Sök i Ratio Lex

Angående grunderna för höjning av löner enligt statens löneplansförordning, m. m

1948-05-21 · 9 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:276, Angående grunderna för höjning av löner enligt statens löneplansförordning, m. m

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

1

Nr 276.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående grunderna för

höjning av löner enligt statens löneplansförordning,

m. m.; given Stockholms slott den 21 maj 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag föreslå riksdagen att bifalla

de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen

hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

21 maj 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om grunderna

för höjning av löner enligt statens löneplansförordning, m. m. och anför

därvid följande.

Vid den allmänna löneregleringen för statstjänstemän m. fl., som genomförts

den 1 juli 1947, ha lönebeloppen i första hand avvägts under beaktande

av löneutvecklingen på den allmänna arbetsmarknaden fram till

andra kvartalet 1946. Anordningen med en viss automatisk anpassning

av avlöningen efter Jevnadskostnadsutvecklingen har emellertid i princip

bibehållits inom det nya lönesystemet, och av olika skäl har lönesystemet

utformats på sådant sätt, att med utgångspunkt från sagda primärt bestämda

lönebelopp samt levnadskostnaderna i mars 1946 fastställts lägre

1 Ili han;/ till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 276.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Maj:ts proposition nr 276.

grundlönebelopp, vilka skola anses gälla vid en viss lägre levnadskostnadsnivå.

Grundlönebeloppen, som intagits i tabeller i 3 § statens löneplansförordning,

ha tastställts så, att de jämte förhöjning beräknad efter 6 % uppgå

till förut nämnda belopp. Dessa grundlönebelopp skola anses gälla vid

levnadskostnader motsvarande ”/no av dem, som förelågo i mars 1946.

För åvägabringande av lönerörligheten gäller enligt 4 § löneplansförordningen

följande.

Socialstyrelsen skall kvartalsvis enligt de närmare föreskrifter, som meddelas

av Kungl. Maj :t verkställa beräkning av förhållandet mellan de allmänna

levnadskostnaderna i sista månaden under vederbörande kvartal och

™/m av levnadskostnaderna i mars 1946. På grundval härav skall Kungl.

Maj :t fastställa det procenttal (pristalet), som utmärker nämnda förhållande.

Så framt icke Kungl. Maj :t och riksdagen funnit skäl särskilt föreskriva,

att förhöjning av de i grundlönetabellerna angivna månadslönerna skall

ske med högre belopp eller även i annat fall än som föranledes enbart av

levnadskostnadsutvecklingen, skall för åvägabringande av lönerörligheten

gälla följande. Då pristalet utvisar ökning i förhållande till basnivån med

4 enheter eller mera, skall månadslönen höjas med 3 procent för varje hel

mångfald av 4, vartill ökningen uppgår. Om pristalet, efter att ha uppvisat

sådan ökning, åter nedgår, skall dock månadslönen höjas efter oförändrat

procenttal, så länge pristalet överstiger närmast lägre hela mångfald av 4.

Dessa regler skola likväl icke medföra rätt till höjning av lönen efter högre

procenttal än 18, motsvarande pristalet 124. Det lönebelopp, varå höjning

får beräknas, har begränsats till 1 200 kronor i månaden. Om pristalet nedgår

till eller understiger 90, skall, sa framt Kungl. Maj it och riksdagen därom

besluta, månadslönen sänkas med högst 5 procent.

I grundlönetabellerna ha för de särskilda löneklasserna förutom månadslöner

angivits även daglöner, A-avdrag och övertidsersättningar. Då månadslön

höjes eller sänkes, skola övriga i grundlönetabellerna angivna, till

samma löneklass hörande belopp höjas och sänkas i sådan omfattning, att

de förändrade beloppen förhålla sig till den förändrade månadslönen på"samma

sätt som de oförändrade beloppen till den oförändrade månadslönen.

Slutligen ha meddelats vissa avrundningsregler, enligt vilka förändrad

månadslön jämkas till närmaste hela krontal och annat förändrat grundlönebelopp

jämkas till närmaste femtal ören.

För innevarande budgetår har emellertid genom statsmakternas beslut

(prop. 1947: 300; r. skr. nr 442) genomförts en avkoppling av sambandet

mellan löner och levnadskostnader. Enligt övergångsbestämmelse till statens

löneplansförordning träda bestämmelserna i 4 § förordningen i kraft

den 1 juli 1948, såvida ej Kungl. Maj:t och riksdagen annorlunda särskilt

besluta; för innevarande budgetår har procenttalet 12 fastställts att läggas

till grund tör höjning av månadslön in. in. enligt löneplansförordningen.

Ifrågavarande avkoppling av den automatiska lönerörligheten sammanhänger

bland annat med att det under våren 1947 fanns grundad anledning

forutsatta, att lönerörligheten vid tillämpning av hittills använda grunder

för levnadskostnadsberäkningen skulle föranleda omotiverade svängningar

i lönebeloppen. Närmare redogörelse härför har lämnats i den till'' innevarande

års riksdag avlåtna propositionen nr 250.

opaginerad Kontrollera mot PDF

3

Kunyl. Maj:ts proposition nr 276.

Enligt de nya pensionsbestämmelser, som gälla från och med innevarande

budgetår, skall för rörligt tillägg å pensioner gälla samma

procenttal som beträffande höjning av månadslön enligt statens löneplansförordning.

Avkopplingen av sambandet mellan lönerna och levnadskostnadsutvecklingen

samt fastställande av 12 procents höjning av månadslönerna

har sålunda fått verkan även för det rörliga tillägget å pensionerna.

1 innevarande års statsverksproposition (för flera huvudtitlar gemensamma

frågor, sid. 11) har förutsatts, att frågan om de grunder för de nyreglerade

lönernas och pensionernas rörlighet, som borde gälla under budgetåret

1943/49, senare skulle anmälas för riksdagen.

Vidare har Kungl. Maj :t i nyss angivna proposition nr 250 till innevarande

års riksdag hemställt om riksdagens yttrande angående i propositionen

förordade grunder för beräkning av levnadskostnadsindex. Vad i propositionen

förordats innebär, att ur indexen för framtiden skola elimineras

verkningarna av ej endast direkta skatter utan även socialpolitiska förmåner

av olika slag, även de kontanta barnbidragen. En övergång till anordningen

med en från skatter och socialpolitiska förmåner rensad index

borde snarast möjligt genomföras, och pristalsserien borde entydigt erhålla

denna innebörd; indextal i 1914 års och 1935 års serier borde beräknas dels

utan, dels med hänsynstagande till direkta skatter och socialpolitiska förmåner.

Vad angår basnivån för pristalen har i propositionen anförts bl. a.

följande.

Sedan år 1943 hade socialstyrelsen även beräknat och publicerat en rensad

index, som angivits såsom en serie utan direkta skatter. I denna rensade

index, hade dessutom de fria skolfrukostarna och den fria skolmaterielen

eliminerats, däremot icke livsmedelsrabatterna, ett förhållande som

grundade sig på att fria skolfrukostar och fri skolmateriel räknats som

minuspost vid skattepostens kalkylering, medan effekten av livsmedelsrabatterna

fått påverka livsmedelsposten. Den rensade index, som sålunda

publicerats, vore sålunda rensad från direkta skatter och vissa sociala förmåner.

Ehuru livsmedelsrabatterna numera bortfallit, bleve det, i händelse lönerna

åter skulle göras automatiskt rörliga, av betydelse huruvida levnadskostnaderna

för den gångna tiden bestämdes på grundval av en rensad index

av den typ socialstyrelsen hittills tillämpat eller av en index, vid vars

beräkning även livsmedelsrabatternas verkan eliminerats. Pristalet 100 —

motsvarande 100/110 av levnadskostnaderna i mars 1946 — komme enligt

de båda alternativen att motsvaras av indextal i 1935 års serie å 136,34 respektive

138,47. Efter rabatternas bortfall komme indextalen i 1935 års serie

att bliva desamma enligt båda alternativen, men till följd av den olika jämförelsebasen

bleve pristalen olika; exempelvis bleve för mars 1948 indextalet

i 1935 års serie 163,43 men pristalet 120 respektive 118.

Vid övergången till en från direkta skatter och samtliga sociala förmåner

rensad index syntes starka skäl tala för att även pristalets bas grundades

på de på samma sätt beräknade levnadskostnaderna i mars 1946. Om övergången

till rensad index ägt rum förra året hade väl knappast funnits anledning

alt i den rensade serien bibehålla rabatterna och detta skulle säkerligen

icke heller ifrågasättas vid ett eventuellt återinförande av rabattsystem.

Den ifrågasatta omräkningen av den rensade indexserien betydde en

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

justering endast av bastalet för mars 1946 men inverkade däremot icke på

nuvarande indextal i 1935 års serie. Anledning funnes emellertid återkomma

till denna fråga sedan pågående förhandlingar med tjänstemännens huvudorganisationer

slutförts.

Beträffande de praktiska verkningarna av den föreslagna omläggningen

har i propositionen framhållits, att någon förändring givetvis icke bör ske

däri, att löner och pensioner för statstjänstemän in. fl. intill utgången av

innevarande budgetår på visst sätt fixerats utan automatisk reglering efter

levnadskostnadsindex. Huruvida en återgång till automatisk lönerörlighet

borde genomföras med nästa budgetårs ingång syntes böra göras till föremål

för ytterligare överväganden i samband med förhandlingar med tjänstemännens

huvudorganisationer; dessa förhandlingar borde äga rum på basis

av att den automatiska lönerörligheten, om en sådan skulle förekomma,

skulle regleras efter på rensad index beräknade pristal. I ett senare sammanhang

borde även närmare övervägas vilken inverkan levnadskostnadsutvecklingen

borde erhålla på kristilläggens storlek.

Av en i nämnda proposition nr 250 intagen tabell (s. 8) framgå de enligt

olika grunder beräknade pristalen och de procenttal, varmed lönen enligt

4 § statens löneplansförordning skulle ha höjts, om sagda författningsrum

varit i kraft under innevarande budgetår. Vid tillämpning av det hittillsvarande

beräkningssättet skulle under budgetårets fyra kvartal pristalen

ha utgjort respektive 118, 120, 121 och 117 samt procenttalen för lönens

höjning respektive 12, 15, 15 och 15. Vid tillämpning av de beräkningsgrunder,

som innefattas i den hittills publicerade rensade indexen, skulle

pristalen utgjort 114, 116, 116 och 120 och procenttalen för lönens höjning

utgjort respektive 9, 12, 12 och 15. Slutligen skulle vid tillämpning av en

från direkta skatter och samtliga sociala förmåner rensad index pristalen

utgjort respektive 114, 115, 116 och 118 samt procenttalen för lönens höjning

utgjort respektive 9, 9, 12 och 12.

Vad angår grunderna för de kristillägg, som fortfarande, ehuru i väsentligt

minskad utsträckning utgå under innevarande budgetår, fattades vid

1947 års riksdag beslut (statsverkspropositionen, för flera huvudtitlar gemensamma

frågor, s. 81; r. skr. 56) innebärande att kristillägget skulle

regleras i anslutning till den procentuella förhöjningen av de nyreglerade

lönerna. Då angivna procenttal utgjorde 6, skulle kristillägg utgå efter 16

procent, och för varje höjning eller minskning av förstnämnda procenttal

med 3 enheter skulle kristilläggsprocenten ökas respektive minskas med

4,2 enheter. I enlighet härmed utgör kristilläggsprocenten under innevarande

budgetår 24,4.

I innevarande års statsverksproposition (för flera huvudtitlar gemensamma

frågor, s. 13), har förutsatts, att frågan om kristilläggsgrunderna för

nästa budgetår senare skulle anmälas för riksdagen.

Från och med innevarande budgetår ha de särskilda huvudtitelsanslagen

till kristillägg borttagits, dock med undantag för anslaget under åttonde

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

huvudtiteln. Detta anslag, från vilket huvudsakligen skulle bestridas kristillägg

å löner till vissa tjänstemän vid universiteten samt till vissa övningslärare,

har för nästa budgetår i statsverkspropositionen preliminärt beräknats

till 2 miljoner kronor.

För innevarande budgetår utgår provisoriskt lönetillägg till vissa befattningshavare,

som icke omfattats av den allmänna löneregleringen, huvudsakligen

vissa lärare i övningsämnen vid statliga och kommunala skolor,

ett jämförelsevis ringa antal befattningshavare med s. k. oreglerad avlöning

jämte dyrtidstillägg och kristillägg samt präster och befattningshavare

vid vissa statsunderstödda institutioner, såsom folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter.

Det provisoriska lönetillägget utgår efter olika grunder

för olika kategorier av befattningshavare. För vissa befattningshavargrupper

— såsom professorer in. fl. vid universiteten, präster samt lärare

vid folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter — upptogos vid 1947

års riksdag frågorna om provisoriskt lönetillägg i särskild ordning, i regel

i samband med anslagsäskandena för vederbörliga avlöningar; i övrigt medgav

1947 års riksdag, att provisoriskt lönetillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst in. fl. under budgetåret 1947/48 finge i huvudsaklig överensstämmelse

med i 1947 års statsverksproposition (för flera huvudtitlar

gemensamma frågor) förordade grunder utgå enligt de närmare föreskrifter,

som meddelades av Kungl. Maj :t. I innevarande års statsverksproposition

(för flera huvudtitlar gemensamma frågor, s. 14) förutsattes att frågan

om provisoriskt lönetillägg för vissa befattningshavargrupper även för

nästa budgetår skulle upptagas i särskild ordning; i enlighet härmed har

hl. a. frågan om sådant tillägg till övningslärare upptagits i propositionen

nr 136 angående lönereglering för övningslärare. I övrigt förutsattes i statsverkspropositionen,

att grunderna för provisoriskt lönetillägg under nästa

budgetår skulle upptagas i samband med frågan om det rörliga tillägget för

samma budgetår.

I nämnda sammanhang förutsattes vidare, att kostnaderna för provisoriskt

lönetillägg under nästa budgetår, i vad de belastade statsverket, i allmänhet

skulle bestridas av de anslag eller andra medel, från vilka vederbörandes

löner utbetalas. Emellertid kommer riksstaten för nästa budgetår

att belastas med statsverkets utgifter för de provisoriska lönetillägg, som

under innevarande budgetår utgå vid det statsunderstödda skolväsendet

.— dessa kostnader beräknas för åttonde huvudtiteln till ungefär l,i miljoner

kronor — och för bestridande härav ävensom av åttonde huvudtitelns

kostnader för provisoriskt lönetillägg åt statliga befattningshavare under

nästa budgetår har under nämnda huvudtitel upptagits ett särskilt anslag,

som preliminärt beräknats till 2 miljoner kronor.

Såsom av del förut anförda framgår ha överläggningar ägt rum med tjänstemännens

huvudorganisationer — statst jänarkarlellcn, statstjänstemannens

riksförbund och tjänstemännens centralorganisation —- i fråga om

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

grunderna för de nyreglerade lönernas och pensionernas höjning för tiden

efter innevarande budgetårs utgång. Därvid har dryftats frågan, huruvida

en övergång till automatisk lönerörlighet enligt bestämmelserna i 4 § statens

löneplansförordning borde genomföras eller om särskilda grunder alltjämt

borde gälla för löne- och pensionsförmånernas höjning. I samband

därmed har även berörts frågan, om vid övergång till en från direkta skatter

och socialpolitiska förmåner rensad index beräkningen av levnadskostnaderna

i mars 1946 — och därmed pristalets bas — ävensom för tiden

därefter intill tidpunkten för livsmedelsrabatternas bortfall borde ske enligt

socialstyrelsens index utan direkta skatter eller på grundval av en indexserie

rensad även från livsmedelsrabatter. Sedan överläggningarna numera

avslutats, torde ifrågavarande spörsmål få anmälas för statsmakternas

prövning.

Vid överläggningarna har eftersträvats en lösning som kunde ingå som

ett led i en stabiliseringspolitik på det ekonomiska området. I främsta rummet

gäller det att söka få till stånd en stabilisering av priserna. Som vid

olika tillfällen tidigare framhållits måste emellertid i nuvarande läge varje

allmän höjning av den nominella inkomstnivån medföra risker för en

prisstegring. En prisstabilisering förutsätter därför återhållsamhet från alla

samhällsgruppers sida i kraven på inkomstförbättringar. Vid överläggningarna

med tjänstemännens organisationer angående utformningen av det

rörliga tillägget för nästa budgetår ha organisationerna också godtagit denna

stabiliseringssträvan som utgångspunkt för diskussionerna. Med tillfredsställelse

torde få konstateras, att statstjänstemännen visat sig villiga att

lämna sitt bidrag för att möjliggöra en stabilisering av pris- och inkomstnivån.

Under hänvisning till ovissheten rörande utvecklingen på löneområdet

ha organisationerna emellertid icke ansett sig nu kunna förorda en

bindning av det rörliga tillägget för hela nästkommande budgetår. Däremot

ha de förklarat sig beredda att — under vissa förutsättningar — avstå från

krav på en höjning av det nu utgående rörliga tillägget intill 1948 års utgång.

Med utgångspunkt från att nu förutsebara prisstegringar skola bli relativt

små — av organisationerna angivna till ett par enheter i 1935 års serie

— och att i övrigt prisfördyring för konsumenterna i möjligaste mån elimineras,

ha organisationerna ansett godtagbart, att nuvarande procenttal

för höjningen, 12 procent, får gälla jämväl under återstående delen av innevarande

år, oaktat den höjning av lönerna, som skulle uppkomma i händelse

av en anknytning till automatisk lönerörlighet, skulle uppgå till 15

procent. Därest levnadskostnaderna — emot vad som nu synes sannolikt

— enligt levnadskostnadsberäkningarna för juni eller september 1948 skulle

stiga så att pristalet beräknat enligt socialstyrelsens indexserie utan direkta

skatter och sociala förmåner uppnår pristalet 124, har vid överläggningarna

förutsatts, att procenttalet för höjning av löner och pensioner ökas till 20.

Detta innebär, att i sådant fall utöver tre fjärdedels kompensation för 16 enheters

pristalshöjning över basnivån skulle erhållas full kompensation för 8

enheters pristalsstegring.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 276.

Vid sitt ståndpunktstagande ha organisationerna förklarat sig förutsätta,

att jämväl för de i kommunernas tjänst anställda, som ha lönernas rörlighet

reglerad efter samma grunder som de statsanställda, nu utgående tillägg

komma att bibehållas under återstoden av innevarande år under samma

förutsättningar som för statstjänstemännens vidkommande. Övriga samhällsgruppers

— löntagares, jordbrukares och företagares — medverkan

borde även söka eftersträvas för en allmän stabilisering av landets ekonomi.

Organisationerna ha vidare förutsatt förhandenvaron av en effektiv priskontroll.

Resultatet av de förda överläggningarna torde, som jag redan framhållit,

få anses tillfredsställande. Jag anser sålunda, att även den särskilda klausul

för fall av betydande prisstegring, som innefattas i förslaget, bör kunna

godtagas.

Som redan framhållits ha organisationerna vid sitt ståndpunktstagande

utgått från att nu förutsebara prisstegringar icke skola behöva föranleda en

höjning av indextalet i 1935 års serie med mer än ett par enheter. Detta

betyder bl. a. att prisförbättringen på grundval av jordbrukskalkylen i väsentlig

utsträckning måste ske genom subventioner finansierade över budgeten.

I annat sammanhang denna dag äskas anslag för ifrågavarande ändamål.

Till frågan om inverkan på budgetöverskottet m. in. av de nu föreslagna

subventionerna torde jag få återkomma i samband med de definitiva

beräkningarna rörande statsverkets inkomster och utgifter under nästa

budgetår.

I propositionen nr 250 till innevarande års riksdag har jag beträffande

pristalsberäkningen framhållit, att vid övergång till en från direkta skatter

och socialpolitiska förmåner rensad index närmast två olika beräkningssätt

kunde ifrågakomma beträffande den tid, som förflutit före tidpunkten

för livsmedelsrabatternas bortfall. Antingen kunde för denna tid levnadskostnaderna

beräknas enligt socialstyrelsens från direkta skatter — och

vissa socialpolitiska förmåner, dock ej livsmedelsrabatterna — rensade index,

eller ock kunde beräkningen ske enligt en jämväl från livsmedelsrabatterna

rensad index. I denna fråga, som bleve av betydelse för bedömande

av pristalets bas och därmed för de framtida levnadskostnaderna jämförda

med motsvarande kostnader vid basen, uttalade jag, att starka skäl syntes

mig tala för att en beräkning enligt det senare alternativet tillämpades

men att jag hade för avsikt att återkomma till denna fråga sedan förhandlingarna

med tjänstemännens huvudorganisationer slutförts. Vid de förda

förhandlingarna bar visat sig, att organisationerna fästa stort avseende vid

att beräkningen däremot sker enligt det förra alternativet. I betraktande av

frågans samband med det uppnådda förhandlingsresultatet ansci jag mig

kunna tillstyrka, alt pristalets bas bestämmes på grundval av socialstyrelsens

hittillsvarande beräkning; pristalet 100 kommer därvid att motsvaras

av index 136,34 i 1935 års indexserie.

För genomförande av vad sålunda förordats i lraga om lönernas och pensionernas

höjning för tiden 1 juli—31 december innevarande ar erfordras

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. May.ts proposition nr 276.

ej ändring i statens löneplansförordning eller i gällande pensionsbestämmelser.

Erinras må, att enligt övergångsbestämmelse till löneplansförordningen

bestämmelserna i 4 § förordningen träda i kraft den 1 juli 1948, såvida

ej Kungl. Maj :t och riksdagen annorlunda särskilt besluta. Det lämpligaste

synes mig vara, att särskilt beslut nu meddelas om att nämnda bestämmelser

skola träda i kraft den dag, Kungl. Maj :t och riksdagen besluta.

För den händelse beslut om lönernas och pensionernas rörlighet för tiden

från och med den 1 januari 1949 icke hinner meddelas före nämnda dag,

torde, därest riksdagen icke har något att erinra däremot, samma grunder

som närmast dessförinnan varit gällande få provisoriskt tillämpas; i sådant

fall förutsätter jag emellertid, att de grunder som sedermera beslutas, skola

givas tillämpning räknat från och med den 1 januari 1949.

I detta sammanhang må erinras om att vid 1947 års lönereglering det

rörliga tillägget utmönstrades såsom en särskild löneförmån och att i stället

anlitades konstruktionen med förhöjning av lön (och tjänstledighetsavdrag)

respektive vikariatsersättning och övertidsersättning; för att förenkla

avlöningsuträkningen sammanarbetades i tabeller förhöjningen med

grundbeloppen. Beträffande avlöningsbokföringen genomfördes i enlighet

med beslut av 1947 års riksdag (prop. 281; r. skr. 442) den anordningen, att

kostnaderna för lön, vikariatsersättning och övertidsersättning fördelas mellan

posterna till rörligt tillägg och övriga anslagsposter i en proportion

som bestämmes av procenttalet för förhöjningen, med bortseende härvid

från maximeringen av de lönebelopp, varå förhöjning beräknades; “/m av

lönesummorna redovisas således på posterna för rörligt tillägg. För den

händelse förhöjning av de nyreglerade lönerna skulle komma att ske med

20 procent, böra på motsvarande sätt posterna till rörligt tillägg belastas

med ”/i» av lönesummorna; särskilt beslut av riksdagen påkallas icke för

detta ändamål.

Vad angår grunderna för kristilläggen torde dessa tillägg jämväl under

senare halvåret 1948 böra regleras i anslutning till den procentuella förhöjningen

av de nyreglerade lönerna. Vid tillämpning av 12 procents förhöjning

av sistnämnda löner bör kristilläggsprocenten liksom för närvarande

utgöra 24,4. För den händelse åter höjningen av de nyreglerade lönerna

skulle uppgå till 20 procent, synes en motsvarande höjning jämväl böra

ske av kristilläggsprocenten; med utgångspunkt från de vid 1947 års riksdag

beslutade kristilläggsgrunderna bör för nämnda fall kristilläggsprocenten

höjas med (8/sX 4,2=) 11,2 enheter och hela kristilläggsprocenten

således utgöra (24,4 + 11,2 =) 35,6. Någon ändring i fråga om bestämmelserna

i övrigt angående kristilläggens beräkning bör icke ifrågasättas. Vid

angivna ställningstagande torde förslagsanslaget till kristillägg under åttonde

huvudtiteln böra för nästa budgetår upptagas med det belopp, vartill

anslaget i statsverkspropositionen preliminärt beräknades, eller med

2 miljoner kronor.

För nästa budgetår torde provisoriskt lönetillägg böra, i den mån ej annat

föranledes av riksdagens i annat sammanhang meddelade beslut, utgå

enligt i huvudsak samma grunder som för innevarande budgetår. Sådant

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 276.

tillägg bör således i huvudsaklig överensstämmelse med i 1947 års statsverksproposition

angivna grunder utgå enligt de närmare föreskrifter, som

meddelas av Kungl. Maj:t. Förslagsanslaget under åttonde huvudtiteln till

provisoriskt lönetillägg torde lör nästa budgetår böra upptagas med det i

innevarande års statsverksproposition preliminärt beräknade beloppet, 2

miljoner kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

dels besluta

1) att bestämmelserna i 4 § statens löneplansförordning

skola träda i kraft den dag, Kungl. Maj :t och riksdagen besluta;
’

2) att för tiden 1 juli—31 december 1948 höjning av be
lopp,

som angivas i de i 3 § staten löneplansförordning intagna

grundlönetabellerna, skall ske enligt samma grunder

som under budgetåret 1947/48, dock att procenttalet för

höjningen skall utgöra 20, därest pristalet uppgår till eller

överstiger 124;

3) att för tiden 1 juli—31 december 1948 kristillägg skall

utgå enligt samma grunder som under budgetåret 1947/48,

dock att tillägget skall beräknas efter 35,6 procent, därest

pristalet uppgår till eller överstiger 124; samt

4) att provisoriskt lönetillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1948/49 må, i den

mån ej annat föranledes av riksdagens i annat sammanhang

meddelade beslut, i huvudsaklig överensstämmelse med

de grunder, som angivas i 1947 års statsverksproposition

(för flera huvudtitlar gemensamma frågor) utgå enligt de

närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t;

dels ock att för budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln

anvisa

1) till Kristillägg ett förslagsanslag

av .................................. kronor 2 000 000;

2) till Provisoriskt lönetillägg ett förslagsanslag

av........................ » 2 000 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,

att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll

utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Carl Olov Sommar.

«•>

IHhang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 276.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:416 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunderna för beräkning av levnadskostnadsinde x. a1 i texten
  2. SU 1948:217 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunderna för höjning av löner enligt statens löneplansförordning, m. m. jämte i ämnet väckta motion s. 4 i texten