Sök i Ratio Lex

Angående organisation och finansiering av svensk reguljär luftfart m. m

1948-03-05 · 42 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 18 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:176, Angående organisation och finansiering av svensk reguljär luftfart m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

1

Nr 176.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående organisation

och finansiering av svensk reguljär luftfart m. m.; given

Stockholms slott den 5 mars 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Torsten Nilsson.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

t propositionen föreslås, att den av Aktiebolaget Aerotransport (ABA)

och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA) bedrivna rörelsen

skall sammanföras till ett företag, vilket skall drivas enligt affärsmässiga

grunder i aktiebolagsform under ABA:s firma. Det nya bolaget skall tills

vidare ha ett aktiekapital av högst 60 miljoner kronor, varav staten och enskilda

intressenter skola äga hälften vardera.

Det nya bolagets styrelse skall bestå av ett jämnt antal ledamöter, utsedda

till hälften av vardera aktieägargruppen. Styrelsens ordförande skall väljas

bland de styrelseledamöter, som utsetts av statens företrädare å bolagsstämman.

Härigenom tillförsäkras staten det avgörande inflytandet i bolaget.

I styrelsens arbetsutskott skall ordförande väljas bland de slyrelse
1

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 176.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj-.ts proposition nr 176.

ledamöter, som tillsatts av de enskilda aktieägarna, därest framställning

härom göres.

Å bolagsstämman och bland revisorerna skola fullmäktige i riksbanken

och i riksgäldskontoret äga erhålla viss representation.

Upplösning av den ekonomiska gemenskapen skall kunna påkallas såväl

av staten som av de enskilda intressenterna samt ske genom statens inlösen

av de enskildas aktier. Inlösen må icke från någondera sidan påfordras

förrän efter fem års förlopp. Vid inlösen skall priset på de enskildas

aktier bestämmas efter opartisk värdering.

För genomförande av utredningens förslag erfordras anslag till teckning

av aktier i det nya bolaget. Ett belopp av 5 000 000 kronor har beräknats

vara tillräckligt.

I propositionen föreslås slutligen, att lån ur luftfartslånefonden må kunna

beviljas bl. a. till anskaffande av tillbehör och reservdelar till flygplan.

Härjämte har den tidigare gällande belåningsgränsen för lån till bl. a.

uppförande av byggnader och hangarer slopats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

3

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 5 mars 19^8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler

chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, 1947 års luftfartsutrednings

betänkande rörande organisation och finansiering av svensk

reguljär luftfart samt luftfartsstyrelsens framställning den 14 januari 194&

angående lån ur luftfartslånefonden och anför därvid följande.

Inledning.

Den svenska reguljära luftfartens nuvarande organisation. Aktiebolaget

Aerotransport (ABA) bildades i juni 1924 med ändamål att bedriva lufttrafikrörelse

dels inom Sverige och dels mellan Sverige och utlandet. Bolagets

aktiekapital uppgår för närvarande till ett belopp av 25 000 000 kronor, vilket

till 99,08 % innehaves av staten och till 0,92 % av enskilda intressenter.

Sistnämnda procenttal motsvarar ett nominellt belopp av 230 000 kronor.

Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA) bildades i februari

1943 av enskilda intressenter. Aktiekapitalet utgör 24 000 000 kronor.

Den 22 februari 1943 ingicks mellan ABA och SILA ett sam ar betsavtal.

Avtalet, vilket trädde i kraft den 1 april 1943 med giltighet till och

med den 31 mars 1948, har av ABA uppsagts våren 1947 till upphörande

den 31 mars 1948. överenskommelse har emellertid träffats om viss provisorisk

förlängning av samarbetsavtalet.

Enligt avtalet skall ABA i princip driva europeisk flygtrafik, medan SILA

skall driva interkontinental trafik. ABA skall dock efter SILA:s hörande

kunna trafikera interkontinental sträcka, som utgör komplement till av

ABA inom Europa trafikerad linje, i den mån sådan trafikutvidgning icke

är större eller av annan art, än att den framstår som lämplig avrundning

av ABA:s trafikområde. ABA äger även självt eller genom annan upptaga

trafik å sådan interkontinental linje, som SILA icke kan eller icke önskar

trafikera. Å europeiska delsträckor ingående i SILA:s interkontinentala

flyglinjer äger SILA icke annat än efter medgivande av ABA befordra pas
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

sagerare, post och gods. I avtalet stadgas vidare, att ABA skall för SILA:s

räkning omhänderhava den interkontinentala trafik, SILA önskar bedriva,

samt att för SILA:s trafik erforderlig flygmateriel och behövliga byggnader

och andra fasta anläggningar skola anskaffas och ägas av SILA eller

av SILA förhyras. Det förutsättes, att SILA och ABA skola, i den mån så

finnes ändamålsenligt, ömsesidigt utnyttja varandras flygmateriel och anläggningar,

varvid ersättning härför skall utgå, samt att SILA skall kunna

bedriva sin verksamhet väsentligen med anlitande av ABA:s administration

och tekniska organisation, dock att SILA städse skall hava egen verkställande

direktör. För att säkerställa bästa möjliga samarbete mellan SILA

och ABA skola parterna medverka till att i SILA:s styrelse inväljas två

representanter för ABA och i ABA:s styrelse två representanter för SILA.

SILA:s koncession. Genom beslut den 23 mars 1945 har Kungl.

Maj :t medgivit, att SILA må, i vad Sverige angår, tills vidare intill den 1

juli 1955 bedriva luftfart i regelbunden trafik mellan Sverige och Nordamerika

samt mellan Sverige och Sydamerika. Det meddelade tillståndet

innebär enligt uttalande i beslutet icke ensamrätt för trafik på ifrågavarande

linje eller delsträcka. Därest samarbetsavtalet mellan ABA och SILA

uppsäges under den tid, tillståndet gäller, har SILA att därom snarast möjligt

göra anmälan hos Kungl. Maj :t, som förklarat sig vilja till prövning

upptaga frågan, huruvida tillståndet skall med anledning därav återkallas

eller förändrade villkor för tillståndet skola föreskrivas. Därest bolaget

träder i likvidation eller önskar försälja sin rörelse helt eller delvis, äger

svenska staten rätt att inlösa rörelsen i dess helhet eller till vissa delar.

Scandinavian Airlines System (SAS). Den 31 juli 1946 träffades

med ABA:s och myndigheternas godkännande ett samarbetsavtal mellan

SILA, Det Danske Luftfartselskab A/S (DDL) och Det Norske Luftfartselskap

A/S (DNL) om ett nordiskt samgående i den interkontinentala

lufttrafiken mellan Skandinavien samt Nord- och Sydamerika. Avtalet, som

gäller till den 31 december 1951, innebär upprättandet av en särskild trafikorganisation

i form av ett konsortium — Scandinavian Airlines System

(SAS). Andelarna i konsortiet ha fastställts till för DDL och DNL vardera

2/7 och för SILA “/,.

Sammanställningar av balans- samt vinst- och förlusträkningar,

beträffande ABA för 1937—1946 och beträffande SILA för

1943—1946 torde såsom bilagor (Bilaga A—D) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.

Tillsättande av 1945 års luftfartsutredning. Formerna för organisation och

finansiering av den reguljära svenska luftfarten blevo redan hösten 1945

föremål för viss kritik från i första hand luftfartsstyrelsens sida. I yttrande

över en av ABA gjord framställning om ökning av bolagets aktiekapital,

förordade styrelsen sålunda att förutsättningarna för en sammanslagning

av ABA och SILA borde särskilt utredas. I yttrande över detta förslag vitsordade

ABA behovet av en dylik utredning och uttalade, att en samman
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

slagning av de båda bolagen vore den lyckligaste lösningen, då en sådan

skulle stärka den svenska luftfartens slagkraft utåt. SILA anförde för sin

del, att en sammanslagning skulle gynna utvecklingen av den svenska luftfarten,

men ansåg, att ett sammanslaget företag helt eller i varje fall till

övervägande del borde finansieras av privatkapitalet. Skulle så icke ske,

bleve det enligt SILA:s mening för vederbörligt tillgodoseende av de svenska

luftfartsintressena nödvändigt, att SILA fortsatte såsom självständigt företag

med en egen trafikapparat. I samband med riksdagsbehandlingen av

den förutnämnda framställningen om ökning av ABA:s aktiekapital förklarade

sig riksdagen ifrågasätta ändamålsenligheten av att ledningen av den

kommersiella svenska lufttrafiken handhades av två företag, av vilka det ena

till större delen vore statsägt och det andra hade uteslutande privata intressenter.

Riksdagen fann för sin del angeläget, att frågan om en sammanslagning

ägnades fortsatt uppmärksamhet.

I anledning av dessa uttalanden och de ytterligare erfarenheter, som sedermera

vunnos, beslöt Kungl. Maj :t den 30 juni 1947 uppdraga åt överståthållaren

T. K. V. Nothin att jämte högst fem sakkunniga, vilka samma

dag tillkallades av chefen för kommunikationsdepértementet, inom departementet

biträda med utredning rörande sättet för organisation och finansiering

av den svenska reguljära luftfarten.

De sakkunniga, vilka antogo namnet 7947 års luf tf artsutredning, voro

överståthållaren T. K. V. Nothin, ordförande, ledamoten av riksdagens

första kammare, förste vice talmannen C. P. V. Gränebo, ledamöterna av

riksdagens andra kammare, ombudsmannen O. Andersson, kammarherren

J. I. A. Dickson, folkskolläraren O. J. N. Malmborg och stadsbibliotekarien

G. V. Nilsson.

1947 års luftfartsutredning.

I ett den 28 november 1947 dagtecknat betänkande har 1947 års luftfartsutredning

framlagt sina förslag rörande organisation och finansiering av

svensk reguljär luftfart.

Allmänna synpunkter på den framtida organisationen. Lultfartsutredningen

framhåller, att det numera torde vara allmänt erkänt, att flyget utgör

en oumbärlig del av kommunikationsnätet och att flyget i vår tid framträder

som en tjänare av eu mångfald intressen, vilka icke kunna i tillräcklig

grad tillgodoses genom de äldre kommunikationsmedlen. Utredningen

har på anförda grunder ansett övervägande skäl tala för att reguljär luftfart

bör bedrivas i svensk regi samt att denna luftfart även i fortsättningen

bör bedrivas såväl på de inhemska och europeiska som på de interkontinentala

linjerna. Utredningen har i detta sammanhang framhållit, att den

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

svenska reguljära luftfarten har att emotse svårigheter, som för de närmaste

åren kunna medföra icke obetydliga svårigheter, samt att trafikprogrammet

därför icke under denna tid bör överdimensioneras. Utredningen

anför härom följande.

Den allmänna optimism, som vid krigsslutet gjorde sig gällande i fråga

om en snabb expansion av trafikflyget, har icke visat sig berättigad. Strävan

inom olika länder och flygbolag att redan från början ligga väl framme

på luftfartens område synes i många fall ha lett till utbyggnad av linjenät

och luftflottor i en takt, som icke motsvarats av efterfrågan på trafik. De

ansenliga omkostnaderna för drivandet av reguljär luftfart ha därvid i vissa

fall lett till svåra ekonomiska påfrestningar. Vad nu sagts torde gälla såväl

den amerikanska som den europeiska luftfarten.

Såvitt gäller Europa ha de antydda svårigheterna uppenbarligen accentuerats

genom de ekonomiska efterverkningarna av kriget. Olika länders

valutasvårigheter ha även föranlett begränsningar i resandetrafiken.

Vad speciellt den svenska luftfarten beträffar måste densamma anses ha

befunnit sig i ett gynnsamt utgångsläge vid krigsslutet i förhållande till

flertalet krigsdeltagande länder. Delvis hade detta sin grund i den betydande

utveckling, som svenskt trafikflyg redan under förkrigstiden vunnit

såväl kvantitativt som kvalitativt. Men även fördelen av att kunna i god

tid förbereda och planlägga trafiken efter kriget samt tillgången till i stort

sett intakta ekonomiska och personella resurser utgjorde bidragande orsaker.

Denna förmånsställning är icke längre för handen. Andra länders reguljära

lufttrafik reorganiseras och utbygges, i större eller mindre omfattning

med direkt statligt stöd. Under det att trafikbehovet den första efterkrigstiden

överstigit de då tillgängliga resemöjligheterna, råder redan nu

hård konkurrens.

Frågan om ett eller två bolag. Utredningen upptar därefter till diskussion

frågan, huruvida den svenska reguljära lufttrafiken bör samordnas

inom ett företag eller handhavas av skilda sådana, samt betonar härvid, att

den ansett sig böra begränsa ståndpunktstagandet till den nu aktuella situationen,

som utmärkes av att den svenska reguljära luftfarten är uppdelad

på två företag, av vilka det ena, ABA, är praktiskt taget helstatligt, under

det att det andra, SILA, har uteslutande privata intressenter. Uppgiften har

sålunda ansetts böra vara att med ledning av de hittillsvarande erfarenheterna

från uppdelningen av trafiken på dessa två företag samt de betingelser

för svensk kommersiell luftfart, vilka kunna överblickas för de

närmaste åren, söka bedöma, huruvida en samordning bör komma till

stånd eller en fortsatt utveckling på skilda företag kan anses lämpligare.

Däremot har det icke ansetts erforderligt eller, med hänsyn till den väntade

fortsatta utvecklingen av världsluftfarten, ens möjligt att för en obestämd

framtid uppdraga slutgiltiga riktlinjer beträffande sättet för bedrivande

av svensk reguljär lufttrafik. Nya förhållanden av teknisk, kommersiell

eller luftfartspolitisk natur kunna uppenbarligen skapa andra förutsättningar

för frågans bedömande än de nu föreliggande.

Beträffande erfarenheterna från ABA:s och SILA:s hittillsvarande samtidiga

verksamhet erinrar utredningen om att förhållandet mellan de båda

bolagen reglerats genom samarbetsavtalet den 22 februari 1943. Av detta

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

7

avtals utformning synes framgå, att SILA ursprungligen avsetts skola

vara ett finansieringsföretag för den interkontinentala trafiken, under det

att verkställigheten av de med trafiken förenade uppgifterna tänkts skola

i allt väsentligt ankomma på ABA. Redan kort efter det SILA:s trafik påbörjats

torde, fortsätter utredningen, för båda kontrahenterna i samarbetsavtalet

ha blivit klart, att detsamma vid den praktiska tillämpningen medförde

åtskilliga svårigheter. I samma mån som SILA:s verksamhet utvidgades

och särskilt sedan amerikatrafiken genom SAS gjorts till föremål

för nordisk samverkan, ha dessa svårigheter ökats. I direktiven för utredningens

arbete anfördes följande i fråga om samarbetsavtalets nuvarande

otillräcklighet.

De ytterligare erfarenheter som numera vunnits rörande samarbetet mellan

ABA och SILA samt inom SAS ha givit vid handen att samarbetsavtalet

mellan ABA och SILA icke längre kan tillämpas på sätt vid dess ingående

förutsatts och numera måste anses icke tillfredsställande reglera

förhållandet mellan parterna. Såsom exempel härpå må anföras, att den

fördelning av lufttrafiken mellan ABA och SILA, som förutsatts i avtalet,

i praktiken visat sig svår att genomföra på europeiska delsträckor av

SILA:s interkontinentala linjer. Fördelningen mellan bolagen av kostnaderna

för de av ABA tillhandahållna tjänsterna har även vållat vissa meningsskiljaktigheter.

Vid handläggningen av personalfrågorna ha friktioner

ej helt kunnat undvikas. De administrativa och tekniska tjänster, som

ABA enligt samarbetsavtalet skall tillhandhålla SILA för dess interkontinentala

trafik, ha kommit att ställas till förfogande för SAS, vari ABA

— trots sina omfattande förpliktelser —■ endast har ett indirekt inflytande.

Slutligen må omnämnas, att SILA, som enligt samarbetsavtalet med

ABA närmast har karaktären av finansieringsföretag, på senare tid — med

ABA:s medgivande —- anställt, förutom verkställande direktör, vissa andra

chefstjänstemän samt upprättat egna avdelningar av olika slag. Samarbetsavtalet

mellan ABA och SILA torde sålunda, om SILA skall fortbestå som

ett särskilt företag, vara i behov av omarbetning. Avtalet har också uppsagts

till upphörande från och med den 1 april 1948.

Vad sålunda anförts har utredningen funnit bestyrkt under sitt arbete

och de samråd med bolagen, som därvid förekommit. Utredningen har icke

funnit anledning ingå på någon närmare redogörelse för i vilka hänseenden

den faktiska utvecklingen kommit att skilja sig från vad från början avsetts

i fråga om ABA:s och SILA:s inbördes ställning eller för orsakerna

till denna utveckling. Det torde vara tillräckligt att konstatera, att inom

båda bolagen råder enighet om att en väsentlig omarbetning av samarbetsavtalet

skulle krävas, därest den reguljära lufttrafiken även framdeles

skulle omhänderhavas av skilda företag.

Vid en fortsatt utveckling av den svenska reguljära luftfarten på skilda

företag kan man icke, framhåller utredningen, räkna med den nära anknytning

i organisatoriskt hänseende av SILA till ABA, som vid bildandet

av förstnämnda bolag förutsatts. Den redan tiinade utvecklingen har medfört

ett fjärmande härutinnan mellan de båda företagen, och en vidare

utbyggnad av SILA:s interkontinentala linjenät skulle med all säkerhet

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Mcij.ts proposition nr 176.

få till följd, att SILA i allt större omfattning komme att bygga upp sin

egen organisation. Alternativet till samordning blir sålunda två från varandra

i allt väsentligt fristående företag. Men därmed skulle de fördelar,

vilka enligt samarbetsavtalet eftersträvats vid SILA:s bildande, helt eller

till övervägande del gå förlorade. Därest en samordning av den svenska

^ygtrafiken anses böra ske, bör en sådan samordning förverkligas utan

dröjsmål, enär en fortsatt utveckling på skilda organisationer säkerligen

kommer att verka försvårande i detta hänseende.

Utredningen har beträffande de synpunkter, som kunna anföras i frågan

om samordnad eller skild organisation av å ena sidan den av ABA oinhänderhavda

inhemska och europeiska lufttrafiken samt å andra sidan den

av SILA bedrivna interkontinentala linjefarten, för sin del funnit de helt

övervägande skälen tala för, att en samordning bör komma till stånd.

Under erinran om att statsmakterna i samband med beslutet 1946 om

teckning av ytterligare aktiekapital i ABA uttalat sig för en undersökning

av möjligheterna att förena de båda nuvarande bolagens verksamhet, framhåller

utredningen, att det är ställt utom tvivel, att en sammanslagning av

de båda bolagens verksamhet måste medföra avsevärda r a t i o n a 1 i sering

s in ö j 1 i g h e t e r. Utredningen anför härom vidare.

Med hänsyn till framtidsutsikterna för ett ekonomiskt drivande av reguljär

luftfart äger detta förhållande särskild aktualitet. Alla möjligheter

att nedbringa kostnaderna för upprätthållandet av svensk lufttrafik måste

tillvaratagas, om det egna trafikflyget skall kunna hävda sig i den konkurrens

från andra länder, som redan gör sig gällande och kan antagas bliva

ytterligare skärpt under de närmaste åren. I personalhänseende bör en sammanslagning

kunna möjliggöra besparingar inom snart sagt alla grenar av

verksamheten, avseende exempelvis förvaltnings- och kontorspersonal, försälj

ningspersonal samt marktjänstpersonal i Sverige och å utlandsstationer.

Även om olikheter med avseende å betingelserna för drivande av interkontinental

och annan trafik komma att sätta sin prägel på utformningen

av en gemensam organisation, är det sålunda uppenbart, att likartade

uppgifter i båda fallen finnas och kunna bestridas av samma personal.

Denna uppfattning bestyrkes av att redan nu vissa befattningshavare

utföra tjänster åt båda företagen. Vad särskilt angår befattningar i

ledande ställning kan framhållas, att tillgången till kvalificerade innehavare

inom landet är starkt begränsad och icke tillåter onödiga dubbleringar.

Såvitt gäller flygmateriel samt verkstäder, hangarer och liknande fasta

anläggningar, äro fördelarna av en sammanslagning lika uppenbara. Exempelvis

bör en samordnad reservhållning av flygplan, motorer och propellrar

jämte annan materiel möjliggöra besparingar.

Samordningen av olika slags trafik inom ett företag synes vidare i och

för sig innebära vissa fördelar framför den nuvarande uppdelningen. Till

en början kan påpekas, att de svårigheter som i praktiken visat sig föreligga

vid genomförandet, såvitt gäller europeiska delsträckor av SILArs

(inom SAS) interkontinentala linjer, av den överenskomna fördelningen av

trafiken mellan ABA och SILA, komma att förlora sin aktualitet vid en

sammanslagning. I övrigt synes en förening i nuvarande läge av reguljär

svensk luftfart i ett företag, vilket därmed skulle erhålla ett vittutgrenat

och differentierat linjenät, ge ökade möjligheter att på ett ekonomiskt sätt

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

anpassa utnyttjandet av personal och materiel efter trafikförhållandena på

olika linjer.

På det luftfartspolitiska området slutligen kommer ett enhetligt svenskt

trafikflyg sannolikt att kunna tillgodoräkna sig vissa fördelar. Enligt vad

utredningen under studieresor och på annat sätt inhämtat, synes på senare

tid en viss åtstramning ha förmärkts i fråga om erhållande av tillstånd

att hedriva reguljär luftfart på andra länder. Ett samlat uppträdande från

svensk sida vid förhandlingar på detta område underlättar bemästrandet

av de svårigheter, som kunna göra sig gällande. Och i den mån en skandinavisk

samverkan utvidgas och fördjupas bör vid blivande förhandlingar

vinnas ett än bättre utgångsläge för alla de skandinaviska länderna.

Utredningen har i detta sammanhang berört ett par synpunkter, vilka

eventuellt skulle kunna anföras mot den förordade samordningen av svensk

reguljär luftfart inom ett företag. Härvid åsyftas dels det förhållandet, att

inhemsk konkurrens kommer att saknas vid angivna lösning av organisationsfrågan,

och dels att omfattningen av ett sammanslaget företag skulle

kunna erbjuda svårigheter ur administrationssynpunkt.

Vad konkurrensfrågan angår har utredningen erinrat om att trafikflyget

i hög grad är en internationellt betonad företeelse. Redan nu bedriver

ett betydande antal utländska flygbolag trafik på Sverige i konkurrens

med de svenska företagen. Det torde icke böra råda någon tvekan om att

den utländska konkurrensen kommer att tvinga även ett sammanslaget

svenskt företag att följa med i utvecklingen.

Beträffande farhågorna för att ett sammanslaget företag skulle erhålla

alltför stora proportioner har utredningen påpekat, att vare sig man utgår

från antalet anställda eller trafikprestationerna äga inom Europa såväl de

båda största engelska bolagen som det franska Air France och det holländska

KLM långt slörre omfattning. I U.S.A. uppvisa de viktigare företagen

mångdubbelt större trafik- och personalsiffror. Då i dessa fall någon

svårighet att administrera verksamheten icke försports, lärer ej heller för

ett svenskt företag någon olägenhet i detta hänseende behöva befaras.

Förslag till sammanslagning av ABA och SILA. Luftfartsutredningen har

funnit ett frivilligt samgående mellan ABA och SILA medföra den bästa

lösningen av det svenska trafikflygets organisations- och finansieringsproblem

samt har därför upptagit förhandlingar med representanter

för de båda bolagen angående ett dylikt samgående. A ömse sidor har,

uttalar utredningen, vid dessa förhandlingar visats bästa vilja att åstadkomma

den för svenskt trafikflyg mest tjänliga lösningen samt beredvillighet

att göra de medgivanden, som påkallats för ernående av ett positivt resultat.

Angående grunderna för ett frivilligt s a in g å e n d e mellan

ABA och SILA anför utredningen, att den samverkan mellan staten och

näringslivet på flygtrafikens område, som blir en följd av ett frivilligt

samgående mellan ABA och SILA, i princip bör uppbyggas på likställighetens

grund. Detta har synts utredningen naturligt redan med hänsyn

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

därtill, att de av staten i ABA och av näringslivet i SILA gjorda investeringarna

äro i det närmaste lika stora. Men även bortsett från detta förhållande

synes ett samarbete av förevarande slag inom luftfarten bliva mera givande,

därest såväl de statliga som de enskilda intressena få tillfälle att göra sig

gällande. Lufttrafikens utveckling i ekonomiskt hänseende torde alltjämt

under åtskillig tid komma att präglas av ovisshet, och skälen för upprätthållandet

av luftfart få därför — liksom hittills varit fallet — sökas däri,

att egna flygförbindelser måste under alla förhållanden upprätthållas på

grund av deras betydelse för vår kommersiella och kulturella utveckling.

Om sålunda vissa risker måste tagas av såväl statligt som enskilt kapital i

ett samordnat företag, bör det rimligen från båda sidor kunna krävas, att

skäligt inflytande över företagets drift erhålles. Därvid bör emellertid tillses,

att likställigheten icke erhåller sådan utformning, att funktionsdugligheten

hos företagets ledning äventyras. Utredningen anser emellertid i detta

fall anledning finnas till förväntan, att några allvarliga svårigheter icke

skola möta i samarbetet. Såvitt utredningen kunnat finna råder nämligen

i allt väsentligt överensstämmelse mellan de intressen, vilka stat och näringsliv

ha att bevaka med avseende å utformningen av reguljär svensk

luftfart. I den mån dessa intressen kunna skilja sig, gäller detta egentligen

endast beträffande inrikes linjer av icke bärkraftig natur, som måste

uppehållas av annan orsak än rent kommersiell. I detta fall föreslår utredningen

därför särskilda åtgärder till förebyggande av meningsskiljaktigheter.

Utredningen har sökt fördela beslutanderätten i det sammanslagna företaget,

vilket i likhet med de nuvarande förutsättes organiserat i aktiebolagsform,

på sätt som tillgodoser berättigade intressen å ömse sidor utan att

lägga hinder i vägen för en effektiv ledning. Såvitt gäller beslutanderätten

å bolagsstämman föreslås sålunda särskilda omröstningsregler, vilka ge

uttryck åt likställigheten mellan de båda huvudintressenterna — staten och

näringslivet — och tillika för visst fall av skiljaktiga meningar inom de

båda aktieägargrupperna säkerställa erhållandet av positivt stämmobeslut.

1 likhet med vad i utredningsdirektiven anförts finner utredningen, att staten

bör förbehållas möjlighet att utöva ett avgörande inflytande dels genom

ordförandeskapet i styrelsen och dels, därest samarbetet icke skulle

motsvara vad utredningen anser kunna förväntas, i sista hand genom inlösen

av aktiemajoriteten. Genom föreskrifter i bolagsordningen om särskilt

arbetsutskott in. in. har emellertid utredningen även beträffande den verkställande

ledningen ansett de krav på medbestämmanderätt kunna tillgodoses,

som från de enskilda intressenternas sida skäligen kunna uppställas, så

länge samarbetet med staten varar.

Den allmänna karaktären av verksamheten på trafikflygets område kräver

särskilt under alltjämt pågående uppbyggnadsskede möjlighet för företagets

ledning att snabbt träffa sina dispositioner efter utvecklingen i exempelvis

tekniskt och luftfartspolitiskt hänseende. Detta förhållande har ut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

redningen ansett böra beaktas vid utformningen av det nya företaget. Med

hänsyn till investeringen av allmänna medel i företaget, vilken föranleder

krav på insyn även från riksdagens sida i rörelsen, har utredningen därför

eftersträvat att giva den statliga representationen i företaget sådan utformning

att båda statsmakterna beredas tillfälle att nära följa iöretagets verksamhet.

Den ekonomiska ramen för ledningens åtgöranden bör härigenom

kunna göras tillräckligt vid för att tillåta en effektiv affärsverksamhet.

Slutligen har, oaktat den rådande intressegemenskapen liksom resultatet

av de genom utredningen förda förhandlingarna tyda på att ett framgångsrikt

samarbete på luftfartens område skall kunna vinnas mellan staten och

det privata näringslivet, ansetts böra ingå som ett väsentligt moment i utredningens

förslag, att upplösning av den ekonomiska gemenskapen skall kunna

påkallas såväl från statens som de enskilda intressenternas sida. Sådan

upplösning bör ske genom en statens inlösen av de enskildas andelar

efter förut överenskommen och som rättvis ansedd grund. För säkerställande

av eu tillräcklig prövotid för den föreslagna samarbetsformen samt

vinnande av nödvändig arbetsro för den blivande ledningen har dock vid

förhandlingar inför utredningen enighet nåtts därom, att inlösen icke skall

från någondera sidan kunna påfordras förrän efter tre års förlopp. Denna

bestämmelse, som föreslagits av representanterna för SILA, bör enligt

utredningen ur statlig synpunkt betraktas som ett värdefullt uppslag, vid vilket

intresset för den civila luftfartens lugna och framgångsrika utveckling

satts före intresset att skydda i luftfarten redan investerat enskilt kapital.

För den händelse, såsom utredningen bedömer utvecklingen, de närmaste

åren komma att medföra de största svårigheterna för ett ekonomiskt bedrivande

av reguljär luftfart, torde nämligen det föreliggande alternativet för

samordning av luftfarten —- statsinlösen redan nu av SILA:s rörelse enligt

koncessionens bestämmelser — ur de enskilda intressenternas synpunkt

vara fördelaktigare än en eventuell inlösen efter tre år. Skulle trafikflygets

lönsamhet komma att förete den av utredningen antagna utvecklingen,

bör det enligt utredningens mening vara staten som delägare i företaget angeläget

att icke å sin sida mot de enskilda intressenternas önskan häva

samarbetet efter ifrågavarande tid, annat än om oöverkomliga svårigheter

visat sig uppkomma att bemästra den föreslagna samarbetsformen. Enbart

den omständigheten alt företagets ekonomiska ställning efter tre år

skulle erbjuda en lämplig tidpunkt för inlösen bör sålunda icke äga betydelse.

Självfallet kan däremot vara lämpligt att i god tid före utgången

av en första treårsperiod vidtaga en översyn av grunderna för samverkan

för åvägabringande av de jämkningar, som föranledas av vunna erfarenheter.

I enlighet med de angivna riktlinjerna har utredningen uppgjort förslag

till avtal mellan ABA och SILA samt mellan svenska staten och

SILA ävensom förslag till bolags or d n i n g för ett genom samgående

bildat aktiebolag för drivande av reguljär luftfart (se Bil. E—G). Avta
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungi. Maj:ts proposition nr 176.

let mellan staten och SILA anser utredningen påkallat för reglering av inlösningsförfarandet,

då enligt vad som under hand inhämtats intagandet av

motsvarande bestämmelser i bolagsordningen enligt patent- och registreringsverkets

mening skulle kunna utgöra hinder för registrering av densamma.

Förslagen ha jämte tillhörande särskild motivering (se Bil. H) underställts

ABA och SILA. Vid förhandlingar mellan utredningen samt representanter

för bolagen ha de sistnämnda förklarat sig kunna med förbehåll

om vissa mindre jämkningar godtaga de framlagda förslagen. I förslagen

jämte motivering ha vidtagits de ändringar och tillägg, som föranletts av de

framställda önskemålen och om vilka enighet kunnat vinnas under de förda

förhandlingarna.

Beträffande förslagens närmare innebörd må hänvisas till bilagornas text

samt följ ande sammanfattning.

Den av ABA och SILA bedrivna rörelsen skall sammanföras till ett företag.

Det nya företaget, som skall övertaga ABA:s firma, föreslås få formen

av ett aktiebolag med ett aktiekapital av 60 miljoner kronor, varav staten

och enskilda intressenter skola äga hälften vardera. Eventuellt ytterligare

erforderligt kapital, enligt utredningen begränsat till 40 miljoner kronor,

föreslås anskaffat genom lån mot förlagsbevis. Aktierna skola utgivas i två

lika stora serier, serie A och serie B. Aktier av serie A skola innehavas

av staten och aktier av serie B av enskilda. Vid bildandet av det nya företaget

skola ABA och SILA efter opartisk värdering tillskjuta samtliga sina

tillgångar mot likvid i aktier. Sedan ABA respektive SILA som likvid för

tillskott av sina tillgångar erhållit däremot svarande antal aktier i det nya

företaget, skall staten till pari teckna det ytterligare antal aktier av serie

A, som erfordras för uppnående av ett sammanlagt nominellt belopp inom

serien av 30 miljoner kronor. SILA har samma förpliktelse beträffande aktier

av serie B, dock har staten beretts möjlighet att få det nuvarande enskilda

aktieinnehavet i ABA utbytt mot B-aktier i det nya företaget. Det

nya bolaget skall övertaga ansvaret för ABA:s och SILA:s samtliga förpliktelser,

varjämte ABA och SILA förbinda sig att medverka till att bolagens

koncessioner och rättigheter överföras på det nya bolaget. Om det ur

bolagsteknisk synpunkt befinnes fördelaktigare, skall sammanslagningen

ske i den form, att ABA övertager SILA:s tillgångar mot likvid av nyemitterade

aktier i ABA.

Upplösning av den ekonomiska gemenskapen skall kunna påkallas såväl

från statens som de enskilda intressenternas sida samt ske genom statens

inlösen av de enskildas aktier. Inlösen må icke från någondera sidan

påfordras förrän efter tre års förlopp.

Därest de enskilda intressenterna påfordra inlösen av sina aktier, skall

priset utgöra aktiens parivärde, jämkat med hänsyn till dels i bolaget uppkomna,

icke utdelade vinster eller å bolagets verksamhet uppkommen förlust,

allt enligt fastställd balansräkning, dels ock av ena eller andra aktie
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

13

ägargruppen lämnat tillskott eller understöd till bolagets verksamhet. Jämkning

må dock icke ske i anledning av understöd av statsmedel, som lämnats

för täckande av underskott å flyglinje, vilken upprätthålles på särskild begäran

av Kungl. Maj:t. Därest staten begär inlösen, skall priset bestämmas

efter värdering, varvid priset icke må understiga det pris, som skulle gällt,

därest de enskilda intressenterna själva begärt inlösen.

Det nya företagets styrelse föreslås sammansatt av jämnt antal ledamöter,

utsedda till hälften av vardera aktieägargruppen. Styrelsens ordförande

skall väljas bland de styrelseledamöter, som utsetts av statens företrädare å

bolagsstämman. I det särskilda arbetsutskott, som föreslås tillsatt, skall

däremot ordförande väljas bland de styrelseledamöter, som tillsatts av de

enskilda aktieägarna, därest framställning härom göres. Vid omröstning å

bolagsstämma skall gälla att för beslut om fastställelse av balansräkning

och vinstutdelning fordras majoritet bland de närvarande inom såväl Aaktieägargruppen

som B-aktieägargruppen. Skulle beträffande fråga om

vinstutdelning majoriteten inom den ena gruppen rösta för en lägre utdelning

än majoriteten inom den andra gruppen, skall stämmans beslut anses

vara att den lägre utdelningen lämnas.

Särskilda frågor. Luftfartsutredningen framhåller, att delvis nya former

för utformningen av den statliga representationen

måste sökas för att ett bolag för drivande av reguljär luftfart skall erhålla

den friare och snabbare beslutanderätt, som särskilt under pågående utveckling

av den civila luftfarten är nödvändig för ett framgångsrikt deltagande

i den internationella konkurrensen.

Såvitt gäller utövandet av beslutanderätten å bolagsstämman för statens

aktieinnehav i det nya bolaget föreslår utredningen, att densamma fördelas

ä tjugo enskilda personer, utsedda av Kungl. Maj :t. Av dessa böra tio anses

företräda riksdagens intresse av att kunna följa verksamheten. Då utseende

direkt genom riksdagen av dessa representanter icke torde låta sig

göra, förordar utredningen att åt lämpligt riksdagens organ uppdrages att

avgiva förslag å lämpliga personer. Förslagsvis kunna härvid fem aktieinnehavare

utses på förslag av riksgäldsfullmäktige och fem på förslag av

riksbanksfullmäktige. Utredningen anför vidare.

På grund av innehållet i nya aktiebolagslagen, vars bestämmelser komma

att vara tillämpliga å det nya bolaget, synes formellt icke möjligt att till

lika andelar fördela rösträtten för statens aktieinnehav, A-aktierna, å ifrågavarande

tjugo personer. Sålunda föreligger binder mot att staten såsom

aktieägare genom fullmakt fördelar beslutanderätten å flera personer. Icke

heller torde en formell registrering i aktieboken, som sålunda icke skulle

motsvara de faktiska äganderättsförhållandena, böra sättas i fråga. Det avsedda

syftet synes emellertid kunna vinnas på det sätt, att envar av de utsedda

personerna medgives tillstånd att själv innehava en A-aktie, varvid

genom fullmakt kan åt eu av dem uppdragas att — på grundval av föregående

samråd med övriga innehavare av A-aktier — utöva rösträtten för

huvudmassan av aktier av denna serie. Härvid utgår utredningen från att

den aktieägare, vilken utövar rösträtt för huvuddelen av A-aktierna, till
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

förbindes skyldighet att efter vad som föranledes av antalet röstande beakta

även övriga A-aktieägares önskemål.

Såsom innehavare av A-aktier böra enligt utredningens mening utses personer,

vilka kunna förutsättas komma att ägna intresse åt de med reguljär

luftfart sammanhängande spörsmålen samt äga möjlighet att kontinuerligt

följa företagets utveckling. Tillståndet att vara aktieinnehavare bör när

som helst kunna återkallas och avtal om rätt för staten att i samband härmed

inlösa aktie bör upprättas i huvudsaklig överensstämmelse med vad

som redan förut i liknande fall tillämpats. Emellertid anser utredningen,

att kontinuitet bör eftersträvas inom förevarande aktieägaregrupp i syfte

att bland aktieinnehavarna intresset att följa företagets utveckling skall

kunna bibehållas och ökad insikt i luftfartsfrågor vinnas. Behovet av erforderlig

förnyelse får dock självfallet icke förbises.

I fråga om sammansättningen av bolagets styrelse har utredningen i motiveringen

till § 7 i förslaget till bolagsordning framhållit, att man velat

hålla möjligheten öppen att göra styrelsen jämförelsevis stor för att kunna

i densamma bereda utrymme för erforderlig sakkunskap från de samhällets

olika grenar, vilka det svenska trafikflyget skall tjäna. Härutöver har utredningen,

då bolagsstämman vid utövandet av sin befogenhet att utse styrelseledamöter

bör vara helt obunden, begränsat sig till att framhålla som

ett önskemål, att genom föregående samråd mellan representanter för de

båda aktieägargrupperna skall vara möjligt att erhålla en så långt möjligt

allsidig representation i styrelsen av erforderlig sakkunskap på olika områden.

I g 9 av förslaget till bolagsordning har antalet revisorer och revisorssuppleanter

i bolaget angivits till vardera fyra, utsedda till halva antalet

från vardera aktieägarsidan. Såvitt gäller de revisorer och suppleanter,

vilka skola utses av A-aktieägarna, förutsätter utredningen härvid, att en

revisor jämte suppleant kommer att utses enligt de aktieägares önskan,

som föreslagits av riksgälds- och riksbanksfullmäktige. Därvid anses krav

på auktorisation icke böra uppställas.

Slutligen har utredningen framhållit, att vissa anslag av stats med

e 1 böra anvisas i samband med en sammanslagning av ABA och SILA

enligt av utredningen förordade riktlinjer. Enligt förslaget skulle aktiekapitalet

i det sammanslagna företaget uppgå till 60 miljoner kronor, varav

hälften skulle belöpa å den statliga aktieserien A. Anslagsbehovet för nyteckning

av A-aktier kommer att bliva beroende av den förutsatta värderingen

av ABA:s rörelse. Bolagets aktiekapital utgör för närvarande

25 000 000 kronor. Då utredningen saknar bestämda hållpunkter för bedömande

av i vad mån värderingen kommer att avvika från nämnda belopp

och tillika värderingsnämndens prövning icke bör föregripas, föreslår utredningen

att för ändamålet beräknas ett anslag av (30 000 000 — 25 000 000)

5 000 000 kronor att ianspråktagas i den utsträckning så erfordras för nyteckningen.

Då sammanslagningen beräknas bliva genomförd under budgetåret

1948/49 gäller anslagsbehovet nämnda budgetår.

I samband med sammanslagningen av ABA och SILA uppkomma kostnader

för aktiestämpel. Utredningen anför härom bl. a. följande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

Med hänsyn till att fråga är om en på statligt initiativ åvägabringad organisationsåtgärd,

som påkallas för erhållande av den ur allmän synpunkt

bästa arbetsformen för svenskt trafikflyg, anser emellertid utredningen, att

det nya bolaget icke bör belastas med ifrågavarande kostnader. För de enskilda

intressenterna i SILA, vilka redan en gång haft att vidkännas kostnader

av förevarande slag, torde det kunna synas oskäligt att de ånyo skola

deltaga i stämpelkostnader av den anledningen att de funnit sig böra ingå

på ett samarbete med staten på luftfartens område. För den händelse stämpelfrihet

icke kan medgivas, föreslår utredningen, att förutnämnda för statens

nyteckning av aktier avsedda anslag får ianspråktagas jämväl för samtliga

på grund av ABA:s och SILA:s sammanslagning uppkommande kostnader

för aktiestämpel.

Slutligen har utredningen erinrat om sitt förslag att från ett särskilt förslagsanslag

skall täckas underskott å inrikes flyglinjer av icke bärkraftig

natur, som det nya bolaget ålägges trafikera. Då fråga om täckande av sådant

underskott, enligt utredningen, icke lärer uppkomma under budgetåret

1948/49 erfordras icke anvisning av medel för ändamålet under sagda

budgetår.

Yttrandena.

Betänkandet har varit föremål för remissbehandling i vanlig ordning.

Utlåtanden ha därvid infordrats

rörande betänkandet i dess helhet av fullmäktige i riksgäldskontoret, fullmäktige

i riksbanken, luftfartsstyrelsen, statskontoret, riksräkenskapsverket,

statens sakrevision, kommerskollegium, ABA och SILA,

rörande i betänkandet omförmäld stämpelfråga av generalpoststyrelsen

samt

rörande den föreslagna bolagsordningen för det nya företaget av patentoch

registreringsverket.

Samtliga remissmyndigheter ha tillstyrkt eller i huvudsak icke haft något

att erinra mot de av luftfartsutredningen framlagda förslagen. ABA:s

och SILA:s styrelser ha under förutsättning av vederbörande bolagsstämmas

godkännande lämnat förslagen utan erinran.

Luftfartsstyrelsen framhåller bl. a., att vårt lands tekniska resurser på

linjeflygets område äro begränsade och knappast kunna tillgodose samtidiga

behov från två särskilda linjetrafikerande företag av den storleksordning,

varom här är fråga. Därest den av utredningen förordade sammanslagningen

av ABA:s och SILA:s verksamhet kommer att genomföras,

synas förutsättningar uppstå att eliminera nyssberörda allvarliga olägenhet

inom svensk linjefart. I likhet med utredningen anser luftfartsstyrelsen

obetingat, att samarbetet mellan de nordiska flygbolagen i fortsättningen

bör bestå.

Kommerskollegium har berett handelskamrarna i Stockholm, Göteborg,

Malmö och Gävle samt Sveriges redareförening tillfälle att yttra sig. Yttranden

ha avgivits av handelskamrarna, medan redareföreningen förklarat

ärendet icke föranleda något yttrande från dess sida. Kommerskollegium ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

talar i fortsättningen, att de skäl, som kunna anföras mot den förordade

sammanslagningen, i främsta rummet hänföra sig till den begränsning av

konkurrensen, som en sådan anordning möjligen kan befaras medföra. De

synpunkter, som anförts rörande denna fråga från utredningens och de

hörda organisationernas sida, äro av väsentlig betydelse för bedömande av

frågan. Av särskild vikt härvidlag synes det kollegium vara, att den föreslagna

anordningen knappast kommer att i konkurrenshänseende innebära

någon ändring av förhållandet mellan de båda företagen, då ju företagens

verksamhetsområden äro avtalsmässigt reglerade. Kollegium framhåller i

detta sammanhang, att det internationella trafikflyget är en synnerligen kapitalkrävande

näringsgren och att det på nuvarande stadium av dess utveckling

framstår såsom önskvärt med en sådan samordning av den svenska

verksamheten på området, som är ägnad att nedbringa landets sammanlagda

kostnader för denna näringsgrens utveckling. Jämväl med hänsyn

till önskvärdheten att skapa konkurrenskraft gentemot utländsk företagsamhet

på området synes en anordning av förevarande slag innebära en

fördel. Den konkurrens, som på detta område förekommer från utländska

företags sida, torde för övrigt — såsom utredningen även påpekat — innebära

en viss garanti för att sådana skadliga verkningar, som eljest kunna

bli en följd av ofullständig konkurrens, icke skola inträda på detta område.

Det är emellertid angeläget, att den sålunda förefintliga konkurrensen icke

i obehörig grad inskränkes genom internationella överenskommelser.

Fullmäktige i riksbanken uttala, att det initiativ till expansion av trafikflyget,

vilket tagits av de svenska flygbolagen, har varit av värde för

utvecklingen av svensk reguljär luftfart. Denna expansion synes dock

främst hava grundats på förväntningar angående en lönsamhet på längre

sikt av det utbyggda trafikprogrammet. Utbyggnaden har emellertid krävt

investeringar av en storleksordning, som inger betänkligheter i nuvarande

ekonomiska läge. Fullmäktige vilja därför understryka utredningens uttalande,

att de rådande ovissa förhållandena mana till stor försiktighet i

fråga om vidare expansionsplaner. Det synes vidare föreligga anledning

att närmare undersöka huruvida icke bl. a. en nedskärning av linjenätet

och organisationen kan vara motiverad. Det är i nuvarande läge nödvändigt

att i möjligaste mån undvika de påfrestningar å valutareserven, som ett

oekonomiskt utbyggt trafikflyg innebär.

Statskontoret och statens sakrevision ha särskilt betonat vikten av att

under nu rådande förhållanden försiktighet iakttages i fråga om de vidare

expansionsplanerna.

Rörande vissa särskilda frågor i utredningens förslag har anförts följande.

Fullmäktige i riksbanken påtala olikheterna i de bestämmelser, vilka

utredningen föreslagit skola gälla å ena sidan vid värdering av ABA:s och

SILA:s tillgångar, då dessa skola övertagas av det nya bolaget, och å andra

sidan vid värdering av B-aktierna i det nya bolaget, då statens inlösen av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

17

desamma påkallas. Det torde kunna befaras, att bestämmelserna angående

värderingen av B-aktierna kunna medföra, att staten i händelse av inlösen

nödgas erlägga ett alltför högt pris för aktierna. Enligt fullmäktiges

mening hade det därför även i detta fall varit önskvärt med värderingsregler,

som kunde utgöra en säkrare grund för fastställandet av aktiernas

verkliga värde.

Statskontoret anför beträffande förslaget till bolagsordning, att i § 11

angående omröstningsförfarande vid bolagsstämma saknas föreskrift om

huru skall förfaras, därest enighet mellan A- och B-aktieägargrupperna icke

kan uppnås i fråga om balansräkningen, medan däremot särskild föreskrift

lämnas rörande beslut om vinstutdelning vid motsvarande oenighet mellan

grupperna. Utredningen lär härvid ha förutsatt, att staten i händelse

enighet rörande balansräkningen icke kan uppnås, skulle kunna begagna

sig av sin enligt förslaget till avtal mellan staten och SILA i § 3 avtalet föreskrivna

inlösningsrätt, varvid värdering skall ske genom särskilt utsedd

värderingsnämnd. Det förefaller emellertid statskontoret som om eventuellt

uppkommande tvistigheter rörande balansräkningen och den därmed

intimt förknippade avskrivningspolitiken borde kunna erhålla en mindre

extrem, automatiskt verkande lösning, i analogi med vad som föreskrivits

''i fråga om vinstutdelningen.

Statens sakrevision framhåller angelägenheten av att de arbetsuppgifter,

som skola ankomma på det föreslagna arbetsutskottet, noggrant specificeras

i syfte att undanröja kompetenskonflikter mellan utskottet och bolagets

styrelse.

Beträffande utövandet av beslutanderätten å bolagsstämma för statens

aktieinnehav i det nya bolaget anför statskontoret, att utredningens förslag

härutinnan knappast synes utgöra någon odelat praktisk lösning av frågan.

Den önskvärda insynen i bolagets verksamhet från båda statsmakternas

sida torde kunna ernås på både enklare och effektivare sätt än genom utökning

av statens representation å bolagsstämman. Statskontoret föreställer

sig, att statens rösträtt vid stämman utan olägenhet kan utövas av ett enda

av Kungl. Maj :t därtill befullmäktigat ombud.

Statskontoret, som funnit samgåendet böra ske i den formen, att ABA

övertager SILA:s tillgångar mot likvid i nyemitterade aktier i ABA, anför

beträffande frågan om gäldande av de i samband med en sådan sammanslagning

uppkommande kostnaderna för aktiestämpel, att det synes skäligt,

att staten ikläder sig stämpel kostnaden för de B-aktier i det nya bolaget,

som skulle likvideras genom överlämnande av aktierna i SILA. Däremot

torde det knappast vara motiverat att utsträcka bolagets befrielse från stämpelkostnaden

till att omfatta även de aktier, som skola nytecknas. Statens

bidrag till nu ifrågavarande kostnader torde böra belasta driftbudgeten.

G encralposl styr elsen säger sig icke kunna dela den av luftfartsutredningen

uttalade meningen, att det nya luftfartsbolaget bör helt befrias från kost
2

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 176.

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungi. Maj:ts proposition nr 176.

nader för aktiestämpel. För den del av aktiekapitalet i det nya bolaget inom

vardera aktieserien, som överskjuter ABA:s resp. SILA:s nuvarande aktiekapital,

har aktiestämpel aldrig erlagts; stämpelkostnaden för denna del av

aktiekapitalet synes skäligen böra belasta det nya aktiebolaget. Styrelsen

fortsätter.

Det kan vidare med visst fog ifrågasättas, att det nya bolaget bestrider

stämpelkostnaderna för den del av aktiekapitalet, som motsvaras av nytecknade

aktier, det vill säga för skillnaden emellan hela aktiekapitalet

inom varje serie och det efter värdering fastställda beloppet av ABA:s resp.

SILArs tillskjutna tillgångar. Det förefaller t. o. in. tveksamt huruvida det

nya aktiebolaget bör i en eller annan form befrias från stämpelkostnaderna

ens för den del av aktiekapitalet, som motsvarar det uppskattade värdet av

ABA:s och SILA:s tillgångar. Sammanslagningen av de båda bolagen, vilken

är avsedd att genomföras på frivillighetens väg, måste nämligen såsom

lultfartsutredningen framhåller medföra avsevärda rationaliseringsmöjligheter

och kostnadsbesparingar inom olika grenar av verksamheten.

Även om sammanslagningen är en ur allmän synpunkt önskvärd åtgärd,

kommer den sålunda även att medföra avsevärda fördelar för de aktieägare

i ABA och SILA, som erhålla aktier i det nya bolaget i likvid för ABA:s

resp. SILA:s tillgångar. Därest emellertid det nya bolaget anses böra befrias

från kostnader för aktiestämpel, synes dylik befrielse icke böra ifrågakoinma

i den form, som luftfartsutredningen i första hand synes förutsätta,

nämligen genom ett särskilt beslut om frihet från stämpelavgift enligt stämpelförordningen

för aktierna i det nya bolaget. I den mån bolaget prövas

icke böra belastas med sådana kostnader synes detta i stället böra ske i

den form luftfartsutredningen i andra hand ifrågasatt, nämligen genom i anspråktagande

av det för statens nyteckning av aktier i det nya bolaget anvisade

anslaget. Av principiella och tekniska skäl är denna form, enligt

generalpoststyrelsens mening, att föredraga även för det fall, att det nya

bolaget skulle i enlighet med luftfartsutredningens förslag helt befrias från

kostnader för aktiestämpel.

I fråga om upplåning av medel för det nya bolaget erinrar statens sakrevision,

att det från ABA till det nya bolaget kommer att överföras icke

obetydliga inteckningslån, bundna hos vissa försäkringsbolag för en tid

av 20 år. Av luftfartsutredningens förslag om begränsning av det nya bolagets

upplåning utöver aktiekapitalet till 40 miljoner kronor mot utgivande

av förlagsbevis framgår emellertid icke, om förberörda inteckningslån skola

inrymmas inom ramen för nämnda belopp. Enligt sakrevisionens mening

bör ifrågavarande spörsmål klarläggas, i samband varmed bör övervägas,

i vilken omfattning och på vilket sätt erforderlig rörlig kredit bör ställas

till det nya bolagets förfogande, allt inom det för bolagets upplåning bestämda

maximibeloppet.

Fullmäktige i riksgäldskontoret ha icke något att erinra mot anvisande

på riksstaten för nästa budgetår av ett investeringsanslag av 5 miljoner

kronor, att i den utsträckning så erfordras tagas i anspråk för nyteckning

av statens aktier i det nya bolaget.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Muj:ts proposition nr 176.

19

Nya bestämmelser angående lån ur luftfartslånefonden.

Luftfartslånefonden tillkom genom beslut av 1925 års riksdag. Fonden

förvaltas av statskontoret. Villkoren för erhållande av lån ur denna fond

finnas återgivna i kungörelsen den 16 december 1927 (nr 490) angående allmänna

villkor och bestämmelser för lån ur luftfartslånefonden (ändr. 607/

1937).

Genom beslut den 30 juni 1947 har Kungl. Maj:t uppdragit åt luftfartsstyrelsen

att, efter hörande av de koncessionerade svenska lufttrafikföretagen,

i samråd med statskontoret, riksräkenskapsverket och kommerskollegium

utarbeta förslag till nya bestämmelser för lån ur luftfartslånefonden.

Med sin skrivelse den 14 januari 1948 har luftfartsstijrelsen efter samråd

med förenämnda ämbetsverk samt ABA och SILA överlämnat förslag till

nya bestämmelser i ämnet.

Luftfartsstyrelsen anför i huvudsak följande.

Enligt nu gällande kungörelse i ämnet gäller i vad avser låneobjelct, att

lån kan beviljas för inköp av flygplan och motorer ävensom för anordnande

av flygplats och anskaffning av för sådan plats nödig utrustning. Med hänsyn

till de stora värden, som jämväl tillbehör och andra reservdelar

än motorer numera representera, synes det önskvärt att lån kan

beviljas även för inköp av dylik materiel. Vidare torde på grund av den

allt större omfattning och betydelse, som annan yrkesmässig luftfart än

linjefart numera erhållit och med hänsyn jämväl till svårigheten att rationellt

utnyttja en flygplanpark, därest vissa flygplan endast få nyttjas i

regelbunden luftfart, skäl nu föreligga att möjliggöra lån för inköp av

flygplan, som skola användas i yrkesmässig luftfart i allmänhet.

Bestämmelsen att flygplan och motorer, för vilkas anskaffande

lån beviljas, skola vara av typ som godkänts av Kungl. Maj :t synes böra

utgå.

Beträffande civila flygplatser kan nämnas, att dylika vanligen anläggas

genom statens försorg och endast i undantagsfall av kommuner, företag

eller enskilda. Lån för sådant ändamål torde därför mera sällan förekomma.

Från flygföretagens sida förefinnes emellertid intresse för att ur

luftfartslånefonden kunna erhålla lån för uppförande av hangarer och

andra byggnader. På grund härav torde bestämmelserna i ämnet

böra taga sikte mera på dylika objekt än på flygplatserna såsom sådana.

Något krav på att byggnad för vilken lån önskas skall förläggas till viss

flygplats torde ej böra resas. Däremot måste fordras att byggnaden skall

tillgodose den yrkesmässiga luftfartens behov. Bestämmelserna böra dock ej

utesluta möjligheten att lån skall kunna beviljas även för anordnande av

flygplats.

Den nuvarande kungörelsens bestämmelse att svenska intressen i viss

utsträckning skola skyddas böra enligt statskontorets och riksräkenskapsverkets

mening kvarstå i den formen, att uppgift härom lämnas i samband

med låneansökans ingivande. Ämbetsverken ha nämligen ansett, att Kungl.

Maj :ts prövning av de individuella låneansökningarna icke bör vara bunden

genom vissa i författningen angivna omständigheter. Luftfartsstyrelsen

har för sin del intet att häremot erinra men anser sig böra framhålla, att

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungi. Maj:ts proposition nr 176.

det enligt styrelsens mening är av vikt att den svenska flygindustriens intressen

— i den mån så i övrigt befinnes lämpligt — bliva vederbörligen

beaktade. Föreskrifterna om låns utlämnande och säkerhet härför torde

kunna kvarstå i huvudsak oförändrade.

Lånebeloppets storlek ävensom frågan om erforderlig säkerhet

för lånets behöriga fullgörande torde böra bestämmas av Kungl. Maj :t

i varje särskilt fall.

Beträffande ränta, såväl vanlig låneränta som dröjsmålsränta, har i

förslaget hänvisning skett till vad särskilt finnes föreskrivet, varvid åsyftas

för närvarande gällande bestämmelser angående ränta å lån från statens

utlåningsfonder (S. F. S. 936/1943 och 278/1947).

Bestämmelserna angående amortering ha omarbetats och förenklats.

Något skäl att beträffande lån för inköp av flygplan fastställa amorteringarna

för varje år sedan respektive företags räkenskaper för förvaltningsåret

avslutats — vilken bestämmelse torde ha tillkommit med hänsyn

till den av Aktiebolaget Aerotransport bedrivna regelbundna luftfarten —

torde sålunda, särskilt på grund av nu föreslagna utvidgning av låneobjekten,

ej längre förefinnas. Lån torde böra återbetalas under loppet av viss

av Kungl. Maj :t bestämd tidrymd. Dock bör en gräns angivas, vilken beträffande

byggnader och andra anläggningar, liksom förut beträffande flygplats,

synes kunna fastställas till fyrtio år. Beträffande flygplan, tillbehör

och reservdelar bör — med hänsyn till materielens livslängd och kravet på

modernitet — gränsen enligt luftfartsstyrelsens mening icke sättas högre

än till tio år. Låntagaren torde emellertid böra äga möjlighet att före lånetidens

utgång på en gång inbetala hela den oguldna delen av lånet.

Luftfartsstyrelsen har slutligen hemställt, att de föreslagna nya bestämmelserna

bringas i tillämpning från och med den 1 juli 1948; dock torde nu

gällande kungörelse alltjämt böra äga tillämpning beträffande lån, som

beviljats före nyssnämnda dag.

Departemenschefen.

Den svenska reguljära luftfarten är för närvarande uppdelad på två företag,

Aktiebolaget Aerotransport (ABA), som är nästan helt statsägt, och

Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA), vilket har uteslutande

privata intressenter. ABA driver företrädesvis europeisk lufttrafik,

medan SILA driver lufttrafik på interkontinentala linjer. Förhållandet

mellan företagen regleras av ett den 22 februari 1943 ingånget samarbetsavtal,

enligt vilket ABA skall för SILA:s räkning bl. a. omhänderhava den

interkontinentala trafik SILA önskar bedriva.

Redan på ett tidigt stadium framfördes kritik mot formerna för organisation

och finansiering av den svenska reguljära luftfarten bl. a. från luftfartsstyrelsens

sida. Styrelsen uttalade sig därvid till förmån för en sammanslagning

av ABA och SILA. 1946 års riksdag ifrågasatte ändamålsenligheten

av rådande uppdelning och fann för sin del angeläget att frågan

om en sammanslagning ägnades fortsatt uppmärksamhet.

1947 års luf tf artsutredning har under sitt arbete funnit bestyrkt, att det

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

samarbete som förutsatts skola komma till stånd mellan ABA och SILA

icke kunnat genomföras på sätt som avsetts. Utredningen har enhälligt förordat,

att en samordning av den svenska reguljära luftfarten kommer till

stånd och att detta sker genom en sammanslagning av ABA och SILA.

I detta sammanhang torde jag få erinra, att Kungl. Maj :t den 7 februari

1947 på framställning av ABA anbefallt statens sakrevision att granska

ABA:s verksamhet och organisation samt att sakrevisionen den 10 mars

1947 uppdragit åt f. d. generaldirektören G. Malm att verkställa den anbefallda

utredningen. Med skrivelse den 17 november 1947 har sakrevisionen

överlämnat utredningsmannens utlåtande och därvid framhållit, att i stort

sett några berättigade erinringar icke synas vara att göra mot bolagets allmänna

planeringar och hittills vidtagna dispositioner för främjande av det

svenska trafikflygets utveckling. Efter att ha övervägt de olika skälen för

och emot ett samgående mellan ABA och SILA, framhåller utredningsmannen

i utlåtandet, att man ur ekonomiska och driftssynpunkter bör sträva

efter en sammanslagning redan nu av de båda företagen.

Luftfartsutredningens förslag om en sammanslagning av bolagen har i

huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga remissmyndigheter

samt av bolagens styrelser.

Jag vill för egen del tillstyrka, att en sammanslagning av bolagen kommer

till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med vad luftfartsutredningen

härutinnan förordat. På enstaka punkter har jag dock ansett mig

böra föreslå vissa jämkningar i utredningens förslag. I det följande kommer

jag att anmäla dessa spörsmål samt övriga frågor, som föranlett särskilda

uttalanden under remissbehandlingen eller eljest äro av natur att

böra behandlas i detta sammanhang.

Beträffande formerna för den statliga representationen i det nya bolaget

har utredningen föreslagit, att beslutanderätten å bolagsstämma för statens

aktieinnehav skall fördelas å tjugo enskilda personer, utsedda av

Kungl. Maj :t, samt att av dessa tio personer skola företräda riksdagens

intresse av att kunna följa verksamheten. Fullmäktige i riksbanken och

i riksgäldskontoret ha förklarat sig beredda att medverka vid tillsättandet

av nämnda tio personer. Statskontoret har ansett, att statens

rösträtt å bolagsstämma utan olägenhet bör kunna utövas av ett enda av

Kungl. Maj :t därtill befullmäktigat ombud. Med hänsyn till i detta fall föreliggande

särskilda omständigheter har jag ej funnit anledning till erinran

mot att den statliga representationen å bolagsstämman utformas på

sätt utredningen föreslagit. Det må här anmärkas, att en anordning sådan

som den föreslagna icke tidigare torde ha prövats i företag, vari staten är

delägare. Det är därför tänkbart, att jämkningar i utredningens förslag

kunna visa sig påkallade. Denna organisationsfråga torde få upptagas till

förnyad prövning, om erfarenheterna skulle föranleda därtill.

Utredningens förslag beträffande styrelsens och arbetsutskottets sammansättning

föranleda icke någon erinran från min sida. Jag utgår från

att någon motsättning mellan styrelse och arbetsutskott icke skall behöva

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

förekomma. Såsom framgår av utredningens motiv till bolagsordningens

bestämmelser i ämnet förutsättes, att arbetsutskottet skall lämna styrelsen

fortlöpande redogörelser för utskottets åtgärder. Möjlighet finnes då att,

om behov därav skulle uppkomma, tid efter annan upptaga frågan om arbetsfördelningen

mellan dessa organ till omprövning.

Luftfartsutredningen har utgått från att ABA och SILA vid sammanslagningen

skola tillskjuta sina tillgångar till det nya företaget och att detta

skall övertaga bolagens förpliktelser. Det nya företagets aktiekapital skall

enligt utredningens förslag utgöra 60 miljoner kronor eller It miljoner

kronor mera än ABA:s och SILA:s sammanlagda aktiekapital. Mot storleken

av detta belopp har jag icke något att erinra. Det är emellertid tänkbart,

att aktiekapitalet till en början skall kunna sättas något lägre än 60

miljoner kronor, därest ett utvidgat samarbete inom SAS kommer till

stånd. Vid samråd under hand med ledningarna för bolagen har jag inhämtat,

att aktiekapitalet dock icke torde kunna sättas lägre än 50 miljoner

kronor. Då aktiekapitalets storlek inom angivna gränser icke för närvarande

kan angivas, torde de i avtalsförslagens första paragrafer angivna beloppen

få i det blivande avtalet slutligt bestämmas efter ytterligare överläggningar

mellan bolagen. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att godkänna avtalen

i dessa delar med de ändringar varom enighet kan vinnas. I anslutning

härtill bör § 3 i förslaget till bolagsordning ändras så att aktiekapitalet bestämmes

till lägst 50 miljoner kronor och högst 150 miljoner kronor.

I § 1 andra stycket förslaget till avtal mellan svenska staten och SILA

förutsättes, att de nuvarande enskilda aktieägarna i ABA skola få utbyta

sina aktier mot B-aktier i det nya bolaget. Då avtalstexten ej är formellt

tillfredsställande bör stycket utgå och ersättas av följande med samma sakliga

innehåll.

»Staten skall äga att mot gäldande av nominella värdet disponera erforderligt

antal aktier av serie B, att erbjudas enskilda aktieägare i ABA i utbyte

mot deras aktier i nämnda bolag.»

Ytterligare finansiering bör enligt utredningen ske genom upplåning mot

förlagsbevis. Upplåningen i denna form skulle tills vidare begränsas till

40 miljoner kronor. I detta belopp ha, enligt vad jag inhämtat, ej inräknats

bolagens nuvarande inteckningslån, lån ur luftfartslånefonden och

andra skulder, vilka skola övertagas av det nya företaget. Maximiramen

för bolagets upplåning skulle sålunda tills vidare utgöra beloppet av de

vid sammanslagningen övertagna skulderna ökade med 40 miljoner kronor.

Luftfartsutredningens förslag i denna del synes ägnat att giva det nya

företaget ett tillräckligt mått av handlingsfrihet under den närmaste framtiden.

Förslaget innebär, att statsmakternas direkta beslutanderätt över

finansieringen av den inrikes och europeiska reguljära lufttrafiken delegeras

till det nya företagets organ inom den förut angivna finansiella ramen.

Härvid är att märka, att inom denna ram utrymme skall finnas jämväl

för finansiering av den interkontinentala trafiken, vilken hittills legat utanför

statsmakternas direkta inflytande. Med hänsyn till de särskilda för
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

23

hållanden, som föreligga i detta fall, anser jag mig böra tillstyrka en lösning

av finansieringsfrågan i enlighet med utredningens förslag. Jag vill

därvid framhålla, att enligt bolagsordningens 9 § bolagsstämman skall utse

fyra revisorer och fyra revisorssuppleanter, av vilka två revisorer och två

suppleanter skola utses av statens representanter på bolagsstämman. Luftfartsutredningen

har förutsatt, att en revisor och en suppleant komma att

utses enligt de aktieägares önskan, som föreslagits av riksgälds- och riksbanksfullmäktige.

Vid bifall till detta förslag, vilket jag för egen del biträder,

erhålla riksdagens nämnda organ möjlighet att skapa erforderlig kontroll

över bolaget.

Statens sakrevision har i sitt utlåtande upptagit frågan, i vilken omfattning

och på vilket sätt rörlig kredit bör ställas till det nya företagets förfogande

inom det för bolagets upplåning bestämda maximibeloppet. För

närvarande torde ABA anskaffa erforderlig rörlig kredit genom växellån,

medan upplåning på något längre sikt regelmässigt sker från luftfartslånefonden

eller å inteckningslånemarknaden. Samtliga dessa låneformer samt

upplåning mot förlagsbevis böra även kunna anlitas av det nya företaget.

Detta bör erhålla frihet att självt bestämma, i vilka former upplåningen

skall ske. Det är därvid av vikt att företaget har möjlighet att välja mellan

upplåning genom statliga och statskontrollerade institutioner eller upplåning

genom privata kreditinstitut. Emellertid är det givetvis angeläget att

omfattningen olika låneformer emellan lämpligt avväges.

I direktiven för luftfartsutredningen har framhållits, att det ur allmänna

synpunkter kan vara önskvärt att upprätthålla trafik även å linjer, vilka

tagna för sig icke äro ekonomiskt motiverade, samt att en statlig ledning

torde ha lättare att skänka beaktande åt sådana önskemål än en enskild.

Genom det inflytande det allmänna erhåller i det nya företaget, får staten

möjlighet att i framtiden — liksom hittills — göra sådana synpunkter gällande

beträffande den inrikes lufttrafiken. Det är emellertid tydligt, att

ett trafikföretag med bibehållande av en affärsmässig uppläggning av sin

verksamhet icke annat än i begränsad omfattning kan under längre tid

driva sådan trafik. Luftfartsutredningen har för sin del uttalat, att statsmakterna

böra äga möjlighet att påfordra upprättandet av inrikes flygförbindelser

som icke äro ekonomiskt bärkraftiga men att det också bör

vara det allmännas sak att svara för underskott som uppkomma å sådana

linjer. Storleken av de subventioner, som i framtiden kunna bli erforderliga

för sådana ändamål, är beroende av den civila markorganisationens utbyggnad

och de anspråk som komma att ställas på trafikens omfattning.

Vid bedömandet av frågor om subventionering av inrikeslinjer måste givetvis

beaktas, att nya flyglinjer regelmässigt bruka vara förlustbringande

under en första uppbyggnadsperiod och att det likväl kan på något längre

sikt vara affärsmässigt motiverat att upptaga sådan trafik. Det kan vidare

bli föremål för tvekan huru underskottet å cn flyglinje skall beräknas.

I viss mån måste nämligen kostnaderna för inrikestrafiken delvis betraktas

som förberedelsekostnad för utlandstrafiken. Jag utgår emellertid ifrån

att dessa spörsmål skola komma all lösas i samförstånd inom styrelsen för

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

det nya företaget. Frågan om koncessionsvillkorens närmare utformning

torde framdeles, sedan ledningen för det nya bolaget tagit ståndpunkt till

berörda spörsmål, få anmälas för Kungl. Maj :t. För nästa budgetår erfordras

enligt utredningen icke något särskilt anslag för subventionering

av inrikeslinjer.

Ehuru utredningen är av den uppfattningen att ett framgångsrikt samarbete

skall kunna uppnås mellan staten och det enskilda näringslivet, har

den likväl ansett det böra ingå som ett väsentligt moment i dess förslag,

att upplösning av den ekonomiska gemenskapen skall kunna påkallas såväl

från statens som från de enskilda intressenternas sida. Grunderna för en sådan

upplösning ha angivits i förslaget till avtal mellan staten och SILA.

Utredningens förslag i denna del ha föranlett erinringar från fullmäktige

i riksbanken och statskontoret.

Riksbanksfullmäktige ha sålunda påtalat, att olika värderingsgrunder

föreslagits, då ABA:s och SILA:s tillgångar skola övertagas av det nya bolaget

och då inlösen av B-aktier i det nya bolaget skall äga rum på begäran av

staten. Fullmäktige befara, att bestämmelserna angående värderingen av

B-aktierna kunna medföra att staten i händelse av inlösen nödgas erlägga

ett alltför högt pris för aktierna. Statskontoret har för sin del påpekat,

att svårigheter kunna uppkomma att nå enighet mellan A- och B-aktieägargrupperna

i fråga om fastställelse av balansräkningen för det nya bolaget

samt den därmed intimt sammanhängande avskrivningspolitiken.

Härtill må framhållas, att balansräkningen uppenbarligen är en mycket

otillfredsställande grund för fastställande av aktiernas verkliga värde. Vid

förändringar i penningvärdet kunna balansvärdena bli för höga eller för

låga beroende på om penningvärdet förbättras eller försämras efter värderingstillfället.

Balansvärdena kunna också påverkas av bolagsledningen

allteftersom denna driver en mer eller mindre utpräglad konsolideringspolitik.

Under sådana omständigheter skulle frågan om balansräkningens

fastställande kunna föranleda irritation i förhållandet mellan intressenterna.

Jag anser det därför ur saklig synpunkt riktigast, att en eventuell

inlösen av B-aktierna i det nya företaget baseras enbart på en opartisk

värdering. Detta är även önskvärt för att samarbetet mellan intressenterna

i det nya företaget icke skall behöva störas av verksamheten ovidkommande

hänsyn. Vid överläggningar med representanter för SILA har

jag erfarit, att förutsättningar för en jämkning av utredningens förslag i

enlighet härmed föreligga. Vid dessa överläggningar har även frågan om

en förlängning av den tid inom vilken inlösen av aktierna icke må påfordras

varit under övervägande. Det har därvid framgått, att tidsfristen med

fördel bör kunna förlängas till fem år. Jag tillstyrker därför en sådan förlängning.

I förslaget till avtal mellan staten och SILA bör ändring ske på

så sätt att tredje, fjärde och femte styckena av § 2 samt andra, tredje,

fjärde och sjunde styckena av § 3 utgå och ersättas av en ny § 4 av följande

lydelse.

»Inlösen, varom i §§ 2 och 3 förmäles, må icke påfordras förrän fem år

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

förflutit sedan bolagsordning för nya ABA registrerats hos Kungl. patentoch

registreringsverket.

Vid inlösen skall priset bestämmas efter värdering, verkställd av fem

värderingsmän, varav två utses av Kungl. Maj :t och två å bolagsstämma

av ägare av aktier av serie B. De sålunda utsedda skola tillkalla den femte,

vilken tillika skall vara ordförande. Vinnes ej enighet om valet av ordförande,

skall denne utses av överståthållarämbetet.

Vid värderingen skall skälig hänsyn tagas jämväl till värdet av befintliga

eller förberedda linjer och liknande tillgångar.

Likvid för inlösta aktier skall ske senast ett år efter det att begäran om

inlösen framställts.»

I § 11 förslaget till bolagsordning bör det särskilda omröstningsförfarandet

i fråga om fastställande av balansräkning slopas.

Beträffande avtalet mellan svenska staten och SILA har vidare under

hand från bolagets sida framställts önskemål om ett förtydligande av det

föreslagna stadgandet i § 3 angående statens inlösningsskyldighet så, att

av avtalstexten även framgår att inlösen av minoritetsaktier av serie B skall

ske efter samma grunder som gälla för övriga B-aktier. I sak har jag icke

något att erinra häremot. Om avtalet ändras i enlighet med vad jag nyss

föreslagit erfordras icke något särskilt stadgande härom.

För genomförande av utredningsförslaget erfordras vissa anslag av statsmedel.

Sedan ABA:s tillgångar värderats och staten såsom likvid för tillskott

av tillgångarna erhållit aktier i det nya företaget, skall staten till pari

teckna det ytterligare antal aktier inom serie A, som erfordras för att statens

aktieandel om högst 30 miljoner kronor skall fyllas. Utredningen har

föreslagit, att ett belopp av 5 miljoner kronor anvisas å riksstaten för nästa

budgetår. Det verkliga medelsbehovet för nämnda ändamål kan för närvarande

ej angivas, enär detta är beroende av blivande värdering av ABA:s

rörelse. Jag har emellertid ej något att erinra mot utredningens förslag i

denna del.

Mot utredningens förslag att det nya företaget ej bör belastas med de

kostnader för aktiestämpel, vilka kunna uppkomma i samband med sammanslagningen,

ha invändningar rests av statskontoret och generalpoststyrelsen.

Vid de av utredningen ledda förhandlingarna har enligt vad jag inhämtat

förutsatts, att — därest befrielse från erläggande av aktiestämpel ej

erhålles -— kostnaderna härför icke skola falla på de enskilda intressenterna

utan gäldas av statsverket. Med hänsyn till omständigheterna i förevarande

fall anser jag mig ej böra rikta erinran mot att medel för täckande

av kostnaderna för aktiestämpel inräknas i anslaget till aktieteckningen.

Vad slutligen angår frågan om ändrade bestämmelser för lån ur luftfartslånefonden

må framhållas, alt kungörelsen den IG december 1927

angående allmänna villkor och bestämmelser för lån ur luftfartslanefonden

gällt oförändrad sedan sin tillkomst med undantag av att år 1937 vidtagits

ändringar beträffande låneräntan. Enligt kungörelsen må lån ur luftfartslånefonden

beviljas dels för inköp av flygplan och motorer, vilka emeller
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

tid — därest Kungl. Maj :t ej annorlunda förordnar — endast få användas

för trafik å av Kungl. Maj :t fastställda linjer för regelbunden luftfart, och

dels för anordnande av flygplats eller anskaffande av för sådan plats nödig

utrustning; i sistnämnda fall må lån beviljas intill 2/3 av den beräknade

anläggningskostnaden. Luftfartsstyrelsen föreslår, att bestämmelserna ändras

så, att lån kunna beviljas för inköp av flygplan i yrkesmässig luftfart i

allmänhet samt av tillbehör och andra reservdelar. Därjämte har styrelsen

ansett, att lån må kunna beviljas till anordnande av flygplats, varvid styrelsen

närmast avsett lån till uppförande av byggnader och hangarer, och

anskaffande av utrustning med belopp, som överstiger E/3 av anläggningskostnaden.

Styrelsen har förutsatt, att Kungl. Maj :t skall kunna bestämma

lånebeloppets storlek med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet.

Jag tillstyrker styrelsens förslag, vilka i nu förevarande delar torde

böra underställas riksdagens prövning. Jag förordar vidare, att Kungl. Maj :ts

beslutanderätt skall kunna i den utsträckning Kungl. Maj :t må finna lämpligt

delegeras till underordnad myndighet. Styrelsens förslag i övrigt torde

framdeles få anmälas för Kungl. Maj :t. De nya bestämmelserna böra träda

i kraft den 1 juli 1948, dock att beträffande före nämnda dag beviljade lån

bestämmelserna i nu gällande kungörelse skola gälla.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att med av mig förordade

ändringar godkänna vid statsrådsprotokollet fogat förslag

till avtal mellan Aktiebolaget Aerotransport och Svensk interkontinental

lufttrafik aktiebolag om sammanförande av

den svenska reguljära luftfarten i ett företag samt att med

sistnämnda bolag träffa avtal i ämnet i enlighet med vad

jag i det föregående förordat;

att till Teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport

å kapitalbudgeten under fonden för statens aktier för budgetåret

1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000

kronor;

samt att besluta, att lån ur luftfartslånefonden må under

i statsrådsprotokollet angivna villkor beviljas för inköp

av flygplan, motorer m. m.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan behagar Hans Maj :t Konungen lämna bifall

samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Dagmar Jägerstad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammanställning av ABA:s balansräkningar för åren 1937—1946 i tusental kronor.

Text

1937

1938

1939

1940

1941

1942 ''

1943

1944

1945

1946

. Tillgångar:

j Materialtillgångar:

2 450

5 512

Flygplan......................

2 191

1 788

1 371

779

625

125

75

75

Kontrakterade flygplan........

—

—

—

—

—

—

2 310

4 095

4 095

10 370

Motorer.......................

774

630

213

35

—

327

—

360

496

3 142

Propellrar.....................

189

158

201

97

46

—

—

—

—

339

Verkstads- o. hangarbyggnader..

—

—

—

—

—

2 450

2 401

4 768

5 670

5 685

Hangar- o. kontorsbyggnader un-

163

1 407

der uppförande..............

—

—

—

—

—

—

—

—

Större inventarier o. bilar......

224

321

376

375

303

305

494

627

1 187

3 410

Förråd av konsumtionsinventarier

o. -material samt drivmedel ..

665

755

629

957

1 228

1 234

1 632

3 471

2 776

4 729

4 043

3 652

2 790

2 243

2 202

4 441

7 075

13 396

16 674

34 594

Fordringar av diverse personer....

914

1 077

1512

1 261

1 617

1 955

3 169

4 266

9 516

20 733

Banker, postgiro och kassa.......

480

685

1 007

1 271

811

1 015

880

584

1 893

1 865

Aktier..........................

—

—

- ''

—

—

—

—

10

10

10

Obligationer.....................

—

—

—

250

300

300

300

300

300

300

Kronor

5 437

5 414

5 309

5 025

4 930

7 711

11 424

18 556

28 393

57 502

Skulder:

Eget kapital:

3 084

11 084

Aktiekapital...................

3 084

3 084

3 084

3 084

3 084

3 084

3 084

3 084

Reservfond....................

31

45

59

73

87

101

114

128

142

156

Försäkringsfond...............

155

197

254

254

254

254

254

254

254

254

Dispositionsfond...............

60

60

60

60

60

60

60

60

60

60

3 330

3 386

3 457

3 471

3 485

3 499

3 512

3 526

3 540

11 554

Skulder till diverse personer......

1 548

998

1568

1 270

1 036

2 739

6 013

10 563

19 981

34 194

Lån ur luftfartslånefonden........

400

746

—

—

—

1 064

—

1 578

2 128

8 801

Inteckningslån.................. •

—

—

—

—

—

—

1 615

2 730

2 585

2 440

Vinst:

20

20

Balanserad vinst från föreg. år..

20

145

145

145

270

270

145

20

Årets vinst...................

139

139

139

139

139

139

139

139

139

493

Kronor

5 437

5 414

5 309

5 025

4 930

7 711

11 424

18 556

28 393

57 502

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

opaginerad Kontrollera mot PDF

to

00

Sammanställning av ABAss vinst- o. förlusträkningar för åren 1937—194G i tusental kronor.

Text

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

Utgifter:

Driftskostnader..................

4 600

4 708

5 123

4 520

3 986

5 356

6 729

7 555

13 322

23 133

Räntor.........................

3

27

9

—

—

_

_

.

379

542

Avskrivningar...................

1 006

1 262

1 732

1 963

910

2 268

2 821

863

5 904

1 517

Skatter.........................

22

44

101

85

88

89

84

82

43

Årets vinst.....................

139

139

139

139

139

139

139

139

139

493

Kronor

5 770

6 180

7 104

6 707

5123

7 852

9 773

8 639

19 787

25 685

Inkomster:

Av personbefordran..............

|

2 932

3 806

3 866

2 949

4 176

4 131

3 899

9 444

17 242

» godsbefordran................

} 4 689

283

416

425

377

851

1 549

398

2 087

1 467

» postbefordran ................

1

1405

1 422

567

497

1 246

962

956

1 230

1 156

Övriga.........................

573

546

992

517

860

2 480

2 830

6 543

5 743

Summa inkomster av rörelsen......

4 689

5193

6 190

5 850

4 340

7 133

9122

8 083

19 304

25 608

Räntor.......................

31

12

14

32

33

44

51

31

33

77

Subvention.....................

1 050

975

900

825

750

675

600

525

450

Kronor

5 770

6 180

7104

6 707

5 123

7 852

9 773

8 639

19 787

25 685

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Sammanställning av SILA:s balansräkningar 1943-1946.

Balansräkning per "/,2 år

1943

1944

1945

1946

Tillgångar:

86 014: 74

_

—

—

3 942 552:

65

6 886 314: B4

7 068 867: 82

5 410 846: 18

18 387 198:

64

Flygplan, motorer, propellrar och reservdelar ..

Inventarier och bilar......................

—

9 045 000: —

709 581: 55

31 246: 40

6 447 940: 68

139 926: 86

Aktier:

5 000: —

5 000

_

SO i SAS Tnc. . ......................

_

—

—

10 800

—

_

—

—

5 651 900

—

_

—

6 000 000: —

10 000 000

—

6 976 485: 90

10 769 441: 98

4 138 528: 55

9 727 429

06

11 756 963: 89

1 979 023: 73

1 392 854: 71

21 179

28

144 015: 70

124 598: 59

—

208 121

62

Balanserad vinst eller förlust från föregående år

—

144 015: 70

—

./. 537

71

Summa kronor

25 763 780: 03

29 130 947: 82

17 688 057: 39

54 627 525: 82

Skulder:

12 000 000: —

12 000 000: —

12 000 000: —

24 000 000

_

_

—

—

12 000 000

—

13 763 780: 03

17 130 947: 82

5 687 519: 68

18 627 525

82

_

—

269 152: —

—

Bal.vinst el. förl. fr. föregående år..........

—

—

./. 268 614: 29

—

Summa kronor

25 763 780: 03

29 130 947: 82

17 688 057: 39

54 627 525: 82

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

opaginerad Kontrollera mot PDF

CO

o

Sammanställning'' av SILA:s vinst- och förlusträkningar 1043—1946.

Vinst- o. förlustläkning per den 31/i2 år

1943

1944

1945

1946

Intäkter:

Bruttovinst av rörelsen...............

—

_

467 078: 49

1 820 128: 69

Ränteintäkter......................

70 025: 10

203 638: 64

176 023: 43

368 969: 56

Övriga intäkter......................

—

261: 62

—

4 214: 68

Summa intäkter

70 025: 10

203 900: 26

643 101: 92

2 193 312: 93

Kostnader:

Allmänna omkostnader..................

94 040: 80

328 498: 85

_

Kostnader vid nyemission av aktier .......

120 000: —

—

.

176 410: —

Kostnader för räntor och upptagande av förlags-

lån...............................

—

—

_

423 941: 05

Kronoskatt.........................

—

—

—

26 942:10

Avskrivning å flygmateriel, inventarier och bilar

—

—

373 949: 92

1 336 080: —

Avskrivning å flyglinjer och koncessioner.....

—

—

—

438 061: 40

Summa kostnader

214 040: 80

328 498: 85

373 949: 92

2 401 434: 55

Vinst ( + ) resp. Förlust (./.) Kronor...........

./. 144 015: 70

./. 124 598:59

+ 269 152: —

./. 208 121: 62

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

31

Bil. E.

Förslag

till

avtal mellan ABA och SILA.

1 syfte att sammanföra den svenska reguljära kontinentala och interkontinentala

luftfarten i ett företag ha Aktiebolaget Aerotransport, här nedan

kallat ABA, och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag, här nedan

kallat SILA, träffat följande avtal i enlighet med de riktlinjer, som framlagts

av 1947 års luftfartsutredning.

§ 1.

Parterna äro ense om att den av dem bedrivna rörelsen skall sammanföras

till ett bolag, vilket skall drivas efter affärsmässiga grunder. För ändamålet

skall bildas ett svenskt aktiebolag med ett aktiekapital av 60 miljoner

kronor. För detta bolag skall gälla bilagda bolagsordning, enligt vilken aktierna

skola uppdelas i tvenne serier, serie A å 30 miljoner kronor och serie

B å 30 miljoner kronor. Aktierna av serie A skola innehavas av svenska

staten eller ABA eller av personer, utsedda av svenska staten. Aktierna av

serie B skola innehavas av enskilda, dock att sådana aktier må innehavas

av staten, i den mån inlösen av B-aktier äger rum med tillämpning av bestämmelserna

i §§ 2 och 3 av ett denna dag mellan staten och SILA ingånget

särskilt avtal.

§ 2.

Vid bildandet av det nya bolaget skola ABA och SILA tillskjuta samtliga

sina tillgångar mot likvid i aktier, varvid ABA skall erhålla likvid i aktier

av serie A och SILA skall erhålla likvid i aktier av serie B. Samtidigt med

övertagandet av tillgångarna skall det nya bolaget övertaga ansvaret för

ABA:s och SILA:s samtliga förpliktelser.

ABA och SILA förbinda sig att medverka till, att bolagens koncessioner

och rättigheter överföras på det nya bolaget. Med SILA:s förpliktelser och

rättigheter avses hland annat de, som äro en följd av SILA:s delägareskap

i Scandinavian Airlines System. Det nordiska samarbetet på luftfartens område

bör av det nya bolaget fullföljas och om så befinnes lämpligt utvidgas

och fördjupas.

§ 3.

För fastställandet av värdet av ABA:s och SILA:s tillgångar vid i § 2 här

ovan omtalade tillskott skall en värdering verkställas av fem värderingsmän,

varav två utses av ABA:s styrelse och två utses av SILA:s styrelse och

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

den femte, tillika ordförande, utses av dessa fyra. Vinnes ej enighet vid

valet av ordförande, skall denne utses av överståthållarämbetet.

Vid värderingen skall skälig hänsyn tagas jämväl till värdet av befintliga

eller förberedda linjer och liknande tillgångar.

§ 4.

Till ledning för värderingen av ABA:s och SILA:s tillgångar skola bolagen

upprätta halvårsbokslut per den 30 juni 1948, vilka snarast skola tillställas

värderingsnämndens ordförande. Överlåtelse av tillgångarna skall

verkställas så snart lämpligen ske kan efter värderingens genomförande.

§ 5.

Förevarande avtal har utformats med utgångspunkt från att ett nytt bolag

skall bildas, vilket skall övertaga ABA:s och SILA:s tillgångar och skulder.

Kontrahenterna äro emellertid ense därom, att sammanslagningen bör

ske i den form, att AB A övertager SILA:s tillgångar mot likvid av nyemitterade

aktier i ABA, därest detta ur bolagsteknisk synpunkt skulle befinnas

fördelaktigare, och skola i dylikt fall ovan angivna grunder i tillämpliga delar

gälla. Valet av form för samgåendet skall träffas, sedan efter värdering

enligt § 3 här ovan förutsättningar för frågans bedömande erhållits.

§ 6.

Detta avtal är för sin giltighet beroende av att det godkännes av bolagsstämma

i ABA och SILA, ävensom att det godkännes av Kungl. Maj :t och

riksdagen.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

33

Bil. F.

Förslag

till

avtal mellan svenska staten och SILA.

I anslutning till denna dag ingånget avtal mellan Aktiebolaget Aerotransport,

nedan kallat ABA, och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag,

nedan kallat SILA, om sammanförande av den svenska reguljära kontinentala

och interkontinentala luftfarten i ett företag, här nedan kallat nya ABA,

ävensom vid överenskommelsen fogad bolagsordning för det nya företaget,

har mellan svenska staten och SILA träffats följande avtal.

§ 1.

Sedan jämlikt ovannämnda överenskommelse mellan ABA och SILA ettvart

av nämnda båda bolag som likvid för tillskott till nya ABA av sina

tillgångar enligt värdering erhållit däremot svarande antal aktier i nya

ABA, därvid ABA erhållit aktier av serie A och SILA aktier av serie B, kommer

staten att till pari teckna det ytterligare antal aktier av serie A, som

erfordras för uppnående av ett sammanlagt nominellt belopp inom serien

av 30 miljoner kronor. SILA åtager sig svara för att ytterligare teckning,

likaledes till pari, sker av aktier av serie B till så stort belopp, att aktierna

av serie B komma att uppgå till nominellt 30 miljoner kronor.

Av de B-aktier, som icke åtgå för likvid av SILA:s tillskjutna egendom,

skall staten äga att mot gäldande av nominella värdet disponera erforderligt

antal aktier, att erbjudas enskilda aktieägare i ABA i utbyte mot deras aktier

i nämnda bolag.

§ 2.

Staten förbinder sig att under nedan angivna förutsättningar inlösa Baktierna

i nya ABA, såväl aktier, som befinna sig i SILA:s ägo, som dylika

aktier, vilka innehavas av annan.

Såsom förutsättning för inträdandet av statens lösningsskyldighet skall

gälla, att innehavare av mer än 50 procent av samtliga B-aktier i nya ABA

göra skriftlig framställning till Kungl. Maj :t om inlösen. För den händelse

sådan framställning göres, varom övriga inregistrerade ägare av B-aktier

skola skyndsamt underrättas på sätt som i övrigt jämlikt bolagsordningen

gäller beträffande meddelanden till aktieägare, skola jämväl övriga Baktieägare

äga rätt att påfordra inlösen av sina aktier. Inlösen skall dock

i sådant fall påkallas genom skriftlig framställning till nya ABA, som skall

hava kommit bolaget tillhanda inom sex månader från den dag underrättelse

enligt ovan lämnats.

Inlösen, varom i denna paragraf förmäles, får icke påfordras, förrän tre

år förflutit sedan bolagsordning för nya ABA registrerats bos Kungl. patent-

och registreringsverket.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 176.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 176

Vid inlösen, som här avses, skall priset utgöra aktiens parivärde, jämkat

med hänsyn till dels i bolaget uppkomna vinster, i den mån dessa icke utdelats

till aktieägarna, eller å bolagets verksamhet uppkommen förlust,

allt enligt fastställd balansräkning för det verksamhetsår, som tilländalupit

närmast före den dag inlösen först påkallats, dels ock av ena eller andra

aktieägaregruppen lämnat tillskott eller understöd till bolagets verksamhet.

Jämkning må dock icke ske i anledning av understöd av statsmedel,

som lämnats till täckande av underskott å flyglinje, vilken upprätthålles

på särskild begäran av Kungl. Maj :t. Därest ovan omförmäld balansräkning

icke fastställts före juli månads utgång, skall genom skiljenämnd,

sammansatt på sätt nedan i § 3 sägs, avgöras i vad mån jämkning skall ske.

Likvid för inlösta aktier skall ske senast ett år efter det att begäran om

inlösen framställts.

§ 3.

Staten skall äga rätt att inlösa majoriteten av B-aktierna enligt vad nedan

sägs.

Statens lösningsrätt må icke göras gällande, förrän tre år förflutit sedan

bolagsordning för nya ABA registrerats hos Kungl. patent- och registreringsverket.

Vid inlösen, som i denna paragraf avses, skall priset bestämmas efter

värdering, verkställd av fem värderingsmän, varav två utses av Kungl.

Maj :t och två å bolagsstämma av ägare av aktier av serie B. De sålunda

utsedda skola tillkalla den femte, vilken tillika skall vara ordförande. Vinnes

ej enighet om valet av ordförande, skall denne utses av överståthållarämbetet.

Priset å B-aktie vid inlösen, som i denna paragraf avses, må icke understiga

det pris, som skulle gällt, därest inlösen skett enligt § 2 här ovan.

För säkerställande av statens rätt till inlösen av majoriteten av B-aktierna

förbinder sig SILA att antingen självt behålla under sin dispositionsrätt

minst 51 procent av samtliga B-aktier eller ock, därest SILA skulle upplösas

eller önska avhända sig B-aktier i sådan omfattning, att SILA:s innehav

av dylika aktier skulle nedgå under 51 procent av hela antalet, genom

ett dessförinnan bildat konsortium av aktieägare, vilka avgiva av Kungl.

Maj :t godkänd förbindelse att medgiva inlösen enligt denna paragraf, garantera

staten lösningsrätt till minst 51 procent av B-aktierna.

Därest staten enligt bestämmelserna i denna paragraf påfordrar inlösen

av majoriteten av B-aktierna, skola jämväl innehavare av övriga B-aktier

äga erhålla inlösen, och skall härvid vad i § 2 sagts angående aktieägares

underrättande samt tid, inom vilken inlösen skall begäras, äga motsvarande

tillämpning.

Vid inlösen enligt denna paragraf skall likvid ske snarast möjligt och senast

ett år efter det att begäran om inlösen framställts.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

35

Bil. G.

Förslag

till

bolagsordning.

§ 1.

Bolagets firma är Aktiebolaget Aerotransport.

§ 2.

Bolaget har till föremål för sin verksamhet att driva luftfart och annan

därmed förenlig rörelse.

§ 3.

Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst sextio miljoner (60 000 000) kronor

och högst etthundraåttio miljoner (180 000 000) kronor. Aktierna skola

vara uppdelade på tvenne serier, serie A och serie B, vilka ständigt

skola omfatta lika många aktier. I denna bolagsordning finnas bestämmelser

angående de särskilda rättigheter, som tillkomma ägare av aktier av

de olika serierna. I övriga avseenden äro aktierna likställda.

§ 4.

Aktie skall lyda å etthunda (100) kronor.

§ 5.

Bolagets aktier må ej genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk

medborgare, samfällighet eller stiftelse.

Av bolagets aktier må allenast viss del, vid varje tid mindre än en femtedel,

genom teckning eller överlåtelse förvärvas av svenskt handelsbolag,

vari finnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt

aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller av annat svenskt

aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits förbehåll, som avses i 2 §

lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast

egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag; dock att utan hinder av förbehållet

aktier må förvärvas av Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag.

§ 6.

Styrelsen skall hava sitt säte i Stockholm.

§ 7.

Styrelsen skall bestå av jämnt antal ledamöter, lägst tio, högst fjorton,

med jämnt antal suppleanter, lägst fyra, högst åtta. Av styrelsens leda
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

<56 Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

möter och suppleanter skall halva antalet utses av ägare av aktier serie A

och halva antalet av ägare av aktier serie B. Styrelsens ordförande skall väljas

bland de styrelseledamöter som utsetts av A-aktieägare. Ledamöter och

suppleanter väljas årligen å ordinarie bolagsstämma för tiden intill dess

nästa ordinarie stämma hållits.

§ 8.

Styrelsen skall inom sig utse ett arbetsutskott bestående av fyra ledamöter,

varav två ledamöter utses bland de av A-aktieägarna valda samt två

ledamöter utses bland de av B-aktieägarna valda styrelseledamöterna. Ordförande

i arbetsutskottet skall utses bland sistnämnda båda ledamöter,

därest framställning härom göres av flertalet av de av B-aktieägarna valda

styrelseledamöterna.

§ 9.

För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning

samt bolagets räkenskaper utses årligen å ordinarie bolagsstämma för tiden

intill dess nästa ordinarie stämma hållits fyra revisorer och fyra revisorssuppleanter,

av vilka två revisorer jämte två suppleanter utses av ägare av

aktier av serie A samt två revisorer jämte två suppleanter utses av ägare

av aktier av serie B. Med undantag för en av de av A-aktieägarna valda revisorerna

samt suppleant för denne skola revisorer och revisorssuppleanter

vara auktoriserade.

§ 10.

Ordinarie bolagsstämma hålles i Stockholm en gång årligen under april

eller maj månad. Å ordinarie bolagsstämma skola följande ärenden förekomma

till behandling.

1. Val av ordförande vid stämman;

2. Justering av röstlängden;

3. Val av två justeringsmän;

4. Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad;

5. Föredragande av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen;

6. Fråga om fastställelse av balansräkningen;

7. Fråga om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande

direktören;

8. Beslut i anledning av bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda

balansräkningen;

9. Fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna;

10. Val av styrelse samt revisorer och revisorssuppleanter;

11. Övriga ärenden, vilka i behörig ordning hänskjutits till stämman.

§ 11.

Vid bolagsstämma äger envar röstberättigad rösta för fulla antalet av

honom ägda och företrädda aktier. Vid omröstning å bolagsstämma skall

vidare gälla, att för beslut om fastställelse av balansräkning och vinstut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

37

delning fordras majoritet bland de närvarande inom såväl A-aktieägaregruppen

som B-aktieägaregruppen. Skulle beträffande fråga om vinstutdelning

majoriteten inom den ena gruppen rösta för en lägre utdelning än

majoriteten inom den andra gruppen, skall stämmans beslut anses vara, att

den lägre utdelningen lämnas.

§ 12.

Kallelse till bolagsstämma och andra meddelanden till aktieägare skola

ske genom kungörelse i en i Stockholm utkommande daglig tidning. Därjämte

skall skriftlig kallelse till bolagsstämma tillställas samtliga i aktieboken

antecknade aktieägare. Kallelse till ordinarie bolagsstämma skall ske

senast två veckor före stämman och kallelse till extra bolagsstämma senast

en vecka före stämman.

För vinnande av rätt till deltagande i förhandlingarna å bolagsstämma

skall aktieägare icke blott vara införd i aktieboken utan även hos styrelsen

senast å tredje dagen före stämman, sön- och helgdagar oräknade, före

klockan sexton anmäla sig till dylikt deltagande.

Tid och ort för det styrelsesammanträde, som enligt 39 § 1 mom. i lagen

om aktiebolag skall hållas omedelbart före anmälningstidens utgång, skall

kungöras på sätt ovan stadgats.

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Bil. H.

Motiv till förslaget till avtal mellan ABA och SILA.

§ 1.

Vad först angår organisationsformen har utredningen med utgångspunkt

från, att staten i åtskilliga fall valt aktiebolagsformen för affärsverksamhet

på skilda områden och att såväl ABA:s som SILA:s rörelse drives i denna

form, ansett det naturligt, att ett sammanslaget företag erhåller formen

av ett aktiebolag. Därvid torde emellertid vara nödvändigt att giva detta

bolag samma handlingsfrihet, som i allmänhet gäller inom den privata affärsverksamheten.

Denna princip har funnit sitt uttryck i orden, att bolaget

skall drivas efter affärsmässiga grunder.

Utredningen förbiser därvid ingalunda, att vissa flyglinjer inom landet,

företrädesvis i Norrland, som icke äro ekonomiskt bärkraftiga, ändock måste

hållas vid makt eller inrättas. Statsmakterna böra uppenbarligen äga möjlighet

att påfordra upprättandet av flygförbindelser av nu angivet slag, men

å andra sidan bör det vara det allmännas sak att svara för på sådana linjer

uppkommande underskott. Utredningen har ansett frågan kunna bäst lösas

sålunda, att statsmakterna till sitt beslut om godkännande av en eventuell

sammanslagning av ABA och SILA anknyta det villkoret, att det sammanslagna

bolaget skall vara skyldigt upprätthålla de inrikeslinjer, som Kungl.

Maj :t påkallar, men att bolaget från ett av riksdagen beviljat förslagsanslag

skall erhålla gottgörelse för underskott å dessa linjer.

Vad angår det nya bolagets kapitalförsörjning må erinras om att ABA:s

aktiekapital f. n. utgör 25 miljoner kronor och SILA:s 24 miljoner kronor.

Utredningen har utgått ifrån, att aktiekapitalet behöver en förstärkning

med hänsyn till planerade nya linjer och nya flygplaninköp. Emellertid har

utredningen ansett det påkallat söka begränsa det kapital, som fast bindes

i företaget, och föreslår, att aktiekapitalet bestämmes till 60 miljoner kronor.

Ytterligare finansiering synes lämpligast böra ske antingen genom upptagande

av obligationslån eller genom utgivande av förlagsbevis med betalningsrätt

närmast efter övriga fordringar. Då utredningen inhämtat, att

en försäljning av obligationer skulle möta svårigheter, vill utredningen förorda

upplåning mot förlagsbevis, en form som för övrigt redan kommit till

användning inom SILA. Utredningen föreslår, att upplåningen i denna form

tillsvidare begränsas till 40 miljoner kronor.

För möjliggörandet av en avvägning av det allmänna och det enskilda intresset

i bolaget föreslås, att statens aktier utgivas i en särskild serie A om

30 miljoner kronor, under det att de aktier, likaledes å 30 miljoner kronor,

som — utom i fall av inlösen — äro avsedda att tillhöra enskilda personer

eller företag, betecknas med serie B.

Uti det i § 1 omnämnda förslaget till bolagsordning meddelas vissa närmare

bestämmelser rörande beslutanderätten i bolaget. Enskilda aktieägares

rätt att påfordra inlösen respektive statens rätt att å sin sida begära inlösen

av de enskildas aktier regleras i särskilt avtal mellan staten och SILA.

Till dessa frågor återkommer utredningen senare.

§ 2.

Bestämmelserna i denna paragraf torde icke erfordra någon närmare motivering.

Beträffande nyteckning av aktier i de båda serierna för uppnå
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 176. 39

ende av det förutsatta aktiekapitalet hänvisas till § 1 i avtalet mellan staten

och SILA.

§ 3.

Den värderingsnämnd, som skall verkställa värderingen av såväl ABA:s

som SILA:s tillgångar, föreslås erhålla en sammansättning liknande den,

som fastställts av Kungl. Maj :t i koncessionen för SILA i händelse av statsinlösen

av SILA:s rörelse.

Andra stycket avser att giva uttryck däråt, att vid värderingen skall tagas

hänsyn icke endast till olika materiella tillgångar utan även till annat, som

enligt handelsbruk bör tagas i beaktande vid överlåtelse av liknande slag.

§ 4.

Ett beslut om sammanslagning torde icke kunna fattas av riksdagen förrän

under våren eller försommaren 1948. Då ABA:s och SILA:s bokslutår

sammanfaller med kalenderår, skulle en värdering, som baserades på det

ordinarie bokslutet per den S1/12 1947 hänföra sig till förhållanden, som låge

alltför långt tillbaka i tiden. Skulle å andra sidan bokslutet per den u/13 1948

läggas till grund för värderingen, komme denna att bli onödigtvis fördröjd.

Därest statsmakterna bifalla beslutet om sammanslagning har det därför

ansetts lämpligt att verkställa värderingen med ledning av halvårsbokslut

per den “/« 1948. Emellertid är det angeläget, att värderingsförrättningen

påbörjas genast efter det riksdagen må hava fattat ett positivt beslut i

sammanslagningsfrågan, i syfte att åtskilligt förberedande arbete skall kunna

vara slutfört, då halvårsbokslutet överlämnas.

§§ 5 och 6.

Någon närmare motivering till dessa paragrafer lärer icke erfordras.

Motiv till förslaget till avtal mellan staten och SILA.

§ 1.

I anslutning till andra stycket i denna paragraf bör upplysas, att i ABA

finnes ett antal enskilda aktieägare med ett sammanlagt aktieinnehav av

nominellt ca 230 000 kronor. Dessa aktieägare böra lämpligen beredas tillfälle

att ingå i det sammanslagna bolaget såsom innehavare av aktier av

B-serien. Bestämmelserna i andra stycket av denna paragraf avse att möjliggöra

en sådan anordning.

§§ 2 och 3.

Rätt att påkalla inlösen av B-aktier har tillerkänts en enkel majoritet

bland samtliga B-aktier. För den händelse staten å sin sida önskar inlösa

B-aktier, bör inlösen ävenledes avse mer än hälften av denna aktieserie. Bestämmelserna

i § 3 avse att garantera bibehållandet av majoriteten av Baktierna

inom SILA eller en krets aktieägare, vilka tillförbindas skyldighet

att, därest av staten så påfordras, medgiva inlösen. B-aktieägare, vilka vid

inlösningsbegäran från enskild sida icke redan från början anslutit sig

därtill eller, vid framställning från statens sida om inlösen, icke på grund

av förevarande avtal äro pliktiga taga lösen för sina aktier, skola enligt

utredningens förslag likväl äga rätt att inom viss tid få sina aktier inlösta

samtidigt med och efter samma grunder som gälla för övriga B-aktier.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Genom dessa bestämmelser har utredningen velat dels uppnå, att det

enskilda intresset bibehålies oförändrat så länge majoriteten av B-aktieägarna

önskar stödja det nya bolaget, dels undvika de olägenheter, som

skulle bliva en följd av ett flertal inlösningsförfaranden.

Utredningen har vidare föreslagit, att inlösen icke från någondera sidan

får påfordras inom de första tre åren. Skälet härtill har varit, att man

velat dels giva den föreslagna samarbetsformen tillfälle att verka under

viss tid, dels bereda det nya bolagets ledning nödig arbetsro. Den tid, inom

vilken likvid för inlösta aktier senast skall ske, har satts till ett år med

hänsyn till att medel för inlösen måste ställas till förfogande av riksdagen.

Inlösningspriset skall beräknas efter olika grunder för det fall, att inlösen

begäres av B-aktieägarna eller staten.

I förra fallet skall aktieägare erhålla aktiens parivärde, jämkat med hänsyn

till icke utdelade vinster eller uppkomna förluster enligt fastställd balansräkning

för det verksamhetsår, som tilländalupit närmast före den tidpunkt,

då inlösen påfordras. Jämkning i sagda värde bör härjämte ske

med hänsyn till sådana tillskott, som från endera aktieägaresidan kunna

komma att ske för täckande helt eller delvis av i bolagets verksamhet uppkommen

förlust. Undantag härifrån har likväl ansetts böra ske, såvitt angår

understöd av statsmedel till täckande av underskott å linje, som bolaget

ålägges trafikera. Härvid åsyftas s. k. kulturlinjer inom landet. Därest

balansräkning icke fastställts före juli månads utgång det år inlösning

begäres, har utredningen föreslagit särskild prövning av värderingsnämnd

angående erforderliga jämkningar.

Om å andra sidan staten begär inlösen, skall priset fastställas efter värdering.

Bestämmelserna angående värderingsnämndens sammansättning överensstämma

med motsvarande bestämmelser i SILA:s koncession. Då utredningen

emellertid ansett det skäligt, att inlösningspriset icke skall bliva

oförmånligare för B-aktieägarna i det fall, att staten påfordrar inlösen,

än om de begära det själva, har föreslagits, att priset icke får understiga

det, som skuile gällt, därest B-aktieägarna påkallat inlösen.

Motiv till förslaget till bolagsordning.

§§ 1—4.

Någon särskild redogörelse för innehållet i dessa paragrafer torde icke

erfordras.

§ 5.

ABA:s bolagsordning stadgar totalt förbud för utländsk medborgare,

samfällighet eller stiftelse att förvärva aktier i bolaget, under det att andra

s. k. förbjudna rättssubjekt äga att genom teckning eller överlåtelse förvärva

allenast viss del, vid varje tid mindre än en femtedel av bolagets

aktier. Jämlikt SILA:s bolagsordning må av bolagets aktier allenast viss

del, vid varje tid mindre än tre tiondelar, förvärvas av förbjudna rättssubjekt.

Anledningen till att SILA icke har fullständigt förbehåll enligt 2 §

lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast

egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag är den, att bland SILA:s

aktieägare befinna sig vissa rederibolag, vilka äro förbjudna rättssubjekt

och innehava mer än en femtedel av aktiekapitalet.

Utredningen har föreslagit, att i det nya bolagets ordning intages samma

förbehåll, som finnes i ABA:s bolagsordning, varvid likväl göres det undan
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

taget, att SILA fritt skall få äga aktier i det nya bolaget. Några betänkligheter

mot detta undantag synas icke behöva möta med hänsyn till det

förbehåll, som finnes i SILA:s bolagsordning. Vad statens aktier i det nya

bolaget angår förutsättes såsom självfallet, att överlåtelse till förbjudet

rättssubjekt icke kommer i fråga. Genom det nu föreslagna förbehållet får

icke det nya bolaget rätt att utan särskilt Kungl. Maj :ts tillstånd förvärva

fast egendom. Utredningen utgår emellertid från att sådant tillstånd kan

erhållas till förvärv av de fastigheter, som bolaget kan komma att behöva

för sin rörelse. Därest samgåendet mellan ABA och SILA skulle finnas

böra ske i den form, att ABA består och övertager SILA:s tillgångar mot

likvid av nyemitterade aktier i ABA, förutsättes likaledes, att hinder icke

skall möta mot att ABA därvid ändrar sitt förbehåll till enlighet med

föreliggande förslag.

§ 6.

Denna paragraf erfordrar ingen särskild motivering.

§ 7.

Vid de förhandlingar, som föregått tillsättandet av utredningen, har från

statens sida påyrkats, att ordföranden i styrelsen skulle utses bland statens

styrelseledamöter. På sätt i departementschefens anförande vid utredningens

tillsättande framhållits, ha förhandlingarna strandat praktiskt taget

blott på olika meningar om, huruvida det avgörande inflytandet i det sammanslagna

företagets ledning borde tillkomma staten eller de enskilda intressenterna.

Vid de fortsatta förhandlingarna har emellertid samförstånd

uppnåtts därom, att ordförande skall utses bland statens styrelseledamöter

mot det att de enskilda aktieägarnas styrelseledamöter skola, därest de finna

sådant påkallat, kunna besätta ordförandeposten i arbetsutskottet. Luftfartsutredningen,

som själv framlagt förslag om denna jämkning, har ansett

sig kunna göra detta så mycket hellre, som dels utredningen förutsätter,

att det fortsatta arbetet, byggt på vilja till samförstånd, icke skall medföra

konfliktanledningar mellan representanterna för A- och B-aktierna, och dels

staten, om mot förmodan motsättningar skulle uppkomma, tillförsäkras

rättighet att inlösa majoriteten av B-aktierna. Med avseende å valet av ordförande

i styrelsen har i det föreliggande förslaget använts en formulering

liknande den, som förekommer i ABA:s bolagsordning. Därigenom vinnes

även att man uppfyller den nya aktiebolagslagens krav på att icke utesluta

bolagstämman från behörighet att utse ordförande. Utredningen har emellertid

utgått från, att valet av ordförande skall ankomma på styrelsen. Den

föreslagna anordningen att statens representanter genom ordföranden skola

äga utslagsröst förutsätter, att antalet styrelseledamöter är jämnt. Med avseende

å antalet styrelseledamöter vill utredningen vidare framhålla, att

man velat hålla möjligheten öppen att göra styrelsen jämförelsevis stor för

att kunna i densamma bereda utrymme för erforderlig sakkunskap från de

samhällets olika grenar, vilka det svenska trafikflyget skall tjäna.

§ 8.

Denna paragraf innehåller bestämmelser rörande det tidigare omnämnda

arbetsutskottet och dettas sammansättning. Det ligger i sakens natur, att ett

verkställande utskott, särskilt om antalet styrelseledamöter är stort, måste

tillerkännas jämförelsevis stor handlingsfrihet. Till de ärenden, som måste

föredragas i den samlade styrelsen, böra dock hänföras frågor om inrättandet

av nya trafiklinjer, inköp av flygplan, anställande av ledande perso
4

Bihang till riksdagens protokoll lt)48. 1 sand. Nr 176.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

nal inom företaget och andra dylika viktigare frågor. Utredningen räknar

med att någon motsättning mellan styrelse och arbetsutskott icke skall behöva

komma i fråga. Vid varje styrelsesammanträde bör arbetsutskottet

lämna en samlad redogörelse för av detsamma vidtagna åtgärder och tillfälle

blir då, att, om några meningsskiljaktigheter skulle yppas, dryfta frågan

om den principiella arbetsfördelningen för framtiden.

§ 9.

Paragrafen torde icke erfordra särskild motivering.

§ 10.

Denna paragraf upptager sedvanliga ärenden, som skola behandlas å

bolagsstämma, och erfordrar icke någon närmare motivering.

§ 11.

Eftersom balansräkningen kommer att bli av betydelse vid bestämmandet

av lösesumman vid inlösen av B-aktierna, har det ansetts erforderligt med

majoritet inom vardera aktieägaregruppen för sig för godkännande av balansräkningen.

Skulle sådan enighet icke vinnas, kommer, på sätt tidigare

anförts, vid en eventuell inlösen frågan att avgöras av särskild värderingsnämnd.

Beträffande vinstutdelningen har, i syfte att så långt möjligt trygga

bolagets konsolidering, införts bestämmelse, att den aktieägaregrupp, som

röstar för en lägre utdelning, skall ha vitsord.

§ 12.

Denna paragraf erfordrar ingen motivering.

Stockholm 1948. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

480318

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:188 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till driften av centraldepån för blindas arbeten. a1 i texten
  2. SU 1948:94 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående organisation och finansiering av svensk reguljär luftfart m. m. s. 1 i texten