Sök i Ratio Lex

Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48

1948-01-03 · 98 sidor, varav 92 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 92 av 98 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:2, Angående utgifter å tillläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ds proposition nr 2.

1

Nr 2.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1947/48; given

Stockholms slott den 3 januari 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Statsregleringen har under senare år karakteriserats av att riksstaterna,

sådana de ursprungligen fastställts av riksdagen, senare kompletterats med

öppna tilläggsstater, över vilka reglerats uppkomna merkostnader och överskridanden

samt även anvisats anslag för nya ändamål.

Vissa anmälda ytterligare anslagsbehov ha befunnits påkalla framställning

till 11)48 års riksdag om anslag för det löpande budgetåret.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 2.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

I år liksom föregående år böra till främjande av överskådligheten i statsregleringsarbetet

nytillkommande framställningar om anslag å tilläggsstat,

där ej särskilda omständigheter annat föranleda, anmälas i två propositioner,

en avgiven vid slutet av den ordinarie propositionstiden och en mot

slutet av riksdagen. Sistnämnda proposition bör avses för avskrivning av å

tilläggsstat äskade investeringsanslag.

De till tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår hänförliga

anslagsäskanden, som ansetts böra i detta sammanhang föreläggas riksdagen,

ha tidigare denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut om

förslag till riksdagen, vilka Kungl. Maj :t därvid på hemställan av vederbörande

föredragande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet (bil. 1—

15) fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstaten äskas anslag om sammanlagt

148 miljoner kronor å driftbudgeten och 40 miljoner kronor å kapitalbudgeten.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt

bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—15) fattat

beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,

skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Olov Sommar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 2.

3

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Andra huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48

samt anför därvid följande.

C. Domstolarna.

Hovrätterna.

[1.] 9. Kostnader för inrättande av nya hovrätter m. m., reservationsanslag.

Med bifall till Kungl. Maj :ts i propositionen nr 268 till 1947 års riksdag

därom gjorda framställning beviljade nämnda riksdag för budgetåret 1947/

48 ett reservationsanslag av 1 820 000 kronor till kostnader för inrättande

av nya hovrätter in. m. Av anslaget beräknades ett belopp av 305 000 kronor

för möblering av Svea hovrätts lokaler i samband med pågående ombyggnad

och utvidgning av dessa.

I skrivelse den 20 oktober 1947 har Svea hovrätt meddelat, att det för

hovrätten sålunda beräknade beloppet visat sig otillräckligt, samt anhållit

om ett tilläggsanslag å 83 000 kronor. Hovrätten har i fråga om anledningen

till att det ursprungligen beräknade beloppet visat sig otillräckligt hänvisat

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. ftlaj:ts proposition nr 2.

till en skrivelsen bifogad promemoria av arkitekten C. O. Hallström, vilken

svarat för såväl ombyggnads- som inredningsarbetena. Av promemorian

framgår bl. a. följande.

Under ombyggnadsarbetenas gång hade planerna för utrymmenas användande

måst modifieras. Det i hovrätten befintliga möbelbeståndet hade

visat sig vara i sämre skick än först antagits. Anskaffningen av nya möbler

samt renoveringen av äldre måste därför draga större kostnader än beräknats.

Till nyanskaffning hade upptagits bl. a. 43 skåp för en kostnad av

39 700 kronor, innehållande, förutom bokhylla och plats för domstolsakter,

även förvaringsutrymme för ledamöternas ytterkläder. I sistnämnda hänseende

vore att märka att hovrättsbyggnadens allmänna plandisposition ej

medgivit anordnande av kapprum, där ledamöternas ytterkläder kunde avlämnas

under betryggande förhållanden. Av de beräknade merkostnaderna

hänförde sig i övrigt It 900 kronor till komplettering av möbleringen i lagmans-

och vice-ordföranderummen, vilka måste användas som överläggningsruin

enär särskilda sådana rum saknades, 500 kronor till en mindre

komplettering av möbleringen i ledamotsrummen, 6 000 till anskaffande av

»ett bord i plenisalen, enär det nuvarande befunnits så skröpligt av ålder att

det vid flyttning fallit sönder, 10 000 för anskaffande av bokskåp i domssalarna

för förvaring av böcker som i dessa för allmänheten tillgängliga

rum icke ansetts kunna stå i öppna hyllor samt 7 500 kronor för anskaffande

av möbler i huvudentrén och vestibulen i bottenvåningen, för vilka utrymmens

möblering tidigare ej beräknats några medel. Merkostnaderna för

nyanskaffning av möbler uppginge sålunda till 75 600 kronor men kunde

reduceras med 24 600 genom att man bl. a. uteslöte ett antal stolar i sessionssalarna

samt vissa möbler i ledamotsrummen som ersattes av de nyssnämnda

skåpen därstädes. Nettoökningen skulle således bliva 51 000 kronor.

Härtill komme för renovering av äldre möbler 15 000 kronor, för komplettering

av utrustningen med elektrisk armatur 5 000 kronor samt för

mattor 17 000 kronor. Däremot torde å vissa inredningsarbeten kunna göras

en besparing av 5 000 kronor. Nettoökningen uppginge i enlighet härmed

till den förut nämnda summan av 83 000 kronor.

Under åberopande av promemorian anför hovrätten, att den uppkomna

bristen vore att tillskriva dels vissa ändringar i den ursprungliga möbleringsplanen,

som visat sig erforderliga på grund av senare inträffade händelser

samt senare gjorda erfarenheter och iakttagelser, dels att vissa på

frågan inverkande omständigheter från början förbisetts, dels att det gamla

möbelbeståndets användbarhet överskattats och dels att kostnaden för

iståndsättande av vad som fortfarande därav vore användbart underskattats.

Vid beaktande av Svea hovrätts storlek i jämförelse med de andra hovrätternas

framstode det för Svea hovrätt anvisade anslaget såsom synnerligen

lågt i förhållande till de medel, som anvisats särskilt för de nyinrättade hovrätterna.

Och även om den nu konstaterade bristen fylldes, komme Svea

hovrätts utrustning att i fråga om kvalitet stå väsentligt tillbaka för de

nya hovrätternas.

Byggnadsstyrelsen har i infordrat utlåtande över hovrättens framställning

anfört, att Hallströms av hovrätten åberopade promemoria grundade sig

på anbud som byggnadsstyrelsen tidigare införskaffat samt att styrelsen

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

5

med hänsyn till hovrättsbyggnadens art och storleksordning funne det begärda

tilläggsanslaget erforderligt och därför tillstyrkte bifall till framställningen.

Krigsmciterielverket, vars yttrande jämväl infordrats, har anfört:

Till grund för den kostnadsberäkning, som utförts i en till framställningen

fogad promemoria, ligga bland annat tvenne av byggnadsstyrelsen infordrade

anbud, det ena avgivet av AB Edsbyns Möbelfabrik och det andra av

AB Nordiska Kompaniet.

Verket har under hand inhämtat att beträffande båda anbuden fullbordat

avtal numera föreligger mellan byggnadsstyrelsen och respektive anbudsgivare,

varför verket anser sig endast böra uttala, dels — beträffande

det av AB Edsbyns Möbelfabrik avgivna anbudet — att däri upptagna priser

med omkring 20 procent överstiga de priser, som verket vid tidpunkten

för anbudets avgivande betalade till samma bolag vid inköp av samma

möbeltyper, dels — beträffande det av AB Nordiska Kompaniet avgivna anbudet

— att däri upptagna priser icke kunna med nöjaktig grad av tillförlitlighet

bedömas, enär tillräckligt underlag saknas beträffande denna del

av upphandlingen, som avser objekt av beställningskaraktär, dels att nämnde

anbudsgivares priser enligt verkets erfarenhet pläga ligga omkring 20

procent över de priser, som kunna erhållas vid beställning direkt hos möbelfabrikerna

dels ock att sistnämnda anbud med hänsyn till förnödenheternas

art enligt verkets förmenande bort underställas statens priskontrollnämnd

för sådan granskning, som synes vara förutsatt i priskontrollnänmdens

meddelande av den 30 juni 1947 (nr 911).

Verket håller för troligt att anskaffning kunnat ske genom verkets försorg

till priser, som gjort det begärda tilläggsanslaget för möbler obehövligt.

Departementschefen. Som av redogörelsen i den vid Svea hovrätts framställning

fogade promemorian framgår hänföra sig av den beräknade kostnadsökningen

för möblering in. m. av Svea hovrätts utvidgade och ombyggda

lokaler 51 000 kronor till anskaffning av nya möbler samt återstoden

eller 32 000 kronor till renovering av äldre möbler, komplettering av utrustningen

med elektrisk armatur samt anskaffning av mattor in. m. Den föreslagna

kompletteringen med nya möbler synes ofrånkomlig. Även efter denna

ytterligare nyanskaffning kommer Svea hovrätt att vara mycket sparsamt

utrustad med möbler. Likaså synes det oundgängligt att, på sätt föreslagits,

beräkna ytterligare ett belopp för elektrisk armatur. Däremot torde

de beräknade kostnaderna för renovering av äldre möbler kunna minskas

med 6 000 kronor. Medel torde för närvarande ej böra beräknas för ytterligare

anskaffning av mattor. Enär för sistnämnda ändamål beräknats

17 000 kronor, skulle kostnadsökningen alltså stanna vid (83 000 — G 000

-17 000) 60 000 kronor, med vilket belopp det å gällande riksstat uppförda

anslaget till kostnader för inrättande av nya hovrätter in. in. alltså

hör förstärkas. Beloppet torde i enlighet härmed böra anvisas å tilläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår.

De av krigsmaterielverket beträffande sättet för handhavande av möbelanskaffningen

framställda erinringarna — vilka äro av betydelse för före
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

varande anslagsfråga endast såvitt angår ytterligare kostnader för nyanskaffning

av möbler — äro för närvarande föremål för särskild utredning.

Sålunda har sakrevisionen med skrivelse den 19 december 1947 inkommit

med en promemoria i ärendet, vilken för närvarande är remitterad till berörda

myndigheter. Det aktuella medelsbehovet torde dock icke komma att

påverkas av utredningsresultatet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kostnader för inrättande av nya hovrätter m. m.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av ................ kronor 60 000.

G. Diverse.

[2.] 11. Extra utgifter, reservationsanslag. Andra huvudtitelns anslag till

extra utgifter är för innevarande budgetår uppfört med 30 000 kronor. Under

den hittills förflutna delen av budgetåret ha från anslaget bestritts vissa

oförutsedda utgifter, vilket medfört att återstoden av anslagsbeloppet

blivit otillräckligt. Bl. a. har till f. d. vattenrättsdomaren N. Quennerstedt

utbetalats 10 000 kronor såsom ersättning för fortsatt handläggning vid

Norrbygdens vattendomstol av två större vattenmål, med vilka han i egenskap

av vattenrättsdomare vid vattendomstolen tidigare tagit befattning.

Vidare kommer anslaget att belastas med omkring 2 000 kronor för bestridande

av vissa utgifter i samband med inrättandet av hovrätten för Västra

Sverige, vilka kostnader icke tagits med i beräkningen vid bestämmandet

av det å gällande riksstat uppförda anslaget till inrättande av nya hovrätter

m. m. (II C 9).

Av angivna skäl torde anslaget böra förstärkas med 12 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 12 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lars Nordvall.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij.ts proposition nr 2.

7

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 19b8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementet

hörande ärenden angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1947/48 och anför därvid följande.

A. Utrikesdepartementet.

[1.] 3. Utrikesdepartementet: Förstärkning av personalorganisationen. I

gällande riksstat är detta anslag uppfört med 470 000 kronor. Med stöd av

det av riksdagen lämnade bemyndigandet att för innevarande budgetår medgiva

sådant överskridande av genom riksdagens beslut maximerade anslag

och anslagsposter, som föranledes av den allmänna löneregleringen, har

Kungl. Maj :t medgivit, att förevarande anslag må överskridas med högst

15 000 kronor. På grund av att nyanställning av personal måst äga rum i

stor omfattning utöver vad som ursprungligen beräknats, erfordras emellertid

därjämte för löpande budgetår en höjning av anslaget. I främsta rummet

gäller denna nyanställning arvodespersonalen å departementets handelsavdelning

och personalavdelning, där bristen på tjänstemän visat sig särskilt

kännbar i anledning av den efter kriget väsentligt ökade arbetsbördan inom

dessa avdelningar. För att tillräcklig personal skall kunna behållas under

återstoden av budgetåret erfordras en ökning med 240 000 kronor. Jag hemställer

därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

att till Utrikesdepartementet: Förstärkning av personalorganisationen

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1947/48 anvisa ett anslag av ............ kronor 240 000.

B. Sveriges representation i utlandet.

[2.] Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Diplomatisk och konsulär

personal m. m., förslagsanslag. Kungl. Maj :t har genom beslut den 30 juni

1947 i enlighet med riksdagens beslut (skr. nr 3) fastställt avlöningsstat under

förevarande anslag, varvid bl. a. upptagits en obetecknad anslagspost

till prisutjämningstillägg med ett belopp av 450 000 kronor. För att i rimlig

utsträckning kunna tillgodose gjorda framställningar om kompensation för

inträffade kraftiga stegringar i levnadskostnaderna i ett flertal länder erfordras

under denna post ytterligare minst 150 000 kronor. Riksdagens medgivande

att överskrida posten med detta belopp torde böra inhämtas. Jag

hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för diplomatisk och konsulär

personal m. m. upptagna delposten till prisutj ämningstillägg

må för budgetåret 1947/48 överskridas med högst 150 000

kronor.

[3.] Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Attachéer, förslagsanslag.

I gällande avlöningsstat under detta anslag är upptagen bl. a. en obetecknad

anslagspost till prisutj ämningstillägg med 50 000 kronor. Av skäl, som anförts

under nästföregående punkt, erfordras under innevarande budgetår för

prisutj ämningstillägg till attachéerna ytterligare minst 15 000 kronor. Riksdagens

medgivande att överskrida posten torde böra inhämtas. Jag hemställer

därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva,

att den i avlöningsstaten för attachéer upptagna delposten

till prisutj ämningstillägg må för budgetåret 1947/48

överskridas med högst 15 000 kronor.

[4.] 4. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden, reservationsanslag.

I riksstaten för innevarande budgetår har för detta ändamål

uppförts ett reservationsanslag av 1 520 000 kronor.

I fråga om detta anslag ha tidigare beräknade belopp visat sig otillräckliga.

Det har icke varit möjligt att under rådande labila ekonomiska förhållanden

i en mängd främmande länder ens tillnärmelsevis på förhand

beräkna utgifterna på detta lönekonto. Sålunda föreligger redan från budgetåret

1946/47, då anslaget var upptaget med 1 480 000 kronor, en brist på

omkring 660 000 kronor, i det att belastningen beräknas uppgå till omkring

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

9

2 140 000 kronor. Denna utgiftsökning har berott i främsta rummet på stegringen

av levnadskostnaderna i utlandet men till en del också på nödvändigheten

att till följd av den även inom utlandsrepresentationen starkt

växande arbetsbördan öka kanslipersonalen. Likaledes måste under innevarande

budgetår räknas med en väsentlig utgiftsstegring under förevarande

anslag. Sålunda torde, med iakttagande av all möjlig återhållsamhet såväl

i fråga om nyanställning av kanslipersonal som vid medgivande av löneförhöjningar,

på grundval av infordrade upplysningar denna merutgift ej

kunna beräknas till lägre belopp än 540 000 kronor. För täckande av merutgifterna

erfordras följaktligen ett belopp av 1 200 000 kronor.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Skrivbiträden

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av . . kronor 1 200 000.

[5.] 5. Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra biträden och

vaktbetjänte, reservationsanslag. I riksstaten för innevarande budgetår har

för detta ändamål uppförts ett reservationsanslag av 415 000 kronor.

Av skäl, som anförts under nästföregående punkt, har även det belopp,

som under förevarande anslag upptagits i 1946/47 års riksstat, visat sig vara

för lågt beräknat. För sistnämnda år anvisades sålunda ett anslag av 414 000

kronor, under det att den verkliga utgiften torde uppgå till omkring 724 000

kronor, motsvarande en brist av omkring 310 000 kronor. För innevarande

budgetår torde enligt ingångna upplysningar böra emotses en merutgift av

omkring 75 000 kronor. Tillhopa erfordras sålunda för täckande av utgifterna

under detta anslag ett belopp av minst 385 000 kronor.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Avlöningar vid beskickningar och konsulat: Extra

biträden och vaktbetjänte å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av.............................. kronor 385 000.

[6.] 6. Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän, reservationsanslag.

I riksstaten för innevarande budgetår har för ifrågavarande ändamål

anvisats ett belopp av 125 000 kronor. Då den markerade stegringen av prisnivån

i olika länder medfört en höjning även av hyresnivån, ha de lönade

tjänstemän, vilka erhålla kontorskostnadsersättning från förevarande anslag,

fått vidkännas ökade utgifter för förhyrning av kanslilokaler. Redan

för budgetåret 1946/47 föreligger sålunda en avsevärd brist. Därjämte har

emellertid det för innevarande budgetår anvisade anslaget visat sig vara

otillräckligt för att bestrida löpande utgifter för ifrågavarande ändamål.

För täckande av dessa merutgifter erfordras etl belopp av 145 000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av............kronor 145 000.

C. Internationella förhandlingar m. m.

[7.] 2. Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag. I gällande

riksstat har för detta ändamål uppförts ett reservationsanslag av 25 000

kronor.

Anslaget, som är avsett att täcka bl. a. sådana kostnader för representation,

som uppstå i samband med förhandlingar, har under innevarande budgetår

visat sig vara otillräckligt på grund av de ökade utgifter, som uppstått

vid besök i Sverige av förhandlingsdelegationer från främmande länder.

På grundval av föreliggande beräkningar kan det för ändamålet behövliga

tilläggsbeloppet beräknas till minst 45 000 kronor.

Jag får därför hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Tillfälliga representationskostnader å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av .............................. kronor 45 000.

D. Diverse.

[8.] 11. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

I gällande riksstat har för detta ändamål uppförts ett reservationsanslag

av 15 000 kronor.

Kostnaderna för vissa utredningar, bl. a. för utgivande av framställningar

över Sveriges utrikespolitik under det andra världskriget, ha kommit att

uppgå till högre belopp än som beräknats, och en förstärkning av förevarande

anslag är av denna anledning erforderlig.

Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av..............kronor 20 000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

H. Edelstam.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

11

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller. Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler under försvarsdepartementets

handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 och anför

därvid följande.

Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

25. Garnisonssjukhusen: Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar. Vid

anmälan förut denna dag till statsverkspropositionen (bil. 6, p. 146) av anslaget

Garnisonssjukhusen: Karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar har

jag förordat, att avlöningsförhållandena för vissa underordnade läkare vid

garnisonsavdelningarna regleras i enlighet med vad som enligt riksdagens

beslut (prop. 1947: 287; rd. skr. 1947: 445) skett för motsvarande kategorier

läkare vid karolinska sjukhusets övriga avdelningar samt att en dylik reglering

genomföres redan från och med innevarande budgetår. Medgivande av

riksdagen att för ändamålet överskrida den å avlöningsstaten för garnisonsavdelningarna

för sistnämnda budgetår uppförda anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal torde böra inhämtas i detta sammanhang.

Denna post är i den av riksdagen fastställda avlöningsstaten uppförd

med 97 000 kronor. Efler exaktberäkning av posten enligt de nya lönebestämmelserna

har emellertid Kungl. Maj :t förordnat, att av densamma må

tagas i anspråk högst 87 000 kronor. Vid bifall till ifrågavarande förslag till

lönereglering kan medelsbehovet under posten beräknas till i runt tal 98 000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Jag får alltså hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för karolinska sjukhusets garnisonsavdelningar

uppförda anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal må för budgetåret 1947/48

överskridas med högst 1 000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Per Kourtzman.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

13

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3 januari

1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, anmäler härefter under

socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför

därvid följande.

B. Sociala verk och inrättningar.

[1.] 5. Allmän bostadsräkning m. m., reservationsanslag. För ändamålet

ha för budgetåren 1945/46—1947/48 anvisats reservationsanslag av resp.

370 000, 850 000 och 615 000 kronor.

I skrivelse den 12 december 1947 har socialstyrelsen hemställt om ett tillläggsanslag

å 263 000 kronor till kostnaderna för den allmänna bostadsräkningen

innevarande budgetår. Till stöd för framställningen har styrelsen anfört

i huvudsak följande.

Redan under budgetåren 1945/46 och 1946/47 ha uppstått vissa extra

kostnader för bostadsräkningen. Då emellertid verksamheten icke förrän under

innevarande år nått den planerade omfattningen, ha icke heller redan

anvisade anslag disponerats i beräknad utsträckning. Extrakostnaderna ha

därför tills vidare kunnat bestridas ur de anvisade anslagen. I styrelsens

skrivelse den 2 december 1946 angående medelsbehovet för budgetåret 1947/

48 påpekades emellertid att i den mån förseningen i arbetsprogrammet reducerades

behov av tilläggsanslag eventuellt kunde uppstå redan under innevarande

budgetår.

Förseningen har redan kunnat reduceras, och även det fortsatta arbetet

behöver forceras bl. a. med hänsyn till behovet av att snabbt erhålla resultat

tillgängliga för upprättandet av kommunernas bostadsförsörjningsplaner.

Hittills anvisade anslag komma därför icke att förslå, utan tilläggsanslag

blir erforderligt för innevarande budgetår.

Från tidigare budgetår kvarstå i avlöningsmedel sammanlagt kronor

141 552: 86. Av dessa medel äro 25 000 kronor avsedda att täcka kostnader
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

na för överföring av inkomstuppgifter från taxeringslängderna in. in. med

visst belopp per inkomsttagare. Övriga avlöningsmedel från tidigare budgetår

(kronor 116 552: 86) böra uppskrivas med 64 000 kronor med hänsyn till

löneregleringen den 1 juli 1947.

Den nya plan för hushållsstatistiken och inkomstredovisningen, som styrelsen

framlagt i skrivelse den 19 november 1947, medför kostnader utöver

anslagen. Dessa undersökningar skulle nämligen innehålla en totalredovisning

för kommuner med sammanlagt 3,i resp. 1,4 miljoner invånare, medan

programmet enligt propositionen nr 282/1946 innebar en begränsning till

kommuner med omkring l,i miljoner invånare.

Med den nu givna preciseringen av inkomstredovisningens och hushållsstatistikens

omfattning skulle den allmänna bostadsräkningen m. in. inalles

kosta 1 905 000 kronor efter de grunder, som tillämpats vid styrelsens ursprungliga

kostnadsberäkning. Det angivna beloppet kan jämföras med alternativ

II i den ursprungliga planen, vilket skulle kosta 1 955 000 kronor.

Det bör erinras om, att lönekostnaderna här beräknats enligt läget före löneregleringen

den 1 juli 1947 och tidigare befordringsregler för personalen.

Med en inkomstredovisning och hushållsstatistik enligt propositionen nr

282/1946 skulle totalkostnaderna uppgå till 1 690 000 kronor. Utökningen

av programmet innebär sålunda en stegring av kostnaderna med 215 000

kronor.

En del av dessa merutgifter behöva täckas genom tilläggsanslag under

innevarande budgetår. För personalkostnader och anskaffning av inkom stuPPSifter

beräknas 15 000 och 140 000 kronor vara erforderliga.

Den 26 september 1947 erhöll socialstyrelsen uppdrag att verkställa utredning

rörande vissa barnfamiljers bostadsförhållanden. Undersökningen

är begränsad till 30 kommuner. Kostnaderna för denna specialundersökning

beräknas till 48 500 kronor. För att täcka dessa kostnader erfordras en förstärkning

under innevarande budgetår av anslaget för personalkostnader

med 41 500 kronor och för övriga utgifter med 2 500 kronor.

Sålunda uppstår behov av tilläggsanslag med dels 64 000 kronor för personalkostnader,

motsvarande inverkan av löneregleringen vid disposition av

lönemedel från tidigare budgetår, dels 15 000 kronor för personalkostnader

och 140 000 kronor för anskaffning av inkomstuppgifter m. m. med anledning

av inkomstredovisningens och hushållsstatistikens utökning och dels

41 500 kronor för personalkostnader och 2 500 kronor för övriga utgifter

till en utredning rörande vissa barnfamiljers bostadsförhållanden, eller sammanlagt

120 500 kronor för personalkostnader, 140 000 kronor för anskaffning

av inkomstuppgifter in. m. och 2 500 kronor för övriga utgifter.

Departementschefen. Såsom jag anfört vid anmälan denna dag av 1948

års statsverksproposition, femte huvudtiteln (s. 22), beräknas de sammanlagda

kostnaderna för den allmänna bostadsräkningen komma att icke oväsentligt

överstiga vad som från början antagits. Anledningen härtill är

dels att vissa icke förutsedda kostnader uppkommit för bostadsräkningen

i dess av 1945 och 1946 års riksdagar beslutade omfattning (propositionen

nr 307/1945 och riksdagens skrivelse nr 442/1945 samt propositionen nr

282/1946 och riksdagens skrivelse nr 317/1946) dels ock att merkostnader

måste förutses för vissa utvidgningar av arbetet. Beträffande dessa utvidgningar

torde jag få hänvisa till vad jag anfört vid anmälan av årets statsverksproposition.

Jag har tillstyrkt, att arbetet med slutförande av bostadsräkningen

och därtill anknutna specialundersökningar utföres i huvudsaklig

enlighet med vad socialstyrelsen föreslagit. Härför erfordras förstärk
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

ning av det för innevarande budgetår anvisade anslaget. Förstärkningen

torde kunna beräknas i överensstämmelse med vad socialstyrelsen föreslagit.

Beloppet bör dock avrundas till 260 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Allmän bostadsräkning m. m. å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av.............................. kronor 260 000.

[2.] 55. Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet, reservationsanslag.

För rubricerade ändamål har för innevarande budgetår anvisats

ett reservationsanslag av 6 125 000 kronor.

I skrivelse den 5 december 1947 har pensionsstgrelsen hemställt om ett

tilläggsanslag å 1 950 000 kronor för ändamålet. Till motivering härför har

styrelsen anfört, att dagavgifterna å kuranstalterna under budgetåret 1946/

47 uppgått till avsevärt högre belopp än som kunnat beräknas vid anslagsäskandet.

Anslaget för nämnda budgetår hade därför visat sig otillräckligt

och styrelsen hade nödgats att till innevarande budgetår uppskjuta

betalningen av räkningar å omkring 900 000 kronor. Höjningen av dagavgifterna

hade nödvändiggjorts av anstalternas starkt ökade driftkostnader,

framförallt de kostnader som hänförde sig till personal- och löneutgifter.

Av samma anledning komme icke heller anslaget för innevarande budgetår

att förslå till täckande av kostnaderna för den individuella invaliditetsförebyggande

verksamheten. Bristen komme under detta budgetår att uppgå

till minst 1 050 000 kronor. Den erforderliga förstärkningen av anslaget

uppginge alltså till minst 1 950 000 kronor.

Departementschefen. Under ifrågavarande anslag ha till kostnader för

vård å kuranstalt beräknats 3 755 000 kronor för budgetåret 1946/47 och

4 985 000 kronor för budgetåret 1947/48. Huvuddelen av nämnda belopp

avser vårdavgifter vid de av pensionsstyrelsen disponerade kuranstalterna.

Patienterna å dessa erlägga en avgift å i regel 2 kronor 30 öre för dag.

Återstående kostnader bestridas av pensionsstyrelsen. Såsom framgår av

styrelsens uppgifter ha de på styrelsen fallande kostnaderna avsevärt stegrats

under föregående och innevarande budgetår. Huvuddelen av kostnadsstegringen

torde falla på löneutgifterna. Vid anmälan av ifrågavarande anslag

i 1947 års statsverksproposition anfördes ur pensionsstyrelsens skrivelse

den 27 augusti 1946, att dels de vid skrivelsens avfattande pågående

förhandlingarna mellan landstingens centrala lönenämnd och olika personalorganisationer

angående nya avlöningsförmåner fr. o. m. år 1947 och

dels den föreslagna löneregleringen för statens befattningshavare kunde väntas

medföra en ökad belastning på anslaget. Lönereglering har därefter

kommit till stånd för landstingens befattningshavare fr. o. m. den 1 januari

1947 och för statstjänstemän fr. o. in. den 1 juli 1947. Vidare är att märka

att vissa av de orter, å vilka kuranstalterna äro belägna, fr. o. in. den 1 juli

1947 uppflyttats i högre ortsgrupp. Dessa omständigheter ha medfört avse
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

värt höjda lönekostnader, vilka för senare hälften av budgetåret 1946/47

och budgetåret 1947/48 icke i tillräcklig omfattning beaktats vid beräkningen

av medelsbehovet för nu ifrågavarande ändamål. I 1948 års statsverksproposition,

femte huvudtiteln (s. 128—129), har jag i enlighet med

pensionsstyrelsens i denna del av statskontoret tillstyrkta förslag förordat

uppräkning av medelsbehovet för vårdavgifter å de av pensionsstyrelsen

disponerade kuranstalterna med 1 100 000 kronor för budgetåret 1948/49.

För täckande av de under budgetåren 1946/47 och 1947/48 uppkomna

och beräknade merkostnaderna synes det oundgängligt, att ett tilläggsanslag

anvisas. Jag anser mig böra godtaga styrelsens beräkning av medelsbehovet.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48

anvisa ett reservationsanslag av........ kronor 1 950 000.

[3.] Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten

m. m., reservationsanslag. Till byggnadsarbeten in. m. vid de statliga

ungdomsvårdsskolorna har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag

av 1 573 000 kronor.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (V ht., s. 72) har jag på

grund av situationen på byggnadsmarknaden ävensom med hänsyn till det

förhandenvarande statsfinansiella läget avstått från att föreslå anvisande

av medel å riksstaten för nästa budgetår till byggnadsarbeten m. m. vid de

statliga ungdomsvårdsskolorna. Jag har emellertid förutskickat, att jag

komme att föreslå, att riksdagens medgivande inhämtas för viss omdisposition

av de å anslaget befintliga medlen. Det är min avsikt att i det följande

upptaga sistnämnda fråga till behandling. En redogörelse torde härvid

få lämnas rörande dels den å anslaget befintliga reservationen och dels

en av socialstyrelsen gjord framställning, att medel måtte anvisas å tillläggsstat

för innevarande budgetår för utförande av byggnadsarbeten in. m.

vid vissa statliga ungdomsvårdsskolor.

Å anslaget befintlig reservation.

Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning förelåg vid ingången av

budgetåret 1947/48 å anslaget en reservation av 2 116 784 kronor.

Under rubriken Vissa byggnadsarbeten vid statens yrkeshem samt skoloch

yrkeshem m. fl. anvisade riksdagen för budgetåren 1937/38—1939/40

reservationsanslag å tillhopa 2 471 600 kronor. De anvisade medlen voro avsedda

för utförande av vissa i en av Kungl. Maj :t i propositionen nr 177/1937

framlagd plan ingående byggnadsarbeten vid de statliga ungdomsvårdsskolorna,

däribland uppförande av en nybyggnad vid Johannisbergs yrkesskola,

av ett gymnastikhus vid vardera av yrkesskolorna Sundbo och Ljungaskog

samt av två personalbostäder vid sistnämnda skola. Sedan 1939 års urtima

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

17

riksdag godkänt i propositionen nr 79, bilaga 3, framlagt förslag, att nu

nämnda byggnadsarbeten skulle komma till utförande endast i den mån

Kungl. Maj :t prövade sådana förutsättningar vara för handen, som gällde

för användning av anslag, upptaget å allmän beredskapsstat, förordnade

Kungl. Maj :t den 30 december 1939, att byggnadsföretagen icke finge utföras

med mindre Kungl. Maj :t därtill lämnade tillstånd. Den del av anslagsmedlen,

som belöpte å ifrågavarande arbeten, uppskattades därvid till sammanlagt

285 300 kronor. Sedan nya kostnadsberäkningar företagits rörande

gymnastikhusen vid Sundbo och Ljungaskog, uppförde riksdagen å allmän

beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 och å allmän beredskapsstat för

budgetåret 1946/47 ett ytterligare belopp av resp. 50 900 och 45 300 kronor

för utförande av dessa byggnadsarbeten. Emot Kungl. Maj :ts i propositionen

nr 281/1944 gjorda förslag, att jämväl de för dessa båda byggnadsföretag

tidigare anvisade medlen finge tagas i anspråk under samma förutsättningar,

som gällde för under grupp II å allmän beredskapsstat uppförda anslag,

anmälde riksdagen ingen erinran. — Intet av de i det föregående omförmälda

byggnadsarbetena har kommit till utförande.

Det belopp, som Kungl. Maj :t efter riksdagens godkännande tills vidare

återtog, utgjorde som nyss nämnts 285 300 kronor. Genom beslut den 24

november 1939 hade Kungl. Maj :t emellertid av dessa medel redan anvisat

5 291 kronor till arkitektarvode, varför det återtagna beloppet i själva verket

bort uppgå till allenast (285 300 — 5 291) 280 009 kronor.

Å anslaget ha vissa ytterligare besparingar uppstått. Av det för budgetåret

1937/38 anvisade anslaget avsågos vissa belopp för likvid vid statens övertagande

av vissa skolor. Vid avslutande av köpen befanns, att köpeskillingarna

för Lj ungaskogs yrkesskola och Sonestorps yrkes- och hemskola understego

anvisade belopp med 100 resp. 680 kronor. För samma budgetår anvisat

anslag å 3 800 kronor för uppförande av ett svinhus vid Forsane yrkesskola

behövde ej tagas i anspråk, enär säljaren redan vid överlåtelsen

uppfört ett provisoriskt sådant. Å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43 anvisat belopp av 12 200 kronor för anordnande av en skolsal vid

Hammargårdens skolhem (prop. nr 2/1943, rd. skr. nr 19/1943) har ej heller

utnyttjats och kommer icke att erfordras, sedan Hammargården nu utbyggts

till dubbelskolhem.

De sammanlagda besparingarna å anslaget skulle efter vad nu anförts

uppgå till (280 009 + 100 + 680 + 3 800 + 12 200) 296 789 kronor.

Genom ett antal beslut har Kungl. Maj :t av förevarande anslag anvisat

medel till ersättning åt enskilda personer för arkitekt- eller sakkunniguppdrag

i samband med vissa byggnadsarbeten vid de statliga ungdomsvårdsskolorna.

I vissa fall har härvid förekommit, att i Kungl. Maj :ts brev icke

angivits, att det vore fråga om avräkning å förut anvisade belopp, varför

statskontoret tolkat vederbörande beslut såsom nyanvisning. Då de för resp.

byggnadsarbeten av riksdagen anvisade beloppen i flera fall redan varit förbrukade

vid tiden för Kungl. Maj :ts beslut i ersättningsärendena, har härigenom

ett belopp av tillhopa 10 085 kronor kommit att utanordnas utan

att medel funnits tillgängliga genom tidigare anvisningar.

2 llihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Framställning om medel till byggnadsarbeten m. m.

I skrivelse den 22 november 1947 har socialstyrelsen gjort framställning

om anvisande å tilläggsstat av medel, tillhopa 85 800 kronor, till dels ändringsarbeten

å tvättinrättningen vid Lövsta skolhem och yrkesskola och dels

förstärkning av anslagen till vissa tidigare beslutade byggnadsarbeten m. m.

Ändringsarbeten å tvättinrättningen vid Lövsta skolhem och yrkesskola. .

I sin skrivelse har socialstyrelsen anmält, att tvättinrättningen vid Lövsta

till följd av bl. a. maskinskada delvis satts ur funktion samt att tvätt- och

torkanordningarna även i övrigt icke vore tillfredsställande. Styrelsen hemställer

om medel till anskaffande och installation av tvättmaskiner m. m. för

skolans räkning. Kostnaderna härför beräknar styrelsen till 18 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har förklarat sig kunna godtaga socialstyrelsens kostnadsberäkningar.

Förstärkning av anslagen till vissa tidigare beslutade byggnadsarbeten

m. m. 1946 års riksdag anvisade medel till vissa byggnadsarbeten vid de

statliga ungdomsvårdsskolorna (prop. nr 187/1946, rd. skr. nr 345/1946).

Socialstyrelsen har anmält, att kostnaderna för vissa av dessa byggnadsarbeten

komme att överskrida vad som för varje särskilt fall anvisats samt

hemställt om ytterligare medel för dessa arbeten. Samtidigt har styrelsen

gjort framställning om medelsanvisning för vissa nytillkommande arbeten

och installationer.

Entreprenad- och anbudshandlingar ha granskats av byggnadsstyrelsen,

som förklarat dels att de uppkomna prisstegringarna finge anses normala

och dels att övriga beräknade kostnader syntes kunna godtagas.

1. Uppförande av personalbostadshus vid Folåsa skolhem. 1946 års riksdag

anvisade för uppförande av ett rektors- och ett lärarbostadshus vid

Folåsa ett belopp av 104 500 kronor.

Socialstyrelsen har anmält, att de redan beslutade byggnadsarbetena

enligt inkomna anbud kunde beräknas komma att draga en

kostnad av 124 414 kronor. Kostnadsökningen, i runt tal 19 900 kronor, har

enligt styrelsens uppgift föranletts av prisstegringar sedan kostnadsberäkningarna

slutfördes år 1945. Styrelsen framhåller därjämte såsom bidragande

orsak, att bristen på arbetskraft och materiel medfört svårigheter att

erhålla konkurrensanbud.

Styrelsen hemställer vidare om medel till vissa vid de ursprungliga beräkningarna

icke beaktade arbeten, nämligen för iordningställande

av gårdsplaner och vägar ett belopp av 8 400 kronor, för ny

hydroforanläggning och för viss elektrisk materiel,

nämligen nya yttre elektriska ledningar, transformator och transformatorstation

ett belopp av 14 500 resp. 5 000 kronor, för anläggande av en täckt

avloppsledning i stället för den nuvarande, som är öppen och hälsovådlig,

ett belopp av 2 700 kronor samt för uppförande av ett staket

kring lärarbostadens mot allmän landsväg gränsande tomt ett belopp av

1 800 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 2.

19

Till förstärkning av tidigare beviljat anslag till uppförande av ett rektorsoch

ett lärarbostadshus vid Folåsa ävensom för utförande av vissa ytterligare

byggnadsarbeten och installationer vid denna skola har styrelsen sålunda

beräknat ett behov av ytterligare (19 900 + 8 400 + 14 500 + 5 000

+ 2 700 + 1 800) 52 300 kronor.

2. Uppförande av personalbostadshus vid Gräskärrs skolhem. För uppförande

av ett dubbelhus för befattningshavare och ett bostadshus för arbetsledare

vid Gräskärr anvisade 1946 års riksdag ett belopp av 76 000

kronor.

Sedan byggnadsentreprenad på föreskrivet sätt utlysts, visade sig den i

propositionen beräknade kostnaden understiga den verkliga med 8 000 kronor.

På förslag av Kungl. Maj :t anvisade 1947 års riksdag ett tilläggsanslag

för ifrågavarande byggnadsarbeten å nämnda belopp.

Socialstyrelsen har anmält, att entreprenadsumman för de redan beslutade

byggnadsarbetena höjts dels på grund av löneökningar

den 1 april 1947 jämlikt avtal och dels på grund av ökade sprängningsarbeten,

vilka icke kunnat förutses vid anbudets avgivande. Den beräknade

kostnadsökningen skulle utgöra för stegrade arbetslöner 2 000 kronor och

för sprängningsarbetena 1 500 kronor eller tillhopa 3 500 kronor.

Styrelsen anmäler vidare, att badkar av avsedd typ visat sig icke

kunna levereras förrän efter 3—4 år och hemställer om ytterligare 400

kronor för anskaffande av redan tillgängliga inmurningsbadkar. I de ursprungliga

kostnadsberäkningarna medtogos ej kostnader för anordnande

av stängsel kring byggnaderna. För uppsättande av dylika anordningar

ävensom för planering kring byggnaderna och vissa planteringar i samband

därmed beräknar styrelsen en kostnad av 1 200 kronor. För anläggande av

en branddamm hemställer styrelsen vidare om ett belopp av 800 kronor.

För anordnande av ytterbelysning å skolans område samt

nytt huvudintag för de elektriska ledningarna, vilket

senare för närvarande är oskyddat och lätt åtkomligt för eleverna, beräknar

styrelsen ett behov av tillhopa 1 200 kronor. Va ttenförsörjningen

vid skolan är enligt styrelsens uppgift icke tillfredsställande. Styrelsen har

därför låtit utföra en borrbrunn. Medel till dessa arbeten ha utgått ur anslaget

till nybyggnads- och ombyggnadsarbeten med 5 200 kronor enligt Kungl.

Maj :ts beslut av den 5 september 1941. Kostnaderna beräknas emellertid numera

uppgå till 9 700 kronor. För brunnens färdigställande hemställer styrelsen

om ett tilläggsanslag av (9 700 — 5 200) 4 500 kronor. Styrelsen hemställer

slutligen om medel för iordningställande avenrotfruktskällare

vid skolan, enär varje år avsevärda kvantiteter potatis och rotfrukter förstörts

av frost i den nu befintliga källaren. Styrelsen föreslår, att en ny rotfruktskällare

uppföres till en kostnad av 3 900 kronor.

Till förstärkning av tidigare beviljat anslag för uppförande av ett dubbelbus

för befattningshavare och ett bostadshus för arbetsledare vid Gräskärr

ävensom för utförande av vissa ytterligare byggnadsarbeten och installationer

vid denna skola har styrelsen sålunda beräknat ett behov av ytterligare

(3 500 + 400 + 1 200 + 800 + 1 200 + 4 500 + 3 900) 15 500 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen. I den å anslaget befintliga reservationen ingår ett

belopp av 285 300 kronor, vilket avsetts för uppförande av gymnastikhus

m. m. vid vissa skolor. Beloppet i fråga har undantagits från vederbörande

myndighets disposition genom Kungl. Maj :ts beslut den 30 december 1939.

Redan dessförinnan hade Kungl. Maj :t emellertid av beloppet utanordnat

5 291 kronor till ersättning åt anlitad arkitekt. Då sålunda ett belopp av

allenast 280 009 kronor bort undantagas, torde Kungl. Maj :t, därest riksdagen

icke däremot anmäler erinran, få sedermera meddela rättelse av sitt

den 30 december 1939 fattade beslut. Kostnadsberäkningarna för berörda

byggnadsarbeten äro numera starkt föråldrade. Därest arbetena i framtiden

skola komma till utförande böra de därför göras till föremål för helt nya

beräkningar. Med hänsyn härtill bör det återtagna beloppet, av mig här

beräknat till 280 009 kronor, icke längre bindas vid sitt ursprungliga ändamål.

Under anslaget ha ytterligare besparingar kommit till stånd om sammanlagt

16 780 kronor. Tillgängliga besparingar utgöra således (280 009 +

16 780) 296 789 kronor. Från detta belopp torde, därest riksdagen icke framställer

erinran däremot, få avdragas 10 085 kronor, som kommit att utanordnas

utan att medel funnits tillgängliga genom tidigare anvisningar. Det

sammanlagda besparingsbeloppet skulle i så fall utgöra (296 789 — 10 085)

286 704 kronor. Dessa medel böra få kvarstå å anslaget.

Socialstyrelsen har gjort framställning om anvisande av medel för vissa

byggnadsföretag och installationer m. in. vid de statliga ungdomsvårdsskolorna,

nämligen för ändringsarbeten å tvättinrättningen vid Lövsta skolhem

och yrkesskola ett belopp av 18 000 kronor samt för fullbordande av tidigare

beslutade personalbostadshus vid Folåsa och Gräskärrs skolhem ett

belopp — utöver tidigare anvisade medel — av resp. 52 300 och 15 500 kronor,

eller tillhopa 85 800 kronor. Jag har blivit övertygad om nödvändigheten

av att arbetena i fråga komma till utförande. Mot socialstyrelsens

kostnadsberäkningar har jag intet att erinra. Därest av mig i det föregående

såsom besparing angivna belopp av 286 704 kronor får kvarstå å anslaget,

torde för byggnadsarbetena erforderliga medel kunna utgå från den å anslaget

befintliga reservationen. Riksdagens medgivande bör inhämtas för

en dylik omdisposition av anslagsmedlen. — Därest även för andra nu pågående

byggnadsarbeten skulle under innevarande budgetår erfordras ytterligare

medel torde jag få återkomma med förslag om ytterligare omdisposition

inom anslaget.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen,

att från reservationsanslaget till Statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården: Byggnadsarbeten m. m. må intill

ett belopp av 85 800 kronor bestridas dels kostnader för

ifrågavarande ändringsarbeten å tvättinrättningen vid Lövsta

skolhem och yrkesskola dels ock angivna merkostnader

för uppförande av personalbostadshus vid Folåsa och Gräskärrs

skolhem.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

21

[4.] Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande barna- och ungdomsvården,

förslagsanslag. I av socialstyrelsen med skrivelse den 17 november

1947 överlämnade framställningar ha styrelsen för stiftelsen drottning

Sophias skyddshem i egenskap av huvudman för Bistaborgs yrkes- och

hemskola samt styrelsen för Margretelunds yrkesskola hemställt om ersättning

av statsmedel för vissa vid vederbörande ungdomsvårdsskola uppkomna

driftunderskott. Vad angår Bistaborgs yrkes- och hemskola avser

framställningen ett år 1945 uppkommet driftunderskott å 11 060 kronor

23 öre. Styrelsen för Margretelunds yrkesskola har hemställt om medel

dels för täckande av driftunderskott för budgetåret 1946/47 med 67 000

kronor eller alternativt 17 000 kronor av nämnda belopp jämte 1 500 kronor

för ränteutgifter å återstående 50 000 kronor, och dels för täckande av

beräknat underskott för budgetåret 1947/48, 71 000 kronor. Underskotten

förklaras ha uppstått främst på grund av ökning av löne-, beklädnads- och

bränslekostnaderna men för Margretelunds del därjämte genom att utgifterna

för inventarier, reparationer, onera och tjänster in. m. ökat samt genom

ständigt ökade krav på personalförstärkningar.

Socialstyrelsen har icke funnit anledning till anmärkning mot den ekonomiska

förvaltningen vid skolorna.

Vad beträffar Margretelund framhåller styrelsen, att i föreliggande räkenskapsutdrag

för denna skola upptagen post till avskrivningar å anstaltsfastigheten,

6 440 kronor 43 öre, icke synes vara av beskaffenhet att nu

böra gäldas av statsmedel. Beträffande det begärda anslaget till täckande

av beräknat driftunderskott för budgetåret 1947/48 föreslår styrelsen, att

frågan härom får vila, tills pågående förhandlingar rörande den fortsatta

verksamheten slutförts mellan å ena sidan huvudmannen för denna skola

och å andra sidan av Kungl. Maj :t den 30 december 1946 utsedda förhandlingsmän.

Styrelsen anför, att den ekonomiska bärkraften hos de båda huvudmännen

är ringa och att det torde vara ytterst svårt för dem att upptaga nya

lån för att erhålla nödigt rörelsekapital. Staten bör enligt styrelsens mening

under rådande förhållanden icke undandraga sig att utgiva ersättning

för de uppkomna driftförlusterna. Styrelsen föreslår, att ersättningsbeloppen

bestämmas för Bistaborg till 11 000 kronor och för Margretelund till

60 000 kronor. Med hänsyn till skolornas behov av rörelsekapital föreslås

ifrågavarande medel uppförda å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår.

Statskontoret vill i betraktande av vad socialstyrelsen anfört icke motsätta

sig bifall till framställningarna på sätt styrelsen föreslagit.

Departementschefen. Med hänsyn till vad socialstyrelsen anfört anser

jag mig böra tillstyrka, att huvudmännen för Bistaborgs yrkes- och hemskola

samt Margretelunds yrkesskola beviljas bidrag av statsmedel, i förra

fallet med It 000 kronor för under år 1945 uppkommet driftunderskott och

i senare fallet med 60 000 kronor för driftunderskott under budgetåret

1946/47. Det sammanlagda ersättningsbeloppet beräknar jag alltså till

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

(11 000 + 60 000) 71 000 kronor. I samband med tidigare beslut om utgivande

av ersättningar för driftförluster vid icke statliga ungdomsvårdsskolor

har föreskrivits såsom villkor för ersättningarnas utbetalande, att

skolornas utgiftsstater i fortsättningen skola i förväg granskas av socialstyrelsen.

Sådan granskning har skett beträffande Bistaborgs utgiftsstat

för kalenderåret 1947 och beträffande Margretelunds utgiftsstat för budgetåret

1947/48. En förutsättning för ersättningens utgivande bör givetvis

vara, att socialstyrelsen får utöva en liknande kontroll även framdeles.

Under hänvisning till det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

medgiva, att till Bistaborgs yrkes- och hemskola samt

Margretelunds yrkesskola må av det å riksstaten för budgetåret

1947/48 under femte huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till Bidrag till driften av icke statliga skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården utgå bidrag av statsmedel

för täckande av driftunderskott med resp. 11 000 och 60 000

kronor.

C. Diverse.

[5.] 11 a. Fortsatt undersökning rörande hälsoriskerna vid Bolidens gruvaktiebolags

smältverk i Rönnskär, reservationsanslag. För rubricerade ändamål

anvisades å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1945/46 ett

reservationsanslag av 55 000 kronor. Undersökningen skulle utgöra fortsättning

på en våren 1945 påbörjad undersökning rörande yrkesriskerna

vid smältverket och avse specialistundersökning av omkring 180 personer,

vilka vid en tidigare företagen allmän läkarundersökning av Rönnskärsarbetarna

företett vissa symptom som kunde hänföra sig till yrkesskador. En

närmare redogörelse i saken lämnas i propositionen nr 228 till 1946 års

riksdag, till vilken torde få hänvisas.

I skrivelse den 10 oktober 1947 har statens institut för folkhälsan hemställt

om medelsanvisning för utförande av vissa jämförelseundersökningar

och därvid anfört följande.

Det har av de verkställda undersökningarna framgått, att vissa jämförelseundersökningar

på personer från samma trakt, som icke varit utsatta för

här ifrågavarande skadeverkningar, äro oundgängligen erforderliga för ett

rätt bedömande av de genom undersökningarna rörande yrkesriskerna vid

smältverket i Rönnskär vunna erfarenheterna. Detta gäller såväl undersökningar

av halsens och luftrörens slemhinnor som spirometriska undersökningar.

För att denna jämförelse skall bliva av så stort värde som möjligt

är det lämpligt att den utföres snarast möjligt.

Sedan bearbetning av spirometriundersökningen på Rönnskärsmaterialet

numera utförts har det visat sig nödvändigt, att den erforderliga kompletteringen

genom undersökning av ett jämförelsematerial utföres på sådant

sätt, att en samtidig noggrann klinisk genomgång av jämförelsematerialet

säkras. En fältundersökning med dess billigare omkostnader låter sig sålun
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

23

da icke göra. Den spirometriska undersökningens förläggande till Stockholm

har ytterligare visat sig påkallad genom bristen på kompetent personal

för undersökningen. Även för öron-, näs- och halsundersökningens del

har det ur synpunkten av kompetent personal visat sig nödvändigt, att

denna undersökning genomföres i Stockholm.

Institutet har beräknat kostnaderna för undersökning av 100 patienter i

Stockholm till (100 X 218: 50) ca 22 000 kronor. Härtill komme ersättning

till specialister och assistenter samt kostnader för statistisk bearbetning

med ca 16 000 kronor, varför hela undersökningen alltså beräknas kosta

ca 38 000 kronor.

Statskontoret har icke haft något att erinra mot kostnadsbeloppen, i den

mån ämbetsverket kunnat bedöma dem.

Departementschefen. 1946 års riksdag anvisade medel för specialistundersökning

av omkring 180 arbetare vid Rönnskärsverket, vilka företett symptom

som kunde tyda på hälsoskador förorsakade genom arbetet vid verket.

Statens institut för folkhälsan har nu anmält, att en motsvarande undersökning

å ett antal personer från annan arbetsplats i samma trakt erfordras

för ett tillförlitligt bedömande av de tidigare undersökningarnas resultat.

Ett fullföljande av de företagna undersökningarna är av vikt såväl

för bedömande av yrkesriskerna vid Rönnskärsverket som ur mera allmän

arbetarskyddssynpunkt. Jag anser mig därför böra tillstyrka, att en jämförelseundersökning

kommer till stånd.

Enligt institutets förslag skulle den nya undersökningen avse omkring

100 personer och utföras i Stockholm. Kostnaden skulle utgöra ca 38 000

kronor. Jag har inhämtat uppgift, huruvida icke undersökningen till större

eller mindre del skulle kunna utföras i orten. Från institutet har med anledning

härav framlagts en modifierad plan, innebärande att viss del av undersökningen

(avseende lung- och hjärtfunktioner m. in.) skulle utföras i

orten å ca 250 personer, medan undersökningen i Stockholm (halsundersökning)

skulle begränsas till ett 30-tal personer. Kostnaderna skulle härvid

minskas till 34 755 kronor, varav 5 250 kronor utgjorde ersättning för förlorad

arbetsförtjänst m. m. till arbetare som deltaga i undersökning å arbetsplatsen,

22 950 kronor ersättningar till läkare in. m. samt 6 555 kronor

särskilda kostnader för den del av undersökningen som skulle utföras

i Stockholm.

Jag tillstyrker, att medel beviljas för undersökningens utförande enligt

denna modifierade plan men förutsätter, att institutet utför även halsundersökningen

å resp. arbetsplatser, om så skulle visa sig möjligt. Anslag torde

dock böra beräknas för undersökningens utförande i Stockholm. Jag förordar,

att ett anslag å 35 000 kronor för ändamålet uppföres å tilläggsstat.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Fortsatt undersökning rörande hälsoriskerna vid

Bolidens gruvakticbolags smältverk i Rönnskär å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av .......................... kronor 35 000.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

[6.] 11 b. Undersökning rörande skiftarbetets inverkan på hälsotillståndet,

reservationsanslag. Till undersökning rörande skiftarbetets inverkan på hälsotillståndet

har å riksstaten för hudgetåret 1946/47 anvisats ett reservationsanslag

av 105 000 kronor. Sagda undersökning skulle avse att klarlägga

arten och omfattningen av de med skiftarbete förenade skadeverkningarna

samt de medicinska möjligheterna att minska eller upphäva dess verkningar.

En närmare redogörelse för planläggningen av undersökningen lämnas

i propositionen nr 228 till 1946 års riksdag.

I skrivelse den 4 juli 1947 har arbetslidsutredningen — vilken kommitté

enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 februari 1947 tillkallats för att

inom socialdepartementet biträda med utredning rörande en allmän översyn

av arbetstidslagstiftningen — bl. a. anfört, att det för utredningen måste

anses vara av synnerlig vikt att ur medicinsk synpunkt få klarlagt, huruvida

en förkortning av arbetstiden eller förlängning av semestern för skiftarbetarna

kan vara ägnad att minska de med skiftarbete förenade skadeverkningarna.

I den mån ökad tid till rekreation kunde vara av särskild

betydelse för skiftarbetarnas del, vore det av intresse att få belyst, huruvida

den ökade rekreationstiden borde åstadkommas genom förkortning av

den dagliga arbetstiden eller arbetstiden per vecka (t. ex. 5 dagars arbetsvecka)

eller genom förlängning av semestern. Då arbetstidsutredningen avsåge

att om möjligt slutföra sitt arbete i nu ifrågavarande hänseende under

år 1948, vore det vidare högst önskvärt, om resultaten av en medicinsk undersökning

av här angivet slag kunde föreligga inom en nära framtid.

I yttrande över arbetstidsutredningens skrivelse har statens institut för

folkhälsan framlagt ny kostnadsplan för undersökningen. Härvid har institutet

anfört, att medel erfordras dels för att fortsätta den ursprungliga

undersökningen rörande skiftarbetet och dels för att beakta arbetstidsutredningens

nytillkommande frågeställningar. Det syntes icke praktiskt att

behandla dessa anslagsbehov var för sig, enär den uppmärksamhet, som

komme att behöva ägnas åt nämnda specialproblem, i väsentliga delar vore

sammanflätad med och beroende av skiftarbetesutredningen i dess helhet.

Fördenskull hade medelsbehovet beräknats för hela undersökningsplanen.

För innevarande budgetår fördelade sig kostnaderna på statistisk behandling

av inkomna uppgifter från berörda arbetargrupper, medicinska undersökningar

och djurexperimentella undersökningar. Den sammanlagda kostnaden

under budgetåret beräknades till 130 818 kronor 16 öre. Av det tidigare

anvisade anslaget återstode 77 668 kronor 16 öre. Ytterligare erfordrades

sålunda (130 818: 16 — 77 668: 16) 53 150 kronor.

Institutet har vidare anfört, att en uppskattning av de extrakostnader, som

arbetstidsutredningens frågeställningar medföra, ger vid handen att dessa

utgöra 20 000 å 25 000 kronor av den för innevarande budgetår beräknade

totalkostnaden.

Under budgetåret 1948/49 kommer enligt institutets uppgift för tiden

intill den 1 oktober 1948 — då arbetstidsutredningens specialuppdrag skall

vara färdigt — att erfordras fortsatt anställning av statistisk personal, lä
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

kare, assistenter samt laboratoriepersonal, vilket innebär en kostnad av

16 900 kronor.

Statskontoret har förklarat sig icke ha något att erinra mot de verkställda

kostnadsberäkningarna, i den mån ämbetsverket kunnat ingå på ett bedömande

av dem.

Departementschefen. Statens institut för folkhälsan har med anledning

av arbetstidsutredningens skrivelse framlagt ny beräkning av kostnaderna

för den undersökning rörande skiftarbetets inverkan på hälsotillståndet,

vilken uppdragits åt institutet. Enligt denna beräkning skulle för innevarande

budgetår erfordras 53 150 kronor utöver redan anvisade medel. Av

kostnadsökningen uppges mellan 20 000 och 25 000 kronor innebära merkostnader

för att tillgodose de av arbetstidsutredningen framförda önskemålen.

Dessa merkostnader bero bl. a. på att leverans från Amerika av en

för undersökningen nödvändig elektroencephalograf icke kan avvaktas utan

en dylik apparat måste anskaffas från annat håll till högre pris. De av arbetstidsutredningen

berörda spörsmålen torde i och för sig ligga inom

ramen för ifrågavarande undersökning. Emellertid anser jag det vara angeläget,

att dessa frågeställningar ägnas särskild uppmärksamhet och att arbetet

bedrives med sådan skyndsamhet, att arbetstidsutredningen kan utnyttja

resultatet därav vid sina överväganden rörande skiftarbetares arbetstids-

och semesterförhållanden. Jag tillstyrker alltså, att undersökningen

utvidgas för att möjliggöra att utredningen kan grunda sina överväganden

på så klarläggande statistiska och medicinska undersökningar som

möjligt.

Institutets nya kostnadsberäkning innebär emellertid en kostnadsökning

även bortsett från vad nu anförts. Enligt vad jag inhämtat avser denna

kostnadsökning till väsentlig del utvidgning av en redan i den ursprungliga

planen ingående undersökning rörande bostadsförhållandenas inverkan på

skiftarbetares sömn. Denna undersökning förväntas komma att ge värdefulla

resultat i fråga om de krav, som böra ställas på bostäder för skiftarbetare.

Jag anser det i hög grad önskvärt, att denna del av undersökningen

bedrives i enlighet med institutets utvidgade plan.

Även i övrigt anser jag mig böra godtaga de av institutet framlagda nya

kostnadsberäkningarna. Med hänsyn till de avsevärda merkostnader, som

den nya planen innebär, föreslår jag dock, att de djurexperimentella undersökningar,

som ingingo redan i den av 1946 års riksdag godkända planen,

åtminstone tills vidare icke komma till utförande. Därigenom skulle de i

den framlagda planen för ändamålet upptagna kostnaderna om 23 000 kronor

bortfalla.

Institutet har vidare för nästa budgetår beräknat kostnader om 16 900

kronor. Av detta belopp torde cirka 2 000 kronor belöpa på djurexperimentella

undersökningar och böra sålunda utgå. Återstående cirka 14 900 kronor

torde icke lämpligen böra bli föremål för särskilt anslagsäskande för

nästa budgetår utan böra ingå i medelsanvisningen för innevarande budgetår.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Jag beräknar sålunda det erforderliga tilläggsanslaget till (53 150 — 23 000

+ 16 900 — 2 000) 45 050 kronor, vilket belopp bör avrundas till 45 000

kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Undersökning rörande skiftarbetets inverkan på

hälsotillståndet å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 45 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Sven Sigurdson.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

27

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Va huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över inrikesårenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 19b8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, anmäler under inrikesdepartementets

handläggning hörande ärenden angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt

anför därvid följande.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[1.] 32 a. Ombyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt å Bona, reservationsanslag.

Med bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 177 till

1946 års riksdag framlagt förslag anvisade riksdagen (skr. nr 209) under

femte huvudtiteln för budgetåret 1946/47 till ombyggnadsarbeten vid

statens uppfostringsanstalt å Bona ett reservationsanslag av 490 000 kronor.

Detta anslag var avsett för bestridande av kostnaderna för de ombyggnadsarbeten

vid anstalten, som erfordrades för dess övertagande av

den statliga sinnessjuk- eller sinnesslövården.

Genom beslut den 21 juni 1946 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att för en kostnad av högst 490 000 kronor låta utföra ombyggnadsarbetena

i fråga samt ställde det av riksdagen anvisade anslaget till styrelsens

förfogande.

I skrivelse den 1 september 1947 har byggnadsstgrelsen gjort framställning

om anvisande av ytterligare medel för nämnda arbeten. Styrelsen

upplyser däri, att arbetena vore under utförande och beräknades bliva helt

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

färdigställda under innevarande budgetår. Enligt senast utförda beräkningar

uppskattade styrelsen totalkostnaden för arbetenas slutförande till

540 000 kronor, innebärande en merkostnad av 50 000 kronor i förhållande

till anvisade medel. Sagda merkostnad vore att helt hänföra till den allmänna

stegring av kostnaderna för material, arbetslöner och transporter,

vilken inträffat sedan arbetena i januari 1946 kostnadsberäknats och som

under nu ifrågavarande tidsintervall kunde uppskattas till cirka 15 procent.

Med hänsyn till att arbetena beräknades bliva färdigställda under

innevarande budgetår, borde erforderligt tilläggsanslag anvisas å tilläggsstat.

Departementschefen. Da jag icke funnit anledning till erinran mot vad

byggnadsstyrelsen föreslagit, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Ombyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt

å Bona å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/

48 anvisa ett reservationsanslag av........kronor 50 000.

C. Alkoholistvård m. m.

[2.] 2 a. Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt

därstädes: Vissa ombyggnadsarbeten, reservationsanslag. I skrivelse

den 13 november 1947 har styrelsen för statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö

och statens alkoholistanstalt därstädes gjort framställning om anslag för

iordningställande av diskrummen och ombyggnad av sovcellerna vid svartsjöanstalterna.

Styrelsen anför bl. a.

Anstaltsbyggnaderna och deras inredning äro f. n. i flera avseenden

mindre lämpliga för sitt ändamål. Med hänsyn till ovissheten om anstalternas

framtida användning och då anstalterna enligt direktiven för alkoholistvardskommittén

vid en framtida tidpunkt skola nedläggas, har styrelsen

emellertid vid uppgörande av förslag till medelsanvisning hittills icke ansett

sig bora föreslå några ombyggnads- eller reparationsarbeten. Sedan styrel?en

numera erfarit, att frågan om anstalternas nedläggande kan förväntas

icke bliva aktuell förrän om tidigast tre år, finner styrelsen nödvändigt, att

vissa ombyggnadsarbeten snarast möjligt komma till utförande. Till dessa

arbeten hör främst iordningställande av diskrummen, vilka inretts utan

vatten och avlopp på 1890-talet och därefter ej moderniserats. Kostnaderna

tor att forse diskrummen med tidsenlig inredning ha av förste byråingenjoren

hos byggnadsstyrelsen, B. Westerdahl, beräknats till 14 100 kronor.

Vidare aro sovcellerna så trånga och ohygieniska, att de icke äro förenliga

med modern anstaltsvård. Genom att sammanslå 190 celler två och

tyå kunna erhållas 95 celler med lämpligare utrymme. Om de nya cellerna

därjämte förses med elektrisk belysning och linoleummattor skulle kostnaderna

härför enligt Westerdahls beräkningar uppgå till 25 900 kronor.

Medel ha därvid icke beräknats för ombyggnad av större antal celler än

som svarar mot den nuvarande beläggningen.

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

På grund av vad sålunda anförts har styrelsen hemställt, att ett anslag

för nämnda arbeten å 40 000 kronor upptages å tilläggsstat till riksstaten för

budgetåret 1947/48.

I utlåtande över framställningen har socialstyrelsen vitsordat, att åtgärder

behövdes för att förbättra förläggningslokalerna för den tid, varunder

de ännu komme att vara i bruk. Denna tid finge uppskattas till mer än tre

år. Styrelsen har vidare anfört.

De å alkoholistanstalten intagna äro numera samtliga förlagda i den

gamla slottsbyggnaden. De flesta sovcellerna äro anordnade utmed byggnadens

mittvägg och skilda åt genom väggar av korrugerad plåt samt framtill

begränsade av ett spjälverk av trä. Spjälverlcet har i viss utsträckning

på sista tiden beklätts med masonitskivor, varigenom cellen blivit skyddad

för insyn och intrycket av bur i någon mån förtagits. Härigenom har emellertid

dagsljuset helt utestängts. Varje cell är så trång, att där finnes plats

endast för en säng. Det utanför cellerna belägna utrymmet användes som

dagrum och matsal för de i logementet förlagda vårdtagarna.

Anstaltens kök är inrymt i en särskild byggnad, varifrån maten transporteras

till de olika avdelningarna. Diskningen utföres i diskrum, som äro

belägna på avdelningarna och som — med undantag av diskrummet på en

avdelning i bottenvåningen, vilken avdelning f. n. icke användes — sakna

vatten och avlopp. Varmvatten måste hämtas från köket.

Enligt socialstyrelsens mening bliva de rådande missförhållandena icke

avhjälpta genom de av anstaltsstyrelsen föreslagna åtgärderna. Cellerna

skulle sålunda, framhåller styrelsen, alltjämt bliva helt utan dagsljus, varjämte

uppvärmningen och utvädringen bleve otillfredsställande. Det ohygieniska

utnyttjandet av förläggningslokalerna såsom matsal och dagrum

skulle vidare fortfara. Efter överläggningar med ledningen för anstalterna

och med förste byråingenjören Westerdahl har socialstyrelsen funnit sig

böra framlägga följande förslag.

Slottets övervåning samt i mån av behov östra hälften av bottenvåningen

användes i fortsättningen till förläggningslokaler. Cellerna avlägsnas och

logementen uppdelas i mindre rum, vart och ett med fönster och avsett för

högst tre vårdtagare. I övervåningen anordnas sex enkelrum på vardera

gaveln. För uppvärmningens skull böra rummen vara skilda åt endast genom

skärmväggar. Erforderlig passage mellan logementen ordnas utmed

huskroppens mittvägg. Tvättställen flyttas antingen så, att varje rum erhåller

ett sådant, eller till särskilt anordnade tvättrum.

I västra hälften av bottenvåningen ordnas matsalar och dagrum. Matsalarna

böra förses med anordning för självservering. Vidare inrättas här

ett särskilt diskrum, försett med elektrisk varmvattenberedare och diskmaskin.

Alkoholistanstalten saknar f. n. särskild isoleringsavdelning för vård av

oroliga eller störande patienter. För att anstalten skall bliva funktionsduglig

måste en sådan avdelning inrättas. Socialstyrelsen föreslår, att vissa utrymmen

innanför vaktrummet i administrationsbyggnaden omändras för

detta ändamål. Härigenom skulle erhållas två eller tre isoleringsrum. Anstalten

behöver emellertid även en sluten avdelning för psykiatrisk övervakning.

Eu sådan kan lämpligen inredas i östra delen av huvudbyggnadens

bottenvåning.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Genom de sålunda av socialstyrelsen föreslagna anordningarna skulle

plats beredas för omkring 150 vårdtagare. Styrelsen upplyser, att å anstalterna

f. n. vistades ett nittiotal alkoholister och ett tiotal tvångsarbetare.

Antalet alkoholister kunde komma att stiga; tvångsarbetarna däremot beräknades

avtaga i antal och så småningom försvinna.

Rörande kostnaderna för genomförande av det sålunda framlagda förslaget

har socialstyrelsen av förste byråingenjören Westerdahl inhämtat, att

detta förslag knappast skulle bliva dyrare än anstaltsstyrelsens. Det förstnämnda

medförde visserligen en del utgifter, som icke inginge i anstaltsstyrelsens

kalkyler, såsom för förflyttning av vissa tvättställ, för anordnande

av bardisk med värmeskåp för självservering och för inköp av diskmaskin.

I gengäld gjordes emellertid ej oväsentliga besparingar genom att

nya diskrum ej behövde anordnas på olika håll i byggnaden. Socialstyrelsens

förslag i avseende å förläggningsrummen beräknades bliva billigare

än ombyggnad av sovcellerna. De gemensamma utrymmena krävde ej några

särskilda kostnader utom för borttagandet av befintliga cellanordningar och

för en allmän uppsnyggning. Westerdahl hade vidare framhållit, att kostnaderna

för anstaltsstyrelsens förslag vore synnerligen snävt beräknade, och

hade förordat en uppräkning av kostnadsbeloppet med 10 000 kronor.

Departementschefen. Jag har vid besök å svartsjöanstalterna kunnat konstatera,

att förläggningslokalerna i huvudbyggnaden på sätt socialstyrelsen

framhållit befinna sig i ett skick, som icke är förenligt med nutida anstaltsvård.

I hög grad otillfredsställande är även, att logementen användas såsom

matsalar och dagrum samt att diskrummen i samma byggnad sakna vatten

och avlopp jämte modern inredning i övrigt. Till stor olägenhet för vården

av de intagna är, att isolerings- och övervakningsmöjligheter saknas. På

grund härav och då anstalterna sannolikt få antagas vara behövliga för

alkoholist vården under åtminstone tre år framåt finner jag — i likhet med

socialstyrelsen —- nödvändigt, att vissa uppenbarligen oundgängliga åtgärder

snarast möjligt vidtagas för att förbättra vårdförhållandena för de intagna.

Av de av anstaltsstyrelsen och socialstyrelsen framlagda förslagen till ombyggnads-

och reparationsarbeten avser endast det sistnämnda att avhjälpa

samtliga förut angivna brister. Då kostnaderna för genomförandet av socialstyrelsens

förslag icke beräknas bliva högre än enligt anstaltsstyrelsens kalkyler

och då nämnda förslag synes mig innebära en — inom denna kostnadsram

— acceptabel lösning av föreliggande problem, anser jag ombyggnads-

och reparationsarbetena böra utföras i huvudsaklig överensstämmelse

med detta förslag. Det föreslagna antalet sovrum torde dock med

hänsyn till anstaltens nuvarande beläggning böra något begränsas. Kostnaderna

för arbetena torde få uppskattas till omkring 50 000 kronor.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 31

att till Statens tvångsarbetsanstalt å Svartsjö och statens

alkoholistanstalt därstädes: Vissa ombyggnadsarbeten å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett

reservationsanslag av.................... kronor 50 000.

[3.] 6 a. Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag.

Till uppförande vid alkoholistanstalten å Venngarn av

dels ett för gift personal avsett bostadshus och dels ett vattentorn har för

budgetåret 1945/46 under rubriken statens alkoholistanstalt å Venngarn:

vässa byggnadsarbeten anvisats ett reservationsanslag av 95 000 kronor. Den

4 oktober 1946 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen att för en sammanlagd

kostnad av högst 95 000 kronor låta uppföra nämnda nybyggnader.

Samtidigt ställdes anslaget till byggnadsstyrelsens förfogande.

I skrivelse den 15 september 1947 har byggnadsstyrelsen anmält, att

byggnadsarbetena fortskridit så långt, att de beräknas bliva färdiga under

innevarande budgetår. Byggnadsstyrelsen har vidare hemställt, att ett ytterligare

anslag av 18 000 kronor måtte anvisas för slutförandet av arbetena.

Departementschefen. Att utgifterna för byggnadsarbetena icke kunnat

hållas inom den hösten 1944 beräknade kostnadsramen beror — enligt vad

byggnadsstyrelsen upplyst -— helt på den därefter inträdda förändringen i

prisläget. Därest inga mera betydande prisstegringar komma att uppstå

under den återstående byggnadstiden, uppskattar styrelsen de sammanlagda

kostnaderna för arbetena till 113 000 kronor, vilket innebär en merkostnad

av 18 000 kronor. Mot denna beräkning har jag intet att invända.

På grund härav får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Statens alkoholistanstalt å Venngarn: Vissa byggnadsarbeten

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1947/48 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 18 000.

H. Diverse.

[4.] 8. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 400 000 kronor.

Medelsåtgången å anslaget under budgetårets första fem månader har

utgjort i runt tal 265 000 kronor. De mest kostnadskrävande kommittéerna

ha varit statens sjukhusutredning av år 1943, parlamentariska undersökningskommissionen

angående flyktingärenden och säkerhetstjänst, 1946

års kommitté för sjuksköterskeutbildningen och 1946 års alkoholistvårdsutredning.

Av dessa har parlamentariska undersökningskommissionen nyligen

slutfört sitt uppdrag. Alkoholistvårdsutredningen beräknas kunna in
-

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

om kort avlämna sitt betänkande. I övrigt kan arbetet inom de före den 1

juli 1947 tillsatta kommittéerna väntas i stort sett fortgå under hela budgetåret

1947/48. Verksamheten inom senare tillsatta kommittéer beräknas

medföra ökade kostnader under första halvåret 1948. Medelsbehovet för

hela budgetåret 1947/48 kan uppskattas till 580 000 kronor.

I samband med uppdelningen den 1 juli 1947 av socialdepartementet i

ett social- och ett inrikesdepartement överfördes vid utgången av budgetåret

1946/47 förefintlig behållning å femte huvudtitelns reservationsanslag

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga till det nya socialdepartementets

motsvarande anslag (proposition nr 33/1947 s. 15, riksdagens skrivelse

nr 59/1947). Reservationen uppgick till ca 110 000 kronor. För det

nya socialdepartementet anvisades till kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1947/48 ett anslag av 600 000 kronor. Efter att

ha samrått med chefen för socialdepartementet vill jag uttala, att med hänsyn

till den beräkneliga medelsförbrukningen å socialdepartementets kommittéanslag

under innevarande budgetår ett belopp av 55 000 kronor av

reservationen torde kunna överföras till inrikesdepartementets motsvarande

anslag. Därest riksdagen icke framställer erinran däremot, ämnar jag föreslå

Kungl. Maj :t att besluta om överförande av detta belopp. Under förutsättning

att så sker, kan den i övrigt erforderliga förstärkningen av inrikesdepartementets

kommittéanslag begränsas till (580 000 — 400 000 —

55 000 =) 125 000 kronor. Sistnämnda belopp torde böra anvisas å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1947/48.

På grund av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av................ kronor 125 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Girell.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

33

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Sjunde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under

finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga

statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför

därvid följande.

E. Diverse.

10 a. Propaganda för bättre deklarationsmoral, reservationsanslag. I proposition

nr 348 till 1945 års riksdag föreslog Kungl. Maj :t, att ett anslag å

130 000 kronor måtte anvisas till propaganda för bättre deklarationsmoral.

Till grund för anslagsberäkningen hade legat ett av allmänna annonsbyrån

aktiebolag i Stockholm lämnat kostnadsförslag, upptagande publicitetsfrämjande

åtgärder, riksannonsering i dagliga tidningar och reklamfilm. Riksdagen

uttalade efter motion att jämväl affischering borde ingå som ett led

i den föreslagna propagandakampanjen och höjde anslaget med anledning

härav med 10 000 kronor till 140 000 kronor (r. skr. nr 542).

I framställning den 6 november 1947 har allmänna annonsbyrån aktiebolag,

under framhållande av de gynnsamma resultat som uppnåtts vid förenämnda

propagandaaktion, föreslagit att kampanjen för bättre deklarationsmoral

måtte upprepas år 1948. Bolaget har även framlagt en preliminär

kostnadskalkyl, enligt vilken kostnaderna för kampanjen beräknades till

sammanlagt 142 405 kronor, varav 108 905 kronor belöpte på annonsering

och resten på affischering, visning av reklamfilm in. m.

8 Dihang till riksdagens protokoll 19A8. 1 samt. Nr 2.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

Departementschefen. Den i början av år 1946 igångsatta propagandan för

bättre deklarationsmoral har, såvitt kan bedömas, haft god verkan. Jag finner

det därför i nuvarande läge — och då dylik propagandaverksamhet för

att ge bestående resultat bör återupptagas med lämpliga tidsmellanrum -—

angeläget att en fortsatt propagandakampanj för bättre deklarationsmoral

organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med av riksdagen tidigare godkända

riktlinjer.

Kostnaderna för kampanjen böra begränsas till 100 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Propaganda för bättre deklarationsmoral å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett

reservationsanslag av .................. kronor 100 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl Olov Sommar.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

35

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48

samt anför därvid följande.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

[1.] 58 a. Farmaceutiska institutet: Extra undervisningskurs för farmacie

kandidatexamen, reservationsanslag. Under hänvisning till vad jag under

punkten 108 i bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition

anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Farmaceutiska institutet: Extra undervisningskurs

för farmacie kandidatexamen å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av .......................... kronor 27 800.

[2.] 69. Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning

och forskning. Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett

anslag av 348 800 kronor, varav 107 600 kronor tilldelats institutet i Göteborg

och 71 000 kronor institutet i Lund samt återstoden institutet i Stockholm.

Såsom villkor för utgående av bidragen till socialinstituten gäller

bland annat, att fast anställda befattningshavare skola tillförsäkras den kon
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

tanta avlöning och de avlöningsförmåner i övrigt, som enligt statens allmänna

avlöningsreglemente skulle tillkomma dem, om de vore befattningshavare

i statens tjänst med arbetsuppgifter, närmast motsvarande de uppgifter,

som vid institutet åligga dem. De nu utgående bidragen till instituten ha

beräknats med utgångspunkt från att den rörliga förhöjningen av grundiönebeloppen

komme att under innevarande budgetår utgå efter 6 procent.

Styrelsen för socialinstitutet i Göteborg och styrelsen för sydsvenska socialinstitutet

i Lund ha hemställt om ytterligare bidrag för innevarande budgetår

till de merkostnader för de fast anställda befattningshavarnas avlönande,

som föranleddes av att förutnämnda rörliga förhöjning å grundlönebeloppen

utginge efter 12 mot vid bidragsavvägningen beräknade 6 procent.

Dessa merkostnader ha av vederbörande styrelse beräknats till 2 667 kronor

vid institutet i Göteborg och 1 862 kronor vid institutet i Lund.

Departementschefen. Jag anser mig böra tillstyrka, att bidrag av statsmedel

utgår till socialinstituten i Göteborg och Lund till bestridande av ifrågavarande

ökade lönekostnader, vilka icke kunnat beaktas vid bidragsavvägningen

för innevarande budgetår. För ändamålet torde å tilläggsstat II

till rik sstaten för innevarande budgetår böra anvisas ett förstärkningsanslag

av 4 500 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att

till Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal

utbildning och forskning å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av . . kronor 4 500.

G. Skolöverstyrelsen.

[3.] 1. Skolöverstyrelsen: Avlöningar. I avlöningsstaten för skolöverstyrelsen

för innevarande budgetår är anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal upptagen med 595 000 kronor. Genom beslut den

30 juni 1947 anbefallde Kungl. Maj :t skolöverstyrelsen att inkomma med

utredning om medelsbehovet för budgetåret 1947/48 under nyssnämnda anslagspost

jämte redogörelse för den personaluppsättning, som avsetts med

anslagsberäkningarna under budgetbehandlingen. I skrivelse den 3 september

1947 har skolöverstyrelsen inkommit med sådan utredning och redogörelse.

Därvid har medelsbehovet under icke-ordinarieposten för innevarande

budgetår beräknats till 809 800 kronor eller 214 800 kronor mer än det

anvisade beloppet.

Överstyrelsen erinrar, att till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

för budgetåret 1946/47 ursprungligen anvisats 266 700 kronor. Sedermera

hade Kungl. Maj :t den 28 juni 1946 medgivit, att anslagsposten finge överskridas

med högst 20 000 kronor för förstärkning av amanuens- och biträdespersonalen.

Vidare hade Kungl. Maj :t genom beslut den 2 maj och den

30 juni 1947 — det sistnämnda med stöd av riksdagens medgivande — medgivit

överstyrelsen rätt att överskrida anslagsposten med ytterligare tillhopa

104 000 kronor. Därav hade 41 000 kronor motsvarat kostnaderna för er
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

37

sättning till vikarier för tjänstlediga ordinarie befattningshavare samt å

vakanta tjänster ävensom för icke-ordinarie kvinnliga befattningshavare,

vilka åtnjutit tjänstledighet för havandeskap och barnsbörd. Av återstoden,

63 000 kronor, hade omkring 14 000 kronor avsetts till avlönande av en

extra föredragande av skolbyggnadsärenden, 3 100 kronor till ersättning åt

en annan extra föredragande, 1 900 kronor till extra arbetshjälp för visst

ändamål och 44 000 kronor till avlönande av ytterligare extra personal, som

överstyrelsen nödgats anställa för avarbetande av balans in. in. Till förfogande

för budgetåret 1946/47 hade alltså stått ett belopp av sammanlagt

390 700 kronor eller 8 000 kronor mera än det belopp om 382 700 kronor,

som anvisats för budgetåret 1947/48 och som på grund av löneregleringen

höjts till det belopp å 595 000 kronor, varmed icke-ordinarieposten upptagits

i avlöningsstaten.

Överstyrelsen har vidare erinrat om att vid beräkningen av beloppet

382 700 kronor det för budgetåret 1946/47 anvisade beloppet av 266 700 kronor

höjts med 62 000 kronor huvudsakligen på grund av inrättande av ett

antal högre befattningar inom överstyrelsen, med 20 000 kronor för möjliggörande

av en förstärkning av amanuens- och biträdespersonalen, med 4 000

kronor för beredande av medel till ålderstillägg och 30 000 kronor för reglering

av befordringsgången för biträdes- och amanuenspersonalen.

Det för budgetåret 1947/48 anvisade anslaget skulle medgiva bibehållande

i tjänst av endast vissa av de i en av överstyrelsen företedd förteckning över

personalen upptagna och under hela budgetåret erforderliga befattningshavarna.

Utanför anslagets ram fölle avlöningar till följande antal aspiranter,

nämligen 5 amanuenser, 4 kanslibiträden, en expeditionsvakt, 8 kontorsbiträden

och 2 extra tjänstemän. Av dessa hade en amanuensaspirant och 3

lcontorsbiträdesaspiranter anställts efter utgången av budgetåret 1946/47.

Överstyrelsen har vidare upplyst, att överskridandena av ifrågavarande

anslagspost motvägdes av besparingar på anslagsposten till avlöningar till

ordinarie tjänstemän, nämligen för budgetåret 1946/47 med 22 862 kronor

och för budgetåret 1947/48 beräknade till 35 000 kronor. Det Kungl. Maj :t

lämnade bemyndigandet att medgiva överskridande av maximerade anslagsposter

torde få anses omfatta sistnämnda belopp jämte därutöver ett belopp

av 15 000 kronor eller tillhopa 48 000 kronor för budgetåret 1947/48.

Av återstoden — 166 800 kronor — av det av överstyrelsen såsom erforderligt

angivna beloppet finge 99 200 kronor anses avse avlöning åt den personal,

för vars avlönande under budgetåret 1946/47 överstyrelsen erhållit

55 X 64 000

medgivande att överskrida anslagsposten (20 000 + 44 000 + ''----------—^--

Skillnaden mellan 166 800 kronor och 99 200 eller 67 600 kronor utgjorde

det belopp, som skulle erfordras till avlönande av ytterligare personal, därav

17 600 kronor till avlöning åt vikarier för undervisningsråd under ledighet

för olika ändamål och till ersättning åt extra föredragande och 50 000 kronor

till avlöning åt andra tjänstemän, av vilka några redan anställts och vilkas

sammanlagda avlöningar uppginge till omkring 20 000 kronor för år.

I skrivelse den 15 november 1947 bar överstyrelsen vidare hemställt om

medgivande alt för beredande av ersättning åt tillfällig arbetskraft för arbetet

inom överstyrelsen med inplacering i löneklass enligt del nya statliga

lönesystemet överskrida anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar

till inspektörer och sakkunniga m. in. med högst 20 000 kronor. Överstyrelsen

erinrar, att enligt det nya statliga lönesystemet samtliga befattningshavares

löneklassplaceringar skola omprövas, överstyrelsen räknade med

alt detta komme att kräva handläggning av minst 1 200 ärenden utöver nor
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

malt förekommande ärenden angående placering i löneklass. Varje sådant

ärende beräknades taga en arbetstid av i genomsnitt en och en halv timme.

Vidare hade överstyrelsen att genom anvisningar till statens folkskolinspektörer

och genom svar å förfrågningar taga ställning till löneklassplaceringarna

för i runt tal 27 000 folk- och småskollärare. Denna arbetsanhopning krävde

en temporär förstärkning av arbetskrafter å överstyrelsens administrativa

avdelning.

Statskontoret har icke velat motsätta sig, att medel ställas till överstyrelsens

förfogande för möjliggörande av en tillfällig arbetskraftsförstärkning,

men har ansett, att kostnaderna härför borde belasta icke-ordinarieposten.

Departementschefen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har

skolöverstyrelsen beräknat anslagsbehovet under icke-ordinarieposten för

innevarande budgetår till ett belopp, som med 214 800 kronor överstiger det

för budgetåret anvisade beloppet. Då det synes vanskligt att med säkerhet

avgöra, hur stor del av ökningen, som är av beskaffenhet att rymmas inom

de bemyndiganden, som riksdagen lämnat Kungl. Maj :t att medgiva överskridande

av maximerade anslagsposter, har jag funnit lämpligt att underställa

riksdagen ärendet i dess helhet.

Jag vill erinra, att överstyrelsen erhållit medgivande att överskrida ickeordinarieposten

för budgetåret 1946/47 med sammanlagt i runt tal 124 000

kronor. Till större delen av detta särskilda anslagsbehov har av tekniska

skäl hänsyn icke kunnat tagas vid anslagsavvägningen för innevarande

budgetår. Då emellertid den anslagsförstärkning, som därmed beviljats för

budgetåret 1946/47, till väsentlig del hänförde sig till ett stadigvarande

behov av ytterligare arbetskraft, bör hänsyn därtill tagas vid beräkningen

av anslagsbehovet även för innevarande budgetår. Härvid bör även beaktas

den uppräkning av icke-ordinarieposten i övrigt med 55 procent, som

i anslutning till den allmänna löneregleringen företagits för detta budgetår.

I anslutning till vad sålunda anförts synes man kunna räkna med, att av

det beräknade ytterligare medelsbehovet för budgetåret 1947/48 omkring

165 000 kronor hänföra sig till sådan personalförstärkning, för vilken överskridande

av icke-ordinarieposten medgivits redan för budgetåret 1946/47.

Emellertid har överstyrelsen ansett en ytterligare förstärkning av personalen

för budgetåret 1947/48 erforderlig samt uppskattat kostnaderna härför

till i runt tal 50 000 kronor. I anledning härav vill jag framhålla, att

arbetet inom överstyrelsen givetvis måste i hög grad påverkas av de omfattande

organisatoriska förändringar, som på senare år ägt rum inom överstyrelsens

verksamhetsområde. Jag vill här endast peka på den ökning av

arbetsbördan, som blivit en följd av inrättandet av ett stort antal ordinarie

och extra ordinarie lärartjänster vid de allmänna läroverken, den väsentliga

utvidgningen av folk- och småskoleseminarieorganisationen, behörighetsprövningarna

i engelska för folkskollärare, tillkomsten av ett tjugutal

nya högre folkskolor, den starka ökningen av antalet ärenden rörande

tillsättning av överlärare, de nya bestämmelserna om statsbidrag till tjänstebostäder

för folkskolans lärare, den utvidgade folkbildningsverksam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

93

heten in. in. Det torde icke kunna förnekas, att stora svårigheter föreligga

att i förväg med säkerhet beräkna behovet av biträdande personal.

Med beaktande av sålunda anförda särskilda omständigheter har

jag ansett mig böra i huvudsak godtaga överstyrelsens anslagsberäkningar.

Jag har därvid gjort mig noggrant underrättad om arbetsförhållandena

inom överstyrelsen och kommit till den uppfattningen, att den personalförstärkning,

som redan vidtagits eller ifrågasatts för återstoden av budgetåret,

är erforderlig för att överstyrelsens arbetsuppgifter skola kunna fullgöras.

Jag anser mig därför icke böra motsätta mig, att, i nära anslutning till

överstyrelsens förslag, icke-ordinarieposten för innevarande budgetår må

överskridas med 220 000 kronor, varvid jag räknar med, att av detta belopp

20 000 kronor böra avses för den temporära förstärkning av arbetskrafterna

å den administrativa avdelningen, som motiveras av den stora anhopningen

av ärenden rörande löneldassplaceringen av lärare. Härvid förutsätter jag,

att något ytterligare överskridande av anslagsposten icke kommer att medgivas,

därest ej nu oförutsett behov av medel till avlönande av vikarier skulle

komma att uppstå.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva
att

den i avlöningsstaten för skolöverstyrelsen upptagna

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

må för budgetåret 1947/48 överskridas med högst

220 000 kronor.

I. Folkundervisningen.

[4.] 21. Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag.

Under åberopande av vad jag under punkten 196 i bilagan

åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition anfört hemställer jag,

att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid

folkskolor å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/

48 anvisa ett förslagsanslag av..........kronor 37 000 000.

J. Yrkesundervisningen.

[5.] 12. Understöd åt handelsgymnasier. Under åberopande av vad jag

under punkten 255 i bilagan åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition

anfört hemställer jag, att Kungl. Maj.t måtte föreslå riksdagen

att till Understöd åt handelsgymnasier å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett

anslag av .............................. kronor 35 000.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

[6.] 26. Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan

i Filipstad m. m. Under hänvisning till vad jag under punkten 268 i bilagan

åttonde huvudtiteln till årets statsverksproposition anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag

till bergsskolan i Filipstad m. m. å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag

av.................................. kronor 6 200.

N. Diverse.

[7.] 17. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag.

Åttonde huvudtitelns kommittéanslag är för innevarande budgetår uppfört

med 800 000 kronor. Vid mitten av december månad 1947 utgjorde behållningen

å anslaget omkring 250 000 kronor. Med hänsyn till medelsåtgången

hitintills och emotsedda utgifter under återstoden av budgetåret är

en anslagsförstärkning erforderlig. Denna förstärkning synes icke kunna

sättas till lägre belopp än 150 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kommittéer och utredningar genom sakkunniga

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av .......... kronor 150 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

1 G. v. Kruscnstjerna.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

41

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 3

januari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, och statsrådet Sträng

anmäla härefter under jordbruksdepartementet hörande ärenden angående

egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48,

statsrådet Sköld beträffande punkterna 1, 2, 5 och 6 samt statsrådet Sträng

beträffande punkterna 3 och 4. Föredragandena yttra därvid följande.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[1.] 13. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till Sveriges utsädesförening.

Från och med år 1905 har riksdagen årligen anvisat anslag till

Sveriges utsädesförening. Å riksstaten för innevarande budgetår är anslaget

uppfört med ett belopp av 420 400 kronor.

Med utlåtande den 28 augusti 1947 har lantbruksstyrelsen överlämnat

två den 4 juni och den 26 augusti 1947 dagtecknade framställningar från

Sveriges utsädesförening, däri föreningen hemställt, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1947/48

anvisa dels ett belopp av 14 300 kronor för möjliggörande av utbetalning

av höjt dyrtidstillägg åt föreningens tjänstemän, dels ock 10 900 kronor

för täckande av vissa kostnader för ökade löner åt föreningens arbetare

och avdelningsbiträden. I ärendet har statskontoret den 6 oktober 1947 avgivit

infordrat utlåtande.

Såsom motivering till framställningen om höjt dyrtidstillägg åt föreningens

tjänstemän har anförts i huvudsak följande.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Enligt den år 1945 genomförda löneregleringen för befattningshavarna

vid utsädesföreningen jämställdes dessa i lönehänseende med tjänstemän,

vilka innehade ungefär motsvarande ställning inom den statliga förvaltningen.

Genom 1947 års riksdags beslut om statsanslag till utsädesföreningen

för budgetåret 1947/48 erhöllo föreningens tjänstemän en ny löneregleling,

varigenom lönerna åt dessa ater bringades i paritet med de för motsvarande

befattningshavare i statlig tjänst gällande. Å de sålunda fastställda

grundlönerna beräknades härvid skola utgå ett dyrtidstillägg av 6 procent

å högst 1 200 kronor för månad.

Då genom 1947 års lönereglering lönerna för tjänstemännen vid utsädesföreningen

fastställts i nära anslutning till dem som gälla för statliga befattningshavare

i motsvarande ställning enligt löneplan nr 1, ortsgrupp 1, är

för bibehållande av likställigheten i lönehänseende mellan föreningens

och statens befattningshavare en höjning av dyrtidstillägget åt föreningens

tjänstemän från 6 till 12 procent erforderlig. Föreningen hemställer

därför om anvisande av medel för utbetalandet av ett sålunda ökat dyrtidstillägg

från och med den 1 juli 1947. Enligt det av föreningen för budgetåret

1947/48 uppgjorda statförslaget med däri av statsmakterna sedermera

gjorda ändringar uppgår den lönesumma för tjänstemännen vid huvudanstalten

och filialerna, varå dyrtidstillägg skall beräknas, till

237 800 kronor och 6 procent å detta belopp (= höjningen från 6 till 12

procent) utgör i avrundat tal 14 300 kronor.

Beträffande höjningen av lönerna för föreningens arbetare och avdelningsbiträden

har föreningen uttalat bland annat följande.

Lönerna åt de vid utsädesföreningens huvudanstalt och filialer anstä

da timavlönade arbetarna och manadsavlönade avdelningsbiträdena

äro antingen reglerade genom kollektivavtal, vilket är baserat på det för

jordbruket gällande allmänna löneavtalet, eller ansluta i det närmaste till

de i kollektivavtalet fastställda lönerna. De sålunda reglerade lönerna ha

under senare år undergått högst betydande ökningar. Genom det för tiden

mars 1946 december 1947 ingångna kollektivavtalet höjdes arbetslönerna

för berörda grupper anställda med i genomsnitt nära 18 procent, innebärande

en ökning av totalkostnaderna för föreningens försöksverksamhet

med mer än 13 procent. För täckandet av nämnda merutgift, vilken icke

kunnat förutses vid uppgörandet av statförslaget för budgetåret 1946/47,

har föreningen disponerat dels vissa opåräknat stora inkomster från Allmänna

svenska utsädesaktiebolaget, dels ock ett av 1947 års riksdag å tillläggsstat

för ändamålet anvisat belopp av 20 000 kronor.

Vid uppgörandet av det statförslag, som lades till grund för föreningens

ansökan om statsanslag för innevarande budgetår, beräknades utgifterna

för försöksverksamheten med hänsyn till de löner, som stadgas i förenämnda

kollektivavtal, och någon summa för täckning av kostnadsökning

genom ytterligare lönehöjningar under budgetåret ingick icke i kalkylen.

Att någon dylik lönehöjning skulle komma i fråga före utgången av innevarande

avtalsperiod den 31 december 1947 ansågs vid ifrågavarande tillfälle

uteslutet, så mycket mer som det allmänna kollektivavtalet vid jordbruket,

till vilket utsädesföreningens avtal i huvudsak ansluter sig, till sin

giltighetstid nära sammanföll med föreningens avtal. Efter förhandlingar

mellan Svenska arbetsgivareföreningen och. Landsorganisationen beslöt

emellertid den 13 januari 1947 Svenska lantarbetsgivareföreningen att godkänna

ett av Lantarbetareförbundet framfört krav på en förhöjning av det

rörliga tillägget till lantarbetarlönen med 5 procent från och med den 1

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

maj 1947. Då det för utsädesföreningens arbetare och avdelningsbiträden

gällande kollektivavtalet, som i det föregående framhållits, i huvudsak ansluter

sig till det allmänna kollektivavtalet vid jordbruket, har föreningens

styrelse ansett sig böra medgiva en motsvarande höjning av indextilllägget

åt den föreningens personal, vars löner äro reglerade genom kollektivavtal.

Beslut om dylik indexhöjning från och med den 1 maj 1947 fattades

av styrelsen vid sammanträde den 18 mars.

Den i statförslaget för innevarande budgetår beräknade kostnadsramen

lämnar såsom nyss nämnts icke rum för någon lönehöjning. Några merinkomster,

som skulle kunna täcka ifrågavarande utgiftsstegringar, äro icke

heller att påräkna. Därest förädlingsverksamheten vid föreningen skall

kunna upprätthållas i planerad omfattning, vilket torde få anses vara ett

allmänt önskemål ej minst med hänsyn till de rådande svårigheterna beträffande

landets försörjning med vegetabiliska näringsämnen, nödgas föreningen

därför ansöka om anslag för täckande av den genom lönehöjningen

åsamkade utgiftsstegringen. Nämnda lönehöjning innebär med samma

antal dagsverken som under år 1946 en total kostnadsökning för tiden

den 1 maj 1947—den 30 juni 1948 med för huvudanstalten 7 200 kronor

och för filialerna 3 700 kronor eller tillhopa 10 900 kronor. I denna summa

ingår ej utgiftsökningen vid de föreningens verksamhetsgrenar som bekostas

av andra medel än statsmedel.

Lantbrnksstijrelsen har i sitt utlåtande tillstyrkt, att föreningen tilldelades

statsbidrag med 14 300 kronor för utbetalande av dyrtidstillägg åt

föreningens tjänstemän med ett från 6 till 12 förhöjt procenttal. Vad angår

föreningens framställning om anvisande av ett belopp av 10 900 kronor

för täckande av kostnaderna för ökade löner åt föreningens arbetare

och avdelningsbiträden har lantbruksstyrelsen förordat, att föreningen tilldelades

erforderligt statsbidrag för täckande av ifrågavarande merutgifter

i den mån desamma belöpte å tiden den 1 juli 1947—den 30 juni 1948.

Med hänsyn härtill har lantbruksstyrelsen ansett att det av föreningen

äskade beloppet, 10 900 kronor, borde minskas med 1 600 kronor, motsvarande

den del av merutgifterna som belöpte å tiden före den 1 juli

1947.

Statskontoret har icke haft något att erinra mot bifall till vad lantbruksstyrelsen

i det föregående förordat.

Departementschefen. Såsom jag tidigare denna dag anfört vid anmälan

av utsädesföreningens anslagsäskanden för nästkommande budgetår (IX.

H. T., p. 64) synes föreningens befattningshavare böra komma i åtnjutande

av dyrtidstillägg enligt motsvarande grunder som med avseende å rörligt

tillägg fastställts för statstjänstemän. Jag tillstyrker därför, att föreningens

tjänstemän må, räknat från och med den 1 juli 1947, uppbära dyrtidstillägg

beräknat efter 12 procent å grundlönerna. Mot föreningens beräkningar

av dess merkostnader härför har jag intet att erinra. För ändamålet

torde sålunda böra avses ett belopp av 14 300 kronor.

På grund av att de genom kollektivavtal reglerade lönerna till föreningens

arbetare och avdelningsbiträden år 1947 undergått viss höjning har

föreningen vidare åsamkats icke obetydligt större utgifter för sin verk
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

samhet under innevarande budgetår än som beräknats av föreningen i dess

anslagsäskanden. De sålunda uppkomna merutgifterna ha i den mån de

avse den statsunderstödda verksamheten uppskattats till 10 900 kronor. I

detta belopp ingår emellertid även ersättning till föreningen för de ökade

kostnader föreningen fått vidkännas under nästföregående budgetår, därigenom

att nämnda löneförhöjning genomförts från och med den 1 maj

1947. Då jag icke är beredd att tillstyrka att föreningen tilldelas ytterligare

statsbidrag för bestridandet av ifrågavarande merutgifter i vidare

mån än de belöpa å tiden efter den 30 juni 1947, synes det av föreningen

för ändamålet äskade beloppet på sätt lantbruksstyrelsen föreslagit böra

minskas till 9 300 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle sålunda å tillläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår för ifrågavarande ändamål

behöva anvisas (14 300 + 9 300 =) 23 600 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Bidrag till

Sveriges utsädesförening å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag av . . kronor 23 600.

[2.] 13 a. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Särskilt bidrag till Sveriges

utsädesförening för förvärv av fastighet för föreningens filial i Jämtland,

reservationsanslag. Med skrivelse den 22 augusti 1947 har lantbruksstyrelsen

överlämnat en den 10 juli 1947 dagtecknad framställning från Sveriges

utsädesförening om anvisande av 55 000 kronor för inköp av fastigheten

Rösta 2'' i Ås socken, Jämtlands län, för föreningens filial i Jämtland. I ärendet

har statskontoret den 6 oktober 1947 avgivit infordrat utlåtande.

Såsom motivering för sin framställning har utsädesföreningen anfört i

huvudsak följande.

Alltsedan år 1918 har Sveriges utsädesförening haft en för lokal försöksoch

förädlingsverksamhet avsedd filial i Jämtlands län. Detta län rymmer

inom sig ett viktigt jordbruksdistrikt, silurområdet kring Storsjön, vilket

såväl klimatologiskt som i fråga om jordarten erbjuder växtodlingen helt

andra betingelser än det norrländska kustlandet. En särskild filial inom

detta speciella, för Norrlands försörjning betydelsefulla produktionsområde,

är därför synnerligen motiverad.

Sedan filialens tillkomst har denna varit förlagd till egendomen Törsta

nr 1 i Ås socken, en egendom som förvärvats av länets hushållningssällskap.

De resurser som åstadkommits för försöksverksamhetens bedrivande vid filialen

voro länge fullt tillräckliga. Vissa förändringar beträffande egendomens

disposition ha emellertid ägt rum, vilka så småningom gjort det nödvändigt

att träffa andra anstalter för filialen. Alltsedan filialens tillkomst

har Törsta lantmannaskola varit förlagd till samma egendom som filialen.

År 1941 överlät hushållningssällskapet egendomen till en nybildad stiftelse!

stiftelsen Törsta lantmannaskola, vilken jämväl fick på sig överlåten en angränsande,

Jämtlands läns landsting tillhörig egendom. Lantmannaskolan,

som disponerat båda dessa egendomar såsom skölj ordbruk, har utvidgats

s. 45 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij. ts proposition nr 2.

45

raskt. Ny ekonomibyggnad har uppförts för skol jordbruket och planer för

uppförande av ny skolbyggnad, elevhem in. fl. byggnader ha utarbetats och

börjat realiseras. Då det i det uppgjorda byggnadsprogrammet räknas med

uppförande av skolbyggnaden på delvis den plats, där föreningens filialbyggnad

är belägen, är det nödvändigt att inom den närmaste tiden riva

denna byggnad. En nybyggnad för filialen hade emellertid under alla omständigheter

blivit nödvändig inom den närmaste tiden om en önskvärd

förbättring av resurserna skulle komma till stånd. Av samma anledning

hade ytterligare för söksjord behövt anskaffas.

I sitt i februari 1946 avgivna betänkande angående forsknings- och försöksverksamheten

på jordbrukets område i Norrland föreslog norrlandskommittén

beträffande utsädesföreningens Jämtlandsfilial, att en intill

Törsta nr 1 belägen jordbruksfastighet, Törsta 1°, om 5,5 har skulle inköpas

för föreningens räkning och att medel skulle anvisas för uppförande av instutitionsbyggnad

med föreståndarbostad. I enlighet med nämnda förslag

har föreningen sökt förvärva ifrågavarande fastighet, vilken emellertid förklarats

icke längre vara till salu.

Emellertid har en annan intill Törsta belägen jordbruksfastighet, Rösta

2\ utbjudits till föreningen. Denna egendom, som är belägen sydväst om och

omedelbart intill Törsta nr 1, har en areal av 21,44 har åker och 33,9 har skog.

Egendomen får anses vara i god kultur och representativ för det jämtländska

silurområdet. Egendomens storlek synes även vara synnerligen

lämplig för föreningens behov. Den begärda köpeskillingen, 55 000 kronor

inklusive inventarier, måste dessutom anses vara förmånlig för föreningen.

På grund härav har utsädeslöreningen den 27 januari 1947 träffat preliminärt

avtal om köp av egendomen i fråga.

Med hänsyn till att utsädesföreningens nuvarande filialbyggnad under

den allra närmaste tiden måste rivas, vilket gör det nödvändigt att snabbt

träffa nya anstalter för filialens fortsatta verksamhet, och då inga som helst

åtgärder sedan filialens tillkomst vidtagits för att förbättra resurserna för

försöksarbetets bedrivande, synes tillfället nu vara lämpligt att skaffa

filialen modernare och mera ändamålsenliga lokaler. Norrlandskommitténs

förenämnda förslag har föreningen funnit synnerligen ändamålsenligt, särskilt

förslaget att filialen bör disponera egen försöksjord. Den av kommittén

föreslagna egendomen hade visserligen icke kunnat förvärvas, men den

för inköp ifrågasatta fastigheten Rösta 27 synes föreningen fullt ut lika ändamålsenlig

och har till och med den fördelen framför den av kommittén

föreslagna att den har eu för filialens behov av försöksjord fullt tillräcklig

areal. Beträffande byggnadsbeståndet må nämnas, att å egendomen finnes

en i utmärkt skick varande bostadslägenhet och en annan, som efter obetydlig

reparation kan bliva fullt användbar såsom arbetar- eller assistentbostad.

Ekonomibyggnaderna äro däremot av mindre god beskaffenhet.

Beträffande medelsanvisningen för anskaffande av ny filial har norrlandskommittén

förordat, att statsanslag skulle utgå för förvärv av fastigheten

och uppförande av institutionsbyggnad ävensom för anskaffande av

viss försöksutrustning. I enlighet härmed anhåller föreningen om ett statsbidrag

å 55 000 kronor för inköp av fastigheten Rösta 2r. I fråga om medel

för uppförande av institutionsbyggnad har föreningen för närvarande intet

yrkande, då föreningen räknar med att denna fråga kommer att upptagas

till behandling vid prövningen av norrlandskommitténs övriga förslag i ämnet.

Ej heller för ombyggnad av ekonomibyggnaderna hemställer föreningen

om statsbidrag, då föreningen hyser förhoppning alt kunna erhålla medel

härför på annat sätt.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Mci j. ts proposition nr 2.

Lantbruks styrelsen har i sitt utlåtande erinrat, att styrelsen i utlåtande

den 8 april 1946 över norrlandskommitténs förenämnda betänkande icke

funnit anledning till erinran mot kommitténs förslag i berörda hänseende.

Det syntes styrelsen alltfort angeläget, att de av kommittén föreslagna åtgärderna

till förbättrande av ifrågavarande filials resurser komme till utförande.

Föreningens åtgärd att träffa preliminärt avtal om köp av fastigheten

Rösta 27 vore ett led i förverkligandet av nyssnämnda förslag. Nämnda

egendom måste enligt lantbruksstyrelsens mening anses väl lämpad att fylla

föreningens behov av en med hänsyn till förläggning och storlek ändamålsenlig

filial inom det jämtländska silurområdet. Den mellan föreningen och

fastighetens nuvarande ägare överenskomna köpeskillingen gåve icke heller

styrelsen anledning till erinran. Det syntes därför önskvärt, att föreningens

förvärv av berörda fastighet kunde fullföljas. För att föreningen redan

våren 1948 skulle kunna disponera över ifrågavarande fastighet, syntes

medel för ändamålet böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande

budgetår.

Såsom villkor för åtnjutande av här ifrågasatt anslag har lantbruksstyrelsen

föreslagit, att föreningen borde avgiva skriftlig förbindelse, att den

med anlitande av statsbidraget förvärvade fastigheten skulle övergå i statens

ägo, därest den av föreningen därstädes bedrivna växtförädlingsverksamheten

upphörde.

Statskontoret har uttalat, bland annat, att förvärv av den föreslagna fastigheten

borde ske endast under förutsättning att det befunnes erforderligt

för försöksverksamhetens på jordbrukets område rationella ordnande, att

ifrågavarande filial disponerade över egen försöksjord.

Departementschefen. Såsom av den föregående redogörelsen framgår är

utsädesföreningens filial i Jämtland belägen å samma fastighet som Törsta

lantmannaskola. Till följd av skolans utvidgning kommer emellertid den

kyS§nad> vari filialen är inrymd, att inom den närmaste tiden rivas. Nybyggnad

för filialens räkning torde därför bliva nödvändig. Vid sådant förhållande

och då de av filialen för försök disponerade jordområdena visat

sig otillräckliga för ändamålet, anser jag i likhet med lantbruksstyrelsen

att filialens behov av lokaler och försöksjord bäst tillgodoses genom att utsädesföreningen

förvärvar egen jordbruksfastighet. Av vad i ärendet anförts

synes framgå, att den till inköp föreslagna fastigheten, Rösta T i Ås socken,

är väl lämpad för ändamalet. Köpeskillingen, 55 000 kronor, förefaller rimlig.

Med hänsyn till den betydelse, som filialen obestridligen har för länets

jordbruk genom sina insatser på försöks- och förädlingsverksamhetens områden,

förordar jag, att föreningen beviljas ett statsbidrag å nämnda belopp

för inköp av fastigheten. För bidragets utbetalande till föreningen torde i

överensstämmelse med vad lantbruksstyrelsen föreslagit böra stadgas, att

den med anlitande av statsbidraget förvärvade fastigheten skall övergå i

statens ägo, därest den av föreningen å fastigheten bedrivna verksamheten

skulle upphöra.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

47

Med hänsyn till önskvärdheten av att föreningen redan under våren 1948

skall kunna disponera över ifrågavarande fastighet torde anslag för ändamålet

böra äskas å tilläggsstat.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Särskilt bidrag

till Sveriges utsädesförening för förvärv av fastighet för föreningens

filial i Jämtland å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av .......................... kronor 55 000.

[3.] 53. Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, reservationsanslag.

I proposition nr 280 till 1947 års riksdag föreslog Kungl. Maj :t riksdagen,

bland annat, att medgiva Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga åtgärder

för reglering under regleringsåret 1947/48 av produktions- och avsättningsförhållandena

på jordbrukets område i huvudsaklig överensstämmelse

med i propositionen angivna riktlinjer samt att till Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område anvisa ett reservationsanslag av 68 000 000

kronor. Vad Kungl. Maj:t sålunda föreslagit bifölls av riksdagen (skr.

nr 470).

Såsom underlag för den i förenämnda proposition behandlade frågan om

prissättningen på jordbrukets produkter under regleringsåret 1947/48 låg

en våren 1947 uppgjord kalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader

nämnda regleringsår (vårkalkylen). Denna kalkyl, som på sedvanligt

sätt utgick från att skörden skulle bliva normal, ansågs såsom i stort sett

balanserad. Emellertid förutsattes, att i likhet med vad som skett tidigare

regleringsår en omräkning av vårkalkylen skulle äga rum i augusti 1947

med ledning av då föreliggande uppgifter rörande skördeutfallet. Vid denna

omräkning (augustikalkylen) visade det sig, att man, på grund av att skördeutfallet

skulle bli väsentligt sämre än normalt, finge räkna med ett kalkylmässigt

inkomstunderskott för jordbruket å 196 000 000 kronor för regleringsåret

1947/48. I anslutning till behandlingen av augustikalkylen i livsmedelskommissionens

råd ägde överläggningar rum mellan å ena sidan ordföranden

i statens livsmedelskommission samt å andra sidan ordföranden i

Sveriges lantbruksförbund, riksdagsmannen A. Pehrsson-Bramstorp, godsägaren

G. Liedberg och ordföranden i Riksförbundet landsbygdens folk,

landstingsmannen B. Ekström angående frågan om kompensation till jordbruket

för nyssnämnda inkomstunderskott. Vid dessa överläggningar uppnåddes

enighet om, bland annat, att jordbruket i enlighet med den s. k. 4- procentregeln skulle stå en självrisk av 100 000 000 kronor men att återstoden

av underskottet skulle kompenseras i form av dels en inkomstförbättring

på slaktdjursprodukter, dels missväxtbidrag för mjölk och dels prishöjning

på hö in. m. Vidare skulle de av Kungl. Maj :t beslutade arealbidragen utbetalas

snarast möjligt efter den 1 mars 1948. Sedermera beslöto Sveriges lant
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungi. Maj. ts proposition nr 2.

bruksförbund och Riksförbundet landsbygdens folk att biträda vad vid sagda

överläggningar överenskommits, därvid man dock utgick ifrån att lönenivån

för inom industrien sysselsatt arbetskraft vid de avtalsförhandlingar,

som komme att inledas omkring årsskiftet 1947/48, icke skulle undergå någon

betydande höjning. I annat fall förbehöllo sig organisationerna att påkalla

förhandlingar för vinnande av en överenskommelse om de jämkningar

i uppgörelsen, som kunde befinnas skäliga.

Sedan statens livsmedelskommission härefter på grundval av förenämnda

uppgörelse mellan kommissionen och vederbörande jordbruksorganisationer

framlagt vissa förslag i fråga om jordbruksregleringen under regleringsåret

1947/48, beslöt Kungl. Maj :t den 29 augusti 1947, bland annat,

dels godkänna livsmedelskommissionens förslag till viss höjning av jordbrukspriserna

för regleringsåret 1947/48, dels bemyndiga kommissionen att

tills vidare utbetala missväxtbidrag för mjölk i enlighet med vad kommissionen

föreslagit och att förskottsvis disponera för ändamålet erforderliga

medel ur det för budgetåret 1947/48 anvisade anslaget till prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område, dels ock bemyndiga kommissionen att utfärda

vissa bestämmelser rörande arealbidrag. Kungl. Maj :ts beslut innebar

i huvudsak följande.

Såsom inkomstförbättring på slaktdjursprodukter skulle jordbruket i enlighet

med den träffade uppgörelsen mellan livsmedelskommissionen och

jordbruksorganisationerna tillgodoföras ett belopp av 15 000 000 kronor.

Frågan om formen för förbättringen — statssubvention eller prisförhöjning

— avgjordes däremot icke, varför något anslag för ändamålet icke anvisades.

Missväxtbidrag för mjölk skulle utgå med ett belopp av sammanlagt

78 000 000 kronor eller 2,25 öre per kilogram av den i senaste jordbrukskalkyl

upptagna kvantiteten mejerimjölk jämte en tredjedel av den i samma kalkyl

upptagna kvantiteten hemmaförbrukad mjölk. För den hemmaförbrukade

mjölken skulle bidraget, i denna del beräknat till 3 000 000 kronor,

tillgodoföras jordbruket som en inkomstpost i jordbrukskalkylen. I övrigt

eller sålunda till ett belopp av 75 000 000 kronor skulle missväxtbidraget

kontant utbetalas av statsmedel. Av sistnämnda belopp skulle enligt uppgörelsen

50 000 000 kronor eller 1,5 öre per kilogram mjölk utbetalas till

alla mejerileverantörer, medan återstoden eller 25 000 000 kronor skulle

användas till utbetalning av differentierade mjölkbidrag inom områden,

som särskilt hårt drabbats av de ogynnsamma produktionsbetingelserna.

Skulle emellertid mejeriinvägningen under tiden den 1 september 1947—•

30 april 1948, eller den tid under vilken praktiskt taget hela stallfodringsperioden

infölle, bli mindre än som beräknats i jordbrukskalkylen, d. v. s.

mindre än 1 960 000 000 kilogram, skulle kompensation för minskningen på

i uppgörelsen angivet sätt utgå i form av höjning av det belopp om

25 000 000 kronor, som avsågs att utgå såsom extra tillägg till de av missväxten

hårdast drabbade områdena. Skulle åter den verkliga mejeriinvägningen

under nämnda tid bli större än som beräknats, skulle den andra delen

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

49

av missväxtbidraget, d. v. s. bidraget om 1,5 öre per kilogram till alla mejerileverantörer,

minskas på motsvarande sätt. Då det icke var möjligt att vid

tidpunkten för beslutet med någon större säkerhet ange storleken av det

anslag, som erfordrades för bidraget, skulle med anvisande av medel för

ändamålet anstå till dess produktionsutvecklingen blivit känd. Emellertid

förutsattes, att bidragen skulle utgå redan för mjölk, som invägdes från

och med den 1 september 1947, och att man till en början skulle räkna

med nyssnämnda belopp om 1,5 öre per kilogram i allmänt missväxtbidrag

och 25 000 000 kronor i differentierat bidrag. Justering av bidragen beräknades

sedan kunna ske mer eller mindre automatiskt med ledning av produktionsutvecklingen

efter den 1 september 1947.

Vad angår arealbidragen skulle dessa jämlikt uppgörelsen utbetalas snarast

möjligt efter den 1 mars 1948. Icke heller för detta ändamål anvisades

emellertid något anslag utan skulle denna fråga återupptagas, då arealinventering

ägt rum och kostnaderna för bidragen sålunda kunde närmare

beräknas.

I skrivelse den 16 december 1947 har statens livsmedelskommission, med

överlämnande av en promemoria i ämnet, hemställt om dels godkännande

av vissa i skrivelsen framlagda förslag rörande differentierade missväxtbidrag

för mjölk under regleringsåret 1947/48, dels ock anvisande å tilläggsstat

för budgetåret 1947/48 av ett reservationsanslag å 102 000 000 kronor

till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Av nämnda belopp ha

avsetts 3 000 000 kronor för statssubvention till priserna på slaktdjursprodukter,

80 000 000 kronor för missväxtbidrag för mjölk samt 19 000 000

kronor för arealbidrag.

I fråga om inkomstförbättringen på slaktdjursprodukter har livsmedelskommissionen

uttalat, att kommissionen icke tagit slutlig ståndpunkt till i

vilken utsträckning statsmedel vore behövliga för att åstadkomma inkomstförbättringen,

men att kommissionen hade för avsikt att längre fram, under

hänsynstagande till produktionsutvecklingen under de närmaste månaderna,

återkomma till frågan om den slutliga utformningen av ifrågavarande

inkomstförbättring. Kommissionen ville emellertid i detta sammanhang

framhålla, att medelsanvisningen för statssubvention till priserna

på slaktdj ursprodukter, såvitt nu kunde bedömas, syntes kunna begränsas

till 3 000 000 kronor. I överensstämmelse härmed har kommissionen

föreslagit, att ett belopp av denna storlek anvisades å tilläggsstat för

innevarande budgetår under reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område.

Rörande medelsbehovet för missväxtbidrag för mjölk har livsmedelskommissionen

anfört följande.

Enligt vad kommissionen inhämtat från Svenska mejeriernas riksförening

u. ]). a. har mejeriinvägningen av mjölk under tiden september—oktober

1947 utgjort 517 200 000 kilogram. I anslutning härtill har kommissionen,

som för november månad haft tillgång till invägningssiffrorna endast

beträffande ett mindre antal mejerier, i samråd med riksföreningen

4 Rihnntj till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 2.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

uppskattat mejeriinvägningen under tiden november 1947—april 1948 till

omkring 1 423 000 000 kilogram. Den på detta sätt beräknade invägningen

för hela tiden september 1947—april 1948, sammanlagt 1 940 000 000 kilogram,

understiger sålunda den i jordbrukskalkylen för samma tid upptagna

kvantiteten, 1 960 000 000 kilogram, med 20 000 000 kilogram. Värdet

av underskottet utgör, beräknat efter det i kalkylen angivna producentpriset

för produktmjölk (19,02 öre per kilogram), i runt tal 3 800 000 kronor.

Ett belopp av nyssnämnda storlek bör därför, enligt grunderna för

beräkningen av anslaget till missväxtbidrag, läggas till den i anslaget ingående,

preliminärt till 25 000 000 kronor beräknade delposten till särskilda

differentieringsbidrag. Denna delpost bör i överensstämmelse härmed upptagas

till 28 800 000 kronor.

De nu verkställda beräkningarna utvisa sålunda ett anslagsbehov till

missväxtbidrag av tillhopa 78 800 000 kronor. Med hänsyn till osäkerheten

i uppskattningen av mejeriinvägningen synes dock anslaget böra avrundas

uppåt till 80 000 000 kronor, varav 50 000 000 kronor till det allmänna bidraget

och 30 000 000 kronor till differentieringsbidraget. De erforderliga

medlen torde böra under reservationsanslaget för prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Slutligen har livsmedelskommissionen angående medelsbehovet för arealbidrag

yttrat följande.

Sedan i oktober 1947 inventering verkställts av vissa åkerarealer har

bearbetningen av det inkomna materialet nu i huvudsak slutförts. Resultatet

av bearbetningen utvisar, att i hela riket utom de fyra nordligaste

länen under hösten 1947 besåtts med vete 201 827 hektar och med råg

164 929 hektar. De på dessa arealer belöpande arealbidragen utgöra sålunda

tillhopa (60 X 201 827 + 40 X 164 929 =) 18 706 780 kronor. Efter

upprundning med hänsyn till i bearbetningen icke redovisade arealer i de

fyra nordligaste länen och till de ofullständigheter, som i övrigt kunna vidlåda

det föreliggande inventeringsmaterialet, torde det totala anslagsbehovet

till arealbidrag på grundval av inventeringen kunna angivas till

19 000 000 kronor. Medel för ändamålet torde böra anvisas å tilläggsstat

för innevarande budgetår under reservationsanslaget till prisreglerande åtgärder

på jordbrukets område.

Föredraganden. Jag torde få erinra, att Kungl. Maj :t den 19 december

1947 fattat beslut i anledning av livsmedelskommissionens förevarande

framställning såvitt angår de av kommissionen framlagda förslagen rörande

differentierade missväxtbidrag. Beslutet innebar, att Kungl. Maj :t godkände

vad kommissionen föreslagit i fråga om detta bidrags fördelning och

den närmare utformningen av bestämmelserna i samband därmed. Vidare

innebar beslutet, att Kungl. Maj :t medgav kommissionen att i visst fall för

utbetalande av differentierade missväxtbidrag få disponera medel, som till

följd av den hösten 1947 vidtagna sänkningen av den s. k. arealgränsen beräknats

komma att inbesparas å den för producentbidrag avsedda delposten

å 52 000 000 kronor av prisregleringsanslaget. Nämnda besparing, som enligt

kommissionens skrivelse skulle komma att uppgå till 3 000 000 kronor,

skulle jämlikt vad i propositionen nr 280/1947 förutsattes få disponeras i

första hand för utbetalande av andra mjölkbidrag än producentbidrag inom

i huvudsak områden med mindre gynnsamma produktionsbetingelser,

eller på annat av Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. föreslaget sätt.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

51

Vad härefter angår livsmedelskommissionens anslagsäskanden ansluta sig

dessa till den uppgörelse, som i augusti 1947 träffades med vederbörande

jordbruksorganisationer om kompensation till jordbruket för det i augustikalkylen

framräknade inkomstunderskottet. Då kommissionens medelsberäkningar

torde böra godtagas, tillstyrker jag, att för ändamålet anvisas

det av kommissionen föreslagna beloppet eller 102 000 000 kronor. Beloppet

torde böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår

i form av ett reservationsanslag och uppföras under anslagsrubriken Prisreglerande

åtgärder på jordbrukets område. Det torde få ankomma å Kungl.

Maj :t att i sinom tid meddela de närmare föreskrifter rörande anslagets

disposition, som må finnas erforderliga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område å

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av ............ kronor 102 000 000.

[4.] 53 a. Tillskott till clearingkassan för konstgödselmedel, reservationsanslag.

Enligt Kungl. Maj :ts beslut den 27 september 1940 har inom statens

livsmedelskommission inrättats en särskild clearingkassa för reglering

enligt Kungl. Maj :ts bestämmande av marknadspriserna inom landet å förnödenheter

för jordbrukets behov. Clearingen är i huvudsak anordnad på

följande sätt. Efter bemyndigande av Kungl. Maj :t har livsmedelskommissionen

med foderintressenter och de större företagen inom konstgödselbranschen

ingått särskilda avtal om reglering av marknadspriserna å kraftfoder

och konstgödsel. Dessa avtal innebära i huvudsak, att kommissionen

för varje med regleringen avsedd vara äger fastställa dels det utförsälj

ningspris, som företagen skola tillämpa för varan, dels ock de enskilda

företagens tillverknings- eller anskaffningskostnader för varan. I tillverknings-

eller anskaffningskostnaden inbegripes även skälig handelsvinst.

Därest beträffande viss vara tillverknings- eller anskaffningskostnaderna

understiga det av kommissionen fastställda utförsäljningspriset, skall företaget

vara skyldigt att för den kvantitet av varan, som försäljes, inleverera

skillnaden till kommissionen. I motsatt fall skall företaget vara berättigat

att av kommissionen erhålla ersättning för skillnaden. Såsom kapitaltillskott

till clearingkassan för konstgödselmedel ha i olika sammanhang anvisats

tillhopa 11 200 000 kronor.

För innevarande budgetår ha några medel för ändamålet icke anvisats.

Vid anmälan av propositionen nr 280/1947 angående åtgärder i prisreglerande

syfte på jordbrukets område uttalade jag, att, därest ett tillskott till

clearingkassan skulle befinnas erforderligt, medel för ändamålet syntes få

disponeras ur det anslag till diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen,

som kunde komma att anvisas för innevarande budgetår. Vad

iag sålunda anförde föranledde ingen erinran från riksdagens sida (r. skr.

nr 470).

opaginerad Kontrollera mot PDF

■>- Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I skrivelse den 16 december 1947 har statens livsmedelskommission hemställt

om anvisande av ett belopp av 3 000 000 kronor till förstärkning av

kommissionens clearingkassa för konstgödselmedel. Kommissionen har därvid

anfört i huvudsak följande.

Genom två särskilda avtal dels mellan statens livsmedelskommission och

Stockholms superfosfatfabriks AB av den 27 december 1940 och dels mellan

statens reservförrådsnämnd och Stockholms superfosfatfabriks AB av

den 11 juli 1942 har bolagets tillverkning av konstgödselmedel varit reglerad

bland annat i prishänseende. Sålunda har livsmedelskommissionen efter

samråd med priskontrollnämnden fastställt normalpriser på bolagets konstgödselprodukter

vid försäljning till jordbrukare. Vidare ha bolagets fabrikspriser

på olika slag av konstgödselmedel varit underkastade prisutjämning

via kommissionens clearingkassa för konstgödselmedel.

Under sommaren 1942 meddelade bolaget, att det på grund av förefintliga

inskränkningar i de ordinarie leveranserna av elektrisk kraft tvingades

att i stor omfattning för tillverkning av lj ungasalpeter använda reservkraft

och att tillverkningskostnaderna för denna vara därigenom väsentligt höjdes.

Med anledning härav träffades mellan livsmedelskommissionen, reservförrådsnämnden

och bolaget den överenskommelsen att merkostnaden för

bolagets användning av reservkraft, vilken beräknades till omkring 0,90 kronor

per deciton, utslaget på bolagets hela årsproduktion av kalkkväve och

lj ungasalpeter, skulle av vattenfallsstyrelsen debiteras reservförrådsnämnden,

som i sin tur skulle erhålla gottgörelse från livsmedelskommissionens

clearingkassa. Denna preliminära överenskommelse godkändes av Kungl.

Maj :t, som i brev den 16 oktober 1942 bemyndigade livsmedelskommissionen

att från clearingkassan för konstgödselmedel till reservförrådsnämnden

utanordna ersättning för kostnaderna för reservkraften. Denna ersättning,

som vid träffandet av överenskommelsen beräknades till omkring 675 000 kronor

per år, har under budgetåren 1942/43—1946/47 utgått med respektive

41 174, 170 196, 41 373, 442 906 och 789 386 kronor.

De beräknade ersättningsbeloppen ha sålunda t. o. m. år 1945/46 varit

betydligt mindre än som från början beräknats. Under året 1946/47 har

förhållandet blivit ett annat. På grund av den ringa tillgången på ordinarie

elkraft har fosfatbolaget varit nödsakat att i stor utsträckning anvanda reservkraft.

Kostnaderna för nämnda år överstiga sålunda de från början beräknade

årskostnaderna.

För år 1947/48 har elkraftförsörjningen ytterligare försämrats. I skrivelse

till Kungl. Maj :t den 1 juli 1947 har livsmedelskommissionen efter

överläggningar med vattenfallsstyrelsen och fosfatbolaget beräknat kostnaderna

för reservkraften under gödselåret 1947/48 till minst 2 000 000 kronor

samt under åberopande härav hemställt, att ett förefintligt hos reservförrådsnämnden

innestående överskott vid tillverkningen och försäljningen

av ljungasalpeter intill den 1 juli 1946, uppgående till 2 591 324 kronor,

finge överföras till kommissionens clearingkassa för att av kommissionen

disponeras för ersättande av den merkostnad, som reser\kraften Aid ti

verkningen av kalkkväve och ljungasalpeter under tiden från och med den

1 juli 1946 beräknades åsamka fosfatbolaget. Genom beslut den o september

1947 förordnade Kungl. Maj it om överförande till clearingkassan av

ovanstående överskottsbelopp för att av kommissionen användas i huvudsak

på föreslaget sätt. . , , , ,

Kostnaderna för reservkraften under manaderna juli—oktober 194/ ha

uppgått till närmare 2 000 000 kronor och motsvara således i runt tal det

belopp, som enligt ovannämnda beräkningar skulle räcka för hela godsel
året.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

53

I brev till livsmedelskommissionen den 11 november 1947 har fosfatbolaget

redogjort för sin användning och tilldelning av elektrisk kraft under rådande

elkraftsransonering. Härav framgår, att av för november månad tilldelade

29 000 kilowatt cirka 19 000 kilowatt skulle användas för tillverkningen

av kvävegödsel. Av dessa 19 000 kilowatt utgjordes 14 000 av reservkraft,

vilken måste inköpas till ett väsentligt högre pris än den ordinarie

kraften. Under det att den ordinarie kraften kostar 1,3 öre per kilowattimme,

beräknas reservkraften kosta omkring 8 öre per kilowattimme. Med utgående

från en reservkraftsåtgång av 14 000 kilowatt, en arbetstid per månad

av 700 timmar och en merkostnad för reservkraften av (8 — 1,3 =) 6,7

öre per kilowattimme beräknar fosfatbolaget merkostnaderna för reservkraften

till (14 000 X 700 X 6,7 =) i runt tal 700 000 kronor per månad.

Under förutsättning att tilldelningen av elkraft även i fortsättningen kan

för fosfatbolaget bliva densamma som för november månad och relationen

mellan reservkraft och ordinarie kraft även blir densamma, skulle för tiden

den 1 november till den 1 maj 1948, d. v. s. för en tid av sex månader, kostnaderna

för reservkraften uppgå till (700 000 X 6 =) 4,2 miljoner kronor.

Då det för landets livsmedelsförsörjning är synnerligen viktigt, att kvävegödsel

kan tillhandahållas jordbruket i största möjliga omfattning, anser

livsmedelskommissionen det nödvändigt, att tillverkningen av kvävegodsel

vid Stockholms superfosfatfabriks AB får fortgå i minst samma utsträckning

som hittills. Eftersom priserna på konstgödsel, bland annat med hänsyn

till den i augusti 1947 träffade prisuppgörelsen med jordbrukets organisationer,

icke nu lämpligen kunna höjas, är en förutsättning för tillverkningens

uppehållande, att bolaget erhåller ersättning från kommissionens

clearingkassa för merkostnaderna för reservkraften på samma sätt som förut,

oaktat desamma i år äro väsentligt större än som från början beräknats.

Även om tillverkningen kan fortgå vid Stockholms superfosfatfabriks

AB:s anläggningar i den omfattning som ovan angivits, möjliggör detta

endast en tillverkning av 3 000 ton kalkkväve och 2 000 ton lj ungasalpeter

per månad, vilket innebär en sammanlagd minskning i produktionen av

nämnda gödselslag i förhållande till normalproduktionen med 2 000 ton per

månad I år måste man även i övrigt räkna med väsentligt mindre tillgångar

än föregående år. Dels blir importen av kalksalpeter från Norge mindre an

i fiol och mindre än som beräknats enligt handelsavtalet beroende pa svårigheter

med den elektriska kraften i Norge, dels blir till synes tillverkningen

av kalkammonsalpeter vid Salpeterverken i Köping mindre an tidigare kalkylerats

och dels voro ingångslagren mindre innevarande godselar an föregående

år.

En undersökning av clearingkassans nuvarande ställning (per den /„

1947) jämte en uppskattning av dels de inkomster och utgifter för äldre

"ödselår, som ännu ej äro slutreglerade, dels kassans inkomster och utgifter

under gödselåret 1947/48 har givit vid handen, att clearingkassans medel

icke äro tillräckliga för att bereda fosfatbolaget ersättning för reservkraft i

den omfattning som ovan angivits.

Med hänsynstagande till de medel, som nu finnas i clearingkassan, och

med beaktande av hittills cj slutreglerade utbetalningar, anser kommissionen

det tillskott, som erfordras, vara omkring 3 000 000 kronor.

Föredraganden. Såsom av den föregående redogörelsen framgår har Stockholms

superfosfatfabriks aktiebolag under rådande ransonering av elektrisk

kraft erhållit en tilldelning av cirka 19 000 kilowatt för månad för tillverkning

av kvävegödsel. Av denna tilldelning utgöras 14 000 kilowatt av reservkraft,

som betingar ett avsevärt högre pris än den ordinarie kraften.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

På grund härav ha bolagets kostnader för tillverkningen av konstgödsel beräknats

öka med icke mindre än 700 000 kronor för månad. Då det i rådande

ekonomiska läge med en starkt begränsad import är av synnerlig

vikt, att jordbrukets behov av konstgödselmedel i största möjliga utsträckning

tillgodoses genom produktion härav inom landet, torde någon begränsning

av bolagets ifrågavarande tillverkning icke böra övervägas. Med hänsyn

till den under hösten 1947 träffade prisuppgörelsen med jordbrukets

organisationer synas å andra sidan bolagets stegrade tillverkningskostnader

icke böra kompenseras genom en förhöjning av priset å konstgödselmedel.

Jag vill därför förorda, att bolaget i likhet med vad tidigare skett erhåller

ersättning från clearingkassan för konstgödselmedel för dess merkostnader

för använd reservkraft. Denna ersättning torde i enlighet med vad livsmedelskommissionen

anfört under innevarande budgetår böra beräknas till

i runt tal 4 200 000 kronor. Då emellertid clearingkassans behållning icke

torde förslå för utbetalande av denna ersättning och medel av den storleksordning,

varom här är fråga, icke heller i övrigt stå till Kungl. Maj :ts

förfogande för ändamålet, synas medel för tillskott till clearingkassan böra

äskas av riksdagen å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. I

enlighet med livsmedelskommissionens förslag synes ett reservationsanslag

av 3 000 000 kronor böra avses för ändamålet. Jag hemställer alltså, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Tillskott till clearingkassan för konstgödselmedel

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett reservationsanslag av .............. kronor 3 000 000.

H. Egnahemsbildning, kolonisation och grundförbättringar m. m.

[5.] 22. Grundförbättringar: Statens avdikningsanslag. Detta anslag är

för innevarande budgetår uppfört med 4 000 000 kronor. Från anslaget må

under budgetåret 1947/48 beviljas statsbidrag å tillhopa högst 5 000 000 kronor.

Av anslaget har Kungl. Maj :t genom riksdagens beslut i varje särskilt

fall medgivits att få disponera vissa belopp för undersökningar rörande

vattenregleringsföretag.

Under vintern 1942/43 inträffade på grund av för högt vattenstånd i

Ringsjön i Malmöhus län svåra översvämningar av de kring nämnda sjö

liggande markerna. Sedan med anledning härav ett antal markägare vid

sjön gjort framställning om sakkunnig utredning rörande erforderliga åtgärder

för undvikande för framtiden av översvämningar vid sjön, föreslog

Kungl. Maj :t i proposition nr 219 till 1943 års riksdag att för bestridande

av kostnader för undersökningar rörande förbättrad vattenavrinning från

Ringsjön skulle från statens avdikningsanslag få tagas i anspråk ett belopp

av högst 30 000 kronor. Propositionen bifölls av riksdagen (r. skr. nr 300).

Genom beslut den 23 juli 1943 uppdrog härefter Kungl. Maj :t åt lantbruksstyrelsen

att med anlitande av erforderlig extra arbetskraft låta verkställa

ifrågavarande undersökningar. Härjämte medgav Kungl. Maj :t, att ett be
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

55

lopp av högst 30 000 kronor från statens avdikningsanslag finge för bestridande

av med uppdraget förbundna kostnader av lantbruksstyrelsen disponeras

i huvudsaklig överensstämmelse med ett av styrelsen framlagt förslag.

Sedermera medgav 1945 års riksdag (prop. nr 105; r. skr. nr 178), att

för fortsatta undersökningar i angivet syfte finge från statens avdikningsanslag

tagas i anspråk ytterligare ett belopp av högst 87 000 kronor. Jämväl

dessa undersökningar uppdrogos åt lantbruksstyrelsen, som för ändamålet

fick disponera 87 000 kronor från förevarande anslag.

I skrivelse den 21 november 1947 har lantbruksstyrelsen hemställt, att

för fortsättande av förenämnda undersökningar från statens avdikningsanslag

ytterligare måtte få tagas i anspråk ett belopp av 118 000 kronor.

Rörande de hittills verkställda undersökningarna har lantbruksstyrelsen

i anslutning till en av lantbruksingenjören i Malmöhus län C. H. Wallér

avgiven redogörelse anfört följande.

Vid utgången av år 1946 voro markerna vid Ringsjön planmätta och avvägda

samt viss sträcka av Rönneå avvägd och sektionerad. Dessutom

var fastighetsutredningen färdig beträffande markerna vid Ringsjön. För

närvarande pågår arbete med avvägning och sektionering av Rönneå samt

planmätning och nivellering av markerna vid densamma på tre olika

platser.

Under vintern och förvåren 1948 skola plankartorna och sektionerna

från 1947 års fältarbeten färdigställas och uppritas och fastighetsförhållandena

utredas på lantmäterikontoren i Malmö och Kristianstad beträffande

undersökta marker vid Rönneå. När undersökningarna åter kunna börja

på våren 1948, beräknas följande fältarbeten återstå:

1) Avvägning och sektionering av Rönneå från Tranarps bro till Skälderviken,

omkring 27 kilometer.

2) Planmätning och avvägning av markerna vid Rönneå från Tranarps

bro till Ängelholms stadsgräns, omkring 18 kilometer.

3) Undersökning och uppmätning av broar för järnvägar, allmänna vägar

och enskilda vägar m. in. utmed hela Rönneå.

4) Avvägning och uppmätning av kraftverk och kvarnar utmed hela

Rönneå.

5) Jordundersökning utmed hela Rönneå för kostnadstorslag.

Det beräknas vidare, att fältarbetena måste fortgå även under åren 1948

och 1949.

Kostnaderna för undersökningarna under år 1948 ha beräknats enligt

följande uppställning.

Arvode till 1 ingenjör å 850 kronor/månad ...... 10 200 kronor

Arvode till 1 ingenjör å 800 kronor/månad ...... 9 600 »

Arvode till 1 ingenjör å 750 kronor/månad ...... 9 000 »

Arvode till 9 hantlangare under 32 veckor ä 84 kronor............

Semesterersättning till 9 hantlangare under 8 månader; 72 dagar å

14 kronor .................................................

Ersättning till observatörer av 11 peglar..................••••••

Resekostnads- och traktamentsersättning till anställda ingenjörsbi
träden,

förslagsvis..........................................

Diverse utgifter, förslagsvis ........................... • • • •

Summa kronor 59 000.

För 1949 beräknas kostnaderna till samma belopp.

28 800

24 192

1 008

1 100

2 000

1 900

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungi. Maj.ts proposition nr 2.

Lantbruksstyrelsen har därefter för egen del uttalat följande.

De lämnade uppgifterna rörande de arbeten, som hittills utförts av utredningen

och som planerats för åren 1948 och 1949, torde giva vid handen

att utredningen blivit av väsentligt större omfattning än vad styrelsen kunnat

räkna med i sin skrivelse den 23 januari 1945. De av styrelsen i nyssnämnda

skrivelse gjorda kostnadsberäkningarna, vilka avsågo tiden intill

utgången av år 1947 och slutade på 87 00() kronor, ha dock visat sig väl

stämma med de faktiska kostnaderna. Vid utgången av innevarande år torde

sålunda de anvisade medlen vara förbrukade.

Även om utredningen i fråga under nu rådande lågvattenstånd icke kan

sägas äga omedelbar aktualitet måste det dock på längre sikt anses önskvärt,

att utredningsarbetet utan dröjsmål fullföljes. Därest så sker, kan styrelsen

även påräkna att få behålla den vid utredningen för närvarande anställda

tekniska personalen, vilket får anses vara till fördel för de fortsatta

undersökningarna.

Styrelsen anser sig förty böra förorda, att nu ifrågavarande undersökningar

fortsättas under åren 1948 och 1949 i enlighet med de i det föregående

angivna riktlinjerna.

Mot de beräknade kostnaderna för de fortsatta undersökningarna, 59 000

kronor för vartdera av åren 1948 och 1949 eller sammanlagt 118 000 kronor,

har lantbruksstyrelsen intet att erinra. Sistnämnda belopp synes, liksom

tidigare till samma ändamål beviljade medel, böra bestridas från statens

avdikningsanslag, men icke inräknas i det belopp, som enligt riksdagens

medgivande för visst år högst må beviljas såsom statsbidrag från anslaget.

För beloppets användning torde böra föreskrivas samma bestämmelser som

nu gälla.

Departementschefen. Såsom av det förut anförda framgår ha de undersökningar

rörande förbättrad vattenavrinning från Ringsjön, vartill medel

anvisats av 1943 och 1945 års riksdagar, kommit att erhålla väsentligt större

omfattning än man tidigare haft anledning räkna med. På grund härav synas

ifrågavarande arbeten icke kunna slutföras före utgången av år 1949. Då

de för ändamålet hittills anvisade medlen, tillhopa 117 000 kronor, numera

äro förbrukade, har hemställts, att ytterligare medel måtte anvisas för undersökningarnas

bedrivande under åren 1948 och 1949. Även om i nu rådande

ekonomiska läge stor begränsning av statsutgifterna måste vidtagas,

synas dock enligt min mening starka skäl tala för att ifrågavarande undersökningsarbeten

med det snaraste fullföljas. Jag vill därför tillstyrka lantbruksstyrelsens

förslag att ytterligare medel anvisas för ändamålet.

De av lantbruksstyrelsen i ärendet verkställda kostnadsberäkningarna ha

icke givit mig anledning till erinran. För ändamålet skulle sålunda erfordras

ett belopp av 118 000 kronor, vilket belopp torde böra anvisas från statens

avdikningsanslag. Härtill synes riksdagens medgivande böra inhämtas.

Beloppet synes icke böra inräknas i det belopp, som enligt riksdagens medgivande

för visst år må beviljas jämlikt gällande bestämmelser för avdikningsanslagets

användning. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att, därest

riksdagen godkänner vad jag nu föreslagit, meddela närmare föreskrifter

rörande ifrågavarande undersökningars bedrivande och övriga därmed

sammanhängande spörsmål. För den händelse undersökningarna leda till ut
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

förande av torrläggningsåtgärder med anlitande av statsbidrag i därför

gängse ordning, böra statens utgifter för undersökningarna avräknas å statsbidraget.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen medgiva

att för verkställande av undersökningar rörande förbättrad

vattenavrinning från Ringsjön i Malmöhus län ma från statens

avdikningsanslag ytterligare tagas i anspråk ett belopp

av högst 118 000 kronor.

N. Diverse.

[6.] 7 a. Bidrag till bestridande av kostnaderna för det sjätte nordiska

veterinärmötet i Stockholm år 1948, reservationsanslag. I skrivelse den 5

februari 1947 har Svenska veterinärläkareföreningen anhållit om ett anslag

av 50 000 kronor såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för det sjätte

nordiska veterinärmötet, vilket vore avsett att hållas i Stockholm under juli

månad 1948. Till stöd för sin hemställan har styrelsen anfört i huvudsak

följ ande.

Sedan år 1902 ha veterinärmöten med deltagare från Sverige, Danmark,

Finland, Island och Norge avhållits i de nordiska länderna. Nämnda år agde

det första mötet rum i Köpenhamn. Sedermera ha nordiska möten varit anordnade

i Stockholm 1921, i Oslo 1928, i Helsingfors 1933 och i Köpenhamn

1939. Vid sistnämnda möte uppdrogs åt Svenska veterinärläkareföreningen

att anordna det sjätte nordiska veterinärmötet i Stockholm under år 1944,

vilket möte emellertid på grund av kriget uppskjutits.

Ifrågavarande möten ha visat sig vara av mycket stor betydelse för samarbetet

på det veterinära området beträffande såväl den veterinärvetenskapliga

forskningen som på denna grundade praktiskt-administrativa åtgärder

för husdjurssjukdomarnas bekämpande inom de nordiska länderna. Det är

därför av vikt, att ett nordiskt veterinärmöte så snart ske kan kommer till

stånd. Efter samråd med övriga nordiska veterinärföreningar har därför

föreningen beslutat ställa sig som inbjudare till ett sjätte nordiskt veterinärmöte

i Stockholm under tre dagar i juli månad år 1948.

Kostnaderna för mötet beräknas uppgå till 87 000 kronor, varav föreningen

räknar med att av egna medel betala omkring 22 000 kronor, varjämte

mötesdeltagarna genom särskild avgift beräknas erlägga cirka 15 000

kronor. Följande kostnadsberäkning har uppgjorts för mötet:

Tryckning och distribution av särtryck och förhandlingar . . kronor 55 000

Tryckning och distribution av förhandsmeddelanden, program

m. .......................................... » 2 000

Sekretariat, mötesbyrå, förhandlingslokaler m. in......... » 12 000

Ersättning till generalsekreteraren ...................... » 3 000

Bidrag till resor och uppehåll för utländska mötesdeltagare » 15 000

Summa kronor 87 000.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Departementschefen. Efter krigsårens isolering har det framstått såsom

en angelägen uppgift att återupptaga det nordiska samarbetet inom olika

områden. Då sålunda ett nordiskt veterinärmöte planerats äga rum i Stockholm

under sommaren 1948 och ifrågavarande möte torde komma att bliva

av stor betydelse för veterinärväsendet i de nordiska länderna, synes det

rimligt att staten bidrager till kostnaderna för mötets anordnande. Jag kan

dock icke förorda ett högre statsbidrag än 40 000 kronor. Detta belopp

torde böra anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår

i form av ett särskilt reservationsanslag, benämnt Bidrag till bestridande

av kostnaderna för det sjätte nordiska veterinärmötet i Stockholm år

1948. Därest riksdagen bifaller vad jag sålunda förordat, torde det få

ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa de villkor, under vilka bidraget

må åtnjutas. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till bestridande av kostnaderna för det sjätte

nordiska veterinärmötet i Stockholm år 1948 å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av .......................... kronor 40 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

G. Luzell.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

59

Bilaga 9.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Gjöres, anmäler under handelsdepartementets

handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt anför därvid

följande.

B. Kommerskollegium med underlydande myndigheter

och kårer.

[1.] Kommerskollegium: Avlöningar. Under hänvisning till vad jag anfört

i årets statsverksproposition, bilaga 12, under punkten 4 hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att medgiva att den i avlöningsstaten för kommerskollegium

uppförda anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal må under budgetåret 1947/48 överskridas

med högst 48 300 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

G. Lindenbaum.

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

61

Bilaga 10.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Sträng, och statsrådet

Ericsson anmäla härefter under elfte huvudtiteln hörande ärenden

angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1947/48 samt anföra därvid, den sistnämnde under punkt 1, och departementschefen

under punkt 2 följande.

C. Statlig lagerhållning.

[1.] 3. Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för flytande

bränslen, reservationsanslag. I skrivelse den 24 oktober 1946 har överbefälhavaren

gjort framställning avseende statsbidrag till uppförande av

bombsäkra cisternanläggningar för flytande drivmedel. Till en början betonar

överbefälhavaren den stora betydelse, som en fullgod drivmedelsförsörjning

under krig har såväl för ett framgångsrikt genomförande av operationer

som för upprätthållande av samhällslivet, samt nödvändigheten

av att undersöka och tillvarataga alla till buds stående möjligheter för att

få landet bättre rustat i förevarande hänseende. Enligt skrivelsen måste

beredskapsåtgärderna inriktas på lagring och i första hand bombsäker

sådan.

Efter att ha lämnat vissa närmare uppgifter om de nuvarande lagringsmöjligheterna

och om det önskvärda beredskapslagrets storlek anför överbefälhavaren

vidare.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

Efter krigsutbrottet 1939 har enskild nybyggnad av cisternanläggningar

förekommit i mycket obetydlig omfattning. Emellertid torde oljebolagen

till följd av den ständigt ökande omsättningen av flytande bränslen, i första

rummet brännoljor, nödgas att inom de närmaste åren utöka sin lagringskapacitet.

Även oljeraffinaderier, rederier och andra enskilda förbrukare

samt vissa statliga myndigheter komma sannolikt att uppföra nya tankanläggningar.

Inom bränslekommissionen pågår ävenledes med anledning av

de ökade kraven på lagringsutrymmen en utredning angående de åtgärder,

som kunna vidtagas för att utöka landets möjligheter till lagring i första

hand av eldningsolja. I anslutning härtill anser jag mig böra framlägga

vissa förslag av särskild betydelse för försvarsberedskapen.

Det kan ur beredskapssynpunkt icke vara välbetänkt att täcka det ökade

behovet av lagringsutrymmen genom en fortsatt utbyggnad av landets

redan förut stora bestånd av ovanjordscisterner. Tvärtom böra åtgärder

vidtagas i syfte att i största möjliga utsträckning fylla detta behov genom

uppförande av bombsäkra anläggningar.

Härvid bör en lösning eftersträvas, varigenom de kommersiella intressena

kunna förenas med beredskapskraven. Detta synes bäst kunna möjliggöras

genom att bevilja vederbörande lagerhållare statsbidrag vid uppförandet av

bombsäkra cisterner motsvarande merkostnaden i förhållande till oskyddade

sådana. Kostnaden för utsprängning av vanlig typ uppgår normalt till 45 å

50 kronor per nr användbart lagringsutrymme. För en anläggning på

exempelvis 10 000 m3 skulle merkostnaden alltså bli högst 500 000 kronor.

Statsbidraget torde emellertid kunna sättas lägre, då hänsyn måste tagas

jämväl till de ekonomiska fördelar, som lagring i bombsäkra cisterner medföra

för ägaren i form av mindre »svinn», minskad brandfara m. m. Kostnaderna

bli sålunda icke av den storleksordning, att de kunna betraktas såsom

ett hinder för här ifrågasatta åtgärder.

Alla tankanläggningar, som komma att uppföras för civila ändamål, kunna

givetvis icke utföras såsom bombsäkra lager. Bristande tillgång på lämpligt

berg torde ofta lägga hinder i vägen härför. Ej heller kan det anses vara

lönande att förlägga mindre cisternanläggningar av en kapacitet understigande

t. ex. 1 000 m3 i bergrum. I många fall torde dock större anläggningar

kunna byggas bombsäkert på sådana platser att jämväl kommersiella krav

i fråga om läget bli tillgodosedda.

Överbefälhavaren hemställer härefter, att sådana åtgärder måtte vidtagas,

att samtliga planerade cisternanläggningar av större kapacitet än

1 000 m3 komme att utföras såsom bombsäkra förråd, då så utan olägenhet

kunde ske, samt att ersättning av statsmedel måtte utgå vid uppförandet av

dylika anläggningar för den merkostnad, som därigenom åsamkades vederbörande.

Över överbefälhavarens framställning har yttrande avgivits av statens

bränslekommission, som framhåller, att det ur de synpunkter kommissionen

hade att företräda måste anses fördelaktigt, om blivande lagercisterner förlädes

under jord. I första hand borde så bliva förhållandet med cisterner,

avsedda för bensin och andra lättare produkter, såsom fotogen och eventuellt

motorbrännolja, eftersom en lagring under jord minskade svinnet och

därigenom kunde bära ökad kostnad. För bensin kunde det egentliga lagringssvinnet

vid lagring över jord beräknas till ungefär en procent för år,

medan motsvarande tal vid lagring under jord kunde beräknas till en promille.

Dessutom torde försäkringskostnader för oljor, förvarade under jord,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

m

bliva icke obetydligt lägre än vid lagring av sådan vara över jord. Huruvida

det borde föreskrivas, att samtliga cisterner av större kapacitet än 1 000 ma

skulle utföras såsom bombsäkra, därtill vore kommissionen icke beredd att

taga ställning. Det syntes emellertid rimligt, att statsbidrag utginge för den

merkostnad eller skador, som för en enskild lagerhållare kunde uppkomma

genom lagerutrymmenas placering under jord, varvid hänsyn borde tagas

till de fördelar, som en dylik lagring medförde för lagerhållaren. Som villkor

för erhållande av statsbidrag borde föreskrivas, att lagerhållningen i de subventionerade

cisternerna icke finge understiga 55 procent av volymen.

Ärendet har sedermera remitterats till riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap,

som den 10 mars 1947 avgivit utlåtande i ärendet. Riksnämnden

framhåller här till en början, att det framstode som en av riksnämndens

mera angelägna uppgifter att överväga, vilka åtgärder som borde

och kunde vidtagas för att stärka landets beredskap beträffande flytande

bränsle, och att hållandet av ett reservlager av icke alltför ringa omfattning

utgjorde en av dessa åtgärder. De av överbefälhavaren åberopade beräkningarna

av storleken av det erforderliga reservlagret tarvade översyn, men med

all säkerhet hade man icke att räkna med någon minskning av det uppgivna

behovet:

Riksnämnden framhåller vidare, att reservlagret sammansättes dels av

den kvantitet, som under viss tid erfordrades för krigsmaktens behov i händelse

av krig, dels av den kvantitet, som i händelse av avspärrning erfordrades

för att säkerställa behoven under övergången till inhemska bränslen

ävensom de behov, som icke kunde tillgodoses med dylika bränslen. Dessa

kvantiteter borde principiellt hållas åtskilda. Krigsreserven borde till större

delen förvaras i bombsäkra lagringsutrymmen på ur militär synpunkt godtagbara

platser. En väsentlig utbyggnad av de bombsäkra utrymmena borde

ske genom statens försorg. Härför erfordrades en fullständig plan för landets

förseende med bombsäkra lagringsutrymmen, och riksnämnden ämnade snarast

söka få till stånd en dylik plan. Emellertid kunde man räkna med att

enskilda förbrukare och distributörer under det närmaste året konime att

som ett led i sin rörelse bygga cisterner för lagring av mineraloljor. Det syntes

angeläget, att dessa cisterner bleve bombsäkra, även om de icke vore belägna

på de ur militär synpunkt mest lämpliga platserna. Det kunde emellertid

icke förväntas att enskilda byggde bombsäkra cisterner, om icke staten

trädde in och lämnade ekonomiskt bidrag till täckande av merkostnaderna.

Riksnämnden åberopar härefter en inom statens reservförrådsnänmd

upprättad promemoria rörande kostnaderna för olika slags cisternanläggningar

jämte ett tillägg till samma promemoria. Här diskuteras till en början

olika typer av bombsäkra cisterner, varvid man i promemorian förordat

en plåt-betongcistern, bestående av en i ett vertikalt cirkulär-cylindriskt

bergrum inmonterad plåtcistern, som mot bergväggarna kringgjutits med

betong. För en cistern av denna typ om 5 000 m3 beräknas anläggningskostnaderna

till 100 kronor för in3 cisternvolym, vilket pris dock, därest tre

dylika cisterner uppföras inom samma anläggning, beräknas kunna nedgå

till 85 kronor för m3 cisternvolym. Motsvarande siffror för cisterner ovan

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

jord av samma storlek beräknas till 58 respektive 55 kronor för in3 cisternvolym

i vad angår cisterner för bensin samt till 42 respektive 41 kronor i

vad angår cisterner för icke eldfarlig olja. I promemorian lämnas vidare

uppgifter om de årliga kostnaderna per in3 cisternvolym för bombsäkra

cisterner av angiven storlek, beräknade för cisterner såväl för bensin som

för icke eldfarliga oljor. Med stöd av dessa uppgifter erhållas — om man

utgår från en 25-årig amorteringstid och 4 procent ränta på ränta —

följande nuvärden å årskostnaderna, nämligen för bensincisterner 23 kronor

75 öre respektive It kronor 25 öre samt för cisterner för icke eldfarliga

oljor 59 kronor 99 öre respektive 45 kronor 62 öre, allt per m3 cisternvolym.

I promemorian framhålles, att dessa nuvärden skulle representera storleken

av det statliga bidrag, räknat per m3 cisternvolym, som eventuellt borde utgå

till en lagerhållare av flytande drivmedel för att hans lagringskostnader under

antagna förutsättningar ej skulle ökas, om han uppförde bombsäkra

cisterner i stället för vanliga cisterner ovan jord. Det betonas emellertid, att

förutsättningarna — såsom anläggningskostnader, markkostnader etc. —

kunde vara mycket olika beroende på anläggningarnas läge, storlek och

typ, varför man icke kunde fastställa ett konstant statligt bidrag per in3

cisternvolym, utan dess storlek borde prövas för varje särskilt fall: I promemorian

anges slutligen, att lagring av icke eldfarliga oljor, såsom eldningsoljor,

borde kunna ske i bergrum under grundvattensnivån utan plåt

som tätningsmedel, om lämplig anläggningsplats valdes. Anläggningskostnaderna

torde därvid icke komma att överstiga de för vanliga cisterner ovan

jord, och underhållskostnaderna bleve även mycket låga.

Riksnämnden anför i anslutning till promemorian.

Det synes icke böra ifrågakomma att lämna statsbidrag av en sådan storleksordning

som det i promemorian för bombsäkra cisterner för icke eldfarliga

oljor angivna eller 60 kronor för kubikmeter, enär det då synes vara

att föredraga, att staten själv bygger anläggningar. Det kan emellertid antagas,

att merkostnaderna, även när det är fråga om cisterner för mörka

oljor, ofta bliva avsevärt lägre. Särskilt gäller detta för större anläggningar.

Att i förväg ange någon viss gräns för bidragets storlek torde icke lämpligen

böra ske. Räknar man med att bidrag utgår med i medeltal omkring 25

kronor för in3, skulle för ett belopp av en miljon kronor erhållas tillhopa

40 000 in3 cisternutrymme. En dylik ökning av det bombsäkra lagringsutrymmet

täcker visserligen endast en ringa del av den förefintliga bristen,

men skulle ur beredskapssynpunkt otvivelaktigt vara av stort värde. Riksnämnden

tillstyrker därför, att statsbidrag lämnas vid byggandet av bombsäkra

lagringsutrymmen. Eidragen böra bestämmas av Kungl. Maj :t.

Riksnämndens framställning utmynnar i en hemställan, att Kungl. Maj :t

måtte hos riksdagen äska ett anslag för budgetåret 1947/48 av förslagsvis

1 000 000 kronor att användas för utlämnande av statsbidrag vid byggande

av bombsäkra oljecisterner i enlighet med de grunder, som sålunda förordats.

Föredraganden. Den under de senaste åren starkt ökade förbrukningen av

flytande bränslen inom landet har föranlett de svenska oljebolagen att pla
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

65

nera en avsevärd utbyggnad av lagringsutrymmena för sådana bränslen.

Denna utbyggnad kommer givetvis att ske endast under hänsynstagande till

rent kommersiella synpunkter. Det är emellertid angeläget, att, om en utbyggnad

nu ändock skall ske, nödig hänsyn tages även till de av myndigheterna

angivna beredskapssynpunkterna d. v. s. lagringsutrymmena böra

utföras bombsäkert.

Bombsäkra lagringsutrymmen komma i flertalet fall, såsom av den verkställda

utredningen framgår, att bliva avsevärt dyrare än ovanjordsanläggningar

både i avseende å anläggning och drift. Man torde därför icke kunna

räkna med att bombsäkra lagringsutrymmen i någon större utsträckning

komma att utföras av de enskilda företagen. Tillgodoseende av detta syfte

synes i viss mån kunna ske, om det av riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap

förordade systemet med statliga bidrag till täckande av

kostnaderna för dylika anläggningar blir genomfört. Jag är därför beredd

förorda detsamma och att medel anvisas för att bereda möjligheter till sådana

bidrag. Med hänsyn till angelägenheten av att sådana bidragsmöjligheter

stå till buds inom relativt kort tid, synas medlen böra anvisas å tillläggsstat

till riksstaten för innevarande budgetår.

Såsom riksnämnden anfört synas några allmänna regler för bidragsgivningen

icke kunna uppställas. De olika bidragsfrågorna måste prövas från

fall till fall. Med hänsyn härtill torde i enlighet med riksnämndens förslag

prövning av ansökningar om bidrag böra ankomma på Kungl. Maj :t. Mot

storleken av det föreslagna beloppet, 1 000 000 kronor, har jag intet att

erinra. Det anslag, som anvisas för ändamålet, synes böra ha reservationsanslags

karaktär.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar

för flgtande bränslen å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag

av........................ kronor 1 000 000.

D. Diverse.

[2.] 4 a. Ersättning till ångfartygsaktiebolaget Tirfing för inköp av ett

s. k. libertyfartyg. I en den 28 januari 1946 dagtecknad promemoria har

advokaten S. Wetter i Göteborg på ångfartygsaktiebolaget Tirfings vägnar

anfört bland annat följande. Bolagets sammanlagda tonnage komme att under

år 1946 uppgå till 84 680 ton tramptonnage och 61 501 ton linjetonnage.

Linjefartygen disponerades av Svenska Orient Linien och vore speciellt

byggda för trafik på Levanten ävensom för trafik mellan Sydamerika och

Medelhavet. Linjetrafiken på Levanten vore av mycket komplicerad natur

och måste om möjligt upprätthållas med minst 3 lägenheter i månaden.

Emellertid hade linjefartygen på grund av Sveriges behov av kol och spann
5

Bihanq till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 2.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

mål enligt myndigheternas föreskrifter i viss utsträckning bortryckts ur

linjetrafiken och insatts i trampfart för transport av dylika varor, detta

trots det stora tramptonnage, som bolaget kunde ställa till förfogande. Härigenom

hade svåra rubbningar åstadkommits i linjens ordinarie trafik. Bolaget

hade därför undersökt möjligheterna att genom inköp av ett libertyfartyg

öka rederiets insats i den för Sverige behövliga koltrafiken för att

därigenom möjliggöra en större frihet för Svenska Orient Linien att kunna

använda sina fartyg i linjetrafiken. Emellertid ställde man sig inom rederikretsar

mycket betänksam mot att inköpa dylika fartyg. Man finge nämligen

säkert räkna med en betydligt ökad driftkostnad i förhållande till vanliga

transportfartyg, och bolaget torde bli nödsakat att, så snart nu överhängande

trampbehov blivit tillgodosett, avyttra fartyget, varvid en förlust torde vara

oundviklig. Emellertid vore bolaget villigt inköpa sådant fartyg, om bolaget

finge under år 1946 till avskrivning å värdet av det inköpta fartyget disponera

en i bolagets böcker upptagen investeringsfond å 850 000 kronor, vilken

uppkommit genom avsättningar till konjunkturinvesteringsfond år 1938

och år 1940. Vid fondens uppläggande hade man måhända närmast tänkt

på att vid framtida behov få möjlighet att motverka arbetslöshet på varven,

men genom inköp av detta fartyg ökades möjligheterna till transport av kol

och därigenom motverkades arbetslöshet vid industrien.

Över promemorian ha yttranden avgivits av kommerskollegium och fullmäktige

i riksbanken. Kommerskollegium har tillstyrkt förslaget under

framhållande av betydelsen ur sjöfartspolitisk synpunkt av att de svenska

linjerederierna snarast möjligt kunde återupptaga sin verksamhet. Kollegium

finner det föreslagna arrangemanget värt allt stöd som möjligen

kunde givas och anser fullt befogat att betrakta inköp av fartyg av ifrågavarande

slag och för angivet ändamål såsom en under föreliggande förhållanden

önskvärd åtgärd med konjunktur ut jämnande syfte, vilken kunde

beräknas i viss mån motverka förhanden varande osäkerhetsmoment på

arbetsmarknaden.

Fullmäktige i riksbanken däremot ha ansett en användning av konjunkturinvesteringsfond

på sätt föreslagits för ändamål av mera indirekt konjunkturutjämnande

verkan icke förenlig med det syfte, som låge till grund

för förordningen den 17 juni 1938 (nr 384) angående rätt för svenska aktiebolag

och svensk ekonomisk förening att vid taxering till kommunal inkomstskatt

samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för

avsättning till investeringsfond. Om inköpet av fartyget förutsatte, att ekonomiskt

stöd i någon form lämnades bolaget och detta ansåges motiverat

med hänsyn till angelägenheten av att köpet komine till stånd, borde enligt

fullmäktiges mening konjunkturinvesteringsfonden icke anlitas för ändamålet

utan att frågan härom underställes riksdagens prövning. I första

hand syntes dock andra möjligheter att understödja inköpet böra undersökas.

Departementschefen. Med hänsyn till angelägenheten att efter krigets

slut förbättra den ansträngda bränslesituationen vidtogos från myndighe
-

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

67

ternas sida utomordentliga åtgärder, bland annat, för att öka tillgången på

stenkol och koks. Bland de marknader, som stodo till buds för inköp, utgjorde

den amerikanska en av de mest betydande. Tillgången på för koltransporter

lämpligt tonnage var emellertid relativt begränsad, varför trafikkommissionen

i samråd med bränslekommissionen såg sig nödsakad

tvångsvis föranstalta om att tonnage, avsett för linjetrafik, ställdes till förfogande

för koltransporter från Amerikas förenta stater. I detta läge väcktes

tanken på att lätta linjetrafikens besvärligheter genom att ersätta det

i koltransporterna insatta linjetonnaget med från Amerikas förenta stater

inköpt överskottstonnage, s. k. libertyfartyg.

Sedan ångfartygsaktiebolaget Tirfing upptagit frågan om anskaffande

av ett sådant fartyg och det med hänsyn till det allmänna intresse som

var förknippat med anskaffandet av detta fartyg ställts i utsikt, att bolaget

på ett eller annat sätt genom statsmakternas försorg skulle bli kompenserat

intill ett belopp av 350 000 kronor för denna anskaffning, har,

såsom av det förut anförda framgår, olika förslag till denna kompensation

varit under övervägande. Det av bolaget framlagda förslaget om att

få taga i anspråk en konjunkturinvesteringsfond å 850 000 kronor har emellertid

med hänsyn till gällande bestämmelser om dylika fonder icke befunnits

genomförbart. Ej heller synes det av principiella skäl lämpligt att

medgiva kompensation i form av skattelättnad. Ersättningen synes därför

böra utgå genom att ett belopp av 350 000 kronor utbetalas till bolaget.

För ändamålet torde ett anslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1947/48 böra anvisas.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ersättning till ångfartygsaktiebolaget Tirfing för

inköp av ett s. k. libertyfartyg å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1947/48 anvisa ett anslag

av .................................... kronor 350 000.

Vad föredragandena sålunda, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans

Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl D. Ossmark.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 2.

69

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Justitiedepartementet.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet

inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, anmäler härefter

under justitiedepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48

samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

E. Domänverket.

1 a. Ekonomibyggnad vid vårdanstalten å Hall. Till ekonomibyggnader vid

ungdomsanstalten å Skenäs och vårdanstalten å Hall anvisade 1945 års

riksdag ett investeringsanslag av 75 000 kronor å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1944/45 (r. skr. 436/1945; prop. 308/1945, bil. 11, punkt 1;

jfr r. skr. 456/1944 o. prop. 281/1944, bil. 9, punkt 1). Av anslaget hade

60 500 kronor beräknats för ombyggnad av ett ekonomihus vid Hallanstalten.

I skrivelser den 24 maj och den 19 november 1947 har fångvårdsstgrelsen

anmält, att kostnaderna för nämnda ombyggnad uppgått till högre belopp

än beräknat. Orsakerna härtill vore att finna, förutom i den allmänna prisstegringen,

i följande särskilda omständigheter.

Den gamla byggnaden var till större delen uppförd utan särskilda grundmurar.

Vid frost gick kälen under grunden på huset, vilket förorsakade

förskjutningar i byggnaden. Sådana hade visserligen iakttagits, men felet

sträckte sig längre än man kunnat tänka sig. Stora partier av murarna måste

därför rivas för att nyuppföras på nygjutna grundmurar. Någon dränering

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

fanns icke kring byggnaden utan sådan måste utföras utanför såväl gamla

som nya grundpartier. Teglet i de gamla murarna visade sig vara mer förvittrat

än beräknat och måste därför ersättas med nytt. Under arbetets

gång gjorde byggnadsstyrelsen anmärkning mot att kondensvattnet från

den i ekonomibyggnaden befintliga ångkokgrytan leddes till en brunn med

avlopp i marken, varför en kondensvattenpump med ledningar måste installeras

för att leda vattnet till anstaltens panncentral.

Merkostnaderna ha uppgått till sammanlagt 9 225 kronor 83 öre, vilket

belopp styrelsen hemställt att få bestrida av jordbruksdriftens avkastning.

I infordrat utlåtande över fångvårdsstyrelsens framställning har statskontoret

anfört, att frågan om förstärkning av ifrågavarande byggnadsanslag

enligt ämbetsverkets mening borde underställas riksdagens prövning. Den

omständigheten, att ombyggnadskostnaderna av skäl, som anförts i framställningen,

blivit högre än vad som beräknats, kunde nämligen icke motivera

att en del av dessa kostnader skulle utgå av jordbruksdriftens avkastning.

Departementschefen. Såsom statskontoret förordat torde särskilda medel

böra äskas för täckande av ifrågavarande merkostnader. Erforderligt belopp

bör anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ekonomibyggnad vid vårdanstalten å Hall å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett

investeringsanslag av .................... kronor 9 300.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Lars Nordvall.

s. 71 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

71

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Utrikesdepartementet.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsårenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 19A8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementet

hörande ärende angående kapitalinvestering å tilläggsstat II för budgetåret

1947/48 samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 7 a. Iståndsättande av beskickningsfastigheten i London. Denna fastighet

blev under kriget icke direkt bombskadad, men genom träffar på närliggande

fastigheter blevo fastighetens fönster vid flera tillfällen utblåsta,

varjämte sprickor och andra skador uppstodo. Vid en företagen besiktning

har konstaterats, att en genomgående reparation och renovering av fastigheten,

innefattande bl. a. fullständig inre ommålning, är ofrånkomligen av

behovet påkallad. Då så gott som samtliga fönsterramar på grund av de upprepade

utblåsningarna blivit alltför bristfälliga för att kunna tillfredsställande

repareras samt då dessutom den ytterst gammalmodiga fönsterkonstruktionen

icke motsvarat elementära krav på täthet och värmeisolering, har

det ansetts vara ur olika synpunkter lämpligast att förse fastigheten med i

Sverige tillverkade fönster av modern konstruktion. Därigenom torde framdeles

högst avsevärda kostnader för fastighetens uppvärmning kunna sparas.

I fastigheten ha hittills samtliga köks- och serveringsrum ävensom ett antal

personalrum varit förlagda till källarvåningen. Hela denna avdelning har

varit synnerligen opraktisk och gammalmodig samt krävt en mycket stor

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungi. Maj.ts proposition nr 2.

och för beskickningschefen oproportionerligt kostsam tjänstepersonal. Icke

heller ur hälsosynpunkt kunna bostäderna i källarvåningen i sitt nuvarande

skick anses vara tillfredsställande. Under sådana förhållanden har det ansetts

nödvändigt att företaga en modernisering jämväl av källarvåningen

ävensom inrättande av serveringsrum i nivå med den i bottenvåningen belägna

matsalen.

Fastighetens restaurering och modernisering i enlighet med vad här angivits

har tillstyrkts av byggnadsstyrelsen. Kostnaderna därför ha beräknats

uPP§å till 230 000 kronor. Därvid har förutsatts, att förutom fönstren även

annan material skulle på grund av den i Storbritannien rådande materialbristen

anskaffas i Sverige, varjämte i viss mån svensk arbetskraft skulle

tagas i anspråk för reparationsarbetena.

Till nämnda belopp böra läggas ytterligare 20 000 kronor, utgörande kostnaden

för anskaffande och installation av en ny värmeledningspanna, i ersättning

för en äldre försliten sådan, vilken för en tid sedan blivit obrukbar

och ej kan repareras för skäliga kostnader.

För fastighetens iståndsättande erfordras sålunda sammanlagt ett belopp

av 250 000 kronor, och jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Iståndsättande av beskickningsfastigheten i London

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48

anvisa ett investeringsanslag av..........kronor 250 000.

Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

H. Edelstam.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

73

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Försvarsdepartementet.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 1948.

Närvarande :

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, anmäler härefter

under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt

anför därvid följande.

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond.

[1.] 7 a. Flyttning av vissa drivmedelscisterner på Gotland. Under beredskapstiden

ha med anlitande av för ändamålet anvisade anslag under fonden

för förlag till statsverket uppförts vissa drivmedelsanläggningar för försvaret,

bland annat på Gotland. En del av anläggningarna på Gotland bestå

av nedgrävda cisterner. Anläggningarna ha sedermera jämlikt Kungl. Maj :ts

beslut den 30 juni 1947 överförts till att redovisas på försvarets fastighetsfond.

I skrivelse den 19 november 1947 har arméns fortifikations förvaltning

föreslagit, att vissa av nämnda cisternanläggningar, vilka icke längre erfordrades

eller av ekonomiska skäl icke kunde utnyttjas för fredslagring på sina

nuvarande platser, skulle flyttas till andra försvarets drivmedelsanläggningar

för att där frigöra lagringsutrymmen för värdefullare drivmedel eller

eljest till platser, där enligt krigsplanläggningen större behov funnes av

lagringsutrymmen. Till flyttning skulle i första hand ifragakomma 13 cis
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

terner. Kostnaderna för flyttning av dessa 13 cisterner ha beräknats till

sammanlagt 245 000 kronor. Av skrivelsen framgår vidare, att 9 av de 13

cisternerna skulle, innan de överföras till de platser, där de enligt förslaget

skulle slutligt komma till användning, flyttas inom Gotland och provisoriskt

uppställas å platser, där de av enskilda oljebolag skulle disponeras

för att säkra enskilt och militärt behov av eldningsolja under innevarande

eldningssäsong. Upplåtelsen av dessa 9 cisterner sker på sådana villkor att

deras fortsatta användning enligt förslaget varken förhindras eller fördyras.

Fortifikationsförvaltningen har hemställt, att för flyttning av förenämnda

13 cisterner måtte anvisas ett anslag av 245 000 kronor.

Överbefälhavaren har tillstyrkt framställningen och framhållit, att det vore

av stor betydelse för arméns drivmedelsförsörjning i fred och krig, att

cisternförflyttningen snarast komme till utförande.

Ärendet är av den natur, att en fullständig redogörelse för detsamma icke

bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få inhämtas

genom de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande

utskott.

Departementschefen. Genom de av fortifikationsförvaltningen föreslagna

flyttningarna av drivmedelscisterner vinnes ökat effektivt utrymme för drivmedelslagring

för försvaret. Jag vill därför tillstyrka, att flyttningarna snarast

komma till stånd, i förekommande fall sedan vissa cisterner kommit till

avsedd tillfällig användning för lagring inom Gotland av eldningsolja. Beräkningen

av kostnaderna för arbetena har icke givit mig anledning till

erinran. Jag föreslår därför, att för ifrågavarande ändamål anvisas 245 000

kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Flyttning av vissa drivmedelscisterner på Gotland

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett investeringsanslag av................ kronor 245 000.

Flygvapnets delfond.

[2.] Ytterligare kostnader för viss verkstadsanläggning för flygindustrien.

Efter förslag av Kungl. Maj :t i propositionen 1943:222 (s. 178) och 251

(s. 17) samt i 1944 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bilaga 2,

s. 145) anvisade riksdagen (skrivelserna 1943: 335 och 338 samt 1944: 107)

inom den för flygvapnet för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen

för byggnadsarbeten ett belopp av tillhopa 7 945 000 kronor enligt

prisläget den 1 juli 1941 för anordnande av en verkstadsanläggning för flygindustrien.

Genom särskilda beslut den 19 mars 1943, den 11 februari 1944 och den

16 februari 1945 anvisade Kungl. Maj :t för anordnande av en i berg in
-

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

sprängd verkstadsanläggning för flygindustrien i anslutning till Svenska

Aeroplanaktiebolagets anläggningar vid Tannefors tillhopa 9 145 000 kronor,

motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 ett belopp av 7 945 000 kronor.

Den 10 juni 1943 tecknades mellan flygförvaltningen, å ena sidan, samt

Svenska Aeroplanaktiebolaget, å andra sidan, ett avtal, varigenom bolaget

förband sig att på flygförvaltningens bekostnad låta uppföra ifrågavarande

verkstadsanläggning ävensom att efter godkännande av flygförvaltningen

träffa avtal med entreprenörer och leverantörer för anläggningens utförande.

Den 12 juni 1943 tecknades härefter kontrakt mellan Svenska Aeroplanaktiebolaget

och aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet angående utförande

av ifrågavarande verkstadslokaler i berg m. in. för en entreprenadsumma av

4 850 000 kronor. Entreprenadsumman skulle regleras efter vissa bestämmelser

med hänsyn till arbetslönernas ändringar samt prisändringar å viktigare

materialier men däremot icke med hänsyn till ändrade transpoitkostnader.

I en den 9 mars 1946 dagtecknad skrift har aktiebolaget Skånska Cementgjuteriet

hos Kungl. Maj :t gjort framställning om ersättning med ett belopp

av 432 230 kronor för vissa merkostnader vid utförandet av ifrågavarande

verkstadslokaler. I anslutning härtill har bolaget anfört, bland annat,

att bolaget genom att byggnadsarbetena på grund av inträffat krisläge varit

förenade med stora svårigheter, vilka varit omöjliga att förutse vid anbudets

avlämnande, förorsakats förluster å arbetena, som bolaget beräknade

till 1 060 000 kronor. Bolaget önskade erhålla ersättning för merkostnader

som uppkommit på grund av sprängämnesransonering samt pa grund av

stegrade transportkostnader. Merkostnaderna på grund av att sprängmedel

av annan sort än det som förutsatts vid anbudets avgivande måst användas

beräknades uppgå till 276 357 kronor, medan de på grund av kristiden

ökade kostnaderna för biltransporter uppginge till 155 873 kronor. De sammanlagda

merkostnaderna beräknades således uppgå till (276 357 -j155

873 =) 432 230 kronor.

Flygförvaltningen har i infordrat utlåtande vitsordat, att de av Skånska

Cementgjuteriet utförda arbetena varit förenade med stora svårigheter, som

förorsakat bolaget avsevärda förluster. Då bolaget vid tiden för anbudets

avgivande i december 1942 varken kunnat förutse att bolaget skulle erhålla

minskad tilldelning av det för sprängningsarbetet lämpligaste sprängämnet

eller att användningen av det sprängämne, som sedermera tilldelades för

arbetet, skulle medföra avsevärt ökade kostnader, syntes bolaget böra beredas

ersättning för de merkostnader, som uppstått till följd av att sprängmedel

av den kvalitet, som bolaget förutsatt vid anbudets avgivande, icke kunnat

erhållas. Beträffande transportkostnaderna måste den kostnadsstegring

med avseende å biltransporter, som uppstått under arbetets gång, anses ha

legat utom entreprenörens kontroll och således medfört oförvållade förluster.

Av vissa angivna skäl borde emellertid det av bolaget för fördyrade biltransporter

begärda ersättningsbeloppet minskas med 36 698 kronor till

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

(155 873 — 36 698 =) 119 175 kronor. Bolaget borde således beredas ersättning

med tillhopa (276 357 + 119 175 =) 395 532 kronor.

Statskontoret har i avgivet utlåtande anfört, att ämbetsverket på den i

ärendet föreliggande utredningen icke kunde förorda, att bolaget tillerkändes

någon ersättning för ifrågavarande förlust.

Statens sakrevision har med biträde av särskilda utredningsmän låtit närmare

utreda omständigheterna i ärendet. Utredningsmännen ha ansett, att

i det läge, vari ärendet kommit, bolagets krav icke kunde utan vidare tillbakavisas.

Den av bolaget tillämpade beräkningsgrunden beträffande merkostnader

för sprängämnen har utredningsmännen funnit kunna godtagas,

liksom också att bolaget, då kontraktet undertecknats, haft anledning antaga

att användning av andra sprängämnen än som då räknades med icke

skulle inverka fördyrande på arbetena. Utredningsmännen ha i princip icke

någon erinran att göra mot det ersättningsbelopp för ökade transportkostnader,

som flygförvaltningen tillstyrkt. Utredningsmännen ha emellertid framhållit,

att två anbud på ifrågavarande arbeten, som varit lägre än cementgjuteriets,

förkastats, enär anbudsgivarna vidhållit de reservationer de, i

likhet med ursprungligen cementgjuteriet, gjort för merkostnader för ändringar

i sprängämneskvalitet. För att icke cementgjuteriet skulle otillbörlig

gynnas borde därför den av flygförvaltningen tillstyrkta ersättningen,

395 532 kronor, minskas med skillnaden mellan dess anbud och det lägsta

avgivna — 129 000 kronor — till i avrundat tal 265 000 kronor.

Sakrevisionen har tillstyrkt, att bolaget med hänsyn till i ärendet föreliggande

särskilda förhållanden bereddes ersättning med av utredningsmännen

föreslaget belopp. Bolagets ledning hade på förfrågan meddelat, att bolaget,

därest bolaget tillerkändes av sakrevisionen sålunda förordat ersättningsbelopp,

icke hade några ytterligare yrkanden att framställa i ärendet.

Departementschefen. I likhet med statens sakrevision anser jag att aktiebolaget

Skånska Cementgjuteriet med hänsyn till de särskilda omständigheter

som föreligga i detta ärende bör erhålla ersättning för merkostnader, som

bolaget åsamkats vid utförandet av ifrågavarande verkstadslokaler för flygindustrien

i de hänseenden bolaget angivit. Ersättningen bör bestämmas till

det av sakrevisionen tillstyrkta beloppet, 265 000 kronor, vilket belopp bolaget

förklarat sig godtaga. Som villkor för bolaget att erhålla denna ersättning

bör gälla, att bolaget förbinder sig att icke framställa vtterligare yrkanden

i ärendet. Beloppet synes böra bestridas med anlitande av den reserv,

som kvarstår inom femårsplanens kostnadsram för flygvapnets byggnadsarbeten.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att medgiva, att för bestridande av ifrågavarande ersättningsbelopp

om 265 000 kronor må tagas i anspråk det för

budgetåret 1946/47 för flygvapnet anvisade investeringsanslaget

till Vissa byggnadsarbeten m. m. av 28 500 000 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 2.

77

V. Statens utlåningsfonder.

[3.] aa. Värnpliktslånefonden. Vid anmälan tidigare denna dag i statsverkspropositionen

(bil. 25, punkt 18) av fråga om kapitalinvestering i värnpliktslånefonden

har jag föreslagit, att å tilläggsstat för innevarande budgetår

skulle anvisas ett investeringsanslag i denna fond av 100 000 kronor. Under

åberopande av vad jag där anfört hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att till Värnpliktslånefonden å tilläggsstat II till riksstaten

för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av................................ kronor 100 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Per Kourtzman.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

79

Bilaga 14.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 3 januari 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler

härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden

angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1947/48 samt anför därvid följande.

I. Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

[1.] 22. Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellanortsledningar.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom framlagda förslag (statsverkspropositionen,

bil. 27, p. 32) anvisade 1947 års riksdag till Nya abonnentanläggningar,

nätarbeten och blanka mellanortsledningar för budgetåret

1947/48 ett investeringsanslag av 48 000 000 kronor.

I skrivelse den 29 september 1947 anför telegrafstgrelscn, att styrelsen

vid beräkningen av medelsbeliovet för innevarande budgetår utgick från en

antagen abonnentökning av cirka 90 000 apparater per år. Med hänsyn till

att en behållning beräknades föreligga å tidigare för samma ändamål anvisade

anslag ansåg styrelsen sig kunna begränsa det för budgetåret begärda

anslagsbeloppet till 48 000 000 kronor. Den 30 juni 1947 uppgick behållningen

å tidigare anvisade anslag till endast 3 000 000 kronor. Till styrelsens

förfogande står därför under budgetåret 1947/48 ett sammanlagt belopp

av 51 000 000 kronor. Samtidigt bar tillströmningen av nya abonnen
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80 Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

ter vuxit så, att styrelsen vid tiden för avgivande av sina petita funnit sig

böra räkna med en ökning av antalet apparater under budgetåret 1947/48

av 120 000 å 130 000. Det för nya abonnentanläggningar, nätarbeten och

blanka mellanortsledningar under budgetåret 1947/48 behövliga beloppet

beräknar styrelsen därför till cirka 61 000 000 kronor eller 10 000 000 kronor

mera än som faktiskt står till styrelsens förfogande.

Om anvisande av sistnämnda belopp gör styrelsen hemställan.

Departementschefen. Sedan inträdesavgifterna för nya telefonabonnemang

fr. o. m. den 8 december 1947 höjts kan man räkna med att abonnenttillströmningen

skall bliva mindre än vad telegrafstyrelsen förutsett.

På grund härav och då redan för år 1947 antalet anslutna nya abonnenter

blivit mindre än beräknat, torde tilläggsanslaget kunna begränsas till 7 miljoner

kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka

mellanortsledningar å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av .............................. kronor 7 000 000.

D. Statens vattenfallsverk.

[2.] 3 a. Kraftstation vid Nämforsen. Till byggande av en ny kraftstation

vid Nämforsen i Ångermanälven har riksdagen anvisat 20 500 000 kronor.

En närmare redogörelse för utbyggnaden har lämnats i propositionen

1944: 93, varjämte vissa tillkommande åtgärder för ett kommande tredje

aggregat ha berörts i 1946 års statsverksproposition (kapitalbudgeten, bil.

5, p. 96). Enligt dessa redogörelser beräknades totalkostnaden till 20 500 000

kronor, motsvarande det hittills beviljade anslaget.

I skrivelse den 30 september 1947 har vattenfallsstyrelsen meddelat, att

kraftstationen numera är färdig. Under sista delen av arbetet ha tillstött

vissa omständigheter, vilka föranleda, att den tidigare beräknade totalkostnaden

blir överskriden. Vid den stora nipan längs Ångermanälvens vänstra

strand ha mera omfattande tätningsarbeten blivit nödvändiga än vad som

från början förutsatts. Kostnaderna för avloppstunneln ha ökats avsevärt

på grund av dåligt berg, varjämte arbets- och materialkostnaderna stegrats.

Totalt beräknar styrelsen fördyringen till 2 100 000 kronor.

Genomförda undersökningar ha visat, att dämningen vid stationen och

därmed fallhöjden kan ökas med 0,5 meter. Därmed erhålles ett krafttillskott

av 1 000 kW och 6,3 MkWh/år. Ansökan om tillstånd till åtgärden har

inlämnats till vattendomstolen. Styrelsen anser önskvärt, att dämningshöjningen

kan komma till stånd snarast. Kostnaderna, huvudsakligen betingade

av skadeavhjälpande åtgärder och skadeersättningar till strandägarna,

beräknas till 600 000 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2. 81

På grund av det anförda erfordras enligt styrelsen ett anslagstillskott av

2 700 000 kronor på tilläggsstat för budgetåret 1947/48. Om anvisande av

detta belopp gör styrelsen hemställan.

I anledning av en framställning från vattenfallsstyrelsen den 13 oktober

1947, vari framhållits angelägenheten av att dämningshöjningen genomfördes

under hösten 1947, har Kungl. Maj :t den 24 oktober 1947 medgivit, att

vattenfallsstyrelsen må av statens vattenfallsverks dispositionsanslag använda

högst 600 000 kronor till detta arbete.

Departementschefen. Jag tillstyrker, att det av vattenfallsstyrelsen äskade

tilläggsanslaget av 2 700 000 kronor till kraftstation vid Nämforsen anvisas

å tilläggsstat för budgetåret 1947/48. Vid bifall härtill torde det få ankomma

på Kungl. Maj :t att förordna om överförande från nämnda anslag till

dispositionsanslaget av det belopp om 600 000 kronor som anvisats för

dämningshöj ningen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kraftstation vid Nämforsen å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av............................ kronor 2 700 000.

[3.] 7. Kraftstation vid Harsprånget. Under åberopande av vad jag tidigare

denna dag anfört vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande

anslagsfråga (bil. 27 p. 21) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Kraftstation vid Harsprånget å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av .............................. kronor 6 500 000.

[4.] 8. Ett nionde maskinaggregat i Porjus kraftstation. Till installation

av ett nionde aggregat i Porjus kraftstation har riksdagen anvisat 3 000 000

kronor för budgetåret 1946/47 och 800 000 kronor för budgetåret 1947/48.

En närmare redogörelse för arbetet har lämnats i propositionen 1946: 63.

Det nionde aggregatet skall få samma storlek som aggregat nr 8 och beräknas

öka stationseffekten med 20 000 kW. Energivinsten blir i genomsnitt

35 MkWh/år årskraft och 30 MkWh/år sommarkraft. Kostnader!,

har beräknats till 3 800 000 kronor, vilket motsvarar summan av hittills anvisade

anslag.

I sin skrivelse den 30 september 1947 har vattenfallsstyrelsen meddelat,

att sprängningarna för maskinsalens förlängning, turbinens tilloppstub,

tryckskåp och sugrör samt för ny transformatorcell äro utförda. På grund

av försvårade bergsprängningar och behovet av förstärkningar samt höjda

arbets- och materialkostnader komma kostnaderna enligt styrelsens senaste

beräkningar att ökas med 700 000 kronor. Enär arbetet kommer att slut
Bihang

till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 2.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Mcij:ts proposition nr 2.

föras till våren 1948, erfordras ett anslag av nämnda belopp på tilläggsstat

för budgetåret 1947/48.

Härom gör styrelsen hemställan.

Departementschefen. Med tillstyrkande av vattenfallsstyrelsens förslag

hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Ett nionde maskinaggregat i Porjus kraftstation

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett investeringsanslag av ............ kronor 700 000.

[5.] 14. Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten

vid statens kraftverk. Under åberopande av vad jag tidigare denna dag anfört

vid anmälan i statsverkspropositionen av förevarande anslagsfråga (bil.

27, p. 23) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk å tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av ............................. kronor 15 000 000.

[6.] 15 a. Oljelagringsanläggning vid Flaxenvik. I skrivelse den 4 december

1947 har vattenfallsstyrelsen hemställt om anvisande av ett anslag av

2 200 000 kronor till utförande av en oljelagringsanläggning vid Flaxenvik

i Stockholms skärgård.

Vattenfallsstyrelsen anför till en början, att den begränsade importen av

kol och den relativt rikliga tillgången på olja under åren närmast efter krigsslutet

under 1946 aktualiserat frågan om ökat lagerutrymme för pannbrännolja

vid Västerås kraftverk, och att cisternutrymmet vid kraftverket därför

under 1946 och 1947 utvidgats från 6 000 till 45 000 in3.

Styrelsens oljeimport utgjorde år 1947 cirka 160 000 in3 för egen räkning

och cirka 40 000 in3 för marinen. Det hade varit av stor ekonomisk betydelse,

om denna import i huvudsak kunnat ske under sommaren, då både

oljepriset och tonnagepriset voro relativt låga. Nu hade en betydande del

av oljan på grund av det begränsade lagringsutrymmet måst hemtagas under

hösten 1947 till högre oljepris och med de väsentligt högre frakter, som

då gällde.

Styrelsen räknar med att dessa olägenheter icke äro av tillfällig art. Den

säsongbetonade åtstramningen om hösten berodde närmast på allmän brist

på lagringsutrymmen. Brännolja, som i stort sett förbrukas under vinterhalvåret,

måste forcerat hemtagas under själva bränslesäsongen eller hösten

och vintern. Det måste vara av allmänt intresse, att transportapparaten såvitt

möjligt avlastas under denna tid.

Styrelsen beräknar sitt behov av pannbrännolja under 1948 till cirka

225 000 in3. Även under åren därefter till och med 1950 måste man räkna

med ett årligt behov av samma storleksordning. Med undantag av maj, juni

s. 83 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj. ts proposition nr 2.

83

och juli fördelar sig enligt styrelsen förbrukningen tämligen jämnt under

årets olika månader. Styrelsen bör helst kunna göra sina inköp vid sådan

tid, att styrelsens import icke sammanfaller med den övriga brännoljeimporten

under hösten och vintern. En förutsättning härför är, att styrelsen

disponerar en tillräckligt stor importanläggning med möjlighet att mottaga

tillräckligt antal oceanbåtar under relativt kort tid och lagra en oljekvantitet

motsvarande åtminstone ett års behov.

Styrelsen meddelar vidare, att med hänsyn till de höga anläggningskostnaderna

för en cisternanläggning möjligheten att lagra olja på annat sätt

undersökts, och att en nyligen nedlagd fältspatsgruva, som hade en för

oljelagring nyttig volym av cirka 150 000 in3, kunnat förvärvas. Gruvan är

belägen vid Flaxenvik i Stockholms skärgård, vilken plats är lämplig för

angöring av oceantonnage. Avsikten är, att oljan skall lagras på vattenbädd,

som sänkes eller höjes allteftersom oljan påfylles eller avtappas.

Kostnaden för iordningställande av anläggningen uppgår enligt erhållna

anbud och verkställda beräkningar till sammanlagt 2 200 000 kronor, varav

1 200 000 kronor för själva oljerummet, motsvarande en kostnad av cirka

8 kronor per m3 beräknat lagringsutrymme. En motsvarande cisternanläggning

ovan jord med samma lagringsvolym skulle kosta 40 kronor per in3

eller cirka 6 000 000 kronor, medan en bergrumsanläggning av för närvarande

inom riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap och marinen

aktuellt utförande med invändig plåtmantel, d. v. s. enligt i princip samma

lagringssystem som det här ifrågasatta, skulle kosta cirka 60 kronor per m3

eller cirka 9 000 000 kronor. Lagringsutrymmet i gruvan kan sålunda

åstadkommas till obetydlig kostnad jämfört med vad som är möjligt, om

anläggningen bygges på traditionellt sätt. I jämförelse med ovanjordscisterner

av plåt begränsas kostnaden till en femtedel, varjämte anläggningen i

motsats till en ovanj ordsanläggning blir krigsskadeskyddad. Vidare vinnes

den under nuvarande förhållanden mycket stora fördelen, att behovet av

plåt helt bortfaller.

Årskostnaden, som för styrelsens nuvarande ovanjordsanläggning vid

Gåshaga är cirka 6 kronor per in3 och år, kan vid den nu ifrågasatta anläggningen

uppskattas till cirka 1,50 kronor per m3 och år.

Anläggningen får enligt styrelsen sin största betydelse under de närmaste

åren till och med 1950 och torde under denna tid komma att bli fullt tagen

i anspråk för styrelsens egna ändamål. I den mån detta icke blir fallet under

tiden efter 1950, bör det vara möjligt att mot ersättning delvis upplåta

den för oljelagring i beredskapssyfte eller för andra ändamål. Om anläggningen

skulle göra den avsedda nyttan, bör den färdigställas till sommaren

1948, vilket enligt verkställda undersökningar är möjligt med hänsyn

till arbetet och materielanskaffningen. Härför kräves anslag på tilläggsstat

för innevarande budgetår.

Departementschefen. Vattenfallsstyrelsens förslag om iordningställande

av en oljelagringsanläggning i en nedlagd fältspatgruva vid Flaxenvik i

Stockholms skärgård erbjuder stora fördelar icke minst ur ekonomisk syn
-

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

punkt. Genom att stora oljekvantiteter skulle kunna lagras i anläggningen

skulle oljeinköpen kunna förläggas till de tider av året, då oljepriset är lågt

och tillgången på tonnage god. Härigenom erhålles även en lättnad i den

allmänna bristen på lagringsutrymmen. Jag tillstyrker, att ett belopp av

2 200 000 kronor anvisas till ifrågavarande ändamål å tilläggsstat till riksstaten

för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Oljelagringsanläggning vid Flaxenvik å tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett investeringsanslag

av................... kronor 2 200 000.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[7.] 12 a. Om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats. Genom beslut den

2 maj 1947 har Kungl. Maj :t förklarat byggnadsstyrelsen berättigad att

för kronans räkning expropriera viss del av tomten nr 2 i kvarteret Lejonet

i Stockholm. Genom detta förvärv skulle möjlighet öppnas att genom en

tillbyggnad i anslutning till Arvfurstens palats (tomten nr 1 i kvarteret

Lejonet) bereda ökade lokaler åt utrikesdepartementet.

Sedermera har riksdagen (skr. nr 392) med bifall till Kungl. Maj :ts i

propositionen 1947: 290 framlagda förslag medgivit, att Kungl. Maj :t hos

riksgäldskontoret må lyfta erforderligt belopp för gäldande av expropriationsersättning

för denna tomtdel. Detta medgivande har dock ännu ej behövt

utnyttjas.

I skrivelse den 9 december 1947 har byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande

av 1 000 000 kronor till om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats

för utrikesdepartementets räkning.

Styrelsen har till en början lämnat en redogörelse för denna byggnadsfrågas

tidigare utveckling och därvid erinrat, att 1937 och 1939 års riksdagar

med bifall till Kungl. Maj :ts förslag (1937 års statsverksproposition,

utgifter för kapitalökning: bil. 5, p. 51 och 1939 års statsverksproposition,

kapitalbudgeten: bil. 4, p. 65) anvisat medel för utförande av vissa byggnadsarbeten

för utrikesdepartementet men att frågans lösning av olika skäl

skjutits på framtiden.

Styrelsen meddelar nu, att — sedan möjligheter öppnats till omdisponering

av utrikesdepartementets lokaler —• förutsättningar föreligga för att

kunna påbörja de tidigare beslutade omändrings- och iståndsättningsarbetena

i utrikesdepartementets nuvarande byggnad. I fråga om behovet av

dessa arbeten hänvisar styrelsen till den i 1937 års statsverksproposition

därom intagna redogörelsen samt erinrar om dels att numera i det närmaste

10 år förflutit sedan beslutet om dessa arbetens utförande meddelats

utan att under denna tid något kunnat åtgöras lokalerna, dels ock att de
-

s. 85 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2.

85

partementets lokalbehov, som redan 1937 varit trängande, under tiden därefter

på grund av departementets successiva utvidgning blivit än mera

prekärt.

Arbetena enligt den ursprungliga byggnadsplanen avse, meddelar styrelsen,

ombyggnad och restaurering av utrikesdepartementets nuvarande

fastighet samt uppförande av en arkivbyggnad å fastighetens gård. Av de

till sammanlagt 865 000 kronor ursprungligen beräknade kostnaderna belöpte

å arkivbyggnaden med inredning 155 000 kronor och på de övriga arbetena

710 000 kronor. I första hand borde arbetena å den nuvarande byggnaden

utföras. Sedan kostnadsberäkningen gjordes år 1936, ha betydande

kostnadsstegringar inträffat, vilka kunna beräknas till omkring 85 %. Kostnaderna

i dagens läge skulle uppgå till omkring 1 315 000 kronor. Under

tiden sedan år 1936 har byggnadens skick avsevärt försämrats. Detta gäller

särskilt gårdens fasader, vilka nu erfordra en fullständig omputsning. Kostnaden

härför jämte vissa icke nu förutsebara arbeten kan beräknas till

85 000 kronor. I enlighet härmed skulle ifrågavarande arbeten å utrikesdepartementets

byggnad uppgå till sammanlagt 1 400 000 kronor. Av detta

belopp skulle 700 000 kronor erfordras redan under innevarande budgetår.

Beträffande den närmare utformningen av byggnadsföretaget anför styrelsen

i huvudsak följande.

Den nya arkivbyggnaden bör efter en expropriation av grannfastigheten

erhålla ett större omfång och en något annan förläggning än vad som

förutsattes i det ursprungliga förslaget. En förutsättning för att arbetena

på arkivbyggnaden skola kunna påbörjas är emellertid, att dessförinnan

vissa ändringsarbeten utföras å det mot Fredsgatan belägna gatuhuset å

expropriationsfastigheten. Bland annat måste den i bottenvåningen belägna

affärslokalen, som nu till avsevärd del sträcker sig under gården till expropriationsfastigheten,

undergå en genomgripande ombyggnad för att gården

skall i viss utsträckning kunna tagas i anspråk för arkivbyggnaden. Det

synes uteslutet, att dessa arbeten med avseende å affärslokalen med fördel

skola kunna utföras i samband med första etappen av arbetena å utrikesdepartementets

fastighet. Möjlighet synes därför böra stå öppen för byggnadsstyrelsen

att efter medgivande av Kungl. Maj :t få för ändringsarbeten

å affärsfastigheten disponera viss del av det belopp för upprustningen av

utrikesdepartementets fastighet, om vars anvisande styrelsen hemställt.

Styrelsen skall i samband med framställning om dylikt medgivande för

Kungl. Maj :t framlägga en fullständig plan för lösningen av utrikesdepartementets

arkivfråga och därmed sammanhängande spörsmål.

Departementschefen. Utrikesdepartementets lokalfråga har på grund av

ökningen av departementets arbetsuppgifter sedan lång tid tillbaka påkallat

en lösning. En om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats har därför vid

olika tillfällen varit aktuell. Redan år 1936 gjorde byggnadsstyrelsen framställning

om medelsanvisning för ändamålet och för budgetåret 1937/38

anvisade 1937 års riksdag medel för byggnadsarbetenas påbörjande. Med

hänsyn till läget på arbetsmarknaden fick emellertid igångsättandet av arbetena

anstå. På grund av angelägenheten att utföra byggnadsföretaget bemyndigade

Kungl. Maj :t den 1!) augusti 1938 byggnadsstyrelsen att igång
-

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

sätta arbetena och 1939 års riksdag anvisade medel för att möjliggöra fortsatt

utförande av byggnadsarbetena. Sammanlagt har för ifrågavarande

ändamål anvisats 730 000 kronor. På grund av förhållandena i samband

med det andra världskriget beslöt Kungl. Maj :t den 30 december

1939, att arbetena för om- och tillbyggnaden av Arvfurstens palats icke

skulle utan särskilt medgivande få fullföljas i vidare mån än vad avsåg

upprättande av byggnadsritningar och entreprenadhandlingar. Vid denna tidpunkt

hade anbud å byggnadsarbetena infordrats men desamma hade icke

påbörjats.

Byggnadsfrågan har emellertid numera kommit i ett nytt läge genom att

utrikesdepartementet hösten 1946 anmält hos byggnadsstyrelsen, att departementets

lokalbehov icke kunde tillgodoses inom ramen för tidigare planerad

ombyggnad av Arvfurstens palats, och därvid föreslagit, att för lokalfrågans

lösning tillstånd skulle meddelas för expropriation av den Arvfurstens

palats angränsande tomten nr 2 i kvarteret Lejonet. Genom beslut

den 2 maj 1947 har Kungl. Maj :t meddelat byggnadsstyrelsen tillstånd att

expropriera viss del av nämnda tomt. För att möjliggöra ett genomförande

av om- och tillbyggnadsarbetena torde det bli nödvändigt att vissa avdelningar

av departementet tillfälligt förläggas till lokaler utom Arvfurstens

palats. Genom beslut den 5 december 1947 har Kungl. Maj :t bemyndigat

byggnadsstyrelsen att låta inreda provisoriska lokaler för bl. a. utrikesdepartementet

inom gymnastikbyggnaden till gamla positionsartilleriregementets

kasernbyggnad vid Storgatan 41 samt att härför taga i anspråk

högst 200 000 kronor från anslaget till anordnande av häradsskrivarkontor.

Sedan gymnastikbyggnaden inretts, skulle byggnadsarbetena inom kvarteret

Lejonet kunna påbörjas och i första hand skulle ombyggnads- och

restaureringsarbetena å Arvfurstens palats utföras. Byggnadsstyrelsen har

beräknat kostnaderna för dessa arbeten till 1 400 000 kronor och äskat

1 000 000 kronor å tilläggsstat för innevarande budgetår. Häremot har jag

intet att erinra.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett investeringsanslag av .............. kronor 1 000 000.

[8.] 29 a. Merkostnader för vissa byggnadsarbeten. I skrivelse den 9 oktober

1947 har byggnadsstyrelsen hemställt om anvisande av anslag till

bestridande av merkostnader för vissa byggnadsföretag under statens affärsverksfonder

och statens allmänna fastighetsfond.

Styrelsen erinrar till en början, att styrelsen under september 1947 beträffande

vissa byggnadsföretag hemställt om tilläggsanslag på grund av

den under de senaste åren betydande allmänna stegringen av byggnadskostnaderna.

Dessa framställningar avsågo sådana byggnadsföretag, i fråga om

s. 87 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

87

vilka styrelsen med någorlunda säkerhet kunnat bedöma de slutliga kostnaderna.

Likaledes har styrelsen i samband med framställningar rörande

fortsättningsanslag för pågående byggnadsobjekt och för sådana, som

inom den närmaste tiden äro avsedda att påbörjas, anmält, att de beräknade

kostnaderna av samma skäl sannolikt komma att överskridas. För

det stora flertalet av de av styrelsen oinhänderhavda byggnadsobjekten,

vilka ännu icke påbörjats eller vilka ännu icke fortskridit så långt, att

de slutliga kostnaderna kunna överblickas, har styrelsen ännu icke ingivit

framställningar om medelsanvisning för täckande av de merkostnader,

som äro att förvänta även för dessa arbeten. Anledningen därtill är, att byggnadstillstånd

i en del fall ännu icke beviljats, varför styrelsen saknar kännedom

om tidpunkterna för arbetenas påbörjande, eller att, i de fall där

byggnadstillstånd redan meddelats, entreprenadanbud av olika anledningar

ännu icke kunnat infordras, varför de slutliga kostnaderna icke med större

säkerhet kunna bedömas. I fråga om dessa föreslår styrelsen, att ett särskilt

anslag anvisas, avsett för täckande — efter vederbörlig framställning från

styrelsen i varje särskilt byggnadsärende — av merkostnader av ifrågavarande

art.

Styrelsen har lämnat en närmare redogörelse för de med de allmänna

kostnadsstegringarna sammanhängande förhållandena och har därvid framhållit,

att kostnadsstegringarna i huvudsak föranledas av dels höjningar

av avtalsenliga löner och av vederbörande myndigheter medgivna prishöjningar

med avseende å material och transporter m. m., dels ock rådande

svårigheter å arbetsmarknaden och bristen på materiel. Beträffande den

närmare motiveringen härutinnan torde jag få hänvisa till skrivelsen.

Beräkningen av storleksordningen för kostnadsstegringarna erbjuder enligt

styrelsen, i vad avser den icke rent indexmässiga delen av stegringarna,

stora svårigheter. Fn uppskattning av kostnadsstegringarna, uppgjord

genom jämförelse av vid olika tidpunkter infordrade entreprenadanbud,

ger vid handen, att desamma i förhållande till prisläget sommaren 1947

i medeltal varit

från hösten 1944, indexökning 8.5 % och summa ökning 25 %

våren 1945,

7.5% » »

» 20 %

hösten 1945,

»

7.0 % » »

» 18 %

våren 1946,

>

6.0 / n »

» 15 %

hösten 1946,

»

4.5 % » »

> 10 %

Procentsatserna för indexökningen ha därvid tagits ur socialstyrelsens

byggnadskostnadsindex med siffrorna avrundade på en halv procent när.

Byggnadsstyrelsen har i efterföljande förteckningar, avseende sådana

under statens allmänna fastighetsfond, kommunikations-, ecklesiastik-, jordbruks-

och handelsdepartementens förvaltningsområden hänförliga byggnadsföretag,

till vilkas utförande riksdagen anvisat hela det för företaget

beräknade anslagsbeloppet, upptagit dels företag, vilka påbörjats men i fråga

om vilka de slutliga kostnaderna icke kunnat med någon större grad av

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

Av riks- dagen an- visade

medel

1 000 kr.

Kostnads-

beräkning

verkställd

hösten

Medelsbehov

på grund av

inträffade

kostnads- stegringar

Kommunikationsdepartementet.

1 000 kr.

A. Pågående byggnadsföretag.

1

2

3

6 565

2 230

860

1 260

1946

1946

1946

1946

270

150

65

175

Annexbyggnad till kanslihuset.....................

Lokaler för högsta domstolen.....................

» » Svea hovrätt.........................

Nybyggnad för hovrätten för Västra Sverige.......

» » hovrätten för Nedre Norrland......

980

1946

100

Uppsala slott, inredn.arbeten.....................

250

1945

1946

35

25

Örebro slott, inredn.arbeten (endast delvis pågående)

250

B. Ännu icke påbörjade byggnadsföretag.

Malmö hovrättsbyggnad..........................

Umeå » ..........................

640

430

550

2 600

1946

1946

1941

1946

64

43

165

260

Riksräkenskapsverket, ombyggnadsarbeten.........

Överståthållarämbetet, nybyggnad.................

Uppsala slott, inredningsarbeten..................

150

1945

27

» » , putsningsarbeten...................

150

1945

27

Nyköping, nybyggnad för länsstyrelsen............

1 200

1946

120

Linköping, » » » ............

825

1945

1945

1945

149

108

40

Jönköping, » » » ............

600

Växjö länsresidens, tillbyggnad....................

Kalmar landsstatshus, tillbyggnad.................

Visby, nybyggnad för länsstyrelsen................

Karlskrona, nybyggnad för länsstyrelsen...........

Kristianstad länsresidens, tillbyggnad..............

Vänersborg lantmäterikontor......................

225

1 325

650

1 800

1 300

365

385

1945

1946

1946

1945

1945

1945

238

65

180

234

65

70

» vägförvaltningsbyggnad...............

Mariestad, nybyggnad för länsstyrelsen............

1 400

1945

250

Karlstad landsstatshus ...........................

750

1945

135

Falun » ...........................

1 075

1 550

1945

193

280

Gävle, nybyggnad för länsstyrelsen................

1945

Härnösand, nybyggnad för länsstyrelsen...........

1 500

1946

150

Östersund landsstatshus..........................

700

1945

126

Umeå, nybyggnad för länsstyrelsen................

1 900

1945

340

Luleå landsstatshus, tillbyggnad...................

850

1945

153

Summa

35 315

4 302

Ecklesiastikdepartementet.

A. Pågående byggnadsföretag.

Uppsala universitet, kemisk institution, ombyggnad..

160

1946

13

» » , ombyggnad av gamla kemikum .

» » , byggnad för meteorologiska insti-

562

1945

84

tutionen....................

144

1946

10

Karolinska institutet, byggnad för fysiologi och far-

makologi.................

1 950

1946

80

» » , byggnad för rättsmedicin ....

1 050

1946

80

» » , vaktmästarebostäder m. m.1 ..

312.5

1946

30

Endast delvis pågående.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

89

Av riks- dagen an-

Kostnads-

beräkning

Wedelsbehov

på grund av

inträffade

medel

verkställd

hösten

kostnads-

stegringar

1000 kr.

1 000 kr.

1 1

2 1

3

Folkskoleseminarierna i Uppsala, Linköping, Kalmar1,

Lund, Karlstad, Falun, Gävle..................

1 709

1945

310

Umeå och Luleå.................................

215

1946

22

B. Ännu icke påbörjade byggnadsföretag.

Kungl. biblioteket, ombyggnadsarbeten............

640

1946

64

Göteborg landsarkivet............................

245

1944

61

Uppsala universitet, meteorologisk institutionsbyggnad

» » , tillbyggnad av djurhus vid farma-

450

1946

45

kologiska institutionen.......

» » , ombyggnad av gamla seminarie-

150

1946

15

huset.......................

105

1945

18

Lunds universitet, fysiologisk institutionsbyggnad. . .

» » , djurhus vid fysiologiska institutio-

1 200

1946

120

nen.........................

34

1946

3

i> » , genetisk institution.............

490

1945

88

Karolinska institutet, kemisk institution...........

2 400

1946

240

Karolinska sjukhuset, påbyggnad av kvinnokliniken .

270

1946

27

Strängnäs småskoleseminarium, om- och tillbyggnad .

Mogård dövstumskola, byggnad för kvinnliga skydds-

740

1945

133

lingar........................................

220

1946

22

Summa

Jordbruksdepartementet.

13 046.5

1465

A. Pågående byggnadsföretag.

Ultuna statens maskin- och redskapsprovningsanstalt

Lantbrukshögskolan, byggnadsarbeten avseende mi- krobiologisk institution, fyra bostadshus vid Ultuna,1

lada vid botanisk-genetiska institutionen, arbetar- 1 bostäder vid Kungsängen, byggnader vid Bränn- bergs försöksgård,1 byggnader för lärosal, elevrum

m. m. vid Ultuna lantbruksskola1 samt inredning

810

1945

75

av bibliotekets övervåning1.....................

1 823.5

1945

175 .

B. Ännu icke påbörjade byggnadsföretag.

Ultuna assistentbostad vid baljväxtlaboratoriet.....

51

1946

5

Alnarp institutionsbyggnad.......................

Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontroll-

320

1945

58

anstalt.......................................

Byggnadsarbeten vid statens veterinärmedicinska an-

no

1946

11

stalt ..........................................

Byggnadsarbeten vid statens skogsforskningsinstitut,

60

1946

6

bostadshus....................................

92

1945

17

Ännu icke påbörjade.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Av riks- dagen an- visade

medel

1 000 kr.

Kostnads-

beräkning

verkställd

hösten

Medelsbehov

på grund av

inträffade

kostnads- stegringar

1 000 kr.

1

2

8

Byggnadsarbeten vid statens skogsforskningsinstitut,

växthus ........................

25

3 291.5

1946

9

Summa

350

Handelsdepartementet.

A. Pågående byggnadsföretag.

Svenska träforskningsinstitutet, andra byggnadsetap- pen............................

1 710

1 400

1945

1946

B. Ännu icke påbörjade byggnadsföretag.

Ingenjörsvetenskapsakademiens försöksstation......

140

Summa

3 110

440

Sammanställning.

Kommunikationsdepartementet.............

Ecklesiastikdepartementet...............

Jordbruksdepartementet.................

35 315

13 046.5

3 291.5

3 110

54 763

4 302

1 465

350

440

6 557

Handelsdepartementet.................

Summa

säkerhet överblickas, dels ock företag, för vilka byggnadstillstånd ännu ej

meddelats eller som eljest ännu icke påbörjats och för vilka erforderliga

tilläggsanslag hittills icke begärts. I kolumn 3 ha med ledning av de i det

föregående beräknade procentsatserna angivits det med hänsyn till inträdda

kostnadsstegringar ökade medelsbehovet.

I förteckningarna ha därjämte upptagits av byggnadsstyrelsen i särskilda

skrivelser den 1 och 15 september 1947 gjorda framställningar om

medelsanvisning å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1947/48 av

tillhopa 350 000 kronor för bestridande av kostnadsstegringar för anordnande

av lokaler för Svea hovrätt samt uppförande av nybyggnader för

hovrätten för Västra Sverige, hovrätten för Nedre Norrland och meteorologiska

institutionen vid universitetet i Uppsala.

I sin förenämnda skrivelse den 9 oktober 1947 har byggnadsstyrelsen

även upptagit byggnadsföretag under statens affärsverksfonder, postverket

och telegrafverket, samt under statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet,

och angivit de till företagens utförande av riksdagen anvisade

medlen till 7 280 000, 20 455 000 respektive 4 852 800 kronor samt

medelsbehovet på grund av inträffade kostnadsstegringar till 1 095 000,

2 836 000 respektive 950 000 kronor. Om hänsyn tages till dessa belopp, skulle

totalsumman för av riksdagen anvisade medel stiga från 54 763 000 till

i

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

87 350 800 kronor och för kostnadsstegringar från 6 557 000 till 11 438 000

kronor.

Beträffande anvisningsförfarandet erinrar styrelsen, att styrelsen hittills

i fråga om varje särskilt byggnadsobjekt hos Kungl. Maj :t brukat

göra framställning om de ytterligare medel, som erfordras på grund av

kostnadsstegringar. Därest denna ordning alltjämt skulle tillämpas, skulle

styrelsen bliva nödsakad att — oaktat det ligger i sakens natur att samtliga

i förteckningarna ingående, ännu icke påbörjade företag icke kunna

slutföras eller ens påbörjas under nästkommande budgetår — redan nu

eller i varje fall senast i början av år 1948 göra framställningar i detta

avseende i fråga om i stort sett samtliga de i förteckningarna ingående

byggnadsobjekten. Detta skulle emellertid innebära, dels att totalt sett onödigtvis

stora anslagsmedel skulle behöva anvisas, dels att vid eventuell

ytterligare stegring i byggnadskostnaderna förnyade framställningar måste

göras om täckning av merkostnader, dels ock att vid eventuellt sjunkande

byggnadskostnader genomgående för höga tilläggsanslag skulle komma att

ha anvisats. Styrelsen fortsätter.

Enligt styrelsens åsikt är därför under nu rådande onormala förhållanden

på byggnadsmarknaden hittills tillämpat förfarande i fråga om tillläggsanslag

mindre lämpligt. En bättre lösning synes vara, att i anslutning

till vad som skedde hösten 1939 å kapitalbudgeten under särskild rubrik,

benämnd Oförutsedda utgifter, ett särskilt investeringsanslag anvisas

till bestridande av merkostnader beträffande husbyggnadsföretag, till vilka

medel upptagits under statens affärsverksfonder och statens allmänna fastighetsfond.

Anslaget förutsättes därvid skola av byggnadsstyrelsen efter

framställning i varje särskilt fall få disponeras enligt beslut av Kungl.

Maj :t.

Byggnadsstyrelsen anser, att det ifrågasatta gemensamma anslaget för

samtliga byggnadsföretag icke behöver uppgå till det för merkostnader beräknade

totalbeloppet av i runt tal 11 miljoner kronor. Med hänsyn härtill

uppskattar styrelsen det erforderliga anslagsbeloppet till avrundat 5 miljoner

kronor. Då det här rör sig om täckande av redan uppkomna merkostnader

och i vissa fall medel kunna behöva stå till förfogande redan under

innevarande budgetår, torde enligt styrelsen anslaget böra anvisas å tillläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1947/48.

Departementschefen. De av byggnadsstyrelsen nu beräknade merkostnaderna

för vissa byggnadsarbeten, till vilkas slutförande medel tidigare anvisats,

ha, såsom byggnadsstyrelsen framhållit, föranletts av flera samverkande

faktorer. Genom de begränsningar av byggnadsproduktionen, som på

grund av rådande förhållanden måst vidtagas, ba arbetena icke kunnat

igångsättas eller slutföras å lid, som vid de ursprungliga kostnadsberäkningarna

förutsatts. Rådande svårigheter å arbetsmarknaden och bristen på

material ba även medfört förseningar och därav följande fördyringar vid

genomförande av de enskilda byggnadsföretagen. Härtill komma under tiden

inträffade merkostnader med avseende å såväl arbetskraft som material,

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

transporter m. m. Det torde således vara nödvändigt att för fullföljande av

byggnadsstyrelsens föreliggande byggnadsprogram anvisa ytterligare medel.

Det av byggnadsstyrelsen anmälda medelsbehovet för täckande av beräknade

merkostnader avser byggnadsföretag, som redovisas å statens allmänna

fastighetsfond samt postverkets och telegrafverkets fonder. Vid anmälan

tidigare i dag av anslagsäskandena för nästa budgetår under postverkets

och telegrafverkets fonder har jag förordat, att medel för täckande

av merkostnader å byggnadsföretag, som redovisas å nämnda fonder, inräknas

i dispositionsanslagen. Vad angår statens allmänna fastighetsfond

kommer chefen för inrikesdepartementet att framdeles anmäla anslagsbehoven

i vad avser detta departement. Jag kommer därför i detta sammanhang

att anmäla endast kostnadsstegringar å de byggnadsföretag under

statens allmänna fastighetsfond, vilka hänföra sig till kommunikations-,

ecklesiastik-, jordbruks- och handelsdepartementen. Dessa byggnadsföretag

ha upptagits i de förut framlagda förteckningarna. Till utförande

av dessa arbeten ha anvisats 54 763 000 kronor och kostnadsstegringen

fram till sommaren 1947 beräknas till sammanlagt 6 557 000 kronor.

Såsom byggnadsstyrelsen förutsatt torde medel icke nu behöva äskas

för täckande av hela den beräknade merkostnaden. Jag förordar, att å

tilläggsstat för innevarande budgetår anvisas ett anslag av 3 500 000 kronor.

Anslaget bör ställas till byggnadsstyrelsens förfogande för att efter bemyndigande

av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall användas till täckande

av kostnadsökningar å de i förteckningarna angivna byggnadsföretagen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Merkostnader för vissa byggnadsarbeten å tillläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett investeringsanslag av ............ kronor 3 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Dagmar Jägerstad.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition, nr 2.

93

Bilaga 15.

Kapitalinvesteringar.

Ecklesiastikdepartementet.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

3 januari 19i8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter

under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående

kapitalinvestering å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 samt

anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 45 a. Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna. För vissa omoch

tillbyggnadsarbeten vid småskoleseminarierna i Växjö, Landskrona,

Skara, Härnösand och Haparanda ha hittills anvisats följande anslag:

....... kronor 675 500

....... > 827 000

....... » 1 000 000

....... » 700 000

....... > 675 000

Summa kronor 3 877 500.

För ifrågavarande byggnadsfrågor ha tidigare redogörelser lämnats, beträffande

byggnadsföretaget i Skara i proposition 1945: 200, beträffande

företagen i Landskrona och Härnösand i proposition 1946: 242, beträffande

företaget i Växjö i nyssnämnda två propositioner och beträffande företaget

i Haparanda i propositionerna 1945: 317 och 1946: 242. Jag torde få hänvisa

till dessa redogörelser.

Växjö

Landskrona

Skara

Härnösand

Haparanda

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

I skrivelse den 15 september 1947 har byggnadsstyrelsen — under framhållande,

att samtliga arbeten vore under utförande och kunde beräknas

bli i huvudsak färdigställda under innevarande budgetår — hemställt om

anvisande å tilläggsstat för budgetåret 1947/48 av dels 260 000 kronor för

ombyggnad av gymnastikbyggnaderna vid småskoleseminarierna i Landskrona

och Härnösand, dels ock 700 000 kronor för täckande av beräknade

merkostnader i samband med de pågående om- och tillbyggnadsarbetena

vid seminarierna i Växjö, Landskrona, Skara, Härnösand och Haparanda.

Den ifrågasatta ombyggnaden av gymnastikbyggnaderna i Landskrona och

Härnösand innefattas icke i det redan beslutade byggnadsprogrammet för

dessa seminarier. Av de till 700 000 kronor beräknade merkostnaderna för de

pågående byggnadsarbetena hänföra sig 550 000 kronor till den allmänna

prisstegringen, sedan kostnadsberäkningarna verkställdes, och 150 000 kronor

till särskilda förhållanden. Byggnadsstyrelsen framhåller, att den allmänna

kostnadsstegringen för nu ifrågavarande arbeten enligt av styrelsen

i allmänhet tillämpade beräkningsgrunder normalt skulle ha uppgått till

795 000 kronor, motsvarande i genomsnitt 20 procent. Då av detta belopp,

som nämnts, endast 550 000 kronor, motsvarande i genomsnitt 14 procent,

behövde tagas i anspråk, syntes vissa av arbetena bli mindre kostnadskrävande

än man sålunda haft anledning att räkna med. Byggnadsstyrelsen

ville emellertid framhålla, att ytterligare medel kunde komma att erfordras,

därest avsevärd stegring av materialkostnader och arbetslöner liksom rubbningar

i arbetsplaner på grund av material- och arbetarbrist skulle uppstå.

Av efterföljande uppställning framgå sammanfattningsvis byggnadsstyrelsens

anslagsberäkningar:

Småskoleseminariet i:

Anvisade

anslag

kronor

Kostnadsstegring förar

allmän prisstegring sedan

kostnadsberäkningen

lledd av:

särskilda

förhållanden

Erforderliga

tilläggs-

anslag:

normal

beräknad i

föreliggande

fall

Växjö..................

675 000

120 000

120 000

45 000

165 000

Landskrona ............

827 000

150 000

60 000

_

60 000

Skara ..................

1 000 000

250000

110 000

_

110 000

Härnösand..............

700 000

125 000

no 000

—

no ooo

Haparanda.............

675 000

150 000

150 000

105 000

255 000

Summa:

8 S77 000

795 000

550000

150 000

700 000

Av de till 150 000 kronor beräknade merkostnaderna till följd av andra

förhållanden än den allmänna prisstegringen belöpa 45 000 kronor på ‘seminariet

i Växjö och 105 000 kronor på seminariet i Haparanda. Beträffande

förstnämnda seminarium framhåller byggnadsstyrelsen, att det vid arbetenas

utförande visat sig erforderligt att för beredande av utrymme för de

planerade lokalerna under den nuvarande gymnastiksalen utföra ganska

s. 95 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition nr 2.

95

omfattande sprängningsarbeten, vilka blivit mycket kostsamma med hänsyn

till de särskilda försiktighetsåtgärder, som därvid måste vidtagas. Vidare

hade det vid rivningsarbetena i de befintliga byggnaderna visat sig,

att åtskilliga äldre ledningar, som ursprungligen beräknats kunna bibehållas,

befunnit sig i så dåligt skick, att ett utbyte mot nya ledningar måst företagas,

vilket bidragit till ökade kostnader för installeringsarbetena. Beträffande

Haparandaseminariet har byggnadsstyrelsen anfört följande.

Under arbetets utförande ha särskilda, tidigare icke förutsedda, omständigheter

medfört merkostnader. Sålunda har det på grund av svårigheter

i fråga om entreprenadhandlingarnas färdigställande varit nödvändigt att

för att förhindra försening av byggnadsarbetenas påbörjande dela upp arbetet

i tvenne entreprenader, omfattande den ena rivnings- och grundarbeten

och den andra övriga byggnadsarbeten, varvid det icke kunnat undvikas,

att kostnaderna bliva högre, än vad som skulle hava blivit fallet vid odelad

entreprenad. Kostnaden för grundläggningen för nybyggnaden har avsevärt

fördyrats genom betydande, icke förutsatt bergsprängning samt genom att

arbetet måste utföras som vinterarbete. Avlopp från nybyggnadens skyddsrum

har icke kunnat erhållas genom de av staden till seminarietomten framdragna

servisledningarna, utan en särskild servisledning har för detta ändamål

måst anläggas. Vid förslagets upprättande räknade styrelsen med, att

befintlig skorstensstock skulle kunna bibehållas även för det nya pannrummet.

En ingående undersökning har emellertid visat, att den gamla skorstenen

måste rivas och ny skorsten uppföras. Även i fråga om ändringsarbetena

i den befintliga byggnaden ha ett flertal tidigare icke förutsatta

åtgärder behövt vidtagas bl. a. på grund av det befintliga värme- och vattenledningssystemets

dåliga beskaffenhet, medföranae även ökade kostnader

för reparation och målning av lokalerna. Lokalerna för bränslerum ha måst

utvidgas i förhållande till det ursprungliga förslaget för att möjliggöra anslutning

till värmesystemet av det blivande elevhemmet. Ombyggnaden av

vaktmästarbostaden har visat sig kräva mer omfattande ändringsarbeten,

än vad som i det ursprungliga programmet avsågs. De merkostnader, som

enligt förenämnda ändrade dispositioner och oförutsedda händelser uppstått,

torde enligt byggnadsstyrelsens beräkningar uppgå till i runt tal 105 00U

kronor.

Förslag till ombyggnad av gymnastikbyggnaderna i Landskrona och Härnösand

ha i samråd med skolöverstyrelsen uppgjorts av arkitekten Karl W.

Ottesen. Dessa förslag ha åskådliggjorts å 3 av Ottesen upprättade, den

24 juli 1947 dagtecknade ritningar. Förslagen innebära i huvudsak anordnande

av omklädningsrum, tvätt- och duschrum samt toaletter ävensom i

Landskrona av värmekulvert. De beräknade kostnaderna földela sig med

135 000 kronor på Landskrona och 125 000 kronor på Härnösand. Byggnadsstyrelsen

framhåller, att dessa arbeten snarast borde komma till utförande

och om möjligt i samband med de nu pågående om- och tillbyggnadsarbetena.

Departementschefen. Såsom av det föregående framgår har byggnadsstyrelsen,

med utgångspunkt från nuvarande förhållanden på byggnadsmarknaden,

beräknat, att de pågående om- och tillbyggnadsarbetena vid småskoleseminarierna

i Växjö, Landskrona, Skara, Härnösand och Haparanda

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungi. Maj:ts proposition nr 2.

komma att draga en merkostnad av 700 000 kronor, varav 550 000 kronor

hänföra sig till den allmänna prisstegringen och återstoden till vissa särskilda,

icke förutsedda förhållanden i samband med arbetena i Växjö och

Haparanda. Mot styrelsens beräkningar av den allmänna prisstegringens inverkan

på förevarande byggnadskostnader har jag icke funnit anledning till

erinran. Det vill synas, som om kostnadsstegringen av denna anledning

skulle bli mindre än vad man enligt av byggnadsstyrelsen i allmänhet tilllämpade

beräkningsgrunder skulle haft anledning att räkna med. Med hänsyn

till vad styrelsen anfört anser jag mig även böra godtaga de därutöver

beräknade, av särskilda omständigheter föranledda merkostnaderna för

byggnadsarbetena i Växjö och Haparanda.

Byggnadsstyrelsen har vidare i detta sammanhang förordat ombyggnad

av gymnastikbyggnaderna i Landskrona och Härnösand för en beräknad

sammanlagd kostnad av 260 000 kronor. Dessa arbeten ingå icke i det ursprungliga

byggnadsprogrammet för dessa seminarier. Då de emellertid synas

vara av behovet påkallade och lämpligen böra komma till stånd i samband

med de pågående byggnadsarbetena, vill jag förorda, att medel nu anvisas

även för detta ändamål.

De sålunda erforderliga anslagsmedlen, sammanlagt (700 000 -j- 260 000 =)

960 000 kronor, torde böra anvisas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa

ett investeringsanslag av............ kronor 960 000.

[2.] 45 b. Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna. Till

detta ändamål har för budgetåret 1945/46 anvisats 477 500 kronor, varav

7 500 kronor avsetts för bestridande av kostnaderna för förvärv av visst

tomtområde. I proposition 1945: 317 har lämnats en ingående redogörelse

för ifrågavarande byggnadsfråga, vartill här torde få hänvisas. Här må

endast nämnas, att byggnadsföretaget nu är under utförande, utom i vad

detsamma avser uppförande av gymnastikbyggnad, för vilket ändamål

byggnadstillstånd ännu ej meddelats.

I skrivelse den 15 september 1947 har byggnadsstyrelsen hemställt dels

om anvisande å tilläggsstat för innevarande budgetår av 155 000 kronor,

varav 75 000 kronor avse anordnande enligt ett av ämbetsverket i samråd

med skolöverstyrelsen uppgjort förslag av tidigare icke planerade barnbespisningslokaler

vid skolan och 80 000 kronor täckande av merkostnader

för de hittills påbörjade byggnadsarbetena, dels ock om anvisande för budgetåret

1948/49 av 40 000 kronor, avseende beräknade merkostnader för

uppförande av gymnastikbyggnaden.

Förslaget till anordnande av skolmåltidslokaler, vilket åskådliggjorts å

4 å byggnadsstyrelsens utredningsbyrå upprättade, den 28 juni och den 19

september 1947 dagtecknade ritningar, innefattar dels en tillbyggnad för

s. 97 Kontrollera mot PDF

Kanyl. Maj.ts proposition nr 2.

97

matsal i en våning utan källare och förlagd i innervinkeln mellan nuvarande

huvudbyggnad och den blivande gymnastikflygeln, dels ock inredning

av kök och serveringsrum in. m. i det närmast den nya matsalen belägna

rummet. Detta har enligt föreliggande planer hittills avsetts till klassrum,

vilket emellertid nu skulle flyttas till ett lika stort rum i samma våningsplan,

förut upptaget som frukostrum men numera obehövligt.

Beträffande de nu pågående byggnadsarbetena har byggnadsstyrelsen

framhållit, att såvitt nu kunde bedömas kostnaderna härför ej komme att

överstiga 450 000 kronor. Då i den ursprungliga kostnadsberäkningen gymnastikbyggnaden

ingått med ett belopp av 100 000 kronor och nu ifrågavarande

arbeten med 370 000 kronor, utvisade sålunda de nya beräkningarna

en merkostnad av (450 000 — 370 000 =) 80 000 kronor, motsvarande

en kostnadsstegring av närmare 22 procent. Enligt av byggnadsstyrelsen i

allmänhet tillämpade beräkningsgrunder kunde den allmänna prisstegringen

för ifrågavarande period (våren 1945—hösten 1947) beräknas uppgå

till i genomsnitt 20 procent. Med hänsyn emellertid till att beträffande Tärna

särskilda svårigheter i fråga om byggnadsverksamheten förelåge, kunde

den allmänna kostnadsstegringen enligt styrelsens uppfattning näppeligen

sättas lägre än omkring 25 procent.

Av de beräknade merkostnaderna för gymnastikbyggnaden, 40 000 kronor,

kunde, framhåller byggnadsstyrelsen, 20 000 kronor hänföras till den

allmänna kostnadsstegringen. När byggnaden framdeles komme att utbjudas

på entreprenad utan sammanhang med övriga arbeten, syntes under

nuvarande bristförhållanden, då anbud sällan kunde erhållas på en så avlägsen

arbetsplats, kostnaderna bli avsevärt högre än vid eu entreprenad

gemensam med övriga arbeten. Styrelsen beräknade uppskattningsvis denna

merkostnad till 20 000 kronor.

Departementschefen. Det byggnadsprogram för Skytteanska skolan i

Tärna, som nu delvis är under genomförande, innefattar icke några lokaler

för skolbarnsbespisning. Då dylika lokaler emellertid numera äro erforderliga

och lämpligen böra komma till stånd i samband med de pågående

arbetena å huvudbyggnaden, vill jag förorda, all medel nu anvisas för ändamålet.

De av byggnadsstyrelsen ifrågasatta ändringarna i den ursprungliga

byggnadsplanen för beredande av dessa lokaler ha icke givit mig anledning

till erinran, liksom icke heller de beräknade kostnaderna härför,

75 000 kronor.

För slutförande av de pågående arbetena å huvudbyggnaden har byggnadsstyrelsen

hemställt om anvisande av ytterligare 80 000 kronor, avseende

beräknad merkostnad till följd av den allmänna prisstegringen. Ehuru

denna kostnadsökning är något större än den, som man enligt styrelsens

i allmänhet tillämpade beräkningsgrunder haft anledning att räkna med,

finner jag den dock förklarlig med hänsyn till de speciella förhållanden för

byggnadsverksamheten, som i detta fall göra sig gällande. .lag tillstyrker

därför denna ytterligare medelsanvisning.

7 Bihany till riksdagens protokoll J948. 1 samt. Nr 2.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Till uppförande av gymnastikbyggnaden torde slutligen i enlighet med

byggnadsstyrelsens förslag och på av ämbetsverket anförda skäl böra anvisas

ytterligare 40 000 kronor.

För den av mig sålunda förordade medelsanvisningen å sammanlagt

195 000 kronor torde anslag böra äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i

Tärna å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48

anvisa ett investeringsanslag av..........kronor 195 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt

behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

G. v. Krusenstjerna.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 2.

99

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen äskade anslag å tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1947/48.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

II. Justitiedepartementet.

Kronor

C: 9 Kostnader för inrättande av nya hovrätter m. in., reservationsanslag

......................................... 60 000

G: 11 Extra utgifter, reservationsanslag....................... 12 000

72 000

III. Utrikesdepartementet.

Utrikesdepartementet:

A: 3 Förstärkning av personalorganisationen............... 240 000

Avlöningar vid beskickningar och konsulat:

B: 4 Skrivbiträden, reservationsanslag...................... 1 200 000

B: 5 Extra biträden och vaktbetjänte, reservationsanslag..... 385 000

B: 6 Kontorskostnadsersättningar åt lönade tjänstemän, reservationsanslag

......................................... 145 000

C: 2 Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag..... 45 000

D: 11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

......................................... 20 000

2 035 000

V. Socialdepartementet.

B: 5 Allmän bostadsräkning m. m., reservationsanslag......... 260 000

Folkpensionering:

B: 55 Åtgärder till förebyggande och bävande av invaliditet,

reservationsanslag.................................. 1 950 000

C: 11 a Fortsatt undersökning rörande hälsoriskerna vid Bolidens

gruvaktiebolags smältverk i Rönnskär, reservationsanslag 35 000

C: 11 b Undersökning rörande skiftarbetets inverkan på hälsotillståndet,

reservationsanslag............................ 45 000

2 290 000

V a. Inrikesdepartementet.

Sinnessjukvårdsanstalter:

B: 32 a Ombyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt å

Bona, reservationsanslag............................ 50 000

Tvångsarbetsanstalter, alkoholistanstalter m. m.:

Statens tvångsarhetsanstalt å Svartsjö och statens alkoholistanstalt

därstädes:

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

Kronor

C: 2 a Vissa ombyggnadsarbeten, reservationsanslag......... 50 000

Statens alkoholistanstalt å Venngarn:

C: 6 a Vissa byggnadsarbeten, reservationsanslag............ 18 000

H: 8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

......................................... _ 125 000

243 000

VII. Finansdepartementet.

E: 10 a Propaganda för bättre deklarationsmoral, reservationsanslag 100 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Farmaceutiska institutet:

E: 58 a Extra undervisningskurs för farmacie kandidatexamen,

reservationsanslag.................................. 27 800

E: 69 Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal utbildning

och forskning.................................. 4 500

Folkskolor m. m.:

I: 21 Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor, förslagsanslag 37 000 000

J: 12 Understöd åt handelsgymnasier........................ 35 000

Särskilda anstalter för yrkesundervisning.

J: 26 Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m.............. 6 200

N: 17 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag

......................................... 150 000

37 223 500

IX. Jordbruksdepartementet.

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

G: 13 Bidrag till Sveriges utsädesförening................... 23 600

G: 13 a Särskilt bidrag till Sveriges utsädesförening för förvärv av

fastighet för föreningens filial i Jämtland, reservationsanslag

........................................ • • • 55 000

G: 53 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område, reservationsanslag

............................................. 102 000 000

G: 53 a Tillskott till clearingkassan för konstgödselmedel, reservationsanslag

......................................... 3 000 000

N: 7 a Bidrag till bestridande av kostnaderna för det sjätte nor
diska

veterinärmötet i Stockholm år 1948, reservationsanslag

............................................... .40 000

105 118 600

XI. Folkhushållningsdepartementet.

C: 3 Bidrag till uppförande av bombsäkra cisternanläggningar för

flytande bränslen, reservationsanslag.................. 1 000 000

D: 4 a Ersättning till ångfartygsaktiebolaget Tirfing för inköp av ett

s. k. libertyfartyg................................... 350 000

1 350 000

Säger för driftbudgeten 148 432 100

s. 101 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.

101

Kapitalbudgeten.

1. Statens affärsverksfonder.

B. Telegrafverket.

Kommunikationsdepartementet:

22 Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka mellan
ortsledningar.

....................................

D. Statens vattenfallsverk.

Kommunikationsdepartementet:

3 a Kraftstation vid Nämforsen..........................

7 Kraftstation vid Harsprånget........................

8 Ett nionde maskinaggregat i Porjus kraftstation.......

14 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande

arbeten vid statens kraftverk......................

15 a Oljelagringsanläggning vid Flaxenvik .................

E. Domänverket.

Justitiedepartementet:

1 a Ekonomibyggnad vid vårdanstalten å Hall............

III. Statens allmänna fastighets fond.

Utrikesdepartementet:

7 a Iståndsättande av beskickningsfastigheten i London

Kommunikationsdepartementet:

12 a Om- och tillbyggnad av Arvfurstens palats...........

29 a Merkostnader för vissa byggnadsarbeten..............

Ecklesiastikdepartementet.

45 a Vissa byggnadsarbeten vid småskoleseminarierna .......

45 b Nybyggnad av skolhus för Skytteanska skolan i Tärna ..

IV. Försvarets fonder.

A. Försvarets fastighetsfond.

Arméns delfond:

7 a Flyttning av vissa drivmedelscisterner på Gotland ..

V. Statens utlåningsfonder.

Försvarsdepartementet:

aa Värnpliktslånefonden................................

Kronor

7 000 000

2 700 000

6 500 000

700 000

15 000 000

2 200 000

9 300

34 109 300

250 000

1 000 000

3 500 000

960 000

195 000

5 905 000

245 000

100 000

Säger för kapitalbudgeten 40 359 300

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

16 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (16)

16 kopplingar.

  1. SU 1948:229 Memorial angående tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48. s. 1 i texten
  2. Rskr. 1948:255 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag å tilläggsstat IT till riksstaten för budgetåret 1947/48 till flyttning av vissa dr s. 1 i texten
  3. SU 1948:124 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställning om anslag å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 till flyttning av vissa drivmedelscister s. 10 i texten
  4. Rskr. 1948:55 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställning angående stat för statens allmänna fastighets fond för budge a1 i texten
  5. SU 1948:28 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar om anslag till allmän bostadsräkning m. m. jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten

Visa alla 16