Sök i Ratio Lex

Angående upprättande av en medicinsk högskola i Göteborg

1948-04-16 · 67 sidor, varav 59 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 59 av 67 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:221, Angående upprättande av en medicinsk högskola i Göteborg

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SS1.

1

Nr 221.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående upprättande

av en medicinsk högskola i Göteborg; given Stockholms

slott den 16 april 1948.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen

att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allemådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Josef Weijne.

Propositionens huvudsakliga innehåll:

I propositionen föreslås inrättande från och med budgetåret 1948/49

av en fullständig medicinsk högskola i Göteborg, vid vilken den prekliniska

undervisningen skall påbörjas höstterminen 1949 och den kliniska

undervisningen vårterminen 1952.

För ytterligare utredning beträffande framlagda förslag till uppförande

av nybyggnad för vissa prekliniska institutioner föreslås, att en arkitekttävling

anordnas genom byggnadsstyrelsens försorg. För den kliniska undervisningens

och forskningens behov förutsättas vissa byggnads- och inredningsarbeten

komma till stånd i samband med planerad utbyggnad av sjukhusväsendet

i Göteborg. I avvaktan på genomförandet av nu berörda åtgärder

avses undervisningen äga rum i provisoriska lokaler.

I fråga om utrustning och personalorganisation vid den nya högskolan

förklarar sig departementschefen icke beredd att nu i detalj taga ställning

till de i sådant hänseende framlagda förslagen, utan förutsättas statsmakterna

böra pröva dessa spörsmål efter hand som den fortskridande

utbyggnaden av undervisningen gör dem aktuella. För nästa budgetår

föreslås, att 300 000 kronor beviljas såsom en första medelsanvisning

1 — Bihang till riksdagens protokoll 19^8. 1 saml. Nr 221.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

till utrustning och inredning av de anatomiska och histologiska institutionerna,

varjämte förordas, att för vidtagande av erforderliga förberedelser

för undervisningens igångsättande vissa tjänster inrättas redan för

nämnda budgetår, nämligen en professors- och en prosektorsbefattning

i anatomi under hela budgetåret och motsvarande befattningar i histologi

under halva budgetåret. Vidare beräknas medel för tillfälligt anställande

av teknisk personal.

Den medicinska högskolans bibliotek föreslås anordnat som filialbibliotek

till Göteborgs stadsbibliotek och innehållande i huvudsak endast den

nyare och mer efterfrågade medicinska litteraturen. Anslag begäres för

nästa budgetår för anskaffande av litteratur.

Frågan om den medicinska högskolans framtida förhållande till Göteborgs

högskola tages ej upp till avgörande i detta sammanhang. Den nya

högskolan förutsättes i vart fall under uppbyggnadstiden böra få karaktären

av en fristående högskola, benämnd medicinska högskolan i Göteborg.

Visst samarbete med Göteborgs högskola bör dock redan från början

komma till stånd.

Den omedelbara ledningen av den medicinska högskolan under uppbyggnadstiden

föreslås ankomma på den organisationskommitté, som

verkställt utredning rörande inrättandet av högskolan, förstärkt med fyra

ledamöter. För bestridande av vissa kostnader i samband med detta uppdrag

förordas, att ett särskilt anslag ställes till kommitténs förfogande.

Kostnaderna för anordnandet av den medicinska högskolan föreslås

fördelade mellan staten och staden i enlighet med ett avtal, vartill förslag

framlägges. Vidare förelägges riksdagen förslag till särskilt avtal rörande

samordningen av den medicinska högskolans bibliotek med Göteborgs stadsbibliotek.

XJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet

å Stockholms slott den 16 april 1948.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden Wigforss, Möller,

Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson, Sträng,

Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne följande.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr SS1.

3

I. Inledning.

I anledning av motionsvis framställda yrkanden (de likalydande motionerna

I: 1 och II: 2) anhöll 1946 års riksdag i skrivelse, nr 463, att Kungl.

Maj:t måtte låta utreda frågan om utökning av de medicinska utbildningsmöjligheterna

i vårt land. Därvid borde frågan om en till Göteborg

förlagd utbildning av medicine licentiater göras till föremål för övervägande.

Det syntes även önskvärt, att utredning verkställdes beträffande

såväl ekonomiska som övriga förutsättningar för upprättande av ett fullständigt

medicinskt lärosäte i Göteborg. Vidare ansåg riksdagen, att

utredningen jämväl borde omfatta spörsmål om möjligheterna att i fråga

om de teoretiska institutionerna vid karolinska institutet och de medicinska

fakulteterna i Uppsala och Lund inom den närmaste framtiden

vidtaga åtgärder, som möjliggjorde att öka antalet medicine studerande

därstädes.

Sedan dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet med stöd av

Kungl. Maj:ts bemyndigande den 20 september 1946 tillkallat tio sakkunniga

för att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag

rörande en eventuell medicinsk undervisningsanstalt i Göteborg, överlämnade

de sakkunniga, vilka i det följande benämnas 1946 års sakkunniga,

den 26 februari 1947 betänkande med utredning och förslag i

ämnet. Jämlikt de för utredningen utfärdade direktiven hade de sakkunniga

att

1) överväga möjligheten av att anordna en fullständig medicinsk högskola

i Göteborg,

2) undersöka lämpligheten av att vid sjukhusen i Göteborg anordna enbart

klinisk undervisning samt

3) undersöka frågan om ett samordnande av den ifrågasatta medicinska

utbildningsanstalten med Göteborgs högskola.

En undersökning av landets läkarbehov låg däremot utanför de sakkunnigas

uppgifter.

Ifrågavarande betänkande har varit föremål för remissbehandling, varvid

utlåtanden avgivits av universitetskanslern — efter hörande av de

medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund samt karolinska institutets

lärarkollegium ävensom Göteborgs högskolas lärarråd — statskontoret,

medicinalstyrelsen och byggnadsstyrelsen. Vidare ha yttranden inkommit

från svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet, svenska läkarsällskapet,

Sveriges läkarförbund och Sveriges förenade studentkårer. —

I sitt utlåtande framhöll kanslern sammanfattningsvis, att betänkandet

av naturliga skäl icke kunnat så utformas, att därpå grundade mera definitiva

anslagsberäkningar kunnat verkställas. Kanslern ansåg därför, att

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

betänkandet, som lämnat en god och klarläggande orientering i fråga om

förutsättningarna för en medicinsk högskola, borde närmare överarbetas

och kompletteras, vilket lämpligen kunde ske genom en mindre organisationskommitté.

För fortsatt beredning av frågan om inrättande av en medicinsk högskola

i Göteborg tillkallade jag sedermera den 30 juni 1947 med stöd av

Kungl. Maj:ts bemyndigande sex sakkunniga, med uppdrag särskilt att

förbereda och detaljplanera inrättandet av en dylik högskola i syfte att

högskolan måtte kunna börja sin verksamhet om möjligt redan höstterminen

1948. Ifrågavarande sakkunniga, vilka i det följande benämnas

organisationskommittén, ha med skrivelse den 9 januari 1948 överlämnat

sitt betänkande. — Remissutlåtanden över detsamma ha avgivits av

universitetskanslern, statskontoret, byggnadsstyrelsen, medicinalstyrelsen

och statens institut för folkhälsan, varjämte Sveriges förenade studentkårer

inkommit med en skrift i ärendet.

II. Den medicinska högskolans omfattning m. m.

1946 års sakkunniga framhöllo inledningsvis, att Göteborgs stad med

sin omfattande och mångsidiga kommunala sjukvård hade synnerligen

goda förutsättningar att bli säte för en medicinsk högskola. Av de

sakkunnigas redogörelse för den kommunala sjukvården i Göteborg framgår

bland annat, att följande sjukhus ägas och drivas av Göteborgs stad

under närmaste inseende av Göteborgs stads sjukhusdirektion, nämligen

fyra lasarettssjukhus (Sahlgrenska, Ekmanska och Holtermanska sjukhusen

samt barnsjukhuset), tre tuberkulossjukhus (Renströmska sjukhuset,

Romanäs sanatorium och barnsanatoriet Rävlanda), ett epidemisjukhus,

ett sjukhus för kroniskt sjuka (Vasa sjukhus) samt ett sinnessjukhus (Lillhagens

sjukhus). De sakkunniga framhöllo, att en ytterligare utbyggnad

av stadens sjukhus väsen vore planerad — avseende till- och ombyggnad

av Sahlgrenska sjukhuset samt uppförande av ett nytt centralsjukhus i

stadens östra del — och att därvid möjlighet funnes att i största utsträckning

tillgodose en medicinsk högskolas behov av lokaler för forskning och

undervisning.

Beträffande frågan om undervisningens omfattning övervägde 1946 års

sakkunniga två alternativ, nämligen dels enbart klinisk undervisning för

sådana som avlagt medicine kandidatexamen, och dels fullständig medicinsk

undervisning, d. v. s. såväl preklinisk undervisning, ledande till medicine

kandidatexamen, som klinisk undervisning. Det förstnämnda alternativet

ansågo sig de sakkunniga icke kunna förorda; dels skulle nämligen därigenom,

trots rätt avsevärda kostnader, någon ökning av antalet årligen

utexaminerade läkare icke vinnas, och dels vore en medicinsk högskola

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. May.ts ''proposition nr 221.

omfattande endast det kliniska stadiet stympad i livsviktiga avseenden,

i synnerhet då det gällde högskolans uppgift att bedriva vetenskaplig

forskning; utvecklingen inom den medicinska vetenskapen grundade sig

nämligen i ständigt växande omfattning på intimt samarbete mellan de

kliniska och de teoretiska institutionerna.

Under hänvisning till vad sålunda anförts förordade de sakkunniga en

fullständig medicinsk högskola i Göteborg. Den årliga nyintagningen av

studerande borde enligt de sakkunnigas förslag omfatta två kurser om

vardera 30 studerande vid de prekliniska samt tre kurser om envar 20

studerande i de kliniska ämnena.

Organisationskommittén anser i likhet med 1946 års sakkunniga, att en

medicinsk högskola bör omfatta både preklinisk och klinisk

undervisning.

Kommittén har vidare funnit övervägande skäl tala för att den kliniska

undervisningen igångsattes samtidigt med

den prekliniska. Av en av kommittén företagen undersökning hade

nämligen framgått, att i Lund och än mer i Uppsala ett ej ringa antal sökande

till kliniska tjänstgöringar och kurser måst avvisas på grund av

platsbrist. Såväl de medicinska föreningarna i Lund och Stockholm som

Uppsala medicinares förening hade framhållit, att de överbelastade tjänstgöringarna

och kurserna försvårade en rationell planläggning av studierna,

att studietiden ej sällan förlängdes, att den individuella undervisningen på

grund av de stora kurserna bleve lidande samt att undervisningen ej kunde

i önskvärd utsträckning tillgodogöras. Tidpunkten för den kliniska undervisningens

igångsättande hade emellertid, framhåller kommittén, betydelse

även ur en annan synpunkt än den nyss berörda. Denna undervisnings

påbörjande först sedan de första medicine kandidaterna utbildats i Göteborg

skulle nämligen medföra, att ett flertal överläkartjänster vid stadens

sjukhus måste vakanssättas och uppehållas på förordnande på lång tid,

i ett par fall ända upp till 4 å 5 år, ett förhållande som måste innebära

betydande olägenheter för staden och dess sjukvård.

Kommittén har räknat med att undervisningen vid den nya

högskolan kan igångsättas redan hösten 194 8, vilket

skulle möjliggöras genom utnyttjande av vissa provisoriska anordningar

i avvaktan på ett färdigställande av de planerade nybyggnaderna. Sistnämnda

fråga kommer att närmare beröras i det följande.

Beträffande omfattningen av elevintagningen ansluter

sig organisationskommittén till 1946 års sakkunnigas förslag, dock att intill

dess den prekliniska undervisningen fullt utbyggts, vilket kunde beräknas

taga en tid av omkring 2 1/2 år, antalet nyintagningar till den kliniska

undervisningen borde begränsas till två per år med 20 studerande i varje

intagning.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

I remissyttrandena har framhållits lämpligheten av att till Göteborg

förlägga medicinsk undervisning med hänsyn till det rikhaltiga och mångsidiga

patientmaterial, som där erbjuder sig.

I fråga om undervisningens omfattning har allmänt hävdats den uppfattningen

att en fullständig medicinsk högskola bör

inrättas i Göteborg. Därvid har kanslern, i likhet med medicinska fakulteten

i Lund och karolinska institutets lärarkollegium, starkt betonat

angelägenheten av att de stora utgifter för statsverket, som inrättandet

av en fullständig medicinsk läroanstalt i Göteborg måste draga med sig,

icke komme att lägga hinder i vägen för ett fullföljande av den påbörjade

upprustningen av de redan befintliga högskolorna. Behovet av denna upprustning

måste nämligen, framhåller kanslern, anses minst lika trängande

som behovet av en ny medicinsk högskola.

Rörande frågan om verksamheten vid den nya medicinska högskolan

bör igångsättas med preklinisk och klinisk undervisning

samtidigt eller med till en början endast

preklinisk undervisning ha olika uppfattningar gjort sig

gällande. Medan medicinalstyrelsen och medicinska fakulteten i Uppsala

förordat det förstnämnda alternativet, ha statskontoret, kanslern, medicinska

fakulteten i Lund och karolinska institutets lärarkollegium funnit

övervägande skäl tala för att den kliniska undervisningen igångsättes först

sedan den prekliniska utbyggts och högskolans egna studerande förts fram

till de kliniska studierna.

Karolinska institutets lärarkollegium framhåller som sin uppfattning, att

vad organisationskommittén anfört rörande belastningen å landets kliniska

utbildningsanstalter icke gåve en fullständig bild av förhållandena. De

kliniska utbildningsanstaltema vore, åtminstone vad karolinska institutet

beträffade, dimensionerade såväl beträffande lokaler som patientmaterial

så att de skulle kunna betjäna det antal studenter, som genomginge undervisningen

vid de teoretiska institutionerna. Dessa vore i sin tur beräknade

efter ett visst bestämt antal studerande. Kollegiet framhåller, att några

felkalkyler beträffande denna organisation icke förelåge och att någon

trängsel vid institutets kliniker icke funnes, bortsett från tillfälliga undantag.

Som exempel härpå nämner kollegiet, att den 1 oktober 1947, då praktiskt

taget alla kliniska kurser och tjänstgöringar, där konkurrens om

platserna råder, togo sin början, endast 5 sökande måst avvisas, vilka

emellertid förklarat sig utan nackdel kunna ägna sig åt tentamensläsning.

Lärarkollegiet framhåller därefter, att de väsentligaste svårigheterna vid

de kliniska utbildningsanstaltema i stället låge i den stora bristen på

underordnade lärarkrafter och anför vidare därom huvudsakligen följande.

Lärarkollegiet framhöll i sitt remissyttrande rörande 1946 års sakkunnigas

förslag, att vid karolinska institutets kliniker råder stor brist på

underordnade lärarkrafter, vilket gör att den individuella undervisning av

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

de tjänstgörande medicine kandidaterna, som är önskvärd, icke i nödig

utsträckning kan ske. Lärarkollegiet framhöll, att frågan om denna brists

avhjälpande vid tidpunkten för remissvarets avsändande lag under utredning.

Sedan dess har de medicinska högskolornas organisationskommitté

den 22 november 1947 avlämnat andra delen av sitt betänkande, i vilket

kommitterade sökt fastställa de kliniska institutionernas behov av underordnade

lärarkrafter för att dessa skola på ett tillfredsställande sätt kunna

fylla sin tredubbla uppgift i forskningens, undervisningens och sjukvårdens

tjänst. Nyssnämnda kommitté har också avgivit förslag till täckande av

detta behov.

Organisationskommittén för medicinsk högskola i Göteborg torde då den

talar om att belastningen av landets nuvarande kliniska utbildningsanstalter

skulle avhjälpas genom att klinisk undervisning anordnades i Göteborg

redan höstterminen 1948 avse detta spörsmål. Dess förslag innebär i själva

verket i viss mån ett motförslag till det av medicinska högskolornas organisationskommitté

framlagda. Någon jämförelse mellan dessa förslag ur

synpunkten av effektivitet eller ur organisatoriska eller ekonomiska synpunkter

har icke gjorts.

Det kan visserligen icke förnekas att överförandet av ett visst antal

medicine kandidater från Stockholm till Göteborg skulle tillfälligt, d. v. s.

för en tidrymd av 2 1/2—3 år i någon mån underlätta såväl professorernas

som den underordnade läkarpersonalens arbete vid karolinska institutets

kliniker, men någon lösning av spörsmålet ifråga, som med avseende på

effektivitet kan jämföras med det av de medicinska högskolornas organisationskommitté

framlagda, är det icke. Detsamma torde gälla de medicinska

fakulteterna i Uppsala och Lund.

Lärarkollegiet får därför på det bestämdaste avråda från att klinisk

undervisning i Göteborg påbörjas höstterminen 1948. Enligt lärarkollegiets

mening skulle det för läkarutbildningen och den medicinska forskningen

i landet vara synnerligen olyckligt om organiserandet av den i och för sig

själv välbehövliga medicinska högskolan i Göteborg skulle ske under former,

som kunde motivera ett uppskjutande av nödiga reformer vid

redan befintliga medicinska utbildningsanstalter, med ty åtföljande

sänkning av svensk medicinsk standard. I längden skulle detta självfallet

återverka även på högskolan i Göteborg. Den riktiga vägen torde vara

att åt samtliga medicinska utbildningsanstalter ge samma möjligheter att

fylla sina uppgifter och inordna desamma under ett gemensamt koordinerat

system, varigenom det kan förhindras att en enskild högskola söker genomdriva

åtgärder, som icke iiro till det helas bästa.

På ovan anförda grunder får lärarkollegiet sålunda vidhålla sin tidigare

intagna ståndpunkt att den kliniska undervisningen vid den planerade

högskolan i Göteborg icke bör komma till stånd förrän 2 1 /2—3 år efter

det den teoretiska undervisningen påbörjats.

Medicinska fakulteten i Lund har anfört liknande synpunkter på föreliggande

spörsmål som karolinska institutets lärarkollegium.

Kanslern har ansett sig böra fästa avsevärd vikt vid den omständigheten,

att utbildningen av de säkerligen ganska få medicine kandidater, vilka,

innan högskolans egna studerande förts fram till de kliniska studierna,

kunde påräknas som elever, skulle bli oproportionerligt kostsam. Den

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

olägenhet, som vakanssättningen av vissa lediga eller ledigblivande överläkarbefattningar

onekligen innebure, syntes icke kanslern vara så stor,

att den kunde tillmätas avgörande betydelse.

I fråga om tidpunkten för undervisningens igångsättande

har kanslern — under hänvisning till de omfattande förberedelser,

som vore erforderliga för undervisningen i de första prekliniska

ämnena, anatomi och histologi — icke ansett möjligt, att den prekliniska

undervisningen skulle kunna påbörjas förrän hösten 1949. Det vore viktigt,

framhåller kanslern, att undervisningen vid den nya högskolan icke från

början bleve bristfällig. Det syntes även kanslern föga sannolikt att iordningställandet

av för undervisning i de morfologiska ämnena erforderliga

provisoriska lokaler kunde vara avslutat förrän under förra hälften av

år 1949.

Av karolinska institutets lärarkollegium har kraftigt betonats omöjligheten

att redan till hösten 1948 anskaffa den undervisningsmateriel i form

av samlingar, apparatur och instrument, som vore erforderlig för en tillfredsställande

undervisning i anatomi och histologi. De problem, som härvidlag

möta, ha utförligt belysts i särskilda yttranden av professorerna

vid institutet T. Petrén och G. Häggqvist, beträffande vilka yttranden

torde få hänvisas till handlingarna i ärendet.

Statskontoret har, för den händelse ett påbörjande av den prekliniska

undervisningen redan hösten 1948 skulle möta oöverstigliga hinder, ifrågasatt

en provisorisk utökning av antalet studerande vid övriga medicinska

läroanstalter.

Beträffande elevintagningens omfattning har medicinska

fakulteten i Lund förordat, att intagning å propedeutiska kurser skulle äga

rum endast två gånger om året med 30 medicine kandidater i varje intagning.

Härigenoip. skulle vinnas en jämnare fördelning av sökande till efterföljande

kurser. Kanslern framhåller, att om antalet intagningar å de propedeutiska

kurserna minskades till två, det möjligen skulle vara tillräckligt

att inrätta en professur i vartdera ämnet medicin och kirurgi. Organisationskommittén

hade för sin del räknat med två professurer i vartdera

ämnet. Enligt kanslerns uppfattning vore ytterligare utredning på denna

punkt erforderlig.

Departementschefen. Den brist på läkare, såväl allmänläkare som specialister,

som för närvarande otvivelaktigt råder, torde på grund av redan

beslutade eller planerade sociala reformer på sjukvårdens område komma

att avsevärt stegras under de närmaste decennierna. Här må endast erinras

om den ökning av läkarbehovet, som måste bli en följd av genomförandet

av den av riksdagen i princip beslutade lagen om allmän sjukförsäkring

m. m. I ett av medicinalstyrelsen nyligen avgivet betänkande (SOU 1948:

14) har vidare framlagts förslag till utbyggnad av den öppna läkarvården

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

i landet, vilket förutsätter en väsentligt ökad utbildning av läkare. Enligt

medicinalstyrelsens beräkningar skulle läkarbehovet i landet bli så stort,

att med oförändrad intagning vid de medicinska utbildningsanstalterna en

brist av minst 2 500 läkare skulle uppstå ar 1960. Även om det av medicinalstyrelsen

framlagda programmet endast skulle komma att delvis förverkligas,

är det dock uppenbart, att en icke oväsentlig ökning av utbildningsmöjligheterna

för läkare är påkallad. Riksdagen har också i sin skrivelse

1946:463 givit uttryck för samma uppfattning. Vid de nuvarande

medicinska läroanstalterna, där normalt brukat intagas omkring 190 studerande

årligen men vid vilka intagningen i fjol och i år ökats till 220

studerande, torde enligt vad kanslern i skrivelse till Kungl. Maj:t den 23

januari 1948 framhållit någon ytterligare nämnvärd ökning av intagningen

icke för närvarande vara möjlig. Under sadana förhallanden synes den

eftersträvade ökningen av utbildningskapaciteten kunna vinnas endast

genom att en ny medicinsk läroanstalt inrättas. Med hänsyn till den langa

utbildningstiden för läkare är det angeläget, att frågan härom snarast kan

bringas till en lösning.

Starka skäl tala enligt min uppfattning för att den nya medicinska högskolan

förlägges till Göteborg. Såsom i ärendet framhållits, torde nämligen

Göteborgs stad med sin omfattande och mångsidiga sjukvård reaan nu

erbjuda synnerligen goda förutsättningar för medicinsk undervisning. Dessa

förutsättningar komma att ytterligare förbättras efter genomförandet av

den redan påbörjade betydande utbyggnaden av stadens sjukhusväsen, varvid

möjlighet finnes att tillgodose även den medicinska undervisningens

och forskningens behov av lokaler. Sistnämnda omständighet gör, att tidpunkten

nu får anses mycket lämplig att överväga förläggandet av en

medicinsk högskola till Göteborg.

Jag delar den i ärendet allmänt omfattade meningen, att en ny medicinsk

läroanstalt bör meddela såväl preklinisk som klinisk undervisning.

Genom att anordna enbart klinisk undervisning skulle man, trots icke oväsentliga

kostnader, likväl icke uppnå, att antalet utexaminerade läkare

ökas; därtill kommer, att klinisk undervisning och forskning i allt större

utsträckning förutsätter ett nära samarbete med teoretiska institutioner.

Jag förordar därför, att den nya medicinska läroanstalten organiseras såsom

en fullständig medicinsk högskola med såväl preklinisk som klinisk undervisning.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, att inrättandet av en

dylik högskola givetvis icke får hindra eller försena fullföljandet av den

upprustning av de redan befintliga medicinska läroanstalterna, som redan

påbörjats.

Olika meningar ha yppats beträffande spörsmålet, huruvida den kliniska

undervisningen bör igångsättas samtidigt med den prekliniska eller först

sedan denna fullt utbyggts och högskolans egna studerande förts fram

till de kliniska studierna. För egen del har jag funnit övervägande skäl

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 321.

tala för den av kanslern och statskontoret intagna ståndpunkten, att verksamheten

till en början bör omfatta endast preklinisk undervisning. Det

bör därvid beaktas, att ett omedelbart påbörjande av klinisk undervisning

i hu\ udsak icke skulle fylla annat ändamal än att tjäna som en temporär

avlastning av de övriga kliniska utbildningsanstalterna. Även om vid dessa

en viss trängsel i en del kurser för närvarande kan förmärkas, torde dock

denna kunna avhjälpas på ett enklare och mindre kostsamt sätt än genom

att omedelbart starta klinisk undervisning i Göteborg. En sådan skulle,

enligt vad kanslern papekat, av allt att döma bli oproportionerligt dyrbar

med hänsyn till det förhållandevis ringa antal medicine kandidater, som

kan antagas komma att begagna sig därav. Därtill kommer, att en icke

alltför kort förberedelsetid erfordras för den mångfald av organisatoriska

problem, som helt naturligt komma att uppställa sig i samband med anordnandet

av den kliniska undervisningen. Den av organisationskommittén

påtalade olägenheten med ett mer eller mindre långvarigt vakanthållande

av lediga eller ledigblivande överläkarbefattningar vid sjukhus väsendet i

Göteborg torde komma att bortfalla vid bifall till det förslag om tillsättning

av dylika tjänster, som jag i det följande ämnar framlägga.

Organisationskommittén har räknat med att undervisningen vid den

nya medicinska läroanstalten skulle kunna påbörjas redan hösten 1948.

Kommittén torde dock härvid ha utgått ifrån att definitivt beslut i frågan

komme att föreligga redan i början av år 1948. Det är med hänsyn till

bristen på läkare visserligen önskvärt, att verksamheten igångsättes så

snart som möjligt, men man kan icke bortse från att upprättandet av en

ny stor akademisk undervisningsanstalt kräver omfattande och tidsödande

förberedelser. Denna synpunkt har starkt betonats av kanslern och vederbörande

medicinska högskolemyndigheter. Jag har noggrant övervägt på

denna fråga inverkande omständigheter och kommit till den uppfattningen,

att det icke är möjligt att igångsätta verksamheten redan hösten 1948.

Man synes icke heller lämpligen böra räkna med att detta skall kunna ske

vårterminen 1949. Däremot torde, såvitt nu kan bedömas, förhållandena

böra möjliggöra, att undervisningen påbörjas hösten 1949. Jag räknar alltså

med att, om inga oförutsedda svårigheter lägga hinder i vägen, preklinisk

undervisning med början i ämnena anatomi och histologi skall igångsättas

från och med höstterminen 1949 vid den nya medicinska högskolan i Göteborg.

Den kliniska undervisningen torde i enlighet med vad jag nyss anfört

böra anstå till dess de första medicine kandidaterna utbildats vid högskolan,

vilket kan beräknas ske efter 2 1/2 år, och alltså lämpligen igångsättas

från och med vårterminen 1952.

I följande avsnitt komma att beröras de lokalproblem, som uppstå vid

inrättandet av den nya högskolan. Därvid förutsättes, att i avvaktan på

uppförandet av vissa nybyggnader m. m. provisoriska lokaler skola komma

till användning vid undervisningen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Jag ansluter mig liksom kanslern till organisationskommitténs föislag,

att vid den nya högskolan normalt böra intagas 60 studerande årligen.

Vid de prekliniska ämnena bör intagningen fördelas på två kurser om

vardera 30 studerande. I fråga om de kliniska ämnena har medicinska

fakulteten i Lund och kanslern ifrågasatt, om icke intagningen å propedeutiska

kurser borde äga rum endast två gånger om året med 30 medicine

kandidater i varje intagning i stället för av organisationskommittén förordade

tre intagningar om envar 20 medicine kandidater. Da vissa fördelar

synas kunna vinnas genom en sådan åtgärd, har jag i likhet med

kanslern funnit lämpligt, att detta spörsmål ytterligare överväges, innan

slutlig ställning tages i frågan.

Sammanfattningsvis innebär alltså vad jag i det föregående förordat,

att en fullständig medicinsk högskola, omfattande både preklinisk och

klinisk undervisning, skall upprättas i Göteborg, att den prekliniska undervisningen

påbörjas hösten 1949 och den kliniska undervisningen vårterminen

1952 samt att vid högskolan intagas omkring 60 studerande årligen,

beträffande den prekliniska undervisningen fördelade på två intagningar

om 30 studerande i varje intagning. Av flera skäl, bl. a. att vissa anslag för

högskolans verksamhet äro erforderliga redan för budgetåret 1948/49, torde

beslut redan nu böra fattas om den nya läroanstaltens upprättande.

III. Lokalfrågor.

Permanenta prekliniska institutioner.

19^6 års sakkunniga föreslogo, att samtliga sju ifrågavarande institutioner

— nämligen en anatomisk, en histologisk, en medicinsk-kemisk, en fysiologisk,

en farmakologisk, en patologisk-anatomisk och en bakteriologisk

institution — jämte för desamma gemensamma utrymmen, såsom bibliotek,

föreläsningssalar, djurstallar, m. m., skulle sammanföras till ett byggnadskomplex,

förlagt till västra delen av Sahlgrenska sjukhusets tomt och

med underjordisk kulvertförbindelse med själva sjukhuset.

De sakkunniga framhöllo rörande denna lösning av de teoretiska institutionernas

byggnadsfråga bland annat, att sammanförandet av allt i ett

komplex gjorts efter amerikanskt mönster. Det motsvarade den allmänna,

utvecklingens krav, i det att allt vetenskapligt forskningsarbete numera

krävde det intimaste samarbete mellan forskare inom de olika institutionernas

specialområden. Samtidigt som vetenskaplig forskning gynnades

därigenom, vunnes flera praktiska fördelar. Salunda innebure det för studenterna

en stor fördel att ha all undervisning samlad inom en enda byggnad.

Föreläsningssalar och vissa andra utrymmen kunde göras gemensamma

för flera institutioner, varjämte viss dyrbarare instrumentutrustning

ej behövde anskaffas för varje särskild institution utan likaledes vara

helt eller delvis gemensam för flera. Vidare medförde det föreslagna systemet,

att byggnads- och driftkostnader kunde väsentligt nedbringas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

Det ifrågasatta byggnadskomplexet beräknades få en sammanlagd

rymd av 67 494 in3, och kostnaderna beräknades till 8 089 900 kronor.

Organisationskommittén har för sin del förordat en uppdelning av de prekliniska

institutionerna på två komplex, varvid de patologisk-anatomiska

och bakteriologiska institutionerna föreslås sammanförda till ett komplex,

förlagt till sjukhusomradets östra del omedelbart invid den nu befintliga

bakteriologiska och patologiska laboratoriebyggnaden vid sjukhuset, medan

de övriga fem institutionerna skulle förläggas till ett gemensamt komplex

å västra delen av sjukhusområdet. Som motivering härför har organisationskommittén

anfört i huvudsak följande.

Mot förslaget att sammanföra samtliga teoretiska institutioner i ett

byggnadskomplex finnes, enligt organisationskommitténs mening, principiellt

mtet att invända. Såsom 1946 ars sakkunniga framhållit, vinnas

otvivelaktigt vissa fördelar genom en dylik koncentration. Den medför

emellertid även en del nackdelar.

Förslaget om den patologisk-anatomiska institutionens inplacering i det

gemensamma institutionskomplexet, vilket av 1946 års sakkunniga ansågs

genomförbart, finner sig organisationskommittén sålunda av flera skäl böra

1 ranga. Det har nämligen visat sig omöjligt att finna en sjukhusmässigt och

tratiktekmskt tillfredsställande lösning av liktransporterna från det till

institutionen hörande kapellet med den placering, detsamma givits i 1946

års sakkunnigas förslag. Principiellt sett bör ett sjukhuskapell vara lätt

åtkomligt från allmän trafikled och i övrigt så placerat å sjukhusområdet,

att hktransporterna och begravningstågen falla utanför blickfältet från

sjukrum och liknande utrymmen.

En lösning av frågan erbjuder sig genom att icke anordna kapell i anslutning

till den patologisk-anatomiska institutionen utan inom de lokaler,

som for närvarande disponeras såsom kapell och obduktionsavdelning vid

Dahlgrenska sjukhuset. Dessa ligga emellertid i sjukhusområdets östra del,

medan den^ patologisk-anatomiska institutionen enligt förslaget skulle vara

placerad pa områdets västra sida. Även om en dylik uppdelning ur institutionens

synpunkt kan sägas vara av underordnad betydelse, är det å andra

sidan uppenbart, att de interna liktransporterna genom uppdelningen få

en i hög grad irrationell utformning, som kommer att verka fördyrande på

sjukhusdriften. Aven visning och hämtning kommer vid ett uppdelat sysem

att kräva mera personal än om kapellet med tillhörande förvaringsutrymmen

för de obducerade liken är direkt anknutet till institutionen.

Den patologisk-anatomiska institutionens förläggning sammanhänger

emellertid också med frågan om den bakteriologiska institutionens placering.

Mellan denna institution och den patologisk-anatomiska institutionen

tinnes nämligen ett behov av samarbete, som, enligt vad organisationskommittén

inhamtat. ar starkare och mera intimt än mellan den patologisk-anatomiska

institutionen och övriga institutioner. Innan ställning

tages till iragan om den patologisk-anatomiska institutionens förläggning,

aF Jd®t0 därför nödvändigt att beröra den bakteriologiska institutionens

platstraga.

Den bakteriologiska institutionens försöksdjur kunna innefatta betydande

smittorisker för Övriga institutioners försöksdjur. Frågan om djurstallarnas

byggnadstekmska utformning kan visserligen givas en lösning, som

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj:ts proposition nr 821.

erbjuder eu relativt bestämd uppdelning eller avgränsning institutionsvis

av försöksdjuren. Även vid en sådan uppdelning torde det emellertid icke

vara möjligt att i praktiken förhindra varje kontakt olika djuravdelningar

emellan, och även om uppdelningen i och för sig innefattar mojligheter till

begränsning av verkningarna av eventuell smittoöverföring, sa kvarstar

dock alltid smittorisken som sådan. Uppenbart är, att en mera utbredd infektion

bland försöksdjuren, förutom smittorisken för vederbörande personal,

kan innebära icke blott betydande merkostnader genom att nya

djur måste anskaffas, utan även tillspillogivande av värdefullt vetenskapligt

arbete. Uppenbart synes också vara, att denna olägenhet kan ehmmeras

endast genom att bryta ut den bakteriologiska institutionen ur det

gemensamma komplexet och förlägga den till en särskild byggnad. Den

ökning av anläggningskostnaden, som härigenom kan komma att nppsta,

torde i det långa loppet kompenseras genom bland annat minskad sjuklighetsfrekvens

hos vederbörande personal och minskade kostnader för försöksdjur

ävensom genom större trygghet och säkerhet i arbetet inom institutionerna.

Bestämda skäl tala sålunda för att såväl den patologisk-anatomiska som

den bakteriologiska institutionen utbrytes ur det gemensamma institutionskomplex,

som 1946 års sakkunniga förordade. Organisationskommittén

föreslår, att de båda institutionerna inrymmas i särskilda byggnader, vilka

sammanföras omkring en gemensam föreläsningssal till ett komplex. Organisationskommittén

har tänkt sig detta komplex förlagt till sjukhusområdets

östra del omedelbart invid den nu befintliga bakteriologiska och

patologiska laboratoriebyggnaden vid sjukhuset. Sistnämnda byggnad lörbindes

med den bakteriologiska institutionen i det nya komplexet för att i

framtiden kunna tjänstgöra förslagsvis som virologisk avdelning inom den

medicinska högskolan. ...

Några direkta olägenheter för de teoretiska institutionernas gemensamma

forskningsverksamhet torde näppeligen vara förknippade med institutionernas

uppdelning på ett västligt och ett östligt komplex. Institutionerna

föreslås, liksom tidigare, förlagda till samma område, och möjligheterna

till kontakt möd de kliniska institutionerna och avdelningarna bil oförändrade.

De båda institutioner — den patologisk-anatomiska och den bakteriologiska

— som mer än övriga institutioner ha en så att säga utåtriktad

verksamhet och till betydande del äro engagerade i rent kliniskt arbete, få

ett möd hänsyn härtill lämpligt avpassat läge.

Den av organisationskommittén förordade lösningen innebär emellertid

fördelar ur även andra synpunkter än de ovan berörda. Organisationskommittén

har under utformningen av de teoretiska institutionerna haft

att beakta även de utrymmeskrav, som skulle föranledas av en till den

medicinska högskolan förlagd tandläkarutbildning. Sin avsikt att redan

från början så utforma de teoretiska institutionerna, att däri utan olägenhet

kunde mottagas studerande från ett tandläkarinstitut i Göteborg, har

organisationskommittén emellertid funnit sig böra tillsvidare franga. Skälet

härtill är bland annat den oklarhet, som för närvarande är rådande i

fråga om den prekliniska odontologiska undervisningens ordnande. Med

hänsyn härtill har organisationskommittén begränsat sig till att tillse, att

goda möjligheter till utvidgning av institutionerna finnas. Genom att pa

siitt organisationskommittén föreslagit förlägga institutionerna till två

skilda byggnadskomplex ha avsevärda utvidgningsmöjligheter skapats

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

framför allt vad gäller det västliga byggnadskomplexet, till vars institutioner

— i anatomi, histologi, fysiologi och kemi — den prekliniska tandläkarundervisningen

väsentligen skulle komma att förläggas.

De båda byggnadskomplexens förläggning å sjukhusområdet och närmare

utformning framgå av ett antal vid betänkandet fogade, av arkitekten

G. Birch-Lindgren utarbetade ritningar. Jag torde beträffande dessa få

hänvisa till handlingarna i ärendet. Här må endast lämnas en översikt

rörande de båda planerade byggnadskomplexens nettoytinnehåll

och volym samt de beräknade kostnaderna för deras uppförande.

ytinnehåll

Västra institutionskomplexet........ 11397 56 000

Östra institutionskomplexet......... 8 554 31900

Summa 19 951 87 900

Byggnads
kostnader
kronor
7

668 000

4 487 000

12155 000.

Det västra institutionskomplexet har förutsatts skola uppföras och helt

bekostas av staten. Något anslag har emellertid icke ansetts erforderligt

för budgetåret 1948/49. Å det område inom Sahlgrenska sjukhuset, där

ifrågavarande institutionsbyggnad är avsedd att förläggas, finnes nu en

reservepidemipaviljong, uppförd i början av 1920-talet av Göteborgs stad

med bidrag från staten. Denna paviljong, som är mindre lämplig för akut

sjukvård, måste rivas för att bereda plats för den nya institutionsbyggnaden.

För rivningen, som enligt kommitténs mening bör ombesörjas av staten

förutsättas inga särskilda kostnader uppstå.

Det östra institutionskomplexet skall i enlighet med det förslag till avtal

mellan staten och Göteborgs stad, som närmare kommer att behandlas i

det följande, byggas av staden, varvid dock staten skulle bidraga med hälften

av kostnaderna eller med 2 243 500 kronor. Något anslag från statens

sida för budgetåret 1948/49 har ej ansetts erforderligt. Uppförandet av

östra institutionskomplexet förutsätter rivning av på platsen liggande byggnader,

djurstall och obduktionsbyggnad. Någon särskild kostnad härför

beräknas ej uppkomma.

Organisationskommittén framhåller, att den sålunda beräknade kostnaden

för de teoretiska institutionernas uppförande ligger icke oväsentligt

högre än den, vartill 1946 ars sakkunniga kommit i sina beräkningar. Orsaken

härtill vore att söka dels i att utrymmesbehovet vid mera ingående

bearbetning visat sig vara större än vad den tidigare beräkningen utvisade

och dels i stegrade byggnadskostnader. Medan 1946 års sakkunniga utgått

från en byggnadskostnad av 120 kronor per m3, har organisationskommittén

ansett sig böra räkna med en motsvarande kostnad av 130 kronor. Vidare

hade organisationskommittén i sina kalkyler inräknat ett särskilt belopp

(660 000 kronor) för grundkonstruktionerna till de båda institutionsko

mplexen.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Statskontoret har — under erinran om att byggnadsvolymen för de planerade

prekliniska institutionerna enligt organisationskommitténs förslag

ökat med i runt tal 33 procent i förhållande till det av 1946 års sakkunniga

utarbetade förslaget och att anläggningskostnaderna stegrats med icke

mindre än 50 procent — velat starkt betona vikten av att möjligheterna

till en begränsning av de förordade utrymmena noga undersökas.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att en ingående granskning från styrelsens

sida av de föreslagna byggnadernas inre och yttre utformning icke varit

möjlig på den tid, som stått till buds. Av en jämförelse med lokalprogrammet

för motsvarande institutioner vid karolinska institutet framginge

emellertid, att institutionerna i Göteborg avsetts få betydligt större utrymmen,

ehuru elevantalet beräknats bli cirka 35 procent lägre än i Stockholm.

Det syntes därför nödvändigt med en noggrann omprövning av lokalprogrammet.

Byggnadsstyrelsen, som funnit utformningen av förslaget i flera avseenden

ej helt övertygande, har med hänsyn till uppgiftens storleksordning

och allmänna betydelse ansett önskvärt, att denna byggnadsfråga bleve

mera allsidigt belyst, innan slutlig ställning toges till hur anläggningen

borde utformas. Detta syntes lämpligast kunna ske genom att anordna en

arkitekttävling, något som med hänsyn till nuvarande förhållanden på

arbetsmarknaden icke syntes behöva fördröja byggnadsarbetenas påbörjande.

En sådan allsidig utredning genom tävling kunde beräknas kosta

omkring 65 000 kronor. Styrelsen utginge från att, därest tävling avsåges

komma till stånd, det uppdroges åt styrelsen att anordna densamma och

att den förut antydda omprövningen av lokalprogrammet i samband därmed

verkställdes. Mot de av organisationskommittén beräknade kostnaderna

för nybyggnaderna har byggnadsstyrelsen i huvudsak icke haft

något att erinra.

I ett vid karolinska institutets remissutlåtande fogat yttrande har professorn

i bakteriologi S. G ard ifrågasatt behovet av nybyggnad för den

bakteriologiska institutionen. Professor Gard har till stöd därför anfört i

huvudsak följande.

Det bakteriologiska laboratoriet vid Sahlgrenska sjukhuset tillgodoser

icke endast sjukhusets behov av bakteriologisk verksamhet utan tjänstgör

dessutom som centrallaboratorium för västra och stora delar av mellersta

Sverige. Där bedrives sålunda en mycket omfattande rutinverksamhet och

personalen uppgår för närvarande till omkring 50 personer, varav 4 läkare.

I medicinalstyrelsens förslag till utbyggnad av landets bakteriologiska laboratorieorganisation

förutsättes detta laboratorium komma att fungera som

räjonglaboratorium för västra delen av landet, varvid dess föreståndare

skulle ha skyldighet att utföra de epidemiologiska utredningar inom räjongen,

som kunde påfordras.

Kommittén har utgått från, att den blivande bakteriologiska institutionen

skulle samordnas med rutinlaboratoriet, varigenom den för såväl

undervisning som forskning viktiga kontakten med praktisk verksamhet

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

skulle garanteras och institutionen tillförsäkras nödvändigt demonstrationsmaterial.

Kommittén har dock ej antytt, hur man tänkt sig detta

samordnande organiserat.

Professorn i bakteriologi måste kunna förfoga över ett välutrustat rutinlaboratorium

för att kunna ta upp problem inom den kliniska bakteriologin

till behandling. Av denna anledning bör han också uppehålla tjänsten som

föreståndare för rutinlaboratoriet. De administrativa uppgifter, som åvila

ledaren av ett laboratorium av den storleksordning, det här gäller, äro

emellertid avsevärda, i all synnerhet om laboratoriet också kommer att få

svara för alla inom räjongen behövliga epidemiologiska utredningar. Det

kan icke vara ändamålsenligt att belasta professorn härmed.

Den mest rationella lösningen av detta problem synes mig vara att dela

det nuvarande rutinlaboratoriet i två administrativt skilda enheter, ett

laboratorium för Sahlgrenska sjukhuset med professorn i bakteriologi som

chef och ett fristående centrallaboratorium för Göteborgs stad, Hallands,

Göteborgs och Bohus samt Älvsborgs län, det eventuellt blivande räjonglaboratoriet.

Organisationen skulle då kunna utformas på exakt samma sätt

som vid karolinska institutet med professorn som överläkare vid sjukhusets

laboratorium, där en laborator i klinisk bakteriologi under professorn ansvarar

för rutinarbetet och samtidigt såsom biträdande lärare handhar en

del av undervisningen i ämnet.

Vid uppförandet av det östra sjukhuset kunde lämpligen det där planerade

bakteriologiska laboratoriet utbyggas till centrallaboratorium. Härigenom

och sedan patologiska institutionen inflyttat i nya lokaler skulle

för den bakteriologiska institutionen och sjukhuslaboratoriet kunna disponeras

hela den nu för patologerna och bakteriologerna gemensamma

byggnaden, vilken torde väl räcka till för sådant ändamål. Nybyggnad för

bakteriologiska institutionen skulle sålunda tillsvidare icke vara nödvändig.

Kanslern har biträtt förslaget att uppdela de permanenta teoretiska institutionerna

på två byggnadskomplex samt förutsätter, att myndighet,

som besitter särskild sakkunskap på området, kommer att granska ritningarna

och kostnadskalkylerna beträffande såväl nu ifrågavarande byggnadsföretag

som övriga ifrågasatta byggnads- och inredningsarbeten.

Kanslern har framhållit vikten av att det noga tillses, att goda utbyggnadsmöjligheter

finnas för varje enskild institution och ej endast för byggnadskomplexen

som enheter betraktade. Därest undervisning för blivande tandläkare

skulle komma att meddelas å de prekliniska institutionerna kunde,

framhåller kanslern, frågan om utökning av institutionernas lokalutrymmen

snart nog bli aktuell.

I anledning av vad professorn Gard anfört rörande byggnadsfrågan för

den bakteriologiska institutionen har kanslern ansett ytterligare utredning

erforderlig beträffande ifrågavarande spörsmål.

Permanenta lokaler för klinisk undervisning

och forskning.

Erforderliga lokalutrymmen för den kliniska undervisningen — i första

hand lokaler för föreläsningar och demonstrationer, utökade utrymmen för

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Muy.ts proposition nr ''£21.

laboratorier samt vissa utrymmen för de studerande, såsom dag- och

skrivrum, omklädnadsrum och jourrum — ha av såväl 1946 års sakkunniga

som organisationskommittén förutsatts skola komma till stånd i samband

med den planerade utbyggnaden av sjukhus väsendet i Göteborg.

Beträffande omfattningen av nämnda utbyggnad inhämtas av organisationskommitténs

betänkande i huvudsak följande.

Planerna avse i första hand Sahlgrenska sjukhuset och ha beträffande

detta sjukhus redan börjat realiseras. Sålunda pågår där för närvarande

uppförandet av en byggnad, som kommer att inrymma nya, tidsenligt inredda

vårdavdelningar lör medicinska och kirurgiska sjukdomar, f den fortsatta

till- och ombyggnaden av sjukhuset ingår anordnandet av ytterligare

vårdavdelningar för nyssnämnda sjukdomar, helt nya kliniker för- neurokirurgi,

neurologi och ortopedi, nya polikliniker för medicin och kirurgi,

nytt röntgendiagnostiskt institut, avdelning för fysikalisk terapi, centraltandpoliklinik,

fysiologiska laboratorier in. m. Rörande anordnandet av en

reumatologisk klinik vid sjukhuset pågå förhandlingar mellan pensionsstyrelsen

och Göteborgs stads sjukhusdirektion. Genomförandet av tiiloch

ombyggnädsplanerna rörande Sahlgrenska sjukhuset beräknas taga en

tid av 4—5 år.

Av större planer på utbyggnad av sjukhusväsendet i Göteborg må vidare

nämnas planerna på en helt ny sjukhusanläggning i Göteborgs östra del.

I denna anläggning, som är föremål för en begränsad arkitekttävling, avses

ingå ett lasarettssjukhus om cirka 700 vårdplatser, inrymmande bland

annat kliniker för allergiska samt thorax-kirurgiska sjukdomar, ett epidemisjukhus

samt ett sjukhus för kroniskt sjuka. Arbetet med denna sjukhusanläggnings

uppförande beräknas kräva en tid av 5—6 år och kommer,

enligt vad organisationskommittén inhämtat, att påbörjas snarast efter

det nyssnämnda arkitekttävling avgjorts.

Beslut ha redan fattats och anslag anvisats till ombyggnad av Göteborgs

barnsjukhus ävensom till viss tillbyggnad av Göteborgs stads tuberkulossjukhus,

Renströmska sjukhuset. Utredningar pågå om utvidgning av

Lillhagens sjukhus, som är Göteborgs stads sinnessjukhus.

Förutom berörda planer, som alla avse den slutna sjukvården i Göteborg,

föreligga, enligt vad organisationskommittén inhämtat, även omfattande

planer på den öppna sjukvårdens utbyggnad. Enligt dessa planer avses

bland annat ett flertal s. k. fristående polikliniker komma att anordnas på

skilda platser inom Göteborg under de närmaste åren.

Av den här lämnade redogörelsen för sjukhus väsendets i Göteboig utbyggnad

splaner torde framgå, att sjukhusväsendet i Göteborg, som redan

med nuvarande omfattning innefattar erforderliga förutsättningar för medicinsk

undervisning, i en snar framtid kommer att väsentligt utökas kvantitativt

såväl som kvalitativt.

Av nu befintliga sjukhus i Göteborg avses förutom Sahlgrenska sjukhuset

följande sjukhus tagas i undervisningens tjänst, nämligen Göteborgs barnsjukhus

för undervisning i pediatrik och barnkirurgi, Göteborgs epidemisjukhus

för undervisningen i epidemiologi, Iloltermanska sjukhuset för

undervisningen i dermatologi, Renströmska sjukhuset för undervisningen

1 ftisiologi samt Vasa sjukhus för undervisningen i fysikalisk diagnostik. Av

de angivna sjukhusen äro, enligt vad organisationskommittén inhämtat,

epidemisjukhuset, Iloltermanska sjukhuset samt Vasa sjukhus avsedda all

2 — B ihan g till riksdagens ''protokoll 10^S. 1 sand. Nr

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

så småningom överföras till den förut berörda nya sjukhusanläggningen i

Göteborgs östra del.

Med utgångspunkt från vad 1946 års sakkunniga tidigare förordat har

organisationskommittén funnit följande utrymmen böra anordnas vid Sahlgrenska

sjukhuset respektive Renströmska sjukhuset för tillgodoseende av

den till dessa sjukhus förlagda kliniska undervisningens och forskningens

behov.

Vid Sahlgrenska sjukhuset: Ungefärlig

nettogolvyta

a) 1 större föreläsningssal (för omkring 150 personer) med till- (,ir)

hörande utrymmen ..................................... 827

b) 2 mindre föreläsningssalar (vardera för omkring 40 personer)

med tillhörande utrymmen.......................... 245

c) 1 neurofysiologiskt laboratorium ......................... 426

d) arbets- och laboratorieutrymmen för klinikernas läkare 1 016

e) 3 jourrum för de studerande............................. 64

f) 1 kurssal med laboratorie- och skrivrum m. m. för undervisningen

i klinisk laboratorieteknik ........................ 294

g) 2 kurssalar med tillhörande utrymmen för undervisningen i

oftalmiatrik och otologi ................................. 331

It) dag- och skrivrum för de studerande .................... 115

Vid Renströmska sjukhuset:

i) 2 demonstrations- och laboratorierum .................... 42

Till förestående av undervisningen direkt betingade lokalbehov kan läggas

behovet av utökat personalkök och matsalar vid Sahlgrenska sjukhuset,

därest möjlighet skall skapas för de studerande — institutionernas såväl

som klinikernas — att mot en låg kostnad intaga sina måltider på sjukhuset.

Beträffande den närmare utformningen av ifrågavarande lokaler torde

få hänvisas till sju av arkitekten G. Birch-Lindgren upprättade, handlingarna

i ärendet bifogade ritningar.

Kostnaderna för lokalernas anordnande ha beräknats till 1 692 000 kronor,

varav staten och staden förutsättas bekosta hälften eller 846 000 kronor

vardera. Något anslag för ändamålet har ej ansetts erforderligt för budgetåret

1948/49.

Byggnadsstyrelsen har i huvudsak icke funnit något att erinra mot de av

organisationskommittén beräknade kostnaderna för ifrågavarande byggnadsarbeten.

Kanslern har icke framställt erinran mot vad kommittén i förevarande

sammanhang anfört och föreslagit.

Provisoriska lokaler för p r e kli nis k

undervisning.

Att färdigställa nybyggnaderna för de permanenta prekliniska institutionerna

beräknas taga en tid av omkring fem år. Såväl 1946 års sakkun
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

niga som organisationskommittén ha därför räknat med att provisoriska

lokaler tills vidare måste utnyttjas. Sådana skulle genom tillmötesgående

från Göteborgs stads sida kunna få disponeras dels inom norra hälften av

paviljong I vid Vasa sjukhus och dels inom en såsom skolhem tidigare använd

fastighet vid Fjärde Långgatan 7. 19Jj6 års sakkunniga föreslogo, att

sistnämnda fastighet skulle användas för anatomiska och histologiska institutioner

samt att fysiologiska, medicinsk-kemiska och farmakologiska institutioner

skulle förläggas till lokalerna vid Vasa sjukhus. Enligt de sakkunnigas

förslag skulle ifrågavarande lokaler iordningställas på statens bekostnad

för en beräknad sammanlagd kostnad av i runt tal 620 000 kronor.

I fråga om institutioner för allmän patologi och bakteriologi ansågo nyssnämnda

sakkunniga, att provisoriska lokaler för dessa institutioner ej behövde

anordnas. De sakkunniga förutsatte, att undervisningen i speciell

patologi kunde meddelas vid den patologiska avdelningen vid Sahlgrenska

sjukhuset. Detta kunde dock tänkas endast såsom ett Drovisorium av kort

varaktighet. Undervisningen i bakteriologi ansågs likaledes av de sakkunniga

kunna under en övergångstid, som angavs till ett år, försiggå inom

den nuvarande bakteriologiska avdelningen vid Sahlgrenska sjukhuset.

Mot de av de sakkunniga föreslagna åtgärderna anfördes vissa erinringar

i remissyttrandena, bland annat av kanslern, som även ifrågasatte,

huruvida staten borde ikläda sig kostnaden för omfattande byggnadsarbeten

å staten icke tillhöriga fastigheter. Det syntes kanslern lämpligare,

att staten förhyrde lokalerna av Göteborgs stad.

Inom organisationskommittén har sedermera verkställts en överarbetning

av de av 1946 års sakkunniga uppgjorda förslagen. De sålunda överarbetade

förslagens utformning framgår närmare av tio av arkitekten

G. Birch-Lindgren utarbetade ritningar, beträffande vilka torde få hänvisas

till handlingarna i ärendet. De beräknade kostnaderna för arbetena

framgå sammanfattningsvis av följande uppställning:

Fastigheten Fjärde Långgatan 7:

byggnadsarbeten...............

värme- och sanitetstekniska arbeten

elektrotekniska arbeten.........

målningsarbeten...............

oförutsett, kontroll etc..........

Vasa sjukhus:

byggnadsarbeten...................kronor 240 000

värme- och sanitetstekniska arbeten ... » 188000

elektrotekniska arbeten samt hiss..... » 60 000

målningsarbeten................... » 20 000

arkitektarvode, kontroll etc.......... »___ 29 800 kronor 537 800

kronor 160 000

» 83 000

» 17 500

» 12 000

» 30 000 kronor 302 500

Summa kronor 840 300.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

I denna kostnadssumma ingå inredningar — skåp, arbetsbord, kokare

in. in. — som, efter vad organisationskommittén förvissat sig om, kunna

överflyttas till motsvarande permanenta institutioner. Dessa inredningar

ha beräknats draga följande kostnader:

Fastigheten Fjärde Långgatan 7................ kronor 46 276

Vasa sjukhus.................................... » 76 000

Summa kronor 122 276

Avdragas dessa summor från förut angivna totalkostnader, erhållas de

kostnader, som lokalernas ändring och aptering för avsett ändamål enligt

de gjorda beräkningarna föranleder i fråga om själva fastigheterna:

Fastigheten Fjärde Långgatan 7 (302 500—46 276) . . kronor 256 224

Vasa sjukhus (537 800—76 000) .................... » 461 800

Summa kronor 718 024

I fråga om sättet för ändringsarbetenas finansiering har organisationskommittén

i likhet med kanslern funnit, att arbetena lämpligen borde utföras

och bekostas av Göteborgs stad och att lokalerna därefter skulle förhyras

av staten för den medicinska högskolans räkning. Vederbörande

kommunala myndigheter hade förklarat sig icke ha något att invända mot

en sådan anordning.

Beträffande fastigheten Fjärde Långgatan 7 hade drätselkammarens

andra avdelning beslutat hos stadsfullmäktige tillstyrka, att den bebyggda

västra delen av fastigheten finge uthyras till den medicinska högskolan mot

en årlig hyresavgift av 45 900 kronor samt, att byggnaden omändrades i

enlighet med det uppgjorda förslaget för en beräknad kostnad av 256 224

kronor, allt under förutsättning att vederbörande statliga myndigheter ej

hade något att erinra mot att den obebyggda västra delen av fastigheten

utnyttjades såsom tomtplats för annan bebyggelse. — I hyran, som motsvarade

en kostnad av 31 kronor 88 öre per kvadratmeter och som bestämts

med hänsyn till att omändringsarbetenas andel i hyresavgiften beräknats

på grundval av en tioårig amorteringstid, inginge uppvärmning —

utom bränsletillägg — renhållning och vatten, men ej elektrisk ström och

gas, som ansåges skola ersättas efter sedvanliga normer.

Vidkommande lokalerna inom Vasa sjukhus hade Göteborgs stads sjukhusdirektion

beslutat att hos stadsfullmäktige hemställa om bemyndigande

att uthyra lokalerna i fråga till den medicinska högskolan mot en årlig hyra

under de fem första åren av 54 830 kronor, beräknad med utgångspunkt

från förutnämnda omändringskostnader av 461 800 kronor, vilka fortsatts

amorterade under tio år. I den föreslagna hyran, som motsvarar en

avgift av cirka 23 kronor 80 öre per kvadratmeter, inginge ej värme, som

skulle ersättas efter självkostnadspris, samt ej heller vatten, gas och elektrisk

ström, vilket skulle ersättas efter för Vasa sjukhus gällande taxor. Vid

utsträckning av hyrestiden över fem år föreslås hyran för överskjutande år

utgå med 77 780 kronor per år, inklusive värme — dock ej bränsletillägg —

och vatten.

Organisationskommittén förordar för sin del, att ifrågavarande lokaler

förhyras på angivna villkor, dock att de föreslagna årshyrorna böra sänkas

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

med skäligt belopp, därest de beräknade omändringskostnadema skulle

komma att underskridas. Givetvis finge man å andra sidan räkna med en

höjning av hyresbeloppen, därest ifrågavarande kostnader skulle komma

att överskridas. I likhet med 1946 års sakkunniga har kommittén förutsatt,

att de anatomiska och histologiska institutionerna skulle inrymmas i fastigheten

Fjärde Långgatan 7 samt institutionerna i fysiologi, medicinsk-kemi

och farmakologi förläggas till lokalerna inom Vasa sjukhus.

Årskostnaderna för förhyrande av ifrågavarande lokaler till provisoriska

teoretiska institutioner ha av organisationskommittén preliminärt beräknats

sålunda.

Fastigheten Fjärde Långgatan 7............ kronor 45 900

bränsletillägg, förslagsvis ................ »_2 100 kronor 48 000

Lokalerna inom Vasa sjukhus............. kronor 54 830

värme, förslagsvis ....................... » __8 170 kronor 63 000

Summa kronor 111 000.

Hyran förutsättes utgå budgetårsvis i efterskott. Något anslag för ändamålet

skulle således ej erfordras för budgetåret 1948/49.

Beträffande eventuellt erforderliga provisoriska lokaler för undervisningen

i patologi och bakteriologi har organisationskommittén — som av

olika skäl ansett sig icke böra förorda en provisorisk utökning av ifrågavarande

avdelningar vid Sahlgrenska sjukhuset — anfört följande.

Rörande de av 1946 års sakkunniga ifrågasatta provisoriska lokalerna för

undervisning i patologi respektive bakteriologi delar organisationskommittén

i stort sett den uppfattning om deras otillräcklighet, som framförts i

remissvaren. Kommittén har också ingående undersökt möjligheterna för

att under en kortare övergångstid bereda större utrymme av provisorisk

natur åt dessa ämnen. Några andra lokaler än sådana, som lämpa sig för

föreläsningar, ha dock icke kunnat anvisas inom befintliga byggnader vid

Sahlgrenska sjukhuset. Kommittén har därför undersökt möjligheterna att

genom utbyggnad — direkt ansluten eller i annan form — av de patologiska

och bakteriologiska avdelningarna vid sjukhuset få en ökning av

dessa avdelningar till stånd. Undersökningen har givit vid handen, att en

sådan utbyggnad visserligen vore möjlig, men att den även med enkel form

och utförande skulle betinga betydande kostnader för att något så när motsvara

det avsedda ändamålet. Organisationskommittén har med hänsyn

dels härtill och dels till det rådande, sedan dess ytterligare skärpta läget på

byggnadsmarknaden ansett sig böra avstå från tanken på att föreslå en

provisorisk utökning av de patologiska och bakteriologiska avdelningarna

vid Sahlgrenska sjukhuset.

Organisationskommitténs förslag till permanenta lokaler för nu ifrågavarande

läroämnen innebär, såsom av det föregående framgår, att nybyggnader.

skilda från nybyggnaderna för övriga teoretiska institutioner, uppföras

för desamma å sjukhustomtens östra del invid den där liggande, de

nuvarande patologiska och bakteriologiska avdelningarna inrymmande

laboratoriebyggnaden. Genomförandet av kommitténs förslag i förevarande

avseende torde böra ske i etapper på så sätt, att den patologiska institu
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. May.ts proposition nr “221.

tionsbyggnaden uppföres först. Detta låter sig göra utan hinder av befintlig

bebyggelse. När så skett och den patologiska avdelningen såsom avsetts

överflyttat dit, övertager den bakteriologiska avdelningen de ledigblivna

lokalerna inom nyssnämnda laboratoriebyggnad. Därigenom erhålles en

behövlig utökning av den bakteriologiska avdelningens lokaler, intill dess

den planerade nya bakteriologiska institutionen, vilken kommer som nästa

etapp i fråga om berörda institutioners anordnande, står färdig.

Undervisningen i allmän patologi meddelas först under den prekliniska

utbildningens tredje år. Påbörjas, vilket organisationskommittén förutsätter,

ritningsarbetet för den permanenta patologiska institutionen —- dess

uppförande skall enligt förslaget till avtal mellan staten och Göteborgs städ

ombesörjas av staden — omedelbart efter det att beslut fattats om medicinsk

undervisning i Göteborg, torde den nya institutionen böra vara färdig

att användas, när undervisningen i allmän patologi samt bakteriologi

blir aktuell.

För undervisning i speciell patologi, som enligt nuvarande undervisningsplan

ingår i den kliniska utbildningen, och som vid denna utbildnings

igångsättande samtidigt med den prekliniska blir aktuell praktiskt taget

omedelbart, stå däremot inga andra lokaler än de nu inom patologiska avdelningen

befintliga samt i övrigt sådana, som inom sjukhuset avdelats för

undervisningsändamål, till förfogande. Det finnes emellertid anledning antaga,

att undervisningen i speciell patologi skall låta sig genomföras med

de begränsade lokala resurser, som stå till buds.

Kanslern har icke haft något att erinra mot vad kommittén föreslagit

beträffande provisoriska lokaler för den prekliniska undervisningen och har

betonat nödvändigheten av att så snart som möjligt påbörja uppförandet

av det östra institutionskomplexet, då detta vore en förutsättning för att

lämpliga lokaler skulle kunna beredas för undervisning i ämnena allmän

patologi och bakteriologi.

Byggnadsstyrelsen framhåller, att de angivna kostnaderna för ifrågavarande

ändringsarbeten icke kunde bedömas utan ingåeride kännedom om

förhållandena på platsen. Den på grundval av dessa kostnadsberäkningar

föreslagna hyresöverenskommelsen mellan staten och Göteborgs stad syntes

enligt byggnadsstyrelsens uppfattning kunna godtagas.

Provisoriska lokaler för klinisk undervisning.

1946 års sakkunniga framhöllo, att provisoriska lokaler för klinisk undervisning

omedelbart kunde disponeras. De sakkunniga hade verkställt inventering

av utrymmena vid av den kliniska undervisningen berörda sjukhus,

vilken inventering utvisade, att utrymmen kunde avdelas för ändamålet.

Organisationslcommittén anser, att de av 1946 års sakkunniga föreslagna

utrymmena äro användbara såsom provisoriska lokaler för klinisk undervisning.

På några undantag när stode de ännu till förfogande för den tilltänkta

uppgiften. Med tanke på lokalfrågan mötte sålunda, framhåller

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

kommittén, inga större svårigheter att omedelbart efter ett beslut om medicinsk

högskola i Göteborg påbörja klinisk undervisning därstädes.

Kommittén hade förvissat sig om att ifrågakommande lokaler utan kostnad

skulle ställas till undervisningens förfogaride.

Kanslern har lämnat vad i detta sammanhang förordats utan erinran.

Departementschefen. Upprättandet av en medicinsk läroanstalt i Göteborg

måste, såsom av utredningen framgår, föranleda rätt omfattande åtgärder

för att erhålla tjänliga lokaler för undervisning och forskning. Organisationskommitténs

förslag i fråga om lokalerna innebär i korthet, att för

de prekliniska institutionerna skulle å Sahlgrenska sjukhusets område uppföras

två institutionskomplex — varav det ena avsetts för de patologiska

och bakteriologiska institutionerna och det andra för övriga prekliniska institutioner

— samt att för den kliniska undervisningen erforderliga utrymmen

skulle tillskapas i samband med den planerade och delvis rödan påbörjade

utbyggnaden av sjukhusväsendet i Göteborg. Kostnaderna för statsverket

för dessa byggnader ha beräknats till i avrundade tal 9 912 000 kronor

för den prekliniska och 840 000 kronor för den kliniska undervisningen.

Såsom provisoriska lokaler för preklinisk undervisning i avvaktan på färdigställandet

av nyssnämnda nybyggnader har organisationskommittén räknat

med iordningställande på Göteborgs stads bekostnad av vissa staden tillhöriga

fastigheter, nämligen Fjärde Långgatan 7 och paviljong I inom Vasa

sjukhus, vilka lokaler sedan skulle förhyras av staten för högskolans räkning

för en beräknad årlig hyra av 111 000 kronor under de fem första

åren. För den kliniska undervisningen under provisorietiden har kommittén

förvissat sig om att godtagbara lokaler skulle utan kostnad för statsverket

ställas till förfogande.

Organisationskommitténs förslag till nybyggnader för de prekliniska

institutionerna innebär, såsom statskontoret framhållit, en

avsevärd ökning av utrymmena i förhållande till det av 1946 års sakkunniga

utarbetade förslaget. Det kan ifrågasättas, om icke en viss beskärning

av lokalprogrammet åtminstone för de rent statliga institutionerna skulle

vara möjlig utan men för undervisning och forskning. Det synes mig icke

möjligt att utan ytterligare noggrann utredning taga ställning till detta

omfattande och betydelsefulla byggnadsprojekts närmare utformning. Jag

delar byggnadsstyrelsens uppfattning, att den ytterligare utredning, som

synes påkallad, bäst torde kunna ske genom en allmän arkitekttävling.

Denna torde böra omfatta hela det byggnadskomplex, som skall inrymma

de fem teoretiska institutioner, för vars uppförande och drift staten enligt

avtalsförslaget skall svara. Jag förordar därför, att eu dylik tävling kommer

till stånd och att det uppdrages åt byggnadsstyrelsen att anordna

densamma. I samband därmed torde inom byggnadsstyrelsen, i samråd

med organisationskommittén för den medicinska högskolan och den exper
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

tis i övrigt, som må befinnas erforderlig, en noggrann omprövning av lokalprogiammet

böra ske, varvid även bör beaktas vad kanslern anfört rörande

angelägenheten av att byggnaderna sa utformas, att goda möjligheter till

utvidgning av varje enskild institution finnas. Det av professorn Gard berörda

spörsmålet rörande nybyggnad för den bakteriologiska institutionen

innefattar frågor, som det i första hand bör ankomma på vederbörande kommunala

myndigheter att överväga.

För anordnande av den förordade arkitekttävlingen och för bestridande

av kostnaderna för de utredningsarbeten inom byggnadsstyrelsen, som, enligt

vad jag nyss anfört, böra ligga till grund för tävlingen, torde för nästa

budgetår böra anvisas ett investeringsanslag av 150 000 kronor. Jag förutsätter

därvid, att från anslaget även skall utgå vederbörliga ersättningar

för de på uppdrag av organisationskommittén upprättade skissritningarna

m. m.

I fråga om permanenta lokaler för den kliniska undervisningen

och forskningen har jag icke funnit anledning

till enrinran mot vad organisationskommittén i sådant hänseende förordat.

Jag anser mig även kunna godtaga förslaget, att de beräknade kostnaderna

för behövliga byggnadsarbeten skola delas lika mellan staten och Göteborgs

stad. Nagon medelsanvisning för ändamålet är icke erforderlig för

budgetåret 1948/49.

Beträffande det av organisationskommittén framlagda förslaget om anordnande

av provisoriska lokaler för undervisningen i de preldiniska

ämnena anatomi, histologi, fysiologi, medicinsk-kemi och farmakologi

i avvaktan på färdigställandet av de planerade nybyggnaderna vill

jag i likhet med byggnadsstyrelsen framhålla, att det givetvis är svårt att

utan närmare kännedom om förhållandena på ort och ställe bedöma skäligheten

av de beräknade kostnaderna för de ifrågasatta omändringsarbetena

inom fastigheterna Fjärde Langgatan 7 och paviljong I inom Vasa sjukhus.

Då de ifrågasatta åtgärderna emellertid synas ägnade att bereda förhållandevis

tillfredsställande lokaler för den prekliniska undervisningen under

en övergångstid, vilken med hänsyn till radande svårigheter på byggnadsmarknaden

icke torde böra beräknas alltför kort, och då de föreslagna principerna

för hyresöverenskommelse mellan staten och Göteborgs stad synas

mig kunna godtagas, anser jag mig kunna tillstyrka kommitténs förslag i

denna del. Jag förutsätter därvid, att de föreslagna årshyroma böra sänkas

lespektive höjas med skäliga belopp, därest de beräknade omändringskostnaderna

skulle komma att under- respektive överskridas, ävensom att hvra

icke skall utgå för tid före den 1 juli 1949, i vart fall icke beträffande lokalerna

inom Vasa sjukhus. Det torde böra ankomma på organisationskommittén,

vilken jag förutsätter kommer att fortsätta sin verksamhet såsom

administrativt ledande organ under högskolans uppbyggnad, att följa och

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 221. 25

övervaka omändringsarbetena ävensom att kontrollera de därmed förenade

kostnaderna.

Hyresutgiftema för nu ifrågavarande provisoriska lokaler torde böra bestridas

av till byggnadsstyrelsens förfogande stående medel.

Några särskilda provisoriska anordningar för den prekliniska undervisningen

i patologi och bakteriologi ha icke av organisationskommittén

ifrågasatts med hänsyn till de betydande kostnader, som skulle vara förknippade

därmed. Kommittén har räknat med, att den planerade nybyggnaden

för de patologiska och bakteriologiska institutionerna skulle kunna

färdigställas så snart, att den patologiska undervisningen, som meddelas

först under den prekliniska undervisningens tredje år, omedelbart skulle

kunna förläggas dit och den bakteriologiska undervisningen då kunna beredas

förbättrade provisoriska utrymmen i den laboratoriebyggnad, som

nu inrymmer de patologiska och bakteriologiska avdelningarna vid Sahlgrenska

sjukhuset. Jag finner det i hög grad angeläget, att dessa planer förverkligas,

då eljest mycket stora svårigheter skulle uppstå för undervisningen

i dessa ämnen.

Mitt förslag om att den kliniska undervisningen skall påbörjas först vårterminen

1952 kommer givetvis att påverka behovet av provisoriska lokaler

för nämnda undervisning. Vid ifrågavarande tidpunkt torde man kunna

räkna med, att åtminstone en del av de planerade permanenta kliniska

lokalerna hunnit färdigställas, och i den mån så ej är fallet synas enligt vad

organisationskommittén anfört möjligheter erbjuda sig att temporärt få

disponera sådana lokaler utan särskild kostnad för statsverket.

IY. Utrustning.

1946 års sakkunniga framhöllo, att en exakt beräkning av de olika institutionernas

utrustningskostnader ej kunde göras. De sakkunniga begränsade

sig därför till att angiva en approximativ klumpsumma för de olika

institutionernas utrustning, avseende för de prekliniska institutionerna en

första andel att utgå första året. De belopp, som sålunda angåvos, voro

vid fullständig medicinsk undervisning följande.

anatomiska institutionen.......................kronor

histologiska » ....................... *

medicinskt-kemiska institutionen................. »

fysiologiska » *

farmakologiska » *

bakteriologiska » *

patologisk-anatomiska » »

klinikerna.................................. *

biblioteket (del av engångsanslag, avsett att utgå under

5 år).......................... 9

100 000

100 000

150 000

150 000

100 000

100 000

225 000

100 000

20 000

Summa kronor 1 045 0Q0.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2G

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Av remissinstanserna var det endast universitetskanslern, som berörde

utrustningsfrågan. Kanslern framhöll, att en kompletterande utredning av

frågan borde verkställas.

Organisationskommittén har latit utarbeta förslag till utrustning av de

olika prekliniska och kliniska institutionerna. Kommittén har beträffande

principerna för utformandet av förslagen anfört följande.

Förslagen till utrustning av de provisoriska prekliniska institutioner, som

förutsättas komma att anordnas, samt av klinikerna ha detaljutformats i

görligaste mån. Rörande utrustningen av de permanenta prekliniska institutionerna

har däremot någon detaljmässig uppställning ej gjorts med

undantag av den patologisk-anatomiska institutionen. Utrustningen av

de teoretiska institutionerna — undantagandes den patologisk-anatomiska

— blir aktuell först om 4—5 år eller senare. För att kunna bestämma

utrustningen är det bland annat nödvändigt att närmare känna arten och

omfattningen av den vetenskapliga verksamhet, som vid nämnda tidpunkt

eller senare skall bedrivas inom institutionerna i fråga. Detta kan av naturliga

skäl ej bedömas på nuvarande stadium. Det finnes också anledning

antaga, att utvecklingen kommer att tillföra de teoretiska institutionerna

nya apparater och instrument eller förbättrade typer av nu förekommande

sådana, som på ett avgörande sätt kunna komma att påverka den slutgiltiga

utrustningen. Jämväl andra faktorer kunna tänkas verka influerande

därpå. Det är vidare ur ren kostnadssynpunkt icke heller möjligt

att under nu rådande förhållanden med någon grad av exakthet bedöma

de priser, som komma att gälla om 4—5 år eller senare. Med hänsyn till

dessa förhållanden har organisationskommittén beträffande de permanenta

prekliniska institutionerna begränsat sig till att angiva ungefärliga kostnadsbelopp

för utrustningens komplettering vid överflyttningen från de

provisoriska till de permanenta lokalerna. Dessa ungefärliga kostnadsbelopp

äro, tillsammans med kostnaderna för de provisoriska institutionernas

utrustning, att betrakta som den ram, inom vilken institutionernas

grundutrustning förutsättes kunna åstadkommas.

För de provisoriska institutionernas samt klinikernas utrustning upprättade

listor ha kostnadsberäknats på grundval av nu gällande priser.

Utrustningens omfattning och art i fråga om de provisoriska prekliniska

institutionerna motsvarar i stort sett den standard, som under senare år

tillämpats eller avsetts att tillämpas vid utrustning av motsvarande institutioner

på andra håll. De provisoriska institutionernas inredning med

skap, hyllor, bord m. m. har utformats med tanke på överflyttning till

de permanenta institutionerna. Vissa närmare angivna belopp ha upptagits

för sådan i samband med ändringsarbetena för de provisoriska institutionslokalerna

beräknad inredning, som kan komma till användning inom de

permanenta lokalerna och därför lämpligen bör undantagas från den hyresavgift,

som den medicinska högskolan har att erlägga till Göteborgs stad

för de provisoriska lokalerna.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Preklinisk undervisning.

De av organisationskommittén beräknade kostnaderna för utrustning av

de prekliniska institutionerna framgå av följande sammanställning.

Provisoriska institutioner:

Anatomiska institutionen.....................I kronor 441 955

Histologiska » .....................I

Fysiologiska »

Medicinsk-kemiska institutionen................

Farmakologiska » ................

Inredning, beräknad av arkitekten Gustaf

Birch-Lindgren m. fl.

inom fastigheten Fjärde Långgatan kronor 46 276

» Vasa sjukhus............ * 76 000

För institutionerna inom Vasa sjukhus gemensamma

lokaler:

föreläsningssalar . . . ........................

fotografiskt laboratorium....................

djurstallar...............................

verkstäder ..............................

Summa för provisoriska institutioner kronor 1 334 111

eller avrundat » 1335 000

202 745

198 235

206 290

122 276

54 000

2 000

14 850

91 750

Permanenta institutioner:

Institutionerna.

Anatomiska institutionen (tilläggsanslag) .... kronor

Histologiska » *

Fysiologiska » » ....

Medicinsk-kemiska » » ....

Farmakologiska » * . . . . ;

Patologiska » (grundanslag) ... »

(exklusive speciell patologi)

Bakteriologiska » (grundanslag) .... »

150 000

165 000

200 000

200 000

140 000

230 000

267 000

Gemensamma utrymmen m. m.

Västra institutionslcomplexet:

föreläsningssalar (tilläggsanslag)...............

djurstallar » ...............

verkstäder » ...............

bibliotek (grundanslag; ej litteratur)...........

administrativa lokaler m. m. (grundanslag)......

Östra institutionskomplexet:

föreläsningssal (grundanslag).................

kapell (grundanslag)........................

Summa för permanenta institutioner

kronor 10 000

» 50 000

» 70 000

» 35 000

» 5 000

» 30 000

» 25 000

kronor 1 577 000

Summa för preklinisk undervisning (1 335 000 + 1 577 000) kronor 2 912 000.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Kommittén framhåller, att av den sålunda beräknade utrustningskostnaden

för den prekliniska undervisningen skulle för budgetåret 1948/49

behöva anvisas ett till 490 000 (441 965 + 46 276) kronor avrundat belopp,

avseende utrustning och därtill hänförlig inredning av de provisoriska

institutionerna i anatomi och histologi.

K l in i s k undervisning.

Under tiden för uppförandet av planerade nybyggnader vid Sahlgrenska

sjukhuset avses, som förut nämnts, den kliniska undervisningen komma

att äga rum i befintliga lokaler. Organisationskommittén har förvissat sig

om, att apparater, instrument etc., som sjukhuset disponerar över, komma

att kostnadsfritt ställas till undervisningens förfogande. Kommittén

framhåller dock, att viss apparat- och instrumentutrustning torde böra nyanskaffas.

Kommittén har därför från vederbörande klinikchefer infordrat

uppgifter å behövlig sådan anskaffning, vilka uppgifter efter granskning

sammanställts i efterföljande tablå. I denna har därjämte angivits de erforderliga

årsanslagen för institutionernas förseende med materiel m. m., vilka

anslag beräknats i överensstämmelse med beslut av 1947 års riksdag beträffande

övriga medicinska högskolor.

Engångsanslag Anslag till

för budgetåret materiel m. m.

1948/49, för budgetåret

kronor 1948/49, kronor

Institutionen för speciell patologi............ 27 000 9 800

Medicinska kliniken...................... 4 500 16 000

Kliniken för lungsjuka.................... 2 200 6 000

Pediatriska kliniken..................... 5 000 9 400

Kirurgiska kliniken....................... 4 500 16 000

Neurologiska kliniken..................... 4 200 6 000

Ortopediska kliniken...................... 2 600 6 000

Obstetrisk-gynekologiska kliniken............ 10 000 11 500

Oftalmiatriska kliniken.................... 17 200 8 000

Kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar .... 20000 11000

Dermato-venereologiska kliniken............. 6 500 2 000

Psykiatriska kliniken..................... 6 400 15 000

Röntgendiagnostiska avdelningen........... 13 700 10 000

Radioterapeutiska kliniken................. 4 000 4000

Kliniskt-kemiska centrallaboratoriet.......... 9100 8 500

Summa kronor 136 900 139 200

Förutom nyss angivna utrustning för de egentliga klinikerna erfordras

jämväl, framhåller kommittén, utrustning för de övriga utrymmen, som

erfordras för den kliniska undervisningen, nämligen föreläsningssalar, laboratorier,

kurssalar m. m. Enligt det av kommittén uppgjorda förslaget till

avtal mellan staten och Göteborgs stad skulle kostnaderna för dessa lokalers

utrustning med instrument, apparater och dylikt bestridas av staten, medan

i fråga om lokalernas förseende med möbler och dylikt staten och staden

s. 29 Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

förutsatts skola bestrida hälften var av kostnaderna. Enligt av organisationskommittén

verkställda approximativa beräkningar skulle de på statsverket

fallande kostnaderna för nu ifrågavarande utrustning belöpa sig

till i runt tal 205 000 kronor.

Den sammanlagda utrustningskostnaden av engångskaraktär för den

kliniska undervisningen skulle sålunda uppgå till (136 900 + 205 000 =)

341 900 kronor eller avrundat 342 000 kronor. Härav har kommittén för

budgetåret 1948/49 ansett ett belopp av 137 000 kronor erforderligt, avseende

i förestående tablå angivna kliniker och institutioner.

Sammanfattning.

Enligt organisationskommitténs beräkningar skulle sålunda den medicinska

högskolans utrustning betinga följande på statsverket fallande kostnader:
Prekliniska

institutioner................kronor 2 912 000

Kliniska » ................ * 342 000

Summa kronor 3 254 000

Härav har för budgetåret 1948/49 beräknats ett belopp av (490 000 -f+

137 000 =) 627 000 kronor.

Kanslern har i anslutning till sin ståndpunkt, att till en början endast

preklinisk undervisning bör anordnas och att denna skall igångsättas först

hösten 1949, tills vidare funnit medelsanvisning erforderlig endast för utrustning

av de prekliniska institutionerna. Enär huvuddelen av den av

kommittén till (441 965 + 46 300 —) 488 265 kronor eller, i avrundat

belopp, 490 000 kronor kostnadsberäknade utrustningen och inredningen

av de provisoriska institutionerna i anatomi och histologi måste anskaffas

eller åtminstone beställas under budgetåret 1948/49, har kanslern hemställt

om anvisande för nämnda budgetår av (450 000 + 46 300 =) 496 300 kronor

för detta ändamål.

Departementschefen. Såsom organisationskommittén framhållit är det

av naturliga skäl icke möjligt att redan nu bedöma de slutliga kostnaderna

för utrustning till den medicinska högskolan. Man torde kunna utgå ifrån

att frågan om utrustningen av de permanenta prekliniska institutionerna

icke blir aktuell förrän tidigast om 5 ä 6 år. Innan dess kan den snabba

utvecklingen på detta område ha frambragt nya rön, som på ett avgörande

sätt komma att påverka utrustningsprogrammet. Vidare bör framhållas

vanskligheten av att med nuvarande fluktuationer i prisnivån göra några

mer tillförlitliga kostnadskalkyler. Ett ställningstagande redan nu till utrustningsfrågan

i hela dess vidd synes icke heller ur högskolans synpunkt

erforderligt; den torde bör.a lösas successivt alltefter den medicinska undoi
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj:ts -proposition nr 821.

visningens fortgående utbyggnad. Till principerna för fördelningen mellan

staten och Göteborgs stad av vissa utrustningskostnader tager jag ställning

i det följande vid behandlingen av det framlagda förslaget till avtal

mellan ifrågavarande parter.

För tillfället aktuell är endast frågan om den utrustning och inredning,

som kräves för undervisningens igångsättande hösten 1949 vid de provisoriska

anatomiska och histologiska institutionerna. Organisationskommittén

har beräknat kostnaden för nämnda utrustning m. m. till i runt

tal 490 000 kronor. Kanslern, som icke funnit anledning till erinran mot

dessa beräkningar, har ansett hela beloppet böra anvisas redan för nästa

budgetår. För egen del finner jag tillräckligt, om endast en del av beloppet,

lämpligen 300 000 kronor, nu anvisas men bemyndigande lämnas organisationskommittén

att träffa avtal om leverans av utrustning och inredning

för ifrågavarande provisoriska institutioner inom en kostnadsram av

490 000 kronor. Jag förutsätter då, att återstoden av detta belopp eller

190 000 kronor kommer att anvisas för budgetåret 1949/50.

V. Personalorganisation.

Organisationskommittén har ansett sig böra framlägga förslag till två

alternativa personalförteckningar för den medicinska högskolan, varav den

ena ansluter sig till kommitténs förslag att den kliniska undervisningen

skall igångsättas samtidigt med den prekliniska och den andra avser personalbehovet

för den händelse klinisk undervisning kommer att påbörjas

först sedan de första medicine kandidaterna utbildats. De föreslagna personalförteckningarna

innefatta vissa jämkningar i förhållande till av 1946

års sakkunniga framlagt förslag. Beträffande de allmänna riktlinjerna

för beräkningen av personalbehovet har organisationskommittén

anfört i huvudsak följande.

Förslaget till personalorganisation är baserat på det i 1946 års sakkunnigas

betänkande innefattade förslaget till personalstat, vilket av organisationskommittén

överarbetats. Vid överarbetningen ha justeringar gjorts

i anslutning till Kungl. Maj:ts proposition 1947: 272 angående vissa anslag

till universiteten och den medicinska undervisningen m. m. och till därav

föranlett riksdagsbeslut. Organisationskommittén har vid överarbetningen

vidare haft att taga ställning till de erinringar mot 1946 års sakkunnigas

betänkande, vilka framfördes i remissutlåtandena rörande detsamma.

Remissutlåtandena gingo. i den mån de berörde personalorganisationen, i

allmänhet ut på en ökning av vad 1946 års sakkunniga därutinnan föreslagit.

Remissutlåtandena anslöto sig härvid i väsentliga delar till vad de

medicinska högskolornas organisationskommitté (MHO) föreslagit i sitt

första betänkande (SOU 1946: 76) rörande den medicinska forskningens

främjande vid de teoretiska institutionerna. I den mån MHO:s nu ifrågavarande

förslag varit föremål för prövning och beslut av 1947 års riksdag

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts -proposition nr 221.

ha de ändringar, som påyrkats i remissutlåtandena, iakttagits vid utarbetandet

av föreliggande förslag till personalorganisation.

Numera har de medicinska högskolornas organisationskommitté framlagt

ett andra betänkande (SOU 1947: 66), innefattande förslag till organisatoriska

åtgärder för den medicinska forskningens främjande vid de kliniska

institutionerna. I betänkandet föreslås bland annat en väsentlig utökning

av läkarpersonalen vid undervisningssjukhusen. Organisationskommittén

har i princip ingenting att erinra mot MHO:s förslag, för vilkas realiserande

goda skäl synas tala. Organisationskommittén har dock med hänsyn till

att de av MHO framlagda förslagen ännu icke varit föremål för statsmakternas

prövning ej ansett sig böra grunda sina beräkningar av personalbehovet

vid de av undervisningen berörda kliniska avdelningarna och insti - tutionema på MHO:s utredning.

Vid uppgörandet av föreliggande förslag till personalorganisation har

organisationskommittén i övrigt följt de principer, som tillämpas vid de

medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund samt vid karolinska institutet.

Med hänsyn till antalet elever, som den medicinska högskolan i Göteborg

avses mottaga, ansluter sig förslaget till personalorganisation närmast till

vad som gäller vid den medicinska fakulteten i Lund. Förhållandena i Lund

torde också i väsentliga delar överensstämma med dem, som komma att

gälla i Göteborg. Såväl i Lund som i Göteborg är sålunda den medicinska

undervisningen knuten till ett kommunalt sjukhus. För Göteborg speciella

förhållanden, såsom vårdavdelningarnas storlek samt antalet kurser per

år, ha dock föranlett jämkningar eller avvikelser från vad som tillämpas

i Lund.

Organisationskommittén utgår, såsom tidigare framhållits, från att den

kliniska undervisningen igångsättes samtidigt med den prekliniska. Innan

den sistnämnda undervisningen utbyggts till att omfatta samtliga discipliner,

vilket beräknas taga en tid av omkring 2 1/2 år, torde man få räkna

med ett relativt ringa studentantal. Organisationskommittén har också

föreslagit, att antalet intagningar till den kliniska utbildningen under denna

uppbyggnadsperiod begränsas till två per år med 20 studerande i varje

för att, sedan undervisningen fullt utbyggts och medicine kandidatexamen

börjat avläggas i Göteborg, utökas till tre intagningar per år med oförändrat

antal studerande i varje intagning. På grund av den kliniska undervisningens

sålunda begränsade omfattning innefattar organisationskommitténs

förslag till personalstat under uppbyggnadstiden, d. v. s. under de

tre första åren, ett mindre antal professorer, biträdande lärare och lärare

i de kliniska ämnena än vad som därefter beräknas vara erforderligt. Av

samma skäl ha lärararvodena i vissa fall föreslagits utgå med lägre belopp

under uppbyggnadstiden än efter dennas slut, då vederbörande lärares

arbetsbörda genom intagningarnas ökning från två till tre per år ökas i

motsvarande mån. I

I efterföljande sammanställningar lämnas en översikt av personalbehovet

i anslutning till organisationskommitténs förslag. Alt. I

avser därvid personalorganisationen vid ett samtidigt igångsättande av

den prekliniska och den kliniska undervisningen och alt. II vid ett påbörjande

av den kliniska undervisningen först sedan de första medicine kandidaterna

utbildats eller från och med budgetåret 1951/52. Från och med

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

nämnda budgetår beräknas alltså högskolans verksamhet även vid tilllämpning

av alt. II vara fullt utbyggd. I fråga om de olika befattningarnas

fördelning på skilda institutioner och kliniker torde få hänvisas till framställningen

i kommitténs betänkande.

A. Professorer och lärare.

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

Professorer

Laboratorer

Prosektorer

Biträdande

lärare

Lärare

Professorer

Laboratorer

Prosektorer

Biträdande

lärare

Lärare

Professorer

Laboratorer

Prosektorer

Biträdande

lärare

Lärare

tv

fn

o

SO

oo

0>

O

£

Laboratorer

Prosektorer

Biträdande

lärare

Lärare

Alt. I . .

161

61

9

19

18s

82

9

19

18

8

9

18

21

9

16

18

Alt. II . .

5 1

51

—

—

7 1

7 1

—

—

101

83

44

34

21

9

16

18

1 Därav 3 från den 1 januari 1949.

3 » 2 * » > » 1950.

3 » 1 » > » > 1951.

4 Från den 1 januari 1951.

Av de vid alt. II för budgetåret 1948/49 beräknade professorerna och

laboratorerna (prosektorema) avses en professor och en prosektor för vartdera

ämnet anatomi och histologi, vilka tjänster äro erforderliga från

budgetårets början, samt en professor och en laborator för ett vart av

ämnena fysiologi, medidnsk-kemi och farmakologi, vilka tjänster förutsättas

inrättade först från den 1 januari 1949.

Vidare bör nämnas, att kommittén vid fullt utbyggd organisation, alltså

från och med budgetåret 1951/52, räknat med två professurer i vartdera

ämnet medicin och kirurgi.

B. Assistenter och amanuenser.

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

s

a

v

c3

cd

él

a =

" s

* s

ej

1. amanuens

3 amanuens

1. assistent

2. assistent

Klinik-

amanuens

1.amanuens

ar.

5

s

ed

ce

1. assistent

2. assistent

BO

• C

-* Öl

*2 g

5 £

etf

1. amanuens

3. amanuens

1. assistent

2. assistent

It o>

— 5

* B

0j

1. amanuens

O

5

ed

a

ed

Alt. I . . .

2

l

18

4

8

5

3

18

8

13

7

4

18

10

14

8

4

25

12

11

Alt. II . . .

2

l

—

3

4

5

3

—

7

9

81

4

62

101

11''

8

4

25

12

11

1 Därav 1 från den 1 januari 1951.

2 Från den 1 januari 1951.

C. Vissa tjänstemän vid den medicinska högskolans samlingar

och inrättningar m. m.

a) Tjänstemän å ordinarie stat.

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

Preparator

Ca 14

Instrument-

makare

Ca 14

Preparator

Ca 14

Instrument-

makare

Ca 14

Preparator

Ca 14

Instrument-

makare

Ca 14.

Preparator

Ca 14

Instrument-

rnakare

Ca 14

Alt. I och

II . . . .

4 1

—

6''

i

6

i

6

i

1 Därav 2 från den 1 januari 1949.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts -proposition nr 2121. 33

b) Tjänstemän å extra ordinarie stat.

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

<U

IT

Öl

»8

i

x &

i)

ce ^

2

. 2

o£

ce 2

” 2

. 2

•z «

cd ^

T 2

. 2

C 2

w a

2

. 2

52

x 2

— IT*

•— cd

c A

B -o

It ''O

tj £

C ''C

c B

•r- CD

o »5

* .-ai

*r *-

2 •■Oj

B a

« «

C «

t; 3

2

2 ÖS

3a

c?

g Mj

t *-

2 =2

5 a

p?

S-5

is

O -

£ 3

ss

“2

v.

w 3

''SS

hd —

1«

*2

•SS

x

5 3

>

-i

£ >

£ >

►H >

(Ce 111

(Ce 11)

(Ce 11)

(Ce 8)

(Ce 11)

(Ce 11)

Ce U)

(Ce 8)

(Ce 11)

(Ce 11)

(Ce 11)

(Ce 8)

(Ce 11)

(Ce 11)

(Ce 11)

Ce 8)

Alt. I. .

15

2

5''

3

21

5

72

3

24

7

7

3

26

7

7

3

Alt. II. . .

4

2

51

—

10

5

7 *

—

17

9

7

—

26

7

7

3

1 Därav 3 från den 1 januari 1949.

2 » 2 » » » > 1950.

I anslutning till det sålunda beräknade personalbehovet har organisationskommittén

upprättat två alternativa avlöningsstater för den

medicinska högskolan, hänförande sig till motsvarande alternativ i fråga

om beräkningen av personalbehovet. Av följande sammanställning framgå

de beräknade avlöningsstaternas slutsummor; beträffande avlöningsstaternas

detaljer torde få hänvisas till betänkandet.

Avlöningsstatens slutsumma i kronor för budgetåret

1948/49

1949/50

1950/51

1951/52

Alt. I.....

671000

874 000

966 000

1 132 000

Alt. II.....

189 000

392 000

628 000

1 132 000

Härtill kommer kostnader för dyrtidstillägg, kristillägg, provisoriskt

lönetillägg och provisorisk avlöningsförstärkning, vilka kostnader enligt

nu gällande principer bestridas från särskilda anslag å riksstaten. I * 3

I likhet med 1946 års sakkunniga har organisationskommittén icke ansett

sig böra föreslå omedelbart inrättande av docent- och forskarstipendier,

enär det förmodligen komme att dröja någon tid, innan den

medicinska högskolan hade därför meriterade personer. Kommittén har

förutsatt, att dylika stipendier komma att inrättas, när lärarkollegiet funne

det påkallat och gjorde framställning därom. — Däremot vore det enligt

kommitténs mening av stor betydelse, om stipendier för högre

vetenskapliga studier kunde inrättas vid högskolan (förslagsvis

4 å 5 doktorandstipendier). Det syntes böra ankomma på den myndighet,

som komme att företräda högskolan, att i samband med sina anslagsäskanden

för budgetåret 1949/50 framlägga förslag i ämnet.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 19.^8. 1 sand. Nr 221.

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Kanslern framhåller, att det icke varit honom möjligt att på den korta

tid, som stått till buds, i detalj taga ställning till organisationskommitténs

förslag beträffande personalorganisationen. I nu förevarande sammanhang

syntes det icke heller erforderligt att till prövning upptaga personalorganisationen

annat än i fråga om de båda teoretiska ämnen — anatomi och

histologi — vari undervisning skall meddelas under första utbildningsåret,

d. v. s. enligt kanslerns förslag läsåret 1949/50 (enligt kommittén läsåret

1948/49). Kanslern har icke haft något att erinra mot kommitténs förslag

i nämnda hänseende. Även om ingen undervisning skulle komma att äga

rum under budgetåret 1948/49 måste dock, framhåller kanslern, vissa

befattningshavare förordnas och vissa anslag beviljas för att möjliggöra

anskaffande av behövlig undervisningsmateriel i anatomi och histologi samt

vidtagande av övriga erforderliga förberedande åtgärder för undervisningens

igångsättande hösten 1949.

Kanslern föreslår, att en professors- och en prosektorsbefattning i anatomi

inrättas från och med den 1 juli 1948 och att motsvarande befattningar

i histologi — i vilket ämne undervisning äger rum först vårterminen

1950 — inrättas från och med den 1 januari 1949. Vidare föreslås anvisande

av 30 000 kronor för anställande av den tekniska personal, som är

erforderlig för anskaffande av undervisningsmateriel i nämnda ämnen.

Kanslern framhåller, att stora fordringar måste ställas på den tekniska

skickligheten hos denna personal, varför avlöningsförmånerna måste utmätas

under hänsynstagande härtill. Det syntes böra ankomma på organisationskommittén

att efter förslag av vederbörande professor bestämma

arvodesbeloppen. Kanslern har vidare anfört följande.

På grund av den tidsödande befordringsproceduren komma professorsoch

laboratorsbefattningarna sannolikt att under större delen av budgetåret

uppehållas av vikarier, hämtade från någon av de andra medicinska

högskolorna. Dessa vikarier, som måste vara väl meriterade i vetenskapligt

hänseende, torde säkerligen ha bostad och familj på annan ort än Göteborg

och få därför vidkännas avsevärda extra utgifter för resor till och uppehälle

i nämnda stad. Det normala vikariearvodet bör med hänsyn härtill undergå

förhöjning med ett av Kungl. Maj:t bestämt månatligt belopp. Under

vakanstiden torde arvodena till vikarierna å här ifrågavarande tjänster

böra utgå från posten till avlöning åt de ordinarie befattningshavarna.

Slutligen framhåller kanslern, att personalorganisationen vid klinikerna

i Göteborg givetvis måste komma att röna inflytande av den ställning, som

statsmakterna komme att intaga till det av medicinska högskolornas organisationskommitté

framlagda förslaget (SOU 1947:66) till förstärkning

av den å undervisningsklinikerna anställda personalen.

Rörande principerna för tillsättning av professors- och

laboratorst jäns t, förenad med befattning som över
-

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

läkare eller institutionschef vid Göteborgs stads sjukhus,

ha olika meningar gjort sig gällande. Organisationskommittén har, i likhet

med medicinska fakulteten i Lund, funnit skäl tala för att sjukhusdirektionen

i Göteborg tillerkännes rätt att, innan tillsättninsrsförfarandet överlämnas

till kanslern, avge yttrande över å förslagsrum uppsattas lämplighet

såsom överläkare respektive institutionschef. Kommittén har erinrat

om att Kungl. Maj:t genom beslut den 28 november 1947 uppdragit åt

kanslern att verkställa utredning rörande ändring av universitetsstatuterna

i sådan riktning, att vid tillsättning av professurer i kliniska ämnen vederbörlig

hänsyn även skulle tagas till sökandes ådagalagda skicklighet att

utöva läkaryrket. En ledamot av kommittén, professorn G. Blix, har reserverat

sig mot kommitténs uppfattning och uttalat, att enligt hans åsikt

starka skäl talade för att för samtliga kliniska professurer i riket införa en

bestämmelse av samma innebörd som gäller vid tillsättningen av professur

i psykiatri, nämligen att medicinalstyrelsen har att Dröva den sökandes

kompetens till den med professuren förenade överläkartjänsten. — Medicinalstyrelsen

har visserligen funnit vissa skäl tala för professor Blix’ förslag

men med hänsyn till den pågående utredningen rörande detta spörsmål

har styrelsen ansett sig tills vidare böra ansluta sig till kommitténs

förslag. En reservant inom medicinalstyrelsen, medicinalrådet R. Bergman,

har tillstyrkt professor Blix’ förslag.

Medicinska fakulteten i Uppsala och karolinska institutets lärarkollegium

ha för sin del uttalat, att tillsättningen av berörda tjänster uteslutande

borde ske enligt universitetsstatuternas föreskrifter, d. v. s. utan yttranderätt

för sjukhusdirektionen. — Kanslern, som ej velat motsätta sig, att

sjukhusdirektionen får avgiva yttrande, har anfört följande.

Vid handläggningen av ett akademiskt befordringsärende bör man skilja

mellan fordringarna för kompetensförklaring (»sökandes skicklighet till

befattningen») och grunderna för den inbördes placeringen av två eller

flera kompetenta sökande.

Då fråga är om tillsättande av en med överläkarbefattning förenad professur

i kliniskt ämne, är det självklart, att skicklighet till befattningen

måste förutsätta ■—• förutom den vetenskapliga skickligheten, som gemenligen

plägar benämnas »professorskompetens» — att sökanden har en

genom tillräckligt långvarig och allsidig sjukhustjänstgöring förvärvad

läkarutbildning, som är stöd för betryggande skicklighet som överläkare.

Det kunde ifrågasättas, att denna kompetens i likhet med vad som tidigare

gällt i fråga om professorsbefattning i psykiatri, förenad med överläkarbefattning

vid statligt sinnessjukhus, skulle prövas av medicinalstyrelsen.

Jag har emellertid i mitt yttrande över 1946 års sakkunnigas betänkande

icke velat motsätta mig, att sjukhusdirektionen beredes tillfälle att yttra

sig »rörande vederbörandes skicklighet som läkare och förmåga att som

överläkare leda arbetet på eu sjukhusavdelning». Mellan de sökande, som

enligt nämnda grunder äro skickliga till den kliniska professuren ifråga,

måste graden av vetenskaplig skicklighet vara den ensamt avgörande

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

befordringsgrunden. Detta är en grundregel i det akademiska befordringsväsendet,

från vilken man enligt min bestämda övertygelse icke kan avvika

utan uppenbar risk för att den vetenskapliga forskningen skall hämmas.

Jag förutsätter, att den av organisationskommittén föreslagna bestämmelsen

icke kan anses stå i strid mot mitt här förut gjorda uttalande.

Departementscliejen. Liksom i fråga om utrustningen lärer det icke vara

nödvändigt att nu i detalj taga ställning till organisationskommitténs förslag

beträffande personalorganisationen vid den nya högskolan. Jag finner

därför lämpligt, att spörsmålen rörande nämnda organisation upptagas till

behandling successivt allteftersom den fortgående utbyggnaden av högskolan

gör dem aktuella. Jag inskränker mig därför nu till att beröra det

personalbehov, som föranledes av första årets undervisning i anatomi och

histologi.

Kanslern har i anslutning till organisationskommitténs förslag hemställt,

att en professors- och en prosektorsbefattning inrättas i vartdera av dessa

ämnen, i anatomi från och med nästa budgetårs början och i histologi från

den 1 januari 1949. Därmed skulle dessa befattningshavare få ett år på sig

att anskaffa behövlig undervisningsmateriel och vidtaga övriga förberedelser

för att igångsätta undervisningen i dessa ämnen. Jag har funnit förslaget

välmotiverat och biträder därför detsamma. På grund av den tidsödande

tillsättningsproceduren torde ifrågavarande befattningar sannolikt komma

att under budgetåret i stor utsträckning uppehållas av vikarier. Såsom

kanslern framhållit kunna omständigheterna vara sådana, att det måste

anses skäligt, att dessa vikariers arvoden fastställas till högre belopp än

de i allmänhet utgående. Jämlikt gällande bestämmelser har Kungl. Maj:t

möjlighet att meddela beslut i dylikt avseende.

Jag biträder vidare kanslerns förslag, att för nästa budgetår anvisas

ett till 30 000 kronor avrundat belopp för anställande av teknisk personal

för tillverkning och anskaffning av planscher och preparat m. m. Ersättning

till ifrågavarande personal, vilkens anställning kan antagas bli av tillfällig

art, torde böra utgå i form av arvoden, fastställda av organisationskommittén.

Jag förutsätter därvid, att arvodena icke bestämmas till högre

belopp än som vederbörande befattningshavare skulle ha erhållit med tilllämpning

av de av organisationskommittén förordade lönegradsplaceringarna.

Liksom organisationskommittén ifrågasätter jag tills vidare icke att

några docent- eller forskarstipendier inrättas vid högskolan. Icke heller

torde för nästa budgetår medel böra beräknas för stipendier för högre

vetenskapliga studier. Därest det för ett följande år skulle anses betydelsefullt

att dylika stipendier komma till stånd, bör det ankomma på organisationskommittén

att framlägga förslag härom.

I fråga om principerna för tillsättning av professors- och laboratorsbe
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts -proposition nr 2<21.

fattning vid högskolan, förenad med befattning som överläkare eller institutionschef

vid Göteborgs stads sjukhus, har jag icke funnit något att

erinra mot att Göteborgs stads sjukhusdirektion tillerkännes rätt att, innan

tillsättningsärendet överlämnas till kanslern, avgiva yttrande rörande de

å förslagsrum uppsattas lämplighet såsom överläkare respektive laboratorieföreståndare.

Mina synpunkter på detta spörsmål sammanfalla helt med

de av kanslern anförda. Jag vill tillika erinra om att motsvarande befogenhet

ansetts böra tillerkännas Malmö stad i det avtal mellan staten och

nämnda stad angående anordnande av viss medicinsk-klinisk undervisning

vid Malmö allmänna sjukhus, som numera föreligger.

Därest den kliniska undervisningen i enlighet med vad jag tidigare förordat

igångsättes först vårterminen 1952, uppstår spörsmålet hur man

lämpligen bör förfara med sådana nu lediga eller under de närmaste

åren eventuellt ledigblivande överläkartjänster vid Göteborgs stads sjukhus,

vilka framdeles äro avsedda att förenas med befattningar som professor

eller laborator vid den medicinska högskolan. Vissa olägenheter kunna

givetvis ur sjukvårdens synpunkt uppstå, därest dylika överläkarbefattningar

skulle under en längre tid behöva hållas vakanta. Det torde därför

få anses vara ett allmänt intresse, att de så snart som möjligt kunna besättas

med ordinarie innehavare. För närvarande är överläkarbefattningen

å öronavdelningen vid Sahlgrenska sjukhuset vakant. Denna befattning

torde, så vitt nu kan bedömas, komma att förenas med en professur i otorhino-laryngologi

vid högskolan. Under sådana förhållanden synas mig

hinder icke böra möta att redan nu tillsätta ifrågavarande överläkartjänst

på sätt i förslaget till avtal med Göteborgs stad förutsatts för tillsättning

av med överläkartjänst förenad professors- eller laboratorsbefattning,

d. v. s. i enlighet med eljest gällande föreskrifter rörande tillsättning av

högre akademiska befattningar samt med yttranderätt för sjukhusdirektionen

i Göteborg. Då en sådan anordning, enligt vad jag under hand

gjort mig underrättad om, icke torde möta erinringar från sjukhusdirektionens

eller medicinalstyrelsens sida, torde det få ankomma på Kungl.

Maj:t att vidtaga åtgärder i angiven riktning beträffande den nu vakanta

överläkartjänsten. Jag förutsätter, att den nye innehavaren av tjänsten

skall vid inrättandet av professuren i oto-rhino-laryngologi utan särskilt

ansökningsförfarande utses till innehavare av densamma. Skulle under

tiden före den kliniska undervisningens igångsättande ytterligare någon

överläkartjänst bli ledig, torde utan riksdagens hörande motsvarande förfarande

få tillgripas, därest i övrigt förutsättningar därför skulle anses

föreligga.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

VI. Den medicinska högskolans bibliotek.

Bibliotekets förhållande till Göteborgs stadsbibliotek.

19^6 års sakkunniga föreslogo, att den medicinska högskolans

bibliotek skulle anordnas såsom ett annex till stadsbiblioteket i Göteborg,

vilket är ett vetenskapligt bibliotek med huvuduppgift att betjäna

Göteborgs högskola, och förläggas till Sahlgrenska sjukhusets område. De

sakkunniga framhöllo, att en dylik samordning av de båda biblioteken

kunde medföra billigare administration samt större effektivitet beträffande

bokanskaffning, bokvård och kundtjänst. Rörande organisationen av det

ifrågasatta medicinska biblioteket diskuterade de sakkunniga två alternativ:

enligt det ena (alternativ I) skulle all medicinsk litteratur förvaras

i annexbiblioteket, medan enligt det andra alternativet (alternativ II)

endast den nyare, i större utsträckning använda medicinska litteraturen

skulle vara tillgänglig där och återstoden förvaras i stadsbiblioteket. De

sakkunniga förordade för sin del alternativ II.

I remissyttrandena över de sakkunnigas förslag gavs uttryck åt olika

meningar. Medan kanslern fann övervägande skäl tala för alternativ II,

tillstyrkte karolinska institutets lärarkollegium alternativ I. Svenska läkarsällskapet

förordade likaledes detta alternativ. Uttalanden av medicinska

fakulteten i Uppsala och Sveriges läkarförbund överensstämde i huvudsak

med karolinska institutets och svenska läkarsällskapets yttranden.

Organisationskommittén har funnit de skäl, som 1946 års sakkunniga

anfört för en samordning mellan det medicinska biblioteket och stadsbiblioteket

i Göteborg, bärande. Därutöver har kommittén framhållit, att Göteborgs

stadsbibliotek redan nu förfogade över en icke obetydlig samling

medicinsk litteratur, vilken vid ett samgående automatiskt komme att

ställas till den medicinska högskolans tjänst. Rörande omfattningen av det

medicinska biblioteket har kommittén ansett, att detsamma borde anordnas

i stort sett enligt riktlinjerna i det förutnämnda såsom alternativ II

betecknade förslaget. Kommittén hade låtit verkställa en stickprovsundersökning

rörande tryckåren på den medicinska litteratur, som under åren

1946 och 1947 inlånats till Göteborgs stadsbibliotek från andra bibliotek,

vilken undersökning bekräftat den av 1946 års sakkunniga uttryckta uppfattningen,

att det i övervägande grad vore nyare medicinsk litteratur, som

komme till användning, och att äldre litteratur i endast ringa utsträckning

efterfrågades. Kommittén förutsatte emellertid, att gränsen mellan nyare

och äldre litteratur icke komme att dragas alltför snävt. Enligt kommitténs

uppfattning borde annexbiblioteket i stort sett omfatta litteratur från de

senaste 50 åren.

Lokaler för det medicinska biblioteket ha planerats i

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

39

det tidigare omnämnda s. k. västra institutionskomplexets bottenvåning

och källarvåning.

I fråga om formen för och omfattningen av samordningen

mellan de båda biblioteken utgingo 1946 ars sakkunniga

från att stadsbiblioteket helt skulle svara för det medicinska

bibliotekets verksamhet och som en följd därav tillhandahålla för verksamheten

erforderlig personal. Organisationskommittén har anslutit sig

till denna uppfattning. Kommittén har härom anfört bland annat följande.

Detta ligger givetvis helt i linje med samordningens innebörd och medför

utan tvivel bestämda fördelar för biblioteksarbetet som sadant. Å andra

sidan kan man tänka sig en samordning av de båda biblioteken i sådan

form, att det medicinska biblioteket — filialbiblioteket — självt svarar

för sin personal och att erforderliga tjänster i anslutning därtill upptagas

å den medicinska högskolans stat. Vid denna organisationsform komme

den allmänna ledningen att allt fortfarande ligga hos stadsbiblioteket,

d. v. s. hos en kommunal institution, ett förhållande, som möjligen kan

synas vara inkonsekvent och mindre rationellt.

För ett ställningstagande till frågan om vilken väg, som i förevarande

avseende lämpligen bör väljas, synes det vara av värde att fa klarlagt den

ekonomiska innebörden av berörda båda alternativ. Ett tredje alternativ

kan, om man så vill, också uppställas, nämligen att det medicinska biblioteket

göres helt fristående. Detta alternativ torde dock ur såväl anläggnings-

som driftsynpunkt ställa sig så oförmånligt, att man utan vidare

kan bortse från detsamma. i 1

För det medicinska bibliotekets skötsel erforderlig personal har beräknats

vara följande:

1 förste bibliotekarie, 1 amanuens, 1 förste assistent, 1 assistent, 1 kontorsbiträde,

1 vaktmästare samt viss ej särskilt specificerad tillfällig arbetskraft

(springpojke och dylikt). .

Enligt av kommittén verkställd utredning skulle de arliga avlonmgskostnaderna

för den angivna bibliotekspersonalen, därest denna anställdes

å Göteborgs stads lönestat respektive å den medicinska högskolans stat,

kunna beräknas till följande belopp.

Begynnelselön Slutlön

(inkl. 12 °/0) (inkl. 12 %)

kronor kronor

Vid anställning å Göteborgs stads lönestat...... 57 232 64 907

Vid anställning å den medicinska högskolans stat 54 879 62 676

Skillnaden är ringa och enligt organisationskommitténs mening ej av

sådan storleksordning, att den kompenserar de fördelar, som innefattas i

samordningens utformande enligt det första alternativet. Organisationskommittén

förordar alltså, att Göteborgs stadsbibliotek tillhandahåller den

för det medicinska bibliotekets verksamhet erforderliga personalen, som

sålunda uppföres å Göteborgs stads lönestat samt avlönas och pensioneras

av staden enligt för stadens tjänstemän gällande bestämmelser. Tillsättningen

av personalen bör ske på samma sätt som beträffande Göteborgs

stadsbiblioteks egen personal, dock först efter samråd med och yttrande

av den medicinska högskolans lärarkollegium (eventuellt högskolans .styrelse).

Förslag om nyinrättande av befattning, som berör det medicinska

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

biblioteket, och som föranleder kostnader för den medicinska högskolan,

bör efter yttrande av lärarkollegiet överlämnas till universitetskanslern.

Kommittén framhåller, att enär staten i sista hand skulle bestrida kostnaderna

för ifrågavarande bibliotekspersonals avlöning och pensionering,

detta enklast kunde ske på så sätt, att Göteborgs stad förskotterade kostnaderna

och efter varje budgetårs slut erhölle ersättning från staten för

vad som under budgetåret utbetalats.

Organisationskommittén har funnit lämpligt, att det medicinska bibliotekets

samordnande med Göteborgs stadsbibliotek grundas på ett formellt

avtal mellan staten och Göteborgs stad. Kommittén

har upprättat förslag till sådant avtal, vilket förslag stadsbibliotekets styrelse

förklarat sig vilja tillstyrka till antagande hos Göteborgs stadsfullmäktige.

Avtalsförslaget har följande lydelse.

1. Staten anordnar i anslutning till den till Sahlgrenska sjukhuset förlagda

medicinska högskolan ett medicinskt bibliotek, vilket såsom filialbibliotek

samordnas med stadsbiblioteket i Göteborg.

2. I punkt 1 angivet filialbibliotek är i första hand avsett att innehålla

nyare medicinsk litteratur.

3. Antalet befattningar vid det medicinska biblioteket fastställes av

Kungl. Majrt och riksdag.

4. Det medicinska bibliotekets administration och drift handhaves av

staden, som inom ramen för vad därom av Kungl. Makt och riksdag fastställts

tillsätter, avlönar och pensionerar det medicinska bibliotekets personal.

Personalen avlönas och pensioneras enligt för Göteborgs stads tjänstemän

gällande regler.

Före tillsättning av det medicinska bibliotekets personal skall den medicinska

högskolans lärarkollegium beredas tillfälle avgiva yttrande.

5. För sina kostnader för avlöningar och pensioner till i punkt 3 angiven

personal erhåller staden ersättning av staten efter varje budgetårs slut.

6. Staten tillhandahåller anslag till inköp och bindning av litteratur för

det medicinska biblioteket. Med dessa anslag inköpt litteratur förblir statens

egendom, varom märkning i lämplig form och på betryggande sätt

skall ske.

7. Kostnaderna för underhall och städning av samt värme, vatten, gas

och elektrisk ström till det enligt punkt 1 anordnade bibliotekets lokaler

bestridas av staten.

I fråga om anslagsbehovet för det medicinska biblioteket har

kommittén räknat med att under de första åren av högskolans verksamhet,

da biblioteksarbetet huvudsakligen komme att bestå i s. k. inre arbete

bokanskaffning, katalogisering m. m. — högst följande befattningshavare

skulle vara behövliga, nämligen förste bibliotekarien och amanuensen,

förste assistenten och assistenten samt möjligen någon extra arbetskraft.

Kostnaderna härför kunde beräknas till omkring 35 000 kronor per

ar. Da statens ersättning till staden för nn ifrågavarande kostnader före
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Mcij:ts proposition nr 221.

slagits skola utgå budgetårsvis i efterskott, erfordrades för budgetåret

1948/49 icke något anslag för ändamålet. Däremot har till bestridande av

kostnader för skrivmateriel och dylikt för nämnda budgetår beräknats ett

belopp av 2 000 kronor samt till särskilt arvode åt överbibliotekarien vid

stadsbiblioteket för dennes befattning med ledningen av det medicinska

biblioteket ett belopp av 1 800 kronor.

Till bokinköp och bokbindning vid det medicinska biblioteket har kommittén

förordat dels ett engångsanslag å 150 000 kronor, att fördelas på

fem år, dels ock ett årligt anslag av 40 000 kronor. Kommittén framhåller

att det med hänsyn till svårigheten att anskaffa erforderlig medicinsk litteratur,

ofta beroende på de små upplagor som tryckas, vore angeläget, att

engångsanslaget beviljades även om den medicinska undervisningen till en

början komme att omfatta enbart preklinisk undervisning.

Statskontoret har av olika skäl funnit den av organisationskommittén

föreslagna lösningen av biblioteksfrågan mindre tillfredsställande. Framförallt

syntes det ämbetsverket betänkligt, att staten skulle — utan att

äga inflytande å de avlönings- och pensionsvillkor, som Göteborgs stad

kunde komma att fastställa — bestrida kostnaderna för bibliotekspersonalens

avlöning och pensionering. Även rent praktiskt-administrativa skäl

talade för att det medicinska biblioteket organiserades såsom en självständig,

från Göteborgs stadsbibliotek skild institution samt att dess personal

uppfördes å den medicinska högskolans stat.

Kanslern framhåller, att det medicinska biblioteket — även om det i

första hand tillgodosåge ett av undervisningen och forskningen aktualiserat

behov — komme att få stor betydelse jämväl för den egentliga sjukvården.

Det syntes därför skäligt, att staden i viss utsträckning deltoge i

bestridandet av kostnaderna för biblioteket. Ytterligare utredning rörande

detta spörsmål vore enligt kanslerns mening behövlig.

Beträffande den föreslagna medelsanvisningen till bokinköp och bokbindning

har kanslern — under erinran om att för närvarande till karolinska

institutets bibliotek utgår ett anslag av 35 000 kronor — funnit denna

vara i största laget.

Kanslern tillstyrker, att överbibliotekarien vid stadsbiblioteket i Göteborg

för sitt bestyr med det nya medicinska biblioteket tillerkännes ett

årligt arvode av statsmedel å 1 800 kronor. Kanslern har ansett medel härför

böra beräknas redan för budgetåret 1948/49.

Styrelsen för Göteborgs högskola har funnit organisationskommitténs

förslag beträffande den medicinska högskolans bibliotek vara en synnerligen

lycklig lösning av denna fråga.

Departementschefen. Olika uppfattningar ha gjort sig gällande rörande

den lämpligaste lösningen av den nya högskolans biblioteksfråga. Spörs
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

målet gäller här i första hand, om högskolebiblioteket bör på ett eller annat

sätt anslutas till Göteborgs stadsbibliotek eller om ett fullt självständigt

medicinskt bibliotek bör upprättas. Övervägande skäl tala enligt min uppfattning

för det förstnämnda alternativet. Göteborgs stadsbibliotek är nämligen

ett vetenskapligt bibliotek med huvuduppgift att betjäna Göteborgs

högskola och förfogar för närvarande över en icke obetydlig samling medicinsk

litteratur, som bör kunna komma den medicinska högskolan till

godo. Otvivelaktigt skulle även vid ett samordnande av de båda biblioteken

flera praktiska och administrativa fördelar vinnas. Därest framdeles

en intim samordning skulle komma till stånd mellan den nya högskolan

och Göteborgs högskola, vilket icke synes osannolikt, framstår en samordning

även av biblioteken såsom en naturlig och självklar åtgärd.

I fråga om omfattningen av det medicinska biblioteket kan enligt min

mening det av organisationskommittén framlagda förslaget betraktas såsom

lämpligt avvägt. Jag förordar således, att högskolans bibliotek i huvudsak

endast skall omfatta den nyare och mer efterfrågade medicinska litteraturen.

I fråga om formen för och omfattningen av samordningen mellan de

bada biblioteken ha tva alternativa möjligheter diskuterats, nämligen antingen

att stadsbiblioteket helt skulle svara för det medicinska bibliotekets

verksamhet och som en följd därav även tillhandahålla den erforderliga

peisonalen eller att det medicinska biblioteket självt skulle svara för sin

personal och de erforderliga tjänsterna upptagas å den medicinska högskolans

stat. Enligt det förstnämnda alternativet, vilket förordats av organisationskommittén,

skulle personalen avlönas och pensioneras av Göteborgs

stad enligt för stadens tjänstemän gällande bestämmelser, varefter

staden av staten budgetårsvis i efterskott skulle erhålla ersättning för

havda utgifter i sagda hänseenden.

Med hänsyn bland annat till befordringsförhållandena inom biblioteken

torde det enligt min uppfattning vara lämpligt, att personalen även vid

det medicinska biblioteket anställes av staden. Mellanhavandet med staten

synes lämpligen kunna lösas på det sättet, att ett anslag uppföres å riksstaten

såsom bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid det medicinska

biblioteket.

Överbibliotekarien vid stadsbiblioteket bör givetvis äga viss tillsyn över

det medicinska biblioteket. Härför torde han av statsmedel böra erhålla

visst arvode, förslagsvis 1 800 kronor för år, vilket bör uppföras å högskolans

avlöningsstat. Medel för ändamålet torde böra beräknas redan för

budgetåret 1948/49.

Det föreslagna avtalet mellan staten och Göteborgs stad angående det

medicinska biblioteket synes i huvudsak vara godtagbart. Jag anser mig

därför böra förorda, att samarbete med Göteborgs stadsbibliotek kommer

till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med det uppgjorda avtalsförsla
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2''tll.

get. Därest framdeles, när närmare erfarenheter vunnits rörande tillämpningen

av avtalet, behov skulle uppstå av smärre jämkningar i avtalsbestämmelserna,

förutsätter jag, att ändringarna skola kunna vidtagas utan

att riksdagens samtycke behöver inhämtas. Enär utbyggnaden av biblioteket

får beräknas taga rätt avsevärd tid och därför snarast möjligt bör

påbörjas, torde det ifrågasatta avtalet böra träda i kraft redan den 1 juli

1948 och gälla tills vidare med två års ömsesidig uppsägningstid.

Jag är icke beredd att nu taga ställning till det av organisationskommittén

angivna personalbehovet vid det medicinska biblioteket, sedan detta

blivit utbyggt. För de första åren har kommittén räknat med en begränsad

personaluppsättning, nämligen en förste bibliotekarie, en amanuens, en

förste assistent och en assistent samt möjligen någon extra arbetskraft.

Detta förslag synes kunna godtagas såsom en maximiram för personalorganisationen

under nästa budgetår. Då emellertid personalbehovet till

en början sannolikt blir mindre, torde det böra ankomma på kanslern att

efter framställning av vederbörande kommunala myndigheter besluta, vilka

befattningar som under budgetaret ma tillsättas och från vilken tidpunkt

detta må ske.

Kostnaderna för underhåll och städning av samt värme, lyse, vatten och

gas till bibliotekets lokaler, vilka kostnader enligt avtalsförslaget förutsättas

skola bestridas av staten, torde böra gäldas ur det för högskolan

anvisade omkostnadsanslaget. I avvaktan på färdigställandet av den nybyggnad,

vari biblioteket avses inrymt, torde några utgifter av ifrågavarande

slag ej behöva ifrågakomma. Från högskolans omkostnadsanslag

torde vidare böra bestridas kostnader för skrivmateriel m. m. vid biblioteket.

För nästa budgetår torde dock som en provisorisk anordning eventuellt

erforderliga medel för ändamalet böra utga från ett till organisationskommitténs

förfogande ställt anslag till förvaltningskostnader m. m.

Till uppbyggande av det medicinska bibliotekets bokbestånd har kommittén

föreslagit ett engångsanslag av 150 000 kronor, fördelat på 5 år,

varjämte förordats ett ordinarie årligt anslag till bokinköp och bokbindning

å 40 000 kronor. Jag är icke beredd att nu taga ställning till detta

förslag i dess helhet. Jag vill emellertid framhalla, att jag i likhet med

kanslern funnit den föreslagna medelsanvisningen väl stor vid jämförelse

exempelvis med de anslagsmedel, som komma karolinska institutets bibliotek

till del. För nästa budgetår förordar jag, att 25 000 kronor anvisas.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

VII. Vissa administrativa frågor.

1. Den medicinska högskolans ställning i förhållande till

Göteborgs högskola.

1946 års sakkunniga föreslogo en samordning av den nya medicinska högskolan

med Göteborgs högskola endast i vissa mer begränsade avseenden.

Sålunda ansågo de sakkunniga, att vissa ömsesidiga fördelar skulle kunna

vinnas, om Göteborgs högskolas kansli finge med förstärkt personal tjäna

jämväl den medicinska högskolan och om sistnämnda högskola finge använda

Göteborgs högskolas aula och föreläsningslokaler för viss undervisning,

exempelvis i hygien och rättsmedicin. Den vid Göteborgs högskola

meddelade undervisningen skulle särskilt i vissa ämnen, såsom psykologi

och sociologi, kunna på ett välgörande sätt komplettera den obligatoriska

medicinska undervisningen, varjämte vissa kategorier av Göteborgs högskolas

studenter skulle kunna utnyttja undervisningen i en del medicinska

ämnen. Den medicinska högskolans studenter borde vidare, framhöllo de

sakkunniga, kunna bli delaktiga i de kårlokaler, som stode till förfogande

för Göteborgs högskolas studenter.

För reglering av samarbetet borde, ansågo de sakkunniga, inrättas en

nämnd, bestående av de båda högskolornas rektorer jämte en eller ett par

lärare från vardera högskolan.

Fn ledamot av de sakkunniga, professorn C. Weibull, reserverade sig mot

de sakkunnigas förslag, som han icke fann tillfredsställande. Weibull ansåg,

att Göteborgs högskola borde omorganiseias till en högskola med två

fakulteter, en filosofisk (= den nuvarande högskolan) och en medicinsk

( ^en nya medicinska högskolan). För de båda fakulteterna gemensamma

ärenden skulle handhavas av rektor, rektorsnämnd och akademisk församling.

Weibull förutsatte, att särskilda statuter komme att utarbetas för

den medicinska fakulteten, i princip överensstämmande med de för karolinska

institutet gällande. För den filosofiska fakulteten skulle de för Göteborgs

högskola gällande statuterna i princip bibehållas oförändrade. En

förändring av namnet Göteborgs högskola till Göteborgs universitet borde

även tagas i övervägande.

Av remissinstanserna förklarade sig universitetskanslern samt medicinska

fakulteten i Lund hysa vissa sympatier för de av professorn Weibull

reservationsvis uppdragna riktlinjerna. Göteborgs högskolas lärarråd, svenska

läkarsällskapet, Sveriges läkarförbund samt Sveriges förenade studentkårer

anslöto sig till reservationen. Karolinska institutets lärarkollegium

förklarade sig vara övertygat om att ett samarbete med Göteborgs högskola

enligt riktlinjerna i professorn Weibulls reservation skulle bliva

mycket fruktbringande. Endast medicinska fakulteten i Uppsala biträdde

1946 års sakkunnigas förslag.

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 221.

Organisationskommittén har i huvudsak anslutit sig till professorn Weibulls

linje. Kommittén anser således, att en fast samordning mellan Göteborgs

högskola och den medicinska högskolan bör komma till stånd och att

denna samordning bör, när den medicinska högskolan är fullt utbyggd, leda

till att Göteborgs högskola organiseras som en högskola med en filosofisk

•och en medicinsk fakultet. Kommittén har till stöd för sitt förslag anfört

i huvudsak följande.

Sedan 1946 års sakkunniga framlade sitt betänkande har situationen

såtillvida förändrats i fråga om Göteborgs högskola som dess framtida

ställning för närvarande är föremål för utredning av särskilda, av Kungl.

Maj:t tillkallade sakkunniga. Enligt vad organisationskommittén vid överläggningar

med dessa sakkunniga inhämtat finnes anledning förutsätta, att

staten ej mindre kommer att tillförsäkras medinflytande i fråga om högskolans

ledning och förvaltning än även kommer att övertaga vissa av de

funktioner och uppgifter, som för närvarande omhänderhas av högskolans

styrelse. Det finnes sålunda anledning antaga, att rätten att utnämna professorer,

som nu tillkommer Göteborgs högskolas styrelse, bortfaller och

överföres till Kungl. Maj:t. I samband därmed torde nu gällande bestämmelser

i detta avseende komma att ersättas med föreskrifter som ansluta sig

till de i universitetsstatuterna fastställda. _En organisation av Göteborgs

högskola i här berörd riktning inbjuder otvivelaktigt till en samordning av

de båda högskolorna under än fastare former än vad professorn Weibull

i sin reservation avsett.

De skäl för en samordning, som 1946 års sakkunniga anfört, synas övertygande.

Därutöver vill organisationskommittén peka på ytterligare en

fördel, som en samordning skulle innebära för den medicinska högskolan.

Under sin uppbyggnadstid kommer denna att finnas till i endast ofullständigt

skick, och det eller de organ, som omhänderha dess anordnande, komma

att vara upptagna med alla härav föranledda uppgifter. För den under

utveckling varande medicinska högskolan är det utan tvivel av stort värde

att redan från början ha tillgång till Göteborgs högskolas kansli för inskrivning

av de studerande samt att ha med Göteborgs högskola gemensam

kameral förvaltning. Detta skulle under vissa förutsättningar påfordra

en förstärkning av kansliets personal, varför staten ekonomiskt torde fa

svara, men anlitandet av förefintliga resurser i detta hänseende synes organisationskommittén

i allt fall vara mera rationellt och för staten ekonomiskt

mera förmånligt än om den medicinska högskolan själv skall ombesörja

denna uppgift.

Beträffande den lokala ledningen av den samordnade högskolan m. in.

har kommittén anfört följande.

Den lokala ledningen av denna samordnade högskola torde — såsom

fallet iir med Göteborgs högskola i nuvarande form — böra utövas av en

styrelse, vari Kungl. Maj:t utser ordförande och ett antal ledamöter. Av

övriga styrelseledamöter synes en ledamot lämpligen böra utses av Göteborgs

läkarsällskap, varjämte dekanus för medicinska fakulteten bör vara

ledamot av styrelsen, försåvitt icke fakulteten iir företrädd i styrelsen

genom högskolans rektor.

Styrelsens befogenheter böra fastställas av Kungl. Maj:t samt förslags
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kuncjl. May.ts proposition nr 221.

vis avse att äga överinseende över högskolans ekonomiska förvaltning samt

att i övrigt övertaga vissa av den nuvarande styrelsens administrativa

funktioner.

Förslag till statuter för den samordnade högskolan bör lämpligen upprättas

av den förutnämnda kommittén för Göteborgs högskolas framtida

ställning eller eventuellt av andra sakkunniga.

Med hänsyn till den pågående utredningen om Göteborgs högskolas*

framtida ställning anser sig organisationskommittén icke nu böra framlägga

detaljerade förslag till samordningens utformning utan begränsar sig

tillsvidare till att betona angelägenheten av att en fast samordning kommer

till stånd. I fråga om den samordnade högskolans namn vill organisationskommittén

däremot redan nu förorda, att namnet ändras till Göteborgs

universitet.

Kommittén framhåller, att en förstärkning av Göteborgs högskolas

kansli är erforderlig för att kansliet skall kunna ombesörja även de arbetsuppgifter

av kameral natur, som föranledas av den medicinska högskolans

tillkomst. Kommittén erinrar, att de särskilda sakkunniga för utredning om

Göteborgs högskolas framtida ställning i sitt förslag förordat en sådan förstärkning

av kanslipersonalen som ett led i högskolans allmänna upprustning.

Därvid hade emellertid även den tilltänkta samordningen med Göteborgs

medicinska högskola i viss mån beaktats. Enligt kommitténs uppfattning

skulle ett genomförande av nämnda sakkunnigförslag kunna tillgodose

även den medicinska högskolans behov. Skulle emellertid detta komma att

ske först efter den medicinska högskolans upprättande, syntes provisoriskt

en förstärkning böra ske av Göteborgs högskolas kansli. Kostnaderna härför,

vilka förutsatts skola bestridas av den medicinska högskolan, ha av kommittén

beräknats till 15 000 kronor för år, därest den kliniska undervisningen

igangsättes först sedan de första medicine kandidaterna utbildats.

Statskontoret har icke ansett sig kunna tillstyrka ett sammanförande av

två högskolor, varav den ena är statlig och den andra enskild, till en gemensam

läroanstalt. Ämbetsverket har i stället förordat, att den medicinska

högskolan organiseras såsom en självständig högskola.

Kanslern däremot har anslutit sig till tanken på sammanförande av den

nya medicinska läroanstalten med Göteborgs högskola till en läroanstalt,

benämnd förslagsvis Göteborgs universitet, och bestående av en filosofisk

och en medicinsk fakultet. Ett dylikt sammanförande har dock förordats

böra komma till stånd först sedan den medicinska läroanstalten, åtminstone

i det närmaste, blivit fullt utbyggd och stadgar utarbetats för det

blivande universitetet. Kanslern har i frågan närmare anfört följande.

Utformandet av bestämmelserna rörande sammanslagningen och organiserandet

av det nya universitetet är förbundet med betydande svårigheter.

Det är ju här fråga om att sammanföra en statlig medicinsk läroanstalt

och en högskola av blandat statlig, kommunal och enskild natur

till en enhet med gemensam ledning och i viss utsträckning gemensamma

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr "221.

organ. Ett så beskaffat universitet måste få en organisation som i åtskilliga

avseenden avviker från de äldre universitetens. Problemet torde icke

vara olösligt, men det behöver bli föremål för en betydligt mera ingående

utredning än den som hittills kommit det till del. Redan nu torde emellertid

kunna fastslås, att de båda fakulteterna måste hållas fullständigt åtskilda

i fråga om ekonomien, och att Göteborgs högskolas styrelse — även

efter det den undergått en eventuell utvidgning — endast i begränsad omfattning

kan tänkas fungera som styrelse för det nya universitetet.

En fullständig samordning torde icke böra komma till stånd, förrän den

medicinska läroanstalten är, åtminstone i det närmaste, fullt utbyggd och

stadgar utarbetats för det blivande universitetet. Det synes dock önskvärt,

att Göteborgs högskolas rektor och kansli bemyndigas att i enlighet med

de närmare bestämmelser, som kunna komma att utfärdas av kanslern,

redan från början fullgöra vissa funktioner vid den medicinska högskolan,

vilken, innan den som fakultet uppgår i det blivande universitetet, synes

böra benämnas medicinska högskolan i Göteborg. Så t. ex. synas Göteborgs

högskolas rektor och kansli böra ha hand om inskrivningen av studerande

vid den medicinska högskolan samt ombesörja förandet av sistnämnda högskolas

räkenskaper.

För kostnader, som föranledas av sagda uppdrag åt Göteborgs högskolas

kansli, bör nämnda högskola erhålla ersättning av den medicinska högskolan.

Styrelsen för Göteborgs högskola har helt anslutit sig till organisationskommitténs

i förevarande sammanhang framförda förslag.

Sveriges förenade studentkårer har hemställt, att den planerade medicinska

utbildningsanstalten i Göteborg måtte sammanföras med Göteborgs

högskola till ett lärosäte. Förbundet har därvid hänvisat till en vid Sveriges

förenade studentkårers fjärde allmänna studentkonferens den 19 mars

1948 antagen resolution av samma innebörd. Det framhålles vidare bland

annat, att det ur studentsynpunkt av flera skäl vore en angelägen uppgift

att motverka en uppdelning av det högre undervisningsväsendet i fristående

fackhögskolor.

Departementschefen. Frågan om den nya medicinska läroanstalten i

Göteborg bör organiseras såsom en självständig högskola eller sammanföras

med den nuvarande Göteborgs högskola till en gemensam läroanstalt (universitet)

torde kräva ytterligare överväganden. Det är givet att vissa icke

oväsentliga fördelar skulle kunna vinnas genom en dylik fast samordning

av de båda högskolorna. Emellertid får man icke förbise de betydande

praktiska och administrativa svårigheter, som äro förenade med organiserandet

av en högskola, sammansatt av en statlig medicinsk läroanstalt

och en fristående enskild högskola. Det är icke möjligt att utan vidare

tillämpa de bestämmelser, som gälla för de äldre universiteten. Det synes

icke heller påkallat att redan nu fatta definitiv ståndpunkt till detta spörsmål,

enär, såsom kanslern framhållit, ett sammanförande av de båda högskolorna

likväl icke lämpligen bör komma till stånd, förrän den medicin
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

ska läroanstalten blivit i huvudsak utbyggd. Intill dess synes den medicinska

högskolan böra erhålla karaktären av en fristående läroanstalt, benämnd

medicinska högskolan i Göteborg. Detta hindrar givetvis icke, att

ett visst samarbete redan från början kommer till stånd. Det synes sålunda

exempelvis önskvärt, att Göteborgs högskolas rektor och kansli bemyndigas

att i enlighet med av kanslern utfärdade närmare bestämmelser fullgöra

vissa funktioner vid den medicinska högskolan, såsom t. ex. inskrivningen

av studerande vid högskolan och förandet av högskolans räkenskaper.

Efter den förstärkning av kanslipersonalen, som jag förutsätter kommer

till stånd i anslutning till tidigare framlagt förslag om statsbidrag till Göteborgs

högskola, torde det böra bli möjligt för högskolans kansli att ombesörja

jämväl dessa och eventuellt även andra administrativa och kamerala

göromål för den medicinska högskolan. Skulle likväl särskilda kostnader

för Göteborgs högskola uppstå i anledning härav, torde dessa böra få bestridas

med anlitande av till organisationskommitténs förfogande stående

anslagsmedel.

Det bör ankomma på organisationskommittén att under sin fortsatta

verksamhet överväga frågan om den medicinska högskolans framtida förhållande

till Göteborgs högskola och för Kungl. Maj:t framlägga de förslag

i ämnet, som må befinnas lämpliga.

2. Anordningar under den medicinska högskolans uppbyggnad.

Organisationskommittén har ansett vissa särskilda anordningar behövliga

för den nya medicinska läroanstaltens ledning under uppbyggnadstiden,

enär något fullständigt lärarkollegium icke komme att finnas från

början. Kommittén har föreslagit alternativa åtgärder, beroende på om

den kliniska undervisningen igångsättes samtidigt med den prekliniska eller

först sedan denna fullt utbyggts. För sistnämnda fall har kommittén, i likhet

med 1946 års sakkunniga, funnit lämpligt, att kommittén får fortsätta

sin verksamhet som administrativt ledande organ under uppbyggnadstiden.

För ändamålet borde kommittén, i vilken medicinska fakulteten i Uppsala

redan nu är företrädd, utökas med fyra av Kungl. Maj:t utsedda ledamöter,

nämligen en representant för den medicinska fakulteten i Lund respektive

för karolinska institutets lärarkollegium och två representanter för överläkarna

vid Sahlgrenska sjukhuset. Beträffande den sålunda förstärkta

organisationskommitténs uppgifter har kommittén anfört följande.

Den sålunda utökade organisationskommittén har att i allt väsentligt

fullgöra en fakultets uppgifter. Till sin sammansättning skiljer den sig dock

från en sådan, då den innefattar fyra medlemmar utan medicinsk fackkunskap.

Detta är emellertid motiverat av de betydelsefulla arbetsuppgifter,

som i byggnads- och organisationshänseende påvila kommittén. Kommitténs

icke medicinskt utbildade ledamöter förutsättas — förslagsvis genom

opaginerad Kontrollera mot PDF

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

en på vederbörligt sätt fastställd arbetsordning — icke få rätt att deltaga

i handläggningen av medicinskt betonade ärenden.

Organisationskommittén utser lämpligen inom sig ett arbetsutskott förslagsvis

på fem medlemmar. Utskottets funktion kommer i stort sett att

motsvara på en gång kollegienämnden och förvaltningsnämnden vid karolinska

institutet. Av praktiska skäl bör arbetsutskottet ha lokal betoning

och — förutom den överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset, som redan ingår

i organisationskommittén — förslagsvis bestå av de två förutnämnda representanterna

för överläkarna vid Sahlgrenska sjukhuset samt vidare av

representanterna för Göteborgs högskola respektive Göteborgs stads sjukhusdirektion.

De båda sistnämndas deltagande förutsättes begränsat till

handläggningen av frågor av icke-medicinsk natur. Arbetsutskottet bör

tillerkännas rätt att med sig adjungera behövlig byggnadsexpertis.

Allteftersom undervisningen utvidgas att omfatta nya ämnen, vinna de

nyutnämnda eller eljest förordnade professorerna automatiskt säte och

stämma i organisationskommittén. Dennas verksamhet övertages av ett

lärarkollegium, då undervisningen utbyggts i härför erforderlig omfattning.

För att kunna påbörja arbetet med de permanenta institutionernas definitiva

utformning samt i övrigt förbereda deras uppförande och utrustning

föreslår kommittén, att ett anslag av 100 000 kronor ställes till dess förfogande

för budgetåret 1948/49.

Kanslern har i huvudsak anslutit sig till organisationskommitténs förslag

rörande den medicinska läroanstaltens administrativa ledning under

den första tiden. I vissa avseenden har dock kanslern framställt vissa erinringar.

Sålunda förutsätter kanslern, att den nya läroanstalten kommer

att redan från början stå under överstyrelse av kanslern, som vid denna

läroanstalt borde ha i huvudsak samma befogenheter som vid de äldre

medicinska lärosätena. Dessutom kunde ifrågasättas att under det första

skedet av högskolans tillvaro anförtro kanslern vissa ytterligare befogenheter

rörande sådana ämnen, där det vid besluts fattande vore av vikt att

ha god kännedom om författningar och praxis på det akademiska området.

Kanslern framhåller vidare, att organisationskommittén ej syntes vara

lämpligt organ för att handlägga befordringsärenden, där den vetenskapliga

skickligheten skulle vara befordringsgrund. Kanslern har vidare härom

anfört följande.

Den förberedande behandlingen av dylika ärenden, såsom val av sakkunniga

för bedömande av de sökande och upprättandet av förslag till

befattningarna, bör omhänderhas av en myndighet med erfarenhet beträffande

det akademiska befordringsväsendet och med verklig vetenskaplig

auktoritet på det medicinska området. Detsamma gäller, då fråga är om

förordnande av speciallärare och biträdande lärare m. fl. För högskolans

framtida ställning är det av högsta vikt, att rekryteringen å dess ledande

vetenskapliga poster från början blir tillfredsställande.

Den lämpligaste myndigheten att handlägga ärenden rörande tillsättning

av professorer och prosektorer m. fl. befattningshavare i (len s. k. laboratorsgraden

vid den nya medicinska läroanstalten synes mig vara karolin
4

— Ilihang till riksdagens protokoll 19hS. 1 samt. Nr 221.

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

ska institutet och dess lärarkollegium. Jag utgår ifrån, att institutet av

intresse för den medicinska forskningens och undervisningens främjande

är villigt åta sig ett dylikt uppdrag. Dessa uppgifter övertas av högskolans

lärarkollegium, när detta trätt i funktion.

Åt kanslern torde böra anförtros att bestämma, när ledigförklarandet

skall äga rum. Rektor vid karolinska institutet bör sörja för ledigkungörandet

och motta ansökningshandlingarna. Sedan bör tillsättningsproceduren

fortgå enligt de i stadgarna för karolinska institutet för motsvarande befattningar

vid institutet meddelade bestämmelserna. Ersättning till de sakkunniga

torde, med hänsyn till att tillsättningsproceduren försiggår enligt

stadgarna för karolinska institutet, kunna utgå från förslagsanslaget till

ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid universiteten m. m.

Skulle särskilt medgivande härtill av riksdagen dock anses erforderligt, bör

sådant utverkas. Övriga kostnader, som uppkomma i samband med tillsättningen

av dessa befattningar, böra bestridas med medel, som ställts till

organisationskommitténs förfogande.

Vikarier å professors- och prosektors- eller laboratorstjänster böra förordnas

av kanslern på förslag av karolinska institutets lärarkollegium och

efter hörande av organisationskommittén. Vikariearvodet bör under organisationsskedet

få utgå från anslagsposten till avlönande av ordinarie

tjänstemän.

Speciallärare och biträdande lärare samt vikarier för dessa böra förordnas

av kanslern för ett år i sänder efter förslag av lärarkollegiet och sedan

organisationskommittén avgivit yttrande.

Assistenter och amanuenser böra förordnas av kanslern för ett år i sänder

på framställning av vederbörande institutionsföreståndare, respektive klinikchef

och sedan organisationskommittén yttrat sig. Tillfälliga vikarier

för nämnda befattningshavare förordnas av arbetsutskottet på framställning

av vederbörande institutionsföreståndare, respektive klinikchef.

Teknisk personal, institutionsvaktmästare och biträden av olika slag

böra antas av organisationskommittén på framställning av vederbörande

institutionsföreståndare (klinikchef). Innan befattningen som institutionsföreståndare

(klinikchef) blivit i vederbörlig ordning besatt med ordinarie

innehavare, bör dock personal vid institutionen (kliniken) i fråga, tillhörande

här ovan angivna kategorier, endast antas såsom extra tjänstemän.

Det kan nämligen icke vara lämpligt, att dylika befattningshavare erhålla

fast anställning, innan den ordinarie chefen kunnat bilda sig en uppfattning

angående deras lämplighet för platsen.

Med den begränsning av organisationskommitténs befogenheter, som

kanslern sålunda ifrågasatt, har kanslern icke funnit påkallat att föreskriva,

att kommitténs och arbetsutskottets icke medicinskt utbildade ledamöter

icke skulle ha rätt att deltaga i handläggningen av medicinskt betonade

ärenden. Allra minst syntes det kunna ifrågasättas att från deltagande

i handläggningen av dessa ärenden utesluta organisationskommitténs

ordförande.

Kanslern tillstyrker, att till organisationskommitténs förfogande ställes

ett reservationsanslag av 100 000 kronor till bestridande av kostnaderna

för arbeten i samband med den medicinska högskolans anordnande in. m.

s. 51 Kontrollera mot PDF

51

Kungl. Maj:ts proposition nr 231.

Från detta anslag syntes böra bestridas ersättningar såväl till Göteborgs

högskola för bestyret med inskrivning av studerande vid den medicinska

högskolan och med förande av denna högskolas räkenskaper som till karolinska

institutet för utgifter i samband med handläggningen av ärenden

rörande tillsättning av befattningar vid den medicinska högskolan.

Departementschefen. Den medicinska högskolan bör givetvis från början

stå under tillsyn av kanslern, som beträffande denna läroanstalt bör äga

i huvudsak samma befogenheter som i fråga om de nuvarande medicinska

lärosätena. Det torde dessutom vara lämpligt att till en början anförtro

kanslern vissa ytterligare befogenheter i frågor, som fordra särskild sakkunskap.

Den omedelbara ledningen av högskolan under uppbyggnaden torde

lämpligen i enlighet med organisationskommitténs av kanslern biträdda

förslag böra ankomma på kommittén, vilken därvid bör erhålla en sådan

sammansättning, att den medicinska sakkunskapen blir starkare företrädd.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att besluta härom.

Organisationskommittén torde i allt väsentligt böra erhålla de uppgifter,

som av kommittén angivits, dock med de begränsningar, som kanslern förordat.

Jag delar sålunda kanslerns uppfattning, att organisationskommittén

icke lämpligen bör anförtros handläggningen av befordringsärenden, där

den vetenskapliga skickligheten skall vara befordringsgrund, alltså ärenden

rörande tillsättning av professorer och befattningshavare i den s. k.

laboratorsgraden samt om förordnande av speciallärare och biträdande

lärare. Handläggningen av dessa ärenden synes i stället, på sätt kanslern

ifrågasatt, lämpligen böra ankomma på karolinska institutet och dess

lärarkollegium, intill dess att den nya högskolans lärarkollegium trätt i

funktion och kan övertaga ifrågavarande uppgifter. Jag utgår ifrån att ersättningar

till sakkunniga i befordringsärenden rörande den nya högskolan

skola kunna bestridas ur förslagsanslaget till ersättning åt sakkunniga i

befordringsärenden vid universiteten m. m. För övriga kostnader, som

kunna uppkomma i samband med dessa tillsättningsärenden, torde karolinska

institutet böra erhålla ersättning av medel, som ställas till organisationskommitténs

förfogande.

Jag erinrar om att jag i det föregående förordat, att vissa särskilda uppgifter

— i regel avseende fortsatt utredning av vissa spörsmål — skulle

ankomma på organisationskommittén. Det bör vidare åligga kommittén

att utarbeta förslag till stadgar för den medicinska högskolan samt att årligen

till kanslern ingiva förslag till anslagsäskanden för densamma. Det

synes lämpligt, att kommittén bemyndigas att till ett särskilt arbetsutskott

delegera beslutanderätten i ärenden av löpande natur, siirskilt sådana, som

fordra ett snabbt avgörande.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 1.

Jag har tidigare i olika sammanhang förordat, att vissa kostnader vid den

medicinska högskolan, bland annat i fråga om biblioteket och handläggningen

av vissa befordringsärenden, skulle tills vidare få bestridas ur ett

särskilt anslag till organisationskommitténs förfogande. Kommittén har

i sådant hänseende förordat ett anslagsbelopp av 100 000 kronor och därvid

förutsatt, att ur ifrågavarande anslag även skulle bestridas kostnader

för den definitiva utformningen av de planerade nybyggnaderna, för vilket

ändamål jag i det föregående förordat anvisande av ett särskilt investeringsanslag.

Med hänsyn härtill torde det vara tillfyllest, om till organisationskommitténs

förfogande ställes ett anslag av 50 000 kronor. Jag förutsätter

därvid, att ur anslaget skola bestridas även kommitténs egna administrationskostnader,

såsom dagarvoden, rese- och traktamentsersättningar,

ersättningar till experter m. m. Anslaget torde böra givas förslagsanslags

karaktär, dock med föreskrift, att det icke må utan Kungl. Maj:ts medgivande

överskridas.

VIII. Avtal med Göteborgs stad.

Statens och Göteborgs stads åtaganden ifråga om den förordade, medicinska

läroanstalten ha avsetts skola regleras i ett avtal mellan parterna.

Organisaticmskommittén har framlagt förslag till sådant avtal, vilket förslag

stadsfullmäktige i Göteborg den 11 december 1947 för sin del godkänt.

Avtalsförslaget har följande lydelse:

Avtal

mellan Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad staten, samt

Göteborgs stad, nedan kallad staden, angående anordnande

av en medicinsk högskola i Göteborg.

Byggnader.

Preklinisk undervisning.

1. Staden upplåter åt staten inom Sahlgrenska sjukhusets område erforderligt

tomtutrymme för anordnande på statens egen bekostnad av följande,

för preklinisk (teoretisk) undervisning av medicine studerande samt

vetenskaplig forskning avsedda institutioner:

a) anatomisk,

b) histologisk,

c) fysiologisk,

d) medicinsk-kemisk,

e) farmakologisk.

opaginerad Kontrollera mot PDF

SB

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Rörande patologisk-anatomisk respektive bakteriologisk institution, vilka

jämväl erfordras för den medicinska undervisningen, stadgas här nedan.

Institution i rätts- och statsmedicin förutsättes komma att anordnas i

samband med Göteborgs rättsläkarstation och bekostas av staten.

2. De under föregående punkt, momenten a)—e), angivna institutionerna

jämte för desamma gemensamma lokaler, såsom föreläsningssalar,

bibliotek, samlingsrum, djurstallar, verkstadsutrymmen m. m. inrymmas

i ett gemensamt byggnadskomplex, förlagt till sjukhusets västra, intill

Göteborgs botaniska trädgårds naturpark gränsande del (västra institutionsbyggnaden).

3. Genom stadens försorg uppföres mellan nuvarande laboratoriebyggnaden

vid Sahlgrenska sjukhuset och Ehrenströmsgatan ett byggnadskomplex,

inrymmande patologisk-anatomisk respektive bakteriologisk institution

ävensom kapell och föreläsningssal (östra institutionsbyggnaden).

Dessa institutioner och utrymmen äro avsedda dels för stadens behov och

dels för den medicinska undervisningen och forskningen.

Ritningar till nu ifrågavarande byggnadskomplex skola av staden för

godkännande i avseende å lokaler för undervisning och forskning underställas

den medicinska högskolans lärarkollegium eller, om sådant icke finnes,

den kommitté eller det organ, som är målsman för deii medicinska

undervisningen i Göteborg.

4. Staten äger att utan avgift nyttja under punkt 1 angivet tomtutrymme,

så länge medicinsk undervisningsverksamhet bedrives inom därå uppförd

byggnad.

5. Staten äger att på sin bekostnad ansluta den västra institutionsbyggnaden

till sjukhusets avloppssystem. Likaledes äger staten att på sin bekostnad

anordna underjordisk kulvertförbindelse mellan denna institutionsbyggnad

och paviljong 1 vid sjukhuset.

6. Staden förbinder sig att anordna underjordisk kulvertförbindelse mellan

sjukhusets kvinnoklinik I och östra institutionsbyggnaden.

7. Uppförandet av den västra institutionsbyggnaden förutsätter rivning

av befintlig reservepidemipaviljong. Rivningen bekostas av staten, som

därjämte förbinder sig att icke, vare sig helt eller delvis, fordra återbetalning

av det bidrag, som staten lämnat till paviljongens uppförande.

Vårdplatserna inom nu ifrågavarande reservepidemipaviljong skola

efter rivningen icke inräknas i det antal vårdplatser för stadens epidemisjukvård,

vartill staden erhållit eller kan komma att erhålla statsbidrag.

8. Uppförandet av den östra institutionsbyggnaden förutsätter rivning

av nuvarande kapell- och obduktionsbyggnad samt djurstall.

!). Kostnaderna för det i punkt 3 angivna byggnadskomplexet ävensom

för i punkt 6 angivna kulvertförbindelse och i punkt 8 omnämnda rivning

bestridas av staden, dock att staten lämnar bidrag därtill med 50 procent,

beräknat å de verkliga kostnaderna.

Genom att lämna ovanberörda byggnadsbidrag tillförsäkras staten att, så

länge Sahlgrenska sjukhuset drives, använda de för undervisning och forskning

upplåtna utrymmena såsom den medicinska högskolans patologiskanatomiska

respektive bakteriologiska institutioner men erhåller icke någon

del i äganderätt till tomt eller byggnader.

10. Staden ställer till förfogande allt patologiskt-anatomiskt, och bakteriologiskt

material, som staden förfogar över. och som erfordras för undervisning

— preklinisk såväl som klinisk — och forskning i dessa ämnen.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Klinisk undervisning.

11. För de studerandes kliniska (praktiska) undervisning upplåter staden

följande kliniker, avdelningar m. m. vid:

A. Sahlgrenska sjukhuset:

medicinska klinikerna I och II

kirurgiska » I och II

ögonkliniken

öronkliniken

psykiatriska kliniken

centralanstalten för radioterapi

kvinnokliniken II samt

— efter sjukhusets tillbyggnad —

ortopedisk klinik

neurologisk »

neurokirurgisk klinik

B. Göteborgs barnsjukhus:

medicinska kliniken

C. Holtermanska sjukhuset:

klinikerna för hud- och könssjukdomar

D. Renströmska sjukhuset:

samtliga tuberkulosavdelningar

E. Göteborgs epidemisjukhus:

samtliga avdelningar

F. Vasa sjukhus:

visst kliniskt material.

Upplåtelsen avser förutom vårdavdelningar även gemensamma anläggningar

vid respektive sjukhus, såsom röntgenavdelningar, laboratorier och

avdelningar för fysikalisk terapi samt till de angivna klinikerna och avdelningarna

hörande polikliniker, mottagnings- och isoleringsavdelningar, allt

i den utsträckning, som för undervisning och forskning är erforderlig.

Den här ovan angivna kvinnokliniken II vid Sahlgrenska sjukhuset, klinikerna

för hud- och könssjukdomar vid Holtermanska sjukhuset, epidemisjukhuset

samt Vasa sjukhus äro avsedda att överflyttas till en planerad ny

sjukhusanläggning i stadens östra del. Om anordnandet av de nya klinikerna

och avdelningarna skall särskild överenskommelse träffas mellan

staten och staden.

12. Staden förklarar sig villig att, i den mån så framdeles av staten påkallas,

efter därom träffad särskild överenskommelse, för undervisningseller

forskningsändamål upplåta även andra nu vid stadens sjukhus befintliga

eller nytillkommande kliniker, avdelningar eller andra anläggningar.

13. Genom stadens försorg anordnas följande lokaler för den kliniska

u ndervisningen.

A. Vid Sahlgrenska sjukhuset (i samband med sjukhusets planerade tilloch

ombyggnad):

s. 55 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 221. 55

a) 1 större föreläsningssal (för omkring 150 personer) med tillhörande

utrymmen; . ,

b) 2 mindre föreläsningssalar (vardera för omkring 30 personer) med

tillhörande utrymmen;

c) 1 neurofysiologiskt laboratorium;

d) arbets- och laboratorieutrymmen för klinikernas läkare;

e) 3 jourrum för studerande;

f) 1 kurssal med laboratorie- och skrivrum för undervisningen i klinisk

laboratorieteknik; . .

g) 2 kurssalar med tillhörande utrymmen för undervisningen i oftalmiatrik

respektive oto-rhino-laryngologi;

h) dag- och skrivrum för de studerande; samt

i) utökning av personalkök och -matsalar.

B. Vid Renströmska sjukhuset:

j) 2 demonstrations- och laboratorierum.

Ritningar till förestående lokaler upprättas i samråd med den medicinska

högskolans lärarkollegium eller, om sådant icke finnes,. den kormnitté eller

det organ, som är målsman för den medicinska undervisningen i Göteborg.

14. Kostnaderna för de i punkt 13 angivna lokalerna bestridas av ^staden,

dock att staten lämnar bidrag därtill med 50 procent, beräknat å de

verkliga kostnaderna för lokalerna i fråga.

Utrustning.

Preklinisk undervisning.

15. Staten svarar ensam för utrustningen av de i punkt 1, momenten

a)—e), angivna institutionerna.

16. Utrustningen av den patologisk-anatomiska institutionen, inberäknat

därtill hörande kapell och föreläsningssal, ombesörjes och bekostas av

staten utom vad gäller utrymmen, som avses för och disponeras av staden

för stadens undersökningsverksamhet. Utrustningen av sistnämnda utrymmen

bekostas av staden.

Staden förbinder sig att kostnadsfritt för staten till den patologisk-anatomiska

institutionen överföra inom Sahlgrenska sjukhusets nuvarande

patologisk-anatomiska laboratorium befintlig, för undervisnings- och forskningsändamål

användbar instrument-, apparat- och liknande utrustning

ävensom handböcker och litteratur.

17. Utrustningen av den bakteriologiska institutionen ombesörjes och

bekostas av staden utom vad gäller utrymmen, som avses och disponeras

för undervisning och forskning. Utrustningen av sistnämnda utrymmen bekostas

av staten.

Staden ställer utan kostnad för staten i stadens ägo inom nuvarande

bakteriologiska laboratorium varande, för undervisning och forskning användbar

instrument-, apparat- och liknande utrustning till förfogande.

Klinisk undervisning.

18. Möbler, armatur och liknande utrustning till de i punkt 13 upptagna

lokalerna bekostas av staden, dock att staten lämnar bidrag därtill med

50 procent, beräknat å den verkliga kostnaden därför.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

Instrument, apparater och liknande utrustning, som erfordras för undervisning

och forskning, anskaffas och bekostas däremot av staten.

Drift.

Preklinisk undervisning.

19. Staden tillhandahåller den i punkt 1 angivna institutionsbyggnaden

behövligt värme, vatten, gas och elektrisk energi.

Härför erforderliga ledningar mellan stadens (sjukhusets) distributionsnät

och institutionsbyggnaden samt för mätning av förbrukningen erforderliga

mätinstrument anordnas och bekostas av staden.

För förbrukat värme erlägger staten ersättning till staden efter samma

grunder, som tillämpas i fråga om leverans av värme till Sahlgrenska sjukhuset

från stadens sjukhusdirektions värme- och kraftverk för sjukhusen

i Änggården.

För enligt mätare förbrukat vatten, gas och elektrisk energi erlägger staten

ersättning till staden enligt vid varje tillfälle för Sahlgrenska sjukhuset

gällande taxor.

20. Staten bestrider ensam alla med driften och underhållet av de i

punkt 1 momenten a) till och med e) angivna institutionerna förenade kostnader

av vad slag de vara må.

21. Beträffande den under punkt 3 angivna patologisk-anatomiska institutionen

tillsätter, avlönar och pensionerar staten den personal, som är

föranledd av undervisning och forskning, medan staden tillsätter, avlönar

och pensionerar personal, som erfordras för undersökning av sådant patologisk-anatomiskt

material, som ej behövs för undervisning och forskning

(del av rutinundersökningar).

Kostnaderna för underhåll av den patologisk-anatomiska institutionen

bestridas av staden, medan staten svarar för kostnaderna för värme, vatten,

gas och elektrisk energi.

Övriga av driften vid den patologisk-anatomiska institutionen föranledda

kostnader bestridas av staten i den mån de avse undervisning och forskning

samt av staden i den mån de gälla stadens undersökningsverksamhet.

22. Personalen vid den under punkt 3 angivna bakteriologiska institutionen

tillsättes, avlönas och pensioneras av staden med undantag av

sådan personal, som föranledes av undervisning och forskning, och som

tillsättes, avlönas och pensioneras av staten.

Kostnaderna för den bakteriologiska institutionens underhåll bestridas

av staden, som även bestrider kostnaderna för värme, vatten, gas och

elektrisk energi.

Övriga av driften vid den bakteriologiska institutionen föranledda kostnader

bestridas av staden med undantag av kostnader, som föranledas av

undervisning och forskning och avse materiel, försöksdjur, instrument,

apparater och därmed jämförligt. Sistnämnda kostnader bestridas av

staten.

i Klinisk undervisning.

, 23. Överläkare eller laboratorieföreståndare i överläkarställning, som

tillika är professor eller laborator vid den medicinska högskolan, tillsättes

av staten. Stadens sjukhusdirektion äger dock rätt att innan tillsättningsärendet

överlämnas till kanslern för rikets universitet avgiva yttrande be
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

träffande de å förslagsrum uppsattas lämplighet såsom överläkare respektive

laboratorieföreståndare. . ,

Över kallelse till professur skall stadens sjukhusdirektion beredas tillfälle

yttra sig ur samma synpunkter, som nyss nämnts.

Professorerna och laboratorerna intaga i sin egenskap av överläkare respektive

laboratorieföreståndare, i den mån ej annorlunda stadgas i a\

Kungl. Maj:t fastställt reglemente för stadens sjukhus, samma ställning

till stadens sjukhusdirektion som övriga överläkare respektive laboratorieföreståndare

vid stadens sjukhus samt äro pliktiga att efterkomma de anordningar

för klinikernas och laboratoriernas drift, som sjukhusdirektionen

äger vidtaga, ävensom att ställa sig till efterrättelse för stadens sjukhus

gällande bestämmelser, som icke strida mot detta avtal.

24. I punkt 23 angivna professorer och laboratorer avlönas och pensioneras

av staten. Staden bestrider dock kostnaden för särskilt överläkararvode,

som förutsättes komma att utgå till nämnda befattningshavare

från staden

25. Övrig för den kliniska undervisningen och forskningen erforderlig

personal av vad slag den vara må tillsättes, avlönas och pensioneras av

staten, dock att staden bidrager med en tredjedel av avlöningen åt och

semesterkostnaden för kliniska amanuenser. _ 1 .

Lärare, amanuenser, assistenter och övrig för undervisning och forskning

anställd personal ävensom de studerande äro pliktiga att ställa sig till efterrättelse

de bestämmelser, som gälla för vederbörande sjukhus och dess

verksamhot, i den mån bestämmelserna ej strida mot vad som fastställts

för undervisning och forskning.

Ordningsföreskrifter för i föregående stycke avsedd personal ävensom

studerande fastställas av stadens sjukhusdirektion efter hörande av den

medicinska högskolans lärarkollegium, eller, om sadant icke finnes, den

kommitté eller det organ, som är målsman för den medicinska undervisningen

i Göteborg. . „

Ordningsföreskrifter beträffande undervisning och forskning i den man de

beröra sjukvården få ej fastställas med mindre stadens sjukhusdi sektion

beretts tillfälle yttra sig däröver.

26. För sjukvården behövlig personal tillsättes, avlönas och pensioneras

av staden.

27. Kostnaderna för underhåll av samt värme, vatten, gas och elektrisk

ström till i punkt 13 angivna lokaler bestridas av staden.

28. Övriga kostnader för driften av för undervisningsändamål upplåtna

sjukhus bestridas av staden, dock att staten bestrider kostnaden för materiel

till undervisning och forskning.

29. Såsom bidrag till driften av för undervisningsändamål upplåtna

sjukhus erlägger staten årligen 10 procent av den del av driftkostnaderna

vid respektive sjukhus, som efter antalet vårddagar belöper på av undervisningen

disponerade vårdplatser.

I driftkostnader, som läggas till grund för beräkningen av statens bidrag,

skola ingå följande utgifter:

avlöningar, pensioner m. in. till personal, som icke är uppförd på den

medicinska högskolans stat;

expeditionskostnader;

diverse;

läkemedel;

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

förbrukningsartiklar m. m. för sjukvården;

kosthåll;

värme, elektrisk energi, lyse och vatten;

tvätt och renhållning;

inventariers underhåll och komplettering;

fastigheters underhåll;

hyror.

Summan av förestående utgifter fördelas på summan av vårddagarna

vid respektive sjukhus. Den sålunda erhållna kostnaden per vårddag (dagkostnaden)

lägges till grund för beräkningen av statens bidrag under iakttagande

av att den icke må överstiga medeldagkostnaden för samma år

vid undervisningssjukhusen. Till undervisningssjukhus hänföres i detta

sammanhang icke Allmänna barnbördshuset i Stockholm.

Undantagna från nu ifrågavarande driftbidrag äro

vid Sahlgrenska sjukhuset

vårdplatserna inom centralanstalten för radioterapi;

vid Renströmska sjukhuset

samtliga vårdplatser;

vid Göteborgs epidemisjukhus

samtliga vårdplatser och

vid Vasa sjukhus

samtliga vårdplatser.

Särskilda bestämmelser.

30. Rörande pensionering av sådana befattningshavare, som vid undervisningens

införande övergå från stadens till den medicinska högskolans

stat gäller, att staden respektive staten bestrider kostnaden för vederbörande

befattningshavares pension endast med ett mot tjänstetiden hos

staden respektive staten svarande belopp av pensionen.

31. Staden utser styresmän för samtliga i detta avtal berörda sjukhus

ävensom styresman (prefekt) för den bakteriologiska institutionen vid

Sahlgrenska sjukhuset, medan staten utser styresman (prefekt) för den

patologisk-anatomiska institutionen vid samma sjukhus.

32. Den medicinska högskolans lärarkollegium äger utse två representanter

i stadens sjukhusdirektion, vilka beträffande alla ärenden, som

sammanhänga med den medicinska högskolans verksamhet, äga deltaga i

överläggningarna men ej i besluten samt att få sin mening antecknad till

protokollet.

Föredragningslista skall såvitt möjligt i god tid före varje sammanträde

med sjukhusdirektionen tillställas berörda representanter.

33. De i detta avtal berörda sjukhusen äro i likhet med stadens sjukhus

i övrigt avsedda för vård av sjuka från Göteborgs stad.

34. Detta avtal berör ej den rätt, staden enligt eljest gällande bestämmelser

må äga att erhålla statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet

omnämnda sjukhus.

s. 59 Kontrollera mot PDF

59

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

35. Uppkommande meningsskiljaktigheter rörande tolkningen och tilllämpningen

av detta avtal skola avgöras genom skiljedom enligt lag (la0en

om skiljemän).

Såväl statskontoret som universitetskanslern ha funnit det framlagda

avtalsförslaget i stort sett väl avvägt. Beträffande vissa punkter ha dock

erinringar gjorts, såsom framgår av den följande redogörelsen.

Punkterna 25 och 26. Organisationskommittén har ifråga om

fördelningen av kostnaderna för den underordnade läkarpersonalen anfört

följande.

Vidkommande de blivande undervisningsklinikernas underordnade lakarpersonal

har organisationskommittén funnit sig böra utga från motsvarande

förhållanden i Lund. Kommittén föreslår sålunda, att endast klinikernas

och det kliniska centrallaboratoriets amanuenser tillsattas och avlönas

_ med bidrag från Göteborgs stad — av staten. Övriga underordnade

läkare vid nu ifrågavarande kliniker förutsättas bliva, liksom hittills,

tillsatta, avlönade och pensionerade av Göteborgs stad ensam enligt hartor

gällande regler. . , , . . , TT

Medicinska högskolornas organisationskommitté (MHO) har i del it av

sitt betänkande (SOU 1947:66), innefattande förslag till organisatoriska

åtgärder till främjande av medicinsk forskning, till behandling upptagit

frågan om de underordnade läkarnas ställning vid undervisnmgsklinikerna.

Under framhållande av att dessa underordnade läkare ha en tredubbel

uppgift, bestående i ett samtidigt deltagande i forskning, undervisning och

sjukvård, föreslår medicinska högskolornas organisationskommitté, att förhandlingar

upptagas med vederbörande huvudmän för icke statliga undervisningssjukhus

i syfte att åvägabringa enhetliga avtal beträffande dessa

läkare. Avtalen skulle gå ut på . ..

1) att staten tillhandahåller den underordnade läkarpersonalen vid alla

kliniker, . . „ ,

2) att nyinrättande av underordnade läkartjänster sker i samrad med

sjukhushuvudmännen, ,

3) att läkarkostnaderna hälften-delas mellan staten och sjukhushuvud
männen

utom beträffande sådan läkarpersonal, som är uteslutande anställd

för forskning och undervisning, samt ...

4) att den underordnade läkarpersonalen tillsättes av universitetskanslern

på förslag av vederbörande överläkare och efter yttrande av vederbörande

sjukhusdirektion.

Organisationskommittén har i princip ingenting att erinra mot MHO:s

förslag, för vars realiserande goda skäl blivit anförda. Organisationskommittén

har dock med hänsyn till att den av MIIO upptagna frågan kan

sägas ännu så länge befinna sig på diskussionsstadiet ansett sig vid uppgörande

av föreliggande förslag till avtal med Göteborgs stad ävensom vid

sina beräkningar av personalbehovet vid den medicinska högskolan i Göteborg

böra följa för undervisningsklinikerna i Lund nu tillämpade principer.

Statskontoret har för sin del anfört följande.

1 25 och 26 punkterna föreslås, att den för den medicinska undervisningen

och forskningen erforderliga personalen skulle tillsättas, avlönas

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

och pensioneras av staten samt att motsvarande förmåner och skyldigheter

skulle gälla för staden beträffande den personal, som behövdes för sjukvården.

Betydande praktiska svårigheter torde här möta, framförallt då

det gäller att hänföra den underordnade läkarpersonalen till det ena eller

andra området. Uppmärksammas må, att detta spörsmål i gällande avtal

mellan staten och Stockholms stad angående samarbete för uppförande

och drift av en obstetrisk-gynekologisk klinik vid Sabbatsbergs sjukhus

lösts på så sätt, att staten och staden bestrida hälften var av kostnaderna

för läkarpersonalen utom professorn-överläkaren, som helt avlönas av statsmedel.

Man torde härvid ha byggt på den förutsättningen, att en halvering

av kostnaderna för läkarpersonalen approximativt motsvarar de avtalsslutande

parternas respektive intressen (jfr SOU 1947: 66 sid. 81—87).

Kommissionen för förhandlingar rörande karolinska sjukhusets utbyggande

samt allmänna barnbördshusets och serafimerlasarettets ställning in. m.

har visserligen i ett nyligen framlagt förslag till avtal om upplåtande av

Sabbatsbergs sjukhus för undervisningsändamål förordat en annan fördelning

av driftskostnaderna, som ur statsverkets synpunkt skulle innebära

en påtaglig försämring, men ämbetsverket har i utlåtande häröver den 17

januari 1948 icke funnit anledning föreligga att rubba den princip, som i

förevarande hänseende fastslagits i avtalet om kvinnokliniken.

Punkten 2 9. Statskontoret, som ansett att bestämmelsen om driftsbidragets

maximering bort avfattas i enlighet med vad som gäller vid sjukvårdsinrättningarna

i Lund, har anfört:

I anslutning till ett mellan staten och Malmöhus läns landsting ingånget

avtal angående länets sjukvårdsinrättningar i Lund har i förevarande utredning

bland annat föreslagits, att staten såsom bidrag till driften av för

undervisningsändamål upplåtna sjukhus skulle erlägga 10 procent av den

del av driftskostnaderna vid respektive sjukhus, som efter antalet vårddagar

belöper på av undervisningen disponerade vårdplatser. I fråga om

driftsbidragets maximering har däremot en från förhållandena i Lund avvikande

regel förordats, enligt vilken den till grund för driftsbidragets beräkning

liggande kostnaden per vårddag ej skulle få överstiga medeldagskostnaden

vid samtliga undervisningssjukhus, statliga såväl som kommunala.

Sistnämnda beräkningsgrund anser statskontoret mindre lämplig. En

viss oklarhet torde även råda i fråga om avgränsningen av de sjukhus, som

vore att hänföra till undervisningssjukhus. Då därtill kommer, att det

måste anses angeläget med en om möjligt likartad utformning av de statliga

avtalen på detta område synas bestämmelserna om driftsbidragets

maximering böra avfattas på sätt som skett ifråga om lasarettet i Lund,

nämligen att kostnaderna per dag icke må överstiga medelkostnaderna per

dag för samma år enligt föreliggande officiella uppgifter för samtliga lasarett

i riket, förhöjda med 10 procent.

Punkten 3 1. Enligt kanslerns mening hade det varit mest rationellt,

om professorerna i patologisk anatomi och bakteriologi i denna sin

egenskap varit styresmän för de patologiska och bakteriologiska institutionerna,

inbegripet avdelningarna för rutinundersökningar. En dylik anordning

skulle ha tryggat möjligheterna att från nämnda avdelningar erhålla

för undervisning och forskning erforderligt material.

opaginerad Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts -proposition nr 221.

Punkten 35. Kanslern har funnit tvivelaktigt, huruvida det är lämpligt

att anförtro avgörandet av uppkommande tvister rörande avtalets

tolkning åt en skiljenämnd, vars ordförande eventuellt komme att utses

av magistraten i Göteborg. Under alla omständigheter syntes skiljemannaförfarandet

böra föregås av särskilda förhandlingar mellan parterna under

ledning av en av Kungl. Maj:t tillsatt opartisk medlare. Genom dylika förhandlingar

torde det i regel, framhåller kanslern, bli möjligt att åstadkomma

en för båda parter antagbar lösning.

Departementschefen. Det förslag till avtal mellan staten och Göteborgs

stad angående anordnande och drift av den medicinska högskolan i Göteborg

kan sammanfattningsvis — med bortseende från vad som uteslutande

avser undervisning och forskning och för vilket givetvis staten ensam har

att svara — sägas innefatta följande åtaganden från parternas sida. På

staten skulle i huvudsak ankomma att bestrida

a) halva anläggningskostnaden för det planerade östra institutionskomplexet,

innefattande de patologisk-anatomiska och bakteriologiska institutionerna

jämte kapell och föreläsningssal,

b) halva anläggningskostnaden för vissa för den kliniska undervisningen

erforderliga lokaler (föreläsnings- och kurssalar, laboratorier m. m.),

c) kostnaderna för värme, vatten, gas och elektrisk ström till den patologisk-anatomiska

institutionen, inberäknat lokaler för Göteborgs stads

rutinundersökningar,

d) löner och pensioner till professorer och laboratorer, anställda som

överläkare vid Göteborgs stads sjukhus, samt 2/3 av avlöningen åt och

semesterkostnaden för de kliniska amanuenserna, samt

e) ett årligt driftsbidrag å 10 procent till Göteborgs stad för vissa av de

åt undervisningen upplåtna vårdplatserna vid stadens sjukhus.

Staden har å sin sida åtagit sig att

a) bestrida halva anläggningskostnaden för det planerade östra institutionskomplexet

(= a) under statens åtaganden),

b) bestrida halva anläggningskostnaden för vissa för den kliniska undervisningen

erforderliga lokaler (=b) under statens åtaganden),

c) ställa kliniker, polikliniker, laboratorier m. m. till undervisningens

förfogande,

d) bestrida kostnaderna för värme, vatten, gas och elektrisk ström till

den bakteriologiska institutionen, inberäknat lokaler för undervisning och

forskning,

e) svara för underhåll av östra institutionskomplexet,

f) svara för underhåll och drift av vissa för den kliniska undervisningen

erforderliga lokaler (föreläsnings- och kurssalar, laboratorier m. in.),

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

g) bestrida 1/3 av avlöningen åt och semesterkostnaden för de kliniska

amanuenserna, samt

h) bestrida överläkararvoden till professorer och laboratorer, som äro

klinikchefer eller laboratorieföreståndare vid Göteborgs stads sjukhus.

Jag har vid prövningen av avtalsförslaget kommit till den uppfattningen,

att detsamma på det hela taget får anses innebära en tillfredsställande och

acceptabel lösning av ett omfattande problemkomplex, där givetvis i viktiga

hänseenden stridiga intressen måste göra sig gällande. Jag vill särskilt

framhålla det erkännansvärda tillmötesgående, som från Göteborgs stads

sida visats under förhandlingarna och som i hög grad bidragit till att skapa

gynnsamma förutsättningar för anordnandet av en medicinsk högskola i

staden. Det är givet, att erinringar i fråga om en och annan detalj kunna

riktas mot förslaget — och detta gäller särskilt de av statskontoret berörda

spörsmålen — men dessa anmärkningar kunna, sedda mot bakgrunden av

avtalsförslaget i dess helhet, icke anses vara av den betydelse, att någon

ändring av avtalet ur statens synpunkt för den skull synes påkallad. Jag

förordar således, att det uppgjorda avtalsförslaget oförändrat lägges till

grund för samarbetet mellan staten och Göteborgs stad rörande den medicinska

högskolans upprättande och drift. Avtalet torde böra träda i kraft

den 1 juli 1948 och gälla tills vidare med två års ömsesidig uppsägningstid.

Jag förutsätter att smärre jämkningar i avtalsbestämmelserna, varav

behov måhända framdeles kan uppstå, när närmare erfarenheter vunnits

rörande tillämpningen av avtalet, skola kunna vidtagas utan att riksdagens

samtycke behöver inhämtas.

Statskontoret har beträffande den i punkten 29 berörda maximeringsbestämmelsen

i fråga om statens bidrag till driften av för undervisningsändamål

upplåtna sjukhus framhållit, att en viss oklarhet syntes råda

rörande begreppet undervisningssjukhus. Jag har under hand av organisationskommittén

erfarit, att kommittén därmed avsett följande sjukhus,

nämligen karolinska sjukhuset, serafimerlasarettet, akademiska sjukhuset

i Uppsala och Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. För egen del

ansluter jag mig till denna tolkning av ifrågavarande uttryck och finner

lämpligt, att densamma vinner tillämpning tills vidare.

I anslutning till vad kanslern anfört rörande den i punkten 35 i avtalsförslaget

berörda frågan om avgörandet av uppkommande tvister rörande

avtalets tolkning vill jag framhålla, att jag förutsätter att, innan förfarandet

med skiljedom tillgripes, särskilda förhandlingar komma att äga rum

mellan parterna, varvid det som regel torde kunna bli möjligt att redan på

detta stadium uppna en för bada parter godtagbar lösning.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

63

IX. Anslagsberäkningar för budgetåret 1948/49.

1. Förslagsanslag till Medicinska högskolan i Göteborg:

Avlöningar.

Under detta anslag torde böra anvisas medel till dels avlönande av en

professor och en prosektor i vartdera ämnet anatomi och histologi, dels

arvoden och ersättningar åt tillfälligt anställd teknisk personal, dels ock

arvode åt överbibliotekarien vid stadsbiblioteket i Göteborg.

Professorer, prosektorer och övriga ordinarie lärare vid den medicinska

högskolan böra avlönas i enlighet med vad som gäller vid universiteten och

karolinska institutet; avlöningen bör alltså utgå i form av lön och tjänstgöringspengar,

för professor 8 000 kronor respektive 4 000 kronor eller sammanlagt

12 000 kronor samt för prosektor 6 000 kronor respektive 3 000

kronor eller sammanlagt 9 000 kronor. För åtnjutande av angivna avlöningsförmåner

torde de i kungörelsen 1925: 211 meddelade villkoren och bestämmelserna

beträffande avlöningsförhållandena för professorer m. fl. vid

universiteten och karolinska institutet böra gälla. Även i övrigt böra de

avlönings- liksom även pensionsbestämmelser, som gälla vid dessa läroanstalter,

äga motsvarande tillämpning beträffande den nya högskolan.

Då befattningarna i histologi förutsättas inrättade först från och med

den 1 januari 1949 erfordras för nästa budgetår till avlönande av professorer

och prosektorer ett belopp av (12 000 -j- 9 000 + 6 000 + 4 500 =)

31 500 kronor, varifrån avgå pensionsavdrag, beräknade till 2 400 kronor.

Till ålderstillägg bör vidare anvisas ett belopp av förslagsvis 2 000 kronor.

Därjämte bör till ersättningar till vikarierande akademiska lärare uppföras

ett förslagsvis betecknat nominellt belopp av 100 kronor. I avlöningsstaten

för den medicinska högskolan torde nu angivna belopp böra under delstat I.

Professorer och lärare m. fl. uppföras såsom särskilda delposter under anslagsposten

till avlöningar till ordinarie tjänstemän. Förutom angivna

löneförmåner förutsättas givetvis professorerna och prosektorerna komma

i åtnjutande av dyrtidstillägg, kristillägg m. fl. förmåner, vilka böra utgå

från de härför särskilt anvisade anslagen under åttonde huvudtiteln.

Under delstat II. Vissa tjänstemän vid högskolan och dess institutioner

m. m. bör uppföras dels en anslagspost å 1 800 kronor till arvode och särskild

ersättning, bestämd av Kungl. Maj:t, avseende arvodet till överbibliotekarien

vid Göteborgs stadsbibliotek, och dels en anslagspost å 30 000

kronor till arvoden och ersättningar åt tillfälligt anställd teknisk personal.

Sistnämnda post torde böra betecknas förslagsvis.

Hela avlöningsanslaget bör alltså uppföras med (31 500 —2 400 4

4- 2 000 + 100 + 1 800 4- 30 000 =) 63 000 kronor.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

2. Reservationsanslag till Medicinska högskolan i Göteborg:

Utrustning.

Under denna rubrik böra för nästa budgetår anvisas 300 000 kronor till

utrustning och inredning av de anatomiska och histologiska institutionerna.

Jag erinrar att jag i det föregående ifrågasatt, att organisationskommittén

för den medicinska högskolan tillika skall bemyndigas att inom en kostnadsram

av 490 000 kronor träffa avtal om leverans av utrustning m. m.

till ifrågavarande institutioner, att likvideras före utgången av budgetåret

1949/50.

3. Reservationsanslag till Medicinska högskolan i Göteborg:

Anskaffande av vetenskaplig litteratur till biblioteket.

Detta anslag bör i anslutning till vad jag tidigare förordat uppföras med

25 000 kronor.

4. Förslagsanslag till Medicinska högskolan i Göteborg:

Organisationskommittén: Förvaltningskostnader m. m.

Anslaget bör i enlighet med vad jag tidigare anfört uppföras med 50 000

kronor.

5. Investeringsanslag till Nybyggnad för medicinska

högskolan i Göteborg.

Under detta anslag böra nu beräknas medel för dels den av mig förordade

arkitekttävlingen och därmed sammanhängande utredningsarbeten och dels

för upprättande av de skissritningar, vilka legat till grund för organisationskommitténs

i ärendet föreliggande förslag. Medelsbehovet för ifrågavarande

ändamål har jag i annat sammanhang beräknat till 150 000 kronor,

med vilket belopp anslaget alltså torde böra uppföras för nästa budgetår.

X. Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. besluta, att en medicinsk högskola, omfattande både

preklinisk och klinisk undervisning, skall i enlighet med

vad jag i det föregående anfört successivt från och med

budgetåret 1948/49 upprättas i Göteborg samt att vid

högskolan undervisningen för medicine kandidatexamen

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

skall påbörjas höstterminen 1949 och undervisningen för

medicine licentiatexamen vårterminen 1952;

2. besluta, att vid högskolan skall från och med den

1 juli 1948 inrättas en professors- och en prosektorsbefattning

i anatomi samt från och med den 1 januari 1949 en

professors- och en prosektorsbefattning i histologi;

3. besluta, att för professurer och övriga ordinarie lärarbefattningar

vid statsuniversiteten gällande avlöningsoch

pensionsbestämmelser skola äga motsvarande tillämpning

beträffande medicinska högskolan i Göteborg;

4. godkänna följande avlöningsstat för medicinska högskolan

i Göteborg, att tillämpas tills vidare från och

med budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön och tjänstgörings
penningar.

........kronor 31 500

Avgå pensionsavdrag » 2 400 kronor 29 100

Avlöningsstat.

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

1 professor i anatomi...........

8 000

4 000

12 000

1 » » histologi ..........

Anm. : Professuren i histologi inrättad

från den 1 januari 1949.

4 000

2 000

6 000

) 1 prosektor vid anatomiska institutionen

Ö000

3 000

9 000

1 • > histologiska ''

Anm.: Prosektorsbefattningen vid histo- logiska institutionen inrättad från den

1 januari 1949.

Anmärkningar till staten:

1. För professor kan lönen efter 5 år

1 höjas med 1 000 kronor.

2. För prosektor kan lönen efter 5 år

höjas med 500 kronor och efter 10 år

1 med ytterligare 500 kronor.

3 000

1 500

4 500

Summa kronor

31 500

b. Ålderstillägg, förslagsvis kronor 2 000

c. Ersättningar till vika
rierande

akademiska lärare,

förslagsvis...... 8 100 kronor 31200

5 — Bihang till riksdagens protokoll 19iS. 1 samt. Nr 22!.

opaginerad Kontrollera mot PDF

(56

Kungl. Maj:ts proposition nr 221.

II. V issa tjänstemän vid högskolan och dess

institutioner m. m.

1. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Maj:t..........kronor 1 800

2. Arvoden och ersättningar åt viss tillfällig

personal, förslagsvis . ....... » 30 000

Summa kronor 31 800

Sammandrag:

I. Professorer och lärare in. fl.......kronor 31 200

II. Vissa tjänstemän vid högskolan och

dess institutioner m. m.......... » 31 800

Summa kronor 63 000;

5. godkänna av mig förordade grunder för samarbete

med Göteborgs stad i fråga om anordnande och drift

av den medicinska högskolan i Göteborg, däri inbegripet

även samordningen av den medicinska högskolans bibliotek

med Göteborgs stadsbibliotek;

6. för budgetåret 1948/49 anvisa:

a) till Medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar

ett förslagsanslag av..........kronor 63 000

b) till Medicinska högskolan i Göteborg: Utrustning

ett reservationsanslag av......kronor 300 000

c) till Medicinska högskolan i Göteborg: Anskaffande

av vetenskaplig litteratur till biblioteket ett reservationsanslag

av............kronor 25 000

d) till Medicinska högskolan i Göteborg: Organisa
tionskommittén:

Förvaltningskostnader m. m. ett

förslagsanslag av . ............kronor 50 000

e) till Nybyggnad för medicinska högskolan i Göteborg

ett investeringsanslag av . . kronor 150 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Ekbom.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 281. 67

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Inledning......................................... 3

II. Den medicinska högskolans omfattning m. m............. 4

Departementschefen............................... 3

III. Lokalfrågor......................................11

Departementschefen...............................23

IV. Utrustning.......................................25

Departementschefen...............................2^

V. Personalorganisation................................30

Departementschefen..............................3®

VI. Den medicinska högskolans bibliotek...................38

Departementschefen...............................41

VII. Vissa administrativa frågor ..........................44

1. Den medicinska högskolans ställning i förhållande till Göteborgs

högskola........................................44

Departementschefen...............................47

2. Anordningar under den medicinska högskolans uppbyggnad 48

Departementschefen...............................61

VIII. Avtal med Göteborgs stad...........................52

Departementschefen...............................64

IX. Anslagsberäkningar för budgetåret 1948/49 ............... 63

1. Förslagsanslag till medicinska högskolan i Göteborg: Avlöningar 63

2. Reservationsanslag till medicinska högskolan i Göteborg: Utrustning

........................................64

3. Reservationsanslag till medicinska högskolan i Göteborg: Anskaffande

av vetenskaplig litteratur till biblioteket........64

4. Förslagsanslag till medicinska högskolan i Göteborg: Organisationskommittén:

Förvaltningskostnader m. m.............64

5. Investeringsanslag till Nybyggnad för medicinska högskolan i

Göteborg.......................................64

X. Hemställan.......................................64

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:407 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upprättande av en medicinsk högskola i Göteborg. a1 i texten
  2. SU 1948:208 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående upprättande av en medicinsk högskola i Göteborg jämte i ämnet väckta motioner. s. 1 i texten