Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 22 december 1939 (nr 895) angående rätt för Konungen att meddela särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning och bankrörelse m. m

1947-02-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1947:83, Med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 22 december 1939 (nr 895) angående rätt för Konungen att meddela särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning och bankrörelse m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 83.

1

Nr 83.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

fortsatt giltighet av lagen den 22 december 1939 (nr

895) angående rätt för Konungen att meddela särskilda

bestämmelser om riksbankens sedelutgivning och

bankrörelse m. mgiven Stockholms slott den 14

februari 1947.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogat förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 22 december

1939 (nr 895) angående rätt för Konungen att meddela särskilda bestämmelser

om riksbankens sedelutgivning och bankrörelse m. m.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Förslag

till

Lag

om fortsatt giltighet av lagen den 22 december 1939 (nr 895) angående

rätt för Konungen att meddela särskilda bestämmelser

om riksbankens sedelutgivning och bankrörelse m. m.

Härigenom förordnas, att lagen den 22 december 1939 angående rätt för

Konungen att meddela särskilda bestämmelser om riksbankens sedelutgivning

och bankrörelse m. m., vilken jämlikt lag den 26 april 1946 (nr 155)

gäller till och med den 30 juni 1947, skall äga fortsatt giltighet till och med

den 30 juni 1948.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 83.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 83.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Höns

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

14 februari 1947.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Gjöres, Danielson, Vougt, Myrdal, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför.

Jämlikt lag den 22 december 1939 (nr 895) äger Konungen under vissa

utomordentliga förhållanden — på framställning av fullmäktige i riksbanken

och efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret — i fråga om riksbankens

sedelutgivning och bankrörelse samt offentliggörande av riksbankens

räkenskaper meddela av förhållandena påkallade bestämmelser att gälla i

stället för vad därutinnan finnes stadgat i 9—14, 16, 17, 21, 24 och 27 §§

lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges riksbank. Syftet med berörda

fullmaktslag är att möjliggöra en smidig anpassning av vissa av de bestämmelser,

som reglera riksbankens verksamhet, efter sådana tidigare icke förutsedda

förhållanden, med vilka man i ett utomordentligt läge måste räkna.

Enligt 11 § första stycket lagen för Sveriges riksbank må guld utom landet

inräknas i riksbankens metalliska kassa endast till ett belopp motsvarande

15 procent av hela metalliska kassan. Då denna bestämmelse med hänsyn

till sedelutgivningsrättens beroende av den metalliska kassan ansetts lägga

hinder i vägen för en sådan placering av riksbankens guldbehållning, som

vore mest betryggande, bär Kungl. Maj:t med stöd av omförmälda fullmaktslag

genom kungörelse den 31 januari 1940 (nr 54) förordnat, att i

stället för berörda stadgande i riksbankslagen skall gälla, att såsom riksbankens

metalliska kassa skall räknas allt riksbanken tillhörigt guldmynt

och omyntat guld. Kungl. Maj:t har sålunda helt dispenserat från de begränsningar

för sedelutgivningsrätten, som sammanhänga med guldets placering.

Ifrågavarande fullmaktslag gällde ursprungligen till och med den 31 mars

1940 men har därefter förlänats fortsatt giltighet, sista gången genom lag

den 26 april 1946 (nr 155), enligt vilken giltighetstiden utsträckts till och

med den 30 juni 1947.

I en den 30 januari 1947 dagtecknad framställning till Kungl. Maj:t ha

fullmäktige i riksbanken anfört, att lagen den 30 juni 1934 (nr 437) för Sveriges

riksbank enligt fullmäktiges mening sedan länge varit i behov av en

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 83.

3

allmän överarbetning. En sådan hade framstått som behövlig icke endast

beträffande sedelutgivningsrätten, vilken för närvarande delvis vore reglerad

genom provisorisk lagstiftning, utan även beträffande andra delar.

Fullmäktige hade därför hösten 1946 tillsatt en kommitté inom riksbanken

med uppdrag att göra en översyn av riksbankslagen. Denna översyn kunde

icke i sin helhet slutföras förrän 1945 års bankkommitté avslutat sitt arbete.

Det kunde nämligen antagas, att bankkommittén komme att framlägga

förslag, vilka om de genomfördes skulle beröra riksbankens verksamhet och

nödvändiggöra vissa ändringar i riksbankslagen. Även andra omständigheter

syntes motivera ett uppskov med det slutliga ståndpunktstagandet till den

planerade allmänna revisionen av riksbankslagen. Särskilt borde påpekas, att

svensk delaktighet i de nyligen bildade internationella finansinstitutionerna

skulle öva inflytande på riksbankslagens utformning. Om än den allmänna

översynen av riksbankslagen sålunda måste skjutas på framtiden, kunde givetvis

likväl ifrågasättas att man nu genom en partiell revision åtminstone

skulle eliminera behovet av det provisorium, som för närvarande gällde, och

alltså genomföra en omläggning av sedeltäckningsbestämmelserna. Därvid

skulle dessa bestämmelser sannolikt lämpligen böra erhålla den ändrade utformning,

som motiverades av att guldreserven i det moderna penningväsendet

uteslutande vore att betrakta såsom underlag för internationella betalningar

men däremot endast hade en indirekt betydelse såsom bas för den inhemska

försörjningen med betalningsmedel. Fullmäktige hade emellertid icke

funnit en sådan utbrytning av en viss del av lagstiftningskomplexet till särbehandling

lämplig. Behovet av ett provisorium komme under sådana omständigheter

tillsvidare att kvarstå. Valutaförhållandena vore för övrigt alltjämt

sådana, att förutsättningarna för fortsatt giltighet av fullmaktslagen finge

anses föreligga. I avvaktan på den avsedda allmänna översynen av riksbankslagen

ville fullmäktige sålunda föreslå, att lagen den 22 december 1939 (nr

895) angående rätt för Konungen att meddela särskilda bestämmelser om

riksbankens sedelutgivning och bankrörelse m. m. förlänades fortsatt giltighet

till och med utgången av juni 1948.

I anslutning härtill ha fullmäktige i riksbanken i fråga om fullmaktslagens

utnyttjande i nu rådande läge anfört följande.

Lämpligheten av att hålla en väsentlig del av riksbankens guldreserver

utanför landet har tidigare gjort det nödvändigt att med stöd av fullmaktslagen

utfärda vissa särbestämmelser rörande riksbankens sedelutgivningsrätt

för att undanröja olägenheterna av de mindre rationella regler som alltjämt

kvarstå i riksbankslagen. Nu synas särskilda föreskrifter nödvändiga

för att man skall undvika de vanskligheter som de under efterkrigstiden framträdande

häftiga rörelserna på valutamarknaden samt de stora importöverskotten

orsaka och som följa även av de begränsningar som gälla i fråga om

olika valutors konvertibilitet i guld. Den stabilisering av de monetära förhållandena,

som förr eller senare är att emotse och vilken enligt fullmäktiges

mening med all kraft bör eftersträvas, skulle väl minska ifrågavarande vanskligheter,

vilka naturligtvis med särskild styrka göra sig gällande under den

period av stark belastning på riksbankens valutareserver, som vi för närvarande

genomgå. Men den skulle ingalunda undanröja dessa svårigheter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 83.

Departements
chefen.

De åtgärder, som skulle kunna komma att framtvingas om de gällande sedeltäckningsbestämmelserna

under rådande förhållanden skulle oförändrade tilllämpas,

skulle otvivelaktigt medföra olyckliga verkningar för vårt lands

ekonomi.

Med hänsyn härtill torde gällande fullmaktslagstiftning böra läggas till

grund för föreskrifter som åsyfta att skapa den större elasticitet i penningsystemet,

som förhållandena nu påkalla och som vid den avsedda allmänna

revisionen av riksbankslagen efter antydda linjer automatiskt skulle erhållas.

Fullmäktige vilja i detta syfte föreslå, att tills vidare bestämmelser utfärdas

som innebära att det belopp, varmed sedelutgivningen jämlikt riksbankslagens

9 §, första momentet, må överstiga dubbla summan av metalliska

kassan, ökas med ett belopp tre gånger så stort som det belopp av 350 miljoner

kronor, varmed sedelutgivningsrätten jämlikt samma paragrafs andra

moment under vissa förhållanden kan utökas. Detta skulle innebära en ökning

av sedelutgivningsrätten med 1 050 miljoner kronor utöver vad som enligt

riksbankslagens bestämmelser är under normala förhållanden medgivet.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha i infordrat utlåtande den 6 februari

1947 anfört, att fullmäktige icke hade något att erinra mot att den i ärendet

gjorda framställningen bifölles.

På de av fullmäktige i riksbanken anförda skälen tillstyrker jag, att ifrågavarande

fullmaktslag erhåller fortsatt giltighet för tiden till och med den

30 juni 1948.

Det av fullmäktige i riksbanken framlagda förslaget, att Kungl. Maj:t med

stöd av fullmaktslagen skulle medgiva viss utvidgning av riksbankens sedelutgivningsrätt

enligt 9 § riksbankslagen torde jag få anmäla i annat sammanhang

denna dag.

Föredraganden hemställer härefter, att ett inom finansdepartementet upprättat

förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 22 december 1939 (nr

895) angående rätt för Konungen att meddela särskilda bestämmelser om riksbankens

sedelutgivning och bankrörelse m. m. måtte genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Rolf Arfwedson.

477288. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1947.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1947:181 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ds proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 22 december 1939 a1 i texten
  2. BU 1947:32 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 22 december 1939 s. 1 i texten