Sök i Ratio Lex

Angående ändring i grunderna för försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar

1948-02-27 · 9 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 2 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:138, Angående ändring i grunderna för försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 138.

1

Nr 138.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ändring i grunderna

för försäkring med statsbidrag mot förluster

på grund av smittsamma husdjurssjukdomar; given

Stockholms slott den 27 februari 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

27 februari 1948.

N ärva rande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, följande.

I en inom jordbruksdepartementet upprättad promemoria har föreslagits

viss jämkning av grunderna för beräknande av det statsbidrag, som enligt

nu gällande bestämmelser under vissa förutsättningar kan utgå till försäkringsbolag

med ändamål att meddela försäkring mot förluster på grund av

smittsamma husdjurssjukdomar.

Efter remiss ha yttranden över promemorian avgivits av statskontoret,

lantbruk sstyrelsen, försäkringsinspektionen, veterinärstyrelsen, Riksförbun
1

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 138.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 138.

det Landsbygdens folk, Sveriges lantbruksförbund, Älvsborgs m. fl. läns hästoch

nötkreatursförsäkringsbolag, Skånes mindre jordbrukares ömsesidiga

kreatursförsäkringsförening och Försäkringsbolaget för smittsamma husdjurssjukdomar.

Jag torde nu få upptaga denna fråga.

Gällande bestämmelser.

Allmänna grunder angående försäkring med statsbidrag mot förluster på

grund av smittsamma husdjurssjukdomar ha meddelats genom kungörelse

den 26 juli 1926, nr 389, (ändrad 164/1932, 343/1941 och 153/1945).

Enligt dessa grunder kan ömsesidigt kreatursförsäkringsbolag med av

Kungl. Maj :t fastställd bolagsordning på därom gjord framställning av

Kungl. Maj :t antagas till försäkringsgivare med ändamål att meddela sådan

försäkring, varom nu är fråga. På grund av försäkringen skall enligt

i kungörelsen närmare angivna regler utgå ersättning för förlust av djur

till följd av smittsam mul- och klövsjuka, boskapspest, elakartad lungsjuka,

mjältbrand och svinpest samt följdsjukdom av mul- och klövsjuka, ävensom

förlust, som uppstått därigenom att djur till följd av annan sjukdom

dött eller enligt veterinärs föreskrift eller myndighets påbud nedslaktats

under tid, då djurbesättningen varit isolerad såsom misstänkt för någon

av de nämnda sjukdomarna.

Ersättning skall vidare utgå för förlust, som tillskyndats försäkringstagaren

därigenom, att för bekämpande av smittsam husdjurssjukdom utförsel

eller leverans av mjölk blivit av myndighet förbjuden eller på annat sätt

hindrad, ävensom därigenom, att mul- och klövsjuka förorsakat nedgång

i den försäkrade besättningens mjölkproduktion. Slutligen skall i princip

ersättning utgå för förlust, som uppkommit därigenom att betesmark, för

bekämpande av de angivna sjukdomarna, blivit av myndighet avlyst.

Bolag, som meddelat sådan försäkring, varom här är fråga, är skyldigt

att verkställa avsättning till en särskild reservfond. Avsättningen skall enligt

3 § i kungörelsen för varje år beräknas särskilt för varje län på grundval

av den totala försäkringssumman inom länet vid årets utgång och ske

med belopp, som minst motsvarar en utdebitering för 100 kronors försäkringssumma

av för Malmöhus län 10 öre, för Kristianstads län 4 öre och för

övriga län 2 öre (säkerhetstillägg), dock högst skillnaden mellan 30 öre

och nettopremien för länet för 100 kronors försäkringssumma. Uppgår nettopremien

för visst år och län till 30 öre eller mera, skall ingen avsättning

beräknas för sådant län. Med undantag för de fall, som angivas i det följande,

skall ränta å reservfonden föras till fonden.

Då reservfonden uppgår till belopp, som med hänsyn till fondens ändamål

kan anses tillräckligt, kan Kungl. Maj :t medgiva, att ytterligare avsättning

till fonden ej behöver verkställas. Med stöd av sistnämnda bemyndigande

har Kungl. Maj :t den 21 juni 1946 förordnat, att beträffande För
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 138.

3

säkringsbolaget för smittsamma husdjurssjukdomar ytterligare avsättning

till reservfond tills vidare icke erfordrades, sedan fonden uppnått ett belopp,

motsvarande en procent av försäkringssumman för Malmöhus län, 0,4 procent

av försäkringssumman för Kristianstads län samt 0,2 procent av försäkringssumman

för övriga län, dock minst 2 500 000 kronor. Villkoret har uppfyllts.

sedan bolaget i 1946 års bokslut verkställt en väsentligt större avsättning

till reservfonden än författningsföreskrifterna nödvändiggjorde.

Medel ur reservfonden få användas endast för att täcka utdebiteringsbehov

på grund av skadeersättningar under år, då skadorna inom ett eller

flera län varit mera betydande. I den mån nettopremien för visst år och län

överstiger 30 öre, skola — enligt 4 § i kungörelsen — i första hand reservfondens

ränteavkastning för året och till övriga län hänförliga säkerhetslillägg

användas, så långt ske kan, för att nedbringa utdebiteringsbehovet

för förstnämnda län intill 30 öre. Om för mer än ett län nettopremierna

överstiga 30 öre, fördelas ränteavkastning och säkerhetstillägg mellan dessa

län i förhållande till de överskjutande beloppen. Om utdebiteringsbehoven

för ett eller flera län därefter överstiga 30 öre, skola de delar av utdebiteringsbehoven,

som falla mellan 30 och 60 öre, intill hälften täckas genom

nedsättning med högst en fjärdedel av den vid årets början befintliga reservfonden

och överskjutande delar intill tre fjärdedelar täckas genom ytterligare

nedsättning av fonden, dock högst med sa stort belopp att därefter

återstår hälften av reservfonden vid årets början. Om vidare de belopp, varmed

nedsättning av reservfonden högst får ske, icke förslå till att i avsedd

utsträckning täcka utdebiteringsbehoven för två eller flera län, skola nämnda

belopp användas till att täcka nyss angivna delar av utdebiteringsbehoven

till den mindre, för samtliga dessa län lika del, vartill beloppen förslå.

Samtidigt med att reservfonden nedsättes enligt ovan nämnda regler inträder

rätt till statsbidrag. Enligt 6 § i kungörelsen utgår dylikt bidrag med

belopp, som motsvarar dels hälften av återstående utdebiteringsbehov mellan

30 och 60 öre, dels tre fjärdedelar av återstående utdebiteringsbehov

utöver 60 öre. Försäkringsbolaget är skyldigt att disponera statsbidraget så,

att det i form av minskad utdebitering kommer försäkringstagarna inom

det eller de län till godo, för vilka det avsetts (7 §).

Om antagande till försäkringsgivare återkallas eller bolaget upphör att

driva kreatursförsäkringsrörelse, får enligt 9 § i kungörelsen bolaget icke

disponera reservfonden. Medel till belopp, som motsvarar fonden, skola i

stället överlämnas till statskontoret. Kungl. Maj:t bestämmer därefter, huruvida

medlen skola i sin helhet användas till förstärkande av reservfond

i bolag, hos vilket försäkringstagare från den upphörda verksamheten erhållit

försäkringar, eller till annat lämpligt ändamål, som tillgodoser vederbörande

försäkringstagares gemensamma intresse, eller ock om någon del

av medlen skall återbäras till bolaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungi. Maj.ts proposition nr 138.

Departementspromemorian.

I promemorian har inledningsvis nämnts, att försäkring med statsbidrag

mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar för närvarande

meddelades av tre ömsesidiga kreatursförsäkringsbolag, nämligen Försäkringsbolaget

för smittsamma husdjurssjukdomar, Älvsborgs in. fl. läns

häst- och nötkreatursförsäkringsbolag samt Skånes mindre jordbrukares

ömsesidiga kreatursförsäkringsförening. Härefter har anförts i huvudsak följande.

Såvitt framginge av förarbetena till kungörelsen den 26 juli 1926 hade

man vid fastställandet av grunderna för statsbidrag ej räknat med att inom

ett bolag fonderade medel vid sidan av reservfonden skulle stå till buds

för att täcka uppkommande utdebiteringsbehov.

Emellertid funnes sådana medel i relativt betydande omfattning, såväl

absolut som i förhållande till reservfondens storlek. Vart och ett av bolagen

hade nämligen förutom reservfonden en förhållandevis betydande

dispositionsfond. Reserv- och dispositionsfonderna hade vid utgången av

år 1946 uppgått till följande belopp:

Försäkr.bol. för

smittsamma husdjurssjukdomar
Reservfond.

................... 2 500 000

Dispositionsfond .............. 1 350 000

Så som bidragsbestämmelserna nu vore utformade, spelade dispositionsfondens

storlek icke någon roll vid bestämmandet av statsbidraget. Om reservfonden

ej försloge till att täcka så stor del av utdebiteringsbehovet,

som man i första hand räknat med i 4 § i kungörelsen, föranledde detta,

att statsbidraget höjdes, helt oberoende av om andra medel funnes tillgängliga,

vilka skulle kunna användas för att täcka utdebiteringsbehovet eller

en del av detta. En dylik ståndpunkt kunde emellertid, i vart fall i betraktande

av dispositionsfondernas nuvarande storlek, knappast anses motiverad,

och en ändring av bestämmelserna syntes därför påkallad. Ändringen

borde vidtagas i samband med de ändringar i bolagsordningarna för ifrågavarande

försäkringsbolag, som under alla förhållanden bleve nödvändiga,

därest det till årets riksdag framlagda förslaget till ny lag om försäkringsrörelse

antoges.

En tänkbar lösning av frågan vore, att bestämmelserna ändrades så, att

statsbidrag skulle utgå först sedan vederbörande bolags egna medel — reservfonden

dock endast till den gräns som angåves i 4 § i kungörelsen —

tagits i anspråk för att täcka utdebiteringsbehovet. Detta skulle betyda,

att statsbidrag över huvud ej skulle utgå, så länge någon del av dispositionsfonden

funnes kvar. En sådan utformning av bidragsreglerna syntes

dock kunna innebära risk att intresset för en fortgående konsolidering av

bolagens ställning minskades. Sakligt sett skulle väl ett bolag till en viss

Skånes mindre

jordbrukares

öms. kreatursförsäkr.

fören.

220 652

til 582

Älvsborgs m. fl.

läns häst- och nötkreatursförsäkr.

bol.

36151

83 254

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 138.

«rad kunna bereda sig en gynnsammare ställning i bidragshänseende genom

att överföra övriga fonder till ifrågavarande reservfond. Även en dylik

överföring skulle emellertid ur bolagets och dess delägares synpunkt kunna

få vissa mindre lämpliga följder. Genom överföringen skulle bolaget nämligen

i viss utsträckning avhända sig möjligheten att täcka uppkommet utdebiteringsbehov

på annat sätt än genom utdebitering å delägarna.

Även en annan lösning syntes kunna ifrågakomma, vilken jämväl den

innebure en viss saklig ändring av nuvarande bestämmelser men närmare

anknöte till dessa än den förut skisserade. De i 6 § i kungörelsen angivna

reglerna om statsbidrag innebure att, om utdebiteringsbehov täcktes av

bolagets egna medel ända upp till den gräns, som angivits i 4 §, eller hälften

av utdebiteringsbehovet mellan 30 och 60 öre samt 3/4 av utdebiteringsbehovet

utöver 60 öre, komme statsbidraget att utgå med belopp, motsvarande

y4 av hela utdebiteringsbehovet mellan 30 och 60 öre samt 3/m av

utdebiteringsbehovet utöver 60 öre. Det låge med hänsyn till dispositionsfondernas

nuvarande storlek nära till hands att maximera statsbidraget till sistnämnda

andelar av utdebiteringsbehovet, varvid dock maximigränsen för

statsbidrag till täckande av utdebiteringsbehov över 60 öre för enkelhetens

skull borde bestämmas till V* av hela utdebiteringsbehovet.

I vissa fall borde dock en sådan maximigräns kunna överskridas. Man

kunde ej bortse från möjligheten av att ett försäkringsbolags egna fonder

och andra tillgängliga medel på grund av inträffade epizootier komme att

tagas i anspråk i så stor utsträckning, att bolaget ej på sådant sätt som angåves

i 4 § kunde täcka utdebiteringsbehovet upp till den gräns som där sades.

I dylika fall borde den nyss förordade maximiregeln träda ur funktion

och statsbidraget, i den mån så behövdes för att täcka bristen, kunna

höjas till högst det belopp, som skulle utgå enligt nu gällande bidragsregler.

Ett vid promemorian fogat, i enlighet med sistnämnda alternativ utarbetat

utkast till ändrad lydelse av 6 § kungörelsen den 26 juli 1926 torde såsom

bilaga få närslulas delta protokoll.

Yttrandena.

Den i departementspromemorian föreslagna ändringen har tillstyrkts av

statskontoret, försäkringsinspektionen och vetcrinärstgrelsen men avstyrkts

av övriga i ärendet hörda myndigheter och sammanslutningar.

V''eterinärstyrelsen har framhållit att, såvitt styrelsen kunde finna, den

ifrågasatta ändringen i bidragsreglerna stode i överensstämmelse med

de förutsättningar, som på sin tid legat till grund för införandet av statsunderstödd

försäkring på ifrågavarande område. Veterinärstyrelsen hade

jämväl ur de synpunkter styrelsen hade att beakta funnit den avsedda ändringen

i övrigt väl motiverad.

Av dem, som avstyrkt de i promemorian framlagda ändringsförslagen,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj:ts proposition nr 138.

har lantbruksstyrelsen anfört, att de betydande avsättningar, som skett

till bolagens dispositionsfonder, inneburit en konsolidering av företagen,

vilken borde hälsas med tillfredsställelse. Därigenom hade det också blivit

möjligt för bolagen att tillämpa förhållandevis låga premier. Lantbruksstyrelsen

har vidare anfört.

Under förhandenvarande omständigheter torde en begränsning av statsbidragets

storlek på sätt föreslagits i promemorian icke komma att erhålla

någon nämnvärd praktisk betydelse. En svårare epizooti kommer emellertid

att medföra, att de förutsättningar, under vilka företagen under de

gångna åren konsoliderat sin ekonomiska ställning, väsentligen komma att

förändras, i det att dispositionsfonderna utöver ursprungligen avsedda ändamål

komma att tagas i anspråk jämväl för täckande av kostnader, för vilka

statsbidrag tidigare påräknats skola komma i fråga.

Då statsbidrag endast utgår till täckande av en mindre del av det sammanlagda

utdebiteringsbehovet, måste försäkringsföretagen utöver reservfonden

även taga i anspråk andra disponibla medel, varför företagens dispositionsfonder

icke kunna förväntas bliva opåverkade i händelse av en

epizooti. Det synes slutligen icke uteslutet, att ett genomförande av den

ifrågasatta ändringen av kungörelsen i viss mån kan komma att medföra

ett minskat intresse från berörda försäkringsföretags sida att framdeles

konsolidera sin ekonomiska ställning.

Försäkringsbolaget för smittsamma husdjurssjukdomar har i sitt ytti

ande erinrat om att den omfattande mul- och klövsjukeepizootien åren 1924

192o föranledde staten att ekonomiskt träda hjälpande emellan och att

1920 års kungörelse tillkommit under inverkan av dessa händelser. De

principer, som förordades av den utredning, vilken föregick antagandet av

grunderna för här ifrågavarande försäkringsform, innebure, bland annat,

att statsbidraget skulle vara förhållandevis större ju större de skador och

förluster vore, som skulle ersättas försäkringsvägen. Enligt bolagets mening

måste det därjämte lia stått klart för utredningsmännen, att en efter

sunda principer uppbyggd försäkringsverksamhet på ifrågavarande område

måste inriktas på att avsätta konsolideringsfonder vid sidan av reservfonden,

även om detta ej kommit till uttryck i utredningens betänkande.

Det hade över huvud taget saknats anledning att beröra denna fråga,

då det ju endast gällt att bedöma, under vilka förutsättningar och i vilken

utstiäckning staten skulle träda till med ekonomiskt stöd åt verksamheten.

Bolaget hade som bekant tills vidare befriats från skyldigheten att verkställa

avsättning till reservfonden. Därigenom hade betydande premiesänkningar

kunnat genomföras och premiefrihet för vissa försäkringar beviljats. Premiebefrielsen

hade emellertid främst möjliggjorts därav att bolaget lagt upp

en tillräckligt omfattande dispositionsfond, och behovet av en sådan fond

vore numera särskilt utpräglat.

Enligt bolagets mening innebure det i departementspromemorian framlagda

ändringsförslaget ett fullständigt frångående av den hittillsvarande

och helt naturliga principen om att statens stöd skulle öka i samma mån

som skadorna nådde större omfattning. Det förefölle bolaget, som om i promemorian

några principiella synpunkter ej lagts på den diskuterade frå
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 138.

gan. De förefintliga dispositionsfonderna syntes helt enkelt ha förefallit

vara av sådan storleksordning, att det hittills utfästa statsbidraget borde

skäras ned. Om en begränsning av statsbidraget — vilket bidrag för övrigt

hittills varit av mycket ringa betydelse såväl för statsverket som för bolagen

och dess försäkringstagare — ansåges skälig, borde den emellertid ske efter

andra linjer än som föreslagits i promemorian, exempelvis genom en

höjning av de gränsvärden i fråga om utdebiteringsbehovet, som vore normerande

för bidraget. Det hade dock icke påvisats — och torde svårligen

kunna påvisas — att försäkringsbolagens dispositionsfonder vore oskäligt

höga. Skulle några ogynnsamma år inträffa med mera omfattande utbrotl

av inul- och klövsjuka, skulle dessa fonder komma att förbrukas i mycket

snabb takt.

Till de synpunkter, som framförts av Försäkringsbolaget för smittsamma

husdjurssjukdomar, ha anslutit sig jämväl Älvsborgs m. fl. läns häst- och

nötkreatursförsäkringsbolag, Skånes mindre jordbrukares ömsesidiga kreatnr

sfär säkring sförening samt Sveriges lantbruksf örbund och Riksförbundet

Landsbygdens folk.

Skånes mindre jordbrukares ömsesidiga kreatursförsäkringsförening har

därvid särskilt påpekat, att föreningens verksamhetsområde omfattade de

två län, som vore mest utsatta vid en epizooti.

Slutligen kan nämnas, att försäkringsinspektionen ansett vissa förtydliganden

böra göras i det vid promemorian fogade kungörelseutkastet.

Departementschefen.

Innan jag ingår på den fråga, som behandlats i departementspromemorian,

torde jag fä erinra om att det, då beslut fattades om statligt stöd till

ifrågavarande försäkringsverksamhet, av dåvarande departementschefen

framhölls, att det borde ankomma på djurägarna att genom försäkring

skydda sig mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjukdomar.

Statsmakternas uppgift borde endast vara att ingripa reglerande och ordnande,

så att djurägarna kunde få ett effektivt försäkringsskydd utan att

behöva vidkännas alltför betungande premier och utdebiteringar. Dessa synpunkter

böra enligt min uppfattning alltjämt vara vägledande för statsmakternas

verksamhet på ifrågavarande område.

I överensstämmelse med denna min uppfattning bar jag icke ansett mig

böra föreslå någon åtgärd i anledning av ett av epizootisakkunniga den 26

september 1947 framlagt förslag om att staten skulle åtaga sig att direkt ersätta

djurägarna sådana kostnader och förluster, som nu inrymdes under

den statsunderstödda försäkringsverksamheten. Med hänsyn till den konsolidering,

som numera skett inom försäkringsverksamheten på detta område,

synes det däremot befogat, att frågan om grunderna för det statliga

stödet omprövas. Att helt slopa detta stöd kan enligt min mening icke komma

i fråga, då eu mera omfattande epizooti uppenbarligen kan medföra så
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungi. Maj:ts proposition nr 138.

dana utgifter, att försäkringstagarna trots storleken av de nu befintliga

fonderna i avsaknad av statsbidrag skulle kunna bliva belastade med alltför

betungande utdebiteringar. Däremot synes en jämkning av bidragsgrunderna

i enlighet med det senare av de i departementspromemorian angivna alternativen

befogad och väl överensstämmande med förut berörda synpunkter.

De farhågor, som i några yttranden uttalats för att en sådan jämkning

skulle försvaga bolagens intresse av att ytterligare ekonomiskt befästa sin

ställning eller försäjmra förutsättningarna för försäkringsverksamheten,

sakna enligt min uppfattning grund. Jag tillstyrker därför, att bestämmelserna

ändras på sätt angivits i nämnda alternativ.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att Kungl. Maj :t må i huvudsaklig överensstämmelse med

vad jag förut anfört vidtaga ändring i gällande grunder för

försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma

husdjurssjukdomar.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt

förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga till

detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Benno Gårdsten.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kunyl. Maj:ts proposition nr 138.

9

Bilaga.

Förslag

till

kungörelse angående ändrad lydelse av 6 § kungörelsen den 26

juli 1926 (nr 389) om allmänna grunder angående försäkring med

statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma

husdjurssjukdomar.

Härigenom förordnas, att 6 § kungörelsen den 26 juli 1926 om allmänna

grunder angående försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av

smittsamma husdjurssjukdomar skall erhålla följande ändrade lydelse.

6 §.

Bidrag av statsmedel utgår

dels med belopp motsvarande hälften av den del av utdebiteringsbehov

mellan 30 och 60 öre, som återstår, sedan ränteavkastning, säkerhetstillägg

och reservfond disponerats på sätt i 4 § 1 och 2 mom. sägs, dock högst med

en fjärdedel av hela sagda utdebiteringsbehov,

dels med belopp, motsvarande tre fjärdedelar av den del av utdebiteringsbehov

utöver 60 öre, som återstår, sedan ränteavkastning, säkerhetstillägg

och reservfond disponerats på sätt i 4 § 1 och 3 mom. sägs, dock högst med

en fjärdedel av hela sagda utdebiteringsbehov.

Vad i första stycket stadgas om begränsning av statsbidrag till högst en

fjärdedel av utdebiteringsbehov utöver 30 öre skall ej gälla, om och i den

mån övriga tre fjärdedelar av sagda utdebiteringsbehov ej kunna täckas

genom sådan disposition av ränteavkastning, säkerhetstillägg och reservfond,

som där angives, eller genom ianspråktagande av andra fonderade

eller befintliga till framtida förfogande avsatta medel.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1949. I fråga om statsbidrag

för verksamhet före sagda dag skola äldre bestämmelser alltjämt

gälla.

2 Rihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 138.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:306 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående åtgärder till stödjande av oljeväxtsamt linoch hampodlingen m. m. jämte i ämnet väckta a1 i texten
  2. JoU 1948:40 Utlåtande i anledning av Kungi. Maj.ts proposition angående ändring i grunderna för försäkring med statsbidrag mot förluster på grund av smittsamma husdjurssjuk s. 1 i texten