Med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § prisreglering slag en den 30 juni 1947 (nr 303) så ock om fortsatt giltighet av samma lag
1948-05-08 · 11 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 6 av 11 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1948:246, Med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § prisreglering slag en den 30 juni 1947 (nr 303) så ock om fortsatt giltighet av samma lag
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 246.
1
Nr 246.
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till lag om
ändrad lydelse av 2 § prisreglering slag en den 30 juni
1947 (nr 303) så ock om fortsatt giltighet av samma
lag; given Stockholms slott den 8 maj 1948.
Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet förda protokoll vill
Kungl. Maj :t härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen att
antaga härvid fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § prisregleringslagen
den 30 juni 1947 (nr 303) så ock om fortsatt giltighet av samma lag.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
GUSTAF ADOLF.
Ernst Wigforss.
1 Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 sand. Nr 216.
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 246.
Förslag
till
Lag
om ändrad lydelse av 2 § prisregleringslagen den 30 juni 1947 (nr 303)
så ock om fortsatt giltighet av samma lag.
Härigenom förordnas, dels att 2 § prisregleringslagen den 30 juni 1947,
vilken lag gäller till och med den 30 juni 1948, skall erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives, dels ock att lagen i sålunda ändrat skick skall äga
fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1949.
2
Nuvarande lydelse:
Med tjänst---åt annan.
Lika med utförande av tjänst skall
anses dels utövande av sådan hotell-
eller pensionatrörelse, för vilken
fordras myndighets tillstånd, dels
ock upplåtelse av rätt att nyttja förnödenhet.
Lika med---vanliga avkast
ning.
§•
Föreslagen lydelse:
Med tjänst---åt annan.
Lika med utförande av tjänst skall
anses dels utövande av sådan hotell-
eller pensionatrörelse, som omfattar
minst nio för gästers härbärgerande
avsedda rum, dels ock
upplåtelse av rätt att nyttja förnödenhet.
Lika med---vanliga avkast
ning.
Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad
uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 246.
3
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 2 april 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om fortsatt giltighet
av prisreglering slag en den 30 juni 1947 (nr 303) samt om vissa ändringar
i lagen. Föredraganden anför därvid följande.
Nu gällande prisregleringslag, som utfärdades den 30 juni 1947, trädde i
kraft den 1 juli samma år. Lagen gäller till och med den 30 juni 1948.
Enligt den inledande bestämmelsen i 1 § prisregleringslagen erfordras,
för att lagens huvudbestämmelser skola träda i tillämpning, att särskilt
förordnande därom meddelats. Sådant förordnande må meddelas vid krig
eller krigsfara, vari riket befinner sig, eller eljest under utomordentliga,
av krig föranledda förhållanden. Förordnande meddelas av Konungen med
riksdagens samtycke, dock att, när riksdagen ej är samlad, provisoriskt
förordnande må meddelas av Konungen. Genom kungörelse den 30 juni 1947
(nr 304) meddelade Konungen med riksdagens samtycke förordnande, varom
nyss är sagt, att gälla från och med den 1 juli 1947 tills vidare. Förordnandet
är alltjämt gällande.
Beträffande det närmare innehållet i prisregleringslagen må följande här
nämnas.
I 2 § äro vissa definitioner upptagna. Sålunda stadgas i nämnda paragraf,
att med tjänst avses sådan tjänst som någon, yrkesmässigt eller eljest,
såsom företagare utför åt annan, att lika med utförande av tjänst skall
anses dels utövande av sådan hotell- eller pensionatrörelse, för vilken fordras
myndighets tillstånd, dels ock upplåtelse av rätt att nyttja förnödenhet
samt att lika med försäljning av förnödenhet skall anses överlåtelse eller
upplåtelse av förmögenhetsrättighet av immateriell art, så ock upplåtelse
av rättighet att å fastighet avverka skog eller att där taga torv, ler, grus,
sten eller annat, som icke är att hänföra till fastighetens vanliga avkastning.
Enligt 3 § första stycket äger Konungen eller myndighet som Konungen
bestämmer fastställa visst pris, som prövas skäligt, att gälla såsom normal
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 246.
pris vid frivillig försäljning av viss förnödenhet eller vid frivilligt utförande
av viss tjänst. I andra stycket föreskrives, att normalpris icke må överskridas
med mindre säljaren eller företagaren erhållit tillstånd därtill. Den
som fastställt normalpriset äger bestämma på vilken myndighet det skall
ankomma att bevilja sådant tillstånd.
I 4 § stadgas att om någon till offentlig myndighet gjort särskild utfästelse
beträffande högsta pris, till vilket viss förnödenhet må av honom försäljas
eller viss tjänst utföras, eller eljest beträffande den ordning, i vilken
försäljning må ske eller tjänsten utföras, priset icke må överskridas eller
utfästelsen eljest frångås med mindre myndigheten givit tillstånd därtill.
I 5 § finnas vissa stadganden om s. k. tvångskartellering m. in.
Bestämmelser angående s. k. prisstopp meddelas i 6 §. Sålunda stadgas i
6 § 1 mom. första stycket, att Konungen eller myndighet som Konungen
bestämmer äger föreskriva, att den som frivilligt säljer viss förnödenhet
eller som frivilligt utför viss tjänst icke må utan tillstånd överskrida det
pris å förnödenheten eller tjänsten, som han tillämpade å dag som i föreskriften
angives, eller, om han då icke sålde förnödenheten eller utförde
tjänst varom fråga är, det pris som den angivna dagen var att anse som
gängse pris eller som han före nämnda dag senast tillämpat. Därest efter
den i föreskriften angivna dagen överlåtelse skett av rörelse, i vilken försäljes
förnödenhet eller utföres tjänst som med föreskriften avses, skall
dock såsom stoppris för den nye innehavaren av rörelsen gälla det pris, som
den föregående innehavaren högst ägt uttaga. Enligt andra stycket i samma
moment må föreskrift om prisstopp meddelas att gälla för viss tid,
högst sex månader. Då skäl därtill äro må prisstoppet förlängas, varje gång
för högst sex månader. Den som meddelat föreskrift om prisstopp äger bestämma
på vilken myndighet det skall ankomma att bevilja tillstånd till
prishöjning.
Vidare stadgas i 6 § 2 mom., att om prisstopp föreskrivits beträffande
viss förnödenhet eller tjänst och priset därefter finnes vara högre än som
kan anses skäligt, Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer
äger förordna om skälig sänkning av priset. Sådant förordnande må jämväl
meddelas beträffande allenast viss säljare eller företagare. Förordnandet
gäller under den tid prisstoppet är gällande. Det fastställda priset må
icke överskridas utan tillstånd av myndighet som Konungen bestämmer.
Enligt 7 § äger Konungen eller myndighet som Konungen bestämmer
föreskriva, att viss förnödenhet icke må försäljas eller saluhållas eller viss
tjänst utföras eller erbjudas med mindre priset å förnödenheten eller
tjänsten godkänts av myndighet som Konungen bestämmer. Sådan föreskrift
må jämväl meddelas beträffande allenast viss säljare eller företagare.
Godkänt pris må icke överskridas utan tillstånd av myndigheten. Har pris
godkänts på sätt nyss sagts och inträda därefter sådana på prisbildningen
inverkande förhållanden att priset skäligen bör sänkas, äger Konungen
eller myndighet som Konungen bestämmer förordna om sådan prissänkning.
Dylikt förordnande må jämväl meddelas beträffande allenast viss
säljare eller företagare.
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 246.
I 8 § meddelas ett allmänt förbud mot prisocker och 9 § innehåller bestämmelser
om s. k. kombinationsavtal. Vidare meddelas i 10 § föreskrifter
om viss uppgiftsskyldighet. Enligt 11 § äger myndighet som Konungen
bestämmer meddela vissa föreskrifter rörande anslag med prisuppgifter
m. m. I 12—14 §§ äro ansvarsbestämmelser upptagna och i 15—18 §§ meddelas
vissa processuella föreskrifter. Anmärkas må att 16 § — däri stadgas,
att vad i 17 kap 11 § rättegångsbalken förordnas om dem, som gå rättens
eller länsstyrelsens bud och ärende, även skall gälla om befattningshavare
som har att öva tillsyn å efterlevnaden av prisregleringslagen —
ägt giltighet endast under tiden till och med den 31 december 1947.
Närmare bestämmelser angående tillämpningen av prisregleringslagen ha
av Kungl. Maj :t meddelats genom kungörelse den 30 juni 1947 (nr 305),
vilken kungörelse gäller till och med den 30 juni 1948.
Bestämmelser rörande allmänt prisstopp ha utfärdats dels av statens priskontrollnämnd
den 31 oktober 1942 dels ock av Kungl. Maj :t genom kungörelser
den 4 juni 1943 (nr 310), den 25 maj 1945 (nr 209) och den 30
juni 1947 (nr 306). Sistnämnda kungörelse, som trädde i kraft den 1 juli
1947 samt gällde till och med den 31 december samma år, har genom kungörelsen
den 19 december 1947 (nr 945) erhållit förlängd giltighet för tiden
till och med den 30 juni 1948. Prisstoppdag är i flertalet fall den 31
oktober 1942.
I anledning av bestämmelsen i 2 § prisregleringslagen, att lika med utförande
av tjänst skall anses utövande av hotell- eller pensionatrörelse, för
vilken fordras myndighets tillstånd, må här omnämnas, att — såsom framgår
av stadgan den 8 juni 1917 (nr 474) angående hotell- och pensionatrörelse
— särskilt tillstånd för drivande av dylik rörelse icke är erforderligt i
sådana fall, då för rörelsens drivande användes byggnad eller lägenhet, som
innehåller högst fyra för gästers härbärgerande avsedda rum och icke är avsedd
för mottagande samtidigt av flera gäster än åtta, såvitt byggnaden eller
lägenheten icke utgör del av hotell eller pensionat av större omfattning. Vidare
må erinras om att enligt 26 § hyresregleringslagen den 19 juni 1942 (nr
429) — vilken lag enligt ett den 19 mars 1948 till lagrådet remitterat förslag
avses skola förlängas för tiden till och med den 30 september 1949 — nämnda
lag icke äger tillämpning på bostadsupplåtelse i hotell- eller pensionatrörelse,
i den mån prisregleringslagen erhållit tillämpning därå.
I en den 20 november 1947 dagtecknad, till Kungl. Maj :t ställd skrivelse
har statens priskontrollnämnd — under erinran att giltighetstiden för prisregleringslagen
utginge den 30 juni 1948 — anfört att det icke kunde med
säkerhet bedömas, hur den penningpolitiska utvecklingen komme att gestalta
sig efter nämnda tidpunkt. Uppenbarligen funnes emellertid tecken, som
tydde på att en förbättring i det ekonomiska läget icke vore att förvänta
under lång tid framåt. Ur beredskapssynpunkt vore det därför av vikt att
myndigheterna jämväl under budgetåret 1948/49 tillförsäkrades de möjlig
-
6
Kungi. Maj:ts proposition nr 246.
heter till priskontroll, som prisregleringslagen inrymde. Giltighetstiden för
prisregleringslagen borde således utsträckas till den 30 juni 1949. För det
dåvarande föresloges ej några ändringar i lagen, men priskontrollnämnden
förbehölle sig rätt att, om utvecklingen föranledde därtill, återkomma i
ärendet. Priskontrollnämnden ville emellertid anmärka, att nämnden i remisskrivelse
den 26 september 1947 till justitiedepartementet yttrat sig angående
väckt fråga om gränsdragningen mellan hyres- och prisregleringslagarna;
nämnden avstyrkte därvid, att någon ändring skulle vidtagas i
prisregleringslagen. På grund av det anförda hemställde priskontrollnämnden,
att Kungl. Maj:t i proposition till 1948 års riksdag måtte föreslå,
att prisregleringslagen skulle äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni
1949.
Vid skrivelsen fanns fogad en reservation av tre ledamöter i priskontrollnämnden
(herrar Lind och Svensson samt fru Iris Ahlberg), vilken reservation
var av följande lydelse.
Av allt att döma står vårt folkhushåll inför en allt mer påfrestande
övergångsperiod mellan krigs- och fredstidsekonomi. I strävandena att bibehålla
balansen spelar priskontrollen en avsevärd roll. Tendensen att
kringgå priskontrollnämndens anvisningar kan dock befaras vara i tillväxt.
Redan nu anse sig åtskilliga kunna hävda att en dold prisstegring växt
fram. Huvudorsaken härtill kan näppeligen vara någon annan än att företagen
sökt kringgå prisbestämmelserna genom att förskjuta tillverkningar
från mindre vinstgivande viktiga varor till dyrare och mer vinstgivande.
I åtskilliga fall förekomma ju mer eller mindre direkta hotelser om dylika
produktionsomläggningar i samband med prisförhandlingar. Från dessa utgångspunkter
aktualiseras en sådan revidering av prisregleringslagen, som
kan anses ägnad att motverka tendenserna att kringgå densamma. När lagens
giltighetstid nu skall förlängas borde dylika justeringar ägnas särskilt
ingående uppmärksamhet. I annat fall kan en besvärande försening uppstå
till avbräck för möjligheterna att bedriva en så effektiv priskontroll
som möjligt. Särskild översyn av sådant slag torde behövas i avsikt att motverka
kedjehandel, återhållet utbud av varor samt för åstadkommande av
produktionsdirigering i samband med fastställandet av priser.
I fråga om kedjehandeln borde priskontrollnämnden enligt vår mening
föreslå att i lagen infördes följande:
o »Ej heller må någon såsom mellanhand förvärva förnödenhet under
sadana omständigheter, att han insett eller bort kunna inse, att åtgärden,
ensam eller i förening med dylikt förfarande av andra, medför fara för
oskälig stegring av priset vid förnödenhetens övergång till förbrukaren.
Överlåtelse av förnödenhet till den, som driver eller ämnar driva så
^
dan prisfördyrande mellanhandel, vare jämväl förbjuden.»
En sådan föreskrift föreslogs av nämnden 1942. Att den då utmönstrades
är inget skäl för att ej nu aktualisera den på nytt, då erfarenheter finnas
som vittna om att den behövs och läget i sin helhet är annorlunda
än 1942.
Den upplagring av varor, som kan väntas när folk spekulerar i prisstegringar
och vet att extravinster kunna åstadkommas om man säljer i
morgon i stället för i dag, borde också kunna motverkas. Enligt vår mening
torde vissa möjligheter att stävja sådana tendenser kunna åstadkommas
via bestämmelser, som göra det möjligt att föreskriva minskning av
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 246.
»uppblåst» lagerhållning sedan sådan konstaterats genom jämförelse mellan
tidigare genomsnittslager och aktuell inköps- kontra utförsäljningsfrekvens.
Att produktionsdirigering kan behövas i samband med priskontroll har
verifierats av redan gjorda erfarenheter. I fråga om skotillverkningen har
det ordnats via råvarutilldelningen. Stenmanfallet exemplifierar behovet av
direkta produktionsingripanden. Vid förlängning av prisregleringslagen kan
den frågan ställas, om icke dessa båda former av produktionsdirigering kan
rationaliseras genom ändamålsenliga justeringar av nu gällande prisregleringslag.
Med hänvisning till här anförda synpunkter anse vi oss icke kunna biträda
nämndmajoritetens beslut att begära förlängning av nu gällande prisregleringslag
och därvid endast förbehålla sig rätt att återkomma med
framställningar om sådana ändringar som läget kan påkalla. Enligt vår
uppfattning borde nämnden ha tagit fasta på de av oss nämnda tre avsnitten
och inriktat sig på att få behovet av ändringar på dessa områden
tillgodosett.
Sedermera har priskontrollnämnden i en den 23 februari 1948 dagtecknad,
till Kungl. Maj :t ställd skrivelse upptagit till förnyad behandling frågan om
gränsdragningen mellan priskontrollnämndens och statens hyresråds verksamhet.
Enligt vad nämnden anförde hade mellan nämnden och hyresrådet
uppnåtts enighet därom att gränsen mellan hyres- och prisregleringslagarna
—- vilken gräns nu vore dragen på så sätt att hotell- eller pensionatrörelse,
för vilken fordrades myndighets tillstånd, kontrollerades enligt prisregleringslagen
och i övrigt enligt hyresregleringslagen — borde förskjutas sålunda,
att en något större del än hittills av hotell- och pensionatrörelserna
komrne att falla inom hyresregleringslagens kompetensområde. Närmare
bestämt borde hotell- och pensionatrörelse, som omfattade högst åtta för gästers
härbärgerande avsedda rum — för närvarande högst fyra rum, avsedda
för mottagande samtidigt av högst åtta gäster — föras till hyresregleringslagens
område, medan återstoden skulle kvarstanna inom prisregleringslagens
område. Anledningen till förslaget om den nya gränsdragningen vore,
att rum i hotell och pensionat av 5—8-rumstypen i likhet med rum i mindre
resandehem till stor del uthyrdes för längre tid — det vore där fråga om
ett slags förstorat inneboendesystem — och att gästerna även i nämnda hotell
och pensionat borde erhålla det i hyresregleringslagen stadgade uppsägningsskyddet.
Skulle gränsen sättas högre, t. ex. vid 10 ä 12 rum, skulle den
av nämnden genomförda normalprisregleringen beträffande rumsuthyrning
jämte kost och helpension i turisthotellen till viss del sättas ur kraft. Detta
syntes man däremot undgå nästan helt med den av nämnden och hyresrådet
förordade gränsdragningen. Det vore givet, att överflyttningen i kontrollhänseende
till hyresregleringslagen av ifrågavarande hotell och pensionat endast
hade avseende å rumsuthyrningen; priskontrollen å där tillhandahållna
förnödenheter skulle således liksom hittills utövas med stöd av prisregleringslagen.
Under åberopande härav hemställde priskontrollnämnden,
att prisregleringslagen måtte ändras såvitt anginge stadgandet i 2 § beträffande
hotell- och pensionatrörelse.
8
Kungl. Maj:ts proposition nr 246.
Jämväl vid sistnämnda skrivelse har fogats en reservation av de tre förut
omnämnda ledamöterna i nämnden. Reservanterna ha i förevarande reservation,
som i vissa hänseenden är likalydande med den tidigare reservationen,
särskilt behandlat frågan om översyn av prisregleringslagen i syfte
att åstadkomma en produktionsdirigering i samband med fastställandet av
priser. Enligt reservanternas mening borde nämnden föreslagit ett stadgande
av innehåll att —• därest företagare upphörde att frambringa förnödenhet,
som han tidigare framställt och som vore av vikt för befolkningen eller
för produktionen, eller i avsevärd grad inskränkte framställning av sådan
förnödenhet — Konungen eller myndighet som Konungen bestämde skulle
äga dels ålägga honom att fortsätta att framställa förnödenheten i den omfattning,
som befunnes skälig, dels ock fastställa pris för förnödenheten.
Därest företagare icke ställde sig föreskrifterna till efterrättelse, skulle han
kunna ådömas straff enligt 12 § prisregleringslagen ävensom dömas att till
kronan utgiva vederlag för värdet av de förnödenheter, som avsåges med
den honom ålagda, men ej fullgjorda produktionsplikten. Reservanterna
ville slutligen understryka, att upplagring av livsviktiga varor i spekulativt
syfte måste förhindras. Som medel häremot kunde ifrågakomma skyldighet
att lämna lagringsuppgifter, eventuellt kompletterad med åtgärder enligt
allmänna förfogandelagen. Någon särskild föreskrift i prisregleringslagen
syntes dock icke vara erforderlig i nämnda hänseende.
I detta sammanhang torde böra omnämnas, att statens hyresråd i utlåtande
till Kungl. Maj :t den 18 september 1947 berört bland annat frågan
om gränsdragningen mellan prisregleringen och hyresregleringen. I nämnda
utlåtande anförde hyresrådet följande:
Priskontrollnämnden har under hand meddelat hyresrådet att nämnden
ansåge den nu gällande gränsdragningen mellan hyresregleringslagen och
prisregleringslagen mindre tillfredsställande. Hyresrådet vill för sin del instämma
med priskontrollnämnden härulinnan/ Enligt hyresrådets uppfattning
bör prisregleringslagens bestämmelser förbehållas allenast de egentliga
hotellen och de större med hotell jämförliga pensionaten. En verklig hotelleller
pensionatsrcrelse föreligger enligt hyresrådets förmenande allenast, då
rörelsen avser uthyrning av ett relativt stort antal rum. Rumsuthyrning i
småpensionat är i många avseenden att jämföra med uthyrning av möblerade
rum i vanliga privatbostäder och någon skarp gräns kan här icke dragas
upp. Erfarenheten har visat att det föreligger ett starkt behov av att det
skydd, som hyresregleringslagen ger, utsträckes till en vidare krets av pensionatgäster
än vad nu är fallet. Under rådande bostadsbrist ha åtskilliga
personer, vilka icke kunnat erhålla bostadslägenheter, blivit nödsakade att
under avsevärd tid bosätta sig å pensionat eller hotell. Det synes hyresrådet
som om pensionatgäster av detta slag, vilka i verkligheten äro att jämställa
med vanliga hyresgäster, företrädesvis vore att finna å de mindre
och medelstora pensionaten. Rillighetsskäl tala starkt för att även dylika
pensionatgäster bliva tillförsäkrade bl. a. det uppsägningsskydd, som hyresregleringslagen
lämnar. Vidare kan anföras alt hyreskontrollen, tack
vare de lokala hyresnämnderna, fungerar smidigare och säkrare än priskontrollen.
Departementschefen. Såsom framgår av statsverkspropositionen till innevarande
års riksdag har jag vid framläggandet av finansplanen för nästkom
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
9
Kungl. Maj:ts proposition nr 246.
mande budgetår särskilt understrukit, att uppgiften för den närmaste framtidens
ekonomiska politik i främsta rummet vore att upprätthålla en samhällsekonomisk
balans, som tryggade penningvärdet, d. v. s. en i stort sett
fast prisnivå. En av förutsättningarna för uppnående av detta mål är att den
statliga priskontrollen tills vidare upprätthålles. I enlighet härmed tillstyrker
jag priskontrollnämndens förslag om förlängning av prisregleringslagen
för tiden till och med den 30 juni 1949.
Priskontrollnämnden har — i samråd med statens hyresråd — förordat
den ändringen i gränsdragningen mellan liyres- och prisregleringslagarna,
att under sistnämnda lag skulle falla endast sådan hotell- eller pensionatrörelse,
som omfattade minst nio för gästers härbärgerande avsedda rum.
Såsom motivering för detta ändringsförslag har nämnden anfört att bostadsrum
i hotell och pensionat av 5—8-rumstypen, i likhet med rum i
mindre resandehem, till stor del uthyrdes för längre tid och att gästerna även
i nu nämnda hotell och pensionat borde erhålla det i hyresregleringslagen
stadgade uppsägningsskyddet.
Det av priskontrollnämnden sålunda framlagda ändringsförslaget bör enligt
min mening genomföras. Jag tillstyrker därför att 2 § prisregleringslagen
erhåller den ändrade lydelsen, att lika med utförande av tjänst skall
anses utövande av sådan hotell- eller pensionatrörelse, som omfattar minst
nio för gästers härbärgerande avsedda rum.
De av reservanterna inom priskontrollnämnden behandlade frågorna om
skärpning av prisregleringslagen i syfte att motverka kedjehandel, att hindra
icke motiverad upplagring av livsviktiga varor och att åstadkomma en produktionsdirigering
i samband med prisfastställelse ha i olika sammanhang
varit föremål för överväganden. Särskilt förslaget om produktionsdirigering
aktualiserar emellertid åtskilliga andra frågor av invecklad och delvis ömtålig
art. Med hänsyn härtill är jag icke beredd att nu förorda en skärpning
av lagstiftningen i de hänseenden, som berörts av reservanterna.
I enlighet med vad sålunda anförts har inom finansdepartementet upprättats
förslag till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30
juni 1947 (nr 303). Förslaget torde såsom Bilaga1 få fogas vid statsrådsprotokollet
för denna dag.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande
över nämnda lagförslag måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda
ändamålet inhämtas genom utdrag av protokollet.
Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten.
Ur protokollet:
Gunnar Cars.
1 Bilagan, som frånsett rubriken är likalydande med det vid propositionen fogade lagförslaget,
har här uteslutits.
2 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 246.
opaginerad Kontrollera mot PDF
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 246.
Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 3 maj
1948.
Närvarande:
justitieråden Lawski,
Gyllenswärd,
Nissen,
regeringsrådet Kuylenstierna.
Enligt lagrådet den 15 april 1948 tillhandakommet utdrag av protokoll
över tinansärenden, hållet inför Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
i statsrådet den 2 april 1948, hade Kungl. Maj :t förordnat, att lagrådets utlåtande
skulle för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas
över upprättat förslag till lag om fortsatt giltighet av prisreqlerinqslaqen
den 30 juni 1947 (nr 303).
Förslaget, som finnes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
byråchefen i finansdepartementet hovrättsrådet H. Nitelius.
Lagrådet lämnade förslaget utan erinran.
Ur protokollet:
Bengt Larson.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Kungl. Maj:ts proposition nr 246.
11
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å
Stockholms slott den 8 maj 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg, Nilsson,
Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, lagrådets den 3 maj
1948 avgivna utlåtande över det till lagrådet den 2 april 1948 remitterade
förslaget till lag om fortsatt giltighet av prisregleringslagen den 30 juni
1947 (nr 303).
Föredraganden hemställer att nämnda förslag, som av lagrådet lämnats
utan erinran, måtte, efter en redaktionell ändring av rubriken, jämlikt § 87
regeringsformen genom proposition föreläggas riksdagen till antagande.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Olof Särnmark.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1948:399 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § prisregleringslagen den 30 juni 1947 s. 1 i texten
- 2LU 1948:45 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 2 § prisregleringslagen den 30 juni 1947 s. 1 i texten