Sök i Ratio Lex

Med förslag till förordning angående frihet från utskiftningsskatt vid upplösning av Bergslagernas jårnvägsaktiebolag m. fl. bolag

1948-04-02 · 10 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:197, Med förslag till förordning angående frihet från utskiftningsskatt vid upplösning av Bergslagernas jårnvägsaktiebolag m. fl. bolag

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi Maj.ts proposition nr 197.

1

Nr 197.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förordning

angående frihet från utskiftningsskatt vid

upplösning av Bergslagernas jårnvägsaktiebolag m. fl.

bolag; given Stockholms slott den 2 april 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

antaga härvid fogade förslag till förordning angående frihet från utskiftningsskatt

vid upplösning av Bergslagernas järnvägsaktiebolag m. fl. bolag.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

1 Blhany till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 197■

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

Förslag

till

förordning angående frihet från utskiftningsskatt vid upplösning

av Bergslagernas järnvägsaktiebolag m. fl. bolag.

Härigenom förordnas, att bestämmelserna i förordningen den 27 juni

1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning av aktiebolags och solidariska bankbolags

tillgångar icke skola äga tillämpning vid upplösning av nedannämnda

bolag i samband med införlivning i statsbanenätet av de till trafikförvaltningen

Göteborg—Dalarne—Gävle hörande järnvägarna, nämligen

Bergslagernas järnvägsaktiebolag, Gävle—Dala järnvägsaktiebolag, Södra

Dalarnes järnvägsaktiebolag, Lödöse—Lilla Edets järnvägsaktiebolag, Kil—

Fryksdalens järnvägsaktiebolag, järnvägsaktiebolaget Dal—Västra Värmland

och Dalslands järnvägsaktiebolag ävensom G. D. G. biltrafiks aktiebolag,

Trafikaktiebolaget Haglund & Larsson, Aktiebolaget Göteborgs express

& transport, Aktiebolaget Samtrafik, Aktiebolaget Hast och Aktiebolaget

Fjorden.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. \laj:ts proposition nr 197.

3

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 2 april 19t8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Vougt, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med chefen för kommunikationsdepartementet

anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om

frihet från utskiftningsskatt vid upplösning av Bergslagernas järnvägsaktiebolag

m. fl. bolag samt anför därvid följande.

Inledning.

Sedan 1947 års riksdag (skriv, nr 309) anvisat ett investeringsanslag för

hudgetåret 1947/48 av 80 315 000 kronor till förvärv av aktier i Bergslagernas

med flera järnvägsaktiebolag (GDG-bolagen), hava de avsedda aktieförvärven

kommit till stånd. Kungl. Maj :t har därefter den 5 mars 1948 på

föredragning av chefen för kommunikationsdepartementet beslutat avlåta

proposition till riksdagen (nr 191) med förslag dels att riksdagen måtte

bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder för att de ifrågavarande

bolagen — jämte tillhörande dotterbolag, i den mån Kungl. Maj:t

så funne lämpligt — skulle träda i likvidation dels ock att riksdagen måtte

föreskriva att de berörda järnvägarna skulle från den 1 juli 1948 införlivas

med statens järnvägar.

Vid anmälan av nyssnämnda ärende framhöll chefen för kommunikationsdepartementet,

att i samband med att GDG-bolagen — eventuellt med

något undantag — likviderades och deras egendom utskiftades skulle bolagen

enligt nu gällande bestämmelser i förekommande fall erlägga utskiftningsskatt.

Då likvidation av Västeråsbanan i motsvarande ordning skedde,

erlades utskiftningsskatten av statens järnvägar med anlitande av driftmedel.

I förevarande fall syntes av budgettekniska skäl driftmedlen icke

lämpligen böra användas för ändamålet. Chefen för finansdepartementet

konime därför senare i annat sammanhang att föreslå, att bolagen medgåves

befrielse från att erlägga sådan skatt. Vid bifall till detta förslag bortfölle

frågan, huru täckning skulle beredas för utskiftningsskatten, och chefen

för kommunikationsdepartementet ansåge sig därför ej ha anledning

att vidare beröra denna fråga.

Jag anhåller nu att få upptaga den av chefen för kommunikationsdepartementet

sålunda berörda frågan om befrielse från utskiftningsskatt i samband

med det ifrågavarande likvidationsförfarandet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

Vissa uppgifter rörande GDG-boIagen.

Beträffande GDG-bolagen må följande uppgifter här återgivas från den

till 1947 års riksdag avlåtna propositionen nr 242 angående förvärv av aktier

i bolagen.

Trafikförvaltningen Göteborg—Dalarne—Gävle, Bergslagernas järnvägsaktiebolag

& Co (GDG) är ett inregistrerat handelsbolag med de tre järnvägsbolagen

Bergslagernas järnvägsaktiebolag (BJ), Gävle—Dala järnvägsaktiebolag

(GDJ) och Södra Dalarnes järnvägsaktiebolag (SDJ) såsom delägare.

Med BJ som formell arrendator arrenderar GDG följande fyra järnvägsbolag

tillhöriga järnvägar, nämligen Lödöse—Lilla Edets (LLEJ), Kil—

Fryksdalens (KFJ), järnvägsaktiebolaget Dal—Västra Värmland (DVVJ)

och Dalslands järnvägsaktiebolag (DJ).

Aktiekapitalen och antalet aktier i BJ, GDJ och SDJ framgå av följande

uppställning:

BJ GDJ SDJ

aktiekapital............ 25 146 800 12 960 000 2 132 700

antal aktier............ 125 734 129 600 21327

Beträffande de förut omnämnda, av GDG arrenderade fyra järnvägarna

må nämnas, att BJ eller av BJ kontrollerade bolag äga aktier i berörda järnvägsaktiebolag

på sätt följande uppställning utvisar:

I.LEJ KFJ DVVJ DJ

aktiekapital ..............

antal aktier ...............

.. 336 800

3 368

2 500 000

12 500

100 000

1000

2 751 400

27 514

Aktieägare:

BJ eller av BJ kontr. bolag...

övriga.....................

1 762

1 606

5 527

6 973

1 000

19 412

8 102

GDG och de i GDG deltagande tre järnvägsbolagen äga tillsammans samtliga

aktier i G. D. G. biltrafiks aktiebolag och Trafikaktiebolaget Haglund &

Larsson, varjämte BJ genom av bolaget kontrollerade bolag äger samtliga

aktier i Aktiebolaget Göteborgs express & transport.

Rörande den omfattning, i vilken staten i anledning av 1947 års riksdags

beslut förvärvat aktier i järnvägsaktiebolagen, må hänvisas till följande

uppställning, avseende tiden till och med den 30 december 1947:

Antal Redan förvärvade

Bolag aktier att procent av

förvärva antal föregående

BJ..................... 100 481 97 781 97 3

GDJ.................... 64 954 60 760 93 5

SDJ.................... 15 380 14 848 96-5

DJ .................... 8 102 6 486 80-1

KFJ.................... 6 973 6 563 94 1

LLEJ.................. 1606 1441 897

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr l''J7.

5

Framställning från järnvägsstyrelsen jämte yttrande häröver.

I skrivelse den 17 oktober 1947 har järnvägsstyrelsen anfört, att i samband

med likvidationen GDG-bolagen skulle komma att påföras utskiftningsskatt,

vilken för samtliga GDG-bolag beräknades uppgå till 27 ä 28

milj. kronor. Denna skatt skulle i huvudsak komina att drabba staten i

egenskap av ägare till huvudparten av aktierna i bolagen.

Styrelsen har vidare erinrat om att motsvarande förhållanden inträffade

i samband med införlivandet i statsbanenätet av Stockholm—Västerås—

Bergslagens järnvägar (SWB) liksom vid avvecklingen av Nässjö—Oskarshamns

nya järnvägsaktiebolag (NOJ), varvid — enligt statsmakternas beslut

— täckning av skatterna skulle beredas av statens järnvägars driftmedel.

I sistnämnda båda fall vållade det valda tillvägagångssättet ingen

reell olägenhet, då de påförda skattebeloppen icke vore särskilt betydande

i jämförelse med statens järnvägars totala överskott. De hade rymts inom

ramen för ett månadsresultat. För SWB hade under december 1946 bokförts

utskiftningsskatt med, i avrundat belopp, 3,19 milj. kronor, medan månadens

därefter återstående överskott överstege 9 milj. kronor. För NOJ hade skatten

i fråga ännu ej guldits men beräknats till cirka 1,8 milj. kronor. Med

hänsyn till storleken av den för GDG-bolagen beräknade utskiftningsskatten

bleve förhållandet i detta fall väsentligt annorlunda. Härtill komrne att överskottet

å statens järnvägars drift visat en mycket stark nedgång; statens

järnvägar stode inför risken att —- även utan sådan extra belastning som

den nu berörda — få registrera rena driftsunderskott icke blott för enstaka

månader utan också för helt räkenskapsår. Vid sådant förhållande kunde

järnvägsstyrelsen icke ställa i utsikt, att de statsskatter, som normalt komme

att följa med avvecklingen av GDG-bolagens verksamhet, skulle kunna

bestridas med driftsmedel. Vidtoges icke någon åtgärd, bleve styrelsen nödsakad

hemställa om särskilt anslag för skatternas täckning.

Sedan styrelsen anfört vissa principiella invändningar mot beviljandet av

sådant anslag ävensom framhållit, att här icke i egentlig mening vore tal

om någon utskiftning av bolagens tillgångar utan blott om en ombildning

av ett statsägt företag från en organisationsform till en annan, har styrelsen

ifrågasatt om icke det mest rationella vore att meddela befiielse från ifiagavarande

skatter.

Riksräkenskapsverket har den 19 november 1947 efter remiss avgivit utlåtande

i ärendet.

Efter att inledningsvis ha påpekat att, då statens järnvägar vid eu likvidation

av bolagen avsåges skola övertaga dessas samtliga tillgångar och

skulder, statens järnvägar komme att övertaga betalningsförpliktelsen jämväl

för utskiftningsskatten, anför riksräkenskapsverket:

Skatten kan även betalas av bolagen direkt. Likvidationen medför då eu

motsvarande minskning av det utskiftade kapitalet. I så fall uppkommei

för statens järnvägar en kapitalförlust, som likaledes måste täckas av drittmedel

och som leder till samma resultat som om skatten betalas av jäin
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

vägsstyrdsen Det kan därvid ifrågasättas, huruvida viss del av skatten i

sa tall skall drabba aven agarna till de aktier, som före likvidationstillfället

icke forvarvas av staten. Härvid bör dock tagas hänsyn till att järnvägsstyrelsen

vid forvarv av majoritetsposterna i de ifrågavarande bolagen förJiundit

sig att

stämt pris. Det kan vid sådant förhållande knappast anses riktigt att staten

till egen fordel reducerar värdet å det lilla fåtal aktier, som av speciella skäl

icke kunna hembjudas till inlösen före likvidationstillfället. Riksräkenskapsverket

förutsätter därför, att samtliga aktier i de berörda bolagen

ka lorvarvas av statens järnvägar till det överenskomna priset samt att

utskiftningsskatten i sin helhet skall drabba statens järnvägar. Riksräkenskapsyerket

finner likaså uppenbart, att statens järnvägar''icke disponera

tillräckliga medel för täckning av skattebeloppet.

Om utskiftningsskatten kommer att drabba järnvägsstyrelsen, uppkommer

för statens järnvägar ett underskott och för inkomsttiteln utskiftningsoch

ersättningsskatt ett motsvarande överskott. I och för sig behöver en sådan

transaktion icke påverka budgeten, eftersom överskottet på en inkomsttitel

exakt motsvaras av underskottet på en annan inkomsttitel och hela

transaktionen sålunda endast får karaktären av en omföring mellan två

titlar på budgetens inkomstsida. Ur redovisningssynpunkt skulle detta dock

verka förryckande på inkomststatistiken.

Järnvägsstyrelsen kan undgå utbetalning av utskiftningsskatt genom alt

lata bolagen formellt kvarstå sedan rörelsen samt tillgångar och skulder

övertagits av statens järnvägar. Bolagen skulle i så fall få karaktären av

rena pappersbolag, vilkas enda tillgångar skulle utgöras av en revers, utställd

av järnvägsstyrelsen. I privat verksamhet undvikes ofta på detta sätt

utbetalning av utskiftningsskatt. Riksräkenskapsverket kan för sin del icke

finna önskvärt, att en sådan åtgärd vidtages med avseende å nu ifrågavarande

bolag, såvida icke bolagen skulle kunna övertagas av riksgäldskontoret

för att i framtiden efter namnändring kunna användas för andra ändamål.

Man kan också ifrågasätta, att särskilt anslag anvisas på utgiftssidan för

täckning av utskiftningsskatt. Ett sådant förfaringssätt skulle dock medföra

liera olägenheter. Det skulle innebära, att bolagen i realiteten om också

icke formellt bleve befriade från utskiftningsskatt, och det skulle medföra

samma olägenheter med avseende å inkomsttiteln som betalning av utskiftningsskatten

direkt från järnvägsstyrelsen och det skulle dessutom verka

förryckande även på budgetens utgiftssida. Riksräkenskapsverket förutsätter

därför, att något anslag för detta ändamål icke anvisas.

Man kan vidare i detta sammanhang ifrågasätta, huruvida icke ett beslut

om befrielse från utskiftningsskatt i de fall då ett av staten helt ägt aktiebolag

ombildas till statligt affärsföretag och bolaget i samband därmed går

i likvidation kan givas generell räckvidd. Av flera skäl torde det dock vara

praktiskt, att sådana frågor som de nu nämnda prövas från fall till fall. Ett

beslut i nu ifrågavarande ärende torde därför böra givas karaktären av en

lex in casu.

Med åberopande av vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket tillstyrka,

att Kungl. Maj :t hos nästkommande års riksdag utverkar ett beslut

om befrielse från utskiftningsskatt för de bolag, som ingå i trafikförvaltningen

Göteborg—Dalarne—Gävle.

I detta sammanhang må nämnas, att järnvägsstyrelsen i en i förenämnda

proposition nr 191 till innevarande års riksdag redovisad, den 29 januari

1948 dagtecknad skrivelse anfört att — förutom de till GDG hörande sju

järnvägsaktiebolagen — även sådana dotterbolag, vilkas aktier ägdes av

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

järnvägsbolagen eller GDG, borde gå i likvidation den 1 juli 1948, dock

att med likvidationen av G. D. G. biltrafiks aktiebolag lämpligen syntes

böra anstå tills vidare i avvaktan på slutförandet av pågående utredning

rörande statens järnvägars organisation.

Under hand har inhämtats att med nämnda dotterbolag avsåges — förutom

tidigare omnämnda G. D. G. biltrafiks aktiebolag, Trafikaktiebolaget

Haglund & Larsson och Aktiebolaget Göteborgs express & transport — Aktiebolaget

Samtrafik, Aktiebolaget Hast och Aktiebolaget Fjorden, samt att

med likvidationen jämväl av Aktiebolaget Göteborgs express & transport

borde tills vidare anstå.

Departementschefen.

Enligt förordningen den 27 juni 1927 (nr 321) om skatt vid utskiftning

av aktiebolags tillgångar föreligger skyldighet att vid utskiftning av bolags

tillgångar erlägga utskiftningsskatt till staten. Sådan skatt utgår för närvarande

med 30 procent av det till utskiftningsskatt beskattningsbara beloppet.

Förordningen upptar icke något stadgande om undantag från dessa

bestämmelser för sådant fall, då bolags aktier helt eller till huvudsaklig

del befinna sig i statens ägo.

Det är icke för närvarande möjligt att med säkerhet bedöma storleken

av den utskiftningsskatt, som vid en upplösning av nu ifrågavarande bolag

kan ifrågakomma. Den av järnvägsstyrelsen gjorda beräkningen, enligt vilken

skatten skulle uppgå till 27 å 28 milj. kronor, torde dock vara tillräcklig

så till vida att den ger en föreställning om frågans storleksordning.

Vid de tidigare tillfällen då järnvägsaktiebolag, vari staten genom järnvägsstyrelsen

förvärvat huvudparten av aktierna, trätt i likvidation, har utskittningsskatt

i lörekommande fall ansetts böra täckas av statens järnvägars

driftsmedel. Detta har med hänsyn till då föreliggande förhållanden

ur budgetsynpunkt icke inneburit annat än en relativt betydelselös omflyttning

mellan två titlar, båda tillhörande driftbudgetens inkomstsida. De av

järnvägsstyrelsen åberopade omständigheterna — utskiftningsskattens storlek

och det beräkneliga driftsresullatet — tala emellertid mot att i förevarande

fall lösa frågan enligt denna linje. Om nämligen utskiftningsskatten

skulle drabba järnvägsstyrelsen, skulle sannolikt — och detta även med

beaktande av det förbättrade driftsresultat som är att förvänta i anledning

av Kungl. Maj :ts beslut den 5 december 1947 om vissa taxehöjningar —

uppkomma ett underskott för statens järnvägar. Detta underskott skulle

visserligen motsvaras av ett överskott å inkomsttiteln utskiftnings- och ersättningsskatt,

men anordningen skulle, som riksräkenskapsverket framhållit,

verka förryckande på inkomststatistiken.

Då av skäl, som riksräkenskapsverket anfört, ej heller anordningen med

ett särskilt anslag för täckande av utskiftningsskatten kan anses innebära

cn rationell och tillfredsställande lösning av frågan, föreslår jag att — så
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

som i propositionen nr 191 till innevarande års riksdag förutsatts — de

ifrågavarande bolagen genom särskild lagstiftning befrias från skyldighet

att erlägga utskiftningsskatt.

I detta sammanhang torde jag emellertid även få beröra de konsekvenser

den föreslagna anordningen kan medföra i det fall, att vid den blivande

likvidationen ett visst antal aktier i bolagen fortfarande äro i enskild ägo.

Huvudparten av aktierna har visserligen redan av järnvägsstyrelsen inlösts

och enligt de av riksdagen godkända riktlinjerna för inlösningsförfarandet

kan sådan fortsatt inlösning äga rum intill den 1 juli 1948. Man torde likväl

ha att räkna med att i särskilda fall — såsom t. ex. då aktierna ägas

av dödsbo eller av utländsk medborgare — någon inlösen icke kommit till

stånd före likvidationstillfället. Därest särskilda bestämmelser icke meddelas,

skulle vid vederbörande bolags upplösning utskiftningsskatten erläggas

av bolaget, vilket därvid hade att för skattens gäldande använda den ersättning,

som staten erlagt vid övertagandet av bolagets tillgångar och skulder.

Detta innebure med andra ord att det belopp, som vid utskiftningen funnes

att tillgå, vore beroende icke blott av storleken av den ersättning, som

staten erlägger vid övertagandet av bolagets tillgångar och skulder, utan

även av den omständigheten huruvida utskiftningsskatt skulle av bolaget

gäldas eller ej. De enskilda aktieägarna skulle sålunda ha ett ekonomiskt

intresse av att bolaget befriades från utskiftningsskatt, ett intresse som

knappast vore berättigat, därest skattebefrielsen skulle innebära att dessa

aktieägare vid likvidationen tillskiftades mer än som vid frivillig inlösen

av aktierna kunnat erhållas.

Man bör emellertid räkna med att den ersättning, som staten kommer

att utgiva till ifrågavarande bolag vid övertagandet av deras tillgångar och

skulder, så avväges att de enskilda aktieägarna vid eu utskiftning icke erhålla

mer än vad vid en frivillig inlösen ifrågakommit. Med hänsyn härtill

och då det å andra sidan icke heller torde finnas anledning att genom utskiftningsskatt

reducera ersättningen till en sådan aktieägare, som av särskilda

skäl icke tillhandahållit sina aktier för inlösen, synas ur nu diskuterade

synpunkter några betänkligheter icke föreligga mot att bolagen befrias

från erläggande av utskiftningsskatt.

Då det för närvarande icke torde vara görligt att med säkerhet avgöra

vilka av förenämnda bolag, som vid likvidation skulle komma att träffas

av utskiftningsskatt, synas de ifrågasatta författningsbestämmelserna lämpligen

böra så utformas, att förordningen om utskiftningsskatt förklaras

överhuvud icke äga tillämpning vid upplösning av de bolag, som beröras

av införlivningen. Av vad tidigare återgivits framgår att oklarhet råder icke

blott om den tidpunkt, då vissa av de berörda bolagen skola gå i likvidation,

utan även om vissa av dem överhuvud skola likvidera i samband med

att staten övertager de ifrågavarande järnvägarna. Hinder synes dock icke

möta mot att skattebefrielsen förklaras skola omfatta samtliga bolag men

göres beroende av att likvidationen utgör ett led i statens järnvägars övertagande

av den av bolagen bedrivna verksamheten. Härigenom förhindras att

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 197.

9

bestämmelserna bliva tillämpliga i det fall, att något av bolagen likviderar

först efter det staten eventuellt försålt aktierna i bolaget. Vidare vinner

man genom den föreslagna utformningen av bestämmelserna att dessa icke

bliva direkt tidsbegränsade, något som vore mindre önskvärt med tanke

på att likvidationen av något eller några bolag kan av särskilda skäl befinnas

icke böra omedelbart genomföras.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört har inom finansdepartementet

upprättats förslag till förordning angående frihet från utskiftningsskatt

vid upplösning av Bergslagernas järnvägsaktiebolag m. fl. bolag.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att nämnda författningsförslag

måtte genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnar Cars.

Bihang till riksdagens protokoll 1948. I samt. Nr 197.

opaginerad Kontrollera mot PDF

487440. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:232 Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner angående inrättande av investeringsfonder för jordbruk TO. TO. a1 i texten
  2. BevU 1948:46 Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående frihet från utskiftningsskatt vid upplösning av Bergslagernas järnvägsa s. 1 i texten