Sök i Ratio Lex

Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m

1948-05-08 · 176 sidor, varav 57 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 57 av 176 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:249, Angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

1

Nr 249.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering m. m.; given

Stockholms slott den 8 maj 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

Sammanfattning.

I propositionen behandlas frågan om behovet av ändrade riktlinjer för

hjälpverksamheten vid arbetslöshet. Härvid förordas, att arbetslinjen skall

behålla sin ställning i hjälpverksamheten. I stort sett föreslås icke annan

ändring i nu tillämpade riktlinjer än att statskommunala arbeten skola

komma till användning i större omfattning än hittills.

Vidare föreslås en provisorisk förbättring av dagunderstöden till arbetslösa

samt en justering av arkivarbetarlönerna.

I stället för de nuvarande båda anslagen till Åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. in. och till Kostnader för överflyttning av arbetskraft föreslås

för nästa budgetår fyra anslag under benämningarna Kostnader för

bekämpande av arbetslösheten in. m., Kostnader för överflyttning av arbetskraft,

Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet och Kostnader

för främjande av företagsverksamhet in. m. Dessa anslag föreslås anvisade

med resp. 4, 7, 1,3 och 1,5 miljoner kronor.

1 Bihang till riksdagens protokoll HMS. 1 samt. Nr 24!).

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 8 maj 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller, följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj :t på min hemställan under

femte huvudtiteln, punkterna 50 och 51, föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1948/49 såsom reservationsanslag

beräkna till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

10 000 000 kronor samt till Kostnader för överflyttning av arbetskraft

5 000 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga hithörande spörsmål till fortsatt behandling.

I skrivelse den 8 april 1948 har arbetsmarknadsstyrelsen framlagt förslag

rörande beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1948/49.

I samband härmed har styrelsen givit en bedömning av den sannolika

utvecklingen på arbetsmarknaden under återstoden av år 1948.

Med skrivelse den 22 april 1948 har styrelsen överlämnat sedvanlig

verksamhetsberättelse för år 1947. Nämnda berättelse torde — med undantag

av det inledande avsnittet om arbetsmarknaden under år 1947, vilket

i det följande inledningsvis återgives — få såsom bilaga fogas vid detta

protokoll.

Arbetsmarknaden under är 1947.

Utvecklingen på arbetsmarknaden under 1947 företedde vissa avvikelser

från förhållandena under 1946, främst därigenom att ett omslag i arbetsmarknadsläget

inträffade hösten 1947. Däremot voro förhållandena under

större delen av de tre första kvartalen 1947 tämligen likartade med dem

under motsvarande kvartal 1946. Särskilt kännetecknande för läget på arbetsmarknaden

under de tre första kvartalen 1947 var sålunda en skärpt

arbetskraftsbrist och stor rörlighet mellan olika arbetsplatser och yrken.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj ris proposition nr 2W.

3

Flyttningsrörelserna på arbetsmarknaden gingo i stort sett under dessa månader

i samma riktning som under motsvarande tid 1946. Det var sålunda

framför allt byggnadsverksamhet samt varudistribution, som drogo till sig

arbetskraft, under det att utflyttningen från jordbruket fortsatte. En del av

den egentliga industrien fick emellertid också vidkännas eu viss flyttningsförlust.

Omslaget på arbetsmarknaden, som huvudsakligen tog sig uttryck i

avtagande flyttningsfrekvens och minskad arbetskraftsbrist under hösten,

torde främst ha varit betingat av elektricitetsransoneringen, beslutet om

nedskärning av investeringsverksamheten samt importbegränsningen.

Såsom framgår av tab. i, fortsatte antalet arbetslösa i fackförbunden att

sjunka i jämförelse med motsvarande månader 1946. I augusti och september

1947 var antalet arbetslösa i fackförbunden endast 1,6 % av det redovisade

medlemsantalet, vilket procenttal är det lägsta som någonsin noterats

i denna statistik. Antalet arbetsansökningar hos den offentliga arbetsförmedlingen

i förhållande till antalet lediga platser var t. o. m. oktober

1947 lägre än under motsvarande månader 1946. Under årets två sista månader

lågo siffrorna något över 1946 års nivå, men såväl dessa siffror som

arbetslöshetssiffrorna voro fortfarande lägre än under motsvarande tid 1945.

De goda sysselsättningsmöjligheterna medförde också, att antalet hos arbetslöshetsnämnderna

anmälda hjälpsökande arbetslösa fortsatte att sjunka.

Vid 1947 års utgång voro 2 916 anmälda mot 4 084 vid samma tid föregående

år, alltså en minskning med 28,6 %. Det största antalet hjälpsökande

redovisades i Norrbottens och Västernorrlands län samt i Stockholms

stad och Göteborgs och Bohus län. Även i relation till invånarantalet uppvisade

Norrbottens län det högsta antalet arbetslösa; relativtalet var dock

icke högre än 3,6 per 1 000 invånare i de rapporterande kommunerna. Icke

mindre än 1 763 eller 60 % av de hjälpsökande i riket voro över 50 år. Flertalet

kunna därför antagas vara mindre konkurrenskraftiga på den öppna

arbetsmarknaden. Av de arbetslösa utgjorde byggnadsarbetare och diversearbetare

de största grupperna.

Ett av de mest uppmärksammade arbetsmarknadsproblemen under 1947

var arbetskraftsbristen. Trots det stora intresse, som ägnats detta problem,

och trots att ett flertal försök gjorts att kvantitativt mäta bristens omfattning,

har det visat sig vara ogörligt att i tillförlitliga siffror ange densamma.

Redan definitionen av begreppet arbetskraftsbrist möter svårigheter.

Understundom avses härmed det antal arbetare, som skulle behövas för att

produktionskapaciteten skulle kunna helt utnyttjas. I andra fall menas arbetskraftsbehovet

i förhållande till ordertillgången o. s. v. Genom socialstyrelsen

ha uppgifter inhämtats rörande det antal arbetare, som olika

företag behövde ny- och återanställa vid olika tidpunkter. Det material, som

på så sätt erhållits, kan icke anses mäta arbetskraftsbristens absoluta omfattning,

men det ger eu uppfattning om inom vilka branscher bristen varit

mest framträdande.

Av socialstyrelsens material och av rapporterna från arbetsförmedlingarna

framgår, alt bristen på kvinnlig arbetskraft var större än på manlig och

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

Tal». 1. Arbetsmarknaden under åren 1946 och 1947.

Månad

Arbetslösheten

inom fackförbun- den i % av med- lemsantalet

Antal av arbets- löshetsnämnderna

rapporterade hjälp- sökande arbetslösa

(i 100-tal)

Arbetsförmedlingsverksamheten

Ansökningar på

100 lediga platser

Tillsatta platser

på 100 lediga

1946

1947

1946

1947

1946

1947

1946

1947

1

Januari.......

5-5

4-2

88

50

117

96

67

60

Februari......

5-4

5-1

86

53

103

92

63

53

Mars.........

4-5

4-3

81

48

96

85

61

56

April.........

3-2

2-7

65

35

84

77

58

55

Maj..........

2-2

1-8

46

21

81

66

59

51

Juni .........

2-1

1-8

35

16

79

66

60

53

Juli..........

2-2

1-7

27

12

80

68

58

52

Augusti ......

21

1''6

23

11

80

70

57

54

September____

2-0

1-6

24

11

82

78

61

61

Oktober......

2''2

1-7

28

15

86

84

66

63

November____

2-8

2''4

36

23

88

92

60

62

December____

4-9

4''5

41

29

87

98

53

58

Årsmedeltal

32

2-8

48

26

116

in

79

78

bristen på förvaltningspersonal mindre än på arbetare. Det framgår även,

att det var svårare att rekrytera vissa personalgrupper än andra, nämligen

inom jordbruket djurskötare, inom sjöfarten befaret manskap och kvalificerat

befäl, vid gruvorna yrkesutbildade underjordsarbetare, inom metallindustrien

gjutare, svetsare, järnverksarbetare och plåtslagare, inom jordoch

stenindustrien kalkbruks-, tegelbruks- och torvindustriarbetare, inom

pappersindustrien skiftarbetare av alla slag, inom textil- och beklädnadsindustrien

samt inom gummivaruindustrien kvinnliga arbetare, speciellt till

skiftarbete, inom oljeindustrien skiftarbetare, inom tändsticksindustrien

arbetare av skilda slag. Inom handeln rådde brist på charkuteri- och livsmedelsbiträden,

inom hotell- och restaurangrörelsen på kökspersonal, speciellt

för nattarbete, inom sjukvården på vård- och ekonomipersonal, speciellt

till ålderdomshem, epidemisjukhus och sanatorier, samt inom det

husliga arbetsområdet på hembiträden, i synnerhet till lantliemmen.

Det må i anslutning till det föregående framhållas, att rekryteringssvårigheterna

voro speciellt stora till yrken med otjänlig arbetstid samt i fråga

om smutsigt, riskfyllt och tungt arbete, ävensom arbete på isolerade platser.

Det har även konstaterats, att dessa yrken ofta ha ett lågt löneläge. Den lokala

tillgången på arbetskraft har jämväl spelat stor roll. Sålunda rapporterade

norrlandsindustrierna en genomsnittligt mindre arbetskraftsbrist än

de sydsvenska industrierna. Likaså visade det sig vara lättare att fylla

behovet av kvinnlig arbetskraft på orter, där huvudsakligen manliga arbetare

sysselsättas.

En viktig orsak till svårigheterna att överföra arbetskraft till bristområdena

var, att lediga bostäder i regel icke funnos på orter, där brist på arbetskraft

förelåg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 2W).

Under fjärde kvartalet började arbetskraftstillgången öka inom industrien,

bl. a. på grund av den vanliga säsongmässiga återströmningen vid

denna årstid. Samtidigt sjönk ett stort antal företags arbetskraftsbehov till

följd av importrestriktioner och elektricitetsransonering. Andra företag visade

sig icke kunna mottaga arbetskraft i den omfattning, som tidigare uppgivits,

enär råvarutillgångarna voro otillräckliga. Efterfrågan på arbetskraft

sjönk även på grund av att rörligheten på arbetsmarknaden minskade.

Dessa olika faktorer medförde under de sista månaderna en utveckling

mot bättre balans mellan tillgäng och efterfrågan på arbetskraft.

Rörligheten på arbetsmarknaden synes under sommaren 1947 ha varit

något större än under sommaren 1946. Den var i genomsnitt större bland

kvinnorna än bland männen. Förvaltningspersonalens rörlighet var avsevärt

mindre än arbetarnas, vilket bl. a. torde bero på att den förra personalgruppen

är månadsavlönad. Bland arbetarna ha speciellt de yngre eller

icke yrkesutbildade, vilka till största delen också voro ogifta, uppvisat den

största flyttningsfrekvensen. Omsättningsförhållandena ha vidare varierat

avsevärt inom olika delar av landet och inom orter av olika typ liksom

inom olika arbetsområden. Relativt störst synes rörligheten ha varit bland

utlänningarna, speciellt bland danskarna.

Enligt socialstyrelsens beräkningar var det proceniuella antal arbetare,

som lämnade sin anställning inom industri, byggnadsverksamhet, handel

in. in., under loppet av en vecka i februari 0,8 %, i maj 1,3 %, i augusti

1,3 % och i november 0,9 %. Detta motsvarar en flyttningsfrekvens av mellan

42 och 68 procent per år. Det bör dock uppmärksammas, att i sistnämnda

tal i stor omfattning ingå flera flyttningar för en och samma person.

Jämförelsetal finnas tyvärr icke för 1946, men man synes kunna antaga

att nedgången i flyttningarna från augusti till november var starkare under

1947 än under 1946. Under december fortsatte av olika rapporter att

döma rörligheten att minska.

Den utländska arbetskraften var även under 1947 av stor betydelse för

näringslivet. Enligt inkomna anmälningar uppgick antalet utlänningar i

arbete vid utgången av 1947 till närmare 70 000 mot ca 61 000 vid årets

början. Icke mindre än ca 33 000 utlänningar voro sysselsatta i industrien,

varav ca 11 500 inom malmbrytning och metallindustri och närmare 10 000

inom textil- och beklädnadsindustri; inom jord- och skogsbruk voro omkring

7 000 utlänningar sysselsatta.

Jordbrukets behov av tillfällig arbetskraft var under 1947 något mindre

än tidigare, vilket berodde på det goda skördevädret och flerstädes mindre

skördar. Företagare och anställda inom jordbruket, som under året fullgjorde

sin värnplikt, beviljades viss extra tjänstledighet för alt deltaga i

skördearbetet. Det sedan föregående år tillämpade systemet för militär

skördehjälp gav övervägande goda erfarenheter. Liksom under tidigare år

förmedlades frivillig arbetskraft, företrädesvis skolungdom, i relativt stor

omfattning. Svårigheterna att på våren anskaffa erforderligt antal betskölare

voro stora. För betupptagningen hösten 1947 blev emellertid situatio
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Mnj:ts proposition nr 249.

nen den motsatta, enär arbetskraft utan svårighet kunde anskaffas, vilket

icke varit fallet på flera år. Bidragande orsaker härtill torde ha varit dels

ett något mindre arbetskraftsbehov på grund av minskad odlingsareal, dels

ock att stråsädesskörden samt det vanliga höstarbetet i jordbruket avslutades

tidigare än vanligt, varigenom arbetskraft friställdes. Under slutet av

året märktes en växande tillgång på manlig arbetskraft till jordbruket, vilken

avspeglade sig i det minskade antalet lediga platser hos arbetsförmedlingarna.

Vid skogsbruket fortsatte sysselsättningen att sjunka. Antalet sysselsatta

huggare hos större avverkare var sålunda vid inventering den 13 december

194(5 51 500, den 30 november 1947 44 600 och vid årsskiftet 1947/48 47 800.

Det ytterligare arbetskraftsbehovet uppskattades den 13 december 1946 till

46 200 mot 29 200 vid slutet av november och 30 500 vid slutet av december

1947. Det bör emellertid uppmärksammas, att såväl sysselsättningssiffrorna

som det anmälda arbetskraftsbehovet vid slutet av 1947 torde ha påverkats

av de pågående avtalsförhandlingarna. Statliga arbetspremier utbetalades

även under 1947, dock icke för tid efter den 1 oktober. Vid december månads

utgång voro 281 huggarförläggningar anordnade, vid vilka sysselsattes

2 526 personer, varav 1 101 utlänningar.

Torvproduktionen fortsatte att minska. Av allt att döma sjönk dock på

grund av den torra väderleken produktionen förhållandevis mindre än arbetarantalet.

Det torra vädret medförde icke blott bättre produktionsförhållanden

än föregående år utan även en något längre säsong.

Enligt socialstyrelsens sysselsättningsstatistik var sysselsättningsnivån

inom industrien under 1947 något lägre än 1946 (tab. 2). En av socialstyrelsen

verkställd undersökning per den 1 augusti 1947 utvisar emellertid, att

minskningen i sysselsättningsnivån sedan motsvarande tid föregående år

uteslutande drabbat de större företagen (med mer än 50 arbetare), medan

de mindre ökat sitt arbetarantal. Sålunda hade arbetarantalet vid företag

med över 1 000 arbetare nedgått med 3,7 %, medan det vid företag med

mindre än 10 arbetare ökat med 9,3 %. Då småföretagen äro underrepresenterade

i socialstyrelsens statistik och då denna icke heller tar hänsyn

till de nyetableringar, som förekommit under ettårsperioden, kunna de i

tab. 2 anförda indextalen icke sägas utgöra bevis för någon minskning i den

totala sysselsättningsvolymen. Tvärtom torde en viss ökning ha förekommit.

Nyetableringarna ha nämligen enligt en inom arbetsmarknadskommissionen

verkställd undersökning, vars resultat delvis publicerats i konjunkturinstitutets

meddelanden, varit ganska omfattande, och antalet sysselsatta i de under

1947 nytillkomna företagen torde kunna uppskattas till ca 10 000.1

För malmbrytning och metallindustri redovisades i tab. 2 en svag sysselsättningsminskning,

bortsett från reparationsverkstäderna, som fortsatte

att rapportera ökad sysselsättning; ökningen var dock mindre än under

1946. Ett av de svåraste problemen var arbetskraftsbristen, som inom malm
1

Se Meddelanden från konjunkturinstitutet, ser. A 15 s. 113 ff. — Antalet sysselsatta i de

under tiden ‘/i 1946—lh 1947 nyetablerade företagen uppskattas där till 15 300 personer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

i

Jul). 2. Antalet sysselsatta arbetare inom de t ikt igaste industrigrupperna v

åt mellersta månaden i varje kvartal 1947 i proceut av antalet sysselsatta

svarande tidpunkter 1946.

id slutet

vid mot
-

Industrigrupper

:a kv. S

2:a kv. j

3:e kv. j

4:e kv.

972

983

1

984

986

940

99-8

99-8

101-0

96-0

97-6

100-3

972

98-1

98-8

98-6

98-4

103-8

102-7

100-5

103-1

97-1

98-2

97-3

97-1

96-7

98-5

98-6

101-1

957

908

943

97-4

1000

97-5

94-8

97-6

95-3

91-1

96-0

102-0

99-5

96-3

97-4

99-5

96-7

97-6

98-1

99-8

97-4

973

97-6

963

96-8

97-4

98-2

95-4

1021

101-8

983

98-3

104-4

105-3

100-7

102-7

100-2

97-7

98-6

94-9

103-0

102-6

97-8

98-3

100-2

101 4

99 2

100-2

987

983

973

97-7

98-1

101-0

100-6

99-8

97-9

95-8

96-0

96-7

99-4

98-1

97-6

99-0

98-5

98-5

1 96-7

98-3

99-5

99 7

994

1001

93-7

981

101-3

103-0

96-1

93-1

95-8

100-1

991

102-7

1 99-0

1008

106-7

113-3

106-6

103-4

98-3

98-5

98-0

98-4

Malmbrytning o. metallindustri.

Gruvor o. anrikningsverk ...

Järn-, stål- o. kopparverk...

Mekaniska verkstäder.......

Reparationsverkstäder......

Skeppsvarv ...............

Elektroteknisk industri.....

Jord- o. stenindustri...........

Cementfabriker.............

Tegelbruk.........

Porslins-, kakel- o.

Glasindustri.......

lergodsfabriker.

Träindustri....................................

Sågverk o. hyvlerier.........................

Pappers- o. grafisk industri.....................

Pappersmassefabriker........................

Pappersbruk o. pappfabriker.................

Grafisk industri.............................

Livsmedelsindustri..............................

Textil- o. beklädnadsindustri....................

Ylleindustri.................................

Bomullsindustri.............................

Trikåfabriker ...............................

Sömnadsindustri............................

Läder-, hår- o. gummivaruindustri...............

Skoindustri.................................

Gummivarufabriker.........................

Kemisk-teknisk industri ........................

Tändsticksfabriker...........................

Samtliga industrigrupper

brytning och metallindustri var större än inom någon annan industrigrupp

med undantag för textil- och beklädnadsindustrien. Skeppsvarven visade

det största underskottet på arbetskraft inom hela industrien, nämligen över

20 % av hela antalet anställda i augusti månad. Bristen var även mycket

framträdande inom den elektrotekniska industrien samt vid järn-, stål- och

kopparverken.

Jord- och stenindustrien var den enda industrigrupp, som visade en mera

markant nedgång i sysselsättningen. Nedgången var i huvudsak koncentrerad

till kolgruvorna, torvindustrien samt kalk- och kritbruken. Den torde

ha varit betingad av de speciella svårigheterna för dessa industrier att behålla

arbetskraften och att skaffa ny sådan. Arbetskraftsbristen var i övrigt

framträdande särskilt vid gummivarufabrikerna, som rapporterade ett behov

motsvarande 21 % av hela antalet arbetare i augusti månad. Minst

framträdande var brislen inom träindustri, pappers- och grafisk industri

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 2it).

samt flertalet branscher av livsmedelsindustri. Träindustrien hade i stort

sett oförändrad sysselsättning. Inom möbelindustrien gjorde sig dock en

viss avmattning gällande mot slutet av året.

Genom arbetsmarknadskommissionens försorg verkställdes den 1 augusti

åren 1946 och 1947 inventeringar av antalet sysselsatta inom den reglerade

byggnads- och anläggningsverksamheten. Bland annat på grund av att inventeringen

1947 var mera fullständig än inventeringen 1946 stego siffrorna för

antalet sysselsatta från 162 000 år 1946 till 198 000 år 1947; vid tidpunkten

lör 1946 års inventering hade de s. k. tremannabyggena endast under två

månader tallit under tillståndslagstiftningen, varför en fullständig överblick

över dessa byggens omfattning icke var möjlig. Den verkliga ökningen av

antalet sysselsatta byggnadsarbetare torde bl. a. därför ha varit avsevärt

mindre, förmodligen omkring 8 000. Antalet arbetslösa i byggnadsfacken

(byggnadsgrovarbetare, byggnadsträarbetare, murare och målare)

i % av medlemsantalet år

sammanställning.

1939

samt

åren

1944-

-1947

framgår

av följande

År

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

1939 .

.... 38-0

31 2

25-6

18-4

12-2

12-3

8-G

8-fi

11''6

19-3

27-6

39-4

1944 .

.... 29 5

28"2

25''2

160

9-6

6-9

5-3

5-1

6o

8-3

11-3

23-1

1945

.... 21-5

21-0

18-6

12-3

90

8-0

6-2

5''7

6-o

8-4

11-5

21-9

1946 .

.... 19-2

18''6

14-3

8-3

4-7

4*2

3-8

3''9

4-2

5-3

7-2

15-8

1917 .

____Ido

20-8

15''6

8-3

4-4

4-4

2-7

2-8

2''7

3-7

6-7

14-9

Inom landtransport var arbetskraftsbristen mindre framträdande. Chaufföryrket

utövar alltjämt stor lockelse, varför ett visst överskott av arbetssökande

till dylika platser förelåg även under 1947. För sjöfarten skärptes

ytterligare svårigheterna att rekrytera befaret manskap och kvalificerat

befäl.

Inom handeln ägde en fortsatt men avtagande sysselsättningsökning rum.

Brist förelåg särskilt på kvinnliga biträden till livsmedelsaffärer. Mot slutet

av året kunde tendenser till sysselsättningsminskning märkas inom de

delar av handeln, som äro omedelbart beroende av viss import.

Inom sjukvården förbättrades tillgången på vård- och ekonomipersonal

märkbart under 1947. Den främsta orsaken härtill torde vara de löneökningar,

som ägde rum. En viss brist på arbetskraft rådde dock under hela

året speciellt vid anstalter med isolerat läge eller stor smittorisk. Inom det

husliga arbetsområdet inträdde icke någon ändring, utan bristen på arbetskraft

var där fortfarande mycket stor.

Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden.

Rörande den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden under den närmaste

tiden anför arbetsmarknadsstyrelsen i skrivelsen den 8 april 1948

följande.

Det möter f. n. avsevärda svårigheter att bedöma den sannolika utvecklingen

på arbetsmarknaden under 1948, framför allt därför att återverk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj. ts proposition nr 249.

ningarna av importbegränsningen ännu icke kunna överblickas. I den män

särskilda svårigheter icke komma att uppstå i fråga om bränsle- och råvaruförsörjningen,

synas emellertid förutsättningar finnas för en fortsatt hög

sysselsättningsnivå med brist på arbetskraft inom vissa yrkesområden.

Vad först gäller tillgången på arbetskraft komma endast mindre förskjutningar

att äga rum under 1948. Enligt de beräkningar, som publicerats i

konjunkturinstitutets senaste rapport, kommer antalet män i ålder mellan

15 och 65 år att stiga med ca 4 000, under det att antalet kvinnor i samma

ålder minskar med omkring 2 000. Man torde vidare uppskattningsvis

böra räkna med att drygt ett tiotusental kvinnor komma att lämna förvärvsarbetet

på grund av giftermål; det är dock sannolikt, att i samband

med den fortgående överflyttningen från jordbruket till stadsnäringarna

ett ungefär lika stort antal kvinnor antaga förvärvsarbete utom hemmet.

I konjunkturrapporten har räknats med oförändrat antal arbetsanmälda

utlänningar i landet under 1948. Såsom framhålles i rapporten, är emellertid

utvecklingen oviss, särskilt beträffande antalet norrmän och danskar,

vilka nu utgöra omkring hälften av samtliga arbetsanmälda utlänningar.

Något större tillskott från icke nordiska länder torde ej vara att emotse.

Partiellt arbetsföra ha under de senaste åren till följd av de goda sysselsättningsförhållandena

kunnat beredas arbete i ökad utsträckning. Det förefaller

sannolikt, att under 1948 — liksom under 1947 — något tusental

personer, vilka på grund av personliga arbetshinder icke tidigare varit yrkesverksamma,

skola kunna tillföras näringslivet. En ytterligare förbättring

av sysselsättningsförhållandena för en del partiellt arbetsföra, som

redan äro yrkesverksamma, torde också vara möjlig.

Fr. o. in. innevarande år har en viss minskning av värnpliktstjänstgöringens

längd medfört ett mindre tillskott på arbetsmarknaden, motsvarande

omkring 3 000 årsarbetare.

De tillskott av arbetskraft, som enligt ovan kunna påräknas under innevarande

år, äro icke av en sådan storleksordning, att de i och för sig kunna

nämnvärt påverka sysselsättningsutvecklingen.

i medio av februari 1948 förelåg enligt en av arbetsmarknadsstyrelsen

företagen undersökning ett aktuellt behov av sammanlagt 60 000 arbetare

inom hela näringslivet, varav i industri och hantverk omkring 25 000, inom

skogsbruket ca 15 000 och på det husliga arbetsområdet omkring 10 000.

Bristen på arbetskraft inom industri och hantverk hänförde sig huvudsakligen

till yrkesvan arbetskraft. Endast ca 9 000 arbetare utan yrkesvana

efterfrågades.

Under de båda senaste åren har i samband med den markerade bristen

på arbetskraft »överrörlighet» gjort sig gällande på vissa arbetsmarknadsområden.

Sedan föregående höst har den onormala rörligheten hos arbetskraften

starkt avtagit. Beträffande den kvinnliga arbetskraften förekommer

dock fortfarande en allmänt stor rörlighet, ehuru icke lika omfattande

som tidigare. Den förefintliga bristen på arbetskraft torde komma

att accentueras under sommarhalvåret i och med den vanliga säsongmässiga

ökningen av arbetskraftsbehovet. Huruvida eu avsevärd ökning av rörligheten

då åter kan komma att inträda, blir givetvis beroende av styrkan i

den säsongmässiga ökningen av arbetskraftsbehovet; därvidlag kominer

byggnadsverksamhetens omfattning att spela en betydelsefull roll.

I det följande återgivas med de reservationer, som inledningsvis anförts

särskilt beträffande bränsle- och råvaruförsörjningen, vissa synpunkter på

arbetsmarknadsläget inom olika näringsgrenar under 1948.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

I fråga om jordbruket har under den gångna vintern i vissa delar av

landet, framför allt i Skåne, förekommit arbetslöshet bland jordbruksarbetare.

Anledningen till överskottet på jordbruksarbetare under vintern

torde vara, att jordbrukarna söka klara sig med ett mindre antal fast anställda

arbetare än tidigare. Behovet av tillfällig arbetskraft under sommaren

kan icke förväntas bli mindre under 1948 än under tidigare år. Jordbruket

torde även under 1948 få stora svårigheter att erhålla tillfällig arbetskraft

i tillräcklig omfattning. — Utflyttningen från jordbruk med binäringar

till stadsnäringarna beräknades enligt konjunkturrapporten ha

medfört en nettominskning för jordbruket av drygt 20 000 yrkesverksamma

personer under år 1947, och denna omflyttning av arbetskraft torde få stor

omfattning även under innevarande år.

Inom skogsbruket torde ett stort behov av arbetskraft till brännvedsavverkningarna

komma att kvarstå, även om eu viss ökning av kolimporten

kan förutses. Härtill kommer behov av en ökad avverkning av gagnvirke.

Under den gångna delen av året har efterfrågan på arbetskraft till skogsbruket

icke kunnat tillgodoses. Det till arbetsförmedlingen anmälda behovet av

ytterligare arbetskraft utgjorde i februari omkring 15 000. Rekryteringssvårigheterna

ha bl. a. berott på snöförhållandena, som gjort att t. o. m. vana

skogsarbetare icke velat åtaga sig skogsarbete. Sannolikt kommer det att bli

mycket svårt för skogsbruket även i fortsättningen att erhålla den arbetskraft,

som erfordras för att genomföra avverkningsprogrammet. Resultatet

kommer i viss mån att påverkas av i vilken utsträckning arbetskraft, som

friställes genom begränsningen av investeringsverksamheten, är villig övergå

till skogsarbete. Hittills har en dylik övergång icke kommit till stånd i någon

större omfattning. De numera beslutade bidragen för ovan arbetskraft vid

såväl brännveds- som gagnvirkesavverkning torde dock kunna stimulera till

övergång till skogsarbete.

Beträffande utvecklingen inom industri och hantverk torde man även för

1948 kunna räkna med en liög sysselsättningsnivå och till följd därav med

brist på arbetskraft för vissa områden. Orderbeläggningen är fortfarande

mycket god inom industrien, vilket bl. a. framgår av den statistik rörande

orderbeläggningen inom verkstadsindustrien och järnhanteringen, som sammanställes

av industriens utredningsinstitut. Den del av ifrågavarande statistik,

som avser verkstadsindustrien, är en direkt fortsättning av den statistik,

som t. o. m. 1946 sammanställdes av statens industrikommission. Uppgift

finnes även på hur stor del av verkstadsindustriens orderstock, som avser

export.

Orderhelii^uingen inom verkstadsindustrien in. in.

Orderstockens varaktighet i månader

samt exportens andel av orderna

okt. 46

därav

export

mars 47

därav

export

sept. 47

därav

export

Järn- och metallmanufaktur ......

13

23 %

12

24 %

13

25 %

Mekaniska verkstäder och gjuterier

14

27 %

14

26 %

14

30 %

Elektriska verkstäder..............

23

22 %

27

24 %

32

27 %

Varv.............................

31

63 %

36

59 %

36

62 "i

Samtliga företag

17

29 %

19

31 %

19

32 *

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

11

Order i järnhanteringen 1047.

Orderstockens varaktighet i månader

sl/3 SVlu

Stålgjutgods ................................ td lb

Valsjärn (exkl. plåt o. rör) .................. 8 9

Plåt: 3 mm och däröver .................... 9 10

under 3 mm .......................... 9 0

Rör, valsade, varmdragna och svetsade ...... 10 10

Enligt arbetsmarknadsstyrelsens undersökning utgjorde det aktuella arbetskraftsbehovet

inom industrien i medio av februari 1948 omkring 14 000

manliga och 11 000 kvinnliga arbetare, av vilka för ca 4 000 manliga och

5 000 kvinnliga icke erfordrades någon yrkesvana. Beträffande dessa arbetstillfällen

framkom vid undersökningen, att bostäder funnos tillgängliga för

endast omkring 2 000 ensamstående och 700 familjer. De bristande tillgångarna

på yrkesarbetare och bostäder äro sålunda mycket utpräglade »flaskhalsar».

Bristen på manlig arbetskraft är mest framträdande inom malmbrytning

och metallindustri, som vid nämnda tidpunkt efterfrågade drygt 9 000 manliga

arbetare, av vilka endast omkring 2 000 ovana. Den mot dessa arbetstillfällen

svarande bostadstillgången uppgick till omkring 1 200 bostäder för

ensamstående och ca 350 för familjer.

De mekaniska verkstäderna och gjuterierna äro starkt beroende av materialtillgången.

Elkraftsbristen under vintern 1947/48 torde däremot i flertalet

fall haft mindre betydelse. I stor utsträckning ligga företagen inne med

order för hela 1948. Under förutsättning att råvarutillförseln blir tillräcklig,

torde man kunna räkna med någon sysselsättningsökning. Inom den elektrotekniska

industrien torde — under förutsättning att materialtillgången icke

lägger hinder i vägen — antalet sysselsatta kvinnor komma att stiga beroende"

på den fortgående utbyggnaden av elektrotekniska industrier på orter

med relativt god tillgång på kvinnlig arbetskraft.

Utvecklingen vid järnverken påverkas starkt av elkraftbristen, som under

vintern reducerat behovet av ytterligare arbetskraft. Vid flera bruk har emellertid

en viss arbetskraftsbrist kvarstått, som i februari uppgick till ett å två

tusen man varav drygt tusentalet icke yrkesarbetare. I anslutning till upphävandet

av elransoneringen kommer sannolikt ett starkt behov av en utökad

arbetsstyrka att göra sig gällande. Samtidigt får man räkna med en säsongmässig

utströmning från järnverken, varför stor arbetskraftsbrist torde

komma att råda vid desamma under sommaren 1948. Någon förbättring av

arbetskraftstillgången i jämförelse med 1947 är dock sannolik, bl. a. på

grund av att byggnadsverksamheten kan antagas draga till sig mindre arbetskraft

från järnverken. Eu förutsättning för en mera avsevärd sysselsättningsstegring

är, att bostadstillgången förbättras.

Varven ha inneliggande order för avsevärd tid framåt, men deras kapacitet

har icke kunnat helt utnyttjas på grund av bl. a. arbetskraftsbrist. En

viss förbättring av tillgången"på arbetskraft är sannolik med hänsyn till att

varven delvis efterfråga sådana yrkesarbetare, som friställas vid begränsningen

av byggnadsverksamheten''. Sysselsättningen blir dock även beroende

av tillgången på material.

En stegring av malmexporten förutses under 1948 främst till följd av att

exporten till Tyskland återupptagits. En viss höjning av sysselsättningen bör

i samband därmed kunna påräknas vid gruvorna. Vid de mellansvenska gruvorna

vållar dock rekryteringen, speciellt av yrkesvana underjordsarbetare,

opaginerad Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

stora svårigheter. Bristen på bostäder bidrager på en del orter starkt till rekryteringssvårigheterna.

Det aktuella behovet av gruvarbetare uppgick i

februari 1948 till drygt 400 man, varav mer än hälften i Kopparbergs län.

Vid de norrländska malmfälten torde icke någon mera kännbar arbetskraftsbrist

komma att göra sig gällande.

För jord- och stenindustrien i dess helhet kan förutses eu i stort sett oförändrad

sysselsättning, såvida bränslebehovet kan tillgodoses. Cementvarufabrikerna,

som i regel avsätta sina produkter inom ett lokalt avgränsat område,

kunna på många orter få sysselsättningssvårigheter genom begränsningen

av byggnadsverksamheten. För porslins-, kakel- och lergodsindustrien

torde en viss sysselsättningsökning vara möjlig, om tillgången på arbetskraft

lättar. Sysselsättningen inom torvindustrien kommer sannolikt att i stort

sett bli oförändrad.

I fråga om träindustrien torde icke några avsevärda förändringar i sysselsättningen

vara att vänta vid sågverk och hyvlerier. Även om de höjda exportpriserna

stimulera till ökad sysselsättning, lägga de otillräckliga råvarutillgångarna

hinder i vägen. Råvarusvårigheterna för sågverken kunna komma

att tilltaga icke blott på grund av besvärliga avverkningsförhållanden

utan även genom nedgång i avverkningen av sågtimmer till förmån för massaved.

Detta behöver dock icke medföra trävarubrist, eftersom lagren av sågade

trävaror äro relativt stora. Lådfabrikerna ha ganska svår konkurrens

på den utländska marknaden, varför någon sysselsättningsökning knappast

är att vänta vid dessa fabriker. Fanér-, plywood- och wallboardfabrilterna

kunna förväntas taga ett stigande antal arbetare i anspråk bl. a. genom nyetablering.

Visserligen kan den inhemska konsumtionen komma att minska

till följd av en begränsad byggnadsproduktion, men i stället torde en ökning

av exporten kunna ifrågakomma.

Snickerifabrikerna inklusive trähusfabrikerna påverkas givetvis av inskränkningarna

i byggnadsverksamheten. Någon större sysselsättningsminskning

torde man dock inte behöva räkna med, då brist varit rådande på

fabrikernas produkter och då exportmöjligheter böra finnas. Vid vissa företag,

främst trähusfabriker och en del nyetablerade små snickerifabriker, kan

dock minskad sysselsättning uppstå.

Den snabba utbyggnaden av möbelindustrien under senare år och det förhållandet

att äktenskapsfrekvensen tenderar att stagnera och t. o. in. minska

samt att de under de första krigsåren eftersatta möbelköpen till stor del nu

verkställts gör, att man inte kan räkna med fortsatt sysselsättningsökning

för denna bransch. Bristen på kvalificerade möbelsnickare torde emellertid

komma att kvarstå, då utbildningen av sådana under senare år synes ha

omfattat alltför ringa antal.

Ej heller inom övrig träindustri torde sysselsättningen komma att anmärkningsvärt

förändras. I

I fråga om pappersindustrien torde man, såvida framförandet av massaveden

kan ske mera normalt än under 1947, kunna räkna med ungefär oförändrad

sysselsättning vid massafabrikerna och pappersbruken.

För kartong- och pappersvarufabrikerna kan papper sransoneringen förmodas

medföra en viss nedgång i sysselsättningen, vilken främst torde komma

att avse de kvinnliga arbetarna; tendenser i denna riktning ha redan

under 1947 gjort sig gällande.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

Beträffande den grafiska industrien torde sysselsättningen i stort sett

bli oförändrad trots pappersransoneringen.

Arbetstillgången inom livsmedelsindustrien kan beräknas bli i det närmaste

oförändrad. Margarinindustrien kan komma att öka sin produktion

för att kompensera nedgång i smörproduktionen. En produktionsökning

torde emellertid inom denna bransch kunna ske utan motsvarande ökning

av antalet sysselsatta.

Då relativt goda möjligheter synas föreligga att erhålla textilråvaror från

mjukvalutaländer, torde råvarusituationen icke behöva medföra någon

minskad efterfrågan på arbetskraft för textil- och beklädnadsindustrien.

Bristen på kvinnlig arbetskraft torde även under 1948 komma att kvarstå;

enligt förenämnda undersökning förelåg i februari 1948 en brist på omkring

7 500 kvinnliga arbetare, av vilka drygt 5 000 yrkesvana. Den stora bristen

på kvinnlig arbetskraft kan komma att stimulera till ytterligare nyetablering

av företag på orter med kvinnlig arbetskraftsreserv ävensom till ytterligare

förskjutning mot proportionsvis fler manliga arbetare.

Sysselsättningen inom läder-, hår- och gummivaruindustrien under 1948

är bl. a. beroende av tillgången på utländska råvaror. Minskad import av lyxvaror

kommer att medföra minskad sysselsättning vid pälsvarufabriker. Vid

lädervarufabriker kan ökad sysselsättning uppstå till följd av minskad import

av färdigvaror. Förutsättningen härför torde dock vara en viss övergång

till ökad användning av inhemska råvaror. Erfarenheterna från krigsåren

visa, att dylika möjligheter finnas. En mindre ökning av sysselsättningen

inom skoindustrien är tänkbar genom fortsatt nyetablering av filialföretag

på orter med tillgång på kvinnlig arbetskraft. För såväl sko- som gummivarufabrikerna

förefinnes en avsevärd brist på kvinnliga arbetare; i februari

1948 förelåg ett aktuellt behov av drygt 1 000 kvinnor. För vissa specialtillverkningar

inom gummivaruindustrien kunna importsvårigheter komma

att medföra rubbningar i produktionen.

Någon större sysselsättningsförändring inom den kemisk-tekniska industrien

torde icke vara sannolik. Utvecklingen inom flera branscher blir

emellertid beroende av tillgången på elkraft. Importbegränsningen kan också

komma att påverka sysselsättningen inom en del branscher.

Frågan om byggnadsverksamhetens omfattning tilldrar sig särskild uppmärksamhet.

Först sedan en preciserad investeringsbudget fastställts för den

reglerade byggnads- och anläggningsverksamheten för 1948, vilket beräknas

ske under april månad, torde en prognos vara möjlig. Det bör emellertid

framhållas, att ännu den 1 mars 1948 var den genomsnittliga arbetslösheten

inom byggnadsfacken icke större än föregående år. I den mån speciellt stor

arbetslöshet uppstått bland byggnadsarbetare på vissa orter i landet har

— liksom tidigare — i görligaste mån hähsyn härtill tagits vid tillståndsgivningen.

I begränsad utsträckning har på vissa platser en övergång från

byggnadsarbete till andra yrkesområden ägt rum. Såsom framgått av den

undersökning arbetsmarknadsstyrelsen verkställt angående det aktuella arbetskraftsbehovet

i medio av februari, hänförde sig den då aktuella bristen

på arbetskraft inom industri och hantverk framför allt till yrkesvan arbetskraft,

varför huvudsakligen skogsarbete stått till buds för friställda byggnadsarbetare.

1 och med att elkraftsförsörjningen förbättras under våren och

genom den då i övrigt säsongmässigt stigande sysselsättningen inom närings
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:Is proposition nr 249.

livet torde möjligheterna för friställda byggnadsarbetare alt övergå till andra

arbetsområden komma att öka. Arbetsmarknadsstyrelsen har fått i uppdrag

att överlägga med bygnadsfackförbunden angående överflyttning av friställda

byggnadsarbetare till andra yrkesområden, varjämte en fortlöpande samverkan

äger rum mellan arbetsmarknadsparterna och arbetsmarknadsorganen.

Beträffande samfärdseln torde man med hänsyn till importbegränsningen

och bensinransoneringen icke böra räkna med ökning utan snarare med någon

minskning i sysselsättningen inom landtransporten, varvid vissa förskjutningar

kunna komma att äga rum mellan bil- och järnvägstrafik. I fråga om

sjöfarten kan på grund av nytillkommet tonnage förutses en mindre öknin

av arbetskraftsbehovet. Inom lufttrafik samt post, telegraf och radio är ick

någon större förändring i sysselsättningen att vänta.

I fråga om handeln kan sysselsättningen inom vissa områden komma att

nedgå på grund av importbegränsningen. Någon arbetslöshet bland de butiksanställda

torde dock icke vara att befara, utan det torde alltjämt bli

svårt att förse butikerna, särskilt inom livsmedelsbranschen, med erforderlig

arbetskraft, framför allt kvinnlig sådan. Däremot kunna ökade svårigheter

uppstå att bereda sysselsättning åt äldre manliga kontorister. På kvinnliga

kontorister föreligger fortfarande brist.

Inom det husliga arbetsområdet torde någon verklig lättnad i arbetskraftssituationen

icke komma att inträda. I februari förefanns ett aktuellt behov

av åtminstone 10 000 kvinnor till detta arbetsområde. Beträffande sjukvården

är att räkna med fortsatt brist på biträdes- och kökspersonal. I fråga om

hotell- och restaurang facken föreligger likaså brist på kvinnlig arbetskraft,

som torde skärpas vid den vanliga säsonguppgången under sommaren.

Frånsett de reservationer, som i det föregående‘gjorts beträffande bränsleoch

råvaruförsörjningen, synas förutsättningar finnas för en fortsatt hög

sysselsättningsnivå under år 1948. De arbetsxnarknadsreglerande åtgärderna

torde därför främst komma att avse omflyttning av arbetskraft från överskotts-

till bristområden. Vid en mera avsevärd begränsning av byggnadsverksamheten

torde omfattande omflyttningsåtgärder få vidtagas för att

bereda friställda byggnadsarbetare annat arbete. Vid överflyttning av arbetskraft

från en ort till en annan kommer bristen på bostäder att verka

"ammande. Förutom omsättningsarbetslöshet synes man slutligen böra för

1.94® r~ liksom under tidigare år — räkna med en viss restarbetslöshet av

särskilt svårplacerad arbetskraft.

Departementschefen.

De tendenser, som under senare år gjort sig gällande på arbetsmarknaden

och som analyserats i de två senaste årens arbetsmarknadspropositioner,

kvarstå i stort sett oförändrade. Bristen på arbetskraft inom vissa

delar av näringslivet är sålunda fortfarande framträdande. Den sedan flera

är pågående minskningen av arbetslösheten har fortgått. Vad som återstår

är huvudsakligen en mindre restarbetslöshet, till stor del säsongbetonad,

i de gamla arbetslöshetsområdena. Antalet hjälpsökande arbetslösa nådde

i augusti 1947 lägsta hittills noterade siffra.

I vilken utsträckning regleringen av importen och byggnadsverksamheten

kommer att friställa arbetskraft kan ännu icke med säkerhet överblickas.

Det torde emellertid finnas goda möjligheter för denna arbetskraft att

er cj

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj. ts proposition nr 249.

vinna anställning inom andra yrkesområden. Enligt en av arbetsmarknadsmyndigheterna

företagen undersökning skulle i februari 1948 inom hela näringslivet

föreligga en brist på ca 60 000 arbetare. Även om de faktiska möjligheterna

att anställa ytterligare arbetare starkt begränsas av svårigheterna

att skaffa bostäder, är denna siffra ägnad att belysa att arbetsmarknaden

alltjämt torde komma att präglas av den fulla sysselsättningen och t. o. m.

av en viss brist på arbetskraft.

Hjälpverksamheten beträffande arbetslösa torde sålunda alltjämt komma

att få en mycket begränsad omfattning. Då emellertid denna verksamhet

trots sin ringa omfattning visat sig draga förhållandevis höga kostnader,

har jag låtit verkställa en översyn av densamma genom särskilda sakkunniga.

Härför torde redogörelse få lämnas i ett följande avsnitt.

Å andra sidan påkallar läget på arbetsmarknaden omfattande åtgärder

för att förse viktiga avsnitt av näringslivet med arbetskraft. Arbetsmarknadsstyrelsen

samarbetar sålunda kontinuerligt med fackliga representanter

för att underlätta övergången för friställd arbetskraft från byggnadsfacken

till andra arbetsområden. Vidare har jag efter bemyndigande den 19 mars

1948 tillkallat särskilda sakkunniga med uppdrag att skyndsamt framlägga

förslag till åtgärder för att underlätta rekryteringen av arbetskraft till järnbruken.

Särskilda åtgärder ha jämväl vidtagits för att tillföra vissa arbetsområden

arbetskraft från utlandet. Intill den 1 maj 1948 ha under förmedling

av arbetsmarknadsmyndigheterna inkommit från Italien ca 940 personer,

från Ungern ca 730 personer och från Österrike ca 520 personer, oberäknat

icke arbetsplacerade familjemedlemmar. Denna verksamhet är emellertid

numera ställd under avveckling.

Behovet av åtgärder för att tillgodose skogsbrukets behov av arbetskraft

har kvarstått och torde komina att kvarstå relativt lång tid. Under den senaste

tiden har det visat sig nödvändigt att stödja överflyttning av arbetskraft

till skogsbruket icke blott för brännvedsavverkningen utan även för

gagnvirkesavverkningen.

De partiellt arbetsföra utgöra en arbetsreserv, som under senare år lämnat

icke obetydliga tillskott till arbetsmarknaden. Ytterligare åtgärder för

att infoga partiellt arbetsföra i arbetslivet förberedas.

Riktlinjerna för hjälpverksamheten vid arbetslöshet.

1947 års arbetslöshetssakkunniga.

Med stöd av givet bemyndigande tillkallade jag den 19 december 1947

sakkunniga1 för att verkställa översyn av tillämpade regler för anordnande

av beredskapsarbeten m. m. och framlägga därav föranledda förslag. I direktiven

för de sakkunniga framhöll jag bl. a., att kostnaderna för arbetslöshetsbekämpande

åtgärder varit påfallande höga trots att det inom vissa

1 De sakkunniga, vilka antagit benämningen 1947 års arbetslöshetssakkunniga, ha varit landshövdingen

A. N. Thomson, tillika ordförande, direktören i svenska arbetsgivareföreningen M.

ISergom Larsson och ombudsmannen i svenska sågverksindustriarbetareförbundet E. Nyström.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Mnj:ts proposition nr 249.

delar av näringslivet rått brist på arbetskraft under senare år. De hjälpåtgärder,

som vidtagits, hade, anförde jag, huvudsakligen gällt tvenne kategorier

arbetslösa. I de största städerna hade flertalet av de hjälpsökande utgjorts

av personer tillhörande yrkesgrupperna handel, förvaltning, arbetsledning

och fria yrken, vilka beretts hjälp genom hänvisning till arkivarbete

och musikerhjälp. Arbetslösheten i övrigt hade huvudsakligen varit begränsad

till 1930-talets restarbetslöshelsområden. Det hade här gällt åldrig

och fysiskt belastad arbetskraft, som i viss utsträckning kunnat beredas

tillfälligt arbete i hemorten under sommartiden, men som ej kunnat förflyttas

till de mera avlägsna orter, där deras arbetskraft möjligen kunnat utnyttjas.

De former, under vilka hjälpverksamheten bedrivits, hade emellertid

varit avsedda för arbetslöshet av annan storleksordning och blivit ekonomiskt

betungande, när det gällt bekämpande av en numeriskt obetydlig

arbetslöshet.

För de närmaste åren torde man, uttalade jag vidare, icke böra räkna med

större förändringar på arbetsmarknaden. Det syntes befogat att nu verkställa

en översyn av riktlinjerna för hjälpverksamheten vid arbetslöshet.

Bl. a. borde undersökas möjligheten att koncentrera de statliga beredskapsarbetena

till större enheter och att ersätta dem med statskommunala beredskapsarbeten

i de tall, där en sådan koncentration icke vore möjlig på grund

av arbetslöshetens ringa omfattning och de hjälpsökandes svårflyttbarhet.

Det borde även övervägas i vilken utsträckning lokal arbetslöshet, som bedömes

vara av relativt snabbt övergående karaktär, borde föranleda igångsättande

av arbetsföretag eller om den hjälp, som kunde lämnas genom arbetslöshetskassor

och arbetslöshetsnämnder i form av daghjälp. dagunderstöd

och hyresbidrag i sådana fall borde anlitas för tillgodoseende av hjälpbehovet.

Vidare uttalade jag, att man borde upptaga till övervägande frågan om

storleken av den beredskapslagring, som borde hållas för att möta den ökade

efterfrågan som kunde befaras vid en arbetsmarknadskris.

De sakkunniga ha den 17 mars 1948 avgivit betänkande (stencilerat) i

de frågor, som hänvisats till deras bedömande. De sakkunniga ha härvid till

en början lämnat en redogörelse för arbetslösheten under 1940-talet och

sedan redogjort för hjälpverksamheten f. n. med särskild hänsyn till beredskapsarbeten.

Härefter ha de behandlat riktlinjerna för hjälpverksamheten

under nuvarande förhållanden. De sakkunniga ha slutligen till övervägande

upptagit frågan om beredskapslagringens storlek. Jag torde i det

följande få återge huvuddragen av vad de sakkunniga anfört.

Arbetslösheten under 1940-talet.

Den arbetslöshet, som man haft att räkna med efter krisen på 1930- talet, har, anföra de sakkunniga, under årens lopp ändrat karaktär. Även

sedan den egentliga massarbetslösheten övervunnits, har de arbetslösas antal

successivt minskat i sådan grad, att under de senast förflutna åren blott

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

17

kvarstått en arbetslöshet, som kan betecknas såsom en typisk rest- och säsongarbetslöshet.

Denna utveckling innebär även en väsentlig förändring i

arbetslöshetsklientelets karaktär.

Antalet hjälpsökande arbetslösa vid slutet av varje månad

1940—1947 samt januari och februari 1948 framgår av följande sammanställning.

År

Jan.

febr.

mars

april

maj

juni

juli

aug.

sept.

okt.

nov.

dec.

Års-

medel-

tal

i 1940

15552

15184

14 332

9 872

7 876

6 935

7 902

10 361

12 243

16122

20 562

23 469

13 367

1941

30 512

34 900

33 702

30 552

24 856

20 656

16 205

14 989

13 279

12 610

14 781

19 583

22 219

1942

25 259

25149

22 062

15 535

10 060

7 941

6 959

6 649

6419

6 377

6 671

8 592

12 306

1943

9 992

9 569

8 550

7 206

6 247

5 253

4 571

4 410

4 600

5 434

7 462

11676

7 081

1944

15 845

17 548

17 272

15 660

11797

8 790

7 313

6 790

6 828

7 494

8 674

11044

11255

1945

12 088

12 862

13 521

12 014

10021

7 924

5 966

5 406

5 409

5 842

6 757

7 296

8 761

1946

8 829

8 564

8118

6 534

4 594

3 487

2 704

2 308

2 430

2 782

3 557

4 084

4 833

1947

1948

5 035

3 992

5 279

4 612

4 829

3 464

2 087

1576

1 183

1067

1148

1464

2 278

2 916

2 694

De sakkunniga anföra rörande dessa uppgifter i huvudsak följande.

Oavsett att totalantalet hjälpsökande varit mycket skiftande under den

angivna perioden, har förhållandet mellan lägsta och högsta antalet för varje

år varit ganska konstant. Dessa antal ha nämligen förhållit sig till varandra

som 3 å 4 till 10 under hela perioden utom år 1947, då relationen var 2 till 10.

Detta visar att säsongvariationen varit mycket pregnant samt ungefär oförändrad

med undantag för 1947, då den var större än övriga år. Säsongvariationen

har sedan år 1943 även stabiliserat sig till tiden, i det att fr. o. m.

nämnda år lägsta hjälpsökandesiffran genomgående registrerats i augusti,

medan den högsta hänför sig till någon av månaderna december—mars.

De hjälpsökande arbetslösas procentuella fördelning på olika

geografiska områden under åren 1940—1947 belyses av följande

sammanställning.

Områden

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

Städer ....................

65''l

67-0

6U'' 1

611

44-2

52-0

44-9

44s

därav

Sthlm, Gbg, Malmö ....

411

45-2

44-4

41-9

24-8

33-4

23-8

22-0

Landsbygd ................

3:10

3?4

33-o

38-0

55s

48-o

55-1

55-7

därav

Göt. o. Bohus län......

9-7

8-0

13-1

15-2

8-9

9-2

10 5

9-9

Västernorrlands län____

13-8

31-8

11-1

17-2

27-7

209

21-7

19-3

Norrbottens län........

1*6

1-9

1-6

1-2

8-1

9-1

14-0

15-8

Övriga län ............

9''8

11-2

8-1

5-3

111

8-8

8-9

10-7

Summa

100-0

1000

100 0

100 0

100 0

100 0

100 o

100 0

2 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 saml. Nr 249.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 2b9.

De sakkunniga göra denna sammanställning till föremål för i huvudsak

följande kommentarer.

Arbetslösheten var under åren 1940—1947 betydligt mera lokaliserad till

städerna i början av perioden än senare. Sålunda voro 67,6 procent av de

hjälpsökande år 1941 bosatta i städer mot 44,3 procent år 1947. På Göteborgs

och Bohus läns landsbygd ha visserligen relativt stora variationer förekommit

i det att högsta och lägsta procentsiffran var 15,2 resp. 8,o; den procentuella

andelen av antalet hjälpsökande var dock ungefär lika stor vid periodens

början som vid dess slut. Även vad Västernorrlands län beträffar, har variationen

varit betydande, men under de tre senaste åren har länets andel varit

ungefär lika stor. För Norrbottens del, slutligen, har alltsedan år 1943 procentsilfran

stigit successivt från 1,2 till 15,8. Detta sammanhänger med den

därstädes numera liksom på 1930-talet, ehuru då ej fullt så markerat i förhållande

till sommarsäsongen, årligen återkommande arbetslösheten under

vintern. Då denna under senare år ej minskats i samma omfattning som

den totala arbetslösheten i landet, har länets procentandel av hjälpsökandeklientelet

stegrats.

I sitt betänkande ha de sakkunniga vidare redovisat uppgifter rörande dels

antalet arbetsansökningar på 100 lediga platser under

åren 1940—1947 och under januari 1948 dels ock den relativa a rbetslösheten

inom fackförbunden under åren 1940—1947.

De sakkunniga antöra, att tendensen hos dessa båda sifferserier och den

förut åberopade statistiken över antalet hjälpsökande arbetslösa sammanfaller.

Av var och en av de tre sifferserierna kunde utläsas den rådande högkonjunkturens

inverkan på arbetsmarknadsförhållandena, vilken medfört en

fortgående minskning av arbetslösheten. Alla tre gåve även en otvetydig bild

av den för nuvarande läge typiska säsongväxlingen hos den arbetslöshet, som

ännu finnes kvar.

De sakkunniga övergå härefter till att lämna följande mera detaljerade

uppgifter rörande arbetslöshetsförhållandena i olika avseenden under de

senaste åren.

De sakkunniga upplysa, att antalet ko m m u n e r, som till arbetsmarknadsstyrelsen

rapporterat hjälpsökande arbetslösa, vid månadsskiftet

januari—februari 1948 utgjorde 152, varav 46 städer och 106 landskommuner.

Av dessa redovisade 11 städer och 43 landskommuner en hjälpsökandesiffra

om 5 eller mindre. Antalet rapporterande kommuner vid samma tidpunkt

år 1947 uppgick till 185 och vid månadsskiftet september—oktober

1947 till 124, vilket var den lägsta siffra som förekommit sedan år 1930.

Av följande tablå framgå säsongvariationerna inom olika

delar av landet fr. o. in. år 1946.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2b9.

19

År

Månad

Sthlm,

Gbg,

Malmö

Göt. o.

Bohus län

(utom

Göteborg)

Väster-

norrlands

län

Norr-

bottens

län

Riket

i övrigt

Summa j

j 1946

jan...................

2 514

907

1803

1276

2 329

8829

aug...................

579

430

523

170

606

2 308

1947

jan...................

910

460

1336

1 021

1308

5035

febr...................

1113

474

1291

945

1456

5 279

mars ................

964

418

1267

907

1273

4 829

april ................

690

359

992

592

831

3 464

maj..................

455

295

523

278

536

2 087

juni..................

399

270

358

149

400

1576

juli ..................

335

225

193

83

347

1183

aug...................

331

199

125

80

332

1067

sept...................

368

207

91

117

365

1148

okt...................

420

209

171

192

472

1464

nov...................

519

243

367

522

627

2 278

dec...................

617

253

514

733

799

2 916

1948

jan...................

770

282

971

808

1161

3 992

De sakkunniga anföra i anslutning till dessa uppgifter till en början i huvudsak

följande.

Antalet hjälpsökande arbetslösa uppgick vid slutet av januari 1948 till

3 992, den lägsta januarisiffra, som statistiken kan uppvisa. Den lägsta månadssiffran

under den redovisade tiden faller på augusti 1947, då 1 067

hjälpsökande funnos anmälda. Det kan förtjäna påpekas, att 292 av dessa

eller 27,4 procent av samtliga hjälpsökande utgjordes av sådana framförallt

äldre personer, som erhållit arkivarbete eller musikerhjälp. Av dessa voro

235 hemmahörande i storstäderna och utgjorde 71,o procent av hela hjälpsökandeklientelet

där.

Av uppgifterna framgår vidare -—• fortsätta de sakkunniga — att säsongvariationen

är mycket skiftande i olika delar av landet och svagast i Göteborgs

och Bohus län (utom Göteborg) samt starkast i Västernorrlands och

Norrbottens län. Beträffande variationerna inom Västernorrlands län anföra

de sakkunniga i huvudsak som följer.

Säsongarbetslösheten i Västernorrlands län berör huvudsakligen yrkesgrupperna

träindustri, väg-, gatu- och vattenbyggnadsarbete, landtransport

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

och arbete ej hänfört till annan grupp. Orsaken till den stora variationen under

år 1947 torde ha varit att industrierna särskilt under sommaren nämnda

år på grund av rådande brist på arbetskraft tillfälligt engagerat även sådana

personer som annars knappast skulle ha haft utsikt erhålla arbete inom den

öppna arbetsmarknaden.

Beträffande säsongvariationerna i Norrbottens län torde jag få hänvisa

till vad som anföres i det följande.

Följande sammanställning belyser utvecklingen rörande den procentuella

åldersfördelningen av de hjälpsökande.

16—25

år

26—50

år

över

50 år

SI/7 1936 ................

19-6

57-4

230

31h 1941 ................

7-2

569

35-9

31/ia 1941 ................

7-3

53-4

39-3

31/j 1947 ................

2-7

17-9

79-4

31/12 1947 ................

2-3

373

60''4

3l/, 1948 ................

2-7

40''0

57-3

Betydande skillnader i fråga om åldersfördelningen förelågo den 31 januari

1948 mellan olika geografiska områden enligt vad som framgår av följande

tablå.

Ålder

Sthlm,

Gbg,

Malmö

Göt. o. Boh.

län (utom

Göteborg)

Väster-

norrlands

län

Norr-

bottens

län

Riket i

övrigt

Summa

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

Antal

%

16—25 år ..

24

31

10

3''5

5

0''5

9

11

59

5*1

107

2''7

26— 50 > ..

208

27''0

65

23'' l

345

35''5

473

58''5

507

43''7

1598

40''0

över 50 » ..

538

69-9

207

73''4

621

64''0

326

40''4

595

51''2

2 287

57''3

770

100-0

282

100''0

971

100 o

808

100''0

1161

100''0

3 992

100'' 0

Vad försörj ningsplikten angår voro den 31 januari 1948 81,4

procent av samtliga hjälpsökande familjeförsörjare. I storstäderna tillhörde

65,7 procent, i Göteborgs och Bohus län (utom Göteborg) 89,o, i Västernorrlands

län 89,9 och i Norrbottens län 89,2 procent denna kategori.

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

De arbetslösas fördelning på olika yrkesgrupper den 31

januari 1948 framgår av följande sammanställning.

Yrkesgrupper

Stlilm,

Gbg,

Malmö

Göt. o.Boh.

län (utom

Göteborg)

Väster-

norrlands

län

Norr-

bottens

län

Riket

i övrigt

Summa i

Jordbruk o. skogsbruk ..

4

1

81

138

77

301

Industri o. hantverk ....

y 19

241

511

425

603

2 099

Samfärdsel..............

48

1

204

76

144

473

Handel ................

124

O

O

9

2

32

170

Förvaltning, arb.-ledn. o

fria yrken............

225

1

5

2

66

299

Övriga..................

50

35

161

165

239

650

Summa

770

2S2

971

SOS

1 161

3 992

De sakkunniga övergå härefter med liänsyn till de särpräglade förhållanden,

som utmärka arbetslösheten i Norrbottens län, till att

lämna en redogörelse för arbetslöshetsklientelet därstädes. Materiel hade för

detta ändamål införskaffats i slutet av januari 1948. Sammanfattningsvis anföra

de sakkunniga härom i huvudsak följande.

Arbetslösheten i Norrbotten är av utpräglad säsongmässig karaktär. Tillgången

på arbetstillfällen av olika slag är under sommarhalvåret så riklig,

att den i stort sett täcker behovet. Härtill kommer, att det stora antalet småbrukare

då delvis ha sysselsättning med egna arbeten. Under vintersäsongen

ägna sig såväl dessa som andra tillfällighets- och diversearbetare i regel åt

skogsarbete men söka arbetslöshetshjälp, när ålder, sjukdom eller lyten nedsatt

deras förmåga att göra sig gällande på den öppna arbetsmarknaden, eller

när familjeförhållanden, sjukdom i hemmet etc., utgöra hinder för deras rörlighet.

Detta gäller i varje fall om andra delar av länet än malmfältskommunerna

och Luleå, där förhållandena äro av annan karaktär.

Vad särskilt småbrukarna beträffar synes arbetslöshetsnämndernas bedömande

av hjälpbehovet ej tyda på att man anser dem ha mindre hjälpbehov

än de, som ha sin utkomst av enbart lönearbete. Detta förhållande kan möjligen

sammanhänga med att småbrukarna genom sin bundenhet vid jordbruket

ej ha samma möjlighet att konkurrera om de bästa arbetstillfällena

under sommarsäsongen som övriga tillfällighetsarbetare och därigenom ej

nå samma inkomstnivå som dessa.

Vid en jämförelse mellan arbetslösheten i Norrbottens län och landet i övrigt

finner man såväl likheter som väsentliga olikheter. Både den för hela

landet utmärkande säsongvariationen i arbetslösheten och den fortgående

minskningen av dennas totala omfattning under de senaste åren kunna sålunda

konstateras även för Norrbottens del. Säsongvariationen är emellertid

här ännu mer utpräglad, under det att den totala arbetslösheten ej nedgått

i samma grad som i landet i övrigt. Sistnämnda förhållande har medfört, att

Norrbottens läns andel av totalantalet hjälpsökande arbetslösa i årsmedeltal

från år 1943 till 1947 successivt ökats från 1,6 till 17,4 procent.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

De sakkunniga anföra vidare, att oaktat här ifrågavarande hjälpsökandeklientel

i åtskilliga avseenden är av likartad beskaffenhet soin i övriga delar

av landet, genomsnittsåldern i Norrbottens län dock är betydligt lägre än i

landet i övrigt. Såväl med hänsyn härtill som till det särskilt bland småbrukarna

konstaterade permanenta behovet av inkomstutfyllnad under vinterhalvåret

torde, fortsätta de sakkunniga, effektivare åtgärder än anordnande

av beredskapsarbeten vara påkallade. Dessa åtgärder borde givas olika inriktning

eller på olika sätt kombineras för länets särskilda delar. I stort sett

borde de utgöras av åtgärder för differentiering av länets näringsliv samt för

rationalisering av jordbruk och skogsdrift. De sakkunniga utgå emellertid

ifrån att dessa förhållanden komma att närmare beaktas av Norrlandskommittén

och ha därför icke ansett sig böra ytterligare ingå på dessa spörsmål.

Hjälpverksamheten f. n. med särskild hänsyn till beredskapsarbeten.

De sakkunniga ha härefter lämnat en redogörelse för den nuvarande arbetslöshetshjälpen,

varvid de huvudsakligen behandlat beredskapsarbetena.

De sakkunniga ha till en början behandlat förhållandet mellan

arbetslinje och understödslinje i hjälpverksamheten. De ha

härvid anfört att utvecklingen sedan 1930-talet visat en bestämd tendens,

nämligen i så måtto att en allt större del av de hjälpsökande erhållit hjälp

samt att denna i växande omfattning utgjorts av arbete medan understödslinjen

förlorat i betydelse. Följande tablå utvisar i årsmedeltal antalet hjälpta

i procent av hela antalet hjälpsökande.

År

Arbets-

linjen

Understöds-

linjen

Utbildnings-

hjälp

Summa

1936 ........

........ 45,1

22,1

2,7

69,9

1941........

........ 30,9

41,5

4,1

76,5

1947 ........

........ 70,9

7,5

2,7

81,1

I anslutning härtill ha de sakkunniga anfört.

Med arbetslöshetshjälp förstås här såväl statlig och statsunderstödd som

kommunal sådan. Arbetslinjen omfattar sålunda statliga, statskommunala

och rent kommunala hjälparbeten utan statsbidrag samt understödslinjen

dagunderstöd och understöd av enbart kommunala medel.

Understödslinjens stora del av hjälpverksamheten under 1941 sammanhänger

med att arbetslösheten nämnda år kraftigt ökats på grund av avspärrningen

och andra utomordentliga förhållanden, förorsakade av det utrikespolitiska

läget. En stor del av understödsverksamheten hänförde sig till

Göteborg, där hamn- och stuveriarbetare under detta år hade en ytterst

ojämn sysselsättning och under arbetslöshetsperioderna uppburo dagunderstöd.

De sakkunniga ha härefter lämnat vissa uppgift er angående

beredskapsarbetena.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 219. 23

Vad angår arbetsobjekten för dessa arbeten ha de sakkunniga anfört bl. a.

följande.

I stort sett ha beredskapsarbetena under 1940-talet haft karaktären av

anläggningsarbeten, beroende på arten av arbetslösheten, för vilken i det

föregående en närmare redogörelse har lämnats. De förekommande arbetsobjekten

ha dock blivit mera differentierade än vad fallet var i fråga om

reservarbetena. Även bland de statliga beredskapsarbetena äro vägföretagen

i majoritet, men de intaga ej tillnärmelsevis eu så dominerande ställning

som på reservarbetenas tid. Av de 64 statliga beredskapsarbeten, som pågingo

vid 1947 års utgång, voro 39 vägarbeten, 17 vatten- och avloppsledningsföretag,

2 spåranläggningar, 2 fornvårdsarbeten, 2 hamnanläggningar,

en kajbyggnad samt ett flygfältsarbete.

De sakkunniga ha återgivit uppgifter rörande antalet specialarbetare

(d. v. s. andra arbetare än hänvisade arbetslösa) vid beredskapsarbetena

under de senaste åren. Av dessa uppgifter framgår bl. a., att vid beredskapsarbeten

i arbetsmarknadskommissionens regi antalet specialarbetare år 1941

genomsnittligt utgjorde 14,6 procent av antalet hänvisade arbetare. År 1947

hade procentsiffran stigit till 26,6. Motsvarande siffror för beredskapsarbeten

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi utgjorde 17,9 resp. 24,7. Vid

statskommunala beredskapsarbeten uppgick procentsiffran år 1941 till 10,6.

Den steg år 1942 till 20,7 och 1943 till 22,o samt har sedermera oavlåtligt

sjunkit för att år 1947 utgöra 3,9. I anslutning härtill ha de sakkunniga anfört.

Det höga antalet specialarbetare i procent av antalet hänvisade hjälpsökande

vid de statskommunala beredskapsarbetena åren 1942 och 1943 sammanhänger

med att vissa husbyggnadsarbeten utfördes i form av statskommunala

beredskapsarbeten dessa år. Att det relativa antalet specialarbetare

vid de statskommunala arbetena eljest är så mycket mindre än vid de statliga

arbetena torde till stor del bero på att bland de hjälpsökande arbetslösa

i de städer och andra tätorter, där dessa arbeten merendels äro anordnade,

ofta finnas personer, som äro kvalificerade för och i egenskap av hänvisade

arbetslösa utföra de mera krävande arbetsuppgifter, som vid de statliga

beredskapsarbetena i större utsträckning måste anförtros åt specialarbetare.

Vidare ha de sakkunniga återgivit uppgifter angående dagsverkslcostnaderna

för beredskapsarbetena under de senaste åren. Härav inhämtas bl. a.

att den totala dagsverkskostnaden1 vid beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens

regi år 1941 utgjorde 19 kronor 87 öre medan kostnaden

år 1946 uppgick till 34 kronor 63 öre och under tiden 7.—''% 1947 till 38

kronor 94 öre. Motsvarande dagsverkskostnad per hänvisad utgjorde resp.

22 kronor 83 öre, 41 kronor 22 öre och 47 kronor 48 öre. Vid de statskommunala

beredskapsarbetena uppgick dagsverkskostnaden per hänvisad år

1941 till 43 kronor 1 öre, år 1943 till 62 kronor 37 öre, år 1946 till 45 kronor

70 öre samt under tiden V,—1947 till 43 kronor 21 öre.

De sakkunniga ha lämnat följande specificerade uppgifter rörande fördelningen

på arbetslöner, transporter m. in. av kostnaderna för arbetsmarknadskommissionens

arbeten under budgetåret 1946/47.

1 Dvs. den sammanlagda kostnaden utslagen på det totala antalet dagsverken fullgjorda av

såväl hänvisade som specialarbetare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

Kr./dagsv. %

Arbetslöner ................................... 17: 61 49,6

Transporter................................... 5:18 14,6

Materiel ...................................... 5: 76 16,2

Arbetsredskap................................. 0:29 0,8

Arbetsmaskiner................................ 1:50 4,2

Sociala kostnader.............................. 0: 84 2,4

Andel i olycksfallsersättningar.................. 0: 24 0,7

Administration................................ 4:07 11,5

Summa 35: 49 100,0

De sakkunniga ha lämnat en redogörelse för kostnadsstegringen å de olika

posterna i förhållande till kostnaderna under budgetåren 1934/35 och

1935/36. Av redogörelsen framgår bl. a., att den största stegringen fallit

på posten för administration, för vilken kostnaderna i förhållande till motsvarande

kostnader för sistnämnda båda budgetår förhålla sig som 8,i till 1

resp. 5,7 till 1. På denna stegring inverkar — anföra de sakkunniga — det

förhållandet, att i arbetsmarknadsstyrelsens tjänst finnas arbetsledare med

långvarig anställningstid, vilka icke utan vidare kunna uppsägas. Detsamma

gäller vissa specialarbetare. De sakkunniga framhålla värdet ur beredskapssynpunkt

av att under nuvarande förhållanden ha tillgång till ett relativt

stort antal arbetsledare samt fortsätta.

I detta sammanhang må erinras om att investeringsutredningen (SOU

1946: 13) rekommenderade att hålla arbetsledarkvoten låg under högkonjunkturer

för att i förväg säkerställa en marginal för expansion av verksamheten

inom den normala organisationsramen. En i sådant syfte företagen

måttlig ökning av ledningspersonalen förmenades icke behöva medföra

några större merutgifter, eftersom en rikligare tillgång på ledningspersonal

medgav ett rationellare bedrivande av arbetena och de ökade utgifterna

för arbetsledning sålunda kunde kompenseras helt eller delvis genom

besparingar på arbetskostnaderna i övrigt.

De sakkunniga ha vidare anfört vissa mera allmänna synpunkter

på beredskapsarbetena. Sålunda anföra de sakkunniga.

Beslutet vid 1940 års riksdag att — med vissa undantag — upphöra med

reservarbeten och helt övergå till systemet med beredskapsarbeten innebar i

princip, att aktuella arbeten skulle anordnas, att dessa skulle bedrivas enligt

öppna marknadens villkor, samt att varje slag av arbete kunde utnyttjas.

De principer för sysselsättningspolitiken, som utformades av investeringsutredningen

i dess första betänkande (SOU 1944: 12), och som godkändes

av 1944 års riksdag, innebära i dessa avseenden ingen förändring utan

endast ett närmare preciserande av riktlinjerna för hjälpverksamheten vid

arbetslöshet. Från dessa principer ha emellertid vissa avvikelser kommit att

göras. I första rummet måste dessa ses mot bakgrunden av den förut återgivna

analysen av arbetslösheten under senare år.

Arbetslöshetens säsongmässighet och den omständigheten att en avsevärd

del av de hjälpsökande utgjorts av gamla eller fysiskt defekta personer har

medfört, att arbetslösheten icke kunnat bemästras genom åtgärder för sysselsättning

i det egna yrket. Om man bortser från arkivarbeten och musiker
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj. ts proposition nr 249.

hjälp, ha därför anläggningsarbeten —- om än mera differentierade och

mekaniserade sådana — förblivit den praktiskt taget enda formen av hjälparbeten.

Man har nödgats utföra dessa — liksom på sin tid reservarbetena —

under olämplig årstid, med ovan eller åtminstone mindre god arbetskraft

samt nedlägga eller återupptaga dem alltefter säsongväxlingarna på arbetsmarknaden.

Arbetenas utförande vintertid medför givetvis en fördyring,

större ju längre norrut man kommer. Som exempel kan anföras att vid ett

vägarbete i Västernorrland under januari 1948 utfördes 7 568 dagsverken,

varav 1 571 eller ungefär 20 procent utgjordes av snöskottning. Därtill kommer

emellertid, att vintertid utförda arbeten medföra extra kostnader för

justeringar, som under annan årstid kunde utförts i sammanhang med

övrigt arbete. Kostnadsfördyringen på grund av arbetskraftens kvalitet uppskattas

enligt sakkunniga tekniker till omkring 25 procent av utgifterna för

arbetslöner. Företagens intermittenta bedrivande verkar givetvis även fördyrande.

Storleksordningen av de olika faktorernas sammanlagda genomsnittliga

inverkan kan av naturliga skäl ej ens gissningsvis angivas.

Vissa avvikelser hade skett från principen att beredskapsarbetena skola

bedrivas enligt öppna marknadens villkor. Detta sammanhänger, anföra de

sakkunniga, med att hjälpkungörelsen i viss mån ansetts alltjämt tillämplig.

Bl. a. innebär hänvisningsförfarandet andra regler än öppna marknadens

för såväl antagande som entledigande av arbetskraft.

De sakkunniga ha även behandlat försvars- och färdigställningsarbeten

samt härom anfört i huvudsak följande.

Även om beredskapsarbetena genom entledigande av de hänvisade berövas

sin huvudsakliga arbetskraft, kunna de emellertid ur tekniska synpunkter

icke övergivas från dag till annan. Vissa försvarsarbeten måste

alltid utföras. Vid vägarbeten kunna arbetsuppgifter återstå, som äro nödvändiga

för att förhindra olycksfallsrisker. Det kan vara nödvändigt att

ansluta färdigställda vägsträckor till befintligt vägnät o. s. v. Då endast

obetydliga arbetsuppgifter återstå, kan det vidare ur teknisk synpunkt vara

lämpligt att färdigställa ett företag. De sakkunniga skilja med hänsyn till

vad nu anförts mellan å ena sidan försvarsarbeten, d. v. s. sådana skyddsarbeten,

som äro nödvändiga för att eliminera olycksfallsrisker och för att

förhindra skada å utfört arbete och materiel, samt å andra sidan färdigställningsarbeten,

som ur olika synpunkter kunna vara önskvärda.

I viss mån ha dessa förhållanden varit avgörande för de hjälpsökandes

fördelning på arbetsplatser under augusti 1947, då antalet hänvisade sjönk

till det lägsta, som redovisats sedan år 1930 eller 316, fördelade på 37 arbetsplatser.

Vid dessa 37 arbetsplatser sysselsattes förutom 316 hänvisade

137 specialarbetare. Dessutom voro under sistlidna augusti ytterligare 22 arbetsplatser

i gång. Förutom ledningspersonal voro vid dessa 22 arbetsplatser

sysselsatta 88 specialarbetare. Först efter band som arbetsuppgifter av

ovan berörd art utförts, kunde företagen läggas i beredskap för kommande

behov eller i enstaka fall efter färdigställande överlämnas till uppdragsgivare.

På de sakkunnigas begäran ha väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen

sökt uppskatta fördelningen av kostnaderna för

beredskapsarbeten under budgetåret 1946/47. Härvid bar en uppdelning

gjorts på dels själva hjälpverksamheten, dels försvarsarbeten dels ock färdigställningsarbeten.

Härtill komma resterande kostnader från tidigare bud
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

getår. Den gjorda fördelningen framgår av följande uppställning, där siffrorna

avse kostnad i miljoner kronor.

Hjälp-

verksamhet

Försvars- och färdig-

Resterande

kostnader

Summa

6,3

Statliga beredskapsarbeten i SAK:s regi..

under

året

4,7

ställnings-

arbeten

1,5

från tidigare

budgetår

0,1

Statliga beredskapsarbeten i V.o.V:s regi..

7,8

1,0

—

8,8

Statskommunala beredskapsarbeten.....

1,2

—

3,5

4,7

Summa

13,7

2,5

3,6

19,8

De sakkunnigas förslag till riktlinjer för hjälpverksamheten under nuvarande

förhållanden.

Av i det föregående lämnade redogörelser framgår — anföra de sakkunniga

—

att de slag av arbeten, vilka f. n. bedrivas som beredskapsarbeten, kräva

dryga kostnader per dagsverke,

att dessa kostnader på grund av det sätt, på vilket arbetena måste bedrivas,

bliva högre vid beredskapsarbetena än vid arbeten i öppna marknaden

och under nuvarande arbetsförhållanden särskilt höga,

samt att anslagen till arbetslöshetshjälp belastas med vissa kostnader, vilka

icke sammanhänga med det aktuella hjälpbehovet.

Med utgångspunkt från dessa förhållanden ha de sakkunniga funnit det

angeläget att närmare behandla följande frågor:

1. Bör arbetslöshetshjälpen under nuvarande förhållanden lämnas i form

av sysselsättning vid beredskapsarbete?

2. Vilka åtgärder kunna, därest beredskapsarbeten fortfarande skola bedrivas,

vidtagas för att nedbringa kostnaderna för dessa?

3. Vilka åtgärder böra vidtagas i anslagshänseende för att skapa möjligheter

att på annat sätt än ur anslagen till hjälpverksamheten bekosta

åtgärder, som icke sammanhänga direkt med denna?

De sakkunniga upptaga till eu början frågan om förhållandet mellan

arbetslinjen och understödslinjen samt anföra härom i

huvudsak följande.

Den sedan länge tillämpade och i § It hjälpkungörelsen fastslagna principen,

att arbete bör beredas åt största möjliga antal av de arbetslösa, bör

icke övergivas. Det finns dock hjälpsökande, vilka icke kunna beredas

hjälp genom hänvisning till arbete. Dit höra bl. a. olika grupper av kontorsanställda,

vilka för tillfället icke kunna beredas arkivarbete eller vilka göra

stadgat uppehåll i sådant arbete, och vidare vissa grupper byggnadsarbetare

med begränsad understödsrätt under vintern från erkänd arbetslöshetskassa.

Understödsverksamheten sväller ut under vintern, vilket förhållande sammanhänger

med svårigheten att i vårt klimat igångsätta anläggningsarbeten

lämpliga för denna årstid. Härtill kommer en omständighet, som i och

för sig skulle kunna tala för en begränsning av anläggningsarbeten vinter
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

tid i än högre grad än som hittills skett. De sakkunniga åsyfta det förhållandet,

att många av de under vintern igångsatta arbetena då endast bliva

halvfärdiga eller obetydligt bearbetade. Ett färdigställande inom rimlig

tid förutsätter i regel, att man låter anläggningsarbetarkåren växa under

sommaren på bekostnad av yrkesområden, som med hänsyn till landets

ekonomi i första hand måste få sitt behov av arbetskraft fyllt.

Understödslinjens betydelse minskar i mån som anslutningen till de

erkända arbetslöshetskassorna ökar. Införes en allmän och obligatorisk

arbetslöshetsförsäkring blir under stödsverksamheten genom arbetslöshetsnämnderna

av ännu mindre betydelse. Helt torde den dock ej kunna försvinna,

förrän som resultat av socialvårdskommitténs överväganden en

form av socialhjälp införes, som kan övertaga den nuvarande understödsverksamhetens

uppgifter.

Sammanfattningsvis vilja de sakkunniga uttala den meningen, att man

icke bör övergiva den under många år följda principen alt företräde skall

lämnas arbetslinjen. Principiellt bör understödslinjen vara ett komplement

till arbetslinjen och huvudsakligen användas för sådana hjälpsökande,

som visserligen äro arbetsföra men ej kunna hänvisas till den praktiskt

taget enda form av beredskapsarbeten, vilken f. n. kan komma i

fråga, nämligen anläggningsarbeten.

Med hänsyn till att flertalet beredskapsarbeten ha karaktär av anläggningsarbeten

kunde man enligt de sakkunnigas mening ifrågasätta, huruvida

icke de hjälpsökande, som nu hänvisas till beredskapsarbete, i stället

skulle kunna sysselsättas vid i vanlig ordning i g å n g sa 11 a

anläggningsarbeten, till vilka medel skulle utgå ur ordinarie anslag.

De sakkunniga anföra härom i huvudsak följande.

Med hänsyn till hjälpsökandeklientelets sammansättning skulle det säkerligen

icke bliva möjligt att på nu nämnt sätt sysselsätta samtliga de

personer vilka nu hänvisas till beredskapsarbete. Om detta emellertid vore

möjligt, kunde det icke undvikas, att byggnads- och anläggningsarbetarkåren

ökades ej blott med dem, som äro hjälpsökande, utan även genom

att arbetare inom andra fack skola komma att eftersträva att övergå till

det ur lönesynpunkt mera begärliga anläggningsarbetarfacket. Under nuvarande

förhållanden skulle en omläggning i den ifrågasatta riktningen

medföra, att byggnadstillstånd erfordrades. Om tillträde till arbetet genom

bestämmelser i samband med sådant tillstånd medgåves allenast hjälpsökande

arbetslösa, skulle en ökning av denna kategori troligen bliva följden.

Den viktigaste invändningen emot att på dylikt sätt bereda sysselsättning

åt arbetslösa, som egentligen icke tillhöra anläggningsarbetarkåren,

är emellertid, att man icke härigenom skulle minska det allmännas kostnader.

Alltjämt skulle det nämligen bli fråga om att sysselsätta ovan arbetskraft

under eu årstid, som är mindre lämplig för arbetenas bedrivande.

Härtill kommer, att arbetena knappast kunde avbrytas vid den tidpunkt,

då den sysselsatta arbetskraften kunde beredas lämpligt arbete inom sitt

ordinarie yrkesområde. Detta skulle bl. a. visa sig däri, att krav alltid

skulle resas, att den sist anställde skulle först avskedas och ej den person,

som vid ett visst tillfälle kunde erbjudas annat arbete.

Med hänsyn till vad nu anförts kunna de sakkunniga icke rekommendera,

alt arbetslösa, som egentligen icke tillhöra anläggningsarbetarkåren,

beredas sysselsättning i arbeten, till vilka bidrag lämnas ur ordinarie an
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

Rungl. Maj:ts proposition nr 24!).

slag till anläggningsarbeten. En helt annan fråga är sysselsättningen av

arbetslösa byggnads- och anläggningsarbetare i egentlig mening. Med hänsyn

till nödvändigheten att i nuvarande läge så långt möjligt begränsa investeringsverksamheten

är det angeläget att söka bereda de arbetslösa

inom nämnda fack sysselsättning inom andra yrken. I den mån detta icke

låter sig göra torde sysselsättningsfrågan böra lösas genom att byggnadstillstånd

beviljas och icke genom anordnande av beredskapsarbeten.

Med utgångspunkt från att beredskapsarbeten alltjämt måste vara den

huvudsakliga formen för hjälpverksamhet vid arbetslöshet, upptaga de sakkunniga

till bedömande frågan om möjligheterna att nedbringa

kostnaderna för sådana arbeten. Då arbetskraftens kvalitet ej kan

påverkas och då arbetena måste utföras under olämplig årstid, synas enligt

de sakkunnigas mening de faktorer, som kunna inverka på kostnaderna

vara följande, nämligen materielåtgången, arbetenas storleksordning

och sättet för arbetenas utförande, d. v. s. om de utföras i statlig eller

kommunal regi.

De sakkunniga ha funnit det särskilt angeläget att undersöka möjligheten

av att övergå till mindre materielkrävande arbeten, såväl på grund

av de betänkligheter, som en omfattande materielförbrukning under nuvarande

knapphetsläge inger, som på grund av den tveksamhet, som kan

råda angående lämpligheten av att sysselsätta den mindre goda arbetskraft,

varom här är fråga, i arbeten av mycket kostnadskrävande art. De sakkunniga

anföra i detta hänseende huvudsakligen följande.

Av sammanställningar rörande samtliga beredskapsarbeten under år 1947

framgår, att statliga beredskapsarbeten av mera materielkrävande art praktiskt

taget förekommit endast i Västernorrlands och Norrbottens län, samt

att dessa företag krävt närmare hälften av totalkostnaderna för statliga

beredskapsarbeten under året. Dessa materielkrävande arbeten ha varit

vatten- och avloppsarbeten, industrispår- och spårvägsanläggningar samt

hamnbyggnader. I regel har det gällt företag, som tidigare beviljats och

som återupptagits efter hand som hjälpbehov uppstått. I de fall, då det varit

fråga om nya företag, ha de beviljats under vintermånaderna i kommuner,

där annan möjlighet att anordna arbete ej förelegat. De statskommunala

beredskapsarbetena ha till omkring ’/» utgjorts av materielkrävande arbeten.

Här kommer i första rummet terrasserings- och konstarbeten för Södertörnsbanan

i Stockholm samt i andra rummet vatten- och avloppsarbeten.

De senare ha till ungefär hälften förekommit i Västernorrlands och

Norrbottens län och i övrigt i ett antal städer i olika delar av landet.

Sammanfattningsvis torde man kunna säga, att det knappast är möjligt

att undvika vatten- och avloppsarbeten i de nordliga länen. Dessa arbeten

erbjuda i regel i högre grad än vägarbetena arbetsuppgifter, som kunna utföras

vintertid. De äro vidare belägna i tätorterna, d. v. s. på de platser, där

åldriga hjälpsökande behöva beredas arbete.

Arbetenas storleksordning påverkar enligt de sakkunniga otvivelaktigt

kostnaden per hänvisad arbetare och därmed också statsverkets kostnader

för hela hjälpverksamheten. Genom koncentration av stora arbetsstyrkor

på ett företag skulle administrationskostnaderna per dagsverke minskas

och ett mera rationellt utnyttjande av arbetskraft, transportapparat och

opaginerad Kontrollera mot PDF

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 2W.

maskiner bli möjlig. Vissa förhållanden försvåra emellertid en koncentration

av arbetsstyrkorna. Då den åldriga arbetskraften behöver hjälpas i de

orter, där den befinner sig, komma arbetsobjekten att utväljas i en storleksordning,

som erfordras för en eller högst två ä tre närliggande kommuner.

Undantag härifrån utgöres egentligen blott av Norrbotten, där medelåldern

bland de hjälpsökande är lägre och där eu avsevärd del av dem fått underkasta

sig långa förflyttningar. Även i dessa fall ha emellertid arbetsstyrkorna

ej blivit påfallande stora, då tillgången på vinterarbeten på varje

plats varit begränsad.

Sättet för ett arbetes utförande, d. v. s. om det utföres i statlig eller

kommunal regi, påverkar enligt de sakkunniga i hög grad statsverkets kostnader.

Härvidlag anföra de sakkunniga till en början i huvudsak följande.

I detta sammanhang må erinras, att enligt hjälpkungörelsen statskommunala

arbeten givits företräde framför statliga. Denna föreskrift, som i

främsta rummet föranletts av önskvärdheten att bereda de arbetslösa sysselsättning

på hemorten, har dock aldrig ansetts möjlig att generellt följa.

Observeras bör emellertid, att åtskilliga statliga arbeten utföras åt kommunerna.

Den enda skillnaden är därvid, att de utföras i statlig och ej i kommunal

regi. . , ,

Under år 1947 voro i genomsnitt 1 353 personer hanvisade till beredskapsarbete,

varav 995 i statligt och 358 i statskommunalt. Vid de statliga fördelade

sig antalet hänvisade med 75 på städer och 920 på landsbygd. Samma

fördelning för de statskommunala var 204 och 154. I städerna förekommer

alltså numera hjälpverksamhet enligt arbetslinjen huvudsakligen i form av

statskommunala arbeten. I de större industrikommunerna pa landsbygden

böra statskommunala beredskapsarbeten kunna givas en betydligt större omfattning

än f. n. I de mindre däremot är hjälpformen icke lika användbar.

Dessa kommuner kunna ofta ej framlägga förslag till tillräckligt omfattande

företag, lämpade att utföras vintertid. Om företagen ur dessa synpunkter

äro godtagbara, kunna de vara så kostnadskrävande, att de med hänsyn

till kommunernas svaga tekniska organisation ansetts böra utföras i statlig

re«i. När behov föreligger att hänvisa hjälpsökande från flera närliggande

kommuner, kan hänvisningslrågan ordnas smidigare om ett företag utföies

i statlig regi.

De sakkunniga ha i detta sammanhang lämnat en redogörelse för principerna

för statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader och ha

härom anfört bl. a. följande.

Statsbidraget utgår i två former, nämligen allmänt årskostnadsbidrag och

särskilt •arbetsbidrag. Det s. k. normalbidraget till årskostnaderna, vilket

bidrag varierar mellan 20 och 90 procent, utgör i allmänhet grunden toi

arbetsbidraget till av kommun anordnade beredskapsarbeten.

För vissa typer av arbetsföretag, till vilka statsbidrag kan utgå, även om

de utföras i annan ordning än såsom beredskapsarbeten, är bidragsprocenten

författningsmässigt reglerad. Då företag av detta slag anordnas som statskommunala

beredskapsarbeten, erhålla kommunerna särskilt arbetsbidrag

efter den i vederbörande författning fastställda piocentsatsen.

Arbetsbidraget utgår efter vederbörlig procentsats på den totalsumma, som

kommunen visat sig ha nedlagt på arbetet, således ej blott till kostnader enligt

den ursprungliga av arbetsmarknadsstyrelsen godkända kostnadsberäkningen

utan i allmänhet även till de ökade kostnader, som eventuellt uppstått

under arbetets gång.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Mnj:ts proposition nr 249.

Företag av sådan typ, att kommunen skulle erhållit författningsinässigt

reglerat statsbidrag, om företagen utförts av kommunen även i annan ordning

än som statskommunalt beredskapsarbete, kunna även utföras såsom

statliga beredskapsarbeten. I sådana fall har vederbörande kommun att

lämna bidrag till arbetets utförande med så stor del av den beräknade kostnaden,

som ej skulle ha täckts av det författningsmässiga statsbidraget.

Ökade kostnader vid dylika statliga beredskapsarbeten bestridas emellertid

helt med statsmedel.

Statsbidragssystemet är sålunda — anföra de sakkunniga — förmånligare

för kommunerna vid de statliga än vid de statskommunala beredskapsarbetena.

Anledningen härtill torde enligt de sakkunnigas mening vara, att man

under krigsåren ansåg sig böra befria kommunerna från de kostnadsökningar,

som blevo följden av stegrade priser på arbetslöner och materiel och

vilka spelade särskilt stor roll vid de ofta mycket kostnadskrävande företag,

som utfördes i statlig regi. Under den period av fortsatt prisstegring,

som förflutit efter krigets slut, har skäl enligt de sakkunnigas mening förelegat

att bibehålla systemet.

Därest de statskommunala beredskapsarbetena lämnades företräde även

på landsbygden skulle — uttala de sakkunniga — statsverkets kostnader

minska dels på grund av bidragssystemets konstruktion och dels på grund

av den lägre dagsverkskostnaden på landsbygden. Härom ha de sakkunniga

anfört följande.

Den genomsnittliga dagsverkskostnaden för hänvisade arbetare vid statskommunala

beredskapsarbeten har under år 1947 varit 43:35 kr. Denna

kostnad varierade emellertid inom vida gränser i kommuner av olika slag.

I Stockholm, där i hög grad materielkrävande arbeten ingingo (t. ex. terrassermgs-

och konstarbeten å Södertörnsbanan), var den 75: 99 kr., i övriga

städer 40. 89 kr. och pa landsbygden 33:— kr. En utökad användning av

statskommunala beredskapsarbeten på landsbygden skulle troligen medföra

ökad dagsverkskostnad där, då ledningsarbeten säkerligen skulle komma att

ingå i större utsträckning än f. n. Vid dessa arbeten skulle dessutom å denna

högre dagsverkskostnad ett större statsbidrag komma att utgå, eftersom

statsbidrag här i allmänhet utgår med minst 60 % eller den procentsats,

som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sitt yttrande över ett projekt föreslår

i enlighet med de bestämmelser, som gälla för stvrelsens ordinarie anslag

till sådana arbeten. Det har därför beräknats, att den genomsnittliga

statsbidi agsprocenten för statskommunala beredskapsarbeten, som under

år 1947 var 31 %, skulle stiga till 50 %, om de statskommunala beredskapsarbetena

finge större omfattning än f. n.

Det är emellertid tydligt, att statsverkets kostnader skulle minska, om

arbetslinjens tyngdpunkt mera kunde läggas på de statskommunala beredskapsarbetena.

Detta skulle kunna ske genom att åtminstone i de större

landsbygdskommunerna nya företag i största möjliga utsträckning beviljades

såsom statskommunala beredskapsarbeten, och genom att statliga beredskapsarbeten,

vilkas bedrivande blivit oekonomiskt på grund av sjunkande

antal hänvisade, avvecklades såsom statliga arbeten och helt eller delvis övertogos

av vederbörande kommun för att bedrivas såsom statskommunala. En

åtgärd av det senare slaget måste förberedas i god tid, då fattande av nya

kommunala beslut erfarenhetsmässigt tar avsevärd tid.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ls proposition nr 249.

Sammanfattningsvis förorda de sakkunniga, att de statskommunala beredskapsarbetena

i nuvarande arbetsmarknadsläge och i enlighet med hjälpkungörelsens

föreskrift lämnas företräde framför de statliga, när det gäller

städer och större industrikommuner på landsbygden. De sakkunniga beräkna,

att härigenom lika stort antal arbetslösa skall komma att sysselsättas

vid statliga och vid statskommunala beredskapsarbeten.

Vad härefter beträffar frågan om bestridande av kostnader för

åtgärder, som icke direkt sammanhänga med hjälpverksamheten,

ha de sakkunniga bl. a. anfört följande rörande färdigställningsarbetena.

Vissa färdigställningssvårigheter måste komma att kvarstå för beredskapsarbetena,

åtminstone så länge en återstod finnes kvar av de företag, arbetsmarknadsstyrelsen

övertagit av arbetsmarknadskommissionen och denna

i sin tur av arbetslöshetskommissionen. Dessa företag äro delvis beviljade

under den tid, då som regel gällde, att aktuella arbeten, även om de icke principiellt

voro uteslutna, dock skulle undvikas. Beträffande dessa företag, som

i regel äro allmänna vägar, torde man böra utgå från att de, i den mån de

icke behövas för hjälpsökande, efter hand böra avvecklas såsom beredskapsarbeten

och färdigställas genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. För framtiden

skulle färdigställningssvårigheterna för beredskapsarbeten minska

därest ett av arbetsmarknadsstyrelsens tekniska byrå framlagt förslag kunde

genomföras. Tekniska byrån tänker sig, att — vad angår vägarbeten —

skulle såsom beredskapsarbeten företrädesvis utväljas sådana företag, som

äro intagna i vägförvaltningarnas flerårsplaner. Man skulle avarbeta de delar

av företagen, som äro lämpliga såsom vinterarbeten och behövas för att fylla

det hjälpbehov, som för ögonblicket föreligger. Färdigställandet skulle sedan

ankomma på de ordinarie vägbyggnadsmyndigheterna. Beträffande ledningsarbeten

finge färdigställandet ankomma på de kommuner, som äro uppdragsgivare.

En förutsättning synes i detta fall böra vara, att vederbörande

kommun genom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen kan erhålla statsbidrag

till de kostnader, som återstå.

Beträffande kommande färdigställningsarbeten bör arbetsmarknadsstyrelsen

åtminstone så länge byggnadstillståndslagstiftningen finnes kvar —

i likhet med andra statliga myndigheter och i enlighet med det generella

byggnadstillstånd, Kungl. Maj :t för vissa slag av byggnadsarbeten meddelat

— medgivas att utföra sådana nödvändiga arbeten, som var för sig beräknas

icke draga högre kostnad än 10 000 kronor. Frågan om färdigställningsarbete

överstigande detta belopp bör underställas Kungl. Maj :t. Kostnaderna

för färdigställningsarbeten böra ej föras på anslag för hjälpverksamhet.

Redogörelse för de sakkunnigas förslag i övrigt rörande ordningen för

bestridande av vissa kostnader torde få lämnas i ett senare sammanhang.

Beredskapslagring.

De sakkunniga erinra, att investeringsutredningen i sitt betänkande med

utredning rörande personal- och materielresurser in. in. (SOU 1946: 13)

ägnade särskild uppmärksamhet åt frågan om maskiner för genomförande

av det program för anläggningsarbeten, som var avsett att tillgripas, därest

en svår arbetslöshet skulle inträffa samtidigt med materielbrist. Utredning
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

en konstaterade därvid — anföra de sakkunniga — att maskinparken för

anläggningsarbeten i huvudsak var beräknad för en normal omfattning men

framhöll, att vissa möjligheter förelågo att öka arbetsstyrkan inom ramen

för den tillgängliga maskinparken. De reservförråd man hade att räkna med

funnos hos arbetsmarknadskommissionen samt i viss mån hos försvarets

myndigheter och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Utredningen hade funnit,

att de normala civila och militära resurserna i fråga om hyggnadsmaskiner

icke voro tillfyllest, utan att därutöver visst beredskapsförråd borde

finnas disponibelt. Detta borde avvägas med hänsyn å ena sidan till att

maskiner skulle finnas i tillräcklig mängd för att kunna öka arbetsstyrkan

och å andra sidan till behovet att hålla nere kapitalinvesteringarna för en

sådan beredskapslagring och till det förhållandet, att beställningar av byggnadsmaskiner

kunde utnyttjas såsom sysselsättningsobjekt för konjunkturutjämning

inom verkstadsindustrien. Utifrån dessa överväganden hade utredningen

förordat en komplettering av maskinförråden hos arbetsmarknadskommissionen

och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen av sådan omfattning,

att dessa förråd tillhopa blevo tillräckliga för en ökning av arbetsstyrkan

med 15 000 man.

De sakkunniga anföra vidare.

Utredningen rörande ett centralt arbetsmarknadsorgan anknöt vid sin beräkning

av organisationens omfattning till nämnda förslag. I propositionen

rörande omorganisation av arbetsmarknadskommissionen till en arbetsmarknadsstyrelse

(nr 239/1947) gjordes intet uttalande om beredskapslagringens

storlek. Riksdagen (rd. skr. nr 441/1947) anförde emellertid i detta avseende

följande.

Riksdagen har emellertid funnit sig böra understryka, att den för arbetsmarknadsstyrelsen

ur beredskapssynpunkt föreslagna uppgiften att bedriva

arbetstöretag i egen regi och att svara för beredskapslagring av arbetsmaskiner

m. m. särskilt under nuvarande förhållanden på arbetsmarknaden

bör givas en begränsad omfattning och att personaluppsättningen i styrelsen

för denna uppgift också bör anpassas därefter.

Arbetsmarknadsstyrelsens nuvarande maskinuppsättning anses, fortsätta

de sakkunniga, enligt av styrelsen till de sakkunniga lämnade uppgifter motsvara

behovet för en i anläggningarbeten sysselsatt arbetsstyrka om 7—8 000

man. Maskinparken uppgives emellertid på grund av sin kvalitet icke vara

tillräcklig för denna arbetsstyrka, därest arbetena skola bedrivas ekonomiskt.

Arbetsredskap och förläggningsmateriel anses täcka behovet för högst 15 000

man; tillgängliga baracker medgiva förläggning av ca 10 000 man. Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen disponerar arbetsmaskiner och arbetsredskap för

ca 4 000 man, vilken materiel dock kommer att tagas i anspråk för styrelsens

ordinarie verksamhet. Det tillgängliga maskininnehavet inom landet

har genom byggnads- och reparationsberedskapen (BRB) inventerats under

år 1942, varvid betunnits, att byggnadsmaskiner funnos för sysselsättning

av 170 000 man, varav hälften i husbyggnadsarbeten och hälften i anläggningsarbeten.

En viss komplettering har enligt vad de sakkunniga anföra

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 20).

33

skett efter nämnda inventering. De sakkunniga anföra i anslutning till de

nu lämnade uppgifterna i huvudsak följande.

Arbetsmarknadsstyrelsens nuvarande maskininnehav tillgodoser högst

hälften av det i investeringsutredningens betänkande angivna behovet, under

det att arbetsredskap och förläggningsmateriel ungefär täcka detsamma. En

inom arbetsmarknadskommissionen företagen utredning visar, att man för

att uppnå den av investeringsutredningen förordade storleksordningen av

beredskapslagret omedelbart skulle nödgas verkställa upphandling av arbetsmaskiner

för ca 8 milj. kronor. Erforderliga kompletteringsköp av arbetsredskap

skulle kunna begränsas till 150 000 å 200 000 kronor. En dylik

upphandling skulle f. n. säkerligen vara mindre lämplig. Föreliggande underskott

i förrådshållningen synes böra täckas genom nyanskaffning först

då oundgängligt behov uppstår. Det har emellertid ifrågasatts, om man icke

borde redan nu beställa erforderlig materiel, varvid leveranstiden borde successivt

framflyttas för att bereda tillverkaren möjlighet att tillfredsställa andra

kunder intill dess behov kunde beräknas uppstå för arbetsmarknadsstyrelsen.

Härigenom skulle beställningarna få betydelse som konjunkturutjämnande

faktor för berörda industrier. De sakkunniga ha under hand inhämtat,

att underhandlingar ägt rum angående möjligheten att på delta sätt

prolongera beställningar. Åt arbetsmarknadsstyrelsen synes böra uppdragas

att fullfölja dessa undersökningar.

De sakkunniga nämna, att på uppdrag av statens sakrevision under senare

delen av är 1947 verkställts granskning av arbetsmarknadskommissionens

förrådshållningsverksamhet. Granskningsmannen hade härvid uttalat

bl. a., att kommissionen för tillfället ej ägde något fast syftemål beträffande

det kvantitativa vid bedrivandet av sin förrådshållningsverksamhet. Angelägenheten

att snarast få fasta riktlinjer för verksamhetens bedrivande

vore trängande. Härpå berodde främst avgörandet beträffande den ifrågasatta

investeringen. Vidare berodde härpå, hur vissa förrådsväsendets trängande

behov av bättre lokalförhållanden borde tillgodoses. Viktigt vore även

att, om förrådshållningsmängden minskades, föra ut i allmänna marknaden

frigjorda materieltillgångar av järn, trä och textilier, som voro bundna i

kommissionens förråd. Med de nya utvägar, som borde kunna finnas, syntes

man enligt granskningsmannens uppfattning kunna antaga att beredskapshållningen

av arbetsmaskiner och redskap vore tillfyllest även om den

skulle reduceras att avse behovet för ca 7 500 man.

För egen del anföra de sakkunniga i huvudsak följande.

Det ligger i sakens natur att inga bestämda kalkyler utan endast allmänna

överväganden ligga till grund för investeringsutredningens förslag beträffande

beredskapslagringens storlek. Ej heller nu kunna kalkyler uppgöras,

som giva ett bestämt begrepp om storleken av den önskvärda beredskapslagringen.

Det kan endast konstateras, att behov hittills ej visat sig föreligga

av en beredskapslagring av ifrågasatt omfattning. Genom att nedbringa beredskapslagrets

omfattning skulle man vinna, att allmänna marknaden skulle

tillföras materiel, som nu är bundet i arbetsmarknadsstyrelsens förråd.

De sakkunniga förorda, att beredskapsförråden hos arbetsmarknadsstyrelsen

givas en sådan omfattning alt de bli tillräckliga för en arbetsstyrka av

ca 0 000 man.

fl Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 240.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

Yttrandena.

De sakkunnigas betänkande har för yttrande remitterats till arbetsmarknadsstyrelsen,

överrevisorerna vid arbetsmarknadsstyrelsen, statskontoret,

riksräkenskapsverket, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, svenska arbetsgivareföreningen,

landsorganisationen i Sverige, tjänstemännens centralorganisation,

svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund.

Samtliga med undantag av sistnämnda förbund ha avgivit utlåtande.

I yttrandena har vad de sakkunniga anfört i huvudsak tillstyrkts eller

lämnats utan erinran.

I anslutning till den av de sakkunniga lämnade redogörelsen för arbetslösheten

under 1940-talet framhåller arbetsmarknadsstyrelsen,

att restarbetslösheten i Västernorrlands län numera nästan helt försvunnit.

Vad beträffar Norrbottens län har styrelsen erinrat, att en ökad sysselsättning

kan förväntas genom den beslutade utbyggnaden av Norrbottens järnverk

in. fl. åtgärder. En fortsatt utflyttning från länet beräknas dock av

styrelsen bli erforderlig.

Beträffande remissutlåtandena i vad avser de sakkunnigas förslag

till riktlinjer för hjälpverksamheten må anföras följande.

Förslaget att man fortfarande skall lämna företräde för arbetslinjen

i förhållande till understödslinjen tillstyrkes eller lämnas utan

erinran i samtliga yttranden. Ur samhällsekonomisk synpunkt är det, uttalar

landsorganisationen i Sverige, värdefullare att den ifrågavarande arbetskraften

utför nyttigt och socialt nödvändigt arbete än att den blir hjälpt

genom socialvården utan motsvarande arbetsprestation. Överrevisorerna vid

arbetsmarknadsstyrelsen anföra härutinnan följande.

Det kan visserligen icke bortses från att under nuvarande ekonomiska

läge kostnaderna för bekämpande av arbetslösheten i viss mån skulle kunna

nedbringas vid en övergång i större utsträckning från arbetslinjen till

understödslinjen. Men å andra sidan kan en sådan omläggning av hjälpverksamheten

bl. a. medföra mindre gynnsamma verkningar för de hjälpbehövande,

varjämte det kan befaras, att hjälpklientelet i betydande omfattning

kommer att utökas om icke samtidigt effektiva kontrollåtgärder

genomföras.

De sakkunniga ha utgått ifrån att hjälp enligt arbetslinjen även i fortsättningen

huvudsakligen skall lämnas genom sysselsättning i beredskapsarbeten.

I flertalet yttranden har någon erinran häremot icke framförts.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen understryker emellertid åtskilliga

faktorer, vilka enligt styrelsens mening göra de vanligaste beredskapsarbena,

vägarbetena, mindre lämpade att användas i arbetslöshetsbekämpande

syfte. Först och främst, anför styrelsen, går utvecklingen i fråga om sådana

arbeten mot en ökad mekanisering med åtföljande krav på kvalificerad arbetskraft.

Härtill komme, såsom de sakkunniga framhållit, kostnadsfördyringen

på grund av att arbetena utföras under olämplig årstid och med

mindre god arbetskraft. I detta sammanhang framhåller styrelsen, att vinterarbeten

i större omfattning än tidigare måste disponeras för verkets egna

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

35

anställda, enär styrelsen anser det skäligt att tillgodose inom väg- och vattenbyggnadsverket

framställda krav på kontinuerlig sysselsättning. Slutligen

finner styrelsen det av sociala och humanitära skäl tveksamt om man

bör lita till fysiskt så krävande arbeten som anläggningsarbeten för att sysselsätta

arbetslöshetsklientelet. Ehuru styrelsen sålunda anser sig böra understryka

önskvärdheten av att söka inrikta hjälpverksamheten på andra

arbeten än anläggningsarbeten utgår styrelsen, bl. a. med hänsyn till svårigheten

att i önskvärd takt och omfattning genomföra en mekanisering

av anläggningsarbetena, ifrån att sådana arbeten åtminstone för den närmaste

framtiden alltjämt komma att tillgripas såsom beredskapsarbeten.

Arbetsmarknadsstyrelsen erinrar vidare i detta sammanhang, att frågan

om inrättande av särskilda arbetsträningsinstitut och s. k. skyddade verkstäder

för partiellt arbetsföra under senare år ägnats allt större uppmärksamhet.

I den mån de hjälpsökandes arbetsanskaffningssvårigheter betingas

av personliga arbetshinder torde enligt styrelsens mening möjligheterna att

utnyttja dessa hjälpformer böra prövas även inom arbetslöshetshjälpen.

Liknande synpunkter framföras av svenska arbetsgivareföreningen.

Beträffande frågan om sysselsättning av arbetslösa i ordinarie

anläggningsarbeten må från remissuttalandena anföras

följande.

Till de sakkunnigas uttalande att arbetslösa, som icke tillhöra anläggningsarbetarekåren,

icke borde beredas sysselsättning i ordinarie anläggningsarbete,

kan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen icke helt ansluta sig.

Dels kunde det vara lämpligt att för att undgå anordnande av särskilt beredskapsarbete

placera ett befintligt fåtal icke-anläggningsarbetare vid ordinarie

anläggningsarbete och dels vore det varken riktigt eller tillfyllest att

för rekrytering av maskinpersonal vara hänvisad enbart till anläggningsarbetarekåren.

Jämväl arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att skäl av förstnämnda

art kunna föreligga för undantag från den av de sakkunniga uttalade

principen. — Sistnämnda styrelse framhåller vidare tillsammans med

svenska arbetsgivareföreningen att ett lösande av sysselsättningsfrågan för

byggnadsarbetare genom att — såsom de sakkunniga förordat — meddela

byggnadstillstånd skulle kunna direkt motverka strävandena att överföra sådan

arbetskraft till andra yrken. Å andra sidan anser svenska stadsförbundet,

att det alltid bör vara en första uppgift att tillse att icke beredskapsarbeten

tillgripas om det är möjligt att i det särskilda fallet förekomma eller begränsa

arbetslösheten genom att lämna byggnadstillstånd.

Med anledning av vad de sakkunniga anfört rörande möjligheten

att övergå till mindre materielkrävande arbeten ha

arbetsmarknadsstyrelsen och överrevisorerna vid arbetsmarknadsstyrelsen

framhållit vikten ur samhällets synpunkt av att vatten- och avloppsarbeten

komma till utförande i den mån materielsvårigheter icke lägga hinder i

vägen.

De sakkunnigas förslag att man i större utsträckning än hittills skulle

lita till statsko in munala beredskapsarbeten tillstyrkes av

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

arbetsmarknadsstyrelsen, som dock anser, att principen icke bör begränsas

till att avse arbeten endast i städer och större industrisamhällen på landsbygden.

Övervägande skäl tala enligt styrelsens mening för att i detta sammanhang

de hittills tillämpade statsbidragsprinciperna ändras därhän att

överensstämmelse ernås mellan arbeten i statlig och i kommunal regi. Styrelsen

anför härom bl. a. följande.

Det kan enligt styrelsens mening icke anses tillfredsställande, att statsverket

helt bestrider ofrånkomliga skäliga kostnadsökningar vid beredskapsarbeten

i statlig regi, medan motsvarande kostnader delvis få bestridas

av kommunen, om arbetet utföres i kommunal regi. Detta förhållande

motverkar även enligt styrelsens erfarenheter de av utredningen framförda

önskemålen, att en större andel av beredskapsarbetena skola bedrivas såsom

statskommunala.

Om en sådan ändring genomföres, att statliga och statskommunala beredskapsarbeten

i detta hänseende bli likställda, föreligger icke längre annan

väsentlig skillnad mellan statliga beredskapsarbeten av här avsett slag

och statskommunala beredskapsarbeten än att det ena arbetet bedrives i

statlig och det andra i kommunal regi. Det får övervägas i varje särskilt

fall, om det aktuella arbetet, med hänsyn till bl. a. kommunens tekniska

resurser, lämpligen bör utföras i kommunal eller statlig regi. En förutsättning

är emellertid, att skäligheten av eventuella kostnadsökningar prövas på

enahanda sätt vid arbeten i såväl statlig som kommunal regi. Därvid torde

få beaktas, att kommunen icke bör deltaga i kostnader som kunna hänföras

till beredskapsåtgärder. I besluten om beredskapsarbeten bör arbetenas omfattning

begränsas till en efter det aktuella sysselsättningsbehovet anpassad

del av en anläggning. Kommunens ekonomiska åtagande kommer därigenom

att begränsas.

Därest Kungl. Maj :t icke finner skäl att erinra häremot, har styrelsen för

avsikt att i fortsättningen tillämpa de här skisserade principerna för statsbidragsgivningen.

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller, att, om de av styrelsen sålunda förordade

ändringarna i statsbidragsberäkningen tillämpas, de av de sakkunniga

anförda motiven för en ökning av andelen statskommunala arbeten i

viss utsträckning bortfalla. Styrelsen säger sig för övrigt av flera skäl icke

vara övertygad om att det blir möjligt att under nästa budgetår öka denna

andel i så hög grad som de sakkunniga förordat.

Jämväl överrevisorerna vid arbetsmarknadsstyrelsen framhålla, att en

övergång i större utsträckning till statskommunala arbeten kan komma att

nödvändiggöra en ändring i det hittills tillämpade statsbidragssystemet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen biträder de sakkunnigas förslag om

företräde för statskommunala beredskapsarbeten men sätter i tvivelsmål,

huruvida kommunerna ha möjlighet att i större utsträckning genomföra

beredskapsarbeten i egen regi, främst på grund av avsaknad av kompetent

ledningspersonal och administrativa resurser.

Svenska stadsförbundet anser sig omöjligen kunna godtaga minskning av

statsutgifterna såsom argument för ökad användning av statskommunala

arbeten, försåvitt denna minskning skulle åstadkommas genom övervältrande

av sådana utgifter på kommunerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

Överrevisorerna vid arbetsmarknadsstyrelsen anse den av de sakkunniga

föreslagna kostnadsbegränsningen, 10 000 kronor, för arbetsmarknadsstyrelsens

rätt att utföra färdigställningsarbeten vara alltför

snäv.

Den av de sakkunniga föreslagna be redskap slagringen skulle

enligt vad flera remissinstanser uttalat bli av alltför ringa omfattning.

Arbetsmarknadsstyrelsen anför härom i huvudsak följande.

När det gäller att taga ställning till fyågan för vilken arbetsstyrka beredskapsförråden

skola uppläggas, måste man göra avvägningen med hänsyn

till om förråden skola avses för att möta en säsongarbetslöshet av större

omfattning eller för att täcka de omedelbara behoven vid en större arbetslöshetskris.

Om det gäller en arbetslöshet av det förstnämnda slaget, anser

styrelsen, att ett förråd av den av de sakkunniga föreslagna omfattningen

bör vara tillräckligt.

Avser man att ha ett beredskapsförråd för att möta det omedelbara behovet

vid en allmän arbetslöshetskris, anser styrelsen den av de sakkunniga

föreslagna omfattningen av förrådshållningen icke tillräcklig. Ur de synpunkter

styrelsen har att beakta må här framhållas nödvändigheten av att

styrelsen är rustad för ett dylikt behov, och styrelsen kan av denna anledning

icke dela de sakkunnigas förslag om beredskapslagrets storlek.

Styrelsen vill framhålla, att antalet i beredskapsarbeten sysselsatta vid

1930-talets kris ökade med ca 8 000 arbetstagare per år. Ehuru dessa siffror

icke äro direkt tillämpliga på de förhållanden, som kunna inträda vid en

arbetslöshetskris under de närmaste åren, kan dock förutsättas, att den

nuvarande beredskapsplaneringen möjliggör en snabbare ökning av antalet

sysselsatta i beredskapsarbeten. En nedskärning av beredskapsförråden till

att motsvara en arbetsstyrka av ca 6 000 man skulle sålunda direkt motverka

möjligheterna att draga nytta av den planering mot en arbetslöshetskris,

som eljest bedrives.

Utifrån dessa överväganden anser sig arbetsmarknadsstyrelsen icke kunna

tillstyrka en minskning av de nuvarande beredskapsförråden. Styrelsen

anser, att dessa i nuvarande materielförsörjningsläge i stort sett böra bibehållas

i sin nuvarande omfattning, dock med viss komplettering och förnyelse.

En utökning av förråden bör dock vidtagas så snart materielförhållandena

medgiva. Härvid bör som mål för förrådens storlek alltjämt bibehållas

den av investeringsutredningen angivna volymen.

Överrevisorerna vid arbetsmarknadsstyrelsen förorda för sin del, att beredskapsförråd

uppläggas beträffande arbetsmaskiner och arbetsredskap för

omkring 10 000 man och i fråga om förläggningsinventarier m. in. för ca

15 000 man.

TCO finner den av de sakkunniga föreslagna omfattningen av beredskapslagringen

alltför knapp.

Enligt svenska stadsförbundets mening kunde den av de sakkunniga föreslagna

begränsningen möjligen anses försvarlig i nuvarande läge. Förbundet

anser emellertid, att man på längre sikt bör ställa större anspråk

på beredskapen och att man fördenskull bör noga aktgiva på möjligheterna

att snarast förstärka densamma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

Departementschefen.

Bortsett från den korttidsarbetslöshet, som betingas av anställningsbyten

och liknande omständigheter, förekommer numera i vårt land i stort sett

arbetslöshet endast vintertid och även då utgöras de arbetslösa till största

delen av arbetskraft, som av särskilda skäl — främst ålder, sjuklighet och

bundenhet vid bostadsorten — icke kan utnyttja de sysselsättningsmöjligheter

näringslivet erbjuder. Kostnaderna för arbetslöshetshjälpen ha emellertid

icke minskat i samma utsträckning som antalet hjälpta arbetslösa.

Utgifterna under anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering in. m.

uppgingo sålunda under budgetåret 1946/47 till ca 30 miljoner kronor och

beräknas för innevarande budgetår till ca 23 miljoner kronor. I detta läge

har jag ansett det lämpligt att verkställa en översyn av formerna för hjälpverksamheten

vid arbetslöshet och att undersöka möjligheten att vidtaga

omläggningar i kostnadsbesparande syfte. Utredning i ämnet har skett genom

särskilda sakkunniga, 1947 års arbetslöshetssakkunniga.

Såsom framgår av vad tidigare anförts bli beredskapsarbetena en relativt

dyrbar hjälpform vid arbetslöshet av ringa omfattning. Kostnaderna

för hjälpverksamheten skulle sålunda kunna nedbringas avsevärt genom

att understödslinjen gåves ett ökat utrymme på bekostnad av arbetslinjen.

De sakkunniga ha prövat i vad mån en dylik förskjutning vore lämplig.

De ha emellertid funnit, att även under nuvarande förhållanden arbetslinjen

bör givas företräde. I remissyttrandena har denna uppfattning enstämmigt

gillats. Ehuru vissa skäl tala för en ökad tillämpning av understödslinjen

vid en arbetslöshet av så ringa omfattning som den nuvarande, ansluter

jag mig likaledes till de sakkunnigas förslag. Såväl samhällsekonomiska

som sociala skäl väga tungt till förmån för arbetslinjen. Givetvis förutsätter

jag, att en ekonomisk prövning alltid måste äga rum när fråga uppkommer

om anordnande av ett nytt beredskapsarbete eller upptagande av

ett nedlagt sådant och kostnaderna därvid vägas mot effekten ur hjälpsynpunkt.

De sakkunniga ha vidare prövat frågan om beredskapsarbetena böra ersättas

med arbeten, till vilka bidrag lämnas ur ordinarie anslag till anläggningsarbeten.

De sakkunniga anse, att en sådan åtgärd bör komma i fråga

endast för sysselsättning av arbetslösa byggnads- och anläggningsarbetare

i egentlig mening. Detta synes i stort sett riktigt. Såsom bl. a. väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen anfört torde dock undantag kunna visa sig lämpliga.

Jag vill härjämte i anslutning till vad som anförts av bl. a. arbetsmarknadsstyrelsen

erinra, att byggnadstillstånd för arbeten, som avses för

sysselsättande av arbetslösa byggnads- och anläggningsarbetare, endast kunna

lämnas i den omfattning som är förenlig med den allmänna investeringspolitiken.

Från den utgångspunkten att beredskapsarbetena i framtiden böra behålla

sin nuvarande plats i hjälpsystemet ha de sakkunniga diskuterat

möjligheterna att nedbringa kostnaderna för dessa arbeten. De ha härvid

kommit till det resultatet, att det knappast är möjligt att övergå till mindre

materielkrävande arbeten eller att öka arbetenas storlek för att därigenom

opaginerad Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj. ts proposition nr 249.

minska kostnaderna. Däremot ha de sakkunniga ansett, att kostnaderna för

statsverket skola kunna minskas genom att statskommunala arbeten anordnas

i större utsträckning än hittills skett. De sakkunniga räkna sålunda

med att en kostnadsminskning skulle uppkomma på grund av att med avseende

på icke förutsedda merkostnader vid statskommunala beredskapsarbeten

tillämpas för statsverket gynnsammare regler än med avseende

på dylika merkostnader vid statliga beredskapsarbeten. Vidare skulle

enligt de sakkunniga kostnaderna minskas av den anledningen att dagsverkskostnaden

för statskommunala arbeten på landsbygden, där vid en

omläggning de statskommunala arbetena skulle öka, är lägre än den genomsnittliga

dagsverkskostnaden. De sakkunniga ha räknat med att de statskommunala

arbetena under nästa budgetår skulle få samma omfattning som de

statliga.

Arbetsmarknadsstyrelsen har förklarat sig ha för avsikt att ändra sin

praxis beträffande statsbidrag till merkostnader vid statliga beredskapsarbeten

till överensstämmelse med praxis beträffande de statskommunala arbetena.

Styrelsen har tillstyrkt, att statskommunala arbeten i ökad utsträckning

komma till användning. Dock anser styrelsen icke möjligt att de statskommunala

arbetena under nästa budgetår skola kunna ökas i den utsträckning

de sakkunniga antagit. Förslaget om ökad användning av statskommunala

arbeten har i övrigt lämnats utan erinran i remissyttrandena.

Stadsförbundet har dock förklarat, att en sådan ökning icke bör få medföra

någon övervältring av utgifter på kommunerna.

För egen del får jag i ifrågavarande hänseende anföra följande.

De nu tillämpade olika reglerna beträffande statsbidrag till statliga resp.

statskommunala beredskapsarbeten innebära, att om exempelvis ett vattenoch

avloppsledningsföretag anordnas som beredskapsarbete i statlig regi

och kostnader utöver de från början beräknade kostnaderna uppstå, staten

bestrider hela merkostnaden, medan om arbetet utföres i kommunal regi

kommunen i regel endast får bidrag med skälig del av merkostnaden och

själv får bestrida återstoden. Enligt vad jag inhämtat ha dylika merkostnader

på grund av den stigande lönenivån och prisutvecklingen under de

senaste åren uppkommit i ett flertal fall. Ibland ha merkostnaderna uppgått

till mycket betydande belopp. Intet skäl synes numera kunna åberopas

för att upprätthålla denna olikhet i statsbidragsreglerna. Dessa böra

därför ändras i enlighet med vad arbetsmarknadsstyrelsen anfört. Jag förutsätter,

att statsbidragsreglerna liksom hittills skola kunna jämkas i särskilda

fall.

Sedan denna ändring genomförts komma statsverkets kostnader, om förhållandena

i övrigt äro lika, att bli i stort sett desamma om ett visst arbetsföretag

utföres i statlig eller kommunal regi. Då emellertid kommunerna

icke sällan torde ha möjlighet att ulan nämnvärt ökade kostnader utnyttja

egen arbetsledarpersonal och egna förråd samt i övrigt i vissa hänseenden

torde lm lägre kostnader än de som uppkomma vid de statliga arbetena,

synes det sannolikt att vissa kostnadsbesparingar kunna uppstå genom att

de statskommunala arbetena beredas ökat utrymme. .lag kan därför anslu
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

ta mig till de sakkunnigas uppfattning, att man i större utsträckning än

hittills skett bör anlita den statskommunala formen för beredskapsarbetenas

bedrivande.

I detta sammanhang må emellertid framhållas, att förutsättningar för

övergång från statliga till statskommunala arbeten torde föreligga endast i

begränsad omfattning. I vart fall sakna mindre kommuner ofta erforderlig

teknisk organisation för att kunna driva arbeten i egen regi, alla kommuner

kunna icke erbjuda lämpliga arbetsobjekt o. s. v. En överflyttning till den

statskommunala arbetsformen torde därför under den närmaste tiden endast

kunna ske i begränsad omfattning.

Svenska stadsförbundet har givit uttryck åt farhågor för att ökningen

av de statskommunala beredskapsarbetena skall medföra en övervältring av

kostnader på kommunerna. Bortsett från den kostnadsökning för kommunerna,

som måste bli följden av förenämnda ändring av statsbidragsreglerna,

torde en nämnvärd ökning av kommunernas kostnader kunna uppkomma

endast om vägarbetena, vilka i regel helt bekostas av statsmedel,

skulle krattigt minska till förmån för vatten- och avloppsledningsföretag

eller andra företag, till vilka kommunerna vanligen bidraga. Det synes

icke sannolikt, att utvecklingen skall leda till någon mera betydande ändring

i detta hänseende. I varje fall torde det under nu rådande förhållanden

icke framstå som någon olägenhet för kommunerna att de beredas möjlighet

att utföra ofta angelägna arbeten, vilka eljest i många fall skulle få

anstå.

Möjligheten alt finna nya former för arbetslöshetshjälp enligt arbetslinjen

för partiellt arbetsföra bör, såsom arbetsmarknadsstyrelsen anfört,

prövas.

De sakkunniga ha föreslagit, att vissa kostnader, som nu belasta anslaget

till åtgärder för arbetsmarknadens reglering in. in. men som icke direkt avse

arbetslöshetshjälp, skola bestridas i annan ordning. Till de sakkunnigas

förslag i denna del återkommer jag. I nämnda sammanhang ha de sakkunniga

emellertid framlagt vissa förslag rörande färdigställningsarbetena. De

sakkunniga ha sålunda föreslagit vissa åtgärder för att minska behovet av

färdigställningsarbeten. Mot dessa åtgärder har jag icke något att erinra. De

sakkunniga ha vidare förordat, att arbetsmarknadsstyrelsens befogenhet att

besluta om färdigställningsarbeten skall begränsas till att avse arbeten, vilka

var för sig beräknas draga en kostnad av högst 10 000 kronor. Denna

gränsdragning synes under nuvarande förhållanden lämplig men bör kunna

ändras av Kungl. Maj :t om så befinnes lämpligt.

Häretter torde jag tå beröra frågan om den beredskapslagring av arbetsmaskiner

in. m., som ombesörjes av arbetsmarknadsstyrelsen. Tidigare har

på grundval av ett av investeringsutredningen framlagt förslag avsetts, att

denna beredskapslagring skall omfatta materiel, som tillsammans med vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens materiel är tillräcklig för ca 15 000 man. Faktiskt

kan såsom beredskapslager endast räknas arbetsmarknadsstyrelsens

förråd, vilket i fråga om vissa arbetsmaskiner förslår för 7 000—8 000 man

opaginerad Kontrollera mot PDF

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

men icke innehåller fullgod maskinuppsättning ens för detta antal. De sakkunniga

ha i enlighet med de för dem meddelade direktiven prövat frågan

om storleken av beredskapslagringen. De ha härvid föreslagit, att styrelsens

förråd skall begränsas till att omfatta materiel för ca 6 000 man. Såsom

arbetsmarknadsstyrelsen anfört, kan en beredskapslagring av denna omfattning

anses tillräcklig om den avses för en säsongarbetslöshet av något

större omfattning än den under de senaste åren vanliga. Det torde emellertid

få anses överensstämma med de grundsatser, som präglat bl. a. investeringsplanläggningen,

att sätta målet för beredskapen mot arbetslöshet högre. Jag

anser mig därför icke böra förorda en begränsning av arbetsmarknadsstyrelsens

lagerhållning i den föreslagna omfattningen. Ehuru jag å andra

sidan icke nu kan tillstyrka, att lagerhållningen ökas till den av investeringsutredningen

föreslagna omfattningen, anser jag, att förråden tills vidare

böra i stort sett bibehållas vid nuvarande storlek och i mindre omfattning

kompletteras.

Med anledning av vad de sakkunniga anfört rörande de särskilda omständigheter,

som föreligga beträffande arbetslösheten i Norrbottens län, torde

jag i detta sammanhang slutligen få anföra, att de sakkunnigas betänkande

torde böra överlämnas till Norrlandskommittén för att av kommittén tagas

i beaktande vid fullgörande av dess utredningsuppdrag.

Maximibeloppen för kontantunderstöd enligt lijälpkungörelsen.

Gällande bestämmelser m. m.

Kontantunderstödsverksamheten enligt kungörelsen den 30 juni 1934 (nr

434) angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet

(hjälpkungörelsen) omfattar dagunderstöd och hyreshjälp.

Dagunderstödet utgår sedan mars 1944 med de maximibelopp som framgå

av följande uppställning.

Ensamstående

Varje

barn

Ort sgrupp

16—17 år

över 17 år

Makar

1-3

barnet

4—6

barnet

I . .........

....... 1:50

2: 50

4: —

0: 85

0:80

II..........

........ 1: 75

2: 75

4:25

1:05

0: 80

III..........

........ 2: —

3: —

4: 50

1: 25

0: 80

För makar med tre barn utgår alltså dagunderstödet med högst resp.

6:55, 7:40 och 8:25 kronor i de tre ortsgrupperna samt för makar med

sex barn med högst resp. 8: 95, 9: 80 och 10: 65 kronor.

Såväl dagunderstöd som understöd från arbetslöshetskassa kan i särskilda

fall kombineras med hyreshjälp. Även denna är graderad enligt nämnda

dyrortsgruppering och utgick intill den 1 juli 1947 i de olika ortsgrupperna

med högst 40, 60 och 90 kronor för tamiljetörsörjare samt med

högst 20, 30 och 45 kronor för ensamstående. Den 9 maj 1947 bemyndigade

emellertid Kungl. Maj :t arbetsmarknadskommissionen att fr. o. in. förstnämnda

dag fastställa maximibeloppen för hyreshjälp i Stockholm till 120

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

kronor för familjeförsörjare och 60 kronor för ensamstående samt i Göteborg

till 100 resp. 50 kronor.

Härjämte uppdrog Kungl. Maj :t den 9 maj 1947 åt arbetsmarknadskommissionen

att i samråd med socialstyrelsen verkställa en allmän översyn

av gällande grunder för kontantunderstödens beräknande i syfte att åstadkomma

en lämplig anpassning mellan de erkända arbetslöshetskassornas

och arbetslöshetsnämndernas understödsverksamhet ävensom mellan dessa

båda hjälpformer och övriga socialhjälpsformer, i samband varmed jämväl

frågan om bibehållande av kontantunderstödens dyrortsgradering borde

upptagas till prövning.

I propositionen nr 286 till 1947 års riksdag anförde föredragande statsrådet

(s. 24) — efter att ha redogjort för Kungl. Maj :ts den 9 maj 1947

meddelade beslut — att dyrortsgraderingen enligt 1935 års folkpensioneringslag

syntes böra bibehållas till dess ställning kunde tagas till resultatet

av nyssberörda allmänna översyn. Ortsgrupperingen borde även efter den

nya folkpensioneringslagens ikraftträdande tills vidare bygga på förhållandena

den 31 december 1947. I skrivelse nr 448/1947 uttalade riksdagen, att

vad föredragande statsrådet anfört rörande maximibeloppen för kontantunderstöd

enligt hjälpkungörelsen och om dyrortsgraderingen av kontantunderstöden

icke föranlett riksdagen till någon erinran. Riksdagen förutsatte,

att på den pågående utredningen rörande, bl. a., dyrortsgraderingens slopande

grundat förslag skulle komma att föreläggas 1948 års riksdag.

Föreliggande förslag.

I skrivelse den 25 mars 1948 har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt, att

dagunder stödsbeloppen och vissa hyreshjälpbelopp måtte höjas. Styrelsen

har därvid inledningsvis anfört följande. I en till styrelsen ställd skrivelse

den 16 mars 1948 hade Stockholms stads arbetslöshetsnämnd — under

åberopande av bl. a. en framställning från ett antal elever vid en av stadens

verkstadsskola anordnad omskolningskurs om omedelbar ekonomisk

hjälp — hemställt, att en provisorisk förhöjning av dagunderstödsbeloppen

snarast möjligt måtte genomföras i avvaktan på definitivt ställningstagande

till frågan. Arbetsmarknadsstyrelsen hade för yttrande remitterat arbetslöshetsnämndens

skrivelse dels till de tjänstemän inom styrelsen och socialstyrelsen,

vilka fått i uppdrag att verkställa den av Kungl. Maj :t den 9 maj

1947 anbefallda utredningen — i det följande kallade utredningsmännen

— dels till styrelsens arbetslöshetsförsäkringsdelegation.

Jag torde få redogöra för det huvudsakliga innehållet i dessa yttranden,

innan jag återkommer till arbetsmarknadsstyrelsens förslag.

Utredningsmännen anföra, att enligt av dem inhämtade uppgifter levnadskostnadsindex

stigit med 10 procent och lönerna för industriarbetare

med i genomsnitt ca 37 procent från början av år 1944 fram till januari

1948. En av socialstyrelsen verkställd undersökning inom ett begränsat antal

kommuner i skilda dyrortsgrupper visade, att de för 1948 fastställda beloppen

för fattigvårdsunderstöd m. m. icke oväsentligt överstege de för

opaginerad Kontrollera mot PDF

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 2b9.

samma kommuner gällande dagunderstödsbeloppen. Särskilt i Stockholm

och Göteborg hade de kontanta fattigvårdsunderstöden ökat avsevärt, framförallt

för ensamstående personer. Dessa senare kunde 1944 erhålla 70 kronor

i Stockholm och 55 kronor i Göteborg per månad; i mars 1948 uppginge

motsvarande belopp till 115 resp. 100 kronor. För makar med tre barn hade

fattigvårdsunderstödens maximibelopp höjts under samma tid i Stockholm

från 220 till 280 kronor och i Göteborg från 170 till 265 kronor. Dessa och

andra kommuner hade framhållit, att nuvarande dagunderstöd icke vore tillräckliga

och därför redan medfört eller riskerade medföra klientelets överförande

till fattigvården. Utredningsmännen fortsätta.

Utredningsmännen äro eniga om att icke motsätta sig en höjning snarast

möjligt av dagunderstödsbeloppen. De vilja dock samtidigt framhålla, att

de icke äro beredda att f. n. avge annat än förslag till vissa provisoriska åtgärder

och att de sedermera avse att framlägga förslag till en mera definitiv

lösning av problemet i hela dess vidd. Vissa pågående och planerade undersökningar

måste nämligen först slutföras. Härvid kommer bl. a. att beaktas,

att kontantunderstödets konkurrensförmåga i förhållande till arbetslöshetsförsäkringen

är beroende icke endast av under stödsbeloppets höjd

utan även av reglerna för kontantunderstödets utgivande. I de senare återfinnas

exempelvis icke regler om maximalt antal understödsdagar och om

säsongrestriktioner, vilka däremot finnas i arbetslöshetsförsäkringen. Vidare

torde frågan om karenstidsberäkningen i de båda understödsformerna komma

att bil föremål för utredningsmännens överväganden, då det är angeläget

att söka ernå en lämplig avvägning dem emellan. Då det är av stor vikt,

att den på en rationell sparverksamhet inriktade arbetslöshetsförsäkringens

bestånd och omfattning icke utsättes för risker till följd av att en avgiftsfri

understödsverksamhet gives för stor konkurrensförmåga, frågor, som

äro av komplicerad natur, avse utredningsmännen att även göra dem till

föremål för vidare utredningar.

Alldenstund det är angeläget, att den av statsmakterna förutsatta relationen

mellan arbetslöshetsförsäkringens daghjälp och arbetslöshetsnämndernas

dagunderstöd i görligaste man vidmakthalles, ha utredningsmännen

stannat vid att endast föreslå en förhållandevis mindre höjning av understödsbeloppen,

därvid så långt möjligt hänsyn tagits till nämnda relation,

dock utan att man lyckats därutinnan i ortsgrupperna I och II.

Utredningsmännen föreslå, att dagunderstödet för ensam person hojes

med 1 krona per dag. Grov- och fabriksarbetarnas erkända arbetslöshetskassa,

vars klientel i avsevärd omfattning syntes ha liknande sammansättning

som arbetslöshetsnämndornas, hade eu differens mellan understöden

till icke-familjeförsörjare och familjeförsörjare om 1 krona 25 öre.

Skillnaden borde vara densamma i fråga om dagunderstöden. Barntillägget

borde fastställas till 1 krona för dag inom alla ortsgrupper och få utgå utan

hänsyn till antalet barn. Den nuvarande dyrortsgrupperingen borde bibehållas

intill dess hela problemet om ortsdifferentieringen senare blivit ingående

prövat. Likaledes borde den f. n. tillämpade fördelningen av kommunerna,

vilken anknöte till den inom folkpensioneringen före den 1 januari

1948 gällande ordningen, bestå oförändrad tills vidare.

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

Utredningsmännen ha gjort följande jämförelse mellan de av dem föreslagna

dagunderstödsbeloppen samt de inom grov- och fabriksarbetarnaserkända

arbetslöshetskassa utgående daghjälpsbeloppen.

Ortsgrupp

Ensam person

Två

makar

Två makar + 3 barn

Utr.-

männen

Grov- och

fabr.

Utr.-

männen

Grov-och

fabr.

Utr.-

männen

Grov-och

fabr.

I ..................

3: 50

3: 50

4: 75

4:75

7: 75

7: 75

II ....................

3; 75

4:50

5: —

5: 75

8:-

8: 75

III ....................

4: —

5:50

5: 25

6: 75

8: 25

9: 75

Vidare föreslå utredningsmännen, att maximibeloppen för hyreshjälp

i Stockholm få höjas till 150 kronor för familjeförsörjare och till 75 kronor

för ensamstående person samt i Göteborg till 120 resp. 60 kronor

ävensom att kostnaden för bränsle får inräknas i hyreshjälpsbeloppet.

Arbetsmarknadsstyrelsens arbetslöshetsförsäkringsdelegation påpekar, att

kontantunderstödens avvägning i förhållande till de försäkringsmässiga

understöden har stor betydelse för den frivilliga arbetslöshetsförsäkringens

arbete, existens- och utvecklingsmöjligheter. Denna avvägning hade också

ägnats uppmärksamhet såväl vid förarbetena till gällande lagstiftning rörande

arbetslöshetsförsäkringen som senare då fråga om förändringar i

kontantunderstöden eller försäkringens förmåner varit uppe till behandling.

I propositionen nr 301 till 1944 års riksdag med förslag till vissa förbättringar

i arbetslöshetsförsäkringen hade föredraganden anfört, att det

borde stå utanför diskussion, att medlem av erkänd arbetslöshetskassa i

händelse av arbetslöshet borde ha en fördelaktigare ställning än annan arbetslös.

Ett socialstyrelsens förslag — därvid styrelsen utgått från att de

försäkrade komma att betala omkring 50 procent av försäkringskostnaderna

— alt understöden från erkänd arbetslöshetskassa med 25 procent borde

överstiga motsvarande understöd från arbetslöshetsnämnd syntes föredraganden

vara en i stort sett väl avväg relation. Uttalandet hade icke föranlett

någon riksdagens erinran.

Härefter anför delegationen i huvudsak följande.

Utvecklingen efter år 1944 har icke givit anledning till ändring av ovan

angivna princip, åtminstone ej i riktning mot en minskning av ifrågavarande

25-procentsmarginal. På grund av de övervägande goda sysselsättningsförhållanden

som varit rådande sedan den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringens

start, har de försäkrades andel av försäkringens finansiering

utgjort ej mindre än 74 procent, och statens (inberäknat kristillägg

och medlemsbidrag) således endast 26 procent. Marginalen mellan

försäkringsunderstöd och kontantunderstöd skulle sålunda egentligen vara

37 procent. Kristilläggels tillkomst kan därför icke utgöra motiv för en

minskning av marginalen mellan kassornas understöd och arbetslöshetsnämndernas.

Kan den goda sysselsättningen anses komma att råda åtskilliga

år framåt finnes snarare skäl för en ökning av marginalen. Det här

andragna talar för att en mera avsevärd höjning av dagunderstödel särskilt

opaginerad Kontrollera mot PDF

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

i de lägre dyrortsgrupperna kan äga rum endast därest man icke ensidigt

ändrar kontantunderstödens maximibelopp utan samtidigt förbättrar arbetslöshetskassornas

förmåner, då främst för dem, som ligga lägst, genom

ändring av statsbidragsgrunderna.

Delegationen finner det angeläget framhålla, att man på försäkringssidan

anser det nödvändigt att upprätthålla den törut fastslagna relationen

mellan arbetslöshetsförsäkringens förmåner och kontantunderstödens.

Delegationen vill icke förneka, att visst behov av en höjning av kontantunderstödens

maximibelopp föreligger. En dylik höjning får emellertid icke

ske på det sätt, att den med mycket arbete och stora kostnader uppbyggda

frivilliga arbetslöshetsförsäkringen vållas avbräck därigenom. Hänsyn måste

härvid också tagas till att arbetslöshetsnämndernas hjälpverksamhet är

helt obetydlig i förhållande till arbetslöshetskassornas. Nämnas må, att

58 000 eller 6 procent av de försäkrade ha en daghjälp som inkl. kristilllägget

icke överstiger 3:50 kronor, d. v. s. det belopp som av utredningsmännen

föreslagits för ensam person i lägsta ortsgrupp. Möjligheterna att

öka understöden inom grov- och fabriksarbetarnas erkända arbetslöshetskassa

utan höjning av de redan nu relativt höga avgifterna i denna kassa

ha undersökts. Det har emellertid visat sig att någon sådan möjlighet icke

föreligger. ..

Delegationen har dock ansett sig böra tillstyrka de föreslagna torandringarna,

som skulle bliva av provisorisk natur, men önskar samtidigt framhålla,

att förutsättningen för en bestående höjning av kontantunderstödens

maximibelopp är en förbättring även av arbetslöshetskassornas förmåner.

En dylik förbättring torde icke kunna erhållas inom ramen av nuvarande

avgifter och statsbidragsgTunder.

Jag torde nu få återknyta till arbetsmarknadsstyrelsens förenämnda skrivelse.

Styrelsen anser de f. n. utgående dagunderstöden otillräckliga, enär

beloppen i fråga, som redan 1944 voro jämförelsevis låga, icke ändrats undei

de senaste fyra åren. Styrelsen upplyser, att antalet dagunderstödsrum den

24 mars 1948 uppgick till 796, fördelade på 21 kommuner. Av understödsrummen

disponerades 350 av Stockholm och Göteborg. Styrelsen hade erfarit,

att bostadskostnaderna särskilt i landets två största städer f. n. vore så

höga, att ensamstående, arbetslösa personer i dessa städer icke hade möjlighet

att för de hyreshjälpsbelopp, som f. n. utginge därstädes, förskaffa sig

bostäder. I Stockholm hade fattigvården i åtskilliga fall nödgats lämna ensamstående

arbetslösa supplerande bidrag till gäldande av bostadshyroi.

Förslaget innebär, att dagunderstöd till 16- och 17-åringar skulle utgå med

samma belopp som till arbetslös, vilken fyllt 18 år. Liksom hitintills borde

gälla, att summan av dagunderstöd och hyreshjälp i det enskilda fallet ej

finge uppgå till den i orten gängse lönen för icke kvalificerad arbetskraft

eller till de inkomster vederbörande åtnjutit under förutvarande arbetsanställning.

Ledamöterna Bröden och Sacmund ha reserverat sig mot styrelsens beslut

under framhållande av att en höjning av kontantunderstöden visserligen

vore ofrånkomlig, men att höjningen bort avvägas i närmare anslutning

till den utveckling av levnadskostnadsindex, som ägt rum mellan åren

1944 och 1948.

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

Yttrandena.

Arbetsmarknadsstyrelsens förslag har remitterats till statskontoret, socialstyrelsen,

de erkända arbetslöshetskassornas samorganisation, svenska

stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund, svenska arbetsgivareföreningen,

landsorganisationen i Sverige och tjänstemännens centralorganisation,

vilka samtliga utom landskommunernas förbund avgivit yttrande.

I samtliga yttranden tillstyrkes en höjning av nu gällande maximibelopp

för dagunderstöden. I fråga om beloppens storlek ha emellertid olika uppfattningar

hävdats.

De erkända arbetslöshetskassornas samorganisation ansluter sig till den

av arbetsmarknadsstyrelsens arbetslöshetsförsäkringsdelegation uttalade

meningen. Organisationen understryker vikten av att snara åtgärder vidtagas

för återställande och bevarande av värdeförhållandet mellan kassa- och

kontantunderstöd. T. C. 0:s yttrande har liknande innehåll. Även landsorganisationen

biträder förslaget. I avvaktan på förslag från en särskild utredning

rörande ändrade statsbidrag till de erkända arbetslöshetskassorna

bör enligt landsorganisationen kristillägget å daghjälp från de erkända arbetslöshetskassorna

höjas från 75 öre till 1 krona 25 öre.

Socialstyrelsen framhåller, att en provisorisk förbättring av dagunderstöden

är motiverad. De föreslagna beloppen syntes avvägda så, att det slutliga

utredningsresultatet ej föregrepes. Styrelsen tillstyrker de förordade

dagunder stödsbeloppen, dock att barntilläggen borde bibehållas vid nu gällande

belopp.

Stadsförbundet säger sig kunna godta förslaget såvitt gäller ensamstående

men anser att understödet för familjeförsörjare i ortsgrupperna II och

III bör höjas utöver vad som föreslagits samt att barntilläggen icke böra

ändras. Förbundet håller före, att hyreshjälpsbeloppen behöva revideras

uppåt även i andra städer än Stockholm och Göteborg. Slutligen uttalar förbundet,

att principen att summan av dagunderstöd och hyreshjälp icke får

uppgå till de inkomster vederbörande åtnjutit under förutvarande anställning,

är alltför sträng; det borde föreskrivas, att det totala understödet i

regel icke får överstiga nämnda inkomster.

Enligt statskontorets mening måste betänkligheter möta mot att ändra nu

utgående understödsbelopp innan resultatet föreligger av den förut berörda

utredningen. Därest understöden dessförinnan ansåges böra bli föremål för

höjning, borde densamma närmare anpassas efter den höjning av levnadskostnadsindex,

som inträtt efter fastställandet av nu utgående understödsbelopp.

I anslutning härtill ifrågasätter statskontoret, huruvida icke höjningen

av dagunderstöden f. n. bör begränsas till 50 öre per dag för ensam

person.

Arbetsgivareföreningen anser en viss revision av understödsbeloppen

ofrånkomlig särskilt i Stockholm och Göteborg. Levnadskostnadsstegringen

från 1944 till mars 1948 vore, om skatter och sociala förmåner medräknas,

enligt socialstyrelsens levnadskostnadsindex omkring 6,5 procent och, om

skatter och sociala förmåner ej medräknas, ca 8 procent, ökningen av lev
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

nadskostnadsindex gåve närmast vid handen, att en provisorisk höjning av

understödsbeloppen borde stanna vid högst 10 procent.

Departementschefen.

Den översyn av gällande grunder för kontäntunderstödens beräknande,

som arbetsmarknadsstyrelsen har i uppdrag att verkställa i samråd med

socialstyrelsen, har icke hunnit slutföras. Förslag rörande bl. a. dyrortsgraderingens

slopande kan därför icke, såsom 1947 års riksdag förutsatt, föreläggas

årets riksdag. Arbetsmarknadsstyrelsen har emellertid i avbidan på

fullföljandet av nämnda översyn lagt fram ett förslag till provisorisk förbättring

av kontantunderstöden. Enligt förslaget skulle dagunderstöden till

ensamstående personer över 17 år höjas med 1 krona till högst 3 kronor

50 öre, 3 kronor 75 öre och 4 kronor för dag i resp. tre ortsgrupper. För 16- och 17-åringar skulle i fortsättningen gälla samma belopp. Tilläggen för

make och barn skulle anpassas till vad som gäller beträffande daghjälp från

erkända arbetslöshetskassor. Slutligen skulle maximibeloppen för hyreshjälp

höjas i Stockholm och Göteborg, varjämte bränslekostnader skulle få

inräknas i hyreshjälpen.

i samtliga yttranden över förslaget har framhållits, att de nu utgående

understöden äro alltför låga. Vissa erinringar ha dock gjorts mot förslagets

detaljer. Med hänsyn främst till löneutvecklingen under de senaste åren

finner jag för egen del, att det är rimligt att kontäntunderstödens belopp

något höjas, .lag är därför beredd att tillstyrka förslagets genomförande som

ett provisorium.

I likhet med arbetsmarknadsstyrelsen och de remissinstanser, som yttrat

sig i saken, anser jag sålunda, att den minskning eller utjämning av differensen

mellan daghjälp från de erkända arbetslöshetskassorna och dagunderstöd,

som skulle bli en följd av höjningen, icke bör hindra förslagets genomförande.

I flera yttranden har påpekats, att åtgärder böra vidtagas för

återställande av sagda relation. Med anledning härav får jag erinra, att med

det arbetsmarknadsstyrelsen och socialstyrelsen givna utredningsuppdraget

är avsett att åstadkomma en lämplig anpassning mellan arbetslöshetskassornas

och arbetslöshetsnämndernas understödsverksamhet ävensom mellan

dessa båda hjälpt ormer och övriga socialhjälps!'' ormer. Under det fortsatta

utredningsarbetet torde böra undersökas, i vad mån höjningen av dagunderstödsbeloppen

bör inverka på utformningen av bestämmelserna om

daghjälp och tilläggen därå.

Jag får understryka, att de föreslagna dagunderstöds- och hyreshjälpsbeloppen

äro maximibelopp samt att kommun alltså icke äger medgiva högre

understöd än som svarar mot den arbetslöses efter behovsprövning konstaterade

hjälpbehov.

Med hänsyn till att det nyssnämnda utredningsuppdraget icke avslutats,

synes det icke lämpligt att nu företaga ytterligare ändringar i gällande bestämmelser.

Jag avstyrker sålunda ett förslag från svenska stadsförbundet

rörande ändring av bestämmelsen att summan av dagunderstöd och hyres
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

hjälp icke får uppgå till de inkomster vederbörande åtnjutit under förutvarande

anställning.

Anställningsförhållandena för arkivarbetare in. 11.

Gällande bestämmelser m. m.

Den 15 februari 1946 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens arbetsmarknadskommission

att verkställa en översyn av organisationen och utformningen

av de s. k. arkivarbetena jämte därmed sammanhängande spörsmål samt

att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag, vilka kunde föranledas av

utredningen. Inom kommissionen uppdrogs utredningen åt särskilda sakkunniga,

i det följande benämnda arkivarbetssakkunniga.

I propositionen nr 286 till 1947 års riksdag, till vilken proposition torde

få hänvisas, har intagits en redogörelse för ett av de sakkunniga den 20

januari 1947 avgivet förslag till lönevillkor m. in. för arkivarbetare. I propositionen

förordades ett från de sakkunnigas uppfattning avvikande förslag

innebärande, att arkivarbetslönen i ortsgrupperna 1—5 skulle bestämmas

till resp. 320, 330, 340, 350 och 360 kronor för månad. Samma lönevillkor

borde gälla för personer, som beredas s. k. musikerhjälp. Riksdagen

biföll förslaget (skrivelse nr 448). -

Den 30 juni 1947 bemyndigade Kungl. Maj :t arbetsmarknadskommissionen

(arbetsmarknadsstyrelsen) att i enlighet med det i propositionen förordade

förslaget meddela ändrade föreskrifter angående arkivarbeten och

musikerhjälp. Vidare bemyndigades kommissionen (styrelsen) att under

innevarande budgetår utbetala högst 40 stipendier, vart och ett å 550 kronor

för månad, till framstående vetenskapsmän bland utländska flyktingar

här i landet, vilka sysselsättas med forskningarbete vid vetenskapliga institutioner.

Detta antal har sedermera höjts till 42.

Antalet arkivarbetare utgjorde den 31 mars 1948 inalles 696, varav 335

svenskar. 459 tillhörde ortsgrupp 5. Antalet personer, som erhöllo musikerhjälp,

var samma dag 87, varav huvudparten voro bosatta i Stockholm

eller angränsande kommuner. Av i arkivarbeten och musikerhjälp sysselsatta

personer voro 115 kvinnor.

Arbetsmarknadsstyrelsen.

I skrivelse den 22 april 1948 har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt om

förhöjning av lönerna vid arkivarbeten och musikerhjälp. Styrelsen hänvisar

till en början till ett av arkivarbetssakkunniga framlagt förslag, för

vilket jag först torde få redogöra.

De sakkunniga anföra, att de till behandling upptagit frågan om hjälpåtgärder

för arbetslös icke manuell arbetskraft vid en kris på arbetsmarknaden.

I avvaktan på utredningens slutförande hade de sakkunniga ansett

sig böra framlägga förslag till höjning av arkivarbetslönerna samt av de

till vissa vetenskapsmän utgående stipendierna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

49

De sakkunniga anföra, att den löneökning som kommit till stånd genom

Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1947 och som beträffande dyrortsgrupp 5

innebure en höjning med ca 20 kronor per månad, visat sig på grund av

skattemyndigheternas praxis beträffande existensminimum m. m. i realiteten

icke medföra någon ökning av den behållna inkomsten för många arkivarbetare.

Ifrågavarande löneökning syntes i och för sig alltför liten. De sakkunniga,

som säga sig icke vilja föregripa resultatet av den pågående utredningen,

föreslå en provisorisk höjning av arkivarbetslönerna fr. o. m.

den 1 juli 1948 med 30 kronor per månad i varje ortsgrupp. Vidare föreslå

de sakkunniga, att de i det föregående nämnda stipendierna höjas till 575

kronor för månad. Som motivering härför anföres, att assistenter vid de

vetenskapliga institutionerna fr. o. in. den 1 juli 1947 åtnjuta arvoden med

6 900 kronor för år eller 575 kronor för månad.

Arbetsmarknadsstyrelsen instämmer i arkivarbetssakkunnigas förslag

och hemställer därutöver, att antalet stipendier får höjas med åtminstone

10. Styrelsen betonar, att arkivarbetslönerna äro knappa, allra helst om

man tar i betraktande att från klientelet vid dessa arbeten den mindre effektiva

arbetskraften under årens lopp eliminerats.

Departementschefen.

Såsom framgår av vad arkivarbetssakkunniga och arbetsmarknadsstyrelsen

anfört, torde den justering av arkivarbetarlönerna som genomfördes

föregående år i vissa fall icke ha medfört någon reell höjning av arkivarbetarnas

inkomster. Med hänsyn härtill och då löneläget för arkivarbetarna i

och för sig måste anses förhållandevis lågt, finner jag det skäligt, att möjlighet

till en ytterligare jämkning uppåt av arkivarbetarlönerna öppnas. Jag

är emellertid icke beredd att på grundval av den föreliggande framställningen

taga slutlig ställning till det belopp varmed lönerna böra höjas. Det torde

därför böra få ankomma på Kungl. Maj :t att, i den mån närmare utredning

rörande inverkan av skattemyndigheternas praxis beträffande existensminimum

m. m. ge anledning därtill, företaga en provisorisk höjning av arkivarbetarlönerna

inom den av arbetsmarknadsstyrelsen angivna ramen.

På av arbetsmarknadsstyrelsen angivet skäl torde stipendierna till vissa

utländska vetenskapsmän böra böjas med 25 kronor till 575 kronor för

månad. Jag räknar med att antalet stipendier kan böra ökas något under

nästa budgetår.

Anslagsuppdelningen.

1947 års arbetslöshetssakkunniga.

Rörande de nuvarande anslagen anföra de sakkunniga i huvudsak

följande.

De olika slag av uppgifter, som avsågos böra ankomma på arbetsmarknadskommissionen,

föranledde, att vid kommissionens tillkomst det förut
4

Biliang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 249.

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 2''r9.

varande anlaget till reservarbeten, kontantunderstödsverksamhet m. m.

ersattes med ett anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. in.

ur vilket bestredos ej blott utgifter av nyssnämnda slag utan även kostnader,

föranledda av krigsförhållandena, såsom kostnader för överflyttning av

arbetskraft in. m. Ur detta anslag utbröts sedermera ett särskilt anslag till

kostnader för överflyttning av arbetskraft. Detta anslag erhöll ursprungligen

benämningen till åtgärder för reglering av arbetsmarknaden och upptogs

å förskottsstat för för svar sväsendet av 1943 års riksdag. Först genom

beslut av 1945 års riksdag (prop. nr 309) upptogs anslaget på riksstaten

under benämningen kostnader för överflyttning av arbetskraft. Anslaget till

åtgärder för arbetsmarknadens reglering har numera i stort sett karaktär

av arbetslöshetsanslag. Sålunda har på detta anslag under senare tid företrädesvis

förts kostnader för statliga och statskommunala beredskapsarbeten,

statskommunala reservarbeten, arkivarbeten, kontantunderstöd och

steninköp, administrationsbidrag till arbetslöshetsnämnderna, läkar- och

anlagsundersökningar av arbetslösa samt resebidrag till arbetslösa, vilka

hänvisats till beredskaps- eller reservarbete. Därutöver ha dock på berörda

anslag även förts vissa andra kostnader, vilka icke äga omedelbar anknytning

till den egentliga hjälpverksamheten. För anslaget till kostnader för

överflyttning av arbetskraft fastställde Kungl. Maj :t efter förslag från arbetsmarknadskommissionen

de undertitlar, å vilka de särskilda kostnaderna

skulle fördelas. I viss utsträckning har den ursprungliga nomenklaturen bibehållits.

Sålunda återfinnas fortfarande i gällande litterering titlarna »anskaffning

av kojor och koj inventarier för den i skogsarbete sysselsatta arbetskraften»,

»arbetsblock», »jordbruksläger», »resebidrag till arbetssökande»,

»kurser för utbildning av reservarbetskraft», samt »diverse andra utgifter».

Därutöver ha tillkommit »omskolningsbidrag», »familjetillägg m. m.

till arbetare, som överflyttats till skogsarbete», »ortstillägg» och »arbetspremier

till yrkesvana skogsarbetare».

I sin år 1945 avgivna berättelse framhöllo riksdagens revisorer bl. a., att

en uppdelning av reservationsanslagen till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. in. och till kostnader för överflyttning av arbetskraft i flera

riksstatsanslag syntes önskvärd. I yttrande häröver förklarade sig arbetsmarknadskommissionen

icke kunna biträda statsrevisorernas förslag till

uppdelning av anslaget (rd. skr. nr 912/1946). Föredragande departementschefen

uttalade sedermera i prop. nr 286/1947 med anledning av kommissionens

medelsframställning, att någon uppdelning av ifrågavarande anslag

icke borde ske för då löpande räkenskapsår, utan att det borde ankomma på

arbetsmarknadsstyrelsen att framlägga förslag om den ordning, som borde

tillämpas i fortsättningen.

Såsom tidigare antytts ha de sakkunniga föreslagit, att kostnaderna för

vissa åtgärder, som icke direkt sammanhänga med hjälpverksamheten, skola

bestridas från andra anslag än de som avse hjälpverksamheten.

De sakkunniga ha sålunda föreslagit, alt kostnader av b e r edskaps

karaktär skola bestridas från ett särskilt anslag. Till kostnader

av nämnda art hänföra de sakkunniga utgifter för övertalig äldre ledningspersonal,

vilken personal enligt de sakkunniga kan på olika sätt utnyttjas

utan att dess sysselsättning kan anses ha direkt samband med hjälpverksamheten.

Avlöningar till denna personal liksom kostnaderna för nedlagda

arbeten (bevakning och vård av förråd och kvarlämnad materiel m. in.) kunna,

anföra de sakkunniga, snarast betraktas som beredskapskostnader för

s. 51 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

51

en eventuell arbetslöshetskris. Även de förut omnämnda kostnaderna för

färdigställningsarbeten böra enligt de sakkunnigas förslag bestridas från

nu ifrågavarande anslag.

Rörande kostnaderna för generalplane utredningar för vatten

och avlopp ha de sakkunniga anfört.

Generalplaneutredningarna igångsattes ursprungligen såsom en åtgärd

mot en befarad arbetslöshet. Sedan dessa utredningar nu utvidgats att omfatta

landet i dess helhet och särskilt ordinarie anslag anvisats för bidrag till

anläggningar för vattenförsörjning och avlopp samt en särskild byrå för

handläggning av hithörande ärenden upprättats inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,

förefaller det befogat, att kostnader för generalplaneringarna

ej längre bestridas på arbetsmarknadsstyrelsens utan på väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

stat. Investeringsutredningen (SOU 1944: 12) anförde

liknande synpunkter och uttalade, att kostnaderna för uppgörande av behovsplaner

borde bestridas av det anslag till bidrag till anläggning av vattenoch

avloppsledningar, som enligt utredningens förslag borde upptagas å allmän

beredskapsstat för budgetåret 1944/45 under sjätte huvudtiteln. Detta

anslag är numera uppfört å ordinarie stat.

Vidare uttala de sakkunniga, att, sedan arbetsmarknadskommissionen fått

i uppgift att hålla ett beredskapslager av arbetsredskap och maskiner samt

att tillhandahålla olika förrådsenheter för skogsbruket och flyktingsverksamheten,

vägande skäl syntes tala för att avskilja kostnaderna för

f örrådsverksamheten från kostnaderna för hjälpverksamheten och

föra de förra på ett särskilt anslag.

Alltsedan år 1932 har av anslaget för hjälpverksamhet visst belopp årligen

stått till förfogande för främjande avföretagsverksamhet.

Anledningen härtill har varit, att främjande av företagsverksamhet huvudsakligen

ifrågakom i sådana län, där arbetslöshet förelåg. De sakkunniga

framhålla, att medel numera utgå från detta anslag till alla län, där företagareföreningar

finnas, varför det enligt de sakkunnigas mening vore skäl

att uppföra dessa medel på ett särskilt anslag.

De sakkunniga föreslå, att i stället för de nuvarande båda anslagen till

åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. samt till kostnader för överflyttning

av arbetskraft skola anvisas följande fem under A—E angivna

anslag, varvid varje anslag skulle avses för de därunder angivna utgifterna

och inkomsterna.

A. Kostnader för arbetslöshetens bekämpande.

Utgifter

Statliga beredskapsarbeten

Statskommunala beredskapsarbeten

Kontant understöd

Arkivarbeten och musikerhjälp

Resekostnader till hänvisade arbetare

Administrationsbidrag till kommuner

Statliga steninköp

Inkomster

Intressentbidrag

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

B. Kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Huggarförläggningar

Ortstillägg till skogsarbetare

Jordbruksläger

Skolning av partiellt arbetsföra

Omskolning av arbetskraft

Utrustningskostnader för omflyttad arbetskraft

Resebidrag till omflyttad arbetskraft

C. Kostnader för förrådsverksamhet.

Utgifter

F örrådskostnader

Inkomster

Debiteringar av anslaget till arbetslöshetsbekämpande åtgärder

Debiteringar av anslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft

Försäljningar

Uthyrningar

D. Kostnader för övriga arbetsmarknadsåtgärder.

Nedlagda arbeten

Färdigställningsarbeten

Arbetsledarepersonal i disponibilitet

E. Kostnader för främjande av företagsverksamhet m. m.

Yttrandena.

Arbetsmarknadsstyrelsen har icke haft något att erinra mot den föreslagna

uppdelningen av de nuvarande arbetsmarknadsanslagen eller mot

de föreslagna benämningarna å anslagen. Styrelsen har vidare anfört.

Arbetsmarknadsstyrelsen finner här angeläget att söka fastställa de kostnader,

vilka skola avföras under vart och ett av ifrågavarande anslag. Enligt

styrelsens mening böra under anslaget till kostnader för arbetslöshetens

bekämpande uteslutande redovisas sådana utgifter, som äro hänförliga

till direkt hjälp åt arbetslösa, vilka icke genom omskolning, utrustningshjälp

eller genom överflyttning till annat yrkesområde kunnat beredas arbete

i öppna marknaden. Under anslaget till kostnader för överflyttning

av arbetskraft böra däremot föras sådana utgifter, som avse överföring av

arbetssökande personer dels inom eget yrkesområde till annan ort dels till

annat yrkesområde, samt därmed förenade utgifter för omskolning, utrustningshjälp

eller annan starthjälp.

Vad avser sammanställningen över de inkomst- resp. utgiftsslag, vilka

enligt de sakkunnigas uppfattning skola upptagas under vederbörande anslag,

bör denna delvis ändras samt därjämte kompletteras. Det torde emellertid

böra anförtros åt styrelsen att i sina räkenskaper verkställa den fördelning

av inkomster och utgifter under anslagen, som kan finnas erforderlig,

för att kostnaderna för styrelsens olika verksamhetsområden lätt

skola kunna överblickas. Detta synes även ha varit de sakkunnigas mening.

Rörande kostnaderna för generalplaneutredningar för vatten och avlopp

har styrelsen anfört, att dylika planer numera beslutats för samtliga län

utom ett. Kostnaderna beräknas till ca 2 300 000 kronor, varav ca 700 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 2W.

kronor ännu icke utanordnats. Härjämte beräknas en ytterligare kostnad

av ca 400 000 kronor för arbetets färdigställande. Styrelsen ifrågasätter,

om i nuvarande läge något är att vinna genom den föreslagna överflyttningen,

vilken skulle förutsätta förstärkning av anslag under sjätte huvudtiteln.

Styrelsen ifrågasätter i stället om icke kostnaderna under nästa budgetår

böra bestridas från det under femte huvudtiteln uppförda anslaget

till planering av allmänna arbeten, å vilket anslag ca 1 430 000 kronor stode

till förfogande.

Riksräkenskapsverket har avstyrkt, att kostnaderna för förrådsverksamheten

samt för färdigställningsarbeten in. in. upptagas under särskilda anslag.

Till stöd för sin uppfattning har verket främst åberopat svårigheten

att särskilja de olika kostnadsslagen. Verket föreslår sålunda, att anslagen

tills vidare begränsas till tre, avseende kostnader för arbetslöshetens bekämpande,

kostnader för överflyttning av arbetskraft och kostnader för

främjande av företagsverksamhet m. m.

Väg- och vattenbgggnadsstyrelsen har anfört, att praktiska skäl knappast

tala för att kostnaderna för generalplaneutredningarna nu överflyttas till

sjätte huvudtiteln.

Departementschefen.

Under de nuvarande reservationsanslagen till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering in. in. och till kostnader för överflyttning av arbetskraft redovisas

utgifterna för ett stort antal delvis mycket olikartade ändamål. En

uppdelning av nämnda anslag har tidigare ifrågasatts. 1945 års riksdagsrevisorer

framhöllo sålunda önskvärdheten härav. Riksdagen fann dock (skrivelse

nr 212/146, p. 7) välbetänkt, att en viss försiktighet iakttoges i ifrågavarande

hänseende.

Jag har ansett lämpligt, att frågan om anslagen till arbetsmarknadsorganens

verksamhet upptages till behandling i samband med den översyn av

riktlinjerna för hjälpverksamheten vid arbetslöshet, för vilken tidigare

redogjorts. Min avsikt har därvid främst varit att undersöka lämpligheten av

att det nuvarande anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering uppdelas

på två anslag, av vilka det ena kunde benämnas anslag för arbetsmarknadsberedskapen

och det andra anslag för arbetslöshetens bekämpande.

Syftet härmed skulle vara att särskilja de kostnader, som avse beredskap

för en arbetsmarknadskris, från kostnaderna för den aktuella hjälpverksamheten.

De sakkunnigas av arbetsmarknadsstyrelsen tillstyrkta förslag tillgodoser

endast delvis det angivna syftet. Jag kan emellertid med ett undantag godtaga

den föreslagna uppdelningen. Jag tillstyrker sålunda, att ett särskilt

anslag avses för kostnader för förrådsverksamheten oaktat under detta

anslag enligt förslaget skola redovisas såväl kostnader för den för

den nuvarande hjälpverksamheten in. in. erforderliga förrådsorganisationen

som kostnaderna för den på arbetsmarknadsstyrelsen ankommande bcrcdskapslagringen.

Jag har icke heller något att erinra mot den av arbetsmark
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

nadsstyrelsen föreslagna gränsdragningen mellan det i huvudsak för arbetslöshetsbekämpande

åtgärder avsedda anslaget samt det anslag, som

avses för överflyttningsåtgärder beträffande arbetskraft. Däremot finner jag

mig icke böra tillstyrka, att ett särskilt anslag avses för kostnader för nedlagda

arbeten, färdigställningsarbeten och arbetsledarpersonal i disponibilitet.

Nämnda kostnader äro till sin natur ganska olikartade. De kunna tills

vidare icke heller beräknas bli av sådan storleksordning — anslaget har för

nästa budgetår beräknats till 200 000 kronor av de sakkunniga och till

300 000 kronor av arbetsmarknadsstyrelsen — att deras redovisning under

särskilt anslag framstår som angelägen. Jag förordar därför, att ifrågavarande

kostnader bestridas från anslaget till kostnader för arbetslöshetsbekämpande

åtgärder.

Jag tillstyrker förslaget att de understöd, som lämnas till vissa företagareföreningar,

skola redovisas under särskilt anslag.

Mot de föreslagna benämningarna å anslagen har jag endast mindre erinringar.

Jag föreslår, att anslagen rubriceras på följande sätt.

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m.

Kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamliet.

Kostnader för främjande av företagsverksamhet in. in.

De titlar, varå kostnaderna skola bokföras under varje särskilt anslag,

torde få fastställas av arbetsmarknadsstyrelsen.

De sakkunniga ha föreslagit, att kostnaderna för generalplaneutredningar

för vatten och avlopp skola bestridas från anslag under sjätte huvudtiteln.

Med hänsyn till de av arbetsmarknadsstyrelsen åberopade omständigheterna

finner jag för min del lämpligt, att dessa kostnader, såsom styrelsen

tänkt sig, under nästa budgetår bestridas från det under femte huvudtiteln

anvisade anslaget till planering av allmänna arbeten. Därest riksdagen icke

anför erinran häremot, har jag för avsikt att föreslå Kungl. Maj :t att meddela

föreskrift i enlighet härmed.

Meclelsbehovet för budgetåret 1948/49.

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m.

1947 års arbetslöshetssakkunniga.

Vid beräkningen av medelsbehovet under detta anslag ha de sakkunniga

-— utöver vad de tidigare anfört rörande lämpligheten att i vissa lägen lösa

sysselsättningsfrågan för byggnadsarbetare genom att bevilja byggnadstillstånd

— utgått från följande överväganden.

De sysselsättningssvårigheter, som kunna uppkomma, därest en sträng

elransonering skulle bliva nödvändig eller en inskränkning av utrikeshandeln

skulle leda till mer eller mindre avsevärda produktionsbegränsningar,

synas böra bemästras genom att de å beredskapsstat uppförda anslagen

komma till användning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

55

Kungl. Maj:ts proposition nr 2W.

Arbetslösheten under budgetåret 1948/49 bar antagits bliva av samma

omfattning som under innevarande budgetår. Därvid har förutsatts, att arbetslösheten

under de fyra återstående månaderna av detta år minskas från

månad till månad på samma sätt som under år 1947. Vidare har förutsatts,

att sysselsättningen i beredskapsarbete skulle ha proportionsvis samma omfattning

som nu, men att, i överensstämmelse med de sakkunnigas därom

i det föregående gjorda förslag, lika många skulle vara sysselsatta i vartdera

slaget av beredskapsarbete.

Från dessa utgångspunkter ha de sakkunniga gjort följande beräkningar.

De sakkunniga ha beräknat, att kostnaderna för statliga och statskommunala

beredskapsarbeten skulle utgöra ca 6 milj. kronor för vartdera slaget

av arbete. Av kostnaderna för statskommunala beredskapsarbeten beräknas

50 procent eller 3 miljoner kronor komma att utgöras av statsbidrag.

Den totala kostnaden för beredskapsarbeten skulle alltså bli 9 miljoner kronor.

Efter avdrag av inkomster genom intressentbidrag vid statliga beredskapsarbeten

med beräknade 1,4 miljoner kronor och tillägg av utgifter för

äldre statskommunala beredskapsarbeten, beräknade till 1 miljon kronor,

återstå kostnader för beredskapsarbeten med 8,6 miljoner kronor. Härtill

skola läggas övriga kostnader å detta anslag. Enligt av arbetsmarknadskommissionen

den 4 december 1947 gjord preliminär medelsframställning beräknades

dessa till följande belopp: för generalplaneutredningarna för vattenoch

avloppsväsendet 0,9 miljoner kronor (numera inom arbetsmarknadsstyrelsens

kansli beräknat till 0,7 miljoner kronor), kontantunderstödsverksamhet

0,25 miljoner kronor, arkivarbete och musikerhjälp 3,5 miljoner kronor,

statliga steninköp 2,6 miljoner kronor. Tillhopa skulle dessa kostnader alltså

uppgå till 7,05 miljoner kronor. Därest dessa kostnadsberäkningar godtagas,

skulle de sammanlagda kostnaderna å detta anslag efter hänsynstagande till

vissa inkomster bli 15,65 miljoner kronor. Från detta belopp skall dragas den

beräknade reservationen vid utgången av innevarande budgetår å 8,6 miljoner

kronor. Därefter skulle alltså återstå ett medelsbehov för budgetåret

1948/49 av 7 miljoner kronor.

Utan att ingå på en närmare diskussion av frågan om delposten till arkivarbeten

vilja de sakkunniga uttala, att kostnaden för dessa med hänsyn

till förbättringen på arbetsmarknaden borde kunna minskas i samma proportion

som kostnaderna för beredskapsarbeten.

Med hänsyn till det anförda synes det beräknade medelsbehovet, 7 miljoner

kronor, kunna väsentligt minskas. Beträffande de statliga steninköpen

kan det ifrågasättas, om de böra föras på arbetsmarknadsstyrelsens anslag.

De sakkunniga ha emellertid ej ansett sig böra ingå på denna fråga, som

torde uppmärksammas av den särskilda kommitté, som tillsatts för att utreda

stenindustriens framtida ställning.

Medelsbehovet under det av de sakkunniga föreslagna anslaget till kostnader

för övriga arbetsmarknadsåtgärder uppskattas av de sakkunniga till för

hyror och förrådsvakter vid under instundande sommar nedlagda arbeten

ca 10 000 kronor, för ledningspersonal i disponibilitet 50 000 kronor och för

färdigställningsarbeten ca 140 000 kronor eller tillhopa omkring 200 000

kronor.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

Arbetsmarknadsstyrelsen.

Rörande medelsåtgången innevarande budgetår under anslaget

till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering in. m. har arbetsmarknadsstyrelsen

anfört i huvudsak följande.

Enligt budgetredovisningen förefanns under anslaget vid ingången av innevarande

budgetår en reservation av 23 450 000 kronor. Härtill kom enligt

arbetsmarknadskommissionens bokslut en vid samma tidpunkt redovisad

behållning å 4 500 000 kronor. Jämlikt beslut av årets riksdag ha ytterligare

1 000 000 kronor tillförts anslaget för budgetåret 1947/48. Därutöver har

kommissionen i framställning den 30 juni 1947 rörande försäljning av vissa

baracker in. m. till danska staten hemställt, att kommissionen måtte beredas

täckning för de med barackleveranserna förenade utgifterna. Från förevarande

anslag ha för nämnda ändamål bestritts utgifter till ett belopp

av 4 410 000 kronor, som sålunda skulle tillgodoföras anslaget. Vidare har

arbetsmarknadsstyrelsen i framställning den 3 mars 1948 angående kostnader

i samband med liknande barackleveranser till Polen hemställt om

täckning av vissa från anslaget avförda utgifter belöpande sig till 30 000

kronor. Slutligen beräknar styrelsen, att direkta inkomstmedel å tillhopa

3 433 000 kronor komma att inflyta till styrelsen i ersättning för utförda

arbeten, försäljningar, uthyrningar in. in. Under angivna förutsättningar

skulle å anslaget för innevarande budgetår disponibla medel sammanlagt

belöpa sig till (23 450 000 + 4 500 000 + 1 000 000 + 4 410 000 4- 30 000

+ 3 433 000) ca 36 823 000 kronor.

Behovet av åtgärder i arbetslöshetsbekämpande syfte har till följd av den

framträdande arbetskraftsbristen varit av förhållandevis ringa omfattning

under den hittills gångna delen av innevarande budgetår.

Vid de statliga beredskapsarbetena ha under innevarande budgetår t. o. in.

februari 1948 utförts ca 135 000 dagsverken. Med beaktande av kostnadssiffrorna

för ifrågavarande tid skulle dagsverkskostnaden bliva 42: 30 kronor.

Om de sociala kostnaderna tilläggas, vilka kunna beräknas till 1: 20

kronor per dagsverke, erhålles en total dagsverkskostnad för tidsperioden

av 43:50 kronor. För återstående delen av budgetåret har man att räkna

med höjd dagsverkskostnad. Den totala dagsverkskostnaden beräknas sålunda

för tiden "A—31/, 1948 till 45: 10 kronor och för tiden V,—3% 1948 till

46:00 kronor. Det totala antalet dagsverken under 1947/48 beräknas till

228 000.

Med utgångspunkt härifrån skulle totala kostnaderna för statliga beredskapsarbeten

under innevarande budgetår utgöra 10 000 000 kronor.

Med tillämpning av motsvarande beräkningsmetoder för statskommunala

beredskapsarbeten samt med tillägg av från tidigare budgetår eftersläpande

kostnader beräknas de totala utgifterna för innevarande budgetår till

3 740 000 kronor.

Under posten statskommunala reservarbeten ha under budgetåret endast

vissa eftersläpande kostnader bestritts till ett belopp av 46 000 kronor.

Med hänsyn till den relativt ringa arbetslösheten ha kostnaderna för kontantunderstöd

under de åtta första månaderna innevarande budgetår uppgått

till endast 174 000 kronor. För resterande delen av budgetåret beräknas

ytterligare 50 000 kronor bliva erforderliga, varigenom de totala kostnaderna

för ändamålet skulle uppgå till 224 000 kronor.

Antalet arkivarbetare har sedan september månad 1947 varit i stigande

och utgjorde den 29 februari 1948 676 sysselsatta personer. Under mars månad

ha ytterligare ett 20-tal personer hänvisats till arkivarbete. Framhållas

opaginerad Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

må vidare, att de flyktingar, som hänvisats till omskolnings- och kompletteringskurser,

i ett flertal fall uppbära arkivarbetslön under kurstiden, vilka

kostnader även bestridas från förevarande anslag. Antalet genom musikerhjälp

sysselsatta varierar under olika månader beroende på sysselsättningsmöjligheterna

i öppna marknaden. Genomsnittligt torde dock omkring

100 personer kunna beräknas bliva sysselsatta genom denna hjälpform. För

de första åtta månaderna av innevarande budgetår belöpte sig kostnaderna

för samtliga dessa hjälpformer till 1 846 000 kronor. Härtill komma väntade

utbetalningar för ännu icke redovisade utgifter. Med beaktande av den

hittillsvarande omfattningen av verksamheten synes någon minskning knappast

kunna väntas av det totalbelopp, som av arbetsmarknadskommissionen

beräknades erforderligt för budgetåret, eller 3 500 000 kronor.

Vidare beräknar styrelsen kostnaderna under innevarande budgetår för

resebidrag till 800 000 kronor, för centralförråden till 589 000 kronor, för

de statliga stenbestäliningarna till 3 000 000 kronor, för administrationsbidrag

till 214 000 kronor, för generalplaneutredningar för vattenförsörjning

och avlopp till 700 000 kronor samt för kursverksamhet i samband med

omskolning av utländsk arbetskraft in. in. till 178 000 kronor.

De sammanlagda kostnaderna för budgetåret under anslaget till åtgärder

för arbetsmarknadens reglering in. in. beräknas sålunda till ca 23 000 000

kronor.

Vid budgetårets utgång skulle sålunda enligt styrelsens beräkning finnas

en reservation å anslaget av (36 823 000 — 23 000 000) 13 823 000 kronor.

Därav beräknas 70 000 kronor utgöra utestående fordringar hänförliga till

förrådsverksamheten.

Rörande medelsbehovet för budgetåret 1948/4 9 under

det av arbetsmarknadsstyrelsen föreslagna anslaget till kostnader för arbetslöshetens

bekämpande har styrelsen anfört bl. a. följande.

De sakkunniga beräknade den totala kostnaden för beredskapsarbeten till

9 000 000 kronor, varvid de sakkunniga utgingo från att en förskjutning

mellan de två hjälpformerna statliga och statskommunala beredskapsarbeten

skulle kunna genomföras. Därigenom skulle statsverkets kostnader kunna

begränsas, då 50 % av kostnaderna för statskommunala beredskapsarbeten

beräknas komma att åvila statsverket. Om man utgår från att den av de

sakkunniga föreslagna förskjutningen av hjälpverksamheten skulle kunna

genomföras under nästkommande budgetår, skulle enligt styrelsens beräkningar

kostnaderna för statliga beredskapsarbeten uppgå till 6 900 000

kronor. Motsvarande siffra för statskommunala beredskapsarbeten skulle

utgöra 3 350 000 kronor. Vid framräknandet av nämnda siffror bar styrelsen

utgått från att samma sysselsättningsförhållanden som under innevarande

budgetår kunde antagas bliva rådande även under budgetåret 1948/

49. Totala antalet dagsverken vid statliga resp. statskommunala beredskapsarbeten

skulle under nämnda förutsättning bliva (228 000 -j- 70 000)

298 000. Den totala kostnaden för statliga beredskapsarbeten skulle, om man

utgår från samma dagsverkskostnad som för sista delen av innevarande

budgetår, eller 46 kronor, bliva (149 000 X 46) 6 900 000 kronor. För statskommunala

beredskapsarbeten skulle totalkostnaden med samma beräkningssätt

och en dagsverkskostnad av 45 kronor bliva (149 000 X 45)

6 700 000 kronor. Efter den av de sakkunniga beräknade statsbidragsprocen
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

ten av 50 skulle statsverkets kostnad för sistnämnda slag av beredskapsarbeten

komma att uppgå till 3 350 000 kronor. Som tidigare anförts, torde

det emellertid av olika skäl icke bliva möjligt att under budgetåret 1948/

49 öka andelen av statskommunala beredskapsarbeten i den utsträckning

de sakkunniga antagit. På grund härav synes medelsbehovet för beredskapsarbeten

böra beräknas till 11 000 000 kronor, varav 8 000 000 kronor till

statliga och 3 000 000 kronor till statskommunala beredskapsarbeten. Till

sistnämnda summa bör läggas ett belopp av 200 000 kronor avseende en

under nästa budgetår beräknad minskning av eftersläpande statsbidrag.

Kostnaderna för arkivarbeten, musikerhjälp och forskarstipendier synas

böra höjas för nästa budgetår med hänsyn till att styrelsen finner ytterligare

forskarstipendier erforderliga samt att arkivarbetssakkunniga eventuellt

komma att förorda en höjning av utgående arkivarbetslöner. Ehuru

styrelsen håller för sannolikt, att kostnaderna för arkivarbeten in. in. under

nästa budgetår komma att överstiga det belopp, som beräknats erforderligt

för motsvarande ändamål under innevarande budgetår, eller 3 500 000 kronor,

finner sig styrelsen med hänsyn till de svårigheter, som föreligga att

göra en hållbar beräkning, icke böra f. n. anmäla större medelsbehov än

som motsvarar den beräknade medelsåtgången för nu löpande budgetår, eller

3 500 000 kronor. Styrelsen förutsätter, att anslagsförstärkning genom medelsanvisning

å tilläggsstat skall kunna komma i fråga därest förhållandena

så skulle påfordra. Kontantunderstödsverksamheten beräknas till oförändrat

belopp i förhållande till innevarande budgetår, eller 250 000 kronor.

Med hänsyn till att den tidigare eftersläpningen av utbetalning av administrationsbidrag

beräknas bli reglerad under innevarande budgetår, synes

ifrågavarande medelsbehov för nästa budgetår kunna begränsas till 125 000

kronor. På grund av att arbetare vid statliga beredskapsarbeten huvudsakligen

äro bosatta i närheten av arbetsplatsen, beräknas kostnaderna för

resebidrag till dylika arbetare kunna begränsas till 10 000 kronor för nästa

budgetår.

De totala kostnaderna under anslaget till kostnader för arbetslöshetens

bekämpande skulle sålunda uppgå till 15 085 000 kronor för budgetåret

1948/49. Ifrågavarande belopp bör minskas med en beräknad utgående reservation

under anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering in. in.,

vilken styrelsen föreslår skola tillgodoföras anslaget till kostnader för arbetslöshetens

bekämpande med undantag av 70 000 kronor, utgörande vid

budgetårsskiftet beräknade utestående fordringar hänförliga till förrådsverksamheten.

Denna reservation beräknas till 13 753 000 kronor. Det återstående

medelsbehovet för budgetåret 1948/49 skulle sålunda uppgå till

1 332 000 kronor. Vid nämnda beräkning har hänsyn icke tagits till kostnaderna

för statliga steninköp, som för budgetåret 1948/49 beräknas till

2 600 000 kronor. Under förutsättning att dessa kostnader i avbidan på

ytterligare utredning alltjämt skola bestridas från anslaget till kostnader

för arbetslöshetens bekämpande, ökas medelsbehovet under anslaget till

3 932 000 kronor eller avrundat till 3 900 000 kronor.

Beträffande kostnaderna för generalplaneutredningar för vatten och avlopp

skulle medel icke behöva anvisas under nu förevarande anslag, därest

såsom i det föregående ifrågasatts nämnda kostnader skulle fr. o. in. budgetåret

1948/49 belasta anslaget till planering av allmänna arbeten under

lemte huvudtiteln. Om så icke skulle bliva fallet, torde ett belopp av 700 000

kronor behöva beräknas för nästa budgetår under anslaget till kostnader

för arbetslöshetens bekämpande och detta anslag sålunda ökas till 4 600 000

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

69

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

De sakkunniga ha föreslagit, att maximerade delposter borde upptagas

för arkivarbeten och för statliga steninköp. Styrelsen anser övervägande

skäl tala mot ett sådant förslag; en dylik ordning torde även strida mot

gängse praxis i fråga om delposter under reservationsanslag och vara principiellt

olämplig med hänsyn till de ändamål, som skola tillgodoses.

Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår under åberopande av det anförda, att

nu ifrågavarande anslag anvisas med ett belopp av 3 900 000 kronor.

Rörande medelsbehovet under det föreslagna anslaget till kostnader lör

övriga arbetsmarknadsåtgärder har arbetsmarknadsstyrelsen anfört i huvudsak

följande.

De sakkunniga ha beräknat medelsbehovet till 200 000 kronor. Styrelsen

är av den uppfattningen, att det av de sakkunniga för färdigställningsarbeten

beräknade medelsbehovet, 140 000 kronor, icke torde vara tillräckligt.

Efter avdrag för ett större färdigställningsarbete uppgick den totala kostnaden

för försvars- och färdigställningsarbeten under hudgetåret 1946/47

till 1 800 000 kronor. Även under nästa budgetår torde kostnaderna för ur

ekonomisk synpunkt starkt motiverade färdigställningsarbeten komma att

uppgå till avsevärt större belopp än det av de sakkunniga beräknade. Styrelsen

finner sig — i avvaktan på närmare erfarenheter — böra för färdigställningsarbeten

räkna med ett medelsbehov av 240 000 kronor för nästa

budgetår. Då för övriga ändamål ett belopp av 60 000 kronor enligt de sakkunnigas

förslag kan beräknas erforderligt under anslaget och styrelsen

kan ansluta sig härtill, får styrelsen föreslå, att anslagsbeloppet bestämmes

till 300 000 kronor. Styrelsen är dock icke övertygad om att detta anslag

är tillräckligt ens vid en stark begränsning av färdigställmngsarbetena.

Om anslaget skulle visa sig otillräckligt, förutsätter styrelsen, att anslagsförstärkning

skall kunna komma ifråga genom medelsanvisning å tilläggsstat.

Departementschefen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har beräknat, att vid utgången av innevarande

budgetår skall finnas en reservation av 13 823 000 kronor å anslaget till

åtgärder för arbetsmarknadens reglering in. in. Av denna reservation föreslås

13 753 000 kronor överföras till aet nya anslaget till kostnader för arbetslöshetens

bekämpande. Styrelsen hav beräknat anslagsbehovet för nästa

budgetår till 3 900 000 kronor. Styrelsen har emellertid vid sina beräkningar

icke upptagit ett belopp av ca 1 500 000 kronor för understöd till

företagareföreningar under innevarande budgetår. Då detta belopp i stort

sett torde komma att disponeras för avsett ändamål, bör den beräknade

reservationen minskas med motsvarande belopp. Å andra sidan har styrelsen

icke räknat med någon inkomst i form av intressentbidrag under

nästa budgetår. Medelsbehovet bör enligt min mening av denna anledning

kunna minskas med ett belopp, som jag uppskattar till 1 200 000 kronor.

Vidare torde det av styrelsen för statliga beredskapsarbeten beräknade

kostnad sbeloppet 8 000 000 kronor kunna minskas med 500 000 kronor.

Mot styrelsens beräkningar i övrigt av medelsbehovet under ifrågavarande

anslag har jag icke något att erinra. Såsom jag tidigare anfört böra emellertid

de kostnader, som av de sakkunniga och styrelsen upptagits un
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

der ett särskilt anslag till kostnader för övriga arbetsmarknadsåtgärder,

bestridas från anslaget till kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. m.

Då jag kan godtaga arbetsmarknadsstyrelsens uppskattning av ifrågavarande

kostnader, förordar jag, att ytterligare 300 000 kronor beräknas under

arbetslöshetsanslaget.

Jag beräknar sålunda det sammanlagda medelsbehovet under anslaget till

kostnader för arbetslöshetens bekämpande in. in. till (3 900 000 -j- 1 500 000 —

1 200 000 — 500 000 + 300 000) 4 000 000 kronor.

Kostnader för överflyttning av arbetskraft.

Arbetsmarknadsstyrelsen.

Arbetsmarknadsstyrelsen har beträffande medelsåtgången innevarande

budgetår under anslaget till kostnader för överflyttning av

arbetskraft anfört i huvudsak följande.

Reservationen under anslaget vid innevarande budgetårs ingång uppgick

enligt budgetredovisningen till 15 160 000 kronor. Arbetsmarknadskommissionen

redovisade i sitt bokslut per den 30 juni 1947 en behållning under

anslaget av 4 890 000 kronor, utgörande till förfogande ställda men ej ianspråktagna

medel. Styrelsen räknar vidare med inkomstmedel för försäljningar,

uthyrningar m. in. av ca 1 400 000 kronor. Därutöver har arbetsmarknadskommissionen

i framställning den 30 juni 1947 rörande försäljning

av vissa baracker m. in. till danska staten hemställt, att kommissionen

måtte beredas täckning för de med barackleveranserna förenade utgifterna.

Från förevarande anslag ha för nämnda ändamål bestritts utgifter

till ett belopp av ca 290 000 kronor, som sålunda skulle tillgodoföras anslaget.

Någon ny medelsanvisning under anslaget gjordes ej av riksdagen för

budgetåret 1947/48, bortsett från ett formellt belopp av 100 kronor. Å förevarande

anslag står sålunda till styrelsens förfogande för innevarande budgetår

ett belopp av (15 160 000 + 4 890 000 + 1 400 000 + 290 000)

21 740 000 kronor. Den 19 januari 1948 har arbetsmarknadsstyrelsen hemställt

om ett tilläggsanslag å 7 000 000 kronor till täckande av de kostnader,

som belöpa å ifrågavarande anslag under innevarande budgetår. Kungl. Maj :t

har i prop. nr 163 till årets riksdag föreslagit anslagsförstärkning med nämnda

belopp genom medelsanvisning å tilläggsstat.

Anslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft har huvudsakligen

tagits i anspråk för utgifterna för arbetspremier åt skogsarbetare, vissa

skogsägare in. fl. enligt Kungl. Maj ds beslut den 21 februari och 6 juni

1947. Kostnaderna för de två premieringsperioderna under tiden 1 april—

30 september 1947 falla helt å innevarande budgetår. Under de första åtta

månaderna av innevarande budgetår belöpte sig kostnaderna för ifrågavarande

ändamål till 17 283 000 kronor, vilket belopp även utgör de totala utgifterna

för budgetåret.

Under budgetåret ha vidare relativt betydande belopp erfordrats för avlöningar

till verktygsvårdare och kockor vid huggarförläggningar samt för

resekostnader för denna personal. De sammanlagda utgifterna för denna

personal under budgetåret skulle sålunda uppgå till 1 480 000 kronor.

Bestämmelserna om ortstillägg till arbetskraft, anvisad skogsarbete, gällde

under de tre första kvartalen av innevarande budgetår uteslutande dem

som sysselsattes med vedavverkningar. Fr. o. m. den 1 april 1948 utgår orts
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

61

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

tillägg, som från denna tidpunkt benämnes överflyttningsbidrag, även till

den med gagnvirkesavverkning sysselsatta arbetskraften. För tiden 1 juli

1947—29 februari 1948 belöpte sig kostnaderna för ortstiliägg till 357 000

kronor. Med hänsyn till de nya bestämmelserna måste för resterande del av

budgetåret en förhållandevis stor ökning av kostnaderna för ändamålet beräknas.

För sistnämnda tidsperiod beräknas utgifterna uppgå till 575 000

kronor. Sammanlagda kostnaderna för hela budgetåret skulle därigenom

för nämnda tillägg och bidrag stiga till 932 000 kronor.

I samband med anordnandet av huggarförläggningar ha vissa kostnader

uppstått för omflyttning av kojor och koj utrustningar. Ett belopp av 166 000

kronor blir erforderligt för ändamålet.

Kostnaderna för jordbruksläger för frivillig arbetskraft beräknas till

373 000 kronor. Kostnaderna för utländska studenter, skogspraktildäger,

praktikläger i lanthushåll jämte ersättningar till kockor i bethushåll m. m.

torde för budgetåret uppgå till 162 000 kronor, kostnaderna för resebidrag

till arbetssökande till 361 000 kronor, administrationskostnaderna för arbetsmarknadsstyrelsens

rekryteringsbyråer i utlandet för överföring till

Sverige av utländsk arbetskraft till 450 000 kronor, kostnaderna för provanställningar

av partiellt arbetsföra in. m. till 50 000 kronor, och kostnaderna

för länsarbetsnämndernas förråd till 40 000 kronor för hela budgetåret.

Under första hälften av budgetåret 1947/48 avfördes från anslaget vissa

eftersläpande kostnader från tidigare budgetår, utgörande bl. a. omkostnader

vid barackförsäljningar till Norge. Den sammanlagda utgiften för dylika

ändamål under hela budgetåret kan beräknas till 4 000 kronor.

Under förra hälften av budgetåret verkställdes vidare en avskrivning av

osäkra fordringar, vilka ackumulerats under arbetsmarknadskommissionens

verksamhetstid. Kostnaden för ifrågavarande åtgärd uppgick till 320 000

kronor.

Under förutsättning av Kungl. Maj :ts bifall måste slutligen för innevarande

budgetår 50 000 kronor beräknas för mödrahjälp till viss överflyttad

utländsk arbetskraft. Likaledes torde ett belopp av 30 000 kronor böra

upptagas under ifrågavarande anslag till bestridande av barnbidrag till

överflyttad italiensk och ungersk arbetskraft.

De totala kostnaderna under reservationsanslaget till kostnader för överflyttning

av arbetskraft beräknas under angivna förutsättningar uppgå till

21 701 000 kronor. Därutöver måste relativt avsevärda belopp beräknas till

utlägg för utländsk arbetskraft. Dessa belopp torde icke kunna beräknas inflyta

under anslaget förrän tidigast nästa budgetår. Vid budgetårsskiftet den

3() juni 1948 beräknas 2 444 000 kronor behöva balanseras för detta ändamål.

Under hänvisning till de i det föregående beräknade disponibla medlen

skulle anslaget sålunda överskridas med 2 405 000 kronor. Nämnda underskott

måste ökas med ytterligare ca 1 000 000 kronor, utgörande täckning

av de för skottsbelopp, som vid budgetårsskiftet 1948/49 måste beräknas

vara utlämnade till styrelsen underlydande myndigheter och organ. Därjämte

beräknas 60 000 kronor utestå i oguldna fordringar hänförliga till

förrådsverksamheten, vilka i enlighet med vad som förut anförts beräknas

komma all tillgodoföras förrådsanslaget. Det totala anslagsöverskridandet

skulle sålunda utgöra 3 465 000 kronor.

Vid bifall till Kungl. Maj :ts i det föregående omnämnda prop. nr 163 till

årets riksdag skulle anslaget emellertid förstärkas med 7 000 000 kronor. Vid

sådant förhållande skulle vid innevarande budgetårs utgång lörefinnas en

reservation av (7 000 000 — 3 465 000) 3 535 000 kronor å anslaget till kostnader

för överflyttning av arbetskraft.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj. ts proposition nr 2i9.

Arbetsmarknadsstyrelsen övergår härefter till beräkning av medelsbehovet

för budgetåret 1 948/49.

Härom har styrelsen anfört.

Under detta anslag beräknar styrelsen ett belopp av 5 000 000 kronor erforderligt

för delposten till täckande av kostnader för överflyttningsbidrag

till skogsarbetare. Det beräknade beloppets relativt betydande storlek beror

på att, såsom tidigare nämnts, överflyttningsbidrag numera utgår även till

den med gagnvirkesavverkning sysselsatta arbetskraften och till att behovet

av arbetskraft på detta område måste beräknas bliva stort under nästa budgetår.

För kostnader i samband med huggarförläggningar beräknar arbetsmarknadsstyrelsen

medelsbehovet till 3 325 000 kronor. Ifrågavarande belopp,

vilket innebär en betydande stegring i förhållande till innevarande

budgetår, är beräknat med hänsyn till en sannolikt utökad huggarkursverksamhet

med anledning av nödvändigheten att öka gagnvirkesavverkningarna.

Därtill kommer att lönerna till verktygsvårdarna höjts fr. o. in. den

1 mars 1948, vilken kostnadsökning huvudsakligast kommer att påverka

utgifterna under nästa budgetår. Likaledes har arbetsmarknadsstyrelsen

ansett sig böra kalkylera med höjda löner till kockapersonalen. Slutligen

föranleda de stegrade transport- och materielkostnaderna även en viss kostnadsförhöjning.

Kostnaderna för jordbruksläger beräknar arbetsmarknadsstyrelsen till

400 000 kronor, d. v. s. ett i stort sett oförändrat belopp i förhållande till

innevarande budgetår.

Kostnaderna för bidrag till arbetstagares resor beräknar styrelsen till

1 500 000 kronor, och i sammanhanget må anmälas, att styrelsen har för avsikt

att framdeles till Kungl. Maj :t ingiva förslag om ändrade bestämmelser

för utgivande av dylika bidrag. Styrelsen har funnit sig böra räkna med ökade

kostnader för nämnda ändamål, då en vidare tillämpning av bidragssystemet

synes böra tillgripas för att kunna svara mot rådande behov att

överflytta arbetskraft.

Även för nästkommande budgetår räknar styrelsen med utgifter för skogspraktikläger,

skogsplanteringsläger, läger för utländska studenter, praktikläger

i lanthushåll samt torvläger. Vidare böra beräknas kostnader för hemassistentkurser

och för ersättningar till kockor i bethushåll. Kostnaderna för

samtliga dessa ändamål beräknas till resp. 30 000, 30 000, 15 000, 15 000,

10 000, 75 000 och 50 000 kronor, eller sammanlagt 225 000 kronor.

För psykotekniska undersökningar av ungdom och partiellt arbetsföra beräknar

styrelsen ett medelsbehov av 19 000 kronor, för läkarundersökning av

partiellt arbetsföra 35 000 kronor, för provanställningar 50 000 kronor, för

bidrag till arbetsträningsinstitut 300 000 kronor samt för omskolning av

partiellt arbetsföra 200 000 kronor, eller sammanlagt 604 000 kronor.

Till kursverksamheten för omskolning av utländsk arbetskraft torde ett

belopp av 50 000 kronor bliva erforderligt, medan till kostnader för arbetsblockorganisationen

ett i förhållande till innevarande år oförändrat belopp

av 25 000 kronor synes bliva tillfyllest.

Vidare torde viss personal även under första månaderna av nästa budgetår

böra finnas tillgänglig vid rekryteringsbyråerna i Österrike för den händelse

ytterligare sudettysk arbetskraft skulle överflyttas. För ifrågavarande

ändamål beräknar styrelsen ett belopp av 20 000 kronor.

Slutligen uppskattar styrelsen kostnaderna för mödrahjälp till överflyttad

utländsk arbetskraft till 50 000 kronor samt för barnbidrag till italiensk och

ungersk arbetskraft till 40 000 kronor. Därtill komma utlägg för utländsk arbetskraft

till ett belopp av 1 040 000 kronor. Då emellertid detta belopp bör

opaginerad Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Maj:ts proposition nr 2W.

kunna balanseras genom inbetalningar av tidigare gjorda utlägg för ifrågavarande

arbetskraft, synas särskilda medel icke behöva äskas för detta ändamål.

Det totala medelsbehovet under anslaget skulle sålunda uppgå till

11 240 000 kronor. Vid bifall till Kungl. Maj :ts i prop. 163 till årets riksdag

framlagda förslag om ett tilläggsanslag å 7 000 000 kronor skulle i enlighet

med de tidigare beräkningarna å anslaget till kostnader för överflyttning av

arbetskraft vid utgången av budgetåret 1947/48 förefinnas en reservation av

3 535 000 kronor. Denna skulle enligt styrelsens förslag tillgodoföras motsvarande

anslag för nästa budgetår. Under angivna förutsättningar skulle

det nya medelsbehovet för budgetåret 1948/49 under nu förevarande anslag

beräknas till (11 240 000 — 3 535 000) 7 705 000 kronor, eller i avrundat

belopp 7 700 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer arbetsmarknadsstyrelsen, att

till kostnader för överflyttning av arbetskraft för budgetåret 1948/49 anvisas

ett reservationsanslag av 7 700 000 kronor.

Departementschefen.

Från detta anslag böra fortfarande i främsta rummet bestridas kostnaderna

för åtgärder, som befinnas erforderliga för att tillgodose behovet av

arbetskraft inom sådana yrkesområden, som äro av särskild betydelse för

folkhushållet eller för landets ekonomiska försvarsberedskap. Liksom hittills

bör Kungl. Maj:t äga befogenhet att meddela de bestämmelser rörande

bidrag till överflyttande av arbetskraft, som befinnas nödvändiga.

Under innevarande budgetår ha de största kostnaderna för ifrågavarande

ändamål avsett skogsbrukets försörjning med arbetskraft. Sålunda ha

kostnaderna för arbetspremier, vilka utgått under tiden intill den 1 oktober

1947, utgjort ca 17 400 000 kronor. Såvitt nu kan bedömas torde arbetspremier

icke komma att erfordras under nästa budgetår. Medel för ändamålet

ha icke heller beräknats av arbetsmarknadsstyrelsen. Under tiden intill

den 15 april 1948 ha vidare på grund av Kungl. Maj :ts beslut den 21

februari 1947 utgått ortstillägg till vissa arbetstagare från annat yrkesområde

än skogsbruket, vilka utfört avverkning av brännved. Ortstillägg har

utgått i stort sett endast till familjeförsörjare och har utgjort 3 kronor för

arbetsdag, dock högst 75 kronor för månad. Den 2 april 1948 har Kungl.

Maj :t meddelat nya bestämmelser i ämnet, vilka i huvudsak innebära att

bidrag kan utgå även till annan än familjeförsörjare, varvid bidraget utgår

med 2 kronor för arbetsdag, dock högst 50 kronor för månad, samt att bidrag

utgår även vid avverkning av gagnvirke. Samtidigt har benämningen

ortstillägg utbytts mot överflyttningsbidrag. Anledningen till bidragsbestämmelsernas

utvidgning är att gagnvirkesavverkningen av handelspolitiska

skäl ansetts böra forceras, vilket icke synts möjligt utan särskilda åtgärder

för alt främja tillströmningen av arbetskraft till skogsbruket.

Arbetsmarknadsstyrelsen har beräknat vissa särskilda belopp för åtgärder

i syfte all infoga partiellt arbetsföra i arbetslivet. Det rör sig bär om

en försöksverksamhet i olika hänseenden, för vilken planer ännu endast

opaginerad Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

delvis framlagts. Det synes vara av stor vikt att arbetsmarknadsorganen

beträffande de partiellt arbetsföra få söka sig fram till lämpliga former och

medel för deras inordnande å arbetsmarknaden. Det torde böra få ankomma

på Kungl. Maj :t att meddela erforderliga bestämmelser för försöksverksamheten.

Från ifrågavarande anslag torde även böra bestridas kostnaderna för biträdespersonal

m. m. åt byggnadsberedningen.

Jag har icke annat att erinra mot arbetsmarknadsstyrelsens beräkning av

medelsbehovet under detta anslag än att anslagsbeloppet enligt min mening

bör kunna minskas med 700 000 kronor till 7 000 000 kronor.

Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverksamhet.

1947 års arbetslöshetssakkunniga.

Vid beräkningen av detta anslag ha de sakkunniga utgått från att de

framtida beredskapsförråden hos arbetsmarknadsstyrelsen skola avses för

ca 6 000 man. Från denna utgångspunkt har på de sakkunnigas begäran

inom styrelsens kamerala byrå gjorts en utredning angående medelsbehovet

under anslaget. Denna upptar följande inkomster: Kronor

debiteringar av andra anslag .............................. 415 000

hyresersättningar ......................................... 400 000

försäljningar

arbetsmaskiner .................................. 375 000

arbetsredskap ........... 85 000

förläggningsmateriel ............................. 350 000 810 000

Summa 1 625 000.

Inkomsterna av debiteringar och hyresersättningar ha beräknats till samma

belopp som för innevarande år. Skulle debiteringsposten minska genom

en inskränkning av de statliga beredskapsarbetena, beräknas hyresersättningarna

i stället komma att öka. Försäljningarna beräknas omfatta sådan

överskottsmateriel, som icke är tagen i anspråk av skogsbruket.

Utredningen upptager följande utgifter: Kronor

lönekostnader och förrådskostnader ........................ 430 000

nytt centralförråd ......................................... 200 000

återanskaffning på grund av förslitning av maskiner och redskap 400 000

förläggningsmateriel ...................................... 50 000

reservdelar .............................................. 150 000

nyanskaffning av maskiner av mera ekonomiska typer........ 370 000

Summa 1 600 000.

Behovet av nytt centralförråd föranledes enligt de sakkunniga av att ett

förutvarande förråd måste nedläggas på grund av att nyttjanderättsavtalet

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

65

rörande förrådsplatsen uppsagts, varav följt överbelastning av övriga förråd

med risk för bristfällig materielvård.

Rörande frågan om materielinköp ha de sakkunniga anfört.

Beträffande åter- och nyanskaffning anförde arbetsmarknadskommissionens

tekniska byrå i en PM av den 1 december 1947 att den komplettering

av maskinparken, som anses oundgängligen nödvändig, avser att åstadkomma

en sådan beredskap, att en första utökning av arbetsstyrkan skall

kunna mötas på ett någorlunda tillfredsställande sätt. I stort sett utgör det

anskaffningsprogram, som man sålunda kommit fram till, endast vad som

erfordras för en byggnadsverksamhet av den relativt ringa omfattning, som

arbetsmarknadskommissionen haft under senare år, samt för en viss förnyelse

av den rätt omoderna och nedslitna maskinparken. Det framhålles i

detta sammanhang, att tillverkningen av vissa av de maskintyper kommissionen

innehar och reservdelar till dessa numera upphört. I den mån nyanskaffning

föreslagits har denna motiverats av att man önskar möjlighet

att underlätta vissa arbetsmoment, som utan maskinell drift kunna hindra

en eljest möjlig utökning av arbetsstyrkan, särskilt i vinterarbeten.

Till frågan om storleken av anslagsposterna till återanskaffning på grund

av förslitning av maskiner och redskap samt nyanskaffning av maskiner

finna de sakkunniga sig icke kunna taga någon bestämd ställning. De sakkunniga

förutsätta, att arbetsmarknadsstyrelsen efter ytterligare utredning

framlägger förslag i detta avseende. Klart synes emellertid enligt de sakkunnigas

mening vara, att utgifterna under anslaget under budgetåret

1948/49 icke böra bli större än inkomsterna. Under sådana förhållanden

skulle några medel för förrådsverksamheten icke erfordras för sagda budgetår.

Med hänsyn till ovissheten angående de tidpunkter, vid vilka uppbördsmedlen

skulle komma att inflyta, borde dock ett belopp lämpligen

kunna upptagas motsvarande två månaders driftkostnader eller 100 000

kronor.

Arbetsmarknadsstyrelsen.

Arbetsmarknadsstyrelsen anför, att styrelsen icke kan räkna med större

debitering av andra anslag än 310 000 kronor. I hyresersättningar räknar

styrelsen med samma belopp som de sakkunniga eller 400 000 kronor. Såsom

tidigare anförts, kan styrelsen icke biträda de sakkunnigas uppfattning

om en reducering av beredskapslagringen och räknar därför icke med

inkomster av försäljning i den omfattning de sakkunniga beräknat. Styrelsen

beräknar inkomster under budgetåret 1948/49 av försäljningar av förslitna

eller eljest oekonomiska maskiner till 130 000 kronor samt av kasserade

redskap och förläggningsmateriel till 40 000 resp. 20 000 kronor. De

totala inkomsterna skulle sålunda uppgå till 900 000 kronor.

Styrelsen anför vidare.

Beträffande de av de sakkunniga beräknade utgifterna vill styrelsen framhålla,

all desamma endast beröra behovet för beredskapsarbeten. Styrelsen

har för sin del intet alt erinra mot de härför gjorda beräkningarna. I fråga

om behovet av nytt centralförråd vill styrelsen understryka, alt behovet av

detsamma jämväl framhållits av den av sakrevisionen tillsatta granskningsmannen

för styrelsens förrådsverksamhet. De sakkunniga ha uttalat, att de

5 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt Nr 249.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

icke finna sig på grund av nu företagen utredning kunna taga ställning till

frågan om storleken av anslagsposterna till återanskaffning på grund av

förslitning av maskiner och redskap samt till nyanskaffning av maskiner.

Såsom de sakkunniga anfört, utgör den beräknade kompletteringen endast

vad som är oundgängligen nödvändigt för att en första utökning av arbetsstyrkan

skall kunna mötas på ett tillfredsställande sätt eller önskvärt för

att underlätta vissa arbetsmoment, som utan maskinell drift kunna hindra

en eljest möjlig utökning av arbetsstyrkan. Med hänsyn till att styrelsens

nuvarande maskinpark till största delen härrör från 1930-talets första hälft

och någon komplettering därefter knappast ägt rum, anser styrelsen en

komplettering nödvändig och finner jämväl den förebragta utredningen om

storleken av nyanskaffningen tillfredsställande.

Såsom styrelsen tidigare anfört, berör styrelsens förrådsverksamhet emellertid

icke enbart beredskapsarbeten. Styrelsen förutsätter, att arbetsredskap

vid överflyttning av arbetskraft till skogsbruket bliva erforderliga jämväl

under nästa år. Likaså räknar styrelsen med viss anskaffning av sängutrustning

av papper samt av personlig utrustning och redskap för mottagning

och arbetsplacering av flyktingar. För arbetsredskap till skogsarbetare

beräknar styrelsen ett belopp av 375 000 kronor, medan för mottagning och

utrustning av flyktingar beräknas 780 000 kronor.

Såsom tidigare anförts, räknar styrelsen med att från reservationerna på

innevarande budgetårs arbetsmarknadsanslag ett belopp av (70 000 +

60 000) 130 000 kronor skall tillföras anslaget till kostnader för förrådsverksamhet.

Utestående fordringar torde emellertid uppgå till motsvarande

belopp jämväl för nästa budgetår, varför en utjämning sålunda äger rum.

Sammanfattningsvis anger styrelsen beräknade inkomster och utgifter för

förrådsverksamheten sålunda:

Inkomster

utestående fordringar....................................

slitagedebitering av andra anslag................ 310 000

hyresersättningar.............................. 400 000

försälj ningar

maskiner........................... 130 000

redskap ............................ 40 000

förläggningsmateriel................. 20 000 190 000

Summa inkomster kronor

130 000

900 000

1 030 000

Utgifter

lönekostnader och förrådskostnader...... 430 000

nytt centralförråd..................... 200 000

återanskaffning på grund av förslitning av

maskiner . .......................... 400 000

återanskaffning av redskap och förläggningsmateriel

...................... 50 000

reservdelar ........................... 150 000

nyanskaffning av maskiner............. 370 000

arbetsredskap för skogsarbetare.................

utrustning för flyktingar.......................

beräknade utestående fordringar.................

1 600 000

375 000

780 000 2 755 000

......... 130 000

Summa utgifter kronor 2 885 000.

opaginerad Kontrollera mot PDF

67

Kungl. Maj:ts proposition nr 2i9.

Under angivna förutsättningar beräknar styrelsen anslagsbehovet för förrådsverksamheten

för nästa budgetår till (2 885 000 — 1 030 000) 1 855 000

kronor.

Departementschefen.

Jag har tidigare givit uttryck åt den uppfattningen, att arbetsmarknadsstyrelsens

beredskapslager icke böra minskas i den omfattning de sakkunniga

föreslagit samt att styrelsens materielbestånd i viss utsträckning bör

kompletteras. Styrelsen har beräknat, att för nyanskaffning av maskiner

för beredskapsarbeten under nästa budgetår erfordras 370 000 kronor. Med

hänsyn till vad som upplysts rörande materielbeståndets ålder anser jag

ofrånkomligt, att utöver återanskaffning på grund av förslitning vissa inköp

av materiel göras under nästa budgetår. Med hänsyn till det trängda

läget på materialmarknaden synes dock det härför beräknade beloppet böra

begränsas till 100 000 kronor. Beträffande det av arbetsmarknadsstyrelsen

beräknade beloppet för utrustning av flyktingar torde böra upplysas, att det

avser kostnader för sådan utrustning, bestående av kläder m. m., som erfordras

på mottagningsförläggningarna och för att sätta flyktingarna i stånd

att antaga arbete på den svenska arbetsmarknaden. Jag anser emellertid

att den härför avsedda medelsposten bör kunna beräknas till 500 000 kronor.

Mot styrelsens beräkning i övrigt av medelsbehovet under detta anslag har

jag intet att erinra. Jag beräknar sålunda medelsbehovet under anslaget till

(1 855 000 — 270 000 — 280 000) 1 305 000 kronor, vilket belopp torde kunna

avrundas till 1 300 000 kronor.

Jag finner det lämpligt, att Kungl. Maj :t meddelar närmare bestämmelser

angående storleken av det belopp, som av arbetsmarknadsstyrelsen må disponeras

för materielinköp.

Kostnader för främjande av företagsverksamhet m. m.

Företagareföreningarna ha till uppgift att befordra möjligheterna till lönande

småföretagsverksamhet i syfte att åstadkomma en större differentiering

av näringslivet inom föreningarnas verksamhetsområden. Verksamheten

omfattar långivning på fördelaktigare villkor än dem, som i regel kunna

erhållas i fråga om vanliga banklån, samt i vissa fall subvention. Genom

hos föreningarna anställda konsulenter bedrives en omfattande teknisk och

kommersiell upplysning och rådgivning i hithörande frågor.

Föreningarna ha vanligtvis startats på initiativ av länsmyndigheterna.

Medlemmarna utgöras huvudsakligen av för föreningarnas syften intresserade

enskilda personer, bolag och föreningar liksom även landsting och hushållningssällskap

samt i vissa fall kommuner och andra samfälligheter.

Medlemskapet grundar sig på andelar. Medlemsantalet har på grund av töreningarnas

struktur och uppgifter varit relativt begränsat. Föreningarna äro

samtliga konstruerade som ekonomiska föreningar u. p. a.

opaginerad Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 249.

Företagareföreningar finnas f. n. inom Gotlands, Göteborgs och Bohus,

Värmlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län.

Till understöd åt företagareföreningarna har för innevarande budgetår

beräknats ett belopp av 1 500 000 kronor under anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens

reglering m. m. Under budgetåret ha företagareföreningarna

av Kungl. Maj :t beviljats följande understöd:

Förening

Lån

Subvention

Summa

Gotlands företagareförening........

130 000

10 000

140 000

Bohusläns

J> ........

158 000

17 000

175 000

Värmlands läns

2> ........

130 000

14 000

144 000

Gävleborgs läns

» ........

160 000

20 000

180 000

Västernorrlands läns

» ........

108 000

12 000

120 000

Jämtlands läns

» ........

149 000

16 000

165 000

Västerbottens

» ........

180 000

20 000

200 000

Norrbottens småindustriförening..........

284 000

31 000

315 000

Summa kronor

1 299 000

140 000

1 439 000

Samtliga företagareföreningar ha hittills av staten erhållit understöd med

sammanlagt 10 070 200 kronor, därav såsom lån 7 729 000 kronor och såsom

subvention 2 341 200 kronor.

För bestridande av de löpande kostnaderna för företagarföreningarnas

verksamhet utgå bidrag till föreningarna från ett under tionde huvudtiteln

upptaget anslag till upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga om

hantverk och småindustri. Till sina administrationskostnader under budgetåret

1947/48 ha följande föreningar enligt Kungl. Maj :ts beslut den 28

november 1947 från nämnda anslag tilldelats bidrag med sammanlagt

215 000 kronor, fördelade sålunda

Bohusläns företagareförening............. kronor 35 000

Värmland läns » » 25 000

Gävleborgs läns » » 33 000

Västernorrlands läns » » 29 000

Jämtlands läns » » 30 000

Västerbottens » » 30 000

Norrbottens småindustriförening................ » 33 000

Summa kronor 215 000

Till Gotlands företagareförening, som bildats under 1947, har såsom bidrag

till föreningens administrationskostnader under innevarande budgetår

anvisats ett belopp av 24 000 kronor. Då detta bidrag icke inrymts under

förenämnda anslag till upplysnings- och organisationsverksamhet, har

detsamma bestritts från anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 249.

69

Departementschefen.

Det statliga stödet åt företagareföreningarna har innevarande budgetår

lämnats i samma former som tidigare. Förskjutningen från subventionstill

lånelinjen har fortgått. Under budgetåret 1945/46 utgjorde sålunda subventionsbeloppet

14,4 procent av den för verksamheten totalt disponerade

summan. Motsvarande procenttal utgjorde för budgetåret 1946/47 11,2 och

för tiden V, 1947—8/6 1948 9,7.

1 propositionerna nr 293/1946 och 286/1947 har erinrats, att inom handelsdepartementet

tillkallade sakkunniga framlagt förslag till ordnande av

kreditgivnings- och rådgivningsverksamhet för hantverk och småindustri

samt bildande av företagsnämnder. Enligt vad jag inhämtat har chefen för

handelsdepartementet icke för avsikt att framlägga förslag i ämnet för innevarande

års riksdag. Under sådana förhållanden torde stödet åt företagareföreningarna

även för nästa budgetår få utgå i hittills tillämpade former.

Alltjämt erfordras inom vissa delar av landet stödåtgärder för att utveckla

ett mångsidigare näringsliv. Under nu rådande förhållanden få dessa åtgärder

dock avvägas så att de icke medverka till en ytterligare utveckling

av de s. k. serviceyrkena. Ehuru från innevarande budgetår komma att

överstå ett antal låneansökningar, vilka torde vara förtjänta av bifall, anser

jag mig med hänsyn härtill och till angelägenheten av investeringarnas

begränsning i nuvarande läge icke böra förorda höjning av det belopp, som

avses för nu ifrågavarande ändamål. Jag förordar därför, att till kostnader

för främjande av företagsverksamhet m. m. anvisas ett reservationsanslag

av 1 500 000 kronor.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1948/49 under

femte huvudtiteln anvisa

till Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m. ett

reservationsanslag av ................ kronor 4 000 000;

till Kostnader för överflyttning av arbetskraft ett reservationsanslag

av........................ kronor 7 000 000;

till Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förrådsverk
samhet

ett reservationsanslag av ...... kronor 1 300 000;

och till Kostnader för främjande av företagsverksamhet

m. m. ett reservationsanslag av..........kronor 1 500 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan lämnar Hans Kungl. Höghet KronprinsenRegenten

bifall samt förordnar, att proposition av den

lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas

till riksdagen.

0 Biliani/ till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 249.

Ur protokollet:

Lars Lemne.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga.

I. Arbetsmarknaden under år 1947

(sid. 5—11 i verksamhetsberättelsen).

Redogörelsen överensstämmer helt med motsvarande avsnitt i propositionen,

sid. 2—8.

II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet år 1947.

A. Den offentliga arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingens organisation.

Arbetsmarknadskommissionen har sedan maj 1940 varit chefsmyndighet

för länsarbetsnämnderna och de under dessa sorterande offentliga arbetsförmedlingarna.

Arbetsförmedlingen omfattade vid 1947 års utgång 25

huvudkontor, 234 avdelningskontor, 450 ortsombud och 13 fristående sjömansförmedlingar.

Av avdelningskontoren voro 7 nyinrättade under året.

Dessutom förelåg beslut om inrättande av ytterligare 4 avdelningskontor,

vilka dock på grund av olösta lokal- eller personalfrågor icke trätt i verksamhet.

Förutom nu nämnda mera ordinarie förmedlingsorgan voro under

året inemot 550 lokalombud, sorterande under kontor och ortsombud, anställda

å sådana orter, där avdelning av erkända arbetslöshetskassor fanns

eller behov i övrigt förelåg av organ för den offentliga arbetsförmedlingen.

Vid utgången av 1947 utgjorde antalet vid länsarbetsnämnderna anställda

befattningshavare omkring 1 825. Av dessa sysselsattes omkring 1450

(79 %) med bestående arbetsuppgifter, medan 375 (21 %) voro sysselsatta

med olika kris- och beredskapsuppgifter.

1947 års riksdag biföll en av Kungl. Maj :t framlagd proposition angående

ett definitivt förstatligande av den offentliga arbetsförmedlingen. Beslutet,

som trädde i kraft den 1 januari 1948, innebär beträffande den offentliga

arbetsförmedlingens organisation i huvudsak följande.

Den offentliga arbetsförmedlingen skall under arbetsmarknadsstyrelsens

överinseende inom varje län stå under ledning av en länsarbetsnämnd (i

Stockholms stad arbetsnämnd). I varje län skall förutom huvudkontoret,

som förlägges till den ort, där länsarbetsnämnden har sitt säte, finnas erforderligt

antal avdelningskontor och expeditioner (de sistnämnda motsvarande

de förutvarande s. k. deltidskontoren), vilkas förläggning bestämmes

av Kungl. Maj:t. Avdelningskontoren och expeditionerna fördelas med hänsyn

till föreståndarnas löneställning i sju klasser, betecknade 1 A, 1 B, 2, 3

och 4 (kontor) samt 5 och 6 (expeditioner). Kontorsföreståndarna hänföras

1* Bihantj till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 249.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Förteckning över arbetsförmedlingens huvud- och avdelningskontor

den 31 december 1947.

Kontorens förläggning

(Huvudkontor utmärkes med kursiv stil).

Stockholm, Djursholm, Gustavsberg, Lidingö, Nacka, Norrtälje,

Nynäshamn, Rimbo, Sollentuna1, Solna, Sundbyberg,

Södertälje, Vaxholm, östhammar.

Uppsala, Enköping, Tierp, Älvkarleby.

Eskilstuna, Flen, Gnesta, Hälleforsnäs1, Katrineholm, Nyköping,

Oxelösund, Strängnäs, Vingåker, Åkers Styckebruk.1

Linköping, Borensberg, Finspång, Kisa, Mjölby, Motala, Norrköping,

Skänninge, Söderköping, Vadstena, Valdemarsvik,

Åtvidaberg, Ödeshög.

Jönköping, Eksjö, Gislaved, Huskvarna, Nässjö, Sävsjö, Tranås,

Vetlanda, Värnamo.

Växjö, Alvesta, Hohultsslätt, Ljungby, Markaryd, Ryd, Strömsnäs

bruk, Tingsryd, Åseda, Älmhult.

Kalmar, Borgholm, Emmaboda, Hultsfred, Högsby, Nybro,

Oskarshamn, Vimmerby, Virserum, Västervik.

Visby.

Karlskrona, Karlshamn, Olofström, Ronneby, Svängsta, Sölvesborg,

Lyckeby.1 2

Kristianstad, Hässleholm, Klippan, Osby, Simrishamn, Tomelilla,

Åhus, Åstorp, Ängelholm, Örlcelljunga.

Malmö, Eslöv, Hälsingborg, Höganäs, Hörby, Kävlinge, Landskrona,

Lund, Sjöbo, Skurup, Svalöv1, Svedala, Trelleborg,

Vellinge, Ystad.

Halmstad, Falkenberg, Kungsbacka, Laholm, Oskarsström,

Varberg.

Göteborg, Hunnebostrand, Kungälv, Lysekil, Munkedal, Mölndal,

Strömstad, Uddevalla.

Borås, Alingsås, Bengtsfors, Kinna, Svenljunga, Trollhättan, Ulricehamn,

Vänersborg, Åmål.

Skövde, Falköping, Grästorp, Götene, Hjo, Karlsborg, Lidköping,

Mariestad, Skara, Tidaholm, Töreboda, Vara.

Karlstad, Arvika, Deje, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors,

Kristinehamn, Munkfors, Storfors1, Sunne, Säffle, Torsby.

Örebro, Askersund, Degerfors, Hallsberg, Hällefors, Karlskoga,

Kopparberg, Kumla, Laxå, Lindesberg, Nora.

Västerås, Arboga, Fagersta, Hallstahammar, Kolsva, Kungsör,

Köping, Norberg, Sala, Surahammar, Tärnsjö.

Falun, Avesta, Borlänge, Grängesberg, Hedemora, Leksand,

Ludvika, Malung, Mora, Orsa1, Säter, Vansbro.

Gävle, Arbrå, Bergsjö, Bollnäs, Edsbyn, Hofors, Hudiksvall,

Ljusdal, Sandviken, Storvik, Söderhamn.

Härnösand, Alnö, Bjärtrå, Bjästa, Fränsta, Hoting, Husum,

Järkvitsle, Kramfors, Kvissleby, Matfors, Nyland, Skönsberg,

Sollefteå, Sundsvall, Söråker, Veda, Ånge, Örnsköldsvik,

Östrand.

Östersund, Bräcke, Hammarstrand, Hammerdal, Järpen, Krokom,

Lit, Strömsund, Sveg, Vigge (Svenstavik).

Umeå, Bureå, Burträsk, Byske, Dorotea, Holmsund, Hörnefors,

Jörn1, Lycksele, Nordmaling, Norsjö, Robertsfors,

Skelleftehamn, Skellefteå, Sorsele, Storuman, Vilhelmina,

Vännäs, Åsele.

Luleå, Arvidsjaur, Boden, Gällivare och Malmberget, Haparanda,

Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Pajala, Piteå, Älvsbyn,

Överkalix, Övertorneå.

Län

Ant.

kon-

Ant.

orts-

om-

bud

tor

Stockholms stad ..

1

—

Stockholms......

14

26

Uppsala..........

4

7

Södermanlands . ..

10

18

Östergötlands ....

13

14

Jönköpings.......

9

29

Kronobergs......

10

18

Kalmar..........

10

22

Gotlands.........

1

4

Blekinge.........

7

15

Kristianstads.....

10

26

Malmöhus........

15

25

Hallands.........

6

11

Göteborgs o. Bohus

8

23

Älvsborgs........

9

36

Skaraborgs.......

12

11

Värmlands.......

13

27

Örebro..........

11

11

Västmanlands ....

11

10

Kopparbergs.....

12

13

Gävleborgs.......

11

20

Västernorrlands ...

20

17

Jämtlands.......

10

30

Västerbottens.....

19

18

Norrbottens......

13

19

Summa kontor

resp. ombud

259

450

1 Nyinrättat under 1947.

2 Indrogs vid årsskiftet 1947/48 och gjordes till filial till huvudkontoret i Karlskrona.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

till lönegraderna 25, 24, 22, 19 och 16 i statens löneplansförordning. Föreståndarna

för expeditionerna skola vara deltidsanställda extra ordinarie

tjänstemän och åtnjuta avlöning uppgående till två tredjedelar resp. hälften

av lönegrad Ce 16. Liksom tidigare skola dessutom finnas ortsombud och

lokalombud.

Enligt Kungl. Maj :ts och riksdagens beslut skall antalet befattningshavare

vid den offentliga arbetsförmedlingen utgöra inalles 1 519, varav 453 ordinarie

och 637 extra ordinarie tjänstemän, 171 aspiranter, 151 icke-ordinarie

kontors- och skrivbiträden och 107 deltidsanställda befattningshavare. Fördelningen

av avdelningskontor och expeditioner i de olika klasserna skall

vara följande:

Klass 1A1B23456

Antal 4 8 17 69 80 55 19

Under hösten 1947 uppdrogs åt arbetsmarknadskommissionen att föranstalta

om tjänsternas tillsättande. Vid utgången av året hade befattningarna

i lönegrad 16 och däröver samt biträdestjänster enligt reglerad befordringsgång

i stort sett blivit tillsatta med undantag av sådana befattningar,

som enligt av Kungl. Maj :t meddelat beslut icke få tillsättas under

innevarande budgetår. Återstående befattningar — aspirant- och deltidstjänster

— ha blivit tillsatta under februari 1948.

Vid sidan av den här ovan behandlade normala organisationen för den

offentliga arbetsförmedlingen skall tills vidare finnas en krisorganisation.

Inom denna skola handläggas bl. a. ärenden angående byggnadstillstånd,

utlänningar, överflyttning av arbetskraft till skogsbruket samt materialoch

förrådsärenden. Även för krisdelen har personalplan fastställts. Tillsättandet

av befattningarna inom krisorganisationen skedde under februari

1948.

En förteckning över den offentliga arbetsförmedlingens kontor lämnas

å s. 12.

Arbetsförmedlingsverksamheten.

Liksom under närmast föregående år togs under 1947 den offentliga arbetsförmedlingens

medverkan i anspråk i ökad utsträckning för åstadkommande

av största möjliga balans på arbetsmarknaden.

Omfattningen av den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet under

åren 1938—1947 framgår av tab. 3.

Inalles voro under 1947 i runt tal 692 000 personer inskrivna vid de olika

förmedlingsorganen, eller inemot 40 000 färre än under 1946. Huvudparten

eller 474 000 utgjordes av manliga arbetssökande; kvinnornas antal var

ca 218 000. Tillsammans gjorde dessa personer 1 616 000 ansökningar om

arbete. Att sistnämnda antal är så mycket högre än antalet arbetssökande

personer förklaras därav, att en arbetssökande person anses förnya sin

ansökan om arbete varje månad han återkommer till arbetsförmedlingen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Tab. 3. Arbetsförmedliugsverksamheten åren 1938—1947.1

Är/

/ manad

Hela verksamheten

Därav vid manliga avdelningen

Arbets-

sökande

personer

Ansök- ningar om

arbete

Lediga

platser

Tillsatta

platser

Arbets-

sökande

personer

Ansök-

ningarom

arbete

Lediga

platser

Tillsatta

platser

1938 ......

347 451

927 132

474 096

360 606

231 547

658 633

236 061

203 038

1939 ......

378 478

977 155

564 966

436 080

255 978

691124

293 998

251319

1940 ......

476 349

1153 164

634 676

509 897

315114

784 317

379 958

315 301

1941 ......

539 688

1 477 789

746 200

609 210

354 186

1 001 919

453 235

380 491

1942 ......

614 041

1 494 242

1016 878

798 152

410 835

977 547

638 315

513 528

1943 ......

662 020

1 452 830

1 111479

893 265

468 810

1 001341

682 487

586 497

1944 ......

651 788

1 547 584

1138 133

926 031

466 034

1 109 564

683 291

602 134

1945 ......

722 569

1 756 120

1 341068

1 095 945

513 617

1 248 318

821 015

713 730

1946 ......

732 036

1 681183

1 455 444

1155 260

508 795

1 160 916

896 899

755 745

1947 ......

692 369

1 616 096

1 460 375

1 144 969

474 106

1090 062

885 972

740 944

därav 1947

januari ....

120 604

143 348

148 995

88 822,

89 880

101 630

89 885

58 353

februari ..

103 077

124 699

135 589

72 022

76 425

87 073

76 525

43 656

mars......

108 426

135 860

158 925

89 287

81 487

96 290

93 601

58 803

april......

111677

139 063

180 337

98 321

82 405

97 416

107 504

65 716

maj ......

107 138

133 522

201 753

103 023

76 870

90 554

122 298

68 594

juni ......

108 545

133 420

202 352

107 948

75 023

87 969

124 807

72 145

juli........

96 593

122 677

181210

93 677

67 754

83 088

113 350

63 684

augusti____

105 355

130 440

186 249

100 762

73 584

86 652

113 743

67 968

september..

128 583

159 179

204112

124191

82 282

97 779

117 367

75 685

oktober

117 393

145 689

173 681

109 149

78 007

92 186

101 404

68 203

november..

103 094

128 438

139 325

86 066

72 344

84 778

78173

52 835

december ..

94 804

119 761

122 591

71 701

71 336

84 647

67 490

44 942

samt att dessutom en person, som erhåller en plats genom förmedlingen,

men slutar densamma och under samma månad vänder sig till arbetsförmedlingen

för att på nytt söka arbete, räknas i månadsstatistiken göra ny

arbetsansökan. På manliga avdelningen sjönk ansökningssiffran med 70 900

(6 %) i jämförelse med 1946, under det att den på den kvinnliga avdelningen

steg med 5 800 (1 %). De anmälda lediga platserna visade däremot

ökning i antal och uppgingo tillsammans till omkring 1 460 000, av vilka

arbetsförmedlingen kunde tillsätta 1 145 000.

För att få en uppfattning om de tillsatta platsernas varaktighet har man

från och med 1946 års ingång infordrat uppgift från arbetsförmedlingarna

om antalet platser, som beräknas få en varaktighet av högst en vecka. Av

samtliga under 1947 tillsatta platser hade 445 500, eller 39 %, högst en

veckas varaktighet; under 1946 var motsvarande antal 419 600 (36 %). Tillfällighetsarbetena

avsågo särskilt kvinnlig arbetskraft inom främst husligt 1

1 De arbetssökande personerna äro i slutsiffrorna för varje år endast räknade en gång, oberoende

av det antal gånger de besökt arbetsförmedlingen.

Beträffande lediga platser gäller, att talen för varje särskild månad angiva hela det under

månaden disponibla antalet lediga platser, således med inräknande även av dem, som kvarstått

aktuella från föregående månad. Dessa sistnämnda platser ha däremot i siffrorna för hela året

inräknats endast en gång, varav förklaras, att årssiffrorna äro mindre än de enskilda månadernas

siffror tillsammantagna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

15

arbete och restaurangfacket. Kortvariga anställningar för manlig arbetskraft

förekommo huvudsakligen inom grupperna landtransport och diversearbete.

För såväl män som kvinnor voro de tillfälliga platsernas andel av

totalantalet tillsatta platser förhållandevis störst i de tre största städerna.

En jämförelse mellan tillsättningsresultatet under 1947 och närmast

föregående år ger vid handen, att de tillsatta platsernas antal under det sist

tilländalupna året med 10 300, eller 1 %, understeg det för 1946 noterade.

I genomsnitt tillsatte arbetsförmedlingarna 95 400 platser per månad. I dessa

siffror ingå icke hänvisningar till beredskaps- och reservarbeten; förmedlingsresultatet

avser alltså uteslutande platstillsättningen på den öppna

marknaden. Under 1947 utgjorde antalet hänvisningar till beredskapsarbeten

3 056 mot 5 320 under 1946. Dock är att märka, att en person, som placerats

på ett beredskapsarbete, alltjämt betraktas såsom stående till arbetsmarknadens

förfogande och under hela tiden redovisas såsom aktuell arbetssökande

på hemortens arbetsförmedling.

Med hänsyn till förut antydda förhållanden med brist på arbetskraft på

vissa orter och överskott på andra nödvändiggjordes alltjämt anordningar

för åstadkommande av en rationell fördelning av den tillgängliga arbetskraften.

Arbetsförmedlingens interlokala förmedlingsarbete, varmed förstås

i samverkan mellan skilda kontor tillsatta platser, underlättades genom

de bidrag till arbetssökandes resor och flyttningskostnader m. m., som

även under redovisningsåret ställdes till förfogande vid överflyttning av arbetskraft

mellan olika yrkesområden. Till belysning av samarbetet mellan

arbetsförmedlingarna inom skilda delar av landet lämnas i efterföljande

sammanställning uppgift om i samverkan mellan olika arbetsförmedlingskontor

och ombud tillsatta platser under åren 1938—1947.

Antal arbetssökande

. . , tuu iX V

Å r placerade genom utom 1Äne

annat kontor

1938 .......................... 14 020 8 380

1939 .......................... 19 626 12 005

1940 .......................... 33 413 17 956

1941 .......................... 44 097 23 052

1942 .......................... 68 912 36 833

1943 .......................... 82 271 47 140

1944 .......................... 72 641 40 885

1945 .......................... 88 094 50 896

1946 .......................... 90 414 54 870

1947 .......................... 83 086 50 092 I

I samverkan mellan olika kontor och ombud tillsattes sålunda under 1947

ca 83 000 platser, av vilka 63 000 med manliga och 20 000 med kvinnliga sökande.

Genom ovannämnda platstillsättningar i samverkan bereddes tillsammans

över 50 000 personer anställning i annat län än det, inom vilket

ansökan om arbete ingivits.

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

De varje vecka utsända radiorapporterna och i samband med dessa lämnade

upplysningar utgjorde liksom under tidigare år ett viktigt led i det

interlokala förmedlingsarbetet. Alltsedan november 1946 har arbetsmarknadskommissionen

hatt en var fjortonde dag återkommande »radiobrevlåda»

med frågor och svar om yrkesval.

En bättre balans mellan tillgång och efterfrågan på arbetskraft noterades

i genomsnitt under 1947 än under 1946. Sålunda var antalet ansökningar

på 100 lediga platser under redovisningsåret 111 mot 116 år

1946. Beträffande de här meddelade siffrorna må nämnas, att för de särskilda

månaderna antalet ansökningar om arbete satts i relation till det

under månaden disponibla antalet lediga platser, således med inräknande

även av dem, som kvarstodo aktuella från föregående månad. Då det gäller

årssiffrorna däremot, ha dessa sistnämnda platser endast inräknats en

gång, varav förklaras, att årssiffrorna äro högre än om man toge ett genomsnittligt

medeltal av de enskilda månadernas siffror. Ett dylikt medeltal

skulle för 1947 ge siffran 81 i stället för den ovan nämnda 111. Vid

samtliga undersökningstillfällen 1947 med undantag för årets båda sista

månader voro relationstalen lägre än vid motsvarande tidpunkter 1946.

Genomsnittliga antalet ansökningar på 100 lediga platser på manliga avdelningen

blev 123 mot 129 året förut. Den högsta siffran, 125, noterades

i december och den lägsta, 70, i juni. Under månaderna april—oktober

lågo sittrorna under 100, vilket framhäver knappheten på arbetskraft.

Denna knapphet var ännu mera markerad i fråga om kvinnorna, och ansökningssiffran

på 100 lediga platser översteg icke antalet 74 (oktober);

lägsta sittran var 54 (maj). Ur arbetstagarsynpunkt utvisa dylika siffror ett

gynnsamt läge, medan de ur arbetsgivarnas synpunkt äro uttryck för de rådande

svårigheterna att erhålla erforderlig arbetskraft.

Förmedlingsverksamheten under året inom de olika arbetsförmedlingsområdena

framgår av tab. 4, i vilken jämväl den interlokala förmedlingsverksamheten

redovisas länsvis. En jämförelse med 1946 års siffror ge vid

handen, att förskjutningarna i allmänhet ej voro särdeles stora vare sig

i upp- eller nedgående riktning. Stockholms stad uppvisade den största

ökningen av antalet lediga och tillsatta platser. Beträffande förhållandet mellan

tillgång och efterfrågan på arbetskraft kom Västernorrlands län högst

med 142 ansökningar per 100 lediga platser, närmast följt av Uppsala och

Norrbottens län med 133. Den lägsta siffran redovisade Jämtlands län (87)

och därnäst Jönköpings län (97).

Antalet tillsatta platser inom olika yrkesområden framgår av tab. 5 och

6. I den förra göres anknytning till tidigare års redovisningsförfarande,

varför gruppbeteckningarna i de båda tabellerna, såsom noten angiver,

förete vissa skiljaktigheter.

Som synes ha vissa förskjutningar ägt rum inom de olika grupperna.

En icke obetydlig nedgång noterades således inom jordbruksgruppen, under

det att skogsbruket uppvisade en motsvarande ökning i platstillsättningen.

Minskningen inom industrigruppen hänförde sig närmast till den genom

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. 4. Arbetsför medlings verksamheten i de olika länen år 1947.

Län

Hela

verksamheten

Därav vid manliga avdelningen

På 100 lediga platser

Arbets- sökande pla- cerade genom

annat kontor

Arb.-

sök.

pers.

Ans.

om

arb.

Led. pl.

Tills. pl.

Därav

högst

1 v.

Arb.-

sök.

pers.

Ans.

om

arb.

Led. pl.

Tills.

pl.

Ansökningar

Tillsatta

platser

Hela

anta-

let

Därav

utom

länet

Män[

Kv.

S:a

Män

Kv.

S:a

79 177

281112

274 578

210 150

141961

50 302

174 881

133 125

120 279

131

75

102

90

64

77

5 785

5 785

25 483

50 296

49 571

37 013

9 943

16 726

32 119

27 552

22 000

117

83

101

80

68

75

3 ö83

2 831

Uppsala............

13 588

28 171

21 259

15 184

2 683

9 796

19 412

12 822

10 447

151

104

133

81

56

71

1026

845

23 715

46 678

42 433

31163

4 738

16 743

34 439

29 285

23 060

118

93

no

79

62

73

2 009

1105

Östergötlands.......

37 159

81244

68 598

55 472

20 836

24 233

56 061

42 850

37 265

131

98

118

87

71

81

3 026

1 311

| Jönköpings.........

| Kronobergs.........

22 936

39 811

41 122

31553

9180

15 581

25 877

25189

20 421

103

87

97

81

70

77

1 964

1078

18 758

31 264

31 226

25 125

7213

13 042

22 246

21 180

18 280

105

90

100

86

68

80

4 774

3 070

22 368

43 213

39 684

31155

10131

15 665

30 224

26 660

21 260

113

100

109

80

76

79

1436

822

3 555

6 532

6 200

3 840

815

2 372

4 557

3 523

2 393

129

74

105

68

54

62

276

241

j Blekinge............

16 329

38118

29 333

26 234

10 328

10 666

23 052

15 780

14 502

146

in

130

92

87

89

2 466

1 429

24 993

45 825

41 572

30 911

9 007

16 204

29 612

24 935

19 611

119

97

no

79

68

74

3 259

1823

28 546

85 560

74157

67 017

41 729

17 752

53 795

42 626

41135

126

101

115

97

82

90

4181

2 412

| Malmöhus i övrigt ..

46 414

92 063

78 018

66 719

20 639

31258

62 652

50 517

44 782

124

107

118

89

80

86

6 142

3 /bb

16 360

30 799

29 644

24 815

8 903

10 552

18 979

17 004

15 258

112

94

104

90

76

84

876

672

Göteborgs stad......

50858

141 591

133 532

106 466

55 929

35 544

91 510

73 831

61 621

124

84

106

83

75

80

3117

3 117

Gbgs o. Bohus i övr...

Älvsborgs...........

Skaraborgs..........

13 392

30 389

26 968

20 555

6106

9 946

22 928

18 011

14 947

127

83

113

83

63

76

1247

401

23 629

46 852

40 607

30 383

5 844

16 463

32 032

25 458

20 724

126

98

115

81

64

75

2 334

1 408

19 935

34 794

31 877

24 197

4 727

13 563

23 461

19 815

15 799

118

94

109

80

70

76

1859

1055

23 270

52 191

50117

37 967

11080

16 234

36 061

34 855

27 050

103

106

104

78

72

76

2 442

1 384

Örebro.............

22 751

56 699

51874

41155

15 072

15 430

38 811

33 909

28 705

114

100

109

85

69

79

1958

1203

21954

43 721

35 365

24 915

3 019

14 961

28 758

22 420

16 677

128

116

124

74

64

70

2 315

1232

Kopparbergs........

Gävleborgs..........

20 776

41 219

34 580

24 694

3 467

14 432

27 864

21489

16 221

130

102

119

75

65

71

3 097

1774

26 234

63 372

61452

50 255

18 927

18 038

43 817

42 378

34 694

103

103

103

82

82

82

2 59S

1530

29 272

77158

54 312

43 016

10 807

22 802

60 680

40 918

32 559

148

123

142

80

78

79

9171

3 321

! Jämtlands..........

17 346

29 691

33 986

21702

3 225

13 163

22198

24 999

15 236

89

83

87

61

72

64

3 75C

1864

20166

42 549

36 802

29 684

6 237

14 924

30 77C

24 152

20 32c

127

93

116

84

74

81

3 22c

2 106

Norrbottens.........

23 405

55184

41508

33 599

2 941

17 714

43 266

30 689

25 69E

141

no

133

84

73

81

5 16£

2 517

Tillsammans

092 369

1616096

1460 375

1144969

445 487

474106

1090 062

885 972

740 944

123

92

in

84

70

I 78

83086 50 092

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Tab. 5. Antal genom arbetsförmedlingen tillsatta platser inom olika yrkesområden

åren 1938—1947.

Å r

Jord-

bruk

Skogs-

bruk

Industri

och

hantverk

Sjöfart

och

fiske

Handel,

samfärdsel

och allmän

tjänst1

Husligt

arbete

Iiiverse-

arbete1

Frivilliga

arbets-

uppgif-

ter

Summa

1938.........

51 212

10 719

46 801

26 185

85 510

97 240

42 939

360606

1939.........

50 284

18 266

66 262

34 987

110 846

114 009

41426

_

436 OSO

1940.........

54 767

39 636

87 998

27 357

127 265

113 890

58 984

—

509 897

1941.........

72 011

52 788

117 567

22 491

160 205

125 642

58 506

_

609210

1942.........

2 61 597

79 778

180 829

23 034

*146 649

141 877

64 442

99 946

798152

1943.........

56 452

122 413

245 739

24018

173 786

151 761

36 325

82 771

893 265

1944.........

61 209

65 006

273112

24 318

219 594

160 036

46 556

76 200

926 031

1945.........

69 644

114 933

281100

33 003

265 750

198 479

66 659

66 377

1095 945

1946.........

61303

56 844

332 087

44 871

346 346

190 035

58 240

65 534

1155 260

1947.........

48131

70 764

288 192

43 028

396195

187 132

54 859

56 668

1144969

Procentuell

fördelning 1947

4-2

6-2

252

3''8

34-6

16-3

4-8

4-9

100-0

byggnadsrestriktionerna reducerade förmedlingsfrekvensen inom byggnadsverksamheten.

Inom jordbruket tillsattes under 1947 41 500 platser för män och 6 600

platser för kvinnor. Häri är icke inräknad den tillfälliga arbetskraften till

skörden. Denna verksamhet var av något mindre omfattning än under 1946;

antalet genom arbetsförmedlingarna tillsatta platser av ifrågavarande slag

uppgick dock till omkring 56 000.

Jordbrukets efterfrågan på fast anställd personal var liksom under tidigare

år livlig, ehuru ej lika hög som förut. Möjligheterna att tillgodose

det på arbetsförmedlingarna anmälda behovet hade ökat och detta även i

fråga om ladugårdsskötare, beträlfande vilka under en lång följd av år en

stor brist varit rådande. Av totalantalet lediganmälda platser kunde under

1947 över 70 % tillsättas. Tillfällig arbetskraft måste liksom förut om åren

anlitas vid tiden för sådd och skörd. Förmedlingarna kunde genom inbördes

samarbete relativt lätt uppbringa det erforderliga antalet. En närmare redogörelse

för de åtgärder, som vidtagits för att tillgodose jordbrukets arbetskraftsbehov,

lämnas å s. 36 ff.

Anskaffningen av arbetskraft till betskötseln var även under 1947 en

krävande uppgift för arbetsförmedlingarna. En redogörelse för vad som åtgjorts

i ifrågavarande avseende återfinnes å s. 38 ff.

Efterfrågan på arbetskraft till skogsbruket hade väsentligt större omfattning

än under föregående år. Sålunda visade antalet vid arbetsförmedling- 1 2

1 Statistiken omlades i viss utsträckning vid ingången av år 1943, varför direkta jämförelser

med tidigare års siffror icke äro möjliga.

2 Nedgången för dessa grupper är endast skenbar, enär under år 1941 till jordbruksgruppen

räknades frivilliga skördearbetare samt till gruppen allmän tjänst personer i frivillig värnpliktstjänstgöring

och frivillig luftbevakning, vilka fr. o. m. 1942 redovisats under rubriken »frivilliga

arbetsuppgifter».

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Tab. 6. Antal genom arbetsförmedlingen tillsatta platser Inom olika yrkesområden

åren 1946 och 1947.

Näringsgrenar

M ä

n

Kvin

n o r

1946

1947

Ökning ( + )

Minskning (—)

1946

1947

ökning ( + )

Minskning (—)

Antal

%

Antal

%

Jordbruk (och fiske) ........

52 862

41 633

-11 229

-21-2

8 610

6 590

- 2 020

- 23-5

Skogsbruk..................

56 699

70 624

+13 925

+ 24-6

145

140

5

Industri och hantverk......

298 718

256 873

-41845

-14-0

33 369

31 319

- 2 050

- 6-1

Malmbrytn. o. metallind----

51 854

50 612

- 1 342

- 2-6

4 046

4 170

+ 124

+ 3-1

Träindustri...............

15 499

14 746

— 753

— 49

491

377

— 114

— 23''2

Livsmedelsindustri.........

8 289

9 492

+ 1 203

+ 14-5

5 593

5 257

— 336

— 6‘0

Textil- o. beklädnadsindustri

4 316

4 531

+ 216

+ 5''0

14 357

14 803

+ 446

+ 3''1

Byggnadsverksamhet......

188 688

163 496

-35 192

-18-7

37

37

Samfärdsel .................

113 086

134 133

+ 21047

+ 18''6

2 073

2 298

+ 225

+ 10-9

Landtransport............

69 727

92 667

+ 22 840

+ 32-8

730

928

+ 198

+ 27-1

Sjöfart ...................

43 359

41 566

- 1 793

— 4’1

1 343

1 370

+ 27

+ 2''0

Handel.....................

34 645

39 612

+ 4 967

+ 14-3

81 411

92 400

+ 10 989

+ 13-5

Affärs- o. lagerarbete......

20 404

20 291

- 113

— 0’6

14 855

16 623

+ 1 768

+ 11-9

Hotell- o. restaurangrörelse

14 241

19 321

+ 5 080

+ 35-7

66 556

75 777

+ 9 221

+ 13-9

Förvaltn., fria yrken m. m...

71574

75 787

+ 4 213

+ 5‘9

29 306

32 052

+ 2 746

+ 9''4

Förvaltn. o. tekn. ledning..

5 947

6 832

+ 885

+ 14''9

546

840

+ 294

+ 53''8

Kontorsarbete ............

7 277

7 510

+ 233

+ 3-2

17 235

18 543

+ 1 308

+ 7-6

Undervisn. o. vetensk. verks.

3 327

3 854

+ 527

+ 15''8

4 411

5 336

+ 925

+ 21-0

Hälsovård och sjukvård......

1616

1682

+ 66

+ 4''1

14 821

15407

+ 586

+ 4''0

Husligt arbete..............

532

380

- 152

-28-6

189 503

186 752

- 2 751

- 1''5

Arbete, ej hänf. till an.grupp

126013

120 220

- 5 793

- 4-6

40 277

37 067

- 3 210

- 8-0

Summa

755 745

740 944

-14801

- 2-0

j 399 515 404 025

+ 4510

+ 1-1

arna lediganmälda platser en ganska kraftig uppgång, från 92 200 år 1946

till 108 100 år 1947, motsvarande 17 %. De tillsatta platserna visade relativt

sett en ännu starkare ökning än de lediga, nämligen från 56 800 till

70 800 (24 %). En närmare redogörelse för skogsbrukets arbetskraftsbehov

m. m. lämnas å s. 40 ff.

Inom industri och hantverk, inklusive byggnadsverksamhet, hade flertalet

yrkesgrupper något lägre platstillsättningssiffror för 1947 än för 1946.

Inom hela näringsgrenen tillsattes 288 200 platser, eller 43 900 färre än

1946. Nedgången hänförde sig i främsta rummet till det på grund av byggnadsregleringen

minskade behovet av arbetskraft inom byggnadsverksamheten.

Beträffande landtransportijrkcna noterades ökad sysselsättning, och arbetsförmedlingssiffrorna

för de tillsatta platserna för hithörande arbetarkategorier

stego med över 30 % sedan föregående år.

Sjöfarten var även under år 1947 livlig, och vid åtskilliga tillfällen var

det svårt att i tillräckligt antal anskaffa såväl befäl som befaret manskap.

Särskild redogörelse för verksamheten vid sjömansförmedlingarna och sjömanshusen

lämnas å s. 25 ff.

opaginerad Kontrollera mot PDF

20

Inom husligt arbete förelågo lika stora svårigheter som tidigare att skaffa

erforderlig hjälp till hemmen; under året tillsattes omkring 22 800 fasta

hembiträdesplatser eller 2 800 färre än 1946. Förmedlingen av s. k. tillfällig

hemhjälp hade även under redovisningsåret stor omfattning. En närmare

redogörelse för vidtagna åtgärder för att tillgodose behovet av huslig arbetskraft

lämnas å s. 45 ff.

I den mån förändringar förekommo inom övriga här ej tidigare angivna

grupper, voro dessa av mindre betydelse.

Antalet ansökningar på 100 lediga platser inom de olika näringsgrenarna

framgår av följande sammanställning.

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

Jordbruk o. skogsbruk.....

116

133

72

62

45

43

67

45

60

62

Industri o. hantverk .......

621

413

472

527

316

218

204

214

146

138

Sjöfart o. fiske............

235

167

223

310

293

285

348

282

190

183

Handel, samfärdsel o. allm. tjänst..

146

125

158

150

140

125

119

131

109

100

Husligt arbete ..........

87

88

104

103

89

77

74

74

71

71

Diversearbete .......

226

246

132

166

107

153

141

103

116

112

Frivilliga arbetsuppgifter........

—

—

—

—

86

92

87

96

104

127

Samtliga grupper

196

173

1S2

198

147

131

136

131

116

in

Av en jämförelse med 1946 framgår, att de inträffade förändringarna i

relationstalen varit relativt obetydliga. Dessa peka i stort sett hän mot en

bättre överensstämmelse mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft än

vad som för några år sedan var fallet. I detta sammanhang må nämnas,

att antalet ansökningar på 100 lediga platser inom enbart jordbruk under

1947 utgjorde 111 mot 79 under 1946, varav framgår, att tillgången på jordbrukspersonal

icke obetydligt ökat.

Ungdomsförmedling var vid 1947 års utgång anordnad vid samtliga huvudkontor

och vid 23 avdelningskontor inom den offentliga arbetsförmedlingen.

Under året inrättades ungdomsförmedling vid avdelningskontoret i

Tub. 7. Ungdomsförmedlingens verksamhet åren 1930—1947.1

Tidsperiod

Manliga avd.

Kvinnliga avd.

Tillsammans

An-

sökn.

om

arbete

Lediga

platser

Till-

satta

platser

An-

sökn.

om

arbete

Lediga

platser

Till-

satta

platser

Ar-

bets-

sök.

pers.

An-

sökn.

om

arbete

Lediga

platser

Till-

satta

platser

Medeltal 1930/34

42 977

17311

14 434

31 879

20 218

14 717

74 856

37 529

29 151

1935/39

35578

24 656

17 126

31 633

27 063

17 252

.

67 211

51719

34 378

1940/44

48 648

37 682

27 428

47 846

35 139

24 599

•

96 494

72 821

52 027

1945

57 261

46 765

33 540

48 451

46 190

29 826

71 981

105 712

92 955

63 366

1946

57 276

52 737

36 573

48 572

47 226

30 471

71 524

105 848

99 963

67 044

1947

63 518

53 980

38 745

53 980

51188

32 399

76 276

117 498

105 168

71144

1 Exkl. frivillig arbetshjälp (ungdomsberedskapen). För år 1941 har det dock icke varit möjligt

att frånräkna denna. Medeltalen för perioden 1940/44 äro därför något för höga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Tab. 8. Ungdomsförmedlingens verksamhet under år 1947. Fördelning efter

yrkesgrupper.

Manliga avdelningen

Kvinnliga avdelningen

Sa

Y rkesgrupper

Ar-

bets-

sök.

pers.

Ansökn.

om

arbete

Lediga

platser

Till-

satta

platser

Ar- fa ets- sök.

pers.

An-

sökn.

om

arbete

Lediga

dalser

Till-

satta

platser

till-

satta

platser

Jordbruk o. skogsbruk ......

2 372

3 485

4 488

3 663

163

215

1268

1192

4 855

Jordbruk (o. fiske)........

2 095

3 090

3 409

2 741

161

213

1 219

1 16 0i

3 891

Skogsbruk................

277

395

1 079

922

2

2

49

42

9H4

Industri o. hantverk ........

5 612

8 697

18 266

12 974

1679

2 512

7 772

3 731

16 705

Malmbrytn. o. metallind. ..

2 774

4 317

9 646

7 130

117

177

660

289

7 419

Jord- o. stenindustri ......

254

355

896

683

43

66

262

181

864

Träindustri................

753

1 138

1 933

1 883

32

39

89

54

1 437

Pappers- o. grafisk industri

276

427

946

552

256

429

1 370

696

1 148

Livsmedelsindustri........

50»

840

1 311

914

220

337

1 013

570

1 484

Textil- o. beklädnadsind . .

193

277

852

446

808

1 188

3 353

1 539

1 985

Övriga industrier..........

853

1 343

2 682

1 866

203

286

1 025

502

2 368

Samfärdsel..................

3 603

7 897

5193

4 383

195

293

576

406

4 789

Landtransport............

391

660

1 739

1 350

190

286

571

404

1 754

Sjöfart....................

3 212

7 237

3 454

3 033

5

7

5

2

Handel ....................

1100

1739

3 471

2 453

4 058

6 321

11620

8 096

10 549

Affärs- o. lagerarbete......

922

1 462

2 784

1 936

2 853

4 491

8 140

5 511

7 446

Hotell- o. restaurangrörelse. .

178

277

687

518

1 205

1 830

3 480

2 585

3 103

Förvaltning, fria yrken m. m. .

584

981

2 702

1937

2157

3 391

6 871

4 894

6 831

Förvaltning ..............

68

94

277

253

13

24

66

51

304

Teknisk ledning ..........

60

80

467

388

11

15

30

25

413

Kontorsarbete ............

452

780

1 863

1 233

2 113

3 319

6 620

4 694

6 927

Undervisning m. m.......

14

27

95

63

20

33

155

124

187

Hälso- o. sjukvård..........

37

58

218

114

595

876

2 524

1832

1946

Husligt arbete..............

—

1

6

2

5110

7 864

14 979

8 810

8 812

Annat arbete ..............

27 035

40 660

19 636

13219

21976

32 508

5 578

3 438

16 657

Bud......................

4 529

7 727

18 561

12 288

960

1 604

5 447

3 321

15 609

Övriga genomgående yrken

79

98

366

259

3

8

37

36

295

Diversearbete ............

241

335

709

672

15

17

94

81

753

Skolungdom..............

An. ungdom utan särsk. yr-

12 191

17 286

10 714

15 115

kesutb. el. tid. förvärvsarb

9 995

15 214

—

—

10 284

15 764

—

Summa

40 343

63 518

53986

38 745

35933

53980

51188

32 399

71144

Frivillig arbetshjälp1 ........

18 916

22 631

23 308

23 308

19 635

22 439

21911

21911

45 219

Kramfors, medan ungdomsförmedlingen i Ängelholm indrogs vid årsskiftet

1947/1948 i samband med personalförstärkning vid huvudkontoret i

Kristianstad. Antalet arvodes- och deltidsanställda s. k. kontaktmän uppgick

vid årets slut till 118.

Av kommissionen antogos under 1947 sammanlagt 31 praktikanter, som

under handledning av vederbörande inspektör eller assistent tjänstgjorde

på ungdomsförmedlingar i skilda delar av landet. Av praktikanterna bereddes

10 efter fullgjord tjänstgöring vidare anställning inom arbetsförmedlingen,

främst ungdomsförmedlingen, medan 15 tortsatte sin praktikantutbildning

vid årets utgång.

Ingår ej i ovan redovisade grupper.

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

I tab. 7 lämnas en överblick över ungdomsförmedlingens verksamhet under

åren 1930—1947. För 1947 lämnas mera detaljerade uppgifter i tab. 8.

Inom ungdomsförmedlingen inskrevos 1947, såsom tab. 8 utvisar, sammanlagt

ca 76 000 personer under 18 år som arbetssökande, därav 40 000

pojkar och 36 000 flickor. Motsvarande antal för år 1946 uppgingo till resp.

70 000, 37 000 och 33 000. I ovannämnda tal ingå icke 19 000 pojkar och

20 000 flickor, som 1947 sökte arbete endast i samband med den s. k. ungdomsberedskapen.

Antalet tillsatta platser (exkl. ungdomsberedskapen) utgjorde 1947 ca

71 000 mot 67 000 år 1946. Omkring 2 700 av de tillsatta platserna uppgåvos

avse anställningar av högst en veckas varaktighet. Fördelningen på

olika län av de vid ungdomsförmedlingen under 1947 tillsatta platserna

framgår av följande sammanställning.

Län

Tillsatta

platser

Därav

med

manliga

Stockholms stad .. .

. . 6 322

3 549

Stockholms.......

697

Uppsala..........

905

465

Södermanlands ....

. . 2 379

1 304

Östergötlands......

. . 4 696

2 644

Jönköpings........

1 015

Kronobergs .......

. . 1 862

1 008

Kalmar...........

. . 2 205

1 172

Gotlands...........

483

256

Blekinge...........

. . 2 536

1 377

Kristianstads......

. . 2 574

1 297

Malmöhus........

9 748

5 430

Hallands...........

.. 1 975

973

Län

Tillsatta

platser

Därav

med

manliga

Göteborgs o. Bohus . .

7 747

5 240

Älvsborgs ...........

2 339

1 246

Skaraborgs..........

2 379

1 260

Värmlands..........

1 980

819

Örebro.............

2 302

1 184

Västmanlands.......

2 261

1 301

Kopparbergs........

2 427

1 225

Gävleborgs..........

2 937

1 326

Västernorrlands......

2 629

1 384

Jämtlands..........

1 188

654

Västerbottens.......

1 573

789

Norrbottens.........

2 276

1 130

Summa

71 144

38 745

Erforderligt material för den yrkesvägledande verksamheten utarbetades

och distribuerades under 1947 liksom tidigare till ungdomsförmedlingarna.

Sålunda ha ca 50 nya blad i yrkeskartoteket tillkommit, och detta omfattade

vid årets slut 250 blad. Upplysningar av värde i yrkesväglednings- och

arbetsförmedlingsverksamhet lämnades även i en serie meddelanden »Aktuellt

för yrkesvägledningen». Nya upplagor utkommo av broschyrerna »Att

välja yrke» för elever i folkskolans avgångsklasser, och »Gymnasisternas

ämnesval» för lärjungar i gymnasiets »valringar». I förhållande till föregående

år utkommo broschyrerna i mindre upplagor på grund av rådande

pappersbrist, och broschyrerna kunde därför icke längre tillställas alla de

ungdomar, för vilka de voro avsedda.

Som hjälpmedel vid yrkesvägledningen utarbetades under året en översikt

över »Lånemöjligheter för studier och yrkesutbildning». I samband

med pågående offentliga utredningar ha under året inom kommissionen

bl. a. utförts beräkningar angående det väntade framtida behovet av jägmästare

och civilekonomer.

opaginerad Kontrollera mot PDF

23

Tidigare för olika delar av landet upprättade översikter över läroanstalter

för yrkesundervisning omarbetades under 1947 och sammanfördes i en gemensam

broschyr »Skolor för yrkesutbildning». Broschyren lämnar en förteckning

över viktigare skolor av ifrågavarande slag med kortfattade uppgifter

om utbildning, inträdesvillkor, kostnader, utbildningstid m. m.

Under läsåret 1946/47 erhöllo sammanlagt ca 29 000 ungdomar i folkoch

fortsättningsskolor i 445 kommuner yrkesvägledning i någon form, därav

12 300 elever enskild yrkesvägledning. I 348 högre skolor höllos yrkesorienterande

lektionsföredrag och meddelades enskild yrkesvägledning i avgångsklasser

och klasser, där eleverna välja studieriktning. Av de högre

skolornas elever åhörde ca 23 000 lektionsföredragen, medan ca 14 000 erhöllo

enskild yrkesvägledning. Yrkesvägledningen i de högre skolorna berörde

praktiskt taget samtliga gymnasier och flickskolor samt flertalet

realskolor och kommunala mellanskolor. Förutom kommissionens konsulent

och ungdomsförmedlingens tjänstemän medverkade vid densamma även

två under året anställda biträdande konsulenter, vilka påbörjat yrkesvägledning

även för studenter vid universitet och högskolor.

Vissa av ungdomsförmedlingens tjänstemän medverkade vid den yrkesorientering,

som under året meddelades ca 19 000 inkallade värnpliktiga.

Utöver den yrkesvägledning, som meddelades i skolorna, erhöllo 19 800

rådsökande (11 000 män och 8 800 kvinnor) under 1947 enskild yrkesvägledning

vid ungdomsförmedlingarna vid tillsammans 24 100 konsultationer.

Av de rådsökande voro ca 13 400 (67 %) under 18 år, 5 200 (26 %) i åldern

18—25 år och 1 200 (7 %) över 25 år. I ovanstående tal ha icke inräknats

ca 15 000 enklare förfrågningar angående yrken och utbildningsvägar. Av

ovannämnda 19 600 rådsökande inskrevos 6 800 personer i åldern under

18 år även som arbetssökande.

Under hela året pågick den i tidigare verksamhetsberättelser omnämnda

yrkesvägledande verksamheten i radio. I varannan vecka återkommande

15-minutersprogram besvarade sålunda tjänstemän vid kommissionen muntligen

förfrågningar från lyssnarna angående yrken och yrkesutbildning. På

samtliga frågor, även sådana som icke kunnat muntligen besvaras, lämnades

skriftliga svar, sammanlagt under året omkring 1 200. I breven hänvisas

regelbundet till vederbörande ungdomsförmedling, där utförligare upplysningar

kunna lämnas och ytterligare biträde vinnas vid yrkesvalet och

arbetsplaceringen.

Under året anordnade kommissionen två utbildningskurser om vardera

tre veckor för omkring 130 tjänstemän vid ungdomsförmedlingarna och avdelningarna

för partiellt arbetsföra. Kurserna, som voro förlagda till Bosön

på Lidingö, avsågo dels att meddela en inledande orientering i de delar av

psykologien och närgränsande ämnesområden, som äro av betydelse för yrkesvägledningen,

dels att belysa speciella frågor i samband med yrkesvalets

psykologi till gagn även för dem, som tidigare förvärvat teoretisk insikt i

psykologiska ämnen. Kursen omfattade såväl föredrag av tjänstemän vid

kommissionen och särskilt inbjudna föreläsare som praktiska övningar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Tab. 9. Tjänstemnnnaförmedlingens verksamhet under år 1947.

Yrkesgrupper

Manliga avdelningen

Kvinnliga avdelningen

S:a

till-

satta

platser

Ar- be ts- sök.

pers.

Ansökn.

om

arbete

Lediga

platser

Till-

satta

platser

Ar-

bets-

sök.

pers.

An-

sökn.

om

arbete

Lediga

platser

Till-

satta

platser

J Jordbruk och skogsbruk ....

2 319

4 288

1392

961

18

28

36

28

989

Industri och hantverk1......

831

1391

1144

887

137

222

265

146

1033

| Samfärdsel1 2 ................

426

777

752

643

1026

1895

1150

657

1300

Handel ....................

7 505

18 260

6 751

4 400

13 867

24 322

22150

13 919

18 319

Förvaltning, fria yrken in. in. .

27 932

71 791

23 543

17 847

22 183

45 398

36 008

24 814

42 661

Förvaltning ..............

5 227

12 523

2 108

1 438

360

773

854

647

2 085

Teknisk ledning ..........

11 293

30 568

6 518

4 827

345

888

249

193

5 020

Kontorsarbete ..........

8 498

20 450

10 142

7 610

17 329

33 552

28 449

18 543

26 053

Underv. o. vetensk. verks..

2 697

7 691

4 513

3 854

4 086

10 052

6 347

5 336

9 190

Litterär o. konstn. verks. . .

217

559

262

218

63

133

109

95

313

Hälsovård och sjukvård ....

217

464

404

330

53

69

20

20

350

i Annat arbete3 ............

3 330

6 657

—

—

2 095

4 402

—

—

—

Summa 1947

42 560

103628

33 986

25068

39379

76 336

59629

39 584

64 652)

1946

40 465

100 831

31595

23 016

35 965

68120

55 283

34 537

57 553

1915

28 309

72 507

14 971

12 346j

18 523

38881

19 909

14 430

26 776|

Förmedlingsverksamheten för de till tjänstemannaförmedlingen hörande

grupperna utökades avsevärt under 1947. Verksamheten belyses i tab. 9.

Antalet arbetssökande personer uppgick sålunda till 81 900 mot 76 400 under

1946. Siffrorna för lediga och tillsatta platser voro 93 600 och 64 700

mot 86 900 och 57 600 föregående år.

Vid en jämförelse mellan 1946 och 1947 års siffror för olika till verksamheten

hörande grupper framgår bl. a., att både antalet arbetssökande personer

och antalet lediga samt tillsatta platser inom gruppen affärs- och

lagerarbete ökade med ca 3 000. Gruppen teknisk ledning utvisade en ökning

av antalet arbetssökande personer med ca 2 000 samtidigt som antalet

lediga och tillsatta platser steg med ca 1 000. Inom gruppen kontorsarbete

ökade antalet arbetssökande med 500, antalet lediga platser med 900 och

antalet tillsatta platser med 1 500. Vad slutligen gruppen undervisning och

vetenskaplig verksamhet beträffar, visa siffrorna i jämförelse med 1946, att

antalet arbetssökande steg med ungefär 1 000 och antalet lediga och tillsatta

platser med ungefär 1 500.

Genom Kungl. Maj :ts cirkulär den 29 november 1946 och den 19 december

1947 till statsmyndigheterna (SFS 1946:746 resp. 1947:978) utsträcktes

den för nämnda myndigheter stadgade skyldigheten att vid uppkommande

personalbehov göra viss anmälan därom till arbetsförmedlingen tills

vidare först till och med den 31 december 1947 och sedan till och med den

1 I huvudsak mejerlster o. dyl.

2 » > telefonister och postpersonal.

3 > » studenter o. dyl., vilka ännu ej avslutat sin utbildning.

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

31 december 1948. Omkring en fjärdedel av samtliga de platser, som av de

statliga myndigheterna under året anmäldes till arbetsförmedlingarna, föll

inom tjänstemannaförmedlingens verksamhetsområde. Siffrorna för till

tjänstemannaförmedlingen anmälda och genom denna tillsatta platser hos

statliga myndigheter voro 6 900 och 4 700 mot 8 600 och 5 800 under 1946;

en viss minskning av antalet anmälda och därmed också tillsatta platser kan

således konstateras.

Utöver de tidigare ingångna överenskommelserna mellan lokala förmedlingar

och kommunala myndigheter angående ett kontinuerligt utnyttjande

av tjänstemannaförmedlingen vid uppkommande personalbehov träffades

under verksamhetsåret ytterligare ett antal dylika överenskommelser. Inom

flera län sker sålunda numera så gott som all personalrekrytering för inom

länet befintliga kommunala myndigheter genom tjänstemannaförmedlingens

medverkan.

Genom en överenskommelse i juni 1947 övertog tjänstemannaförmedlingen

den av Slöjd- och yrkeslärarnas riksförbund tidigare bedrivna platsförmedlingen.

Förmedlingsverksamheten för hithörande grupper har dock ej någon

större omfattning.

Samarbetet med Svenska industriens praktiknämnd beträffande utplacering

i industripraktik av elever vid de tekniska utbildningsanstalterna

resulterade i att under sommarmånaderna sammanlagt 828 elevpraklikplatser

förmedlades. Tjänstemannaförmedlingen handhade dessutom liksom

under 1946 förmedlingen av praktikplatser åt personer, som ämnade

söka inträde vid socialinstituten. I frågor rörande utplacering av praktiksökande

samarbetade tjänstemannaförmedlingen intimt med yrkesvägledningen.

Kontakten med tjänstemannaorganisationerna utvidgades betydligt under

1947. Detta åstadkoms dels genom publicerande i olika organisationers

tidskrifter av artiklar angående tjänstemannaförmedlingen, dels genom en

personlig kontakt med funktionärer inom såväl centrala som olika lokala

organisationer.

För sjömansförmedlingen funnos särskilda expeditioner i Stockholm,

Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Landskrona, Gävle, Sundsvall och Luleå

samt särskilda sjömansförmedlingsombud å 5 orter, nämligen Kalmar,

Oskarshamn, Lysekil, Söderhamn och Örnsköldsvik. På ytterligare 22 platser,

nämligen Södertälje, Oxelösund, Norrköping, Motala, Västervik, Visby,

Karlskrona, Karlshamn, Ronneby, Sölvesborg, Simrishamn, Ähus, Trelleborg,

Ystad, Halmstad, Uddevalla, Karlstad, Västerås, Hudiksvall, Härnösand,

Holmsund och Skelleftehamn, var sjömansförmedling anordnad i

direkt samband med arbetsförmedlingen. På sammanlagt 35 orter voro

sålunda sjömansförmedlingar i verksamhet.

Omfattningen av sjömansförmedlingens verksamhet under år 1947 belyses

i tnb. JO. Såsom närmare framgår av tabellen, uppgingo samtliga ansökningar

om arbete till 68 300, lediga platser till 44 700 och tillsatta plat
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

26

Tab. 10. Sjömansförmedlingens verksamhet under år 1947.

Hamnar

An-

sökn.

om

arbete

Lediga

platsei

Till-

satta

platser

An-

sökn.

per

100

lediga

platsei

Påmönstringar och tillsatta platser inom

manskapsgrupperna

Däcks-

manskap

Maskin-

manskap

Köks-

personal

Tillsammans

| Påm.

T.pl.

Påm.

T.pl.

Påm.

T.pl.

Påm.

T.pl.

Stockholm ....

11066

10175

9 418

109

2 878

2 872

2 205

2 219

2130

2 309

7 213

7 400

Södertälje ....

9

47

26

19

_

14

3

—

9

26

Oxelösund1 ...

1299

923

881

141

608

391

552

335

294

130

1454

856

Motala.......

326

202

199

161

—

128

SO

_

20

198

Norrköping ...

1 445

746

588

194

380

244

274

195

207

88

861

527

Kalmar ......

804

513

348

157

423

199

96

80

130

35

649

314

Oskarshamn ..

979

551

551

178

294

249

202

217

115

55

611

521

Västervik.....

171

202

128

85

146

67

47

25

50

27

243

119

Visby........

241

411

197

59

279

104

171

59

157

29

607

192

Karlskrona ...

602

229

223

263

98

69

44

45

Öl

55

193

169

Karlshamn____

616

286

276

215

194

147

70

52

105

44

369

243

Ronneby .....

67

52

51

129

—

27

—

15

_

6

48

Sölvesborg ....

1031

277

275

372

97

131

34

39

52

58

183

228

Simrishamn...

219

117

72

187

_

39

_

20

12

71

Åhus.........

289

199

185

145

143

108

27

23

48

40

218

171

Malmö .......

4 351

2 527

2 351

172

1216

877

816

729

665

408

2 697

2 014

Hälsingborg...

5 941

3 596

3 499

165

1132

1068

813

849

564

565

2 509

2 482

Landskrona...

1309

851

806

154

411

296

253

196

234

123

898

615

Trelleborg ....

773

609

489

127

242

195

135

13?

151

116

528

448

Ystad ........

246

195

192

126

199

96

80

45

66

35

345

176

Halmstad ....

206

159

145

130

168

85

64

35

68

20

300

140

Göteborg......

29 529

15 769

15 092

187

5 936

4 689

5 688

4 026

5 773

2 830

17 397

11545

Lysekil.......

338

391

251

86

221

218

23

6

31

21

275

245

i Uddevalla ....

685

341

339

201

165

135

105

65

104

68

374

268

1 Karlstad .....

500

640

636

78

307

298

161

185

187

115

655

598

Västerås......

433

543

465

80

_

127

_

128

_

49

_

304

Gävle........

1174

1102

1044

107

437

4b5

380

379

225

147

1042

931

Hudiksvall____

190

108

102

176

—

42

_

44

15

101

{ Söderhamn ...

133

183

143

73

193

62

178

62

101

17

472

141

Härnösand....

709

479

396

148

217

152

202

147

in

60

530

359

Sundsvall.....

1594

935

751

170

358

271

390

332

176

108

924

711

| Örnsköldsvik..

61

208

201

29

in

69

112

89

79

42

302

200

| Holmsund1 ...

264

278

263

95

253

106

235

105

104

32

592

243

Skelleftehamn .

227

295

281

77

—

134

_

113

30

277

Luleå.........

502

570

468

88

290

178

297

191

177

78

764

447

Summa 1917

68329

44 709

41332

153

17 396

14 292

13654

11 240

12155

7 796

43 205

33 328

1946

72 657

45 706

42 962

159

17 874

15 804;

13 497

U281|

10 923

7 364

42 294

34 449

1945

75 559

32 715

31391

231

13 637

12 299

9 117

7 999

5 802

4 942

28 556

25 240

1944

70 587

24 0861

23 242

293

9 942

8 597|

6 318

5 551

4 491

2 964

20 751

17112

ser till 41 300, vilket innebär en minskning sedan föregående år för ansökningarna

med 6,o % och för lediga och tillsatta platser med resp. 2,2

och 3,8 %. Det genomsnittliga antalet ansökningar per 100 lediga platser

var för hela riket 153 under 1947 mot 159 och 231 under resp. 1946 och

1945.

Uppgifter angående påmönstringar enligt rapporter från sjömanshusen i Nyköping resp. Umeå.

opaginerad Kontrollera mot PDF

27

Sjömansförmedlingsverksamhetens fördelning på årets skilda månader

framgår av följande sammanställning.

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Arbetssökande personer

5 686

4 681

5 286

5 838

5 572

5 305

5 745

5 681

5 940

5 785

5159

5 467

Ansökningar..........

5 817

4 796

5 467

6 014

5 829

5 478

5 910

5 878

6155

6 029

5 360

5 596

Lediga platser ........

2 793

1521

2 389

4193

4 567

4 927

5 216

4717

3 811

4145

3 217

3 362

Tillsatta platser ......

Ansökningar per 100

2 712

1496

2 182

3 820

4 214

4 285

4 538

4 287

3 601

3 887

3 077

3 233

lediga platser ......

208

315

229

143

CO

T—<

111

113

125

162

145

167

166

Det vid sjömansförmedlingsanstalterna inregistrerade överskottet på arbetskraft

uppgick i medeltal per månad till 1 774 personer, eller, om man

bortser från de förmedlingar, som avsågo tillfälligt arbete å fartyg i hamn,

till 2 142 personer. Överskottet var störst under februari och minst under

juni med 3 160 resp. 378 personer.

Förmedlingsverksamhetens fördelning på olika bemanningskategorier

framgår av efterföljande tablå.

Ansökningar om

arbete

Lediga platser

Tillsatta platser

På 100 lediga

platser

Antal

*

Antal

%

Antal

% ‘

Ansök-

ningar

Tillsatta

platser

Befälhavare ........

569

08

88

0-2

80

0-2

647

91

Styrmän............

1921

2-8

2117

4-7

1801

4-3

91

85

Maskinister ........

2 859

4-2

2 587

5-8

2 318

5-6

in

90

Däcksmanskap......

25 481

37-3

15 555

34-8

14 292

34-6

164

92

Maskinmanskap ....

24 782

36-3

11519

25-8

11240

27-2

215

98

Kökspersonal........

12 706

18-6

8 424

18-8

7 796

18-9

151

93

Andra platser ......

11

4 419

9-9

3 805

9''2

86

Tillsammans

68 329

100- 0

44 709

lOOo

41332

lOOo

153

92

Av kökspersonalen utgjordes ca V8 av kvinnor (1 567 ansökningar och

1 332 tillsatta platser).

Av 7 122 arbetssökande utländska sjömän bereddes 4 000 anställning genom

sjömansförmedlingens försorg.

Verksamhetens omfattning vid de olika förmedlingsställena ävensom

förhållandet mellan antalet påmönstringar och förmedlade platser inom

manskapsgrupperna framgår av tab. 10.

Göteborg låg fortfarande främst med 43,2 % av samtliga ansökningar om

arbete och 36,5 % av antalet tillsatta platser; härnäst kom Stockholm med

16,2 resp. 22,8 %. Hälsingborg hade 8,7 resp. 8,5 % och Malmö 6,4 resp.

5,7 %.

Av de under året förmedlade 41 332 platserna avsågo 40 270 eller 97,4 %

anställning å ång- och motorfartyg samt 1 062 (2,6 %) å segel- och pråmfartyg.

2* Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 249.

opaginerad Kontrollera mot PDF

28

På- och avmönstringar vid sjömanshusen. Enligt till socialstyrelsen från

rikets samtliga sjömanshus ingångna uppgifter uppgick hela antalet under

år 1947 påmönstrade sjömän till 54 599 och antalet avmönstrade till 54 075.

Härav voro i inrikes fart 4 035 påmönstringar och 3 793 avmönstringar eller

7-4 resp. 7,o %. Fördelningen på olika sjömanshus framgår av följande

översikt:

Sjömanshus

På-

mönst-

rade

Av-

mönst-

rade

Sjömanshus

På-

mönst-

rade

Av-

mönst-

rade

Sjömanshus

På-

mönst-

rade

Av-

mönst-

rade

9 340

9 430

3350

3 422

Karlstad......

919

960

Nyköping----

1814

1871

Hälsingborg ..

3195

3 004

Gävle........

1300

1275

Norrköping ..

1090

1089

Landskrona ..

1217

1253

Söderhamn ..

601

640

Kalmar ......

874

865

Trelleborg ....

706

732

Härnösand....

690

663

Oskarshamn ..

801

875

Ystad........

471

518

Sundsvall ....

1134

1131

Västervik ....

322

332

Halmstad ....

382

367

Örnsköldsvik..

378

425

812

851

20 496

19 748

Umeå........

746

752

Karlskrona . ..

262

284

Lysekil ......

567

524

Luleå ........

925

877

Karlshamn____

507

499

Marstrand ....

540

559

Summa 1947

54 599

54 075

Sölvesborg....

272

226

Strömstad____

139

147

. 1946

53 005

52 257

Kristianstad ..

266

244

Uddevalla____

483

512

> 1945

37144

29 837

Den avgjort största frekvensen kom, efter vad härav synes, på sjömanshuset

i Göteborg med 38 % av påmönstringarna och 37 % av avmönstringarna;

därnäst kom Stockholm med 17 %. Fördelningen på de olika månaderna

1947 framgår av nedanstående tablå:

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Påmönstrade..........

3 902

1454

2 726

5 472

5 634

5 773

6 547

5 500

4 921

5 017

3 872

3 781

Avmönstrade..........

3 901

2 322

2 665

3 467

4 214

5 240

6 585

5791

5131

4 870

3 914

5 975

Påmönstrade perl 1947

100

63

102

158

134

no

99

95

96

103

99

63

100 avmönst-j 1946

88

99

109

145

124

107

106

94

102

103

93

65

rade..........( 1945

48

45

185

290

157

302

171

no

106

108

103

68

Inalles kan man per 100 avmönstringar under år 1947 räkna 101 påmönstringar,

mot 101 resp. 124 åren 1946 och 1945.

Bland de under året påmönstrade utgjordes 2 424 av fartygsbefälhavare,

8 471 av styrmän och maskinister, 17 787 av däcksmanskap, 13 696 av maskinmanskap

och 12 221 av kökspersonal. Bland de avmönstrade voro

2 407 fartygsbefälhavare, 8 315 styrmän och maskinister, 17 727 däcksmanskap,

13 794 maskinmanskap och 11 832 kökspersonal.

Till nationaliteten voro av de under året påmönstrade 54 599 sjömännen

46 868 (eller 85,8 %) svenskar, 492 norrmän, 1 688 danskar, 2 585

finnar, 74 tyskar och 2 883 andra vita samt 9 av annan ras. Bland de under

samma tid avmönstrade 54 075 sjömännen voro 46 451 (eller 85,9 %) svenskar,

682 norrmän, 1 563 danskar, 2 539 finnar, 65 tyskar och 2 765 andra

vita samt 10 av annan ras.

opaginerad Kontrollera mot PDF

29

Tab. 11. Artist- och musikerförmedlingens verksamhet under år 1947.

Kontor

Arbetssökande

Tillsatta platser

Män

Kvinnor

Summa

Män

Kvinnor

Summa

Stockholm....................

1538

493

2 031

10 574

2 990

13 564

Göteborg.....................

385

68

453

4 747

459

5 206

Malmö.......................

714

117

831

4 635

667

5 302

Gävle........................

654

46

700

10 909

761

11670

Linköping-Norrköping.........

682

50

732

5 427

325

5 752

Växjö........................

405

83

488

3 379

375

3 754

Karlstad .....................

388

17

405

5 738

268

6 006

Örebro.......................

301

14

315

7 946

1115

9 061

Övriga kontor................

575

40

615

4 018

278

4 296

Summa 1947

5642

928

6 570

57 373

7 238

64611

Därav musiker.............

4 606

192

4 798

48 786

2 302

51088

teater- o. filmpersonal

915

627

1542

6 848

3 622

10 470

Övriga...............

121

109

230

1739

1314

3 053

1946

6 241

1094

7 335

54 852

7 014

61866

1945

5 006

1081

6 087

35 880

4 421

40 301

Artist- och musikerförmedlingen. Sedan denna specialförmedlings tillkomst

1943 har verksamheten fått en år från år ständigt ökad omfattning.

Liksom under 1946 bedrevs arbetet under 1947 vid nio artist- och musikerförmedlingar,

nämligen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Gävle, Linköping,

Norrköping, Växjö, Karlstad och Örebro. Verksamhetens omfattning framgår

av tab. 11. Vid artist- och musikerförmedlingarna inskrevos under året

6 570 personer. Antalet förmedlade engagemang utgjorde 64 611. Dessa

motsvarade en sammanlagd gagesumman av 6,6 milj. kr., vilket innebär en

ökning jämfört med 1946 med i runt tal 1 milj. kr.

Fördelningen på olika kategorier yrkesutövare var följande:

Artister......................... 1 180 000 kr.

Statister och modeller............ 90 000 >

Restaurangorkestrar.............. 1 900 000 »

Övriga orkestrar av yrkesmusiker.. 1 140 000 »

Orkestrar av fritidsmusiker........ 1 030 000 »

Enskilda musiker................ 1 250 000 »

Övriga konstnärliga utövare....... 10 000 »

A rb et sberedning för partiellt arbetsföra. Verksamheten bedrevs efter i

huvudsak samma linjer som föregående år (se kommissionens verksamhetsberättelse

för 1946, s. 21 ff). Vid årets utgång funnos assistentbefattningar

för arbetsberedning åt partiellt arbetsföra inrättade i samtliga län

utom Gotlands, där emellertid en särskild tjänsteman handhade bl. a. hithörande

ärenden. Befattningshavarna ha beretts tillfälle att deltaga i av kommissionen

anordnade utbildningskurser (se ovan s. 23).

Den egentliga förmedlingsverksamheten för partiellt arbetsföra under

1947 belyses i tab. 12. I tabellen redovisas endast sådana partiellt arbetsföra,

vilkas arbetsansökan varit föremål för direkt handläggning vid de

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Tab. 12. Verksamheten vid arbetsförmedlingens expeditioner för partiellt

arbetsföra under år 1947.

Expedition

Arbetssökande

Tillsatta platser

Därav

tillfälliga1

platser

Män

Kvinnor

Summa

Män

Kvinnor

Summa

Stockholm................

2 730

1497

4 227

2 692

1089

3 781

280

Uppsala..................

178

22

200

124

16

140

2

Eskilstuna................

149

45

194

123

41

164

12

Linköping................

511

63

574

300

37

337

13

Jönköping ................

372

97

469

324

84

408

98

Växjö....................

248

55

303

276

51

327

34

Kalmar ..................

222

12

234

244

11

255

19

Karlskrona................

186

22

208

166

16

182

12

Kristianstad...............

213

56

269

148

45

193

9

Malmö ...................

694

251

945

712

267

979

173

Halmstad.................

180

58

238

145

35

180

26

Göteborg .................

843

246

1089

525

117

642

94

Borås.....................

168

15

183

120

12

132

12

Skövde ...................

177

24

201

123

28

151

2

Karlstad (V?—31/ia)........

156

17

173

112

10

122

7

Örebro...................

321

34

355

166

19

185

5

Västerås..................

332

68

400

278

39

317

27

Falun....................

393

66

459

253

59

312

6

Gävle.....................

223

24

247

204

24

228

16

Härnösand................

656

24

680

227

10

237

2

Östersund.................

311

21

332

125

16

141

1

Umeå....................

353

34

387

170

10

180

5

Luleå.....................

238

23

261

132

11

143

3

Summa år 1947

9854

2 774

12628

7 689

2 047

9 736

858

> » 1946

8 068

2 520

10 588

7 221

1883

9104

1106

» > 1945

4 622

1529

6151

4 684

1277

5 961

2 562

särskilda expeditionerna. Utöver dessa har ett icke ringa antal partiellt arbetsföra

kunnat beredas arbete genom de ordinarie expeditionerna.

Av tabellen framgår, att till expeditionerna för partiellt arbetsföra under

1947 hänvisades 12 628 arbetssökande (därav 2 774 kvinnor) mot 10 588

under 1946. Antalet platser, som anvisades och tillsattes med partiellt arbetsföra,

utgjorde 9 736 under 1947. Enbart genom expeditionen i Stockholm

tillsattes 39 % av platserna. Av hela antalet platser hade 858, eller

ca 9 procent, en varaktighet av högst en vecka.

I tab. 13 lämnas en motsvarande fördelning av antalet arbetssökande och

tillsatta platser efter de sökandes defekter. Tabellen utvisar, att något mer

än hälften hade arbetshinder, som utgjordes av sjukdom. De lungsjuka

samt de psykiskt sjuka voro stora grupper bland dessa. De egentliga lytesgrupperna

(vanföra, syn- och hörseldefekta) upptogo endast omkring 18 %

av hela antalet. De straffade utgjorde omkring 12 %, och arbetshinder på

grund av alkoholism förekom i jämförelsevis liten omfattning, medan överårighet

i omkring 5 % angivits som orsak till placeringssvårigheterna.

1 Av högst en veckas beräknad varaktighet.

s. 31 Kontrollera mot PDF

31

Tab. 13. Arbetssökande och placerade partiellt arbetsföra under år 1947

fördelade efter defekter.

Defekter

Män

Kvinnor

Summa

Arbets-

sökande

Tillsatta

platser

Arbets-

sökande

Tillsatta

platser

Arbets-

sökande

Tillsatta

platser

Vanföra..................

1566

958

228

136

1794

1094

Hörseldefekta.............

103

73

68

40

171

113

Syndefekta................

277

154

84

50

361

204

Lungsjuka................

1519

996

297

193

1816

1189

Psykiskt sjuka eller defekta

1343

1356

522

393

1865

1749

Andra sjuka..............

2 537

1690

535

414

3 072

2104

Straffade m. fl.............

1402

1413

129

138

1531

1551

Alkoholister...............

359

337

8

3

367

340

Överåriga.................

441

460

236

160

677

620

Andra arbetshinder.......

307

252

667

520

974

772

Summa

9 854

7 689

2 774

2 047

12 628

9 736

Sammanställningen ger vidare vid handen, att ett jämförelsevis stort antal

arbetstillfällen kunnat beredas åt psykiskt sjuka och straffade. Härvid

är emellertid att märka, att huvudparten av de tillfälliga platserna anvisats

dessa kategorier. För de egentliga lytesgrupperna ha de förmedlade anställningarna

merendels varit av mera stadigvarande karaktär.

Även arbetsvårdsverksamheten för i militär- eller därmed jämställd

tjänstgöring skadade har bedrivits efter samma linjer som förut. (Se kommissionens

verksamhetsberättelse för 1946 s. 24).

Från verksamhetens början i juni 1945 intill den 1 januari 1948 ha länsarbetsnämnderna

verkställt utredningar beträffande 6 382 i militärtjänst

skadade. Under samma period har kommissionen fattat 1 757 beslut om arbetsvärd,

därav i 1 152 fall i form av omskolning och 135 i form av fortbildning.

Övriga 470 fall ha icke blivit föremål för direkt arbetsvårdande

åtgärder genom kommissionen utan i flertalet fall hänvisats till värnpliktslån

(248) eller bidrag från kungafonden (153).

Kommissionens verksamhet för omskolning av i militärtjänst skadade har

i stort sett lämnat goda resultat, vilket torde framgå av följande uppgifter.

Av 1 287 beslut om militärskadade, som erhållit arbetsvärd i form av utbildning,

ha 705 fullföljt utbildningen; 215 ha avbrutit densamma, därav 130 på

grund av sjukdom, 34 genom anställning inom utbildningsyrket och 51

inom annat yrke. Vid verksamhetsårets utgång undergingo 276 alltjämt utbildning,

medan 91 ännu ej hade påbörjat densamma. Efter fullföljd utbildning

ha 603 erhållit anställning inom ulbildningsyrket, 38 inom annat eller

utbildningen närliggande yrke, 64 ha icke erhållit anställning, därav 16 på

grund av sjukdom. Av övriga, som icke erhållit arbetsplacering, ha 30 efter

arbetsvärdens upphörande på egen bekostnad — i vissa fall med hjälp av värnpliktslån

— fortsatt utbildningen, och vid årets utgång voro 18 alltjämt

föremål för arhetsberedande åtgärder.

Den 16 maj 1947 erhöll kommissionen Ivungl. Maj :ts medgivande att i

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

samband med anordnande av provanställningar vid industriföretag utom

hemorten åt partiellt arbetsföra bereda arbetsvärd med vissa bidrag och

ekonomiska garantier. Intill den 1 januari 1948 hade 68 partiellt arbetsföra

påbörjat provanställning, varav 42 vid årets slut kvarstodo i anställningen.

Provanställningar hade beviljats för Asea i Västerås och Ludvika, AB Nordiska

Armaturfabrikerna, Kungsör, Köpings Mekaniska Verkstads AB, Köping,

Kockums Mekaniska Verkstads AB, Malmö, m. fl. företag.

I skrivelse den 20 november 1947 hemställde kommissionen om Kungl.

Maj :ts medgivande att få igångsätta en försöksverksamhet för beredande

av yrkesutbildning, omskolning eller arbetsträning åt partiellt arbetsföra,

som icke äro att hänföra till i militärtjänst skadade och ej heller kunna

erhålla utbildning genom pensionsstyrelsen, vid vanföreanstalternas yrkesskolor,

blind- och dövstumsvårdens specialskolor eller vid yrkesutbildningskurser

för arbetslösa. Härvid skulle vakanta elevplatser vid under

överstyrelsens för yrkesutbildning tillsyn stående yrkesutbildningskurser

för arbetslösa utnyttjas samt under förutsättning av Kungl. Maj :ts medgivande

särskild kursverksamhet anordnas av överstyrelsen för yrkesutbildning

i samråd med kommissionen.

Under förutsättning att kommissionens förslag bifalles, kommer verksamheten

att organiseras i anslutning till vid kursverksamheten för arbetslösa

tillämpade riktlinjer, men i fråga om under utbildningstiden utgående

bidrag och ekonomiska förmåner i övrigt (även familjebidrag) komma bestämmelserna

för omskolning av i militärtjänst skadade att tillämpas.

Kommissionen har beslutat verkställa en preliminär inventering av den

partiella arbetskraften, omfattande en eller undantagsvis två kommuner

inom varje län, och utredningar beträffande blinda och synsvaga samt övriga

partiellt arbetsföras arbetsplaceringar för vissa perioder. Den statistiska

bearbetningen av materialet beräknas vara slutförd under våren 1948.

Verksamheten för utlänningar. Utländsk arbetskraft har sedan krigets

slut i allt större omfattning sökt sig till Sverige för att här erhålla arbete.

Antalet utlänningar med arbetsanställning uppgick den 1 januari 1948 till

69 929, vilket innebär en ökning med närmare 9 000 på ett år. Fördelningen

på olika nationaliteter var följande.

31/ia 1946

81/i21947

31/ia 1946

S1/iä 1947

Danskar ............

13 231

17 379

Polacker .....

....... 5 831

5 900

Finnar..............

5 793

7 409

Tyskar.......

2 765

Norrmän............

8 889

9 582

Övriga.......

....... 6 445

8 909

Balter ..............

18 431

17 985

Summa 60 991

69 929

Fördelningen på olika näringsgrenar

var följande.

S1/i21946

S1/i21947

S1/i21946

S1/i21947

Jordbruk o. skogsbruk

6 351

7 291

Hälso- o. sjukvård .... 3 249

3 485

Industri o. hantverk ..

29 623

33 282

Husligt arbete.

....... 5 454

5 993

Samfärdsel ..........

2 586

4 244

Annat arbete .

....... 3 155

2 630

Handel .............

5 412

6 526

Summa 60 991

69 929

Förvaltning..........

5 161

6 478

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Antalet av arbetsförmedlingen med utländska sökande tillsatta platser var

under året 42 188.

Sådana ärenden, som inkomma till utlänningskommissionen och avse utlännings

ansökan om inresa i samband med arbetsanställning samt frågor

om förlängning av arbetstillstånd, remitterades av utlänningskommissionen

till arbetsmarknadskommissionen för yttrande ur arbetsmarknadssynpunkt,

innan avgörande träffades. Under 1947 behandlade arbetsmarknadskommissionen

7 179 dylika remisser, av vilka 2 513 tillstyrktes. Innan yttrande

lämnades, beredde arbetsmarknadskommissionen sammanslutningar

av arbetsgivare och arbetstagare, fackorganisationer, uppgivna referenser

in. fl. tillfälle att uttala sig. Även länsarbetsnämnderna anlitades ofta för

utredningar och yttranden.

Då den stora strömmen av inreseansökningar medförde en avsevärd arbetsbelastning

för såväl de svenska beskickningarna och konsulaten som de

svenska hemlandsmyndigheterna, uppmanade beskickningarna och konsulaten

ofta de utländska sökande, som ej på egen hand skaffat sig arbetsgivare,

att ej ingiva inreseansökan, förrän de genom brevförfrågan hos arbetsmarknadskommissionen

förhört sig beträffande sina möjligheter att

erhålla arbete i Sverige. Detta system började i större omfattning tillämpas

efter den 1 juli 1947. Antalet förfrågningar uppgick under sista halvåret

1947 till inemot 21 000.

För att täcka de viktigaste behoven av arbetskraft inom industri och jordbruk

undersöker en särskild beredning för utländsk arbetskraft möjligheterna

att till Sverige överföra yrkeskunniga utländska arbetare. Efter förhandlingar,

som förts av beredningen, har arbetsmarknadskommissionen

med vederbörande myndigheter i Italien och Ungern under 1947 tecknat avtal

om överföring av 500 allroundutbildade italienska yrkesarbetare inom

verkstadsindustrien samt 500 ungerska skogs- och jordbruksarbetare. Genom

särskilt tilläggsavtal har antalet italienska arbetare sedermera ökats till

1 200, varvid även ytterligare yrkesgrupper ifrågakomma för överföring. Arbetarna

ha uttagits genom särskilda förmedlingskontor, som kommissionen

upprättat i Turin och Budapest. För granskningen av arbetarnas lämplighet

ha representanter för såväl berörda industrier som fackorganisationer medverkat.

Dessutom ha svenska läkare varit knutna till kontoren. Under 1947

överfördes sammanlagt 733 italienska arbetare. Härtill kommo 57 personer

utgörande kökspersonal samt anhöriga till arbetarna. Av olika orsaker återvände

76 arbetare sedermera till Italien. Under 1948 avser man att överföra

ytterligare ca 200 italienare. Verksamheten beräknas vara slutförd under

andra kvartalet. Från Ungern överfördes 463 manliga arbetare åtföljda av

611 anhöriga, överföringen slutfördes helt under 1947.

Kostnaderna för arbetarnas resor och utrustning bestridas av arbetsgivarna

genom månatliga avbetalningar under två år. Bohagsutrustning

samt utrustning åt medföljande anförvanter betala arbetarna själva. Samtliga

kostnader förskotteras emellertid av statsverket.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Under 1948 kommer arbetsmarknadsstyrelsen att överföra även ett antal

sudetiska yrkesarbetare från Österrike. Avtal härom har träffats med

de brittiska och amerikanska ockupationsmyndigheterna. För uttagningen

av arbetarna ha förmedlingskontor upprättats i Wien och Linz.

Samarbetet mellan de danska, norska och svenska arbetsförmedlingarna

fortsatte under 1947. På grund av brist på arbetskraft i samtliga dessa

länder var verksamheten emellertid av mindre omfattning. Det praktikantutbyte

av jordbruksungdom, som sommaren 1946 på försök påbörjades

mellan Danmark och Sverige, utvidgades under 1947 till att omfatta även

Finland och Norge. I utbytet deltogo sammanlagt omkring 180 ungdomar.

För att kunna tillgodose det ökade intresset bland svenska ungdomar för

studieanställningar i utlandet har arbetsmarknadskommissionen sökt träffa

överenskommelser om praktikantutbyte med olika länder. Preliminära avtal

om utbyte uppgjordes med Nederländerna och Schweiz; avtalet med sistnämnda

land ratificerades i mars 1948. Med Frankrike finnes sedan 1934

ömsesidig överenskommelse om beviljande av 50 arbetstillstånd per år

åt praktikanter. De franska myndigheterna medgåvo efter förslag från

kommissionen att till avtalet fogas en bestämmelse, att praktikant vid behov

skall kunna erhålla myndigheternas hjälp med att ordna lämplig anställning.

Även i Belgien och England finnes intresse för praktikantutbyte

med Sverige. Med England påbörjades under hösten ett utbyte inom

jordbruk och trädgårdsskötsel. I avvaktan på att avtalet med Schweiz skall

formellt undertecknas förekom under det gångna året en begränsad utbytesverksamhet

med detta land. För att i viss utsträckning kunna möjliggöra

för arbetsförmedlingarna att stå de svenska praktikanterna till tjänst

med upplysningar om arbetsmöjligheter och levnadsförhållanden i olika

länder införskaffade och sammanställde kommissionen kontinuerligt dylika

uppgifter för att distribueras till arbetsförmedlingarna.

Den 25 april 1947 förordnade Kungl. Maj :t, att viss utlänningsverksamhet

skulle överföras till arbetsmarknadskommissionen dels från statens

utlänningskommission och dels från statens flyktingsnämnd. På grund härav

övertog kommissionen ansvaret för omhändertagandet av ankommande

flyktingar i de fall då polismyndigheterna i avvaktan på utlänningskommissionens

beslut ej hade möjlighet att under längre tid hysa desamma.

Omhändertagandet skedde vid förläggningar i Landskrona, Kunnnelnäs

och Haparanda, vilka övertagits från utlänningskommissionen. Vid lägret

i Landskrona bistod kommissionen även Röda Korset samt olika hjälporganisationer

med att mottaga och under kortare tid inkvartera ca 3 000

genom vederbörande organisationers försorg till Sverige överförda utlänningar.

Från utlänningskommissionen övertogos olika skolinternat för flyktingar.

Verksamheten vid de av arbetsmarknadskommissionen omhänderhavda internatskolorna

för utlänningar skall enligt överenskommelser med bl. a.

mosaiska församlingen upphöra vid vårterminens slut 1948.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Arbetsmarknadskommissionen har även ombesörjt ärenden angående arbetslöshetshjälp

åt utlänningar. Hjälpen har utgått i form av dagunderstöd

och hyresbidrag. Om utlänning ej på annat sätt kunnat beredas lämplig

anställning i öppna marknaden, har han efter särskild prövning fått genomgå

lämplig omskolningskurs. Sådana ha anordnats i samråd med överstyrelsen

för yrkesutbildning i stor omfattning för arkivarbetare. Utlänningarnas

uppehälle under kurstiden har bekostats av arbetsmarknadskommissionen.

I samband med den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringen,

som intill 1947 års utgång stått under socialstyrelsens överinseende men

från och med den 1 januari 1948 ställts under tillsyn av dén nyinrättade

arbetsmarknadsstyrelsen, fullgör den offentliga arbetsförmedlingen omfattande

kontroll- och arbetsanvisningsuppgifter. Därigenom bli försäkrade,

som uppbära daghjälp, omedelbart tillgängliga för placering på arbetsmarknaden,

när behov av arbetskraft uppkommer inom för dem lämpligt

arbetsområde.

Den 1 juli 1947 tillkom en nybildad erkänd arbetslöshetskassa för byggnadsträarbetare,

och fr. o. m. 1948 års ingång är ytterligare en sådan kassa

i verksamhet, nämligen skogs- och flottningsarbetarnas. Totala antalet arbetslöshetsförsäkrade

ökades härigenom med omkring 67 500. Även inom

de äldre arbetslöshetskassorna steg medlemsantalet betydligt under 1947.

Den 1 januari 1948 utgjorde sålunda det sammanlagda medlemsantalet ca

980 900 mot 871 300 ett år tidigare.

Följande erkända arbetslöshetskassor voro i funktion den 1 januari

1948.

Erkänd arbetslöshetskassa

Beklädnadsarbetarnas..............................

Sadelmakarnas, tapetserarnas och reseffektarbetarnas ..

Stenindustriarbetarnas..............................

Handelsanställdas m. fl.............................

Sko- och läderarbetarnas ..........................

Träindustriarbetarnas..............................

Musikernas m. fl.................................

Lantarbetarnas ..................................

Frisörernas ......................................

Livsmedelsarbetarnas..............................

Textilarbetarnas ..................................

Gjuteriarbetarnas..................................

Gruvindustriarbetarnas ............................

Handelstjänstemännens ............................

De kemisk-tekniska industriarbetarnas m. fl...........

Bleck- och plåtslagamas ..........................

Försvarsverkens civila personals ....................

Erkänd fr. o. m.

den

7i

1935

Va

1935

23/2

1935

74

1935

V?

1935

7i

1936

21/i

1936

31/7

1936

1 /io

1936

7*

1937

V10

1937

Vt

1938

V1

1938

Vt

1940

V1

1941

7*

1941

t/io

1941

Medlemsantal

den 1/i 1948

33 400

5 100

4 100

52 200

11 300

41 400

7 500

44 800

4 000

35 000

42 600

11 500

8 900

10 600

14 700

3 200

18 800

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Erkänd arbetslöshetskassa

Bryggeriarbetarnas ...........................

Transportarbetamas .........................

Metallindustriarbetarnas.......................

Bokbinderiarbetarnas.........................

Hotell-, kafé- och restauranganställdas...........

Handelsresandenas ...........................

Grov- och fabriksarbetarnas...................

Industritjänstemännens .......................

Elektrikernas ...............................

Arbetsledarnas...............................

Målarnas ...................................

Sjöfolkets...................................

Väg- och vattenbyggnadsarbetarnas.............

Järnvägsmännens.............................

Sågverksindustriarbetarnas.....................

Maskinbefälets...............................

Sveriges teateranställdas.......................

Typografernas ...............................

Byggnadsträarbetamas........................

Skogs- och flottningsarbetarnas ................

Erkänd fr. o. m.

den

Vi 1942

Vi 1942

Ve 1942

Vt 1942

Vt 1942

Vs 1942

7i 1943

79 1942

1/i 1943

Va 1942

Vio 1943

10/t 1943

‘/i 1944

Vi 1945

Vs 1945

x/i 1945

Vi 1946

Vi 1946

Vt 1947

Vi 1948

Medlemsantal

den */i 1948

6 900

12 300

207 700

11 100

19 300

500

107 300

49 300

15 900

21 000

16 000

17 100

20 400

27 100

16 800

2 400

300

12 900

42 500

25 000

Summa 980 900

B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende av vissa näringsgrenars

arbetskraftsbehov.

Jordbruket.

Även under 1947 förelågo, såsom i det föregående framhållits (s. 8), vissa

svårigheter att tillgodose jordbrukets behov av arbetskraft. I likhet med föregående

år voro arbetsinsatser av skolungdom från städer och samhällen

samt av andra personer, som kunde göra sig lediga för jordbruksarbete, av

stor betydelse. Propaganda för dessa tillfälliga arbetsinsatser bedrevs huvudsakligen

lokalt genom de olika länsarbetsnämnderna. Från arbetsmarknadskommissionen

utgingo tidningsartiklar och appeller till pressen; vidare

distribuerades genom länsarbetsnämnderna till samtliga skolor broschyren

»En sommar på landet». Även radion togs i anspråk för propagandan.

Genom arbetsförmedlingen utplacerades hos enskilda jordbrukare,

i jordbruksläger, i praktikläger eller på annat sätt 49 100 personer, därav

26 045 män och 23 055 kvinnor. Av samtliga utplacerades under året på

enskilda gårdar 3 722 personer, huvudsakligen skolungdom. Dessutom sökte

sig ett stort antal personer på privat väg ut i jordbruksarbete hos släkt och

bekanta eller hos arbetsgivare, hos vilka de tidigare år varit placerade. För

dessa senare kunna helt naturligt icke några siffror anföras.

Under 1947 voro 326 läger anordnade med sammanlagt 6 151 deltagare,

av vilka 734 fungerade som lägerledare eller husmödrar. Genom jordbruks
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

lägren tillfördes jordbruket 79 406 dagsverken. De sammanlagda arbetsinkomsterna

för deltagarna, frånsett ledarpersonalen, uppgingo till 415 000 kr.

Vid åtta av lägren deltog förutom svenskar även skolungdom från Finland,

Norge och Danmark. Från Finland deltogo 50 ungdomar, därav hälften

kvinnliga, i lägren under en tid av sex veckor. Endast ett fatal lägerdeltagare

kommo från Danmark och Norge. Ett mindre antal svenska ungdomar

deltogo i jordbruksläger i Danmark eller voro placerade på olika

lantgårdar i Finland. Utbytet av ungdom med Finland ombesörjdes genom

»De ungas hjälp» i samråd med ministeriet för kommunikationsväsendet

och allmänna arbeten, medan utbytet med de övriga länderna skedde genom

respektive arbetsförmedlingar eller genom personliga kontakter.

Ännu en ny form av läger utgjorde de s. k. internationella studentlägren.

På initiativ av Sveriges förenade studentkårer begärde och erhöll arbetsmarknadskommissionen

Ivungl. Maj :ts bemyndigande att anordna jordbruksläger

för utländska studenter enligt samma bestämmelser, som gälla

för vanliga jordbruksläger. Vid dessa läger deltogo såväl manliga som

kvinnliga studenter från 17 olika nationer fördelade på läger i fyra-veckors-perioder

under tiden 1 juli—15 september 1947. Lägerledningen utgjordes

av svenska akademiker; i övrigt deltogo endast ett tjugotal svenska

studenter. Syftet med dessa läger var dels att återupptaga de internationella

förbindelserna mellan studenterna i olika länder, dels att ge utländska studenter

möjlighet till inblick i svenskt arbetsliv. Såväl studentlägren som

lägren för nordisk skolungdom hade otvivelaktigt betydelse för främjandet

av kontakt och samarbete mellan ungdom från olika nationer.

För instruktion av lägerledare anordnades i likhet med föregående år

särskilda tvådagarskurser, där deltagarna fingo handledning i frågor rörande

bl. a. lägrens ekonomiska skötsel och ungdomens fritidssysselsättning.

I likhet med tidigare år anordnades även under 1947 praktikläger i jordbruk

och lanthushåll. I dessa läger deltogo sammanlagt 59 ungdomar, därav

10 manliga vid ett läger i jordbruk, medan 49 kvinnliga voro fördelade

på tre läger i lanthushåll. Avsikten med dessa praktikläger var främst att

ge deltagarna tillfälle att pröva sin lämplighet för de olika yrken, inom

vilka de kunde orientera sig vid lägren. Huvudvikten lades vid det praktiska

arbetet, och i anslutning härtill bedrevs teoretisk undervisning. Studieresor

anordnades till olika mönsterjordbruk, lantbruks- och lanthushållsskolor,

andelsslakterier, andelstvättstugor m. m. Lägerdeltagarna fingo också

yrkesvägledning av tjänstemän från ungdomsförmedlingarna.

Förutom de på enskilda gårdar samt i jordbruks- eller praktikläger placerade

ha enskilda personer och arbetsgrupper från skolor, organisationer

och företag en eller flera dagar deltagit i jordbruksarbete. Under 1947 placerades

på detta sätt 39 070 personer. Särskilt under vårens sockerbetsskötsel

samt under höstens potatisupptagning var denna form av arbetshjälp

av mycket stor betydelse.

En stor del av de tillfälliga arbetsinsatserna utfördes av skolungdom. Ge
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

nom Kungl. Maj:ts cirkulär den 21 mars 1947 (SFS nr 94) bereddes skolungdom

möjlighet till ledighet från undervisningen under vår- och höstterminerna

1947 under två veckor för deltagande i lantbruksarbete in. m.

Detta medgivande utnyttjades i stor utsträckning.

Enligt kungl. kungörelse den 10 juli 1947 (SFS nr 427) kunde vissa statliga

befattningshavare erhålla sammanlagt högst tio dagars tjänstledighet

med oavkortad lön för deltagande i skördearbete, som anvisats av den offentliga

arbetsförmedlingen. Även arbetare i statens tjänst bereddes under

året motsvarande ledighet utan inskränkning i löneförmånerna. Såväl statstjänstemännens

som arbetarnas medverkan i skördearbete var i likhet med

tidigare år av relativt liten omfattning.

Inom vissa län i Mellansverige visade det sig svårt att erhålla erforderlig

arbetskraft för stråsädesskörden, varför militär hjälp fick anlitas. Närmare

uppgifter angående omfattningen av den militära skördehjälpen lämnas å

s. 55 f.

Betodlingen. Under år 1947 minskade landets sockerbetsareal med omkring

14 % och omfattade 47 500 hektar mot 55 000 hektar 1946. Vid vårens

betskötsel ställde det sig svårt att få fram den erforderliga arbetskraften.

Genom den tendens till omsvängning i arbetsmarknadsläget, som blev

märkbar redan i slutet av sommarmånaderna, visade det sig däremot för

höstens betupptagning ovanligt lätt att få fram tillräcklig arbetskraft.

För att underlätta rekryteringen av arbetskraft till betarbetet anordnade

länsarbetsnämnderna i likhet med tidigare år kollektiva hushåll. Under våren

voro sålunda 90 hushåll anordnade för betarbetare, där omkring 1 200

personer dagligen utspisades, och under hösten 80 hushåll med utspisning

av över 1 000 personer.

För att underlätta för mödrar med minderåriga barn att deltaga i betarbetet

medverkade länsarbetsnämnderna även under 1947 till anordnande

av barndaghem i betdistrikten. Sålunda voro under våren 25 dylika barndaghem

i verksamhet, varav 24 i Malmöhus och ett i Hallands län. Vid höstens

betupptagning anordnades 32 daghem, därav 27 i Malmöhus, 3 i Kristianstads

och 2 i Hallands län.

I likhet med tidigare år hyrde kommissionen även under 1947 ut ett

fyrtiotal s. k. 12-mannabaracker som bostäder åt tillresande betarbetare till

gårdar, där inkvarteringsfrågan varit svår att lösa.

Vårens betgallringsarbeten. Genom den svåra vintern kom våren förhållandevis

sent, varför betgallringen mera allmänt tog sin början först de

sista dagarna i maj. Restbehovet för vårskötseln var då ovanligt stort, inte

mindre än 4 800 personer. Den intensiva värmen påskyndade betornas växt,

varför arbetet måste forceras mer än man från början hade räknat med.

Genom den ökade vedavverkningen kunde arbetskraft från norrlandslänen

åtaga sig betarbete i betydligt mindre utsträckning än tidigare år. Arbetsförmedlingarna

i de olika länen nådde dock ett gott resultat vid rekry
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

39

teringen av arbetskraft, och omkring 2 000 personer kommo från län utanför

respektive odlingsdistrikt.

Skolungdomen gjorde värdefulla insatser vid vårens betskötsel. Genom

arbetsförmedlingen utplacerades 2 600 skolungdomar, antingen i läger eller

också voro hela skolklasser under vissa dagar sysselsatta med betgallring i

hemorten. Trots detta kvarstod, framför allt i Skåne, ett oroväckande stort

restbehov, varför kommissionen den 3 juni gjorde framställning till Kungl.

Maj :t om frivillig militär medverkan för betskötseln. Denna framställning

beviljades samma dag, och militär personal förlagd inom Kalmar, Kristianstads

och Malmöhus län beviljades viss ledighet för att deltaga i betarbete.

Genom denna åtgärd tillfördes under några dagar betfälten 2 300

man.

Av nedanstående översikt framgår, hur arbetskraften till vårens betskötsel

placerats i de olika odlingsdistrikten.

Småland

Norrland

och odlings- områdena

och Mellan- sverige

Skolungdom

Danskar

Militär

Södra distriktet (Skåne,

Blekinge, Halland) ..

1 880

1 290

1 750

460

2 200

Linköpings distrikt ....

215

26

234

—

—

Kalmar » ....

50

40

500

—

110

Skövde » ____

90

—

10

—

—

Gotland ............

5

70

140

—

—

Summa

2 240

1 426

2 634

460

2 310

Inom de olika odlingsdistrikten medverkade vidare vissa industriföretag

och firmor till att lösa arbetskraftsproblemet genom att lämna personalen ledighet

för deltagande i betarbete. Genom arbetsförmedlingarna placerades

i vårens betskötselarbete sammanlagt 9 070 personer mot 8 800 våren 1946;

härvid bör dock beaktas, att en stor del av de placerade, i synnerhet skolungdom,

militärer samt personer från odlingsområdena inom södra distriktet,

deltogo i arbetet endast under kortare tidsperioder. Antalet placerade för

vårskötseln var dock ovanligt högt jämfört med tidigare år och med hänsyn

till den minskade betarealen.

Höstens betupptagning. För höstens betupptagning visade det sig, såsom

förut framhållits, ovanligt lätt att få fram den tillräckliga arbetskraften.

Sålunda var restbehovet för betupptagningen icke fullt hälften så stort den

1 oktober 1947 som vid samma tidpunkt 1946. Denna gynnsamma situation

berodde såväl på en mindre efterfrågan som på en rikligare tillgång på arbetskraft.

Vidare voro väderleksförhållandena under hela betupptagningen

de bästa tänkbara, vilket möjliggjorde ett effektivt utnyttjande av den tillgängliga

arbetskraften.

Av nedanstående översikt framgår, hur arbetskraften för betupptagningen

under hösten 1947 var fördelad inom de olika distrikten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Södra distriktet (Skåne,

Småland och

odlings- områdena

Norrland

och Mellan- sverige

Danskar

Blekinge, Halland) . .

1 700

1 000

525

Linköpings distrikt ....

160

115

—

Kalmar » ....

118

5

—

Skövde » ....

72

15

—

Gotland..............

—

280

—

Summa

2 050

1 415

525

Genom arbetsförmedlingarna placerades alltså för höstens betupptagning

sammanlagt 3 990 personer mot 6 700 personer hösten 1946.

Skogsbruket.

De av arbetsmarknadskommissionen under krigsåren vidtagna åtgärderna

i syfte att tillföra skogsbruket arbetskraft inneburo icke endast en tillfällig

överflyttning av arbetstagare från andra yrkesområden utan även omskolning

på längre sikt av därtill lämpade icke skogsvana arbetare. Dessa

samlades i förläggningar, s. k. huggarkurser, där de vid sidan av det praktiska

huggningsarbetet instruerades i avverkningsteknik och verktygsvård

av för ändamålet anställda instruktörer. Denna omskolningsverksamhet avvecklades

samtidigt med återinförandet i april 1946 av systemet med arbetspremier

för all arbetskraft, van eller ovan, som deltog i vedavverkning;

kursverksamheten kan sägas ha helt avslutats den 30 juni 1946.

När frågan om bränsleförsörjningen åter togs upp i början av 1947, visade

det sig emellertid nödvändigt att i möjligaste mån öka överflyttningen av

arbetskraft till skogsbruket. Samtidigt som de till en viss tidsperiod begränsade

arbetspremierna återinfördes — i de mellersta och södra delarna

av landet den 1 mars, i de nordliga länen den 1 april — bemyndigade Kungl.

Maj :t kommissionen att vidtaga särskilda åtgärder i syfte att underlätta

denna överflyttning. Arbetstagare, vilka voro friställda inom andra yrkesområden

än skogsbruket'' och anvisades arbete med avverkning av huvudsakligen

brännved, erhöllo vissa förmåner, liknande dem, som utgått i samband

med omskolningsverksamheten. Kommissionen ställde sålunda baracker

med utrustning till förfogande såsom förläggningar, vidare utrustades arbetskraften

genom kommissionens försorg med verktyg och i viss utsträckning

med arbetskläder. Resebidrag utgingo och därjämte anskaffade kommissionen

kockor till förläggningarna och bidrog till deras avlöning. Dessutom anställde

kommissionen erforderligt antal verktygsvårdare, vilka dels svarade

för verktygsvården inom vederbörande förläggning, dels i likhet med de

tidigare vid huggarkurserna anställda instruktörerna hjälpte till med kockabokföringen

och svarade för förläggningens och kocklagets sammanhållning.

De kontanta bidrag, vilka utgått till deltagarna i omskolningskurserna,

återinfördes icke. I stället infördes med Kungl. Maj :ts bemyndigande ett s. k.

ortstillägg om 3 kr. per arbetsdag, dock högst 75 kr. per månad, att utgå till

opaginerad Kontrollera mot PDF

41

arbetare från andra yrken, som voro familjeförsörjare och som anvisades

skogsarbete på annan ort än bostadsorten och därigenom åsamkades fördyrade

levnadsomkostnader.

Antalet till kommissionen rapporterade, från andra yrkesområden överflyttade

arbetare, vilka vid slutet av varje månad voro placerade i huggarförläggningar,

framgår av följande sammanställning.

Huggarförläggningsverksamheten under 1947.

Månad

Antal för-

Antal

Därav

läggningar

deltagare

svenskar

Januari..................

....... 117

1 176

178

Februari.................

....... 129

1 253

231

Mars ....................

....... 158

1 417

568

April....................

....... 209

1 995

1 285

Maj .....................

....... 186

1 641

1 097

Juni.....................

....... 173

1 515

1 065

Juli .....................

....... 142

1 317

809

Augusti..................

....... 168

1 577

918

September...............

....... 178

1 796

1 014

Oktober.................

....... 208

2 151

1 223

November...............

....... 292

2 896

1 680

December................

....... 281

2 526

1 425

Medeltal per månad......

....... 187

1 772

958

Någon rapportering beträffande arbetsresultaten vid de av länsarbetsnämnderna

anordnade förläggningarna har icke varit genomförd.

De sammanlagda kostnaderna för huggarförläggningsverksamheten, ortstillägg

m. m. uppgingo under första hälften av budgetåret 1947/48 till

1 675 000 kr. I denna summa ingå även de utgifter för verktygsinköp, resebidrag

och avlöning av verktygsvårdare, vilka kommissionen hade i samband

med den på initiativ av bränslekommissionen anordnade riksomfattande s. k.

fritidshuggningen och avverkningen för försvarets behov.

Arbets premier. Såsom ovan nämnts, återinfördes arbetspremiesystemet

våren 1947. Systemet innebar, att det s. k. kvalificeringsbeloppet, d. v. s. det

minimibelopp varje arbetare måste intjäna för att erhålla premie, sattes till

100 kr., medan premieprocenten fastställdes till 35 procent. I likhet med

1946 beräknades premien på hela inkomsten, men 1947 utgick premie endast

för huggning av kastved och långved, således ej för massaved. Övriga bestämmelser

voro i stort sett desamma som gällt under tidigare år.

Premieperioden fastställdes för de sju nordliga länen till tiden 1 april—

30 juni och för övriga delar av landet till tiden 1 mars—30 juni. Perioden

förlängdes för hela landet t. o. in. den 30 september. Någon premie för

framkörning infördes icke.

Utbetalningen av premierna handhades i likhet med tidigare år av länsarbetsnämnderna.

I tab. U meddelas uppgifter om antalet premieansök
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

42

Tab. 14. Antal reglerade ansökningar om arbetspremier till skogsarbetare samt utbetalade

belopp avseende premleringsperioderna 1 mars resp. 1 april—30 juni

samt 1 juli—30 september 1947.

Län

Antal

ansök-

ningar

Utbetalt

belopp

kr.

Län

Antal

ansök-

ningar

Utbetalt

belopp

kr.

5 001

442 894

Älvsborgs.................

8 359

4 297

10153

6 486

5 786

623 714

291 897

1 196 040

594 830

525 355

892 855

3 462

293 008

Skaraborgs................

5 503

496 407

Värmlands................

6 906

611 069

Örebro...................

5 921

407 106

Västmanlands.............

7 233

450 947

Kopparbergs..............

6 443

7 227

682 850

Gävleborgs ...............

11858

1 525 920

983

41471

Västernorrlands...........

13 085

1 629 317

3 551

245 508

Jämtlands................

10 986

1 827 466

3 350

305 375

Västerbottens.............

10 148

1 467 439

978

3 468

92 773

221 382

Norrbottens...............

9170

1 153 583

2 739

182 829

Summa

153093

16202035

Stockholms.........

Uppsala............

Södermanlands......

Östergötlands........

Jönköpings..........

Kronobergs.........

Kalmar ............

Gotlands............

Blekinge............

Kristianstads.........

Malmöhus..........

Hallands.............

Göteborgs och Bohus

ningar samt inom olika län utbetalade belopp intill den 31 december 1947.

Vid denna tidpunkt återstodo 9 460 oreglerade ansökningar.

Arbetsförmedlingsverksamheten inom skogsbruket åren 1945—1947 framgår

av tab. 15. Antalet tillsatta platser inom skogsbruket uppgick under 1947

till 70 800, vilket innebär en ökning i förhållande till 1946 med ca 14 000

platser. Antalet utlänningar var under hela året jämförelsevis betydande.

Månatliga inventeringar avseende avverkningsarbeten hos större avverkare

företogos vid slutet av varje månad utom januari. Med större avverkare

avsågos t. o. m. septemberinventeringen sådana avverkare, som under av
-

Tab. 15. Arbetsförmedlingsverksamlieten Inom skogsbruket åren 1945—1947.1

Månad

Lediga platser

Tillsatta platser

Tillsatta platser

på 100 lediga

1945

1946

1947

1945

1946

1947

1945

1946

1947

Januari............

18 344

28 714

22 368

12 600

15 731

7 489

69

55

33

Februari ..........

20 870

20 037

18 922

15139

9 828

5103

73

49

27

Mars..............

16 806

15 396

17 447

12 456

7 537

5177

74

49

30

April..............

17 216

10 434

17 739

11708

3 897

5 976

68

37

34

Maj ..............

20 338

10 735

18 708

10 569

3 712

5 299

52

35

28

Juni ..............

21110

9 708

17 835

9 711

2 669

4178

46

27

23

Juli ..............

19 742

7 828

17 949

6 081

1242

4 233

31

16

24

Augusti............

19 368

8 225

23 393

5 612

1455

10 367

29

18

44

September ........

20 018

9 768

20 551

5 496

1695

8 027

27

17

39

Oktober ..........

21413

12 905

16 283

7 217

2 194

4 525

34

17

28

November ........

24 520

16 806

17105

10 946

3 826

6 566

45

23

38

December..........

20 382

18 384

13 723

7 398

3 058

3 824

36

17

28

Hela året

153301

92155

108119

114 933

56844

70 764

75

62

65

Se noten till tab. 3.

opaginerad Kontrollera mot PDF

43

Tab. 16. Arbetskraft anställd för avverkningsarbeten hos större skogsnvverkare enligt

inventeringarna ären 1945—1947.1

Månad

Antal sysselsatta

huggare

Ytterligare arbetskrafts- behov

Därav arbetskraft, som

avverkare uppgivit sig

ej själva kunna anskaffa

1945

1946

1947

1945

1946

1947

1945

1946

1947

Januari...........

91 658

88186

16 878

19 405

12 592

17 547

.

Februari..........

96 879

88 661

81 702

15117

16 249

28 287

12 206

15 285

26 673

Mars.............

84 686

75 404

72 519

14 373

12 918

21 630

11 673

12 007

20 020

April.............

49 981

39 551

42 127

23182

19 993

27 921

17117

16 339

23 726

Maj..............

46 320

31424

28 735

23 497

22 178

32 820

19 658

19 249

29 781

Juni..............

50 027

32 808

28 901

25 454

19 607

32 449

23100

18 225

30 643

Juli..............

37 135

27 029

28 973

33 271

24 565

30 769

Augusti...........

42 498

28 551

28 565

33137

25 070

31381

September........

45 504

31 980

29 018

30 381

24 638

28 106

Oktober..........

46 561

35 350

31846

28 397

24 210

23 607

November........

62 097

44 558

31 209

29 214

23 580

22 474

December ........

67 786

51 517

47 753

30 471

46 220

30 519

21749

31787

22 358

verkningsåret antingen ålagts en produktionsplikt av minst 200 m3t (i södra

Sverige) resp. 500 m3t (i de sex nordligaste länen) eller eljest beräknades

avverka minst nämnda kvantitet. Då emellertid avverkningsperioden 1947/

48 omfattar endast 9 månader och den sammanlagda ålagda avverkningskvantiteten

till följd därav nedskurits med V, i jämförelse med föregående

avverkningsperiod, tillämpades under det nya avverkningsåret för att ernå

jämförbarhet med tidigare inventeringar en lägre gräns för »större avverkare»

nämligen 150 m3t i södra Sverige och 375 m3t i de 6 nordligaste länen.

En översikt över inventeringsresultaten under åren 1945—1947 lämnas

i tab. 16.

Praktikläger. Under 1947 anordnades i likhet med föregående år praktikläger

i skogsbruk, avsedda för ungdomar som hade för avsikt att inträda

på skogsmannabanan. Lägren voro förlagda till Trollebo i Jönköpings län,

Södra Viken i Värmlands län, Trummelsberg i Västmanlands län, KratteMasugn

i Gävleborgs län och Södra Bäcksjö i Västerbottens län. Sammanlagt

deltogo 98 ynglingar i 15—20 årsåldern. Kursprogrammen, som uppgjordes

av länsarbetsnämnderna i samråd med vederbörande skogsvårdsstyrelse,

voro i stort sett desamma som föregående år. Liksom tidigare lämnade

tjänstemän från ungdomsförmedlingarna yrkesvägledning med hänsyn

till utbildningsmöjligheter och framtidsutsikter inom skogsbruket.

Kostnaderna för praktiklägren och verksamhetens omfattning framgå av

följande tablå. Kolumnen arbetslöner avser av vederbörande skogsarbetsgivarc

utbetalade belopp.

1 Inventeringen i december 1946 företogs den 13 december, övriga inventeringar vid resp.

månaders utgång. Inventeringar företogos icke juli—november 1946 och januari 1947.

3* Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 219.

opaginerad Kontrollera mot PDF

44

Praktikläger i skogsbruk år 1947.

Antal

Summa

Lager

del-

läger-

tagare

dagar

Trollebo.........

.... 15

1 044

Södra Viken .....

,... 22

1 437

Trummelsberg ..,

____ 24

1 623

Kratte-Masugn .. .

... 20

1 429

Södra Bäcksjö ...

. ... 17

1 136

Samtliga läger 98

6 669

Summa Summa statsbidrag kr.

arbets-

löner

kr.

hela

beloppet

därav ledar- arvode

per läger- deltagare

och dag

1 320

4 353

1 276

4: 17

2 273

5 841

2 248

4: 06

1 381

7 999

2 645

4: 93

1 485

5 515

1 942

3: 86

1 285

3 930

1 089

3: 46

7 744

27 638

9 200

4:14

Torvhanteringen.

Den totala torvproduktionen under 1947 uppgick till ca 525 000 ton, vilket

innebär en minskning med 287 000 ton jämfört med 1946.

I likhet med tidigare år anordnade länsarbetsnämnderna arbetsläger för

ungdom, vilken huvudsakligen sysselsattes med lättare arbeten, såsom vändning

och kupning. Inalles anordnades under året 9 dylika läger med sammanlagt

181 deltagare. Mest omfattande var verksamheten inom Kristianstads

län, där 4 läger voro anordnade med sammanlagt 77 deltagare.

Järnverken.

Till följd av den allmänna knappheten på arbetskraft hade redan under

1946 uppstått så betydande arbetskraftsunderskott vid de mellansvenska

järnverken, att produktionen icke kunde upprätthållas i den utsträckning,

som varit önskvärd med hänsyn till den påtagliga bristen på vissa för byggnadsproduktionen

betydelsefulla järnbruksprodukter, särskilt smidda ledningsrör.

Svårigheterna för järnverken att ställa bostäder, i synnerhet familjebostäder,

till förfogande utgjorde då och utgöra fortfarande ett stort

hinder för anskaffningen av arbetskraft. Såsom exempel kan nämnas, att

behovet av arbetskraft till järnbruken i maj 1947 uppgick till ca 3 000 man,

medan bostad kunde beredas åt endast 20 familjer och 1 100 ogifta.

För att genom interlokala förmedlingsåtgärder söka så långt möjligt tillgodose

järnverken med det antal arbetare, som kunde beredas bostad, hemställde

arbetsmarknadskommissionen i december 1946 hos Kungl. Maj :t om

tillstånd att enligt samma villkor, som gälla för anställning inom skogsbruket,

bekosta resor för arbetssökande, som genom arbetsförmedlingen antager

arbete vid järnbruk. Detta tillstånd lämnades av Kungl. Maj :t i januari

1947.

Arbetskraftssituationen vid järnbruken förblev emellertid trots detta synnerligen

svårartad till fram emot hösten, då den i någon mån lättade genom

den säsongmässiga ökningen i arbetskraftstillgången.

Stuveriverksamhet®!!.

På initiativ av 1946 års stuveriutredning ha förhandlingar förts mellan å

ena sidan arbetsmarknadskommissionen och å andra sidan berörda arbets
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

45

marknadsparter (Södra Sveriges stuvareförbund och Norrlands stufvareförbund,

resp. Svenska transportarbetareförbundet) angående ett lokalt organiserat

samarbete mellan stuveriföretagen och arbetsförmedlingen, överenskommelse

härom träffades den 23 oktober 1946 med rekommendation till

lokala avtal mellan stuveriföretagen och hamnarbetarfackföreningarna angående

etablering av ett med hänsyn till de lokala förhållandena lämpligt

utformat samarbete mellan varje stuveriföretag och vederbörande arbetsförmedling.

Den arbetskraft, som fordrades utöver ordinarie och extra ordinarie

passningsskyldiga stuveriarbetare, skulle i första hand anskaffas i

samverkan med arbetsförmedlingen. Genom arbetsförmedlingens försorg

skulle även passningsskyldiga stuveriarbetare kunna placeras i annat arbete

vid förekommande arbetslöshet inom det ordinarie facket. Härigenom skulle

å ena sidan stuverinäringens behov av extra arbetskraft kunna tillgodoses

genom anlitande av arbetare från den övriga arbetsmarknaden, och å andra

sidan skulle stuverinäringens ordinarie arbetskraft bättre kunna tillvaratagas

under tider, då den icke erfordrades för stuveriarbete.

Lokala avtal i enlighet med ovanstående träffades i Stockholms stad samt

i Uppsala, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus,

Hallands, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Västmanlands, Gävleborgs,

Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Genom det nu inledda samarbetet skapades förutsättningar för en tillfredsställande

lösning av de nya arbetsuppgifter, som tillkommo genom

Transportarbetareförbundets beslut att stuveriarbetarna från och med årsskiftet

1948 skola vara obligatoriskt anslutna till förbundets erkända arbetslöshetskassa.

Husligt arbete.

Eftersom den husliga arbetsmarknaden under de senaste årtiondena fått

vidkännas en alltmera skärpt brist på hembiträden, har det blivit nödvändigt

att på olika sätt söka tillgodose hemmens arbetskraftsbehov med tillfällig

eller deltidsanställd arbetskraft. Kommissionen, som under sin verksamhet

följt denna utveckling med särskild uppmärksamhet, har i detta

syfte vidtagit en rad åtgärder.

En väl organiserad arbetsförmedlingsverksamhet bidrager till ett effektivare

utnyttjande av den tillgängliga arbetskraften, vilket är särskilt betydelsefullt,

då tillgången är begränsad. I sina strävanden att utbygga den

husliga förmedlingsgrenen inriktade man därför främst ansträngningarna

på att vidga rekryteringen av huslig arbetskraft och att så effektivt som

möjligt utnyttja densamma. Sålunda har vid samtliga huvudkontor förmedlingen

av den husliga arbetskraften förlagts till en särskild expedition.

Vid de större avdelningskontoren ha kvinnliga avdelningar tillskapats särskilt

med tanke på det husliga arbetsområdet. Vidare ha i Stockholm och

Göteborg inrättats liemhjälpsbyråer inom vissa ytterområden. Dessa byråer,

vilka i några fall disponera särskilda hembiträdesrum för dem, som genom

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

arbetsförmedlingen söka husligt arbete, ha tillkommit i syfte att tillgodose

arbetskraftsbehovet inom dessa räjonger och samtidigt underlätta för de

arbetssökande att hålla kontakt med arbetsförmedlingen, vilket på grund av

de långa avstånden kan vara svårt i de större städerna.

Särskilda ansträngningar ha gjorts för att genom propaganda öka rekryteringen

av huslig arbetskraft. Både kommissionen och länsarbetsnämnderna

ha genom tidningsartiklar, annonser, föredrag och dylikt sökt sprida

upplysning om de husliga arbetsmarknadsfrågorna. Vidare har man genom

broschyrer samt genom tillhandahållandet av kontrakts- och betygsformulär

för hembiträden bedrivit propaganda för detta arbetsområde.

Förmedlingen av den tillfälliga hemhjälpen, s. k. hemassistenter, har undergått

en avsevärd utveckling under de senaste åren. Dylik arbetskraft,

som i allt större omfattning fått ersätta de heltidsanställda hembiträdena,

har varit mycket efterfrågad. Nedanstående sammanställning visar, hur förmedlingen

av tillfällig och deltidsanställd hemhjälp utvecklats under åren

1939—1947.

Å r

Lediga

platser

Tillsatta

platser

Tillsatta

platser i %

av lediga

1939 .......

....... 78 775

74 067

94

1940 .......

....... 72 951

69 600

95

1941 .......

....... 80 056

76 975

96

1942 .......

....... 101 678

94 239

93

1943 .......

....... 118 054

105 337

89

1944 .......

....... 130 780

114 448

88

1945 .......

....... 165 575

143 941

87

1946 .......

....... 167 094

136 312

82

1947 .......

....... 164 940

129 992

79

Efter en kraftig stegring i förmedlingsverksamheten t. o. m. 1945 inträdde

under de två sista åren en viss nedgång, tydligen till följd av den allmänna

knappheten på arbetskraft.

Hemassistenterna ha rekryterats huvudsakligen bland gifta kvinnor, som

jämte skötseln av sina egna hem kunnat åtaga sig husligt arbete såsom

deltidsarbete, tillfälligt eller mera regelbundet. Då omsättningen av denna

arbetskraft är påfallande stor och då efterfrågan ökat, måste rekryteringen

av hemassistenter ständigt pågå. Med anledning härav har man vidtagit

särskilda åtgärder. Sålunda har kommissionen sedan 1941 förutom ovannämnda

propaganda bedrivit kursverksamhet för hemassistenter. Syftet

härmed har närmast varit att stimulera rekryteringen av sådan arbetskraft.

Kurserna —- korta specialkurser — göra icke anspråk på att ge yrkesutbildning

i egentlig mening. Ur arbetsförmedlingssynpunkt fylla de en uppgift

därigenom att deltagarnas kompetens kan kontrolleras. Samtidigt tjäna

de hemmens intressen, då de kunna meddela vissa moderna rön på det

husliga arbetsområdet, vilka äro av direkt praktisk betydelse för hemassistenterna

i deras arbete.

s. 47 Kontrollera mot PDF

47

Förmedlingen av social hemhjälp har i allt större omfattning av hemhjälpsnänmderna

anförtrotts åt den offentliga arbetsförmedlingen. Vid

halvårsskiftet 1947 handhades sålunda denna uppgift av 139 arbetsförmedlingar

på olika orter i landet. Det totala antalet hemvårdarinnor, som vid

denna tidpunkt anvisades arbete genom arbetsförmedlingen, uppgick till 368.

Hälso- och sjukvård.

Liksom under de närmast föregående åren har kommissionen under våren

och sommaren 1947 i samråd med länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingarna

igångsatt rekryteringskampanjer för att söka fylla bristen

på sjukvårdspersonal. Vad man framför allt fått inrikta sig på har varit

att fylla behovet av semestervikarier. Av 333 lediganmälda semesterplatser

för sjuksköterskor tillsattes 250, och av 4 002 semestervikariat för annan

vård- och ekonomipersonal tillsattes 3 364. Behovet av semestervikarier

kunde således tillgodoses till 75 % beträffande vikarier för sjuksköterskor

och till 84 % beträffande vikarier för övrig vård- och ekonomipersonal.

Vid en inventering beträffande normalbehovet av sjukvårdspersonal, som

kommissionen företog, visade det sig, att bristen på sjuksköterskor 1947

liksom 1946 uppgick till omkring 600. För övrig vård- och ekonomipersonal

utgjorde under 1946 bristen 2 100, men 1947 endast 930. Länsarbetsnämnderna

ha inrapporterat, att rekryteringen av biträdespersonal avsevärt underlättats,

sedan löneförmånerna förbättrats. Från sjukhusen har även

framhållits, att en tydlig stabilisering inom yrket ägt rum.

C. Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten.

Lagen den 30 juni 1943 om tillståndstvång för byggnadsarbete (SFS nr

444), vilken efter successiv förlängning skulle gälla t. o. in. den 30 juni

1947, erhöll genom lag den 21 mars 1947 (SFS nr 91) fortsatt giltighet

t. o. m. den 30 juni 1948.

Kungörelsen den 29 juli 1943 (SFS nr 640) med tillämpningsföreskrifter

till lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete erhöll under 1947 delvis

ändrad lydelse innebärande en ytterligare skärpning av byggnadsregleringen.

För ny-, till- och ombyggnadsarbeten, vilka utfördes för egen räkning

utan anlitande av annan arbetskraft än hemmavarande familjemedlemmar,

erfordrades enligt tidigare gällande bestämmelser icke byggnadstillstånd.

Genom kungörelse den 7 mars 1947 (SFS nr 79) ändrades föreskrifterna

såtillvida, att allenast arbeten av nyssnämnda slag å byggnad eller anläggning

för eget stadigvarande bruk föll utanför byggnadsregleringen. Slutligen

förordnade Kungl. Maj:t den 5 december 1947 (SFS nr 883), att förenämnda

undantag skulle gälla allenast till- och ombyggnadsarbeten. Utan

byggnadstillstånd få sålunda numera, förutom vissa statliga och kommunala

byggnadsarbeten, bedrivas allenast reparations- och underhållsarbeten,

för vilkas utförande sammanlagt komma att sysselsättas högst tre personer,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

till- och ombyggnadsarbeten avseende byggnad eller anläggning för eget stadigvarande

bruk, som av någon utföres utan anlitande av annan arbetskraft

än hemmavarande familjemedlemmar, samt, under högst åtta dagar, brådskande

arbeten, som äro nödvändiga för att förhindra eller avhjälpa skador.

Två nya slag av generella byggnadstillstånd meddelades under 1947, nämligen

dels för utförande inom Värmlands, Kopparbergs och de norrländska

länen av nybyggnad av sådan enskild väg, som har till huvudsakligt ändamål

att främja utforsling av skogsprodukter (skogsväg), samt sådan

omläggning eller förbättring av förut befintlig skogsväg eller annan enskild

väg, att denna först genom nämnda åtgärd kommer i det skick att

utforsling av skogsprodukter kan äga rum å vägen, ävensom uppförande

och rivning av skogshärbärge eller annan liknande förläggning, vilket tillstånd

gäller tills vidare t. o. in. den 30 juni 1948, dels ock för schaktnings-,

sprängnings-, planerings- och grundarbeten avseende egnahemsbyggnad för

eget stadigvarande bruk, som av någon utföres utan anlitande av annan arbetskraft

än hemmavarande familjemedlemmar.

Med hänsyn till läget på materialmarknaden och till omfattningen av de

byggnadsarbeten, för vilka byggnadstillstånd meddelats men vilka icke påbörjats,

erhöllo länsarbetsnämnderna i juli 1947 direktiv att icke lämna

igångsättningstillstånd för företag, vilka erhållit särskilt byggnadstillstånd

med länsarbetsnämndsklausul1 och vilka kostnadsberäknats till 75 000 kr

eller däröver. Igångsättningstillstånd skulle av nämnderna få lämnas först

efter medgivande av kommissionen.

Senare skärptes dessa bestämmelser, och i cirkulär från kommissionen

till länsarbetsnämnderna den 29 oktober föreskrevs -— i enlighet med uttalande

härom i byggnadsberedningen — bl. a. följande. Nya igångsättningstillstånd

för företag med särskilt byggnadstillstånd eller för husbyggnadsföretag

(nybyggnader) med generellt byggnadstillstånd finge tills vidare

icke i något fall meddelas. Av länsarbetsnämnderna redan meddelade igångsättningstillstånd

för företag av ovannämnda kategorier skulle indragas,

om företagen icke påbörjats eller om arbetena avbrutits och icke vore avsedda

att återupptagas inom den närmaste tiden.

Den investeringsbudget för 1947 för byggnads- och anläggningsverksamhet

enligt särskilda byggnadstillstånd, som intagits i 1947 års statsverksproposition

(bil. 1: Inkomsterna. Bih. 4), upptog en investeringskvot

om 2,2 miljarder kronor. Som ett led i strävandena att uppnå en begränsning

i investeringarna reducerades denna kvot under våren 1947 till

1,7 miljarder kronor.

Eftersom byggnadstillstånd kunde meddelas i endast begränsad utsträckning,

undergick den byggnadsvolym, för vilken ansökningar om byggnadstillstånd

inkommit till arbetsmarknadskommissionen men ännu icke avgjorts,

en kraftig ökning. Sålunda kvarlågo i januari 1948 ansökningar av
1

Beträffande innebörden av >länsarbetsnämndsklausul> se arbetsmarknadskommissionens

verksamhetsberättelse för 1946, s. 38 f.

opaginerad Kontrollera mot PDF

49

seende andra byggnadsföretag än bostadshus till en kostnadssumma av l,i

miljarder kronor. Beträffande bostadsföretag kvarlågo från kvotorterna

i början av januari 1948 ansökningar avseende byggnadsföretag för omkring

43 000 lägenheter. Övriga ansökningar om byggnadstillstånd för bostadslägenheter

omfattade vid samma tidpunkt något mer än 6 000 lägenheter.

Vid en den 1 augusti 1947 företagen inventering hos länsarbetsnämnderna

konstaterades vidare en betydande reserv av företag, vilka erhållit byggnadstillstånd

men för vilka igångsättningstillstånd icke meddelats. Den

sammanlagda beräknade byggnadskostnaden för företagen i denna reserv

uppgick till 447 milj. kronor, därav 182,4 milj. kronor för bostadshus. Därigenom

att å ena sidan under juli och augusti samt de sista månaderna av

året byggnadstillståndsgivningen varit synnerligen restriktiv, medan å andra

sidan länsarbetsnämnderna efter hand bemyndigats att lämna igångsättningstillstånd

för vissa företag, har den sammanlagda beräknade kostnaden

för företag med byggnadstillstånd, som icke erhållit igångsättningstillstånd

vid årsskiftet, nedbringats till 336 milj. kronor, därav för bostadshus 180,6

milj. kronor.

I egenskap av tillsynsmyndighet har kommissionen haft att handlägga

ärenden angående överträdelser av byggnadstillståndslagen. Under 1947

handlades 2 765 dylika ärenden, vilket innebär en kraftig ökning sedan

1946. Kommissionen lät verkställa polisutredning i 1 244 fall, anmälde till

åtal i 682 fall, föreläde vite i 158 fall, erinrade vederbörande om skyldigheten

att ställa sig tillståndslagens föreskrifter till efterrättelse i 792 fall.

I 469 fall, där överträdelsen var ringa, vidtogos icke några åtgärder.

Månatlig statistik över ansökningar om byggnadstillstånd föreligger

fr. o. m. 1944. I statistiken ingå förutom arbeten med särskilt byggnadstillstånd

även pensionärshem och barnrikehus, för vilka Kungl. Maj :t beviljat

generellt byggnadstillstånd i juli 1945 resp. januari 1946. Fr. o. m.

augusti 1946 föres därjämte en månatlig statistik över de s. k. tremannabyggena,

vilka före skärpningen av tillståndslagstiftningen i juni 1946 fingo

utföras utan byggnadstillstånd. För att vinna överblick över sysselsättningsoch

investeringsförhållandena inom byggnadsverksamheten företog man den

1 augusti 1946 samt den 1 februari och den 1 augusti 1947 inventeringar,

varvid bl. a. uppgifter om antalet sysselsatta arbetare och beräknade byggnadskostnader

infordrades avseende samtliga inom regleringen fallande

byggnadsföretag.

Fr. o. in. 1947 vidtogos vissa ändringar i redovisningen av byggnadsföretag

med särskilda byggnadstillstånd. Sålunda ingå icke längre i statistiken

antalet dagsverken samt den beräknade åtgången av vissa byggnadsmaterial.

Vidare företogos ändringar i grupperingen efter byggnadsarbetets art. I tab.

18 ha uppgifterna för tidigare år omräknats efter det nya redovisningssystemet.

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Tab. 17. Under 1947 inkomna resp. avgjorda ansökningar om byggnadstillstånd.

Månad

Inkomna ansökningar

Beviljade ansökningar1

Avslagna ansökningar

Antal

Byggnads- ko stnad

milj. kr

Antal

Byggnads- kostnad

milj. kr

Antal

Byggnads- kostnad

milj. kr

Januari.............

2 746

25S-0

2 067

193-7

259

39-2

Februari............

3 976

286-5

2 765

157-6

435

47-6

Mars...............

4108

310-1

3 242

178-4

568

55''5

April...............

3 785

300-3

2 994

197-3

500

62-4

Maj................

4 230

364-9

3 741

213-7

763

61-9

Juni ...............

2 835

199-1

3 200

165-2

732

54-9

Juli................

3 028

308-4

1245

95-9

471

38-3

Augusti.............

1754

155-5

999

28-1

334

22-7

September..........

2 226

213-0

1770

201-9

420

31-9

Oktober............

1910

236-3

1416

130-8

756

76-8

November..........

1470

168-6

631

36-6

364

27-9

December...........

1558

158-2

935

50-0

261

19-3

Summa 1947

33 626

2 958-9

25005

1649-2

5868

588-4

1946

35 642

3 390-9

33 131

2 512-6

3 226

304-8

1945

25 849

2 550-1

23 034

1 963-4

1816

207-7

1944

21386

2

19 425

1 757-2

1374

147-7

I tab. 17 redovisas antalet under 1947 inkomna och avgjorda ansökningar

om byggnadstillstånd samt de beräknade byggnadskostnaderna för ifrågavarande

arbeten. Tabellen visar en viss minskning i de planerade investe- 1 2

Tab. 18. Byggnadskostnader för under åren 1944—1947 beviljade ansökningar om

byggnadstillstånd, fördelade efter byggnadsarbetets art (enl. det år 1947

genomförda redovisningssystemet).

Byggnadsarbetets art

Byggnadskostnader

milj. kr

Därav 1947 arbeten

för

1944

1945

1946

1947

staten

primär-

kom-

mun

lands-

ting

Övriga

Bostadshus (inkl. personalbo-

städer) ...................

1 044-4

1154-8

1 418-4

964-9

7-1

53-6

30

901-2

Byggnader för jordbruk, skogs-

bruk o. fiske..............

20-2

26-2

43-9

42-9

3-2

1-4

0-1

38-2

Industribyggnader...........

171-5

234-2

425''8

218-0

0-3

1-4

—

216-3

Kraft- o. belysningsverk.....

86-7

113-6

75-1

80-7

17-7

4-3

0-0

58-7

Byggnader för samfärdsel....

55-7

1450

119-0

58-5

34-3

10-1

0-2

13-9

Byggnader för handel.......

35-8

45-5

62-8

32-4

Öl

2-1

—

30-2

Byggn. för förvaltning, sociala

ändamål m. m............

69-0

62-7

105-5

42-4

8-3

13-7

17-7

2-7

Skolor, kyrkor, övr. samlings-

lokaler...................

69-5

75-9

100-5

83-0

17-0

55-3

1-6

9-2

Vägar o. gator, vatten o. avlopp

m. m.....................

87-1

94-9

128-7

99-7

20-3

67-6

02

11-6

Militära arbeten.............

117-3

28-7

32-9

26 7

26-7

—

—

0-o

Samtliga

1757-2

1981-4

2 512 6

1649 2

135 0

209-5

22-7

1282-0

1 Häri ingå även barnrikehus och pensionärshem. Jfr s. 49.

2 Uppgift saknas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

51

Tab. 19. Antal bostadslägenheter i under år 1947 beviljade byggnadsföretag avseende

nybyggnader samt golvyta för bostadsändamål. Fördelning på ortstyp och

lägen hetsstorlek.

Ortstyp

Hela

antalet

bostads-

lägen-

heter

därav lägenheter om

Golv- yta i

1000-tal

m2

högst

1 rum

och kök

2 rum

och kök

3 rum

och kök

4 rum

och

kök

5 eller

flera

rum o.

kök

Kvotorter

27 915

6 598

10 285

8 289

2 783

960

1 937 0

Städer med över 100 000 inv.....

5 867

1079

2 504

1662

529

93

390-7

Städer med 30 000—100 000 inv...

6 303

1271

2 696

1718

451

167

435-5

Städer med 10 000—30 000 inv. ..

7 043

1547

2 527

2104

591

274

475-2

Övriga kvotorter med över 3 000 inv.

7 575

1477

2176

2 494

1068

360

553-8

Kvotorter med 200—3 000 inv. ...

1127

224

382

311

144

66

81-8

Icke kvotorter

15 237

2 388

3 101

5 315

3 124

1 309

1 222-7

Orter med 3 000—30 000 inv.....

926

158

168

436

126

38

69-6

Orter med 200—3 000 inv........

7 924

1274

1 667

2 763

1614

606

627-8

| Egentlig landsbygd..............

6 387

956

1266

2116

1384

665

525-3

Summa 1947

43152

7 9S6

13 38G

13604

5 907

2 269

3159 7

1946

70 694

15 875

24 716

19 916

7 005

3182

4 871-7

1945

58 727

14 316

21372

15 466

5 325

2 248

3 938-0

1944

56 860

17 618

23 350

11373

3 383

1136

3 313-6

ringarna jämfört med föregående år, i det att antalet inkomna ansökningar

minskade med 5,7 % och motsvarande byggnadskostnader med 12,7 %. Den

genom byggnadsregleringens skärpning uppkomna begränsningen i de faktiska

investeringarna framgår av en jämförelse mellan siffrorna för beviljade

och avslagna ansökningar om byggnadstillstånd under 1947 och motsvarande

tal för 1946. Antalet beviljade ansökningar minskade sålunda med

24,5 % och byggnadskostnaderna med 34,4 %. Motsvarande uppgifter om

avslagna ansökningar visa däremot en ökning med 81,7 % resp. 76,6 %.

Av ansökningarna biföllos 19 732 av arbetsmarknadskommissionen och

1 995 av Kungl. Maj :t. Motsvarande byggnadskostnader voro 870,4 milj.

kronor och 692,4 milj. kronor.

Byggnadskostnadernas fördelning efter byggnadsändamål 1944—1947

framgår av tab. 18. Denna utvisar, att byggnadskostnaderna för beviljade

arbeten under 1947 minskade i förhållande till 1946 inom samtliga grupper

utom kraft- och belysningsverk. Av byggnadskostnaderna för under 1947

beviljade nybyggnadsarbeten avseende bostadshus belöpte sig 33 % på enfamiljshus,

10 % på tvåfamiljshus samt 54 % på flerfamiljshus och kombinerade

affärs- och bostadshus.

Tab. 19 utvisar, att det totala antalet lägenheter i byggnadsföretag, för

vilka byggnadstillstånd beviljades 1947, var 43 152, vilket innebär en minskning

jämfört med 1946 med 39,o %. Den sistnämnda år konstaterade förskjutningen

mot större Jägenhetstyper var märkbar även under 1947. Sålunda

var golvytan per lägenhet detta år 73,2 in2 mot 68,9 in2 år 1946, och

opaginerad Kontrollera mot PDF

52

antalet lägenheter med minst 3 rum och kök utgjorde vidare 50,5 av hela

antalet lägenheter mot 42,6 % år 1946.

Uppgifter om beräknade byggnadskostnader för under 1947 beviljade

och avslagna ansökningar avseende olika grupper av industribyggnader

jämte uppgifter om golvytan i beviljade nybyggnadsarbeten lämnas i efterföljande

sammanställning.

Industrigrupp

Byggnadskostnader ^

i milj. kr.

beviljade avslaana

Golvyta i 1 000-tal m:

i beviljade nybygg-

ansökningar

ansökningar

nadsarbeten

Malmbrytning och metallindustri ...

108-5

42-5

443-5

Jord- och stenindustri............

14-7

7-1

74-4

Träindustri.......................

14-9

14-6

102-4

Pappers- och grafisk industri......

23-1

11-6

67-4

Livsmedelsindustri................

13-2

26-o

60-9

Textil- och beklädnadsindustri.....

12-4

17-o

55-8

Läder-, hår- och gummivaruindustri

1-9

2-6

10-6

Kemisk-teknisk industri...........

26-7

10-9

33-9

Byggnader för småindustri och hant- verk .........................

1-3

34-2

82-8

Byggnadsverksamhet..............

1-3

4-9

13-1

Summa

218-0

171-4

944-8

Liksom tidigare har fördelning av samtliga husbyggnadsarbeten på de

fyra grupperna trähus, tegelhus, lättbetonghus och betonghus utförts med

ledning av ansökningsformulärets uppgifter. I efterföljande sammanställning

ha totalkostnaderna för under 1945, 1946 och 1947 beviljade nybyggnader

procentuellt fördelats efter huvudsakligt byggnadsmaterial.

194 5

Samtliga husbyggnadsarbeten (nybyggnader)

..........................

därav bostadshus................

industribyggnader..........

19 4 6

Samtliga husbyggnadsarbeten (nybyggnader)

..........................

därav bostadshus................

industribyggnader..........

19 4 7

Samtliga husbyggnadsarbeten (nybyggnader)

..........................

därav bostadshus................

industribyggnader..........

Huvudsakligt byggnadsmaterial

S:a

Trä

Tegel

Lättbetong

Betong

30-1

46-7

197

3-5

100''0

33-9

41-4

23-2

15

100-o

17-2

59-1

13-8

99

100-o

29-8

42-1

21''2

6-9

100o

38-1

33-6

25i

32

100-o

12''9

53''4

16-9

168

100-o

36-6

354

21-3

6-7

100-O

46-1

26-7

24-7

2-5

100-o

6.9

58-o

11-9

23''2

100-o

Av sammanställningen framgår beträffande bostadshusen, att tegelhusens

relativa andel under treårsperioden minskat till förmån för trähusen. Detta

s. 53 Kontrollera mot PDF

53

Tab. 20. Av länsarbetsnämnderna under år 1947 meddelade tillstånd att påbörja s. k.

tremannabyggen. Antal ansökningar, byggnadskostnader i milj. kronor samt antal

i nybyggnader ingäende bostadslägenheter.

O rtstyp

Antal

ansök-

ningar

Byggnads- kostnader

milj. kr

därav för

Antal

bostads-

lägen-

heter

bostads-

hus

industri-

bygg-

nader

Övriga

bygg-

nader

Städer med över 100000 inv.........

1568

7-7

4-2

0-8

2-7

49

Städer med 30 000—100 000 inv.......

1823

8-6

4-0

1-2

3-4

38

Städer och övriga tätorter med 3 000—

30 000 inv........................

5 979

36-8

23-9

3''4

9-5

519

Städer och övriga tätorter med under

3 000 inv..........................

8 328

48''6

31-8

3*5

13-3

911

Egentlig landsbygd..................

10 496

57-1

35-8

2''6

18-7

946

Hela riket

28194

158-8

99-7

116

47-6

2 463

sammanhänger med en- och tvåfamilj shusens ökade andel. Lättbetonghusens

totalandel har däremot icke undergått någon större förändring, ehuru

lättbetongen kommit till ökad användning vad flerfamiljshusen beträffar.

Av flerfamiljshusen voro 42,2 % tegelhus och 39,3 % lättbetonghus. I fråga

om industribyggnader var minskningen i trähusens andel till förmån för

betonghusen mycket stark.

I tab. 20 redovisas av länsarbetsnämnderna under 1947 meddelade tillstånd

att påbörja s. k. tremannabyggen. Av tabellen framgår, att av kostnaderna

för dessa byggen icke mindre än två tredjedelar kommo på mindre

tätorter och egentlig landsbygd.

D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft.

Under krigstillstånd eller förstärkt försvarsberedskap.

a) Uppskov enligt uppskovskungörelsen (SFS 1940 nr 717) innebär, att

värnpliktiga på förhand befrias från skyldighet att fullgöra tjänstgöring

jämlikt 28 § värnpliktslagen. Beslut om uppskov fattas i fråga om vissa

befattningshavare vid i uppskovskungörelsen närmare angivna, huvudsakligen

statliga och kommunala verk eller företag m. m. av vederbörande

myndighet eller verkschefer (uppskovsgrupp I), i vissa fall dock först efter

medgivande av vederbörande försvarsgrenschef. Arbetsmarknadskommissionen

fattar beslut beträffande uppskov i övriga fall (uppskovsgrupp II).

Kommissionen kan dock i fråga om uppskov för värnpliktiga med viss militär

utbildning eller tjänsteställning eller viss ålder (under 26 år) fatta beslut

endast i samråd med chefen för försvarsstaben eller efter särskilt tillstånd

av Kungl. Maj :t. Det ankommer vidare på kommissionen att ha översikt

över uppskovsväsendet i sin helhet samt att för detta ändamål föra register

över såväl uppskovsgrupp I som uppskovsgrupp II. Kommissionen skall

dessutom föra den statistik, som är nödvändig för mobiliseringsändamål och

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

för rätt avvägning mellan den militära organisationens krav på begränsning

av antalet uppskov och de civila kraven på dylika. Antalet för år 1947 beviljade

uppskov uppgick till omkring 48 000 i uppskovsgrupp I och omkring

41 000 i uppskovsgrupp II.

b) För att förbereda att tillfällig ledighet (anstånd eller hemperinittering)

från värnpliktstjänstgöring jämlikt 28 § värnpliktslagen under krigstillstånd

eller förstärkt försvarsberedskap skall på ett snabbt och smidigt sätt kunna

medgivas vissa värnpliktiga inom jordbruket och skogsbruket, när det militära

läget det tillåter och särskilt stort säsongbehov av arbetskraft föreligger,

har systemet med s. k. uppgiftskort alltjämt bibehållits inom nämnda

två näringsgrenar.

Uppgiftskorten för värnpliktiga jordbrukare utfärdas av vederbörande

länsarbetsnämnder enligt av arbetsmarknadskommissionen utfärdade närmare

föreskrifter och anvisningar. Tilldelningen av dylika uppgiftskort

grundar sig på till länsarbetsnämnderna insända mobiliseringsplaner från

arbetsblocken inom jordbruket (se s. 64), vilka mobiliseringsplaner bland

annat innehålla uppgifter om åkerarealens storlek, tillgången på arbetskraft

och arbetskraftens fördelning på olika yrkeskategorier. Med ledning av dessa

uPPgifter sker en angelägenhetsgradering av hempermitteringsbehovet. Uppgiftskorten

uppdelas enligt nämnda gradering i grupperna A, B och C: grupp

A omfattande värnpliktiga, som i första hand erfordras för jordbruksdriftens

upprätthållande, grupp B värnpliktiga, som jordbruket ytterligare har

stort behov av och som endast i nödfall kunna undvaras, och grupp C värnpliktiga,

som därutöver anses behövliga för jordbruksarbetets upprätthållande

vid utnyttjande av tillgänglig reservarbetskraft. Antalet för år 1947 utfärdade

uppgiftskort uppgick till omkring 30 000 i grupp A, 40 000 i grupp B

och 78 500 i grupp C. Fn revidering av uppgiftskorten i fråga, avseende år

1948, påbörjades genom länsarbetsnämndernas försorg i slutet av år 1947.

Vid revideringen makuleras alla uppgiftskort för värnpliktiga, för vilka dylika

kort av olika anledningar icke längre böra ifrågakomma. Övriga uppgiftskort

skola gälla även under år 1948. Nya uppgiftskort för år 1948 utfärdas

liksom för år 1947 endast för att ersätta luckorna i grupp A men däremot

icke i grupperna B och C.

Uppgiftskort för värnpliktig skogspersonal utfärdas av arbetsmarknadskommissionen

för viss särskilt betydelsefull värnpliktig befälspersonal inom

skogsbruket. På grundval av genom vederbörande länsarbetsnämnders försorg

inhämtade uppgifter har kommissionen liksom tidigare år i december

utfärdat något över 1 000 uppgiftskort för värnpliktig skogspersonal för år

1948.

Under fredstjänstgöring (jämlikt 27 § värnpliktslagen).

Ett övningsuppehåll av omkring en vecka var avsett att anordnas vid midsommar

för de armén tilldelade värnpliktiga av åldersklass 1946, som inryckt

till första tjänstgöring i april 1947. Efter hemställan av kommissionen

bemyndigade emellertid chefen för armén den 28 maj 1947 militärbefäl
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

55

havarna att i samråd med vederbörande länsarbetsnämnder förlägga ifrågavarande

övningsuppehåll till tiden för höskörden eller annan skörd, dock

före den 15 augusti.

På grund av erfarenheterna från 1946 års militära skördehjälp gjorde chefen

för armén efter samråd med försvarets civilförvaltning och arbetsmarknadskommissionen

i underdånig skrivelse den 3 mars 1947 framställning om

utfärdande av bestämmelser rörande sådan skördehjälp under 1947. Framställningen

bifölls, och den 6 juni utfärdades kungl. brev med närmare bestämmelser

om skördehjälp, som kunde komma att beslutas av Kungl. Maj :t

efter framställning av kommissionen.

Enligt nämnda kungl. brev finge värnpliktiga vid armén, marinen och

flygvapnet, som fullgjorde första eller motsvarande tjänstgöring, jämte erforderligt

befäl i mån av oundgängligt behov ställas till förfogande såsom

arbetstrupp att användas i skördearbete under sammanlagt högst 10

dagar, resdagar icke inräknade. Efter beslut om skördehjälp av Kungl. Maj :t

skulle framställning härom göras av kommissionen eller, enligt dennas bemyndigande,

av länsarbetsnämnd hos vederbörande militära myndighet. Arbetsgivare,

som erhölle militär skördehjälp, skulle till statsverket erlägga

ersättning för varje i egentligt skördearbete deltagande man med belopp,

som enligt gällande kollektivavtal vid jordbruket mellan Svenska lantarbetsgivareföreningen

och Svenska lantarbetareförbundet utgick till körkarl och

dagsverkare, d. v. s. under ordinarie arbetstid i allmänhet l,3i kr per timme

och för arbete under annan tid dessutom viss övertidsersättning. Till den i

skördearbetet deltagande militära personalen skulle genom de militära myndigheternas

försorg utbetalas flitpenning med 75 öre för man och arbetstimme.

Värnpliktig, som styrkte sig vara egen företagare inom jordbruket

eller hade anställning vid jordbruk, kunde av vederbörande militära myndigheter

i stället för att beordras medfölja arbetstrupp medgivas tjänstledighet

för deltagande i skördearbete vid det egna jordbruket resp. det jordbruk,

där han var anställd.

Den ihållande torkan och starka värmen under sommaren åstadkom i

södra och mellersta Sverige brådmognad av vårsäden, varigenom höstsädens

och vårsädens mognad inträffade nästan samtidigt eller med så kort tidsmellanrum

att tidigare mognade sädesslag icke kunde bärgas, innan skörden

av övriga sädesslag måste påbörjas. Härigenom uppkom ett väsentligt

större behov av arbetskraft för stråsädesskörden än vid mera normal mognad,

samtidigt som det visade sig omöjligt att i vissa jordbruksbygder tillgodose

detta ökade behov. I Södermanlands, Örebro, Västmanlands, Kalmar

och Gotlands län, där bristen på arbetskraft för skördearbete var särskilt

stor, uppgick bristen på arbetskraft till sammanlagt omkring 1 090 man.

Med anledning härav gjorde arbetsmarknadskommissionen efter samråd

med livsmedelskommissionen en underdånig hemställan, alt Kungl. Maj :t

ville medgiva, alt militär skördehjälp finge lämnas i mån av oundgängligt

behov och i första hand inom ovannämnda fem län. På grund av kommissionens

hemställan anbefalldes i generalorder den 20 augusti 1947, att sam
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

manlagt 1 000 man ur armén, marinen och flygvapnet skulle ställas till

förfogande såsom arbetstrupp för skördehjälp enligt närmare anvisningar

av kommissionen.

Den militära skördehjälpen insattes i förutnämnda fem län fr. o. m. den

21 augusti samt sedermera även i Värmlands län fr. o. in. den 25 augusti.

Antalet dagsverken, som utfördes av militär arbetstrupp i skördearbete,

uppgick till ca 3 450 i Södermanlands, 350 i Kalmar, 950 i Gotlands, 1 000 i

Värmlands, 1 150 i Örebro och 800 i Västmanlands län, alltså sammanlagt

till ca 7 700. Skördehjälp lämnades huvudsakligen av förband ur armén

men även av smärre kontingenter från marinen och flygvapnet. Systemet

för den militära skördehjälpen visade sig liksom 1946 vara effektivt och

lämpligt, och arbetsgivarna voro tillfredsställda med detsamma. Samarbetet

mellan militära och civila myndigheter var gott och länsarbetsnämndernas

fördelning av arbetstrupper i allmänhet ändamålsenlig.

Vid bestämmandet av tiderna för arméns repetitions- och efterutbildningsövningar

har visst samråd ägt rum mellan chefen för armén och arbetsmarknadskommissionen

för att, i den mån så var möjligt, hänsyn skulle

kunna tagas till jordbrukets, skogsbrukets och industriens behov av arbetskraft.

Kommissionen har under 1947 efter remiss avgivit yttranden över enskilda

ansökningar om anstånd med eller befrielse från fullgörande av

värnpliktstjänstgöring jämlikt 27 § värnpliktslagen från omkring 800 värnpliktiga.

E. Speciella utredningar, planläggning, registrering m. m.

Utredning om sysselsåttningsförhållandena inom handeln m. m. Efter

framställning av handelsutbildningskommittén uppdrog Kungl. Maj :t den

9 november 1945 åt kommissionen att utföra en utredning över sysselsättnings-

och utbildningsförhållandena på handelns område. Såsom ett led i

denna undersökning beslöt kommissionen att anordna en företagsinventering

beträffande varuhandeln i syfte att erhålla uppgifter om frekvensen av

olika företagstyper samt summariska uppgifter om antalet anställda, fördelade

på olika yrkeskategorier. Denna företagsinventering slutfördes under

1947. En redogörelse för densamma överlämnades den 30 juli 1947 till

chefen för ecklesiastikdepartementet och förelåg någon månad senare i

tryck (SOU 1947:50).

Vid årets utgång pågick utredning beträffande inom andra merkantila

arbetsområden än varuhandeln sysselsatt personal.

Industrilokalisering. Den sedan hösten 1945 i samverkan med Industriens

produktionsråd bedrivna rådgivningsverksamheten i fråga om industriens

lokalisering bedrevs under 1947 i ungefär samma omfattning och enligt

samma riktlinjer som under 1946. En redogörelse för dessa lämnades i verksamhetsberättelsen

för 1946. Ett flertal driftsnedläggelser vid större företag

förekommo under 1947. Vid handläggningen av de omställnings- och sane
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

57

ringsproblem, som därvid aktualiserades, lämnade kommissionen sin medverkan.

Såsom ett exempel på en sanering, som verkställts på kommissionens

initiativ, må nämnas de åtgärder, som vidtogos med anledning av nedläggandet

av Ulriksfors sulfitfabrik i Jämtlands län.

I december 1946 meddelades genom pressen, att ägaren till Ulriksfors sulfit AB

försålt anläggningarna i Ulriksfors till Svenska cellulosa AB och att driften vid

sulfitfabriken definitivt skulle nedläggas. Med anledning härav trädde arbetsmarknadskommissionen

i kontakt med länsarbetsnämnden i Jämtlands län och med

Industriens produktionsråd. Genom länsarbetsnämndens försorg ordnades ett första

sammanträde med representanter för arbetarna vid företaget och Ströms kommun

i Strömsund den 18 december 1946. Därvid inventerades de sysselsättningsmöjligheter,

som kunde uppbringas i bygden under den närmaste tiden. Det visade sig

föreligga goda möjligheter att bereda huvudparten av arbetarna tillfällig sysselsättning.

Länsarbetsnämnden uppdrog också åt den lokala arbetsförmedlingen att

verkställa en utredning beträffande de från Ulriksfors-fabriken avskedade arbetarnas

ålder, civilstånd, barnantal, anställningstid vid sulfitfabriken och funktion där,

nuvarande sysselsättning samt ev. fastighetsinnehav. Utredningen visade, att driftsnedläggelsen

drabbade 143 personer. Av arbetarna voro 34 över 50 år. Ej mindre

än 99 arbetare voro gifta, och 54 hade egen fastighet.

På initiativ av arbetsmarknadskommissionen hölls en ny konferens i Strömsund

den 4 januari 1947. I denna deltogo representanter för kommissionen, länsarbetsnämnden,

Jämtlands läns företagareförening, Ströms kommun, Svenska pappersindustriarbetareförbundet

och dess avdelning nr 98 i Ulriksfors. Därvid diskuterades

möjligheterna att tillföra orten ny industriell verksamhet i den nedlagda sulfitfabrikens

ställe, överläggningarna ledde till ett beslut att tillsätta en kommitté med

uppgift att handlägga de omställningsproblem, som industrinedläggelsen medfört.

I kommittén ingingo representanter för samtliga deltagande myndigheter och sammanslutningar.

Landshövdingen Löfgren fungerade som kommitténs ordförande.

Vid ett första sammanträde med kommittén i Östersund den 23 januari 1947, varvid

även en representant för Svenska cellulosa AB var närvarande, utsågs ett arbetsutskott

med landshövding Löfgren som ordförande. Svenska cellulosa AB förklarade

sig villigt lämna sin medverkan för att tillföra Ulriksfors en ny industri. Så

snart maskinerna nedmonterats, skulle lokalerna ställas till förfogande.

Sedermera ställde Svenska cellulosa AB ritningar över anläggningarna i Ulriksfors

till arbetsmarknadskommissionens och Industriens produktionsråds förfogande.

Därigenom blev det möjligt att i samband med den rådgivande verksamheten

i industriella lokaliseringsfrågor orientera olika företagare om förefintliga industrilokaler

i Ulriksfors. Produktionsrådet utsände också till Industriförbundets

medlemmar ett meddelande, att ifrågavarande lokaler voro tillgängliga för industriell

verksamhet, och genom länskommitténs försorg infördes annonser i pressen

om lokalerna. Resultatet blev, att anläggningarna i Ulriksfors genom kommunens

förmedling försåldes till ett textilföretag i mellansverige. Företaget har sedermera

erhållit byggnadstillstånd för ombyggnad av sulfitfabriken till en textilfabrik, som,

när den färdigställts, beräknas kunna ge sysselsättning åt ca 200 personer.

Frågan om pensioner och engångsersättningar till från sulfitfabriken friställda

arbetare har icke handlagts av kommittén utan av förutvarande ägaren och fackföreningen.

Under omställningsperioden ha praktiskt taget samtliga arbetare, som drabbats

av driftsnedläggelscn, varit placerade i annat arbete.

Varsclsijstemct. Även under 1947 inhämtades systematiskt förhandsuppgifter

från företagare dels om beräknade avskedanden och permitteringar,

opaginerad Kontrollera mot PDF

58

dels om ny- och återintagningar under de närmaste två månaderna inom

respektive företag. Härvid medverkade förutom de uppgiftslämnande företagen,

socialstyrelsen, Industriens produktionsråd samt länsarbetsnämnderna.

Upprättandet av en arbetskraftsbalans. I samband med utarbetandet av

en nationalbudget och däri ingående arbetskraftsbalans ägde ett omfattande

utredningsarbete rum. Sålunda utfördes en undersökning rörande nyetableringens

karaktär och omfattning inom industrien. Från hälsovårdsnämnderna

införskaffades uppgifter angående under 1945—1947 godkända lokaler

inom livsmedelshandel, kafé- och restaurangrörelse, frisöryrket m. m.,

varigenom en uppfattning erhölls om nyetableringen inom dessa branscher.

För länsarbetsnämndernas redogörelser rörande läget på arbetsmarknaden

under det gångna året och utsikterna för det kommande gavs denna gång

anvisning om särskild utförlighet. Kommissionen lät även utföra en gallupundersökning

rörande omflyttningsfrekvensen inom näringslivet och orsakerna

till att de anställda i ökad omfattning byta sysselsättning eller äro

frånvarande från arbetet m. m. På grundval av länsarbetsnämndernas rapporter

och en serie genom handelsdepartementets försorg företagna intervjuer

med representanter för enskilda företag och branschorganisationer

samt med tillhjälp av tillgängligt statistiskt material gjordes en särskild

undersökning rörande arbetskraftsbrist, överrörlighet och produktivitet.

Resultatet av förenämnda undersökningar har publicerats i Konjunkturinstitutets

rapport A: 15. Däri ingår även en redogörelse för de förskjutningar,

som förekommit i den yrkesutövande befolkningens fördelning på

socialklasser samt näringsgrenar från 1940 till 1945. Redogörelsen för 1945

är grundad på uppgifter, vilka ställdes till förfogande av 1945 års folkräkning,

allteftersom de framkommit.

Investeringsfonder. Genom Ivungl. Maj :ts förordning om investeringsfonder

den 2 maj 1947 (SFS nr 174) ålades arbetsmarknadskommissionen

att utöva tillsyn över till investeringsfond gjorda avsättningar. Kommissionen

har till följd härav under 1947 erhållit uppgifter från länsstyrelserna

avseende såväl under beskattningsåret 1946 gjorda avsättningar till investeringsfonder

som tidigare jämlikt provisorisk lagstiftning verkställda dylika.

De vid utgången av 1946 kvarstående avsättningarna framgå av följande

sammanställning.

Enligt den äldre lagstiftningen förelåg möjlighet att verkställa avsättningar

jämväl till investeringsfond för ersättande av förkrigslager samt investeringsfond

för fartyg, varjämte skattskyldig, som på grund av statligt

förfogande, eldsvåda eller därmed jämförlig, av den skattskyldiges åtgöranden

oberoende anledning under beskattningsåret åtnjutit ersättning för maskiner

eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, hade möjlighet

att njuta avdrag för avsättning till investeringsfond för inventarier

och varulager med högst det belopp, varmed ersättningen inginge i den

skattepliktiga inkomsten för året i fråga. Avsättning till investeringsfond

opaginerad Kontrollera mot PDF

59

Vid utgången av 19i6 kvarstående avsättningar till investeringsfonder.

Län

Antal

företag

Belopp i

1 000-tal

kr

Därav för

byggnader

inven-

tarier

varulager

arbeten i

gruva

Stockholms stad ........

57

17 600

7 850

9 498

252

Stockholms.............

3

456

306

75

75

—

Uppsala................

5

144

127

1

16

—

Södermanlands..........

8

879

855

20

4

—

Östergötlands...........

18

3 683

3126

411

146

—

Jönköpings..............

12

664

241

337

86

—

Kronobergs ............

7

35

14

19

2

—

Kalmar ................

11

443

208

190

45

—

Gotlands................

1

3

3

—

—

—

Blekinge................

4

78

34

32

12

—

Kristianstads............

10

903

681

57

165

—

Malmöhus..............

41

4 570

4 097

372

101

—

Hallands...............

8

3 449

2 623

368

458

—

Göteborgs o. Bohus......

41

16 079

8 994

5 009

2 076

—

Älvsborgs...............

21

1350

1 135

184

31

—

Skaraborgs..............

10

394

295

99

—

—

Värmlands..............

17

2 835

2 615

171

38

n

Örebro ................

11

2 893

1221

1569

103

—

Västmanlands ..........

13

4 409

3 648

17

510

234

Kopparbergs............

14

1905

666

1174

9

56

Gävleborgs..............

7

986

867

104

15

—

Västernorrlands ........

1

18

—

18

—

—

Jämtlands..............

—

—

—

—

—

—

Västerbottens...........

5

491

485

4

2

—

Norrbottens.............

5

55

34

16

5

—

Summa

330

64322

40 125

19 745

4151

301

enligt dessa äldre bestämmelser har icke stått under arbetsmarknadskommissionens

tillsyn och ingår följaktligen icke i sammanställningen ovan.

Den tidigare lagstiftningen stadgade gemensam investeringsfond för inventarier

och varulager. Enligt de nya bestämmelserna har en uppdelning

skett, så att avsättningar kunna verkställas dels till fond för inventarier,

dels till fond för varulager eller till båda dessa slag av fonder. De företag,

som gjort avsättningar till investeringsfond för inventarier och varulager,

bereddes möjlighet att under 1947 till arbetsmarknadskommissionen

anmäla, huruvida kvarstående fondavsättningar önskades redovisade

såsom fond för varulager eller såsom fond för inventarier eller med angivna

belopp uppdelade å dessa fondslag. Vid det slutliga fastställandet av

fondregistreringen saknades uppgift från fem företag. Jämlikt förordningen

verkställde kommissionen i dessa fall uppdelning med lika belopp å de

båda slagen av fonder.

Genom beslut den 3 oktober 1947 bemyndigade Kungl. Maj :t kommissionen

att fatta beslut i ärenden rörande fonds ianspråktagande. Från 8

företag inkommo sådana framställningar, vilka dock samtliga avslogos med

hänsyn till nuvarande arbetsmarknadsläge. Kommissionen avgav därjämte

i ett fall avstyrkande yttrande till Kungl. Maj:t över framställning att taga

fond i anspråk.

4* Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 249.

opaginerad Kontrollera mot PDF

60

Planering av investeringsreserv. Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande

tillkallade chefen för finansdepartementet den 21 maj 1943 sakkunniga,

vilka enligt närmare angivna riktlinjer skulle verkställa inventering och

ombesörja planering av statliga, kommunala och statsunderstödda investeringar.

De sakkunniga, vilka antogo namnet Investeringsutredningen, avlämnade

den 3 april 1944 (SOU nr 12 och 13) samt den 28 februari 1945

(SOU nr 12 och 13) betänkanden med förslag till investeringsreserv för

budgetåren 1944/45 och 1945/46. Efter slutfört arbete överlämnade utredningen

efter hand sina arbetsuppgifter och sitt utredningsmaterial till arbetsmarknadskommissionens

kansli.

Den 1 februari 1946 uppdrog Kungl. Maj :t åt kommissionen att i samråd

med vederbörande statssekreterare årligen till Kungl. Maj :t ingiva förslag

till reserv av statliga, kommunala och statsunderstödda investeringsobjekt

inom de verksamhetsområden, beträffande vilka planeringen icke

uppdragits åt annat organ, samt att till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag

och i övrigt vidtaga de åtgärder, som kunde erfordras för att vederbörlig

detaljplanering av arbeten, avsedda att intagas i investeringsreserven,

skulle komma till stånd. Därjämte bemyndigades kommissionen att

från statliga organ inhämta erforderliga uppgifter för ett centralt register

över tillgängliga investeringsobjekt samt för upprättande av förslag till investeringsreserv.

Den 21 februari 1946 överlämnade kommissionen till Kungl. Maj :t »Betänkande

med förslag till investeringsreserv för budgetåret 1946/47 av statliga,

kommunala och statsunderstödda anläggningsarbeten» (SOU 1946: 27

och 28). Förslaget omfattade hela den statliga, kommunala och statsunderstödda

anläggningsverksamheten med undantag för de delar, som ålågo

andra utredningsorgan. Sålunda undantogos investeringar och förbättringar

inom jordbruket, anläggningsverksamhet inom skogsbruket samt investeringar

i bostadsbyggandet. Förslaget omfattade en allmän investeringsreserv

för ca 840 milj. kronor samt en särskild grovarbetsreserv för ca 221 milj.

kronor. På grundval av kommissionens betänkande jämte vissa särskilda

framställningar framlade Kungl. Maj :t i proposition nr 211 till 1946 års

riksdag förslag till allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47, som i

huvudsak antogs av riksdagen.

I skrivelse till Kungl. Maj :t den 30 januari 1947 framhöll kommissionen,

att rimliga krav på arbetsmarknadsberedskap skulle kunna tillgodoses genom

en fullmakt för Kungl. Maj :t att — i likhet med vad som gällt för

budgetåret 1946/47 — under budgetåret 1947/48 inom ramen av visst belopp

meddela beslut om utförande av i huvudsak de arbeten, till vilka anslag

uppförts å allmän beredskapsstat för budgetåret 1946/47. Samtidigt överlämnade

kommissionen ett reviderat förslag till investeringsplan för civila

flygplatser. Revideringen hade huvudsakligen föranletts av 1944 års flygplatsutrednings

förslag (SOU 1946:58). I proposition nr 116 till 1947 års

riksdag framlade Kungl. Maj :t förslag om finansfullmakt och vissa ändringar

i beredskapsstaten, vilket godkändes av riksdagen (skrivelse nr 389).

s. 61 Kontrollera mot PDF

61

Kommissionen hade i sin ovannämnda skrivelse förutsatt, att, därest utvecklingen

på arbetsmarknaden senare skulle giva anledning därtill, förslag

till allmän beredskapsstat senare skulle kunna framläggas. Den 27 februari

1947 överlämnade kommissionen till Kungl. Maj :t förslag till investeringsreserv

för budgetåret 1947/48 avsett att läggas till grund för ny beredskapsstat.

Enär kommissionens utredningsuppdrag utvidgats att avse jämväl de

investeringsområden, beträffande vilka utredningsarbetet tidigare ålegat

andra organ, omfattade detta förslag till investeringsreserv hela den statliga,

kommunala och statsunderstödda anläggningsverksamheten. Förslaget

upptog i den allmänna investeringsreserven företag för sammanlagt 1 242

milj. kronor och i den särskilda grovarbetsreserven företag för sammanlagt

224 milj. kronor.

Kommissionen har utgjort den centrala remissinstansen i planeringsfrågor

och har härutinnan haft att till Kungl. Maj :t avgiva utlåtande bl. a. i

ärenden rörande dispositionen av de under olika huvudtitlar uppförda anslagen

till planering av allmänna arbeten samt rörande redogörelser för planeringsarbetet,

som lämnats av statliga organ, vilka utföra planering.

I likhet med tidigare år gjorde kommissionen under 1947 hos Kungl.

Maj :t framställning om uppdrag för vederbörande statliga myndigheter att

verkställa detaljplanering av arbeten, ingående i av kommissionen framlagt

förslag till investeringsreserv. Kommissionen framhöll därvid, att planeringen

för närvarande icke syntes behöva bedrivas i samma omfattning

som tidigare förutsatts. Särskilt ha förberedelseåtgärder, som ligga närmast

före ett arbetes igångsättande, i de flesta fall ansetts kunna anstå

tills vidare, och planeringsverksamheten har i stället inriktats på andra förberedelser,

ofta av mera långsiktig natur. Till planering av kommunala och

enskilda arbetsobjekt lämnade kommissionen bidrag av till kommissionens

förfogande ställd del av anslaget under femte huvudtiteln till planering av

allmänna arbeten. Härför redogöres i det följande.

För att möjliggöra en god överblick över de föreliggande investeringsreserverna

upplade kommissionen ett kortregister i tre exemplar över tillgängliga

investeringsobjekt, varav ett exemplar översändes till vederbörande

länsarbetsnämnd. Av de båda återstående ordnades det ena efter förvaltningsområden

och företagens art och det andra kommunvis. Härigenom

möjliggjordes bl. a. en snabb överblick över investeringsreservens aktuella

läge, såväl beträffande viss kategori av investeringsobjekt som i fråga om

viss kommun eller annat geografiskt område.

Under 1947 infordrade kommissionen i likhet med tidigare år från statliga

verk och myndigheter samt kommuner och vissa enskilda intressenter

kompletterande uppgifter rörande planeringen av i investeringsreserven ingående

företag, ävensom uppgifter rörande nya företag, vilka borde intagas

i en investeringsreserv. Härvid framhöll kommissionen, att i nuvarande läge

på arbetsmarknaden arbeten av grovarbetskaraktär liade det största värdet

som sysselsättningsreserv. De föreslagna företagen borde i överensstämmelse

med tidigare tillämpade principer beträffande investeringsreservernas

opaginerad Kontrollera mot PDF

62

sammansättning i regel vara så angelägna, att de normalt skulle komma

till utförande under de närmaste två å tre åren, oberoende av om arbetslöshet

komme att föreligga eller ej.

Uppgifterna från kommuner och de flesta enskilda intressenter införskaffades

genom länsarbetsnämnderna. Genom att länsarbetsnämnderna fingo

i uppdrag att handha den direkta kontakten med kommunerna erhöllo uppgifterna

största möjliga aktualitet och tillförlitlighet. Vid resor ute i landet

lämnade kommissionens tjänstemän nämnderna och andra statliga organ

samt representanter för kommuner erforderliga instruktioner för arbetet

samt införskaffade närmare uppgifter angående förhållanden, som sammanhängde

med planeringen av en investeringsreserv.

Sedan de ovannämnda uppgifterna inkommit till kommissionen och — i

de fall så ansetts erforderligt — remitterats till vissa myndigheter för

granskning och yttrande, kompletterades registret med de nya uppgifterna.

På grundval av det sålunda kompletterade utredningsmaterialet påbörjades

kommissionens arbete med förberedelser för en investeringsreserv för budgetåret

1948/49.

Detaljplanering av kommunala och enskilda investeringsobjekt. Under

tiden t. o. in. första halvåret 1944 beviljade arbetsmarknadskommissionen

av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering i vissa fall statsbidrag

till kostnader för projektering av investeringsobjekt, huvudsakligen

vatten- och avloppsledningsföretag.

Genom beslut den 4 augusti och den 10 november 1944 samt den 15

februari 1946 ställde Kungl. Maj :t sammanlagt 3 milj. kronor till arbetsmarknadskommissionens

förfogande av anslaget till planering av allmänna arbeten

att användas för bidrag till detaljplanering av vissa kommunala och enskilda

anläggningsarbeten.

De riktlinjer, efter vilka kommissionen beviljade statsbidrag för planering

av arbeten, inneburo bland annat, att bidrag beviljades till dels svårt skattetyngda

kommuner med omfattande arbetslöshet, dels kommuner, vilkas

arbetslöshetsutgifter vid en arbetslöshetskris kunde beräknas bli särskilt

betungande för kommunen, dels ock kommuner med svag ekonomisk ställning,

vilka önskade utföra vissa arbetsobjekt och voro villiga att mottaga

arbetskraft från annan ort för anläggningarnas utförande.

Vid beviljandet av statsbidrag har bidragets storlek uträknats på sätt

framgår av kommissionens cirkulär nr B 5 (1945). Bidrag ha beviljats till

projektering av företag av olika slag, såsom anläggningar för vattenförsörjning

och avlopp, enskilda vägar och vissa husbyggnader m. m.

De beräknade statsbidragsberättigade kostnaderna för planering av de

förslag, till vilka statsbidrag beviljades under tiden V, 1944—”/u 1947, uppgingo

till ungefär 3 560 000 kr. Från ovannämnda ansiagsbelopp å sammanlagt

3 000 000 kr. beviljades härtill planeringsbidrag med 2 106 096 kr.

motsvarande i genomsnitt ca 59 % av den statsbidragsberättigade planeringskostnaden.

De beviljade bidragen berörde 186 olika företag.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Efterföljande sammanställning utvisar omfattningen av beviljade bidrag

för varje län under 1946 och 1947.

Län

Bidrag kr

Län

Bidrag kr

1946

1947

1946

1947

Stockholms ..........

18 000

3 500

Kopparbergs ...............

4 400

27 500

Uppsala..............

3 800

—

Gävleborgs..................

27 350

15 950

Södermanlands........

4 500

—

Västernorrlands.............

139 738

27 874

Jönköpings ..........

8 400

—

Västerbottens ..............

153 445

—

Kronobergs ..........

20 500

12 950

Norrbottens ................

144 710

53250

Kalmar ..............

Blekinge..............

Kristianstads..........

4 500

8 350

20 890

24 600

9 740

Summa

Därav för

547 9S3

208814

Skaraborgs............

—

11260

vatten- o. avloppsledningar

521 935

197 130

Värmlands............

10 290

810

enskilda vägar............

övriga arbeten............

13 475

12 573

1 810

2 10 374

Av sammanställningen framgår, att anläggningar för vattenförsörjning

och avlopp dominerade, i det ca 95 % av de medel, som fördelades under

1947, avsågo planering av dylika anläggningar. Till sammanlagt 173 företag,

varav 20 under 1947, ansåg sig kommissionen av olika orsaker icke böra

lämna statsbidrag. Av dessa 173 företag voro 80 antingen färdigplanerade

eller hade fortskridit så långt, att statsbidrag för planeringskostnaderna icke

ansågs motiverat.

Den 31 december 1947 kvarlågo hos arbetsmarknadskommissionen 151

ansökningar om statsbidrag till planering av kommunala och enskilda arbeten

med en sammanlagd ungefärlig planeringskostnad av 3,3 milj. kronor.

I den mån statsbidrag kan komma att beviljas till planering av dessa företag,

kan sammanlagda bidragsbeloppet uppskattas till ungefär 1 550 000 kr.

Sedan 1941 pågå genom respektive länsstyrelser med hjälp av konsulterande

ingenjörer generalplaneutredningar för vattenförsörjning och avlopp.

Utredningarna, som igångsatts på arbetsmarknadskommissionens initiativ,

bestridas av medel, som kommissionen ställt till vederbörande länsstyrelsers

förfogande av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

Under 1947 beviljades sammanlagt 173 375 kr för genomförande av generalplaneutredningar.

Beloppet avsåg Östergötlands län (56 kommuner, 80 000

kr), Skaraborgs län (88 kommuner, 75 000 kr) ävensom tillägg till förut

beviljat anslag avseende Hallands län (5 000 kr) jämte Värmlands län (för

vissa undersökningar av Klarälven, 13 375 kr).

Tidigare ha anslag på tillsammans 2 067 500 kr. lämnats för generalplaneutredningar

till länsstyrelserna i samtliga län utom Östergötlands, Skaraborgs

och Gotlands län. Av generalplaneutredningarna ha de i Uppsala, Kronobergs,

Kalmar, Blekinge, Hallands, Göteborgs och Bohus, Värmlands, Västmanlands,

Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län numera slutförts. 1

1 I Värmlands län.

2 I Blekinge län 9 000 kr och i Västernorrlands län 1 374 kr.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Krigsindustriens planering för sin produktion under krig sökte man vidmakthålla

även under 1947. Representanter för arbetsmarknads- och industrikommissionerna

besökte i detta syfte omkring 75 industriföretag.

Den i kommissionens verksamhetsberättelse för 1946 omnämnda särskilda

översynen och kompletteringen av registren över industri- och hantverksföretag,

företagsregistren, slutfördes av kommissionen under 1947 beträffande

det s. k. allmänna företagsregistret. Kommissionens tryckande register reviderades

sålunda, och nya avtryck av detta tillställdes länsarbetsnämnderna.

Företagsregistrens allmänna del omfattar för närvarande ca 26 000 företag

(arbetsställen), översynen jämte kompletteringen av de närmare 3 000 s. k.

krigsviktiga företagen pågick och beräknas bli avslutad i början av 1948.

Kommissionen utfärdade i anslutning till slutförandet av nämnda översyn

och komplettering av företagsregistren i juli 1947 nya föreskrifter och anvisningar

till länsarbetsnämnderna för nämnda registers ordnande hos nämnderna

och för registrens hållande i aktuellt skick.

Arbetsblockorganisationen. Under 1947 lågo liksom under 1946 de förenklade

mobiliseringsplanerna till grund för fördelningen av uppgiftskorten för

värnpliktiga jordbrukare.

Organisationens befattningshavare, i första hand överblockledarna, medverkade

vid länsarbetsnämndernas utplacering av frivillig arbetskraft och

militär skördehjälp till jordbruket.

Länsblockledarna voro under året anställda mot dagarvode och tjänstgjorde

endast efter anmodan av länsblockmyndigheten eller då länsarbetsnämnden

behövde taga deras sakkunskap i anspråk för frågor rörande jordbrukets

arbetsmarknad, överblockledarnas arbetsuppgifter avsågo — förutom

de ovannämnda -—• i främsta rummet upprättande av mobiliseringsplaner,

avgivande av förslag å värnpliktiga jordbrukare, som böra ifrågakomma

till erhållande av uppgiftskort, registrering av frivillig reservarbetskraft,

kontroll av att hästägare fullgöra sin uppgiftsskyldighet rörande hästar och

hästfordon samt i förekommande fall medverkan vid uttagning av hästar

för krigsmaktens behov.

Kommissionen lät tillsammans med riksblockmyndigheten utarbeta samt

i juni 1947 till länsarbetsnämnderna och länsblockmyndigheterna översända

en sammanfattning av gällande föreskrifter och anvisningar angående arbetsblockorganisationen

inom jordbruket.

F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.

Efter beslut av 1946 års riksdag och enligt bemyndigande av Kungl. Maj :t

vidtogos från den 1 januari 1947 vissa ändringar i systemet för statsbidrag

till den kommunala hjälpverksamheten. En redogörelse för dessa ändringar

lämnades i kommissionens verksamhetsberättelse för 1946 å s. 78 ff. I övrigt

ha inga ändringar vidtagits i fråga om principerna för hjälpverksamhetens

bedrivande.

s. 65 Kontrollera mot PDF

65

Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning.

Uppgifter om antalet av arbetslöshetsnämnderna rapporterade hjälpsökande

arbetslösa vid slutet av varje månad under åren 1938—1947 ingå i

de sammanfattande uppgifter om arbetsmarknaden, som lämnas i bilaga 10.1

Av dessa framgår, att hjälpsökandetalen ytterligare sjönko under 1947 och

att nytt bottenrekord uppnåddes. Vid jämförelser tillbaka i tiden bör man

emellertid beakta, att den ökade anslutningen till arbetslöshetskassorna påverkat

hjälpsökandetalen.

Liksom de närmast föregående åren var antalet hjälpsökande högst under

årets första kvartal. Maximum inträdde i februari, då 5 279 hjälpsökande

arbetslösa rapporterades. Under andra kvartalet inträdde den vanliga säsongminskningen.

Under tredje kvartalet voro hjälpsökandetalen nere på en nivå

understigande 1 200 med minimum i augusti (1 067). Under årets sista

månader kunde den vanliga säsongmässiga stegringen konstateras. Vid årets

slut voro 2 916 hjälpsökande anmälda mot 4 084 ett år tidigare.

Antalet kommuner, som rapporterade arbetslöshet, varierade mellan 124

och 185, såsom framgår av tab. 21. Även detta antal undergick minskning

under året och understeg hela tiden talet för motsvarande månad föregående

år. Minimiantalet 124 uppvisade september. Vid årets slut rapporterade 141

av rikets kommuner arbetslöshet.

Såsom av bilaga 1 framgår, understeg hjälpsökandeantalet i det stora flertalet

kommuner eller i 128 av dessa (91 % av rapportkommunerna) 1 % av

folkmängden. Ett högre relativtal utvisade 13 kommuner, därav 1 i Stockholms,

4 i Göteborgs och Bohus, 4 i Västernorrlands samt 4 i Norrbottens

län.

Tab. 21. Antal kommuner3 med rapporterad arbetslöshet åren 1938—1947.

Månad

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

Januari ..............

268

321

252

258

268

178

226

214

212

185

Februari..............

270

333

239

282

264

172

242

219

219

185

Mars.................

254

333

227

289

254

170

250

219

223

169

April.................

232

315

178

285

229

163

245

214

207

179

Maj..................

216

286

159

268

204

155

229

209

184

160

Juni..................

204

266

140

251

190

141

201

186

180

148

Juli..................

187

232

169

240

177

133

184

178

166

133

Augusti ..............

186

227

180

228

173

136

180

173

163

127

September............

194

226

193

225

168

138

173

171

157

124

Oktober..............

219

250

208

235

161

143

187

183

160

131

November............

253

266

223

242

164

171

200

196

164

146

December ............

277

265

220

255

171

187

218

203

173

141

Årsmedeltnl

230

277

199

255

202

157

211

197

184

152

1 De i det följande samt i tabellerna anförda månadstalen avse ävenledes förhållandena vid

respektive månads utgång.

2 Skee kommun i Bohuslän, som är delad i 2 distrikt med var sin arbetslöshetsnämnd, har

räknats som två kommuner.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Tab. 22. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på vissa geografiska områden

åren 1938—1947. Årsmedeltal.

Områden

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

Antal

Städer ................

8 643

6 887

8 704

15 020

8131

4 325

4 975

4 552

2172

1193

därav

Stockholm............

1 323

986

1 903

4 131

2 313

1 424

1 566

1 9L3

839

410

Göteborg.............

1 186

1 047

2 630

4 574

2 398

1 206

971

823

251

147

Malmö...............

779

562

957

1 331

755

339

253

191

60

36

Summa storstäder

3 288

2 595

5 490

10 036

5 466

2 969

2 790

2 927

1 150

593

Övriga städer........

6 355

4 292

3 214

4 984

2 665

1 356

2 185

1 625

1 022

600

Landsbygd ............

7 546

10 669

4 663

7199

4175

2 756

6 280

4 209

2 661

1501

därav

Göteborgs o. Bohus län

1 221

1 092

1 303

1 787

1 621

1 077

1 003

806

507

268

Västernorrlands län....

3 133

3 844

1 841

2 510

1 362

1 217

3 113

1 829

1 048

521

Norrbottens län.......

1 197

1 998

210

417

199

87

917

795

676

425

Övriga län...........

1 995

3 735

1 309

2 485

993

375

1 247

779

430

287

Summa

16189

17 556

13367

22 219

12 306

7 081

11255

8 761

4 833

2 694

Procent

Städer.................

53-4

39-2

65*1

67*6

66*1

61*1

44*2

52*0

44*9

44*3

därav

Stockholm............

8-2

5-6

14*2

18*6

18*8

20*1

13*9

21*8

17*4

15*2

Göteborg.............

73

6-0

19 7

20*6

19*5

17*0

8*6

9*4

5*2

5*5

Malmö...............

4-8

3''2

7*2

6*0

6*1

4*8

2''3

2*2

1*2

1*3

Summa storstäder

20-3

14-8

41*1

45*2

44*4

41*9

24*8

33*4

23*8

22*0

Övriga städer........

33-1

24-4

24*0

22*4

21*7

19*2

19*4

18*6

21*1

22*3

! Landsbygd ............

46-6

608

34*9

32*4

33*9

38*9

55*8

48*0

55*1

55*7

därav

Göteborgs o. Bohus län

7-5

6*2

9?

8*0

13*1

15*2

8*9

9*2

10*5

9*9

Västernorrlands län....

19''4

21*9

13*8

11*3

11*1

17*2

27*7

20*9

21*7

19*3

Norrbottens län.......

7-4

11*4

1*C

1*9

1.6

1*2

8*1

9*1

14-0

15*8

Övriga län...........

12*3

21*3

9*8

11*2

8*1

5*3

11*1

8*8

8*9

10*7

Summa

100*0

100* 0

100*o

1000

1000

100 0

100*0

100* 0

1000

100*0

Av tab. 22 framgår, att antalet hjälpsökande avsevärt minskat inom samtliga

redovisade områden. Någon nämnvärd förskjutning i de hjälpsökandes

fördelning på geografiska områden kan icke konstateras. Inemot en femtedel

av de hjälpsökande voro alltjämt hemmahörande på Västernorrlands

läns landsbygd.

Arbetslöshetens fördelning på län redovisas i tab. 23 samt i tab. 2b, där

antalet arbetslösa satts i relation till invånarantalet i respektive län. Det

absoluta antalet hjälpsökande var alltjämt störst i Västernorrlands län.

Därnäst följde Norrbottens län, Stockholms stad och Göteborgs och Bohus

län (utom Göteborgs stad).

Även i relation till folkmängden var arbetslösheten störst i Västernorrlands

län (2,2 °/oo), närmast följt av Norrbottens län (2,o °/M) samt Göteborgs

och Bohus län utom Göteborgs stad (1,5 °/M). I samtliga övriga län

understeg hjälpsökandeantalet 1 °/<K av folkmängden. För hela riket utgjorde

antalet hjälpsökande endast 0,4 per 1 000 invånare — den lägsta

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Tab. 28. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län åren 1938—1947. irsmedeltal.

Län

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

Stockholms stad......

1323

986

1903

4131

2 313

1424

1566

1913

839

410

Stockholms..........

187

153

277

1227

569

168

182

123

62

37

Uppsala.............

Södermanlands.......

282

227

137

230

120

56

62

72

65

56

157

109

158

350

70

10

66

103

26j

i

Östergötlands........

466

362

260

534

337

91

247

172

83

33

Jönköpings...........

219

218

183

309

152

65

91

73

35

13

Kronobergs..........

142

187

no

133

43

15

8

3

2

3

410

399

276

502

198

76

145

135

67

32

Gotlands.............

100

71

29

70

49

38

49

69

47

44

Blekinge .............

637

794

323

303

142

91

169

164

172

118

Kristianstads.........

107

104

55

87

43

22

25

11

16

14

Malmö stad..........

779

562

957

1331

755

339

253

191

60

36

Malmöhus i övrigt....

1096

661

498

767

494

251

250

172

75

56

Hallands.............

371

253

159

260

143

36

86

97

28

10

Göteborgs stad ......

1186

1047

2 630

4 574

2 398

1206

971

823

251

147

Göteborgs och Bohus i

övrigt ............

1724

1541

1736

2 353

2 001

1298

1254

973

598

302

Älvsborgs............

279

231

207

276

114

50

175

69

22

10

Skaraborgs ..........

196

82

32

83

40

29

38

23

8

4

Värmlands ..........

515

1121

309

325

214

182

546

232

100

46

Örebro..............

199

168

210

200

92

128

160

113

97

38

Västmanlands........

46

44

51

80

19

1

17

4

5

i

Kopparbergs.........

121

154

105

66

31

16

35

35

17

15

Gävleborgs ..........

551

742

336

499

167

79

306

195

120

59

Västernorrlands......

3 266

3 954

1927

2 685

1 484

1271

3 265

1920

1137

603

Jämtlands ..........

25

212

43

65

13

1

18

24

17

14

Västerbottens........

345

637

191

332

85

26

282

199

138

124

| Norrbottens..........

1457

2 537

265

447

220

112

989

853

746

468

Hela riket

16189

117 556

13 367

22219

12 30G

| 7 081

11255

8 761

4 838

2 694

Städer

8 643

6 887

8 704

15 020

8131

4 325

4 975

4 552

2172

1193

Landsbygd

7 546

10 669

4 663

7199

4175

2 756

6 280

4 209) 2 661

1501

arbetslöshetssiffra, som förelegat sedan hjälpsökandestatistikens tillkomst.

I bilaga 1 lämnas uppgifter om arbetslöshetsförhållandena i samtliga kommuner,

som rapporterade arbetslöshet vid utgången av åren 1946 och 1947.

De hjälpsökandes yrkesfördelning framgår av tab. 25. Några större förskjutningar

sedan föregående år föreligga icke. Samtliga yrkesgrupper utvisade

minskning. De yrkesgrupper, som utvisade ett mera betydande årsmedeltal

hjälpsökande, voro byggnadsverksamhet (765), diversearbete

(485), jord- och stenindustri (315) samt handel, samfärdsel, förvaltning

m. m. (610).

Arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning vid vissa tidpunkter åren

1939—1947 framgår av tab. 26. Denna utvisar, att antalet hjälpsökande i

åldern 50 år och däröver utgjorde en ännu större del av arbetslöshetsklientelet

än förut. Särskilt starkt dominerade denna åldersgrupp vid den

tid på året, då arbetslösheten var lägst. I slutet av juli tillhörde sålunda

fyra femtedelar av de hjälpsökande denna åldersgrupp. Antalet arbetslösa

i åldern 16—25 år utgjorde endast 66 (2,3 %) av de vid årets slut arbets
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

68

Tab. 24. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1 000 invånare inom olika län

åren 1938—1947. Årsmedeltal.

Län

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

Stockholms stad......

2-4

1''7

3-3

7-0

3-9

2-3

2-5

2-9

1-2

0-6

Stockholms..........

0-7

0-5

l-o

4-3

2-0

0-6

0-6

0-4

0-2

o-l

Uppsala.............

2-0

1-6

l-o

1''7

0-9

0-4

0-4

0-6

0-4

0-4

Södermanlands.......

0-8

0''6

0''8

1-8

0-4

o-l

0-3

05

o-l

o-o

Östergötlands........

1-6

1-2

0-8

1''7

1-1

03

0-8

0-6

02

o-l

Jönköpings..........

0-9

0-9

0’8

rs

0''6

0''3

0-4

0-3

o-l

o-l

Kronobergs..........

0''9

1-2

0-7

0''9

03

Öl

0-1

00

0-0

o-o

Kalmar..............

1-8

1-7

1-2

2''2

0''9

0-3

0-6

0-6

0-3

o-l

Gotlands.............

1*7

1*2

0*5

1 *2

0*6

n-«

Blekinge.............

4-4

5-5

2-2

21

1''0

06

11

1-1

1-2

0-8

Kristianstads ........

0-4

0''4

0''2

0-4

0-2

Öl

o-l

0-0

0-1

o-l

Malmö stad..........

5-3

3-7

6-2

8-6

4-8

21

1-6

1-1

0-4

0-2

Malmöhus i övrigt____

2-9

1-8

1''3

21

1-3

0''7

0-7

0-5

02

o-l

Hallands ...........

2-4

1*7

1 -n

n-o

Göteborgs stad ......

4-4

3-8

9-4

16-3

8-5

4-2

4-7

2-7

0’8

0-5

Göteborgs och Bohus i

övrigt ............

8-3

7''5

8-5

11-5

9-8

6-4

4-3

*5-0

3-1

1-5

Älvsborgs............

0-9

0''7

0''6

0-8

0''3

02

0-5

0-2

0-1

0-0

Skaraborgs...........

0-8

0-3

0-1

03

0-2

Öl

02

o-i

O-o

O-o

Värmlands ..........

1-9

4-2

1-2

1''2

0-8

0-7

2-0

0-9

0-4

0 2

Örebro..............

0-9

0''8

0''9

0-9

0-4

0-6

07

0-5

0-4

0*2

Västmanlands........

0-3

0-3

03

05

o-i

Oo

o-l

0-o

O-o

0-0

Kopparbergs.........

0''5

0''6

0''4

0 3

0-1

o-l

o-l

o-l

Öl

o-l

Gävleborgs...........

2-0

2-7

1-2

1-8

0''6

0-3

1-1

0-7

0-4

0‘2

Västernorrlands......

11-7

14-2

7-0

9-7

5-4

4-6

11-8

6-9

4*1

2-2

Jämtlands...........

0''2

1-5

0''3

0-5

Öl

O-o

o-l

0-2

o-l

o-l

Västerbottens........

1-6

2-9

0-9

1''5

0-4

0-1

1-3

0-9

0-6

0-5

Norrbottens..........

6-9

12-0

1-2

2-1

l-o

0-5

4-4

3-7

3-2

2-0

Hela riket

2-6

2-8

2''1

3-5

1''9

1-1

1-7

1-3

0-7

0-4

Städer

3-9

30

3-7

6''3

3-3

1-7

1-9

1-7

0-8

0-4

Landsbygd

1-9

2-6

1''2

1-8

1-1

0-7

1-6

1-1

0-7

0-4

lösa. Under året voro i genomsnitt 77,3 % av de hjälpsökande försörjningspliktiga.

Av årsmedeltalets 2 694 hjälpsökande voro endast 37 kvinnor.

Arbetslinjen.

Statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens regi. De arbeten,

som kommissionen under 1947 åtog sig att utföra, utgjordes huvudsakligen

av kompletterande eller avslutande etapper av tidigare påbörjade

arbeten. En fullständig förteckning över dessa arbeten återfinnes i bilaga 2.

Såsom tramgår av denna bilaga, utgjordes arbetena i huvudsak av väg- samt

vatten- och avloppsledningsarbeten, flottleds- och spårvägsanläggningar

ävensom fornvårdsarbeten. Kostnaderna för dessa arbeten uppgingo, såsom

bilaga 7 utvisar, till sammanlagt 2 677 079 kr. En förteckning över under

1947 avslutade arbeten lämnas i bilaga 3. 1

1 Ökningen i förhållande till 1944 beror på folkmängdsminskning genom Västra Frölunda

sockens inkorporering med Göteborgs stad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

69

Tab. 25. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1938—1947.

Årsmedeltal.1

Yrkesgrupper

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

Antal

Jordbruk och skogshus-

430

267

240

163

hållning ............

891

2121

355

410

209

112

Jordbruk ..........

242

321

162

221

118

38

105

95

95

54

Skogshushållning----

649

1 800

193

189

91

74

325

172

145

109

Industri och hantverk ..

8 348

8 283

8 239

14 835

8 341

4 599

7190

5131

2 828

1436

Malmbrytning och me-

482

695

169

63

tallindustri........

1 013

932

673

1 126

509

251

Jord- och stenindustri

1 338

1 481

1 458

2 147

1 780

1 146

1 125

898

570

315

Trävaruindustri ----

2 409

2 475

1 290

1 576

814

542

1 031

545

338

190

Pappers- o. grafisk ind.

391

347

538

1 136

336

398

1 095

431

133

69

Byggnadsverksamhet

2 195

2 317

3 705

7 895

4 301

1 908

3 205

2 380

1 479

765

Övriga industrier----

1 002

731

575

955

601

354

252

182

139

34

Handel, samfärdsel, för-

1997

1938

913

610

valtning m. m.......

2 100

1782

2 250

4193

2 374

1474

Diversearbete m. m.

4 850

5 370

2 523

2 781

1382

896

1638

1425

852

485

Summa

IG 189

17 556

13 367

22 219

12 306

7081

11255

8 761

4 833

2 694

Procent

Jordbruk och skogshus-

3-8

30

5-0

6T

hållning............

55

12T

2-7

1-8

1-7

1-6

Jordbruk ..........

1*5

1-8

1*2

ro

ro

0-5

0-9

ro

2-0

2-0

Skogshushållning ....

4‘0

10-3

1-5

0’8

0''7

IT

2‘9

2''0

80

4‘ l

Industri och hantverk ..

51-6

47''2

61-6

66-8

67-8

64-9

639

58-6

58-5

53-3

Malmbrytning och me-

43

3*5

2*3

tallindustri........

6-2

5''3

5-0

5-1

4*1

3-5

7''9

Jord- och stenindustri

8''3

8-4

10''9

9’7

14-5

16-2

io-o

10-3

11-8

11-7

Trävaruindustri ....

14-9

14''1

9*7

7-1

6-6

7*7

9‘2

6''2

7*0

7’1

Pappers- o. grafisk ind.

2-4

2 0

4''0

5 1

12*7

5-6

9*7

4''9

2*7

2’6

Byggnadsverksamhet

13''6

13-2

27-7

35''5

35''0

26-9

28-5

27-2

30-6

28-4

Övriga industrier....

6’2

4-2

4*3

4’3

4-9

6-0

2-2

2‘1

2-9

1*2

Handel, samfärdsel, för-

17-8

22t

18-9

22-6

valtning m. m.......

130

10-1

16-8

18-9

19-3

20-8

Diversearbete m. m.

29''9

30-6

18-9

12-5

11-2

12-7

14-5

16-3

17-6

18-0

Summa

100-0

100-0

100-0

100 o

1000

100-0

100 0

1000

100-o

100 o

Antalet arbetslösa, sysselsatta i beredskapsarbeten i kommissionens regi

under åren 1938—1947, redovisas i tab. 27. Under redovisningsåret utgjorde

detta antal i genomsnitt 327. Av dessa voro 83,5 % försörjningspliktiga. Enligt

uppgifter avseende slutet av september, då antalet i kommissionens

regi sysselsatta arbetslösa utgjorde 114, voro av dessa 18 utlänningar (balter).

Av de övriga voro 14 sysselsatta å arbetsplats utom hänvisningslänet.

Vid redovisningstillfället kunde 40,4 % utnyttja sin ordinarie bostad, medan

de övriga bodde i av kommissionen tillhandahållna förläggningar. 1

1 För tiden sl/i 1938—:80/e 1940 ha i statliga och statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta

arbetslösa, för vilka månatliga uppgifter om yrkesfördelningen icke föreligga under denna tid,

ördelats på yrkesgrupper med ledning av vissa specialundersökningar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

70

Tab. 26. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på åldersgrupper vid vissa

tidpunkter åren 1939—1947.

Tidpunkt1

Antal

Procent

16—25

år

26—50

år

över 50

år

Summa

16-25

år

26—50

år

över 50

år

Summa

80/ii 1939

1799

8 064

3 526

13 389

13-5

60-2

26-3

100-0

sl/7 1940

408

4 445

3 049

7 902

5-2

562

38-6

100-0

81/ia 1940

2 470

14186

6 813

23 469

10-6

60-6

290

100-0

sl/7 1941

1 167

9 225

5 813

16 205

7-2

56-9

35-9

100-0

sl/ia 1941

1438

10 459

7 686

19 583

7-3

53-4

39-3

1000

81/7 1942

225

2 974

3 760

6 959

3-2

42-7

541

100-0

81/i2 1942

412

3 885

4 295

8 592

4-8

45''2

50-0

100-0

8V 7 1943

123

1498

2 950

4 571

2-7

32-8

64-5

100-0

31/ia 1943

659

5 686

5 331

11676

5-6

48-7

45-7

100-o

81/7 1944

319

3 279

3 715

7 313

4-4

44-8

50-8

lOOo

S1/i2 1944

800

5 550

4 694

11044

7-2

50-3

42-5

1000

81/? 1945

196

2 249

3 521

5 966

3-3

37-7

590

100-0

S1/i21945

234

3109

3 953

7 296

3-2

42-6

54-2

100-0

sl/7 1946

41

667

1996

2 704

1-5

24-7

73-8

100-0

31/n 1946

70

1640

2 374

4 084

1-7

40-2

58-1

100-0

81/7 1947

32

212

939

1183

2-7

17-9

79-4

100-0

81/i2 1947

66

1087

1763

2 916

2-3

37-3

60-4

100-0

Tab. 27. Antal arbetslösa sysselsatta Tid statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens

regi åren 1938—1947.1 2 irsmedeltal.

År

Hänvisade från

Hela

antalet

Därav

från

städer

%

1947

Hänvisade från

Hela

antalet

städer

lands-

bygd

städer

lands-

bygd

1938

856

990

1846

46-4

Januari.............

83

471

554

1939

406

988

1394

29-1

Februari ...........

98

531

629

1940

419

613

1032

40-6

Mars...............

102

618

720

1941

1298

1269

2 567

50-5

April...............

98

423

521

1942

741

1162

1903

38-9

Maj ...............

20

320

340

1943

474

696

1170

40-5

Juni ...............

18

185

203

Juli ...............

16

121

137

1944

448

926

1374

32-6

Augusti.............

16

86

102

1945

445

568

1013

43-9

September .........

1

95

96

1946

256

475

731

35''0

Oktober ...........

1

127

128

November .........

24

195

219

1947

42

285

327

12-8

December...........

32

243

275

Kostnaderna per dagsverke för statliga beredskapsarbeten i kommissionens

regi under budgetåren 1945/46 och 1946/47 framgå av följande sammanställning.

1 För 30/n 1939 saknas åldersuppgifter för vid statliga och statskommunala beredskapsarbeten

sysselsatta arbetslösa samt även för ett mindre antal övriga hjälpsökande.

2 Före juni 1940 statliga reservarbeten utom arkivarbeten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

71

Budgetåret 1945/46 Budgetåret 1946/47

Per dagsverke

Per dagsverke

%

kr.

kr.

Arbetslöner....................

. 16: 36

52-o

1 17: 61

49-6

Arbetsledningslöner.............

. 2:24

7-1

3: 15

8-9

Övrig administration............

. 0: 76

2-4

0: 92

2''6

Material o. transporter m. m.....

. 9: 76

31-o

10: 95

30-8

Nyanskaffning av arbetsredskap . .

. 0: 38

1*2

0: 29

0‘ 8

Maskinkostnader................

. 1: 45

4''6

1: 51

4-3

Sociala kostnader m. m.........

. 0:53

1’7

1: 08

3-o

Summa 31: 48

100-O

35: 51

100-o

Antal dagsverken

297381

2 158 519

Medeldagsförtjänsten per 8

timmars dagsverke för

vid statliga

bered-

skapsarbeten i kommissionens

regi

under 1947

sysselsatta arbetare

(inkl.

specialarbetare) utgjorde 18: 00 kr, inklusive indextillägg och semesterersättning

(mot 17:20 kr föregående år). Arbetarnas dagsförtjänster kunna

emellertid väsentligt avvika från detta belopp, särskilt vintertid, då arbetstiden

är något avkortad. Det bör beaktas, att de i kommissionens regi utförda

arbetena i mycket stor utsträckning bedrevos på ackord och att den

angivna medeldagsförtjänsten inkluderar utbetalda ackordsöverskott. Vidare

är att observera, att variationer i grundpenningen för tidlönsarbete förelågo

mellan olika orter och att omfattningen av ackordsarbetet varierade. Därjämte

må framhållas, att tidlönen avtalsenligt höjdes från den 1 januari

1947. Antalet under 1947 utförda dagsverken uppgick till 108 486 mot

233 686 under 1946.

Vid statliga beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa åtnjöto utöver den

kontanta lönen vissa sociala förmåner, såsom fri resa till och under vissa

förutsättningar från arbetsplatsen, ersättning med 4 kr per dag vid sjukdom,

m. m. Sistnämnda ersättning, som tidigare utgjort 3:50 kr per dag,

höjdes från den 1 januari 1947. Arbetare, som åtnjöto bostad i av kommissionen

tillhandahållen förläggning, erlade härför en avgift av 50 öre per

dygn. I vissa fall utgick även ortstillägg till familjeförsörjare som hänvisats

till beredskapsarbete utom hemorten (s. 81).

Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi.

Statliga beredskapsarbeten bedrevos under 1947 förutom i kommissionens

även i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi. Dessutom bedrevos trenne

arbeten i järnvägsstyrelsens regi. De medel till arbeten av detta slag, som

beviljades under 1947, voro huvudsakligen tilläggsanslag till tidigare påbörjade

arbeten eller avsågo kompletterande eller avslutande etapper av dessa.

Kostnaderna för under 1947 beviljade beredskapsarbeten av detta slag, vilka

samtliga finnas upptagna i bilaga 2, uppgingo till 4 467 510 kr, varav

3 536 373 kr täcktes med statsbidrag. Bilaga 7 utvisar, att kostnaderna liksom

förut huvudsakligen kommo på arbeten inom Västernorrlands, Norr- 1 2

1 För enbart hänvisade 16: 97 kr., för enbart specialarbetare 20: 99 kr.

2 Därav utförda av hänvisade 13] 560 och av specialarbetare 26 959.

opaginerad Kontrollera mot PDF

72

Tal). 28. Antal arbetslösa sysselsatta rid statliga beredskapsarbeten i annan myndighets

än arbetsmarknadskommissionens regi åren 1938—1947. irsmedeltal.

därav hänvisade från

därav hänvisade från

År

Hela

antalet

Göteb.

o. Bohus

län 1

Väster-

norr-

lands

län

Övriga

län

1947

Hela

antalet

Göteb.

o. Bohus

län 1

Väster-

norr-

lands

län

Övriga

län

1938......

663

363

231

69

Januari.......

1379

278

662

439 1

1939......

1392

357

669

366

Februari......

1317

279

594

444

1940......

898

435

369

94

Mars.........

1377

278

665

434

1941......

1495

760

461

274

April.........

Maj..........

1080

611

271

229

537

237

272

145

1942......

1074

483

366

225

Juni..........

442

216

162

64

1943......

1066

380

493

193

Juli..........

292

165

88

39

1944......

2 231

562

1 292

377

Augusti.......

215

147

31

37

1945......

2105

610

1054

441

September____

212

139

36

37

1946......

1283

389

559

335

Oktober......

212

130

49

33

November ....

328

139

109

80

1947......

668

202

282

184

December.....

549

152

212

185

bottens samt Göteborgs och Bohus län. Enbart på det förstnämnda länet belöpte

sig 43 % av kostnaderna. Samtliga dessa arbeten finnas upptagna i

bilaga 2. I bilaga 4 redovisas kostnader och dagsverken för under 1947 avslutade

arbeten.

I tab. 28 lämnas en översikt över antalet arbetslösa, som under åren 1938

-—1947 sysselsatts i statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än

kommissionens regi. Tabellen utvisar, att under 1947 i medeltal 668 arbetslösa

hade sysselsättning vid arbeten av detta slag. Av dessa voro 282

från Västernorrlands och 202 från Göteborgs och Bohus län. Det övervägande

antalet voro hänvisade från landskommuner (95,2 %). Försörjningspliktiga

voro 91,8 %.

Medeldagsförtjänsterna (inklusive indextillägg och semesterersättning)

för vid statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi

under 1947 sysselsatta arbetare (inkl. specialarbetare) utgjorde 18:56 kr

mot 16: 32 kr föregående år. I fråga om sociala förmåner gälla samma bestämmelser

som vid kommissionens arbeten.

Liksom tidigare bestod arbetskraften i väsentligt större utsträckning än

vid kommissionens arbeten av hemmaboende. Enligt -uppgifter avseende slutet

av september voro sålunda 92,o % hemmaboende. Samtliga hade vid

ifrågavarande undersökningstillfälle sysselsättning inom hänvisningslänet.

Statskommunala beredskapsarbeten. En förteckning över de beredskapsarbeten,

som under 1947 beviljades för utförande i kommunal regi, återfinnes

i bilaga 5. Kostnaderna belöpte sig till 4 543 470 kr, varav 1 743 094 kr

utgjorde statsbidrag. Kostnadsfördelningen länsvis framgår av bilaga 7.

1 Utom Göteborgs stad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

73

Tab. 29. Antal arbetslösa sysselsatta vid statskommunala beredskapsarbeten

åren 1938—1917. Årsmedeltal.

År

Hänvisade från

Hela

Därav

från

1947

Hänvisade från

Hela

Därav

från

städer

lands-

bygd

antalet

städer

%

städer

lands-

bygd

antalet

städer

%

1938

1939

191

261

408

543

599

804

319

387

242

629

61-5

32''ö

38-8

Februari........

481

467

293

250

774

717

62-1

65''1

1940

154

243

397

360

210

570

63-2

1941

900

207

1107

81-3

214

147

361

59''3

1942

1943

1131

701

216

112

1347

813

84-0

138

163

301

45''8

86-2

58

107

165

35''2

1944

802

444

1246

64-4

Augusti.........

33

39

99

84

132

123

25-0

31''7

1945

799

439

1238

758

64-5

56-5

55

71

126

43-7

1946

428

330

105

94

199

52''8

1947

204

154

358

57-0

December ......

114

85

199

57''3

Denna utvisar, att omkring 40 % av totalkostnaderna men endast omkring

20 % av statsbidragsbeloppet belöpte sig på Stockholms stad. På Västernorrlands

län kommo 30 % av totalkostnaderna och 42 % av statsbidragsbeloppet.

I bilaga 6 lämnas en förteckning över under 1947 avslutade statskommunala

beredskapsarbeten.

Antalet vid statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa under

tioårsperioden 1938—1947 framgår av tab. 29. Under redovisningsåret

sysselsattes vid dessa arbeten i medeltal 358 personer. Av hela antalet sysselsatta

voro 57,o % hänvisade från städer; 91,6 % voro försörjningspliktiga.

Antalet kommuner, som under 1947 hade arbetslösa sysselsatta vid

statskommunala beredskapsarbeten, utgjorde i medeltal 20, därav 8 städer

och 12 landskommuner.

Även mindre konkurrensduglig arbetskraft sysselsattes vid statskommunala

beredskapsarbeten, varvid efter överenskommelse mellan arbetsmarknadskommissionen

och kommunalarbetareförbundet vissa särskilda bestämmelser

tillämpades. Sålunda utgick vid tidlönsarbete en timlön, som med

15 % understeg den för vederbörande kommun i gällande kommunalarbetareavtal

stadgade lönen. Arbetena bedrevos dock i största möjliga utsträckning

såsom ackordsarbete, varvid sedvanliga ackordspriser tillämpades. Någon

viss minimilön garanteras emellertid ej vid beredskapsarbeten som

utföras på ackord.

Statskommunala reservarbeten. Under 1947 bedrevos inga statskommunala

reservarbeten. För redan avslutade dylika arbeten, som beviljats tidigare

(före 1945), medgav kommissionen under 1947 statsbidrag på uppkomna

merkostnader å tillhopa 31 400 kr. Av beloppet utgjorde 14 100 kr

arbetskostnader och 17 300 kr övriga kostnader. Eu sammanställning belysande

verksamhetens omfattning under åren 1937—1945 lämnades i kommissionens

verksamhetsberättelse för 1946 (s. 66).

opaginerad Kontrollera mot PDF

74

Tab. 30. Antal arbetslösa sysselsatta vid arkiv- och musikerhjälparbeten åren 1938—1947.

Årsmedeltal.

År

Arkivarbeten

Musiker- hjälp- arbeten 1

1947

Arkivarbeten

Musiker-

hjälp-

arbeten

stat-

liga

statskom-

munala

summa

stat-

liga

statskom-

munala

summa

1938

105

_

105

Januari......

244

60

304

89

1939

117

—

117

—

Februari.....

255

61

316

87

1940

131

—

131

—

Mars........

251

58

309

88

April........

247

62

309

81

1941

233

14

247

—

Maj.........

244

62

306

40

1942

270

J6

346

22

Juni.........

242

59

301

10

1943

209

53

262

65

Juli.........

239

56

295

7

1944

267

75

342

74

Augusti......

231

54

285

7

1945

296

85

381

87

September ...

240

58

298

7

1946

290

73

363

94

Oktober.....

238

63

301

64

November ...

249

62

311

67

1947

245

60

305

73

December....

256

65

321

67

Tab. 31. Antal arkivarbetsplatser resp. musikorganisationer, som tagits i anspråk för

arkiv- och inusikerhjälparbeten för svenskar åren 1938—1947. Årsmedeltal.

År

Arkivarbetsplatser

Musik-

organi-

satio-

ner

Summa

1947

Arkivarbetsplatser

Musik-

organi-

satio-

ner

Summa

Stat-

liga

Stats-

kom-

mu-

nala

Sum-

ma

Stat-

liga

Stats-

kom-

mu-

nala

Sum-

ma

1938

34

_

34

34

Januari.....

94

23

117

78

195

1939

35

—

35

—

35

Februari....

93

23

116

76

192

1940

36

—

36

—

36

Mars.......

93

20

113

78

191

April.......

88

22

no

77

187

1941

77

18

95

—

95

Maj........

86

22

108

35

143

1942

99

24

123

33

156

Juni .......

87

20

107

12

119

1943

76

22

98

71

169

Juli........

86

21

107

9

116

1944

90

31

121

98

219

Augusti.....

87

22

109

10

119

1945

99

29

128

98

226

September ..

87

25

112

10

122

1946

103

27

130

78

208

Oktober ....

90

24

114

54

168

November ..

90

24

114

66

180

1947

89

22

in

66

177

December...

90

25

115

66

181

Arkivarbeten och musikerhjälp. Hela antalet svenska arbetslösa sysselsatta

vid arkiv- och musikerhjälparbeten under åren 1938—1947 framgår

av tab. 30. Denna utvisar, att antalet arkivarbetare under 1947 uppgick till

i genomsnitt 305 per månad, varav 245 vid statliga och 60 vid statskommunala

arbeten. Här ha alltså icke medräknats de flyktingar, som under de

senaste åren placerats i resp. hjälpformer.

Antalet arbetsplatser, vid vilka svenska arkivarbetare voro sysselsatta,

uppgick under 1947 till i medeltal 111 (tab. 31). Av dessa voro 89 statliga

1 Medeltal för de 8 månader, under vilka musikerhjälparbeten huvudsakligen förekommo.

Under sommarmånaderna bedrives hjälpverksamhet endast 1 undantagsfall.

s. 75 Kontrollera mot PDF

75

och 22 statskommunala. För antalet flyktingar, som sysselsattes i arkivarbete,

redogöres nedan.

Antalet musikorganisationer, som vid någon tidpunkt under kalenderåret

1947 bedrevo musikerhjälpverksamhet, uppgick till 96, fördelade på

58 orter. De 113 musiker (95 svenskar och 18 flyktingar), som vid någon

tidpunkt under året sysselsattes hos dessa organisationer (av vilka flera ofta

gemensamt utnyttjade samma musiker), trakterade i huvudsak violin,

piano och violoncell.

Musikerna utövade aktiv musik såsom orkestermedlemmar eller voro instruktörer

resp. dirigenter. Nästan alla meddelade dessutom undervisning

åt orkestermedlemmar och skolungdom. Vidare utnyttjades många för notskrivning

inom den organisation, där de voro verksamma.

Under de närmare sex år musikerhjälpen pågått ha inalles 209 olika musikorganisationer

landet runt sysselsatt arbetslösa musiker. Nedan lämnas

vissa sammanfattande uppgifter om musikerhjälpen under tiden 1942/43

—1947/48). Det bör beaktas, att arbetsperioden i regel omfattade tiden oktober—maj,

varför resp. perioders siffror ej sammanfalla med kalenderårens.

Antal orter, där Antal Antal elever i

Verksamhetsperiod musikerhjälp sysselsatta undervisnings
bedrivits

musiker verksamhet

1942/43 ............ 40 85 850

1943/44 ............ 61 120 1 710

1944/45 ............ 69 137 2 204

1945/46 ............ 68 137 2 500

1946/47 ............ 55 116 2 144

1947/481........... 49 91

Liksom under de fyra närmast föregående åren bereddes intellektuella

flyktingar även under 1947 utkomstmöjligheter vid statliga och statskommunala

arkivarbeten på i princip samma villkor som i dessa arbeten placerade

svenska arbetslösa. Det totala antalet flyktingar, som under månaderna

januari—december 1947 sysselsattes i dylika arbeten (inkl. musikerhjälpta),

framgår av tab. 32. Flyktingar, som deltogo i omskolnings- eller

fortbildningskurser, redovisas i tabellen endast t. o. m. den månad, under

vilken vederbörande kurs påbörjades. Motsvarande gäller de flyktingar i

arkivarbete, vilka tillerkändes stipendier, utgående av anslaget för arbetsmarknadens

reglering (se s. 78).

Av de till musikerhjälpen under året hänvisade 23 musikerflyktingarna

sysselsattes 18 vid olika musikorganisationer, medan 5 bereddes arbete med

notskrivning vid notskrivningscentralen i Uppsala, vars verksamhet emellertid

upphörde med utgången av juni 1947. Under första halvåret 1947 utfördes

vid centralen ca 2 180 sidor notskrift för olika statliga myndigheters

och kulturella institutioners räkning.

Under första halvåret 1947 utgjorde avlöningen till de i arkivarbete och

1 Preliminära uppgifter.

5* Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 249.

opaginerad Kontrollera mot PDF

76

Tat). 32. Antal Intellektuella flyktingar sysselsatta i arkivarbete och musikerhjälp

år 1947.

Månad

Hela antalet

D ä

r a v

balter

övriga

Arkiv-

arbetare

Musiker-

hjälpta

Arkiv-

arbetare

Musiker-

hjälpta

Januari.................

472

374

14

81

3

Februari................

445

345

14

83

3

Mars...................

445

343

15

85

2

April...................

437

337

13

85

2

Maj....................

431

332

13

84

2

Juni....................

406

311

11

83

1

Juli....................

369

286

1

81

1

Augusti.................

366

282

1

82

1

September..............

328

250

1

76

1

Oktober................

333

253

7

70

3

November..............

355

270

9

73

3

December...............

358

273

9

73

3

Årsmedellal

395

304

9

80

2

musikerhjälp sysselsatta i högsta ortsgruppen (I) för heltidstjänst per månad

om 30 dagar 342: 50 kr. Motsvarande månadslön för de övriga ortsgrupperna

(A—H) var för grupp A 223: 50, B 235: 50, C 246, D 250: 80, E

262: 80, F 279: 30, G 302 och H 327: 50 kr. I samband med omläggningen

av ortsgrupperingen (se SFS 1947:425) erhöllo arkivarbetarna och de

musikerhjälpta en viss löneförbättring fr. o. m. den 1 juli. Från nämnda

datum utgår lönen i högsta ortsgruppen (5) med 360 kr per månad om

30 dagar för heltidstjänst och i ortsgrupperna 4—1 med resp. 351, 340:50,

330 och 321 kr.

Fr. o. in. 1945 medgivas även i arkivarbete och musikerhjälp sysselsatta

mot semester svarande arbetsledighet efter i huvudsak samma grunder,

som föreskrivas i semesterlagen.

Tab. 33. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag

åren 1938—1947. Årsinedeltal.

År

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

19 4 7

Städer

Lands-

bygd

Hela

riket

1938

928

590

1518

Januari ..........

292

69

361

1939

867

883

1750

Februari..........

235

80

315

1940

691

371

1062

Mars ............

204

36

240

1941

1942

1943

782

297

167

524

179

108

1306

476

275

April ............

Maj..............

Juni..............

193

114

95

30

69

65

223

183

160

1944

Juli..............

94

53

147

320

360

680

Augusti ..........

83

50

133

1945

1946

335

217

202

115

537

332

September........

100

55

155

Oktober..........

in

51

162

1947

148

52

200

November........

129

36

165

December ........

131

30

161

s. 77 Kontrollera mot PDF

77

Tab. 34. Arbetslinjens omfattning1 åren 19:18—1947.

Månad

Antal sysselsatta

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

| 1946

1947

Statliga arbeten 1

Januari...............

2 806

2 894

2 285

2 995

3880

2 552

2 927

4 092

3 602

2 266

Februari..............

3 004

3134

1963

3 402

4 473

3 024

3 628

4 443

3846

2 288

Mars..................

2 856

2 884

1640

3 454

4154

3 076

4180

4 838

3982

2 436

April..................

2 282

2 489

1366

4 223

3 469

2 710

4 757

4 890

3736

1929

Maj...................

2 709

2 903

1458

5 326

3 528

2 522

5 092

4 032

2 687

1235

Juni..................

2 565

3 418

1497

6 610

3 414

2 483

4 661

3 217

1 976

897

Juli...................

2 416

3 267

1727

6 438

3 310

2 329

4 218

2 708

1581

675

Augusti...............

2 523

3 267

2 303

5 484

3120

2 248

3 929

2 555

1243

555

September.............

2 537

2 868

2 639

4 031

2 772

2 218

3 682

2 450

1192

555

Oktober...............

2 647

2 865

2 775

3 424

2 533

2 231

3 381

2 567

1251

642

November.............

2 635

2 664

2 862

3 228

2 326

2 415

3 207

2 910

1488

863

December.............

2 386

2180

2 218

2 929

2 252

2 307

3 393

3 001

1880

1 147

Stalskommunala arbeten 2

Januari................

1727

1699

1047

472

1981

886

1081

1324

993

689

Februari..............

1828

2 055

878

635

2 096

954

1516

1357

1148

835

Mars..................

2 089

2 271

648

878

2185

1162

1674

1516

1180

775

April..................

2 318

2 084

540

1121

1987

1067

1850

1586

1211

632

Maj...................

2 253

1974

742

1240

1623

1066

1785

1593

1062

423

Juni..................

2 216

1833

732

1294

1452

1006

1634

1599

882

360

Juli...................

1951

1535

515

1570

1319

955

1366

1 440

636

221

Augusti...............

1821

1359

513

1487

1238

908

1262

1361

586

186

September.............

1808

1358

436

1416

1223

890

1241

1293

578

181

Oktober...............

1832

1220

459

1478

1137

886

1181

1151

517

189

November.............

1654

1279

503

1689

1078

792

1192

1204

580

261

December.............

1385

1070

394

1784

966

787

1190

963

600

264

Kommunala arbeten

Januari...............

1993

2 992

1335

2 035

1028

324

856

883

659

361

Februari..............

2167

3 488

1404

2 371

963

474

1274

907

635

315

Mars..................

2 064

3139

1386

2 238

791

364

1257

756

608

240

April..................

1648

2 360

1041

1773

671

357

916

613

350

223

Maj...................

1337

1489

724

1395

477

263

674

577

285

183

Juni..................

1092

1347

589

1094

409

187

558

442

218

160

Juli...................

1077

1015

661

847

281

202

385

362

187

147

Augusti...............

965

896

669

818

220

186

288

304

171

133

September.............

980

844

814

815

209

158

313

330

185

155

Oktober...............

1188

964

1021

652

231

143

431

359

224

162

November.............

1672

1192

1575

801

244

262

563

441

220

165

December.............

2 027

1277

1523

830

189

376

647

471

236

161

Summa

Januari...............

6 526

7 585

4 667

5 502

6 889

3 762

4 864

6 299

5 254

3 316

Februari..............

6 999

8 677

4 245

6 408

7 532

4 452

6 418

6 707

5 629

3 438

Mars..................

7 009

8 294

3 674

6 570

7130

4 602

7111

7110

5 770

3 451

April..................

6 248

6 933

2 947

7117

6127

4134

7 523

7 089

5 297

2 784

Maj...................

6 299

6 366

2 924

7 961

5 628

3 851

7 551

6 202

4 034

1 841

Juni..................

5 873

6 598

2 818

8 998

5 275

3 676

6 853

5 258

3 076

1417

Juli...................

5 444

5 817

2 903

8 855

4 910

3 486

5 969

4 510

2 404

1 04.3

Augusti...............

5 309

5 522

3 485

7 789

4 578

3 342

5 479

4 220

2 000

874

September.............

5 325

5 070

3 889

6 262

4 204

3 266

5 236

4 073

1955

891

Oktober...............

5 667

5 049

4 255

5 554

3 901

3 260

4 993

4 077

1992

993

November.............

5 961

5135

4 940

5 718

3 648

3 469

4 962

4 555

2 288

1289

December.............

5 798

4 627

4 135

5 543

3 407

3 470

5 230

4 435

2 716

1572

1 Inkl. statliga arkivarbeten och musikerhjälp.

2 Inkl. statskominunala arkivarbeten.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Tab. 35. Arbetslinjens omfattning inom olika geografiska områden

åren 1938—1047.

Å r

Månad

Antal hjälpta

Hjälpta i % av hjälpsökande j

Stor-

städer

Övriga

städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Stor-

städer

Övriga

städer

Lands-

bygd

Hela

riket

Årsmedeltal.

1938......................

686

2 063

3 289

6 038

20-9

38-5

43-6

37''3

1939......................

456

1H59

4 183

6 298

17''6

38-7

392

35-9

1940......................

531

1023

2186

3 740

9-7

31-8

46-9

28-0

1941......................

1735

1833

3 288

6 856

17-3

36-8

45-7

30-9

1949......................

1775

1062

2 433

5 270

32-5

39-9

58-3

42-8

1943......................

1374

551

1806

3 731

46 3

406

655

52-7

1944......................

1207

1070

3 739

6 016

43-3

490

595

53-5

1945......................

1240

924

3 214

5 378

42-3

56-9

76-4

61-4

1946......................

721

681

2133

3 535

62-8

66-6

80-1

731

1947......................

376

390

1143

1909

63-4

650

762

70-9

1947

Januari ..................

444

750

2122

3316

48-8

56«

75-8

65-9

Februari..................

483

801

2154

3 438

43-4

55-5

79-1

65''1

Mars.....................

489

767

2 195

3 451

50-7

63-7

82-5

71-5

April ....................

490

611

1683

2 784

71-0

84-7

82-0

80-4

Maj......................

396

317

1128

1841

870

86-8

89-0

88-2

Juni......................

348

213

856

1417

87-2

84-5

92-5

89-9

Juli......................

288

173

582

1043

86-0

86-1

900

88-2

Augusti ..................

260

152

462

874

78''5

77''2

85-7

81-9

September................

274

157

460

891

74-5

777

79-6

77-6

Oktober..................

313

• 201

479

993

74-5

74-7

61-8

67-8

November................

352

266

671

1289

67 8

62-4

50-3

56-6

December ................

377

269

926

1572

/

61-1

45-7

54''1

53-9

För att underlätta placering i öppna marknaden av flyktingar, som sysselsatts

i arkivarbete, anordnade kommissionen under 1947 i samarbete

med överstyrelsen för yrkesutbildning särskilda omskolnings- och fortbildningskurser

i Stockholm och Göteborg. Dessutom deltogo flyktingar, som

hade arkivarbete, i kurser för arbetslösa i Stockholm, Uppsala och Göteborg.

Inalles deltogo 157 dylika flyktingar i ovannämnda kurser, och av

dem erhöllo 103 under året arbete i öppna marknaden. Kursdeltagarna åtnjöto

arvode motsvarande arkivarbetslön å kursorten.

Bland flyktingar i arkivarbete med kompetens för kvalificerat forskningsarbete

utsågos 42 att i stället för att vara arkivarbetare vara stipendiater

för budgetåret 1947/48. Stipendiet utgjorde 550 kr. för person och

månad och utgick av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m.

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag. Antalet arbetslösa sysselsatta

vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag åren 1938—1947 framgår av

tab. 33. Vid dylika arbeten sysselsattes under 1947 i genomsnitt 200 arbetslösa.

Av de sysselsatta voro 74,i % hemmahörande i städer; 74,3 % voro

försörj ningspliktiga.

opaginerad Kontrollera mot PDF

79

Sammanfattande uppgifter lämnas i tab. 3i om arbetslinjens omfattning

under varje månad åren 1938—1947 och i tab. 35 om dess omfattning inom

olika geografiska områden under samma år. Av samtliga arbetslösa, som

erhöllo hjälp i form av arbete, voro under 1947 i medeltal 67,6 % sysselsatta

vid statliga arbeten, 21,9 % vid statskommunala arbeten och 10,5 %

vid kommunala arbeten utan statsbidrag. Av hela antalet hjälpsökande

voro under 1947 i medeltal 70,9 % hjälpta enligt arbetslinjen mot 73,i %

föregående år. I storstäderna voro 63,4 % hjälpta enligt denna hjälpform

mot 65,o % resp. 76,2 % i övriga städer och landskommuner.

En jämförelse mellan hänvisningsförhållandena under 1947 till olika slag

av arbeten ger följande resultat.

Statliga beredskapsarbeten

i arbetsmarknadskommissionens regi ..

i annan myndighets regi ............

Statskommunala beredskapsarbeten......

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag

I % av samtliga hänvisade inom resp.

arbetsformer voro i medeltal

från städer

. 12-8

4''8

. 57-0

. 74-i

från landskommuner
87-2
95-2
43.

0

25''9

försörjnings
pliktiga
83-5
91''8
91''6
74-3
-

Av dem, som hänvisats till beredskapsarbeten, kunde en stor del utnyttja

sin ordinarie bostad. Vid utgången av september var detta fallet med 40,4 %

av de i kommissionens regi sysselsatta och med 92,o % av de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

regi sysselsatta.

I bilaga 8 lämnas vissa uppgifter per den 31 december 1947 rörande statliga

och statskommunala beredskapsarbeten, som antingen slutfördes under

1947 eller den 31 december voro under utförande eller beslutade men ej påbörjade.

Särskilda arbeten. I syfte att motverka redan uppkommen eller befarad

arbetslöshet speciellt bland arbetarpersonal inom vägväsendet ställde Kungl.

Maj :t den 24 mars 1944 ett reservationsanslag av 15 milj. kronor till vägoch

vattenbyggnadsstyrelsens förfogande för utförande av mindre vägbyggnadsföretag

i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi i den utsträckning, som

arbetsmarknadskommissionen funne skäligt bestämma. En närmare redogörelse

för dessa arbeten lämnades i kommissionens verksamhetsberättelse

för 1946 (s. 67 ff.).

Ur detta anslag beviljades under 1947 medel till endast 10 smärre företag

med en beräknad sammanlagd kostnad av 74 100 kr.

Sedan de första arbetena av detta slag beviljades i mars 1944, ha intill

årsskiftet 1947/1948 sammanlagt 435 företag beviljats med en beräknad

kostnad av 9 482 500 kr. De i dessa företag nedlagda kostnaderna utgjorde

vid årsskiftet 1947/1948 ca 5 905 800 kr.

Understödslinjen.

Dagunderstöd. Dagunderstöden utgingo under 1947 enligt de grunder,

som Kungl. Maj :t fastställt den 10 mars 1944 (se kommissionens verksamhetsberättelse

för 1944, s. 62).

opaginerad Kontrollera mot PDF

80

Tab. 36. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1938—1947. irsmedeltal.

År

Städer

Lands-

bygd

Hela riket

1947

Städer

Lands-

bygd

Hela riket

1938

1190

1 180

2 370

Januari...........

269

93

362

1939

1232

1653

2 885

Februari..........

548

212

760

1940

3 036

728

3 764

Mars.............

451

138

589

1941

7 268

1463

8 731

April.............

100

20

102

17

202

37

1942

2 864

664

3 528

9

1

10

1943

1103

233

1336

Juli..............

9

—

9

1944

1299

649

1948

Augusti...........

12

—

12

1945

997

164

1 161

September........

9

—

9

1946

320

46

366

Oktober..........

22

_

22

November........

45

3

48

1947

134

51

185

December.........

in

50

161

Totalantalet kommuner, som under någon del av året bedrevo sådan verksamhet,

utgjorde 26, därav 14 städer. Det genomsnittliga antalet utgjorde

11, därav 7 städer.

Verksamhetens omfattning under åren 1938—1947 framgår av tab. 36.

Under 1947 utgjorde antalet dagunderstödda i medeltal 185. Detta medeltal

är uträknat på grundval av det vid månadsskiftena rapporterade antalet.

Om hänsyn tages till samtliga, som vid någon tidpunkt under 1947 haft

dagunderstöd, blir månadsmedeltalet 311.

Under tiden maj—november hade verksamheten endast obetydlig omfattning.

Av de dagunderstödda voro 72,3 % hemmahörande i städer; 75,2 %

voro familjeförsörjare.

I genomsnitt för hela riket uppgick understödet under 1947 till 4: 82 kr.

per understödstagare och dag mot 4: 59 kr. föregående år.

Hijreshjålp. Totalantalet kommuner, som under någon del av året i samband

med dagunderstöd även lämnade hyreshjälp, utgjorde 18, därav 12

Tab. 37. Antal arbetslösa, som erhållit hyreshjälp åren 1944—1947.

Månad

Hela antalet

Därav

städer

1944

1945

1946

1947

1944

1945

1946

1947

Januari ..............

3 910

1972

1114

325

3143

1720

1058

268

Februari..............

4128

2 381

1141

596

3 463

2122

1080

513

Mars.................

3 763

2 505

938

645

3107

2 267

919

579

April.................

2 595

1703

371

211

2 011

1577

342

156

Maj..................

1267

1130

153

19

996

1095

137

18

Juni..................

411

717

69

8

384

712

69

8

Juli..................

285

546

48

8

285

546

48

8

Augusti...............

205

420

45

11

205

420

45

11

September............

328

375

56

15

328

375

55

15

Oktober..............

462

383

58

25

462

383

57

25

November............

548

480

61

48

548

480

61

48

December.............

1123

730

in

120

1069

730

in

101

Årsmedeltal

1585

1112

347

169

1333

1036

332

146

s. 81 Kontrollera mot PDF

81

städer. Medeltalet var 7, därav 5 städer. Antalet arbetslösa, som erhöllo

hyreshjälp under åren 1944—1947, redovisas i tab. 37. Under 1947 var medeltalet

endast 169.

Det den 1 juli 1941 införda systemet med hyreshjälp till familjeförsörjare,

som hänvisats till beredskapsarbete på sådant avstånd från hemorten,

att den hänvisade icke kunde använda familjebostaden, har icke behövt tilllämpas

under 1947.

Hyreshjälpsverksamhet för personer, som åtnjöto daghjälp från erkända

arbetslöshetskassor (jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 28 juni 1941),

har under 1947 bedrivits i ringa omfattning. Antalet understödskommuner

utgjorde i medeltal 7 mot 9 under 1946. Motsvarande medeltal för antalet

kassamedlemmar, som åtnjöto hyreshjälp, utgjorde 56 under 1947 mot 59

under 1946.

Ortstillägg vid hänvisning till beredskapsarbete utom hemorten. Det system

med ortstillägg för familjeförsörjare, som hänvisats till statligt beredskapsarbete

utom hemorten, varom beslut fattats av 1946 års riksdag och

för vilket redogjorts i kommissionens verksamhetsberättelse för 1946, tilllämpades

försöksvis under 1947. Hjälpverksamhet av detta slag bedrevs av

13 kommuner. Sammanlagt utgavs ortstillägg till 362 familjeförsörjare med

ett totalt belopp av 14 412 kr.

Kommunalt understöd. Antalet genom kommunal understödsverksamliet

(sålunda utan statsbidrag) hjälpta var under 1947, liksom under 1946,

av synnerligen obetydlig omfattning. I medeltal åtnjöto under året endast

16 arbetslösa kommunalt understöd mot 22 föregående år. Verksamhetens

omfattning under åren 1938—1947 framgår av följande sammanställning

över medeltalet understödstagare respektive år.

1938

1939

1940

Års

1941

med

1942

e 1 t a

1943

1

1944

1945

1946

1947

Städer......

. . .2 054

1 300

1 417

321

163

59

70

257

15

12

Landsbygd . .

... 198

246

133

173

75

21

38

24

7

4

Hela riket. . .

. . .2 252

1 546

1 550

494

238

80

108

281

22

16

Sammanfattande uppgifter rörande understödslinjens omfattning åren

1938—1947 återfinnas i tab. 38. Av de fåtaliga arbetslösa, som under 1947

erhöllo hjälp enligt understödslinjen, åtnjöto i medeltal 92,3 % dagunderstöd

och 7,7 % kommunalt understöd utan statsbidrag.

Utbildningshjälp. Ett flertal av deltagarna i de under ledning av överstyrelsen

för yrkesutbildning anordnade yrkesutbildningskurserna för arbetslösa

åtnjöto hjälp i form av dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnader.

Enligt arbetslöshetsnämndernas rapporter åtnjöto i genomsnitt

per månad 45 kursdeltagare sådan hjälp mot 71 föregående år.

Beträffande den statliga och statsunderstödda utbildningshjälpens omfattning

under tidigare år hänvisas till tab. 38 i redogörelsen för kommissionens

verksamhet under 1946.

opaginerad Kontrollera mot PDF

82

Tab. 38. Understödsllnjens omfattning åren 1938—1947.1

Månad

Antal understödstagare

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

1946

1947

Dagunderslöd

Januari ............

4 725

6 206

3 273

14 089

9 183

2 738

5 013

2180

1222

362

Februari............

4 985

2 928

3423

17 338

10191

2 352

5 213

2 751

1201

760

Mars...............

4 692

7 028

3 493

17 369

8 524

1954

4 929

2 708

960

589

April ..............

3 282

5 847

2 676

15 288

5 631

1561

3 529

1 758

401

202

Maj................

1372

2 441

1279

10 829

2 082

1006

1 126

1 102

128

37

Juni................

810

529

993

6 677

974

460

353

620

77

10

Juli................

220

—

1009

4140

822

327

247

461

45

9

Augusti ............

265

—

1532

3 316

781

248

210

345

45

12

September..........

304

—

2 694

3 201

817

280

317

353

50

9

Oktober............

1068

842

5 702

2 427

654

516

456

375

59

22

November..........

2146

1811

8 330

3123

898

1287

541

480

62

48

December ..........

4 566

2 930

10 765

6 974

1778

3 303

1447

801

145

161

Kommunalt under-

stöd

Januari ............

3297

3 053

2 085

1021

696

180

257

127

45

21

Februari............

3 580

2 958

2 582

911

564

136

270

151

83

48

Mars...............

3 027

2 505

2 814

801

424

91

214

425

70

43

April...............

2 635

2 023

1397

674

231

75

164

725

26

1

Maj................

2 100

1 127

921

503

116

57

75

874

4

—

Juni ...............

1807

839

1057

294

66

38

38

801

5

—

Juli................

1807

776

1379

199

50

27

18

116

5

_

Augusti ............

1 446

596

1867

191

40

22

14

19

3

—

September..........

1415

783

1807

180

34

28

24

19

5

5

Oktober............

1379

834

817

206

39

35

29

21

4

4

November..........

1925

1366

839

363

55

58

63

37

8

8

December ..........

2 611

1 688

1034

583

538

217

134

55

9

56

Summa

Januari ............

8022

9 259

5 358

15110

9 879

2 918

5 270

2 307

1267

383

Februari............

8 565

5 886

6 005

18 249

10 755

2 488

5 483

2 902

1284

808

Mars...............

7 719

9 533

6 307

18170

8 948

2 045

5143

3133

1030

632

April...............

5 917

7 870

4 073

15 962

5 862

1636

3 693

2 483

427

203

Maj................

3 472

3 568

2 200

11332

2198

1063

1201

1976

132

37

Juni................

2 617

1368

2 050

6 971

1040

498

391

1421

82

10

Juli................

2 027

776

2 388

4 339

872

354

265

577

50

9

Augusti ............

1711

596

3 399

3 507

821

270

224

364

48

12

September..........

1719

783

4 501

3 381

851

308

341

372

55

14

Oktober............

2 447

1676

6 519

2 633

693

551

485

396

63

26

November..........

4 071

3177

9169

3 486

953

1345

604

517

70

56

December ..........

7177

4 618

11799

7 557

2 316

3 520

1581

856

154

217

Kursverksamheten i allmänbildande ämnen för arbetslösa hade under

1947 liksom föregående år en mycket begränsad omfattning. Statsbidrag

för arbetslösas deltagande i av ABF och Folkuniversitetet anordnade kurser

beviljades av arbetsmarknadskommissionen endast under första halvåret

1947, varvid statsbidraget till lärarlöner utgick med 100 % och till arbetsmateriel

med 50 %. I ABF:s kurser i olika ämnen deltogo sammanlagt om
-

Kursdeltagare ej medräknade.

opaginerad Kontrollera mot PDF

83

Tab. 39. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1938—1947.

Å r

Månad

Antal hjälpta

Hjälpta i * av

hjälpsökande

Arbets-

linjen

Under-

stöds-

linjen

Utbild-

nings-

hjälpen

Summa

Arbets-

linjen

Under-

stöds-

linjen

Utbild-

nings-

hjälpen

Summa

Årsmedeltnl

1938....................

6 038

4 622

264

10 924

37-3

28-6

1-6

67''5

1939....................

6 297

4 431

252

10 980

35-9

25-2

1-4

625

1940....................

3 740

5 314

449

9 503

28-0

39''7

3-4

71-1

1941....................

6 856

9 225

907

16 988

30-9

41-5

4-1

76-5

1949....................

5 270

3 766

589

9 625

42-8

30-6

4-8

78-2

1943....................

3 731

1416

280

5 427

52-7

20-0

40

76-7

1944....................

6 016

2 057

271

8 344

534

18-3

2-4

74-1

1915....................

5 378

1442

193

7 013

61-4

16-4

2-2

80-0

1946....................

3 535

388

98

4 021

73-1

8-1

2''0

83-2

1947....................

1909

201

74

2 184

70-9

7''5

2-7

81-1

1947

Januari ................

3316

383

96

3 795

659

7-6

1-9

75-4

Februari................

3 438

808

93

4 339

65-1

15-3

1''8

82-2

Mars ..................

3 451

632

95

4178

71-4

13-1

2-0

86-5

2 784

203

100

3 087

80-3

5*9

2-9

89-1

1841

37

79

1957

88-2

1-8

3-8

93-8

Juni....................

1417

10

74

1501

89-9

0-6

4-7

95-2

Juli....................

1043

9

65

1 117

88-1

0-8

5-B

94-4

Augusti ................

874

12

67

953

81-9

1.1

6''3

89-3

September..............

891

14

58

963

77''6

1-2

5-1

83-9

Oktober................

993

26

55

1074

67-8

1-8

3-8

73-4

November..............

1289

56

56

1401

56-5

2''5

2-5

61-6

December ..............

1572

217

48

1837

53-9

7-5

1-6

630

kring 100 arbetslösa på några få orter. I Folkuniversitetets kurser i Stockholm

och Uppsala deltogo sammanlagt 115 personer, till större delen flyktingar.

Hjälpverksamhetens totala omfattning.

En översikt över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1938—

1947 lämnas i tab. 39. Under 1947 åtnjöto i medeltal 81,i % av samtliga

hjälpsökande arbetslöshetshjälp i någon form. Enligt arbetslinjen hjälptes

70,9 % av de hjälpsökande, enligt understödslinjen 7,5 % och i form av utbildningshjälp

2,7 %.

Statliga stenbeställningar.

I samband med bemyndigande för arbetsmarknadskommissionen att låta

återupptaga beställningarna av gatsten för statens räkning fastställde Kungl.

Maj :t genom skrivelse den 28 augusti 1942 det högsta antal, som finge sysselsättas

med statliga eller andra beställningar, till 950 man, av vilka högst

150 finge utgöras av sådan fullgod arbetskraft, som är nödvändig för rationell

drift i storbrott. Sedermera har Kungl. Maj :t genom beslut den 2

mars 1945 på framställning av kommissionen medgivit, att från och med

opaginerad Kontrollera mot PDF

84

Tab. 40. Yid statliga stenbeställningar under år 1947 sysselsatta arbetare.

1

Månad

Göteborgs

och

Bohus

län

Blekinge

län

Kalmar

län

Summa

Hela

antalet

därav

dags-

verkare

Januari.........................

783

72

5

860

128

Februari...................

770

77

6

853

128

Mars........................

771

79

7

857

126

April......................

811

96

6

913

126

Mai...............................

791

76

6

873

124

; Juni......................

809

80

5

894

119

1 Juli ....................

781

68

_

849

120

j Augusti.........................

792

89

881

121

September .................

797

92

—

889

119

Oktober ...................

768

86

_

854

116

November.....................

762

95

_

857

119

j December.......................

769

96

—

865

115

Årsmedeltal 1947

783

84

3

870

122

1946

814

87

8

909

124

1945

811

94

33

938

116

1944

763

114

42

918

no

den 1 januari 1945 i mån av behov 100 stenhuggare utöver tidigare gällande

maximiantal finge sysselsättas. Det högsta antal, som numera får sysselsättas

med gatstenstillverkning av de företag, som erhållit statliga stenbeställningar,

utgör således 1 050. Härav få högst 150 man utgöras av för

rationell storbrottsdrift nödvändig, fullgod arbetskraft, som uttages efter

av kommissionen givna anvisningar.

I tab. 40 lämnas uppgift å antalet under varje månad 1947 med gatstenstillverkning

för staten eller andra beställare hos sådana företag sysselsatta,

som tilldelats beställning för statens räkning. Av uppgifterna framgår, att

under året i medeltal 870 stenhuggare och dagsverkare voro sysselsatta. Av

dessa utgjordes 95 av sådan fullgod arbetskraft, som länsarbetsnämnderna

på uppdrag av kommissionen anvisat företagen. Kungl. Maj :ts ovannämnda

medgivande om sysselsättning av större arbetsstyrka än den tidigare maximistyrkan,

950 man, behövde ej utnyttjas under året.

Under 1947 lämnades anställningsmedgivanden för 94 man. I detta antal

ingå emellertid 20, som tidigare efter stenbeställningarnas återupptagande

1942 haft anställning som gatstenshuggare men av olika anledningar slutat

och som under 1947 medgåvos återanställning. Medgivande om anställning

lämnades, liksom under föregående år, endast i de fall, då den företagna undersökningen

visade, att den sökande på grund av sjukdom, ålder eller tungt

vägande familjeskäl ej syntes ha möjlighet att antaga arbete utom hemorten

eller annat tillgängligt arbete inom densamma. Under året behandlades

ca 130 ansökningar om nyanställning eller återanställning. Inkomna ansökningar

åren 1943, 1944, 1945 och 1946 utgjorde resp. ca 500, 300, 260 och

110, av vilka resp. 276, 129, 104 och 71 biföllos.

Samtidigt som nya sysselsättningstillstånd meddelades, återkallades en del

tidigare lämnade. Detta möjliggjordes genom den kontinuerliga avgång,

opaginerad Kontrollera mot PDF

85

som skedde genom dödsfall, varaktig sjukdom, hög ålder e. d. Antalet avgångna

arbetare utgjorde under året 151. Av dessa avfördes emellertid 45

på grund av att de företag, där de voro sysselsatta, upphörde med gatstenstillverkning

för statens räkning.

Då nya anställningsmedgivanden, såsom ovan nämnts, lämnades för 94

man, medan 151 avgingo, var således avgången under 1947 större än nytillkomsten.

Stentillverkning för statens räkning bedrevs under 1947 endast i Göteborgs

och Bohus samt i Blekinge län. Tillverkningens omfattning framgår av följande

sammanställning.

Kvantitet

Göteborgs

Blekinge

Summa

o. Bohus län

län

Smågatsten m2

.......... 304 270

—

304 270

Storgatsten m2

.......... 52 352

9 824

62 176

Närde

Smågatsten kr.

.......... 1 952 827

—

1 952 827

Storgatsten kr.

.......... 608 437

119 018

727 455

Summa kr. 2 561 264

119 018

2 680 282

Årskostnadsbidrag.

Utbetalade årskostnadsbidrag för åren 1941—1946. Årskostnadsbidrag till

kommunernas kostnader för arbetslöshetshjälp utbetalades under 1947 efter

det sedan 1941 försöksvis tillämpade bidragssystem, för vilket närmare

redogjorts i kommissionens verksamhetsberättelse för 1942 med de modifikationer,

som beslutats av 1946 års riksdag (redogörelse härför lämnad i

kommissionens verksamhetsberättelse för 1946, s. 78 ff).

I tab. 41 redovisas de totala belopp, som utgick i årskostnadsbidrag till

kommunernas arbetslöshetskostnader för åren 1941—1946. För arbetslöshetskostnader

under 1946 utgingo sålunda i årskostnadsbidrag sammanlagt

474 359 kr. Av detta belopp utgjorde 258 382 kr. förskott för dagunderstödsoch

hyreshjälpsverksamhet samt för inackorderingsbidrag.

Antalet kommuner, som erhöllo årskostnadsbidrag för 1946, utgjorde 106,

därav 23 i Västernorrlands och 17 i Göteborgs och Bohus län. I efterföljande

sammanställning redovisas fördelningen efter bidragsprocent för åren 1941

—1946.

Statsbidrag i * av årskostnaden 1941

20 109

21—30 4

31—40 9

41—50 3

51—60 4

61—75 5

Summa 134

Därav i

Göteborgs och Bohus län . . 25

Västernorrlands län....... 23

1942

1943

1944

1945

1946

101

102

117

120

62

5

4

6

6

19

5

2

6

2

23

___

1

2

—

2

2

113

109

131

128

106

22

21

20

21

17

17

22

29

25

23

opaginerad Kontrollera mot PDF

86

Tab. 41. irskostnadsbidrag för kommunernas arbetslöshetskostnader åren 1941—1946.

Kronor.

Lön

1941

1942

1943

1944

1945

1946

Stockholms stad.............

942 352

555 533

356 499

451 209

642 340

218083

Stockholms.................

119 086

85 208

32 829

39 057

38 736

7 700

Uppsala....................

12 645

11292

5 624

9 583

7 653

1580

Södermanlands..............

8 587

2 021

2 023

1946

688

1078

Östergötlands...............

71160

48 825

20 323

29 089

33 397

17 352

Jönköpings..................

10 969

6 647

4 865

9 680

20 960

7 148

Kronobergs.................

1849

2 260

33

13

_

_

Kalmar.....................

10 003

10 293

6 516

10 025

20 527

1921

Gotlands....................

3 863

4 404

4 373

5 882

3 494

1960

Blekinge....................

513

117

223

2 427

3 260

489

Kristianstads................

5

—

—

—

249

Malmö stad.................

251 742

140 214

50 524

50 895

43 581

15 823

Malmöhus i övrigt..........

109 818

77 958

35 655

58 138

40145

12 441

Hallands....................

4 121

11368

4 657

5 605

14 368

2146

Göteborgs stad..............

972 953

471813

235 730

264 570

251 094

58 365

Göteborgs och Bohus i övrigt

117 226

89 738

74 798

75 607

69 680

25 009

Älvsborgs...................

10 612

7 208

2 426

2156

9 406

1318

Skaraborgs..................

197

270

401

1028

1001

163

Värmlands..................

28 778

23 092

15 831

40 674

39 463

5875

Örebro.....................

24 876

8 680

16 103

32 513

22 809

2 847

Västmanlands...............

2 348

2 300

2 300

—

—

Kopparbergs................

—

_

_

_

595

504

Gävleborgs..................

32 500

19 720

11881

18107

17 866

3 311

Västernorrlands.............

684 926

208 075

132 734

513 253

233 873

65074

Jämtlands..................

3185

4 608

3 671

3102

76

Västerbottens...............

6 374

4144

2 521

15 083

12 394

1435

Norrbottens.................

6 837

3 649

4 064

7 485

45116

22 488

Summa

8 437 515

1799 437

1026 604

1647 127

1572522

474 359

Under det att årskostnadsbidrag överstigande 20 % för 1945 förekommo

endast i 8 kommuner, åtnjöto 44 kommuner bidrag för 1946 med mer än

20 %. Detta sammanhänger med den differentiering av årskostnadsbidragen,

som modifieringen av bidragssystemet medförde. Den högsta bidragsprocenten

beviljades Bro kommun i Göteborgs och Bohus län (42,4 %) och

Alnö kommun i Västernorrlands län (42,3 %). I

I bilaga 9 lämnas uppgifter om kommissionens nettoutgifter under budgetåren

1945/46 och 1946/47.

opaginerad Kontrollera mot PDF

87

Bilaga 1.

Arbetslöslietsförhållandena den 31 december åren 1946 och 1947

enligt arbetslöshetsnämndernas rapporter.

A. Länsfördelning.

Invånar- antal i

Antal

rapporte-

Rapporterat

antal hjälp-

Antal hjälp- sökande

Antal

Därav

rapport-

kommu-

rande

per 1 000

ijälpta

Län

kommuner

invånare

arbets-

linjen

under-

utbild-

nerna

Vi 1947

“/«

1946

81/

/it

1947

“/«

1946

•7»

1947

1946

*7»

1947

*7..

1947

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Stockholms

stad.......

690108

1

i

428

446

0-6

0-6

376

308

52

16

Stockholms. ..

178 709

12

14

39

51!

0-2

0-3

29

22

5

2

75136

2

4

51

57

0-7

0-8

45

45

—

—

Södermanlands

23110

2

4

—

0-2

—

—■

—

—

—

Östergötlands.

129 486

2

2

31

29

0-2

0-2

22

15

7

—

Jönköpings...

50 508

2

2

24

2

0-5

0-o

2

2

Kronobergs...

17 953

1

1

2

2

0-1

Öl

2

2

—

—

42 714

3

2

69

51

1-6

1-2

23

23

—

—

Gotlands.....

13 859

1

1

25

32

1-8

2-3

20

18

—

2

Blekinge.....

75 776

15

15

122

122

1-6

1-6

115

115

—

—

Kristianstads .

35 467

3

2

29

18

0-8

0-5

10

5

5

Malmö stad ..

i

176659

1

1

41

28

0-2

0-2

20

8

ii

1

Malmöhus i öv-

17

15

147 817

5

5

50

41

0-3

0-3

2

—

Hallands.....

51 816

3

1

11

4

0-2

Öl

1

1

—

—

Göteborgs stad

Göteborgs och

325 563

1

1

171

143

0-5

0-4

128

61

49

18

Bohus i öv- rigt .......

119 160

132

1 21

424

253

3-6

2-1

188

187

—

1

Älvsborgs ....

68 088

2

1

19

15

0-3

0-2

7

7

—

—

Skaraborgs . . .

13 810

2

1

2

1

Öl

0-1

1

1

—

—

Värmlands . ..

51 779

4

5

52

99

10

1-9

29

19

10

—

Örebro.......

Västmanlands.

91 064

2

1

130

82

1-4

0-9

24

24

Kopparbergs..

39 837

5

2

15

6

0-4

0-2

6

1

4

1

Gävleborgs ...

Västernorr-

101 098

9

7

87

21

0-9

0-2

7

4

310

43

3

170 353

31

28

1030

514

6-0

30

356

3

Jämtlands----

22 958

1

2

35

3

1-5

Öl

3

3

—

—

Västerbottens.

109 665

9

6

208

163

1-9

1-5

82

53

29

—

Norrbottens ..

203 686

22

15

985

733

4-8

3-6

324

323

—

1

Hela riket

13 026 179

173

141

4 084

2 916

1-3

1-0

1837

1572

217

48

1 Se not till tab. 21.

opaginerad Kontrollera mot PDF

88

B. Kommunfördelning.

•inger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen för ifrågavarande

månad.

Kommun

Invånar-

antal

7.

1947

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1 000

invånare

Antal

hjälpta

*7.,

1947

Därav

arbets-

linjen

; under- stöds- linjen

utbild-

nings-

hjälpen

*7i.

1946

*7»

1947

*7..

1946

81/

/it

1947

Stockholms stad . . . .

690108

j 428

446

0-6

0-6

376

308

52

16

Stockholms län ....

178 709

39

51

0-2

0-3

29

22

5

2

Djursholm..........

6 952

*

1

_

0-1

1

1

Lidingö.............

16 698

2

2

n-i

0-1

2

Solna................

35 528

22

22

0-6

0-6

13

8

5

Sundbyberg............

16 502

2

1

Öl

0-1

1

1

Södertälje............

22 080

2

1

Öl

00

1

1

—

—

Börstil.............

2 757

1

*

0-4

Edebo.................

1438

*

1

_

0-7

1

1

Fresta .............

1211

1

1

0-8

0-8

1

1

Huddinge.............

18 264

1

1

0-1

Öl

1

1

Nacka...............

12 428

2

2

0-2

0-2

2

2

Riala ...............

852

*

1

_

1-2

1

1

Saltsjöbadens kpg......

3 952

1

1

0-3

0-3

1

1

Singö ............

478

*

12

_

25-1

Sollentuna kpg.........

16 359

1

2

Öl

0-1

2

2

Spånga ................

14 622

3

3

0-2

0-2

2

2

Täby.................

8 588

1

*

Öl

—

—

Uppsala län......

75136

51

57

0-7

0-8

45

45

_

Enköping..............

8 918

_

1

__

Öl

Uppsala...............

56 873

32

38

0-6

0-7

28

28

—

_

Tolfta..........

1278

*

1

0-8

Älvkarleby............

8 067

19

17

2-4

2-1

17

17

—

—

Södermanlands län ...

23 no

4

._

0-2

_

_

_

Nyköping.............

16 727

1

—

Öl

—

_

_

_

_

Nikolai ...............

6 383

3

*

0-5

—

—

—

—

~

Östergötlands län ....

129 486

31

29

0-2

0-2

22

15

7

Linköping.............

49 258

10

17

0-2

0-3

17

10

7

Norrköping..........

80 228

21

12

0-3

0-1

5

5

—

Jönköpings län ....

50 508

24

2

0-5

Oo

2

2

_

Jönköping............

41 376

23

1

0-6

0-0

1

1

Tranås ...........

9132

1

1

Öl

Öl

1

1

—

—

Kronobergs län ... .

17 953

2

2

Öl

Öl

2

2

_

_

Växjö.................

17 953

2

2

Öl

Öl

2

2

—

—

Kalmar län.......

42 714

69

51

1-6

1-2

23

23

._

_

Kalmar...............

24 922

33

33

1-3

1-3

23

23

Västervik..............

14 200

11

*

0-8

—

—

Misterhult.............

3 592

25 |

18

7-0

5-0

—

—

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

89

Invånar-

antal

Rapporterat

antal hjälp-

Antal hjälp- sökande

per 1 000

invånare

Antal

hjälpta

Därav

Kommun

sökande

arbets-

linjen

under-

utbild-

7»

1947

“/i.

1946

*7..

1947

*7»

1946

*7 »

1947

*7«.

1947

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Gotlands län......

13859

25

32

18

2-3

20

18

_

2

Visby.................

13 859

25

32

1-8

2-3

20

18

—

2

Blekinge län......

75 776

122

122

1-6

1-6

116

115

—

—

Karlshamn.............

10 359

1

1

0-1

0-1

1

1

—

_

Karlskrona............

30 336

21

33

0-7

1-1

33

33

—

—

Asarum...............

7 300

13

9

1-8

1-2

9

9

—

_

Augerum..............

3 744

*

2

—

0-5

2

2

—

—

Backaryd..............

1986

1

1

0-5

0-5

1

1

—

—

Eringsboda............

1750

18

17

10-3

9-7

17

17

—

—

Ganimalstorp..........

1863

1

*

0-5

—

—

—

—

—

Hasslö................

1471

4

7

2-7

4-8

6

6

—

—

Hällaryd..............

2 361

8

6

3-4

2-5

6

6

—

—

Listerby...............

1724

2

2

1-2

1-2

1

1

—

—

Mörrum...............

4 063

14

12

3-5

3-o

11

11

—

—

Sillhövda..............

1977

2

2

1-0

1-0

2

2

—

—

Sturkö ................

1568

17

12

10-8

7-7

10

10

—

—

Tving.................

2 429

9

7

3-7

2-9

7

7

—

—

Åryd.................

1741

8

7

4-6

4-0

6

6

—

—

öljehult...............

1104

3

4

2-7

3-6

3

3

—

—

Kristianstads län....

35 467

29

18

0-8

0-5

10

5

5

—

Hässleholm............

8 823

2

2

0-2

0-2

2

2

—

—

Kristianstad...........

23 469

26

16

1-1

0-7

8

3

5

—

Glimåkra..............

3175

1

—

0-3

—

—

—

—

—

Malmö stad.......

176 659

41

28

0-2

0-2

20

8

11

1

Malmöhus län i övrigt..

147 817

50

41

0-3

0-3

17

15

2

—

Eslöv.................

6 914

3

*

0-4

—

—

—

—

—

Hälsingborg...........

69 051

6

7

Öl

Öl

1

1

—

—

Landskrona............

23 631

10

11

0-4

0-5

11

11

—

—

Lund.................

31836

13

6

0-4

0-2

2

2

—

—

Trelleborg.............

16148

18

16

11

1-0

2

—

2

—

Görslöv...............

237

*

1

—

4-2

1

1

—

—

Hallands län.....

51816

11

4

0-2

Öl

1

1

—

—

Falkenberg............

7 583

2

*

0-3

—

—

—

—

—

Halmstad.............

32 474

2

4

0-1

0-1

1

1

—

—

Varberg...............

11759

7

—

0-6

—

—

—

—

—

Göteborgs stöd.....

325 563

171

143

0-5

04

128

61

49

18

Göteborgs och Bohus län

i övrigt ........

119 160

424

253

3-6

2-1

188

187

—

1

Lysekil................

5 475

11

9

2-0

1-6

9

9

—

—

Marstrand.............

1 272

*

2

—

1-6

—

—

—

—

Mölndal...............

18 570

2

1

0-1

0-1

1

1

—

—

Strömstad.............

3106

29

7

9-3

2-3

—

—

—

—

Uddevalla.............

21 437

19

1

0-9

0-0

1

1

—

—

Askum................

2198

25

21

11-4

9-6

18

18

—

_

Backa.................

3 716

1

1

0-3

0-3

1

1

—

—

Bottna................

416

2

*

4-8

—

—

—

—

—

Brastad...............

2 946

10

—

3-4

—

—

—

—

—

Bro...................

2 026

24

13

11-8

6-4

5

5

—

—

Bärfendal.............

404

8

7

19-8

17-3

5

5

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

90

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp-

Antal hjälp- sökande

Antal

Dära1

V

Kommun

antal

sökande

per 1 000

invånare

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utbild-

7.

1947

*7»

1946

“/«.

1947

81/

/l*

1946

Si/

/it

1947

81 /

/18

1947

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Forshälla..............

1606

1

♦

0-6

Foss..................

4110

4

*

1-0

—

_

_

_

__

Grebbestads kpg.......

732

1

—

1-4

—

_

_

_

_

Herrestad .............

1184

2

_

1-7

—

_

_

_

_

Högdal................

1161

22

21

18-9

18-1

19

19

_

_

Håby.................

628

1

♦

1-6

—

—

—

—

_

Kungshamn...........

2 578

25

14

9-7

5-4

12

12

—

_

Kville.................

4125

52

44

12-6

10-7

23

23

_

_

Lommeland............

569

1

_

1-8

—

_

_

_

,

Lyse..................

2157

3

—

1-4

—

—

—

—

__

Malmön...............

1050

1

—

10

—

—

—

—

__

Morlanda..............

2 627

8

1

30

0-4

1

_

_

i

Näsinge...............

765

27

17

35-3

22-2

13

13

—

_

Partilie................

10 410

5

*

0*5

_

_

_

_

_

Skee..................

4192

53

41

12-6

9-8

34

34

_

_

Skredsvik.............

1370

3

—

2-2

—

_

_

_

_

Svenneby ..............

1097

16

7

14-6

6-4

6

6

—

—

Tanum................

4 392

33

22

7-5

5-o

18

18

—

_

Tjämö................

1623

6

6

3-7

3-7

6

6

—

_

Tossene...............

4 345

28

17

6-4

3-9

16

16

_

_

Öckerö.................

6 873

1

1

Öl

0-1

—

—

—

—

Ålvsborgs län.....

68 088

19

15

0-3

0-2

7

7

—

—

Borås.................

53 494

1

_

0-o

_

_

_

_

_

Vänersborg............

14 594

18

15

1-2

1-0

7

7

—

—

Skaraborgs län.....

13 810

2

1

Öl

Öl

1

1

—

—

Falköping.............

10 312

1

—

0-1

—

—

—

—

—

Töreboda kpg..........

3 498

1

1

0-3

0-3

1

1

—

—

Värmlands län ....

51779

52

99

1-0

1-9

29

19

10

—

Karlstad..............

33 053

30

71

0-9

2-1

14

14

—

—

Eda..................

6134

12

8

2-0

1-3

7

1

6

_

Glava.................

2 509

3

4

1-2

1-6

4

_

4

_

Nyed .................

4 306

*

12

—

2-8

—

—

—

—

Ransäter..............

5 777

7

4

1-2

0-7

4

4

—

—

Örebro län.......

91064

130

82

14

0-9

24

24

—

—

Karlskoga..............

29 572

1

♦

0-0

_

_

_

_

_

Örebro................

61492

129

82

2-1

1-3

24

24

—

—

Västmanlands län ...

Kopparbergs län ....

39 837

16

6

0-4

0-2

6

1

4

i

Falun.................

15 555

1

1

Öl

0-1

1

1

—

—

Boda..................

1937

1

*

0-5

—

_

_

_

_

Garpenberg............

1840

2

*

1-1

—

—

—

—

—

Grangärde .............

10 404

10

—

1-0

—

—

—

—

—

Grytnäs ...............

3 893

1

*

0-3

—

—

—

—

—

Ludvika lk............

6 208

*

5

—

0-8

5

--

4

i

Gävleborgs län.....

101098

87

21

0-9

0-2

7

4

—

3

Gävle.................

43 250

6

3

0-1

0-1

3

2

_

1

Hudiksvall............

8121

1

4

0-1

0-5

1

1

—

—

Söderhamn............

10 306

60

2

5-8

0-2

—

—

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

91

Invånar-

Rapporterat

antal hjälp-

Antal hjälp- sökande

Antal

Därav

Kommun

antal

sökande

per 1 000

invånare

hjälpta

arbets-

linjen

under-

utbild-

7.

1947

*7i»

1946

*1/

ht

1947

*1/

ht

1

*1/

ht

1947

*7»

1947

stöds-

linjen

nings-

hjälpen

Bollnäs Ik...............

10503

3

0-3

Enånger...............

2 428

10

—

4-1

—

—

—

—

-.

Hamrånge .............

4 851

—

i

—

0-2

1

—

—

1

Njutånger .............

4 462

2

—

0-4

—

—

—

—

—

Norrala...............

2 799

1

i

0-4

0-4

1

1

—

—

Hengsjö...............

1904

1

i

0-5

0-5

1

—

—

1

Söderala...............

12 474

3

9

0-2

0-7

—

—

—

—

Västernorrlands län...

170358

1030

514

6-o

3-0

356

310

43

3

Härnösand............

13 967

9

8

0-6

0-6

5

2

3

Kramfors..............

13 562

11

2

0-8

0-1

—

—

_

_

Sundsvall..............

20 690

79

28

3-8

1-4

28

28

—

—

Alnö..................

5 343

90

57

16-8

10-7

26

11

15

__

Attmar................

2 813

3

4

M

1-4

2

2

—

_

Bjärtrå ................

4 459

69

47

15-5

10-5

32

32

—

—

Borgsjö...............

4 726

20

14

4-2

30

11

11

—

—

Boteå.................

1430

11

4

7-7

2-8

3

3

—

_

Dal...................

1146

12

1

10-5

0-9

1

1

—

_

Grundsunda...........

4 208

39

20

9-3

4-8

12

12

—

_

Hässjö................

3 739

68

39

18-2

10-4

36

36

—

_

Högsjö................

3 890

40

11

10-3

2-8

5

5

—

—

Indal .................

2 202

6

4

2-7

1-8

—

—

—

_

Ljustorp ..............

2175

3

3

1-4

1-4

3

3

—

—

Njurunda ..............

11467

85

54

7-4

4-7

47

47

—

—

Nora..................

3 024

35

5

11-6

1-7

—

—

—

—

Nätra.................

5 948

6

—

1-0

—

—

—

—

_

Selånger...............

3 656

5

7

1-4

1-9

5

5

—

—

Sidensjö...............

2 253

2

—

0-9

—

—

—

—

—

Skön..................

13 929

111

34

8o

2-4

21

21

—

—

Styrnäs...............

1145

—

1

—

0-9

—

—

—

—

Stöde .................

4 928

20

—

4-1

—

—

—

—

—

Säbrå .................

4 475

23

20

5-1

4-5

18

18

—

_

Sättna................

1821

7

4

3-8

2-2

—

—

—

_

Timrå kpg.............

8 434

166

84

19-6

10-o

68

40

28

—

Torp..................

9 413

27

15

2-9

1-6

—

—

—

—

Tuna.................

4 484

32

21

7-1

4-7

17

17

—

—

Tynderö...............

1070

5

3

4-7

2-8

3

3

—

—

Vibyggerå .............

1624

2

—

1-2

—

—

—

—

—

Viksjö.................

974

2

2

2-1

2-1

1

1

—

—

Ytterlännäs............

6 454

41

21

6-4

3-3

11

11

—

_

överlännäs............

904

1

1

1-1

1-1

1

1

—

—

Jämtlands län.....

22 958

35

3

1-5

Öl

3

3

—

—

Östersund.............

19 764

35

2

1-8

Öl

2

2

—

—

Berg..................

3194

*

1

—

0-3

1

1

—

—

Västerbottens län. ...

109 665

208

163

1-9

1-5

82

53

29

—

Skellefteå..............

12 782

22

28

1-7

2-2

11

11

—

—

Umeå.................

15 898

3

*

0-2

—

—

—

—

—

Bureå.................

5 631

18

12

3-2

2-1

_

_

_

_

Byske.................

9 314

74

61

7-9

6-5

46

17

29

—

Dorotea...............

5 770

—

1

—

0-2

—

—

—

—

Holnisunds kpg.........

5146

5

♦

1-0

—

—

—

—

—

Jörn..................

5 588

19

*

3-4

—

—

—

—

—

Skellefteå lk...........

24 841

66

60

2-3

2-4

24

24

—

_

Umeå lk...............

15 089

1

1

0-1

0-1

1

1

—

—

Vilhelmina lk...........

9 606

10

*

10

—

—

—

—

—

6* Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 samt. Nr 249.

opaginerad Kontrollera mot PDF

92

Kommun

Invånar-

antal

7.

1947

Rapporterat

antal hjälp- sökande

Antal hjälp- sökande

per 1 000

invånare

Antal

hjälpta

*7i«

1947

Därav

arbets-

linjen

under-

stöds-

linjen

utbild-

nings-

hjälpen

*7i.

1946

SI/

/it

1947

*1/

/it

1946

•7>.

1947

Norrbottens lån ....

208 686

985

733

4-8

3-6

324

323

_

1

Boden................

10 537

1

♦

0-1

_

_

_

_

_

Haparanda............

2 937

5

*

1-7

—

—

—

—

_

Luleå.................

17 800

122

62

6-9

3-5

11

11

—

—

Arjeplog...............

4 872

1

*

0-2

_

_

_

_

__

Arvidsjaur ............

10 947

7

*

0-6

—

—

_

—

_

Gällivare.............

21 272

71

40

3-3

1-9

40

40

_

_

Hortlax...............

4 624

67

49

14-5

10-6

31

31

_

_

Jukkasjärvi............

18 048

86

13

4-8

0-7

13

13

—

_

Karl-Gustav...........

3 408

16

38

4-7

11-2

6

6

_

_

Korpilombolo..........

3 783

1

*

0-3

—

—

—

—

—

Nederkalix............

14 759

207

171

14-0

11-6

90

90

—

_

Nederluleå.............

11007

37

40

3-4

3-0

4

4

—

—

Nedertorneå...........

4 349

13

11

3-o

2-5

7

7

_

_

Norrfjärden............

4 742

7

27

1-5

5-7

—

—

—

—

Paj ala.................

6 870

1

—

0-1

—

—

—

—

—

Piteå lk...............

14 018

93

99

6-6

7-1

23

23

—

—

Råneå ................

8 916

80

52

9-o

5-8

44

44

—

_

Töre..................

5177

63

59

12-2

11-4

30

30

_

_

Älvsby................

9 219

61

37

6-6

4-0

1

—

—

1

överkalix .............

9072

17

21

1-9

2-3

10

10

_

_

Överluleå..............

10 413

22

14

2-1

1-3

14

14

_

_

övertomeå............

6 916

7

*

1-0

—

—

—

—

opaginerad Kontrollera mot PDF

93

Bilaga 2.

Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under år 1947 av arbetslöshetsmedel.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi1

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor*

1947

7i

Ytterligare arbeten i samband med 968 Jönköpings

flygfält, Jönk...................................

A

110 000

no 000

Ytterligare arbeten i samband med 1059 Kalixälven,

Nb. (“/, 1946).................................

A

30 000

21 000

Ytterligare arbeten i samband med 1060 Luleälven, Nb.

CVi. *7» 1 2 *7* 1946)..............................

A

66 700

46 690

1090 Sangisälven. Ombyggnad av Kukkasjärvi damm,

Nb............................................

A

50 000

35 000

V»

Vatten- och avloppsledningar inom Östrands egna- hemsområde, Timrå kpg, Vrnl....................

B

70 000

42 000

“A

Huvudvattenledning från Angsta till serviser vid sek- tion 1000 i Moliden, Ytterlännäs s:n, Vrnl.........

B

56 000

36 400

Ytterligare arbeten i samband med 1081 Alby vatten

och avlopp, Vrnl. (27ia 1945)....................

A

555

361

16/i

Ytterligare arbeten i samband med 1089 Luleå vatten- ledning, Nb. (»/i» 1946).........................

A

95 000

47 500

18/i

Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen,

Sthlm (12/. 1941, */i, **/., */.. ''/.» *7. 1946)........

A

227 205

204 485

”A

Ytterligare arbeten i samband med 1062 Råneåvägen,

Nb. (4/i 1945, */i 1946).........................

A

44 650

44 650

27i

Ytterligare kostnader för stålrörsledning under Indals- älven, Sköns s:n, Vrnl. (5/5 1945)................

B

20 000

12 000

2,/i

Ytterligare arbeten i samband med vatten- och av- loppsledningar i egnahemsområdet Haget—Munk- åsen, Munkfors m:e, Värml. (23/3 1944, 2,/6 1945, I0/„

1946) ..........................................

B

6 610

1 983

7»

Ytterligare kostnader för omläggning av vägen Kärr—

Grohed, delsträckorna km 0/000—2/887 och km

3/900—7/440, Göteb. (»/i, 1940, 5/« 1944, 2«/6, •»/„

1945)..........................................

B

54 000

54 000

Ombyggnad av kaj vid Nyland, Ytterlännäs s:n, Vrnl.

B

114 800

74 620

Vatten- och avloppsledningar i Munksunds samhälle,

Piteå s:n, Nb...................................

B

138 700

83 220

1091 Byholmavägen. Ombyggnad av vägen Grisslehamn

—Byholma—Kalskär, delen Grisslehamn—Byholma

(km 0/000—km 2/394), Sthlm...................

A

150 000

150 000

12A

Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen,

Sthlm (12/, 1941, */i, V.» 7b» "/» 1946, »/« 1947) ...

A

80 870

72 783

1 A = företag i statens arbetsmarknadskommissions regi.

B = > > väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

C = > > järnvägsstyrelsens regi.

2 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som fastställes först

efter årets utgång.

opaginerad Kontrollera mot PDF

94

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

Ytterligare arbeten i samband med 937 A Uppsalavä- gen, Sthlm (10/10, 1946).....................

A

119 025

113 074

Fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppslednings- anläggning, Alnö s:n, Vrnl.......................

B

190 000

133 000

Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen,

Blek. (“/i. 1934, V1( "/„ *7» “/.» Va, *7i. 1946)

A

14 050

14 050

1092 Alterälven. Ombyggnad av damm med bro vid

Holmträsk i Alter älv, Nb.......................

A

40 000

28 000

■v.

Ytterligare kostnader för 1072 Björkö fomvårdsarbe- ten, Sthlm (»•/., «/. 1945, «/.. */., “/i. 1946).......

A

20 000

20 000

Ytterligare kostnader för 1073 Uppsala fornvårdsarbe- ten, Uppsala (*•/., *7. 1945, «/„ */.. "/it 1946).....

A

40 000

40 000

Ytterligare kostnader för 1075 Högsrums fornvårdsar- beten, Kalm. (»•/„ »/, 1945, “/., */.. "/it 1946) ....

A

20 000

20 000

Ytterligare kostnader för 1078 Mönsterås fornvårdsar- beten, Kalm. (”/, 1945, «/„ »/„ “/10 1946).........

A

20 000

20 000

7.

Ytterligare arbeten i samband med 1029 Sunds spår- väg, Vrnl. (»/it 1944)...........................

A

106 100

68 965

•/.

Utvidgning av Gulskärshamnen i Gravarne, del 1, Gö- teb............................................

B

521 000

468 900

910 000

Ytterligare arbeten i samband med del av huvudvatten- ledning från Näsbyn till Karlsborgsverken, Neder- kalix s:n, Nb. (“/it 1946).......................

B

1 000 000

Ytterligare kostnader och arbeten i samband med 937

Uppsalavägen, Sthlm («/, 1941, ‘/l ”/«» V«» V». lV> 1946,

“/„ *7. 1947)..................................

A

14 815

14 794

Ytterligare arbeten i samband med 1081 Alby vatten

och avlopp, Vrnl. (”/u 1945, u/i 1947)...........

A

85 600

55 640

Ytterligare arbeten i samband med 814 A Malmköpings- vägen, Söd. («/„ 1934, “/, 1946)................

A

13 150

13 150

Ytterligare arbeten i samband med 922 Strängnäsvägen,

Söd. (7, 1941, «/, 1946)........................

A

12 640

12 640

Ytterligare arbeten i samband med 923 Strängnäsvägen,

Söd. C7io 1941, “A 1946).......................

A

9 315

9 315

Ytterligare arbeten i samband med 924 Eskilstunavä- gen, Söd. (»7, 1941, li/l 1946)...................

A

51 160

51 160

Ytterligare kostnader för omläggning av väg Djupedal

—Stora Berg, Göteb. (27« 1944).................

B

9 000

9 000

1029 A Sunds spårväg. Förlängning och anslutning till

statens järnvägars spår vid Skönviks station av Sunds

spårväg, m. m., Sköns s:n, Vrnl.................

A

336 046

151 221

Anläggning av väg Stensele—Storuman—Sorsele, delen

inom Storumans m:e, Vh........................

B

201 700

201 700

Ytterligare kostnader för 1057 Piteälven, Nb. (s7n 1944)

A

13 900

13 900

Ytterligare kostnader för anläggning av väg Amesand

—Måkesund å Galtön, Göteb. (s/3 1945)..........

B

56 000

56 000

Vatten- och avloppsledningar i Nyland, Ytterlännäs s:n,

Vrnl...........................................

B

51 000

25 500

V.

Ytterligare arbeten i samband med 1081 Alby vatten

och avlopp, Vrnl. (2712 1945, “/„ u/8 1947)........

A

2 080

1 352

s. 95 Kontrollera mot PDF

95

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

7.

Ytterligare arbeten i samband med 762 Astensmålavä- gen, Blek. (7, 1934, »/i, 27». "/1. 1946)........

A

2 200

2 200

Ytterligare kostnader för anläggning av väg Hunnebo- strand—Ulebergshamn, Göteb. (J/12 1943).........

B

12 000

12 000

Ytterligare kostnader för servisledningar inom Aino s:n,

Vrnl. (*»/„ «/„ 2°/, 1946)........................

B

14 500

14 500

Ytterligare arbeten i samband med 762 Astensmålavä- gen, Blek. (’/, 1934, */., 2Vi, 1946, •/. 1947)

A

26 000

26 000

Ytterligare kostnader för 1029 A Sunds spårväg, Vrnl.

07. 1947)......................................

A

1 050

473

un

Industrispår till Svartviks sulfitfabrik, Vrnl..........

C

1 030 000

618 000

>7.

Servisledningar m. m. i Sumpan, Fjällbacka m:e, Göteb.

B

40 000

35 000

21/.

Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen,

Sthlm CV. 1941, Vi, *»/„ •/., V., ”/. 1946, »•/„ 12/.,

»7, 1947) ......................................

A

16 007

14 406

“/.

Ytterligare arbeten i samband med 1046 Sundsvalls flyg- fält, Vrnl. 07., “/. 1944, •»/,, «/1( »/„, «/„ «/i. 1945,

22/i. V» ”/. 1946)...........................

A

213 200

213 200

2V«

Ytterligare arbeten i samband med 910 Södertäljevägen,

Sthlm e*/«> l2/« 1941, **/„ “/. 1946)..............

A

7 500

7 500

“/«

Ytterligare arbeten i samband med 910 Södertäljevägen,

Sthlm e3/» 12/« 1941, *•/„ *7, 1946, 23/4 1947).....

A

4 590

4 590

Ytterligare kostnader för ombyggnad av Törefors kajer,

Tore s:n, Nb. (“/, 1945)........................

B

55 000

55 000

30/4

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar

inom m:ena Gravarne och Bäckevik, Hovenäset,

Hunnebostrand, Smögen och Tången samt för dessa

samhällen gemensamma anläggningar för vattenför- sörjning, Göteb. («/„ «/, 1939, *•/., »/u 1941, >*/, 1943)

B

12 000

12 000

Ytterligare kostnader och arbeten i samband med om- läggning av vägen Tanums kyrka—Tyft—Naverstad,

delen Tanums kyrka—Tyft, km 0/000—6/710, Göteb.

(*/., V12 1944, •/. 1945)..........................

B

119 400

119 400

V.

Ytterligare arbeten i samband med 761 Bälganetvägen,

Blek. C7, 1934, »/i, *7», V., 1946)...............

A

825

825

*7.

Ytterligare kostnader för anläggning av vatten- och av- loppsledningar i Hamburgsund, Kville s:n, Göteb.

OVi. 1941, 18/10 1943, “/,, 1944, «/io 1945)........

B

25 000

25 000

Ytterligare kostnader för ombyggnad av del av hamnen

i Östersund (8/s 1941)...........................

B

59 000

38 350

*7»

Vatten- och avloppsledningar för områdena Grindbac- ken och Hemmanet med närliggande områden i Svart- vik, Njurunda s:n, Vrnl.........................

B

275 000

165 000

20/t

Ytterligare kostnader för anläggning av väg Fjällbacka

—Vetteberget—Lersten, Göteb. (M/u 1944, 28/, 1945,

M/i. 1946)......................................

B

61 200

61 200

27»

Ytterligare kostnader för 1060 Luleälven, Nb. (14/., 28/2,

*•/« 1946, V, 1947)..............................

A

21 430

15 000

■*/.

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppslednings- anläggning för samhällena Sandö och Lugnviksstrand

i Bjärtrå s:n och Klockestrand i Nora s:n, Vrnl. (2,/i

1944, 28/g 1945, 2°/„ •/.. 1946)....................

B

35 000

35 000

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

27.

Kompletteringsarbeten för Hunnebostrands vattenled- ningsnät, Göteb.................................

B

50 000

47 000

Ytterligare kostnader för omläggning av allmänna vä- gen Dingle—Fjällbacka, delen Sjöröd—Fjällbacka,

Göteb. C14/, 1941, 18/10 1943, “/, 1944, «/, 1945) ....

B

13 000

13 000

Ytterligare kostnader för anläggning av väg från Ceders- lund till Saltkällan, Göteb. (9/2 1940, 7* 1942, •/«

1945, «/'', 1946).................................

B

25 600

25 600

*7»

Ytterligare kostnader för 1072 Björkö fornvårdsarbe- ten, Sthlm (*7„ >’/, 1945, 12/2, »/., 21/io 1946, «/, 1947)

A

20 000

20 000

Ytterligare kostnader för 1073 Uppsala fornvårdsarbe''

ten, Uppsala (»»/„ »/, 1945, 12/2, •/. ,*7i. 1946, “/•

1947) ..........................................

A

50 000

50 000

Ytterligare kostnader för 1078 Mönsterås fornvårdsar- beten, Kalm. (”/, 1945, 12/2, 7„ 21/10 1946, *7, 1947)

A

20 000

20 000

”A

Ytterligare kostnader för fjärde etappen av vatten- och

avloppsledningsanläggning, Alnö s:n, Vrnl. (2,/i> 7*

1944, “/«, 2s/io 1945, 20/9 1946)...................

B

39 000

39 000

Ytterligare arbeten i samband med 1040 Ledjavägen,

Blek. (•/, 1944, 7, ,“/» 1946)....................

A

2 530

2 530

Ytterligare arbeten i samband med 761 Bälganetvägen,

Blek. (”/, 1934, 71( »/u, ‘/i, 1946, ■/, 1947)......

A

800

800

V.

Ytterligare kostnader för anläggning av väg Brygge—

Runden—Stranderängs bro, Göteb. (s/, 1944)......

B

50 000

50 000

Ytterligare kostnader för en tredje utbyggnadsetapp av

en vattenförsörjnings- och avloppsanläggning, Neder- kalix s:n, Nb. 07.» 27it 1946)...................

B

35 000

35 000

V.

Ytterligare kostnader för servisledningar m. m. i Sum- pan, Fjällbacka m:e, Göteb. 07* 1947)...........

B

10 000

10 000

Ytterligare kostnader för 1057 Piteälven, Nb. (M/ii

1944, »7, 1947) .................................

A

7 241

7 241

27.

Ytterligare arbeten i samband med 1029 Sunds spårväg,

Vrnl. (7„ 1944, V, 1947)........................

A

13 350

8 678

Ytterligare arbeten i samband med 1029 Sunds spårväg,

Vrnl. 07* ,‘7. 1947)............................

A

10 632

4 784

27.

Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen,

Sthlm 07. 1941, 7„ 27*> 7.» 7*. *7. 1946, “A, 22/2,

*7*. 27* 1947)..................................

A

6 241

5 617

Ytterligare arbeten i samband med 1087 Gällivare vat- tenledning, Nb. 07* 1946).......................

A

24 980

14 988

7«

Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen,

Blek. 07io 1934, 7,, »/*. 22/3, «/„ »/., 7*. 37io 1946,

l7* 1947) ......................................

A

30 925

30 925

■/i.

Ytterligare arbeten i samband med 762 Astensmålavä- gen, Blek. (7, 1934, 7„ 27„ 27„ 2712 1946, 7*. ‘7.

1947) ..........................................

A

6 280

6 280

Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen,

Blek. 07™ 1934, 7„ 22/1( 22/„ «/„ “/„ 7„ 3710 1946,

7i. 1947)..................................

A

15 770

15 770

a/u

Ytterligare arbeten i samband med 937 Uppsalavägen,

Sthlm 07. 1941, 7i, 27*, 7.. 7*. *7. 1946, l7i, »7*,

27*. 27. 1947)..................................

A

7 709

6 938

s. 97 Kontrollera mot PDF

97

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Regi

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

“In

Ytterligare arbeten i samband med 1029 Sunds spårväg,

Vrnl. (*/io 1944, »/., 27. 1947)....................

A

1 141

742

17In

Ytterligare arbeten i samband med 1087 Gällivare vat- tenledning, Nb. (“/• 1946, 28/» 1947)..............

A

39 000

23 400

“In

Ytterligare arbeten i samband med 814 A Malmköpings- vägen, Söd. (''710 1934, 15/t 1946, “/, 1947).........

A

2 590

2 590

Ytterligare arbeten i samband med 922 Strängnäsvägen,

Söd. (V* 1941, 18/x 1946, ''8/s 1947)...............

A

1 889

1 889

Ytterligare arbeten i samband med 923 Strängnäsvägen,

Söd. («/» 1941, ''8/x 1946, ''7, 1947)..............

A

517

517

Ytterligare arbeten 1 samband med 1062 Råneåvägen,

Nb. (*/i 1945, 8/x 1946, 17/i 1947)................

A

2 845

2 845

Ytterligare arbeten i samband med 1071 Bölevägen,

Nb. (4/i 1945)..................................

A

200

200

27ii

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar

för centrala delen av Vivstanäs m:e, Vrnl. (22/i! 1944,

•/» 1945, «/12 1946).............................

B

18 000

18 000

V.»

Ytterligare kostnader för 1085 Torneälven, Nb. (”/«

1946) ..........................................

A

94 000

70 000

12/

/12

Ytterligare kostnader för 1072 Björkö fornvårdsarbe- ten, Sthlm (30/., l7. 1945, »/.. V., *7» 1946, “/„ 28/,

1947) ..........................................

A

10 000

10 000

Ytterligare kostnader för 1073 Uppsala fornvårdsarbeten,

Uppsala (»»/., ”/. 1945, 12/s, 8/„ 2>/,o 1946, "Va,“/, 1947)

A

25 000

25 000

22/

/12

Ytterligare kostnader för 1057 Piteälven, Nb. (8°/ii

1944, ••/., V. 1947).............................

A

499

499

28/

/12

Ytterligare arbeten i samband med 914 Edingevägen,

Upps. (“/. 1941)...............................

A

19 500

19 500

Ytterligare arbeten i samband med 775 Tvingvägen,

Blek. C*/» 1934, ''/i, “/„ 22/a, 10/«. V.. 30/»o 1946,

17/2. Vid, “/i. 1947).............................

A

596

596

Ytterligare arbeten i samband med 920 Åtorpsvägen,

ör. ("/, 1941, 28/i 1946).........................

A

3 250

3 250

Ytterligare arbeten i samband med 719 Arnäsvägen,

Vrnl. (»/, 1934, »/, 1943, 12/5 1944, »/X2 1945,

1946) ..........................................

A

61 801

61 801

Ytterligare arbeten i samband med 918 Bjästavägen,

Vrnl. (»/, 1941, 28/, 1944)........................

A

108 030

108 030

Ytterligare arbeten i samband med 1033 Nylandsvägen,

Vrnl. (''7a 1944, "/2 1946).......................

A

4 200

4 200

Ytterligare arbeten i samband med 1070 Pltsundsvägen,

Nb. (27a 1945, »/2 1946)........................

A

19 900

19 900

Summa

7 144 589

5 749 807

opaginerad Kontrollera mot PDF

98

Bilaga 3.

Förteckning över år 1947 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens

arbetsmarknadskommissions regi.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hetsmedel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

1941

*7.

921 Södertäljevägen. Anläggning av väg Stockholm

—Södertälje, delen Västertorp-—stadsgränsen

inom Stockholm...........................

1 327 138

1 101 996

32 352

27<

937 Uppsalavägen. Omläggning och förbättring av

Uppsalavägen mellan Haga norra grindar och

Dammtorp, Sthlm.........................

4 683 982

4 258 574

1942

''V.

968 Jönköpings flygfält. Utvidgningsarbeten å flyg-

fältet vid Munksjön, Jönköping.............

894 095

894 095

35 209

1944

SO/

111

1057 Piteälven. Flottledsarbeten, Nb..............

615 140

615 140

19 348

1945

“Va

1069 Byske vatten och avlopp. Anläggning av vatten-

och avloppsledningar i Byske m:e, Vb........

266 365

211 551

10 338

2V»

1076 Malöströmmar. Förbättring av farleden genom

Malö strömmar i Norra farleden till Uddevalla,

Göteb.....................................

423 155

423 155

11 871

27u

1079 Tollare. Anläggning av väg från Tollare blivande

folkhögskola — enskilda vägen till Tollare pap-

persbruk, Bo s:n, Sthlm....................

56 010

39 318

1 559

1947

7.

1090 Sangisälven. Ombyggnad av Korpikå damm, Nb.

29 063

29 063

1 222

1092 Alterälven. Damm- och vägbrobyggnad vid

Holmträsk i Alter älv, Nb..................

17 892

17 892

766

Summa

8 312 840

7 590 784

1112 665

1 Exkl. 937 Uppsalavägen.

opaginerad Kontrollera mot PDF

99

Bilaga 4.

Förteckning över år 1947 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.1

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hetsmedel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

1939

“/»

Omläggning av kustlandsvägen Luleå—Kalix på de-

312 805

11 400

len mellan Småkvamarna och Månsbyn, Nb......

320 155

1940

u/ii

1941

•I,

Arbeten å Torslanda flygplats, Göteb.............

Utvidgningsarbeten å Strömstad—Näsinge flygplats,

599 137

479 137

17 500

1943

Göteb........................................

Fortsatt utvidgning av Göteborg—Torslanda flyg-

71 869

71 869

2 500

18/n

plats, Göteb..................................

Utvidgningsarbeten m. m. vid Göteborg—Torslanda

1 312 389

1 312 389

35 000

flygplats, Göteb...............................

Utvidgningsarbeten m. m. vid Karlstads flygplats,

544 821

529 821

15 000

7«

Värml........................................

Anläggning av väg Hunnebostrand—Ulebergshamn,

511 164

511 164

16 000

Göteb........................................

261 942

261 942

14 270

1944

7 163

*7.

Anläggning av fiskehamn i Fjällbacka m:e, Göteb. ..

197 972

178 972

27>

Anläggning av hamnspår till Grötö, Lysekil........

Anläggning av hamn vid Obbola by, Holmsunds kpg,

200 000

180 000

6 347

Vb..........................................

62 663

52 763

1 319

*7»

Tillfartsvägar till viadukt i Oxelösunds m:e, Söd. ...

151 994

151 994

4 460

1945

*7 2

Omläggning av väg Djupedal—Stora Berg, Göteb. ..

Återstående sprängningsarbeten vid Fredriksberg för

167 846

167 846

6 930

V,

utvidgning av Karlstads flygplats, Värml........

Friskvattenledningar å Göteborg—Torslanda flyg-

326 810

326 810

10 000

plats, Göteb..................................

16 683

16 683

500

*7,o

Planering å en Lysekil tillhörig tomt på Grötö, Göteb.

Servisledningar inom Brastads stationssamhälle, Bra-

100 800

9 520

4 958

1946

“/i

stads s:n, Göteb..............................

Omläggning av vatten- och avloppsledningar till Bir- hall jämte upprensning av utloppsledning, Bjärtrå

81 949

58 249

3 015

*7.

s:n, Vrnl.....................................

Anläggning av väg mellan Grötövägen och Slätte-

9 800

6 860

300

skärsgatan, Lysekil...........................

92 000

87 400

1 451

Summa

5 029 994

4 716 224

158 113

1 Samtliga företag utförda i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

opaginerad Kontrollera mot PDF

100

Bilaga 5.

Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under år 1947 av arbetslöshetsmedel.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor*

2S/i

Brandbrunn vid fastigheten Näsby 71*, Örebro.......

10 000

5 000

Brandbrunn vid Älgvägen, Örebro................

7 000

3 500

"h

Sänkning av Godstjärn, Härnösand........................

28 000

5 600

Ytterligare kostnader för anläggning av skogsbilväg Nässom/

Strinne—Norrtjärn, Bjärtrå s:n, Vrnl. (5/4 1945)..........

10 700

9 095

V.

Ytterligare arbeten i samband med anläggning av gator jämte

framdragande av vatten- och avloppsledningar i Gångvikens

m:e, Vrnl. (21/u 1945)................................

78 000

46 800

Vatten- och avloppsledningar i Reimersholmsområdet, Sköns

s:n, Vrnl.................................

110 000

190 000

49 500

104 500

Del av en fjärde utbyggnadsetapp av en anläggning för vatten- försörjning och avlopp, Tuna s:n, Vrnl...................

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i Sprängs- viken, Kramfors (30/i 1946)...........................

16 000

10 400

"Il

Ytterligare kostnader för terrassering av delar av Enskedebanan

och Nynäsvägen, Stockholm (14/5 1941, 28/« 1944)...........

315 000

63 000

Regn- och spillvattenledningar i del av Kyrkogårdsgatan, Upp- sala ..............................................

30 900

6 180

2 120

2%

Avloppsledning i Heffnersområdet, Sundsvall...............

10 600

Vatten- och avloppsledningar i Hornsgatan och Sidsjövägen,

Sundsvall..............................................

24 500

4 900

3 540

Avloppsledning i del av Bergsgatan, Sundsvall..............

17 700

2s/a

Omläggning och förbättring av enskilda vägen från Myren till

allmänna vägen Österöd—Rågårdsdal vid Rågårdsdal med

biväg till Bastekärr, Bro s:n, Göteb......................

40 000

26 000

*/.

Anläggning av delar av Skogs- och Odengatorna jämte ned- läggning av vatten- och avloppsledningar, Skönsbergs m:e,

Vrnl..........................................

125 000

56 250

6 088

Vs

Ytterligare kostnader för reningsverk och rörledningar för av- loppsvatten vid Saltsjö-Duvnäs, Nacka s:n, Sthlm (a/3 1944)

30 439

Gatu- och ledningsarbeten i Valhallavägen m. fl., Kalix m:e, Nb.

22 000

15 400

12/s

Ytterligare kostnader för vissa arbeten inom Koskullskulle gruv- samhälle, Gällivare s:n, Nb. (*/», "In 1945, 25/i 1946)......

11 312

3 403

,5/s

Vatten- och avloppsledningar inom stadsdelen Kroppkärr, Karl- stad .................................

161 600

131 000

32 320

26 200

21/s

Ytterligare arbeten i samband med terrasseringsarbeten för för- ortsbana till Södertörns villastad å delsträckan Sockenvägen

—Fagersjövägen, Stockholm (*/, 1945)...................

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i samt

färdigställande av Norströmsgatan inom Ljungsbergs område,

Åmål (“/, 1944).......................................

14 400

2 880

1 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som fastställes först efter

årets utgång.

opaginerad Kontrollera mot PDF

101

Dag

för

Arbetsföretag

Total-

kostnader

Stats-

bidrag

beslut

kronor

kronor

7a

V.

*7.

s7*

Iordningställande av badstrand i Heestrand, Svenneby s :n, Göteb.

...................................................

Anläggning av park i Almedalen, Visby....................

Ytterligare kostnader för enskild väg mellan Hundsjö och Stornäset,

Högsjö s:n, Vrnl. (Va 1944, **/« 1945)..............

Ytterligare kostnader för enskild väg från Hosjö by till Flattoms

by, Högsjö s:n, Vrnl. (Va 1944, “/« 1945)................

Ytterligare kostnader för enskild väg från allmänna vägen Vålånger—Ro

till kustlandsvägen vid överskog, Högsjö s:n, Vrnl.

(26/i 1945).............................................

Spårförbindelse till industriområde i Forsmon, Timrå kpg, Vrnl.

Ytterligare kostnader för radiumkliniken vid Sahlgrenska sjukhuset,

Göteborg (2l/u 1940, 28/a> ''Va 1941)................

Ytterligare kostnader för anläggning av Bergsgatan på delen

Sidsjövägen—stadsgränsen mot Selånger, Sundsvall (“/a 1946)

Ytterligare kostnader för huvudavloppsledningar till stadsdelarna

Toltorpsdalen, Solängen och Krokslätt, Mölndal (31/, 1941)

Utvidgning av Näsinge församlings kyrkogård, första etappen,

Näsinge s:n, Göteb.....................................

Ytterligare kostnader för fortsatta arbeten med stabilisering av

Sicklakanalens västra strand jämte bortsprängning av berg å

Hammarby egendom, Stockholm (10/4, 18/« 1941)..........

Ytterligare kostnader för regnvattenledningar i Luthagen m. m

Uppsala (2,/i 1941)....................................

Ytterligare kostnader för muddringsarbeten, badbryggor m. m.

vid Långviksbadet, Kalmar (28/, 1945)...................

Ytterligare kostnader och arbeten i samband med vissa gatuarbeten

i Söderhamn (21/2 1939).........................

Ytterligare kostnader för vattenledning för Kungl. Hälsinge flygflottilj,

Östanbo, Sandarne och Lervik, Söderhamn (7a 1945)

Ytterligare kostnader och arbeten i samband med förbättring

och utvidgning av skjutbana, Söderhamn (**/io 1945).......

Ytterligare kostnader för anläggning av väg från allmänna vägen

vid Skatans fiskeläge till allmänna vägen vid Björkön på

delen Skatan—Myrbodarna, Njurunda s:n, Vrnl. (*/* 1944,

”A 1945)..............................................

Ytterligare kostnader för anläggning av väg från allmänna vägen

Maj—Ortsjön vid Skärsätt till bron över sjön Norrbjörken

vid Baggböle, Njurunda s:n, Vrnl. (Va 1944, 17/a 1945).....

Ytterligare kostnader för anläggning av enskild väg från allmänna

vägen Njurunda-—Sörfors till Råna i Hälljums by,

Njurunda s:n, Vrnl. (21/4 1944)..........................

Ytterligare kostnader för anläggning av odlingsvag från Byvägen

till odlingsområdet söder om Skyffelängssjön, Njurunda

s:n, Vrnl. («/, 1944, ”/a 1945)..........................

‘Va

Ytterligare arbeten i samband med gatu- och ledningsarbeten i

Valhallavägen m. fl., Kalix m:e, Nb. (Va 1947)...........

Ytterligare kostnader för enskild väg från allmänna vägen Sjöbotten—Östergraninge

å västra sidan Valasjön ti i allmänna

vägen Forsed—Västansjö, Ytterlännäs s:n, Vrnl. (''Via 1943)

15 000

70 000

4 700

24 200

16 000

148 700

43 477

17 000

11 452

47 000

92 000

50 332

4 475

81 567

81 120

7 998

8 630

12 000

14 870

5 360

23 000

69 000

8 250

14 000

2 350

12 100

8 000

59 480

21 739

16 150

8 589

25 850

18 400

10 066

895

40 784

44 616

3 199

4 315

6 000

7 435

2 680

16 100

34 500

opaginerad Kontrollera mot PDF

102

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

13 500

6 750

64 127

60 921

4 700

2 820

3 400

2 380

3 750

2 813

60 295

12 059

1 272 500

254 500

30 000

28 500

37 800

26 460

52 929

10 586

89 412

26 824

13 900

3 475

175 882

114 323

16 740

10 044

23 200

13 920

5 300

3 180

60 600

36 360

14 820

9 633

10 632

5 316

136 866

116 336

38 000

19 000

26 673

20 005

18/1!

Ytterligare kostnader för enskild väg från vägen Malbäcken—

Gersholmen förbi Rossö ångsåg till allmänna vägen från Nylands

m:e, Ytterlännäs s:n, Vrnl. (u/lt 1943).............

Ytterligare kostnader för omläggning av östra infartsvägen, delen

km 0/200—km 2/235, Strömstad (•/, 1944, 2V,„ 1945, 28/<

1946) .........

Ytterligare arbeten i samband med avloppsledningar för Gällivare

m:e, Nb. (u/„ •/„ */» 1946)..........................

Ytterligare kostnader och arbeten i samband med omläggning av

enskild väg å Skarstad mellan vägarna Hallinden—Lysekil och

Hallinden—Fisketången, Bro s:n, Göteb. (2% 1946).......

Ytterligare kostnader och arbeten i samband med omläggning av

allmänna vägen Fjärdvik—Lockne—Köja på en sträcka av

210 meter, Bjärtrå s:n, Vrnl. (*/i 1946)..................

Ytterligare kostnader och arbeten i samband med tre branddammar

inom Kiruna m:e, Nb. (28/„ 1944)...............

Ytterligare kostnader och arbeten i samband med terrasseringsarbeten

för förortsbana till Södertörns villastad å delsträckan

Sockenvägen—Fagersjövägen, Stockholm (*/, 1945, 21/a 1947)

Anläggning av dräneringsledningar i del av Drottninggatan, Örebro

.................................................

Vatten- och avloppsledningar i delar av Valhallavägen, Kumlet

och Valhallaplan, Kalix m:e, Nb.......................

Ytterligare kostnader för avloppsledningar och avloppspumpstation,

Slite köping, Gotl. (“/« 1941)..................

Ytterligare kostnader och arbeten i samband med vatten- och

avloppsledningar för Stora Myren, Strömstad (2/n 1945) ...

Ytterligare kostnader och arbeten i samband med vatten- och

avloppsledningar i Björkliden, Hagfors m:e, Värml. (‘/2 1946)

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningsanläggning

etapp II i Njurunda s:n, Vrnl. (12/u 1937)................

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar vid Dövikssjön

och i Skottsund, Njurunda s:n, Vrnl. (2a/7 1939).....

Ytterligare kostnader för anläggning av Noragatan m. fl. gator

samt vatten- och avloppsledningar i dessa gator och i Bygatan

och Hagavägen, Skönsbergs m:e, Vrnl. (2»/„ 1944)____

Ytterligare kostnader för komplettering av vattenledningsnät

m. fl. arbeten, Skönsmons m:e, Vrnl. (20/ij 1944)..........

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar, Norsjö

m:e, Vb. (»/» 1945)................................... .

Ytterligare kostnader och arbeten i samband med anläggning av

gator inom Munksunds samhälle, Piteå s:n, Nb. (8/i 1946) ..

Ytterligare kostnader för anläggning av väg Klev—Dåveland,

sekt. III, K ville s:n, Göteb. (7, 1945)...................

Ytterligare kostnader för skogsbilväg Nässom/Strinne—Norrtjärn

Bjärtrå s:n, Vrnl. (*/4 1945, 2S/, 1947)..............

Vatten- och avloppsledningar för kvarteren Torpshammar och

Svartvik inom Östrands egnahemsområde, Timrå kpg, Vrnl. .

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningsanläggning

för Gäddede byggnadsplaneområde, Frostvikens s:n, Jämtl.

(!1/. 1939, •/, 1944).....................................

opaginerad Kontrollera mot PDF

103

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Stats-

bidrag

kronor

Höjning av strandskonlng vid Killingören, sekt. 0/000—0/260,

17 900

3 580

Vatten- och avloppsledningar Färjegatan—Hammaren, l:a ut-

63 000

40 950

2»/

/12

Ytterligare kostnader för omläggning av del av Partillevägen

75 512

64 185

Summa kronor

4 548 470

1 748 094

opaginerad Kontrollera mot PDF

104

Bilaga 6.

Förteckning över år 1947 avslutade statskommnnala beredskapsarbeten.

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hetsmedel1

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

1939

27.

Vatten- och avloppsledningsanläggning för Gäddede

byggnadsplaneområde, Frostvikens s:n, Jämtl. ...

207 673

155 755

6 258

1940

“/»

Vatten- och avloppsledningar inom Graningeverkens

industriområde m. m., Ytterlännäs s:n, Vrnl.....

471 006

278 038

21 901

1941

3 °/i

Arbeten å den s. k. Sannavägen, Jönköping........

320 068

227 520

13 658

2,/8

Sänkning och förstoring av kloakledning i Skogsvägen

västerut till den förutvarande stadsgränsen, Eslöv

15 916

2 600

795

"/.

Anordnande av två branddammar och två brandbrun- nar, Enköping................................

3 560

775

215

13/.

Igenläggning av Ranhammarsdiket, Stockholm.....

285 432

55 604

4 792

Fortsatta arbeten med stabilisering av Sicklakanalens

västra strand jämte bortsprängning av berg å

Hammarby egendom, Stockholm...............

1 058 156

211 631

22 872

Terrassering av Enskedebanan å delsträckan Skogs- hyddan—Sockenvägen samt Nynäsvägen å delsträc- kan Sockenvägen—Lingvägen, Stockholm.......

2 482 741

496 548

50 000

7.

Vattenledning samt läktare och domaretorn vid Fis- kartorpets skidbackar, Stockholm..............

69 553

10 634

1 956

20/lo

Tredje etappen av vatten- och avloppsledningar, Tuna

s:n, Vrnl.....................................

256 360

140 000

9 669

Va

Omläggning av del av Partillevägen öster om Torpa

skola, Göteb..................................

408 512

347 236

10 649

26/

Ju

Vatten- och avloppsledningar i stadens ytterområden,

Alingsås.....................................

32 666

4 885

2 087

Vatten- och avloppsledningar inom det s. k. Bäcka- strandsområdet, Hjo..........................

62 963

14 115

2 205

1942

3/»

Vatten- och avloppsledningar m. m. i Husargatan,

Eksjö........................................

5 151

1 028

236

1943

21/.

Nedläggande av avloppsledningar inom Ekängsområ- det, sträckorna 0—1, 1—2, 2—4, 2—3, 3—6 och

6—7, Örebro.................................

182 726

29 100

5 363

23/i»

Utökning av kaj och kajplan vid oljehamnen vid Oset,

Örebro .......................................

82 011

15 000

1 956

1 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som fastställes först efter

årets utgång. * Anger att endast årskostnadsbidrag utgår.

opaginerad Kontrollera mot PDF

105

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hetsmedel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

1944

s/i

Terrasserings- och utfyllnadsarbete för Västerbrunns- och Tomtegatorna, Jönköping..................

27 610

*

1 746

Anläggning av Basgränd och Skogsgatan samt ned- läggning av vatten- och avloppsledningar i Bas- gränd och kvarteret Solfjädern, Skönsbergs m:e,

Vrnl.........................................

160 270

104 175

5 264

“/>

Vattenledning till Nylands skola, Njurunda s:n, Vrnl.

6 373

*

207

Fortsatt utvidgning av Bromma flygfält, Stockholm .

1 764 557

1 411 646

37 289

29/a

Utfyllnad och terrassering av delar av Barnhemsgatan

och Inre Ljungarumsvägen, Jönköping..........

33 963

6 793

2 257

Avloppsledning i öd, Kramfors..................

2 803

1 682

108

10/»

Fortsatt utbyggnad av rullningsbanor å Ållebergs se- gelflygplats, Falköping........................

6 434

4 295

246

21A

Vatten- och avloppsledningar i, samt färdigställande

av Norströmsgatan inom Ljungsbergs område, Åmål

81 301

16 080

2 699

Ytterligare arbeten å tredje utbyggnadsetappen av

vatten- och avloppsledningsanläggning, Tuna s:n,

Vrnl.........................................

188 710

95 550

7 118

27*

Bad- och tvättinrättning i Strömnäs, Kramfors.....

229 932

118 050

3 085

Anläggning av Bragegatan samt vatten- och avlopps- ledningar i Brage- och Skolgatorna, Skönsbergs m:e,

Vrnl.........................................

59 000

35 400

1 800

V.

Fortsatt utvidgning av plattformen inom hangarom- rådet å Bromma flygplats, Stockholm..........

757 133

603 518

11 323

28/.

Tre branddammar inom Kiruna m:e, Nb..........

130 358

25 059

2 100

1945

le/i

Igenläggning av vissa delar av Junebäcken söder om

Friaredalen, Jönköping........................

22 690

4 538

519

V»

Vattenförsörjnings- och avloppsanläggning för Fler- ängsområdet, Älvkarleby s:n, Upps.............

212 659

112 200

8 386

V.

Utbyggnad av östra Radiogatan m. fl. gator, Sköns- mons m:e, Vrnl...............................

45 994

27 596

1 137

Enskild utfartsväg från Stavre by till allmänna vägen

Sundsvall—Härnösand vid Ljusta by, Sköns s:n,

Vrnl.........................................

17 993

6 550

603

Planering av Böle skolgård, Timrå kpg, Vrnl.......

28 630

14 400

849

25/4

Planering av kommunalhustomten i Skönsberg, Sköns

s:n, Vrnl.....................................

23 747

10 800

566

*/,

Anläggning av väg Klev—Dåveland, sekt. III, Kville

s:n, Göteb....................................

69 468

34 616

3 209

17/.o

Enskild utfartsväg Vännäs by—Kalix älv, överkalix

s:n, Nb......................................

114 434

58 950

4 493

10/u

Terrasserings- och avloppsarbeten i Svedmyra, Stock- holm ........................................

312 897

62 579

7 893

Gatu- och ledningsarbeten för stadsdelen övre Egers- berg, Uddevalla..............................

1 104 876

31 463

3 153

opaginerad Kontrollera mot PDF

106

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hetsmedel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

•ht

Vatten- och avloppsledningar i Malmbergets m:es

östra del, Nb.................................

153 014

63 000

5 341

"ht

Grundläggningsarbeten för sex monteringsfärdiga bo- stadshus och en mindre samlingslokalbyggnad m.

m., Stockholm................................

42 381

8 250

1 279

1946

•h

Anläggning av gator inom Munksunds samhälle, Piteå

s:n, Nb......................................

49 558

31 922

1 888

”It

Anläggning av väg från bron över Ljungan till indust- riområde i Skjöle, Tuna s:n, Vrnl..............

88 739

53 243

2 332

Anläggning av väg till industriområde i Ängom, Tuna

s:n, Vrnl.....................................

43 166

25 900

1 252

•It

Vatten- och avloppsledningar, Haparanda.........

45 827

16 200

1 533

Omläggning av enskild väg å Skarstad mellan vägarna

Hallinden—Lysekil och Hallinden—Fisketången,

Bro s:n, Göteb...............................

23 551

16 380

818

Vatten- och avloppsledningar för kvarteren Vängå- van, Brinken, Malgomaj, Kilen och Borkan, Vil- helmina kpg, Vb..............................

37 704

22 619

1 176

Vatten- och avloppsledningar inom stadsdelen Kropp- kärr, Karlstad................................

103 573

25 893

3 374

15/.

Anläggning av Brödragatan samt nedläggning av vat- ten- och avloppsledningar i Majsolstigen, Kalix m:e,

Nb. . . .......................................

42 854

29 470

1 206

2*/.

Omläggning, reparation och justering av vissa delar

av parkområde kring Nyboda barnhem vid Mid- sommarkransen, Stockholm....................

32 355

6 471

915

24/

/10

Avloppslednings- och dikesrensningsarbeten i Adolfs- berg, Örebro.................................

10 324

2 065

365

2,/io

Vatten- och avloppsledningar till kvarteren 20, 30 och

31 m. fl. inom Gällivare inre, Nb..............

65 053

36 000

2 073

•/il

Anläggande av Lärkstigen samt nedläggning av vat- ten- och avloppsledningar i densamma, Kalix m:e,

Nb..........................................

27 964

16 520

977

7.i

Rensning av diken väster om Krematoriet, Örebro ..

4 757

880

254

“/u

Utloppsledning genom Heffners industriområde, Sköns

s:n, Vrnl.....................................

48 066

28 660

1 235

Vl2

Vatten- och avloppsledningar i Tungatan, Sundsvall

28 795

5 200

802

10/

/12

Grundläggningsarbeten för fyra provisoriska bostads- hus i kvarteret Siktet vid Ringvägen å Södermalm,

Stockholm...................................

29 688

5 938

944

27/

/12

1947

Förbindelseledningar för vatten i Skytte-, Brytare- och Laestadiigatoma, Kiruna m:e, Nb...........

17 380

3 440

369

Brandbrunn vid Älgvägen, Örebro...............

7 821

3 500

281

Brandbrunn vid fastigheten Näsby 71*, Örebro ....

10 479

5 000

368

"/«

Avloppsledning i del av Bergsgatan, Sundsvall.....

13 778

2 756

274

Avloppsledning i Heffnersområdet, Sundsvall......

7 763

1 553

207

Summa

11 280 916

5 187 269

289 925

s. 107 Kontrollera mot PDF

107

Dag

för

beslut

Arbetslöretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hetsmedel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

1947

8/.

Tilläggsanslag till förut redovisade företag.

Ytterligare statsbidrag för reningsverk och rörled- ningar för avloppsvatten vid Saltsjö-Duvnäs, Nacka

s:n, Sthlm (V, 1944)..........................

6 088

“A

Ytterligare statsbidrag för vissa arbeten inom Ko- skullskulle gruvsamhälle, Gällivare s :n, Nb. (*/»

1945) ........................................

_

3 403

.

8/4

Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade

kostnader för enskild väg mellan Hundsjö och Stor- näset, Högsjö s:n, Vrnl. (Va 1944).............

3 694

2 350

_

“A

Ytterligare statsbidrag för radiumklinik vid Sahl- grenska sjukhuset, Göteborg (“/u 1940)........

—

21 739

—

37.

Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader för huvudavloppsledningar till stadsdelarna

Toltorpsdalen, Solängen och Krokslätt, Mölndal

(87, 1941)....................................

10 813

8 589

7.

Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader m. m. för regnvattenledningar i Luthagen m.

m., Uppsala (27/i 1941)........................

11 481

10 066

265

Ytterligare statsbidrag för muddringsarbeten, bad- bryggor m. m. vid Långviksbadet, Kalmar (“/,

1945) ........................................

895

|

Ytterligare statsbidrag för vattenledning för Kungl.

Hälsinge flygflottilj, östanbo, Sandame och Lervik,

Söderhamn (“A 1945).........................

42 153

i

Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader för förbättring och utvidgning av skjutbana,

Söderhamn (15/io 1945)........................

1 046

3 199

Ytterligare statsbidrag för anläggning av väg från all- männa vägen vid Skatans fiskeläge till allmänna

vägen vid Björkön på delen Skatan—Myrbodarna,

Njurunda s:n, Vrnl. (2/s 1944).................

4 315

Ytterligare statsbidrag för enskild väg från allmänna

vägen Maj—Ortsjön vid Skärsätt till bron över sjön

Norrbjörken vid Baggböle, Njurunda s:n, Vrnl. (2/„

1944) ........................................

6 000

Ytterligare statsbidrag för anläggning av enskild väg

från allmänna vägen Njurunda—Sörfors till Råna i

Hälljums by, Njurunda s:n, Vrnl. (“A 1944)....

7 435

_

Ytterligare statsbidrag för anläggning av odlingsväg

från Byvägen till odlingsområdet söder om Skyffel- ängssjön, Njurunda s:n, Vrnl. (28/, 1944) .......

2 680

*7.

Ytterligare statsbidrag för enskild väg från vägen Mal- bäcken—Gersholmen förbi Rossö ångsåg till all- männa vägen från Nylands m:e, Ytterlännäs s:n,

Vrnl. (''V,* 1943)..............................

6 750

7.

Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader för omläggning av östra infartsvägen, delen

km 0/200—2/235, Strömstad (»/, 1944)..........

7 256

41 542

Bihanq till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 249.

7*

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

Total-

kostnader

kronor

Därav

stats- bidrag av

arbetslös- hetsmedel

kronor

Antal

utförda

dags-

verken

18 /

/io

Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader för omläggning av allmänna vägen Fjärdvik

—Lockne—Köja på en sträcka av 210 m., Bjärtrå

s:n, Vml. (‘/, 1946)...........................

435

2 813

26/

/11

Ytterligare statsbidrag för avloppsledningar och av- loppspumpstation, Slite kpg, Gotl. (“/« 1941)____

_

10 586

_

Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader för vatten- och avloppsledningar för Stora

Myren, Strömstad (2/„ 1945)..................

49 292

26 824

Ytterligare statsbidrag för vatten- och avloppsled- ningar i Björkliden, Hagfors m:e, Värml. (’/* 1946)

_

3 475

_

Ytterligare statsbidrag för vatten- och avloppsled- ningsanläggning, etapp II, Njurunda s:n, Vml.

(”/u 1937) ...................................

114 323

Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader för vatten- och avloppsledningar vid Döviks- sjön i Skottsund, Njurunda s:n, Vml. (28/7 1939) .

4 132

10 044

Ytterligare statsbidrag för anläggning av Noragatan

m. fl. gator samt vatten- och avloppsledningar i

dessa gator och i Bygatan och Hagavägen, Sköns- bergs m:e, Vrnl. (28/. 1944)....................

13 219

Ytterligare statsbidrag för komplettering av vatten- ledningsnät m. fl. arbeten, Skönsmons m:e, Vml.

(“/it 1944)...................................

2 816

Ytterligare statsbidrag och tidigare ej redovisade kost- nader för vatten- och avloppsledningar, Norsjö m:e,

Vb. (»/t 1945)................................

17 689

36 360

Summa

11 3S6 754

5 574 933

290 190

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bilaga 7.

Kostnader för under år 1947 beviljade statliga och statskommunala beredskapsarbeten fördelade länsvis.

Län/år

Statliga bere

i kommissionens regi

dskapsarbeten

i annan myndighets regi

Statskommunala

beredskapsarbeten

Summa

Total-

kostnader

därav

statsbidrag

Total-

kostnader

därav

statsbidrag

Total-

kostnader

därav

statsbidrag

Total-

kostnader

därav

statsbidrag

Stockholms stad................

1 810 500

362 100

1 810 500

362 100

Stockholms.....................

683 962

644 187

—

—

30 439

6 088

714 401

650 275

Uppsala.......................

134 500

134 500

—

—

81232

16 246

215 732

150 746

Södermanlands.................

91 261

91 261

_

_

91 261

91 261

Östergötlands..................

—

—

—

—

—

—

Jönköpings.....................

110 000

110 000

_

_

_

_

110 000

110 000

Kronobergs....................

—

—

—

_

_

Kalmar........................

60 000

60 000

—

—

4 475

895

64 475

60 895

Gotlands.......................

—

—

—

—

122 929

24 586

122 929

24586

Blekinge.......................

99 976

99 976

—

—

—

—

99 976

99 976

Kristianstads...................

_

_

_

Malmö stad....................

_

_

_.

_

Malmöhus i övrigt..............

_

_

_

_

Hallands.......................

_

_

_

,

Göteborgs stad.................

—

—

—

—

118 989

85 924

118 989

85 924

Göteborgs och Bohus i övrigt ....

—

—

1058 200

998100

281023

164 130

1 339 223

1 162 230

Älvsborgs ......................

—

—

—

—

14400

2 880

14 400

2 880

Skaraborgs.....................

—

—

—

—

_

_

Värmlands.....................

—

—

6 610

1983

175 500

35 795

182 no

37 778

Örebro........................

3 250

3 250

—

—

47 000

37 000

50 250

40 250

Västmanlands..................

_

_

_

Kopparbergs...................

—

—

—

_

_

.

_

Gävleborgs.....................

—

—

—

—

170 685

88 599

170 685

88 599

Västernonlands.................

943 785

679 447

1 913 300

1213 020

1 344 198

732 081

4 201 283

2 624 548

Jämtlands.....................

—

—

59000

38 350

26 673

20005

85 673

58355

Västerbottens..................

—

—

201700

201 700

141 500

80 890

343 200

282 590

Norrbottens....................

550 345

390 813

1 228 700

1 083 220

173 927

85 875

1 952 972

1559908

Summa 1947

2 677 079

2 213434

4 467 510

3 536373

4 543 470

1743 094

11688 059

7 492 901

1946

9 670 682

8 613 087

7 078 200

6 417 595

5 248 234

2 789 570

21 997 116

17 820 252

1945

9 036 335

8 731 261

23 314 805

21 399 704

11 656 835

3 795 894

44007 975

33 926 859

1944

9 598 685

9 424 035

41 738312

38 396 892

18 020 168

8 528 984

69 357 165

56 349 911

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Sammanställning per den 31 december 1917 av statliga

Arbetets art

Slutförda företag

Företag under

utförande

Antal

Total-

kostnader

kronor

Antal

Total-

kostnader

kronor

Statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknads-

kommissionens regi......................

9

8 312 840

78

82 940 405

Vägarbeten.............................

3

6 067 130

64

73 992 600

Flygtältsarbeten.........................

1

894 095

2

4 530 010

Vatten- och avloppsledningsarbeten........

1

266 365

3

2 091200

Flottledsar beten.........................

3

662 095

3

535 700

Spåranläggning ...........................

—

—

1

851695

Fornvårdsarbeten.........................

—

—

4

640 000

Farledsarbeten............................

1

423155

—

—

Broar...................................

—

—

1

299 200

Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets

regi....................................

14

5 029 994

128

93 912 210

Vägarbeten..............................

5

993 937

69

56 106 500

Vatten- och avloppsledningsarbeten.......

2

91 749

49

31 863710

Flygtältsarbeten.........................

3

3 382 873

—

—

Hamnarbeten...........................

2

260 635

6

2 847 200

Järnvägs- och spårvägsanläggningar......

1

200 000

3

2 112 000

Broar..................................

—

—

1

982 800

Andra arbeten..........................

1

100 800

—

—

Statskommunala beredskapsarbeten...........

62

11 386 754

101

20 571 004

Väg- och gatuarbeten (med tillhörande led-

ningsarbeten).........................

19

1 967 453

38

7 577 776

Vatten- och avloppsledningsarbeten.......

25

2 438 083

33

4 048 745

Järnvägs- och spårvägsanläggningar......

1

2 482 741

3

3 538200

Hamnarbeten...........................

2

1140 167

5

2 147 600

Flygtältsarbeten.........................

4

2 813 556

—

—

Bad- och idrottsanläggningar.............

—

1046

7

1689 000

Andra byggnadsarbeten..................

3

302 001

3

196 700

Brandbrunnar och branddammar..........

4

152 218

2

39 750

Andra arbeten............................

4

89 489

10

1333 233

Summa

85

24 729 588

307

197 423 619

opaginerad Kontrollera mot PDF

in

Bilaga 8.

och statskomniunala beredskapsarbeten under år 1947.

Beslutade men ej

påbörjade företag

Samtliga företag

Av summa totalkostnader

belöpa å

Total-

Total-

därav stats- bidrag av

arbets-

Övriga

Antal

kostnader

kronor

Antal

kostnader

kronor

arbetslöshets-

medel

kronor

löner

kronor

kostnader

kronor

6

3 783 350

93

95 036 595

88 060 050

57 149 970

37 886 625

6

3 783 350

73

83843 080

78459 035

50 305850

33537 230

_

_

3

5 424 105

5 424 105

3254 465

2 169 640

_

_

4

2 357 565

1 394 930

1414540

943 025

_

_

6

1197 795

1 047 085

718680

479115

_

_

1

851 695

492 220

511 020

340 675

_

_

4

640 000

640 000

512 000

128 000

_

_

1

423155

423155

253895

169 260

—

—

1

299 200

179 520

179520

119 680

10

3 717 800

152

102 660 004

91 264 751

56 662 923

45 997 081

10

3 717 800

84

60 818 237

59 772 086

36 270 394

24 547 843

___

—

Öl

31 955 459

23 738957

15 647 660

16 307 799

_

_

3

3 382 873

3247 873

1 918 000

1464873

_

_

8

3107 835

2 656 615

1 426 305

1 681 530

_

_

4

2 312 000

1505600

1 034 316

1 277 684

_

_

1

982 800

334100

294 840

687 960

—

—

1

100 800

9 520

71408

29 392

23

2 162 425

186

34120183

15 490 423

17 351 155

16 769 028

13

354 900

70

9 900129

5 740 574

5 475 519

4 424610

6

437 000

64

6 923 828

3 423 585

3723 205

3 200 623

1

263 000

5

6 283 941

1 286 528

3 355 167

2 928 774

_

_

7

3 287 767

1 225 351

1 407 119

1 880 648

'' _

1

4

2 813 556

2 077 121

1 195 483

1618 073

_

_

7

1 690 046

336 964

737 923

952 123

2

1 057 525

8

1556226

467 393

534 545

1 021 681

_

_

6

191 968

49 884

85 643

106 325

1

50 000

15

1 472 722

883 023

836 551

636171

39

9 663 575

431

231816 782

194 815 224

131164 048

100 652 734

opaginerad Kontrollera mot PDF

112

Bilaga 9.

Översikt över arbetsmarknadskommissionens nettoutgifter1 under

budgetaren 1945/4** och 1946/47.

(Avrundade tal)

Förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission m. m.:

Avlöningar

1945/46

1946/47

Centrala förvaltningen.............

2 967 000

7 000

308 000

24 000

3 306 000

Arbetslöshetsnämndemas revisorer.....

5 000

40 000

Familj ebidragsnämndernas revisorer ....

Värnpliktslånenämnderna..........

Summa nettoutgifter

2 664 000

Förslagsanslaget till Statens arbetsmarknadskommission m. m.:

Omkostnader

Centrala förvaltningen............

975 200

91 400

4 100

1 070 700

Familjebidragsnämndernas revisorer............

Värnpliktslånenämnderna.................

7 000

Summa nettoutgifter

901 000

Förslagsanslaget till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlings- anstalterna: Avlöningar

Avlöningar..............

10 265 100

99 400

10 364 500

Statsbidrag till pensioner..............

115 400

10 376 000

Summa nettoutgifter

Förslagsanslaget till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlings- anstalterna: Omkostnader

Omkostnader................

4 032 800

Reservationsanslaget till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering

m. m.

Statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens regi

Arbetsplatsernas kostnader.....

10 700 000

143 500

418100

96 900

136 000

3 646 600

in 700

6 457 000

349000

124 000

266 000

83 000

2388 000

37000

Ersättningar för utförda arbeten.........

Dagavgifter för hänvisade arbetare ........

Statliga beredskapsarbeten i annan regi

Arbetsplatsernas kostnader ....

Sociala kostnader (för arbeten i väg- och vattenbyggnads- styrelsens regi)...................

Ersättningar för utförda arbeten.........

Dagavgifter för hänvisade arbetare .......

Vissa arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi

Arbetsplatsernas kostnader...........

Ersättningar för utförda arbeten.............

Statskommunala beredskapsarbeten.........

Statskommunala reservarbeten ..

Arkivarbeten m. m..........

Administrationsbidrag...........

Kontantunderstödsverksamhet ....

Kursverksamhet..............

Aktualisering av beredskapsmönstringsregistret......

Kostnader för läkarundersökning........

160 600

1453 000

8 425 600

186 800

6 149 300

99 000

562 700

10 800

1 300

4 900

1 000

5 040 000

123 000

3 342 000

37 000

225 000

251 000

3 000 |

1 Inkomstposter angivna med kursiv stil.

s. 113 Kontrollera mot PDF

113

1945/46

1946/47

Resebidrag............................................

613 400

527 000

Kommittékostnader.....................................

2 400

6 000

Vissa undersökningar i fråga om arbetskraft..............

—

8 000

Vissa undersökningar på handelns område................

57 000

55 000

Centralförråd..........................................

714 500

301 000

Försäljningar..........................................

105 900

367 000

Hyresinkomster........................................

218300

251 000

Leverans av baracker till Danmark......................

2 948 700

40 000

D:o till Danmark (Jylland).............................

525 800

931 000

D:o till Polen.........................................

27 900

—

Ränteinkomster........................................

—

1000

Väg- o. vattenbyggnadsstyrelsen medgiven dragningsrätt å

anslaget

1945/46 1946/47

milj. milj.

Statliga beredskapsarbeten.......... 16.000 8.510

Steninköp......................... 2.275 2.660

Summa nettoutgifter

25 326 500

14 179 000

Reservationsanslaget till Kostnader för överflyttning av arbetskraft

Anskaffning av kojor och koj inventarier för den i skogsarbete

1

sysselsatta ovana arbetskraften........................

1 324 000

122 000

Försäljningar..........................................

1 134 400

2 258 000

Hyresinkomster........................................

240 100

338 000

Omskolningsbidrag, familjetillägg m. m. till arbetare, som un-

der krisen överflyttats till skogsarbete.................

14 418 100

658 000

Personlig utrustning....................................

285 400

654 000

Ortstillägg.............................................

—

113 000

Arbetspremier till yrkesvana skogsarbetare...............

29 275 000

6 631 000

Annonser m. m. för d:o................................

25 000

5 000

Arbetsblock............................................

112 500

33 000

Jordbruksläger.........................................

596 400

589 000

Resebidrag till arbetssökande............................

477 000

124 000

Beredskapskurser för verkstadsindustrien och kurser för ut-

bildning av reservarbetskraft..........................

139 400

6 000

Inkomster av produktion...............................

6 300

—

Kostnader för byggnadskontrollanter.....................

285 400

527 000

Kostnader för länsarbetsnämndernas förråd...............

131 000

46 000

Barackbostäder till flyktingar...........................

—

7 000

Kostnader för baracker till Norge.......................

—

43 000

Överföring av träarbetare till Norge.....................

—

3 000

Resebidrag till jordbruksungdom från Sverige, Norge o. Dan-

mark................................................

—

3 000

Utlänningsverksamhet..................................

—

140 000

Övriga kostnader.......................................

18 700

65 000

Summa nettoutgifter

45 136 300

5 865 000

Medel ur reservationsanslaget för Viss hjälpverksamhet till förmån

för de till militärtjänst inkallades familjer..................

42 000

74 000

Reservationsanslaget till Planering av allmänna arbeten

Bidrag till planeringskostnader för i investeringsplanen för

vissa kommunala och enskilda arbeten för budgetåret 1944/

45 upptagna arbeten..................................

27 400

75 000

Förslagsanslaget till Omskolning av i militärtjänst skadade

Arbetsvärd för beredskapsinvalider.......................

646 000

978 000

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

1945/46

1946/47 {

Medel ur reservationsanslaget till Bidrag till internationellt åter- uppbyggnadsarbete

Viss anskaffning och lagring av kläder och skodon.........

Inköp av kläder och skodon till finska skogsarbetare......

Yrkesutbildning av norsk ungdom.......................

Anskaffning och lagring av vissa barnkläder..............

4 253 400

200 000

1 169 400

153 000

7000

561 000

118 000

Summa nettoutgifter

5 775 800

672 000

Medel ur förslagsanslaget till Bidrag till flyktingars uppehälle,

yrkesutbildning m. m.

Inköp av vissa norska förläggningar.....................

Förvaltningskostnader..................................

Försäljningar..........................................

Hyresinkomster........................................

5 500 000

37 000

40 000

74 000

1 201 000

4000

Summa nettoutgifter resp. nettoinkomster

5 497 000

1131000

Medel ur förslagsanslaget till Särskilda övergångsförmåner för lång- tidsinkallad beredskapspersonal ...........................

12 500

—

Medel ur reservationsanslaget under IV huvudtiteln till Extra

utgifter

Försvarsinvalidernas riksförbund.........................

—

5 000

Medel ur förslagsanslaget till Anordnande av barackläger.......

3 500

—

Summa nettoutgifter under samtliga anslag

101 241 000

38 319 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

115

Bilaga 10.

Arbetsmarknaden under åren 1938—1947. 1 2

Å r

Jan.

Febr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

Års-

medel-

tal

Anta

1 ansökningar o

m arbete på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen.1

A

B

1938

218

230

182

157

146

153

152

128

132

167

236

231

178

196

1939

219

230

179

155

126

119

119

106

124

154

193

186

159

173

1940

165

162

144

132

114

115

137

154

166

187

227

243

162

182

1941

249

241

208

184

160

154

139

131

130

141

176

195

176

198

1942

227

202

168

131

no

103

99

97

97

102

114

125

131

147

1943

137

133

114

109

99

93

89

90

93

109

129

150

112

131

1944

164

157

139

121

103

96

90

92

95

106

118

1291

118

136

1945

131

132

128

116

106

103

93

89

91

97

102

106

108

131

1946

117

103

96

84

81

79

80

80

82

86

88

87

89

116

1947

96

92

85

77

66

66

68

70

78

84

92

98

81

in

Arbetslösheten

inom fackförbunden.

Procent.

1938

15-6

14-5

130

107

84

8-5

7-2

72

7-5

90

11-2

17-8

10-9

1939

14-9

130

11-7

9-0

6-3

5-6

4-8

50

63

8-0

10-4

15-2

92

1940

141

14''5

It/ 8

11-1

9-6

8-7

9-0

9-1

9-8

11-0

12-6

16-1

11-8

1941

17-1

16-4

151

131

10-6

9-3

7-8

7-5

7-3

8-2

10o

13 0

11-3

1942

13-6

12-5

ll-o

8-1

5-9

4-9

4-2

40

4-3

4-8

5’9

10-3

7-5

1943

8-6

7-5

6-4

61

4-4

4-4

3-9

36

3*5

4-5

5-8

9-6

57

1944

8-5

8-0

7-2

55

3-7

3-2

29

2-8

29

3-3

4-2

7-2

4-9

1945

65

62

5-9

4-5

3-8

3-5

3-2

3-1

30

3-2

3-9

6-7

45

1946

5*6

5-4

4-5

3-2

2-2

2-1

2-2

2-1

2-0

2-2

2-8

4-9

3-2

1947

4-2

51

4-3

2-7

1-8

1-8

1-7

1-6

1-6

1-7

2-4

4-5

2-7

Antal

rapporterade hjälpsökande arbetslösa.*

1938

22 022

22 263

20 071

16 935

13 797

11891

10 057

9 993

10 818

13 972

18 853

23 603

16189

1939

29 263

29 020

27 250

24 893

17 610

12 501

9 229

8 709

9 499

12 183

15 583

14 940

17 556

1940

15 552

15 184

14 332

9 872

7 876

6 935

7 902

10 361

12 243

16 122

20 562

23 469

13 367

1941

30 512

34 900

33 702

30 552

24 856

20 656

16 205

14 989

13 279

12 610

14 781

19 583

22 219

1942

25 259

25149

22 062

15 535

10 060

7 941

6 959

6 649

6 419

6 377

6 671

8 592

12 306

1943

9 992

9 569

8 550

7 206

6 247

5 253

4 571

4 410

4 600

5 434

7 462

11 676

081

1944

15 845

17 548

17 272

45 660

11797

8 790

7 313

6 790

6 828

7 494

8 674

11044

11255

1945

12 088

12 862

13 521

12 044

10 021

7 924

5 966

5 406

5 409

5 842

6 757

7 296

8 761

1946

8 829

8 564

8118

6 534

4 594

3 487

2 704

2 308

2 430

2 782

3 557

4 084

4 833

1947

5 035

5 279

4 829

3 464

2 087

1576'' 1183

1067

1148

1464

2 278

2 916

2 694

1 I fråga om antalet ansökningar om arbete på 100 lediga platser anges två årsmedeltal, av vilka

A-talet är ett aritmetiskt medeltal av månadstalen, medan B-talet avser antalet ansökningar om arbete

under hela året i förhållande till under året nyanmälda lediga platser.

2 För tiden januari 1938—jun'' 1940 ha '' antalet hjälpsökande medräknats vid statliga och statskommunala

beredskapsarbeten då sysselsatta hänvisade arbetslösa, vilka dock först fr. o. m. juli 1940

voro anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetsnämnderna.

8* Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 149.

opaginerad Kontrollera mot PDF

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

I. Arbetsmarknaden under år 1947 ................................ 5

II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet dr 1947 ...................... H

A. Den offentliga arbetsförmedlingen.................................. 44

Arbetsförmedlingens organisation................................ 44

Arbetsförmedlingsverksamheten.................................. 13

Ungdomsförmedlingen........................................ 20

Sjömansförmedlingen.......................................... 25

Artist- och musikerförmedlingen................................ 29

Arbetsberedning för partiellt arbetsföra.......................... 29

Verksamheten för utlänningar.................................. 32

Arbetsuppgifter i samband med arbetslöshetsförsäkringen .......... 35

B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende av vissa näringsgrenars arbetskraftsbehov

.............................................. gg

Jordbruket .................................................. 30

Skogsbruket.................................................. 4q

Torvhan teringen........................................... 44

Järnverken .................................................. 44

Stuveriverksamheten ........................................... 44

Husligt arbete................................................ 45

Hälso- och sjukvård .......................................... 47

C. Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten................ 47

D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft ........ 53

Under krigstillstånd eller förstärkt försvarsberedskap .............. 53

Under fredstjänstgöring (jämlikt 27 § värnpliktslagen)............ 54

E. Speciella utredningar, planläggning, registrering m. m............... 56

Utredning om sysselsättningsförhållandena inom handeln m. in..... 56

Industrilokalisering............................................ 50

Varselsystemet................................................ 57

Upprättandet av en arbetskraftsbalans .......................... 58

Investeringsfonder ............................................ 5 g

Planering av investeringsreserv................................. 60

Detaljplanering av kommunala och enskilda investeringsobjekt...... 62

Krigsindustriens planering för sin produktion under krig .......... 64

Arbetsblockorganisationen...................................... 04

F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.................................. 64

Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning............ 65

Statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens regi .... 68

s. 117 Kontrollera mot PDF

117

Sid.

Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi 71

Statskommunala beredskapsarbeten.............................. 72

Statskommunala reservarbeten ................................. 73

Arkivarbeten och musikerhjälp ................................ 74

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag........................ 78

Särskilda arbeten ............................................ 79

Dagunderstöd ................................................ 79

Hyreshjälp .................................................. 80

Ortstillägg vid hänvisning till beredskapsarbete utom hemorten..... 81

Kommunalt understöd ........................................ 81

Utbildningshjälp.............................................. 81

Statliga stenbeställningar ...................................... 83

Årskostnadsbidrag ............................................ 85

Bilagor.

1. Arbetslöshetsförhållandena den 31 december åren 1946 och 1947 enligt

arbetslöshetsnämndernas rapporter till arbetsmarknadskommissionen .... 87

2. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats

under år 1947 av arbetslöshetsmedel............................ 93

3. Förteckning över år 1947 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens

arbetsmarknadskommissions regi.................................... 98

4. Förteckning över år 1947 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.................... 99

5. Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag

beviljats under år 1947 av arbetslöshetsmedel .................. 100

6. Förteckning över år 1947 avslutade statskommunala beredskapsarbeten.. 104

7. Kostnader för under år 1947 beviljade statliga och statskommunala beredskapsarbeten

fördelade länsvis .................................. 109

8. Sammanställning per den 31 december 1947 av statliga och statskommunala

beredskapsarbeten under 1947 110

9. Översikt över arbetsmarknadskommissionens nettoutgifter under budgetåren

1945/46 och 1946/47 ............................................. 112

10. Arbetsmarknaden under åren 1938—1947 115

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:410 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till arbetsmarknadsstyrelsen och den offentliga arbetsfö a1 i texten
  2. SU 1948:211 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag för budgetåret 1948/49 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering in. m. jämte i ämnet väck a1 i texten