Sök i Ratio Lex

Angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1948149 m. m

1948-04-23 · 149 sidor, varav 140 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 140 av 149 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:209, Angående vissa avlöningsm. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1948149 m. m

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

t

Nr 209.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa

avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde

huvudtitel för budgetåret 1948149 m. m.; given

Stockholms slott den 23 april 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Allan Vougt.

1—57i i» Bil) an g till riksdagens protokoll 1948.

1 samt. Nr 209,

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Utdrag av protokollet över för svar särenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 23 april 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Yougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Weijne.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt

avser punkt 5, jämväl med chefen för justitiedepartementet anför chefen för

försvarsdepartementet, statsrådet Yougt, följande.

I de anslagsäskanden, som framlagts i årets statsverksproposition vid

anmälan av fjärde huvudtiteln, har ett flertal anslag upptagits med allenast

beräknade belopp. Slutliga anslagsberäkningar ha sedermera framlagts beträffande

några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslagsfrågor,

som hittills lämnats öppna. I samband därmed föreslår jag, att för

försvarets brevskola uppföras särskilda anslag. Innan jag ingår närmare på

anslagsberäkningarna, upptager jag till särskild behandling vissa speciella

frågor av mera allmän räckvidd. I de fall där vid behandlingen av dessa

särskilda frågor liksom längre fram vid anslagsberäkningarna hänvisas till

den till årets riksdag avlämnade propositionen nr 206 angående vissa frågor

rörande försvarets organisation, benämnes denna proposition »försvarspropositionen».

En sammanställning av de slutliga anslagsäskandena under fjärde huvudtiteln

för budgetåret 1948/49 torde få intagas i protokollet efter anslagsberäkningarna.

A. Vissa särskilda frågor.

[1.] Rationaliseringsverksamhet inom försvaret.

Till en början torde lämpligen böra lämnas en översikt över läget beträffande

den rationaliseringsverksamhet, som bedrives inom försvaret genom

statens organisationsnämnd, särskilt i den män denna verksamhet påverkar

anslagsberäkningarna i det följande eller eljest utformningen av skilda organisationsenheter

under nästa budgetår.

Här torde då först endast böra erinras att organisationsundersökningar

pågå vid vissa centrala försvarsförvaltningar att tjäna som underlag till 1946

års militära förvaltningsutrednings arbete. I vad mån dessa undersökningar

kunna leda till organisationsförändringar under nästa budgetår kan icke nu

bedömas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

Särskild undersökning bär gjorts beträffande den centrala motorfordonsregistreringen

och utmynnat i förslag, bland annat om vissa omläggningar av

den militära delen av denna verksamhet, övergång till ett nytt registreringssystem

har redan påbörjats. Till härav föranledda personalfrågor återkommer

jag vid behandlingen av arméförvaltningens avlöningsanslag.

Med skrivelse den 12 mars 1948 har organisationsnämnden avlämnat rapport

rörande organisationsundersökningar vid arméns centrala intendenturanstalter

m. in. Rapporten innefattar förslag, att den centrala förrådshållningen

av intendenturmateriel samordnas för de tre försvarsgrenarna. Ärendet

är för närvarande föremål för remissbehandling och har icke kunnat föranleda

förslag om organisationsförändringar som påverka anslagsberäkningarna

för nästa budgetår.

Undersökningar ha påbörjats angående personalorganisation m. m. vid

militärbefäls-, marindistrikts-, flygbasområdes- och eskaderstaber. Icke heller

dessa undersökningar ha kunnat påverka anslagsberäkningarna för nästa budgetår.

Det förutsattes, att undersökningarna bedrivas så att de kunna såväl

tjäna till ledning för en rationalisering av verksamheten vid ifrågavarande

staber i deras nuvarande utformning som ock i tillämpliga delar bidraga till

en närmare belysning av de spörsmål som sammanhänga med den i försvarspropositionen

berörda frågan om samordning i någon form av de territoriella

staberna.

Vad i övrigt beträffar armén har organisationsnämndens förslag rörande

förrådstjänsten m. m. vid försvarsområdena av skäl som jag anfört vid

behandlingen i försvarspropositionen av försvarsområdesstaberna hittills icke

föranlett andra personaländringar än dem som redan genomförts för innevarande

budgetår på grundval av vad som i ämnet föreslagits i propositionen

1947: 130.

Vid infanteriets förband har den förra året fastställda organisationen för

regementes stabs- och förvaltningsorganisation under arméchefens ledning i

stort sett genomförts under innevarande budgetår. Genomförandet har något

fördröjts på grund av svårigheterna att i nuvarande läge kunna tillgodose

behovet av erforderliga lokaländringar vid förbanden. I personellt hänseende

har den nya organisationen kunnat — bortsett från vissa övergångsanordningar

— helt beaktas i det följande vid beräkningen av arméns avlöningsanslag.

Som väntat förete de enskilda förbancjen vissa organisatoriskt eller

lokalt betingade avvikelser från den för typregementet fastställda personalorganisationen.

Med hänsyn till att relativt lång tid kan beräknas komma att

förflyta, innan en Samlad förläggning kan ordnas för Södra Skånska infanteriregementet,

har jag ansett mig kunna utgå från att rationaliseringen genomföres

vid detta regemente i dess nuvarande delade förläggning. Jag föreslår

därvid emellertid icke ordinarie beställningar utöver normalorganisationens

ram.

Vad beträffar stabschefs- och kompaniadjutantsfrågorna torde jag få hänvisa

till vad jag därom anfört i försvarspropositionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

De nyss berörda svårigheterna att ordna lokalförhållandena ha också föranlett

att ställning ännu icke tagits till organisationsnämndens redan förra

året avgivna förslag rörande rationalisering av stabs- och förvaltningstjänsten

vid Göta trängkår. Ärendet torde emellertid kunna inom kort upptagas till

prövning, och den nya organisationen bör kunna tillämpas från och med nästa

budgetår. I det följande avser jag att föreslå, att personalorganisationen vid

detta förband — som avses skola benämnas Göta underhållsregemente — liksom

vid övriga underhållsregementen anpassas till den föreslagna nya organisationen

så långt jag bedömt det möjligt, innan organisationsfrågan slutligt

prövats. Sålunda avser jag att föreslå, att för underhållsregementena tillkomma

12 nya beställningar för förvaltare på underhållstruppernas stat och

4 dylika beställningar för tygförrådsförvaltare på fälttygkårens stat. Förbud

mot beställningarnas tillsättande innan rationaliseringen genomförts bör meddelas

i likhet med vad som gällt för infanteriet.

Organisationsundersökningar pågå även beträffande kavalleriet och pans

arförband en vid Livregementets husarer och Skaraborgs pansarregemente.

I enlighet med Kungl. Maj.ts ''beslut den 20 december 1946 är staibs- och

förvaltningstjänsten vid Stockholms kustartilleriförsvar för närvarande försöksvis

organiserad i huvudsaklig överensstämmelse med ett av organisationsnämnden

framlagt förslag. Försöksorganisationen har nyligen utsträckts att

omfatta kustartilleriförsvarets regionala förrådshållning och fortifikationsmaterielens

förvaltning. Av denna verksamhet har föranletts förslag i det

följande om viss personalminskning vid infanteribefälhavarstaben i Vaxholm

varjämte beräkningen av vissa arvodeskostnader vid marinen grundats på förslag

rörande den regionala förrådshållningen vid kustartillerilförsvaret.

Av organisationsnämnden överlämnade rapporter rörande organisationsundersökningar

vid Göteborgs örlogsstation och Västkustens marindistrikt

samt rörande Karlskrona och Stockholms örlogsstationer med förslag till

försöksorganisationer eller organisationsändringar ha ännu icke slutbehandlats.

Vissa personalreduktioner föreslås dock i det följande i anledning av

dessa förslag.

Pågående organisationsundersökningar vid vissa flygflottiljer ha framförts

så långt att förslag till organisationsändringar kunna förväntas inom den närmaste

tiden.

Den rationaliserade kassaorganisationen har i stort sett genomförts vid

de lägre förbanden inom försvaret. I anledning härav har jag ansett mig

böra i det följande föreslå, att nuvarande fanjunkare i kassatjänst vid armén,

kustartilleriet och flygvapnet uppflyttas till förvaltare.

Då det är angeläget, att de rationaliseringsåtgärder, som kunna vidtagas,

genomföras så snart som möjligt, bör Kungl. Maj:t äga att vidtaga de jämkningar

i vederbörliga personalorganisationer, som kunna föranledas av dylika

organisationsändringar, även om därigenom för en övergångsperiod högre

kostnader skulle uppstå å avlöningsanslagen än som förutsatts vid anslagsberäkningarna.

Det förutsättes härvid givetvis, att förändringar i personalstaterna

för ordinarie personal icke skola ifrågakomma.

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

[2.] De värnpliktigas penningbidrag. Vid anmälan av försvarspropositionen

har jag tagit ställning till vissa av försvarskommittén framlagda förslag

beträffande premier till värnpliktiga, förbättring av löneförmånerna för värnpliktiga

under utbildning till officer på aktiv stat m. m. Till frågan om

penningbidraget åt de värnpliktiga avsåg jag däremot att återkomma vid

anmälan av spörsmålet om avlönings- in. fl. anslag för budgetåret 1948/49.

Jag anhåller att nu få upptaga denna fråga till behandling.

Penningbidrag utgår enligt 11 § kungörelsen den 21 december 1945 (nr

881) om värnpliktsavlöning med lägst 1 krona och högst 6 kronor, allt efter

uppnådd tjänstegrad.

Sedan vid 1946 års liksdag motionsvis väckts frågor rörande förbättring

av de värnpliktigas penningbidrag och införande av en utryckningspremis

att tilldelas den värnpliktige vid rekrytutbildningens slut och riksdagen funnit

dessa spörsmål vara av natur att böra prövas av försvarskommittén, uppdrog

Kungl. Maj:t åt 1945 års försvarskommitté att taga under övervägande

de sålunda väckta frågorna. Vid 1947 års riksdag voro dessa spörsmål ånyo

föremål för riksdagens uppmärksamhet.

Vidare uttalade 1945 års militärutredning i sitt betänkande (SOU 1946: 75),

att med hänsyn till den genomsnittliga levnadsstandarden inom samhället

en höjning av de värnpliktigas dagavlöning i princip vore önskvärd.

Försvarskommittén har framhållit den stora betydelse det hade för

de värnpliktigas trivsel och därmed andan inom krigsmakten, att de ekonomiska

förmåner, vilka utginge till dem under militärtjänstgöringen, avvägdes

så, att de möjliggjorde tillgodoseendet av åtminstone vissa av de behov, som

stode i samband med deras fritid och som de förde med sig från sitt civila liv.

Det nuvarande penningbidraget måste, anför kommittén, icke minst med hänsyn

till penningvärdets fall anses vara alltför knappt tilltaget för att tillgodose

även mycket begränsade krav härutinnan. Även om de kostnader,

som skulle uppkomma vid en höjning av de nu utgående penningbidragen,

måste ingiva betänkligheter ur statsfinansiell synpunkt, hade försvarskommittén

likväl ansett det ofrånkomligt, att en förbättring av de värnpliktigas

kontanta löneförmåner komme till stånd. Att därvid på sätt i vissa motioner

föreslagits avpassa penningbidraget så, att detsamma komme att i stort sett

motsvara det löneläge, som för närvarande gällde för med de värnpliktiga

jämnåriga i civil förvärvsverksamhet, skulle enligt kommitténs mening innebära

ett avsteg från de principer, på vilka den allmänna värnplikten vore uppbyggd,

och skulle därjämte medföra så stora kostnadsökningar att de svårligen

kunde förenas med kravet på en begränsning av försvarsutgifterna. Efter

övervägande av olika på frågan inverkande faktorer av såväl social som ekonomisk

natur har försvarskommittén föreslagit, att de nuvarande penningbidragen

för samtliga kategorier värnpliktiga från och med den 1 juli 1948

måtte höjas med eu krona för dag. Någon ökning därutöver av de värnpliktigas

kontanta förmåner har kommittén ej kunnat förorda, varför de i olika

sammanhang framförda förslagen om utbetalande efter avslutad militärtjänstgöring

av »utryckningspremie» eller liknande förmån avstyrkts.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Med den förkortning av första tjänstgöringen till 270 dagar, som av kommittén

förordats, kar försvarskommittén föreslagit, att den förhöjning av penningbidraget

för meniga med 50 öre för dag, som nu inträdde efter sammanlagt

390 dagars tjänstgöring, borde ske efter fullgjord värnpliktstjänstgöring

under sammanlagt minst 300 dagar, d. v. s. som hittills efter första tjänstgöring

och en repetitionsövning. Kommittén har vidare förutsatt, att värnpliktig

liksom nu vore fallet skulle bibehålla penningbidraget endast för tid,

som han ägde tillgodoräkna såsom fullgjord tjänstgöring. Till följd härav

skulle penningbidrag icke utgå under det av kommittén för vissa värnpliktiga

förordade sommaruppehållet, under vilket vederbörande skulle anses såsom

hemförlovade.

De årliga merkostnaderna för en sådan höjning av penningbidraget skulle

enligt kommitténs beräkningar i den av kommittén föreslagna organisationen

uppgå till 14,8 miljoner kronor för hela försvaret, därav 11,5 miljoner kronor

för armén, 1,8 miljoner kronor för marinen och 1,5 miljoner kronor för flygvapnet.

Försvarskommittén har slutligen erinrat, att höjningen av penningbidraget

jämväl borde medföra en motsvarande höjning av de i krigsavlöningsreglementet

(SFS 1945: 833) angivna terminslönetarifferna.

Försvarskommitténs förslag har som regel tillstyrkts eller lämnats utan

erinran i de över kommitténs betänkande avgivna remissutlåtandena.

Sålunda har överbefälhavaren i nuvarande läge ej velat motsätta sig försvarskommitténs

förslag om höjning av penningbidraget.

Statskontoret har ej heller velat motsätta sig förslaget, ehuru en höjning

i nuvarande läge i och för sig vore ägnad att inge betänkligheter.

Den föreslagna höjningen har vidare tillstyrkts av chefen för armén, chefen

för marinen och marinförvaltningen, försvarets socialbyrå, försvarsväsendets

personalvårdsnämnd och Svenska arbetsgivareföreningen.

Försvarsväsendets underbefälsförbund, tjänstemännens centralorganisation

och länsstyrelsen i Uppsala län ha ansett den föreslagna höjningen utgöra ett

minimum.

Landsorganisationen i Sverige, som understrukit vikten av en förbättring

av de värnpliktigas kontanta löneförmåner men av statsfinansiella skäl ansett

en längre gående generell höjning än kommittén föreslagit icke nu kunna förordas,

har vidare anfört, att någon ytterligare höjning borde övervägas beträffande

åtminstone de meniga, exempelvis till 2 kronor 50 öre respektive

3 kronor.

Chefen för Sydkustens marindistrikt och inspektören för kustartilleriet ha

föreslagit, att penningbidraget skulle höjas till 2 kronor 50 öre för dem, som

uttagits till underbefälsutbildning.

Militärbefälhavaren för VI. militärområdet har ansett, att höjningen för

dem som ej fullgjort 300 dagars tjänstgöring kunde begränsas till 50 öre.

Militärbefälhavaren för III. militärområdet har föreslagit, att höjningen begränsas

till 50 öre för samtliga och att antalet fria hemresor i stället ökas.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.

Militärbefälhavarna för II., IV. och V. militärområdena ha funnit en höjning

i princip berättigad men ansett, att medlen i stället borde användas till

att avhjälpa de nuvarande materielbristerna. Militärbefälhavaren för II. militärområdet

har dock tillstyrkt en höjning med 50 öre.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har ifrågasatt, om ej viss del av höjningen

borde avsättas såsom premier åt dem, som i sin tjänstgöring ådagalade särskilt

intresse och ambition.

Militärbefälhavaren för I. militärområdet har anfört, att då kommitténs

förslag vore byggt på sparsamhetsprincipen höjningen av penningbidraget

ej vore befogad. Genom ökade utgifter för värnpliktsavlöning men minskade

anslag för utbildning och materielanskaffning såsom kommittén föreslagit

vunnes en högre »trevnadsstandard» i fred för de värnpliktiga mot att de i krig

bleve sämre utrustade än som eljest vore möjligt och i dessa avseenden bestämt

underlägsna tänkbara motståndare. När icke kraven på en godtagbar

utrustning och utbildning av de värnpliktiga tillgodosetts, vore det enligt militärbefälhavarens

mening oriktigt att höja penningbidraget. I stället borde anslagen

för materielanskaffning och utbildning ha höjts. De värnpliktiga tillgodosåges

bäst, om man sörjde för att de i krig kunde vara medvetna om att

vara sina motståndare likvärdiga i kvalitativt hänseende.

I ett flertal remissyttranden har frågan om utryckningspremie behandlats.

Överbefälhavaren har ansett frågan böra bli föremål för särskild utredning,

varvid jämväl borde övervägas frågan om utryckningslån eller familjebidrag

under viss tid. Möjligheten att ersätta utryckningspremie med förlängt familjebidrag

har också framhållits av försvarets socialbyrå och försvarsväsendets

personalvårdsnämnd. Personalvårdsnämnden och försvarsväsendets underbefälsförbund

ha föreslagit utryckningspremie av 100 kronor för försörjningspliktiga

och 50 kronor för övriga. Chefen för Stockholms örlogsstation har föreslagit,

att ett belopp om förslagsvis 75 å 100 kronor av den föreslagna höjningen

av penningbidraget borde innehållas för varje värnpliktig för att utbetalas

såsom utryckningspremie.

Arbetsmarknadsstyrelsen har avstyrkt det väckta förslaget om utryckningspremie.

Statens lönenämnd har ansett ett principuttalande om behovet av höjning

av de värnpliktigas terminslön erforderligt.

Departementschefen. I likhet med försvarskommittén anser jag det betydelsefullt

för de värnpliktigas trivsel och andan inom krigsmakten, att de värnpliktigas

ekonomiska förmåner icke äro alltför knappt tillmätta. Penningvärdets

fall har bidragit till att det nuvarande penningbidraget, åtminstone för de

meniga, icke kan tillfredsställa ens mycket begränsade personliga behov och

blygsamma krav på viss trevnad under fritiden. Jag anser det därför ofrånkomligt,

att en förbättring av de värnpliktigas kontanta löneförmåner nu

kommer till stånd. Med hänsvn till det ansträngda ekonomiska läget kan jag

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

dock icke för närvarande tillstyrka kommitténs förslag i hela dess vidd. I

stället föreslår jag, att höjningen tills vidare begränsas till 50 öre för dag

för samtliga värnpliktiga.

Den nu tillämpade principen, att penningbidraget till de meniga höjes med

50 öre efter en sammanlagd tjänstgöring, som motsvarar första tjänstgöringen

och en repetitionsövning, bör alltjämt äga giltighet. Vid en förkortning av

första tjänstgöringen till 9 månader (270 dagar) för flertalet värnpliktiga kommer

således en sådan förhöjning att ske redan efter 300 dagar i stället för som

nu efter 390 dagar.

Utöver vad nu föreslagits är jag icke beredd att förorda en generell ökning

av de värnpliktigas kontanta förmåner vare sig såsom en ytterligare höjning

av penningbidraget eller i form av en utryckningspremie. Jag kan ej

heller tillstyrka förslaget, att en del av penningbidraget skall innehållas för

att sedermera utbetalas såsom utryckningspremie. Till tanken att ekonomiskt

bistånd i fall av behov skall kunna lämnas värnpliktiga i syfte att för dem

underlätta återgången till civil verksamhet är jag icke beredd att på föreliggande

utredning taga ställning.

Merkostnaderna för höjningen av penningbidraget kunna för nästa budgetår

beräknas uppgå till omkring 6,5 miljoner kronor, varav 4,5 miljoner kronor

för armén och 1 miljon kronor för vardera av marinen och flygvapnet.

Den föreslagna förhöjningen av penningbidraget torde — såsom försvarskommittén

erinrat — påkalla jämkning av de enligt krigsavlöningsreglementet

utgående terminslönerna. Till denna fråga torde jag få anledning återkomma

i samband med en prövning av det förslag, som den av mig tillkallade

utredningen rörande översyn av krigsavlöningsreglementet må komma

att framlägga.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att godkänna i det föregående angivna grunder för penningbidrag

åt värnpliktiga.

[3 ] Tjänsteförteckningsrevisionen inom försvaret. I bilaga 2 till årets statsverksproposition

har chefen för finansdepartementet i redogörelsen för löneregleringsarbetet

i korthet berört den inom försvaret pågående tjänsteförteckningsrevisionen.

Jag torde nu få lämna vissa aktuella upplysningar

rörande revisionens fortgång samt i anslutning härtill framlägga vissa allmänna

synpunkter i ämnet.

Såsom statsmakterna vid behandlingen av frågan om viss tjänsteförteckningsrevision

för försvarsväsendet m. m. (prop. 1947:246; riksd. skr. nr 411)

förutsatt, har den av särskild utredningsman — försvarets tjärn teförtecknings - utredning — bedrivna granskningen av myndigheternas förslag till lönegradsplacering

m. m. av de olika befattningshavarna måst uppdelas i

etapper. Vad härvid rör den från avlöningsanslag avlönade personalen ha de

nya lönesättningsprinciperna i viss mindre utsträckning vunnit tillämpning

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

redan under innevarande budgetår, medan för huvuddelen av de av revisionen

berörda beställningarna och befattningarna ändring av löneställningar

och tjänstebenämningar avsetts att genomföras från och med den 1 juli 1948.

Förslag härom, av beskaffenhet att böra underställas riksdagens prövning,

ha delvis framlagts i bilaga 6 till årets statsverksproposition och anmälas

i övrigt i det följande. Vad åter beträffar den sakanslagsavlönade personalen

har överföringen till löneplansreglerad anställning av de befattningshavare,

som före den 1 juli 1947 voro anställda enligt personliga kontrakt eller mot

individuellt bestämda arvoden, i huvudsak slutförts. Omprövningen av löneställningen

m. m. för den redan tidigare löneplansanställda personalen har

däremot icke, såsom tidigare beräknats, hunnit avslutas före den 1 april

1948. Detta har främst berott på den avsevärda tid, som åtgått för iordningställande

av det relativt omfattande uppgiftsmaterial, som visat sig nödvändigt

såsom underlag för omprövningen av det stora antal befattningar,

varom här är fråga. Revisionen förutsättes emellertid även i denna del bliva

slutförd före ingången av nästa budgetår.

Vidkommande förutsättningarna för tjänsteförteckningsrevisionens genomförande

må erinras, att riksdagens beslut beträffande de olika personalkategorierna

endast innebar fastställande av lönegrads- och tjänstebenämningsserier,

medan den individuella lönegradsplaceringen förutsattes bli beroende

på fortsatta överväganden. Ställning togs sålunda icke till de av försvarets

tjänsteförteckningssakkunniga föreslagna normerna för löneställningarnas

avvägning med hänsyn till kompetenskrav och arbetsuppgifter. Vidare må

erinras, att beslutet — i avvaktan på resultatet av pågående eller förebådade

utredningar omspännande statsförvaltningen i dess helhet — beträffande

vissa kategorier innebar antingen att endast provisoriska lönegrad sserier

fastställdes eller att hittillsvarande löneställningar alltfort skulle gälla. Slutligen

må framhållas, att enligt riksdagsbeslutet tjänsteförteckningsrevisionen

icke avsågs skola givas en vidare innebörd än att löneställningen inom försvaret

i stort anpassades till de löner, som regelmässigt förekomma för

jämförliga befattningshavarkategorier inom civilförvaltningen i allmänhet.

Med hänsyn till de sålunda åberopade omständigheterna samt till dels

den, främst av det ekonomiska läget betingade, återhållsamhet i fråga om

höjd löneställning för särskilda befattningshavare eller grupper av befattningshavare,

som i nuläget ansetts böra iakttagas, och dels rådande ovisshet

rörande främst försvarsförvaltningens framtida organisation har stor försiktighet

iakttagits i fråga om lönegradsuppflyttningar och om inrättande av

nya tjänster. Revisionen har sålunda — bortsett från sådana tjänster och

grupper av tjänster till vars lönegradsplacering direkt ställning tagits av

riksdagen — i princip inskränkts till en teknisk översyn av löneställningar

och tjänstebenämningar. Lönegradsuppflyttningar, som icke direkt sammanhänga

med den tekniska översynen, ha således medgivits endast i mindre

utsträckning, och därvid i första hand för tjänster, vilka i lönehänseende

uppenbarligen varit för lågt placerade i förhållande till motsvarande befattningar

inom försvaret eller statsförvaltningen i övrigt. Denna försiktiga

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

hållning liar förklarligt nog stundom lett till att myndigheternas och personalens

önskemål icke kunnat tillgodoses i den utsträckning, vederbörande

ansett sig kunna räkna med. Jag får emellertid understryka, att trots den

nödvändiga försiktigheten tjänsteförteckningsrevisionen för stora personalgrupper

innebär icke oväsentliga förbättringar såväl beträffande avlöningssom

anställningsförhållanden.

\id prövningen i det följande av förslag om anpassning av befintliga beställningar

och befattningar till överensstämmelse med tjänsteförteckningsrevisionen

har jag ansett mig böra lägga samma synpunkter till grund för

mitt bedömande som enligt det anförda gjort sig gällande vid revisionsarbetet

under innevarande budgetår.

[4 ] Provisorisk lönereglering för viss civilmilitär läkar och veterinärpersonal.

Vid sin behandling av frågor rörande löneställningen för de civilmilitära

läkarna och veterinärerna samt de extra ordinarie tandläkarna inom försvaret

funno försvarets tjänsteförteckningssakkunniga (betänkande med förslag till

lönegradsplaceringar, tjänstebenämningar m. in., SOU 1946: 94) stora svårigheter

möta att pröva löneställningarna efter de principer, som vunnit tilllämpning

beträffande befattningshavare i allmänhet inom statsförvaltningen.

Svårigheterna voro främst betingade av att ifrågavarande tjänster i regel

förutsattes icke taga mer än en del av vederbörandes arbetstid i anspråk

och sålunda icke fyllde det krav på normal arbetstid, vilket enligt de sakkunnigas

uppfattning borde vara utgångspunkten vid lönesättningen för befattningar

enligt de allmänna löneplanerna. På grund av bland annat dessa

förhållanden förordade de sakkunniga, att frågan om löneställningarna för

ifrågavarande personalgrupper gjordes till föremål för särskild utredning. I

några hänseenden funno emellertid tjänsteförteckningssakkunniga, att jämkningar

i löneställningarna borde vidtagas i avvaktan på resultatet av den

förordade utredningen. Sålunda föreslogo de sakkunniga uppfiyttning i lönegrader

av vissa läkare, tillhörande fält- och marinläkarkårerna samt flygvapnet,

ävensom av vissa veterinärer, tillhörande fältveterinärkåren. Innebörden

av sakkunnigförslaget, med tillämpning av efter den 1 juli 1947 gällande

lönegradsbeteckningar och lönegradsnummer, är följande.

Bataljonsläkare i Ca 25, vilka ensamma svara för sjukvården vid ett truppförband,

ävensom med dem jämställda marin- och flygläkare av 1. graden

uppflyttas till Ca 27. Marinläkare av 1. graden i Ca 27 eller Ca 25, vilka

tjänstgöra såsom stationsläkare vid örlogsstation eller såsom regementsläkare

vid kustartilleriförband, hänföras i likhet med regementsläkare vid armén

till Ca 29. Plygöverläkaren, för närvarande placerad i Ca 33, jämställes i lönehänseende

med marinöverläkaren och uppflyttas sålunda till Co 10.

De bataljonsveterinärer, som ensamma svara för veterinärvården vid ett

truppförband, ävensom bataljonsveterinären vid arméinspektionens veterinäravdelning

uppflyttas från Ca 23 till Ca 25 och regementsveterinärerna från

Ca 25 till Ca 27.

Vid anmälan av tjänsteförteckningssakkunnigas förslag i denna del (proposition

1947:246) fann chefen för finansdepartementet lämpligt, att frågan

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

om anställnings- och avlöningsförhållandena för försvarets läkar-, tandläkaioch

veterinärpersonal gjordes till föremål för särskild utredning, vilken borde

bedrivas med utgångspunkt från den nja militärsjukvårdsorganisation, som

kunde bliva beslutad på grundval av 1944 års militärsjukvårdskommittés

betänkande (SOU 1944: 66 och 1947: 5). I frågans dåvarande läge var chefen

för finansdepartementet icke beredd att framlägga något förslag i ämnet.

Vad föredragande departementschefen uttalat föranledde ingen erinran från

riksdagen (skrivelse 1947:411).

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 september 1947 tillkallade

sedermera chefen för finansdepartementet tre utredningsmän överdirektören

S. G. Almgren, tillika ordförande, ledamoten av riksdagens andra

kammare, grosshandlaren G. E. Birke och krigsrådet E. T. H. Ström

med uppdrag att verkställa utredning om anställnings- och avlöningsförhållandena

för försvarets läkar-, tandläkar- och veterinärpersonal.

I skrivelse den 26 februari 1948 ha utredningsmännen, vilka antagit benämningen

militära läkarlöneutredningen, framlagt förslag angaende uppflyttning

i lönegrader av vissa civilmilitära läkar- och veterinärbeställningar.

Militära läkarlöneutredningen har till eu början framhållit, att gjorda

undersökningar rörande möjligheterna för utredningsuppdragets fullgörande

bestyrkt, att eu allmän lönereglering för läkarna, tandläkarna och veterinärerna

borde komma till stånd först sedan den militära sjukvårdens organisationsfråga

blivit löst. Enligt vad utredningen erfarit komme emellertid

någon proposition på grundval av militärsjukvårdskommitténs betänkande

icke att föreläggas 1948 års riksdag. Det syntes även ovisst om proposition

i ämnet kunde väntas till 1949 års riksdag. Utredningen har vidare erinrat,

att frågan om militär sjukvårdens organisation stode i visst samband med

spörsmålet om den militära förvaltningens organisation, vilken vore under

översyn inom 1946 års militära förvaltningsutredning. Yidare hade försvarets

organisation överhuvud utretts inom 1945 års försvarskommitté, vars förslag

vore föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

På grund av vad sålunda anförts har utredningen hållit före, att eu allmän

omprövning av frågan om anställnings- och avlöningsförhållandena för

försvarets läkar-, tandläkar- och veterinärpersonal icke kunde genomföras nu

och att utredningens arbete tills vidare borde anstå. Då det finge antagas,

att relativt lång tid komme att förflyta innan omprövningen av hithörande

lönefrågor kunde slutföras, har utredningen — oberoende av den principiella

ställning till lönefrågan för denna personal, som utredningen framdeles

kunde komma att intaga — funnit sig böra föreslå, att de läkar- och veterinärbeställningar,

som avsåges i försvarets tjänsteförteckningssakkunnigas i

det föregående återgivna förslag, måtte — med undantag för flygöverläkartjänsten

— uppflyttas i lönegrader på sätt tjänsteförteckningssakkunniga

förordat.

I anslutning härtill har utredningen erinrat, att militärsjukvårdskommittén

i sitt betänkande del I gjort vissa uttalanden, som åsyftade löneförbättringar

av i huvudsak samma innebörd som tjänsteförteckningssakkunnigas förslag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Eungl. Maj:ts proposition nr 209.

I del II av sitt betänkande hade militärsjukvårdskommittén sedermera framhållit,

att de uppgifter och det ansvar, som på vilade främste läkaren vid ett

förband, vore desamma vid samtliga förband. Endast en gradskillnad i fråga

om verksamheten förelåge såtillvida, att klientelet vore väsentligt större vid

vissa förband än vid andra.

Såsom motivering för sitt förslag har läkarlöneutredningen i övrigt anfört

i huvudsak följande.

För egen del anser utredningen i likhet med militärsjukvårdskommittén

och tjänsteförteckningssakkunniga befogat, att vid s. k. énläkarförband placerade

bataljonsläkare, med hänsyn till att de ha större arbetsuppgifter och

ansvar än övriga bataljonsläkare, böra erhålla placering i högre lönegrad än

dessa. Motsvarande bör självfallet gälla beträffande med bataljonsläkare jämställda

marin- och flygläkare av 1. graden vid énläkarförband (samtliga flygläkare

av 1. graden tillhöra denna kategori).

Att^ stations- och regementsläkarna vid marinen, vilka ha ansvaret för

läkarvården vid förband, som i storleksordning väl mäta sig med åtskilliga

arméförband, där regementsläkare finnes anställd, i lönehänseende böra

jämställas med regementsläkarna vid armén förefaller utredningen väl motiverat.

Beträffande veterinärbeställningarna vid försvaret synes det utredningen

ostridigt, att dessa i jämförelse med motsvarande läkarbeställningar och i

betraktande av veterinärernas numera mycket långa utbildningstid äro alltför

lågt lönegradsplacerade, varför en löneförbättring för vissa veterinärer

på sätt av tjänsteförteckningssakkunniga föreslagits nu bör komma till stånd.

Då beställningen såsom flygöverläkare enligt militärsjukvårdskommitténs

förslag avses skola indragas och i den av kommittén planerade organisationen

närmast motsvaras av eu försvarsläkarbefattning i Cp 10, är utredningen av

den uppfattningen, att frågan om förhöjd löneställning för flygöverläkaren

bör anstå i avvaktan pa ett ställningstagande till militärsjukvårdskommitténs

förslag i denna del.

Yad angår behovet av löneförbättringar å förevarande område anser sig

utredningen i anslutning till vissa uttalanden av militärsjukvårdskommittén

böra erinra därom, att det på senare tid visat sig påkallat att med tanke

på angelägenheten av att vidmakthålla erforderlig rekrytering av läkare till

de civila sjukvårdsanstalterna vidtaga förbättringar i sådana läkares löneförmåner.

Bekryteringssvårigheter ha även i mycket hög grad visat sig föreligga

beträffande försvarets läkare och veterinärer, i vilket hänseende kan

åberopas, att vissa befattningar ledigförklarats flera gånger utan att locka

någon sökande. Då en sådan utveckling icke kan anses tillfredsställande

med tanke pa upprätthållandet av den militära sjukvården och veterinärverksamheten,

synes även av sådan anledning befogat att vidtaga de nu föreslagna

lönegradsuppflyttningarna, vilka i sin mån kunna väntas skapa gynnsammare

underlag för rekryteringen inom före varande område.

Läkarlöneutredningens förslag innebär uppflyttning

från Ca 25 till Ca 27 av batalj onsläkarna vid kavalleriregementena, artillerikårerna,

luftvärnskårerna, ingenjörkårerna, Göta trängkårs kompani i Nora,

arméns underofficersskola och arméns jägarskola, vidare av marinläkarna

av 1. graden vid Gotlands kustartillerikår, sjökrigsskolan, marinens underofficersskola

och flottans sjömansskola samt av flygläkarna av 1. graden vid

flygflottiljerna, Norrbottens flygbaskår och krigsflygskolan;

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

från Ca 27 till Ca 29 av marinläkarna av 1. graden (stationsläkarna) vid

örlogsstationerna samt av marinläkarna av 1. graden (regementsläkarna) vid

Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen;

från Ca 25 till Ca 29 av marinläkaren av 1. graden (regementsläkaren) vid

Älvsborgs kustartilleriregemente;

från Ca 23 till Ca 25 av bataljonsveterinärerna vid arméinspektionen, Svea

och Göta ingenjörkårer samt trängkårerna; samt

från Ca 25 till Ca 27 av samtliga regementsveterinärer.

Sammanlagda antalet av förslaget berörda beställningar utgör 60 av totalt

170 i personalförteckningarna upptagna beställningar.

I anslutning till de föreslagna lönegradsuppflyttningarna av vissa marinläkare

av 1. graden erfordras enligt läkarlöneutredningens mening ändringar

i gällande bestämmelser angående marinläkarkåren av innebörd, att de på

ordinarie stat placerade beställningarna vid kåren, i likhet med vad som

gäller beträffande motsvarande beställningar vid fältläkarkåren, fördelas å

de olika förbanden.

I anslutning till av försvarets tjänsteförteckningssakkunniga framlagt förslag

förordar läkarlöneutredningen, att de bataljonsläkare och bataljonsveterinärer,

som föreslagits uppflyttade i lönegrad, benämnas förste bataljonsläkare

respektive förste bataljonsveterinär. Då av tjänsteförteckningssakkunniga

väckt förslag om slopande av »grad»-beteckningarna för marin- och flygläkare

i skilda sammanhang mötts av starka gensagor, bör enligt utredningens

mening sakkunnigförslaget i denna del vila i avvaktan på ett ställningstagande

till militärsjukvårdskommitténs organisationsförslag.

Utredningen har uppskattat kostnadsökningen till följd av den provisoriska

löneregleringen till i runt tal 80 000 kronor för år.

Fördelningen på lönegrader av de civilmilitära beställningarna för läkaroch

veterinärpersonal enligt gällande ordning samt läkarlöneutredningens

ändringsförslag framgår av sammanställningen å nästa sida.

Statens lönenämnd har i utlåtande över utredningens förslag framhållit,

att såväl allmänna lönenämnden som försvarsväsendets lönenämnd i tidigare

utlåtanden uttalat sig för en uppflyttning i lönegrad av de militärläkare i

Ca 25, vilka hade att ensamma svara för läkarvården vid förband. Denna

mening ansåge sig statens lönenämnd i princip kunna biträda. Lönenämnden

anslöte sig även till utredningens uppfattning, att stations- och regementsläkarna

vid marinen i lönehänseende borde jämställas med regementsläkare

vid armén samt att löneställningen för regementsveterinärer och de

bätaljonsveterinärer, vilka ensamma hade att svara för veterinärvården vid

förband, måste anses väl låg.

Lönenämnden har emellertid uttalat vissa betänkligheter rörande utredningsförslagets

genomförande i nuvarande läge och även framfört vissa

erinringar mot de av utredningen föreslagna löneställniugarna. Lönenämnden

har härom anfört följand*.

Det framlagda förslaget innebär en provisorisk lönereglering för icke

mindre än 60 av sammanlagt 170 ordinarie beställningar. Med hänsyn till

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.

Enligt nuvarande ordning

Läkarlön eutrednin gens ändrings förs lag

Antal

Tjänstebenäraning

Löne-

grad

Antal

Tjänstebenämning

Löne-

grad

i

Fältläkarkåren

Chef, arméöverläkare........

Co 14

8

Fältläkare .........

Ca 31

—

_

_

40

Regementsläkare............

Ca 29

—

_

_

16

Bataljonsläkare (enläkarför-

16

Förste bataljonsläkare.....

Ca 27

33

band m. m.) ..............

Bataljonsläkare..............

Ca 25

Ca 25

—

—

—

1

Marinläkarkåren

Chef, marinöverläkare ......

Co 10

3

Förste marinläkare..........

Ca 31

—

_

_

1

Marinläkare av 1. graden (sjuk- husläkare) ................

Ca 29

5

Marinläkare av 1. graden (sta- tionsläkare, regementsläkare)

Ca 27

5

Marinläkare av 1. graden . .

Ca 29

2

Marinläkare av 1. graden . . . .

Ca 27

—

—

_

1

Marinläkare av 1. graden (rege- mentsläkare; ..............

Ca 25

i

Marinläkare av 1. graden . .

Ca 29

4

Marinläkare av 1. graden (en- läkarförband m. m.)........

Ca 25

4

Marinläkare av 1. graden

Ca 27

2

Marinläkare av 1. graden ....

Ca 25

—

—

—

1

Flygvapnet

Flygöverläkare..............

Ca 33

1

Förste flygläkare............

Ca 29

—

—

—

19

Flygläkare av 1. graden (en- läkarförband m. m.) ......

Ca 25

19

Flygläkare av 1. graden ....

Ca 27

1

Fältveterinärkåren

Chef, överfältveterinär .

Ca 33

7

Fältveterinärer..............

Ca 29

—

—

—

8

Regementsveterinärer........

Ca 25

8

Regementsveterinärer ....

Ca 27

7

Batalj(^veterinärer (arméin- spektionen, enveterinärför- band) ....................

Ca 23

7

Förste bataljonsveterinärer..

Ca 25

9

Bataljonsveterinärer ........

Ca 23

—

—

—

170

60

att löneställningen för försvarets läkare och veterinärer torde röna inflytande

icke allenast av vederbörande beställningshavares arbetsuppgifter och ansvar

utan även i viss mån av arbetsuppgifternas omfattning, måste lönenämnden

anföra viss betänksamhet beträffande lämpligheten att i nuvarande läge

genomföra en lönereglering av nämnda omfattning. Det må särskilt framhållas,

att enligt det förslag till försvarsorganisation, som framlagts av 1945

års försvarskommitté, åtskilliga förband äro avsedda att indragas samt att

ett genomförande av kommitténs förslag beträffande marinen kan föranleda

väsentliga förändringar beträffande personalstyrkorna vid denna försvarsgren.

Då utredningsmännen icke verkställt någon jämförelse mellan de olika

beställningshavarna med hänsyn till beskaffenheten och mängden av deras

arbetsuppgifter, har lönenämnden icke ansett sig kunna ingå på ett närmare

bedömande av löneställningen för enskilda beställningar. Lönenämnden vill

emellertid anföra viss tveksamhet rörande nödvändigheten att i lönehänseende

likställa förbandsläkarna vid vissa skolor (arméns underofficersskola,

sjökrigsskolan, marinens underofficersskola och flottans sjömansskola) med

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

bataljonsläkare vid enläkarförband inom armén. Beträffande dessa skolor

må framhållas, att eleverna icke äro truppregistrerade vid skolan och att

de därför i viss utsträckning torde kunna i sjukvårdshänseende återfalla på

vederbörande truppförband eller örlogsstation.

Statskontoret har erinrat om att ämbetsverket i sitt yttrande över tjänsteförteckningssakkunnigas

betänkande understrukit, vad de sakkunniga anfört

om olämpligheten av att befattningshavare med deltidstjänstgöring hänfördes

till löneplan, som normalt avsåges för heltidstjänster. I konsekvens därmed

hade ämbetsverket avstyrkt den ifrågasatta provisoriska regleringen beträffande

vissa av de berörda läkar- och veterinärtjänsterna. Statskontoret hade

ansett sig alltjämt böra vidhålla denna ståndpunkt.

Därest det emellertid med hänsyn till rekryteringssvårigheter och uppskjutandet

av militärsjukvårdens organisationsfråga skulle befinnas ofrånkomligt

att provisoriskt reglera löneställningen för vissa civilmilitära läkaroch

veterinärtjänster, skulle statskontoret finna det bäst överensstämma med

sagda principiella inställning, om endast arvodestillägg medgåves, motsvarande

löneskillnaderna. I varje fall syntes det icke böra ifrågakomma att

uppflytta tjänsterna som ordinarie till högre lönegrad, då det endast gällde

en provisorisk reglering för befattningshavare, vilka — hur militärsjukvården

än ordnades — i fredstid icke syntes komma att tjänstgöra mer än ett fåtal

timmar dagligen. Ämbetsverket finge i så fall i stället förorda, att de nuvarande

beställningarna uppfördes å övergångsstat samt att föreslagna högre

tjänster i avvaktan på omorganisationen upptoges endast såsom extra ordinarie.

Därigenom skapades bättre utgångsläge för en kommande revision.

Mot lönegradsplaceringarna i och för sig syntes i nuvarande situation icke

vara något att erinra.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har funnit det vara synnerligen önskvärt,

att en lönegradsjustering snarast företoges med avseende å de militärläkarbeställningar,

som angåves i läkarlöneutredningens förslag. Sjukvårdsförvaltningen

förordade, att i regementsläkares löneställning (lönegrad Ca 29),

utöver vad utredningen föreslagit, placerades dels läkare vid de s. k. enläkarförbanden

vid armén, dels den marinläkare av 1. graden, som tjänstgjorde

såsom kårläkare vid Gotlands kustartillerikår, dels ock samtliga flottiljläkare.

Sjukvårdsförvaltningen föresloge vidare, att bataljonsläkarna vid trängkårerna

placerades i Ca 27, med hänsyn främst till den omfattande undervisningsskyldighet,

som åvilade dessa läkare. I anledning av ett vid ärendets behandling

inom ämbetsverket gjort uttalande ville sjukvårdsförvaltningen

slutligen uttala, att iimbetsverket i princip intet hade att erinra mot att

marin- och flygöverläkarbeställningarna placerades i samma lönegrad som

arméöverläkarbeställningen. Ämbetsverket saknade emellertid hållpunkter

för ett närmare bedömande av detta spörsmål.

För svar sgrenscheferna ha i allt väsentligt biträtt utredningens förslag men

härutöver framställt vissa yrkanden. Sålunda har chefen för armén anfört,

att bata l jon släkarna vid trängkårerna borde placeras i Ca 27 och bataljonsveterinären

vid VI. militärbefälsstaben i Ca 25. Vidare föresloges, under

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

åberopande bland annat av ett av tjänsteförteckningssakkunniga gjort principuttalande,

att överfältveterinärens löneställning nu förbättrades. Arméchefen

föresloge lönegrad Co 14 för denna beställning. Slutligen saknades enligt

arméchefens åsikt bärande skäl för införande av tjänstebenänmingarna förste

bataljonsläkare och förste bataljonsveterinär.

Chefen för marinen har anfört, att den marinläkare av 1. graden, som bestrede

tjänsten såsom regements-(kår-)läkare vid Gotlands kustartillerikår,

tillika stabsläkare vid Gotlands kustartilleriförsvar, borde placeras i Ca 29.

Marin- och ilygöverläkarna tillhörde samma kategori i lönehänseende särskilt

missgynnade läkare, beträffande vilka läkarlöneutredningen i övrigt

föresloge, att en omedelbar provisorisk löneuppflyttning redan nu borde

komma till stånd.

Chefen för flygvapnet har i princip funnit, att överläkarna vid de olika •

försvarsgrenarna borde placeras i en och samma lönegrad. Därvid syntes

den lönegrad, Co 14, där för närvarande arméöverläkaren vore placerad, böra

ifrågakomma. I avvaktan på beslut i fråga om den militära sjukvårdens

organisation föresloge chefen för flygvapnet såsom ett provisorium att flvgöverläkaren

tills vidare placerades i samma lönegrad som marinöverläkaren.

Sveriges läkarförbund och Svenska militärveterinärsällskapet ha biträtt utredningens

förslag till provisorisk lönereglering. Militärveterinärsällskapet

har emellertid erinrat om det trängande behovet av förbättrad löneställning

för överfältveterinären, vilken i jämförelse med motsvarande civila befattningshavare

och i egenskap av personalkårchef och inspektör för det militära

veterinärväsendet vore ojämförligt lågt placerad i avlöningshänseende.

Departementschefen. Såsom av den lämnade redogörelsen framgår ansåg

sig chefen för finansdepartementet vid framläggandet av propositionen 1947:

246 angående viss tjänsteförteckningsrevision för försvarsväsendet m. m.

icke vara beredd att biträda ett av försvarets tjänsteförteckningssakkunniga

väckt förslag om provisorisk lönegradsuppflyttning — i avvaktan på särskild

utredning — av vissa civilmilitära läkar- och veterinärbeställningar. Anledningen

härtill var främst den, att man vid tidpunkten i fråga räknade med

ett ställningstagande inom en relativt nära framtid till 1944 års militärsjukvårdskommittés

förslag rörande militärsjukvårdens organisation. Resultatet

av en med utgångspunkt från den nya militärsjukvårdsorganisationen bedriven

utredning rörande anställnings- och avlöningsförhållandena för läkar-,

tandläkar- och veterinärpersonalen kunde till följd härav beräknas föreligga

i sådan tid, att tjänsteförteckningsrevisionen för dessa personalkategorier

skulle kunna ske om icke samtidigt med, så dock icke lång tid efter genomförandet

av tjänsteförteckningsrevisionen i vad avser huvuddelen av de utav

revisionen i övrigt berörda beställningarna och befattningarna.

Såsom jag i annat sammanhang uttalat, är jag emellertid icke beredd

att för innevarande års riksdag framlägga förslag i anledning av militärsjukvårdskommitténs

betänkande. Detta medför, vilket militära läkarlöneutredningen

framhållit, att en slutlig omprövning av löneställningen för nu

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

17

ifrågavarande personalkategorier — vilken omprövning beträffande läkar- och

veterinärpersonalen sedan lång tid ansetts nödvändig — ånyo måste ställas

på framtiden. Med hänsyn härtill samt till de svårigheter att nöjaktigt

rekrytera läkar- och veterinärbeställningarna, som under de senare åren

visat sig, anser jag starka skäl tala för att en provisorisk lönegradsuppflyttning

av vissa särskilt lågt placerade läkar- och veterinärbeställningar kommer

till stånd från och med ingången av nästkommande budgetår. I anledning

av statens lönenämnds betänksamhet beträffande lämpligheten av att i

nuvarande läge genomföra eu lönereglering av den omfattning läkarlönentredningen

räknat med får jag erinra om, att de förslag rörande ändringar i

gällande försvarsorganisation, som framlagts i försvarspropositionen, äro

mindre vittgående än försvarskommittén förordat.

Såsom utgångspunkt för en provisorisk lönereglering på förevarande område

finner jag läkarlöneutredningens förslag vara väl avvägt. I flera av de

över förslaget avgivna yttrandena ha emellertid framställts yrkanden om

ytterligare höjning av löneställningarna på vissa punkter eller om förbättrad

löneställning även för andra beställningshavarkategorier än de utredningen

funnit böra ifrågakomma. Då redan läkarlöneutredningens förslag innebär

icke oväsentlig ökning av löneförmånerna i ej mindre än 60 av å gällande

personalförteckningar upptagna 170 beställningar, kan jag icke biträda dessa

yrkanden. Jag ansluter mig sålunda till läkarlöneutredningen i vad avser

löneställningen för de olika typbeställningarna.

Yad rör anställningsformen för de till lönegradsuppflyttning föreslagna

beställningarna, synes mig den av statskontoret förordade anordningen, nämligen

att dessa beställningar endast skulle inrättas såsom extra ordinarie,

vara mindre lämplig med hänsyn främst till de oenhetliga anställningsförhållanden

för hithörande personalkategorier som därigenom skulle bliva

rådande. Aven i denna del lämnar jag således min anslutning till utredningens

förslag.

I anledning av de erinringar, som i skilda sammanhang gjorts mot föreslagna

förändringar av nuvarande tjänstebenämningar för de civilmilitära

läkar- och veterinärbeställningarna, torde med en tillämpning av ny tjänstebenämningsserie

för dessa personalgrupper tills vidare böra anstå. För läkar - beställning vid armén i lönegrad Ca 27 bör tjänstebenämningen bataljonsläkare

användas och för veterinärbeställning i Ca 25 benämningen bataljonsveteriuär.

Yad slutligen rör antalet beställningar i de olika bär berörda lönegraderna

har jag ingen erinran mot utredningens förslag. Dock bör, med hänsyn till

vad i annat sammanhang uttalats och föreslagits, antalet beställningar för

marinläkare av 1. graden ökas med en i Ca 27 för flottans värnpliktsskola

och eu i Ca 25 för Göteborgs örlogsstation samt antalet beställningar för

flygläkare av 1. graden ökas med en för flygvapnets centrala skolor.

I överensstämmelse med vad läkarlöneutredningen uttalat böra i personalförteckningen

intagas bestämmelser om fördelningen å tjänsteställen av de

ordinarie beställningarna vid marinläkarkåren.

2—57i -is Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 209.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att godkänna av mig i det föregående angivna grunder för

placering i lönegrad av läkar- och veterinärpersonal vid försvaret.

[5.] Auditörsinstitutionen vid försvaret. Enligt den för närvarande gällande

ordningen äro auditörerna anställda vid krigsrätterna. De ha till huvudsakligaste

uppgifter att vara ledamöter av krigsrätterna och att såsom medansvariga

rådgivare biträda vederbörande militära chefer vid utövandet av

den disciplinära bestraffningsrätten. Samtliga auditörsbefattningar äro för

närvarande tillsatta på förordnande tills vidare.

Till avlöningar till auditörerna ha för innevarande budgetår anvisats förslagsvis

138 200 kronor under andra huvudtitelns anslag Krigsrätterna:

Avlöningar. Avlöning till auditörer vid regements- och stationskrigsrätter

utgår i form av arvoden, för närvarande 49 till antalet samt varierande

mellan 1 680 kronor och 7 200 kronor för år. Arvodena bestå av dels ersättning

motsvarande lön och dels tjänstgöringspenningar. Utöver arvodet utgår

särskild ersättning för tjänstgöring vid sammanträde med krigsrätten för

behandling av mål från förband, som enligt särskilt förordnande av Kungl.

Maj:t skall lyda under krigsrätten. Avlöningar till auditörerna vid de särskilda

krigsrätterna utgå i form av ersättning för varje krigsrättssammanträde,

vartill i flertalet fall kommer särskild ersättning för det arbete som

därutöver åligger auditörerna. Auditörerna vid Norrbottens regementes m. fl.

truppförbands krigsrätter äro dock skyldiga att utan särskild ersättning fullgöra

all tjänstgöring vid särskilda krigsrätten i Boden.

Auditör äger åtnjuta semester med en dag för varje kalendermånad, under

vilken han i denna egenskap utfört arbete för statens räkning minst sexton

dagar. Då vid auditörs ledighet befattningen uppehälles av vice auditör, utgår

ersättning till denne enligt vissa grunder.

Auditör är vidare berättigad till ersättning för resekostnader och expenser.

I sistnämnda hänseende utgå av Kungl. Maj:t bestämda fasta expensbidrag.

I propositionen nr 216 till årets riksdag har Kungl. Maj:t, på grundval av

en inom justitiedepartementet verkställd utredning angående revision av

det militära rättegångsväsendet (SOU 1946:91), förelagt riksdagen förslag

till ny militär rättegångslag, avsedd att träda i kraft den 1 januari 1949.

Enligt lagförslaget skola krigsdomstolarna avskaffas i fredstid, vilket bland

annat medför att förordnandena för de vid dessa domstolar anställda auditörerna

komma att upphöra från och med nämnda dag. Auditörsinstitutionen

har förutsatts i samband därmed skola omgestaltas. Auditörer skola sålunda

enligt förslaget, i den omfattning Konungen bestämmer, förordnas envar hos

en eller flera bestraffningsberättigade militära chefer för att biträda dessa

chefer vid handläggningen av disciplinmål och mål om åläggande av ersättningsskyldighet

samt i övrigt vid bedömning av rättsliga spörsmål. För närmare

kännedom om de för auditörerna avsedda arbetsuppgifterna torde få

hänvisas till lagförslaget.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

19

I årets statsverksproposition (bil. 4, punkt 25) ha de anslagsfrågor, som

sammanhänga med den föreslagna reformen, behandlats såvitt avser budgetåret

1948/49 med undantag av frågan om anvisande av medel till de nya

auditörernas avlöning och omkostnader.

Inom justitiedepartementet har särskild utredning verkställts angående

den närmare utformningen av auditörsinstitutionen efter krigsdomstolsreformen.

Utredningen har redovisats i en den 16 januari 1948 dagtecknad

promemoria. I departementspromemorian har anförts bland annat följande.

De blivande auditörsbefattningarna syntes i första hand böra knytas till

chefer för regementen, kårer, marindistrikt och flygflottiljer. I huvudsaklig

anslutning till den för närvarande gällande ordningen syntes därvid gemensam

auditörsbefattning böra inrättas för flera å samma ort eller å nära intill

varandra belägna orter förlagda förband. Därvid borde dock tillses att

auditörens göromål icke bleve mera omfattande än att fullt kvalificerad

sökande till befattningen kunde påräknas. Om å samma ort eller å nära

intill varandra belägna orter behov av mer än en auditör förelåge, borde

vid uppdelningen av förbanden mellan auditörerna såvitt möjligt tillses att

förband från samma truppslag eller i varje fall från samma vapenslag hänfördes

till samme auditör. Auditör, som förordnats hos chef som nu nämnts,

borde i förekommande fall förordnas såsom auditör jämväl hos bestraffningsberättigade

chefer för andra avdelningar än regementen, kårer, marindistrikt

och flygflottiljer, därest dessa chefer vore stationerade å ej alltför avlägset

belägna orter. Särskild auditörsbefattning borde inrättas hos chefen för

kustflottan med Stockholm såsom stationeringsort. Därjämte syntes auditörer

med placering i Karlskrona, Göteborg och Härnösand böra förordnas att

vara auditör jämväl hos sistnämnde chef.

Vid bestämmandet av den ersättning som skulle tillkomma de blivande

auditörerna mötte svårigheter med hänsyn till att omfattningen av deras

arbetsuppgifter endast uppskattningsvis kunde bedömas. Visserligen bortfölle

tjänstgöringen i krigsrätten men å andra sidan tillkomme inställelse

hos befälhavaren, då tilltalad i disciplinmål hördes inför denne. I lagförslaget

hade i olika hänseenden anordningar föreslagits, varigenom det såvitt

möjligt bleve sörjt för att de militära befälhavarna i avsedd omfattning

utnyttjade sin befogenhet att meddela disciplinära bestraffningar i stället

för att överlämna saken till domstols behandling. Det vore att räkna med

att till följd därav disciplinmålens antal komme att stiga. Då auditörerna

framdeles ofta komme att yttra sig i disciplinmål icke blott innan straff

ålades utan även eljest innan beslut meddelades och skyldigheten för befälhavare

att före åläggande av ersättningsskyldighet inhämta auditörens

yttrande kvarstode, syntes det befogat utgå från att de blivande auditörernas

arbetsuppgifter komme att sammanlagt bli av större omfattning än de nuvarande

auditörernas åligganden. På grund av vad nu anförts syntes det

nödvändigt att i åtskilliga fall räkna med en höjning av den nuvarande

avlöningen. En sådan höjning syntes jämviil vara erforderlig, därest önskemålen

om eu tillfredsställande rekrytering av auditörskåren skulle bliva

förverkligade.

Avlöningen till de blivande auditörerna syntes lämpligen böra utgå uteslutande

i form av arvode. Då vid ledighet för auditören befattningen uppehölles

av vice auditör, syntes arvodet oavkortat böra utgå till denne. Befattningarna

bleve på grund av semesterlagens utformning förenade med rätt

till semester. Det syntes befogat, att semestern för auditör utsträcktes till

att omfatta, åtminstone trettio dagar.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:t.s proposition nr 209.

Vid promemorian liar såsom bilaga fogats ett med ledning av de anförda

synpunkterna uppgjort förslag till auditörsbefattningar och auditörsarvoden,

enligt vilket arvodena — 53 till antalet och varierande mellan 840 kronor

och 7 200 kronor för år — skulle uppgå till sammanlagt 156 200 kronor

årligen. I promemorian har anförts, att vid en jämförelse mellan avlöningen

till auditörer före och efter reformen borde beaktas, att de nuvarande auditörerna

i åtskilliga fall uppbure särskild ersättning för krigsrättssammanträden,

vid vilka handlagts mål från avdelning som enligt meddelat förordnande

lydde under krigsrätten.

I promemorian har vidare anförts, att auditörernas expenser efter krigsdomstolsreformen

syntes komma att inskränka sig huvudsakligen till utgifter

för papper och kuvert samt interurbana telefonsamtal. Dessa omkostnader

syntes böra bestridas av auditören. Om kostnaderna i fråga för år uppginge

till visst belopp, förslagsvis 50 kronor, syntes auditören dock böra utfå

gottgörelse härför. För reseersättningar till auditörerna borde beräknas ett

årligt belopp av förslagsvis 10 000 kronor.

Över promemorian ha yttranden avgivits av överbefälhavaren, cheferna för

armén, marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, statskontoret, riksdagens

militieombudsman samt Föreningen Sveriges krigsdomare och auditörer.

De i promemorian anförda allmänna synpunkterna på anordningen av

auditörsinstitutionen ha i remissyttrandena icke föranlett erinran i annan

mån än att Föreningen Sveriges krigsdomare och auditörer vidhållit av föreningen

tidigare uttalad uppfattning att auditör borde knytas till visst förband

i stället för att förordnas hos viss militär chef.

I vissa remissyttranden ha förordats jämkningar av det i promemorian

föreslagna antalet auditörsbefattningar och dessas fördelning.

Beträffande auditörsarvodenas storlek ha överbefälhavaren och chefen för

armén framhållit vikten av att arvodena så avpassades att en fullgod rekrytering

av auditörkåren säkerställdes samt förordat att, med hänsyn till den förutsatta

ökningen av arbetsbördan och den för statstjänstemännen genomförda

löneregleringen, en allmän höjning av de föreslagna arvodena genomfördes.

Civilförvaltningen har i huvudsak intet haft att erinra mot de i promemorian

föreslagna arvodena. De sammanlagda årliga arvodeskostnaderna har civilförvaltningen

— som utgått från att auditörerna skulle äga åtnjuta 30 dagars

årlig semester — beräknat till 109 195 kronor, inberäknat arvoden till semestervikarier.

Kostnaderna borde enligt civilförvaltningen fördelas med 3 900

kronor på försvarsstaben, 108 095 kronor på armén, 30 680 kronor på marinen

och 26 520 kronor på flygvapnet. Statskontoret, som närmast fått den uppfattningen

att auditörernas arbetsbörda kunde komma att minska och i

varje fall knappast öka, ansåge försiktigheten bjuda, att det sammanlagda

arvodesbeloppet hölles inom samma ram som för närvarande eller i runt

tal 130 000 kronor för år. Militieombudsmannen har uttalat, att, med hänsyn

till svårigheterna att på förhand bedöma omfattningen av det arbete som

komme att åvila auditörerna, de arvodesbelopp som bestämdes, efter någon

tid borde bliva föremål för översyn. Föreningen Sveriges krigsdomare och

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Iiungl. Maj:ts proposition nr 209.

auditörer liar anfört, att de föreslagna arvodena genomgående syntes låga,

särskilt med hänsyn till de kvalifikationer, som de blivande auditörerna förutsattes

skola äga, och med hänsyn till det nuvarande penningvärdet. Enligt

föreningen talade alla skäl för att den nuvarande uppdelningen av arvodet

i dels ersättning motsvarande lön och dels tjänstgöringspenningar bibehölles

samt att auditörerna jämväl bibehölles vid rätt att vid annan ledighet än

semester avstå allenast tjänstgöringspenningarna. Denna rätt borde dock

begränsas till viss tid, förslagsvis (10 dagar per år. Då auditörstjänsterna

förutsattes skola i allmänhet besättas med innehavare av ordinarie domarämbete,

borde semestertiden bestämmas till den för domare vanliga eller

45 dagar.

Vad angår frågan om auditörernas omkostnader har civilförvaltningen

anfört, att auditörerna borde beredas ersättning för expenser allenast till

den del kostnaderna överstege 50 kronor. Kostnaderna borde uppdelas på

försvarsstabens omkostnadsanslag samt försvarsgrenarnas telefon- och expensanslag.

Någon uppräkning med hänsyn därtill av dessa anslag syntes emellertid

icke påkallad. Statskontoret har förordat att auditörernas expensutgifter

bestredes av vederbörande militära expeditioner. Militieombudsmannen har

ifrågasatt, om ej auditören lämpligen borde erhålla papper och kuvert från

expeditionen hos någon av de chefer hos vilka han förordnats. Föreningen

Sveriges krigsdomare och auditörer har anfört, att några skäl icke förelåge att

borttaga de nu utgående expensersättningarna. Även om expenskostnaderna

komme att nedgå, borde detta icke medföra annat än att ersättningarna i

motsvarande grad sänktes. Föreningen föresloge att expensersättningarna i

avvaktan på en senare omprövning bestämdes till hälften av de tidigare utgående,

dock ej under 50 kronor, med bibehållen rätt för auditören att utfå

gottgörelse för kostnader utöver det anvisade beloppet.

Departementschejen. Såsom framgår av den lämnade redogörelsen innebär

det framlagda förslaget till revision av det militära rättegångsväsendet, bland

annat, att krigsrätterna från och med den 1 januari 1949 skola avskaffas i

fredstid och att auditörsinstitutionen i samband därmed skall omgestaltas.

Auditörerna avses skola för framtiden vara anknutna till vederbörande bestraffningsberättigade

militära chefer samt biträda dessa vid handläggningen

av disciplinmål och mål om åläggande av ersättningsskyldighet samt i övrigt

vid bedömning av rättsliga spörsmål. Kostnaderna för auditörsinstitutionen

torde från och med förenämnda dag böra bestridas från anslag under fjärde

huvudtiteln.

Liksom de över departementspromemorian hörda myndigheterna finner

jag icke anledning till erinran mot de i promemorian anförda allmänna synpunkterna

beträffande auditörsinstitutionen.

Jag anser mig böra förorda, att avlöningen till auditörerna fastställes att

utgå uteslutande i form av arvode och att vid tjänstledighet för auditören

arvodet oavkortat utgår till vikarien. Med hänsyn till att auditörsbefattningarna

i stor utsträckning torde komma att innehas av ordinarie domare,

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

förordar jag, att. semestertiden bestämmes till den för domare vanliga,

eller 45 dagar.

På Kungl. Maj:t torde få ankomma att fastställa storleken av arvodena.

Härvid måste hänsjm självfallet tagas dels till arten av de arbetsuppgifter,

som efter reformens genomförande skola åvila auditörerna, och dels till den

beräknade frekvensen av ansvars- och ersättningsmål vid de förband, vilkas

chefer varje särskild auditör skall ha att biträda. I förstnämnda hänseende

är visserligen att märka att auditörernas nuvarande krigsrätts tjänstgöring

kommer att bortfalla och att skyldigheten för auditör att närvara vid förhör,

som den bestraffningsberättigade själv håller, något begränsats i de till lagrådet

remitterade och för riksdagen framlagda förslagen jämfört med vad

som ursprungligen föreslogs. A andra sidan är det tydligt, att sistnämnda

uppgift likväl kan väntas bli rätt tidskrävande och att auditörernas rådgivande

verksamhet — såsom i departementspromemorian närmare utvecklats —

kommer att bli mera betungande än hittills. Yad återigen beträffar den av

själva målantalet betingade arbetsbördan för varje särskild auditör, blir

denna givetvis främst beroende av huru fördelningen av auditörer mellan

olika militära chefer kommer att ske. Enligt förslaget till ny militär rättegångslag

skall det ankomma på Kungl. Maj:t att besluta härom. Jag är icke

för närvarande beredd att i detalj taga ställning till denna fråga, men jag

utgår från att det vid promemorian fogade förslaget kommer att i huvudsak

följas.

Med hänsyn till att omfattningen av det arbete som efter reformens

genomförande kommer att åvila varje särskild auditör icke kan bedömas

annat än uppskattningsvis, är det givetvis vanskligt att redan nu bestämma

de särskilda arvodena. Det vill dock synas som om de i promemorian föreslagna

arvodesbeloppen vore i huvudsak väl avvägda. Jag räknar därför med

att dessa belopp tills vidare komma att utgå, ehuru med de jämkningar

som må komma att påkallas i den mån annan fördelning av auditörer än

som i promemorian förutsatts kan bli erforderlig. Jag förutsätter emellertid,

att frågan om arvodenas storlek upptages till förnyat övervägande,

sedan någon tids erfarenhet vunnits.

Yad angår medelsbehovet för arvoden åt auditörer anser jag mig i

huvudsak kunna godtaga den beräkning, som verkställts av civilförvaltningen

på grundval av de i departementspromemorian föreslagna arvodesbeloppen,

dock med den jämkning som betingas därav att semestertiden förordats

komma att utgöra 45 dagar. Såsom civilförvaltningen anfört böra arvodeskostnaderna

fördelas mellan försvarsstaben och försvarsgrenarna. Med

beaktande av att ifrågavarande medelsbehov för nästa budgetår avser endast

halva budgetåret föreslår jag, att för samma budgetår under respektive

avlöningsanslag beräknas för försvarsstaben 2 000 kronor, för armén 56 000

kronor, för marinen 16 000 kronor och för flygvapnet 14 000 kronor eller

tillhopa 88 000 kronor. Dessa belopp äro, med hänsyn till att jämkningar

beträffande den i departementschefspromemorian förutsatta fördelningen av

auditörer kunna bli erforderliga, givetvis att anse såsom ungefärliga.

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.

Vad slutligen angår auditörernas omkostnader förordar jag, att dessa lielt

få bestridas från försvarsstabens respektive försvarsgrenarnas anslag för utgifter

av bär avsett slag. -Tåg förutsätter härvid, att skrivmateriel och erforderlig

skrivhjälp i allmänhet skall kunna tillhandahållas från expeditionen

hos någon av de chefer hos vilka auditören är förordnad.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att godkänna av mig i det föregående angivna grunder för

den närmare utformningen av auditörsinstitutionen vid försvaret.

[6.] Vissa befattningar vid marinverkstäderna. I enlighet med 1944 års riks

dags beslut angående omorganisation av Stockholms och Karlskrona örlogsvarv

(prop. nr 166; rd. skr. nr 384) stå marinverkstäderna vid vartdera av

dessa örlogsvarv under ledning av en verkstadsdirektör, vilken såsom närmaste

man har en överingenjör till sitt förfogande. Enligt beslutet förutsattes

dessa befattningshavare skola vara ordinarie tjänstemän, verkstadsdirektören

i Stockholm i lönegrad C 8 (nu Cp 14), verkstadsdirektören i

Karlskrona i lönegrad C 9 (nu Cp 15), överingenjören i Stockholm i lönegrad

C 6 (nu Cp 10) och överingenjören i Karlskrona i lönegrad C 7 (nu

Cp 12). Några ordinarie befattningar för berörda verkstadsdirektörer och

överingenjörer ha emellertid ännu icke inrättats, utan befattningarna bestridas

alltsedan den 1 juli 1945, då den beslutade nya varvsorganisationen

trädde i kraft, av civilmilitära beställningshavare vid marinen eller flygvapnet

som av marinförvaltningen efter Kungl. Maj:ts medgivande därtill förordnats.

De förordnade åtnjuta, med avstående av löneförmånerna i innehavande beställningar,

arvoden med belopp motsvarande lön enligt förenämuda lönegrader.

Arvodena bestridas av till marin verkstädernas förfogande stående driftmedel.

I skrivelse den 24 februari 1948 har marinförvaltningen anfört, att förordnandet

för nuvarande överingenjören vid marinverkstäderna i Karlskrona,

som är mariningenjör av 1. graden vid mariningenjörkåren, utginge med

utgången av innevarande budgetår och att denne icke vore villig mottaga

förlängt förordnande. Marinförvaltningen hade för avsikt att kungöra befattningen

till ansökan ledig med tillträde den 1 juli 1948. Ämbetsverket föresloge

emellertid att den nye innehavaren av befattningen bereddes ordinarie

anställning i lönegrad Cp 12. Erfarenheterna av den nya varvsorganisationen

hade nämligen visat att en överingenjörsbefattning vid marinverkstäderna

även i framtiden vore erforderlig för en rationell drift. För att erhålla kvalificerad

sökande syntes det vara nödvändigt att inplacera befattningen i

löneplan.

Departementschefen. Den av 1944 års riksdag beslutade organisationen av

örlogsvarven i Stockholm och Karlskrona har såsom av det föregående framgår

nu tillämpats i det närmaste under tre år. De erfarenheter av den nya

organisationen, som härvid vunnits, synas mig ge vid handen att ledningen

av driften vid marinverkstäderna jämväl i framtiden bör handhavas av verk
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

stadsdirektörer med biträde av överingenjörer. Med hänsyn härtill och för

att underlätta rekryteringen av befattningarna anser jag mig böra föreslå,

att i förenämnda riksdagsbeslut förutsatta ordinarie tjänster inrättas från

och med nästa budgetår. Förordnande å dessa tjänster torde böra meddelas

för viss tid, högst sex år. Liksom för närvarande är fallet beträffande motsvarande

arvodesanställda befattningshavare böra avlöningarna bestridas av

driftmedel. Personalförteckning, upptagande ifrågavarande befattningar, torde

böra underställas riksdagen för godkännande.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att godkänna följande personalförteckning för viss personal

vid marinverkstäderna, att tillämpas tills vidare från och med

budgetåret 1948/49:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

1 verkstadsdirektör ...................................... Cp 15

1 verkstadsdirektör ...................................... Cp 14

1 överingenjör ............................................ Cp 12

1 överingenjör ............................................ Cp 10

B. Anslagsberäkningar.

I försvarspropositionen har endast i begränsad omfattning tagits ställning

till detaljförslag till personalförändringar eller löneförhållanden, som framlagts

av 1945 års försvarskommitté eller i yttrandena över kommitténs ''betänkande.

I de flesta fall bär, även då personalförslag i princip godtagits,

hänvisats till närmare behandling i samband med de årliga anslagsäskandena.

I vissa fall, där så varit motiverat av organisatoriska skäl eller ur skälighetssynpunkter,

ha i det följande — liksom också i det föregående såvitt

avser de värnpliktigas avlöning — av försvarskommittén väckta personal-

och lönefrågor föranlett ändringsförslag redan från och med nästa budgetår.

Enär försvarspropositionen icke innefattar förslag om ny försvarsorganisation,

har jag i övrigt som regel ansett mig allenast böra upptaga till prövning

för nästa budgetår sådana förslag som i vanlig ordning framlagts i medelsäskandena

för nämnda budgetår. Nödvändigheten att i nuvarande statsfinansiella

läge iakttaga sträng återhållsamhet med att inrätta nya tjänster

och med att höja löneställningar har också synts mig vara ett skäl att icke

för nästa budgetår upptaga förslag till dylika åtgärder, framlagda av försvarskommittén

eller i yttrandena. I den mån av försvarskommittén eller i yttrandena

framlagda förslag i här avsedda hänseenden anses böra fullföljas, torde

frågorna böra på nytt i vanlig ordning underställas Kungl. Maj :t för behandling

i samband med anslagsäskanden till riksdagen för kommande budgetår.

I åtskilliga fall föreslås, i anslutning till förslag i försvarspropositionen

eller av annan anledning, indragning av icke-ordinarie befattningar, som nu

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

finnas uppförda i personalförteckningarna. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t

skall äga besluta om de övergångsanordningar, som kunna befinnas påkallade

för att bereda nuvarande befattningshavare skäligt anstånd med avgång.

I avvaktan på säkrare uppgifter rörande de verkliga kostnaderna under

försvarsgrenarnas avlöningsanslag ha dessa alltsedan 1942 års försvarsbeslut

beräknats enligt vissa schablonmässiga grunder. Det har emellertid befunnits,

att dessa beräkningsgrunder i många fall föranlett, att anslagen beräknats

alltför högt eller eljest i betydande grad avvikit från anslagsbelastningen.

Med hänsyn härtill har jag i det följande grundat anslagsberäkningarna för

nästa budgetår på den verkliga anslagsbelastningen under förfluten del av

innevarande budgetår, med beaktande dock av de förändringar i personalorganisationen,

som i det följande föreslås.

Med dessa beräkningsgrunder har jag uppskattat försvarsgrenarnas allmänna

avlöningsanslag för nästa budgetår till sammanlagt 202 100 000 kronor, innebärande

en höjning med 2 300 000 kronor. Det är härvid att märka, att årets

anslag beräknats efter 6 % rörligt tillägg. Om dessa anslag beräknats efter det

rörliga tillägg, som i verkligheten utgår, 12 %, skulle anslagen ha överstigit

de nu för nästa budgetår föreslagna med 8 000 000 kronor.

Jag övergår härefter till beräkningarna av anslagsbehoven under de anslag

under fjärde huvudtiteln som återstå att äska för nästa budgetår.

[7.] Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 77)...................... kronor 1 650 000

» 1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 1434 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 13) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag

av 1 300 000 kronor.

Den av 1947 års riksdag (prop. nr 142; rd. skr. nr 199) beslutade nya

organisationen av den centrala fortifikations- och byggnadsförvaltningen

inom försvaret förutsattes av statsmakterna kunna genomföras tidigast den

1 januari 1948. Kungl. Maj:t skulle äga slutligt fastställa tidpunkten. Enligt

beslut den 2 april 1948 har Kungl. Maj:t förordnat, att omorganisationen

skall genomföras från och med den 1 maj 1948. Från och med nämnda dag

kommer det nya ämbetsverket, fortifikationsförvaltningen, att övertaga i

huvudsak de arbetsuppgifter, som nu ankomma på arméns fortifikationsförvaltning,

marinförvaltningens fortifikationsavdelning, flygförvaltningens byggnadsavdelning

(med undantag av flygfältsbyrån) ocli försvarets bostadsanskaffningsnämnd.

Vid anmälan av förevarande anslag till årets statsverksproposition (bil. 6,

punkt 13) anförde jag att det icke var mig möjligt att vid propositionens

avlåtande taga ställning till vissa icke i sin helhet lösta detaljfrågor, bland

1 AnsVaget beräknat för ett lialvt budgetår.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

annat beträffande kompetensfördelningen mellan fortifikations- och flygförvaltningarna

i vad avsåge befattningen med vissa markärenden. I skrivelse

den 23 februari 1948 har fortifikations för vattningens organisationsnämnd —

vilken tillsatts för att förbereda omorganisationens genomförande — överlämnat

förslag till instruktionsbestämmelser för de ämbetsverk, som beröras

av omorganisationen. Härvid har i enlighet med statsmakternas år 1947

fattade beslut bland annat föreslagits, att förvaltningen av de militära flygfälten

skall kvarbliva under flygförvaltningen, medan skötseln av flygvapnets

fasta egendom i övrigt skall ankomma på fortifikationsförvaltningen. Beträffande

frågan om vilket ämbetsverk som bör handha den rättsliga vården

av flygfälten, vilken fråga förutsatts skola övervägas av Kungl. Maj:t i samband

med fastställande i detalj av kompetensfördelningen ämbetsverken

emellan, har organisationsnämnden anfört följande.

Nämnden är för sin del av den uppfattningen, att den praktiska skötseln

och den rättsliga vården av markområden så nära sammanhänga, att det

skulle medföra icke oväsentliga olägenheter att lägga dessa båda förvaltningsuppgifter

under olika centrala myndigheter. Nämnden anser därför, att flygförvaltningen,

som enligt statsmakternas beslut skall ombesörja såväl underhållet

av flygfälten som markförvärv för flygfältsändamål, också bör svara

för den rättsliga vården av de markområden, som ingå i fälten.

Arméns fortifikations förvaltning har i sina medelsäskanden för nästa budgetår

— med utgångspunkt i den personaluppsättning, som legat till grund

för beräkningen i propositionen 1947: 142 av det för innevarande budgetår

anvisade förslagsanslaget Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar — beräknat

detta anslag till 1 374 000 kronor.

Departementschefen. I likhet med fortifikationsförvaltningens organisationsnämnd

anser jag, att förvaltningen av de militära flygfälten i sin helhet,

alltså även såvitt avser den rättsliga vården av dessa, bör ankomma på flygförvaltningen.

Yad beträffar fortifikationsförvaltningens personalorganisation under nästa

budgetår saknar jag för närvarande anledning räkna med annan uppsättning

av ordinarie och högre extra ordinarie personal än den som enligt propositionen

1947: 142 (s. 127) legat till grund för beräkningen av ämbetsverkets

avlöningsanslag för innevarande budgetår.

A personalförteckning för ämbetsverket bör såsom förutsatts i berörda

proposition under särskild rubrik uppföras den för nybyggnadsverksamhet

avsedda från byggnadsanslag avlönade extra ordinarie personalen i högre

lönegrad än Ce 24.

Enligt riksdagens skrivelse 1947: 199 är det under innevarande budgetår

Kungl. Maj: t obetaget att beträffande den för fortifikationsförvaltningen beräknade

icke-ordinarie personalen i rationaliseringssyfte vidtaga de jämkningar,

som kunna finnas påkallade. Uppbyggandet av det nya ämbetsverket

i personalhänseende pågår för närvarande. Het är möjligt att under det

fortsatta arbetet härmed behov kan uppkomma att vidtaga någon jämkning

jämväl beträffande sådana extra ordinarie befattningar, som upptagas å

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

personalförteckningen för ämbetsverket. Med hänsyn härtill bör Kungl. Maj:t

äga befogenhet att beträffande nämnda befattningar vidtaga jämkningar i

personalförteckningen även för nästkommande budgetår.

Jämväl såvitt avser extra ordinarie personal i lägre lönegrader än Ce 25

bör, såsom jag anfört vid anmälan av propositionen 1947:142, personalorganisationen

fastställas av Kungl. Maj:t, så länge det nya ämbetsverket icke

vunnit erforderlig stadga. Fastställandet torde böra ske efter hand som

verkets uppbyggande fortskrider. Vid anslagsberäkningen utgår jag emellertid

från den personaluppsättning, som legat till grund för anslagsberäkningen

för innevarande budgetår.

Av det sagda framgår, att det icke för närvarande är möjligt överblicka

i vad män några av den reglerade befordringsgången för biträdespersonal

föranledda ordinarie kontorsbiträdesbefattningar böra inrättas från och med

nästa budgetår. Jag är därför icke nu beredd föreslå, att ordinarie kontorsbiträdesbefattningar

inrättas vid det nya ämbetsverket till större antal än

som framgår av propositionen 1947: 142. Dessa befattningar böra tillsättas

endast i den mån så erfordras för att bereda ordinarie anställning åt personal,

som enligt tillämpade grunder för reglerad befordringsgång är berättigad

till dylik anställning redan från och med ingången av nästa budgetår.

Anslaget till avlöningar för fortifikationsförvaltningen beräknar jag på sätt

framgår av förslaget till avlöningsstat i det följande till 1434 000 kronor.

Av vad jag i det föregående anfört om det nu pågående uppbyggandet av

det nya ämbetsverket i personalhänseende framgår, att beräkningen av lönekostnaderna

för den ordinarie och extra ordinarie personalen för närvarande

icke kan göras exakt. Det är även svårt att närmare uppskatta behovet av

den extra personal, som erfordras under en övergångsperiod. Med hänsyn

härtill torde samtliga i avlöningsstaten ingående anslagsposter även för nästa

budgetår böra betecknas förslagsvis och alltså icke av riksdagen maximeras.

Överskridande av anslagspost, som enligt eljest tillämpade grunder skulle

vara maximerad, bör dock icke få äga rum utan Kungl. Maj:ts medgivande.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för fortifikationsförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning

Lönegrad

1 clief....................................

____ Cp 19 el. Mp 19

1 byggnadschef ........................

Cp 14

1 byråchef, chef för kasernbyrån

Cp 14

1 chefsarkitekt..........................

Cp 12

1 sektionschef, forskare................

.... Cp 12 el. Cr 12

1 förste byrådirektör ..................

Ca 33

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Befattning

Lönegrad

1 krigsråd ..................................

Ca

33

1 byrådirektör..............................

Ca

31

1 förste byråingenjör eller arkitekt......

Ca

29

1 förste byråsekreterare ..................

Ca

29

1 förste byråsekreterare ..................

Ca

27

1 byråingenjör eller arkitekt..............

Ca

24

1 byråsekreterare ..........................

Ca

24

1 revisor....................................

Ca

24

1 maskinist ................................

Ca

16

1 eldare av 1. klass........................

Ca

11

1 förste expeditionsvakt ..................

Ca

11

3 kanslibiträden............................

Ca

11

4 expeditionsvakter........................

Ca

9

8 kontorsbiträden ..........................

Ca

8

Tjänsteman å övergångsstat.

1 kansliskrivare ............................

Ca

15

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24 med

från fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag.

avlöning

3 byrådirektörer............................

Ce

31

1 arkitekt ..................................

Ce

29

5 förste byråingenjörer....................

Ce

29

1 förste byråsekreterare ..................

Ce

29

1 jägmästare................................

Ce

29

1 arkitekt ..................................

Ce

27

1 brandinspektör ..........................

Ce

27

3 byråingenjörer............................

Ce

27

3 byråingenjörer eller arkitekter ........

Ce

27

1 förste byråsekreterare ..................

Ce

27

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än

Ce 24 med avlöning

från byggnadsanslag.

1 byrådirektör..............................

Ce

31

1 arkitekt ..................................

Ce

29

3 förste byråingenjörer....................

Ce

29

1 förste byråintendent ....................

Ce

29

2 överkontrollanter ........................

Ce

29

2 arkitekter ................................

Ce

27

5 byråingenjörer............................

Ce

27

1 kamrerare ................................

Ce

27

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att beträffande de å personalförteckningen

uppförda extra ordinarie befattningarna vidtaga

de jämkningar, som kunna finnas påkallade;

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 29

dels godkänna följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från ocli med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.

....................................... kronor

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis .................... *

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........ kronor

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... *

Summa kronor 1 523 000

Särskilda uppbördsmedel :

Pensionsmedel, förslagsvis......... kronor 89 000

Nettoutgift kronor 1434 000

dels ock till Fortifikations förvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 434 000 kronor.

[8.] Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 77) ...................... kronor 1 105 000

» 1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 210 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 13) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Fortifikationsförvaltningen:

Omkostnader för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag

av 210 000 kronor.

Beträffande den av 1947 års riksdag beslutade nya organisationen av den

centrala fortifikations- och bygguadsförvaltningen inom försvaret får jag

hänvisa till vad jag därom anfört under närmast föregående punkt.

Arméns fortifikations förvaltning har i sina medelsäskanden för nästa budgetår

beräknat förevarande anslag till 210 000 kronor.

Departementschefen. Jag har icke funnit anledning till erinran mot anslagsberäkningen,

vilken ansluter sig till vad som anvisats för innevarande budgetår,

och hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 210 (»00 kronor.

[9.] Arméförvaltningen: Avlöningar, försl agsansl a g.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 79)...................... kronor 1620 000

1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 1 680 000

334 900

126 000

2 160

896 900

163 040

Anslaget beräknat för ett halvt budgetår.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

I arets stats ver ^proposition (bil. 6, punkt 16) bär Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Arméförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 1 620 000

kronor.

Efter närmare utredning av medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal för innevarande budgetår, i avlöningsstaten

upptagen till 1 120 000 kronor, bär Kungl. Maj:t den 24 oktober

1947 förordnat dels att av posten finge tagas i anspråk högst 1 090 000 kronor,

dels ock att av sistnämnda belopp finge användas högst 130 000 kronor för

avlöningar till civil personal vid tygavdelningens biluttagningssektion (militärregistret)

och för ersättning till en reservofficer tjänstgörande såsom chef

för sektionen.

Arméförvaltningen har i skrivelse den 25 augusti 1947 med medelsäskanden

för budgetåret 1948/49 beräknat medelsbehovet under anslaget till 1 805 500

kronor. Beträffande beräkningsgrunderna inhämtas av ämbetsverkets framställning

i huvudsak följande.

För tygavdelningen har föreslagits inrättande av befattningar för ytterligare

ett kanslibiträde i Cell och ett kontorsbiträde i Ce 8, avsedda för

personalsektionen.

Beträffande intendent ura v delningen har arméförvaltningen föreslagit,

att en kontoristbefattning i Ca 13 utbytes mot en kontorsskrivarbefattning

i Ca 19. Yidare har arméförvaltningen, under erinran om en av ämbetsverket

i skrivelse den 25 juni 1947 gjord framställning om inrättande av elva kanslibiträdesbefattningar

i Ce 11, därav nio å intendenturavdelningen och två å

civilbyrån, i utbyte mot samma antal biträdesbefattningar för skriv- och

kontorsgöromål, föreslagit att ytterligare en kanslibiträdesbefattning, avsedd

för intendenturavdelningens häst- och veterinärmaterielbyrå, inrättas i utbyte

mot eu arvodesbefattning för pensionerad underofficer i löneklass 20 och

en biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål. Arméförvaltningen kar

därjämte räknat med utbyte av en för närvarande med arvode motsvarande

lön i 24 löneklassen anställd drivmedelsassistent mot en befattning för byråintendent

i Ce 27.

För civil by råns del har arméförvaltningen föreslagit — förutom f örenämnda

utbyte av två befattningar för skriv- och kontorsgöromål mot två

kanslibiträdesbefattningar i Ce 11 — att en förste byråsekreterarbefattning

i Ca 29 utbytes mot en byrådirektörsbefattning i Ca 31, att två förste byråsekreterarbefattningar

i Ca 27 respektive Ce 27 utbytas mot förste byråsekreterarbefattningar

i Ca 29 respektive Ce 29, att en bokhållarbefattning å

övergångsstat i Ca 24 utbytes mot en byråsekreterarbefattning i Ca 24, att

en kontorsskrivarbefattning i Ce 19 inrättas i utbyte mot en från sakanslag

avlönad extra tjänsteman samt att en kontoristbefattning i Ce 13 nyinrättas.

I fråga om för ämbetsverket gemensam personal har arméförvaltningen

föreslagit, att sex extra expeditionsvakter beredes extra ordinarie anställning.

Försvarets civilförvaltning har i fråga om de till nyinrättande föreslagna

kansli- och kontorsbiträdesbefattningarna å tygavdelningens personalsektion

erinrat om att ämbetsverket tillstyrkt ett av chefen för armén framställt förslag

att för nästa budgetår inrätta en befattning för förste tygverkmästare,

avsedd för tygstatens chefsexpedition. Med hänsyn härtill ville civilförvaltningen

ifrågasätta, huruvida den av arméförvaltningen begärda utökningen

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

av personalen å personalsektionen borde komma till stånd. I varje fall ansage

sig civilförvaltningen icke kunna tillstyrka att den föreslagna kanslibiträdesbefattningen

inrättades.

Civilförvaltningen bar tillstyrkt förslaget om att utbyta en kontoristbefattning

i Ca 13 å intendenturavdelningen mot en kontorsskrivarbefattning i

Ca 19. Vidare bär civilförvaltningen, som erinrat om att ämbetsverket i utlåtande

över arméförvaltningens förenämnda framställning den 25 juni 1947

tillstyrkt att de i denna framställning föreslagna elva kanslibiträdesbefattningarna

inrättades, jämväl biträtt förslaget att för bäst- och veterinärmaterielbyrån

inrätta en kanslibiträdesbefattning i utbyte mot befattningai

för en pensionerad underofficer och ett biträde för skriv- och kontorsgöromal.

Civilförvaltningen har i detta sammanhang föreslagit, att för intendenturavdelningen

inrättas en befattning för assistent i Ce 19 i utbyte mot en nu

från sakanslag avlönad förplägnadsassistent.

Arméförvaltningens förslag till personalförändringar för civilbyrån ha avstyrkts

av civilförvaltningen utom såvitt avser förslaget att till förevarande

anslag överföra den nu från sakanslag avlönade extra tjänstemannen.

Civilförvaltningen bar förklarat sig intet ha att erinra mot att antalet

extra ordinarie expeditionsvaktsbefattningar utökas.

Alltsedan ingången av budgetåret 1946/47 finnas inrättade 17 extra ordinarie

befattningar för verkstadscbefer, avsedda för arméns tygverkstäder. Befattningarna

äro uppförda å arméförvaltningens personalförteckning. Civilförvaltningen

har anfört, att det icke syntes stå i överensstämmelse med principerna

för gällande förvaltningsorganisation att dessa befattningar vore

uppförda på arméförvaltningens personalförteckning och att anordningen

även medförde vissa olägenheter ur praktisk synpunkt. Civilförvaltningen

föresloge därför, att ifrågavarande befattningar i stället uppfördes å arméns

personalförteckning.

Arméförvaltningen har i skrivelse den 7 november 1947 avgivit förslag till

vissa ytterligare personalförändringar, vilka förslag, såvitt avser tygavdelningen,

framgå av följande sammanfattning.

Befattningen såsom verkstädsingenjör i Cp 9 föreslås skola omändras till

en befattning såsom förste byrådirektör i samma lönegrad.

Den i högst Ce 32 uppförda verkstadschefsbefattnmgen, avsedd för chefen

för Stockholms tygstation, föreslås skola utbytas mot en befattning för förste

driftdirektör i Ce 33. . „ ... , , ,..

De befintliga tre ingenjörsbefattnmgarna i Ce 31, avsedda tor cheferna tor

radarsektionen vid signalmaterielbyrån, krigsmotorverkstadssektionen vid

verkstadsbyrån och konstruktionskontoret, föreslås skola omändras till byradirektörsbefattningar

i samma lönegrad. .. .

De fyra verkstadschefsbefattningarna i högst Ce 31 föreslås skola omandras

till befattningar för driftdirektörer i samma lönegrad.

En av de befintliga två ingenjörsbefattningarna i Ce 29, avsedd tor chetsassisstent

vid konstruktionskontoret, föreslås skola omändras till eu befattning

för förste byråingenjör i samma lönegrad. Den återstående ingenjörsbefattningen

i Ce 29, avsedd för chefen för signalmaterielbyråns specialtekniska

sektion (elektrotekniska laboratoriet), föreslår arméförvaltningen skola utbytas

mot en befattning för byrådirektör i Ce 31.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

De sju yerkstadscliefsbefattningarna i högst Ce 29 föreslås skola omändras

till befattningar för förste driftingenjörer i liögst samma lönegrad.

De fem ingenjörsbefattningarna i Ce 27 och de fem verkstadschefsbefattningarna

i högst Ce 27 föreslås skola omändras till befattningar för byråingenjörer

i samma lönegrad respektive driftingenjörer i högst samma lönegrad.

Arméförvaltningen föreslår vidare att två kontoristbefattningar i Ce 12 å

chefsexpeditionen respektive biluttagningssektionen uppflyttas "till Ce 13, att

tre biträden för skriv- och kontorsgöromål utbytas mot samma antal kanslibiträden

i Ce 11, avsedda en för registratorsgöromål vid chefsexpeditionens

ekonomisektion, en för maskinbokföring m. m. och en för att förestå skrivcentralen

å vapenbyrån, samt att två befattningar för tekniska biträden i

Ce 11, avsedda för konstruktionskontoret, inrättas. De för sistnämnda befattningar

avsedda arbetsuppgifterna fullgjordes f. n. av j^ersoner som innehade

ordinarie kontorsbiträdesbefattningar.

Slutligen föreslår arméförvaltningen, att följande personal vid chefsexpeditionen,

nu avlönad från sakanslag, överföres till ämbetsverkets avlöningsanslag,

. nämligen tre kontorsskrivare, två kanslibiträden och fyra biträden

för skriv- och kontorsgöromål.

I berörda skrivelse den 7 november 1947 har arméförvaltningen därjämte

föreslagit, att ett biträde för skriv- och kontorsgöromål vid civilbyråns

kameral- och personaldetalj utbytes mot ett kanslibiträde i Ce 11, avsett för

förande och övervakning av personalkort för tygavdelningens från sakanslag

avlönade personal m. m.

Efter de av arméförvaltningen i nyssnämnda skrivelse föreslagna ytterligare

personalförändringarna skulle medelsbehovet under anslaget enligt ämbetsverkets

beräkningar utgöra 1 884 000 kronor. I detta belopp ingå även vissa

i det föregående icke närmare redovisade kostnader för tygavdelningens

biluttagningssektion (militärregistret).

Verksamheten vid militärregistret har, såsom framgår av vad som i denna

fråga anfördes i 1947 års statsverksproposition (bil. G, punkt 16), varit

föremål för organisationsundersökningar genom statens organisationsnämnds

försorg. Det förslag som organisationsnämnden efter dessa undersökningar

framlagt innebär såvitt avser militärregistret ingen förändring i arbetsuppgifter

utan endast en rationalisering av verksamheten. För personalorganisationen

vid militärregistret har såsom framgår av 1947 års statsverksproposition

räknats med 80 000 kronor enligt tidigare löneläge, vilket belopp avser

viss personal med lön från sakanslag. I det organisationsförslag, som tidigare

framlagts av arméförvaltningens tygavdelning och statistiska centralbyrån

gemensamt, beräknades nettolönerna för personal vid militärregistret till omkring

101 000 kronor, alltjämt enligt äldre löneläge. Organisationsnämndens

förslag upptager personal till en nettolönekostnad av omkring 65 000 kronor

enligt samma löneläge. Enligt båda förslagen erfordras under en övergångstid,

huvudsakligast för omläggning av utskrivningen av militära besiktningsinstrument-

till adressografsystem, viss extra personal respektive att nuvarande

personal i huvudsak bibehålies.

Som chef för militärregistret tjänstgör för närvarande en reservofficer,

kapten, ursprungligen chef för en detalj inom sektionen, med lön i vakant be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

ställning och med särskild ersättning för fullgörandet av sektionschefsgöromålen.

I anslutning till ett förslag av försvarets civilförvaltning att som sektionschef

skulle avses extra ordinarie civil befattningshavare i nuvarande lönegrad

Ce 29 eller eventuellt Ce 27 har organisationsnämnden föreslagit befattning

i Ce 27 för sektionschefen. Arméförvaltningen har ansett att som sektionschef

borde avses antingen major på aktiv stat eller — för att möjliggöra

att i brist på lämplig dylik beställningshavare en reservofficer anställes såsom

chef — civil befattningshavare i Ce 29.

Departementschefen. Vid anmälan av årets statsverksproposition (bil. 6,

punkt 3) har jag vid behandlingen av försvarets civilförvaltnings avlöningsanslag,

med erinran om pågående utredning rörande den centrala förvaltningsorganisationen

inom försvaret, anfört vissa principiella synpunkter på

frågan om ändringar i personalorganisationerna för de centrala försvarsförvaltningarna.

''Tåg har därvid framhållit, att det ingalunda är osannolikt, att

en koncentrering och rationalisering av arbetsuppgifterna på några hall inom

den centrala försvarsförvaltningen kunna medföra förändringar i personalorganisationerna,

och detta även beträffande högre tjänster. Med hänsyn till

vad sålunda anförts har vid årets budgetarbete iakttagits särskild återhållsamhet

vid prövningen av förslag om nya tjänster eller förbättrade löneställningar

vid de centrala försvarsförvaltningarna.

De angivna riktlinjerna äga tillämpning även å arméförvaltningens personalorganisation.

Jag kan därför i stort sett icke tillstyrka vare sig att nya

tjänster inrättas eller att löneförbättringar vidtagas annat än i den mån

desamma föranledas av 1947 års riksdags beslut rörande tjänsteförteckningsrevision

inom försvaret. Tjänsteförteckningsrevisionen föranleder även att

ett flertal befattningar bör erhålla ändrade tjänstebenämningar.

Jag tillstyrker sålunda, att de tre ingenjörsbefattningarna i Ce 31 omändras

till byrådirektörsbefattningar i samma lönegrad och att de fem ingenjörsbefattningarna

i Ce 27 omändras till befattningar för byråingenjörer i samma

lönegrad.

Däremot är jag icke nu beredd tillstyrka förslaget om att utbyta en av

ingenjörsbefattningarna i Ce 29 mot byrådirektörsbefattning i Ce 31 utan

förordar att båda ingenjörsbefattningarna i Ce 29 omändras till befattningar

för förste byråingenjörer i samma lönegrad.

Två av de nuvarande ingenjörsbefattningarna vid arméförvaltningen, eu

i Ce 31 och en i Ce 29, äro, såsom av det föregående framgår, avsedda för

cheferna för konstruktionskontoret respektive elektrotekniska laboratoriet.

Ifrågavarande arbetsuppgifter fullgöras emellertid för närvarande av två tygingenjörer

av 1. klassen (Ca 30) på fälttygkårens stat. Då enligt propositionen

1946:80 antalet arméingenjörer beräknats med utgångspunkt från att dessa

tygingenjörer skulle tjänstgöra i befattningar, avsedda för arméingenjörer,

har den anordningen vidtagits att antalet arméingenjörer ökats med två

utöver det enligt nyssnämnda proposition beräknade antalet, varvid samtidigt

föreskrivits att de båda ingenjörsbefattningarna i Ce 31 respektive Ce 29

Hihamj till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Kr 209.

;{-571 48

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

skulle liållas vakanta så länge antalet befattningar för arméingenjörer överstege

det i samma proposition angivna.

Vid anmälan av försvarspropositionen har jag föreslagit att en arméingenjörkår

inrättas samt förordat att de befintliga tygingenjörerna på fälttygkårens

stat (Ca 30) skola överföras till denna personalkår och redovisas

under den nya tjänstebenämningen armédirektör. Jag har vidare förutsatt

att dessa beställningar successivt skola avvecklas. Innehavarna av förenämnda

två beställningar för tygingenjörer av 1. klassen (armédirektörer) böra emellertid

så länge de kvarstå i sina beställningar alltjämt tjänstgöra i arméförvaltningen.

Föreskrift bör därför meddelas om att befattningar för 1 byrådirektör

i Ce 31 och 1 förste byråingenjör i Ce 29 under tiden skola hållas

vakanta. Ett av arméförvaltningen framfört förslag, att de extra ordinarie

befattningarna skulle få tillsättas med ifrågavarande beställningshavare kan

jag alltså icke biträda.

Arméförvaltningens förslag om ändring av befattningen såsom verkstadsingenjör

i Cp 9 till en förste byrådirektör sbefattning i samma lönegrad kan

jag icke biträda. Jag föreslår i stället att tjänstebenämningen för befattningen

ändras till verkstadsöveringenjör, vilken benämning förekommer för befattning

i nämnda lönegrad vid statens järnvägar. Emellertid bör i personalförteckningen

föreskrivas att, vid inträffande ledighet å befattningen, frågan

om densammas lönegradsplacering skall underställas Kungl. Maj ds prövning.

Motsvarande föreskrift har meddelats beträffande den nuvarande befattningen.

A arméförvaltningens personalförteckning finnes uppförd en befattning i

Cp 14 eller Cr 14 för överingenjör. Befattningen, som är avsedd för chefen

för tygavdelningens verkstadsbyrå, torde, i likhet med motsvarande befattning

vid flygförvaltningen, böra benämnas verkstadsdirektör.

Mot arméförvaltningens förslag att uppflytta två kontoristbefattningar, å

tygavdelningens chefsexpedition och biluttagningssektion, från Ce 12 till

Ce 13, har jag intet att erinra.

Den för närvarande med arvode motsvarande lön i 24 löneklassen förenade

drivmedelsassistentbefattningen synes mig böra omändras till en extra

ordinarie befattning. Jag kan emellertid icke godtaga arméförvaltningens

förslag till lönegradsplacering och tjänstebenämning för befattningen utan

föreslår att densamma upptages såsom byråassistent i Ce 24.

Yad beträffar förslagen om att inrätta vissa kanslibiträdesbefattningar får

jag erinra om att, med anledning av arméförvaltningens förenämnda framställning

den 25 juni 1947, Kungl. Maj:t den 7 november samma år medgivit,

att hos ämbetsverket tills vidare finge, i den mån ämbetsverkets avlöningsanslag

därtill lämnade tillgång, finnas inrättade — i stället för motsvarande

befattningar för skriv- och kontorsgöromål — 6 kanslibiträdesbefattningar i

Cell med placering 2 å civilbyrån, 1 å intendenturavdelningens utrustningsbyrå,

2 å dess underhållsbyrå och 1 å dess kasernutredningsbyrå. Yidare

har Kungl. Maj:t den 30 januari 1948 bland annat medgivit, att till ett biträde

för skriv- och kontorsgöromål, som bestrede arbetsuppgifter ankommande

på innehavaren av den för remonteringssektionen å intendenturavdelningens

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

bäst- och veterinärmaterielbyrå avsedda arvodesbefattningen för pensionerad

underofficer, finge för tiden den 1 januari — den 30 juni 1948 från anslagsposten

till arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar utbetalas

avlöning enligt lönegraden Cg 11, varvid förutsatts att arvodesbefattningen

under tiden skulle hållas vakant. I anslutning till Kungl. Maj:ts sistnämnda

beslut räknar jag med att ytterligare en kanslibiträdesbefattning i Ce 11

tillkommer i utbyte mot en arvodesbefattning för pensionerad underofficer

i löneklass 1: 20 och en befattning för skriv-och kontorsgöromål. Jag anser

mig även böra räkna med den föreslagna förstärkningen av tygavdelningens

personalsektion med 1 kanslibiträde och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål.

Jag har intet att erinra mot att 6 extra expeditionsvakter beredes extra

ordinarie anställning i Ce 9.

Övriga förenämnda förslag till förändringar beträffande arméförvaltningens

personalorganisation är jag icke för närvarande beredd tillstyrka.

Vad militärregistret beträffar äro de föreslagna omläggningarna av verksamheten

därstädes icke av den beskaffenhet att de i och för sig påkalla, beslut

av Kungl. Maj:t för att kunna genomföras. Det planerade adressografsystemet

är för övrigt betingat av den utformning, som den lokala fordonsregistreringen

vid truppförbanden erhållit genom den fastställda rationaliserade

organisationen för stabs- och förvaltningstjänsten vid infanteriregemente.

Till anskaffning av viss för en adressografanläggning vid militärregistret

erforderlig materiel ha medel redan ställts till förfogande. Arbetet

med övergång till det nya systemet har också i dagarna påbörjats.

Övergången till det nya registersystemet kräver en tid, som kan beräknas

omfatta en stor del av nästa budgetår. Under övergångstiden kan

någon begränsning av den nuvarande personalorganisationen icke ske. Arméförvaltningen

och organisationsnämnden äro icke ense om storleken av personalorganisationen

efter genomförd omläggning. Övergångstiden bör kunna

ge närmare erfarenheter i detta avseende. Det bör ankomma på arméförvaltningen

och organisationsnämnden att, sedan omläggningen till nytt registersystem

skett och verksamheten anpassats därtill samt till övriga planerade

ändringar i uttagnings- och registreringsarbetet in. m., gemensamt inkomma

med förslag till de jämkningar i nuvarande personalorganisation som böra

vidtagas. Även under övergångstiden böra givetvis möjliga personalbegränsningar

ske.

Även frågan om chef för militärregistret torde böra ytterligare övervägas.

Tills vidare torde såsom chef kunna kommenderas lämplig militär beställningshavare.

Jag får erinra, att jag vid anmälan i propositionen 1946: 120 av arméförvaltningens

avlöningsanslag för budgetåret 1946/47 förutsatte, att för ändamålet

eventuellt kunde anlitas någon av de två regementsofficersbeställningar

vid fälttygkåren som tillkommo från och med nämnda budgetår. .Jag räknar

dock med att den nuvarande anordningen kan komma att bibehållas och beräknar

därför bär medel för den särskilda ersättning som hittills utgått till

den som nu uppehåller chefsbefattningen.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Med utgångspunkt i den nuvarande personalorganisationen och med hänsynstagande

till de minskningar i densamma som böra kunna ske under budgetåret

uppskattar jag avlöningskostnaderna för personal vid militärregistret

för nästa budgetår till 130 000 kronor. Häri ingå även lönekostnaderna för personal

vid registret som nu avlönas av sakanslag.

Enligt principerna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal böra

på arméförvaltningens personalförteckning tillkomma ytterligare 15 befattningar

för ordinarie kontorsbiträden. Av dessa avses 5 för extra ordinarie

befattningshavare i högre lönegrad. Yikariatsförordnande på sistnämnda

kontorsbiträdesbefattningar förutsättes icke skola förekomma.

Anslaget till avlöningar för arméförvaltningen beräknar jag på sätt framgår

av förslaget till avlöningsstat i det följande till 1 680 000 kronor. Anslagshöjningen

i förhållande till innevarande budgetårs anslag utgör 60000

kronor. Exakt beräknat efter löneregleringen och 12 % rörligt tillägg skulle

innevarande budgetårs anslag emellertid ha uppgått till i runt tal 1675 000

kronor. Kostnadsökningen i förhållande till detta belopp utgör således 5 000

kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

dels besluta att å personalförteckningen för arméförvaltningen

skola uppföras 1 befattning för verkstadsdirektör i lönegrad

Cp 14 eller Cr 14 i utbyte mot 1 befattning för överingenjör i

samma löneställning, 1 befattning för verkstadsöveringenjör i

lönegrad Cp 9 i utbyte mot 1 befattning för verkstadsingenjör

i samma lönegrad, 3 befattningar för byrådirektör i lönegrad

Ce 31 i utbyte mot 3 befattningar för ingenjör i samma lönegrad,

2 befattningar för förste byråingenjör i lönegrad Ce 29 i

utbyte mot 2 befattningar för ingenjör i samma lönegrad, 5 befattningar

för byråingenjör i lönegrad Ce 27 i utbyte mot 5 befattningar

för ingenjör i samma lönegrad samt 15 nya befatt

ningar för kontorsbiträde i lönegrad Ca 8;

dels godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 255 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis...................... » 370 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........ » 18 720

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 1 090 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 203 280

Summa kronor 1 937 000

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Särskilda upphördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 257 000

Nettoutgift kronor 1680 000

dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1680 000 kronor.

[10.] Flygförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 82)........................ kronor 850 000

» 1948/49 (departementschefens förslag) ............ » 896 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 20) bär Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av

1 000 000 kronor.

Efter närmare ixtredning av medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal för innevarande budgetår, i avlöningsstaten

upptagen med förslagsvis 390 000 kronor, har Kungl. Maj:t

den 24 oktober 1947 förordnat, att av posten icke må utan Kungl. Maj:ts

medgivande tagas i anspråk högre belopp än 370 000 kronor.

Enligt statsmakternas år 1947 fattade beslut angående omorganisation

av fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret m. m. (proposition

nr 142; riksdagens skrivelse nr 327) skall underhållet av de militära

flygfälten liksom även, åtminstone tills vidare, arbetsuppgifter med planerande

och utförande av förbättringsarbeten på dessa flygfält åvila flygförvaltningen.

På Kungl. Maj:t skulle, såsom redan vid behandlingen av fortifikationsförvaltningens

avlöningsanslag anförts, ankomma att fastställa kompetensfördelningen

i detalj mellan den beslutade nya fortifikationsförvaltningen

och flygförvaltningen, varvid bland annat skulle övervägas, vilken myndighet

som borde handhava den rättsliga vården av flygfälten.

Under erinran om statsmakternas nyssnämnda beslut har flygförvaltningen

nu avgivit förslag till organisation och personaluppsättning för en flygfältsbyrå

och därvid utgått från det förslag, som därutinnan avgivits av fortifikations-

och byggnadsförvaltningsutredningen (SOU 1945: 65, s. 126 o. f.).

Byrån föreslås indelad i en nybyggnadssektion, en underhållssektion, eu

beredskapssektion och en expedition. För byrån föreslås en befattning som

chef i Cp 10, vars innehavare borde förordnas för en tid av sex år. För de

olika underavdelningarna inom byrån föreslås, att följande befattningar med

avlöning från förevarande anslag inrättas, nämligen för nybyggnadssektionen

1 byrådirektör (sektionschef) i Ce 31, 1 byråingenjör i Ce 27, 2 byråingenjörer

i Ce 24 och 2 biträdande ingenjörer i Ce 19, för underliållssektionen

1 byrådirektör (sektionschef) i Ce 31, 1 byråintendent i Ce 27 i utbyte mot

en befintlig domäntjänsteman i samma lönegrad, 1 byråingenjör i Ce 24 och

2 ingenjörer i Ce 22, för beredskapssektionen 1 biträdande ingenjör i Ce 19

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

och 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål samt för expeditionen 1 byråingenjör

i Ce 24 och 1 kanslibiträde i Ce 11. För expeditionen ha därjämte

avsetts två ordinarie kontorsbiträdesbefattningar, vilka redan finnas inrättade

vid flygförvaltningen. Förutom nämnda personal har flygförvaltningen för

flygfältsbyråns del räknat med viss personal, avlönad från sakanslag, däribland

1 kansliskrivare för expeditionen.

Flygförvaltningen har förutsatt, att å ämbetsverkets civilbyrå skulle

handläggas frågor om markförvärv för flygfält och därmed sammanhängande

ärenden. Beträffande personalbehovet å denna byrå framgår av flygförvaltningens

framställning i huvudsak följande.

A personalförteckningen för flygförvaltningen finnas för närvarande uppförda

befattningar för, bland andra, 1 förste byråsekreterare i Ca 29 och, å

övergångsstat, 1 sekreterare och ombudsman i samma lönegrad. Enligt meddelad

föreskrift må förstnämnda befattning icke tillsättas så länge den å

övergångsstat uppförde sekreteraren och ombudsmannen kvarstår i tjänst.

Då emellertid sistnämnde befattningshavares tjänstgöring de senaste åren

provisoriskt varit förlagd till ämbetsverkets byggnadsavdelning, har särskild

personalanordning måst vidtagas för att tillgodose civilbyråns behov av

kompetent arbetskraft för de mera kvalificerade sekreteraruppgifterna. För

närvarande fullgör enligt medgivande av Kungl. Maj:t en tjänsteman i Ce 23

här avsedda arbetsuppgifter med vikariatslön i 27 lönegraden.

Flygförvaltningen har räknat med att berörda å övergångsstat uppförda

befattningshavare skulle avses för stadigvarande tjänstgöring å flygfältsbyrån.

I anslutning härtill har ämbetsverket föreslagit, att nyssnämnda

förste byråsekreterarbefattning i Ca 29 utbytes mot en dylik befattning i

Ca 27 samt att den nya befattningen må tillsättas från och med den 1 juli

1948. Härigenom skulle förenämnda tillfälliga personalanordning kunna

upphöra. A andra sidan har flygförvaltningen föreslagit en ny amanuensbefattning,

vars innehavare skulle tjänstgöra såsom biträde å flygfältsbyrån

åt sekreteraren och ombudsmannen å övergångsstat.

Beträffande personalbehovet i övrigt å civilbyrån inhämtas av flygförvaltningens

framställning i huvudsak följande.

Flygförvaltningen har ånyo föreslagit att en förste byråsekreterarbefattning

i Ce 27, vars innehavare tjänstgör å materielavdelningen, uppflyttas

till lönegrad Ce 29 och att befattningen för förste expeditionsvakt i Ca 11,

vars innehavare har tillsyn, vård och redovisning av alla de möbler, kontorsinventarier

och annan kasernutredning, brand-, luftskydds- och sjukvårdsmateriel

m. m., som är avsedd för de i flygvapnets del av ämbetsbyggnaden

på Ladugårdsgärde placerade myndigheterna, utbytes mot en förrådsmästarbefattning

i Ca 16. Vidare har flygförvaltningen föreslagit, att en kontorsbiträdesbefattning,

vars innehavare bland annat självständigt handhar utgivningen

av cirkulärsamlingen Ekonomiska föreskrifter för flygvapnet,

utbytes mot eu kanslibiträdesbefattning i Ce 11.

Beträffande kameralkontoret har flygförvaltningen föreslagit, att en befattning

för bokhållare i Ce 22 utbytes mot en dylik befattning i Ce 21, med

rätt för nuvarande innehavaren av befattningen att kvarstå i den högre lönegraden,

att en kontorsbiträdesbefattning utbytes mot en kanslibiträdesbe
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

fattning i Ce 11 samt att en nu från sakanslag avlönad extra befattning för

förrådsman i Cf 7, vars innehavare förestår flygförvaltningens expensförråd,

ombildas till extra ordinarie i Ce 9 och överföres till avlöning från förevarande

anslag.

Yad angår flygförvaltningens personalkontor har ämbetsverket föreslagit,

att för chefen för kontoret, vilken är byråsekreterare i Ce 24 men enligt

Kungl. Maj:ts medgivande åtnjuter arvode motsvarande lön enligt 27 löneklassen,

lönegraden Ce 27, inrättas en förste byråsekreterarbefattning i Ce 29,

att för biträde åt chefen för personalkontoret och föreståndare för personaldetaljen,

nu amanuens, inrättas en byråsekreterarbefattning i Ce 24, att en

befattning för kontorsskrivare i Ce 19 å personaldetaljen utbytes mot eu

befattning för assistent i Ce 22, att en kontorsbiträdesbefattning å samma

detalj utbytes mot en kauslibiträdesbefattning i Ce 11, att för biträde åt

chefen för personalkontoret och föreståndare för organisationsdetaljen, nu

avlönad från sakanslag, inrättas en befattning för byråassistent i Ce 24 med

avlöning från förevarande anslag samt att en befattning för tekniskt biträde

i Ce 8, avsedd för organisationsdetaljen, inrättas.

Flygförvaltningen har slutligen föreslagit, att befintliga befattningar för

1 drivmedelsassistent och 1 motorfordonsassistent, båda i Ce 27, utbytas

mot 2 befattningar för byråintendent i samma lönegrad samt att under

anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknas ett

belopp av 4 800 kronor för beredande av arvoden å högst 2 400 kronor åt

en flygoftomologisk expert (ögonexpert) och en flygotologisk expert (öronexpert).

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget har flygförvaltningen

uppskattat till 1 005 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning har anfört att ämbetsverket, med utgångspunkt

från fortifikations- och byggnadsförvaltningsutredningens betänkande ävensom

de principer för löneställningar och tjänstebenämningar, som av statsmakterna

godkänts genom den för försvaret beslutade tjänsteförteckningsrevisionen,

icke hade något att invända mot den för flygfältsbyrån föreslagna

personaluppsättningen, såvitt avsåge personal med avlöning från avlöningsanslag.

Civilförvaltningen ville emellertid erinra, att 1946 års militära förvaltningsutredning

i sitt över förenämnda betänkande avgivna yttrande framhållit,

att utredningen för det dåvarande icke var beredd att taga ställning

till de i betänkandet framlagda förslagen rörande flygfältsbyråns inre organisation

och personalbehov. Hithörande spörsmål avsåg utredningen att

under sitt fortsatta arbete upptaga till behandling i samband med organisations-

och personalfrågorna i övrigt för flygförvaltningen.

Beträffande den kansliskrivarbefattning å flygfältsbyrån, vars innehavare

flygförvaltningen förutsatt skola avlönas från sakanslag, har civilförvaltningen

uttalat, att, därest behov av en dylik befattning skulle prövas föreligga,

befattningshavaren borde avlönas från avlöningsanslag.

Civilförvaltningen har biträtt förslagen om utbyte av två kontorsbiträdesbefattningar

mot kanslibiträdesbefattningar i Ce 11, avsedda den ena för

redigering av cirkulärsamlingen Ekonomiska föreskrifter för flygvapnet och

den andra för tjänstgöring å personalkontoret. \ idare har civilförvaltningen

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

tillstyrkt förslagen om att inrätta befattningar för 1 förrådsman i Ce 9 och

1 tekniskt biträde i Ce 8 samt att bereda arvoden med angivna belopp åt

en flygoftomologisk och en flygotologisk expert.

Beträffande löneställningen för bokhållaren vid kameralkontoret har civilförvaltningen

anfört, att lägre löneställning syntes böra ifrågakomma än

den flygförvaltningen ifrågasatt. Föreskrift borde därför meddelas om att

befattningen vid nuvarande innehavares avgång icke finge återbesättas utan

att frågan härom underställdes Kungl. Maj:t. Såvitt avser det föreslagna

utbytet av befattningen som förste expeditionsvakt mot befattning för förrådsmästare

i Ca 16 har civilförvaltningen ansett sig icke kunna tillstyrka

högre lönegradsplacering än i Ca 14, varvid tjänstebenämningen borde vara

förrådsförman.

Övriga av flygförvaltningen framställda förslag till personalförändringar

ha icke biträtts av civilförvaltningen.

Civilförvaltningen har föreslagit, att eu vid flygförvaltningen anställd

från sakanslag avlönad förplägnadsassistent i Ce 19 under benämningen

assistent överföres till att avlönas från förevarande anslag.

Departementschefen. Handläggningen av frågor om underhåll och nybyggnad

av militära flygfält har hittills åvilat den byggnadsavdelning, som i avvaktan

på slutligt ståndpunktstagande till frågan om den centrala fortifikationsförvaltningens

organisation varit provisoriskt anordnad inom flygförvaltningen

I samband med den vid behandlingen av fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag

berörda omorganisationen av fortifikations- och byggnadsförvaltningen

inom försvaret kommer flygförvaltningens byggnadsavdelning, med

undantag av dess flygfä]tsbyrå, att avvecklas. Flygfältsbyrån kommer i samband

därmed att ingå i fiygförvaltningens organisation såsom en med ämbetsverkets

nuvarande avdelningar sidoordnad byrå.

Då i proposition till 1947 års riksdag framlades förslag till omorganisation

av den centrala fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret,

ansågs frågan om flygfältsbyråns organisation icke kunna upptagas till

närmare behandling. 1946 års militära förvaltningsutredning, vars förslag

låg till grund för propositionens utformning, hade nämligen uttalat, att utredningen

icke för det dåvarande var beredd taga ställning till denna organisationsfråga.

Utredningen avsåg att under sitt fortsatta arbete behandla

denna fråga i samband med organisations- och personalfrågorna i övrigt för

flygförvaltningen. Förvaltningsutredningen har ännu icke kunnat framlägga

förslag i dessa frågor. Med hänsyn härtill anser jag mig icke nu kunna taga

ställning till flygförvaltningens förslag rörande flygfältsbyråns inre organisation.

Emellertid anser jag det vara erforderligt, att redan nu inrättas en ordinarie

befattning för byråns chef. Ett uppskov med denna fråga torde kunna

medföra ogynnsamma verkningar beträffande byråns funktionsduglighet. Då

jag icke funnit något att erinra mot flygförvaltningens förslag, föreslår jag,

att å flygförvaltningens personalförteckning uppföres en befattning såsom

chef för flygfältsbyrån i Cp 10.

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Mot flygförvaltningens förslag att utbyta den å personalförteckningen för

närvarande uppförda befattningen å civilbyrån i Ca 29 mot eu befattning i

27 lönegraden har jag ingen annan erinran än att jag föreslår, att den nya

befattningen uppföres såsom extra ordinarie. Jag förutsätter att en befintlig

befattning i Ce 23, med vilken förenats vikariatslön i 27 lönegraden, därvid

indrages.

Av i huvudsak de skäl, som jag anfört vid behandlingen av arméförvaltningens

avlöningsanslag, anser jag mig icke för närvarande kunna

tillstyrka övriga i det föregående redovisade förslag till förstärkningar av

flygförvaltningens personalorganisation i annan mån än att jag under ickeordinarieposten

räknar med de föreslagna arvodena å högst 2 400 kronor

åt en flygoftomologisk och en fly goto] ogisk expert.

I enlighet med de av 1947 års riksdag beslutade riktlinjerna för eu tjänsteförteekningsrevision

inom försvaret böra befintliga befattningar för 1 domäntjänsteman,

1 drivmedelsassistent och 1 motorfordonsassistent, samtliga i

Ce 27, utbytas mot 3 befattningar för byråintendent i samma lönegrad.

Såsom civilförvaltningen föreslagit bör befattningen för bokhållare i Ce

22 vid nuvarande innehavarens avgång icke återbesättas utan att frågan härom

underställes Kungl. Maj:ts prövning.

I detta sammanhang får jag erinra, att enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19

december 1947 för tiden intill den 1 juli 1948 med utnyttjande av sakanslag

inrättats en extra befattning i Cg 29 såsom chef för en vid flygförvaltningens

verkstadsbyrå försöksvis inrättad socialsektion. Då denna sektion,

genom vilken flygförvaltningen utövar den centrala ledningen i ärenden

rörande social- och personalvård, säkerhetstjänst (arbetarskydd), produktionsnämnder

och kollektivavtalsfrågor samt utbildning av yrkesarbetare vid flygvapnets

centrala flygverkstäder och flygflottiljernas flygverkstäder, under alla

förhållanden torde komma att erfordras jämväl framdeles, anser jag mig

böra föreslå att för sektionens chef inrättas en befattning som förste byråingenjör

i Ce 29 med avlöning från förevarande anslag.

Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 19 mars 1948 har inom flygförvaltningen

tillfälligt inrättats en byrå för handläggning, för samtliga försvarsgrenar, av

frågor rörande s. k. robotvapen. Det har förutsatts, att byråns personal,

i den mån den icke direkt kan ställas till förfogande av försvarsgrenarna,

skall avlönas av sakanslag, som stå till respektive förvaltningsmyndigheters

förfogande. Jag beräknar därför icke i detta sammanhang medel för byråns

personalorganisation.

Medelsbehovet under förevarande anslag beräknar jag till 890 000 kronor

på sätt närmare framgår av förslaget till avlöningsstat i det följande. Anslagshöjningen

i förhållande till innevarande budgetårs anslag utgör 46 000

kronor. Exakt beräknat efter löneregleringen och \2 % rörligt tillägg skulle

sistnämnda anslag ha uppgått till i runt tal 870 000 kronor. Kostnadsökningen

i förhållande till detta belopp utgör 26 000 kronor. Vid beräkningen

av medelsbehovet under den i staten upptagna anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal har jag, efter i huvudsak samma grunder

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

som för innevarande budgetår, räknat med ett belopp av 65 000 kronor för

personal vid flygfältsbyrån för underhåll av flygfält. Övrig personal vid

byrån, med undantag av byråchefen, har förutsatts skola avlönas av byggnadsanslag.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

dels i personalförteckningen för flygförvaltningen uppföra

ytterligare befattningar för en chef för flygfältsbyrån i lönegrad

Cp 10 och en förste byråingenjör i lönegrad Ce 29 ävensom

utbyta en befattning för förste byråsekreterare i lönegrad

Ca 29 mot en befattning för förste byråsekreterare i

lönegrad Ce 27 samt befattningar för domäntjänsteman, drivmedelsassistent

och motorfordonsassistent, samtliga i lönegrad

Ce 27, mot befattningar för byråintendent i samma lönegrad;

dels fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 348 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis...................... » 170 400

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis.................. » 8 600

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 374 000

Anm. Därest befattningen såsom chef för materielavdelningens

normaliebyrå besättes med innehavare i

lönegrad Ca 31, skall av denna post innehållas ett belopp

beräknat efter 16 500 kronor för helt budgetår.

5. Hörligt tillägg, förslagsvis.................... » 105 000

Summa kronor 1 006 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis........................ kronor 110000

Nettoutgift kronor 896 000

dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 896000 kronor.

[11.] Försvarsstaben: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 84) ...................... kronor 5 185 000

» 1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 6 400 000

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. May.ts proposition nr 209.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 22) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarsstaben:

Avlöningar för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av 5 500 000

kronor.

Vid anmälan av försvarspropositionen har jag anfört, att den nu tillämpade

organisationen i stort sett borde gälla i avbidan på en blivande översyn

av högkvarterets organisation. Vissa ändringar, som betingas av föreslagen

organisation av den högsta militära ledningen och av sådana rationaliseringsåtgärder

som lämpligen kunna vidtagas, ha emellertid förutsatts

skola genomföras. Med vissa angivna undantag har jag härvid ansett mig

kunna i huvudsak biträda av försvarskommittén framlagda förslag till jämkningar

i försvarsstabens organisation.

I efterföljande sammanställning har upptagits den militära personal,

som vid bifall till vad sålunda anförts beräknats skola tillhöra försvarsstaben.

Det antal officerare tillhörande andra personalkårer än försvarsstabens,

som enligt sammanställningen angivits skola placeras vid försvarsstaben,

bör endast betraktas såsom eu beräkningsgrund. Med hänsyn till personaltillgång,

ändringar i arbetsuppgifterna m. m. kunna nämligen avvikelser

visa sig erforderliga.

Såvitt avser aktiv personal på försvarsstabens stat innebär förslaget följande

ändringar i förhållande till personalförteckningen för innevarande

budgetår:

antalet regementsofficersbeställningar minskas med 1 i Ma 11 eller

Ma 10;

antalet beställningar i Md 9 och alternativt Md 9 eller Md 7 ökas

med 11 respektive 4; avlöningskostnaderna för de nya beställningarna motsvaras

av besparingar å försvarsgrenarnas avlöningsanslag.

Det bör ankomma på chefen för försvarsstaben att i samrad med försvar sgrenscheferna

i samband med medelsäskanden för budgetaret 1949/dO förebringa

utredning, i vad mån försvarsgrenarnas personalstater böra minskas

i anledning av här berörda förslag.

Beträffande befattningarna för pensionerad personal i arvodesbefattning

innebär förslaget, att antalet befattningar för pensionerade officerare minskas

med 1 i löneklass 31 och 2 i löneklass 29. I avvaktan på vederbörande befattningshavares

avgång böra dock befattningarna i löneklass 29 fa övergångsvis

bibehållas.

Vissa av försvarskommittén och av olika myndigheter väckta frågor om

ändrad löneställning för viss militär och civil personal har jag ansett mig

böra upptaga till behandling redan för nästa budgetår.

Försvarskommittén har föreslagit, att chefen för press- och filmavdelningen,

samtidigt sektionschef, nu i Ma 12 eller Mall, skall uppföras alternativt i

Ma 12, Mall eller Ma 10. Statens lönenämnd har ansett det icke vara motiverat

att upptaga denna beställning i högre lönegrad än Ma 11. Jag anser

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Militär personal vid försvarsstaben.

På

försvarsstabens

stat

På övriga personal-

Pensio- nerad per-

sonal på

försvars-

Q

cd

CD

Kompoö

stabens

C:

-

CD

Sum-

-9

W

O

►i

09

ma

*3

er»

<~t

09

O

3

P

*

''p

cd

in

o

1

3

o

33

§ SL

P-: 2

09

O

3>

CD

CD

Ur A

Ur M

Ur FV

■< S

P

3

CD

-1

O

3i

o

CD

•-<

Undei

officer

*

P

3

CD

CD

"t

CD

»-4 •

CD

Överbefälhavaren ....

1

Adjutant ............

Chefen för försvars-

—

—

i

staben .........

>1

Sektionschefer.....

—

2

i

Adjutantur ..........

—

—

i

_

l

_

_

1

2

1

Arméavdelning ......

—

—

—

—

_

1

4

_

3

1

1

Marinavdelning ......

Flyg- och luftförsvars-

—

—

—

—

—

21

O

O

—

—

1

—

avdelning..........

Kvartermästaravde! -

—

—

—

1

—

31

1

—

2

—

1

1

—

—

nlng ..............

Kommunikationsavdel-

—

—

—

—

—

1

3

1

1

—

2

2

—

—

mng ..............

—

—

—

1

_

1

4

_

2

1

Signaltjänstavdelning

—

—

i

2

—

—

1

1

*1

_

1

Utrikesavdelning. . . .

—

—

2

3

_

_

2

2

2

O

2

Försvarsattachéer . ,

Inrikesavdelning......

—

—

1

5

_

_

_

_

_

1

2

Fotoanstalt ......

—

—

1

—

_

_

1

1

1

1

Press- o. filmavdelning

—

—

—

2

—

_

_

1

1

Personalvårdsavdelning

Krigshistorisk avdel-

—

—

1

mng ..............

Forskningsofficer med

biträde ............

—

—

1

1

Militärassistenter ....

—

—

6

26

—

—

1

1

—

—

—

6

—

_

Summa

2

2

30

41

1

65

717

9

7

—

816

22

3

loa

* Vid marinen motsvarande.

— 1 Alternativt

överste. —

2 Ur marinen. —

3 Ur flvsrvannet

Tillika militärassistent vid telegrafstyrelsen.

_ 5

Varav i regel 6 ur

armén samt 4 ur vardera

marinen och flygvapnet. —

0 Varav 3

ur generalstabskåren. —

Varav 10 ur generalstabskåren

_

Varav 1(J generalstabsaspiranter samt 3 ur vardera marinen och flygvapnet

Aspiranternas fördelning:

pa olika avdelningar enligt tablån utgör endast

en beräkningsgrund och må närmare

bestämmas av

cheten lor försvarsstaben.

skäl tala för att för befattningen icke avses liögre löneställning än Mall.

Vid avgång av nuvarande innehavare av befattningen, överste i Ma 12, bör

med hänsyn härtill och i anslutning till försvarskommitténs förslag beställningen

ändras till beställning i Mall eller Ma 10. Anmärkning härom

bör fogas till personalförteckningen.

Forskningsofficeren är för närvarande uppförd i Mall eller Ma 10.

I utlåtande över försvarskommitténs förslag har överbefälhavaren anfört, att

befattningen krävde en person med så speciella kvalifikationer, att den krets

regementsofficerare, ur vilken urvalet kunde ske, vore synnerligen begränsad,

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

varjämte större kontinuitet än i flertalet andra befattningar krävdes. Dessa

omständigheter gjorde det nödvändigt att kunna behålla en kvalificerad och

i övrigt lämplig regementsofficer under relativt lång tid i befattningen.

Denne skulle då berövas möjlighet att genom annan stabstjänst eller trupptjänst

deltaga i konkurrensen med övriga jämnåriga för att kvalificera sig

till befordran till högre grad än överstelöjtnant (kommendörkapten av 1.

graden). För att undanröja varje olägenhet härav och vinna vidgat urval vid

tillsättande av befattningen samt tillräcklig kontinuitet i arbetet borde löneställningen

bestämmas till alternativt Ma 12, Mall eller Ma 10.

Då jag funnit de av överbefälhavaren anförda skälen bärande, föreslår jag,

att ifrågavarande beställning uppföres i alternativt Ma 12, Mall eller Ma 10.

I enlighet med försvarskommitténs förslag förordar jag vidare, att en av

beställningarna i alternativt Ma 11 eller Ma 10 utbytes mot en beställning i

Ma 10.

Fad därefter angår den civila personalen upptager jag till behandling

vissa av chefen för försvarsstaben i medelsäskanden för budgetåret 1948/49

framförda förslag.

Å försvarsstabens personalförteckning för innevarande budgetår äro uppförda

befattningar för 2 ingenjörer vid fotoanstalten i Ce 27. Beträffande

inrättandet av dessa befattningar torde få hänvisas till 1947 års statsverksproposition

(bil. 0, s. 46). Försvarsstabschefen har nu framhållit, att den ena

av dessa befattningar, avsedd för chefen för den fotogrammetriska detaljen,

alltjämt vore vakant. Detta innebure ett allvarligt avbräck för anstaltens

verksamhet och äventyrade i hög grad anstaltens dyrbara instrumentutrustning.

Då det icke kunde förväntas att kompetent ingenjör skulle söka befattning

i lägre lönegrad än Ce 29, hemställde försvarsstabschefen att eu

befattning i denna lönegrad måtte inrättas i utbyte mot en av befattningarna

i Ce 27.

Förslaget har tillstyrkts av försvarets civilförvaltning och försvarets tjänsteförteckningsutredning

och kan även av mig biträdas. Befattningen bör benämnas

förste byråingenjör, under det att den i Ce 27 kvarstående ingenjörbefattningen

bör erhålla tjänstebenämningen byråingenjör.

I medelsäskandena för innevarande budgetår föreslog försvarsstabschefen,

att en vid chefsexpeditionen placerad ordinarie kanslibiträdesbefattning

skulle utbytas mot en likaledes ordinarie kansliskrivarbefattning. Förslaget

tillstyrktes av försvarets civilförvaltning. För egen del anförde jag emellertid

vid anmälan av 1947 års statsverksproposition, att jag i avvaktan på

prövningen av försvarets tjänsteförteckningssakkunnigas utredning icke kunde

tillstyrka förslaget.

Försvarsstabschefen har nu ånyo föreslagit, att ifrågavarande utbyte kommer

till stånd. Försvarets civilförvaltning har liksom föregående år tillstyrkt

förslaget, vilket även försvarets tjänsteförteckningsutredning lämnat utan

erinran. Jag ansluter mig till vad myndigheterna anfört och föreslår alltså,

att en kanslibiträdesbefattning i Ca 11 utbytes mot eu befattning för kansliskrivare

i Ca 15.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

I gällande personalförteckning äro för närvarande uppförda befattningar

för 1 förste expeditionsvakt i Ca 11 och 1 expeditionsvakt i Ca 9. Sedan

innehavaren av förstnämnda befattning frånträtt denna i samband med

förordnande å högre extra ordinarie befattning vid arméförvaltningens intendenturavdelnings

anstalter och expeditionsvakten i Ca 9 i samband därmed

befordrats till förste expeditionsvakt, kan befattningen i Ca 9, på sätt försvarsstabschefen

i sina medelsäskanden föreslagit, indragas.

Försvarsstabschefen har föreslagit, att 2 befattningar för portvakter i Ce 13

och 1 befattning för vaktmästare i Ce 9 utbytas mot 2 befattningar för förste

portvakter i Ca 13 och 1 portvakt i Ce 11. Civilförvaltningen har förordat,

att ifrågavarande befattningshavare placeras, den ene såsom förste vaktmästare

i 11 lönegraden och de båda andra såsom vaktmästare i 9 lönegraden.

För egen del anser jag mig icke för närvarande böra föreslå någon ändring

beträffande dessa befattningar. Frågan om befattningarnas lönegradsplacering

bör emellertid vid inträffande ledighet underställas Kungl. Maj:ts

prövning.

Från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal må

för innevarande budgetår utgå arvode till 1 bibliotekarie med belopp motsvarande

lön i lönegraden Cg 24. Försvarsstabschefen har nu föreslagit, att

befattningen omändras till en extra ordinarie befattning i Ce 26.

Försvarets civilförvaltning, som tidigare ställt sig tveksam till förslag att

inrätta en mera fast bibliotekariebefattning vid försvarsstaben, har med hänsyn

till vad numera blivit upplyst rörande behovet av befattningen även i

fredstid ansett sig kunna tillstyrka försvarsstabschefens förslag. Även försvarets

tjänsteförteckningsutredning har biträtt förslaget.

Då det numera torde vara klarlagt, att stadigvarande behov av bibliotekarie

föreligger även under fredsförhållanden, vill jag icke motsätta mig, att en

extra ordinarie befattning för stabsbibliotekarie inrättas. Befattningen torde

i enlighet med myndigheternas förslag böra placeras i Ce 26.

Från nyssnämnda anslagspost utgår även ett arvode till en stabsredaktör

med i ett för allt 11 100 kronor. Försvarsstabschefen har föreslagit, att

arvodet höjes till 12 096 kronor. I likhet med civilförvaltningen kan jag icke

tillstyrka förslaget.

I anledning av en av civilförvaltningen tillstyrkt framställning av chefen

för försvarsstaben den 23 mars 1948 beräknar jag vidare under ifrågavarande

anslagspost medel för anställande av ytterligare 1 bilförare i Ce 10.

Från anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, utgår för närvarande ett arvode av 2 400 kronor för år, eller

200 kronor för månad, till arkivarien å krigshistoriska avdelningen (sjöhistoriska

detaljen). Försvarsstabschefen har anfört, att befattningen i fråga

innehades av en arkivarie i Ce 26 vid riksarkivet, vilken fullgjorde halvtidstjänstgöring

vid försvarsstaben, och hemställt, att ifrågavarande arvode måtte

höjas till 6 400 kronor för år. Civilförvaltningen har ifrågasatt, huruvida det

icke kunde anses tillfyllest, att arvodet höjdes till 300 kronor per månad.

För egen del anser jag mig böra förorda, att ersättningen till ifråga
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

varande befattningshavare för tjänstgöringen i försvarsstaben bestämmes till

att motsvara de löneförmåner befattningshavaren under tiden har att avstå

å sin tjänst i riksarkivet, för närvarande i runt tal 454 kronor för månad.

Med hänsyn till den beslutade tjänsteförteckningsrevisionen inom försvaret

föreslår jag slutligen, i enlighet med förslag av civilförvaltningen, att

en befattning för telefonist i Ca 8 omändras till en kontorsbiträdesbefattning

i samma lönegrad, att en befattning för fotograf i Ce 12 uppflyttas till Ce 13

samt att befattningar för arbetsförman av 1. klass i Ce 16 och av 2. klass i

Ce 14 erhålla de ändrade tjänstebenämningarna verkstadsförman respektive

förman.

I enlighet med vad jag i det föregående under punkten 5 anfört beräknar

jag under detta anslag ett belopp av 2 000 kronor till arvode åt en auditör

under senare hälften av nästa budgetår.

I den under försvarsstabens avlöningsstat upptagna anslagsposten till särskilda

löneförmåner till försvarsattachéer och biträdande försvarsattachéer

ingår för närvarande en delpost till prisutjämningstillägg, vilken post alltsedan

budgetåret 1942/43 upptagits med 19 000 kronor. 1 skrivelse den 18 mars 1948

har chefen för försvarsstaben, under åberopande av att motsvarande civila

tjänstemän vid beskickningarna numera åtnjöte avsevärda prisutjämningsbidrag,

hemställt att nämnda delpost för nästa budgetår måtte höjas till 75 000

kronor.

För egen del är jag icke beredd att nu taga ställning till frågan om höjda

prisutjämningstillägg, utan frågan torde få göras till föremål för ytterligare

överväganden. Jag har dock intet att erinra mot att berörda delpost uppräknas

till 60 000 kronor för att Kungl. Maj:t skall äga större möjligheter att

anpassa försvarsattachéernas avlöningsförhållanden till dem som gälla för

övrig personal vid beskickningarna.

Kostnaderna för försvarsstabens avlöningar beräknar jag på sätt framgår

av förslaget till avlöningsstat i det följande till 2 250 000 kronor. Anslagshöjningen

i förhållande till innevarande budgetårs anslag utgör 275 000

kronor. Exakt beräknat efter löneregleringen och 12 % rörligt tillägg skulle

sistnämnda anslag emellertid ha uppgått till 2 046 000 kronor. Vid anslagsberäkningen

har jag beaktat, att enligt anmälan av försvarsstabschefen kostnaderna

för utomeuropeiskt tillägg till försvarsattachéer och biträdande

försvarsattachéer beräknas överstiga det i avlöningsstaten för innevarande

budgetår uppförda beloppet med 17 000 kronor.

Kostnaderna för försvarsväsendets radioanstalt ha för innevarande budgetår,

inberäknat medel för viss ytterligare verksamhet, beräknats till 3 210 000

kronor, såvitt avser under förevarande anslag redovisade kostnader. På sätt

framgår av eu inom försvarsdepartementet upprättad promemoria, som kommer

att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott, beräknar jag motsvarande

kostnader för nästa budgetår till 4150000 kronor.

Förevarande anslag bör alltså uppföras med ett belopp av (2 250 000 +

4150 000=) 6 400 000 kronor. Anslagshöjningen utgör 1215 000 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Jag vill slutligen framhålla, att jag icke för närvarande är beredd taga

ställning till en av försvarskommitten väckt fråga rörande redovisningen av

vissa kostnader vid försvarsstabens fotoanstalt. Denna fråga torde böra

ytterligare utredas genom försvarets civilförvaltning.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för försvarsstaben,

med undantag för försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Beställning (Befattning) Lönegrad

1 överbefälhavare .............................. Mp 21

1 chef för försvarsstaben...................... Mo IT el. Mo 14

2 överstar (kommendörer) .................... Ma 12

15 regementsofficerare, varav 14 Ma 12 el. Ma 11

försvarsattachéer ............................ el. Ma 10

1 regementsofficer.............................. Ma 12 el. Ma 11

Anm. Beställningen skall vid uppkommande ledighet

utbytas mot beställning i lönegrad Ma 11 eller Ma 10.

8 regementsofficerare, varav 2 militärassistenter

.................................... Ma 11 el. Ma 10

5 majorer, varav 4 militärassistenter ........ Ma 10

1 major eller kapten .......................... Ma 10 el. Md 9

34 kaptener, varav 23 militärassistenter...... Md 9

7 kaptener eller löjtnanter, varav

3 militärassistenter.......................... Md 9 el. Md 7

1 förvaltare (i kassatjänst) .................... Ma 6

2 detaljchefer å personalvårdsavdelningen .. Cp 3 el. Cr 3

1 kansliskrivare................................ Ca 15

1 förste expeditionsvakt ...................... Ca 11

6 kanslibiträden................................ Ca 11

13 kontorsbiträden.............................. Ca 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ce 24.

1 förste byråingenjör.......................... Ce 29

1 byråingenjör ................................ Ce 27

2 stabsredaktörer.............................. Ce 26

1 stabsbibliotekarie............................ Ce 26

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarsstaben, med

undantag av försvarsväsendets radioanstalt, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1948/49:

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.

49

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,

förslagsvis......................

3. Arvoden och särskilda ersättningar, be
.

stämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis........

4. Särskilda löneförmåner till försvarsattachéer

och biträdande försvarsattachéer:

a) Ortstillägg, förslagsvis .. kronor 300 000

b) Barnbidrag, förslagsvis.. » 33 000

c) Utomeuropeiskt tillägg,

förslagsvis................ » 42 000

d) Bidrag till automobilresor,

förslagsvis................ » 17 000

e) Förflyttningsbidrag, förslagsvis

.................... » 30 000

f) Prisutjämningstillägg .. » 60 000

5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ....................................

6. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................

kronor 1 150000

» 320 000

» 31000

482000

300 000

192 000

Summa kronor 2 475 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................... kronor 225 000

Nettoutgift kronor 2 250 000

dels ock till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1948/49

anvisa ett förslagsanslag av 6 400 000 kronor.

[12.] Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 88).................... kronor 110 000 000

» 1948/49 (departementschefens förslag) ........ » 110 000 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 27) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag av

110 000 000 kronor. Denna anslagsfråga upptager jag nu till behandling.

Under hänvisning till vad jag förut anfört rörande vissa frågor, som beröra

flera försvarsgrenar, behandlar jag här de olika anslagsposterna och lämnar

i anslutning därtill en redogörelse för de huvudsakliga ändringar i de för innevarande

budgetår fastställda personalförteckningarna som böra vidtagas.

4—57i is Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 saml. Nr 209.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 209.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Arméstaben och Arméinspektionen.

I enlighet med vad som föreslagits i försvarspropositionen böra för arméstaben

uppföras en ny beställning för chef för arméstaben, Mo 17 eller Mo 14,

samt en ny beställning för överste i Mo 14, chef för sektion II i den nya arméstabsorganisationen.

Beställningarna må icke tillsättas annat än vid inträffande

avgång från de nuvarande beställningarna för arméinspektör och arméstabschef.

Anmärkning härom bör intagas i personalförteckningen. Yidare böra

ur personalförteckningen för arméinspektionen avföras 1 beställning för

överstelöjtnant eller major och 1 beställning för major, lärare vid artilleriskjutskolan,

vilka beställningar enligt förslag i försvarspropositionen böra

överföras till staten för nämnda skola.

Ett förslag av försvarets civilförvaltning om uppflyttning av en kontorsbiträdesbefattning

vid arméstaben till kanslibiträdesbefattning, vill jag i

avvaktan på att frågan rörande anställningsförhållandena för kontorspersonal

i högre lönegrad än 8 prövats av statsmakterna icke nu biträda.

Militärområdena m. m.

I försvarspropositionen har föreslagits, att stabstygofficerarna vid militärbefälsstaberna,

majorer, nu uppförda på militärbefälens stater, skola överföras

till fälttygkåren. Sammanlagt 7 beställningar för major, Ma 10, böra

därför utgå ur staterna för militärbefälsstaberna för I.—VII. militärområdena.

I enlighet med förslag i försvarspropositionen tillkommer under rubriken

försvarsområdesbefälhavare en beställning i Mo 12 för försvarsområdesbefälhavare

i Göteborgs-Halmstads försvarsområden. Den nya beställningen är

såsom framgår av försvarspropositionen avsedd för den nuvarande innehavaren

av arvodesbefattningen såsom försvarsområdesbefälhavare i försvarsområdet

i fråga. Anledning kan, såsom också antytts i försvarspropositionen,

uppkomma att framdeles ompröva anställningsform och löneställning

för befattningen. I personalförteckningen bör intagas anmärkning om dylik

omprövning.

De under förevarande rubrik för kommendantsstaben i Stockholm, kommendantsstaben

i Boden, staben för Kiruna-Jokkmokks försvarsområden,

övriga försvarsområdesstaber och infanteribefälhavarstaber uppförda förrådsvaktmästarbefattningarna

böra i anledning av tjänsteförteckningsrevisionen

uppflyttas från 11 till 12 lönegraden.

För platsbefälet i Karlsborg finnas i gällande personalförteckning upptagna

två beställningar för polispersonal, en polisöverkonstapel i Ca 16 och

en poliskonstapel i Ca 14. I anledning av tjänsteförteckningsrevisionen böra beställningarna

benämnas inspektionskonstapel respektive konstapel. Här torde

böra erinras, att Kungl. Maj:t genom beslut den 20 februari 1948 föreskrivit,

att ifrågavarande personal skall underställas landsfiskalen i Karlsborgs landsfiskalsdistrikt,

vilken i fortsättningen har att svara för den verksamhet som

instruktionsenligt åvilar den militära polispersonalen. Denna anordning

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

51

gäller tills vidare, intill dess frågan om polispersonalens framtida ställning

blivit slutligt avgjord. I anledning härav bör i personalförteckningen anmärkas,

att ifrågavarande beställningar icke må återbesättas vid uppkommande

ledighet.

Förbanden m. m.

Chefen för armén har för nästa budgetår till fullföljande av åtgärderna att

begränsa antalet kontraktsanställt manskap inom krigsmakten föreslagit bland

annat en fortsatt utbyggnad av överfurirskadern vid armén. Utbyggnaden

har hittills icke skett i den takt som förutsattes i 1944 års manskapsutrednings

förslag, vilket ligger till grund för principbeslut vid föregående års riksdag

(proposition 130, punkt 3, riksdagens skrivelse 327) om de åtgärder som

i förenämnt syfte skola vidtagas. Anledningen härtill har, såsom framgår av

nämnda proposition, varit osäkerheten om möjligheterna att i så stor utsträckning

som manskapsutredningen förutsatt kunna bereda sysselsättning åt äldre,

för regelbunden trupptjänst icke längre lämpliga överfurirer. Denna fråga har

jag närmare behandlat i försvarspropositionen (s. 247 o. f.), varvid jag ansett

mig kunna konstatera, att med en av arméchefen föreslagen lösning av frågan

hinder icke längre kan anses föreligga att utbygga överfurirskadern i önskvärd

omfattning. Av vissa angivna skäl har jag ändock velat förorda, att denna

utbyggnad sker med en viss försiktighet.

Arméchefens förslag till personalstater för nästa budgetår innefattar också,

såvitt avser överfurirer, en betydligt mera begränsad utökning än som förutsatts

i manskapsutredningens förslag. Som skäl härför har anförts önskvärdheten

att erhålla en lämplig åldersfördelning inom överfurirskadern. Förslaget

till utökning av antalet beställningar för överfurir (utom i hovslagaroch

sjukvårdstjänst) framgår av efterföljande sammanställning, som för jämförelse

upptager jämväl motsvarande personalstater för innevarande budgetår.

Härutöver har arméchefen i förslag till rationalisering av Södra Skånska

infanteriregementet föreslagit ytterligare 3 överfurirsbeställningar för detta

regemente, avsedda för inretjänstbefattningar.

För överfurirer i hovslagartjänst har föreslagits samma antal som upptagits

för innevarande budgetår.

Antalet beställningar för överfurir i sjukvårdstjänst föreslås utökat med 12.

Jag anser mig kunna tillstyrka vad arméchefen sålunda föreslagit och räknar

därför med den utökning av antalet överfurirsbeställningar för nästa budgetår

som här angivits. Till frågan om de nytillkommande beställningarnas fördelning

på olika personalstater återkommer jag i det följande vid behandlingen

av personalbehovet vid olika förband och kårer.

I anledning av tjänsteförteckningsrevisionen böra samtliga befattningar

för förrådsvaktmästare vid truppförbanden uppflyttas från 11 till 12 lönegraden.

I personalförteckningen för innevarande budgetår har för infanteriet

föreskrivits, att två fanjunkarbeställningar vid varje regemente skola vakant
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Truppslag m. m.

Budgetåret

1947/48

Budgetåret

1948/49

Infanteriet ........................

324

380

Kavalleriet ........................

44

52

Pansartrupperna....................

57

75

Artilleriet..........................

121

142

Luftvärnet ........................

84

91)

Ingenjörtrupperna..................

36

41

Signaltrupperna....................

17

21

Trängen (underhållstrupperna)......

56

} -

Fälttygkåren ......................

3

Intendenturkåren ..................

7

12

Infanteriskjutskolan ................

4

4

Ridskolan..........................

2

2

Arméns jägarskola..................

1 5

1 5

Summa

1 Varav en vid försvarsområdesstaben.

760

»04

sättas vid innehavarnas befordran till förvaltare i den nya regementsorganisationen.

Yid regementen, där rationaliseringen redan genomförts, kan

i anledning härav antalet beställningar för fanjunkare minskas till 15 från

och med nästa budgetår, nämligen vid Värmlands regemente, Norra Skånska

infanteriregementet, Upplands, Kronobergs, Älvsborgs, Hallands och Bohusläns

regementen, Gotlands infanteriregemente och Norrbottens regemente.

Såsom jag i det föregående anfört bör antalet överfurirsbeställningar vid

infanteriet ökas med 59 till 383, av vilka 23 böra uppföras för Södra Skånska

infanteriregementet och 20 vid ettvart av övriga regementen.

Den numera fastställda nya organisationen för stabs- och förvaltningstjänsten

vid Gotlands infanteriregemente upptager en befattning för förrådsvaktmästare

utöver normalorganisationen. Denna befattning bör från och

med nästa budgetår uppföras som ordinarie.

Såsom föreslagits i försvarspropositionen bör Jönköpings-Kalmar regemente

i fortsättningen benämnas Norra Smålands regemente.

Enligt en i not till personalförteckningen meddelad föreskrift skall vid

uppkommande ledighet å majorsbeställning vid kavalleriet en sådan beställning

vakantsättas. Då en majorsbeställning vid kavalleriet blir ledig

under innevarande budgetår, bör antalet dylika beställningar från och med

nästa budgetår minskas med 1.

Enligt försvarspropositionen har föreslagits, att musikkåren vid Skånska

kavalleriregementet ombildas från typ II till typ III. I anledning härav

bör antalet musikserganter vid kavalleriet minskas med 1 till 6.

Såsom jag i det föregående anfört bör antalet överfurirer vid kavalleriet

i annan tjänst än hovslagartjänst ökas med 8 till 52, varav 10 vid Skånska

kavalleriregementet och 14 vid ettvart av övriga kavalleriregementen.

Enligt vad jag tillstyrkt i det föregående bör antalet överfurirsbeställningar

ökas vid pansartrupperna med 18 till 75, varav 15 vid Göta

pansarlivgarde och 20 vid ettvart av övriga pansarregementen, och vid

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

artilleriet med 21 till 142, varav 19 vid ettvart av Svea, Göta, Wendes

och Norrlands artilleriregementen, 9 vid Norrbottens artillerikår, 16 vid

vartdera av Smålands och Bergslagens artilleriregementen, 12 vid Gotlands

artillerikår samt 13 vid Bodens artilleriregemente.

Sedan överbefälhavaren i skrivelse den 4 februari 1947 gjort framställning

om överförande till luftvärnet av ett luftvärn sbatteri ur Gotlands kustartillerikår,

anförde jag vid anmälan av propositionen 1947:130, att därest

ett sådant överförande skulle komma till stånd, vilket syntes kunna ske

utan att frågan angående kustartilleriets framtida ställning föregrepes, det

kunde bli erforderligt att viss stampersonal, avsedd för bemanning av berörda

batteri, överfördes från kustartilleriets till arméns personalstater. Det syntes

få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela beslut härom. Häremot har riksdagen

(skr. nr 327) icke anfört erinran.

Kungl. Maj:t har sedermera den 5 december 1947 förordnat att förenämnda

luftvärn sbatteri skulle från och med den 1 januari 1948 överföras till armén

och tilldelas Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3 G). I samband härmed

har Kungl. Maj:t föreskrivit bland annat att följande i kustartilleriets personalstater

upptagna beställningar skulle överföras till luftvärnets (Stockholms

luftvärnsregementes) personalstater, nämligen 1 beställning i Ma 9, 1 i Ma 7,

1 i Ma 4, 2 i Me 2 eller Mel, 1 i Mha2 och 1 i Mha 1.

I enlighet med detta beslut bör alltså, såvitt avser personalförteckningen

för ordinarie tjänstemän, antalet kaptens-, löjtnants- och sergeantsbeställningar

vid luftvärnet för nästa budgetår ökas med 1 i envar av dessa grader

och således upptagas till respektive 98, 99 och 114.

Antalet överfurirsbeställningar vid luftvärnet bör såsom jag i det föregående

anfört ökas med 15 till 99, varav 16 vid ettvart av luftvärnsregementena,

12 vid Luleå luftvärnskår och 13 vid envar av övriga luftvärnskårer.

Vid ingenjörtrupperna bör såsom jag i det föregående anfört antalet

överfurirsbeställningar ökas med 5 till 41, varav 14 vid Svea ingenjörkår,

15 vid Göta ingenjörkår och 12 vid Bodens ingenjörkår.

Beträffande signaltrupperna har arméchefen dels upprepat sitt i äskandena

för innevarande budgetår framställda förslag att öka antalet fanjunkarbeställningar

med 1 till 23, vilket antal enligt 1942 års försvarsbeslut fastställts

för fullt utbyggd organisation, dels ock föreslagit, att två fanjunkarbeställningar

utbytas mot beställningar för alternativt förvaltare eller fanjunkare.

Till stöd för sistnämnda förslag har åberopats behov av att kunna

befordra särskilt kvalificerade fanjunkare, som tagas i anspråk för läraruppgifter

vid arméns signalskola. Å signaltruppernas personalförteckning borde

alltså enligt arméchefens nu föreliggande förslag tillkomma 2 beställningar

för förvaltare eller fanjunkare samt utgå 1 fanjunkarbeställning. Civilförvaltningen

har tillstyrkt dessa förslag. För egen del anser jag mig icke kunna

tillstyrka någon utökning av underofficerskåren. Däremot anser jag mig böra

biträda förslaget i övrigt och föreslår fördenskull, att 2 beställningar för

fanjunkare utbytas mot beställningar för alternativt förvaltare eller fanjunkare.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. May.ts proposition nr 209.

Såsom jag anfört i det föregående bör antalet överfurirsbeställningar vid

signaltrupperna ökas med 4 till 21.

Enligt försvarspropositionen har förslag av försvarskommittén om sammanslagning

av träng-, tyg- och intendenturtrupperna till ett nytt truppslag, underhållstrupperna,

i princip tillstyrkts. I första hand avses trängkårerna

utökas med vardera ett tygkompani, vilket skulle ske genom att de till Svea

och Göta trängkårer samt Skånska trängkåren provisoriskt förlagda tygkompanierna

införlivades med vederbörlig trängkår samt Norrlands trängkår

framdeles tillfördes ett tygkompani. De sålunda bildade förbanden skulle

benämnas Svea, Göta och Norrlands underliållsregemente (U 1, U 2 och U

3) samt Skånska underhållsregementet (U 4). Försvarskommittén hade föreslagit,

att all intendenturutbildning skulle sammanföras till ett förband,

nuvarande Första intendenturkompaniet, som därvid skulle ombildas till

underhållskår. I sistnämnda del har slutlig ställning icke tagits till förslaget.

Yad beträffar redovisningen av personal, som beröres av förslaget, har tillstyrkts,

att på fälttygkåren och intendenturkåren nu redovisade underofficerare

— utom förvaltare — samt underbefäl, vilka tjänstgöra som truppbefäl

vid tyg- och intendenturtrupperna, överföras till underhållstruppernas

stat. I vad gäller intendenturpersonalen torde dock överförandet böra ske

först i samband med att ställning tages till frågan om intendenturutbildningen.

I de delar ställning sålunda tagits till den nya organisationen bör densamma

genomföras redan under budgetåret 1948/49. Under rubrikerna

Underhållstrupperna (underhållsförbanden) respektive Underhållsförbanden

bör därför från och med nästa budgetår redovisas den personal som nu

upptagits under rubrikerna Trängen (trängkårerna), Fälttygkåren, såvitt avser

fanjunkare, sergeanter och manskap, Trängkårerna och Tygtrupperna. Benämningen

för trängförbandet i Nora, vilket enligt förslag i försvarspropositionen

kommer att tills vidare bibehållas, bör ändras till Göta underhållsregementes

kompani i Nora (U 2 N).

I likhet med försvarskommittén anser jag, att den för tyg- och sjukvårdstjänst

vid underhållstrupperna avsedda personalen bör redovisas särskilt

i personalförteckning. Underhållstruppernas (underhållsförbandens) stater

för underofficerare — utom förvaltare — skulle efter överföring från fälttygkåren

härigenom upptaga följande antal beställningar, nämligen

fanjunkare ........................................ 63

» (i tygtjänst).......................... 7

» (i sjukvårdstjänst) .................. 19

sergeanter........................................ 81

» (i tygtjänst).......................... 13

» (i sjukvårdstjänst) .................. 20

I syfte att erhålla en lämpligare proportion mellan antalet fanjunkar
och

sergeantbeställningar i sjukvårdstjänst avses såsom framgår av propositionen

1947:130 (s. 123) antalet fanjunkare i dylik tjänst skola successivt

s. 55 Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

nedbringas med 3 och en motsvarande ökning ske av antalet beställningar

för sergeanter i sjukvårdstjänst. I anledning av inträffad avgång kan dylikt

utbyte av en beställning ske från och med nästa budgetår.

Såsom jag anfört i det föregående under punkten 1 bör för varje underliållsregemente

(U 1 — IT 4) tillkomma 3 förvaltarbeställningar på underhållstruppernas

stat, vilka avses skola tillsättas i samband med att stabsoch

förvaltningstjänsten vid förbanden rationaliseras. Liksom skett vid infanteriförbanden

bör vid tillkomsten av dessa förvaltare och för underhållstrupperna

avsedda förvaltare på fälttygkårens stat antalet fanjunkare minskas

med 2 vid varje förband. Denna minskning bör kunna genomföras redan

från och med nästa budgetår för IT 2. I föregående sammanställning angivet

antal av 63 fanjunkare kan härigenom minskas till 61.

Chefen för armén har för budgetåret 1948/49 föreslagit en ökning av

antalet för trängen avsedda sergeantbeställningar. Denna ökning har arméchefen

i yttrande över försvarskommitténs betänkande angivit till 8 beställningar,

vilka angivits erforderliga för att bereda kompetenta furirer möjligheter

till befordran. Med hänsyn till de statberäkningar som gjorts av försvarskommittén

och i avvaktan på närmare prövning av frågorna om utbildningsförhållandena

kan jag icke nu tillstyrka detta förslag. Jag vill framhålla,

att ett visst utrymme för befordran inom och till underofficersgraderna uppkommer

i samband med att de nytillkommande förvaltarbeställningarna

tillsättas.

I det föregående har jag för underhållstrupperna för nästa budgetår beräknat

en ökning av antalet överfurirsbeställningar i sjukvårdstjänst med 12

till 86 och av antalet övriga överfurirsbeställningar med likaledes 12 till 68.

Detta senare antal bör fördelas med 17 vid varje underhållsregemente. På

staterna för U 1, U 2 och U 4 böra, med 1 på varje stat, upptagas 3 överfurirer

i tygtjänst, överförda från fälttygkåren.

Vid trängen finnas för närvarande 55 kaptensbeställningar. För fullt utbyggd

organisation enligt 1942 års försvarsbeslut beräknades 64 kaptener,

vilket antal även försvarskommittén upptagit i sina statberäkningar. Enär

personaltillgången nu medger, att de beräknade kaptensbeställningarna fyllas,

tillstyrker jag förslag av arméchefen i yttrande över försvarskommitténs

betänkande, att 9 beställningar för kaptener tillkomma vid underhållstrupperna.

Enligt försvarspropositionen har föreslagits, att den vid nuvarande Skånska

trängkåren redovisade musikkåren skulle bibehållas vid detta förband och

utbyggas till musikkår av typ II. I anledning härav bör för Skånska underliållsregementet

tillkomma 1 musiksergeant.

Fälttygkåren.

Såsom jag anfört vid behandlingen av personalbehovet för militärområdena

m. m. böra 7 beställningar för major, Ma 10, överföras till fälttygkårens

stat från militärbefälsstaberna.

1 enlighet med vad jag anfört under punkt 1 i det föregående böra för

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

underkållstrupperna inrättas 4 beställningar för tygförrådsförvaltare, vilka

skola uppföras på fälttygkårens stat. Antalet förvaltarbeställningar bör därför

här ökas från 42 till 46.

I det föregående har jag räknat med att å fälttygkårens stat nu upptagna

beställningar för fanjunkare, sergeanter och överfurirer skola överföras

till underhållstrupperna respektive underhållsförbanden. Dessa beställningar

utgå därför ur fälttygkårens stat.

Med hänsyn till vad enligt försvarspropositionen föreslagits beträffande

en arméingenjörkår böra även samtliga beställningar för tygingenjörer utgå

ur staten för fälttygkåren.

Tygstaten.

Med frånräknande av viss personal vid krigsmaterielverket och försvarets

fabriksverk, som övergångsvis redovisas å tygstaten, upptager den för innevarande

budgetår gällande personalförteckningen följande beställningar vid

tygstaten, nämligen 14 tygförvaltare av 1. klassen (Ca 22), varav 1 övergångsvis,

34 tygverkmästare av 1. klassen (Ca 21), 26 tygförvaltare av 2. klassen

(Ca 19), 36 tygverkmästare av 2. klassen (Ca 18), 29 tyghantverkare av 1.

klassen (Ca 18), 12 tygskrivare (Ca 16), 178 tyghantverkare av 2. klassen (Ca

16) och 178 armétekniker (Ca 12). I anledning av den förra året genomförda

ändringen i försvarsområdesindelningen har i eu not till personalförteckningen

föreskrivits, att antalet tyghantverkare av 2. klassen i män av

vakanser skall nedbringas till 174.

Den provisoriska lönegradsserie, som jämlikt propositionen 1947:246 skall

gälla för arbetsledarpersonal, upptager såväl 18 som 19 lönegraderna. Civilförvaltningen

har föreslagit, att tygverkmästarna av 2. klassen skulle uppflyttas

till den högre lönegraden. Som skäl härför har ämbetsverket åberopat

uttalande av fälttygmästaren, enligt vilket tygverkmästarna såsom verkstadsföreståndare

ofta hade tyghantverkare sig underställda såsom arbetsledare,

varför tygverkmästare hade större tjänsteansvar och högre arbetsledning

än tyghantverkarna. De skäl som sålunda anförts för en differentiering

i lönehänseende av dessa personalkategorier finner jag bärande. Jag

föreslår fördenskull, att tygverkmästare av 2. klassen uppflyttas från 18 till

19 lönegraden.

Tjänstebenämningarna för tygförvaltare av 1. klassen och tygförvaltare

av 2. klassen böra i anledning av tjänsteförteckningsrevisionen ändras till

förste tygförvaltare respektive tygförvaltare. Förslag av civilförvaltningen

om ändrade tjänstebenämningar för tygstatspersonalen i övrigt är jag däremot

icke beredd att nu tillstyrka.

Genom beslut den 11 juli 1947 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid vartdera

av Andra och Tredje tygkompanierna finge tills vidare under budgetåret

1947/48 finnas anställd en extra förste verkmästare i Cg 21, avsedd för utbildningsverksamheten

vid tygkompanierna. Med anledning härav kan jag

tillstyrka förslag av arméchefen att inrätta 3 nya beställningar för tygverkmästare

av 1. klassen, avsedda för pjäsmekaniker- och vapenmekanikerutbild
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Iiungl. Maj:ts proposition nr 209.

ning vid tygkompanierna (underhållsregementena). Av arméchefen därutöver

föreslagen ytterligare utökning av antalet tygverkmästarebeställningar för

vissa ändamål kan jag däremot icke nu tillstyrka.

I enlighet med 1944 års manskapsutrednings förslag ha för innevarande

budgetår uppförts 178 beställningar för armétekniker. Manskapsutredningens

övergångsplan för utbyggnad av arméteknikerkadern till 370 beställningar

upptog för budgetåret 1948/49 250 beställningar. Arméchefen har föreslagit

en något långsammare utbyggnadstakt i syfte bl. a. att erhålla en jämnare

åldersfördelning och föreslagit en utökning med 60 beställningar till 238 för

nästa budgetår. Jag biträder arméchefens förslag.

1947 års riksdagsbeslut (prop. 130, p. 3, riksd. skr. 327) i fråga om försvarets

manskapsorganisation innefattade även principbeslut om utökning

av antalet tyghantverkare och verkmästare för att bereda möjligheter för

teknisk personal på beställningsmannalinjerna till vidarebefordran inom tygstaten.

Manskapsutredningens förslag härutinnan innebar bl. a. eu ökning

av antalet tvghantverkare med 89 beställningar. Fälttygmästaren, som i

yttrande över utredningens förslag ansett ökningen kunna begränsas till i9,

har i det militärorganisatoriska underlaget för nästa budgetår särskilt motiverat

tillkomsten av ytterligare 15 tyghantverkarbeställningar, varför han

räknat med en totalökning av 94 beställningar. Med jämn utökning under

en femårig uppsättningsperiod såsom manskapsutredningen räknat med

skulle för varje år erfordras 19 nya beställningar. Fälttygmästaren har därför

föreslagit, att för nästa budgetår skulle tillkomma 19 nya beställningar,

varvid de 4, som frigjorts genom den ändrade försvarsområdesindelningen,

i första hand skulle utnyttjas. Av återstående 15 nya beställningar borde

3 tillhöra den högre och 12 den lägre tyghantverkargraden. Detta förslag

har tillstyrkts av chefen för armén och försvarets civilförvaltning.

För egen del kan jag tillstyrka att antalet tyghantverkare från och med nästa

budgetår utökas med 15 beställningar. I första hand böra för utökningen disponeras

de 4 beställningar för tyghantverkare som avsetts skola indragas. Av

återstående 11 beställningar torde 3 böra upptagas såsom tyghantverkare

av 1. klassen och 8 såsom tyghantverkare av 2. klassen. Jag förutsätter,

att en av dessa nytillkommande beställningar skall ersätta den extra befattning

för verkmästare som enligt Kungl. Maj:ts medgivande funnits inrättad

vid tygförvaltningsskolan under innevarande budgetår.

Den av mig sålunda föreslagna utökningen av tyghantverkarbeställningar

bör i första hand utnyttjas för befordran av teknisk personal på beställningsmannalinjerna.

Jag vill dock erinra, att vissa frågor rörande utbildning m. m.

avsetts skola lösas, innan befordran av ifrågavarande personal kan ske. För

dylik befordran avsedda beställningar böra därför icke få tillsättas, förrän

dessa frågor närmare klarlagts.

De av mig förordade ändringarna i lönegradsplacering och tjänstebenämning

för tygstatspersonal böra avse jämväl förenämnda tygstatspersonal vid

krigsmaterielverket och försvarets fabriksverk. På grund av avgang kan antalet

beställningar för denna personal minskas, såvitt avser krigsmateriel
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Ilungl. Maj:ts proposition nr 209.

verket, med 1 förste tygförvaltare och 1 tygförvaltare samt, såvitt avser

fabriksverket, med 1 tygverkmästare av 1. klassen.

Fortifikationskåren.

Försvarskommittén bär föreslagit, att avlöningskostnaderna för fortifikationskårens

personal, med hänsyn till att personalen avses att såväl centralt

som lokalt fullgöra för försvaret gemensamma arbetsuppgifter, skulle utbrytas

ur arméns avlöningsanslag och uppföras bland de för försvaret gemensamma

kostnaderna. Jag är icke beredd att redan för nästa budgetår

taga ställning till denna fråga och räknar därför här fortfarande med

dessa avlöningskostnader under arméns avlöningsanslag.

I fråga om fortifikationskårens omfattning och sammansättning har försvarskommittén

icke räknat med någon ändring.

Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av chefen för armén framställt förslag

att fortifikationskåren skulle utökas med 1 överstelöjtnants- och 1

majorsbeställning samt minskas med 1 beställning för kapten eller löjtnant.

Förslaget om att inrätta de båda regementsofficersbeställningarna har motiverats

med att behovet av dylika beställningar komme att öka vid genomförande

av den beslutade omorganisationen av den centrala fortifikationsoch

byggnadsförvaltningen inom försvaret. Till grund för beräkningen av

personalbehovet har härvid lagts dels behovet av regementsofficerare inom

den nuvarande regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningen

och dels det i propositionen 1947:142 angivna behovet av regementsofficerare

för tjänstgöring vid det nya centrala ämbetsverket, fortifikationsförvaltningen.

Frågan huru den regionala och lokala förvaltningsorganisationen på förevarande

område hör ordnas är föremål för utredning genom 1946 års militära

förvaltningsutredning. Då resultatet av denna utredning kan beräknas

komma att påverka fortifikationskårens omfattning och sammansättning, bör

för närvarande stor försiktighet iakttagas vid inrättande av nya beställningar

vid kåren. Med hänsyn härtill anser jag mig icke kunna biträda

förenämnda förslag till utökning av antalet regementsofficersbeställningar

i vidare mån än att jag tillstyrker att ytterligare 1 majorsbeställning (Ma 10)

inrättas. Vid sådant förhållande anser jag mig icke böra föreslå någon

minskning av antalet beställningar för kaptener eller löjtnanter.

Intendenturkåren.

&åsom jag anfört i det föregående vid behandlingen av personalbehovet

för underhållstrupperna har slutlig ställning ännu icke tagits till frågan om

sättet för inordnande av intendenturutbildningen i underhållsförbanden. Med

överförandet till underhållstrupperna av intendenturkårens fanjunkare, sergeanter,

överfurirer och furirer bör därför t. v. anstå. För nästa år räknar

jag även i övrigt personal för intendenturtrupperna på samma sätt som för

innevarande budgetår.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Civilförvaltningen bär föreslagit, att ytterligare 1 underofficersbeställning

i kassatiänst, avsedd för IV. militärbefälsstaben, inrättas vid intendenturkåren,

att samtliga underofficerare i kassatjänst, av vilka f. n. 37 äro förvaltare

i Ma 6 och 15 fanjunkare i Ma 5, upptagas såsom förvaltare samt

att samtliga ifrågavarande förvaltarbeställningar bänföras till lönegrad Ma 8.

Förstnämnda förslag står i överensstämmelse med den förra året beslutade

omorganisationen vid kassaförvaltningarna inom försvaret, enligt vilken räknats

med att IV. militärbefälsstaben skulle ba egen kassa. Som kassachef bör

här liksom vid andra motsvarande kassaavdelningar placeras en förvaltare.

Jag tillstyrker därför civilförvaltningens förslag i denna del.

Jag kan likaledes tillstyrka förslaget, att samtliga kassacbefer i den nya

kassaorganisationen vid armén placeras i förvaltargraden. Antalet förvaltare

i kassatjänst vid intendenturkåren bör därför upptagas till 53, varvid de nuvarande

15 fanjunkarna i kassatjänst utgå.

Förslaget om att förvaltarna i kassatjänst nu skulle upptagas i Ma 8 är

jag däremot icke beredd tillstyrka. Denna för förvaltare avsedda lönegrad

inrättades i samband med 1947 års lönereglering (se prop. 1947: 281 s. 132)

utan att därvid ställning togs till frågan vilka förvaltarkategorier som skulle

placeras i densamma. Jag anser det nödvändigt att i ett sammanhang pröva

frågan om löneställningen för samtliga förvaltarkategorier inom försvaret,

innan ändring vidtages beträffande lönegradsplaceringen för förvaltare i

kassatjänst. Det är’ min avsikt att föranstalta om särskild utredning av

denna löneställningsfråga för berörda personalkategorier.

Såsom jag i det föregående anfört bör antalet överfurirsbeställningar

vid intendenturkåren ökas med 5 till 12.

I enlighet med förslag av civilförvaltningen böra vidare i anslutning till

tjänsteförteckningsrevisionen befattningarna för förrådsvaktmästare vid intendenturkåren

uppflyttas från Ca 11 till Ca 12.

Fältläkarkåren och fältveterinärkåren.

I försvarspropositionen bar, i avvaktan på ställningstagande till de organisationsförslag,

som framlagts av 1944 års militärsjukvårdskommitté, i

princip icke förutsatts några förändringar i fråga om fältläkarkårens sammansättning.

Jag kan, i anslutning härtill, icke tillstyrka ett av civilförvaltningen

under hänvisning till nämnda kommittéförslag framlagt yrkande om ytterligare

3 bataljonsläkarbeställningar vid fältläkarkåren för luftvärnsregementena.

Likaledes har i försvarspropositionen fältveterinärkåren ansetts böra t. v.

kvarstå i princip oförändrad.

Under punkten 4 i det föregående har jag föreslagit viss provisorisk

lönereglering för läkarpersonalen vid försvaret och för veterinärpersonalen. I

enlighet med detta förslag skulle fältläkarkåren respektive fältveterinärkåren

erhålla följande sammansättning.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Fältläkarkåren.

1 chef, arméöverläkare, Co 14,

8 fältläkare, Ca 31,

40 regementsläkare, Ca 29,

16 bataljonsläkare, Ca 27,

33 bataljonsläkare, Ca 25.

Fältveterinär kär en.

1 chef, överfältveterinär, Ca 33,

7 fältveterinärer, Ca 29,

8 regementsveterinärer, Ca 27,

7 bataljonsveterinärer, Ca 25,

9 bataljonsveterinärer, Ca 23.

Arméingenjörkåren.

I försvarspropositionen har föreslagits, att den nuvarande provisoriska

arméingenjörorganisationen från och med nästa budgetår skall ersättas av

en permanent organisation, arméingenjörkåren. Såsom jag därvid anfört är

det icke möjligt att nu binda sig för ett slutläge i fråga om kårens omfattning

och sammansättning. Som ett preliminärt slutläge har räknats med

följande sammansättning av kåren, nämligen 1 arméöverdirektör i Cp 14,

4 armédirektörer av 1. graden i Ca 33, 17 armédirektörer av 2. graden i Ca

31, 28 arméingenjörer av 1. graden i Ca 29, 13 arméingenjörer av 2. graden

i Ca 27 och sammanlagt 16 extra ordinarie arméingenjörer, varav 7 i Ce 24

och 9 i Ce 22. Vidare har förordats, att 5 nu befintliga, vid fälttygkåren

redovisade beställningar för tygingenjörer av 1. klassen (Ca 30), vilka icke

nu utnyttjas för arméingenjörer, skola överföras till arméingenjörkåren och

redovisas sasom armédirektörer i samma lönegrad, varvid förutsatts, att

dessa beställningar successivt skola avvecklas. Den nuvarande provisoriska

arméingenjörorganisationen har förutsatts skola avvecklas genom att befintliga

extra ordinarie arméingenjörer, som besitta för avsedd verksamhet

erforderliga kvalifikationer, överföras till ordinarie ingenjörer.

En undersökning rörande möjligheterna att sålunda besätta ordinarie beställningar

vid kåren har givit vid handen, att — förutom nyssnämnda beställningar

för 5 armédirektörer i Ca 30 — följande ordinarie beställningar

erfordras för nästa budgetår, nämligen för arméöverdirektören i Cp 14, 2 armédirektörer

av 1. graden i Ca 33, 9 armédirektörer av 2. graden i Ca 31, 14

arméingenjörer av 1. graden i Ca 29 och 4 arméingenjörer av 2. graden i Ca

27. Jag föreslår därför, att nämnda beställningar uppföras på personalförteckningen

för arméingenjörkåren för nästa budgetår.

Beställningar för extra ordinarie arméingenjörer torde böra för nästa budgetår

upptagas till det antal, som föreslagits i försvarspropositionen. Av

de nuvarande arméingenjörerna av 3. graden, 5 i Ce 25 och 6 i Ce 23, är en

i Ce 23 vakant. För de övriga böra övergångsvis upptagas beställningar för

extra ordinarie arméingenjörer.

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Av befintliga 51 extra ordinarie arméingenjörbeställningar i 27 och högre

lönegrader kunna, om arméöverdirektören och de 5 beställningarna i Ca 30

frånräknas, 29 ersättas av förenämnda ordinarie beställningar. För de återstående

22 nu befintliga arméingenjörerna böra extra ordinarie beställningar

fortfarande finnas inrättade.

Det preliminära slutläge som bestämts i försvarspropositionen upptager,

bortsett från de 5 beställningarna i Ca 30, 63 beställningar för arméingenjörpersonal

i 27 och högre lönegrader. All denna personal är erforderlig

redan under nästa budgetår. I det föregående har jag föreslagit beställningar

för 30 ordinarie och 22 extra ordinarie eller tillhopa 52 arméingenjörer i 27

och högre lönegrader. Jag föreslår, att för återstående 11 ingenjörer under

nästa budgetår avses extra ordinarie beställningar i 29 och 27 lönegraderna.

Den uppsättning extra ordinarie arméingenjörer, som sålunda skulle finnas,

kommer att utgöra rekryteringsunderlag för motsvarande eller högre ordinarie

beställningar.

Jag föreslår därför, att för nästa budgetår skola, med lämplig fördelning

på lönegrader, finnas uppförda följande extra ordinarie arméingenjörbeställningar,

nämligen 19 arméingenjörer av 1. graden i Ce 29, 14 arméingenjörer

av 2. graden i Ce 27, 5 arméingenjörer i Ce 25 (övergångsvis), 2 arméingenjörer

i Ce 24, 5 arméingenjörer i Ce 23 (övergångsvis) och 4 arméingenjörer

i Ce 22.

Vissa utbi/dningsanstalter.

I gällande personalförteckningar äro för krigshögskolan uppförda befattningar

för bland andra 1 förste expeditionsvakt i Ca 11, 1 expeditionsvakt

i Ca 9 och 1 expeditionsvakt i Ce 10. Förste expeditionsvaktsbefattningen

skall enligt meddelad föreskrift tills vidare hållas vakant. Sedan vakans

uppstått jämväl å expeditionsvaktsbefattningen i Ca 9, har enligt beslut av

Kungl. Maj:t tills vidare under innevarande budgetår vid skolan i stället

anställts en extra expeditionsvakt i Cg 9.

I skrivelse den 12 februari 1948 har chefen för krigshögskolan föreslagit,

att förenämnda vakantsatta ordinarie befattningar i Ca 11 och Ca 9 utbytas

mot extra ordinarie befattningar för 1 kontorist i Ce 13 och 1 kanslibiträde

i Ce 11 samt att expeditionsvaktsbefattningen i Ce 10 i samband härmed

indrages. Förslaget har tillstyrkts av chefen för armén och civilförvaltningen.

Då arbetsuppgifterna för expeditionsvakterna vid krigshögskolan närmast

synas vara av sådan art att desamma böra fullgöras av kontorspersonal med

de föreslagna löneställningarna, har även jag ansett mig kunna biträda skolchefens

förslag. Jag återkommer till denna fråga i det följande vid behandlingen

av icke-ordinarieposten. Här räknar jag med att förenämnda ordinarie

befattningar utgå ur förteckningen.

I det föregående har jag förordat, att beställningar för 1 överstelöjtnant

eller major och 1 major, vilka äro avsedda för lärarbefattningar vid artilleriskjutskolan

men f. n. äro uppförda å arméinspektionens personalstat, i

stället uppföras å staten för nämnda skola.

opaginerad Kontrollera mot PDF

02 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Centrala sjukvårdsförråd.

I enlighet med förslag av civilförvaltningen böra de under förevarande

rubrik upptagna 4 förrådsvaktmästarbefattningarna i anslutning till tjänsteförteckningsre

vision en uppflyttas från 11 till 12 lönegraden.

Kostnaderna för löner till den personal, som bör uppföras å personalförteckningen

för ordinarie tjänstemän — med undantag av den personal vid

försvarets fabriksverk, som redovisas under tygstaten — uppskattar jag,

enligt de grunder som i det föregående angivits, för nästa budgetår till i

runt tal 53 300 000 kronor.

Kostnaderna för avlöningar till personal å avgångsstat ha för innevarande

budgetar beräknats till 37 000 kronor. I enlighet med förslag av civilförvaltningen

beräknar jag motsvarande kostnader för nästa budgetår till 36 000

kronor.

För avlöning åt personal å disponibilitetsstat beräknar jag i enlighet med

förslag av civilförvaltningen samma belopp som för innevarande budgetår,

20 000 kronor.

Kostnaderna för avlöningar till indelt manskap ha för nästa budgetår av

civilförvaltningen beräknats till omkring 109 000 kronor, varvid ämbetsverket

räknat med att antalet kvarstående indelta skulle komma att minska från

för innevarande budgetår beräknade 110 till 90. Denna beräkning har jag

ansett mig kunna godtaga.

Från anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän utgår f. n.

avlöningsförstärkning med 2 100 kronor till chefen för arméstaben, beställning

i Mo 14. I den nya beställningen för chef för arméstaben, Mo IT eller

Mo 14, bör utgå avlöningsförstärkning med samma belopp till beställningshavare,

som är placerad i Mo 14.

Från förevarande anslagspost utgå vidare vissa i avlöningsreglementet

angivna fasta lönetillägg och särskilda ersättningar såsom sjötillägg och

tiygtiUägg. Dessa förmåner kunna i enlighet med förslag av civilförvaltningen

för nästa budgetår beräknas draga en kostnad av 900 000 (nu 950 000

kronor). Det förslag till ändrade bestämmelser angående sjötillägg m. m.,

som jag kommer att beröra i det följande vid behandlingen av marinens

avlöningsanslag, torde icke behöva föranleda någon uppräkning av arméns

avlöningsanslag.

I enlighet med vad i det föregående anförts kan alltså förevarande anslagspost

för budgetåret 1948/49 beräknas till (53 300 000 + 36 000 + 20 000

+ 109 000 + 2 100 + 900 000 =) i nedåt avrundat tal 54 300 000 kronor (nu

56 000 000 kronor).

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Arméstaben och Arméinspektionen.

Genom brev den 30 maj 1947 har Kungl. Maj:t förklarat, att inom arméinspektionens

underhållssektion försöksvis skall finnas inrättad en arméingenjöravdelning

under närmaste chefskap av arméöveringenjören. För

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

handläggning av vid sagda avdelning förekommande expeditions- och

personalärenden ha tidigare för deltidstjänst disponerats två vid arméförvaltningens

tygavdelnings materielvårdsbyrå anställda befattningshavare. Chefen

för armén har föreslagit, att för bestridande av ifrågavarande arbetsuppgifter

inrättas en befattning för pensionerad officer med arvode enligt löneklass

1: 29 samt en befattning för skriv- och kontorsgöromål.

Civilförvaltningen har ansett, att någon arvodesbefattning för pensionerad

personal icke borde nu inrättas för här avsedda ändamål. Ämbetsverket har

för sin del förordat att för ingenjöravdelningen inrättas extra ordinarie befattningar

för 1 kanslibiträde i Ce 11 och 1 kontors- eller skrivbiträde.

Med hänsyn till de arbetsuppgifter som ankomma på arméingenjöravdelningen

vid den föreslagna utökningen av arméingenjörsorganisationen anser

jag mig böra tillstyrka arméchefens förslag. Jag förutsätter dock att åtgärder

vidtagas för att snarast möjligt begränsa antalet befattningar för pensionerade

officerare i övrigt vid arméstaben och arméinspektionen till vad försvarskommittén

beräknat för den föreslagna nya arméstabsorganisationen.

Under förevarande rubrik är i gällande förteckning över vissa arvoden och

särskilda ersättningar upptaget ett arvode av 8 100 kronor till majoren å

reservstat N. O. Malmström. Arvodet är avsett att, tillika med reservstatslönen,

motsvara lön jämte rörligt tillägg enligt 31 löneklassen, löneplanen 1,

varvid det rörliga tillägget förutsatts utgå med 6 %>. Då emellertid det rörliga

tillägget sedermera bestämts att utgå med 12 %, har Kungl. Maj:t den

5 december 1947 förklarat, att Malmström för innevarande budgetår ägde

uppbära — i stället för det i arvodesförteckningen upptagna beloppet —

arvode av 8 436 kronor.

Malmström avgår med pension från sin reservstatsbeställning med utgången

av september 1948 men avses att även därefter tagas i anspråk för tjänstgöring

vid arméstaben och arméinspektionen. Civilförvaltningen har övervägt,

huruvida icke en arvodesbefattning för pensionerad officer med arvode

i löneklass 1: 31 borde inrättas för Malmström men med hänsyn till vad i

ärendet tidigare förekommit stannat för att i enlighet med förslag av chefen

för armén tillstyrka, att för Malmström för nästa budgetår upptages arvode

med ett belopp av 8 750 kronor, motsvarande skillnaden mellan lönen i förenämnda

löneklass och den pension Malmström kommer att uppbära. Intill

den 1 oktober 1948 borde arvodet emellertid utgå enligt de för innevarande

budgetår gällande grunderna.

Ehuru det får anses mindre lämpligt att inrätta en arvodesbefattning för

viss person, vill jag dock föreslå, att den ersättning som bör tillkomma Malmström

regleras medelst en dylik befattning. Denna befattning bör inrättas

redan från budgetårets ingång, varvid Malmström har att avstå reservstatslön

intill pensionsavgången och pensionen för tid därefter. Befattningen, vilken

alltså skulle vara förenad med arvode enligt löneklass 1: 31, bör indragas vid

Malmströms avgång från densamma.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Militärområdena m. m.

Med hansyn till personalavgång bör antalet befattningar för inspektörer

för lokalförsvaret, i personalförteckningen redovisade under I.-VI. militärbefälen,

minskas med 1 till 3.

Två av de i gällande personalförteckning under rubriken Kommendant

samt försvarsområdesbefälhavare uppförda befattningarna för försvarsområdesbefälhavare,

vilka övergångsvis fått bibehållas högst intill den 1 april

1948, böra utgå ur förteckningen. Återstående antal försvarsområdesbefälhavare

med arvoden enligt löneklass 1: 34,17, bör minskas med 1, försvarsområdesbefälhavare

för Göteborgs—Halmstads försvarsområden, som enligt

det föregående skulle vara officer på aktiv stat.

I försvarspropositionen har i syfte att såsom försvarsområdesbefälhavare

kunna placera f. d. regementschefer föreslagits, att för sex fredsförsvarsområden

skulle upptagas befattningar för pensionerade officerare med arvode

enligt löneklass 2:12. De högre arvodena skulle utnyttjas i den mån vid inträffande

avgångar av nuvarande befattningshavare vid ifrågavarande försvarsområden

f. d. regementschefer placerades som försvarsområdesbefälhavare.

De försvarsområden, där den föreslagna anordningen i första hand borde

komma till användning, äro Malmö, Kristianstads, Kalmar—Växjö, Norrköpings—Linköpings,

Uppsala—Västerås och Härnösands—Sundsvalls försvarsområden.

Det har dock förutsatts rätt för Kungl. Maj:t att utbytesvis

disponera sådant högre arvode inom annat försvarsområde än de angivna.

Den möjlighet som sålunda skulle finnas att tillsätta försvarsområdesbefälhavare

med arvode enligt löneklass 2: 12 bör regleras i en anmärkning till

personalförteckningen.

Utöver i personalförteckningen redovisade liemvärnsofiicerare och hemvärnsunderofficerare

vid försvarsområdesstaberna ha i enlighet med riksdagens

beslut (skr. 1947: 464) tillkommit 4 hemvärnsofficers- och 4 hemvärnsunderofficersbefattningar

— en hemvärns- och en hemvärnsunderofficersbefattning

vid envar av Malmö, Kristianstads, Kalmar—Växjö och Göteborgs—

Halmstads försvarsområdesstaber. I enlighet med förslag i försvarspropositionen

bör antalet befattningar för hemvärnspersonal minskas med 1

officer och 1 underofficer vid Kristianstads försvarsområdesstab samt ökas

med sex officerare — 1 vid envar av Kiruna—Jokkmokks, Härnösands—

Sundsvalls, Norrköpings—Linköpings, Uppsala—Västerås, Falu—Mora och

Umeå—Storumans försvarsområdesstaber — och med likaledes sex underofficerare

— 1 vid envar av Kalmar—Växjö, Härnösands-—Sundsvalls, Göteborgs—Halmstads,

Norrköpings—Linköpings, Uppsala—Västerås och Karlskrona

försvarsområdesstaber. I försvarspropositionen har också föreslagits,

att även de nuvarande biträdande hemvärnsofficerarna skola benämnas hemvärnsofficerare.

I enlighet med förslag av chefen för armén, som tillstyrkts av civilförvaltningen,

böra följande under rubriken Infanteribefälhavarstaben i

Vaxholm uppförda befattningar, vilka vid pågående organisationsförsök

visat sig icke erforderliga, utgå ur personalförteckningen, nämligen 1 för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition m 209. 6ö

rådsunderofficer. löneklass 1:21, samt 1 expeditionsunderofficer och 1 ammunitionsförvaltare,

båda i löneklass 1: 20.

Förbanden m. m.

Beträffande infanteriets förband har jag vid personalberäkningarna

här och i det följande ansett mig kunna utgå från att rationaliseringen skall

vara genomförd vid ingången av nästa budgetår vid alla förbanden. I den

mån så icke blir fallet böra innevarande budgetårs förteckningar fortfarande

få gälla för vederbörande förband. Normalorganisationen upptager 2 befattningar

för pensionerade officerare i 1: 29 och 5 (övergångsvis 6) befattningar

för pensionerade underofficerare i 1:20. För den till Svea livgarde anslutna

inskrivningsexpeditionen bör den nuvarande expeditionsofficeren i

1: 31 övergångsvis bibehållas. Anledning till avvikelser från normalorganisationen

i fråga om underofficerare föreligger i följande hänseenden.

För den till Svea livgarde anslutna inskrivningsexpeditionen erfordras

ytterligare 1 expeditionsunderofficer i 1:20. Vid regementet bör därjämte

för förrådstjänst övergångsvis bibehållas ytterligare en underofficersbefattning

i 1: 20.

Vid Jämtlands fältjägarregemente, Dalregementet och Norrbottens regemente

erfordras alltjämt de nu befintliga tillsynsmännen, 1 vid ettvart av

förbanden.

Vid Södra Skånska infanteriregementet erfordras på grund av dubbelförläggningen

fyra underofficerare mera än enligt normalorganisationen, nämligen

1 kasernunderofficer, biträde åt kasernförvaltaren, 1 biträdande kompaniadjutant,

för kasernkompaniet, 1 förvaltningsunderofficer och 1 stabsunderofficer.

I förhållande till nuvarande organisation innebär detta minskning

med 3 befattningar.

För Älvsborgs och Bohusläns regementen ha redan från och med innevarande

budgetår fastställts avvikande organisationer, bestående i att som

föreståndare för förrådsbokföringskontoret vid Älvsborgs regemente tills

vidare avsetts civil befattningshavare samt att vid Bohusläns regemente

inrättats 2, i stället för en, expeditionsunderofficerare för den till detta

regemente anslutna inskrivningsexpeditionen. Sistnämnda personalökning är

föranledd av värnpliktsredovisningens stora omfattning vid expeditionen.

För Gotlands infanteriregemente har fastställts samma antal underofficerare

som i normalorganisationen. Expeditionsunderofficer vid personalavdelningen

erfordras icke. I stället tillkommer vid detta regemente 1 detaljchef, chef

för häst-, hund- och bildetaljen. För sistnämnda ändamål avses i normalorganisationen

en underofficer på aktiv stat.

Övergångsvis har räknats med en verkstadsunderofficer, intill dess centraliseringen

av tvätt- och reparationstjänsten genomförts. Behov av dylik befattningshavare

föreligger under nästa budgetår för alla förbanden utom Svea

livgarde, Jämtlands fältjägarregemente, Södra Skånska infanteriregementet,

Hallands regemente och Gotlands infanteriregemente.

5—57i 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 209.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Under rubriken Pansarförbanden finnas för Göta pansarlivgarde uppförda,

bland andra, befattningar för 1 expeditionsunderofficer (jämväl adjutant

och redogörare) och 1 tygunderofficer, båda i löneklass 1: 20 och avsedda

för arméns motorskola. Med hänsyn till den beslutade omförläggningen av

motorskolan till Strängnäs har chefen för armén föreslagit, att berörda befattningar

överflyttas till att redovisas vid Södermanlands pansarregemente.

Civilförvaltningen har för sin del förordat, att befattningarna redovisas å

särskild stat för skolan. Jag biträder arméchefens förslag, som överensstämmer

med vad försvarskommittén föreslagit.

Luftvärnets förband. Enligt gällande personalförteckning äro vid Stockholms

luftvärnsregemente redovisade, bland andra, befattningar för 1 expeditionsunderofficer

och 1 förrådsunderofficer, båda i löneklass 1:20 och

avsedda för luftvärnsskjutskolan. I enlighet med förslag av civilförvaltningen,

som överensstämmer med vad försvarskommittén härutinnan föreslagit, förordar

jag, att berörda befattningar från och med nästa budgetår upptagas

under särskild rubrik för nämnda skola.

Civilförvaltningen har tillstyrkt förslag av chefen för armén, att en arvodesbefattning

för pensionerad officer i löneklass 1: 29 inrättas vid Stockholms

luftvärnsregemente som chef för regementets stabskompani. Vid detta kompani

redovisades enligt vad arméchefen anfört de värnpliktiga som tjänstgöra

vid de högre staberna m. m. i Stockholm. För dessa värnpliktiga hade tidigare

beräknats förläggning vid Livregementet till häst, där en stabsskvadron avsetts

skola inrättas. Av utrymmesskäl hade emellertid de värnpliktiga överflyttats

till luftvärnsregementet. För stabsskvadronen ursprungligen beräknad

personal stode, sedan Skånska kavalleriregementet återuppsatts, icke längre

till förfogande. Såsom chef för stabskompaniet fungerade för närvarande en

reservofficer på vakant lön. Vid stabskompaniet vore förlagda även regementets

egna för expeditions- och ekonomitjänst avsedda värnpliktiga, varför

kompaniet närmast vore att jämställa med ett kasernkompani vid rationaliserat

infanteriregemente.

Jag anser mig kunna tillstyrka arméchefens förslag och räknar alltså med

en arvodesbefattning i löneklass 1:29 för chef för ett kasernbatteri vid

Stockholms luftvärnsregemente.

Ingenjörkårerna. I den för innevarande budgetår fastställda förteckningen

å vissa arvoden och särskilda ersättningar är upptaget ett arvode

av 2 580 kronor till tillsynsman vid övningsfältet å Laxön. I anledning av

framställning av chefen för Svea ingenjörkår har civilförvaltningen, då tillsynsmannen

i fråga numera måste tagas i anspråk under full arbetstid året

runt, föreslagit att för ändamålet inrättas en för pensionerad underofficer

avsedd arvodesbefattning. Med hänsyn till befattningshavarens åligganden

beträffande materieluppbörd samt hans arbetsuppgifter i övrigt syntes befattningen

böra hänföras till löneklass 1: 21 med tjänstebenämningen förvaltningsunderofficer.

Jag biträder civilförvaltningens förslag och räknar alltså

med att en befattning för förvaltningsunderofficer i löneklass 1: 21 tillkommer

i utbyte mot förenämnda tillsynsmannabefattning.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

67

1 enlighet med ett av chefen för armén i skrivelse den 16 mars 1948

avgivet förslag förordar jag, under hänvisning till vad jag vid anmälan av

försvarspropositionen anfört beträffande avveckling av arméns brevduveväsende,

att den för signalregementet uppförda arvodesbefattningen för

brevduveunderofficer i löneklass 1:20 indrages från och med nästa budgetår.

Vad beträffar underhållstrupperna har jag i det föregående räknat

med, att rationaliseringen skall kunna från och med nästa budgetår vara

genomförd vid Göta underliållsregemente. Antalet befattningar för pensionerad

personal för stabs- och förvaltningstjänsten vid regementet enligt organisationsnämndens

förslag överensstämmer helt med normalorganisationen för

infanteriregemente. Chefen för armén har räknat med ytterligare en underofficer,

magasinsförvaltare. Organisationsförslaget upptager sålunda följande

befattningar för pensionerad personal vid Göta trängkår, nämligen

2 officerare, 1:29, biträdande mobiliseringsofficer och chef för kasernkompani,

samt följande underofficerare med arvode enligt löneklass 1: 20,

2 expeditionsunderofficerare, en för personalärenden och en vid tygavdelningen,

1 föreståndare för förrådsbokföringskontor,

1 stabsunderofficer och

(övergångsvis) 1 verkstadsunderofficer.

Härtill kommer liksom nu en expeditionsunderofficer för arméns imderhållsskola.

För Göta trängkår finnas i gällande personalförteckning upptagna befattningar

för pensionerad personal för 1 officer och — bortsett från för kompaniet

i Nora, trängmobiliseringscentraler och underhållsskolan avsedd

personal -— 8 underofficerare. Nyss angiven organisation upptager 4 (övergångsvis

5) underofficerare. I avvaktan på slutligt ställningstagande till organisationsförslaget

räknar jag här med att 2 befattningar för pensionerade

underofficerare vid Göta underliållsregemente skola indragas från och med

nästa budgetår.

För tygtrupperna finnas i gällande personalförteckning upptagna 3 befattningar

för pensionerade officerare, tygofficerare, tillika mobiliseringsofficerare,

och 4 befattningar för pensionerade underofficerare, expeditionsunderofficerare.

Av dessa sistnämnda är en avsedd för tygförvaltningsskolan.

I enlighet med av civilförvaltningen framlagt förslag, som överensstämmer

med vad försvarskommittén härutinnan föreslagit, föreslår jag att sistnämnda

befattning redovisas under en särskild rubrik för skolan under vissa utbildningsanstalter.

Övriga här avsedda befattningar böra indragas, då tygtrupperna

inordnas i underhållstrupperna.

Vissa utbildnings anstalter.

I enlighet med vad jag i det föregående föreslagit upptager jag här under

en ny rubrik luftvärnsskjutskolan befattningar för 1 expeditionsunderofficer

och 1 förrådsunderofficer, båda i löneklass 1: 20.

För arméns signalskola är i gällande personalförteckning uppförd 1

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

befattning för expeditionsunderofficer, tillika tygunderofficer, i löneklass 1: 20.

Chefen för armén har föreslagit, att en särskild befattning inrättas för tygunderofficer

vid skolan med hänsyn till det stora materielansvar som ankomme

på tygunderofficeren och vilket komme att ökas än mer till följd av radarutbildningen.

Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen och står även i

överensstämmelse med försvarskommitténs personalberäkningar för signalskolan.

Jag tillstyrker förslaget och föreslår därför, att 1 befattning för

tygunderofficer i löneklass 1: 20 nyinrättas från och med nästa budgetår.

I anslutning till vad jag i det föregående föreslagit bör i personalförteckningen

under särskild rubrik för tygförvaltningsskolan uppföras 1

befattning för expeditionsunderofficer i löneklass 1:20.

Avlöningskostnaderna för den personal i arvodesbefattningar, som för

nästa budgetår bör uppföras å personalförteckningen, uppskattar jag, enligt

de grunder som i det föregående angivits, till i runt tal 7 000 000 kronor.

De pensionsmedel, som arvodesinnehavarna ha att avstå och som skola

upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, kunna, under

förutsättning att alla arvodesbefattningarna vore besatta med från aktiv stat

pensionsavgången personal, uppskattas till omkring 5 600 000 kronor. Emellertid

skola befattningarna i första hand uppehållas av personal, som tvångsvis

överförts på övergångsstat, varjämte numera föreskrivits, att i befattningarna

må förordnas jämväl personal som med ålders- eller förtidspension avgått

från beställning på övergångsstat eller reservstat. I åtskilliga fall, då det

visat sig omöjligt att besätta befattningarna med personal tillhörande omnämnda

kategorier eller från aktiv stat pensionsavgången personal, har Kungl.

Maj:t medgivit, att jämväl personal av andra kategorier finge förordnas att

uppehålla befattningarna. Detta förhållande medför, att uppbördsmedlen

minskas. Minskningen synes för nästa budgetår kunna uppskattas till samma

belopp som för innevarande budgetår, eller 500 000 kronor. De pensionsmedel,

vilka såsom särskilda uppbördsmedel böra upptagas i avlöningsstaten för nästa

budgetår, kunna alltså beräknas till (5 600 000 — 500 000 =) 5 100 000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels de befattningsarvoden

och arvoden för särskilda uppdrag m. m., som enligt bilagor

till statens allmänna avlöningsreglemente må utgå vid armén, samt arvoden

till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare vid arméns utbildningsanstalter,

dels oclc de arvoden och särskilda ersättningar, som finnas

upptagna i särskild av Kungl. Maj:t fastställd förteckning å vissa arvoden

och särskilda ersättningar eller eljest enligt Kungl. Maj:ts medgivande må

utgå från denna post.

Befattningsarvoden m. m.

Kostnaderna för de i bilaga A till avlöningsreglementet förtecknade befattningsarvoden,

som innevarande budgetår må utgå vid armén, uppgå

till sammanlagt 105 000 kronor, varav för stabsarvoden 28 800 kronor, för

s. 69 Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

utbildningsarvoden till heltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare

74 880 kronor och för övriga arvoden 1320 kronor. Härutöver må övergångsvis

utgå vissa arvoden enligt äldre bestämmelser.

I samband med att fr. o. m. budgetåret 1946/47 antalet generalstabskaptener

minskades från två till en vid tre militärbefälsstaber begränsades också

det för armén beräknade antalet stabsarvoden med tre. I försvarspropositionen

har förutsatts, att framförda önskemål att antalet generalstabskaptener

vid militärbefälsstaberna ånyo skulle ökas kunde tillgodoses inom

ramen för befintligt totalantal generalstabskaptener. Med anledning härav

anser jag mig böra räkna med att nämnda tre arvoden ånyo kunna komma

att tagas i anspråk. Kostnaderna för dessa tre arvoden uppgå till (3 X 720=)

2 160 kronor.

Civilförvaltningen har beträffande utbildningsarvodena föreslagit, att ett

nytt utbildningsarvode å 1 800 kronor upptages för en heltidstjänstgörande

lärare i matematik och mekanik vid artilleri- och ingenjörhögskolan. Yidare

har civilförvaltningen tillstyrkt ett av chefen för armén i skrivelse den 27

januari 1948 framställt förslag om att upptaga ytterligare ett dylikt arvode

å 1 800 kronor för en heltidstjänstgörande lärare i luftkrigskonst vid krigshögskolan

och vid artilleri- och ingenjörhögskolan. Denne lärare avses skola

ersätta tre deltidstjänstgörande lärare i ämnet vid nämnda skolor.

Såsom framgår av försvarspropositionen har försvarskommittén framlagt

förslag till åtskilliga ändringar i verksamheten vid utbildningsanstalter och

övriga skolor vid armén, vilka förslag i princip godtagits. Till frågor om

kursomfång samt lärar- och elevantal m. m. vid de olika skolorna har dock

ställning icke kunnat tagas i detalj. Särskilt beträffande skjutskolor och

motsvarande skolor har förutsatts, att det skulle få ankomma på Kungl.

Maj:t att närmare reglera de förändringar i skolverksamheten, som redan

nu kunde genomföras på grundval av försvarskommitténs förslag eller ytterligare

överväganden. Det kan icke nu bedömas, i vad mån av dylika förändringar

kan följa behov av omdispositioner i den fördelning av utbildningsarvoden

till militära lärare som nu gäller. Jag räknar för nästa budgetår

med att arvodena till ifrågavarande lärare skola hållas inom samma belopp

som för innevarande budgetår med tillägg dock för de av civilförvaltningen

föreslagna arvodena om tillhopa 3 600 kronor till lärare i matematik och

tillämpad mekanik vid artilleri- och ingenjörhögskolan samt luftkrigskonst

vid krigshögskolan.

Yad övriga arvoden angår har civilförvaltningen i enlighet med förslag av

chefen för armén tillstyrkt, att särskilda arvoden om 720 kronor inrättas

för tygofficerarna vid Norrlands artilleriregemente, Smålands artilleriregemente

och Ostgöta luftvärnsregemente. För egen del är jag icke beredd

att tillstyrka en dylik utvidgning av arvodessystemet.

För befattningsarvoden för nästa budgetår beräknar jag därför (105 000 +

2 160 + 3 600 =) 110 760 kronor.

Kostnaderna för i bilaga B till avlöningsreglementet förtecknade arvoden

för särskilda uppdrag m. m. upptager jag till oförändrat belopp,

2 160 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

För innevarande budgetår må enligt av Kungl. Maj:t fastställd förteckning

utgå arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära

lärare vid arméns utbildningsanstalter med sammanlagt 190 990 kronor.

Civilförvaltningen har för nästa budgetår beräknat kostnaderna för dessa

arvoden till 190100 kronor varvid hänsyn tagits till att vissa kostnader

överföras till andra avlöningsposter. Genom att såsom jag i det föregående

förordat en lärare i luftkrigskonst lieltidsanställes vid krigshögskolan kan

medelsbehovet under förevarande post ytterligare begränsas. Jag föreslår,

att för här ifrågavarande arvodeskostnader beräknas 188 000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för här avsedda arvoden skulle alltså för

nästa budgetår utgöra (110760 + 2160 + 188000 =) i runt tal 301 000 kronor.

Med hänsyn till förenämnda övergångsvis utgående arvoden bör emellertid

detta belopp höjas till 310 000 kronor.

Vissa arvoden och särskilda ersättningar.

Arméstaben och arméinspektionen.

I det föregående har jag föreslagit, att för majoren å reservstat K. O.

Malmström inrättas en särskild arvodesbefattning, varför det arvode om

8 100 kronor, som nu finnes upptaget för Malmström i förteckningen å vissa

arvoden och särskilda ersättningar, kan utgå.

Militärområdena m. m.

I gällande arvodesförteckning är för platsbefälet i Karlsborg uppfört

ett arvode av 100 kronor till vårdaren av tornuret. Enligt Kungl. Maj:ts

beslut den 5 december 1947 må vårdaren för innevarande budgetår uppbära

tilläggsarvode med samma belopp. I anslutning härtill bör ifrågavarande

arvode för nästa budgetår uppföras med 200 kronor.

I det föregående har jag förordat, att en för pensionerad underofficer

avsedd arvodesbefattning för förvaltningsunderofficer inrättas i utbyte mot

det för närvarande i arvodesförteckningen under rubriken Arvoden, som

utbetalas vid förband eller försvarsområdesstaber, upptagna arvodet

av 2 580 kronor till tillsynsman vid övningsfältet å Laxön, varför arvodet

här kan utgå.

I arvodesförteckningen är f. n. för VII. militärområdet upptaget ett arvode

å 900 kronor till en tillsynsman vid bergskyddsrum. I anslutning till beslut

av Kungl. Maj:t den 16 april 1948, varigenom ifrågavarande tillsynsman för

innevarande budgetår tillerkänts ett tilläggsarvode av 600 kronor, förordar

jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen, att arvodet i förteckningen

för nästa budgetår uppföres med 1 500 kronor.

Vid anmälan av propositionen 1947:130 (s. 138) erinrade jag att Kungl.

Maj:t den 22 november 1946 bemyndigat chefen för armén att tillkalla högst

fyra sakkunniga för att biträda med utredning rörande bevakning av vissa

militära skyddsföremål vid armén. Jag anförde därvid bl. a., att, därest utredningen

skulle leda till ändringar i den dåvarande eller, vad beträffade

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

försvarsområdena, den för budgetåret 1947/48 beräknade bevakningsorganisationen,

detta kunde påverka behovet av medel för bevakningsarvoden. De

för närvarande å arvodesförteckningen upptagna arvodesbelopp, varom här

är fråga, uppgå till sammanlagt 51 510 kronor. Förenämnda utredning är

ännu icke helt avslutad. Jag förutsätter, att Kungl. Maj:t, sedan resultatet

av utredningen föreligger, skall äga meddela beslut angående de ändrade

grunder för berörda arvoden som kunna föranledas av utredningen. Vid

anslagsberäkningen utgår jag från att de nya arvoden, som kunna bliva fastställda,

skola kunna rymmas inom ett belopp av 50 000 kronor. Härvid

har jag tagit hänsyn till den minskning av här ifrågavarande arvodeskostnader

som föranledes av beräkningarna i det följande av motsvarande kostnader

vid marinen.

Under en särskild post i arvodesförteckningen för innevarande budgetår

ha upptagits 80 000 kronor till personalvårdsassistenter. Arvoden till dylik

personal beräknar jag fr. o. m. nästa år under anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal. Medelsbehovet under här förevarande

anslagspost kan därför minskas med nämnda belopp.

Auditörer.

I enlighet med vad jag i det föregående under punkten 5 anfört upptager

jag ett belopp av 56 000 kronor för arvoden åt auditörer under senare

hälften av nästa budgetår.

Summan av de för innevarande budgetår å förteckningen å vissa arvoden

och särskilda ersättningar uppförda beloppen utgör 233 087 kronor. Med

beaktande av i det föregående föreslagna ändringar kan beloppet för nästa

budgetår beräknas till i runt tal 200 000 kronor. Arvodesförteckning bör i

vanlig ordning fastställas av Kungl. Maj:t.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, bör enligt vad sålunda anförts för budgetåret 1948/49 uppföras med

ett belopp av (310 000 + 200 000=) 510 000 kronor (nu 575 000 kronor).

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Fast anställt icke-ordinarie manskap.

För innevarande budgetår fastställd personalförteckning för armén upptager,

med undantag av musikmanskap, följande antal beställningar för ickeordinarie

manskap, nämligen 510 furirer i beställningsmannatjänst, 3 257 övriga

furirer, 1 353 korpraler (konstaplar) och 2 137 vicekorpraler (vicekonstaplar)

och meniga. Chefen för armén har föreslagit en fortsatt begränsning av manskapsstaterna

vid armén, som i stort sett överensstämmer med vad 1944 års

manskapsutredning i sådant hänseende föreslagit i sitt vid förra årets riksdag

prövade förslag om åtgärder för att begränsa antalet kontraktsanställt manskap

inom krigsmakten. Arméchefens förslag innebär, att antalet här ifrågavarande

manskapsbeställningar för nästa budgetår minskas, för furirer i be
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

ställningsmannatjänst med 99 till 411, för övriga furirer med 375 till 2 882,

för korpraler (konstaplar) med 172 till 1 181 samt för vicekorpraler (vicekonstaplar)

och meniga med 137 till 2 000. Jag anser mig kunna godtaga vad sålunda

föreslagits.

Av musikpersonal i manskapsbeställningar upptager gällande personalförteckning

112 furirer, 56 musikkorpraler (-konstaplar) och 228 musikvicekorpraler

(-vicekonstaplar) och meniga. Den omfördelning av lägre beställningar

inom musikkårerna, som föreslagits i försvarspropositionen, innebär

för armén — förutom viss minskning av antalet musikelever — ökning med

32 musikfurirer och minskning med 32 musikvicekorpraler (-konstaplar) och

meniga.

Beträffande manskapsbeställningamas fördelning på olika truppförband

m. m. torde jag få hänvisa till vad i försvarspropositionen anförts beträffande

redovisningen av beställningsmannafurirema samt till de upprättade förslagen

till personalförteckningar. I vad rör fördelningen av musikpersonalen får jag

erinra, att i försvarspropositionen föreslagits, att musikkåren vid Skånska

kavalleriregementet reduceras till typ III samt att musikkåren vid Skånska

underhållsregementet utbygges till typ II.

Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap vid armén bär för

innevarande budgetår beräknats till förslagsvis 18 910 000 kronor. För nästa

budgetår beräknar jag motsvarande kostnader till förslagsvis 16 000 000

kronor.

Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

I den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för andra

extra ordinarie tjänstemän än manskap har i viss utsträckning beaktats 1947

års riksdags beslut om tjänsteförfeckningsrevision för försvaret. I

enlighet med den förutsatta gången för genomförandet av denna revision har

försvarets civilförvaltning i medelsäskandena för nästa budgetår för den ickeordinarie

personalen räknat med de lönegradsplaceringar som böra fastställas

för dylik personal samt föreslagit de ändringar i löneställningar som ansetts

påkallade av ansvar och kompetens. I sistnämnda hänseende har jag,

av skäl, som jag anfört i det föregående under punkten 3, ansett mig i

regel icke kunna nu biträda förslagen. Övriga frågor om anpassning av tjänstebenämningar

och löneställningar till överensstämmelse med tjänsteförteckningsrevisionen

anmäler jag i det följande som grund för anslagsberäkningen.

Redan här torde dock få anmärkas dylika ''frågor beträffande vissa personalgrupper.

Av befintliga 6 skogvaktarbefattningar vid armén, vilka i den för innevarande

budgetår ursprungligen fastställda personalförteckningen hänförts, 4

till Ce 12 och 2 till Ce 13, har, med ändring av denna placering, redan för

innevarande budgetår 5 placerats i Ce 16 med benämningen skogvaktare och

1 — i Tingstäde, ursprungligen hänförd till Ce 12 — placerats i Ce 13 med

benämningen biträdande skogvaktare.

Samtliga förrådsvaktmästare, enligt gällande föreskrifter 63 — av vilka

s. 73 Kontrollera mot PDF

73

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

dock eu, vid 118, i det föregående föreslagits skola överföras till ordinarie

befattning från och med nästa budgetår och 3, vid tygtrupperna, i det följande

föreslås skola indragas —- böra, såsom också i det föregående föreslagits beträffande

motsvarande ordinarie personal, uppflyttas från 11 till 12 lönegraden.

Befattningarna för remontryttare, för närvarande 120, vilket antal i det

följande föreslås skola minskas med 4, böra uppflyttas från Ce 10 till Ce 11.

De 8 befattningar för stallföreståndare, som för innevarande budgetår äro

placerade i Ce 11, böra uppflyttas till Ce 13.

I detta sammanhang får jag även anmäla, att anledning uppkommit att på

nytt överväga löneställningarna för köksföreståndarna vid försvaret. Dessa

äro för närvarande inplacerade i lönegraderna Ce 14 eller Ce 12, köksföreståndare,

och Ce 10, biträdande köksföreståndare. I lönegraden Ce 14 äro placerade

köksföreståndarna vid de större matinrättningarna under det att köksföreståndarna

vid de mindre matinrättningarna äro placerade i Ce 12. Vid de

flesta matinrättningarna finnas, förutom köksföreståndare, även biträdande

köksföreståndare.

Vid anmälan av propositionen nr 203 till innevarande års riksdag har

chefen för ecklesiastikdepartementet efter samråd med chefen för finansdepartementet

förordat, att förste köksföreståndarna vid karolinska sjukhuset

och serafimerlasarettet skola hänföras till 19 lönegraden, de köksföreståndare

vid nämnda sjukhus, som förestå personalmatsalarna, till 12 lönegraden

och övriga köksföreståndare vid samma sjukhus till 15 lönegraden. Med hänsyn

härtill samt till det förhållandet att motsvarande personal vid landstingens

sjukhus äro hänförda till respektive 19, 17 och 12 lönegraderna, kan

det, bland annat av rekryteringsskäl, bliva erforderligt att ompröva lönestäliningen

för köksföreståndarna vid försvaret. Jag har föranstaltat om en skyndsam

utredning, som syftar till att belysa, om en jämförelse beträffande ansvar

och arbetsuppgifter med ifrågavarande sjukhuspersonal motiverar en höjning

av löneställningen för försvarets köksföreståndarpersonal. Då det här är

fråga om extra ordinarie befattningar i lägre lönegrader, äger Kungl. Maj:t

besluta i frågan. Vid anslagsberäkningarna har jag, i avbidan på frågans slutliga

prövning, utgått från nu gällande löner.

Då jag således här förutsätter, att löneställningarna för köksföreståndarpersonalen

vid försvaret ånyo kan komma att ändras, anser jag mig icke kunna

nu föreslå att, såsom jag antydde vid anmälan av propositionen nr 130 till

1947 års riksdag (s. 105), denna personal beredes ordinarie anställning.

Denna fråga liksom frågan om ordinariesättning av extra ordinarie personal

jämväl i övrigt inom försvaret bör —- under hänsynstagande dock till pågående

utredningar i olika lönespörsmål — närmare övervägas av vederbörande myndigheter

i samband med medelsäskandena för nästa budgetår. Härvid bör

särskilt, uppmärksammas att biträdespersonalen vid försvaret bör beredas

möjlighet att erhålla ordinarie anställning i den omfattning som tillkommer

annan motsvarande personal i anslutning till den reglerade befordringsgången

för biträdespersonal.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Kungl. May.ts proposition nr 209.

Jag övergår härefter till att som grund för anslagsberäkningen angiva de

övriga förändringar beträffande extra ordinarie personal vid armén som jag

ansett mig kunna förorda.

Arméstaben och arméinspektionen.

Av de under förevarande rubrik redovisade elva vaktmästarbefattningarna

äro tio avsedda för hästskötare i arméstabens stall under det att en är avsedd

för bilförare och ställföreträdande garageförman. I anslutning till förslag

av arméchefen har civilförvaltningen förordat, att sistnämnda befattning

omändias till befattning för garageförman i Ce 12 och att de övriga tio befattningarna

erhålla tjänstebenämningen hästskötare. Jag anser mig kunna

biträda detta förslag och räknar därför för nästa budgetår med uppflyttning av

1 befattning i Ce 9 till Ce 12.

Enligt vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av frågan om pensionerad

personal i arvodesbefattning bör vid arméinspektionen tillkomma

en befattning för biträde för skriv- och kontorsgöromål för arméingenjöravdelningen.

Militärområdena m. m.

I- VII. militärbefälsstaberna. Å 2}ei''sonalförteckningen för innevarande

budgetår är för VII. militärbefälsstaben upptagen en befattning för

bilförare i Ce 10. Enligt medgivande av Kungl. Maj:t må jämväl vid en var av

III. och V. militärbefälsstaberna finnas anställd en civil bilförare med motsvarande

löneställning. Civilförvaltningen har tillstyrkt förslag av arméchefen

att en motsvarande befattning inrättas vid I. militärbefälsstaben. Försvarskommittén

har föreslagit överfurirer såsom bilförare vid militärbefälsstaberna.

Jag anser mig kunna tillstyrka arméchefens förslag och räknar därför med eu

utökning i förhållande till årets personalförteckning med 3 befattningar för

bilförare i Ce 10.

I enlighet med förslag av arméchefen, som tillstyrkts av civilförvaltningen,

förordar jag, att antalet biträden för skriv- och kontorsgöromål vid VI. militärbefälsstaben

ökas med 3 till 9. Av ifrågavarande 3 befattningar avses en

för telefonvakt vid staben, under det att de båda övriga, som redan finnas

inrättade med avlöning från sakanslag, avses för fortifikationsförvaltningen

i Boden.

I gällande personalförteckning äro för militärbefälsstaberna uppförda 7 befattningar

för ritare av 2. klass i Ce 15. I enlighet med förslag av civilförvaltningen

och i anslutning till den beslutade tjänsteförteckningsrevisionen

bör tjänstebenämningen för dessa befattningar ändras till tekniker.

Civilförvaltningen har föreslagit, att 7 för närvarande med anlitande av

sakanslag såsom extra tjänstemän anställda desinfektörer beredes extra ordinarie

anställningar med avlöning från avlöningsanslag, en såsom förste desinfektör

i Ce 21, avsedd för tjänstgöring vid försvarets sjukvårdsförvaltning, och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 209. to

de övriga såsom desinfektörer i Ce 18, avsedda för tjänstgöring vid I. VI.

militärbefälsstaberna.

För egen del är jag icke beredd att nu föreslå någon fastare organisation

för här ifrågavarande verksamhet, varför jag icke kan biträda förslaget.

Vid kommendantsstaben i Stockholm, som tillika är stab för Stockholms

försvarsområde, finnas enligt gällande personalförteckning, bland andra,

1 bilförar- och 1 kanslibiträdesbefattning. Civilförvaltningen har tillstyrkt

ett av arméchefen framställt förslag att vid staben inrätta ytterligare 2 befattningar

för bilförare samt 1 kanslibiträdesbefattning. Arméchefen har till

stöd för förslaget åberopat vad 1941 års hemvärnskommitté (SOU 1946: 59,

s. 61) anfört beträffande nödvändigheten för hemvärnsofficer och hemvärnsunderofficer

att ofta företaga resor och att ha tillgång till permanent skrivhjälp.

Jag anser mig kunna tillstyrka, att 1 kanslibiträdesbefattning i Ce 11 och

1 bilförarbefattning i Ce 10 tillkomma vid kommendantsstaben.

För sådana värnpliktiga, som avpolletterats till karolinska sjukhusets polikliniker

och som på grund av mottagningarna äro förhindrade att intaga måltid

vid vederbörligt förband, är sedan år 1945 särskild utspisning genom privat

firma anordnad. Civilförvaltningen har föreslagit, att vid kommendantsstaben

i Stockholm inrättas en befattning för kanslibiträde, avsett att handha

de arbetsuppgifter, som äro förenade med nämnda anordning. I avvaktan på

det slutliga ordnandet av garnisonssjukvården i Stockholm kan jag icke tillstyrka

att för ifrågavarande ändamål inrättas en särskild extra ordinarie befattning.

För kommendantsstaben i Boden äro å gällande personalförteckning

uppförda 2 befattningar för verkmästare av 2. klass i Ce 20. I enlighet med

förslag av civilförvaltningen och i anslutning till den beslutade tjänsteförteckningsrevisionen

böra dessa befattningar omändras till befattningar för

verkmästare i Ce 19. Nuvarande innehavare av verkmästarbefattningarna böra

emellertid få kvarstå i den högre lönegraden.

Enligt gällande personalförteckning må vid denna stab finnas anställda o

förrådsmän i Ce 9. Genom beslut den 16 januari 1948 har Kungl. Maj:t emellertid

medgivit att vid staben må för innevarande budgetår finnas anställda

ytterligare 2 sådana tjänstemän. I anslutning härtill bör antalet förrådsmän

i Ce 9 vid stalben för nästa budgetår upptagas till 7.

För svarsområde sstaber. Tjänstebenämningen för de tre vid staberna

för Kiruna—Jokkmokks försvarsområden och för Kalix försvarsområde uppförda

befattningarna för uppbördsman i Ce 16 böra i anslutning till den beslutade

tjänsteförteckningsrevisionen ändras till förrådsmästare.

Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av chefen för armén framställt förslag

att för bestridande av eldningsgöromål och gårdskarlssysslor vid de fastigheter,

vilka förhyrts för försvarsområdesstaberna i Kalmar—Växjö, Skövde,

Norrköping—Linköpings, Örebro och Kalix försvarsområden, inrätta en befattning

för vaktmästare i (fe 9 vid envar av nämnda staber, f hyran för dessa

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

fastigheter inginge inga kostnader för utförande av här avsedda göromål, och

civilförvaltningen hade därför medgivit att extra vaktmästare anställdes för

ändamålet. För egen del är jag icke för närvarande beredd förorda att å personalförteckningen

uppföras extra ordinarie befattningar för ifrågavarande

arbetsuppgifter.

I gällande personalförteckning är för platsbefälet i Karlsborg uppförd

en befattning för vallmästare i Ce 10. Civilförvaltningen har föreslagit,

att denna befattning utbytes mot befattning för trädgårdsmästare och uppflyttas

i lönegrad Ce 12. Jag finner icke skäl biträda detta förslag.

Förbanden m. m.

För infanteriets förband medför redan fastställd organisation eller

föreliggande förslag till rationaliseringar utökningar av den extra ordinarie

personalen i förhållande till den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen

med 1 förrådsvaktmästare, Ce 12, 2 kanslibiträden, Ce

11, och 13 biträden för skriv- och kontorsgöromål. Minskning kan ske med

1 förrådsman, Ce 9. Antalet biträden för skriv- och kontorsgöromål kan

framdeles minskas med 6, vilka nu kvarstå tills vidare för fullgörande av

vissa med personalredovisningen sammanhängande arbetsuppgifter. Utöver

dessa sex erfordras för arbetsuppgifter av angiven art ytterligare 34 biträden.

Kostnader för avlöningar till denna sistnämnda personal beräknar jag

i det följande under viss extra personal in. m.

I anledning av en år 1945 beslutad minskning av stamhästan talet vid

armén har eu minskning av antalet remontryttare skett. För kavalleriet

har chefen för armén föreslagit en ytterligare minskning av antalet remontryttare

med 4 till 82. I försvarspropositionen har nu föreslagits, att stamhästantalet

skall ytterligare minskas, vilken minskning avses genomföras under de

närmaste två budgetåren. En fortsatt reducering av antalet remontryttare kan

därför ske. Samtidigt har ifrågasatts en omläggning av utbildningen vid

remontdepåerna, för vilken i första hand borde utnyttjas vid förbanden uppkommande

överskott av remontryttare. Jag förutsätter, att de möjligheter

som kunna uppstå att begränsa antalet remontryttare under nästa budgetår

skola tillvaratagas. Tills vidare räknar jag med det av arméchefen föreslagna

antalet av 82 för kavalleriet samt oförändrat antal remontryttare vid artilleriet.

Pan s ar f ör b an den. \ id armens motorskola finnas för närvarande 4

extra verkstadsförmän i Cg 16, vilka tjänstgöra såsom instruktörer i verkstadstjänst,

motorfordonsvård och materielkännedom samt handha reparation

och underhåll av skolans fordon. Två av dem avlönas enligt Kungl. Maj.ts

beslut den 5 december 1947 från förevarande anslag under det att de båda

övriga avlönas från sakanslag. Chefen för armén har föreslagit, att berörda

4 befattningar uppföras såsom extra ordinarie i Ce 16 och att 1 vid motorskolan

inrättad extra befattning för biträde för skriv- och kontorsgöromål

omändras till extra ordinarie. Förslaget har tillstyrkts av civilförvaltningen.

Jag kan tillstyrka, att 2 befattningar för verkstadsförmän i Ce 16 nu inrättas

s. 77 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 77

för motorskolan och att medel för ytterligare två verkstadsförmän i extra

anställning beräknas under avlöningsanslaget. Med biträdande av vad i

övrigt föreslagits beträffande motorskolan beräknar jag en befattning för

biträde för skriv- och kontorsgöromål för denna skola. De extra ordinarie

befattningarna och biträdesbefattningen böra redovisas på staten för Södermanlands

pansarregemente.

Ett av civilförvaltningen tillstyrkt förslag av arméchefen att nyinrätta en

befattning för förrådsman för Södermanlands pansarregemente, avsedd för

regementets skjutfält å Utö, anser jag mig icke nu kunna biträda.

I propositionen 1947: 130 (s. 148) anmäldes behov av sakkunnig personal

för ledning av arbetena med reparation av skador å vägar och övningsfält

som orsakas av vissa försvarets fordon. Därvid lämnades öppet, huruvida

för ändamålet skulle inrättas särskilda befattningar vid respektive truppförband

eller disponeras personal å vägväsendets stat. Frågan har sedermera

lösts efter den förra linjen och i gällande personalförteckning äro för

ifrågavarande ändamål uppförda befattningar för arbetsförmän av 1. klass i

Ce 16, 4 för pansarförbanden och 2 för vissa artilleriets förband. Sedan

fråga väckts om ändrad tjänstebenämning för dessa befattningar i anledning

av den beslutade tjänsteförteckningsrevisionen, föreslår jag, att befattningarna

med hänsyn till de med desamma förenade arbetsuppgifterna benämnas

vägförmän.

Vad beträffar luftvärnets förband bör, i likhet med vad i det föregående

föreslagits i fråga om pensionerad personal i arvodesbefattningar, den

för luftvärnsskjutskolan avsedda extra ordinarie personalen överföras till att

redovisas under särskild rubrik för skjutskolan.

Ingenjörkårerna. Sedan hösten 1945 har utbildningen av ingenjörkårernas

remonter varit centraliserad till Göta ingenjörkår. För tillgodoseende

av det härav föranledda personalbehovet har Kungl. Maj:t för tiden

intill utgången av innevarande budgetår medgivit att fem extra tjänstemän

(Cg 10) finge anställas, varvid motsvarande antal furirsbeställningar skulle

hållas vakanta. Chefen för armén har, då berörda furirsbeställningar erfordrades

för trupputbildningsarbetet och behovet av remontryttare komme att

kvarstå, föreslagit att 4 extra ordinarie remontryttarbefattningar inrättas vid

nämnda ingenjörkår. För egen del kan jag med hänsyn till vad jag anfört

i det föregående under kavalleriet beträffande remontryttare icke tillstyrka,

att extra ordinarie befattningar inrättas för här ifrågavarande personal.

Un der hålls trupp er na. Utan att nu taga ställning till organisationsnämndens

förslag till rationaliserad stabs- och förvaltningsorganisation vid

Göta trängkår beräknar jag här behovet av extra ordinarie personal vid

Göta underhållsregemente för nästa budgetår i enlighet med detta förslag.

I förhållande till innevarande års personalförteckning innebär detta, att

jag räknar med ökning med befattningar för följande personal, nämligen 3

kanslibiträden, Ce 11, 2 förrådsmän, Ce 9, och 4 biträden för skriv- och

kontorsgöromål.

De för tygtrupperna nu upptagna befattningarna för extra ordinarie

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

personal, 3 förrådsvaktmästare, Ce 11, 12 förrådsmän, Ce 9, och 6 biträden

för skriv- och kontorsgöromål, böra kunna indragas i samband med att tygkompanierna

inordnas i underhållstrupperna.

Centrala sjukvårdsförråd och läkemedelscentra/er.

Under förevarande rubrik äro i personalförteckningen uppförda, bland

andra, befattningar för 1 förste kontorist i Ce 14 och 2 kontorister i Ce 12,

avsedda för de centrala sjukvårdsförråden. Civilförvaltningen har föreslagit,

att dessa befattningar i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen utbytas

mot befattningar för 1 kontorist i Ce 13 och 2 kanslibiträden i Ce 11. För

egen del anser jag att vid inordnandet av dessa befattningar i den njm lönegradsserien

för kontorspersonal de närmast högre lönegraderna snarare böra

ifrågakomma med hänsyn till de arbetsuppgifter som äro förenade med befattningarna.

Jag föreslår därför, att befattningen i Ce 14 utbytes mot en

kansliskrivarbefattning i Ce 15 och att befattningarna i Ce 12 utbytas mot

kontoristbefattningar i Ce 13.

En av civilförvaltningen berörd fråga om redovisningen av här ifrågavarande

och vissa andra för sjukvårdsförvaltningens förrådsorganisation avsedda

befattningar böra av civilförvaltningen och sjukvårdsförvaltningen övervägas

i samband med medelsäskandena för budgetåret 1949/50.

Arméförvaltningens intendenturavdelnings anstalter.

Under denna rubrik äro i personalförteckningen uppförda befattningar

för viss tryckeri- och bokbinderipersonal, däribland 1 befattning för tryckeriföreståndare

i Ce 17. I enlighet med förslag av civilförvaltningen bör denna

befattning i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen omändras till befattning

för faktor i Ce 18.

Vissa utbildnings anstalter.

Under framhållande av att motorfordonsbeståndet vid arméns underofficersskola

utgjordes av 2 personbilar, 10 lastbilar, 2 bussar och 14 motorcyklar

har arméchefen föreslagit, att vid skolan inrättas 1 befattning för

garageförman i Ce 12 i utbyte mot 1 vaktmästarbefattning i Ce 9. Liksom

civilförvaltningen anser jag mig böra biträda detta förslag.

I enlighet med vad jag i det föregående vid behandlingen av ordinarieposten

anfört bör å personalförteckningen för krigshögskolan tillkomma 1

befattning för kontorist i Ce 13 och 1 befattning för kanslibiträde i Ce 11

samt utgå 1 expeditionsvaktsbefattning i Ce 10.

I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts den 16 januari 1948 för innevarande

budgetår meddelade beslut bör för infanteriskjutskolan uppföras 1 befattning

för tekniker i Ce 13, avsedd för skolans försöksavdelning.

Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av arméchefen framställt förslag att

för artilleriskjutskolan inrätta eu förrådsvaktmästarbefattning. För egen

del är jag emellertid icke för närvarande beredd biträda förslaget.

Enär förvaltningspersonal vid artilleriskjutskolan, såsom försvarskom
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

79

Kungl. May.ts proposition nr 209.

mittén föreslagit, bör redovisas på särskild stat för skolan även sedan skolan

flyttats till Villingsberg, bör den föreskrift som nu meddelats i not till vederbörlig

personalförteckning, att pensionerad personal i arvodesbefattningar och

extra ordinarie tjänstemän vid skolan från och med den tidpunkt och i den

omfattning, som Kungl. Maj:t bestämmer, skola överföras till förband vid

artilleriet, icke längre gälla.

I det föregående har jag förordat, att den för luftvärnsskjutskolan

avsedda extra ordinarie personalen, i personalförteckningen för innevarande

budgetår redovisad å Stockholms luftvärnsregementes stat, skall överföras

till att redovisas under särskild rubrik för skolan.

För tygförvaltning sskolan äro i gällande personalförteckning uppförda

befattningar för, bland andra, 3 mästare i Ce 18 och 3 arbetsförmän

av 1. klass i Ce 16. Civilförvaltningen har föreslagit, att mästarbefattningarna

och en av befattningarna för arbetsförmän utbytas mot befattningar för yrkeslärare

i Ce 19 samt att de återstående två befattningarna för arbetsförmän

benämnas instruktörer. Jag anser mig kunna såtillvida biträda förslaget, att

jag förordar, att de nuvarande 3 befattningarna i Ce 18 uppflyttas till Ce 19

med tjänstebenämningen yrkeslärare samt att befattningarna i 16 lönegraden

benämnas instruktörer.

För arméns signalskola har chefen för armén föreslagit, att följande

befattningar inrättas, nämligen 3 radiotelegrafister i Ce 16, 1 köksföreståndare

i Ce 12, 1 kokerska i Ce 7, 1 ekonomibiträde i Ce 3 och 3 ekonomibiträden i

Ce 2. Beträffande de föreslagna radiotelegrafistbefattningarna har arméchefen

framhållit, att för tjänstgöring vid radiocertifikatkurserna för underofficerare

och underbefäl samt för handhavande av övrig omfattande telegraferingsutbildning

hittills tagits i anspråk kommenderad personal men att, med hänsyn

bland annat till förbandens svårigheter att avvara specialutbildad personal och

nackdelen med bristande kontinuitet i utbildningen vid skolan genom tillfälligt

kommenderad personal, i stället borde anställas tre radiotelegrafister

vid skolan. Full sysselsättning kunde beredas dem under hela året.

Som motiv för förslaget om befattningar för köksjoersonal ha närmare belysts

de olägenheter såväl för personalen vid skolan som för Signalregementets

kökspersonal, som vore förenade med nuvarande anordning att sistnämnda

personal skulle sköta jämväl matinrättningen vid skolan i dess förläggning på

Marieberg.

Civilförvaltningen har tillstyrkt, att de föreslagna tre radiotelegrafistbefattningarna

inrättas. Yad angår övrig av arméchefen föreslagen personal har

ämbetsverket efter samråd med arméförvaltningens intendenturavdelning tillstyrkt

att följande befattningar tillkomma vid skolan, nämligen 1 köksföreståndare

i Ce 12, en biträdande köksföreståndare i Ce 10 samt 4 ekonomibiträden,

varav 1 i Ce 3 och 3 i Ce 2. Slutligen har civilförvaltningen tillstyrkt

förslag av arméchefen, att vid skolan inrättas 1 för kassatjänst avsedd kanslibiträdesbefattning

i Ce It i utbyte mot en av de två befattningarna för biträde

för skriv- och kontorsgöromål vid skolan.

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Jag är icke beredd förorda att för signalskolan nu inrättas de föreslagna

radiotelegrafistbefattningarna utan förutsätter att ifrågavarande personalbehov

utan alltför stora olägenheter även under nästa budgetår skall kunna tillgodoses

genom kommenderingar. Frågan om signalskolans slutliga förläggning har

diskuterats i försvarspropositionen. Genom där antydda förläggningsmöjligheter

kan denna fråga komma att lösas inom kortare tid än vad civilförvaltningen

vid sitt förslag beträffande kökspersonal haft anledning räkna med.

Jag anser mig med hänsyn härtill icke kunna nu tillstyrka att extra ordinarie

befattningar inrättas för kökspersonal vid skolan. Oundgängligt behov av särskild

personal för omhänderhavande av utspisningen vid skolan torde jämväl

för nästa budgetår böra tillgodoses genom att extra tjänstemän anställas.

Däremot anser jag mig böra räkna med att det föreslagna utbytet av en biträdesbefattning

för skriv- och kontorsgöromål mot en kanslibiträdesbefattning

för kassatjänst kommer till stånd.

Sjukvårdsväsendet.

Under förevarande rubrik äro i personalförteckningen för innevarande budgetår

uppförda 96 översköterskor i Ce 12 och 173 sjukvårdsbiträden i Ce 3.

Enligt förordnande av Kungl. Maj:t den 12 september 1947 skola tills vidare

under innevarande budgetår vid armén finnas inrättade 5 befattningar för instruktionssköterskor

i Ce 15, med placering, en vid envar av de fyra trängkårerna

och en vid Göta trängkårs kompani i Nora. Motsvarande antal översköterskebefattningar

skulle i anledning härav hållas vakant. Yidare har

Kungl. Maj:t den 19 december 1947 medgivit att för ambulerande sjukvårdsverksamhet

inom försvarsväsendet finge — utöver i vederbörliga personalförteckningar

upptaget antal översköterskor — tills vidare under budgetåret

finnas anställda 4 extra översköterskor i Cg 12. I anslutning till Kungl. Maj:ts

förenämnda beslut och i enlighet med förslag av civilförvaltningen förordar

jag, att i personalförteckningen för nästa budgetår uppföras befattningar för

5 instruktionssköterskor i Ce 15 och 95 översköterskor i Ce 12.

Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av försvarets sjukvårdsförvaltning framställt

förslag att öka antalet sjukvårdsbiträden med 34 till 207. Sjukvårdsförvaltningen

hade härvid erinrat att Kungl. Maj:t den 20 juni 1947 förordnat

att, i den mån behovet av sjukvårdspersonal vid försvarsväsendet icke kunde

tillgodoses genom anställande i vakanta beställningar för sjukvårdsunderbefäl

av frivilliga, löner å vakanta beställningar finge tagas i anspråk för tillfälligt

anställande budgetåret 1947/48 av för sjukvårdstjänsten erforderligt antal

sjukvårdsutbildade civila personer, dock högst till det antal som motsvarade

befintliga vakanser bland sjukvårdsunderbefälet. Från och med den 1 juli

1947 hade emellertid en del av dessa vakanta beställningar indragits, varigenom

vid flertalet förband möjlighet att anställa sjukvårdspersonal i erforderlig

omfattning icke förefunnes.

För egen del anser jag mig icke för närvarande kunna förorda att å personalförteckningen

uppföras flera sjukvårdsbiträdesbefattningar än 197 eller

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

det antal, som försvarskommittén på grundval av beräkningar, utförda av

1944 års militärsjukvårdskommitté, angivit erforderligt i nuvarande försvarsorganisation.

Antalet biträdesbefattningar skulle härigenom ökas med 24.

Remon terings väsen det.

Tjänstebenämningen för de vid remontdepåerna uppförda vaktmästarbefattningarna

bör i anledning av tjänsteförteckningsrevisionen ändras till hästskötare.

Arméhundväsendet.

För arméhundväsendet äro i personalförteckningen uppförda 2 befattningar

för vaktmästare i Ce 9. Med hänsyn till att innehavarna av dessa befattningar

tjänstgöra såsom hunddressörer har civilförvaltningen föreslagit, att befattningarna

utbytas mot befattningar för dressörer i Ce 14. För egen del kan jag

icke tillstyrka högre löneställning för denna personal än 11 lönegraden och

föreslår att befattningarna utbytas mot befattningar för förste vaktmästare

i Ce 11.

Arméingenjör kåren.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän böra i personalförteckningen

för nästa budgetår uppföras följande extra ordinarie arméingenjörsbeställningar,

nämligen 19 arméingenjörer av 1. graden i Ce 29, 14 arméingenjörer av

2. graden i Ce 27, 5 arméingenjörer i Ce 25, 2 arméingenjörer i Ce 24, 5 arméingenjörer

i Ce 23 och 4 arméingenjörer i Ce 22. I not till personalförteckningen

bör angivas, att befattningar i Ce 25 och Ce 23 vid avgång skola återbesättas

i närmast lägre lönegrader.

Det antal ordinarie och extra ordinarie arméingenjörer som sålunda föreslagits

för nästa budgetår inrymmer de ingenjörer för tygförvaltningsskolan,

luftvärnsskjutskolan, arméns signalskola och Bodens artilleriregemente, som

civilförvaltningen i olika sammanhang föreslagit skola tillkomma från och

med nästa budgetår.

Kaserningenjörer.

Under denna rubrik avser jag att behandla ett framlagt förslag att för

arbetsuppgifter inom den lokala byggnadsförvaltningsorganisationen anställa

ett antal extra ordinarie ingenjörer. Det torde vara lämpligt att som bakgrund

till detta förslag lämna en redogörelse för huru frågan om den regionala

och lokala byggnadsförvaltningsorganisationen f. n. ligger till.

Det av fortifikations- och byggnadsförvaltningsutredningen den 27 decemper

1945 avgivna betänkandet med förslag angående omorganisation av

fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret (SOU 1945: 65)

innefattade förslag beträffande såväl den centrala som den regionala och

lokala förvaltningsorganisationen på området. Frågan om organisationen

av den centrala förvaltningen har lösts genom beslut vid 1947 års riks6—57i

48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 209.

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

dag (prop. nr 142; rd. skr. nr 199). Slutlig ställning har däremot ännu icke

tagits till organisationsfrågorna beträffande den regionala och lokala förvaltningen

med hänsyn till desammas beroende av den framtida utformningen

av försvarsorganisationen i övrigt.

Det bör dock framhållas, att en ändrad organisation av byggnadsförvaltningen

vid infanteriregemente fastställts genom beslutet om stabs- och

förvaltningstjänstens organisation vid dylikt regemente. Enligt denna organisation

förestås byggnadsärendena vid regementet av eu kasernförvaltare.

Organisationen förutsätter, att förbanden skola ha möjlighet att vid behov

anlita civil byggnadssakkunnig i större frågor avseende kasernvården. Genom

brev den 31 oktober 1947 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid rationaliserat

infanteriregemente finge tills vidare, intill dess beslut meddelats i fråga

om fortifikations- och byggnadsförvaltningens inom försvaret regionala organisation,

såsom byggnadsteknisk expert anlitas en konsulterande byggnadsexpert,

i förekommande fall mot särskilt arvode.

För närvarande föreligga skilda förslag till lösning av frågan om den

regionala och lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningen.

Det av förenämnda utredning framlagda förslaget innebar, att olika

organisationsformer skulle tillämpas inom de tre försvarsgrenarna, varvid,

såvitt avser armén, militärbefälsstaberna skulle i fråga om byggnadsförvaltningen

utgöra regionala organ under det att vid marinen och flygvapnet

lokalmyndigheterna skulle lyda direkt under centralmyndigheten.

1 Överbefälhavaren har efter särskild utredning föreslagit ett system med

särskilda för samtliga försvarsgrenar gemensamma regionala organ för såväl

befästnings- som övrig byggnadsverksamhet, vilka skulle utrustas med civil

byggnadsteknisk expertis och i fråga om annan verksamhet än befästningsverksamhet

vara direkt underställda centralmyndigheten. Det hittills vid

flertalet lokalmyndigheter tillämpade systemet med kasernofficer och kasernunderofficer

borde enligt överbefälhavarens förslag bibehållas, varvid erforderlig

teknisk sakkunskap skulle erhållas från regionalorganet.

Statens organisationsnämd har föreslagit, att husbyggnadsärenden samt

övningsfälts- och andra domänfrågor skulle — oberoende av försvarsgren —

utan mellaninstans till centralmyndigheten handläggas av lokalmyndigheterna,

vilka i förevarande hänseende borde organiseras i överensstämmelse med

vad enligt det föregående fastställts för rationaliserat infanteriregemente.

Inom varje militärområde borde de civila byggnadsexperter, som skulle stå

till lokalmyndighetens förfogande och av vilka var och en skulle vara

gemensam för och fast tilldelad flera förband, i personellt avseende anslutas

till vederbörlig militärbefälsstab.

Här ifrågavarande organisationsspörsmål är f. n. föremål för övervägande

inom 1946 års militära förvaltningsutredning. I yttrande över överbefälhavarens

förslag har förvaltningsutredningen föreslagit en försöksverksamhet

på förevarande område. Utredningen har förordat, att befästningsverksamheten

handhas under ledning av fortifikationsofficerare och övrig byggnadsverksamhet

av civil teknisk personal. Beträffande denna byggnadsverksamhet

har förvaltningsutredningen närmast varit böjd för att förorda den av

organisationsnämnden föreslagna organisationsformen med lokalmyndigheterna

lydande direkt under centralmyndigheten. Slutlig ställning till frågan ansåge

s. 83 Kontrollera mot PDF

83

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

sig utredningen emellertid icke kunna taga, förrän resultatet av de pågående

organisationsundersökningarna vid militärbefälsstaberna förelåge. Yad beträffar

de lokala förvaltningsmyndigheternas organisation har förvaltningsutredningen

utgått från att det för rationaliserade infanteriregementen fastställda

systemet komme att genomföras vid arméns övriga förband och

kustartilleriet och eventuellt även vid flygvapnet. Det syntes förvaltningsutredningen

lämpligt att vid sidan av det genom Kungl. Maj:ts förenämnda

beslut den 31 oktober 1947 för rationaliserat infanteriregemente medgivna

systemet med en byggnadsexpert vid varje förband jämväl pröva

av organisationsnämnden föreslaget system med heltidsanställda byggnadstekniker,

vilka skulle ha att betjäna flera lokalmyndigheter. Med hänsyn

till det organisationsarbete, som i andra avseenden bedrives inom III.

militärområdet, syntes det förvaltningsutredningen lämpligast, att huvuddelen

av ifrågavarande försök förlädes till detta militärområde. Samtliga lokalmyndigheter

— armé-, kustartilleri- och flygförband, militärområden, så vitt

avsåge militärbefälsstabens egna byggnader, försvarsområden, flygbasområden

samt självständiga anstalter och skolor — inom militärområdets territorium

borde inbegripas i försöken. Grundorganisation för försöken borde vara,

att befästningsärenden handlades regionalt medan övriga byggnadsärenden

ombesörjdes av lokalmyndigheten direkt under fortifikationsförvaltningen.

Försöken, som borde utföras av fortifikationsförvaltningen och organisationsnämnden

i samråd med förvaltningsutredningen, borde i huvudsak avse att

utröna a) lämpligheten av att använda hel- eller deltidsanställda byggnadstekniker

eller en kombination av bådadera, b) det antal lokalmyndigheter,

som kunde betjänas av samme heltidsanställde byggnadstekniker, c) möjligheten

av samarbete mellan vid civila förvaltningsgrenar anställda tjänstemän

för byggnadsunderhåll och byggnadstekniker vid försvaret, d) behovet av

regionala bvggnadsförvaltande myndigheter, e) det lämpliga samordnandet

mellan med befästningsverksamhet och övrig byggnadsverksamhet sysselsatta

organ, f) huruvida byggnadsteknikerna borde sammanhållas inom militärområdena

eller ock av fortifikationsförvaltningen direkt ställas till lokalmyndigheternas

förfogande samt g) de återverkningar de olika organisationsformerna

kunde ha för fortifikationsförvaltningens vidkommande.

Inom övriga militärområden borde enligt förvaltningsutredningen de

regionala myndigheterna bibehållas enligt gällande bestämmelser. Vid rationaliserade

regementen borde härvid civila byggnadstekniker antingen deltidsanställas

eller ock ställas till förfogande av fortifikationsförvaltningen.

I anslutning till vad förvaltningsutredningen sålunda anfört har utredningen

föreslagit, att för förstärkande av den byggnadstekniska sakkunskapen inom

den regionala och lokala byggnadsförvaltningen samt för genomförandet av

nyssnämnda försök skulle vid fortifikationsförvaltningen anställas ett antal

extra ordinarie tjänstemän, kaserningenjörer. I avvaktan på resultatet av

försöken borde antalet dylika tjänstemän för budgetåret 1948/49 begränsas

till 7. På grund av syftemålet att erhålla praktiskt kunniga byggnadstekniker

— på vilka icke normalt skulle uppställas krav på högskoleutbildning —

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

syntes tjänstemännen i fråga tills vidare kunna inplaceras i lönegrad Ce 24.

Tjänstemännens fördelning till tjänstgöring vid olika myndigheter syntes

böra för nästa budgetår få fastställas av fortifikationsförvaltningen efter

samråd med organisationsnämnden.

Arméns fortifikationsförvaltning har i yttrande över förvaltningsutredningens

förslag tillstyrkt att ett antal kaserningenjörsbefattningar inrättas, varigenom

bristen på byggnadsteknisk sakkunskap för den direkta skötseln av fastighetsbeståndet

skulle partiellt avhjälpas. Ämbetsverket har emellertid framhållit,

att denna personalförstärkning endast finge betraktas såsom ett första

steg till organisationens utbyggnad. Den av förvaltningsutredningen förordade

löneställningen vore enligt ämbetsverkets mening väl låg. Minst 2 av befattningarna

borde placeras i högre lönegrad, förslagsvis Ce 27.

Fortifikationsförvaltningen har framhållit, att tillräckliga erfarenheter av

de föreslagna försöken inom tredje militärområdet icke syntes kunna påräknas

inom sådan tid att förslag rörande organisationens uppbyggnad skulle kunna

föreläggas 1949 års riksdag. Fortifikationsförvaltningen har icke kunnat godtaga

de förutsättningar, på vilka förslaget om försöksverksamhet grundats,

utan har starkt betonat nödvändigheten av regionala organ på ifrågavarande

område. Ämbetsverket ville dock icke motsätta sig att de föreslagna försöken

genomfördes. För att möjliggöra en tillförlitligare värdesättning av de

resultat, som därvid framkomme, finge ämbetsverket dock föreslå, att parallellt

med dessa försök inom annat militärområde prövades den organisation, som

föreslagits av överbefälhavaren. Härför erfordrades emellertid att en ingenjör

i Ce 29 och en i Ce 27 anställdes.

I avvaktan på resultatet av de fortsatta övervägandena inom förvaltningsutredningen

rörande den lämpligaste organisationsformen på förevarande

område kan förslag om den framtida organisationen av den regionala och

lokala fortifikations- och byggnadsförvaltningen inom försvaret icke nu framläggas.

Förvaltningsutredningen har föreslagit en försöksorganisation, förlagd

till III. militärområdet, med syfte att erhålla närmare erfarenheter av den

lokala organisationen på byggnadsförvaltningsområdet. Denna försöksorganisation

är utformad från förutsättningen att lokalmyndigheten skall vara direkt

underställd centralmyndigheten utan den regionala mellaninstans som förordats

av bland andra överbefälhavaren. Utan att taga ställning till huru

byggnadsförvaltningen skall vara organiserad under centralmyndigheten tillstyrker

jag, att den föreslagna försöksverksamheten kommer till stånd. I

anledning av vad fortifikationsförvaltningen anfört vill jag förorda, att även

den av överbefälhavaren föreslagna organisationen, såvitt avser regionala

organ, i lämplig form prövas. Jag förutsätter, att så skall kunna ske inom

den personalram, som förvaltningsutredningen föreslagit, eventuellt utökad

med personal som eljest kan stå till förfogande.

Yad beträffar anställningsformen för den personal, som avses för försöksverksamheten,

torde det vara nödvändigt att, såsom förvaltningsutredningen

gjort, räkna med extra ordinarie anställning för att erhålla så kvalificerade

s. 85 Kontrollera mot PDF

85

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

krafter att försöken kunna ge erfarenheter av värde. Jag kan icke tillstyrka

högre löneställning än 24 lönegraden för ifrågavarande befattningar. Tjänstebenämningen

bör vara driftingenjör.

Jag beräknar alltså att för de ändamål, som av förvaltningsutredningen

och av mig i det föregående angivits, från och med nästa budgetår tillkomma

7 befattningar för driftingenjör i Ce 24. Härutöver bör såsom förvaltningsutredningen

förutsatt det nuvarande systemet med deltidsanställda civila

byggnadstekniker vid vissa förband bibehållas. Till beräkning av medel

härför återkommer jag i det följande under rubriken viss extra personal m. m.

Kostnaderna för avlöningar till den personal, som för innevarande budgetår

uppförts i personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än

manskap, ha beräknats till förslagsvis 17 850 000 kronor. Under hänvisning

till vad jag inledningsvis anfört rörande sättet för beräkning av avlöningskostnader

uppskattar jag medelsbehovet för ändamålet för nästa budgetår

till 19 500 000 kronor.

Viss extra personal m. m.

Kostnaderna för avlönande av sådana extra tjänstemän, som anställas såsom

vikarier för i personalförteckningen för andra extra ordinarie

tjänstemän än manskap redovisade befattningshavare,

vilka för innevarande budgetår upptagits till förslagsvis 850 000 kronor, uppskattar

jag med ledning av belastningen under innevarande budgetår till

500 000 kronor.

Den för innevarande budgetår med förslagsvis 50 000 kronor upptagna

posten Betjäningspersonal m. ifl. torde i enlighet med förslag av civilförvaltningen

på grund av minskat antal befattningshavare för nästa budgetår

icke behöva upptagas till högre belopp än förslagsvis 32 000 kronor.

Under posten Övrig extra personal beräknar jag medel för extra biträden

för skriv- och kontorsgöromål, extra förrådsmästare vid försvarsområdesstaberna,

viss extra eller arvodesanställd civil ingenjörpersonal samt

viss övrig ej blott tillfälligt anställd personal.

För innevarande budgetår bär räknats med medel för en reserv av kontorspersonal

vid försvarsområdesstaber och truppförband. Denna reserv har avsetts

att täcka dels ''det merbehov av personal utöver i personalförteckning

redovisad som föreligger vid icke rationaliserade truppförband, dels ock personalbehovet

för kvarstående uvvecklingsuppgifter särskilt vid försvarsområdesstaberna.

Arméchefen har för nästa budgetår räknat med att reservpersonalen

skall kunna något minskas till följd av genomförda rationaliseringar samt

att avvecklingsuppgiifter komime att bortfalla. Det för innevarande budgetår

för här ifrågavarande reservpersonal beräknade beloppet kan, omräknat efter

det nya löneläget, uppskattas till omkring 1 200 000 kronor. Med beaktande

av arméchefens personalberäkningar uppskattar jag medelsbehovet för nästa

budgetår till 1 000 000 kronor. Härmed bör också det i det föregående angivna

merbehovet av 34 biträden vid infanteriregementena bli tillgodosett.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Då det här är fråga om personal som endast övergångsvis skall bibehållas

anser jag det lämpligt att beräkna medel för densamma under extra personal,

oaktat personalen med tillämpning av den reglerade befordringsgången

kan komma att i viss utsträckning inneha extra ordinarie anställning.

I försvarspropositionen har jag närmare behandlat föreliggande frågor om

begränsning av bland annat antalet uppbördsmän vid försvarsområdesstaberna.

Av skäl som där angivits anser jag mig även för nästa budgetår böra

räkna med de 23 extra uppbördsmän för byggnader m. m. i Cg 16 vid dylika

staber som finnas under innevarande budgetår. I likhet med vad jag i det

föregående föreslagit för motsvarande extra ordinarie personal böra dessa

extra uppbördsmän benämnas förrådsmästare. Medelsbehovet för deras avlönande

beräknar jag till 155 000 kronor. Genom arméchefens försorg pågår

för närvarande utredning angående dessa uppbördsmannafrågor, vilken möjligen

kan föranleda ändrad disposition av här angivna medel.

Under posten Övrig extra personal ha för innevarande budgetår vidare beräknats

medel för avlönande av viss ingenjörpersonal, nämligen dels vid kommendantsstaben

i Boden 1 maskin- och värmeingenjör, 1 elektroingenjör, 1

byggnadsingenjör och 1 chef för fastighetsförvaltningen, dels ock vid varje

militärbefälsstab en byggnadsingenjör. Befattningshavarna i fråga avlönas

för närvarande med arvoden eller såsom extra tjänstemän. I skrivelse den 10

oktober 1947 har civilförvaltningen gemensamt med arméns fortifikationsförvaltning

föreslagit, att extra ordinarie befattningar skulle inrättas för samtlig

här avsedd personal, för elektroingenjören och chefen för fortifikationsförvaltningen

vid kommendantsstaben i Ce 27 samt för övriga i Ce 24. Kostnaderna

för löner till denna personal i extra ordinarie befattningar har civilförvaltningen

beräknat till 122 700 kronor.

Jag är ännu icke beredd ta ställning till nämnda förslag och utgår vid anslagsberäkningen

för nästa budgetår från oförändrade anställningsvillkor för

berörda personal. Med hänsyn till förslaget beträffande kaserningenjörer i

det föregående torde byggnadsingenjör icke behöva avses för III. militärbefälsstaben.

Under här ifrågavarande delpost beräknar jag med beaktande av

löneregleringen ett belopp av 110 000 kronor för avlöning till personalen.

I det föregående vid behandlingen av frågan om kaserningenjörer har jag

förutsatt, att det nuvarande systemet med deltidsanställda civila byggnadstekniker

vid rationaliserade infanteriregementen bibehålies. Dylik byggnadsexpert

må enligt bestämmelserna anställas endast i det fall då icke, vid gemensam

förläggningsort, vid militärbefälsstab anställd byggnadssakkunnig är disponibel

och tillräckligt kvalificerad för ändamålet. Till särskilt anlitad civil

byggnadsexpert kan utgå arvode av, i ett för allt, högst följande belopp för

år räknat, nämligen 3 000 kronor å ortsgrupp 2, 3 600 kronor å ortsgrupp 3,

4 200 kronor å ortsgrupp 4 och 4 800 kronor å ortsgrupp 5. Jag uppskattar

medelsbehovet för dylika arvoden för nästa budgetår till 45 000 kronor.

För extra och arvodesanställd ingenjörpersonal beräknar jag sålunda

(110 000 + 45 000 =) 155 000 kronor.

Under denna post beräknar jag slutligen tillhopa 19 000 kronor för avlö
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

87

Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.

nande av en extra stallföreståndare vid infanteriskjutskolan, i enlighet med

vad som i det föregående föreslagits för motsvarande extra ordinarie personal,

i Cg 13 och av de i det föregående vid behandlingen av extra ordinarie personal

omnämnda två verkstadsförmännen i Cg 16 vid arméns motorskola.

För avlöningar till övrig extra personal beräknar jag alltså för nästa budgetår

(1 000 000 + 155 000 + 155 000 + 19 000 =) i runt tal 1 330 000 kronor.

För tillfälligt anställd personal upptager jag i enlighet med

civilförvaltningens förslag 1 000 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för avlöningar till viss extra personal

m. m. beräknar jag således till (500 000 + 32 000 + 1 330 000 + 1 000 000 =)

avrundat 2 900 000 kronor (nu 4 400 000 kronor).

Fänrikar.

För avlöningar m. in. till fänrikar har för innevarande budgetår upptagits

ett belopp av förslagsvis 1 513 000 kronor, varav 12 000 kronor, beräknat efter

6 fänrikar, för stipendier för underlättande av of ficersrekry teringen i Boden.

Chefen för armén har anmält, att antalet fänrikar för nästa budgetår beräknas

uppgå till omkring 280 samt att antalet nytillkommande fänrikar vid

Bodenförbanden under nästa budgetår beräknats till 4. På grundval härav

beräknar jag medelsbehovet för avlöningar till 1 575 000 kronor och för stipendier

till 8 000 kronor för nästa budgetår eller tillhopa i runt tal 1 580 000

kronor.

Viss icke-ordinarie personal vid fältläkarkåren.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av förslagsvis 470 000

kronor för arvoden åt dels 46 bataljonsläkare vid fältläkarkåren, inberäknade

jämväl beställningshavare, vilka före den 1 juli 1939 erhållit ordinarie beställning,

dels ock 75 fältläkarstipendiater i fältläkarkåren. Antalet bataljonsläkare

vid fältläkarkåren är för närvarande 48. Av dessa bestrider en läkarvården

vid krigsskolan och tjänstgör en såsom assistent vid försvarets forskningsanstalt.

Sistnämnda två läkare uppbära ersättning enligt särskilda

grunder mot avstående av arvoden såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

I det följande kommer jag vid behandlingen av försvarets forskningsanstalts

avlöningsanslag att föreslå att vid anstalten inrättas en forskningsläkarbefattning

i utbyte mot nämnda för anstalten avsedda bataljonsläkarbeställning.

Antalet bataljonsläkare vid fältläkarkåren bör därför minskas

med 1 till 47, vilket såsom av det anförda framgår icke påverkar medelsbehovet

för arvoden till dylik personal. Då jag icke förutsätter någon ändring av antalet

befattningar för fältläkarstipendiater, beräknar jag medelsbehovet för

arvoden till här avsedda läkarpersonal för nästa budgetår till oförändrat belopp,

470 000 kronor.

Bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.

För innevarande budgetår ha beräknats förslagsvis 50 000 kronor för arvoden

till 12 bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren. Då ändring icke förut
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

sättes beträffande antalet, beräknar jag medelsbehovet för nästa budgetår till

oförändrat belopp.

Musikelever.

För innevarande budgetår ha beräknats 57 000 kronor för kontant ersättning

till 157 musikelever med 360 kronor för elev och år. Bifall till vad i försvarspropositionen

föreslagits beträffande militärmusikorganisationen medför

att antalet musikelever vid armén minskas med 30 till 127. Med hänsyn härtill

och till de i försvarspropositionen och i det föregående under punkt 2 förordade

ändrade grunderna för ersättning till musikelever beräknar jag medelsbehovet

för ändamålet för nästa budgetår till 90 000 kronor.

Civila lärare.

För arvoden till civila lärare vid armén har för innevarande budgetår beräknats

ett belopp av förslagsvis 450 000 kronor. Civilförvaltningen har för

nästa budgetår beräknat medelsbehovet för detta ändamål till 423 500 kronor.

Jag anser mig kunna utgå från detta belopp vid beräkningen av anslagsbehovet.

Personalvårdsassistenter.

För arvoden till personalvårdsassistenter vid armén är i den för innevarande

budgetår fastställda arvodesförteckningen uppfört ett belopp av 80 000 kronor.

I anslutning till vad i försvarspropositionen föreslagits rörande personalvården

vid försvaret räknar jag för nästa budgetår med 6 heltidsanställda och

42 deltidsanställda assistenter vid armén. Heltidsanställda assistenter ha förutsatts

vara extra tjänstemän i Cg 22 och till deltidsanställda skulle utgå årsarvoden

om 2 500, 2 250 eller 2 000 kronor allt efter arbetsomianget. Med beaktande

av de sålunda förordade ändrade grunderna för avlönande av dylika

assistenter beräknar jag avlönings- och arvodeskostnaderna för här avsedd

personal till i runt tal 145 000 kronor.

Mobiliseringslottor.

Under delposten tillfälligt anställd personal ha för innevarande budgetår

beräknats i runt tal 33 000 kronor för beredande av arvoden med 250 kronor

för månad till lottor, som tagas i anspråk för vissa mobiliseringsuppgifter vid

arméledningen och försvarsområdesstaberna (mobiliseringslottor).

I skrivelse den 1 mars 1948 har chefen för armén hemställt, att för nästa

budgetår måtte anvisas ett belopp av 50 100 kronor för arvoden till mobiliseringslottor

vid arméledningen och försvarsområdesstaberna. Härvid har

arméchefen räknat med en höjning av de månatliga arvodena från 250 kronor

till 300 kronor samt utökad tjänstgöring i vissa fall för ifrågavarande personal.

Jag får erinra, att i försvarspropositionen har godtagits av försvarskommittén

förordad princip, att i regel en lotta borde beräknas för varje i försvarsområde

ingående lottaförbund och icke såsom nu en lotta vid varje stab,

och att arvodets storlek reglerades med hänsyn till arbetsuppgifternas omfattning.

Arméchefens förenämnda förslag är utformat i enlighet med dessa

principer.

s. 89 Kontrollera mot PDF

89

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Jag är icke nu beredd tillstyrka någon höjning av berörda arvoden. För

att emellertid möjliggöra ökat ianspråktagande av mobiliseringslottor i den

omfattning arméchefen föreslagit förordar jag för nästa budgetår en medelsanvisning

för ändamålet av 42 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal för nästa budgetår skulle således utgöra

(16 000 000 + 19 500 000 + 2 900 000 + 1 580 000 + 470 000 + 50 000 +

90 000 + 423 500 + 145 000 + 42 000 =) i runt tal 41 200 000 kronor.

Yad i det föregående anförts är — på sätt hittills skett —- att betrakta endast

som en grund för beräkningen av ifrågavarande anslagspost. På Kungl.

Maj:t bör i vanlig ordning ankomma att besluta rörande postens disposition.

5. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg beräknar jag för nästa budgetår i runt tal 12 090 000

kronor (nu 5 725 000 kronor). Ökningen är i huvudsak föranledd av att

posten nu beräknats efter 12 % mot 6 % för innevarande budgetår.

Det sammanlagda medelsbehovet under arméns anslag till avlöningar

till aktiv personal m. fl. skulle enligt angivna beräkningar uppgå till 110 000 000

kronor, eller samma belopp som anvisats för innevarande budgetår.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels för budgetåret 1948/49 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal i arvodesbefattning

vid armén, som i särskild ordning komma att överlämnas

till riksdagen;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende å personalförteckningarna

meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga

delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser

som genom Kungl. Maj:ts brev den 30 juni 1947 fastställts

att lända till efterrättelse för tillämpningen av arméns personalförteckningar

budgetåret 1947/48;

dels godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

...................................... kronor 54 300 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvo
desbefattningar,

förslagsvis................

7 000 000

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... kronor 510 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis............................ » 41200 000

5. Körligt tillägg, förslagsvis ................ » 12 090 000

Summa kronor 115100000

Särskilda upphördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis.................... kronor 5 100 000

Nettoutgift kronor 110 000000

dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 110 000 000

kronor.

[13.] Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 95).................... kronor 8 675 000

» 1948/49 (departementschefens förslag) ........ » 11500 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 33) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar

till viss arbetarpersonal för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag

av 8 675 000 kronor.

Under anslaget böra liksom för innevarande budgetår beräknas medel för

förrådsarbetare m. fl. och eldarpersonal.

Behovet av kollektivavtalsanställda förrådsarbetare m. fl. för nästa

budgetår har chefen för armén i det militärorganisatoriska underlaget till

civilförvaltningens medelsäskanden beräknat till 2 092 man, varav 1 240 förrådsarbetare,

52 remontskötare och 800 arbetare såsom ersättare för värnpliktiga

i ekonomitjänst. Försvarets civilförvaltning, som i anslutning till arméchefens

beräkningar räknat med ett antal arbetare av här avsedda kategorier

av i runt tal 2 100, har med utgångspunkt i gällande specialavtal — vilket

medför betydligt högre löneförmåner än de som förutsattes vid anslagsberäkningen

för innevarande budgetår — uppskattat medelsbehovet för avlöningar

till berörda arbetare till 11200 000 kronor (nu 6 500 000 kronor).

Behovet av eldar personal har civilförvaltningen efter samråd med

arméförvaltningens intendenturavdelning beräknat till 397 man, varav 40

säsonganställda. I förhållande till det för innevarande budgetår beräknade

behovet föreligger en minskning med 33 man, vilken möjliggjorts genom fortsatt

övergång till oljeeldning. För avlöningar till denna personal har civilförvaltningen

med hänsyn till gällande avtalsenliga löner upptagit ett belopp

av 2 300 000 kronor (nu 2 100 000 kronor).

Vidare har civilförvaltningen under detta anslag räknat med ett belopp av

75 000 kronor, eller samma belopp som för innevarande budgetår, för viss

personalreserv för eldningstjänst.

s. 91 Kontrollera mot PDF

91

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Enligt civilförvaltningens beräkningar skulle alltså det sammanlagda medelsbehovet

under detta anslag uppgå till (11 200 000 + 2 300 000 + 75 000 =)

13 575 000 kronor.

Chefen för armén bär sedermera i skrivelse den 3 november 1947 beräknat,

att för avvecklingsarbete komma att erfordras 35 förrådsarbetare utöver vad

som angivits i civilförvaltningens medelsäskanden.

Vidare har civilförvaltningen i skrivelse den 27 februari 1948 föreslagit, att

under förevarande anslag skola beräknas medel, 4o 000 kronor, för ersättningar

till viss deltidsanställd eldarpersonal, avsedd huvudsakligast för vissa

förråd. Kostnaderna härför bestridas för innevarande budgetår från arméns

anslag till avlöningar till aktiv personal nr. fl.

Departementschefen. Behovet av förrådsarbetare in. fl. har för innevarande

budgetår beräknats till sammanlagt 1 800 man. Det av arméchefen för nästa

budgetår beräknade behovet uppgår till 2 127 man. Därutöver har i samband

med pågående rationalisering av infanteriets truppförband framkommit rttei1

i ga re behov av förrådspersonal intill dess truppförbandsförråden ordnats i

enlighet med förrådsorganisationen. Detta behov har angivits till 100 man,

varför det sammanlagda behovet skulle utgöra 2 227 man. Ökningen i förhallande

till beräkningarna för innevarande budgetår har i övrigt i huvudsak

motiverats med att behovet av personal vid de materielbetonade tiuppslagen

enligt vunna erfarenheter befunnits överstiga vad man tidigare räknat med

samt att behovet av arbetare såsom ersättare för ekonomivärnpliktiga numera

beräknats väsentligt högre än föregående år. A andra sidan har antalet

i avvecklingsarbete sysselsatt personal beräknats kunna minskas, varjämte

vissa minskningar förutses beträffande förrådspersonal vid försvarsområden

och i fråga om remontskötare.

I avvaktan på organisationsundersökningar rörande de truppförband m. m.,

som ännu icke undergått dylika undersökningar, kan jag i huvudsak godtaga

arméchefens beräkningar utom såvitt avser arbetare såsom ersättare för ekonomivärnpliktiga.

Beträffande denna kategori torde nämligen en väsentlig

minskning av det av arméchefen angivna behovet kunna vidtagas. Enligt arméchefens

beräkningar skulle behovet av dylik personal, beräknat till 425 man

för innevarande budgetår, uppgå till icke mindre än 806 man, en ökning alltså

med 381 man. Numera verkställd utredning gör emellertid sannolikt, att det

för innevarande budgetår beräknade antalet skall visa sig tillfyllest, även

om vissa svårigheter att fylla behovet kunna komma att föreligga under delar

av året. Jag räknar därför med att behovet av bär avsedd personal skall kunna

begränsas till 425 man. Behovet av förrådsarbetare m. fl. skulle härigenom

med arméchefens beräkningar uppgå till (2 227 — 381 =) 1 846 man. Jag kan

i huvudsak godtaga dessa beräkningar men förutsätter, att det skall vara möjligt

att begränsa antalet till 1 800 man eller samma antal som beräknats för

innevarande budgetår. Medelsbehovet för avlöningar till ifrågavarande personal

uppskattar jag till omkring 9 500 000 kronor.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

Mot civilförvaltningens beräkningar av medelsbehovet för personal i eldningstjänst,

tillhopa (2 300 000 + 75 000 + 45 000 =) 2 420 000 kronor, har

jag intet att erinra. Beloppet torde kunna avrundas till 2 400 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle enligt angivna beräkningar

utgöra (9 500 000 + 2 400 000 =) 11 900 000 kronor, vilket belopp

torde kunna avrundas nedat till 11 500 000 kronor. Anslagshöjningen utgör

2 82o 000 kronor och föranledes helt av förhöjda kollektivavtalslöner.

Behovet av civil arbetarpersonai är, såsom av det föregående delvis framgår,

i viss mån avhängigt av tillgången inom försvaret på värnpliktiga, som

kunna tagas i anspråk för ekonomitjänst. Då tillgången dylik personal icke

kan på förhand med säkerhet bedömas, bör Kungl. Maj:t liksom för innevarande

budgetår äga att för tillgodoseende av dylikt oförutsett behov av civil

personal medgiva överskridande av det antal anställda, varpå anslagsberäkningarna

grundats. På grund av den förkortade utbildningstiden för värnpliktiga

har Kungl. Maj:t nödgats medgiva dylika överskridanden i tämligen

stor utsträckning under innevarande budgetår.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonai för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 11 500 000 kronor.

[14.] Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 95) .................... kronor 18 700 000

» 1948/49 (departementschefens förslag).......... » 18 700 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 34) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Avlöningar

m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag

av 14 100 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning har med utgångspunkt i nu gällande bestämmelser

rörande de värnpliktigas tjänstgöringsskyldighet och med ledning av

bestämmelserna i kungörelsen den 21 december 1945 (nr 881) angående avlöning

m. m. till värnpliktiga beräknat medelsbeliovet under förevarande

anslag till 17 700 000 kronor.

Departementschefen. I propositionen nr 207 har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning

med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga.

Enligt propositionsförslaget skall utbildningstiden under första

tjänstgöringen för huvuddelen av de värnpliktiga vid armén utgöra 9 månader.

För andra värnpliktiga än sådana tillhörande grupp K avses skola inläggas

ett uppehåll om 14 dagar under sommaren på för jordbruket lämplig tidpunkt,

varvid förutsatts, att tiden för uppehållet icke skulle inräknas i

övningstiden. Vidare har förutsatts, att de värnpliktiga under uppehållet

skola åtnjuta ekonomiska förmåner enligt samma bestämmelser som under

s. 93 Kontrollera mot PDF

93

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

tjänstgöring. Jag utgår från att även i övrigt beträffande uppehållet i fråga

skola i tillämpliga delar gälla de föreskrifter som finnas meddelade för

övningsuppeliåll.

För vissa värnpliktiga, nämligen vid kavalleriet och hästanspända artilleriförband,

har jag emellertid vid behandlingen av förenämnda proposition

föreslagit tjänstgöring i en följd under 11 månader, varvid jag dock förutsatt,

att de två sista månaderna av tjänstgöringen tillgodoräknas de värnpliktiga

som repetitionsövningar.

Vid anmälan av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 2) har jag vidare

räknat med att repetitions- och efterutbildningsövningar av större omfattning

icke skola anordnas under nästa budgetår.

Med utgångspunkt i den tjänstgöringsskyldighet för värnpliktiga, varmed

jag enligt vad sålunda anförts räknar för nästa budgetår, och med beaktande

av de förbättrade förmåner för värnpliktiga, som jag vid anmälan

av försvarspropositionen och i det föregående under punkt 2 föreslagit, beräknar

jag medelsbehovet under förevarande anslag för nästa budgetår

till samma belopp som för innevarande budgetår, 18 700 000 kronor. Kostnadsökningen

med anledning av de värnpliktigas förbättrade förmåner motsvaras

alltså helt av minskade kostnader på grund av lägre antal tjänstgöringsdagar.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 18 700 000 kronor.

[15.] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 122).................... kronor 46 000 000

» 1948/49 (departementschefens förslag).......... » 46 700 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 71) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar

till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag

av 46 000 000 kronor. Denna anslagsfråga upptager jag nu till behandling.

Under hänvisning till vad jag förut anfört rörande vissa frågor, som beröra

flera försvarsgrenar, behandlar jag här de olika anslagsposterna och lämnar i

anslutning därtill en redogörelse för de huvudsakliga ändringar i de för innevarande

budgetår fastställda personalförteckningarna som böra vidtagas.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Marinstaben.

För souschefen vid marinstaben är för närvarande avsedd en beställning i

Ma 12, uppförd å kustartilleriets personalförteckning. Vid behandlingen av

försvarspropositionen har jag förordat, att nämnda beställning överföres till

personalförteckningen för marinstaben. Ett av chefen för marinen i yttrande

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

över försvarskommitténs betänkande framställt förslag om att beställningen

skulle placeras i alternativt Mo 12 eller Ma 12 anser jag mig icke nu kunna

biträda. Å personalförteckningen för marinstaben bör alltså uppföras en beställning

för souschef i Ma 12 i utbyte mot en beställning i samma lönegrad

å kustartilleriets stat.

Marindistrikten.

Såsom jag anfört vid anmälan av försvarspropositionen bör den nuvarande

beställningen för chefen för Norrlandskustens marindistrikt i Ma 12

eller Ma 11 indragas.

I enlighet med förslag av chefen för marinen har civilförvaltningen förordat

att för Västkustens marindistrikt, där expeditionsvaktsgöromålen för

närvarande fullgöras av en extra tjänsteman i Cg 9, inrättas en ordinarie befattning

för expeditionsvakt i Ca 9.

Jag får erinra om att enahanda förslag framställdes av civilförvaltningen

i medelsäskandena för innevarande budgetår. Vid anmälan av propositionen

1947: 130 (s. 176) anförde jag emellertid, att jag med hänsyn bland annat till

pågående organisationsundersökningar icke ansåg mig kunna tillstyrka förslaget.

Jag är icke heller nu beredd förorda att en ordinarie expeditionsvaktsbefattning

inrättas men anser mig (böra föreslå att befattningen för nästa budgetår

upptages såsom extra ordinarie. Härtill återkommer jag vid behandlingen

av icke-ordinarieposten.

Flottan.

Vid behandlingen av försvarspropositionen har jag föreslagit, att den nuvarande

inspektörens för torped- och ubåtsvapnen verksamhetsområde uppdelas

på en inspektör för torpedvapnet och en för ubåtsvapnet. I anledning

härav bör antalet beställningar för inspektörer ökas med 1 till 4. I samband

härmed kan antalet beställningar för kommendörer minskas med 1 till 3.

Enligt gällande organisation avses en kaptensbeställning (Ma 9) ur flottan

för försvarets forskningsanstalt. Försvarskommittén bär räknat med att för

forskningsanstalten skulle avses två officerare ur flottan, den ene i Ma 9 och

den andre i Ma 10 eller Ma 9. Med erinran härom har chefen för marinen

i yttrande över kommitténs betänkande föreslagit, att antalet beställningar i

Ma 10 eller Ma 9 ökas med en med motsvarande minskning av antalet beställningar

i Ma 9. För egen del utgår jag emellertid från att vid behov en beställning

i Ma 10 skall åtminstone tills vidare kunna avses för forskningsanstalten

inom ramen för nuvarande personalstat.

I gällande personalförteckning äro för flottan uppförda 69 beställningar

för förvaltare i Ma 6, vilket antal enligt 1942 års försvarsbeslut beräknats för

fullt utbyggd organisation. I enlighet med vad som förutsattes vid nämnda

försvarsbeslut (jfr propositionen 1942: 210, s. 484) har antalet förvaltarbeställningar

uppbringats till nämnda antal successivt, varvid nyinrättad beställning

fått tillsättas först sedan Kungl. Maj:t, efter prövning av ifrågavarande

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Kungl. Maj-.ts ''proposition nr 209.

löneställnings skälighet med hänsyn till arbetsuppgifter och ansvar, lämnat

särskilt medgivande därtill.

En av förvaltarbeställningarna är avsedd för förrådsförvaltaren vid förutvarande

ingenjörmaterielförrådet nr 1 vid Karlskrona örlogsvarv. Nämnda

förvaltarbeställning är för närvarande vakant, och efter den numera genomförda

omorganisationen av örlogsvarven fullgöras motsvarande arbetsuppgifter

av en från sakanslag avlönad civil förrådsförvaltare vid örlogsvarvets marinverkstäder.

I skrivelse den 28 april 1947 har chefen för marinen, med tillstyrkan

av civilförvaltningen, hemställt, att berörda förvaltarbeställning i

stället måtte få avses för biträde åt chefen för elektrosektionen å fartygsavdelningen

vid örlogsvarvet. Häremot har jag intet att erinra. 1 enlighet med

förslag av chefen för marinen förordar jag, att 4 beställningar för förvaltare i

uppbördsmannabefattning inrättas i utbyte mot samma antal beställningar för

underofficerare av 2. graden.

Flaggkorpralsgraden har i 1942 års försvarsbeslut förutsatts skola successivt

avvecklas och har enligt gällande personalförteckning nedbringats till att

omfatta 5 beställningar. Såsom civilförvaltningen i enlighet med förslag av

marinchefen förordat kan antalet flaggkorpralsbeställningar för nästa budgetår

ytterligare nedbringas till 4 beställningar. I likhet med vad som gäller

för innevarande budgetår bör, så länge flaggkorpralsbeställningar finnas tillsatta,

ett motsvarande antal beställningar för underofficerare av 2. graden

hållas vakant.

I enlighet med förslag av chefen för marinen, vilket tillstyrkts av civilförvaltningen,

bör antalet beställningar för högbåtsmän ökas med 71 till 411.

Ökningen överensstämmer med det antal, som för nästa budgetår beräknats av

1944 års manskapsutredning.

Kustartilleriet.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört angående inrättande av

souschef sbeställning vid marinstaben bör den för närvarande å kustartilleriets

personalförteckning upptagna överstebeställningen utgå ur förteckningen.

Inspektören för kustartilleriet har föreslagit, att beställningen såsom chef

för Gotlands kustartilleriförsvar, tillika chef för Gotlands kustartillerikår,

uppflyttas från lönegrad Ma 12 till Mo 12. Till stöd för förslaget har åberopats

bland annat att den nuvarande löneställningen vore för låg med hänsyn

till den arbetsbörda, som åvilade nämnde chef i den dubbla egenskapen

av kustartilleriförsvarschef och kårchef, och att trängkårchefer och flottiljchefer

genom beslut av 1947 års riksdag uppflyttats till lönegrad Mo 12. Förslaget

har biträtts av chefen för marinen och civilförvaltningen.

Ehuru vissa skäl kunna åberopas för en höjning av löneställningen för

ifrågavarande befattning, anser jag mig, med hänsyn till att i nuvarande läge

största möjliga återhållsamhet bör iakttagas beträffande förbättringar i löneställning,

icke nu böra biträda förslaget i fråga.

I enlighet med Kungl. Maj:ts i det föregående vid behandlingen av arméns

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 209.

avlöningsanslag berörda beslut angående överföring av ett luftvärnsbatteri

från kustartilleriet till luftvärnet bör antalet beställningar för kaptener, löjtnanter

och underofficerare av 2. graden vid kustartilleriet i personal förteckningen

för nästa budgetår minskas med 1 i envar av dessa grader och således

upptagas med respektive 94, 93 och 324.

För försvarsstabens marinavdelning äro enligt gällande organisation avsedda

en regementsofficer ur flottan som avdelningschef och tre kompaniofficerare,

två ur flottan och en ur kustartilleriet. I sitt nyssnämnda yttrande har

chefen för marinen, i syfte att såväl flottan som kustartilleriet skulle bli representerade

av officerare med gedigen erfarenhet, föreslagit att kompaniofficersbeställningen

ur kustartilleriet utbytes mot en regementsofficersbeställning

(Ma 10).

Jag har intet att erinra mot att kustartillerirepresentanten i försvarsstabens

marinavdelning är major, därest detta befinnes vara möjligt inom ramen

för nuvarande personalstat. Jag kan däremot icke nu tillstyrka, att kustartilleriets

regementsofficerskader av denna anledning utökas.

I gällande personalförteckning finnas för kustartilleriet uppförda tillhopa

4 underofficersbeställningar i kassatjänst, varav 3 förvaltare (Ma 6) och 1

flaggunderofficer (Ma 5). Civilförvaltningen har föreslagit att samtliga dessa

beställningar omändras till förvaltarbeställningar i Ma 8. Under åberopande

av vad jag i det föregående anfört beträffande motsvarande beställningar vid

armén anser jag mig icke kunna biträda detta förslag men förordar, att berörda

flaggunderofficersbeställning omändras till en förvaltarbeställning i

Ma 6. I personalförteckningen för nästa budgetår böra alltså — med uteslutande

av beställningen för flaggunderofficer i kassatjänst — upptagas 4

beställningar för förvaltare i kassatjänst (Ma 6).

Efter förslag av chefen för marinen, har civilförvaltningen räknat med att

antalet beställningar för överfurirer ökas med 25 till 105. Med hänsyn till

pågående organisationsundersökningar kan icke nu överblickas, i vilken omfattning

överfurirer kunna komma att erfordras inom stabs- och förvaltningsorganisationen.

En viss försiktighet vid utbyggnaden av överfurirsgraden är

därför motiverad, och jag föreslår, att för nästa budgetår upptagas allenast

15 nya beställningar.

Ma riningenjörkåren.

Mariningenjörkåren omfattar för närvarande följande beställningar, nämligen

1 chef, marinöverdirektör (Cpl7), 5 marindirektörer av 1. graden

(Ca 33), 8 marindirektörer av 2. graden (Ca 31), 12 förste mariningenjörer

(Ca 30), 11 mariningenjörer av 1. graden (Ca 27), 22 mariningenjörer av 2.

graden (Ca 25), 7 specialingenjörer av 1. graden (Ca 31), 2 specialingenjörer

av 1. eller 2. graden (Ca 31 eller Ca 30), 16 specialingenjörer av 2. graden

(Ca 30) och 21 specialingenjörer av 3. graden (Ca 27).

Frågan om mariningenjörkårens organisation har alltsedan 1942 års försvarsbeslut

i avvaktan på resultatet av olika utredningar hållits svävande.

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Följden härav har blivit, att en avsevärd del av personalen i ovisshet om

kårens slutliga organisation lämnat sina anställningar vid kåren, och antalet

vakanser uppgår för närvarande till inemot 30 % av kårens samtliga beställningar.

Det har med hänsyn härtill visat sig vara förenat med stora svårigheter

att bemästra marinens tekniska problem, vilka på grund av den snabba

tekniska utvecklingen på senare år tilltagit i såväl svårighetsgrad som omfattning.

Vid anmälan av försvarspropositionen har jag med hänsyn till pågående

eller planerade utredningar ansett mig icke heller nu kunna ta slutlig ställning

till frågan om mariningenjörkårens sammansättning. Jag har emellertid

uttalat, att en ökning av antalet mariningenjörer under alla förhållanden

är ofrånkomlig. I fråga om storleken av denna utökning har jag anslutit mig

till ett av försvarskommittén avgivet förslag, enligt vilket kåren skulle successivt

kunna utökas med 10 beställningar. Jag har härvid räknat med att vissa

i det följande berörda beställningar för specialingenjörer skola avföras ur

kåren.

Det i försvarspropositionen åberopade förslag, som framlagts av försvarskommittén,

har grundats på en inom marinledningen upprättad plan för kårens

utbyggnad. Enligt denna skulle antalet beställningar i högre lönegrader

väsentligt utökas, medan en viss minskning skulle vidtagas beträffande beställningarna

i lägre lönegrader. Sålunda skulle tillkomma 4 beställningar

för förste marindirektörer, varav 2 i Co 14 och 2 i Co 10. Vidare skulle antalet

marindirektörer av 1. graden i Ca 33 ökas från 5 till 10. Antalet beställningar

i Ca 31 och Ca 30 skulle ökas med sammanlagt 13, medan antalet beställningar

i lägre lönegrader skulle minskas med 12.

Försvarskommittén har i anslutning till det sålunda åberopade förslaget

uttalat att, även om utvecklingen av den tekniska tjänsten inom marinen

kunde påkalla en relativ förstärkning av här ifrågavarande personal och även

en viss förbättring av dess lönevillkor, återhållsamhet dock syntes böra iakttagas

i avvaktan på närmare erfarenheter rörande den fortsatta utvecklingen

på förevarande område. Härtill komme, att flertalet av de högre beställningarna

vore avsedda för marinförvaltningen, vars organisation och personaluppsättning

fölle under 1946 års militära förvaltningsutrednings bedömande.

I anslutning till ett i annat sammanhang gjort uttalande, att frågor

om inrättande av nya beställningar eller befattningar borde i vanlig ordning

prövas för varje särskilt budgetår, räknade försvarskommittén med att

de mest trängande åtgärderna för tillgodoseende av kårens personalbehov

efter närmare prövning i varje särskilt fall skulle successivt vidtagas inom

den angivna ramen, med iakttagande dock av att förvaltningsutredningens

blivande förslag därigenom icke föregrepes.

T utlåtande över försvarskommitténs förslag har marinöverdirektören, med

instämmande av chefen för marinen och marinförvaltningen, funnit nödvändigt,

att åtgärder nu vidtoges, som gjorde det möjligt för mariningenjörkåren

att effektivt fylla sin uppgift i den marina organisationen. Utbyggnaden av

7—571 48 Bihawj till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 209.

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

mariningenjörkåren borde påbörjas under budgetåret 1948/49. Sålunda borde

för detta budgetår tillkomma 2 beställningar för förste marindirektörer i

Co 14 i utbyte mot samma antal beställningar i Ca 25. Övriga beställningar

i sistnämnda lönegrad borde uppflyttas i Ca 27. Av beställningarna för specialingenjörer

borde 2 uppflyttas till Ca 33. Kåren borde vidare utökas med

i de ordinarie medelsäskandena för nästa budgetår begärda 5 beställningar

för specialingenjörer, 1 i Ca 31, 2 i Ca 30 och 2 i Ca 27.

Chefen för marinen och marinförvaltningen ha framhållit, att de sålunda

föreslagna åtgärderna vore väl motiverade. Ett bifall till förslaget skulle

ådagalägga statsmakternas positiva inställning till frågan och därmed vara

ägnat att stimulera rekryteringen av kåren. Åtgärderna kunde icke anses föregripa

den pågående militära förvaltningsutredningen.

I skrivelse den 27 februari 1948 har försvarets tjänsteförteckningsutredning

tillstyrkt förslaget att uppflytta beställningarna för mariningenjör

av 2. graden från Ca 25 till Ca 27. Det vore uppenbart att dessa ingenjörer,

vid jämförelse med såväl armé- och flygingenjörerna som den

civila ingenjörpersonalen inom försvaret, vore för lågt placerade. Utredningen

ville framhålla, att 25 lönegraden icke förekomme i de av statsmakterna

i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen godkända provisoriska

lönegradsserierna för vare sig civil eller civilmilitär ingenjörpersonal

inom försvaret. Såväl ur rättvisesynpunkt som för åstadkommande av likformighet

försvarsgrenarna emellan funne utredningen det befogat, att åtminstone

vissa av de nu till 27 lönegraden hänförda 11 mariningenjörsbeställningama

av 1. graden uppflyttades till 29 lönegraden. Även en sådan åtgärd

syntes utredningen stå i överensstämmelse med statsmakternas beslut

rörande t jänsteförteckningsre visionens genomförande.

För egen del anser jag mig med hänsyn till vad de marina myndigheterna

och tjänsteförteckningsutredningen anfört böra föreslå, att de befintliga beställningarna

för mariningenjörer av 1. och 2. graden från och med nästa budgetår

uppflyttas till lönegraderna Ca 29 respektive Ca 27.

Ehuru skäl tala för att mariningenjörkåren tillföres beställningar i högre

lönegrad än Ca 33, vill jag i avvaktan på resultatet av den nyligen igångsatta

utredningen rörande löneställningen för vissa högre statliga befattningar icke

nu föreslå en dylik åtgärd.

Nuvarande beställningar för förste mariningenjörer och specialingenjörer

av 2. graden äro placerade i Ca 30. I sin förenämnda skrivelse har tjänsteförteckningsutredningen

uttalat, att utredningen, med hänsyn bland annat till

de olägenheter som vore förenade med lönegradsserier omfattande intill varandra

liggande lönegrader, i princip ansåge att 30 lönegraden borde slopas

för berörda marin- och specialingenjörer. Jag delar denna uppfattning. Det

bör ankomma på chefen för marinen att utreda, hur beställningarna i angivna

lönegrad — med de undantag, som av det följande framgår ■— böra fördelas

på 31 och 29 lönegraderna. Föreskrift bör meddelas om att vid uppkommande

vakans frågan om beställningarnas återbesättande skall underställas Kungl.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Kungl. May.ts proposition nr 209. 99

Maj:ts prövning, varvid jag förutsätter, att det skall vara Kungl. Maj:t obetaget

att utbyta beställningarna mot beställningar i Ca 29.

De av mig sålunda föreslagna förändringarna med avseende å mariningenjörkårens

organisation innebära icke någon utökning av kårens numerär. Såvitt

avser egentliga mariningenjörer torde en dylik utökning med hänsyn till

befintliga vakanser icke för närvarande böra ske. Det trängande behovet av

teleingenjörer bör däremot, på sätt civilförvaltningen efter förslag av chefen

för marinen förordat, föranleda att ett antal nya specialingenjörsbeställningar

inrättas. Chefen för marinen har hemställt om 5 nya sådana beställningar.

För egen del anser jag utökningen av antalet teleingenjörer böra begränsas till

3. Vid mariningenjörkåren finnas för närvarande två specialingenjörsbeställningar

i Ca 27, avsedda för elektroingenjör och torpedingenjör, vakanta. Dessa

torde i första hand böra utnyttjas för att tillgodose behovet av teleingenjörer.

För den tredje teleingenjören torde böra avses 1 ny beställning i Ca 31.

Å andra sidan bör emellertid, såsom i det föregående antytts, ett antal nu

befintliga specialingenjörsbeställningar utgå ur kårens personalorganisation.

Vid anmälan av försvarspropositionen har jag nämligen tillstyrkt ett av försvarskommittén

framställt förslag att ur mariningenjörkåren avföra 5 beställningar

för specialingenjörer i verkstadsingenjörs-, stationsingenjörs- och

kemistbefattningar. De av dessa beställningar, som nu äro besatta, ha dock

förutsatts skola övergångsvis bibehållas i avvaktan på vakans. I enlighet härmed

böra beställningar för 1 specialingenjör av 1. eller 2. graden (Ca 31 eller

Ca 30), stationsingenjör, och 2 specialingenjörer av 3. graden (Ca 27), verkstadsingenjör

respektive kemist, indragas från och med nästa budgetår, under

det att beträffande de 2 återstående här avsedda beställningarna, nämligen 1

specialingenjör av 1. eller 2. graden (Ca 31 eller Ca 30), stationsingenjör, och

1 specialingenjör av 2. graden (Ca 30), verkstadsingenjör, föreskrift bör meddelas

om att beställningarna vid uppkommande vakans skola indragas.

I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle mariningenjörkåren för nästa

budgetår få följande sammansättning.

Beställning

Lönegrad

Antal

Chef, marinöverdirektör ..............................

Cp 17

i

Marindirektörer av 1. graden..........................

Ca 33

5

Marindirektörer av 2. graden..........................

Ca 31

8

Förste mariningenjörer................................

Ca 30

1 12

Mariningenjörer av 1. graden ........................

Ca 29

11

Mariningenjörer av 2. graden ........................

Ca 27

22

Specialingenjörer av 1. graden........................

Ca 31

8

Specialingenjör av 1. eller 2. graden ..................

Ca 31 eller Ca 30

2 1

Specialingenjörer av 2. graden........................

Ca 30

8 16

Specialingenjörer av 3. graden........................

Ca 27

19

1 Vid uppkommande vakans skall frågan om beställningarnas återbesättande underställas Kungl.

Majtts prövning.

2 Beställningen skall vid uppkommande vakans indragas.

3 Vid uppkommande vakans skall en beställning, verkstadsingenjör, indragas samt frågan om de

övriga beställningarnas återbesättande underställas Kungl. Maj:ts prövning.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Kungl. Maj:ts proposition nr <109.

Marinläkarkåren.

Vid behandlingen av försvarspropositionen har jag förordat att ytterligare

2 beställningar för marinläkare av 1. graden inrättas från och med nästa budgetår,

avsedda den ena för flottans värnpliktsskola och den andra för Göteborgs

örlogsstation. Såsom under punkt 4 i det föregående anförts böra de

nya beställningarna uppföras i Oa 27 respektive Ca 25. Den för värnpliktsskolan

avsedda beställningen bör tillsättas först vid den tidpunkt, då skolan

träder i funktion. Såsom jag till nämnda proposition anfört kan jag icke nu

förorda från olika håll framförda förslag om ytterligare utökning av marinläkarkårens

ordinarie personal.

I enlighet med vad jag under punkt 4 anfört böra beställningar för 5

marinläkare av 1. graden i Ca 27, avsedda för stationsläkarna vid örlogsstationerna

samt regementsläkarna vid Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen,

ävensom 1 beställning för marinläkare av 1. graden i Ca 25, avsedd

för regementsläkaren vid Älvsborgs kustartilleriregemente, uppflyttas

till Ca 29. Vidare böra 4 beställningar för marinläkare av 1. graden i Ca 25,

avsedda för Gotlands kustartillerikår, sjökrigsskolan, marinens underofficersskola

och flottans sjömansskola, uppflyttas till Ca 27.

Såsom i nyssberörda sammanhang anförts böra i personalförteckningen intagas

bestämmelser om fördelningen å tjänsteställen av marinläkarkårens ordinarie

beställningar.

Marinens poliskår.

Under denna rubrik äro i gällande personalförteckning uppförda befattningar

för 2 polisöverkonstaplar, tillika poliskommissarier, i Ca 18, 2 polisöverkonstaplar

i Ca 16 och 32 poliskonstaplar i Ca 14. I enlighet med förslag

av civilförvaltningen böra i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen

förstnämnda 2 befattningar utbytas mot befattningar för 2 överkonstaplar

i Ca 19 samt befattningarna i Ca 16 och Ca 14 erhålla tjänstebenämningarna

inspektionskonstapel respektive konstapel.

Medelsbehovet för de ordinarie tjänstemän, som enligt vad sålunda föreslagits

böra finnas upptagna i personalförteckningen för nästa budgetår, kan

enligt tidigare angivna grunder uppskattas till 22 800 000 kronor. Från anslagsposten

till avlöningar till nämnda personalkategori böra emellertid i enlighet

med gällande grunder för statuppställningen utgå jämväl dels avlöningar

till personal å avgångs- och disponibilitetsstat, dels ock vissa i avlönings

reglementet omförmälda fasta lönetillägg och särskilda ersättningar.

Då några beställningshavare å avgångs- och disponibilitetsstat icke nu förutses

komma att finnas vid marinen under nästa budgetår, beräknar jag icke

för nämnda budgetår några medel för avlöningar till sådan personal.

Kostnaderna för sjötillägg m. fl. särskilda ersättningar ha för innevarande

budgetår beräknats till 1300 000 kronor. Civilförvaltningen har för nästa

s. 101 Kontrollera mot PDF

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

budgetar beräknat dessa kostnader till oförändrat belopp. Emellertid föreslås

i proposition till årets riksdag, med förslag till nya avlöningsreglementen

m. in., ändrade bestämmelser angående sjötillägg m. m. Hänsyn härtill

bör tagas vid anslagsberäkningen för nästa budgetår. Med beaktande

härav beräknar jag för nästa budgetår kostnaderna för sjötillägg m. fl.

särskilda ersättningar till 1 600 000 kronor.

Slutsumman under anslagsposten skulle således uppgå till (22 800 000 +

1 600 000 =) 24 400 000 kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Marinstaben m. m.

I det följande föreslår jag att vid marinstaben inrättas en extra ordinarie

befattning i Ce 25 såsom chef för polisdetaljen inom staben. Då innehavaren

av denna befattning jämväl avses skola fullgöra de göromål, som åligga innehavaren

av den för närvarande i personalförteckningen upptagna för pensionerad

officer med arvode enligt löneklass 1: 29 avsedda arvodesbefattningen

såsom kommendant och vice värd i ämbetsbyggnaden, bör sistnämnda

befattning utgå ur personalförteckningen.

I enlighet med förslag av försvarskommittén bör vidare 1 av de vid marinstaben

befintliga befattningarna för expeditionsofficerare, löneklass 1:29,

avsedd för underrättelsedetaljen, indragas.

För expeditionsunderofficer hos inspektören för toiped- och ubåtsvapnen

är i gällande personalförteckning uppförd en arvodesbefattning i löneklass

1: 20. Då jag vid anmälan av försvarspropositionen föreslagit, att nämnde

inspektörs verksamhetsområde uppdelas på en inspektör för torpedvapnet och

en inspektör för ubåtsvapnet, bör i enlighet med vad försvarskommittén förutsatt

inrättas ytterligare 1 expeditionsunderofficersbefattning i löneklass 1: 20.

Marindistrikten m. m.

I enlighet med förslag av chefen för marinen, som biträtts av civilförvaltningen,

böra följande befattningar, vilka vid pågående organisationsundersökningar

visat sig icke erforderliga, utgå ur personalförteckningen, nämligen

såvitt avser Ostkustens marindistrikt 1 chef för mobiliseringsavdelningen

(löneklass 1:29) och 1 expeditionsunderofficer (löneklass 1:20), båda

vid Stockholms örlogsstation, samt såvitt avser Sydkustens marindistrikt

1 chef för registerdetaljen (löneklass 1:29) vid Karlskrona örlogsstation.

Fn för örlogsstationen avsedd befattning såsom bevakare i löneklass

1: 20 bör redovisas såsom expeditionsunderofficer.

Hissa utbildningsansta/ter.

Försvarskommittén har föreslagit, att 1 vid sjökrigshögskolan befintlig

befattning för vaktmästare utbytes mot 1 befattning för pensionerad

underofficer i arvodesbefattning. I anledning av förslaget förordar jag, att

den å personalförteckningen för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

uppförda vaktmästarbefattningen i Ce 9, som för närvarande uppehälles av

beställningshavare å övergångsstat, utbytes mot 1 arvodesbefattning för expeditionsunderofficer

i löneklass 1: 20.

Avlöningskostnaderna för den personal i arvodesbefattningar, som för

nästa budgetår bör uppföras å personalförteckningen, uppskattar jag enligt

i det föregående angivna grunder till i runt tal 1 175 000 kronor.

De pensionsmedel, som arvodesinnehavarna ha att avstå och som skola

upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, kunna, under

förutsättning att alla arvodesbefattningarna vore besatta med från aktiv stat

pensionsavgången personal, uppskattas till omkring 960 000 kronor. Emellertid

måste man, av skäl som jag anfört vid behandlingen av motsvarande

anslagspost under arméns avlöningsanslag, räkna med en minskning av pensionsmedlen.

Minskningen synes för nästa budgetår kunna uppskattas till

i runt tal 100 000 kronor. De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel

böra upptagas i avlöningsstaten för nästa budgetår, kunna alltså beräknas

till (960 000 — 100 000 =) 860 000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels de ibefattningsarvoden

och arvoden för särskilda uppdrag m. m., som enligt bilagor

till statens allmänna avlöningsreglemente må utgå vid marinen, samt arvoden

till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare vid marinens

uitbildningsanstalter, dels och de arvoden och särskilda ersättningar, som finnas

upptagna i särskild av Kungl. Maj:t fastställd förteckning å vissa arvoden

och särskilda ersättningar.

Befattningsarvoden m. m.

Kostnaderna för de i bilaga A till avlöningsreglementet förtecknaxie befattningsarvoden,

som innevarande budgetår må utgå vid marinen,

uppgå till sammanlagt 38 640 kronor, varav för stabsarvoden 4 320 kronor,

för utbildningsarvoden 28 800 kronor och för övriga arvoden 5 520 kronor.

Härutöver må övergångsvis utgå vissa arvoden.

För chefen för kustartilleridetaljen vid marinstabens operationsavdelning

är nu upptaget ett stabsarvode å 720 kronor. Inspektören för kustartilleriet har

föreslagit, att, då nämnda befattning för närvarande uppehölles av regementsofficer,

stabsarvodet i fråga måtte överflyttas till kustartilleriinspektionen,

varest behov förelåge av dylika arvoden för en avdelningschef och en detaljohef.

Den föreslagna anordningen borde enligt inspektören vidtagas i av

vaktan på resultatet av en av civilförvaltningen förordad utredning i syfte att

utröna i vad mån och inom vilka institutioner arvoden skulle kunna indragas

för att tillgodose nyssnämnda behov av stabsarvoden vid kustartilleriinspektionen.

Förslaget har tillstyrkts av chefen för marinen och civilförvaltningen.

s. 103 Kontrollera mot PDF

103

Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.

Jag har intet att erinra mot att ifrågavarande stabsarvode vid marinstaben

överflyttas till kustartilleriinspektionen.

Civilförvaltningen bär tillstyrkt ett av chefen för marinen framställt förslag

att för sjökrigsskolan inrätta ett arvode av 1 440 kronor till heltidstjänstgörande

lärare i ämnet kustartilleritaktik. Då även jag biträder förslaget, beräknar

jag utbildningsarvodena för nästa budgetår till 30 240 kronor.

Då några förändringar icke ifrågasättas beträffande övriga arvoden, beräknar

jag kostnaderna för befattningsarvoden under nästa budgetår till (4 320

+ 30 240 + 5 520 =) 40 080 kronor.

Kostnaderna för i bilaga B till avlöningsreglementet förtecknade arvoden

för särskilda uppdrag m. m. upptager jag i enlighet med förslag

av civilförvaltningen till oförändrat belopp, 1 320 kronor.

För innevarande budgetår må enligt av Kungl. Maj:t fastställd förteckning

utgå arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära

lärare vid marinens utbildningsanstalter med sammanlagt 76 000 kronor.

I enlighet med förslag av civilförvaltningen beräknar jag för nästa budgetår

kostnaderna för dessa arvoden till 80 000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för här avsedda arvoden skulle alltså för

nästa budgetår utgöra (40 080 + 1 320 + 80 000 =) 121 400 kronor. Med hänsyn

till vissa övergångsvis utgående arvoden bör emellertid detta belopp

höjas till 125 000 kronor.

Vissa andra arvoden och särskilda ersättningar.

Marindis trikten.

Vid anmälan av propositionen 1947: 130 (s. 169) anförde jag, att inom

kustartilleriinspektionen för det dåvarande uppgjordes förslag till arvoden

som hänförde sig till kustartilleriförsvarens regionala uppbördsorganisation.

Med skrivelse den 19 februari 1948 har chefen för marinen avgivit förslag i

ämnet. Förslaget ansluter sig till en av chefen för Stockholms kustartilleriförsvar

i samarbete med statens organisationsnämnd verkställd utredning i

ämnet. I denna utredning räknar man med att det tidigare planerade systemet

med uppbördsmännen bosatta invid kustartilleriförsvarens anläggningar

och förråd skall ersättas av övervakning från förbandens förläggningsplatser,

kombinerad med invid anläggningarna boende tillsynsmän med arvoden.

I samband med omläggningen avses förråden skola i viss män decentraliseras.

Genom det nya systemet kunna kostnaderna för uppförande av ett antal för

regionala uppbördsmän avsedda bostadshus inbesparas. Medel härför ha anvisats

av riksdagen.

Enligt beslut av Kungl. Maj:t den 16 april 1948 ha pågående organisationsförsök

vid Stockholms kustartilleriförsvar utsträckts att avse även den

regionala nppbördsorganisationen enligt det sålunda skisserade systemet.

Jag förutsätter, att kostnaderna för vissa mindre omfattande förrådsanordningar,

som bli erforderliga i den nya organisationen, få bestridas av de

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

medel, som enligt det föregående anvisats för uppförande av bostäder men

icke längre erfordras för detta ändamål.

Chefen för marinen har i sin nyssberörda skrivelse framlagt beräkningar

rörande kostnaderna för de arvoden, som skola utgå till tillsynsmannen.

Marinchefen har därvid utgått från att-, i den mån bostad, lyse, värme in. m.

ansetts böra tillhandahållas vederbörande, värdet av dylika förmåner skall

inräknas i arvodena. För närvarande bestridas kostnaderna för dylika förmåner

från expensanslag. Vidare har förutsatts att rörliga tilläggsförmåner

icke skola utgå å arvodena.

Utan ätt nu taga slutlig ställning till frågan om kustartilleriförsvarens

regionala uppbördsorganisation har jag ansett mig kunna räkna med de av

chefen för marinen angivna arvodesbeloppen. Till detaljerna i marinchefens

förslag till arvoden återkommer jag i det följande.

I enlighet med marinchefens av civilförvaltningen tillstyrkta förslag bör

det under Norrlandskustens marindistrikt uppförda arvodesbeloppet

av 6 600 kronor till uppbördsmän vid marinens kustbevakning minskas till

3 000 kronor. Vidare bör till tillsynsmän vid Hemsö kustartilleri försvar upptagas

ett arvodesbelopp av 3 130 kronor (nu 2 520 kronor).

Beträffande Ostkustens marindistrikt har marinchefen föreslagit,

att arvodesbeloppet för uppbördsmän vid marinens kustbevakning ökas från

2 500 kronor till 6 000 kronor. Ökningen föranledes bland annat av ändrad

förrådsorganisation vid kustbevakningen. I likhet med civilförvaltningen anser

jag mig böra biträda detta förslag.

Såsom tillsynsman å Stora Fjäderholmen tjänstgör för närvarande en verkmästare

vid apteringsverkstäderna därstädes, vilken i ersättning härför åtnjuter

förmånen av fri bostad i kronan tillhörig fastighet. I enlighet med förslag

av marinchefen, som tillstyrkts av civilförvaltningen, förordar jag, att

ersättningen för nästa budgetår i stället får utgå i form av årsarvode med 500

kronor. Arvodet synes böra uppföras å förevarande arvodesförteckning.

I skrivelse den 4 september 1947 har chefen för Ostkustens marindistrikt

hemställt, att det i gällande arvodesförteckning upptagna arvodet å 900 kronor

till klockare vid Skeppsholms församling i Stockholm måtte höjas till

1 500 kronor. Framställningen, som tillstyrkts av civilförvaltningen, biträdes

även av mig.

I enlighet med ett av chefen för marinen i skrivelse den 9 januari 1948

framställt förslag, som tillstyrkts av civilförvaltningen, räknar jag för nästa

budgetår med tillkomsten av ett arvode å 1 000 kronor till en tillsynsman vid

Hårsfjärdens örlogsdepå, avsedd att utöva tillsynen av sporthallen vid depån

och att handha uppbörden av i hallen förvarad materiel.

I enlighet med marinchefens i det föregående berörda förslag bör till tillsynsmän

vid Stockholms kustartilleriförsvar upptagas ett belopp av 32 035

kronor (nu 18 890 kronor). Härvid kan det för närvarande i arvodesförteckningen

upptagna arvodesbeloppet å 18 000 kronor till vaktkarlar vid kustartilleriförsvaret

utgå ur förteckningen.

s. 105 Kontrollera mot PDF

105

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Gotlands marin di strikt. 1 enlighet med nyssnämnda förslag av

chefen för marinen bör till tillsynsman vid Gotlands kustartilleriförsvar upptagas

ett belopp av 3 850 kronor (nu 4 334 kronor).

I enlighet med marinchefens av civilförvaltningen tillstyrkta förslag bör

det under Sydkustens marindistrikt uppförda arvodesbeloppet av

3 000 kronor till uppbördsmän vid marinens kustbevakning minskas till 1 500

kronor. Vidare bör, på sätt av chefen för marinen föreslagits, till tillsynsmän

vid Blekinge kustartilleriförsvar upptagas ett belopp av 17 950 kronor

(nu 12 074 kronor). Det för närvarande i arvodesförteckningen upptagna beloppet

å 24 355 kronor till vaktkarlar vid tygförvaltningen kan härvid utgå ur

förteckningen, varjämte en å arméns arvodesförteckning uppförd post å 12 000

kronor till förrådsvakter vid vissa försvarsområden inom I. militärområdet

kunnat minskas med 2 100 kronor.

I enlighet med marinchefens av civilförvaltningen tillstyrkta förslag bör

det under Västkustens marindistrikt uppförda arvodesbeloppet av

2 400 kronor till uppbördsmän vid marinens kustbevakning minskas till 2 000

kronor.

Till tillsynsman vid Göteborgs kustartilleriförsvar upptager jag i enlighet

med marinchefens förenämnda förslag ett belopp av 11 971 kronor (nu 10 320

kronor). Härvid kunna de för närvarande upptagna arvodena till tillsynsman

för Känsö och tillsynsman å Älvsborgsön å 756 respektive 1 500 kronor utgå

ur förteckningen.

Auditörer.

I enlighet med vad jag i det föregående under punkten 5 anfört beräknar

jag ett ibelopp av 16 000 kronor för arvoden åt auditörer under senare hälften

av nästa budgetår.

För arvoden till personalvårdsassistenter vid marinen är i gällande arvodesförteckning

uppfört ett belopp av 15 000 kronor. Medel härför torde emellertid

från och med nästa budgetår böra bestridas från anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal.

Summan av de för innevarande budgetår å förteckningen å vissa arvoden

och särskilda ersättningar uppförda beloppen utgör 158 263 kronor. Med beaktande

av i det föregående föreslagna ändringar kan beloppet för nästa budgetår

beräknas till i runt tal 135 000 kronor. Vederbörlig arvodesförteckning

bör i vanlig ordning fastställas av Kungl. Maj: t.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, bör enligt vad sålunda anförts för budgetåret 1948/49 uppföras med ett

belopp av (125 000 + 135 000 =) 260 000 kronor (nu 275 000 kronor).

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Fast anställt icke-ordinarie manskap.

Gällande personalförteckning upptager följande antal beställningar för

icke-ordinarie manskap vid flottan, nämligen 1 700 furirer (Me 2 eller Me 1),

425 korpraler (Mha 2) och 1590 meniga (Mhal).

I enlighet med ett av civilförvaltningen tillstyrkt förslag av chefen för

marinen torde antalet korpralsbeställningar för nästa budgetår i enlighet med

1944 års manskapsutrednings beräkningar böra minskas med 75 till 350.

Såsom i det föregående anförts har i försvarspropositionen föreslagits en omfördelning

av de lägre beställningarna inom musikkårerna. För flottan, som

har två musikkårer av modifierad typ I och en kår av typ III, innebär detta,

att antalet furirer ökas med 5 till 1 705 och att antalet meniga minskas med

likaledes 5 till 1 585.

I gällande personalförteckning ha för kustartilleriet upptagits beställningar

för 422 furirer, 164 korpraler samt 316 vicekorpraler och meniga.

Chefen för marinen har föreslagit, att antalet korpralsbeställningar minskas

med 18. Förslaget, som ansluter sig till manskapsutredningens beräkningar,

har biträtts av civilförvaltningen och kan även av mig tillstyrkas. Med hänsyn

till Kungl. Maj:ts i det föregående vid behandlingen av arméns avlöningsanslag

berörda beslut angående överföring av ett luftvärnsbatteri från kustartilleriet

till luftvärnet bör vidare antalet beställningar minskas med 2 för

furirer, 1 för korpraler samt 1 för vicekorpraler och meniga. Å andra sidan

torde den i det föregående förordade begränsade utbyggnaden av överfurirskadern

böra föranleda en ökning av antalet furirer med 10. Försvarspropositionens

förslag om ändrad organisation av musikkårerna — vid kustartilleriet

1 kår av typ II och 2 kårer av typ III — föranleder, att antalet vicekorpraler

och meniga bör minskas med ytterligare 3, samtidigt som furirsbeställningarna

ökas med samma antal.

Personalförteckningen bör alltså upptaga följande icke-ordinarie manskapsbeställningar

för kustartilleriet, nämligen 433 för furirer, 145 för korpraler

samt 312 för vicekorpraler och meniga.

Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap vid marinen har för

innevarande budgetår beräknats till förslagsvis 10 191 700 kronor. Enligt förut

angivna grunder beräknar jag, med beaktande av att jämväl sjötillägg m. fl.

lönetillägg till icke-ordinarie manskap skola bestridas från ifrågavarande delpost,

medelsbehovet för nästa budgetår under delposten till förslagsvis

10 700 000 kronor.

Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap

I sina anvisningar till civilförvaltningen har chefen för marinen föreslagit,

att 85 vid marinen anställda extra befattningshavare skola erhålla extra ordinarie

anställning. Med erinran bland annat om pågående organisationsundersökningar

inom marinen har civilförvaltningen emellertid anfört, att föränd
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

ringar i anställningsformen för ifrågavarande personal borde ske endast i begränsad

omfattning. Civilförvaltningen bar i detta sammanhang framhållit,

att icke mindre än 326 nya extra ordinarie tjänster tillkommit vid marinen

från och med innevarande budgetår. Jag delar civilförvaltningens uppfattning

och föreslår därför i det följande endast ett fåtal nya extra ordinarie befattningar.

Marinstaben.

Såsom chef för polisdetaljen, tidigare övervakningsdetaljen, inom marinstaben

finnes sedan år 1942 anställd en extra tjänsteman, för närvarande enligt

Kungl. Maj :ts beslut den 5 december 1947 hänförd till lönegraden Cg 25.

Chefen för marinen har föreslagit, att för chefen för nämnda detalj inrättas

en extra ordinarie befattning i Ce 27. Civilförvaltningen har tillstyrkt, att en

extra ordinarie befattning inrättas för ändamålet, men förordat att densamma

hänföres till lönegraden Ce 25.

Även jag anser mig kunna tillstyrka, att vid marinstaben från och med

nästa budgetår inrättas en extra ordinarie befattning såsom chef för polisdetaljen.

Befattningen bör i enlighet med civilförvaltningens förslag placeras

i lönegraden Ce 25. Då innehavaren av befattningen jämväl avses skola omhänderha

sysslan såsom vice värd i marinledningens ämbetsbyggnad, har jag

i det föregående räknat med att en nu befintlig arvodesbefattning för pensionerad

officer i löneklass 1: 29 skall utgå ur personalförteckningen.

I personalförteckningen för innevarande budgetår finnas för marinstaben

upptagna 3 kanslibiträdesbefattningar i Ce 11, varav 1 i kassatjänst. Civilförvaltningen

har tillstyrkt ett av chefen för marinen framställt förslag att

uppflytta den för kassatjänst avsedda befattningen till lönegrad Ce 13. Då

det enligt vad civilförvaltningen upplyst ankommer på innehavaren av ifrågavarande

befattning, förutom att handha de egentliga kassagöromålen vid

marinstabens kassa, att jämväl biträda den vid staben tjänstgörande intendenturofficeren

med vissa förvaltningsmässiga göromål av mera kvalificerad

natur, kan även jag biträda förevarande förslag och räknar alltså med att en

kanslibiträdesbefattning i kassatjänst utbytes mot en kontoristbefattning i

Ce 13.

Civilförvaltningen har i anledning av ett av marinchefen framställt förslag

förordat, att för marinstabens personalavdelning inrättas 1 kanslibiträdesbefattning

i Ce 11 i utbyte mot en extra befattning i motsvarande lönegrad.

Jag anser mig icke för närvarande kunna biträda detta förslag.

I personalförteckningen för innevarande budgetår finnes för marinstaben

uppförd en kansliskrivarbefattning i Ce 15, vars innehavare handhar kryptoärenden.

Vid staben finnas därjämte följande extra tjänstemän, som sysselsättas

med kryptoärenden, nämligen 2 kryptotekniker i Cg 11 och 4 expeditörer

i Cg 8. Marinchefen har föreslagit, att nämnda extra befattningar omändras

till extra ordinarie. Civilförvaltningen har tillstyrkt förslaget och

därvid förordat, att kryptoteknikerna uppföras såsom kanslibiträden i Ce 11

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 209.

och expeditörerna såsom biträden för skriv- och kontorsgöromål. Jag anser

mig böra biträda vad civilförvaltningen sålunda förordat.

För närvarande finnas å personalförteckningen för marinstaben uppförda

2 befattningar för bilförare i Ce 10. Sedan numera efter förslag av statens

sakrevision en för försvarsmyndigheterna i Gärdesbyggnaden gemensam köreentral

provisoriskt inrättats vid flygstaben, tjänstgöra ifrågavarande bilförare

vid körcentralen. Civilförvaltningen har därför i skrivelse den 30 januari 1948

föreslagit, att befattningarna skola överföras till flygstabens personalförteckning.

Den ena av bilförarna har tidigare delvis utnyttjats för vaktmästargöromål

inom marinstaben. Då det kan ifrågasättas, huruvida icke så kan bli

fallet även i fortsättningen, föreslår jag, att för närvarande endast en av befattningarna

överföres till flygstaben. Den andra befattningen skulle alltså

i avvaktan på ytterligare erfarenheter tills vidare kvarstå å marinstabens personalförteckning.

Därest den sålunda föreslagna ordningen skulle bli bestående,

kan det ifrågasättas, huruvida icke den för tjänstgöring i marinstaben

avsedda befattningen borde ändras till expeditionsvaktsbefattning i Ce 9.

I gällande personalförteckning är för marinstaben upptagen 1 befattning

för fotograf i Ce 12. Civilförvaltningen har föreslagit att befattningen enligt

grunderna för den beslutade tjänsteförteckningsrevisionen uppflyttas till

lönegrad Ce 15. Jag anser mig kunna biträda detta förslag.

Ett av civilförvaltningen tillstyrkt förslag av chefen för marinen att vid

marinstaben inrätta ytterligare 1 extra ordinarie vaktmästarbefattning i utbyte

mot en extra dylik befattning anser jag mig böra biträda.

Vid anmälan av försvarspropositionen har jag förordat, att för marinstaben

skall tillkomma 1 befattning för handläggning av ärenden rörande marinlottoma.

Befattningen synes böra upptagas såsom extra ordinarie. I avvaktan

på resultatet av viss utredning rörande de med befattningen förenade arbetsuPPgifterna

är jag emellertid icke nu beredd taga ställning till frågan om befattningens

lönegradsplacering.

Marin dis trikten.

I fråga om Norrlandskustens marindistrikt förordar jag i enlighet

med förslag av sjukvårdsförvaltningen, vilket biträtts av civilförvaltningen,

att för Härnösands kustartilleridetachement inrättas 2 befattningar

för sjukvårdsbiträden i Ce 3.

Under rubriken Ostkustens mar in distrikt äro i gällande personalförteckning

uppförda befattningar för, bland andra, 1 kontorist i Ce 12 Hd

intendenturförvaltningen inom Stockholms kustartilleriförsvar och 1 förste

kontorist i Ce 14 vid Vaxholms kustartilleriregemente. I enlighet med förslag

av civilförvaltningen böra dessa befattningar i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen

utbytas mot kanslibiträdesbefattningar i Ce 11. Jag förutsätter

emellertid att nuvarande innehavare av befattningarna skola få kvarstå

i de högre lönegraderna.

I enlighet med förslag av civilförvaltningen bör antalet biträden för skriv
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

109

Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

och kontorsgöromål vid marindistriktsstaben inom Ostkustens marindistrikt

minskas från 13 till 11.

Försvarets sjukvårdsförvaltning har föreslagit, att antalet sjukvårdsbiträden

(Ce 3) vid Vaxholms kustartilleriregemente skall ökas från 2 till 4. Förslaget,

som tillstyrkts av civilförvaltningen, biträdes även av mig.

Däremot anser jag mig icke för närvarande kunna biträda ett av civilförvaltningen

framställt förslag om att utbyta en biträdesbefattning för skrivoch

kontorsgöromål vid Stockholms örlogsstation mot en kanslibiträdesbefattning.

Vad angår Gotlands marindistrikt böra i anslutning till Kungl.

Maj:ts den 16 januari 1948 för innevarande budgetår meddelade beslut å personalförteckningen

uppföras ytterligare 2 kanslibiträdesbefattningar i Ce 11,

avsedda den ena för kustartilleriförsvarsstaben och den andra för Gotlands

kustartillerikår.

För Sydkustens marindistrikt förordar jag i enlighet med förslag

av civilförvaltningen att vid marindistriktsstaben inrättas 1 befattning för

kanslibiträde i Ce 11 i utbyte mot en biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål.

För intendenturförvaltningen vid Sydkustens marindistrikt är för närvarande

i personalförteckningen uppförd en befattning för kontorist i Ce 13. I

enlighet med förslag av chefen för marindistriktet, som tillstyrkts av chefen

för marinen och marinförvaltningen, har civilförvaltningen förordat, att befattningen

utbytes mot en kansliskrivarbefattning i Ce 15. För egen del är

jag icke nu beredd tillstyrka att detta utbyte kommer till stånd.

I gällande personalförteckning äro för sjukvårdsförvaltningen vid Sydkustens

marindistrikt upptagna befattningar för 1 förrådsman i Ce 9 och 3

biträden för skriv- och kontorsgöromål. Civilförvaltningen har med hänsyn

till de arbetsuppgifter som åligga innehavarna av dessa befattningar föreslagit,

att förstnämnda befattning utbytes mot en förrådsförmansbefattning i

Ce 12 och att en av biträdesbefattningarna utbytes mot en kontoristbefattning

i Ce 13. Under hänvisning till vad jag i det föregående anfört rörande

tjänsteförteckningsrevisionen kan jag icke nu tillstyrka civilförvaltningens

förslag.

I enlighet med förslag av civilförvaltningen böra de för Karlskrona örlogsstation

i gällande personalförteckning uppförda två befattningarna för förmän

av 1. klass i Ce 11 i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen utbytas mot

2 befattningar för förrådsförmän i Ce 12.

I anledning av ett av Kungl. Maj:t den 30 januari 1948 meddelat beslut

om ändrad fördelning av befintliga befattningar för översköterskor bör 1

översköterskebefattning (Ce 12) vid Karlskrona kustartilleriregemente överflyttas

till Älvsborgs kustartilleriregemente, varför antalet dylika befattningar

vid förstnämnda regemente minskas från 3 till 2.

Antalet befattningar för sjukvårdsbiträden (Ce 3) vid Karlskrona örlogsstation

bör i enlighet med förslag av försvarets sjukvårdsförvaltning, som tillstyrkts

av civilförvaltningen, minskas från 5 till 3.

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Ett av civilförvaltningen framställt förslag om att utbyta en biträdesbefattning

för skriv- och kontorsgöromål vid samma örlogsstation mot en kanslibiträdesbefattning

anser jag mig icke för närvarande kunna biträda. Jag

är icke heller nu beredd tillstyrka att, såsom civilförvaltningen föreslagit, för

kustartilleriförsvarsstaben vid Blekinge kustartilleriförsvar inrättas extra ordinarie

befattningar för ytterligare 5 biträden för skriv- och kontorsgöromål,

avsedda för krigstelefoncentralen vid kustartilleriförsvaret.

\ad angår Västkustens marindistrikt anser jag mig böra biträda

ett av civilförvaltningen framställt förslag om att utbyta en biträdesbefattning

för skriv- och kontorsgöromål vid marindistriktsstaben mot 1 kanslibiträdesbefattning

i Ce 11.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört räknar jag för Västkustens

marindistrikt med att 1 befattning för expeditionsvakt i Ce 9 tillkommer i utbyte

mot en extra dylik befattning.

I enlighet med ett av Kungl. Maj:t den 14 juni 1946 lämnat uppdrag har

försvarets civilförvaltning, i samråd med statens organisationsnämnd, genomfört

en sammanslagning av ekonomi- och kameralkontoren inom Västkustens

marindisbrikt. Såsom chef för de sammanslagna kameral- och ekonomikontoren

är enligt medgivande av Kungl. Maj:t anställd en extra tjänsteman

i Cg 25.

Sedermera har Kungl. Maj:t den 12 mars 1948 i anledning av en

av försvarets civilförvaltning gjord framställning uppdragit åt civilförvaltr

ningen att i samråd med chefen för marinen och organisationsnämnden fullfölja

påbörjad omorganisation av bland annat kameralkontoret vid Västkustens

marindistrikt. I skrivelse den 9 april 1948 har civilförvaltningen anfört,

att, oaktat detta uppdrag ännu icke hunnit verkställas, ämbetsverket ansåge

sig redan nu kunna konstatera, att en befattning som chef för nämnda

kameralkontor erfordrades i den blivande organisationen. Vid sådant förhållande

och då den slutliga organisationen beräknats träda i funktion redan

i början av nästa budgetår, har ämbetsverket föreslagit att för kameralkontoret

å personalförteckningen för samma budgetår uppföres en befattning för

kamrerare i Ce 25.

För egen del får jag erinra, att befattningar för kamrerare i Ce 25 från och

med innevarande budgetår inrättats för kameralkontoren vid Ostkustens och

Sydkustens marindistrikt. Med hänsyn härtill och då även jag utgår från att en

befattning som kamrerare i nämnda lönegrad blir erforderlig för kameralkontoret

vid Västkustens marindistrikt, anser jag mig böra biträda civilförvaltningens

förslag.

I gällande personalförteckning är för intendenturförvaltningen vid Göteborgs

kustartilleriförsvar uppförd en befattning för kontorist i Ce 12. I enlighet

med förslag av civilförvaltningen synes i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen

denna befattning böra utbytas mot 1 kanslibiträdesbefattning

i Ce 11. Jag förutsätter emellertid att nuvarande innehavare av befattningen

skall få kvarstå i den högre lönegraden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Eungl. Maj:ts proposition nr 209.

Såsom i det föregående anförts bör å personalförteckningen tillkomma 1

befattning för översköterska (Ce 12) vid Älvsborgs kustartilleriregemente.

Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av försvarets sjukvårdsförvaltning

framställt förslag om att antalet befattningar för sjukvårdsbiträden (Ce 3) vid

Göteborgs örlogsstation skall minskas från 2 till 1 och vid Älvsborgs kustartilleriregemente

ökas från 3 till 4. Häremot har jag intet att erinra.

Från marinens anslag till befästningars underhåll m. in. avlönas för närvarande

viss lägre icke-ordinarie personal vid kustartilleriförsvarens fortifikationsförvaltningar.

För nästa budgetår har marinförvaltningen beräknat kostnaderna

för avlöning till personalen till 135 000 kronor. Vid anmälan av propositionen

1948: 157 med förslag till stat för försvarets fastighetsfond för

budgetåret 1948/49 anförde jag, att dessa avlöningskostnader borde bestridas

från marinens avlöningsanslag. Jag är emellertid icke för närvarande beredd

taga ställning till frågan om lönegradsplacering och tjänstebenämningar för

denna personal utan förutsätter att Kungl. Maj:t, sedan erforderlig utredning

härutinnan verkställts, skall äga meddela beslut härom. I avvaktan härpå

räknar jag med det av marinförvaltningen angivna beloppet.

I anledning av förslag av marinchefen har civilförvaltningen förordat, att

vid marinens intendenturförråd anställda extra ordinarie tjänstemän med avlöning

från sakanslag från och med nästa budgetår överföras till avlöning

från avlöningsanslag. Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan till årets

statsverksproposition (bil. 6, punkterna 87 och 88) av marinens beklädnadsoch

inventarieanslag har jag emellertid vid beräkningen av dessa anslag utgått

från att kostnaderna för avlöning till ifrågavarande tjänstemän även under

nästa budgetår skola belasta respektive sakanslag.

Vissa utbildningsanstalter.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört under anslagsposten till

arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar bör den för sjökrigshögskolan

upptagna vaktmästarbefattningen i Ce 9 utgå ur personalförteckningen.

I gällande personalförteckning äro för sjökrigsskolan uppförda befattningar

för, bland andra, 1 kontorsskrivare av 2. klass i Ce 17, 1 arbetsförman

av 2. klass i Ce 14, 2 kontorister i Ce 12 och 2 förmän av 1. klass i Ce 11.

Civilförvaltningen har beträffande kontorsskrivarbefattningen framhållit,

att innehavaren av densamma fullgjorde arbetsuppgifter som ankomme på

förrådspersonal. Marinförvaltningen hade ifrågasatt, om icke för tjänsten

borde avses en underofficer i arvodesbefattning, medan vederbörande personalförbund

föreslagit, att befattningen skulle uppföras som förrådsförvaltarbefattning

i 19 lönegraden. 1945 års försvarskommitté syntes ha räknat med

att befattningen i fråga skulle bestridas av en pensionerad underofficer.

Skulle så icke bil fallet syntes för befattningen böra avses en förrådsmästare

i lfi lönegraden.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

För egen del finner jag tveksamt, huruvida ifrågavarande befattning bör

avses för pensionerad underofficer eller civil befattningshavare, eventuellt i

lägre löneställning än civilförvaltningen förutsatt. I avvaktan på ytterligare

utredning härutinnan, varvid även bör beaktas lönegradsplaceringen för likartade

befattningar på andra håll, torde den nuvarande befattningen böra bibehållas.

Det bör dock föreskrivas, att vid uppkommande ledighet frågan om

befattningens återbesättande skall underställas Kungl. Maj:ts prövning.

Beträffande övriga förenämnda befattningar vid sjökrigsskolan har civilförvaltningen

i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen föreslagit, att befattningen

för arbetsförman av 2. klass utbytes mot 1 förmansbefattning i

Ce 16, att 2 kontoristbefattningar i Ce 12 uppflyttas till Ce 13 och att ''de

båda befattningarna för förmän av 1. klass utbytas mot befattningar för

1 trädgårdsmästare i Ce 12 och 1 förrådsförman i samma lönegrad. Dessa

förslag anser jag mig kunna biträda med den jämkningen att jag för befattningen

i Ce 16 förordar tjänstebenämningen verkstadsförman.

I enlighet med ett av försvarets sjukvårdsförvaltning framlagt förslag, som

biträtts av civilförvaltningen, förordar jag vidare att antalet sjukvårdsbiträden

(Ce 3) vid sjökrigsskolan ökas från 1 till 2 och att antalet dylika biträden

vid marinens underofficersskola ökas från 2 till 3.

Genom beslut den 31 oktober 1947 har Kungl. Maj:t medgivit, att vid

flottans sjömansskola må, räknat från och med den 1 juli 1947, tills

vidare intill den 1 juli 1948 — utöver de enligt gällande personalförteckning

för sjömansskolan avsedda extra ordinarie tjänsterna — finnas inrättade befattningar

för 1 ingenjör i Ce 22 (föreståndare för verkstadsskolan), 2 yrkeslärare

i Ce 19, 1 skolkökslärarinna i Ce 17 och 6 instruktörer i Ce 16. Dessa

befattningar böra från och med nästa, budgetår uppföras i personalförteckningen.

I personalförteckningen äro för sjömansskolan uppförda 2 befattningar för

förmän av 1. klass i Cell. Civilförvaltningen har föreslagit att dessa befattningar

i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen utbytas mot befattningar

för 1 förrådsförman i Ce 12 och 1 förste vaktmästare i Ce 11. Jag biträder

förslaget.

Marinens poliskår.

I enlighet med förslag i propositionen 1946: 120 (s. 227 ff.) beslöts vid

1946 års riksdag viss omorganisation av bevakningen av Göteborgs örlogsstation

och örlogsvarv. I enlighet med detta beslut utgöres den för bevakningen

därstädes avsedda personalen av 1 polisöverkonstapel i Ce 16, 6 poliskonstaplar

i Ce 13 och 3 extra poliskonstaplar. Vid anmälan av försvarspropositionen

har jag föreslagit, att för bevakningen av nämnda örlogsstation

och örlogsvarv skola tillkomma 6 befattningar för extra ordinarie poliskonstaplar.

Härigenom bortfaller behovet av de nuvarande extra poliskonstaplarna.

I enlighet med förslag av civilförvaltningen förordar jag i anslutning till

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

tjänsteförteckningsrevisionen att befattningen för polisöverkonstapel erhåller

den nya tjänstebenämningen inspektionskonstapel och att befattningarna för

poliskonstaplar utbytas mot befattningar för konstaplar i Ce 14.

Kostnaderna för avlöningar till den personal, som för innevarande budgetår

uppförts i personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än

manskap, ha beräknats till förslagsvis 2 890 000 kronor. För nästa budgetår

beräknar jag motsvarande kostnader till förslagsvis 3 000 000 kronor.

Viss extra personal m. m.

Kostnaderna för avlöningar åt vikarier för i personalförteckningen

för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap redovisade

befattningshavare har civilförvaltningen beräknat till oförändrat

belopp, 144 500 kronor. Med hänsyn till anslagsbelastningen uppskattar jag

medelsbehovet till 80 000 kronor.

Under posten Betjäningspersonal m. fl. upptager jag i enlighet med

förslag av civilförvaltningen endast ett belopp av 900 kronor för bestridande

av arvode åt en kokerska å Kungsholms fort.

Posten Övrig extra personal är för innevarande budgetår upptagen

med 480 000 kronor. Civilförvaltningen, som räknat med att avlöningskostnaderna

för viss från sakanslag avlönad personal komme att överföras till avlöningsanslaget,

har med hänsyn härtill föreslagit en uppräkning av posten med

80 000 kronor till 560 000 kronor. Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan

till årets statsverksproposition (bil. 6, punkterna 87 och 88) av marinens

beklädnads- och inventarieanslag har jag emellertid vid beräkningen av dessa

anslag utgått från att kostnaderna för avlöning till ifrågavarande personal även

under nästa budgetår skola belasta respektive sakanslag. I det föregående har

jag räknat med att vissa extra ordinarie befattningar skola inrättas såsom ersättning

för befintliga extra befattningar. Medelsbehovet för avlöningar till

övrig extra personal bör därför nedgå. Jag räknar med att 400 000 kronor skola

visa sig vara tillfyllest.

Tillfälligt anställd personal. Vid anmälan av propositionen 1947:130

(s. 185) erinrade jag om att Kungl. Maj:t för tillgodoseende av det behov av

handräckningspersonal vid kustartilleriets regionala uppbörder liksom av viss

personal i övrigt vid marinen, som uppstått i anledning av bristen på vissa

underofficerare, manskap och värnpliktiga, för budgetåren 1945/46 och 1946/47

medgivit anställande av civil personal. De kostnader som .föranletts härav

hade motsvarats av besparingar å för avlöningar till underofficerare och manskap

avsedda anslagsmedel. Även under innevarande budgetår finnes dylik

personal anställd, varvid enligt Kungl. Maj:ts föreskrift avlöningsförmånerna

till personalen, där anställning sker såsom arbetare med lön enligt kollektivavtal,

bestridas av marinens anslag till avlöningar till viss arbetarpersonal och

eljest av förevarande delpost under marinens avlöningsanslag. Behov av civil

personal, som här avses, torde med säkerhet föreligga även under nästa budget
8—B7i

48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 209.

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Kungl. May.ts proposition nr 209.

år. Civilförvaltningen har beräknat kostnaderna för avlöning till personalen

under samma budgetår till i runt tal 1 200 000 kronor, varav 800 000 kronor

borde belasta nyssnämnda delpost och 400 000 kronor anslaget till avlöningar

till viss arbetarpersonal. Jag har icke funnit anledning till erinran mot civilförvaltningens

beräkningar.

Medelsbehovet i övrigt för avlönande av tillfälligt anställd personal vid

marinen beräknar jag i enlighet med förslag av civilförvaltningen till samma

belopp som för ändamålet anvisats för innevarande budgetår, 798 500 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under delposten skulle alltså utgöra (800 000

+ 798 500 =) 1 598 500 kronor eller i runt tal 1 590 000 kronor.

Medelsbehovet för avlöningar till viss extra personal m. m. uppgår således

till sammanlagt (144 500 + 900 + 400 000 + 41 000 + 10 000 + 1 590 000 —) i

runt tal 2 185 000 kronor (nu 1 427 000 kronor).

Fänrikar.

För avlöningar till fänrikar har för innevarande budgetår upptagits ett

belopp av förslagsvis 493 000 kronor, varvid antalet fänrikslöner beräknats

till 93.

Enligt marinchefens beräkningar kan antalet fänrikslöner för nästa budgetår

uppskattas till 73. Civilförvaltningen har på grundval härav räknat med

ett medelsbehov av 475 000 kronor för nästa budgetår. Denna beräkning anser

jag mig kunna godtaga.

Viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av förslagsvis 340 000

kronor för arvoden åt dels 57 marinläkare av 2. graden, i vilket antal äro inräknade

jämväl beställningshavare, vilka före den 1 juli 1939 erhållit ordinarie

beställning, dels ock 18 marinläkarstipendiater.

I enlighet med förslag av civilförvaltningen beräknar jag motsvarande

medelsbehov för nästa budgetår till oförändrat belopp.

Musikelever.

För innevarande budgetår ha beräknats 15 100 kronor för kontant ersättning

till musikelever — 25 vid flottan och 15 vid kustartilleriet. Med hänsyn

till den av mig vid anmälan av försvarspropositionen förordade ändrade

musikorganisationen bör antalet musikelever minskas med 6, varav 3 vid

flottan och 3 vid kustartilleriet. Med beaktande av de i försvarspropositionen

och under punkt 2 i det föregående förordade ändrade grunderna för ersättning

till musikelever beräknar jag motsvarande kostnader för nästa budgetår

till 28 000 kronor.

Civila lärare.

Kostnaderna för arvoden till civila lärare vid marinen under nästa budgetår

bär civilförvaltningen i enlighet med förslag av marinchefen beräknat till

313 500 kronor (nu 843 200 kronor). Jag har intet att erinra mot denna beräkning.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

115

Personalvårdsassistenter.

För arvoden till personalvårdsassistenter har för innevarande budgetår

i förteckningen å vissa arvoden och särskilda ersättningar upptagits ett

belopp av 15 000 kronor. Försvarskommitténs i det föregående berörda förslag

— till vilket jag vid anmälan av försvarspropositionen anslutit mig — innebär,

att vid marinen skola finnas 3 befattningar för heltidsanställda assistenter i

Cg 22. Kostnaderna härför liksom också för arvoden till deltidsanställda

assistenter torde böra bestridas från förevarande delpost. I enlighet med försvarskommitténs

förslag upptager jag därför här i avrundat tal 41 000 kronor,

varav 2 000 kronor hänföra sig till en övergångsvis kvarstående assistent med

deltidstjänstgöring.

Mobiliseringslottor.

Under posten för tillfälligt anställd personal har för innevarande budgetår

beräknats ett belopp av 5 250 kronor till arvoden åt mobiliseringslottor.

I utlåtande över försvarskommitténs betänkande föreslogo chefen för marinen

och marinförvaltningen, att för handläggning av lottaärenden skulle tillkomma

en deltidstjänstgörande befattningshavare (marinlotta) i lönegrad Ce 12 inom

vardera av marindistriktsstaberna vid Norrlandskustens, Ostkustens, Sydkustens

och Västkustens marindistrikt. Vid anmälan av försvarspropositionen har

jag funnit mig böra biträda förslaget utan att därvid taga ställning till löneförmånerna.

Jag är icke heller nu beredd att framlägga förslag rörande lottornas

avlöningsförmåner. Denna fråga torde nämligen böra närmare utredas

av försvarets civilförvaltning med beaktande av motsvarande spörsmål inom

de övriga försvarsgrenarna. I avvaktan på resultatet av en utredning härutinnan

beräknar jag under förevarande delpost ett belopp av 10 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det anförda (10 700 000 + 3 000 000

+ 2 185 000 + 475 000 + 340 000 + 28 000 + 313 500 + 41 000 + 10 000 =)

i runt tal 17 000 000 kronor.

Vad i det föregående anförts är — på sätt hittills skett — att betrakta

endast som en grund för beräkningen av ifrågavarande anslagspost. På

Kungl. Maj:t bör i vanlig ordning ankomma att besluta rörande postens disposition.

5. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg beräknar jag för nästa budgetår i runt tal 4 725 000

kronor (nu 2 665 000 kronor). Ökningen är i sin helhet föranledd av att

posten nu beräknats efter 12 % mot 6 % för innevarande budgetår.

Det sammanlagda medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till

aktiv personal m. fl. skulle enligt angivna beräkningar uppgå till 46 700 000

kronor. Anslagshöjningen utgör 700 000 kronor.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att

att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

dels för budgetåret 1948/49 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal

i arvodesbefattning vid marinen, som i särskild ordning komma

att överlämnas till riksdagen;

dels godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag

till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.

....................................... kronor 24 400 000

2. Arvoden till pensionerad personal i ar
vodesbefattningar,

förslagsvis .............. » 1 175 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis........ » 260 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .............................. * 17 000 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis......... » 4 725 000

Summa kronor 47 560 000

Särskilda upphördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 860 000

Nettoutgift kronor 46 700 000

dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 46 700 000

kronor.

[16.] Marinen: Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 126) .................... kronor 935 000

» 1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 1450 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 77) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Avlöningar till viss arbetarpersonal för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag

av 935 000 kronor.

Behovet för nästa budgetår av kollektivavtalsanställda förrådsarbetare

m. fl. har försvarets civilförvaltning i anslutning till förslag av chefen för

marinen beräknat till 290 man, varav 12 handräckningsmän vid marinens lokala

sjukvårdsförråd, 88 handräckningsmän för kustartilleriets regionala uppbördsorganisation

och 190 arbetare vid marinens intendenturförråd. Sistnämnda

arbetare avlönas för närvarande från sakanslag men ha föreslagits skola överföras

till att avlönas från förevarande anslag.

Kostnaderna för avlöning av berörda personal har civilförvaltningen be
-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 117

räknat till 1 488 000 kronor, varav 541 000 kronor för personalen vid sjukvårdsförråden

och kustartilleriets regionala uppbördsorganisation.

Behovet av eldarpersonal under nästa budgetår har civilförvaltningen

angivit till 72 helårsanställda och 12 säsonganställda eldare. För avlöning av

denna personal har civilförvaltningen beräknat ett belopp av 486 000 kronor.

Såsom framgår av vad jag under föregående punkt anfört vid behandlingen

av marinens allmänna avlöningsanslag, anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal, har civilförvaltningen vidare under förevarande anslag

beräknat ett belopp av 400 000 kronor för avlöningar till sådan arbetarpersonal,

som ansetts erforderlig under nästa budgetår i anledning av beräknad

brist på viss militär personal.

Enligt civilförvaltningens beräkningar skulle alltså det sammanlagda medelsbehovet

under marinens anslag till avlöningar till viss arbetarpersonal

uppgå till (1 488 000 + 486 000 + 400 000 =) 2 374 000 kronor.

Departementschefen. Såsom jag under föregående punkt erinrat har jag

vid anmälan av årets statsverksproposition ansett mig icke kunna nu förorda,

att kostnaderna för förrådspersonalen vid marinens intendenturförråd överföras

från de sakanslag, varifrån dessa kostnader nu bestridas. Mot civilförvaltningens

beräkning av medelsbehovet för övrig förrådspersonal har jag

intet att erinra. I enlighet med ett av chefen för marinen i skrivelse den 19

februari 1948 framlagt förslag — närmare berört vid behandlingen under föregående

punkt av den under marinens allmänna avlöningsanslag uppförda anslagsposten

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t

— bör vidare under förevarande anslag beräknas ett belopp av 24 400 kronor

för avlöningar till 4 vaktkarlar vid Blekinge kustartilleriförsvar. Det sammanlagda

medelsbehovet för avlöningar till förrådspersonal skulle således utgöra

(541 000 + 24 400 =) i runt tal 565 000 kronor.

Mot civilförvaltningens beräkningar rörande medelsbehovet för eldningspersonal

och sådan personal, som ansetts erforderlig i anledning av brist på

militär personal, har jag intet att erinra.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget skulle således utgöra

(565 000 + 486 000 + 400 000 =) i runt tal 1450 000 kronor. Anslagsökningen

utgör 515 000 kronor. Belastningen å anslaget för innevarande budgetår

torde emellertid icke komma att understiga det här föreslagna anslaget

för nästa budgetår.

I likhet med vad som förutsatts för armén bör Kungl. Maj:t äga att medgiva

överskridande av det antal anställda, varpå anslagsberäkningarna grundats,

därest detta skulle visa sig erforderligt på grund av att tillgången på

militär personal blir mindre än som i anslagsberäkningarna förutsatts.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Marinen: Avlöningar till viss arbetarpersonal för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 450 000 kronor.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

[17.] Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 127) .................... kronor 3100 000

» 1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 3 600 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 78) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen: Avlöningar

m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag

av 2 450 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning har beräknat medelsbehovet under förevarande

anslag till 2 770 000 kronor, varvid civilförvaltningen tillämpat enahanda

beräkningsgrunder som angivits under arméns motsvarande anslag. Ämbetsverket

har emellertid vid anslagsberäkningen utgått från att kostnaderna,

tillhopa 35 000 kronor, för penningbidrag och premier åt värnpliktiga, som

inkallas för utbildning vid sjövärnskåren, skulle bestridas från anslaget

Marinen: Bidrag till sjövärnskåren.

Departementschefen. I propositionen nr 207 med förslag till förordning

med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga

har för flottans del föreslagits, att övningstiden tills vidare bestämmes till

12 månader. För kustartilleriets värnpliktiga har liksom för huvuddelen

av arméns värnpliktiga föreslagits en första tjänstgöring om 9 månader.

Vid anmälan av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 2) har jag

räknat med att repetitions- och efterutbildningsövningar av större omfattning

icke skola anordnas under nästa budgetår ävensom, vid behandlingen

av berörda bidragsanslag (s. 87), uttalat att förenämnda kostnader för penningbidrag

och premier åt vissa värnpliktiga vid sjövärnskåren borde bestridas

från förevarande anslag.

Med utgångspunkt i den tjänstgöringsskyldighet för värnpliktiga, varmed

jag enligt vad sålunda anförts räknar för nästa budgetår, och med beaktande

av de förbättrade förmåner för värnpliktiga, som jag vid anmälan av

försvarspropositionen och i det föregående under punkt 2 föreslagit, beräknar

jag medelsbehovet under förevarande anslag för nämnda budgetår till i runt

tal 3 600 000 kronor. Anslagshöjningen utgör 500 000 kronor och föranledes

helt av förbättringen av de värnpliktigas ekonomiska förmåner.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret

1948/49 anvisa ett fö)-slag sanslag av 3 600 000 kronor.

[18.] Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 139).................... kronor 41800 000

» 1948/49 (departementschefens förslag).......... » 45 400 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 102) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. Iför budgetåret 1948/49 beräkna ett för
-

s. 119 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 119

slagsanslag av 43 800 000 kronor. Denna anslagsfråga upptager jag nu till

behandling.

Under hänvisning till vad jag förut anfört rörande vissa frågor, som iberöra

flera försvarsgrenar, ''behandlar jag här de olika anslagsposterna och lämnar

i anslutning härtill en redogörelse för de huvudsakliga ändringar i de för

innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna som böra vidtagas.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Fly g staben.

I anledning av den reglerade befordringsgången för viss kontorspersonal

bör vid flygstaben inrättas ytterligare 1 befattning för kontorsbiträde i Ca 8.

Personal vid flygvapnet.

Gällande personalförteckning för flygvapnet upptager — förutom chefen

för flygvapnet — följande antal officerare (utom i intendenturbefattning),

nämligen 4 eskaderchefer (Mo 14), 1 chef för flygstaben (Mo 14), 17 flottiljchefer

(Mol2), 1 chef för krigsflygskolan (Mol2), 3 överstar (Ma 12), 11

överstelöjtnanter (Mall), 1 överstelöjtnant eller major (Mall eller Ma 10),

39 majorer (Ma 10), 2 majorer eller kaptener (Ma 10 eller Ma 9), 264 kaptener

(Ma 9) och 220 löjtnanter (Ma 7).

I försvarspropositionen har behovet av flygande officerare vid genomförd

organisation beräknats till 693, nämligen — förutom chefen för flygvapnet —

4 eskaderchefer, 1 chef för flygstaben, 2 inspektörer, varav 1 för flygsäkerhetstjänsten

och 1 för luftbevakningen, 16 flottilj chefer, 1 chef för krigsflygskolan,

1 chef för flygbaskåren, 1 souschef vid flygstaben, 1 chef för flygkrigshögskolan,

1 chef för flygvapnets centrala skolor, 18 överstelöjtnanter,

8 överstelöjtnanter eller majorer, 38 majorer, 5 majorer eller kaptener, 257

kaptener, 228 löjtnanter och 110 fänrikar. Härutöver ha följande befattningar

beräknats kunna alternativt bestridas av officerare eller flygingenjörspersonal,

nämligen befattningen såsom inspektör för den tekniska tjänsten (Mo 14—•

Co 14), såsom assistent åt nämnde inspektör (Ma 11 eller Ma 10— Ca 33 eller

Ca 31) och såsom chef för flygvapnets tekniska skola (Ma 10 eller Ma 9—Ca 31

eller Ca 29).

De nya militära beställningarna för inspektörer ha föreslagits skola placeras

i Mo 14. Frågan om löneställningen för chefen för flygbaskåren, souschefen

vid flygstaben, chefen för flygkrigshögskolan och chefen för flygvapnets

centrala skolor har däremot icke närmare berörts i försvarspropositionen.

Beträffande befattningen som chef för flygbaskåren har försvarskommittén

anfört att densamma med hänsyn till att flygförband föreslagits skola organisatoriskt

ingå i kåren borde placeras i Mo 12 (nu Ma 12) med pensionsåldern

55 år. Härvid hade hänsyn tagits även till kårchefens arbetsuppgifter och ansvar

som chef för Övre Norrlands flygbasområde.

I försvarspropositionen har föreslagits, att cheferna för Södra, Västra,

Östra och Norra flygbasområdena, vilka äro pensionerade officerare i arvodes
-

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

befattningar (nu löneklass 1:37), skola åtnjuta arvoden enligt löneklass 2:12.

Då chefen för flygbaskåren, tillika chef för Övre Norrlands flygbasområde,

icke torde böra erhålla lägre lön, tillstyrker jag, att beställningen som chef

för flygbaskåren hänföres till lönegrad Mo 12 från och med nästa budgetår.

Yad åter beträffar befattningen som souschef vid flygstaben har försvarskommittén

anfört, att från flygmilitärt håll — med hänvisning dels till att

souschefens uppgifter ställde krav på att han ägde erfarenhet av tjänstgöring

som flottiljchef, dels, och framför allt, till nödvändigheten av att i första

hand placera förhållandevis ung personal som flottiljchefer —- framförts önskemål,

att befattningen skulle upptagas alternativt i Mo 12 eller Ma 12 (nu

Ma 12). Kommittén har funnit sig kunna godtaga de skäl, som anförts till stöd

för en sådan lönegradsplacering.

Körsvarskommittén har vidare tillstyrkt ett från militärt håll framfört

önskemål, att även befattningen som chef för flygkrigshögskolan skulle placeras

i Mo 12 eller Ma 12 (nu Ma 12). Därigenom skulle nämligen möjlighet

hållas öppen att i befattningen placera en förutvarande flottiljchef.

Med hänsyn till att den normala gången torde bli att å ifrågavarande två

befattningar placera förutvarande flottiljchefer, vilka härvid enligt gällande

bestämmelser skulle äga bibehålla lön i Mo 12 även för det fall befattningarna

alltjämt vore hänförda till Ma 12, anser jag mig böra tillstyrka att desamma

för ändamålet upptagas i alternativt Mo 12 eller Ma 12.

Yad slutligen angår befattningen som chef för flygvapnets centrala skolor

uppehälles denna för närvarande av den främste av cheferna för de tre i organisationen

ingående skolorna. Försvarskommittén har föreslagit, att för denna

befattning skulle inrättas en särskild beställning i alternativt Ma 12 eller

Ma 11. Då utbildningsverksamheten vid skolan icke beräknas nå full omfattning

under nästa budgetår, föreslår jag, att för ifrågavarande chefsbefattning

tills vidare upptages en beställning i Mall.

I anslutning till det nu anförda och med beaktande av vad jag vid behandlingen

av försvarspropositionen anfört rörande personalorganisationens

genomförande upptager jag i personalförteckningen för nästa budgetår 1 beställning

för inspektör för den tekniska tjänsten i Mo 14 eller Co 14 samt följande

antal beställningar för officerare (utom i intendenturbefattning), nämligen

— förutom chefen för flygvapnet — 4 eskaderchefer (Mo 14), 1 chef för

flygstaben (Mol4), 2 inspektörer (Mol4), 17 flottiljchefer (Mol2), 1 chef

för krigsflygskolan (Mol2), 1 souschef vid flygstaben (Mo 12 eller Ma 12),

1 chef för flygkrigshögskolan (Mo 12 eller Ma 12), 1 chef för flygbaskåren

(Mol2), 17 överstelöjtnanter, 3 överstelöjtnanter eller majorer, 38 majorer, 3

majorer eller kaptener, 257 kaptener och 228 löjtnanter.

Beträffande 1 av beställningarna för överstelöjtnant eller major, avsedd för

assistent åt inspektören för den tekniska tjänsten, och 1 av beställningarna

för major eller kapten, avsedd för chefen för flygvapnets tekniska skola,

bör till personalförteckningen meddelas föreskrift om att de skola hållas

vakanta under tid då för respektive befattning avsedd beställning för flygingenjörspersonal

är tillsatt.

s. 121 Kontrollera mot PDF

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Med hänsyn till den i försvarspropositionen föreslagna indragningen av

F 2 bör vidare föreskrift meddelas om att 1 av beställningarna för flottiljchefer

vid uppkommande vakans icke må återbesättas med ordinarie innehavare.

Med hänsyn till vad jag vid anmälan av försvarspropositionen anfört bör

antalet officerare i intendenturbefattning ökas med 1 kapten.

I gällande personalförteckning finnas upptagna följande antal beställningar

för underofficerare (utom musikpersonal), nämligen 59 förvaltare i flyg''

stationsbefattning, 40 förvaltare i förrådsbefattning och 9 förvaltare i kassatjänst

(Ma 6), 294 fanjunkare och 10 fanjunkare i kassatjänst (Ma 5) samt

272 sergeanter (Ma 4).

Med beaktande av vad jag vid behandlingen av försvarspropositionen anfört

rörande genomförande av den av mig förordade personalorganisationen upptager

jag i personalförteckningen för nästa budgetår följande antal beställningar

för underofficerare (utom musikpersonal), nämligen 54 förvaltare i flygstationsbefattning,

40 förvaltare i förrådsbefattning, 20 förvaltare i signalbefattning,

20 förvaltare i kassatjänst, 251 fanjunkare och 245 sergeanter. Jag

har härvid förutsatt, att samtliga aktiva underofficerare i kassatjänst liksom

vid övriga försvarsgrenar skola erhålla löneställning som förvaltare i Ma 6. Yad

beträffar antalet fanjunkare har jag i avvaktan på resultatet av pågående organisationsundersökningar

vid flottilj endast vad beträffar yrkesgrenen signalister

räknat med de minskningar som förutsatts i försvarspropositionen. Antalet

sergeantsbeställningar åter har jag beräknat med utgångspunkt i rådande

personalläge och härav betingade möjligheter att tillsätta dylika beställningar.

Beträffande 1 av beställningarna för förvaltare i förrådsbefattning (intendenturmateriel)

bör nred hänsyn till den av mig föreslagna indragningen från

och med den 1 juli 1949 av Roslagens flygflottilj till personalförteckningen

meddelas föreskrift om att beställningen vid vakans icke må återbesättas med

ordinarie innehavare.

Vid anmälan av försvarspropositionen har jag förordat, att beställningar

för överfurirer (Ma3) skola inrättas för trupputbildare. Jag föreslår att

för nästa budgetår uppföras 60 dylika beställningar.

Flygvapnets civilmilitära personal. Gällande personalförteckning för

flygvapnet upptager följande antal beställningar för flygingenjörs personal,

nämligen 7 flygdirektörer av 1. graden (Ca 33), 8 flygdirektörer av 2. graden

(Ca 31), 42 flygingenjörer av 1. graden (Ca 30), 25 flygingenjörer av 2. graden

(Ca 29) och 25 flygingenjörer av 3. graden (Ca 27) eller sammanlagt 107

beställningar.

Vid anmälan av försvarspropositionen har jag beräknat behovet av flygingenjörspersonal

till 108 man, varav 7 flygdirektörer av 1. graden och 11 av

2. graden samt 39 flygingenjörer av 1. graden, 36 av 2. graden och 15 av 3.

graden. I personalförteckningen för nästa budgetår upptager jag antalet här

avsedda beställningar i enlighet med denna beräkning, dock med den jämkningen

att antalet flygingenjörer av 1. graden övergångsvis ökas med 2 (1 för

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Blekinge flygflottilj, torpedingenjör, och 1 för Roslagens flygflottilj). Beträffande

2 dylika ''beställningar bör därför till personalförteckningen meddelas

föreskrift om att desamma vid uppkommande vakans skola indragas.

I fråga om övriga beställningar för flygingenjörer av 1. graden bör —- av

motsvarande skäl som vid behandlingen av marinens avlöningsanslag anförts

beträffande beställningar för förste mariningenjörer och specialingenjörer av

2. graden i Ca 30 — föreskrivas att vid uppkommande vakans frågan om desammas

återbesättande skall underställas Kungl. Maj ds prövning. Chefen

för flygvapnet bör avgiva förslag till ifrågavarande beställningars fördelning

på beställningar i 31 och 29 lönegraderna. Jag förutsätter emellertid att vid

uppkommande vakans i 30 lönegraden Kungl. Majd skall äga att med utnyttjande

av den vakanta beställningen tillsätta beställning i 29 lönegraden

utöver det i personalförteckningen upptagna antalet dylika beställningar.

Utöver det antal beställningar för flygingenjörspersonal, som jag i det

föregående föreslagit skola upptagas i personalförteckningen för nästa budgetår,

böra emellertid upptagas beställningar avsedda för de befattningar —

assistent åt inspektören för den tekniska tjänsten och chef för flygvapnets

tekniska skola — vilka förutsatts kunna alternativt bestridas av officerare

eller flygingenjörspersonal. För detta ändamål upptager jag beställningar för

1 flygdirektör av 1. eller 2. graden och 1 flygdirektör av 2. graden eller flygingenjör

av 2. graden. Beträffande dessa beställningar bör emellertid i personalförteckningen

föreskrivas att de skola hållas vakanta under tid då för

respektive befattning avsedd officersbeställning är tillsatt.

Flygförvaltningen har anfört, att flygdirektör av 2. graden (Ca 31) numera

avsåges att placeras vid centrala flygverkstäderna såsom styresmannens ställföreträdare

och överingenjör, samt föreslagit, att i sådan befattning placerad

flygdirektör beredes avlöningsförstärkning med 1 500 kronor, motsvarande

skillnaden mellan lön i 9 löneklassen löneplan 2 och 35 löneklassen löneplan

1 i ortsgrupp 3. Civilförvaltningen har i denna fråga anfört, att skäl

kunde tala för att ifrågavarande beställningshavare bereddes förbättrade

löneförmåner. Med hänsyn till att frågan om löneställningen för ingenjörspersonalen

avsåges skola upptagas till närmare övervägande i ett sammanhang

för statsförvaltningen i dess helhet (propositionen 1947: 246, s. 40) kunde

det dock förefalla tveksamt om en löneförbättring för här angivna beställningshavare

dessförinnan borde genomföras. Civilförvaltningen ville emellertid

icke motsätta sig flygförvaltningens föreliggande förslag.

För egen del anser jag befogat att ifrågavarande befattningshavare erhålla

förbättrad löneställning men kan icke tillstyrka den av flygförvaltningen föreslagna

formen härför. Jag förutsätter, att civilförvaltningen i samband med

medelsäskandena för budgetåret 1949/50 upptager denna fråga till förnyat

övervägande med beaktande av anställningsform och löneställning för befattningshavare

med jämförliga arbetsuppgifter inom statsförvaltningen i övrigt.

s. 123 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 123

Därvid böra också motsvarande spörsmål beträffande styresmännen vid verkstäderna

■uppmärksammas.

I gällande personalförteckning äro upptagna följande beställningar för

fly gläkar per sonal, nämligen 1 flygöverläkare (Ca 33), 1 förste flygläkare

(Ca 29) och 19 flygläkare av 1. graden (Ca 25).

I enlighet med vad jag föreslagit vid anmälan av försvarspropositionen

böra från och med nästa budgetår tillkomma beställningar för ytterligare 1

förste flygläkare, undersökningsläkare, och 1 flygläkare av 1. graden, avsedd

för flygvapnets centrala skolor.

Såsom jag under punkt 4 anfört böra samtliga beställningar för flygläkare

av 1. graden uppflyttas från Ca 25 till Ca 27.

Gällande personalförteckning upptager följande ordinarie beställningar för

meteorologpersonal vid flygvapnet, nämligen 1 stabsmeteorolog i Ca 33, 1

förste militärmeteorolog i Ca 29 och 3 militärmeteorologer i Ca 26. Beträffande

antalet bär avsedda beställningar föreslår jag ingen ändring för nästa

budgetår.

I enlighet med förslag av civilförvaltningen böra i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen

tjänsteibenämningarna för ifrågavarande beställningar

ändras, för beställningen i Ca 33 till stabsövermeteorolog, för beställningen i

Ca 29 till förste stabsmeteorolog och för beställningarna i Ca 26 till stabsmeteorolog.

I personalförteckningen äro nu uppförda beställningar för verkmästare (i

verkstadsbefattning) till följande antal, nämligen 24 verkmästare av 1. klassen

i Ca 21 — varav 4 för centrala flygverkstäderna å Malmen och i Västerås

avsedda beställningar vid nuvarande innehavares avgång skola vakantsättas

— samt 21 verkmästare av 2. klassen i Ca 18.

Med hänsyn till vad jag vid anmälan av försvarspropositionen anfört angående

behovet av verkmästare upptager jag antalet beställningar i den högre

graden för nästa budgetår till 27 och i den lägre graden till oförändrat antal,

21, varvid bör föreskrivas att sistnämnda beställningar i mån av avgång skola

nedbringas till 17. I det föregående har jag föreslagit, att tygverkmästare av

2. klassen vid tygstaten uppflyttas från 18 till 19 lönegraden. Av motsvarande

skäl tillstyrker jag förslag av civilförvaltningen, att verkmästare av 2. klassen

vid flygvapnet uppflyttas till Ca 19.

Antalet mästare, för närvarande 65 mästare av 1. klassen i Ca 18 och 135

mästare av 2. klassen i Ca 16, bör för nästa budgetår ökas med 7 i den högre

och 19 i den lägre graden.

För flygtekniker (Ca 12) äro i gällande personalförteckning upptagna 900

beställningar. Vid anmälan av försvarspropositionen har jag beräknat behovet

av flygtekniker till 1 861 vid genomförd organisation. Enligt vad jag

inhämtat torde rådande rekryteringsläge motivera att antalet beställningar

för flygtekniker för nästa budgetår upptages till 1 200, innebärande en ökning

med 300 beställningar. Jag förordar därför att denna ökning vidtages.

s. 124 Kontrollera mot PDF

124

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 209.

Personal vid flygförbanden m. m.

I enlighet med förslag av civilförvaltningen böra i anslutning till tjänsteförteökningsrevisionen

de i gällande personalförteckning upptagna 39 beställningarna

för förrådsvaktmästare vid flygförbanden m. m. uppflyttas från Ca 11

till Ca 12.

Kostnaderna för löner åt de ordinarie tjänstemän, som enligt vad jag sålunda

föreslagit böra finnas upptagna i personalförteckningen för nästa budgetår,

beräknar jag enligt förut angivna grunder till 19 200 000 kronor.

För avlöningar till personal å avgångsstat eller disponibilitetsstaf torde

liksom för innevarande budgetår icke behöva beräknas särskilda medel.

Till bestridande av kostnader för de övriga förmåner, som skola bestridas

från förevarande anslagspost, såsom flygtillägg, sjötillägg m. m., beräknar jag

i enlighet med civilförvaltningens förslag i runt tal 2 500 000 kronor. Det

förslag till ändrade bestämmelser angående sjötillägg m. m., som jag berört i

det föregående vid behandlingen av marinens avlöningsanslag, torde icke behöva

föranleda någon uppräkning av flygvapnets avlöningsanslag. Anslagsposten

bör således för nästa budgetår upptagas till (19 200 000 + 2 500 000 =)

21 700 000 kronor.

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar.

Flygstaben.

Chefen för flygvapnet bär föreslagit, att vid flygstaben inrättas ytterligare

en arvodesibefattning för pensionerad officer med arvode i löneklass 1:29,

avsedd att omhänderha informationstjänsten inom flygvapnet. Till stöd för

förslaget har anförts i huvudsak följande.

Utländska erfarenheter angående flygtaktik och flygteknik hade sedan

flera år tillbaka bearbetats inom flygstaben. Resultatet därav hade framlagts

i en periodisk publikation — Underrättelser från flygledningen — avsedd

som information för flygvapnets personal. Dessa arbetsuppgifter hade fullgjorts

av en officer, som provisoriskt placerats i flygstaben för särskilt uppdrag.

Sedan detta uppdrag slutförts, funnes ingen befattningshavare som

kunde övertaga informationstjänsten. Med hänsyn till flygteknikens och luftkrigföringens

snabba utveckling ansåge chefen för flygvapnet det nödvändigt,

att ''flygvapnets personal kontinuerligt informerades om såväl utländska

erfarenheter och tekniska framsteg som inom landet gjorda försök och iakttagelser.

Jag anser mig böra biträda detta förslag och räknar alltså med att vid

flygstaben för ändamålet tillkommer en arvodesibefattning för pensionerad

officer i 1: 29.

Inspektionen för den tekniska tjänsten.

Vid anmälan av försvarspropositionen bär jag föreslagit, bland annat, att

vid flygvapnet från och med nästa budgetår inrättas en inspektion för den

tekniska tjänsten. I enlighet med förslag av iförsvarskommittén räknar jag

s. 125 Kontrollera mot PDF

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

med att 1 expeditionsunderofficersbe fattning i lön eklass 1: 20 tillkommer för

nämnda inspektion.

Södra, Västra, Östra och Norra flygbasomradena.

I enlighet med vad jag anfört vid anmälan av försvarspropositionen böra

de för närvarande i personalförteckningen uppförda 4 arvodesbefattningarna

för flygbasområdeschefer uppflyttas från löneklass 1:37 till 2:12.

Flygvapnets centrala skolor.

För flygvapnets centrala skolor (underofficers-, signal- och tekniska skolorna)

äro i gällande personalförteckning uppförda 5 befattningar för expeditionsunderofficerare

i löneklass 1: 20, av vilka 1 är avsedd för handhavande

av materieluppbörd. Då en av de befintliga förvaltarna i förrådsbefattning

avses för dessa arbetsuppgifter, kan ifrågavarande arvodesbefattning indragas.

Avlöningskostnaderna för den personal i arvodesbefattningar, som för

nästa budgetår bör uppföras å personalförteckningen, beräknar jag till i runt

tal 1 200 000 kronor.

De pensionsmedel, som arvodesinnehavarna ha att avstå och som skola

upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, kunna, under förutsättning

att alla arvodesbefattningarna vore besatta med från aktiv stat

pensionsavgången personal, uppskattas till omkring 975 000 kronor. Emellertid

måste man, av skäl som jag anfört vid behandlingen av motsvarande

anslagspost under arméns avlöningsanslag, räkna med en minskning av pensionsmedlen.

Minskningen synes för nästa budgetår kunna uppskattas till i

runt tal 75 000 kronor. De pensionsmedel, vilka såsom särskilda uppbördsmedel

böra upptagas i avlöningsstaten för nästa budgetår, kunna alltså beräknas

till (975 000 — 75 000 =) 900 000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Från ifrågavarande anslagspost bestridas kostnaderna för dels de befattningsarvoden,

som enligt bilagor till statens allmänna avlöningsreglemente

må utgå vid flygvapnet, samt arvoden till deltidstjänstgörande militära och

civilmilitära lärare vid flygvapnets utbildningsanstalter, dels ock de arvoden

och särskilda ersättningar, som finnas upptagna i särskild av Kungl. Maj: t

fastställd förteckning å vissa arvoden och särskilda ersättningar.

Befattningsarvoden m. m.

Kostnaderna för de i bilaga A till avlöningsreglementet förtecknade befattningsarvoden,

som innevarande budgetår må utgå vid flygvapnet,

uppgå till sammanlagt 17 640 kronor, varav för stabsarvoden 5 040 kronor och

för utbildningsarvoden 12 600 kronor. Härutöver må övergångsvis utgå vissa

arvoden.

I enlighet med förslag av chefen för flygvapnet, som tillstyrkts av civil
-

s. 126 Kontrollera mot PDF

126

Kungl. Majrts proposition nr 209.

förvaltningen, förordar jag att för signalskolan uppföres ytterligare ett utbildningsarvode

av 720 kronor, avsett för chefen för skolan, som tillika är heltidstjänstgörande

lärare. Jag beräknar alltså utbildningsarvodena för nästa

budgetår till 13 320 kronor.

Då någon ändring icke ifrågasattes beträffande stabsarvodena, skulle således

befattningsarvoden under nästa budgetår uppgå till (5 040 + 13 320 =)

18 360 kronor.

För innevarande budgetår må enligt av Kungl. Maj:t fastställd förteckning

utgå arvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära

lärare vid flygvapnets utbildningsanstalter med sammanlagt 63 700

kronor. För nästa budgetår beräknar jag kostnaderna för dessa arvoden till

72 600 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för här avsedda arvoden skulle alltså för

nästa budgetår utgöra (18 360 + 72 600=) 90 960 kronor, eller i avrundat tal

91 000 kronor.

Vissa arvoden och särskilda ersättningar.

Flygbasområdesstaberna m. m.

I enlighet med förslag av chefen för flygvapnet, som tillstyrkts av civilförvaltningen,

bör det under förevarande rubrik upptagna arvodesbeloppet av

40 230 kronor till tillsynsmän vid krigsflygfält och övningsplatser minskas med

3 230 kronor till 37 000 kronor.

Under en särskild post i arvodesförteckningen för innevarande budgetår ha

upptagits 17 100 kronor till personalvårdsassistenter. Arvoden till dylik personal

beräknar jag från och med nästa budgetår under anslagsposten till avlöningar

till övrig icke-ordinarie personal. Medelsbehovet under här förevarande

anslagspost kan därför minskas med nämnda belopp.

Auditörer.

I enlighet med vad jag i det föregående under punkt 5 anfört upptager jag

ett belopp av 14 000 kronor för arvoden åt auditörer under senare hälften av

nästa budgetår.

Summan av de för innevarande budgetår å förteckningen å vissa arvoden

och särskilda ersättningar uppförda beloppen utgör 65 330 kronor. Med beaktande

av vad i det föregående föreslagits kan beloppet för nästa budgetår

beräknas till 59 000 kronor. Arvodesförteckning bör i vanlig ordning fastställas

av Kungl. Maj:t.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, bör enligt vad sålunda anförts för budgetåret 1948/49 uppföras med ett

belopp av (91 000 + 59 000=) 150 000 kronor (nu 160 000 kronor).

s. 127 Kontrollera mot PDF

127

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 209.

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

Fast anställt icke-ordinarie manskap.

Gällande personalförteckning för icke-ordinarie manskap upptager följande

beställningar (utom för musikmanskap), nämligen 1 850 furirer (Me 2 eller

Mel), 750 korpraler (Mha 2) samt 540 vicekorpraler och meniga (Mhal),

ävensom följande beställningar för musikmanskap, nämligen 24 musikfurirer

(Me 2 eller Mel), 8 musikkorpraler (Mha 2) samt 40 musikvicekorpraler och

meniga (Mhal).

För nästa budgetår beräknar jag behovet av beställningar för icke-ordinarie

manskap (utom för musikmanskap) till 1 718 furirer, 170 korpraler, 85 korpraler

eller vicekorpraler samt 565 vicekorpraler eller meniga.

Antalet beställningar för musikmanskap beräknar jag i enlighet med vad

jag anfört vid anmälan av försvarspropositionen till 32 musikfurirer, 8 musikkorpraler

samt 32 musikvicekorpraler och meniga.

Delposten till avlöningar till icke-ordinarie manskap har för innevarande

budgetår beräknats till förslagsvis 8 886 800 kronor. För nästa budgetår uppskattar

jag medelsbehovet för bär avsedda avlöningar — inklusive avlöningar

till volontärer över stat (stamflygförare) — till förslagsvis 7 200 000 kronor.

Andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

Personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap vid

flygvapnet har för innevarande budgetår fastställts av Kungl. Maj:t den 30

juni 1947. Beträffande beräkningen av lönekostnader för ifrågavarande tjänstemän

för nästa budgetår må anföras följande.

Flygstaben.

Den i personalförteckningen för innevarande budgetår uppförda befattningen

för garageförman i Ce 11 bör i anslutning till Kungl. Maj:ts beslut

den 26 september 1947 i förteckningen för nästa budgetår upptagas såsom

garageförman i Ce 12.

Såsom jag i det föregående vid behandlingen av marinens avlöningsanslag

anfört bör en av de för närvarande för marinstaben uppförda befattningarna

för bilförare i Ce 10 överföras till flygstaben. I enlighet med förslag av civilförvaltningen

böra ytterligare 2 dylika befattningar inrättas för den vid flygstaben

anordnade körcentralen. Jag förutsätter att motsvarande antal extra

bilförarbefattningar i samband härmed indrages.

Jag anser mig vidare kunna biträda ett av civilförvaltningen tillstyrkt förslag

av chefen för flygvapnet att bereda extra ordinarie anställning såsom

vaktmästare i Ce 9 åt en såsom portvakt anställd extra tjänsteman vid flygstaben.

Vid anmälan av försvarspropositionen har jag föreslagit, att 7 vid flygstabens

signalavdelning i teleprintercentralen tjänstgörande värnpliktiga utbytas

mot lika många tekniska biträden i Ce 11. De nya befattningarna torde

böra inrättas från och med nästa budgetår.

s. 128 Kontrollera mot PDF

128

Kungl. Maj ds proposition nr 209.

Ett av chefen för flygvapnet, med tillstyrkan av civilförvaltningen, framställt

förslag att utbyta en biträdesbefattning för skriv- och kontorsgöromål

vid flygstaben mot en befattning för kanslibiträde, avsett såsom biträde åt

studierektorn, anser jag mig icke nu böra biträda. Jag får erinra, att förstnämnda

befattning inrättades från och med den 1 juli 1947 i anledning av

ett av chefen för flygvapnet redan i äskandena för innevarande budgetår framställt

förslag om att för ifrågavarande ändamål inrätta en kanslibiträdesbefattning

(jfr propositionen 1947: 130, s. 196).

Under rubriken Eskaderstaberna och flygbasområdesstaber är i personalförteckningen

för innevarande budgetår uppförd 1 kontoristbefattning (Ce 13)

i kassatjänst, avsedd för östra flygbasområdesstaben. I enlighet med förslag

av civilförvaltningen och i anslutning till vad jag vid anmälan av försvarspropositionen

anfört beträffande inordnandet i flygstaben av flygbasområdesstabens

kassaavdelning bör ifrågavarande befattning överföras till att redovisas

vid flygstaben.

I försvarspropositionen har föreslagits, att för flygstaben (organisationsavdelningen)

inrättas 1 extra ordinarie befattning för handhavande av lottafrågor

i utbyte mot en för närvarande med arvode avlönad flyglotta. Befattningen

torde böra tillkomma från och med nästa budgetår. Jag är emellertid

icke nu beredd taga ställning till frågan i vilken lönegrad befattningen bör

inplaceras.

Inspektionerna.

I försvarspropositionen har föreslagits, att vid flygvapnet från och med

nästa budgetår inrättas en inspektion för den tekniska tjänsten och en luftbevakningsinspektion.

I anslutning till vad i nämnda sammanhang anförts

rörande sammansättningen av dessa inspektioner räknar jag med tillkomsten

av 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål för förstnämnda och 1 kanslibiträde

för sistnämnda inspektion.

Eskaderstaberna och flygbasområdesstaber.

Jag har i det föregående förordat, att 1 nu för östra flygbasområdesstaben

uppförd kontoristbefattning överföres till att redovisas vid flygstaben.

Flygförbanden.

Under denna rubrik äro i gällande personalförteckning uppförda 19 befattningar

för garageförmän i Ce 11, 1 vid varje förband. Civilförvaltningen har

föreslagit, att dessa befattningar i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen

uppflyttas till Ce 14. Förslaget biträdes av mig.

I enlighet med beslut vid 1947 års riksdag (se propositionen 1947: 130, s.

196 och 197) inrättades från och med innevarande budgetår 4 befattningar

för förste trafikledare i Ce 23. Härvid förutsattes att landet skulle indelas

i fem militära flygsäkerhetsdistrikt, Södra, Västra, östra, Norra och övre

Norrlands flygsäkerhetsdistrikt. Inom östra distriktet skulle den centrala flygsäkerhetsledningen

i flygledningen samtidigt utgöra distriktstrafikledning

s. 129 Kontrollera mot PDF

129

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

under det att inom övriga fyra distrikt denna ledning skulle utövas av förenämnda

förste trafikledare. I skrivelse den 7 juli 1947 anmälde chefen för

flygvapnet, att denna organisation visat sig ställa så stora krav på förbindelsenätet,

att det för närvarande ej syntes möjligt att genomföra densamma.

De uppgifter, som avsåges för distriktstrafikledningarna, kom me därför att

tills vidare i huvudsak åvila den centrala flygsäkerhetsledningen. Då dennas

arbetsuppgifter härigenom komme att öka, vore det nödvändigt att komplettera

personalstyrkan. Detta borde ske genom att två av de förste trafikledarna

placerades till tjänstgöring därstädes. De båda övriga förste trafikledarna

borde tagas i anspråk för att reglera och samordna den militära och

civila flygtrafiken vid Stockholm och Göteborg samt placeras till tjänstgöring

vid Svea flygflottilj respektive Göta flygflottilj. Genom beslut den 19 mars

1948 har Kungl. Maj:t medgivit att de fyra förste trafikledarbefattningarna

tills vidare få disponeras på sätt chefen för flygvapnet föreslagit. Yad sålunda

förekommit har synts mig böra anmälas för riksdagen.

Gällande personalförteckning upptager tillhopa 38 befattningar för trafikledare

i Ce 22, 2 vid varje flygflottilj (motsvarande). Genom beslut den 12

september 1947 har Kungl. Maj:t medgivit, att för trafikledarpersonalen må

tillämpas en befordringsgång, som omfattar lönegraderna Cg 14, Cg 17, Ce 19

och Ce 22.

Försvarskommittén har föreslagit, att trafikledarorganisationen förstärkes

med 1 trafikledare vid varje flottilj (motsvarande), och till stöd härför anfört

i huvudsak följande.

För att kunna hjälpligt lösa de arbetsuppgifter, som ankomme på den

civila trafikledarpersonalen, hade det blivit nödvändigt att dels i betydande

utsträckning taga ut övertidstjänstgöring av denna personal, dels så vitt möjligt

vore utnyttja flygande personal i trafikledartjänst. Att regelmässigt taga

ut övertid i stor utsträckning av trafikledarpersonalen vore ej lämpligt, eftersom

den hårda belastningen kunde medföra minskad vaksamhet och noggrannhet.

Kostnaderna för övertidsersättning bleve dessutom betydande. Att utnyttja

flygande personal i trafikledartjänst vore ej heller lämpligt, då den

nödvändiga kontinuiteten i denna betydelsefulla tjänst härvid ej kunde upprätthållas

och eftersom denna dubbeltjänstgöring menligt påverkade flygtjänstutbildningen.

Att använda äldre flygande personal, som ej redan i unga

år kunnat skolas för och under längre tid tjänstgöra i trafikledarbefattning,

vore enligt vunna erfarenheter olämpligt. Med hänsyn till det anförda och då

det kunde förutses, att den flygtekniska utvecklingen och den snabbt ökande

civila flygverksamheten komme att ytterligare belasta trafikledarorganisationen,

borde denna förstärkas på föreslaget sätt. Det borde framhållas att

förbandens trafikledarorganisation — även efter en sådan förstärkning —

vore knappt tilltagen i jämförelse med motsvarande organisation vid de civila

flygplatserna.

Med hänsyn till angelägenheten av att trafikledarorganisationen kan fungera

på ett för flygsäkerheten fullt tillfredsställande sätt anser jag mig böra

tillstyrka försvarskommitténs förslag och förordar alltså att i personalförteckningen

för nästa budgetår uppföras ytterligare 19 befattningar för trafikledare

i Ce 22.

9—57i 48 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 209.

s. 130 Kontrollera mot PDF

130

Kungl. May.ts proposition nr 209.

Väderleks tjäns ten.

Under rulbriken Väderlekstjänsten finnas i personalförteckningen för närvarande

upptagna följande ''beställningar för meteorologer, nämligen 19 militärmeteorologer

av 1. graden i Ce 23, 43 militärmeteorologer av 2. graden i

Ce 22 och 23 militärmeteorologer av 3. graden i Ce 19. Vidare äro under förevarande

rubrik upptagna befattningar för 5 väderlekstekniker i Ce 15, 8 tekniska

biträden i Ce 11, 13 biträden för skriv- och kontorsgöromål samt 38

tekniska biträden i Ce 8.

I enlighet med de av statsmakterna godkända grunderna för tjänsteförteckningsrevision

inom försvaret bör tjänstebenämningen för samtliga här avsedda

meteorologbeställningar ändras till meteorolog.

Med beaktande av vad i försvarspropositionen anförts bör antalet befattningar

för meteorologer i Ce 19 minskas med 4.

I försvarspropositionen bär föreslagits, att vid flygstabens väderleksavdelning

skola tillkomma 3 meteorologassistenter och 2 tekniska biträden. Befattningarna

böra tillkomma från och med nästa budgetår. Jag förordar, att

meteorologassistenterna placeras i Ce 16 och de tekniska biträdena i Ce 8.

Vid envar av flygvapnets sex observationscentralstationer — väderleksstationen

i Fårösund, som tillika fungerar som observationscentralstation, inräknad

— finnas anställda 2 extra ordinarie och 1 extra biträde för skrivoch

kontorsgöromål. Civilförvaltningen har tillstyrkt ett av chefen iför flygvapnet

framställt förslag om att bereda ifrågavarande extra biträden extra

ordinarie anställning. I anledning av förslaget torde å personalförteckningen

för nästa budgetår böra beräknas 3 befattningar för skriv- och kontorsgöromål

för varje observationscentralstation. Till följd av ett i försvarspropositionen

omnämnt beslut om indragning av väderleksstationen i Fårösund kan

ökningen av antalet befattningar för skriv- och kontorsgöromål begränsas

till 3.

I anslutning till det anförda skulle under rubriken Väderlekstjänsten i personalförteckningen

för nästa budgetår upptagas följande befattningar, nämligen

19 meteorologer i Ce 23, 43 meteorologer i Ce 22, 19 meteorologer i

Ce 19, 3 meteorologassistenter i Ce 16, 5 väderlekstekniker i Ce 15, 8 tekniska

biträden i Ce 11, 16 biträden för skriv- och kontorsgöromål samt 40 tekniska

biträden i Ce 8.

Flygvapnets centrala skolor.

Under rubriken Underofficers-, signal- och tekniska skolorna äro i personalförteckningen

för innevarande budgetår uppförda befattningar för, bland

andra, 1 konstruktör av 2. klass i Ce 24, 1 ritare av 1. klass i Ce 19 och 1 förste

montör i Ce 16, vilkas innehavare tjänstgöra såsom lärare i tekniska ämnen.

Dessa befattningar överfördes från och med den 1 juli 1947 till avlöningsanslag

från sakanslag. Vid anmälan av propositionen 1947:130 (s. 201) anförde

jag, att jag i avvaktan på prövningen av försvarets tjänsteförteckningssakkunnigas

förslag icke för det dåvarande var beredd taga ställning till frågan

s. 131 Kontrollera mot PDF

131

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

angående lönegradsplaceringen av de båda förstnämnda befattningarna. Jag

förordade därför att för dessa uppfördes extra ordinarie befattningar i de

för dem då gällande lönegraderna MEo 21 (Ce 24) och MEo 15 (Ce 19). Jag

förutsatte därvid, att Kungl. Maj:t, på sätt redan skett i fråga om den lägre

befattningen, vid behov skulle äga besluta om högre löneställning i extra- eller

arvodesanställning.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att ifrågavarande tre befattningar antingen

förenas med timarvoden enligt de grunder, som i sådant hänseende

gälla för militära och civilmilitära lärare, eller inplaceras, konstruktören av

2. klass och ritaren av 1. klass i Ce 26 samt förste montören i Ce 18.

Civilförvaltningen har förordat, att de båda befattningarna i Ce 24 och

Ce 19 utbytas mot befattningar i lönegrad Ce 27 med tjänstebenämningen

lärare i tekniska ämnen och att befattningen för förste montör utbytes mot

en befattning för yrkeslärare i Ce 19.

För egen del är jag åtminstone för närvarande icke beredd tillstyrka högre

lönegradsplacering för de båda förstnämnda befattningarna än i Ce 24.

Tjänstebenämningen för befattningarna bör vara driftingenjör. Däremot kan

jag godtaga civilförvaltningens förslag om att utbyta befattningen för förste

montör mot en befattning för yrkeslärare i Ce 19.

I gällande personalförteckning äro vidare för underofficers-, signal- och tekniska

skolorna uppförda befattningar för, bland andra, 1 kontorist i Ce 12, avsedd

för den för skolorna gemensamma kassaavdelningen, och 1 garageförman

i Ce 11. I enlighet med förslag av civilförvaltningen förordar jag, att

dessa befattningar i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen uppflyttas

till Ce 13 respektive Ce 12.

För skolorna ha för innevarande budgetår upptagits 4 befattningar för skrivoch

kontorsgöromål, 1 vid varje skola och 1 gemensam. Civilförvaltningen

har föreslagit, att för skolorna inrättas ytterligare 3 extra ordinarie befattningar

för skriv- och kontorsgöromål, två i utbyte mot extra dylika biträden

vid skolornas intendenturförråd och centralexpedition. Den tredje biträdesbefattningen

avses för förenämnda kassaavdelning. I anledning av förslaget

räknar jag med att 3 nya befattningar för biträden för skriv- och kontorsgöromål

skola tillkomma från och med nästa budgetår.

För närvarande finnas å personalförteckningen för ifrågavarande skolor

uppförda 5 befattningar för vaktmästare i Ce 9, 1 vid varje skola och 2 gemensamma.

De sistnämnda tjänstgöra såsom portvakter. Chefen för flygvapnet

har föreslagit att ytterligare 1 vaktmästarbefattning inrättas för bestridande

av portvaktssysslor. Flygvapenchefen har därvid anfört, att för närvarande

vakttjänstgöring under omkring 72 timmar per vecka måste utföras av elever

vid skolorna. Då eleverna dessutom regelbundet måste deltaga i städning av

förläggningslokaler m. m., bleve denna vakttjänstgöring betungande och störande

för utbildningsarbetet.

Civilförvaltningen har biträtt förslaget om att förstärka skolornas vaktmästarpersonal

med ytterligare en befattningshavare men förordat, att denne

s. 132 Kontrollera mot PDF

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

tills vidare anställes såsom extra tjänsteman. För egen del är jag emellertid

beredd tillstyrka att i personalförteckningen för nästa budgetår för ifrågavarande

ändamål uppföres ytterligare 1 vaktmästarbefattning i Ce 9.

Flygkadettskolan.

Chefen för flygvapnet har föreslagit, att 1 av flygkadettskolans 6 vaktmästarbefattningar

i Ce 9 ombildas till förste vaktmästarbefattning i Ce 11.

I likhet med civilförvaltningen biträder jag detta förslag.

Flygkrigshögskolan.

I enlighet med ett av chefen för flygvapnet, med tillstyrkan av civilförvaltningen,

framställt förslag räknar jag med att vid flygkrigshögskoian skall

tillkomma 1 befattning för kanslibiträde i Ce 11. Yid statberäkningen i det

föregående har jag räknat med att härigenom en kaptensbeställning skall

kunna inbesparas.

Kostnaderna för avlöningar till den personal, som för innevarande budgetår

uppförts i personalförteckning för andra extra ordinarie tjänstemän än

manskap, ha beräknats till förslagsvis 5 270 000 kronor. För nästa budgetår

uppskattar jag medelsbehovet under anslagsposten enligt i det föregående

angivna grunder till förslagsvis 7 900 000 kronor.

Viss extra personal m. m.

Kostnaderna för avlöningar åt vikarier för i personalförteckningen

för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap redovisade

befattningshavare, vilka för innevarande budgetår upptagits till

förslagsvis 212 500 kronor, uppskattar jag med ledning av belastningen under

innevarande budgetår till 100 000 kronor.

Övrig extra personal. För budgetåren 1940/48 har under flygvapnets

avlöningsanslag funnits upptagen en särskild delpost för bestridande av avlöningskostnaderna

för viss kontraktsanställd civil personal. Syftet med anställandet

av denna personal har varit att med hänsyn till rådande knapphet

på militärt utbildad personal under den pågående utbyggnaden av flygvapenorganisationen

frigöra dylik personal från sådana sysslor och befattningar,

som icke nödvändigt kräva militära kvalifikationer hos sina innehavare. För

budgetåret 1947/48 har för ändamålet beräknats ett belopp av 800 000 kronor,

avsett för 131 befattningshavare i expeditionstjänst. Enligt ett av Kungl.

Maj:t den 13 februari 1948 meddelat beslut äro emellertid ifrågavarande befattningshavare

sedan den 1 april detta år anställda såsom tjänstemän i följande

befattningar, nämligen såsom kasernföreståndare i Cg 17, förrådsmästare

i Cg 16, expeditionsföreståndare i Cg 15 samt såsom biträden för skriv- och

kontorsgöromål med avlöningsförmåner enligt bestämmelserna om reglerad

befordringsgång. För nästa budgetår beräknar jag det erforderliga antalet

dylika tjänstemän till 20 i Cg 17, 19 i Cg 16, 19 i Cg 15 samt 31 biträden för

skriv- och kontorsgöromål, tillhopa 89 tjänstemän. Kostnaderna för avlöning

av personalen i fråga uppskattar jag till i runt tal 550 000 kronor.

s. 133 Kontrollera mot PDF

133

Kungl. May.ts proposition nr 209.

Med avlöning från delposten till övrig extra personal må enligt Kungl.

Maj ds medgivande för innevarande budgetår såsom extra tjänstemän finnas

anställda högst 60 hjälptekniker. Anställandet av ifrågavarande hjälp tekniker,

vilka rekryteras bland elever från civila yrkesskolor och bland ynglingar som

erhållit motsvarande utbildning eller praktik, avser att vid vissa flottiljer

pröva denna väg för rekrytering av de från och med innevarande budgetår nyinrättade

flygteknikerbeställningarna.

I anslutning till vad jag vid anmälan av försvarspropositionen anfört angående

fullföljande av dessa försök räknar jag även för nästa budgetår med

ett behov av högst 60 hjälptekniker. Den nu gällande löneställningen för

hjälpteknikerna, Cg 12 (tidigare MExlO), bestämdes ursprungligen med utgångspunkt

i att flygtekniker skulle hänföras till Ca 14. Flygteknikerbeställningarna

ha emellertid sedermera enligt förslag i propositionen 1947: 130

hänförts till Ca 12, varför gällande löneställning för hjälptekniker måste anses

för hög. Vid anmälan av propositionen 1947:130 (s. 202) förutsatte jag också,

att frågan om löneställningen för ifrågavarande befattningshavare skulle omprövas

med beaktande av den i propositionen föreslagna löneställningen för

flygteknikerna. Jag anser att en placering av hjälpteknikerna i Cg 10 är tillfyllest

och utgår från att denna lönegrad tillämpas för hjälptekniker som

nyanställas. Medelsbehovet för avlöning av hjälptekniker under nästa budgetår

beräknar jag till 350 000 kronor.

För avlöningar till annan extra personal än här angivits beräknar jag ett

belopp av 600 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under delposten till övrig extra personal

skulle således utgöra (550 000 + 350 000 + 600 000 =) 1 500 000 kronor.

För tillfälligt anställd personal ha för innevarande budgetår anvisats

förslagsvis 296 000 kronor. Jag beräknar medelsbehovet för nästa budgetår

till 300 000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet för viss extra personal m. m. uppgår således

till (100 000 + 1 500 000 + 300 000 =) i runt tal 1 900 000 kronor (nu

1 350 600 kronor).

Fänrikar.

Medel böra för nästa budgetår beräknas för avlönande av dels de fänrikar,

som antagits år 1947, dels ock för dem, som beräknas komma att bli antagna

våren 1948 och våren 1949. För de år 1947 antagna, 41, bör lön beräknas för

en tid av nio och en halv månader, för de våren 1948 antagna, 34, för hela

budgetåret, och för de våren 1949 antagna, 46, för en tid av två och en halv

månader.

Kostnaderna för löner till nu nämnd personal beräknar jag för nästa budgetår

till i runt tal 450 000 kronor. Flygtillägg och andra särskilda avlöningsförmåner

beräknas draga en kostnad av i runt tal 250 000 kronor. Sammanlagda

medelsbehovet utgör således för nästa budgetår (450 000 + 250 000 =)

700 000 kronor (nu 960 000 kronor).

s. 134 Kontrollera mot PDF

134

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 209.

Viss icke-ordinarie läkarpersonal.

För innevarande budgetår har beräknats ett belopp av förslagsvis 44 000

kronor för arvoden till 9 flygläkare av 2. graden. I försvarspropositionen har

antalet dylika läkare i enlighet med förslag av försvarskommittén beräknats

till 26 vid genomförd personalorganisation. Med beaktande av föreliggande

möjligheter att rekrytera dylika befattningar beräknar jag för nästa budgetår

9 nya befattningar. Det sammanlagda antalet arvoden till flygläkare av 2.

graden skulle alltså utgöra 18.

Medelsbehovet under förevarande post för nästa budgetår beräknar jag till

i runt tal 88 000 kronor.

Musikelever.

För innevarande budgetår ha beräknats 14 600 kronor för kontant ersättning

till 40 musikelever. Med hänsyn till den av mig vid anmälan av försvarspropositionen

förordade ändrade musikorganisationen bör antalet musikelever

minskas med 8 till 32. Med beaktande av de i försvarspropositionen och under

punkt 2 i det föregående förordade ändrade grunderna för ersättning till

musikelever beräknar jag motsvarande kostnader för nästa budgetår till 22 000

kronor.

Civila lärare.

Kostnaderna för arvoden till civila lärare vid flygvapnet under nästa budgetår

beräknar jag till 223 000 kronor (nu 347 000 kronor).

Personalvårdsassistenter.

För arvoden till deltidstjänstgörande personalvårdsassistenter har för innevarande

budgetår i förteckningen å vissa arvoden och särskilda ersättningar

upptagits ett belopp av 17 100 kronor. Motsvarande kostnader för nästa budgetår

torde böra bestridas från förevarande delpost. Med beaktande av de av

mig vid anmälan av försvarspropositionen förordade ändrade grunderna för

arvoden till personalvårdsassistenter upptager jag här ett belopp av i runt tal

43 000 kronor.

Mobiliseringslottor.

Under delposten Tillfälligt anställd personal har för innevarande budgetår

beräknats ett belopp av 1 500 kronor för arvode till en representant för lottaöverstyrelsen

i flygledningen (mobiliseringslotta). Såsom av det föregående

framgår har i försvarspropositionen föreslagits, att en extra ordinarie befattning

skall inrättas vid flygstaben för handläggning av lottaärenden. Härigenom

bortfaller behovet av medel för nyssnämnda arvode. I stället beräknar jag

med beaktande av vad som anförts i försvarspropositionen angående organisationen

av luftbevakningen ett belopp av 5 000 kronor för arvoden till mobiliseringslottor

vid vissa flygflottiljer m. m. Det bör ankomma på Kungl. Maj:t att

med beaktande av motsvarande spörsmål inom de övriga försvarsgrenarna besluta

om arvodesgnmderna.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal utgör enligt det anförda (7 200 000 + 7 900 000 +

s. 135 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 135

1 900 000 + 700 000 + 88 000 + 22 000 + 223 000 + 43 000 + 5 000 =) i

runt tal 18 000 000 kronor.

Vad i det föregående anförts är — på sätt hittills gällt — att betrakta endast

som en grund för beräkningen av ifrågavarande anslagspost. På Kungl.

Maj:t bör i vanlig ordning ankomma att besluta rörande postens disposition.

5. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg beräknar jag för nästa budgetår ett belopp av i runt

tal 5 250 000 kronor (nu 2 140 000 kronor).

I enlighet med vad i det föregående anförts beräknar jag det sammanlagda

medelsbehovet under flygvapnets anslag till avlöningar till aktiv personal

m. fl. till 45 400 000 kronor, innebärande en anslagshöjning med

3 600 000 kronor.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får jag hemställa, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels för budgetåret 1948/49 fastställa de personalförteckningar

för ordinarie tjänstemän och för pensionerad personal

i arvodesbefattningar vid flygvapnet, vilka komma att till riksdagen

i särskild ordning överlämnas;

dels godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag

till''''avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under

budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.

....................................... kronor 21 700 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

förslagsvis .............. » 1 200 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ...... » 150 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................ » 18 000 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. » 5 250 000

Summa kronor 46 300 000

Särskilda uppbär dsmed,el:

Pensionsmedel, förslagsvis ........ kronor 900 000

Nettoutgift kronor 45 400000

dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

för budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 45 400 000

kronor.

s. 136 Kontrollera mot PDF

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

[19] Flygvapnet: Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 142) ...................... kronor 660 000

1948/49 (departementschefens förslag) ............ » 750 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 107) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet: Avlöningar

till viss arbetarpersonal för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag

av 660 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning har pa förslag av chefen för flygvapnet beräknat

medelsbehovet under förevarande anslag till oförändrat belopp, 660 000

kronor.

Departementschefen. Mot anslagsberäkningen har jag intet annat att erinra

än att anslagsbeloppet med hänsyn till höjda kollektivavtalslöner torde böra

uppräknas med 90 000 kronor till 750 000 kronor. Jag får således hemställa,

att Kungl. Ma.j:t måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Avlöningar till viss arbetarpersonal för

budgetåret 1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

[20.] Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 143) .................... kronor 3 000 000

1948/49 (departementschefens förslag)............ » 3 500 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 108) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:

Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret 1948/49 beräkna

ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor.

Försvarets civilförvaltning har beräknat medelsbehovet under förevarande

anslag till 2 780000 kronor, varvid ämbetsverket tillämpat enahanda beräkmngsgrunder

som angivits under arméns motsvarande anslag.

Departementschefen. I propositionen nr 207 med förslag till förordning med

provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga

har beträffande flygvapnet föreslagits, att nuvarande anordning, enligt

vilken de värnpliktiga fullgöra 12 månaders tjänstgöring i en följd, tills

vidare i huvudsak bibehålies.

Vid anmälan av arets statsverksproposition (bil. 6, s. 2) har jag räknat

med att repetitions- och efterutbildningsövningar av större omfattning icke

skola anordnas under nästa budgetår.

Med utgångspunkt i den tjänstgöringsskyldighet för värnpliktiga, varmed

jag enligt vad sålunda anförts räknar för nästa budgetår, och med beaktande

av de förbättrade förmåner för värnpliktiga, som jag vid anmälan

av försvarspropositionen och i det föregående under punkt 2 föreslagit,

beräknar jag medelsbehovet under förevarande anslag för nämnda budgetår

till i runt tal 3 500 000 kronor. Anslagshöjningen utgör 500 000 kronor

och föran ledes helt av förbättringen av de värnpliktigas ekonomiska förmåner.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 209. 137

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 3 500 000 kronor.

[21.] Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 160) .................... kronor 873 000

» 1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 1330 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 138) bär Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret 1948/49 beräkna ett förslagsanslag

av 873 000 kronor.

Efter närmare utredning av det faktiska medelsbehovet under anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal för innevarande

budgetår, i avlöningsstaten upptagen till 625 000 kronor, har Kungl. Maj:t

den 24 oktober 1947 medgivit, att posten må överskridas med högst 10 000

kronor.

Försvarets forskningsanstalt har i sina medelsäskanden för nästa budgetår

inledningsvis framhållit, bland annat, att de forskningsfrågor, som för närvarande

bearbetades vid forskningsanstalten och som såvitt nu kunde bedömas

syntes vara av avgörande betydelse för vårt försvar, vore många och

svåra. En förutsättning för att anstalten på effektivaste sätt skulle kunna

bidraga till lösandet av föreliggande forskningsuppgifter vore i första hand

att tillräckliga medel ställdes till förfogande härför. Med hänsyn, bland annat,

till vikten av kontinuitet i arbetet vore det vidare erforderligt att genom att

inrätta nya befattningar öka möjligheterna för forskningsanstalten att förvärva

och behålla högkvalificerade forskare. Visserligen hade anstalten hittills

för vissa specialuppgifter använt sig av experter vid andra vetenskapliga

institutioner och så komme om möjligt att ske även i fortsättningen. Denna

utväg kunde dock icke anlitas i önskvärd utsträckning, enär även forskningen

vid universitet, högskolor och industrilaboratorier vore överhopad med frågor

som väntade på sin lösning. Ansträngningar gjordes emellertid att ytterligare

vidga det givande utbyte mellan den militära och civila forskningen,

som hittills förekommit. För att kunna fullfölja sin verksamhet i planerad

omfattning stode forskningsanstalten det oaktat inför nödvändigheten att anställa

ytterligare forskningspersonal. Härvid mötte emellertid, till följd av

att antalet ordinarie och extra ordinarie befattningar vore ringa i förhållande

till den erforderliga personaluppsättningen, stora svårigheter att i konkurrens

med annan verksamhet förvärva dylik personal. De förändringar beträffande

personalorganisationen, som forskningsanstalten nu föresloge, syftade till att

giva anstalten möjlighet att övervinna dessa svårigheter och att giva personalorganisationen

en sådan stadga, att kontinuiteten i arbetet i möjligaste mån

kunde vidmakthållas.

Såsom chef för forskningsanstaltens kansli tjänstgör innehavaren av den

s. 138 Kontrollera mot PDF

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

å anstaltens personalförteckning uppförda kamrerarbefattningen i Ca 27. Å

kansliet tjänstgör därjämte, bland andra, en kontorist i Ce 13, som handhar

kassagöromålen vid anstalten.

Forskningsanstalten har föreslagit, att kamrerarbefattningen utbytes mot

en befattning för byrådirektör i Ca 29. Till stöd för förslaget har anförts,

i huvudsak, att kamreraren, som inom anstalten ensam representerade den

administrativa och kamerala sakkunskapen, hade så maktpåliggande och ansvarsfulla

arbetsuppgifter att en högre löneställning vore motiverad Med

hänsyn till befattningens karaktär borde tjänstebenämningen vara byrådirektör.

Vidare har forskningsanstalten anfört, att kontoristens löneställning med

hänsyn till det ansvar fullgörandet av kassagöromålen medförde måste anses

alltför låg. Forskningsanstalten föresloge, att kontoristbefattningen utbyttes

mot en ordinarie befattning för kassör i Ca 15.

Forskningsanstalten har vidare föreslagit, att för avdelning 1 inrättas

3 nya befattningar för laborator i högst lönegrad Cp 9, avsedda en för oorganisk

kemi, en för organisk kemi och en för planeringsarbeten, samt 1 befattning

för förste forskningsingenjör i Ce 29 och 1 befattning för forskningsingenjör

i Ce 27.

För avdelning 2 har forskningsanstalten föreslagit inrättande av ytterligare

2 befattningar för laborator i högst lönegrad Cp 9, den ene för tjänstgöring

som chef för instrumentsektionen och den andre, med specialutbildning

i teoretisk fysik, för utförande av för olika forskningsuppgifter erforderliga

teoretiska utredningar och beräkningar.

Forskningsanstalten har vidare föreslagit, att för avdelning 2 nyinrättas

befattningar för 1 förste forskningsingenjör i Ce 29 och 3 forskningsingenjörer

1 Ce 27.

Beträffande avdelning 3 har forskningsanstalten föreslagit, att ytterligare

2 befattningar för laborator i högst lönegrad Cp 9 inrättas, avsedda den ene

för elektronikforskningen och den andre för att leda bearbetningen av radiostyrningsmetoder.

Därjämte har forskningsanstalten föreslagit, att för avdelning 3 nyinrättas

befattningar för 4 förste forskningsingenjörer i Ce 29 och 4 forskningsingenjörer

i Ce 27.

Forskningsanstalten har vidare i detta sammanhang avgivit förslag till

reglering av anställningsformerna för viss vid anstalten arvodes- och kontraktsanställd

personal. Sålunda har anstalten föreslagit, att 4 forskarbefattningar

med arvoden från anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal motsvarande lön i högst 9 lönegraden, löneplan 2, utbytas

mot laboratorsbefattningar i högst lönegrad Cp 9. Därjämte borde inrättas

följande befattningar för personal, som för närvarande vore kontraktsavlönad

med utnyttjande av anslaget till viss forskningsverksamhet, nämligen 2 laboratorer

i högst lönegrad Cp 9, 3 förste forskningsingenjörer i Ce 30, 1 förste

forskningsingenjör i Ce 29 och 3 forskningsingenjörer i Ce 27. En av de nu

s. 139 Kontrollera mot PDF

139

Kungl. May.ts proposition nr 209.

ifrågavarande båda laboratorsbefattningarna i högst lönegrad Cp 9 vore avsedd

för befattningshavare, som för närvarande tjänstgjorde som chef för

instrumentsektionen vid avdelning 2, varför vid bifall till forskningsanstaltens

i det föregående omnämnda förslag om att inrätta en laboratorsbefattning

för chefen för denna sektion det med förevarande omreglering sammanhängande

ytterligare behovet av laboratorsbefattningar kunde minskas med 1.

Slutligen har forskningsanstalten föreslagit, att de för närvarande i personalförteckningen

uppförda forskningsassistentbefattningarna i Ce 29 och

Ce 27 i enlighet med de av statsmakterna beslutade grunderna för tjänsteförteckningsrevisionen

erhålla tjänstebenämningarna förste forskningsingenjör

respektive forskningsingenjör. Anstalten har vidare framhållit, att enligt

grunderna för tjänsteförteckningsrevisionen de i personalförteckningen uppförda

2 befattningarna för forskningsassistenter i Ce 25 borde nedflyttas till

Ce 24 och avföras ur förteckningen. Nedflyttningen borde emellertid anstå

intill dess nuvarande innehavare av befattningarna vunne befordran eller avginge

ur tjänst.

Forskningsanstalten har med beaktande av vad sålunda föreslagits beräknat

medelsbehovet under förevarande anslag till 1 370 000 kronor. Härvid

har anstalten emellertid utgått från att lönekostnaderna för viss lägre löneplansplacerad

personal skulle, liksom nu är fallet, bestridas från anslaget till

viss forskningsverksamhet.

Försvarets civilförvaltning har tillstyrkt att kamrerarbefattningen i Ca 27

utbytes mot befattning i 29 lönegraden men har förordat tjänstebenämningen

förste byråsekreterare för den nya befattningen. Civilförvaltningen har vidare

tillstyrkt, att befattningen för kontorist i Ce 13 utbytes mot kassörsbefattning

i Ca 15.

Förslaget om att inrätta förste forskningsingenjörsbefattningar i såväl 30

som 29 lönegraderna har civilförvaltningen ansett sig icke kunna biträda.

Enligt ämbetsverkets uppfattning borde samtliga ifrågavarande befattningar

hänföras till 29 lönegraden.

I likhet med forskningsanstalten har civilförvaltningen vidare förordat, att

med frågan om nedllyttning av de båda forskningsassistentbefattningarna

i Ce 25 får anstå så länge nuvarande innehavare av befattningarna kvarstå

i desamma.

Statslcontoret har anfört, att ämbetsverket icke för närvarande vore berett

förorda ändring av kamrerarens och kontoristens lönegradsplaceringar. Slutlig

ställning till kamrerarens löneställning syntes icke böra tagas, förrän anstalten

blivit till fullo utbyggd. I fråga om kontoristen borde i varje fall avvaktas

utredningen rörande löneställningen för den högre biträdespersonalen.

Beträffande forskarpersonalen har statskontoret uttalat, att någon ökning

av antalet pensionsberättigande laboratorsbefattningar icke borde medgivas

för närvarande. Statskontoret har i detta sammanhang erinrat om att forskare

vid flygtekniska försöksanstalten erhölle arvode motsvarande lönegrad Ce 32.

I övrigt har statskontoret icke funnit anledning till annan erinran mot

forskningsanstaltens förslag till personalförändringar än att, därest nya be
-

s. 140 Kontrollera mot PDF

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

fattningar för förste forskningsingenjörer avsåges böra inrättas, samtliga

dessa borde hänföras till 29 lönegraden.

Statens lönenämnd har beträffande förslaget om att utbyta kamrerarbefattningen

i Ca 27 mot en byrådirektörsbefattning i Ca 29 framhållit, att sistnämnda

lönegrad syntes ligga högre än vad som gällde för motsvarande befattningar

vid ett flertal andra statliga myndigheter. Med hänsyn till de

med befattningen förenade arbetsuppgifterna och särskilt i betraktande av att

bland de kamerala uppgifterna inginge förvaltningen av det betydande forskningsanslaget

ville lönenämnden likväl icke framställa erinran mot att befattningen

hänfördes till 29 lönegraden. Lönenämnden kunde däremot icke

tillstyrka, att tjänstebenämningen ändrades till byrådirektör.

I övrigt har lönenämnden icke haft annat att erinra mot de av forskningsanstalten

förordade lönegradsplaceringarna än att lönenämnden beträffande

förslaget om att använda 30 lönegraden för vissa befattningar såsom

förste forskningsingenjör ifrågasatt huruvida icke i stället 29 lönegraden

borde tillämpas.

Departementschefen. Forskningsanstaltens förslag att utbyta kamrerarbefattningen

i Ca 27 mot en befattning i Ca 29 är jag icke för närvarande beredd

tillstyrka. I likhet med statskontoret anser jag vidare, att resultatet

av pågående utredning rörande löneställningen för den högre biträdespersonalen

bör avvaktas innan ställning tages till förslaget om utbyte av kontoristbefattningen

i Ce 13 mot befattning i högre lönegrad.

Såsom framgår av vad jag vid anmälan av försvarspropositionen anfört

beträffande forskningsanstalten finner jag det i likhet med anstalten erforderligt

med en viss utökning av antalet pensionsberättigande befattningar för

forskningspersonal. I nuvarande ekonomiska läge måste emellertid återhållsamhet

iakttagas vid inrättandet av dylika befattningar. Jag är därför

icke beredd tillstyrka, att för nästa budgetår inrättas nya pensionsberättigande

befattningar i den utsträckning forskningsanstalten föreslagit. Med

beaktande härav föreslår jag, att nya befattningar inrättas för 2 laboratorer,

5 förste forskningsingenjörer och 5 forskningsingenjörer. Yidare

torde laboratorsbefattningar böra inrättas för de 4 forskare, som för närvarande

åtnjuta arvoden motsvarande lön i högst 9 lönegraden, löneplan 2.

Ytterligare befattningar böra, i den utsträckning forskningsanstalten föreslagit,

inrättas för personal, som för närvarande är kontraktsavlönad med

utnyttjande av anslaget till viss forskningsverksamhet. Av denna anledning

böra tillkomma 2 befattningar för laborator, 4 för förste forskningsingenjör

och 3 för forskningsingenjör.

Avlöningskostnaderna för sistnämnda personal böra i samband härmed

överföras till förevarande anslag.

I enlighet med vad jag vid anmälan av försvarspropositionen anfört vid

behandlingen av frågan om försvarsmedicinsk forsknings- och försöksverksamhet

böra vidare vid forskningsanstalten inrättas ytterligare befattningar

för 1 laborator samt — i utbyte mot 2 medicinska assistenter, den ene med

arvode från förevarande anslag motsvarande lön enligt Ca 25 och den andre

s. 141 Kontrollera mot PDF

141

Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.

med arvode från sakanslag motsvarande lön enligt Ce 27 — 2 forskningsläkare.

Då den förstnämnde av de nuvarande assistenterna innehar beställning

såsom bataljonsläkare vid fältläkarkåren, bär jag vid behandlingen av

arméns avlöningsanslag föreslagit, att en dylik beställning indrages.

Vid anstalten skulle således tillkomma följande högre befattningar, nämligen

9 för laborator, 9 för förste forskningsingenjör, 8 för forskningsingenjör

och 2 för forskningsläkare. Av laboratorerna böra 3 givas ordinarie

anställning i högst Cp eller Cr 9 och de övriga 6 hänföras till Ce 31.

Samtliga befattningar för förste forskningsingenjör torde, på sätt i flera remissyttranden

påyrkats, böra placeras i Ce 29. För forskningsingenjörer och

forskningsläkare bör avses Ce 27. Bestämmelserna i gällande avlöningsreglemente

torde möjliggöra, att nuvarande befattningshavare vid övergång till

de nya tjänsterna icke komma att lida löneminskning.

Såsom framgår av vad jag anfört vid anmälan av försvarspropositionen

erfordras för den försvarsmedicinska forskningen vissa befattningar i lägre

löneställning. Den kommitté, som utarbetat organisationsförslaget i ämnet,

har föreslagit, att för ifrågavarande uppgifter inrättas befattningar för 1

tekniker i Ce 15, 2 laboratoriebiträden i Ce 13, 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål

och 1 djurskötare med ett årsarvode av 1 800 kronor. Mot beräkningen

av personalbehovet har jag icke funnit anledning till erinran, och

jag beräknar i det följande medel under förevarande anslag för anställande

av ifrågavarande personal med de av kommittén föreslagna löneställningarna.

Jag förutsätter emellertid beträffande lönegradsplaceringen av de tekniska

medhjälparna, att tillsättningen av personalen sker så, att pågående utredning

angående löneställningen för laboratoriebiträden m. fl. icke föregripes.

De befintliga befattningarna för forskningsassistenter i Ce 29 och Ce 27

böra såsom forskningsanstalten föreslagit i anslutning till tjänsteförteckningsrevisionen

erhålla tjänstebenämningarna förste forskningsingenjör respektive

forskningsingenjör. I enlighet med forskningsanstaltens förslag böra vidare

de två forskningsassistentbefattningarna i Ce 25 i mån av vakanser utbytas

mot dylika befattningar i Ce 24. Bestämmelse härom torde böra fogas till

personalförteckningen.

Såsom av det föregående anförts har forskningsanstalten utgått från att

lönekostnaderna för viss löneplansplacerad personal alltjämt skola bestridas

av anslaget till viss forskningsverksamhet. De avsedda lönekostnaderna äro

avsevärda och uppgå för närvarande till icke mindre än omkring 1,2 miljoner

kronor per år. Med hänsyn till att det här är fråga om sa gott som enbart

lägre teknisk personal ifrågasätter jag icke nu någon ändring beträffande

sättet för bestridandet av ifrågavarande lönekostnader.

Liksom jag i det föregående förutsatt beträffande personal ur marinen

torde även ur de övriga försvarsgrenarna, inom ramen för föreslagna personalstater,

personal i erforderlig omfattning få avdelas för tjänstgöring vid

forskningsanstalten.

Med beaktande av det anförda beräknar jag på sätt framgår av förslaget

till avlöningsstat anslaget för nästa budgetår till 1 330 000 kronor. Anslags
-

s. 142 Kontrollera mot PDF

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

höjningen i förhållande till innevarande budgetårs anslag utgör 457 000

kronor. Exakt beräknat efter löneregleringen och 12 % rörligt tillägg skulle

emellertid sistnämnda anslag ha uppgått till 939 000 kronor. Kostnadsökningen

i förhållande till detta belopp utgör 391 000 kronor och föranledes

delvis av att vissa avlöningskostnader, som nu bestridas från anslaget till viss

forskningsverksamhet, föreslås skola utgå av förevarande anslag.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

dels besluta att å personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt

skola — med uteslutande av befattningar för 4

forskningsassistenter i lönegrad Ce 29 och 11 forskningsassistenter

i lönegrad Ce 27 — uppföras befattningar för 3 laboratorer

i högst lönegrad Cp eller Cr 9, 6 laboratorer i lönegrad

Ce 31, 13 förste forskningsingenjörer i lönegrad Ce 29, 19 forskningsingenjörer

och 2 forskningsläkare i lönegrad Ce 27;

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................................ kronor 246 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattning,

förslagsvis ........................ » 8 200

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t .............................. » 11200

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 930 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 140 100

Summa kronor 1 335 500

Särskilda upphör dsmedél:

Pensionsmedel, förslagsvis ...................... kronor 5 500

JS ettoutgift kronor 1 330 000

dels ock till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 1 330 000 kronor.

[22.] Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader, förslagsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 162) ...................... kronor 126 000

» 1948/49 (departementschefens förslag) ............ » 186 000

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 124) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret 1948/49 beräkna ett

förslagsanslag av 126 000 kronor.

s. 143 Kontrollera mot PDF

143

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

Försvarets forskningsanstalt har räknat med en höjning av medelsanvisningen

med 36 000 kronor till 162 000 kronor. Av höjningen belöpa 4 000

kronor på sjukvård, 5 000 kronor på reseersättningar m. m. och 27 000

kronor på övriga expenser. Beträffande medelsbehovet för sistnämnda ändamål

har forskningsanstalten anfört bland annat följande.

Det ökade medelsbehovet syntes, bortsett från prisstegringar, i första hand

få tillskrivas den omfattning verksamheten erhållit. Det låge i öppen dag,

att i samma mån som utbyggandet av anstalten fortskrede och verksamheten

i samband därmed tilltoge i omfång, jämväl behovet av expenser måste öka.

En ytterligare orsak till att medelsbehovet stegrats vore anstaltens förläggningsförhållanden.

Anstalten vore sålunda för närvarande inhyst i lokaler

belägna på icke mindre än åtta olika platser i Stockholm eller dess omgivningar.

Hur förläggningen än vore ordnad vore det emellertid av vikt, att

möjlighet förefunnes att i största möjliga utsträckning tillgodose sådana utgiftsändamål,

som kunde verka främjande på verksamheten. Medelsbehovet

för expenser hade beräknats med utgångspunkt härifrån och på grundval av

företagna undersökningar rörande kostnaderna under sistlidet budgetår.

Departementschefen. Omkostnaderna vid forskningsanstalten under innevarande

budgetår ha visat sig uppgå till väsentligt högre belopp än som för

budgetåret anvisats under förevarande anslag. Kungl. Maj:t har också efter

framställning av forskningsanstalten genom beslut den 2 april 1948 medgivit,

att anslagsposten till reseersättningar och delposten till övriga expenser må

överskridas med högst 2 000 respektive 50 000 kronor. I samband diirmed

har Kungl. Maj:t tillika föreskrivit, att ett mot överskridandena svarande belopp

under anslaget till viss forskningsverksamhet skall förbehållas Kungl.

Maj:ts disposition. Jag anser mig böra räkna med att utgifterna under berörda

anslagspost och delpost under nästa budgetår komma att bli lika

stora som under innevarande budgetår, såvitt avser de ändamål som nu tillgodoses

av posterna.

Under förevarande anslag böra vidare beräknas medel för kostnader för

den under föregående punkt berörda försvarsmedicinska forskningen vid

forskningsanstalten. Den kommitté, som utrett hithörande spörsmål, har

beräknat medelsbehovet härför, såvitt avser förevarande anslag, till 5 000

kronor, av vilket belopp 2 000 kronor belöpa på resekostnader och 3 000

kronor på övriga expenser. Mot denna beräkning har jag intet att erinra,

Då jag anser tillfyllest att höja anslagsposten till sjukvård med 3 000

kronor, beräknar jag det sammanlagda medelsbehovet under förevarande anslag

till (126 000 + 2 000 + 50 000 + 5 000 + 3 000 =) 186 000 kronor. Anslagshöjningen

utgör 60 000 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj: t måtte föreslå

riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 186 000 kronor.

[23.] Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag.

Budgetåret 1947/48 (statsliggaren s. 162) .................... kronor 3 850 000

1948/49 (departementschefens förslag) .......... » 3 550 000

s. 144 Kontrollera mot PDF

144

Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 138) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

forskningsanstalt: Yiss forskningsverksamhet förbudgetåret 1948/49 beräkna

ett reservationsanslag av 3 150 000 kronor.

Försvarets forskningsanstalt har, efter samråd med bland andra överbefälhavaren,

framlagt beräkningar rörande medelsbehovet under förevarande anslag

för budgetåret 1948/49.

Då ärendet är av den natur att närmare redogörelse för detsamma icke

kan lämnas till statsrådsprotokollet, får jag beträffande detaljerna i medelsberäkningen

hänvisa till handlingarna i ärendet. Av beräkningarna inhämtas,

att kostnaderna för forskningsverksamheten för nästa budgetår uppskattats

till 6 140 000 kronor. På anförda skäl har emellertid forskningsanstalten föreslagit,

att medelsanvisningen för nästa budgetår begränsas till 4 200 000 kronor.

Departementschefen. Med hänsyn till vetenskapens och teknikens snabba

utveckling på de områden, som beröra försvaret, får det framförallt med

hänsyn till planläggandet av försvarets materielanskaffning anses vara synnerligen

angeläget att det forskningsarbete, för vilket kostnaderna bestridas

från detta anslag, fortsättningsvis kan bedrivas i oförminskad omfattning.

Erforderliga medel böra därför anvisas för ändamålet. Emellertid torde

medelsanvisniugen kunna begränsas något i förhållande till vad forskningsanstalten

äskat. Med hänsyn till den reservation å anslaget, som numera

kan beräknas finnas vid utgången av innevarande budgetår, bör medelsbehovet

kunna nedräknas med 200 000 kronor. I enlighet med vad jag anfört

vid anmälan av propositionen 1948:126 (s. 20) kan medelsbehovet under förevarande

anslag ytterligare nedräknas med 215 000 kronor, motsvarande de

beräknade kostnaderna för en kemisk-teknisk försöksanläggning, som tidigare

avsetts skola uppföras med anlitande av medel under förevarande anslag för

innevarande budgetår men som nu föreslagits skola i stället bekostas av

medel under kapitalbudgeten för nästa budgetår. Vidare bör medelsbehovet

därutöver nedräknas med i runt tal 50 000 kronor, vilket belopp enligt vad

jag anfört under föregående punkt förbehållits Kungl. Maj:ts disposition i

anledning av överskridande av omkostnadsanslaget för innevarande budgetår.

Då jag i det föregående uppräknat sistnämnda anslag för nästa budgetår

med motsvarande belopp, böra ytterligare 50 000 kronor avdragas från det

av anstalten äskade anslaget till viss forskningsverksamhet. Den förstärkning

av den extra ordinarie personalen, som jag under punkt 21 föreslagit,

bör föranleda minskad belastning å förevarande anslag. Jag uppskattar

denna minskning av medelsbehovet under anslaget till 180 000 kronor. Av

skäl som framga av nästa punkt kan anslaget slutligen nedräknas med vtterligare

200 000 kronor.

Å andra sidan tillkomma vissa utgifter för försvarsmedicinsk forskning.

Sålunda beräknas kostnaderna för den forskning, som avses skola bedrivas

vid forskningsanstalten, till 100 000 kronor, varav 40 000 kronor för

anskaffning och underhåll av apparater, maskiner, verktyg och inventarier

s. 145 Kontrollera mot PDF

145

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

samt GO 000 kronor för materialier ock andra omkostnader. Vidare bör under

anslaget beräknas ett belopp av 154 000 kronor för kostnaderna i övrigt för

den försvarsmedicinska forskningen. Av detta belopp belöpa i runt tal 14 000

kronor på ökade omkostnader för medicinska forskningsrådet, 20 000 kronor

på arvoden och ersättningar för särskilda utredningar samt 120 000 kronor

på expertis och forskning vid olika institutioner ävensom på stipendier för

försvarsmedicinska studier utomlands. Ersättning för utredningar bör kunna

utgå, oavsett om dessa utföras av medicinska forskningsrådet eller eu subkommittés

egna ledamöter eller av andra experter. Av beloppet 120 000

kronor böra liögst 30 000 kronor få användas till resestipendier.

T enlighet med vad jag sålunda anfört beräknar jag anslaget till viss

forskningsverksamhet för nästa budgetår till (4 200 000—200 000—215 000

50 000—50 000—180 000—200 000+100 000 + 154 000 =) 3 559 000 kronor, eller

i avrundat tal 3 550 000 kronor. Anslagsminskningen utgör 300 000 kronor.

I likhet med det för innevarande budgetår anvisade anslaget bör det sålunda

föreslagna anslaget fördelas efter bestämmande av Kungl. Maj:t.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet

för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag av 3 550 000

kronor.

[24.j Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av viss utrustning, reservationsanslag.

I propositionen 1944: 293 angående inrättande av försvarets

forskningsanstalt redogjordes för försvarets forskningsnämnds beräkningar

av de engångskostnader — förutom byggnadskostnader — som skulle uppkomma

i samband med den nya forskningsanstaltens inrättande (s. 59).

Kostnadsberäkningarna slutade på ett belopp av 585 000 kronor.

Vid anmälan av detta spörsmål i propositionen 1944:293 anförde min

företrädare i ämbetet, att de av forskningsnämnden beräknade engångskostnaderna,

förutom byggnadskostnaderna, bleve i viss mån beroende av

omfattningen av det byggnadsprogram, som komme att slutligt fastställas.

Det förutsattes emellertid, att ifrågavarande kostnader skulle kunna minskas

med åtminstone 35 000 kronor till 550 000 kronor. För budgetåren 1945/46

och 1946/47 ha sedermera för ändamålet anvisats två reservationsanslag,

vartdera å 275 000 kronor.

I skrivelse den 19 mars 1948 har försvarets forskningsanstalt anfört, att

ifrågavarande anslag till engångsanskaffning av utrustning numera förbrukats,

varför det vore erforderligt, att ytterligare medel anvisades. De tidigare anvisade

anslagen hade beräknats för en institution av avsevärt mindre omfattning

än den forskningsanstalten sedermera erhållit. Anskaffningskostnaderna

hade vidare blivit högre än man år 1944 kunnat räkna med. Därest

de provisoriska lokaler, som avsåges för anstalten, skulle kunna förses med för

verksamheten erforderlig utrustning, syntes ytterligare minst 200 000 kronor

10—57i 4» liihang till riksdagens protokoll 1948. I sand. Nr 209.

s. 146 Kontrollera mot PDF

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 209.

böra ställas till förfogande. Anstalten hemställde, att ett reservationsanslag

å sagda belopp måtte anvisas. Vid bifall därtill kunde reservationsanslaget

till viss forskningsverksamhet minskas i motsvarande mån.

För budgetåret 1944/45 har anvisats ett reservationsanslag av 30 000 kronor

till utrustning av ett köldlaboratorium, ursprungligen avsett för försvarsväsendets

kemiska anstalt. Anslaget står numera till forskningsanstaltens

disposition.

Forskningsanstalten har i skrivelse den 26 november 1947 anmält, att

kostnaderna för laboratoriets utrustning med hänsyn till inträffade prisstegringar

numera kunde beräknas till 40 000 kronor, samt hemställt, att

ytterligare 10 000 kronor måtte anvisas för ändamålet.

Departementschefen. Då det ansetts angeläget att bedriva forskningsarbetet

inom försvaret med största möjliga intensitet, har forskningsanstalten under

de senaste åren utbyggts i väsentligt större omfattning än som vid dess

tillkomst förutsattes. Då vidare en icke oväsentlig prisstegring på senare tid

inträtt, ha de anslag, som anvisats för engångsanskaffning av utrustning för

anstalten, visat sig otillräckliga, och ytterligare medelsanvisning är därför

erforderlig. Mot anstaltens nu framlagda medelsäskande har jag icke funnit

anledning till erinran. Jag förutsätter dock, att uppkommande merkostnader

för utrustning av köldlaboratorium skola kunna bestridas inom ramen för

det äskade beloppet, 200 000 kronor. På sätt forskningsanstalten förutsatt

bär jag vid beräkningen under föregående punkt av anslaget till viss forskningsverksamhet

beaktat det nu framlagda anslagsäskandet.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

att till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning av

viss utrustning för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag

av 200 000 kronor.

[25.] Försvarets brevskola: Avlöningar, förslagsanslag. Vid anmälan av försvarspropositionen

har jag biträtt ett av försvarskommittén framlagt förslag,

att en för försvaret gemensam skola, försvarets brevskola, inrättas för att

handhava korrespondensundervisning inom försvaret. Medel för bestridande

av utgifterna för skolans fasta organisation och av kostnaderna för sådana

studiekurser, som skola begagnas av personal ur alla försvarsgrenar, torde

böra anvisas under särskilda för brevskolan uppförda förslagsanslag — ett

för avlöningar och ett för omkostnader — vilka lämpligen böra uppföras

under särskild rubrik efter försvarets läroverks anslag under fjärde huvudtiteln.

Kostnaderna för kurser, som utarbetas för enskilda försvarsgrenar,

böra bestridas från vederbörliga övningsanslag.

Brevskolans personal har enligt försvarspropositionen beräknats skola

bestå av 1 chef i Ma 10 eller Md 9, 1 löjtnant (militär lärare) i Md 7, tre

civila lärare i Ce 24 och 2 biträden för skriv- och kontorsgöromål. Till chefen

s. 147 Kontrollera mot PDF

Iiungl. Maj:ts proposition nr 209. 147

för skolan kar förutsatts skola utgå sedvanligt tilläggsarvode med 1440

kronor per år.

Med dessa utgångspunkter beräknar jag brevskolans avlöningsanslag på

sätt framgår av följande förslag till avlöningsstat till 75 000 kronor. För

omkostnader bör i enlighet med försvarskommitténs beräkningar upptagas

ett belopp av 30 000 kronor. Det sammanlagda medelsbehovet skulle således

utgöra 105 000 kronor. Jag får erinra, att kostnaderna för den för närvarande

provisoriskt organiserade arméns brevskola för innevarande budgetår beräknats

till 80 000 kronor, i vilket belopp dock icke ingå kostnader för avlöningar

till militär personal.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för försvarets

brevskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1948/49:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Beställning Lönegrad

1 chef ............................................ Ma 10 el. Md 9

1 löjtnant .................................................... Md 7

dels godkänna följande avlöningsstat för försvarets brevskola,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis kronor 21600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t................................ » 1 440

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 43 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............. » 8 960

Summa kronor 75 000

dels ock till Försvarets brevskola: Avlöningar för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 75 000 kronor.

[26.] Försvarets brevskola: Omkostnader, förslagsanslag. Under åberopande av

vad jag anfört under föregående punkt hemställer jag, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets brevskola: Omkostnader för budgetåret

1948/49 anvisa ett förslagsanslag av 30 000 kronor.

Sammanställning

över de i det föregående äskade anslagen ävensom de anslag under riksstatens

fjärde huvudtitel, varom slutliga äskanden framlagts i de i annat

sammanhang anmälda propositionerna nr 157 med förslag till stat för försvarets

fastighetsfond för budgetåret 1948/49 m. in. och nr 208 angående

opaginerad Kontrollera mot PDF

14-8 Kungl. Maj-.ts proposition nr 209.

vissa anslag till materielanskaffning för försvaret för budgetåret 1948/49

m. m.

Anslag

I statsverks- propositionen

upptaget belopp

Slutligt

äskat belopp

Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar .

1 300 000

1 434 000

W : Omkostnader........

210 000

210 000

Arméförvaltningen: Avlöningar. . . .

1 620 000

1 680 000

Flygförvaltningen: Avlöningar......

1 000 000

896 000

Försvarsstaben: Avlöningar ....

5 500 000

6 400 000

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

no 000 000

110 000 000

Armén: Avlöningar till viss arbetarpersonal

8 675 000

11500 000

Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga .

14 100 000

18 700 000

Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m.

35 000 000

45 000 000

Armén: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Arméns

delfond ..............

21 122 000

Armén: Befästningars underhåll m. m.

1 200 000

J. 18 872 000

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl...

46 000 000

46 700 000

Marinen: Avlöningar till viss arbetarpersonal . .

935 000

1 450 000

Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga

2 450 000

3 600 000

Marinen: Fartygsbyggnader . . .

20 000 000

20 000 000

Marinen: Anskaffning av artillerimateriel m. m...

15 000 000

15 000 000

Marinen: Ersättning till försvarets fastighetsfond: Ma- rinens delfond . .

7 488 000

Marinen: Befästningars underhåll m. m. .

1 000 000

| 6 898 000

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. .

43 800 000

45 400 000

Flygvapnet: Avlöningar till viss arbetarpersonal

660 000

750 000

Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga . .

2 500 000

3 500 000

Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. ..

115 000 000

125 000 000

Flygvapnet: Ersättning till försvarets fastighetsfond:

Flygvapnets delfond ......

12 481 000

] 12 005 000

Flygvapnet: Befästningars underhåll m. m........

190 000

Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar.....

873 000

1 330 000

» : Omkostnader...........

126 000

186 000

” : Viss forskningsverksamhet

3 150 000

3 550 000

” : Engångsanskaffning av

viss utrustning ........

200 000

Försvarets brevskola: Avlöningar

—

75 000

** : Omkostnader...........

_

30 000

Ersättning till försvarets fastighetsfond: Befästningars

delfond .,

_

6 030 000

Summa

471380 000

500 396 000

Enligt årets statsverksproposition (bil. 6, s. 159) skulle fjärde huvudtitelns

slutsumma för budgetåret 1948/49 vid bifall till vad däri föreslagits

uPPgå till 736 418 500 kronor. Vid bifall till de här berörda förslagen skulle

slutsummau ökas med (506 396 000 — 471 380 000 =) 35 016 000 kronor till

(736 418 500 + 35 016 000 =) 771 434 500 kronor.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,

hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erland Kock.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 209.

149

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

.4.

Vissa särskilda frågor.

1. Rationaliseringsverksamhet inom försvaret............................

2. De värnpliktigas penningbidrag ......................................

3. Tjänsteförteckningsrevisionen inom försvaret ........................

4. Provisorisk lönereglering för viss civilmilitär läkar* och veterinärpersonal

................................................................

5. Auditörsinstitutionen vid försvaret....................................

6. Vissa befattningar vid marinverkstäderna ............................

Sid.

2

5

8

10

18

23

B. Anslagsberäkningar.

7. Fortiflkationsförvaltningen: Avlöningar................................

8. » : Omkostnader ............................

9. Arméförvaltningen: Avlöningar........................................

10. Flygförvaltningen: Avlöningar ........................................

11. Försvarsstaben: Avlöningar............................................

12. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.........................

13. » : Avlöningar till viss arbetarpersonal..........................

14. » : Avlöningar m. m. till värnpliktiga ..........................

15. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.........................

16. » : Avlöningar till viss arbetarpersonal ........................

17. » : Avlöningar m. m. till värnpliktiga..........................

18. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.....................

19. » : Avlöningar till viss arbetarpersonal ....................

20. » : Avlöningar m. m. till värnpliktiga......................

21. Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar..............................

22. » » : Omkostnader ..........................

23. » » : Viss forskningsverksamhet ............

24. » » : Engångsanskaffning av viss utrustning

25. Försvarets brevskola: Avlöningar......................................

26. » » : Omkostnader ..................................

25

29

29

37

42

49

90

92

93

116

118

118

136

136

137

142

143

145

146

147

Sammanställning.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

3 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (3)

3 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:370 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande försvarets organisation jämte i \ämnet väckta motioner. s. 15 i texten
  2. SU 1948:160 Utlåtande i anledning av Kungl Maj:ts proposition angående vissa frågor rörande försvarets organisation jämte i ämnet väckta motioner. s. 2 i texten
  3. SU 1948:161 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa avlöningsin. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel för budgetåret 1948/49 in. in. jäm s. 1 i texten