Sök i Ratio Lex

Angående pensionsstyrelsens organisation m. in

1947-02-07 · 68 sidor, varav 66 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 66 av 68 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:51, Angående pensionsstyrelsens organisation m. in

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

1

Nr 51.

Kungl. Mrtj:ts proposition till riksdagen angående pensionsstyrelsens

organisation m. in.; given Stockholms

slott den 7 februari 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

7 februari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Yougt, Myrdal,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller.

I. Inledning.

Den 5 juni 1946 avlämnade socialvårdskommittén ett med nr XIII betecknat

betänkande (SOU 1946:37) med förslag angående folkpensioneringens

administrativa handhavande m. m.1 Detta betänkande innefattade — jämte

1 Vid betänkandets färdigställande har socialvårdskommittön utgjorts av f. d. landshövdingen

Bernh. Eriksson, ordförande, generaldirektören Ernst Bexelius, ledamoten av

riksdagens andra kammare lasarettssysslomannen Alarik Hagård, generaldirektören Karl

J. Höjer, ledamöterna av riksdagens andra kammare, fru Olivia Nordgren, ombudsmannen

Eritz Persson och lantbrukaren Otto Wallén samt fattigvårdsdirektören Otto Wangson.

Såsom kommittöns sekreterare vid utredningen angående folkpensioneringens administration

har tjänstgjort kamreraren i pensionsstyrelsen Erik Malm.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 51.

109 47

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

annat — förslag till ändrad organisation av pensionsstyrelsen till följd av

folkpensioneringsreformens genomförande och med tanke på införandet av en

allmän sjukförsäkring. De överväganden beträffande pensionsstyrelsens organisation,

som betänkandet och däröver avgivna yttranden gåvo anledning till,

fortgingo, då årets statsverksproposition avläts. Med hänsyn härtill framlades

i statsverkspropositionen rörande anslagen för budgetåret 1947/48 till

pensionsstyrelsen endast preliminära anslagskalkyler. Sålunda föreslog Kungl.

Maj:t, på min hemställan, under punkterna 45—47, riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för nästa budgetår beräkna dels till pensionsstyrelsen:

avlöningar ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor, dels till pensionsstyrelsen:

omkostnader ett förslagsanslag av 500 000 kronor, dels ock till pensionsstyrelsen:

pensionsstyrelsens ortsombud ett förslagsanslag av 350 000

kronor.

Över förutnämnda betänkande, i vad detsamma avser sättet för utbetalningen

av folkpensionerna, sett från teknisk synpunkt, ha efter remiss utlåtanden

avgivits av pensionsstyrelsen, generalpoststyrelsen och statens organisationsnämnd.

över betänkandet i övrigt ha yttranden avgivits av dels pensionsstyrelsen,

generalpoststyrelsen, socialstyrelsen, medicinalstyrelsen, riksförsäkringsanstalten,

försäkringsrådet, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stockholms,

Göteborgs och Bohus, Malmöhus, Örebro samt Norrbottens län, svenska

stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund och föreningen pensionsnämndsordförande

i Stockholm, dels ock — sedan pensionsstyrelsen yttrat

sig — av statskontoret och allmänna lönenämnden.

Vid pensionsstyrelsens sistnämnda utlåtande voro fogade yttranden från

52 av styrelsens ortsombud och 21 pensionsnämnder samt från sjukkassenämnden,

pensionsstyrelsens tjänstemannaförening, pensionsstyrelsens kvinnliga

tjänstemäns förening och avdelning 1 av civilförvaltningens personalförbund.

Pensionstyrelsens tjänstemannaförening har sedermera inkommit med

ytterligare en skrivelse i ärendet.

Slutligen har, efter särskild anmodan, pensionsstyrelsen i en den 3 december

1946 dagtecknad promemoria framlagt vissa synpunkter på frågan angående

en decentraliserad handläggning av prövningen av vissa pensionsärenden.

De frågor i betänkandet, som icke hänföra sig till pensionsstyrelsens organisation

och vad därmed äger samband, ha upptagits till behandling i den

proposition (nr 50) med förslag till lag angående ändring i lagen om folkpensionering,

som Kungl. Maj:t förut denna dag beslutit avlåta till riksdagen.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga tidigare omförmälda

anslagsfrågor och därmed sammanhängande spörsmål.

Ännu föreligger icke definitivt förslag till nya bestämmelser i anledning av

den av statsmakterna i princip beslutade allmänna löneregleringen per den 1

juli 1947. Såsom skett i statsverkspropositionen torde därför även i föreva
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 51. 3

rande proposition nuvarande lönegrads- och löneklassbeteckningar få användas.

Vid beräkningen av anslagsposterna i den nya avlöningsstaten torde i statsverkspropositionen

angivna provisoriska grunder få tillämpas.

II. Pensionsstyrelsens arbetsuppgifter.

Gällande instruktion.

För pensionsstyrelsen gäller instruktion av den 23 december 1937 (nr 1034)

med däri senare vidtagna ändringar (nr 101/1938 och nr 524/1939). Enligt

denna instruktion åligger det styrelsen att handlägga:

1) ärenden angående folkpension, pension på grund av frivilliga avgifter,

invalidunderstöd, barnbidrag och blindbetsersättning;

2) ärenden angående åtgärder till förebyggande och bävande av invaliditet;

3) ärenden som ankomma på styrelsen i dess egenskap av tillsynsmyndighet

dels över erkända sjukkassor och andra understödsföreningar — med

undantag av föreningar, som uteslutande avse att bereda understöd vid arbetslöshet

— och dels över aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser;

samt

4) ärenden som enligt reglemente angående förvaltningen av folkpensioneringsfonden

och andra särskilda bestämmelser tillhöra styrelsens ämbetsbefattning.

Pensionsstyrelsens befattning med folkpensioneringen,

a) Gällande bestämmelser.

Ansökning om folkpension (grundpension och tilläggspension) samt om

ökning av folkpension skall enligt gällande lag om folkpensionering göras

hos pensionsnämndens ordförande. Söker någon, utan att åberopa varaktig

oförmåga till arbete, folkpension, vari icke ingår tilläggspension, skall pensionsnämndens

ordförande ofördröjligen insända ansökningen till pensionsstyrelsen.

Söker någon, utan att åberopa varaktig arbetsoförmåga, folkpension,

vari ingår tilläggspension, skall pensionsnämnden fastställa sökandens

årsinkomst och besluta, huruvida sökanden har rätt till tilläggspension. Söker

någon folkpension på grund av varaktig oförmåga till arbete, skall pensionsnämnden

besluta, huruvida sökanden äger rätt till pension. I sistnämnda två

fall skall pensionsnämndens ordförande efter besvärstidens utgång insända

nämndens beslut jämte handlingarna i ärendet till pensionsstyrelsen.

h inner pensionsstyrelsen den som, utan att åberopa varaktig oförmåga till

arbete, ansökt om folkpension, vari icke ingår tilläggspension, vara berättigad

till sådan pension, skall styrelsen bestämma pensionsbeloppet.

Finner pensionsstyrelsen i ärende rörande ansökning om folkpension, vari

ingår tilläggspension, eller om folkpension på grund av varaktig oförmåga

till arbete, att pensionsnämndens beslut är lagligen grundat, skall styrelsen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

KungL Maj:ts proposition nr 51.

fastställa beslutet ävensom, där sökanden funnits berättigad till pension, bestämma

pensionsbeloppet.

Om pensionsstyrelsen finner för bedömande av ansökning erforderligt, att

sökandens hälsotillstånd undersökes å sjuk vårdsanstalt, äger styrelsen föreskriva

såsom villkor för rätt till pension, att sökanden under högst en månad

för undersökning vistas å sjukvårdsanstalt, som styrelsen anvisar. Sökandens

kostnader för att följa pensionsstyrelsens föreskrift bestridas av statsmedel

enligt de närmare bestämmelser, som återfinnas i kungörelsen den 22 januari

1937 (nr 21).

Finner pensionsstyrelsen, att pensionsnämndens beslut i pensionsärende

icke är lagligen grundat, skall styrelsen, där ej på grund av anförda besvär

rättelse kan ske, återförvisa ärendet till förnyad prövning. Har fel uppenbarligen

blivit begånget vid fastställandet av sökandens årsinkomst samt detta

fel antingen uppkommit allenast genom felräkning eller ock icke överstiger

ett belopp av 100 kronor, må pensionsstyrelsen dock'', efter vederbörandes

hörande, utan återförvisning verkställa nödig rättelse.

Finnes grundad anledning antaga, att folkpension bör minskas eller indragas,

äger pensionsstyrelsen, innan slutligt beslut i ärendet fattas, provisoriskt

minska eller indraga pensionen.

Har någon genom oriktiga uppgifter eller annorledes utverkat tilläggspension,

som icke borde ha tillerkänts honom, skall pensionsstyrelsen, om skäl

därtill prövas föreligga, vidtaga erforderliga återkravsåtgärder.

Slutligen har pensionsstyrelsen att pröva besvär över pensionsnämnds

beslut.

Enligt lagen om pi''ovisoriska utjämningspensioner och utjämningsunderstöd

gäller beträffande dessa förmåner i tillämpliga delar vad i lagen om

folkpensionering stadgats.

Bestämmelserna angående tilläggspension skola i tillämpliga delar gälla

även beträffande invalidunderstöd och barnbidrag. Blindhetsersättning beviljas

av pensionsstyrelsen efter utlåtande av vederbörande pensionsnämnd.

Angående pensionsstyrelsens befattning med utbetalning av folkpensioner,

utjämningspensioner, utjämningsunderstöd, invalidunderstöd, barnbidrag och

blindhetsersättningar gäller i stort sett, att styrelsen, då fråga är om folkpensioner

och invalidunderstöd, har att genom pensionsnämndernas ordförande

tillhandahålla de pensionsberättigade pensionsbrev och kvittenshäften

samt att övriga angivna förmåner utbetalas av styrelsen över postgiro.

Sistnämnda system tillämpas även för utbetalningen av pensioner på

grund av den frivilliga pensionsförsäkringen.

Uträkningen av landstingens och kommunernas bidrag till folkpensioner

m. m. verkställes av pensionsstyrelsen, som därefter utkräver bidragsbeloppen

av vederbörande landsting och kommuner, allt enligt bestämmelser i kungörelse

den 5 november 1937 (nr 923).

I samband med pensionsavgifternas redovisning och bokföring ankomma

kvantitativt sett stora arbetsuppgifter å pensionsstyrelsen, för vilka det dock

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj ds proposition nr 51.

torde saknas anledning att närmare redogöra här. På grand av den nya folkpensionslagstiftningen,

vilken träder i kraft den 1 januari 1948, skall nämligen

den individuella avgiftsbokföringen upphöra, varigenom pensionsstyrelsens

befattning med pensionsavgifterna inskränkes till att tillse, att de redovisas

till folkpensioneringsfonden och inlevereras till statsverket.

b) Nya lagen om folkpensionering.

De olika förmåner, som kunna utgå enligt den nya folkpensioneringslagen,

äro allmän ålderspension, invalidpension (utgående vid varaktig och höggradig

nedsättning av arbetsförmågan), sjukbidrag (utgående vid höggradig nedsättning

av arbetsförmågan under avsevärd tid), änkepension, bostadstillägg (utgående

i fyra av i lagen angivna fem bostadskostnadsgrupper), särskilt bostadstillägg

(beslutas av kommun och utgår i enlighet med av denna bestämda

grunder), hustrutillägg och blindtillägg.

Liksom enligt gällande folkpensioneringslag skall ansökning om folkpension

och om ökning av folkpension göras hos pensionsnämndens ordförande.

Avser pensionsansökning allenast allmän ålderspension, skall pensionsnämndens

ordförande i regel ofördröjligen insända ansökningen till pensionsstyrelsen,

dock skall pensionsnämnden i vissa undantagsfall besluta i ärendet.

Finner pensionsstyrelsen i fall, där ansökning icke skolat föranleda beslut

av pensionsnämnd, sökande berättigad till allmän ålderspension, skall styrelsen

besluta om pensionens utbetalande.

För ansökningsförfarandet i övriga fall saknas anledning att i detta sammanhang

redogöra, då jämkningar härutinnan föreslagits i den denna dag avlåtna

propositionen med förslag till lag angående ändring i lagen om folkpensionering.

Redogörelse för detta förslag lämnas i det följande.

Om pensionsstyrelsen finner för bedömande av ansökning erforderligt, att

sökandens hälsotillstånd undersökes å sjukvårdsanstalt eller av läkare, äger

styrelsen föreskriva såsom villkor för rätt till pension, att sökanden under

högst 30 dagar för undersökning vistas å sjukvårdsanstalt, som styrelsen anvisar,

eller underkastar sig undersökning av läkare som av styrelsen bestämmes.

Avser ansökningen blindtillägg, må styrelsen ock förordna, att sökanden

skall undergå läkarbehandling eller behandling å sjukvårdsanstalt, såframt

synförmågan därigenom kan antagas bli förbättrad. Sökandens kostnader

för att följa pensionsstyrelsens föreskrift skola bestridas av statsmedel

enligt de närmare bestämmelser Konungen därom utfärdar.

Liksom enligt gällande lag har pensionsstyrelsen att i ifrågakommande fall

vidtaga återkravsåtgärder beträffande obehörigen utbetalade pensionsbelopp.

Styrelsen skall jämväl såsom nu vara besvärsinstans.

I samband med den nya lagstiftningen har beslut fattats om ändring av

utbetalningssystemet beträffande folkpensionerna. Det nya systemet torde

komma att innebära i stora drag följande.

Utbetalning av pensionsbelopp till pensionstagare eller enskild person,

som äger rätt att i pensionstagarens ställe utkvittera pensionen, sker medelst

ett nytt försändelseslag, kallat jolkpensionsanvismng. Anvisningen fram
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 51.

ställes och förses på maskinell väg med erforderliga nummer-, belopps- och

adressuppgifter. Anvisningarna för viss månad (förfallomånad), uppgående

till ett antal av omkring 800 000, expedieras av pensionsstyrelsen i slutna försändelser

direkt_ till respektive utbetalningspostanstalter. Förteckning över

anvisningarna bifogas varje försändelse. Utbetalning skall äga rum vid å

anvisningen angiven postanstalt. Anvisning kan dock efter särskild framställning

eftersändas. Folkpensionsanvisning skall i allmänhet kvitteras av adressaten

(i regel pensionstagaren) personligen. Pensionsbrevet skall obligatoriskt

företes vid beloppets lyftande. Har folkpensionsanvisning icke kommit

pensionstagare tillhanda eller efter mottagandet förkommit, skall postkontor

eller postexpedition i vissa fall kunna utfärda duplett av anvisningen.

Utbetalning av pensioner till kommunala myndigheter och vissa anstalter

ombesörjes helt av pensionsstyrelsen, som månatligen utanordnar pensionsbeloppen

över postgiro. Likaså bör utbetalning till i utlandet boende pensionstagare

ske över postgiro. Om det skulle visa sig lämpligt, bör utbetalning

över postgiro jämväl kunna ske, då pensionen årligen endast skall utgå

för vissa månader, och i undantagsfall i fråga om första utbetalningen.

Den närmare innebörden av vissa av pensionsstyrelsens

åligganden i övrigt.

Pensionsstyrelsens åligganden i dess egenskap av tillsynsmyndighet för

understödsföreningar (ej arbetslöshetskassor) regleras i lagen den 24 mars

1938 om understödsföreningar. I detta sammanhang torde vara tillräckligt

erinra om att tillsynen avser registrering av föreningarna, övervakning av de

registrerade föreningarnas verksamhet samt tillhandagående med råd och

upplysningar i ändamål, att sådana föreningars rörelse drives på lämpligt

sätt. I övervakningsskyldigheten ingår åliggande att i betydande omfattning

granska och efter framställning även verkställa försäkringstekniska utredningar.

Tvist mellan medlem av understödsförening och föreningen underställes

ofta tillsynsmyndigheten, som har att, om den finner, att föreningen

förfarit felaktigt, meddela föreningen anvisning att vidtaga rättelse. I fråga

om de understödsföreningar, som äro erkända sjukkassor enligt förordningen

den 26 juni 1931 (nr 280), tillkomma ytterligare uppgifter, såsom antagande

av understödsförening till sådan kassa, övervakning att verksamheten står i

överensstämmelse med nämnda förordning ävensom i övrigt utövas på lämpligt

sätt, beräkning av avgifter, verkställande av samtliga försäkringstekniska

utredningar, medgivande att lämna extra förmåner samt utbetalning av statsbidrag

och kristillägg. Rörande den erkända sjukkasserörelsens verksamhet

utarbetar pensionsstyrelsen årlig statistik. I sin egenskap av tillsynsmyndighet

för aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser har styrelsen

att, bland annat, meddela råd och upplysningar i frågor rörande dessa stiftelser

samt granska stiftelsernas förvaltning. Slutligen ankommer på pensionsstyrelsen

att handlägga ärenden angående lagen den 29 juni 1946 om frivillig

statlig pensionsförsäkring, vilken lag liksom den nya folkpensioneringslagen

träder i kraft den 1 januari 1948.

Vid antagandet av lagen den 3 januari 1947 om allmän sjukförsäkring ha

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

statsmakterna utgått från att pensionsstyrelsen kommer att bli tillsynsmyndighet

även för de nya sjukkassorna — benämnda allmänna sjukkassor — i

vilka medborgarna från och med den 1 juli 1950 obligatoriskt bli försäkrade.

I nämnda egenskap ankommer det på pensionsstyrelsen att utfärda de olika

föreskrifter som fordras för lagens tillämpning; och pensionsstyrelsen kommer

att utöver uppgifter, motsvarande dem som nu åligga pensionsstyrelsen

beträffande sjukkassorna, erhålla även ett flertal andra åligganden avseende

sjukförsäkringen. Sålunda tillkomma bland annat ärenden angående skyldighet

att vara sjukförsäkrad eller att vara sjukpenningförsäkrad, angående

utseende av verkställande tjänstemän i centralsjukkassa samt angående avlönings-

och pensionsförmåner för verkställande tjänstemän och förtroendeläkare

m. in., ävensom prövning av besvär över sjukkassas beslut, fastställande

av avgifter i de allmänna sjukkassorna och utfärdande av bestämmelser

om sjukkontrollens anordnande.

III. Pensionsstyrelsens organisation och de olika

byråernas arbetsuppgifter m. m.

Gällande bestämmelser.

Pensionsstyrelsen utgöres av en generaldirektör och chef samt sex byråchefer,

av vilka en tillika är generaldirektörens ställföreträdare. Byråcheferna

förestå var sin byrå, nämligen kanslibyrån, fond- och kameralbyrån, granskningsbyrån,

sjukvårdsbyrån, försäkringsbyrån och sjukkassebyrån. Utanför

byråindelningen finnas en överläkare och två biträdande läkare.

Följande byråer äro uppdelade i avdelningar, nämligen kanslibyrån, som

arbetar å en kansliavdelning och en registeravdelning, fond- och kameralbyrån,

vars avdelningar utgöras av en fond- och en kameralavdelning, försäkringsbyrån,

vilken är uppdelad i en avgiftsavdelning, en pensionsavdelning,

en bokföringsavdelning, en statistisk avdelning och en avdelning för den frivilliga

försäkringen, samt sjukkassebyrån, som utgöres av en juridiskt-administrativ

avdelning, en försäkringsteknisk avdelning och en ekonomisk-statistisk

avdelning.

Angående de arbetsuppgifter, som tillkomma de olika byråerna och avdelningarna,

hänvisar jag till betänkandet (s. 36 o. f.).

Vid pensionsstyrelsens sida finnas fyra pensions sakkunnig a med uppgift

att avgiva yttranden över andra än det statsunderstödda sjukkasseväsendet

berörande frågor, som till dem hänskjutas, samt sjukkassenämnden, vilken

består av sex personer och med vilken styrelsen äger samråda i angelägenheter

rörande det statsunderstödda sjukkasseväsendet. Frågor om placering

av medel tillhörande folkpensioneringsfonden och tillsammans med denna

förvaltade fonder handhavas av särskilda fullmäktige för folkpensioneringsfonden.

Dessa äro till antalet sju och utgöras av generaldirektören såsom ordförande,

generaldirektörens ställföreträdare, chefen för fond- och kameralbyrån

samt fyra av Kungl. Maj:t utsedda personer.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

Social värdskonunittéu.

a) Allmänna synpunkter.

Enligt kommitténs mening bör pensionsstyrelsens organisation i sin helhet

nu upptagas till granskning. Kommittén framför rörande den framtida organisationen

följande allmänna synpunkter.

Sedan folkpensionsreformen genomförts och en allmän sjukförsäkring kommit

till stånd, kommer pensionsstyrelsen att intaga en central ställning i fråga

om den samhälleliga omvårdnaden av medborgarna, då de av fysiska eller

psykiska orsaker äro ur stånd att försörja sig själva. Detta framgår bland

annat av att de belopp, som komma att utbetalas till behövande medborgare

av pensionsstyrelsen själv eller under dess överinseende, komma att överstiga

en miljard kronor om året. De flesta framtida sociala reformer komma

att mer eller mindre intimt beröra pensionsstyrelsens ämbetsområde. Pensionsstyrelsen

kan därför antagas i större omfattning än nu bli anmodad avgiva

remissyttranden i olika frågor. Dessutom böra å styrelsens ledning

ställas stora krav i fråga om initiativ till de förbättringar och förändringar av

verksamheten som påkallas av utvecklingen.

Av det sagda torde framgå, att man vid utformandet av pensionsstyrelsens

framtida organisation ej bör vara alltför bunden av den nuvarande organisationen,

vilken för övrigt icke ens torde i alla delar vara lämpligt anpassad

efter de arbetsuppgifter, som nu ankomma på styrelsen. Man torde också

böra se till att^ pensionsstyrelsens ledning, generaldirektören och cheferna

för de olika byråerna, icke skall behöva vara helt upptagen med löpande göromål

utan även hava tid för personlig kontakt med den lokala verksamheten

samt för utformande av uppslag till reformer i fråga om arbetets bedrivande

och verksamheten i stort. I detta avseende torde den nuvarande organisationen

icke hålla måttet.

Kommittén anser, att vid tillgodoseendet av angivna synpunkter i princip

två vägar kunna väljas i fråga om styrelsens ledning. Härom anföres.

Antingen bestämmes antalet ämbetsmän närmast under generaldirektören,

bär nämnda byråchefer, förhållandevis lågt, i vilket fall beslutanderätten i

löpande ärenden-i största omfattning överlämnas åt innehavarna av unders

ordnade befattningar — befintliga eller nytillskapade — eller också bestämmes

antalet byråchefer högre, i vilket fall byråcheferna i större omfattning

kunna deltaga i de löpande ärendenas avgörande. Båda vägarna äro förenade

med för- och nackdelar. Den förstnämnda innebär en koncentration på få

händer av ledningen, därvid dock risk föreligger att byråcheferna icke få erforderlig

beröring med det löpande arbetet och den underställda personalen.

Den andra innebär, att byråcheferna i betydande omfattning deltaga i det

löpande arbetet och komma i god kontakt med personalen, därvid dock uppkommer

en viss splittring; i fråga om arbetsuppgifternas handhavande och

ett månghövdat plenum. Det rimliga synes sålunda vara att man söker sig

fram till en kompromisslösning mellan dessa båda principer.

Körande den personliga kontakten med den lokala verksamheten uttalar

kommittén.

Den ifrågavarande kontakten får icke begränsas till enbart styrelsens ledning

utan bör utsträckas till så många som möjligt av styrelsens tjänstemän

i beslutande ställning. Detta är av utomordentlig vikt för styrelsens förmåga

att fullgöra sin uppgift såsom ett socialt samhälleligt organ. Kontakten bör

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 51. “

ske genom inspektionsresor samt anordnande av konferenser med ortsombud,

pensionsnämnder och sjukkassor. Kommittén förutsätter sålunda att möjligheterna

att utföra tjänsteresor radikalt ökas samt att vissa inspektörsbefattningar

eller -förordnanden inrättas.

Vid den närmare utformningen av organisationen bör enligt kommitténs

mening tillses, att beslutanderätten å styrelsens vägnar även formellt tillkommer

dem, som faktiskt handlägga ärendena. Högre och flera befattningshavare

böra ej deltaga i ett ärendes handläggning än som svarar mot dess bet3''delse

och svårighetsgrad. Å andra sidan bör tillses, att ärenden av stor betydelse

för den enskilde och det allmänna handläggas på ett fullt betryggande

sätt.

b) Invaliditetsprövningen inom folk
pensioneringen.

Hen nya pensionslagstiftningen föranleder enligt kommitténs uppfattning,

att invaliditetsprövningen bör ägnas större uppmärksamhet än hittills. Härom

anföres.

Pensionsbeloppens höjning kan med största sannolikhet väntas leda till

att klena eller relativt gamla personer i större utsträckning än nu söka folkpension

före 67 års ålder. Het är härvid av vikt att de erhålla pension, som

äro därtill berättigade, men också att de sökande, som icke äro invalider i

lagens mening, icke erhålla pension. En slapp invaliditetsbedömning medför

en betydande ökning av utgifterna för folkpensioneringen samtidigt som

arbetsmarknaden undandrages välbehövlig arbetskraft. He föreslagna sjukbidragen

torde i viss mån underlätta invaliditetsbedömningen därigenom att

i de fall invaliditetens varaktighet är osäker sjukbidrag kan beviljas intill

dess detta spörsmål kan säkrare avgöras. Emellertid komma sjukbidragens

rätta användning att ställa ökade krav framför allt å den medicinska expertisen

inom styrelsen. Sjukbidragen komma också att öka antalet ärenden, i

vilka invaliditetsbedömning förekommer, samt nödvändiggöra ett intimt samarbete

med sjukförsäkringen — ibland kan det vara tveksamt om sjukpenning

eller folkpension är den rätta eller den för den sökande bästa hjälpforrnen.

Yrkesutbildnings- och omskolningsverksamheten samt den sjukvårdande

verksamheten bli av ökad betydelse genom pensionsbeloppens ökning och

införande av sjukbidragen. Henna invaliditetsförebyggande verksamhet bör

emellertid i möjlig mån sättas in redan innan den tidpunkt uppnåtts, då en

invaliditetsbedömning blir aktuell i samband med ansökning om folkpension.

Genomförandet av en allmän sjukförsäkring öppnar stora möjligheter i detta

avseende samtidigt som verksamheten blir av stor betydelse jämväl för sjukförsäkringen

siälv. Henna verksamhet bör sålunda vara lagd så att den ej

blott tjänar folkpensioneringen utan även sjukförsäkringen.

Hörande handläggningen av invaliditetsfrågor uttalar kommittén.

Kommittén har funnit att i invaliditetsfrågors avgörande alltid böra de!

taga minst två tjänstemän i högre grad samt en läkare. Hen ene av tjänstemännen,

som förutsättes i regel vara placerad i lägre lönegrad än den andre,

bör intaga ställningen av föredragande. Föredragningen bör i princip ske

muntligt å sammanträde där alla de i beslutet deltagande äro närvarande.

Ärenden, i vilka tvekan om invaliditeten ej råder, behöva uppenbarligen endast

i korthet anmälas vid sammanträdet. I ärende förekommande fråga om

årsinkomst skall givetvis avgöras i samband med invaliditetsfrågan men i

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

denna del av beslutet förutsattes läkare icke deltaga. I tveksamma ärenden

och ärenden av principiell natur skola deltaga byråchef eller byrådirektör

samt, i den omfattning denne själv bestämmer, generaldirektören. Vid prövningen

skall särskilt uppmärksammas frågor om yrkesutbildning, omskolning

eller sjukvård. Frågor om undersökning å sjukvårdsanstalt eller genom

specialist förutsättas kunna avgöras av föredraganden efter samråd under

hand med en läkare och eventuellt med den högre tjänstemannen.

c) Inkomstprövningen inom folkpensioneringen.

Kommittén framhåller, att, sedan folkpensioneringen reformerats, antalet

ärenden, i vilka allenast inkomstprövning förekomme, skulle minska, varjämte

prövningen i ett icke obetydligt antal fall komme att avse relativt små pensionsbelopp,

särskilt då ärendet endast gällde bostadstillägg i två av de fem

bostadskostnadsgrupper, i vilka riket för bestämmande av bostadstillägg skall

indelas, nämligen grupperna II och III. (Å ort i gruppen I skall något bostadstillägg

icke utgå.) Å andra sidan tillkomme prövningen av änkepensionsansökningarna

och den visserligen formella men dock icke betydelselösa prövningen

av ansökningar om de särskilda bostadstilläggen. Enligt kommitténs mening

vore det icke nödvändigt, att dessa ärenden handlades på det kvalificerade

sätt som föreslagits i fråga om de ärenden, i vilka invaliditetsbedömning förekomme.

Kommittén ansåge därför, att dessa ärenden kunde avgöras av allenast

en tjänsteman såvida icke ärendena i något avseende föranledde tvekan.

I avgörandet av alla tveksamma ärenden borde en högre tjänsteman deltaga.

Denne högre tjänsteman skulle även vara skyldig verkställa stickprovsgranskning

av övriga ärenden, vilka handlagts av de honom underställda tjänstemännen.

Ärenden, i vilka anförts besvär eller i vilka återförvisning eller avslag

ifrågasatts, skulle alltid underställas den högre tjänstemannen. Särskilt tveksamma

och principiellt viktiga ärenden skulle handläggas i samma ordning

som motsvarande slag av invaliditetsärenden (med undantag för deltagandet

av läkare). Ärendet förutsattes alltid vara särskilt tveksamt, då de i ärendets

handläggning deltagande båda tjänstemännen vore av olika mening.

d) Tillsynen över sjukkassor, understödsföreningar

och pensionsstiftelser.

Körande sjukkasseverksamheten anför kommittén.

Genomförandet av en allmän sjukförsäkring kommer att väsentligt öka

pensionsstyrelsens arbetsuppgifter. Sålunda må framhållas den skillnad, som

måste råda mellan ledningen av en allmän, av staten huvudsakligen bekostad

försäkring och tillsynen av en frivillig försäkring, som omhänderhaves av

fristående tämligen självständiga sjukkassor. Skillnaden framgår i främsta

rummet därav, att den allmänna försäkringen blir en statsangelägenhet och

icke såsom för närvarande en fråga, som närmast berör de försäkrade och

sjukkassorna. Sjukkassorna bli i den allmänna försäkringen — ehuru fria

rättsbildningar — organ i det allmännas tjänst. I motsats till vad nu är fallet

måste sjukkassor finnas och i stort sett alla medborgare måste vara försäkrade

genom medlemskap i dessa. Detta medför ett väsentligt ökat ansvar för

statens tillsynsorgan både i vad det gäller kassornas skötsel och de försäk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj.ts proposition nr 51.

rades rättigheter. Enligt det föreliggande förslaget till lag om allmän sjukförsäkring

bli statsbidragen av en helt annan storleksordning än i den frivilliga

försäkringen. Besvärsrätt över kassornas beslut föreslås i lagförslaget och att

antalet besvärsärenden blir betydande är sannolikt med hänsyn till det utomordentligt

stora antal ärenden, som kommer att prövas av kassorna.

Kommittén uttalar vidare, att det centrala handhavandet av en allmän sjukförsäkring

vore av den storleksordningen, att det skulle kunna motivera inrättandet

av ett särskilt ämbetsverk — något som dock ej föreslås av kommittén.

Emellertid vore det enligt kommitténs mening uppenbart, att en betydligt

större del av pensionsstyrelsens verksamhet framdeles komme att

hänföra sig till sjukförsäkringen än vad nu vore fallet.

Betydelsen av pensionsstyrelsens verksamhet beträffande tillsynen över

understödsföreningar i allmänhet (ej arbetslöshetskassor) samt aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser belyser kommittén genom följande uppställning.

Under pensionsstyrelsens tillsyn slående understödsföreningar (utom erkända

sjukkassor) och stiftelser vid 1944 års utgång.

Antal Antal Tillgångar över

föreningar medlemmar den skulder den 31/is

Pensionskassor: resP- atiftelsor S‘/.2 1944 1944,_kr.

Tjänstepensionskassor.................. 114 69 636 586 525 475

Övriga pensionskassor ................ 120 17 289 40 148 755

Summa för pensionskassor

Kapitalförsäkringsföreningar:

(begravningskassor)....................

Sjuk- och begravningskassor..............

Sjukkassor ..............................

234

490

326

160

86 925

807 923

187 873

278 6i >6

626 674 2.10

70 873 947

14 621 888

6 066 910

Samtliga understödsföreningar

1210

1 361 327

718 236 475

Pensions- och andra personalstiftelser:

Allmänna pensionsstiftelser............

341

—

87 081 037

Särskilda pensionsstiftelser ............

299

—

54 277 481

Understödsstif telser....................

53

—

4 531 554

Summa pensionsstiftelser

693

—

145 890 072

Kommittén förutsätter, att pensionsstyrelsen även i fortsättningen skall

vara tillsynsmyndighet för nu omförmälda understödsföreningar och stiftelser.

e) Byråindelningen inom pensionsstyrelsen.

Kommittén föreslår, att följande byråer skola finnas inom pensionsstyrelsen,

nämligen en kanslibyrå, en fond- och kameralbyrå, två folkpensionsbyråer,

en sjukvårdsbyrå, en försäkringsbyrå och två sjukkassebyråer.

Å den nuvarande leanslibyrån handläggas bland annat utbetalningsärenden

av juridisk natur. Med hänsyn till dessa ärendens samband med pensionsutbetalningar

i allmänhet föreslås desamma överflyttade till försäkringsbyrån,

viiken skulle handha utbetalningen. Vidare förordas, att den nu under

kanslibyrån sorterande registeravdelningen, på vilken ankommer registrering

av ansökningar om folkpension m. m., sammanföres med folkpen
-

:

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Eungl. Maj:ts proposition nr 51.

sionsbyråerna. I övrigt skulle kanslibyrån behålla nuvarande arbetsuppgifter,

väsentligen avseende organisations- och personalfrågor beträffande

styrelsen och de lokala folkpensionsorganen. Kommittén framhåller, att byråns

uppgifter i framtiden komme att bli mer maktpåliggande än nu, därest styrelsen,

såsom kommittén antagit, finge ökad remissbörda. Uppgifterna bleve

svårare även av den anledningen, att efter pensionsreformen större krav

komme att ställas på de lokala organen.

Med avseende å fond- och kameralbyrån föreslås inga organisatoriska förändringar.

Kommittén betonar emellertid, att folkpensionsreformen medförde,

att medelsförvaltningen bleve mer omfattande ej blott i fråga om storleken

av inkomster och utgifter utan även beträffande de bokförda posternas antal.

Detta gällde i all synnerhet, om utbetalningen av folkpensionerna centraliserades

till styrelsen.

I betänkandet uttalas i detta sammanhang, att kommittén övervägt en sammanslagning

av de båda nu nämnda byråerna. Kommittén ansåge, att vissa skäl

talade för att sådan sammanslagning komme till stånd. Den borde dock icke

verkställas under de närmaste åren, då genomförandet av folkpensions- och

sjukförsäkringsreformerna komme att hårt belasta styrelsen.

Avgörandet av pensionsärendena ankommer enligt gällande arbetsfördelning

i princip på den nuvarande granskningsbyrån. Emellertid handlägges en

del av ärendena på den byrå, som är inrättad för den invaliditetsförebyggande

verksamheten, d. v. s. sjukvårdsbyrån. Hit höra ärenden angående folkpension,

då den pensionssökande eller dennes make någon gång varit föremål för en

invaliditetsförebyggande åtgärd eller sådan åtgärd ifrågasatts, ävensom ärenden,

i vilka vid handläggningen å granskningsbyrån fråga uppkommit om en

invaliditetsförebyggande åtgärd eller undersökning å sjukvårdsanstalt. Antalet

ärenden, som av granskningsbyrån överlämnas till sjukvårdsbyrån, uppgår till

omkring 2 300 om året, av vilka cirka 1 000 avse invaliditetsförebyggande verksamhet.

I betänkandet föreslås nu, att granskningsbyrån uppdelas på två byråer,

benämnda folkpensionsbyråer, och att till dessa byråer överflyttas vissa ärenden

från sjukvårdsbyrån.

Kommittén omförmäler härvid till en början, att antalet pensionsärenden,

som efter den nya lagstiftningens ikraftträdande årligen tarvade granskning

— hit räknades icke ärenden om enbart allmän ålderspension — kunde uppskattas

på följande sätt.

Antal

Invalidpension och sjukbidrag till personer, som ej tidigare uppburit

någon pensionsförmån............................................................... 18 000

Invalidpension och sjukbidrag till kvinnor, som tidigare uppburit

hustrutillägg ........................................................................... 2 000

Invalidpension och sjukbidrag till kvinnor, som tidigare uppburit

änkepension ........................................................................... 1000

Jämkningar av invalidpensioner och sjukbidrag inklusive ansökan om

hustrutillägg, då mannen tidigare har pension .............................. 3 500

Av pensionsnämnd avslagna ansökningar om invalidpension och sjukbidrag

................................................................................... 2 500

Summa ansökningar om invalidpension och sjukbidrag

27 000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 51.

13

Antal

Bostadstillägg och hustrutillägg till ålderspensionärer, som ej tidigare

uppburit sådant tillägg ............................................................

Jämkningar av ålders- och änkepensioner inklusive ansökan om

hustrutillägg, då mannen tidigare har inkomstprövad pension......... 10 000

Av pensionsnämnd avslagna ansökningar om bostads- och hustrutillägg

och änkepension ............................................................ 2 000

Summa ansökningar om inkomstprövad ålderspension och änkepension 32 000

Totala antalet ansökningar, som kräver granskning ........................... 59 000

Till jämförelse namnes, att år 1945 till pensionsstyrelsen inkommo ansökningshandlingar,

avseende 59 500 personer. Antalet ansökningar hade dock

varit lägre, enär makar ofta sökte pension gemensamt i en ansökning. Att det

för framtiden beräknade antalet vore ungefär lika stort som det nuvarande

trots att inkomstprövningen i bostadskostnadsgrupp I bortfölle för åldringarna,

sammanhängde med att pensioneringens utformning såsom familjepensionering

och det större antalet bostadskostnadsgrupper i förhållande till

antalet ortsgrupper medförde större antal jämkningar, att sjukbidrag, hustrutillägg

och änkepension införts, samt att inkomstgränserna avsevärt höjts.

Yad beträffar omfattningen och behovet av invaliditetsförebyggande verksamhet

inom pensionsstyrelsen anför kommittén, att år 1944 inom styrelsen

handlades omkring 15 000 ärenden angående invaliditetsförebyggande åtgärder

(undersökningar jämlikt 31 § folkpensioneringslagen ej medräknade) samt att

varje ärende i medeltal handlades två gånger. Pensionsstyrelsens möjligheter

att hänvisa reumatiskt sjuka till sluten vård syntes under de närmaste åren

bli större än för närvarande. Statsmakternas ställningstagande till 1941 års

reumatikervårdssakkunnigas förslag (prop. 224/1946) kunde emellertid föranleda,

att denna hänvisningsverksamhet senare kunde komma att helt upphöra.

Då antalet sådana ärenden under år 1944 uppgick till över 4 000, skulle,

om verksamheten bortfölle, återstå omkring 11 000 ärenden om året.

Kommittén framhåller vidare, att den invaliditetsförebyggande verksamheten

i viss mån komme att underlättas, därest rätt till fri sjukhusvård infördes.

"Verkningarna därav borde dock icke överdrivas, enär redan nu sjukhusvård i

de fall sådan vore nödvändig i betydande omfattning stode varje medborgare

till buds.

Ytterligare erinras, att kommittén för partiellt arbetsföra i sitt i mars 1946

avgivna betänkande (SOU 1946: 24) utgått ifrån att pensionsstyrelsen alltjämt

skulle ägna intresse åt arbetsvårdsfrågor och höra till de myndigheter, med

vilka arbetsmarknadskommissionen skulle samråda i dylika frågor.

Socialvårdskommittén, som anser den invaliditetsförebyggande verksamheten

behövlig icke blott för folkpensioneringen utan även för sjukförsäkringen,

finner sig med hänsyn till det anförda kunna räkna med att verksamheten

framgent skall bli av minst samma omfattning som nu och under vissa

övergångsår bli ännu större.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

Eörande organisationen anför kommittén bland annat.

Inom kommittén har diskuterats ett förslag innebärande att samtliga ärenden

avseende invalidpension och sjukbidrag skulle handläggas å samma byrå,

som hade till uppgift att bedriva invaliditetsförebyggande verksamhet, och

att tjänstemännen å byrån skulle handlägga såväl pensionsärenden som ärenden

rörande den invaliditetsförebyggande verksamheten. Det har gjorts gällande,

att endast genom en sådan anordning säkerhet skulle föreligga för att

invaliditetsförebyggande åtgärder beträffande en pensionssökande komme att

vidtagas i behövlig omfattning och att anordningen skulle bidraga till ett snabbare

avgörande av ärenden, i vilka invaliditetsförebyggande åtgärd ifrågasattes.

Detta skulle i sak innebära att den nuvarande granskningsbyrån delades

i två byråer, av vilka den ena jämväl skulle övertaga sjukvårdsbyråns

nuvarande uppgifter. Den andra granskningsbyrån skulle endast handlägga

frågor, som avsåge inkomstprövning såsom bostadstillägg och hustrutillägg

till ålderspensioner, änkepensioner och barnbidrag. Den sålunda föreslagna

anordningen kan vid första påseendet förefalla lämplig men är dock förenad

med allvarliga olägenheter.

Beträffande dessa olägenheter anser kommittén den största ligga däri, att

det kan befaras, att den invaliditetsförebyggande verksamheten endast blir ett

bihang till invaliditetsprövningen inom folkpensioneringen. Detta skulle vara

desto mindre tillfredsställande, som verksamheten bör vara i ungefärligen lika

mån anknuten till sjukförsäkringen som till folkpensioneringen.

Kommitténs överväganden utmynna i att sjukvårdsbyrån bör bibehållas

men helt befrias från avgörandet av pensionsärenden samt att granskningsbyrån

bör uppdelas på två folkpensionsbyråer med vissa avdelningar

— för registrering, arkivering, sekretariat, efterkontroll, förbindelse

med de lokala organen — gemensamma. Anledningen till denna uppdelning

av granskningsbyrån är, enligt vad kommittén anför, att byrån eljest bleve

alltför stor för att chefen för densamma skulle kunna bemästra de uppgifter,

som borde ankomma på honom. Frågan om den närmare fördelningen av ärendena

mellan de nya byråerna har kommittén icke upptagit till behandling.

Beträffande försäJcringsbyrån uttalar kommittén, att denna i samband med

genomförandet av folkpensionsreformen finge sina arbetsuppgifter radikalt

förändrade. Slopandet av den individuella bokföringen av folkpensionsavgifterna

gjorde sålunda byråns största avdelning, avgiftsavdelningen, obehövlig.

Det nya utbetalningssystemet komme å andra sidan att medföra, att byråns

befattning med utbetalningen av folkpensionerna finge en helt annan omfattning

och betydelse än nu. De nuvarande pensions- och bokföringsavdelningarna

skulle därigenom få sina arbetsuppgifter helt omlagda. Enligt kommitténs

förslag skulle den sistnämnda avdelningen upphöra och en utbetalningsavdelning

inrättas. Såsom framgår av vad förut anförts förordar kommittén

vidare, att frågor av juridisk natur angående utbetalning av folkpensioner,

vilka frågor nu handläggas å kanslibyrån, skulle överflyttas till försäkringsbyrån.

Då chefen för försäkringsbyrån icke kunde antagas vara

jurist, borde enligt kommitténs mening en byråchef med juridisk utbildning

deltaga i avgörandet av viktigare utbetalningsfrågor av juridisk natur. Övriga

hithörande ärenden skulle anförtros åt föreståndaren för den juridiska avdel
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

ningen. Avdelningen för frivillig försäkring anses böra alltjämt vara knuten

till försäkringsbyrån, vilken även skulle, såsom nu är fallet, handha statistikuppgifter.

I enlighet härmed skulle försäkringsbyrån uppdelas på en pensionsavdelning,

en utbetalningsavdelning, en juridisk avdelning, en statistisk avdelning

och en avdelning för den frivilliga försäkringen.

Yad slutligen angår den nuvarande sjukkassebyrån erinrar kommittén, att

den i sitt betänkande med utredning och förslag angående lag om allmän sjukförsäkring

(SOU 1944: 15) uttalat, att genomförandet av eu allmän sjukförsäkring

komme att nödvändiggöra en uppdelning av byrån på flera byråer.

Härefter anför kommittén.

Tillsynen över sjukkassor, understödsföreningar och aktiebolags pensionsoch

andra personalstiftelser med vad därmed sammanhänger är emellertid

även för närvarande en så omfattande arbetsuppgift, att sjukkassebyrån enligt

kommitténs mening redan med nuvarande arbetsbörda är i behov av en uppdelning

och personalförstärkning. Tillsynen över understödsföreningar och

aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser blir en alltmer betungande

och ansvarsfull arbetsuppgift. Särskilt gäller detta i fråga om understödsföreningarna,

vilka nyligen inordnats under 1938 års understödsföreningslag och

enligt denna måste bli föremål för en tillsyn av helt annan karaktär än den tillsyn,

som utövades enligt den tidigare gällande lagstiftningen. Då byråns organisation

även under nuvarande förhållanden måste anses otillfredsställande föreligger

uppenbarligen en betydande risk att även väsentliga åligganden måste

eftersättas, om icke en organisationsändring kommer till stånd.Då det vidare är

av vikt att den personella utrustningen icke är för svag inom ifrågavarande

del av pensionsstyrelsen under förberedelsearbetet för genomförandet av eu

allmän sjukförsäkring samt det icke vore rimligt, att den del av styrelsen, som

nu är ojämförligt sämst tillgodosedd ur organisatorisk synpunkt, lämnades å

sido, då styrelsen i övrigt omorganiseras, anser kommittén det vara av största

betydelse, att med omorganisationen av sjukkassebyrån icke anstår till senare

tidpunkt.

För uppdelningens verkställande har kommittén funnit rationellast, att

byrån delades på två sjulckassebyråer, av vilka den ena skulle handha i huvudsak

de arbetsuppgifter, som nu ankomma på byråns juridiskt-administrativa

avdelning, och den andra ungefärligen de göromål, som ankomma på de försäkringstekniska

och ekonomisk-statistiska avdelningarna. Båda byråerna skulle

uppdelas på avdelningar, den förstnämnda byrån i en registreringsavdelning,

en avdelning för tvistemål (besvärsavdelning) och en allmän avdelning samt

den senare byrån i en försäkringsteknisk avdelning och en ekonomisk-statistisk

avdelning.

En av kommitténs ledamöter herr Bexelius, har med instämmande av herr

Ilagård i särskilt yttrande föreslagit decentralisation av handläggningen

utav ärenden angående inkomstprövning i de fall, då icke vore fråga om invalidpension,

samt anfört, att det vid bifall härtill icke syntes bliva nödvändigt

att uppdela den nuvarande granskningsbyrån på två folkpensionsbyråer.

Såsom framginge av vad kommittén anfört rörande antalet pensionsärenden,

som efter den nya lagstiftningens ikraftträdande årligen tarvade granskning

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

inom pensionsstyrelsen, kunde nämligen mer än halva antalet ärenden antagas

avse inkomstprövad ålderspension och änkepension.

Kommitténs förslag till organisation av de byråer inom pensionsstyrelsen,

å vilka ärenden angående folkpension och invaliditetsförebyggande verksamhet

skulle handläggas, har en av de särskilt förordnade sakkunniga i kommittén,

t. f. byråchefen Manne Parenius, ansett sig icke kunna tillstyrka. Härutinnan

anföres.

Pensionsstyrelsens invaliditetsförebyggande verksamhet har i olika avseenden

visat sig vara av stor betydelse. Med den nya folkpensioneringslagens införande

torde också, på grund av de avsevärt ökade pensionsbeloppen och den

nya formen för folkpension, sjukbidrag, kraven å denna verksamhet komma att

ytterligare ökas. Det synes därför vara lämpligt, att man söker organisera ifrågavarande

byråer så, att man bland annat erhåller största möjliga säkerhet för att

personer, vilka i första hand böra beredas vård å sjukhus eller kuranstalt eller

vilka böra erhålla yrkesutbildning, också bliva föremål för sådana invaliditetsförebyggande

åtgärder. De sakkunnigas förslag synes icke tillfredsställande i

detta avseende samt innebär dessutom att de olägenheter, innefattande bland

annat ett tidsödande dubbelarbete samt ärendenas överflyttande mellan olika

byråer, som för närvarande vidlåda invaliditetsprövningen, i väsentlig mån

komma att kvarstå. Om ärendena handläggas å två byråer och fördelas så, att

ärenden angående folkpension, i vilka invaliditetsprövning skall äga rum,

jämte ärenden angående den invaliditetsförebyggande verksamheten, handläggas

å den ena, och övriga ärenden angående folkpension, å den andra byrån,

synes fordran på tillräckligt effektiva och omfattande invaliditetsförebyggande

åtgärder beträffande personer, som söka folkpension och sjukbidrag, i möjligaste

mån uppfyllas, varförutom de ovannämnda olägenheterna praktiskt taget

helt och hållet kunna undanröjas. Eventuellt skulle för att erhålla lämplig fördelning

av arbetsbördan å de båda byråerna, en uppdelning av de pensionsärenclen,

vilka kräva invaliditetsprövning, kunna ske så, att jämväl pensionsärenden

rörande personer, som fyllt sextio år, och beträffande vilka således

någon invaliditetsförebyggande åtgärd knappast kan komma i fråga, handläggas

å sistnämnda byrå.

Yttrandena.

I fråga om de allmänna synpunkterna har pensionsstyrelsen förklarat

sig dela kommitténs uppfattning, att styrelsens hela organisation nu borde omprövas.

Styrelsen anför vidare, att styrelsen funne det angeläget, att personlig

kontakt uppehölles med den lokala organisationen. Att så under senare år

icke kunnat ske i den utsträckning som styrelsen ansett önskvärd hade framför

allt berott på krigsförhållandena samt brist på personal och på erforderliga

anslagsmedel till bestridande av resekostnader m. m.

Beträffande invaliditetsprövningen inom folkpensioneringen

framhåller pensionsstyrelsen, att styrelsen i likhet med kommittén vore väl

medveten om nödvändigheten av att invaliditetsprövningen skedde med den

största omsorg och grundlighet. Styrelsens erfarenhet gåve emellertid vid handen,

att anspråket på en såvitt möjligt fullgod invaliditetsbedömning i ett

mycket stort antal fall torde bliva tillgodosett, därest i bedömningen deltoge

—- förutom en läkare —- endast en högre befattningshavare, på vilken givetvis

mycket stora krav borde ställas, samt därjämte anordnades en så betryggande

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 51. 17

stickprovsgranskning som möjligt av överordnad tjänsteman. Härigenom

vunnes också en snabbare handläggning av ärendena. När invaliditetsfrågan

vore alldeles klar eller sjukdomssymtomen vore av relativt underordnad betydelse

för invaliditetsbedömningen, syntes det vara onödigt att höra läkare. I

handläggningen av tveksamma ärenden och ärenden av principiell natur borde,

i överensstämmelse med den ordning, som redan nu tillämpades, deltaga en

läkare, vederbörande befattningshavare i 26 lönegraden, byrådirektör och, där

så prövades erforderligt, byråchef. Härvid borde muntlig föredragning ske.

För närvarande deltoge dessutom generaldirektören i ärenden av principiell

innebörd eller av särskilt tveksam natur. På detta sätt torde minst lika tillförlitliga

garantier skapas som med kommitténs förslag.

Medicinalstyrelsen understryker starkt betydelsen av att en läkare alltid,

där fråga icke vore om otvetydiga fall, deltoge i avgörandet av invaliditetsfrågor.

Rörande tillsynen över sjukkassorna efter genomförandet av eu

allmän sjukförsäkring utgår pensionsstyrelsen i likhet med kommittén från

att denna skall stanna hos styrelsen.

Angående byråindelningen, såvitt densamma ägde samband med folkpensionsreformen,

anför pensionsstyrelsen, att man, innan närmare erfarenhet

vunnits rörande huru nämnda reform komme att verka i praktiken, borde inskränka

sig till att göra de ändringar, som nu vore oundgängligen nödvändiga.

På grund härav och med hänsyn till det läge, vari frågan rörande omfattningen

av styrelsens invaliditetsförebyggande verksamhet för närvarande befunne sig,

vore det knappast möjligt att bedöma, huruvida för framtiden en byrå enbart

för den invaliditetsförebyggande verksamheten vore erforderlig. Styrelsen vore

därför icke beredd att nu tillstyrka, att granskning sb yr ån uppdelas på två

byråer (folkpensionsbyråer). För att åstadkomma en någorlunda jämn fördelning

av arbetsuppgifterna mellan gransknings- och sjukvårdsbyråerna torde

åtminstone tills vidare den anordningen kunna tillämpas, att sjukvårdsbyrån

handlade ärenden, i vilka invaliditetsprövningen avsåge personer under 60 år.

I frågor, som vore gemensamma för de båda byråerna, borde givetvis samråd

äga rum mellan byråcheferna. Styrelsen hade gjort en sammanställning

rörande de ärenden, som vid den föreslagna uppdelningen skulle ankomma på

de båda byråerna. I sammanställningen redovisades ärenden, vari pension

samtidigt söktes för äkta makar, såsom två ärenden, ehuru gemensam ansökning

förelåge. För närvarande förekomme sådan ansökning i omkring 15 % av

pensionsärendena. Sammanställningen hade följande utseende.

Gr art sk ning sb yr ån.

Invalidpension och sjukbidrag till personer

över 60 år: Antal ärenden

a) av pensionsnämnd beviljade ansökningar (exkl. jämkningar) 7 000

b) av pensionsnämnd behandlade jämkningar ........................ 1 000

c) av pensionsnämnd avslagna ansökningar ........................... 1 000 9 000

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 51. i69 47 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

Bostadstillägg, hustrutillägg och änkepension: Antal ärenden

a) av pensionsnämnd beviljade ansökningar (exkl. jämkningar) 20 000

b) jämkningar .................................................................. 10 000

c) av pensionsnämnd avslagna ansökningar ........................... 2 000

Barnbidrag (för föräldralösa barn och änkebarn) .................. 3 000 35 000

S juk vårdsby rån.

Summa: 44 000

Invalidpension och sjukbidrag till personer

under 60 år:

a) av pensionsnämnd beviljade ansökningar (exkl. jämkningar) 14 000

b) av pensionsnämnd behandlade jämkningar ........................ 2 500

c) av pensionsnämnd avslagna ansökningar ........................... 1 500 18 000

Ärenden rörande den invaliditets förebyggande verksamheten ............ 16 000

Summa: 34 000

Pensionsstyrelsen anför vidare, att vid bedömandet av byråernas arbetsuppgifter

borde beaktas, att de ärenden, som föreslagits ankomma på sjukvårdsbyrån,

genomsnittligt torde kräva handläggning vid flera tillfällen än

övriga ärenden. Antalet handläggningar kunde sålunda beräknas komma att

fördela sig tämligen jämnt mellan de båda byråerna. Å sjukvårdsbyrån skulle

givetvis handläggas även sådana frågor angående bostadstillägg, hustrutillägg,

änkepension och barnbidrag, vilka förelåge eller uppkomme vid handläggningen

å byrån av ärenden rörande invalidpension eller sjukbidrag. Det finge också

framhållas, att ärenden, vari invaliditetsbedömning förekomme (invalidpension

och sjukbidrag), i regel vore av svårare beskaffenhet än pensionsärenden

med enbart inkomstprövning (bostadstillägg, hustrutillägg och änkepension).

Kommittén hade föreslagit, att den under kanslibyrån nu sorterande

registeravdelningen skulle sammanföras med de föreslagna folkpensionsbyråerna.

Pensionsstyrelsen, som avstyrkt uppdelning av granskningsbyrån på

två folkpensionsbyråer, uttalar, att nämnda avdelning tills vidare fortfarande

borde sortera under kanslibyrån. Arbetsuppgifterna för gransknings- och sjukvårdsbyråerna

borde nämligen enligt styrelsens mening begränsas i största

möjliga utsträckning.

Vidkommande kommitténs förslag, att handläggningen av utbetalningsfrågor

av juridisk natur, vilken handläggning för närvarande ävenledes skedde

å kanslibyrån, skulle överflyttas till försäkringsbyrån anför pensionsstyrelsen

följande.

Pensionsstyrelsen kan icke finna det vara ur arbetssynpunkt lämpligt, att

en avdelning, som till enda arbetsuppgift har att handlägga frågor av juridisk

natur — i många fall av ganska invecklad beskaffenhet — tillägges en byrå,

vars chef icke kan antagas vara jurist. Då härtill kommer att någon olägenhet

av att ifrågavarande arbetsuppgift tills vidare åvilar kanslibyrån icke

torde föreligga, föreslår styrelsen, att för närvarande överflyttning till försäkringsbyrån

icke sker.

Beträffande förslaget om sjukkassebyråns uppdelning på två byråer framhåller

pensionsstyrelsen, att en så genomgripande organisatorisk förändring

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

icke borde ifrågakomma, förrän det bestämts, om allmän sjukförsäkring skulle

införas. Hade däremot införandet av allmän sjukförsäkring i huvudsaklig

överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag beslutats vid den tidpunkt, då

styrelsens nya organisation skulle fastställas, borde en uppdelning av sjukkassebyrån

på två byråer enligt kommitténs förslag ske, även om den allmänna

sjukförsäkringen icke skulle träda i kraft förrän vid en senare tidpunkt.

Sjukkassenämnden, som finner inrättandet av ett särskilt ämbetsverk för

handhavandet av en allmän obligatorisk sjukförsäkring motiverat, anser, att,

därest så ej skedde, en uppdelning av sjukkassebyrån på två byråer borde

verkställas, dock ej förrän frågan om införande av allmän sjukförsäkring blivit

avgjord.

Statskontoret förutsätter med anslutning till vad pensionsstyrelsen anfört,

att granskning sb yr ån ej uppdelas på två byråer. Huruvida sjukkassebyrån

borde uppdelas från och med den 1 juli 1947 syntes få bero på i vad mån

förberedelser för den allmänna sjukförsäkringens genomförande redan då

lämpligen borde igångsättas.

Allmänna lönenämnden ansluter sig till den av pensionsstyrelsen uttalade

åsikten, att man nu endast borde genomföra sådana organisatoriska förändringar,

som finge anses oundgängligen påkallade. Lönenämnden biträdde

därför pensionsstyrelsens förslag, att den nuvarande granskning sb yr ån tills

vidare skulle bibehållas. Beträffande sjukkassebyrån ville lönenämnden, i

betraktande av det omfattande förberedelsearbete, som torde bliva erforderligt,

därest den allmänna sjukförsäkringen skulle genomföras från och med

den 1 juli 1950, icke framställa erinran mot att byrån redan från och med

budgetåret 1947/48 uppdelades på två byråer.

Pensionsstyrelsens tjänstemannaförening har anfört, att det föreslagna

antalet byråer vore mycket lågt i förhållande till omfattningen av pensionsstyrelsens

arbetsuppgifter och det stora antalet befattningshavare i högre

lönegrader.

Departementschefen.

Till en början vill jag framhålla, att jag finner spörsmålet om pensionsstyrelsens

omorganisation nu föreligga i det skicket, att förslag i

ämnet kan underställas riksdagens prövning. Den omständigheten, att den

numera av riksdagen antagna lagen om allmän sjukförsäkring jämte förestående

sociala reformer på vissa områden, skulle komma att mer eller mindre

beröra styrelsens ämbetsområde, anser jag icke utgöra hinder mot att

ett avgörande kommer till stånd. För att så bör ske tala även de svårigheter,

som synas föreligga, att med nuvarande anställnings- och befordringsförhållanden

sörja för en önskvärd nyrekrytering av styrelsens

personal. Fn annan sak är, att, innan erfarenhet vunnits rörande huru folkpensioneringsreformen

och den allmänna sjukförsäkringen komma att verka i

praktiken, återhållsamhet torde böra iakttagas, när det gäller att utforma

styrelsens nya organisation och bestämma styrelsens personalbestånd. Till

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

frågan angående styrelsens personalbehov återkommer jag i annat sammanhang.

Nu vill jag till behandling upptaga vissa allmänna organisatoriska

spörsmål.

Härvid må först erinras, att den förut omförmälda propositionen med förslag

till lag om ändring i lagen om folkpensionering berör förhållanden, vilka

äro av betydelse även för pensionsstyrelsens organisation. I propositionen

föreslås, att, då fråga ej är om besvär, pensionsstyrelsens befattning med ansökningar

om ålderspension — bortsett från ansökningar om enbart

allmän ålderspension — och änkepension i huvudsak skall inskränkas till

kontroll av pensionsbeloppets beräkning. Pensionsnämnds beslut i frågor, som

äro av betydelse för rätten till pension eller för denna beräkning, skall i princip

godtagas av pensionsstyrelsen. Däremot skall enligt förslaget pensionsstyrelsen

siffergranska besluten, innan utbetalning av pension äger rum. I

samband därmed bör styrelsen verkställa kontroll, huruvida den pensionssökande

eller dennes make redan åtnjuter folkpension. Då i anledning

av kontrollen ändring av pensionsbeloppet finnes påkallad, skall pensionsstyrelsen

äga vidtaga rättelse. Om eljest, t. ex. vid stickprovsgranskning, upptäckes,

att fel blivit begånget vid pensionsärendes behandling, skall pensionsstyrelsen

likaledes hava rätt att verkställa rättelse eller uppdraga åt pensionsnämnd

att upptaga ärendet till förnyad prövning. Motsvarande bestämmelser

föreslås skola gälla vid höjning eller annan ändring av folkpension. Vad åter

angår ansökningar om invalidpension och sjukbidrag förordas i

propositionen, att såväl invaliditetsbedömningen som inkomstprövningen skall

slutligt företagas inom pensionsstyrelsen. Av pensionsstyrelsen bedriven

efterkontrollerande verksamhet skall såsom hittills medföra rätt för

styrelsen att anmoda pensionsnämnd att ompröva viss pensionstagares rätt till

pension. Då grundad anledning finnes till antagande, att folkpension bör indragas

eller minskas, skall pensionsstyrelsen liksom nu äga provisoriskt förordna,

att pension icke vidare skall utbetalas eller att den skall utgå med

minskat belopp.

Vad beträffar sättet för pensionsstyrelsens invaliditetsprövning

inom folkpensioneringen har social vårdskommittén föreslagit, att

i denna prövning alltid skulle deltaga minst två tjänstemän i högre grad och

en läkare samt att i princip muntlig föredragning borde ske. I likhet med pensionsstyrelsen

anser jag, att detta förfaringssätt bör tillämpas endast i tveksamma

fall och i ärenden av principiell natur. Pensionsstyrelsens erfarenhet

har nämligen givit vid handen, att anspråket på en såvitt möjligt fullgod

invaliditetsprövning i ett mycket stort antal fall torde bliva tillgodosett, därest

i bedömningen deltager — förutom en läkare — endast en högre befattningshavare

samt därjämte anordnas en så betryggande stickprovsgranskning som

möjligt av överordnad tjänsteman. Härigenom skulle man också vinna en

snabbare handläggning av ärendena. Jag biträder alltså vad styrelsen härutinnan

föreslagit.

Av vad förut anförts framgår, att inkomstprövning skall företagas av

pensionsstyrelsen endast i invaliditetsärenden. På handläggningssättet vid

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 51. 21

inkomstprövningen böra givetvis icke ställas större fordringar än i fråga om

invaliditetsbedömningen.

Beträffande tillsynen över sjukkassorna vill jag erinra, att statsmakterna

vid antagandet av lagen om allmän sjukförsäkring utgått från att

pensionsstyrelsen även i fortsättningen skall vara tillsynsmyndighet för sjukkassorna.

Yad angår tillsynen över understödsföreningar och personalstiftelser

utgår jag i det följande från att pensionsstyrelsen liksom för

närvarande skall handha tillsynen över understödsföreningar i allmänhet —

med undantag för arbetslöshetskassor — samt aktiebolags pensions- och andra

personalstiftelser.

I fråga om pensionsstyrelsens indelning i byråer anser jag i

likhet med pensionsstyrelsen, att erfarenhet av folkpensioneringsreformens

praktiska verkningar och angående den invaliditetsförebyggande verksamheten

bör avvaktas, innan en mera genomgripande omorganisation genomföres.

Av detta skäl och då den föreslagna decentralisationen med avseende å inkomstprövningen

måste medföra en viss lättnad i granskningsbyråns arbetsbörda

finner jag mig icke kunna tillstyrka kommitténs förslag att ersätta

denna byrå med två folkpensionsbyråer. Till frågan om sjukkassebyråns uppdelning

anser jag mig icke nu kunna taga ställning.

I anslutning till vad pensionsstyrelsen förordat, föreslår jag, att arbetsuppgifterna

i avseende å de pensionsärenden, som kräva invaliditetsprövning,

fördelas mellan granskningsbyrån och sjukvårdsbyrån på det sätt, att granskningsbyrån

handlägger ärenden, i vilka invaliditetsprövningen avser personer

över 60 år, och sjukvårdsbyrån övriga ärenden.

Beträffande kommitténs förslag att från kanslibyrån till vissa andra byråer

överflytta dels registeravdelningen och dels utbetalningsärenden av juridisk

natur delar jag pensionsstyrelsens mening, att en sådan överflyttning åtminstone

icke för närvarande bör ske.

Börande byråernas uppdelning i övrigt på avdelningar torde, på sätt pensionsstyrelsen

föreslagit, inom kanslibyrån böra inrättas en särskild avdelning

för utbetalningsfrågor av rättslig natur. Börsäkringsbyrån bör, enligt

pensionsstyrelsens förslag, uppdelas i en pensionsavdelning, en utbetalningsavdelning,

en statistisk avdelning och en avdelning för den frivilliga försäkringen.

Yad angår fond- och kameralbyrån samt sjukkassebyrån synes

någon ändring i dessa byråers organisation icke vara erforderlig.

IV. Personal i liögre lönegrader inom pensionsstyrelsen.

Social värdskoiiiniittén.

Generaldirektören. Denne, som nu är placerad i lönegraden C 12, föreslås

— med hänsyn till de ökade krav och det ökade ansvar, som reformeringen

av socialförsäkringen komme att ställa på pensionsstyrelsens chef —

uppflyttad till lönegraden C 14.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

Kanslibyrån.

Personalen utgöres för närvarande av 1 byråchef (A 30), 1 förste byråsekreterare

(A 24) och 2 aktuarier (A 21), av vilka en å registeravdelningen.

Denna avdelning och därmed en av aktuarierna skulle enligt kommittén

överflyttas till folkpensionsbyråerna. Övriga befattningshavare skulle bibehållas.

Beträffande befattningshavarnas löneställning föreslås, att förste

byråsekreterarbefattningen uppflyttas till lönegraden A 26. Kommittén framhåller,

att de med befattningen förenade göromålen, främst utarbetandet av

remissyttranden och frågor angående verkets personal, syntes vara av minst

lika kvalificerad natur som göromålen å de förste byråsekreterarbefattningar

inom verket, som vore placerade i sistnämnda lönegrad. Innehavaren av förevarande

befattning måste även besitta sådana kvalifikationer, att han vid förfall

för byråchefen kunde vikariera för denne. Den å kansliavdelningen placerade

aktuariebefattningen i lönegraden A 21 borde utbytas mot en byråsekreterarbefattning

i samma lönegrad.

Fond- och kameralbyrån.

Kommittén föreslår samma personalbestånd som för närvarande, nämligen

1 byråchef (A 30), 1 förste byråsekreterare och ombudsman (A 26) och 1 kamrerare.

Kamrerarbefattningen, som nu är placerad i lönegraden A 22, skulle

dock uppflyttas till lönegraden A 24. Genom de föreslagna reformerna komme

nämligen kamrerarens ansvar och arbetsbörda att betydligt öka. KassarÖrelsens

omslutning kunde sålunda beräknas nå en omfattning av närmare en

miljard kronor för budgetår.

Folkpensionsbyråerna.

Dessa byråer skulle övertaga den nuvarande granskningsbyråns samt en

del av sjukvårdsbyråns arbetsuppgifter, varjämte till byråerna skulle överflyttas

den till kanslibyrån nu hörande registeravdelningen.

Å granskningsbyrån finnas för närvarande 1 byråchef (A 30), 3 byrådirektörer

och biträdande ledamöter (A 28), 9 förste byråsekreterare och biträdande

ledamöter (A 26) samt 3 aktuarier (A 21). Därutöver tjänstgöra såsom tillfälliga

ledamöter 6 befattningshavare med vikariatslön i lönegraden A 24.

Enligt kommitténs förslag skulle den sammanlagda personalen å de båda

folkpensionsbyråerna bliva följande, nämligen 2 byråchefer (A 30), 3 byrådirektörer

(A 28), 8 förste byråsekreterare (A 26), 6 förste byråsekreterare

(A 24) och 8 byråsekreterare (A 22). Med hänsyn till att den ene av byråcheferna

borde utöva ledningen av för byråerna gemensamma arbetsuppgifter anser

kommittén det böra övervägas, huruvida icke ett särskilt lönetillägg bör

utgå till denne byråchef.

Byrådirektörerna skulle deltaga i handläggningen av tveksamma ärenden

— i den mån icke byråchef deltoge i densamma — samt liksom för närvarande

biträda byråchef och under denne leda handläggningen av ärendena

och därvid särskilt tillse, att enhetliga bedömningsgrunder tillämpades.

Rörande arbetsfördelningen mellan befattningshavarna i övrigt skulle för

följande uppgifter avses nedannämnda befattningshavare, nämligen för inva
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

liditetsbedömningsärenden 4 förste byråsekreterare i lönegraden A 26, 3

förste byråsekreterare i lönegraden A 24 och 3 byråsekreterare i lönegraden

A 22, för rena inkomstprövningsärenden (även barnbidragsärenden), i vilka

tveksamhet yppats, samt för stickprovsgranskning av dylika ärenden, 2 förste

byråsekreterare i lönegraden A 26, för direkt handläggning av dessa ärenden

2 förste byråsekreterare i lönegraden A 24 och 2 byråsekreterare i lönegraden

A 22, för efterkontroll av beviljade pensioner 1 förste byråsekreterare i lönegraden

A 26, 1 förste byråsekreterare i lönegraden A 24 och 1 byråsekreterare

i lönegraden A 22 samt för gemensamma sekretariatgöromål 1 förste byråsekreterare

i lönegraden A 26 och 1 byråsekreterare i lönegraden A 22. I utbyte

mot den å kanslibyråns registeravdelning nu tjänstgörande aktuarien i

lönegraden A 21 skulle 1 byråsekreterare i lönegraden A 22 vara föreståndare

för denna avdelning.

Med hänsyn framför allt till den av kommittén föreslagna ordningen för

invaliditets- och inkomstprövning vore det av vikt, att därmed sammanhängande

kvalificerade arbetsuppgifter anförtroddes härför särskilt lämpade

befattningshavare i 26 lönegraden. Då man icke utan vidare kunde utgå från

att de nuvarande innehavarna av befattningar i sistnämnda lönegrad vore

bäst lämpade att handha dessa kvalificerade arbetsuppgifter, föresloge kommittén,

att antalet befattningar såsom förste byråsekreterare i berörda lönegrad

ökades med fyra, samtidigt som de föreslagna befattningarna såsom byråsekreterare

i lönegraden A 22 minskades med samma antal. I den mån de

fyra förste byråsekreterarbefattningar i lönegraden A 26, vilkas innehavare

förutsattes komma att bestrida på befattningshavare i lägre lönegrad ankommande

göromål, bleve vakanta, borde de ersättas med byråsekreterarbefattningar

i lönegraden A 22.

För upprätthållande av kontakt mellan pensionsstyrelsen och folkpensioneringens

lokala organ föreslår kommittén, att —- utan att särskilda tjänster

inrättas — 5 befattningshavare hos styrelsen förordnas såsom inspektörer

för minst ett år åt gången. Dessa inspektörer skulle med tanke på att de

under en stor del av året måste vistas å annan ort än sin bostadsort erhålla

lönetillägg, så att lönen under tiden för förordnandet med två löneklasser

överstege den för vederbörande befattningshavare i egen befattning gällande

löneklassen.

Sjukvårdsbyrån.

Byråns personal består för närvarande av 1 byråchef (A 30), 1 förste byråsekreterare

och biträdande ledamot (Eo 26), 1 förste byråsekreterare och biträdande

ledamot (A 24), 3 förste byråsekreterare och biträdande ledamöter

(Eo 24) och 1 aktuarie (Eo21). Därutöver tjänstgöra såsom tillfälliga ledamöter

2 befattningshavare med vikariatslön i lönegraden A 24.

Kommittén föreslår, att byrån — som endast skulle handha den invaliditetsförebyggande

verksamheten — erhåller följande befattningshavare, nämligen

1 byråchef (A 30), 3 förste byråsekreterare (A 26), 1 förste byråsekreterare

(A 24) och 2 byråsekreterare (A 22). I fråga om arbetsfördelningen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

mellan befattningshavarna skulle 1 förste bjråsekreterare i lönegraden A 26

förestå byråns sekretariat, 1 förste byråsekreterare i samma lönegrad yrkesutbildnings-

och omskolningsverksamheten och 1 förste byråsekreterare i

samma lönegrad den sjukvårdande verksamheten. 1 förste byråsekreterare i

lönegraden A 24 och 2 byråsekreterare i lönegraden A 22 skulle deltaga i

prövningen av på byrån ankommande ärenden.

Kommittén uttalar rörande personalbehovet å folkpensionsbyråerna (granskningsbyrån)

och sjukvårdsbyrån, att det kunde synas som om personalbehovet

för pensionsprövningen bort bli avsevärt minskat genom utformningen av de

nya ålderspensionerna. Emellertid måste ihågkommas, att ifrågakomna

lagstiftning i andra avseenden vore mera komplicerad och omfattande än den

nuvarande. Eamiljepensionsprincipen, änkepensioneringen, sjukbidragen och

hustrutilläggen vore sålunda nyheter, som medförde ett betydande administrativt

arbete. Detsamma gällde i viss mån ökningen av antalet bostadskostnadsgrupper

i förhållande till antalet ortsgrupper. Pensionsbeloppens ökning

medförde också krav på omsorgsfullare handläggning, särskilt av invaliditetsärendena.

Yidare borde beaktas, att pensionsstyrelsen enligt den för styrelsen

gällande instruktionen ägde förordna tillfälliga ledamöter i mån av behov.

På grund härav hade praktiskt taget under hela den tid gällande folkpensioneringslag

varit i kraft antalet biträdande och tillfälliga ledamöter i 26 och

24 lönegraderna uppgått till 20 respektive 7 eller sammanlagt 27 befattningshavare

mot av kommittén nu föreslagna 18 befattningar i 26 och 24 lönegraderna.

Försäkringsbyrån.

Å denna byrå finnes för närvarande följande personal, nämligen 1

byråchef (A30),3 förste aktuarier (A26),l förste aktuarie (A24) och 3 aktuarier

(A 21). Kommittén, som i annat sammanhang föreslagit, att till byrån skulle

från kanslibyrån överflyttas handläggningen av utbetalningsärenden av juridisk

natur, förordar, att personalen å byrån utökas till 1 byråchef (A 30), 1 byrådirektör

(A 28), 1 förste byråsekreterare (A 26), 2 förste aktuarier (A 26), 2

förste byråsekreterare (A 24), 4 byråsekreterare (A 21) och 1 aktuarie (A 21).

Av den föreslagna personalen skulle 1 förste byråsekreterare i lönegraden

A 24 och 2 byråsekreterare i lönegraden A 21 tjänstgöra å pensionsavdelningen

samt 1 byrådirektör i lönegraden A 28, 1 förste byråsekreterare i lönegraden

A 24 och 1 byråsekreterare i lönegraden A 21 å utbetalningsavdelningen.

Byrådirektören, vilken skulle vara föreståndare för sistnämnda avdelning

och vilkens ansvar bleve betydande, måste fylla stora krav på organisationsförmåga

och duglighet. Å den juridiska avdelningen skulle placeras

1 förste byråsekreterare i lönegraden A 26 och 1 byråsekreterare i lönegraden

A 21 samt å den statistiska avdelningen såsom föreståndare 1 förste aktuarie

i lönegraden A 26. Slutligen skulle 1 förste aktuarie i lönegraden A 26 och

1 aktuarie i lönegraden A 21 tjänstgöra å avdelningen för den frivilliga försäkringen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

25

Sjukkassebyråerna.

Berörda byråer skulle enligt kommitténs förslag övertaga den nuvarande

sjukkassebyråns arbetsuppgifter. Sistnämnda byrås personal utgöres för

närvarande av 1 byråchef (A 30), 1 byrådirektör (A 28), 1 förste byråsekreterare

(A 24) 1 förste aktuarie (A 24), 2 aktuarier (A 21) och 2 aktuarier (Bo 21).

Därutöver tjänstgöra å byrån 3 befattningshavare med vikariatslön i lönegraden

A 21.

Kommittén anser, att chefen för den ena av sjukkassebyråerna borde

erhålla högre tjänsteställning och utöva ledningen av de för båda byråerna

gemensamma arbetsuppgifterna. Befattningshavaren, som jämväl närmast

under generaldirektören skulle ansvara för tillsynen över sjukkassor, understödsföreningar

samt aktiebolags pensions- och andra personalstiftelser, borde

erhålla överdirektörs ställning med placering i lönegraden C 8. Chefen för

den andra byrån borde placeras i lönegraden A 30.

Beträffande personalen i övrigt skulle å den byrå, som vore avsedd att

handha de juridiskt-administrativa arbetsuppgifterna, personalen bestå av 1

byrådirektör (A 28), 3 förste byråsekreterare (A 26), 2 förste byråsekreterare

(A 24) och 4 byråsekreterare (A 21). Av sistnämnda personal skulle 1 förste

byråsekreterare i lönegraden A 26 och 2 byråsekreterare i lönegraden A 21

tjänstgöra å registreringsavdelningen. Å avdelningen för tvistemål skulle

placeras 1 byrådirektör i lönegraden A 28 (föreståndare), 1 förste byråsekreterare

i lönegraden A 26, 1 förste byråsekreterare i lönegraden A 24 och 1

byråsekreterare i lönegraden A 21. Denna avdelning kunde förväntas få en

betydande arbetsbelastning, och stora krav komme att ställas å de befattningshavare,

som hade att avgöra ärendena. Det syntes vara uteslutet, att

byråchefen finge möjlighet att deltaga i avgörandet av andra ärenden än sådana

av särskilt tveksam natur eller principiell betydelse. Härav motiverades den

av kommittén för föreståndaren föreslagna lönegradsplaceringen. Byrådirektörst

jänsten och förste byråsekreterartjänsten i A 24 vore emellertid icke

erforderliga före den allmänna sjukförsäkringens ikraftträdande. Av den för

byrån upptagna personalen skulle vidare 1 förste byråsekreterare i lönegraden

A 26, 1 förste byråsekreterare i lönegraden A 24 och 1 byråsekreterare

i lönegraden A 21 tjänstgöra å den allmänna avdelningen. Denna avdelning,

å vilken skulle ankomma att bland annat handha övervakning av sjukkassors

och andra understödsföreningars verksamhet i frågor av juridisk natur, förväntades

få en betydande arbetsbörda särskilt under tiden för genomförandet

av den allmänna sjukförsäkringen. De ärenden, som skulle handläggas å avdelningen,

vore många gånger av principiell betydelse och deras avgörande

vägledande för föreningarna. Med inrättandet å avdelningen av befattningarna

som förste byråsekreterare i lönegraden A 26 och byråsekreterare i lönegraden

A 21 syntes emellertid kunna anstå, till dess förberedelsearbetena för

genomförandet av den allmänna sjukförsäkringen påbörjades.

Personalen å den andra sjukkassebyrån föreslås bestå av — utöver byråns

chef — 1 byrådirektör (A 28), 2 förste aktuarier (A 26), 3 byråinspektörer

(A 24), 2 förste aktuarier (A 24) och 3 aktuarier (A 21). Av denna personal

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

skulle byrådirektören, vilken kommittén ansåge böra fylla stora krav beträffande

försäkringstekniskt kunnande och omdömesgillhet samt inneha aktuariekompetens,

placeras såsom föreståndare för den försäkringstekniska avdelningen.

Å samma avdelning skulle därjämte tjänstgöra 1 förste aktuarie (A 26), 1 förste

aktuarie (A 24) och 2 aktuarier (A 21). Å den ekonomisk-statistiska avdelningen

skulle såsom föreståndare placeras 1 förste aktuarie (A 26), varjämte till avdelningen

skulle knytas 1 förste aktuarie (A 24), 3 byråinspektörer (A 24), vilka

sistnämnda dock skulle under tiden före den allmänna sjukförsäkringens

ikraftträdande kunna ersättas med 2 aktuarier (Eo 21), samt 1 aktuarie (A 21).

Därest den nuvarande föreståndaren för avdelningen, som är byrådirektör

(A 28), kvarstode såsom föreståndare, skulle 1 förste aktuariebefattning (A 26)

övergångsvis ersättas med 1 byrådirektörsbefattning (A 28).

Yttrandena.

Följande allmänna synpunkter rörande personalbehovet framföras

av pensionsstyrelsen.

Med de avsevärda och för hela folket så betydelsefulla förmåner, som

komma att utgå efter genomförandet av den nya folkpensioneringslagen och

en allmän sjukförsäkring, ställas mycket stora anspråk på styrelsens personal.

Det är därför av största vikt, att anställnings- och befordringsförhållandena

göras sådana att personaluppsättningen blir god. Framför allt under det närmaste

decenniet, då reformerna skola föras ut i livet och samtidigt bristen

på arbetskraft kan förväntas bliva svår, är det nödvändigt att personalfrågorna

ägnas särskild uppmärksamhet. Pensionsstyrelsen har bland annat från de

senaste åren erfarenhet av att de nuvarande anställnings- och befordringsförhållandena

för styrelsens personal i ifrågavarande hänseenden icke hålla

måttet. Nyrekryteringen för såväl högre som lägre tjänster har erbjudit

svårigheter och personal i skilda lönegrader har övergått icke blott till privat

tjänst utan även -— och kanske i de flesta fallen — till annan statstjänst där

bättre förmåner erbjudits. Om icke en avsevärd förbättring, särskilt av befordringsförhållandena,

sker, kan genomförandet av styrelsens arbetsuppgifter

äventyras.

De nuvarande befattningshavarna hos styrelsen ligga såväl till antal som

i vissa fall i fråga om lönegradsplacering väsentligt lägre än som rätteligen

skulle vara fallet. De förslag styrelsen tidigare framfört för att råda bot på

detta missförhållande ha endast undantagsvis lett till resultat.

Styrelsen fortsätter.

De rådande förhållandena, vilka den senaste tiden försvårats genom

personalbrist, ha bland annat medfört, att väntetiden, särskilt för pensionssökandena,

blivit onödigt lång, trots att befattningshavarna i stor

utsträckning varit tvungna att taga sin fritid i anspråk för arbete i

tjänsten. Styrelsen har icke heller haft möjlighet att i önskvärd omfattning

uppehålla den personliga kontakten med den lokala organisationen. Hänsyn

måste tagas till dessa onormala förhållanden vid en jämförelse mellan å ena

sidan styrelsens nuvarande arbetsuppgifter och de därför erforderliga befattningarna

samt å andra sidan de framtida arbetsuppgifterna och de befattningar

härför, som styrelsen kommer att föreslå. Vid en sådan jämförelse

bör även hållas i minnet dels att den nya folkpensioneringslagen visserligen

i en del avseenden medför förenklad handläggning men i andra avseenden är

mera komplicerad och omfattande än den nuvarande, dels att den centrali
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

serade utbetalningen av folkpensionerna tillför pensionsstyrelsen avsevärda

arbetsuppgifter, dels ock att införandet av allmän sjukförsäkring icke blott i

bo g grad skulle öka omfattningen av styrelsens arbetsuppgifter såsom tillsynsmyndighet

utan även medföra ett väsentligt ökat ansvar vid tillsynen.

Statskontoret uttalar, att ämbetsverket funne beskrivningen av förekommande

arbetsuppgifter i många hänseenden väl knapp för ett tillfredsställande

bedömande av förslagen till omorganisation. Emellertid syntes med ytterligare

utredningar kunna anstå, till dess viss erfarenhet vunnits i fråga om de krav,

som folkpensions- och sjukförsäkringsreformerna komme att ställa på

administrationen. Den omorganisation, som nu komme att beslutas, borde

betraktas såsom ett provisorium och inskränkas till att avse endast de ändringar,

vilka redan nu tedde sig oundgängligen nödvändiga.

Allmänna lönenämnden framhåller, att, då åtskilliga befattningar icke ansetts

erforderliga förrän vid den allmänna sjukförsäkringens genomförande,

endast sådana tjänster, vilka påfordrades under budgetåret 1947/48, borde

göras till föremål för ställningstagande av statsmakterna vid behandlingen av

föreliggande organisationsförslag.

Vad angår detaljerna i personalorganisationen har förslaget om uppflyttning

av generaldirektörsbefattningen från lönegraden C 12 tdl lönegraden

C 14 tillstyrkts av pensionsstyrelsen. Statskontoret och allmänna lönenämnden

anse, att frågan borde upptagas till prövning först i samband med

andra liknande spörsmål i anslutning till den förestående allmänna löneregleringen

för statens tjänstemän.

Vidkommande kanslibyrån föreslår pensionsstyrelsen följande personalbestånd,

nämligen 1 byråchef (A 30), 2 förste byråsekreterare (A 26), 1

förste byråsekreterare (A 24) , 1 byråsekreterare (A 22) och 2 byråsekreterare

(A 21).

Styrelsen biträder sålunda kommitténs förslag, att den nuvarande förste

byråsekreterarbefattningen uppflyttas till lönegraden A 26.

Den andre befattningshavaren i lönegraden A 26 skulle såsom föreståndare

handha frågor av juridisk natur angående utbetalning av folkpensioner och barnbidrag.

För närvarande avsåge dessa frågor, enligt vad styrelsen anför, huvudsakligen

barnbidragsärenden och ärenden, där fråga uppkomme om indragning av

pension på grund av att pensionstagaren vore på statens bekostnad intagen på

anstalt, ävensom återkravsspörsmål, vilka ägde samband med berörda ärenden.

Dessa arbetsuppgifter kunde tills vidare beräknas bli av ungefär samma omfattning

som hittills. Skulle fri sjukhusvård införas, syntes arbetet dock komma

att mångdubblas. Ojämförligt mycket större arbetsuppgifter komme emellertid

att tillföras ifrågavarande avdelning genom omläggningen av sättet för utbetalning

av folkpensionerna. Denna omläggning komme att medföra, bland

annat, att alla dylika frågor av rättslig natur, som nu handlades av postverket,

komme att åvila pensionsstyrelsen. Ändrade föreskrifter angående utbetalning

av folkpension till annan än pensionstagaren samt höjningen av pensionsbeloppen

kunde vidare beräknas föranleda ej endast, att antalet fall, där frågor av

rättslig natur uppkomme, ökades utan även att för handläggningen fordrades

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

kvalificerad personal i större utsträckning än för närvarande. Föreståndaren

för avdelningen komme därför att få ett mycket ansvarsfullt arbete och måste

behärska icke blott folkpensionerings- och barnbidragslagstiftningen utan

också lagstiftning rörande fattigvård och barnavård samt social lagstiftning

överhuvudtaget. Styrelsen ansåge vidare, att antalet fall, vilka krävde avgörande

av en erfaren och högt kvalificerad tjänsteman, torde bliva så stort,

att föreståndaren icke ensam kunde medhinna dem. Föreståndaren borde

därför vid sin sida få — förutom en byråsekreterare i lönegraden A 21 -— en

förste byråsekreterare i lönegraden A 24. Slutligen framhålles, att även vid

den nu föreslagna förstärkningen av antalet befattningshavare i högre lönegrader

åtskilliga ärenden måste anförtros dugande befattningshavare i lägre

löneställning.

Befattningshavaren i lönegraden A 22 skulle förestå registeravdelningen,

vilken avdelning, såsom tidigare anförts, alltjämt borde sortera under kanslibyrån.

Den i det föregående ej omnämnda byråsekreterartjänsten i 21 lönegraden

motsvarade den nuvarande aktuarien i samma lönegrad å kansliavdelningen.

Statskontoret förklarar sig icke kunna av handlingarna finna, att arbetsuppgifterna

på förste byråsekreterarbefattningen i lönegraden A 24 vore av

beskaffenhet att motivera uppflyttning till lönegraden A 26. Någon ny tjänst

i lönegraden A 24 syntes tills vidare icke böra inrättas. Enär lönegraden

A 22 hittills icke anlitats för byråsekreterartjänster inom statsförvaltningen

samt inrättandet av dylika tjänster icke särskilt motiverats, borde alla byråsekreterare

hänföras till 21 lönegraden.

Allmänna lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot att förste

byråsekreteraren i lönegraden A 24 uppflyttades till lönegraden A 26. I anledning

av pensionsstyrelsens förslag om användning av 22 lönegraden å

byråsekreterartjänst uttalar lönenämnden med samma motivering, som anförts

av statskontoret, att nämnden icke kunde tillstyrka annan placering än i 21

lönegraden.

Pensionsstyrelsens tjänstemannaförening finner det angeläget, att den föreslagna

uppflyttningen av förste byråsekreterarbefattningen kommer till stånd.

Föreningen understryker vikten av att en förste byråsekreterarbefattning i

lönegraden A 24 inrättas å avdelningen för utbetalningsfrågor av rättslig

natur.

I fråga om personalbeståndet å fond- och kameralbyrån ansluter

sig pensions styr elsen till kommitténs förslag. Utöver de skäl, som av kommittén

åberopats för lönegradsuppflyttning av kamrerarbefattningen, anför

styrelsen, att det i kamrerarens åligganden inginge icke blott att öva tillsyn

över medels- och fondförvaltningens bokföring och redovisning utan även att

fullgöra vissa sekreterargöromål, att förestå styrelsens upphandling ävensom

att föreslå åtgärder till förbättring av styrelsens kontorsorganisation.

Statskontoret finner kommitténs och pensionsstyrelsens samstämmiga förslag

ej föranleda erinran.

Allmänna lönenämnden tillstyrker förslaget, att kamrerarbefattningen uppflyttas

från lönegraden A 22 till lönegraden A 24.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

Pensions styrelsens tjänstemannaförening anser det angeläget, att den föreslagna

lönegradsuppflyttningen av kamrerarbefattningen genomföres.

Vad angår granskningsbyrån, vilken byrå pensionsstyrelsen, såsom

tidigare anförts, anser icke böra uppdelas på två byråer och ej heller böra

utökas genom överflyttning till byrån av den till kanslibyrån nu hörande registeravdelningen,

samt sjuk vårdsbyrån föreslår styrelsen, att personalbestånden

— under förutsättning att inkomstprövningen icke decentraliseras

— skulle bliva följande, nämligen å granskningsbyrån 1 byråchef (A 30),

2 byrådirektörer (A 28), 3 förste byråsekreterare (A 26), 3 förste byråsekreterare

(A 24) och 4 byråsekreterare (A 22) samt å sjukvårdsbyrån 1

byråchef (A 30), 2 byrådirektörer (A 28), 8 förste byråsekreterare (A 26), 2

förste byråsekreterare (A 24) och 2 byråsekreterare (A 22). Därutöver skulle

för efterkontroll och sekretariatgöromål inom ifrågavarande båda byråer

gemensamt anställas 2 förste byråsekreterare (A 26), 1 förste byråsekreterare

(A 24) och 1 byråsekreterare (A 22).

Förslaget innebär i jämförelse med nuvarande förhållanden, bland annat,

att de 3 befattningarna såsom byrådirektör och biträdande ledamot utbytas

mot byrådirektörsbefattningar, att befattningarna såsom förste byråsekreterare

och biträdande ledamot i lönegraderna A 26, Eo 26, A 24 och Eo 24 ersättas

med förste byråsekreterarbefattningar i lönegraderna A 26 respektive A 24

samt att aktuariebefattningarna i lönegraderna A 21 och Eo 21 ändras till byråsekreterarbefattningar

i lönegraden A 22.

Styrelsen framhåller, att kommitténs beräkningar av personalbehovet, vilka

i väsentliga hänseenden grundade sig på andra förutsättningar, i stor utsträckning

icke kunnat användas vid styrelsens motsvarande beräkningar. Den av

styrelsen föreslagna stickprovsgranskningen av vissa ärenden borde i stor

utsträckning utföras av byrådirektörer, varjämte en av byrådirektörerna borde

äga kännedom och erfarenhet om ärenden angående yrkesutbildning ävensom

utöva tillsyn över handläggningen av nämnda ärenden.

Styrelsen föreslår med hänsyn till det anförda, att antalet byrådirektörer

bestämmes till minst fyra, av vilka tills vidare två borde placeras å granskningsbyrån

och två å sjukvårdsbyrån.

För prövning av ärenden, i vilka invaliditetsbedömning förekommer (invalidpensions-

och sjukbidragsärenden) — till antalet 9 000 på granskningsbyrån

och 18 000 på sjukvårdsbyrån, motsvarande 10 000 respektive 25 000

handläggningar — anser styrelsen minst tio befattningshavare erforderliga

av vilka tre å granskningsbyrån och sju å sjukvårdsbyrån. Styrelsen uttalar,

att mycket stora krav måste ställas på dessa befattningshavare, varför de icke

borde placeras lägre än i lönegraden A 26. Skulle invaliditetsförebyggande

åtgärd kunna ifrågasättas i pensionsärende av nu angivet slag, borde denna

fråga i regel avgöras av samma befattningshavare, som prövade pensionsärendet.

För de till ett årligt antal av 35 000 — motsvarande inemot 40 000 handläggningar

— beräknade ärenden rörande bostadstillägg, hustrutillägg, änkepension

och barnbidrag, vilka icke ha samband med de å sjukvårdsbyrån hand
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

lagda invalidpensions- och sjukbi dragsärendena, har styrelsen funnit minst

sju befattningshavare behövliga å granskningsbyrån. Ärendena borde enligt

styrelsens mening kunna fördelas efter svårighetsgrad, varför tre av befattningshavarna

föreslås placerade i lönegraden A 24 och fyra i lönegraden A 22.

Styrelsen erinrar i detta sammanhang, att, ehuru kommittén räknat med

att i vanliga fall två befattningshavare i högre lönegrad skulle deltaga i handläggningen

av invalidpensions-och sjukbidragsärenden, kommittén likväl föreslagit

ett något lägre antal befattningar i högre lönegrader än styrelsen. Anledningen

till att så kunnat ske vore enligt styrelsens mening, att kommittén räknat

alltför mycket i underkant och till synes utan hänsynstagande till att några av

ifrågavarande befattningshavare kunde komma att tagas i anspråk för inspektionsresor.

Även styrelsens beräkningar vore gjorda i underkant och förutsatte,

att förordnanden att bestrida på befattningshavare i högre lönegrad ankommande

göromål meddelades. Vid beräkningarna hade styrelsen utgått från

att styrelsens löpande kontroll i fråga om de särskilda bostadstilläggen skulle

inskränkas till att avse de förutsättningar för rätt till sådant tillägg, som

direkt angåves i lagen om folkpensionering.

I fråga om behovet av personal för efterkontroll av beviljade folkpensioner

biträder styrelsen kommitténs förslag, ehuru av styrelsen gjorda beräkningar

närmast gåve vid handen, att kommittén även här räknat i underkant. Styrelsen

förutsatte liksom kommittén, att efterkontrollarbete i viss omfattning skulle

anförtros amanuenser och lägre personal.

Angående de på folkpensionsbyråerna (granskningsbyrån) förekommande

sekretariatgöromålen, för vilka kommittén avsett en förste byråsekreterarbefattning

(A 26) och en byråsekreterarbefattning (A 22) yttrar styrelsen, att

personal utan högre teoretisk utbildning borde kunna anlitas för vissa av

ifrågavarande arbetsuppgifter i sådan utsträckning, att befattningen i lönegraden

A 22 kunde undvaras. Styrelsen ville emellertid framhålla, att det

under de närmaste åren, då ett osedvanligt stort antal förfrågningar torde

vara att förvänta, möjligen kunde visa sig nödvändigt, att personalen i högre

lönegrad förstärktes genom förordnanden att bestrida på dylik befattningshavare

ankommande göromål.

Beträffande den enligt kommitténs förslag för sekretariatgöromålen å sjukvårdsbyrån

avsedde förste byråsekreterartjänsten i lönegraden A 26 föreslår

styrelsen, att i arbetsuppgifterna för denne jämväl skall ingå att deltaga i

handläggningen av tveksamma sjukvårdsärenden.

Rörande yrkesutbildnings- och sjukvårdsärendena anför styrelsen.

Socialvårdskommittén har för dessa ärenden föreslagit två förste byråsekreterarbefattningar

i lönegraden A 26, av vilkas innehavare den ene skulle förestå

yrkesutbildnings-och omskolningsverksamheten och den andre den sjukvårdande

verksamheten, en förste byråsekreterarbefattning i lönegraden A 24 samt två

byråsekreterarbefattningar i lönegraden A 22. Enligt styrelsens förslag skulle

det ingå i arbetsuppgifterna för en av byrådirektörerna att utöva tillsyn över

frågor angående yrkesutbildning. Det skulle vidare åvila den med sekretariatgöromål

sysselsatte förste byråsekreteraren i lönegraden A 26 att deltaga i

handläggningen av tveksamma sjukvårdsärenden. Styrelsen föreslår därjämte,

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

att i fråga om handläggningen av yrkesutbildnings- och sjukvårdsärenden en

uppdelning sker med hänsyn till ärendenas svårighetsgrad. Av de till cirka

32 000 per år beräknade handläggningarna av dylika ärenden torde sålunda

cirka 14 000 vara av den art att de torde kunna anförtros personal i lägre

lönegrad.

Yad nu anförts anser styrelsen medföra, att antalet för ombesörjandet av

ifrågavarande göromål avsedda befattningshavare i högre lönegrad kan begränsas.

Styrelsen föreslår, att — bortsett från byrådirektören och den för sekretariatgöromål

föreslagne förste byråsekreteraren i lönegraden A 26 •— två

förste byråsekreterare i lönegraden A 24, avsedda att huvudsakligen handlägga

yrkesutbildningsärenden, och två byråsekreterare i lönegraden A 22 beräknas

för här omförmälda ärenden.

Angående kommitténs förslag om ökning övergångsvis av antalet befattningar

i lönegraden A 26 uttalar styrelsen.

Detta förslag måste genomföras jämväl vid den av styrelsen föreslagna organisationen.

I anledning härav böra fyra befattningar såsom förste byråsekreterare

i lönegraden A 26 uppföras å övergångsstat. Därvid bör föreskrivas, att

fyra av byråsekreterartjänsterna må besättas endast i den mån minskning sker

av antalet å övergångsstat uppförda förste byråsekreterare.

Beträffande inspektionsverksamheten anför styrelsen.

Om särskilda inspektörsförordnanden skola utfärdas så böra de tills vidare

begränsas till tre. Styrelsen ifrågasätter emellertid om systemet med särskilda

inspektörer utgör det bästa sättet att anordna kontakten mellan styrelsen och

folkpensioneringens lokala organ. Ett smidigare sätt synes vara att särskilda

föiordnanden ej meddelas, utan endast vid fastställandet av antalet befattningar

i högre lönegrad å gransknings- och sjukvårdsbyråerna uttryckligen angives,

att till en början i genomsnitt minst tre befattningshavare beräknas

under större delen av året befinna sig på inspektionsresor. Härigenom skulle

resorna kunna fördelas mellan ett större antal tjänstemän, vilket vore en

mycket stor fördel. Lönetillägg torde i dylikt fall ej bliva erforderligt.

T. f. byråchefen Rosenquist och förste byråsekreteraren Mauritzon anföra i

särskilda uttalanden, Rosenquist, att antalet byrådirektörer å granskningsbyrån

icke borde understiga tre, och Mauritzon, att tre byrådirektörer borde

knytas till sjukvårdsbyrån.

För det fall att inkomstprövningen decentraliseras föreslås i styrelsens

promemoria den 3 december 1946, att för möjliggörande av vidgad

inspektionsverksamhet antalet förste byråsekreterare (A 24) å granskningsbyrån

utökas med två. Däremot skulle de fyra byråsekreterarbefattningarna

kunna slopas. De tre förste byråsekreterare, som styrelsen i sitt yttrande över

kommitténs betänkande föreslagit placerade i lönegraden A 24, skulle efter

decentraliseringen komma att tagas i anspråk för ärenden, vilka efter besvär

eller på grund av underställning skulle prövas av styrelsen. Med hänsyn till

att dessa ärenden kunde antagas bli de mest tveksamma och invecklade av de

av pcnsionsnämnd avgjorda, kunde ifrågasättas, om ej högre lönegrad än den

24:e borde ifrågakomma för nyssnämnda befattningshavare. Då styrelsen utginge

från att byrådirektör i ökad utsträckning skulle deltaga i ärendenas av
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

görande, hade dock styrelsen avstått från att förorda förbättrad löneställning

för omförmälda förste byråsekreterare. I särskilt yttrande ha t. f. byråchefen

Rosenquist och t. f. byrådirektören Holmquist föreslagit,

att de tre senast berörda förste byråsekreterarbefattningarna skulle placeras i

lönegraden A 26.

Statskontoret uttalar, att ämbetsverket hade svårt att föreställa sig, att

mängden av kvalificerade arbetsuppgifter av mera krävande art å granskningsoch

sjukvårdsbyråerna svarade mot ett så stort antal högt placerade tjänster,

som pensionsstyrelsen föreslagit. I den av kommittén väckta frågan om förordnande

av särskilda inspektörer anslöte sig statskontoret till vad pensionsstyrelsen

anfört.

Allmänna lönenämnden anför, att, därest ett konstant behov visade sig

föreligga att låta amanuenser deltaga i ärendenas avgörande, ytterligare befattningar

i 21 lönegraden borde inrättas. Lönenämnden delade pensionsstyrelsens

mening, att det icke vore lämpligt, att tjänstemän hos styrelsen skulle

förordnas att som inspektörer för viss tid verkställa inspektion av folkpensioneringens

lokala organ.

Ledamoten av lönenämnden Joel Andersson har i särskilt yttrande föreslagit,

att de av kommittén till inplacering i 22 lönegraden föreslagna byråsekreterarbefattningarna

skulle utbytas mot förste kontorsskrivarbefattningar

i lönegraden A 17.

Ledamöterna av lönenämnden Jane Broström och G. A. Englund ha i särskilt

yttrande anfört, att, även om pensionsärenden, i vilka invaliditetsbedömning

förekomme, skulle handläggas av särskilda tjänstemän, det icke syntes

motiverat att genomföra en så avsevärd sänkning av lönegradsplaceringen som

till 22 lönegraden och än mindre till den av lönenämnden föreslagna 21 lönegraden

för de tjänstemän å granskningsbyrån, vilka av kommittén och pensionsstyrelsen

föreslagits vara byråsekreterare i lönegraden A 22 och vilka

hade att självständigt och utan någon direkt kontroll utöva pensionsstyrelsens

beslutanderätt i pensionsärenden. Lägre tjänsteställning än förste byråsekreterare

i lönegraden A 24 borde icke ifrågakomma.

Pensionsstyrelsens tjänstemannaförening anser det av styrelsen föreslagna

antalet byrådirektörer otillräckligt. De befattningar i lönegraden A 22, åt

vilkas innehavare enligt styrelsens förslag skulle anförtros prövningen av pensionsärenden,

vari invaliditetsprövning ej förekomme, funne föreningen böra

bibehållas i 26 lönegraden. Därest så icke skulle kunna ske, borde befattningshavarna

under inga förhållanden hänföras till lägre lönegrad än A 24.

Behovet av personal i högre lönegrader för försäkringsbyrån beräknas

av pensionsstyrelsen omfatta: 1 byråchef (A 30), 1 byrådirektör (A 28), 2

förste aktuarier (A 26), 2 förste byråsekreterare (A 24), 1 byråsekreterare

(A 21) och 1 aktuarie (A 21).

Härom anför styrelsen i huvudsak följande.

För denna byrå ställer det sig särskilt vanskligt att beräkna personalbehovet

och att åstadkomma en rättvis avvägning av tjänsternas lönegradsplacering,

enär en genomgripande förändring av byråns arbetsuppgifter sker.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

Slopandet av den individuella bokföringen av folkpensionsavgifterna medför

att avgiftsavdelningen, å vilken tjänstgöra två förste aktuarier i lönegraden

A 26 och en aktuarie i lönegraden A 21, blir obehövlig. Å andra sidan

innebär genomförandet av ett nytt utbetalningssystem för folkpensionerna

att betydande nya arbetsuppgifter tillföras byrån, att de göromål som nu åvila

pensions- och bokföringsavdelningarna bli helt omlagda samt att möjligheter

öppnas att upprätta en modem statistik rörande folkpensioneringen.

Som tidigare framhållits anser pensionsstyrelsen, att den av kommittén

föreslagna juridiska avdelningen å försäkringsbyrån bör höra till kanslibyrån.

Mot den av kommittén föreslagna organisationen i övrigt har styrelsen i stort

sett intet att invända. För den befattningshavare, som under pensionsavdelningens

föreståndare skall svara för arbetet å den underavdelning vilken

handhar huvudkorten, torde emellertid lönegradsplaceringen blivit väl hög.

Även om arbetsuppgifterna å nämnda underavdelning torde bliva synnerligen

betydelsefulla, äro likväl de krav som måste ställas på avdelningens föreståndare

icke i första hand teoretiskt kunnande utan noggrannhet, omdöme,

pålitlighet och förmåga att leda de olikartade arbetsuppgifterna. Dessa egenskaper

kunna lika väl finnas hos befattningshavare utan högre teoretisk utbildning.

Det torde därför vara tillrådligt — även med hänsyn till att antalet

högre befattningar icke bör tilltagas för högt innan erfarenhet vunnits angående

omfattningen och kvaliteten av de arbetsuppgifter som tillskapas

genom det nya utbetalningssystemet — att för ifrågavarande uppgifter inrättas

en förste kontorsskrivarbefattning i lönegraden A 17 i stället för —- som kommittén föreslagit — en byråsekreterarbefattning i lönegraden A 21.

Av liknande skäl synes den av kommittén föreslagna byråsekreterarbefattningen

i lönegraden A 21 å utbetalningsavdelningen kunna utbytas mot en

förste kontorsskrivarbefattning i lönegraden A 17.

Enligt styrelsens mening böra vidare vissa befattningar å byrån uppföras

å övergångsstat. Härutinnan uttalas.

Av försäkringsbyråns nuvarande befattningar i högre lönegrad äro två

förste aktuariebefattningar i lönegraden A 26 och en aktuariebefattning i lönegraden

A 21 avsedda för avgiftsavdelningen. Försiktigtvis synes man böra

räkna med att endast en av de båda förste aktuarierna placeras å befattning

i samma eller högre lönegrad. Med hänsyn härtill torde en förste

aktuariebefattning i lönegraden A 26 böra uppföras å övergångsstat. Därvid

bör föreskrivas att en förste byråsekreterarbefattning i lönegraden A 24 icke

må besättas så länge förste aktuarien å övergångsstat kvarstår i tjänst. Vidare

synes aktuariebefattningen å avgiftsavdelningen böra uppföras å övergångsstat.

Innehavaren av densamma är sedan mycket lång tid förordnad såsom

extra ordinarie befattningshavare i högre lönegrad inom annat ämbetsverk. De

båda återstående aktuariebefattningarna å byrån äro vakanta.

Slutligen föreslår styrelsen, att benämningen å den nuvarande befattningen

i lönegraden A 24 ändras från förste aktuarie till förste byråsekreterare.

Statskontoret finner det motiverat, att lönegradsplaceringarna å pensionsoch

utbetalningsavdelningarna underkastas ytterligare undersökning med anlitande

av expertis från andra statliga förvaltningsgrenar med liknande arbetsuppgifter.

För uppflyttning av föreståndaren för avdelningen för den frivilliga

försäkringen från lönegraden A 21 till lönegraden A 26 bör enligt

ämbetsverkets mening krävas en utförligare motivering.

Allmänna lönenämnden anser det kunna övervägas att tillsvidare uppföra

befattningen såsom föreståndare för utbetalningsavdelningen som förste byrå
Bihawj

till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 51.

189 47 Ii

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

sekreterareänst i lönegraden A 26. Yidare ifrågasätter nämnden, om det icke

vore tillfyllest att för handhavandet av föreståndareskapet för avdelningen

för den frivilliga försäkringen inrätta en förste aktuariebefattning i lönegraden

A 24.

Ledamöterna av allmänna lönenämnden Jane Broström och G. A. Englund

anföra i särskilt yttrande, att med hänsyn till arbetets omfattning och betydelse

uppskov icke borde ske med placeringen av föreståndartjänsten vid

utbetalningsavdelningen såsom byrådirektör i lönegraden A 28.

Pensions styreis ens tjänstemannaförening anför, att styrelsens förslag att

ersätta den av kommittén föreslagna befattningen i lönegraden A 21 på utbetalningsavdelningen

med en befattning i lönegraden A 17 icke vore tillfredsställande.

Befattningshavaren syntes icke böra placeras i lägre lönegrad än den

förstnämnda. I övrigt ifrågasattes, huruvida det föreslagna antalet högre

tjänster å pensions- och utbetalningsavdelningarna vore tillräckligt, även om

nyssberörda befattning uppflyttades. Föreningen ansåge därjämte, att en högre

löneställning, förslagsvis lönegraden A 26, för föreståndaren för pensionsavdelningen

med skäl kunde övervägas.

Vad till sist beträffar behovet av personal för s j ukkasseärenden in. m.

beräknar pensionsstyrelsen för det fall, att en uppdelning av den nuvarande

sjukkassebyrån på två byråer komme till stånd, behovet till 1 överdirektör

(C 8) och 1 byråchef (A 30) samt i övrigt på följande sätt: å sjukkassebyrå

I (den byrå, som skulle handha de juridiskt-administrativa arbetsuppgifterna)

1 byrådirektör (A 28) (befattningen torde icke erfordras före ikraftträdandet

av lagstiftningen om allmän sjukförsäkring), 3 förste byråsekreterare

(A 26) (en av dem torde icke erfordras, förrän förberedelsearbeten för

allmän sjukförsäkring påbörjas), 2 förste byråsekreterare (A 24) (en av dem

torde icke erfordras före ikraftträdandet av lagstiftningen om allmän sjukförsäkring)

och 4 byråsekreterare (A 21) (en av dem torde icke erfordras,

förrän förberedelsearbeten för allmän sjukförsäkring påbörjas) samt å sjukkassebyrå

II (den byrå, till vilken de försäkringstekniska och ekonomiskstatistiska

arbetsuppgifterna skulle förläggas) 2 byrådirektörer (A 28), 1 förste

aktuarie (A 26), 1 förste byråsekreterare (A 24), 3 aktuarier (A 21) och 3 byråsekreterare

(Eo21).

Vid ikraftträdandet av lagstiftningen om allmän sjukförsäkring föreslås

personalbeståndet å de båda byråerna förstärkt med sammanlagt 3 befattningar

i lönegraden 24, avsedda att möjliggöra inspektionsresor.

Pensionsstyrelsen anför härom vidare i huvudsak följande.

Innan erfarenhet vunnits rörande arbetsuppgifternas art och omfattning

torde man å den försäkringstekniska avdelningen försiktigtvis endast böra

räkna med en byrådirektör i lönegraden A 28 (föreståndare), en förste aktuarie

i lönegraden A 26 och två aktuarier i lönegraden A 21. Styrelsen anser

därför att den av kommittén föreslagna förste aktuariebefattningen i lönegraden

A 24 tills vidare icke bör inrättas. Föreståndaren för avdelningen

torde böra äga s. k. aktuariekompetens.

Pensionsstyrelsen anser vidare, att byråchefen å sjukkassebyrå II får

en så pass omfattande arbetsbörda, att en betydande del av gransknings
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

och kontrolluppgifterna måste — och även lämpligen kan — ankomma på

föreståndaren for den ekonomisk-statistiska avdelningen å byrån. Denne befattnmgshavare

bör därför vara placerad såsom byrådirektör i lönegraden

A 26 °Ck ^ kommittén förordat, såsom förste aktuarie i lönegraden

Den föreslagne befattningshavaren i lönegraden A 24 å den ekonomiskstatistiska

avdelningen bör benämnas förste byråsekreterare i stället för

torste aktuarie. Vidare böra de båda befattningshavarna i lönegraden Eo 21

benamnas byråsekreterare i stället för aktuarie

Styrelsen uttalar ytterligare, att det åtminstone under en övergångstid

innan arbetet inom den nya organisationen kommit i normala gängor _

torde vara nödvändigt, att i viss utsträckning stickprovsgranskning skedde av

från kassorna införskaffade verifikationer. För detta ändamål syntes det bliva

erforderligt, att under någon tid efter ikraftträdandet av lagstiftningen om

allmän sjukförsäkring ett par tjänstemän å ekonomisk-statistiska avdelningen

erhölle förordnande att bestrida på befattningshavare i 21 lönegraden ankommande

göromål.

Angående inspektionsverksamheten anföres.

, .Styreisen anser i likhet med kommittén, att sedan allmän sjukförsäkring

tratt i kraft inspektion bor företagas i sådan utsträckning att under större

delen av aret i genomsnitt minst tre befattningshavare ägna sig åt inspektionsverksamhet

Styrelsen ifrågasätter dock lämpligheten av att för detta

andamal mratta tre särskilda befattningar, vilkas innehavare det skulle åligga

att under storre delen av året företaga inspektionsresor. Hrär, liksom i fråga

om inspektionen av folkpensioneringens lokala organ, torde vissa fördelar

sta att vinna med en fördelning av inspektionsresorna på ett större antal

befattningshavare. Styrelsen föreslår därför att några särskilda inspektörsbeattningar

icke inrättas utan att i stället antalet befattningar å de båda sjukkassebyraerna

från och med ikraftträdandet av allmän sjukförsäkring utökas

med tillsammans tre befattningar i 24 lönegraden.

Slutligen erinras, att kommittén icke föreslagit någon befattningshavare

för handläggning av ärenden rörande moderskapspenning, enär den framtida

utformningen av de ekonomiska stödåtgärderna vid havandeskap och barnsbörd

vore oviss. Styrelsen påpekar, att ärendena nu handhades av en förste

amanuens med vikariatslön såsom vid förordnande i lönegraden A 21. I avbidan

på statsmakternas ställningstagande i fråga om de nämnda stödåtgärderna

borde enligt styrelsens mening en byråsekreterarbefattning i lönegraden

Eo 21 inrättas för ifrågavarande ärenden.

För den händelse beslut om införande av allmän sjukförsäkring i huvudsaklig

överensstämmelse med Kungl. Maj:ts förslag icke föreligger, då styrelsens

nya organisation skall fastställas, anser styrelsen, såsom tidigare framhållits,

att en uppdelning av sjukkassebyrån icke bör ifrågakomma.

Styrelsen föreslår för detta fall endast vissa ändringar rörande befattningarna

å byrån.

Statskontoret har förklarat sig icke kunna finna annat än att den samordning

av sjukkassebyråernas arbete, som erfordrades därför, att dels gränsdragningen

mellan byråernas arbetsuppgifter i vissa fall ej bleve helt klar och

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

dels åtskilliga ärenden tarvade handläggning på båda byråerna, kunde anförtros

åt de båda byråcheferna. Att dessa i de fall, då de icke enades, anmälde

frågan för generaldirektören, kunde icke antagas nämnvärt öka dennes

arbetsbörda. På grund härav avstyrktes förslaget om högre löneställning för

den ene av byråcheferna.

Beträffande sjukkassebyrå I borde, enligt statskontorets mening, tills

vidare å personalförteckningen uppföras endast de tjänster, som ansåges erforderliga

redan nu. Frågan, huruvida tjänster i högre lönegrader än lönegraderna

A 26 och A 24 borde inrättas, torde böra senare tagas under omprövning.

Yad sjukkassebyrå II anginge, syntes med hänsyn till den förhållandevis

ringa omfattningen av byråns försäkringstekniska avdelning en föreståndarbefattning

med placering i lönegraden A 28 knappast motiverad. Med anslutning

i övrigt till pensionsstyrelsens förslag förordade statskontoret för denna

avdelning 2 befattningar såsom förste aktuarie i lönegraden A 26 och 2 befattningar

såsom aktuarie i lönegraden A 21. I fråga om byråns ekonomiskstatistiska

avdelning ansåge ämbetsverket, i likhet med kommittén, att befattningen

såsom föreståndare för denna avdelning i avvaktan på erfarenheter av

de blivande arbetsuppgifterna icke borde — såsom pensionsstyrelsen föreslagit

— behållas i lönegraden A 28 utan omändras till en befattning såsom förste

aktuarie i lönegraden A 26.

Vidkommande slutligen den kontroll av sjukkassornas bokföring, som

skulle ske genom granskning på ort och ställe, syntes denna i viss mån kunna

jämföras med den inspektion, riksräkenskapsverket utövade genom sina revisorer.

Statskontoret kunde därför icke tillstyrka, att de för kontrollen avsedda

befattningarna hänfördes till högre lönegrad än 21 lönegraden. Tillsvidare

borde under alla omständigheter på personalförteckningen uppföras

endast de två nu erforderliga aktuarietjänsterna i lönegraden Eo 21.

Även allmänna lönenämnden avstyrker förslaget om högre löneställning

för den ene av byråcheferna å sjukkassebyråerna. Lönenämnden framhåller,

att, därest det skulle anses erforderligt, att en av byråcheferna utövade viss

ledning av båda byråernas arbete, ersättning härför lämpligen syntes kunna

beredas honom i form av ett tilläggsarvode utöver byråchefslönen. Angående

befattningen såsom förståndare för den ekonomisk-statistiska avdelningen

inom sjukkassebyrå II hölle lönenämnden före, att denna befattning tillsvidare

i avvaktan på närmare erfarenhet borde kvarstå i 28 lönegraden. Med

prövningen av frågan om inrättande av särskilda byråinspektörstjänster i

24 lönegraden borde tillsvidare anstå, då dessa tjänster ansetts nödvändiga

först vid sjukförsäkringens ikraftträdande.

Pensionsstyrelsens tjänstemannaförening har i sitt yttrande framhållit, att

särskilt sjukkassebyråns befattningshavare såväl till antalet som i vissa fail

även i fråga om lönegradsplacering låge väsentligt lägre än som rätteligen

borde vara fallet. Föreningen föreslår, därest en uppdelning av sjukkassebyrån

på två byråer verkställes, en uppsättning av personal i högre grader,

vilken uppsättning skiljer sig från den av pensionsstyrelsen föreslagna.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

Sålunda skulle å sjukkassebyrå I inrättas ytterligare en befattning som

byrådirektör (A 28), vilken dock icke skulle tillsättas, förrän förberedelserna

för den allmänna sjukförsäkringen påbörjades. Båda förste byråsekreterarbefattningama

i lönegraden A 24 vore behövliga redan nu. Slutligen

skulle antalet byråsekreterarbefattningar i lönegraden A 21 minskas

med en till tre, av vilka en skulle tillsättas vid förberedelserna för den allmänna

sjukförsäkringen och en vid ikraftträdandet av lagstiftningen härom.

Beträffande sjukkassebyrå II föresloges personalen utökad med en förste

aktuarie (A 24), vilken emellertid icke skulle behövas, förrän förberedelserna

för den allmänna sjukförsäkringen påbörjades, samt tre byråsekreterare

(A 22). Därjämte skulle förste byråsekreterartjänsten i lönegraden A 24 uppflyttas

till lönegraden A 26 och en av aktuariebefattningarna i lönegraden

A 21 till lönegraden A 24. Slutligen skulle antalet befattningar som byråsekreterare

i lönegraden Eo 21 minskas med två.

Det för byråerna gemensamt avsedda antalet inspektionsbefattningar föreslår

föreningen utökat med två till fem, av vilka en icke behövde tillsättas

förrän vid förberedelserna för den allmänna sjukförsäkringen och två först

vid ikraftträdandet av lagstiftningen härom.

För det fall, att beslut om införande av allmän sjukförsäkring icke förelåge

vid den tidpunkt, då pensionsstyrelsens omorganisation fastställdes, föreslår

föreningen en förstärkning och utökning av den nuvarande sjukkassebyråns

personalbestånd.

Departementschefen.

Pensionsstyrelsens personal i högre lönegrader är för närvarande att anse

såsom knapp. Även löneställningen torde i vissa fall vara väl låg med hänsyn

till föreliggande arbetsuppgifter, ett förhållande som berett styrelsen betydande

rekryteringssvårigheter. Hur personalbehovet skall bedömas och personalen

lämpligen fördelas på lönegrader efter den ändring av arbetsuppgifterna,

som föranledes av den nya lagstiftningen om folkpensionering och allmän

sjukförsäkring, kan uppenbarligen icke fullt säkert bedömas, innan närmare

erfarenhet vunnits rörande de nämnda reformernas verkningar. På grund

härav bör — även om utökning av personalen på vissa avdelningar och förbättring

av löneställningen för vissa befattningshavare finnas påkallade —

en viss försiktighet iakttagas särskilt i fråga om inrättandet av nya ordinarie

tjänster. Då åtskilliga befattningar ansetts erforderliga först vid en senare tidpunkt,

begränsas mitt ställningstagande till de tjänster, vilka påfordras under

budgetåret 1947/48.

Yad först angår generaldirektören anser jag mig icke kunna tillstyrka

kommitténs förslag om höjning av dennes lönegradsplacering. Generaldirektören

bör alltså enligt min mening fortfarande kvarstå i lönegraden C 12.

Å kanslibyrån tjänstgöra för närvarande 1 byråchef (A 30), 1 förste byråsekreterare

(A 24) och 2 aktuarier (A 21). Jag har beträffande kanslibyråns

arbetsuppgifter förut anslutit mig till pensionsstyrelsens förslag, att registreringsärenden

och utbetalningsfrågor av rättslig natur skola bibehållas å denna

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

byrå. Styrelsen har med beaktande av denna arbetsfördelning föreslagit följande

personalbestånd: 1 byråchef (A 30), 2 förste byråsekreterare (A 26), 1

förste byråsekreterare (A 24), 1 byråsekreterare (A 22) och 2 byråsekreterare

(A 21). Detta förslag finner jag mig kunna i stort sett biträda. Jag anser

dock, att förste byråsekreterartjänsten i lönegraden A 24 bör uppföras på extra

ordinarie stat med placering i 24 lönegraden. Enligt min mening böra vidare,

i avvaktan på erfarenhet rörande arbetsbördans omfattning, tills vidare beräknas

endast två i stället för av pensionsstyrelsen föreslagna tre byråsekreterartjänster.

Byråsekreterarna böra å kanslibyrån liksom å övriga byråer inom

pensionsstyrelsen hänföras till den för byråsekreterare inom förvaltningen i

övrigt gällande 21 lönegraden.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle kanslibyråns personal i

högre lönegrader utgöras av 1 byråchef (A 30), 2 förste byråsekreterare (A 26),

1 förste byråsekreterare (Eo 24) och 2 byråsekreterare (A 21).

Personalbeståndet å fond- och kameralbyrån omfattar för närvarande 1

byråchef (A 30), 1 förste byråsekreterare och ombudsman (A 26) och 1 kamrerare

(A 22). Härutinnan föreslås av kommittén och pensionsstyrelsen endast

den ändringen, att kamrerarbefattningen skulle uppflyttas till lönegraden

A 24. Detta förslag har tillstyrkts av statskontoret och lönenämnden.

Med hänsyn till den ökning av de kvalificerade arbetsgöromålen å tjänsten,

vilken föranledes av folkpensionsreformen, biträder även jag förslaget.

Den högre personalen å fond- och kameralbyrån skulle alltså vid bifall

härtill bestå av 1 byråchef (A 30), 1 förste byråsekreterare och ombudsman

(A 26) och 1 kamrerare (A 24).

Såsom tidigare anförts har jag funnit mig icke kunna biträda kommitténs

förslag om att granskning sb yr ån skulle ersättas med två folkpensionsbyråer

utan anslutit mig till pensionsstyrelsens mening, att granskningsbyrån borde

bibehållas odelad. Jag har vidare biträtt styrelsens förslag till sådan fördelning

av arbetsuppgifterna mellan granskningsbyrån och sjukvårdsbyrån i

avseende å de pensionsärenden, som kräva invaliditetsprövning, att granskningsbyrån

skulle handlägga ärenden, i vilka invaliditetsprövningen avsåge

personer över 60 år, och sjukvårdsbyrån övriga ärenden. Slutligen må erinras,

att i den förut denna dag avlåtna, tidigare omförmälda propositionen

med förslag till lag angående ändring i lagen om folkpensionering förordats,

bland annat, en decentraliserad ordning för inkomstprövningen rörande folkpensioner

i de fall, då icke vore fråga om ansökan om invalidförmån. Mitt

bedömande av behovet av personal å angivna byråer har skett från dessa

utgångspunkter.

Å granskningsbyrån sysselsättas för närvarande 1 byråchef (A 30), 3 byrådirektörer

och biträdande ledamöter (A 28), 9 förste byråsekreterare och biträdande

ledamöter (A 26), 3 aktuarier (A 21) ävensom visst antal tillfälliga

ledamöter, av vilka 6 med vikariatslön i lönegraden A 24. Pensionsstyrelsen

föreslår, att antalet byrådirektörer bestämmes till två. Vidare förordas, att

för prövningen av invaliditetsärendena — av styrelsen beräknade till

ett antal av 9 000 för år — anställas 3 förste byråsekreterare i löne
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

graden A 26. Enligt styrelsens promemoria den 3 december 1946 skulle

för prövningen av besvärsärenden — omkring 4 500 för år — samt inkomstprövningsärenden,

som oavsett besvär skulle underställas styrelsens prövning

— omkring 500 för år — erfordras tillhopa minst tre förste byråsekreterare

i lönegraden A 24. Med hänsyn till den av decentraliseringen påkallade

ökningen av inspektionsverksamheten anses antalet högre befattningar å

granskningsbyrån böra ökas med två, lämpligen placerade såsom förste byråsekreterare

i lönegraden A 24. Befattningshavarna i högre lönegrader å

granskningsbyrån skulle alltså enligt styrelsens förslag bli 1 byråchef (A 30),

2 byrådirektörer (A 28), 3 förste byråsekreterare (A 26) och 5 förste byråsekreterare

(A 24).

De å sjukvårds b yr ån tjänstgörande befattningshavarna bestå för närvarande

av 1 byråchef (A 30), 1 förste byråsekreterare och biträdande ledamot

(Eo26), 1 förste byråsekreterare och biträdande ledamot (A 24), 3 förste

byråsekreterare och biträdande ledamöter (Eo24), 1 aktuarie (Eo 21) ävensom

visst antal tillfälliga ledamöter, av vilka 2 med vikariatslön i lönegraden

A 24. Pensionsstyrelsen har föreslagit följande tjänstemän: 1 byråchef (A 30),

2 byrådirektörer (A 28) (en överflyttad från granskningsbyrån), 8 förste byråsekreterare

(A 26) — av vilka 7 för handläggning av invaliditetsärenden, av

styrelsen beräknade till 18 000 för år, och 1 för sekretariatgöromål — 2 förste

byråsekreterare (A 24) och 2 byråsekreterare (A 22j.

Pensionsstyrelsen förordar dessutom, att för gransknings- och sjukvårdsbyråernas

gemensamma räkning (för efterkontroll och sekretariatgöromål) inrättas

2 förste byråsekreterarbefattningar (A 26), 1 förste byråsekreterarbefattning

(A 24) och 1 byråsekreterarbefattning (A 22), varjämte övergångsvis

antalet förste byråsekreterarbefattningar i lönegraden A 26 å båda byråerna

sammanlagt skulle ökas med fyra, i samband varmed vissa av de föreslagna

befattningarna skulle hållas obesatta.

Beträffande de sålunda av pensionsstyrelsen framlagda förslagen vill jag

för egen del uttala, att jag i stort sett ansluter mig till styrelsens uppskattning

av personalbehovet. I betraktande av ovissheten rörande arbetsbördans

omfattning å ifrågavarande två byråer förordar jag dock, att antalet befattningshavare

nedsättes med två, nämligen 1 förste byråsekreterare i 24 lönegraden

på granskningsbyrån och 1 byråsekreterare på sjukvårdsbyrån.

Även inom ramen för den sålunda begränsade organisationen anser jag styrelsen

ha möjlighet att utöva behövlig verksamhet för instruktion av styrelsens

ortsombud och övriga lokala folkpensioneringsorgan. Jag anser vidare,

att samtliga för efterkontroll och sekretariatgöromål behövliga befattningshavare

böra tills vidare redovisas å respektive byråer. Härvid böra till granskningsbyrån

hänföras 2 förste byråsekreterare och 1 byråsekreterare samt till

sjukvårdsbyrån 2 förste byråsekreterare.

Med den nedsättning av antalet förste byråsekreterare, som jag nyss förordat,

skulle antalet förste byråsekreterare å gransknings- och sjukvårdsbyråerna

uppgå till sammanlagt 20. Jag föreslår, att med hänsyn till ärendenas

svårighetsgrad 10 av dessa befattningshavare — 3 å granskningsbyrån och

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

7 å sjukvårdsbyrån — hänföras till 26 lönegraden och de övriga 10 — fördelade

med 5 på envar av nämnda byråer — till 24 lönegraden.

Slutligen föreslår jag, att i avvaktan på närmare erfarenhet om befattningarnas

behövlighet följande befattningar uppföras å extra ordinarie stat, nämligen

å granskningsbyrån 2 förste byråsekreterare i 24 lönegraden samt å sjukvårdsbyrån

1 byrådirektör i 28, 1 förste byråsekreterare i 26 och 2 förste byråsekreterare

i 24 lönegraden.

Därest vad jag sålunda föreslagit bifalles, skulle personalen i högre lönegrader

å gransknings- och sjukvårdsbyråerna utgöras av, å granskningsbyrån

1 byråchef (A 30), 2 byrådirektörer (A 28), 3 förste byråsekreterare (A 26),

3 förste byråsekreterare (A 24), 2 förste byråsekreterare (Eo 24) och 1 byråsekreterare

(A 21) samt å sjukvårdsbyrån 1 byråchef (A 30), 1 byrådirektör

(A 28), 1 byrådirektör (Eo28), 6 förste byråsekreterare (A 26), 1 förste

byråsekreterare (Eo26), 3 förste byråsekreterare (A 24), 2 förste byråsekreterare

(Eo 24) och 1 byråsekreterare (A 21).

Därutöver torde — i enlighet med pensionsstyrelsens förslag — fyra av de

nuvarande för granskningsbyrån avsedda befattningarna som förste byråsekreterare

och biträdande ledamot i lönegraden A 26 uppföras å övergångsstat.

Befattningarna torde i samband därmed böra erhålla tjänstetiteln

förste byråsekreterare. Med hänsyn till befattningshavarnas ålder och då

övergångsvis förste byråsekreterarbefattningen torde böra ökas med fyra, synes

icke behövligt att för den tid förstnämnda befattningshavare kvarstå i tjänst

vakanssätta motsvarande antal befattningar i 26 eller lägre lönegrader.

De högre befattningshavarna å försäkringsbyrån utgöras för närvarande

av 1 byråchef (A 30), 3 förste aktuarier (A 26), 1 förste aktuarie (A 24) och

3 aktuarier (A 21). I och med att den nuvarande avgiftsavdelningen, där

den individuella bokföringen av folkpensionerna sker, blir obehövlig, bli de

två förste aktuarier i lönegraden A 26 och den aktuarie i lönegraden A 21,

som tjänstgöra å nämnda avdelning, ej längre erforderliga. För utförandet

av återstående uppgifter å byrån räknar socialvårdskommittén med följande

personalbehov, nämligen å pensionsavdelningen 1 förste byråsekreterare

(A 24) såsom föreståndare och 2 byråsekreterare (A 21), å utbetalningsavdelningen

1 byrådirektör (A 28) såsom föreståndare, 1 förste byråsekreterare

(A 24) och 1 byråsekreterare (A 21), å den statistiska avdelningen 1 förste

aktuarie (A 26) samt å avdelningen för den frivilliga försäkringen 1 förste

aktuarie (A 26) — nu aktuarie i lönegraden A 21 — såsom föreståndare och

1 aktuarie (A 21). Pensionsstyrelsen har i stort sett icke haft något att invända

mot kommitténs förslag, dock att en av byråsekreterartjänsterna å pensionsavdelningen

och byråsekreterartjänsten å utbetalningsavdelningen borde

utbytas mot förste kontorsskrivarbefattningar i lönegraden A 17. Dessutom

föreslår styrelsen, att en förste aktuariebefattning i lönegraden A 26 och en

aktuariebefattning i lönegraden A 21, nu placerade å avgiftsavdelningen, uppföras

å övergångsstat.

Jag vill framhålla, att det med avseende å försäkringsbyrån ställer sig särskilt

vanskligt att bedöma personalbehovet och att åstadkomma en rättvis

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

avvägning av tjänsternas lönegradsplacering, eftersom byråns arbetsuppgifter

genomgripande förändras i samband med den nya folkpensionslagstiftningens

ikraftträdande. Sålunda kommer, såsom nyss nämnts, den individuella bokföringen

av folkpensionsavgifterna att helt slopas och den därmed sysselsatta

personalen bli överflödig. Å andra sidan innebär genomförandet av ett

nytt utbetalningssystem för folkpensionerna, att betydande nya arbetsuppgifter

tillföras byrån. Det förslag till personaluppsättning, som kommittén

framlagt, synes mig emellertid med de av pensionsstyrelsen förordade jämkningarna

vara så försiktigt avvägt, att jag finner mig kunna i huvudsak ansluta

mig till detsamma med de av styrelsen angivna jämkningarna. Jag vill härvid

särskilt understryka, att föreståndaren för utbetalningsavdelningen, i betraktande

av svårighetsgraden av de problem, som komma att möta honom, det

ansvar, som kommer att bli förenat med en utbetalningsverksamhet av den omfattning,

det här gäller, samt de stora krav på organisationsförmåga, som

måste ställas på befattningens innehavare, enligt min mening icke bör uppföras

lägre än som byrådirektör i lönegraden A 28. Däremot vill jag i likhet

med lönenämnden förorda den avvikelsen från kommitténs och styrelsens

förslag, att befattningen såsom föreståndare för avdelningen för den frivilliga

försäkringen uppföres i 24 i stället för 26 lönegraden. I anledning härav bör

ytterligare 1 förste aktuariebefattning (A 26) uppföras på övergångsstat. Så

länge innehavaren av denna befattning kvarstår i tjänst, torde en befattning

1 24 lönegraden böra hållas obesatt.

Vid bifall till vad från min sida hemställts skulle försäkringsbyråns befattningshavare

i högre lönegrader utgöras av 1 byråchef (A 30), 1 byrådirektör

(A 28), 1 förste aktuarie (A 26), 2 förste byråsekreterare (A 24), 1 förste

aktuarie (A 24), 1 byråsekreterare (A 21) och 1 aktuarie (A 21). Därjämte skulle

2 förste aktuariebefattningar i lönegraden A 26 och 1 aktuariebefattning i lönegraden

A 21 uppföras å övergångsstat, varvid 2 tjänster i lönegraden A 24

icke skulle få besättas, så länge förste aktuarierna å övergångsstat kvarstode

i tjänst.

Jag övergår slutligen till den högre personalen å sjukkassebyrån. Denna

personal består för närvarande av 1 byråchef (A 30), 1 byrådirektör

(A 28), 1 förste byråsekreterare (A 24), 1 förste aktuarie (A 24), 2 aktuarier

(A 21), 2 aktuarier (Eo 21) och 3 befattningshavare med vikariatslön i lönegraden

A 21. Rörande det framtida personalbehovet ha kommittén och pensionsstyrelsen

framlagt i stort sett samstämmiga förslag. Pensionsstyrelsens

förslag innebär, att å de två sjukkassebyråer, som enligt styrelsens mening

borde anordnas, följande befattningshavare skulle finnas, nämligen — förutom

1 överdirektör (C 8) och 1 byråchef (A 30) — å sjukkassebyrå I 1

byrådirektör (A 28), 3 förste byråsekreterare (A 26), 2 förste byråsekreterare

(A 24) och 4 byråsekreterare (A 21) samt å sjukkassebyrå II 2 byrådirektörer

(A 28), 1 förste aktuarie (A 26), 1 förste byråsekreterare (A 24), 3 aktuarier

(A 21) och 3 byråsekreterare (Eo21). Av tjänsterna å sjukkassebyrå I

skulle emellertid en av förste byråsekreterartjänsterna i lönegraden A 26 och

en av byråsekreterartjänsterna icke erfordras, förrän förberedelsearbeten för

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 51.

den allmänna sjukförsäkringen påbörjades, samt byrådirektörsbefattningen

och en av förste byråsekreterarbefattningarna i lönegraden A 24 ej vara

behövliga, förrän lagstiftningen om allmän sjukförsäkring trädde i kraft.

Vid ikraftträdandet av denna lagstiftning skulle vidare personalen å de båda

byråerna förstärkas med tre befattningar i 24 lönegraden, avsedda att möjliggöra

inspektionsresor.

Såsom jag tidigare anfört, anser jag en uppdelning av sjukkassebyrån icke

för närvarande böra komma till stånd. Härav följer, att endast en chefsbefattning

bör finnas. Denna bör — såsom nu — hänföras till lönegraden A 30.

I övrigt biträder jag i huvudsak pensionsstyrelsens förslag, såvitt detsamma

avser personalbeståndet under budgetåret 1947/48. Då en särskild

byrå icke inrättas för de juridiskt-administrativa ärendena, torde, allrahelst som

chefen för den odelade sjukkassebyrån icke kan förutsättas vara jurist, såsom

föreståndare för den juridiskt-administrativa avdelningen böra anställas en befattningshavare

i byrådirektörs löneställning, tills vidare på extra ordinarie

stat (Eo28). Föreståndaren för den ekonomisk-statistiska avdelningen anser

jag i likhet med lönenämnden böra tills vidare — i avbidan på ytterligare erfarenhet

rörande tjänstegöromålen — kvarstå såsom byrådirektör i lönegraden

A 28. Slutligen vill jag framhålla, att tjänster i lönegraden Eo 21 icke böra

inrättas i vidare mån än som föranledes av den nya befordringsgången för

amanuenspersonal.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle personalen å sjukkassebyrån

bestå av 1 byråchef (A 30), 2 byrådirektörer (A 28), 1 byrådirektör

(Eo28), 2 förste byråsekreterare (A 26), 1 förste aktuarie (A 26), 2 förste

byråsekreterare (A 24), 3 byråsekreterare (A 21) och 3 aktuarier (A 21).

Därest vad jag nu hemställt i fråga om pensionsstyrelsens högre tjänstemän

vinner bifall, skulle å personalförteckningen för styrelsen i angivna hänseende

upptagas: 1 generaldirektör (C 12), 6 byråchefer (A 30), 6 byrådirektörer

(A 28), 2 byrådirektörer (Eo 28), 1 förste byråsekreterare och ombudsman

(A 26), 13 förste byråsekreterare (A 26), 1 förste byråsekreterare (Eo 26),

2 förste aktuarier (A 26), 10 förste byråsekreterare (A 24), 5 förste byråsekreterare

(Eo 24), 1 förste aktuarie (A 24), 1 kamrerare (A 24), 8 byråsekreterare

(A 21) och 4 aktuarier (A 21) samt å övergångsstat 4 förste byråsekreterare

(A 26), 2 förste aktuarier (A 26) och 1 aktuarie (A 21). Anmärkas bör, att

2 tjänster i lönegraden A 24 icke böra få besättas, så länge förste aktuarierna å

övergångsstat kvarstå i tjänst.

Jag vill slutligen uttala, att jag förutsätter, att nya befattningar vid ämbetsverket

icke tillsättas i vidare män än som betingas av nytillträdande arbetsuppgifter.

V. Amanuenspersonalen.

Departementschefen.

Frågan om behovet av amanuenspersonal, till vilken fråga socialvårdskommittén

icke tagit ställning, kommer att behandlas i anslutning till anslagsberäkningarna

beträffande avlöningarna till övrig icke-ordinarie personal. Jag

vill i detta sammanhang endast omförmäla, att antalet amanuenser, som den

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

31 oktober 1946 uppgick till 44, av vilka 15 innehade förordnande att mot

vikariatslön bestrida högre tjänst för budgetåret 1947/48 beräknas till 30.

VI. Personal i lägre lönegrader inom pensionsstyrelsen.

Socialvårdskommittén har ansett sig icke böra ingå på bedömandet av pensionsstyrelsens

behov av personal i lägre grader utan har förutsatt, att styrelsen

själv komme att framlägga förslag härom. Kommittén har emellertid

framhållit, att anledning funnes till antagande, att antalet lägre befattningshavare

trots verksamhetens starka utveckling icke skulle behöva bli större

än för närvarande, enär försäkringsbyråns stora avgiftsavdelnmg helt bortfölle.

Beträffande differentieringen på lönegrader av ifrågavarande personal

gör vidare kommittén följande allmänna uttalande.

Vid granskning av pensionsstyrelsens personalförteckning har kommittén

funnit det påfallande att antalet befattningar i mellangrader är mycket obetydligt.

Detta måste innebära att den lägre, i huvudsak kvinnliga, personalen

så gott som helt saknar möjligheter att avancera längre än till sjunde eller

nionde lönegraderna och att endast en mindre del av de anställda kunna nå

dessa grader. Det anmärkta förhållandet kan icke vara gynnsamt ur vare

sig statsverkets eller befattningshavarnas synpunkter och måste leda till

att arbetsglädjen och sammanhållningen inom ämbetsverket bli mindre

än vad som för ett gott arbetsresultat är önskvärt. Måhända skulle också vissa

arbetsuppgifter, som nu handläggas av amanuenser eller högre befattningshavare,

kunna handhavas av dugliga personer utan högre teoretisk utbildning

samt en del av de arbetsuppgifter, som faktiskt handläggas av personal utan

sådan utbildning, motivera högre löneställning än den nu tillämpade. Kommittén

anser sig sakna förutsättningar att mera exakt bedöma behovet av

mellangradstjänster inom pensionsstyrelsen men vill framhålla sin uppfattning

att det vid uppgörande av den nya personalstaten bör undersökas, huruvida

icke vissa arbetsuppgifter inom styrelsen äro av den art att de med

fördel kunna handläggas av tjänstemän i elfte till femtonde lönegraderna.

Kiksförsäkringsanstaltens organisation synes i detta avseende kunna erbjuda

vissa jämförelsepunkter.

Kommittén vill vidare påpeka de svårigheter att inom statsförvaltningen

erhålla kompetenta stenografer, som bottna i att sådana vid anställningen

icke kunna beredas större löneförmåner än annan biträdespersonal. Genom

anställandet av stenografer är det särskilt i ämbetsverk, som ha att handlägga

ett mycket stort antal ärenden, vilka äro förenade med en omfattande

korrespondens med underordnade organ och allmänheten, möjligt att bättre

utnyttja de högre befattningshavarnas arbetskraft, vilket ur det allmännas

synpunkt måste vara fördelaktigt. Vad nu sagts torde icke minst gälla pensionsstyrelsen.

Pensionsstyrelsen understryker i sitt yttrande den 10 oktober 1946 vad

socialvårdskommittén anfört angående befordringsmöjligheterna för styrelsens

personal i lägre grader. Styrelsen anför härom.

De nuvarande förhållandena i detta hänseende äro icke tillfredsställande.

I ett mycket stort antal fall äro även befattningshavarna placerade i alltför

låg löneställning i förhållande till de kvalificerade arbetsuppgifter, som åvila

dem. Styrelsen vill även framhålla, att sådan överflyttning av arbetsuppgifter

från amanuenser eller högre befattningshavare till personal utan högre

teoretisk utbildning, som enligt kommittén måhända kunde ske, av styrelsen

.— i vissa fall försöksvis — verkställts med gott resultat, varigenom antalet

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

amanuenser kunnat begränsas. Styrelsen har därför vid uppgörandet av sitt

förslag till personal i lägre grader räknat med att åt befattningshavare i sistnämnda

grader överlåta att självständigt avgöra eller utreda ärenden, som

tidigare ansetts böra ankomma på högre befattningshavare med akademisk

examen. Det är självfallet synnerligen vanskligt att åstadkomma en rättvis

avvägning av tjänsteställningen för styrelsens personal i lägre lönegrader

med dess varierande arbetsuppgifter. Särskilt gäller detta tjänsteställningen

för de befattningshavare, vilka skola övertaga hittills oprövade göromål. vid

bedömandet av tjänsternas placering bör emellertid beaktas, att de lägre befattningshavarnas

arbetsuppgifter ofta äro av stor ekonomisk betydelse såväl

för det allmänna som för de enskilda medborgarna. Det är därför av vikt,

att styrelsen har möjlighet att förvärva och behålla en för dessa arbetsuppgifter

lämplig personal. Det är icke möjligt att redan nu mera exakt angiva

behovet av befattningar i 4 och lägre grader. Det antal dylika befattningar,

som styrelsen föreslår, avser därför endast behovet för tiden närmast efter

omorganisationen, sådant detta nu låter sig bedömas.

Framhållas må, att på grund av det låga antalet ordinarie tjänster den lägre

biträdespersonalen under nuvarande förhållanden kan vinna ordinarie anställning

först efter omkring 22 års tjänst.

Styrelsen lämnar härefter en redogörelse för den lägre personalen inom

den nuvarande organisationen med angivande jämväl av de olika befattningshavarnas

åligganden. Uppgifterna hänföra sig, beträffande personalen å försäkringsbyråns

avgifts-, pensions- och bokföringsavdelningar till den 1 januari

1946 — efter vilken dag viss omläggning av arbetet å nämnda avdelningar

påbörjats —- samt i fråga om personalen i övrigt till dagen för styrelsens

yttrande den 10 oktober samma år. Härpå framlägges förslag till den personal,

som anses erforderlig, och angående åliggandena för denna, I promemorian

den 3 december 1946 har styrelsen för det fall, att en decentralisering

av inkomstprövningen komme till stånd, gjort vissa jämkningar i sina ursprungliga

beräkningar.

Eörande arbetsuppgifternas fördelning nu och enligt förslaget torde jag

få hänvisa till handlingarna.

Befattningshavarnas antal och löneställning framgå av följande tablåer, i

vilka hänsyn tagits till nyssnämnda jämkningar.

Pensionsstyrelsens befattningshavare i lägre lönegrader.

Kanslibyrån.

Kansliavdelningen.

1 kansliskrivare (A 11) (ny).

1 förste expeditionsvakt (A 9) (ny).

2 förste expeditionsvakter (A 7) (4-1).

2 kanslibiträden (A 7) (+ 1).

5 expeditionsvakter (A 5).

5 expeditionsvakter (Eo 5) (— 2).

10 befattningshavare i högst lönegraden

4.

(Den nuvarande kontoristbefattningen

i lönegraden A 9 och den nuvarande

kanslibiträdesbefattningen i lönegraden

Eo 7 utgå.)

Antalet befattningshavare oförändrat.

Register avdelningen.

1 bokhållare (A 14).

1 kansliskrivare (A 11) (ny).

2 kontorister (A 9) (+ 1).

4 kanslibiträden (A 7) (+3).

2 kanslibiträden (Eo 7) (nya).

30 befattningshavare i högst lönegraden

4 (— 2).

Ökning med 5 befattningshavare.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

Avdelningen för utbetalningsfrågor av

rättslig natur.

1 kansliskrivare (All) (ny).

1 kanslibiträde (A 7) (ny).

6 befattningar i högst lönegraden 4 (nya).

Avdelningen nyinrättad.

Fond- och Jcameralbyrån.

1 bokhållare (A 17).

1 kassör (A 14).

1 materialförvaltare (A 10).

1 kontorist (A 9) (ny).

1 värmeledningsskötare, tillika reparatör,

av l:a klass (A8).J

3 kanslibiträden (A 7) (+ 1).

5 befattningshavare i högst 4 lönegraden

(-1)-

(Den nuvarande kanslibiträdesbefattningen

i lönegraden Eo 7 utgår.)

Antalet befattningshavare oförändrat.

Gransknings- och

Granskningsbyrån.

1 kontorsskrivare (A 15) (ny).

3 kanslibiträden (A 7) (+ 1).

4 befattningshavare i högst lönegraden

4 (— 17).

(De nuvarande 3 kanslibiträdesbefattningarna

i lönegraden Eo 7 utgå.)

sjukvår dsby råer na.

Sjukvårdsbyrån.

5 kontorsskrivare (A 15) (nya).

2 kontorister (A 9) (nya).

1 kanslibiträde (A 7) (— 1).

2 kanslibiträden (Eo 7) (+ 1).

20 befattningshavare i högst lönegraden

4 (— 1).

(De nuvarande 2 kansliskrivarebefatt

ningarna i lönegraden Eo 11, av

vilka en innehaves av ett kanslibiträde

i lönegraden A 7, och 2 kontoristbefattningarna

i lönegraden

Eo 9 utgå.)

För efterkontroll och för byraerna gemensamma

sek retariatgö romål.

1 kansliskrivare (All) (ny).

1 kontorist (A 9) (ny).

6 kanslibiträden (A 7) (nya).

2 kanslibiträden (Eo 7) (nya).

11 befattningshavare i högst lönegraden 4

(nya).

Byråernas sammanlagda personal ökad

med 6 befattningshavare.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

För säkring sby rån.

Organisationen vid förut angivna tidpunkter.

Avgiftsavdelningen.

1 bokhållare (Eo 13).

4 kontorister (A 9).

6 kanslibiträden (A 7).

83 befattningshavare i

högst lönegraden 4.

Statistiska avdelningen.

1 kontorist (A 9).

1 kanslibiträde (A 7).

3 befattningshavare i högst lönegraden

4.

Bokföringsavdelningen.

1 kansliskrivare (A 11).

2 kanslibiträden (A 7).

20 befattningshavare i

högst lönegraden 4.

Avdelningen för frivillig

försäkring.

1 kanslibiträde (A 7).

2 befattningshavare i högst lönegraden

4.

Pensionsavdel
ningen.

2 kontorister (A 9).

4 kanslibiträden (A 7).

1 kanslibiträde (Eo 7).

15 befattningshavare i

högst lönegraden 4.

Enligt pensionsstyrelsens förslag.

Pensionsavdel
ningen.

1) Ansökningsdetaljen.

1 kontorsskrivare

(A 15).

1 kanslibiträde (A 7).

2) Huvudkortregistret.

1 förste kontorsskrivare

(A 17).

3 kansliskrivare (A 11).

5 kanslibiträden (A 7).

3 kanslibiträden (Eo 7).

26 befattningshavare i

högst lönegraden 4.

) B irnbi dragsdetaljen.

1 kontorist (A 9).

1 kanslibiträde (A 7).

1 kanslibiträde (Eo 7).

8 befattningshavare i

högst lönegraden 4.

4) Kommunbidragsdetaljen.

1 kansliskrivare (A 11).

1 kanslibiträde (A 7).

3 befattningshavare i

högst lönegraden 4.

Utbetalning savdelningen.

1) Hålkortsdetaljen.

1 förste kontorsskrivare

(A 17).

1 förste kansliskrivare

(A 13).

1 kontorist (A 9).

1 kanslibiträde (A 7).

1 kanslibiträde (Eo 7).

20 befattningshavare i

högst lönegraden 4.

2) Revisionen.

1 förste kontorsskrivare

(A 17).

1 kontorist (A 9).

1 kanslibiträde (Eo 7).

7 befattningshavare i

högst lönegraden 4.

3) Expeditionen.

1 kansliskrivare (All).

1 kanslibiträde (A 7).

10 befattningshavare i

högst lönegraden 4.

Statistiska avdelningen.

1 kontorist (A 9).

1 kanslibiträde (A 7).

3 befattningshavare i

högst lönegraden 4.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 51.

47

Avdelningen för frivillig

försäkring.

1 kansliskrivare (A 11).

1 kanslibiträde (A 7).

1 kanslibiträde (Eo 7).

3 befattningshavare i högst lönegraden

4.

För byråns avdelningar

gemensamt sekretariat.

1 kansliskrivare (A 11).

2 kanslibiträden (A 7)

6 befattningshavare i högst lönegraden

4.

AnmärJcning. I fråga om byråns personal föreslås vidare, att 1 kontoristbefattning

i lönegraden A 9 och 1 kanslibiträdesbefattning i lönegraden A 7

uppföras å övergångsstat. Därvid borde dock föreskrivas, att 1 kanslibiträdesbefattning

i lönegraden A 7 icke finge besättas, så länge kontoristen å övergångsstat

kvarstode i tjänst.

Antalet befattningshavare å byrån kommer enligt förslaget att — bortsett

från innehavarna av de befattningar, som äro avsedda att uppföras å övergångsstat

— öka med 3 förste kontorsskrivarebefattningar i lönegraden A 17,

1 kontorsskrivarebefattning i lönegraden A 15, 1 förste kansliskrivarebefattning

i lönegraden A 13, 6 kansliskrivarebefattningar i lönegraden All och

6 kanslibiträdesbefattningar i lönegraden Eo 7. Samtidigt skall emellertid

1 bokhållarbefattning i lönegraden Eo 13 utgå samt minskning ske med 3

kontoristbefattningar i lönegraden A 9 och 37 befattningshavare i högst lönegraden

4.

Byråns personal minskar enligt förslaget med 24 befattningshavare.

Sjukkas seby rå er na.

Sjukkassebyrå II.

Sjukkassebyrå I.

(= den nuvarande sjukkassebyråns

j u r idiskt-administrativa

avdelning.)

3 kansliskrivare (All)

(+ 2).

3 kanslibiträden (A 7)

(+ !)•

6 befattningshavare i

högst lönegraden 4

(-2).

(De nuvarande 2 kontoristbefattningarna

i

lönegraden Eo 9, vilka

båda innehavas av

kanslibiträden i lönegraden

A 7, och den

nuvarande kanslibiträdesbefattningen

i lönegraden

Eo 7 utgå.)

Antalet befattningshavare

oförändrat.

Ekonomisk-statistiska

avdelningen

(= den nuvarande sjukkassebyråns

motsvarande

avdelning.)

3 kansliskrivare (All),

(nya).

1 kontorist (A 9) (ny).

1 kanslibiträde (A 7).

2 kanslibiträden (Eo 7).

17 befattningshavare i

högst lönegraden 4

(- 3).

(Den nuvarande kontoristbefattningen

i lönegraden

Eo 9, som innehaves

ett kanslibiträde

i lönegraden A7, utgår).

Ökning med 1 befattningshavare.

Försäkringstekniska

avdelningen

(= den nuvarande sjukkassebyråns

motsvarande

avdelning.)

2 kanslibiträden (A 7)

(nya).

1 befattningshavare i

högst lönegraden 4

(— !)•

Ökning med 1 befattningshavare.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

Pensionsstyrelsens sammanlagda personal i lägre lönegrader vid de tidpunkter,

som i det föregående omförmälts, och enligt pensionsstyrelsens

förslag, framgår av följande tablå.

Den 1 januari 194:6, såvitt avser

befattningsh avare å försäk
ringsbyråns

avgifts-, jpensions- och Enligt pensionsstyrelsens

bokföringsavdelningar, den 10 förslag,

oktober 1946 beträffande

övriga befattningshavare.

A. Ordinarie.

1 bokhållare (A 17).

1 bokhållare (A 14).

1 kassör (A 14).

2 kansliskrivare (A 11).

1 materialförvaltare (A 10).

9 kontorister (A 9).

1 värmeledningsskötare, tillika reparatör,

av l:a klass (A 8).

1 förste expeditionsvakt (A 7).

21 kanslibiträden (A 7).

Dessutom 4, som inneha högre e. o.

tjänster.

5 expeditionsvakter (A 5).

90 kontorsbiträden (A 4).

Dessutom 3, som inneha högre e. o.

tjänster.

— skrivbiträden (A 2).

Innehavarna av 8 i personalförteckningen

upptagna skrivbiträdesbefattningar

äro samtliga förordnade

i högre e. o. tjänster.

133 personer.

1 bokhållare (A 17).

3 förste kontorsskrivare (A 17).

7 kontorsskrivare (A 15).

1 bokhållare (A 14).

1 kassör (A 14).

1 förste kansliskrivare (A 13).

17 kansli skrivare (A 11).

1 materialförvaltare (A 10).

11 kontorister (A 9).

1 förste expeditionsvakt (A 9).

1 värmeledningsskötare, tillika reparatör,

av l:a klass (A 8).

2 förste expeditionsvakter (A 7).

40 kanslibiträden * 1 2 1 (A 7).

5 expeditionsvakter (A 5).

100 kontorsbiträden (A 4).

192 personer.

B. Icke-ordmarie.

1 bokhållare (Eo 13).

2 kansliskrivare (Eo 11).

5 kontorister (Eo 9).

10 kanslibiträden (Eo 7).

7 expeditionsvakter (Eo 5).

153 befattningshavare i högst löne
_graden

4.

178 personer.

Sammanlagt 311 personer.

15 kanslibiträden (Eo 7).

5 expeditionsvakter (Eo 5).

96 befattningshavare i högst lönegraden

4 (varav 80 i Eo 4, 8 i

Eo 2, 2 i Eo 1 och 6 tillfälligt

anställda).

116 personer.

Sammanlagt 308 personer.

Tjänstemän å övergångsstat:

1 kontorist (A 9).

1 kanslibiträde (A 7).

2 skrivbiträden (A 2).

1 En av befattningarna bör icke besättas, så länge kontoristen å övergångsstat kvarstår

i tjänst.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts proposition nr 51.

Statskontoret har framfört följande synpunkter.

Ämbetsverket funne den föreslagna uppflyttningen av en kontorist på

kanslibyråns kansliavdelning och det kanslibiträde på registeravdelningen,

som förestode arkivet, icke tillräckligt motiverad. För avdelningen för utbetalningsfrågor

av rättslig natur syntes i avvaktan på erfarenheter av de

blivande arbetsuppgifterna ej böra beräknas högre bi trädest jänst än i 7

lönegraden. Angående frågan om högre löneställning för den förste expeditionsvakt,

som intoge förmansställning i förhållande till övrig vaktpersonal,

samt den expeditionsvakt, som tjänstgjorde såsom bankbud, förelåge behov

av enhetliga bedömningsgrunder för personal med samma arbetsuppgifter

inom andra verk. Statskontoret kunde därför icke tillstyrka, att beslut nu

fattades i berörda fråga. Det föreslagna antalet högre biträdestjänster å

fond- och kameralbyrån förefölle väl stort i förhållande till antalet föreslagna

befattningar för ej kvalificerade uppgifter. Uppflyttning av materialförvaltarens

biträde från 4 till 7 lönegraden kunde ämbetsverket icke tillstyrka.

Vad statskontoret i fråga om högre befattningar anfört beträffande försäkrings

byråns pensions- och utbetalningsavdelningar gällde även biträdespersonalen.

Vid den omprövning, som ämbetsverket förutsatte skola komma till

stånd, borde den föreslagna tjänsten som förste kansliskrivare i lönegraden

A 13 på hålkortsdetaljen, vartill motsvarighet icke funnes inom civilförvaltningen,

ersättas med en befattning som kansliskrivare i lönegraden All. Ä.

den ekonomisk-statistiska avdelningen under sjukkassebyrå II syntes tills

vidare kunna anstå med inrättande av högre biträdesbefattningar än i lönegraden

A 9. Vad slutligen anginge frågorna om vissa befattningars förande å

övergångsstat ville statskontoret ifrågasätta, om icke de planerade åtgärderna

i sådant syfte kunde begränsas genom personalomflyttningar. Ansåges en

tjänsteman emellertid icke kunna bestrida arbetsuppgifterna på någon av

tjänsterna i den lönegrad, han tillhörde, borde hans befattning ej föras på

övergångsstat, utan borde befattningshavaren i stället förflyttas till tjänst i

lägre lönegrad med den rätt till avlöningsförmåner, som framginge av 10 §

civila avlöningsreglementet.

Allmänna lönenämnden har funnit de föreslagna lönegradsplaceringarna i

allmänhet väl avvägda med hänsyn till arten av å respektive befattningar

belöpande göromål. Pensionsstyrelsens förslag föranledde därför endast följande

uttalanden från lönenämndens sida.

Med hänsyn till i ärendet lämnade uppgifter rörande de å förevarande

tjänsteman ankommande göromålen ville lönenämnden ifrågasätta, huruvida

icke den å kanslibyråns registeravdelning placerade befattningen som kanslibiträde

i lönegraden A 7 borde bibehållas som kanslibiträdestjänst. Ehuru

något förslag om ändrad löneställning för den å samma avdelning placerade

bokhållaren i lönegraden A 14 icke framlagts, talade enligt lönenämndens mening

skäl för att bokhållarbefattningen ändrades till kontorsskrivartjänst i

lönegraden A15. I fråga om lönegradsplaceringen för den förste expeditionsvakt,

som intoge förmansställning i förhållande till övrig vaktpersonal,

avstyrkte lönenämnden av samma skäl, som åberopats av statskontoret, att

bättre löneställning nu bereddes denne befattningshavare. Däremot ansåge

sig lönenämnden kunna föreslå, att den expeditionsvaktsbefattning, varmed

förenades bestyret att vara pensionsstyrelsens bankbud, uppfördes i lönegraden

A 6. Vidkommande fond- och kameralbyrån hade lönenämnden funnit

skäl tala för att den befattning, vars innehavare hade att bland annat uträkna

amorteringsplaner, lämna och ansvara för riktigheten av de uppgifter angående

lånesökandes mellanhavande med folkpensioneringsfonden, vilka lågo till

Bihart<j till riksdagens protokoll 1947. 1 sand. Nr 51. jcs) a 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

grund för bedömande av låneansökningar, ävensom att självständigt verkställa

vissa utredningar beträffande den av styrelsen bedrivna lånerörelsen, uppfördes

— i stället för, såsom pensionsstyrelsen föreslagit, som kontorist i

lönegraden A 9 — som kansliskrivarbefattning i lönegraden All. lJa lonenämnden

icke kunde finna de åligganden, vilka ankomme å det kanslibitrade

å sjukvårdsbyrån, som handhade bland annat byråns statistiska arbete, vara

av sådan art, att det borde föranleda befattningens uppflyttning i lönegrad,

kunde nämnden icke tillstyrka den av pensionsstyrelsen för befattningen föreslagna

lönegradsplaceringen i lönegraden A 9. Vad anginge försäkrings oyr an

hade lönenämnden icke funnit anledning till erinran mot att föreståndaren för

hålkortsdetaljen placerades som förste kontorsskrivare i lönegraden A17.

Däremot kunde nämnden icke tillstyrka löneställningen för de båda tjänstemän

å samma detalj, som ansetts böra uppföras, föreståndarens närmaste

man i lönegraden A 13 och föreståndaren för stansningsarbetet i lönegraden

A 9. Med beaktande av löneställningen för befattningshavare i försvarets

civilförvaltning med närmast jämförbara arbetsuppgifter hölle nämnden före,

att sistnämnda båda tjänstemän borde inplaceras i lönegraden All ined

tjänstebenämningen kansliskrivare. I fråga om slutligen sjukkassebyrå I

funne lönenämnden, som under hand tagit närmare del av de arbetsuppgifter,

vilka åvilade kontoristen i lönegraden Eo 9 å den i nuvarande sjukkassebyrån

ingående juridiskt-administrativa avdelningen, skäl tala för att befattningen

uppfördes som kontorsskri var tjänst i 15 lönegraden, tills vidare med

placering på extra ordinarie stat.

Ledamoten av lönenämnden Joel Andersson har i särskilt yttrande tillstyrkt

förslaget om hänförande till lönegraden A 7 av den expeditions vaktsbefattning,

varmed är förenat bestyret som pensionsstyrelsens bankbud.

Ledamoten av nämnden Jane Broström har, likaledes i särskilt yttrande, tillstyrkt

förslaget om uppflyttning till kontoristtjänster i lönegraden A 9 av

en kanslibiträdestjänst i lönegraden A i a vardera av kanslibyråns registeravdelning

och sjukvårdsbyrån.

Pensionsstyrelsens kvinnliga tjänstemäns förening har förordat dels viss

utökning av antalet tjänster och dels ytterligare uppflyttning i lönegrad avvissa

befattningar.

Departementschefen.

Den förestående omläggningen av pensionsstyrelsens verksamhet gör uppskattningen

av personalbehovet synnerligen vansklig även i fråga om personalen

i lägre lönegrader. Liksom beträffande de högre befattningshavarna

har jag emellertid efter ingående prövning funnit mig böra godtaga de av

pensionsstyrelsen för budgetåret 1941 /48 verkställda beräkningarna härutinnan.

Detta innebär, att det totala antalet befattningshavare i förevarande

lönegrader skulle uppgå till 308 mot 311 vid de i styrelsens redogörelse omförmälda

tidpunkterna.

Ifrågavarande personalgrupp torde i jämförelse med motsvarande personal

vid flertalet andra statliga verk få anses i lönehänseende intaga en missgynnad

ställning i så måtto, att fördelningen på lönegrader icke är tillfredsställande.

De ordinarie befattningarna i högre lönegrader än den 7:e uppgå sålunda

endast till 16. Särskilt i betraktande av omfattningen av de kvalificerade upp
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

gifter, som enligt styrelsens mening kunna anförtros befattningshavare utan

liögre teoretisk utbildning, torde en ökning av detta antal vara motiverad. Med

hänsyn till pågående allmän översyn rörande lönegradsplaceringen av biträdespersonal

i 7:e och högre lönegrader anser jag mig dock icke för närvarande

böra förorda inrättandet av ytterligare ordinarie tjänster i 7—11 lönegraderna

utan föreslår, att de ifrågasatta nya biträdestjänsterna i dessa lönegrader upptagas

på extra ordinarie stat.

Vad angår den närmare fördelningen av personalen på olika lönegrader

- - varvid till en början bortses från befattningarna i lönegraden A 4 och

lägre — vill jag uttala, att jag i likhet med lönenämnden finner de av pensionsstyrelsen

föreslagna lönegradsplaceringarna i regel väl avvägda. Vissa

avvikelser från styrelsens förslag torde dock få anses påkallade.

I likhet med lönenämnden finner jag sålunda skäl tala för att den å

kanslibyråns registeravdelning placerade bokhållarbefattningen i lönegraden

A 14 ändras till en kontorsskrivartjänst i lönegraden A 15. Med hänsyn

till i ärendet lämnade uppgifter angående åliggandena för det kanslibiträde

i lönegraden A 7, som förestår arkivet å samma avdelning, anser jag

mig i överensstämmelse med statskontorets och lönenämndens mening icke

kunna tillstyrka, att detta biträde uppflyttas till kontorist i lönegraden A 9.

I fråga om den till berörda byrå hänförda vaktpersonalen delar jag statskontorets

och lönenämndens uppfattning, att frågan om lönegradsplaceringen för

den förste expeditionsvakt, som intager förmansställning i förhållande till

övrig vaktpersonal, bör upptagas till prövning först i samband med en allmän

omprövning av löneställningen för motsvarande personal vid civilförvaltningen

i övrigt. I likhet med statskontoret och lönenämnden kan jag ej

heller tillstyrka förslaget, att den expeditionsvakt, vilken tjänstgör såsom

pensionsstyrelsens bankbud, och härför uppbär ett särskilt arvode av 150

kronor för år, uppflyttas till lönegraden A 7. Bland annat på grund av att

förevarande arvode avsetts att motsvara skillnaden mellan 5 och 6 lönegraderna

(proposition nr 53 till 1936 års riksdag s. 22 och 31) vill jag emellertid

biträda lönenämndens förslag om befattningens uppförande i lönegraden

A 6, varvid självfallet det särskilda arvodet ej vidare bör utgå.

Beträffande fond- och kameralbyrån har pensionsstyrelsen begärt,

att ett kanslibiträde i lönegraden A 7 skulle placeras såsom kontorist i lönegraden

A 9. Lönenämnden och pensionsstyrelsens kvinnliga tjänstemäns förening

ha förordat, att befattningen placeras i lönegraden All såsom kansliskrivare.

Härvid har åberopats, att befattningshavaren hade ett mycket självständigt

och ekonomiskt betydelsefullt arbete, i vilket inginge, bland annat,

att uträkna amorteringsplaner, att lämna och ansvara för riktigheten av de

uppgifter angående lånesökandes mellanhavande med folkpensioneringsfonden,

vilka låge till grund för bedömandet av låneansökningar, ävensom att

självständigt verkställa vissa utredningar rörande den av pensionsstyrelsen bedrivna

lånerörelsen. Jag anser mig böra biträda förslaget om befattningens

ändring till kansliskrivartjänst. I överensstämmelse med vad jag förut anfört

bör dock tjänsten tills vidare upptagas såsom extra ordinarie.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

I likhet med lönenämnden kan jag icke förorda, att det kanslibiträde i

lönegraden A7 å sjukvårdsbyrån, som, bland annat, handhar byråns

statistiska arbete, uppflyttas till lönegraden A 9.

Vidkommande försäkringsbyrån har pensionsstyrelsen föreslagit, att

som närmaste medhjälpare till föreståndaren för utbetalningsavdelningens

hålkortsdetalj skulle anställas en förste kansliskrivare i lönegraden A13.

Jag vill framhålla, att förste kansliskrivartjänster icke förekomma inom allmänna

civilförvaltningen. De arbetsuppgifter, som skulle ankomma på ifrågavarande

befattningshavare, torde närmast motsvara åliggandena för vissa biträden

vid försvarets civilförvaltning, vilka enligt beslut av 1946 års riksdag

såsom kansliskrivare hänförts till 11 lönegraden. Sistnämnda lönegrad

synes mig böra tillämpas även i detta fall. Befattningen bör tills vidare

upptagas å extra ordinarie stat. Samma placering torde med hänsyn till arbetsuppgifternas

art böra avses för den av pensionsstyrelsen i lönegraden A 9

uppförda befattningen såsom föreståndare för stansningsarbetet.

Å den nuvarande sjukkassebyråns juridiskt-administrativa avdelning

åvilar det en kontorist i lönegraden Eo 9 att ombesörja vissa göromål, som

tidigare utförts av amanuens. Lönenämnden har efter att ha tagit närmare

del av förevarande arbetsuppgifter ansett, att kontoristen — vilken av styrelsen

förordats till erhållande av kansliskrivartjänst i lönegraden A 11 ■—

borde uppflyttas till kontorsskrivare i 15 lönegraden, tills vidare med placering

å extra ordinarie stat. Jag anser fullgoda skäl tala för det av lönenämnden

framförda förslaget och tillstyrker därför detsamma.

Jag föreslår vidare, att på övergångsstat uppföres en befattning såsom kontorist

i lönegraden A 9. Så länge innehavaren av denna befattning kvarstår i

tjänst, bör en av de ordinarie kontorsbiträdesbefattningarna ej få besättas.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att samtliga innehavare av ordinarie

skrivbiträdestjänst i samband med den nya befordringsgången för biträdespersonal

komma att erhålla tjänster i lönegraden A 4.

Med nu angivna jämkningar i pensionsstyrelsens förslag skulle personalen

i 5—17 lönegraderna utgöras av följande tjänstemän, nämligen 1 bokhållare

(A 17), 3 förste kontorsskrivare (A 17), 8 kontorsskrivare (A 15), 1 kassör

(A 14), 2 kansliskrivare (All), 1 materialförvaltare (A 10), 7 kontorister

(A 9), 1 värmeledningsskotare, tillika reparatör, av 1 klass (A 8), 2 förste

expeditionsvakter (A 7), 25 kanslibiträden (A 7), 1 expeditionsvakt (A 6) och

5 expeditionsvakter (A 5) ävensom 1 kontorsskrivare (Eo 15), 17 kansliskrivare

(Eoll), 32 kanslibiträden (Eo 7) och 5 expeditionsvakter (Eo5). På

övergångsstat skulle uppföras 1 kontorist i lönegraden A 9. En kanslibiträdestjänst

i lönegraden A 7 bör ej få besättas, så länge kontoristen kvarstår i

tjänst.

Yad härefter angår den lägre bitradespersonalen — i högst 4 lönegraden

— kommer denna grupp att omfatta 196 befattningshavare. Pensionsstyrelsen

har med tillämpning av de av 1944 års personalutredning föreslagna reglerna

för befordringsgången för kontorspersonal beräknat, att 160 av nämnda befattningshavare

böra placeras såsom kontorsbiträden i lönegraden A 4. I en
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 51. 53

iighet härmed föreslår jag, att å personalförteckningen uppföras 160 ordinarie

kontorsbiträdestjänster i 4 lönegraden.

Jag vill slutligen framhålla, att pensionsstyrelsen bör vara oförhindrad att

vidtaga från arbetssynpunkt erforderliga ändringar beträffande befattningarnas

placering å byrå, avdelning eller detalj. Nya befattningar böra icke tillsättas

i vidare mån än som betingas av ökning av arbetsuppgifterna.

VII. Pensionsstyrelsens läkare.

Nuvarande förhållanden.

Hos pensionsstyrelsen finnas anställda en överläkare och två biträdande

läkare. Dessa läkare skola vara tillgängliga inom styrelsens ämbetslokaler,

överläkaren minst 4 timmar i veckan och vardera av de biträdande läkarna

minst 7 timmar i veckan, varav i regel minst 1 timme varje arbetsdag. Till

läkarna utgå av Kungl. Maj:t fastställda arvoden, till överläkaren 7 200 kronor

jämte ett personligt arvodestillägg å 550 kronor samt till vardera av de

biträdande läkarna 5 250 kronor.

Social vårdskommittén.

Körande behovet av läkarpersonal uttalar kommittén.

Kommittén har i det föregående föreslagit, att en läkare alltid skall deltaga

i pensionsstyrelsens beslut i invaliditetsfrågor samt att dylika frågor skola

avgöras på muntlig föredragning. Tydligt är att detta kommer att medföra, att

behovet av medicinsk sakkunskap inom styrelsen blir avsevärt större än nu.

Läkarna förutsättas liksom för närvarande deltaga i sjukvårdsbyråns arbete —

eventuellt böra de även formellt deltaga i vissa beslut om invaliditetsförebyggande

åtgärder. Vidare böra läkarna biträda styrelsen i dess egenskap av tillsynsmyndighet

för sjukkassorna i ärenden av medicinsk natur.

Enligt vad kommittén inhämtat är den medicinska expertis, som för närvarande

står till styrelsens förfogande, kvantitativt sett helt otillräcklig för

de uppgifter, som nu ankomma å densamma.

Kommittén har sålunda funnit, att en avsevärd förstärkning av styrelsens

läkarpersonal är nödvändig.

Kommittén anför vidare, att det enligt kommitténs mening vore önskvärt,

att styrelsens läkare aktivt deltoge i medicinskt arbete och sålunda hade möjlighet

att följa utvecklingen inom läkarvetenskapen. Läkarbefattningarna borde

sålunda icke ha karaktären av heltidsbefattningar. Å andra sidan vore det

nödvändigt att uppställa vissa krav på arbetstid å tjänsterummet med hänsyn

särskilt till sättet för invaliditetsfrågomas prövning. Befattningarna borde

därför icke vara rena bisysslor utan ha karatären av deltidsbefattningar.

I betänkandet framhålles vidare, att det icke vore möjligt för kommittén

att mera exakt angiva behovet av läkarpersonal, enär detta behov sammanhängde,

bland annat, med antalet ärenden, i vilkas behandling läkares medverkan

erfordrades. Kommittén har därför allenast sökt beräkna det minimi

antal läkare, som under alla omständigheter vore erforderligt, och förutsatt,

s. 54 Kontrollera mot PDF

54 Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

att till styrelsens förfogande ställdes ett förslagsanslag, från vilket styrelsen

kunde bestrida de ytterligare utgifter för läkarpersonal, som kunde betingas

av omständigheterna.

Minimiantalet läkare anser kommittén icke kunna skattas lägre än till sex.

Av dessa finner kommittén en böra intaga ställningen av överläkare. De

övriga skulle tjänstgöra såsom biträdande läkare. Arbetstiden å tjänsterummet

för de biträdande läkarna föreslås till lägst 10 timmar i veckan. Årsarvoden

å 10 000 kronor till överläkaren och 6 000 kronor till envar av de biträdande

läkarna äro enligt kommitténs mening lämpliga.

Yttrandena.

Pensionsstyrelsen har i yttrande över betänkandet erinrat om att styrelsen

funnit det av kommittén föreslagna förfaringssättet beträffande prövningen

av invaliditetsfrågor böra tillämpas endast i tveksamma ärenden och i ärenden

av principiell natur. Ärenden, i vilka tvekan om invaliditeten ej rådde,

borde enligt den mening, styrelsen tidigare framfört, kunna avgöras utan

muntlig föredragning, dock efter hörande av läkare, där så funnes påkallat.

Styrelsen anser emellertid, att även med denna ordning behovet av läkare

bleve så stort, att vad kommittén föreslagit härom borde genomföras. De av

kommittén angivna arvodena förefölle väl avvägda.

Mot vad pensionsstyrelsen sålunda anfört har pensio?isstyrelsens överläkare,

professorn Kahlmeter, förklarat sig icke ha något att erinra.

Medicinalstyrelsen har anfört, att vid ett genomförande av folkpensioneringsreformen

ett ökat behov av medicinsk expertis på området komme att

uppstå. Den av kommittén föreslagna utökningen av antalet läkare vid pensionsstyrelsen

funne medicinalstyrelsen välbehövlig, varvid styrelsen, i likhet

med kommittén, förutsatte och funne önskvärt, att dessa befattningshavare

skulle fullgöra deltidstjänstgöring. Det vore nämligen av stort värde för

ifrågavarande tjänstgöring, att läkarna bereddes möjlighet att bibehålla och

utvidga sina yrkeskunskaper genom aktivt deltagande i medicinsk praxis.

Ytterligare förslag av pensionsstyrelsen.

I skrivelse den 30 oktober 1946 angående anslagsberäkningen för budgetåret

1947/48 har pensionsstyrelsen, med tillstyrkan av kommitténs förslag

rörande de biträdande läkarnas tjänstgöringstid, förordat, att arbetstiden å

tjänsterummet för överläkaren skulle utgöra i regel lägst 6 timmar i veckan.

Styrelsen har förutsatt, att läkarna skola komma i åtnjutande av semester.

I yttrande över framställningen har statskontoret anfört, att ämbetsverket

ansåge en ökning av läkararvodena icke böra ifrågakomma, innan närmare uppgifter

lämnats rörande den tid, uppdragen kunna beräknas taga i anspråk. Då

arvodena borde bestämmas med hänsyn bland annat till de bestämmelser om

arbetstid, semester och tjänstledighet, som finge anses erforderliga, borde

anstå jämväl med prövningen av styrelsens nu framlagda förslag i nämnda

hänseenden.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

55

Departementschefen.

Jag har tidigare anslutit mig till pensionsstyrelsens förslag rörande förfaringssättet

vid styrelsens prövning av invaliditetsfrågor. Behovet av läkares

medverkan vid arbetet inom styrelsen torde härigenom få antagas bli något

mindre än kommittén beräknat, Å andra sidan förefaller det mig otvivelaktigt,

att de möjligheter att anlita medicinsk sakkunskap, som för närvarande stå styrelsen

till buds, icke äro tillräckliga. Sålunda måste styrelsen redan med nuvarande

arbetsuppgifter undvara läkarbiträde i vissa fall, då sådant biträde varit

av omständigheterna påkallat. Härtill kommer, att i framtiden behovet av medicinsk

expertis inom styrelsen torde bli avsevärt större än undei nuvarande

förhållanden. Sålunda lärer införandet av sjukbidrag komma att ställa ökade

krav på läkares medverkan. Vidare synes rådande läge å arbetsmarknaden böra

föranleda, att styrelsens invaliditetsförebyggande verksamhet intensifieras. Vid

fattandet av vissa beslut i samband därmed torde även läkare böra deltaga.

Slutligen anser jag styrelsen böra få möjlighet att i ökad utsträckning anlita

styrelsens läkarkrafter vid handläggning av sådana ärenden av medicinsk natur,

vilka ankomma på styrelsen i dess egenskap av tillsynsmyndighet för sjukkassorna.

Nämnda omständigheter tala alltså för att läkarexpertis bör ställas till

styrelsens förfogande i vidare omfattning än för närvarande.

För tillgodoseende av angivna önskemål anser jag, att i första hand eu utökning

av läkarnas tjänstgöringstider bör genomföras, ehuru läkarbefattningarna

alltjämt böra ha karaktären av deltidstjänster. Jag tillstyrker därför

styrelsen förslag om utsträckning av tiden för läkarnas arbetstid å tjänsterummet

till lägst 6 timmar i veckan för överläkaren och lägst 10 timmar i

veckan för biträdande läkare. Närmare bestämmelser rörande tjänstgöringsförhållandena

— semester, tjänstledighet m. m. — torde få meddelas av

Kungl. Maj:t. I samband med arbetstidens förlängning torde arvodena till

läkarna böra höjas. Arvodena synas mig böra fastställas till högst 10 000

kronor för överläkaren och högst 6 000 kronor för biträdande läkare.

Huruvida det kan vara behövligt att förstärka den medicinska arbetsinsatsen

genom utökning jämväl av läkarnas antal i den utsträckning kommittén

och pensionsstyrelsen föreslagit finner jag tveksamt. Jag kan i varje fall

icke — innan närmare erfarenhet föreligger — tillstyrka, att antalet biträdande

läkare — i gällande stat upptaget till två —■ skulle från och med nästa

budgetår ökas till fem. Arbetsuppgifternas omfattning torde dock, så vitt

nu kan bedömas, motivera, att två nya biträdande läkare anställas. Jag föreslår

alltså, att de biträdande läkarnas antal tills vidare fastställes till fyra,

varvid jag förutsätter, att det skall stå Kungl. Maj:t öppet att, om så skulle

befinnas nödvändigt, medgiva anställande av flera biträdande läkare.

VIII. Tiden för genomförandet av förslagen in. in.

Socialvårdskommittén har härom uttalat, att de föreslagna ändringarna i

fråga om pensionsstyrelsens organisation vore av synnerligen brådskande

natur, enär den nya organisationen borde vara i funktion i god tid innan den

nya folkpensioneringslagen trädde i kraft.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

Enligt pensionsstyrelsen borde den nya organisationen genomföras snarast

möjligt och senast den 1 juli 1947.

Departementschefen.

Då den nya folkpensionslagstiftningen träder i kraft den 1 januari 1948

och enär pensionsstyrelsen, som dessförinnan har att ombesörja omfattande

förberedelsearbeten, i god tid måste stå rustad för de nya uppgifterna, föreslår

jag, att den nya organisationen träder i tillämpning den 1 juli 1947.

IX. Anslagsberäkningar för budgetåret 1947/48.

l:o) Pensionsstyrelsen: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1945/46............................ 1 938 300 1868 638

1946/47............................ 1910 800 —

1947/48 (förslag) ................ 3 510 000 —

Kungl. Maj:t har den 31 maj 1946 fastställt följande avlöningsstat för styrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1946/47:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.......... kronor 900 0(K)

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis.............................................. » 28 800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.............. » 740 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ » 242 000

Summa förslagsanslag kronor 1 910 800

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar disponeras i

enlighet med Kungl. Maj:ts beslut den 26 april 1940 tills vidare från och

med budgetåret 1940/41 på följande sätt:

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare.................. kronor 1 200

Ersättning till de av Kungl. Maj:t förordnade sakkunniga hos

styrelsen, förslagsvis............................................ » ] 000

Ersättning till fyra fullmäktige för folkpensioneringsfonden .. » 8 000

Ersättning till suppleanter för nämnda fullmäktige, förslagsvis » 100

Arvode till en överläkare ........................................ » 7 200

Personligt arvodestillägg till överläkaren........................ » 550

Arvoden å 5 250 kronor till två biträdande läkare ............ » 10 500

Ersättning till den expeditionsvakt, som tjänstgör såsom bankbud

..............-......................... » 150

Ersättning till ledamöter i sjukkassenämnden, förslagsvis ____ » 100

Summa kronor 28 800

I anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 311 till 1946 års riksdag

har riksdagen medgivit, att den i avlöningsstaten för pensionsstyrelsen

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal finge

för budgetåret 1946/47 överskridas med liögst 500 000 kronor.

Pensionsstyrelsen har i skrivelser den 30 oktober och den 19 november 1946

framlagt beräkningar rörande medelsbehovet för avlöningar för budgetåret

1947/48. Styrelsen har därvid utgått från sitt i det föregående omförmälda

omorganisationsförslag.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän har av

styrelsen i skrivelsen den 30 oktober 1946 beräknats till 1 300 000 kronor

eller, för det fall att allmän sjukförsäkring ej beslutats, då styrelsens nya organisation

fastställdes, 1 275 000 kronor. Styrelsen har härvid räknat med, bland

annat, att befattningar, vilka inrättades för arbetsuppgifter, som uppkomme

efter den 1 juli 1947, skulle tillsättas först då arbetsförhållandena så påkallade

och att tillsättandet av ordinarie innehavare skulle kunna föregås av viss

tids förordnande å tjänsten.

I skrivelsen den 19 november 1946 har pensionsstyrelsen angivit de ändringar

i avlöningsstaten, som skulle föranledas av en reglerad befordringsgång

för biträdespersonalen i huvudsaklig överensstämmelse med det av 1944

års personalutredning framlagda förslaget. Enligt skrivelsen skulle av förslaget

föranledd ökning av antalet kontorsbiträdesbefattningar i lönegraden

A 4 från 100 till 160 påkalla en uppräkning av förevarande anslagspost med

185 000 kronor till 1 485 000 kronor, om införandet av allmän sjukförsäkring

beslutats, då styrelsens nya organisation fastställdes, samt eljest till 1 460 000

kronor.

Till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, har upptagits ett belopp av 56 400 kronor. I överensstämmelse med

vad förut anförts om pensionsstyrelsens läkare har för årsarvoden till läkare

räknats med höjda belopp, nämligen för överläkaren 10 000 kronor — i samband

varmed posten till personligt arvodestillägg till överläkaren uteslutits —

samt för fem biträdande läkare sammanlagt 30 000 kronor. Därjämte har upptagits

en ny delpost, benämnd ersättning till vikarier för styrelsens läkare

m. m. Posten har uppförts med ett förslagsvis beräknat belopp av 6 000

kronor. Från densamma skulle bestridas dels ersättningar till de ytterligare

läkare, som styrelsen under tider av arbetsanhopning tillfälligt kunde komma

att anställa, då så oundgängligen erfordrades, dels ersättning till specialist, som

undantagsvis behövde anlitas för utlåtande i särskilt ärende, vilken sistnämnda

ersättning för närvarande bestrides från anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal, och dels ersättningar till vikarier för styrelsens

läkare. Posten till ersättning till den expeditionsvakt, som tjänstgör såsom

bankbud, har icke medtagits i förslaget, varvid styrelsen förutsätter, att expeditions

vakten komme att uppflyttas i lönegrad. I övrigt skulle delposterna

bibehållas oförändrade.

Yad beträffar anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal har styrelsen till cn början framhållit, att belastningen av denna

post uppenbarligen i hög grad vore beroende på i vad mån styrelsens förslag

till personal å ordinarie stat genomfördes. Den påverkades också av de tid

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

punkter, då de ordinarie tjänsterna tillsattes med ordinarie innehavare och

av antalet ordinarie befattningshavare, i huvudsak kontorsbiträden, som förordnades

att uppehålla högre extra ordinarie befattningar. Yid postens beräknande

borde även beaktas behovet av personal för arbetsuppgifter, som sammanhängde

med genomförandet av folkpensioneringsreformen, och för arbetsuppgifter,

som genom denna reform komme att väsentligt ändras eller upphöra

men som likväl måste utföras någon tid efter den nya lagstiftningens

ikraftträdande parallellt med det nya stadigvarande arbetet. Dessutom läte sig

personalbehovet för kommande arbetsuppgifter, som i många fall vore oprövade,

icke med exakthet bedömas. Styrelsens beräkningar av medelsbehovet

måste följaktligen anses synnerligen osäkra.

Medelsbehovet under anslagsposten har av styrelsen — med bortseende

från de av 1944 års personalutredning föreslagna reglerna för amanuens- och

biträdespersonalens befordringsgång — uppskattas till 915 000 kronor. Styrelsen

har i detta belopp inräknat kostnaderna för de extra arbetskrafter

—- ett hundratal under första hälften av budgetåret och ett femtiotal under

den andra hälften — som komme att erfordras för arbetsuppgifter, föranledda

av folkpensionsreformens genomförande, och för hittillsvarande arbetsuppgifter,

som skulle väsentligt ändras eller helt upphöra men under en övergångstid

kvarstå. Dessa kostnader ha approximativt uppskattats till 300 000

kronor. Vidare ha från anslagsposten beräknats utgå dels ett belopp av 5 000

kronor för ersättningar till särskilt anlitade sakkunniga m. fl. och till ett arbetsbiträde

åt värmeledningsskötaren under vintermånaderna samt för övertidsarbete,

dels ock ett belopp av 10 000 kronor till ersättningar åt sådana

hos de erkända sjukkassorna anställda tjänstemän, som med hänsyn särskilt

till förestående omorganisation av sjukförsäkringen borde beredas tillfälle att

få deltaga i arbetet inom styrelsen.

I skrivelsen den 19 november 1946 har pensionsstyrelsen för det fall,

att en reglerad befordringsgång för amanuens- och biträdespersonal i huvudsaklig

överensstämmelse med det av 1944 års personalutredning framlagda

förslaget kommer till stånd, räknat med att av de hos styrelsen anställda amanuenserna,

som vid utgången av oktober månad 1946 utgjorde 44, 22 skulle

vara berättigade till uppflyttning till lönegraden Eo 21 vid ingången av budgetåret

1947/48. Om styrelsens förslag till personalstat för nämnda budgetår

genomfördes, syntes emellertid omkring 20 av dessa 22 amanuenser kunna antagas

bli förordnade att inneha av styrelsen föreslagen tjänst i lägst 21 lönegraden.

Antalet amanuenser i lönegraden Eo 21 skulle sålunda bli 2. Där

utöver erfordrades ytterligare 28 amanuenser. På grund av inrättandet av ett

antal nya ordinarie kontorsbiträdestjänster komme även den icke-ordinarie

biträdespersonalen att nedgå i antal. Nu angivna förhållanden medförde, att

anslagsposten kunde sänkas från förut beräknat belopp, 915 000 kronor, till

745 000 kronor, d. v. s. med 170 000 kronor.

För rörligt tillägg har beräknats ett belopp av 280 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet har alltså av pensionsstyrelsen uppskattats

till [1 485 000 (alternativt 1 460 000) + 56 400 + 745 000 + 280 000] 2 566 400

(alternativt 2 541 400) kronor.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj-.ts proposition nr 51.

I utlåtande över framställningen den 30 oktober 1946 har statskontoret

anfört, att i händelse av bifall till förslaget om inrättande av en befattning

som överdirektör denne torde böra utan särskilt arvodestillägg erhålla ställning

såsom generaldirektörens ställföreträdare, varför den för detta ändamål

avsedda arvodesposten under nämnda förutsättning borde utgå. Beträffande

läkararvodena har statskontoret, såsom av tidigare lämnad redogörelse framgår,

ansett, att ökning av arvodena icke nu borde vidtagas. Ej heller frågan

om ersättning åt vikarier för läkare borde nu upptagas till bedömande.

Då annan specialist än pensionsstyrelsens egna läkare endast undantagsvis

syntes behöva anlitas, ville ämbetsverket även ifrågasätta, om icke styrelsen

borde underställa medicinalstyrelsen dessa undantagsfall, varigenom behov av

medel för ersättning åt specialist skulle bortfalla. Därest den föreslagna

posten till ersättning till vikarier för styrelsens läkare m. m. upptoges med ett

förslagsvis beräknat belopp, borde föreskrivas, att densamma ej finge överskridas

utan medgivande av Kungl. Maj:t. Kostnaderna för ersättning åt sjukkassetjänstemän

under tjänstgöring vid styrelsen borde i princip åvila sjukkassorna.

Slutligen ville ämbetsverket uttala, att den beräknade utgiftsökningen

under avlöningsanslaget förefölle väl hög även med hänsyn till de

särskilda kostnader, som föranleddes av folkpensionsreformens genomförande.

Departementschefen.

Anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän är för

närvarande uppförd med 900 000 kronor. Pensionsstyrelsen har, såvitt gäller

den ordinarie personalen, uppskattat kostnaden för avlöningar åt den av styrelsen

föreslagna personalen till 1 300 000 kronor, räknat på nuvarande löner

och utan hänsyn till den nya befordringsgången för biträdespersonal. Jag

har förordat vissa ändringar i styrelsens förslag till personaluppsättning. 1

enlighet härmed skulle personalen utökas med 1 förste aktuariebefattning (A

24), 2 byråsekreterarbefattningar (A 21), 1 kontorsskrivarbefattning A15) och 1

oxpeditionsvaktbefattning (A 6). Yidare har jag ej, såsom pensionsstyrelsen

gjort, föreslagit, att vissa befattningar skulle hållas obesatta, så länge de till

överförande å övergångsstat föreslagna förste byråsekreterarna kvarstå i

tjänst. Å andra sidan böra enligt vad jag förordat följande befattningar utgå,

nämligen 1 överdirektörsbefattning (C 8), 1 byrådirektörsbefattning (A 28),

4 förste byråsekreterarbefattningar (A 26), 1 förste aktuariebefattning (A 26),

3 förste byråsekreterarbefattningar (A 24), 4 byråsekreterarbefattningar (A 22)'',

1 bokhållarbefattning (A 14), 1 förste kansliskrivarbefattning (A 13), 15 kunsliskrivarbefattningar

(All), 4 kontoristbefattningar (A9), 1 förste expeditionsvaktsbefattning

(A 9) samt 15 kanslibiträdesbefattningar (A 7). Av befattningar

i lägre lönegrader skulle endast 1 kontorist uppföras å övergångsstat.

Slutligen skulle generaldirektören placeras i lönegraden C 12 i stället för, såsom

styrelsen hemställt, C 14. De nu angivna ändringarna medföra, att anslagsposten

kan nedsättas med 235 000 kronor. Anslagsposten skulle alltså

under angivna förutsättningar böra uppföras med 1 065 000 kronor.

Regleringen av befordringsgången för biträdcspersonalen föranleder ett

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj-.ts proposition nr 51.

ökat medelsbehov av 185 000 kronor. Efter tillägg härav skulle anslagsposten

uppgå till 1 250 000 kronor. Den allmänna löneregleringen påkallar en ytter7

ligare uppräkning med 550 000 kronor. Anslagsposten bör alltså upptagas till

(1 250 00Ö + 550 000) 1 800 000 kronor.

Under anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, beräknar jag i arvoden till överläkare och biträdande

läkare tillhopa 34 000 kronor. Härav bör enligt vad jag tidigare

anfört för arvode till en överläkare avses ett belopp av 10 000 kronor. Till

biträdande läkare bör, såsom jag tidigare förordat, utgå ersättning efter

6 000 kronor för år. Jag har sålunda beräknat delposten med utgångspunkt

från att fyra biträdande läkare skola anställas. Därest så skulle visa sig nödvändigt,

bör Kungl. Maj:t äga disponera posten för anställande av ytterligare

biträdande läkare. Vidare bör en ny delpost uppföras för ersättning

åt vikarier för läkarna under semester och för tillfällig läkarhjälp. För detta

ändamål beräknar jag ett belopp av förslagsvis 5 500 kronor. Från denna post

böra även kunna bestridas kostnader för anlitande av särskild läkarexpertis.

De nu i anslagsposten ingående delposterna till personligt arvodestillägg till

överläkaren och till ersättning till den expeditionsvakt, som tjänstgör såsom

bankbud, torde böra utgå. I övrigt föreslår jag inga förändringar i anslagsposten.

Denna bör därför upptagas till (1 200 + 1 000 + 8 000 + 100 +

34 000 + 5 500 + 100) 49 900 kronor eller i avrundat tal 50 000 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

har för innevarande budgetår upptagits till 740 000 kronor. Riksdagen har

emellertid medgivit, att posten får för nämnda budgetår överskridas med

500 000 kronor. Pensionsstyrelsen har beträffande den icke-ordinarie personalen

beräknat kostnaderna för avlöningar till den av styrelsen föreslagna

personalen till 915 000 kronor, i vilket belopp ingå löner — beräknade

till 300 000 kronor — för vissa uppgifter av övergångskaraktär. Jag har med

vissa ändringar godtagit pensionsstyrelsens förslag till personaluppsättning.

Sålunda tillkomma enligt mina förslag 2 byrådirektörsbefattningar (Do 28),

1 förste byråsekreterarbefattning (Eo 26), 5 förste byråsekreterarbefattningar

(Eo24), 1 kontorsskrivarbefattning (Eol5), 17 kansliskrivarbefattningar (Eo

11) och 17 kanslibiträdesbefattningar (Eo 7). Härav påkallas en höjning av anslagsposten

med 210 000 kronor. Å andra sidan anser jag, i likhet med statskontoret,

att kostnaden för sjukkassetjänstemännens auskultering i pensionsstyrelsen

i princip bör åvila sjukkassorna. Det av styrelsen härför beräknade

beloppet, 10 000 kronor, bör följaktligen utgå. Anslagsposten bör under nu

angivna förutsättningar uppföras med 1 115 000 kronor.

Regleringen av befordringsgången för biträdespersonalen föranleder, att

anslagsposten kan nedsättas med 170 000 kronor till 945 000 kronor. Den

allmänna löneregleringen påfordrar en uppräkning med 520 000 kronor. An

slagsposten bör således beräknas till (945 000 + 520 000) 1 465 000 kronor.

Jag föreslår, att posten för nästa budgetår uppföres förslagsvis.

Anslagsposten till rörligt tillägg torde böra upptagas till 195 000

kronor.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 51. 61

Det för budgetåret 1947/48 erforderliga avlöningsanslaget beräknar jag alltså

till (1800 000 + 50 000 + 1465 000 + 195 000) 3 510 000 kronor.

2:o) Pensionsstyrelsen: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetår

Anslag

Nettoutgifter

1944/45 ....................

......... 282 500

388 190

1945/46 ...................

......... 318 100

331 405

1946/47 ...................

......... 414 300

—

1947/48 (förslag).........

......... 564 500

—

Kungl. Maj:t har beträffande användningen av det för innevarande budgetår

anvisade anslaget den 31 maj 1946 fastställt omkostnadsstat, upptagande

följande poster.

Utgifter.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Sjukvård m. m., förslagsvis .................................. kronor

Reseersättningar, förslagsvis.................................. »

Expenser, förslagsvis.......................................... »

Publikationstryck, förslagsvis ................................

Upplysningsverksamhet rörande pensionsstyrelsens frivilliga

försäkring, högst ......................................

Övriga utgifter: depositions- m. fl. kostnader för folkpensioneringsfonden,

förslagsvis..................................

24000

5 500

335 000

3 000

5 000

44 000

Summa kronor 416 500

Särskilda uppbördsmedel.

Inkomst av försäljning av en publikation och av makulatur

ävensom ersättning för värme, gas och elektrisk ström för

en uthyrd lägenhet............................................ »_2 200

Nettoutgift kronor 414 300

Av det för expenser upptagna beloppet hava sammanlagt 25 000 kronor

avsetts för bränsle, lyse och vatten, 150 000 kronor för ersättning till postverket

för tryckning av kvittenshäften till pensionsbrev samt 160 000 kronor

för övriga expenser. Vidare har pensionsstyrelsen bemyndigats att för tiden

1 juli 1946—30 juni 1947, under vissa villkor, prenumerera å 5 000 exemplar

av tidskriften »Folkpensioneringen» för en kostnad av högst 8 000 kronor,

att bestridas av anslagsposten till expenser.

Pensionsstyrelsen har i skrivelse den 30 oktober 1946 framlagt beräkningar

beträffande omkostnaderna under budgetåret 1947/48, därvid styrelsen framhållit,

att beräkningarna måste bli mycket osäkra på grund av svårigheterna

att redan nu överblicka verksamheten under budgetåret.

Utgifterna för sjukvård m. m. ha av styrelsen uppskattats till 28 000 kronor,

enär medelsförbrukningen under ettvart av de senaste tre budgetåren

överstigit detta belopp.

För reseersättningar har upptagits ett belopp av 25 000 kronor. Den

avsevärda höjningen av denna anslagspost har främst motiverats med den

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

ökade inspektions- och instruktionsverksamhet, som ansetts böra komma till

stånd beträffande såväl folkpensioneringens lokala organ som de erkända

sjukkassorna jämte sådana under styrelsens tillsyn stående understödsföreningar,

som icke äro erkända sjukkassor.

I fråga om medelsbehovet för expenser har för bränsle, lyse och vatten

beräknats ett belopp av 32 000 kronor. Styrelsen anför, att kostnaderna

under budgetåret 1945/46 uppgått till 31426 kronor och att på grund av

planerad tillbyggnad av styrelsens lokaler kostnaderna komme att ökas.

Ersättningen till postverket för tryckning av kvittenshäften till pensionsbrev

har beräknats uppgå till ett belopp av 15 000 kronor. Styrelsen har härutinnan

uttalat, att på grund av det nya system för utbetalning av folkpensioner,

som vore avsett att tillämpas från och med den 1 januari 1948, av

denna delpost endast komme att bestridas kostnader för tryckning av kvittenshäften

till pensionsbrev, utfärdade från mitten av november månad 1946 till

mitten av oktober månad 1947, och avseende allenast pensionsbelopp, som

lörfölle till betalning senast i december månad 1947.

Det nya utbetalningssystemet medförde emellertid löpande kostnader av

det slag och den omfattning, att desamma enligt styrelsens mening borde redovisas

under en särskild delpost. Av denna post borde även kunna bestridas

utgifter för det maskinella arbetet för upprättande av statistik och beräkning

av kommunernas bidrag till pensionskostnaderna. Detta arbete vore nämligen

avsett att utföras med anlitande av den maskinella utrustning, som

komme att stå till förfogande för pensionsutbetalningen.

Styrelsen har sålunda under en delpost, benämnd kostnader för folkpensionernas

utbetalande m. m., upptagit ett belopp av 215 000 kronor, varav

100 000 kronor avsåge hyra för hålkortsmaskiner, 17 000 kronor tull m. m.

å sådana maskiner (engångskostnad), 3 000 kronor huvudkort, 65 000 kronor

folkpensionsanvisningar och hålkort, 17 000 kronor postlistor, 2 000 kronor

pensionsbrev, 6 000 kronor pärmar till pensionsbrev, 3 000 kronor ujspgiftskort

och 2 000 kronor övriga blanketter m. m. Berörda delpost, vilken efter

utgången av nästa budgetår komme att ersätta delposten »ersättning till postverket

för tryckning av kvittenshäften till pensionsbrev», borde i likhet med

denna upptagas såsom en förslagsvis beräknad post, vilken finge överskridas

utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Börande utgifterna för övriga expenser anför styrelsen.

Kostnaderna för renhållning och städning av styrelsens lokaler ha under

budgetåret 1945/46 uppgått till 36 543 kronor och utgöras till huvudsaklig del

av ersättning till styrelsens städerskor. Under budgetåret 1947/48 öka dessa

ersättningar genom att ytterligare lokaler komma att ställas till styrelsens

förfogande. Posten synes med anledning härav för budgetåret 1947/48 böra

upptagas till ett förhöjt belopp av 41 000 kronor.

Utgifterna för skrivmaterialier, papper, blankettryck och dylikt ha under

budgetåret 1945/46 uppgått till 60 342 kronor. Härunder ingå bland annat

kostnaderna för sjukkassebyråns blanketter, som i avsevärd utsträckning kostnadsfritt

tillhandahållas allmänheten. Kostnaderna för dessa blanketter torde

för budgetåret 1947/48 böra uppskattas till 10 000 kronor. Kostnaderna för

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

skrivmaterialier och papper ävensom blankettryck i övrigt uppgingo under

budgetåret 1945/46 till något mer än 52 000 kronor. Genom den nya lagens

införande måste ett stort antal blanketter nytryckas, ökningen av personalen

kommer att under budgetåret 1947/48 medföra ökning av hithörande kostnader.

En minskning av utgifterna ernås å andra sidan genom att den individuella

påföringen av pensionsavgifter bortfaller. Kostnaderna för skrivmaterialier,

papper och blankettryck i övrigt torde för budgetåret 1947/48

böra upptagas till 75 000 kronor. Samtliga utgifter under posten torde sålunda

för budgetåret 1947/48 böra uppskattas till (10 000 + 75 000) 85 000

kronor.

Kostnaderna för telegram, telefon och annonsering ha under budgetåret

1945/46 uppgått till 26 863 kronor. Med anledning av ökat behov av telefonapparater

och ökade kostnader för telefonsamtal ha utgifterna under denna

post de senaste åren visat en långsam stegring. Under tiden för genomförandet

av folkpensioneringsreformen kommer antalet telefonsamtal otvivelaktigt

att öka. Den till pensionsstyrelsen centraliserade utbetalningen av folkpensionerna

torde medföra en bestående ökning av telefontrafiken.

Styrelsen disponerar för närvarande en automatisk telefonväxel, som beställdes

1937. En av telegrafverket företagen undersökning har utvisat att

växelns kapacitet är otillräcklig redan under nuvarande förhållanden. Telegrafverket

har föreslagit en utökning av växeln till en kostnad av omkring

12 000 kronor och anser styrelsen en sådan utökning nödvändig. Med hänsyn

till nuvarande långa leveranstider kan styrelsen emellertid icke räkna med

att utökningen kommer att ske förrän tidigast under budgetåret 1947/48. Om

det är möjligt att dessförinnan öka växelns kapacitet genom provisoriska anordningar,

torde styrelsen komma att låta utföra dessa.

Med hänsyn till angivna förhållanden torde posten för budgetåret 1947/48

böra upptagas till minst 38 000 kronor.

För inköp och underhåll av möbler, skriv- och räknemaskiner m. fl. inventarier

förbrukades under budgetåret 1945/46 20 086 kronor. Av detta belopp

har omkring 14 600 kronor belöpt på nyanskaffning av inventarier och omkring

5 400 kronor på underhåll särskilt av skriv- och räknemaskiner. Styrelsen

räknar under budgetåret 1947/48 med en omfattande nyanskaffning av

bland annat skriv- och räknemaskiner, arkivskåp, vertikalskåp för hålkortsregister

samt kontorsmöbler. Posten synes icke böra upptagäs till lägre belopp

än 35 000 kronor.

Utgifterna för bokinköp, bindning av böcker och handlingar m. fl. ändamål

uppgingo under budgetåret 1945/46 till 24 663 kronor, varav 8 000 kronor för

prenumeration av 5 000 exemplar av tidskriften »Folkpensioneringen». För

budgetåret 1947/48 har tidskriftens utgivare, Föreningen för främjande av

pensionsstyrelsens verksamhet, begärt samma pris. Förbrukningen i övrigt

under budgetåret 1947/48 påverkas starkt av personalökningen och den ändrade

disposition av styrelsens lokaler, som föranledes av upphörande av tidigare

och tillkomsten av nya arbetsuppgifter. Posten synes.under budgetåret

1947/48 böra upptagas till 35 000 kronor.

På grund av det anförda har styrelsen funnit sig böra föreslå, att medelsbehovet

för övriga expenser beräknades till (41 000 + 85 000 -1- 38 000 +

35 000 + 35 000) 234 000 kronor.

Styrelsen har alltså beräknat de sammanlagda kostnaderna för expenser

till (32 000 + 15 000 + 215 000 + 234 000) 496 000 kronor.

Utgifterna för publikationstryck ha av styrelsen uppskattats till ett

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

med 500 kronor till 3 500 kronor förhöjt belopp. Postens höjning betingas

av en väntad ökning av publikationens omfattning genom tillkomsten av nya

sjukkassor.

Anslagsposten till upplysningsverksamhet rörande pensionsstyrelsens

frivilliga försäkring har liksom för löpande budgetår upptagits

till 5 000 kronor.

Den för depositions- m. fl. kostnader för folkpensioneringsfonden avsedda

anslagsposten till övriga utgifter har styrelsen upptagit med ett från

44 000 kronor till 43 000 kronor nedsatt belopp.

Inkomsterna av särskilda upp bör ds medel uppskattar styrelsen vid

det förhållandet, att under budgetåret 1945/46 influtit ett belopp av 2 023

kronor, till ett med 200 kronor till 2 000 kronor nedsatt belopp.

I enlighet med dessa kalkyler har styrelsen beräknat omkostnadsanslaget

för nästa budgetår till (28 000 + 25 000 + 496 000 + 3 500 + 5 000 + 43 000

— 2 000) 598 500 kronor.

I utlåtande över pensionsstyrelsens framställning har statskontoret anfört,

att det ville förefalla ämbetsverket, som om vissa blankett-kostnader,

vilka bestredes från delposten övriga expenser, vore av natur att böra redovisas

såsom expenser för annat än eget behov. Statskontoret ifrågasatte,

huruvida icke en förslagsvis beräknad post borde uppföras för ändamålet.

Vad anginge medelsbehovet under nämnda delpost — övriga expenser —

vore detta svårt att bedöma. Det syntes statskontoret, att en begränsning

vore möjlig åtminstone av de för bokinköp, bindning av böcker och handlingar

in. fl. ändamål beräknade utgifterna.

Departementschefen.

Det är svårt att nu bedöma omfattningen av pensionsstyrelsens verksamhet

under nästa budgetår. På grund härav anser jag försiktigheten bjuda, att

av styrelsen äskade belopp beträffande olika poster under förevarande anslag

i viss utsträckning reduceras. Därest det skulle visa sig, att överskridande av

någon eller några anslagsposter blir erforderligt, torde frågan härom böra i

vanlig ordning underställas Kungl. Maj:ts prövning. Från dessa utgångspunkter

har jag uppskattat anslagsbehovet på sätt i det följande angives.

Anslagsposten till sjukvård m. m. torde med hänsyn till belastningen å

densamma under de senaste tre budgetåren böra upptagas till 28 000 kronor.

Pensionsstyrelsens förslag om höjning av posten till reseersättningar

biträder jag så till vida, att jag beräknar posten till 10 000 kronor mot 5 500

kronor för innevarande budgetår.

Vad angår posten till expenser torde för bränsle, lyse och vatten med

hänsyn till utgifterna för ändamålet under budgetåret 1945/46 och beslutad

tillbyggnad av styrelsens lokaler böra beräknas ett från 25 000 till 32 000

kronor förhöjt belopp.

Delposten till ersättning till postverket för tryckning av kvittenshäften till

pensionsbrev uppskattar jag i likhet med pensionsstyrelsen till 15 000 kronor

mot 150 000 kronor för innevarande budgetår. Sänkningen möjliggöres genom

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

att det nya systemet för utbetalning av folkpensioner skall tillämpas från och

med den 1 januari 1948.

Styrelsens förslag om beräknande av visst belopp, 215 000 kronor, för bestridande

av kostnader för folkpensionernas utbetalande enligt det nya

systemet m. m. tillstyrker jag i så måtto, att jag föreslår delposten uppförd

med 200 000 kronor.

Yad styrelsen anfört angående medelsbehovet för övriga expenser synes

påkalla en höjning av den härför avsedda delposten. Av styrelsen beräknat

belopp, 234 000 kronor, torde dock böra nedsättas till 230 000 kronor.

De sammanlagda utgifterna för expenser beräknar jag alltså till (32 000 +

15 000 + 200 000 + 230 000) 477 000 kronor.

Pensionsstyrelsens förslag om höjning av posten till publikation stryck

från 3 000 till 3 500 kronor finner jag mig böra tillstyrka,

Posten till upplysningsverksamhet rörande pensionsstyrelsens

frivilliga försäkring torde jämväl för nästa budgetår böra upptagas

till 5 000 kronor.

Mot styrelsens uppskattning av medelsbehovet under posten till övriga

utgifter samt av de särskilda uppbördsmedlen har jag intet att erinra.

Styrelsens omkostnader för nästa budgetår skulle alltså kunna beräknas

enligt följande uppställning.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

Utgifter.

Sjukvård m. m................................................. kronor

Reseersättningar .............................................. »

Expenser ...................................................... *

Publikationstryck..............................................

Upplysningsverksamhet rörande pensionsstyrelsens frivilliga

försäkring..............................................

Övriga utgifter: depositions- m. fl. kostnader för folkpensioneringsfonden

..................................... »

28 000

10000

477 000

3 500

5 000

43 000

Summa kronor 566 500

Särskilda upphördsmedel.

Inkomst av försäljning av en publikation och av makulatur

ävensom ersättning för värme, gas och elektrisk ström för

uthyrd lägenhet................................................ >;_2 000

Nettoutgift kronor 564 500

3:o) Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens ortsombud, förslagsanslag.

Budgetår Anslag Nettoutgifter

1945/46 ............................ 240 000 232 183

1946/47 ............................ 230000

1947/48 (förslag).................. 330 000

Kungl. Maj:t har den 31 maj 1946 fastställt följande stat rörande anslaget

med tillämpning tills vidare från och med budgetåret 1946/47.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 saml. Nr 51.

169 47 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kung!. Maj:ts proposition nr 51.

Avlöningar:

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis ..............................

kronor 130 000

Omkostnader:

Reseersättningar, förslagsvis....................

100 000

Summa kronor 230 000

Enligt av Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter bestämmas ombudsarvodena

av pensionsstyrelsen inom ramen av den å staten upptagna anslagsposten,

dock att ombudsarvode icke i något fall må utan Kungl. Maj ds medgivande

bestämmas till högre belopp än 1 800 kronor för år. Reseersättning utgår enligt

bestämmelserna i allmänna resereglementet.

Pensionsstyrelsen bär i skrivelse den 30 oktober 1946 framlagt förslag

rörande beräkningen för budgetåret 1947/48 av anslagsbehovet för ifrågavarande

ändamål.

Styrelsen har till en början erinrat, att socialvårdskommittén i sitt tidigare

omförmälda betänkande angående folkpensioneringens administrativa handhavande

m. m. (s. 16) påpekat, att efter den nya lagens införande större krav

torde böra ställas på ombuden samt att man även torde böra utgå ifrån att

en höjning av ombudsarvodena vore behövlig, om kompetenta personer

skulle kunna erhållas för ombudsuppdragen. Styrelsen hänvisar härutinnan

till sitt över nämnda betänkande avgivna yttrande. Däri anfördes.

Pensionsstyrelsen vill framhålla, att det redan nu är av stor vikt att.

• Fi?™’ g,®n0m att *lUräckliga anslagsmedel ställas till förfogande, sättes

i tillfälle att som ombud förvärva — och få behålla — personer, som äro

kompetenta, intresserade och ansvarskännande och vilka kunna disponera

over för uppdragets fullgörande erforderlig tid. Såsom kommittén påpekar

torde den nya lagen komma att ställa än större krav på ombuden. De nuvarande

ombuden synas i regel besitta sådan kompetens att de även i frampå11

kunna tjänstgöra som ombud. Däremot torde en hel del av n™h„dOT1

het att alltjamt tjänstgöra såsom ombud för ett lika stort område som nu

enar det arbete och den tidsspillan som uppdraget medför torde komma att

oka avsevart. Särskilt kommer detta att bliva fallet, därest föreskriften i den

nya folkpensioneringslagen (28 §) angående tidpunkten för hållande av pensionsnamndssammanträde

bibehålies oförändrad och om ombuden — såsom

kommittén anser — skola närvara vid samtliga sammanträden. Om den med

ett ombudsuppdrag förenade arbetsbördan alltjämt skall vara densamma,

måste alltså en minskning av ombudsområdet ske. En sådan minskning bör

^°,rane^a Kar)knino av arvodet. En höjning av arvodet torde i

stallet bora ske pa grund av att de nuvarande arvodena ännu icke justerats

med han syn till penningvärdets försämring. Under senare tid ha ock kraven

iran ombuden pa forbattrade arvoden blivit allt starkare. Den låga arvodes
Tlivån

har* rinlraå mo-mono —t— ; J i • • n ® _

i *u r j . r 6 . ^lAumgcu ueuuma, nuru stort arvode varje sarskilt

ombud rattvishgen bor uppbära för framtiden. Under budgetåret 1947/48

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposiiion nr 51.

försvåras dessutom detta bedömande av de vid övergången till den nya lagstiftningen

rådande onormala förhållandena, vilka torde komma att medföra

en betydande extra belastning av ombudens arbetsbörda. Förhöjningen av

arvodena torde därför för budgetåret 1947/48 — och kanske även för det

följande budgetåret —- böra givas formen av en tillfällig arvodesförstärkning.

Till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

M a j: t, har styrelsen upptagit ett belopp av 200 000 kronor. Härav beräknas

— utöver i den nuvarande staten uppfört belopp av 130 000 kronor — 65 000

kronor för genomförande av nyss berörda tillfälliga arvodesförstärkning och

5 000 kronor för semesterlöner till de ombud, som uppbure årsarvode å 1 000

kronor eller däröver.

Posten till reseersättningar har uppförts med 130 000 kronor. Styrelsen

har räknat med ökade reseersättningar till ombuden på grund av dels

tätare sammanträden med pensionsnämnderna och dels ombudens deltagande

i de instruktionskurser för ombuden, som i anledning av den nya folkpensioneringslagen

ansåges erforderliga.

Det sammanlagda medelsbehovet för nästa budgetår har alltså av pensionsstyrelsen

uppskattats till (200 000 + 130 000) 330 000 kronor.

Departementschefen.

Såsom socialvårdskommittén och pensionsstyrelsen framhållit, föranleder

den nya lagen om folkpensionering, att fordringarna beträffande ombudens

kompetens böra ställas högre än för närvarande. Vid bifall till de förslag till

ändringar i lagen, som framlagts i den tidigare omförmälda, förut denna dag

avlåtna propositionen nr 50 och som innebära, bland annat, införandet

av en decentraliserad ordning för inkomstprövningen i fråga om folkpensioner

torde kraven på ombuden böra ytterligare skärpas. Även ombudens

arbetsbörda kommer att ökas. Det synes under sådana förhållanden

nödvändigt, att antalet ombud ökas och att arvodesnivån, vilken bibehållits

i stort sett oförändrad sedan stormaktskrigets utbrott, i viss utsträckning

justeras uppåt. Pensionsstyrelsen har räknat med att arvoden till ombuden

skulle utgå med sammanlagt 200 000 kronor. Det är möjligt, att detta belopp

med hänsyn till den av decentraliseringen påkallade ökningen av antalet ortsombud

kommer att visa sig otillräckligt. Då säkra hållpunkter för uppskattningen

av medelsbehovet saknas, anser jag mig emellertid böra godtaga pensionsstyrelsens

beräkning. Jag föreslår därför, att för arvoden avses 200 000

kronor, däri inberäknat kostnaderna för eventuella semesterlöner till vissa

ombud. Liksom för närvarande torde det böra ankomma på Kungl. Maj:t att

bestämma arvodesbelopp av större storleksordning, medan pensionsstyrelsen

bör äga att bestämma arvodena i övriga fall.

Mot styrelsens beräkning av posten till reseersättningar till ombuden har

jag intet att erinra. Posten skulle sålunda bestämmas till 130 000 kronor mot

100 000 kronor för innevarande budgetår.

Det för nästa budgetår erforderliga anslaget till pensionsstyrelsens ortsombud

skulle alltså få upptagas till (200 000 + 130 000) 330 000 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 51.

X. Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående i olika hänseenden anfört

får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I) godkänna det förslag till omorganisation av pensionsstyrelsen,

som av mig framlagts;

II) godkänna följande avlöningsstat för pensionsstyrelsen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1947/48:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................kronor 1 800 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ » 50 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................................... » 1465 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. » 195 000

Summa förslagsanslag kronor 3 510 000;

III) under huvudtiteln för socialdepartementet

för budgetåret 1947/48 anvisa

dels till Pensionsstyrelsen: Avlöningar ett

förslagsanslag av ................................ kronor 3 510000;

dels till Pensionsstyrelsen: Omkostnader ett

förslagsanslag av................................ » 564 500;

dels ock till Pensionsstyrelsen: Pensionsstyrelsens

ortsombud ett förslagsanslag av .......... » 330 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj.t Konungen,

att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll

utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Sven Sigurdson.

Stockholm 1947. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:297 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående pensionsstyrelsens organisation in. m. jämte i ämnet väckt motion. s. 10 i texten
  2. SU 1947:135 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj ds proposition angående pensionsstyrelsens organisation m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten