Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt för dr 1947

1947-02-14 · 48 sidor, varav 48 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 48 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:72, Med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt för dr 1947

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

1

Nr 72.

Kungi. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

om krigskonjunkturskatt för dr 1947; given Stockholms

slott den 14 februari 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till förordning om krigskonjunkturskatt för år 1947.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 72.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

Förslag

till

förordning om krigskonjunkturskatt för år 1947.

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelse.

1 §•

För inkomstökning, som uppkommit under eller eljest hänför sig till tiden

den 1 september 1939—den 31 december 1945 och kan antagas hava berott

på förhållanden föranledda av under nämnda tid pågående krig eller dessförinnan

rådande eller därav föranledd krigskonjunktur, skall i den omfattning

och på det sätt nedan stadgas för år 1947 erläggas krigskonjunkturskatt till

staten.

Skattepliktig inkomstökning och skattskyldighet.

2 §•

1 mom. Skattepliktig enligt denna förordning är under tiden den 1 september

1939—den 31 december 1945 uppkommen inkomstökning hänförlig

till

a) inkomst av rörelse;

b) inkomst av annan fastighet;

c) inkomst i form av tantiem, provision, gratifikation eller likartad inkomst

av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet, därest inkomsten utgått

från rörelse, jordbruk eller skogsbruk, samt inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet

såsom uppfinnare eller av tillfälligt uppdrag ävensom annan

jämförlig inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet; samt

d) inkomst av icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom;

allt under förutsättning att inkomsten är skattepliktig enligt förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller är av beskaffenhet som i

sista stycket sägs.

Därest inkomstökning av det slag, varom under c) förmäles, är hänförlig

till ovannämnda tid, föreligger skatteplikt enligt denna förordning ändå att

beloppet av den skattskyldige uppburits eller för honom blivit tillgängligt för

lyftning först efter 1945 års utgång.

I inkomst av rörelse inräknas vid tillämpning av denna förordning intäkt

genom avyttring av sådana för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda maskiner

eller andra inventarier, som icke vid beräkning av värdeminskningsav
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

3

drag enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt hänföras

till byggnad, så ock ersättning på grund av försäkring av dylika tillgångar,

även om intäkten eller ersättningen ej är skattepliktig enligt nämnda förordning

eller intäkten enligt densamma hänföres till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.

2 mom. Skattskyldig enligt denna förordning är envar fysisk eller juridisk

person, vilken åtnjutit inkomstökning som avses i 1 mom., därest enligt förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt den fysiska eller juridiska

personen vid 1947 eller, i förekommande fall, vid 1948 års taxering är

skattskyldig för den inkomst, vartill inkomstökningen hänför sig, eller, såvitt

angår intäkt eller ersättning varom sägs i 1 mom. sista stycket, för den inkomst,

i vilken intäkten eller ersättningen inräknas.

Från skattskyldighet undantagas systembolag som avses i förordningen angående

försäljning av rusdrycker, aktiebolaget vin- och spritcentralen samt

aktiebolaget svenska tobaksmonopolet så ock annat aktiebolag från vilket utdelningen

i sin helhet tillfaller staten.

Från skattskyldighet undantages jämväl den som är anställd såsom befälhavare

å eller tillhör besättningen på handelsfartyg, såvitt angår inkomst av

sådan anställning.

Oskift dödsbo anses vid tillämpning av denna förordning vara fysisk

person.

Taxerad merinkomst.

3 §•

Vid tillämpning av denna förordning skall uppskattning av inkomster ske

dels för det beskattningsår, för vilket taxering enligt förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt av beskattningsnämnd i första instans

verkställes under år 1947 eller, i förekommande fall, under år 1948 (beskattningsåret).

dels, utom vad angår inkomst av icke yrkesmässig avyttring av fast eller

lös egendom, för ett vart av de två beskattningsår, som gått till ända närmast

före den 1 september 1939 (förkrigsinkomståren).

Uppskattningen skall verkställas enligt bestämmelserna i förordningen om

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt med sådana avvikelser, som erfordras

för att åstadkomma likformighet i inkomstberäkningen för de olika åren,

samt under iakttagande av i denna förordning meddelade särskilda föreskrifter.

Såsom grund för bestämmande av inkomstökning fastställes, där ej annat

följer av särskilda bestämmelser i denna förordning, den på ett antaget jämförelscdr

belöpande jämförelseinkomsten. Där ej särskilda förhållanden till

annat föranleda, skall såsom jämförelseinkomst upptagas medeltalet av inkomsterna

för förkrigsinkomståren, dock under iakttagande att jämförelseinkomsten

för fysisk person beträffande förvärvskälla, av vilken denne haft

sin huvudsakliga försörjning, ej må bestämmas till lägre belopp än 3 000

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 72-

kronor. Med ledning av den inkomstuppskattning varom nu stadgats fastställes,

på sätt i 4—7 §§ närmare angives, taxerad merinkomst särskilt för

en var av de inkomstgrupper, som angivas i 2 § 1 mom. första stycket a)—d).

Vid fastställande av den taxerade merinkomsten skall, i den omfattning

som i denna förordning stadgas, genom särskilt utjämning savdrag hänsyn

tagas till höjning av den allmänna prisnivån och andra ändringar av förhållandena

från utgången av augusti 1939 till beskattningsårets slut, som ej beaktas

genom eljest meddelade föreskrifter.

4 §•

1 mom. Beträffande rörelse skola inkomster för förkrigsinkomståren och

beskattningsåret så ock jämförelseinkomsten uppskattas för varje förvärvskälla

för sig.

Såsom särskild förvärvskälla i rörelse enligt denna förordning anses särskild

förvärvskälla enligt kommunalskattelagen.

2 mom. Det belopp, varmed inkomsten av en till rörelse hänförlig förvärvskälla

för den del av beskattningsåret, som infallit före den 1 januari

1946, överstiger motsvarande jämförelseinkomst, med tillägg eller avdrag i

förekommande fall för beräknad ränta å minskning eller ökning av eget

kapital, utgör uppskattad merinkomst av förvärvskällan.

För varje förvärvskälla, för vilken uppskattad merinkomst fastställes, skall

tillika på sätt i 4 och 5 mom. sägs fastställas, i vad mån denna kan antagas

hava berott på förhållanden, som omförmälas i 1 §.

Summan av de för samtliga till rörelse hänförliga förvärvskällor enligt

andra stycket fastställda beloppen, minskad med de för samma förvärvskällor

enligt 6 mom. beräknade utjämningsavdragen, skall, där ej fall som i

3 mom. avses är för handen, utgöra taxerad merinkomst av rörelse.

3 mom. Har skattskyldig, för vilken uppskattad merinkomst av till rörelse

hänförlig förvärvskälla fastställes, haft annan till rörelse hänförlig förvärvskälla,

beträffande vilken vid motsvarande tillämpning av bestämmelserna i

2 mom. första stycket underskott uppstår, skall för denna förvärvskälla uppskattad

inkomstminskning till beloppet fastställas.

Tillika fastställes på sätt i 4 mom. sägs i vad mån den uppskattade inkomstminskningen

kan antagas hava berott på förhållanden, som omförmälas

i 1 §.

Från det belopp, varmed merinkomst som i 2 mom. andra stycket sägs

överstiger inkomstminskning som avses i andra stycket av detta mom. —

eller, om det belopp, varmed de sammanlagda uppskattade merinkomstema

överstiga de sammanlagda uppskattade inkomstminskningarna, är lägre, från

detta belopp — avräknas de för samma förvärvskällor enligt 6 mom. beräknade

utjämningsavdragen. Återstoden upptages i fall som i detta mom. avses

såsom taxerad merinkomst.

i mom. Kan skattskyldig visa, att i den uppskattade merinkomsten av

viss förvärvskälla ingår belopp, varmed dold förkrigsreserv under beskattningsåret

minskats, skall merinkomsten i motsvarande mån anses ej hava be
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

5

rott på förhållanden som omförmälas i 1 §. Såsom dold förkrigsreserv anses

härvid belopp, varmed tillgångens verkliga värde vid utgången av augusti

1939 översteg dess i beskattningshänseende enligt denna förordning gällande

värde vid nämnda tidpunkt.

I övrigt skall uppskattad merinkomst antagas hava berott på förhållanden

som omförmälas i 1 §, där ej den skattskyldige med bärande sannolikhetsskäl

ådagalägger, att inkomstökningen helt eller delvis skulle hava uppkommit

oberoende av sådana förhållanden.

Uppskattad inkomstminskning skall antagas hava berott på förhållanden

som omförmälas i 1 §, i den mån det ej framgår såsom sannolikt att inkomstminskningen

ej berott på sådana förhållanden.

5 mom. Kungl. Maj:t äger, efter förslag av den i 21 § omförmälda centrala

krigskonjunkturskattenämnden eller efter nämndens hörande, beträffande

visst slag av rörelse bestämma särskild grund för fastställande huru stor del

av uppskattad merinkomst skall, därest ej annat ådagalägges, antagas hava

berott på förhållanden som omförmälas i 1 §.

6 mom. Utjämningsavdrag fastställes för varje förvärvskälla för sig,

såvitt den skattskyldige är fysisk person, till femton procent av motsvarande

jämförelseinkomst, och

såvitt den skattskyldige är juridisk person, om motsvarande jämförelseinkomst

ej överstiger 50 000 kronor, till femton procent av denna och, om

den motsvarande jämförelseinkomsten är högre, till femton procent av den

del därav, som ej överstiger tolv procent av genomsnittligt eget kapital i

förvärvskällan under andra förkrigsinkomståret — eller, såvitt angår skattskyldig

som börjat bedriva ifrågavarande rörelse först efter andra förkrigsinkomstårets

utgång, under första verksamhetsåret — men minst 7 500

kronor,

dock för såväl fysisk som juridisk person till minst femton procent av den

merinkomst av förvärvskällan som återstår efter tillämpning av 4 mom.

Om kostnadsutjämningsfond som avses i 16 § förordningarna om krigskonjunkturskatt

för åren 1941—1945 tages i anspråk under beskattningsåret,

dock före den 1 januari 1946, må utjämningsavdrag ej åtnjutas med högre

belopp än den merinkomst, som skulle hava beräknats enligt 2 mom. andra

stycket, därest sådan fond ej tagits i anspråk.

7 mom. Vad i 28 § 2 mom. kommunalskattelagen stadgas om särskild ordning

beträffande beskattning av ersättning på grund av försäkring för förlust

av fartyg skall icke äga tillämpning vid taxering till krigskonjunkturskatt,

utan skall vid uppskattning av inkomst såväl för förkrigsinkomståren som

för beskattningsåret beträffande dylik ersättning förfaras enligt de regler,

som gälla för taxering av ersättning på grund av försäkring av annan till

inventarier hänförlig egendom än fartyg.

(Se vidare anvisningarna.)

5 §•

7 mom. Beträffande inkomst av annan fastighet skall det belopp, varmed

inkomsten för den del av beskattningsåret, som infallit före den 1 januari

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 72-

1946, beräknad gemensamt för olika förvärvskällor, överstiger motsvarande

jämförelseinkomst, med tillägg eller avdrag i förekommande fall för beräknad

ränta å minskning eller ökning av eget kapital, utgöra uppskattad

merinkomst.

2 mom. Det fastställes i vad mån den uppskattade merinkomsten av annan

fastighet med sannolikhet kan anses hava berott på förhållanden som omförmälas

i 1 §. Det sålunda fastställda beloppet minskat med utjämningsavdrag

som i 3 § sista stycket sägs, utgörande femton procent av motsvarande jämförelseinkomst,

upptages såsom taxerad merinkomst.

(Se vidare anvisningarna.)

6 §•

Beträffande under beskattningsåret åtnjuten inkomst i form av tantiem

eller annan inkomst som avses i 2 § 1 mom. c) skall, där ej annat följer av

vad nedan stadgas, gemensamt för inkomst av tjänst och av tillfällig förvärvsverksamhet

såsom taxerad merinkomst upptagas

a) till intäkt av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet hänförligt belopp,

vars storlek varit beroende antingen av sådant resultat av rörelse som belöper

på tiden den 1 september 1939—den 31 december 1945 eller av omsättningen

i eller omfattningen av under nämnda tidsperiod bedriven rörelse

eller av sådant resultat av jordbruk eller skogsbruk som belöper på tiden den

1 januari 1940—den 31 december 1945,

samt till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet, dock ej realisationsvinst,

hänförligt belopp, vars storlek varit beroende av resultatet av tillfällig affär

som gjorts under tiden den 1 september 1939—den 31 december 1945,

i båda fallen försåvitt ej den skattskyldige med bärande sannolikhetsskäl

ådagalägger att motsvarande intäkt skulle hava uppkommit oberoende av förhållanden

som omförmälas i 1 §, så ock

b) intäkt i andra fall än nu sagts av tillfällig verksamhet såsom uppfinnare

eller av tillfälligt uppdrag eller av annan jämförlig tillfällig förvärvsverksamhet,

i den mån intäkten uppkommit under tiden den 1 september

1939—den 31 december 1945 och uppenbarligen överstigit det vederlag för

uppdraget eller det eljest utförda arbetet som den skattskyldige skäligen kunnat

betinga sig, om förhållanden som i 1 § sägs ej varit för handen.

Såsom taxerad merinkomst skall dock i intet fall upptagas högre belopp än

det, varmed inkomst av tjänst och av tillfällig förvärvsverksamhet, med undantag

av realisationsvinst och lotterivinst samt belopp som erhållits genom

restitution av allmänna skatter, för beskattningsåret överstiger motsvarande

jämförelseinkomst med tillägg av ett belopp svarande mot utjämningsavdrag

som i 3 § sista stycket sägs, utgörande femton procent av jämförelseinkomsten.

(Se vidare anvisningarna.)

7 §•

Beträffande före den 1 januari 1946 uppkommen realisationsvinst vid icke

yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom skall prövas i vad mån den

kan antagas hava berott på värdeökning uppkommen efter utgången av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 72.

7

augusti 1939, med rätt för den skattskyldige att med bärande sannolikhetsskäl

ådagalägga att vinsten skulle hava uppkommit oberoende av förhållanden

som omförmälas i 1 §. Det sålunda framkomna beloppet, minskat med avdrag

som stadgas i andra stycket samt med utjämningsavdrag som i 3 § sista

stycket sägs, utgörande femton procent av beloppet, upptages såsom taxerad

merinkomst.

Vid fastställande av den taxerade merinkomsten må avdrag ske dels för

realisationsförlust vid avyttring av fast eller lös egendom, beräknad efter samma

grunder som tillämpats vid uppskattningen av realisationsvinsten, dels,

om den skattskyldige normalt plägat beskattas för realisationsvinst, för ett

med hänsyn därtill avvägt skäligt belopp.

(Se vidare anvisningarna.)

Beskattningsbar merinkomst.

8 §•

1 mom. Till krigskonjunkturskatt beskattningsbar merinkomst fastställes

särskilt för rörelse och särskilt för övriga förvärvskällor tillsammans.

Vid fastställande av beskattningsbar merinkomst skall från de taxerade

merinkomsterna sammanlagt avdragas

dels ett belopp utgörande så många procent av de taxerade merinkomsterna

som antalet kronor, varmed den sammanlagda utdebiteringen per skattekrona

på grundval av den skattskyldiges taxering till kommunal inkomstskatt år

1945, efter avdrag för därå belöpande statsbidrag av skatteutjämningsmedel,

överstigit femton kronor,

dels ock ett belopp av 3 000 kronor.

Avdrag som ovan sagts tillgodonjutes i första hand från taxerad merinkomst

av rörelse. Återstående avdrag göres från summan av övriga taxerade

merinkomster. Därest kostnadsutjämningsfond som avses i 16 § förordningarna

om krigskonjunkturskatt för åren 1941—1945 tages i anspråk under

beskattningsåret, dock före den 1 januari 1946, må ovannämnda avdrag å

3 000 kronor medgivas allenast i den mån dylikt avdrag skulle kunnat tillgodonjutas

om sådan fond ej tagits i anspråk.

Skattskyldig, som haft sin huvudsakliga försörjning av havsfiske, äger

från den merinkomst av rörelse, som återstår sedan ovannämnda avdrag å

3 000 kronor gjorts, tillgodonjuta ett ytterligare avdrag å 2 000 kronor. Stadgandet

i föregående stycke sista punkten skall äga motsvarande tillämpning

beträffande avdrag, som i detta stycke avses.

Har skattskyldig, för vilken taxerad merinkomst fastställes, under beskattningsåret

haft annan, krigskonjunkturskatt underkastad förvärvskälla, som

vid tillämpning av denna förordnings föreskrifter utvisar inkomstmiskning,

skall vid den beskattningsbara merinkomstens bestämmande, innan avdrag

som ovan sagts ifrågakommer, skäligt avdrag medgivas med högst inkomstminskningens

belopp. Har den skattskyldige under beskattningsåret även haft

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

annan, krigskonjunkturskatt icke underkastad förvärvskälla, som kan anses

utvisa inkomstökning i förhållande till förkrigsinkomståren, bör skälig hänsyn

därtill tagas vid avdragets bestämmande.

2 mom. Har skattskyldig, för vilken taxerad merinkomst fastställes, under

de beskattningsår taxeringarna till krigskonjunkturskatt åren 1941—1946

avsågo haft krigskonjunkturskatt underkastad förvärvskälla, som vid tillämpning

av de vid nämnda taxeringar gällande föreskrifterna utvisade inkomstminskning,

för vilken avdrag vid nämnda taxeringar skulle hava medgivits,

därest inkomstökning å annan, krigskonjunkturskatt underkastad förvärvskälla

förelegat, skall jämväl avdrag för sådan inkomstminskning medgivas vid

den beskattningsbara merinkomstens bestämmande, dock endast i den mån

avdrag för inkomstminskningen ej utnyttjats vid taxeringarna åren 1941—

1946. Beträffande skattskyldig, som avses i 16 § 1 mom. andra stycket och

19 § 2 mom. andra stycket, skall vad ovan sägs äga tillämpning jämväl med

avseende å det beskattningsår taxeringen till krigskonjunkturskatt år 1947

avser.

3 mom. Beskattningsbar merinkomst utföres dels för rörelse, dels för övriga

förvärvskällor gemensamt i fulla hundratal kronor, så att överskjutande

belopp, som icke uppgår till fullt hundratal kronor, bortfaller.

(Se vidare anvisningarna.)

Beräkning av krigskonjunkturskatt.

9 §•

1 mom. För krigskonjunkturskatten fastställes ett grundbelopp. Detta

skall utgöra,

a) beträffande rörelse:

å den del av den beskattningsbara merinkomsten som

ej överstiger 20 % av motsvarande jämförelseinkomst: ............ 50 %>,

överstiger 20 men ej 50 %> av motsvarande jämförelseinkomst: .... 60 °/o,

överstiger 50 %> av motsvarande jämförelseinkomst: ............ 70 °/o,

b) beträffande övriga förvärvskällor:

50 procent av den beskattningsbara merinkomsten.

Avser beskattningsåret ej samma antal månader som det antagna jämförelseåret,

skall motsvarande jämförelseinkomst upptagas till ett med hänsyn

härtill jämkat belopp. Den motsvarande jämförelseinkomsten utföres i fulla

hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt

hundratal kronor, bortfaller.

2 mom. Krigskonjunkturskatten skall, utom i fall varom nedan sägs, utgöra

det enligt 1 mom. fastställda grundbeloppet.

Har skattskyldig jämlikt 19 § 2 mom. erhållit uppskov med taxeringen till

krigskonjunkturskatt och har skatt till staten för inkomst under beskattningsåret

1946 påförts på grund av punkt 3 eller 4 av övergångsbestämmel
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 72.

9

serna till uppbördsförordningen den 31 december 1945 (nr 896) innan taxeringen

till krigskonjunkturskatt verkställes, skall krigskonjunkturskatten utgöra

det enligt 1 mom. fastställda grundbeloppet efter avdrag av det belopp,

varmed statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt annan skatt till staten,

som påförts enligt nyssnämnda övergångsbestämmelser, skulle hava minskats,

om krigskonjunkturskattens grundbelopp avdragits från det till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet och det därefter återstående

beloppet utgjort taxerat belopp.

Har skattskyldig taxerats till krigskonjunkturskatt år 1948 för inkomstökning,

för vilken vederbörande är skattskyldig enligt förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt vid 1948 års taxering, skall krigskonjunkturskatten

utgöra det enligt 1 mom. fastställda grundbeloppet efter avdrag

av det belopp, varmed statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt

annan i preliminär skatt under år 1947 ingående skatt till staten skulle hava

minskats, om krigskonjunkturskattens grundbelopp avdragits från det till

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet och det därefter

återstående beloppet utgjort taxerat belopp.

10 §.

Skall jämlikt 19 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för äkta makar fastställas gemensamt beskattningsbart belopp, skall i förekommande

fall jämväl till krigskonjunkturskatt beskattningsbar merinkomst

särskilt för rörelse och särskilt för övriga förvärvskällor fastställas för makarna

gemensamt.

Kan ene maken helt eller delvis ej utnyttja avdrag för inkomstminskning

eller realisationsförlust, må det återstående avdraget tillgodonjutas av den

andre maken, som om denne själv haft inkomstminskningen eller realisationsförlusten.

Vad nu stadgats om inkomstminskning skall gälla även förvärvskällor

som avses i 5 och 6 §§. Avdrag som omförmäles i 8 § skall, med motsvarande

tillämpning av där meddelade föreskrifter, ske från den för båda

makarna sammanlagda taxerade merinkomsten.

Krigskonjunkturskatten beräknas efter den för båda makarna sammanlagda

beskattningsbara merinkomsten, såvitt angår rörelse med hänsyntagande

till den för båda sammanlagda jämförelseinkomsten, och fördelas å makarna,

särskilt för rörelse och särskilt för övriga förvärvskällor, efter förhållandet

mellan deras taxerade merinkomster av motsvarande förvärvskällor.

Vid beräkning enligt 9 § 2 mom. av avdrag från det till statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt taxerade beloppet i fall som avses i 19 § förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt iakttages att avdraget må, i den

mån det ej kunnat utnyttjas av den därtill närmast berättigade maken, tillgodokomma

den andre maken.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

Restitution av krigskonjunkturskatt.

11 §■

1 mom. Restitution av krigskonjunkturskatt, som påförts provisoriskt vid

1940—1946 års taxeringar, skall efter framställning från skattskyldig medgivas

av prövningsnämnd, om och i den mån senast vid utgången av år 1945,

a) varuförnyelsefond — varmed avses ill § förordningen om krigskonjunkturskatt

för år 1940 samt i 14 § förordningarna om krigskonjunkturskatt

för åren 1941—1945 angiven fond — använts för enligt denna förordning

medgiven nedskrivning å lagertillgångar, som anskaffats i stället för de under

beskattningsåren 1939—1945 avgångna lagertillgångama,

b) före beskattningsåret inköpta lagertillgångar levererats och prisfluktuationsfond

— varmed avses i 12 § förordningen om krigskonjunkturskatt för

år 1940 samt i 15 § förordningarna om krigskonjunkturskatt för åren 1941—

1945 angiven fond — använts för sådan nedskrivning av nämnda tillgångar,

som med motsvarande tillämpning av bestämmelserna i denna förordning

skulle medgivits för beskattningsåren 1939—1945, om tillgångarna då levererats,

c) kostnadsutjämningsfond — varmed avses i 16 § förordningarna om

krigskonjunkturskatt för åren 1941—1945 angiven fond — använts för omkostnader

i rörelsen, för vilka avdrag skulle medgivits vid taxering till krigskonjunkturskatt,

därest fonden ej disponerats för ändamålet.

Har skattskyldig för visst år i stället för att jämlikt 16 § förordningarna

om krigskonjunkturskatt för åren 1942—1945 göra avsättning till kostnadsutjämningsfond

lämnat redovisning å särskild blankett som i 20 § andra stycket

nämnda förordningar sägs, må såsom omkostnad vilken berättigar till

restitution enligt c) godkännas högst så stort belopp, som den skattskyldige

visar hava i balansräkningen för varje år före beskattningsåret från och med

året efter det som redovisningen avsåg funnits kvar av de medel, vilkas redovisning

godkänts såsom likvärdig med avsättning till kostnadsutjämningsfond.

Såsom kvarvarande medel äger härvid den skattskyldige tillgodoräkna

sig jämväl den erlagda krigskonjunkturskatt för vilken enligt ifrågavarande

bestämmelser provisorisk skattepåföring erhållits.

2 mom. Restitution av krigskonjunkturskatt, som påförts provisoriskt vid

1940—1946 års taxeringar, skall efter framställning från skattskyldig av

prövningsnämnd medgivas, om och i den mån

a) tillgång, som i 13 § förordningen om krigskonjunkturskatt för år 1940

samt 17 § förordningarna om krigskonjunkturskatt för åren 1941—1945

sägs, före den 1 april 1947 på grund av prisfall nedgått i värde under det,

vartill den i beskattningsavseende enligt denna förordning avskrivits,

b) belopp, som enligt 14 eller 15 § förordningen om krigskonjunkturskatt

för år 1940 eller 18 eller 19 § förordningarna om krigskonjunkturskatt för

åren 1941—1945 insatts i riksbanken, före den 1 april 1947 disponerats för

sådan anskaffning av tillgång, som insättningen avsett, och i räkenskaperna

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 72.

11

sådan avskrivning å tillgången skett, som enligt i denna förordning angivna

grunder skulle kunnat godkännas vid taxering till krigskonjunkturskatt för

anskaffningsåret, eller

c) tillgång som i b) sägs före den 1 april 1947 på grund av prisfall nedgått

i värde under det, vartill den i beskattningsavseende enligt denna förordning

avskrivits,

dock att, därest i fall som avses i 14 § förordningen om krigskonjunkturskatt

för år 1940 samt 18 § förordningarna om krigskonjunkturskatt för åren

1941—1945 den under beskattningsåren 1939—1945 avyttrade eller förlorade

tillgången varit belastad med intecknad gäld och däremot svarande belopp

ej blivit insatt i riksbanken, den omständigheten att jämväl andra medel

än i riksbanken insatta använts för anskaffning av den nya tillgången ej

skall betaga den skattskyldige den rätt till restitution, som skulle tillkommit

honom, därest medlen uttagits ur riksbanken.

Om den i 21 § omförmälda nämnden för viss skattskyldig medgivit uppskov

med taxering, skall restitution medgivas, om och i den mån belopp, som enligt

14 § förordningen om krigskonjunkturskatt för år 1940 eller 18 § förordningarna

om krigskonjunkturskatt för åren 1941—1945 insatts i riksbanken,

senast tre månader före den dag, då taxeringen enligt nämndens beslut

senast skall vara verkställd, disponeras för sådan anskaffning av tillgång,

som insättningen avsett, och i räkenskaperna sådan avskrivning å tillgången

skett, som enligt i denna förordning angivna grunder skulle kunnat godkännas

vid taxering till krigskonjunkturskatt för anskaffningsåret.

3 mom. Restitution av provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt i fall, som

i 2 mom. avses, må icke medgivas om och i den mån avdrag för överpris å i

nämnda mom. angivna tillgångar åtnjutits vid taxering till krigskonjunkturskatt

enligt denna förordning.

4 mom. Vid tillämpning av bestämmelserna i 1 och 2 mom. här ovan

skall iakttagas, att tidigare till fond av ifrågavarande slag gjord avsättning

skall anses hava tagits i anspråk före sådan avsättning till dylik fond, som

skett enligt förordningarna om krigskonjunkturskatt för åren 1944 och 1945,

att avsättning enligt förordningen om krigskonjunkturskatt för år 1944 skall

anses hava tagits i anspråk före sådan avsättning till dylik fond, som skett

enligt förordningen om krigskonjunkturskatt för år 1945, samt att avsättning,

som skett vid taxeringen till krigskonjunkturskatt för år 1946, skall

anses hava i sista hand tagits i anspråk.

Restitution skall i vart och ett av de i 1 och 2 mom. under a)—c) angivna

fallen avse det belopp, varmed skatten för respektive beskattningsår skulle

hava minskats, om avdrag med den i punkten angivna nedskrivningen, omkostnaden,

avskrivningen eller värdeminskningen skett vid den beskattningsbara

merinkomstens fastställande.

Därest skattskyldig, vilken med medel ur kostnadsutjämningsfond gäldat

samtliga på den del av beskattningsåret, som infallit före den 1 januari 1946,

belöpande omkostnader som i 1 mom. under c) sägs men ej därigenom kunnat

helt undgå inkomstminskning, till täckande helt eller delvis av denna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

disponerat ytterligare medel ur fonden, må i motsvarande mån restitution

som ovan sagts äga rum, såsom om medlen använts för i 1 mom. under c)

avsedda omkostnader.

5 mom. Har av skattskyldig bedriven rörelse under något eller några av

beskattningsåren 1940—1946 eller, i fall som avses i 16 § 1 mom. andra

stycket och 19 § 2 mom. andra stycket, under något eller några av beskattningsåren

1940—1947 vid tillämpning av de för respektive beskattningsår

gällande bestämmelserna utvisat inkomstminskning, må efter därom hos

prövningsnämnd gjord framställning restitution av krigskonjunkturskatt,

som påförts för merinkomst av rörelse vid 1940—1946 års taxeringar, medgivas,

om och i den mån inkomstminskningen ej uppkommit oberoende av

förhållanden, som omförmälas i 1 §.

Inkomstminskning, som uppstått i till rörelse hänförlig förvärvskälla

under den del av beskattningsåret, som infallit före den 1 januari 1946,

skall i första hand avdragas å inkomst från annan eller andra förvärvskällor

under beskattningsåret enligt bestämmelserna i denna förordning och

får således endast med därefter eventuellt återstående belopp tagas i beräkning

för åtnjutande av restitution.

Inkomstminskning, som uppkommit under beskattningsåren 1940—1945,

må tagas i beräkning för åtnjutande av restitution allenast i den mån avdrag

därför ej tidigare utnyttjats.

Vid beräkning av inkomstminskning må hänsyn icke tagas till å förvärvskällan

belöpande utjämningsavdrag. Vid bestämmande av huruvida avdrag

för inkomstminskning skall anses hava utnyttjats vid tidigare års taxeringar

skall bortses från det i 8 § omförmälda avdraget å 3 000 kronor.

Restitution, som i första stycket sägs, skall avse det belopp, varmed skatten

för respektive beskattningsår skulle hava minskats, om avdrag för ovan omförmäld

inkomstminskning skett vid den beskattningsbara merinkomstens

fastställande.

Vid tillämpning av vad nu sagts skall iakttagas att krigskonjunkturskatt,

som påförts enligt förordningarna om krigskonjunkturskatt för åren 1940—

1943, skall restdtueras före sådan skatt, som påförts enligt förordningarna

om krigskonjunkturskatt för åren 1944 och 1945, att krigskonjunkturskatt,

som påförts enligt förordningen om krigskonjunkturskatt för år 1944, skall

restitueras före sådan skatt, som påförts enligt förordningen om krigskonjunkturskatt

för år 1945, samt att krigskonjunkturskatt, som påförts vid

taxeringen till krigskonjunkturskatt för år 1946, i sista hand skall restitueras.

6 mom. Beträffande förfarandet vid restitution meddelar Kungl. Maj:t

föreskrifter under iakttagande av stadgandet i 17 § andra stycket.

(Se vidare anvisningarna.)

12 §.

Å erlagd krigskonjunkturskatt, som enligt 11 § restitueras, utgår ränta

med två och en halv procent, dock ej i den mån fråga är om restitution

enligt 11 § 1 mom. c) eller 5 mom.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 72.

13

Särskilda bestämmelser rörande dödsbo.

13 §.

Därest enligt 24 § 1 inom. förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

dödsbo efter skattskyldig befrias från erläggande av skatt, skall

på särskild prövning av prövningsnämnd bero, huruvida och i vad män

härav föranledd befrielse från erläggande av krigskonjunkturskatt skall äga

rum.

Vad i 24 § 2 mom. förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

är stadgat om dödsbos och dödsbodelägares ansvarighet för dylik skatt

skall äga motsvarande tillämpning i fråga om krigskonjunkturskatt.

Beskattningsort.

14 §.

Taxering till krigskonjunkturskatt skall ske i den kommun, som enligt

22 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt är den skattskyldiges

beskattningsort.

Uppgiftsskyldighet och förfarande vid taxering till krigskonjunkturskatt.

15 §.

Taxeringsförordningens bestämmelser om taxering till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt skola i tillämpliga delar, med de avvikelser som nedan

stadgas, lända till efterrättelse med avseende å taxering till krigskonjunkturskatt.

Där ej annat av sammanhanget framgår, förstås i denna förordning med län

jämväl Stockholms stad, med länsstyrelse jämväl överståthållarämbetet, med

landskamrerare jämväl skattedirektören hos överståthållarämbetet samt med

taxeringsintendent jämväl allmänna ombudet hos den mellankommunala

prövningsnämnden ävensom i 16 § taxeringsförordningen om förmäld tjänsteman.

16 §.

1 mom. Skyldighet att utan anmaning på heder och samvete avlämna

deklaration till ledning för egen taxering till krigskonjunkturskatt föreligger,

därest Kungl. Maj:t ej annorlunda föreskriver, för fysisk eller juridisk person,

vilken i sin år 1947 avlämnade självdeklaration uppgivit nettointäkt av

rörelse, som uppkommit under räkenskapsår omfattande tid före den 1

januari 1946, eller inkomst av tantiem, provision eller gratifikation, som

utgått från rörelse och hänför sig till tiden den 1 september 1939—den 31

december 1945 eller som utgått från jordbruk eller skogsbruk och hänför sig

till tiden den 1 januari 1940—den 31 december 1945.

Vad nu sagts skall jämväl gälla fysisk eller juridisk person för vilken

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

skyldighet att i självdeklaration uppgiva intäkt eller inkomst, som i föregående

stycket avses, föreligger först år 1948.

Undantagen från deklarationsplikt som nu sagts är sådan i första stycket

avsedd fysisk person, vilken i sin år 1947 avlämnade självdeklaration uppgivit

nettointäkt av rörelse eller inkomst av tantiem, provision eller gratifikation

som utgått från rörelse, jordbruk eller skogsbruk, sammanlagt understigande

4 000 kronor, eller för vilken för beskattningsåret av taxeringsnämnden

fastställts ett till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerat

belopp å högst 6 000 kronor, så ock juridisk person som jämlikt 2 § 2 mom.

är undantagen från skattskyldighet.

Deklarationen skall senast den 15 september 1947 avlämnas till länsstyrelsen

i det län, där taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

ägt rum, eller, såvitt gäller fysisk eller juridisk person som i andra stycket

avses, till länsstyrelsen i det län där taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skall äga rum år 1948.

2 mom. Annan än den, som på grund av bestämmelserna i 1 mom. har

uppgiftsskyldighet, är pliktig att efter anmaning, inom tid som i anmaningen

angives, på heder och samvete avlämna deklaration för egen taxering till

krigskonjunkturskatt.

3 mom. Formulär till blanketter för deklarationer enligt 1 och 2 mom.

fastställas av Kungl. Maj:t.

4 mom. Efter anmaning är envar fysisk eller juridisk person pliktig att i

den omfattning, som i anmaningen angives, meddela för sin taxering till

krigskonjunkturskatt erforderliga uppgifter utöver dem som avses i 1 och

2 mom.

5 mom. Vanligt handelsbolag, kommanditbolag så ock rederi för registreringspliktigt

fartyg skall utan anmaning till ledning för delägares taxering

till krigskonjunkturskatt avlämna deklaration på sätt och i den ordning i

1 mom. sägs.

6 mom. Rörande påföljd för underlåtenhet att avlämna deklaration för

taxering till krigskonjunkturskatt skola taxeringsförordningens bestämmelser

om underlåtenhet att avlämna självdeklaration hava motsvarande tillämpning;

dock skall den i 39 § 1 mom. första stycket taxeringsförordningen

stadgade påföljden för underlåtenhet att avlämna självdeklaration beträffande

deklaration enligt 1 mom. här ovan inträda endast därest den skattskyldige

underlåtit att efterkomma anmaning att inkomma med sådan.

Rörande påföljd för underlåtenhet att avlämna deklaration i fall som avses

i 5 mom. skola taxeringsförordningens bestämmelser om underlåtenhet att

avlämna uppgifter som i 34 § samma förordning sägs äga motsvarande tilllämpning.

17 §.

Taxering verkställes av den prövningsnämnd, som har att taga befattning

med den skattskyldiges taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för beskattningsåret.

Frågor om rätt till restitution av krigskonjunkturskatt skola handläggas

av prövningsnämnd.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Alaj.ts proposition nr 72.

18 §.

1 mom. Det åligger taxeringsintendenten att, med ledning av deklarationer

och andra uppgifter enligt 16 § och tillgängliga handlingar rörande

taxering jämlikt taxeringsförordningen, efter den skriftväxling med den

skattskyldige och utredning i övrigt, som finnes erforderlig, såsom underlag

för taxeringen till krigskonjunkturskalt låta upprätta förslag till sådan

taxering av envar skattskyldig, för vilken till krigskonjunkturskatt beskattningsbar

merinkomst ifrågakommer.

2 mom. överensstämmer förslag enligt 1 mom. med deklaration, som

avgivits av den skattskyldige, skall det så snart ske kan överlämnas till

prövningsnämnden.

3 mom. Innebär förslag enligt 1 mom. avvikelse från den skattskyldiges

deklaration eller är sådant förslag upprättat utan att deklaration avlämnats,

skall det genom taxeringsintendentens försorg ofördröjligen i rekommenderat

brev tillställas den skattskyldige.

Skattskyldig, som icke åtnöjes med förslag till taxering, äger att inom viss

vid förslagets översändande angiven tid till länsstyrelsen ingiva till prövningsnämnden

ställda erinringar mot förslaget jämte den utredning han vill

åberopa. Tid som nu sagts skall, där ej särskilda omständigheter göra det

omöjligt, bestämmas till minst fjorton dagar efter förslagets mottagande.

Sedan taxeringsintendenten vidtagit de ändringar i förslaget, vartill erinringarna

må föranleda, skall förslaget så snart ske kan föreläggas prövningsnämnden.

19 §.

1 mom. Därest prövningsnämnden vid granskning av förslag rörande

taxering till krigskonjunkturskatt finner anledning till annan avvikelse från

detta än som föranledes av yrkande från den skattskyldige, bör denne därom

underrättas och erhålla tillfälle inkomma med erinringar, innan taxeringen

fastställes.

2 mom. Prövningsnämnden skall, såvitt gäller fysisk eller juridisk person,

som avses i 16 § 1 mom. första stycket, verkställa taxering till krigskonjunkturskatt

så snart ske kan efter det nämnden fastställt taxeringen

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1947 dock senast den 30

juni 1948.

Såvitt gäller fysisk eller juridisk person, som avses i 16 § 1 mom. andra

stycket, skall prövningsnämnden verkställa taxering till krigskonjunkturskatt

så snart ske kan efter det nämnden fastställt taxeringen till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1948 dock senast den 30 juni 1949.

Taxeringsintendent samt medlem av prövningsnämnd må jämväl efter utgången

av taxeringsåret 1947 eller, i fall som i föregående stycke avses, efter

utgången av taxeringsåret 1948 framställa yrkande angående påföring av

krigskonjunkturskatt enligt denna förordning.

Därest i 21 § här nedan omförmälda nämnd därtill lämnar medgivande,

må beträffande skattskyldig, som bedriver rederi- eller varvsrörelse, taxe
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

ringen uppskjutas ytterligare, dock att taxering senast skall verkställas den

30 juni 1950. Framställning om uppskov som nu sagts skall ingivas senast

den 31 december 1947 till länsstyrelsen i det län, där den skattskyldige taxerats

eller, i fall som i andra stycket avses, skall taxeras till statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt.

3 mom. Sedan prövningsnämnden verkställt taxeringen till krigskonjunkturskatt,

antecknas denna i särskild längd (krigskonjunkturskattelängd) enligt

formulär, som fastställes av Kungl. Maj:t.

4 mom. Till envar skattskyldig, som taxerats till krigskonjunkturskatt,

skall vederbörande protokollförare senast å fjortonde dagen efter den, då

protokollet justerades, i rekommenderat brev med mottagningsbevis översända

utdrag ur krigskonjunkturskaltelängden samt prövningsnämndens

protokoll i vad den skattskyldige angår, dock att nämnda handlingar skola

översändas senast den 15 januari 1948 i vad angår skattskyldiga, vilkas

taxering till krigskonjunkturskatt verkställts senast den 31 december 1947.

20 §.

Kungl. Maj:t förordnar en i bokföring sakkunnig person att såsom konsulent

biträda allmänna ombudet hos den mellankommunala prövningsnämnden

vid taxeringen till krigskonjunkturskatt. Där så prövas erforderligt

förordnar Kungl. Maj:t jämväl, efter framställning av länsstyrelsen, sådan

sakkunnig att såsom konsulent biträda taxeringsintendenten vid ifrågavarande

taxering.

Därjämte förordnar Kungl. Maj:t en särskild konsulent att tillhandagå

taxeringsmyndigheterna med råd och upplysningar rörande taxering till

krigskonjunkturskatt och att vara föredragande hos den nämnd som omförmäles

i 21 §.

21 §.

Kungl. Maj:t förordnar en för hela riket gemensam nämnd (centrala

krigskonjunkturskattenämnden) med uppgift att

dels efter framställning från taxeringsintendent eller från prövningsnämnd

eller när anledning eljest anses föreligga avgiva yttranden i ärenden rörande

taxering till krigskonjunkturskatt,

dels lämna anvisningar om värdesättningen av surrogat- och ersättningsvaror

vid taxering till krigskonjunkturskatt,

dels, när anledning därtill uppkommer, till Kungl. Maj:t avgiva förslag

rörande tillämpning av denna förordning.

Nämnden skall bestå av ordförande och nio ledamöter. En av ledamöterna

skall förordnas till vice ordförande. För varje ledamot utses en suppleant.

Nämnden är beslutför, när sju medlemmar äro tillstädes.

Nämnden må, i den utsträckning Kungl. Maj:t förordnar, åtnjuta biträde

av sakkunniga.

Beträffande nämndens verksamhet skola de i 110—112 §§ taxeringsår - ordningen meddelade bestämmelserna äga motsvarande tillämpning.

Om nämndens befogenhet att i visst fall medgiva uppskov med taxering

stadgas i 19 § 2 mom.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

17

22 §.

Deklaration eller annan uppgift enligt denna förordning skall av vederbörande

myndighet biläggas och åtfölja den självdeklaration, till vilken den

anknyter. Vad i 56 § 1 mom. taxeringsförordningen stadgas beträffande

självdeklaration skall äga tillämpning jämväl beträffande handling, som enligt

vad nu sagts skall biläggas självdeklarationen.

Rörande rätt att taga del av självdeklaration samt av deklarationer och

andra uppgifter enligt denna förordning skall vad i 56 § 1 mom. taxeringsförordningen

stadgas beträffande sakkunnig gälla om konsulent enligt denna

förordning, och skall vad i nämnda mom. stadgas beträffande ordförande

och ledamöter i prövningsnämnd gälla om ordförande och ledamöter i den

centrala krigskonjunkturskattenämnden. Rörande förbud för person, som sålunda

fått del av självdeklaration eller deklaration eller annan uppgift enligt

denna förordning, att offentliggöra eller yppa dess innehåll skola föreskrifterna

i 56 § 1 mom. och 57 § taxeringsförordningen äga motsvarande

tillämpning.

Ämbets- eller tjänsteman, vilken äger rätt att taga del av deklaration till

krigskonjunkturskatt, äger jämväl rätt att taga del av den självdeklaration,

vid vilken den bilagts eller skall biläggas, jämte därtill hörande uppgifter

enligt taxeringsförordningen.

23 §.

För taxeringen till krigskonjunkturskatt må granskning av skattskyldigs

bokföring enligt bestämmande i varje särskilt fall av taxeringsintendenten

verkställas av person, som verkställer bokföringsgranskning enligt taxeringsförordningen.

Taxeringsförordningens föreskrifter skola härvid äga motsvarande

tillämpning.

Dylik granskning må ock verkställas av konsulent, varom i 20 § förmäles.

24 §.

1 mom. Beträffande besvär över taxering till krigskonjunkturskatt så ock

över beslut rörande restitution av sådan skatt skola taxeringsförordningens

föreskrifter om taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt äga motsvarande

tillämpning med iakttagande att besvärsrätt tillkommer den skattskyldige

och vederbörande taxeringsintendent.

2 mom. Därest genom utslag av Kungl. Maj:t eller kammarrätten sådan

ändring sker i den skattskyldiges taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för inkomst under något av förkrigsinkomståren, att taxeringen till

krigskonjunkturskatt bör bestämmas till annat belopp än som skett, må besvär

med yrkande om härav föranledd ändring i taxeringen till krigskonjunkturskatt

anföras hos prövningsnämnden eller, därest denna taxering i

annan ordning är föremål för prövning i högre instans, hos denna instans

för att prövas i sammanhang med målet i övrigt.

Rätt att anföra besvär som nu sagts tillkommer den skattskyldige, där han

ej gjort sig skyldig till underlåtenhet, som avses i 16 § 6 mom. första stycket,

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 72.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kung!, iviaj.fs proposition nr 72.

samt vederbörande taxeringsintendent. Beträffande tiden för besvärens ingivande

och handläggningen av desamma skall 124 a § 1 mom. taxeringsförordningen

äga motsvarande tillämpning.

25 §.

Äro för viss skattskyldig besvär samtidigt anhängiga över taxering enligt

denna förordning och enligt taxeringsförordningen, skola besvären prövas i

samband med varandra.

Därest efter anförda besvär eller eljest taxering till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt för år 1947 eller år 1948 ändras eller påföres någon, skall

samtidigt vidtagas därav betingad ändring i taxeringen till krigskonjunkturskatt,

dock att, därest beslut om höjning av taxering till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt eller påföring av sådan taxering meddelas av kammarrätten

eller Kungl. Maj:t, fråga om därav betingad höjning eller påföring av

taxering till krigskonjunkturskatt skall handläggas av prövningsnämnd. Beslut

rörande fråga som nyss sagts skall av prövningsnämnd meddelas så snart

ske kan efter det kammarrättens utslag angående taxeringen till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt vunnit laga kraft eller Kungl. Maj:ts utslag

angående samma taxering meddelats. Beträffande förslag i fråga om taxering

till krigskonjunkturskatt i fall som nu avses skola bestämmelserna i 18 § äga

motsvarande tillämpning under iakttagande att förslaget så snart ske kan

bör tillställas den skattskyldige för erinringars avgivande. Vad sålunda stadgats

angående prövningsnämnds handläggning av fråga rörande taxering till

krigskonjunkturskatt skall dock ej äga tillämpning i fall där kammarrätten

eller Kungl. Maj:t tidigare meddelat beslut angående samma taxering.

Det åligger länsstyrelsen att vid insändande till kammarrätten av besvär

rörande taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt i förekommande

fall foga utdrag av krigskonjunkturskattelängden.

Eftertaxering.

26 §.

1 mom. Har skattskyldig i deklaration eller annan uppgift, som avgivits

till ledning vid taxering enligt denna förordning eller vid hans taxering för

inkomst eller förmögenhet, lämnat oriktigt meddelande, eller har han, ehuru

uppgiftspliktig, underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och

har därav föranletts att han icke blivit taxerad till krigskonjunkturskatt eller

att han blivit för lågt taxerad till sådan skatt, skall han eftertaxeras till

krigskonjunkturskatt att utgå med det belopp, som genom berörda förfarande

undandragits staten. Vad nu sagts skall gälla jämväl i det fall då skattskyldig

vid taxering enligt denna förordning erhållit avdrag för nedskrivning

å kontraherad, vid beskattningsårets utgång icke levererad tillgång men

kontraktet sedermera icke fullföljes. Beträffande eftertaxering enligt denna

förordning skall vad i förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

är stadgat rörande eftertaxering till dylik skatt äga motsvarande tilllämpning,

med iakttagande av att eftertaxering icke må ske senare än den

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

19

31 december 1952 såvitt angår skattskyldiga, vilkas taxering skolat verkställas

senast den 30 juni 1948 och icke senare än den 31 december 1953 såvitt

angår skattskyldiga, vilkas taxering skolat verkställas senast den 30 juni

1949, samt att det skall ankomma på den skattskyldige att visa, att merinkomst,

som fastställes på grund av eftertaxering, ej berott på förhållanden

som i 1 § sägs.

2 mom. Därest eftertaxering ifrågakommer under år, då allmän taxering

till krigskonjunkturskatt ej äger rum, skall eftertaxeringen verkställas av

prövningsnämnden med motsvarande tillämpning av taxeringsförordningens

bestämmelser, därvid iakttages att eftertaxeringen antecknas i krigskonjunkturskattelängd,

vilken såsom bilaga fogas vid prövningsnämndens protokoll.

3 mom. Har genom uppgifter, som lämnats av skattskyldig till ledning för

taxering till krigskonjunkturskatt, föranletts, att restitution av sådan skatt

jämlikt 11 § 5 mom. felaktigt ägt rum, skall vad i 1 och 2 mom. härovan

stadgas äga motsvarande tillämpning.

Särskilda bestämmelser.

27 §.

Har vid beräkning av merinkomst av rörelse nedsättning av inkomsten för

beskattningsåret skett på grund av att vid beskattningsårets utgång befintlig

dold reserv i lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i

rörelse helt eller delvis bildats före beskattningsårets ingång genom nedskrivning,

vilken enligt förordningarna om krigskonjunkturskatt för åren

1940—1945 icke skulle kunnat godkännas och vilken icke heller beaktats vid

tidigare års taxeringar, skall den myndighet, genom vars beslut nedsättningen

skett, tillika besluta om de ändringar i tidigare års taxeringar till krigskonjunkturskatt,

vilka betingas av den vidtagna åtgärden.

28 §.

Har skattskyldig genom att omlägga räkenskapsåret eller genom att till

någon, som är ekonomiskt intresserad i hans näringsföretag eller kan öva

inflytande på företagets ledning, försälja varor till lägre pris eller av honom

köpa varor till högre pris än de i allmänhet gällande eller genom att vidtaga

annan därmed jämförlig åtgärd obehörigen minskat merinkomsten för beskattningsåret,

skall det belopp, varmed merinkomsten genom den vidtagna

åtgärden minskat, tilläggas vid inkomstuppskattningen enligt denna förordning.

Straffbestämmelse.

29 §.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration enligt denna förordning

eller vid lämnande av uppgift som i 16 § sägs lämnat oriktig uppgift, stadgas

i skattestrafflagen.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

Kostnader för taxeringsarbetet.

30 §.

Av taxeringen till krigskonjunkturskatt föranledda särskilda kostnader bestridas

av statsmedel.

Tillämpningsföreskrifter.

31 §.

Kungl. Maj :t äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga

föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

I fråga om skattskyldig, som avlidit före den 1 januari 1947, samt dödsbo

efter sådan skattskyldig skola, i stället för bestämmelserna i 13 §, motsvarande

stadganden i förordningen om krigskonjunkturskatt för år 1946 äga

tillämpning.

Anvisningar

till 4 §.

1. Enligt punkt 1 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen, sådan

denna lyder enligt lag den 17 juni 1938, skall för annan skattskyldig än aktiebolag,

ekonomisk förening, ömsesidigt försäkringsbolag eller sparbank intäkt

vid avyttring av för stadigvarande bruk i rörelse avsedda maskiner eller

andra inventarier, vilka icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag enligt

nämnda lag hänföras till byggnad, under vissa förutsättningar upptagas till

en del såsom intäkt av rörelse och till en del såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.

Med hänsyn till föreskriften i 2 § 1 mom. sista stycket

i denna förordning skall vad sålunda stadgas icke gälla vid taxering till

krigskonjunkturskatt, utan skall därvid intäkten i sin helhet upptagas såsom

intäkt av rörelse om och i den mån intäkten uppkommit under beskattningsåret,

dock före den 1 januari 1946. Såsom av sistnämnda stadgande

framgår skall motsvarande gälla även där intäkt genom dylik avyttring ej

är skattepliktig enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Vad nu sagts avser även utfallande försäkringsbelopp vid förlust av

tillgång varom är fråga och skall iakttagas beträffande såväl förkrigsinkomståren

som beskattningsåret.

2. Den vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt verkställda

uppskattningen av inkomst av förvärvskälla hänförlig till rörelse för

förkrigsinkomståren skall vid uppskattning av inkomst enligt denna förordning,

förutom i fall som avses i 4 § 7 mom. samt i punkt 1 här ovan, frångås

i den mån följande särskilda föreskrifter därtill föranleda.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kunql. Maj:ts proposition nr 72.

21

a) Har vid värdering av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning

i rörelsen under något av förkrigsinkomståren mera avsevärd nybildning

av dold reserv ägt rum genom nedskrivning eller mera avsevärd minskning

av sådan reserv skett genom uppskrivning, skall vid inkomstuppskattningen

för vartdera förkrigsinkomståret tilläggas under året gjord sådan nybildning

eller avdragas under året inträdd sådan minskning av den dolda

reserven.

b) Har avdrag för värdeminskning å maskiner, inventarier, byggnader

eller andra dylika tillgångar för stadigvarande bruk för något av förkrigsinkomståren

vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt medgivits

med belopp mera avsevärt överstigande vad som kan antagas hava motsvarat

den verkliga värdeminskningen under året, skall det överskjutande

beloppet tilläggas vid inkomstens uppskattning.

c) Har för något av förkrigsinkomståren avdrag skett för avsättning till

konjunkturinvesteringsfond eller, med större belopp än som kan anses motsvara

normal årsavsättning, till pensionering av anställda eller annat likartat

ändamål, skall beloppet tilläggas vid inkomstuppskattningen.

Har å andra sidan för något av förkrigsinkomståren i inkomsten ingått

belopp av sådant slag och av sådan storlek som uppenbarligen ej kan anses

för rörelsen normalt, skall sådant belopp ej upptagas såsom intäkt.

d) Huru förfaras skall med utdelning å svenska aktier och andelar i svenska

ekonomiska föreningar samt med beräkning av ränta å eget kapital nedlagt

i rörelsen framgår av punkterna 6 och 9 här nedan.

3. Såsom jämförelseinko,mist skall i regel upptagas medeltalet av inkomsterna

för båda förkrigsinkomståren. Är det uppenbart, att detta medeltal ej

utgör ett godtagbart uttryck för den skattskyldiges normala årsinkomst av

förvärvskällan vid tiden närmast före krigsutbrottet, men kan det antagas,

att ettdera förkrigsinkomstårets inkomst utgör ett bättre samt i och för sig

godtagbart uttryck för nämnda årsinkomst, skall denna inkomst vara jämförelseinkomst.

Har den skattskyldige ej bedrivit rörelse under hela det förra

men under hela det senare förkrigsinkomståret, skall i regel inkomsten för

det senare året vara jämförelseinkomst. Hava förkrigsinkomståren visat underskott

eller eljest uppenbart onormala vinstresultat, skall jämförelseinkomsten

fastställas till annat belopp, som med hänsyn till omständigheterna

kan anses skäligt. Den omständigheten att ett av förkrigsinkomståren visat

underskott bör i regel anses utgöra skäl att på sätt nu sagts bestämma jämförelseinkomsten

till annat belopp än medeltalet av inkomsterna för förkrigsinkomståren.

Har den skattskyldige ej bedrivit ifrågavarande rörelse under något förkrigsinkomstår

eller har han bedrivit densamma endast under del av sådant

år, fastställes jämförelseinkomsten med hänsyn till omständigheterna. Såsom

exempel på i dylika fall ifrågakommande uppskattningsgrunder må följande

anföras. Därest rörelsen övertagits från annan, som under förkrigsinkomståren

eller ett av dessa bedrivit rörelse under likartade förhållanden,

kan stundom jämförelseinkomsten fastställas med ledning av rörelsens resul
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

tat i förre innehavarens hand. Är åter fråga om ny rörelse eller övertagen

rörelse, för vilken dylik beräkning av jämförelseinkomsten finnes ej kunna

ifrågakomma, må denna fastställas med ledning av resultatet av annan jämförbar

rörelse, som under förkrigsinkomståren bedrivits under likartade förhållanden.

Står ej annan uppskattningsgrund till buds. må såsom jämförelseinkomst

fastställas ett belopp, motsvarande skälig ränta antingen å eget

kapital, beräknat enligt punkt 9 här nedan, eller, om därigenom större förmån

vinnes, å såväl eget som upplånat kapital med avdrag för den å sistnämnda

kapital under beskattningsåret belöpande räntan, i båda fallen med

tillägg beträffande enskild skattskyldig av skäligt värde å dennes personliga

arbetsinsats. Ränta å kapital som nu sagts må beräknas efter en räntefot

av lägst sex procent. Till upplånat kapital må vid beräkning som nu avses

ej hänföras varuskulder eller uppburna förskott å leveranser. Om ej särskilda

förhållanden till annat föranleda, antages vid dylik beräkning kapitalet

hava under hela jämförelseåret utgjort samma belopp som vid beskattningsårets

ingång. Vid uppskattning av värdet å den personliga arbetsinsatsen

må skälig hänsyn tagas till intäktsbelopp, som rörelseidkaren under

förkrigsinkomståren erhållit i annan verksamhet Har rörelse av den

skattskyldige bedrivits endast under senare delen av det sista förkrigsinkomståret,

kan för den förra delen av detta år motsvarande tillämpning

av nu angivna regler ifrågakomma. I dylikt fall anses så stort kapital

hava varit under förra delen av året nedlagt i rörelsen, som när rörelsen

började bedrivas var nedlagt i denna.

För fysisk person må jämförelseinkomsten beträffande förvärvskälla, av

vilken han haft sin huvudsakliga försörjning, ej bestämmas till lägre belopp

än 3 000 kronor.

Såsom lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelsen

enligt 4 § skall vid det antagna jämförelseårets slut alltid anses lagret

vid det sista förkrigsinkomstårets utgång, uppskattat i överensstämmelse

med räkenskapernas värdesättning vid denna tidpunkt, även där ett jämkat

värde antagits vid uppskattning av inkomsten för sista förkrigsinkomståret.

Den vid taxering till krigskonjunkturskatt senast fastställda jämförelseinkomsten

bör frångås endast om särskilda skäl därtill föranleda.

4. Vid uppskattning av inkomst för beskattningsåret skall den vid taxeringen

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt verkställda uppskattningen

av inkomst hänförlig till rörelse, förutom i fall som avses i 4 § 7 mom. samt

i punkt 1 här ovan, frångås i den mån nedan givna särskilda föreskrifter

därtill föranleda.

a) Har vid taxering till krigskonjunkturskatt år 1946 tillägg gjorts för vid

dylik taxering ej medgiven nedskrivning under nästföregående beskattningsår

av lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse,

skall hänsyn härtill tagas vid värdering av lagret vid beskattningsårets ingång

och skall följaktligen vid inkomstuppskattningen avdrag medgivas med

belopp svarande mot nämnda tillägg. Har skattskyldig vid inkomstuppskattningen

för det beskattningsår, som taxeringen till krigskonjunkturskatt år

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

23

1946 avsåg, åtnjutit avdrag för i räkenskaperna ej gjord nedskrivning av lagertillgångar,

skall ett mot detta avdrag svarande belopp tilläggas vid inkomstuppskattningen.

b) Lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse

vid beskattningsårets utgång må ej vid inkomstuppskattningen nedskrivas

till lägre belopp än som erhålles vid uppskattning enligt de principer och den

prisnivå som tillämpats beträffande lagervärderingen för jämförelseårets utgång,

d. v. s. uppskattningen enligt räkenskaperna av lagret vid sista förkrigsinkomstårets

utgång (förkrigslagret). Därest det vid uppskattning enligt

sagda principer och prisnivå befinnes, att lagret vid beskattningsårets

utgång översteg förkrigslagret, må dock ej beträffande lagerökningen godkännas

nedskrivning till lägre värde än 140 procent av anskaffningskostnaden

vid sista förkrigsinkomstårets utgång. Därvid iakttages att, om lagret vid

utgången av augusti 1939 (krigsutbrottet) visas hava varit större än vid

sista förkrigsinkomstårets utgång, lagret vid krigsutbrottet skall räknas såsom

förkrigslager samt att i dylikt fall beträffande så stor del av det vid beskattningsårets

utgång befintliga lagret, som motsvarar lagerökningen under

tiden från det sista förkrigsinkomstårets utgång till krigsutbrottet, ej må god

kännas nedskrivning till lägre värde än anskaffningskostnaden vid krigsutbrottet

för denna del av förkrigslagret.

Beträffande värdesättning av lagertillgångar i fall, varom i närmast följande

båda stycken förmäles, skola i stället för de ovan angivna bestämmelserna

gälla vad nedan stadgas.

Om den skattskyldige visar, att anskaffningskostnaden å lagret i dess helhet

vid beskattningsårets utgång ej uppgick till 140 procent av anskaffningskostnaden

vid sista förkrigsinkomstårets utgång eller, där lagret vid krigsutbrottet

utgör förkrigslager, till 140 procent av anskaffningskostnaden vid

krigsutbrottet, må lagerökning upptagas till den vid beskattningsårets utgång

gällande anskaffningskostnaden. Kan skattskyldig visa, att före taxeringens

avslutande värdet å lagret i dess helhet nedgått under vad nyss angivits, bör

lagerökningen upptagas till detta lägre pris, i den mån den skattskyldige genom

prisfallet lidit eller kommer att lida förlust. Har den skattskyldige försålt

lagret eller delar därav till pris, som uppenbarligen understiger gällande

marknadsvärde, skall dock vid tillämpning av vad nyss sagts hänsyn till sådan

försäljning icke tagas.

Har skattskyldig vid bekattningsårets utgång lager av sådan vara, beträffande

vilken staten garanterat visst försäljningspris, må lagret, i den mån

detsamma överstiger förkrigslagret, icke upptagas till lägre värde än som

motsvarar anskaffningskostnaden vid beskattningsårets utgång.

1 de fall lagret vid sista förkrigsinkomstårets utgång räknas som förkrigslager

och lagerökning därefter skett må vid inkomstuppskattningen lagret vid

beskattningsårets utgång sålunda ej nedskrivas till lägre belopp än summan

av värdet a förkrigslagret uppskattat efter i första stycket angivna principer

och prisnivå och värdet å lagerökningen uppskattat till 140 procent av anskaffningskostnaden

vid sista förkrigsinkomstårets utgång eller, i fall som

i tredje och fjärde styckena angivits, till anskaffningskostnaden vid beskatt
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Mcij:ts proposition nr 72.

ningsårets utgång respektive vid taxeringens avslutande. I de fall åter då

lagret vid krigsutbrottet räknas som förkrigslager må lagret vid beskattningsårets

utgång nedskrivas enligt förut i detta stycke angivna grunder med

iakttagande därjämte att beträffande den del av lagret, som motsvarar lagerökningen

från det sista förkrigsinkomstårets utgång till krigsutbrottet, ej må

godkännas nedskrivning till lägre värde än anskaffningskostnaden vid krigsutbrottet.

Vid tillämpning av vad i detta stycke stadgas skall dock vid bedömande

av nedskrivningen hänsyn tagas till inträffad värdeminskning på

grund av prisfall eller av annan orsak, så ock till i vad mån efterfrågan å

tillgången kan antagas bliva minskad eller upphöra, när normala förhållanden

åter inträda.

Om den dolda reserven i det vid beskattningsårets utgång befintliga lagret

vid upskattning, såvitt angår den del av lagret som motsvarar förkrigslagret,

till förkrigspris och, såvitt angår lagerökningen, till 140 procent av

förkrigspriset eller, i fall som i tredje och fjärde styckena angivits, till anskaffningskostnaden

vid beskattningsårets utgång respektive vid taxeringens

avslutande ej är större än den dolda förkrigsreserv, som avses i 4 §

4 mom. första stycket [jfr punkt 12 a) här nedan], skall lagret ej anses

nedskrivet till lägre belopp än som godkännes enligt förra stycket. Vid beräkning,

som nu sagts, må uppskattning av lagertillgångama ske till anskaffningsvärdet

vid beskattningsårets utgång, om detta värde understiger

förkrigspriset. Med förkrigspris förstås kostnaden för att anskaffa tillgångar

av ifrågavarande slag vid krigsutbrottet eller, därest lagret vid sista förkrigsinkomstårets

utgång räknas såsom förkrigslager, vid sistnämnda tidpunkt.

Har den skattskyldige ej vid sista förkrigsinkomstårets utgång haft lagertillgång,

må vid uppskattningen av inkomsten för beskattningsåret vid

nämnda års utgång befintlig lagertillgång ej nedskrivas till lägre värde än

som kan antagas hava motsvarat 140 procent av kostnaden för att anskaffa

tillgången vid utgången av augusti 1939, skäligen reducerat med hänsyn till

redan inträffad värdeminskning på grund av prisfall eller av annan orsak

eller till befarad värdeminskning vid krigskonjunkturens upphörande eller

dessförinnan. Sådana lagertillgångar, som avses i fjärde stycket i denna anvisningspunkt,

må dock icke nedskrivas till lägre värde än anskaffningskostnaden

vid beskattningsårets utgång.

c) Om lagret vid beskattningsårets utgång, värderat till förkrigspris, understiger

motsvarande värde å förkrigslagret, må avdrag vid inkomstuppskattningen

medgivas med 40 procent av skillnaden. Är anskaffningskostnaden

å lagret i dess helhet vid beskattningsårets utgång lägre än 140 procent

av förkrigspriset, skall vid tillämpning av vad nu sagts avdrag medgivas med

ett däremot svarande lägre belopp.

d) Som lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse

må endast räknas levererade tillgångar av omnämnt slag. Om lagret vid

beskattningsårets utgång, värderat till förkrigspris, är mindre än förkrigslagret,

må dock lika med levererad vara anses så stor del av kontraherad

varumängd, som vid värdering till förkrigspris motsvarar lagerminskningen.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

25

e) Vad ovan stadgats angående värdesättning å lagertillgångar skall icke

äga tillämpning beträffande kostnader nedlagda å av annan beställt fartyg

eller å byggnad, som uppföres på entreprenad. I fall varom nu är fråga må

fartyget eller byggnaden vid inkomstuppskattningen icke upptagas till lägre

värde än som motsvarar de kostnader för material och arbetslöner, vilka vid

beskattningsårets utgång nedlagts å fartyget eller byggnaden, därest icke

den skattskyldige visar, att betalning för ifrågavarande kostnader icke influtit

före taxeringens avslutande eller grundad anledning finnes att antaga, att

betalning icke kommer att inflyta. Bedriver skattskyldig verksamhet som till

väsentlig del består i tillverkning på beställning av maskiner, transportmedel,

krigsmateriel eller andra verkstadsprodukter, och har förskottsbetalning

erhållits i anledning av beställning, skall vad nu sagts om värdering

av beställt fartyg och å entreprenad uppförd byggnad äga motsvarande tilllämpning.

f) Avdrag för nedskrivning å kontraherade men vid beskattningsårets utgång

icke levererade varor må, utom i fall som ovan under d) avses, medgivas

allenast i den mån den skattskyldige visar, att inköpspriset för tillgångar

av samma slag vid beskattningsårets utgång understiger det kontraherade

priset, eller gör sannolikt att dylikt prisfall kommer att inträffa innan

tillgångarna levereras eller av den skattskyldige i oförändrat eller förädlat

skick försäljas.

Avdrag må, såvitt angår skattskyldig, som bedriver varvsrörelse, medgivas

å före beskattningsårets utgång ingångna kontrakt avseende framtida

leverans av fartyg, om och i den mån skaltskyldig före taxeringens avslutande

visar, att förlust uppkommit eller kan uppkomma därigenom att den

skattskyldige icke erhållit eller kommer att erhålla betalning för kostnader

för material och arbetslöner, som nedlagts å fartyget.

g) Vid tillämpning av vad ovan stadgats skall iakttagas att lager av tillgångar

avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse samt kontrakt å

sådana tillgångar vid inkomstuppskattning enligt denna förordning ej må

värdesättas till lägre belopp än det bokförda värdet vid beskattningsårets

utgång.

h) Har vid taxering till krigskonjunkturskatt åren 1940—1946 eller något

av dessa år avdrag åtnjutits för minskning av dold förkrigsreserv i tillgångar

avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse, och har under

beskattningsåret den avgångna dolda förkrigsreserven genom nybildning av

motsvarande dold reserv helt eller delvis återvunnits, skall ett belopp svarande

mot återvinningen tilläggas vid inkomstuppskattningen för detta år,

dock att, därest återvinning skett av dold förkrigsreserv som minskats under

det beskattningsår som låg till grund för 1940 års taxering till krigskonjunkturskatt,

tillägg för återvinningen i denna del ej skall göras med

mera än skillnaden mellan det belopp, för vilket avdrag för minskning av

den dolda förkrigsreserven åtnjutits vid nämnda taxering, och återvinningen

av samma reserv under de beskattningsår, som 1941—1946 års taxeringar

avsågo.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

Återvinningen under beskattningsåret av avgången dold förkrigsreserv

utgöres av skillnaden mellan å ena sidan det belopp, varmed vid uppskattning

för taxering till krigskonjunkturskatt lagret vid beskattningsårets utgång

var nedskrivet, såvitt angår den del av lagret, som motsvarar förkrigslagret,

under förkrigspriset och, såvitt angår lagerökningen, under 140 procent

av förkrigspriset eller i fall som i tredje och fjärde styckena punkt

4 b) här ovan angivits under anskaffningskostnaden vid beskattningsårets

utgång respektive vid taxeringens avslutande och å andra sidan det belopp,

varmed lagret vid beskattningsårets ingång var nedskrivet under förkrigspriset,

dock högst skillnaden mellan det belopp, varmed dold förkrigsreserv

minskats under tidigare beskattningsår, och det belopp, som motsvarar

återvinning av sådan reserv under de beskattningsår, som 1941—1946 års

taxeringar avsågo. I fall som avses i punkt 4 e) här ovan skall emellertid

vid beräkning av återvinning av dold förkrigsreserv hänsyn i stället tagas

till det belopp, varmed de i sistnämnda punkt angivna tillgångarna vid beskattningsårets

utgång voro nedskrivna under de verkliga kostnaderna.

Avdrag för minskning av dold förkrigsreserv vid taxering till krigskonjunkturskatt

år 1940 skall anses hava åtnjutits högst med det belopp, som

motsvarar den vid nämnda taxering uppskattade merinkomsten.

i) Har skattskyldig under beskattningsåret i rörelsen tillgodogjort sig

produkter från eget jordbruk eller eget skogsbruk och därvid tillämpat prissättning

efter andra principer än under jämförelseåret, skall vid inkomstuppskattningen

sådan jämkning vidtagas, som erfordras för åstadkommande

av likformighet vid inkomstberäkningen.

j) För värdeminskning å maskiner, inventarier, byggnader eller andra

dylika tillgångar för stadigvarande bruk medgives i regel avdrag efter samma

grunder som tillämpats vid uppskattning enligt denna förordning av

inkomsten för sista förkrigsinkomståret, eller, där beräkning efter sådan

grund ej kan ske, med belopp motsvarande den med utgångspunkt från anskaffningskostnaden

beräknade verkliga värdeminskningen. Avdrag för värdeminskning

överstigande den normala av sådant slag, som avses i punkt

3 c) fjärde stycket anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen, medgives

i den mån denna värdeminskning visas hava uppkommit under beskattningsåret,

dock före den 1 januari 1946, och motsvarande avdrag skett i

räkenskaperna. I räkenskaperna gjort avdrag å före sistnämnda dag anskaffad

tillgång som nu sagts för överpris eller merkostnad av sådant slag,

som angives i femte stycket nämnda anvisningspunkt, skall likaledes få

åtnjutas, dock, där ej särskilda omständigheter till annat föranleda, högst

med så stort belopp att det vid ifrågavarande beskattning återstående oavskrivna

värdet å tillgången nedbringas till 140 procent av det pris den kan

anses hava betingat vid utgången av augusti 1939.

Kan det med hög grad av sannolikhet förutses att tillgång för stadigvarande

bruk, som anskaffats före den 1 januari 1946, skall helt förlora sitt

värde efter krigskonjunkturens upphörande, bör emellertid avdrag få ske

för hela anskaffningskostnaden, om motsvarande avdrag skett i räkenska
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

27

perna. Har fartyg nyanskaffats före den 1 april 1947 eller har tillgång för

stadigvarande bruk, som den skattskyldige innehaft före krigsutbrottet,

gått förlorad eller ulrangerats och annan liknande tillgång anskaffats i dess

ställe före den 1 januari 1946 eller, såvitt angår fartyg, före den 1 april

1947, må avdrag för överpris åtnjutas högst med så stort belopp att det vid

ifrågavarande beskattning återstående oavskrivna värdet nedbringas till

förkrigsvärdet å den anskaffade tillgången eller, om detta värde överstiger

motsvarande värde för den förlorade eller utrangerade tillgången, till summan

av förkrigsvärdet å denna tillgång och — i regel — 140 procent av

det belopp varmed förkrigsvärdet å den anskaffade tillgången överstiger

förkrigsvärdet å den förlorade eller utrangerade tillgången. Har skattskyldig,

som jämlikt 19 § 2 mom. erhållit uppskov med taxeringen, före den 1

januari 1946 förlorat eller utrangerat fartyg, må avdrag för överpris som

nyss sagts medgivas, om nytt fartyg som ersättning för det förlorade eller

utrangerade inköpts senast tre månader före den dag taxeringen enligt den

centrala krigskonjunkturskattenämndens beslut skall vara verkställd. I vissa

fall kan Kungl. Maj:t med stöd av särskilt av riksdagen meddelat bemyndigande

att medgiva eftergift beträffande krigskonjunkturskatt fastställa

särskild grund för beräkning av avdrag för överpris eller merkostnad.

Nedskrivning av värdet å rättigheter till leverans av tillgångar för stadigvarande

bruk enligt ej fullgjorda köpekontrakt medgives enligt följande

regler. Har tillgång för stadigvarande bruk, som den skattskyldige innehaft

före krigsutbrottet, gått förlorad eller utrangerats och kontrakt slutits före

den 1 januari 1946 om inköp av annan liknande tillgång i dess ställe, må

avdrag för överpris åtnjutas enligt motsvarande regler som i föregående

stycke angivas beträffande redan levererade tillgångar. I annat fall än nyss

är sagt må nedskrivning av värdet å rättighet till leverans av tillgång för

stadigvarande bruk icke medgivas, dock att beträffande sådant köpekontrakt

å fartyg, som slutits före den 1 april 1947, avdrag för överpris må åtnjutas

högst med så stort belopp att det vid ifrågavarande beskattning återstående

oavskrivna värdet nedbringas till 140 procent av förkrigsvärdet å

det kontraherade fartyget.

Har skattskyldig försålt fartyg efter utgången av år 1945 men före den

1 april 1947, eller, i de fall skattskyldig erhållit uppskov med taxeringen

enligt 19 § 2 inom., senast tre månader före den dag, då taxeringen enligt

den centrala krigskonjunkturskattenämndens beslut senast skall vara verkställd,

skall överprisavdrag, som i enlighet med vad ovan sagts må åtnjutas

å anskaffat fartyg och å sådant köpekontrakt, som omförmäles i sista meningen

av nästföregående stycke, minskas med den vid försäljningen erhållna

vinsten.

k) Om tillgång för stadigvarande bruk undergått värdeminskning genom

att nödiga reparationer måst eftersättas under den tid kriget varat, må avdrag

vid inkomstuppskattningen åtnjutas med det belopp, vartill värdeminskningen

enligt den skattskyldiges utredning uppgått. Därvid iakttages att, om

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

den skattskyldige vid taxering till krigskonjunkturskatt åren 1940—1946

på grund av eftersatta reparationer eller annan omständighet erhållit högre

värdeminskningsavdrag än vad normalt skulle hava medgivits, avdraget för

beskattningsåret skall i motsvarande mån minskas.

Därest icke den skattskyldige förebringar sådan utredning som i föregående

stycke avses, må avdrag för värdeminskning på grund av eftersatta reparationer

åtnjutas med högst ett belopp utgörande 140 procent av skillnaden

mellan å ena sidan sex gånger medeltalet av reparationskostnaderna under

förkrigsinkomståren, i den mån de ej tillagts vid jämförelseinkomstens beräkning,

och å andra sidan summan av motsvarande kostnader under beskattningsåren

1941—1946, reducerade till förkrigspris. Vid beräkning av

reparationskostnaderna för förkrigsinkomståren skall skälig jämkning av beloppen

ske, därest reparationskostnaderna nämnda år varit onormalt höga

eller onormalt låga.

l) Har avdrag erhållits för nedskrivning å fordringar eller aktier vid taxering

till krigskonjunkturskatt åren 1940—1946 och hava nämnda tillgångar

återfått sitt värde helt eller delvis efter det kriget upphört eller finnes grundad

anledning till antagande att tillgångarna skola helt eller delvis återfå sitt

värde, skall motsvarande belopp tilläggas vid inkomstuppskattningen.

m) Beträffande rörelse, för vilken ej förts handelsböcker och beträffande

vilken på den grund ovan givna bestämmelser om i räkenskaperna vidtagna

åtgärder ej kunna tillämpas, må i motsvarande avseende hänsyn tagas till vad

som i det särskilda fallet synes skäligt.

n) Avdrag för avsättning till konjunkturinvesteringsfond eller investeringsfond

är ej medgivet, ej heller avdrag för omkostnad som uppenbarligen haft

till syfte alt nedbringa beskattningen för beskattningsåret. Har under beskattningsåret

omkostnad gjorts för en mera omfattande representation eller dylikt

än under förkrigsinkomståren, bör avdrag för omkostnaden såvitt angår

den ökade representationen medgivas endast i den män den betingats av rörelsens

utvidgning eller andra särskilda förhållanden.

Har kooperativ förening, som under beskattningsåret av vinsten å sin kooperativa

verksamhet lämnat pristillägg eller annan utdelning i förhållande

till av föreningen gjorda köp, vid utdelningens beräkning tillämpat andra

grunder än under närmast föregående år då sådan utdelning förekommit, må

vid inkomstuppskattningen enligt denna förordning avdrag medgivas allenast

med belopp motsvarande det vartill utdelningen skulle uppgått, om de senast

tillämpade grunderna kommit till användning eller, därest större förmån för

föreningen därigenom skulle vinnas, med belopp motsvarande medeltalet av

utdelningarna under beskattningsåren 1940—1945, dock lägst tre procent av

summan av föreningens under beskattningsåret från delägarna gjorda inköp.

Avdrag för kostnad för pensionering av anställda eller annat likartat ändamål

med belopp överstigande medeltalet av liknande avdrag för förkrigsinkomståren

medgives allenast i den mån kostnadsökningen kan anses erforderlig

för normal årsavsättning på grund av ökade verkliga förpliktelser eller

dylikt förhållande. Har sådan förpliktelse ingåtts efter utgången av augusti

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 72.

29

1939, iakttages, dels att avdrag ej medgives i den mån med kostnaden avses

att åt någon bereda högre pension än dubbla det belopp som angives i 9 §

tredje stycket lagen den 18 juni 1937 om aktiebolags pensions- och andra

personalstiftelser, i förekommande fäll förenad med s. k. kapitalunderstöd å

högst 4 000 kronor, dels alt avdrag för s. k. övergångskostnad ej medgives

med mera än en tiondel av hela det belopp av sådan kostnad som härrör av

den ökade förpliktelsen i den mån den ej avser högre pensioner än nyss sagts,

dels ock att i regel avdrag ej medgives med högre belopp än i medeltal 4 000

kronor för envar av de befattningshavare som pensioneringen avser.

o) Rörelseidkare, som lämnat bidrag till institut vilket under statens medverkan

bildats för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig forskning inom den

bransch som rörelseidkaren företräder, äger avdraga sådant bidrag till hälften

i den mån bidraget är att anse såsom anläggningsbidrag och i sin helhet

i den mån bidraget är att hänföra till driftsbidrag.

p) Huru vid fastställande av inkomsten för beskattningsåret förfaras skall

med utdelning å svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar

samt med beräkning av ränta å eget kapital nedlagt i rörelsen framgår av

punkterna 6 och 9 här nedan.

5. Vid uppskattning av bankaktiebolags inkomst skall avdrag ske med belopp

motsvarande den vinst, som för iakttagande av bestämmelserna i 49 §

lagen om bankrörelse rörande inlåningens förhållande till bolagets egna fonder

användes för avsättning till dylika fonder.

6. I rörelseinkomsten för annan rörelseidkare än sådan som bedriver penningrörelse

inräknas ej beträffande vare sig förkrigsinkomståren eller beskattningsåret

behållen utdelning å svenska aktier eller å andelar i svenska ekonomiska

föreningar.

7. Därest vid beräkning enligt denna förordning av merinkomst av apoteksrörelse

framkommer vinst, för vilken apoteksinnehavaren, om vinsten redovisats

i räkenskaperna för beskattningsåret, varit skyldig att enligt vad

därom särskilt är stadgat erlägga allmän avgift, skall vid inkomstuppskattningen

avdrag medgivas med det belopp, varmed avgiften enligt den skattskyldiges

utredning skolat utgöras.

8. Vid beräkning av uppskattad merinkomst av uppfinnarverksamhet skall

iakttagas, att den under beskattningsåret åtnjutna intäkten genom exploatering

av viss uppfinning, vare sig den utgjort engångsersättning eller royalty

eller dylikt, till en del kan vara att betrakta såsom gottgörelse för kostnader

i samband med uppfinningen, däri inräknad ersättning för uppfinnarens eget

förberedande arbete. I följd härav bör i fall, då det förberedande arbetet med

uppfinningen påbörjats under tidigare år, inkomsten för beskattningsåret

minskas med det belopp som kan anses motsvara gottgörelse för sådana kostnader,

i den mån avdrag för desamma ej utnyttjats vid taxering till krigskonjunkturskatt

tidigare år, och det mot kostnaderna svarande beloppet skäligen

fördelas på den tid under vilken det förberedande arbetet pågått. I förekommande

fall bör alltså hänsyn till nämnda kostnader tagas även vid fastställande

av jämförejseinkomslen för förvärvskällan.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

9. a) För vartdera förkrigsinkomståret så ock för beskattningsåret skall

vid taxeringen angivas beräknad ränta d eget kapital i rörelsen efter en räntefot

av fem procent samt, därest det egna kapitalet under beskattningsåret

ökats sedan förkrigsinkomståren, beträffande kapitalökningen efter en räntefot

av sex procent. Ingår i kapitalökning, som uppkommit genom besparing

av vinstmedel från tidigare år, kapital som ej under någon del av beskattningsåret

använts i rörelsen utan varit insatt i riksbanken eller annan bank

eller eljest utlånat eller tillfälligt disponerat utom rörelsen, må dock ej ränta

å detta kapital beräknas till högre belopp än som faktiskt tillkommit den

skattskyldige. Vad angår jämförelseåret skall räntan beräknas å det egna kapital,

som anses då hava varit nedlagt i rörelsen, därvid räntan beräknas till

medeltalet av räntorna för förkrigsinkomståren, såvitt ej annan grund än

medeltalsberäkning tillämpats vid jämförelseinkomstens fastställande, i vilket

fall räntan bör beräknas efter grund som finnes skälig.

b) Såsom eget kapital i rörelsen utom i fall som avses i 4 § 6 mom. anses

det belopp, varmed tillgångarna överstiga skulderna enligt den värdesättning,

som skett i räkenskaperna,

dock att beträffande kapital nedlagt i maskiner, inventarier, byggnader

eller andra dylika tillgångar för stadigvarande bruk hänsyn skall tagas till

den särskilda värdesättning av tillgångarna, som ligger till grund för inkomstuppskattningen

enligt denna förordning, såtillvida att i eget kapital inräknas,

för andra förkrigsinkomståret hälften av skillnaden mellan de i räkenskaperna

för första förkrigsinkomståret gjorda avskrivningarna och de vid inkomstuppskattningen

för samma år medgivna avskrivningarna samt för beskattningsåret

hälften av skillnaden mellan i räkenskaperna gjorda och vid inkomstuppskattningen

medgivna avskrivningar för vart och ett av förkrigsinkomståren

och de beskattningsår, för vilka taxering till krigskonjunkturskatt

därefter ägt rum, eller, därest de vid inkomstuppskattningen för nämnda år

medgivna avskrivningarna äro större än de i räkenskaperna verkställda, eget

kapital minskas med hälften av det överskjutande beloppet,

samt att beträffande kapital nedlagt i fartyg, som använts i rörelsen under

båda förkrigsinkomståren men försålts eller förlorats före beskattningsårets

ingång, i eget kapital för vartdera förkrigsinkomståret inräknas hälften av

den dolda reserv i fartyget, som enligt räkenskapernas värdesättning fanns

vid första förkrigsinkomstårets ingång.

Vid beräkning av eget kapital skall iakttagas, bland annat,

att i tillgångarna ingående värde å svenska aktier eller andelar i svenska

ekonomiska föreningar icke skall medräknas för annan skattskyldig än sådan,

som bedriver penningrörelse,

att avskrivnings-, förnyelse- eller annan liknande fond skall räknas såsom

skuld, i den mån den motsvaras av bokfört värde å tillgång, till vilken den

hänför sig,

att såsom skuld skall räknas investeringsfond för ersättande av förkrigslager,

att avsättning i räkenskaperna för framtida skattebetalning ej skall räknas

såsom skuld,

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

31

att, därest sådan skuld till pensionsstiftelse enligt lagen om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser, å vilken icke utgår ränta till stiftelsen,

i genomsnitt under beskattningsåret överstiger medeltalet av motsvarande

skulder under förkrigsinkomståren, det överskjutande beloppet vid ifrågavarande

taxering ej skall räknas såsom skuld, samt

att i eget kapital ej inräknas årets vinst, medan å andra sidan årets förlust

ej får avräknas.

Beträffande rörelseidkare, vilken i sina räkenskaper upptagit andra tillgångar

och skulder än sådana hänförliga till rörelsen, iakttages, att bedömandet

av vad som skall anses hava hört till rörelsen eller ej för förkrigsinkomståren

och beskattningsåret bör ske efter såvitt möjligt likformiga

grunder.

Vid beräkning av eget kapital i fall som avses i 4 § 6 mom. skall vad i

denna punkt stadgas äga motsvarande tillämpning med iakttagande därjämte

att fastighet, som vid tillämpning av ovan meddelade bestämmelser upptagits

till belopp understigande det vid sista förkrigsinkomstårets utgång gällande

taxeringsvärdet, må vid beräkningen upptagas till nämnda belopp. Vad nu

stadgats äger ej avseende å sådan del av fastighets värde som vid taxeringen

redovisats såsom särskilt maskinvärde.

10. Vid fastställande av uppskattad merinkomst av viss förvärvskälla i rörelse

förfares på följande sätt:

Från den del av inkomsten för beskattningsåret, som enligt bestämmelserna

i punkt 16 här nedan belöper å tiden före den 1 januari 1946, avdrages

jämförelseinkomsten. Omfattar den del av beskattningsåret, som infallit före

den 1 januari 1946, längre eller kortare tid än tolv månader, ökas eller

minskas jämförelseinkomsten med hänsyn därtill.

Det erhållna skillnadsbeloppet minskas i förekommande fall med sådant

belopp, varmed enligt punkt 9 beräknad ränta för beskattningsåret överstiger

räntan för jämförelsearet, eller ökas med sådant belopp, varmed räntan för

beskattningsåret understiger räntan för jämförelseåret, därvid iakttages att,

om jämförelseinkomsten beräknas för längre eller kortare tid än ett år,

ränteskillnaden i motsvarande mån jämkas.

11. Vid beräkning av uppskattad inkomstminskning ■— däri i förekommande

fall inräknas underskott — skola de bestämmelser, som gälla för beräkning

av uppskattad merinkomst, äga motsvarande tillämpning. Uppskattad

inkomstminskning framkommer alltså efter tillägg eller avdrag i förekommande

fall av beräknad ränta å minskning eller ökning av eget kapital.

Emellertid skall, där jämförelseinkomsten fastställes till högre belopp än det

som motsvarar den högsta inkomsten under något av åren 1937—1939 eller

däremot svarande räkenskapsår, beloppet av uppskattad inkomstminskning

bestämmas med utgångspunkt från den högsta av dessa inkomster. 1 fall, då

verksamheten för vart och ett av nämnda år utvisar underskott, skall beloppet

av uppskattad inkomstminskning bestämmas med utgångspunkt från

det minsta av de underskotlsbelopp som något av åren utvisar. Om den

skattskyldige ej haft förvärvskällan under båda förkrigsinkomståren, må

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

beloppet av uppskattad inkomstminskning bestämmas efter grund som finnes

skälig.

Vad ovan sagts angående jämförelseinkomstens beräkning skall jämväl

gälla då fråga är om tillämpning av 11 § 5 mom.

12. a) Såsom dold förkrigsreserv anses enligt 4 § 4 mom. första stycket det

belopp, varmed tillgångens verkliga värde vid krigsutbrottet visas hava överstigit

dess i beskattningshänseende enligt denna förordning gällande värde

vid nämnda tidpunkt. Har ej enligt punkt 4 b) här ovan utredning företetts

rörande lagret vid krigsutbrottet, må emellertid såsom dold förkrigsreserv

antagas det belopp, varmed lagrets verkliga värde vid sista förkrigsinkomstårets

utgång visas hava överstigit dess i beskattningshänseende enligt denna

förordning då gällande värde.

Det verkliga värdet av lagertillgång bestämmes efter tillgångens förkrigspris,

varmed, såsom framgår av punkt 4 b) här ovan, förstås kostnaden för

att anskaffa tillgångar av ifrågavarande slag vid krigsutbrottet eller, därest

lagret vid sista förkrigsinkomstårets utgång räknas såsom förkrigslager, vid

sistnämnda tidpunkt.

Med tillgångs i beskattningshänseende enligt denna förordning gällande

värde förstås, där den dolda förkrigsreserven fastställes med hänsyn till förhållandena

vid krigsutbrottet, summan av det bokförda värdet vid sista förkrigsinkomstårets

utgång och den verkliga anskaffningskostnaden för den

lagerökning, som skett från denna tidpunkt till krigsutbrottet, och, där den

dolda förkrigsreserven fastställes med hänsyn till förhållandena vid sista förkrigsinkomstårets

utgång, det bokförda värdet vid denna tidpunkt.

Minskning av dold förkrigsreserv under beskattningsåret utgöres följaktligen,

därest lagret vid nämnda års utgång icke överstiger förkrigslagret,

av skillnaden mellan å ena sidan det belopp, vartill den dolda förkrigsreserven

vid beräkning enligt ovan angivna grunder uppgått, och å andra sidan

det belopp, varmed lagret vid beskattningsårets utgång vid uppskattning

enligt denna förordning var nedskrivet under förkrigspris, med avdrag av

skillnaden mellan det belopp, varmed avdrag för dold förkrigsreserv åtnjutits

under tidigare beskattningsår, och det belopp som motsvarar återvinning

av sådan reserv under de beskattningsår, som 1941—1946 års taxeringar

avsågo.

Härvid skall dock iakttagas att i fall, som avses i punkt 4 e) här ovan,

hänsyn i stället skall tagas till det belopp, varmed de i sistnämnda punkt angivna

tillgångarna vid beskattningsårets utgång voro nedskrivna under de

verkliga kostnaderna.

Skulle däremot lagret vid beskattningsårets utgång överstiga förkrigslagret,

utgöres minskningen av dold förkrigsreserv under nämnda år av skillnaden

mellan å ena sidan det belopp, vartill den dolda förkrigsreserven vid beräkning

enligt ovan angivna grunder uppgått, och å andra sidan det belopp, varmed

vid beskattningsårets utgång befintligt lager vid uppskattning enligt

denna förordning var nedskrivet, såvitt angår den del av lagret som i förkrigsvärde

motsvarar förkrigslagret, under förkrigspriset och, såvitt angår

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majtts proposition nr 72.

33

den del av lagret som motsvarar lagerökningen, under 140 procent av förkrigspriset,

med avdrag av skillnaden mellan det belopp, varmed avdrag för

dold förkrigsreserv åtnjutits under tidigare beskattningsår, och det belopp

som motsvarar återvinning av sådan reserv under de beskattningsår, som

1941—1946 års taxeringar avsågo. Härvid skall dock iakttagas dels att i fall,

som i tredje och fjärde styckena i punkt 4 b) här ovan avses, hänsyn i stället

skall tagas till det belopp, varmed lagerökningen vid beskattningsårets utgång

var nedskriven under anskaffningskostnaden vid beskattningsårets utgång

respektive vid taxeringens avslutande, dels ock att i fall, som avses i

punkt 4 e) här ovan, hänsyn i stället skall tagas till det belopp, varmed de

i sistnämnda punkt angivna tillgångarna voro nedskrivna under de verkliga

kostnaderna.

b) Vid beräkning av dold förkrigsreserv i maskiner, inventarier eller andra

dylika tillgångar för stadigvarande bruk skall med verkliga värdet å sådan

tillgång vid utgången av augusti 1939 förstås dess försäljningsvärde vid

nämnda tidpunkt.

13. Vad angår bevisning enligt 4 § 4 mom. andra stycket må såsom exempel

på omständigheter, som den skattskyldige kan med bärande sannolikhetsskäl

ådagalägga, anföras,

att inkomstökningen helt eller delvis i följd av vidtagna rationaliseringsatgärder

skulle hava uppkommit även om förhållanden som omförmälas i

1 § ej inträffat,

eller att till följd av sådana före utgången av augusti 1939 ingångna leveransavtal,

som icke haft samband med eller sin grund i förhållanden som

omförmälas i 1 §, inkomstökningen skulle hava uppkommit även om sådana

förhållanden ej inträffat,

eller att inkomstökningen helt eller delvis framstår som ett naturligt led i

en utveckling, vilken icke haft samband med eller sin grund i förhållanden

som omförmälas i 1 §.

14. När Kungl. Maj:t jämlikt föreskriften i 4 § 5 mom. bestämt särskild

grund för fastställande huru stor del av uppskattad merinkomst skall antagas

hava berott på förhållanden som avses i 1 §, är skattskyldig likväl

berättigad att med bärande sannolikhetsskäl ådagalägga, att merinkomsten

ej till någon del eller endast till mindre del berott av sådana förhållanden.

Förebringas å andra sidan vid taxeringen beträffande viss skattskyldig bärande

sannolikhetsskäl för att merinkomsten till större del eller i sin helhet

berott på förhållanden som i 1 § avses, skall den taxerade merinkomsten bestämmas

med hänsyn därtill.

Uppskattad merinkomst, som hänför sig till livförsäkringsrörelse eller till

yrkesmässigt bedriven vetenskaplig, litterär eller konstnärlig verksamhet,

verksamhet som läkare, veterinär, tandläkare, konsulterande ingenjör eller

arkitekt eller därmed jämförlig yrkesutövning, skall antagas ej hava berott

på förhållanden som avses i 1 §, såvitt ej bärande sannolikhetsskäl förebringas

för att merinkomsten berolt på sådana förhållanden. Kungl. Maj:t

äger jämväl för särskilt bestämt annat slag av till rörelse hänförlig verk
Bihnng

till riksdagens protokoll 1DA7. 1 samt. Nr 72. ;j

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj ds proposition nr 72.

samhet än nu sagts bestämma att den skall i avseende varom här är fråga

likställas med sådan verksamhet.

15. Beträffande handelsbolag, kommanditbolag, enkelt bolag eller rederi

sker uppskattning av inkomst med motsvarande tillämpning av de i 3 och

4 §§ meddelade bestämmelserna. För företaget såsom sådant bestämmes uppskattad

merinkomst eller inkomstminskning samt fastställes i vad mån denna

skall antagas hava berott på förhållanden som omförmälas i 1 §, varjämte

utjämningsavdrag som i 3 § sista stycket sägs beräknas. Av sålunda fastställt

belopp påföres envar av delägarna vad på honom belöper för att vid

beräkning av den taxerade merinkomsten medräknas som om fråga vore

om en delägarens egen förvärvskälla. Med hänsyn till bestämmelserna i 9 §

om skattens beräkning skall envar delägare jämväl påföras på honom belöpande

jämförelseinkomst. Motsvarande skall gälla beträffande delägare i

s. k. gruvbolag.

Därjämte iakttages, att vid bestämmande av den taxerade merinkomsten

beträffande delägare, för vilken den på honom belöpande jämförelseinkomsten

ej uppgår till 3 000 kronor, skall, därest delägaren deltagit i företagets

skötsel och därav haft sin huvudsakliga försörjning, beräknas ett extra avdrag

svarande mot det belopp varmed den på delägaren belöpande jämförelseinkomsten

understiger 3 000 kronor. I fall som nu sagts skall vid tilllämpning

av bestämmelserna i 9 § såsom jämförelseinkomst anses ett belopp

av 3 000 kronor.

16. Den enligt denna förordning beräknade inkomsten för beskattningsåret

skall fördelas på tiden före och efter årsskiftet 1945/46. Från fördelning

skall dock undantagas intäkt, som uppkommit före den 1 januari 1946

vid avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier,

så ock belopp varmed dold förkrigsreserv i dylika tillgångar kan hava

minskat före nyssnämnda tidpunkt. Om inkomsten för beskattningsåret nedbringats

genom att lagret nedskrivits till förkrigspris eller ökats genom att

lagret uppskrivits över nämnda pris skall jämväl, därest lagret vid beskattningsårets

utgång översteg förkrigslagret, från fördelningen undantagas det

belopp, varmed lagerökningens värde, beräknat till 140 procent av förkrigsvärdet

eller — i fall som avses i tredje och fjärde styckena i punkt 4 b) här

ovan — till anskaffningskostnaden vid beskattningsårets utgång respektive

vid taxeringens avslutande, översteg lagerökningens värde räknat i förkrigspris.

Vidare skall, i fall som i punkt 4 e) här ovan avses, från fördelningen

undantagas det belopp, varmed kostnaden för material och arbetslöner, som

nedlagts å tillgångar, som omförmälas i nämnda anvisningspunkt, vid beskattningsårets

utgång översteg det värde av ifrågavarande tillgångar, som erhållits

därest de vid nästföregående bokslutstillfälle i räkenskaperna tillämpade

värderingsprinciperna kommit till användning. Från fördelning skall även

undantagas den del av inkomsten för beskattningsåret, som framkommit

på den grund att den skattskyldige enligt denna förordning icke medgivits

avdrag för nedskrivning å kontraherade men icke levererade tillgångar för

omsättning eller förbrukning i rörelse. Från fördelning skall vidare undan
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

35

tagas belopp, som skall tilläggas vid inkomstuppskattningen enligt punkt 4 1)

här ovan, samt belopp, som skola avdragas vid inkomstuppskattningen enligt

punkt 4 c) och 4 k) här ovan. Om ytterligare undantag i visst fall stadgas i

anvisningarna till It §. Vad som efter fördelningen belöper på tiden före

årsskiftet skall, efter tillägg respektive avdrag av belopp som enligt vad nyss

sagts skall undantagas från fördelningen, anses utgöra skattskyldigs inkomst

under den del av beskattningsåret, som infallit före den 1 januari 1946.

Den i föregående stycke omförmälda fördelningen av inkomst på tid före

och efter årsskiftet 1945/46 skall i regel ske i förhållande till omsättningens

storlek under de båda ifrågavarande tidsperioderna. Samma fördelningsgrund,

som användes vid fördelning av inkomsten under beskattningsåret

skall tillämpas vid fördelning av det belopp, varmed dold förkrigsreserv i

varulager kan hava minskat under samma år.

Har skattskvldig verkställt sådan vinstberäkning, som omförmäles i 1 §

sista stycket förordningen den 14 december 1945 (nr 777) med särskilda bestämmelser

angående inventering av varulager i samband med krigskonjunkturbeskattningens

avveckling, skall den på tiden före årsskiftet belöpande

inkomsten icke beräknas på grundval av omsättningens storlek utan med utgångspunkt

från nyssnämnda vinstberäkning.

till 5 §.

1. Beträffande inkomst av annan fastighet kan det i regel antagas, att

taxerad merinkomst bör upptagas allenast i fall där bruttointäkterna under

beskattningsåret i jämförelse med förkrigsinkomståren ökats på grund av

uthyrningsmöjligheter, som under normala förhållanden ej plägat vara för

handen men under beskattningsåret kunnat utnyttjas, och som kunna med

sannolikhet antagas hava haft sitt upphov i det av krigskonjunkturen framkallade

läget. Taxering företages därför i regel allenast därest nu angivna

förutsättningar synas vara för handen. Tillika iakttages att medgivande av

utjämningsavdrag med femton procent å jämförelseinkomsten påverkar den

taxerade merinkomstens storlek.

2. Vid bestämmande av uppskattad merinkomst skall inkomst för förkrigsinkomståren

beräknas allenast för fastigheter som den skattskyldige

innehaft även under beskattningsåret.

Den vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt verkställda

beräkningen av inkomst av annan fastighet skall vid uppskattning av inkomst

enligt denna förordning frångås i den mån följande särskilda föreskrifter

därtill föranleda.

Har fastighet eller del därav, som plägat vara uthyrd, under något av förkrigsinkomståren

ej varit uthyrd men har den varit uthyrd under beskattningsåret,

skall vid uppskattning av inkomsterna för förkrigsinkomståren tillläggas

skäligt hyresbelopp. Avdrag för kostnad för reparation och underhåll

av byggnader beräknas ej för förkrigsinkomståren samt ej heller för beskattningsåret

i vidare män än kostnaden förorsakats av eller eljest ägt direkt

samband med de förhållanden som föranlett inkomstökningen eller med an
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

liungl. Maj.ts pronosition nr 72.

ordning som nödvändiggjorts av krigskon junkturen. Värdeminskningsavdrag

beräknas ej för förkrigsinkomståren. För beskattningsåret medgives sådant

avdrag endast i den mån värdeminskningen under detta år på grund av före

den 1 januari 1946 verkställd ny-, till- eller ombyggnad eller annan omständighet

kan antagas hava varit större än under förkrigsinkomståren. Det må

emellertid framhållas, att uthyrning varom här är fråga ofta föranleder skadegörelse

eller slitning, som ej skulle hava uppkommit, om ej uthyrningen

ägt rum. Sådant förhållande må, där ej hänsyn till detsamma tagits genom

avdrag för reparation eller dylikt under beskattningsåret, beaktas vid beräkning

av avdrag för värdeminskning. Har å andra sidan under beskattningsåret

kostnad nedlagts för reparation eller underhåll, som under föregående

beskattningsår blivit eftersatt och på den grund beaktats vid beräkning av

värdeminskningsavdrag för det året, må avdrag för kostnaden ej ånyo medgivas.

3. Såsom jämförelseinkomst skall i regel upptagas medeltalet av inkomsterna

för förkrigsinkomståren. Har den skattskyldige ej under båda förkrigsinkomståren

innehaft samma fastighet eller fastigheter som under beskattningsåret,

må såsom jämförelseinkomst i stället för medeltalet av inkomsterna

för dessa år antagas annat belopp, som finnes skäligt. Har den skattskyldige

ej innehaft samma fastighet eller fastigheter som under beskattningsåret

under hela det förra men under hela det senare förkrigsinkomståret, skall i

regel inkomsten för det senare året vara jämförelseinkomst. Har den skattskyldige

ej innehaft samma fastighet eller fastigheter som under beskattningsåret

under något av förkrigsinkomståren i dess helhet, må beaktas resultat,

som under förkrigsinkomståren eller något av dessa utvunnits av annan,

vilken då innehaft fastigheten. Vid denna jämförelse bör dock iakttagas

den skillnad, som må föreligga bland annat med hänsyn till det av de olika

ägarna i fastigheten nedlagda egna kapitalet.

För fysisk person, som av annan fastighet haft sin huvudsakliga försörjning,

må jämförelseinkomsten ej bestämmas till lägre belopp än 3 000 kronor.

Den vid taxering till krigskonjunkturskatt senast fastställda jämförelseinkomsten

bör frångås endast om särskilda skäl därtill föranleda.

Omfattar den del av beskattningsåret, som infallit före den 1 januari

1946, längre eller kortare tid än tolv månader, ökas eller minskas jämförelseinkomsten

med hänsyn därtill.

4. Ränta å minskning av eget kapital i fastigheten beräknas efter en räntefot

av fem procent, ränta å ökning av sådant kapital efter en räntefot av

sex procent. Ökning av eget kapital i fastigheten anses i regel hava ägt rum

vid avbetalning av skuld, som hänfört sig till fastigheten, samt vid nedläggande

av eget kapital i samband med ny-, till- eller ombyggnad eller därmed

jämförlig förbättring eller vid en mera omfattande nyuppsättning av

inventarier för stadigvarande bruk å fastigheten eller dylikt, men ej om avbetalning

skett av annan skuld än nu sagts även om denna varit intecknad

i fastigheten. Om jämförelseinkomsten beräknas för längre eller kortare tid

än ett år, skall ränteskillnaden i motsvarande mån jämkas.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition ni 72.

37

5. Den enligt denna förordning beräknade inkomsten skall fördelas på

tiden före och efter årsskiftet 1945/46. Fördelningen skall i regel ske i förhållande

till bruttointäkternas storlek under de båda ifrågavarande tidsperioderna.

till 6 g.

1. Såsom likartad med inkomst i form av tantiem m. m. anses exempelvis

sådan inkomst av tjänst som utgår i form av lön eller annan förmån från

rörelse, om och i den mån lönens eller förmånens belopp uppenbarligen påverkats

av rörelsens resultat. I den mån ökning av sådan lön eller förmån får

anses motiverad av ett större eller värdefullare arbete betraktas den följaktligen

ej såsom likställd med inkomst av tantiem m. m.

2. I fråga om inkomst av tillfällig verksamhet såsom uppfinnare skall vad

i punkt 8 av anvisningarna till 4 § stadgats beträffande yrkesmässig uppfinnarverksamhet

äga motsvarande tillämpning.

3. Såsom jämförelseinkomst upptages i regel medeltalet av inkomsterna

för förkrigsinkomståren av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet som avses

i 6 § sista stycket. Är det uppenbart att detta medeltal ej utgör ett godtagbart

uttryck för den skattskyldiges normala årsinkomst av sådant slag vid

tiden närmast före krigsutbrottet, skall dook jämförelseinkomsten fastställas

till annat belopp som med hänsyn till omständigheterna kan anses skäligt.

Har skattskyldig, vilken under beskattningsåret åtnjutit inkomst av tjänst,

befordrats till eller eljest övergått till den ifrågavarande tjänsten efter krigsutbrottet,

och skulle, om den skattskyldige redan dessförinnan innehaft den

nya tjänsten, på grund därav för honom fastställts högre jämförelseinkomst

än den för honom eljest gällande, skall jämförelseinkomsten skäligen jämkas

med hänsyn härtill. Därest skattskyldig av inkomst som här avses haft

sin huvudsakliga försörjning, må jämförelseinkomsten ej bestämmas till

lägre belopp än 3 000 kronor.

Den vid taxering till krigskonjunkturskatt senast fastställda jämförelseinkomsten

bör frångås endast om särskilda skäl därtill föranleda.

till 7 §.

1. Uppskattning av realisationsvinst vid avyttring av fast eller lös egendom

sker enligt de regler som gälla för beräkning av sådan vinst enligt förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, dock att i stället för

priset vid föi*värvet må avdragas egendomens uppskattade värde vid utgången

av augusti 1939, om därigenom större förmån erhålles. Vid uppskattning av

dylikt värde å fast egendom iakttages, att bevisning rörande dess storlek i

regel ej kan åläggas den skattskyldige. Värdeökningen å egendomen efter

nämnda tidpunkt bör följaktligen ej beräknas till högre belopp än som finnes

med sannolikhet svara mot utvecklingen av den allmänna fastighetsmarknaden

å orten. Från realisationsvinsten får avdragas realisationsförlust vid avyttring

av fast eller lös egendom, därvid beaktas att, om värdet vid utgången

av augusti 1939 lagts till grund för beräkningen av realisationsvinsten, värdet

vid samma tidpunkt också skall läggas lill grund för beräkning av reali
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

sationsförlusten, försåvitt värdet å den egendom förlusten avser då var lägre

än kostnaden för förvärvet.

Inkomst av realisationsvinst beräknas ej för förkrigsinkomståren. Om skattskyldig

mera regelbundet gör försäljningar, exempelvis av aktier, utan att

dock yrkesmässig sådan verksamhet anses föreligga, kan beskattning av hela

den realisationsvinst, som belöper på tiden efter krigsutbrottet, stundom te

sig oskälig. Jämkning av den taxerade merinkomsten bör i sådant fall ske genom

avdrag med skäligt belopp, därvid emellertid märkes, att till utgångspunkt

för avdraget bör tagas realisationsvinsten i sin helhet och ej blott den

del av denna vinst som hänför sig till värdeökning efter krigsutbrottet, samt

att även storleken av försäljningsvinster under de olika åren, som ej äro

skattepliktiga, bör beaktas.

2. Till realisationsvinst enligt 7 § skall icke hänföras sådan intäkt, som

enligt 2 § 1 mom. sista stycket skall inräknas i inkomst av rörelse.

3. Har uppkommen realisationsvinst vid avyttring av tillgång för stadigvarande

bruk under den del av beskattningsåret, som infallit före den 1

januari 1946, använts för inköp av tillgång liknande den avyttrade under

sådana förhållanden att avyttringen och inköpet helt eller delvis skäligen

böra betraktas som ett utbyte av en befintlig tillgång mot en annan, skall i

motsvarande mån realisationsvinsten ej medräknas vid taxeringen till krigskonjunkturskatt.

Har vid taxering till krigskonjunkturskatt ett föregående år

tillämpning skett av motsvarande bestämmelse i då gällande författning,

skall, därest den inköpta tillgången åter avyttrats under den del av beskattningsåret,

som infallit före den 1 januari 1946, vid beskattning enligt 7 § så

anses som om omedelbart avdrag för avskrivning å tillgången skett med det

belopp som skatteeftergiften det föregående året avsett.

4. Har fastighet tagits i anspråk genom expropriation eller eljest avyttrats

under sådana förhållanden att tvångsförsäljning till det allmänna måste anses

vara för handen, och finnes det ej uppenbart, att avyttringen skulle ägt

rum även om tvång icke förelegat, skall den genom överlåtelsen uppkomna

realisationsvinsten icke anses hava berott på förhållanden som omförmälas

i 1 §•

till 8 §.

1. Av 4 § 3 mom. framgår att, om en förvärvskälla inom rörelse utvisar

inkomstökning och en annan inkomstminskning, inkomstminskningen skall

i viss ordning avräknas från inkomstökningen.

Beräkning av inkomstminskning beträffande annan fastighet förutsättes

ej enligt denna förordning kunna ifrågakomma i annat fall än som avses i

punkt 3 här nedan.

Avdrag för realisationsförlust vid avyttring av fast eller lös egendom medgives

enligt 7 § från realisationsvinst å sådan egendom men antages enligt

denna förordning ej kunna ske i andra fall.

2. I övrigt skall avdrag för inkomstminskning under beskattningsåret å

krigskonjunkturskatt underkastad förvärvskälla medgivas vid den beskattningsbara

merinkomstens bestämmande enligt följande föreskrifter.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kancjl. Maj.ts proposition nr 72.

39

Avdrag för inkomstminskning å rörelse, som uppkommit under den del

av beskattningsåret, som infallit före den 1 januari 1946, skall, i den mån

utjämning av densamma ej skett enligt den i punkt 1 första stycket angivna

bestämmelsen, medgivas från inkomstökning hänförlig till sådan inkomst,

som avses i 2 § 1 mom. c), samt, till den del inkomstminskningen överstiger

sådan inkomstökning och kan antagas hava berott på förhållanden som

omförmälas i 1 §, från taxerad merinkomst å annan förvärvskälla.

Vad sålunda stadgats om inkomstminskning å rörelse skall i tillämpliga

delar gälla jämväl i fråga om inkomstminskning hänförlig till sådan inkomst,

som avses i 2 § 1 mom. c), under iakttagande att avdrag för sådan inkomstminskning

i första hand skall ske från inkomstökning å rörelse.

Med inkomstökning å rörelse avses här ovan den uppskattade merinkomsten

minskad med det å rörelsen belöpande utjämningsavdraget. Inkomstökning

hänförlig till sådan inkomst, som avses i 2 § 1 mom. c), skall

beräknas till skillnaden mellan inkomsten under beskattningsåret och motsvarande

inkomst under ett antaget jämförelseår.

Med inkomstminskning å rörelse avses här ovan summan av den enligt

punkt 11 av anvisningarna till 4 § beräknade uppskattade inkomstminskningen

och ett belopp svarande mot det å rörelsen belöpande utjämningsavdraget.

Beträffande inkomst som avses i 2 § 1 mom. c) skall inkomstminskning

beräknas till skillnaden mellan inkomsten under det antagna jämförelseåret

och inkomsten under beskattningsåret, dock under iakttagande att inkomstminskningen

ej må beräknas till högre belopp än som erhålles vid

motsvarande tillämpning av den för beräkning av taxerad merinkomst gällande

regeln enligt 6 § sista stycket. Inkomstminskning som nu sagts skall

antagas hava berott på förhållanden som omförmälas i 1 §, i den mån det

ej framgår såsom sannolikt att inkomstminskningen ej berott på sådana

förhållanden.

Med inkomst som avses i 2 § 1 mom. c) under ett antaget jämförelseår

förstås, där ej särskilda förhållanden till annat föranleda, medeltalet av

inkomster av motsvarande slag under förkrigsinkomståren.

Vid tillämpning av vad ovan föreskrivits skall iakttagas att, därest skattskyldig

haft inkomstminskning å en krigskonjunkturskatt underkastad förvärvskälla

och inkomstökning å en krigskonjunkturskatt icke underkastad

förvärvskälla samt mellan dessa förvärvskällor finnes sådant samband att

avräkning dem emellan framstår såsom särskilt naturlig, sådan avräkning

i första hand bör ske, oaktat den skattskyldige även haft annan, krigskonjunkturskatt

underkastad förvärvskälla, som utvisar inkomstökning. Vid

bedömande i vad mån inkomstökning å krigskonjunkturskatt icke underkastad

förvärvskälla skall anses föreligga bör jämförelse göras mellan den

vid taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för beskattningsåret

beräknade inkomsten av förvärvskällan och medeltalet av motsvarande inkomster

under förkrigsinkomståren.

3. Beträffande avdrag för inkomstminskning under de beskattningsår,

1941—1946 samt, i förekommande fall, 1947 års taxeringar till krigskonjunkturskatt

avsågo, iakttages att sådant avdrag skall medgivas från den

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

merinkomst, som återstår sedan det i 8 § 1 mom. omförmälda avdraget för

inkomstminskning i förekommande fall gjorts. Vid bedömande av inkomstminskningens

storlek och övriga med avdragsrätten sammanhängande frågor

skola de vid nämnda taxeringar gällande föreskrifterna äga tillämpning.

Därvid märkes, att fråga kan vara antingen om sådan inkomstminskning,

som vid 1941—1946 samt, i förekommande fall, 1947 års taxeringar skulle

avdragas innan taxerad merinkomst av visst slag fastställdes, eller om sådan

inkomstminskning som fick avdragas enligt 10 § i förordningarna om krigskonjunkturskatt

för åren 1941—1945, 8 § förordningen om krigskonjunkturskatt

för år 1946 eller 8 § denna förordning. Avdrag medgives endast i

den mån inkomstminskningen kan anses hava berott på förhållanden som

omförmälas i 1 §, under iakttagande tillika att avdrag för inkomstminskning

å annan fastighet må medgivas allenast från taxerad merinkomst å samma

förvärvskälla under beskattningsåret. Vid beräkning av inkomstminskning å

viss förvärvskälla under de beskattningsår som 1942—1946 samt, i förekommande

fall, 1947 års taxeringar avsågo må ej vid tillämpning av 8 § 2 mom.

hänsyn tagas till å förvärvskällan belöpande utjämningsavdrag. Vid bestämmande

huruvida avdrag skall anses hava utnyttjats vid tidigare års taxeringar

skall bortses från det i 8 § omförmälda avdraget å 3 000 kronor.

Inkomstminskning å annan fastighet beräknas med motsvarande tillämpning

av de för beräkning av uppskattad merinkomst å denna förvärvskälla

gällande reglerna. Emellertid skall, där jämförelseinkomsten fastställes till

högre belopp än det som motsvarar den högsta inkomsten under något av

åren 1937 och 1938, inkomstminskningen bestämmas med utgångspunkt från

den högsta av dessa inkomster. Inkomstminskning å annan fastighet skall

anses hava berott på förhållanden som omförmälas i 1 § i den mån den

uppkommit genom alt bruttointäkterna under det beskattningsår, varom är

fråga, i jämförelse med förkrigsinkomståren minskats på grund av att uthyrningsmöjligheter,

som under normala förhållanden plägat vara för handen,

under beskattningsåret ej kunnat utnyttjas på grund av det av krigskonjunkturen

framkallade läget.

Avdrag som avses i denna punkt, med undantag för avdrag för inkomstminskning

å annan fastighet, tillgodonjutes i första hand från taxerad merinkomst

av förvärvskälla, å vilken inkomstminskningen uppstått. Återstående

avdrag göres från taxerad merinkomst av rörelse och, i den mån avdraget

ej såmedelst kan fullt utnyttjas, från summan av övriga taxerade

merinkomster.

till 11 §.

Restitution av skatt, som påförts provisoriskt för kostnadsutjämning, medgives

i första hand därest fondmedlen disponerats för sådana omkostnader,

som belöpa på den del av beskattningsåret, som infallit före den 1 januari

1946, och som skulle hava varit avdragsgilla, om i stället andra medel

använts för omkostnaderna. Dock må i fall, där kostnadsutjämningsfond ej

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

41

tagits i anspråk för täckande av omkostnader som nu avses, restitution likväl

medgivas, därest ett belopp, svarande mot de omkostnader för vilka fonden

enligt sitt ändamål kunnat disponeras, tillägges vid inkomstuppskattningen

enligt denna förordning. Sådant tillägg skall undantagas från fördelning,

som omförmäles i punkt 16 av anvisningarna till 4 §. Vad sålunda stadgats

skall i tillämpliga delar gälla jämväl beträffande restitution i fall, där kostnadsutjämningsfond

ej avsatts men provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt

det oaktat skett på grund av bestämmelserna i 20 § andra stycket

förordningarna om krigskonjunklurskatt för åren 1942—1945.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

Utdrag ao protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 14 februari

1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler fråga om

särskilda bestämmelser angående avveckling av krigskonjunkturbeskattningen

för vissa skattskyldiga och anför därvid följande.

Inledningsvis torde få erinras om att krigskonjunkturskatt utgått för åren

1940—1946. Den senaste förordningen i ämnet utfärdades den 21 juni 1946

(nr 361). Denna förordning gällde dels merinkomster under år 1945 dels ock

merinkomster under tidigare beskattningsår, vilkas beskattning kunnat uppskjutas

på grund av under dessa år gällande värderingsregler beträffande

lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse samt

beträffande kontrakt å dylika tillgångar. Genom förordningen avsågs sålunda

en avveckling av krigskonjunkturskatten skola ske vid 1946 års taxering

i samband med ett avräkningsförfarande per den 31 december 1945. Av

taxeringstekniska skäl kunde emellertid avräkningsförfarandet vid 1946 års

taxering till krigskonjunkturskatt icke omfatta andra skattskyldiga än dem,

vilkas räkenskapsår utgår den 31 december eller senare dock före den 1

mars. I proposition den 8 mars 1946 (nr 210) med förslag till förordning

om krigskonjunkturskatt för år 1946 framhöll jag sålunda, att särskilda

bestämmelser bleve erforderliga beträffande skattskyldiga, vilkas räkenskapsår

utginge efter den 28 februari men före den 31 december. Dessa

skattskyldiga skulle år 1946 taxeras för det beskattningsår, som utlöpt närmast

före den 31 december 1945, och avräkningsförfarandet för ifrågavarande

skattskyldiga borde därefter äga rum i samband med en ny taxering

till krigskonjunkturskatt år 1947 avseende merinkomster under senare delen

av år 1945. Vid sistnämnda taxering borde jämväl sådana tantieminkomster

taxeras, som hänförde sig till år 1945 men som uppburits eller blivit tillgängliga

för lyftning först efter den 31 december 1945.

Jag torde i detta sammanhang jämväl få erinra om att i årets statsverksproposition

förutsatts, att krigskonjunkturskatt skulle komma att utgöras för

år 1947 av de kategorier skattskyldiga som nyss nämnts. I 1947 års statsverksproposition

har inkomsttiteln krigskonjunkturskatt beräknats till ett

belopp av 10 miljoner kronor.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

43

I enlighet med mitt förut återgivna uttalande torde förslag nu böra framläggas

för riksdagen om krigskonjunkturskattens avveckling för de skattskyldiga,

för vilka avräkning icke kunnat ske vid 1946 års taxering. Förslag

till förordning i ämnet har utarbetats inom finansdepartementet. Den

nya förordningen synes i allt väsentligt kunna ansluta sig till 1946 års motsvarande

förordning. Emellertid torde förordningen böra utformas så att

taxering enligt densamma skall kunna åsättas antingen av 1947 eller 1948

års prövningsnämnder. I annat fall skulle nämligen vissa skattskyldiga genom

att utsträcka räkenskapsåret kunna bereda sig möjlighet att undandraga

sig påföring av krigskonjunkturskatt i samband med avräkningsförfarandet.

I det följande kommer jag att paragrafvis behandla de föreslagna ändringarna

i bestämmelserna i den mån fråga icke är allenast om sådana

ändringar, som betingas av att författningen avser taxering under ett nytt

taxeringsår.

/ §.

Den ändrade formuleringen av denna paragraf har föranletts av att inkomstökning

å tantiem m. m. avses skola vara underkastad skatteplikt -—

även om inkomstökningen för den skattskyldige uppkommit efter utgången

av år 1945 — under förutsättning att inkomstökningen hänför sig antingen

till sådant resultat av rörelse, som belöper på tiden den 1 september 1939—

den 31 december 1945, eller till omsättningen i eller omfattningen av under

nämnda tidsperiod bedriven rörelse eller till sådant resultat av jordbruk

eller skogsbruk, som belöper på tiden den 1 januari 1940—den 31 december

1945.

2 och 3 §§.

Den i 2 § 1 mom. föreslagna ändringen betingas av samma skäl som den

ändrade formuleringen av 1 §.

Genom de i 2 § 2 mom. och 3 § föreslagna ändringarna har avsetts att

utsträcka skattskyldigheten till att omfatta jämväl fysiska och juridiska

personer, vilka enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

först vid 1948 års taxering äro skattskyldiga för den inkomst, vartill

i 2 § 1 mom. angiven inkomstökning hänför sig. Enligt bokföringslagen

kan vid omläggning av räkenskapsår detsamma utsträckas till att omfatta

upp till 18 månader. Skattskyldig, vilkens räkenskapsår utgått under tiden

den 1 september—den 30 december 1945, kan sålunda utsträcka därpå följande

räkenskapsår, så att detsamma kommer att utlöpa efter den 28 februari

1947 i vilket fall taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt skall

äga rum först år 1948. Därest skattskyldighet enligt den nu föreslagna förordningen

endast anknöte till inkomstökning, hänförlig till inkomst för vilken

skattskyldighet förelåge vid 1947 års taxering till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt, skulle sålunda ifrågavarande skattskyldiga genom en

enkel bokföringsåtgärd kunna undandraga sig påföring av krigskonjunkturskatt

i samband med avräkningsförfarandet.

Departements
chefen.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

De föreslagna ändringarna torde vara erforderliga jämväl med avseende

å inkomst i form av tantiem, provision, gratifikation eller likartad inkomst

av tjänst, vars storlek varit beroende av resultat av rörelse som uppkommit

före den 1 januari 1946. Dylik inkomst torde nämligen i vissa fall icke bliva

tillgänglig för lyftning förrän under år 1947 och skulle sålunda, därest ifrågavarande

ändringar icke genomfördes, undgå beskattning.

Anmärkas må att det kan ifrågakomma att påföra en skattskyldig taxering

till krigskonjunkturskatt för merinkomst av tantiem, provision, gratifikation

och likartad inkomst av tjänst såväl år 1947 som år 1948. Om sådan

inkomst utgått från rörelse, där räkenskapsåret icke sammanfaller med

kalenderår, kan den skattskyldige nämligen komma att uppbära till år 1945

hänförlig intäkt av ifrågavarande slag såväl år 1946 som år 1947.

4 § jämte anvisningar.

Den i 2 mom. vidtagna ändringen har föranletts av att beskattningsåret,

såvitt gäller inkomst av rörelse, vid taxering till krigskonjunkturskatt år

1947 utgår efter den tidpunkt, till vilken avräkningsiförfarandet anknytes.

Den tidsperiod, för vilken uppskattning av inkomst vid taxering till krigskonjunkturskatt

skall ske, kommer i regel att omfatta endast en del av år

1945 men kan — om räkenskapsåret omlagts — omfatta hela år 1945 och

t. o. m. eu del av år 1944.

I 6 mom. har gjorts ett förtydligande i syfte att utmärka, att utjämningsavdraget

skall fastställas i förhållande till den jämförelseinkomst, som tillgodoräknats

den skattskyldige vid beräkningen av den uppskattade rnerinkomsten.

Beträffande den i 6 mom. i övrigt företagna ändringen hänvisas till vad

här nedan anföres under 11 §.

Omformuleringen av författningstexten i 7 mom. har föranletts av att

bestämmelser, motsvarande de under krigsåren gällande förordningarna med

särskilda bestämmelser beträffande taxering för inkomst av ersättning på

grund av försäkring för förlust av fartyg eller köpeskilling vid avyttring av

fartyg, icke meddelats med avseende å 1947 och 1948 års taxeringar.

I anvisningspunkt 1 till 4 § har införts en uttrycklig bestämmelse att intäkt

vid avyttring av för stadigvarande bruk i rörelse avsedda maskiner

och andra inventarier, som icke äro att hänföra till byggnad, skall upptagas

som intäkt av rörelse vid inkomstuppskattningen endast om och i den

mån intäkten uppkommit under beskattningsåret, dock före den 1 januari

1946.

I anvisningspunkt 4 j till 4 § verkställda ändringar betingas av att avdrag

för överpris föreslagits endast skola medgivas för tillgångar avsedda för

stadigvarande bruk, vilka anskaffats eller kontraherats före den 1 januari

1946. Den tidpunkt före vilken fartyg måste hava förlorats, utrangerats

eller försålts för att förlusten, utrangeringen eller försäljningen skall medföra

effekt i beskattningshänseende har i överensstämmelse därmed ändrats

till den 1 januari 1946. En redaktionell ändring i förtydligande syfte

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

45

har slutligen gjorts i andra stycket såtillvida att ordet »nyanskaffade» utbytts

mot ordet »anskaffade».

Vid schablonberäkning av avdrag för eftersatta reparationer jämlikt anvisningspunkt

A k till 4 § skall enligt förslaget, liksom vid 1946 års taxering

till krigskonjunkturskatt, avdraget beräknas i relation till sex gånger medeltalet

av motsvarande kostnader under förkrigsinkomståren. Jämförelse

skall göras med reparationskostnaderna under krigsåren och skola därvid

enligt förslaget medräknas kostnaderna under beskattningsåren 1941—1946.

Anmärkas må att enligt 1946 års förordning skulle vid ifrågavarande beräkning

medräknas reparationskostnaderna under beskattningsåren 1940—•

1945. 1 anslutning härtill kunde det tänkas att utforma den nya förordningen

så att hänsyn skulle tagas till reparationskostnaderna under beskattningsåren

1940—1946, varvid avdraget komme att framräknas med utgångspunkt

från sju gånger medeltalet av reparationskostnaderna under förkrigsinkomståren.

Den först angivna regeln synes emellertid vara att föredraga

ur rättvisesynpunkt, då denna regel medlör en mera likartad behandling

av skattskyldiga, som taxeras enligt den nya förordningen, och övriga skattskyldiga.

I anvisningspunkt 10 till 4 § föreslagna ändringar ha föranletts av att beskattningsåret

för samtliga skattskyldiga rörelseidkare, som skola taxeras till

krigskonjunkturskatt enligt 1947 års förordning, utgår efter den tidpunkt, till

vilken avräkningsförfarandet anknytes.

I anvisningspunkt 16 till 4 § ha vissa förtydliganden av författningstexten

föreslagits i syfte att noggrannare angiva vilka tillägg och avdrag som skola

undantagas från fördelning vid inkomstuppskattningen, i de fall särskilt bokslut

icke upprättats per den 31 december 1945. Tillägg och avdrag, som

icke särskilt undantagas i anvisningspunkten, skola, om icke bokslut som

nyss nämnts upprättats, i regel proportionellt fördelas på tiden före och efter

den 1 januari 1946. Detta gäller sålunda även avdrag för vid nästföregående

års taxering till krigskonjunkturskatt icke medgiven nedskrivning av

varulager samt vid inkomstuppskattningen för det beskattningsår, som denna

taxering avsåg, åtnjutet avdrag för i räkenskaperna ej gjord nedskrivning av

lagertillgångar (anvisningspunkt 4 a).

Intäkt, som uppkommit vid avyttring av maskiner och andra för stadigvarande

bruk avsedda inventarier, skall vid inkomstuppskattningen för beskattningsåret

upptagas i sin helhet, om avyttringen skett före den 1 januari

1946. Avdrag för minskning av eventuellt förefintlig dold förkrigsreserv i dylika

tillgångar skall jämväl medgivas med hela beloppet. Om avyttringen

skett efter den 31 december 1945 skall intäkten respektive reservminskningen

överhuvud icke medräknas. Belopp motsvarande vid tidigare taxeringar erhållna

avdrag för nedskrivning å fordringar och aktier, som jämlikt anvisningspunkt

4 1 skall tilläggas vid inkomstuppskatlningen, synes icke böra fördelas,

då den merinkomst, som vid tidigare års taxeringar till krigskonjunkturskatt

minskats genom nedskrivningen, i sin helhet belöper på tiden före

den I januari 1946. Avdrag för lagerminskning enligt anvisningspunkt 4 c)

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 72.

synes jämväl böra undantagas från fördelning med hänsyn till att lagerminskningen

icke är att hänföra endast till beskattningsåret, utan ofta torde

ha uppstått redan före dess ingång. Vad nu sagts torde även böra gälla avdrag

för eftersatta reparationer med hänsyn till att det eftersatta reparationsbehovet

uppkommit under hela krigskonjunkturperioden.

5 § jämte anvisningar.

De föreslagna ändringarna betingas av att merinkomst av annan fastighet

skall beskattas endast om och i den mån densamma uppkommit före den 1

januari 1946.

6 §.

Inkomst i form av tantiem, provision, gratifikation och likartad inkomst

av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet, som utgått från rörelse, jordbruk

eller skogsbruk bör, som förut framhållits, taxeras till krigskonjunkturskatt

— om förutsättning härför i övrigt föreligger — även om inkomsten uppburits

eller blivit tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1945. Intäkt av

tillfällig förvärvsverksamhet, vars storlek varit beroende av resultatet av tillfällig

affär, samt intäkt av tillfällig verksamhet som uppfinnare eller av tillfälligt

uppdrag eller annan jämförlig tillfällig förvärvsverksamhet bör däremot

icke taxeras till krigskonjunkturskatt i annat fall än då intäkten för

den skattskyldige uppkommit före den 1 januari 1946. Taxering till krigskonjunkturskatt

i dessa senare fall kan sålunda —- då ifrågavarande slag av

inkomster eljest skola deklareras till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för det kalenderår under vilket de uppburits — icke ifrågakomma år 1947 eller

år 1948 i andra fall än då skattskyldig jämväl har inkomst av annat slag,

som deklareras för räkenskapsår som icke överensstämmer med kalenderår.

7 § jämte anvisningar.

Beträffande de vidtagna ändringarna hänvisas till vad som anförts i fråga

om inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet under nästföregående paragraf.

8 § jämte anvisningar.

I 2 mom. samt anvisningspunkt 3 till 8 § gjorda ändringar föranledas av

att skattskyldig, som uppburit inkomst, som avses i 2 § 1 mom c), kan

komma att taxeras till krigskonjunkturskatt såväl år 1946 enligt bestämmelserna

i 1946 års förordning om krigskonjunkturskatt som år 1947 och år

1948 enligt nu föreslagna bestämmelser. Avdrag för inkomstminskning, som

uppkommit under beskattningsåren 1945 och 1946, bör i sådana fall kunna

medgivas vid bestämmande av den beskattningsbara merinkomsten år 1948.

Den vidtagna ändringen i anvisningspunkt 2 till 8 § betingas av att avdrag

för inkomstminskning å rörelse avses icke skola medgivas från inkomstökning

å annan förvärvskälla, i vidare mån än inkomstminskningen uppkommit

före den 1 januari 1946.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 72.

47

9 §.

Jämlikt den nya uppbördsförordningen kommer statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

och särskild skatt å förmögenhet, som skulle hava utgått på

grund av 1947 års taxering, i regel att efterskänkas. Enligt de principer, som

godkändes beträffande 1946 års förordning om krigskonjunkturskatt, bör vid

sådant förhållande krigskonjunkturskattens grundbelopp icke reduceras utan

bör detta i sin helhet utgå som krigskonjunkturskatt. Jämlikt punkt 6 av

övergångsbestämmelserna till uppbördsförordningen skall skatt till staten

icke heller paföras för inkomst som avses i punkterna 3) och 4) av nämnda

övergångsbestämmelser — d. v. s. inkomst för vilken skattebefrielse i princip

icke äger rum — i den mån inkomsten motsvarar krigskonjunkturskattens

grundbelopp. I de fall skattskyldig enligt 19 § 2 mom. åtnjuter uppskov med

taxeringen till krigskonjunkturskatt till tidpunkt efter den, då inkomst- och

förmögenhetsskatt och annan skatt till staten påförts jämlikt nyssnämnda

övergångsbestämmelser, synes däremot reduktion av krigskonjunkturskattens

grundbelopp böra äga rum. Motsvarande bör gälla i de fall krigskonjunkturskatt

påföres i samband med 1948 års taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

I sistnämnda fall efterskänkas nämligen icke ordinarie skatter

till staten, som påförts för inkomst som taxerats till krigskonjunkturskatt;

enligt de principer, som tillämpats alltsedan krigskonjunkturskatten infördes,

bör därför det belopp, som erlägges som krigskonjunkturskatt, icke drabbas

av andra skatter till staten.

11 § jämte anvisningar.

Restitution av krigskonjunkturskatt i de i 11 § 1 mom. angivna fallen bör

ske endast om den omständighet, varå restitutionsanspråket grundas, inträffat

senast vid den tidpunkt till vilken avräkningsförfarandet anknytes. På

samma sätt bör vid restitution enligt 5 mom. i anledning av inkomstminskning

under beskattningsåret endast medräknas så stor del av inkomstminskningen,

som belöper på tiden före den 1 januari 1946. Vid restitution av för

kostnadsutjämning provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt i anledning av

att vid inkomstuppskattningen tillagts ett belopp svarande mot de omkostnader,

för vilka fonden enligt sitt ändamål kunnat disponeras, bör i analogi

härmed hela tillägget hänföras till tiden före den 1 januari 1946.

13 §.

Omformulering av författningstexten har skett i anledning av att bestämmelserna

i förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt angående

s. k. dödsbobefrielse ändrats fr. o. in. den 1 januari 1947. Särskilda övergångsbestämmelser

torde erfordras med avseende å det fall, att den skattskyldige

avlidit före nyssnämnda dag.

19 §■

De verkställda ändringarna betingas av att taxering till krigskonjunkturskatt

för år 1947 avses i vissa fall skola kunna påföras även av 1948 års

prövningsnämnder. Då räkenskapsår omfattande tid före den 1 januari 1946

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 72.

icke kan utsträckas längre än till juni 1947, synes skäl icke föreligga att fastställa

annan tid för deklarations avlämnande för skattskyldiga med dylikt

räkenskapsår än för övriga skattskyldiga, ehuru taxering i dessa fall icke

skall åsättas förrän ungefär ett år förflutit efter deklarationens avlämnande.

19 §.

I 19 § 2 mom. första stycket i 1946 års förordning funnos intagna bestämmelser

angående rätt för skattskyldig att i vissa fall åtnjuta uppskov med

taxeringen till krigskonjunkturskatt till efter den 31 mars 1947. Denna rätt

gällde dels skattskyldiga, vilka ämnade anskaffa fartyg före denna tidpunkt

och i anledning därav kunde erhålla överprisavdrag, dels ock skattskyldiga

vilkas taxering kunde påverkas av att värdet å vid beskattningsårets utgång

inneliggande lager senare nedgått genom prisfall. Då någon ändring av den

tidpunkt, före vilken fartyg skall ha anskaffats för att medföra rätt till överprisavdrag

vid taxeringen till krigskonjunkturskatt, icke nu föreslagits samt

prövningsnämnderna icke skola åsätta taxering till krigskonjunkturskatt för

år 1947 förrän efter nämnda tidpunkt, torde skäl icke föreligga att bibehålla

rätten till uppskov med taxeringen i dessa fall. Beträffande övriga skattskyldiga

synes den tidsperiod, som kommer att förflyta mellan beskattningsårets

utgång och taxeringstillfället, regelmässigt bliva så lång att under densamma

torde kunna konstateras, huruvida vid beskattningsårets utgång inneliggande

lager sjunkit i pris. Med hänsyn till ovannämnda förhållanden har den

ifrågavarande uppskovsrätten icke heller i dessa fall ansetts böra bibehållas.

Beträffande övriga i denna paragraf föreslagna ändringar hänvisas till vad

som anförts under 2 och 16 §§.

26 §.

Den föreslagna ändringen betingas av att taxering till krigskonjunkturskatt

för år 1947 i vissa fall avses skola kunna påföras även av 1948 års

prövningsnämnder.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att det inom finansdepartementet

upprättade förslaget till förordning om krigskonjunkturskatt

för dr 1947 måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

477087. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:184 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj: ts proposition angående godkännande av en mellan Sverige och Finland träffad överenskommelse rörande det sve a1 i texten
  2. BevU 1947:29 Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt för år 1947 jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten