Angående organisation och finansiering av svensk reguljär luftfart m. m
1948-03-05 · 42 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 18 av 42 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1948:176, Angående organisation och finansiering av svensk reguljär luftfart m. m
Dokumentets text
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
1
Nr 176.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående organisation
och finansiering av svensk reguljär luftfart m. m.; given
Stockholms slott den 5 mars 1948.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:
GUSTAF ADOLF.
Torsten Nilsson.
Propositionens huvudsakliga innehåll.
t propositionen föreslås, att den av Aktiebolaget Aerotransport (ABA)
och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA) bedrivna rörelsen
skall sammanföras till ett företag, vilket skall drivas enligt affärsmässiga
grunder i aktiebolagsform under ABA:s firma. Det nya bolaget skall tills
vidare ha ett aktiekapital av högst 60 miljoner kronor, varav staten och enskilda
intressenter skola äga hälften vardera.
Det nya bolagets styrelse skall bestå av ett jämnt antal ledamöter, utsedda
till hälften av vardera aktieägargruppen. Styrelsens ordförande skall väljas
bland de styrelseledamöter, som utsetts av statens företrädare å bolagsstämman.
Härigenom tillförsäkras staten det avgörande inflytandet i bolaget.
I styrelsens arbetsutskott skall ordförande väljas bland de slyrelse
1
Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 176.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2
Kungl. Maj-.ts proposition nr 176.
ledamöter, som tillsatts av de enskilda aktieägarna, därest framställning
härom göres.
Å bolagsstämman och bland revisorerna skola fullmäktige i riksbanken
och i riksgäldskontoret äga erhålla viss representation.
Upplösning av den ekonomiska gemenskapen skall kunna påkallas såväl
av staten som av de enskilda intressenterna samt ske genom statens inlösen
av de enskildas aktier. Inlösen må icke från någondera sidan påfordras
förrän efter fem års förlopp. Vid inlösen skall priset på de enskildas
aktier bestämmas efter opartisk värdering.
För genomförande av utredningens förslag erfordras anslag till teckning
av aktier i det nya bolaget. Ett belopp av 5 000 000 kronor har beräknats
vara tillräckligt.
I propositionen föreslås slutligen, att lån ur luftfartslånefonden må kunna
beviljas bl. a. till anskaffande av tillbehör och reservdelar till flygplan.
Härjämte har den tidigare gällande belåningsgränsen för lån till bl. a.
uppförande av byggnader och hangarer slopats.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 176.
3
Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 5 mars 19^8.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.
Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anmäler
chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, 1947 års luftfartsutrednings
betänkande rörande organisation och finansiering av svensk
reguljär luftfart samt luftfartsstyrelsens framställning den 14 januari 194&
angående lån ur luftfartslånefonden och anför därvid följande.
Inledning.
Den svenska reguljära luftfartens nuvarande organisation. Aktiebolaget
Aerotransport (ABA) bildades i juni 1924 med ändamål att bedriva lufttrafikrörelse
dels inom Sverige och dels mellan Sverige och utlandet. Bolagets
aktiekapital uppgår för närvarande till ett belopp av 25 000 000 kronor, vilket
till 99,08 % innehaves av staten och till 0,92 % av enskilda intressenter.
Sistnämnda procenttal motsvarar ett nominellt belopp av 230 000 kronor.
Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA) bildades i februari
1943 av enskilda intressenter. Aktiekapitalet utgör 24 000 000 kronor.
Den 22 februari 1943 ingicks mellan ABA och SILA ett sam ar betsavtal.
Avtalet, vilket trädde i kraft den 1 april 1943 med giltighet till och
med den 31 mars 1948, har av ABA uppsagts våren 1947 till upphörande
den 31 mars 1948. överenskommelse har emellertid träffats om viss provisorisk
förlängning av samarbetsavtalet.
Enligt avtalet skall ABA i princip driva europeisk flygtrafik, medan SILA
skall driva interkontinental trafik. ABA skall dock efter SILA:s hörande
kunna trafikera interkontinental sträcka, som utgör komplement till av
ABA inom Europa trafikerad linje, i den mån sådan trafikutvidgning icke
är större eller av annan art, än att den framstår som lämplig avrundning
av ABA:s trafikområde. ABA äger även självt eller genom annan upptaga
trafik å sådan interkontinental linje, som SILA icke kan eller icke önskar
trafikera. Å europeiska delsträckor ingående i SILA:s interkontinentala
flyglinjer äger SILA icke annat än efter medgivande av ABA befordra pas
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
sagerare, post och gods. I avtalet stadgas vidare, att ABA skall för SILA:s
räkning omhänderhava den interkontinentala trafik, SILA önskar bedriva,
samt att för SILA:s trafik erforderlig flygmateriel och behövliga byggnader
och andra fasta anläggningar skola anskaffas och ägas av SILA eller
av SILA förhyras. Det förutsättes, att SILA och ABA skola, i den mån så
finnes ändamålsenligt, ömsesidigt utnyttja varandras flygmateriel och anläggningar,
varvid ersättning härför skall utgå, samt att SILA skall kunna
bedriva sin verksamhet väsentligen med anlitande av ABA:s administration
och tekniska organisation, dock att SILA städse skall hava egen verkställande
direktör. För att säkerställa bästa möjliga samarbete mellan SILA
och ABA skola parterna medverka till att i SILA:s styrelse inväljas två
representanter för ABA och i ABA:s styrelse två representanter för SILA.
SILA:s koncession. Genom beslut den 23 mars 1945 har Kungl.
Maj :t medgivit, att SILA må, i vad Sverige angår, tills vidare intill den 1
juli 1955 bedriva luftfart i regelbunden trafik mellan Sverige och Nordamerika
samt mellan Sverige och Sydamerika. Det meddelade tillståndet
innebär enligt uttalande i beslutet icke ensamrätt för trafik på ifrågavarande
linje eller delsträcka. Därest samarbetsavtalet mellan ABA och SILA
uppsäges under den tid, tillståndet gäller, har SILA att därom snarast möjligt
göra anmälan hos Kungl. Maj :t, som förklarat sig vilja till prövning
upptaga frågan, huruvida tillståndet skall med anledning därav återkallas
eller förändrade villkor för tillståndet skola föreskrivas. Därest bolaget
träder i likvidation eller önskar försälja sin rörelse helt eller delvis, äger
svenska staten rätt att inlösa rörelsen i dess helhet eller till vissa delar.
Scandinavian Airlines System (SAS). Den 31 juli 1946 träffades
med ABA:s och myndigheternas godkännande ett samarbetsavtal mellan
SILA, Det Danske Luftfartselskab A/S (DDL) och Det Norske Luftfartselskap
A/S (DNL) om ett nordiskt samgående i den interkontinentala
lufttrafiken mellan Skandinavien samt Nord- och Sydamerika. Avtalet, som
gäller till den 31 december 1951, innebär upprättandet av en särskild trafikorganisation
i form av ett konsortium — Scandinavian Airlines System
(SAS). Andelarna i konsortiet ha fastställts till för DDL och DNL vardera
2/7 och för SILA “/,.
Sammanställningar av balans- samt vinst- och förlusträkningar,
beträffande ABA för 1937—1946 och beträffande SILA för
1943—1946 torde såsom bilagor (Bilaga A—D) få fogas till dagens statsrådsprotokoll.
Tillsättande av 1945 års luftfartsutredning. Formerna för organisation och
finansiering av den reguljära svenska luftfarten blevo redan hösten 1945
föremål för viss kritik från i första hand luftfartsstyrelsens sida. I yttrande
över en av ABA gjord framställning om ökning av bolagets aktiekapital,
förordade styrelsen sålunda att förutsättningarna för en sammanslagning
av ABA och SILA borde särskilt utredas. I yttrande över detta förslag vitsordade
ABA behovet av en dylik utredning och uttalade, att en samman
-
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
slagning av de båda bolagen vore den lyckligaste lösningen, då en sådan
skulle stärka den svenska luftfartens slagkraft utåt. SILA anförde för sin
del, att en sammanslagning skulle gynna utvecklingen av den svenska luftfarten,
men ansåg, att ett sammanslaget företag helt eller i varje fall till
övervägande del borde finansieras av privatkapitalet. Skulle så icke ske,
bleve det enligt SILA:s mening för vederbörligt tillgodoseende av de svenska
luftfartsintressena nödvändigt, att SILA fortsatte såsom självständigt företag
med en egen trafikapparat. I samband med riksdagsbehandlingen av
den förutnämnda framställningen om ökning av ABA:s aktiekapital förklarade
sig riksdagen ifrågasätta ändamålsenligheten av att ledningen av den
kommersiella svenska lufttrafiken handhades av två företag, av vilka det ena
till större delen vore statsägt och det andra hade uteslutande privata intressenter.
Riksdagen fann för sin del angeläget, att frågan om en sammanslagning
ägnades fortsatt uppmärksamhet.
I anledning av dessa uttalanden och de ytterligare erfarenheter, som sedermera
vunnos, beslöt Kungl. Maj :t den 30 juni 1947 uppdraga åt överståthållaren
T. K. V. Nothin att jämte högst fem sakkunniga, vilka samma
dag tillkallades av chefen för kommunikationsdepértementet, inom departementet
biträda med utredning rörande sättet för organisation och finansiering
av den svenska reguljära luftfarten.
De sakkunniga, vilka antogo namnet 7947 års luf tf artsutredning, voro
överståthållaren T. K. V. Nothin, ordförande, ledamoten av riksdagens
första kammare, förste vice talmannen C. P. V. Gränebo, ledamöterna av
riksdagens andra kammare, ombudsmannen O. Andersson, kammarherren
J. I. A. Dickson, folkskolläraren O. J. N. Malmborg och stadsbibliotekarien
G. V. Nilsson.
1947 års luftfartsutredning.
I ett den 28 november 1947 dagtecknat betänkande har 1947 års luftfartsutredning
framlagt sina förslag rörande organisation och finansiering av
svensk reguljär luftfart.
Allmänna synpunkter på den framtida organisationen. Lultfartsutredningen
framhåller, att det numera torde vara allmänt erkänt, att flyget utgör
en oumbärlig del av kommunikationsnätet och att flyget i vår tid framträder
som en tjänare av eu mångfald intressen, vilka icke kunna i tillräcklig
grad tillgodoses genom de äldre kommunikationsmedlen. Utredningen
har på anförda grunder ansett övervägande skäl tala för att reguljär luftfart
bör bedrivas i svensk regi samt att denna luftfart även i fortsättningen
bör bedrivas såväl på de inhemska och europeiska som på de interkontinentala
linjerna. Utredningen har i detta sammanhang framhållit, att den
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
svenska reguljära luftfarten har att emotse svårigheter, som för de närmaste
åren kunna medföra icke obetydliga svårigheter, samt att trafikprogrammet
därför icke under denna tid bör överdimensioneras. Utredningen
anför härom följande.
Den allmänna optimism, som vid krigsslutet gjorde sig gällande i fråga
om en snabb expansion av trafikflyget, har icke visat sig berättigad. Strävan
inom olika länder och flygbolag att redan från början ligga väl framme
på luftfartens område synes i många fall ha lett till utbyggnad av linjenät
och luftflottor i en takt, som icke motsvarats av efterfrågan på trafik. De
ansenliga omkostnaderna för drivandet av reguljär luftfart ha därvid i vissa
fall lett till svåra ekonomiska påfrestningar. Vad nu sagts torde gälla såväl
den amerikanska som den europeiska luftfarten.
Såvitt gäller Europa ha de antydda svårigheterna uppenbarligen accentuerats
genom de ekonomiska efterverkningarna av kriget. Olika länders
valutasvårigheter ha även föranlett begränsningar i resandetrafiken.
Vad speciellt den svenska luftfarten beträffar måste densamma anses ha
befunnit sig i ett gynnsamt utgångsläge vid krigsslutet i förhållande till
flertalet krigsdeltagande länder. Delvis hade detta sin grund i den betydande
utveckling, som svenskt trafikflyg redan under förkrigstiden vunnit
såväl kvantitativt som kvalitativt. Men även fördelen av att kunna i god
tid förbereda och planlägga trafiken efter kriget samt tillgången till i stort
sett intakta ekonomiska och personella resurser utgjorde bidragande orsaker.
Denna förmånsställning är icke längre för handen. Andra länders reguljära
lufttrafik reorganiseras och utbygges, i större eller mindre omfattning
med direkt statligt stöd. Under det att trafikbehovet den första efterkrigstiden
överstigit de då tillgängliga resemöjligheterna, råder redan nu
hård konkurrens.
Frågan om ett eller två bolag. Utredningen upptar därefter till diskussion
frågan, huruvida den svenska reguljära lufttrafiken bör samordnas
inom ett företag eller handhavas av skilda sådana, samt betonar härvid, att
den ansett sig böra begränsa ståndpunktstagandet till den nu aktuella situationen,
som utmärkes av att den svenska reguljära luftfarten är uppdelad
på två företag, av vilka det ena, ABA, är praktiskt taget helstatligt, under
det att det andra, SILA, har uteslutande privata intressenter. Uppgiften har
sålunda ansetts böra vara att med ledning av de hittillsvarande erfarenheterna
från uppdelningen av trafiken på dessa två företag samt de betingelser
för svensk kommersiell luftfart, vilka kunna överblickas för de
närmaste åren, söka bedöma, huruvida en samordning bör komma till
stånd eller en fortsatt utveckling på skilda företag kan anses lämpligare.
Däremot har det icke ansetts erforderligt eller, med hänsyn till den väntade
fortsatta utvecklingen av världsluftfarten, ens möjligt att för en obestämd
framtid uppdraga slutgiltiga riktlinjer beträffande sättet för bedrivande
av svensk reguljär lufttrafik. Nya förhållanden av teknisk, kommersiell
eller luftfartspolitisk natur kunna uppenbarligen skapa andra förutsättningar
för frågans bedömande än de nu föreliggande.
Beträffande erfarenheterna från ABA:s och SILA:s hittillsvarande samtidiga
verksamhet erinrar utredningen om att förhållandet mellan de båda
bolagen reglerats genom samarbetsavtalet den 22 februari 1943. Av detta
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
7
avtals utformning synes framgå, att SILA ursprungligen avsetts skola
vara ett finansieringsföretag för den interkontinentala trafiken, under det
att verkställigheten av de med trafiken förenade uppgifterna tänkts skola
i allt väsentligt ankomma på ABA. Redan kort efter det SILA:s trafik påbörjats
torde, fortsätter utredningen, för båda kontrahenterna i samarbetsavtalet
ha blivit klart, att detsamma vid den praktiska tillämpningen medförde
åtskilliga svårigheter. I samma mån som SILA:s verksamhet utvidgades
och särskilt sedan amerikatrafiken genom SAS gjorts till föremål
för nordisk samverkan, ha dessa svårigheter ökats. I direktiven för utredningens
arbete anfördes följande i fråga om samarbetsavtalets nuvarande
otillräcklighet.
De ytterligare erfarenheter som numera vunnits rörande samarbetet mellan
ABA och SILA samt inom SAS ha givit vid handen att samarbetsavtalet
mellan ABA och SILA icke längre kan tillämpas på sätt vid dess ingående
förutsatts och numera måste anses icke tillfredsställande reglera
förhållandet mellan parterna. Såsom exempel härpå må anföras, att den
fördelning av lufttrafiken mellan ABA och SILA, som förutsatts i avtalet,
i praktiken visat sig svår att genomföra på europeiska delsträckor av
SILA:s interkontinentala linjer. Fördelningen mellan bolagen av kostnaderna
för de av ABA tillhandahållna tjänsterna har även vållat vissa meningsskiljaktigheter.
Vid handläggningen av personalfrågorna ha friktioner
ej helt kunnat undvikas. De administrativa och tekniska tjänster, som
ABA enligt samarbetsavtalet skall tillhandhålla SILA för dess interkontinentala
trafik, ha kommit att ställas till förfogande för SAS, vari ABA
— trots sina omfattande förpliktelser —■ endast har ett indirekt inflytande.
Slutligen må omnämnas, att SILA, som enligt samarbetsavtalet med
ABA närmast har karaktären av finansieringsföretag, på senare tid — med
ABA:s medgivande —- anställt, förutom verkställande direktör, vissa andra
chefstjänstemän samt upprättat egna avdelningar av olika slag. Samarbetsavtalet
mellan ABA och SILA torde sålunda, om SILA skall fortbestå som
ett särskilt företag, vara i behov av omarbetning. Avtalet har också uppsagts
till upphörande från och med den 1 april 1948.
Vad sålunda anförts har utredningen funnit bestyrkt under sitt arbete
och de samråd med bolagen, som därvid förekommit. Utredningen har icke
funnit anledning ingå på någon närmare redogörelse för i vilka hänseenden
den faktiska utvecklingen kommit att skilja sig från vad från början avsetts
i fråga om ABA:s och SILA:s inbördes ställning eller för orsakerna
till denna utveckling. Det torde vara tillräckligt att konstatera, att inom
båda bolagen råder enighet om att en väsentlig omarbetning av samarbetsavtalet
skulle krävas, därest den reguljära lufttrafiken även framdeles
skulle omhänderhavas av skilda företag.
Vid en fortsatt utveckling av den svenska reguljära luftfarten på skilda
företag kan man icke, framhåller utredningen, räkna med den nära anknytning
i organisatoriskt hänseende av SILA till ABA, som vid bildandet
av förstnämnda bolag förutsatts. Den redan tiinade utvecklingen har medfört
ett fjärmande härutinnan mellan de båda företagen, och en vidare
utbyggnad av SILA:s interkontinentala linjenät skulle med all säkerhet
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Kungl. Mcij.ts proposition nr 176.
få till följd, att SILA i allt större omfattning komme att bygga upp sin
egen organisation. Alternativet till samordning blir sålunda två från varandra
i allt väsentligt fristående företag. Men därmed skulle de fördelar,
vilka enligt samarbetsavtalet eftersträvats vid SILA:s bildande, helt eller
till övervägande del gå förlorade. Därest en samordning av den svenska
^ygtrafiken anses böra ske, bör en sådan samordning förverkligas utan
dröjsmål, enär en fortsatt utveckling på skilda organisationer säkerligen
kommer att verka försvårande i detta hänseende.
Utredningen har beträffande de synpunkter, som kunna anföras i frågan
om samordnad eller skild organisation av å ena sidan den av ABA oinhänderhavda
inhemska och europeiska lufttrafiken samt å andra sidan den
av SILA bedrivna interkontinentala linjefarten, för sin del funnit de helt
övervägande skälen tala för, att en samordning bör komma till stånd.
Under erinran om att statsmakterna i samband med beslutet 1946 om
teckning av ytterligare aktiekapital i ABA uttalat sig för en undersökning
av möjligheterna att förena de båda nuvarande bolagens verksamhet, framhåller
utredningen, att det är ställt utom tvivel, att en sammanslagning av
de båda bolagens verksamhet måste medföra avsevärda r a t i o n a 1 i sering
s in ö j 1 i g h e t e r. Utredningen anför härom vidare.
Med hänsyn till framtidsutsikterna för ett ekonomiskt drivande av reguljär
luftfart äger detta förhållande särskild aktualitet. Alla möjligheter
att nedbringa kostnaderna för upprätthållandet av svensk lufttrafik måste
tillvaratagas, om det egna trafikflyget skall kunna hävda sig i den konkurrens
från andra länder, som redan gör sig gällande och kan antagas bliva
ytterligare skärpt under de närmaste åren. I personalhänseende bör en sammanslagning
kunna möjliggöra besparingar inom snart sagt alla grenar av
verksamheten, avseende exempelvis förvaltnings- och kontorspersonal, försälj
ningspersonal samt marktjänstpersonal i Sverige och å utlandsstationer.
Även om olikheter med avseende å betingelserna för drivande av interkontinental
och annan trafik komma att sätta sin prägel på utformningen
av en gemensam organisation, är det sålunda uppenbart, att likartade
uppgifter i båda fallen finnas och kunna bestridas av samma personal.
Denna uppfattning bestyrkes av att redan nu vissa befattningshavare
utföra tjänster åt båda företagen. Vad särskilt angår befattningar i
ledande ställning kan framhållas, att tillgången till kvalificerade innehavare
inom landet är starkt begränsad och icke tillåter onödiga dubbleringar.
Såvitt gäller flygmateriel samt verkstäder, hangarer och liknande fasta
anläggningar, äro fördelarna av en sammanslagning lika uppenbara. Exempelvis
bör en samordnad reservhållning av flygplan, motorer och propellrar
jämte annan materiel möjliggöra besparingar.
Samordningen av olika slags trafik inom ett företag synes vidare i och
för sig innebära vissa fördelar framför den nuvarande uppdelningen. Till
en början kan påpekas, att de svårigheter som i praktiken visat sig föreligga
vid genomförandet, såvitt gäller europeiska delsträckor av SILArs
(inom SAS) interkontinentala linjer, av den överenskomna fördelningen av
trafiken mellan ABA och SILA, komma att förlora sin aktualitet vid en
sammanslagning. I övrigt synes en förening i nuvarande läge av reguljär
svensk luftfart i ett företag, vilket därmed skulle erhålla ett vittutgrenat
och differentierat linjenät, ge ökade möjligheter att på ett ekonomiskt sätt
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
anpassa utnyttjandet av personal och materiel efter trafikförhållandena på
olika linjer.
På det luftfartspolitiska området slutligen kommer ett enhetligt svenskt
trafikflyg sannolikt att kunna tillgodoräkna sig vissa fördelar. Enligt vad
utredningen under studieresor och på annat sätt inhämtat, synes på senare
tid en viss åtstramning ha förmärkts i fråga om erhållande av tillstånd
att hedriva reguljär luftfart på andra länder. Ett samlat uppträdande från
svensk sida vid förhandlingar på detta område underlättar bemästrandet
av de svårigheter, som kunna göra sig gällande. Och i den mån en skandinavisk
samverkan utvidgas och fördjupas bör vid blivande förhandlingar
vinnas ett än bättre utgångsläge för alla de skandinaviska länderna.
Utredningen har i detta sammanhang berört ett par synpunkter, vilka
eventuellt skulle kunna anföras mot den förordade samordningen av svensk
reguljär luftfart inom ett företag. Härvid åsyftas dels det förhållandet, att
inhemsk konkurrens kommer att saknas vid angivna lösning av organisationsfrågan,
och dels att omfattningen av ett sammanslaget företag skulle
kunna erbjuda svårigheter ur administrationssynpunkt.
Vad konkurrensfrågan angår har utredningen erinrat om att trafikflyget
i hög grad är en internationellt betonad företeelse. Redan nu bedriver
ett betydande antal utländska flygbolag trafik på Sverige i konkurrens
med de svenska företagen. Det torde icke böra råda någon tvekan om att
den utländska konkurrensen kommer att tvinga även ett sammanslaget
svenskt företag att följa med i utvecklingen.
Beträffande farhågorna för att ett sammanslaget företag skulle erhålla
alltför stora proportioner har utredningen påpekat, att vare sig man utgår
från antalet anställda eller trafikprestationerna äga inom Europa såväl de
båda största engelska bolagen som det franska Air France och det holländska
KLM långt slörre omfattning. I U.S.A. uppvisa de viktigare företagen
mångdubbelt större trafik- och personalsiffror. Då i dessa fall någon
svårighet att administrera verksamheten icke försports, lärer ej heller för
ett svenskt företag någon olägenhet i detta hänseende behöva befaras.
Förslag till sammanslagning av ABA och SILA. Luftfartsutredningen har
funnit ett frivilligt samgående mellan ABA och SILA medföra den bästa
lösningen av det svenska trafikflygets organisations- och finansieringsproblem
samt har därför upptagit förhandlingar med representanter
för de båda bolagen angående ett dylikt samgående. A ömse sidor har,
uttalar utredningen, vid dessa förhandlingar visats bästa vilja att åstadkomma
den för svenskt trafikflyg mest tjänliga lösningen samt beredvillighet
att göra de medgivanden, som påkallats för ernående av ett positivt resultat.
Angående grunderna för ett frivilligt s a in g å e n d e mellan
ABA och SILA anför utredningen, att den samverkan mellan staten och
näringslivet på flygtrafikens område, som blir en följd av ett frivilligt
samgående mellan ABA och SILA, i princip bör uppbyggas på likställighetens
grund. Detta har synts utredningen naturligt redan med hänsyn
10
Kungl. Maj.ts proposition nr 176.
därtill, att de av staten i ABA och av näringslivet i SILA gjorda investeringarna
äro i det närmaste lika stora. Men även bortsett från detta förhållande
synes ett samarbete av förevarande slag inom luftfarten bliva mera givande,
därest såväl de statliga som de enskilda intressena få tillfälle att göra sig
gällande. Lufttrafikens utveckling i ekonomiskt hänseende torde alltjämt
under åtskillig tid komma att präglas av ovisshet, och skälen för upprätthållandet
av luftfart få därför — liksom hittills varit fallet — sökas däri,
att egna flygförbindelser måste under alla förhållanden upprätthållas på
grund av deras betydelse för vår kommersiella och kulturella utveckling.
Om sålunda vissa risker måste tagas av såväl statligt som enskilt kapital i
ett samordnat företag, bör det rimligen från båda sidor kunna krävas, att
skäligt inflytande över företagets drift erhålles. Därvid bör emellertid tillses,
att likställigheten icke erhåller sådan utformning, att funktionsdugligheten
hos företagets ledning äventyras. Utredningen anser emellertid i detta
fall anledning finnas till förväntan, att några allvarliga svårigheter icke
skola möta i samarbetet. Såvitt utredningen kunnat finna råder nämligen
i allt väsentligt överensstämmelse mellan de intressen, vilka stat och näringsliv
ha att bevaka med avseende å utformningen av reguljär svensk
luftfart. I den mån dessa intressen kunna skilja sig, gäller detta egentligen
endast beträffande inrikes linjer av icke bärkraftig natur, som måste
uppehållas av annan orsak än rent kommersiell. I detta fall föreslår utredningen
därför särskilda åtgärder till förebyggande av meningsskiljaktigheter.
Utredningen har sökt fördela beslutanderätten i det sammanslagna företaget,
vilket i likhet med de nuvarande förutsättes organiserat i aktiebolagsform,
på sätt som tillgodoser berättigade intressen å ömse sidor utan att
lägga hinder i vägen för en effektiv ledning. Såvitt gäller beslutanderätten
å bolagsstämman föreslås sålunda särskilda omröstningsregler, vilka ge
uttryck åt likställigheten mellan de båda huvudintressenterna — staten och
näringslivet — och tillika för visst fall av skiljaktiga meningar inom de
båda aktieägargrupperna säkerställa erhållandet av positivt stämmobeslut.
1 likhet med vad i utredningsdirektiven anförts finner utredningen, att staten
bör förbehållas möjlighet att utöva ett avgörande inflytande dels genom
ordförandeskapet i styrelsen och dels, därest samarbetet icke skulle
motsvara vad utredningen anser kunna förväntas, i sista hand genom inlösen
av aktiemajoriteten. Genom föreskrifter i bolagsordningen om särskilt
arbetsutskott in. in. har emellertid utredningen även beträffande den verkställande
ledningen ansett de krav på medbestämmanderätt kunna tillgodoses,
som från de enskilda intressenternas sida skäligen kunna uppställas, så
länge samarbetet med staten varar.
Den allmänna karaktären av verksamheten på trafikflygets område kräver
särskilt under alltjämt pågående uppbyggnadsskede möjlighet för företagets
ledning att snabbt träffa sina dispositioner efter utvecklingen i exempelvis
tekniskt och luftfartspolitiskt hänseende. Detta förhållande har ut
-
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
redningen ansett böra beaktas vid utformningen av det nya företaget. Med
hänsyn till investeringen av allmänna medel i företaget, vilken föranleder
krav på insyn även från riksdagens sida i rörelsen, har utredningen därför
eftersträvat att giva den statliga representationen i företaget sådan utformning
att båda statsmakterna beredas tillfälle att nära följa iöretagets verksamhet.
Den ekonomiska ramen för ledningens åtgöranden bör härigenom
kunna göras tillräckligt vid för att tillåta en effektiv affärsverksamhet.
Slutligen har, oaktat den rådande intressegemenskapen liksom resultatet
av de genom utredningen förda förhandlingarna tyda på att ett framgångsrikt
samarbete på luftfartens område skall kunna vinnas mellan staten och
det privata näringslivet, ansetts böra ingå som ett väsentligt moment i utredningens
förslag, att upplösning av den ekonomiska gemenskapen skall kunna
påkallas såväl från statens som de enskilda intressenternas sida. Sådan
upplösning bör ske genom en statens inlösen av de enskildas andelar
efter förut överenskommen och som rättvis ansedd grund. För säkerställande
av eu tillräcklig prövotid för den föreslagna samarbetsformen samt
vinnande av nödvändig arbetsro för den blivande ledningen har dock vid
förhandlingar inför utredningen enighet nåtts därom, att inlösen icke skall
från någondera sidan kunna påfordras förrän efter tre års förlopp. Denna
bestämmelse, som föreslagits av representanterna för SILA, bör enligt
utredningen ur statlig synpunkt betraktas som ett värdefullt uppslag, vid vilket
intresset för den civila luftfartens lugna och framgångsrika utveckling
satts före intresset att skydda i luftfarten redan investerat enskilt kapital.
För den händelse, såsom utredningen bedömer utvecklingen, de närmaste
åren komma att medföra de största svårigheterna för ett ekonomiskt bedrivande
av reguljär luftfart, torde nämligen det föreliggande alternativet för
samordning av luftfarten —- statsinlösen redan nu av SILA:s rörelse enligt
koncessionens bestämmelser — ur de enskilda intressenternas synpunkt
vara fördelaktigare än en eventuell inlösen efter tre år. Skulle trafikflygets
lönsamhet komma att förete den av utredningen antagna utvecklingen,
bör det enligt utredningens mening vara staten som delägare i företaget angeläget
att icke å sin sida mot de enskilda intressenternas önskan häva
samarbetet efter ifrågavarande tid, annat än om oöverkomliga svårigheter
visat sig uppkomma att bemästra den föreslagna samarbetsformen. Enbart
den omständigheten alt företagets ekonomiska ställning efter tre år
skulle erbjuda en lämplig tidpunkt för inlösen bör sålunda icke äga betydelse.
Självfallet kan däremot vara lämpligt att i god tid före utgången
av en första treårsperiod vidtaga en översyn av grunderna för samverkan
för åvägabringande av de jämkningar, som föranledas av vunna erfarenheter.
I enlighet med de angivna riktlinjerna har utredningen uppgjort förslag
till avtal mellan ABA och SILA samt mellan svenska staten och
SILA ävensom förslag till bolags or d n i n g för ett genom samgående
bildat aktiebolag för drivande av reguljär luftfart (se Bil. E—G). Avta
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
12
Kungi. Maj:ts proposition nr 176.
let mellan staten och SILA anser utredningen påkallat för reglering av inlösningsförfarandet,
då enligt vad som under hand inhämtats intagandet av
motsvarande bestämmelser i bolagsordningen enligt patent- och registreringsverkets
mening skulle kunna utgöra hinder för registrering av densamma.
Förslagen ha jämte tillhörande särskild motivering (se Bil. H) underställts
ABA och SILA. Vid förhandlingar mellan utredningen samt representanter
för bolagen ha de sistnämnda förklarat sig kunna med förbehåll
om vissa mindre jämkningar godtaga de framlagda förslagen. I förslagen
jämte motivering ha vidtagits de ändringar och tillägg, som föranletts av de
framställda önskemålen och om vilka enighet kunnat vinnas under de förda
förhandlingarna.
Beträffande förslagens närmare innebörd må hänvisas till bilagornas text
samt följ ande sammanfattning.
Den av ABA och SILA bedrivna rörelsen skall sammanföras till ett företag.
Det nya företaget, som skall övertaga ABA:s firma, föreslås få formen
av ett aktiebolag med ett aktiekapital av 60 miljoner kronor, varav staten
och enskilda intressenter skola äga hälften vardera. Eventuellt ytterligare
erforderligt kapital, enligt utredningen begränsat till 40 miljoner kronor,
föreslås anskaffat genom lån mot förlagsbevis. Aktierna skola utgivas i två
lika stora serier, serie A och serie B. Aktier av serie A skola innehavas
av staten och aktier av serie B av enskilda. Vid bildandet av det nya företaget
skola ABA och SILA efter opartisk värdering tillskjuta samtliga sina
tillgångar mot likvid i aktier. Sedan ABA respektive SILA som likvid för
tillskott av sina tillgångar erhållit däremot svarande antal aktier i det nya
företaget, skall staten till pari teckna det ytterligare antal aktier av serie
A, som erfordras för uppnående av ett sammanlagt nominellt belopp inom
serien av 30 miljoner kronor. SILA har samma förpliktelse beträffande aktier
av serie B, dock har staten beretts möjlighet att få det nuvarande enskilda
aktieinnehavet i ABA utbytt mot B-aktier i det nya företaget. Det
nya bolaget skall övertaga ansvaret för ABA:s och SILA:s samtliga förpliktelser,
varjämte ABA och SILA förbinda sig att medverka till att bolagens
koncessioner och rättigheter överföras på det nya bolaget. Om det ur
bolagsteknisk synpunkt befinnes fördelaktigare, skall sammanslagningen
ske i den form, att ABA övertager SILA:s tillgångar mot likvid av nyemitterade
aktier i ABA.
Upplösning av den ekonomiska gemenskapen skall kunna påkallas såväl
från statens som de enskilda intressenternas sida samt ske genom statens
inlösen av de enskildas aktier. Inlösen må icke från någondera sidan
påfordras förrän efter tre års förlopp.
Därest de enskilda intressenterna påfordra inlösen av sina aktier, skall
priset utgöra aktiens parivärde, jämkat med hänsyn till dels i bolaget uppkomna,
icke utdelade vinster eller å bolagets verksamhet uppkommen förlust,
allt enligt fastställd balansräkning, dels ock av ena eller andra aktie
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 176.
13
ägargruppen lämnat tillskott eller understöd till bolagets verksamhet. Jämkning
må dock icke ske i anledning av understöd av statsmedel, som lämnats
för täckande av underskott å flyglinje, vilken upprätthålles på särskild begäran
av Kungl. Maj:t. Därest staten begär inlösen, skall priset bestämmas
efter värdering, varvid priset icke må understiga det pris, som skulle gällt,
därest de enskilda intressenterna själva begärt inlösen.
Det nya företagets styrelse föreslås sammansatt av jämnt antal ledamöter,
utsedda till hälften av vardera aktieägargruppen. Styrelsens ordförande
skall väljas bland de styrelseledamöter, som utsetts av statens företrädare å
bolagsstämman. I det särskilda arbetsutskott, som föreslås tillsatt, skall
däremot ordförande väljas bland de styrelseledamöter, som tillsatts av de
enskilda aktieägarna, därest framställning härom göres. Vid omröstning å
bolagsstämma skall gälla att för beslut om fastställelse av balansräkning
och vinstutdelning fordras majoritet bland de närvarande inom såväl Aaktieägargruppen
som B-aktieägargruppen. Skulle beträffande fråga om
vinstutdelning majoriteten inom den ena gruppen rösta för en lägre utdelning
än majoriteten inom den andra gruppen, skall stämmans beslut anses
vara att den lägre utdelningen lämnas.
Särskilda frågor. Luftfartsutredningen framhåller, att delvis nya former
för utformningen av den statliga representationen
måste sökas för att ett bolag för drivande av reguljär luftfart skall erhålla
den friare och snabbare beslutanderätt, som särskilt under pågående utveckling
av den civila luftfarten är nödvändig för ett framgångsrikt deltagande
i den internationella konkurrensen.
Såvitt gäller utövandet av beslutanderätten å bolagsstämman för statens
aktieinnehav i det nya bolaget föreslår utredningen, att densamma fördelas
ä tjugo enskilda personer, utsedda av Kungl. Maj :t. Av dessa böra tio anses
företräda riksdagens intresse av att kunna följa verksamheten. Då utseende
direkt genom riksdagen av dessa representanter icke torde låta sig
göra, förordar utredningen att åt lämpligt riksdagens organ uppdrages att
avgiva förslag å lämpliga personer. Förslagsvis kunna härvid fem aktieinnehavare
utses på förslag av riksgäldsfullmäktige och fem på förslag av
riksbanksfullmäktige. Utredningen anför vidare.
På grund av innehållet i nya aktiebolagslagen, vars bestämmelser komma
att vara tillämpliga å det nya bolaget, synes formellt icke möjligt att till
lika andelar fördela rösträtten för statens aktieinnehav, A-aktierna, å ifrågavarande
tjugo personer. Sålunda föreligger binder mot att staten såsom
aktieägare genom fullmakt fördelar beslutanderätten å flera personer. Icke
heller torde en formell registrering i aktieboken, som sålunda icke skulle
motsvara de faktiska äganderättsförhållandena, böra sättas i fråga. Det avsedda
syftet synes emellertid kunna vinnas på det sätt, att envar av de utsedda
personerna medgives tillstånd att själv innehava en A-aktie, varvid
genom fullmakt kan åt eu av dem uppdragas att — på grundval av föregående
samråd med övriga innehavare av A-aktier — utöva rösträtten för
huvudmassan av aktier av denna serie. Härvid utgår utredningen från att
den aktieägare, vilken utövar rösträtt för huvuddelen av A-aktierna, till
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
14
Kungl. Maj.ts proposition nr 176.
förbindes skyldighet att efter vad som föranledes av antalet röstande beakta
även övriga A-aktieägares önskemål.
Såsom innehavare av A-aktier böra enligt utredningens mening utses personer,
vilka kunna förutsättas komma att ägna intresse åt de med reguljär
luftfart sammanhängande spörsmålen samt äga möjlighet att kontinuerligt
följa företagets utveckling. Tillståndet att vara aktieinnehavare bör när
som helst kunna återkallas och avtal om rätt för staten att i samband härmed
inlösa aktie bör upprättas i huvudsaklig överensstämmelse med vad
som redan förut i liknande fall tillämpats. Emellertid anser utredningen,
att kontinuitet bör eftersträvas inom förevarande aktieägaregrupp i syfte
att bland aktieinnehavarna intresset att följa företagets utveckling skall
kunna bibehållas och ökad insikt i luftfartsfrågor vinnas. Behovet av erforderlig
förnyelse får dock självfallet icke förbises.
I fråga om sammansättningen av bolagets styrelse har utredningen i motiveringen
till § 7 i förslaget till bolagsordning framhållit, att man velat
hålla möjligheten öppen att göra styrelsen jämförelsevis stor för att kunna
i densamma bereda utrymme för erforderlig sakkunskap från de samhällets
olika grenar, vilka det svenska trafikflyget skall tjäna. Härutöver har utredningen,
då bolagsstämman vid utövandet av sin befogenhet att utse styrelseledamöter
bör vara helt obunden, begränsat sig till att framhålla som
ett önskemål, att genom föregående samråd mellan representanter för de
båda aktieägargrupperna skall vara möjligt att erhålla en så långt möjligt
allsidig representation i styrelsen av erforderlig sakkunskap på olika områden.
I g 9 av förslaget till bolagsordning har antalet revisorer och revisorssuppleanter
i bolaget angivits till vardera fyra, utsedda till halva antalet
från vardera aktieägarsidan. Såvitt gäller de revisorer och suppleanter,
vilka skola utses av A-aktieägarna, förutsätter utredningen härvid, att en
revisor jämte suppleant kommer att utses enligt de aktieägares önskan,
som föreslagits av riksgälds- och riksbanksfullmäktige. Därvid anses krav
på auktorisation icke böra uppställas.
Slutligen har utredningen framhållit, att vissa anslag av stats med
e 1 böra anvisas i samband med en sammanslagning av ABA och SILA
enligt av utredningen förordade riktlinjer. Enligt förslaget skulle aktiekapitalet
i det sammanslagna företaget uppgå till 60 miljoner kronor, varav
hälften skulle belöpa å den statliga aktieserien A. Anslagsbehovet för nyteckning
av A-aktier kommer att bliva beroende av den förutsatta värderingen
av ABA:s rörelse. Bolagets aktiekapital utgör för närvarande
25 000 000 kronor. Då utredningen saknar bestämda hållpunkter för bedömande
av i vad mån värderingen kommer att avvika från nämnda belopp
och tillika värderingsnämndens prövning icke bör föregripas, föreslår utredningen
att för ändamålet beräknas ett anslag av (30 000 000 — 25 000 000)
5 000 000 kronor att ianspråktagas i den utsträckning så erfordras för nyteckningen.
Då sammanslagningen beräknas bliva genomförd under budgetåret
1948/49 gäller anslagsbehovet nämnda budgetår.
I samband med sammanslagningen av ABA och SILA uppkomma kostnader
för aktiestämpel. Utredningen anför härom bl. a. följande.
opaginerad Kontrollera mot PDF
15
Kungl. Maj.ts proposition nr 176.
Med hänsyn till att fråga är om en på statligt initiativ åvägabringad organisationsåtgärd,
som påkallas för erhållande av den ur allmän synpunkt
bästa arbetsformen för svenskt trafikflyg, anser emellertid utredningen, att
det nya bolaget icke bör belastas med ifrågavarande kostnader. För de enskilda
intressenterna i SILA, vilka redan en gång haft att vidkännas kostnader
av förevarande slag, torde det kunna synas oskäligt att de ånyo skola
deltaga i stämpelkostnader av den anledningen att de funnit sig böra ingå
på ett samarbete med staten på luftfartens område. För den händelse stämpelfrihet
icke kan medgivas, föreslår utredningen, att förutnämnda för statens
nyteckning av aktier avsedda anslag får ianspråktagas jämväl för samtliga
på grund av ABA:s och SILA:s sammanslagning uppkommande kostnader
för aktiestämpel.
Slutligen har utredningen erinrat om sitt förslag att från ett särskilt förslagsanslag
skall täckas underskott å inrikes flyglinjer av icke bärkraftig
natur, som det nya bolaget ålägges trafikera. Då fråga om täckande av sådant
underskott, enligt utredningen, icke lärer uppkomma under budgetåret
1948/49 erfordras icke anvisning av medel för ändamålet under sagda
budgetår.
Yttrandena.
Betänkandet har varit föremål för remissbehandling i vanlig ordning.
Utlåtanden ha därvid infordrats
rörande betänkandet i dess helhet av fullmäktige i riksgäldskontoret, fullmäktige
i riksbanken, luftfartsstyrelsen, statskontoret, riksräkenskapsverket,
statens sakrevision, kommerskollegium, ABA och SILA,
rörande i betänkandet omförmäld stämpelfråga av generalpoststyrelsen
samt
rörande den föreslagna bolagsordningen för det nya företaget av patentoch
registreringsverket.
Samtliga remissmyndigheter ha tillstyrkt eller i huvudsak icke haft något
att erinra mot de av luftfartsutredningen framlagda förslagen. ABA:s
och SILA:s styrelser ha under förutsättning av vederbörande bolagsstämmas
godkännande lämnat förslagen utan erinran.
Luftfartsstyrelsen framhåller bl. a., att vårt lands tekniska resurser på
linjeflygets område äro begränsade och knappast kunna tillgodose samtidiga
behov från två särskilda linjetrafikerande företag av den storleksordning,
varom här är fråga. Därest den av utredningen förordade sammanslagningen
av ABA:s och SILA:s verksamhet kommer att genomföras,
synas förutsättningar uppstå att eliminera nyssberörda allvarliga olägenhet
inom svensk linjefart. I likhet med utredningen anser luftfartsstyrelsen
obetingat, att samarbetet mellan de nordiska flygbolagen i fortsättningen
bör bestå.
Kommerskollegium har berett handelskamrarna i Stockholm, Göteborg,
Malmö och Gävle samt Sveriges redareförening tillfälle att yttra sig. Yttranden
ha avgivits av handelskamrarna, medan redareföreningen förklarat
ärendet icke föranleda något yttrande från dess sida. Kommerskollegium ut
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
talar i fortsättningen, att de skäl, som kunna anföras mot den förordade
sammanslagningen, i främsta rummet hänföra sig till den begränsning av
konkurrensen, som en sådan anordning möjligen kan befaras medföra. De
synpunkter, som anförts rörande denna fråga från utredningens och de
hörda organisationernas sida, äro av väsentlig betydelse för bedömande av
frågan. Av särskild vikt härvidlag synes det kollegium vara, att den föreslagna
anordningen knappast kommer att i konkurrenshänseende innebära
någon ändring av förhållandet mellan de båda företagen, då ju företagens
verksamhetsområden äro avtalsmässigt reglerade. Kollegium framhåller i
detta sammanhang, att det internationella trafikflyget är en synnerligen kapitalkrävande
näringsgren och att det på nuvarande stadium av dess utveckling
framstår såsom önskvärt med en sådan samordning av den svenska
verksamheten på området, som är ägnad att nedbringa landets sammanlagda
kostnader för denna näringsgrens utveckling. Jämväl med hänsyn
till önskvärdheten att skapa konkurrenskraft gentemot utländsk företagsamhet
på området synes en anordning av förevarande slag innebära en
fördel. Den konkurrens, som på detta område förekommer från utländska
företags sida, torde för övrigt — såsom utredningen även påpekat — innebära
en viss garanti för att sådana skadliga verkningar, som eljest kunna
bli en följd av ofullständig konkurrens, icke skola inträda på detta område.
Det är emellertid angeläget, att den sålunda förefintliga konkurrensen icke
i obehörig grad inskränkes genom internationella överenskommelser.
Fullmäktige i riksbanken uttala, att det initiativ till expansion av trafikflyget,
vilket tagits av de svenska flygbolagen, har varit av värde för
utvecklingen av svensk reguljär luftfart. Denna expansion synes dock
främst hava grundats på förväntningar angående en lönsamhet på längre
sikt av det utbyggda trafikprogrammet. Utbyggnaden har emellertid krävt
investeringar av en storleksordning, som inger betänkligheter i nuvarande
ekonomiska läge. Fullmäktige vilja därför understryka utredningens uttalande,
att de rådande ovissa förhållandena mana till stor försiktighet i
fråga om vidare expansionsplaner. Det synes vidare föreligga anledning
att närmare undersöka huruvida icke bl. a. en nedskärning av linjenätet
och organisationen kan vara motiverad. Det är i nuvarande läge nödvändigt
att i möjligaste mån undvika de påfrestningar å valutareserven, som ett
oekonomiskt utbyggt trafikflyg innebär.
Statskontoret och statens sakrevision ha särskilt betonat vikten av att
under nu rådande förhållanden försiktighet iakttages i fråga om de vidare
expansionsplanerna.
Rörande vissa särskilda frågor i utredningens förslag har anförts följande.
Fullmäktige i riksbanken påtala olikheterna i de bestämmelser, vilka
utredningen föreslagit skola gälla å ena sidan vid värdering av ABA:s och
SILA:s tillgångar, då dessa skola övertagas av det nya bolaget, och å andra
sidan vid värdering av B-aktierna i det nya bolaget, då statens inlösen av
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 176.
17
desamma påkallas. Det torde kunna befaras, att bestämmelserna angående
värderingen av B-aktierna kunna medföra, att staten i händelse av inlösen
nödgas erlägga ett alltför högt pris för aktierna. Enligt fullmäktiges
mening hade det därför även i detta fall varit önskvärt med värderingsregler,
som kunde utgöra en säkrare grund för fastställandet av aktiernas
verkliga värde.
Statskontoret anför beträffande förslaget till bolagsordning, att i § 11
angående omröstningsförfarande vid bolagsstämma saknas föreskrift om
huru skall förfaras, därest enighet mellan A- och B-aktieägargrupperna icke
kan uppnås i fråga om balansräkningen, medan däremot särskild föreskrift
lämnas rörande beslut om vinstutdelning vid motsvarande oenighet mellan
grupperna. Utredningen lär härvid ha förutsatt, att staten i händelse
enighet rörande balansräkningen icke kan uppnås, skulle kunna begagna
sig av sin enligt förslaget till avtal mellan staten och SILA i § 3 avtalet föreskrivna
inlösningsrätt, varvid värdering skall ske genom särskilt utsedd
värderingsnämnd. Det förefaller emellertid statskontoret som om eventuellt
uppkommande tvistigheter rörande balansräkningen och den därmed
intimt förknippade avskrivningspolitiken borde kunna erhålla en mindre
extrem, automatiskt verkande lösning, i analogi med vad som föreskrivits
''i fråga om vinstutdelningen.
Statens sakrevision framhåller angelägenheten av att de arbetsuppgifter,
som skola ankomma på det föreslagna arbetsutskottet, noggrant specificeras
i syfte att undanröja kompetenskonflikter mellan utskottet och bolagets
styrelse.
Beträffande utövandet av beslutanderätten å bolagsstämma för statens
aktieinnehav i det nya bolaget anför statskontoret, att utredningens förslag
härutinnan knappast synes utgöra någon odelat praktisk lösning av frågan.
Den önskvärda insynen i bolagets verksamhet från båda statsmakternas
sida torde kunna ernås på både enklare och effektivare sätt än genom utökning
av statens representation å bolagsstämman. Statskontoret föreställer
sig, att statens rösträtt vid stämman utan olägenhet kan utövas av ett enda
av Kungl. Maj :t därtill befullmäktigat ombud.
Statskontoret, som funnit samgåendet böra ske i den formen, att ABA
övertager SILA:s tillgångar mot likvid i nyemitterade aktier i ABA, anför
beträffande frågan om gäldande av de i samband med en sådan sammanslagning
uppkommande kostnaderna för aktiestämpel, att det synes skäligt,
att staten ikläder sig stämpel kostnaden för de B-aktier i det nya bolaget,
som skulle likvideras genom överlämnande av aktierna i SILA. Däremot
torde det knappast vara motiverat att utsträcka bolagets befrielse från stämpelkostnaden
till att omfatta även de aktier, som skola nytecknas. Statens
bidrag till nu ifrågavarande kostnader torde böra belasta driftbudgeten.
G encralposl styr elsen säger sig icke kunna dela den av luftfartsutredningen
uttalade meningen, att det nya luftfartsbolaget bör helt befrias från kost
2
Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 176.
opaginerad Kontrollera mot PDF
18
Kungi. Maj:ts proposition nr 176.
nader för aktiestämpel. För den del av aktiekapitalet i det nya bolaget inom
vardera aktieserien, som överskjuter ABA:s resp. SILA:s nuvarande aktiekapital,
har aktiestämpel aldrig erlagts; stämpelkostnaden för denna del av
aktiekapitalet synes skäligen böra belasta det nya aktiebolaget. Styrelsen
fortsätter.
Det kan vidare med visst fog ifrågasättas, att det nya bolaget bestrider
stämpelkostnaderna för den del av aktiekapitalet, som motsvaras av nytecknade
aktier, det vill säga för skillnaden emellan hela aktiekapitalet
inom varje serie och det efter värdering fastställda beloppet av ABA:s resp.
SILArs tillskjutna tillgångar. Det förefaller t. o. in. tveksamt huruvida det
nya aktiebolaget bör i en eller annan form befrias från stämpelkostnaderna
ens för den del av aktiekapitalet, som motsvarar det uppskattade värdet av
ABA:s och SILA:s tillgångar. Sammanslagningen av de båda bolagen, vilken
är avsedd att genomföras på frivillighetens väg, måste nämligen såsom
lultfartsutredningen framhåller medföra avsevärda rationaliseringsmöjligheter
och kostnadsbesparingar inom olika grenar av verksamheten.
Även om sammanslagningen är en ur allmän synpunkt önskvärd åtgärd,
kommer den sålunda även att medföra avsevärda fördelar för de aktieägare
i ABA och SILA, som erhålla aktier i det nya bolaget i likvid för ABA:s
resp. SILA:s tillgångar. Därest emellertid det nya bolaget anses böra befrias
från kostnader för aktiestämpel, synes dylik befrielse icke böra ifrågakoinma
i den form, som luftfartsutredningen i första hand synes förutsätta,
nämligen genom ett särskilt beslut om frihet från stämpelavgift enligt stämpelförordningen
för aktierna i det nya bolaget. I den mån bolaget prövas
icke böra belastas med sådana kostnader synes detta i stället böra ske i
den form luftfartsutredningen i andra hand ifrågasatt, nämligen genom i anspråktagande
av det för statens nyteckning av aktier i det nya bolaget anvisade
anslaget. Av principiella och tekniska skäl är denna form, enligt
generalpoststyrelsens mening, att föredraga även för det fall, att det nya
bolaget skulle i enlighet med luftfartsutredningens förslag helt befrias från
kostnader för aktiestämpel.
I fråga om upplåning av medel för det nya bolaget erinrar statens sakrevision,
att det från ABA till det nya bolaget kommer att överföras icke
obetydliga inteckningslån, bundna hos vissa försäkringsbolag för en tid
av 20 år. Av luftfartsutredningens förslag om begränsning av det nya bolagets
upplåning utöver aktiekapitalet till 40 miljoner kronor mot utgivande
av förlagsbevis framgår emellertid icke, om förberörda inteckningslån skola
inrymmas inom ramen för nämnda belopp. Enligt sakrevisionens mening
bör ifrågavarande spörsmål klarläggas, i samband varmed bör övervägas,
i vilken omfattning och på vilket sätt erforderlig rörlig kredit bör ställas
till det nya bolagets förfogande, allt inom det för bolagets upplåning bestämda
maximibeloppet.
Fullmäktige i riksgäldskontoret ha icke något att erinra mot anvisande
på riksstaten för nästa budgetår av ett investeringsanslag av 5 miljoner
kronor, att i den utsträckning så erfordras tagas i anspråk för nyteckning
av statens aktier i det nya bolaget.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Muj:ts proposition nr 176.
19
Nya bestämmelser angående lån ur luftfartslånefonden.
Luftfartslånefonden tillkom genom beslut av 1925 års riksdag. Fonden
förvaltas av statskontoret. Villkoren för erhållande av lån ur denna fond
finnas återgivna i kungörelsen den 16 december 1927 (nr 490) angående allmänna
villkor och bestämmelser för lån ur luftfartslånefonden (ändr. 607/
1937).
Genom beslut den 30 juni 1947 har Kungl. Maj:t uppdragit åt luftfartsstyrelsen
att, efter hörande av de koncessionerade svenska lufttrafikföretagen,
i samråd med statskontoret, riksräkenskapsverket och kommerskollegium
utarbeta förslag till nya bestämmelser för lån ur luftfartslånefonden.
Med sin skrivelse den 14 januari 1948 har luftfartsstijrelsen efter samråd
med förenämnda ämbetsverk samt ABA och SILA överlämnat förslag till
nya bestämmelser i ämnet.
Luftfartsstyrelsen anför i huvudsak följande.
Enligt nu gällande kungörelse i ämnet gäller i vad avser låneobjelct, att
lån kan beviljas för inköp av flygplan och motorer ävensom för anordnande
av flygplats och anskaffning av för sådan plats nödig utrustning. Med hänsyn
till de stora värden, som jämväl tillbehör och andra reservdelar
än motorer numera representera, synes det önskvärt att lån kan
beviljas även för inköp av dylik materiel. Vidare torde på grund av den
allt större omfattning och betydelse, som annan yrkesmässig luftfart än
linjefart numera erhållit och med hänsyn jämväl till svårigheten att rationellt
utnyttja en flygplanpark, därest vissa flygplan endast få nyttjas i
regelbunden luftfart, skäl nu föreligga att möjliggöra lån för inköp av
flygplan, som skola användas i yrkesmässig luftfart i allmänhet.
Bestämmelsen att flygplan och motorer, för vilkas anskaffande
lån beviljas, skola vara av typ som godkänts av Kungl. Maj :t synes böra
utgå.
Beträffande civila flygplatser kan nämnas, att dylika vanligen anläggas
genom statens försorg och endast i undantagsfall av kommuner, företag
eller enskilda. Lån för sådant ändamål torde därför mera sällan förekomma.
Från flygföretagens sida förefinnes emellertid intresse för att ur
luftfartslånefonden kunna erhålla lån för uppförande av hangarer och
andra byggnader. På grund härav torde bestämmelserna i ämnet
böra taga sikte mera på dylika objekt än på flygplatserna såsom sådana.
Något krav på att byggnad för vilken lån önskas skall förläggas till viss
flygplats torde ej böra resas. Däremot måste fordras att byggnaden skall
tillgodose den yrkesmässiga luftfartens behov. Bestämmelserna böra dock ej
utesluta möjligheten att lån skall kunna beviljas även för anordnande av
flygplats.
Den nuvarande kungörelsens bestämmelse att svenska intressen i viss
utsträckning skola skyddas böra enligt statskontorets och riksräkenskapsverkets
mening kvarstå i den formen, att uppgift härom lämnas i samband
med låneansökans ingivande. Ämbetsverken ha nämligen ansett, att Kungl.
Maj :ts prövning av de individuella låneansökningarna icke bör vara bunden
genom vissa i författningen angivna omständigheter. Luftfartsstyrelsen
har för sin del intet att häremot erinra men anser sig böra framhålla, att
20
Kungi. Maj:ts proposition nr 176.
det enligt styrelsens mening är av vikt att den svenska flygindustriens intressen
— i den mån så i övrigt befinnes lämpligt — bliva vederbörligen
beaktade. Föreskrifterna om låns utlämnande och säkerhet härför torde
kunna kvarstå i huvudsak oförändrade.
Lånebeloppets storlek ävensom frågan om erforderlig säkerhet
för lånets behöriga fullgörande torde böra bestämmas av Kungl. Maj :t
i varje särskilt fall.
Beträffande ränta, såväl vanlig låneränta som dröjsmålsränta, har i
förslaget hänvisning skett till vad särskilt finnes föreskrivet, varvid åsyftas
för närvarande gällande bestämmelser angående ränta å lån från statens
utlåningsfonder (S. F. S. 936/1943 och 278/1947).
Bestämmelserna angående amortering ha omarbetats och förenklats.
Något skäl att beträffande lån för inköp av flygplan fastställa amorteringarna
för varje år sedan respektive företags räkenskaper för förvaltningsåret
avslutats — vilken bestämmelse torde ha tillkommit med hänsyn
till den av Aktiebolaget Aerotransport bedrivna regelbundna luftfarten —
torde sålunda, särskilt på grund av nu föreslagna utvidgning av låneobjekten,
ej längre förefinnas. Lån torde böra återbetalas under loppet av viss
av Kungl. Maj :t bestämd tidrymd. Dock bör en gräns angivas, vilken beträffande
byggnader och andra anläggningar, liksom förut beträffande flygplats,
synes kunna fastställas till fyrtio år. Beträffande flygplan, tillbehör
och reservdelar bör — med hänsyn till materielens livslängd och kravet på
modernitet — gränsen enligt luftfartsstyrelsens mening icke sättas högre
än till tio år. Låntagaren torde emellertid böra äga möjlighet att före lånetidens
utgång på en gång inbetala hela den oguldna delen av lånet.
Luftfartsstyrelsen har slutligen hemställt, att de föreslagna nya bestämmelserna
bringas i tillämpning från och med den 1 juli 1948; dock torde nu
gällande kungörelse alltjämt böra äga tillämpning beträffande lån, som
beviljats före nyssnämnda dag.
Departemenschefen.
Den svenska reguljära luftfarten är för närvarande uppdelad på två företag,
Aktiebolaget Aerotransport (ABA), som är nästan helt statsägt, och
Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA), vilket har uteslutande
privata intressenter. ABA driver företrädesvis europeisk lufttrafik,
medan SILA driver lufttrafik på interkontinentala linjer. Förhållandet
mellan företagen regleras av ett den 22 februari 1943 ingånget samarbetsavtal,
enligt vilket ABA skall för SILA:s räkning bl. a. omhänderhava den
interkontinentala trafik SILA önskar bedriva.
Redan på ett tidigt stadium framfördes kritik mot formerna för organisation
och finansiering av den svenska reguljära luftfarten bl. a. från luftfartsstyrelsens
sida. Styrelsen uttalade sig därvid till förmån för en sammanslagning
av ABA och SILA. 1946 års riksdag ifrågasatte ändamålsenligheten
av rådande uppdelning och fann för sin del angeläget att frågan
om en sammanslagning ägnades fortsatt uppmärksamhet.
1947 års luf tf artsutredning har under sitt arbete funnit bestyrkt, att det
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
samarbete som förutsatts skola komma till stånd mellan ABA och SILA
icke kunnat genomföras på sätt som avsetts. Utredningen har enhälligt förordat,
att en samordning av den svenska reguljära luftfarten kommer till
stånd och att detta sker genom en sammanslagning av ABA och SILA.
I detta sammanhang torde jag få erinra, att Kungl. Maj :t den 7 februari
1947 på framställning av ABA anbefallt statens sakrevision att granska
ABA:s verksamhet och organisation samt att sakrevisionen den 10 mars
1947 uppdragit åt f. d. generaldirektören G. Malm att verkställa den anbefallda
utredningen. Med skrivelse den 17 november 1947 har sakrevisionen
överlämnat utredningsmannens utlåtande och därvid framhållit, att i stort
sett några berättigade erinringar icke synas vara att göra mot bolagets allmänna
planeringar och hittills vidtagna dispositioner för främjande av det
svenska trafikflygets utveckling. Efter att ha övervägt de olika skälen för
och emot ett samgående mellan ABA och SILA, framhåller utredningsmannen
i utlåtandet, att man ur ekonomiska och driftssynpunkter bör sträva
efter en sammanslagning redan nu av de båda företagen.
Luftfartsutredningens förslag om en sammanslagning av bolagen har i
huvudsak tillstyrkts eller lämnats utan erinran av samtliga remissmyndigheter
samt av bolagens styrelser.
Jag vill för egen del tillstyrka, att en sammanslagning av bolagen kommer
till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med vad luftfartsutredningen
härutinnan förordat. På enstaka punkter har jag dock ansett mig
böra föreslå vissa jämkningar i utredningens förslag. I det följande kommer
jag att anmäla dessa spörsmål samt övriga frågor, som föranlett särskilda
uttalanden under remissbehandlingen eller eljest äro av natur att
böra behandlas i detta sammanhang.
Beträffande formerna för den statliga representationen i det nya bolaget
har utredningen föreslagit, att beslutanderätten å bolagsstämma för statens
aktieinnehav skall fördelas å tjugo enskilda personer, utsedda av
Kungl. Maj :t, samt att av dessa tio personer skola företräda riksdagens
intresse av att kunna följa verksamheten. Fullmäktige i riksbanken och
i riksgäldskontoret ha förklarat sig beredda att medverka vid tillsättandet
av nämnda tio personer. Statskontoret har ansett, att statens
rösträtt å bolagsstämma utan olägenhet bör kunna utövas av ett enda av
Kungl. Maj :t därtill befullmäktigat ombud. Med hänsyn till i detta fall föreliggande
särskilda omständigheter har jag ej funnit anledning till erinran
mot att den statliga representationen å bolagsstämman utformas på
sätt utredningen föreslagit. Det må här anmärkas, att en anordning sådan
som den föreslagna icke tidigare torde ha prövats i företag, vari staten är
delägare. Det är därför tänkbart, att jämkningar i utredningens förslag
kunna visa sig påkallade. Denna organisationsfråga torde få upptagas till
förnyad prövning, om erfarenheterna skulle föranleda därtill.
Utredningens förslag beträffande styrelsens och arbetsutskottets sammansättning
föranleda icke någon erinran från min sida. Jag utgår från
att någon motsättning mellan styrelse och arbetsutskott icke skall behöva
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
förekomma. Såsom framgår av utredningens motiv till bolagsordningens
bestämmelser i ämnet förutsättes, att arbetsutskottet skall lämna styrelsen
fortlöpande redogörelser för utskottets åtgärder. Möjlighet finnes då att,
om behov därav skulle uppkomma, tid efter annan upptaga frågan om arbetsfördelningen
mellan dessa organ till omprövning.
Luftfartsutredningen har utgått från att ABA och SILA vid sammanslagningen
skola tillskjuta sina tillgångar till det nya företaget och att detta
skall övertaga bolagens förpliktelser. Det nya företagets aktiekapital skall
enligt utredningens förslag utgöra 60 miljoner kronor eller It miljoner
kronor mera än ABA:s och SILA:s sammanlagda aktiekapital. Mot storleken
av detta belopp har jag icke något att erinra. Det är emellertid tänkbart,
att aktiekapitalet till en början skall kunna sättas något lägre än 60
miljoner kronor, därest ett utvidgat samarbete inom SAS kommer till
stånd. Vid samråd under hand med ledningarna för bolagen har jag inhämtat,
att aktiekapitalet dock icke torde kunna sättas lägre än 50 miljoner
kronor. Då aktiekapitalets storlek inom angivna gränser icke för närvarande
kan angivas, torde de i avtalsförslagens första paragrafer angivna beloppen
få i det blivande avtalet slutligt bestämmas efter ytterligare överläggningar
mellan bolagen. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att godkänna avtalen
i dessa delar med de ändringar varom enighet kan vinnas. I anslutning
härtill bör § 3 i förslaget till bolagsordning ändras så att aktiekapitalet bestämmes
till lägst 50 miljoner kronor och högst 150 miljoner kronor.
I § 1 andra stycket förslaget till avtal mellan svenska staten och SILA
förutsättes, att de nuvarande enskilda aktieägarna i ABA skola få utbyta
sina aktier mot B-aktier i det nya bolaget. Då avtalstexten ej är formellt
tillfredsställande bör stycket utgå och ersättas av följande med samma sakliga
innehåll.
»Staten skall äga att mot gäldande av nominella värdet disponera erforderligt
antal aktier av serie B, att erbjudas enskilda aktieägare i ABA i utbyte
mot deras aktier i nämnda bolag.»
Ytterligare finansiering bör enligt utredningen ske genom upplåning mot
förlagsbevis. Upplåningen i denna form skulle tills vidare begränsas till
40 miljoner kronor. I detta belopp ha, enligt vad jag inhämtat, ej inräknats
bolagens nuvarande inteckningslån, lån ur luftfartslånefonden och
andra skulder, vilka skola övertagas av det nya företaget. Maximiramen
för bolagets upplåning skulle sålunda tills vidare utgöra beloppet av de
vid sammanslagningen övertagna skulderna ökade med 40 miljoner kronor.
Luftfartsutredningens förslag i denna del synes ägnat att giva det nya
företaget ett tillräckligt mått av handlingsfrihet under den närmaste framtiden.
Förslaget innebär, att statsmakternas direkta beslutanderätt över
finansieringen av den inrikes och europeiska reguljära lufttrafiken delegeras
till det nya företagets organ inom den förut angivna finansiella ramen.
Härvid är att märka, att inom denna ram utrymme skall finnas jämväl
för finansiering av den interkontinentala trafiken, vilken hittills legat utanför
statsmakternas direkta inflytande. Med hänsyn till de särskilda för
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 176.
23
hållanden, som föreligga i detta fall, anser jag mig böra tillstyrka en lösning
av finansieringsfrågan i enlighet med utredningens förslag. Jag vill
därvid framhålla, att enligt bolagsordningens 9 § bolagsstämman skall utse
fyra revisorer och fyra revisorssuppleanter, av vilka två revisorer och två
suppleanter skola utses av statens representanter på bolagsstämman. Luftfartsutredningen
har förutsatt, att en revisor och en suppleant komma att
utses enligt de aktieägares önskan, som föreslagits av riksgälds- och riksbanksfullmäktige.
Vid bifall till detta förslag, vilket jag för egen del biträder,
erhålla riksdagens nämnda organ möjlighet att skapa erforderlig kontroll
över bolaget.
Statens sakrevision har i sitt utlåtande upptagit frågan, i vilken omfattning
och på vilket sätt rörlig kredit bör ställas till det nya företagets förfogande
inom det för bolagets upplåning bestämda maximibeloppet. För
närvarande torde ABA anskaffa erforderlig rörlig kredit genom växellån,
medan upplåning på något längre sikt regelmässigt sker från luftfartslånefonden
eller å inteckningslånemarknaden. Samtliga dessa låneformer samt
upplåning mot förlagsbevis böra även kunna anlitas av det nya företaget.
Detta bör erhålla frihet att självt bestämma, i vilka former upplåningen
skall ske. Det är därvid av vikt att företaget har möjlighet att välja mellan
upplåning genom statliga och statskontrollerade institutioner eller upplåning
genom privata kreditinstitut. Emellertid är det givetvis angeläget att
omfattningen olika låneformer emellan lämpligt avväges.
I direktiven för luftfartsutredningen har framhållits, att det ur allmänna
synpunkter kan vara önskvärt att upprätthålla trafik även å linjer, vilka
tagna för sig icke äro ekonomiskt motiverade, samt att en statlig ledning
torde ha lättare att skänka beaktande åt sådana önskemål än en enskild.
Genom det inflytande det allmänna erhåller i det nya företaget, får staten
möjlighet att i framtiden — liksom hittills — göra sådana synpunkter gällande
beträffande den inrikes lufttrafiken. Det är emellertid tydligt, att
ett trafikföretag med bibehållande av en affärsmässig uppläggning av sin
verksamhet icke annat än i begränsad omfattning kan under längre tid
driva sådan trafik. Luftfartsutredningen har för sin del uttalat, att statsmakterna
böra äga möjlighet att påfordra upprättandet av inrikes flygförbindelser
som icke äro ekonomiskt bärkraftiga men att det också bör
vara det allmännas sak att svara för underskott som uppkomma å sådana
linjer. Storleken av de subventioner, som i framtiden kunna bli erforderliga
för sådana ändamål, är beroende av den civila markorganisationens utbyggnad
och de anspråk som komma att ställas på trafikens omfattning.
Vid bedömandet av frågor om subventionering av inrikeslinjer måste givetvis
beaktas, att nya flyglinjer regelmässigt bruka vara förlustbringande
under en första uppbyggnadsperiod och att det likväl kan på något längre
sikt vara affärsmässigt motiverat att upptaga sådan trafik. Det kan vidare
bli föremål för tvekan huru underskottet å cn flyglinje skall beräknas.
I viss mån måste nämligen kostnaderna för inrikestrafiken delvis betraktas
som förberedelsekostnad för utlandstrafiken. Jag utgår emellertid ifrån
att dessa spörsmål skola komma all lösas i samförstånd inom styrelsen för
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
det nya företaget. Frågan om koncessionsvillkorens närmare utformning
torde framdeles, sedan ledningen för det nya bolaget tagit ståndpunkt till
berörda spörsmål, få anmälas för Kungl. Maj :t. För nästa budgetår erfordras
enligt utredningen icke något särskilt anslag för subventionering
av inrikeslinjer.
Ehuru utredningen är av den uppfattningen att ett framgångsrikt samarbete
skall kunna uppnås mellan staten och det enskilda näringslivet, har
den likväl ansett det böra ingå som ett väsentligt moment i dess förslag,
att upplösning av den ekonomiska gemenskapen skall kunna påkallas såväl
från statens som från de enskilda intressenternas sida. Grunderna för en sådan
upplösning ha angivits i förslaget till avtal mellan staten och SILA.
Utredningens förslag i denna del ha föranlett erinringar från fullmäktige
i riksbanken och statskontoret.
Riksbanksfullmäktige ha sålunda påtalat, att olika värderingsgrunder
föreslagits, då ABA:s och SILA:s tillgångar skola övertagas av det nya bolaget
och då inlösen av B-aktier i det nya bolaget skall äga rum på begäran av
staten. Fullmäktige befara, att bestämmelserna angående värderingen av
B-aktierna kunna medföra att staten i händelse av inlösen nödgas erlägga
ett alltför högt pris för aktierna. Statskontoret har för sin del påpekat,
att svårigheter kunna uppkomma att nå enighet mellan A- och B-aktieägargrupperna
i fråga om fastställelse av balansräkningen för det nya bolaget
samt den därmed intimt sammanhängande avskrivningspolitiken.
Härtill må framhållas, att balansräkningen uppenbarligen är en mycket
otillfredsställande grund för fastställande av aktiernas verkliga värde. Vid
förändringar i penningvärdet kunna balansvärdena bli för höga eller för
låga beroende på om penningvärdet förbättras eller försämras efter värderingstillfället.
Balansvärdena kunna också påverkas av bolagsledningen
allteftersom denna driver en mer eller mindre utpräglad konsolideringspolitik.
Under sådana omständigheter skulle frågan om balansräkningens
fastställande kunna föranleda irritation i förhållandet mellan intressenterna.
Jag anser det därför ur saklig synpunkt riktigast, att en eventuell
inlösen av B-aktierna i det nya företaget baseras enbart på en opartisk
värdering. Detta är även önskvärt för att samarbetet mellan intressenterna
i det nya företaget icke skall behöva störas av verksamheten ovidkommande
hänsyn. Vid överläggningar med representanter för SILA har
jag erfarit, att förutsättningar för en jämkning av utredningens förslag i
enlighet härmed föreligga. Vid dessa överläggningar har även frågan om
en förlängning av den tid inom vilken inlösen av aktierna icke må påfordras
varit under övervägande. Det har därvid framgått, att tidsfristen med
fördel bör kunna förlängas till fem år. Jag tillstyrker därför en sådan förlängning.
I förslaget till avtal mellan staten och SILA bör ändring ske på
så sätt att tredje, fjärde och femte styckena av § 2 samt andra, tredje,
fjärde och sjunde styckena av § 3 utgå och ersättas av en ny § 4 av följande
lydelse.
»Inlösen, varom i §§ 2 och 3 förmäles, må icke påfordras förrän fem år
25
Kungl. Maj.ts proposition nr 176.
förflutit sedan bolagsordning för nya ABA registrerats hos Kungl. patentoch
registreringsverket.
Vid inlösen skall priset bestämmas efter värdering, verkställd av fem
värderingsmän, varav två utses av Kungl. Maj :t och två å bolagsstämma
av ägare av aktier av serie B. De sålunda utsedda skola tillkalla den femte,
vilken tillika skall vara ordförande. Vinnes ej enighet om valet av ordförande,
skall denne utses av överståthållarämbetet.
Vid värderingen skall skälig hänsyn tagas jämväl till värdet av befintliga
eller förberedda linjer och liknande tillgångar.
Likvid för inlösta aktier skall ske senast ett år efter det att begäran om
inlösen framställts.»
I § 11 förslaget till bolagsordning bör det särskilda omröstningsförfarandet
i fråga om fastställande av balansräkning slopas.
Beträffande avtalet mellan svenska staten och SILA har vidare under
hand från bolagets sida framställts önskemål om ett förtydligande av det
föreslagna stadgandet i § 3 angående statens inlösningsskyldighet så, att
av avtalstexten även framgår att inlösen av minoritetsaktier av serie B skall
ske efter samma grunder som gälla för övriga B-aktier. I sak har jag icke
något att erinra häremot. Om avtalet ändras i enlighet med vad jag nyss
föreslagit erfordras icke något särskilt stadgande härom.
För genomförande av utredningsförslaget erfordras vissa anslag av statsmedel.
Sedan ABA:s tillgångar värderats och staten såsom likvid för tillskott
av tillgångarna erhållit aktier i det nya företaget, skall staten till pari
teckna det ytterligare antal aktier inom serie A, som erfordras för att statens
aktieandel om högst 30 miljoner kronor skall fyllas. Utredningen har
föreslagit, att ett belopp av 5 miljoner kronor anvisas å riksstaten för nästa
budgetår. Det verkliga medelsbehovet för nämnda ändamål kan för närvarande
ej angivas, enär detta är beroende av blivande värdering av ABA:s
rörelse. Jag har emellertid ej något att erinra mot utredningens förslag i
denna del.
Mot utredningens förslag att det nya företaget ej bör belastas med de
kostnader för aktiestämpel, vilka kunna uppkomma i samband med sammanslagningen,
ha invändningar rests av statskontoret och generalpoststyrelsen.
Vid de av utredningen ledda förhandlingarna har enligt vad jag inhämtat
förutsatts, att — därest befrielse från erläggande av aktiestämpel ej
erhålles -— kostnaderna härför icke skola falla på de enskilda intressenterna
utan gäldas av statsverket. Med hänsyn till omständigheterna i förevarande
fall anser jag mig ej böra rikta erinran mot att medel för täckande
av kostnaderna för aktiestämpel inräknas i anslaget till aktieteckningen.
Vad slutligen angår frågan om ändrade bestämmelser för lån ur luftfartslånefonden
må framhållas, alt kungörelsen den IG december 1927
angående allmänna villkor och bestämmelser för lån ur luftfartslanefonden
gällt oförändrad sedan sin tillkomst med undantag av att år 1937 vidtagits
ändringar beträffande låneräntan. Enligt kungörelsen må lån ur luftfartslånefonden
beviljas dels för inköp av flygplan och motorer, vilka emeller
-
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
tid — därest Kungl. Maj :t ej annorlunda förordnar — endast få användas
för trafik å av Kungl. Maj :t fastställda linjer för regelbunden luftfart, och
dels för anordnande av flygplats eller anskaffande av för sådan plats nödig
utrustning; i sistnämnda fall må lån beviljas intill 2/3 av den beräknade
anläggningskostnaden. Luftfartsstyrelsen föreslår, att bestämmelserna ändras
så, att lån kunna beviljas för inköp av flygplan i yrkesmässig luftfart i
allmänhet samt av tillbehör och andra reservdelar. Därjämte har styrelsen
ansett, att lån må kunna beviljas till anordnande av flygplats, varvid styrelsen
närmast avsett lån till uppförande av byggnader och hangarer, och
anskaffande av utrustning med belopp, som överstiger E/3 av anläggningskostnaden.
Styrelsen har förutsatt, att Kungl. Maj :t skall kunna bestämma
lånebeloppets storlek med hänsyn till omständigheterna i det särskilda fallet.
Jag tillstyrker styrelsens förslag, vilka i nu förevarande delar torde
böra underställas riksdagens prövning. Jag förordar vidare, att Kungl. Maj :ts
beslutanderätt skall kunna i den utsträckning Kungl. Maj :t må finna lämpligt
delegeras till underordnad myndighet. Styrelsens förslag i övrigt torde
framdeles få anmälas för Kungl. Maj :t. De nya bestämmelserna böra träda
i kraft den 1 juli 1948, dock att beträffande före nämnda dag beviljade lån
bestämmelserna i nu gällande kungörelse skola gälla.
På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att med av mig förordade
ändringar godkänna vid statsrådsprotokollet fogat förslag
till avtal mellan Aktiebolaget Aerotransport och Svensk interkontinental
lufttrafik aktiebolag om sammanförande av
den svenska reguljära luftfarten i ett företag samt att med
sistnämnda bolag träffa avtal i ämnet i enlighet med vad
jag i det föregående förordat;
att till Teckning av aktier i Aktiebolaget Aerotransport
å kapitalbudgeten under fonden för statens aktier för budgetåret
1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 5 000 000
kronor;
samt att besluta, att lån ur luftfartslånefonden må under
i statsrådsprotokollet angivna villkor beviljas för inköp
av flygplan, motorer m. m.
Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Maj :t Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Dagmar Jägerstad.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammanställning av ABA:s balansräkningar för åren 1937—1946 i tusental kronor.
Text
1937
1938
1939
1940
1941
1942 ''
1943
1944
1945
1946
. Tillgångar:
j Materialtillgångar:
2 450
5 512
Flygplan......................
2 191
1 788
1 371
779
625
125
75
75
Kontrakterade flygplan........
—
—
—
—
—
—
2 310
4 095
4 095
10 370
Motorer.......................
774
630
213
35
—
327
—
360
496
3 142
Propellrar.....................
189
158
201
97
46
—
—
—
—
339
Verkstads- o. hangarbyggnader..
—
—
—
—
—
2 450
2 401
4 768
5 670
5 685
Hangar- o. kontorsbyggnader un-
163
1 407
der uppförande..............
—
—
—
—
—
—
—
—
Större inventarier o. bilar......
224
321
376
375
303
305
494
627
1 187
3 410
Förråd av konsumtionsinventarier
o. -material samt drivmedel ..
665
755
629
957
1 228
1 234
1 632
3 471
2 776
4 729
4 043
3 652
2 790
2 243
2 202
4 441
7 075
13 396
16 674
34 594
Fordringar av diverse personer....
914
1 077
1512
1 261
1 617
1 955
3 169
4 266
9 516
20 733
Banker, postgiro och kassa.......
480
685
1 007
1 271
811
1 015
880
584
1 893
1 865
Aktier..........................
—
—
- ''
—
—
—
—
10
10
10
Obligationer.....................
—
—
—
250
300
300
300
300
300
300
Kronor
5 437
5 414
5 309
5 025
4 930
7 711
11 424
18 556
28 393
57 502
Skulder:
Eget kapital:
3 084
11 084
Aktiekapital...................
3 084
3 084
3 084
3 084
3 084
3 084
3 084
3 084
Reservfond....................
31
45
59
73
87
101
114
128
142
156
Försäkringsfond...............
155
197
254
254
254
254
254
254
254
254
Dispositionsfond...............
60
60
60
60
60
60
60
60
60
60
3 330
3 386
3 457
3 471
3 485
3 499
3 512
3 526
3 540
11 554
Skulder till diverse personer......
1 548
998
1568
1 270
1 036
2 739
6 013
10 563
19 981
34 194
Lån ur luftfartslånefonden........
400
746
—
—
—
1 064
—
1 578
2 128
8 801
Inteckningslån.................. •
—
—
—
—
—
—
1 615
2 730
2 585
2 440
Vinst:
20
20
Balanserad vinst från föreg. år..
20
145
145
145
270
270
145
20
Årets vinst...................
139
139
139
139
139
139
139
139
139
493
Kronor
5 437
5 414
5 309
5 025
4 930
7 711
11 424
18 556
28 393
57 502
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
opaginerad Kontrollera mot PDF
to
00
Sammanställning av ABAss vinst- o. förlusträkningar för åren 1937—194G i tusental kronor.
Text
1937
1938
1939
1940
1941
1942
1943
1944
1945
1946
Utgifter:
Driftskostnader..................
4 600
4 708
5 123
4 520
3 986
5 356
6 729
7 555
13 322
23 133
Räntor.........................
3
27
9
—
—
_
_
.
379
542
Avskrivningar...................
1 006
1 262
1 732
1 963
910
2 268
2 821
863
5 904
1 517
Skatter.........................
22
44
101
85
88
89
84
82
43
Årets vinst.....................
139
139
139
139
139
139
139
139
139
493
Kronor
5 770
6 180
7 104
6 707
5123
7 852
9 773
8 639
19 787
25 685
Inkomster:
Av personbefordran..............
|
2 932
3 806
3 866
2 949
4 176
4 131
3 899
9 444
17 242
» godsbefordran................
} 4 689
283
416
425
377
851
1 549
398
2 087
1 467
» postbefordran ................
1
1405
1 422
567
497
1 246
962
956
1 230
1 156
Övriga.........................
573
546
992
517
860
2 480
2 830
6 543
5 743
Summa inkomster av rörelsen......
4 689
5193
6 190
5 850
4 340
7 133
9122
8 083
19 304
25 608
Räntor.......................
31
12
14
32
33
44
51
31
33
77
Subvention.....................
1 050
975
900
825
750
675
600
525
450
Kronor
5 770
6 180
7104
6 707
5 123
7 852
9 773
8 639
19 787
25 685
Kungl. Maj.ts proposition nr 176.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Sammanställning av SILA:s balansräkningar 1943-1946.
Balansräkning per "/,2 år
1943
1944
1945
1946
Tillgångar:
86 014: 74
_
—
—
3 942 552:
65
6 886 314: B4
7 068 867: 82
5 410 846: 18
18 387 198:
64
Flygplan, motorer, propellrar och reservdelar ..
Inventarier och bilar......................
—
9 045 000: —
709 581: 55
31 246: 40
6 447 940: 68
139 926: 86
Aktier:
5 000: —
5 000
_
SO i SAS Tnc. . ......................
_
—
—
10 800
—
_
—
—
5 651 900
—
_
—
6 000 000: —
10 000 000
—
6 976 485: 90
10 769 441: 98
4 138 528: 55
9 727 429
06
11 756 963: 89
1 979 023: 73
1 392 854: 71
21 179
28
144 015: 70
124 598: 59
—
208 121
62
Balanserad vinst eller förlust från föregående år
—
144 015: 70
—
./. 537
71
Summa kronor
25 763 780: 03
29 130 947: 82
17 688 057: 39
54 627 525: 82
Skulder:
12 000 000: —
12 000 000: —
12 000 000: —
24 000 000
_
_
—
—
12 000 000
—
13 763 780: 03
17 130 947: 82
5 687 519: 68
18 627 525
82
_
—
269 152: —
—
Bal.vinst el. förl. fr. föregående år..........
—
—
./. 268 614: 29
—
Summa kronor
25 763 780: 03
29 130 947: 82
17 688 057: 39
54 627 525: 82
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
opaginerad Kontrollera mot PDF
CO
o
Sammanställning'' av SILA:s vinst- och förlusträkningar 1043—1946.
Vinst- o. förlustläkning per den 31/i2 år
1943
1944
1945
1946
Intäkter:
Bruttovinst av rörelsen...............
—
_
467 078: 49
1 820 128: 69
Ränteintäkter......................
70 025: 10
203 638: 64
176 023: 43
368 969: 56
Övriga intäkter......................
—
261: 62
—
4 214: 68
Summa intäkter
70 025: 10
203 900: 26
643 101: 92
2 193 312: 93
Kostnader:
Allmänna omkostnader..................
94 040: 80
328 498: 85
_
Kostnader vid nyemission av aktier .......
120 000: —
—
.
176 410: —
Kostnader för räntor och upptagande av förlags-
lån...............................
—
—
_
423 941: 05
Kronoskatt.........................
—
—
—
26 942:10
Avskrivning å flygmateriel, inventarier och bilar
—
—
373 949: 92
1 336 080: —
Avskrivning å flyglinjer och koncessioner.....
—
—
—
438 061: 40
Summa kostnader
214 040: 80
328 498: 85
373 949: 92
2 401 434: 55
Vinst ( + ) resp. Förlust (./.) Kronor...........
./. 144 015: 70
./. 124 598:59
+ 269 152: —
./. 208 121: 62
Kungl. Maj.ts proposition nr 176.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj.ts proposition nr 176.
31
Bil. E.
Förslag
till
avtal mellan ABA och SILA.
1 syfte att sammanföra den svenska reguljära kontinentala och interkontinentala
luftfarten i ett företag ha Aktiebolaget Aerotransport, här nedan
kallat ABA, och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag, här nedan
kallat SILA, träffat följande avtal i enlighet med de riktlinjer, som framlagts
av 1947 års luftfartsutredning.
§ 1.
Parterna äro ense om att den av dem bedrivna rörelsen skall sammanföras
till ett bolag, vilket skall drivas efter affärsmässiga grunder. För ändamålet
skall bildas ett svenskt aktiebolag med ett aktiekapital av 60 miljoner
kronor. För detta bolag skall gälla bilagda bolagsordning, enligt vilken aktierna
skola uppdelas i tvenne serier, serie A å 30 miljoner kronor och serie
B å 30 miljoner kronor. Aktierna av serie A skola innehavas av svenska
staten eller ABA eller av personer, utsedda av svenska staten. Aktierna av
serie B skola innehavas av enskilda, dock att sådana aktier må innehavas
av staten, i den mån inlösen av B-aktier äger rum med tillämpning av bestämmelserna
i §§ 2 och 3 av ett denna dag mellan staten och SILA ingånget
särskilt avtal.
§ 2.
Vid bildandet av det nya bolaget skola ABA och SILA tillskjuta samtliga
sina tillgångar mot likvid i aktier, varvid ABA skall erhålla likvid i aktier
av serie A och SILA skall erhålla likvid i aktier av serie B. Samtidigt med
övertagandet av tillgångarna skall det nya bolaget övertaga ansvaret för
ABA:s och SILA:s samtliga förpliktelser.
ABA och SILA förbinda sig att medverka till, att bolagens koncessioner
och rättigheter överföras på det nya bolaget. Med SILA:s förpliktelser och
rättigheter avses hland annat de, som äro en följd av SILA:s delägareskap
i Scandinavian Airlines System. Det nordiska samarbetet på luftfartens område
bör av det nya bolaget fullföljas och om så befinnes lämpligt utvidgas
och fördjupas.
§ 3.
För fastställandet av värdet av ABA:s och SILA:s tillgångar vid i § 2 här
ovan omtalade tillskott skall en värdering verkställas av fem värderingsmän,
varav två utses av ABA:s styrelse och två utses av SILA:s styrelse och
opaginerad Kontrollera mot PDF
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
den femte, tillika ordförande, utses av dessa fyra. Vinnes ej enighet vid
valet av ordförande, skall denne utses av överståthållarämbetet.
Vid värderingen skall skälig hänsyn tagas jämväl till värdet av befintliga
eller förberedda linjer och liknande tillgångar.
§ 4.
Till ledning för värderingen av ABA:s och SILA:s tillgångar skola bolagen
upprätta halvårsbokslut per den 30 juni 1948, vilka snarast skola tillställas
värderingsnämndens ordförande. Överlåtelse av tillgångarna skall
verkställas så snart lämpligen ske kan efter värderingens genomförande.
§ 5.
Förevarande avtal har utformats med utgångspunkt från att ett nytt bolag
skall bildas, vilket skall övertaga ABA:s och SILA:s tillgångar och skulder.
Kontrahenterna äro emellertid ense därom, att sammanslagningen bör
ske i den form, att AB A övertager SILA:s tillgångar mot likvid av nyemitterade
aktier i ABA, därest detta ur bolagsteknisk synpunkt skulle befinnas
fördelaktigare, och skola i dylikt fall ovan angivna grunder i tillämpliga delar
gälla. Valet av form för samgåendet skall träffas, sedan efter värdering
enligt § 3 här ovan förutsättningar för frågans bedömande erhållits.
§ 6.
Detta avtal är för sin giltighet beroende av att det godkännes av bolagsstämma
i ABA och SILA, ävensom att det godkännes av Kungl. Maj :t och
riksdagen.
Kungl. Maj.ts proposition nr 176.
33
Bil. F.
Förslag
till
avtal mellan svenska staten och SILA.
I anslutning till denna dag ingånget avtal mellan Aktiebolaget Aerotransport,
nedan kallat ABA, och Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag,
nedan kallat SILA, om sammanförande av den svenska reguljära kontinentala
och interkontinentala luftfarten i ett företag, här nedan kallat nya ABA,
ävensom vid överenskommelsen fogad bolagsordning för det nya företaget,
har mellan svenska staten och SILA träffats följande avtal.
§ 1.
Sedan jämlikt ovannämnda överenskommelse mellan ABA och SILA ettvart
av nämnda båda bolag som likvid för tillskott till nya ABA av sina
tillgångar enligt värdering erhållit däremot svarande antal aktier i nya
ABA, därvid ABA erhållit aktier av serie A och SILA aktier av serie B, kommer
staten att till pari teckna det ytterligare antal aktier av serie A, som
erfordras för uppnående av ett sammanlagt nominellt belopp inom serien
av 30 miljoner kronor. SILA åtager sig svara för att ytterligare teckning,
likaledes till pari, sker av aktier av serie B till så stort belopp, att aktierna
av serie B komma att uppgå till nominellt 30 miljoner kronor.
Av de B-aktier, som icke åtgå för likvid av SILA:s tillskjutna egendom,
skall staten äga att mot gäldande av nominella värdet disponera erforderligt
antal aktier, att erbjudas enskilda aktieägare i ABA i utbyte mot deras aktier
i nämnda bolag.
§ 2.
Staten förbinder sig att under nedan angivna förutsättningar inlösa Baktierna
i nya ABA, såväl aktier, som befinna sig i SILA:s ägo, som dylika
aktier, vilka innehavas av annan.
Såsom förutsättning för inträdandet av statens lösningsskyldighet skall
gälla, att innehavare av mer än 50 procent av samtliga B-aktier i nya ABA
göra skriftlig framställning till Kungl. Maj :t om inlösen. För den händelse
sådan framställning göres, varom övriga inregistrerade ägare av B-aktier
skola skyndsamt underrättas på sätt som i övrigt jämlikt bolagsordningen
gäller beträffande meddelanden till aktieägare, skola jämväl övriga Baktieägare
äga rätt att påfordra inlösen av sina aktier. Inlösen skall dock
i sådant fall påkallas genom skriftlig framställning till nya ABA, som skall
hava kommit bolaget tillhanda inom sex månader från den dag underrättelse
enligt ovan lämnats.
Inlösen, varom i denna paragraf förmäles, får icke påfordras, förrän tre
år förflutit sedan bolagsordning för nya ABA registrerats bos Kungl. patent-
och registreringsverket.
3 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 176.
34
Kungl. Maj.ts proposition nr 176
Vid inlösen, som här avses, skall priset utgöra aktiens parivärde, jämkat
med hänsyn till dels i bolaget uppkomna vinster, i den mån dessa icke utdelats
till aktieägarna, eller å bolagets verksamhet uppkommen förlust,
allt enligt fastställd balansräkning för det verksamhetsår, som tilländalupit
närmast före den dag inlösen först påkallats, dels ock av ena eller andra
aktieägaregruppen lämnat tillskott eller understöd till bolagets verksamhet.
Jämkning må dock icke ske i anledning av understöd av statsmedel,
som lämnats till täckande av underskott å flyglinje, vilken upprätthålles
på särskild begäran av Kungl. Maj :t. Därest ovan omförmäld balansräkning
icke fastställts före juli månads utgång, skall genom skiljenämnd,
sammansatt på sätt nedan i § 3 sägs, avgöras i vad mån jämkning skall ske.
Likvid för inlösta aktier skall ske senast ett år efter det att begäran om
inlösen framställts.
§ 3.
Staten skall äga rätt att inlösa majoriteten av B-aktierna enligt vad nedan
sägs.
Statens lösningsrätt må icke göras gällande, förrän tre år förflutit sedan
bolagsordning för nya ABA registrerats hos Kungl. patent- och registreringsverket.
Vid inlösen, som i denna paragraf avses, skall priset bestämmas efter
värdering, verkställd av fem värderingsmän, varav två utses av Kungl.
Maj :t och två å bolagsstämma av ägare av aktier av serie B. De sålunda
utsedda skola tillkalla den femte, vilken tillika skall vara ordförande. Vinnes
ej enighet om valet av ordförande, skall denne utses av överståthållarämbetet.
Priset å B-aktie vid inlösen, som i denna paragraf avses, må icke understiga
det pris, som skulle gällt, därest inlösen skett enligt § 2 här ovan.
För säkerställande av statens rätt till inlösen av majoriteten av B-aktierna
förbinder sig SILA att antingen självt behålla under sin dispositionsrätt
minst 51 procent av samtliga B-aktier eller ock, därest SILA skulle upplösas
eller önska avhända sig B-aktier i sådan omfattning, att SILA:s innehav
av dylika aktier skulle nedgå under 51 procent av hela antalet, genom
ett dessförinnan bildat konsortium av aktieägare, vilka avgiva av Kungl.
Maj :t godkänd förbindelse att medgiva inlösen enligt denna paragraf, garantera
staten lösningsrätt till minst 51 procent av B-aktierna.
Därest staten enligt bestämmelserna i denna paragraf påfordrar inlösen
av majoriteten av B-aktierna, skola jämväl innehavare av övriga B-aktier
äga erhålla inlösen, och skall härvid vad i § 2 sagts angående aktieägares
underrättande samt tid, inom vilken inlösen skall begäras, äga motsvarande
tillämpning.
Vid inlösen enligt denna paragraf skall likvid ske snarast möjligt och senast
ett år efter det att begäran om inlösen framställts.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
35
Bil. G.
Förslag
till
bolagsordning.
§ 1.
Bolagets firma är Aktiebolaget Aerotransport.
§ 2.
Bolaget har till föremål för sin verksamhet att driva luftfart och annan
därmed förenlig rörelse.
§ 3.
Bolagets aktiekapital skall utgöra lägst sextio miljoner (60 000 000) kronor
och högst etthundraåttio miljoner (180 000 000) kronor. Aktierna skola
vara uppdelade på tvenne serier, serie A och serie B, vilka ständigt
skola omfatta lika många aktier. I denna bolagsordning finnas bestämmelser
angående de särskilda rättigheter, som tillkomma ägare av aktier av
de olika serierna. I övriga avseenden äro aktierna likställda.
§ 4.
Aktie skall lyda å etthunda (100) kronor.
§ 5.
Bolagets aktier må ej genom teckning eller överlåtelse förvärvas av utländsk
medborgare, samfällighet eller stiftelse.
Av bolagets aktier må allenast viss del, vid varje tid mindre än en femtedel,
genom teckning eller överlåtelse förvärvas av svenskt handelsbolag,
vari finnes utländsk bolagsman, av svensk ekonomisk förening, av svenskt
aktiebolag, vars aktiebrev må ställas till innehavaren, eller av annat svenskt
aktiebolag, i vars bolagsordning ej intagits förbehåll, som avses i 2 §
lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast
egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag; dock att utan hinder av förbehållet
aktier må förvärvas av Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag.
§ 6.
Styrelsen skall hava sitt säte i Stockholm.
§ 7.
Styrelsen skall bestå av jämnt antal ledamöter, lägst tio, högst fjorton,
med jämnt antal suppleanter, lägst fyra, högst åtta. Av styrelsens leda
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
<56 Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
möter och suppleanter skall halva antalet utses av ägare av aktier serie A
och halva antalet av ägare av aktier serie B. Styrelsens ordförande skall väljas
bland de styrelseledamöter som utsetts av A-aktieägare. Ledamöter och
suppleanter väljas årligen å ordinarie bolagsstämma för tiden intill dess
nästa ordinarie stämma hållits.
§ 8.
Styrelsen skall inom sig utse ett arbetsutskott bestående av fyra ledamöter,
varav två ledamöter utses bland de av A-aktieägarna valda samt två
ledamöter utses bland de av B-aktieägarna valda styrelseledamöterna. Ordförande
i arbetsutskottet skall utses bland sistnämnda båda ledamöter,
därest framställning härom göres av flertalet av de av B-aktieägarna valda
styrelseledamöterna.
§ 9.
För granskning av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning
samt bolagets räkenskaper utses årligen å ordinarie bolagsstämma för tiden
intill dess nästa ordinarie stämma hållits fyra revisorer och fyra revisorssuppleanter,
av vilka två revisorer jämte två suppleanter utses av ägare av
aktier av serie A samt två revisorer jämte två suppleanter utses av ägare
av aktier av serie B. Med undantag för en av de av A-aktieägarna valda revisorerna
samt suppleant för denne skola revisorer och revisorssuppleanter
vara auktoriserade.
§ 10.
Ordinarie bolagsstämma hålles i Stockholm en gång årligen under april
eller maj månad. Å ordinarie bolagsstämma skola följande ärenden förekomma
till behandling.
1. Val av ordförande vid stämman;
2. Justering av röstlängden;
3. Val av två justeringsmän;
4. Fråga om stämman blivit behörigen sammankallad;
5. Föredragande av förvaltningsberättelsen och revisionsberättelsen;
6. Fråga om fastställelse av balansräkningen;
7. Fråga om beviljande av ansvarsfrihet åt styrelseledamöterna och verkställande
direktören;
8. Beslut i anledning av bolagets vinst eller förlust enligt den fastställda
balansräkningen;
9. Fastställande av arvoden åt styrelsen och revisorerna;
10. Val av styrelse samt revisorer och revisorssuppleanter;
11. Övriga ärenden, vilka i behörig ordning hänskjutits till stämman.
§ 11.
Vid bolagsstämma äger envar röstberättigad rösta för fulla antalet av
honom ägda och företrädda aktier. Vid omröstning å bolagsstämma skall
vidare gälla, att för beslut om fastställelse av balansräkning och vinstut
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
37
delning fordras majoritet bland de närvarande inom såväl A-aktieägaregruppen
som B-aktieägaregruppen. Skulle beträffande fråga om vinstutdelning
majoriteten inom den ena gruppen rösta för en lägre utdelning än
majoriteten inom den andra gruppen, skall stämmans beslut anses vara, att
den lägre utdelningen lämnas.
§ 12.
Kallelse till bolagsstämma och andra meddelanden till aktieägare skola
ske genom kungörelse i en i Stockholm utkommande daglig tidning. Därjämte
skall skriftlig kallelse till bolagsstämma tillställas samtliga i aktieboken
antecknade aktieägare. Kallelse till ordinarie bolagsstämma skall ske
senast två veckor före stämman och kallelse till extra bolagsstämma senast
en vecka före stämman.
För vinnande av rätt till deltagande i förhandlingarna å bolagsstämma
skall aktieägare icke blott vara införd i aktieboken utan även hos styrelsen
senast å tredje dagen före stämman, sön- och helgdagar oräknade, före
klockan sexton anmäla sig till dylikt deltagande.
Tid och ort för det styrelsesammanträde, som enligt 39 § 1 mom. i lagen
om aktiebolag skall hållas omedelbart före anmälningstidens utgång, skall
kungöras på sätt ovan stadgats.
opaginerad Kontrollera mot PDF
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
Bil. H.
Motiv till förslaget till avtal mellan ABA och SILA.
§ 1.
Vad först angår organisationsformen har utredningen med utgångspunkt
från, att staten i åtskilliga fall valt aktiebolagsformen för affärsverksamhet
på skilda områden och att såväl ABA:s som SILA:s rörelse drives i denna
form, ansett det naturligt, att ett sammanslaget företag erhåller formen
av ett aktiebolag. Därvid torde emellertid vara nödvändigt att giva detta
bolag samma handlingsfrihet, som i allmänhet gäller inom den privata affärsverksamheten.
Denna princip har funnit sitt uttryck i orden, att bolaget
skall drivas efter affärsmässiga grunder.
Utredningen förbiser därvid ingalunda, att vissa flyglinjer inom landet,
företrädesvis i Norrland, som icke äro ekonomiskt bärkraftiga, ändock måste
hållas vid makt eller inrättas. Statsmakterna böra uppenbarligen äga möjlighet
att påfordra upprättandet av flygförbindelser av nu angivet slag, men
å andra sidan bör det vara det allmännas sak att svara för på sådana linjer
uppkommande underskott. Utredningen har ansett frågan kunna bäst lösas
sålunda, att statsmakterna till sitt beslut om godkännande av en eventuell
sammanslagning av ABA och SILA anknyta det villkoret, att det sammanslagna
bolaget skall vara skyldigt upprätthålla de inrikeslinjer, som Kungl.
Maj :t påkallar, men att bolaget från ett av riksdagen beviljat förslagsanslag
skall erhålla gottgörelse för underskott å dessa linjer.
Vad angår det nya bolagets kapitalförsörjning må erinras om att ABA:s
aktiekapital f. n. utgör 25 miljoner kronor och SILA:s 24 miljoner kronor.
Utredningen har utgått ifrån, att aktiekapitalet behöver en förstärkning
med hänsyn till planerade nya linjer och nya flygplaninköp. Emellertid har
utredningen ansett det påkallat söka begränsa det kapital, som fast bindes
i företaget, och föreslår, att aktiekapitalet bestämmes till 60 miljoner kronor.
Ytterligare finansiering synes lämpligast böra ske antingen genom upptagande
av obligationslån eller genom utgivande av förlagsbevis med betalningsrätt
närmast efter övriga fordringar. Då utredningen inhämtat, att
en försäljning av obligationer skulle möta svårigheter, vill utredningen förorda
upplåning mot förlagsbevis, en form som för övrigt redan kommit till
användning inom SILA. Utredningen föreslår, att upplåningen i denna form
tillsvidare begränsas till 40 miljoner kronor.
För möjliggörandet av en avvägning av det allmänna och det enskilda intresset
i bolaget föreslås, att statens aktier utgivas i en särskild serie A om
30 miljoner kronor, under det att de aktier, likaledes å 30 miljoner kronor,
som — utom i fall av inlösen — äro avsedda att tillhöra enskilda personer
eller företag, betecknas med serie B.
Uti det i § 1 omnämnda förslaget till bolagsordning meddelas vissa närmare
bestämmelser rörande beslutanderätten i bolaget. Enskilda aktieägares
rätt att påfordra inlösen respektive statens rätt att å sin sida begära inlösen
av de enskildas aktier regleras i särskilt avtal mellan staten och SILA.
Till dessa frågor återkommer utredningen senare.
§ 2.
Bestämmelserna i denna paragraf torde icke erfordra någon närmare motivering.
Beträffande nyteckning av aktier i de båda serierna för uppnå
-
Kungl. Maj.ts proposition nr 176. 39
ende av det förutsatta aktiekapitalet hänvisas till § 1 i avtalet mellan staten
och SILA.
§ 3.
Den värderingsnämnd, som skall verkställa värderingen av såväl ABA:s
som SILA:s tillgångar, föreslås erhålla en sammansättning liknande den,
som fastställts av Kungl. Maj :t i koncessionen för SILA i händelse av statsinlösen
av SILA:s rörelse.
Andra stycket avser att giva uttryck däråt, att vid värderingen skall tagas
hänsyn icke endast till olika materiella tillgångar utan även till annat, som
enligt handelsbruk bör tagas i beaktande vid överlåtelse av liknande slag.
§ 4.
Ett beslut om sammanslagning torde icke kunna fattas av riksdagen förrän
under våren eller försommaren 1948. Då ABA:s och SILA:s bokslutår
sammanfaller med kalenderår, skulle en värdering, som baserades på det
ordinarie bokslutet per den S1/12 1947 hänföra sig till förhållanden, som låge
alltför långt tillbaka i tiden. Skulle å andra sidan bokslutet per den u/13 1948
läggas till grund för värderingen, komme denna att bli onödigtvis fördröjd.
Därest statsmakterna bifalla beslutet om sammanslagning har det därför
ansetts lämpligt att verkställa värderingen med ledning av halvårsbokslut
per den “/« 1948. Emellertid är det angeläget, att värderingsförrättningen
påbörjas genast efter det riksdagen må hava fattat ett positivt beslut i
sammanslagningsfrågan, i syfte att åtskilligt förberedande arbete skall kunna
vara slutfört, då halvårsbokslutet överlämnas.
§§ 5 och 6.
Någon närmare motivering till dessa paragrafer lärer icke erfordras.
Motiv till förslaget till avtal mellan staten och SILA.
§ 1.
I anslutning till andra stycket i denna paragraf bör upplysas, att i ABA
finnes ett antal enskilda aktieägare med ett sammanlagt aktieinnehav av
nominellt ca 230 000 kronor. Dessa aktieägare böra lämpligen beredas tillfälle
att ingå i det sammanslagna bolaget såsom innehavare av aktier av
B-serien. Bestämmelserna i andra stycket av denna paragraf avse att möjliggöra
en sådan anordning.
§§ 2 och 3.
Rätt att påkalla inlösen av B-aktier har tillerkänts en enkel majoritet
bland samtliga B-aktier. För den händelse staten å sin sida önskar inlösa
B-aktier, bör inlösen ävenledes avse mer än hälften av denna aktieserie. Bestämmelserna
i § 3 avse att garantera bibehållandet av majoriteten av Baktierna
inom SILA eller en krets aktieägare, vilka tillförbindas skyldighet
att, därest av staten så påfordras, medgiva inlösen. B-aktieägare, vilka vid
inlösningsbegäran från enskild sida icke redan från början anslutit sig
därtill eller, vid framställning från statens sida om inlösen, icke på grund
av förevarande avtal äro pliktiga taga lösen för sina aktier, skola enligt
utredningens förslag likväl äga rätt att inom viss tid få sina aktier inlösta
samtidigt med och efter samma grunder som gälla för övriga B-aktier.
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
Genom dessa bestämmelser har utredningen velat dels uppnå, att det
enskilda intresset bibehålies oförändrat så länge majoriteten av B-aktieägarna
önskar stödja det nya bolaget, dels undvika de olägenheter, som
skulle bliva en följd av ett flertal inlösningsförfaranden.
Utredningen har vidare föreslagit, att inlösen icke från någondera sidan
får påfordras inom de första tre åren. Skälet härtill har varit, att man
velat dels giva den föreslagna samarbetsformen tillfälle att verka under
viss tid, dels bereda det nya bolagets ledning nödig arbetsro. Den tid, inom
vilken likvid för inlösta aktier senast skall ske, har satts till ett år med
hänsyn till att medel för inlösen måste ställas till förfogande av riksdagen.
Inlösningspriset skall beräknas efter olika grunder för det fall, att inlösen
begäres av B-aktieägarna eller staten.
I förra fallet skall aktieägare erhålla aktiens parivärde, jämkat med hänsyn
till icke utdelade vinster eller uppkomna förluster enligt fastställd balansräkning
för det verksamhetsår, som tilländalupit närmast före den tidpunkt,
då inlösen påfordras. Jämkning i sagda värde bör härjämte ske
med hänsyn till sådana tillskott, som från endera aktieägaresidan kunna
komma att ske för täckande helt eller delvis av i bolagets verksamhet uppkommen
förlust. Undantag härifrån har likväl ansetts böra ske, såvitt angår
understöd av statsmedel till täckande av underskott å linje, som bolaget
ålägges trafikera. Härvid åsyftas s. k. kulturlinjer inom landet. Därest
balansräkning icke fastställts före juli månads utgång det år inlösning
begäres, har utredningen föreslagit särskild prövning av värderingsnämnd
angående erforderliga jämkningar.
Om å andra sidan staten begär inlösen, skall priset fastställas efter värdering.
Bestämmelserna angående värderingsnämndens sammansättning överensstämma
med motsvarande bestämmelser i SILA:s koncession. Då utredningen
emellertid ansett det skäligt, att inlösningspriset icke skall bliva
oförmånligare för B-aktieägarna i det fall, att staten påfordrar inlösen,
än om de begära det själva, har föreslagits, att priset icke får understiga
det, som skuile gällt, därest B-aktieägarna påkallat inlösen.
Motiv till förslaget till bolagsordning.
§§ 1—4.
Någon särskild redogörelse för innehållet i dessa paragrafer torde icke
erfordras.
§ 5.
ABA:s bolagsordning stadgar totalt förbud för utländsk medborgare,
samfällighet eller stiftelse att förvärva aktier i bolaget, under det att andra
s. k. förbjudna rättssubjekt äga att genom teckning eller överlåtelse förvärva
allenast viss del, vid varje tid mindre än en femtedel av bolagets
aktier. Jämlikt SILA:s bolagsordning må av bolagets aktier allenast viss
del, vid varje tid mindre än tre tiondelar, förvärvas av förbjudna rättssubjekt.
Anledningen till att SILA icke har fullständigt förbehåll enligt 2 §
lagen den 30 maj 1916 om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast
egendom eller gruva eller aktier i vissa bolag är den, att bland SILA:s
aktieägare befinna sig vissa rederibolag, vilka äro förbjudna rättssubjekt
och innehava mer än en femtedel av aktiekapitalet.
Utredningen har föreslagit, att i det nya bolagets ordning intages samma
förbehåll, som finnes i ABA:s bolagsordning, varvid likväl göres det undan
-
41
Kungl. Maj.ts proposition nr 176.
taget, att SILA fritt skall få äga aktier i det nya bolaget. Några betänkligheter
mot detta undantag synas icke behöva möta med hänsyn till det
förbehåll, som finnes i SILA:s bolagsordning. Vad statens aktier i det nya
bolaget angår förutsättes såsom självfallet, att överlåtelse till förbjudet
rättssubjekt icke kommer i fråga. Genom det nu föreslagna förbehållet får
icke det nya bolaget rätt att utan särskilt Kungl. Maj :ts tillstånd förvärva
fast egendom. Utredningen utgår emellertid från att sådant tillstånd kan
erhållas till förvärv av de fastigheter, som bolaget kan komma att behöva
för sin rörelse. Därest samgåendet mellan ABA och SILA skulle finnas
böra ske i den form, att ABA består och övertager SILA:s tillgångar mot
likvid av nyemitterade aktier i ABA, förutsättes likaledes, att hinder icke
skall möta mot att ABA därvid ändrar sitt förbehåll till enlighet med
föreliggande förslag.
§ 6.
Denna paragraf erfordrar ingen särskild motivering.
§ 7.
Vid de förhandlingar, som föregått tillsättandet av utredningen, har från
statens sida påyrkats, att ordföranden i styrelsen skulle utses bland statens
styrelseledamöter. På sätt i departementschefens anförande vid utredningens
tillsättande framhållits, ha förhandlingarna strandat praktiskt taget
blott på olika meningar om, huruvida det avgörande inflytandet i det sammanslagna
företagets ledning borde tillkomma staten eller de enskilda intressenterna.
Vid de fortsatta förhandlingarna har emellertid samförstånd
uppnåtts därom, att ordförande skall utses bland statens styrelseledamöter
mot det att de enskilda aktieägarnas styrelseledamöter skola, därest de finna
sådant påkallat, kunna besätta ordförandeposten i arbetsutskottet. Luftfartsutredningen,
som själv framlagt förslag om denna jämkning, har ansett
sig kunna göra detta så mycket hellre, som dels utredningen förutsätter,
att det fortsatta arbetet, byggt på vilja till samförstånd, icke skall medföra
konfliktanledningar mellan representanterna för A- och B-aktierna, och dels
staten, om mot förmodan motsättningar skulle uppkomma, tillförsäkras
rättighet att inlösa majoriteten av B-aktierna. Med avseende å valet av ordförande
i styrelsen har i det föreliggande förslaget använts en formulering
liknande den, som förekommer i ABA:s bolagsordning. Därigenom vinnes
även att man uppfyller den nya aktiebolagslagens krav på att icke utesluta
bolagstämman från behörighet att utse ordförande. Utredningen har emellertid
utgått från, att valet av ordförande skall ankomma på styrelsen. Den
föreslagna anordningen att statens representanter genom ordföranden skola
äga utslagsröst förutsätter, att antalet styrelseledamöter är jämnt. Med avseende
å antalet styrelseledamöter vill utredningen vidare framhålla, att
man velat hålla möjligheten öppen att göra styrelsen jämförelsevis stor för
att kunna i densamma bereda utrymme för erforderlig sakkunskap från de
samhällets olika grenar, vilka det svenska trafikflyget skall tjäna.
§ 8.
Denna paragraf innehåller bestämmelser rörande det tidigare omnämnda
arbetsutskottet och dettas sammansättning. Det ligger i sakens natur, att ett
verkställande utskott, särskilt om antalet styrelseledamöter är stort, måste
tillerkännas jämförelsevis stor handlingsfrihet. Till de ärenden, som måste
föredragas i den samlade styrelsen, böra dock hänföras frågor om inrättandet
av nya trafiklinjer, inköp av flygplan, anställande av ledande perso
4
Bihang till riksdagens protokoll lt)48. 1 sand. Nr 176.
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 176.
nal inom företaget och andra dylika viktigare frågor. Utredningen räknar
med att någon motsättning mellan styrelse och arbetsutskott icke skall behöva
komma i fråga. Vid varje styrelsesammanträde bör arbetsutskottet
lämna en samlad redogörelse för av detsamma vidtagna åtgärder och tillfälle
blir då, att, om några meningsskiljaktigheter skulle yppas, dryfta frågan
om den principiella arbetsfördelningen för framtiden.
§ 9.
Paragrafen torde icke erfordra särskild motivering.
§ 10.
Denna paragraf upptager sedvanliga ärenden, som skola behandlas å
bolagsstämma, och erfordrar icke någon närmare motivering.
§ 11.
Eftersom balansräkningen kommer att bli av betydelse vid bestämmandet
av lösesumman vid inlösen av B-aktierna, har det ansetts erforderligt med
majoritet inom vardera aktieägaregruppen för sig för godkännande av balansräkningen.
Skulle sådan enighet icke vinnas, kommer, på sätt tidigare
anförts, vid en eventuell inlösen frågan att avgöras av särskild värderingsnämnd.
Beträffande vinstutdelningen har, i syfte att så långt möjligt trygga
bolagets konsolidering, införts bestämmelse, att den aktieägaregrupp, som
röstar för en lägre utdelning, skall ha vitsord.
§ 12.
Denna paragraf erfordrar ingen motivering.
Stockholm 1948. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
480318
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1948:188 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till driften av centraldepån för blindas arbeten. a1 i texten
- SU 1948:94 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående organisation och finansiering av svensk reguljär luftfart m. m. s. 1 i texten