Sök i Ratio Lex

Angående anslag för budgetåret 19J+8/49 till universitetssjukhusen

1948-03-05 · 59 sidor, varav 58 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 58 av 59 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:203, Angående anslag för budgetåret 19J+8/49 till universitetssjukhusen

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 803.

1

Nr 203.

Kungl. Maj ds proposition till riksdagen angående anslag för

budgetåret 19J+8/49 till universitetssjukhusen; given

Stockholms slott den 5 mars 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

Den centrala handläggningen av ärenden rörande universitetssjukhusen

anses böra vid ingången av nästa budgetår överflyttas från ecklesiastikdepartementet

till inrikesdepartementet. Till följd härav föreslås, att anslagen till

Universitetssjukhus uppföras under elfte huvudtiteln.

Anslagen till avlöningar vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

föreslås höjda med 1 424 000 kronor respektive 703 000 kronor. Anslagshöjningarna,

som huvudsakligen äro av automatisk natur, betingas i övrigt

av förslag om vissa personalförstärkningar, särskilt för laboratorieverksamheten,

och vissa förändringar i övrigt beträffande personalorganisationen.

För köksföreståndarpersonalen föreslås en förbättrad löneställning.

Beträffande karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets omkostnadsanslag

förordas en höjning med sammanlagt 575 000 kronor, väsentligen

betingad av anslagsbelastningen under sistförflutna budgetår.

Till utrustning av pediatriska kliniken vid karolinska sjukhuset och anskaffande

av två röntgenapparater med hög spänning för radiumhemmet

iiskas ett begynnelseanslag av 675 000 kronor.

1 — Bihang till riksdagens ■protokoll 1918. 1 samt. Nr SOS.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

Statens bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala erlägges nu i efterskott,

sedan underskottet för visst räkenskapsår konstaterats. I anslutning

till ett uttalande i ämnet av riksdagens år 1947 samlade revisorer föreslås

en sådan omläggning av ordningen för verksamhetens finansiering att från

anslaget till bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala i fortsättningen

skola utgå medel till täckande av uppkommande driftunderskott för löpande

verksamhetsår. Under nämnda anslag beräknas därför för nästa budgetår

medel till statens andel i bristen för såväl räkenskapsåret 1947/48 som

räkenskapsåret 1948/49.

I övrigt torde få hänvisas till redogörelsen i propositionen.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

5 mars 1948.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Mossberg, Weijne, Ivock.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj.t under åttonde huvudtiteln, punkten

87, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,

för budgetåret 1948/49 beräkna

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar ett förslagsanslag

av 10 000 000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader ett förslagsanslag

av 4 000 000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning ett reservationsanslag

av 500 000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 4 100^ 000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 2 000 000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa byggnadsarbeten

ett reservationsanslag av 46 000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala

ett förslagsanslag av 3 560 000 kronor;

dels till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund ett anslag av 515 000 kronor;

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 203.

dels ock till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i

Stockholm ett anslag av 425 000 kronor.

Vidare har Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen (bilagan 29, Kapitalbudgeten,

punkterna 8 och 9) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition, beräkna

dels till Utbyggande av karolinska sjukhuset ett investeringsanslag av

500 000 kronor;

dels ock till Vissa byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset i Uppsala

ett investeringsanslag av 344 000 kronor.

Dessa anslagsfrågor ha numera färdigberetts. Innan jag ingår på dem,

torde jag först få till behandling upptaga frågan om överflyttning av den

centrala handläggningen av ärenden rörande universitetssjukhusen från ecklesiastikdepartementet

till inrikesdepartementet. Ehuru jag därvid kommer

att förorda en dylik överflyttning med ingången av nästa budgetår, torde

det av praktiska skäl vara lämpligt, att jag även denna gång föredrager anslagsfrågorna.

1. överflyttning av den centrala handläggningen av ärenden

rörande universitetssjukhusen från ecklesiastikdepartementet

till inrikesdepartementet.

Gällande bestämmelser.

De s. k. universitetssjukhusen intaga sedan länge en särställning på

kroppssjukvårdens område, främst därigenom att de förvaltas av direktioner,

som direkt eller genom vederbörande universitetsmyndighet sortera

under ecklesiastikdepartementet. Anslagen till dessa sjukhus äro också upptagna

under åttonde huvudtiteln. Därtill kommer att medicinalstyrelsens

befogenheter beträffande dessa sjukvårdsinrättningar äro mera begränsade

än i fråga om lasaretten i allmänhet och de därmed jämställda storstadssjukhusen.

I sistnämnda hänseende må erinras om att karolinska sjukhuset

och serajimerlasarettet äro helt undantagna från bestämmelserna i gällande

sjukhuslag och sjukhusstadga. Frånsett vissa till förstnämnda sjukhus anslutna

specialkliniker (psykiatriska kliniken och Konung Gustaf V:s jubileumsklinik)

har medicinalstyrelsen beträffande dessa sjukhus inga andra

befogenheter än att, då styrelsen så finner påkallat, förrätta inspektion av

sjukvården därstädes, fastställa rådgivande taxa för vård å enskilda och

halvenskilda rum samt yttra sig i ärenden rörande fel och försummelser avsjukhusens

läkare vid utövning av läkarkonsten. Styrelsen har sålunda icke

— i motsats till vad som gäller för lasarett i allmänhet — att taga någon

befattning med sjukhusens till- eller ombyggnad eller med tillsättande av

överläkare eller inrättande av befattningar som underläkare eller biträdande

lasarettsläkare, utan ankommer detta på karolinska sjukhusets direktion

eller karolinska institutets lärarkollegium. För medicinalstyrelsens befatt
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

ning med allmänna bambördshuset i Stockholm och akademiska sjukhuset

i Uppsala gäller i stort sett samma begränsning, dock att styrelsen vad dessa

sjukhus angår skall beredas tillfälle att yttra sig även över klagomål rörande

sjukvårdspersonalens arbetsförhållanden eller entledigande samt i fråga om

större ny-, till- eller ombyggnad av sjukhuset. Å lasarettet i Lund är gällande

sjukhuslag i princip tillämplig, ehuru undantag har gjorts bland annat

beträffande tillsättande av överläkare och handläggning av ärenden rörande

fel och försummelser av läkare, som tillika är befattningshavare vid universitetet.

Medicinalstyrelseutredningen.

Medicinalstyrelseutredningen har i sitt betänkande angående den centrala

organisationen av det civila medicinal- och veterinärväsendet (stat.

off. utr. 1946: 20) även behandlat frågan om den centrala handläggningen

av ärenden rörande undervisningssjukhusen. Utredningen har därvid bland

annat framhållit, att den undantagsställning i administrativt hänseende,

som tillkommer universitetssjukhusen, närmast torde få ses mot bakgrunden

av deras dubbla uppgift att dels tjäna som vårdanstalter för sjuka,

dels ock fungera som praktiska undervisningsanstalter för läkare och viss

annan medicinalpersonal. I praktiken tillgodose ifrågavarande sjukhus på

grund av sin storlek en mycket betydande del av det föreliggande sjukvårdsbehovet.

Samtidigt är att märka, att klinisk undervisning i icke ringa utsträckning

meddelas även vid andra sjukhus än de egentliga universitetssjukhusen.

Under sådana förhållanden kan det, enligt utredningen, icke i

och för sig anses självfallet, att dessa sjukhus skola i sjukvårdsadministrativt

hänseende intaga en särställning av den art och omfattning, som nu är

fallet. Utredningen erinrar vidare om att det i olika sammanhang har framkommit

önskemål om en närmare anknytning av universitetssjukhusen till

den allmänna sjukhusvården i övrigt, varvid man främst avsett att sammanföra

den centrala handläggningen av samtliga sjukvårdsärenden till

social (inrikes-) departementet.

Medicinalstyrelseutredningen anser det icke osannolikt, att en sådan ordning

skulle underlätta en ändamålsenlig avvägning av de krav, som den

praktiska sjukvården och den medicinska undervisningen var för sig ställa.

Främst gäller detta i fråga om sjukhusvårdens utbyggnad med olika specialavdelningar

och tillgodoseende med för ändamålet utbildade läkare men

torde även gälla beträffande undervisningens praktiska anordnande. Sålunda

skulle en utflyttning i vidgad omfattning av den med kliniska undervisningen

förenade praktiska tjänstgöringen till lämpliga lasarett innebära

fördelar för såväl de studerande som lasaretten.

Utredningen framhåller vidare, att en ordnad samverkan mellan representanter

för medicinalstyrelsen och den praktiska sjukvården utanför

undervisningssjukhusen å ena sidan samt vederbörande universitetsmyndig
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

heter å den andra borde komma till stånd beträffande undervisningens planläggning

och utformning. I viss utsträckning torde detta behov kunna tillgodoses

i anslutning till den inspektion, som medicinalstyrelsen äger företaga

rörande sjukvården vid universitetssjukhusen. Utredningen vill likväl

ifrågasätta, huruvida det icke dessutom borde skapas en organiserad form

för överläggningar i detta hänseende. Eventuellt skulle detta kunna ske

genom att vid universitetskanslerns sida ställdes en av Kungl. Maj:t utsedd

nämnd, bestående av representanter för de medicinska fakulteterna, karolinska

institutet, medicinalstyrelsen och tjänsteläkarorganisationerna.

Remissyttranden.

Det av medicinalstyrelseutredningen framlagda förslaget i vad gäller den

centrala handläggningen av ärenden rörande undervisningssjukhusen har

varit föremål för yttrande av de större akademiska konsistorierna och de

medicinska fakulteterna vid universiteten i Uppsala och Lund, lärarkollegiet

vid karolinska institutet, direktionen för karolinska sjukhuset, direktionen

över allmänna barnbördshuset i Stockholm, direktionen för akademiska

sjukhuset i Uppsala, direktionen över Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund, kanslern för rikets universitet samt medicinalstyrelsen. Av dessa instanser

ha det större akademiska konsistoriet i Uppsala, den medicinska

fakulteten i Uppsala samt direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala

ävensom det större akademiska konsistoriet i Lund avstyrkt överflyttning

av ifrågavarande ärenden till social(inrikes-)departementet. I dessa yttranden

framhålles bland annat, att bärande skäl för en överflyttning icke

syntes föreligga samt att några olägenheter av den nuvarande ordningen

hittills icke framkommit. Särskilt frågor angående tillsättning av lärartjänster

å universitetens stat samt sådana rörande undervisning och forskning

borde alltfort handläggas av ecklesiastikdepartementet. En överflyttning

av kostnaderna för lärare samt viss övrig personal, apparatur och

vetenskapliga instrument in. in., som betingas av sjukhusens undervisningsoch

forskningsuppgifter, betecknas såsom olämplig, enär sådana frågor

måste vara en ecklesiastikdepartementets angelägenhet, så länge universiteten

och närstående högskolor och institut hänföras dit. Det understrykes

vidare, att övervakandet av att undervisning och forskning bli tillräckligt

väl tillgodosedda i fråga om lokaler inom nybyggnader vid ett universitetssjukhus

rimligen borde ligga i händerna på det departement, som är huvudman

för själva undervisningen. Även medicinska fakulteten i Lund framför

övervägande kritiska synpunkter mot förslaget och anser det vara svårt

att med ledning av det framlagda betänkandet fatta ståndpunkt till frågan.

Karolinska institutets lärarkollegium har däremot icke haft något principiellt

att erinra mot ett genomförande av förslaget men framhållit angelägenheten

för undervisning och forskning, att befattningar, som ehuru ej

uppförda å vederbörande högskolas stater iiro anknutna till undervisnings
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Kungl. Maj:ts proposition nr 803.

sjukhusen, tillsättas på ett sätt, som är betryggande för tillgodoseende av

de akademiska synpunkterna. Direktionen över Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund anser, att den ifrågasatta överflyttningen från vissa

synpunkter skulle erbjuda fördelar, framför allt möjligheten till mera enhetlig

handläggning av de egentliga sjukvårdsärendena. Med hänsyn till undervisningens

och forskningens krav vore det dock önskvärt, att en väsentlig

omläggning av det kliniska akademiska befordringsväsendet icke ägde rum.

I detta sammanhang ifrågasätter direktionen, huruvida icke yttranderätt

för densamma över konsistoriets förslag beträffande överläkartjänster förenade

med professur (ev. laboratur) skulle lämna en större säkerhet för tillgodoseendet

av sjukvårdens praktiska krav vid tillsättandet av dessa kliniska

akademiska tjänster. Direktionen för karolinska sjukhuset anser, att en

överflyttning till social(inrikes-)departementet av ärenden rörande undervisningssjukhusen

borde begränsas till ärenden, som gälla själva sjukhusdriften.

Direktionen över allmänna barnbördshuset i Stockholm anför, att

den föreliggande frågan endast har mycket ringa betydelse för barnbördshuset,

eftersom detta sjukhus med utgången av juni månad 1949 upphör att

vara undervisningssjukhus.

Kanslern framhåller, att övervägande skäl tala för att frågor rörande

undervisning och forskning vid undervisningssjukhusen borde bliva föremål

för bedömande inom samma departement, som handlägger övriga den akademiska

undervisningen och forskningen berörande spörsmål, d. v. s. ecklesiastikdepartementet.

Däremot anser kanslern, att en överflyttning till

social (inrikes-) departementet av samtliga frågor rörande sjukhusdriften måhända

skulle vara lämplig, framför allt för att möjliggöra en mera enhetlig

handläggning av de egentliga sjukvårdsärendena. Det torde emellertid i

åtskilliga fall svårligen låta sig göra att draga en bestämd gräns mellan sistnämnda

ärenden och ärenden avseende undervisning och forskning. Om

endast sjukvårdsärendena överflyttades till inrikesdepartementet torde

man därför böra räkna med att ett mycket stort antal ärenden komma att

behöva handläggas gemensamt inom två departement, något som givetvis

skulle tynga departementens arbete. Kanslern anför vidare bland annat

följande.

En önskvärd samordning av de egentliga sjukvårdsärendena i vad de avse

å ena sidan undervisningssjukhusen, å andra sidan övriga sjukhus torde

kunna vinnas utan den ifrågasatta överflyttningen till social (inrikes-) departementet

genom inrättandet av ett särskilt samarbetsorgan.

Det kan icke bestridas, att en rationell organisation av den medicinska

kliniska undervisningen och av sjukvården i riket skulle underlättas, därest

vid planläggningen av utvidgningar och förbättringar i fråga om undervisningssjukhusen

ett samråd redan på ett tidigt stadium ägde rum mellan

representanter för de olika vederbörande, som ha direkta intressen att bevaka

i dylika frågor. Som det nu är få de myndigheter, som ha till uppgift

att beakta rikssynpunkterna, ej sällan taga befattning med dessa ärenden

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts -proposition nr SOS.

först under ett nog så sent skede av ärendets handläggning. Ett organiserat

samrådande redan på ett tidigt stadium av utredningen skulle säkerligen

vara till stor nytta. För att frågorna skola bliva allsidigt belysta synes vid

detta samråd samtliga medicinska läroanstalter böra bliva i tillfälle att

yttra sig. Det kan knappast vara tillräckligt med överläggningar mellan den

enskilda läroanstalten och medicinalstyrelsen. Den av utredningen ifrågasatta

nämnden skulle kunna vara ett organ för dylikt samråd. Säkerligen är

det för vinnande av erfarenhet på området bäst att pröva sig fram med provisoriska

anordningar, innan man tillskapar en mera fast organisation.

Medicinalstyrelsen finner, att sjukvårdens intressen starkt

tala för en överflyttning av universitetssjukhusen till inrikesdepartementet.

Det understrykes särskilt i styrelsens yttrande, att universitetssjukhusen

intaga en central ställning inom sjukvårds väsendet. Universitetssjukhusen

äro i olika utsträckning »rikssjukhus» och särskilt i den bemärkelsen, att vid

dem finnas specialavdelningar, som antingen saknas vid övriga sjukhus

eller endast inrättats vid ett visst antal. Enligt medicinalstyrelsen har sjukvårdsärendenas

handläggning inom olika departement visat sig vara en

olägenhet. Ett närmare samarbete skulle vara särskilt angeläget för planläggningen

för sjukvårdens vidare utveckling med nya specialavdelningar

samt för den fortsatta utbildningen av läkare och övriga sjukvårdsfunktionärer.

De olika sjukhusen borde därför lyda under en gemensam myndighet,

medicinalstyrelsen, och ävenså under samma departement.

Men även undervisningen och forskningen skulle enligt

medicinalstyrelsen kunna vinna på den här ifrågasatta överflyttningen. En

samordning vore särskilt angelägen med hänsyn till nödvändigheten av att

undervisningen i medicinens olika kliniska discipliner bleve mera socialt

betonad än för närvarande och att den förebyggande vården ägnades särskild

uppmärksamhet. Viktigt vore i detta hänseende, att särskilda representanter

för social medicin och preventiv medicin finge säte i lärarkollegierna och

att de speciellt sakkunniga i de olika kliniska medicinska disciplinerna finge

göra sin sakkunskap gällande i administrativa sjukvårdsfrågor. Även den

socialmedicinska forskningen bland annat rörande folksjukdomarnas bekämpande

torde kunna stimuleras av den ifrågasatta samordningen.

A andra sidan säger sig styrelsen vara medveten om att forskningen inom

de teoretiska medicinska disciplinerna står de övriga fakulteterna nära samt

att sambandet mellan teoretisk grundforskning och klinisk forskning blir allt

intimare. Universitetens enhet borde icke brytas, vilket skulle vara till skada

både för den medicinska fakulteten och de övriga. Man torde därför böra

låta de medicinska professorerna intaga en dubbelställning, så att de beträffande

frågor, som huvudsakligen beröra forskningen och undervisningen,

ingå i vederbörande akademiska korporationer enligt nu rådande ordning,

men beträffande frågor, som huvudsakligen avse sjukvården, intaga samma

ställning som andra lasarettsläkare. Någon svårighet torde icke behöva

befaras genom att i förutnämnda hänseende låta de medicinska professo
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Kungl. Maj:ts proposition nr SOS.

rerna helt lyda under ecklesiastikdepartementet, i sistnämnda under inrikesdepartementet.

Den viktigaste personalfrågan i detta sammanhang vore utnämningarna

dels av professorerna-överläkarna, dels av underordnade läkarkrafter.

De medicinska fakulteterna hålla bestämt fast vid nuvarande procedur

för professorstillsättningarna. Medicinalstyrelsen ifrågasätter emellertid,

huruvida icke under vissa förutsättningar styrelsen lämpligen borde få

giva förord åt en av de tre främsta på förslaget till professur uppförda.

Beträffande de underordnade läkarkrafterna vore det nödvändigt, att den

grundläggande rekryteringen till den kliniska utbildningen skedde jämväl

med hänsyn till graden av vetenskaplig begåvning. Klinikchefernas val

bland olika aspiranter borde även hädanefter tillmätas ett avgörande inflytande.

Detta borde dock icke utesluta, att ärendet på något sätt underställdes

medicinalstyrelsen, sedan sakkunniga upprättat förslag och vederbörande

professor avgivit förord.

Styrelsen framhåller vidare, att en enhetlig behandling av såväl materielsom

personfrågorna synes böra ske, så långt det är möjligt, bland annat av

det skälet, att det vore omöjligt att skilja mellan å ena sidan personal och

materiel, som tjänade forskningen, och å andra sidan sådan, som tjänade

sjukvården. En sadan åtskillnad vore desto mindre angelägen, som även

forskningen måste anses tjäna sjukvården. Däremot vore det riktigt, att en

på bred grund lagd klinisk forskning medförde behov av dyrbarare utrustning

och större personal, och det vore därför rimligt, att de ersättningsgrunder,

som bestämdes för den lokala huvudmannens insats, toge skälig

hänsyn härtill.

Departementschefen. Universitetssjukhusen intaga en central ställning

inom vårt sjukvårds väsende. De äro såsom medicinalstyrelsen framhåller

i stor utsträckning »rikssjukhus», som på grund av sin storlek tillgodose

en betydande del av det föreliggande sjukvårdsbehovet. Särskilt deras specialavdelningar

måste betjäna hela landet. Därtill kommer beträffande akademiska

sjukhuset i Uppsala och lasarettet i Lund, att de samtidigt fylla

uppgifterna som länslasarett. Under sådana förhållanden är det naturligt,

att önskemål framkommit om en närmare anknytning av universitetssjukhusen

till den allmänna sjukvården i övrigt. En enhetlig central handläggning

av de egentliga sjukvårdsärendena skulle också medföra vissa uppenbara

fördelar. Ett sammanförande av den centrala handläggningen av samtliga

sjukvårdsärenden till det departement, som närmast har att svara för

hälso- och sjukvården, nämligen inrikesdepartementet, synes mig därför

vara motiverat. Särskilt anser jag, att sjukvårdens fortsatta utbyggnad

med nya specialavdelningar skulle främjas av ett närmare samarbete mellan

medicinalstyrelsen och den praktiska sjukvården utanför undervis
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 203.

ningssjukhusen å ena sidan samt universitetssjukhusen å den andra. Det

blir vidare förmodligen nödvändigt att i ökad omfattning flytta ut den

praktiska läkartjänstgöringen under den kliniska utbildningen till härför

lämpliga lasarett utanför de egentliga undervisningssjukhusen, om utbildningskapaciteten

av läkare skall kunna motsvara behovet. Detta torde

ytterligare motivera en enhetlig central ledning av sjukvården.

Universitetssjukhusens uppgift att även tjäna den medicinska forskningen

och den praktiska utbildningen av läkare komplicerar givetvis frågan

om en överflyttning av sjuk vårdsärendena från ecklesiastikdepartementet

till inrikesdepartementet. Jag är sålunda medveten om att svårigheter

i vissa fall kunna uppstå, när det gäller en gränsdragning mellan å

ena sidan egentliga sjukvårdsärenden och å andra sidan ärenden avseende

undervisning och forskning. Jag har nämligen i likhet med de akademiska

myndigheterna och kanslern utgått ifrån att frågor rörande undervisning

och forskning, även efter en överflyttning av sjukvårdsärendena, skola

handläggas inom ecklesiastikdepartementet. Dessa svårigheter anser jag

dock icke vara större, än att de med god vilja kunna bemästras. I detta sammanhang

vill jag dessutom starkt understryka nödvändigheten av att

minska ecklesiastikdepartementets för närvarande alltför stora arbetsbelastning.

Av vad jag redan anfört torde framgå, att jag icke avser någon omläggning

av det kliniska akademiska befordringsväsendet. Universitetens enhet

får nämligen icke brytas. Jag anser mig icke heller för närvarande böra

taga ställning till frågan om vederbörande sjukhusdirektioners och medicinalstyrelsens

yttranderätt, när det gäller tillsättandet av överläkartjänster

förenade med professur. Jag erinrar härvid om att Kungl. Maj:t genom

beslut den 28 november 1947 uppdragit åt universitetskanslern att verkställa

utredning beträffande frågan om tillsättningen av professurer i kliniska

ämnen.

Det av medicinalstyrelseutredningen framlagda förslaget om inrättande

av ett särskilt samarbetsorgan, en av Kungl. Maj:t utsedd nämnd vid universitetskanslerns

sida, för att skapa en organiserad form för överläggningar

mellan representanter för medicinalstyrelsen och den praktiska sjukvården

utanför undervisningssjukhusen, å ena, samt vederbörande universitetsmyndigheter,

å andra sidan, bör upptagas till närmare övervägande

i annat sammanhang.

Med hänvisning till vad jag sålunda anfört, kommer jag i det följande

att föreslå, att anslagen till Universitetssjukhus uppföras under elfte huvudtiteln.

Den ifrågasatta överflyttningen torde böra äga rum med ingången av

nästa budgetår.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

2. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Karolinska

sjukhuset: Avlöningar.

Av tekniska skäl har riksdagen för innevarande budgetår sammanfört

anslagen till universitetssjukhus under ett gemensamt förslagsanslag av

17 392 700 kronor, vilket uppdelats på sju delanslag. Till Karolinska sjukhuset:

Avlöningar har anvisats ett delanslag av förslagsvis 8 246 000 kronor.

Personalförteckning och avlöningsstat för karolinska sjukhuset med tillhörande

bestämmelser finnas införda på sid. 533 ff. i statsliggaren.

Direktionen för karolinska sjukhuset har beträffande omfattningen av

karolinska sjukhusets och serafimerlasarettets drift under budgetåret

1948/49 anfört, att byggnadsarbetena för pediatriska kliniken beräknades

kunna avslutas under år 1949. Det syntes icke sannolikt, att denna klinik

kunde tagas i bruk förrän efter ingången av budgetåret 1949/50. Då det

beslutade nya garnisonssjukhuset för Stockholms garnison icke torde kunna

färdigställas före utgången av budgetåret 1948/49, har direktionen ansett

sig böra räkna med att såväl det nuvarande garnisonssjukhuset i Stockholm

som garnisonsavdelningen vid karolinska sjukhuset komme att användas

för sitt nuvarande ändamål under hela nämnda budgetår. I fråga om serafimerlasarettet

räknade direktionen med att lasarettet under samma budgetår

skulle drivas i ungefär samma omfattning som nu.

För nästa budgetår har direktionen föreslagit betydande höjningar av

anslagen till karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Direktionen har yttrat, att utgifterna för sjukhusens drift under de senaste

åren undergått en avsevärd ökning, vilket framginge av följande sammanställning

av kostnaden per vårddag vid sjukhusen, upptagande även den

beräknade kostnaden för budgetåren 1947/49:

Budgetår Kostnaden per vårddag vid

karolinska sjukhuset serafimerlasarettet

1944/45 ..... 18 kronor 62 öre 21 kronor 48 öre

1945/46 ..... 21 » 39 » 23 » 82 »

1946/47 ..... 26 » 18 » 27 » 50 »

1947/48 ..... 30 » 90 » 33 » 95 »

1948/49 ..... 34 » 69 » 34 » 90 »

Härtill har direktionen anfört, att utgiftsstegringen till betydande del

berodde på den allmänna prisstegringen, genomförda löneregleringar och

tillkomsten av nya tjänster. Den ökade kostnaden kunde även delvis förklaras

av en minskning av totala antalet vårddagar.

Enligt direktionens uppgifter utgjorde statens nettoutgift under sistförflutna

budgetår för driften av karolinska sjukhuset cirka 4 579 000 kronor

och för driften av serafimerlasarettet omkring 2 017 000 kronor. Räknat per

vårddag utgjorde nettoutgiften 12 kronor 87 öre vid karolinska sjukhuset

och 13 kronor 16 öre vid serafimerlasarettet.

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. yiay.ts proposition nr SOS.

Statskontoret har framställt erinringar mot ytterligare ökning av de båda

sjukhusens driftkostnader samt påyrkat ökning av sjukhusens inkomster

genom höjning av de enskilda och de utländska patienternas vägavgifter.

Ämbetsverket har i huvudsak anfört:

De senaste årens personalförstärkning har icke motsvarats av ökat vårdbehov.

Exempelvis har antalet läkare vid karolinska sjukhuset från budgetåret

1944/45 till innevarande budgetår ökats från 98 till 134, samtidigt

som antalet vårddagar nedgått från 392 789 till 355 796 och antalet poliklinikbesök

minskats från 285 571 till 209 201. I nuvarande försämrade

ekonomiska läge måste det framstå som synnerligen angeläget, att utvecklingen

mot allt högre vårdkostnader bringas att upphöra och effektiva åtgärder

genom rationalisering av arbetet m. m. vidtagas i syfte att nedbringa

vårdkostnaderna. En höjning av vårdavgifterna för patienter å enskilt eller

halvenskilt rum och för utländska medborgare å allmän sal synes vidare

icke kunna undvikas. Även vid nuvarande vårdkostnader torde den tidigare

fastslagna principen, att vårdavgifterna för enskilda och halvenskilda rum

skola så avvägas, att de utgöra full ersättning icke endast för sjukhusens

vårdkostnader utan jämväl för amortering av byggnads- och utrustningskostnader,

böra upprätthållas. Ehuru man svårligen omedelbart kan satta

dessa avgifter i relation till statsverkets kostnader, torde dock i varje fall en

höjning med förslagsvis omkring 50 procent böra utan dröjsmål komma till

stånd. Under erinran om att personalbehovet vid sjukhusen så sent som innevarande

budgetår ingående prövats av särskilt tillkallade sakkunniga

måste statskontoret ställa sig bestämt avvisande mot direktionens förslag om

en väsentlig personalförstärkning. Det är anmärkningsvärt, att krav nu

framställts på inrättande av flera biträdande överläkartjänster utan att frågan

om reduktion av antalet förste underläkarbefattningar övervägts. Beträffande

de olika frågorna om inrättande av nya tjänster m. in. vill statskontoret

inskränka sig till att endast beröra de fall, där särskilda omständigheter

så kunna motivera. Behovet av personalökning på vissa avdelningar

torde kunna tillgodoses genom överflyttning från mindre belastade avdelningar.

Med anledning av vad statskontoret anfört i fråga om vardavgifterna för

enskilda patienter har direktionen erinrat, att de nuvarande avgifterna fastställts

år 1941. Direktionen hade med hänsyn till prisstoppet och av andra

skäl icke ansett sig böra påkalla en generell höjning av avgifterna. Ej

heller vid Stockholms stads sjukhus hade motsvarande avgifter ändrats

under de senare åren. Utredning angående höjning av stadens avgifter

hade emellertid igångsatts. Direktionen hemställde därför, att med dess definitiva

yttrande i ämnet finge anstå, tills beslut meddelats om höjning av

avgifterna å hel- eller halvenskilda avdelningar vid stadens sjukhus. I avbidan

härpå ansåge sig direktionen dock böra föreslå eu mindre jämkning a\

avgifterna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet, innebärande höjning

med 2 kronor för enskilt rum och 1 krona för halvenskilt rum. Iläiigenom

skulle inkomsterna ökas med omkring 50 000 kronor vid det förra

och med omkring 20 000 kronor vid det senare sjukhuset. Direktionen för
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

ordade jämväl viss jämkning av bestämmelserna om avgifter på psykiatriska

kliniken vid karolinska sjukhuset.

Inom direktionen har överdirektören von Dar del anmält avvikande mening''

och föreslagit större avgiftshöjningar.

För nästa budgetår har direktionen hemställt om höjning av karolinska

sjukhusets avlöningsanslag med 2 083 600 kronor, därvid direktionen föreslagit

följande ändringar i personalorganisationen:

a.

b. 1

c. 1

1. L äk ar p er s on al.

Inrättande av följande befattningar:

1 biträdande överläkare (arvode 11 760 kronor) vid medicinska kliniken,

* * » » » • » polikliniken,

* * * » » » kirurgiska kliniken,

* » » » » radiumhemmet,

* * a » » » psykiatriska kliniken,

biträdande läkare (arvode 11 760 kronor) vid kirurgiska polikliniken,

» » (arvode 15 800 kronor) vid röntgendiagnostikav
delningen

i stället för 4 förste underläkare,

förste underläkare vid röntgendiagnostikavdelningen,

» , med halvtidstjänstgöring, vid kirurgiska kliniken,

* > vid medicinskt-fysiologiska centrallaboratoriet,

* » med halvtidstjänstgöring, vid bakteriologiska

avdelningen,

Höjning av arvodet för:

biträdande läkaren vid gymnastikavdelningen från 7 764 kronor till 8 960

kronor,

föreståndaren vid tandpolikliniken från 7 200 kronor till 11 760 kronor.

d.

e.

f.

g
h.

i.

j
k.

2. Övrig sjukvårdspersonal.

Inrättande av följande befattningar:

a. 1 social kurator (Ce 15), med halvtidstjänstgöring, vid psykiatriska

kliniken,

b. 1 laboratoriebiträde i Ce 13 vid medicinskt-kemiska centrallaboratoriet

i stället för 1 laboratoriebiträde i Cg 11,

c. 1 laboratoriebiträde (Ce 13) vid bakteriologiska avdelningen,

d. 1 översköterska (Ca 12) vid kirurgiska polikliniken,

e- 1 * » » » kvinnokliniken i stället för 1 sjuksköterska

(Ce 10),

1 * » » » medicinskt-fysiologiska centrallaborato
riet,

g. 1 laboratoriebiträde i Ce 11 vid medicinskt-kemiska centrallaboratoriet

i stället för 1 laboratoriebiträde i Cg 11,

h. 2 laboratoriebiträden (Ce 11) vid medicinskt-fysiologiska centrallaboratoriet,

i. 1 laboratoriebiträde (Ce 11) vid patologiska avdelningen,

j. 1 sjuksköterska (Ce 10), med halvtidstjänstgöring, vid kvinnokliniken,

k. 1 » » » vid radiumhemmet,

kl » » » » röntgendiagnostiska avdelningen,

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 203.

m. 1 sjuksköterska (Ce 10) vid medicinskt-fysiologiska centrallaborato
riet,

n. 1 röntgenbiträde (Ce 10) vid radiumhemmet,

o. 1 sjukvårdsbiträde (Ce 3) vid röntgendiagnostiska avdelningen.

Uppflyttning i lönegrad av 1 fotograf från Ca 9 till Ca 11.

3. Ekonomipersonal.

Inrättande av följande befattningar:

a. 1 köksföreståndare i Ce 13 i stället för 1 köksföreståndare i Cg 11,

b. 1 vaktmästare (Ce 11) vid medicinskt-kemiska centrallaboratoriet,

c. 1 ekonomibiträde (Ce 2), med halvtidstjänstgöring, vid medicinskt-fysiologiska

centrallaboratoriet,

d. 1 ekonomibiträde (Ce 2) vid bakteriologiska avdelningen.

Uppflyttning i lönegrad av:

1 förste köksföreståndare från Ca 16 till Ca 20,

2 köksföreståndare från Ca 11 till Ca 15,

1 » » » » » Ca 13,

1 » vid garnisonssjukhuset från Ce 12 till Ce 15,

1 vaktmästare (biträdande trädgårdsmästare) från Ca 9 till trädgårdsmästare

i Ca 12.

4. Administrations- och kontorspersonal.

Inrättande av följande befattningar:

a. 1 kansliskrivare (Ca 15) i stället för 1 kanslibiträde (Ce 11),

b. 1 kanslibiträde (Ce 11) vid röntgendiagnostiska avdelningen,

c. 1 » » » » patologiska avdelningen i stället för ett

biträde för skriv- och kontorsgöromål (Ce 8),

d. 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål (Ce 8) vid radiumhemmet,

e. 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål (Ce 8) vid medicinskt-fysiologiska

centrallaboratoriet.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

1. L äk ar p er s o n al.

c. och f. Biträdande överläkare och läkare vid kirurgiska

kliniken och polikliniken. Direktionen har för tillgodoseende

av behovet av specialister inom urologiens område föreslagit inrättande

av dels en befattning såsom biträdande överläkare vid kirurgiska kliniken,

dels ock en befattning såsom biträdande läkare vid kirurgi ska polikliniken,

båda förenade med ett arvode av 11 760 kronor. Till stöd härför har

åberopats en framställning av överläkaren, professorn J. Hellström, vari anförts

bland annat följande.

I de flesta större kulturländer är urologien en fullt självständig medicinsk

specialitet med särskilda professurer och särskilda avdelningar vid flertalet

större kliniker. I Sverige finnes ännu icke någon specialavdelning för urologi.

Nuvarande förhållanden visa emellertid nödvändigheten av att en special
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 203.

klinik för urologi snarast inrättas. Under det senaste decenniet har urologien

genomgått en storartad utveckling, och en ej ringa del av de urologiska fallen

fordra numera en vård, som endast kan ges av specialutbildade fackmän,

vilka ha möjlighet till samarbete med kolleger inom angränsande discipliner.

För att belysa detta må följande anföras.

Nya terapeutiska möjligheter ha under de senaste åren ställts till vårt

förfogande för behandling av urinvägsinfektioner, bl. a. kan nämnas behandling

med mandelsyra, sulfapreparat, penicillin och streptomycin. Handhavas

icke dessa läkemedel på rätt sätt kunna de bli till mer skada än nytta.

Den tidigare behandlingen av elakartade biåstumörer har givit föga uppmuntrande

resultat. Under senare tid har bättre resultat kunnat erhållas

genom att man i allt fler fall gått in för att radikalt avlägsna hela urinblåsan,

sedan urinledarna inplanterats i tarmen. Dessa stora ingrepp, vilka fordra

icke blott stor teknisk erfarenhet utan även ingående förtrogenhet med föroeh

efterbehandling, böra utföras av specialutbildade läkare.

De största landvinningarna inom urologien ha möjliggjorts tack vare

förbättrade instrumentarier. Det är numera möjligt att utföra detaljerade

undersökningar och omfattande ingrepp genom i blåsan och urinröret införda

specialinstrument. Bland annat har vi härigenom fått möjlighet att

på ett bättre och ofarligare sätt än genom de äldre operationsmetoderna

behandla en del av de vanligaste orsakerna till urineringssvårigheten hos

mannen såsom blåskörtelförstoring, blåskörtelkräfta och s. k. blåshalskontraktur.

Handhavandet av många av dessa instrument kräver stor övning

och färdighet, vilket endast specialisten kan komma i besittning av.

Vid karolinska sjukhusets kirurgiska klinik har intresset för urologi alltid

varit synnerligen stort. På grund härav och på grund av goda förutsättningar

för urologisk verksamhet vid sjukhuset har ett mycket stort antal

urinvägsfall remitterats till kirurgiska kliniken för specialbehandling. De

flesta av dessa patienter ha hänvisats från andra kirurgavdelningar. Kirurgiska

kliniken har härigenom i vissa avseenden kommit att få karaktären

av en urologisk specialavdelning. Under de senaste åren torde i allmänhet

hälften av de manliga och ungefär en tredjedel av de kvinnliga vårdplatserna

ha varit belagda med uroiogfall.

Här nämnda utveckling har dock haft till följd, att det kliniska materialet

vid kirurgiska kliniken ur undervisningssynpunkt blivit alltför ensidigt.

Under nuvarande förhållanden, när även den kirurgiska garnisonsavdelningens

material står till undervisningens förfogande, ha icke några större

olägenheter orsakats härav. När garnisonsvården om några år skiljes från

karolinska sjukhuset, blir det emellertid nödvändigt, att nuvarande garnisonsplatser

utnyttjas för inrättandet av en urologisk specialavdelning. Endast

härigenom kan den egentliga kirurgiska klinikens platser i nödig utsträckning

utnyttjas för allmänkirurgiska fall, lämpade för undervisningen

i kirurgi.

På grund av den stora arbetsbörda, som i egenskap av lärare och klinikchef

åvilar mig, är det för mig omöjligt att hinna med att personligen i

detalj taga del av vården av alla de urologiska fall, som hänvisas till kliniken.

För att vården av de urologiska fallen skall kunna genomföras på

ett tillfredställande sätt är det nödvändigt, att till kliniken knytes en biträdande

överläkare med specialutbildning i urologi och med uppgift att

biträda vid vården av dessa fall.

Även på den kirurgiska polikliniken utgörcs en ej ringa del av de vård
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. May.ts proposition nr 203.

sökande av patienter med sjukdom i urogenitalapparaten. För undersökning

och behandling av dessa patienter gäller detsamma, som förut nämnts om

de vid kliniken vårdade urologfallen. De kräva sålunda oftast speciella och

tidsödande undersökningar och behandlingar, vilka äro svåra att inpassa

i det vanliga poliklinikarbetet. I stor utsträckning ha dessa patienter tidigare

vårdats på kliniken och besöka polikliniken för efterbehandling och

kontrollundersökning.

Erfarenheten har visat, att den nuvarande organisationen icke varit fullt

tillfredsställande. De vid kirurgpolikliniken tjänstgörande läkarna ha ofta

växlat och icke alltid besuttit önskvärd utbildning i urologi, varför urologfallen

icke alltid erhållit den specialbehandling, som önskvärt varit. Organiserades

en särskild urologisk poliklinik — vilket i varje fall måste ske i

samband med inrättandet av en urologisk klinik — redan nu, skulle betydande

fördelar ernås. Handhades de urologiska poliklinikfallen av en specialist,

skulle vissa delar av det arbete, som nu utföres på kliniken, kunna

företagas polikliniskt, och kliniken därmed avlastas. Vidare skulle betydligt

större kontinuitet i behandlingen av dessa patienter, vilka stundom äro hänvisade

till kontrollundersökningar under åratal, kunna åvägabringas. Dessutom

skulle härigenom en nödvändig avlastning av den egentliga kirurgpolikliniken

ernås. Slutligen vore det av största värde, om man genom att

nu inrätta en provisorisk poliklinik kunde samla erfarenheter för utformande

av den definitiva poliklinik, som bör anslutas till den blivande urologiska

kliniken.

För vården vid den provisoriska urologiska polikliniken måste en biträdande

läkartjänst samt en sjukskötersketjänst inrättas.

Statskontoret har anfört, att motiven för en snar omorganisation av den

kirurgiska kliniken på föreslaget sätt syntes i och för sig få anses vägande.

Särskilt i den mån densamma läte sig genomföra genom utbyte av förste

underläkartjänster mot föreslagna befattningar såsom biträdande överläkare

(kliniken) respektive biträdande läkare (polikliniken) syntes den förtjäna

övervägande redan nu.

e. Biträdande överläkare vid psykiatriska kliniken.

Direktionen har hemställt om inrättande av en befattning som biträdande

överläkare (arvode It 760 kronor) vid psykiatriska kliniken. Till

stöd härför har åberopats en framställning av överläkaren vid kliniken, professorn

T. Sjögren, som anfört följande.

Andra kliniker vid sjukhuset av denna storleksordning ha redan biträdande

överläkare. Platsantalet är 109 och patientomsättningen cirka 900 per

år. Kliniken och därmed överläkaren iir synnerligen hårt belastad med det

stora antal fall, som inkommer för utredning och utlåtanden, och behovet

av en avlastning av viss del av sjukvården på en biträdande överläkare har

redan sedan ett par år varit trängande. Det psykiatriska klientelet fordrar

genom sin speciella art som bekant mycket tidsödande undersökningar och

samtal, vartill kommer den ävenledes tidsödande psykoterapeutiska behandlingen.

Det iir i själva verket icke möjligt för en överläkare att på ett tillfredsställande

sätt sköta en klinik av denna storleksordning.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

g. och h. Biträdande läkare m. m. vid röntgendiagnostikav

delningen. Direktionen har under åberopande av framställning

av överläkarna vid röntgendiagnostikavdelningen, professorn Å. Åkerlund

och docenten K. Lindblom hemställt om förstärkning av avdelningens

Iäkarpersonal med 4 heltidsanställda biträdande läkare med arvoden å

15 800 kronor och 2 förste underläkare. Vid inrättande av biträdande läkartjänsterna

kunde 4 förste underläkartjänster indragas.

Framställningen har motiverats med avdelningens stora arbetsbörda.

Överläkarna ha framhållit, att rutinarbetet sedan sjukhusets öppnande år

1940 ökats från 20 457 undersökningar per år till 51 020 under år 1946 och

att ökningen alltjämt fortsatte med cirka 10 procent per år. Under samma

tid hade personalen endast ökats från 39 till 48 personer. Arbetsprestationerna

hade alltså ökats till 2 1/2 gånger de ursprungliga, medan personalökningen

endast uppgått till cirka Vs- Trots återhållsamhet med röntgenundersökningar

hade under de senaste åren rått en ständig överbelastning

av personalen. Läkarnas arbetsdag hade uppgått till i genomsnitt 9 timmar

per dag, den krävande jourtjänsten icke inberäknad. För att tillfredsställa

sjukvårdens behov vore det ett ofrånkomligt krav att genom personalförstärkning

öka röntgenavdelningens kapacitet.

Vidare har erinrats om att den s. k. Kjellmanska kommittén för utredning

av de underordnade läkarnas löneförhållanden föreslagit utökning av

antalet underläkare vid avdelningens dåvarande tre sektioner, A—C, med

tillsammans 3 förste underläkare, vilket också beviljats. Härutöver erfordrades

emellertid dels en särskild underläkare för avlösning av övriga underläkare

dygnet efter jourdygn, dels ytterligare en underläkare på sektion D (inrättad

i samband med dermatologiska klinikens tillkomst), för att denna skulle

få samma kapacitet som övriga sektioner och för att befintliga utrymmen och

apparater skulle kunna effektivt utnyttjas. Varje sektion arbetade som en

självständig enhet och för envar av de fyra sektionerna erfordrades en biträdande

läkare. Endast härigenom kunde kompetent arbetskraft knytas till

sektionerna för så lång tid, att den önskvärda kontinuiteten i arbetet uppnåddes.

Statskontoret har avstyrkt ifrågavarande förslag. Statens lönenämnd har

erinrat om att arvodet å 13 800 kronor endast tillkomme två biträdande

läkare vid neurokirurgiska kliniken på serafimerlasarettet och framhållit, att

ett införande av detta arvodesbelopp vid karolinska sjukhusets röntgendiagnostikavdelning

kunde medföra konsekvenser beträffande andra avdelningar.

i. och k. Förste underläkare vid kirurgiska kliniken

och bakteriologiska avdelningen. I enlighet med en av narkosöverläkaren

T. Gordh gjord framställning har direktionen föreslagit, att

en förste underläkare, som tjänstgör som narkosunderläkare vid kirurgiska

kliniken och därjämte har tjänstgöring vid blodgivarecentralen, måtte få

heltidstjänst som narkosläkare. Till stöd härför har anförts, att operationsarbetet

på kirurgiska kliniken vore så omfattande, att det ordinarie antalet

narkosläkare vore otillräckligt. Endast tack vare extra hjälp av oavlönade

auskultanter kunde operationerna och anestesierna hållas löpande. Den kon
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

sultativa verksamheten på övriga kliniker hade också ökats. Lättnad i jourtjänsten

behövdes för narkosläkarna likaväl som för övriga underläkare. Narkosunderläkarna

hade dels en full arbetsdag på 7—9 timmar, dels jourtjänst

vartannat dygn.

Den nuvarande halvtidstjänsten som förste underläkare vid blodgivarecentralen

har direktionen föreslagit i stället skola förenas med en ny halvtidstjänst

som förste underläkare vid bakteriologiska avdelningen. Som skäl

härför har åberopats, att öppnandet av dermato-venereologiska kliniken komme

att medföra en avsevärt ökad arbetsbörda för bakteriologiska avdelningen.

Sålunda komme bland annat proven för serologisk diagnostik av syfilis och

gonorré att öka i påfallande grad samt nya diagnostiska metoder att införas.

Laboratoriets redan alltför hårt belastade personal vore icke tillräcklig för

att möta dessa nya krav. De dermato-venereologiska diagnostikmetoderna

vore mycket tidskrävande och fordrade tillgång till högt kvalificerad, bakteriologiskt

utbildad personal. Såsom närmast ansvarig för den medicinskt mykologiska

diagnostiken kunde endast en läkare ifrågakomma. Den föreslagne

förste underläkaren vid bakteriologiska avdelningen borde fullgöra halva

tjänstgöringen vid blodgivarecentralen, vilken institution borde vara intimt

knuten till bakteriologiska laboratoriet.

Statskontoret har yttrat, att, om trots förhandenvarande förhållanden någon

ökning av antalet läkare vid sjukhuset skulle anses möjlig, medel syntes

böra anvisas för anställande av nu ifrågavarande förste underläkare vid kirurgiska

kliniken och bakteriologiska avdelningen.

2. Övrig sjukvårdspersonal.

b., c., g. och h. Laboratoriebiträden. Direktionen har åberopat

bland annat följande framställningar:

T. f. laboratorn B. Swedin hade anhållit, att två laboratoriebiträdestjänster

i lönegrad Cg 11 vid medicinsk t-k emiska centrallaboratoriet

måtte ombildas sålunda, att den ena placerades i lönegrad Ce 13

och den andra ändrades till extra ordinarie i nuvarande lönegrad. De ständigt

ökade kraven på undersökningar från kliniker och polikliniker hade gjort

arbetsbördan för laboratoriets personal till bristningsgränsen betungande.

Provens antal hade sålunda ökats från 21 868 år 1941 till 44 309 år 1945.

T. f. professorn B. Malmgren hade hemställt om inrättande vid bakteriologiska

avdelningen av en befattning som laboratoriebiträde

1 lönegraden Ce 13. Behovet härav föranleddes av dermato-venereologiska

klinikens öppnande. Vid den moderna behandlingen av gonorré inginge som

ett betydelsefullt led odlingsprov för påvisande eller uteslutande av smittorisk

och vid positiva odlingar prövning av gonokockstammarnas motståndskraft

mot vissa botemedel. Denna diagnostik måste handhavas av en

laboratris, vilken kunde ägna sig åt denna verksamhet som sin huvuduppgift.

Stora kompetenskrav måste ställas på befattningshavaren och kontinuiteten

måste tryggas.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 19^8. 1 sand. Nr 203.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr ''SOS.

T. f. laboratorn T. Sjöstrand hade begärt utökning av personalen på in edicinskt-fysiologiska

centrallaboratoriet med bland annat

2 översköterskor i lönegrad Ca 12 och 1 laboratoriebiträde i lönegrad

Ce 11. Den nuvarande personalen vore icke tillräcklig för fullgörande av

laboratoriets åligganden, varför väntelista måst upprättas för undersökningarna.

Detta hade ibland medfört, att en inneliggande patient fått vänta

en vecka enbart för att få en ämnesomsättningsundersökning utförd och att

poliklinikpatienter fått vänta mer än en månad för en hj ärtundersökning.

Det vore därför fullkomligt omöjligt att utan personalökning mottaga patienter

från de nyöppnade dermato-venereologiska och yrkesmedicinska klinikerna.

Direktionen har tillstyrkt framställningarna med den ändringen, att i

fråga om medicinskt-fysiologiska laboratoriet i stället för 1 översköterska

föreslagits 1 laboratoriebiträde i Cell.

Statskontoret har anfört, att i avvaktan på resultatet av pågående utredning

rörande laboratoriebiträden och därmed jämförlig personal i statens

tjänst stor försiktighet borde iakttagas vid inrättande av tjänster i högre lönegrad

vid laboratorierna.

Lönenämnden har ansett direktionens förslag om uppflyttning av vissa

laboratoriebiträden vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet i högre

lönegrad böra prövas i samband med den pågående utredningen om dylik

personals löneställning.

e., f., j.—in. Över- och sjuksköterskor. Direktionen har föreslagit

inrättande av en översköterskebefattning i lönegrad Ca 12 och en

sjukskötersketjänst i lönegrad Ce 10 vid medicinskt-fysiologiska

centrallaboratoriet. Förslaget har motiverats med den alltför stora

arbetsbördan samt tillkomsten av nya kliniker (jfr vad nyss anförts under

rubriken laboratoriebiträden).

Direktionen har härjämte hemställt, att vid kvinnoklinikens

spermalaboratorium två sjukskötersketjänster i lönegrad Ce 10

måtte ändras, den ena till översköterskebef attning i lönegrad Ca 12 och den

andra, som är förenad med halvtidstjänstgöring, till heltidstjänst. Till stöd

härför har anförts, att den år 1946 inrättade halvtidstjänsten trots upprepade

annonseringar ej kunnat besättas på grund av de ekonomiska villkoren

och arbetsuppgifterna. Den heltidsanställda sjuksköterskan hade vid

läkarundersökning befunnits lida av överansträngning på grund av det

intensiva och uttröttande mikroskopiska arbetet. Laboratoriets verksamhet

behövde utvidgas, men laboratoriet kunde ej ens avklara sina nuvarande

arbetsuppgifter. Den nuvarande sjuksköterskan hade att på egen hand

utföra laboratoriearbeten, som erfordrade långvarig rutin, stor ansvarskänsla

och noggrannhet och som låge till grund för utlåtanden av vittgående

praktisk betydelse.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

Direktionen har vidare föreslagit nyinrättande av en sjuksköterskebefattning

i lönegrad Ce 10 vid radiumhemmet. Förslaget har föranletts

av en framställning av professorn E. B erven, som framhållit nödvändigheten

av att en ny form av kontroll vid röntgenbehandling infördes vid radiumhemmet,

nämligen kontroll av antalet trombocyter (blodplättar) hos patienten.

Stark nedsättning av detta antal kunde förorsaka dödsfall. Trombocyträkningen

vore mycket tidsödande.

I fråga om röntgen diagnostikavdelningen har direktionen

förordat inrättande av en sjukskötersketjänst i lönegrad Ce 10, avsedd för

avdelningens sektion C. Erfarenheten hade visat, att sköterskepersonalen vid

denna sektion vore alldeles för liten (jfr vad nyss anförts beträffande läkarpersonalen

vid avdelningen). Om en ny skötersketjänst inrättades vid sektionen,

skulle alla sektionerna (A—D) erhålla samma antal sköterskor eller

tre.

Statskontoret har framhållit, att med nuvarande brist på sköterskepersonal

borde i möjligaste mån undvikas, att sådan personal toges i anspråk för laboratoriearbete.

Vid behov av ökad biträdeshjälp — vilket syntes föreligga på

spermalaboratoriet vid kvinnokliniken — borde därför icke några nya skötersketjänster

utan laboratoriebiträdesbefattningar med placering högst i lönegrad

Cg 11 (beroende på kompetens) inrättas. Den begärda uppflyttningen

i högre lönegrad av vissa å laboratorierna tjänstgörande sjuksköterskor från

10 till 12 lönegraden kunde statskontoret icke tillstyrka.

o. Sjukvårdsbiträde vid röntgendiagnostikavdelningen.

Direktionen har föreslagit inrättande av en befattning som sjukvårdsbiträde

(fotografi biträde) i lönegrad Ce 3 vid denna avdelning. Härom

har anförts, att avdelningens sektion A hade större arbetsområde än övriga

sektioner. På grund av otillräcklig personal för mörkrumsarbetet uppstode

i vissa lägen stagnation på sektionen.

3. E k o n o m i p e r s o n al.

Löneställningen för förste köksföreståndare och

köks föreståndare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Förste köksföreståndaren är vid karolinska sjukhuset

placerad i Ca 16 och vid serafimerlasarettet i Ca 15. De biträdas i arbetet

av köksföreståndare. Vid karolinska sjukhuset finnas tre ordinarie köksföreståndare

i Ca 11, av vilka en förestår dietköket, en centralköket och en

personalmatsalarna. Därjämte har direktionen i maj 1947 medgivit anställande

vid sjukhuset av en köksföreståndare i Cg 11, vilken skulle tjänstgöra

såsom avlösare för övriga föreståndare, då dessa åtnjöte ledighet var sjunde

dag, förestå maskindiskningsarbetet och övervaka tillvaratagandet av matrester.

Den vid garnisonssjukhuset tjänstgörande köksföreståndaren är placerad

i Ce 12. Vid serafimerlasarettet finnes en ordinarie köksföreståndare

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

i Ca 11, vilken förestår dietköket, och en extra ordinarie köksföreståndare

i Ce 11, vilken förestår lasarettets personalmatsalar.

Efter förhandlingar med representanter för svenska ekonomiföreståndarinnornas

förening gjorde direktionen för karolinska sjukhuset i skrivelse den

19 november 1946 hos Kungl. Maj:t framställning om uppflyttning av ifrågavarande

personal i högre lönegrad från den 1 juli 1947. Vid förhandlingarna

hade från föreningens sida yrkats, att förste köksföreståndaren vid karolinska

sjukhuset skulle placeras i Ca 23, motsvarande befattningshavare vid serafimerlasarettet

i Ca 22, köksföreståndaren för dietköket vid karolinska sjukhuset

i Ca 18, motsvarande befattningshavare vid serafimerlasarettet i Ca 17,

köksföreståndare för matsal i Ca 13 och övriga föreståndare i Ca 15.

Under erinran om att förste köksföreståndarna vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet dittills varit placerade i samma lönegrad som första föreståndarinnorna

i sjukvården och under framhållande av att deras arbetsinsatser

vore av mycket stor betydelse för en tillfredsställande och ekonomisk

drift av sjukhusen, föreslog direktionen för sin del, att förste köksföreståndaren

vid karolinska sjukhuset skulle placeras i Ca 20 och vid serafimerlasarettet

i Ca 19 eller samma lönegrader, som direktionen föreslagit för första

föreståndarinnorna i sjukvården vid sjukhusen. Beträffande köksföreståndarnas

lönegradsplacering framhöll direktionen, att direktionen i likhet med

nämnda personalorganisation funnit, att en viss lönedifferentiering borde

vidtagas för dessa befattningshavare. Mot förslaget om matsalsföreståndarnas

placering i 13 lönegraden eller samma lönegrad, som av 1944 års lönekommitté,

avseende sjukvårds- och ekonomipersonal, föreslagits för översköterskorna

vid ifrågavarande sjukhus, hade direktionen icke något att erinra.

Övriga köksföreståndare, för vilka högre kvalifikationer syntes vara erforderliga,

borde enligt direktionens mening placeras i 15 lönegraden eller samma

lönegrad, till vilken nämnda kommitté hänfört föreståndarinnor i sjukvården.

I utlåtande den 29 januari 1947 över direktionens förslag i fråga om löneställningen

för ifrågavarande personal erinrade statskontoret, dels att 1945

års riksdag fattat beslut om löneställningen för motsvarande personal vid

sinnessjukhusen, vilket skett under beaktande av lönegradsplaceringen för

köksföreståndarna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet (propositionen

1945:241, sid. 45—49), dels ock att löneställningen för husmödrarna

vid försvarsväsendet nyligen prövats av såväl 1944 års lönekommitté, avseende

sjukvårds- och ekonomipersonal, som försvarets tjänsteförteckningssakkunniga.

Med hänsyn härtill avstyrkte statskontoret direktionens förslag.

I utlåtande den 12 januari 1947 erinrade allmänna lönenämnden om att

1944 års lönekommitté, avseende sjukvårds- och ekonomipersonal, icke funnit

anledning att i sitt år 1946 avgivna betänkande (SOU 1947:194) framlägga

förslag om ändrad lönegradsplacering av befattningarna såsom förste köksföreståndare

och köksföreståndare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet.

Vid dylikt förhållande och då en eventuell omprövning av löneställ
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj ds proposition nr SOS.

ningen för köksföreståndarpersonalen vid sagda sjukhus enligt lönenämndens

mening borde ske under samtidigt beaktande av löneläget för övriga statliga

köksföreståndarbefattningar — vid sinnessjukhusen, inom 1‘örsvarsviisendet

o. s. v. — höll lönenämnden före, att direktionens förslag icke borde föranleda

ett upptagande till separat behandling av frågan om löneställningen för

nu ifrågavarande köksföreståndarpersonal.

Vid anmälan i propositionen 1947:287 av direktionens förslag om uppflyttning

i högre lönegrad av de vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

inrättade befattningar såsom förste köksföreståndare förklarade jag mig under

hänvisning till vad allmänna lönenämnden anfört icke beredd att då

tillstyrka förslaget.

I två likalydande, vid 1947 års riksdag väckta motioner (1:338 och

11:499) hemställdes, att riksdagen måtte besluta, att förste köksföreståndare

och köksföreståndare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet skulle

uppflyttas i lönegraden A 15 respektive A 12 enligt då gällande lönereglemente.

Riksdagen (skrivelsen 1947:445) anförde för sin del följande.

Beträffande det i motionerna 1:338 och 11:499 framställda yrkandet i

fråga om löneställningen för förste köksföreståndare och köksföreståndare vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet får riksdagen erinra därom, att

allmänna lönenämnden och departementschefen icke ansett att denna fråga

borde upptagas separat utan under beaktande av löneläget för motsvarande

befattningar vid sinnessjukhusen, inom försvarsväsendet m. m. Emellertid

hava sedermera såsom i ovannämnda motion framhållits köksföreståndarna

vid landstingens sjukhus enligt träffat avtal mellan landstingens centrala

lönenämnd och Svenska ekonomiföreståndarinnors förening från och med

den 1 juni 1947 erhållit en löneplacering överstigande köksföreståndarnas vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet. Erinras må även att första föreståndarinna

och föreståndarinna i sjukvården — vilka förut i lönehänseende

varit jämställda med förste köksföreståndare, respektive köksföreståndare —

från och med den 1 juli 1947 uppflyttats till lönegrader, motsvarande lönegraderna

A 15 och A 12.

Enligt riksdagens mening föreligga på grund av sålunda anförda omständigheter

onekligen skäl för att löneställningen för förste köksföreståndare och

köksföreståndare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet göres till

föremål för snar omprövning. Riksdagen ifrågasätter huruvida icke denna

omprövning lämpligen kunde företagas i samband med de av departementschefen

angivna överväganden, som anses böra komma till stånd rörande

kuratorernas vid nämnda sjukhus löneställning och varom förslag av departementschefen

antytts komma att föreläggas nästa års riksdag. Vid den av

riksdagen ifrågasatta omprövningen av förste köksföreståndarnas och köksföreståndarnas

löneställning synes jämväl böra övervägas huruvida motiv

föreligger för en förhöjd löneplacering, räknad från och med den 1 juli 1947.

Direktionen har nu i sina anslagsäskanden för nästa budgetår upprepat

sitt i november 1946 framlagda förslag i fråga om löneställningen för vid

karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet anstiillda förste köksföreståndare

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

och köksföreståndare. Därvid har direktionen föreslagit, att den köksföreståndare,

som enligt direktionens i maj 1947 lämnade medgivande anställts

vid karolinska sjukhuset och placerats i Cg 11, skulle uppflyttas till Ce 13.

Statens lönenämnd har anfört:

Statens lönenämnd kan icke finna föreliggande framställning utgöra tillräckligt

underlag för ett bedömande av frågan, till vilka lönegrader befattningarna

som förste köksföreståndare och köksföreståndare böra hänföras.

Lönenämnden vill för sin del förorda, att löneställningen för dem göres till

föremål för utredning, varvid enligt nämndens mening icke kan bortses från

löneläget för motsvarande befattningar vid bland annat de statliga sinnessjukhusen.

Däremot synes det nämnden icke lämpligt att sammankoppla frågan

om lönegradsplaceringen för nu ifrågavarande befattningshavare med spörsmålet

om kuratorstjänsternas lönegradsplacering.

Svenska ekonomiföreståndarinnors förening har i skrivelse den 5 november

1947 anfört, att föreningen icke funnit anledning frångå sin uppfattning om

skäligheten av den vid förhandlingar med direktionen för karolinska sjukhuset

begärda löneställningen för köksföreståndarpersonal vid nämnda sjukhus

och serafimerlasarettet. Föreningen har därvid framhållit, att köksföreståndamas

förvaltning vid landstingssjukhusen i allmänhet vore väsentligt

mycket mindre än den som förekomme vid de statliga kroppssjukhusen, samt

betonat angelägenheten av att förslag i ämnet komme att föreläggas 1948

års riksdag.

b. Vaktmästare vid medicinskt-ke miska centrallaboratoriet.

Direktionen har gjort framställning om inrättande vid

detta laboratorium av en vaktmästartjänst i lönegrad Ce 11. Befattningshavaren

skulle ha till huvudsaklig uppgift att sköta samtliga centrallaboratoriers

försöksdjur.

Statskontoret har tillstyrkt inrättande av en befattning i lönegrad Cg 11.

Lönenämnden har förklarat sig icke vilja framställa erinran mot att ifrågavarande

vaktmästare placerades i 11 lönegraden, varvid emellertid tjänstebenämningen

borde bli förste vaktmästare. Då — enligt vad under hand

inhämtats — en vaktmästare i Ca 9 av direktionen redan förordnats att

fullgöra de göromål, som avsetts skola åvila tjänstinnehavaren, syntes skäl

tala för att tjänsten uppfördes på ordinarie stat.

c. och d. Ekonomibiträden. Direktionen har föreslagit anställande

av ett halvtidstjänstgörande ekonomibiträde i lönegrad Ce 2 vid medicinskt-fysiologiska

laboratoriet och ett heltidstjänstgörande dylikt biträde

vid bakteriologiska avdelningen. Till stöd härför har åberopats arbetets ökade

omfattning.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

4- Administrations- och kontorspersonal.

b. Kanslibiträde vid röntgen diagnostiska avdelningen.

I samband med öppnandet av dermato-venereologiska kliniken

har röntgendiagnostikavdelningen utökats med en ny sektion (D). Direktionen

har efter framställning av överläkarna vid avdelningen hemställt om inrättande

vid nämnda sektion av en tjänst som kanslibiträde i lönegrad Ce 11.

Överläkarna ha anfört, att så som arbetsuppgifterna på avdelningen vuxit

sedan sektion D planerades år 1944 vore det ofrånkomligt, att även denna

sektion försåges med egen expeditionspersonal. Då avdelningens nuvarande

expeditionspersonal icke komme att kunna taga väsentlig del i skriv- och

registreringsgöromålen på sektion D, fordrades en befattning som kanslibiträde

för att kunna erhålla en för dessa uppgifter kompetent arbetskraft.

e. Skriv- och kontor sbiträden. Direktionen har under åberopande

av framställning av t. f. laboratorn Sjöstrand föreslagit anställande

av ett biträde för skriv- och kontorsgöromål (lönegrad Ce 8) vid medicinsktfysiologiska

centrallaboratoriet på grund arbetsbelastningen därstädes.

Statskontoret har avstyrkt direktionens förslag under motivering, att sjukhuset

vore jämförelsevis väl tillgodosett med administrativ personal.

Departementschef. Utgifterna för driften av karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet ha under de senare åren undergått en avsevärd ökning.

Med hänsyn härtill torde en höjning av de sedan år 1941 med oförändrade

belopp utgående avgifterna vid nämnda sjukhus för patienter på hel- och

halvenskilda rum böra vidtagas. Jag är emellertid icke beredd att nu taga

slutlig ställning till nämnda spörsmål, beträffande vilket Kungl. Maj:t torde

äga att utan riksdagens medverkan besluta.

Trots den betydande förstärkning av framför allt läkarpersonalen, som

vidtagits de senaste åren, synes en ytterligare ökning av personalorganisationen

vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet icke kunna undvikas.

Verksamheten vid sjukhusens centrallaboratorier och karolinska sjukhusets

röntgendiagnostiska avdelning har under de senaste åren genomgått en mycket

stark ökning, medan det av arbetsuppgifternas ansvällning ökade personalbehovet

icke synes ha tillgodosetts i erforderlig omfattning. Härtill kommer,

vad karolinska sjukhuset beträffar, att öppnandet innevarande budgetår

av den dermato-venereologiska kliniken och den yrkesmedicinska kliniken

ställer ökade krav på centrallaboratoriernas och röntgenavdelningens kapacitet.

Nämnda förhållanden göra, att jag trots rådande ekonomiska förhållanden

funnit mig böra i det följande i huvudsak tillstyrka direktionens förslag

om personalökning för centrallaboratorierna och röntgenavdelningen.

Aven i övrigt har jag i viss mån funnit mig böra understödja direktionens

förslag om personalförstärkning. Vissa av de framlagda förslagen om uppflyttning

av befattningshavare i högre lönegrad har jag med hänsyn till

pågående utredningar icke ansett nu böra komma under bedömande.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungt. Maj:ts proposition nr 203.

Psykiatriska kliniken vid karolinska sjukhuset omfattar 109 vårdplatser.

Vid sjukhusets övriga kliniker, där platsantalet ej understiger 90, finnas nu

biträdande överläkartjänster. Jag anser mig böra tillstyrka direktionens förslag

om inrättande av en med ett arvode av 11 760 kronor förenad biträdande

överläkartjänst jämväl vid psykiatriska kliniken.

En väsentlig del av de vårdsökande vid kirurgiska kliniken och polikliniken

lida av sjukdomar i urinvägarna. Under det senaste decenniet har urologien

genomgått en storartad utveckling, vilket medfört att en ej ringa del av de

urologiska fallen numera fordra en vård, som endast kan ges av specialutbildade

fackmän. Förslag har nu med hänsyn härtill framlagts om inrättande

av dels en biträdande överläkartjänst vid kirurgiska kliniken, dels ock en biträdande

läkartjänst vid polikliniken. Vid övervägande av detta förslag har

jag stannat för att förorda, att ytterligare en biträdande läkartjänst, förenad

med ett arvode av It 760 kronor, nu inrättas vid polikliniken. Härigenom

skulle vissa delar av det arbete, som nu utföres på kliniken, enligt vad utredningen

giver vid handen, kunna företagas polikliniskt, och kliniken avlastas,

samtidigt som den nuvarande poliklinikföreståndaren, som enligt vad

jag inhämtat är så överhopad av löpande arbete, att han icke hinner med

någon undervisning, skulle beredas lättnad i sina sjukvårdande uppgifter.

Vid bifall till vad jag nyss föreslagit, torde i enlighet med direktionens förslag

en befattning som översköterska i Ca 12 böra inrättas för polikliniken.

Direktionens förslag om förstärkning av läkarpersonalen vid röntgendiagnostiska

avdelningen kan jag endast så till vida understödja som jag förordar

inrättande av ytterligare en befattning såsom förste underläkare. Härjämte

synes avdelningen i enlighet med direktionens förslag böra förstärkas

med en sjuksköterska i Ce 10, ett kanslibiträde i Ce 11 och ett sjukvårdsbiträde

(fotografibiträde) i Ce 3.

Halvtidstjänsten som narkosunderläkare bör i enlighet med föreliggande

förslag förändras till heltidstjänst och bakteriologiska avdelningen få tillgång

till en förste underläkare med halvtidstjänst. Härför erfordras inrättande av

ytterligare en befattning såsom förste underläkare. Bakteriologiska avdelningen

torde vidare böra förstärkas med ett laboratoriebiträde i Ce 11 och

ett ekonomibiträde i Ce 2.

För medicinskt-fysiologiska centrallaboratoriet tillstyrker jag en förstärkning

av personalen med en översköterska i Ca 12, en sjuksköterska i Ce 10,

två laboratoriebiträden i Ce 11, ett ekonomibiträde med halvtidstjänstgöring

i Ce 2 och ett biträde för skriv- och kontorsgöromål med reglerad befordringsgång.

Två laboratoriebiträdesbefattningar i Cg 11 vid medicinskt-kemiska centrallaboratoriet

torde böra förändras till extra ordinarie befattningar i Ce 11.

Med anledning av direktionens förslag om inrättande av en vaktmästarbefattning

i Ce 11 vid sistnämnda laboratorium, vid vilken den huvudsakliga

uppgiften skulle vara att sköta samtliga centrallaboratoriers försöksdjur, för
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts -propositioji nr SOS.

ordar jag, under hänvisning till vad statens lönenämnd anfört, att en befattning

såsom förste vaktmästare i Ca It inrättas.

Förslaget om inrättande vid kvinnoklinikens spermalaboratorium av en

befattning såsom översköterska i Ca 12 i stället för en sjuksköterskebefattning

i Ce 10 och om förändring av en med halvtidstjänstgöring förenad sjuksköterskebefattning

i Ce 10 vid samma laboratorium till heltidstjänst anser

jag mig böra biträda. Jag tillstyrker vidare, att en sjuksköterskebefattning i

Ce 10 inrättas vid radiumhemmet.

Såsom riksdagen i sin skrivelse 1947: 445 framhållit, ha köksföreståndarinnorna

vid landstingens sjukhus enligt ett mellan landstingens centrala lönenämnd

och svenska ekonomiföreståndarinnors förening träffat avtal erhållit

en löneplacering överstigande motsvarande personals vid karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet. Enligt nämnda avtal ha biträdande föreståndarinnor

hänförts till 12 lönegraden enligt statens allmänna avlöningsreglemente, köksföreståndarinnorna

vid delat lasarett samt vid annat lasarett och sanatorium

med minst 200 vårdplatser till 19 lönegraden och köksföreståndarinnorna vid

mindre sjukhus till 17 lönegraden. Enligt 1947 års riksdags beslut ha första

föreståndarinnorna i sjukvården vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet,

vilka tidigare i lönehänseende varit likställda med förste köksföreståndarna

vid nämnda sjukhus, uppflyttats till 19 lönegraden, medan föreståndarinnorna

i sjukvården, vilka före den 1 juli 1947 voro placerade i samma lönegrad

som köksföreståndaren vid garnisonssjukhuset och en lönegrad högre

än övriga köksföreståndare, uppflyttats till 16 lönegraden. Erinras må jämväl,

att översköterskorna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet numera

äro placerade i 12 lönegraden.

Vid mina överväganden av frågan om löneställningen för köksföreståndarpersonalen

har jag i likhet med direktionen för karolinska sjukhuset kommit

till den uppfattningen, att de köksföreståndare, som förestå personalmatsalarna,

böra placeras i lägre lönegrad än övriga köksföreståndare. I anslutning

till 1947 års riksdags beslut i fråga om löneställningen för jämförlig personal

i sjukvården vid ifrågavarande sjukhus anser jag mig efter samråd med

chefen för finansdepartementet böra förorda, att förste köksföreståndarna

hänföras till 19 lönegraden, de köksföreståndare, som förestå personalmatsalarna,

till 12 lönegraden och övriga köksföreståndare till 15 lönegraden, allt

från och med den 1 juli 1948.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat böra vid karolinska sjukhuset och

serafimerlasarettet följande befattningar uppflyttas till högre lönegrad, nämligen
vid

karolinska sjukhuset befattningen som förste köksföreståndare från

Ca 16 till Ca 19, två befattningar som köksföreståndare från Ca 11 till Ca

15, en befattning som köksföreståndare från Ce 12 till Ce 15, en befattning

som köksföreståndare från Cg 11 till Ce 15 och en befattning som köksföreståndare

från Ca 11 till Ca 12 samt

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

vid serafimerlasarettet befattningen som förste köksföreståndare från

Ca 15 till Ca 19, en befattning som köksföreståndare från Ca 11 till Ca 15

och en befattning som köksföreståndare från Ce 11 till Ce 12.

Medelsbehovet under de särskilda anslagsposterna i avlöningsstaten beräknar

jag till belopp, som framgår av det följande.

I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna.

Posten 1 (avlöningar till ordinarie tjänstemän), nu 121 700 kronor, torde

böra uppföras med oförändrat belopp.

Posten 2 (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t)

bör jämväl upptagas med oförändrat belopp, 16 400 kronor.

Posten 3 (avlöningar till övrig icke-ordinarie personal) är nu uppförd med

60 000 kronor. På grund av löneklassuppflyttningar bör anslagsposten höjas

med 500 kronor till 60 500 kronor.

Posten 4 (rörligt tillägg) torde böra uppräknas med 10 500 kronor till

21 400 kronor.

Delstatenl beräknar jag således till sammanlagt (121 700+16 400+

+60 500+21 400 =) 220 000 kronor.

II. Sjukhuset i övrigt.

Posten 1 (avlöningar till ordinarie tjänstemän), nu 1 440 000 kronor, bör

enligt direktionens beräkningar uppräknas med 20 000 kronor på grund av

löneklassförändringar. Vad jag i det föregående föreslagit föranleder en

ökning av denna anslagspost med cirka 25 000 kronor. Posten torde således

böra höjas med i runt tal 45 000 kronor till 1 485 000 kronor.

Posten 2 (arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t)

är nu uppförd med 272 500 kronor. Direktionen har föreslagit en uppräkning

av delposten till vikariatsersättningar med 40 000 kronor. I det föregående

har jag förordat inrättande av en ny befattning som biträdande överläkare

och en såsom biträdande läkare, båda förenade med arvode av 11 760 kronor.

Jag föreslår, att anslagsposten höjes med sammanlagt 47 500 kronor till

320 000 kronor.

Posten 3 (avlöningar till övrig icke-ordinarie personal) är uppförd med förslagsvis

5 885 000 kronor. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 7 november 1947

må under anslagsposten icke utan Kungl. Maj:ts medgivande tagas i anspråk

högre belopp än 6 300 000 kronor. Sistnämnda belopp bör tagas till utgångspunkt

vid avvägningen av medelsbehovet för nästa budgetår. De förändringar

beträffande den icke-ordinarie personalen, vilka jag förut föreslagit,

medföra ett ökat medelsbehov av omkring 87 000 kronor. För löneklassuppflyttningar

torde i enlighet med direktionens förslag böra räknas med ett

ytterligare medelsbehov av 23 000 kronor. Vid beräkningen av anslagspostens

nuvarande belopp förutsattes, att dermato-venereologiska kliniken skulle va
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 1203.

ra i bruk endast en del av budgetåret. För nästa budgetår erfordras på grund

härav en höjning av posten med 265 000 kronor. Anslagsposten bör sålunda

uppföras med (6 300 000+87 000+23 000+265 000 =) 6 675 000 lcronor.

Posten 4 (rörligt tillägg) bör uppräknas med 530 500 kronor till 970 000

kronor.

Delstaten II beräknar jag således till (1 485 000 + 320 000 +

+ 6 675 000 + 970 000 =) 9 450 000 kronor.

Avlöningsanslaget i dess helhet bör alltså uppföras med (220 000 +

+ 9 450 000 =) 9 670 000 kronor.

I personalförteckningen böra vidtagas de ändringar, som föranledas av vad

jag i det föregående föreslagit. De nu å nämnda förteckning uppförda två befattningarna

i Ce 26 såsom biträdande läkare vid Konung Gustav V:s jubileumsklinik

böra avföras ur förteckningen. Vissa ändringar i förteckningen

påkallas på grund av avgång av å övergångsstat uppförd personal.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för karolinska sjukhuset, som föranledas

av vad jag i det föregående anfört;

dels godkänna följande avlöningsstat för karolinska sjukhuset,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat:

1. Radiofysiska och radiopatologiska

institutionerna.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 121 700

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t ........ » 16 400

3. Avlöning till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.................. » 60 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... »_21 400

Summa kronor 220 000

II. Sjukhuset i övrigt.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 1 485 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 320 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............... » 6 675 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... »_970 000

Summa kronor 9 450 000

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts ''proposition nr WS.

III. Sammanfattning.

I. Radiofysiska och radiopatologiska institutionerna

.................... kronor 220 000

II. Sjukhuset i övrigt................ » 9 450 000

Summa kronor 9 670 000;

dels ock till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset:

Avlöningar för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av .......... kronor 9 670 000.

3. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset:

Omkostnader.

För innevarande budgetår har till omkostnader vid karolinska sjukhuset

anvisats ett delanslag av 3 491 000 kronor, som disponeras enligt omkostnadsstat,

med tillhörande bestämmelser införd på s. 541 f. i statsliggaren.

Direktionen för karolinska sjukhuset har föreslagit en höjning av anslaget

med 932 700 kronor såsom framgår av följande sammanställning:

1946/47

1947/48

1948/49

utgifter

anslag

beräknade

ökning eller

i runt tal

utgifter

minskning

kronor

kronor

kronor

kronor

1. Sjukvård m. m. åt personalen förslags-

vis...........

28 500

30 200

31000

+ 800

2. Reseersättningar, förslagsvis ....

28 900

24 000

30 000

+ 6 000

3. Expenser:

a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis

764 200

588 000

628 000

-t- 40 000

b) Övriga expenser.......

128 600

141 000

167 000

+ 26 000

4. Övriga utgifter:

a) Inventariers underhåll och korn-

plettering.............

410 200

350 000

921 700

+ 571 700

b) Tvätt och renhållning, förslagsvis .

63 400

65 000

71000

+ 6 000

c) Kosthåll, förslagsvis.........

939 800

990 000

1 100 000

+ 110 000

d) Läkemedel, förslagsvis.......

568 000

515 000

620 000

+ 105 000

e) Förbrukningsartiklar m. m. för sjuk-

vården, förslagsvis........

764 400

766 000

830 000

+ 64 000

f) Diverse utgifter........

19 400

21 800

25 000

+ 3 200

Summa

3 715 400

3 491 000

4 423 700

+ 932 700

Direktionen har framhållit, att de beräknade utgiftsposterna, där ej undantagsvis

särskilda skäl förelegat för annat beräkningssätt, upptagits i huvudsaklig

överensstämmelse med belastningen under det senast förflutna budgetaret,

i förekommande fall med tillägg för de ökade omkostnader, som driften

av hudkliniken och röntgenavdelningens fjärde sektion beräknades medföra.

Avvikelse därifrån hade emellertid gjorts beträffande nedan angivna

utgiftsposter:

Inventariers underhåll och komplettering. Från

sjukhusets avdelningar ha inkommit följande inköpsförslag, som tillstyrkas

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. May.ts proposition nr 203.

av direktionen och som beräknas medföra ett ökat anslagsbehov utöver vad

som erfordras för ordinarie komplettering och sedvanligt underhåll.

Överläkaren vid kirurgiska kliniken, professorn J. Hellström har hemställt

om inköp av instrument m. in. för ö 000 kronor för en föreslagen provisorisk

urologisk klinik.

Överläkaren vid radioterapeutiska kliniken, professorn E. Berven har föreslagit

inköp av en röntgenapparat (400 kV) för 100 000 kronor, ombyggnad

av två teleradiumapparater för sammanlagt 9 800 kronor samt inköp av

vertikalfackskåp för 2 400 kronor. Vidare har Berven hemställt om ett

anslag av 250 000 kronor för inköp från U. S. A. av en röntgenapparat för

en spänning av 2 000 000 volt. Till stöd för sistnämnda förslag har Berven

anfört följande.

I snart sagt varje häfte av de vetenskapliga radioterapeutiska och radiofysiska

tidskrifterna publiceras nu de rön, som gjorts under den långvariga

isolering, som senaste kriget medfört. Från studieresor, framförallt till Amerika,

återkomna läkare ha också att berätta om de stora framsteg, som

gjorts på olika områden. Stora anslag ha i ett flertal länder beviljats för

reorganiserandet av kampen mot kräftsjukdomarna efter nya linjer och för

att tillgodse kräftsjukvården med nya, tekniskt mera fullkomnade instrument.

Radiumhemmet erhöll vid sin utrustning för tio år sedan en då fullt

modern och tekniskt tillfredsställande röntgenapparatur, vilken under krigsåren

kompletterats i erforderlig utsträckning. Denna apparatur är emellertid

nu delvis föråldrad, då den icke kan ge tillräckligt genomträngande strålning

för mera djupliggande tumörer och då behandlingstiderna bli oproportionerligt

långa.

Enligt senaste uppgifter i litteraturen och enligt personliga meddelanden

från svenska fysiker, som hemkommit från Amerika, har nu konstruerats

en för strålterapi användbar röntgenapparat med 2 000 000 volt spänning.

Försök med denna apparat ha också gjorts vid behandling av djupliggande

tumörer med primärt mycket goda resultat. Det är alldeles nödvändigt, att

Sverige icke förlorar sin ställning som ett av de ledande landen beträffande

cancerterapien och en förutsättning härför är, att den tekniska apparaturen

hålles i nivå med de senaste landvinningarna. Apparaten kostar 250 000 kronor

och leveranstiden är cirka 18 månader för närvarande.

Överläkaren vid psykiatriska kliniken, professorn T. Sjögren har föreslagit

inköp av en feberterapiapparat för 2 500 kronor, en termoelektrisk rektaltermometer

för 1 200 kronor, fem induktionsapparater för sammanlagt 2 500

kronor samt åtta ögonspeglar för sammanlagt 1 300 kronor. För inköp av

möbler till psykiatriska kliniken i samband med av direktionen beslutad

omdisponering av vissa lokaler beräknas 4 000 kronor.

Överläkaren vid röntgendiagnostiska avdelningen, professorn A. Åkerlund

har hemställt om inköp av tre filmgranskningsskåp för sammanlagt 2 300

kronor samt en apparat för röntgenkinematografi för 38 000 kronor.

Överläkaren vid fysiologiska centrallaboratoriet liar föreslagit inköp av en

elektrokardiograf av märke Cardiotron för 3 000 kronor och en förstärkarelektrokardiograf

för 9 800 kronor.

För anskaffande av en bensindriven lastbil med tippflak för sjukhusets

park- och transportavdelning beräknar direktionen 14 000 kronor. För att

det växande bokföringsarbetet på intendentsexpeditionen skall kunna medhinnas

utan personalförstärkning bär det visat sig erforderligt att utbyta

en bolcfirringsmaskin av föråldrad typ. Härför beräknar direktionen 14 900

kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kunal. Maj:ts proposition nr SOS.

I propositionen 1947:287 har bland annat framhållits betydelsen av att

tekniska hjälpmedel, särskilt diktajoner, anskaffas i syfte att underlätta

arbetet för sjukhusets^ läkare. En förfrågan hos överläkarna har givit vid

handen att behov av sådan utrustning föreligger för en sammanlagd kostnad

av 105 000 kronor enligt särskild specifikation.

Kosthåll. Antalet portionsdagar har under budgetåret 1946/47 varit

547 613 och proviantkostnaden per portionsdag 1 krona 71,6 öre. För budgetåret

1948/49 beräknas antalet portionsdagar till 620 000 och proviantkostnaden

till 1 krona 80 öre per portionsdag eller sammanlagt 1 116 000

kronor eller avrundat till 1 100 000 kronor.

Departementschefen. Som av den lämnade redogörelsen framgått har

direktionen för karolinska sjukhuset för nästa budgetår föreslagit en höjning

av sjukhusets omkostnadsanslag med sammanlagt 932 700 kronor, fördelade

på omkostnadsstatens olika anslagsposter. Härvid ha under delposten till

inventariers underhåll och komplettering beräknats 350 000 kronor till anskaffande

av två nya röntgenapparater. Kostnaderna härför torde icke böra

belasta det löpande omkostnadsanslaget.

Vad angår sistnämnda anslag, synes anslagsposten till sjukvård in. m. åt

personalen böra uppföras med oförändrat belopp, medan anslagsposten till

reseersättningar bör höjas med 4 000 kronor. Delposterna till övriga expenser,

till inventariers underhåll och komplettering samt till diverse utgifter

torde böra höjas med 15 000, 50 000 respektive 3 000 kronor och övriga i

omkostnadsstaten uppförda delposter med de av direktionen föreslagna beloppen,

tillhopa 325 000 kronor. Jag föreslår sålunda, att omkostnadsanslaget

för nästa budgetår höjes med sammanlagt 397 000 kronor till (3 491 000 +

+ 397 000 =) 3 888 000 kronor.

I detta sammanhang må nämnas, att inkomsterna vid karolinska sjukhuset,

inklusive avgifter för kontroll å radiologiskt arbete, under budgetåret

1946/47 utgjort drygt 5 417 000 kronor mot beräknade 5 100 000 kronor.

Antalet underhållsdagar för militära patienter har uppgått till 41 037, och

kostnaden härför kan beräknas till omkring 1 074 000 kronor, varav ungefär

250 100 kronor bestritts från anslag under fjärde huvudtiteln. Om kostnaden

för gamisonssjukvården avräknas från statens nettokostnad för sjukhuset

under nämnda budgetår, cirka 4 579 000 kronor, reduceras statens nettokostnad

för sjukhusets övriga patienter till i runt tal 3 505 000 kronor.

Vidkommande förslaget om medelsanvisning till anskaffande av röntgenapparater

vill jag framhålla, att man med de behandlingsapparater, som

för närvarande stå till förfogande i Sverige, icke lärer ha möjlighet att vid

strålbehandling av kräfta uppnå en tillfredsställande Uikningsdos på djupet

utan att samtidigt tillfoga svåra skador på ytligare liggande delar och på

det cirkulerande blodet. Under kriget ha röntgenapparater med hög spänning

konstruerats och provats framför allt i Amerika och England men

även i Norge. Resultaten av behandlingar med dessa apparater torde ha

visat, att läkning genom strålbehandling kan åstadkommas även vid inope
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr SOS.

rabla fall av exempelvis kräfta i magsäcken och ändtarmen. Sjukhusdirektionen

har nu hemställt om anvisande av sammanlagt 350 000 kronor för

inköp av två röntgenapparater för hög spänning, den ena 400 000 volt och

den andra 2 000 000 volt. Med hänsyn till vad i ärendet anförts har jag

funnit det vara av största betydelse, att dessa apparater kunna anskaffas,

och jag tillstyrker därför, att för ändamålet anvisas erforderligt belopp. Då

man emellertid måste räkna med avsevärda leveranstider, torde det vara

tillräckligt om för nästa budgetår anvisas hälften av den beräknade kostnadssumman,

sålunda 175 000 kronor. Detta belopp torde böra anvisas

under det reservationsanslag, som jag har för avsikt att under nästkommande

punkt föreslå till utrustning vid karolinska sjukhuset.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av............kronor 3 888 000.

4. Reservationsanslag till Universitetssjukhus: Karolinska

sjukhuset: Utrustning.

Enligt beslut av 1943 års riksdag skall karolinska sjukhuset utbyggas med

en pediatrisk klinik, vilken skall ersätta karolinska institutets nuvarande

klinik för barnsjukdomar å Norrtulls sjukhus. Kostnaderna för den nya klinikens

uppförande, utrustning och drift skola bestridas av staten, Stockholms

stad och Stockholms läns landsting enligt ett mellan dessa parter ingånget

avtal.

Närmare utformat förslag till uppförandet av den pediatriska kliniken

framlades den 5 december 1944 av kommittén för karolinska sjukhusets

fortsatta utbyggande. Därvid åberopades beträffande utrustningskostnaderna

en av numera intendenten vid sjukhuset G. Heimer utförd detaljerad

beräkning. Denna beräkning, som uppgjorts med utgångspunkt från prisförhållandena

vid årsskiftet 1943/44, slutade på ett belopp av 1 474 000

kronor. Beträffande detaljerna i kostnadsberäkningen torde få hänvisas till

handlingarna i ärendet. Kommittén ansåg för sin del, att kostnaderna borde

kunna begränsas till 1 255 000 kronor genom viss reducering av anskaffningsprogrammet.

I propositionen 1945: 302, vari anslag till byggnadsföretaget

begärdes, togs icke ställning till frågan om utrustningskostnaderna.

Direktionen för karolinska sjukhuset har nu hemställt, att för utrustning

av den pediatriska kliniken måtte för nästa budgetår anvisas 800 000 kronor.

Direktionen har därvid anfört, att enligt inhämtade uppgifter arbetet

med uppförandet av barnkliniken beräknats kunna slutföras under budgetåret

1949/50. För att kliniken skulle kunna tagas i användning vid nämnda

tidpunkt erfordrades, att erforderlig inventarieutrustning då funnes tillgänglig.

Fn förutsättning härför vore, att beställning, tillverkning och leverans

av inventarierna dessförinnan kunnat ske. Anslag för bestridande av

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 203.

härav föranledda kostnader syntes därför delvis böra anvisas redan för budgetåret

1948/49.

Direktionen har vidare framhållit, att direktionen ställde sig tveksam till

möjligheterna att nedbringa utrustningskostnadema till det av kommittén

beräknade beloppet. Tvärtom måste man räkna med att de reduktioner

i anskaffningsprogrammet, som kunde bli möjliga, skulle komma att mer

än uppvägas av de prishöjningar, som inträffat sedan förslaget uppgjorts.

Hur priserna komme att ställa sig vid den tidpunkt, då materielen skulle

inköpas, kunde icke för närvarande med säkerhet bedömas. För att utrustningsarbetet

skulle kunna påbörjas i god tid, räknade direktionen med att

en del av utrustningsanslaget, förslagsvis 800 000 kronor, behövde stå till

direktionens förfogande redan under budgetåret 1948/49. Återstoden skulle

icke behöva anvisas förrän senare och sedan direktionen verkställt den överarbetning

av utrustningsförslaget, som kunde visa sig erforderlig, bland

annat med hänsyn till förändringarna i prisläget.

Departementschefen. Byggnadstillstånd till uppförande av den pediatriska

kliniken vid karolinska sjukhuset har numera meddelats. På grundval av

prisförhållandena vid ingången av år 1944 ha, såsom av den lämnade redogörelsen

framgått, kostnaderna för klinikens utrustning av kommittén för

sjukhusets fortsatta utbyggande beräknats till 1 255 000 kronor. Med hänsyn

till de prisstegringar, som inträffat efter nyssnämnda tidpunkt, torde

man emellertid ha anledning att räkna med, att utrustningskostnadema icke

skola kunna hållas inom sagda kostnadsbelopp. Jag förutsätter, att direktionen

vid den överarbetning av utrustningsförslaget, som direktionen med

hänsyn bland annat till förändringar i prisläget har för avsikt att verkställa,

vinnlägger sig om att begränsa utgifterna, så långt detta är möjligt. Det

synes mig lämpligt, att direktionen därvid samråder med centrala sjukvårdsberedningen.

I avvaktan på resultatet av överarbetningen av utrustningsförslaget

anser jag mig böra räkna med den av byggnadskommittén angivna

utrustningskostnaden av 1 255 000 kronor.

Jag erinrar om att Stockholms stad och Stockholms läns landsting skola

bidraga till ifrågavarande kostnader enligt vissa i avtal angivna grunder.

Ehuru staten enligt avtalet torde vara skyldig att förskjuta hela utrustningskostnaden,

synes det mig dock tillfyllest, att till ifrågavarande ändamål

för nästa budgetår anvisas 500 000 kronor.

I enlighet med vad jag under föregående punkt förordat bör vidare under

förevarande anslag anvisas 175 000 kronor till anskaffande av två röntgenapparater.

Anslaget bör därför uppföras med 675 000 kronor. Jag hemställer alltså,

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Utrustning

för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av................kronor 675 000.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

33

5. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:

Avlöningar.

Förevarande delanslag är uppfört med 3 387 000 kronor. Avlöningsstaten

för lasarettet med tillhörande bestämmelser återfinnas på s. 542 ff. i statsliggaren.

Direktionen för karolinska sjukhuset har hemställt om höjning av anslaget

med 779 000 kronor. Framställningen avser följande ändringar i personalorganisationen:
1.

Läkarpersonal.

a) Inrättande av 2 befattningar som biträdande överläkare (arvode It 760

kronor) vid medicinska kliniken,

b) inrättande av en tjänst som heltidsanställd biträdande läkare (grundarvode

15 800 kronor) vid neurokirurgiska kliniken,

c) inrättande av en befattning som överläkare (Ca 33) m. m. vid en

traumatologisk avdelning av neurokirurgiska kliniken,

d) inrättande av en befattning som laborator i klinisk experimentell neurologi

(Ca 31).

2. Övrig sjukvårdspersonal.

Inrättande av följande befattningar:

a) 1 fysiker (samma löneförmåner som andre underläkare) vid klinisktneurofysiologiska

laboratoriet,

b) 1 föreståndarinna (Ca 16) i stället för 1 översköterska (Ca 12),

c) 1 översköterska (Ca 12) i stället för 1 sjuksköterska (Cg 10) vid medicinska

kliniken,

d) 1 översköterska (Ca 12) vid kliniskt-neurofysiologiska laboratoriet,

e) 2 översköterskor (Ca 12) i stället för 2 sjuksköterskor (Ce 10) vid kliniskt-kemiska

laboratoriet,

f) 1 laboratoriebiträde (Ca 11) vid kliniskt-neurofysiologiska laboratoriet,

g) 1 sjuksköterska (Ce 10) vid medicinska kliniken,

h) 2 sjuksköterskor (Ce 10) i stället för 2 sjuksköterskor (Cg 10) vid kliniskt-kemiska

laboratoriet,

i) 5 sjukvårdsbiträden (Ce 2) i stället för 5 sköterskeelever vid medicinska

kliniken.

3. Ekonomipersonal.

a) Inrättande av 5 befattningar som ekonomi biträden (Ce 2), nämligen

1 vid medicinska kliniken, 2 (den ena med halvtidstjänstgöring) vid kirurgiska

kliniken, 1 för centralisering av visst arbete och 1 (med halvtidstjänstgöring)

vid kliniskt-kemiska laboratoriet,

b) följande lönegradsuppflyttningar:

1 maskinmästare från Ca 17 till Ca 20,

1 förste köksföreståndare från Ca 15 till Ca 19,

1 köksföreståndare från Ca 11 till Ca 15,

1 köksföreståndare från Ce 11 till Ce 13.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 19^8. 1 samt. Nr 203.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. May.ts ''proposition nr 203.

4- Administrations- och kontorspersonal.

a) Inrättande av en befattning som kanslibiträde (Ce 11) i stället för en

tjänst som biträde för skriv- och kontorsgöromål med halvtidstjänstgöring

vid khniskt-kemiska laboratoriet,

b) inrättande av en befattning som biträde för skriv- och kontorsgöromål

(Ce 8) vid traumaitologiska avdelningen.

Av handlingarna inhämtas bland annat följande.

1. L äk ar v er s o n al.

b) Biträdande läkare vid neurokirurgiska kliniken.

Direktionen har under åberopande av en av överläkaren vid neurokirurgiska

kliniken, professorn H. Olivecrona gjord framställning anhållit om inrättande

vid kliniken av en biträdande läkartjänst, förenad med ett grundarvode

av 15 800 kronor samt avsedd för psykiatrisk och psykologisk verksamhet.

Angående behovet av den föreslagna tjänsten har anförts bland annat, att

neurokirurgins arbetsfält på senare år vidgats till att omfatta centrala delar

av den kliniska psykiatrin. Sålunda kunde numera vissa sinnessjukdomar

samt svåra kroniska psykopatologiska tillstånd, som tidigare trotsat alla behandlingsförsök,

framgångsrikt angripas med neurokirurgiska metoder. Även

vissa svåra, psykiskt och fysiskt invalidiserande smärttillstånd kunde hävas

genom dylika metoder, varigenom för neurokirurgin öppnade sig ett stort

arbetsfält av den allra största betydelse både ur humanitär och social synpunkt

.

Den antydda utvidgningen av neurokirurgins arbetsområde nödvändiggjorde

intimare samarbete med psykiatrin. Omfattande psykiatriska och psykologiska

undersökningar vore oundgängliga dels för avgörande om ett ingrepp

vore lämpligt, dels för bedömningen av operationsresultatet, dels för

studiet av verkningarna av olika modifikationer i operationstekniken. Dylika

undersökningar vore synnerligen tidskrävande, då de innefattade ingående

klinisk-psykiatriska undersökningar samt psykologiska specialundersökningar,

vilka måste utföras upprepade gånger. Fallen måste även fortlöpande stå

under observation och kontroll.

På motsvarande neurokirurgiska kliniker i kulturländerna funnes sedan

länge dylik psykiatrisk och psykologisk expertis. Hittillsvarande försök vid

lasarettet att anlita dess psykiska hjälpbyrå eller psykiatriska kliniken vid

karolinska sjukhuset hade ej givit tillfredsställande resultat. Enstaka poliklinikundersökningar

vore nämligen ej tillfyllest och ingående undersökningar

kunde dessa institutioner ej utföra. Frågan kunde icke lösas på annat sätt

än att en läkare med lämplig psykiatrisk och psykologisk utbildning helt

ställdes till neurokirurgiska klinikens disposition.

Statskontoret har — under erinran om att direktionen redan från och med

den 1 februari 1947 anställt en konsulterande psykiatrisk läkare mot ett

arvode av 50 kronor per konsultation, dock högst 1 200 kronor för månad —

uttalat, att, därest de psykiatriska undersökningarna skulle anses vara ett

nödvändigt komplement till verksamheten vid neurokirurgiska kliniken,

syntes för ändamålet dock icke böra inrättas högre tjänst än en förste underläkarbefattning

med ett årsarvode å 14 400 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kung t. Maj:ts ''proposition nr 203.

c) Överläkare m. m. vid traumatologiska avdelningen.

I skrivelse till de sakkunniga för fortsatt utredning om arbetsförhållandena

nu m. för underordnade läkare vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet

framlade överläkaren vid neurokirurgiska kliniken, professorn Olivecrona

förslag beträffande anordnande av en traumatologisk avdelning inom

kliniken. Därvid framhölls, att vid klinikens planläggning avsetts, att ungefär

20 vårdplatser skulle disponeras för vård av traumatologiska fall. Under

senare år hade kliniken, som omfattade ett 80-tal vårdplatser, på grund av

personalbrist drivits med endast cirka 64 vårdplatser. Om de outnyttjade

vårdplatserna skulle tagas i bruk, borde de organiseras såsom en särskild avdelning

för nervsystemets olycksfallsskador under ledning av en överläkare.

För att minska de underordnade läkarnas vid kliniken arbetsbörda till rimlig

storlek erfordrades ytterligare en biträdande läkare och två förste underläkare.

Beträffande behovet av en traumatologisk avdelning anfördes, att antalet

fall av hjärn- och nervskador till följd av olycksfall alltmera ökats och nu

utgjorde ett allvarligt medicinskt och socialt problem. Enbart på Stockholms

stads sjukhus hade år 1944 vårdats 1 584 fall av hjärnskakningar och skallskador.

Av de hjärnskadade finge 5—10 procent följdtillstånd, som orsakade

invaliditet. Under senare år hade i de krigförande länderna särskilda centra

inrättats för behandling av huvudskador och en intensiv vetenskaplig forskning

inom hithörande område bedrivits. I Sverige vore vården och ef t erbehandlingen

av hjärnskadade icke tillfredsställande ordnad, emedan neurologiska

och neurokirurgiska resurser och sakkunniga läkare ofta saknades.

De sakkunniga ansågo sig icke böra taga ställning till förslaget om inrättande

av en överläkartjänst men förordade inrättandet av en biträdande läkartjänst

och en förste underläkarbefattning, om de icke belagda platserna på

kliniken skulle disponeras för traumatologiska fall. I avgivet remissyttrande

förklarade direktionen för karolinska sjukhuset, att frågan om inrättande av

en traumatologisk avdelning kunde upptagas till behandling först i samband

med anslagsäskandena för budgetåret 1948/49.

Sedermera hemställde Svensk neurokirurgisk förening, att en traumatologisk

avdelning måtte inrättas redan från och med budgetåret 1947/48,

eventuellt i form av ett provisorium i avvaktan på inrättandet av en definitiv

överläkartjänst vid en dylik avdelning. Det vore trängande nödvändigt, att

de outnyttjade vårdplatserna toges i bruk. Till följd av bristen på neurokirurgiska

vårdplatser i landet utgjorde väntetiden vid lasarettets neurokirurgiska

klinik i genomsnitt över 14 månader. Icke inom något annat sjukvårdsområde

förekomme, att patienter med akut livshotande eller smärtsamma

sjukdomstillstånd på liknande sätt finge vänta på behandling. Under år 1946

hade ett 20-tal sjuka avlidit i väntan på plats.

Direktionen tillstyrkte i avgivet utlåtande en provisorisk lösning av frågan

om inrättande av en traumatologisk avdelning.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Majds proposition nr 203.

Genom beslut den 26 juli och den 12 september 1947 medgav Kungl.

Maj:t, att vid lasarettet finge under budgetåret 1947/48 vara inrättad en

traumatologisk avdelning med omkring 20 vårdplatser samt att för ändamålet

finge anställas en heltidstjänstgörande biträdande läkare (grundarvode

15 800 kronor) med överläkares tjänsteställning och en förste underläkare.

Direktionen har nu efter framställning av Olivecrona hemställt, att den

traumatologiska avdelningen måtte göras permanent samt att vid avdelningen

måtte inrättas en ordinarie överläkartjänst i lönegrad Ca 33 och en

tjänst som biträde för skriv- och kontorsgöromål i lönegrad Ce 8. Överläkaren

borde tillerkännas en totallön med pensionsförmåner, enär privatrum och

lokaler för öppen mottagning ej kunde ställas till hans förfogande. Biträdande

läkaren borde alltjämt vara heltidsanställd med samma avlöningsförmåner

som övriga dylika läkare.

Statskontoret har erinrat, att den traumatologiska avdelningen ingått i

den ursprungliga organisationsplanen för kliniken. Med hänsyn härtill och

med beaktande av den förstärkning av arbetskrafterna, som redan medgivits

genom inrättandet av två läkartjänster för denna avdelning å endast 20

vårdplatser, måste statskontoret i nuvarande läge bestämt hävda, att den

nuvarande anordningen med den biträdande läkaren såsom överläkare tillsvidare

skulle bestå. Därest ändock en särskild överläkartjänst skulle inrättas,

torde en konsekvens härav vara, att en del av de 13 enskilda vårdplatserna

på kliniken överflyttades till den utbrutna avdelningen. Härigenom skulle

förutsättningar föreligga att reglera överläkartjänsten som en arvodestjänst.

Statens lönenämnd har framhållit, att lönegrad Ca 33 hittills icke tagits

i anspråk för läkarbefattningar vid serafimerlasarettet eller karolinska sjukhuset.

Då lönenämnden för sin del icke kunde finna några särskilda skäl

föreligga för att nu ifrågavarande överläkartjänst skulle inplaceras i sagda

lönegrad, ville lönenämnden i stället förorda, att den tilltänkta befattningen

uppfördes i Ca 32, i vilken lönegrad överläkarbefattningen vid lasarettets

röntgenavdelning vore placerad.

2. Övrig sjukvårdspersonal.

a), d) och f) Fysiker m. m. vid klinisk t-n eurofysiologiska

laboratoriet. Enligt beslut vid 1947 års riksdag (jfr propositionen

nr 272, s. 351 ff.) har från och med innevarande budgetår vid karolinska

institutet inrättats en befattning som laborator i klinisk neurofysiologi,

förenad med befattning som överläkare vid lasarettets kliniskt-neurofysiologiska

centrallaboratorium.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har direktionen på förslag av

överläkaren vid neurologiska kliniken, professorn N. Antoni och överläkaren

vid neurokirurgiska kliniken, professorn Olivecrona samt åberopande av en

promemoria av docenten E. Kugelberg anhållit om inrättande av följande

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

tjänster för utförande av elektroencephalografiska och övriga elektrofysiologiska

undersökningar vid lasarettet, nämligen 1 laborator i klinisk experimentell

neurologi, 1 fysiker (med avlöningsförmåner som andre underläkare),

1 översköterska (Ca 12) och 1 laboratoriebiträde. I en sedermera ingiven

skrivelse har Kugelberg med tillstyrkande av bland annat Antoni och Olivecrona

framställt ändrade önskemål beträffande personalen, innebärande

begränsning av denna till, förutom förutnämnde laborator-överläkare, 1 förste

underläkare och 1 specialsköterska.

I framställningen har åberopats, att ett antal vårdplatser ställts till laboratoriets

förfogande och att instrument för rutinundersökningar komme att finnas

sommaren 1948. För sjukvården erfordrades såväl elektroencephalografiska

som elektromyografiska undersökningar, de förra beträffande ett stort antal

hjärnskador och de senare i fråga om olika nervskador. Undersökningarna

måste modifieras efter sjukdomens ant och efter iakttagelserna under pågående

undersökning, varför de fordrade kontinuerlig övervakning av medicinsk

sakkunnig. I undersökningarna inginge dock en hel del tidsödande

moment (påsättning av elektroder, arkivering, registrering, skrivning m. m.),

vilka kunde anförtros mindre utbildad arbetskraft. Skulle det för sjukvården

nödvändiga antalet undersökningar utföras, komme laboratorn, en sköterska

och ett tekniskt biträde att vara sysselsatta åtta timmar om dagen. Det vore

otänkbart, att arbetet på ett någorlunda tillfredsställande sätt skulle kunna

skötas utan hjälp av en sköterska, vilken på grund av kompetenskraven

borde avlönas såsom en specialsköterska. I förslaget till inrättande av laboratorstjänsten

hade undervisning och forskning betecknats som befattningshavarens

huvuduppgifter. För att laboratorn skulle kunna genomföra dessa uppgifter

måste ledandet av rutinundersökningarna delas med en underläkare,

som dessutom skulle sköta sjukvården på laboratoriets vårdplatser samt

vikariera för laboratorn. Av underläkaren skulle fordras sådan erfarenhet

och specialutbildning, att han icke kunde beräknas vara fullvärdig som arbetskraft

förrän kanske efter ett par års tjänst. En andre underläkares tjänstetid

vore då slut, varför underläkaren borde vara förste.

b) Föreståndarinna. Direktionen har anfört, att en översköterska

vid lasarettet utförde samma göromål som vid karolinska sjukhuset, åvilade

föreståndarinna. Med hänsyn härtill hemställde direktionen om ändring av

eu överskötersketjänst (Ca 12) till föreståndarinnetjänst (Ca 16).

Statskontoret har icke funnit något att erinra mot framställningen. Lönenämnden

har även ansett sig böra godtaga förslaget.

c) Översköterska vid medicinska klinikens kandidatlaboratorium.

Direktionen har biträtt en av t. f. laboratorn K.

Agner gjord, av vederbörande professor tillstyrkt framställning om utbyte

av en sjukskötersketjänst (Cg 10) vid medicinska klinikens kandidatlaboratorium

mot översköterskebefattning (Ca 12). Agner har framhållit, att utbildningsresultatet

vore i hög grad beroende av den handledning, som kunde

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

ges kandidaterna vid undersökningarnas utförande och bedömande. Laboratorn

vore även överläkare vid kliniskt-kemiska centrallaboratoriet och arbetsuppgifterna

där vore så omfattande, att han endast med yttersta svårighet kunnat

få tid att i nödig omfattning utöva önskvärd tillsyn och handledning av kandidatarbetet.

Vid karolinska sjukhuset hade dessa undervisningskrav tidigare

beaktats, och där hade en översköterska anställts vid kandidatlaboratoriet.

e) och h) Över- och sjuksköterskor vid kliniskt -kemiska

centrallaboratoriet. Vid detta laboratorium finnes nu

följande personal: 1 överläkare (tillika laborator), 1 översköterska (Ca 12),

2 sjuksköterskor (Ce 10), 2 sjuksköterskor (Cg 10), 1 biträde för skriv- och

kontorsgöromål samt 3 ekonomibiträden (därav 1 med halvtidstjänstgöring).

Direktionen har i enlighet med en av t. f. laboratorn Agner gjord hemställan

anhållit, att de två sjukskötersketjänsterna i lönegrad Ce 10 måtte ändras

till översköterskebefattningar i lönegrad Ca 12 samt att de två sjukskötersketjänsterna

i lönegrad Cg 10 måtte ombildas till extra ordinarie. Till

stöd härför har anförts, att laboratorieundersökningar fått allt större betydelse

för sjukvården såväl vad gäller ställandet av diagnos som kontroll av

patienternas behandling. Laboratoriearbetet krävde personal med både teoretisk

och praktisk specialutbildning. Envar av de vid laboratoriet anställda

sköterskorna ansvarade självständigt för de av laboratorn dem ålagda uppgifterna.

Anställningsvillkoren motsvarade emellertid ej de krav, som måste

uppställas.

Statskontoret har åberopat sitt i det föregående återgivna yttrande beträffande

motsvarande spörsmål vid karolinska sjukhuset.

g) Sjuksköterska vid medicinska klinikens behandling

s r u in. På framställning av överläkaren vid medicinska kliniken, professorn

A. Kristenson har direktionen hemställt om förstärkning av personalen

på klinikens behandlingsrum med en sjuksköterska (Ce 10) och ett ekonomibiträde

(Ce 2).

I nämnda framställning har anförts huvudsakligen följande. På behandlingsrummet

hade tidigare utförts huvudsakligen åtgärder beträffande tuberkulospatienter

(genomlysningar, gaspåfyllningar m. m.) och ett mindre antal

andra iugrepp, såsom buktappningar in. m. Dessa arbetsuppgifter hade ökats

under årens lopp. Vidare hade tillkommit nya åtgärder, särskilt blodöverföringar.

Behandlingsrummets arbetsbörda hade sålunda ökats. Den enda

utökning av behandlingsrummets kapacitet som ägt rum vore, att där placerats

en sköterskeelev, som emellertid byttes varje månad. Utvecklingen

hade medfört, att tiden för vidtagande av åtgärder och ingrepp blivit allt

knappare, varjämte förberedelserna för dem skedde under alltmer pressande

förhållanden. Särskilt i fråga om blodöverföringar innebure detta allvarliga

olägenheter, då transfusionshastigheten icke kunde ökas utan risk för patienten

och då den tidsödande rengöringen av slangar, flaskor och övrig apparatur

krävde utomordentlig omsorg.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

3. Ekonomipersonal.

a) Ekonomibiträden. Beträffande den föreslagna ekonomibiträ
destjänsten

vid medicinska kliniken hänvisas till redogörelsen i nästföregående

stycke.

Beträffande behovet av ett ekonomibiträde med halvtidstjänstgöring vid

kirurgiska kliniken har direktionen anfört, att arbetet på operationsavdelningen

ökats, särskilt genom plastikkirurgin. Vissa dagar i veckan hade personalen

en arbetstid på upp till 16 timmar utan någon ledighet. Hittills hade

detta kunnat ske tack vare personalens tillmötesgående men i längden kunde

det icke fortgå på detta sätt.

Till stöd för framställningen beträffande ett ekonomibiträde (Ce 2) med

halvtidstjänstgöring vid kliniskt-medicinska centrallaboratoriet har direktionen

åberopat det ökade arbetet på laboratoriet. Framställningen avsage omändring

av en tjänst som städerska med halvtidstjänstgöring till heltidstjänst.

4. Administrations- och kontorspersonal.

Direktionen har föreslagit inrättande av en kanslibiträdestjänst (Ce 11)

vid kliniskt-kemiska centrallaboratoriet och minskning i samband därmed

av skrivbiträdets vid laboratoriet tjänstgöringstid till hälften. Förslaget har

grundats på en framställning av t. f. laboratorn Agner, som bland annat anfört:

Skrivbiträdesbefattningen hade inrättats år 1945. Arbetsintensiteten vid

laboratoriet hade sedan dess ökats högst avsevärt, vilket medfört en motsvarande

ökning av bokföringsarbetet. Sedan mer än ett år tillbaka hade laboratorn

delvis måst själv utföra skrivarbete. Skrivbiträdets arbetsbörda hade

icke kunnat fullgöras utan 1—3 timmars dagligt övertidsarbete. Den betungande

arbetsbördan i förening med låg avlöning hade medfört, att laboratoriet

måst byta skrivbiträde fem gånger under det senaste året. Företagen

rationalisering av arbetet hade motverkats av ökad belastning. Skrivarbetet

fordrade en i bokföring, maskinskrivning och helst även stenografi kunnig

och noggrant arbetande person, som dessutom borde behärska engelska

språket.

Beträffande behovet av ett skrivbiträde vid traumatologiska avdelningen

hänvisas till redogörelsen i det föregående.

Förstärkning av personalen vid p 1 a s t i k k i r u r gi s k a

avdelningen. I särskild skrivelse har direktionen under åberopande av en

framställning i ämnet från överläkaren vid nämnda avdelning A. Ragnell

hemställt om medgivande att utöka avdelningens personal med två sjuksköterskor

och ett sjukhusbiträde. Till stöd för förslaget har framhållits, att den

till avdelningen nu knutna sjukvårdspersonalen — en översköterska, två

sjuksköterskor, varav den ena avsedd för nattjänstgöring, två elever och ett

sjukhusbiträde — vore otillräcklig för de särskilt omfattande sjukvårdsuppgifter,

som förelåge på avdelningen. Med hänsyn till det stora antalet på

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

intagning väntande sökande (1 195 i oktober 1947) hade vårdtiderna inskränkts

till ett minimum, varigenom antalet operationer per vårdplats och

år blivit större än vid någon annan kirurgisk avdelning i Sverige. Praktiskt

taget varje operationsdag (2 dagar i veckan) hade extra sköterskor måst rekvireras

utanför sjukhuset för att övervaka de nyopererade. Ur medicinsk

synpunkt hade detta förfarande ej varit tillfredsställande, då dessa tillfälliga

vårdarinnor ej alltid varit vuxna sina uppgifter. Dagpersonalens ordinarie ledighet

hade ofta måst indragas, för att arbetet skulle kunna slutföras. Övertidsarbete

efter den ordinarie arbetstidens slut hade hört till regeln. Endast

med ockrande på personalens ambition hade sjukvården på avdelningen därför

över huvud taget kunnat skötas. Då personalen funnit sina arbetsförhållanden

olidliga, hade emellertid nu de mera kvalificerade av personalen förklarat

sig ha för avsikt att inom en nära framtid lämna sina tjänster, om

icke bättre arbetsförhållanden åvägabringades.

Statskontoret har anfört, att behovet av den begärda förstärkningen av

personalen vid den plastikkirurgiska avdelningen undandroge sig statskontorets

bedömande. Skulle avdelningen vara avsevärt sämre tillgodosedd med

personal än övriga avdelningar, borde i första hand lättnader i befattningshavarnas

arbetsbörda åstadkommas genom överflyttning av personal från

andra avdelningar.

Departementschefen. Såsom ett provisorium för innevarande budgetår har

Kungl. Maj:t medgivit, att cirka 20 outnyttjade vårdplatser på neurokirurgiska

kliniken finge disponeras för en traumat ologisk avdelning, huvudsakligen

avsedd för vård av sjuka, som vid olycksfall åsamkats hjärn- och nervskador,

samt att för ändamålet finge anställas dels en biträdande läkare med

överläkares tjänsteställning och med samma avlöning som övriga heltidsanställda

biträdande läkare vid lasarettet (grundarvode 15 800 kronor), dels

ock en förste underläkare. Såsom av den föregående redogörelsen framgår

bär åtgärden föranletts av det påvisade trängande behovet av vårdplatser

för neurokirurgiska fall i landet. Avdelningen torde, såsom sjukhusdirektionen

föreslagit, böra givas en mera definitiv personalorganisation från och med

nästa budgetår. Jag anser mig böra tillstyrka, att för avdelningen inrättas

en ordinarie överläkartjänst, vilken i enlighet med lönenämndens förslag bör

placeras i lönegrad Ca 32. Till avdelningen torde vidare liksom nu böra vara

knuten en förste underläkare. Därjämte böra medel anvisas till anställande

vid avdelningen av ett biträde för skriv- och kontorsgöromål med reglerad

befordringsgång.

Vid karolinska institutet har från och med innevarande budgetår inrättats

en tjänst som laborator i klinisk neurofysiologi, tillika överläkare vid serafimerlasarettets

kliniskt-neurofvsiologiska centrallaboratorium. Den kliniska

neurofysiologien har stor betydelse icke blott för neurologien utan även för

neurokirurgien, icke minst traumatologien, och andra medicinska vetenskaps
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

grenar. Arbetsmetoderna bestå huvudsakligen av elektroencephalografiska och

elektromyografiska undersökningor, för vilka erfordras speciell apparatur

och kunnig personal. Laboratorn-överläkaren har icke blott att bedriva undervisning

och forskning utan även att svara för rutinundersökningar för

sjukvårdens behov. För undersökningarnas bedrivande erforderlig apparatur

beräknas stå till förfogande från och med nästa budgetår. Från denna tidpunkt

bör erforderlig biträdande personal ställas till laboratorn-överläkarens

förfogande. Minimibehovet av dylik personal har angivits utgöra en förste

underläkare och en specialsköterska. Jag tillstyrker därför förslaget om inrättande

av en förste underläkartjänst och en översköterskebefattning i Ca 12

för kliniskt-neurofysiologiska centrallaboratoriet.

Med hänsyn till den under de senaste åren vid neurokirurgiska kliniken

införda operativa behandlingen av vissa sinnessjukdomar och smärttillstånd

har behovet av psykiatrisk och psykologisk expertis vid nämnda klinik gjort

sig alltmer gällande. Då den nuvarande anordningen med en konsulterande

psykiatriker befunnits otillräcklig, har direktionen framlagt förslag om inrättande

för ändamålet vid kliniken av en med heltidstjänstgöring förenad

befattning såsom biträdande läkare (grundarvode 15 800 kronor). Jag anser

mig böra tillstyrka detta förslag.

Mot den föreslagna förändringen av en överskötersketjänst i Ca 12 till

befattning som föreståndarinna i Ca 16 har jag i likhet med de hörda myndigheterna

icke funnit anledning till erinran, varför jag tillstyrker detsamma.

Förslaget om utbyte av en tjänst som sjuksköterska i Cg 10 vid medicinska

klinikens kandidatlaboratorium och två dylika tjänster i Ce 10 vid klinisktkemiska

centrallaboratoriet mot överskötersketjänster i Ca 12 anser jag mig

böra biträda. Jag tillstyrker vidare, att två sjukskötersketjänster i Cg 10 vid

sistnämnda laboratorium förändras till extra ordinarie befattningar i 10 lönegraden.

Medicinska klinikens behandlingsrum torde på grund av ökad arbetsbelastning

böra förses med ytterligare en sjuksköterska i Ce 10 och ett ekonomibiträde

i Ce 2. Medel torde vidare böra beräknas för fem sjukvårdsbiträden

i Ce 2 vid medicinska kliniken i stället för motsvarande antal sköterskeelever,

då dylika icke kunnat erhållas i avsedd omfattning. Fn förstärkning

av personalen vid plastikkirurgiska avdelningen synes mig ofrånkomlig. Jag

beräknar i det följande medel för anställande vid avdelningen av två sjuksköterskor

i Ce 10. Ytterligare ett ekonomibiträde i Ce 2 med halvtidstjänstgöring

torde vara erforderligt vid kirurgiska klinikens operationsavdelning

och vid kliniskt-kemiska centrallaboratoriet. För detta laboratorium har jag

vidare funnit behov föreligga av en kanslibiträdesbefattning, vilken bör inrättas

som extra ordinarie i Ce 11. Vid bifall härtill bör tjänstgöringstiden

vid den nuvarande icke-ordinarie befattningen för skriv- och kontorsgöromål

vid laboratoriet inskränkas till halvtid.

Vid behandlingen av karolinska sjukhusets avlöningsanslag har jag för
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr ''203.

ordat, att befattningen som förste köksföreståndare vid serafimerlasarettet

uppflyttas från Ca 15 till Ca 19, att befattningen vid lasarettet som köksföreståndare

i Ca 11 uppflyttas till Ca 15 samt att befattningen som köksföreståndare

i Ce 11 uppflyttas till Ce 12.

Medelsbehovet under de särskilda anslagsposterna i avlöningsstaten beräknar

jag till belopp, som framgår av det följande.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän. Denna anslagspost är nu uppförd

med 625 000 kronor. Med hänsyn till vad jag i det föregående anfört och till

av direktionen beräknad belastning å posten under innevarande budgetår

torde densamma för nästa budgetår böra uppräknas med 95 000 kronor till

720 000 kronor.

Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t. Denna anslagspost

är nu uppförd med 192 000 kronor. Direktionen har med hänsyn

till beräknad belastning å delposten till vikariatsersättningar beräknat medelsbehovet

under anslagsposten för innevarande budgetår till 202 000 kronor.

Anslagsposten torde för nästa budgetår böra uppföras med sistnämnda

belopp.

Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal. Under denna anslagspost, som

nu är uppförd med förslagsvis 2 390 000 kronor, må icke utan Kungl. Maj:ts

medgivande för innevarande budgetår tagas i anspråk högre belopp än

2 700 000 kronor. Sistnämnda belopp bör tagas till utgångspunkt vid anslagsavvägningen

för nästa budgetår. På grund av löneklassuppflyttningar

och med hänsyn till vad jag i det föregående anfört och föreslagit torde för

nästa budgetår böra räknas med ett ytterligare medelsbehov av 75 000 kronor.

Anslagsposten bör därför uppföras med (2 700 000 + 75 000 =)

2 775 000 kronor.

Rörligt tillägg. Denna anslagspost torde böra uppräknas med 213 000 kronor

till 393 000 kronor.

Avlöningsanslaget bör alltså uppföras med 4 090 000 kronor, vilket innebär

en anslagshöjning med 703 000 kronor.

I personalförteckningen för serafimerlasarettet böra vidtagas de ändringar,

som föranledas av vad jag i det föregående föreslagit. Å förteckningen finnes

nu uppförd en befattning som överläkare i Ca 32 vid röntgenavdelningen,

vilken befattning senast innehafts av framlidne professorn E. Lysholm. För

denne inrättades från och med den 1 juli 1945 en personlig professur i röntgendiagnostik

vid karolinska institutet. I 1948 års åttonde huvudtitel har

förslag framlagts om inrättande vid institutet från och med nästa budgetår

av en ordinarie professur i röntgendiagnostik med neuroradiologi i stället för

nyssnämnda personliga professur. Vid bifall till detta förslag bör den ordinarie

befattningen som överläkare vid röntgenavdelningen avföras ur personalförteckningen.

I förteckningen påkallas även vissa ändringar på grund

av avgång av å övergångsstat uppförd personal.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 203.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för serafimerlasarettet, som föranledas

av vad jag i det föregående anfört;

dels godkänna följande avlöningsstat för serafimerlasarettet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 720 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 202 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis.................. » 2 775 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ......... »_393 000

Summa kronor 4 090 000;

dels ock till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar

för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av ............ kronor 4 090 000.

6. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:

Omkostnader.

Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett delanslag

av 1 722 000 kronor, som disponeras enligt omkostnadsstat, införd på

s. 546 f. i statsliggaren.

Direktionen har föreslagit ökning av anslaget med 185 000 kronor på sätt

framgår av följande sammanställning:

1946/47

1947/48

1948/49

utgifter

anslag

beräknade

ökning eller

i runt tal

utgifter

minskning

kronor

kronor

kronor

kronor

! 1. Sjukvård m. m. åt personalen, förslags-

6 900

12 000

12 000

2. Reseersättningar, förslagsvis......

200

500

500

—

j 3. Expenser:

a) Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis

313 400

45 000

342 000

49 000

342 000

49 000

—

b) Övriga expenser...........

4. Övriga utgifter:

a) Inventariers underhåll och komplet- tering ................

b) Tvätt och. renhållning, förslagsvis

c) Kosthåll, förslagsvis........

d) Läkemedel, förslagsvis.......

264 400

182 000

205 000

+ 23 000

26 200

442 100

265 900

31 500

400 000

225 000

31 500

445 000

265 000

f 45 000

+ 40 000

e) Förbrukningsartiklar m. m. för sjuk- vården, förslagsvis.........

354 600

273 200

350 200

+ 77 000

i f) Ränta och amortering å lån hos

pensionsstyrelsen ..........

g) Diverse utgifter...........

Summa

198 800

8 000

198 800

8 000

198 800

8 000

=

1 925 500

| 1 722 000

1 907 000

+ 185 000

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

Beträffande delposten 4 a) har direktionen anfört följande.

A delposten Inventariers underhåll och komplettering har för budgetåret

1947/48 anvisats 182 000 kronor. Härav beräknas 12 000 kronor tilf utgifter

av engångskaraktär, varefter till löpande utgifter återstå 170 000 kronor.

Direktionen anser sig härvid böra framhålla, att å denna delpost bokforas

sadana rena förbrukningsartiklar som glas och porslin m. m.. slipning

av instrument samt anskaffning av linne, gång- och sängkläder. De verkIiga^utgiftema

under budgetåret 1946/47 uppgingo till 264 408 kronor, varav

77 923 kronor beräknas vara utgifter av engångskaraktär. För löpande

utgifter ha sålunda åtgått 186 485 kronor. Utöver det belopp å 195 000

kronor, som torde få anses vara erforderligt för löpande utgifter, beräknar

direktionen 10 000 kronor för anskaffning av en ny elektrokardiografapparat

till det kliniskt-fysiologiska laboratoriet.

Departementschefen. För löpande utgifter för inventariers underhåll och

komplettering har under sistförflutna budgetår åtgått omkring 186 000 kronor.

Ett något högre belopp eller 188 000 kronor torde för ändamålet böra

beräknas för nästa budgetår. Därutöver beräknar jag i enlighet med direktionens

förslag 10 000 kronor för anskaffande av en elektrokardiograf. Jag

förordar alltså en höjning av delposten till inventariers underhåll och komplettering

med 16 000 kronor till 198 000 kronor. Med hänsyn till medelsåtgången

under budgetåret 1946/47 har direktionen vidare föreslagit, att

delposterna till kosthall, läkemedel och förbrukningsartiklar m. m. för

sjukvården uppräknas med tillhopa 162 000 kronor. Jag tillstyrker detta

förslag. Anslaget bör således höjas med sammanlagt 178 000 kronor till

1 900 000 kronor.

I detta sammanhang må nämnas, att inkomsterna vid serafimerlasarettet

under budgetåret 1946/47 utgjorde i runt tal 2 798 800 kronor. Detta belopp

överstiger det beräknade med 298 800 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader

för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av.................kronor 1 900 000.

7. Reservationsanslag till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:

Vissa byggnadsarbeten.

Direktionen för karolinska sjukhuset har gjort framställning om anvisande

av ett reservationsanslag av 46 000 kronor för nästa budgetår till vissa

byggnadsarbeten vid serafimerlasarettet, avseende uppförande av en förrådsbyggnad

och anordnande av en förbränningsugn för sopor m. m. Till

stöd för förslaget har anförts följande.

På den plats, där den beslutade nybyggnaden vid serafimerlasarettet fölen

patologisk avdelning m. m. skall ligga, finnas nu två träbyggnader.

Den ena byggnaden användes som fårstall och skrotförråd, den andra som

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

upplag för viss utrangerad materiel (dörrar, skåpinredning m. m.), som kan

tänkas komma till användning senare. För dessa byggnader erfordras ersättnings

byggnad.

Förvaringskärl för köksavfall och sopor ha hittills varit uppställda i det

fria å en cementerad plan mellan nämnda träbyggnader och en mur i tomtgränsen.

Efter den nya byggnadens tillkomst kan detta ej längre låta sig

göra. För övrigt kan lämpligheten att förvara sopor och avfall på detta

sätt starkt ifrågasättas. Erinringar häremot har också gång på gång framställts

under hand från vederbörande hälsovårdsmyndigheter. En mindre

byggnad måste uppföras för köksavfallet. Även för soporna fordras en särskild

byggnad. Det rationellaste vore emellertid att uppföra en förbränningsugn

för förbränning av soporna. Lasarettets utgifter enbart för bortkörning

av dessa belöpa sig för närvarande till omkring 2 600 kronor för år.

Anlädes en förbränningsugn i anslutning till värmecentralen, bortfölle nämnda

kostnader, och lasarettet kunde tillgodogöras värmet. I anslutning till

förbränningsugnen skulle kunna anordnas ett förvaringsrum för köksavfall.

Hugo Theorells ingeniörsbyrå har efter samråd med byggnadsstyrelsens

värmetekniska avdelning och maskinmästaren vid lasarettet kostnadsberäknat

en sopförbränningsugn till 11 000 kronor.

För det mistade förrådsutrymmet föreslås uppfört en byggnad vid värmecentralen

och ovanpå denna nytt maskinmästarkontor, enär det gamla

avses skola tagas i anspråk för förbränningsugnen. Kostnaderna för förrådsbyggnaden

ha beräknats till 35 000 kronor.

För ifrågavarande byggnadsarbeten erfordras sålunda sammanlagt 46 000

kronor.

Departementschefen. De föreslagna byggnadsarbetena, som delvis föranledas

av beslutet om uppförande vid serafimerlasarettet av en nybyggnad

för karolinska institutets patologiska avdelning in. m., synes mig böra

komma till utförande. Mot de beräknade kostnaderna, 46 000 kronor, har

jag icke funnit anledning till erinran. Jag hemställer därför, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa

byggnadsarbeten för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av.....kronor 46 000.

8. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Bidrag till

akademiska sjukhuset i Uppsala.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 040 000 kronor,

vilket belopp fördelats på följande sätt:

1. Bidrag till driftkostnader, förslagsvis.............. kronor 1 030 000

2. För sjukvård åt fattiga eller mindre bemedlade sjuka

från ort utom Uppsala län...... ................ » 10 000

Summa kronor 1 040 000.

Enligt gällande grunder för fördelningen av driftkostnaderna vid akademiska

sjukhuset mellan statsverket och Uppsala läns landsting har lands
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr ''203.

tinget att bidraga till dessa kostnader i två olika avseenden. Landstingets

primära bidrag utgår i form av en viss avgift per vårddag för patienter från

landstingsområdet. Landstingets sekundära bidrag utgår med hälften av

den brist, som uppkommer, sedan för sjukvården använts nämnda vårdavgifter

och vissa andra, sjukhuset tillkommande medel. Den andra hälften

av bristen har statsverket att svara för. Det för innevarande budgetår anvisade

beloppet avser bidrag till täckande av halva bristen i driftkostnaderna

för räkenskapsåret 1946/47.

Storleken av landstingets vårdavgift bestämmes för varje budgetår genom

överenskommelse mellan universitetet och landstinget på förslag av

särskilt utsedda delegerade, tre från vardera parten. Grunder för fastställande

av vårdavgiften ha angivits i gällande avtal, vilket i denna del underställts

Kungl. Maj:ts och riksdagens prövning (se propositionen 1942: 288,

sid. 86 ff., och riksdagens skrivelse 1942: 414, sid. 14). Dessa grunder syfta

till att bibehålla den hittillsvarande relationen mellan statsverkets och

landstingets utgifter för sjukhuset oförändrad, trots inträffande förändringar

beträffande driftkostnadernas storlek. Landstingets vårdavgift har i

enlighet med denna grundsats fastställts till följande belopp för nedan angivna

tidrymder:

Tidrymd Vårdavgift

1943/44 ............................kronor 7: 20

1944/45 ............................ » 7:50

1945/46 ............................ > 8:55

1946/47 ............................ • 9:25

1947/48 ............................ > 10:55

Kanslern har, under åberopande av vad större akademiska konsistoriet i

ämnet anfört, hemställt om en anslagshöjning med 520 822 kronor till

1 560 822 kronor. Ökningen faller helt på posten 1, vilken beräknats till

1 550 822 kronor.

Utgifts- och inkomststaterna för akademiska sjukhuset för budgetåren

1946/47 och 1947/48 upptaga i sammandrag följande utgiftsposter:

Budgetåret

Budgetåret

1946/47

1947/48

kronor

kronor

1.

a) Löner och arvoden...........

........... 1 437 909

3 758 315

b) Kontant ersatta naturaförmåner . . . .

........... 315 435

—

c) Pensioner och understöd.......

........... 10 422

9 622

d) Dyrtids- och kristillägg.........

........... 240 000

—

2.

Vikariearvoden m. m............

........... 464 650

528 300

Summa kronor 2 468 416

4 296 237

3-6.

Läkemedel m. m...............

........... 579 000

711 000

7.

Linne, möbler m. m.............

........... 217 000

340 000

8.

Patienters och personalens utspisning . .

........... 750 000

500 000

9—13.

Värme, lyse, tvätt m. m..........

........... 565 000

577 000

14.

Diverse utgifter...............

........... 229 600

312 300

Summa kronor

2 340 600

2 440 300

Summa summarum kronor

4 809 016

6 736 537.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

Beträffande anslagets beräkning anför medicinska jakulteten:

Sjukhusets sammanlagda inkomster upptagas i staten för budgetaret

1947/48 till 3 634 893 kronor. I detta belopp ingå landstingets vårdavgifter,

vilka i överensstämmelse med kontraktet mellan universitetet och landstinget

beräknats till 10 kronor 55 öre för patient och dag. Det i sjukhusets

stat uppkommande bristsaldot utgör sålunda (6 736 537 3 634 893 =)

3 101 644 kronor, vilket belopp enligt nyss nämnda kontrakt skall täckas

genom lika bidrag av statsverket och landstinget. Statsverkets andel i

bristen skulle sålunda komma att uppgå till 1 550 822 kronor, vilket innebär

en ökning med 520 822 kronor.

I de beräknade utgifterna, 6 736 537 kronor, ingå även driftkostnaderna

för den nya till sjukhuset anslutna psykiatriska kliniken. Å andra sidan

ha bland de beräknade inkomsterna, 3 609 940 kronor, även upptagits statsbidrag

till nämnda klinik å 758 880 kronor jämte legosängsavgifter å kliniken,

132 900 kronor. „

Ökningen av sjukhusets utgifter i jämförelse med närmast föregående ar

är till största delen föranledd av de betydande ytterligare löneförhöjningar,

som efter förhandlingar genomförts för såväl sjuksköterskor som kollektivavtalspersonal,

innebärande att sjukhusets personal av dessa kategorier tillerkänts

löneförmåner enligt landstingsförbundets nya tjänstereglemente

respektive kollektivavtal, vilka i sin tur innebära jämställdhet med motsvarande

statliga befattningshavare samtidigt med övergång till bruttolönesystem.

Bristen på personal tvingar vidare fortfarande till anlitande

av deltidsanställda i onormal utsträckning. Vidare ha läkemedels- och instrumentkostnader

m. m. avsevärt ökat.

Såsom i det föregående antytts erlägges statens bidrag till akademiska

sjukhuset i efterskott, sedan underskottet för visst räkenskapsår konstaterats.

Riksdagens år 191+7 samlade revisorer ha ifrågasatt ändring i detta

system. Efter att ha erinrat om det stora årliga driftunderskottet vid akademiska

sjukhuset, för räkenskapsåret 1946/47 uppgående till närmare 2,5

miljoner kronor och för räkenskapsåret 1947/48 beräknat till över 3 miljoner

kronor, ha revisorerna vidare uttalat:

Enligt gällande bestämmelser ha statsverket och vederbörande landsting

att med vardera hälften bidraga till täckandet av den sålunda uppkommande

bristen. Genom att ifrågavarande bidrag utbetalas först i efterskott

bär emellertid Uppsala universitet varit nödsakat att för verksamhetens

finansiering upptaga vissa lån. Såsom en följd härav har statsverket asamkats

icke obetydliga ränteutgifter, vilka under de närmaste åren torde

komma att ytterligare stegras. Revisorerna finna detta förhållande vara

mindre tillfredsställande.

Med hänsyn härtill synes det revisorerna angeläget att åtgärder vidtagas

för ändring av nu gällande bestämmelser på förevarande område. Enligt vad

revisorerna under hand erfarit skulle från landstingets sida hinder icke möta

mot en sådan anordning, att i fortsättningen landstingets bidrag till sjukhusdriften

— såväl det primära som det sekundära — inlevererades till

universitetet under löpande budgetår med en tolftedel per månad. En förutsättning

härför vore dock att statsverkets bidrag till driltunderskottets täckande

lämnades efter enahanda grunder. För undvikande av kostnader för

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj ds -proposition nr 803.

ränta å upplånat rörelsekapital bör därför enligt revisorernas uppfattning

jämväl statsverkets bidrag erläggas direkt och icke såsom nu i efterskott.

Universitetet synes sålunda böra erhålla rätt att under löpande budgetår

från anslaget för bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala täcka de på

samma år fallande utgifterna mot slutlig avräkning vid budgetårets utgång.

I anslutning härtill torde nyssnämnda anslag övergångsvis böra uppföras i

riksstaten med belopp, motsvarande statens andel i bristen för såväl visst

övergångsår som detta närmast föregående budgetår.

Då nu gällande ordning för finansieringen av driften vid akademiska sjukhuset

framstår såsom bristfällig och för statsverket ägnad att medföra både

onödiga kostnader och administrativt merarbete, äro revisorerna av den

uppfattningen att de ovan ifrågasatta åtgärderna böra med det snaraste

genomföras.

Statskontoret, som tillstyrkt revisorernas förslag, har anfört bland annat:

I likhet med revisorerna anser statskontoret den nu tillämpade ordningen

mindre tillfredsställande. Ämbetsverket tillstyrker därför revisorernas förslag,

att i avvaktan på slutlig avräkning universitetet medgives rätt att

successivt under löpande budgetår täcka de på samma år fallande utgifterna.

Revisorerna ha emellertid icke uttalat sig om storleken av de belopp,

spm sålunda böra kunna utbetalas. Enligt statskontorets uppfattning

bör månatligen högst en tolftedel av senast fastställda årsbidrag av statsmedel

utanordnas. De sålunda utbetalade förskotten avräknas därefter vid

slutregleringen. Finnes anledning antaga, att under något år driftunderskottet

skulle komma att minska, böra förskotten jämkas nedåt. En förutsättning

för omregleringen är givetvis — som revisorerna också framhållit

— att landstinget på motsvarande sätt förskotterar sina driftbidrag.

Slutligen vill statskontoret erinra om att ämbetsverket i olika sammanhang

— senast i utlåtande den 8 februari 1946 — antytt, att de nuvarande

principerna för fördelningen av driftkostnaderna för akademiska

sjukhuset gynnar landstinget på statens bekostnad. Tillika har statskontoret

påtalat de svårigheter, som med nuvarande avtal föreligga, då det

gällt att ordna personalens pensionering. Enligt ämbetsverkets uppfattning

tala därför starka skäl för att vid lämplig tidpunkt en utredning

igångsättes rörande sjukhusets framtida ställning och personalens anställningsförhållanden.

Riksräkenskapsverket har tillstyrkt revisorernas förslag.

Rektorsämbetet vid Uppsala universitet har tillstyrkt revisorernas förslag

om rätt för universitetet att under löpande budgetår från ifrågavarande

anslag täcka de på samma år fallande utgifterna mot slutlig avräkning vid

budgetårets utgång under förutsättning att landstinget likaledes under

löpande budgetår successivt tillhandahåller förskott för täckande av den

del av bristen för sjukhusets drift, som skall täckas av landstinget.

Direktionen för akademiska sjukhuset har — under framhållande bland

annat av de stora ränteutgifter den nuvarande ordningen åsamkar statsverket

och landstinget — tillstyrkt revisorernas förslag.

Kanslern har för egen del åberopat innehållet i rektorsämbetets och direktionens

yttranden.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj.ts -proposition nr 203.

Uppsala läns landstings förvaltningsutskott har i princip tillstyrkt revisorernas

förslag. Övergången för landstingets del till det av revisorerna förordade

utbetalningssättet borde emellertid för undvikande av alltför stor

merbelastning å landstingets stat fördelas på en övergångstid av minst

två år.

Departementschefen. Såsom av statsrevisorernas uttalande framgår, har

Uppsala universitet varit nödsakat att för finansieringen av driften vid

akademiska sjukhuset upplåna för lagskapital. Anledningen härtill har varit,

att såväl statens som landstingets bidrag till täckande av uppkommande

driftunderskott gäldas i efterhand. De ränteutgifter statsverket härigenom

åsamkats ha icke varit obetydliga. Då den sålunda tillämpade ordningen

för verksamhetens finansiering måste anses såväl ekonomiskt som administrativt

otillfredsställande, anser jag mig böra förorda en omreglering i anslutning

till revisorernas uttalande. Universitetet synes sålunda böra medgivas

rätt att under löpande budgetår från ifrågavarande anslag täcka de på

samma år belöpande utgifterna mot slutlig avräkning vid budgetårets utgång.

Härvid bör, såsom statskontoret föreslagit, månatligen högst en

tolftedel av senast fastställda årsbidrag av statsmedel utanordnas. Finnes

anledning antaga, att under något budgetår driftunderskottet skulle komma

att minska, böra förskotten jämkas nedåt. Det torde härvid få förutsättas,

att landstingets bidrag till driften -— såväl det primära som det

sekundära — på motsvarande sätt förskotteras. Med hänsyn till den avsevärda

merbelastning på landstingets stat, som det nya förskotteringssystemet

skulle medföra, därest det genomfördes under allenast ett övergångsår,

torde övergången för landstingets del böra ske under lämpligt antal övergångsår.

För statens del synes övergången böra helt genomföras under nästa

budgetår. Ifrågavarande anslag skulle vid bifall härtill för nästa budgetår

avse statens andel i bristen för såväl räkenskapsåret 1947/48 som räkenskapsåret

1948/49. Ifrågavarande andel beräknar jag för räkenskapsåret

1947/48 i nära anslutning till kanslerns förslag till 1 560 000 kronor och för

räkenskapsåret 1948/49 till 1 640 000 kronor. Anslaget bör alltså för nästa

budgetår uppföras med (1 560 000 -j- 1 640 000 =) 3 200 000 kronor.

Det torde få ankomma på det större akademiska konsistoriet i Uppsala

att å universitetets vägnar träffa erforderliga överenskommelser med landstinget

i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag sålunda förordat.

I anslutning till statskontorets uttalanden rörande principerna för fördelningen

av driftkostnaderna för akademiska sjukhuset samt sjukhuspersonalens

anställnings- och pensionsförhållanden vill jag betona angelägenheten

av att dessa spörsmål i lämpligt sammanhang bli föremål för utredning.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

4 —• Ilihantj till riksdagens protokoll HUS. I samt. Nr SOS.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

att till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset

i Uppsala för budgetåret 1948/49 under elfte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av......kronor 3 200 000.

9. Anslaget till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund.

Alltsedan år 1921 har riksdagen anvisat särskilt anslag såsom bidrag

till täckande av de kostnader, Malmöhus läns landsting fått vidkännas för

driften vid länets sjukvårdsinrättningar i Lund. Enligt beslut vid 1943

års riksdag skall bidraget utgå enligt grunder, som angivas i ett mellan

Kungl. Maj:t och kronan samt landstinget ingånget avtal, beträffande

vilket hänvisas till 1943 års åttonde huvudtitel, sid. 141—171. Anslaget för

innevarande budgetår, vilket avser lasarettets verksamhet under kalenderåret

1945, utgör 419 800 kronor.

Direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund har hemställt

om utverkande av statsbidrag till täckande av lasarettets driftkostnader

under år 1946 med 464 849 kronor 14 öre.

Framställningen har tillstyrkts av statskontoret, som föreslagit, att anslaget

måtte uppföras med ett avrundat belopp av 464 800 kronor.

Departementschefen. Ifrågavarande anslag torde för nästa budgetår böra

uppföras med i avrundat tal 464 900 kronor, vilket innebär en anslagshöjning

med 45 100 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1948/49 under

elfte huvudtiteln anvisa ett anslag av .... kronor 464 900.

10. Anslag till Universitetssjukhus: Bidrag till anordnande

av en transformatorstation vid Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund m. m.

Under anslaget till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. beräknades år 1946 medel bland annat

till bestridande av kostnaderna för omläggning av strömdistributionen från

likström till växelström inom vissa byggnader vid Lunds lasarett. Till modernisering

av instrumentariet vid lasarettets röntgendiagnostiska avdelning

ha vidare åren 1936, 1937, 1939, 1941, 1943, 1945 och 1946 beviljats

särskilda bidrag av statsmedel.

I skrivelse den 3 oktober 1947 har Malmöhus läns landstings hälso- och

sjukvårdsberedning gjort framställning om statsbidrag med 15 341 kronor

för anordnande av en transformatorstation inom ögonkliniken för ström
-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr £03. 51

leverans till denna klinik samt till ortopediska, psykiatriska och öronklinikerna.

Beredningen har anfört bland annat följande.

Sedan Lunds stads elektricitetsverk i skrivelse den 11 maj 1945 meddelat

lasarettsdirektionen i Lund, att staden från och med 1946 års ingång icke

längre kunde leverera likriktad ström till lasarettet, beslöt 1945 års landsting

att låta verkställa omläggning av strömdistributionen från likström

till växelström inom vissa byggnader å norra lasarettsområdet. Växelströmsanläggningarna

inom dessa byggnader inkopplades, enär möjlighet att anskaffa

transformatorer på den korta tid, som stod till förfogande, ej förefanns,

provisoriskt på de transformatorer, som funnos installerade inom

området, nämligen en uppställd inom lasarettets transformatorstation och

en inom radiologiska avdelningen. Då enligt landstingets beslut flera nyoch

tillbyggnader skola utföras å norra lasarettsområdet, synes det beredningen

ofrånkomligt, att nu definitivt ordna frågan om strömleveransen

inom detta område.

Enligt en av ingenjören C. A. Gustafsson i Malmö verkställd beräkning

skulle kostnaderna för en inom ögonkliniken anordnad transformatorstation,

avsedd för ovannämnda kliniker, uppgå till 30 682 kronor, av vilket

belopp i överensstämmelse med de principer, som hittills tillämpats beträffande

fördelningen av byggnadskostnaderna vid berörda sjukvårdsinrättningar,

statsbidrag bör utgå med hälften.

Vidare har direktionen för Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund

i skrivelse den 18 november 1947 gjort framställning om statsbidrag till

härefter angivna ändamål med följande belopp:

1) 1 625 kronor till inköp av en projektionsperimeter för ögonkliniken;

2) 12 735 kronor till inköp av filmgranskningsskåp, en apparat för röntgenundersökning

av tänder och ett torkskåp;

3) 11 615 kronor till anskaffande av kåpor och kabkir till amerikanska

röntgenrör; samt

4) 8 210 kronor till kompletterande utrustning av röntgenologiska laboratoriet.

Beträffande motiveringen för direktionens framställning torde få hänvisas

till handlingarna i ärendet.

Av framställningarna framgår, att de begärda beloppen utgöra hälften av

den i varje särskilt fall beräknade kostnaden samt att Malmöhus läns

landsting för de olika ändamålen anvisat enahanda belopp, att utgå under

förutsättning att lika stort belopp anvisades av statsmedel.

Departementschefen. Anordnande av den föreslagna transformatorstationen

inom ögonkliniken synes mig utgöra ett nödvändigt led i den omläggning

av strömdistributionen från likström till växelström, vartill statsbidrag

tidigare anvisats. Jag tillstyrker därför hälso- och sjukvårdsberedningens

framställning om statsbidrag för ändamålet. Även direktionens

framställning om statsbidrag för inköp av eu projektionsperimeter och fort
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

satt förbättring av röntgenutrustningen anser jag mig böra förorda. Jag

föreslår alltså, att bidrag av statsmedel i enlighet med förut tillämpade

principer utgår med hälften av de totala kostnaderna eller med (15 341 -f

■j- 1 625 -j- 12 735 -f- 11 615 -f- 8 210 =) 49 526 kronor. För motsvarande

ändamål har som nämnts Malmöhus läns landsting beviljat anslag till lika

stort belopp. Anslaget torde böra avrundas till 49 600 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Bidrag till anordnande av en

transformatorstation vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund m. m. för budgetåret 1948/49 under elfte

huvudtiteln anvisa ett anslag av ........kronor 49 600.

11. Anslaget till Universitetssjukhus: Bidrag till

allmänna barnbördshuset i Stockholm.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med''344 700 kronor.

För fördelningen av driftkostnaderna vid allmänna barnbördshuset i

Stockholm mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting

gälla sedan den 1 juli 1946 enligt därom träffat avtal nya, av 1945 års

riksdag godkända grunder (se 1945 års åttonde huvudtitel, punkt 89

s. 214 ff. och riksdagens skrivelse nr 8, punkt 90). De nya grunderna iiro

avsedda att tillämpas intill dess den vid allmänna barnbördshuset bedrivna

undervisningen överflyttas till en planerad ny klinik vid Sabbatsbergs sjukhus

(jfr propositionen 1945: 102). Denna överflyttning har beräknats komma

att äga rum år 1949. Enligt det nya avtalet svarar staten — förutom

för det sedvanliga statsbidraget till driften av förlossningsanstalter — helt

för lönekostnaderna för läkarpersonalen samt därutöver för 15 procent

mot tidigare 50 procent av de driftkostnader i övrigt, som icke täckas av

inkomster i form av nyssnämnda statsbidrag, legosängsavgifter och vinst

från polikliniken. Den enskilda avdelningen finansieras helt genom erlagda

vårdavgifter.

Direktionen över allmänna barnbördshuset har i sina anslagsäskanden

för nästa budgetår hemställt om ett anslag av 433 448 kronor, vilket innebär

en anslagsökning med i runt tal 88 800 kronor. Höjningen är huvudsakligen

föranledd av ökade löne- och pensionskostnader. Av det förstnämnda

beloppet avse 68 300 kronor nyanläggning och nyanskaffning.

Statskontoret har icke funnit anledning till annan erinran mot direktionens

framställning än att i nuvarande läge de för nyanläggning och nyanskaffning

beräknade medlen borde kunna reduceras till omkring 22 500

kronor. Vid bifall härtill har ämbetsverket beräknat medelsbehovet under

anslaget till i runt tal 423 400 kronor.

Med anledning av statskontorets yttrande har direktionen anfört, att

direktionen ville — med full förståelse för tidslägets krav — framhålla

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr °203.

önskvärdheten att för nyanläggning och nyanskaffning icke beräknades

lägre belopp än 31 900 kronor.

Departementschejen. En väsentlig begränsning av de till 68 300 kronor

beräknade utgifterna för nyanläggning och nyanskaffning torde i nuvarande

läge böra genomföras. Om så sker torde det vara tillräckligt att

förevarande anslag för nästa budgetår uppföres med 425 000 kronor. Jag

hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset

i Stockholm för budgetåret 1948/49 under elfte

huvudtiteln anvisa ett anslag av........kronor 425 000.

12. Investeringsanslaget till Utbyggande av

karolinska sjukhuset.

Till detta ändamål ha för budgetåren 1943/48 anvisats sammanlagt

6 025 000 kronor, varav 75 000 kronor å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1946/47. Sistnämnda belopp avser anordnande av lagerlokaler för

militärapotekets räkning under den blivande pediatriska kliniken. De anvisade

medlen i övrigt äro avsedda för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande

med en dermato-venereologisk och en pediatrisk klinik ävensom för

vissa av sjukhusets utökning i angiven omfattning föranledda ändringsarbeten

inom dess centrala köks-, tvätt- och maskinanläggningar. Kostnaderna

för byggnadsföretagen skola bestridas av staten, Stockholms stad och Stockholms

län enligt vissa grunder, angivna i mellan dessa parter träffade avtal.

Byggnadsföretagens genomförande har anförtrotts åt en särskild byggnadskommitté,

kommittén för karolinska sjukhusets fortsatta utbyggande. Kostnaderna

för kommitténs verksamhet bestridas från ifrågavarande anslagsmedel.

De å statsverket belöpande kostnaderna för byggnadsföretagen ha av stats
-

makterna beräknats sålunda:

Dermatologiska kliniken ............-.............. kronor 2 265 000

Pediatriska kliniken ............................... » 1 814 000

Lagerlokaler för militärapoteket......•.............. » 75 000

De centrala anläggningarna ......................... » 1 709 000

Summa kronor 5 863 000.

Av det för de centrala anläggningarna beräknade beloppet, 1 709 000 kronor,

hänföra sig omkring 1 382 000 kronor till kliniker, beträffande vilkas

närmare utformning beslut ännu icke fattats av statsmakterna. En del av

sistnämnda belopp torde slutligen komma att stanna på Stockholms stad

och län.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj.ts -proposition nr SOS.

Genom beslut den 19 oktober 194G fastställde Kungl. Maj:t av kommittén

överlämnade huvudritningar till den pediatriska kliniken att lända till

huvudsaklig efterrättelse vid byggnadsföretagets utförande.

Byggnadskommittén har i skrivelse den 30 september 1947 hemställt om

fortsatt medelsanvisning för nästa budgetår till ifrågavarande ändamål med

500 000 kronor.

Beträffande utbyggnadens fortgång har kommittén därvid upplyst, att

byggnadsarbetena för den dermatologiska kliniken slutförts under hösten

1947. De för den pediatriska kliniken erforderliga schaktnings- och sprängningsarbetena

hade avslutats. På grund av det allmänna läget å byggnadsmarknaden

räknade kommittén beträffande sistnämnda klinik med avsevärda

förskjutningar i det uppgjorda tidsprogrammet. Kommittén hyste dock

den förhoppningen, att detta byggnadsföretag skulle kunna i väsentliga delar

genomföras under budgetåret 1948/49. De förberedande arbetena för utbyggande

av sjukhusets centrala anläggningar äro i vad avser tvätt- och maskinanläggningama

i det närmaste slutförda under det att köksanläggningens

närmare utformning alltjämt vore föremål för kommitténs överväganden.

Kommittén räknade med att byggnadstillstånd för de centrala anläggningarnas

utbyggnad skulle kunna utverkas under innevarande budgetår.

I fråga om medelsbehovet har kommittén framhållit, att omkring 150 000

kronor av de hittills anvisade medlen, 6 025 000 kronor, hänförde sig till

utredningskostnader m. m., varför i runt tal 5 875 000 kronor stode till förfogande

för ifrågavarande byggnadsföretag. Statens kostnader för dessa hade

tidigare beräknats till 5 863 000 kronor. Med hänsyn till sedermera inträdda

prisstegringar å material och arbete m. m. måste emellertid de upprättade

kpstnadskalkylerna anses mindre säkra, och kommittén befarade,

att i vart fall den pediatriska kliniken och de centrala anläggningarna komme

att draga kostnader, överstigande de beräknade. Kommittén vore nu icke

i stånd att närmare fixera den merkostnad, som med största sannolikhet

kunde väntas uppkomma. Överslagsvis hade kommittén dock funnit sig

böra räkna med ett medelsbehov för nästa budgetår av 500 000 kronor för

mötande av eventuella kostnadsökningar.

Departementschefen. Jag biträder byggnadskommitténs förslag om en

ytterligare medelsanvisning av 500 000 kronor för nästa budgetår till ifrågavarande

ändamål. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att

till Utbyggande av karolinska sjukhuset å kapitalbudgeten

under Statens allmänna fastighetsfond, Inrikesdepartementet,

för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag

av ........................ kronor 500 000.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 203.

55

13. Investeringsanslag till Vissa byggnadsarbeten vid

akademiska sjukhuset i Uppsala.

Medicinska jaktulteten vid Uppsala universitet har gjort framställning

om anvisande för nästa budgetår av ett anslag av sammanlagt 344 000

kronor till byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset, varav 87 000 kronor

till ombyggnad av vissa terrasstak m. m. och 257 000 kronor till ombyggnad

av köks- och tvättavdelningarna, nybyggnad av potatiskällare

m. m. samt påbyggnad på köks- och tvättbyggnaden för verkstad och

matrum. Härvid har förutsatts att Uppsala läns landsting bidrager med

enahanda anslag, 344 000 kronor. I fråga om behovet av sagda byggnadsarbeten

har fakulteten hänvisat till en av sjukhusets intendent upprättad

promemoria, av vilken inhämtas bland annat följande.

A. Ombyggnad av vissa terrasstak m. m.

De partier av sjukhuskomplexet, vilka nybyggdes åren 1920—1924 utgjordes

å mycket avsevärda delar av breda låga byggnadskroppar under

platta tak. Det visade sig snart, att dessa tak, särskilt de som ligga i ett

för solvärmen starkt utsatt läge, voro av en konstruktion som ej motstod

väderlekens påfrestningar utan blevo otäta. De tre byggnadsdelar av detta

slag, som det var möjligt att påbygga med en övervåning med vanlig lutande

takkonstruktion, ha blivit påbyggda i var sin etapp. Detta gäller huvudpolikliniken

och de båda flyglarna vid tvätt byggnaden.

Ytterligare två överbyggnader över sådana tak ha gjorts, nämligen över

större delen av badbyggnaden samt över köket, vilka överbyggdes år 1939

med lutande plåttak på en enkel takstolskonstruktion lagd direkt på det

gamla taket.

Vissa partier av de ursprungliga platta taken ha emellertid ett sådant läge

i direkt förbindning med andra byggnader, att en påläggning av lutande

plåttak eller en påbyggnad är omöjlig. Dessa tak ha år för år varit föremål

för olika slags reparationsåtgärder både å själva taken och å byggnadernas

ytterväggar samt inre tak och väggar, som skadats av läckage. Kostnaderna

härför ha svårt pressat sjukhusets anslag för byggnadsunderhåll. En ombyggnad

av taken i fråga, innebärande en helt ny och betryggande konstruktion

för bortförandet av regn- och smältvatten är av nöden.

Taket över huvud] ör rådet, beläget norr om kirurgiska klinikens huvudbyggnad

och omfattat åt öster och väster av flyglar från denna byggnad,

bildar inre gårdsplan för kliniken och är dessutom avlastningsplan för

varor till det därunder belägna huvudförrådet. Vattentätningsskiktet å

taket har vintern 1946/47 i stor utsträckning genombrutits så att läckor

uppkommit. Klinkertäckningen, d. v. s. det yttre slitlagret har vidare nästan

helt spolierats till följd av vatten- och frostpåverkan. Det synes bli

ofrånkomligt med en grundlig reparation sommaren 1948. I samband med

takets omkonstruktion bör den nuvarande handdrivna och för personalen

riskabla varuhissen från gårdsplanen nedtill huvudförrådet ersättas med en

vanlig elektrisk hiss.

Taket över röntgenavdelningen är starkt utsatt för solbestrålning och

har varit mycket svårt att underhålla. Då takets yta är mycket stor (25

meter från den ena ytterväggen till den andra), blir rörelsen i materialet

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

vid takets yttergränser avsevärd, vilket i sin tur ökar läckagefrekvensen.

Taket måste därför omkonstrueras. I samband härmed är det nödvändigt

att taklanterninen ombygges så att röntgenavdelningen erhåller bättre

dagsljus och möjlighet att släppa in friskluft direkt genom takfönster,

vilket för närvarande icke är fallet.

Terrasstaket vid huvudentrén. Vattnet från detta tak avrinner delvis

över en granittrappa sammanbyggd med en yttervägg. Svåra läckor uppträda

här tid efter annan med påföljd att yttermur och inre tak- och

väggytor skadas. Effektiv reparation synes vara möjlig endast genom övergång

till helt nytt taktäckningssystem. I samband härmed bör vid barnkliniken

anordnas en särskild ingång till överläkarens mottagningsavdelning.

Vidare bör uppfartsvägen till nämnda klinik ges en bättre utformning.

B. Vissa verkstads- och arbetslokaler, mat- och

rastrum för personal samt kökets kylrum.

Vid sjukhusets utvidgande 1920—24 ingingo icke tillräckliga utrymmen

för verkstadslokaler i byggnadsplanen. Då det senare visade sig nödvändigt

att inrätta verkstäder för elektriska reparationer och för tapetserararbeten

skedde detta genom att för ändamålet upplåta ett par under mark

belägna lokaler, vilka erhålla ett sparsamt dagsljus genom källarfönster.

Köksavdelningens renseri hade ursprungligen taklanternin för friskluft och

dagsljus. Renseriet ligger emellertid mitt inne i en av de byggnadsdelar,

vilka enligt ovan på grund av det platta takets otäthet påbyggts med

ytterligare en våning, varigenom renseriet förlorade dagsljuset. Takhöjden

blev dessutom i hela rummet endast 2,1 meter.

Vid inspektion år 1946 genom vederbörande yrkesinspektör anmärkte

denne mot att sjukhusets elektriska reparationsverkstad och tapetserarverkstad

voro souterränglokaler med otillfredsställande dagsljus samt mot

att köksavdelningens renseri var inrymt i en källarlokal helt och hållet

utan dagsljus.

De tre nämnda lokalerna måste nu alltså kasseras såsom arbetsrum betraktade

och verksamheten överflyttas till lokaler, som enligt gällande

arbetarskyddslagstiftning kunna godkännas.

En del byggnadsåtgärder ha dessutom visat sig nödvändiga i köks- och

tvättavdelningarna för modernisering av kylrummen samt för möjliggörande

av vidgad övergång till maskinell drift och för annan rationalisering

av arbetet ävensom för bättre ventilation. Den nuvarande telferhissen för

transport av smutstvätt från sjukhusets huvudkorridor och porten bör utbytas

mot en vanlig elektrisk hiss med hisskorg för mottagande av hela

tvättransportvagnen med last.

Slutligen har övergången till bruttolönesystem medfört, att ökat utrymme

behöves till mat- och rastrum för de befattningshavare, som medföra

egen matsäck.

Alla dessa, under B nämnda, byggnadsbehov kunna tillgodoses genom

ombyggnad av den äldre byggnad, i vars källare kökets renseri och kylrum

äro belägna och i vars övre våningar befinna sig tvättens lokaler, målarverkstad

samt en del bostäder m. m.

Den närmare utformningen av de föreslagna ombyggnadsarbetena framgår

av 13 i ärendet företedda, av Gustaf Birch-Lindgrens arkitektkontor

upprättade ritningar (nr 81:301, 302, 303, 304, 305, 306 samt nr 289:2, 3,

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 203.

4, 5, 9, 20, 21) ävensom av en av ingenjörsfirman Jacobson och Widmark

uppgjord konstruktionsritning (nr 46241:1).

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten ha i ett av nämnda arkitektkontor

avgivet kostnadsförslag beräknats till sammanlagt 688 000 kronor,

varav 174 000 kronor för ombyggnaden av terrasstaken och därmed sammanhängande

arbeten samt 514 000 kronor för övriga arbeten. Arkitektkontoret

framhåller, att ombyggnad av ifrågavarande terrasstak är en för

respektive byggnadspartiers bestånd ofrånkomlig och brådskande åtgärd.

Övriga arbeten betecknas som synnerligen nödvändiga åtgärder, vilka böra

utföras snarast möjligt. Samtliga arbeten syntes överensstämma med den

disposition, som enligt pågående generalplanearbete för sjukhuset tilltänkts

för nu befintliga byggnader inom sjukhuskomplexet.

Fakultetens framställning har tillstyrkts av det större akademiska konsistoriet

och kanslern för rikets universitet.

Byggnadsstyrelsen har icke haft något att erinra mot vare sig de föreslagna

arbetena eller de beräknade kostnaderna för desamma.

Departementschefen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår uppfördes

vid nybyggnad åren 1920/24 stora delar av sjukhuskomplexet såsom

låga byggnadskroppar med platta tak, vilka sedermera visat sig icke kunna

motstå väderlekens påfrestningar utan blivit otäta. De av universitetsmyndighetema

nu föreslagna ombyggnaderna av dessa tak betecknas såsom

en för respektive byggnadspartiers bestånd ofrånkomlig och brådskande

åtgärd. Jag anser mig därför böra förorda att medel för dessa arbeten anvisas

för nästa budgetår. Övriga arbeten, vilka huvudsakligen hänföra sig

till sjukhusets köks- och tvättbyggnad, måste jämväl betecknas som synnerligen

angelägna, då de bland annat avse modernisering av undermåliga

och delvis utdömda arbetslokaler. Även för dessa arbeten torde därför

medel böra anvisas för nästa budgetår.

Kostnaderna för arbetena ha beräknats till 174 000 kronor för takarbetena

och 514 000 kronor för övriga arbeten eller alltså tillhopa 688 000

kronor. Av sistnämnda belopp bör i överensstämmelse med vad som är

brukligt vid uppförande av byggnader för akademiska sjukhuset den ena

hälften bestridas av Uppsala läns landsting och den andra hälften av statsmedel.

Det erforderliga statsanslaget uppgår alltså till 344 000 kronor, vilket

belopp vid bifall till vad jag föreslagit i sin helhet torde böra anvisas för

nästa budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset

i Uppsala å kapitalbudgeten under Statens allmänna fastighetsfond,

Inrikesdepartementet, för budgetåret 1948/49 anvisa

ett investeringsanslag av ..........kronor 344 000.

5 — Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr SOS.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr £03.

Vad departementschefen sålunda under 2—13 hemställt,

däri statsrådets övriga ledamöter instämma, bifaller Hans

Maj:t Konungen samt förordnar, att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar.

Ur protokollet:

Åke Bruhn-Möller.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 203.

59

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

1. Överflyttning av den centrala handläggningen av ärenden rörande

universitetssjukhusen från ecklesiastikdepartementet till inrikesdepartementet

......................................................... 3

2. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Avlöningar

......................................................... 10

3. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset: Omkostnader

...................................................... 28

4. Reservationsanslag till Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset:

Utrustning ..................................................... 31

5. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar

......................................................... 33

6. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader

.......................................................... 43

7. Reservationsanslag till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Vissa

byggnadsarbeten ................................................ 44

8. Förslagsanslaget till Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset

i Uppsala ................................................. 45

9. Anslaget till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund.............................................. 50

10. Anslag till Universitetssjukhus: Bidrag till anordnande av en transformatorstation

vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m. .. 50

11. Anslaget till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset

i Stockholm .................................................... 52

12. Investeringsanslaget till Utbyggande av karolinska sjukhuset........ 53

13. Investeringsanslag till Vissa byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset

i Uppsala ...................................................... 55

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. SU 1948:147 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 19Jj8/Jt9 till universitetssjukhusen jämte i ämnet väckta motioner. s. 10 i texten