Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksför säkring sanstalten jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete

1948-03-05 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:186, Med förslag till förordning om ändring i förordningen den 31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksför säkring sanstalten jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 186.

1

Nr 186.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

förordning om ändring i förordningen den 31 mars

1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för

försäkringar i riksför säkring sanstalten jämlikt lagen

om försäkring för olycksfall i arbete; given Stockholms

slott den 5 mars 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga

härvid fogade förslag till förordning om ändring i förordningen den 31 mars

1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten

jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

•''*r. 4R IHliavfi till riksdagens protokoll 1848. / samt. Kr l8(>.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd

av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt

lagen om försäkring för olycksfall i arbete.

Härigenom förordnas, att § 3 inom. 3 samt § 4 mom. 5 och G förordningen

den 31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i

riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete1

skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(N uv ar ande lydelse:)

§ 3.

Mom. 3. Sedan avgifterna antecknats

i arbetsgivarförteckningarna äger

riksförsäkringsanstalten från vederbörligt

anslag å riksstaten tillgodogöra

sig beloppet av de sålunda antecknade

avgifterna.

§ 4.

Mom. 5. Över de avgifter, vilka icke

erlagts i föreskriven ordning, uppgör

riksförsäkringsanstalten för perioder

av året, som av anstalten bestämmas,

särskilt för varje län förteckningar

samt överlämnar desamma till vederbörande

länsstyrelser, som hava att

i föreskriven ordning verkställa indrivning

av avgifterna.

Sedan de i första stycket omförmälda

förteckningarna uppgjorts, äger

riksförsäkringsanstalten från vederbörligt

anslag å riksstaten tillgodogöra

sig beloppet av de i förteckningarna

upptagna avgifterna.

(Föreslagen lydelse:)

§ 3.

Mom. 3. Sedan avgifterna antecknats

i arbetsgivarförteckningarna äger

riksförsäkringsanstalten från vederbörlig

inkomsttitel å riksstaten tillgodogöra

sig beloppet av de sålunda antecknade

avgifterna.

§4.

Mom. 5. Över de avgifter, vilka icke

erlagts i föreskriven ordning, uppgör

riksförsäkringsanstalten för perioder

av året, som av anstalten bestämmas,

särskilt för varje län och varje utmätningsmansdistrikt

inom länet förteckningar

samt överlämnar desamma till

vederbörande länsstyrelser, som hava

att verkställa indrivning av avgifterna

i den ordning, som om resterande skatt

är i uppbördsförordningen stadgat.

Sedan de i första stycket omförrnälda

förteckningarna uppgjorts, äger

riksförsäkringsanstalten från vederbörlig

inkomsttitel å riksstaten tillgodogöra

sig beloppet av de i förteckningarna

upptagna avgifterna.

1 Senaste lydelse se SFS 1946: 494.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 186

(Nuvarande lydelse:)

Mom. 6. Arbetsgivare, som underlåtit

att inom för varje fall föreskriven

tid inbetala det avgiftsbelopp,

som då förfallit till betalning, skall

erlägga böter med tre procent av den

förfallna avgiftens belopp. Avgift och

böter skola indrivas i den ordning,

som om resterande skatt är i uppbördsförordningen

stadgat.

Av böterna skall en tredjedel, dock

ej mer än 100 kronor, tillfalla, för det

fall att avgiften påförts till betalning

i Stockholms stad och där indrivits,

stadens kassa, men i övriga fall den,

som verkställt indrivningen. Återstoden

av bötesbeloppet skall tillfalla

statsverket.

(Föreslagen lydelse:)

Mom. 6. Arbetsgivare, som underlåtit

att inom för varje fall föreskriven

tid inbetala det avgiftsbelopp,

som då förfallit till betalning, skall

erlägga restavgift, beräknad efter fyra

öre för varje full krona av det sålunda

icke erlagda avgiftsbeloppet, dock ej

mindre än tjugufem öre. Restavgift

skall indrivas i den ordning, som i

uppbördsförordningen är stadgat.

Restavgift skall för varje restförd

avgiftspost tillkomma utmätningsman

med en tredjedel, dock högst 100 kronor.

Har exékutionsbitråde anlitats

för indrivningen, äger dock denne uppbära

hälften av den utmätningsmannen

tillkommande restavgiften för medel,

med vilkas indrivning han tagit

befattning. Här i stad, med eller utan

magistrat, i övrigt finnas meddelade

särskilda föreskrifter rörande dispositionen

av restavgift, skola dessa

föreskrifter tillämpas jämväl beträffande

restavgift, som avses i denna förordning.

Restavgift, som enligt bestämmelserna

i andra stycket skulle hava tillkommit

landsfiskal, skall tillfalla statsverket.

Har landsfiskal anlitat exekutionsbiträde

för indrivningen, äger

dock denne uppbära den del av restavgiften,

som enligt vad i andra stycket

stadgas tillkommer honom. I övrigt

skall restavgift, som icke enligt bestämmelserna

i andra stycket tillkommer

befattningshavare eller enligt för

stad meddelade särskilda föreskrifter

stadens kassa, tillfalla statsverket.

Denna förordning träder i kraft den

1 juli 1948.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför

Hans May.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 5 mars 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller.

Enligt föreskrifterna i förordningen den Öl mars 1922 (nr 130; ändrad

48/1930, 144/1933, 232/1937, 494/1946 och 517/1947) angående uppbörd av avgifter

för försäkringar i riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring

för olycksfall i arbete skola dylika försäkringsavgifter för s. k. mindre arbetsgivare

(d. v. s. arbetsgivare med i regel mindre än fem årsarbetare) uppbäras

i samband med skatteuppbörden. Så snart avgifterna för visst år av riksförsäkringsanstalten

antecknats i arbetsgivarförteckningarna för ifrågavarande

år äger emellertid anstalten tillgodogöra sig hela beloppet av avgifterna från

ett å riksstaten uppfört anslag. Större arbetsgivares försäkringsavgifter påföras

icke i arbetsgivarförteckningarna utan debiteras av riksförsäkringsanstalten

arbetsgivarna direkt. Anstalten äger från nämnda anslag tillgodogöra.

sig uppkommande restantier å dessa avgifter. Beträffande såväl mindre

som större arbetsgivares försäkringsavgifter, som icke erlagts i föreskriven

ordning, gäller att de skola indrivas på sätt i uppbördsförordningen stadgas.

Eörenämnda anslag har för innevarande budgetår uppförts under rubriken

Förskottering av olycksfallsförsäkringsavgifter m. m. Avgiftsbelopp, som förskotterats

från detta anslag, skola tillgodoföras anslaget när de inbetalats till

uppbördsmyndigheterna.

Riksräkenskapsverket har i skrivelse den 26 augusti 1947 föreslagit ändrat

förfarande för förskjutande av ifrågavarande försäkringsavgifter in. m. Verket

har därvid i huvudsak anfört följande.

Olycksfallsförsäkringsavgifterna för de mindre arbetsgivarna skola enligt

uppbördsförordningens bestämmelser debiteras och uppbäras tillsammans med

annan slutlig eller tillkommande skatt än fastighetsskatt och skogsvårdsavgifter.

Enligt grunderna för uppbördsförordningens hithörande bestämmelser

bör vid redovisningen av inflytande belopp av sådan slutlig eller tillkommande

skatt någon uppdelning icke ske av beloppen på olika skatter och avgifter.

Tillämpningen av anordningen med ett särskilt riksstatsanslag för förskjutande

av olycksfallsförsäkringsavgifter och för slutligt gäldande av avgifter, som- ej

kunna indrivas, skulle emellertid föra med sig, att uppbördsmyndigheterna

finge lämna specifik redovisning för alla olycksfallsförsäkringsavgifter, som

ej uppbäras genom riksförsäkringsanstaltens försorg. Härav skulle på grund

av det stora antal debetsedlar, varom här är fråga, föranledas ett mycket bety
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 186. o

(lande merarbete. Riksräkenskapsverket föreslår därför den ändringen, att beloppet

av de avgifter, som skola uppbäras eller indrivas på, sätt i uppbördsförordningen

stadgas, i sin helhet utbetalas till riksförsäkringsanstalten från

den i riksstaten uppförda inkomsttiteln Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet

in. in. och att de inflytande avgifterna i gengäld tillgodoföras denna

titel, vilken alltså skall slutligt belastas med de avgiftsbelopp, som ej kunna

indrivas.

Den av riksräkenskapsverket föreslagna anordningen, vilken överensstämmer

med vad som tillämpas beträffande kommunerna tillkommande utskyldei,

innebär, anför verket, att något anslag för förskjutande av olycksfailsförsäkringsavgifter

fr. o. in. nästa budgetår icke vidare skall uppföras å riksstaten.

För budgetåret 1947/48 föreslår verket en övergångsanordning, innebärande att

det för detta budgetår anvisade anslaget till förskottering av olycksfallsförsäkringsavgifter

in. in. visserligen disponeras av riksförsäkringsanstalten enligt

utfärdade föreskrifter men sedan genom omföring från förenämnda inkomsttitel

tillgodoföres ett belopp motsvarande summan av de under budgetåret

i länsstyrelsernas räkenskaper uppdebiterade avgifterna samt att alla hos

länsstyrelserna inflytande avgifter tillgodoföras inkomsttiteln enligt förut angivna

grunder för vissa bestämmelser i uppbördsförordningen.

Riksförsäkringsanstalten har i yttrande över riksräkenskapsverkets skrivelse

förklarat sig intet ha att erinra mot angivna förslag. I skrivelse den G februari

1948 har anstalten vidare inkommit med förslag till av omläggningen föranledda

ändringar av § 3 mom. 3 och § 4 mom. 5 förenämnda förordning den 31

mars 1922 (nr 130). I samband härmed har anstalten föreslagit vissa redaktionella

ändringar i förordningen. Förslaget hade av anstalten underställts

riksräkenskapsverket, som förklarat, att detsamma icke givit verket anledning

till erinran.

Departementschefen. Riksräkenskapsverket har föreslagit en av arbets

besparingsskäl motiverad förenkling av nu föreskrivna förfarande för förskottering

till riksförsäkringsanstalten av olycksfallsförsäkringsavgifter, avseende

såväl avgifterna från mindre arbetsgivare som resterande avgifter från större

arbetsgivare. I stället för att avgifterna, såsom enligt nu gällande ordning

skall ske, förskotteras från ett å riksstaten anvisat anslag skola avgifterna

enligt förslaget förskotteras från en inkomsttitel för skattemedel. Avgifter,

som ej erläggas av de avgiftsskyldiga, skola stanna å denna inkomsttitel. Denna

ändring i det nu tillämpade förfarandet torde böra vidtagas. 1 enlighet härmed

har något anslag till förskottering av olycksfallsförsäkringsavgifter m. in.

icke äskats för nästa budgetår.

Omläggningen torde böra föranleda ändringar i § 3 mom. 3 och § 4 mom. 5

andra stycket förordningen den 31 mars 1922 (nr 130).

Riksräkenskapsverket har föreslagit en övergångsanordning för budgetåret

1947/48. Därest riksdagen icke har något att erinra mot den föreslagna anordningen,

torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda bestämmelser

i överensstämmelse med riksräkenskapsverkets förslag.

I samband med att nämnda förordning ändras av förut angivna anledning,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 186.

synas ytterligare vissa ändringar böra vidtagas. En den dl mars 1922 utfärdad

tillämpningskungörelse (nr 132) till förordningen erfordras icke längre sedan

den föreslagna ändringen i förskotteringsförfarandet genomförts. Det är min

avsikt att föreslå, att kungörelsen upphäves. Med anledning härav torde den

i § 4 inom. 5 första stycket förordningen intagna föreskriften att riksförsäkringsanstalten

skall särskilt för varje län avlämna förteckning över avgifter,

som icke i föreskriven ordning erlagts till anstalten, böra kompletteras med

en föreskrift att sådan förteckning skall avlämnas särskilt för varje utmätningsmansdistrikt

inom länet. Vidare bör en redaktionell ändring vidtagas i

samma stycke.

Slutligen torde i detta sammanhang § 4 inom. 6 böra ändras. I detta moment

meddelas föreskrift om påföljd vid försummad betalning av försäkringsavgift,

som debiteras arbetsgivare direkt av riksförsäkringsanstalten. Enligt denna

föreskrift skall arbetsgivare, som underlåtit att inom i varje fall föreskriven

tid inbetala det avgiftsbelopp, som då förfallit till betalning, erlägga böter

med tre procent av den förfallna avgiftens belopp. Avgift och böter skola indrivas

i den ordning, som om resterande skatt är i uppbördsförordningen

stadgat. I momentet meddelas vidare föreskrift om fördelningen av nämnda

böter. Enligt 66 § uppbördsförordningen utgår vid försummad skattebetalning

restavgift, beräknad efter fyra öre för varje full krona av den icke erlagda

skattens slutsumma, dock ej mindre än tjugufem öre. Uppbördsförordningens

bestämmelser bli tillämpliga beträffande de avgifter, som erläggas av mindre

arbetsgivare. Det synes icke föreligga något skäl för att olika påföljdsregler

skola gälla beträffande avgifter, som skola erläggas av större resp. mindre

arbetsgivare. Bestämmelserna i § 4 mom. 6 i 1922 års förordning torde därför

böra ändras i anslutning till uppbördsförordningens motsvarande bestämmelser.

Samtidigt torde den nuvarande bestämmelsen om fördelning av påföljdsavgiften

böra ändras till närmare överensstämmelse med eljest beträffande

dylika avgifter tillämpade regler.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj:t måtte genom proposition

föreslå riksdagen att antaga ett i enlighet med det anförda inom socialdepartementet

utarbetat förslag till förordning om ändring i förordningen

den 31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i

riksförsäkringsanstalten jämlikt lagen om försäkring för olycksfall i arbete.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,

bilaga till detta protokoll utvisar.

Stockholm 1948. K. L. Beckmans Boktryckeri.

Ur protokollet:

Lars Lemne.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:192 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om skyldighet för näringsidkare m. fl. att biträda vid planläggningen av r s. 15 i texten
  2. 2LU 1948:26 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 31 mars 1922 s. 1 i texten