Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken

1948-01-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:19, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl Maj.ts proposition nr 19.

1

Nr 19.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken; given

Stockholms slott den 9 januari 1948.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill

Kungl. Maj :t härmed jämlikt § 87 regeringsformen föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 19.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

Förslag

till

Lag

om ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att 4 kap. 1 § rättegångsbalken skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse.)

(Föreslagen lydelse.)

4 KAP.

1 §•

Lagfaren domare skall vara svensk

medborgare och hava avlagt för behörighet

till domarämbete föreskrivna

kunskapsprov.

Lagfaren domare skall vara svensk

medborgare och hava fyllt tjugufem

år samt hava avlagt för behörighet

till domarämbete föreskrivna kunskapsprov.

Ej må---—----i konkurstillstånd.

Den som ej fyllt tjugufem år må

utöva domarämbete allenast i den

begränsade omfattning Konungen bestämmer.

Om kunskapsprov och villkor i övrigt för utövande av domarämbete förordnar

Konungen.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 19.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 12 december 19b7.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,

Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson,

Mossberg, Kock.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler fråga

om viss jämkning i behörighetsvillkoren för utövande av domarämbete samt

anför följande.

I 4 kap. 1 § nya rättegångsbalken stadgas bl. a., att lagfaren domare skall

hava fyllt tjugufem år. Bestämmelsen avser omedelbart endast rättegång

i allmänhet men torde, i den mån ej annat föreskrives, bli tillämplig även

i fråga om specialprocess samt handläggning av inskrivningsärenden och

andra ärenden som skola upptagas av domstol eller domare.

En motsvarande föreskrift finnes för närvarande i cirkuläret till hovrätterna

den 7 januari 1830. Från nämnda föreskrift har emellertid gjorts viss

avvikelse i domsagostadgan den 11 juni 1943 (nr 290). Enligt 16 och 17 §§

denna stadga äger sålunda tingsnotarie oberoende av ålder tjänstgöra såsom

inskrivningsdomare samt utföra vissa andra på häradshövdingen eljest ankommande

göromål av enklare beskaffenhet. I sistnämnda hänseende är

hans behörighet i huvudsak begränsad till att meddela förelägganden, infordra

yttranden och utfärda kungörelser i mål och ärenden där sådant enligt

lag skall ske. Rätt att avgöra mål eller ärende tillkommer honom endast

i undantagsfall, då någon egentlig prövning icke förekommer. Som exempel

kan nämnas att han må döma till boskillnad, då makarna äro ense

därom, samt meddela beslut om gäldenärs försättande i konkurs, när gäldenären

själv begärt det.

Under den nya processordningen blir handläggningen och avdömandet av

rättegångsmålen ett mycket krävande arbete. Det är därför av desto större

vikt att häradshövdingarna alltjämt kunna befrias från mindre väsentliga

uppgifter. Detta skulle emellertid mången gång möta svårigheter,

därest kravet på tjugufem års ålder såsom villkor för utövning av domarämbete

skulle upprätthållas i full utsträckning. Det torde icke vara alltför

sällsynt att i en domsaga icke finnes någon notarie som uppnått nämnda

ålder. Än vanligare torde vara att åldersfördelningen är sådan, att arbetet

icke kan organiseras rationellt utan att även yngre krafter utnyttjas.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

Med hänsyn till det sagda är det tydligen önskvärt att nu ifrågavarande

behörighetsregel i nya rättegångsbalken uppmjukas. Även den som ej fyllt

tjugufem år bör kunna förordnas att utöva domarämbete, dock endast i

begränsad omfattning och i enlighet med bestämmelser som meddelas av

Kungl. Maj :t.

Den sålunda särskilt begränsade behörigheten bör i första hand avse

att tjänstgöra såsom inskrivningsdomare. Denna uppgift har alltsedan inskrivningslagens

ikraftträdande den 1 januari 1933 kunnat anförtros även åt

de yngre notarierna utan att detta medfört någon olägenhet. Med inskrivningsdomarskapet

skall enligt 7 § lagen den 20 december 1946 (nr 807)

om handläggning av domstolsärenden i allmänhet följa skyldighet att upptaga

jämväl ärenden angående äktenskapsförord, bouppteckningar, testamentsbevakningar,

lösöreköp o. d. Det är därför önskvärt att kravet på

tjugufem års ålder eftergives också beträffande dessa ärenden. Någon principiell

invändning torde ej heller kunna riktas häremot. De ifrågavarande

göromålen fordra visserligen stor noggrannhet men ställa icke samma krav

på erfarenhet och mognad som den egentligt dömande verksamheten. Detsamma

gäller de uppgifter som, vid sidan av inskrivningsdomarsysslan, omförmälas

i 16 och 17 §§ domsagostadgan i den mån de överhuvud äro att

hänföra till självständigt utövande av domarverksamhet. Även dessa uppgifter

böra därför alltjämt kunna utan särskild åldersbegränsning överlämnas

åt tingsnotarie.

I överensstämmelse med det anförda har jag låtit inom departementet

upprätta förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken

den 18 juli 1942. Den föreslagna lagen torde böra träda i kraft så snart den

utfärdats.

Härefter hemställer föredraganden att lagrådets utlåtande över nämnda

lagförslag, av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar,1 måtte för det

i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom utdrag av

protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan

bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Sven Leffler.

1 Denna bilaga, som frånsett vissa redaktionella jämkningar i rubriken och ingressen är lika

lydande’med det vid propositionen fogade lagförslaget, har här uteslutits.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 19.

5

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj:ts lagråd den 5 januari

1948.

Närvarande:

justitieråden Lawski,

Gyllenswärd,

Nissen,

regeringsrådet Kuylenstierna.

Enligt lagrådet den 30 december 1947 tillhandakommet utdrag av protokoll

över justitiedepartementsärenden, hållet inför Hans Maj :t Konungen i

statsrådet den 12 december 1947, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets

utlåtande skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas

över upprättat förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 1 §

rättegångsbalken den 18 juli 1942.

Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av

byråchefen för lagärenden i justitiedepartementet hovrättsassessorn S.

Strömberg.

Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.

Ur protokollet:

Åke Mossler.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 19.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 9 januari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler lagrådets

den 5 januari 1948 avgivna utlåtande över det den 12 december 1947 till

lagrådet remitterade förslaget till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken

den 18 juli 1942.

Med förmälan att lagrådet lämnat förslaget utan erinran hemställer föredraganden,

att förslaget måtte, efter vissa redaktionella jämkningar i rubriken

och ingressen, jämlikt § 87 regeringsformen genom proposition föreläggas

riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Nordvall.

Stockholm 1948. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

474299

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:44 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts ‘proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken. s. 1 i texten
  2. 1LU 1948:3 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 4 kap. 1 § rättegångsbalken. a1 i texten