Sök i Ratio Lex

Angående grunderna för beräkning av levnadskostnadsindex

10 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 10 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:250, Angående grunderna för beräkning av levnadskostnadsindex

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 250.

1

Tt Nr 250.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående grunderna för

beräkning av levnadskostnadsindex; given Stockholms

slott den 8 maj 1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, inhämta riksdagens yttrande

angående de av föredragande departementschefen förordade grunderna

för beräkning av levnadskostnadsindex.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 8 maj 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om grunderna

för beräkning av levnadskostnadsindex och anför därvid följande.

Alltsedan 1920-talets början ha löneförhållandena för statstjänstemännen

m. fl. utmärkts därav, att avlöningen till sin storlek gjorts i viss mån beroende

av växlingarna i de allmänna levnadskostnaderna. För detta ändamål

har lönen kompletterats med ett särskilt, till förändringarna i de allmänna

levnadskostnaderna på visst sätt anknutet tillägg (dyrtidstillägg,

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 250.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj.ts proposition nr 250.

rörligt tillägg, kristillägg). En liknande rörlighet i fråga om förmånernas

storlek kännetecknar de statliga pensionsförhållandena. Även vissa andra

av staten reglerade ekonomiska förmåner bestämmas mer eller mindre

automatiskt efter levnadskostnadsutvecklingen.

Beräkningar angående de allmänna levnadskostnaderna verkställas av socialstyrelsen

kvartalsvis. Resultatet av beräkningarna registreras i två indexserier,

avsedda att visa de aktuella levnadskostnaderna i jämförelse med

dels levnadskostnaderna i juli 1914, dels de genomsnittliga levnadskostnaderna

under år 1935. Av indextalen, som fastställas av Kungl. Maj :t, betecknas

det, vilket ingår i 1935 års serie, såsom levnadskostnadstalet.

Vid indexberäkningen ha hittills bland levnadskostnaderna medtagits de

direkta och indirekta skatter, som beräknats träffa en familj med den

sammansättning, inkomst och förbrukning, som den s. k. indexfamiljen

representerar. I princip ha å andra sidan medräknats även de socialpolitiska

förmåner, som samma familj antagits komma i åtnjutande av. Sistnämnda

förmåner ha dock hittills merendels varit av sådan art att hänsyn

till dem kunnat tagas endast i mindre mån. Vid beräkningarna ha sålunda

i huvudsak beaktats blott sådana i varupriserna ingående förmåner som

rabatter och generella subventioner. Från och med kvartalsskiftet mars/

april 1947 medräknas även det uppskattade värdet för indexfamiljen av fri

skolmateriel och fria skolmåltider, och efter införandet av kontanta barnbidrag

i samband med den statliga inkomstbeskattningens omläggning har

hänsyn tagits även till barnbidragen.

De teoretiska invändningar och praktiska svårigheter, som det angivna

förfaringssättet kan föranleda, ha vid olika tillfällen uppmärksammats. Särskilt

har medräknandet av de direkta skatterna varit föremål för kritik.

Å ena sidan har det framhållits, att en avsiktligt företagen lindring av

skattetrycket icke borde motverkas genom att tillika medföra en lönesänkning,

och å andra sidan har det ansetts i princip oriktigt, att en höjning

av skattesatserna kan medföra höjning av penninglönerna. Ur en annan

synpunkt har framhållits, att både skattetrycket och den utgiftsminskning,

som bereddes genom socialpolitiska förmåner, så avsevärt växlade olika inkomsttagare

emellan, att indextalen bleve vida mindre representativa och

därför mindre lämpade att läggas till grund för en allmän reglering av löner

och pensioner, om vid indexens beräknande toges hänsyn till skatter och

socialpolitiska förmåner, än om dessa lämnades utanför beräkningarna.

Frågan om tillskapandet av en rensad levnadskostnadsindex berördes av

1942 års indexkommitté i dennas betänkande den 13 februari 1943 angående

levnadskostnadsindex (SOU 1943:8, s. 12 f.). Kommittén diskuterade

möjligheten av en långtgående indexrensning, innebärande att den levnadskostnadsstegring,

som förorsakats av t. ex. höjda importpriser eller på

grund av missväxt höjda priser på jordbruksprodukter, icke skulle få resultera

i någon motsvarande uppgång i indextalet. Emellertid uttalade sig

kommittén för att socialstyrelsen även i fortsättningen skulle ha att i form

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kunat. Maj.ts proposition nr 250.

3

av indexberäkningar leverera ett så fullständigt material som möjligt, varvid

rensning av indexen icke skulle ske. Samtidigt betonade likväl kommittén

värdet av en indexanalys, som lämpligen borde ske i form av olika

rensade indextal utvisande levnadskostnadsstegringen bortsett från t. ex.

subventioner, rabatter, stegringen av importpriserna, i den mån dennas

verkningar kunde med någon grad av noggrannhet fastställas, o. s. v. Ingenting

hindrade, att lönepolitiken i fortsättningen anknötes till en sådan

rensad index, konstruerad och beräknad under de intresserade parternas

kontroll.

I viss anslutning härtill har socialstyrelsen sedan år 1943 publicerat två

olika indextal med år 1935 som bas. Förutom den ursprungliga serien har

nämligen beräknats en rensad index, som angivits såsom en serie utan direkta

skatter. I denna rensade index ha även de fria skolfrukostarna och den

fria skolmaterielen eliminerats. Däremot ha icke livsmedelsrabatterna uteslutits.

Orsaken till denna olika behandling av socialpolitiska förmåner är

av teknisk natur och grundar sig sålunda icke på en bedömning i sak. Fria

skolfrukostar och fri skolmateriel ha räknats som minuspost vid skattepostens

kalkylering, medan effekten av livsmedelsrabatterna fått påverka

livsmedelsposten; när skatteposten eliminerats, ha skolfrukostarna och

skolmaterielen automatiskt uteslutits, medan rabatterna icke berörts av

rensningen. Den rensade index, som publiceras, är sålunda rensad från

direkta skatter och vissa sociala förmåner.

Någon principiell omläggning av beräkningssättet i fråga om det indextal,

som är av betydelse för storleken av statstjänstemännens löner m. m., har

emellertid icke kommit till stånd. Detta torde delvis ha berott därpå, att

olägenheterna av det nuvarande förfarandet icke i högre grad framträtt,

så länge skattepostens förändringar icke i större utsträckning avvikit från

förändringarna av levnadskostnaderna i övrigt.

Sistnämnda förhållande torde också ha utgjort anledningen till att frågan

om en ändring i metoderna för indexberäkningen icke upptogs till närmare

behandling vid de mellan 1945 års lönekommitté och tjänstemännens huvudorganisationer

förda förhandlingarna angående allmän lönereglering;

lönekommittén uttalade härom endast, att kommittén ville förorda att, om

ändringar ansåges böra vidtagas i de grunder som dittills tillämpats för

indexberäkningarna, detta skedde först efter det förhandlingar i ämnet

förts med representanter för tjänstemannakåren.

Nämnas må, att indexen för mars 1946—den tidpunkt, efter vilken de

för statstjänstemän in. fl. gällande nya lönerna (grundlönebeloppen förhöjda

efter 6 procent) närmast äro avvägda — voro 154 med och 150 utan

skatter. Intill årsskiftet 1946/47 förelåg ännu ingen större skillnad mellan

indextalen med respektive utan skatter; indextalen utgjorde för december

1946 157 respektive 154.

De svårigheter, som det hittillsvarande beräkningssättet innefattar, aktualiserades

vid införandet av källskatteuppbörden. Källskattens införande,

som beaktades första gången vid beräkningen kvartalsskiftet inars/april

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 250-

1947, inverkade på levnadskostnadstalet i höjande riktning med över 5

enheter i 1935 års serie, trots att skattesatsen var oförändrad; höjningen

betingades av den inkomststegring, som indexfamiljen beräknades ha fått

under de sista två åren, ungefär motsvarande höjningen i den allmänna

lönenivån under den tidrymd, varmed skattens eftersläpning minskats genom

källskatten. Det må nämnas, att omsättningsskattens borttagande beräknades

vid samma tillfälle ha inverkat sänkande med ett par enheter mera

än det samtidiga bortfallet av vissa subventioner inverkat höjande. Indextalen

utgjorde för mars 1947 1G2 med skatter och 154 utan skatter.

Under våren 1947 förelåg vidare anledning uppmärksamma, att ett genomförande

av de då för riksdagen framlagda förslagen om ändringar i inkomstbeskattningen

och om införande av kontantbidrag för barn komme

att medföra ytterligare svängningar i lönenivån i händelse av en fortsatt

automatisk anpassning av löneläget efter indextal, beräknade under hänsynstagande

till skatter och socialpolitiska förmåner.

Erinras må härvid till en början om att anordningen med en viss automatisk

anpassning av avlöningen efter levnadskostnadsutvecklingen i princip

bibehållits inom det nya lönesystem, som för statstjänstemän m. fl.

skulle träda i tillämpning den 1 juli 1947. Härom må nämnas följande.

Vid den allmänna löneregleringen avvägdes i första hand lönebeloppen

under beaktande av löneutvecklingen på den allmänna arbetsmarknaden

fram till andra kvartalet 1946. De på så sätt avvägda lönebeloppen skulle

emellertid vara rörliga såväl nedåt som uppåt. Av olika skäl valdes härvid

en sådan anordning, att med utgångspunkt från sagda primärt bestämda

lönebelopp samt levnadskostnaderna i mars 1946 fastställdes lägre grundlönebelopp,

vilka skulle anses gälla vid en viss lägre levnadskostnadsnivå.

Grundlönebeloppen fastställdes så, att de jämte 6 procents rörligt tillägg uppgingo

till förut nämnda belopp, och de skulle anses gälla vid levnadskostnader

motsvarande 100/no av dem, som förelågo i mars 1946. För åvägabringande

av lönerörligheten skulle härefter gälla följande.

Såsom underlag för den automatiska lönerörligheten skulle tjäna kvartalsvis

sammanställda uppgifter om de allmänna levnadskostnaderna. Förändringar

i dessa skulle registreras på en ny, för ändamålet upprättad indexskala.

De levnadskostnader, som på skalan skulle betecknas med talet

100 och som skulle representera den basnivå, i förhållande till vilken de vid

olika tillfällen föreliggande levnadskostnaderna skulle angivas, skulle på

sätt av det anförda framgår vara “/no av dem, som gällde under andra kvartalet

1946 eller, närmare bestämt, av levnadskostnaderna i mars 1946. Med

hänsyn till att talet 100 på den nya skalan icke direkt representerade levnadskostnaderna

under en viss tidsperiod — utan 10%,„ av sådana levnadskostnader

— skulle talen på den nya skalan icke betecknas som levnadskostnadstal

utan med termen pristal.

Då pristalet utvisade ökning i förhållande till basnivån med 4 enheter

eller mera, skulle lönen höjas med 3 procent för varje hel mångfald av 4

vartill ökningen uppginge. Om pristalet, efter att ha uppvisat sådan ökning,

åter nedginge, skulle dock lönen höjas efter oförändrat procenttal,

så länge pristalet överstege närmast lägre hela mångfald av 4. Dessa regler

skulle likväl icke medföra rätt till höjning av lönen efter högre procenttal

än 18, motsvarande pristalet 124. Det lönebelopp varå höjning finge beräknas

begränsades till 1 200 kronor i månaden.

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 250.

Det förutsattes kunna bliva föremål för särskilt beslut av Kungl. Maj :t

och riksdagen, om höjning skulle ske med högre belopp eller även i annat

fall än i det föregående angivits.

Bestämmelser av nyss angivna innebörd ha meddelats i 4 § statens löneplansförordning.

Med avseende å eventuella levnadskostnadsförändringar

mellan mars 1946 och löneregleringens ikraftträdande den 1 juli 1947 föreslog

1945 års lönekommitté, att bestämmelserna skulle tillämpas som om de

varit gällande från och med andra kvartalet 1946 och som om under nämnda

kvartal pristalet utgjort 110 och rörligt tillägg utgått efter 6 procent.

Under våren 1947 beräknades överslagsvis den sammanlagda verkan av

skattereformen och barnbidragen för indexfamiljens del komma att innebära

en ökning av den behållna inkomsten med omkring 500 kronor; om

dittillsvarande beräkningsmetoder fortsättningsvis tillämpades, skulle detta

motsvara en sänkning av levnadskostnadstalet i 1935 års serie med 12—14

enheter och en sänkning av pristalet med 8—10 enheter. Om ifrågavarande

reformers inverkan på index icke vid samma beräkningstillfälle inotvägdes

av prisändringar i stigande riktning, skulle de medföra en allmän sänkning

med lägst 3 och högst 6 procent av de nyreglerade lönerna och pensionerna,

alldeles oavsett om reformerna i de individuella fallen medfört ekonomiska

fördelar eller eventuellt nackdelar för tjänstemännen. Det förutsågs

vidare under våren 1946, att pristalet — beräknat enligt dittills tillämpade

metoder för levnadskostnadsberäkningen — vid kvartalsskiftet juni/juli

1947 komme att klart uppnå den nivå, där en höjning av månadslönerna enligt

löneplansförordningen med 12 procent skulle erhållas, och det betraktades

som möjligt att pristalet vid beräkningen i september eller i vart fall

i december 1947 skulle överstiga den nivå, där 15 procents förhöjning erhölles.

Därefter skulle vid beräkningen för mars 1948 följa den förut omnämnda,

av skattesänkning och barnbidrag betingade sänkningen i pristalet

— vilken dock till en mindre del syntes bliva dämpad genom bortfallet

av vissa rabatter — med ty åtföljande lönesänkning med 3 eller 6 procent.

För undvikande av de svängningar i lönebeloppen, som sålunda skulle

följa av en automatisk indexreglering, ansågs böra övervägas att vidtaga åtgärder

antingen för bortrensning av direkta skatter och socialpolitiska förmåner

ur index eller också för fastställande av löner och pensioner utan

hänsynstagande till indexförändringarna under den övergångsperiod, som

budgetåret 1947/48 representerade. Med hänsyn till de vanskliga problem,

som en övergång till nya grunder för indexberäkning då skulle innefatta,

ansågs en lösning enligt det senare alternativet vara att föredraga; därvid

beaktades, att representanter för statstjänarkartellen, statstjänstemännens

riksförbund och tjänstemännens centralorganisation vid förda förhandlingar

uttalat sig emot att man — vid ett bibehållande av automatisk rörlighet —

redan från och med budgetåret 1947/48 skulle övergå till ändrade grunder

för indexberäkningarna.

I enlighet härmed har i stället genom statsmakternas beslut fprop. 1947:

309; r. skr. nr 442) för innevarande budgetår genomförts en avkoppling av

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 250.

sambandet mellan löner och levnadskostnader. Enligt övergångsbestämmelse

till statens löneplansförordning träda bestämmelserna i 4 § förordningen i

kraft den 1 juli 1948, såvida ej Kungl. Maj :t och riksdagen annorlunda särskilt

besluta. För innevarande budgetår har procenttalet 12 fastställts att

läggas till grund för höjning av månadslön in. in. enligt löneplansförordningen.

1 skrivelse den 15 april 1948 har socialstyrelsen redogjort för resultatet

av verkställd beräkning av levnadskostnadsindex för mars 1948 och i samband

därmed uttalat sig för att tyngdpunkten i fortsättningen lägges på en

index, vari varken skatter eller sociala förmåner ingå. Styrelsen har framhållit,

att de huvudindex i 1914 och 1935 års serier, som innefatta skatter

och sociala förmåner, enligt de nu företagna beräkningarna minskat, trots

att åtskilliga prishöjningar inträffat sedan december 1947. Angivna förhållande

berodde på att de allmänna barnbidragen tillkommit. Hänsyn hade tagits

för dessa bidrag vid indexberäkningarna, enär vissa andra sociala förmåner

redan förut inräknats i indexen och då barnbidragen ersatt de hittillsvarande

barnavdragen i statsbeskattningen. Eftersom betydelsen av barnbidragen

direkt varierade med antalet barn, komme de indextal, som inkluderade

skatter och sociala förmåner, att bli dåliga mätare på den genomsnittliga

levnadskostnadsutvecklingen. I detta läge syntes enligt styrelsens

mening tyngdpunkten i fortsättningen böra läggas på en index, vari varken

skatter eller sociala förmåner inginge. Eftersom vissa avtal fortfarande vore

knutna till serien med skatter och sociala förmåner, syntes dock tills vidare

även denna index böra redovisas.

För egen del anser jag, att en övergång nu bör ske till en index beräknad

utan hänsyn till skatter och socialpolitiska förmåner. De invändningar, som

ur såväl teoretiska som praktiska synpunkter gjorts mot den hittillsvarande

beräkningsmetoden, synas mig motivera en dylik åtgärd. Såsom av det

föregående framgår, kunna befogade invändningar redan ur statistisk synpunkt

göras mot att vid levnadskostnadsberäkningarna medtaga skatter och

socialpolitiska förmåner, eftersom dessa faktorer och förändringar i fråga

om dem göra sig gällande på helt olika sätt för olika inkomsttagare;

skiljaktigheterna göra sig ej endast gällande olika lönelägen emellan utan

även mellan olika inkomsttagare i samma löneläge med hänsyn till familjens

storlek in. in., och en index, som inkluderar direkta skatter och

socialpolitiska förmåner, blir därför knappast tillräckligt representativ för

de allmänna levnadskostnaderna. Av än större betydelse äro emellertid de

praktiska verkningar, som uppkomma, därest löner och pensioner till sin

storlek göras beroende av en dylik indexberäkning. Såsom i det föregående

framhållits måste det anses olämpligt, om en avsiktligt företagen minskning

eller ökning av det direkta skattetrycket till sin effekt motverkas genom

att penninglönerna sänkas respektive höjas. Det motsvarande gäller för det

fall, att socialpolitiska förmåner tillskapas för att bereda utgiftslindringar;

det kan i sådant fall knappast anses rimligt att av sådan anledning en löne
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 250.

1

sänkning kommer till stånd. Det må framhållas, att de svängningar i levnadskostnadstalen

och därmed även i lönenivån, som kunna uppkomma i

följd av det nu tillämpade beräkningssättet, äro betydande, eftersom skatter

och sociala förmåner upptaga ett förhållandevis stort utrymme inom

konsumtionsbudgeten för den s. k. indexfamiljen. De här påtalade olägenheterna

av det nuvarande systemet innefatta bland annat också, att man för

ett bedömande av frågor av skatte- och socialpolitisk natur är nödsakad att

i stor utsträckning göra en förhandsbedömning av vilka ändringar i lönenivån,

sorii därav följa, och huru en lösning, som eljest anses lämplig, kommer

att med hänsyn därtill verka vid den praktiska tillämpningen; detta

förhållande är givetvis ägnat att komplicera behandlingen av de skatte- och

socialpolitiska frågorna.

Vid bedömandet av frågan om en indexrensning bör uppmärksammas,

att den indexserie, som socialstyrelsen sedan år 1943 publicerat som en serie

utan direkta skatter, därjämte innefattat bortrensning av vissa men ej

alla sociala förmåner, i det att effekten av livsmedelsrabatterna fått påverka

livsmedelsposten. Sedan numera livsmedelsrabatterna bortfallit, äger

frågan om beräkningssättet härvidlag icke aktualitet, såvitt angår beräkningen

av levnadskostnaderna för framtiden; däremot blir det, i händelse

lönerna från ingången av nästkommande budgetår eller från senare

tidpunkt åter göras automatiskt rörliga efter levnadskostnaderna, av betydelse

huruvida basnivån för pristalen bestämmes på grundval av en rensad

index av den typ socialstyrelsen hittills tillämpat eller av en index, vid vars

beräkning även livsmedelsrabatternas verkan eliminerats. Vilken metod

som härvid tillämpas kan därjämte bliva av betydelse för bedömande av det

sätt varpå levnadskostnadsutvecklingen mellan mars 1946 och den tidpunkt,

då automatisk lönerörlighet återinföres, skall inverka på statstjänstemännens

rörliga tillägg. Bortses tills vidare härifrån, bör emellertid i princip

gälla, att ur indexen för framtiden böra elimineras verkningarna av ej endast

direkta skatter utan även sociala förmåner av olika slag, även de kontanta

barnbidragen. Att här göra någon skillnad mellan olika förmåner torde

icke vara möjligt eller lämpligt. Av detta ställningstagande följer, att det

icke skall vara öppet för diskussion huruvida en viss social förmån skall

medräknas eller ej.

I efterföljande tabell ha sammanställts indextal i 1935 års serie (utan

avrundning) dels vid tillämpning av det beräkningssätt, som hittills lagts

till grund för de officiella levnadskostnadstalen, dels enligt socialstyrelsens

rensade index —- vid vilkas beräkning hänsyn tagits till livsmedelsrabatter

—- dels ock vid en beräkning med uteslutande av direkta skatter och samtliga

sociala förmåner. Av de anförda siffrorna framgår det tidigare omnämnda

förhållandet, att en mera avsevärd skillnad mellan indexen uppkommit

först vid källskatteuppbördens införande; denna skillnad har gjort

sig gällande först vid beräkningen för mars 1947. Vidare framgå av tabellerna

de skiljaktigheter mellan de olika indexserierna, som sammanhänga

med omläggningen av den direkta statsbeskattningen och införandet av kontanta

barnbidrag.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 250.

Kol. 1

Kol. 2

Kol. 3

Kol. 4

Kol. 6 | Kol. 6 | Kol. 7

Kol. 8 j Kol. 9 JKol. 10

År och månad

Index med 1935 =

100

Pristal (efter av- rundning) som sva- ra mot index i

kolumn

Procenttal för för- höjning av lönen

vid tillämpning av

4 § statens löne- plansförordning å

pristal enligt

kolumn

Index med

direkta

skatter och

sociala

förmåner

Av social- styrelsen

hittills

publicerad

rensad

index

Jämväl

från

rabatter

rensad

index

2

3

4

5

6

7

Bastal.............

140-16

136-34

138-47

100

100

100

—

—

—

1946 mars.........

154-18

149-97

152-32

no

no

no

6

6

6

juni..........

155-63

151-45

153-79

in

in

in

6

6

6

september____

155-33

151-34

153-70

in

in

in

6

6

6

december.....

157-44

153-61

155-95

112

113

113

9

9

9

1947 mars.........

162-24

154-12

156-47

116

113

113

12

9

9

juni..........

16596

155-08

157-42

118

114

114

12

9

9

september ....

168-16

157-56

159-91

120

116

115

15

12

9

december.....

169-07

157-93

160-26

121

116

116

15

12

12

| 1948 mars.........

163-95

163-43

163-43

117

120

118

15

15

12

I tabellen ha även införts siffror utvisande de olika pristal, som framkomma

från och med mars 1946, alltefter den av förut nämnda indexserier

i 1935 års skala, som tages till utgångspunkt för beräkningen. Såsom förut

nämnts skola med pristalet'' 100 betecknas 100/uo av levnadskostnaderna i

mars 1946. Dessa sistnämnda levnadskostnader erhålla i 1935 års skala inom

förutnämnda tre serier respektive indextalen 154,is, 149,97 och 152,32, varför

pristalet 100 kommer att motsvaras av respektive 140,16, 136,34 och 138,47 i

1935 års serier. Dessa olika bastal medföra i förening med det olika sätt,

varpå levnadskostnaderna efter mars 1946 utvecklat sig enligt de olika beräkningsgrunderna,

att, om löneplansförordningens bestämmelser om automatisk

anpassning av lönerna efter levnadskostnaderna skulle ha tillämpats

under innevarande budgetår, den procentuella förhöjningen av grundlönebeloppen

skulle ha blivit olika stor, alltefter beräkningssättet av levnadskostnadsutvecklingen.

Ifrågavarande procenttal ha jämväl angivits i tabellen.

Av dem framgår att procenttalet skulle ha utgjort, vid tillämpning av

det hittillsvarande beräkningssättet 12 under tredje kvartalet 1947 och 15

därefter, vid tillämpning av de beräkningsgrunder, som innefattas i den

hittills publicerade rensade indexen, 9 under tredje kvartalet 1947 och 12

därefter samt vid tillämpning av en från direkta skatter och samtliga sociala

förmåner rensad index 9 under senare halvåret 1947 och 12 därefter, allt för

tiden till och med första kvartalet 1948. Det kan alltså konstateras att, såvitt

angår denna tid, det hittillsvarande beräkningssättet skulle ha varit förmånligast

för tjänstemännen och att det sistnämnda beräkningssättet skulle ha

varit minst förmånligt för dem. Numera är emellertid läget annorlunda. Från

och med innevarande kvartal ha nämligen serierna utvecklat sig på olika

sätt. Det med tillämpning av hittillsvarande metod beräknade pristalet ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 250.

9

visade för mars 1948 en nedgång från 121 till 117, vilket emellertid på grund

av det rörliga tilläggets trögrörlighet icke skulle ha medfört någon sänkning

av procenttalet 15. Därest socialstyrelsens rensade indextal lägges till grund

för pristalsberäkningen, steg däremot pristalet i mars 1948 från 116 till 120,

vilket skulle ha medfört en höjning av procenttalet för det rörliga tillägget''

från 12 till 15. Om slutligen beräkningssättet med bortrensning av direkta

skatter och samtliga sociala förmåner tillämpas, finner man att pristalet

i mars 1948 stigit från 116 till 118; detta skulle icke ha medfört någon

höjning av procenttalet för det rörligt tillägget utöver 12.

Vid övergången till en från direkta skatter och samtliga sociala förmåner

rensad index synas starka skäl tala för att även pristalets bas grundas på

de på samma sätt beräknade levnadskostnaderna i mars 1946. Om övergången

till rensad index ägt rum förra året hade väl knappast funnits anledning

att i den rensade serien bibehålla rabatterna och detta skulle säkerligen

icke heller ifrågasättas vid ett eventuellt återinförande av rabattsystem.

Såsom av det tidigare anförda framgår betyder den ifrågasatta omräkningen

av den rensade indexserien en justering endast av bastalet för mars

1946 men inverkar däremot icke på nuvarande indextal i 1935 års serie. Jag

torde emellertid få återkomma till denna fråga sedan i det följande omnämnda

förhandlingar med tjänstemännens huvudorganisationer slutförts.

Det synes önskvärt, att en övergång till den förordade anordningen med

en från skatter och sociala förmåner rensad index genomföres snarast möjligt.

På sätt socialstyrelsen förutsatt, torde dock indextal i 1914 års och

1935 års serier böra beräknas även med hänsynstagande till direkta skatter

och sociala förmåner. Däremot torde det icke vara behövligt att på motsvarande

sätt publicera dubbla serier av pristal, utan sagda nya indexserie

synes böra entydigt erhålla den i det föregående förutsatta innebörden.

Beträffande de praktiska verkningarna av den här föreslagna omläggningen

må till en början framhållas, att någon förändring givetvis icke bör

ske däri, att löner och pensioner för statstjänstemän m. fl. intill utgången

av innevarande budgetår på visst sätt fixerats utan automatisk reglering efter

levnadskostnadsindex. Huruvida en återgång till automatisk lönerörlighet

bör genomföras med nästa budgetårs ingång synes böra göras till föremål

för ytterligare överväganden i samband med förhandlingar med tjänstemännens

huvudorganisationer; dessa förhandlingar böra äga rum på basis

av att den automatiska lönerörligheten, om en sådan skall förekomma, skall

regleras efter på en rensad index beräknade pristal. I eif senare sammanhang

bör även närmare övervägas vilken inverkan levnadskostnadsutvecklingen

bör erhålla på kristilläggens storlek.

Enligt de i statens löneplansförordning och i övrigt meddelade bestämmelserna

om automatisk rörlighet av löner och pensioner för statstjänstemän

in. fl. ankommer det på Kungl. Maj:t att meddela närmare föreskrifter angående

beräkning av levnadskostnaderna. Med hänsyn till det förevarande

spörsmålets principiella betydelse och då en omläggning av beräkningarna

på här förordat sätt i vissa lägen kan komma att medföra en kostnads
2

Biliang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 250.

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 250.

ökning för staten, förordar jag emellertid, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens

yttrande i ärendet.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :l måtte i

proposition till riksdagen inhämta riksdagens yttrande angående de av mig

i det föregående förordade grunderna för beräkning av levnadskostnadsindex.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Särnmark„

487678. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1918.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:415 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunderna för beräkning av levnadskostnadsinde x. a1 i texten
  2. SU 1948:216 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående grunderna för beräkning av levnadskostnadsindex. s. 1 i texten