Sök i Ratio Lex

Angående organisationen av den civila sjukvårdsberedskapen

1948-02-20 · 31 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 31 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:119, Angående organisationen av den civila sjukvårdsberedskapen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 119.

1

Nr 119.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående organisationen

av den civila sjukvårdsberedskapen; given Stockholms

slott den 20 februari 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Eije Mossberg.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 20

februari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans- och folkhushållningsdepartementen

anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet

Mossberg.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t, på min hemställan, under

elfte huvudtiteln, punkten 5, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Medicinalstyrelsen: Beredskapsorganisation för

budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 80 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 119.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj.ts proposition nr 119.

Sjukvårdsberedskapens hittillsvarande organisation och omfattning.

För handläggning av ärenden rörande den civila sjukvårdsberedskapen

tillskapades år 1939 en till medicinalstyrelsen anknuten organisation, kallad

medicinalstyrelsens beredskapsorganisation. Sedan

vissa delar av organisationen inordnats i medicinalstyrelsen i samband med

den av 1947 års riksdag beslutade omorganisationen av styrelsen, består

den särskilda beredskapsorganisationen numera av dels en beredskapsavdelning

vid styrelsen för ärenden angående personal- och lokalberedskapen

på den civila sjukvårdens område, dels ock en under styrelsen sorterande

sakkunnig nämnd, medicinalstyrelsens materielnämnd, med uppgift att biträda

styrelsen vid utredning och handläggning av ärenden rörande rikets

försörjning med läkemedel och sjukvårdsmateriel.

För bestridande av kostnaderna för organisationen har för innevarande

budgetår under rubriken Medicinalstyrelsen: Beredskapsorganisation anvisats

ett förslagsanslag av 80 000 kronor. Jämlikt kungl. brev den 30 juni

1947 må av detta anslag disponeras följande belopp för år räknat:

A. Beredskapsavdelningen.

Arvode till chef för avdelningen, högst

Arvode till representant hos arméöverläkaren, högst

Arvoden till tillfällig personal m. in., förslagsvis

B. Materielnämnden.

Avlöningar.

Arvoden och ersättningar till ledamöter och experter, förslagsvis

............................................ 1 000

Arvode till en verkställande tjänsteman................. 1 800

Arvode till en intendent ................................ 10 800

Arvoden till skrivbiträden, tillfällig personal m. m., förslagsvis

............................................ 11 400 25 000

6 000

9 000

20 000 35 000

Omkostnader.

Beseersättningar, förslagsvis 1 500

Expenser, förslagsvis .................................. 2 000

Kostnader för redovisning, vård och underhåll av för bered
skapssjukhusen

anskaffad utrustning, förslagsvis 15 000

Övriga utgifter ........................................ 1 500 20 000

Summa kronor 80 000

Utöver vad av de sålunda givna bestämmelserna framgår må framhållas,

att beredskapsavdelningens chef och representanten hos arméöverläkaren,

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 119.

vilken sistnämnde har till uppgift att tillvarataga den civila sjukvårdens

intressen vid krigsplacering av läkare och annan medicinalpersonal, båda

äro läkare och deltidstjänstgörande. Från delposten till arvoden till tillfällig

personal m. in. bestridas avlöningskostnader för biträdespersonal och

tillfälligt anställda befattningshavare för särskilda uppgifter, däribland en

sjuksköterska för registrerings- och krigsplaceringsärenden beträffande

sjuksköterskor, sjukgymnaster och hjälpsystrar. -— Materielnämnden, som

består av sex ledamöter, har till sitt förfogande ett kansli, ställt under ledning

av den deltidsanställde verkställande tjänstemannen. Intendenten är

heltidsanställd. Tillfälligt anställda äro en apotekarassistent och en jurist,

båda deltidstjänstgörande, samt en heltidsanställd assistent för handläggning

av materielärenden.

Rörande hittills vidtagna åtgärder av beredskapsnatur på den civila sjukvårdens

område samt beredskapsorganisationens nuvarande arbetsuppgifter

må följande anföras.

Åtgärderna för tillgodoseende av den personella beredskapen

avse registrering och krigsplacering av läkare och annan tjänstepliktig

medicinalpersonal. Omfattningen av verksamheten på detta område har

efter krigsslutet varit av reducerad omfattning. Arbetet med provisorisk

placering av tjänstepliktig personal har emellertid återupptagits sedan

Kungl. Maj:t den 25 april 1947 lämnat bemyndigande härutinnan.

Den lokala beredskapen på den civila sjukvårdens område avser

i huvudsak den under det senaste kriget tillkomna beredskapssjukhusorganisationen.

Densamma är grundad på lagen den 22 juni 1939 (nr 310) om

sjukhusvård vid krig eller krigsfara jämte kungörelsen den 3 september

1939 (nr 634) med särskilda bestämmelser angående tillämpningen av

denna lag. Jämlikt 3 § i nämnda lag skall sjukhusvård vid krig

eller krigsfara beredas vid i fred befintliga militära och civila sjukhus, vilka

fortsätta sin verksamhet utan eller med förändring i fråga om verksamhetens

art eller omfattning, samt vid under krig eller krigsfara upprättade

militära och civila sjukhus. Enligt 6 § samma lag skola samtliga sjukhus,

i den mån så erfordras, mottaga såväl civila som militära patienter.

Jämlikt bestämmelserna i förutnämnda kungörelse har medicinalstyrelsen

att utöva uppsikten över och ledningen av sjukhusvården vid civila

sjukhus. Medicinalstyrelsen har den 23 februari 1942 meddelat anvisningar

angående beredskapssjukhusens etablerande och drift in. m.

Genom brev den 3 september 1939 har Kungl. Maj:t fastställt förteckning

å de beredskapssjukhus, som skola upprättas vid krig eller krigsfara. Genom

av Kungl. Maj:t den 1 december 1939 och den 28 juni 1941 fastställda

tilläggsförteckningar har den ursprungliga förteckningen, som jämväl innehåller

uppgifter rörande antalet vårdplatser vid varje beredskapssjukhus

och vårdplatsernas fördelning på olika specialavdelningar, erhållit sin nuvarande

utformning. Totala antalet vårdplatser vid de sålunda planerade

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 119.

beredskapssjukhusen, inklusive sjukvårdsinrättningarnas vårdplatser i

fredstid, uppgår till cirka 68 000.

Kärnan i den civila beredskapssjukhusorganisationen utgöres av vissa i

fredstid befintliga civila sjukvårdsinrättningar (lasarett, sjukstugor in. fl.).

Dessa s. k. kärnsjukhus —- av vilka 109 drivas av landsting, 2 av kommuner,

7 av staten och 10 av andra huvudmän — skola vid krig eller krigsfara

fortsätta sin verksamhet med vissa förändringar i fråga om verksamhetens

art och omfattning enligt för varje beredskapssjukhus upprättad

plan. De sålunda upprättade planerna avse dels den personal (läkare,

sjuksköterskor m. fl.), som enligt fastställd placering skall tillföras vederbörande

beredskapssjukhus, dels ock de annexlokaler (skolor, gymnastiksalar

o. d.) och den utrustning, vilka skola ställas till förfogande vid varje

beredskapssjukhus, i den mån kärnsjukhusets lokaler och utrustning icke

äro tillräckliga för beredskapssjukhusets drift.

Sedan från militär sida gjorts framställning om viss utökning och omläggning

av beredskapssjukhusorganisationen pågår f. n. förarbete till en

ny förteckning över beredskapssjukhus, vilken avses skola föreläggas

Kungl. Maj :t.

I fråga om materielberedskapen må nämnas, att planer rörande

beredskapssjukhusens utrustning med sjukvårdsmateriel ursprungligen

upprättats av särskilda av medicinalstyrelsen utsedda sakkunniga, vilken

planering fortsatts av medicinalstyrelsen och dess materielnämnd. Man har

därvid utgått från att vid kärnsjukhusen befintlig materiel i första rummet

skall tagas i anspråk för beredskapssjukhusens räkning. I den mån kärnsjukhusens

tillgångar icke befunnits tillräckliga för detta ändamål, har

utrustningsbehovet tillgodosetts genom central upphandling av materiel.

Denna centralupphandling har verkställts av medicinalstyrelsens materielnämnd.

Sammanlagt har på detta sätt utrustning för omkring 46 000 vårdplatser

anskaffats, inberäknat den materiel, som upphandlats för tillgodoseende

av första ersättningsbehovet. Kostnaderna för den utrustning, som

sålunda inköpts genom materielnämndens försorg, belöpa sig till i runt tal

10 000 000 kronor och ha gäldats från de av riksdagen å tilläggsstaterna I

och II till riksstaten för budgetåret 1939/40 anvisade reservationsanslagen

för utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller krigsfara å tillhopa

16 700 000 kronor.

Utöver den materiel, som anskaffats genom central upphandling, ha

kärnsjukhusen, på uppdrag av materielnämnden, genom lokala inköp anskaffat

viss materiel, som icke ansetts böra bliva föremål för central upphandling.

Dessa inköp ha dock varit av obetydlig omfattning.

Den genom central upphandling anskaffade sjukvårdsutrustningen har i

allmänhet av säljaren levererats direkt till vederbörande kärnsjukhus och

därstädes upplagts i förrådslokaler, som tillhöra sjukhuset eller förhyrts

för ändamålet. Den utrustning, som anskaffats för täckande av första er
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungi. Maj. ts proposition nr 119.

sättningsbehovet av materiel, har sammanförts till fyra centralförråd. Vid

de centrala beredskapsförråden förvaras även materiel, avsedd för sådana

beredskapssjukhus, som äro belägna inom vissa riskzoner och av denna

anledning icke ansetts lämpliga såsom förvaringsplatser för beredskapsmateriel.

Till redogörare för de centrala beredskapsförråden har materielnämnden

förordnat sysslomän vid sjukvårdsinrättningar — antingen statens

eller vederbörande landstings — på samma ort. I syfte att rationalisera

förrådshållningen och underlätta arbetet med erforderlig omsättning

av icke lagringsbeständig materiel ha åtgärder vidtagits för viss centralisering

av lagerhållningen. Genom beslut den 9 maj 1947 har Kungl. Maj:t

bemyndigat materielnämnden att anskaffa vissa baracker för nya centralförråd

och anvisat härför erforderliga medel. Det beräknas att omkring

hälften av den materiel, som står under nämndens förvaltning och f. n.

ligger utplacerad på omkring 120 orter, kommer att tillföras de nya

förråden.

De för beredskapssjukhusen erforderliga förråden av läkemedel ha anskaffats

av vederbörande kärnsjukhus, som även sörjt för att dessa förråd

omsatts och förnyats, i den mån så varit erforderligt till förhindrande av

att läkemedlen skulle förstöras genom långvarig lagring. Dessa förråd ha

numera avvecklats.

Kungl. Maj :t har genom brev den 30 december 1939 med stöd av 4 §

lagen om sjukhusvård vid krig eller krigsfara föreskrivit, att ett antal sjukhus

— benämnda reservsjukhus — för behandling företrädesvis av akuta

infektionssjukdomar skola genom vederbörande landstings försorg inrättas

inom vissa län. Kungl. Maj:t har vidare föreskrivit, att reservsjukhusen

skola träda i verksamhet i den ordning och i den utsträckning, medicinalstyrelsen

efter samråd med överbefälhavaren och vederbörande landstings

förvaltningsutskott föreskriver. Sjukhusen skola drivas av vederbörande

landsting med biträde, där så lämpligen kan ske, av vederbörande provinsialläkare

och förste provinsialläkare. Kostnaderna för reservsjukhusens

utrustning, iordningställande och drift bestridas av statsmedel. Utrustning

för reservsjukhusen har anskaffats av materielnämnden samtidigt med

upphandlingen av materiel för beredskapssjukhusen.

Under tiden efter krigsslutet ha förråden av materiel för beredskapssjukhusen

i icke oväsentlig grad minskats. Efter Kungl. Maj:ts bemyndigande

har materielnämnden sålunda verkställt försäljningar till svenska

sjukvårdsinrättningar av materiel, varå viss knapphet gjort sig gällande,

särskilt textilvaror. Sjukvårdsutrustning och läkemedel ha härjämte ställts

till förfogande bl. a. för den internationella hjälpverksamheten.

Materielnämnden har i betydande omfattning tagits i anspråk för nya

upphandlingar av materiel såväl i samband med nyssnämnda hjälpverksamhet

som för fredsmässiga inhemska behov. Vidare har nämndens uppgift

att vara försörjningsorgan beträffande läkemedel och sjukvårdsmate
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 1W.

riel under nuvarande importsvårigheter medfört omfattande arbetsuppgifter.

Sedan upphandlingarna för den internationella hjälpverksamheten numera

slutförts, ha sålunda krishushållningsuppgifterna, vilka bl. a. omfatta

avgivande av yttranden i import- och exportlicensfrågor, dominerat

materielnämndens verksamhet. Bestyret med omsättning och lagring av

den för beredskapssjukhusen anskaffade materielen har därför under de

senaste åren måst i viss mån eftersättas.

Medicinalstyrelsens materielnämnds förslag av år 1945.

I skrivelse den 9 oktober 1945 framlade medicinalstyrelsens materielnåmnd

förslag till civil beredskapsorganisation på den civila sjukvårdens

område under fredstid.

I fråga om beredskapens allmänna omfattning utgick inaterielnämnden

från dels att beredskapssynpunkterna komme att beaktas i

fredstid i frågor rörande landets försörjning med läkemedel och sjukvårdsmateriel

och dels att beredskapen på den civila sjukvårdens område skulle

tills vidare i stort sett bibehållas med avseende på såväl antalet vårdplatser

vid beredskapssjukhusen som den för dessa vårdplatser anskaffade utrustningen,

såvitt anginge sjukvårdsmateriel. De förråd av läkemedel, som

anskaffats för beredskapssjukhusens räkning och lagrats vid kärnsjukhusen,

föreslogs däremot skola avvecklas, lämpligen genom överlåtelse till

vederbörande kärnsjukhus för nämndens självkostnadspris eller gällande

dagspris. (Såsom av det förut anförda framgår har sådan avveckling sedermera

ock skett.) Förråd av vissa betydelsefulla läkemedel, som icke tillverkades

inom landet, samt av råvaror för tillverkning inom landet av

viktiga läkemedel m. m. förutsattes dock skola uppläggas centralt genom

statens försorg. Denna lagerhållning borde enligt nämndens uppfattning

anförtros åt statens reservförrådsnämnd eller det centrala lagringsorgan,

som efter slutförandet av då pågående utredning rörande den fortsatta

planläggningen av den ekonomiska försvarsberedskapen kunde komma att

upprättas. Detta organ skulle jämväl ombesörja erforderlig omsättning av

de lagrade varorna. Uppgifter å de läkemedel och råvaror in. in., som sålunda

borde finnas i förråd inom landet, skulle av materielnämnden eller

det organ, som skulle övertaga dennas dittillsvarande verksamhet, tillställas

lagerhållningsorganet.

Nämnden förutsatte tillika, att vissa reservlager av andra för sjukvården

betydelsefulla importvaror, såsom operationshandskar och röntgenmateriel,

skulle finnas inom landet.

I fråga om förvaringen av den för beredskapssjukhusen

anskaffade utrustningen föreslog materielnämnden sammanförande

av densamma till centralförråd. Då vissa åtgärder i detta syfte numera

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119. 7

vidtagits, torde närmare redogörelse för förslaget i denna del icke vara påkallad.

Med avseende på materielens omsättning anförde nämnden bl.

a., att sjukvårdsmateriel, som genom statens försorg anskaffats och

lagrats för beredskapsändamål, måste, i den mån dessa varor icke vore

hållbara vid lagring, omsättas inom viss tid till förhindrande av att varorna

förstördes genom lagringen. De varor, som sålunda komme att omsättas,

borde, så länge den civila sjukvårdsberedskapen skulle uppehållas,

ersättas genom inköp och lagring av nya varor. Även sådana varor, som

vore hållbara under praktiskt taget obegränsad tid, borde omsättas i de

fall, då det på grund av den fortskridande utvecklingen på det sjukvårdstekniska

området kunde förutses eller antagas, att varor av viss typ eller

av viss beskaffenhet icke vidare komme att användas inom sjukvården.

Materielnämnden föreslog härjämte vissa närmare riktlinjer för ifrågavarande

omsättningsverksamhet.

För bedömandet av frågan angående lämpligaste organisationsformen för

sjukvårdsberedskapens centrala handhavande erinrade

nämnden om att dess dåvarande arbetsuppgifter kunde uppdelas i följande

två huvudgrupper, nämligen

a) att vidtaga sådana åtgärder, som befunnos erforderliga för att under

då rådande utomordentliga förhållanden i möjligaste mån trygga landets

försörjning med läkemedel och sjukvårdsmateriel;

b) att verkställa central upphandling, lagring och omsättning av för beredskapssjukhusen

avsedd materiel.

Nämnden framhöll vidare, att de under a) omförmälda arbetsuppgifterna,

vilka upptagit en stor del av nämndens dittillsvarande verksamhet, visserligen

syntes kunna beräknas avsevärt minska efter återgången till fredsmässiga

förhållanden, men att vissa viktiga ställningstaganden vid bedömanden

av försörj ningsfrågor ur beredskapssynpunkt dock torde bli erforderliga

jämväl i fredstid och anförtros åt därtill lämpat organ. Detta

syntes i så fall böra befrämja nämnda synpunkter dels genom egna initiativ

och dels såsom remissinstans vid beredningen av ärenden rörande ifrågakommande

försörj ningsfrågor. Kvar skulle jämväl komma att stå samtliga

under b) angivna uppgifter, dvs. upprätthållandet av materielberedskapen

på den civila sjukvårdens område.

Frågor rörande den personella beredskapen på den civila sjukvårdens

område borde enligt nämndens uppfattning, liksom dittills, handläggas av

medicinalstyrelsen. Däremot fann nämnden det nära sambandet mellan

lokal- och materielberedskapen tala för att materielnämnden eller det organ,

som komme att efterträda densamma, förutom frågor rörande inköp, lagring

och omsättning av beredskapsmateriel, handhade övervakningen av

detaljplanläggningen av beredskapssjukhus samt anskaffandet och inredningen

av lokaler för sådana sjukhus, vilka uppgifter dittills åvilat styrel
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 1W.

sens beredskapsavdelning. Beredskapsarbetet inom medicinalstyrelsen

skulle alltså framdeles komma att huvudsakligen avse ärenden rörande den

personella beredskapen.

Härefter yttrade nämnden i huvudsak följande.

Under utredningsarbetet har givetvis först och främst övervägts lämpligheten

av att inordna materielnämndens fortsatta verksamhet under någon

av medicinalstyrelsens byråer med särskild tanke på samordning med styrelsens

nuvarande beredskapsavdelning. En dylik anordning innebär den

uppenbara fördelen, att samtliga med den civila sjukvårdsberedskapen sammanhängande

uppgifter komme att handhavas av en och samma myndighet.

Å andra sidan synes denna omständighet icke höra vara avgörande,

därest det ur andra synpunkter icke befinnes ändamålsenligt att direkt

tillföra medicinalstyrelsen dessa uppgifter.

Materielnämnden finner erfarenheten tala för lämpligheten av att beslutanderätten

i ärenden av ifrågavarande art utövas av ett kollegium, vars

medlemmar representera de olika insikter och synpunkter, som kunna krävas

och böra anläggas vid ärendenas behandling. Ett sådant kollegium synes

emellertid av förvaltningsmässiga grunder icke höra inrättas inom styrelsens

ram. Vidare tillkommer den omständigheten att, även om styrelsen

för handläggning av här avsedda beredskapsärenden skulle kunna tillföras

den erforderliga sakkunskapen genom ett för ändamålet tillsatt organ av

rådgivande natur, dess nuvarande arbetsbörda torde vara så stor, att en

ytterligare belastning med ifrågavarande beredskapsärenden icke kan synas

önskvärd med hänsyn till styrelsens egentliga arbetsuppgifter inom hälsooch

sjukvården. Dessa synpunkter torde även ha varit utslagsgivande vid

tillkomsten av den nuvarande materielnämnden, vilken som bekant erhållit

formen av en fristående men i nära samband med medicinalstyrelsen arbetande

kommitté.

Materielnämnden, som visserligen funnit det oundgängligt att ifrågavarande

beredskapsärenden handläggas i nära anknytning till medicinalstyrelsen,

anser på anförda skäl icke lämpligt att inordna nämndens fortsatta

verksamhet direkt under medicinalstyrelsen.

Därest verksamheten skulle inordnas under redan förefintlig myndighet,

annan än medicinalstyrelsen, synas inga andra än försvarets sjukvårdsförvaltning

och centrala sjukvårdsberedningen kunna komma i fråga. Sjukvårdsförvaltningen

får antagas vara väl lämpad att tillgodose beredskapssynpunkterna

och även genom sin materielbyrå besitta erforderlig expertis

ur omsättningssynpunkt, men redan den omständigheten att sjukvårdsförvaltningen

är avsedd och inrättad speciellt för den militära sjukvården

utan närmare kontakt med huvudmännen för de sjukvårdsinrättningar,

som utgöra grundvalen för beredskapssjukhusen, gör att man enligt materielnämndens

mening måste starkt ifrågasätta dess lämplighet i övrigt för

tillgodoseende av den civila sjukvårdsberedskapens krav.

I styrelsen för centrala sjukvårdsberedningen ingå företrädare för de intressen

som enligt nämndens mening böra bevakas av ett nyinrättat beredskapsorgan,

med undantag av att i sjukvårdsberedningens styrelse civilförsvarsstyrelsen

icke är representerad. Sistnämnda omständighet synes

emellertid vara av sådan betydelse, att därest sjukvårdsberedningen komme

i fråga såsom organ för den fortsatta civila sjukvårdsberedskapen, eu ledamot

av beredningens styrelse bör förordnas efter förslag av civilförsvarsstyrelsen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 119.

Gentemot alternativet med centrala sjukvårdsberedningen såsom organ

för ifrågavarande beredskapsuppgifters handhavande har emellertid av

vissa av de myndigheter, med vilka materielnämnden under utredningen

samrått, framhållits den omständigheten att beredningen hade till syfte att

utöva en utredande och rådgivande verksamhet, under det att de uppgifter

varom här är fråga vore av i huvudsak verkställighetsnatur.

Beträffande kostnadssynpunkterna må anföras, att inrättandet av ett nytt

organ icke ställer sig dyrare än den kostnadsökning för centrala sjukvårdsberedningen,

som uppkommer genom ett inlemmande i beredningen av materielnämndens

verksamhet.

Vid övervägande av skälen för och emot har materielnämnden funnit,

att ett särskilt för ändamålet nyinrättat organ i nära samband med medicinalstyrelsen

bäst är ägnat att tillvarataga de betydelsefulla statliga intressen,

som sammanhänga med en tillfredsställande beredskap på den

civila sjukvårdens område. Materielnämnden har vid detta ställningstagande

jämväl beaktat de erinringar emot ett på ett tidigare stadium i utredningen

framlagt förslag med förord för alternativet centrala sjukvårdsberedningen,

vilka framställts av vissa myndigheter.

I anslutning till det anförda föreslogs, att den centrala ledningen av

lokal- och materielberedskapen skulle anförtros åt en särskild nämnd,

kallad civila sjukvårdsberedskapsnämnden och bestående av följande

ledamöter:

1 ro) 1 representant för medicinalstyrelsen,

2:o) 1 representant för försvarets sjukvårdsförvaltning, tillika representant

för försvarsstaben,

3:o) 1 representant för civilförsvarsstyrelsen,

4:o) 1 representant för statens reservförrådsnämnd,

5 ro) 1 representant för svenska landstingsförbundet.

Samtliga medlemmar föreslogos utsedda av Kungl. Maj :t på förslag av de

representerade institutionerna. Såsom ordförande skulle Kungl. Maj :t förordna

en av ledamöterna. För ledamöterna skulle utses suppleanter på

samma sätt som de ordinarie ledamöterna. Av nämndens ledamöter ansågs

en böra vara läkare och en apotekare.

Civila sjukvårdsberedskapsnämnden föreslogs skola stå under medicinalstyrelsens

överinseende. Då materielnämnden icke ifrågasatte någon ändring

i nu gällande föreskrifter rörande högsta ansvaret under Kungl. Maj :t

för den civila sjukvården, inberäknat beredskapssjukhusen, vid krig eller

krigsfara, enligt vilka bestämmelser uppsikten över och ledningen av sjukhusvården

vid civila sjukhus utövas av medicinalstyrelsen, förutsattes medicinalstyrelsens

inflytande på den nya nämndens beslut vara av avgörande

natur dels på så sätt, att medicinalstyrelsen tillerkändes direktivrätt gentemot

nämnden och dels därigenom att, därest vid besluts fattande representanten

för medicinalstyrelsen hade en från nämndens majoritet skiljaktig

mening, ärendet skulle överlämnas till medicinalstyrelsen för slutligt

avgörande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

Vidare föreslogs att till nämndens förfogande skulle stå en verkställande

tjänsteman (deltidstjänstgörande), som vore väl förtrogen med beredskapssjukvården

och statlig upphandlingsverksamhet, särskilt beträffande sjukvårdsmateriel,

och som därjämte ägde ingående kännedom om statsförvaltningen.

Den verkställande tjänstemannen skulle förbereda och föredraga

ärendena inom nämnden och ombesörja, att beslut av nämnden eller

i förekommande fall av medicinalstyrelsen bleve vederbörligen verkställda.

Till sitt förfogande skulle nämnden tillika ha ett kansli, bestående av en

tjänsteman med placering i lönegrad Eo 24 (intendent) och en i lönegrad

Eo 7 (kanslibiträde, tillika registrator), båda med heltidstjänstgöring. På

grundval av de erfarenheter, som vunnits inom materielnämnden och medicinalstyrelsens

beredskapsavdelning vid handläggningen av arbetsuppgifter

av samma eller liknande art som dem, vilka enligt förevarande förslag

skulle åvila civila sjukvårdsberedskapsnämnden, ansåg sig materielnämnden

kunna förutse, att dessa arbetsuppgifter icke helt kunde fullgöras av

allenast nämnda personal. Tillfällig arbetskraft och särskild expertis förutsattes

därför kunna i mån av behov anlitas. Nämndens räkenskapsbokföring

föreslogs äga rum hos medicinalstyrelsen, liksom dess in- och utbetalning

av medel borde ske över medicinalstyrelsens kassa.

Materielnämnden tilläde, att därest dess funktioner komme att övertagas

av centrala sjukvårdsberedningen, denna syntes böra utökas med ytterligare

en avdelning, förslagsvis benämnd beredskapsavdelningen. Vad som

anförts beträffande för civila sjukvårdsberedskapsnämnden erforderlig

kanslipersonal gällde i så fall även för centrala sjukvårdsberedningen, dock

att den för sjukvårdsberedskapsnämnden föreslagna tjänsten med placering

i lönegrad Eo 7 syntes kunna utbytas mot en kontorsbiträdestjänst

(lönegrad Eo 4) med hänsyn till att i beredningen redan vore inrättad en

tjänst för bland annat registratorsgöromål.

Kostnaderna för den nya nämndens verksamhet uppskattades till

sammanlagt 65 000 kronor, varav för avlöningar 30 740 kronor och för omkostnader

34 260 kronor. Samtliga dessa kostnader förutsattes skola bestridas

av staten.

Kostnaderna för uppförande av nya förrådsbyggnader ansågs likaledes

böra gäldas av anslagsmedel. På samma sätt borde jämväl bestridas utgifter

för dels större omändringar och ombyggnader av sådana fastigheter,

dels ock alla ändringsarbeten, som erfordrades för iordningställande av annexlokaler

för beredskapssjukhus.

Utgifterna för ersättningsanskaffning av sådan sjukvårdsmateriel, som

omsattes genom försäljning till sjukvårdsinrättningar, föreslogs skola gäldas

av medel, som inflöte vid omsättningen, i den mån sålunda influtna

medel vore tillräckliga för utgifternas bestridande. Därest influtna medel

icke täckte utgifterna för ersättningsanskaffningen, skulle kostnaderna för

denna bestridas av anslagsmedel.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

Dessa kostnadsberäkningar gällde i allt väsentligt jämväl för det fall,

att materielnämndens funktioner skulle övertagas av centrala sjukvårdsberedningen.

Avlöningskostnaden beräknades i detta fall kunna jämkas

nedåt till i runt tal 28 000 kronor, huvudsakligen beroende på minskad

ersättning till den verkställande tjänstemannen. Omkostnaderna beräknades

öka med 4 000 kronor för utvidgning av beredningens lokaler.

Över materielnämndens förslag avgåvos yttranden av statskontoret, medicinalstyrelsen,

försvarsstaben, försvarets sjukvårdsförvaltning, civilförsvarsstyrelsen,

reservförrådsnämnden, ekonomiska försvarsberedskapsutredningen,

medicinalstyrelseutredningen, centrala sjukvårdsberedningen

samt styrelserna för svenska landstingsförbundet och svenska stadsförbundet.

I fråga om sj u k vårdsberedskapens omfattning samt in aterielens

förvaring och omsättning anslöto sig remissyttrandena

i allt väsentligt till materielnämndens förslag.

I fråga om sjukvårdsberedskapens centrala handhavande

voro meningarna mera delade. Särskilt på militärt håll ställde man

sig sålunda betänksam mot den uppdelning av ansvaret för sjukvårdsberedskapen,

som materielnämndens förslag innebar, och förordade, att

handhavandet av ifrågavarande beredskap i dess helhet skulle anförtros

åt medicinalstyrelsen. Flertalet remissinstanser, bl. a. medicinalstyrelsen,

centrala sjukvårdsberedningen, civilförsvarsstyrelsen och svenska landstingsförbundets

styrelse, funno dock nämndens förslag godtagbart.

För det närmare innehållet i materielnämndens förslag ävensom i de

däröver avgivna yttrandena torde få hänvisas till den i propositionen nr

185 till 1946 års riksdag intagna redogörelsen härför (s. 26 ff.).

Vid anmälan av materielnämndens förslag i nyssnämnda proposition anförde

chefen för socialdepartementet bl. a. följande.

Materielnämnden har i sitt förslag utgått från att den nuvarande beredskapen

på den civila sjukvårdens område skall tills vidare i stort sett bibehållas

beträffande såväl antalet vårdplatser vid beredskapssjukhusen som

den för dessa vårdplatser anskaffade inaterielutrustningen. Vid remissbehandlingen

har häremot icke framställts någon erinran. Några remissinstanser

ha till förtydligande av sin ståndpunkt i detta hänseende tilllagt,

att beredskapen på sjukvårdens område i princip torde böra anpassas

efter den grad av militär och allmän civilförsvarsberedskap, som vid

olika tidpunkter upprätthålles. För egen del är jag icke beredd att i nuvarande

läge taga närmare ställning till frågan om beredskapens omfattning

på förevarande område. Det synes mig i varje fall förtjäna att ytterligare

övervägas, huruvida eu beredskap av den omfattning och natur, som inaterielnämnden

tänkt sig, bör för någon längre tid vidmakthållas.

I konsekvens härmed anser jag mig icke heller böra ingå på prövning

av föreliggande förslag rörande sjukvårdsberedskapens organisation.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 119.

Som ytterligare skäl för ett uppskov med ställningstagandet till materielnämndens

förslag åberopade departementschefen frågans sammanhang med

det då föreliggande men ej prövade förslaget till omorganisation av medicinalstyrelsen.

Riksdagen (skr. nr 230) anmälde ej erinran mot vad departementschefen

anfört.

Medicinalstyrelseutredningens förslag.

I sitt den 5 februari 1946 avgivna betänkande med förslag angående den

centrala organisationen av det civila medicinal- och veterinärväsendet

(SOU 1946: 20) framhöll medicinalstyrelseutredningen i fråga om beredskapen

på sjukvårdens område, att frågan om och i vad mån denna beredskap

skulle bibehållas kunde med någorlunda säkerhet bedömas först mot

bakgrunden av förhållandena i världen efter ett kommande fredsslut. Rent

principiellt borde emellertid omfattningen av beredskapen på detta område

anpassas efter den grad av militär och allmän civilförsvarsberedskap, som

vid olika tidpunkter upprätthölles. Från dessa utgångspunkter syntes det

utredningen vara riktigt att liksom materielnämnden utgå från att lokaloch

materielberedskapen, som icke utan stor tidsutdräkt kunde nyorganiseras,

skulle tills vidare i stort sett bibehållas i dåvarande omfattning.

Utredningen anslöt sig jämväl i huvudsak till materielnämndens förslag

beträffande den centrala organisationen av denna beredskap. Den personella

sjukvårdsberedskapen, som läte sig snabbare upporganiseras, fann utredningen

däremot kunna hållas inom en mera begränsad ram. Utredningen

yttrade i denna del i huvudsak följande.

För upprätthållande av den personella beredskapen anser utredningen,

att nuvarande beredskapsregister över olika slag av tjänstepliktig personal

böra vidmakthållas, i första hand beträffande läkare, sjukgymnaster, sjuksköterskor

och barnmorskor samt tandläkare och apotekare. Det stadigvarande

personalbehovet härför begränsar sig väsentligen till ett fåtal befattningshavare

i biträdesställning. Huruvida och i vad mån härjämte

arbetet med s. k. krigsplacering av medicinalpersonalen bör bedrivas, bör

enligt utredningens mening avgöras mot bakgrunden av den försvarsberedskap,

som vid skilda tidpunkter i övrigt upprätthålles. Med hänsyn härtill

och då den för registrens förande erforderliga biträdespersonalen i viss utsträckning

lämpligen kan anlitas jämväl för annat arbete inom styrelsen,

anser utredningen det vara mest rationellt, att kostnaden för denna personal

överföres till medicinalstyrelsens avlöningsstat, medan kostnaderna

för övrig personal, inklusive den som vid skilda tidpunkter kan påkallas

för krigsplacering av tjänstepliktig medicinalpersonal, alltjämt bestrides

från ett särskilt anslag av förslagsanslags natur. Från detta anslag förutsättes

även kostnaderna för den föreslagna nämnden skola utgå.

Vid remissbehandlingen av medicinalstyrelseutredningens betänkande

anslöt sig statens organisationsnämnd, som tidigare icke haft tillfälle att

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 119.

uttala sig i frågan, till uppfattningen, att allt ansvar för den civila sjukvårdsberedskapen

borde åvila medicinalstyrelsen. Organisationsnämnden

betonade vidare angelägenheten av en klar gränsdragning mellan medicinalstyrelsen

och försvarets sjukvårdsförvaltning på hälso- och sjukvårdens

område.

I propositionen nr 67/1947 angående omorganisation av medicinalstyrelsen

anförde föredragande statsrådet i fråga om sjukvårdsberedskapen

bl. a. följande.

Frågan om beredskapens omfattning på den civila sjukvårdens område

kan, såsom ock i flera remissyttranden framhållits, icke avgöras isolerad

utan bör ses mot bakgrunden av det utrikespolitiska läget samt den militära

och civila försvarsberedskapens omfattning. Härjämte måste uppenbarligen

hänsyn tagas till försörjningsmöjligheterna inom och utom landet.

Dessa omständigheter ha ännu icke vunnit sådan stabilitet, att de

kunna med önskvärd klarhet överblickas. Försiktigheten synes mig därför

bjuda, att ställningstagandet till materielnämndens förslag uppskjutes

ytterligare något år.

I anslutning till det anförda uttalade föredragande statsrådet att jämväl

med prövning av materielnämndens förslag rörande den centrala organisationen

för lokal- och materielberedskapens handhavande borde anstå.

Beträffande den personella sjukvårdens omfattning och centrala organisation

förklarade föredraganden, att han kunde i allt väsentligt ansluta sig

till de av medicinalstyrelseutredningen uppdragna riktlinjerna, vilka syntes

innebära en rimlig avvägning mellan behovet av, å ena sidan, en fast

grund för beredskapens upprätthållande och, å andra sidan, en smidig anpassning

till situationens krav.

Riksdagen (skr. nr 275) framställde ej häremot erinran.

Medicinalstyrelsens anslagsäskanden för styrelsens beredskaps*

organisation för budgetåret 1948/49.

Beträffande det anslag, som under rubriken Medicinalstyrelsen: Beredskapsorganisation

anvisats för innevarande budgetår, torde få hänvisas till

den förut lämnade redogörelsen för sjukvårdsberedskapens hittillsvarande

organisation och omfattning.

I skrivelse den 24 september 1947 har medicinalstyrelsen framlagt förslag

till beräkning av medelsbehovet för styrelsens beredskapsorganisation

för budgetåret 1948/49. Härvid har styrelsen utgått från att ett definitivt

ställningstagande till det år 1945 framlagda förslaget om beredskapens

omfattning på den civila sjukvårdens område icke kunde ske, förrän pågående

utredningar om den civila och militära beredskapen avslutats. Enligt

styrelsens mening syntes man därför för budgetåret 1948/49 tills vidare

få räkna med att nuvarande organisation av beredskapens centrala

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

ledning skulle bibehållas som ett provisorium i ungefärligen nuvarande omfattning.

Såvitt gäller medicinalstyrelsens beredskap savdelning

anför styrelsen, under hänvisning till föreliggande arbetsuppgifter i anledning

av provisorisk krigsplacering av tjänstepliktig medicinalpersonal m. m.,

att även under budgetåret 1948/49 viss personal erfordrades å avdelningen.

Styrelsen anför härom.

Såsom chef för beredskapsavdelningen torde liksom hittills böra fungera

en deltidsanställd läkare. Sedan arbetsuppgifterna å avdelningen minskat,

beräknas chefsläkarens arbetstid fr. o. m. den 1 oktober 1947 kunna inskränkas

till cirka tre timmar i veckan. Vid sådant förhållande synes arvodet

till denne läkare kunna fastställas till 3 000 kronor för år.

Vidare torde det vara erforderligt, att medicinalstyrelsen fortsättningsvis

har en representant hos arméöverläkaren med uppgift att tillvarataga

den civila sjukvårdens intressen vid krigsplacering av läkare och annan

medicinalpersonal. Den erforderliga tjänstgöringstiden för denne befattningshavare,

som bör vara legitimerad läkare, kan uppskattas till cirka tre

timmar per dag. Arvodet till honom kan beräknas till 4 500 kronor för år.

Arbetet med krigsplaceringen bedrives med hjälp av ett biträde, sysselsatt

med skriv- och kontorsgöromål. Styrelsen räknar med att ifrågavarande

befattningshavare, som för innevarande budgetår finnes anställd hos arméöverläkaren

mot ett arvode av 4 320 kronor för år, erfordras jämväl under

budgetåret 1948/49.

Närmaste ansvaret för registreringen av sjuksköterskor, sjukgymnaster

och hjälpsystrar samt för arbetet med krigsplaceringen av ifrågavarande

personal har anförtrotts åt en tillfälligt anställd sjuksköterska. För nämnda

arbete erfordras härjämte tre heltidsanställda skrivbiträden, av vilka ett

avlönas från förevarande anslag. Till avlöning av sjuksköterskan beräknar

medicinalstyrelsen för kommande budgetår ett belopp av cirka 8 400

kronor samt till skrivbiträdet ett belopp av cirka 4 300 kronor. Dessutom

torde böra beräknas ett belopp av förslagsvis 5 500 kronor för avlönande

av tillfällig personal för handläggning av andra arbetsuppgifter, såsom

granskning ur sjukvårdsberedskapssynpunkt av styrelsen underställda förslag

till nybyggnader av skolor och ålderdomshem etc.

Med angivna utgångspunkter beräknar medicinalstyrelsen, som förutsätter

att Kungl. Maj :t vid oförutsedda arbetsuppgifter för beredskapsavdelningen

kommer att medgiva överskridande av anslaget, medelsbehovet för

beredskapsavdelningen för budgetåret 1948/49 till i runt tal 30 000 kronor.

Vad härefter angår anslagsbehovet för materielnämndens verksamhet

har styrelsen överlämnat en av nämnden den 19 augusti 1947

upprättad promemoria i ämnet. Vid beräkningen av medelsbehovet har

nämnden utgått från att ingen förändring i fråga om den centrala ledningen

av den civila sjukvårdsberedskapen skulle vidtagas under nästa

budgetår.

Med denna utgångspunkt beräknar materielnämnden —- som icke förutser

andra förändringar beträffande behovet av personal och dennas avlö
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 119. 15

ningsförmåner än avveckling av en deltidsanställd apotekarassistent samt

viss uppräkning av arvodena till intendenten och till skrivbiträden, tillfällig

personal m. m. — medelsbehovet för avlöningar till 31 260 kronor. För

omkostnader beräknar nämnden oförändrat belopp eller 20 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för sin verksamhet beräknar nämnden

sålunda till 51 260 kronor.

Medicinalstyrelsen har icke funnit annan anledning till erinran mot materielnämndens

beräkning än att styrelsen ansett det av nämnden föreslagna

beloppet kunna avrundas till 50 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har alltså beräknat det sammanlagda medelsbehovet

för budgetåret 1948/49 för styrelsens beredskapsorganisation till (30 000

+ 50 000) 80 000 kronor eller samma belopp, som anvisats för innevarande

budgetår.

Riksnämndens för ekonomisk försvarsberedskap förslag angående

sj ukvår dsberedskapen.

I skrivelse den 20 oktober 1947 har riksnåmnden för ekonomisk försvarsberedskap

framlagt förslag angående ordnandet av den ekonomiska försvarsberedskapen.

I detta förslag har även berörts frågan om fördelning

av beredskapsuppgifterna på sjukvårdens hela område, omfattande — förutom

den civila sjukvården — jämväl den militära sjukvården och civilförsvarets

sjukvård. Nämnden har därvid utgått från att det av medicinalstyrelsens

materielnämnd den 9 oktober 1945 framlagda förslaget om

inrättande av en särskild nämnd, civila sjukvårdsberedskapsnämnden, med

uPPfi*ft att handha lokal- och materielberedskapen på den civila sjukvårdens

område skulle förverkligas, samt att den personella beredskapen såsom

hittills skulle handhavas av medicinalstyrelsen. Riksnämnden har uppgjort

förslag till fördelning av beredskapsuppgifterna på olika organ,

nämligen riksnämnden, medicinalstyrelsen, försvarets sjukvårdsförvaltning,

civilförsvarsmyndigheterna och den särskilda sjukvårdsberedskapsnämnden.

För sistnämnda organs del skulle fördelningen innebära vidgade

uppgifter i förhållande till 1945 års förslag. Åt sjukvårdsberedskapsnämnden

skulle sålunda uppdragas att — förutom att handha beredskapsuppgifter

på den civila sjukvårdens område — efter anvisningar av riksnämnden

biträda vid planläggningen i övrigt av den till det ekonomiska området

hörande beredskapen på sjukvårdens område. Därvid skulle hänsyn

alltså tagas även till det militära försvarets och civilförsvarets behov. Den

närmare fördelningen av uppgifterna mellan riksnämnden och sjukvårdsberedskapsnämnden

samt övriga sjukvårdsmyndigheter föreslås skola bestämmas

genom överenskommelse mellan myndigheterna.

I vid utlåtandet fogad bilaga föreslår dock riksnämnden närmare rikt
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 119.

linjer för fördelningen av beredskapsuppgifterna på sjukvårdens område. I

fråga om materielanskaffningen anföres härvid följande.

1. Behoven (utrustnings- och ersättningsbehoven) av läkemedel, sjukvårdsartiklar

och andra förnödenheter för sjukvården under fred, vid avspärrning

utan krig och i krig beräknas för det militära försvarets del av

försvarets sjukvårdsförvaltning, för civilförsvarets del av civilförsvarsstyrelsen

resp. de myndigheter, för vilka jämlikt 88 § civilförsvarskungörelsen

särskilda civilförsvarsföreskrifter skola utfärdas, samt för den civila

sjukvården av den föreslagna sjukvårdsberedskapsnämnden. Beräknandet

av behoven sker beträffande det militära försvaret efter anvisningar av

överbefälhavaren, beträffande nyssnämnda övriga civilförsvarsmyndigheter

efter anvisningar av civilförsvarsstyrelsen och beträffande den civila sjukvården

efter anvisningar av medicinalstyrelsen. I fråga om de olika behoven

i krig angives i vad mån dessa synas böra tillgodoses genom lagring

i fredstid genom sjukvårdsmyndigheternas försorg eller avses att täckas

genom krigsanskaffning ävensom storleken av redan befintliga lager av

sjukvårdsförnödenheter.

2. Det militära försvarets och civilförsvarets behov anmälas av försvarets

sjukvårdsförvaltning resp. civilförsvarsstyrelsen (jämväl för övriga

civilförsvar smyndigheters del) till sjukvårdsberedskapsnämnden. Nämnden

undersöker i vad mån behoven vid avspärrning och i krig kunna tillgodoses

med hänsyn till den beräknade tillgången på färdiga varor och möjlig

inhemsk produktion. I fråga om andra förnödenheter än sådana som endast

användas inom sjukvården, inhämtar sjukvårdsberedskapsnämnden

från riksnämnden besked i vad mån behoven beräknas kunna täckas. Detsamma

gäller även andra råvaror än sådana, som endast användas inom

läkemedelsindustrien. Därest det vid sjukvårdsberedskapsnämndens undersökning

skulle visa sig, att behoven överstiga de beräknade tillgångarna,

söker sjukvårdsberedskapsnämnden att i samråd med vederbörande sjukvårdsmyndigheter

sammanjämka behoven. I fråga om behoven vid avspärrning

undersöker nämnden i vad man särskilda åtgärder böra vidtagas

för behovens täckande. Behoven och tillgångarna redovisas i en allmän

försörjningsplan, utvisande för krigs- och avspärrningsalternativen de beredskapslager

av7 färdiga varor och ravaror som böra uppläggas redan i

fredstid samt de förnödenheter som beräknas skola produceras. I planen

göres även en preliminär beräkning av kostnaderna för planens genomförande.

Försörjningsplanen granskas av riksnämnden, efter erforderligt sainrad

med överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen och medicinalstyrelsen. Riksnämnden

underställer därefter planen Kungl. Maj :t, i samband varmed vederbörande

sjukvårdsmyndigheter göra framställningar om anvisande av

de medel som erfordras för planens genomförande.

3. Sedan försörj ningsplanen till sina huvuddrag fastställts av^ Kungl.

Maj :t och erforderliga medel anvisats, ombesörja försvarets sjukvårdsförvaltning

(i erforderlig samverkan med krigsmaterielverket), civilförsvarsstyrelsen

resp. annan civilförsvarsmyndighet samt sjukvårdsberedskapsnämnden

anskaffningen av de lager av färdiga sjukvårdsförnödenheter av

skilda slag som enligt försörj ningsplanen äro avsedda att genom dessa

myndigheters försorg uppläggas redan i fredstid. Därvid förutsattes, att

vardera myndigheten svarar för den beredskapslagring av färdiga varor

som avser att tillgodose behoven i krig inom myndighetens verksamhets
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 119.

område samt att sjukvårdsberedskapsnämnden därutöver ombesörjer de

beredskapslager av färdiga varor som kunna erfordras för avspärrning utan

krig. Vid anskaffningen och lagringen kan, där så av praktiska skäl är

lämpligt, reservförrådsnämnden (riksnämnden) biträda myndigheten med

anskaffning och lagring för myndighetens räkning liksom även myndigheterna

kunna biträda varandra. Anskaffningen och lagringen av råvaror

ombesörjes, om någon annan ordning icke av praktiska skäl är mera lämplig,

av reservförrådsnämnden (riksnämnden).

För lagringen upprätta vederbörande myndigheter detaljplaner. Lagringsplanerna

godkännas av riksnämnden, som skall söka tillse att lagringen

sker på ekonomiskt lämpligaste sätt.

4. Detaljplaneringen av krigsanskaffningen ombesörjes även av de i

punkt 3. omnämnda sjukvårdsmyndigheterna (jämte krigsmaterielverket)

och under medverkan av vederbörande enskilda leverantör. I krigsanskaffningsplanerna

angives så långt möjligt behovet av råvaror, arbetskraft

bränsle, trafikmedel m. in., varjämte om möjligt bör i planerna ingå av

leverantören upprättat förslag till åtgärder för behovens tillgodoseende.

Krigsanskaffningsplanerna godkännas av riksnämnden.

Det ankommer på riksnämnden att sörja för att i de godkända planerna

angivna förutsättningar angående råvaror, arbetskraft in. in. komma att så

vitt möjligt vara för handen i krig. Härav föranledd planering av arbetskraft

sker av arbetsmarknadsstyrelsen i samråd med riksnämnden och beträffande

övriga förutsättningar av riksnämnden i samråd i mån av behov

med vederbörande sjukvårdsmyndigheter.

5. Vid granskningen av lagrings- och lcrigsanskaffningsplaner äger riksnämnden

påkalla biträde av sjukvårdsberedskapsnämnden, som därvid särskilt

bör uppmärksamma, huruvida vad som framkommit vid detaljplaneringen

föranleder ändringar i den allmänna försörj ningsplanen, samt

meddela riksnämnden härom.

I proposition den 6 februari 1948 har Kungl. Maj :t på föredragning av

chefen för folkhushållningsdepartementet framlagt förslag angående den

ekonomiska försvarsberedskapens ordnande. I fråga om fördelningen av

beredskapsuppgifterna på sjukvårdens område har riksnämndens förslag

härvid godtagits. Rörande detta ärende torde i övrigt få hänvisas till förenämnda

proposition.

Materielnämndens nya organisationsförslag.

Med skrivelse den 30 januari 1948 har medicinalstyrelsen överlämnat

ett den 22 i samma månad av medicinalstyrelsens materielnämnd avgivet

förslag till organisation av en sjukvårdsberedskapsnämnd med utvidgade

uppgifter enligt de av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap angivna

riktlinjerna.

Materielnämnden anför inledningsvis vissa synpunkter på frågan om

den civila sju k vårdsberedskapens omfattning. Härvid

uttalar nämnden som sin mening, att behovet av en organisation med upp2

B ihan g Ull riksdagens protokoll 194-8. 1 samt. Nr 119.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kiingl. Maj.ts proposition nr 119.

gift att under fredstid planlägga och under krig sörja för tillgodoseendet

av befolkningens sjukvårdsbehov och då i synnerhet sjukhusbehovet vuxit,

sedan nämnden år 1945 avgav förslag i ämnet. Den vid slutet av 1930-talet

och tiden närmast därefter genomförda beredskapssjukhusorganisationen

borde därför bestå och i mån av behov effektiviseras.

I fråga om materielberedskapen erinrar materielnämnden om de vidgade

uppgifter, som enligt riksnämndens tidigare refererade förslag skulle ankomma

på ett civilt sjukvårdsberedskapsorgan, samt anför i detta sammanhang

följande.

Någon större central lagerhållning i statlig regi av färdiga varor inom

läkemedelsområdet anser materielnämnden — med vissa i och för sig mycket

betydelsfulla undantag såsom beträffande exempelvis dextran, insulin,

penicillin, streptomycin m. m. — icke erforderlig. Man har härvidlag att

tillgå och räkna med dels den tillverkningskapacitet, som förefinnes hos

industrien och apoteken — men som givetvis gör råvarulagringen desto

viktigare — dels ock den farmaceutiska distributionsapparatens egna och

med hänsyn till dennas spridning ur beredskapssynpunkt mycket betydelsefulla

lagringsmöjligheter. Annan speciell sjukvårdsmateriel än färdiga

läkemedel torde däremot böra lagerhållas av beredskapsmyndigheterna i

avsevärt större utsträckning än färdiga läkemedel; särskilt gäller detta

importvaror såsom röntgenfilm, operationshandskar, laboratorieutensilier,

ögonglas, preventivmedel in. in. ävensom förbandsgas.

Materielnämnden framlägger härefter nytt förslag rörande organisationen

av ett centralt sjukvårdsberedskapsorgan. Härvid

utgår nämnden från att på ett dylikt organ bör, såsom nämnden år

1945 föreslagit, ankomma handhavandet av lokal- och materielberedskapen

på den civila sjukvårdens område, under det att medicinalstyrelsen som

hittills skall bära ansvaret för personalberedskapen. Härjämte förutsättes

sjukvårdsberedskapsorganet skola fullgöra de av riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap föreslagna nya uppgifterna.

Liksom tidigare anser materielnämnden, att för handhavandet av ifrågavarande

uppgifter bör inrättas ett särskilt organ, vilket skall ersätta den

nuvarande materielnämnden. Det nya organet föreslås — utan framhävande

av de civila funktionerna — benämnt sjukvårdsberedskapsnämnden.

Nämnden anses böra vara en självständig förvaltningsmyndighet, dock under

medicinalstyrelsens överinseende och i det beroende av denna, som

följer av medicinalstyrelsens egenskap av högsta medicinska förvaltningsorgan

under Kungl. Maj :t och som bör taga sig uttryck i viss direktivrätt

för styrelsen i enlighet med vad materielnämnden tidigare föreslagit.

I fråga om sjukvårdsberedskapsnämndens sammansättning anför materielnämnden.

Organet bör vara sammansatt på det sätt, som föreslagits i materielnämndens

förslag år 1945, dock med följande undantag. Sålunda böra vara

företrädda det rent medicinska intresset, civilförsvaret, försvarets sjukvård

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 119.

och huvudmännen för beredskapssjukhusen genom representanter för resp.

medicinalstyrelsen, civilförsvarsstyrelsen, försvarets sjukvårdsförvaltning

och svenska landstingsförbundet. Därutöver bör det rent militära intresset,

särskilt viktigt vid planläggningen av heredskapssjukhusens lokal- och

vårdplatsbehov, vara företrätt genom särskild militär representant, utsedd

av chefen för försvarsstaben. I olikhet med sitt tidigare förslag anser emellertid

materielnämnden numera, att reservförrådsnämnden (riksnämnden)

lämpligen icke bör vara representerad genom särskild ledamot. Riksnämnden

skulle nämligen eljest förutsättas bliva i viss mån bunden av vad representanten

gör eller underlåter i sitt ledamotskap. Då emellertid reservförrådsnämndens

och därigenom riksnämndens sakkunskap och erfarenheter,

särskilt i affärs- och lagringsfrågor beträffande läkemedel och sjukvårdsmateriel,

är av största värde för sjukvårdsberedskapsnämnden, bör

riksnämnden kallas att närvara vid sjukvårdsberedskapsnämndens handläggning

av nämnda frågor genom representant, som har rätt att deltaga

i förekommande överläggningar men ej i beslut.

Materielnämnden anser, med hänsyn till beräknad arbetsbörda för ordföranden

och ledamöterna, önskvärt att ersättningen till dem utgår i form

av fast arvode för år och får i sådant hänseende föreslå för ordföranden

1 200 kronor och för ledamöterna 600 kronor. Arvode till suppleanter och

experter synes lämpligen böra bestämmas till 25 kronor för sammanträde.

Sjukvårdsberedskapsnämnden föreslås skola i likhet med den nuvarande

materielnämnden ha till sitt förfogande ett kansli. Materielnämnden

framlägger förslag härom under framhållande av att vad som föreslås endast

är att betrakta som en försöksorganisation för budgetåret 1948/49.

Nämnden framhåller, att omfattningen av kanslipersonalen måste anpassas

efter den utökning av arbetsuppgifterna, som riksnämndens förslag

innebär i förhållande till 1945 års förslag och anför härefter.

Kansliet bör förestås av en i statsförvaltningen väl insatt och i ekonomiska

frågor, särskilt upphandlingsverksamhet, kunnig chef, med tjänstetiteln

kanslichef. Behov av heltidstjänstgöring för denne torde, såvitt nu

kan bedömas, icke föreligga, men det bör åligga honom att vid ledningen

av kansliarbetet dagligen övervaka detsamma. Med hänsyn till de krav, som

bör ställas på kanslichefen, och det ansvar, som åvilar honom, torde hans

arvode icke böra understiga 5 000 kronor för år. Kansliet bör vara uppdelat

på en sjukhusavdelning för handläggning huvudsakligen av ärenden

rörande beredskapssjukhusen och en planeringsavdelning för övriga arbetsuppgifter.

Å sjukhusavdelningen bör vara anställd en intendent med placering

i lönegraden Ce 27. Som medhjälpare torde han -— i varje fall för

det närmaste budgetåret — behöva en assistent med heltidstjänstgöring i

lönegraden Cg 22. Föreståndaren för planeringsavdelningen hör vara legitimerad

apotekare med hänsyn till det stora utrymme i avdelningens arbetsuppgifter,

som läkemedelsfrågorna intaga. Huruvida denne hör vara

heltidsanställd eller ej kan nu ej med tillräcklig visshet förutses mer än

för de närmaste åren, varunder behov av heltidstjänstgöring föreligger.

Med hänsyn härtill föreslås, att han tills vidare placeras som extra tjänsteman

i lönegraden Cg 29. Ett lägre arvode torde omöjliggöra anställande av

person med erforderliga kvalifikationer för befattningen i fråga. Sedan de

f. n. mycket tidsödande arbetsuppgifter, som sammanhänga med import
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 119.

regleringen upphört eller avsevärt minskat i omfattning, torde det vara

tillräckligt med halvtidstjänstgöring för denne befattningshavare. Avdelningsföreståndaren

bör biträdas av en heltidsanställd assistent i lönegraden

Cg 22.

Förutom nämnda befattningshavare böra hos nämnden vara anställda

ett kanslibiträde (Ce 11) och två biträden för skriv- och kontorsgöromål i

lönegraden Cf 4—Ce 8. Nämndens kassarörelse förutsättes i enlighet med

det tidigare förslaget handhavas av medicinalstyrelsen och dess verksamhet

föreslås förlagd till av medicinalstyrelsen disponerade lokaler.

Härjämte bör nämnden till sitt förfogande ha en sekreterare med juridisk

utbildning och med av nämnden fastställt arvode. Nämnden bör ha

möjlighet att i mån av behov anlita extra skrivhjälp och annan personal

för tillfälliga arbetsuppgifter. Sådana arbetsuppgifter torde under de första

åren bli av mycket betydande omfattning.

Kanslichefen och intendenten böra utses av Kungl. Maj :t och övriga befattningshavare

av nämnden.

I materielnämndens förslag ingå jämväl vissa anslagsberäkningar,

avseende såväl sjukvårdsberedskapsnämndens avlönings- och omkostnadsstat

som medelsbehovet för den anskaffning och lagring av färdiga

sjukvårdsförnödenheter för en avspärrning utan krig, som enligt riksnäinndens

förslag skulle ombesörjas av sjukvårdsberedskapsnämnden.

Med utgångspunkt från den föreslagna personalorganisationen samt i

överensstämmelse med de av materielnämnden i förslaget den 9 oktober 1945

gjorda kostnadsberäkningarna avseende sjukvårdsberedskapsnämndens

omkostnader beräknar materielnämnden sjukvårdsberedskapsnämndens

medelsbehov för budgetåret 1948/49 i enlighet med följande förslag till avlönings-

och omkostnadsstat.

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t,

förslagsvis ................................................ 10 000

2. Avlöningar till övrig icke ordinarie personal, förslagsvis 73 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. 7 000

4. Arvoden till redogörare för centrala beredskapsförråd 6 000

Summa kronor 96 000

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, har nämnden beräknat sålunda:

Arvoden till ledamöter och suppleanter, förslagsvis 4 000

Arvode till 1 kanslichef, högst ................................ 5 000

Arvoden till av nämnden anlitade experter, högst 1 000

Summa kronor 10 000

I anslagsposten till avlöningar till övrig icke ordinarie personal har

nämnden inräknat ett belopp av 14 500 kronor för ersättningar åt extra

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

21

skrivhjälp och annan tillfällig personal, arvode åt sekreterare samt i förekommande

fall ersättning för mistade avlöningsförmåner, vikariatsersätt
-

ningar m. in.

Omkostnadsstat.

1. Sjukvård m. in., förslagsvis ................................ 100

2. Reseersättningar, förslagsvis ................................ 2 500

3. Expenser, förslagsvis ...................................... 3 000

4. Övriga utgifter

a. Tomthyror och underhåll av förrådslokaler m. m., förslagsvis 5 000

b. Hyror för förrådslokaler in. m., förslagsvis ................ 11 000

c. Inköp och underhåll av inventarier, förslagsvis 3 000

d. Diverse utgifter, högst .................................. 9 660

Summa kronor 34 260

Materielnämnden har vid avgivandet av sitt förslag förutsatt, att medel

för den i medicinalstyrelsens nuvarande beredskapsorganisation ingående

beredskapsavdelningen kommer att anvisas i annat sammanhang.

För bekostandet av den anskaffning och lagring av färdiga sjukvårdsförnödenheter

för att tillgodose behovet vid avspärrning under krig, som

enligt riksnämndens förslag skulle åvila sjukvårdsberedskapsnämnden,

föreslår materielnämnden att för budgetåret 1948/49 under rubrik Anskaffning

och lagring av läkemedel och sjukvårdsmateriel uppföres ett reservationsanslag

å 3 000 000 kronor. Alternativt anser materielnämnden kunna

övervägas att kostnaderna för den anskaffning och lagring, som kan bli

erforderlig under nästa budgetår, bestridas av till reservförrådsnämndens

(riksnämndens) förfogande stående medel.

Medicinalstyrelsen har för sin del icke funnit anledning till erinran mot

vad materielnämnden anfört och hemställt.

Över materielnämndens nya förslag ha yttranden avgivits av chefen för

försvarsstaben, statskontoret, statens lönenämnd och riksnämnden för ekonomisk

försvarsberedskap.

Chefen för försvarsstaben förklarar sig intet ha att erinra mot förslaget

och tillstyrker dess genomförande snarast möjligt.

Statskontoret åberopar sitt över materielnämndens förslag av år 1945

avgivna remissyttrande, i vilket statskontoret i första hand uttalat sig för

att samtliga uppgifter på den civila sjukvårdsberedskapens område, inberäknat

materielberedskapen, borde åvila medicinalstyrelsen och i andra

hand förordat, att uppgifterna anförtroddes någon redan befintlig myndighet,

varvid centrala sjukvårdsberedningen närmast komme i betraktande.

Statskontoret säger sig alltjämt ifrågasätta lämpligheten av att för

uppgifterna i fråga inrätta ett särskilt organ. Särskilt efter tillkomsten av

riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap syntes det ligga närmast

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 119.

till liands att överlåta de göromål, om vilka i ärendet vore fråga, till medicinalstyrelsen

eller centrala sjukvårdsberedningen. Om och i den mån så

påkallades för fullgörandet av här avsedda uppgifter syntes hinder icke

möta för styrelsen att inom ramen för den nuvarande organisationen samråda

med representanter för civilförsvarsstyrelsen, försvarets sjukvårdsförvaltning

och svenska landstingsförbundet.

Statens lönenämnd, som granskat förslaget endast beträffande löne- och

därmed jämförliga frågor, påpekar att ersättning till den nuvarande materielnämndens

ordförande och ledamöter utgår jämlikt kommittékungörelsen

samt ifrågasätter, om systemet med fasta arvoden till ordförande och

ledamöter i den föreslagna nämnden är lämpligt. Man finge räkna med att

arbetsbelastningen på eu nämnd av ifrågavarande karaktär kunde växla i

betydande grad med hänsyn till tidsläget och kraven på beredskap. Som

ett alternativ ville lönenämnden framhålla möjligheten att använda en

kombination av fasta årsarvoden och ersättning per sammanträdesdag.

Vad angår kanslipersonalen finner lönenämnden det föreslagna arvodet

för befattningen som kanslichef, vilken befattning syntes vara avsedd att

uppehållas vid sidan av heltidstjänst i annat statligt verk, alltför högt.

Arvodesbeloppet borde bestämmas under hänsynstagande jämväl till den

omfattning, i vilken den juridiskt utbildade sekreteraren komme att tagas

i anspråk, och till den ersättning, som kunde komma att utgå till denne.

Vidare syntes tjänstetiteln kanslichef enligt lönenämndens mening mindre

lämplig, då här icke vore fråga om heltidsanställning och då kanslipersonalen

bleve relativt fåtalig.

Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap utvecklar i sitt yttrande

de skäl, som föranlett nämnden föreslå, att sjukvårdsberedskapsnämnden

skulle ombesörja — utöver den beredskapslagring av färdiga varor, som

avsåge krigsbehovet för dess eget verksamhetsområde — den beredskapslagring

av färdiga varor, som kunde erfordras för att tillgodose behoven

i händelse av avspärrning utan krig. Riksnämnden hade utgått ifrån att

dessa sistnämnda lager borde anses såsom en allmän reserv för landet i

dess helhet. För dessa behövdes ej samma detaljerade planläggning redan

i fredstid i fråga om lagrens användning och placering m. in., som erfordrades

för de förråd som avsåges för krigsfall. Det vore därför naturligt,

att denna lagring ombesörjdes av en och samma myndighet. Sjukvårdsberedskapsnämnden,

vilken dels skulle ha att, liksom hittills materielnämnden,

ha hand om lagring för beredskapssjukhusens del, dels ock enligt

riksnämndens förslag skulle omhänderhava vissa allmänna planeringsuppgifter,

förefölle därvid enligt riksnämndens mening vara den, som iåge

närmast till. Om det emellertid i enstaka fall visade sig av praktiska skäl,

t. ex. för att få bättre inköpsmöjligheter eller för att rationalisera lagringen,

lämpligt, att riksnämnden eller någon annan myndighet inköpte och

lagrade varor jämväl för sjukvårdsberedskapsnämndens räkning, skulle

detta kunna ske.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 119.

I fråga om medelsbehovet för ifrågavarande lagring framhåller riksnämnden,

att densamma ansett det vara ur många synpunkter, bl. a. ur

kostnadsredovisningssynpunkt, lämpligast, att lagring av varor av sådan

speciell karaktär, varom här vore fråga, ombesörjdes av sjukvårdsberedskapsnämnden.

Om emellertid de av sjukvårdsberedskapsnämnden begärda

medlen icke ansåges böra anvisas under nästa budgetår och kostnaderna

för eventuellt erforderliga inköp icke kunde bestridas av de medel, som

kunde komma att stå till sjukvårdsberedskapsnämndens förfogande för

annan beredskapslagring, borde inköp under denna tid kunna göras av

riksnämnden.

Riksnämnden understryker slutligen vikten av att sjukvårdsberedskapsnämnden

till eu början erhåller en provisorisk organisation. Även om riksnämnden

f. n. icke hade möjlighet att närmare beräkna, i vilken grad sjukvårdsberedskapsnämndens

arbete komme att öka på grund av uppgiften

att biträda med den allmänna beredskapsplanläggningen, förutsatte riksnämnden

likväl, att arbetet härmed, sedan en försörjningsplan väl en gång

uppgjorts, komme att bli av förhållandevis ringa omfattning.

Departementschefen.

Frågan om den civila sjukvårdsberedskapens omfattning och organisation

har varit föremål för övervägande vid olika tillfällen efter det andra

världskrigets slut. Förslag i ämnet framlades sålunda i oktober 1945 av

medicinalstyrelsens materielnämnd och anmäldes i proposition till 1946

års riksdag. Slutlig ställning till spörsmålet ansågs emellertid icke böra

tagas vid detta tillfälle. Icke heller vid framläggandet för 1947 års riksdag

av förslag till omorganisation av medicinalstyrelsen, då även sjukvårdsberedskapsfrågorna

berördes, ansågs böra tagas ståndpunkt i ämnet.

Anledningen till att fasta riktlinjer för den civila sjukvårdsberedskapens

omfattning och organisation hittills icke uppdragits är att dessa spörsmål

icke kunna avgöras isolerade utan måste ses mot bakgrunden av bl. a. den

militära och civila försvarsberedskapens omfattning. På dessa områden ha

efter krigsslutet utredningar pågått, omfattande såväl det militära försvarets

som civilförsvarets och den ekonomiska försvarsberedskapens organisation

och utformning.

Vissa allmänna försvars- och beredskapsfrågor, av vilka den civila sjukvårdsberedskapen

är beroende, torde komma att underställas innevarande

års riksdag. Genom redan avlåtna propositioner kommer sålunda riksdagen

att få taga ställning till förslag angående civilförsvarets och den ekonomiska

försvarsberedskapens utformning. Jämväl i vad gäller det militära

försvaret torde betydelsefulla frågor komma att underställas riksdagens

prövning.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj. ts proposition nr 119.

Med hänsyn till angivna förhållanden torde numera förutsättningar finnas

för fastställandet av vissa riktlinjer för den civila sjukvårdsberedskapens

omfattning och organisation. Jag förordar därför att så sker.

Beträffande den allmänna omfattningen av sjukvård sberedskapen

torde jag till en början få erinra om att anstalter hittills

vidtagits för såväl den personella beredskapens som lokal- och materielberedskapens

tillgodoseende. På det förstnämnda området har skett

legistreiing och krigsplacering av läkare, sjuksköterskor och annan medicinalpersonal.

Den lokala beredskapen har i huvudsak tillgodosetts genom

tillkomsten av en beredskapssjukhusorganisation, uppbyggd kring vissa i

fred befintliga civila sjukvårdsinrättningar — kärnsjukhus — och representerande

ett antal vårdplatser, inklusive sjukvårdsinrättningarnas vårdplatser

i fredstid, av omkring 68 000. På materielområdet har utrustningsbehovet

för beredskapssjukhusen, i den mån detta icke ansetts kunna

fyllas genom ianspråktagande av befintlig materiel vid kärnsjukhusen, tillgodosetts

genom central upphandling på statsverkets bekostnad, varvid

sammanlagt anskaffats utrustning för cirka 46 000 vårdplatser.

Jag finner för min del uppenbart att en effektiv civil sjukvårdsberedskap

maste anses som ett oundgängligt led i våra samlade försvarsanstalter.

Erinras må att de civila sjukhusen under krig skola utnyttjas för vård av

krigsskadade ävensom andra militära patienter. En god civil sjukvårdsberedskap

utgör därför en förutsättning för den militära sjukvårdens tillgodoseende.

Den förskjutning av krigföringen mot hemorten, som kännetecknade

det andra världskriget, har vidare ställt den civila sjukvården inför

nya och omfattande problem. Det moderna krigets karaktär och de

fruktansvärda vapen för hemortsbekämpning, som numera stå en anfallande

till buds, måste tyvärr — olika civilförsvarsåtgärder till trots — befaras

medföra ett starkt ökat sjukvårdsbehov för civilbefolkningen. De anstalter

som avses skola vidtagas genom civilförsvarsorganisationens försorg

begränsa sig till det första omhändertagandet av skadade och ombesörjandet

i mån av behov av transporter till sjukvårdsinrättningar.

Lägger man härtill de allmänna synpunkter som ansetts böra vara vägledande

beträffande utformningen av den militära och civila beredskapen,

leder enligt min mening detta till att vi måste vara beredda att upprätthålla

en civil sjukvårdsberedskap av i huvudsak samma karaktär som den

nuvarande. I första hand innebär detta att en beredskapssjukhusorganisation

av det slag, som tillkom under det andra världskriget, måste tills vidare

hållas vid makt. Åtgärder måste tillika vidtagas för att tillgodose såväl

personalberedskapen som behovet under krig av läkemedel och sjukvårdsmateriel.

Den närmare omfattningen vid olika tider av verksamheten på den civila

sjukvårdsberedskapens område torde böra ansluta sig till vad som gäller

i fråga om det militära försvarets och civilförsvarets beredskap. Beträf
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

fande personalberedskapen förutsätter jag att arbetet med krigsplacering

av medicinalpersonal icke skall behöva bedrivas kontinuerligt i full omfattning

utan att en anpassning efter det vid varje tid föreliggande behovet

skall ske. Såvitt gäller lokalbei’edskapen utgår jag som redan nämnts från

att planläggningen av beredskapssjukhusen skall upprätthållas. I densamma

böra vidtagas de omläggningar och kompletteringar, som föranledas

av vunna erfarenheter. Den för beredskapssjukhusen särskilt anskaffade

inredningen anser jag böra bibehållas. I den mån omläggningar i

planläggningen föranleda kostnader för anskaffande av inredning till nya

lokaler torde frågan om anvisande av medel härtill få prövas i vanlig

ordning.

Materielberedskapen inom den civila sjukvården äger nära samband med

frågan om den ekonomiska försvarsberedskapens ordnande. Av den till

årets riksdag framlagda propositionen i detta ämne framgår, att avsikten

är att behoven (utrustnings- och ersättningsbehoven) av läkemedel, sjukvårdsartiklar

och andra förnödenheter för sjukvården under fred, vid avspärrning

utan krig och i krig jämte tillgångarna skola sammanställas i

en allmän försörjningsplan. Denna skall omfatta icke blott den civila sjukvården

utan även den militära sjukvården och civilförsvarets sjukvård. Av

planen, som i sista hand skall prövas och fastställas av Kungl. Maj :t, kommer

behovet av anskaffning och beredskapslagring av sjukvårdsförnödenheter

att framgå.

Innan en allmän försörjningsplan av nyss angivna slag föreligger är

jag icke beredd att uttala någon bestämd mening angående den omfattning,

i vilken sjukvårdsinateriel och läkemedel för den civila sjukvårdens del

skola anskaffas och lagras. I likhet med vad medicinalstyrelsens materielnämnd

anfört i samband med sitt nya organisationsförslag utgår jag emellertid

från att färdiga varor på läkemedelsområdet skola behöva lagras endast

i begränsad omfattning men att annan sjukvårdsmateriel i större

utsträckning måste hållas i förråd även under fredstid. Som följd härav

torde den för beredskapssjukhusen avsedda utrustningen till huvudsaklig

del få hållas i lager.

Jag övergår härefter till frågan om organisationen av den centrala

ledningen av den civila sjukvårdsberedskapen.

Den nu gällande ordningen innebär i detta hänseende att personal- och

lokalberedskapen handhaves av medicinalstyrelsens beredskapsavdelning

samt att ansvaret för den materiella beredskapen lagts på en under styrelsen

sorterande sakkunnig nämnd, materielnämnden. Enligt materielnämndens

år 1945 avgivna förslag skall lokalberedskapen — eller alltså i huvudsak

beredskapssjukhusens detaljplanering och utrustning — jämte materielberedskapen

överflyttas till eu särskild civil sjukvårdsberedskapsnämnd,

som sålunda skall ersätta materielnämnden. Medicinalstyrelsen skall enligt

detta förslag handhava huvudsakligen endast personalärendena. Riks
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

nämnden för ekonomisk försvarsberedskap har i sitt tidigare refererade

förslag förordat att åt den föreslagna sjukvårdsberedskapsnämnden tillika

uppdrages att fullgöra vissa uppgifter till biträde åt riksnämnden i dennas

verksamhet. Dessa uppgifter avse i huvudsak uppgörandet av förslag till

den förut omförmälda försörj ningsplanen för sjukvårdsförnödenheter

samt handhavandet av beredskapslagring av färdiga sjukvårdsvaror för en

avspärrning utan krig. I den på riksnämndens förslag grundade propositionen

till årets riksdag förutsättes även tillkomsten av en sjukvårdsberedskapsnämnd

med utvidgade uppgifter enligt vad nyss sagts.

För egen del har jag genom utredningen och genom vad jag i övrigt inhämtat

blivit övertygad om att de betydande uppgifter, som sammanhänga

med den civila sjukvårdsberedskapen, måste till huvudsaklig del anförtros

ett organ vid sidan av medicinalstyrelsen. Styrelsens redan förut stora

arbetsbörda och omfattande personalorganisation lägga enligt min mening

hinder i vägen för att de beredskapsuppgifter, som en gång av angivna

skäl utbrutits från medicinalstyrelsen, nu återföras dit. Även om det ur

principiella synpunkter finge anses önskvärt, att samtliga uppgifter på den

civila sjukvårdens område stode under styrelsens direkta ledning, tala sålunda

rent praktiska skäl för att beredskapsuppgifterna, som i stor utsträckning

äro särpräglade, i viss omfattning anförtros åt ett fristående,

ehuru med medicinalstyrelsen nära samarbetande organ. För en dylik lösning

kan även anföras att en kollegialt beslutande enhet av den hittillsvarande

materielnämndens typ icke lämpligen kan inrymmas i medicinalstyrelsen.

Därest man åt det civila sjukvårdsberedskapsorganet, såsom

förutsatts, anförtror vissa ekonomiska beredskapsuppgifter, berörande jämväl

den militära och civilförsvarets sjukvård, torde därmed ytterligare skäl

föreligga för inrättandet av ett särskilt organ, vari representanter från berörda

intressenter kunna ingå.

Då det icke torde böra komma i fråga att uppdraga ifrågavarande beredskapsuppgifter

till centrala sjukvårdsberedningen eller annan befintlig

myndighet vid sidan av medicinalstyrelsen, ansluter jag mig till förslaget

att den nuvarande medicinalstyrelsens materielnämnd ombildas till en

sj ukvårdsberedskapsnämnd.

Enligt föreliggande förslag skall sjukvårdsberedskapsnämnden såsom

nämnts dels bära ansvaret för vidtagandet av de åtgärder, som erfordras för

upprätthållandet av lokal- och materielberedskapen på den civila sjukvårdens

område, och dels fullgöra vissa uppgifter såsom sakkunnigt organ vid

den ekonomiska beredskapsplaneringen på sjukvårdens hela område.

Beträffande de uppgifter, som avse den civila sjukvårdsberedskapen, finner

jag ej anledning till erinran mot förslaget, som innebär att lokalberedskapen,

dvs. i huvudsak detaljplaneringen av beredskapssjukhusen, överflyttas

från medicinalstyrelsen till nämnden. Det nära sambandet mellan

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

materielfrågorna, som nu handläggas av materielnämnden, och den nämnda

sjukhusplaneringen tala för en dylik överflyttning. Självfallet måste sjukvårdsberedskapsnämndens

verksamhet i fråga om den civila sjukvården

bedrivas i nära samarbete med medicinalstyrelsen. Jag återkommer till

härav betingade organisatoriska åtgärder.

Till förslaget att sjukvårdsberedskapsnämnden skall vara sakkunnigt

organ beträffande försörjningsplaneringen på hela sjukvårdsområdet —

omfattande, förutom den civila sjukvården, det militära försvarets och

civilförsvarets sjukvård — har positiv ståndpunkt tagits redan vid framläggandet

av propositionen angående den ekonomiska försvarsberedskapens

ordnande. Utöver de skäl av praktisk natur som därvid anförts för

den föreslagna anordningen vill jag här framhålla, att den sammansättning

av sjukvårdsberedskapsnämnden jag i det följande förordar synes

vara ägnad att göra nämnden väl lämpad för ifrågavarande delvis utanför

den civila sjukvården liggande uppgifter.

Nämnden bör utgöra en självständig myndighet. Särskild uppmärksamhet

påkallar frågan om nämndens ställning i förhållande till medicinalstyrelsen.

Såsom föreslagits torde styrelsen böra tillerkännas viss direktivrätt

gentemot nämnden. Densamma bör emellertid icke avse fullgörandet av

nämndens uppgifter såsom sakkunnigt organ åt riksnämnden vid den förut

omförmälda beredskapsplaneringen på sjukvårdens hela område. Denna

och övriga hithörande frågor torde böra närmare regleras i för nämnden

utfärdad instruktion.

I likhet med materielnämnden föreslår jag att sjukvårdsberedskapsnämnden

sammansättes av representanter, utsedda av Kungl. Maj :t efter

förslag av medicinalstyrelsen, chefen för försvarsstaben, försvarets sjukvårdsförvaltning,

civilförsvarsstyrelsen och svenska landstingsförbundet. Av

de skäl som lönenämnden anfört kan jag dock icke förorda, att fasta arvoden

till nämndens ordförande och ledamöter skola utgå med de föreslagna

beloppen, 1 200 resp. 600 kronor för år. I stället föreslår jag att arvodena

bestämmas till för ordföranden 600 kronor och för ledamot 300 kronor

för år, varvid tillika ersättning för deltagande i sammanträde må utgå enligt

kommittékungörelsen.

Den föreslagna organisationen av sjukvårdsberedskapsnämndens kansli

kan jag i allt väsentligt godtaga. Jag vill emellertid understryka att, såsom

materielnämnden ock förutsatt, förslaget får anses som en försöksorganisation

under nästa budgetår. Organisationen synes även böra besitta den elasticitet

som är önskvärd med hänsyn till att åtskilliga av nämndens åligganden

kunna beräknas innefatta engångsuppgifler, efter vilkas fullgörande

arbetsbelastningen på nämnden kan antagas komma att avsevärt minska.

Nämndens kansli bör under budgetåret 1948/49 förestås av en deltidstjänstgörande

befattningshavare, som bör benämnas verkställande tjänsteman.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

Med anledning av vad lönenämnden anfört angående det föreslagna årsarvodet

till denna befattningshavare, 5 000 kronor, vill jag framhålla, att

höga kvalifikationer måste krävas av denna tjänsteman. Han torde få

svara för det praktiska handhavandet av nämndens upphandlings- och

lagringsverksamhet samt i övrigt mellan nämndens sammanträden på egen

hand fatta beslut i allehanda spörsmål av löpande natur. Jag finner mig

därför böra godtaga det föreslagna arvodet. Vidare böra finnas en intendent

såsom föreståndare för sjukhusavdelningen i lönegrad Ce 27, en föreståndare

för planeringsavdelningen i lönegrad Cg 29, två assistenter i lönegrad

Cg 22, ett kanslibiträde i lönegrad Ce 11 och två skriv- eller kontorsbiträden

i lönegrad Cf 4—Ce 8. Härjämte torde nämnden böra äga möjlighet

att i mån av behov anställa en sekreterare samt i övrigt tillfällig personal

för särskilda arbetsuppgifter.

Den verkställande tjänstemannen och intendenten böra utses av Kungl.

Maj :t, övriga befattningshavare av nämnden. Nämndens kassarörelse torde

såsom föreslagits böra handhavas av medicinalstyrelsen och lokaler för

dess verksamhet tillhandahållas av styrelsen.

De beredskapsuppgifter, som alltjämt skola handhas av medicinalstyrelsen,

torde liksom f. n. böra handläggas på en särskild beredskapsavdelning.

För bestridande av kostnaderna för sju k vårdsberedskap snämndens

verksamhet torde för nästa budgetår böra anvisas två

förslagsanslag, rubricerade Sjukvårdsberedskapsnämnden: Avlöningar och

Sjukvårdsberedskapsnämnden: Omkostnader.

Avlöningsanslaget torde böra omfatta följande anslagsposter, nämligen

arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, arvoden till

redogörare för centrala beredskapsförråd, avlöningar till övrig ickeordinarie

personal samt rörligt tillägg.

Under posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t, torde böra beräknas medel för arvoden till ledamöter och suppleanter

med förslagsvis 4 000 kronor, för arvode till den verkställande tjänstemannen

med högst 5 000 kronor och för arvoden till av nämnden anlitade

experter med högst 1 000 kronor. Anslagsposten bör i enlighet härmed

upptagas till 10 000 kronor.

För arvoden till redogörare för centrala beredskapsförråd synes böra

beräknas det av nämnden föreslagna beloppet 6 000 kronor.

Från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal böra

bestridas grundlöner, beräknade till i runt tal 58 500 kronor, till de i det

föregående angivna lönegradsplacerade befattningshavarna. Härjämte torde

under denna post böra anvisas medel för anställande av tillfällig personal.

Materielnämnden har enligt vad jag inhämtat beräknat medelsbehovet i

denna del till i avrundat belopp 14 500 kronor, varav i runda tal till extra

skrivhjälp 5 000 kronor, till sekreteraren (timavlönad) 2 200 kronor, till

sakkunniga 6 000 kronor, till mistade avlöningsförmåner (verkställande

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

tjänstemannen) 1 000 kronor och till vikariatsersättningar 300 kronor. Jag

har icke något alt erinra mot den gjorda beräkningen, men förutsätter

att sjukvårdsberedskapsnämndens behov av sekreterarbiträde skall med

den i övrigt förordade organisationen av nämndens kansli bliva av begränsad

omfattning. Till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal torde

alltså böra beräknas (58 500 + 14 500) 73 000 kronor. Anslagsposten torde

tills vidare böra uppföras förslagsvis, varvid överskridande av densamma

icke bör få äga rum utan medgivande av Kungl. Maj :t.

Till rörligt tillägg bör anvisas 7 000 kronor.

Jag föreslår alltså att anslaget till Sjukvårdsberedskapsnämnden: Avlöningar

för budgetåret 1948/49 upptages till (10 000 + 6 000 + 73 000 + 7 000)

96 000 kronor.

Mot nämndens förslag till omkostnadsstat har jag ej annan erinran, än

att delposten till diverse utgifter torde kunna begränsas till 9 400 kronor.

Till Sjukvårdsberedskapsnämnden: Omkostnader bör alltså för nästa budgetår

anvisas ett förslagsanslag av 34 000 kronor.

Medelsbehovet för medicinalstyrelsens beredskap savdelning

för budgetåret 1948/49 har av styrelsen beräknats till 30 000

kronor, vilket innebär en minskning från innevarande budgetår med 5 000

kronor. Enligt vad jag inhämtat erfordras samtliga de av styrelsen föreslagna

befattningshavarna för de beredslcapsuppgifter, huvudsakligen avseende

personalberedskapen, vilka efter den av mig förordade omläggningen

av den centrala sjukvårdsberedskapens centrala ledning alltfort

skola bestridas av medicinalstyrelsen. För bestridandet av kostnaderna för

nämnda avdelning torde för nästa budgetår böra anvisas ett förslagsanslag

av 30 000 kronor, vilket lämpligen synes kunna erhålla rubriken Medicinalstyrelsen

: Beredskapsavdelning.

1 detta sammanhang får jag anmäla, att medicinalstyrelsen i skrivelse

den 2 december 1947 hemställt om medgivande att även under budgetåret

1948/49 få disponera vid utgången av innevarande budgetår kvarstående

behållning på två å tilläggsstat I och II till riksstaten för budgetåret 1939/40

anvisade reservationsanslag till Utrustning m. m. för b er

edskap ssjukhus vid krig eller krigsfara å tillhopa

16 700 000 kronor. Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1947:22

framställda förslag har riksdagen (skr. nr 44), som förklarat sig förutsätta,

att regleringen av kvarstående kostnader för beredskapssjukhusen

komme att bedrivas med skyndsamhet, medgivit att återstående medel av

nämnda båda reservationsanslag finge disponeras under budgetåret 1947/48.

Av medicinalstyrelsens skrivelse framgår, att styrelsen med anledning av

riksdagens förenämnda uttalande vidtagit åtgärder för reglering av kostnaderna

för beredskapssjukhusen, samt att med hänsyn därtill återstående

kostnader för byggnadstekniska åtgärder vid dessa sjukhus sannolikt

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

komme att kunna slutregleras under budgetåret 1947/48. Styrelsen anför

emellertid vidare, efter redogörelse för viss jämlikt Kungl. Maj:ts beslut

verkställd försäljning eller disposition på annat sätt av den inköpta utrustningen,

att styrelsens materielnämnd förberedde komplettering av beredskapsförråden

och avsåge att inom närmaste tiden ingå till Kungl. Maj :t

med begäran om bemyndigande härtill. Av ifrågavarande reservationsanslag

återstod den 30 juni 1947 ett belopp av 3 690 600 kronor. Enligt vad av

medicinalstyrelsen upplysts har behållningen på anslaget, vilket tillgodoföres

inkomsten av de försäljningar, som i omsättningssyfte eller jämlikt

Kungl. Maj :ts beslut av andra skäl äga rum, sedermera något ökat.

I det föregående har jag förklarat mig förutsätta att beredskapssjukhusorganisationen

skall hållas vid makt. Härav torde följa att återanskaffning

av utrustning för beredskapssjukhusen, som av olika anledningar avyttrats

efter krigsslutet, bör ifrågakomma. I fortsättningen har man vidare

att räkna med att för erforderlig omsättning av icke lagringsbeständig materiel

m. in. försäljningar och däremot svarande kompletteringsinköp måste

vidtagas, varvid ifrågavarande anslag bör tillgodoföras inkomster och debiteras

inköpskostnader. Framdeles kan härvid uppkomma behov av nyanvisning

av medel under anslaget. Av skäl som nu anförts torde åtgärd

för anslagens fortsatta disposition böra vidtagas på så sätt, att för budgetåret

1948/49 anvisas ett formellt belopp av 100 kronor under ifrågavarande

reservationsanslag. Till detta anslag torde, om riksdagen ej häremot framställer

erinran, få överföras vid utgången av budgetåret 1947/48 kvarstående

behållning å de äldre anslagen.

Av propositionen angående den ekonomiska försvarsberedskapens ordnande

framgår att kostnaderna för den anskaffning och beredskapslagring

av sjukvårdsförnödenheter för en avspärrning utan krig, som avses skola

ske under sjukvårdsberedskapsnämndens medverkan, komma att bestridas

av medel som stå till riksnämndens förfogande. Anvisning av medel till

sjukvårdsberedskapsnämnden för detta ändamål erfordras sålunda icke.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

I. fastställa följande personalförteckning för sjukvårdsberedskapsnämnden

:

Personalförteckning.

Extra ordinarie tjänsteman i högre löne
-

Befattning grad än Ce 2 4. Lönegrad

1 intendent ................................ Ce 27;

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 119.

II. godkänna följande avlöningsstat för sjukvårdsberedskapsnämnden,

att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis kronor 10 000

2. Arvoden till redogörare för centrala be
redskapsförråd

.................... » 6 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .................... » 73 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 7 000

Summa förslagsanslag kronor 96 000;

III. under elfte huvudtiteln för budgetåret 1948/49

anvisa

dels till Sjukvärdsberedskapsnämnden: Avlöningar ett

förslagsanslag av ...................... kronor 96 000,

dels till Sjukvärdsberedskapsnämnden: Omkostnader ett

förslagsanslag av ...................... kronor 34 000,

dels till Medicinalstyrelsen: Beredskapsavdelning ett förslagsanslag

av ........................ kronor 30 000,

dels ock till Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid

krig eller krigsfara ett reservationsanslag av kronor 100.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t

Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Nils Hedfors.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:355 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisationen av den civila sjukvårdsb er edskap en. a1 i texten
  2. SU 1948:170 Utlåtande i anledning av Kungl. j\Iaj:ts proposition angående organisationen av den civila sjukvårdsberedskapen. s. 5 i texten