Sök i Ratio Lex

Med förslag till lag om dyrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner m. m

1948-05-08 · 23 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 20 av 23 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:268, Med förslag till lag om dyrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

1

Nr 268.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

dyrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner m. m.; given

Stockholms slott den 8 maj 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till lag om dyrtidstillägg för år 1948 å

folkpensioner,

dels ock bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredragande

departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Gustav Möller.

1—Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 268.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

Förslag

till

Lag

om dyrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som åtnjuter folkpension skall, under de förutsättningar och i den

ordning nedan sägs, erhålla dyrtidstillägg därå för år 1948 med belopp, utgörande
30

kronor för änkepensionsberättigad,

40 kronor för gift pensionsberättigad, vars make jämväl åtnjuter folkpension

eller till vars hustru utgår hustrutillägg, samt

50 kronor för annan pensionsberättigad.

Tillkommer dyrtidstillägg pensionsberättigad, vars hustru uppbär hustrutillägg,

skall hon erhålla dyrtidstillägg därå med 30 kronor.

2 §•

Dyrtidstillägg utgår endast om den pensionsberättigades årsinkomst understiger

följande belopp, nämligen

för gift pensionsberättigad 300 kronor i bostadskostnadsgrupp I, 500 kronor

i bostadskostnadsgrupp II, 700 kronor i bostadskostnadsgrupp III, 900

kronor i bostadskostnadsgrupp IV och 1 100 kronor i bostadskostnadsgrupp

V samt

för annan pensionsberättigad 400 kronor i bostadskostnadsgrupp I, 700

kronor i bostadskostnadsgrupp II, 1 000 kronor i bostadskostnadsgrupp III,

1 300 kronor i bostadskostnadsgrupp IV och 1 600 kronor i bostadskoslnadsgrupp

V.

3 §•

Har enligt 13 § lagen om folkpensionering gift pensionsberättigad förklarats

skola anses såsom ogift eller ogift pensionsberättigad, vilken sammanlever

med annan under äktenskapsliknande förhållanden, förklarats

skola anses såsom gift med denne, skall det motsvarande gälla vid tillämpningen

av denna lag.

4 §•

Med årsinkomst avses i denna lag den pensionsberättigades enligt 14 och

16 §§ lagen om folkpensionering fastställda årsinkomst. Har i fråga om den

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Kungl. Maj. ts proposition nr 268.

som åtnjuter ålderspension och är mantalsskriven å ort, tillhörande bostadskostnadsgrupp

I, sådan årsinkomst icke fastställts, skall pensionsnämnden

med ledning av för nämnden tillgängliga handlingar och kända förhållanden

fastställa årsinkomsten. Därvid skall vad i 14 § 2 mom. lagen om folkpensionering

är stadgat icke tillämpas.

Dyrtidstillägg skall ej anses som inkomst enligt 14 § lagen om folkpensionering.

5 §■

Vid bedömande huruvida rätt till dyrtidstillägg föreligger skall avseende

fästas endast vid förhållandena under andra månaden före den, varunder

dyrtidstillägget tidigast må utbetalas.

Dyrtidstillägg skall utgå med oavkortat belopp oavsett om folkpension

utgått under hela år 1948.

Äger fattigvårdssamhälle eller kommun enligt 18 § lagen om folkpensionering

uppbära folkpensionen för den månad som avses i första stycket,

skall dyrtidstillägget i dess helhet utbetalas till fattigvårdssamhället eller

kommunen.

6 §■

Ansökan om dyrtidstillägg skall enligt de närmare föreskrifter Konungen

meddelar göras hos pensionsnämnden i det pensionsdistrikt, inom vilket

den pensionsberättigade är mantalsskriven.

Pensionsnämnden prövar huruvida och med vilket belopp sökanden skall

erhålla dyrtidstillägg. Nämnden må dock uppdraga åt nämndens ordförande

eller någon dess ledamot eller kommunal tjänsteman att å nämndens vägnar

meddela beslut i sådant ärende.

7 §•

Dyrtidstillägg utbetalas genom vederbörande pensionsnämnds eller annan

kommunal myndighets försorg. Angående sättet och tiden för utbetalningen

meddelar Konungen närmare bestämmelser.

8 §■

Rätt till dyrtidstillägg enligt denna lag må ej överlåtas och kan förty icke

tagas i mät för gäld.

9 §•

över beslut som meddelats av pensionsnämnd eller å pensionsnämnds

vägnar i ärende enligt denna lag må klagan ej föras.

10 §.

De närmare föreskrifter som, utöver vad denna lag innehåller, finnas erforderliga

för lagens tillämpning, meddelas av Konungen eller, efter Konungens

bemyndigande av pensionsstyrelsen, som därvid i frågor som beröra

jämväl postverket, har att söka samråd med generalpoststyrelsen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

Utdrag av protokollet pver socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott den 8 maj 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen

för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga angående dgrtidstilllägg

åt folkpensionår er samt anför därvid följande.

Gällande bestämmelser om folkpension.

Lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering, vilken lag trädde i

kraft den 1 januari 1948, skiljer på ålderspension, invalidpension, sjukbidrag

och änkepension. Ålderspensionen utgår efter uppnådda 67 år; övriga

pensionsförmåner utgå i förekommande fall före fyllda 67 år.

Den allmänna ålderspensionen utgör för år räknat för gift pensionsberättigad,

vars make jämväl åtnjuter folkpension eller till vars hustru utgår

hustrutillägg, 800 kronor samt för annan pensionsberättigad 1 000 kronor.

Makar, som båda fyllt 67 år, erhålla sålunda sammanlagt 1 600 kronor,

medan den ogifte i samma ålder uppbär 1 000 kronor. Dessa förmåner utgå

oberoende av inkomst och förmögenhet.

Invalidpension utgår till den, som på grund av kropps- eller sinnessjukdom,

sinnesslöhet, vanförhet eller annat lyte är ur stånd att försörja sig genom

sådant arbete, som motsvarar hans krafter och färdigheter, under förutsättning

att nedsättningen av arbetsförmågan kan anses varaktig. Den som

är blind skall städse anses lida av sådan nedsättning av arbetsförmågan, som

nyss sagts. — Invalidpensionen utgöres av grundpension å 200 kronor om

året oberoende av inkomst och förmögenhet och av tilläggspension å högst

600 kronor om året till gift och högst 800 kronor om året till ogift pensionsberättigad.

Tilläggspensionen är i sin helhet inkomstprövad. Den höjes med

en tredjedel för gift person, vars make icke är pensionsberättigad och ej

erhåller hustrutillägg. Invalidpensionens maximibelopp är detsamma som

beloppet av den allmänna ålderspensionen.

Sjukbidrag tillkommer den som oavbrutet under minst ett år lidit av sådan

nedsatt arbetsförmåga som — om nämnda nedsättning varit varaktig

— berättigat till invalidpension. Såsom ytterligare förutsättning för sjuk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

bidrag gäller dock, att den nedsatta arbetsförmågan skall kunna antagas

bli bestående avsevärd tid. I fråga om storlek m. m. överensstämmer sjukbidraget

med invalidpensionen.

Änkepension utgår till änka, som vid mannens frånfälle fyllt 55 år och

varit gift med honom minst fem år. Änkepensionen utgår dock ej till änka,

som eljest åtnjuter folkpension; rätt till änkepension upphör vid nytt

gifte. Änkepensionen, som är i sin helhet inkomstprövad, utgör högst 600

kr. om året. Visar det sig vid pensionsbeloppets bestämmande, att änkepensionen

skulle understiga 60 kr. om året, utgår ingen änkepension.

Till samtliga nu angivna huvudformer av folkpension kunna komma

vissa tillägg, vilka jämväl äro att anse såsom folkpension. Sådana tillägg

äro bostadstillägg, särskilda bostadstillägg, hustrutillägg och blindtillägg.

Riket har med hänsyn till bostads- och bränslekostnaderna indelats i fem

bostadskostnadsgrupper. De bostadstillägg, som högst kunna ifrågakomma,

äro följande:

gift pensionsberättigad och

pensionsberättigad ......

annan pensionsberättigad

Bostai

iskostna

idsgrupp

I

II

III

IV

V

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

0

100

200

300

400

0

ISO

300

450

600

I bostadskostnadsgrupp I, som omfattar en avsevärd del av landsbygden,

ifrågakommer sålunda icke bostadstillägg. Bostadskostnaderna ha här avsetts

skola täckas av den allmänna pensionen.

Bostadstillägget är i sin helhet inkomstprövat. För gift person, vars make

ej är pensionsberättigad och icke erhåller hustrutillägg, höjes bostadstillägget

med hälften.

Utöver nyssnämnda bostadstillägg kan, där kommun så beslutat, särskilt

bostadstillägg utgå till inom kommunen mantalsskriven person. Jämväl de

grunder, efter vilka detta kommunala tillägg skall utgå, ävensom storleken

av detsamma äger kommunen fastställa.

Av följande uppställning kan högsta i lagen reglerade folkpension med

bostadstillägg för de olika bostadskostnadsgrupperna i de vanligast förekommande

fallen utläsas (från det särskilda bostadstillägget bortses aliså

här):

ensamstående

allmän folkpension

bostadstillägg

Bostads

kostnads

grupp

I

II

III

IV

V

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

1 000

1 000

1 000

1 000

1 000

—

150

300

450

600

s:a 1 000 1 150 1 300 1 450 1 600

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

makar, som båda ha folkpension

allmän folkpension

bostadstillägg ........

1 600

1 600

200

1 600

400

1 600

600

1 600

800

s:a 1 600

1 800

2 000

2 200

2 400

änka

allmän änkepension

........ 600

600

600

600

600

bostadstillägg ........

........ —

100

200

300

400

s:a 600

700

800

900

1 000

Hustrutillägg utgår till pensionsberättigad gift mans hustru, om hon fyllt

60 år och makarna varit gifta minst fem år. Hustrutillägget utgöres av tilläggspension

och bostadstillägg med belopp, som hustrun skulle ha erhållit

i form av sådana förmåner, därest hon varit berättigad till invalidpension.

Hustrutillägget är alltså i sin helhet inkomstprövat och 200 kr. lägre än

det belopp hustrun skulle hava uppburit, om hon haft invalidpension. Är

mannen berättigad till ålderspension, utgår hustrutillägget endast om det

överstiger 200 kr. Härvid är att märka, att mannens allmänna ålderspension

ökar från 800 kr. till 1 000 kr., då hustrutillägget slutar utgå. När

särskilda skäl därtill föranleda, kan hustrutillägg utgå, oaktat hustrun ej

fyllt 60 år.

Maximibeloppet av folkpensionen till en man och hustrutillägget till hans

hustru blir alltså 200 kr. lägre än den folkpension, som makarna skulle

hava uppburit, om de båda varit ålderspensionsberättigade.

Blindtillägget ersätter den tidigare s. k. blindhetsersättningen och utgår

— oavsett vederbörandes inkomst och förmögenhet — med 700 kr. om året

till den som blivit blind före fyllda 60 år och ej jämlikt bestämmelserna

om blindundervisning är skolpliktig. Blindtillägget intager såtillvida en

särställning bland folkpensionsförmånerna, att det i motsats till övriga

förmåner tages i betraktande vid inkomstprövningen. Om inkomstprövad

pensionsförmån utgår vid sidan av blindtillägg, verkar detta alltså reducerande

på förstnämnda förmån.

I det föregående har angivits att vissa folkpensionsförmåner äro till storleken

beroende av årsinkomsten. Sålunda minskas tilläggspension, änkepension

och bostadstillägg med fem tiondelar av den pensionsberättigades

årsinkomst i vad den må överstiga för gift 300 kr. och för annan 400 kr.

Minskningen går proportionellt ut över tilläggs- eller änkepensionen och

bostadstillägget. Av följande uppställning framgår vid vilken årsinkomst

(eller, i fråga om gift pensionsberättigad, vid vilken sammanlagd årsinkomst)

i lagen reglerad inkomstprövad folkpension upphör att utgå.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

7

Inkomstgränser.

Bostadskostnadsgrupp

i

ii

in

IV

v

ålderspension

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

Kr.

ogift ........................

—

700

1 000

1 300

1 600

gift

—

1 000

1400

1 800

2 200

gräns för rätt till hustrutillägg . .

2 200

2 600

3 000

3 400

3 800

invalidpension

ogift ..........................

2 000

2 300

2 600

2 900

3 200

gift

3 000

3 400

3 800

4 200

4 600

gräns för rätt till hustrutillägg

3 000

3 400

3 800

4 200

4 600

änkepension

gräns för rätt härtill............

1 490

1 690

1 890

2 090

2 290

Med årsinkomst avses i förevarande sammanhang enligt 14 § lagen om

folkpensionering vad vederbörande skäligen kan antagas komma att under

den närmaste tiden åtnjuta. Såsom inkomst räknas dock, såsom tidigare

nämnts, ej annan folkpension än blindtillägg och ej heller allmänt barnbidrag

eller understöd som någon på grund av skyldskap eller svågerlag må

vara föranledd att utgiva. Inkomst i form av naturaförmån uppskattas efter

särskilda regler. Vid uppskattning av förmögenhets avkastning skall denna

höjas med 10 procent av det belopp, varmed förmögenheten må överstiga

för gift pensionsberättigad 7 500 kr. och för annan 10 000 kr. I fråga om

äkta makar skall årsinkomsten och förmögenheten för envar av dem beräknas

utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomst resp. förmögenhet.

Utredning av socialvårdskommittén.

Inledning.

I anslutning till uttalanden vid riksdagsbehandlingen av den proposition

till 1946 års riksdag, som ledde till antagandet av den nya folkpensionslagen,

uppdrog Kungl. Maj :t den 18 juli 1947 åt socialvårdskommittén att till

övervägande upptaga frågan om kompensation åt folkpensionärer för stegrade

levnadskostnader. I det anförande till statsrådsprotokollet, varmed

föredragande statsrådet motiverade sitt förslag härom, framhölls att en

egentlig indexreglering, som läte folkpensionernas belopp variera tid efter

annan efter indextalets svängningar, stötte på stora administrativa och

praktiska svårigheter och att kompensation därför endast kunde ifrågakomma,

då levnadskostnadsstegringen nått en viss höjd. Den för sådant

fall ifrågakonnnande kompensationen syntes böra anpassas efter stegring
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

ens höjd i förhållande till det prisläge, som förelåg vid tiden för statsmakternas

beslut om folkpensionsreformen. Vidare framhölls att det vore av

vikt, att bestämmelser i ämnet bleve relativt enkla och utformades på sådant

sätt, att utbetalningssystemet för folkpensioneringen kunde fungera

tillfredsställande.

Socialvårdskommittén har i skrivelse den 26 november 1947 redovisat det

erhållna uppdraget.» Över kommitténs utredning i ärendet har pensionsstyrelsen

efter remiss avgivit yttrande. Ärendet har därefter varit föremål

för övervägande inom socialdepartementet.

Grunderna för dyrtidstillägg åt folkpensionärer.

I socialvårdskommitténs utredning ingår en av kommitténs sakkunniga

von Hofsten och Berglund utarbetad redogörelse för de metoder, som tilllämpas

vid beräkningen av socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsindex,

samt möjligheterna att beräkna ett särskilt levnadskostnadsindex för folkpensionärerna.

I denna redogörelse har anförts bl. a., att det prismaterial

och den konsumtionssammansättning, som ligger till grund för beräkningen

av socialstyrelsens allmänna levnadskostnadsindex, skall motsvara levnadsförhållandena

för industriarbetar- och tjänstemannafamiljer i städer och

tätorter. Vid indexberäkningen vore två faktorer av avgörande betvdelse,

nämligen prisutvecklingen och kvantiteterna (vikterna). På grund av den

olikartade prisutvecklingen för olika varor eller varugrupper bleve resultatet

av indexberäkningen i hög grad beroende av vilken vikt prisutvecklingen

för olika varugrupper erhölle. Eftersom folkpensionärerna representerade

andra inkomstlägen och familjetyper än de som låge till grund för

den allmänna levnadskostnadsindexen, kunde denna icke väntas ge ett

riktigt resultat när det gällde att mäta levnadskostnadernas förändringar

bland folkpensionärer. Enligt en av socialstyrelsen år 1943 verkställd hushållsbudgetundersökning

bland vissa folkpensionärer hade levnadskostnadsutvecklingen

för folkpensionärerna starkt avvikit från den för arbetare

och tjänstemän. För pensionärer bosatta i städer hade sålunda enligt en

på grundval av undersökningen verkställd beräkning levnadskostnaderna

(inkl. skatter och naturaförmåner) under tiden juni 1939—december 1943

stigit med 27 å 28 %, medan motsvarande stegring för socialstyrelsens officiella

levnadskostnadsindex var 42 %. Även den framtida utvecklingen

kunde väntas bli olikartad, varför om möjligt en speciell levnadskostnadsindex

för pensionärer borde uträknas.

En särskild levnadskostnadsindexberäkning för pensionärer med mitten

1 I ärendets behandling inom kommittén ha deltagit ordföranden, f. d. landshövdingen

Bernhard Eriksson, samt ledamöterna herrar Bexelius, Hagård, Hartmann, Höjer, Person,

Skoglund och Wallén samt fru Nordgren. Såsom särskilda sakkunniga ha enligt förordnande

av chefen för socialdepartementet byråchefen i pensionsstyrelsen Josef östlind, byråchefen

i socialstyrelsen E. von Hofsten och t. f. aktuarien hos socialstyrelsen K. G. Berglund biträtt

kommittén vid utredningsarbetet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

av år 1946 som bas ha de sakkunniga funnit för närvarande kunna grundas

endast å en framskrivning av det budgetmaterial, som erhållits vid 1943

års hushållsbudgetundersökning. Posterna bostad och bränsle syntes f. n.

böra lämnas helt åsido vid indexberäkningen, då stegringen i bostadskostnaderna

vore obetydlig och beträffande både bostads- och bränsleposten

beräkningen försvårades av att bostad och bränsle i betydande grad representerats

av naturaförmåner vid 1943 års undersökning. Även skatteposten

ha de sakkunniga ansett kunna uteslutas med hänsyn till dess ringa betydelse

för folkpensionärerna. De sakkunniga ha vidare ansett vissa skäl

föreligga att antaga att statsmakterna utgått från att folkpensionärerna

genom de höjda folkpensionerna blivit kompenserade för bortfallet från och

med 1948 års ingång av livsmedelsrabatterna.

Enligt de sakkunnigas beräkningar skulle en på detta sätt uträknad index

utvisa en stegring av pensionärernas levnadskostnader mellan juni

1946 och september 1947 på 4,9 %. Om hänsyn jämväl toges till den fördyring

av pensionärernas levnadskostnader, som komme att inträffa den 1

januari 1948 genom slopandet av de statliga livsmedelsrabatterna, uppginge

stegringen till 12,1 %.

I anslutning till den av de sakkunniga lämnade redogörelsen har socialvårdskommittén

anfört följande.

Kommittén har på de skäl, som anförts av de sakkunniga, kommit till

den uppfattningen, att den officiella levnadskostnadsindexen, som är avsedd

att belysa kostnadsutvecklingen för arbetare och lägre tjänstemän, icke

på ett tillfredsställande sätt återspeglar levnadskostnaderna för folkpensionärerna.

För att få en riktig belysning av kostnadsutvecklingen för folkpensionärerna,

måste därför en särskild levnadskostnadsindex utarbetas.

Som grund för en sådan index måste ligga en hushållsbudget, vari redovisas

hushållsposterna för sådana grupper av folkpensionärer, som i huvudsak

äro hänvisade till folkpensionen för sitt uppehälle. Någon annan hushållsbudgetundersökning

beträffande folkpensionärer än den av socialstyrelsen

år 1943 utförda finnes icke. Även om det vore önskvärt att en vid

senare tidpunkt utförd hushållsbudgetundersökning kunde läggas till grund

för beräkningen av kostnadsutvecklingen, synes det likväl kommittén, att

de vid nämnda undersökning framkomna hushållsposterna på det sätt som

angivits av de sakkunniga bör kunna användas som jämförelsematerial och

att resultatet bör ge en i stort sett riktig bild av prisutvecklingen. Då det

för närvarande icke finnes något prismaterial för landsbygdens del anser

kommittén i likhet med de sakkunniga att endast en prisindex bör utarbetas

och att till grund för densamma bör läggas prisuppgifterna från tätorterna.

Även budgeten bör därför grundas enbart på material från tätorterna.

På grund av de nya folkpensionernas konstruktion med ett fristående

bostadstillägg, som är olika för olika orter, tala starka skäl för att bostadskostnaden

bör uteslutas vid indexberäkningarna. För denna ståndpunkt

talar också det förhållandet, alt budgetmaterialet i fråga om bostadskostnaden

är mera osäkert än i fråga om övriga utgiftsposter. Icke heller den med

bostadsposten nära sammanhängande bränsleposten bör ingå i indexberäkningarna,

liksom ej heller skatteposten.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

Kommittén har vidare anfört följande.

Enligt kommitténs mening böra dyrtidstilläggen betraktas som en nominell

höjning d. v. s. ett återställande av den reella minimistandard, vilken

avsetts med folkpensionernas generella belopp (utan bostadstillägg). I konsekvens

härmed bär för alla folkpensionärer, oavsett pensionernas variationer

efter inkomst, dyrtidstillägget utgå med fastställt procenttal på sagda

pensions maximibelopp. Ett dylikt förfaringssätt är olägligt endast ur en

synpunkt, nämligen att det för pensionärer med inkomstprövad pension

och inkomst i närheten av den gräns, vid vilken inkomstprövad pension

upphör, uppstår en viss diskontinuitet. Så länge det rör sig om dyrtidstilllägg

av så begränsad storlek, som här kan ifrågakomma, behöver dock

detta förhållande icke tillmätas någon betydelse.

Om man utgår ifrån att pensionärerna skola ha full kompensation för

stegringen av levnadskostnaderna (5 respektive 12 %) kommer dyrtidstillägget

för olika kategorier att bli av följande storlek

Kostnaderna för ett dylikt dyrtidstillägg å 5 procent har av kommitténs

sakkunnige Östlind beräknats till 34,66 miljoner kronor. Efter avdrag för

kommunbidrag å omkring 25 % av dyrtidstillägg å inkomstprövade pensionsförmåner

skulle enligt samma beräkning statens årliga kostnader komma

att uppgå till omkring 33 miljoner kronor. För ett dyrtidstillägg å 12

procent skulle motsvarande kostnad uppgå till omkring 79 miljoner kronor.

Kommittén har slutligen anfört, att alldeles oberoende av frågan huruvida

något dyrtidstillägg åt folkpensionärerna nu skulle förverkligas eller

ej, det uppenbarligen vore av stor vikt, att statsmakterna med uppmärksamhet

följde den framtida utvecklingen av folkpensionärernas levnadskostnader.

Åtgärder borde därför redan nu vidtagas för att skapa ett gott

material till en fortlöpande särskild levnadskostnadsindex för folkpensionärerna.

I första hand borde en ny hushållsbudgetundersökning företagas,

bl. a. därför att de nya folkpensionerna kunde förväntas komma att avsevärt

ändra levnadsförhållandena för en stor del av folkpensionärerna. Det

borde därvid givetvis endast vara fråga om folkpensionärer som huvudsakligen

vore hänvisade att leva av sin folkpension. Kommittén har sagt sig

vilja understryka, att en eventuell automatisk reglering av folkpensionerna

borde anknytas till en framtida, på nya hushållsbudgetundersökningar

grundad pensionärsindex. Den index, som nu kunde upprättas på grundval

av 1943 års material, lämpade sig enligt kommitténs mening knappast

för någon automatisk reglering av pensionsbeloppen.

Den tekniska utformningen av dgrtidstilläggssystemet.

Beträffande frågan om utbetalningen av eventuella dyrtidstillägg å folkpensioner

har socialvårdskommittén icke gjort något eget uttalande utan

Ankor

Gifta

Ensamstående

5%

stegring

30 kr,

40 »

50 »

12%

stegring

72 kr.

96 »

120 »

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

hänvisat till en redogörelse av den sakkunnige, herr Östlind. Denna redogörelse

avser de tekniska möjligheterna att från och med viss tidpunkt inkludera

ett dyrtidstillägg i de folkpensionsbelopp som månatligen utanordnas.

Angående utbetalningssystemet för folkpensionerna har i redogörelsen

anförts följande.

Från och med 1948 års ingång komma folkpensionerna att utbetalas medelst

av pensionsstyrelsen för varje utbetalningstillfälle tillverkade och distribuerade

s. k. folkpensionsanvisningar, i stället för som hittills genom

för 5-årsperioder iordningställda kvittenshäften.

Övergången till det nya utbetalningssättet har möjliggjorts genom att

pensionsstyrelsen anskaffat erforderliga hålkortsmaskiner av olika slag och

upplagt hålkortskartotek över folkpensionstagarna och deras pensioner.

Förutom för tillverkning av folkpensionsanvisningarna komma hålkortsmaskinerna

till användning för revision av verkställda utanordningar och

utbetalningar samt för beräkning av kommunernas bidrag till folkpensionerna

ävensom för statistisk bearbetning. Dessutom användas maskinerna

till tryckning — vid pensions nybeviljande eller jämkning — av pensionsbrev

samt av uppgiftskort till pensionsnämnder och socialregister.

För samtliga dessa arbetsuppgifter erfordras för varje pensionstagare två

hålkort, ett s. k. namnkort och ett statistikkort, vartdera kortet med 80

kolumner, i vilka siffror eller bokstäver kunna markeras genom hålstansning.

Under tryckningen av pensionsbrev och uppgiftskort gå namn- och statistikkorten

parvis genom maskinerna. Därefter skiljas namnkorten från

statistikkorten. .

Folkpensionsanvisningarna tillverkas postanstaltsvis och i pensionsbrevnummerordning.

För de vanliga terminsbeloppen komma härvid endast

namnkorten till användning, vilka kort innehålla uppgifter om utbetalmngsanstalt,

pensionsbrevnummer, de reguljära terminsbeloppen samt pensionstagarens

namn och adress. För den första anvisningen efter nybeviljande

eller jämkning av pension måste även statistikkortet tagas i bruk.

Härefter har i redogörelsen anförts följande.

Varje generell förändring av folkpensionernas storlek kräver nya narnnoch

statistikkort. Dessa behöva dock icke stansas manuellt utan kunna tillverkas

maskinellt på sätt i det följande angives.

Vid en omräkning av samtliga folkpensioner efter viss schablon och utan

omräkning av den till grund för pensionen fastställda årsinkomsten synes

det icke vara nödvändigt att trycka nya pensionsbrev och uppgiftskort till

pensionsnämnder och socialregister. Om man nämligen vid en omräkning

av pensionerna skulle kräva tryckning av nya pensionsbrev och uppgiftskort,

måste före tryckningen de nya namn- och statistikkorten sammanparas

för att sedan skiljas åt för de fortsatta arbetena, vilket tillsammans med

tryckningen kan beräknas förlänga erforderlig förberedelsetid för utbetalning

av de nya pensionsbeloppen med tre månader.

l''fortsättningen har därför förutsatts att tryckning av nya pensionsbrev

och uppgiftskort icke skulle ifrågakomma. För att emellertid på ett t ögonen

fallande sätt utmärka, huruvida efter en omräkning ett pensionsbrev eller

uppgiftskort avser ny eller gammal pension, borde allt tryck avseende nya

pensionsbelopp ske på kartong i annan färg än den som kommit til! användning

tidigare.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

Under här gjort antagande skulle iordningställandet av nva namn- och

statistikkortskartotek ske på följande sätt.

Namn- och statistikkortskartoteken reproduceras i befintlig ordning med

undantag för de kolumner, i vilka man har att räkna med att nya uppgifter

skola instansas. Beträffande de nya statistikkorten måste härvid reserveras

nuvarande sex kolumner, angivande arbetsinkomst och kapitalinnehav,

för de nya terminsbeloppen.

De nya statistikkorten sorteras därefter på olika pensionstagarekategor*er

avseende bl. a. bostadskostnadsgrupp, civilstånd och pensionens art

samt inom varje sådan på olika årsinkomstgrupper. För varje grupp

stansas hål angivande de nya pensionsbeloppen, såväl årliga belopp som terminsbelopp.

De nya statistikkorten sorteras tillbaka på postanstalt och inom postanstalt

efter pensionsbrevnummer. Härefter jämföres för kontroll statistikkortens

ordning med de nya namnkortens, vilket också sker maskinellt.

Slutligen överföras de i de nya statistikkorten stansade terminsbeloppen

till de nya namnkorten.

Med de nya namnkorten kunna sedan anvisningar tillverkas i vanlig ordning

och med de nya statistikkorten kommunbidragen beräknas samt statistik

upprättas.

Då det ordinarie arbetet hela tiden måste fortgå i vanlig ordning och

arbetet nästan helt måste bedrivas med användning av pensionsstyrelsens

egen maskinpark, måste arbetet med omläggningen till stor del ske på övertid

och möjligen, om hjälp av kunnig personal kan erhållas, i två skift.

For vissa undantagsfall (pensionstagare med blindtillägg eller särskilt bostadstillägg)

skulle man för underlättande av arbetet kunna räkna med att

halkortfirmans servicebyrå ställde en s. k. multiplier till pensionsstyrelsens

disposition under ca ett 50-tal timmar. Någon multiplier finnes nämligen

icke i pensionsstyrelsens maskinpark, då sådan icke erfordras för de

ordinarie arbetena.

Allt som allt torde för iordningställandet av de nya liålkortskartoteken

åtgå inalles omkring 1 500 maskintimmar, fördelade på olika maskiner. Då

emellertid de olika arbetsmomenten kunna utföras samtidigt på olika delar

av materialet, har hela omläggningsarbetet beräknats taga én tid av två

kalendermånader. Tredje månaden efter den månad, under vilken beslut

fattas om ändring av folkpensionerna skulle sålunda folkpensionsanvisningar

kunna tillverkas med de nya beloppen, avseende utbetalning under

fjärde månaden.

I redogörelsen har vidare framhållits, att varje jämkning av pension

och varje adressförändring för pensionstagare, som skedde under den tid

omläggningsarbetet paginge, måste föranleda ändringar såväl i de gamla

namn- och statistikkortskartoteken som i de nya, i den mån dessa hunnit

iordningställas. Att detta komme att försvåra och komplicera omläggningen

syntes ligga i öppen dag. Med hänsyn till att flyttningarna särskilt i städer

och större samhällen äro koncentrerade till den 1 april och den 1 oktober

vore det ur arbetssynpunkt önskvärt att eventuella pensionsförändringar

sattes i kraft på sådan tidpunkt, att omläggningsarbetet icke till någon del

behövde infalla under april eller oktober månader.

1 tterligare har i redogörelsen anförts, att utbetalning av en pensionsför
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

höjning för tid före den månad, under vilken den första utbetalningen av

de nya beloppen kunde äga rum i vanlig ordning, icke läte sig göra utan

att i hög grad fördröja hela omläggningsarbetet. Skulle det visa sig nödvändigt

med förbättringar för gången tid, måste man för denna förhöjning

tänka sig regler, som möjliggjorde utbetalning av vissa fixa belopp mot

extra kvittering å folkpensionsanvisningarna i likhet med vad som ägt rum

å pensionskvittenserna under åren 1941—1947. Med hänsyn till att det på

grund av svårigheten att från alla nuvarande pensionstagare införskaffa tillförlitliga

postadresser torde dröja en tid in på år 1948, innan det nya utbetalningssättet

komme att fungera friktionsfritt, syntes någon förändring

av pensionsbeloppen av den art, varom här vore fråga, icke böra komma i

fråga före den 1 oktober 1948 annat än eventuellt genom extra tillägg till

de å anvisningarna tryckta, normala terminsbeloppen.

■I redogörelsen har slutligen framhållits, att då varje förändring av folkpensionerna

komme att ställa stora krav på såväl arbetsledningens som

personalens och maskinparkens uthållighet, reglerna för eventuella förändringar

av pensionsbeloppen icke torde böra göras sådana, att omräkningar

kunde återkomma med alltför korta mellanrum.

Pensionsstyrelsens yttrande.

I pensionsstyrelsens yttrande över socialvårdskommitténs utredning har

styrelsen inledningsvis anfört, att det nya utbetalningssystemet för folkpensionerna

icke kunde antagas komma att fungera helt klanderfritt redan

från början. Arbetena i samband med övergången till detsamma kunde beräknas

komma att fortgå även avsevärd tid under år 1948. Det kunde icke

anses tillrådligt att innan det nya utbetalningssystemet prövats fungera i

huvudsak tillfredsställande ytterligare belasta detsamma på sätt socialvårdskommittén

föreslagit. Därtill komme att det icke nu kunde förutses

huruvida erforderliga hålkortsmaskiner och personal kunde disponeras för

det i kommittébetänkandet avsedda omräkningsarbetet under år 1948. Styrelsen

ansåg sig därför icke kunna tillstyrka, att ett sådant omräkningsförfarande

som ifrågasattes av kommittén komme till användning under år

1948.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och till att den dyrtidskompensation

som kunde komma ifråga för år 1948 icke torde kunna antagas komma att

uppgå till mera betydande belopp för varje pensionstagare har pensionsstyrelsen

föreslagit, att ett eventuellt dyrtidstillägg för nämnda år utbetalades

på en gång tillsammans med månadsbeloppet för viss månad. Som ytterligare

skäl härför har styrelsen anfört, att en omräkning enligt socialvårdskommitténs

förslag krävde tid för sitt genomförande och därför kanske

under alla förhållanden måste förutsättas kompletterad med ett fixt belopp

för förfluten tid.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

Härefter har pensionsstyrelsen anfört, att det icke torde vara alldeles

nödvändigt att variera dyrtidskompensationen efter folkpensionens storlek,

så länge kompensationen uppginge till relativt små belopp. En godtagbar

lösning syntes vara att låta ett eventuellt dyrtidstillägg för år 1948 utgöras

av ett för alla lika belopp, förslagsvis 40 kronor, om dyrtidskompensationen

bestämdes efter socialvårdskommitténs 5-procentsalternativ. För den månad,

då detta belopp skulle utbetalas, kunde i så fall folkpensionsanvisningarna

förses med övertryck, som tydligt utvisade — jämväl i kvittomeningen

att förutom det å anvisningen angivna månadsbeloppet även tillägg med

nämnda belopp utginge. En sådan utbetalning kunde ur pensionsstyrelsens

synpunkter verkställas under vilken månad som helst som befunnes lämplig,

dock icke förr än under den utbetalningsperiod som började tidigast

40 å 50 dagar efter det beslut fattats om dyrtidstillägg. Kostnaderna för utbetalningen

torde, bortsett från mindre kostnader i pensionsstyrelsen, endast

utgöras av vad postverket kunde betinga sig för merarbetet med densamma.

Härjämte har styrelsen anfört följande.

Det är sannolikt att en lösning som den angivna icke är idealisk ur postverkets

synpunkt. Med hänsyn till att postverkets kassapersonal under

år 1947 haft att göra ej mindre än 9 påstämplingar rörande tilllägg

till folkpensionerna samt dessutom motsvarande utbetalningar,

torde emellertid den nu föreslagna anordningen kunna godtagas som

ett provisorium, särskilt som kassapersonalen genom densamma endast

betungas med en lätt verkställd addition. Att för tillägget använda särskild

folkpensionsanvisning skulle — även om det ur postverkets synpunkt

kunde vara att föredraga — ställa sig förhållandevis alltför dyrt och dessutom

medföra en mycket betydande arbetsbelastning för pensionsstyrelsens

utbetalningsavdelning.

Pensionsstyrelsen har slutligen förklarat, att för den händelse det i fortsättningen

skulle visa sig att frågan om utbetalning av dyrtidstillägg uppgående

till mera betydande belopp bleve aktuell, i stort sett det i socialvårdskommitténs

betänkande förordade systemet för utbetalning av tillägg

månadsvis torde böra komma till användning, såvida icke de blivande erfarenheterna

av den maskinella utbetalningen skulle föranleda till annat.

För den första omräkningen torde såvitt nu kunde bedömas förberedelsearbetet,

under förutsättning att erforderliga maskiner och personal stode till

förfogande, få beräknas till cirka 3 månader.

Departementschefen.

Redan i samband med antagandet av den nya folkpensioneringslagen tilldrog

sig frågan om en kompensation åt folkpensionärerna vid inträffande

ökning av levnadskostnaderna intresse. För egen del uttalade jag vid riksdagsbehandlingen

av ärendet att om prisutvecklingen bleve så ogynnsam,

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

att ett dyrtidstillägg åt folkpensionärerna bleve påkallat, beslut därom borde

fattas. Däremot motsatte jag mig den från vissa håll framförda tanken att

från början göra de nya folkpensionerna indexreglerade.

Sedan folkpensionsreformen genomfördes vid 1946 års riksdag har socialstyrelsens

allmänna levnadskostnadsindex stigit. Indextalet (med 1935

som basår) var i juni 1946 156 och i december 1947 169. För mars 1948

visar indextalet en nedgång till 164, men denna nedgång beror väsentligen

på verkningarna av skattereformen och tillkomsten av de allmänna barnbidragen.

En motsvarande index, vari varken skatter eller sociala förmåner

ingå, uppvisar en stegring från december 1947 till mars 1948 med fem enheter

eller från 158 till 163.

Levnadskostnadsökningen, sådan den avspeglar sig i de nu anförda indextalen,

har aktualiserat spörsmålet om en dyrtidskompensation åt folkpensionärerna.

Socialvårdskommittén, som efter anmodan verkställt utredning

i ämnet, har emellertid för sin del funnit, att den allmänna levnadskostnadsindex

icke lämpar sig såsom utgångspunkt för ett bedömande av

levnadskostnadernas variationer för folkpensionärer. Orsaken härtill är

främst den, att folkpensionärerna i regel representera andra inkomstskikt

och andra familjetyper än dem, efter vilkas förhållanden socialstyrelsens

allmänna levnadskostnadsindex beräknas. Jag är på denna punkt ense med

socialvårdskommittén. I likhet med kommittén finner jag det önskvärt att

en särskild indexberäkning för folkpensionärerna kommer till stånd för

att man i framtiden skall kunna säkrare bedöma frågan om dyrtidskompensation

åt dem. Såsom kommittén framhållit erfordras härför att beträffande

folkpensionärerna en hushållsbudgetundersökning verkställes, som

kan ligga till grund för avgörandet av i vad mån prisutvecklingen på olika

varor och varugrupper påverkar den totala levnadskostnadsutvecklingen

för dem. En sådan undersökning synes lämpligen böra ske i anslutning till

den utredning rörande folkpensionärernas bostadsförhållanden, som f. n.

äger rum genom särskilda sakkunniga, och det är min avsikt att uppdraga

åt de sakkunniga att i samarbete med socialstyrelsen verkställa en dylik

undersökning.

Det material, som man för närvarande har att bygga på i fråga om levnadskostnadsutvecklingen

för folkpensionärerna, består, såsom i socialvårdskommitténs

utredning närmare utvecklats, av en hushållsbudgetundersökning

som socialstyrelsen år 1943 verkställt i fråga om vissa folkpensionärer.

På grundval av denna undersökning ha sakkunniga, som anlitats

av socialvårdskommittén, funnit levnadskostnadsstegringen för folkpensionärerna

från sommaren 1946 fram till sista kvartalet 1947 böra beräknas

till 4,9 procent. Om hänsyn skulle tagas jämväl till slopandet från

och med 1948 års ingång av livsmedelsrabatterna skulle stegringen uppgå

till 12,1 procent. Att livsmedelsrabatterna inom en relativt nära framtid

komme att försvinna torde emellertid redan vid tiden för folkpensionsre
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

formens beslutande ha stått klart. Det synes därför berättigat att frågan

om dyrtidstillägg å de år 1946 beslutade pensionsbeloppen bedömes utan

hänsynstagande till livsmedelsrabatternas slopande.

Vad angår de sakkunnigas beräkningar av levnadskostnadsstegringens

storlek för folkpensionärerna har jag i övrigt intet att anmärka. Med hänsyn

till det i viss mån bristfälliga underlaget för beräkningarna synes mig

för närvarande dyrtidstillägg åt folkpensionärerna böra beräknas endast

för kalenderåret 1948. Dyrtidstillägget bör vid sådant förhållande utbetalas

i form av en engångskompensation för hela året och något sådant inräknande

av dyrtidstillägget i de månatligen utgående folkpensionerna som

ilragasatts i socialvårdskommitténs utredning bör därför icke nu ifrågakomma.

Frågan om dyrtidstillägg för tiden från och med 1949 års ingång

torde — efter ytterligare överväganden — böra upptagas till behandling

vid nästa års riksdag.

I fråga om de grunder efter vilka dyrtidskompensationen nu skall beräknas

är jag ense med social vårdskommittén därutinnan att dyrtidskompensationen

icke bör avse bostadstilläggen, då bostadskostnaderna i stort sett

icke ökat sedan sommaren 1946. I likhet med kommittén finner jag vidare

dyrtidskompensationen böra utformas så, att den innebär en höjning av

de maximibelopp — bostadstillägg frånräknat — varmed folkpension utgår

i särskilda fall. Detta innebär, att dyrtidskompensation kommer att

utgå med samma belopp oavsett om den därtill berättigade åtnjuter full

pension eller pensionen reducerats på grund av inkomstprövning.

Pensionsst3rrelsen har i sitt yttrande över socialvårdskommitténs utredning

förordat att dyrtidstilläggen skulle fastställas till ett för alla folkpensionärer

enhetligt belopp, förslagsvis 40 kronor för år räknat. Detta förslag

sammanhänger med att styrelsen icke ansett det möjligt att bemästra utbetalningen

av ett till beloppet differentierat dyrtidstillägg. På sätt i det

följande skall angivas har jag emellertid funnit det önskvärt att decentralisera

utbetalningen av dyrtidstilläggen för år 1948. Vid sådant förhållande

torde en sådan utjämning av dessas belopp som pensionsstyrelsen föreslagit

icke böra ske.

I enlighet med det anförda torde dyrtidstilläggen — efter en kompensationsgrad

av fem procent — böra fastställas till följande belopp för år

räknat, nämligen 50 kronor för ensamstående pensionär, 40 kronor för envar

av äkta makar som bada atnjuta folkpension och för pensionsberättigad,

vars hustru uppbär huslrutillägg, samt 30 kronor för änkepensionsberättigad.

Sistnämnda belopp bör även utgå såsom dyrtidstillägg å hustrutiHägg,

vars maximibelopp, såsom tidigare nämnts, uppgår till 600 kronor,

bostadstillägg oberäknat. Något särskilt dyrtidstillägg å blindtillägg finner

jag däremot ej anledning förorda.

Socialvårdskommittén har icke ifrågasatt annat än att dyrtidstillägg i

enlighet med de av kommittén förordade normerna skulle tillkomma alla

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

folkpensionärer. I rådande ekonomiska läge synas emellertid skäl tala för

att dyrtidskompensationen begränsas att avse sådana folkpensionärer, som

väsentligen äro beroende av folkpensionen för sin försörjning eller för vilka

folkpensionen åtminstone utgör en betydande del av den totala inkomsten.

Inom socialdepartementet har med anledning härav övervägts vissa förslag

till dyrtidstilläggssystem, där rätten att erhålla dyrtidstillägg gjorts beroende

av storleken av den inkomst folkpensionären åtnjuter vid sidan av sin

folkpension.

Varje sådant system är förenat med olägenheter av administrativ art,

vilket bl. a. sammanhänger därmed att inkomstuppgifter icke finnas tillgängliga

beträffande alla folkpensionärer. Beträffande dem, som åtnjuta

någon form av inkomstprövad pensionsförmån, d. v. s. alla som ha invalidpension,

sjukbidrag, änkepension eller bostadstillägg till ålderspension eller

vilkas hustrur uppbära hustrutillägg, finnas i pensionsstyrelsens kortregister

uppgifter om de inkomst- och förmögenhetsförhållanden, som legat till

grund för pensionsbeloppets bestämmande. Motsvarande uppgifter finnas

tillgängliga även hos pensionsnämnderna, i det att pensionsstyrelsen till

nämnderna utsänt uppgiftskort rörande ifrågavarande pensionstagare, å

vilka kort jämväl uppgift om inkomst- och förmögenhetsförhållandena upptagits.

För den stora grupp av folkpensionärer, som icke åtnjuta någon

inkomstprövad pensionsförmån — häri ingå ålderspensionärerna på landsbygden

— finnas däremot varken hos pensionsstyrelsen eller hos de lokala

pensionsorganen några inkomstuppgifter att tillgå.

Därest frågan om dyrtidstillägg åt folkpensionärerna skall lösas enligt

inkomstprövningslinjen, synes det uppenbart att man i största möjliga utsträckning

bör bygga på det uppgiftsmaterial, som finnes, så att någon ny

inkomstprövning icke skall behöva ske i vidare mån än detta är oundgängligen

erforderligt. Närmast till hands ligger därvid att knyta rätten

till dyrtidstillägg till det förhållandet att vederbörande folkpensionär åtnjuter

inkomstprövad förmån av något slag. De inkomstgränser, vid vilka

inkomstprövad pensionsförmån upphör att utgå, äro emellertid, såsom framgår

av vad i det föregående (s. 7) anförts, olika för olika kategorier av

pensionstagare — för invalider ligga exempelvis inkomstgränserna avsevärt

högre än för åldringar. Folkpensionärerna torde böra i fråga om dyrtidskoinpensation

likställas, oavsett vilken kategori de tillhöra. Detta kan

ske utan administrativa olägenheter om man väljer de inkomstgränser som

gälla för ålderspensionärer. Beträffande bostadskostnadsgrupp I, där ålderspension

utgår utan inkomstprövning, måste tydligen eu särskild inkomstprövning

ske. Den inkomstgräns, som där bör införas, torde lämpligen

böra anknyta till den s. k. avdragsfria inkomsten, vilken för ensamstående

pensionärer — änkepensionsberättigad inberäknat — är 400 kronor och

för makar G00 kronor.

Enligt dessa grunder skulle dyrtidstillägg utgå till eu ensamstående pen2

— Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 268.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 268.

sionär, vars inkomst ej uppgår till i bostadskostnadsgrupp I 400 kronor, i

bostadskostnadsgrupp II 700 kronor, i bostadskostnadsgrupp III 1 000 kronor,

i bostadskostnadsgrupp IV 1 300 kronor och i bostadskostnadsgrupp V

1 600 kronor. För makar, vilka båda äro pensionsberättigade, blir rätten till

dyrtidstillägg begränsad till dem, vilkas sammanlagda inkomst ej uppgår

till i bostadskostnadsgrupp I 600 kronor, i bostadskostnadsgrupp II 1 000

kronor, i bostadskostnadsgrupp III 1 400 kronor, i bostadskostnadsgrupp IV

1 800 kronor och i bostadskostnadsgrupp V 2 200 kronor.

De nämnda inkomstgränserna kunna synas låga, särskilt på landsbygden.

Emellertid torde det kunna antagas, att det i viss mån förhåller sig så, att

den nya folkpensionsreformen medfört en relativt sett större förbättring

för landsbygdens folkpensionärer än för pensionärerna i de högre bostadskostnadsgrupperna.

Med hänsyn till de administrativa svårigheterna torde

vidare en utjämning av inkomstgränserna i de olika bostadskostnadsgrupperna

icke kunna genomföras annat än genom en sänkning av inkomstgränserna

för de högsta bostadskostnadsgrupperna. Då detta icke synes

böra ifrågakomma, har jag funnit ett system för inkomstprövningen sådant

som det här skisserade böra godtagas. I förhållande till socialvårdskommitténs

förslag kommer systemet enligt gjorda överslagsberäkningar att innebära

en kostnadsminskning med omkring en tredjedel. Totalkostnaderna

för det inkomstprövade systemet ha nämligen beräknats till omkring 22

miljoner kronor.

För att genomföra det inkomstprövade dyrtidstilläggssystem jag nu förordat

förutsättes att två problem vinna sin lösning. Det ena är frågan huru

inkomstprövningen skall ske, det andra frågan om utbetalningen av dyrtidstilläggsbeloppen.

Vad angår förstnämnda fråga kan den svårligen lösas

utan medverkan av kommunala organ. Det hos pensionsstyrelsen förefintliga

registret över landets samtliga folkpensionärer upptager nämligen, såsom

tidigare omnämnts, icke några inkomstuppgifter beträffande dem som

åtnjuta enbart allmän ålderspension. Visserligen finnas beträffande de

ålderspensionärer, som före den 1 januari 1948 åtnjöto tilläggspension, ansökningshandlingarna

arkiverade hos pensionsstyrelsen och tänkbart vore

att beträffande dessa pensionärer anlita samma förfaringssätt, som kommit

till användning vid omräkningen av folkpensionerna inom övriga bostadskostnadsgrupper.

Detta omräkningsarbete skulle emellertid draga avsevärd

tid och kräva åtskillig personal. Från pensionsstyrelsens sida har

under hand uppgivits, att styrelsen ansåge det icke vara möjligt att under

innevarande år genomföra en dylik omräkning. Härtill kommer, att för

alla dem, som erhållit ålderspension efter ingången av år 1948, inkomstuppgifter

överhuvudtaget saknas, varför en lokal inkomstprövning beträffande

dessa pensionärer under alla förhållanden behövde ske.

Pensionsstyrelsen har vidare förklarat, att styrelsens nuvarande maskinutrustning

och personalbestånd icke medgåve, att styrelsen beträffande

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

övriga folkpensionärer verkställde den uppsortering på olika inkomstgrupper,

som det här förordade dyrtidstilläggssystemet förutsätter. Ett merarbete

av detta omfång skulle enligt styrelsens mening innebära allvarliga

faror för att det löpande utbetalningsarbetet bröte samman.

Vid angivna förhållanden synes det nödvändigt att decentralisera det

administrativa förfarandet med avseende å dyrtidstilläggen och lita till

medverkan av de kommunala organen, främst pensionsnämnderna. Detta

torde också låta sig genomföra utan att därmed några alltför betungande

arbetsuppgifter åläggas dessa organ. Såsom redan nämnts finnas hos pensionsnämnderna

sedan början av detta år register över alla inom vederbörande

pensionsdistrikt mantalsskrivna folkpensionärer, vilka ej enbart atnjuta

allmän ålderspension. Dessa register — vilka tillhandahållits pensionsnämnderna

från pensionsstyrelsen i form av särskilda med ledning

av pensionsstyrelsens hålkortsregister tryckta s. k. uppgiftskort upptaga

alla uppgifter, som äro behövliga för prövningen av frågan vilka pensionärer

som enligt de i det föregående angivna grunderna äro berättigade till

dyrtidstillägg och med vilket belopp dyrtidstillägg skall utgå i varje särskilt

fall. I fråga om dem som åtnjuta enbart allmän ålderspension saknas däremot

dylika uppgifter och, såsom förut nämnts, kunna dylika uppgifter ej

heller erhållas från pensionsstyrelsen. Under alla förhållanden torde för

dessa pensionärers vidkommande rätten till dyrtidstillägg få knytas till ett

ansökningsförfarande i någon form för att de till grund för prövningen erforderliga

uppgifterna skola kunna införskaffas. Då vidare de hos pensionsnämnderna

förefintliga registren över folkpensionärer i vissa avseenden

icke torde vara alldeles aktuella — bl. a. innehålla de uppgiftskort betiäffande

ett stort antal pensionärer, vilka avlidit eller flyttat till annan ort

torde det även för andra pensionärers del vara lämpligt att kräva ansökan

för att dyrtidstillägg å pensionen skall utgå. Härigenom vinnes jämväl att

adress- och andra uppgifter bliva mera tillförlitliga.

Vad härefter angår frågan om utbetalning av dyrtidstilläggen har det

synts naturligt att då inkomstprövningen ordnas lokalt även föranstalta

om en lokal utbetalning av dyrtidstilläggen. Därest denna ordnas efter

mönster av det utbetalningssystem, som kommit till användning beträffande

de allmänna barnbidragen, kommer för de lokala organen bestyret

med utbetalningen att inskränka sig till utskrivande av utbetalningskort

och förteckningar över betalningsmottagarna. Även därest utbetalningen

kunde ske centralt genom pensionsstyrelsen — vilket av arbetstekniska skäl

med all sannolikhet icke torde låta sig göra — skulle resultatet av inkomstprövningen

behöva delges pensionsstyrelsen, varför den decentraliserade

utbetalningen i och för sig icke kan anses medföra något nämnvärt meiarbete

för de lokala organen.

Med hänsyn till det förberedelsearbete, som erfordras för utbetalningen

av dyrtidstilläggen, kan utbetalning av desamma icke ske förrän åtskillig

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 268.

tid efter det beslut i frågan fattats. Utbetalningen torde därför lämpligen

böra förläggas till senare delen av år 1948, förslagsvis november eller december

månad. Den närmare tidpunkten för utbetalningen torde få fastställas

av Kungl. Maj:t i samband med utfärdandet av föreskrifter om förfarandet

i dyrtidstilläggsärenden. Den utbetalningen föregående prövningen

av vilka pensionärer, som äro berättigade till dyrtidstillägg, bör av praktiska

skäl såvitt möjligt göras i ett sammanhang för alla folkpensionärer.

Det bör därför föreskrivas, att ansökningar om dyrtidstillägg skola göras

under viss månad och rätten till dyrtidstillägg torde få knytas till det förhållandet,

att folkpension utgår för nämnda månad. Har folkpensionen

dessförinnan upphört att utgå — vilket i flertalet fall torde bero på att den

pensionsberättigade avlidit — skall sålunda icke heller dyrtidstillägg utgå,

oavsett att dyrtidstillägget avser hela kalenderåret och folkpension uppburits

under en del av året. Omvänt kommer den som uppbär folkpension

vid den tidpunkt, då ansökningarna skola göras, att bli berättigad till fullt

dyrtidstillägg, även om han icke varit pensionsberättigad från årets början

och även om han senare under året skulle avlida eller pensionen av annan

anledning upphöra att utgå. Personer, som bli pensionsberättigade först

efter den tidpunkt, då ansökan om dyrtidstillägg skall göras, synas däremot

icke böra tillerkännas rätt att erhålla dyrtidstillägget. I fråga om den,

som vid nyssnämnda tidpunkt är pensionsberättigad, men ännu icke hunnit

få ansökan om pension prövad, ävensom beträffande pensionsberättigad,

som försummat att inom föreskriven tid göra ansökan om dyrtidstillägg

torde möjlighet böra finnas att senare ingiva ansökan därom.

Med beaktande av det nu anförda och sedan från socialdepartementets

sida samråd sökts med pensionsstyrelsen och generalpoststvrelsen, har

inom departementet upprättats följande riktlinjer för det administrativa

handhavandet av det av mig förordade dyrtidstilläggssystemet.

Folkpensionsanvisningarna för månaderna närmast före den tidpunkt,

då ansökan om dyrtidstillägg senast bör göras, förses med lämplig påtryckning

få baksidan), innehållande kortfattade uppgifter om villkoren för

lätt att erhålla dyrtidstillägg samt meddelande om att ansökningsblanketter

komma att från och med viss dag hållas tillgängliga å postanstalterna

och hos pensionsnämndsordförandena. Det synes jämväl kunna övervägas

att å postanstalterna ansökningsblanketterna borde tillställas folkpensionälerna

i samband med att de utkvittera sin folkpension för viss månad.

Blanketterna böra ha sådan form, att de i ifyllt skick kunna postbefordras

till vederbörande pensionsnämnd. Å blankettens ansökningsdel skall den

pensionsberättigade ifylla sitt namn och sin adress ävensom pensionsbrevsnummer

och födelsetid, varjämte pensionsberättigad, som uppbär folkpension

enligt bestämmelserna för bostadskostnadsgrupp I, skall lämna uppgift

om sin årsinkomst. Om annan än den pensionsberättigade äger uppbära

folkpensionen, bör ansökning kunna göras av betalningsmottagaren. I fråga

opaginerad Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

om pensioner, som uppbäras av fattigvårdssamhälle eller kommun, kan

det dock ifrågasättas att i fråga om ansökningsförfarandet liksom i fråga

om utbetalningen av dyrtidstilläggen göra vissa modifikationer i förfaringssättet.

Det torde få ankomma på pensionsstyrelsen och generalpoststyrelsen

att utarbeta närmare föreskrifter härutinnan.

Sedan ansökningsblanketten ifyllts på nu angivet sätt och adresserats till

pensionsnämnden å den ort, där den pensionsberättigade är mantalsskriven,

avlämnas den antingen till vederbörande pensionsnämndsordförande

eller till posten för vidarebefordran till pensionsnämnden. Nämnden har

att, sedan ansökningarna inkommit, genomgå dem och fastställa vilka av

de pensionsberättigade, som äga rätt till dyrtidstillägg. Beträffande kommuner

i de högre bostadskostnadsgrupperna innebär detta arbete i huvudsak

endast att med ledning av de från pensionsstyrelsen till nämnden

översända uppgiftskorten kontrollera, huruvida rätt till dyrtidstillägg föreligger

och fastställa det belopp, med vilket dyrtidstillägget skall utgå. I

fråga om bostadskostnadsgrupp I blir förfarandet detsamma såvitt angår

pensionsberättigade som åtnjuta inkomstprövad förman. För ålderspensionärerna

i denna grupp skall nämnden med ledning av uppgifterna i ansökningen

samt anlitande, där så finnes erforderligt, av mantals- och taxeringslängd

eller andra handlingar, som kunna vara tillgängliga för nämnden,

avgöra om sökanden är berättigad till dyrtidstillägg. Inkomstprövningen

torde få ske relativt summariskt. Sålunda synas de särskilda beräkningsgrunder,

som enligt folkpensioneringslagen skola tillämpas vid värdering

av naturaförmåner och vid beräkning av förmögenhets avkastning, icke

behöva iakttagas.

Vad angår behandlingen av sådana ansökningar, som inkommit till felaktig

pensionsnämnd eller som på grund av ofullständiga eller felaktiga

uppgifter eller eljest icke kunna behandlas, torde det få ankomma på pensionsnämnden

att genom skriftlig eller muntlig förfrågan hos sökanden

eller pensionsnämnden i ort där denne tidigare varit mantalsskriven eller

genom andra åtgärder i görligaste män söka sörja för att ansökningen blii

prövad. Alltför stora krav i detta hänseende kunna dock ej ställas på pensionsnämnderna.

Vikten av att ansökningarna insändas till pensionsnämnden

i mantalsskrivningsorten torde därför böra särskilt framhållas för folkpensionärerna.

Sedan pensionsnämnden eller genomgång av ansökningshandlingarna

fastställt vilka som äro berättigade till dyrtidstillägg, utskriver nämnden

särskilda anvisningar å dyrtidstilläggsbeloppen och förteckningar över betalningsmottagarna.

Anvisningarna och förteckningarna överlämnas därefter

till postverket för distribution och utbetalning. Härvid torde förfaringssättet

kunna ordnas efter mönster av utbetalningssystemet för de allmänna

barnbidragen. Detta innebär bl. a. att pensionsnämnderna icke själva

behöva handha några penningmedel, då postverket kan rekvirera för utbe
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

talningen erforderliga belopp centralt hos pensionsstyrelsen. Med hänsyn

till forhållandena i de största städerna synes utbetalningsarbetet, om kommunen

så finner fördelaktigt, efter kommunens bestämmande böra kunna

anförtros även annan kommunal myndighet än pensionsnämnd. De närmare

föreskrifter, som erfordras angående förfaringssättet vid utbetalningen,

torde få meddelas av pensionsstyrelsen efter samråd med generalpoststyrelsen.

Beträffande ansökningar om dyrtidstillägg, som inkomma till pensionsnämnden

efter den tidpunkt, då ansökning normalt bort göras, torde förfaringssättet

i princip böra bli enahanda som det nu angivna. Det torde

dock böra övervägas, om icke prövningen av dylika för sent inkomna ansökningar

skall kunna anstå tills inga ytterligare ansökningar äro att förvänta

och utbetalningen därefter ske på en gång i början av år 1949. Om

antalet för sent inkomna ansökningar blir stort, kan det eljest befaras, att

arbetet med de i rätt tid inkomna ansökningarna skulle fördröjas.

I enlighet med det anförda har inom socialdepartementet upprättats ett

förslag till lag om dyrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner, vilket såsom

bilaga torde få fogas vid detta protokoll. Beträffande förslagets innehåll

synes utöver det redan sagda böra nämnas ytterligare följande. I 6 g har

— i viss överensstämmelse med lagen om allmänna barnbidrag__upp
tagits

föreskrift, att pensionsnämnd må uppdraga åt nämndens ordförande

eller någon dess ledamot eller kommunal tjänsteman att å nämndens vägnar

meddela beslut om dyrtidstillägg å folkpension. Det har synts icke rimligen

kunna krävas, att pensionsnämnden i dess helhet skall handlägga

alla dyrtidstilläggsärenden. Särskilt i kommuner tillhörande de högre bostadskostnadsgrupperna

är detta i stor utsträckning av väsentligen expeditionell

karaktär. Såvitt angår landsbygden torde detsamma gälla om en

icke ringa del av arbetet. Inkomstprövningen beträffande ålderspensionärerna

på landsbygden torde dock lämpligen böra handläggas av pensionsnämnden

i dess helhet, där det ej är uppenbart, att dyrtidstillägg skall utgå.

Att märka är härvid också, att enligt 9 § i förslaget beslut i ärende angående

dyrtidstillägg icke skall få överklagas.

I detta sammanhang torde jag få beröra en fråga som äger eif visst samband

med de föreslagna bestämmelserna i 6 §, nämligen spörsmålet om

kommunerna skola äga rätt till gottgörelse för de kostnader, som arbetet

med dyrtidstilläggen kommer att förorsaka dem. För min del är jag icke

beredd att föreslå att sådan gottgörelse skall utgå, även om jag förutsätter

att kommunerna komma att ställa medel till förfogande för att underlätta

för pensionsnämnderna att genomföra de uppgifter som här föreslås skola

läggas på dem. Jag vill framhålla, att i lagförslaget icke — i motsats till

vad som förutsatts i socialvårdskommitténs utredning — upptagits några

bestämmelser om skyldighet för kommunerna att bidraga till dyrtidstilläg
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 268.

gen ens i den mån dessa belöpa å folkpensionsförmåner, till vilka kommunbidrag

utgår. En sådan bidragsskyldighet kunde i och för sig anses ha

varit principiellt berättigad. Den skulle emellertid ha ytterligare komplicerat

det administrativa förfarandet, och då härjämte det sammanlagda beloppet

av kommunbidragen skulle bli relativt obetydligt, har jag funnit

mig böra föreslå att dyrtidstillägget skall helt utgå av statsmedel.

Totalbeloppet av dyrtidstilläggen kan såsom förut nämnts beräknas till

omkring 22 miljoner kronor. Något särskilt anslag för ändamålet torde icke

vara erforderligt. Inom socialdepartementet gjorda överslagsberäkningar på

grundval av uppgifter, som erhållits från pensionsstyrelsen angående beloppet

av utbetalda pensioner under de första månaderna år 1948, synas

nämligen giva vid handen, att det för nästa budgetår äskade anslaget till

Bidrag till folkpensioner m. m. (V huvudtiteln punkt 84) icke kommer att

tagas i anspråk i större utsträckning än att jämväl dyrtidstilläggen skulle

kunna inrymmas därunder. Med hänsyn härtill synes mig riksdagens bemyndigande

böra utverkas att från nämnda anslag få bestrida jämväl kostnaderna

för dyrtidstilläggen. Härjämte bör anmärkas, att dyrtidstilläggens

utbetalning kommer att medföra en ökad belastning av förslagsanslaget

till Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar (V huvudtiteln,

punkt 85).

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition

föreslå riksdagen att

dels antaga förenämnda, inom socialdepartementet upprättade förslag

till lag om dgrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner,

dels ock medgiva, att förslagsanslaget Bidrag till folkpensioner in. m. för

budgetåret 1948/49 må tagas i anspråk jämväl för bestridande av kostnaderna

för sådana dyrtidstillägg.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda

hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,

att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lars Lemne.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

4 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (4)

4 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:439 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av handelsöverenskommelse mellan Sverige och Turkiet. s. 7 i texten
  2. Rskr. 1948:412 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa åtgärder till främjande av bostadsförsörjningen jämte i ämnet väckta motioner. a1 i texten
  3. SU 1948:213 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om dgrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner m. m. jämte i ämnet väckta motioner, såvit s. 1 i texten
  4. 2LU 1948:52 Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till lag om dgrtidstillägg för år 1948 å folkpensioner in. m., såvitt propositionen hänvisat s. 1 i texten