Sök i Ratio Lex

Angående tillgodoseende av universitetets i Lund och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningars i Lund behov av tomtmark

13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:107, Angående tillgodoseende av universitetets i Lund och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningars i Lund behov av tomtmark

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

1

Nr 107.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående tillgodoseende

av universitetets i Lund och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningars

i Lund behov av tomtmark; given

Stockholms slott den 5 mars 19Jj8.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Josef Weijne.

JJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 19A8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, fråga om tillgodoseende

av Lunds universitets och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningars i

Lund behov av tomtmark samt anför därvid följande.

Inledning.

I underdånig skrivelse den 7 juni 1946 har det större akademiska konsistoriet

i Lund framlagt förslag angående tillgodoseende av universitetets i

Lund och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningars i Lund behov av tomtmark.

De markfrågor, som därmed bragts å bane, ha länge varit aktuella.

Tnnan jag går närmare in på nämnda förslag torde jag i korthet få redogöra

1 — Bihang till riksdagens protokoll 191)8. 1 sand. Nr 107.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Kungl. Maj:ts ■proposition nr 107.

för de lokala förhållandena och den tidigare behandlingen av förevarande

.spörsmål.

Lokala förhållanden. De markområden, varom här är fråga, äro södra

lasarettsområdet, norra lasarettsområdet, viss gatumark samt folkskoleseminariets

område (karta över dessa områden återfinnes bland handlingarna i

ärendet).

I fråga om södra (eller gamla) lasarettsområdet (kallat Paradislyckan)

inhämtas av en år 1939 av särskilt tillkallade sakkunniga framlagd utredning

(jfr prop. 1943:275 sid. 30 f.) bland annat följande.

Enligt gjorda undersökningar äger universitetet av detta område cirka

23 980 kvadratmeter och Malmöhus läns landsting återstoden, cirka 11 000

kvadratmeter. Den av universitetet ägda delen har i olika etapper från slutet

av 1700-talet till 1865 upplåtits till tomtplats för länets sjukvårdsinrättningar

mot det att dessa inrättningar finge tagas i anspråk för klinisk undervisning.

De gjorda upplåtelserna få anses ha skett på obestämd tid, varför

rätt till uppsägning av desamma torde föreligga. Med hänsyn till det ändamål,

varför upplåtelserna skett, synes det emellertid knappast kunna ifrågasättas,

att återkallelse kan ske utan att landstinget anvisas annan plats för de

nybyggnader, som vid södra lasarettsområdets evakuering bli erforderliga,

samt erhåller skälig ersättning för på området befintliga, för sitt ändamål

användbara byggnader. (Sjukhusbyggnaderna ha i regel uppförts med bidrag

av statsmedel, en omständighet, vartill hänsyn bör tagas vid ersättningsbeloppens

bestämmande, respektive vid fråga om bidrag till uppförande av

ersättningsbyggnader å annan plats.)

På området finnas för närvarande byggnader för kirurgisk klinik, lungklinik

med radiologisk avdelning1), ögonklinik1), barnsjukhus, röntgenavdelning,

polikliniker och administration, personalbostäder, centralkök, tvättbyggnad

med verkstäder, ångpannehus, portvaktshus, byggnad för desinfektion,

kapell och filmlagerhus. Universitetets patologiska institution är även

förlagd till detta område.

De byggnader, som finnas på norra delen av ifrågavarande område —

centralköket, byggnaden för röntgen, polikliniker och administration — ha

uppförts under de sista 25 åren samt äro fullt moderna och för sin nuvarande

uppgift ändamålsenliga med undantag för belägenheten i förhållande

till de på norra området uppförda byggnaderna, med vilka kommunikation

måste ske genom över Allhelgona Kyrkogata uppbyggda gångar. Övriga

byggnader äro äldre och kunna icke anses fylla rimliga krav ur sjukhusteknisk

synpunkt, även om vissa av dem — t. ex. kirurgiska kliniken — efter

verkställda omändringar få anses i stort sett brukbara. Uppenbart är således,

att dessa äldre byggnader måste inom en jämförelsevis nära framtid ersättas

med nya och tidsenliga. Landstinget har redan beviljat anslag för nybyggnad

för ögonklinik och barnsanatorium, avsedd att förläggas till norra lasarettsområdet.

Vid en i samband med förutnämnda utredning verkställd värdering uppskattades

universitetets andel av södra lasarettsområdet till omkring 294 000

kronor och landstingets andel till omkring 130 000 kronor, medan byggna
*)

Nybyggnader för radiologisk klinik och ögonklinik ha sedermera uppförts på norra lasarettsområdet.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj ds proposition nr 107.

derna å området samtidigt värderades till 2 435 000 kronor. Landstinget

erlägger icke någon avgäld för den del av södra lasarettsområdet, som tillhör

universitetet, utan disponerar denna kostnadsfritt.

Norr om södra lasarettsområdet och skilt från detta genom Allhelgona

Kyrkogata, över vilken dock som nyss nämnts förbindelsegångar äro uppförda,

ligger norra lasarettsområdet, omfattande omkring 105 000 kvadratmeter.

Detta område, som tidigare var kyrklig jord, är numera upptaget

under statens allmänna fastighetsfond, Lunds universitets delfond. Området

disponeras för sjukhusändamål av landstinget, som härför erlägger

avgäld till universitetet. Denna avgäld uppgick för år 1945 till i runt tal

15 500 kronor.

Norra lasarettsområdet gränsar i norr till ett för gatuändamål reserverat

område, avsett för den i stadsplanen upptagna men ännu icke framdragna

Tornavägen. Detta gatuområde har jämte viss annan gatumark enligt en

av Kungl. Maj:t den 30 juni 1943 godkänd överenskommelse mellan kronan

och Lunds stad av kronan utan ersättning med full äganderätt överlåtits till

staden. Området får tillträdas av staden så snart det behöver tagas i anspråk

för det i stadsplanen avsedda ändamålet men skall intill dess stå under

vård och inseende av det större akademiska konsistoriet. Därest området

enligt blivande stadsplan skulle upphöra att utgöra gata eller annan allmän

plats, skall äganderätten till området återgå till kronan.

Norr om den planerade Tornavägen slutligen ligger ett område om ungefär

40 000 kvadratmeter, som disponeras av statens folkskoleseminarium. Detta

område, som likaledes tidigare varit kyrklig jord, överfördes 1943 till statens

allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond och upptogs till ett värde

av 160 000 kronor.

Tidigare behandling av markfrågorna. Som nyss antytts har frågan om

Lunds universitets behov av tomtmark länge varit aktuell. Den 3 maj 1938

framlade sålunda byggnadsstyrelsen en byggnadsplan för universitetet jämte

utredning om universitetets dåvarande byggnadsbestånd och markinnehav

samt dess framtida behov i dylika hänseenden. Därefter tillkallade dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet enligt nådigt bemyndigande

den 3 juni 1938 de i det föregående omnämnda särskilda sakkunniga (1938

års sakkunniga), vilka fingo till uppgift att verkställa fortsatt utredning i

ämnet. Dessa sakkunniga avgå vo den 27 februari 1939 utlåtande med förslag

till överenskommelse mellan staten och Malmöhus läns landsting innebärande,

bland annat, att södra lasarettsområdet skulle överlämnas av landstinget

till universitetet för tillgodoseende av dettas behov av tomtmark mot det att

landstingets markbehov skulle tillgodoses på annat sätt, bland annat genom

reserverande för ändamålet av den till folkskoleseminariet i Land upplåtna

tomten. Vid anmälan av de sakkunnigas förslag i propositionen 1943:275,

punkten 7, framhöll departementschefen önskvärdheten av att de markfrågor,

vilka rörde universitetet och landstingets sjukvårdsinrättningar i

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

Lund, åtminstone i viss utsträckning då vunne sin lösning. I princip syntes

därvid den plan, som angivits av de sakkunniga, vara lämplig. Det syntes

sålunda ofrånkomligt, att universitetet komme i besittning av åtminstone

delar av södra lasarettsområdet, men det syntes icke nödvändigt, att för det

dåvarande taga. ställning till huruvida universitetet skulle övertaga även

den norra delen av detta område med dess relativt nya och ändamålsenliga

byggnader. Departementschefen framhöll vidare, att det icke syntes vara

lämpligt att redan då reservera den till folkskoleseminariet upplåtna tomten

för utvidgning av sjukhusområdet, eftersom det icke kunde komma i fråga

att under överskådlig tid disponera den på tomten uppförda, jämförelsevis

nya och ändamålsenliga byggnaden för annat ändamål än det dåvarande.

För att möjlighet skulle skapas för en slutgiltig lösning av ifrågavarande

markfrågor föreslogs i propositionen dels att vissa områden, som då voro

kyrklig jord, däribland norra lasarettsområdet och seminarietomten skulle,

på sätt sedermera skett, mot vederlag överföras från kyrkofonden till statens

allmänna fastighetsfond, dels ock att viss mark skulle för universitetets räkning

förvärvas från Lunds stad medan å andra sidan viss gatumark skulle

överlåtas till staden samt överenskommelse träffas med staden angående

gäldande av gatukostnader m. m.

Vad departementschefen anfört angående sättet för ett slutgiltigt ordnande

av universitetets och lasarettets nu förevarande markfrågor lämnades av

riksdagen utan erinran. Därjämte anvisade riksdagen erforderliga medel dels

för överförande i enlighet med vad nyss sagts av vissa områden från kyrkofonden

till statens allmänna fastighetsfond, dels för förvärv av viss mark

från Lunds stad samt för gäldande av gatukostnader m. m.

Genom beslut den 30 juni 1943 meddelade Kungl. Maj:t erforderliga bestämmelser

i anledning av riksdagens nyssnämnda beslut. Därefter anbefallde

Kungl. Maj:t genom beslut den 29 oktober 1943 det större akademiska

konsistoriet i Lund att med Malmöhus läns landstings förvaltningsutskott

upptaga förhandlingar i syfte att åvägabringa överenskommelse med landstinget

om överlämnande till universitetet av åtminstone delar av södra lasarettsområdet

samt att till Kungl. Maj:t inkomma med det förslag, vartill

förhandlingarna kunde leda. I anledning härav har konsistoriet inkommit

med den inledningsvis omnämnda skrivelsen den 7 juni 1946 med förslag

i ämnet.

Nu föreliggande förslag.

Konsistoriet har i nyssnämnda skrivelse anmält, att de av Kungl. Maj:t

anbefallda förhandlingarna förts genom delegerade för landstingets förvaltningsutskott,

respektive konsistoriet samt att som ordförande vid förhandlingarna

fungerat landshövdingen Arthur Thomson. De förhandlingsdelegerade

hade numera slutfört sina förhandlingar och framlagt förslag till lösning

av föreliggande frågor. Detta förslag hade i princip godkänts av konsisto
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Majds -proposition nr 107. 5

riet, som nu med överlämnande av detsamma ville förorda dess genomförande.

Från landstingets sida har i skrivelse den 26 juni 1946 meddelats, att

landstingets förvaltningsutskott vid sammanträde den 21 juni 1946 beslutat

godkänna förslaget.

Förslaget, som nära ansluter till den av 1938 års sakkunniga förordade

lösningen, är av följande lydelse:

»Förslag till lösning av frågor rörande tillgodoseendet av universitetets i

Lund och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningars i Lund behov av tomtmark.

1.

Hela södra lasarettsområdet (icke endast södra delen därav) överlämnas

till universitetet, som därvid med äganderätt förvärvar de delar av detta

område, som tillhöra landstinget.

2.

1. Norra lasarettsområdet samt del av zoologiska institutionens tomt

upplåtes kostnadsfritt till landstinget så länge dessa områden användas för

sjukhusändamål och sjukvårdsinrättningarna ställas till förfogande för den

medicinska undervisningen och forskningen.

2. Det område, som f. n. disponeras av statens folkskoleseminarium,

reserveras på enahanda villkor för sjukvårdsinrättningarnas utbyggande.

3.

1. Södra lasarettsområdet ställes successivt — i den mån ersättningsbyggnader

iordningställas å det norra området — till universitetets förfogande.

2. Universitetet påkallar icke, att tomtområdena för nuvarande centraltvätten,

södra panncentralen, respektive nuvarande köket ställas till universitetets

disposition förrän efter tolv, respektive tjugo år från den dag, då

avtal om södra lasarettsområdet träffas mellan därtill behöriga parter. Området

i övrigt skall överlämnas till universitetet inom sex år efter nämnda

avtals slutande.

4.

Så snart avtal mellan staten och landstinget träffats samt av vederbörande

myndighet godkänt område för ny skolträdgård ställts till seminariets förfogande,

äger landstinget i mån av behov disponera över de delar av seminariets

tomt, vilka angivits å vidfogade karta1). Återstående delar av tomten

ställas till landstingets förfogande efter Kungl. Maj:ts beslut senast 20 år

efter avtalets slutande.

5.

1. Staten inlöser de å södra lasarettsområdet befintliga byggnaderna samt

lämnar ersättning för sammanbindningsgångar över Allhelgona Kyrkogata.

2. Landstinget inlöser å seminarietomten befintliga byggnader.

3. Inlösningsbeloppen bestämmas efter verkställd värdering till 50 procent

av åsatta värden.

4. Värdering verkställes av sakkunniga värderingsmän.

*) Kartan återfinnes bland handlingarna i ärendet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj ds proposition nr 107.

6.

Avgälden för norra lasarettsområdet skall enligt den senast verkställda

uppskattningen utgå intill slutet av det kalenderår, då södra lasarettsområdet

blivit — utom i vad avser centraltvätten, södra panncentralen och

köket — till universitetet överlämnat.

7.

Lösenbelopp för byggnader å södra lasarettsområdet erlägges i den mån

dessa byggnader överlämnas till universitetet, dock så att intet belopp utbetalas

förrän hela södra lasarettsområdet utom områdena vid köket, södra

panncentralen och centraltvätten ställts till universitetets disposition.

8.

1. Byggnaderna å södra lasarettsområdet överlämnas till universitetet

så snart ersättningsbyggnader iordningställts å område norr om Allhelgona

Kyrkogata.

2. I byggnad som överlämnats till universitetet, respektive landstinget må

för sjukhusverksamheten, respektive seminariets verksamhet avsedd specialinredning

av överlämnaren borttagas, där sådant kan ske utan väsentlig

skada för byggnaden eller där sådant, i annat fall, av mottagaren medgives.

Vid värdering för inlösen skall antecknas, vilken inredning, som må av

överlämnaren borttagas.

9.

Staten förbinder sig att — utöver den under 5 nämnda ersättningen —

bidraga med halva kostnaden för sådana nya sjukhusbyggnader, som efter

samstämmande beslut av riksdag och landsting komma att uppföras å område

norr om Allhelgona Kyrkogata, i den män dessa ersätta byggnader å

södra lasarettsområdet.»

Av handlingarna i ärendet inhämtas vidare följande.

Generalplan för lasarettet. För lasarettets del föreligger en

av arkitekten G. Birch-Lindgren utarbetad och av 1945 års landsting i princip

godkänd generalplan, vilken tillkommit som resultat av en för ändamålet

anordnad arkitekttävling. I generalplanen förutsättes, att hela södra

lasarettsområdet skall överlämnas till universitetet medan i gengäld för sjukhusändamål

skall få disponeras, förutom norra lasarettsområdet, däri inräknat

viss del av zoologiska institutionens nuvarande område, jämväl seminariet

omten samt vissa andra smärre områden.

Från landstingets sida har framhållits, att landstinget vid uppgörandet av

programmet för nämnda arkitekttävling utgått ifrån att man skulle söka att

om möjligt begränsa lasarettets utbyggnad till de ännu obebyggda områdena.

inom norra delen av kvarteret Eskil, d. v. s. inom norra lasarettsområdet,

med bibehållande av den i stadsplanen intagna Tornavägen, eventuellt

med någon förflyttning av densamma mot norr. Enligt tävlingsprogrammet

hade emellertid arkitekterna haft frihet att antingen lösa byggnadsfrågan

inom berörda områden eller att, därest detta icke läte sig göra,

jämväl helt eller delvis räkna med det norr om kvarteret Eskil belägna

område, som disponerades av statens folkskoleseminarium. För det senare

fallet hade föreskrivits, att den tävlande måste lösa uppgiften så, att de mest

aktuella byggnaderna kunde uppföras och göras bekvämt tillgängliga, utan

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

att seminariebyggnaden behövde rivas eller några mera allvarliga störningar

för arbetet inom densamma behövde uppkomma. Sedan tävlingsförslagen

inkommit, hade det emellertid visat sig, att någon tillfredsställande lösning

av lasarettets byggnadsproblem icke kunde uppnås, därest icke seminarietomten

reserverades för lasarettets behov.

Södra lasarettsområdet. I fråga om detta områdes utnyttjande

för sjukhusändamål har från landstingets sida framhållits, att det

med hänsyn till sjukhusets drift och därmed förenade kostnader icke lämpligen

kunde komma ifråga att under längre tid taga de å detta områdes

norra del förlagda byggnaderna — centralkök, röntgenavdelning och förvaltningsbyggnad

— i anspråk för nuvarande ändamål. Dessa synpunkter ha

föranlett landstingets förhandlingsdelegerade, att som villkor för områdets

överlämnande till universitetet kräva, att hela området övertages av universitetet.

Med norra 1 a s a r e 11 sf o m rå d e t skall enligt förslaget införlivas

viss del av zoologiska institutionens område, avgränsat i huvudsaklig överensstämmelse

med av 1938 års sakkunniga framlagt förslag. Lasarettsområdets

gräns i denna del skulle härigenom komma att gå i rät linje från

Helgonavägen norrut i linje med den nuvarande gränsen mellan nya ögonklinikens

område i öster och zoologiska institutionens mark.

Seminarietomten. Med hänsyn till resultatet av förutnämnda

arkitekttävling samt under åberopande av de ekonomiska värden, som för

landstingets vidkommande stode på spel, har landstingets förvaltningsutskott

i skrivelse den 1 juni 1946 uttalat, att landstinget icke kunde avstå

från södra lasarettsområdet, om landstinget icke finge garanti för att erforderlig

markkompensation erhölles norr om kvarteret Eskil. Den enda tomt,

som därvid kunde komma i fråga vore seminarietomten. Därest universitetet

avstode från sitt krav på södra lasarettsområdet, förfölle givetvis också

landstingets krav på att erhålla mark norr om kvarteret Eskil. Förvaltningsutskottet

har därvid vidare framhållit, att landstinget tills vidare endast

behövde taga i anspråk ett mindre, obebyggt område av seminarietomten,

inrymmande viss del av seminariets skolträdgård. Den återstående delen

av seminarietomten skulle reserveras för lasarettets utvidgning.

I ärendet har vidare upplysts, att Lunds stad är villig att ställa tomt till

förfogande för uppförande av ny seminariebyggnad samt anläggande av

skolträdgård.

Ga. tu in arken. En förutsättning för att seminarietomten skall kunna

med fördel användas för sjukhusändamål är att den mellan norra lasarettsområdet

och seminarietomten planerade delen av Tornavägen slopas. I ärendet

har upplysts att hinder icke torde komma att möta för en sådan ändring

av stadsplanen. Tornavägen skulle i så fall komma att framdragas norr om

seminarietomten.

I n 1 ö s e n a v s e m i n a r i e b y gg n a den. Härom har från landstingets

sida anförts följande.

Sedan länge har med hänsyn till lasarettets uppgift såsom undervisningssjukhus

vid beviljande av statsbidrag till lasarettet tillämpats den principen,

att staten bidragit med halva kostnaden för nybyggnader m. m. Då det

jämväl torde ligga i statens intresse, att landstinget i utbyte för den mark,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

landstinget avstår till universitetet, erhåller erforderliga tomtområden, samt

då seminarieområdet, sedan det införlivats med lasarettsområdet, kommer

att tjäna den medicinska undervisningens och forskningens intressen, synes

det vara ur billighetssynpunkt motiverat, att angivna princip jämväl kommer

att tillämpas i fråga om bestämmandet av lösensumman för byggnaderna

å seminarietomten. I överensstämmelse med berörda princip bör således

landstinget endast erlägga hälften av det lösenbelopp, som efter värdering

bliver bestämt för ifrågavarande byggnader. För den händelse emellertid

förenämnda princip icke lägges till grund för inlösen av seminariebyggnaderna,

förbehåller sig landstinget rätt att taga förevarande fråga

under förnyad prövning.

Avgäldför av landstinget disponerade områden. Enligt

det framlagda förslaget skall någon avgäld icke längre utgå för de områden,

som upplåtas till landstinget. Detta förordades redan av 1938 års

sakkunniga under den uttalade förutsättningen, att landstinget till staten

överläte all sin rätt till hela södra lasarettsområdet samt förbunde sig att

ställa sjukvårdsinrättningarna till universitetets förfogande för undervisning

och forskning. För avgäldsfrihet talade enligt de sakkunniga även, att staten

i varje fall syntes böra kostnadsfritt tillhandahålla tomtmark för de nybyggnader

å norra lasarettsområdet, som utgjorde en förutsättning för södra

lasarettsområdets överlämnande till universitetet.

Remissyttranden.

Bland remissmyndigheterna ha olika uppfattningar i frågan kommit till

uttryck. Flertalet myndigheter ha dock i princip anslutit sig till det framlagda

förslaget även om också vissa, delvis ganska starka erinringar gjorts

främst i fråga om förslagets ekonomiska konsekvenser.

Byggnadsstyrelsen har sålunda förklarat sig i huvudsak icke ha något att

erinra mot det föreliggande förslaget. I fråga om inlösningen av de å södra

lasarettsområdet respektive seminarietomten befintliga byggnaderna har ämbetsverket

dock anfört följande.

I punkt 5 i föreliggande förslag till avtal föreslås att staten skall inlösa

de å södra lasarettsområdet befintliga byggnaderna samt att landstinget inlöser

å seminarietomten befintliga byggnader, varvid inlösningsbeloppen i båda

fallen bestämmas efter verkställd värdering till 50 procent av åsatta värden.

I anledning härav får styrelsen framhålla, att bestämmelsen 50 procent av

åsatta värden torde ha tillkommit med hänsyn till att kostnaderna för sådana

sjukvårdsinrättningar, som stå till förfogande för den medicinska undervisningen

och forskningen, halveras mellan staten och landstinget. Styrelsen får

i detta sammanhang emellertid även framhålla, att den inom styrelsen pågående

generalplanutredningen för universitetet fortskridit så långt, att av

densamma synes framgå, att befintliga byggnader inom södra lasarettsområdet

endast i ringa utsträckning torde kunna utnyttjas för universitetets behov,

vilket förhållande givetvis måste beaktas vid en kommande värdering.

Beträffande seminariet, vars byggnad helt bestritts av statsmedel, föreligger

icke samma utgångspunkt rörande kostnaderna. Byggnadskomplexet är

relativt nytt och synnerligen solitt uppfört, varför lösenbeloppet enligt vad

styrelsen tidigare framhållit bör bestämmas med utgångspunkt från vad det

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

skulle kosta att uppföra en liknande anläggning med avdrag för vad de befintliga

byggnaderna genom förslitning och eljest på grund av sin ålder kunna

anses ha minskat i värde.

Den nya seminarietomten, som Lunds stad enligt handlingarna skulle vara

villig att ställa till förfogande, bör planeras så tidigt, att området hunnit

bli något så när bevuxet, när flyttningen av seminariet kan tänkas bliva

aktuell.

Statskontoret har framfört vissa erinringar i fråga om förslagets ekonomiska

innebörd. Därvid har ämbetsverket anfört följande.

Förslagets ekonomiska innebörd kan icke bedömas utan uppskattning av

det värde byggnaderna på södra lasarettsområdet kunna ha för universitetet.

Uppskattning kräves även av kostnaderna för uppförande av ny byggnad

för folkskoleseminariet och iordningställande av ny seminarietomt.

Det föreslagna avtalet blir mycket kostsamt för det allmänna särskilt därigenom,

att seminarietomten tages i anspråk av landstinget. Farhågorna för

att den härav föranledda kostnadsökningen är onödig kunna icke anses undanröjda

genom den arkitekttävlan som förekommit, då programmet för

tävlingen i detta hänseende icke blivit lämpligt avfattat. Ytterligare utredning

synes därför erforderlig innan förslaget kan godtagas i vad detsamma

avser seminarietomten.

Skulle sistnämnda tomtområde komma att inbegripas i överenskommelsen,

synes ersättningen för därå befintliga byggnader böra uppgå till fulla

värdet. Det må framhållas, att kostnaderna för seminariets flyttning komma

att betydligt överstiga detta värde.

Det kapitaliserade värdet av avgälden för norra lasarettsområdet överstiger

vid en räntefot av 3 procent en halv miljon kronor. Såvitt statskontoret

kan finna, skulle enligt förslaget någon ersättning för upplåten mark framdeles

ej alls utgå. Ämbetsverket ifrågasätter om en eftergift av sådan utsträckning

kan anses tillräckligt motiverad.

Kanslern för rikets universitet har förklarat sig icke hava något att erinra

mot det föreliggande förslaget.

Skolöverstyrelsen har icke velat motsätta sig förevarande förslag under

förutsättning att tillräckliga garantier lämnades för seminariearbetets ostörda

fortgång. Överstyrelsen har anfört bland annat följande.

Redan tidigare hade överstyrelsen framhållit, att det under relativt lång

tid icke syntes böra ifrågakomma att tillgodose nagra krav. från sjukhusets

sida på att få disponera seminariets tomt. Skulle det emellertid anses nödvändigt

att disponera tomten för sjukhusets utvidgning, medförde detta givetvis

ofrånkomliga krav på att fullt vederlag lämnades, så att icke blott en välbeliigen

och lämplig tomt ställdes till förfogande utan även en tillräcklig och

ändamålsenlig byggnad uppfördes och en trädgård med samma odlingsmöjligheter

som den nuvarande anlades. Fn inom överstyrelsen gjord utredning

utvisade nämligen, att ett mycket stort behov av folkskollärare konune att

föreligga under ett par decennier framåt och att den nuvarande seminarieorganisationen

måste utvidgas rätt kraftigt. Någon möjlighet att avvara

seminariet i Lund förefunnes således icke under den tid, som nu kunde överblickas.

Ej heller syntes några förutsättningar föreligga, under vilka överstyrelsen

skulle kunna godtaga en partiell lösning av frågan, varigenom sjuk
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

huset skulle få disponera södra delen av seminarietomten och seminariet därigenom

skulle förlora större delen av sin trädgård.

Ehuru det förefölle överstyrelsen, som om nu förevarande fråga skulle

kunna lösas fullt tillfredsställande och med avsevärt mindre kostnader för

det allmänna, om seminarietomten icke toges i anspråk för ändamålet, ville

överstyrelsen icke motsätta sig förevarande förslag, därest tillräckliga garantier

lämnades för att seminariearbetet kunde fortgå ostört och utan inskränkningar,

i fullgoda lokaler, med tillräcklig skolträdgård och möjlighet till erforderlig

utvidgning.

Från seminarieledningens sida slutligen ha framförts erinringar mot planen

att taga seminarietomten i anspråk för sjukhusändamål dels under förhandlingarnas

gång av seminariets rektor och inspektor, dels sedermera efter remiss

av skolöverstyrelsen av rektor. Därvid har anförts i huvudsak följande.

Den åvägabragta utredningen om lasarettets tomtfråga kunde ingalunda

betecknas som förutsättningslös, enär redan i programmet för arkitekttävlingen

om en generalplan för lasarettet förutsatts, att seminarietomten skulle

kunna disponeras. Någon utredning om kostnaderna för förslagets förverkägande

hade heller icke framlagts. Det skulle för seminariets fortsatta verksamhet

medföra högst allvarliga svårigheter om ifrågasatta delar av seminanetomten

nu toges i anspråk. Skulle planen, trots de stora olägenheterna,

komma i fråga till utförande, måste i varje fall'' olägenheterna i möjligaste

män minskas genom att en ny seminarieträdgård i god tid anlades. Det vore

vidare nödvändigt, att möjlighet bereddes seminariet att fortsätta, sin verksamhet

under en längre tid framåt, förslagsvis minst 20 år.

Departementschefen.

Som av det föregående framgått ha de markfrågor berörande Lunds universitet

och Malmöhus läns landstings sjukvårdsinrättningar i Lund, som

nu äro i fråga, redan tidigare i viss utsträckning varit föremål för ställningstagande

från statsmakternas sida. I propositionen 1943: 275 uttalade sålunda

dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet, att universitetet borde komma

i besittning av åtminstone delar av södra lasarettsområdet samt att landstinget

fortfarande borde få disponera norra lasarettsområdet, som dock jämte

vissa andra områden borde mot vederlag överföras från kyrkofonden till statens

allmänna fastighetsfond. Däremot ansåg departementschefen, att det

icke vore nödvändigt att för det dåvarande taga ställning till huruvida universitetet

skulle övertaga även norra delen av södra lasarettsområdet liksom att

det ej \ oie lämpligt att redan da reservera seminarietomten för utvidgning

av sjukhusområdet. Departementschefens uttalande lämnades av riksdagen

utan erinran.

Ifrågavarande markspörsmål ha därefter varit föremål för fortsatt utredning,

vilken resulterat i det förslag till lösning av hithörande frågor, för vilket

i det föregående redogjorts. Jag delar den till grund för detta förslag liggande

uppfattningen, att universitetets och landstingets behov av tomtmark

bäst kunna tillgodoses därigenom, att universitetet erhåller hela södra lasa
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

rettsområdet, medan landstinget för sjukhusändamål får disponera norra

lasarettsområdet och seminarietomten. Detta innebär, att jag i princip ansluter

mig till förslaget i vad avser själva markdispositionen. Däremot har

jag funnit anledning till vissa erinringar i fråga om förslagets ekonomiska

innebörd m. m.

Jag vill till en början ånyo erinra om, att den universitetet tillhöriga delen

av södra lasarettsområdet torde få anses vara på obestämd tid upplåten till

landstinget för sjukhusändamål mot det att sjukhusbyggnaderna, få tagas i

anspråk för klinisk undervisning. 1938 års sakkunniga ha om denna upplåtelse

uttalat, att den knappast torde kunna sägas upp utan att landstinget

i ersättning anvisades annan tomtmark samt erhölle skälig ersättning för

å området befintliga, för sitt ändamål användbara byggnader. Jag erinrar

vidare om att staten sedan länge med hänsyn till sjukvårdsinrättningarnas

betydelse för den medicinska undervisningen och forskningen vid uppförandet

av nybyggnader för lasarettet brukat bidraga med hälften av kostnaderna.

Någon bindande förpliktelse för staten att även i fortsättningen lika med

landstinget dela kostnaderna för nya sjukhusbyggnader föreligger emellertid

för närvarande icke. I den män statsbidrag ansetts böra komma i fråga har

överenskommelse hittills träffats efter prövning i varje särskilt fall.

I fråga om inlösen av byggnaderna å södra lasarettsområdet respektive

seminarietomten har nu föreslagits, att lösenbeloppen skulle bestämmas till

50 procent av de värden, som av sakkunniga värderingsmän åsattes byggnaderna.

Därjämte har föreslagits, att staten utöver nyssnämnda ersättningar

skulle förbinda sig att bidraga med halva kostnaden för sådana nya sjukhusbyggnader,

som efter samstämmande beslut av riksdag och landsting komme

att uppföras å område norr om Allhelgona Kyrkogata, i den mån dessa ersatte

byggnader på södra lasarettsområdet. För egen del har jag icke funnit

anledning till erinran mot att staten förbinder sig att inlösa byggnaderna på

södra lasarettsområdet (inberäknat sammanbindningsgångarna över Allhelgona

Kyrkogata) mot 50 procent av värdet. En dylik halvering får anses

såsom en logisk följd av att staten på sätt och vis är hälftendelägare i sjukhusbyggnaderna.

Jag anser mig även kunna förorda, att staten pa sätt föreslagits

förbinder sig att bidraga med halva kostnaden för nya sjukhusbyggnader

i stället för byggnaderna å södra området.

Beträffande byggnaderna på seminarietomten ligga förhållandena annorlunda

till. Byggnaderna ha helt bekostats av staten, medan landstinget svarat

för viss del av kostnaderna för sjukhusbyggnaderna på södra området

och staten för återstoden. Förslaget att lösenbeloppet även i detta fall

skulle utgöra 50 procent av värdet torde förutsätta, att byggnaderna komma

att utnyttjas för sjuk vårdsändamål, i vilket fall staten skulle svara för

halva byggnadsvärdet. Däremot har hänsyn icke tagits till att ett genomförande

av förslaget i denna del skulle för staten medföra betydande kostnader,

vilka icke skulle bliva täckta även 0711 ersättning för fulla byggnads
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

värdet skulle utgå vid inlösningen. För egen del vill jag därför, under erinran

jämväl om vad byggnadsstyrelsen och statskontoret härvidlag anfört,

på denna punkt förorda en sådan jämkning av förslaget, att seminariebyggnaderna

skola av landstinget inlösas till fulla värdet vid inlösningstil 1- fället.

Såsom förut nämnts skola lösenbeloppen enligt föreliggande förslag bestämmas

till viss procent av de värden, som av sakkunniga värderingsmän

åsattes byggnaderna. Såvitt handlingarna i ärendet giva vid handen synes

man ha tänkt sig, att antalet värderingsmän skulle vara tre, varav staten

och landstinget skulle vardera utse en och dessa två utse den tredje, samt att

tidpunkten för värderingen och de riktlinjer, som värderingsmännen vid

värderingen borde följa, skulle bestämmas framdeles genom särskild överenskommelse.

Enligt min mening torde värderingen av de olika byggnaderna med hänsyn

till att överlämnandet skall ske successivt böra äga rum efter hand och i

samband med vederbörande byggnads överlämnande. Antalet värderingsmän

torde lämpligen böra utgöra tre och utses på sätt nyss angivits, varvid statens

representant torde böra utses av byggnadsstyrelsen. En förutsättning

för att resultatet av värderingen i enlighet med föreliggande förslag skulle

bli bindande för parterna synes mig böra vara, att överenskommelse träffas

mellan parterna om de riktlinjer, som värderingsmännen böra följa vid värderingen.

Då det emellertid synes mig vanskligt att på ett ur olika synpunkter

tillfredsställande sätt uppdraga dylika riktlinjer, torde värderingsresultatet

i stället böra underställas parterna för prövning och godkännande. Skulle

parterna därvid stanna i olika beslut, torde man väl på förhandlingsvägen

kunna uppnå enighet.

I förslaget har förutsatts, att landstinget i samband med att universitetet

återfår nyttjanderätten, respektive erhåller äganderätten till de olika delarna

av södra lasarettsområdet skulle befrias från nu utgående avgäld för norra

lasarettsområdet. Likaså skulle seminarietomten upplåtas avgäldsfritt. Vad

sålunda föreslagits — vilket vid bedömande av avtalsförslaget i dess helhet

torde få anses såsom en eftergift från statens sida — anser jag mig böra godtaga.

I fråga om upplåtelsen av södra lasarettsområdet har i förslaget angivits,

att detta område i den mån ersättningsbyggnader iordningställdes å norra

området borde successivt ställas till universitetets förfogande. Samtidigt har

i fråga om huvuddelen av området förutsatts, att detta skulle överlämnas

till universitetet inom sex år från den dag då avtal om södra lasarettsområdet

träffades. Därjämte ha vissa andra tidsfrister angivits. Med hänsyn till läget

på byggnadsmarknaden är det emellertid vanskligt att nu fastslå några dylika

tidsfrister. I varje fall torde den angivna sexårsfristen vara för snävt

tilltagen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 107.

Jag förutsätter, att Lunds stad, som i ärendet antytts, kommer att ställa

tomt till förfogande för uppförande av ny seminariebyggnad samt anläggande

så snart det erfordras av ny skolträdgård. Vidare erinrar jag om att vid fastställandet

av ny stadsplan, upptagande ändrad sträckning av bland annat

Tornavägen, viss gatumark, som av kronan överlåtits till staden, kommer att

återgå i kronans ägo. Denna gatumark torde böra uppföras under statens

allmänna fastighetsfond, Lunds universitets delfond. Den del av samma gatumark,

som ligger mellan norra lasarettsområdet och nuvarande seminarietomten,

bör upplåtas åt landstinget på samma villkor som norra lasarettsområdet.

Jag har icke i vidare mån än av det sagda framgår funnit anledning till

erinran mot det föreliggande förslaget. Detta torde därför med de ändringar,

som jag förordat, kunna läggas till grund för en överenskommelse i frågan

mellan staten och landstinget. Under åberopande härav hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att med Malmöhus läns

landsting träffa överenskommelse om dispositionen av viss

tomtmark i Lunds stad m.m. i huvudsaklig överensstämmelse

med vad jag i det föregående förordat.

Med bifall till denna, av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Åke Bruhn-MÖUer.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:215 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss garanti åt sjöfolkets erkända arbetslöshetskassa. a1 i texten
  2. SU 1948:102 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts -proposition angående tillgodoseende av universitetets i Lund och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningars i Lund behov av to s. 1 i texten