Angående upprättande av en medicinsk högskola i Göteborg
1948-04-16 · 67 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 59 av 67 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1948:221, Angående upprättande av en medicinsk högskola i Göteborg
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr SS1.
1
Nr 221.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående upprättande
av en medicinsk högskola i Göteborg; given Stockholms
slott den 16 april 1948.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.
Under Hans Maj:ts
Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Josef Weijne.
Propositionens huvudsakliga innehåll:
I propositionen föreslås inrättande från och med budgetåret 1948/49
av en fullständig medicinsk högskola i Göteborg, vid vilken den prekliniska
undervisningen skall påbörjas höstterminen 1949 och den kliniska
undervisningen vårterminen 1952.
För ytterligare utredning beträffande framlagda förslag till uppförande
av nybyggnad för vissa prekliniska institutioner föreslås, att en arkitekttävling
anordnas genom byggnadsstyrelsens försorg. För den kliniska undervisningens
och forskningens behov förutsättas vissa byggnads- och inredningsarbeten
komma till stånd i samband med planerad utbyggnad av sjukhusväsendet
i Göteborg. I avvaktan på genomförandet av nu berörda åtgärder
avses undervisningen äga rum i provisoriska lokaler.
I fråga om utrustning och personalorganisation vid den nya högskolan
förklarar sig departementschefen icke beredd att nu i detalj taga ställning
till de i sådant hänseende framlagda förslagen, utan förutsättas statsmakterna
böra pröva dessa spörsmål efter hand som den fortskridande
utbyggnaden av undervisningen gör dem aktuella. För nästa budgetår
föreslås, att 300 000 kronor beviljas såsom en första medelsanvisning
1 — Bihang till riksdagens protokoll 19^8. 1 saml. Nr 221.
2
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.
till utrustning och inredning av de anatomiska och histologiska institutionerna,
varjämte förordas, att för vidtagande av erforderliga förberedelser
för undervisningens igångsättande vissa tjänster inrättas redan för
nämnda budgetår, nämligen en professors- och en prosektorsbefattning
i anatomi under hela budgetåret och motsvarande befattningar i histologi
under halva budgetåret. Vidare beräknas medel för tillfälligt anställande
av teknisk personal.
Den medicinska högskolans bibliotek föreslås anordnat som filialbibliotek
till Göteborgs stadsbibliotek och innehållande i huvudsak endast den
nyare och mer efterfrågade medicinska litteraturen. Anslag begäres för
nästa budgetår för anskaffande av litteratur.
Frågan om den medicinska högskolans framtida förhållande till Göteborgs
högskola tages ej upp till avgörande i detta sammanhang. Den nya
högskolan förutsättes i vart fall under uppbyggnadstiden böra få karaktären
av en fristående högskola, benämnd medicinska högskolan i Göteborg.
Visst samarbete med Göteborgs högskola bör dock redan från början
komma till stånd.
Den omedelbara ledningen av den medicinska högskolan under uppbyggnadstiden
föreslås ankomma på den organisationskommitté, som
verkställt utredning rörande inrättandet av högskolan, förstärkt med fyra
ledamöter. För bestridande av vissa kostnader i samband med detta uppdrag
förordas, att ett särskilt anslag ställes till kommitténs förfogande.
Kostnaderna för anordnandet av den medicinska högskolan föreslås
fördelade mellan staten och staden i enlighet med ett avtal, vartill förslag
framlägges. Vidare förelägges riksdagen förslag till särskilt avtal rörande
samordningen av den medicinska högskolans bibliotek med Göteborgs stadsbibliotek.
XJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet
å Stockholms slott den 16 april 1948.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller,
Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,
Ericsson, Mossberg, Weijne.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.
Kungl. Maj:ts proposition nr SS1.
3
I. Inledning.
I anledning av motionsvis framställda yrkanden (de likalydande motionerna
I: 1 och II: 2) anhöll 1946 års riksdag i skrivelse, nr 463, att Kungl.
Maj:t måtte låta utreda frågan om utökning av de medicinska utbildningsmöjligheterna
i vårt land. Därvid borde frågan om en till Göteborg
förlagd utbildning av medicine licentiater göras till föremål för övervägande.
Det syntes även önskvärt, att utredning verkställdes beträffande
såväl ekonomiska som övriga förutsättningar för upprättande av ett fullständigt
medicinskt lärosäte i Göteborg. Vidare ansåg riksdagen, att
utredningen jämväl borde omfatta spörsmål om möjligheterna att i fråga
om de teoretiska institutionerna vid karolinska institutet och de medicinska
fakulteterna i Uppsala och Lund inom den närmaste framtiden
vidtaga åtgärder, som möjliggjorde att öka antalet medicine studerande
därstädes.
Sedan dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet med stöd av
Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 september 1946 tillkallat tio sakkunniga
för att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag
rörande en eventuell medicinsk undervisningsanstalt i Göteborg, överlämnade
de sakkunniga, vilka i det följande benämnas 1946 års sakkunniga,
den 26 februari 1947 betänkande med utredning och förslag i
ämnet. Jämlikt de för utredningen utfärdade direktiven hade de sakkunniga
att
1) överväga möjligheten av att anordna en fullständig medicinsk högskola
i Göteborg,
2) undersöka lämpligheten av att vid sjukhusen i Göteborg anordna enbart
klinisk undervisning samt
3) undersöka frågan om ett samordnande av den ifrågasatta medicinska
utbildningsanstalten med Göteborgs högskola.
En undersökning av landets läkarbehov låg däremot utanför de sakkunnigas
uppgifter.
Ifrågavarande betänkande har varit föremål för remissbehandling, varvid
utlåtanden avgivits av universitetskanslern — efter hörande av de
medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund samt karolinska institutets
lärarkollegium ävensom Göteborgs högskolas lärarråd — statskontoret,
medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen. Vidare ha yttranden inkommit
från svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet, svenska läkarsällskapet,
Sveriges läkarförbund och Sveriges förenade studentkårer. —
I sitt utlåtande framhöll kanslern sammanfattningsvis, att betänkandet
av naturliga skäl icke kunnat så utformas, att därpå grundade mera definitiva
anslagsberäkningar kunnat verkställas. Kanslern ansåg därför, att
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
betänkandet, som lämnat en god och klarläggande orientering i fråga om
förutsättningarna för en medicinsk högskola, borde närmare överarbetas
och kompletteras, vilket lämpligen kunde ske genom en mindre organisationskommitté.
För fortsatt beredning av frågan om inrättande av en medicinsk högskola
i Göteborg tillkallade jag sedermera den 30 juni 1947 med stöd av
Kungl. Maj:ts bemyndigande sex sakkunniga, med uppdrag särskilt att
förbereda och detaljplanera inrättandet av en dylik högskola i syfte att
högskolan måtte kunna börja sin verksamhet om möjligt redan höstterminen
1948. Ifrågavarande sakkunniga, vilka i det följande benämnas
organisationskommittén, ha med skrivelse den 9 januari 1948 överlämnat
sitt betänkande. — Remissutlåtanden över detsamma ha avgivits av
universitetskanslern, statskontoret, byggnadsstyrelsen, medicinalstyrelsen
och statens institut för folkhälsan, varjämte Sveriges förenade studentkårer
inkommit med en skrift i ärendet.
II. Den medicinska högskolans omfattning m. m.
1946 års sakkunniga framhöllo inledningsvis, att Göteborgs stad med
sin omfattande och mångsidiga kommunala sjukvård hade synnerligen
goda förutsättningar att bli säte för en medicinsk högskola. Av de
sakkunnigas redogörelse för den kommunala sjukvården i Göteborg framgår
bland annat, att följande sjukhus ägas och drivas av Göteborgs stad
under närmaste inseende av Göteborgs stads sjukhusdirektion, nämligen
fyra lasarettssjukhus (Sahlgrenska, Ekmanska och Holtermanska sjukhusen
samt barnsjukhuset), tre tuberkulossjukhus (Renströmska sjukhuset,
Romanäs sanatorium och barnsanatoriet Rävlanda), ett epidemisjukhus,
ett sjukhus för kroniskt sjuka (Vasa sjukhus) samt ett sinnessjukhus (Lillhagens
sjukhus). De sakkunniga framhöllo, att en ytterligare utbyggnad
av stadens sjukhus väsen vore planerad — avseende till- och ombyggnad
av Sahlgrenska sjukhuset samt uppförande av ett nytt centralsjukhus i
stadens östra del — och att därvid möjlighet funnes att i största utsträckning
tillgodose en medicinsk högskolas behov av lokaler för forskning och
undervisning.
Beträffande frågan om undervisningens omfattning övervägde 1946 års
sakkunniga två alternativ, nämligen dels enbart klinisk undervisning för
sådana som avlagt medicine kandidatexamen, och dels fullständig medicinsk
undervisning, d. v. s. såväl preklinisk undervisning, ledande till medicine
kandidatexamen, som klinisk undervisning. Det förstnämnda alternativet
ansågo sig de sakkunniga icke kunna förorda; dels skulle nämligen därigenom,
trots rätt avsevärda kostnader, någon ökning av antalet årligen
utexaminerade läkare icke vinnas, och dels vore en medicinsk högskola
5
Kungl. May.ts ''proposition nr 221.
omfattande endast det kliniska stadiet stympad i livsviktiga avseenden,
i synnerhet då det gällde högskolans uppgift att bedriva vetenskaplig
forskning; utvecklingen inom den medicinska vetenskapen grundade sig
nämligen i ständigt växande omfattning på intimt samarbete mellan de
kliniska och de teoretiska institutionerna.
Under hänvisning till vad sålunda anförts förordade de sakkunniga en
fullständig medicinsk högskola i Göteborg. Den årliga nyintagningen av
studerande borde enligt de sakkunnigas förslag omfatta två kurser om
vardera 30 studerande vid de prekliniska samt tre kurser om envar 20
studerande i de kliniska ämnena.
Organisationskommittén anser i likhet med 1946 års sakkunniga, att en
medicinsk högskola bör omfatta både preklinisk och klinisk
undervisning.
Kommittén har vidare funnit övervägande skäl tala för att den kliniska
undervisningen igångsattes samtidigt med
den prekliniska. Av en av kommittén företagen undersökning hade
nämligen framgått, att i Lund och än mer i Uppsala ett ej ringa antal sökande
till kliniska tjänstgöringar och kurser måst avvisas på grund av
platsbrist. Såväl de medicinska föreningarna i Lund och Stockholm som
Uppsala medicinares förening hade framhållit, att de överbelastade tjänstgöringarna
och kurserna försvårade en rationell planläggning av studierna,
att studietiden ej sällan förlängdes, att den individuella undervisningen på
grund av de stora kurserna bleve lidande samt att undervisningen ej kunde
i önskvärd utsträckning tillgodogöras. Tidpunkten för den kliniska undervisningens
igångsättande hade emellertid, framhåller kommittén, betydelse
även ur en annan synpunkt än den nyss berörda. Denna undervisnings
påbörjande först sedan de första medicine kandidaterna utbildats i Göteborg
skulle nämligen medföra, att ett flertal överläkartjänster vid stadens
sjukhus måste vakanssättas och uppehållas på förordnande på lång tid,
i ett par fall ända upp till 4 å 5 år, ett förhållande som måste innebära
betydande olägenheter för staden och dess sjukvård.
Kommittén har räknat med att undervisningen vid den nya
högskolan kan igångsättas redan hösten 194 8, vilket
skulle möjliggöras genom utnyttjande av vissa provisoriska anordningar
i avvaktan på ett färdigställande av de planerade nybyggnaderna. Sistnämnda
fråga kommer att närmare beröras i det följande.
Beträffande omfattningen av elevintagningen ansluter
sig organisationskommittén till 1946 års sakkunnigas förslag, dock att intill
dess den prekliniska undervisningen fullt utbyggts, vilket kunde beräknas
taga en tid av omkring 2 1/2 år, antalet nyintagningar till den kliniska
undervisningen borde begränsas till två per år med 20 studerande i varje
intagning.
6
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
I remissyttrandena har framhållits lämpligheten av att till Göteborg
förlägga medicinsk undervisning med hänsyn till det rikhaltiga och mångsidiga
patientmaterial, som där erbjuder sig.
I fråga om undervisningens omfattning har allmänt hävdats den uppfattningen
att en fullständig medicinsk högskola bör
inrättas i Göteborg. Därvid har kanslern, i likhet med medicinska fakulteten
i Lund och karolinska institutets lärarkollegium, starkt betonat
angelägenheten av att de stora utgifter för statsverket, som inrättandet
av en fullständig medicinsk läroanstalt i Göteborg måste draga med sig,
icke komme att lägga hinder i vägen för ett fullföljande av den påbörjade
upprustningen av de redan befintliga högskolorna. Behovet av denna upprustning
måste nämligen, framhåller kanslern, anses minst lika trängande
som behovet av en ny medicinsk högskola.
Rörande frågan om verksamheten vid den nya medicinska högskolan
bör igångsättas med preklinisk och klinisk undervisning
samtidigt eller med till en början endast
preklinisk undervisning ha olika uppfattningar gjort sig
gällande. Medan medicinalstyrelsen och medicinska fakulteten i Uppsala
förordat det förstnämnda alternativet, ha statskontoret, kanslern, medicinska
fakulteten i Lund och karolinska institutets lärarkollegium funnit
övervägande skäl tala för att den kliniska undervisningen igångsättes först
sedan den prekliniska utbyggts och högskolans egna studerande förts fram
till de kliniska studierna.
Karolinska institutets lärarkollegium framhåller som sin uppfattning, att
vad organisationskommittén anfört rörande belastningen å landets kliniska
utbildningsanstalter icke gåve en fullständig bild av förhållandena. De
kliniska utbildningsanstaltema vore, åtminstone vad karolinska institutet
beträffade, dimensionerade såväl beträffande lokaler som patientmaterial
så att de skulle kunna betjäna det antal studenter, som genomginge undervisningen
vid de teoretiska institutionerna. Dessa vore i sin tur beräknade
efter ett visst bestämt antal studerande. Kollegiet framhåller, att några
felkalkyler beträffande denna organisation icke förelåge och att någon
trängsel vid institutets kliniker icke funnes, bortsett från tillfälliga undantag.
Som exempel härpå nämner kollegiet, att den 1 oktober 1947, då praktiskt
taget alla kliniska kurser och tjänstgöringar, där konkurrens om
platserna råder, togo sin början, endast 5 sökande måst avvisas, vilka
emellertid förklarat sig utan nackdel kunna ägna sig åt tentamensläsning.
Lärarkollegiet framhåller därefter, att de väsentligaste svårigheterna vid
de kliniska utbildningsanstaltema i stället låge i den stora bristen på
underordnade lärarkrafter och anför vidare därom huvudsakligen följande.
Lärarkollegiet framhöll i sitt remissyttrande rörande 1946 års sakkunnigas
förslag, att vid karolinska institutets kliniker råder stor brist på
underordnade lärarkrafter, vilket gör att den individuella undervisning av
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
de tjänstgörande medicine kandidaterna, som är önskvärd, icke i nödig
utsträckning kan ske. Lärarkollegiet framhöll, att frågan om denna brists
avhjälpande vid tidpunkten för remissvarets avsändande lag under utredning.
Sedan dess har de medicinska högskolornas organisationskommitté
den 22 november 1947 avlämnat andra delen av sitt betänkande, i vilket
kommitterade sökt fastställa de kliniska institutionernas behov av underordnade
lärarkrafter för att dessa skola på ett tillfredsställande sätt kunna
fylla sin tredubbla uppgift i forskningens, undervisningens och sjukvårdens
tjänst. Nyssnämnda kommitté har också avgivit förslag till täckande av
detta behov.
Organisationskommittén för medicinsk högskola i Göteborg torde då den
talar om att belastningen av landets nuvarande kliniska utbildningsanstalter
skulle avhjälpas genom att klinisk undervisning anordnades i Göteborg
redan höstterminen 1948 avse detta spörsmål. Dess förslag innebär i själva
verket i viss mån ett motförslag till det av medicinska högskolornas organisationskommitté
framlagda. Någon jämförelse mellan dessa förslag ur
synpunkten av effektivitet eller ur organisatoriska eller ekonomiska synpunkter
har icke gjorts.
Det kan visserligen icke förnekas att överförandet av ett visst antal
medicine kandidater från Stockholm till Göteborg skulle tillfälligt, d. v. s.
för en tidrymd av 2 1/2—3 år i någon mån underlätta såväl professorernas
som den underordnade läkarpersonalens arbete vid karolinska institutets
kliniker, men någon lösning av spörsmålet ifråga, som med avseende på
effektivitet kan jämföras med det av de medicinska högskolornas organisationskommitté
framlagda, är det icke. Detsamma torde gälla de medicinska
fakulteterna i Uppsala och Lund.
Lärarkollegiet får därför på det bestämdaste avråda från att klinisk
undervisning i Göteborg påbörjas höstterminen 1948. Enligt lärarkollegiets
mening skulle det för läkarutbildningen och den medicinska forskningen
i landet vara synnerligen olyckligt om organiserandet av den i och för sig
själv välbehövliga medicinska högskolan i Göteborg skulle ske under former,
som kunde motivera ett uppskjutande av nödiga reformer vid
redan befintliga medicinska utbildningsanstalter, med ty åtföljande
sänkning av svensk medicinsk standard. I längden skulle detta självfallet
återverka även på högskolan i Göteborg. Den riktiga vägen torde vara
att åt samtliga medicinska utbildningsanstalter ge samma möjligheter att
fylla sina uppgifter och inordna desamma under ett gemensamt koordinerat
system, varigenom det kan förhindras att en enskild högskola söker genomdriva
åtgärder, som icke iiro till det helas bästa.
På ovan anförda grunder får lärarkollegiet sålunda vidhålla sin tidigare
intagna ståndpunkt att den kliniska undervisningen vid den planerade
högskolan i Göteborg icke bör komma till stånd förrän 2 1 /2—3 år efter
det den teoretiska undervisningen påbörjats.
Medicinska fakulteten i Lund har anfört liknande synpunkter på föreliggande
spörsmål som karolinska institutets lärarkollegium.
Kanslern har ansett sig böra fästa avsevärd vikt vid den omständigheten,
att utbildningen av de säkerligen ganska få medicine kandidater, vilka,
innan högskolans egna studerande förts fram till de kliniska studierna,
kunde påräknas som elever, skulle bli oproportionerligt kostsam. Den
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
olägenhet, som vakanssättningen av vissa lediga eller ledigblivande överläkarbefattningar
onekligen innebure, syntes icke kanslern vara så stor,
att den kunde tillmätas avgörande betydelse.
I fråga om tidpunkten för undervisningens igångsättande
har kanslern — under hänvisning till de omfattande förberedelser,
som vore erforderliga för undervisningen i de första prekliniska
ämnena, anatomi och histologi — icke ansett möjligt, att den prekliniska
undervisningen skulle kunna påbörjas förrän hösten 1949. Det vore viktigt,
framhåller kanslern, att undervisningen vid den nya högskolan icke från
början bleve bristfällig. Det syntes även kanslern föga sannolikt att iordningställandet
av för undervisning i de morfologiska ämnena erforderliga
provisoriska lokaler kunde vara avslutat förrän under förra hälften av
år 1949.
Av karolinska institutets lärarkollegium har kraftigt betonats omöjligheten
att redan till hösten 1948 anskaffa den undervisningsmateriel i form
av samlingar, apparatur och instrument, som vore erforderlig för en tillfredsställande
undervisning i anatomi och histologi. De problem, som härvidlag
möta, ha utförligt belysts i särskilda yttranden av professorerna
vid institutet T. Petrén och G. Häggqvist, beträffande vilka yttranden
torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.
Statskontoret har, för den händelse ett påbörjande av den prekliniska
undervisningen redan hösten 1948 skulle möta oöverstigliga hinder, ifrågasatt
en provisorisk utökning av antalet studerande vid övriga medicinska
läroanstalter.
Beträffande elevintagningens omfattning har medicinska
fakulteten i Lund förordat, att intagning å propedeutiska kurser skulle äga
rum endast två gånger om året med 30 medicine kandidater i varje intagning.
Härigenoip. skulle vinnas en jämnare fördelning av sökande till efterföljande
kurser. Kanslern framhåller, att om antalet intagningar å de propedeutiska
kurserna minskades till två, det möjligen skulle vara tillräckligt
att inrätta en professur i vartdera ämnet medicin och kirurgi. Organisationskommittén
hade för sin del räknat med två professurer i vartdera
ämnet. Enligt kanslerns uppfattning vore ytterligare utredning på denna
punkt erforderlig.
Departementschefen. Den brist på läkare, såväl allmänläkare som specialister,
som för närvarande otvivelaktigt råder, torde på grund av redan
beslutade eller planerade sociala reformer på sjukvårdens område komma
att avsevärt stegras under de närmaste decennierna. Här må endast erinras
om den ökning av läkarbehovet, som måste bli en följd av genomförandet
av den av riksdagen i princip beslutade lagen om allmän sjukförsäkring
m. m. I ett av medicinalstyrelsen nyligen avgivet betänkande (SOU 1948:
14) har vidare framlagts förslag till utbyggnad av den öppna läkarvården
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
i landet, vilket förutsätter en väsentligt ökad utbildning av läkare. Enligt
medicinalstyrelsens beräkningar skulle läkarbehovet i landet bli så stort,
att med oförändrad intagning vid de medicinska utbildningsanstalterna en
brist av minst 2 500 läkare skulle uppstå ar 1960. Även om det av medicinalstyrelsen
framlagda programmet endast skulle komma att delvis förverkligas,
är det dock uppenbart, att en icke oväsentlig ökning av utbildningsmöjligheterna
för läkare är påkallad. Riksdagen har också i sin skrivelse
1946:463 givit uttryck för samma uppfattning. Vid de nuvarande
medicinska läroanstalterna, där normalt brukat intagas omkring 190 studerande
årligen men vid vilka intagningen i fjol och i år ökats till 220
studerande, torde enligt vad kanslern i skrivelse till Kungl. Maj:t den 23
januari 1948 framhållit någon ytterligare nämnvärd ökning av intagningen
icke för närvarande vara möjlig. Under sadana förhallanden synes den
eftersträvade ökningen av utbildningskapaciteten kunna vinnas endast
genom att en ny medicinsk läroanstalt inrättas. Med hänsyn till den langa
utbildningstiden för läkare är det angeläget, att frågan härom snarast kan
bringas till en lösning.
Starka skäl tala enligt min uppfattning för att den nya medicinska högskolan
förlägges till Göteborg. Såsom i ärendet framhållits, torde nämligen
Göteborgs stad med sin omfattande och mångsidiga sjukvård reaan nu
erbjuda synnerligen goda förutsättningar för medicinsk undervisning. Dessa
förutsättningar komma att ytterligare förbättras efter genomförandet av
den redan påbörjade betydande utbyggnaden av stadens sjukhusväsen, varvid
möjlighet finnes att tillgodose även den medicinska undervisningens
och forskningens behov av lokaler. Sistnämnda omständighet gör, att tidpunkten
nu får anses mycket lämplig att överväga förläggandet av en
medicinsk högskola till Göteborg.
Jag delar den i ärendet allmänt omfattade meningen, att en ny medicinsk
läroanstalt bör meddela såväl preklinisk som klinisk undervisning.
Genom att anordna enbart klinisk undervisning skulle man, trots icke oväsentliga
kostnader, likväl icke uppnå, att antalet utexaminerade läkare
ökas; därtill kommer, att klinisk undervisning och forskning i allt större
utsträckning förutsätter ett nära samarbete med teoretiska institutioner.
Jag förordar därför, att den nya medicinska läroanstalten organiseras såsom
en fullständig medicinsk högskola med såväl preklinisk som klinisk undervisning.
Jag vill i detta sammanhang framhålla, att inrättandet av en
dylik högskola givetvis icke får hindra eller försena fullföljandet av den
upprustning av de redan befintliga medicinska läroanstalterna, som redan
påbörjats.
Olika meningar ha yppats beträffande spörsmålet, huruvida den kliniska
undervisningen bör igångsättas samtidigt med den prekliniska eller först
sedan denna fullt utbyggts och högskolans egna studerande förts fram
till de kliniska studierna. För egen del har jag funnit övervägande skäl
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 321.
tala för den av kanslern och statskontoret intagna ståndpunkten, att verksamheten
till en början bör omfatta endast preklinisk undervisning. Det
bör därvid beaktas, att ett omedelbart påbörjande av klinisk undervisning
i hu\ udsak icke skulle fylla annat ändamal än att tjäna som en temporär
avlastning av de övriga kliniska utbildningsanstalterna. Även om vid dessa
en viss trängsel i en del kurser för närvarande kan förmärkas, torde dock
denna kunna avhjälpas på ett enklare och mindre kostsamt sätt än genom
att omedelbart starta klinisk undervisning i Göteborg. En sådan skulle,
enligt vad kanslern papekat, av allt att döma bli oproportionerligt dyrbar
med hänsyn till det förhållandevis ringa antal medicine kandidater, som
kan antagas komma att begagna sig därav. Därtill kommer, att en icke
alltför kort förberedelsetid erfordras för den mångfald av organisatoriska
problem, som helt naturligt komma att uppställa sig i samband med anordnandet
av den kliniska undervisningen. Den av organisationskommittén
påtalade olägenheten med ett mer eller mindre långvarigt vakanthållande
av lediga eller ledigblivande överläkarbefattningar vid sjukhus väsendet i
Göteborg torde komma att bortfalla vid bifall till det förslag om tillsättning
av dylika tjänster, som jag i det följande ämnar framlägga.
Organisationskommittén har räknat med att undervisningen vid den
nya medicinska läroanstalten skulle kunna påbörjas redan hösten 1948.
Kommittén torde dock härvid ha utgått ifrån att definitivt beslut i frågan
komme att föreligga redan i början av år 1948. Det är med hänsyn till
bristen på läkare visserligen önskvärt, att verksamheten igångsättes så
snart som möjligt, men man kan icke bortse från att upprättandet av en
ny stor akademisk undervisningsanstalt kräver omfattande och tidsödande
förberedelser. Denna synpunkt har starkt betonats av kanslern och vederbörande
medicinska högskolemyndigheter. Jag har noggrant övervägt på
denna fråga inverkande omständigheter och kommit till den uppfattningen,
att det icke är möjligt att igångsätta verksamheten redan hösten 1948.
Man synes icke heller lämpligen böra räkna med att detta skall kunna ske
vårterminen 1949. Däremot torde, såvitt nu kan bedömas, förhållandena
böra möjliggöra, att undervisningen påbörjas hösten 1949. Jag räknar alltså
med att, om inga oförutsedda svårigheter lägga hinder i vägen, preklinisk
undervisning med början i ämnena anatomi och histologi skall igångsättas
från och med höstterminen 1949 vid den nya medicinska högskolan i Göteborg.
Den kliniska undervisningen torde i enlighet med vad jag nyss anfört
böra anstå till dess de första medicine kandidaterna utbildats vid högskolan,
vilket kan beräknas ske efter 2 1/2 år, och alltså lämpligen igångsättas
från och med vårterminen 1952.
I följande avsnitt komma att beröras de lokalproblem, som uppstå vid
inrättandet av den nya högskolan. Därvid förutsättes, att i avvaktan på
uppförandet av vissa nybyggnader m. m. provisoriska lokaler skola komma
till användning vid undervisningen.
opaginerad Kontrollera mot PDF
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
Jag ansluter mig liksom kanslern till organisationskommitténs föislag,
att vid den nya högskolan normalt böra intagas 60 studerande årligen.
Vid de prekliniska ämnena bör intagningen fördelas på två kurser om
vardera 30 studerande. I fråga om de kliniska ämnena har medicinska
fakulteten i Lund och kanslern ifrågasatt, om icke intagningen å propedeutiska
kurser borde äga rum endast två gånger om året med 30 medicine
kandidater i varje intagning i stället för av organisationskommittén förordade
tre intagningar om envar 20 medicine kandidater. Da vissa fördelar
synas kunna vinnas genom en sådan åtgärd, har jag i likhet med
kanslern funnit lämpligt, att detta spörsmål ytterligare överväges, innan
slutlig ställning tages i frågan.
Sammanfattningsvis innebär alltså vad jag i det föregående förordat,
att en fullständig medicinsk högskola, omfattande både preklinisk och
klinisk undervisning, skall upprättas i Göteborg, att den prekliniska undervisningen
påbörjas hösten 1949 och den kliniska undervisningen vårterminen
1952 samt att vid högskolan intagas omkring 60 studerande årligen,
beträffande den prekliniska undervisningen fördelade på två intagningar
om 30 studerande i varje intagning. Av flera skäl, bl. a. att vissa anslag för
högskolans verksamhet äro erforderliga redan för budgetåret 1948/49, torde
beslut redan nu böra fattas om den nya läroanstaltens upprättande.
III. Lokalfrågor.
Permanenta prekliniska institutioner.
19^6 års sakkunniga föreslogo, att samtliga sju ifrågavarande institutioner
— nämligen en anatomisk, en histologisk, en medicinsk-kemisk, en fysiologisk,
en farmakologisk, en patologisk-anatomisk och en bakteriologisk
institution — jämte för desamma gemensamma utrymmen, såsom bibliotek,
föreläsningssalar, djurstallar, m. m., skulle sammanföras till ett byggnadskomplex,
förlagt till västra delen av Sahlgrenska sjukhusets tomt och
med underjordisk kulvertförbindelse med själva sjukhuset.
De sakkunniga framhöllo rörande denna lösning av de teoretiska institutionernas
byggnadsfråga bland annat, att sammanförandet av allt i ett
komplex gjorts efter amerikanskt mönster. Det motsvarade den allmänna,
utvecklingens krav, i det att allt vetenskapligt forskningsarbete numera
krävde det intimaste samarbete mellan forskare inom de olika institutionernas
specialområden. Samtidigt som vetenskaplig forskning gynnades
därigenom, vunnes flera praktiska fördelar. Salunda innebure det för studenterna
en stor fördel att ha all undervisning samlad inom en enda byggnad.
Föreläsningssalar och vissa andra utrymmen kunde göras gemensamma
för flera institutioner, varjämte viss dyrbarare instrumentutrustning
ej behövde anskaffas för varje särskild institution utan likaledes vara
helt eller delvis gemensam för flera. Vidare medförde det föreslagna systemet,
att byggnads- och driftkostnader kunde väsentligt nedbringas.
12
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.
Det ifrågasatta byggnadskomplexet beräknades få en sammanlagd
rymd av 67 494 in3, och kostnaderna beräknades till 8 089 900 kronor.
Organisationskommittén har för sin del förordat en uppdelning av de prekliniska
institutionerna på två komplex, varvid de patologisk-anatomiska
och bakteriologiska institutionerna föreslås sammanförda till ett komplex,
förlagt till sjukhusomradets östra del omedelbart invid den nu befintliga
bakteriologiska och patologiska laboratoriebyggnaden vid sjukhuset, medan
de övriga fem institutionerna skulle förläggas till ett gemensamt komplex
å västra delen av sjukhusområdet. Som motivering härför har organisationskommittén
anfört i huvudsak följande.
Mot förslaget att sammanföra samtliga teoretiska institutioner i ett
byggnadskomplex finnes, enligt organisationskommitténs mening, principiellt
mtet att invända. Såsom 1946 ars sakkunniga framhållit, vinnas
otvivelaktigt vissa fördelar genom en dylik koncentration. Den medför
emellertid även en del nackdelar.
Förslaget om den patologisk-anatomiska institutionens inplacering i det
gemensamma institutionskomplexet, vilket av 1946 års sakkunniga ansågs
genomförbart, finner sig organisationskommittén sålunda av flera skäl böra
1 ranga. Det har nämligen visat sig omöjligt att finna en sjukhusmässigt och
tratiktekmskt tillfredsställande lösning av liktransporterna från det till
institutionen hörande kapellet med den placering, detsamma givits i 1946
års sakkunnigas förslag. Principiellt sett bör ett sjukhuskapell vara lätt
åtkomligt från allmän trafikled och i övrigt så placerat å sjukhusområdet,
att hktransporterna och begravningstågen falla utanför blickfältet från
sjukrum och liknande utrymmen.
En lösning av frågan erbjuder sig genom att icke anordna kapell i anslutning
till den patologisk-anatomiska institutionen utan inom de lokaler,
som for närvarande disponeras såsom kapell och obduktionsavdelning vid
Dahlgrenska sjukhuset. Dessa ligga emellertid i sjukhusområdets östra del,
medan den^ patologisk-anatomiska institutionen enligt förslaget skulle vara
placerad pa områdets västra sida. Även om en dylik uppdelning ur institutionens
synpunkt kan sägas vara av underordnad betydelse, är det å andra
sidan uppenbart, att de interna liktransporterna genom uppdelningen få
en i hög grad irrationell utformning, som kommer att verka fördyrande på
sjukhusdriften. Aven visning och hämtning kommer vid ett uppdelat sysem
att kräva mera personal än om kapellet med tillhörande förvaringsutrymmen
för de obducerade liken är direkt anknutet till institutionen.
Den patologisk-anatomiska institutionens förläggning sammanhänger
emellertid också med frågan om den bakteriologiska institutionens placering.
Mellan denna institution och den patologisk-anatomiska institutionen
tinnes nämligen ett behov av samarbete, som, enligt vad organisationskommittén
inhamtat. ar starkare och mera intimt än mellan den patologisk-anatomiska
institutionen och övriga institutioner. Innan ställning
tages till iragan om den patologisk-anatomiska institutionens förläggning,
aF Jd®t0 därför nödvändigt att beröra den bakteriologiska institutionens
platstraga.
Den bakteriologiska institutionens försöksdjur kunna innefatta betydande
smittorisker för Övriga institutioners försöksdjur. Frågan om djurstallarnas
byggnadstekmska utformning kan visserligen givas en lösning, som
13
Kungl. Maj:ts proposition nr 821.
erbjuder eu relativt bestämd uppdelning eller avgränsning institutionsvis
av försöksdjuren. Även vid en sådan uppdelning torde det emellertid icke
vara möjligt att i praktiken förhindra varje kontakt olika djuravdelningar
emellan, och även om uppdelningen i och för sig innefattar mojligheter till
begränsning av verkningarna av eventuell smittoöverföring, sa kvarstar
dock alltid smittorisken som sådan. Uppenbart är, att en mera utbredd infektion
bland försöksdjuren, förutom smittorisken för vederbörande personal,
kan innebära icke blott betydande merkostnader genom att nya
djur måste anskaffas, utan även tillspillogivande av värdefullt vetenskapligt
arbete. Uppenbart synes också vara, att denna olägenhet kan ehmmeras
endast genom att bryta ut den bakteriologiska institutionen ur det
gemensamma komplexet och förlägga den till en särskild byggnad. Den
ökning av anläggningskostnaden, som härigenom kan komma att nppsta,
torde i det långa loppet kompenseras genom bland annat minskad sjuklighetsfrekvens
hos vederbörande personal och minskade kostnader för försöksdjur
ävensom genom större trygghet och säkerhet i arbetet inom institutionerna.
Bestämda skäl tala sålunda för att såväl den patologisk-anatomiska som
den bakteriologiska institutionen utbrytes ur det gemensamma institutionskomplex,
som 1946 års sakkunniga förordade. Organisationskommittén
föreslår, att de båda institutionerna inrymmas i särskilda byggnader, vilka
sammanföras omkring en gemensam föreläsningssal till ett komplex. Organisationskommittén
har tänkt sig detta komplex förlagt till sjukhusområdets
östra del omedelbart invid den nu befintliga bakteriologiska och
patologiska laboratoriebyggnaden vid sjukhuset. Sistnämnda byggnad lörbindes
med den bakteriologiska institutionen i det nya komplexet för att i
framtiden kunna tjänstgöra förslagsvis som virologisk avdelning inom den
medicinska högskolan. ...
Några direkta olägenheter för de teoretiska institutionernas gemensamma
forskningsverksamhet torde näppeligen vara förknippade med institutionernas
uppdelning på ett västligt och ett östligt komplex. Institutionerna
föreslås, liksom tidigare, förlagda till samma område, och möjligheterna
till kontakt möd de kliniska institutionerna och avdelningarna bil oförändrade.
De båda institutioner — den patologisk-anatomiska och den bakteriologiska
— som mer än övriga institutioner ha en så att säga utåtriktad
verksamhet och till betydande del äro engagerade i rent kliniskt arbete, få
ett möd hänsyn härtill lämpligt avpassat läge.
Den av organisationskommittén förordade lösningen innebär emellertid
fördelar ur även andra synpunkter än de ovan berörda. Organisationskommittén
har under utformningen av de teoretiska institutionerna haft
att beakta även de utrymmeskrav, som skulle föranledas av en till den
medicinska högskolan förlagd tandläkarutbildning. Sin avsikt att redan
från början så utforma de teoretiska institutionerna, att däri utan olägenhet
kunde mottagas studerande från ett tandläkarinstitut i Göteborg, har
organisationskommittén emellertid funnit sig böra tillsvidare franga. Skälet
härtill är bland annat den oklarhet, som för närvarande är rådande i
fråga om den prekliniska odontologiska undervisningens ordnande. Med
hänsyn härtill har organisationskommittén begränsat sig till att tillse, att
goda möjligheter till utvidgning av institutionerna finnas. Genom att pa
siitt organisationskommittén föreslagit förlägga institutionerna till två
skilda byggnadskomplex ha avsevärda utvidgningsmöjligheter skapats
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
framför allt vad gäller det västliga byggnadskomplexet, till vars institutioner
— i anatomi, histologi, fysiologi och kemi — den prekliniska tandläkarundervisningen
väsentligen skulle komma att förläggas.
De båda byggnadskomplexens förläggning å sjukhusområdet och närmare
utformning framgå av ett antal vid betänkandet fogade, av arkitekten
G. Birch-Lindgren utarbetade ritningar. Jag torde beträffande dessa få
hänvisa till handlingarna i ärendet. Här må endast lämnas en översikt
rörande de båda planerade byggnadskomplexens nettoytinnehåll
och volym samt de beräknade kostnaderna för deras uppförande.
ytinnehåll
Västra institutionskomplexet........ 11397 56 000
Östra institutionskomplexet......... 8 554 31900
Summa 19 951 87 900
Byggnads
kostnader
kronor
7
668 000
4 487 000
12155 000.
Det västra institutionskomplexet har förutsatts skola uppföras och helt
bekostas av staten. Något anslag har emellertid icke ansetts erforderligt
för budgetåret 1948/49. Å det område inom Sahlgrenska sjukhuset, där
ifrågavarande institutionsbyggnad är avsedd att förläggas, finnes nu en
reservepidemipaviljong, uppförd i början av 1920-talet av Göteborgs stad
med bidrag från staten. Denna paviljong, som är mindre lämplig för akut
sjukvård, måste rivas för att bereda plats för den nya institutionsbyggnaden.
För rivningen, som enligt kommitténs mening bör ombesörjas av staten
förutsättas inga särskilda kostnader uppstå.
Det östra institutionskomplexet skall i enlighet med det förslag till avtal
mellan staten och Göteborgs stad, som närmare kommer att behandlas i
det följande, byggas av staden, varvid dock staten skulle bidraga med hälften
av kostnaderna eller med 2 243 500 kronor. Något anslag från statens
sida för budgetåret 1948/49 har ej ansetts erforderligt. Uppförandet av
östra institutionskomplexet förutsätter rivning av på platsen liggande byggnader,
djurstall och obduktionsbyggnad. Någon särskild kostnad härför
beräknas ej uppkomma.
Organisationskommittén framhåller, att den sålunda beräknade kostnaden
för de teoretiska institutionernas uppförande ligger icke oväsentligt
högre än den, vartill 1946 ars sakkunniga kommit i sina beräkningar. Orsaken
härtill vore att söka dels i att utrymmesbehovet vid mera ingående
bearbetning visat sig vara större än vad den tidigare beräkningen utvisade
och dels i stegrade byggnadskostnader. Medan 1946 års sakkunniga utgått
från en byggnadskostnad av 120 kronor per m3, har organisationskommittén
ansett sig böra räkna med en motsvarande kostnad av 130 kronor. Vidare
hade organisationskommittén i sina kalkyler inräknat ett särskilt belopp
(660 000 kronor) för grundkonstruktionerna till de båda institutionsko
mplexen.
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
Statskontoret har — under erinran om att byggnadsvolymen för de planerade
prekliniska institutionerna enligt organisationskommitténs förslag
ökat med i runt tal 33 procent i förhållande till det av 1946 års sakkunniga
utarbetade förslaget och att anläggningskostnaderna stegrats med icke
mindre än 50 procent — velat starkt betona vikten av att möjligheterna
till en begränsning av de förordade utrymmena noga undersökas.
Byggnadsstyrelsen framhåller, att en ingående granskning från styrelsens
sida av de föreslagna byggnadernas inre och yttre utformning icke varit
möjlig på den tid, som stått till buds. Av en jämförelse med lokalprogrammet
för motsvarande institutioner vid karolinska institutet framginge
emellertid, att institutionerna i Göteborg avsetts få betydligt större utrymmen,
ehuru elevantalet beräknats bli cirka 35 procent lägre än i Stockholm.
Det syntes därför nödvändigt med en noggrann omprövning av lokalprogrammet.
Byggnadsstyrelsen, som funnit utformningen av förslaget i flera avseenden
ej helt övertygande, har med hänsyn till uppgiftens storleksordning
och allmänna betydelse ansett önskvärt, att denna byggnadsfråga bleve
mera allsidigt belyst, innan slutlig ställning toges till hur anläggningen
borde utformas. Detta syntes lämpligast kunna ske genom att anordna en
arkitekttävling, något som med hänsyn till nuvarande förhållanden på
arbetsmarknaden icke syntes behöva fördröja byggnadsarbetenas påbörjande.
En sådan allsidig utredning genom tävling kunde beräknas kosta
omkring 65 000 kronor. Styrelsen utginge från att, därest tävling avsåges
komma till stånd, det uppdroges åt styrelsen att anordna densamma och
att den förut antydda omprövningen av lokalprogrammet i samband därmed
verkställdes. Mot de av organisationskommittén beräknade kostnaderna
för nybyggnaderna har byggnadsstyrelsen i huvudsak icke haft
något att erinra.
I ett vid karolinska institutets remissutlåtande fogat yttrande har professorn
i bakteriologi S. G ard ifrågasatt behovet av nybyggnad för den
bakteriologiska institutionen. Professor Gard har till stöd därför anfört i
huvudsak följande.
Det bakteriologiska laboratoriet vid Sahlgrenska sjukhuset tillgodoser
icke endast sjukhusets behov av bakteriologisk verksamhet utan tjänstgör
dessutom som centrallaboratorium för västra och stora delar av mellersta
Sverige. Där bedrives sålunda en mycket omfattande rutinverksamhet och
personalen uppgår för närvarande till omkring 50 personer, varav 4 läkare.
I medicinalstyrelsens förslag till utbyggnad av landets bakteriologiska laboratorieorganisation
förutsättes detta laboratorium komma att fungera som
räjonglaboratorium för västra delen av landet, varvid dess föreståndare
skulle ha skyldighet att utföra de epidemiologiska utredningar inom räjongen,
som kunde påfordras.
Kommittén har utgått från, att den blivande bakteriologiska institutionen
skulle samordnas med rutinlaboratoriet, varigenom den för såväl
undervisning som forskning viktiga kontakten med praktisk verksamhet
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
skulle garanteras och institutionen tillförsäkras nödvändigt demonstrationsmaterial.
Kommittén har dock ej antytt, hur man tänkt sig detta
samordnande organiserat.
Professorn i bakteriologi måste kunna förfoga över ett välutrustat rutinlaboratorium
för att kunna ta upp problem inom den kliniska bakteriologin
till behandling. Av denna anledning bör han också uppehålla tjänsten som
föreståndare för rutinlaboratoriet. De administrativa uppgifter, som åvila
ledaren av ett laboratorium av den storleksordning, det här gäller, äro
emellertid avsevärda, i all synnerhet om laboratoriet också kommer att få
svara för alla inom räjongen behövliga epidemiologiska utredningar. Det
kan icke vara ändamålsenligt att belasta professorn härmed.
Den mest rationella lösningen av detta problem synes mig vara att dela
det nuvarande rutinlaboratoriet i två administrativt skilda enheter, ett
laboratorium för Sahlgrenska sjukhuset med professorn i bakteriologi som
chef och ett fristående centrallaboratorium för Göteborgs stad, Hallands,
Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län, det eventuellt blivande räjonglaboratoriet.
Organisationen skulle då kunna utformas på exakt samma sätt
som vid karolinska institutet med professorn som överläkare vid sjukhusets
laboratorium, där en laborator i klinisk bakteriologi under professorn ansvarar
för rutinarbetet och samtidigt såsom biträdande lärare handhar en
del av undervisningen i ämnet.
Vid uppförandet av det östra sjukhuset kunde lämpligen det där planerade
bakteriologiska laboratoriet utbyggas till centrallaboratorium. Härigenom
och sedan patologiska institutionen inflyttat i nya lokaler skulle
för den bakteriologiska institutionen och sjukhuslaboratoriet kunna disponeras
hela den nu för patologerna och bakteriologerna gemensamma
byggnaden, vilken torde väl räcka till för sådant ändamål. Nybyggnad för
bakteriologiska institutionen skulle sålunda tillsvidare icke vara nödvändig.
Kanslern har biträtt förslaget att uppdela de permanenta teoretiska institutionerna
på två byggnadskomplex samt förutsätter, att myndighet,
som besitter särskild sakkunskap på området, kommer att granska ritningarna
och kostnadskalkylerna beträffande såväl nu ifrågavarande byggnadsföretag
som övriga ifrågasatta byggnads- och inredningsarbeten.
Kanslern har framhållit vikten av att det noga tillses, att goda utbyggnadsmöjligheter
finnas för varje enskild institution och ej endast för byggnadskomplexen
som enheter betraktade. Därest undervisning för blivande tandläkare
skulle komma att meddelas å de prekliniska institutionerna kunde,
framhåller kanslern, frågan om utökning av institutionernas lokalutrymmen
snart nog bli aktuell.
I anledning av vad professorn Gard anfört rörande byggnadsfrågan för
den bakteriologiska institutionen har kanslern ansett ytterligare utredning
erforderlig beträffande ifrågavarande spörsmål.
Permanenta lokaler för klinisk undervisning
och forskning.
Erforderliga lokalutrymmen för den kliniska undervisningen — i första
hand lokaler för föreläsningar och demonstrationer, utökade utrymmen för
17
Kungl. Muy.ts proposition nr ''£21.
laboratorier samt vissa utrymmen för de studerande, såsom dag- och
skrivrum, omklädnadsrum och jourrum — ha av såväl 1946 års sakkunniga
som organisationskommittén förutsatts skola komma till stånd i samband
med den planerade utbyggnaden av sjukhus väsendet i Göteborg.
Beträffande omfattningen av nämnda utbyggnad inhämtas av organisationskommitténs
betänkande i huvudsak följande.
Planerna avse i första hand Sahlgrenska sjukhuset och ha beträffande
detta sjukhus redan börjat realiseras. Sålunda pågår där för närvarande
uppförandet av en byggnad, som kommer att inrymma nya, tidsenligt inredda
vårdavdelningar lör medicinska och kirurgiska sjukdomar, f den fortsatta
till- och ombyggnaden av sjukhuset ingår anordnandet av ytterligare
vårdavdelningar för nyssnämnda sjukdomar, helt nya kliniker för- neurokirurgi,
neurologi och ortopedi, nya polikliniker för medicin och kirurgi,
nytt röntgendiagnostiskt institut, avdelning för fysikalisk terapi, centraltandpoliklinik,
fysiologiska laboratorier in. m. Rörande anordnandet av en
reumatologisk klinik vid sjukhuset pågå förhandlingar mellan pensionsstyrelsen
och Göteborgs stads sjukhusdirektion. Genomförandet av tiiloch
ombyggnädsplanerna rörande Sahlgrenska sjukhuset beräknas taga en
tid av 4—5 år.
Av större planer på utbyggnad av sjukhusväsendet i Göteborg må vidare
nämnas planerna på en helt ny sjukhusanläggning i Göteborgs östra del.
I denna anläggning, som är föremål för en begränsad arkitekttävling, avses
ingå ett lasarettssjukhus om cirka 700 vårdplatser, inrymmande bland
annat kliniker för allergiska samt thorax-kirurgiska sjukdomar, ett epidemisjukhus
samt ett sjukhus för kroniskt sjuka. Arbetet med denna sjukhusanläggnings
uppförande beräknas kräva en tid av 5—6 år och kommer,
enligt vad organisationskommittén inhämtat, att påbörjas snarast efter
det nyssnämnda arkitekttävling avgjorts.
Beslut ha redan fattats och anslag anvisats till ombyggnad av Göteborgs
barnsjukhus ävensom till viss tillbyggnad av Göteborgs stads tuberkulossjukhus,
Renströmska sjukhuset. Utredningar pågå om utvidgning av
Lillhagens sjukhus, som är Göteborgs stads sinnessjukhus.
Förutom berörda planer, som alla avse den slutna sjukvården i Göteborg,
föreligga, enligt vad organisationskommittén inhämtat, även omfattande
planer på den öppna sjukvårdens utbyggnad. Enligt dessa planer avses
bland annat ett flertal s. k. fristående polikliniker komma att anordnas på
skilda platser inom Göteborg under de närmaste åren.
Av den här lämnade redogörelsen för sjukhus väsendets i Göteboig utbyggnad
splaner torde framgå, att sjukhusväsendet i Göteborg, som redan
med nuvarande omfattning innefattar erforderliga förutsättningar för medicinsk
undervisning, i en snar framtid kommer att väsentligt utökas kvantitativt
såväl som kvalitativt.
Av nu befintliga sjukhus i Göteborg avses förutom Sahlgrenska sjukhuset
följande sjukhus tagas i undervisningens tjänst, nämligen Göteborgs barnsjukhus
för undervisning i pediatrik och barnkirurgi, Göteborgs epidemisjukhus
för undervisningen i epidemiologi, Iloltermanska sjukhuset för
undervisningen i dermatologi, Renströmska sjukhuset för undervisningen
1 ftisiologi samt Vasa sjukhus för undervisningen i fysikalisk diagnostik. Av
de angivna sjukhusen äro, enligt vad organisationskommittén inhämtat,
epidemisjukhuset, Iloltermanska sjukhuset samt Vasa sjukhus avsedda all
2 — B ihan g till riksdagens ''protokoll 10^S. 1 sand. Nr
18 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.
så småningom överföras till den förut berörda nya sjukhusanläggningen i
Göteborgs östra del.
Med utgångspunkt från vad 1946 års sakkunniga tidigare förordat har
organisationskommittén funnit följande utrymmen böra anordnas vid Sahlgrenska
sjukhuset respektive Renströmska sjukhuset för tillgodoseende av
den till dessa sjukhus förlagda kliniska undervisningens och forskningens
behov.
Vid Sahlgrenska sjukhuset: Ungefärlig
nettogolvyta
a) 1 större föreläsningssal (för omkring 150 personer) med till- (,ir)
hörande utrymmen ..................................... 827
b) 2 mindre föreläsningssalar (vardera för omkring 40 personer)
med tillhörande utrymmen.......................... 245
c) 1 neurofysiologiskt laboratorium ......................... 426
d) arbets- och laboratorieutrymmen för klinikernas läkare 1 016
e) 3 jourrum för de studerande............................. 64
f) 1 kurssal med laboratorie- och skrivrum m. m. för undervisningen
i klinisk laboratorieteknik ........................ 294
g) 2 kurssalar med tillhörande utrymmen för undervisningen i
oftalmiatrik och otologi ................................. 331
It) dag- och skrivrum för de studerande .................... 115
Vid Renströmska sjukhuset:
i) 2 demonstrations- och laboratorierum .................... 42
Till förestående av undervisningen direkt betingade lokalbehov kan läggas
behovet av utökat personalkök och matsalar vid Sahlgrenska sjukhuset,
därest möjlighet skall skapas för de studerande — institutionernas såväl
som klinikernas — att mot en låg kostnad intaga sina måltider på sjukhuset.
Beträffande den närmare utformningen av ifrågavarande lokaler torde
få hänvisas till sju av arkitekten G. Birch-Lindgren upprättade, handlingarna
i ärendet bifogade ritningar.
Kostnaderna för lokalernas anordnande ha beräknats till 1 692 000 kronor,
varav staten och staden förutsättas bekosta hälften eller 846 000 kronor
vardera. Något anslag för ändamålet har ej ansetts erforderligt för budgetåret
1948/49.
Byggnadsstyrelsen har i huvudsak icke funnit något att erinra mot de av
organisationskommittén beräknade kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten.
Kanslern har icke framställt erinran mot vad kommittén i förevarande
sammanhang anfört och föreslagit.
Provisoriska lokaler för p r e kli nis k
undervisning.
Att färdigställa nybyggnaderna för de permanenta prekliniska institutionerna
beräknas taga en tid av omkring fem år. Såväl 1946 års sakkun
-
19
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.
niga som organisationskommittén ha därför räknat med att provisoriska
lokaler tills vidare måste utnyttjas. Sådana skulle genom tillmötesgående
från Göteborgs stads sida kunna få disponeras dels inom norra hälften av
paviljong I vid Vasa sjukhus och dels inom en såsom skolhem tidigare använd
fastighet vid Fjärde Långgatan 7. 19Jj6 års sakkunniga föreslogo, att
sistnämnda fastighet skulle användas för anatomiska och histologiska institutioner
samt att fysiologiska, medicinsk-kemiska och farmakologiska institutioner
skulle förläggas till lokalerna vid Vasa sjukhus. Enligt de sakkunnigas
förslag skulle ifrågavarande lokaler iordningställas på statens bekostnad
för en beräknad sammanlagd kostnad av i runt tal 620 000 kronor.
I fråga om institutioner för allmän patologi och bakteriologi ansågo nyssnämnda
sakkunniga, att provisoriska lokaler för dessa institutioner ej behövde
anordnas. De sakkunniga förutsatte, att undervisningen i speciell
patologi kunde meddelas vid den patologiska avdelningen vid Sahlgrenska
sjukhuset. Detta kunde dock tänkas endast såsom ett Drovisorium av kort
varaktighet. Undervisningen i bakteriologi ansågs likaledes av de sakkunniga
kunna under en övergångstid, som angavs till ett år, försiggå inom
den nuvarande bakteriologiska avdelningen vid Sahlgrenska sjukhuset.
Mot de av de sakkunniga föreslagna åtgärderna anfördes vissa erinringar
i remissyttrandena, bland annat av kanslern, som även ifrågasatte,
huruvida staten borde ikläda sig kostnaden för omfattande byggnadsarbeten
å staten icke tillhöriga fastigheter. Det syntes kanslern lämpligare,
att staten förhyrde lokalerna av Göteborgs stad.
Inom organisationskommittén har sedermera verkställts en överarbetning
av de av 1946 års sakkunniga uppgjorda förslagen. De sålunda överarbetade
förslagens utformning framgår närmare av tio av arkitekten
G. Birch-Lindgren utarbetade ritningar, beträffande vilka torde få hänvisas
till handlingarna i ärendet. De beräknade kostnaderna för arbetena
framgå sammanfattningsvis av följande uppställning:
Fastigheten Fjärde Långgatan 7:
byggnadsarbeten...............
värme- och sanitetstekniska arbeten
elektrotekniska arbeten.........
målningsarbeten...............
oförutsett, kontroll etc..........
Vasa sjukhus:
byggnadsarbeten...................kronor 240 000
värme- och sanitetstekniska arbeten ... » 188000
elektrotekniska arbeten samt hiss..... » 60 000
målningsarbeten................... » 20 000
arkitektarvode, kontroll etc.......... »___ 29 800 kronor 537 800
kronor 160 000
» 83 000
» 17 500
» 12 000
» 30 000 kronor 302 500
Summa kronor 840 300.
20
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.
I denna kostnadssumma ingå inredningar — skåp, arbetsbord, kokare
in. in. — som, efter vad organisationskommittén förvissat sig om, kunna
överflyttas till motsvarande permanenta institutioner. Dessa inredningar
ha beräknats draga följande kostnader:
Fastigheten Fjärde Långgatan 7................ kronor 46 276
Vasa sjukhus.................................... » 76 000
Summa kronor 122 276
Avdragas dessa summor från förut angivna totalkostnader, erhållas de
kostnader, som lokalernas ändring och aptering för avsett ändamål enligt
de gjorda beräkningarna föranleder i fråga om själva fastigheterna:
Fastigheten Fjärde Långgatan 7 (302 500—46 276) . . kronor 256 224
Vasa sjukhus (537 800—76 000) .................... » 461 800
Summa kronor 718 024
I fråga om sättet för ändringsarbetenas finansiering har organisationskommittén
i likhet med kanslern funnit, att arbetena lämpligen borde utföras
och bekostas av Göteborgs stad och att lokalerna därefter skulle förhyras
av staten för den medicinska högskolans räkning. Vederbörande
kommunala myndigheter hade förklarat sig icke ha något att invända mot
en sådan anordning.
Beträffande fastigheten Fjärde Långgatan 7 hade drätselkammarens
andra avdelning beslutat hos stadsfullmäktige tillstyrka, att den bebyggda
västra delen av fastigheten finge uthyras till den medicinska högskolan mot
en årlig hyresavgift av 45 900 kronor samt, att byggnaden omändrades i
enlighet med det uppgjorda förslaget för en beräknad kostnad av 256 224
kronor, allt under förutsättning att vederbörande statliga myndigheter ej
hade något att erinra mot att den obebyggda västra delen av fastigheten
utnyttjades såsom tomtplats för annan bebyggelse. — I hyran, som motsvarade
en kostnad av 31 kronor 88 öre per kvadratmeter och som bestämts
med hänsyn till att omändringsarbetenas andel i hyresavgiften beräknats
på grundval av en tioårig amorteringstid, inginge uppvärmning —
utom bränsletillägg — renhållning och vatten, men ej elektrisk ström och
gas, som ansåges skola ersättas efter sedvanliga normer.
Vidkommande lokalerna inom Vasa sjukhus hade Göteborgs stads sjukhusdirektion
beslutat att hos stadsfullmäktige hemställa om bemyndigande
att uthyra lokalerna i fråga till den medicinska högskolan mot en årlig hyra
under de fem första åren av 54 830 kronor, beräknad med utgångspunkt
från förutnämnda omändringskostnader av 461 800 kronor, vilka fortsatts
amorterade under tio år. I den föreslagna hyran, som motsvarar en
avgift av cirka 23 kronor 80 öre per kvadratmeter, inginge ej värme, som
skulle ersättas efter självkostnadspris, samt ej heller vatten, gas och elektrisk
ström, vilket skulle ersättas efter för Vasa sjukhus gällande taxor. Vid
utsträckning av hyrestiden över fem år föreslås hyran för överskjutande år
utgå med 77 780 kronor per år, inklusive värme — dock ej bränsletillägg —
och vatten.
Organisationskommittén förordar för sin del, att ifrågavarande lokaler
förhyras på angivna villkor, dock att de föreslagna årshyrorna böra sänkas
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
med skäligt belopp, därest de beräknade omändringskostnadema skulle
komma att underskridas. Givetvis finge man å andra sidan räkna med en
höjning av hyresbeloppen, därest ifrågavarande kostnader skulle komma
att överskridas. I likhet med 1946 års sakkunniga har kommittén förutsatt,
att de anatomiska och histologiska institutionerna skulle inrymmas i fastigheten
Fjärde Långgatan 7 samt institutionerna i fysiologi, medicinsk-kemi
och farmakologi förläggas till lokalerna inom Vasa sjukhus.
Årskostnaderna för förhyrande av ifrågavarande lokaler till provisoriska
teoretiska institutioner ha av organisationskommittén preliminärt beräknats
sålunda.
Fastigheten Fjärde Långgatan 7............ kronor 45 900
bränsletillägg, förslagsvis ................ »_2 100 kronor 48 000
Lokalerna inom Vasa sjukhus............. kronor 54 830
värme, förslagsvis ....................... » __8 170 kronor 63 000
Summa kronor 111 000.
Hyran förutsättes utgå budgetårsvis i efterskott. Något anslag för ändamålet
skulle således ej erfordras för budgetåret 1948/49.
Beträffande eventuellt erforderliga provisoriska lokaler för undervisningen
i patologi och bakteriologi har organisationskommittén — som av
olika skäl ansett sig icke böra förorda en provisorisk utökning av ifrågavarande
avdelningar vid Sahlgrenska sjukhuset — anfört följande.
Rörande de av 1946 års sakkunniga ifrågasatta provisoriska lokalerna för
undervisning i patologi respektive bakteriologi delar organisationskommittén
i stort sett den uppfattning om deras otillräcklighet, som framförts i
remissvaren. Kommittén har också ingående undersökt möjligheterna för
att under en kortare övergångstid bereda större utrymme av provisorisk
natur åt dessa ämnen. Några andra lokaler än sådana, som lämpa sig för
föreläsningar, ha dock icke kunnat anvisas inom befintliga byggnader vid
Sahlgrenska sjukhuset. Kommittén har därför undersökt möjligheterna att
genom utbyggnad — direkt ansluten eller i annan form — av de patologiska
och bakteriologiska avdelningarna vid sjukhuset få en ökning av
dessa avdelningar till stånd. Undersökningen har givit vid handen, att en
sådan utbyggnad visserligen vore möjlig, men att den även med enkel form
och utförande skulle betinga betydande kostnader för att något så när motsvara
det avsedda ändamålet. Organisationskommittén har med hänsyn
dels härtill och dels till det rådande, sedan dess ytterligare skärpta läget på
byggnadsmarknaden ansett sig böra avstå från tanken på att föreslå en
provisorisk utökning av de patologiska och bakteriologiska avdelningarna
vid Sahlgrenska sjukhuset.
Organisationskommitténs förslag till permanenta lokaler för nu ifrågavarande
läroämnen innebär, såsom av det föregående framgår, att nybyggnader.
skilda från nybyggnaderna för övriga teoretiska institutioner, uppföras
för desamma å sjukhustomtens östra del invid den där liggande, de
nuvarande patologiska och bakteriologiska avdelningarna inrymmande
laboratoriebyggnaden. Genomförandet av kommitténs förslag i förevarande
avseende torde böra ske i etapper på så sätt, att den patologiska institu
-
22
Kungl. May.ts proposition nr “221.
tionsbyggnaden uppföres först. Detta låter sig göra utan hinder av befintlig
bebyggelse. När så skett och den patologiska avdelningen såsom avsetts
överflyttat dit, övertager den bakteriologiska avdelningen de ledigblivna
lokalerna inom nyssnämnda laboratoriebyggnad. Därigenom erhålles en
behövlig utökning av den bakteriologiska avdelningens lokaler, intill dess
den planerade nya bakteriologiska institutionen, vilken kommer som nästa
etapp i fråga om berörda institutioners anordnande, står färdig.
Undervisningen i allmän patologi meddelas först under den prekliniska
utbildningens tredje år. Påbörjas, vilket organisationskommittén förutsätter,
ritningsarbetet för den permanenta patologiska institutionen —- dess
uppförande skall enligt förslaget till avtal mellan staten och Göteborgs städ
ombesörjas av staden — omedelbart efter det att beslut fattats om medicinsk
undervisning i Göteborg, torde den nya institutionen böra vara färdig
att användas, när undervisningen i allmän patologi samt bakteriologi
blir aktuell.
För undervisning i speciell patologi, som enligt nuvarande undervisningsplan
ingår i den kliniska utbildningen, och som vid denna utbildnings
igångsättande samtidigt med den prekliniska blir aktuell praktiskt taget
omedelbart, stå däremot inga andra lokaler än de nu inom patologiska avdelningen
befintliga samt i övrigt sådana, som inom sjukhuset avdelats för
undervisningsändamål, till förfogande. Det finnes emellertid anledning antaga,
att undervisningen i speciell patologi skall låta sig genomföras med
de begränsade lokala resurser, som stå till buds.
Kanslern har icke haft något att erinra mot vad kommittén föreslagit
beträffande provisoriska lokaler för den prekliniska undervisningen och har
betonat nödvändigheten av att så snart som möjligt påbörja uppförandet
av det östra institutionskomplexet, då detta vore en förutsättning för att
lämpliga lokaler skulle kunna beredas för undervisning i ämnena allmän
patologi och bakteriologi.
Byggnadsstyrelsen framhåller, att de angivna kostnaderna för ifrågavarande
ändringsarbeten icke kunde bedömas utan ingåeride kännedom om
förhållandena på platsen. Den på grundval av dessa kostnadsberäkningar
föreslagna hyresöverenskommelsen mellan staten och Göteborgs stad syntes
enligt byggnadsstyrelsens uppfattning kunna godtagas.
Provisoriska lokaler för klinisk undervisning.
1946 års sakkunniga framhöllo, att provisoriska lokaler för klinisk undervisning
omedelbart kunde disponeras. De sakkunniga hade verkställt inventering
av utrymmena vid av den kliniska undervisningen berörda sjukhus,
vilken inventering utvisade, att utrymmen kunde avdelas för ändamålet.
Organisationslcommittén anser, att de av 1946 års sakkunniga föreslagna
utrymmena äro användbara såsom provisoriska lokaler för klinisk undervisning.
På några undantag när stode de ännu till förfogande för den tilltänkta
uppgiften. Med tanke på lokalfrågan mötte sålunda, framhåller
23
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.
kommittén, inga större svårigheter att omedelbart efter ett beslut om medicinsk
högskola i Göteborg påbörja klinisk undervisning därstädes.
Kommittén hade förvissat sig om att ifrågakommande lokaler utan kostnad
skulle ställas till undervisningens förfogaride.
Kanslern har lämnat vad i detta sammanhang förordats utan erinran.
Departementschefen. Upprättandet av en medicinsk läroanstalt i Göteborg
måste, såsom av utredningen framgår, föranleda rätt omfattande åtgärder
för att erhålla tjänliga lokaler för undervisning och forskning. Organisationskommitténs
förslag i fråga om lokalerna innebär i korthet, att för
de prekliniska institutionerna skulle å Sahlgrenska sjukhusets område uppföras
två institutionskomplex — varav det ena avsetts för de patologiska
och bakteriologiska institutionerna och det andra för övriga prekliniska institutioner
— samt att för den kliniska undervisningen erforderliga utrymmen
skulle tillskapas i samband med den planerade och delvis rödan påbörjade
utbyggnaden av sjukhusväsendet i Göteborg. Kostnaderna för statsverket
för dessa byggnader ha beräknats till i avrundade tal 9 912 000 kronor
för den prekliniska och 840 000 kronor för den kliniska undervisningen.
Såsom provisoriska lokaler för preklinisk undervisning i avvaktan på färdigställandet
av nyssnämnda nybyggnader har organisationskommittén räknat
med iordningställande på Göteborgs stads bekostnad av vissa staden tillhöriga
fastigheter, nämligen Fjärde Långgatan 7 och paviljong I inom Vasa
sjukhus, vilka lokaler sedan skulle förhyras av staten för högskolans räkning
för en beräknad årlig hyra av 111 000 kronor under de fem första
åren. För den kliniska undervisningen under provisorietiden har kommittén
förvissat sig om att godtagbara lokaler skulle utan kostnad för statsverket
ställas till förfogande.
Organisationskommitténs förslag till nybyggnader för de prekliniska
institutionerna innebär, såsom statskontoret framhållit, en
avsevärd ökning av utrymmena i förhållande till det av 1946 års sakkunniga
utarbetade förslaget. Det kan ifrågasättas, om icke en viss beskärning
av lokalprogrammet åtminstone för de rent statliga institutionerna skulle
vara möjlig utan men för undervisning och forskning. Det synes mig icke
möjligt att utan ytterligare noggrann utredning taga ställning till detta
omfattande och betydelsefulla byggnadsprojekts närmare utformning. Jag
delar byggnadsstyrelsens uppfattning, att den ytterligare utredning, som
synes påkallad, bäst torde kunna ske genom en allmän arkitekttävling.
Denna torde böra omfatta hela det byggnadskomplex, som skall inrymma
de fem teoretiska institutioner, för vars uppförande och drift staten enligt
avtalsförslaget skall svara. Jag förordar därför, att eu dylik tävling kommer
till stånd och att det uppdrages åt byggnadsstyrelsen att anordna
densamma. I samband därmed torde inom byggnadsstyrelsen, i samråd
med organisationskommittén för den medicinska högskolan och den exper
-
24
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.
tis i övrigt, som må befinnas erforderlig, en noggrann omprövning av lokalprogiammet
böra ske, varvid även bör beaktas vad kanslern anfört rörande
angelägenheten av att byggnaderna sa utformas, att goda möjligheter till
utvidgning av varje enskild institution finnas. Det av professorn Gard berörda
spörsmålet rörande nybyggnad för den bakteriologiska institutionen
innefattar frågor, som det i första hand bör ankomma på vederbörande kommunala
myndigheter att överväga.
För anordnande av den förordade arkitekttävlingen och för bestridande
av kostnaderna för de utredningsarbeten inom byggnadsstyrelsen, som, enligt
vad jag nyss anfört, böra ligga till grund för tävlingen, torde för nästa
budgetår böra anvisas ett investeringsanslag av 150 000 kronor. Jag förutsätter
därvid, att från anslaget även skall utgå vederbörliga ersättningar
för de på uppdrag av organisationskommittén upprättade skissritningarna
m. m.
I fråga om permanenta lokaler för den kliniska undervisningen
och forskningen har jag icke funnit anledning
till enrinran mot vad organisationskommittén i sådant hänseende förordat.
Jag anser mig även kunna godtaga förslaget, att de beräknade kostnaderna
för behövliga byggnadsarbeten skola delas lika mellan staten och Göteborgs
stad. Nagon medelsanvisning för ändamålet är icke erforderlig för
budgetåret 1948/49.
Beträffande det av organisationskommittén framlagda förslaget om anordnande
av provisoriska lokaler för undervisningen i de preldiniska
ämnena anatomi, histologi, fysiologi, medicinsk-kemi och farmakologi
i avvaktan på färdigställandet av de planerade nybyggnaderna vill
jag i likhet med byggnadsstyrelsen framhålla, att det givetvis är svårt att
utan närmare kännedom om förhållandena på ort och ställe bedöma skäligheten
av de beräknade kostnaderna för de ifrågasatta omändringsarbetena
inom fastigheterna Fjärde Langgatan 7 och paviljong I inom Vasa sjukhus.
Då de ifrågasatta åtgärderna emellertid synas ägnade att bereda förhållandevis
tillfredsställande lokaler för den prekliniska undervisningen under
en övergångstid, vilken med hänsyn till radande svårigheter på byggnadsmarknaden
icke torde böra beräknas alltför kort, och då de föreslagna principerna
för hyresöverenskommelse mellan staten och Göteborgs stad synas
mig kunna godtagas, anser jag mig kunna tillstyrka kommitténs förslag i
denna del. Jag förutsätter därvid, att de föreslagna årshyroma böra sänkas
lespektive höjas med skäliga belopp, därest de beräknade omändringskostnaderna
skulle komma att under- respektive överskridas, ävensom att hvra
icke skall utgå för tid före den 1 juli 1949, i vart fall icke beträffande lokalerna
inom Vasa sjukhus. Det torde böra ankomma på organisationskommittén,
vilken jag förutsätter kommer att fortsätta sin verksamhet såsom
administrativt ledande organ under högskolans uppbyggnad, att följa och
Kungl. Maj:ts proposition nr 221. 25
övervaka omändringsarbetena ävensom att kontrollera de därmed förenade
kostnaderna.
Hyresutgiftema för nu ifrågavarande provisoriska lokaler torde böra bestridas
av till byggnadsstyrelsens förfogande stående medel.
Några särskilda provisoriska anordningar för den prekliniska undervisningen
i patologi och bakteriologi ha icke av organisationskommittén
ifrågasatts med hänsyn till de betydande kostnader, som skulle vara förknippade
därmed. Kommittén har räknat med, att den planerade nybyggnaden
för de patologiska och bakteriologiska institutionerna skulle kunna
färdigställas så snart, att den patologiska undervisningen, som meddelas
först under den prekliniska undervisningens tredje år, omedelbart skulle
kunna förläggas dit och den bakteriologiska undervisningen då kunna beredas
förbättrade provisoriska utrymmen i den laboratoriebyggnad, som
nu inrymmer de patologiska och bakteriologiska avdelningarna vid Sahlgrenska
sjukhuset. Jag finner det i hög grad angeläget, att dessa planer förverkligas,
då eljest mycket stora svårigheter skulle uppstå för undervisningen
i dessa ämnen.
Mitt förslag om att den kliniska undervisningen skall påbörjas först vårterminen
1952 kommer givetvis att påverka behovet av provisoriska lokaler
för nämnda undervisning. Vid ifrågavarande tidpunkt torde man kunna
räkna med, att åtminstone en del av de planerade permanenta kliniska
lokalerna hunnit färdigställas, och i den mån så ej är fallet synas enligt vad
organisationskommittén anfört möjligheter erbjuda sig att temporärt få
disponera sådana lokaler utan särskild kostnad för statsverket.
IY. Utrustning.
1946 års sakkunniga framhöllo, att en exakt beräkning av de olika institutionernas
utrustningskostnader ej kunde göras. De sakkunniga begränsade
sig därför till att angiva en approximativ klumpsumma för de olika
institutionernas utrustning, avseende för de prekliniska institutionerna en
första andel att utgå första året. De belopp, som sålunda angåvos, voro
vid fullständig medicinsk undervisning följande.
anatomiska institutionen.......................kronor
histologiska » ....................... *
medicinskt-kemiska institutionen................. »
fysiologiska » *
farmakologiska » *
bakteriologiska » *
patologisk-anatomiska » »
klinikerna.................................. *
biblioteket (del av engångsanslag, avsett att utgå under
5 år).......................... 9
100 000
100 000
150 000
150 000
100 000
100 000
225 000
100 000
20 000
Summa kronor 1 045 0Q0.
opaginerad Kontrollera mot PDF
2G
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
Av remissinstanserna var det endast universitetskanslern, som berörde
utrustningsfrågan. Kanslern framhöll, att en kompletterande utredning av
frågan borde verkställas.
Organisationskommittén har latit utarbeta förslag till utrustning av de
olika prekliniska och kliniska institutionerna. Kommittén har beträffande
principerna för utformandet av förslagen anfört följande.
Förslagen till utrustning av de provisoriska prekliniska institutioner, som
förutsättas komma att anordnas, samt av klinikerna ha detaljutformats i
görligaste mån. Rörande utrustningen av de permanenta prekliniska institutionerna
har däremot någon detaljmässig uppställning ej gjorts med
undantag av den patologisk-anatomiska institutionen. Utrustningen av
de teoretiska institutionerna — undantagandes den patologisk-anatomiska
— blir aktuell först om 4—5 år eller senare. För att kunna bestämma
utrustningen är det bland annat nödvändigt att närmare känna arten och
omfattningen av den vetenskapliga verksamhet, som vid nämnda tidpunkt
eller senare skall bedrivas inom institutionerna i fråga. Detta kan av naturliga
skäl ej bedömas på nuvarande stadium. Det finnes också anledning
antaga, att utvecklingen kommer att tillföra de teoretiska institutionerna
nya apparater och instrument eller förbättrade typer av nu förekommande
sådana, som på ett avgörande sätt kunna komma att påverka den slutgiltiga
utrustningen. Jämväl andra faktorer kunna tänkas verka influerande
därpå. Det är vidare ur ren kostnadssynpunkt icke heller möjligt
att under nu rådande förhållanden med någon grad av exakthet bedöma
de priser, som komma att gälla om 4—5 år eller senare. Med hänsyn till
dessa förhållanden har organisationskommittén beträffande de permanenta
prekliniska institutionerna begränsat sig till att angiva ungefärliga kostnadsbelopp
för utrustningens komplettering vid överflyttningen från de
provisoriska till de permanenta lokalerna. Dessa ungefärliga kostnadsbelopp
äro, tillsammans med kostnaderna för de provisoriska institutionernas
utrustning, att betrakta som den ram, inom vilken institutionernas
grundutrustning förutsättes kunna åstadkommas.
För de provisoriska institutionernas samt klinikernas utrustning upprättade
listor ha kostnadsberäknats på grundval av nu gällande priser.
Utrustningens omfattning och art i fråga om de provisoriska prekliniska
institutionerna motsvarar i stort sett den standard, som under senare år
tillämpats eller avsetts att tillämpas vid utrustning av motsvarande institutioner
på andra håll. De provisoriska institutionernas inredning med
skap, hyllor, bord m. m. har utformats med tanke på överflyttning till
de permanenta institutionerna. Vissa närmare angivna belopp ha upptagits
för sådan i samband med ändringsarbetena för de provisoriska institutionslokalerna
beräknad inredning, som kan komma till användning inom de
permanenta lokalerna och därför lämpligen bör undantagas från den hyresavgift,
som den medicinska högskolan har att erlägga till Göteborgs stad
för de provisoriska lokalerna.
27
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
Preklinisk undervisning.
De av organisationskommittén beräknade kostnaderna för utrustning av
de prekliniska institutionerna framgå av följande sammanställning.
Provisoriska institutioner:
Anatomiska institutionen.....................I kronor 441 955
Histologiska » .....................I
Fysiologiska »
Medicinsk-kemiska institutionen................
Farmakologiska » ................
Inredning, beräknad av arkitekten Gustaf
Birch-Lindgren m. fl.
inom fastigheten Fjärde Långgatan kronor 46 276
» Vasa sjukhus............ * 76 000
För institutionerna inom Vasa sjukhus gemensamma
lokaler:
föreläsningssalar . . . ........................
fotografiskt laboratorium....................
djurstallar...............................
verkstäder ..............................
Summa för provisoriska institutioner kronor 1 334 111
eller avrundat » 1335 000
202 745
198 235
206 290
122 276
54 000
2 000
14 850
91 750
Permanenta institutioner:
Institutionerna.
Anatomiska institutionen (tilläggsanslag) .... kronor
Histologiska » *
Fysiologiska » » ....
Medicinsk-kemiska » » ....
Farmakologiska » * . . . . ;
Patologiska » (grundanslag) ... »
(exklusive speciell patologi)
Bakteriologiska » (grundanslag) .... »
150 000
165 000
200 000
200 000
140 000
230 000
267 000
Gemensamma utrymmen m. m.
Västra institutionslcomplexet:
föreläsningssalar (tilläggsanslag)...............
djurstallar » ...............
verkstäder » ...............
bibliotek (grundanslag; ej litteratur)...........
administrativa lokaler m. m. (grundanslag)......
Östra institutionskomplexet:
föreläsningssal (grundanslag).................
kapell (grundanslag)........................
Summa för permanenta institutioner
kronor 10 000
» 50 000
» 70 000
» 35 000
» 5 000
» 30 000
» 25 000
kronor 1 577 000
Summa för preklinisk undervisning (1 335 000 + 1 577 000) kronor 2 912 000.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
Kommittén framhåller, att av den sålunda beräknade utrustningskostnaden
för den prekliniska undervisningen skulle för budgetåret 1948/49
behöva anvisas ett till 490 000 (441 965 + 46 276) kronor avrundat belopp,
avseende utrustning och därtill hänförlig inredning av de provisoriska
institutionerna i anatomi och histologi.
K l in i s k undervisning.
Under tiden för uppförandet av planerade nybyggnader vid Sahlgrenska
sjukhuset avses, som förut nämnts, den kliniska undervisningen komma
att äga rum i befintliga lokaler. Organisationskommittén har förvissat sig
om, att apparater, instrument etc., som sjukhuset disponerar över, komma
att kostnadsfritt ställas till undervisningens förfogande. Kommittén
framhåller dock, att viss apparat- och instrumentutrustning torde böra nyanskaffas.
Kommittén har därför från vederbörande klinikchefer infordrat
uppgifter å behövlig sådan anskaffning, vilka uppgifter efter granskning
sammanställts i efterföljande tablå. I denna har därjämte angivits de erforderliga
årsanslagen för institutionernas förseende med materiel m. m., vilka
anslag beräknats i överensstämmelse med beslut av 1947 års riksdag beträffande
övriga medicinska högskolor.
Engångsanslag Anslag till
för budgetåret materiel m. m.
1948/49, för budgetåret
kronor 1948/49, kronor
Institutionen för speciell patologi............ 27 000 9 800
Medicinska kliniken...................... 4 500 16 000
Kliniken för lungsjuka.................... 2 200 6 000
Pediatriska kliniken..................... 5 000 9 400
Kirurgiska kliniken....................... 4 500 16 000
Neurologiska kliniken..................... 4 200 6 000
Ortopediska kliniken...................... 2 600 6 000
Obstetrisk-gynekologiska kliniken............ 10 000 11 500
Oftalmiatriska kliniken.................... 17 200 8 000
Kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar .... 20000 11000
Dermato-venereologiska kliniken............. 6 500 2 000
Psykiatriska kliniken..................... 6 400 15 000
Röntgendiagnostiska avdelningen........... 13 700 10 000
Radioterapeutiska kliniken................. 4 000 4000
Kliniskt-kemiska centrallaboratoriet.......... 9100 8 500
Summa kronor 136 900 139 200
Förutom nyss angivna utrustning för de egentliga klinikerna erfordras
jämväl, framhåller kommittén, utrustning för de övriga utrymmen, som
erfordras för den kliniska undervisningen, nämligen föreläsningssalar, laboratorier,
kurssalar m. m. Enligt det av kommittén uppgjorda förslaget till
avtal mellan staten och Göteborgs stad skulle kostnaderna för dessa lokalers
utrustning med instrument, apparater och dylikt bestridas av staten, medan
i fråga om lokalernas förseende med möbler och dylikt staten och staden
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
förutsatts skola bestrida hälften var av kostnaderna. Enligt av organisationskommittén
verkställda approximativa beräkningar skulle de på statsverket
fallande kostnaderna för nu ifrågavarande utrustning belöpa sig
till i runt tal 205 000 kronor.
Den sammanlagda utrustningskostnaden av engångskaraktär för den
kliniska undervisningen skulle sålunda uppgå till (136 900 + 205 000 =)
341 900 kronor eller avrundat 342 000 kronor. Härav har kommittén för
budgetåret 1948/49 ansett ett belopp av 137 000 kronor erforderligt, avseende
i förestående tablå angivna kliniker och institutioner.
Sammanfattning.
Enligt organisationskommitténs beräkningar skulle sålunda den medicinska
högskolans utrustning betinga följande på statsverket fallande kostnader:
Prekliniska
institutioner................kronor 2 912 000
Kliniska » ................ * 342 000
Summa kronor 3 254 000
Härav har för budgetåret 1948/49 beräknats ett belopp av (490 000 -f+
137 000 =) 627 000 kronor.
Kanslern har i anslutning till sin ståndpunkt, att till en början endast
preklinisk undervisning bör anordnas och att denna skall igångsättas först
hösten 1949, tills vidare funnit medelsanvisning erforderlig endast för utrustning
av de prekliniska institutionerna. Enär huvuddelen av den av
kommittén till (441 965 + 46 300 —) 488 265 kronor eller, i avrundat
belopp, 490 000 kronor kostnadsberäknade utrustningen och inredningen
av de provisoriska institutionerna i anatomi och histologi måste anskaffas
eller åtminstone beställas under budgetåret 1948/49, har kanslern hemställt
om anvisande för nämnda budgetår av (450 000 + 46 300 =) 496 300 kronor
för detta ändamål.
Departementschefen. Såsom organisationskommittén framhållit är det
av naturliga skäl icke möjligt att redan nu bedöma de slutliga kostnaderna
för utrustning till den medicinska högskolan. Man torde kunna utgå ifrån
att frågan om utrustningen av de permanenta prekliniska institutionerna
icke blir aktuell förrän tidigast om 5 ä 6 år. Innan dess kan den snabba
utvecklingen på detta område ha frambragt nya rön, som på ett avgörande
sätt komma att påverka utrustningsprogrammet. Vidare bör framhållas
vanskligheten av att med nuvarande fluktuationer i prisnivån göra några
mer tillförlitliga kostnadskalkyler. Ett ställningstagande redan nu till utrustningsfrågan
i hela dess vidd synes icke heller ur högskolans synpunkt
erforderligt; den torde bör.a lösas successivt alltefter den medicinska undoi
-
30
Kungl. Maj:ts -proposition nr 821.
visningens fortgående utbyggnad. Till principerna för fördelningen mellan
staten och Göteborgs stad av vissa utrustningskostnader tager jag ställning
i det följande vid behandlingen av det framlagda förslaget till avtal
mellan ifrågavarande parter.
För tillfället aktuell är endast frågan om den utrustning och inredning,
som kräves för undervisningens igångsättande hösten 1949 vid de provisoriska
anatomiska och histologiska institutionerna. Organisationskommittén
har beräknat kostnaden för nämnda utrustning m. m. till i runt
tal 490 000 kronor. Kanslern, som icke funnit anledning till erinran mot
dessa beräkningar, har ansett hela beloppet böra anvisas redan för nästa
budgetår. För egen del finner jag tillräckligt, om endast en del av beloppet,
lämpligen 300 000 kronor, nu anvisas men bemyndigande lämnas organisationskommittén
att träffa avtal om leverans av utrustning och inredning
för ifrågavarande provisoriska institutioner inom en kostnadsram av
490 000 kronor. Jag förutsätter då, att återstoden av detta belopp eller
190 000 kronor kommer att anvisas för budgetåret 1949/50.
V. Personalorganisation.
Organisationskommittén har ansett sig böra framlägga förslag till två
alternativa personalförteckningar för den medicinska högskolan, varav den
ena ansluter sig till kommitténs förslag att den kliniska undervisningen
skall igångsättas samtidigt med den prekliniska och den andra avser personalbehovet
för den händelse klinisk undervisning kommer att påbörjas
först sedan de första medicine kandidaterna utbildats. De föreslagna personalförteckningarna
innefatta vissa jämkningar i förhållande till av 1946
års sakkunniga framlagt förslag. Beträffande de allmänna riktlinjerna
för beräkningen av personalbehovet har organisationskommittén
anfört i huvudsak följande.
Förslaget till personalorganisation är baserat på det i 1946 års sakkunnigas
betänkande innefattade förslaget till personalstat, vilket av organisationskommittén
överarbetats. Vid överarbetningen ha justeringar gjorts
i anslutning till Kungl. Maj:ts proposition 1947: 272 angående vissa anslag
till universiteten och den medicinska undervisningen m. m. och till därav
föranlett riksdagsbeslut. Organisationskommittén har vid överarbetningen
vidare haft att taga ställning till de erinringar mot 1946 års sakkunnigas
betänkande, vilka framfördes i remissutlåtandena rörande detsamma.
Remissutlåtandena gingo. i den mån de berörde personalorganisationen, i
allmänhet ut på en ökning av vad 1946 års sakkunniga därutinnan föreslagit.
Remissutlåtandena anslöto sig härvid i väsentliga delar till vad de
medicinska högskolornas organisationskommitté (MHO) föreslagit i sitt
första betänkande (SOU 1946: 76) rörande den medicinska forskningens
främjande vid de teoretiska institutionerna. I den mån MHO:s nu ifrågavarande
förslag varit föremål för prövning och beslut av 1947 års riksdag
31
Kungl. Maj:ts -proposition nr 221.
ha de ändringar, som påyrkats i remissutlåtandena, iakttagits vid utarbetandet
av föreliggande förslag till personalorganisation.
Numera har de medicinska högskolornas organisationskommitté framlagt
ett andra betänkande (SOU 1947: 66), innefattande förslag till organisatoriska
åtgärder för den medicinska forskningens främjande vid de kliniska
institutionerna. I betänkandet föreslås bland annat en väsentlig utökning
av läkarpersonalen vid undervisningssjukhusen. Organisationskommittén
har i princip ingenting att erinra mot MHO:s förslag, för vilkas realiserande
goda skäl synas tala. Organisationskommittén har dock med hänsyn till
att de av MHO framlagda förslagen ännu icke varit föremål för statsmakternas
prövning ej ansett sig böra grunda sina beräkningar av personalbehovet
vid de av undervisningen berörda kliniska avdelningarna och insti - tutionema på MHO:s utredning.
Vid uppgörandet av föreliggande förslag till personalorganisation har
organisationskommittén i övrigt följt de principer, som tillämpas vid de
medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund samt vid karolinska institutet.
Med hänsyn till antalet elever, som den medicinska högskolan i Göteborg
avses mottaga, ansluter sig förslaget till personalorganisation närmast till
vad som gäller vid den medicinska fakulteten i Lund. Förhållandena i Lund
torde också i väsentliga delar överensstämma med dem, som komma att
gälla i Göteborg. Såväl i Lund som i Göteborg är sålunda den medicinska
undervisningen knuten till ett kommunalt sjukhus. För Göteborg speciella
förhållanden, såsom vårdavdelningarnas storlek samt antalet kurser per
år, ha dock föranlett jämkningar eller avvikelser från vad som tillämpas
i Lund.
Organisationskommittén utgår, såsom tidigare framhållits, från att den
kliniska undervisningen igångsättes samtidigt med den prekliniska. Innan
den sistnämnda undervisningen utbyggts till att omfatta samtliga discipliner,
vilket beräknas taga en tid av omkring 2 1/2 år, torde man få räkna
med ett relativt ringa studentantal. Organisationskommittén har också
föreslagit, att antalet intagningar till den kliniska utbildningen under denna
uppbyggnadsperiod begränsas till två per år med 20 studerande i varje
för att, sedan undervisningen fullt utbyggts och medicine kandidatexamen
börjat avläggas i Göteborg, utökas till tre intagningar per år med oförändrat
antal studerande i varje intagning. På grund av den kliniska undervisningens
sålunda begränsade omfattning innefattar organisationskommitténs
förslag till personalstat under uppbyggnadstiden, d. v. s. under de
tre första åren, ett mindre antal professorer, biträdande lärare och lärare
i de kliniska ämnena än vad som därefter beräknas vara erforderligt. Av
samma skäl ha lärararvodena i vissa fall föreslagits utgå med lägre belopp
under uppbyggnadstiden än efter dennas slut, då vederbörande lärares
arbetsbörda genom intagningarnas ökning från två till tre per år ökas i
motsvarande mån. I
I efterföljande sammanställningar lämnas en översikt av personalbehovet
i anslutning till organisationskommitténs förslag. Alt. I
avser därvid personalorganisationen vid ett samtidigt igångsättande av
den prekliniska och den kliniska undervisningen och alt. II vid ett påbörjande
av den kliniska undervisningen först sedan de första medicine kandidaterna
utbildats eller från och med budgetåret 1951/52. Från och med
32
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
nämnda budgetår beräknas alltså högskolans verksamhet även vid tilllämpning
av alt. II vara fullt utbyggd. I fråga om de olika befattningarnas
fördelning på skilda institutioner och kliniker torde få hänvisas till framställningen
i kommitténs betänkande.
A. Professorer och lärare.
1948/49
1949/50
1950/51
1951/52
Professorer
Laboratorer
Prosektorer
Biträdande
lärare
Lärare
Professorer
Laboratorer
Prosektorer
Biträdande
lärare
Lärare
Professorer
Laboratorer
Prosektorer
Biträdande
lärare
Lärare
tv
fn
o
SO
oo
0>
O
£
Laboratorer
Prosektorer
Biträdande
lärare
Lärare
Alt. I . .
161
61
9
19
18s
82
9
19
18
8
9
18
21
9
16
18
Alt. II . .
5 1
51
—
—
7 1
7 1
—
—
101
83
44
34
21
9
16
18
1 Därav 3 från den 1 januari 1949.
3 » 2 * » > » 1950.
3 » 1 » > » > 1951.
4 Från den 1 januari 1951.
Av de vid alt. II för budgetåret 1948/49 beräknade professorerna och
laboratorerna (prosektorema) avses en professor och en prosektor för vartdera
ämnet anatomi och histologi, vilka tjänster äro erforderliga från
budgetårets början, samt en professor och en laborator för ett vart av
ämnena fysiologi, medidnsk-kemi och farmakologi, vilka tjänster förutsättas
inrättade först från den 1 januari 1949.
Vidare bör nämnas, att kommittén vid fullt utbyggd organisation, alltså
från och med budgetåret 1951/52, räknat med två professurer i vartdera
ämnet medicin och kirurgi.
B. Assistenter och amanuenser.
1948/49
1949/50
1950/51
1951/52
s
a
v
c3
cd
él
a =
" s
* s
ej
1. amanuens
3 amanuens
1. assistent
2. assistent
Klinik-
amanuens
1.amanuens
ar.
5
s
ed
ce
1. assistent
2. assistent
BO
• C
-* Öl
*2 g
5 £
etf
1. amanuens
3. amanuens
1. assistent
2. assistent
It o>
— 5
* B
0j
1. amanuens
O
5
ed
a
ed
Alt. I . . .
2
l
18
4
8
5
3
18
8
13
7
4
18
10
14
8
4
25
12
11
Alt. II . . .
2
l
—
3
4
5
3
—
7
9
81
4
62
101
11''
8
4
25
12
11
1 Därav 1 från den 1 januari 1951.
2 Från den 1 januari 1951.
C. Vissa tjänstemän vid den medicinska högskolans samlingar
och inrättningar m. m.
a) Tjänstemän å ordinarie stat.
1948/49
1949/50
1950/51
1951/52
Preparator
Ca 14
Instrument-
makare
Ca 14
Preparator
Ca 14
Instrument-
makare
Ca 14
Preparator
Ca 14
Instrument-
makare
Ca 14.
Preparator
Ca 14
Instrument-
rnakare
Ca 14
Alt. I och
II . . . .
4 1
—
6''
i
6
i
6
i
1 Därav 2 från den 1 januari 1949.
Kungl. Maj:ts -proposition nr 2121. 33
b) Tjänstemän å extra ordinarie stat.
1948/49
1949/50
1950/51
1951/52
<U
IT
Öl
»8
i
x &
i)
ce ^
2
. 2
o£
ce 2
” 2
. 2
•z «
cd ^
T 2
. 2
C 2
w a
2
. 2
52
x 2
— IT*
•— cd
c A
B -o
It ''O
tj £
C ''C
c B
•r- CD
o »5
* .-ai
*r *-
2 •■Oj
B a
« «
C «
t; 3
2
2 ÖS
3a
c?
g Mj
t *-
2 =2
5 a
p?
S-5
is
O -
£ 3
ss
“2
v.
w 3
''SS
hd —
1«
*2
•SS
x
5 3
>
-i
£ >
£ >
►H >
(Ce 111
(Ce 11)
(Ce 11)
(Ce 8)
(Ce 11)
(Ce 11)
Ce U)
(Ce 8)
(Ce 11)
(Ce 11)
(Ce 11)
(Ce 8)
(Ce 11)
(Ce 11)
(Ce 11)
Ce 8)
Alt. I. .
15
2
5''
3
21
5
72
3
24
7
7
3
26
7
7
3
Alt. II. . .
4
2
51
—
10
5
7 *
—
17
9
7
—
26
7
7
3
1 Därav 3 från den 1 januari 1949.
2 » 2 » » » > 1950.
I anslutning till det sålunda beräknade personalbehovet har organisationskommittén
upprättat två alternativa avlöningsstater för den
medicinska högskolan, hänförande sig till motsvarande alternativ i fråga
om beräkningen av personalbehovet. Av följande sammanställning framgå
de beräknade avlöningsstaternas slutsummor; beträffande avlöningsstaternas
detaljer torde få hänvisas till betänkandet.
Avlöningsstatens slutsumma i kronor för budgetåret
1948/49
1949/50
1950/51
1951/52
Alt. I.....
671000
874 000
966 000
1 132 000
Alt. II.....
189 000
392 000
628 000
1 132 000
Härtill kommer kostnader för dyrtidstillägg, kristillägg, provisoriskt
lönetillägg och provisorisk avlöningsförstärkning, vilka kostnader enligt
nu gällande principer bestridas från särskilda anslag å riksstaten. I * 3
I likhet med 1946 års sakkunniga har organisationskommittén icke ansett
sig böra föreslå omedelbart inrättande av docent- och forskarstipendier,
enär det förmodligen komme att dröja någon tid, innan den
medicinska högskolan hade därför meriterade personer. Kommittén har
förutsatt, att dylika stipendier komma att inrättas, när lärarkollegiet funne
det påkallat och gjorde framställning därom. — Däremot vore det enligt
kommitténs mening av stor betydelse, om stipendier för högre
vetenskapliga studier kunde inrättas vid högskolan (förslagsvis
4 å 5 doktorandstipendier). Det syntes böra ankomma på den myndighet,
som komme att företräda högskolan, att i samband med sina anslagsäskanden
för budgetåret 1949/50 framlägga förslag i ämnet.
3 — Bihang till riksdagens protokoll 19.^8. 1 sand. Nr 221.
34
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
Kanslern framhåller, att det icke varit honom möjligt att på den korta
tid, som stått till buds, i detalj taga ställning till organisationskommitténs
förslag beträffande personalorganisationen. I nu förevarande sammanhang
syntes det icke heller erforderligt att till prövning upptaga personalorganisationen
annat än i fråga om de båda teoretiska ämnen — anatomi och
histologi — vari undervisning skall meddelas under första utbildningsåret,
d. v. s. enligt kanslerns förslag läsåret 1949/50 (enligt kommittén läsåret
1948/49). Kanslern har icke haft något att erinra mot kommitténs förslag
i nämnda hänseende. Även om ingen undervisning skulle komma att äga
rum under budgetåret 1948/49 måste dock, framhåller kanslern, vissa
befattningshavare förordnas och vissa anslag beviljas för att möjliggöra
anskaffande av behövlig undervisningsmateriel i anatomi och histologi samt
vidtagande av övriga erforderliga förberedande åtgärder för undervisningens
igångsättande hösten 1949.
Kanslern föreslår, att en professors- och en prosektorsbefattning i anatomi
inrättas från och med den 1 juli 1948 och att motsvarande befattningar
i histologi — i vilket ämne undervisning äger rum först vårterminen
1950 — inrättas från och med den 1 januari 1949. Vidare föreslås anvisande
av 30 000 kronor för anställande av den tekniska personal, som är
erforderlig för anskaffande av undervisningsmateriel i nämnda ämnen.
Kanslern framhåller, att stora fordringar måste ställas på den tekniska
skickligheten hos denna personal, varför avlöningsförmånerna måste utmätas
under hänsynstagande härtill. Det syntes böra ankomma på organisationskommittén
att efter förslag av vederbörande professor bestämma
arvodesbeloppen. Kanslern har vidare anfört följande.
På grund av den tidsödande befordringsproceduren komma professorsoch
laboratorsbefattningarna sannolikt att under större delen av budgetåret
uppehållas av vikarier, hämtade från någon av de andra medicinska
högskolorna. Dessa vikarier, som måste vara väl meriterade i vetenskapligt
hänseende, torde säkerligen ha bostad och familj på annan ort än Göteborg
och få därför vidkännas avsevärda extra utgifter för resor till och uppehälle
i nämnda stad. Det normala vikariearvodet bör med hänsyn härtill undergå
förhöjning med ett av Kungl. Maj:t bestämt månatligt belopp. Under
vakanstiden torde arvodena till vikarierna å här ifrågavarande tjänster
böra utgå från posten till avlöning åt de ordinarie befattningshavarna.
Slutligen framhåller kanslern, att personalorganisationen vid klinikerna
i Göteborg givetvis måste komma att röna inflytande av den ställning, som
statsmakterna komme att intaga till det av medicinska högskolornas organisationskommitté
framlagda förslaget (SOU 1947:66) till förstärkning
av den å undervisningsklinikerna anställda personalen.
Rörande principerna för tillsättning av professors- och
laboratorst jäns t, förenad med befattning som över
-
35
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.
läkare eller institutionschef vid Göteborgs stads sjukhus,
ha olika meningar gjort sig gällande. Organisationskommittén har, i likhet
med medicinska fakulteten i Lund, funnit skäl tala för att sjukhusdirektionen
i Göteborg tillerkännes rätt att, innan tillsättninsrsförfarandet överlämnas
till kanslern, avge yttrande över å förslagsrum uppsattas lämplighet
såsom överläkare respektive institutionschef. Kommittén har erinrat
om att Kungl. Maj:t genom beslut den 28 november 1947 uppdragit åt
kanslern att verkställa utredning rörande ändring av universitetsstatuterna
i sådan riktning, att vid tillsättning av professurer i kliniska ämnen vederbörlig
hänsyn även skulle tagas till sökandes ådagalagda skicklighet att
utöva läkaryrket. En ledamot av kommittén, professorn G. Blix, har reserverat
sig mot kommitténs uppfattning och uttalat, att enligt hans åsikt
starka skäl talade för att för samtliga kliniska professurer i riket införa en
bestämmelse av samma innebörd som gäller vid tillsättningen av professur
i psykiatri, nämligen att medicinalstyrelsen har att Dröva den sökandes
kompetens till den med professuren förenade överläkartjänsten. — Medicinalstyrelsen
har visserligen funnit vissa skäl tala för professor Blix’ förslag
men med hänsyn till den pågående utredningen rörande detta spörsmål
har styrelsen ansett sig tills vidare böra ansluta sig till kommitténs
förslag. En reservant inom medicinalstyrelsen, medicinalrådet R. Bergman,
har tillstyrkt professor Blix’ förslag.
Medicinska fakulteten i Uppsala och karolinska institutets lärarkollegium
ha för sin del uttalat, att tillsättningen av berörda tjänster uteslutande
borde ske enligt universitetsstatuternas föreskrifter, d. v. s. utan yttranderätt
för sjukhusdirektionen. — Kanslern, som ej velat motsätta sig, att
sjukhusdirektionen får avgiva yttrande, har anfört följande.
Vid handläggningen av ett akademiskt befordringsärende bör man skilja
mellan fordringarna för kompetensförklaring (»sökandes skicklighet till
befattningen») och grunderna för den inbördes placeringen av två eller
flera kompetenta sökande.
Då fråga är om tillsättande av en med överläkarbefattning förenad professur
i kliniskt ämne, är det självklart, att skicklighet till befattningen
måste förutsätta ■—• förutom den vetenskapliga skickligheten, som gemenligen
plägar benämnas »professorskompetens» — att sökanden har en
genom tillräckligt långvarig och allsidig sjukhustjänstgöring förvärvad
läkarutbildning, som är stöd för betryggande skicklighet som överläkare.
Det kunde ifrågasättas, att denna kompetens i likhet med vad som tidigare
gällt i fråga om professorsbefattning i psykiatri, förenad med överläkarbefattning
vid statligt sinnessjukhus, skulle prövas av medicinalstyrelsen.
Jag har emellertid i mitt yttrande över 1946 års sakkunnigas betänkande
icke velat motsätta mig, att sjukhusdirektionen beredes tillfälle att yttra
sig »rörande vederbörandes skicklighet som läkare och förmåga att som
överläkare leda arbetet på eu sjukhusavdelning». Mellan de sökande, som
enligt nämnda grunder äro skickliga till den kliniska professuren ifråga,
måste graden av vetenskaplig skicklighet vara den ensamt avgörande
36
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
befordringsgrunden. Detta är en grundregel i det akademiska befordringsväsendet,
från vilken man enligt min bestämda övertygelse icke kan avvika
utan uppenbar risk för att den vetenskapliga forskningen skall hämmas.
Jag förutsätter, att den av organisationskommittén föreslagna bestämmelsen
icke kan anses stå i strid mot mitt här förut gjorda uttalande.
Departementscliejen. Liksom i fråga om utrustningen lärer det icke vara
nödvändigt att nu i detalj taga ställning till organisationskommitténs förslag
beträffande personalorganisationen vid den nya högskolan. Jag finner
därför lämpligt, att spörsmålen rörande nämnda organisation upptagas till
behandling successivt allteftersom den fortgående utbyggnaden av högskolan
gör dem aktuella. Jag inskränker mig därför nu till att beröra det
personalbehov, som föranledes av första årets undervisning i anatomi och
histologi.
Kanslern har i anslutning till organisationskommitténs förslag hemställt,
att en professors- och en prosektorsbefattning inrättas i vartdera av dessa
ämnen, i anatomi från och med nästa budgetårs början och i histologi från
den 1 januari 1949. Därmed skulle dessa befattningshavare få ett år på sig
att anskaffa behövlig undervisningsmateriel och vidtaga övriga förberedelser
för att igångsätta undervisningen i dessa ämnen. Jag har funnit förslaget
välmotiverat och biträder därför detsamma. På grund av den tidsödande
tillsättningsproceduren torde ifrågavarande befattningar sannolikt komma
att under budgetåret i stor utsträckning uppehållas av vikarier. Såsom
kanslern framhållit kunna omständigheterna vara sådana, att det måste
anses skäligt, att dessa vikariers arvoden fastställas till högre belopp än
de i allmänhet utgående. Jämlikt gällande bestämmelser har Kungl. Maj:t
möjlighet att meddela beslut i dylikt avseende.
Jag biträder vidare kanslerns förslag, att för nästa budgetår anvisas
ett till 30 000 kronor avrundat belopp för anställande av teknisk personal
för tillverkning och anskaffning av planscher och preparat m. m. Ersättning
till ifrågavarande personal, vilkens anställning kan antagas bli av tillfällig
art, torde böra utgå i form av arvoden, fastställda av organisationskommittén.
Jag förutsätter därvid, att arvodena icke bestämmas till högre
belopp än som vederbörande befattningshavare skulle ha erhållit med tilllämpning
av de av organisationskommittén förordade lönegradsplaceringarna.
Liksom organisationskommittén ifrågasätter jag tills vidare icke att
några docent- eller forskarstipendier inrättas vid högskolan. Icke heller
torde för nästa budgetår medel böra beräknas för stipendier för högre
vetenskapliga studier. Därest det för ett följande år skulle anses betydelsefullt
att dylika stipendier komma till stånd, bör det ankomma på organisationskommittén
att framlägga förslag härom.
I fråga om principerna för tillsättning av professors- och laboratorsbe
-
37
Kungl. Maj:ts -proposition nr 2<21.
fattning vid högskolan, förenad med befattning som överläkare eller institutionschef
vid Göteborgs stads sjukhus, har jag icke funnit något att
erinra mot att Göteborgs stads sjukhusdirektion tillerkännes rätt att, innan
tillsättningsärendet överlämnas till kanslern, avgiva yttrande rörande de
å förslagsrum uppsattas lämplighet såsom överläkare respektive laboratorieföreståndare.
Mina synpunkter på detta spörsmål sammanfalla helt med
de av kanslern anförda. Jag vill tillika erinra om att motsvarande befogenhet
ansetts böra tillerkännas Malmö stad i det avtal mellan staten och
nämnda stad angående anordnande av viss medicinsk-klinisk undervisning
vid Malmö allmänna sjukhus, som numera föreligger.
Därest den kliniska undervisningen i enlighet med vad jag tidigare förordat
igångsättes först vårterminen 1952, uppstår spörsmålet hur man
lämpligen bör förfara med sådana nu lediga eller under de närmaste
åren eventuellt ledigblivande överläkartjänster vid Göteborgs stads sjukhus,
vilka framdeles äro avsedda att förenas med befattningar som professor
eller laborator vid den medicinska högskolan. Vissa olägenheter kunna
givetvis ur sjukvårdens synpunkt uppstå, därest dylika överläkarbefattningar
skulle under en längre tid behöva hållas vakanta. Det torde därför
få anses vara ett allmänt intresse, att de så snart som möjligt kunna besättas
med ordinarie innehavare. För närvarande är överläkarbefattningen
å öronavdelningen vid Sahlgrenska sjukhuset vakant. Denna befattning
torde, så vitt nu kan bedömas, komma att förenas med en professur i otorhino-laryngologi
vid högskolan. Under sådana förhållanden synas mig
hinder icke böra möta att redan nu tillsätta ifrågavarande överläkartjänst
på sätt i förslaget till avtal med Göteborgs stad förutsatts för tillsättning
av med överläkartjänst förenad professors- eller laboratorsbefattning,
d. v. s. i enlighet med eljest gällande föreskrifter rörande tillsättning av
högre akademiska befattningar samt med yttranderätt för sjukhusdirektionen
i Göteborg. Då en sådan anordning, enligt vad jag under hand
gjort mig underrättad om, icke torde möta erinringar från sjukhusdirektionens
eller medicinalstyrelsens sida, torde det få ankomma på Kungl.
Maj:t att vidtaga åtgärder i angiven riktning beträffande den nu vakanta
överläkartjänsten. Jag förutsätter, att den nye innehavaren av tjänsten
skall vid inrättandet av professuren i oto-rhino-laryngologi utan särskilt
ansökningsförfarande utses till innehavare av densamma. Skulle under
tiden före den kliniska undervisningens igångsättande ytterligare någon
överläkartjänst bli ledig, torde utan riksdagens hörande motsvarande förfarande
få tillgripas, därest i övrigt förutsättningar därför skulle anses
föreligga.
38
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
VI. Den medicinska högskolans bibliotek.
Bibliotekets förhållande till Göteborgs stadsbibliotek.
19^6 års sakkunniga föreslogo, att den medicinska högskolans
bibliotek skulle anordnas såsom ett annex till stadsbiblioteket i Göteborg,
vilket är ett vetenskapligt bibliotek med huvuduppgift att betjäna
Göteborgs högskola, och förläggas till Sahlgrenska sjukhusets område. De
sakkunniga framhöllo, att en dylik samordning av de båda biblioteken
kunde medföra billigare administration samt större effektivitet beträffande
bokanskaffning, bokvård och kundtjänst. Rörande organisationen av det
ifrågasatta medicinska biblioteket diskuterade de sakkunniga två alternativ:
enligt det ena (alternativ I) skulle all medicinsk litteratur förvaras
i annexbiblioteket, medan enligt det andra alternativet (alternativ II)
endast den nyare, i större utsträckning använda medicinska litteraturen
skulle vara tillgänglig där och återstoden förvaras i stadsbiblioteket. De
sakkunniga förordade för sin del alternativ II.
I remissyttrandena över de sakkunnigas förslag gavs uttryck åt olika
meningar. Medan kanslern fann övervägande skäl tala för alternativ II,
tillstyrkte karolinska institutets lärarkollegium alternativ I. Svenska läkarsällskapet
förordade likaledes detta alternativ. Uttalanden av medicinska
fakulteten i Uppsala och Sveriges läkarförbund överensstämde i huvudsak
med karolinska institutets och svenska läkarsällskapets yttranden.
Organisationskommittén har funnit de skäl, som 1946 års sakkunniga
anfört för en samordning mellan det medicinska biblioteket och stadsbiblioteket
i Göteborg, bärande. Därutöver har kommittén framhållit, att Göteborgs
stadsbibliotek redan nu förfogade över en icke obetydlig samling
medicinsk litteratur, vilken vid ett samgående automatiskt komme att
ställas till den medicinska högskolans tjänst. Rörande omfattningen av det
medicinska biblioteket har kommittén ansett, att detsamma borde anordnas
i stort sett enligt riktlinjerna i det förutnämnda såsom alternativ II
betecknade förslaget. Kommittén hade låtit verkställa en stickprovsundersökning
rörande tryckåren på den medicinska litteratur, som under åren
1946 och 1947 inlånats till Göteborgs stadsbibliotek från andra bibliotek,
vilken undersökning bekräftat den av 1946 års sakkunniga uttryckta uppfattningen,
att det i övervägande grad vore nyare medicinsk litteratur, som
komme till användning, och att äldre litteratur i endast ringa utsträckning
efterfrågades. Kommittén förutsatte emellertid, att gränsen mellan nyare
och äldre litteratur icke komme att dragas alltför snävt. Enligt kommitténs
uppfattning borde annexbiblioteket i stort sett omfatta litteratur från de
senaste 50 åren.
Lokaler för det medicinska biblioteket ha planerats i
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
39
det tidigare omnämnda s. k. västra institutionskomplexets bottenvåning
och källarvåning.
I fråga om formen för och omfattningen av samordningen
mellan de båda biblioteken utgingo 1946 ars sakkunniga
från att stadsbiblioteket helt skulle svara för det medicinska
bibliotekets verksamhet och som en följd därav tillhandahålla för verksamheten
erforderlig personal. Organisationskommittén har anslutit sig
till denna uppfattning. Kommittén har härom anfört bland annat följande.
Detta ligger givetvis helt i linje med samordningens innebörd och medför
utan tvivel bestämda fördelar för biblioteksarbetet som sadant. Å andra
sidan kan man tänka sig en samordning av de båda biblioteken i sådan
form, att det medicinska biblioteket — filialbiblioteket — självt svarar
för sin personal och att erforderliga tjänster i anslutning därtill upptagas
å den medicinska högskolans stat. Vid denna organisationsform komme
den allmänna ledningen att allt fortfarande ligga hos stadsbiblioteket,
d. v. s. hos en kommunal institution, ett förhållande, som möjligen kan
synas vara inkonsekvent och mindre rationellt.
För ett ställningstagande till frågan om vilken väg, som i förevarande
avseende lämpligen bör väljas, synes det vara av värde att fa klarlagt den
ekonomiska innebörden av berörda båda alternativ. Ett tredje alternativ
kan, om man så vill, också uppställas, nämligen att det medicinska biblioteket
göres helt fristående. Detta alternativ torde dock ur såväl anläggnings-
som driftsynpunkt ställa sig så oförmånligt, att man utan vidare
kan bortse från detsamma. i 1
För det medicinska bibliotekets skötsel erforderlig personal har beräknats
vara följande:
1 förste bibliotekarie, 1 amanuens, 1 förste assistent, 1 assistent, 1 kontorsbiträde,
1 vaktmästare samt viss ej särskilt specificerad tillfällig arbetskraft
(springpojke och dylikt). .
Enligt av kommittén verkställd utredning skulle de arliga avlonmgskostnaderna
för den angivna bibliotekspersonalen, därest denna anställdes
å Göteborgs stads lönestat respektive å den medicinska högskolans stat,
kunna beräknas till följande belopp.
Begynnelselön Slutlön
(inkl. 12 °/0) (inkl. 12 %)
kronor kronor
Vid anställning å Göteborgs stads lönestat...... 57 232 64 907
Vid anställning å den medicinska högskolans stat 54 879 62 676
Skillnaden är ringa och enligt organisationskommitténs mening ej av
sådan storleksordning, att den kompenserar de fördelar, som innefattas i
samordningens utformande enligt det första alternativet. Organisationskommittén
förordar alltså, att Göteborgs stadsbibliotek tillhandahåller den
för det medicinska bibliotekets verksamhet erforderliga personalen, som
sålunda uppföres å Göteborgs stads lönestat samt avlönas och pensioneras
av staden enligt för stadens tjänstemän gällande bestämmelser. Tillsättningen
av personalen bör ske på samma sätt som beträffande Göteborgs
stadsbiblioteks egen personal, dock först efter samråd med och yttrande
av den medicinska högskolans lärarkollegium (eventuellt högskolans .styrelse).
Förslag om nyinrättande av befattning, som berör det medicinska
40
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
biblioteket, och som föranleder kostnader för den medicinska högskolan,
bör efter yttrande av lärarkollegiet överlämnas till universitetskanslern.
Kommittén framhåller, att enär staten i sista hand skulle bestrida kostnaderna
för ifrågavarande bibliotekspersonals avlöning och pensionering,
detta enklast kunde ske på så sätt, att Göteborgs stad förskotterade kostnaderna
och efter varje budgetårs slut erhölle ersättning från staten för
vad som under budgetåret utbetalats.
Organisationskommittén har funnit lämpligt, att det medicinska bibliotekets
samordnande med Göteborgs stadsbibliotek grundas på ett formellt
avtal mellan staten och Göteborgs stad. Kommittén
har upprättat förslag till sådant avtal, vilket förslag stadsbibliotekets styrelse
förklarat sig vilja tillstyrka till antagande hos Göteborgs stadsfullmäktige.
Avtalsförslaget har följande lydelse.
1. Staten anordnar i anslutning till den till Sahlgrenska sjukhuset förlagda
medicinska högskolan ett medicinskt bibliotek, vilket såsom filialbibliotek
samordnas med stadsbiblioteket i Göteborg.
2. I punkt 1 angivet filialbibliotek är i första hand avsett att innehålla
nyare medicinsk litteratur.
3. Antalet befattningar vid det medicinska biblioteket fastställes av
Kungl. Majrt och riksdag.
4. Det medicinska bibliotekets administration och drift handhaves av
staden, som inom ramen för vad därom av Kungl. Makt och riksdag fastställts
tillsätter, avlönar och pensionerar det medicinska bibliotekets personal.
Personalen avlönas och pensioneras enligt för Göteborgs stads tjänstemän
gällande regler.
Före tillsättning av det medicinska bibliotekets personal skall den medicinska
högskolans lärarkollegium beredas tillfälle avgiva yttrande.
5. För sina kostnader för avlöningar och pensioner till i punkt 3 angiven
personal erhåller staden ersättning av staten efter varje budgetårs slut.
6. Staten tillhandahåller anslag till inköp och bindning av litteratur för
det medicinska biblioteket. Med dessa anslag inköpt litteratur förblir statens
egendom, varom märkning i lämplig form och på betryggande sätt
skall ske.
7. Kostnaderna för underhall och städning av samt värme, vatten, gas
och elektrisk ström till det enligt punkt 1 anordnade bibliotekets lokaler
bestridas av staten.
I fråga om anslagsbehovet för det medicinska biblioteket har
kommittén räknat med att under de första åren av högskolans verksamhet,
da biblioteksarbetet huvudsakligen komme att bestå i s. k. inre arbete
bokanskaffning, katalogisering m. m. — högst följande befattningshavare
skulle vara behövliga, nämligen förste bibliotekarien och amanuensen,
förste assistenten och assistenten samt möjligen någon extra arbetskraft.
Kostnaderna härför kunde beräknas till omkring 35 000 kronor per
ar. Da statens ersättning till staden för nn ifrågavarande kostnader före
-
41
Kungl. Mcij:ts proposition nr 221.
slagits skola utgå budgetårsvis i efterskott, erfordrades för budgetåret
1948/49 icke något anslag för ändamålet. Däremot har till bestridande av
kostnader för skrivmateriel och dylikt för nämnda budgetår beräknats ett
belopp av 2 000 kronor samt till särskilt arvode åt överbibliotekarien vid
stadsbiblioteket för dennes befattning med ledningen av det medicinska
biblioteket ett belopp av 1 800 kronor.
Till bokinköp och bokbindning vid det medicinska biblioteket har kommittén
förordat dels ett engångsanslag å 150 000 kronor, att fördelas på
fem år, dels ock ett årligt anslag av 40 000 kronor. Kommittén framhåller
att det med hänsyn till svårigheten att anskaffa erforderlig medicinsk litteratur,
ofta beroende på de små upplagor som tryckas, vore angeläget, att
engångsanslaget beviljades även om den medicinska undervisningen till en
början komme att omfatta enbart preklinisk undervisning.
Statskontoret har av olika skäl funnit den av organisationskommittén
föreslagna lösningen av biblioteksfrågan mindre tillfredsställande. Framförallt
syntes det ämbetsverket betänkligt, att staten skulle — utan att
äga inflytande å de avlönings- och pensionsvillkor, som Göteborgs stad
kunde komma att fastställa — bestrida kostnaderna för bibliotekspersonalens
avlöning och pensionering. Även rent praktiskt-administrativa skäl
talade för att det medicinska biblioteket organiserades såsom en självständig,
från Göteborgs stadsbibliotek skild institution samt att dess personal
uppfördes å den medicinska högskolans stat.
Kanslern framhåller, att det medicinska biblioteket — även om det i
första hand tillgodosåge ett av undervisningen och forskningen aktualiserat
behov — komme att få stor betydelse jämväl för den egentliga sjukvården.
Det syntes därför skäligt, att staden i viss utsträckning deltoge i
bestridandet av kostnaderna för biblioteket. Ytterligare utredning rörande
detta spörsmål vore enligt kanslerns mening behövlig.
Beträffande den föreslagna medelsanvisningen till bokinköp och bokbindning
har kanslern — under erinran om att för närvarande till karolinska
institutets bibliotek utgår ett anslag av 35 000 kronor — funnit denna
vara i största laget.
Kanslern tillstyrker, att överbibliotekarien vid stadsbiblioteket i Göteborg
för sitt bestyr med det nya medicinska biblioteket tillerkännes ett
årligt arvode av statsmedel å 1 800 kronor. Kanslern har ansett medel härför
böra beräknas redan för budgetåret 1948/49.
Styrelsen för Göteborgs högskola har funnit organisationskommitténs
förslag beträffande den medicinska högskolans bibliotek vara en synnerligen
lycklig lösning av denna fråga.
Departementschefen. Olika uppfattningar ha gjort sig gällande rörande
den lämpligaste lösningen av den nya högskolans biblioteksfråga. Spörs
-
42
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
målet gäller här i första hand, om högskolebiblioteket bör på ett eller annat
sätt anslutas till Göteborgs stadsbibliotek eller om ett fullt självständigt
medicinskt bibliotek bör upprättas. Övervägande skäl tala enligt min uppfattning
för det förstnämnda alternativet. Göteborgs stadsbibliotek är nämligen
ett vetenskapligt bibliotek med huvuduppgift att betjäna Göteborgs
högskola och förfogar för närvarande över en icke obetydlig samling medicinsk
litteratur, som bör kunna komma den medicinska högskolan till
godo. Otvivelaktigt skulle även vid ett samordnande av de båda biblioteken
flera praktiska och administrativa fördelar vinnas. Därest framdeles
en intim samordning skulle komma till stånd mellan den nya högskolan
och Göteborgs högskola, vilket icke synes osannolikt, framstår en samordning
även av biblioteken såsom en naturlig och självklar åtgärd.
I fråga om omfattningen av det medicinska biblioteket kan enligt min
mening det av organisationskommittén framlagda förslaget betraktas såsom
lämpligt avvägt. Jag förordar således, att högskolans bibliotek i huvudsak
endast skall omfatta den nyare och mer efterfrågade medicinska litteraturen.
I fråga om formen för och omfattningen av samordningen mellan de
bada biblioteken ha tva alternativa möjligheter diskuterats, nämligen antingen
att stadsbiblioteket helt skulle svara för det medicinska bibliotekets
verksamhet och som en följd därav även tillhandahålla den erforderliga
peisonalen eller att det medicinska biblioteket självt skulle svara för sin
personal och de erforderliga tjänsterna upptagas å den medicinska högskolans
stat. Enligt det förstnämnda alternativet, vilket förordats av organisationskommittén,
skulle personalen avlönas och pensioneras av Göteborgs
stad enligt för stadens tjänstemän gällande bestämmelser, varefter
staden av staten budgetårsvis i efterskott skulle erhålla ersättning för
havda utgifter i sagda hänseenden.
Med hänsyn bland annat till befordringsförhållandena inom biblioteken
torde det enligt min uppfattning vara lämpligt, att personalen även vid
det medicinska biblioteket anställes av staden. Mellanhavandet med staten
synes lämpligen kunna lösas på det sättet, att ett anslag uppföres å riksstaten
såsom bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid det medicinska
biblioteket.
Överbibliotekarien vid stadsbiblioteket bör givetvis äga viss tillsyn över
det medicinska biblioteket. Härför torde han av statsmedel böra erhålla
visst arvode, förslagsvis 1 800 kronor för år, vilket bör uppföras å högskolans
avlöningsstat. Medel för ändamålet torde böra beräknas redan för
budgetåret 1948/49.
Det föreslagna avtalet mellan staten och Göteborgs stad angående det
medicinska biblioteket synes i huvudsak vara godtagbart. Jag anser mig
därför böra förorda, att samarbete med Göteborgs stadsbibliotek kommer
till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med det uppgjorda avtalsförsla
-
43
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2''tll.
get. Därest framdeles, när närmare erfarenheter vunnits rörande tillämpningen
av avtalet, behov skulle uppstå av smärre jämkningar i avtalsbestämmelserna,
förutsätter jag, att ändringarna skola kunna vidtagas utan
att riksdagens samtycke behöver inhämtas. Enär utbyggnaden av biblioteket
får beräknas taga rätt avsevärd tid och därför snarast möjligt bör
påbörjas, torde det ifrågasatta avtalet böra träda i kraft redan den 1 juli
1948 och gälla tills vidare med två års ömsesidig uppsägningstid.
Jag är icke beredd att nu taga ställning till det av organisationskommittén
angivna personalbehovet vid det medicinska biblioteket, sedan detta
blivit utbyggt. För de första åren har kommittén räknat med en begränsad
personaluppsättning, nämligen en förste bibliotekarie, en amanuens, en
förste assistent och en assistent samt möjligen någon extra arbetskraft.
Detta förslag synes kunna godtagas såsom en maximiram för personalorganisationen
under nästa budgetår. Då emellertid personalbehovet till
en början sannolikt blir mindre, torde det böra ankomma på kanslern att
efter framställning av vederbörande kommunala myndigheter besluta, vilka
befattningar som under budgetaret ma tillsättas och från vilken tidpunkt
detta må ske.
Kostnaderna för underhåll och städning av samt värme, lyse, vatten och
gas till bibliotekets lokaler, vilka kostnader enligt avtalsförslaget förutsättas
skola bestridas av staten, torde böra gäldas ur det för högskolan
anvisade omkostnadsanslaget. I avvaktan på färdigställandet av den nybyggnad,
vari biblioteket avses inrymt, torde några utgifter av ifrågavarande
slag ej behöva ifrågakomma. Från högskolans omkostnadsanslag
torde vidare böra bestridas kostnader för skrivmateriel m. m. vid biblioteket.
För nästa budgetår torde dock som en provisorisk anordning eventuellt
erforderliga medel för ändamalet böra utga från ett till organisationskommitténs
förfogande ställt anslag till förvaltningskostnader m. m.
Till uppbyggande av det medicinska bibliotekets bokbestånd har kommittén
föreslagit ett engångsanslag av 150 000 kronor, fördelat på 5 år,
varjämte förordats ett ordinarie årligt anslag till bokinköp och bokbindning
å 40 000 kronor. Jag är icke beredd att nu taga ställning till detta
förslag i dess helhet. Jag vill emellertid framhalla, att jag i likhet med
kanslern funnit den föreslagna medelsanvisningen väl stor vid jämförelse
exempelvis med de anslagsmedel, som komma karolinska institutets bibliotek
till del. För nästa budgetår förordar jag, att 25 000 kronor anvisas.
44
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.
VII. Vissa administrativa frågor.
1. Den medicinska högskolans ställning i förhållande till
Göteborgs högskola.
1946 års sakkunniga föreslogo en samordning av den nya medicinska högskolan
med Göteborgs högskola endast i vissa mer begränsade avseenden.
Sålunda ansågo de sakkunniga, att vissa ömsesidiga fördelar skulle kunna
vinnas, om Göteborgs högskolas kansli finge med förstärkt personal tjäna
jämväl den medicinska högskolan och om sistnämnda högskola finge använda
Göteborgs högskolas aula och föreläsningslokaler för viss undervisning,
exempelvis i hygien och rättsmedicin. Den vid Göteborgs högskola
meddelade undervisningen skulle särskilt i vissa ämnen, såsom psykologi
och sociologi, kunna på ett välgörande sätt komplettera den obligatoriska
medicinska undervisningen, varjämte vissa kategorier av Göteborgs högskolas
studenter skulle kunna utnyttja undervisningen i en del medicinska
ämnen. Den medicinska högskolans studenter borde vidare, framhöllo de
sakkunniga, kunna bli delaktiga i de kårlokaler, som stode till förfogande
för Göteborgs högskolas studenter.
För reglering av samarbetet borde, ansågo de sakkunniga, inrättas en
nämnd, bestående av de båda högskolornas rektorer jämte en eller ett par
lärare från vardera högskolan.
Fn ledamot av de sakkunniga, professorn C. Weibull, reserverade sig mot
de sakkunnigas förslag, som han icke fann tillfredsställande. Weibull ansåg,
att Göteborgs högskola borde omorganiseias till en högskola med två
fakulteter, en filosofisk (= den nuvarande högskolan) och en medicinsk
( ^en nya medicinska högskolan). För de båda fakulteterna gemensamma
ärenden skulle handhavas av rektor, rektorsnämnd och akademisk församling.
Weibull förutsatte, att särskilda statuter komme att utarbetas för
den medicinska fakulteten, i princip överensstämmande med de för karolinska
institutet gällande. För den filosofiska fakulteten skulle de för Göteborgs
högskola gällande statuterna i princip bibehållas oförändrade. En
förändring av namnet Göteborgs högskola till Göteborgs universitet borde
även tagas i övervägande.
Av remissinstanserna förklarade sig universitetskanslern samt medicinska
fakulteten i Lund hysa vissa sympatier för de av professorn Weibull
reservationsvis uppdragna riktlinjerna. Göteborgs högskolas lärarråd, svenska
läkarsällskapet, Sveriges läkarförbund samt Sveriges förenade studentkårer
anslöto sig till reservationen. Karolinska institutets lärarkollegium
förklarade sig vara övertygat om att ett samarbete med Göteborgs högskola
enligt riktlinjerna i professorn Weibulls reservation skulle bliva
mycket fruktbringande. Endast medicinska fakulteten i Uppsala biträdde
1946 års sakkunnigas förslag.
45
Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.
Organisationskommittén har i huvudsak anslutit sig till professorn Weibulls
linje. Kommittén anser således, att en fast samordning mellan Göteborgs
högskola och den medicinska högskolan bör komma till stånd och att
denna samordning bör, när den medicinska högskolan är fullt utbyggd, leda
till att Göteborgs högskola organiseras som en högskola med en filosofisk
•och en medicinsk fakultet. Kommittén har till stöd för sitt förslag anfört
i huvudsak följande.
Sedan 1946 års sakkunniga framlade sitt betänkande har situationen
såtillvida förändrats i fråga om Göteborgs högskola som dess framtida
ställning för närvarande är föremål för utredning av särskilda, av Kungl.
Maj:t tillkallade sakkunniga. Enligt vad organisationskommittén vid överläggningar
med dessa sakkunniga inhämtat finnes anledning förutsätta, att
staten ej mindre kommer att tillförsäkras medinflytande i fråga om högskolans
ledning och förvaltning än även kommer att övertaga vissa av de
funktioner och uppgifter, som för närvarande omhänderhas av högskolans
styrelse. Det finnes sålunda anledning antaga, att rätten att utnämna professorer,
som nu tillkommer Göteborgs högskolas styrelse, bortfaller och
överföres till Kungl. Maj:t. I samband därmed torde nu gällande bestämmelser
i detta avseende komma att ersättas med föreskrifter som ansluta sig
till de i universitetsstatuterna fastställda. _En organisation av Göteborgs
högskola i här berörd riktning inbjuder otvivelaktigt till en samordning av
de båda högskolorna under än fastare former än vad professorn Weibull
i sin reservation avsett.
De skäl för en samordning, som 1946 års sakkunniga anfört, synas övertygande.
Därutöver vill organisationskommittén peka på ytterligare en
fördel, som en samordning skulle innebära för den medicinska högskolan.
Under sin uppbyggnadstid kommer denna att finnas till i endast ofullständigt
skick, och det eller de organ, som omhänderha dess anordnande, komma
att vara upptagna med alla härav föranledda uppgifter. För den under
utveckling varande medicinska högskolan är det utan tvivel av stort värde
att redan från början ha tillgång till Göteborgs högskolas kansli för inskrivning
av de studerande samt att ha med Göteborgs högskola gemensam
kameral förvaltning. Detta skulle under vissa förutsättningar påfordra
en förstärkning av kansliets personal, varför staten ekonomiskt torde fa
svara, men anlitandet av förefintliga resurser i detta hänseende synes organisationskommittén
i allt fall vara mera rationellt och för staten ekonomiskt
mera förmånligt än om den medicinska högskolan själv skall ombesörja
denna uppgift.
Beträffande den lokala ledningen av den samordnade högskolan m. in.
har kommittén anfört följande.
Den lokala ledningen av denna samordnade högskola torde — såsom
fallet iir med Göteborgs högskola i nuvarande form — böra utövas av en
styrelse, vari Kungl. Maj:t utser ordförande och ett antal ledamöter. Av
övriga styrelseledamöter synes en ledamot lämpligen böra utses av Göteborgs
läkarsällskap, varjämte dekanus för medicinska fakulteten bör vara
ledamot av styrelsen, försåvitt icke fakulteten iir företrädd i styrelsen
genom högskolans rektor.
Styrelsens befogenheter böra fastställas av Kungl. Maj:t samt förslags
-
46
Kuncjl. May.ts proposition nr 221.
vis avse att äga överinseende över högskolans ekonomiska förvaltning samt
att i övrigt övertaga vissa av den nuvarande styrelsens administrativa
funktioner.
Förslag till statuter för den samordnade högskolan bör lämpligen upprättas
av den förutnämnda kommittén för Göteborgs högskolas framtida
ställning eller eventuellt av andra sakkunniga.
Med hänsyn till den pågående utredningen om Göteborgs högskolas*
framtida ställning anser sig organisationskommittén icke nu böra framlägga
detaljerade förslag till samordningens utformning utan begränsar sig
tillsvidare till att betona angelägenheten av att en fast samordning kommer
till stånd. I fråga om den samordnade högskolans namn vill organisationskommittén
däremot redan nu förorda, att namnet ändras till Göteborgs
universitet.
Kommittén framhåller, att en förstärkning av Göteborgs högskolas
kansli är erforderlig för att kansliet skall kunna ombesörja även de arbetsuppgifter
av kameral natur, som föranledas av den medicinska högskolans
tillkomst. Kommittén erinrar, att de särskilda sakkunniga för utredning om
Göteborgs högskolas framtida ställning i sitt förslag förordat en sådan förstärkning
av kanslipersonalen som ett led i högskolans allmänna upprustning.
Därvid hade emellertid även den tilltänkta samordningen med Göteborgs
medicinska högskola i viss mån beaktats. Enligt kommitténs uppfattning
skulle ett genomförande av nämnda sakkunnigförslag kunna tillgodose
även den medicinska högskolans behov. Skulle emellertid detta komma att
ske först efter den medicinska högskolans upprättande, syntes provisoriskt
en förstärkning böra ske av Göteborgs högskolas kansli. Kostnaderna härför,
vilka förutsatts skola bestridas av den medicinska högskolan, ha av kommittén
beräknats till 15 000 kronor för år, därest den kliniska undervisningen
igangsättes först sedan de första medicine kandidaterna utbildats.
Statskontoret har icke ansett sig kunna tillstyrka ett sammanförande av
två högskolor, varav den ena är statlig och den andra enskild, till en gemensam
läroanstalt. Ämbetsverket har i stället förordat, att den medicinska
högskolan organiseras såsom en självständig högskola.
Kanslern däremot har anslutit sig till tanken på sammanförande av den
nya medicinska läroanstalten med Göteborgs högskola till en läroanstalt,
benämnd förslagsvis Göteborgs universitet, och bestående av en filosofisk
och en medicinsk fakultet. Ett dylikt sammanförande har dock förordats
böra komma till stånd först sedan den medicinska läroanstalten, åtminstone
i det närmaste, blivit fullt utbyggd och stadgar utarbetats för det
blivande universitetet. Kanslern har i frågan närmare anfört följande.
Utformandet av bestämmelserna rörande sammanslagningen och organiserandet
av det nya universitetet är förbundet med betydande svårigheter.
Det är ju här fråga om att sammanföra en statlig medicinsk läroanstalt
och en högskola av blandat statlig, kommunal och enskild natur
till en enhet med gemensam ledning och i viss utsträckning gemensamma
47
Kungl. Maj:ts proposition nr "221.
organ. Ett så beskaffat universitet måste få en organisation som i åtskilliga
avseenden avviker från de äldre universitetens. Problemet torde icke
vara olösligt, men det behöver bli föremål för en betydligt mera ingående
utredning än den som hittills kommit det till del. Redan nu torde emellertid
kunna fastslås, att de båda fakulteterna måste hållas fullständigt åtskilda
i fråga om ekonomien, och att Göteborgs högskolas styrelse — även
efter det den undergått en eventuell utvidgning — endast i begränsad omfattning
kan tänkas fungera som styrelse för det nya universitetet.
En fullständig samordning torde icke böra komma till stånd, förrän den
medicinska läroanstalten är, åtminstone i det närmaste, fullt utbyggd och
stadgar utarbetats för det blivande universitetet. Det synes dock önskvärt,
att Göteborgs högskolas rektor och kansli bemyndigas att i enlighet med
de närmare bestämmelser, som kunna komma att utfärdas av kanslern,
redan från början fullgöra vissa funktioner vid den medicinska högskolan,
vilken, innan den som fakultet uppgår i det blivande universitetet, synes
böra benämnas medicinska högskolan i Göteborg. Så t. ex. synas Göteborgs
högskolas rektor och kansli böra ha hand om inskrivningen av studerande
vid den medicinska högskolan samt ombesörja förandet av sistnämnda högskolas
räkenskaper.
För kostnader, som föranledas av sagda uppdrag åt Göteborgs högskolas
kansli, bör nämnda högskola erhålla ersättning av den medicinska högskolan.
Styrelsen för Göteborgs högskola har helt anslutit sig till organisationskommitténs
i förevarande sammanhang framförda förslag.
Sveriges förenade studentkårer har hemställt, att den planerade medicinska
utbildningsanstalten i Göteborg måtte sammanföras med Göteborgs
högskola till ett lärosäte. Förbundet har därvid hänvisat till en vid Sveriges
förenade studentkårers fjärde allmänna studentkonferens den 19 mars
1948 antagen resolution av samma innebörd. Det framhålles vidare bland
annat, att det ur studentsynpunkt av flera skäl vore en angelägen uppgift
att motverka en uppdelning av det högre undervisningsväsendet i fristående
fackhögskolor.
Departementschefen. Frågan om den nya medicinska läroanstalten i
Göteborg bör organiseras såsom en självständig högskola eller sammanföras
med den nuvarande Göteborgs högskola till en gemensam läroanstalt (universitet)
torde kräva ytterligare överväganden. Det är givet att vissa icke
oväsentliga fördelar skulle kunna vinnas genom en dylik fast samordning
av de båda högskolorna. Emellertid får man icke förbise de betydande
praktiska och administrativa svårigheter, som äro förenade med organiserandet
av en högskola, sammansatt av en statlig medicinsk läroanstalt
och en fristående enskild högskola. Det är icke möjligt att utan vidare
tillämpa de bestämmelser, som gälla för de äldre universiteten. Det synes
icke heller påkallat att redan nu fatta definitiv ståndpunkt till detta spörsmål,
enär, såsom kanslern framhållit, ett sammanförande av de båda högskolorna
likväl icke lämpligen bör komma till stånd, förrän den medicin
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
48
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
ska läroanstalten blivit i huvudsak utbyggd. Intill dess synes den medicinska
högskolan böra erhålla karaktären av en fristående läroanstalt, benämnd
medicinska högskolan i Göteborg. Detta hindrar givetvis icke, att
ett visst samarbete redan från början kommer till stånd. Det synes sålunda
exempelvis önskvärt, att Göteborgs högskolas rektor och kansli bemyndigas
att i enlighet med av kanslern utfärdade närmare bestämmelser fullgöra
vissa funktioner vid den medicinska högskolan, såsom t. ex. inskrivningen
av studerande vid högskolan och förandet av högskolans räkenskaper.
Efter den förstärkning av kanslipersonalen, som jag förutsätter kommer
till stånd i anslutning till tidigare framlagt förslag om statsbidrag till Göteborgs
högskola, torde det böra bli möjligt för högskolans kansli att ombesörja
jämväl dessa och eventuellt även andra administrativa och kamerala
göromål för den medicinska högskolan. Skulle likväl särskilda kostnader
för Göteborgs högskola uppstå i anledning härav, torde dessa böra få bestridas
med anlitande av till organisationskommitténs förfogande stående
anslagsmedel.
Det bör ankomma på organisationskommittén att under sin fortsatta
verksamhet överväga frågan om den medicinska högskolans framtida förhållande
till Göteborgs högskola och för Kungl. Maj:t framlägga de förslag
i ämnet, som må befinnas lämpliga.
2. Anordningar under den medicinska högskolans uppbyggnad.
Organisationskommittén har ansett vissa särskilda anordningar behövliga
för den nya medicinska läroanstaltens ledning under uppbyggnadstiden,
enär något fullständigt lärarkollegium icke komme att finnas från
början. Kommittén har föreslagit alternativa åtgärder, beroende på om
den kliniska undervisningen igångsättes samtidigt med den prekliniska eller
först sedan denna fullt utbyggts. För sistnämnda fall har kommittén, i likhet
med 1946 års sakkunniga, funnit lämpligt, att kommittén får fortsätta
sin verksamhet som administrativt ledande organ under uppbyggnadstiden.
För ändamålet borde kommittén, i vilken medicinska fakulteten i Uppsala
redan nu är företrädd, utökas med fyra av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter,
nämligen en representant för den medicinska fakulteten i Lund respektive
för karolinska institutets lärarkollegium och två representanter för överläkarna
vid Sahlgrenska sjukhuset. Beträffande den sålunda förstärkta
organisationskommitténs uppgifter har kommittén anfört följande.
Den sålunda utökade organisationskommittén har att i allt väsentligt
fullgöra en fakultets uppgifter. Till sin sammansättning skiljer den sig dock
från en sådan, då den innefattar fyra medlemmar utan medicinsk fackkunskap.
Detta är emellertid motiverat av de betydelsefulla arbetsuppgifter,
som i byggnads- och organisationshänseende påvila kommittén. Kommitténs
icke medicinskt utbildade ledamöter förutsättas — förslagsvis genom
opaginerad Kontrollera mot PDF
49
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
en på vederbörligt sätt fastställd arbetsordning — icke få rätt att deltaga
i handläggningen av medicinskt betonade ärenden.
Organisationskommittén utser lämpligen inom sig ett arbetsutskott förslagsvis
på fem medlemmar. Utskottets funktion kommer i stort sett att
motsvara på en gång kollegienämnden och förvaltningsnämnden vid karolinska
institutet. Av praktiska skäl bör arbetsutskottet ha lokal betoning
och — förutom den överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset, som redan ingår
i organisationskommittén — förslagsvis bestå av de två förutnämnda representanterna
för överläkarna vid Sahlgrenska sjukhuset samt vidare av
representanterna för Göteborgs högskola respektive Göteborgs stads sjukhusdirektion.
De båda sistnämndas deltagande förutsättes begränsat till
handläggningen av frågor av icke-medicinsk natur. Arbetsutskottet bör
tillerkännas rätt att med sig adjungera behövlig byggnadsexpertis.
Allteftersom undervisningen utvidgas att omfatta nya ämnen, vinna de
nyutnämnda eller eljest förordnade professorerna automatiskt säte och
stämma i organisationskommittén. Dennas verksamhet övertages av ett
lärarkollegium, då undervisningen utbyggts i härför erforderlig omfattning.
För att kunna påbörja arbetet med de permanenta institutionernas definitiva
utformning samt i övrigt förbereda deras uppförande och utrustning
föreslår kommittén, att ett anslag av 100 000 kronor ställes till dess förfogande
för budgetåret 1948/49.
Kanslern har i huvudsak anslutit sig till organisationskommitténs förslag
rörande den medicinska läroanstaltens administrativa ledning under
den första tiden. I vissa avseenden har dock kanslern framställt vissa erinringar.
Sålunda förutsätter kanslern, att den nya läroanstalten kommer
att redan från början stå under överstyrelse av kanslern, som vid denna
läroanstalt borde ha i huvudsak samma befogenheter som vid de äldre
medicinska lärosätena. Dessutom kunde ifrågasättas att under det första
skedet av högskolans tillvaro anförtro kanslern vissa ytterligare befogenheter
rörande sådana ämnen, där det vid besluts fattande vore av vikt att
ha god kännedom om författningar och praxis på det akademiska området.
Kanslern framhåller vidare, att organisationskommittén ej syntes vara
lämpligt organ för att handlägga befordringsärenden, där den vetenskapliga
skickligheten skulle vara befordringsgrund. Kanslern har vidare härom
anfört följande.
Den förberedande behandlingen av dylika ärenden, såsom val av sakkunniga
för bedömande av de sökande och upprättandet av förslag till
befattningarna, bör omhänderhas av en myndighet med erfarenhet beträffande
det akademiska befordringsväsendet och med verklig vetenskaplig
auktoritet på det medicinska området. Detsamma gäller, då fråga är om
förordnande av speciallärare och biträdande lärare m. fl. För högskolans
framtida ställning är det av högsta vikt, att rekryteringen å dess ledande
vetenskapliga poster från början blir tillfredsställande.
Den lämpligaste myndigheten att handlägga ärenden rörande tillsättning
av professorer och prosektorer m. fl. befattningshavare i (len s. k. laboratorsgraden
vid den nya medicinska läroanstalten synes mig vara karolin
4
— Ilihang till riksdagens protokoll 19hS. 1 samt. Nr 221.
50
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
ska institutet och dess lärarkollegium. Jag utgår ifrån, att institutet av
intresse för den medicinska forskningens och undervisningens främjande
är villigt åta sig ett dylikt uppdrag. Dessa uppgifter övertas av högskolans
lärarkollegium, när detta trätt i funktion.
Åt kanslern torde böra anförtros att bestämma, när ledigförklarandet
skall äga rum. Rektor vid karolinska institutet bör sörja för ledigkungörandet
och motta ansökningshandlingarna. Sedan bör tillsättningsproceduren
fortgå enligt de i stadgarna för karolinska institutet för motsvarande befattningar
vid institutet meddelade bestämmelserna. Ersättning till de sakkunniga
torde, med hänsyn till att tillsättningsproceduren försiggår enligt
stadgarna för karolinska institutet, kunna utgå från förslagsanslaget till
ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten m. m.
Skulle särskilt medgivande härtill av riksdagen dock anses erforderligt, bör
sådant utverkas. Övriga kostnader, som uppkomma i samband med tillsättningen
av dessa befattningar, böra bestridas med medel, som ställts till
organisationskommitténs förfogande.
Vikarier å professors- och prosektors- eller laboratorstjänster böra förordnas
av kanslern på förslag av karolinska institutets lärarkollegium och
efter hörande av organisationskommittén. Vikariearvodet bör under organisationsskedet
få utgå från anslagsposten till avlönande av ordinarie
tjänstemän.
Speciallärare och biträdande lärare samt vikarier för dessa böra förordnas
av kanslern för ett år i sänder efter förslag av lärarkollegiet och sedan
organisationskommittén avgivit yttrande.
Assistenter och amanuenser böra förordnas av kanslern för ett år i sänder
på framställning av vederbörande institutionsföreståndare, respektive klinikchef
och sedan organisationskommittén yttrat sig. Tillfälliga vikarier
för nämnda befattningshavare förordnas av arbetsutskottet på framställning
av vederbörande institutionsföreståndare, respektive klinikchef.
Teknisk personal, institutionsvaktmästare och biträden av olika slag
böra antas av organisationskommittén på framställning av vederbörande
institutionsföreståndare (klinikchef). Innan befattningen som institutionsföreståndare
(klinikchef) blivit i vederbörlig ordning besatt med ordinarie
innehavare, bör dock personal vid institutionen (kliniken) i fråga, tillhörande
här ovan angivna kategorier, endast antas såsom extra tjänstemän.
Det kan nämligen icke vara lämpligt, att dylika befattningshavare erhålla
fast anställning, innan den ordinarie chefen kunnat bilda sig en uppfattning
angående deras lämplighet för platsen.
Med den begränsning av organisationskommitténs befogenheter, som
kanslern sålunda ifrågasatt, har kanslern icke funnit påkallat att föreskriva,
att kommitténs och arbetsutskottets icke medicinskt utbildade ledamöter
icke skulle ha rätt att deltaga i handläggningen av medicinskt betonade
ärenden. Allra minst syntes det kunna ifrågasättas att från deltagande
i handläggningen av dessa ärenden utesluta organisationskommitténs
ordförande.
Kanslern tillstyrker, att till organisationskommitténs förfogande ställes
ett reservationsanslag av 100 000 kronor till bestridande av kostnaderna
för arbeten i samband med den medicinska högskolans anordnande in. m.
51
Kungl. Maj:ts proposition nr 231.
Från detta anslag syntes böra bestridas ersättningar såväl till Göteborgs
högskola för bestyret med inskrivning av studerande vid den medicinska
högskolan och med förande av denna högskolas räkenskaper som till karolinska
institutet för utgifter i samband med handläggningen av ärenden
rörande tillsättning av befattningar vid den medicinska högskolan.
Departementschefen. Den medicinska högskolan bör givetvis från början
stå under tillsyn av kanslern, som beträffande denna läroanstalt bör äga
i huvudsak samma befogenheter som i fråga om de nuvarande medicinska
lärosätena. Det torde dessutom vara lämpligt att till en början anförtro
kanslern vissa ytterligare befogenheter i frågor, som fordra särskild sakkunskap.
Den omedelbara ledningen av högskolan under uppbyggnaden torde
lämpligen i enlighet med organisationskommitténs av kanslern biträdda
förslag böra ankomma på kommittén, vilken därvid bör erhålla en sådan
sammansättning, att den medicinska sakkunskapen blir starkare företrädd.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta härom.
Organisationskommittén torde i allt väsentligt böra erhålla de uppgifter,
som av kommittén angivits, dock med de begränsningar, som kanslern förordat.
Jag delar sålunda kanslerns uppfattning, att organisationskommittén
icke lämpligen bör anförtros handläggningen av befordringsärenden, där
den vetenskapliga skickligheten skall vara befordringsgrund, alltså ärenden
rörande tillsättning av professorer och befattningshavare i den s. k.
laboratorsgraden samt om förordnande av speciallärare och biträdande
lärare. Handläggningen av dessa ärenden synes i stället, på sätt kanslern
ifrågasatt, lämpligen böra ankomma på karolinska institutet och dess
lärarkollegium, intill dess att den nya högskolans lärarkollegium trätt i
funktion och kan övertaga ifrågavarande uppgifter. Jag utgår ifrån att ersättningar
till sakkunniga i befordringsärenden rörande den nya högskolan
skola kunna bestridas ur förslagsanslaget till ersättning åt sakkunniga i
befordringsärenden vid universiteten m. m. För övriga kostnader, som
kunna uppkomma i samband med dessa tillsättningsärenden, torde karolinska
institutet böra erhålla ersättning av medel, som ställas till organisationskommitténs
förfogande.
Jag erinrar om att jag i det föregående förordat, att vissa särskilda uppgifter
— i regel avseende fortsatt utredning av vissa spörsmål — skulle
ankomma på organisationskommittén. Det bör vidare åligga kommittén
att utarbeta förslag till stadgar för den medicinska högskolan samt att årligen
till kanslern ingiva förslag till anslagsäskanden för densamma. Det
synes lämpligt, att kommittén bemyndigas att till ett särskilt arbetsutskott
delegera beslutanderätten i ärenden av löpande natur, siirskilt sådana, som
fordra ett snabbt avgörande.
52
Kungl. Maj:ts proposition nr 1.
Jag har tidigare i olika sammanhang förordat, att vissa kostnader vid den
medicinska högskolan, bland annat i fråga om biblioteket och handläggningen
av vissa befordringsärenden, skulle tills vidare få bestridas ur ett
särskilt anslag till organisationskommitténs förfogande. Kommittén har
i sådant hänseende förordat ett anslagsbelopp av 100 000 kronor och därvid
förutsatt, att ur ifrågavarande anslag även skulle bestridas kostnader
för den definitiva utformningen av de planerade nybyggnaderna, för vilket
ändamål jag i det föregående förordat anvisande av ett särskilt investeringsanslag.
Med hänsyn härtill torde det vara tillfyllest, om till organisationskommitténs
förfogande ställes ett anslag av 50 000 kronor. Jag förutsätter
därvid, att ur anslaget skola bestridas även kommitténs egna administrationskostnader,
såsom dagarvoden, rese- och traktamentsersättningar,
ersättningar till experter m. m. Anslaget torde böra givas förslagsanslags
karaktär, dock med föreskrift, att det icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande
överskridas.
VIII. Avtal med Göteborgs stad.
Statens och Göteborgs stads åtaganden ifråga om den förordade, medicinska
läroanstalten ha avsetts skola regleras i ett avtal mellan parterna.
Organisaticmskommittén har framlagt förslag till sådant avtal, vilket förslag
stadsfullmäktige i Göteborg den 11 december 1947 för sin del godkänt.
Avtalsförslaget har följande lydelse:
Avtal
mellan Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad staten, samt
Göteborgs stad, nedan kallad staden, angående anordnande
av en medicinsk högskola i Göteborg.
Byggnader.
Preklinisk undervisning.
1. Staden upplåter åt staten inom Sahlgrenska sjukhusets område erforderligt
tomtutrymme för anordnande på statens egen bekostnad av följande,
för preklinisk (teoretisk) undervisning av medicine studerande samt
vetenskaplig forskning avsedda institutioner:
a) anatomisk,
b) histologisk,
c) fysiologisk,
d) medicinsk-kemisk,
e) farmakologisk.
opaginerad Kontrollera mot PDF
SB
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
Rörande patologisk-anatomisk respektive bakteriologisk institution, vilka
jämväl erfordras för den medicinska undervisningen, stadgas här nedan.
Institution i rätts- och statsmedicin förutsättes komma att anordnas i
samband med Göteborgs rättsläkarstation och bekostas av staten.
2. De under föregående punkt, momenten a)—e), angivna institutionerna
jämte för desamma gemensamma lokaler, såsom föreläsningssalar,
bibliotek, samlingsrum, djurstallar, verkstadsutrymmen m. m. inrymmas
i ett gemensamt byggnadskomplex, förlagt till sjukhusets västra, intill
Göteborgs botaniska trädgårds naturpark gränsande del (västra institutionsbyggnaden).
3. Genom stadens försorg uppföres mellan nuvarande laboratoriebyggnaden
vid Sahlgrenska sjukhuset och Ehrenströmsgatan ett byggnadskomplex,
inrymmande patologisk-anatomisk respektive bakteriologisk institution
ävensom kapell och föreläsningssal (östra institutionsbyggnaden).
Dessa institutioner och utrymmen äro avsedda dels för stadens behov och
dels för den medicinska undervisningen och forskningen.
Ritningar till nu ifrågavarande byggnadskomplex skola av staden för
godkännande i avseende å lokaler för undervisning och forskning underställas
den medicinska högskolans lärarkollegium eller, om sådant icke finnes,
den kommitté eller det organ, som är målsman för deii medicinska
undervisningen i Göteborg.
4. Staten äger att utan avgift nyttja under punkt 1 angivet tomtutrymme,
så länge medicinsk undervisningsverksamhet bedrives inom därå uppförd
byggnad.
5. Staten äger att på sin bekostnad ansluta den västra institutionsbyggnaden
till sjukhusets avloppssystem. Likaledes äger staten att på sin bekostnad
anordna underjordisk kulvertförbindelse mellan denna institutionsbyggnad
och paviljong 1 vid sjukhuset.
6. Staden förbinder sig att anordna underjordisk kulvertförbindelse mellan
sjukhusets kvinnoklinik I och östra institutionsbyggnaden.
7. Uppförandet av den västra institutionsbyggnaden förutsätter rivning
av befintlig reservepidemipaviljong. Rivningen bekostas av staten, som
därjämte förbinder sig att icke, vare sig helt eller delvis, fordra återbetalning
av det bidrag, som staten lämnat till paviljongens uppförande.
Vårdplatserna inom nu ifrågavarande reservepidemipaviljong skola
efter rivningen icke inräknas i det antal vårdplatser för stadens epidemisjukvård,
vartill staden erhållit eller kan komma att erhålla statsbidrag.
8. Uppförandet av den östra institutionsbyggnaden förutsätter rivning
av nuvarande kapell- och obduktionsbyggnad samt djurstall.
!). Kostnaderna för det i punkt 3 angivna byggnadskomplexet ävensom
för i punkt 6 angivna kulvertförbindelse och i punkt 8 omnämnda rivning
bestridas av staden, dock att staten lämnar bidrag därtill med 50 procent,
beräknat å de verkliga kostnaderna.
Genom att lämna ovanberörda byggnadsbidrag tillförsäkras staten att, så
länge Sahlgrenska sjukhuset drives, använda de för undervisning och forskning
upplåtna utrymmena såsom den medicinska högskolans patologiskanatomiska
respektive bakteriologiska institutioner men erhåller icke någon
del i äganderätt till tomt eller byggnader.
10. Staden ställer till förfogande allt patologiskt-anatomiskt, och bakteriologiskt
material, som staden förfogar över. och som erfordras för undervisning
— preklinisk såväl som klinisk — och forskning i dessa ämnen.
54
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
Klinisk undervisning.
11. För de studerandes kliniska (praktiska) undervisning upplåter staden
följande kliniker, avdelningar m. m. vid:
A. Sahlgrenska sjukhuset:
medicinska klinikerna I och II
kirurgiska » I och II
ögonkliniken
öronkliniken
psykiatriska kliniken
centralanstalten för radioterapi
kvinnokliniken II samt
— efter sjukhusets tillbyggnad —
ortopedisk klinik
neurologisk »
neurokirurgisk klinik
B. Göteborgs barnsjukhus:
medicinska kliniken
C. Holtermanska sjukhuset:
klinikerna för hud- och könssjukdomar
D. Renströmska sjukhuset:
samtliga tuberkulosavdelningar
E. Göteborgs epidemisjukhus:
samtliga avdelningar
F. Vasa sjukhus:
visst kliniskt material.
Upplåtelsen avser förutom vårdavdelningar även gemensamma anläggningar
vid respektive sjukhus, såsom röntgenavdelningar, laboratorier och
avdelningar för fysikalisk terapi samt till de angivna klinikerna och avdelningarna
hörande polikliniker, mottagnings- och isoleringsavdelningar, allt
i den utsträckning, som för undervisning och forskning är erforderlig.
Den här ovan angivna kvinnokliniken II vid Sahlgrenska sjukhuset, klinikerna
för hud- och könssjukdomar vid Holtermanska sjukhuset, epidemisjukhuset
samt Vasa sjukhus äro avsedda att överflyttas till en planerad ny
sjukhusanläggning i stadens östra del. Om anordnandet av de nya klinikerna
och avdelningarna skall särskild överenskommelse träffas mellan
staten och staden.
12. Staden förklarar sig villig att, i den mån så framdeles av staten påkallas,
efter därom träffad särskild överenskommelse, för undervisningseller
forskningsändamål upplåta även andra nu vid stadens sjukhus befintliga
eller nytillkommande kliniker, avdelningar eller andra anläggningar.
13. Genom stadens försorg anordnas följande lokaler för den kliniska
u ndervisningen.
A. Vid Sahlgrenska sjukhuset (i samband med sjukhusets planerade tilloch
ombyggnad):
Kungl. Maj:ts proposition nr 221. 55
a) 1 större föreläsningssal (för omkring 150 personer) med tillhörande
utrymmen; . ,
b) 2 mindre föreläsningssalar (vardera för omkring 30 personer) med
tillhörande utrymmen;
c) 1 neurofysiologiskt laboratorium;
d) arbets- och laboratorieutrymmen för klinikernas läkare;
e) 3 jourrum för studerande;
f) 1 kurssal med laboratorie- och skrivrum för undervisningen i klinisk
laboratorieteknik; . .
g) 2 kurssalar med tillhörande utrymmen för undervisningen i oftalmiatrik
respektive oto-rhino-laryngologi;
h) dag- och skrivrum för de studerande; samt
i) utökning av personalkök och -matsalar.
B. Vid Renströmska sjukhuset:
j) 2 demonstrations- och laboratorierum.
Ritningar till förestående lokaler upprättas i samråd med den medicinska
högskolans lärarkollegium eller, om sådant icke finnes,. den kormnitté eller
det organ, som är målsman för den medicinska undervisningen i Göteborg.
14. Kostnaderna för de i punkt 13 angivna lokalerna bestridas av ^staden,
dock att staten lämnar bidrag därtill med 50 procent, beräknat å de
verkliga kostnaderna för lokalerna i fråga.
Utrustning.
Preklinisk undervisning.
15. Staten svarar ensam för utrustningen av de i punkt 1, momenten
a)—e), angivna institutionerna.
16. Utrustningen av den patologisk-anatomiska institutionen, inberäknat
därtill hörande kapell och föreläsningssal, ombesörjes och bekostas av
staten utom vad gäller utrymmen, som avses för och disponeras av staden
för stadens undersökningsverksamhet. Utrustningen av sistnämnda utrymmen
bekostas av staden.
Staden förbinder sig att kostnadsfritt för staten till den patologisk-anatomiska
institutionen överföra inom Sahlgrenska sjukhusets nuvarande
patologisk-anatomiska laboratorium befintlig, för undervisnings- och forskningsändamål
användbar instrument-, apparat- och liknande utrustning
ävensom handböcker och litteratur.
17. Utrustningen av den bakteriologiska institutionen ombesörjes och
bekostas av staden utom vad gäller utrymmen, som avses och disponeras
för undervisning och forskning. Utrustningen av sistnämnda utrymmen bekostas
av staten.
Staden ställer utan kostnad för staten i stadens ägo inom nuvarande
bakteriologiska laboratorium varande, för undervisning och forskning användbar
instrument-, apparat- och liknande utrustning till förfogande.
Klinisk undervisning.
18. Möbler, armatur och liknande utrustning till de i punkt 13 upptagna
lokalerna bekostas av staden, dock att staten lämnar bidrag därtill med
50 procent, beräknat å den verkliga kostnaden därför.
56
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
Instrument, apparater och liknande utrustning, som erfordras för undervisning
och forskning, anskaffas och bekostas däremot av staten.
Drift.
Preklinisk undervisning.
19. Staden tillhandahåller den i punkt 1 angivna institutionsbyggnaden
behövligt värme, vatten, gas och elektrisk energi.
Härför erforderliga ledningar mellan stadens (sjukhusets) distributionsnät
och institutionsbyggnaden samt för mätning av förbrukningen erforderliga
mätinstrument anordnas och bekostas av staden.
För förbrukat värme erlägger staten ersättning till staden efter samma
grunder, som tillämpas i fråga om leverans av värme till Sahlgrenska sjukhuset
från stadens sjukhusdirektions värme- och kraftverk för sjukhusen
i Änggården.
För enligt mätare förbrukat vatten, gas och elektrisk energi erlägger staten
ersättning till staden enligt vid varje tillfälle för Sahlgrenska sjukhuset
gällande taxor.
20. Staten bestrider ensam alla med driften och underhållet av de i
punkt 1 momenten a) till och med e) angivna institutionerna förenade kostnader
av vad slag de vara må.
21. Beträffande den under punkt 3 angivna patologisk-anatomiska institutionen
tillsätter, avlönar och pensionerar staten den personal, som är
föranledd av undervisning och forskning, medan staden tillsätter, avlönar
och pensionerar personal, som erfordras för undersökning av sådant patologisk-anatomiskt
material, som ej behövs för undervisning och forskning
(del av rutinundersökningar).
Kostnaderna för underhåll av den patologisk-anatomiska institutionen
bestridas av staden, medan staten svarar för kostnaderna för värme, vatten,
gas och elektrisk energi.
Övriga av driften vid den patologisk-anatomiska institutionen föranledda
kostnader bestridas av staten i den mån de avse undervisning och forskning
samt av staden i den mån de gälla stadens undersökningsverksamhet.
22. Personalen vid den under punkt 3 angivna bakteriologiska institutionen
tillsättes, avlönas och pensioneras av staden med undantag av
sådan personal, som föranledes av undervisning och forskning, och som
tillsättes, avlönas och pensioneras av staten.
Kostnaderna för den bakteriologiska institutionens underhåll bestridas
av staden, som även bestrider kostnaderna för värme, vatten, gas och
elektrisk energi.
Övriga av driften vid den bakteriologiska institutionen föranledda kostnader
bestridas av staden med undantag av kostnader, som föranledas av
undervisning och forskning och avse materiel, försöksdjur, instrument,
apparater och därmed jämförligt. Sistnämnda kostnader bestridas av
staten.
i Klinisk undervisning.
, 23. Överläkare eller laboratorieföreståndare i överläkarställning, som
tillika är professor eller laborator vid den medicinska högskolan, tillsättes
av staten. Stadens sjukhusdirektion äger dock rätt att innan tillsättningsärendet
överlämnas till kanslern för rikets universitet avgiva yttrande be
-
57
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
träffande de å förslagsrum uppsattas lämplighet såsom överläkare respektive
laboratorieföreståndare. . ,
Över kallelse till professur skall stadens sjukhusdirektion beredas tillfälle
yttra sig ur samma synpunkter, som nyss nämnts.
Professorerna och laboratorerna intaga i sin egenskap av överläkare respektive
laboratorieföreståndare, i den mån ej annorlunda stadgas i a\
Kungl. Maj:t fastställt reglemente för stadens sjukhus, samma ställning
till stadens sjukhusdirektion som övriga överläkare respektive laboratorieföreståndare
vid stadens sjukhus samt äro pliktiga att efterkomma de anordningar
för klinikernas och laboratoriernas drift, som sjukhusdirektionen
äger vidtaga, ävensom att ställa sig till efterrättelse för stadens sjukhus
gällande bestämmelser, som icke strida mot detta avtal.
24. I punkt 23 angivna professorer och laboratorer avlönas och pensioneras
av staten. Staden bestrider dock kostnaden för särskilt överläkararvode,
som förutsättes komma att utgå till nämnda befattningshavare
från staden
25. Övrig för den kliniska undervisningen och forskningen erforderlig
personal av vad slag den vara må tillsättes, avlönas och pensioneras av
staten, dock att staden bidrager med en tredjedel av avlöningen åt och
semesterkostnaden för kliniska amanuenser. _ 1 .
Lärare, amanuenser, assistenter och övrig för undervisning och forskning
anställd personal ävensom de studerande äro pliktiga att ställa sig till efterrättelse
de bestämmelser, som gälla för vederbörande sjukhus och dess
verksamhot, i den mån bestämmelserna ej strida mot vad som fastställts
för undervisning och forskning.
Ordningsföreskrifter för i föregående stycke avsedd personal ävensom
studerande fastställas av stadens sjukhusdirektion efter hörande av den
medicinska högskolans lärarkollegium, eller, om sadant icke finnes, den
kommitté eller det organ, som är målsman för den medicinska undervisningen
i Göteborg. . „
Ordningsföreskrifter beträffande undervisning och forskning i den man de
beröra sjukvården få ej fastställas med mindre stadens sjukhusdi sektion
beretts tillfälle yttra sig däröver.
26. För sjukvården behövlig personal tillsättes, avlönas och pensioneras
av staden.
27. Kostnaderna för underhåll av samt värme, vatten, gas och elektrisk
ström till i punkt 13 angivna lokaler bestridas av staden.
28. Övriga kostnader för driften av för undervisningsändamål upplåtna
sjukhus bestridas av staden, dock att staten bestrider kostnaden för materiel
till undervisning och forskning.
29. Såsom bidrag till driften av för undervisningsändamål upplåtna
sjukhus erlägger staten årligen 10 procent av den del av driftkostnaderna
vid respektive sjukhus, som efter antalet vårddagar belöper på av undervisningen
disponerade vårdplatser.
I driftkostnader, som läggas till grund för beräkningen av statens bidrag,
skola ingå följande utgifter:
avlöningar, pensioner m. in. till personal, som icke är uppförd på den
medicinska högskolans stat;
expeditionskostnader;
diverse;
läkemedel;
58
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården;
kosthåll;
värme, elektrisk energi, lyse och vatten;
tvätt och renhållning;
inventariers underhåll och komplettering;
fastigheters underhåll;
hyror.
Summan av förestående utgifter fördelas på summan av vårddagarna
vid respektive sjukhus. Den sålunda erhållna kostnaden per vårddag (dagkostnaden)
lägges till grund för beräkningen av statens bidrag under iakttagande
av att den icke må överstiga medeldagkostnaden för samma år
vid undervisningssjukhusen. Till undervisningssjukhus hänföres i detta
sammanhang icke Allmänna barnbördshuset i Stockholm.
Undantagna från nu ifrågavarande driftbidrag äro
vid Sahlgrenska sjukhuset
vårdplatserna inom centralanstalten för radioterapi;
vid Renströmska sjukhuset
samtliga vårdplatser;
vid Göteborgs epidemisjukhus
samtliga vårdplatser och
vid Vasa sjukhus
samtliga vårdplatser.
Särskilda bestämmelser.
30. Rörande pensionering av sådana befattningshavare, som vid undervisningens
införande övergå från stadens till den medicinska högskolans
stat gäller, att staden respektive staten bestrider kostnaden för vederbörande
befattningshavares pension endast med ett mot tjänstetiden hos
staden respektive staten svarande belopp av pensionen.
31. Staden utser styresmän för samtliga i detta avtal berörda sjukhus
ävensom styresman (prefekt) för den bakteriologiska institutionen vid
Sahlgrenska sjukhuset, medan staten utser styresman (prefekt) för den
patologisk-anatomiska institutionen vid samma sjukhus.
32. Den medicinska högskolans lärarkollegium äger utse två representanter
i stadens sjukhusdirektion, vilka beträffande alla ärenden, som
sammanhänga med den medicinska högskolans verksamhet, äga deltaga i
överläggningarna men ej i besluten samt att få sin mening antecknad till
protokollet.
Föredragningslista skall såvitt möjligt i god tid före varje sammanträde
med sjukhusdirektionen tillställas berörda representanter.
33. De i detta avtal berörda sjukhusen äro i likhet med stadens sjukhus
i övrigt avsedda för vård av sjuka från Göteborgs stad.
34. Detta avtal berör ej den rätt, staden enligt eljest gällande bestämmelser
må äga att erhålla statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet
omnämnda sjukhus.
59
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
35. Uppkommande meningsskiljaktigheter rörande tolkningen och tilllämpningen
av detta avtal skola avgöras genom skiljedom enligt lag (la0en
om skiljemän).
Såväl statskontoret som universitetskanslern ha funnit det framlagda
avtalsförslaget i stort sett väl avvägt. Beträffande vissa punkter ha dock
erinringar gjorts, såsom framgår av den följande redogörelsen.
Punkterna 25 och 26. Organisationskommittén har ifråga om
fördelningen av kostnaderna för den underordnade läkarpersonalen anfört
följande.
Vidkommande de blivande undervisningsklinikernas underordnade lakarpersonal
har organisationskommittén funnit sig böra utga från motsvarande
förhållanden i Lund. Kommittén föreslår sålunda, att endast klinikernas
och det kliniska centrallaboratoriets amanuenser tillsattas och avlönas
_ med bidrag från Göteborgs stad — av staten. Övriga underordnade
läkare vid nu ifrågavarande kliniker förutsättas bliva, liksom hittills,
tillsatta, avlönade och pensionerade av Göteborgs stad ensam enligt hartor
gällande regler. . , , . . , TT
Medicinska högskolornas organisationskommitté (MHO) har i del it av
sitt betänkande (SOU 1947:66), innefattande förslag till organisatoriska
åtgärder till främjande av medicinsk forskning, till behandling upptagit
frågan om de underordnade läkarnas ställning vid undervisnmgsklinikerna.
Under framhållande av att dessa underordnade läkare ha en tredubbel
uppgift, bestående i ett samtidigt deltagande i forskning, undervisning och
sjukvård, föreslår medicinska högskolornas organisationskommitté, att förhandlingar
upptagas med vederbörande huvudmän för icke statliga undervisningssjukhus
i syfte att åvägabringa enhetliga avtal beträffande dessa
läkare. Avtalen skulle gå ut på . ..
1) att staten tillhandahåller den underordnade läkarpersonalen vid alla
kliniker, . . „ ,
2) att nyinrättande av underordnade läkartjänster sker i samrad med
sjukhushuvudmännen, ,
3) att läkarkostnaderna hälften-delas mellan staten och sjukhushuvud
männen
utom beträffande sådan läkarpersonal, som är uteslutande anställd
för forskning och undervisning, samt ...
4) att den underordnade läkarpersonalen tillsättes av universitetskanslern
på förslag av vederbörande överläkare och efter yttrande av vederbörande
sjukhusdirektion.
Organisationskommittén har i princip ingenting att erinra mot MHO:s
förslag, för vars realiserande goda skäl blivit anförda. Organisationskommittén
har dock med hänsyn till att den av MIIO upptagna frågan kan
sägas ännu så länge befinna sig på diskussionsstadiet ansett sig vid uppgörande
av föreliggande förslag till avtal med Göteborgs stad ävensom vid
sina beräkningar av personalbehovet vid den medicinska högskolan i Göteborg
böra följa för undervisningsklinikerna i Lund nu tillämpade principer.
Statskontoret har för sin del anfört följande.
1 25 och 26 punkterna föreslås, att den för den medicinska undervisningen
och forskningen erforderliga personalen skulle tillsättas, avlönas
60
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
och pensioneras av staten samt att motsvarande förmåner och skyldigheter
skulle gälla för staden beträffande den personal, som behövdes för sjukvården.
Betydande praktiska svårigheter torde här möta, framförallt då
det gäller att hänföra den underordnade läkarpersonalen till det ena eller
andra området. Uppmärksammas må, att detta spörsmål i gällande avtal
mellan staten och Stockholms stad angående samarbete för uppförande
och drift av en obstetrisk-gynekologisk klinik vid Sabbatsbergs sjukhus
lösts på så sätt, att staten och staden bestrida hälften var av kostnaderna
för läkarpersonalen utom professorn-överläkaren, som helt avlönas av statsmedel.
Man torde härvid ha byggt på den förutsättningen, att en halvering
av kostnaderna för läkarpersonalen approximativt motsvarar de avtalsslutande
parternas respektive intressen (jfr SOU 1947: 66 sid. 81—87).
Kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande
samt allmänna barnbördshusets och serafimerlasarettets ställning in. m.
har visserligen i ett nyligen framlagt förslag till avtal om upplåtande av
Sabbatsbergs sjukhus för undervisningsändamål förordat en annan fördelning
av driftskostnaderna, som ur statsverkets synpunkt skulle innebära
en påtaglig försämring, men ämbetsverket har i utlåtande häröver den 17
januari 1948 icke funnit anledning föreligga att rubba den princip, som i
förevarande hänseende fastslagits i avtalet om kvinnokliniken.
Punkten 2 9. Statskontoret, som ansett att bestämmelsen om driftsbidragets
maximering bort avfattas i enlighet med vad som gäller vid sjukvårdsinrättningarna
i Lund, har anfört:
I anslutning till ett mellan staten och Malmöhus läns landsting ingånget
avtal angående länets sjukvårdsinrättningar i Lund har i förevarande utredning
bland annat föreslagits, att staten såsom bidrag till driften av för
undervisningsändamål upplåtna sjukhus skulle erlägga 10 procent av den
del av driftskostnaderna vid respektive sjukhus, som efter antalet vårddagar
belöper på av undervisningen disponerade vårdplatser. I fråga om
driftsbidragets maximering har däremot en från förhållandena i Lund avvikande
regel förordats, enligt vilken den till grund för driftsbidragets beräkning
liggande kostnaden per vårddag ej skulle få överstiga medeldagskostnaden
vid samtliga undervisningssjukhus, statliga såväl som kommunala.
Sistnämnda beräkningsgrund anser statskontoret mindre lämplig. En
viss oklarhet torde även råda i fråga om avgränsningen av de sjukhus, som
vore att hänföra till undervisningssjukhus. Då därtill kommer, att det
måste anses angeläget med en om möjligt likartad utformning av de statliga
avtalen på detta område synas bestämmelserna om driftsbidragets
maximering böra avfattas på sätt som skett ifråga om lasarettet i Lund,
nämligen att kostnaderna per dag icke må överstiga medelkostnaderna per
dag för samma år enligt föreliggande officiella uppgifter för samtliga lasarett
i riket, förhöjda med 10 procent.
Punkten 3 1. Enligt kanslerns mening hade det varit mest rationellt,
om professorerna i patologisk anatomi och bakteriologi i denna sin
egenskap varit styresmän för de patologiska och bakteriologiska institutionerna,
inbegripet avdelningarna för rutinundersökningar. En dylik anordning
skulle ha tryggat möjligheterna att från nämnda avdelningar erhålla
för undervisning och forskning erforderligt material.
opaginerad Kontrollera mot PDF
61
Kungl. Maj:ts -proposition nr 221.
Punkten 35. Kanslern har funnit tvivelaktigt, huruvida det är lämpligt
att anförtro avgörandet av uppkommande tvister rörande avtalets
tolkning åt en skiljenämnd, vars ordförande eventuellt komme att utses
av magistraten i Göteborg. Under alla omständigheter syntes skiljemannaförfarandet
böra föregås av särskilda förhandlingar mellan parterna under
ledning av en av Kungl. Maj:t tillsatt opartisk medlare. Genom dylika förhandlingar
torde det i regel, framhåller kanslern, bli möjligt att åstadkomma
en för båda parter antagbar lösning.
Departementschefen. Det förslag till avtal mellan staten och Göteborgs
stad angående anordnande och drift av den medicinska högskolan i Göteborg
kan sammanfattningsvis — med bortseende från vad som uteslutande
avser undervisning och forskning och för vilket givetvis staten ensam har
att svara — sägas innefatta följande åtaganden från parternas sida. På
staten skulle i huvudsak ankomma att bestrida
a) halva anläggningskostnaden för det planerade östra institutionskomplexet,
innefattande de patologisk-anatomiska och bakteriologiska institutionerna
jämte kapell och föreläsningssal,
b) halva anläggningskostnaden för vissa för den kliniska undervisningen
erforderliga lokaler (föreläsnings- och kurssalar, laboratorier m. m.),
c) kostnaderna för värme, vatten, gas och elektrisk ström till den patologisk-anatomiska
institutionen, inberäknat lokaler för Göteborgs stads
rutinundersökningar,
d) löner och pensioner till professorer och laboratorer, anställda som
överläkare vid Göteborgs stads sjukhus, samt 2/3 av avlöningen åt och
semesterkostnaden för de kliniska amanuenserna, samt
e) ett årligt driftsbidrag å 10 procent till Göteborgs stad för vissa av de
åt undervisningen upplåtna vårdplatserna vid stadens sjukhus.
Staden har å sin sida åtagit sig att
a) bestrida halva anläggningskostnaden för det planerade östra institutionskomplexet
(= a) under statens åtaganden),
b) bestrida halva anläggningskostnaden för vissa för den kliniska undervisningen
erforderliga lokaler (=b) under statens åtaganden),
c) ställa kliniker, polikliniker, laboratorier m. m. till undervisningens
förfogande,
d) bestrida kostnaderna för värme, vatten, gas och elektrisk ström till
den bakteriologiska institutionen, inberäknat lokaler för undervisning och
forskning,
e) svara för underhåll av östra institutionskomplexet,
f) svara för underhåll och drift av vissa för den kliniska undervisningen
erforderliga lokaler (föreläsnings- och kurssalar, laboratorier m. in.),
62
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
g) bestrida 1/3 av avlöningen åt och semesterkostnaden för de kliniska
amanuenserna, samt
h) bestrida överläkararvoden till professorer och laboratorer, som äro
klinikchefer eller laboratorieföreståndare vid Göteborgs stads sjukhus.
Jag har vid prövningen av avtalsförslaget kommit till den uppfattningen,
att detsamma på det hela taget får anses innebära en tillfredsställande och
acceptabel lösning av ett omfattande problemkomplex, där givetvis i viktiga
hänseenden stridiga intressen måste göra sig gällande. Jag vill särskilt
framhålla det erkännansvärda tillmötesgående, som från Göteborgs stads
sida visats under förhandlingarna och som i hög grad bidragit till att skapa
gynnsamma förutsättningar för anordnandet av en medicinsk högskola i
staden. Det är givet, att erinringar i fråga om en och annan detalj kunna
riktas mot förslaget — och detta gäller särskilt de av statskontoret berörda
spörsmålen — men dessa anmärkningar kunna, sedda mot bakgrunden av
avtalsförslaget i dess helhet, icke anses vara av den betydelse, att någon
ändring av avtalet ur statens synpunkt för den skull synes påkallad. Jag
förordar således, att det uppgjorda avtalsförslaget oförändrat lägges till
grund för samarbetet mellan staten och Göteborgs stad rörande den medicinska
högskolans upprättande och drift. Avtalet torde böra träda i kraft
den 1 juli 1948 och gälla tills vidare med två års ömsesidig uppsägningstid.
Jag förutsätter att smärre jämkningar i avtalsbestämmelserna, varav
behov måhända framdeles kan uppstå, när närmare erfarenheter vunnits
rörande tillämpningen av avtalet, skola kunna vidtagas utan att riksdagens
samtycke behöver inhämtas.
Statskontoret har beträffande den i punkten 29 berörda maximeringsbestämmelsen
i fråga om statens bidrag till driften av för undervisningsändamål
upplåtna sjukhus framhållit, att en viss oklarhet syntes råda
rörande begreppet undervisningssjukhus. Jag har under hand av organisationskommittén
erfarit, att kommittén därmed avsett följande sjukhus,
nämligen karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet, akademiska sjukhuset
i Uppsala och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. För egen del
ansluter jag mig till denna tolkning av ifrågavarande uttryck och finner
lämpligt, att densamma vinner tillämpning tills vidare.
I anslutning till vad kanslern anfört rörande den i punkten 35 i avtalsförslaget
berörda frågan om avgörandet av uppkommande tvister rörande
avtalets tolkning vill jag framhålla, att jag förutsätter att, innan förfarandet
med skiljedom tillgripes, särskilda förhandlingar komma att äga rum
mellan parterna, varvid det som regel torde kunna bli möjligt att redan på
detta stadium uppna en för bada parter godtagbar lösning.
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
63
IX. Anslagsberäkningar för budgetåret 1948/49.
1. Förslagsanslag till Medicinska högskolan i Göteborg:
Avlöningar.
Under detta anslag torde böra anvisas medel till dels avlönande av en
professor och en prosektor i vartdera ämnet anatomi och histologi, dels
arvoden och ersättningar åt tillfälligt anställd teknisk personal, dels ock
arvode åt överbibliotekarien vid stadsbiblioteket i Göteborg.
Professorer, prosektorer och övriga ordinarie lärare vid den medicinska
högskolan böra avlönas i enlighet med vad som gäller vid universiteten och
karolinska institutet; avlöningen bör alltså utgå i form av lön och tjänstgöringspengar,
för professor 8 000 kronor respektive 4 000 kronor eller sammanlagt
12 000 kronor samt för prosektor 6 000 kronor respektive 3 000
kronor eller sammanlagt 9 000 kronor. För åtnjutande av angivna avlöningsförmåner
torde de i kungörelsen 1925: 211 meddelade villkoren och bestämmelserna
beträffande avlöningsförhållandena för professorer m. fl. vid
universiteten och karolinska institutet böra gälla. Även i övrigt böra de
avlönings- liksom även pensionsbestämmelser, som gälla vid dessa läroanstalter,
äga motsvarande tillämpning beträffande den nya högskolan.
Då befattningarna i histologi förutsättas inrättade först från och med
den 1 januari 1949 erfordras för nästa budgetår till avlönande av professorer
och prosektorer ett belopp av (12 000 -j- 9 000 + 6 000 + 4 500 =)
31 500 kronor, varifrån avgå pensionsavdrag, beräknade till 2 400 kronor.
Till ålderstillägg bör vidare anvisas ett belopp av förslagsvis 2 000 kronor.
Därjämte bör till ersättningar till vikarierande akademiska lärare uppföras
ett förslagsvis betecknat nominellt belopp av 100 kronor. I avlöningsstaten
för den medicinska högskolan torde nu angivna belopp böra under delstat I.
Professorer och lärare m. fl. uppföras såsom särskilda delposter under anslagsposten
till avlöningar till ordinarie tjänstemän. Förutom angivna
löneförmåner förutsättas givetvis professorerna och prosektorerna komma
i åtnjutande av dyrtidstillägg, kristillägg m. fl. förmåner, vilka böra utgå
från de härför särskilt anvisade anslagen under åttonde huvudtiteln.
Under delstat II. Vissa tjänstemän vid högskolan och dess institutioner
m. m. bör uppföras dels en anslagspost å 1 800 kronor till arvode och särskild
ersättning, bestämd av Kungl. Maj:t, avseende arvodet till överbibliotekarien
vid Göteborgs stadsbibliotek, och dels en anslagspost å 30 000
kronor till arvoden och ersättningar åt tillfälligt anställd teknisk personal.
Sistnämnda post torde böra betecknas förslagsvis.
Hela avlöningsanslaget bör alltså uppföras med (31 500 —2 400 4
4- 2 000 + 100 + 1 800 4- 30 000 =) 63 000 kronor.
64
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
2. Reservationsanslag till Medicinska högskolan i Göteborg:
Utrustning.
Under denna rubrik böra för nästa budgetår anvisas 300 000 kronor till
utrustning och inredning av de anatomiska och histologiska institutionerna.
Jag erinrar att jag i det föregående ifrågasatt, att organisationskommittén
för den medicinska högskolan tillika skall bemyndigas att inom en kostnadsram
av 490 000 kronor träffa avtal om leverans av utrustning m. m.
till ifrågavarande institutioner, att likvideras före utgången av budgetåret
1949/50.
3. Reservationsanslag till Medicinska högskolan i Göteborg:
Anskaffande av vetenskaplig litteratur till biblioteket.
Detta anslag bör i anslutning till vad jag tidigare förordat uppföras med
25 000 kronor.
4. Förslagsanslag till Medicinska högskolan i Göteborg:
Organisationskommittén: Förvaltningskostnader m. m.
Anslaget bör i enlighet med vad jag tidigare anfört uppföras med 50 000
kronor.
5. Investeringsanslag till Nybyggnad för medicinska
högskolan i Göteborg.
Under detta anslag böra nu beräknas medel för dels den av mig förordade
arkitekttävlingen och därmed sammanhängande utredningsarbeten och dels
för upprättande av de skissritningar, vilka legat till grund för organisationskommitténs
i ärendet föreliggande förslag. Medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål har jag i annat sammanhang beräknat till 150 000 kronor,
med vilket belopp anslaget alltså torde böra uppföras för nästa budgetår.
X. Hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att
1. besluta, att en medicinsk högskola, omfattande både
preklinisk och klinisk undervisning, skall i enlighet med
vad jag i det föregående anfört successivt från och med
budgetåret 1948/49 upprättas i Göteborg samt att vid
högskolan undervisningen för medicine kandidatexamen
65
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
skall påbörjas höstterminen 1949 och undervisningen för
medicine licentiatexamen vårterminen 1952;
2. besluta, att vid högskolan skall från och med den
1 juli 1948 inrättas en professors- och en prosektorsbefattning
i anatomi samt från och med den 1 januari 1949 en
professors- och en prosektorsbefattning i histologi;
3. besluta, att för professurer och övriga ordinarie lärarbefattningar
vid statsuniversiteten gällande avlöningsoch
pensionsbestämmelser skola äga motsvarande tillämpning
beträffande medicinska högskolan i Göteborg;
4. godkänna följande avlöningsstat för medicinska högskolan
i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1948/49:
Avlöningsstat.
I. Professorer och lärare m. fl.
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:
a. Lön och tjänstgörings
penningar.
........kronor 31 500
Avgå pensionsavdrag » 2 400 kronor 29 100
Avlöningsstat.
Lön
Tjänst-
görings-
penningar
Summa
1 professor i anatomi...........
8 000
4 000
12 000
1 » » histologi ..........
Anm. : Professuren i histologi inrättad
från den 1 januari 1949.
4 000
2 000
6 000
) 1 prosektor vid anatomiska institutionen
Ö000
3 000
9 000
1 • > histologiska ''
Anm.: Prosektorsbefattningen vid histo- logiska institutionen inrättad från den
1 januari 1949.
Anmärkningar till staten:
1. För professor kan lönen efter 5 år
1 höjas med 1 000 kronor.
2. För prosektor kan lönen efter 5 år
höjas med 500 kronor och efter 10 år
1 med ytterligare 500 kronor.
3 000
1 500
4 500
Summa kronor
31 500
b. Ålderstillägg, förslagsvis kronor 2 000
c. Ersättningar till vika
rierande
akademiska lärare,
förslagsvis...... 8 100 kronor 31200
5 — Bihang till riksdagens protokoll 19iS. 1 samt. Nr 22!.
opaginerad Kontrollera mot PDF
(56
Kungl. Maj:ts proposition nr 221.
II. V issa tjänstemän vid högskolan och dess
institutioner m. m.
1. Arvode och särskild ersättning, bestämd
av Kungl. Maj:t..........kronor 1 800
2. Arvoden och ersättningar åt viss tillfällig
personal, förslagsvis . ....... » 30 000
Summa kronor 31 800
Sammandrag:
I. Professorer och lärare in. fl.......kronor 31 200
II. Vissa tjänstemän vid högskolan och
dess institutioner m. m.......... » 31 800
Summa kronor 63 000;
5. godkänna av mig förordade grunder för samarbete
med Göteborgs stad i fråga om anordnande och drift
av den medicinska högskolan i Göteborg, däri inbegripet
även samordningen av den medicinska högskolans bibliotek
med Göteborgs stadsbibliotek;
6. för budgetåret 1948/49 anvisa:
a) till Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar
ett förslagsanslag av..........kronor 63 000
b) till Medicinska högskolan i Göteborg: Utrustning
ett reservationsanslag av......kronor 300 000
c) till Medicinska högskolan i Göteborg: Anskaffande
av vetenskaplig litteratur till biblioteket ett reservationsanslag
av............kronor 25 000
d) till Medicinska högskolan i Göteborg: Organisa
tionskommittén:
Förvaltningskostnader m. m. ett
förslagsanslag av . ............kronor 50 000
e) till Nybyggnad för medicinska högskolan i Göteborg
ett investeringsanslag av . . kronor 150 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
C. A. Ekbom.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 67
INNEHÅLLSFÖRTECKNING.
Sid.
I. Inledning......................................... 3
II. Den medicinska högskolans omfattning m. m............. 4
Departementschefen............................... 3
III. Lokalfrågor......................................11
Departementschefen...............................23
IV. Utrustning.......................................25
Departementschefen...............................2^
V. Personalorganisation................................30
Departementschefen..............................3®
VI. Den medicinska högskolans bibliotek...................38
Departementschefen...............................41
VII. Vissa administrativa frågor ..........................44
1. Den medicinska högskolans ställning i förhållande till Göteborgs
högskola........................................44
Departementschefen...............................47
2. Anordningar under den medicinska högskolans uppbyggnad 48
Departementschefen...............................61
VIII. Avtal med Göteborgs stad...........................52
Departementschefen...............................64
IX. Anslagsberäkningar för budgetåret 1948/49 ............... 63
1. Förslagsanslag till medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar 63
2. Reservationsanslag till medicinska högskolan i Göteborg: Utrustning
........................................64
3. Reservationsanslag till medicinska högskolan i Göteborg: Anskaffande
av vetenskaplig litteratur till biblioteket........64
4. Förslagsanslag till medicinska högskolan i Göteborg: Organisationskommittén:
Förvaltningskostnader m. m.............64
5. Investeringsanslag till Nybyggnad för medicinska högskolan i
Göteborg.......................................64
X. Hemställan.......................................64
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1948:407 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upprättande av en medicinsk högskola i Göteborg. a1 i texten
- SU 1948:208 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upprättande av en medicinsk högskola i Göteborg jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten