Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av ett avtal mellan Sverige och Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet

1947-03-25 · 18 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 13 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:325, Angående godkännande av ett avtal mellan Sverige och Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

1

Nr 325.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande

av ett avtal mellan Sverige och Norge för undvikande

av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst

och förmögenhet; given Stockholms slott den 27 juni

1947.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch

utrikesdepartementsärenden för den 20 juni 1947 och över finansärenden

för denna dag samt med överlämnande av ett den 21 juni 1947 undertecknat

avtal mellan Sverige och Norge för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å inkomst och förmögenhet, jämte till avtalet hörande

slutprotokoll, vill Kungl. Maj:t härmed föreslå riksdagen att

dels godkänna berörda avtal och slutprotokoll;

dels ock i övrigt bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen denna dag hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 19i7. 1 samt. Nr 325.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

Avtal Avtale

mellan Konungariket Sverige och mellom Kongeriket Norge og KongeKonungariket

Norge för undvikande riket Sverige for å forebygge dobav

dubbelbeskattning beträffande skat- beltbeskatning for så vidt angår skatter

ter å inkomst och förmögenhet. av inntekt og formue.

Konungariket Sverige och Konungariket

Norge hava överenskommit

att sluta avtal för undvikande av

dubbelbeskattning beträffande skatter

å inkomst och förmögenhet.

För detta ändamål hava till fullmäktige

utsett:

Hans Majestät Konungen av Sverige:
Friherre

Johan Hugo Beck-Friis,

Envoyé extraordinaire och Ministre

plenipotentiaire

Hans Majestät Konungen av Norge:

sin utrikesminister Halvard M.

Lange

vilka, efter att hava granskat varandras

fullmakter och funnit dem i

god och behörig form, överenskommit

om följande bestämmelser:

Artikel 1.

Detta avtal är tillämpligt å svenska

och norska medborgare samt å svenska

och norska juridiska personer.

Artikel 2.

I avtalet inbegripas skatter å inkomst

eller förmögenhet, vare sig de

upptagas för statens eller kommuns

räkning.

Som skatter å inkomst eller förmögenhet

anses särskilt:

1. beträffande lagstiftningen i Sverige:
a)

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

b) särskild skatt å förmögenhet,

c) kommunal inkomstskatt,

Kongeriket Norge og Kongeriket

Sverige er kommet overens om å slutte

en avtale for å forebygge dobbeltbeskatning

for så vidt angår skatter av

inntekt og formue.

I dette oyemed har til befullmektigede

oppnevnt:

Hans Majestet Norges Konge:

sin utenriksminister Halvard M.

Lange

Hans Majestet Sveriges Konge:

Friherre Johan Hugo Beck-Friis,

Envoyé extraordinaire og Ministre

plenipotentiaire

som, etter å ha gransket hverandres

fullmakter og funnet dem i god og

riktig form, er kommet overens om

folgende bestemmelser:

Artikkel 1.

Denne avtale får anvendelse på

norske og svenske statsborgere samt

på norske og svenske juridiske personer.

Artikkel 2.

Under avtalen inngår skatter av inntekt

eller formue, enten de utskrives

til staten eller til en kommune.

Som skatter av inntekt eller formue

anses saerlig:

1. for så vidt angår lovgivningen i

Norge:

a) inntekts- og formuesskatt til staten,

b) ekstraordinaer formuesskatt til

staten,

c) inntekts- og formuesskatt til

kommuner, samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 325.

3

d) kupongskatt,

e) ersättningsskatt, samt

f) utskylder och avgifter, som utgå

efter samma grunder som någon

av de under a)—c) angivna skatterna ;

2. beträffande lagstiftningen i

Norge:

a) inkomst- och förmögenhetsskatt

till staten,

b) extraordinär förmögenhetsskatt

till staten,

c) inkomst- och förmögenhetsskatt

till kommuner, samt

d) utskylder och avgifter, som utgå

efter samma grunder som någon

av de under a)—c) angivna skatterna.

Artikel 3.

Såframt ej annat stadgas i detta

avtal, beskattas inkomst och förmögenhet

allenast i den av staterna, där

den skattskyldige anses vara bosatt.

Enskild skattskyldig anses enligt

detta avtal bosatt i ena staten, om

han där har sitt egentliga bo och hemvist,

eller, därest han icke har sådant

bo och hemvist i någon av staterna,

om han där stadigvarande vistas. Stadigvarande

vistelse i ena staten anses

föreligga under tid, då den skattskyldige

å någon ort inom staten uppehåller

sig under omständigheter, av

vilka kan slutas till avsikt att vistas

där icke blott tillfälligtvis.

Enskild skattskyldig, som icke har

sitt egentliga bo och hemvist eller

stadigvarande vistas i någon av de

två staterna men likväl enligt lagstiftningen

i dessa stater blir utsatt för

dubbelbeskattning, skall vid avtalets

tillämpning anses vara bosatt i den

av staterna, i vilken han äger medborgarskap.

Juridisk person anses enligt detta

d) skatter og avgifter, som utskrives

på samme grunnlag som noen av

de under a)—c) angitte skatter;

2. for så vidt angår lovgivningen i

Sverige:

a) inntekts- og formuesskatt til staten,

b) särskilt skatt av formue,

c) kommunal inntektsskatt,

d) kupongskatt,

e) »ersättningsskatt», samt

f) skatter og avgifter, som utskrives

på samme grunnlag som noen av

de under a)—c) angitte skatter.

Artikkel 3.

Såfremt ikke noe annet er fastsatt

i denne avtale, skattlegges inntekt og

formue bare i den av statene, hvor

den skattepliktige anses for å hore

hjemme.

Personlig skattepliktig anses etter

denne avtale for å hore hjemme

(vtere bosatt) i en av statene, hvis han

har sitt virkelige bosted der, eller, hvis

han ikke har slikt bosted i noen av

statene, om han stadig oppholder seg

der. Stadig opphold i den ene stat

anses å foreligge, når den skattepliktige

oppholder seg på noe sted innenfor

statens område under omstendigheter,

av hvilke det kan sluttes åt han

har til hensikt å oppholde seg der

ikke bare midlertidig.

Personlig skattepliktig, som ikke

har sitt virkelige bosted eller stadig

oppholder seg i noen av de to stater,

men likevel etter lovgivningen i disse

stater blir utsatt for dobbeltbeskatning,

skal ved avtalens anvendelse anses

for å vaere bosatt i den av statene,

som han er slatsborger av.

Juridisk person anses etter denne

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

avtal vara bosatt i den av staterna,

där styrelsen eller högsta förvaltningen

har sitt säte. Emellertid beröras

icke härav bestämmelserna i de

båda staternas lagstiftning om beskattningsort

för oskifta dödsbon.

Artikel 4.

Skatt å inkomst av fast egendom,

belägen i en av staterna, utgår allenast

i denna stat.

Artikel 5.

Skatt å inkomst av handel, industri

eller annan rörelse eller av fritt yrke,

vilken inkomst härflyter från fast

driftställe i en av staterna, utgår, såframt

ej i det följande annorlunda

stadgas, allenast i denna stat. Finnas

fasta driftställen i båda staterna, äger

vardera staten beskatta den del av

inkomsten, som förvärvas från inom

statens område befintligt fast driftställe.

Som fast driftställe anses plats, å

vilken för stadigvarande bruk vid rörelsens

eller yrkets utövande finnes

särskild anläggning eller vidtagits

särskild anordning, såsom plats där

företaget har sin ledning, kontor, filial,

stadigvarande agentur, tillverkningsplats,

verkstad eller dylikt, inköps-

eller försäljningsställe, varunederlag

(även stadigvarande kommissionslager),

gruva eller annan liknande

fyndighet.

Som inkomst av rörelse betraktas

även inkomst genom delägarskap i

företag, dock icke inkomst av aktier

eller likartade värdepapper.

Artikel 6.

Inkomst av företag för utövande

av sjöfart eller luftfart, vars verkliga

ledning har sitt säte i en av staterna,

beskattas allenast i denna stat.

Artikel 7.

Beträffande utdelningar förbehåller

sig vardera staten rätt att, i den

mån dess skattelagstiftning så föreskriver,

uttaga och innehålla skatt

som enligt dess egen skattelagstift
-

avtale for å hore hjemme i den av

statene, hvor styret eller den överste

ledelse har sitt ssete. Imidlertid berores

ikke herav bestemmelsene i de to

staters lovgivning om stedet for skattskrivning

av uskiftede dodsboer.

Artikkel 4.

Skatt av inntekt av fast eiendom,

beliggende i en av statene, utskrives

bare i denne stat.

Artikkel 5.

Skatt av inntekt av handel, industri

eller annen naeringsdrift eller av fritt

yrke, hvilken inntekt skriver seg fra

fast driftssted i en av statene, utskrives

bare i denne stat, såfremt det ikke

er fastsatt noe annet i det folgende.

Finnes faste driftssteder i begge stater,

tilkommer hver stat skatt av den

del av inntekten som erverves fra fast

driftssted innenfor statens område.

Som fast driftssted anses sted, hvor

det finnes sserlig anlegg eller er truffet

saerlig foranstaltning for stadig

bruk ved virksomhetens eller yrkets

utovelse, så som sted hvor foretagendet

har sin ledelse, kontor, filial, fast

agentur, produksjonssted, verksted

eller lignende, innkjops- eller salgssted,

varelager (herunder også varig

kommisjonslager), gruve eller annen

lignende forekomst.

Som inntekt av nasringsdrift anses

også inntekt noen har som deltager i

et foretagende, dog ikke inntekt av

aksjer eller lignende verdipapirer.

Artikkel 6.

Inntekt av foretagende for drift av

sjöfart eller luftfart, hvis virkelige ledelse

har sitt saete i en av statene,

skattlegges bare i denne stat.

Artikkel 7.

Angående utbytte forbeholder hvei

stat seg rett til, i den utstrekning det

er foreskrevet i dens skattebestemmelser,

å oppkreve og tilbakeholde skatt

som etter dens egen skattelovgivning

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 325.

ning avdrages vid källan, dock ej

mera än 10 procent av utdelningens

bruttobelopp.

Därest i endera staten avdrag sker

enligt bestämmelserna i första stycket,

skall den andra staten från sin

på utdelningen belöpande statliga

skatt å inkomst medgiva ett särskilt

avdrag i anledning av den i förstnämnda

stat vid källan avdragna

skatten, vilket avdrag ej må understiga

5 procent av utdelningens bruttobelopp.

Artikel 8.

För förmögenhet, bestående av fast

egendom i en av staterna eller tillbehör

till sådan egendom, utgår skatt

allenast i denna stat.

För förmögenhet, bestående av företag

för utövande av handel, industri

eller annan rörelse eller fritt yrke, utgår

skatt allenast i den stat, vilken

enligt bestämmelserna i detta avtal

skatt å inkomst av samma förmögenhet

tillkommer.

Artikel 9.

Den stat, i vilken den skattskyldige

anses vara bosatt, är oförhindrad att

vid bestämmande av skatten använda

den skattesats, som skulle hava

tillämpats, om även inkomst och förmögenhet,

som enligt föreskrifterna i

detta avtal äro i beskattningshänseende

förbehållna den andra staten,

tagits till beskattning i förstnämnda

siat.

Artikel 10.

Förmenar skattskyldig, att av beskattningsmyndighetema

i de avtalslutande

staterna vidtagna åtgärder för

honom medfört dubbelbeskattning,

som strider mot detta avtal, må han

häremot göra erinringar hos den stat,

som han tillhör. Anses erinringarna

grundade, kan denna stats högsta finansmyndighet

träffa överenskommelse

med den andra statens högsta

finansmyndighet för att få dubbelbeskattningen

undanröjd.

I fall, då svårighet eller tvivelsmål

avdras ved kilden, dog lkke mer enn

10 prosent av utbyttets bruttobelop.

Dersom i den ene staten avdrag

skjer etter bestemmelsen i forste ledd,

skal den andre staten i anledning av

den skatt som i den forste staten er

avdratt ved kilden, tilstå et särskilt

fradrag i den statsskatt som faller på

utbyttet. Dette fradrag må ikke utgjore

mindre enn 5 prosent av utbyttets

bruttobelop.

Artikkel 8.

Av formue i fast eiendom i en av

statene eller tilbehor til slik eiendom

utskrives skatt bare i denne stat.

Av formue i foretagende for drift

av handel, industri eller annen naeringsdrift

eller fritt yrke utskrives

skatt bare i den stat, som etter bestemmelsene

i denne avtale tilkommer

skatt av inntekten av samme formue.

Artikkel 9.

Den stat, hvor den skattepliktige

anses for å hore hjemme (vsere bosatt)

har adgang til ved fastsettelse av

skatten å anvende den skattesats, som

skulle ha vsert brukt, om også inntekt

og formue, som etter bestemmelsene i

denne avtale i beskatningshenseende

er forbeholdt den annen stat, var tatt

til beskatning i den forste stat.

Artikkel 10.

Mener en skattepliktig åt den frerngangsmåte

som beskatningsmvndighetene

i de kontraherende stater har

anvendt, för ham har medfört dobbeltbeskatning,

som er i strid med denne

avtale, kan innsigelse mot dette

gjores hos den stat som han tilhorer.

Anses innvendingene begrunnet, kan

denne stats överste finansmyndighet

treffe overenskomst med den annen

stats överste finansmyndighet for å

få dobbeltbeskatningen opphevet.

I tilfelle hvor vanskelighet eller tvil

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 325.

uppkommer vid avtalets tolkning och

tillämpning, kunna de högsta finansmyndigheterna

i staterna träffa särskilda

överenskommelser.

Artikel 11.

Detta avtal skall ej tillämpas å

Svalbard och Jan Mayen.

Artikel 12.

Detta avtal träder första gången i

tillämpning beträffande de skatter,

som utgå i Sverige på grund av 1948

års taxering och i Norge på grund av

taxering för skatteåret 1948—1949 med

undantag för taxering avseende räkenskapsår,

som gått till ända före den

1 mars 1947.

Artikel 13.

Detta avtal, som är avfattat i dubbla

originalexemplar på svenska och

norska språken, skall ratificeras för

Sveriges del med riksdagens samtycke

av Hans Majestät Konungen av Sverige

och för Norges del av Hans Majestät

Konungen av Norge. Ratifikationshandlingarna

skola snarast möjligt

utväxlas i Stockholm. Avtalet träder

i kraft med utväxlingen av ratifikationshandlingarna

och förbliver gällande,

så länge detsamma icke uppsäges

av någon av de avtalslutande staterna.

Uppsägning skall äga rum

minst åtta månader före kalenderårets

utgång. Har denna uppsägningstid

iakttagits, tillämpas avtalet sista

gången å de skatter, som utgå på

grund av taxering avseende det kalenderår,

vars utgång uppsägningen

avsett, eller, i förekommande fall, för

de räkenskapsår, som senast gå till

ända före nämnda tidpunkt.

Till bekräftelse härå hava de båda

staternas fullmäktige undertecknat

avtalet och försett detsamma med sigill.

Som skedde i Oslo, i två exemplar,

den 21 juni 1947.

Johan Beck-Friis

(L. S.)

oppstår ved avtalens tolkning og anvendelse,

kan de överste finansmyndighetene

i statene treffe saerskilte

overenskomster.

Artikkel 11.

Denne avtale får ikke anvendelse på

Svalbard og Jan Mayen.

Artikkel 12.

Denne avtale får forste gang anvendelse

på de skatter som utskrives

i Norge på grunnlag av ligning for

skatteåret 1948—49 med unntak av

ligning som bygger på regnskapsår utlopet

for 1. mars 1947, og i Sverige

på grunnlag av ligning i 1948.

Artikkel 13.

Denne avtale, som er utferdiget i to

originaleksemplarer på norsk og

svensk språk, skal ratifiseres for Norges

vedkommende av Hans Majestet

Norges Konge og for Sveriges vedkommende

med Riksdagens samtykke av

Hans Majestet Sveriges Konge. Ratifikasjonsdokumentene

skal snarest

mulig utveksles i Stockholm. Avtalen

trer i kraft ved utvekslingen av ratifikasjonsdokumentene

og förblir gjeldende

så lenge den ikke oppsis av noen

av de kontraherende stater. Oppsigelse

skal finne sted minst åtte måneder

for kalenderårets utgång. Har denne

oppsigelsestid vsert iakttatt, anvendes

avtalen siste gang på de skatter, som

utskrives på grunnlag av ligning for

det kalenderår, til hvis utgång oppsigelse

har funnet sted, eller i tilfelle

for de regnskapsår som utlöper senest

for nevnte tidspunkt.

Til bekreftelse herav har de to staters

befullmektigede undertegnet avtalen

og försynt den med segl.

Som skjedde i Oslo, i 2 eksemplarer,

den 21. juni 1947.

Halvard M. Lange

(L. S.l

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

7

Slutprotokoll. Sluttprotokoll.

Vid undertecknandet av det denna

dag mellan Konungariket Sverige och

Konungariket Norge slutna avtalet för

undvikande av dubbelbeskattning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet

hava undertecknade fullmäktige

avgivit följande likalvdande

förklaringar, som utgöra en integrerande

del av avtalet.

1. Angående sådana skattskyldiga,

som icke tilhöra någon av de avtalslutande

staterna, kunna de högsta

finansmyndighetema i dessa stater,

med tillämpning av avtalets principer,

från fall till fall träffa särskilda

överenskommelser till undvikande av

dubbelbeskattning.

2. Den i artikel 2 av avtalet intagna

uppräkningen av skatter å inkomst

och förmögenhet är icke att

anse såsom uttömmande.

Tvivelaktiga frågor rörande vilka

skatter som innefattas under avtalet

skola avgöras i samförstånd mellan

de båda staternas högsta finansmyndigheter,

vilka, så ofta anledning därtill

förekommer, skola utbyta förteckningar

över i vardera staten utgående

skatter å inkomst och förmögenhet.

3. Med kommuner förstås i detta

avtal kommuner av såväl högre som

lägre ordning.

4. Såsom skatter å inkomst eller

förmögenhet enligt detta avtal anses

ej omsättningsskatter, särskilda skatter

å vinst å lotterier och vadhållning,

arvs- och gåvoskatter samt ej heller

i Sverige utgående »bevillningsavgifter

för särskilda förmåner och rättigheter».

5. Skulle tvivelsmål uppstå i vilken

av de båda staterna skattskyldig

enligt artikel 3 andra stycket skall

anses vara bosatt eller kan den skattskyldige

med tillämpning av nyssnämnda

bestämmelse anses bosatt i

båda staterna, skall frågan om bosättningsorten

avgöras genom särskild

överenskommelse mellan de

högsta finansmyndighetema i de bå
-

Ved undertegningen av den avtale

som idag er sluttet mellom Kongeriket

Norge og Kongeriket Sverige for å

forebygge dobbeltbeskatning for så

vidt angår skatter av inntekt og formue

har undertegnede befullmektigede

avgitt folgende likelydende erklseringer,

som utgjor en integrerende del

av avtalen.

1. Angående slike skattepliktige,

som ikke tilhorer noen av de kontraherende

stater, kan de överste finansmyndigheter

i disse stater, under anvendelse

av avtalens prinsipper, treffe

särskilt overenskomst i hvert enkelt

tilfelle for å forebygge dobbeltbeskatning.

2. Den i artikkel 2 i avtalen inntatte

oppregning av skatter av inntekt

og formue er ikke å anse som uttommende.

Tvilsomme spörsmål om hvilke

skatter går inn under avtalen skal avgjores

i minnelighet av begge staters

överste finansmyndigheter, som så

ofte det er grunn til det skal utveksle

fortegnelser over skatter av inntekt og

formue som utskrives i hver stat.

3. Med kommuner forstås i denne

avtale kommuner av såvel hoyere som

lavere orden.

4. Som skatter av inntekt eller formue

etter denne avtale anses ikke omsetningsskatter,

sserskilte skatter på

gevinst av lotterier og veddemål, arveog

gaveskatter samt heller ikke de »bevillingsavgifter

för särskilda förmåner

och rättigheter», som utskrives i Sver

i <rc.

5. Skulle det oppstå tvil om i hvilken

av de to stater den skattepliktige

etter regelen i artikkel 3. annet ledd,

skal anses för å vsere bosatt, eller

kan den skattepliktige ved anvendelse

av denne regel anses bosatt i begge

stater, skal spörsmålet om bostedet

avgjores ved särskilt overenskomst

mellom de överste finansmyndigheter

i de to stater. Det skal da tas liensyn

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

da staterna. Hänsyn skall därvid tagas

till i vilkendera staten den skattskyldige

kan anses hava centrum för

sina ekonomiska intressen, eller, om

ej heller detta kan avgöras, till medborgarskapet.

6. Inkomst eller förmögenhet, för

vilken oskift dödsbo jämlikt detta

avtal beskattas i den ena staten, må

ej tillika beskattas i den andra staten

hos den som uppbär utdelning

från dödsboet.

Därest fond, stiftelse eller annan

liknande juridisk person beskattas i

den ena staten för sin inkomst och

någon, som uppbär utdelning från den

juridiska personen, beskattas i den

andra staten för utdelningen, kunna

de båda staternas högsta finansmyndigheter

genom särskild överenskommelse

bestämma i vad mån den juridiska

personen eller den som uppbär

utdelningen må befrias från

skattskyldighet. Motsvarande skall

gälla i avseende å förmögenhetsbeskattningen.

7. Bestämmelsen i artikel 4 gäller

såväl inkomst, som förvärvas genom

omedelbart förvaltande och brukande

av den fasta egendomen med tillbehör,

som ock inkomst genom uthyrning,

utarrendering samt varje

annat slags användning av egendomen

ävensom realisationsvinst, som

förvärvas genom avyttring av fast

egendom samt av tillbehör, som avyttras

i samband med egendomen.

Såsom inkomst av fast egendom

betraktas enligt detta avtal inkomst

genom avverkning av skog på egen

eller annans mark, så ock inkomst,

som må tillkomma avverkaren genom

det avverkade virkets försäljning

inom riket ävensom genom sådan

förädling av virket, som inom riket

äger rum annorstädes än å fast driftställe.

8. Till fritt yrke enligt artikel 5

räknas särskilt vetenskaplig, konstnärlig,

undervisande och uppfostrande

verksamhet samt verksamhet som

läkare, advokat, arkitekt och ingenjör.

til i hvilken av statene den skattepliktige

kan anses å ha sentrum för sine

ekonomiske interesser, eller, om heller

ikke dette kan avgjores, til statsborgerskapet.

6. Inntekt eller formue, som uskiftet

dödsbo i henhold til denne avtales

bestemmelser skattlegges for i

den ene siat kan ikke tillike skattlegges

i den annen stat hos den som oppebserer

utdeling fra dodsboet.

Dersom fond, stiftelse eller annen

lignende juridisk person skattlegges i

den ene stat for sin inntekt og noen,

som oppebferer utdeling fra den juridiske

person, skattlegges i den annen

stat for utdelingen, kan begge staters

överste finansmyndigheter gjennom

särskilt overenskomst bestemme i

hvilken utstrekning den juridiske

person eller den som oppebserer utdelingen

skal fritas för skatteplikten.

Tilsvarende skal gjelde med hensyn

til formuesbeskatning.

7. Bestemmelsen i artikkel 4 gjelder

såvel inntekt, som erverves gjennom

umiddelbar nyttiggjoring og bruk

av den faste eiendom med tilbehor,

som inntekt gjennom utleie, bortforpaktning

og enhver annen anvendelse

av eiendommen likesom realisasjonsgevinst,

som erverves gjennom avhendelse

av fast eiendom samt av tilbehor

som avhendes i förbindelse med eiendommen.

Som inntekt av fast eiendom anses

etter denne avtale inntekt gjennom

åvirkning av skog på egen eller annens

grunn, samt inntekt som måtte tilkomme

åvirkeren gjennom det åvirkede

virkes salg innen riket likesom

gjennom slik foredling av virket, som

föregår innen riket annetsteds enn på

fast driftssted.

8. Til fritt yrke etter artikkel 5

regnes sterlig vitenskapelig, kunstnerisk,

undervisnings- og oppdragelsesvirksomhet,

samt virksomhet som

Ifege, sakforer, arkitekt og ingenior.

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

9. Bestämmelserna i artikel 5 gälla

såväl inkomst, som förvärvas genom

omedelbart bedrivande av rörelse,

som ock inkomst genom rörelses upplåtelse

åt annan ävensom vinst genom

avyttring av rörelsen eller del

av den eller av föremål, som användes

i rörelsen.

10. Fast driftställe i den ena av

de avtalslutande staterna skall ej anses

föreligga allenast på den grund,

att ett i den andra staten hemmahörande

företag i den förra staten upprätthåller

affärsförbindelser genom

en fullständigt oberoende representant

eller genom en representant (agent),

som visserligen är stadigvarande verksam

för företagets räkning inom den

förra staten men blott förmedlar affärer

utan att vara befullmäktigad

att avsluta affärer å företagets vägnar.

11. De högsta finansmyndigheterna

kunna sluta särskilt avtal för att

i de i artikel 5 första stycket andra

punkten avsedda fallen på skäligt

sätt åstadkomma uppdelning av inkomster

av handel, industri och annan

rörelse eller fritt yrke samt av

förmögenhet nedlagd i sådan verksamhet.

De högsta finansmyndigheterna

kunna ock, där beskattningsmyndighet

funnit anledning föreligga till

omräkning av inkomst eller förmögenhet

i förhållandet mellan moderföretag

i den ena staten och dotterföretag

i den andra staten eller i andra

liknande fall, träffa skäligt avgörande

rörande inkomstens eller förmögenhetens

beräkning för ifrågavarande

båda skattskyldiga.

12. Med »likartade värdepapper»

i artikel 5 sista stycket förstås, såvitt

gällande lagstiftning i Sverige angår,

bevis å andelar i svenska ekonomiska

föreningar samt, såvitt gällande

lagstiftning i Norge angår, bevis å

andelar i norska bolag med delad

eller eljest begränsad ansvarighet,

härunder ej inbegripna vanliga kommanditbolag.

Därest på grund av ändring av bestämmelserna

i någondera statens

9. Bestemmelsene i artikkel 5 gjelder

såvel inntekt, som erverves gjennom

umiddelbar drift av virksomhet,

som inntekt gjennom virksomhets

bortleie til en annen, samt gevinst ved

avhendelse av virksomheten eller del

av den eller av gjenstander, som anvendes

i virksomheten.

10. Fast driftssted i den ene av de

kontraherende stater skal ikke anses

å foreligge bare av den grunn åt en i

den annen stat hjemmehorende bedrift

opprettholder forretningsforbindelser

i den forste stat gjennom en

fullstendig uavhengig representant eller

gjennom en representant (agent),

som visstnok stadig virker for bedriftens

regning i den forste stat, men

bare formidler forretninger uten å ha

fullmakt til å avslutte forretninger på

bedriftens vegne.

11. De överste finansmyndigheter

kan i de tilfelle som er nevnt i artikkel

5, forste ledds annet punktum,

slutte särskilt avtale for på rimelig

måte å bevirke en oppdeling av inntekter

av handel, industri og annen

nseringsdrift eller fritt yrke samt av

formue som er nedlagt i slik virksomhet.

De överste finansmyndigheter kan

også, hvor en ligningsmyndighet har

funnet grunn til omregning av inntekt

eller formue i forholdet mellom

moderselskap i den ene stat og datterselskap

i den annen stat eller i andre

lignende tilfelle, treffe rimelig avgjorelse

angående inntektens eller formuens

beregning for vedkommende

skattepliktige.

12. Med »lignende verdipapirer» i

artikkel 5 siste ledd forstås, forsåvidt

angår lovgivningen i Norge, andelsbevis

i norske selskaper med delt eller

på annen måte begrenset ansvar, herunder

dog ikke vanlige kommanditselskaper,

samt forsåvidt angår lovgivningen

i Sverige, andelsbevis i

svenske okonomiske foreninger.

Dersom det på grunn av endring i

bestemmelsene i noen av statenes lov
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

lagstiftning angående bolag eller andra

sammanslutningar för företags

drivande fråga uppkommer om innebörden

av uttrycket »likartade värdepapper»,

kunna de båda staternas

högsta finansmyndigheter träffa särskild

överenskommelse härutinnan.

13. Royalty, som utgår för nyttjande

av fast egendom eller för bearbetande

av gruva eller annan fyndighet,

beskattas i den av staterna,

där den fasta egendomen, gruvan eller

fyndigheten är belägen.

Annan royalty beskattas enligt bestämmelserna

i artikel 3; dock att beskattningen

förbehålles den stat varifrån

rovaltyn utgår, därest den, som

uppbär royaltyn, har sådant inflytande

över företagets ledning att det

skäligen bör anses som om han själv

varit omedelbart delaktig i rörelsens

bedrivande.

Såsom royalty anses jämväl periodiskt

utgående avgift för utnyttjande

av patent, mönster eller dylikt.

14. Till undvikande av möjligen

uppkommande tvivelsmål rörande innebörden

av artikel 6 uttalas att, där

luftfart utövas av konsortium med

delägare från de båda staterna, skall,

om konsortiet icke är juridisk person,

inkomsten av verksamheten beskattas

allenast hos delägarna samt i

vardera staten endast till den del inkomsten

belöper på delägare i den

staten.

15. För undvikande av tvivelsmål

uttalas, att den skatt å utdelningar,

som i Norge uttages av utomlands

bosatta aktieägare och för vilken vederbörande

aktiebolag är ansvarigt,

enligt artikel 7 är att anse såsom

skatt vid källan.

16. Studerande, som allenast i studiesyfte

uppehålla sig i en av de

avtalslutande staterna, underkastas

icke beskattning i denna stat för belopp,

som de för sitt underhåll och

sina studier mottaga från sina i den

andra staten bosatta och där redan

skattskyldiga anhöriga.

17. Till undvikande av möjligen

uppkommande tvivelsmål uttalas, att

bestämmelserna i detta avtal icke in
-

givning om selskaper eller andre sammenslutninger

for naeringsdrift oppstår

spörsmål om förståelsen av uttrykket

»lignende verdipapirer», kan

de to staters överste finansmyndigheter

treffe saerskilt overenskomst angående

dette.

13. Royalty som betales for bruken

av fast eiendom eller for drift av gruve

eller annen forekomst, skattlegges

i den av statene der den faste eiendommen,

gruva eller förekomsten ligger.

Annen royalty skattlegges etter bestemmelsene

i artikkel 3, dog slik åt

skattleggingen forbeholdes den stat

hvorfra royaltyen betales, dersom den

som oppebaerer royaltyen har slik innflytelse

på foretagendets ledelse åt det

er rimelig å anse det som om han var

direkte deltager i virksomheten.

Som royalty anses også periodisk

avgift som betales for utnyttelse avpatent,

monster eller lignende.

14. For å forebygge mulig tvil om

förståelsen av artikkel 6 uttales, åt

når luftfart blir drevet av konsortium

med deltagere fra begge stater, skal,

dersom konsortiet ikke er en juridisk

person, inntekten av virksomheten

skattlegges bare hos deltagerne og slik

åt hver stat skattlegger bare den del

som tilfailer deltager i denne stat.

15. For å forebygge tvil uttales, åt

den skatt som i Norge utlignes på i

utlandet bosatte aksjonaerer og som

vedkommende selskap er ansvarig

for, etter artikkel 7 er å anse som skatt

ved kilden.

16. Studerende, som oppholder seg

i en av de kontraherende stater bare

i studieoyemed, skattlegges ikke i denne

stat for belop, som de til sitt underhold

og sine studier mottar fra sine i

den annen stat bosatte og der skattepliktige

pårörende.

17. For å forebygge mulig tvil uttales,

åt bestemmelsene i denne avtale

ikke innvirker på retten til å nyte

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 32ö.

11

verka på rätten att åtnjuta eventuell,

längre gående befrielse som i

kraft av folkrättens allmänna regler

medgivits eller framdeles må komma

att medgivas diplomatiska och konsulära

befattningshavare.

I den mån på grund av sådan

längre gående befrielse påförande av

skatt å inkomst eller förmögenhet

icke sker i anställningsstaten, förbehålles

beskattningen hemlandet.

18. För undvikande av tvivelsmål

uttalas likaledes, att, därest en person

på grund av flyttning från den ena

staten till den andra beskattas i båda

staterna för i artikel 3 avsedd inkomst,

som förvärvats under en och

samma tidrymd, beskattningsrätten

enligt detta avtal tillkommer den stat,

där han var bosatt, då inkomsten förvärvades.

19. Vardera staten skall vara oförhindrad

att i erforderlig mån kräva

bevis för att dubbelbeskattning i avtalets

mening föreligger.

20. Kupongskatt för utdelning å

aktier i svenskt aktiebolag anses utgå

på grund av taxering under året

efter det då utdelningen blivit tillgänglig

för lyftning.

För undvikande av tvivelsmål uttalas,

att avtalet skall beträffande i

Sverige preliminärt erlagda skatter

tillämpas första gången i fråga om

skatter, som erläggas under inkomståret

1948.

21. Genom detta avtal sker icke någon

ändring i det den 14 juni 1937 ingångna

avtalet angående grunderna

för fördelning i beskattningshänseende

av Luossavaara—Kiirunavaara

Aktiebolags inkomster.

Som skedde i Oslo, i två exemplar,

den 21 juni 1947.

eventuell lenger gående skattefrihet,

som i kraft av folkerettens alminnelige

regler innrommes eller for fremtiden

måtte komme til å bli innrommet

diplomatiske og konsulaere tjenestemenn.

I den utstrekning hvori det på grunn

av slik lenger gående skattefritagelse

ikke utskrives skatt på inntekt eller

formue i ansettelseslandet, forbeholdes

skattskrivningen hjemlandet.

18. For å forebygge tvil uttales likeledes,

åt dersom en person som folge

av flytning fra den ene stat til den

annen blir skattelagt i begge stater för

inntekt av den i artikkel 3 nevnte art,

som er opptjent i ett og samme tidsrom,

tilkommer beskalningsretten etter

denne avtale den stat, hvor vedkommende

var bosatt da inntekten ble

oppebåret.

19. Hver av statene skal ha anledning

til i fornodent omfång å kreve

bevis for åt dobbeltbeskatning i avtalens

forstand föreligger.

20. Kupongskatt på utbytte av aksjer

i svensk aksjeselskap anses utskrevet

på grunnlag av ligning i året

etter det år da det ble anledning til å

heve utbyttet.

For å forebygge tvil uttales, åt avtalen,

når det gjelder skatter som erlegges

forskuddsvis i Sverige, skal anvendes

forste gang på de skatter som

erlegges i inntektsåret 1948.

21. Gjennom denne avtale skjer det

ikke noen endring i den avtale som

ble inngått 14. juni 1937 om fordeling

i beskatningshenseende av Luossavaara-Kiirunavaara

Aktiebolags insekter.

Som skjedde i Oslo, i 2 eksemplarer,

den 21. juni 1947.

Johan Beck-Friis Halvard M. Lange

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 325.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20 juni

1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena.

Under år 1938 upptogos mellan Sverige och Norge förhandlingar om åtgärder

till undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst

och förmögenhet. Såsom resultat av dessa förhandlingar förelåg i början av

år 1940 ett förslag till avtal mellan de båda staterna för undvikande av

sådan dubbelbeskattning. Innan förslaget hann godkännas, inträffade emellertid

den tyska ockupationen av Norge, och något avtal kom därför icke

till stånd.

Efter krigets slut blev frågan om dubbelbeskattningsavtal med Norge på

nytt aktuell och under tiden den 22—den 25 mars i år ha i Stockholm förhandlingar

åter ägt rum mellan representanter för svenska och norska regeringarna.

Förhandlingarna ha å svensk sida förts av regeringsrådet, juris

doktorn C. W. U. Kuylenstiema samt chefen för finansdepartementets rättsavdelning,

hovrättsrådet Rolf Dahlgren.

Vid förhandlingarna har enighet nåtts om ett nytt, på svenska och norska

språken avfattat förslag till avtal mellan de båda länderna för undvikande

av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet ävensom

beträffande ett till avtalet hörande slutprotokoll. Förslaget till avtal

med tillhörande slutprotokoll har av förhandlarna överlämnats till respektive

regeringar för godkännande. De ifrågavarande handlingarna jämte ett rörande

paraferingen av avtalsförslaget fört protokoll torde få såsom bilaga1

fogas vid protokollet i detta ärende.

Förslaget med tillhörande slutprotokoll och protokoll rörande paraferingen

har remitterats till kammarrätten, som i avgivet utlåtande lämnat förslaget

utan erinran.

Norska finans- och tulldepartementet har därefter den 19 juni 1947 under

hand meddelat, att man å norsk sida vore beredd att underteckna avtalet.

1 Förslaget till avtal med tillhörande slutprotokoll har här uteslutits.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

Avtal av det slag, varom nu är fråga, ha förut slutits med ett antal stater,

bl. a. med Finland den 16 mars 1931, med Danmark den 6 maj 1932 samt

med Island den 8 september 1937. Samtliga avtal ha ratificerats. För avtalens

tillämpning ha brukat utfärdas utförliga föreskrifter i särskilda kungörelser.

Sålunda ha beträffande avtalen med Finland och Danmark utfärdats

kungörelser med tillämpningsföreskrifter den 30 april 1931, nr 67

(ändrad den 4 januari 1939, nr 18, och den 26 februari 1943, nr 83) respektive

den 30 juni 1932, nr 348 (ändrad den 4 januari 1939, nr 19, och den

26 februari 1943, nr 84; jfr även kungörelsen den 26 maj 1944, nr 259). Såsom

bilagor till de ursprungliga kungörelserna finnas respektive avtal intagna

i svensk text.

Det föreliggande avtalsförslaget överensstämmer i väsentliga delar med

de med Finland och Danmark ingångna avtalen. Prioriteten i fråga om beskattningsrätten

förbehålles liksom i dessa avtal väsentligen den stat, där

den skattskyldige är bosatt eller eljest hemmahörande. Fastighets- och rörelseinkomster

liksom inkomster av fritt yrke beskattas dock i princip i den

stat, varifrån inkomsten härrör, d. v. s. den stat där fastigheten är belägen

eller där rörelsen eller yrket utövas vid fast driftställe.

I ett viktigt hänseende innehåller det finska avtalet från det danska avvikande

bestämmelser. Sålunda stadgas i avtalet med Finland, att avlöning,

pension eller annan förman, som atnjutes från enskild fysisk eller juridisk

person på grund av anställning, tjänst eller stadigvarande uppdrag, beskattas

allenast i den av de båda staterna, där verksamheten utövas eller utövats.

Enligt avtalet med Danmark däremot beskattas dylik förmån i den

stat, där den skattskyldige är bosatt. Den i det finska avtalet stadfästa

principen överensstämmer bäst med nu gällande svenska skatte- och uppbördssystem,

och det hade därför varit önskvärt att samma princip kunnat

tillämpas i det ifrågavarande avtalet med Norge. Gällande norsk skattelagstiftning

har emellertid ansetts lägga hinder i vägen härför, och enligt avtalsförslaget

skall sålunda beskattning av dylik inkomst ske i bosättningsstaten.

Enligt protokollet rörande parafering av avtalsförslaget ha dock ombuden vid

avtalsförhandlingarna enats om att, så snart de tekniska förutsättningarna

därför förelåge, avtalet borde så ändras att arbetsinkomster av angivet slag

komme att beskattas i den av staterna, där arbetet utfördes.

Beträffande utdelningar innehåller avtalsförslaget en klausul, som närmast

överensstämmer med motsvarande bestämmelser i ett med Amerikas

Förenta Stater den 23 mars 1939 ingånget dubbelbeskattningsavtal (se SFS

nr 1042/1940 med ändringar nr 88/1943). Enligt denna klausul gäller beträffande

utdelningar att vardera staten förbehåller sig rätt att, i den mån dess

skattelagstiftning så föreskriver, uttaga och innehålla skatt som enligt dess

egen skattelagstiftning avdrages vid källan (s. k. kupongskatt). Dock förbinder

sig vardera staten att, för mildrande av därigenom uppkommande

dubbelbeskattning, ej uttaga dylik skatt med mera än 10 procent av utdelningens

bruttobelopp. Därest i någondera staten sådant avdrag sker, skall

vidare den andra staten från sin på utdelningen belöpande statliga skatt å

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Departements
chefen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 325.

inkomst medgiva ett särskilt avdrag i anledning av den i förstnämnda stat

vid källan avdragna skatten, vilket avdrag ej må understiga 5 procent av

utdelningens bruttobelopp. Genom denna klausul har dubbelbeskattningen å

utdelningar såvitt angår statlig skatt begränsats till högst 5 procent.

Vad angår inkomst av företag för utövande av sjöfart eller luftfart har

i överensstämmelse med vad som stadgats i tidigare avtal — i avtalsförslaget

angivits att beskattning därav skall ske endast i den stat där företagets

verkliga ledning har sitt säte. Denna klausul kompletteras emellertid av en

bestämmelse i slutprotokollet enligt vilken, där luftfart utövas av sådant konsortium

med delägare från de bada staterna vilket icke är juridisk person,

inkomsten av verksamheten skall beskattas endast hos delägarna och i vardera

staten endast till den del inkomsten belöper på delägare i den staten.

Avtalet är vad angår Sverige avsett att första gången träda i tillämpning

beträffande skatter, som utgå på grund av 1948 års taxering, och skall i

fråga om preliminärt erläggande av skatt tillämpas från och med inkomståret

1948. För Norges del är avtalet avsett att första gången tillämpas beträffande

skatter på grund av taxering för skatteåret 1948—1949 med undantag

för taxering avseende räkenskapsår, som gått till ända före den 1

mars 1947. Avtalet kommer icke att bliva tillämpligt beträffande den norska

skatten å förmögenhetsökning och ej heller beträffande den föreslagna norska

krigsskadeskatten, vilka båda skatter enligt protokollet rörande paraferingen

förklarats avse tidigare år än dem som komme att omfattas av avtalet''.

Ombuden ha emellertid enligt samma protokoll förklarat sig eniga om att

dessa skatter i vissa fall kunde komma att träffa svenska medborgare och

svenska intressen på ett sätt, som ej överensstämde med avtalsförslagets

grunder, och de norska ombuden ha därför utfäst sig att, om avtalet kommer

till stånd, inom norska finansdepartementet verka för en sådan tillämpning

av bestämmelserna angaende de angivna skatterna, som överensstämde

med skatternas syfte och avtalets grunder. Framställningar från svenska finansdepartementet

i hithörande frågor skulle enligt uttalande i protokollet

välvilligt prövas.

Avtalet a\ses skola träda i kraft i och med utväxlingen av ratifikationshandlingama

och förbliva gällande, så länge detsamma icke uppsäges av någondera

staten. Ratifikationen skall för Sveriges del ske med riksdagens samtycke.

. Sverige har tidigare ingått avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande

inkomst och förmögenhet med samtliga nordiska länder utom

Norge. Fyllandet av den lucka, som frånvaron av ett liknande avtal med

vårt västra grannland utgjort, har länge framstått som ett betydelsefullt

önskemal. Angelägenheten att fa till stand dubbelbeskattningsavtal torde för

övrigt numera få anses större än tidigare på grund av den inträdda stegringen

av skattesatserna. Med hänsyn härtill och då det föreliggande förslaget

till aytal icke föranleder erinran från min sida, tillstyrker jag dess godkännande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

Under erinran, att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena

att göra framställning rörande undertecknandet, hemställer föredragande departementschefen,

att Kungl. Maj:t måtte för sin del godkänna förenämnda

förslag till avtal mellan Sverige och Norge för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å inkomst och förmögenhet jämte tillhörande slutprotokoll.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

F. Lyberg.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 325.

Bilaga.

Protokoll rörande parafering av ett förslag till dubbelbeskattningsavtal

mellan Sverige och Norge i Stockholm

den 25 mars 1947.

§ 1.

Efter förhandlingar under tiden 22—25 mars 1947 mellan undertecknade,

därtill utsedda ombud, paraferades svensk text till ett förslag till avtal mellan

Konungariket Sverige och Konungariket Norge för undvikande av dubbelbeskattning

beträffande skatter å inkomst och förmögenhet.

Det överenskoms att, sedan den norska texten utskrivits i Norge, den

skulle brevledes paraferas av ombuden.

§ 2.

Det fastslogs att av tekniska skäl avtalet ej kunnat erhålla retroaktiv giltighet,

varför det bland annat ej komme att avse den norska skatten å förmögenhetsökning

och ej heller den föreslagna norska krigsskadeskatten, vilka

båda skatter skulle avse tidigare år än dem som komme att omfattas av

avtalet.

Ombuden voro emellertid eniga om att dessa skatter i vissa fall kunde

komma att träffa svenska medborgare och svenska intressen på ett sätt som

ej överensstämde med avtalsförslagets grunder. De norska ombuden utfäste

sig att, därest avtalet komme till stånd, inom norska finansdepartementet

verka för en sådan tillämpning av bestämmelserna angående nämnda skatter,

som överensstämde med skatternas syfte och avtalets grunder. Framställningar

från svenska finansdepartementet i hithörande frågor skulle välvilligt

prövas.

§ 3.

Ombuden å ömse sidor voro eniga om att, så snart de tekniska förutsättningarna

därför förelåge, avtalet borde så ändras att arbetsinkomster, bortsett

från statliga löner och pensioner samt liknande ersättningar, komme att

beskattas i den av staterna, där arbetet utfördes.

8 4.

Enighet mellan ombuden å ömse sidor konstaterades likaledes därutinnan

att så snart som möjligt avtal rörande handräckning i beskattningsärenden

borde träffas mellan de båda staterna.

8 5.

Ombuden å ömse sidor utfäste sig att söka utverka respektive finansdepartements

godkännande av de synpunkter, som kommit till uttryck i §§ 2—4

här ovan.

Stockholm den 25 mars 1947.

Carl W. U. Kuglenstierna

Rolf Dahlgren

Kåre Kvisli

Chr. Urbye

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 32o.

17

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet in
för

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 20 juni 1947.

N är varande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Mossberg, Weijne, Kock.

Under erinran att Kungl. Maj:t förut denna dag på föredragning av chefen

för finansdepartementet beslutat godkänna ett förslag till avtal mellan

Sverige och Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter

å inkomst och förmögenhet jämte tillhörande slutprotokoll,

hemställer ministern för utrikes ärendena, efter gemensam beredning med

chefen för finansdepartementet, att Kungl. Maj:t måtte bemyndiga sändebudet

i Oslo, envoyén friherre J. H. Beck-Friis, att för Sveriges del underteckna

avtal i ämnet jämte tillhörande slutprotokoll, ävensom förordna att erforderlig

fullmakt för undertecknandet skall i vanlig ordning utfärdas.

Till vad ministern sålunda hemställt, varuti övriga statsrådsledamöter

förena sig, behagar Hans Maj:t Konungen

lämna bifall.

Ur protokollet:

Lennart Finnmark.

Bihang till riksdagens protokoll 1957. 1 samt. Nr 325.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 325.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsiådet å Stockholms slott den 27 juni

1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Sträng, Mossberg,

Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsiådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med ministern för utrikes ärendena.

Sedan Kungl. Maj:t den 20 juni 1947 bemyndigat sändebudet i Oslo, envoyén

friherre J. H. Beck-Friis att för Sveriges del underteckna ett avtal mellan

Sverige och Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande

skatter å inkomst och förmögenhet jämte tillhörande slutprotokoll av en lydelse

svarande mot det förslag, Kungl Maj:t tidigare samma dag godkänt,

har sagda avtal med tillhörande slutprotokoll den 21 juni 1947 blivit vederbörligen

undertecknat.

I anledning härav hemställer jag — under åberopande av vad jag den 20

juni 1947 anfört i ärendet och med erinran att avtalet är avsett att tillämpas

redan vid den preliminära taxeringen för nästföljande inkomstår — att Kungl.

Maj:t måtte i proposition föreslå riksdagen att

dels godkänna nämnda avtal och slutprotokoll,

dels ock bemyndiga Kungl. Maj:t att, i den mån det för

genomförande av ifrågavarande avtal erfordras, vidtaga ändringar

i ågångna taxeringar, vare sig de avse statliga eller

kommunala skatter.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

proposition av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet::

Lennart Sundkler.

477943 Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:492 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av ett avtal mellan Sverige och Norge för undvikande av dubbelbeskattning a1 i texten
  2. BevU 1947:55 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av ett avtal mellan Sverige och Norge för undvikande av dubbelbeskattning beträffande s a1 i texten