnda motion lagen om skogsaccis komma
att upphävas, förfaller givetvis frågan om särskild sakkunskap vid taxeringen
till skogsaccis.
Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
49
7. Fråga om viss ändring av taxeringsförordningens bestämmelser
angående.löneuppgifter m. m.
1 skrivelse den 27 februari 1947 har kronokamreraren i Borås hemställt
att arbetsgivare och skattskyldiga måtte åläggas att å löneuppgitt respektive
i allmän självdeklaration angiva numret å skattskyldigs debetsedel å preliminär
skatt för vederbörligt inkomstår. Till stöd för framställningen har
anförts att arbetet med sortering av löneuppgifterna vore mycket tidsödande
och besvärligt. Trots noggranna efterforskningar kunde ett stort antal uppgifter
icke återfinnas enär de upptoge knapphändiga och oftast felaktiga uppgifter
om arbetstagarens namn och mantalsskrivningsadress. De numera ändrade
reglerna om beskattningsort torde säkerligen medföra att deklarationer
och löneuppgifter komme att avgivas i felaktig kommun. Detta skulle ytterligare
försvåra arbetet med sortering av deklarationer och löneuppgifter. Om
numret å debetsedel å preliminär skatt utsattes å nämnda handlingar skulle
däremot sorteringsarbetet i liög grad underlättas.
Även föreningen Kopparbergs läns taxeringsnämndsordförande har i skrivelse
den 6 mars 1947 föreslagit att arbetsgivare skulle åläggas skyldighet att
å löneuppgift anteckna nummer å debetsedel å preliminär skatt.
Över framställningen från kronokamreraren i Borås hava, efter remiss,
yttranden avgivits av överståthållarämbetet (med överlämnande av yttrande
från t. f. taxeringsintendenten hos ämbetet), länsstyrelserna i Stockholms,
Kristianstads, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län ävensom av
taxeringsnämndsordförandenas riksförbund. Svenska arbetsgivareföreningen,
som jämväl beretts tillfälle avgiva yttrande över framställningen, har icke
begagnat sig därav.
Det framförda förslaget, att arbetsgivare och skattskyldiga skulle åläggas
skyldighet att å löneuppgift respektive i allmän självdeklaration angiva
numret å debetsedel å preliminär skatt, har tillstyrkts av de hörda myndigheterna
utom länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.
överståthållarämbetet anför därvid att åtskilligt skulle vinnas i fråga om
en förbättrad taxering därest debetsedelsnummer angåves å löneuppgifter
och i självdeklarationer. Ämbetet yttrar vidare:
För vinnande av större effektivitet skulle emellertid erfordras eu utvidgad
skyldighet för arbetsgivare att avgiva löneuppgift, så att dylik uppgift skulle
avgivas av envar, som till annan utbetalt ersättning för utfört arbete eller
uppdrag. Härigenom skulle dock det redan nu stora antalet löneuppgifter
komma att ytterligare utökas och måhända bör därför anstå härmed, i vart
fall till dess man konstaterat, huru stor arbetslättnad som ernås genom att
numret å preliminärdebetsedeln anbringas å löneuppgifterna. Däremot synes
redan nu böra genomföras sådana åtgärder, att taxeringsnämnderna vid
den årliga taxeringen erhålla kunskap om vad vederbörande skattskyldig föregående
år fått erlägga i preliminär skatt genom löneavdrag. Fn jämförelse
mellan detta belopp samt den deklarerade inkomsten torde nämligen
i fortsättningen vara nödvändig, därest man skall kunna förebygga, att un
Bihang
till riksdagens protokoll 19i7. 1 sand. Nr 311. 4
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
der inkomståret rätteligen innehållna skattemedel sedermera återbetalas på
grund av felaktig taxering. Denna jämförelse kan tydligtvis icke ske med
utnyttjande av debiteringslängden å slutlig skatt, enär erforderlig anteckning
däri rörande erlagd preliminär skatt icke torde vara verkställd förrän
i juni månad året efter inkomståret.
Däremot skulle en betydande kontrollmöjlighet vinnas, därest föreskrift
meddelades därom att å varje avgiven självdeklaration skall, å särskilt angiven
plats, av den skattskyldige antecknas summan av den preliminära
skatt, som under inkomståret erlagts genom löneavdrag. Genom en sådan
åtgärd skulle taxeringsnämndsordföranden få en tillsynes värdefull ledning
vid sitt bedömande av de i deklarationen innehållna uppgifterna.
T. f. taxeringsintendenten hos öv er ståtlmllar umbetet förordar, att arbetsgivare
ålägges att infordra uppgift om debetsedels nummer även för sådana
arbetstagare för vilka löneavdrag icke verkställes. Till underlättande härav
borde lokal skattemyndighet, när densamma lämnade besked om vid vilken
anställning löneavdrag skulle verkställas, utsätta debetsedelns nummer för
vederbörligt inkomstår med anvisning till arbetsgivare, som icke hade att
verkställa löneavdrag, att anteckna detta nummer för personen i fråga. Även
när befrielse från löneavdrag medgåves, borde dylik uppgift lämnas. I fall
då arbetsgivare — utan att vända sig till lokal skattemyndighet — från huvudarbetsgivaren
inhämtade uppgift om att löneavdrag verkställdes av denne,
borde han jämväl erhålla uppgift om debetsedelsnumret.
Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus lön har — efter att hava omnämnt
att kronokamreraren i Göteborg, som av länsstyrelsen lämnats tillfälle att
yttra sig över förevarande förslag, tillstyrkt detsamma — anfört:
Givetvis är det för myndigheterna av stort intresse, att löneuppgifter och
deklarationer hava fullständiga adressuppgifter. Är den »kamerala» adressen
ordentligt angiven, torde emellertid inga särskilda svårigheter behöva
möta vid sorteringen. Många arbetsgivare, som skola lämna löneuppgifter,
hava dock haft tillgång till den preliminära skattsedeln för det tilländalupna
uppbördsåret och hava sålunda å sina lönekort kunnat anteckna icke endast
debetsedelnumret utan även den å debetsedeln angivna adressen. Länsstyrelsen
vill därför hålla för troligt, att adressuppgifterna i dessa fall komma att
bliva mera fullständiga och riktiga än hittills. Även framdeles torde man
få räkna med att ofullständiga adressuppgifter i viss omfattning komma att
lämnas. Denna svårighet torde emellertid knappast kunna avhjälpas genom
den föreslagna skyldigheten, eftersom löneuppgifter med ofullständiga adresser
mestadels torde komma att begränsas till sådana fall, där arbetsgivare
icke haft tillgång till den preliminära skattsedeln. Att förse löneuppgifter om
biinkomster med debetsedelnummer även då adresserna äro så fullständiga,
att uppgifterna utan svårighet kunna sorteras, måste för deklaranter och
arbetsgivare framstå såsom onödigt formkrav. Härtill kommer ytterligare
att förväxling lätt kan ske mellan den preliminära skattsedeln för det tilländalupna
uppbördsåret och det uppbördsår, som börjar eller börjat löpa,
när löneuppgift och deklaration avgives. Risken för sammanblandning av
motsvarande nummerserier är så stor, alt man redan av detta skäl tvekar
att förorda förslagets genomförande. Men i övrigt vill länsstyrelsen hålla
före, att den arbetslättnad, som möjligen skulle kunna uppstå för myndigheterna
genom den föreslagna anordningen, är skäligen obetydlig i förhållande
till det besvär och det merarbete, som därigenom skulle vållas enskilda
opaginerad Kontrollera mot PDF
51
Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
deklaranter och arbetsgivare. Då det är angeläget, att löneuppgifter lämnas
i alla förekommande fall, bör man icke onödigtvis försvåra denna uppgiftsskyldighet.
Vad förslagsställaren anför därom att många skattskyldiga vid 1948 års
taxering kunna komma att deklarera i oriktig hemortskommun finner länsstyrelsen
vara förtjänt av särskilt beaktande, men länsstyrelsen vill ifrågasätta,
huruvida man icke bör konnna till rätta med denna svårighet genom
att upplysningsverksamhet anordnas i radio och i pressen vid tiden för löneuppgifters
och deklarationers avlämnande nästa år.
På grund av det anförda anser sig länsstyrelsen icke kunna tillstyrka bifall
till den gjorda framställningen.
Taxeringsnåmndsordförandenas riksförbund har för sin del avstyrkt förslaget.
Förbundet anför därvid att det kunde it rågasä ttas om sa särdeles
mycket skulle vinnas genom angivande av debetsedelsnummer, enär såvitt
förbundet kände till numret icke funnes utsatt i taxeringslängdema. De uppgifter,
som avsåge mera stadigvarande anställda, vore i regel lättast att återfinna
i längden. Svårigheter uppstode, då fråga vore om uppgifter beträffande
tillfälliga inkomster, inkomster av bisysslor o. dyl. Den arbetsgivare, som
det icke ålåge att verkställa löneavdrag, torde i regel icke känna till den anställdes
debetsedelsnummer, och det kunde näppeligen åläggas honom att
alltid taga reda på detta. Även om förbundet bestämt avstyrkte, att debetsedelsnummer
obligatoriskt skulle angivas på löneuppgifter och i deklarationer,
hade förbundet intet att erinra mot att plats på nämnda handlingar
bereddes för frivillig anteckning om debetsedelsnummer. Ur sorteringssynpunkt
syntes det långt viktigare, alt den skattskyldiges adress angåves med
användande av jordregisterbeteckning.
Även om arbetsgivare skulle åläggas skyldighet att å löneuppgift angiva Departementsdebetsedelsnummer,
torde emellertid sådan skyldighet icke skäligen kunna c efmutsträckas
till att avse även angivandet av debetsedelsnummer å löneuppgift
beträffande bisysslor. I dylikt fall saknar nämligen arbetsgivaren, som icke
är skyldig att verkställa löneavdrag å biinkomst, kännedom om debetsedelsnumret,
och det synes icke för närvarande böra krävas att arbetsgivaren enbart
av nu ifrågavarande anledning införskaffar upplysning om arbetstagares
debetsedelsnummer. Då sålunda dylikt nummer komme att angivas endast å
löneuppgifter som avse huvudanställning, skulle härigenom värdet av den
ifrågasatta skyldigheten för arbetsgivare alt å löneuppgift angiva debetsedelsnummer
i icke oväsentlig grad förringas.
Å debetsedel avseende preliminär skatt kommer från och med år 1948 att
angivas skattskyldigs kamerala adress. Arbetsgivare, som har tillgång till
arbetstagares debetsedel å preliminär skatt, har sålunda möjlighet att med
ledning av uppgift å debetsedeln anteckna den kamerala adressen och senare
angiva densamma å löneuppgift. Visst fog synes därför finnas för att, i likhet
med länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, antaga att arbetsgivarna
framdeles skola i större utsträckning än som för närvarande sker angiva riktig
kameral adress å löneuppgifterna. Blir så fallet saknas anledning att
opaginerad Kontrollera mot PDF
62 Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
ålägga arbetsgivare skyldighet att därjämte angiva debetsedelsnummer å löneuppgifterna.
På grund av det anförda och med hänsyn särskilt till att förslaget avstyrkts
av taxeringsnämndsordförandenas riksförbund finner jag mig icke böra förorda
att arbetsgivare och skattskyldiga för närvarande ålägges skyldighet
att å löneuppgift respektive i självdeklaration angiva nummer å debetsedel
avseende preliminär skatt. Skulle det efter något års erfarenheter av
det nya uppbördssystemet visa sig att arbetsgivare, som verkställa löneavdrag,
i större utsträckning å löneuppgifter lämna ofullständiga upplysningar om
arbetstagares mantalsskrivningsadress, torde emellertid frågan böra upptagas
till förnyad prövning.
I likhet med överståthållarämbetet finner jag den av ämbetet väckta frågan
om utökning av skyldigheten för arbetsgivare att avgiva löneuppgift tills
vidare böra anstå. Lämpligen bör denna fråga upptagas till prövning i samband
med att en allmän översyn av det nya uppbördssystemet äger rum.
Överståthållarämbetet har föreslagit att skattskyldig skulle åläggas att i
självdeklaration lämna uppgift om den preliminära skatt, som genom löneavdrag
erlagts under inkomståret; härigenom skulle kunna undvikas att skattskyldig
på grund av för låg taxering oriktigt erhölle restitution av erlagd preliminär
skatt.
Såsom överståthållarämbetet framhållit torde det vara av värde för ordförande
i taxeringsnämnd att äga tillgång till uppgift om den preliminära
skatt, som genom löneavdrag innehållits under närmast föregående inkomstår.
Härigenom har ordföranden möjlighet att bedöma huruvida den deklarerade
inkomsten i stort sett är riktig. Då anledning därtill förefinnes, bör
taxeringsnämndsordföranden kontrollera riktigheten av skattskyldigs uppgift
om erlagd preliminärskatt. Detta kan ske genom hänvändelse till vederbörande
uppbördsmyndighet. För de skattskyldiga torde det icke vara särskilt
betungande att på grundval av anteckningarna om inbetald skatt å
debetsedel avseende preliminär skatt lämna ifrågavarande uppgift. Jag finner
mig därför böra förorda att skattskyldig, som vidkänts löneavdrag, ålägges
att i allmän självdeklaration lämna uppgift om det avdragna beloppet. I
följd härav bör ändring ske i 29 § taxeringsförordningen. Underlåter skattskyldig
att i allmän självdeklaration lämna uppgift om det avdragna beloppet
och efterkommer han icke anmaning att fullständiga deklarationen i berörda
avseende, komma bestämmelserna i 39 § taxeringsförordningen om påföljd
för underlåtenhet att efter anmaning fullständiga självdeklaration att gälla
(förlust av rätten att hos kammarrätten och Kungl. Maj:t överklaga taxeringen)
.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 311.
53
8. Ändring av taxeringsförordningens bestämmelser angående
ersättning åt i 126 § 2 mom. samma förordning
omförmäld ledamot av kammarrätten.
Enligt 145 § 11 mom. taxeringsförordningen äger sådan i 126 § 2 mom.
omförmäld ledamot av kammarrätten ävensom sådan ledamot i fastighetsprövningsnämnd
eller prövningsnämnd, som icke är befattningshavare i statens
tjänst, för tid, varunder han varit inkallad till tjänstgöring, åtnjuta arvode
med 24 kronor om dagen, om han är bosatt å sammanträdesorten, och
med 32 kronor om dagen, om han är bosatt utom sammanträdesorten. Är
sådan ledamot befattningshavare i statens tjänst, skall han för tjänstgöringen
åtnjuta, jämte ersättning för avlöningsförmåner, som han får avstå under
tjänstledighet för ifrågavarande uppdrag, arvode med belopp, som bestämmes
av Kungl. Maj:t. Därjämte skall ledamot i förekommande fall för resedagar
åtnjuta rese- och traktamentsersättning enligt allmänna resereglementet.
I en den 12 december 1946 dagtecknad, till finansdepartementet ingiven
promemoria har t. f. presidenten i kammarrätten hemställt att åtgärder matte
vidtagas i syfte att bereda ifrågavarande ledamöter av kammarrätten till
beloppet avsevärt förhöjda arvoden. Till stöd härför har framhållits att de
bestämmelser, som reglerade ersättningen till de ifragavarande ledamöterna,
vore oförändrade sedan kammarrättens fastighetstaxeringsdivision genom
förordningen den 27 juni 1927 (nr 312) om ändring i vissa delar av förordningen
den 28 oktober 1910 om taxeringsmyndigheter och förfarandet vid
taxering tillkom. Vidare har i promemorian anförts bland annat följande:
Från nämnda ledamöters sida har under hand framhållits, att de anse de
nu utgående arvodena otillräckliga. Vid sådant förhållande föreligger risk för
att svårigheter kunna uppstå att förmå de nuvarande ledamöterna alt kvarstå
i sina befattningar eller andra för uppdraget lämpliga personer att åtaga
sig dem eventuellt erbjudet ledamotskap.
Det lärer icke kunna förnekas, att det är betydligt svårare att finna för
ledamotskap i kammarrätten kompetenta personer än det är att finna personer,
som lämpa sig att vara ledamot av fastighetsprövningsnämnd eller
prövningsnämnd.
Det är givetvis förenat med betydligt större kostnader och olägenheter for
ledamot, som är bosatt utom Stockholm, att tidvis uppehålla sig i Stockholm
för fullgörande av uppdrag alt vara ledamot av kammarrätten än det är för
ledamot av prövningsnämnd, som är bosatt utom länsresidensstaden, att vid
ett eller annat tillfälle vistas där för fullgörande av sitt uppdrag att vara
ledamot av prövningsnämnden. Sådan särskild ledamot av kammarrätten,
varom här är fråga, vilken i regel intager en framskjuten ställning inom
sitt fack, tvingas nämligen ofta på grund av sin tjänstgöring att eftersätta
andra, för hans ordinarie verksamhet betydelsefulla och därjämte inkomstbringande
göromål. Det honom såsom ledamot av kammarrätten tillkommande
arvodet bör vara så tilltaget, att det icke blott täcker av vistelsen i
Stockholm föranledda kostnader för den, som är bosatt utom Stockholm,
opaginerad Kontrollera mot PDF
54
Departements
chefen.
Kungl. Maj. ts proposition nr 311.
utan även utgör fullgod ersättning för det krävande och ansvarsfulla arbe
tet.
—
Det vill förefalla, som om dagarvodet till sådan i 126 § 2 mom. taxeringsforordningen
omförmäld ledamot av kammarrätten, som icke är befattningshavare
i statens tjänst, borde — för att trygga tillgången på tillräckligt antal
me(! ®rfor?erlf8 sakkunskap utrustade särskilda ledamöter av kammarrätten
höjas åtminstone till 30 kronor om dagen för ledamot, som är bosatt å
sammanträdesorten, och 40 kronor om dagen för ledamot, som är bosatt
utom sammanträdesorten.
Mest ändamålsenligt vore, om Kungl. Maj:t erhölle riksdagens medgivande
a_b — eventuellt inom viss fastställd ram — under hänsynstagande till de
hd efter annan växlande omständigheterna bestämma det belopp, med vilket
dagarvodet skall utgå till ledamot, som icke är befattningshavare i statens
tjänst, på samma sätt som redan nu gäller beträffande sådan ledamot
som ar befattningshavare i statens tjänst.
Med hänsyn till de krav, som måste ställas på kammarrättens ifrågavarande
ledamöter, och den relativt långa sammanhängande tid, som dessa ledamöter
nödgas tillsätta för tjänstgöring i kammarrätten, torde den ersättning,
som för närvarande utgår till ledamöterna, få anses vara för låg. Det
bör härvid särskilt framhållas, att ersättningen bibehållits oförändrad ända
sedan år 1927. Jag finner mig därför böra förorda en höjning av ersättningen.
Såsom t. f. presidenten i kammarrätten anfört torde det emellertid
vara lämpligt att — i likhet med vad som skett i vissa andra liknande fall
—- bestämmelser om ersättning åt ifrågavarande ledamöter meddelas i administrativ
ordning. I 145 § 11 mom. taxeringsförordningen bör därför i berörda
avseende endast stadgas, att ersättning åt ledamöterna utgår enligt
grunder, som fastställas av Kungl. Maj:t. Därest riksdagen bifaller en sådan
ändring av taxeringsförordningen, torde jag senare få anmäla frågan om
fastställande av ersättningens belopp.
Departementschefens hemställan.
föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition
föreslå riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag
till
1) förordning om ändring i uppbördsförordningen den 31 december 1945
(nr 896);
2) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr
370);
3) lag angående ändrad lydelse av anvisningen till 5 § lagen den 28 september
1928 (nr 377) om skogsaccis; samt
4) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928
(nr 379).
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 311.
55
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Erik Skiöld.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- BevU 1947:52 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i uppbördsförordningen den 31 december 1955 s. 1 i texten