Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 1948/49 till avlöningar vid universiteten i Uppsala och Lund m. m

1948-03-05 · 82 sidor, varav 65 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 65 av 82 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:152, Angående anslag för budgetåret 1948/49 till avlöningar vid universiteten i Uppsala och Lund m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

1

Nr 152.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 1948/49 till avlöningar vid universiteten

i Uppsala och Lund m. m.; given Stockholms slott

den 5 mars 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

Propositionens huvudsakliga innehåll:

Inledningsvis konstateras, att det ekonomiska läget framtvingar en paus i

den pågående upprustningen av universiteten. Sålunda uppskjutes det definitiva

ställningstagandet till såväl universitet sberedningens som medicinska

högskolornas organisationskommittés senaste betänkanden. I avvaktan härpå

föreslås dock vissa personalförstärkningar för universitetsbiblioteken och

de centrala akademiska förvaltningsorganen. Sålunda föreslås för universitetsbibliotekens

vidkommande sju nya befattningar i Uppsala och åtta i Lund.

Personalorganisationen vid de akademiska kanslierna förstärkes i Uppsala

med tre nya befattningar och i Lund med två. Räntekamrarna tillföras två

nya befattningar vid vartdera universitetet. Räntmästarbefattningen vid universitetet

i Uppsala omregleras.

I övrigt förordas relativt få förändringar. I Uppsala tillkomma fyra nya

professurer; beträffande dessa fattades principbeslut redan förra året. Därjämte

föreslås principbeslut om förändring av en personlig professur till ordinarie.

Lunds universitet erhåller tre nya medicinska professurer, alla beslutade

år 1947 och avsedda för medicinskt-klinisk undervisning vid Malmö allmänna

sjukhus.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 10\8. 1 sand. Nr 152.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

härefter chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan åttonde

huvudtiteln, punkterna 70, 76 och 84, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition, för budgetåret 1948/49 beräkna

dels till Uppsala universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 000 000

kronor;

dels till Lunds universitet: Avlöningar ett förslagsanslag av 4 600 000

kronor;

dels ock till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning och utrustning

av institutets nybyggnader ett reservationsanslag av 450 000

kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen (bilagan 29, Kapitalbudgeten,

punkten 3) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, beräkna för budgetåret 1948/49 till Vissa ombyggnadsarbeten

i universitetshuset i Lund m. m. ett investeringsanslag av 400 000

kronor.

Jag torde nu ånyo för Kungl. Maj:t få anmäla dessa ärenden.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

3

I. Inledning.

För 1946 och 1947 års riksdagar framlades i propositionerna 1946: 273

och 1947:272 förslag till en betydande upprustning av våra universitet.

Propositionerna blevo i allt väsentligt godkända av riksdagen. De åtgärder,

som därvid beslutades, ingingo som led i den planmässiga utbyggnad och

upprustning av vårt lands högskoleorganisation, som statsmakterna eftersträva.

Vid anmälan av 1947 års universitetsproposition framhöll jag, att behovet

av åtgärder med syfte att få till stånd gynnsammare arbetsförhållanden

för våra högskolor och andra vetenskapliga institutioner icke finge anses

helt tillgodosett, om i propositionen framlagda förslag bifölles. Åtskilliga

frågor av stor betydelse komme alltjämt att kvarstå på dagordningen. Jag

erinrade vidare om några av de frågor, som ännu återstodo att utreda och

avgöra. En av de viktigaste av dessa frågor har numera utretts av 1945 års

universitetsberedning, som i december 1947 framlagt sitt betänkande,

del III, angående universitetsbiblioteken, universitetsadministrationen

m. m. Vidare har medicinska högskolornas organisationskommitté vid ungefär

samma tidpunkt framlagt betänkande, del II, angående organisatoriska

åtgärder till främjande av medicinsk forskning. Även andra, icke oväsentliga

spörsmål äro aktuella.

Det torde icke från något håll bestridas, att upprustningsprogrammets

snara fullföljande är ett synnerligen angeläget önskemål. Emellertid ha nyssnämnda

kommittébetänkanden avlämnats för sent för att därpå grundade

förslag skulle kunna inom rimlig tid underställas innevarande års riksdag.

Därtill kommer, att det samhällsekonomiska läget för närvarande synes nödvändiggöra

en paus i den påbörjade utvecklingen. Det måste dock givetvis

tillses, att olägenheterna av en stagnation icke bli alltför stora. Jag syftar

härvid närmast på universitetens administrativa och kamerala organisationer

samt universitetsbiblioteken. Dessa institutioner skola betjäna universitetens

alla vetenskapliga inrättningar. Den starka expansion, de senare genomgått

och genomgå icke minst till följd av den beslutade upprustningen, har

fört med sig, att biblioteks-, kansli- och kontorsorganisationerna vid universiteten

enligt oemotsägliga vittnesbörd blivit ansträngda till bristningsgränsen.

I detta läge har jag, såsom av det följande framgår, funnit mig böra såsom

ett provisorium förorda vissa personalförstärkningar, varförutan dessa centrala

organisationer enligt mitt bedömande icke kunna nöjaktigt fungera ännu

ett år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts -proposition nr 152.

Jag erinrar i detta sammanhang, att 1947 års riksdag på förslag av Kungl.

Maj:t medgav, att, med tillämpning tidigast från och med budgetåret

1948/49, finge vidtagas erforderliga åtgärder för en utsträckning av den

praktiska prästutbildningen i huvudsaklig enlighet med vad jag i propositionen

1947: 272 anfört. Avsikten var, att förslag om anvisande av medel för

att bestrida de merkostnader, som reformen komme att medföra, skulle underställas

1948 års riksdag. Ärendets fortsatta beredning inom departementet,

varvid samråd ägt rum med de teologiska fakulteterna, har emellertid givit

vid handen, att en längre övergångstid är önskvärd än den som i fjol förutsattes.

Med hänsyn härtill torde förslag i nämnda hänseende icke böra underställas

denna riksdag.

Ett av universitetens mest aktuella spörsmål, nämligen frågan om lönereglering

för professorer och övrig lärarpersonal, har nyligen förts ett steg

närmare sin lösning i och med att chefen för finansdepartementet tillkallat

sakkunniga för utredning av ärendet. I avvaktan på utredningsresultatet

torde för innevarande budgetår gällande grunder för provisoriskt lönetillägg

för ifrågavarande befattningshavare böra tillämpas även under nästa budgetår.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att provisoriskt lönetillägg må under budgetåret

1948/49 utgå till professorer, laboratorer och med

dem jämställda befattningshavare med oreglerad lön enligt

samma grunder, som gälla för budgetåret 1947/48.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

5

II. Förstärkning av bibliotekspersonalen.

Universitetsbiblioteket i Uppsala. Då kanslern den

17 december 1947 avlät skrivelse med anslagsäskanden för nästa budgetår

till avlöningar vid Uppsala universitet, förelåg universitetsberedningens

betänkande del III, som bland annat innefattar utredning rörande universitetsbibliotekens

behov av upprustning, icke tillgängligt i tryck. Kanslern

anför med hänsyn härtill inledningsvis följande.

Vad universitetsbiblioteken beträffar får jag erinra därom, att vid behandlingen

av universitetsfrågorna vid 1947 års riksdag ställning icke kunde

tagas till bibliotekens organisation och behov, enär dessa spörsmål voro

föremål för utredning av universitetsberedningen. Emellertid beslöts i anslutning

till ett av mig framställt förslag en viss provisorisk förstärkning

av bibliotekens personal, innebärande för Uppsala universitetsbibliotek inrättandet

av följande nya extra-ordinarie befattningar, nämligen två biblioteksassistenter,

två kanslibiträden och en vaktmästare.

Det större akademiska konsistoriet i Uppsala har i skrivelse den 15 november

1947 anfört, att konsistoriet dittills avvaktat universitetsberedningens

väntade betänkande rörande biblioteket och den administrativa förvaltningen,

men hade, då betänkandet ännu ej framlagts, fått tillfälle taga

del av den i korrektur föreliggande utredningen. Med överlämnande av

densamma har konsistoriet beträffande biblioteket gjort framställning om

att universitetsberedningens ifrågavarande förslag måtte genomföras från

och med nästa budgetår. Detta förslag innebär bland annat en väsentlig

utökning av bibliotekets arbetskrafter.

I detta sammanhang erinrar jag om att universitetsberedningens ifrågavarande

betänkande (stat. off. utr. 1947: 75) avlämnades till ecklesiastikdepartementet

i tryck den 22 december 1947 och för närvarande befinner

sig under remissbehandling.

Universitetsberedningens förslag innebär den förändring av personalorganisationen,

som framgår av följande sammanställning.

Nuvarande personalorganisation. Föreslagen personalorganisation.

Personal med högre vetenskaplig

utbildning.

1 överbibliotekarie ...... Ca 33 = nu

5 förste bibliotekarier, 6 förste bibliotekarier

därav 1 eo ........ Ce, Ca 29 Ca 29 ( + 1)

12 bibliotekarier, 17 bibliotekarier,

därav 2 eo........ Ce, Ca 26 därav 4 eo .. Ce, Ca 26 (+5)

3 amanuenser (biblio- 4 amanuenser (biblio
-

tekarier) ....... Cf 19—Ce 24 tekarier) .. Cfl9—Ce 24 (+1)

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Bibliotekspersonal med lägre utbildning.

2 biblioteksassistenter .... Ce 15

1 kontorist............. Ca 13

1 kanslibiträde . . • •...... Ca 11

3 biblioteksbiträden ..... Ce 11

10 kontorsbiträden . . . Cf 4—Ca 8

3 förste biblioteksassistenter

...... Ca 19 (+3)

5 biblioteksassistenter

.............Ca 15 (+3)

10 förste biblioteksbiträden

........ Ca 13 (+9)

5 biblioteksbiträden

............Ca 11 (+4)

4 biblioteksbiträden

....... Cf9—Cell (+1)

-......................(—10)

Vaktmästar personal m. m.

1 förste expeditionsvakt. . Ca 11

11 expeditionsvakter Cf7—Ca 10

1 maskinist ............ Ca 12

1 eldare................. Cf 7

(1 bokbinderiförman och 2 bokbindare,

avlönade enligt kollektivavtal

från bokinköpsanslaget)

1 förste expeditionsvakt . . Ca 13

14 expeditionsvakter

Cf 8—Ca 11 (+3)

1 reproduktionsföre
-

ståndare........ Ca 13 (+1)

= nu

1 eldare ....■•.......... Ce 10

1 bokbinderiförman ..... Ce 13

2 bokbindare ........... Ce 11

Sammanfattningsvis innebär alltså detta förslag en personalförstärkning

med 7 tjänstemän ifråga om den högre och 10 ifråga om den lägre bibliotekspersonalen

samt med 4 ifråga om vaktmästarpersonalen.

I fråga om behovet av upprustning — personell och materiell — för universitetsbiblioteken

anför universitetsberedningen bland annat följande.

Varje form av vetenskapligt arbete men framförallt den högre och mera

differentierade forskningen har en av sina förnämsta kraftkällor i en rik

och obehindrad litteraturtillgång. För vissa av de medicinska och naturvetenskapliga

ämnesområdena spela experiment och laboratoriearbete

visserligen en måhända än större roll, men även dessa forskningsgrenar äro

för sin utveckling helt beroende av tillgång till den vetenskapliga litteraturen.

De teologiska, juridiska och humanistiska vetenskaperna se i den

vetenskapliga boken och tidskriften sitt ojämförligt viktigaste arbetsredskap.

Det är under sådana förhållanden uppenbart, att den ökning i forskningsarbetet,

som möjliggjorts genom upprustningen av universitetens

lärarstat och uppmuntrandet av de högre och högsta studierna omedelbart

och mycket påtagligt måste göra sig märkbar i form av ett ökat behov och

en stegrad efterfrågan av vetenskaplig litteratur. Universitetsbibliotekens

främsta uppgift är att tilhandahålla forskarpubliken den behövliga litteraturen.

De ha därför redan nu fått känna på en väsentligt ökad påfrestning,

som givetvis kommer att ytterligare skärpas.

Den akademiska forskningens och undervisningens intensifiering kräver

med logisk nödvändighet en motsvarande omedelbar upprustning av uni
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

versitetens viktigaste centrala institutioner, universitetsbiblioteken. Eu

sådan upprustning är den ojrånkomliga förutsättningen för att redan genomförda

åtgärder skola bil fruktbringande och ge åsyftat resultat. Män.

härtill kommer, att universitetsbiblioteken, alldeles oavsett de sista årens

glädjande utveckling inom universitetsarbetet, som direkt avspeglar sig i

form av stegrade krav på biblioteken, sedan länge äro i mycket starkt behov

av förbättringar i fråga om bokbestånd, personal och utrymmen.

Universitetens universella inriktning blir bestämmande för bibliotekens

samlingsuppgifter. Den utländska vetenskapliga facklitteraturen inom de

flesta forskningsområden måste förvärvas, och med vetenskapernas stegrade

differentiering följer, att ständigt nya ämnesområden ryckas inom

universitetens och därmed universitetsbibliotekens intressesfär. Bibliotekens

vetenskapligt utbildade personal måste i största möjliga utsträckning

följa med denna litteratur och i samråd med fackmännen förbereda dess

anskaffande. Den inhemska litteraturens samlande och bevarande är på

grund av denna litteraturs ständiga ökning en med varje år allt mer krävande

uppgift, som ställer biblioteken inför ständigt nya problem. Genom

kat alogiseringsarbeten av skilda slag skola de inströmmande litteraturmängderna

så snabbt och effektivt som möjligt göras kända och genom

ett effektivt och smidigt utlåningssystem tillgängliga för forskningen.

Emellertid har under senare decennier en uppgift tillkommit eller snarare

som ett specialmoment brutit sig ut ur huvuduppgiften. Vetenskaplig

forskning och allvarliga studier bedrivas icke endast i universitets- och

högskolestäderna utan på en mängd vitt skilda orter i vårt land. För att

tillgodose denna forskning och dessa studiers behov kunna de lokala landsortsbiblioteken

endast i undantagsfall vara tillräckliga. Även centralbiblioteken

måste av naturliga skäl vanligtvis stå maktlösa, då behov föreligger

av utländsk vetenskaplig eller äldre svensk litteratur. Å andra sidan är det

en rimlig begäran, att då det gäller allvarliga studieändamål, varje behov

av litteratur så långt möjligt är tillfredsställes. Här ha landets vetenskapliga

bibliotek, både av allmän och speciell inriktning, en viktig mission

att fylla. Utlåningen av litteratur från de vetenskapliga biblioteken till

landsortsbiblioteken, som närmare har reglerats genom vissa gemensamma

bestämmelser, har nått en högst betydande omfattning och befinner sig

i oavbruten stegring. I denna låneverksamhet, som är av uppenbar vikt

för landets kulturliv, spela universitetsbiblioteken en betydande roll.

Universitetsberedningen erinrar om att Uppsala universitetsbibliotek är

landets största bibliotek. Det beräknas omfatta över 1 000 000 band jämte

ett mycket stort antal småskrifter, bland dem omkring 450 000 utländska

akademiska disputationer, över 20 000 handskrifter, en betydande samling

kartor, planscher och porträtt samt en omfattande tidningssamling. Allt

som allt uppta bibliotekets samlingar (utom tidningar och byteslager) ett

utrymme av något över 30 000 in. Tidningarna uppta 4 575 m.

Bokbeståndet vid universitetsbiblioteket har, framhåller beredningen

vidare, under de senaste 35 åren mer än fördubblats. Antalet besök i

läsesalarna har på samma tid femdubblats. Antalet i låneexpeditionen beställda

böcker har på de senaste 25 åren nära nog tredubblats. Summan

av från andra bibliotek inlånade och till andra bibliotek utlånade volymer

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

har på 35 år mer än femdubblats. Läggas förhållandena 1927/28 — alltså

18 år före 1945/46 (det senaste verksamhetsår, för vilket fullständiga statistiska

uppgifter föreligga) — till basis för jämförelsen visar det sig, att

enbart sedan detta år bibliotekets bokbestånd vuxit med 40 procent

(d. v. s. med omkring 300 000 band eller omkring 10 000 m), att den årliga

tillväxten ökats med över 50 procent, antalet besök i läsesalarna med omkring

80 procent, beställningarna i låneexpeditionen med över 123 procent,

hemlånen med över 117 procent och de interurbana lånen med 164

procent. Den allra senaste tidens utveckling karakteriseras bland annat

av det förhållandet, att tillväxten av utländsk litteratur för närvarande

är omkring 3 gånger så stor som under tiden omedelbart före det andra

världskrigets utbrott.

Beredningen betonar, att bibliotekens resurser aldrig varit tillräckliga.

Vetenskapens väldiga utveckling och stegrade differentiering sedan 1800- talets mitt hade icke följts av en motsvarande ökning av de vetenskapliga

bibliotekens utrustning. Biblioteken hade därför icke kunnat hålla jämna

steg med utvecklingen utan en kraftig eftersläpning vore märkbar. Detta

missförhållande hade genom den senaste tidens starka ökning av universitetens

forskningsuppgifter ytterligare accentuerats.

Kanslern har i sin förutnämnda petitaskrivelse förordat en förstärkning

av bibliotekspersonalen i Uppsala med

2 bibliotekarier (1 ord. och 1 eo.) Ce 26, Ca 26

2 biblioteksassistenter ................ Ce 15

2 kanslibiträden ..................... Cell

1 expeditionsvakt.................... Ce 10

Kanslern har vidare förordat, att bokbinderipersonalen uppföres å stat.

Kanslern anför i huvudsak följande.

Jag får för min del framhålla, att den sedan lång tid tillbaka fortgående

ökningen av universitetsbibliotekens uppgifter ävensom den av 1946 och

1947 års riksdagar beslutade upprustningen av universiteten oundgängligen

kräver en avsevärd förstärkning av bibliotekens personal, såväl den vetenskapligt

utbildade som övrig personal. I annat fall kommer bibliotekens

funktionsduglighet att allvarligt äventyras. Jag är emellertid medveten om

att detta spörsmål kommit i ett svårt läge med hänsyn dels till rådande

statsfinansiella förhållanden, dels ock till att universitetsberedningens förslag

icke avlämnats i annan form än såsom korrekturavdrag och förslaget alltså

icke i vedertagen ordning ännu kunnat bli föremål för remissbehandling.

Under dessa omständigheter har jag icke funnit mig kunna taga slutlig

ståndpunkt till förslaget i hela dess vidd utan anser mig i stället böra föreslå

vidtagandet av sådana provisoriska anordningar, som kunna försätta biblioteken

under nästa budgetår i ett bättre läge än vad för närvarande är fallet.

Beträffande Uppsala universitetsbibliotek innefattar universitetsberedningens

förslag, på sätt det nu föreligger, inrättandet av en ny förste bibliotekarietjänst

samt uppförandet av en extra-ordinarie förste bibliotekariebe
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

fattning på ordinarie stat. Jag är icke beredd att nu taga ställning till förslaget

i denna del. Vidare föreslås inrättandet av fem nya bibliotekarietjänster,

därav tre ordinarie och två extra-ordinarie. En ökning av bibliotekariebefattningarna

synes mig oundgänglig, särskilt för tillgodoseende av katalogiseringsarbetet

och verksamheten på den utländska avdelningen. I sådant avseende

anser jag mig böra föreslå inrättandet av två nya bibliotekarietjänster, en

ordinarie och en extra-ordinarie. Beredningens förslag beträffande de nya

tjänsterna som förste biblioteksassistenter och förste bibliotekariebiträden

anser jag mig icke nu böra upptaga till behandling. Jag finner mig däremot

böra tillstyrka, att biträdespersonalen ökas med tvä befattningar som biblioteksassistenter

och två befattningar som kanslibiträden; samtliga dessa

tjänster torde tillsvidare böra uppföras såsom extra-ordinarie. Vidkommande

vaktmästarpersonalen synes mig ytterligare en extra-ordinarie expeditionsvaktsbefattning

böra inrättas.

De föreslagna uppflyttningarna i lönegrad av befattningarna som kontorsbiträden,

expeditionsvakter och eldare avse lönespörsmål, vilka enligt vad jag

inhämtat för närvarande äro föremål eller avses att bliva föremål för utredningar

genom särskilda sakkunnigberedningar. Vid sådant förhållande anser

jag mig icke i detta sammanhang böra upptaga dessa frågor till bedömande.

Däremot finner jag att starka skäl blivit anförda för att universitetens

kollektivanställda bokbinderipersonal — i likhet med vad som ägt rum beträffande

motsvarande personal vid riksarkivet och landsarkiven — inplaceras

å stat. Jag har icke funnit anledning till erinran mot beredningens

förslag att vid Uppsala universitetsbibliotek förmannen placeras i lönegraden

Ce 13 (5 592 kronor) och de två bokbindarna i lönegraden Cell

(2 X 5 112 = 10 224 kronor).

Beträffande frågan om inplacering på stat av bokbinderipersonalen har

statskontoret yttrat:

T annat sammanhang har statskontoret hävdat, att bokbinderipersonal

borde bibehållas vid kollektivanställning. Då emellertid tjänstemannaställning

under de senaste åren beretts bland andra bokbinderi- och konserveringspersonalen

vid riksarkivet och landsarkiven, kan statskontoret icke

ställa sig avvisande till de nu framförda yrkandena om motsvarande ombildning

av bokbindartjänsterna vid universiteten. Beträffande lönesättningen

får statskontoret erinra, att hantverkarbefattningar i regel äro uppförda

i 10 lönegraden, varför en sådan lönegradsplacering vore motiverad

för personalen ifråga. Vid de ovannämnda arkiven ha dock bokbindarbefattningarna

av riksdagen ansetts böra inplaceras i 11 lönegraden. Under

sådana förhållanden vill ämbetsverket icke motsätta sig denna löneställning

även för nu ifrågavarande personal. Mot förmannens placering i 13 lönegraden

torde från här angivna utgångspunkter intet vara att erinra.

Stat c ris lönenämnd har tillstyrkt kanslerns förslag ifråga om bokbinderipersonalens

inplacering på stat.

Universitetsbiblioteket i Lund. Beträffande behovet av

en upprustning för universitetsbiblioteket i Lund hänvisas till redogörelsen

i det föregående för motsvarande spörsmål beträffande universitetsbiblioteket

i Uppsala. Beträffande Lunds universitetsbiblioteks storlek och expansion

under de senaste årtiondena anför umversitcUbere.dningcn följande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

Lunds universitetsbibliotek tävlar med kungl. biblioteket om ställningen

som landets näst största bibliotek. Efter att ännu vid 1700-talets slut ha

varit av relativt obetydlig omfattning undergick biblioteket under

1800-talet en allt snabbare utveckling, och denna har under senare decennier

ytterligare intensifierats. För närvarande beräknas Lunds universitetsbibliotek

omfatta omkring 775 000 band jämte ett mycket stort antal småskrifter,

bland dem över 400 000 utländska disputationer, över 12 000 handskrifter,

en samling kartor, planscher och dylikt samt en omfattande tidningssamling.

Allt som allt uppta bibliotekets samlingar (utom tidningar

och byteslager) ett utrymme av över 23 500 m. Tidningarna uppta ungefär

samma utrymme som i Uppsala biblioteket.

På de senaste 28 åren har bokbeståndet vuxit med över 129 procent. Antalet

besök i läsesalarna har på 25 år mer än tredubblats. Boklånen inom biblioteket

ha under samma tid femdubblats; hemlånen ligga mellan tre och fyra

gånger högre än för 25 år sedan. Det ligger i öppen dag, vilken väldig ökning

detta innebär ifråga om de arbetsuppgifter, som skola lösas av bibliotekens

personal. Denna ökning gäller nästan alla grenar av institutionernas

verksamhet: bokrekvisitioner i in- och utländsk bokhandel, korrespondens

med främmande bibliotek och institutioner, katalogisering, inbindning och

uppställning av den nyinkommande litteraturen, besvarande av inkommande

skriftliga och muntliga förfrågningar av skilda slag, effektuering av

i låneexpeditionen gjorda beställningar med signering och framtagning, tillgodoseende

av forskarnas behov i läsesalarna. Hela den administrativa

apparaten har utsatts för en avsevärt ökad belastning. Mot denna ytterst

kraftiga ökning av arbetsuppgifternas omfattning svarar endast en mycket

ringa ökning av personalstyrkan.

Universitetsberedningens förslag innebär den förändring av personalorganisationen,

som framgår av följande sammanställning.

Nuvarande personalorganisation. Föreslagen personalorganisation.

Personal med högre vetenskaplig utbildning.

1 överbibliotekarie ...... Ca 33 — nu

4 förste bibliotekarier .... Ca 29 6 förste bibliotekarier

Ca 29 (+2)

7 bibliotekarier, 13 bibliotekarier,

därav 1 eo........ Ce, Ca 26 därav 3 eo . . Ce, Ca 26 (+6)

5 amanuenser (biblio- 4 amanuenser (biblio
-

tekarier) ...... Cf 19—Ce 24 tekarier) . . Cf 19—Ce 24 (—1)

Bibliotekspersonal med lägre utbildning.

2 biblioteksassistenter ... Ce 15

1 kontorist............. Ca 13

3 kanslibiträden,

därav 2 eo........ Ce, Ca 11

6 kontorsbiträden . . . Cf 4—Ca 8

3 förste biblioteksassistenter

...... Ca 19 (+3)

5 biblioteksassistenter

----_. ........ Ca 15 (+3)

8 förste biblioteks
biträden.

....... Ca 13 (+7)

7 biblioteksbiträ
den.

......Cf 9—Ca 11 (+4)

(-6)

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

Vaktmästarpersonal m. m.

1 förste expeditionsvakt . . Ca 11

4 expeditionsvakter,

därav 2 eo ........ Ce, Ca 10

1 värmeledningsskötare .. Ca 11

(1 bokbindare, avlönad enl. kollektivavtal

från bokinköpsanslaget)

1 förste expeditionsvakt . . Ca 13

9 expeditionsvakter

Cf 8—Ca 11 (+5)

1 reproduktionsföre
ståndare.

....... Ca 13 (+1)

= nu

1 bokbinderiförman Ce 13 (+1)

2 bokbindare......Ce 11 (+1)

Sammanfattningsvis innebär alltså detta förslag en personalförstärkning

med 26 personer (f. n. 36), därav 7 med högre vetenskaplig utbildning, 11

med lägre biblioteksutbiklning och 8 i fråga om vaktmästarpersonalen.

Kanslern har som ett provisorium för nästa budgetår förordat att personalen

först ärkes med

2 bibliotekarier, därav 1 i Ca 26 och 1 i Ce 26,

2 biblioteksassistenter i Ce 15,

2 kanslibiträden i Ce 11 samt

1 vaktmästare i Ce 10,

varjämte kanslern tillstyrkt beredningens förslag i fråga om bokbmderipersonalen.

Kanslern anför:

Beträffande universitetsbiblioteket i Lund får jag i tillämpliga delar

hänvisa till vad jag anfört i fråga om universitetsbiblioteket i Uppsala.

Vidkommande Lund innefattar universitetsberedningens förslag inrättandet

av två nya förste bibliotekariebefattningar. Jag är icke beredd att

nu taga ställning till förslaget i denna del. Vidare föreslås inrättandet av

sex nya bibliotekarietjänster, därav fyra ordinarie och två extra ordinarie.

I likhet med vad jag anfört beträffande universitetsbiblioteket i Uppsala

anser jag det nödvändigt att Lunds universitetsbibliotek utrustas med

ytterligare bibliotekariebefattningar, särskilt för tillgodoseende av katalogiseringsarbetet

och för översyn och övervakning av institutionsbibhoteken.

I sådant avseende anser jag mig böra föreslå inrättandet av tva nya

bibliotekarietjänster, en ordinarie och en extra-ordinarie.

Biträdespersonalen anser jag — liksom i Uppsala — böra redan nu förstärkas

med två befattningar som biblioteksassistenter och två befattningar

som kanslibiträden. Dessa tjänster torde böra tills vidare uppföras

som extra-ordinarie. Vaktmästarpersonalen torde böra ökas med ytterligare

en extra-ordinarie expeditionsvakt.

I Lund finnes nu vid universitetsbiblioteket anställd allenast en kollektivanställd

bokbindare. (I Uppsala finnas en förman och två bokbindare.)

Universitetsberedningen har föreslagit, att antalet bokbindartjänster i

Lund uppbringas till samma antal som i Uppsala och inplaceras a stat som

extra-ordinarie tjänstemän, förmannen i lönegraden Ce 13 (5 592 kronor)

och de två bokbindarna i lönegraden Ce 11 (2X5 U2 = 10 224 kronor).

Då jag funnit, att starka skäl blivit anförda för en dylik anordning förordar

jag att Lundabiblioteket erhåller den föreslagna förstärkningen av

sin bokbinderipersonal och att denna löneregleras på angivet sätt.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Statskontoret, som haft frågan om bokbinderipersonalen på remiss, har

i denna fråga anfört följande.

Statskontoret kan i avsaknad av närmare utredning angående personalbehovet

icke tillstyrka en utökning av antalet bokbindare med mer än en

befattningshavare eller till sammanlagt två dylika tjänster. Enär vid sådan

begränsning av personalstyrkan anledning icke synes föreligga att tilldela

den ene bokbindaren förmansställning, lära båda befattningarna böra

uppföras i 11 lönegraden.

Departementschefen.

Det är, som jag redan konstaterat, icke möjligt att redan vid årets riksdag

taga slutlig ställning till de förslag, som universitetsberedningen i sitt

senaste betänkande framlagt beträffande universitetsbiblioteken. Jag beklagar

detta, enär universitetsbibliotekens ställning såsom vetenskapens

och särskilt de humanistiska disciplinernas oumbärliga centralförråd rimligen

borde leda till att de finge del av upprustningen samtidigt med eller

åtminstone icke väsentligt senare än universitetens övriga institutioner.

Jag ser mig emellertid liksom kanslern nödsakad att för närvarande inskränka

mig till att förorda vissa provisoriska åtgärder för att sätta universitetsbiblioteken

i stånd att åtminstone i någon mån följa med utvecklingen.

I fråga om personalorganisationen synes sålunda en viss förstärkning

ofrånkomlig beträffande såväl högre och lägre bibliotekspersonal som vaktmästarpersonal.

Kanslern har med hänsyn härtill föreslagit, att vid vartdera

biblioteket inrättas nya tjänster inom samtliga dessa personalkategorier,

nämligen två som bibliotekarier i 26 lönegraden, därav en ordinarie

och en extra ordinarie, två biblioteksassistenter i Ce 15, två kanslibiträden

i Ce 11 samt en expeditionsvakt i Ce 10. En nedskärning av kanslerns förslag

synes icke försvarlig. Jag har fastmera blivit övertygad om att förhållandena

vid Lunds universitetsbibliotek påkalla att därutöver redan

från och med nästa budgetår inrättas ytterligare en befattning som förste

bibliotekarie, tills vidare i extra ordinarie ställning (Ce 29). Jag erinrar

om att Lunds universitetsbibliotek för närvarande förfogar över endast 4

förstebibliotekarietjänster mot fem vid systerinstitutionen. Jag anser mig

således böra tillstyrka bifall till kanslerns förslag med nyssnämnda

tillägg.

Jag anser mig i likhet med saväl statskontoret som lönenämnden böra

förorda bifall till kanslerns förslag, att bokbinderipersonalen vid universitetsbiblioteket

i Uppsala inplaceras på löneplan i de av kanslern angivna

lönegraderna, Ce 13 för förmannen och Cell för de två övriga. Jag tillstyrker

även att den nuvarande bokbindaren vid Lunda-biblioteket placeras

in pa löneplan och att i samband därmed medel anvisas för två nya

befattningar av ifrågavarande slag. Jag finner det nämligen uppenbart, att

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

samma behov av sådan personal förefinnes vid båda biblioteken. Även i

Lund bör en av befattningarna placeras i Ce 13 och två i Ce 11.

Vid bifall till vad jag förordat med avseende på bokbinderipersonal

komma bokinköpsanslagen att avlastas från de nuvarande löneutgifterna

för dylik personal. Enligt uppgift uppgå dessa till omkring 15 000 kronor

i Uppsala och 5 500 kronor i Lund. Det synes icke böra ifrågasättas att

fördenskull minska det belopp som i årets statsverksproposition äskats

till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteken. Den förstärkning

av dessa medel som härigenom möjliggöres, är nämligen uppenbarligen

mycket välbehövlig. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att

Lundabibliotekets inköpsanslag på detta sätt avlastas icke endast med

nyssnämnda belopp å 5 500 kronor utan därjämte med en del utgifter för

bokbindning å andra verkstäder. Därigenom torde Lundabiblioteket komina

att bli minst lika väl tillgodosett som Uppsalabiblioteket.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

III. Universitetens centrala förvaltning.

1. De akademiska kanslierna.

Beträffande behovet av en förstärkning av den administrativa personalen,

kansliernas och räntekamrarnas, har universitetsberedningen inledningsvis

anfört följande.

Universiteten befinna sig i ständig utveckling och särskilt under de

senaste åren har genom statsmakternas beslut en glädjande och betydelsefull

expansion ägt rum. På grund härav har arbetet för de centrala organen

ökats och kommer ytterligare att ökas. Flera befattningshavare måste

därför anställas och åtgärder vidtagas för att rationalisera och förenkla

arbetsformerna. Ökningen av antalet till universiteten knutna personer,

lärare, vetenskaplig biträdespersonal, tjänstemän och stipendiater, höjningen

av anslagen och tillkomsten av nya anslag förorsaka emellertid icke

enbart att det rent expeditionella arbetet växer. Det följer av universitetsarbetets

organisation, att förvaltningstjänstemännen vid universiteten i en

helt annan utsträckning än i många statliga verk måste fullgöra en rådgivande

och upplysande verksamhet, som ställer stora krav på mångskiftande

aktuell kunskap och erfarenhet och som tar mycken tid i anspråk.

Statens organisationsnämnd har efter anmodan av beredningen avgivit

yttranden och förslag angående universitetskansliernas organisation. Nuvarande

personalorganisation och den av beredningen på grundval av organisationsnämndens

förslag förordade framgår av följande sammanställning.

Nuvarande organisation.

Föreslagen organisation.

a. Uppsala:

1 akademisekreterare..... Ca 31

1 akademinotarie och ombudsman

.............. Ca 29

1 amanuens ............ Ce 24

1 kanslibiträde .......... Ca 11

2% skrivbiträden..... (arvoden)

1 akademisekreterare

och chef............... Ca 37

(överflyttas till räntekammaren)

1 förste fakultetssekreterare

och biträdande akademisekreterare

............ Ca 30

1 fakultetssekreterare och

akademinotarie ........ Ca 27

1 kansliskrivare.......... Ca 15

1 kanslibiträde .......... Ca 11

2 kontorsbiträden ... Cf 4—Ca 8

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

b.

1 akademisekreterare, tilllika

ombudsman ....... Ca 31

*/•> amanuens...... arvode 3 800

1 kansliskrivare...........Ca 15

1 kanslibiträde .......... Ca 11

Lund:

1 akademisekreterare och

chef, tillika ombudsman Ca 37

1 förste fakultetssekreterare

och biträdande akademi
-

sekreterare ............ Ca 30

1 fakultetssekreterare och

akademinotarie ........ Ca 27

1 kansliskrivare.......... Ca 15

1 kanslibiträde .......... Ca 11

1 kontorsbiträde.....Cf 4—Ca 8

Beträffande de nuvarande förhållandena inhämtas av universitetsberedningens

betänkande bland annat följande.

Akademiska kansliet — centralförvaltningens och rektorsämbetets kansli

— förestås närmast av akademisekreteraren. Det har till uppgift^ att ombesörja

ifrågakommande verkställighet av ärenden, vilka bli föremål för behandling

av det större, respektive det mindre konsistoriet, akademiska församlingen

och rektorsämbetet. Där skötas redovisning av nämnda organs

ingående, respektive utgående ärenden, redovisning av vissa kategorier av

universitetets personal och av de studerande vid universitetet, vissa göromål

i samband med ledigförklarande och bortgivande av stipendier, administrativa

ärenden av allmän natur, fördelning av undervisningslokaler, kontroll

av den akademiska undervisningen, uppbörd av inskrivningsavgifter m. m.

Vid kansliet utövas slutligen en betydande konsulterande verksamhet i universitetsärenden.

Akademisekreteraren i Lund är tillika universitetets ombudsman.

Fakulteternas expeditioner — en för varje fakultet — förestås av fakultetsnotariema

och ha till uppgift att ombesörja verkställighet av till fakulteters

och sektioners behandling förekommande ärenden, vissa frågor av

teknisk natur rörande examina och undervisning, utgivande av studiehandböcker

etc. Fakultetsexpeditionerna handha vidare vissa förvaltningsuppgifter

av rent ekonomisk art såsom uppbörd av examensa vgifter och dylikt.

Det som främst skiljer kansliorganisationen vid Lunds^ universitet från

Uppsala universitets är att kansligöromålen äro fördelade å flera lokalt åtskilda

expeditioner. Förutom det akademiska kansliet finnas sålunda tre

fakultetsexpeditioner (en för teologiska, en för juridiska samt en gemensam

för filosofiska och medicinska fakulteterna), vid vilka vederbörande fakulteters

ärenden handläggas och redovisas. Fakultetsexpeditionerna förestås av

vederbörande fakultetsnotarier.

Fakultetsnotarierna hava att förestå de olika fakultetsexpeditionerna, att

föra protokoll vid fakulteters och sektioners sammanträden, ombesörja expedition

av fattade beslut, utfärda tentamensböcker och examensbetyg, biträda

vid utgivandet av studiehandböcker, ansvara för examensjournalernas förande

och för redovisningen av influtna examensavgifter m. m.

De fyra fakulteterna förordna för närvarande själva sina notarier. Utgående

arvoden ha varit så blygsamma, att notariebefattningarna kunnat

framstå endast som obetydliga bisysslor. Det nu rådande systemet har visat

sig i många avseenden olämpligt. Det har verkat menligt för fakulteternas

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

arbete, då notarierna skäligen icke kunnat tagas i anspråk i den omfattning,

som varit önskvärd. Fakultetsexpeditionerna ha som regel kunnat hållas

öppna endast kortare tider under två, undantagsvis tre dagar i veckan; allmänhetens

berättigade krav på att kunna erhålla upplysningar av en eller

annan art har under tiden mellan fakultetsmottagningarna kunnat tillgodoses

endast därigenom att förfrågningar i fakultetsärenden då riktats till och

i möjlig mån besvarats av centralförvaltningens personal. Splittringen har

slutligen medfört dubbelarbete och omöjliggjort en rationell uppläggning

och behandling av sådana ärenden, som varit för flera fakulteter gemensamma.

På grund av universitetets snabba utveckling hava fakultetsgöromålen

ökat i sådan grad att anordningen med notarier, vilkas arbetskraft endast

delvis stått till förfogande, visat sig otillfredsställande.

En förstärkning av kansliets och än mera av fakulteternas personal vore

erforderlig, framhåller beredningen. Dessa dubbla önskemål skulle uppnås,

om centralkansliet förstärktes med kvalificerade tjänstemän, som tillika

hade till uppgift att tjänstgöra som fakultetssekreterare. De gamla akademinotariebefattningarna

av bisysslekaraktär skulle härvid slopas. Fakultetsexpeditionerna

skulle lokalt anknytas till centralkansliet. Beträffande innebörden

av sitt förslag anför beredningen vidare.

Genom fakultetsexpeditionernas fastare anknytning till akademikansliet

kommer en centralisation att vinnas, varigenom — vid en rationell uppläggning

och behandling av olika ärenden — hela den samlade personalen skulle

kunna för alla vid central- som fakultetsförvaltningen förekommande uppgifter

på ett smidigt och effektivt sätt utnyttjas och onödigt dubbelarbete

skulle kunna undvikas. En snabbare behandling av olika ärenden skulle

härigenom också vinnas liksom ett rationellare utnyttjande av tillgänglig

arbetskraft. För såväl vid universiteten anställd lärar- och övrig personal,

som studenterna och allmänheten i övrigt blir det en given fördel med för

hela universitetsförvaltningen gemensam expeditionslokal och expeditionstid.

Då notariebefattningarna, såsom ovan framhållits, endast kunnat vara

bisysslor, har en stor del av det erforderliga utredningsarbetet, framläggande

av förslag till yttranden och dylikt sekreterararbete måst utföras av fakultetsledamöter.

En nödvändig avlastning av fakulteternas administrativa

arbete från professorerna till kanslipersonal skulle åstadkommas, om fast

anställda högt kvalificerade fakultetssekreterare erhölles. Denna anordning

blir av särskild betydelse, om det framlagda förslaget om valda dekaner med

vidgade arbetsuppgifter genomföres.

Även för kansliets del hava de starkt ökade göromålen medfört en sådan

överbelastning i dess arbete, att en förstärkning av arbetskrafterna är nödvändig.

Den ökade, högt kvalificerade arbetskraft, som härför erfordras, synes

beredningen kunna vinnas genom att kansliets och fakulteternas expeditioner

bliva gemensamma och fakultet ssekreterarna sålunda tjänstgörande jämväl

vid kansliet.

Uppsala. Kanslern har tillstyrkt, att såsom ett provisorium från och

med nästa budgetår vid kansliet i Uppsala inrättas en kansliskrivartjänst i

Ca 15 och två kontorsbiträdestjänster i Ca 8. Kanslern anför:

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts -proposition nr 152.

Spörsmålet om en förstärkning av den administrativa förvaltningen befinner

sig i samma läge som de frågor, som beröra universitetsbiblioteket.

Det är enligt mitt förmenande synnerligen beklagligt, att förslag i ämnet

icke tidigare framlagts och kunnat prövas av 1947 års riksdag i samband

med den då beslutade upprustningen av universiteten. Den administrativa

personal, som nu står till universitetets förfogande, är alltför fåtalig, vartill

kommer att löneställningen icke med hänsyn till arbetets art och omfattning

kan betecknas såsom tillfredsställande. Universitetens upprustning har

medfört en mycket stor belastning på den administrativa apparaten. En omorganisation

av universitetens centrala administration är därför nödvändig,

därest arbetsuppgifterna på ett något så när tillfredsställande sätt skola

kunna bemästras. Med hänsyn till det läge, vari universitetsberedningens

förslag för närvarande befinner sig, har det likväl icke synts mig möjligt att

nu taga ställning till förslaget i vad det avser höjda lönegradsplaceringar och

upprättandet av tjänster av helt ny karaktär. Jag har på grund härav för

min del icke ansett mig nu kunna föreslå en definitiv organisation av universitetens

kanslier och drätselverk. Även på detta område måste beklagligt - vis en provisorisk lösning sökas för nästa budgetår.

Vad beträffar Uppsala universitets kansli synes mig en förstärkning av

den kvinnliga biträdespersonalen erforderlig. Jag tillstyrker därför att eu

kansliskrivarbefattning i lönegraden Ca 15 (6 072 kronor) och två nya kontorsbiträdesbefattningar

i lönegraden Ca 8 (2 X 4 344 = 8 688 kronor) inrättas

i stället för de nuvarande arvodesavlönade skrivbiträdena.

Statskontoret förordar, att tre biträdesbefattningar, alla med lön enligt

befordringsgångskungörelsen, inrättas i stället för de av kanslern förordade

befattningarna. Ämbetsverket anför:

Kanslerns hemställan om inrättande å kansliet av en kansliskri vart jänst

och två kontorsbiträdestjänster överensstämmer med organisationsnämndens

och universitetsberedningens förslag. Den skillnaden föreligger dock, att

nämnden och beredningen utgått från att den nuvarande amanuensbefattningen

å kansliet skulle indragas, medan kanslern för närvarande icke synes

ha ifrågasatt en dylik åtgärd. Statskontoret kan under sådana omständigheter

icke förorda, att kansliskrivartjänsten nu inrättas, utan föreslär, att

tills vidare endast tre biträden anställas med lön enligt befordringsgången i

stället för de arvodesavlönade biträdena.

Statens lönenämnd har tillstyrkt kanslerns förslag, dock under erinran, såvitt

angår kontorsbiträdesbefattningarna, om bestämmelserna i befordringsgångskungörelsen.

L und. Kanslern har funnit ofrånkomligt, att redan nu en viss förstärkning

kommer till stånd beträffande biträdespersonalen och har i sådant avseende,

i anslutning till universitetsberedningens förslag, förordat att en kon
1

orsbiträdesbelättning i lönegraden Ca 8 inrättas.

Statskontoret och statens lönenämnd ha tillstyrkt kanslerns förslag under

erinran om att för kontorsbiträdestjänsten skulle gälla bestämmelserna i kungörelsen

1947: 436 om befordringsgång.

2 — Bihang till riksdagens protokoll IDJfS. 1 sand. Nr 152.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Departementschefen.

Personalbristen vid universitetens centrala förvaltningsorgan, kanslierna

och räntekamrarna, har länge varit besvärande. Situationen har genom de

senaste årens upprustning av de vetenskapliga institutionerna ytterligare

tillspetsats. Jag anser mig därför i likhet med kanslern böra utan att avvakta

remissbehandlingen av universitetsberedningens omorganisationsförslag

redan för nästa budgetår förorda sådana personalförstärkningar, som

jag funnit mest angelägna. Enligt vad som framgår av utredningen och

de upplysningar jag därutöver inhämtat, är för de akademiska kansliernas

vidkommande personalbristen i Uppsala mest kännbar i fråga om lägre befattningar

och i Lund i fråga om mera kvalificerade. Den provisoriska lösning,

som av kanslern förordats kommer därför icke att för Lunds del avhjälpa

de största svårigheterna. Med hänsyn härtill har jag funnit mig böra

tillstyrka, att vederbörande anslagspost i avlöningsstaten för Lunds universitet

höjes med 10 000 kronor för att provisoriskt tillgodose behovet av en

utökning av den mera kvalificerade personalen vid den centrala kansliorganisationen,

däri inberäknat fakultetsexpeditionerna. Beloppet bör få utnyttjas

för anställande av en extra tjänsteman i Cg 24 eller eventuellt på

annat sätt. Det torde böra ankomma på kanslern att meddela bestämmelser

angående beloppets användning. I övrigt har kanslerns förslag icke givit mig

anledning till erinran. Jag tillstyrker således, att befattningen som akademinotarie

och ombudsman i Uppsala överflyttas från kansliet till räntekammaren

samt att följande nya befattningar inrättas, nämligen i Uppsala en

kansliskrivar- och två kontorsbiträdestjänster och i Lund en kontorsbiträdestjänst.

Kansliskrivarbefattningen torde tills vidare böra uppföras på extra

ordinarie stat. För kontorsbiträdestjänsterna bör givetvis befordringsgångskungörelsen

gälla. Kontorsbiträdestjänsten i Lund bör om så befinnes lämpligt

få utnyttjas för fakultetsexpeditionernas behov.

2. Omreglering av räntmästarbefattningen i Uppsala.

Universitetsberedningens förslag beträffande Uppsala universitets ekonomiska

förvaltning bygger på ett av statens organisationsnämnd avgivet

förslag. Organisationsnämnden har inledningsvis lämnat följande redogörelse

för universitetets drätselverk och dess organisation.

Den ekonomiska förvaltningen vid Uppsala universitet omhänderhaves

av universitetets drätselverk. Den omfattar förvaltningen av dels de medel,

vilka av statsmakterna årligen i form av anslag för olika ändamål ställas

till universitetets förfogande, dels det kapital, som representeras av de

staten tillhöriga fastigheter, vilka redovisas under universitetets delfond av

statens allmänna fastighetsfond, »förvaltningsförmögenheten», dels ock det

kapital, som i form av tillgångar av olika slag — främst fast egendom, aktier

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

samt fordringar (obligationer, inteckningar, reverser samt banktillgodohavanden)

— genom donationer, köp och försäljning eller kapitalförräntning,

antingen tillförts universitetet såsom dess egendom eller eljest ställts under

dess förvaltning för att av universitetet disponeras för vissa bestämda

ändamål, den s. k. »finansförmögenheten».

För att belysa förvaltningens värdemässiga omfattning må några siffror

anföras. Under budgetåret 1945/46 utgjorde statsanslagen för universitetets

verksamhet inalles cirka 6 miljoner kronor. Förvaltningsförmögenheten vid

nämnda budgetårs slut representerade ett bokfört kapitalvärde å cirka 31

miljoner kronor. Vid samma tidpunkt redovisades finansförmögenheten till

cirka 45 miljoner kronor, därav cirka 20 miljoner i fast egendom, väsentligast

jordbruks- och skogsfastigheter, cirka 8 miljoner i inteckningar och

reverser, cirka 10 miljoner i aktier och obligationer samt cirka 4 miljoner

i diverse fordringar, därav cirka 1,5 miljoner banktillgodohavanden. Den

totala balansomslutningen uppgick sålunda till inemot 76 miljoner kronor.

Kassaomslutningen (inkomster och utgifter) under budgetåret uppvisade

siffrorna cirka 10 miljoner respektive cirka 15 miljoner kronor.

Drätsel nämnden, som står under ordförandeskap av universitetets

rektor, utgör den högsta verkställande myndigheten inom universitetet, vad

gäller skötseln av den ekonomiska förvaltningen, och synes närmast med

hänsyn till befogenhet och arbetsuppgifter (se därom i det följande) böra

liknas vid direktionen i ett större företag i aktiebolagsform.

Räntmästaren är närmast under drätselnämnden ansvarig för förvaltningen

och utövar chefskapet över de olika förvaltningsgrenarna, av

vilka räntekammaren står under hans direkta överinseende.

Räntek a m m a r e n och kontoret, det sistnämnda under ledning

av en akademikamrerare (i fortsättningen benämnd förste akademikamreraren),

kan numera med hänsyn till sin gemensamma personal och lokal

betraktas som en organisk enhet inom drätselverket. Vid räntekammaren

och kontoret handläggas ärenden rörande förvaltningsförmögenheten, vissa

delar av finansförmögenheten samt de årliga anslagen från statsmakterna,

vidare hela kassarörelsen vid drätselverket och kamerala ärenden i allmänhet.

Till räntekammaren är vidare koncentrerad den slutliga bokföringen

och redovisningen av den ekonomiska verksamheten vid universitetet i dess

helhet med undantag för sådana medel, som institutionerna m. fl. erhålla

från enskilda eller från vissa särskilda statliga organ.

Egendomsförvaltningen under chefskap av en akademifogde

handhar förvaltningen av universitetet tillhöriga jordbruksfastigheter, inalles

cirka 375, omfattande en areal av bland annat cirka 12 000 har åker,

huvudsakligen belägna i Uppsala län och angränsande län, liksom skogsförvaltningens

fastigheter. Samtliga gårdar äro utarrenderade. Verksamheten

inom detta förvaltningsorgan omfattar arbetsuppgifter av såväl teknisk

som ekonomisk natur. Egendomsförvaltningen har eget kontor, dit

redovisningen av den rent tekniska delen av verksamheten i sin helhet är

förlagd, under det att den ekonomiska redovisningen i detalj sker delvis

vid förvaltningens kontor, delvis vid räntekammaren.

S k o g s f ö r v a 1 t n inge n under ledning av eu skogsförvaltare svarar

för förvaltningen av universitetets skogsfastigheter, upptagande eu

areal av cirka 40 000 har, varav cirka 30 000 utgöra produktiv skogsmark.

Den skogliga verksamheten bedrives helt i egen regi, under det att under

förvaltningen hörande mindre gårdar (torp) iiro utarrenderade. Skogs för
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

valtningen har likaledes eget kontor, som handhar detalj redovisningen av

förvaltningens verksamhet, såväl i tekniskt som ekonomiskt avseende. I

sistnämnda avseende sker redovisning till räntekammaren.

Universitetsberedningen gör följande tillägg till nämnda redogörelse.

Organisationsnämndens redogörelse angiver den ekonomiska förvaltningens

värdemässiga omfattning med hänsyn till siffrorna i bokslutet för

budgetåret 1945/46 och kommer därvid till en total balansomslutning på

inemot 76 miljoner kronor. Det är emellertid att märka, att det bokförda

kapitalvärdet på universitetets förvaltningsförmögenhet med åtskilliga miljoner

kronor understeg det verkliga värdet, närmast sådant detta återspeglas

i byggnadernas brandförsäkringsvärde. Likaså är finansförmögenhetens

verkliga värde avsevärt högre än det bokförda. Härtill kommer, att

finansförmögenheten under tiden efter slutet av budgetåret 1945/46 ökats

med olika donationer, i ett fall uppgående till miljonbelopp. Sammanlagt

har universitetets drätselverk redan nu att taga vård om tillgångar till ett

värde av åtskilligt mer än 90 miljoner kronor, och på grund av den ständigt

pågående tillväxten nalkas beloppet ifråga raskt 100-miljonerstrecket.

Slutligen får vid bedömandet av drätselverkets arbetsbörda icke förbises,

att antalet befattningshavare vid universitetet genom beslut av 1946 och

1947 års riksdagar avsevärt ökat de två senaste åren. Sålunda tillkommo

vid 1947 års riksdag 142 nya befattningar och mer än 100 stipendier för

högre studier. Det är självklart att denna omständighet måste för universitetets

förvaltning över huvud och icke minst för drätselverket medföra ökat

arbete.

Räntmästaren har till uppgift, bland annat,

att närmast under drätselnämnden övervaka och ansvara för det löpande

arbetets behöriga gång;

att vara personalchef för drätselverkets personal;

att bereda eller låta bereda och föredraga samtliga ärenden, »om skola

behandlas av drätselnämnden;

att själv handlägga ärenden rörande förvaltningen i dess helhet, i den

mån de icke hänskjutas till drätselnämnden;

att själv bereda samtliga ärenden rörande förvaltning av universitetets

värdepappersinnehav, såsom behandling av låneansökningar, placering av

nytillkommet kapital eller omplacering av kapital etc.;

att själv med biträde av särskilt härför anlitad byggnadstekniker handlägga

ärenden rörande skötseln och underhållet av fastighetsfondens fastigheter

samt sådana universitetets egna fastigheter, vilka icke stå under

egendoms- eller skogsförvaltningens omedelbara uppsikt, innebärande bland

annat infordrande av anbud å reparationer etc., verkställande av årliga besiktningar

av fastigheterna, upprättande av förslag till generalplan för reparationer,

tecknande av hyreskontrakt, träffande av avtal med kommunala

myndigheter i olika frågor som beröra fastigheterna etc.;

att handlägga ärenden, vilka efter särskild föredragning eller med yttrande

överlämnats av akademikamreraren, akademifogden eller skogsförvaltaren;

samt

att sköta vissa expeditionsgöromål såsom daglig genomgång och fördelning

av ankommande post, fortlöpande sakgranskning av utgiftsverifikationer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 15%.

Organisationsnämnden framhåller att den räntmästaren åvilande arbetsuppgiften

att handlägga ärenden rörande förvaltningen av det i värdepapper,

fastigheter etc. placerade egna kapitalet och därmed förenade arbeten

med omplacering och nyplacering av frigjort eller nytillkommet kapital

syntes framstå som en av hans betydelsefullaste uppgifter och borde liksom

hittills i allt väsentligt åvila honom. I annat sammanhang hade nämnden

föreslagit vissa ökade befogenheter härutinnan för räntmästaren. Ä andra

sidan syntes önskvärt, att räntmästaren vid detta arbete, vars resultat vore

av stor ekonomisk betydelse för verksamheten vid universitetet, ägde tillgång

till personal för verkställande av ekonomiska och juridiska utredningar,

uppletande och värderingar av eventuella kapitalplaceringsobjekt,

skötande av viss korrespondens, granskning av erbjudna säkerheter för lån

ur såväl formell som saklig synpunkt, med andra ord för att utföra förarbetet

och rutinarbetet ifråga om eventuella kapitalplaceringar.

Nämnden förutsätter, att räntmästaren liksom hittills skall vara föredragande

i drätselnämnden samt i vissa personalfrågor inför högre instans

inom universitetet. Vidare föreslås, att räntmästaren göres till självskriven

ledamot i alla tillfälliga organ inom universitetet (kommittéer, delegationer

etc.), som ha att utreda, behandla eller förhandla i frågor, som gälla universitetets

ekonomi, dock med möjlighet att i vissa fall själv förordna annan

befattningshavare vid drätselverket i sitt ställe.

Slutligen framhåller nämnden, att nu gällande kompetensvillkor för räntmästarbefattningen

borde ändras. Sålunda syntes jämte det nuvarande

kravet på juridisk kompetens alternativt böra gälla ekonomisk examen

från handelshögskola. Vederbörande borde förutom nämnda formella kompetens

ha praktisk allmän-ekonomisk erfarenhet. Räntmästarens löneställning

borde ävenledes upptagas till omprövning med hänsyn till de ökade

befogenheter, som föreslagits.

Beträffande de krav, som böra ställas på innehavaren av räntmästarbefattningen

har universitetsberedningen åberopat följande uttalande av

universitetets drätselnämnd.

Räntmästartjänsten har under de senaste årtiondena delvis ändrat karaktär.

Universitetets egendom har starkt ökat, och räntmästaren har numera

att taga ställning till betydligt större antal frågor av ekonomisk, särskilt

jordbruksekonomisk, skoglig och byggnadsekonomisk natur än förr, vilket

gör att stora krav måste ställas på hans erfarenhet i ekonomiska frågor samt

på hans förmåga att leda och organisera universitetets ekonomiska förvaltning.

Hans göromål ha i stor omfattning kommit att likna dem, som åligga

en verkställande direktör i ett större företag.

Som behörighetsvillkor måste därför krävas att sökande styrker sig äga

god organisationsförmåga samt framstående kunskaper och erfarenhet i

sådana frågor som beröra de olika grenarna av universitetets ekonomiska

förvaltning. Hittills har som enda formella kompetensvillkor uppställts att

sökande skall hava fullgjort vad författningarna föreskriva om den, som

må nyttjas uti domarämbeten, d. v. s. att hava avlagt juris kandidatexamen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Befattningens karaktär av förvaltningstjänst gör fortfarande att juridisk

utbildning i regel bör erfordras. Fordran på organisationsförmåga samt

kunskaper och erfarenhet i frågor rörande universitetets ekonomiska förvaltning

är emellertid av sådan vikt, att man i undantagsfall skulle kunna

avstå från kravet på juridisk examen, om möjlighet därigenom skulle beredas

att förvärva en person, som i synnerligt hög grad uppfyllde de övriga

fordringar, som böra ställas på innehavaren av räntmästartjänsten.

Beredningen har för egen del anfört, att innehavaren av befattningen

såsom räntmästare måste hava i allmän eller enskild tjänst ådagalagt framstående

förmåga att förvalta sådant slag av förmögenhet, varom vid Uppsala

universitet är fråga. Beredningen anser det därjämte erforderligt att

räntmästaren besitter den utbildning, som garanteras av en lämplig examen

vid universitet eller handelshögskola.

Beträffande räntmästarens löneställning föreslår universitetsberedningen,

att befattningen placeras i lönegraden Ca 37 vartill borde komma

en löneförstärkning av 6 000 kronor från avkastningen av jord- och skogsegendomarna.

Beredningen anför härutinnan följande.

Med hänsyn till de ökade krav, som sålunda för framtiden böra ställas

på räntmästaren, och till vikten av att städse kunna förvärva en verkligt

duglig person för vården av de betydande värden, varom det för universitetets

del numera är fråga, måste den nu till räntmästaren utgående lönen

höjas. Vid övervägande av denna fråga har beredningen kommit till den

uppfattningen att räntmästarna i Uppsala och Lund böra principiellt jämställas

i lönehänseende och att de lämpligen böra placeras i lönegrad Ca 37.

Men å andra sidan bör den omständigheten att Uppsala universitet äger

jord- och skogsegendomar av betydande storlek och värde medan Lunds

universitet icke äger någon skog och endast ett fåtal jordbruksfastigheter

föranleda en skillnad i de båda befattningshavarnas löner. Redan nu har

hänsyn tagits till nämnda omständighet så tillvida att räntmästaren vid

Uppsala universitet är placerad i lönegrad Ca 33 (tidigare A 30) medan

motsvarande befattningshavare vid Lunds universitet tillhör lönegrad Ca 32

(tidigare A 29). Nyss angivna olikhet mellan de båda universiteten synes

emellertid motivera en större skillnad i löneförmåner än den nuvarande.

Beredningen anser det vidare vara rimligt och lämpligt att låta det högre

belopp, som bör tillkomma räntmästaren i Uppsala, utgå i form av en löneförstärkning

betingad av hans befattning med universitetets jord- och

skogsegendom. Denna löneförstärkning anser beredningen böra uppgå till

6 000 kronor. Eventuellt kunde den tänkas utgå direkt från avkastningen

av universitetets jord- och skogsegendomar, såsom fallet redan nu är i fråga

om lönerna för samtliga befattningshavare vid Uppsala universitets jordbruks-

respektive skogsförvaltningar.

I en vid beredningens betänkande fogad reservation har ledamoten, riksdagsmannen

Hjalmar Svensson i G rön vik förklarat, att han icke ansett sig

kunna biträda beredningens förslag angående lönegradsplaceringen för

akademiräntmästarna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

Kanslern, som erinrar om att räntmästarbefattningen för närvarande är

vakant, har såsom ett provisorium för nästa budgetår föreslagit, att befattningen

ledigförklaras med vikariat slön jämte ett tillägg av 7 000 kronor,

att utgå av staten för universitetets egendoms- och skogsförvaltning.

Kanslera anför:

Räntmästarbefattningen är för närvarande vakant. Konsistoriets på beredningens

utredning grundade förslag rörande denna tjänst innebär^ förutom

en löneplacering i lönegraden Ca 37 att 6 000 kronor skulle utgå till

innehavaren av räntmästarbefattningen ur staten för universitetets egendoms-

och skogsförvaltning. Detta har bland annat av konsistoriet motiverats

med nödvändigheten av att sådana ekonomiska villkor erbjödes att

befattningen kunde locka sökande, som-besutte de kunskaper och den erfarenhet,

som oundgängligen krävdes på denna för universitetet ytterst

betydelsefulla post. Jag delar i princip konsistoriets sålunda uttalade uppfattning.

Med hänsyn emellertid till att ställning vid 1948 års riksdag icke

synes kunna tagas till lönegradsplaceringen för räntmästaren vill jag för

min del förorda, att tjänsten under nästa budgetår icke besättes med ordinarie

innehavare utan anslås ledig med vikariatslön samt att vederbörande

tjänstinnehavare, intill dess tjänsten blivit reglerad, dessutom_å staten för

universitetets egendoms- och skogsförvaltning tillförsäkras ett årligt arvode

av 7 000 kronor, vilket arvode sedermera torde böra avpassas med hänsyn

till den lönegradsplacering, som framdeles kommer att bestämmas för räntmästaren.

Enligt § 76 mom. 2 universitetsstatuterna fordras för behörighet till befattning

som räntmästare att hava fullgjort vad författningarna föreskriva

om den, som må nyttjas uti domarämbete. Jag delar universitetsberedningens

uppfattning att innehavaren av ifrågavarande befattning måste

hava i allmän eller enskild tjänst ådagalagt framstående, förmåga att förvalta

sådant slag av förmögenhet, varom vid Uppsala universitet är fråga.

Därjämte synes det såsom beredningen framhåller erforderligt att räntmästaren

besitter den utbildning, som garanteras av en lämplig examen

vid universitet eller handelshögskola. Det är emellertid enligt min.mening

icke ändamålsenligt att närmare bestämma vilka universitetsexamina som

böra kunna godtagas. På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa,

att Kungl. Maj:t ville medgiva, att jämväl sökande, som icke uppfyller

statuternas bestämmelse angående behörighet till befattningen som. räntmästare,

må om han däremot uppfyller de ovan av mig angivna fordringarna

ifrågakomma såväl till erhållande av vikariatsförordnande å tjänsten

som till innehavare av densamma.

Statskontoret avstyrker kanslerns förslag. Ämbetsverket anför:

Såvitt statskontoret kan bedöma, har räntmästaren icke ålagts några nya

mer ansvarskrävande arbetsuppgifter. Med hänsyn härtill och med beaktande

av de konsekvenser ett bifall till kanslerns förslag om ett särskilt

årligt arvode å 7 000 kronor till räntmästaren utöver den fastställda lönen

skulle få för förvaltningen i övrigt, kan statskontoret alldeles icke tillstyrka,

att någon ändring av denne befattningshavares löneförmåner nu vidtages.

Statens lönenämnd har icke framställt annan erinran mot kanslerns förslag

än att det särskilda arvodet borde fastställas till 6 000 kronor. Nämnden

anför följande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

Lönenämnden anser i likhet med universitetsberedningen, att den stora

omfattningen av Uppsala universitets ekonomiska förvaltning motiverar en

högre löneställning för räntmästaren vid detta universitet än för motsvarande

tjänsteman vid universitetet i Lund. Med hänsyn till angelägenheten

av att till den förstnämnda tjänsten förvärvas en särskilt kvalificerad kraft,

torde löneskillnaden böra vara relativt betydande. Vid avgörandet, huruvida

nämnda skillnad bör åvägabringas genom en differentierad lönegradsplacering

eller genom att räntmästaren i Uppsala tillerkännes särskild gottgörelse

vid sidan av lönen, anser sig lönenämnden böra förorda det senare

alternativet. Härför talar bland annat det förhållandet, att om de båda

tjänsterna placeras i skilda lönegrader under hänsynstagande till de i

Uppsala föreliggande speciella arbetsuppgifterna, detta skulle medföra en

enligt lönenämndens mening olämplig skillnad i pensionshänseende. Principiella

betänkligheter kunna visserligen anföras mot att en tjänsteman

medgives att för göromål, som tillhöra hans tjänst, utöver lönen åtnjuta

särskild ersättning, i all synnerhet av den storleksordning varom här är

fråga. Lönenämnden vill emellertid framhålla, att en i viss mån liknande

anordning redan förekommer vid Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut

samt vid Ultuna lantbruksskola. Föreståndaren för nämnda

instituts lantbruksavdelning och föreståndaren för sagda lantbruksskola

uppbära nämligen i egenskap av förvaltare för de till läroanstalterna hörande

lantegendomarna årligt arvode om 3 000 respektive 5 000 kronor

(statsliggaren 1947/48 s. 739 och 744). Lönenämnden vill vidare erinra,

att flertalet häradshövdingar samt vissa landssekreterare och landskamrerare

äga uppbära avlöningsförstärkning, varigenom inom var och en av

dessa kategorier löneställningen differentierats med hänsyn till arbetsförhållandena

inom respektive domsagor och län. Det vill synas lönenämnden,

att en eventuell särskild ersättning till räntmästaren vid Uppsala universitet

närmast bör få formen av avlöningsförstärkning. Lönenämnden anser

sig likväl icke i detta sammanhang kunna göra något bestämt uttalande

rörande storleken av denna förmån eller om lämplig lönegradsplacering och

anställningsform för akademiränt mästarna vid en definitiv reglering av

deras löne- och anställningsförhållanden. Då det nu endast gäller att bestämma

avlöningsförmånerna till den person, som kommer att förordnas

såsom vikarie å räntmästartjänsten i Uppsala under budgetåret 1948/49,

erfordras emellertid för närvarande endast en rent tillfällig reglering av det

särskilda arvode, som finnes böra utgå till vikarien å sagda tjänst. Med utgångspunkt

från universitetsberedningens förslag synes det lönenämnden,

att försiktigheten bjuder att nu icke bestämma nämnda ersättning till högre

belopp än 6 000 kronor.

Departem entschefen.

Räntmästarbefattningen vid Uppsala universitet torde intaga en egenartad

ställning inom den svenska statsförvaltningen. Innehavaren av befattningen

förenar med ämbetsmannaställning i vanlig mening ett betungande

ansvar för skötseln av ett mycket stort kapital, sammansatt av en mängd

olika förmögenhetsobjekt. Det är givet att på innehavaren av en sådan

befattning måste ställas särskilt stora fordringar i fråga om skicklighet.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

erfarenhet och omdöme på både det ekonomiska och det administrativa

området. Jag instämmer därför i universitetsberedningens och kanslerns

uttalanden rörande kompetenskraven för tjänstinnehavaren.

Räntmästartjänstens dubbla karaktär av såväl administrativ som finansiell

chefsbefattning har icke alltid varit lika utpräglad som för närvarande.

De senaste årtiondenas utveckling har kommit tyngdpunkten att alltmer

förskjutas från det administrativa till det ekonomiska planet. Denna starkt

markerade förändring av befattningens art gör det enligt min mening befogat

att man nu, då befattningen är vakant, tar löneställningen under omprövning.

I lönefrågan hävda universitetsmyndigheterna och universitetsberedningen

med styrka, att en blivande innehavare av befattningen med

hänsyn till de uppställda kompetenskraven bör kunna påräkna högre löneförmåner

än de som åtfölja en placering i 33 lönegraden. Jag ansluter mig

i likhet med lönenämnden till denna uppfattning. På sätt lönenämnden

förordat torde löneförhöjningen böra få formen av en avlöningsförstärkning

(Saar 32 § 1 mom.), vilken tills vidare i enlighet med lönenämndens förslagtorde

böra utgå med 6 000 kronor. Till frågan om en höjning av själva lönegradsplaceringen

är jag icke beredd att nu taga ställning. Jag vill även

framhålla, att avlöningsförstärkningens storlek vid bifall till vad jag här

förordat icke får anses definitivt fastslagen utan bör kunna upptagas till

omprövning i samband med frågan om en eventuell höjning av lönegradsplaceringen.

På sätt föreslagits bör avlöningsförstärkningen bestridas från

egendoms- och skogsförvaltningens stat och kommer således icke att belasta

universitetets avlöningsanslag.

Kanslern synes ha förutsatt, att räntmästarbefattningen tills vidare i avvaktan

på en definitiv omreglering icke skulle kunna redan från och med

nästa budgetår återbesättas med ordinarie innehavare utan att man skulle

nödgas ledigkungöra ett vakansförordnande med vikariatslön. Ett dylikt

provisorium synes emellertid kunna leda till betydande svårigheter när det

gäller att få tillgång till väl kvalificerade sökande till befattningen. Jag är

därför beredd att tillstyrka, att befattningen må ledigförklaras i vanlig

ordning.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att vid Uppsala universitets räntmästarbefattning

utgående lönen må från och med den 1 juli 1948

förhöjas med avlöningsförstärkning till ett belopp av 6 000

kronor för år att utgå från staten för universitetets egendoms-

och skogsförvaltning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 152.

3. Personalförstärkning vid räntekamrarna.

Uppsala. Nuvarande personal, bortsett från räntmästaren, och av

universitetsberedningen föreslagen framgår av följande sammanställning.

Nuvarande personal.

Föreslagen personal.

[1 akademinotarie och om-

1 ombudsman ........

Ca 312

budsman ...........

Ca 29]1

1 kamrerare ...........

Ca 27

1 förste akademikamrerare Ca 30

1 andre kamrerare ......

Ca 24

1 andre akademikamrerare Ca 27

—

1 bokhållare ...........

3

1 kassör ..............

Ce 15

1 kassör................

Ca 15

—

2 kanslibiträden ........

Ca 11

2 kontorsbiträden .......

Ce 8

2 kontorsbiträden .......

Ca 8

1 extra biträde ........

arvode

1 siffergranskare .......

arvode

1 siffergranskare ......

arvode

1 F. n. upptagen å kansliets personalförteckning.

8 Överflyttas från kansliet.

3 Lönegrad ej angiven av universitetsberedningen.

Universitetsberedningens förslag överensstämmer i huvudsak med av

statens organisationsnämnd framlagt förslag. Skillnaden består däri, att beredningen

förordat kanslibiträdesställning åt ett biträde, som av nämnden

betecknats som skriv- eller kontorsbiträde. Beträffande sistnämnda biträdes

arbetsuppgifter anför nämnden:

Hon skulle sköta diarieföringen vid räntekammaren, upptaga stenogram

samt utföra förekommande maskinskrivningsarbete vid räntekammaren,

sköta expedieringen av avgaende handlingar samt diverse registrerings- och

sorteringsgöromål (utgallring och arkivering av handlingar etc.) samt biträda

övrig personal. Vederbörande bör kunna alternera med kontorsbiträdet

ifråga om arbetet vid bokföringsmaskinen.

Universitetsberedningen anför till stöd för sitt förslag att i stället inrätta

en kanslibiträdestjänst följande.

För att underlätta och effektivisera räntmästarens arbete bör till hans

disposition ställas en person som kan utföra olika förekommande sekreterargöromål

åt honom. Dessa göromål skulle huvudsakligen bestå i upptagande

av stenogram, besvarande av brev efter anvisning om deras huvudinnehåll,

utskrift av brev och övriga handlingar, diverse sorterings- och registreringsarbeten

ifråga om räntmästarens korrespondens, telefonpassning samt bevakning

av tider för sammanträden och besök m. m. Vidare skulle detta biträde

kunna verkställa vissa utredningar för räntmästaren av icke juridisk art, som

eljest komme att åvila ombudsmannen eller andre kamreraren, och’ därigenom

komme dessa befattningshavares arbetskraft att bliva i motsvarande

utsträckning disponibel för högre kvalificerat arbete. I mån av tid skulle biträdet

^slutligen kunna biträda övrig personal vid räntekammaren med andra

göromål såsom maskinskrivning och skötandet av bokföringsmaskinen. Med

hänsyn till de arbetsuppgifter, som sålunda skulle åligga biträdet, måste

ställas högre krav pa utbildning och kompetens än vad som rimligen kan

fordras eller förväntas av ett skrivbiträde. Beredningen anser det nödvändigt

att befattningshavaren ifråga placeras i kanslibiträdes lönegrad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Kanslern föreslår för nästa budgetår dels att befattningen som akademinotarie

och ombudsman överföres från kansliets till räntekammarens stat,

dels att två kanslibiträdesbefattningar nyinrättas (Ca 11), dels ock att kassörstjänsten

ordinariesättes.

Statskontoret har förklarat sig anse, att tillsvidare endast bör nyanställas

ett kanslibiträde i lönegraden Ce 11. Frågan om ordinariesättning av kassörstjänsten

syntes statskontoret utan olägenhet kunna anstå i avvaktan på den

slutliga prövningen av universitetsberedningens betänkande.

Statens lönenämnd har funnit kanslerns ifrågavarande förslag icke giva

anledning till särskilt uttalande.

Lund. Räntekammaren förfogar för närvarande över, såvitt nu är i fråga,

följande befattningar:

1 räntmästare ............................................ Ca 32

1 kamrerare .............................................. Ca 27

y2 amanuens .................................. arvode kronor 3 580

1 kontorsbiträde .......................................... Ce ®

2 skrivbiträden, arvoden (ur reservfonden) tillhopa 475 kronor per månad.

Universitetsberedningen förordar med stöd av ett av statens organisationsnämnd

avgivet förslag, att en befattning som kassör och en som kanslibiträde

nyinrättas.

Kanslern har föreslagit, att på ordinarie stat uppföras en befattning som

kassör (Ca 15) och en som kanslibiträde (Ca 11).

Statskontoret tillstyrker såtillvida kanslerns förslag, att ämbetsverket förordar

att kassörsbefattningen tills vidare uppföres på extra ordinarie stat och

att i stället för den nya kanslibiträdestjänsten medel anvisas för ett kontorsbiträde

med lön enligt befordringsgångskungörelsen.

Lönenämnden har icke framställt erinran mot kanslerns förslag.

De partem entscli ej en.

Såsom jag redan framhållit, torde en viss personalförstärkning vid räntekamrarna

vara ofrånkomlig redan från och med nästa budgetår. Den föreslagna

överflyttningen av befattningen vid universitetet i Uppsala som

akademinotarie och ombudsman från kansliets till räntekammarens stat,

vilken jag i det föregående tillstyrkt, är i huvudsak endast av formell

natur. I enlighet med kanslerns av lönenämnden utan erinran lämnade

förslag synes vid räntekammaren i Uppsala böra inrättas två kanslibiträdestjänster,

vilka dock tillsvidare böra placeras i lönegraden Cell. Såsom

statskontoret framhållit torde med prövning av frågan om ordinariesättning

av kassörstjänsten böra anstå. Fn omläggning av bokföringen och

vissa rationaliseringsåtgärder i övrigt vid drätselverket i Uppsala, som organisationsnämnden

föreslagit, för med sig behov av att anlita experter och

annan tillfälligt anställd personal. Härför torde såsom eu engångsåtgärd

ett belopp av 20 000 kronor böra anvisas. I fråga om räntekammaren i Lund

förordar jag att en befattning som kassör och en som kanslibiträde nyinrättas,

båda på extra ordinarie stat i lönegraderna Ce 15 respektive Cell.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

4. Byggnadsingenjör vid Uppsala universitets

egendoms- och skogsförvaltning.

Universitetsberedningen har framhållit, att frågan om fackkunnigt biträde

vid Uppsala universitet beträffande universitetets byggnader å landet, vilken

fråga för närvarande endast provisoriskt ordnats, nu borde lösas. Detta borde

enligt beredningens åsikt ske genom uppförande på universitetets stat, under

jordbruksförvaltningen, av en särskild byggnadssakkunnig med skyldighet

för innehavaren av befattningen att jämväl omhänderhava frågor rörande

skogsförvaltningens byggnader. Befattningen syntes beredningen lämpligen

böra placeras i lönegraden Ce 26.

Kanslern har nu hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå 1948 års riksdag

att medgiva inrättandet av ifrågavarande befattning under benämningen

byggnadsingenjör i lönegraden Ce 26 vid universitetets egendoms- och

skogsförvaltning. Kanslern åberopar till stöd härför innehållet i eu framställning

från rektorsämbetet, vari anförts huvudsakligen följande.

I och med tillämpningen av de för universitetet fastställda bestämmelserna

rörande jordbruksarrenden (kung. 1945: 751) har en mycket betydande

byggnadsverksamhet måst igångsättas. I de flesta nya arrendekontrakten,

som upprättas på basen av respektive arrendevärderingsnämnds förslag,

ingår ett åtagande från universitetets sida att inom överenskommen tid

låta uppföra nya byggnader eller verkställa ombyggnader och reparationer.

Arbetena utlämnas i regel på entreprenad åt lokala byggmästare, men för att

ernå planmässighet i denna verksamhet och för att erhålla sakkunnig kontroll

på utförandet har universitetet anlitat särskild sakkunnig för detta

slag av byggnader. Under slutet av är 1946 anställdes mot arvode en förut

vid Lantbruksförbundets byggnadsförening anställd ingenjör. Denne har dels

uppgjort ritningar och kostnadsförslag samt utövat kontrollantskap för de

av universitetet bekostade byggnadsföretagen, dels varit universitetets kontrollant

i fråga om byggnader, som enligt äldre kontrakt skola uppföras

genom arrendatorers försorg, dels också verkställt värderingar av åbyggnader

på jordbruksegendomar vid förslag till inköp eller försäljning av dylika

fastigheter.

Erfarenheten under det gångna året har visat att anordningen med särskild

byggnadssakkunnig varit synnerligen välbetänkt och att egendomsförvaltningen

måste till sitt förfogande ha en sådan sakkunnig. Det torde också

vara uppenbart att kontinuiteten i dennes verksamhet har den allra största

betydelse för universitetet. För varje enskilt byggnadsföretag måste planläggning,

ritningar, kostnadsberäkningar, utlysande av entreprenad och byggnadskontroll

komma att sträcka sig över en ganska lång tidsperiod icke minst

numera, då igångsättandet fördröjes av åtstramningen på byggnadsmarknaden.

Samma person bör givetvis handhava samtliga dessa angelägenheter.

Det är dessutom av vikt att byggnadsingenjören för sin fortsatta verksamhet

får erfarenhet av byggnadernas ändamålsenlighet sedan de tagits i bruk

för sitt ändamål. En sådan kontinuitet kan ej uppnås, om ej byggnadsingenjören

tillförsäkras en fastare anställning än den nuvarande, mot överenskommet

årligt arvode.

Beträffande lönesättningar torde böra beaktas, att enligt av Lantbruksförbundets

byggnadsförening lämnad uppgift motsvarande befattning hos för
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 153.

eningen avlönas med omkring 12 000 kronor per år. Vidare bör framhållas,

att befattningen, i motsats exempelvis mot assistent befattningarna vid egendoms-

och skogsförvaltningarna, ej kan rubriceras som en passageplats utan

utgör en slutbefattning med i hög grad självständigt arbete och ansvar Slutligen

kan påpekas, att den närmaste motsvarigheten mom statsiorvaltnmgen

till den ifrågavarande befattningen utgöres av byggnadskonsulenterna vid

de lantbruksnämnder, som skola träda i verksamhet från och med den 1 juli

1948. Dessa befattningar ha av 1947 års centrala lantbrukskommitte föreslagits

bli uppförda i lönegraden Ce 27.

Statens lönenämnd anför, att därest behov ansåges föreligga av ifrågavarande

tjänst, lönenämnden i och för sig intet hade att erinra mot den

föreslagna löneställningen, Ce 26. Lönenämnden ville dock framhålla, att

angivna lönegrad hittills icke plägat utnyttjas i fråga om tjänster med

tekniska arbetsuppgifter.

Statskontoret tillstyrker att ifrågavarande befattning inrättas och föreslår

att den placeras i lönegraden Ce 27. Ämbetsverket anför:

Statskontoret finner icke anledning till erinran mot att å den för universitetets

egendoms- och skogsförvaltning gällande staten inrättas en extra

ordinarie befattning som byggnadsingenjör. Vad angår löneställningen, tilllåter

sig ämbetsverket erinra om vad som uttalats beträffande civil mgenjörspersonal

i försvarets tjänsteförteekningssakkunnigas betänkande (stat.

off. utr. 1946: 94 s. 48—57 samt prop. 246/1947, s. 40). I Överensstämmelse

med de principer, som av dessa sakkunniga föreslagits rörande löneställningen

för sådan personal, och vilka sedermera i huvudsak godtagits av

statsmakterna som ett provisorium i avvaktan på närmare utredning, bör

förevarande befattning icke hänföras till 26 lönegraden utan till 24 eller 2t

lönegraden. Med hänsyn till vad i ärendet anförts beträffande befattningshavarens

arbetsuppgifter, ansvar och relativt självständiga ställning samt

befattningens karaktär av sluttjänst synes det ligga närmast till hands, att

befattningen hänföres till 27 lönegraden. Statskontoret får alltsa ioresia, att

befattningen som byggnadsingenjör vid universitetets egendoms- och skogsförvaltning

uppföres i lönegrad Ce 27.

Departementschefen.

Utredningen i ärendet ger otvetydigt vid handen att stort behov föreligger

av att till egendoms- och skogsförvaltningen knytes en särskild befattning

som byggnadsingenjör. Jag är därför beredd att i likhet med

statskontoret tillstyrka att en dylik befattning uppföres på personalförteckningen

för denna förvaltning. Såsom statskontoret anfört torde befattningen

böra placeras i lönegraden Ce 27. Under erinran om att kostnaderna

för ifrågavarande befattning icke komma att belasta uni\ ersitetets nvlöningsanslag

hemställer jag alltså, att Ivungl. Maj:t matte föreslå riksdagen

att besluta, att å personalförteckningen för Uppsala universitetets

egendoms- och skogsförvaltning skall från och

med den 1 juli 1948 uppföras en extra ordinarie befattning

som byggnadsingenjör i lönegraden Ce 27.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

IV. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Uppsala universitet: Avlöningar.

Uppsala universitets avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört

med 4 594 000 kronor. För budgetåren 1945/46 och 1946/47 voro motsvarande

anslag uppförda med 2 278 100 kronor respektive 3 019 600 kronor.

Anslagshöjningarna ge ett begrepp av storleken av de vid 1946 och

1947 års riksdag genomförda reformerna.

Större akademiska konsistoriet har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår

framlagt förslag om relativt betydande förändringar i personalorganisationen,

även om man bortser från de förslag rörande universitetsbiblioteket

och den centrala förvaltningen, för vilka i det föregående redogjorts.

Kanslern framhåller inledningsvis att, ehuru han gärna sett att han i

väsentlig mån kunnat förorda de framställda förslagen, han likväl på grund

av det statsfinansiella läget funnit sig nödsakad att begränsa sitt tillstyrkande

av ökade medelsanvisningar till att avse allenast sådana önskemål,

vilkas realiserande för närvarande synts särskilt nödvändiga.

Kanslerns förslag, frånsett universitetsbiblioteket och centralförvaltningen,

framgå av följande sammanställning.

1. Professur i kyrkohistoria med missionshistoria (beslutad 1947).

2. Professur i nordisk och jämförande folklivsforskning, särskilt folkloristisk

(beslutad 1947).

3. Uppdelning av professuren i pedagogik (principbeslut 1947).

4. Uppdelning av professuren i engelska (principbeslut 1947).

5. Professur i röntgendiagnostik och lärartjänst i radioterapi.

6. Personlig professur i egyptologi.

7. Observatör vid astronomiska observatoriet å Kvistaberg.

8. Omreglering av befattningen som preceptor i religionshistoria.

9. Ökat anslag till biträdande lärare i kliniska ämnen.

10. Sex nya klinikamanuenser.

11. Biträdande lärare i klassisk fornkunskap och antikens historia.

12. Kursanslag för propedeutisk undervisning i hebreiska.

13. Förste i stället för tredje amanuens vid seminariet för ortnamnsforskning.

14. Tredje amanuens vid seminariet för musikforskning.

15. Förste amanuens vid museet för nordiska fornsaker.

16. Ökade medel till bibliotekarier vid humanistiska sektionen.

17. Biträdande lärare, förste och andre assistent, förste amanuens samt

kanslibiträde vid meteorologiska institutionen.

18. Räknebiträde vid meteorologiska institutionen.

19. Omändring av befattningarna som andre assistenter vid kemiska

institutionen till förste assistenter.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152. 31

20. Ytterligare en tredje amanuens inom matematisk-naturvetenskapliga

sektionen.

21. Instrumentmakare vid fysikalisk-kemiska institutionen.

22. Ytterligare ett laboratoriebiträde vid zoologiska institutionen.

23. Ytterligare ett laboratoriebiträde vid fysiska institutionen.

24. Två nya kanslibiträden vid matematisk-naturvetenskapliga sektionen.

.

25. Uppflyttning av vaktmästaren vid Gustavianum från Ca 9 till Ca 11.

26. Höjt arvode för tillsyningsmannen för Linnéanska stiftelsen å Hammarby.

27. Vaktmästare vid Dekanhuset.

28. Ökning av biträdande gymnastiklärarens tjänstgöring.

29. Höjning av anslagsposten till avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården.

30. Ordinarie intendentsbefattning vid'' gymnastik- och idrottsinstitutionen.

1. Professur i kyrkohistoria med missionshistoria.

I enlighet med förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1947 års riksdag, att

vid universitetet i Uppsala skall från och med budgetåret 1948/49 inrättas

en professur i kyrkohistoria med missionshistoria inom teologiska fakulteten.

I enlighet med vad som förutsattes i propositionen 1947: 272 (s. 74j

förordnade Kungl. Maj:t den 26 juli 1947, att senast vid början av höstterminen

1947 skulle vidtagas åtgärder för tillsättande av professuren från

och med den 1 juli 1948. Samtidigt fäste Kungl. Maj:t vederbörande universitetsmyndigheters

uppmärksamhet på att riksdagen framhållit såsom

angeläget att vid professurens tillsättande tillsåges, att av den blivande

innehavaren krävdes fullgod kompetens jämväl i missionshistoria.

Kanslern har nu hemställt, att medel måtte anvisas för ifrågavarande

professur under universitetets avlöningsanslag för nästa budgetår.

2. Professur i nordisk och jämförande folklivsforskning,

särskilt f o 1 k 1 o r i s t i s k. På förslag av Kungl. Maj:t

(propositionen 1947:272, s. 141 ff.) beslöt 1947 års riksdag, att vid universitetet

i Uppsala skall inom filosofiska fakultetens humanistiska sektion från

och med nästa budgetår inrättas en professur i detta ämne. Med lärostolen

skall förenas chefskapet för landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala.

I enlighet med vad i propositionen förutsattes har Kungl. Maj:t utnämnt

extra ordinarie arkivchefen vid nämnda arkiv, docenten Dag Strömbäck

att från och med den 1 juli 1948 vara professor i nordisk och jämförande

folklivsforskning, särskilt folkloristisk, tillika chef för landsmåls- och folkminnesarkivet.

I bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition, punkten

113 (s. 112 f.), har med hänsyn till nyssnämnda förhållande ur avlöningsstaten

för landsmålsarkiven uteslutits de till 16 200 kronor beräknade avlöningsmcdlen

för arkivchefen. Kanslern hemställer, att avlöningsmedel i

opaginerad Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

stället måtte för nästa budgetår anvisas under förevarande anslag till ifrågavarande

professur.

3. Uppdelning av professuren i pedagogik. På förslag

av Kungl. Maj:t (propositionen 1947:272, s. 122 ff.) beslöt 1947 års

riksdag, att professuren i pedagogik skulle vid tidpunkt, som framdeles

bestämdes, uppdelas i två: den ena i psykologi och den andra i pedagogik

och pedagogisk psykologi (s. k. »principbeslut»). Kanslern har nu, på hemställan

av större akademiska konsistoriet, föreslagit, att detta principbeslut

skulle sättas i kraft från och med den 1 juli 1948, varvid professorn i pedagogik

G. A. R. Anderberg i enlighet med uttalad önskan skulle övertaga den

blivande professuren i psykologi medan professuren i pedagogik och pedagogisk

psykologi skulle ledigförklaras.

4. Uppdelning av professuren i engelska. 1945 års

universitetsberediiing hade i sitt betänkande del II (stat. off. utr. 1946: 81)

föreslagit principbeslut om att professuren i engelska språket vid universitetet

i Uppsala skulle — liksom även motsvarande professur i Lund —

framdeles uppdelas i två: den ena i engelska språket och den andra i

engelska språket och engelskspråkig litteratur. Såväl universiteten som

kanslern hade biträtt detta förslag. För egen del anslöt jag mig till förslaget,

såvitt angick Lunds universitet, men fann lämpligt att Uppsalaprofessuren

omedelbart delades. Delningen skulle tillgå så, att en ny professur

inrättades i »engelska språket» medan den hittillsvarande professuren

i detta ämne, vars nuvarande innehavare, professorn S. B. Liljegren, gjort

sig känd- för sitt starka intresse för den litteratur- och kulturhistoriska sidan

av ämnesområdet, vid nästa vakanstillfälle skulle ändras till professur i

»engelska språket och engelskspråkig litteratur».

Riksdagen anslöt sig emellertid till universitetsberedningens förslag och

fattade alltså endast principbeslut om professurens delning vid tidpunkt

som framdeles bestämdes. I stället anvisade riksdagen medel till en biträdande

lärare i engelska.

Kanslern har nu, på hemställan av större akademiska konsistoriet, förordat,

att ifrågavarande principbeslut nu förverkligas och att en professur

i engelska språket och engelskspråkig litteratur från och med nästa budgetår

uppföres å avlöningsstaten för professorer in. fl. vid universitetet.

Kanslern har vidare hemställt att Liljegren, vilken förklarat sig villig därtill,

måtte utnämnas till innehavare av den nya professuren, medan den hittillsvarande

professuren i stället skulle ledigförklaras.

5. Professur i röntgendiagnostik och lärartjänst

i radioterapi. På Uppsala universitets stat finnes för närvarande

uppförd en ordinarie tjänst som lärare i medicinsk radiologi. Tjänsten är

förenad med samma löneförmåner som en laboratorstjänst (lön- och tjänstgöringspenningar

9 000 kronor). För dess nuvarande innehavare, H. F.

s. 33 Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Laurell, inrättades år 1931 en personlig professor i medicinsk radiologi.

Laurell inträder i pensionsåldern den 21 november 1949.

Medicinska högskolornas organisationskommitté föreslog i sitt den 14

november 1946 avlämnade betänkande (stat. off. utr. 1946: 76), att den för

Laurell personliga professuren i medicinsk radiologi skulle omvandlas till

en professur i röntgendiagnostik. Till stöd härför anfördes:

Den personliga professuren omfattar såväl röntgendiagnostik som strålterapi,

en kombination, som under årens lopp blivit ohållbar på grund

av att de båda ämnena utvecklats i så hög grad, att de nu icke längre kunna

behärskas av en och samma person. Den nuvarande personliga professuren

i radiologi bör därför ändras till en fast professur i röntgendiagnostik. För

ämnet radioterapi bör då inrättas en laborators- och överläkartjänst. Denna

tjänst bör inrättas i samband med den förestående ombyggnaden av akademiska

sjukhuset, varest en särskild avdelning för radioterapi kommer att

inrättas.

Detta förslag upptogs icke till prövning i fjolårets universitetsproposition.

Kanslern har nu, efter framställning av större akademiska konsistoriet,

föreslagit, att beslut vid 1948 års riksdag skall fattas om inrättande av en

ordinarie professur i röntgendiagnostik vid Laurells avgång från den personliga

tjänsten i november 1949 och att i samband därmed den ordinarie

lärartjänsten i medicinsk radiologi skall förändras till en lärartjänst i radioterapi.

Till stöd härför åberopas en hemställan från medicinska fakulteten, vari

anföres bland annat följande.

Den medicinska radiologien består av två i stort sett skilda huvudgrenar,

nämligen dels röntgendiagnostiken och dels radioterapien. Var och en av

dessa huvudgrenar har redan sedan länge nått en sådan omfattning, att de

icke på försvarligt sätt kunna skötas av en för dem bägge gemensam befattningsinnehavare.

Medicinska fakulteten i Uppsala finner det naturligt att i första hand

röntgendiagnostiken, såsom varande den tidigast utvecklade av de bägge

huvuddisciplinerna och såsom undervisningsämne för blivande läkare den

viktigaste i första hand tillgodoses med en fast professur. Beträffande nödvändigheten

av den föreslagna laborators- och överläkartjänsten i radioterapi

får fakulteten anföra följande:

Radioterapiens kliniska betydelse har under de senaste decennierna blivit

allt mer framträdande. Ett mycket stort och alltjämt växande antal vid

akademiska sjukhuset inneliggande patienter erhålla strålbehandling av olika

slag. Detta är förhållandet såväl vid infektionssjukdomar som vid vissa

sjukdomar i nervsystemet och de blodbildande organen, vid vissa sjukdomar

i huden samt framför allt vid talrika fall av elakartade svulster, där

strålterapi antingen ensamt tillgripes eller vanligen användes i samband

med kirurgisk behandling.

På grund av den moderna atomforskningens i våra dagar nästan explosionsartade

utveckling kan förutses, att de radioaktiva ämnenas biologiska verkningar

i en niira framtid kommer att få en långt större betydelse iin vad

som nu är förhållandet. Sådana strålverkningar måste man räkna med vid

fabrikation av radioaktiva substanser och det måste ju befaras att vid ett

3 — liihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 sand. Nr 152.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

eventuellt kommande krig radioaktiviteten kan få en oerhörd användning

som stridsmedel. Mera tillfredsställande är att man av laboratoriemässigt

framställda radioaktiva ämnen synes kunna förvänta en helt ny och sannolikt

ytterst värdefull terapiform, särskilt vid fall av elakartade svulster och

blodsjukdomar. En sådan terapiform nödvändiggör bearbetningen av ett

ännu knappt öppnat forskningsfält, som sannolikt kommer att ligga centralt

inom radioterapiens stora forskningsområde.

Om den personliga professuren i medicinsk radiologi i enlighet med fakultetens

önskan omvandlas till en ordinarie professur i röntgendiagnostik, bör

beslut därom fattas minst ett år före Laurells avgång från tjänsten vid uppnådd

pensionsålder i november 1949. Den nya professorsbefattningen i röntgendiagnostik

måste nämligen förklaras till ansökan ledig redan i november

1948. Det synes då vara nödvändigt att den av fakulteten äskade lärartjänsten

i radioterapi ledigförklaras vid samma tidpunkt.

6. Personlig professur i egyptologi för docenten

T. Säve-Söderbergh. Universitetsberedningen hade i sitt förutnämnda

betänkande föreslagit, att vid Uppsala universitet skulle inrättas

en ordinarie professur i egyptologi. Kanslern biträdde icke detta förslag

utan ifrågasatte i stället, att en personlig professur skulle inrättas för SäveSöderbergh.

Vid anmälan av denna fråga i propositionen 1947:272 (s. 141)

anförde jag för egen del följande.

Utan att vilja underskatta egyptologiens betydelse ur den humanistiska

forskningens synpunkt hyser jag likväl en viss betänksamhet inför förslaget

att inrätta en ordinarie lärostol i egyptologi. Med hänsyn till ämnets särart

synes det vara tveksamt, huruvida kompetenta sökande till en sådan professur

alltid skulle kunna påräknas. Det torde också kunna ifrågasättas,

huruvida icke egyptologien med sin starkt museala inriktning skulle kunna

erhålla en fullgod representation inom svensk humanistisk forskning och

svenskt kulturliv även genom en mera direkt anknytning till ett centralt

arkeologiskt museum. Jag erinrar i detta sammanhang om pågående utredning

rörande frågan om upprättande av ett dylikt museum för medelhavsländerna

och främre Orienten. Jag anser mig sålunda icke för närvarande

böra biträda universitetsberedningens förslag om inrättande av en ordinarie

professur i förevarande ämne.

Kanslern upprepar nu sitt förslag från i fjol om en personlig professur

i egyptologi för docenten Säve-Söderbergh. Till stöd härför anför kanslern

följande.

Professorn Axel Persson har i ärendet framhållit, att ett med samlingarna

i Stockholm nära nog likvärdigt museum funnes i Uppsala, nämligen Victoriamuseet

för egyptiska fornsaker, vilket på grund av dess karaktär av

donation och universitetets egendom icke kunde överflyttas till Stockholm.

Då det uppenbarligen icke heller vore möjligt eller lämpligt att flytta

Stockholms-samlingarna till Uppsala, bleve det enligt Perssons mening

oundgängligt, att för vården av landets synnerligen dyrbara egyptologiska

samlingar erfordrades två välkvalificerade befattningar, en i Stockholm

och en i Uppsala. Vidare vore att märka, att egyptologien vore av stor be
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

tydelse för forskningen och undervisningen i en rad angränsande, i Uppsala

representerade ämnen både inom filosofiska och teologiska fakulteterna.

Under hänvisning till vad sålunda anförts och under åberopande i övrigt

av föreliggande handlingar i ärendet anser jag mig böra ånyo upprepa mitt

tidigare framställda förslag om inrättande av en personlig professur i egyptologi

för docenten Säve-Söderbergh, vilken såsom av ingivna sakkunnigutlåtanden

framgår är en internationellt välkänd, högt kvalificerad och

allsidig egyptolog.

7. Observatör vid astronomiska observatoriet i

Kvistaberg. För några år sedan mottog universitetet i Uppsala såsom

donation av filosofie doktor Nils Tamm dennes kända privatobservatorium

på egendomen Kvistaberg i Bro och Lossa kommun i Uppland.

I donationen inbegrepos, förutom vissa jordegendomar, aktier och obligationer

till ett värde av cirka 300 000 kronor. Donationens ändamål var att

göra det möjligt för Uppsala observatorium att på Kvistaberg inrätta och

driva ett filialobservatorium. På förslag av Kungl. Maj:t (se propositionen

1946: 273, s. 329 ff.) har för budgetåret 1946/47 anvisats ett belopp av

150 000 kronor i syfte att tillsammans med de donerade medlen möjliggöra

anskaffandet och uppmonterandet av ett större spegelteleskop för Kvistabergsobservatoriet,

varjämte statsmakterna, såsom framgår av nyssnämnda

proposition, ställt i utsikt ett ytterligare anslag av 150 000 kronor för samma

ändamål under ett senare budgetår.

Naturvetenskapliga forskning skommittén föreslog i sitt den 1 november

1945 avlämnade betänkande (stat. off. utr. 1945:48), att en särskild observatorstjänst

med docenten Åke Wallenquist som förste innehavare skulle

inrättas för Kvistabergsobservatoriet. Innehavaren av tjänsten skulle bo

å Kvistaberg och utöva den dagliga tillsynen över filialobservatoriet samt

biträda prefekten vid ledningen av det vetenskapliga observationsarbetet.

Kommittéförslaget upptogs icke i 1946 års universitetsproposition, enär

det ansågs lämpligt att avvakta tidpunkten för färdigställandet av det nya

spegelteleskopet.

Universitetsberedningen föreslog i sitt hösten 1946 avlämnade betänkande,

att ifrågavarande observatorstjänst skulle inrättas från och med den

1 juli 1948.

Kanslern föreslår nu, under åberopande av en framställning i ämnet från

det större akademiska konsistoriet och matematisk-naturvetenskapliga sektionen,

att observatorstjänsten inrättas från och med nästa budgetår och

att docenten Wallenquist utses till förste innehavare. Sektionen åberopar

en skrivelse från professorn i astronomi G. Malmquist, vari anföres i huvudsak

följande.

Sedan riksdagen beviljat Uppsala universitet ett anslag på 300 000 kronor

för att tillsammans med de Tammska donationsmedlen användas för

anskaffandet av ett större spegelteleskop med tillhörande kupolbyggnad,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 152.

avsett att placeras å Kvistaberg, står observatoriet inför förverkligandet

av planen att erhålla ett modernt filialobservatorium. Underhandlingar beträffande

leverans av instrumentet äro igång och sedan dessa underhandlingar

slutförts kommer arbetet med uppförandet av kupolbyggnaden att

påbörjas. Då det är meningen att förlägga observationsarbetets tyngdpunkt

till Kvistaberg, är det nödvändigt att utöka observatoriets ordinarie personal

med en observatör. Den ena av observatörerna skulle fortfarande

vara stationerad i Uppsala och som nu leda observationsövningarna för

lägre betyg samt biträda prefekten vid ledning av observationsarbetena

av vetenskaplig karaktär för licentiatexamen och doktorsgrad. Den andre

observatorn skulle vara skyldig att bo på Kvistaberg och utöva den dagliga

tillsynen över filialobservatoriet samt biträda prefekten vid ledningen

av det vetenskapliga observationsarbetet därstädes.

Då innehavaren av den nya observatorsbefattningen skall vara knuten

till Kvistaberg, är det av största vikt att befattningen tillsättes i så god

tid, att han redan från början kan deltaga i arbetet med byggnadernas iordningställande

och instrumentets uppmontering.

Docenten Wallenquists kompetens till den nya befattningen är synnerligen

kvalificerad. Född 1904 förordnades han 1931 till docent i astronomi

vid Uppsala universitet, innehade åren 1937—42 docentstipendium och

tilldelades 1/4 1944 ett då ledigt forskarstipendium. Han har utvecklat

en omfattande och synnerligen förtjänstfull verksamhet som vetenskaplig

författare. Hans produktion omfattar ett 80-tal arbeten. Han har av samtliga

sakkunniga förklarats kompetent till professuren i astronomi vid Uppsala

universitet 1938 samt till observatorstjänsten vid samma universitet

1940, då han innehade andra förslagsrummet.

Beträffande det nuvarande läget ifråga om den planerade instrumentanskaffningen

för Kvistabergs-observatoriet har professorn Malmquist i

en promemoria den 26 januari 1948 meddelat följande.

På grund av de stigande priserna på den internationella marknaden och

på grund av valutaförhållandena ha vi efter ingående överläggningar med

såväl inländska som utländska experter fattat beslut att bygga det stora

spegelteleskopet i Sverige. De mekaniska delarnas tillverkning kommer ej

att erbjuda några större svårigheter, särskilt som från Amerika erhållits

kopior till ritningarna till det teleskop, det största hittills byggda, som

tillverkats där för observatoriet å Mount Palomar i södra Kalifornien. För

de optiska delarna ha vi inlett samarbete med en framstående expert, ingenjören

E. Aulin, Aga, som tidigare byggt flera spegelteleskop. Aulin har

även åtagit sig att leda konstruktionsarbetet för de mekaniska delarna. För

att skaffa erfarenhet ha vi beslutat att först bygga ett mindre teleskop av

samma typ som det större. Om inga oförutsedda binder möta kommer detta

instrument att ställas upp på Kvistaberg sommaren 1948 och observationer

med detsamma komma sedan omedelbart att börja. Både med hänsyn härtill

samt till den omständigheten, att arbetet på det större instrumentet

påbörjats och att detta arbete kommer att kräva en avsevärd insats från

observatoriets sida, är det högst angeläget att den nya befattningen inrättas

nu.

Naturvetenskaplig a forskningsrådet har starkt understrukit angelägenheten

av att ifrågavarande befattning nu inrättas.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 15%.

8. Omreglering av befattningen som preceptor i

religionshistoria. På förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1947 års riksdag,

att den dittillsvarande befattningen som biträdande lärare i religionshistoria,

gemensam för teologiska och filosofiska fakulteterna, skulle ändras

till en ordinarie befattning som preceptor, likaledes gemensam för de båda

fakulteterna. Riksdagen erinrade i detta sammanhang om det alltmera

framträdande behovet av en professur i ämnet inom filosofiska fakulteten

och förutsatte, att Kungl. Maj:t uppmärksammade frågan, huruvida icke

utvecklingen i ämnet kunde anses motivera, att den beslutade befattningen

omändrades till en dylik professur. På förslag av filosofiska fakultetens

humanistiska sektion, vilket biträtts av teologiska fakulteten, har nu kanslern

förordat, att preceptorsbefattningen från och med nästa budgetår uppföres

enbart under humanistiska sektionen. Till stöd härför åberopas behovet

av att ifrågavarande ämne får en självständig företrädare inom denna

sektion.

9. Ökat anslag till biträdande lärare i kliniska

ämnen. Utöver de arvodesbelopp å tillhopa 18 000 kronor, som äro anvisade

för biträdande lärare i medicin, kirurgi och barnpsykiatri, har för

innevarande budgetår anvisats ett belopp av 12 000 kronor till biträdande

lärare i kliniska ämnen, att fördelas av Kungl. Maj:t på förslag av kanslern.

Medicinska fakulteten och konsistoriet ha hemställt om en höjning av

dessa anslagsmedel å tillhopa (18 000 -j- 12 000 =) 30 000 kronor med

23 000 kronor till 53 000 kronor. Kanslern tillstyrker för sin del — under

erinran om vad han anfört beträffande karolinska institutets motsvarande

anslagsäskande (se 1948 års 8:e huvudtitel, s. 79 ff.) — att klumpbeloppet

å 12 000 kronor höjes med 18 000 kronor till 30 000 kronor.

10. Sex nya klinikamanuenser. Kanslern har, på framställning

av större akademiska konsistoriet, hemställt, att på universitetets

stat måtte anvisas medel för avlönande av sex nya klinikamanuenser, därav

fyra vid psykiatriska kliniken, en vid kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar

samt en vid obstetrisk-gynekologiska kliniken. I fråga om psykiatriska

kliniken, som för närvarande disponerar över fyra amanuenser (underläkare),

framhåller kanslern, att sex avdelningar av kliniken vore i bruk

hösten 1947, att ytterligare en avdelning skulle öppnas i januari 1948, att

en åttonde avdelning skulle öppnas i början av nästa budgetår samt att en

klinikamanuens (underläkare) behövdes på varje avdelning. Beträffande

de begärda nya amanuenserna å övriga kliniker har konsistoriet anfört:

På akademiska sjukhusets stat finnas nu upptagna tre extraläkarbefattningar,

av vilka två tillkommit den 1 juli 1944 och en den 1 juli 1945. Dä

medicinalstyrelsen föreskrivit, att behövlig underläkarbefattning ej får

uppehållas med extra läkare under längre tid iin tre år, får konsistoriet hemställa

om utverkande av proposition till nästkommande års riksdag om

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

inrättande i stället för två av dessa extraläkarbefattningar av amanuenstjänster,

nämligen en vid kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar och

en vid obstetrisk-gynekologiska kliniken. Den tredje extraläkarbefattningen,

nämligen å oftalmiatriska polikliniken, anser konsistoriet kunna kvarstå

isom extra läkartjänst intill dess medicinska högskolornas organisationskommittés

förslag om utbyggnad av läkarorganisationen blivit föremål för

statsmakternas ställningstagande.

It. Biträdande lärare i klassisk fornkunskap och

antikens historia. På förslag av universitetsberedningen anvisades

för budgetåret 1947/48 vid vartdera av universiteten i Uppsala och Lund

ett anslagsbelopp av 4 000 kronor för att professorerna i klassisk fornkunskap

och antikens historia skulle kunna befrias från den omfattande kursundervisningen

för studerandena i ämnena klassiska språk, historia och

konsthistoria.

Kanslern har nu hemställt, att kursanslaget å 4 000 kronor måtte utbytas

mot ett arvode som förste amanuens (4 032 kronor) samt att en befattning

som biträdande lärare måtte inrättas. Till stöd härför åberopas en

framställning av professorn A. Tf7. Persson, vari anföres bland annat följande.

Kravet på en biträdande lärare i ämnet motiveras av de omfattande kurser,

som ingå i undervisningen. En kurs ger sålunda en översikt över antikens

kulturella och historiska utveckling, vilken är avsedd att dels vara en

inledning till vidare studium av ämnet, dels att meddela de för skolundervisningen

i klassiska språk och historia erforderliga insikterna i antikens historia

och kulturhistoria. En annan kurs ger en översikt av antikens konsthistoria

med särskild hänsyn till dem, som studera ämnet konsthistoria.

Dessa kurser krävas för en effektiv undervisning i klassisk fornkunskap och

antikens historia och äro dessutom av den största betydelse för undervisningen

i ämnena historia och konsthistoria.

Ifrågavarande undervisning är så krävande och betydelsefull, att god

docentkompetens och god undervisningsförmåga måste krävas av den person,

som omhänderhar nämnda undervisning. Kursen i antikens historia,

inräknat förhör, omfattar cirka 60 timmar. Kursen i antikens konsthistoria

bör ha samma omfattning, ehuru detta hittills ej varit möjligt att genomföra.

Trettio till femtio studenter bruka deltaga i dessa kurser.

Det är att förutse, att person med docentkompetens endast undantagsvis

kommer att finnas tillgänglig för tilldelande av det förordade kursanslaget.

För att ifrågavarande undervisning skall kunna hållas på en sådan nivå,

att dess kvalitet och värde ej katastrofalt sänkas, är det därför nödvändigt

att en biträdande lärare anställes.

Farhågan, att person med docentkompetens endast undantagsvis skulle

komma att finnas tillgänglig för tilldelande av förordade kursanslag, har vid

en undersökning av närvarande situation besannats. Docent, som innehar

docentstipendium, kan icke ifrågakomma, och den undervisning, som skulle

komma att åvila icke-stipendierad docent skulle bliva så omfattande, att

han nödvändigtvis måste åsidosätta de krav, som ställas på en docent beträffande

vetenskaplig forskning. Man löper en allvarlig risk, att undervisningen

rörande antikens historiska och konsthistoriska utveckling, bety
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 15%.

delsefull ej blott för ämnet klassisk fornkunskap utan också för ämnena

historia och konsthistoria, ej skall kunna upprätthållas, därest ej biträdande

lärarbefattning snarast beviljas.

12. Kursanslag för propedeutisk undervisning i

hebreiska. I propositionen 1947: 272 (s. 160) anmäldes universitetsberedningens

förslag om anvisande av ett anslagsbelopp å 3 000 kronor till

vartdera universitetet för anordnande av undervisning i hebreiska, särskilt

avsedd för teologisk-filosofisk examen. Kanslern hade tillstyrkt detta förslag,

men tillika framhållit, att denna undervisning syntes kräva en så omfattande

akademisk erfarenhet, att vederbörande professorer och docenter

icke lämpligen borde frigöras från densamma. För egen del ansåg jag mig

icke böra tillstyrka bifall till beredningens ifrågavarande förslag.

Kanslern har nu hemställt, att ett anslagsbelopp av 3 000 kronor måtte

anvisas för ifrågavarande undervisning. Till stöd härför anföres:

I en till kanslern för rikets universitet ställd skrivelse av den 15 september

1947 gjorde professorn H. S. Nyberg framställning om ett anslag ur reservfonden

av 4 000 kronor för hållande läsåret 1947/48 av en propedeutisk kurs

i hebreiska. Nyberg anförde härvid att därest anslag av statsmedel icke

erhölles till denna kurs skulle den bliva den enda avgiftsbelagda vid universitetet,

vilket strede mot de principer, som hädanefter skulle tillämpas beträffande

den propedeutiska undervisningen. Humanistiska sektionen tillstyrkte

bifall till framställningen. Drätselnämnden framhöll, att sedan det

upplysts att kursen ifråga omfattade över 100 timmar, att kursavgiften

föregående år utgått med 80 kronor per deltagare och läsår samt att annan

kompetent person än Nyberg icke funnes att tillgå för givandet av kursen

ansåge sig nämnden böra tillstyrka ansökningen om än med tvekan beträffande

beloppet, enär universitetsberedningen för anordnande av ifrågavarande

undervisning föreslagit ett belopp av 3 000 kronor.

Genom beslut den 10 oktober 1947 medgav jag att ur reservfonden finge

för nämnda ändamål utgå ett anslag av 3 000 kronor.

Det större konsistoriet har i sina anslagsäskanden begärt att ett anslag

av 4 000 kronor måtte från och med budgetåret 1948/49 anvisas för anordnande

av omförmälda kurs i hebreiska. Jag har ansett mig böra tillstyrka

bifall till konsistoriets begäran på så vis att för ändamålet anvisas ett belopp

av 3 000 kronor.

13. Förste i stället för tredje amanuens vid seminariet

för ortnamnsforskning. Vid seminariet för nordisk

ortnamnsforskning finnes för närvarande en tredje amanuens. Då seminariet

syntes vara i behov av biträde av en förste amanuens har kanslern föreslagit

att en dylik tjänst inrättas i stället för den nuvarande tredje amanuensbefattningen

.

Universitetsberedningen hade icke föreslagit inrättande av ifrågavarande

befattning omedelbart men synes ha avsett, att en dylik befattning skulle

inrättas från och med budgetåret 1949/50 i samband med tillkomsten av

professuren i nordiska språk, särskilt ortnamnsforskning.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Till stöd för förslaget om inrättande omedelbart av ifrågavarande amanuenstjänst

har professorn J. Sahlgren anfört:

Tillströmningen av elever till undervisningen i ämnet nordisk ortnamnsforskning

är stor. Antalet deltagare i seminariet och proseminariet har sedan

flera år varit över 60. Till seminariet hör ett värdefullt bibliotek, för närvarande

omfattande cirka 8 000 volymer, förvärvade dels genom inköp, dels,

och framför allt, genom donationer. Biblioteket innehåller även en kartsamling.

Materialet för undervisningen i ortnamnsforskning hämtas ur det

i samma våning belägna Svenska ortnamnsarkivets vetenskapliga samlingar.

För skötsel och vård av det ständigt växande seminariebiblioteket, för handledning

av särskilt de yngre eleverna, för utlåning av böcker och arkivalier

ur Svenska ortnamnsarkivet såväl under pågående seminarieövningar som

eljest under dagarna och för utskrivning av materiallistor till övningarna

och meddelanden till deltagarna erfordras oundgängligen en medhjälpare.

Denne skulle sålunda såsom den hittillsvarande tredje amanuensen tjänstgöra

både som bibliotekarie och amanuens.

14. Tredje amanuens vid seminariet för musikforskning.

Professuren i musikforskning tillkom genom beslut av 1946

års riksdag och är sedan den 1 januari 1947 tillsatt med ordinarie innehavare.

Kanslern har tillstyrkt en av humanistiska sektionen och större akademiska

konsistoriet gjord framställning om inrättande av en befattning som tredje

amanuens för biträde åt professorn vid skötseln av skivarkivet och biblioteket,

deras katalogisering, komplettering m. m.

15. Förste amanuens vid museet för nordiska

fornsaker. Till detta museum äro för närvarande knutna en förste

assistent- och en förste amanuensbefattning. Kanslern anför:

Universitetsberedningen föreslog att ytterligare en förste amanuensbefattning

skulle knytas till museet för nordiska fornsaker i Uppsala med hänsyn

till samlingarnas omfattning och betydelse för undervisningen. I mitt utlåtande

häröver fann jag att med inrättandet av denna tjänst borde tills vidare

kunna anstå. Den utredning, som nu ytterligare förebragts i detta ärende

har övertygat mig om värdet av att ifrågavarande förste amanuensbefattning

kommer till stånd, Jag anser mig därför böra tillstyrka, att en dylik

tjänst inrättas från och med nästa budgetår.

Till stöd för ifrågavarande förslag har professorn S. Lindqvist framhållit,

att inrättandet av ytterligare förste amanuensbefattning skulle betyda en

avsevärd förbättring av möjligheterna att utvidga museets praktiska verksamhet

i den omfattning, som med hänsyn till undervisningen måste anses

mycket angelägen. För närvarande hindrades såväl prefekten som de yngre

tjänstemännen av sina vetenskapliga uppgifter från regelbunden kontakt

med fornminnesvården ens i ett begränsat område kring universitetsstaden,

en kontakt som likväl skulle bli av stor betydelse genom de många tillfällen

att samla praktisk erfarenhet, som den skulle bereda de studerande.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

16. Ökade medel till bibliotekarier vid humanistiska

sektionen. För detta ändamål står för innevarande budgetår

ett belopp av 3 000 kronor till förfogande. Kanslern har, under åberopande

av vad vederbörande universitetsmyndigheter anfört, hemställt om

en höjning av ifrågavarande anslagsmedel med 2 000 kronor till 5 000 kronor.

Humanistiska sektionen har beträffande detta spörsmål yttrat följande.

Då ej mindre än 13 av humanistiska sektionens seminarier komma att

erhålla egna lokaler i Gamla Kemikum med ett stort antal arbetsplatser

för lärare och studenter, komma väsentligt ökade anspråk att ställas på

bibliotekariernas tjänstgöring. För närvarande avlönas bibliotekarien med

ett arvode å 2 010 kronor per år och biträdande bibliotekarien med 1 010

kronor. I samråd med den nuvarande bibliotekarien har utredning verkställts

rörande arbetets omfattning och har denna utredning visat att arbetet i samband

med de nya lokalernas ianspråktagande kommer att ökas med minst

50 procent.

17. Personalförstärkning vid meteorologiska institutionen.

Genom beslut av 1946 års riksdag inrättades från och

med den 1 juli 1947 en andra professur vid denna institution. Ämnesområdet

bestämdes till »meteorologi, särskilt väderlekslära». Samma riksdag anvisade

medel till nybyggnad för institutionen. (Propositionen 1946: 273, s.

162—187).

Större akademiska konsistoriet har hemställt, att från och med nästa budgetår

måtte anvisas medel till följande nya befattningar, avsedda för den nye

professorns avdelning av institutionen, nämligen

1 biträdande lärare i synoptisk meteorologi,

1 förste assistent,

1 andre assistent,

1 förste amanuens,

1 kanslibiträde.

Konsistoriet anför i anslutning härtill följande.

Konsistoriet vill i fråga om de föreslagna befattningarna vid meteorologiska

institutionens avdelning för synoptisk meteorologi framhålla, att då

byggnadsarbetena för den nya meteorologiska institutionen komma att påbörjas

hösten 1947 institutionsbyggnaden sannolikt ej kommer att hinna

färdigställas förrän en tid in på nästkommande budgetår. Då således arbetsplats

torde komma att saknas från budgetårets början åtmmstone för en del

av ifrågavarande befattningshavare, vill konsistoriet föreslå att tidpunkten

för besättandet av befattningarna med innehavare måtte få senare bestämmas.

Kanslern tillstyrker ifrågavarande förslag, varvid dock torde föreskrivas,

att med åtgärder för tillsättande av ifrågavarande befattningar skall anstå

till tidpunkt, som Kungl. Maj:t på förslag av vederbörande universitetsmyndigheter

bestämde.

Av den skrivelse från professorn T. Ber geron, som ligger till grund för

konsistoriets förslag, framgår, att de ifrågasatta tjänsterna delvis motiverats

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

med den undervisningsbörda, som komme att falla på meteorologiska institutionen,

när den nu vid Sveriges meteorologiska och hydrografiska institut

pågående utbildningen av militära och civila meteorologer åtminstone delvis

flyttades till Uppsala, vilket enligt uppgift skulle ske hösten 1948.

18. Räknebiträde vid meteorologiska institutionen.

Kanslern tillstyrker, att en befattning i Ce 8 som kontorsbiträde

(räknebiträde) inrättas vid nämnda institution. Till grund för detta förslag

ligger en framställning från professorn //. Köhler, vari anförts följande.

På grund av institutionens hittillsvarande utveckling har det arbete, som

måste åläggas innehavaren av kanslibiträdesbefattningen så utökats, att

denna icke längre kan tagas i anspråk för det vid meteorologiska institutionen

nödvändiga räknearbetet. Från och med den 1 juli 1947 kommer på

grund av observationsmaterialets utökning det erforderliga räknearbetet att

mer än fördubblas, varför behovet av ett räknebiträde är mycket trängande.

19. Omändring av befattningarna som andre assistenter

vid kemiska institutionen till förste

assistenter. Före 1946 förfogade institutionens två avdelningar över

var sin befattning som förste assistent (arvode 8 160 kronor). 1946 års riksdag

beslöt tilldela avdelningarna även var sin befattning som andre assistent

(arvode 6 900 kronor). Naturvetenskapliga forskningskommittén hade förordat,

att även de nya assistenterna skulle få ställning som förste assistenter

men departementschefen och riksdagen anslöt sig till kanslerns förslag att

befattningarna skulle inrättas som andre assistenter.

Kanslern har nu, under åberopande av vad professorn G. Hägg anfört, tillstyrkt

att andre assistenterna uppflyttas till förste assistenter. Hägg har i

ärendet anfört i huvudsak följande.

Vid vardera av institutionens två avdelningar (den oorganiska och den

organiska) tjänstgöra för närvarande en förste och en andre assistent. De

två förste assistenterna tjänstgöra som undervisningsassistenter och de två

andre assistenterna som forskningsassistenter. De båda förste assistentbefattningarna

inrättades från början för undervisningen emedan dennas stora

omfattning oundgängligen krävde detta. Trots att det i allmänhet tages för

givet att varje professor till hjälp vid sin forskning behöver en förste assistent

så har alltså i ifrågavarande fall det stora undervisningsbehovet orsakat

att endast andre assistenter äro tillgängliga för forskningen. Med de svårigheter

som för närvarande föreligga att i konkurrens med industrien erhålla

lämplig personal har härigenom forskningshjälpen kommit i ett svårt läge.

För att en professors forskning skall bli effektiv är det av största vikt att

hans närmaste forskningsmedhjälpare är en person med mycket goda kvalifikationer

och vars ekonomiska ställning dessutom är sådan att han ej

nödgas övergå till annan verksamhet efter alltför kort tid.

Det bör kanske påpekas att de båda assistenterna på samma avdelning

arbeta oberoende av varandra inom helt skilda områden och att de båda

intaga lika ställning under professorn. De helt olika arbetsuppgifterna göra

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. May.ts proposition nr 158.

också att man ej torde kunna räkna med en övergång från den ena tjänsten

till den andra. Ur avancemangssynpunkt är sålunda arvodesskillnaden utan

betydelse.

20. Ytterligare en tredje amanuens inom matematisk-naturvetenskapliga

sektionen. Större almdemiska

konsistoriets ifrågavarande förslag, vilket tillstyrkts av kanslern, har

motiverats på följande sätt:

I avlöningsstaten för budgetåret 1947/48 finns upptaget ett anslag å

21 600 kronor till arvode åt 18 tredje amanuenser vid m atem atisk-n åt urvetenskapliga

sektionen. Uti avlöningsstaten för budgetaret 1946/1947 har

i stället utgått arvoden till 20 tredje amanuenser inom sektionen, varav ett

arvode tilldelats geografiska institutionen. Av propositionen nr 272 till

1947 års riksdag synes framgå, att man vid föreslaget utbyte av arvoden

till tredje amanuenser vid geografiska institutionen mot arvoden till andre

amanuenser utgått från den förutsättningen att geografiska institutionen

tilldelats 2 tredje amanuenser. Då så ej är förhållandet utan nämnda institution

tilldelats blott en tredje amanuens får konsistoriet anhålla om arvoden

till 19 tredje amanuenser.

21. Instrumentmakare vid fysikalisk-kemiska

institutionen. Kanslern har tillstyrkt ett av konsistoriet framfört förslag

om inrättande vid denna institution av en befattning i Ca 13 som instrumentmakare

(mekaniker). Till stöd härför aberopas, att på institutionens

verkstad för närvarande arbeta en statsanställd förste instrumentmakare

samt sex mekaniker avlönade med tillfälliga donationsmedel. Tillverkningen

av instrument och apparater har, framhalles vidare, pa senare tid starkt

ökat och kommer att ytterligare ökas, speciellt för kärnkemiska undersökningar,

i samband med inrättandet av ett cyklotronlaboratorium.

Statskontoret framhåller, att behovet av ytterligare teknisk personal undandroge

sig statskontorets bedömande. Skulle emellertid den föreslagna

befattningen anses böra inrättas, borde den tills vidare endast uppföras som

extra ordinarie. Med placering i 13 lönegraden följde tjänstebenämningen

institutionsvaktmästare.

Statens lönenämnd har uttalat, att om tjänsten med hänsyn till göromålens

art och kraven på innehavarens kompetens ansåges jämförlig med redan

befintliga instrumentmakartjänster vid universitetet, löneställningen borde

bliva densamma som för dessa senare tjänster, eller Ca 14.

22. Ytterligare ett laborator iebiträde vid zoologiska

institutionen. Kanslern föreslår inrättande av ytterligare

en laboratoriebiträdesbefattning i Ca 11 vid denna institution, närmast

avsedd för zootomiska laboratoriet. Till stöd härför åberopas en av

konsistoriet tillstyrkt framställning från professorerna S. Hörstadius och G.

Jägersten, vari anföres i huvudsak följande.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Vid zoologiska institutionen finnas två laboratoriebiträden.1 Det är emellertid

ett för institutionens vetenskapsidkare sedan länge ytterst besvärande

faktum, att de tekniska biträdena ej medhinna det myckna arbete av teknisk

art, som måste utföras för att den vetenskapliga verksamheten ej skall

hämmas. I själva verket medför bristen på teknisk hjälp stora olägenheter.

Specialisterna ha under senare år ofta fått vänta veckor och månader, innan

en för deras fortsatta arbete nödvändig preparerering blivit färdig, eller

också ha de måst anställa privat hjälp. Det kan icke anses rationellt att

nya, relativt dyra forskningsbefattningar inrättas, om de på grund av bristande

teknisk hjälp ej göras fullt forskningsdugliga. Knappast mindre besvärande

är den ringa tekniska assistensen för undervisningen. Någon nämnvärd

montering av museimaterial har ej kunnat ske sedan närmare tiotalet

ar tillbaka, detta ehuru ett av de båda laboratoriebiträdena sedan gammalt

närmast betraktats som tillhörande zoologiska museet. Än värre är att zootomiska

laboratoriets preparatsamlingar endast i mycket ringa grad kunnat

förnyas och utökas. Åtskilliga av snittpreparaten härstamma från förra

århundradet och måste nu utmönstras och ersättas. Andra preparat finnes

i ett eller några få exemplar, vilket i hög grad hindrar effektivisering av kursarbetet.

Vidare måste planschmaterialet hållas vid makt genom ny- och omritningar.

23. Ytterligare ett laboratoriebiträde vid fysiska

institutionen. För närvarande finnes en befattning i Ce 11 som

laboratoriebiträde vid denna institution. I samband med beslutet år 1946

om inrättande av ytterligare en fysikprofessur hade förutsatts, att såsom

biträde åt innehavaren skulle inrättas en befattning som förste assistent,

en som förste amanuens och en som laboratoriebiträde. I propositionen 1946:

273 uttalades (s. 67), att denna personal med hänsyn till det långa tillsättningsförfarandet

icke syntes behöva tillsättas förrän från och med budgetåret

1947/48. Genom beslut av 1947 års riksdag ha för innevarande budgetår

anvisats medel för assistent- och amanuensbefattningarna men däremot ej

för laboratoriebiträdestjänsten. Den nya fysikprofessuren har numera tillsatts

med ordinarie innehavare. Kanslern har nu hemställt om medel för

inrättande av den nya laboratoriebiträdesbefattningen såsom extra ordinarie

(Ce 11) från och med nästa budgetår.

24. Två nya kanslibiträdestjänster vid matematisk-naturv

etenskapliga sektionen. Biokemiska och fysikalisk-kemiska

institutionerna dela för närvarande ett kanslibiträde, institutionerna

för matematik samt mekanik och matematisk fysik ett kontorsbiträde.

Då kanslern funnit att övertygande skäl blivit anförda för att var

och en av dessa institutioner utrustas med ett eget kanslibiträde hemställer

kanslern i enlighet med konsistoriets begäran, att två nya kanslibiträdesbefattningar

i lönegraden Ce 11 inrättas för nämnda ändamål. Till stöd härför

åberopas framställningar av professorerna A. Tiselius (för biokemiska institutionen)

och T. Nagell (för matematiska institutionen). Beträffande

innehållet i dessa hänvisas till handlingarna.

1 Därjämte ett vid zoofysiologiska institutionen.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

25. Uppflyttning av vaktmästaren vid Gustavian

u m från Ca 9 till Call. Till stöd för kanslerns förslag om en

dylik uppflyttning åberopas följande utredning.

För de i Gustavianum inrymda institutionerna har inrättats en gemensam,

ordinarie vaktmästaretjänst. Dennas innehavare ombesörjer helt — förutom

av respektive institutionsprefekter påkallade sysslor av vanlig natur — skötseln

av värmeanläggningen i byggnaden och övrig tillsyn av fastigheten i

sin helhet. Då han är väl förfaren i snickeri, har han även kunnat utföra

åtskilliga smärre reparationer och ändringar i inredningen ävensom i stor

utsträckning biträtt vid installeringen av museets för nordiska fornsaker nya

konserveringsanstalt och utfört nya monteran ordningar i dess utställningssal.

Då han även har att sköta skioptikonapparaten vid de talrika föreläsningar

med skioptikonbilder, som hållas i byggnaden, har det tyvärr visat sig omöjligt

att få alla dessa plikter fyllda inom den för tjänsten stadgade normalarbetstiden.

Han är sålunda fullt sysselsatt och har utfört väsentliga arbeten av mer

fordrande art och fyller sålunda utan tvivel väl de krav, som torde gälla för

det stora antalet på universitetets stat uppförda ordinarie institutionsvaktmästarnas

del. Dessa institutionsvaktmästare äro så gott som alla placerade

i lönegrad Ca 11, vaktmästaren i Gustavianum åter i Ca 9.

Undantagsförhållandet torde ha uppkommit av den anledningen, att vid

denna tjänsts inrättande förekom ännu en, högre avlönad vaktmästartjänst

vid en av de i Gustavianum inrymda institutionerna, museet för nordiska

fornsaker. Denna tjänst är emellertid nu, som en naturlig konsekvens av

att helt andra uppgifter sedan lång tid ålegat dess innehavare, förändrad till

en preparatorstjänst.

Statskontoret, som avstyrker denna framställning, anför:

Statskontoret erinrar, att enligt de av statsmakterna år 1945 godtagna

allmänna riktlinjerna för lönesättningen av bland andra universitetens vaktmästare

nuvarande 11 lönegraden skulle komma till användning endast för

de institutionsvaktmästare, av vilka fordrades yrkesskicklighet såsom mekaniker,

snickare eller dylikt. Då varken vid 1945 års översyn av lönesättningen

eller i nu förevarande sammanhang gjorts gällande, att dylika kompetenskrav

måste ställas å innehavaren av ifrågavarande tjänst, får ämbetsverket

avstyrka den begärda uppflyttningen.

Statens lönenärnnd yttrar:

Den vid institutionerna i Gustavianum tjänstgörande vaktmästarens göromål

synas i betydande omfattning hänföra sig till skötseln av byggnadens

värmeanläggning. Med hänsyn härtill bör enligt lönenämndens mening anstå

med ändring av tjänstens lönegradsplacering i avvaktan på resultatet av 1947

års löneutredning, avseende maskinistpersonal m. fl.

26. Höjt arvode för tillsyningsmannen för Linnean

sk a stiftelsen å II ammarb y. Arvodet utgår för närvarande

med 1 400 kronor för år, varjämte tillsyningsmannen åtnjuter fri bostad.

Med hänvisning till en av universitetets drätselnämnd gjord framställning,

som tillstyrkts av konsistoriet, föreslår kanslern, att arvodet må utgå med

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

högst 4 800 kronor för år, varvid arvodet skulle utgöra 315 kronor i månaden

jämte rörligt tillägg (för närvarande 12 procent). Drätselnämnden anför

i huvudsak följande.

Jämlikt beslut av. statsmakterna år 1879 inköptes viss del av den Carl

von Linné fordom tillhöriga egendomen Hammarby i Uppsala län jämte

därå uppförda byggnader och på stället befintlig, fordom Linné tillhörig

egendom. Översynen över byggnaderna utövas numera av byggnadsstyrelsen

under det att närmaste vården av stiftelsens samlingar, park och övriga

område utövas av en på stället boende tillsyningsman under översyn av en

av större akademiska konsistoriet utsedd inspektor. Trädgården och parken

skola hållas i samma skick, som på Linnés tid. Tillsyningsmannen är skyldig

att under hela dagen visa samlingarna för besökande, varför han är bunden

vid platsen.

Ä universitetets stat finnes upptaget ett arvode å 1 400 kronor till tillsyningsmannen

samt ett anslag för drifts- och underhållskostnader å 700

kronor.

Efter framställning från civilförvaltningens personalförbund, avd. 4, hava

delegerade inom drätselnämnden fört förhandlingar med representanter för

avdelningen, vilka lett till ett förslag till överenskommelse om anställningsoch

lönevillkor för tillsyningsmannen. Förslaget har tillstyrkts av inspektor,

professor von Hofsten, och godkänts av drätselnämnden. En förutsättningfor

överenskommelsens tillämpning är emellertid att erforderliga medel ställas

till universitetets förfogande.

Överenskommelsen innebär bland annat att tillsyningsmannen skall hava

en grundlön av 315 kronor i manaden samt index efter samma grunder som

statens ordinarie befattningshavare, ävensom att han skall äga rätt till ledighet

var tredje söndag.

Drätselnämnden, som noga prövat arten och omfattningen av tillsyningsmannens

arbete, har funnit det nuvarande arvodet vara oskäligt lågt och

den föreslagna avlöningen vara lämpligt avvägd. Med hänsyn till bestämmelserna

om indextillägg kan icke ett fast arvode begäras. Härtill kommer att

medel erfordras för vikarie under tillsyningsmannens söndagsledighet och

semesterledighet samt till den avlöning drätselnämnden kan finna skäl medgiva

tillsyningsmannen uppbära under sjukdom.

Med stöd av vad ovan anförts får drätselnämnden hemställa om ett förslagsanslag

till ersättning för tillsyn av Linnés Hammarby med ett beräknat

belopp av 5 000 kronor.

Statskontoret yttrar:

Någon utredning har icke förebragts angående omfattningen av arbetsuppgitterna

för tillsyningsmannen. Vid sådant förhållande saknar statskontoret

förutsättningar att bedöma skäligheten av den begärda löneförhöjningen.

Därest emellertid befattningen närmast vore att anse som en halvtidssyssla

torde manadsarvodet kunna bestämmas till högst ett belopp motsvarande

halv månadslön i 9 löneklassen.

Lönenämnden framhåller, att de föreslagna löneförmånernas storlek icke

i och för sig gåve anledning till erinran, under förutsättning dock att tillsyningsmannen

kunde betraktas som innehavare av heltidssyssla. Det syntes

lönenämnden principiellt riktigare, att Befattningshavaren ifråga inplacerades

på löneplan såsom extra tjänsteman.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

27. Vaktmästare vid Dekanhuset. Kanslern har tillstyrkt

att ett belopp av 3 600 kronor anvisas till vaktmästare vid det s. k. Dekanhuset,

Odinslund 2. Teologiska fakulteten och större akademiska konsistoriet

hade hemställt att för ändamålet måtte inrättas en vaktmästarbefattning i

lönegraden Ca 9 och till stöd härför åberopat en framställning av professorn

II. Lindroth, vari anförts i huvudsak följande.

Alltifrån den tidpunkt, då den i Dekanhusets nedre våning inrymda statistiska

institutionen tog hela denna våning, där förut vaktmästarebostad varit

inrymd, i anspråk, har ingen vaktmästare varit bosatt i denna stora institutionsbyggnad,

utan densamma är för närvarande under en stor del av dygnet

helt obevakad, vilket givetvis är högst otillfredsställande. Dekanhuset inrymmer

icke blott teologiska seminariets och statistiska institutionens värdefulla

bok- och materialsamlingar, utan även ortnamnsarkivets arkivalier,

som äro oersättliga.

Avsaknaden av en vaktmästare gör sig dagligen påmint, då — vad teologiska

seminariet beträffar — bibliotekarien och prefekten nödgas fullgöra

mindre, en vaktmästare tillkommande sysslor, vilket i längden naturligen

icke kan anses tillfredsställande. För tyngre sysslor, budskickningar o. dyl.

måste i stor utsträckning stadsbud anlitas, och kostnaden härför bestrides

av seminariets materielanslag. Genom anställandet av en vaktmästare vid

Dekanhuset skulle icke blott dessa utgifter bortfalla utan även den särskilda

kostnaden för eldning och städning av fastigheten, som nu skötes av särskilt

anställda personer. En omsorgsfull skötsel av denna stora fastighet ävensom

alla de en vaktmästare tillkommande uppdrag, som de i byggnaden inrymda

institutionerna dagligen behöva få verkställda, skulle ge en heltidsanställd

vaktmästare full sysselsättning.

28. Ökning av biträdande gymnastik lär a rens tjänstgöring.

Vid Uppsala universitet finnes en ordinarie befattning som gymnastiklärare.

Befattningen är uppförd på s. k. gammal stat med lön 2 400

kronor och tjänstgöringspenningar 1 200 kronor jämte därå belöpande tilllägg.

Med befattningen, som är avsedd enbart för gymnastikundervisning åt

manliga studenter, är förenad en tjänstgöringsskyldighet av 15 veckotimmar

under tiden 15/9—1/12 och 1/2—15/5. För en biträdande gymnastiklärare,

avsedd för de kvinnliga studerande, finnes under arvodesposten ett arvode å

1 100 kronor. Hennes tjänstgöringsskyldighet uppgår till 6 veckotimmar

under nyssnämnda tidsperioder.

Konsistoriet har, under åberopande av en framställning från styrelsen för

gymnastik- och idrottsinstitutionen, hemställt att gymnastiklärartjänsten

måtte omregleras till en befattning i Ca 27 i samband med en ökning av

tjänstgöringsskyldigheten samt att arvodet till biträdande gymnastikläraren

måtte höjas till 2 500 kronor i samband med eu utökning av tjänstgöringsskyldigheten

till 10 veckotimmar under tidsperioden 15/9—15/12 och

15/1—15/5.

Kanslern har icke upptagit förslaget angående omreglering av den ordinarie

gymnastiklärartjänsten men däremot tillstyrkt en arvodeshöjning med

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj ds proposition nr 152.

700 kronor för att genom utvidgning av tjänstgöringsskyldigheten bereda de

kvinnliga studerande bättre utbildningsmöjligheter.

29. Höjning av anslagsposten till avlöningar åt

arbetare vid botaniska trädgården. Denna anslagspost

är nu uppförd med 53 000 kronor. Större akademiska konsistoriet har hemställt,

att anslagsposten måtte upptagas till 80 000 kronor, vilket innebär en

höjning med 27 000 kronor. Kanslern har tillstyrkt en ökning med 8 000

kronor till 61 000 kronor.

30. Ordinarie intendentsbefattning vid gymnastikoch

idrottsinstitutionen. Kanslern har föreslagit, att den nuvarande,

av gymnastik- och idrottsinstitutionens driftsinkomster avlönade

befattningen som intendent måtte uppföras på universitetets stat såsom ordinarie

befattning i lönegraden Ca 27. Ett belopp, motsvarande statens löneutgifter,

borde å andra sidan årligen inlevereras till statsverket från institutionens

driftsmedel. Kanslern anför:

I en vid 1947 års riksdag väckt motion (I: 348) framfördes ett yrkande

om befattningens uppförande på ordinarie stat, I sitt utlåtande 1947: 247

(s. 85) anförde statsutskottet, att universitetets gymnastik- och idrottsinstitution

hade en viktig uppgift att fylla för universitetets studerande ungdom.

Det vore givetvis önskvärt, att intendentsbefattningen vid institutionen

vore förenad med sådana avlöningsförmåner att man till denna för avdelningens

skötsel och drift betydelsefulla tjänst kunde förvärva en för arbetsuppgifterna

väl kvalificerad kraft. På den i motionen förebragta utredningen

vore det emellertid icke möjligt för utskottet att bedöma skäligheten av att

intendentsbefattningen nu överfördes på universitetets stat med placering i

den av motionärerna angivna lönegraden. Denna fråga torde enligt utskottets

mening kräva ytterligare utredning. Utskottet avstyrkte därför bifall till

det i motionen I: 348 gjorda yrkandet.

Riksdagen lämnade motionen utan bifall.

Konsistoriet har nu inkommit med ytterligare utredning i ärendet. Institutionens

styrelse har härvid framhållit, att ett bifall till inrättande av den

föreslagna intendentsbefattningen komme att medföra en häremot svarande

höjning av universitetets avlöningsanslag. Styrelsen ville för sin del icke

helt avvisa tanken på att denna utgift skulle kunna kompenseras genom

inleverering från gymnastik- och idrottsinstitutionens driftsinkomster av

motsvarande belopp i analogi med vad som gällde för vissa befattningshavare

vid universitetets skogsförvaltning. Visserligen vore driftsinkomsterna

till sin natur fluktuerande och berodde till en betydande del av faktorer,

som styrelsen icke kunde behärska, men hade under de senaste åren varit

tillräckliga för att täcka en sådan utgift.

Enligt min mening är det för gymnastik- och idrottsinstitutionens verksamhet

mycket betydelsefullt att intendenten erhåller en fast ställning vid

universitetet. Jag tillstyrker därför det härom framställda förslaget och har

icke funnit något att erinra mot den föreslagna löneställningen i lönegraden

Ca 27. Jag anser emellertid, att vid inrättandet av denna tjänst bör knytas

villkoret, att ett belopp, motsvarande det belopp, som från statsverket utgår

till intendentens avlönande, årligen inlevereras till statsverket.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Gymnastik- och idrottsinstitutionens byggnader och andra anläggningar

tillhöra universitetet och redovisas över dess delfond av statens allmänna

fastighetsfond. Från avlöningsanslaget avlönas — förutom eu gymnastiklärare,

en biträdande gymnastiklärare och en idrottslärare — eu maskinist

(Ca 12) vid gymnastikinrättningen. Från materielanslaget utgår ett mindre

anslagsbelopp, f. n. 1 Ilo kronor, till anskaffande och underhåll av materiel

in. m. Kostnaderna för värme, lyse och vatten bestridas från omkostnadsanslaget,

kostnaderna för fastigheternas underhåll från fastighetsfondens anslag

till reparationer och underhåll. I övrigt utgöras institutionens inkomster

av avgifter från dem som utnyttja anläggningarna samt av de medel som

inflyta vid anläggningarnas, främst idrottsplatsens uthyrande till utomstående

organisationer för idrottstävlingar m. m.

Kanslern för rikets universitet har den 16 januari 1940 fastställt reglemente

för gymnastik- och idrottsinstitutionen. Enligt reglementet fastställer

mindre akademiska konsistoriet efter drätselnämndens hörande årligen en

inkomst- och utgiftsstat för institutionen, upptagande beräknade inkomster

och utgifter för institutionens drift och underhåll. Redovisning över institutionens

förvaltning avgives årligen till universitetet. Större akademiska konsistoriet

utser styrelse för institutionen bland universitetets lärare och ordinarie

tjänstemän. Styrelsens ordförande är tillika föreståndare (prefekt) för

institutionen. Reglementet förutsätter även, att styrelsen skall kunna uppdraga

åt en särskild person att utöva den omedelbara tillsynen över institutionens

inrättningar och deras skötsel.

En av större akademiska konsistoriet år 1946 tillsatt kommitté med uppdrag

att utreda vissa personalfrågor vid gymnastik- och idrottsinstitutionen

har anfört bland annat följande.

Före 1940 års reglemente för institutionen hade idrottsplatsen förvaltats

av studenternas idrottsförening. Med idrottsrörelsens snabbt fortskridande

utveckling växte de administrativa och tekniska problemen vid anläggningen

samt de ekonomiska riskerna i samband med driften, och blevo snart av den

storleksordningen, att de icke längre bekvämt kunde inordnas under en

studentförenings verksamhet. Alldeles uppenbart blev detta, sedan idrottsplatsen

i slutet av 1930-talet tack vare stora anslag ur Fonden för idrottens

främjande (347 500 kronor) kunde grundligt förbättras och utbyggas till att

bli icke blott en tidsenlig anläggning till fromma för de studerandes vid

universitetet fysiska fostran, utan jämväl en central samlingsplats för stadens

och länets idrottande ungdom.

Vid den nya organisationens tillkomst stod det klart, att det för en rationell

drift vore nödvändigt anförtro de speciella förvaltningstekniska uppgifterna

åt en person, som hade tillfälle att uteslutande ägna sig åt dessa.

Institutionens styrelse anställde därför omedelbart en intendent, som under

prefektens överinseende skulle utöva den närmaste tillsynen över institutionen

och dess anläggningar samt driften vid dessa, ansvara för medelsförvallning

och bokföring och handlägga alla löpande ärenden samt tillika

tjänstgöra som sekreterare vid styrelsens och rådgivande nämndens samman
4

— Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 152.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 152.

träden. Den nya organisationen har under de sex år, som den tillämpats,

visat sig fullt motsvara de förväntningar, man ställde på den.

En uppfattning om storleksordningen av den ekonomiska verksamhet, som

sammanhänger med driften, får man av räkenskaperna för arbetsåret 1/7

1945—30/6 1946, av vilka framgår, att omslutningen uppgår till 302 115

kronor 38 öre, att antalet i dagboken införda poster uppgår till över 1 400

och att institutionens egentliga inkomster (genom avgifter, hyror m. in.)

utgjort 78 146 kronor 27 öre.

Kommitterade äro av den bestämda uppfattningen, att även om ansvaret

i stort för förvaltning och drift bör ligga hos prefekt och styrelseledamöter,

så böra dessa oavlönade förtroendemän med krävande arbetsuppgifter på

andra håll så litet som möjligt betungas med allehanda förvaltningsdetaljer.

För verksamhetens effektiva fortgång synes det vara ett oeftergivligt villkor,

att de under sig ha ett verkställande organ, intendenten, som tekniskt-ekonomiskt

leder verksamheten vid institutionen. Intendentens arbetsuppgifter

äro redan nu så omfattande, att de kräva en arbetstid, som för vardagarna

alltid uppgår till och ofta överskrider den normala (48 timmar per vecka)

och som väsentligt utökas på grund av den tjänstgöring under omkring 40

av årets sön- och helgdagar, som tjänsten fordrar. Av naturliga skäl måste

intendenten ofta relativt självständigt lösa sina arbetsuppgifter, och det är

därför av största vikt att man för befattningen kan påräkna en person, som

besitter de erforderliga personliga kvalifikationerna. Han bör med nödigrutin

i kontors- och bokföringsarbete förena förmågan att på ett ekonomiskt

klokt och förutseende sätt planera och leda verksamheten vid institutionen.

Statskonto7''et, som avstyrker ifrågavarande förslag, har anfört följande.

En statlig reglering av anställningsförhållandena för intendenten vid universitetets

gymnastik- och idrottsinstitution förutsätter, att en särskild

driftkostnadsstat av Kungl. Maj:t fastställes för institutionen, varvid ett

eventuellt driftsunderskott skulle täckas genom anslag. På den föreliggande

utredningen är icke statskontoret berett tillstyrka, att en sådan reglering

vidtages. Med hänsyn härtill och då enligt ämbetsverkets uppfattning starka

sakskäl tala för att verksamheten även i fortsättningen bedrives i samma

fria former som hittills, måste statskontoret bestämt avstyrka förslaget om

inrättande av en intendentsbefattning i lönegraden Ca 27.

Statens lönenämnd har ansett sig kunna godtaga den föreslagna löneställningen

ehuru inom statsförvaltningen i övrigt icke syntes finnas några

tjänster, med vilka jämförelse lämpligen kunde ske.

Departementschefen.

Redan i fjol beslöts, såsom av redogörelsen i det föregående framgår, att

från och med den 1 juli 1948 skulle inrättas dels vid teologiska fakulteten

en professur i kyrkohistoria med missionshistoria och dels vid filosofiska

fakultetens humanistiska sektion en professur i nordisk och jämförande folklivsforskning,

särskilt folkloristisk. Medel för dessa professurer böra alltså nu

anvisas. Den förra professuren avser att tills vidare ersätta den av enskilda

medel bekostade, för professorn K. B. Westman personliga professuren i

missionshistoria och ostasiatisk religionshistoria. Då Westman med utgången

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

av innevarande budgetår avgår med pension, bör anteckningen om denna

professur utgå ur avlöningsstaten.

Förra årets riksdag beslöt att {professuren i pedagogik i Uppsala — liksom

motsvarande professur i Lund — framdeles skulle uppdelas i två: den ena i

psykologi och den andra i pedagogik och pedagogisk psykologi. Avsikten var

att uppdelningen skulle äga rum så snart kompetenta sökande kunde påräknas.

Då detta vitsordats nu vara fallet och då det inte minst ur skolans

synpunkt är i hög grad angeläget att främja utvecklingen inom detta ämnesområde,

som för närvarande tilldrar sig stor uppmärksamhet, har jag icke

funnit anledning till erinran mot att Uppsalaprofessuren uppdelas den 1 juli

1948. Innehavaren av den nuvarande professuren i pedagogik, professorn

Anderberg, torde därvid böra utses till innehavare av psykologiprofessuren

från och med denna dag medan den andra professuren ledigförklaras.

Såsom i det föregående erinrats föreslog Kungl. Maj:t i 1947 års proposition

angående universiteten m. m., att professuren i engelska språket vid

Uppsala universitet skulle uppdelas i två från och med innevarande budgetår.

Riksdagen biträdde detta förslag endast såtillvida, att riksdagen fattade

principbeslut därom att träda i kraft vid tidpunkt, som framdeles bestämdes.

I stället anvisade riksdagen medel till en biträdande lärare i ämnet.

Universitetet och kanslern ha nu hemställt, att uppdelningen måtte komma

till stånd från och med nästa budgetår. I enlighet med den ståndpunkt jag

i fjol intog till detta spörsmål tillstyrker jag bifall till kanslerns förslag på

så sätt, att jag förordar, att den förra året inrättade befattningen som biträdande

lärare förändras till en ny professur. Den nuvarande professuren bör

därvid erhålla sin benämning ändrad til! att avse »engelska språket och

engelskspråkig litteratur». Jag vill i detta sammanhang erinra om att ämnesområdets

bestämning till att avse »engelska språket och engelskspråkig

litteratur» innebär, att full professorskompetens fordras även i den senare

delen av ämnesområdet. Till innehavare av denna professur bör utses professorn

S. B. Liljegren, vilken samtyckt till den föreslagna förändringen av

ämnesområdet. Den nya professuren bör i stället avse enbart »engelska språket»

och ledigförklaras i vanlig ordning.

Då professorn II. F. Laurell, vilken sedan 1931 innehar en personlig professur

i »medicinsk radiologi», i november 1949 inträder i pensionsåldern,

torde i enlighet med föreliggande förslag denna professur böra ersättas med

en ordinarie lärostol i röntgendiagnostik. Beslut härom torde böra fattas

redan nu, så att tillsättningsförfarandet kan inledas under nästa budgetår.

Denna förändring medför i och för sig icke någon merkostnad, därest icke

samtidigt medel anvisas för återbesättande av den å universitetets avlöningsstat

uppförda, av Laurell innehavda ordinarie lärartjänsten i medicinsk

radiologi. Medicinska högskolornas organisationskommitté har förutsatt, att

denna lärartjänst, med benämningen ändrad till att avse »radioterapi», skulle

återinrättas först i samband med den förestående ombyggnaden av akade
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts ''proposition nr läs.

miska sjukhuset, där en särskild radioterapeutisk avdelning planerades. Konsistoriet

och kanslern ha däremot nu föreslagit, att ifrågavarande lärartjänst

i radioterapi skulle inrättas och ledigförklaras samtidigt med professuren i

röntgendiagnostik. Av utredningen framgår, att en befattning som radioterapeutisk

specialist är motiverad särskilt med hänsyn till sjukvårdens

behov. Tills vidare intill dess frågan om inrättandet av en särskild radioterapeutisk

avdelning vid sjukhuset hunnit närmare sin lösning torde dock

behovet av en sådan specialist kunna tillgodoses i annan ordning. Jag är

därför, under hänvisning till vad organisationskommittén anfört, icke för

närvarande beredd att biträda kanslerns ifrågavarande förslag.

Förslaget om inrättande av en personlig professur i egyptologi anser jag

mig icke kunna för närvarande förorda. Vad i ärendet anförts har icke givit

mig anledning frångå den mening, varåt jag i fjol gav uttryck i fråga om

detta ämnes representation inom svensk humanistisk forskning.

Då 1946 års riksdag anvisade medel till ett större spegelteleskop vid universitetets

filialobservatorium å Kvistaberg, avsågs att framdeles anvisa

medel för den personal som erfordrades för att handhava observationerna.

Av utredningen i ärendet framgår, att en observatorsbefattning nu icke

längre kan undvaras vid detta observatorium. Jag finner mig fördenskull

böra tillstyrka, att en ordinarie sådan befattning från och med nästa budgetår

uppföres på universitetets stat, och förordar förslaget att docenten

Wallenquist utses till dess förste innehavare.

Det av kanslern tillstyrkta förslaget om överförande av preceptorsbefattningen

i religionshistoria till humanistiska sektionen har icke givit mig anledning

till erinran. Jag tillstyrker därför bifall till detta förslag.

Jag är icke beredd att förorda, att för nästa budgetår anvisas ökade medel

till biträdande lärare i kliniska ämnen. Däremot synas förhållandena nödvändiggöra,

att arvoden å 1 500 kronor till sex nya klinikamanuenser, därav

fyra för psykiatriska kliniken, uppföras på universitetets stat. På sedvanligt

sätt bör för de nya befattningarna gälla, att viss del av deras arvodes- och

andra löneförmåner skola bestridas från akademiska sjukhusets stat.

Avsikten med fjolårets beslut att anvisa ett kursanslag å 4 000 kronor för

ämnet klassisk fornkunskap och antikens historia vid vartdera av universiteten

var, att professorn i ämnet skulle kunna befrias från den omfattande

kursundervisning, som åligger honom särskilt inom ämnena historia och

konsthistoria. Såsom av utredningen i ärendet framgår, kan anslaget icke

utnyttjas för detta ändamål. Kungl. Maj:t har också, med stöd av riksdagens

medgivande, föreskrivit att anslagsmedlen i stället vid vartdera universitetet

må utnyttjas till avlönande av en förste amanuens. För att syftet med

medelsanvisningen skall kunna uppnås, torde i stället, såsom kanslern föreslagit,

vid vartdera universitetet nu böra inrättas en befattning som biträdande

lärare. I samband därmed böra kursanslagen definitivt utbytas mot

befattningar som förste amanuenser.

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 15%.

Kanslerns förslag, att statsmedel skulle anvisas till uppehållande av den

propedeutiska undervisningen i hebreiska, kan jag icke för närvarande tillstyrka

liksom ej heller förslagen om att utbyta tredje amanuensen vid

seminariet för ortnamnsforskning mot en förste amanuens och att inrätta

ytterligare en befattning som förste amanuens vid museet för nordiska fornsaker.

Icke heller är jag beredd att nu tillstyrka en höjning av anslagsmedlen

till bibliotekarier vid humanistiska sektionen. Däremot torde det nya seminariet

för musikforskning böra förses med en tredje amanuens (arvode 1 200

kronor).

Innehavaren av den nya professuren i meteorologi, särskilt väderlekslära,

bör givetvis förses med erforderliga hjälpkrafter för undervisning och forskning.

I första hand torde därför böra anvisas medel till arvoden åt en förste

assistent, en förste amanuens och ett kanslibiträde i Ce It. Vid den tidpunkt,

då den planerade överflyttningen till meteorologiska institutionen i Uppsala

av en del av den undervisning för meteorologisk tjänsteexamen, som ges vid

statens meteorologiska och hydrologiska institut, kommer att äga rum, böra

ytterligare hjälpkrafter tillkomma. Denna överflyttning torde emellertid

icke lämpligen kunna ske från och med nästa läsår. Vid sådant förhållande

torde böra anstå med inrättandet av de begärda befattningarna som biträdande

lärare och andre assistent. Förslaget om anvisande av medel för att anställa

ett räknebiträde vid den andra av meteorologiska institutionens båda

avdelningar är jag icke för närvarande beredd att förorda.

Statsmakterna ha hittills följt den principen, att då medel anvisas för två

assistenter vid en och samma institution eller institutionsavdelning den ene

som regel bör avlönas som förste och den andre som andre assistent. I enlighet

med denpa huvudregel finnas vid vardera av kemiska institutionens avdelningar

för oorganisk och organisk kemi en befattning som förste och en

som andre assistent. Jag är, bland annat med hänsyn till konsekvenserna för

andra institutioner, icke beredd att på grundval av den föreliggande utredningen

tillstyrka bifall till förslaget att förändra sistnämnda befattningar till

att avse förste i stället för andre assistenter.

Det vill synas som om i fjol till följd av felaktiga uppgifter i handlingarna

medel anvisats till endast 18 tredjeamanuenstjänster vid matematisk-naturvetenskapliga

sektionen i stället för till 19, som rätteligen bort ske. Med

hänsyn härtill torde vederbörande arvodespost för nästa budgetår böra höjas

med 1 200 kronor.

Starka skäl ha anförts för förslaget om inrättande av en befattning

som »mekaniker» (i kanslerns petitaskrivelse benämnd instrumentmakare)

vid fysikalisk-kemiska institutionen. I enlighet med de principer som varit

vägledande för statsmakterna vid inrättandet åren 1940 och 1947 av nya

befattningar för teknisk personal bör befattningen ifråga till en början inrättas

såsom extra ordinarie i lönegraden Cell och tills vidare, intill dess

benämningsfrågan ytterligare utretts, benämnas institutionsvaktmästare.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

Jag tillstyrker, att två nya laboratoriebiträdestjänster inrättas, båda i lönegraden

Ce 11, den ena avsedd för zootomiska laboratoriet och den andra

för den nya professuren i fysik. Däremot anser jag mig icke för närvarande

böra biträda förslaget om utökning av antalet kanslibiträden vid matematisk-naturvetenskapliga

sektionen. På av lönenämnden anförda skäl torde

vidare förslaget om uppflyttning av vaktmästartjänsten vid Gustavianum

icke böra nu upptagas till avgörande.

Under avdelning II av avlöningsstaten för Uppsala universitet finnes under

arvodesposten anvisat ett arvode å 1 400 kronor åt en tillsynsman för

Linnéanska stiftelsen å Hammarby. Såsom framgår av den förut lämnade

redogörelsen har fråga uppkommit om reglering av löneförmånerna. Enligt

vad jag inhämtat har tillsynsmannauppdraget karaktär av heltidssyssla.

Jag anser mig därför med hänsyn till vad lönenämnden anfört böra godtaga

den preliminära uppgörelse som träffats rörande löneförmånernas storlek.

I samband härmed böra medel anvisas till erforderlig vikarie under tillsynsmannens

ledighet. För uppehållande av ifrågavarande befattning torde böra

anvisas en förslagsvis betecknad delpost å 5 000 kronor under förevarande

arvodespost. Den nuvarande delposten å 1 400 kronor bör å andra sidan

utgå. Jag förutsätter, att drätselnämnden till ett kommande budgetår överväger

frågan om befattningshavarens inplacering på löneplan.

Det synes ofrånkomligt att medel anvisas till en vaktmästare för det s. k.

Dekanhuset, som inrymmer tre av universitetets institutioner. Jag förordar

för egen del, att en vaktmästarbefattning i lönegraden Ce 9 inrättas från

och med nästa budgetår.

Jag har icke funnit anledning till erinran mot kanslerns förslag om att

höja biträdande gymnastiklärarens arvode med 700 kronor i samband med

en viss utsträckning av tjänstgöringsskyldigheten. Jag tillstyrker även förslaget

om en uppräkning med 8 000 kronor av anslagsposten till avlöningar

åt arbetare vid botaniska trädgården.

Uppsala universitets gymnastik- och idrottsinstitution tillhör universitetet

och förvaltas under dess ledning av en särskild, av större akademiska konsistoriet

tillsatt styrelse. Det mindre konsistoriet fastställer årligen inkomstoch

utgiftsstat för institutionen. Åtskilliga utgifter för institutionen bestridas

av statsmedel, såsom kostnaderna för byggnadernas underhåll, uppvärmning

och belysning, lönen för en ordinarie maskinist m. m. Jag kan med hänsyn

härtill icke finna, att några principiella betänkligheter tala mot den reglering

av anställningsförhållandena för intendenten vid ifrågavarande institution,

som nu föreslagits och för vilken goda skäl ha anförts. I likhet med

lönenämnden finner jag, att den föreslagna löneställningen — en ordinarie

befattning i lönegraden Ca 27 — torde kunna godtagas. Såsom kanslern

framhållit, torde emellertid lönekostnaderna icke böra stanna å statsverket.

I enlighet med kanslerns förslag torde löneutgifterna för universitetet böra

kompenseras genom att ett belopp motsvarande dessa årligen överföres från

institutionens driftkostnadsmedel och tillgodoföres universitetets avlönings
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

anslag såsom särskilda uppbördsmedel. För den händelse institutionens inkomster

något år icke skulle förslå härtill, torde universitetets reservfond

böra tillskjuta erforderligt lyllnadsbelopp.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat torde Uppsala universitets

avlöningsanslag för nästa budgetår böra beräknas på följande sätt.

I. Professorer och lärare m. fl.

Posten I a (lön och tjänstgöringspenningar åt ordinarie tjänstemän), nu

1 015 700 kronor, bör å ena sidan ökas med 57 000 kronor avseende fyra nya

ordinarie professurer och en observatorsbefattning. Å andra sidan avgå pensionsavdrag

för de nya befattningarna, tillhopa i runt tal 4 400 kronor.

Vidare kan pensionsavdragssumman, nu antecknad till 73 700 kronor, enligt

av universitetet utförd beräkning uppräknas med ytterligare 5 000 kronor.

Anslagsposten bör alltså för nästa budgetår uppföras med (1 015 700 +

-f 57 000 — 4 400 — 5 000 =) 1 063 300 kronor.

Posterna 1 h (ålderstillägg) och 1 c (ersättningar till vikarierande akademiska

lärare) torde böra uppföras med oförändrade belopp, 45 400 kronor

respektive 30 000 kronor.

Posten 2 (avlöningar till tjänstemän å indragningsstat), nu 58 000 kronor,

kan minskas med 3 000 kronor, enär pensionsavdragen upptagits med för

lågt belopp, och således uppföras med 55 000 kronor.

Posten 3 (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t),

nu 1 763 300 kronor, bör vid bifall till vad jag i det föregående förordat höjas

med 25 800 kronor. De för vikariatsersättningar beräknade medlen, i runt

tal 8 600 kronor, synas vidare vara för lågt uppskattade. Fn höjning med

20 000 kronor synes påkallad. Anslagsposten torde alltså böra uppföras med

(1 763 300 + 25 800 + 20 000 =) i runt tal 1 809 000 kronor.

Posten 4 (särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän) är nu

uppförd med 95 000 kronor. Från denna post bestridas i främsta rummet

kostnaderna för arvodesfyllnad åt klinikamanuenserna vid akademiska sjukhuset.

Aled hänsyn till den arvodesreglering för dessa, som i fjol genomfördes,

synes posten böra uppräknas med 75 000 kronor. Vid bifall till kanslerns

av mig förordade förslag om inrättande av sex nya befattningar som klinikamanuens

torde posten böra höjas med ytterligare i runt tal 30 000 kronor

och således uppföras med (95 000 -f- 75 000 -f- 30 000 =) 200 000 kronor.

Delstaten I beräknar jag således till sammanlagt (1063300 + 45400 +

+ 30 000 + 55 000 + 1 809 000 + 200 000 =) 3 202 700 kronor.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar m. in.

Posten 1 (avlöningar till ordinarie tjänstemän), nu 760 000 kronor, bör

vid bifall till vad jag förut förordat höjas med i runt tal 22 000 kronor till

782 000 kronor.

Posten 2 (arvoden), nu 16 430 kronor, bör höjas med 3 600 kronor till

20 030 kronor och betecknas »förslagsvis».

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Posten 3 (avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården) bör uppföras

med (53 000 + 8 000 =) 61 000 kronor.

Posten 4 (icke-ordinarieposten), nu 697 100 kronor, bör å ena sidan, med

hänsyn till att den i fjol gjorda schablonmässiga höjningen i samband med

den allmänna löneregleringen nu bör ersättas med en mera exakt beräkning,

minskas med 29 000 kronor. Å andra sidan föranleder vad jag i det föregående

förordat en höjning med sammanlagt i runt tal 123 000 kronor. Posten

bör alltså uppföras med tillhopa 791 100 kronor, vilket belopp med hänsyn

till behovet av ökade medel till ålderstillägg torde böra höjas till 800 000

kronor.

Posten 5 (rörligt tillägg), nu 86 936 kronor, torde kunna beräknas till

186 636 kronor.

Delstaten II bör alltså för nästa budgetår uppföras med (782 000 -f+

20 030 + 61 000 + 800 000 + 186 636 =) 1 849 666 kronor.

De särskilda upphör dsmedlen, nu upptagna till 26 866 kronor, böra vid

bifall till vad jag förut tillstyrkt höjas med i runt tal 12 500 kronor, avseende

intendentstjänsten vid gymnastik- och idrottsinstitutionen, och således

uppföras med 39 366 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet bör alltså uppföras med (3 202 700 -f

4" ’ 849 666 — 39 366 =) o 013 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning

med 419 000 kronor. Av denna höjning är i runt tal hälften av automatisk

natur.

Under åberopande av vad jag sålunda samt under avsnitten II och III

anfört hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Uppsala universitets

samlingar och inrättningar m. m., som föranledas

av vad jag i det föregående anfört;

dels besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet

skall med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1948/49, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinäre tjänstemän:

a. Lön-och tjänstgöringspenningar

kronor 1 146 400

Avgå pensionsav
drag

kronor 83 100 kronor 1 063 300

s. 57 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Avlöning sstater.

57

b. Ålderstillägg, förslagsvis

........kronor 45 400

c. Ersättningar till vi
karierande

akademiska

lärare, förslagsvis

........ » 30 000 kronor 1 188 700

2. Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat:
Sahlgren,

G. F. J., professor i nordisk

ortnamnsforskning, personligen:

Lön...........kr. 8 000

Ålderstillägg......> 1 000

Tjänstgöringspenningar » 4 000 kr. 13 000

Laurell, H. F., professor

i medicinsk radiologi personligen

:

kronor 61000

Avgå pensionsavdrag. » 6 000 kronor 55 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 1 809 000

4. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie

tjänstemän, förslagsvis ..... »_200 000

Summa kronor 3 202 700

Anmärkningar till avdelning 1. av avlöning sstaten.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar ocli inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 782 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, förslagsvis » 20 030

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, förslagsvis........... * 61 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 800 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_186 636

Summa kronor 1 849 666

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts -proposition nr 152.

Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl......kronor 3 202 700

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.. . » 1 849 666

Summa kronor 5 052 366

Särskilda uppbördsmedel:

1. — — — — — — — kronor 1 929

2. -------» 10 152

3. ------------ * 14 785

4. Ersättning från gymnastik-

och idrottsin
stitutionen.

....... *_12 500 kronor 39 366

Nettoutgift kronor 5 013 000;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande

särskilda avlöningsstaten för professorer och lärare in. fl.,

som föranledas av vad jag i det föregående anfört;

dels besluta, att vid Uppsala universitet skall från och

med professorn II. F. Laurells avgång från den för honom

inrättade personliga professuren i medicinsk radiologi, dock

tidigast från och med budgetåret 1949/50, inrättas en professur

i röntgendiagnostik;

dels ock till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av kronor 5 013 000.

2. Reservationsanslag till Uppsala universitet: Inköp av en

bokföringsmaskin m. m.

Det större akademiska konsistoriet i Uppsala har i enlighet med framställning

av universitetets drätselnämnd hemställt om ett anslag av 17 000

kronor för inköp av en bokföringsmaskin jämte utrustning till denna. Drätselnämnden

har anfört, att akademiska räntekammaren och kontoret beräknats

skola från och med den 1 juli 1948 få den organisationsform, som föreslagits

av universitetsberedningen (stat. off. utr. 1947:75). Detta innebure

bland annat att universitetets bokföring komme att omläggas från

manuell bokföring till maskinbokföring. Med hänsyn till de långa leveranstiderna

hade nämnden redan beställt en bokföringsmaskin, vilken skulle

kosta 13 890 kronor 40 öre. Härtill komme kostnader för kortlådor och

vissa kontorsinventarier.

Universitetskanslern har tillstyrkt framställningen. Enligt vad kanslern

under hand inhämtat torde det — oberoende av om den av universitets
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts -proposition nr 15‘2.

beredningen föreslagna omorganisationen av drätselverket komme till stånd

eller ej — bli nödvändigt att snarast möjligt och helst redan från och med

nästa budgetår omlägga universitetets bokföring från manuell bokföring

till maskinell.

I en vid universitetsberedningens nämnda betänkande fogad, inom statens

organisationsnämnd upprättad promemoria angående universitetets

drätselverk har anförts bland annat, att bokföringsorganisationen befunnits

i vissa hänseenden mindre tillfredsställande. Den manuella bokföringen

medförde ett synnerligen omfattande omskrivningsförfarande i olika böcker

och innebure stora felmöjligheter samt nödvändiggjorde ett omfattande

avstämningsarbete mellan olika böcker och handlingar. Den nuvarande

bokföringsmetoden försvårade överblickandet av det siffermässiga resultatet

av drätselverkets ekonomiska verksamhet, i första hand förvaltningen

av universitetets förmögenhet, och kunde ofta giva en missvisande uppfattning

om detta resultat. Den manuella bokföringen borde därför ersättas

till vissa delar av ett bokföringssystem, som byggde på användning av en

text skrivande bokföringsmaskin.

Departementschefen. Med hänsyn till vad som anförts rörande olägenheterna

med det nuvarande manuella bokföringssättet tillstyrker jag, att

det begärda anslaget av 17 000 kronor för inköp av en bokföringsmaskin

beviljas. För ändamålet torde böra anvisas ett reservationsanslag med förut

angiven rubrik. Jag hemställer alltsa, att TCungl. Maj:t matte föreslå riksdagen
att

till Uppsala universitet: Inköp av eu bokföringsmaskin

m.m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av ........................ kronor 17 000.

3. Förslagsanslaget till Lunds universitet: Avlöningar.

Lunds universitets avlöningsanslag är för innevarande budgetår uppfört

med 4 143 000 kronor.

Större akademiska konsistoriet har — liksom Uppsalakonsistoriet i

sina anslagsäskanden för nästa budgetår framlagt förslag om relativt betydande

förändringar i personalorganisationen även med bortseende från de

förslag rörande universitetsbiblioteket och den centrala förvaltningen, för

vilka jag förut redogjort.

Kanslerns förslag (frånsett biblioteket och centralförvaltningen) jämte

vissa av konsistoriet därutöver framförda äskanden, vilka jag ansett mig

böra upptaga till prövning, framgå av följande sammanställningar.

A.

1. Återbesättande av den vakanta professuren i jämförande språkforskning,

särskilt indoeuropeisk.

2. Professur i fonetik (principbeslut 1947).

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 153.

3. Laboratorsbefattning och förste amanuens i geofysik och geodesi.

4. Ökade medel till biträdande lärare i kliniska ämnen.

5. Förste assistent vid kemiska centrallaboratoriet.

6. Klinikamanuens vid dermatologiska kliniken.

7. Biträdande lärare i klassisk fornkunskap.

8. Tredje amanuens vid institutionen för folklivsforskning.

9. Andre amanuens vid seminarierna för slaviska och semitiska språk.

10. Förste amanuens vid seminariet för romanska språk.

11. Laboratoriebiträde vid genetiska institutionen.

12. Uppflyttning av akademiträdgårdsmästaren från Ca 20 till Ca 22.

13. Vaktmästare vid zoologiska institutionen.

14. Gemensam vaktmästare vid geologisk-mineralogiska och geografiska

institutionerna.

15. Personliga lönetillägg åt ett laboratoriebiträde och en institutionsvaktmästare.

16. Höjning av anslagsposten till avlöningar åt arbetare vid botaniska

trädgården.

B.

(avseende klinisk undervisning vid Malmö allmänna sjukhus)

17. Tre professurer.

18. Biträdande lärare, arvoden å tillhopa 30 000 kronor.

19. En förste assistent, sju klinikamanuenser.

20. En befattning som preparator.

1. Återbesätt a nde av professuren i jämförande

språkforskning, särskilt in doeuropeisk. Professuren

vid Lunds universitet i sanskrit med jämförande indo-europeisk språkforskning

hade stått vakant sedan år 1927, då den genom beslut av 1947 års

riksdag ändrades till en professur i jämförande språkforskning, särskilt

indoeuropeisk. Beträffande motiveringen härför hänvisas till propositionen

1947:272 (s. 160—163). Sanskritprofessuren hade sedan 1933 varit upptagen

i staten för Lunds universitet utan något avlöningsbelopp, varför

den ej kunnat uppehållas ens med vikarie. I detta förhållande gjordes förra

året icke någon ändring. Kanslern har nu, efter framställning av humanistiska

sektionen och större akademiska konsistoriet, anhållit att medel för

professurens uppehållande måtte upptagas i nästa års stat. Sektionen har

därvid åberopat det stora intresse som ett snart tillsättande av professuren

hade såväl för språkvetenskapen i dess helhet som för de enskilda språken.

Dessutom syntes kompetent sökande omedelbart kunna påräknas.

2. Inrättande av en professur i fonetik. På Kungl.

Maj:ts förslag (propositionen 1947: 272, s. 164—167) fattade 1947 års riksdag

s. k. principbeslut om att vid vartdera av universiteten i Uppsala och

Lund skulle vid tidpunkt, som framdeles bestämdes, inrättas en professur

i fonetik. Enligt universitetsberedningen, vars förslag låg till grund för

statsmakternas beslut, borde professurerna inrättas så snart kompetenta

innehavare kunde påräknas. Kanslern har nu, på framställning av huma
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

nistiska sektionen och större akademiska konsistoriet, hemställt om medel

för uppehållande av den för Lunds universitet avsedda fonetikprofessuren

från och med nästa budgetår. Sektionen har upplyst, att till denna professur,

enligt vad sektionen förvissat sig om, funnes kompetent sökande.

3. Laborator sbefattning och förste amanuens i

geofysik och geodes i. I januari 1947 framlade vetenskapsakademien,

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut samt sjökarteverket

i ett gemensamt betänkande (stat. off. utr. 1947: 6) ett förslag,

utarbetat av en av dessa institutioner gemensamt tillsatt kommitté (den

s.k. Abiskokomrnittén), innebärande att i Kiruna skulle inrättas ett geofysiskt

observatorium. Engångskostnaderna beräknades till 1 355 000 kronor

och årskostnaderna till 152 400 kronor. I samband härmed föreslog

naturvetenskapliga jorskningskommittén, att vid Uppsala universitet skulle

inrättas en professur i geokosmofysik, vid Stockholms högskola en professur

i den fasta, jordens fysik och vid Lunds universitet en laboratorsbefattning

i geofysik och geodesi. Härtill skulle komma anslag till nödiga hjälpkrafter

och till materiel. Ifrågavarande förslag, som tillstyrktes av universiteten

och kanslern, föranledde icke något förslag till 1947 års riksdag.

Det större akademiska konsistoriet i Lund har nu anhållit, att de för

Lunds universitet avsedda befattningarna måtte inrättas från och med

nästa budgetår. Kanslern har erinrat, att han i utlåtande den It mars 1947

tillstyrkt det då föreliggande förslaget.

4. Ökade medel till biträdande lärare i kliniska

ämnen. I arvodesstaten för Lunds universitet äro uppförda vissa arvodesbelopp

å tillhopa 52 780 kronor för biträdande lärare i särskilt angivna

medicinska ämnen ävensom ett »klumpbelopp» å 12 000 kronor för biträdande

lärare i kliniska ämnen att fördelas av Kungl. Maj:t på förslag av

kanslern. Kanslern har hemställt, att sistnämnda belopp måtte för nästa

budgetår höjas med 18 000 kronor till 30 000 kronor.

5. Förste assistent vid kemiska centrallaboratoriet.

Kanslern har tillstyrkt ett av medicinska fakulteten framlagt

förslag om anvisande av ett arvode å 8 160 kronor till en förste assistent

vid detta laboratorium. För undervisning och forskning funne fakulteten

en dylik befattning mycket betydelsefull. Befattningen vore även påkallad

för laboratoriets rationella skötsel året runt.

6. Klinikamanuens vid d e r in a t o 1 o g i s k a kliniken.

Enligt medicinska fakulteten måste den nyinrättade professuren i dermatologi

och venereologi förses med minst en medhjälpare i amanuens ställning.

Kanslern tillstyrker detta förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

7. Biträdande lärare i k 1 a s s i s k fornkunskap m. m.

På förslag- av universitetsberedningen anvisades för budgetåret 1947/48

vid vartdera av universiteten i Uppsala och Lund ett anslagsbelopp av

4 000 kronor för att professorerna i klassisk fornkunskap och antikens

historia skulle kunna befrias från den omfattande kursundervisningen i

antikens kulturella och historiska utveckling ävensom i antikens konsthistoria,

vilken undervisning, ehuru avsedd för studerandena i ämnena klassiska

språk, historia och konsthistoria, hittills omhänderhafts av professorn

i klassisk fornkunskap och antikens historia.

Kanslern har nu tillstyrkt, dels att en biträdande lärartjänst i ämnet

inrättas och dels att kursanslaget å 4 000 kronor ändras till en befattning

som förste amanuens (arvode 4 032 kronor). Till stöd härför åberopas en

framställning av professorn E. Gjerstad, vilken understötts av professorerna

G. Carlsson (historia), S. Bolin (historia) och R. Josephson (konsthistoria).

De senare anföra bland annat följande.

De akademiska lärarna i ämnet klassisk fornkunskap och antikens historia

bestrida icke blott undervisningen av de studenter, som ägna sig åt ett

studium av detta ämne, utan därjämte omhänderhava de undervisning i

antikens historia och antikens konsthistoria jämte examination däri av de

studenter, som studera examensämnena historia och konsthistoria. Cirka

50 elever bruka deltaga i undervisningen i antikens historia och cirka 30

elever i undervisningen i antikens konsthistoria. Därtill komma de 10 å 15

elever, som studera själva ämnet klassisk fornkunskap och antikens historia.

Härav följer, att sistnämnda ämnes lärare ha att ombesörja undervisning

av inemot 100 elever. Självfallet kan denna omfattande undervisning ej

presteras utan att minst 2—3 lärarkrafter stå till förfogande. För närvarande

finnas vid sidan av professorn blott en docent i ämnet, och när denne

snart slutar sin tjänstgöring, finnes ingen utsikt att inom den närmaste

tiden kunna anställa en ny docent i detta ämne. Denna omständighet medför,

att undervisningen i antikens del av examensämnena historia och konsthistoria

inom en snar framtid synes komma att stå utan lärarkraft vid

Lunds universitet.

Professorn Gjerstad har framhållit, att kursen i antikens historia, inräknat

förhör, omfattar cirka 60 timmar och att kursen i antikens konsthistoria

borde ha samma omfattning, ehuru detta hittills ej varit möjligt. Gjerstad

har vidare anfört följande.

Kursanslaget å 4 000 kronor kan tyvärr ej komma till användning för

avsett ändamål, då någon oavlönad eller ostipendierad lärarkraft med

erforderlig kompetens för närvarande ej står till förfogande att tilldelas

anslaget. Det kan dessutom förutses att även i framtiden ostipendierad

docent endast undantagsvis kommer att finnas tillgänglig för tilldelande

av kursanslaget. Ett effektivt anordnande av ifrågavarande kursundervisning

kan icke åstadkommas utan inrättande av en biträdande lärartjänst.

Vidare vill jag ånyo framhålla det lika trängande behovet av inrättandet

av en förste amanuensbefattning vid universitetets antikmuseum. Antiksamlingarna

ha numera nått en sådan omfattning att deras katalogisering,

opaginerad Kontrollera mot PDF

63

Kungl. May.ts proposition nr 152.

bearbetning och vård oundgängligen kräva eu avlönad amanuensbefattning.

Antiksamlingarna utgöra en väsentlig del av undervisningsmaterialet

och förste amanuensbefattningen skulle därför på ett effektivt sätt även

komma undervisningen till godo. Förutom till musealt arbete och till

demonstrationer av museets bestånd av originalföremål och gipsavgjutningar

av antika konstverk skulle amanuensen kunna tas i anspråk för

successiv katalogisering och utlåning av seminariets för klassisk fornkunskap

samling av skioptikonbilder och för administrativa uppgifter mom

seminariet.

8. Tredje amanuens vid institutionen för folk1

i vs forskning. Vid denna institution finnas för närvarande två befattningar

som förste amanuens. Universitetsberedningen föreslog i sitt

betänkande 1946: 81 icke någon annan personalförstärkning än en förste

assistent för undervisning i ämnesgrenen folklivsforskning. Kanslern och

departementschefen funno icke tillräckliga skäl förebragta för detta förslag.

Större akademiska konsistoriet har nu, pa framställning av den ar 1946

nyutnämnde professorn i ämnet, S. Svensson, hemställt om följande personalförändringar,

nämligen att en av befattningarna som förste amanuens

ändras till befattning som förste assistent samt att en andre assistent- och

två tredje amanuensbefattningar nvinrättas. Till stöd härför anföres i huvudsak

följande.

Den ena amanuensen omhänderhar i huvudsak bibliotekets skötsel, den

andra granskningen och realkatalogiseringen av från ortsmed delarna inkomna

bidrag, ingående i det s.k. manuskriptarkivet. Vid sådana väsentliga

delar av institutionen som »gårdsarkivet» och »bildarkivet» har under

senare år icke arbetat någon tjänsteman. Däremot har vid biblioteket och

diverse katalogiseringsarbeten tidtals varit sysselsatta 2 ä 3 extra amanuenser

som avlönats genom att hyresfritt erhålla bostad i institutionen. Dessa

rum behöva nu tagas i anspråk som arbets- och bibliotekslokaler, varför

denna form för erhållandet av arbetshjälp icke längre står till buds.

Den personalbrist som redan tidigare funnits och som nu ytterligare

ökats har haft synnerligen ogynnsamma verkningar för arkivets skötsel,

av vilka den mest påtagliga är att de senast inkomna 3 000 accessionsnumren

icke är katalogiserade. Därigenom kan denna del av arkivet endast

i ringa utsträckning hållas tillgänglig för forskare. Senare år har insamlingsarbetet

i huvudsak bedrivits genom ortsmeddelare. Genom bristen på

arbetskraft har dock från arkivets sida icke i önskad utsträckning kunnat

utövas den ingående granskning, som kräves för att detta material skall

få ett pålitligt vetenskapligt värde. Denna påtvungna underlåtenhet blir

i framtiden omöjligt att reparera, i och med att de äldre traditionsbärarna

do bort.

För här nämnda katalogiserings- och gransknmgsarbete behovas tva

befattningar, den ena för folkdikt och folktro, den andra för folksed och

materiell kultur. Redan såväl på grund av kompetenskrav som arbetstid

behöva dessa befattningar inrättas som en förste och en andre assistenttjänst,

Därtill kommer att dessa befattningshavare även böra ha en viss

undervisningsskyIdighet. För att medhinna de omfattande katalogiseringsarbetena

är det nödvändigt att assistenterna ha för var sin avdelning en

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

tredje amanuens. För skötseln av biblioteket behöves fortfarande en förste

amanuens, som även skulle omhänderha institutionens tidskriftsindex, klippsamling

samt en underavdelning av arkivet, benämnd »avskrifts- och avhandlingsarkivet».

Kanslern har tillstyrkt inrättande av en befattning som tredje amanuens.

9. Andre a manuens, gemensam för seminariern a

för slaviska och semitiska språk. Professorerna K. 0.

Falk och S. Dedering ha hemställt om en gemensam befattning som förste

amanuens för nämnda seminarier. De anföra bland annat följande.

Från och med höstterminen 1947 förfoga de båda seminarierna över egna

institutionslokaler. Universitetsberedningen hade anfört, att en förste

amanuensbefattning torde bli behövlig för slaviska seminariet, då institutionsfrågan

lösts. Motsvarande seminarier i Uppsala ha år 1947 erhållit var

sm andre amanuens. Förutom uppgiften att handha bibliotekens skötsel

(kompletteringar och fortlöpande nyanskaffningar) kommer för amanuensbefattningen

expeditionstjänst samt biträde med vissa tekniska arbeten

vid institutionerna.

Kanslern har föreslagit, att en befattning som andre amanuens inrättas

för ifrågavarande ändamål.

10. Förste amanuens vid seminariet för romanska

språk. På förslag av universitetsberedningen erhöll seminariet vid Uppsala

universitet i romanska språk en befattning som förste amanuens. Beredningen

uttalade därjämte, att en sådan befattning borde inrättas även

vid Lunds universitet, så snart de romanska språken erhållit de nya seminarielokaler,

som ställts i utsikt.

Större akademiska konsistoriet har på hemställan av professorerna A.

Lombard (romanska språk) och O. Arngart (engelska språket) gjort framställning

om inrättande av en amanuensbefattning för vartdera av seminarierna

i romanska språk och engelska språket. Kanslern har icke upptagit

denna framställning bland sina anslagsäskanden, vilket torde ha berott på,

att av nämnda professorers framställning framgick, att seminariernas lokalfråga

ännu i september 1947 icke hade lösts.

Enligt nu föreliggande upplysning förfogar romanska seminariet sedan

december 1947 över nya, rymliga och ändamålsenliga lokaler, där en amanuens

utan svårigheter kan beredas arbetsplats. Det upplyses vidare, att

seminariets bibliotek omfattar över 100 hyllmeter böcker.

11. Laboratoriebiträde vid genetiska institutionen.

Kanslern tillstyrker att en dylik befattning i lönegraden Ca 11 inrättas för

att tillgodose behovet av teknisk arbetshjälp åt laboratorn i cytologi, vilken

befattning inrättades genom beslut av 1946 års riksdag. Till stöd härför

åberopas ett yttrande av institutionsföreståndaren, professorn A. Miintzing,

vari anförts i huvudsak följande.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 152.

Laboratorn har till uppgift att självständigt svara för forskningen och

undervisningen i cytologi vid institutionen och behöver för att kunna fullgöra

dessa åligganden i första hand teknisk assistans. Givetvis kommer

institutionens resurser i görligaste mån att ställas till hans förfogande, men

då det nuvarande laboratoriebiträdet helt behövs för att tillgodose institutionsföreståndarens

behov av arbetshjälp, är det nödvändigt att en annan,

tillräckligt kvalificerad person anställes för att hjälpa laboratorn med preparatframställning,

kromosomtalsbestämningar och många andra uppgifter,

som föranledas av hans forskningsarbete. Då det ej är möjligt att avsätta

så stort belopp av institutionens materialanslag, som skulle behövas för

avlöning av ett sådant kvalificerat biträde, är den enda rationella lösningen

att inrätta en ny laboratoriebiträdestjänst vid institutionen.

12. Uppflyttning av befattningen som akademiträdgårdsmästare

från Ca 20 till Ca 22. Kanslern anför

härom följande.

Naturvetenskapliga forskningskommittén föreslog i sitt betänkande

1945: 48, att akademiträdgårdsmästarbefattningen i Lund skulle uppflyttas

till samma lönegrad som innehaves av akademiträdgårdsmästaren i Uppsala

eller alltså från Ca 20 till Ca 22. Detta förslag var år 1946 föremål för

Kungl. Maj:ts prövning. Jag hade tillstyrkt uppflyttningen, likaså allmänna

lönenämnden, medan statskontoret ställt sig avvisande till förslaget. Föredragande

departementschefen intog samma ståndpunkt som statskontoret

(se proposition 1946: 273, s. 54—57).

I anledning av förnyad framställning från vederbörande universitetsmyndigheters

sida om vidtagande av åtgärder i syfte att åvägabringa jämställdhet

i löneavseende mellan ifrågavarande befattningar i Uppsala och

Lund tillstyrkte jag i underdånigt yttrande den 31 mars 1947 bifall till

framställningen. Denna föranledde emellertid icke något förslag till riksdagen

från Kungl. Maj:ts sida.

Frågan har nu ånyo upptagits av universitetsmyndigheterna i Lund. Då

jag icke kan finna att arbetsuppgifterna för akademiträdgårdsmästarna

i Uppsala och Lund motivera en olika löneställning tillstyrker jag liksom

tidigare att akademiträdgårdsmästaren i Lund erhåller den begärda löneuppflyttningen.

Kostnaden härför uppgår till 924 kronor.

13. Vaktmästare (Ce 9) vid zoologiska institutionen.

Större akademiska konsistoriet och kanslern ha på så sätt biträtt en

av institutionsföreståndaren, professorn B. Hanström, gjord framställning

om inrättande av en befattning som eldare och trädgårdsskötare vid institutionen,

att de förordat, att en vakt mästar tjänst i lönegraden Ce 9 nyinrättas

vid sidan av de två befintliga befattningarna som institutionsvaktmästare

(Ca 11) och hantverkare (Ca 10). Till stöd för sitt förslag har Hanström

anfört i huvudsak följande.

Genom institutionens under de två senaste decennierna mycket starka

expansion har arbetsbördan för dess vaktmästare och hantverkare mycket

kraftigt ökats. Kraven på hjälp med apparatur, smärre reparationer, inpackning

av försändelser på en med ett museum förbunden institution och

annat expeditionsarbete jämte tillverkning av möbler och andra inventarier

5 — Bihang till riksdagens protokoll 191/8. 1 samt. Nr 152.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

1m sålunda befunnit sig i ständig stegring. Successivt ha därför sådana göromål

som städningen, gaturenhållningen och skötseln av institutionens park

måst avkopplas från vaktmästartjänstgöringen, och många arbeten, t. ex.

tillverkning av erforderliga möbler, som förr kunde medhinnas på institutionens

verkstad, ha måst beställas från andra hantverkare. Trots detta

ha vaktmästaren och hantverkaren under de sista åren fullgjort en numera

ansenlig övertidstjänstgöring för att institutionsarbetet skulle tillfredsställande

kunna bedrivas. Denna har nu nått en sådan omfattning, att inrättandet

av ytterligare en fast anställning, lämpligen i form av en eldarbefattning,

är ett ofrånkomligt behov för institutionen.

Enligt uppgifter från vaktmästaren och hantverkaren, vilka jag kan

vitsorda, utgör övertidsarbetet för var och en av dem 237 timmar per år,

alltså sammanlagt 474 timmar, trots att sedan flera år under eldningssäsongen

en särskild man är anställd som hjälp till skötsel av pannorna

och framforsling av bränsle under 3 timmar per dag. Om eldningssäsongen

räknas till 24 veckor (vilket är mycket lågt uppskattat), kommer arbetstiden

för denna hjälp att uppgå till 432 timmar per år. Enbart för att ersätta

övertidstjänstgöringen och fullgöra nyssnämnda hjälp vid eldningen

åtgå sålunda 474 + 432 arbetstimmar årligen, d. v. s. 5 månaders tjänstgöring.

Gaturenhållningen och trädgårdsarbetet, som nu utföres av särskilt

betald extra arbetskraft, upptar en mans fullständiga arbetstid under

de 6 månader, april—september, som trädgårdsarbetet pågår, varför en

anställning av ytterligare en ordinarie arbetskraft av denna kategori icke

innebär någon större kostnadsökning för statsverket. Genom anställning

av en person som eldare och trädgårdsskötare skulle dessutom de nuvarande

vaktmästarnas arbetskraft i viss utsträckning frigöras för sådant arbete

som tillverkning av nya montrer för det ständigt tillväxande museet, ersättning

av förbrukade och föråldrade apparater och möbler samt reparationer,

vilket arbete, som redan nämnts, för närvarande i stor utsträckning

måste utföras på beställning från annat håll.

14. Gemensam vaktmästare vid geologisk-m i n e r alogiska

och geografiska i n s t i t u t i o n e r n a. Under Lunds

universitets materielanslag är uppfört ett belopp å för innevarande budgetår

3 800 kronor till gemensamma utgifter vid nämnda institutioner, vilka

äro inrymda i en gemensam byggnad. Anslagsmedlen äro avsedda för eldning

och andra gemensamma angelägenheter och utgifter. Professorn A.

Hcidding har hemställt, att i stället för 2 800 kronor av nämnda belopp

måtte inrättas en vaktmästarbefattning i lönegraden Ce 9. Svårigheten att

erhålla och behålla en värdefull arbetskraft gjorde det i hög grad önskvärt

att fastare binda den eldare och maskinist, som under en följd av år mot

timarvode tjänstgjort vid institutionerna. Det syntes även vara ett berättigat

krav från arbetstagarens sida att beredas en tryggare ställning och

pensionsrätt. Konsistoriet har biträtt denna framställning, som emellertid

ej upptagits av kanslern.

15. Personliga lönetillägg åt ett laboratoriebiträde

och en institutionsv aktmästare. Konsistoriet

har anhållit dels att laboratoriebiträdesbefattningen i Ca 11 vid geologisk
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

mineralogiska institutionen måtte uppflyttas till lönegraden Ca 20 såsom

praktisk assistentbefattning eller, alternativt, att tjänstens innehavare,

Ingrid Nilsson måtte tillerkännas ett personligt lönetillägg, dels ock att

institutions vaktmästaren vid botaniska institutionens systematiska avdelning

Nils Raquette måtte uppflyttas från Ca 11 till Ca 13. Till stöd härför

åberopas framställningar från vederbörande institutionsföreståndare, vari

anförts följande.

Beträffande Ingrid Nilsson. Mineralogisk-geologiska institutionen är,

enligt vad erfarenheten visat, i hög grad i behov av en kvalificerad kraft

såsom laboratorietekniker i Ca 19 eller praktisk assistent i Ca 20. Den är

för institutionens drift till och med mera oumbärlig än de rent vetenskapliga

assistentbefattningarna. Institutionen har också under en följd av år haft

tillgång till en sådan kraft i sitt laboratoriebiträde, fru Ingrid Nilsson.

Fru Nilsson äger inte endast den tekniska utbildning och skicklighet som

fordras av ett laboratoriebiträde, hon har även förvärvat kunskaper och

erfarenhet som göra henne kvalificerad för mera krävande uppgifter. Sålunda

har fru Nilsson efter avlagd studentexamen och fackutbildning vid

handelsinstitut vid sidan av sitt arbete på mineralogisk-geologiska institutionen

bedrivit ingående och omfattande studier i mineralogi, petrografi

och geologi. Fru Nilssons allmänna utbildning och kunskaper i geologi och

mineralogi kunde berättiga henne till högre betyg i filosofie kandidatexamen

och i flera hänseenden, särskilt i kännedom om de mineralogiska och petrografiska

forskningsmetoderna motsvarar hennes kunskaper väl de krav som

ställas för filosofie licentiatexamen. Hon äger mycket goda språkkunskaper

(engelska, franska, tyska), och hon har på grund härav även kunnat förvärva

en god kännedom om den mineralogiska, petrografiska och geologiska

facklitteraturen. Tack vare sin grundliga utbildning och sina omfattande

kunskaper har fru Nilsson kunnat självständigt genomföra arbetsuppgifter

som krävt inte endast teknisk skicklighet och organisationsförmåga utan

även vetenskaplig fackutbildning, litteraturkännedom och förtrogenhet likaväl

med instrument och forskningsmetoder som med samlingar, arkiv och

bibliotek.

Beträffande Nils Raquette. Raquette är fullt utbildad bokbindare och

har tidigare varit verksam som sådan. Då han har kvar sin arbetsapparatur

på institutionen, kan han på mångfaldiga sätt och skyndsamt fullgöra

arbete, som annars fått lämnas till hantverkare och därtill måst finansieras

av materialanslaget. Här föreligger således en specialisering i den riktning,

att den kommer institutionen på flera sätt till godo, just på samma sätt som

genom en person med mekaniska intressen. Raquette utför även på andra

sätt specialuppgifter. Han har för den organografiska kursen om hand differentierade

groningsserier, vilka kräva stor rutin och påpasslighet. Han har

om hand vissa fotografiska uppgifter. Vid det nyinrättade laboratoriet för

markforskning har han börjat arbeta sig in i teknik och skötsel av den specialiserade

och till en del sensibla apparaturen.

Kanslern har tillstyrkt anvisande av personliga lönetillägg åt Ingrid

Nilsson och Raquette med respektive 1 740 kronor och 400 kronor eller

samma belopp, varmed personliga lönetillägg nu utgå till laboratoriebiträdet

Elsa Nyholm och institutionsvaktnuistaren G. Hultzén.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Statskontoret har avstyrkt ifrågavarande förslag. Ämbetsverket anför:

Då vid den statliga lönesättningen hänsyn endast kan tagas till de arbetsuppgifter,

som enligt den fastställda organisationen normalt skola vara

förenade med varje särskild tjänst, måste statskontoret avstyrka de begärda

uppflyttningarna av befattningarna såsom laboratoriebiträde å mineralogiska

institutionen från It till 20 lönegraden och institutionsvaktmästare

vid botaniska institutionen från 11 till 13 lönegraden. Det alternativa yrkandet,

att personliga lönetillägg måtte utgå till innehavarna av de nämnda

befattningarna, kan icke heller biträdas av ämbetsverket.

Statens lönenämnd avstyrker framställningen, i vad avser Raquette men

tillstyrker beträffande Ingrid Nilsson, att åt henne inrättas en personlig befattning

i högst lönegraden Cg 20. Lönenämnden anför följande.

Med anledning a.v ett av institutionsvaktmästarutredningen framställt

förslag beviljades institutionsvaktmästaren i dåvarande lönegraden A 7

Hultzén vid astronomiska observatoriet i Lund ett personligt lönetillägg

om 400 kronor för år, ungefärligen motsvarande skillnaden i avlöning mellan

lönegraderna A 7 och A 9. På grund av beslut vid 1947 års riksdag utgår

ett liknande tillägg, utgörande 1 740 kronor för år, till laboratoriebiträdet

Nyholm vid botaniska institutionens i Lund systematiska avdelning. Det

sistnämnda beloppet torde ha avvägts att motsvara skillnaden mellan avlöningarna

i A 7: 9 och A 16: 16 (statsutsk. uti. 1947: 247 s. 49). Under hänvisning

till de sålunda medgivna förmånerna hemställer kanslern, att personliga

lönetillägg måtte få utgå jämväl till två andra tjänstemän vid Lunds

universitet, nämligen institutionsvaktmästaren (Ca 11) Raquette vid botaniska

institutionens systematiska avdelning och laboratoriebiträdet (Ca 11)

Nilsson vid mineralogiska institutionen. Vad i ärendet är upplyst rörande

Raquettes arbetsuppgifter och kvalifikationer utgör enligt lönenämndens

mening icke tillräcklig motivering för beredandet av särskilda förmåner

utöver dem, som åtfölja tjänsten. I fråga om Nilsson inhämtas av handlingarna,

att hon på grund av sin teoretiska och praktiska utbildning kunnat

anförtros göromål av betydligt mera självständig och kvalificerad art

än som eljest ankomma på personal i laboratoriebiträdes ställning. Det

synes ligga nära till hands att jämföra Nilssons tjänstgöring med den, som

fullgöres av vissa assistenter och amanuenser. Lönenämnden, som finner

skäl tala för att Nilsson beredes en löneställning, vilken bättre svarar mot

hennes kompetens och arbetsuppgifter, måste emellertid ställa sig tveksam

till förslaget att åvägabringa en dylik förbättring genom beviljandet av ett

personligt lönetillägg. Utnyttjandet av denna avlöningsform bör nämligen

enligt lönenämndens mening om möjligt undvikas. Lönenämnden vill i stället

ifrågasätta, huruvida icke för Nilsson borde inrättas en extra tjänst i

högre lönegrad än hennes innehavande ordinarie tjänst. Vederbörande

institutionsföreståndare har i ärendet hänvisat till den å genetiska institutionen

anställda försöksassistentens löneställning, Ca 20. Löneförmånerna

till andre amanuens motsvara, om hänsyn tages till den avkortade tjänstgöringstiden,

lönen i 20 löneklassen å 3-ort. Med beaktande härav synes

intet vara att erinra mot att den här ifrågavarande extra tjänsten hänföres

till högst Cg 20. För Nilsson, som enligt inhämtad uppgift är placerad i

14 löneklassen, skulle härvid uppkomma en löneökning av högst 1 860 kro
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

nor för år, eller något mera än det föreslagna personliga lönetillägget, vilket

emellertid beräknats med utgångspunkt från de löner, som utgingo före den

1 juli 1947.

16. Höjning av anslagsposten till avlöningar åt

arbetare vid botaniska trädgården. Posten är för innevarande

budgetår uppförd med 30 000 kronor. Större akademiska konsistoriet

har hemställt om en anslagshöjning med 11 000 kronor. Kanslern tillstyrker

för sin del en höjning med 6 000 kronor.

17—20. Personal för klinisk undervisning vid

Malmö allmänna sjukhus. I propositionen 1947:287 föreslog

Kungl. Maj:t riksdagen bland annat att dels bemyndiga Kungl. Maj:t att

i huvudsaklig överensstämmelse med vad i propositionen förordats träffa

avtal med Malmö stad om anordnande av medieinskt-klinisk undervisning

vid allmänna sjukhuset i Malmö, dels ock besluta, att vid Lunds universitet

skulle från och med budgetåret 1948/49 eller den senare tidpunkt, som av

Kungl. Maj:t bestämdes, inrättas en professur i praktisk medicin, en professur

i kirurgi samt en professur i obstetrik och gynekologi, förenade med

överläkartjänster vid nämnda sjukhus.

Riksdagen fattade beslut i enlighet med ifrågavarande förslag.

Avtal har numera träffats rörande ifrågavarande undervisning.

Kanslern har nu överlämnat av det större akademiska konsistoriet tillstyrkta

framställningar från medicinska fakulteten om vissa åtgärder för

anordnande från och med den 1 juli 1948 av medieinskt-klinisk undervisning

vid allmänna sjukhuset samt om anslag för ändamålet.

Medicinska fakulteten har anfört bland annat följande.

Fakulteten vill framhålla önskvärdheten av att ifrågavarande undervisning

kan anordnas redan från och med den 1/7 1948. Föreläsningslokaler

för undervisning i obstetrik och gynekologi finnas redan vid kvinnokliniken

i Malmö. För undervisningen i medicin och kirurgi planeras viss tillbyggnad,

vartill preliminära ritningar även uppgjorts. Denna nybyggnad torde

kunna färdigställas under det närmaste året. För att ej behöva avvakta

tillkomsten av denna nämnda nybyggnad kan enligt vad fakulteten inhämtat

vid överläggningar med vederbörande myndigheter vid Malmö

allmänna sjukhus, provisoriska lokaler anordnas för föreläsningarna i medicin

och kirurgi inom sjukhusets lokaler.

Behovet av undervisningens omläggning har ytterligare skärpts genom

att vederbörande myndigheter från och med höstterminen 1947 tilldelat

fakulteten ett ökat antal nybörjare; från 20^-25 till 30 nybörjare varje

termin.

Kanslern anför för egen del i huvudsak följande.

Under avlöningsanslaget för Lunds universitet böra äskas medel för följande

professurer, nämligen en i praktisk medicin, en i kirurgi samt

en i obstetrik och gynekologi.

opaginerad Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

Fakulteten har funnit följande biträdande lärarbefattnmgar

i kliniska ämnen erforderliga i Malmö, nämligen

1) Tva biträdande lärare i praktisk medicin å 4 000 kronor kronor

2) Två biträdande lärare i kirurgi å 4 000 kronor........ »

3) Fn biträdande lärare i obstetrisk operationslära ...... »

4) En lärare i patologi ............................... ;>

5) En lärare i kliniska laborationer.................... »

6) Två biträdande lärare i ortopedi å 4 000 kronor........ »

7) En biträdande lärare i röntgendiagnostik ............ »

8) En lärare i odontologi ............................. »

9) En lärare i anestesiologi ........................... »

8 000

8 000

2 250

5 000

560

8 000

4 000

800

500

Summa kronor 37 110.

o under 1) och 2), 4) och 5) samt 7) och 8) upptagna lärararvodena

aterfmnas i utredningsmannens, landshövding A. Thomson, förslag med

allenast den skillnaden att utredningsmannen upptagit arvodet för en av

de biträdande lärarna i kirurgi till 5 000 kronor och arvodet till den biträdande

läraren i röntgendiagnostik till 3 000 kronor mot fakultetens förslag

att i bada dessa fall skulle utga arvoden å 4 000 kronor. Enligt utredningsmannens

förslag har för lärare i ortopedi upptagits ett arvode av 2 520

kronor medan fakulteten under 6) beräknat arvoden å 4 000 kronor till två

lärare i ortopedi. Vidare har fakulteten på anförda skäl funnit lärararvoden

böra utgå för de under 3) och 9) angivna ändamålen.

För min del får jag i första hand föreslå att ett belopp av 5 000 kronor

upptages för en lärare i patologi. Beträffande övriga arvoden för ovannämnda

ändamål har det synts mig lämpligt, att dessa arvoden icke nu

preciseras utan att — i analogi med vad jag i annat sammanhang förordat

med avseende å tillgodoseendet av behovet av kliniska lärarkrafter vid

Lunds universitet — i staten uppföres ett klumpbelopp, att sedermera fördelas

av Kungl. Maj:t på förslag av kanslern för rikets universitet. Detta

belopp synes mig för nästa budgetår kunna begränsas till 25 000 kronor.

Enligt utredningsmannens förslag skulle i Malmö erfordras en förste

assistent och tre kliniska amanuenser. Fakulteten har beräknat erforderligt

dels en förste assistent i patologisk anatomi (8 160 kronor), dels två amanuenser

vid en var av de medicinska och kirurgiska klinikerna (4 X 3 000 =

= 12 000 kronor), dels ock en amanuens vid en var av de obstetrisk-gynelcologiska

och ortopediska klinikerna samt röntgendiagnostiska avdelningen

(3X3 000 = 9 000 kronor). Sammanlagt skulle alltså för ifrågavarande

ändamål erfordras ett belopp av (8 160 + 12 000 + 9 000 =) 29 160 kronor.

Då jag funnit behov föreligga av de av fakulteten begärda befattningarna,

tillstyrker jag fakultetens i ärendet gjorda framställning.

Under den i avdelning I ingående anslagsposten till särskilda löneförmåner

till icke-ordinarie tjänstemän torde böra uppföras ett belopp av i runt

tal 38 000 kronor till arvodesfyllnad för omförmälda kliniska amanuenser.

I enlighet med fakultetens förslag tillstyrker jag, att under avdelning II

(anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal) beräknas

medel för nästa budgetår till en preparator i lönegraden Ce 14. Däremot

har jag icke ansett mig böra tillstyrka, att redan för nästa budgetår vid en

var av de medicinska, kirurgiska samt obstetrisk-gynekologiska klinikerna

skulle i enlighet med fakultetens förslag anställas ett kanslibiträde. Jag utgår

visserligen ifrån, att klinikföreståndarna (= de nytillkommande profes
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts -proposition nr 152.

sorerna i nämnda ämnen) böra med avseende a biträdeshjälp likställas med

övriga kliniska professorer, men härmed synes mig likväl kunna anstå till

dess samtliga här ifrågavarande tre professorsbefattningar blivit försedda

med ordinarie innehavare och i samband därmed det vetenskapliga forskningsarbetet,

som i första hand motiverar anställande av berörda arbetskrafter,

kan komma att igångsättas.

Departementschefen.

Lunds universitets professur i sanskrit med jämförande indoeuropeisk

språkforskning, som stått vakant i 20 år, ändrades i fjol efter förslag av

universitetsberedningen till en professur i jämförande språkforskning, särskilt

indoeuropeisk. Universitetsberedningens avsikt synes ha varit, att den

omreglerade professuren skulle tillsättas omedelbart. I den avlöningsstat

för universitetet, som framlades i propositionen 1947: 272, upptogos emellertid

ej de för professurens tillsättande erforderliga avlöningsmedlen, vilka

varit indragna sedan år 1933. I likhet med kanslern förordar jag, att för

nästa budgetår medel anvisas för ändamålet.

Jag anser mig däremot icke kunna tillstyrka kanslerns förslag, att för

nästa budgetår skulle anvisas medel för tillsättande av den i princip beslutade

professuren i fonetik samt för vissa befattningar i geofysik. Ej heller

är jag beredd att för närvarande biträda förslaget om inrättande av en

befattning som förste assistent vid kemiska centrallaboratoriet.

För innevarande budgetår har anvisats ett belopp av 12 000 kronor till

biträdande lärare i kliniska ämnen. Härutöver finnas i arvodesstaten anvisade

vissa arvodesbelopp för biträdande lärare (extra laborator) i särskilt

angivna ämnen. Kanslern har förordat, att beloppet å 12 000 kronor skulle

höjas med 18 000 kronor. Jag anser mig icke för närvarande kunna biträda

detta förslag men förutsätter, att Kungl. Maj:t skall äga att pa förslag

av kanslern medgiva, att ifrågavarande arvodesbelopp skola få disponeras

på annat sätt än som från början förutsatts, därest skäl därtill skulle finnas

föreligga. Härigenom kan måhända vinnas ett effektivare utnyttjande av

för biträdande lärare (extra laborator) tillgängliga medel.

Från och med innevarande budgetår har vid Lunds universitet inrättats

en professur i dermatologi och venereologi. Jag finner i likhet med kanslern

erforderligt, att medel nu anvisas till avlöning åt en klinikamanuens såsom

medhjälpare åt professurens innehavare.

Under hänvisning till vad jag anfört beträffande Uppsala universitets

motsvarande anslagsfråga tillstyrker jag, att från och med nästa budgetår

även vid Lunds universitet inrättas en befattning som biträdande lärare i

klassisk fornkunskap samt att i samband därmed det ämnet tilldelade kursanslaget

å 4 000 kronor ändras till att avse arvode åt en förste amanuens

(4 032 kronor).

De skäl som anförts för en viss personalförstärkning vid institutionen

för folklivsforskning har jag funnit bärande. På sätt kanslern anfört torde

opaginerad Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

därför för nästa budgetår böra anvisas 1 200 kronor till en tredje amanuens

vid institutionen. Då seminarierna för slaviska och semitiska språk samt

för romanska språk numera fått sina lokalfrågor ordnade, torde — såsom

förra året förutsattes — amanuensbefattningar nu inrättas för dem. För de

två förstnämnda bör därvid i enlighet med kanslerns förslag inrättas en

gemensam befattning som andre amanuens (arvode 2 400 kronor) och för

det sistnämnda en befattning som förste amanuens.

Jag finner erforderligt, att innehavaren av den nyinrättade befattningen

vid genetiska institutionen som laborator i cytologi får tillgång till teknisk

biträdeshjälp. För ändamålet torde böra inrättas en tjänst som laboratoriebiträde

i lönegraden Ce 11.

Förslaget om uppflyttning i lönegrad av befattningen som akademiträdgårdsmästare

är jag icke heller i år beredd att biträda. Ej heller anser jag

mig kunna förorda bifall till förslaget om personligt lönetillägg åt institutionsvaktmästaren

N. Raquette. Däremot anser jag mig kunna på så sätt biträda

förslaget om personligt lönetillägg åt laboratoriebiträdet Ingrid Nilsson,

att jag i likhet med statens lönenämnd tillstyrker, att åt henne inrättas

en personlig befattning i lönegraden Cg 20. Hennes ordinarie befattning

i lönegraden Ca 11 bör därvid givetvis icke uppehållas av annan.

Goda skäl synas ha anförts för inrättande av två vaktmästartjänster i

lönegraden Ce 9, den ena vid zoologiska institutionen och den andra gemensam

för mineralogisk-geologiska och geografiska institutionerna. Jag

tillstyrker därför att medel nu anvisas för ändamålet.

För avlöningar åt arbetare vid botaniska trädgården torde i enlighet

med kanslerns förslag böra anvisas ett med 6 000 kronor förhöjt belopp.

Jag framhöll i fjol såsom angeläget, att den planerade undervisningen i

vissa kliniska ämnen vid Malmö allmänna sjukhus skulle kunna komma till

stånd från och med läsåret 1948/49. Jämlikt bemyndigande, som lämnades

av 1947 års riksdag, har avtal numera träffats med Malmö stad om anordnande

av sådan undervisning från och med den 1 juli 1948. I enlighet härmed

böra nu medel anvisas för inrättande av erforderliga tjänster. Det förslag

härutinnan, som framlagts av kanslern, synes kunna godtagas. Från och med

den 1 juli 1948 böra alltså inrättas

tre professurer, nämligen en i praktisk medicin, en i kirurgi och en i obstetrik

och gynekologi, förenade med överläkartjänster vid ifrågavarande

sjukhus,

vissa arvodesbefattningar som biträdande lärare eller lärare,

en befattning som förste assistent i patologisk anatomi,

sju befattningar som klinikamanuens (amanuens vid röntgendiagnostiska

avdelningen inräknad), samt

en befattning i Ce 14 som preparator.

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj ds proposition nr 152.

Biträdande lärare böra förordnas till erforderligt antal. Härvid räknar jag

liksom kanslern med att för en lärare i patologi bör avses ett belopp av

5 000 kronor. Övriga lärararvoden torde böra bestämmas av Kungl. Maj:t

på förslag av kanslern. För ändamålet torde de medel å arvodesstaten för

Lunds universitet, som stå till medicinska fakultetens förfogande för arvoden

till biträdande lärare m. fl., böra förstärkas med 25 000 kronor. Jag

förutsätter, i anslutning till vad jag förut anfört, att eventuella besparingar

å detta belopp efter bestämmande av Kungl. Maj:t skola få användas även

för klinisk undervisning i Lund.

Anslaget till avlöningar vid Lunds universitet torde med beaktande av

vad jag i det föregående anfört böra beräknas på följande sätt.

I. Professorer och lärare m. fl.

Posten 1 a (lön och tjänstgöringspenning åt ordinarie tjänstemän), nu

1 034 000 kronor, bör höjas med 48 000 kronor. A andra sidan bör pensionsavdragsbeloppet

uppräknas med 3 700 kronor, varför posten bör uppföras

med 1 078 300 kronor. Posten 1 b och 1 c böra uppföras med oförändrade

belopp, 43 800 kronor, respektive SO 000 kronor.

Posten 2 (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t),

nu uppförd med 1 834 200 kronor, bör å ena sidan vid bifall till vad jag i

det föregående förordat höjas med 79 500 kronor. A andra sidan torde för

vikariatsersättningar icke behöva beräknas högre belopp än omkring 25 000

kronor, varför den för ändamålet med omkring 98 000 kronor uppförda delposten

kan minskas med 73 000 kronor. Arvodesposten torde därför böra

uppföras med 1 8JfO 700 kronor.

Posten 3 (särskilda löneförmåner till icke-ordinarie tjänstemän) är för

innevarande budgetår uppförd med förslagsvis 75 000 kronor. Från posten

bestrides bland annat arvodesfyllnad åt amanuenserna vid medicinska klinikerna.

Med hänsyn till tillkomsten av nya sådana amanuensbefattningar

samt till den i fjol genomförda arvodesregleringen synes posten för nästa

budgetår böra uppräknas med i runt tal 100 000 kronor till 175 000 kronor.

Delstaten I beräknar jag således till (1 078 300 -j- 43 800 -j- 30 000 -f+

1 840 700 + 175 000 =) 3 167 800 kronor.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets samlingar och inrättningar m. rn.

Posten 1 (avlöningar till ordinarie tjänstemän), nu 521 500 kronor, bör

vid bifall till vad jag i det föregående förordat höjas med i runt tal 5 500

kronor till 527 000 kronor.

Posten 2 (arvoden) torde böra uppföras med oförändrat belopp, 12 540

kronor.

Posten 3 (avlöningar till arbetare vid botaniska trädgården), nu 30 000

kronor bör höjas med 6 000 kronor till 36 000 kronor.

Posten 4 (avlöningar till övrig icke-ordinarie personal) är nu uppförd

med 500 000 kronor, varav dock endast 475 000 kronor må disponeras.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 152.

Sistnämnda belopp bör därför tagas till utgångspunkt. Vid bifall till vad

jag förut förordat uppkommer en merkostnad av i runt tal 119 000 kronor,

varjämte för löneklassuppflyttningar synes böra beräknas ett belopp av

10 000 kronor. Förevarande anslagspost torde därför för nästa budgetår

böra uppföras med (475 000 + 119 000 + 10 000 =) 604 000 kronor.

Posten 5 (rörligt tillägg) synes böra uppföras med ett till 120 021 kronor

förhöjt belopp.

Delstaten II beräknar jag alltså till sammanlagt 1 299 561 kronor.

Särskilda uppbärdsmedlen beräknar jag till oförändrat belopp, 5 761

kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet bör alltså uppföras med (3 167 800 +

+ 1 299 561 — 5 761 —) 4 461 600 kronor, vilket innebär en anslagshöjning

med 318 600 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda samt under avsnitten II och III

anfört hemställer jag nu, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i personalförteckningen för vissa tjänstemän vid Lunds

universitets samlingar och inrättningar m. m., som föranledas

av vad jag i det föregående anfört;

dels besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1948/49, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön- och tjänstgöringspenningar

kronor 1 169 000

Avgå pensionsavdrag

m. m.

kronor 90 700 kronor 1 078 300

Avlöning sstater.

b. Älderstillägg, förslagsvis

........ kronor 43 800

c. Ersättningar till

vikarierande

akademiska lärare,

förslagsvis .......»_30 000 kronor 1 152 100

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts -proposition nr 152.

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis kronor 1 840 700

3. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie

tjänstemän, förslagsvis ....... »__175 000

Summa kronor 3 167 800.

Anmärkning till avdelning 1. av avlöning sstaten.

II. Yissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 527 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t......... » 12 540

3. Avlöningar till arbetare vid botaniska

trädgården, förslagsvis............. » 36 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis .............. » 604 000

5. Rörligt tillägg, för slag vis . ....... »__120 021

Summa kronor 1 299 561

Sammandrag.

I. Professorer och lärare m. fl........kronor 3 167 800

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. . . » 1 299 561

Summa kronor 4 467 361

Särskilda uppbördsmedel:

—--—----------kronor 5 761

Nettoutgift kronor 4 461 600;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar

i den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande

särskilda avlöningsstaten för professorer och lärare m. fl.,

som föranledas av vad jag i det föregående anfört;

dels ock till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag

av

kronor 4 461 600.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

4. Reservationsanslag till Lunds universitet: Utrustning

för medicinskt-klinisk undervisning vid

allmänna sjukhuset i Malmö.

Av det för innevarande budgetår beviljade förslagsanslaget till Universitetssjukhus

har ett delanslag av högst 60 000 kronor anvisats till utrustning

för medicinskt-klinisk undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö. Medelsanvisningen

har skett i enlighet med det förslag rörande anordnande av

nämnda undervisning, vilket avgivits av den för utredning i ämnet tillkallade

sakkunnige (jfr propositionen 1947:287, s. 73).

Det större akademiska konsistoriet i Lund har, med överlämnande av

framställning av medicinska fakulteten därstädes, anhållit, att för anskaffande

av utrustning för ifrågavarande undervisning måtte såsom engångsanslag

anvisas ytterligare i runt tal 97 000 kronor.

Universitetskanslern har anfört, att sammanlagt 15 600 kronor av det

begärda engångsanslaget enligt av kanslern inhämtade uppgifter hänförde

sig till sådana ändamål, för vilka medel beräknats under förutnämnda anslag

av 60 000 kronor. Med hänsyn härtill syntes engångsanslaget kunna

reduceras till i runt tal 80 000 kronor.

Departementschefen. Det utrustningsanslag å 60 000 kronor, som anvisats

för innevarande budgetår, avser huvudsakligen anskaffning av möbler,

förvaringsskåp och armatur, medan det av kanslern nu tillstyrkta engångsanslaget

till utrustning å 80 000 kronor huvudsakligen avser laboratorieutrustning,

apparatur, instrument, handböcker och annan uppslagslitteratur.

Då ifrågavarande utrustning torde vara behövlig för undervisningens och

forskningens bedrivande, biträder jag kanslerns förslag. Jag förordar därför,

att för nästa budgetår för ändamålet anvisas ett reservationsanslag å 80 000

kronor med förut angiven rubrik. Vid utgången av juni 1948 eventuellt

kvarstående behållning å nyssnämnda för innevarande budgetår anvisade

delanslag av 60 000 kronor torde böra tillgodoföras det föreslagna reservationsanslaget.

Jag hemställer således, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att meddela föreskrift beträffande

förutnämnda anslagsbehållning i enlighet med vad

i det föregående angivits;

dels ock till Lunds universitet: Utrustning för medicinsktklinisk

undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö för

budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

kronor 80 000.

av

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mai ds proposition nr 152.

77

5. Investeringsanslag till Vissa ombyggnadsarbeten i

universitetshuset i Lund m. m.

Det större akademiska konsistoriet i Lund har under åberopande av en

framställning i ämnet av universitetets drätselnämnd hemställt om anvisande

för nästa budgetår av ett anslag av 370 000 kronor till vissa ombyggnadsarbeten

i universitetshuset och vissa intilliggande institutionsbyggnader.

Ombyggnadsarbetena avse i huvudsak:

1) anordnande av en gemensam panncentral i universitetshuset för denna

byggnad, patologiska institutionen, gamla biblioteket, teologernas och juristernas

seminariehus samt Palsestra ävensom i samband härmed

2) vissa arbeten inom universitetshuset avseende installation av nya

värmeelement i aulan, omläggning av ventilations- och värmesystemet i

utställningslokalerna, värmeinstallation i ett arbetsrum samt anordnande

av två toaletter för konstmuseet och ny toalettavdelning i universitetets

källarvåning för studenterna,

3) värme- och sanitära installationer i patologiska institutionens nuvarande

museilokaler, vilka avses omändrade till laboratorielokaler, samt

4) insättande av nya rörledningar i gamla biblioteket.

Av drätselnämndens framställning inhämtas bland annat följande.

Omläggning av värmeanläggningarna. De värmeanläggningar,

om vilka här är fråga, hava överlag en synnerligen hög ålder

— i vissa fall sedan 1912 och 1913 — och ha därför enligt sakkunnigas

utlåtande tjänat ut. I sammanhang med den besiktning, som byggnadsstyrelsens

värmetekniska avdelning år 1944 företog av värmeanläggningarna

vid universitetets samtliga institutioner, föreslog avdelningen i avgivet

utlåtande, att pannorna i bland annat universitetshuset och patologiska

institutionen både ur driftssäkerhets- och driftsekonomisk synpunkt borde

ersättas med nya pannor. Efter ny besiktning år 1945 upprepade värmetekniska

avdelningen sitt yrkande, att de nämnda värmepannorna skulle

utbytas mot nya sådana. Vid besiktning, som senare företagits för uppgörande

av program för värmeanläggningarnas förnyande, har framkommit,

att även anläggningarna i gamla biblioteket, teologernas och juristernas

seminariehus samt Palaestra böra ersättas med nya. Det mest rationella

sättet att lösa problemet ansågs vara, att den nya värmeanläggningen i

universitetshuset erhölle en sådan storlek, att denna kunde förse även

övriga här omnämnda institutionsbyggnader med erforderlig värme. Med

anledning av vad byggnadsstyrelsens experter sålunda föreslagit uppdrogs

åt Joel Österbergs ingeniörsbyrå i Malmö att upprätta förslag och kostnadsberäkningar

rörande de egentliga värmeinstallationerna, varjämte domkyrkoarkitekten

Eiler Gra?be anmodades att uppgöra förslag och kostnadsberäkningar

beträffande byggnads- och målningsarbetcn, elektriska

installationer och dylikt.

Det framlagda förslaget upptager två olika alternativ för panncentralen

nämligen, dels med gjutna pannor med magasinseldning och övre påfyllning

genom befintlig kolbaslc med skenor i taket, dels med smidda pannor

och stokereldning. Enligt det förra alternativet skulle kostnaderna i sin

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 152.

helhet uppgå till 330 000 kronor, medan de enligt det senare skulle bliva

40 000 kronor högre. Ingenjörsfirman Österberg anser dock alternativet

med smidda pannor och stokereldning mera rationellt och arbetsbesparande

samt i synnerhet ur driftssynpunkt mera ekonomiskt, varför detsamma

rekommenderas trots den högre kostnaden. Drätselnämnden ansluter

sig härvidlag till det av ingenjörsfirman Österberg rekommenderade

alternativet.

Övriga arbeten. Uppvärmningen av universitetets aula har sedan

gammalt varit synnerligen otillfredsställande och omodern. En förbättring

därvidlag bör lämpligen utföras i samband med installation av nya värmepannor.

Då nu drätselnämnden föreslår en ombyggnad av panncentralen,

torde det bliva ur kostnadsynpunkt mest ekonomiskt att samtidigt i aulan

installera nya värmeelement och på så sätt erhålla en tillfredsställande

uppvärmning av lokalen.

Ventilationssystemet i utställningslokalerna består för närvarande av

rör, som från taket går rätt upp i luften. Konstruktionen av dessa är sådan,

att vid kraftigt regn eller våt snö vatten forsar ned i lokalen, varigenom

fara föreligger icke blott för skada å lokalerna utan också för att utställda

konstverk bliva förstörda. Denna risk måste givetvis elimineras genom

ett nytt ventilationssystem.

Värmen i utställningslokalerna kan med nuvarande system icke på vintern

uppbringas till en tillfredsställande nivå. Den högsta temperatur man

då kan uppnå är 10—12 grader. Det säger sig självt, att en sådan temperatur

kan vara hälsovådlig såväl för de studerande, som där studera

modern konst, som även för mera tillfälliga besökare. En tillfredsställande

anordning därvidlag torde ej kunna uppnås på annat sätt, än att värmeslingor

dragas fram längs väggarna runt lokalen.

Konstmuseets lokaler, som länge ur arbetssynpunkt varit för små, ha

blivit ännu mera otillräckliga, sedan museet från och med den 1 juli 1947

erhållit en förste och en andre assistent samt en andre amanuens. För att

skaffa ökade arbetsutrymmen har drätselnämnden låtit utarbeta förslag

för att å universitetets vind iordningställa ett nytt arbetsrum. Den för

detta arbetsrum erforderliga installationen av värmeledning bör verkställas

samtidigt med omläggningen av värmecentralen. I samband med ordnande

av konstinstitutionens lokalfråga har uppgjorts förslag till två toaletter för

institutionen. Sådana saknas nu helt och hållet.

Den för studenterna avsedda toalettavdelningen i universitetets källarvåning

är synnerligen otillfredsställande. Avdelningen var redan dä den

tillkom för liten och dess otillräcklighet har ytterligare poängterats genom

det ökade studentantalet. Den är ytterst olämpligt belägen, saknar ordentlig

ventilation och är därigenom i hög grad ohygienisk. Genom att i

samband med utgrävningarna för den planerade omläggningen av panncentralen

låta verkställa viss utgrävning under universitetets vestibul skulle

man kunna erhålla erforderligt utrymme för en ny mera tillfredsställande

toalettavdelning.

Den bakteriologisk-patologiska institutionen har sedan lång tid tillbaka

varit ytterligt trångbodd. Detta förhållande har nu resulterat i att för vissa

av de sedan den 1 juli 1947 inrättade nya befattningshavarna, icke finnas

några arbetsplatser. En ny institutionsbyggnad torde ej vara att emotse

på åtskilliga år, och drätselnämnden har därför sett sig nödsakad att för

den närmaste tiden söka ordna lokalförhållandena. En sådan provisorisk

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

anordning skulle kunna genomföras, om den patologiska institutionens nuvarande

museilokaler för en tid omändrades till laboratorier. I museilokalerna

finnes emellertid icke någon värmeledning. Införande av värme är

givetvis en grundförutsättning för att dagligt laboratoriearbete där skulle

kunna pågå. På grund av arbetets art vid ett patologiskt laboratorium är

det givetvis nödvändigt att där finnas sanitära anordningar. Drätselnämnden

hemställer därför, att erforderliga medel beviljas för utförande av här

föreslagna anordningar i samband med omläggning av värmesystemet.

Vad slutligen angår gamla biblioteket äro värmesystemets rörledningar

där så gamla och sönderrostade, att dessa måste ersättas av nya. Insättandet

av nya rörledningar synes lämpligast böra ske i samband med att

byggnaden anslutes till värmecentralen i universitetshuset.

Sedan kanslern för rikets universitet tillstyrkt anvisande av det begärda

anslaget, 370 000 kronor, har sedermera från universitetets sida efter samråd

med byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning begärts anvisande

av ytterligare 25 400 kronor för vissa kompletteringsarbeten i universitetshuset

avseende fördjupning av pannrummet, anordnande av ett badrum

för värmeledningsskötaren samt utökning av studenternas toalettavdelning.

Kostnaderna i sin helhet för de föreslagna byggnadsarbetena skulle

alltså uppgå till (370 000 -j- 25 400 =) 395 400 kronor.

Byggnadsstyrelsen, som erinrat om att styrelsen vid tidigare besiktningar

framhållit, att värmepannorna ur såväl driftssäkerhets- som driftsekonomisk

synpunkt borde ersättas med nya, har icke haft någon erinran mot

förslaget om anordnande av en panncentral. Styrelsen förordar alternativet

med smidda pannor och stokereldning samt med möjlighet att installera

oljeeldning, ehuru anläggningskostnaden i detta fall ställer sig något högre

än vid alternativet med gjutna pannor. De totala kostnaderna för byggnadsföretagets

genomförande har byggnadsstyrelsen beräknat till 460 000

kronor. I anslutning härtill har styrelsen anfört:

Kostnaderna för byggnadsföretagets genomförande, (370 000 + 25400 =)

395 400 kronor, synas, vad beträffar byggnadsarbetena, väl lågt beräknade.

Därjämte medför övergången till växelström vissa ytterligare kostnader för

inom byggnaderna erforderliga ändringar utöver de angivna. Med anledning

härav synas de totala kostnaderna för här ifrågavarande arbeten böra

beräknas till 460 000 kronor. I detta belopp ha i fråga om anordnandet av

tre arbetsrum inom våningen 2 trappor upp i patologiska institutionen

endast medräknats ledningsarbeten, håltagningar och efterlagningar men

icke övriga byggnadsarbeten, såsom beträffande nya väggar, golv och målning

m. m. För gamla biblioteket ha i de upptagna kostnaderna, förutom

införande av ny värmeledning, medräknats efterlagning och påbättring av

målning men däremot total ommålning endast i ett fåtal lokaler. Enligt

av akademiräntmästaren under hand lämnad uppgift skola kostnaderna för

här icke medräknade reparations- och målningsarbeten i dessa byggnader

upptagas i annat sammanhang. I ovanstående beräkning har även förutsatts,

att den inom patologiska institutionen befintliga hissen får kvarligga

på stadens likströmsnät, vilket under hand tills vidare medgivits av där
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

varande elverkschef. För den händelse att övergång till växelström skulle

ifrågakomma även för denna hiss, tillkommer härför en kostnad av 14 000

kronor.

Departementschefen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har

byggnadsstyrelsen vid under de senare åren företagna besiktningar föreslagit,

att värmepannorna i universitetshuset och de intilliggande patologiska

institutionen, gamla biblioteket, teologernas och juristernas seminariehus

samt Palaestra utbytas mot nya. Universitetsmyndigheternas förslag

om anordnande i universitetshuset av en för detsamma och nämnda institutionsbyggnader

gemensam värmecentral anser jag mig därför böra tillstyrka.

Övriga föreslagna ombyggnadsarbeten inom universitetshuset, patologiska

institutionen och gamla biblioteket, vilka arbeten huvudsakligen

sammanhänga med omläggningen av värmeanläggningarna böra lämpligen

utföras samtidigt. Kostnaderna för byggnadsföretagets genomförande torde

i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag böra beräknas till 4tS0 000 kronor,

vilket belopp i sin helhet torde böra anvisas för nästa budgetår. Jag hemställer

alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset i

Lund m. m. för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag

av........................kronor 460 000.

6. Reservationsanslag till Karolinska mediko-kirurgiska

institutet: Inredning och utrustning av

institutets nybyggnader.

Såsom i det föregående omnämnts, har Kungl. Maj:t under punkten 84

i 1948 års åttonde huvudtitel föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning

och utrustning av institutets nybyggnader för budgetåret 1948/49

beräkna ett reservationsanslag av 450 000 kronor. För samma ändamål har

för innevarande budgetår anvisats ett belopp av 2 465 000 kronor, vilket

fördelats på sju särskilda institutioner, för vilka nybyggnader uppförts, äro

under uppförande eller skola uppföras å Norrbacka-området. För den nya

institutionsbyggnad, som för närvarande uppföres för rättsmedicinska institutionen,

har ännu icke anvisats något utrustningsanslag.

Professorn TF. Bosams har beräknat kostnaderna för inredning och utrustning

av rättsmedicinska institutionen till omkring 364 000 kronor, varav

för inredning 210 000 kronor och för utrustning med apparater och instrument

154 000 kronor. Dessa siffror hänföra sig till det nuvarande prisläget

och äro endast approximativa. Med hänsyn till de långa leveranstider, med

vilka man numera måste räkna, föreslår Bosaeus, att de erforderliga medlen,

364 000 kronor, för anskaffande av inredningen och utrustningen anvisas

redan för budgetåret 1948/49. Härvid har förutsatts, att såväl rätts
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

medicinska institutionen som statens rättsläkarstation i Stockholm träda i

verksamhet i nya lokaler å Norrbackaområdet senast den 1 oktober 1949,

samt att lokalfrågorna för institutionen och rättsläkarstationen ordnas i

överensstämmelse med ett den 30 december 1947 av särskilda sakkunniga

inom inrikesdepartementet avgivet förslag. Detta förslag innebär, bland

annat, att nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm skulle uppföras

å Norrbacka-området i anslutning till rättsmedicinska institutionens

byggnad samt att vissa utrymmen i sistnämnda byggnad skulle tills vidare

disponeras av rättsläkarstationen.

Lärarkollegiet vid karolinska mediko-kirurgiska institutet har tillstyrkt

framställningen under angivna förutsättningar.

Kanslern för rikets universitet har — under erinran att han i utlåtande

den 6 februari 1948 tillstyrkt förutnämnda förslag rörande lokalfrågan —

hemställt om anvisande för budgetåret 1948/49 av ett anslag av 364 000

kronor för inredning och utrustning av rättsmedicinska institutionens nybyggnad.

Departementschefen. Det synes erforderligt, att medel anvisas för nästa

budgetår till inredning och utrustning av rättsmedicinska institutionen.

Kostnaderna för ändamålet ha beräknats till 364 000 kronor. I nämnda

belopp synes icke ingå kostnader för inredning och utrustning av de utrymmen

inom nybyggnaden för rättsmedicinska institutionen, vilka enligt

förstnämnda sakkunnigförslag skulle tillsvidare disponeras av rättsläkarstationen.

Då kostnadsberäkningen icke givit mig anledning till erinran,

tillstyrker jag, att till ifrågavarande ändamål för nästa budgetår anvisas

ett reservationsanslag å nämnda belopp. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Inredning

och utrustning av institutets nybyggnader för budgetåret

1948/49 anvisa ett reservationsanslag

.................................• • ■ • kronor 364 000.

Vad departementschefen sålunda under avsnitten I, III

och IV hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämma,

bifaller Hans Maj:t Konungen samt förordnar, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Åke Bruhn-Möller.

6 — Bihang till riksdagens protokoll 10\S. 1 samt. Nr 152.

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 152.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Inledning.......................................... 3

II. Förstärkning av bibliotekspersonalen .................... 5

III. Universitetets centrala förvaltning.....................14

1. De akademiska kanslierna............................ 14

2. Omreglering av räntmästarbefattningen i Uppsala........... 18

3. Personalförstärkning vid räntekamrarna..................26

L Byggnadsingenjör vid Uppsala universitets egendoms- och skogs
förvaltning.

......................................28

IV. Anslagsberäkningar..................................30

1. Förslagsanslaget till Uppsala universitet: Avlöningar ........30

2. Reservationsanslag till Uppsala universitet: Inköp av en bok
föringsmaskin

m. m.................................58

3. Förslagsanslaget till Lunds universitet: Avlöningar..........59

4. Reservationsanslag till Lunds universitet: Utrustning för medicinskt-klinisk

undervisning vid allmänna sjukhuset i Malmö ... 76

5. Investeringsanslag till Vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset

i Lund m. m.................................77

6. Reservationsanslag till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Inredning och utrustning av institutets nybyggnader........80

Stockholm 1948 Ivar Hseggströms Boktryckeri A. B.

480515

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:258 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ‘proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till sprängämnesinspektionen. a1 i texten
  2. SU 1948:129 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående anslag för budgetåret 1948/49 till avlöningar vid universiteten i Uppsala och Lund m. m. jämte i s. 2 i texten