Angående grunderna för höjning av löner enligt statens löneplansförordning, m. m
1948-05-21 · 9 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 9 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1948:276, Angående grunderna för höjning av löner enligt statens löneplansförordning, m. m
Dokumentets text
Kungl. Maj:ts proposition nr 276.
1
Nr 276.
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående grunderna för
höjning av löner enligt statens löneplansförordning,
m. m.; given Stockholms slott den 21 maj 1948.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF.
Ernst Wigforss.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 maj 1948.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,
Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om grunderna
för höjning av löner enligt statens löneplansförordning, m. m. och anför
därvid följande.
Vid den allmänna löneregleringen för statstjänstemän m. fl., som genomförts
den 1 juli 1947, ha lönebeloppen i första hand avvägts under beaktande
av löneutvecklingen på den allmänna arbetsmarknaden fram till
andra kvartalet 1946. Anordningen med en viss automatisk anpassning
av avlöningen efter Jevnadskostnadsutvecklingen har emellertid i princip
bibehållits inom det nya lönesystemet, och av olika skäl har lönesystemet
utformats på sådant sätt, att med utgångspunkt från sagda primärt bestämda
lönebelopp samt levnadskostnaderna i mars 1946 fastställts lägre
1 Ili han;/ till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 276.
2
Kungi. Maj:ts proposition nr 276.
grundlönebelopp, vilka skola anses gälla vid en viss lägre levnadskostnadsnivå.
Grundlönebeloppen, som intagits i tabeller i 3 § statens löneplansförordning,
ha tastställts så, att de jämte förhöjning beräknad efter 6 % uppgå
till förut nämnda belopp. Dessa grundlönebelopp skola anses gälla vid
levnadskostnader motsvarande ”/no av dem, som förelågo i mars 1946.
För åvägabringande av lönerörligheten gäller enligt 4 § löneplansförordningen
följande.
Socialstyrelsen skall kvartalsvis enligt de närmare föreskrifter, som meddelas
av Kungl. Maj :t verkställa beräkning av förhållandet mellan de allmänna
levnadskostnaderna i sista månaden under vederbörande kvartal och
™/m av levnadskostnaderna i mars 1946. På grundval härav skall Kungl.
Maj :t fastställa det procenttal (pristalet), som utmärker nämnda förhållande.
Så framt icke Kungl. Maj :t och riksdagen funnit skäl särskilt föreskriva,
att förhöjning av de i grundlönetabellerna angivna månadslönerna skall
ske med högre belopp eller även i annat fall än som föranledes enbart av
levnadskostnadsutvecklingen, skall för åvägabringande av lönerörligheten
gälla följande. Då pristalet utvisar ökning i förhållande till basnivån med
4 enheter eller mera, skall månadslönen höjas med 3 procent för varje hel
mångfald av 4, vartill ökningen uppgår. Om pristalet, efter att ha uppvisat
sådan ökning, åter nedgår, skall dock månadslönen höjas efter oförändrat
procenttal, så länge pristalet överstiger närmast lägre hela mångfald av 4.
Dessa regler skola likväl icke medföra rätt till höjning av lönen efter högre
procenttal än 18, motsvarande pristalet 124. Det lönebelopp, varå höjning
får beräknas, har begränsats till 1 200 kronor i månaden. Om pristalet nedgår
till eller understiger 90, skall, sa framt Kungl. Maj it och riksdagen därom
besluta, månadslönen sänkas med högst 5 procent.
I grundlönetabellerna ha för de särskilda löneklasserna förutom månadslöner
angivits även daglöner, A-avdrag och övertidsersättningar. Då månadslön
höjes eller sänkes, skola övriga i grundlönetabellerna angivna, till
samma löneklass hörande belopp höjas och sänkas i sådan omfattning, att
de förändrade beloppen förhålla sig till den förändrade månadslönen på"samma
sätt som de oförändrade beloppen till den oförändrade månadslönen.
Slutligen ha meddelats vissa avrundningsregler, enligt vilka förändrad
månadslön jämkas till närmaste hela krontal och annat förändrat grundlönebelopp
jämkas till närmaste femtal ören.
För innevarande budgetår har emellertid genom statsmakternas beslut
(prop. 1947: 300; r. skr. nr 442) genomförts en avkoppling av sambandet
mellan löner och levnadskostnader. Enligt övergångsbestämmelse till statens
löneplansförordning träda bestämmelserna i 4 § förordningen i kraft
den 1 juli 1948, såvida ej Kungl. Maj:t och riksdagen annorlunda särskilt
besluta; för innevarande budgetår har procenttalet 12 fastställts att läggas
till grund tör höjning av månadslön in. in. enligt löneplansförordningen.
Ifrågavarande avkoppling av den automatiska lönerörligheten sammanhänger
bland annat med att det under våren 1947 fanns grundad anledning
forutsatta, att lönerörligheten vid tillämpning av hittills använda grunder
för levnadskostnadsberäkningen skulle föranleda omotiverade svängningar
i lönebeloppen. Närmare redogörelse härför har lämnats i den till'' innevarande
års riksdag avlåtna propositionen nr 250.
opaginerad Kontrollera mot PDF
3
Kunyl. Maj:ts proposition nr 276.
Enligt de nya pensionsbestämmelser, som gälla från och med innevarande
budgetår, skall för rörligt tillägg å pensioner gälla samma
procenttal som beträffande höjning av månadslön enligt statens löneplansförordning.
Avkopplingen av sambandet mellan lönerna och levnadskostnadsutvecklingen
samt fastställande av 12 procents höjning av månadslönerna
har sålunda fått verkan även för det rörliga tillägget å pensionerna.
1 innevarande års statsverksproposition (för flera huvudtitlar gemensamma
frågor, sid. 11) har förutsatts, att frågan om de grunder för de nyreglerade
lönernas och pensionernas rörlighet, som borde gälla under budgetåret
1943/49, senare skulle anmälas för riksdagen.
Vidare har Kungl. Maj :t i nyss angivna proposition nr 250 till innevarande
års riksdag hemställt om riksdagens yttrande angående i propositionen
förordade grunder för beräkning av levnadskostnadsindex. Vad i propositionen
förordats innebär, att ur indexen för framtiden skola elimineras
verkningarna av ej endast direkta skatter utan även socialpolitiska förmåner
av olika slag, även de kontanta barnbidragen. En övergång till anordningen
med en från skatter och socialpolitiska förmåner rensad index
borde snarast möjligt genomföras, och pristalsserien borde entydigt erhålla
denna innebörd; indextal i 1914 års och 1935 års serier borde beräknas dels
utan, dels med hänsynstagande till direkta skatter och socialpolitiska förmåner.
Vad angår basnivån för pristalen har i propositionen anförts bl. a.
följande.
Sedan år 1943 hade socialstyrelsen även beräknat och publicerat en rensad
index, som angivits såsom en serie utan direkta skatter. I denna rensade
index, hade dessutom de fria skolfrukostarna och den fria skolmaterielen
eliminerats, däremot icke livsmedelsrabatterna, ett förhållande som
grundade sig på att fria skolfrukostar och fri skolmateriel räknats som
minuspost vid skattepostens kalkylering, medan effekten av livsmedelsrabatterna
fått påverka livsmedelsposten. Den rensade index, som sålunda
publicerats, vore sålunda rensad från direkta skatter och vissa sociala förmåner.
Ehuru livsmedelsrabatterna numera bortfallit, bleve det, i händelse lönerna
åter skulle göras automatiskt rörliga, av betydelse huruvida levnadskostnaderna
för den gångna tiden bestämdes på grundval av en rensad index
av den typ socialstyrelsen hittills tillämpat eller av en index, vid vars
beräkning även livsmedelsrabatternas verkan eliminerats. Pristalet 100 —
motsvarande 100/110 av levnadskostnaderna i mars 1946 — komme enligt
de båda alternativen att motsvaras av indextal i 1935 års serie å 136,34 respektive
138,47. Efter rabatternas bortfall komme indextalen i 1935 års serie
att bliva desamma enligt båda alternativen, men till följd av den olika jämförelsebasen
bleve pristalen olika; exempelvis bleve för mars 1948 indextalet
i 1935 års serie 163,43 men pristalet 120 respektive 118.
Vid övergången till en från direkta skatter och samtliga sociala förmåner
rensad index syntes starka skäl tala för att även pristalets bas grundades
på de på samma sätt beräknade levnadskostnaderna i mars 1946. Om övergången
till rensad index ägt rum förra året hade väl knappast funnits anledning
alt i den rensade serien bibehålla rabatterna och detta skulle säkerligen
icke heller ifrågasättas vid ett eventuellt återinförande av rabattsystem.
Den ifrågasatta omräkningen av den rensade indexserien betydde en
opaginerad Kontrollera mot PDF
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 276.
justering endast av bastalet för mars 1946 men inverkade däremot icke på
nuvarande indextal i 1935 års serie. Anledning funnes emellertid återkomma
till denna fråga sedan pågående förhandlingar med tjänstemännens huvudorganisationer
slutförts.
Beträffande de praktiska verkningarna av den föreslagna omläggningen
har i propositionen framhållits, att någon förändring givetvis icke bör ske
däri, att löner och pensioner för statstjänstemän in. fl. intill utgången av
innevarande budgetår på visst sätt fixerats utan automatisk reglering efter
levnadskostnadsindex. Huruvida en återgång till automatisk lönerörlighet
borde genomföras med nästa budgetårs ingång syntes böra göras till föremål
för ytterligare överväganden i samband med förhandlingar med tjänstemännens
huvudorganisationer; dessa förhandlingar borde äga rum på basis
av att den automatiska lönerörligheten, om en sådan skulle förekomma,
skulle regleras efter på rensad index beräknade pristal. I ett senare sammanhang
borde även närmare övervägas vilken inverkan levnadskostnadsutvecklingen
borde erhålla på kristilläggens storlek.
Av en i nämnda proposition nr 250 intagen tabell (s. 8) framgå de enligt
olika grunder beräknade pristalen och de procenttal, varmed lönen enligt
4 § statens löneplansförordning skulle ha höjts, om sagda författningsrum
varit i kraft under innevarande budgetår. Vid tillämpning av det hittillsvarande
beräkningssättet skulle under budgetårets fyra kvartal pristalen
ha utgjort respektive 118, 120, 121 och 117 samt procenttalen för lönens
höjning respektive 12, 15, 15 och 15. Vid tillämpning av de beräkningsgrunder,
som innefattas i den hittills publicerade rensade indexen, skulle
pristalen utgjort 114, 116, 116 och 120 och procenttalen för lönens höjning
utgjort respektive 9, 12, 12 och 15. Slutligen skulle vid tillämpning av en
från direkta skatter och samtliga sociala förmåner rensad index pristalen
utgjort respektive 114, 115, 116 och 118 samt procenttalen för lönens höjning
utgjort respektive 9, 9, 12 och 12.
Vad angår grunderna för de kristillägg, som fortfarande, ehuru i väsentligt
minskad utsträckning utgå under innevarande budgetår, fattades vid
1947 års riksdag beslut (statsverkspropositionen, för flera huvudtitlar gemensamma
frågor, s. 81; r. skr. 56) innebärande att kristillägget skulle
regleras i anslutning till den procentuella förhöjningen av de nyreglerade
lönerna. Då angivna procenttal utgjorde 6, skulle kristillägg utgå efter 16
procent, och för varje höjning eller minskning av förstnämnda procenttal
med 3 enheter skulle kristilläggsprocenten ökas respektive minskas med
4,2 enheter. I enlighet härmed utgör kristilläggsprocenten under innevarande
budgetår 24,4.
I innevarande års statsverksproposition (för flera huvudtitlar gemensamma
frågor, s. 13), har förutsatts, att frågan om kristilläggsgrunderna för
nästa budgetår senare skulle anmälas för riksdagen.
Från och med innevarande budgetår ha de särskilda huvudtitelsanslagen
till kristillägg borttagits, dock med undantag för anslaget under åttonde
opaginerad Kontrollera mot PDF
5
Kungl. Maj:ts proposition nr 276.
huvudtiteln. Detta anslag, från vilket huvudsakligen skulle bestridas kristillägg
å löner till vissa tjänstemän vid universiteten samt till vissa övningslärare,
har för nästa budgetår i statsverkspropositionen preliminärt beräknats
till 2 miljoner kronor.
För innevarande budgetår utgår provisoriskt lönetillägg till vissa befattningshavare,
som icke omfattats av den allmänna löneregleringen, huvudsakligen
vissa lärare i övningsämnen vid statliga och kommunala skolor,
ett jämförelsevis ringa antal befattningshavare med s. k. oreglerad avlöning
jämte dyrtidstillägg och kristillägg samt präster och befattningshavare
vid vissa statsunderstödda institutioner, såsom folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter.
Det provisoriska lönetillägget utgår efter olika grunder
för olika kategorier av befattningshavare. För vissa befattningshavargrupper
— såsom professorer in. fl. vid universiteten, präster samt lärare
vid folkhögskolor och lantbruksundervisningsanstalter — upptogos vid 1947
års riksdag frågorna om provisoriskt lönetillägg i särskild ordning, i regel
i samband med anslagsäskandena för vederbörliga avlöningar; i övrigt medgav
1947 års riksdag, att provisoriskt lönetillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst in. fl. under budgetåret 1947/48 finge i huvudsaklig överensstämmelse
med i 1947 års statsverksproposition (för flera huvudtitlar
gemensamma frågor) förordade grunder utgå enligt de närmare föreskrifter,
som meddelades av Kungl. Maj :t. I innevarande års statsverksproposition
(för flera huvudtitlar gemensamma frågor, s. 14) förutsattes att frågan
om provisoriskt lönetillägg för vissa befattningshavargrupper även för
nästa budgetår skulle upptagas i särskild ordning; i enlighet härmed har
hl. a. frågan om sådant tillägg till övningslärare upptagits i propositionen
nr 136 angående lönereglering för övningslärare. I övrigt förutsattes i statsverkspropositionen,
att grunderna för provisoriskt lönetillägg under nästa
budgetår skulle upptagas i samband med frågan om det rörliga tillägget för
samma budgetår.
I nämnda sammanhang förutsattes vidare, att kostnaderna för provisoriskt
lönetillägg under nästa budgetår, i vad de belastade statsverket, i allmänhet
skulle bestridas av de anslag eller andra medel, från vilka vederbörandes
löner utbetalas. Emellertid kommer riksstaten för nästa budgetår
att belastas med statsverkets utgifter för de provisoriska lönetillägg, som
under innevarande budgetår utgå vid det statsunderstödda skolväsendet
.— dessa kostnader beräknas för åttonde huvudtiteln till ungefär l,i miljoner
kronor — och för bestridande härav ävensom av åttonde huvudtitelns
kostnader för provisoriskt lönetillägg åt statliga befattningshavare under
nästa budgetår har under nämnda huvudtitel upptagits ett särskilt anslag,
som preliminärt beräknats till 2 miljoner kronor.
Såsom av del förut anförda framgår ha överläggningar ägt rum med tjänstemännens
huvudorganisationer — statst jänarkarlellcn, statstjänstemannens
riksförbund och tjänstemännens centralorganisation —- i fråga om
opaginerad Kontrollera mot PDF
6
Kungl. Maj.ts proposition nr 276.
grunderna för de nyreglerade lönernas och pensionernas höjning för tiden
efter innevarande budgetårs utgång. Därvid har dryftats frågan, huruvida
en övergång till automatisk lönerörlighet enligt bestämmelserna i 4 § statens
löneplansförordning borde genomföras eller om särskilda grunder alltjämt
borde gälla för löne- och pensionsförmånernas höjning. I samband
därmed har även berörts frågan, om vid övergång till en från direkta skatter
och socialpolitiska förmåner rensad index beräkningen av levnadskostnaderna
i mars 1946 — och därmed pristalets bas — ävensom för tiden
därefter intill tidpunkten för livsmedelsrabatternas bortfall borde ske enligt
socialstyrelsens index utan direkta skatter eller på grundval av en indexserie
rensad även från livsmedelsrabatter. Sedan överläggningarna numera
avslutats, torde ifrågavarande spörsmål få anmälas för statsmakternas
prövning.
Vid överläggningarna har eftersträvats en lösning som kunde ingå som
ett led i en stabiliseringspolitik på det ekonomiska området. I främsta rummet
gäller det att söka få till stånd en stabilisering av priserna. Som vid
olika tillfällen tidigare framhållits måste emellertid i nuvarande läge varje
allmän höjning av den nominella inkomstnivån medföra risker för en
prisstegring. En prisstabilisering förutsätter därför återhållsamhet från alla
samhällsgruppers sida i kraven på inkomstförbättringar. Vid överläggningarna
med tjänstemännens organisationer angående utformningen av det
rörliga tillägget för nästa budgetår ha organisationerna också godtagit denna
stabiliseringssträvan som utgångspunkt för diskussionerna. Med tillfredsställelse
torde få konstateras, att statstjänstemännen visat sig villiga att
lämna sitt bidrag för att möjliggöra en stabilisering av pris- och inkomstnivån.
Under hänvisning till ovissheten rörande utvecklingen på löneområdet
ha organisationerna emellertid icke ansett sig nu kunna förorda en
bindning av det rörliga tillägget för hela nästkommande budgetår. Däremot
ha de förklarat sig beredda att — under vissa förutsättningar — avstå från
krav på en höjning av det nu utgående rörliga tillägget intill 1948 års utgång.
Med utgångspunkt från att nu förutsebara prisstegringar skola bli relativt
små — av organisationerna angivna till ett par enheter i 1935 års serie
— och att i övrigt prisfördyring för konsumenterna i möjligaste mån elimineras,
ha organisationerna ansett godtagbart, att nuvarande procenttal
för höjningen, 12 procent, får gälla jämväl under återstående delen av innevarande
år, oaktat den höjning av lönerna, som skulle uppkomma i händelse
av en anknytning till automatisk lönerörlighet, skulle uppgå till 15
procent. Därest levnadskostnaderna — emot vad som nu synes sannolikt
— enligt levnadskostnadsberäkningarna för juni eller september 1948 skulle
stiga så att pristalet beräknat enligt socialstyrelsens indexserie utan direkta
skatter och sociala förmåner uppnår pristalet 124, har vid överläggningarna
förutsatts, att procenttalet för höjning av löner och pensioner ökas till 20.
Detta innebär, att i sådant fall utöver tre fjärdedels kompensation för 16 enheters
pristalshöjning över basnivån skulle erhållas full kompensation för 8
enheters pristalsstegring.
7
Kungl. Maj:ts proposition nr 276.
Vid sitt ståndpunktstagande ha organisationerna förklarat sig förutsätta,
att jämväl för de i kommunernas tjänst anställda, som ha lönernas rörlighet
reglerad efter samma grunder som de statsanställda, nu utgående tillägg
komma att bibehållas under återstoden av innevarande år under samma
förutsättningar som för statstjänstemännens vidkommande. Övriga samhällsgruppers
— löntagares, jordbrukares och företagares — medverkan
borde även söka eftersträvas för en allmän stabilisering av landets ekonomi.
Organisationerna ha vidare förutsatt förhandenvaron av en effektiv priskontroll.
Resultatet av de förda överläggningarna torde, som jag redan framhållit,
få anses tillfredsställande. Jag anser sålunda, att även den särskilda klausul
för fall av betydande prisstegring, som innefattas i förslaget, bör kunna
godtagas.
Som redan framhållits ha organisationerna vid sitt ståndpunktstagande
utgått från att nu förutsebara prisstegringar icke skola behöva föranleda en
höjning av indextalet i 1935 års serie med mer än ett par enheter. Detta
betyder bl. a. att prisförbättringen på grundval av jordbrukskalkylen i väsentlig
utsträckning måste ske genom subventioner finansierade över budgeten.
I annat sammanhang denna dag äskas anslag för ifrågavarande ändamål.
Till frågan om inverkan på budgetöverskottet m. in. av de nu föreslagna
subventionerna torde jag få återkomma i samband med de definitiva
beräkningarna rörande statsverkets inkomster och utgifter under nästa
budgetår.
I propositionen nr 250 till innevarande års riksdag har jag beträffande
pristalsberäkningen framhållit, att vid övergång till en från direkta skatter
och socialpolitiska förmåner rensad index närmast två olika beräkningssätt
kunde ifrågakomma beträffande den tid, som förflutit före tidpunkten
för livsmedelsrabatternas bortfall. Antingen kunde för denna tid levnadskostnaderna
beräknas enligt socialstyrelsens från direkta skatter — och
vissa socialpolitiska förmåner, dock ej livsmedelsrabatterna — rensade index,
eller ock kunde beräkningen ske enligt en jämväl från livsmedelsrabatterna
rensad index. I denna fråga, som bleve av betydelse för bedömande
av pristalets bas och därmed för de framtida levnadskostnaderna jämförda
med motsvarande kostnader vid basen, uttalade jag, att starka skäl syntes
mig tala för att en beräkning enligt det senare alternativet tillämpades
men att jag hade för avsikt att återkomma till denna fråga sedan förhandlingarna
med tjänstemännens huvudorganisationer slutförts. Vid de förda
förhandlingarna bar visat sig, att organisationerna fästa stort avseende vid
att beräkningen däremot sker enligt det förra alternativet. I betraktande av
frågans samband med det uppnådda förhandlingsresultatet ansci jag mig
kunna tillstyrka, alt pristalets bas bestämmes på grundval av socialstyrelsens
hittillsvarande beräkning; pristalet 100 kommer därvid att motsvaras
av index 136,34 i 1935 års indexserie.
För genomförande av vad sålunda förordats i lraga om lönernas och pensionernas
höjning för tiden 1 juli—31 december innevarande ar erfordras
8
Kungl. May.ts proposition nr 276.
ej ändring i statens löneplansförordning eller i gällande pensionsbestämmelser.
Erinras må, att enligt övergångsbestämmelse till löneplansförordningen
bestämmelserna i 4 § förordningen träda i kraft den 1 juli 1948, såvida
ej Kungl. Maj :t och riksdagen annorlunda särskilt besluta. Det lämpligaste
synes mig vara, att särskilt beslut nu meddelas om att nämnda bestämmelser
skola träda i kraft den dag, Kungl. Maj :t och riksdagen besluta.
För den händelse beslut om lönernas och pensionernas rörlighet för tiden
från och med den 1 januari 1949 icke hinner meddelas före nämnda dag,
torde, därest riksdagen icke har något att erinra däremot, samma grunder
som närmast dessförinnan varit gällande få provisoriskt tillämpas; i sådant
fall förutsätter jag emellertid, att de grunder som sedermera beslutas, skola
givas tillämpning räknat från och med den 1 januari 1949.
I detta sammanhang må erinras om att vid 1947 års lönereglering det
rörliga tillägget utmönstrades såsom en särskild löneförmån och att i stället
anlitades konstruktionen med förhöjning av lön (och tjänstledighetsavdrag)
respektive vikariatsersättning och övertidsersättning; för att förenkla
avlöningsuträkningen sammanarbetades i tabeller förhöjningen med
grundbeloppen. Beträffande avlöningsbokföringen genomfördes i enlighet
med beslut av 1947 års riksdag (prop. 281; r. skr. 442) den anordningen, att
kostnaderna för lön, vikariatsersättning och övertidsersättning fördelas mellan
posterna till rörligt tillägg och övriga anslagsposter i en proportion
som bestämmes av procenttalet för förhöjningen, med bortseende härvid
från maximeringen av de lönebelopp, varå förhöjning beräknades; “/m av
lönesummorna redovisas således på posterna för rörligt tillägg. För den
händelse förhöjning av de nyreglerade lönerna skulle komma att ske med
20 procent, böra på motsvarande sätt posterna till rörligt tillägg belastas
med ”/i» av lönesummorna; särskilt beslut av riksdagen påkallas icke för
detta ändamål.
Vad angår grunderna för kristilläggen torde dessa tillägg jämväl under
senare halvåret 1948 böra regleras i anslutning till den procentuella förhöjningen
av de nyreglerade lönerna. Vid tillämpning av 12 procents förhöjning
av sistnämnda löner bör kristilläggsprocenten liksom för närvarande
utgöra 24,4. För den händelse åter höjningen av de nyreglerade lönerna
skulle uppgå till 20 procent, synes en motsvarande höjning jämväl böra
ske av kristilläggsprocenten; med utgångspunkt från de vid 1947 års riksdag
beslutade kristilläggsgrunderna bör för nämnda fall kristilläggsprocenten
höjas med (8/sX 4,2=) 11,2 enheter och hela kristilläggsprocenten
således utgöra (24,4 + 11,2 =) 35,6. Någon ändring i fråga om bestämmelserna
i övrigt angående kristilläggens beräkning bör icke ifrågasättas. Vid
angivna ställningstagande torde förslagsanslaget till kristillägg under åttonde
huvudtiteln böra för nästa budgetår upptagas med det belopp, vartill
anslaget i statsverkspropositionen preliminärt beräknades, eller med
2 miljoner kronor.
För nästa budgetår torde provisoriskt lönetillägg böra, i den mån ej annat
föranledes av riksdagens i annat sammanhang meddelade beslut, utgå
enligt i huvudsak samma grunder som för innevarande budgetår. Sådant
9
Kungl. Maj.ts proposition nr 276.
tillägg bör således i huvudsaklig överensstämmelse med i 1947 års statsverksproposition
angivna grunder utgå enligt de närmare föreskrifter, som
meddelas av Kungl. Maj:t. Förslagsanslaget under åttonde huvudtiteln till
provisoriskt lönetillägg torde lör nästa budgetår böra upptagas med det i
innevarande års statsverksproposition preliminärt beräknade beloppet, 2
miljoner kronor.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
dels besluta
1) att bestämmelserna i 4 § statens löneplansförordning
skola träda i kraft den dag, Kungl. Maj :t och riksdagen besluta;
’
2) att för tiden 1 juli—31 december 1948 höjning av be
lopp,
som angivas i de i 3 § staten löneplansförordning intagna
grundlönetabellerna, skall ske enligt samma grunder
som under budgetåret 1947/48, dock att procenttalet för
höjningen skall utgöra 20, därest pristalet uppgår till eller
överstiger 124;
3) att för tiden 1 juli—31 december 1948 kristillägg skall
utgå enligt samma grunder som under budgetåret 1947/48,
dock att tillägget skall beräknas efter 35,6 procent, därest
pristalet uppgår till eller överstiger 124; samt
4) att provisoriskt lönetillägg åt vissa befattningshavare
i statens tjänst m. fl. under budgetåret 1948/49 må, i den
mån ej annat föranledes av riksdagens i annat sammanhang
meddelade beslut, i huvudsaklig överensstämmelse med
de grunder, som angivas i 1947 års statsverksproposition
(för flera huvudtitlar gemensamma frågor) utgå enligt de
närmare föreskrifter, som meddelas av Kungl. Maj:t;
dels ock att för budgetåret 1948/49 under åttonde huvudtiteln
anvisa
1) till Kristillägg ett förslagsanslag
av .................................. kronor 2 000 000;
2) till Provisoriskt lönetillägg ett förslagsanslag
av........................ » 2 000 000.
Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen,
att proposition av den lydelse, bilaga vid detta protokoll
utvisar, skall avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Carl Olov Sommar.
«•>
IHhang till riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 276.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (2)
2 kopplingar.
- Rskr. 1948:416 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunderna för beräkning av levnadskostnadsinde x. a1 i texten
- SU 1948:217 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunderna för höjning av löner enligt statens löneplansförordning, m. m. jämte i ämnet väckta motion s. 4 i texten