Sök i Ratio Lex

Angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1948/49

1948-05-28 · 111 sidor, varav 70 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 70 av 111 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:286, Angående komplettering av riksstatsfårslaget för budgetåret 1948/49

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

1

Nr 286.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående komplettering

av riksstatsfårslaget för budgetåret 1948/49; given

Stockholms slott den 28 maj 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla

de förslag under punkterna I, II och III, om vilkas avlåtande till riksdagen

föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 28 maj

1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen

för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, följande.

I. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposition voro i viss omfattning

upptagna med allenast beräknade belopp, huvudsakligen beroende på att

motsvarande investeringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu

att få anmäla de förändringar, som betingas av de definitiva anslagsäskandena

samt av förslag om ytterligare investeringar utöver de i statsverkspropositionen

beräknade.

Beträffande samtliga de under statens allmänna fastighetsfond nu ifrågavarande

investeringsanslagen, nämligen till vissa ombyggnadsarbeten i uni
1

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 286.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungi. Alaj.ts proposition nr 286.

versitetshuset i Lund m. in. å 460 000 kronor, till nybyggnad för medicinska

högskolan i Göteborg å 150 000 kronor, till utbyggande av karolinska sjukhuset

å 500 000 kronor, till vissa byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset

i Uppsala å 344 000 kronor, till vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna

å 3 000 000 kronor, till uppförande av lärarbostadsbyggnad vid

Skytteanska skolan i Tärna å 180 000 kronor, till om- och nybyggnadsarbeten

vid vårdanstalten för dövstumma med komplicerat lyte å 300 000 kronor,

till ersättning till Svenska vall- och mosskulturföreningen för viss byggnad

å 108 000 kronor, till nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm

å 1 500 000 kronor samt till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

in. in. å 4 130 000 kronor, torde avskrivning i enlighet med hittills

tillämpade grunder böra beräknas till 50 procent av de äskade investeringsbeloppen.

I propositionen nr 203 har Kungl. Maj :t föreslagit, att anslagen

till universitetssjukhusen fr. o. in. nästa budgetår överflyttas till elfte huvudtiteln.

I enlighet härmed bör motsvarande överflyttning ske beträffande

avskrivningsanslagen till utbyggande av karolinska sjukhuset samt till vissa

byggnadsarbeten vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

1 årets statsverksproposition uppfördes under försvarets fastighetsfond

ett gemensamt avskrivningsanslag för var och en av fastighetsfondens delfonder,

varvid avskrivningsbehovet beräknades schablonmässigt till 50 procent

av den totala investeringen i vederbörande delfond med undantag för

kostnader för markförvärv, vilka icke underkastas någon avskrivning. Det å

arméns delfond äskade avskrivningsanslaget beräknades under angivna förutsättningar

böra uppföras med ett belopp av 1 340 000 kronor. Såsom framgår

av proposition nr 126 har Kungl. Maj :t sedermera äskat ytterligare två

investeringsanslag under denna delfond, nämligen till anordnande av provisoriska

lokaler för försvarets forskningsanstalt å 715 000 kronor och till

anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen å 1 000 000 kronor. Med

hänsyn härtill torde det å arméns delfond i statsverkspropositionen äskade

avskrivningsanslaget böra uppräknas med 50 procent av förenämnda båda

investeringsanslag eller med 857 500 kronor till 2 197 500 kronor. Beträffande

marinens delfond har ett i statsverkspropositionen med ett beräknat belopp

av 500 000 kronor uppfört investeringsanslag till anordnande av vissa

förråd sedermera befunnits icke böra äskas hos årets riksdag. Å andra sidan

har i förenämnda proposition nr 126 äskats ett nytt investeringsanslag å

500 000 kronor till anordnande av vissa fartygstunnlar. Avskrivningsanslaget

under delfonden bör därför uppföras med det preliminärt beräknade beloppet

1 195 000 kronor. Det under flygvapnets delfond beräknade avskrivningsanslaget

torde likaledes böra slutligt uppföras med tidigare beräknat

belopp, eller 6 040 000 kronor.

1 statsverkspropositionen uppfördes avskrivningsanslagen under statens

utlånings fonder och fonden för låneunderstöd med beräknade belopp utom i

de fall, då total avskrivning borde ske. I dessa senare fall äskades avskrivningsanslagen

definitivt. I avbidan på slutligt ställningstagande till den utredning,

som enligt Kungl. Maj ris bemyndigande verkställts rörande ränte
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

3

bestämmelserna för statens utlåningsfonder beräknades anslagen med tilllämpning

av för vederbörande fonder hittills gällande avskrivningsprocenter.

Jag torde nu få återkomma till frågan om beräkning av avskrivningsanslagen

till utlåningsfonderna.

Investeringsanslagen till statens utlåningsfonder ha sedan länge täckts

av lånemedel eller skattemedel beroende på i vad mån resp. utlåningsfond

ansetts vara räntabel. Utgångspunkten vid beräkningen av räntabiliteten

har varit å ena sidan de för fonderna gällande lånevillkoren och å andra

sidan en räntefot, vid vilken full förräntning antagits vara för handen

(förräntningskravet). I de fall, då vederbörande fond beräknats lämna full

förräntning av fondkapitalet, ha investeringsanslagen helt täckts av lånemedel,

i övriga fall ha skattemedel tillskjutits i proportion till underförräntningen,

vilket skett genom anvisande av anslag under rubriken Avskrivning

av nya kapitalinvesteringar. Förräntningskravet har alltsedan budgetåret

1937/38 varit 4 %, vilket även motsvarar den normalränta, som Kungl.

Maj :t enligt riksdagens bemyndigande fastställt för lån från statens utlåningsfonder

för budgetåren 1944/48.

Normalräntan, som lägst må utgöra 4 %, fastställes i enlighet med riksdagens

beslut med utgångspunkt från medeltalet av räntan, beräknad på

emissionskursen, för de tio sista årens statliga upplåning mot obligationer

och reverser med en ursprunglig löptid av minst tio år samt med tillägg av

V. %, utgörande täckning för förvaltningskostnader och normal kreditrisk.

Enligt riksgäldskontorets beräkningar utgjorde ifrågavarande medelränta

för statsupplåningen under tiden 1 juli 1934—30 juni 1944 3,39 %, 1

juli 1935—30 juni 1945 3,47 %, 1 juli 1936—30 juni 1946 3,32 %, 1 juli 1937

—30 juni 1947 3 ,31 %. Nedgången i medelräntan har sålunda under hela

perioden utgjort knappt 0,i %. För perioden 1 juni 1938—30 juni 1948

beräknas medelräntan komma att utgöra omkring 3,25 %. Varken i förenämnda

utredning eller de däröver avgivna yttrandena1 har någon ändring

beträffande normalräntan föreslagits. Då jag icke har för avsikt att till årets

riksdag föreslå någon ändring av den för normalräntan gällande lägsta räntesatsen,

föreligger icke heller någon anledning att för nästa budgetår ändra

de nuvarande avskrivningsreglerna. Jag utgår därför i det följande vid beräkningen

av avskrivningsanslagen för de olika fonderna från hittills tilllämpade

normer.

Jag torde i detta sammanhang få erinra om att räntan å lån, som utlämnas

från statens avdikningslånefond, i enlighet med förslag i proposition

nr 149, mot vilket riksdagen icke uttalat någon erinran, tills vidare

skall utgå med 3,25 procent. I samband därmed bör den med stöd av riksdagens

beslut (riksd. skr. 1943: 487) utfärdade kungörelsen (SFS 1943:

937) med bestämmelser angående den räntetyp, som utlåningsfond i räntehänseende

skall tillhöra, ändras. Enligt propositionen nr 41, vilken numera

1 Fullmäktige i riksbanken och riksgäldskontoret, statskontoret, bank- och {ondinspektionen

sparbanksinspektionen, riksräkenskapsverket, statens byggnadslånebyrå, lantbruksstyrelsen, egna

hemsstyrelsen och 1947 års centrala lantbrukskommitté.

opaginerad Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

bifallits av riksdagen, skall vidare en särskild lånefond, benämnd statens

skogslånefond, inrättas, och skall ränta å de från fonden utlämnade lånen

utgå med 3 procent. Sagda kungörelse bör även ändras med hänsyn härtill.

Därjämte torde vara påkallat att vidtaga vissa ytterligare justeringar av

nämnda kungörelse till följd av tidigare av riksdagen fattade beslut angående

inrättande och upphörande av olika lånefonder.

I proposition nr 231 har under statens utlåningsfonder investeringsanslaget

till lånefonden för bostadsbyggande äskats med ett slutligt

belopp av 240 miljoner kronor. Anslaget bör, såsom preliminärt beräknats,

avskrivas med 25 procent och avskrivningsanslaget uppföras med 60

miljoner kronor. I proposition nr 188 har investeringsanslaget till jordbrukets

maskinlånefond slutligt upptagits med 1 600 000 kronor mot i statsverkspropositionen

beräknade 4 500 000 kronor. Motsvarande avskrivningsanslag,

beräknat efter 20 procent, bör sålunda upptagas med 320 000 kronor.

I proposition nr 41 har slutligen till statens skogslånefond äskats ett

investeringsanslag å 500 000 kronor. Då räntan å lån från fonden skall

utgå med 3 procent, torde anslaget böra avskrivas med 25 procent och ett

avskrivningsanslag å 125 000 kronor äskas.

I proposition nr 231 har under fonden för låneunderstöd äskats

ett slutligt investeringsanslag för tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

å 34 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen beräknade

15 miljoner kronor. För anslaget skall enligt hittills tillämpade grunder

avskrivningen beräknas efter 29 procent, eller till 9 860 000 kronor. Av detta

belopp bör emellertid enligt i proposition nr 231 framlagt förslag 4 miljoner

kronor täckas av från diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter överförda

medel. Avskrivningsanslaget å driftbudgeten bör därför endast upptagas

med 5 860 000 kronor. I proposition nr 231 har vidare till lån till uppförande

och förbättring av lantarbetarbostäder definitivt äskats ett investeringsanslag

å 6 miljoner kronor, eller samma belopp, som preliminärt upptagits

i statsverkspropositionen. Avskrivningsanslag bör sålunda äskas med

tidigare beräknat belopp, eller 1 620 000 kronor. Till lån till anordnande av

kollektiva tvätterier har i proposition nr 130 äskats ett investeringsanslag

å 750 000 kronor mot i statsverkspropositionen beräknade 500 000 kronor.

Avskrivningsanslaget bör i anledning härav äskas med 187 500 kronor, eller

25 procent av anslagsbeloppet. Beträffande investeringsanslaget till lån

för anskaffande av grästorkar m. m., vilket anslag i statsverkspropositionen

äskats med 100 000 kronor, bör avskrivning ske med det i samma

proposition beräknade beloppet 10 000 kronor, eller med 10 procent. I proposition

nr 280 har slutligen äskats ett investeringsanslag till lån till Aktiebolaget

Fjäråsand å 250 000 kronor. Då lånet avses att löpa räntefritt bör

total avskrivning ske.

Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i avseende å statsverkspropositionens

förslag om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar

framgå av följande översikt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286. 5

Ökning ( + )

Statens allmänna fastighets fond: Minskning (—)

kronor

Vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset i Lund in. in.

(jfr prop. nr 152) .................................. + 30 000

Nybyggnad för medicinska högskolan i Göteborg (jfr prop.

nr 221) ............................................ + 75 000

Uppförande av lärarbostadsbyggnad vid Skytteanska skolan

i Tärna (jfr prop. nr 222) .......................... -|- 90 000

Om- och nybyggnadsarbeten vid vårdanstalten för dövstumma

med komplicerat lyte (jfr prop. nr 222) .......... + 150 000

Ersättning till Svenska vall- och mosskulturföreningen för

viss byggnad (jfr prop. nr 161) ...................... -f- 54 000

Nybyggnad för statens rättsläkarstation i Stockholm (jfr

prop. nr 108) ...................................... -|- 80 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. in.

(jfr prop. nr 185) .................................. — 435 000

Försvarets fastighetsfond:

Arméns delfond (jfr prop. nr 126) .................... -f- 857 500

Statens utlåningsfonder:

Jordbrukets maskinlånefond (jfr prop. nr 188) ........— 580 000

Statens skogslånefond (jfr prop. nr 41) ................ -)- 125 000

Fonden för låneunderstöd:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet (jfr prop.

nr 231) ............................................ + 1 510 000

Lån till anordnande av kollektiva tvätterier (jfr prop. nr

130) ............................................... + 62 500

Lån till Aktiebolaget Fjäråsand (jfr prop. nr 280) ...... + 250 000

Summa + 2 269 000.

På riksdagen torde få ankomma att vidtaga de kompletteringar och justeringar

av de under ifrågavarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning

av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kunna påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret

1948/49 i härefter angivna fonder anvisa följande reservationsanslag,

nämligen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Statens allmänna fastighetsfond:

Ecklesiastikdepartementet:

Vissa ombyggnadsarbeten i universitetshuset

i Lund m. m...........kronor 230 000

Nybyggnad för medicinska högskolan

i Göteborg ...................... » 75 000

Vissa byggnadsarbeten vid folkskole
seminarierna

.................... » 1 500 000

Uppförande av lärarbostadsbyggnad

vid Skytteanska skolan i Tårna .... » 90 000

Om- och nybyggnadsarbeten vid vårdanstalten

för dövstumma med komplicerat

lyte .................... » 150 000

Jordbruksdepartementet:

Ersättning till Svenska vall- och moss
kulturföreningen

för viss byggnad » 54 000

Inrikesdepartementet:

Nybyggnad för statens rättsläkarsta
tion

i Stockholm ................ » 750 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

m. m................. » 2 065 000

Utbyggande av karolinska sjukhuset » 250 000

Vissa byggnadsarbeten vid akademiska

sjukhuset i Uppsala .......... » 172 000

Försvarets fastighetsfond:

Försvarsdepartementet:

Arméns delfond .................. » 2 197 500

Marinens delfond .................. » 1 195 000

Flygvapnets delfond .............. » 6 040 000

Statens utlåningsfonder:

Socialdepartementet:

Lånefonden för bostadsbyggande .... » 60 000 000

Jordbruksdepartementet:

Jordbrukets maskinlånefond ........ » 320 000

Statens skogslånefond .............. » 125 000

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

7

Fonden för låneunderstöd:

Socialdepartementet:

Tilläggslån till viss bostadsbyggnads
verksamhet

.................... kronor 5 860 000

Lån till uppförande och förbättring av

lantarbetarbostäder .............. » 1 620 000

Lån till anordnande av kollektiva tvät
terier

.......................... » 187 500

Jordbruksdepartementet:

Lån för anskaffande av gråstorkar

m. m........................... »

Lån till Aktiebolaget Fjäråsand....... »

10 000

250 000.

II. Driftbudgeten.

Förändringar av utgifterna.

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för budgetåret

1948/49 upptogos utgifter å sammanlagt 4 229 miljoner kronor.

Härav föllo 3 775 miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 454 miljoner

kronor på utgifter för statens kapitalfonder. Av sistnämnda summa

avsåg ett belopp av 50 miljoner kronor ett beräknat anslag för avsättning

till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster.

I särskilda propositioner har Kungl. Maj :t framlagt förslag till ett flertal

ändringar beträffande driftbudgetens utgiftssida.

De viktigaste ändringsförslagen avse fjärde, åttonde, nionde och elfte

huvudtitlarna. Andra huvudtiteln företer en ökning med l,o miljoner kronor,

avseende höjningar av anslagen till fångvårdsanstalterna. — Försvarshuvudtiteln

uppvisar en nettoökning av 35 miljoner kronor, varav 10 miljoner

kronor falla på anslaget till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m.

samt likaledes 10 miljoner kronor på anslaget till Flygvapnet: Anskaffning

av flygmateriel in. m. Vidare föreligga å anslagen till avlöningar till viss

arbetarpersonal samt till avlöningar in. in. till värnpliktiga en sammanlagd

ökning med 10,2 miljoner kronor. Den återstående utgiftsökningen fördelar

sig på ett tiotal anslag under huvudtiteln. — Femte huvudtiteln uppvisar

ökningar å ett stort antal anslag, vilka emellertid till större delen uppvägas

av minskningar å andra anslag, varigenom nettoökningen stannar vid l,i

miljoner kronor. —- För sjunde huvudtiteln föreligger en ökning av 3,2 miljoner

kronor, varav huvuddelen faller på anslaget till ränta å spärrkontomedel.

— Åttonde huvudtitelns slutsumma företer en nettominskning med

25,4 miljoner kronor, som uppkommit huvudsakligen genom att anslagen till

universitetssjukhusen avses att överföras till elfte huvudtiteln. — Nionde

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

huvudtitelns ökning, 125,6 miljoner kronor, beror till största delen på höjning

av anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. — För

inrikesdepartementets huvudtitel föreligger en ökning av 50,i miljoner kronor.

Härav falla 24,7 miljoner kronor på de nyssnämnda från åttonde huvudtiteln

överförda anslagen, under det att 21 miljoner kronor belöpa på

anslagen till civilförsvaret. Återstående utgiftsökning fördelar sig på en rad

skilda anslag under huvudtiteln. — Under huvudtiteln avskrivning av nya

kapitalinvesteringar påkallas i anledning av förslag om nya kapitalinvesteringar

en höjning av anslagssumman med 2,3 miljoner kronor.

Beträffande Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen och i särskilda propositioner

framlagda anslagsäskanden har riksdagen i ett flertal fall redan

fattat beslut. Anslagsgranskningen har emellertid icke medfört någon större

förändring av siffrorna.

Den totala nettoökning i förhållande till statsverkspropositionen, med vilken

man nu har att räkna, uppgår till 193,5 miljoner kronor.

Ny beräkning av vissa inkomsttitlar m. m.

Riksräkenskapsverkets förslag till ny beräkning. I statsverkspropositionen

utvisade driftbudgetens inkomstsida en summa av 4 769 miljoner kronor,

varav 4 456 miljoner kronor hänförde sig till egentliga statsinkomster och

313 miljoner kronor till inkomster av statens kapitalfonder.

Bland de under egentliga statsinkomster ingående skatterna beräknades i

statsverkspropositionen den preliminära skatten å inkomst och förmögenhet

giva 2 000 miljoner kronor. Inkomsttitlarna arvsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt,

lotterivinstskatt samt omsättnings- och expeditionsstämplar

m. m. upptogos till 75, 25 resp. 50 miljoner kronor. I automobilskattemedel

beräknades inflyta 210 miljoner kronor. Tullar och acciser beräknades

giva sammanlagt 1 323 miljoner kronor, varav i tullmedel 220 miljoner

kronor, varuskatt 100 miljoner kronor, tobaksskatt 370 miljoner kronor och

skatter på alkoholhaltiga drycker sammanlagt 533 miljoner kronor. Dessutom

beräknades preliminärt i riksstatsförslaget två särskilda inkomsttitlar

för höjningar av vissa indirekta skatter; en skattetitel med bevillnings karaktär

under rubriken särskild konsumtionsbeskattning å 450 miljoner kronor

samt en titel under diverse inkomster med rubriken särskilda totalisator-,

tips- och lotterimedel å 50 miljoner kronor.

Inkomsterna från statens affärsverksfonder beräknades i statsverkspropositionen

till sammanlagt 160 miljoner kronor, varav för postverket 15

miljoner kronor, för telegrafverket 55 miljoner kronor, för statens järnvägar

35 miljoner kronor, för statens vattenfallsverk 30 miljoner kronor och

för domänverket 25 miljoner kronor.

I skrivelse den 15 maj 1948 har riksräkenskapsverket jämlikt gällande

instruktioner avlämnat förslag till förnyad beräkning av statsverkets inkomster

under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1948/49. Vid beräkningens

verkställande har ämbetsverket i likhet med tidigare år från veder
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

börande myndigheter införskaffat nya uppgifter rörande de större inkomsttitlarna

ävensom vissa andra inkomsttitlar. Ämbetsverket framhåller, att de

ändringar i förhållande till ämbetsverkets tidigare beräkningar, som nu

föreslås, bero till huvudsaklig del på de skattehöjningar, som beslutats vid

1948 års riksdag. I fråga om dessa höjningar har riksräkenskapsverket tagit

hänsyn även till de förnyade beräkningar angående de nya skatteintäkterna,

som framlagts av konsumtionsskatteberedningen i dess andra betänkande

den 18 mars 1948, i vilket beredningen även framlagt förslag om införande

av pappersskatt. Beträffande de olika inkomsttitlarna har riksräkenskapsverket

i huvudsak anfört följande.

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet in. in.

1 fråga om skatteunderlaget för skatt å inkomst och förmögenhet m. m. äro

ytterligare uppgifter utöver dem, för vilka ämbetsverket redogjort i sin tidigare

inkomstberäkning, ännu icke tillgängliga. Vissa uppgifter angående

den sannolika löneutvecklingen under år 1948 tyda dock på, att inkomsterna

för fysiska personer bli något högre än riksräkenskapsverket vid upprättandet

av sin senaste inkomstberäkning förutsatt. En ökning av skatteintäkterna

har vidare inträtt med uppbördsstämman i mars, vilken är den första

stämma vid vilken erlagts preliminär skatt, beräknad enligt de nya från och

med den 1 januari 1948 gällande skatteförfattningarna. Nettoinkomsten

skulle vid oförändrad inkomstnivå kunna för helt år beräknas bli 2 060 miljoner

kronor. Emellertid är det sannolikt, att inkomstnivån under den tid,

som är avgörande för uppbörden av preliminär A-skatt under budgetåret

1948/49, kommer att stiga något. Därtill kommer att den kvarstående skatt,

som skall gäldas i början av år 1949, torde kunna beräknas överstiga beloppet

av samtidigt återbetalad preliminärskatt, varför skatteuppbörden under

första halvåret 1949 kan väntas bli högre än under första halvåret 1948.

Under budgetåret 1948/49 kommer vidare att inflyta huvudparten av skatt

å inkomstökning, avseende 1945 och 1946 års inkomster. Å andra sidan är

emellertid att märka, att utbetalningarna till kommunerna på grund av

reglerna för avräkningen mellan staten och kommunerna kunna väntas bli

högre än motsvarande utbetalningar under 1948. Hur dessa faktorer närmare

komma att påverka uppbördens storlek är ovisst. Riksräkenskapsverket

anser sig emellertid kunna antaga, att inkomsten under förevarande inkomsttitel

nästkommande budgetår kommer att uppgå till mellan 2 000 och

2 200 miljoner kronor och förordar därför, att inkomsttiteln preliminär

skatt å inkomst och förmögenhet in. m. i riksstaten för budgetåret 1948/49

uppföres med ett från 2 000 till 2 100 miljoner kronor förhöjt belopp.

Kupongskatt. Med utgångspunkt från uppbörden under budgetåret

1947/48 förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln kupongskatt i

riksstaten för budgetåret 1948/49 uppföres med 6,50 miljoner kronor mot

i riksstatsförslaget beräknade 5,8 miljoner kronor.

A r v s 1 o 11 s s k a 11, gåvoskatt och kvar låtens kap sskatt. I

statsverkspropositionen beräknades denna inkomsttitel till 75 miljoner kronor.

För innevarande budgetår uppskattas inkomsterna under förevarande

titel uppgå till i runt tal samma belopp, varav cirka 40 miljoner kronor enligt

av generalpoststyrelsen lämnad beräkning anses avse gåvoskatt medan

återstående 35 miljoner kronor avse arvslottsskatt och kvarlåtenskapsskatt.

Den kvarlåtenskapsskatt som avser första halvåret 1948 kommer att till

huvudsaklig del inflyta efter budgetårsskiftet, varför denna skatt alltså under

budgetåret 1947/48 kommer att inflyta med allenast ett obetydligt be
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

lopp. För budgetåret 1948/49 anser sig riksräkenskapsverket med utgångspunkt

från dessa antaganden kunna beräkna, att inkomsterna av kvarlåtenskapsskatt

komma att stiga med i det närmaste 40 miljoner kronor samt att

gåvoskatten i förhållande till uppbörden under budgetåret 1947/48 kommer

att sjunka med cirka 30 miljoner kronor. Den avsevärda ökningen av gåvoskatten

under budgetåret 1947/48 skulle alltså icke motsvara det belopp,

som kvarlåtenskapsskatten väntas komma att avkasta under ett budgetår.

På grund av vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket förorda, att inkomsttiteln

arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt i riksstaten

för budgetåret 1948/49 uppföres med ett till 85 miljoner kronor förhöjt

belopp.

Bensinskatt. I fråga om bensinskatten har riksräkenskapsverket att

taga hänsyn till dels tidigare utgående bensinskatt, dels ock vid innevarande

års riksdag beslutad tilläggsskatt å bensin ävensom till den tillfälliga

skatt å bensin, som skall utgå för den bensin som fanns lagrad den 1 april

1948. Enligt från statens bränslekommission erhållna upplysningar kan försäljningen

av bensin under tiden ’/? 1948—”/c 1949 beräknas komma att

uppgå till 700 000 kbm, vilket motsvarar en skatteintäkt av 315 miljoner

kronor i bensinskatt och tilläggsskatt å bensin. Konsuintionsskatteberedningen

har i sitt senaste utlåtande angående konsumtionsbeskattningen räknat

med 725 000 kbm bensin, varå skatten skulle bli 326 miljoner kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beräknat motsvarande inkomstbelopp

till 325 miljoner kronor. Generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen har beräknat

skatten å importerad respektive inom riket tillverkad'' bensin till 300

respektive 45 miljoner kronor eller sammanlagt 345 miljoner kronor. Under

denna titel bör även redovisas tilläggsskatt å vissa för drivande av automobil

använda brännoljor, av konsumtionsskatteberedningen beräknad till 13 miljoner

kronor. Till dessa belopp kommer vidare tillfällig skatt å bensin, som

den 1 april 1948 fanns lagrad i riket, vilken skatt kommer att uppbäras å

uppbördsstämma i juli månad 1948. Inkomsten av denna skatt beräknar

riksräkenskapsverket till 20 miljoner kronor. I anslutning till vad sålunda

anförts förordar riksräkenskapsverket, att inkomsttiteln bensinskatt i riksstaten

uppföres med 351) miljoner kronor, varav 130 miljoner kronor avser

den skatt, som enligt riksstatsförslaget skall inräknas i specialbudgeten.

T u 11 in e d e 1 beräknades i riksstatsförslaget inflyta med 220 miljoner

kronor. Generaltullstyrelsen har framhållit, att importvärdet 1948/49, vilket

vid den senaste inkomstberäkningen uppskattades till 3,5 miljarder kronor,

numera förutsättes stiga till 4 miljarder kronor. Med hänsyn till den

eftersläpning, som betingas av att den på licensgivning följande införseln

ofta sker föist efter en avsevärd tidrymd, torde importen för budgetåret

1948/49 kunna uppskattas till ett ännu något högre värde. Med hänsyn härtill

och med beaktande även av förskjutningen av importen till förmån för

sådana varuslag, som äro relativt lågt tullbelagda eller helt tullfria, har

generaltullstyrelsen nu beräknat tullmedelsinkomsterna för budgetåret 1948/

49 efter avdrag av restitulioner å 10 miljoner kronor till netto 240 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket, som ansluter sig till generaltullstyrelsens

beräkningar, förordar att riksstatstiteln tullmedel i riksstaten uppföres

med ett till 240 miljoner kronor förhöjt belopp.

Varuskatt upptogs i riksstatsförslaget till 100 miljoner kronor. Genera

11 u 11 styrel sen har nu beräknat av tullverket uppburen varuskatt och

pälsvaruskatt för budgetåret 1948/49 till samma belopp som angivits i styrelsens

tidigare beräkning eller 5 miljoner respektive 3 miljoner kronor.

Kontroll styrelsen har nu beräknat varuskatt, i vad avser inom riket tillver
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

kad vara, till 127 miljoner kronor. Styrelsen har vidare uppskattat inkomsten

av den vid innevarande års riksdag beslutade försäljningsskatten till i runt

tal 15 miljoner kronor eller samma belopp, vartill denna skatt beräknats

av varubeskattningskommittén. Riksräkenskapsverket förutsätter, att sistnämnda

skatt skall redovisas under inkomsttiteln varuskatt. Under denna

titel bör vidare redovisas kvarstående betalningar av allmän omsättningsskatt,

som för budgetåret 11)48/49 kunna beräknas till cirka 10 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket förordar, att inkomsttiteln varuskatt i riksstaten

uppföres med (5 + 3 + 127 + 15 + 10 =) 100 miljoner kronor.

P a p p e r s s k a 11. Konsumtionsskatteberedningen har förordat införandet

av särskild beskattning av papper och papp. Förslag i ärendet har

genom proposition nr 215 underställts 1948 års riksdag. Skatten skall utgå

med 15 öre per kilogram och gäldas kvartalsvis på samma sätt som varuskatt.

Vid import av papper och papp uttages skatten vid varornas förtullning.

Konsumtionen av skattepliktigt papper och papp beräknas för nästa

budgetår till 310 000 ton. Under budgetåret 1948/49 kan, om skatten skall

utgå från och med den 1 juli 1948, beräknas inflyta skatt för tre kvartal med

35 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket förordar att i riksstaten införes

en särskild inkomsttitel för denna skatt, benämnd pappersskatt samt placerad

närmast efter varuskatt. Inkomsttiteln synes för budgetåret 1948/49

böra beräknas till 35 miljoner kronor.

Trafikskatt. Järnvägsstyrelsen har framhållit, att trafikskatten vid

av styrelsen beräknad trafikomfattning och nuvarande taxeläge kan uppskattas

till 35 miljoner kronor för budgetåret 1948/49. Riksräkenskapsverket

får i anslutning härtill förorda, att inkomsttiteln trafikskatt i riksstaten

uppföres med ett till 35 miljoner kronor förhöjt belopp mot i riksstatsförslaget

upptagna 32 miljoner kronor.

Accis å margarin och vissa andra fett v a ror beräknades

i statsverkspropositionen till 18 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen och

statens livsmedelskommission ha nu beräknat inkomsterna under förevarande

inkomsttitel till 19,oo respektive 18,85 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket

förordar, att inkomsttiteln i fråga i riksstaten uppföres med

19 miljoner kronor.

Tobaksskatten upptogs i riksstatsförslaget till 370 miljoner kronor.

Tobaksmonopolet bar med framhållande av den osäkerhet som vidlåder

beräkningen på grund av bland annat förändringar i tillgången på amerikanska

och engelska cigarretter, nu uppskattat inkomsten av tobaksskatt

under budgetåret 1948/49 till 420 miljoner kronor. Inkomstökningen överensstämmer

med de beräkningar som tidigare gjorts av konsumtionsskatteberedningen

i dess förslag till skattehöjning. Riksräkenskapsverket förordar,

att inkomsttiteln tobaksskatt i riksstaten uppföres med 420 miljoner

kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker.

Av de siffror som hittills äro kända angående uppbörden av omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker framgår, dels att inkomstökningen

frånsett skattehöjningen skulle bli högre än vad riksräkenskapsverket

i sin senaste inkomstberäkning förutsatt och dels att konsumtionsminskningen

efter den senaste skattehöjningens genomförande torde bli

mindre än man tidigare räknat med. Inkomstökningen torde alltså bli

högre än konsumtionsskatteberedningen beräknat. Konlrollstyrelsen bar beräknat

inkomsterna av denna skatt under budgetåret 1948/49 lill 450 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket förordar i anslutning härtill, att omsättnings-

och utskänkningsskatt å spritdrycker i riksstaten uppföres med

ett till 450 miljoner kronor förhöjt belopp.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

O in sättnings- och utskänkningsskatt å vin. I överensstämmelse

med av kontrollstyrelsen gjord beräkning förordar riksräkenskapsverket,

att omsättnings- och utskänkningsskatt å vin i riksstaten uppföres

med ett till 36 miljoner kronor förhöjt belopp.

Maltdrycksskatt. Maltdrycksskatten beräknades i riksstatsförslaget

till 50 miljoner kronor. Denna beräkning synes nu vara låg. Konsumtionsskatteberedningen

beräknar inkomstökningen genom vid innevarande års

riksdag beslutad skattehöjning till 16 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har

beräknat inkomsterna av denna skatt under nästa budgetår till 70 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket förordar att inkomsttiteln i riksstaten

för budgetåret 1948/49 uppföres med 70 miljoner kronor.

Skatt å läskedrycker. Denna inkomsttitel beräknades i riksstatslörslaget

till 18 miljoner kronor. Konsuintionsskatteberedningen har beräknat

inkomststegringen på grund av beslut vid innevarande års riksdag om

skattehöjning till 10 miljoner kronor. Konsumtionen har under innevarande

budgetår visat stigande tendens. Kontrollstyrelsen har beräknat inkomsterna

under denna inkomsttitel för nästkommande budgetår till 30 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket förordar att inkomsttiteln i riksstaten

lör budgetåret 1948/49 uppföres med 30 miljoner kronor.

Nöjesskatt. Inkomsttiteln nöjesskatt skulle enligt nu kända uppgifter

för nästkommande budgetår, frånsett skattehöjningen, kunna beräknas

till 18 miljoner kronor eller något högre än enligt riksstatsförslaget.

Konsuintionsskatteberedningen beräknar inkomstökningen på grund av vid

innevarande års riksdag beslutad skattehöjning till 25 miljoner kronor. Med

stöd av från länsstyrelserna erhållna uppgifter anser sig riksräkenskapsverket

kunna antaga, att inkomsterna av statlig nöjesskatt efter den genomförda

skattehöjningen komma att stiga med i genomsnitt 122 å 125

procent. Riksräkenskapsverket förordar, med understrykande av beräkningens

osäkerhet, att inkomsttiteln statlig nöjesskatt i riksstaten uppföres

med avrundat 40 miljoner kronor.

^ y1 ■ 0 c h bakmedel. För innevarande budgetår beräknas inkomsten

bli 4 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket löreslår att inkomsttiteln upplöies

med detta belopp mot i riksstatsförslaget upptagna 3 miljoner kro
L

o t s p en ningar. Inkomsten kommer innevarande budgetår att överstiga

5 miljoner kronor. I statsverkspropositionen beräknades den till

3,s miljoner kronor. Lotsstyrelsen uppskattar nu inkomsten till 4 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket förordar för sin del, att inkomsttiteln lotspenningar

i riksstaten för budgetåret 1948/49 uppföres med samma belopp

som beräknas inflyta 1947/48 eller 5 miljoner kronor.

Totalis a tor medel. Lantbruksstyrelsen har beräknat inkomsterna

under denna inkomsttitel för nästa budgetår till 13 miljoner kronor, vilket

motsvarar den inkomstökning, varmed konsuintionsskatteberedningen räknat.

De uppgifter som hittills äro kända rörande inkomstutvecklingen under

innevarande budgetår tyda på att inkomstökningen, frånsett höjningen

av statens andel, skulle bli större än riksräkenskapsverket räknat med i

sin senaste inkomstberäkning. Riksräkenskapsverket förordar därför att

inkomsttiteln totalisatormedel i riksstaten för budgetåret 1948/49 uppföres

med avrundat 15 miljoner kronor.

Tipsmedel. Under budgetåret 1948/49 skall enligt hittills gällande

ordning till statsverket inbetalas det överskott, som uppkommer hos aktiebolaget

Tipstjänst under verksamhetsåret V, 1947—”/e 1948. Detta överskott,

som endast obetydligt påverkas av den vid 1948 års riksdag beslutade

avgiftshöjningen, torde kunna beräknas till högst 20 miljoner kronor. Riks
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

räkenskapsverket anser sig emellertid böra ifrågasätta, huruvida det med

hänsyn till tipsmedelsinkomsternas framtida storlek är lämpligt att överskottet

på samma sätt som hittills skett fortfarande levereras först efter vederbörande

budgetårs utgång. En övergång till successiv inleverans under

löpande budgetår och slutavräkning vid tiden för bolagsstämma bör enligt

riksräkenskapsverkets mening snarast genomföras. Om så sker, kommer

inkomsttiteln att under budgetåret 1948/49 tillgodoföras två budgetårs

överskott. Överskottet av tipsmedel kan på grund av den vid 1948 års

riksdag beslutade avgiftshöjningen för budgetåret 1948/49 beräknas stiga

till 27 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket förordar därför, att inkomsttiteln

tipsmedel i riksstaten uppföres med 45 miljoner kronor.

L o 11 e r i in e d e 1. Enligt riksräkenskapsverkets tidigare inkomstberäkning

skulle lotterimedelsinkomsten för budgetåret 1948/49 kunna uppskattas

till 45 miljoner kronor. Den avgiftshöjning, som genomförts vid innevarande

års riksdag, skulle enligt konsumtionsskatteberedningen resultera

i en inkomstökning, som av utredningen uppskattats till 25 miljoner kronor.

Svenska penninglotteriet aktiebolag har beräknat inkomsttiteln lotterimedel

till 65 miljoner kronor för nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket

anser sig böra förorda, att inkomsttiteln lotterimedel i riksstaten

uppföres med 70 miljoner kronor.

Telegrafverket. Utvecklingen av telegrafverkets inkomster och

driftkostnader under den hittills förflutna delen av budgetåret 1947/48

har enligt telegrafstyrelsen visat sig bli ogynnsammare än styrelsen tidigare

räknat med. Överskottet för innevarande budgetår beräknas bli 10 miljoner

kronor lägre än som förutsattes vid upprättandet av riksräkenskapsverkets

senaste inkomstberäkning. Härtill kommer att någon ökning av inträdesavgifterna

på grund av den företagna avgiftshöjningen hittills icke blivit redovisad.

Detta anses bero dels på att antalet nyteckningar efter höjningen

av inträdesavgifterna sjunkit mera än man beräknat och dels på att den tid

som förflyter intill dess att ett nytecknat abonnemang kan inkopplas numera

vuxit så avsevärt, att telegrafstyrelsen funnit sig nödsakad att föreskriva,

att inträdesavgift icke skall debiteras omedelbart då abonnemanget

tecknas utan först då man med säkerhet kan ange att det nya abonnemanget

kan bli uppsatt inom eu nära liggande framtid. Någon ökning av

inträdesavgifterna väntas icke inträda under innevarande budgetår. Telegrafstyrelsen

räknar av dessa skäl med att även överskottet för nästkommande

budgetår skall bli sämre än beräknat. Bland annat medför den höjda

bensinskatten en ökad belastning å telegrafverkets^ underhålls- och anläggningsarbeten

med cirka 1,4 miljoner kronor per ar. De förhandlingal

som innevarande år förts rörande nya kollektivavtal för telegrafverkets linjearbetare

ha även resulterat i en kraftig ökning av arbetaravlöningarna. Även

andra prisstegringar påverka det ekonomiska resultatet av telegrafverkets

rörelse. Telegrafstyrelsen föreslår, att det i statsverkspropositionen för telegrafverket

uppskattade beloppet minskas med 15 miljoner kronor till 40

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket kan för sin del i viss mån ansluta

sig till vad telegrafstyrelsen anfört. Ämbetsverket finner dock styrelsens beräkning

vara väl försiktig och förordar, att överskottet av telegrafverket i

riksstaten uppföres med 45 miljoner kronor.

Statens j ä r n v ä g a r. Det av järnvägsstyrelsen nu beräknade overskottsbeloppet

överensstämmer med den intäkt, som beräknats i årets statsverksproposition

eller 3;> miljoner kronor. Riksräkenskapsveiket framhåller,

att den prisstegring, som nu genomförts å bensin och motorbrännolja, samt

den bensinransonering, som beslutats, kunna leda till inskränkningar i

landsvägstrafiken, vilket enligt erfarenheter från de gångna åren kan med
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

föra ökad trafik vid järnvägarna. Med hänsyn härtill finner riksräkenskapsverket

försvarligt att beräkna inkomsterna av statens järnvägar under nästa

budgetår till något högre belopp än det av järnvägsstyrelsen föreslagna samt

förordar, att inkomsttiteln statens järnvägar i riksstaten uppföres med 40

miljoner kronor.

Domänverket. Domänverkets överskott för kalenderåret 1947 uppgick

till 44,18 miljoner kronor. Domänstyrelsen har föreslagit, att inkomsttiteln

beräknas till 30 miljoner kronor mot i riksstatsförslaget upptagna 25

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket anser för sin del att denna inkomsttitel

i riksstaten bör uppföras med ett till 35 miljoner kronor förhöjt belopp.

Vid bifall till vad ovan förordats bli de vid 1948 års riksdag beslutade

höjda skattesatserna för olika konsumtionsskatter inräknade i vederbörliga

skattetitlar. De i riksstatsförslaget uppförda formella titlarna särskilda konsumtionsskatter

och särskilda totalisator-, tips- och lotterimedel kunna därmed

utgå ur riksstaten.

Kn sammanfattning av riksräkenskapsverkets förevarande beräkning återfinnes

i följande tablå, i vilken riksräkenskapsverket även — med stöd av

konsumtionsskatteberedningens förnyade beräkningar — anger den del av

inkomstökningen, som kan beräknas vara en följd av de vid innevarande

års riksdag beslutade respektive föreslagna skattehöjningarna. Sistnämnda

uppgifter, som icke avse engångsskatt å lager, äro givetvis mycket approximativa.

Samtliga siffror angivas i miljoner kronor.

Sammanfattningsvis kan alltså konstateras, att genom konsumtionsskattehöjningar

torde vinnas icke fullt den inkomstökning å 500 miljoner kronor,

som avsetts vid riksstatsförslagets framläggande, samt att inkomsterna i öv
-

j

Be- räknat

i riks- staten

Riksräken- skapsver- kets för- slag till ny

beräkning

Ök- ning ( + )

minsk- ning (-)

Inkomstökning

på grund av

beslut om ökad

konsumtions- beskattning

Preliminär skatt å inkomst och förmögenhet m. m.

Kupongskatt................

2 000-0

5-8

75-0

130-0

2200

100-0

2 100-0

6-5

85-0

350-0

240-0

160-0

35- 0

350

19-0

420-0

450-0

36- 0

70-n

+ 100-0

+ 0-7

+ 10-0

—

Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt

Bensinskatt.............

i Tullmedel ..................

+ 20-0

j Varuskatt ...................

Pappersskatt..................

! Trafikskatt ...............

32-0

18-0

3700

375-0

30-0

1 Accis å margarin och vissa andra fettvaror.....

Tobaksskatt ................

*r 0"l»

+ 1*0

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin.....

+ 75-0

+ 6-0

65-0

6-0

Maltd rycksskatt.........

50-0

18-0

17-0

3-0

3-5

7-0

17-0

45-0

55-0

35-0

25-0

450-0

500

Skatt å läskedrycker.........

30-0

40-0

4-0

+ 12*0

Nöjesskatt.................

Fyr- och båkmedel..........

+ 1*0

44 0

Lotspenningar ...........

Totalisatormedel..........

15-0

45-o

7n-n

Tipsmedel ..........

Lotterimedel..............

Telegrafverket..............

25 0

Statens järnvägar........

400

QfVn

Domänverket...........

Särskilda konsumtionsskatter ........

Särskilda totalisator-, tips- och lotterimedel.....

_

- 450-0

- 50-0

—

Summa nettoökningar

+ 204-2

485-0

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

15

rigt kunna väntas överstiga i riksstatsförslaget beräknade belopp med i runt

tal 200 miljoner kronor, varav 40 miljoner kronor beroende på tillfälliga förskjutningar

mellan budgetåren.

Ändringar i driftbudgetens inkomstsida föranledda av särskilda förslag

till riksdagen. I propositionen nr 190 har föreslagits viss ändring av anställningsformerna

för justerarna, innebärande att anslag för deras avlöningar

och omkostnader uppföras å riksstatens utgiftssida. I samband därmed bör

inkomsttiteln inkomst av myntning och justering under uppbörd i statens

verksamhet, från vilken hittills utgått ersättning åt justerarna, uppräknas.

Vidare har man utgått från att viss taxehöjning av Kungl. Maj :t koinine att

beslutas från och med den 1 januari 1949. Med hänsyn härtill synes ifrågavarande

inkomsttitel böra uppräknas med 300 000 kronor. I propositionen

nr 149 har vidare föreslagits, att en ny inkomsttitel upptages för förrättningsavgifter

för arbete av lantbruksnämndernas tjänstemän, samt att den uppföres

med ett belopp av 750 000 kronor. I propositionen nr 157 har föreslagits,

att en ny delfond av försvarets fastighetsfond, benämnd befästningars delfond,

inrättas per den 1 juli 1948. Med hänsyn härtill bör å riksstatens inkomstsida

under inkomster av statens kapitalfonder, försvarets fonder, upptagas

en inkomsttitel med samma rubrik för det för delfonden beräknade

överskottet. Någon ökning uppkommer dock icke av det för försvarets fastighetsfond

i statsverkspropositionen beräknade sammanlagda överskottet,

då ifrågavarande nya post å 1 430 000 kronor motsvaras av en nedräkning

av de för övriga delfonder uppförda beloppen.

Departementschefen.

Budgetläget. Enligt beräkningarna i statsverkspropositionen skulle budgeten

med dåvarande skattesatser komma att utvisa ett överskott på nära

40 miljoner kronor under budgetåret 1948/49, vilket skulle innebära en

betydande minskning i förhållande till överbalanseringen under övriga efterkrigsår.

Med hänsyn till det ekonomiska läget vore det angeläget att en dylik

nedgång av budgetöverskottet om möjligt undvekes, enär en minskad

överbalansering skulle innebära ett försvagande av den stabiliseringsfaktor

som ett budgetöverskott innebär i en inflationskonjunktur. En fortsatt överbalansering

av budgeten i minst samma omfattning som under tidigare efterkrigsår

ansågs därför böra eftersträvas, vilket måste medföra en skatteskärpning

på olika områden för att kompensera de starkt ökade statsutgifterna

för bl. a. folkpensioner och barnbidrag. Intäkterna av de nya skatterna

och skattehöjningarna beräknades i statsverkspropositionen preliminärt till

500 miljoner kronor och det totala budgetöverskottet uppskattades till 539

miljoner kronor. Såsom av det förut anförda framgår beräknas nu utgifterna

komma att utvisa en nettoökning i förhållande till statsverkspropositionen

på 193 miljoner kronor, varav 35 miljoner kronor hänföra sig till försvaret,

21 miljoner kronor till civilförsvaret samt 125 miljoner kronor till subventioner

till jordbruket in. in. Ä andra sidan har riksräkenskapsverket i sin

nya beräkning av statsintäkterna under nästa budgetår uppskattat intäk
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

terna till ett belopp som med 204 miljoner kronor överstiger de i riksstaten

beräknade inkomsterna. Härtill kommer ett belopp på cirka 1 miljon kronor

under inkomsttiteln uppbörd i statens verksamhet enligt vad förut anförts.

Därutöver torde intäkterna av bensinskatten kunna ytterligare uppräknas

enär — såvitt nu kan förutses — en större import av bensin kommer att

äga rum än riksräkenskapsverket vid sina kalkyler utgått från. Jag vill sålunda

förorda, att bensinskatten upptas till sammanlagt 390 miljoner kronor

mot av riksräkenskapsverket förordade 350 miljoner kronor. Av ökningen

beräknas 15 miljoner kronor falla på den tidigare skatten, medan 25 miljoner

kronor hänföra sig till den av innevarande års riksdag beslutade skattehöjningen.

Mot de av riksräkenskapsverket gjorda beräkningarna i övrigt

har jag ej något att erinra. Dock vill jag framhålla, att fördelningen av

intäkterna av de indirekta skatterna på dels de av riksdagen innevarande

år beslutade skärpningarna och dels övriga intäkter genom indirekt beskattning,

kan verkställas på olika sätt och i följd därav lämna olika slutsiffror.

I enlighet med vad sålunda anförts kan intäktsökningen i förhållande till

statsverkspropositionen beräknas till (204 + 1 + 40) 245 miljoner kronor.

Då utgiftsökningen uppskattats till 193 miljoner kronor skulle budgetöverskottet

komma att öka med (245 — 193) 52 miljoner kronor. Det totala

budgetöverskottet under budgetåret 1948/49 skulle sålunda komma att

uPPgå till (539 + 52) 591 miljoner kronor. Såsom i propositionen nr 266

framhållits kan emellertid den ökning av bensinskatten utöver riksräkenskapsverkets

beräkning på 15 miljoner kronor som hänför sig till tidigare

gällande skattesatser komma att behöva tas i anspråk för att täcka uppkommande

merkostnader för vägunderhållet. Frånräknas detta belopp skulle

budgetöverskottet kunna uppskattas till 576 miljoner kronor.

Såsom tidigare framhållits beräknades i statsverkspropositionen skattehöjningar

inbringa ett belopp på 500 miljoner kronor. Enligt av riksräkenskapsverket

verkställda och i de! föregående redovisade kalkyler ha inkomstökningarna

till följd av skatteskärpningarna beräknats till 485 miljoner kronor.

Detta belopp skall emellertid ökas med 25 miljoner kronor i anledning

av den förordade uppräkningen av bensinskatten. De nu beräknade intäkterna

av de nya skatterna, 510 miljoner kronor, ansluta sig sålunda mycket

nära till det i statsverkspropositionen angivna beloppet.

Innebörden av denna överbalansering av budgeten är att även huvuddelen

av utgifterna på kapitalbudgeten kunna finansieras ulan ny upplåning. I

statsverkspropositionen beräknades det erforderliga lånemedelsbehovet för

kapitalbudgeten till 343 miljoner kronor medan motsvarande belopp nu kan

uppskattas till 386 miljoner kronor. Härtill kommer den beräknade reservationsmedelsförbrukningen

på såväl driftbudgeten som kapitalbudgeten,

vilken i statsverkspropositionen kalkylerades till 90 resp. 320 miljoner kronor.

Dessa belopp synas enligt senare beräkningar något höga men sammanfattningsvis

torde det totala lånebehovet under nästa budgetår kunna beräknas

till ungefär samma belopp som i statsverkspropositionen eller cirka

200 miljoner kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

17

Det torde finnas anledning att här något närmare beröra frågan om de

föreslagna subventionerna i samband med prisförbättringen för jordbruket.

Hade prishöjningar i stället tillåtits skulle budgetöverskottet ha varit cirka

120 miljoner kronor högre än det nu beräknade, vilket givetvis skulle ökat

budgetens betydelse som ett led i åtgärderna för att nå samhällsekonomisk

balans. Mot denna fördel har man dock att ställa de nackdelar som en höjning

av livsmedelspriserna skulle ha inneburit i nuvarande situation. En dylik

höjning skulle sålunda i första hand troligen ha förhindrat en uppgörelse

med statstjänstemannaorganisationerna av den innebörd som redovisats i

proposition nr 276. Vidare synas strävandena att söka nå fram till en allmän

stabilisering på pris- och inkomstområdena för närvarande vara av sådan

betydelse, att åtgärder för att skapa möjligheter för en dylik stabiliseringspolitik

kunna vara motiverade även om de medföra en viss minskning av

budgetöverskottet.

Det ekonomiska läget. I finansplanen i årets statsverksproposition upptogs

till behandling frågan om den samhällsekonomiska balansen och de faktorer

som hade avgörande betydelse för denna balans. Dessa faktorer voro

förhållandet mellan export och import, mellan kapitalinvesteringar och sparande

i det inhemska näringslivet, mellan budgetens utgifter och inkomster

samt utvecklingen av nationalinkomsten i pengar i jämförelse med varutillgången.

I propositionen diskuterades utförligt utvecklingen av dessa olika

faktorer under efterkrigstiden och hur den påverkat den samhällsekonomiska

balansen.

I samband härmed lämnades en redogörelse för det försök till uppställande

av en nationalbudget som gjorts och jag framhöll, att en mera detaljerad

nationalbudget vore avsedd att framläggas sedan ytterligare utredningar

verkställts. Med utgångspunkt från då befintliga kalkyler diskuterades i finansplanen

slutligen frågan om de vägar till balans som kunde finnas.

Jag torde i detta sammanhang få till behandling ånyo uppta vissa spörsmål

som sammanhänga med frågan om den samhällsekonomiska balansen

och härvid anknyta till resonemangen i finansplanen. Detta torde få ske delvis

i samband med en kortfattad redogörelse för de resultat som uppnåtts vid

det fortsatta arbetet på uppställandet av en nationalbudget. Denna översikt

över det ekonomiska läget 1948 torde såsom bihang få fogas till detta protokoll

(Bilaga B) och jag torde beträffande närmare uppgifter rörande utvecklingen

på olika områden få hänvisa till denna redogörelse. Enligt min uppfattning

kan nationalbudgeten för framtiden ha en uppgift att fylla vid utformandet

av den ekonomiska politiken. Budgeten måste emellertid kunna

föreligga vid en avsevärt tidigare tidpunkt än i år blivit fallet och den bör

om möjligt kunna framläggas redan i januari.

Vad beträffar de i finansplanen diskuterade balansfaktorerna har en redogörelse

redan lämnats för de nya beräkningarna rörande budgetöverskottet

under nästa budgetår. Enligt dessa kalkyler uppskattas nu överskottet till

ett något högre belopp än i statsverkspropositionen eller ca 575 miljoner kro2

I!i hr mg till riksdagens protokoll 19A8. 1 sand. Nr 2SG.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18 Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

nor och det i statsverkspropositionen eftersträvade resultatet har sålunda

kunnat uppnås.

I fråga om investeringarna betonades i statsverkspropositionen nödvändigheten

av ytterligare begränsningar dels genom en mera restriktiv tillämpning

av tillståndsgivningen, dels genom åtgärder som toge sikte på de investeringar,

som falla utanför den direkta investeringskontrollen. Den investeringsbudget

som avser de direkt kontrollerade investeringarna är numera utarbetad

och ingår i nationalbudgeten (kap. 4), vartill jag torde få hänvisa. Enligt

där framlagda beräkningar skulle investeringsbegränsningen under 1948

i förhållande till 1947 utgöra omkring 315 miljoner kronor vad beträffar

byggnadsverksamheten med särskilda tillstånd. Planeringen är samtidigt

inriktad på att få till stånd en fortsatt avveckling av utestående reserver

av outnyttjade byggnadstillstånd, vilket skulle bidraga till en förkortning

av de under de senare åren kraftigt ökade byggnadstiderna samt till en

nedskärning av den löpande byggnadsverksamheten. Totalt räknas med

en minskning av investeringarna under innevarande år i förhållande till

1947 på 450 miljoner kronor (räknat i 1947 års priser), medan nedskärningen

av enskilda investeringar i statsverkspropositionen preliminärt angavs till

600 miljoner kronor. Såsom i olika sammanhang framhållits är en ytterligare

begränsning av investeringarna önskvärd men det har icke ansetts möjligt

att nu ytterligare begränsa den kontrollerade investeringsverksamheten.

Möjligheterna att minska de investeringar, som falla utanför den direkta

regleringen, böra därför ytterligare undersökas och den väg som härvid närmast

kan komma i fråga torde vara åtgärder på kreditmarknaden. Bankofullmäktige

ha upptagit denna fråga till behandling i samband med förslag

om förlängning av fullmaktslagen om bankaktiebolagens kassareserver och

jag torde vid anmälan av denna fråga få anledning att återkomma till

problemet.

I finansplanen betonade jag, att det i nuvarande situation vore ett ofrånkomligt

krav att skapa balans i vårt byte med utlandet och jag hänvisade

beträffande denna fråga till en upprättad promemoria angående importplaneringen

som bifogades statsverkspropositionen. Ytterligare utredningar rörande

utrikeshandeln ha nu utförts och ingå såsom kapitel 2 i nationalbudgeten.

Däri lämnas bl. a. uppgifter rörande sammansättningen av exporten

under 1946 och 1947 i jämförelse med förkrigsåren och dessa tabeller torde

bär få återges kompletterade med uppgifter för år 1945.

Under åren 1945—1947 har exporten uppgått till sammanlagt 7 525 miljoner

kronor och importen till 9 647 miljoner kronor. Importöverskottet under

denna tid har sålunda utgjort 2 122 miljoner kronor, av vilket belopp

ca 1 400 miljoner kronor dock finansierats genom fraktintäkter och ca 350

miljoner kronor genom andra inkomster.

Som framgår av tabellen låg importen ännu under 1945 på en mycket låg

nivå och den starka ökningen under 1946 och 1947 måste ses mot bakgrunden

av den onormalt låga importen under krigsåren, vilken medfört en lageruttömning

och starkt ökat behov av maskiner in. in. Det torde icke vara nöd
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

19

Importens sammansättning.

1936/38

1945

1946

1947

milj.

kr.

%

milj.

kr.

*

milj.

kr.

%

milj.

kr.

%

Konsumtionsvaror .............

414

21-3

319

29-4

908

26-8

1 147

22-1

därav: livsmedel.............

177

9t

87

8''0

492

14-5

537

10-4

Råvaror.......................

1010

52-0

597

55l

1741

51-4

2 679

51''7

därav: konsumtionsvaror.....

537

27-7

371

391

912

26-9

1454

28-0

Maskiner......................

171

8-8

77

7T

261

7-7

556

10-7

Bränslen och drivmedel ........

294

15-2

66

6-t

414

12-2

698

13-5

Övrigt.........................

53

2-7

25

2-3

62

1-8

97

1-9

Totalt

1942

100

1084

100

3 3S6

100

5177

100

Exportens sammansättning.

Trävaror ......................

Massa, melc. och kem...........

Papper, papp in. m.............

Järnmalm, oädla metaller etc. ..

Maskiner och instrument.......

Transportmedel................

Övriga varor...................

Summa samtliga varor

1936/38

1945

1946

1947

milj.

kr.

%

milj.

kr.

%

milj.

kr.

%

milj.

kr.

%

219

12-3

289

16-4

291

11-4

348

10''8

354

19-8

457

260

586

23-0

877

27-2

148

8''3

160

9-1

353

13-9

489

15-2

494

27-7

231

13 1

459

18-0

567

17-ö

174

9-7

150

8-5

352

13-8

391

12-t

74

4 T

157

8-9

114

4-5

170

5-3

323

18-1

314

17-9

392

15-4

378

11-7

1 786

100

1 75S

100

2 547

100

3220

100

vändigt att i detta sammanhang närmare ingå på detta spörsmål, som jag

haft anledning att tidigare behandla vid ett flertal tillfällen. Vissa uppgifter

rörande utvecklingen av guld- och valutabehållningarna samt omfattningen

av vår kreditgivning torde dock här få anföras.

Som av följande sammanställning framgår har det sammanlagda beloppet

av guld och hårdvalutor från krigsslutet till slutet av april i år minskat från

2 200 till 400 miljoner kronor. Under samma tid har den totala guld- och

valutabehållningen nedgått från ca 2 300 till drygt 1 000 miljoner kronor.

Samtidigt ha statskrediterna till utlandet ökat med omkring 600 miljoner

kronor. Totalbeloppet guld, valutor och statskrediter har under tiden april

1945—april 1948 nedgått från 2 922 till 2 206 miljoner kronor. Beloppen i

sammanställningen äro angivna i miljoner kronor.

1 översikten i nationalbudgeten redogöres vidare för vissa beräkningar

rörande importen under 1948, enligt vilka kalkyler ca 4 300 miljoner kronor

skulle stå till förfogande för betalning av import under innevarande år.

1 redogörelsen för nationalbudgetärbetet ha vidare behandlats frågor rörande

produktion och varuförsörjning (kap. 3), arbetsmarknaden (kap. 5),

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Riksbankens och riksgäldskontorets

behållning1 av

Statskrediter

till utlandet2

Summa

guld, va- lutor 0.

stats-

krediter

guld

US.dollar,

schwfrcs

pund

Övriga

valutor

(disponerat

belopp)

Ult. aug. 1939..........

1275

494

78

2

—

1849

1674

476

66

60

339

2 615

april 1945..........

1699

500

67

53

603

2 922

dec. 1945..........

1735

462

432

107

909

3 645

1701

600

573

140

1008

4 022

1371

212

431

183

1094

3 291

juni 1947..........

''606

22

306

137

1145

2 216

379

15

516

159

1180

2 249

april 1948..........

347

46

491

131

1191

2 206

inkomstutvecklingen 1947 och 1948 (kap. 6) samt konsumtionen (kap. 7).

Jag torde beträffande dessa spörsmål få hänvisa till översikterna.

På grundval av de gjorda utredningarna har därefter i ett avslutande kapitel

av översikten behandlats frågan om den samhällsekonomiska balansen.

Ett försök har gjorts att sammanfatta den verkställda analysen över spänningen

mellan tillgång och efterfrågan. I en jämförelse har angivits de olika

faktorer som kunna väntas öka och minska efterfrågeöverskottet under 1948

i förhållande till 1947. En differens på 1 000 miljoner kronor har framräknats

såsom mått på efterfrågeöverskottet. I denna siffra 1 000 miljoner kronor

har hänsyn icke tagits till en lagerminskning som angivits till storleksordningen

200 miljoner kronor. En sådan lagerminskning motsvarar omkring

V, av lagerökningen under 1947. Den skulle minska differensen från

1 000 till 800 miljoner kronor.

Såsom redan blivit nämnt kunde jag i finansplanen till årets statsverksproposition

hänvisa till det arbete som påbörjats för att småningom komma

fram till utformningen av en nationalbudget. Även om det första utkast som

då offentliggjordes, inte kunde göra anspråk på att vara mycket mera än

en arbetsplan, fick det likväl tjäna som underlag för den i finansplanen förda

diskussionen om våra möjligheter att mildra spänningarna i det ekonomiska

livet och därigenom motverka tendenserna till prisstegring och försämring

av penningvärdet. Den översikt över det ekonomiska läget 1948 som

nu utarbetats av en särskild delegation, för oss ett gott stycke närmare målet

för arbetet med en nationalbudget. Den osäkerhet både i fråga om detaljsiffror

och slutsummor, som måste förefinnas och som av delegationen upprepade

gånger understrykes, innebär inte, att den bild av läget, som framgår

ur översikten, skulle vara i något väsentligt hänseende missvisande. Det synes

ofrånkomligt att en brist på balans fortfarande föreligger mellan till- 1 2

1 För tiden före kronans uppskrivning i juli 1946 har behållningen omräknats till nu gällande

guldpris och växelkurser.

2 Häri ingår icke kreditgivning som i valutatekniskt hänseende innebär en ökning av valutareserven,

såsom exempelvis är fallet med kreditgivningen till Storbritannien.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

gång och köpkraftig efterfrågan, även sedan verkningarna börjat göra sig

gällande av den investeringsbegränsning som pågår, och den uppsugning av

köpkraft som åstadkommes genom de nya konsumtionsskatterna.

Den allmänna riktlinjen för det fortsatta arbetet att nå fram till vad som

kan anses för en tillfredsställande balans, är därmed angiven. Delade meningar

synas endast kunna råda därom, hur långtgående åtgärderna behöva

vara och hur avvägningen skall ske mellan olika former av påverkan på de

ekonomiska faktorerna. Endast på ett område synes varje tvekan vara praktiskt

taget utesluten. Det gäller bytesbalansen med utlandet. Importen måste

avpassas efter våra exportinkomster. Hur en i förhållande till de båda sistförflutna

åren minskad import, särskilt från hårdvalutaländerna, kommer

att inverka på vår produktion, kan fortfarande inte med någon grad av visshet

bedömas. Slutsatsen att denna faktor tillsammans med åtskilliga andra

lägger hinder i vägen för en omedelbart förbättrad fösörjning dragés uttryckligen

i delegationens framställning, och det synes inte vara tillrådligt att

lägga något annat antagande om varutillgången till grund för överväganden

om balansproblemet.

Ännu en betydelsefull erinran som göres i översikten, är den att balans

inte kan vinnas genom att ett framräknat efterfrågeöverskott finge ta sig

uttryck i prisstegringar. Endast om de genom prisstegringen skapade höjda

företagareinkomsterna sparades och dessutom inte föranledde krav på ökade

inkomster från andra samhällsgrupper, bleve resultatet ökad jämvikt.

Det är av detta skäl som en prishöjning genom höjda varuskatter befinner

sig i en särställning. Om ökningen i statsinkomster inte föranleder ökade löpande

utgifter utan sparas, inträder den förskjutning i förhållandet mellan

konsumtion och sparande, som verkar i utjämnande riktning.

Det förtjänar i detta sammanhang påpekas, att inte heller en produktionsökning

i och för sig leder till jämvikt mellan tillgång och efterfrågan. En ökning

av produktionen åtföljes naturligt av en förbättring i realinkomsten,

och den förutvarande blåsten på balans bibehålies, såvida inte denna förbättring

för med sig, att en större del av inkomsten sparas. Det är å andra sidan

klart, att en inkomstökning utan motsvarande ökning av varutillgången ökar

spänningen, och att alltså strävan att åstadkomma balans också måste inriktas

på att klippa av den spiral av stigande inkomster och stigande priser som

är inflationens kännemärke. Den med de statsanställdas organisationer träffade

överenskommelsen om oförändrat rörligt lönetillägg fram till årsskifte''t

är i detta hänseende ett första steg till en mera allmän stabilisering av inkomster

och priser. Det bör framhållas att utsikterna för en stabilisering aV

inkomsterna hänger nära samman med möjligheterna att bevara en i stort

sett oförändrad prisnivå. De statsanställdas åtagande att icke nu kräva en

höjning av det rörliga lönetillägget är uttryckligen knutet till förutsättningen,

att en höjning av levnadskostnadsindex håller sig inom ytterst snäva

gränser. Andra löntagare torde uppställa samma villkor för en eventuell

medverkan. Jordbrukarorganisationernas villighet att påtaga sig vissa risker

eller uppoffringar är i sin tur knuten vid antagandet, att löntagaregrupper
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

na tillsvidare vänta med att framställa krav på höjda penninginkomster.

Frågan om det vid en antagen brist på balans mellan tillgång och efterfrågan

skall vara möjligt att tillsvidare undvika nämnvärda höjningar i levnadskostnaderna,

blir sålunda av väsentlig betydelse. Att ett förefintligt överskott

av köpkraft eller efterfrågan under alla förhållanden omedelbart skulle

ta sig uttryck i en allmän prisstegring, strider mot tidigare gjorda erfarenheter.

Både under kriget och därefter torde ett sådant överskott av växlande

men icke obetydlig storleksordning ha förelegat, utan att prisnivån visat

påfallande rörelser uppåt. Jag erinrar om den anmärkningsvärda stabilitet

som utmärkte prisnivån från 1942 fram till krigets slut. Men också efterkrigsåren

förtjäna att i detta hänseende uppmärksammas.

Hur levnadskostnadsstegringen sedan krigsslutet fördelat sig på olika delposter

framgår av följande sammanställning (1935 = 100, index rensad från

skatter).

Livs-

Bränsle

Bekläd-

Övriga

Samtliga

1945 mars.........

medel

159

102

o. lyse

181

nåd

178

utgifter

149

utgifter

151

september....

159

102

181

177

149

151

1946 mars.........

157

102

182

175

149

150

september....

161

102

179

174

149

151

1947 mars.........

165

106

179

177

148

154

september....

172

106

185

179

150

158

1948 mars.........

180

107

191

182

157

163

Ända fram till september 1946 höll sig levnadskostnadsindex praktiskt

taget oförändrad. Den höjning som satte in från hösten 1946 och som givit

till resultat att indexen stigit från 151 till 163 eller med 12 enheter, vilket

betyder en stegring av levnadskostnaderna med 8 %, beror till inte mindre

än 5 % på höjningen av priserna på livsmedel. Denna höjning är inte ett resultat

av en oemotståndlig pressning på priserna från ett förefintligt efterfrågeöverskott.

Den har sin grund dels i ett ogynnsamt skördeutfall, som enligt

jordbruksregleringens principer skall leda till kompensation åt jordbrukarna

i form av prishöjningar, dels i en medveten strävan att åt såväl

jordbrukets anställda som åt de självständiga jordbrukarna trygga en

högre realinkomst. En del av dessa prishöjningar ha genom livsmedelsrabatter

icke kommit att i motsvarande mån påverka levnadskostnadsindex.

Uppgången i livsmedelsposten på nyåret 1948 beror främst på att dessa rabatter

borttagits. Ungefär 1 % av indexhöjningen faller på posten övriga

utgifter. Den sammanhänger delvis med skärpningen av den indirekta beskattningen

och höjningen av järnvägstaxorna.

Prishöjningarna sådana de framträda i levnadskostnadsindex, visa sålunda

ett omedelbart samband med kostnadsökningarna inom produktionen,

och då dessa kostnadsökningar till betydande del utgöras av inkomsthöjningar,

synes en stabilisering av inkomsterna öppna utsikter till en stabilisering

av priser och levnadskostnader trots den fortfarande förefintliga spän
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Iiunyl. Maj.ts proposition nr 286.

23

ningen mellan tillgång och efterfrågan. En sådan stabilisering kan såsom i

den ekonomiska översikten uttalas, bryta förväntningarna om en inflatorisk

utveckling, påverka företagarnas dispositioner i fråga om investeringar och

lagerhållning i en för den ekonomiska balansen gynnsam riktning och över

huvud taget skapa väsentligt bättre förutsättningar för att alla olika åtgärder

till skydd för penningvärdet skola leda till åsyftat resultat.

Såsom av det förut anförda framgår har jag icke funnit anledning frångå

riksräkenskapsverkets beräkningar av statsintäkterna under nästa budgetår

utom vad avser inkomsterna av bensinskatten. Dessutom har jag tidigare angivit

vissa ändringar å driftbudgetens inkomstsida, som föranletts av särskilda

förslag till riksdagen. I anslutning härtill torde tre nya inkomsttitlar

böra uppföras, nämligen dels under skatter en titel med rubrik pappersskatt

med bevillningskaraktär, dels under uppbörd i statens verksamhet en titel

med rubrik inkomster vid lantbruksnämnderna och dels under inkomster av

statens kapitalfonder, försvarets fonder, en titel med rubrik befästningars

delfond. De i riksstatsförslaget preliminärt uppförda inkomsttitlarna särskild

konsumtionsbeskattning och särskilda totalisators-, tips- och lotterimedel

böra utgå i samband med den i det föregående förordade uppräkningen

av respektive inkomsttitlar. Vidare får jag erinra om att den av riksräkenskapsverket

föreslagna, av mig förordade uppräkningen av inkomsttiteln

tipsmedel förutsätter en omläggning av redovisningsförfarandet för ifrågavarande

inkomstmedel, innebärande en successiv inleverans av överskottet

under löpande budgetår i stället för såsom nu sker i efterskott för det sistförflutna

budgetåret. Därest riksdagen icke riktar någon erinran mot detta

förslag, torde det få ankomma på Ivungl. Maj :t att meddela erforderliga

bestämmelser för dess genomförande.

Jag framlägger i det följande förslag om att de olika inkomsttitlarna i

riksstaten uppföras i enlighet med vad i det föregående anförts. Samtidigt

därmed framlägger jag förslag rörande grunderna för uttagande av preliminär

skatt för inkomst under nästkommande budgetår. I årets statsverksproposition

utgick jag från att den statliga inkomstskatten även efter den

1 juli 1948 skulle utgå med 100 procent av grundbeloppet. Beträffande procenttalet

för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta

procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som

gällt för innevarande budgetårs senare hälft d. v. s. till 100. Vad åter angår

nästkommande budgetårs senare hälft, för vilken tid procenttalet icke

är i förväg bundet, har den verkställda översynen av inkomstberäkningen

icke givit anledning till frångående av den i statsverkspropositionen intagna

ståndpunkten. Jag förordar i enlighet härmed, att för fysiska personer,

oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall ingå

i den preliminära skatten för budgetåret 1948/49, uttages med 100 procent

av grundbeloppet såväl för budgetårets förra som för dess senare hälft.

Beträffande den slutliga inkomst- och förmögenhetsskatten på grund av

1948 års taxering vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmel
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungi. Maj:ts proposition nr 286.

serna i 20 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, sådan

nämnda paragraf lyder enligt förordningen den 31 december 1945, nr 898

— automatiskt utgår efter enahanda procenttal av grundbeloppen som gällt

med avseende å motsvarande preliminära skatt för kalenderåret 1947.

Jag torde i detta sammanhang även få erinra om att värnskatt preliminärt

uttagits under kalenderåret 1947. Då riksdagen på sin tid beslöt uttagande

av denna skatt, förutsattes att vid innevarande års riksdag beslut

skulle fattas om slutlig värnskatt på grund av 1948 års taxering. Förslag

härom torde jag få anmäla senare denna dag.

I statsverkspropositionen beräknades 50 miljoner kronor till avskrivning

av oreglerade kapitalmedelsförluster. Jag har förut i olika sammanhang

erinrat om, att betydande avskrivningsbehov föreligger i fråga om vissa tidigare

beslutade investeringar. Bland de anvisningar, som kräva en retroaktiv

avskrivning över fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster, må särskilt

nämnas de omfattande statliga investeringarna i bostadsproduktionen, vilka

delvis äro av subventionsnatur. Jag förordar, att detta anslag till oreglerade

kapitalmedelsförluster upptages till det tidigare beräknade beloppet, 50 miljoner

kronor.

En tablå över inkomster och utgifter å riksstaten för budgetåret 1948/49

utformad i överensstämmelse med vad här förordats torde såsom bilaga jA

få fogas vid protokollet i detta ärende.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen att

dels till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

för budgetåret 1948/49 anvisa ett anslag

av.................................. kronor 50 000 000;

dels besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldiga, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för hela budgetåret 1948/49

med 100 procent av grundbeloppet;

dels ock upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1948/49 enligt den vid detta protokoll såsom Bihang A

fogade specifikationen.

III. Kapitalbudgeten.

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverksproposition

en beräknad investeringsplan för budgetåret 1948/49 jämte därvid

fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas

riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna ha beaktats de slutliga medelsäskandena

i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräknats,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286

25

samt därjämte de nya investeringsanslag som i särskilda propositioner

äskats av riksdagen. En omräkning av hittills äskade resp. i förekommande

fall av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande sammanställning

framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investeringsanslag

på 724 008 700 kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida

ha i de följande sammanställningarna beaktats de definitiva anslagsäskanden

under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka

hänföra sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt

de avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänföra sig till senare

under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte

ha de i investeringsstaterna uppförda posterna Avskrivningsmedel inom

fonderna och Övriga kapitalmedel underkastats översyn. Vad rör den under

statens affärsverksfonder, statens järnvägars fond, upptagna posten Övriga

kapitalmedel har, såsom i propositionerna nr 90 och 191 berörts, däri inräknats

dels ett avrundat belopp å 2 393 000 kronor utgörande ersättning

för av staten till Stockholms stad överlåten mark dels av staten i samband

med förvärv av Bergslagernas m. fl. järnvägar övertagna obligationer m. m.

å tillhopa omkring 35 miljoner kronor samt depositioner hos riksgäldskontoret

å omkring 3 miljoner kronor. Beträffande beräkningen av posten Avskrivningsmedel

från riksstaten under fonden för låneunderstöd bör framhållas,

att då avskrivningsmedlen för tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet

tillföras en särskild diversemedelsfond under statskontorets

förvaltning, från vilken sedan belopp motsvarande 4 procents ränta å utlämnade

lån överföras till riksstatens inkomstsida, dessa avskrivningsmedel

fråndragits slutsumman av avskrivningsmedel inom fonden, varefter

endast saldot inräknats i investeringsstaten för fonden för låneunderstöd.

Såsom i det föregående under Avskrivning av nya kapitalinvesteringar anförts,

bör från diversemedelsfonden för prisutjämningsavgifter till anslaget

till tilläggslån till viss bostadsbyggnadsverksamhet överföras ett belopp av

4 miljoner kronor, vilka medel böra redovisas såsom särskilda avskrivningsmedel

under fonden för låneunderstöd. Då emellertid även dessa avskrivningsmedel

böra tillföras nyss nämnda diversemedelsfond under statskontorets

förvaltning, har sistnämnda belopp fråndragits slutsumman av avskrivningsmedel

inom fonden för låneunderstöd.

En sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna under

olika kapitalfonder ger följande resultat.

v . rr.. , c -i I\1UUU1 IMUUU1

I. Statens affarsverkstonder:

A. Postverkets fond ....................... 6 548 000

B. Telegrafverkets fond ................... 104 940 000

C. Statens järnvägars fond ................ 126 405 000

D. Statens vattenfallsverks fond............ 107 031 100

E. Domänverkets fond .................... 13 050 000 357 974 100

II. Luftfartsfonden.......................................... 6 700 000

III. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 21 994 600

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

IV. Försvarets fonder: Kronor Kronor

A. Försvarets fastighetsfond ................. 21 765 000

B. Försvarets fabriksfond ................... 1 175 000 22 940 000

V. Statens utlåningsfonder .................................. 244 850 000

VI. Fonden för låneunderstöd................................ 41 800 000

VII. Fonden för statens aktier................................ 5 877 500

VIII. Fonden för förlag till statsverket ........................ 1 172 500

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
fond.

................................. 10 700 000

B. Jordfonden............................ 10 000 000 20 700 000

Summa 724 008 700.

De medel som stå till förfogande för investeringarnas genomförande uppgå

till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor

A. Postverkets fond ....................... 1 863 000

B. Telegrafverkets fond.................... 57 301 000

C. Statens järnvägars fond ................ 100 983 000

D. Statens vattenfallsverks fond............ 22 925 000

E. Domänverkets fond .................... 126 000 133 198 000

II. Luftfartsfonden.......................................... 2 000

III. Statens allmänna fastighetsfond .......................... 14 882 100

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond................. 17 173 500

B. Försvarets fabriksf ond.................... 1 901 000 19 074 500

V. Statens utlåningsfonder .................................. 63 195 000

VI. Fonden för låneunderstöd............................... 2 068 500

VIII. Fonden för förlag till statsverket......................... 1 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond......... 5 100 000

Summa 287 521 100.

Med ledning av dessa uppgifter kunna investeringsbemyndigandena beräknas

till de belopp som framgå av följande

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1948/49.

I. Statens affärsverksfonder: Kronor Kronor

A. Postverkets fond ........................ 4 685 000

B. Telegrafverkets fond..................... 47 639 000

C. Statens järnvägars fond.................. 25 422 000

D. Statens vattenfallsverks fond.............. 84 106 100

E. Domänverkets fond...................... 12 924 000 174 775 799

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

27

Kronor

II. Luftfartsfonden ......................................... 6 698 000

in. Statens allmänna fastiglietsfond .......................... 7 112 500

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond.................. 4 591 500

B. Försvarets fabriksfond.................... -726 000 3 865 500

V. Statens utlåningsfonder .................................. 181 655 000

VI. Fonden för låneunderstöd .............................. 39 731 500

VII. Fonden för statens aktier............................... 5 877 500

VIII. Fonden för förlag till statsverket......................... 1 171 500

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förråds
fond.

................................. 5 600 000

B. Jordfonden ............................ 10 000 000 15 600 000

Säger 436 487 600

Avgår kapitalåterbetalning:

Oreglerade kapitalmedelsförluster.............................. 50 000 000

Summa 386 487 600

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom Bihang B.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar som må påkallas av

riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag

efter denna dag, fastställa investeringsplanen för

budgetåret 1948/49 jämte därtill fogade stater i enlighet

med här framlagda förslag samt

att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten

upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel

sålunda

Kronor

Lånemedel ............................. 386 487 600.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda under punkterna I—III, med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter, hemställt förordnar Hans

Maj :t Konungen att proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

B. Sandberg.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

29

Bihang A

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten.

Kronor

!

Kronor

A. Egentliga statsinkomster.

I. Skatter:

i

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a. Preliminär skatt å inkomst och

förmögenhet m. m., bevillning.. 2 100 000 000

b. Kupongskatt, bevillning.......

6 500 000

c. Utskiftningsskatt och ersätt-

ningsskatt, bevillning.........

1 000 000

d. Skogsvårdsavgifter, bevillning ..

4 500 000

e. Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter, bevill-

ning.......................

150 000

f. Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt, bevillning.

85 000 000

g. Lotterivinstskatt, bevillning ...

25 000 000

h. Omsättnings- och expeditions-

stämplar m. m., bevillning.....

50 000 000

2 272 150 000

2. Automobilskattemedel:

a. Fordonsskatt, bevillning.......

80 000 000

b. Bensinskatt, bevillning........

390 000 000

470 000 000

3. Tullar och acciser:

a. Tullmedel, bevillning..........

240 000 000

b. Varuskatt, bevillning.........

160 000 000

c. Pappersskatt, bevillning.......

35 000 000

d. Trafikskatt, bevillning........

35 000 000

e. Accis å silke, bevillning.......

3 500 000

f. Accis å margarin och vissa andra

fettvaror, bevillning...........

19 000 000

g. Skatt å kaffe, bevillning......

11 000 000

h. Tobaksskatt, bevillning........

420 000 000

i. Brännvinstillverkningsskatt, be-

villning.....................

21 000 000

j. Rusdrycksförsäljningsmedel av

partihandelsbolag, bevillning ...

27 000 000

k. Rusdrycksförsäljningsmedel av

detaljhandelsbolag, bevillning ..

30 000 000

1. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker, bevillning .

450 000 000

m. Omsättnings- och utskänknings-

skatt å vin, bevillning.........

36 000 000

n. Maltdrycksskatt, bevillning ....

70 000 000

o. Skatt å läskedrycker, bevillning

30 000 000

p. Statlig nöjesskatt, bevillning...

40 000 000

1 627 500 000

4 369 650 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.....................

2. Inkomster vid fångvården ..................

3. Inkomster vid sjökarteverket................

4. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk
ringsrådet.

..............................

5. Bidrag till pensionsstyrelsen.................

6. Inkomster vid statens tvångsarbets- och alko
holistanstalter

...........................

7. Inkomster vid statens skolor tillhörande barna
och

ungdomsvården......................

8. Inkomster vid statens bakteriologiska labora
torium

.................................

9. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium

10. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium

11. Inkomster vid statens sinnessjukhus..........

12. Inkomster vid statens uppfostringsanstalter för

sinnesslöa...............................

13. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka

14. Inkomster vid statens institut för folkhälsan ..

15. Inkomster vid statens geotekniska institut ....

16. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion ..

17. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket .

18. Avgifter för registrering av motorfordon......

19. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hydro
logiska

institut ..........................

20. Bidrag till statens bränslekontrollerande verk
samhet

.................................

21. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.....

22. Avgifter för kontroll å handeln med skattefri

sprit m. m..............................

23. Inkomst av myntning och justering..........

24. Kontrollstämpelmedel......................

25. Bidrag till bank- och fondinspektionen.......

26. Bidrag till sparbanksinspektionen............

27. Bidrag för tillsyn över sparbankerna.........

28. Inkomster vid tandläkarinstituten............

29. Inkomster vid karolinska sjukhuset..........

30. Inkomster vid serafimerlasarettet............

31. Avgifter för granskning av biograf bilder......

32. Inkomster vid lantbruksnämnderna...........

33. Inkomster vid lantbruksingenjörsorganisationen.

34. Inkomster vid statens veterinärmedicinska an
stalt

...............................

35. Inkomster vid statens centrala frökontrollanstalt

36. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontroll
anstalt

.................................

37. Inkomster vid lantmäteriets distriktsorganisation

38. Inkomster vid rikets allmänna kartverk......

39. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltillverk
ningen.

................................

Kronor

Kronor

50 000

600 000

150 000

3 200 000

40 000

250 000

200 000

1 000 000

100 000

80 000

17 700 000

90 000

260 000

260 000

300 000

750 000

500 000

1 200 000

1 600 000

18 000

850 000

41 000

8 300 000

500 000

200 000

170 000

265 000

20 000

6 300 000

3 300 000

250 000

750 000

500 000

340 000

900 000

150 000

3 700 000

200 000

20 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

31

Kronor

Kronor

40. Inkomster vid statens provningsanstalt.......

850 000

41. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten ...

250 000

42. Fyr- och båkmedel........................

4 000 000

43. Lotspenningar ............................

5 000 000

44. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt..

250 000

45. Patent- och varumärkes- samt registrerings-

3 500 000

46. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register

300 000

47. Bidrag till försäkringsinspektionen...........

360 000

250 000

69 864 000

III. Folkpensionsavgifter.............................

120 000 000

IV. Diverse inkomster:

5 500 000

2. Totalisatormedel ..........................

15 000 000

45 000 000

70 000 000

5. Övriga diverse inkomster...................

1 000 000

136 500 000

4 696 014 OOO

B. Inkomster av statens kapitalfonder.

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning......................

15 000 000

2. Telegrafverket.............................

45 000 000

3. Statens järnvägar..........................

40 000 000

4. Statens vattenfallsverk.....................

30 000 000

35 000 000

165 000 000

II. Riksbanksfonden ...............................

100

III Statens allmänna fastighet sfond:

1. Slottsbyggnadernas delfond.................

1 000

2. Fångvårdsstyrelsens » .................

345 000

3. Utrikesdepartementets » .................

365 000

4. Medicinalstyrelsens » .................

1 890 000

5. Byggnadsstyrelsens » .................

9 090 000

6. Generaltullstyrelsens » .................

60 000

7. Uppsala universitets > .................

190 000

8. Lunds universitets » .................

230 000

9. Karolinska sjukhusets » .................

370 000

10. Lotsstyrelsens » .................

55 000

12 596 000

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond:

a. Arméns delfond........... 7 770 000

b. Marinens » ........... 3 790 000

c. Flygvapnets » ........... 5 470 000

d. Befästningars » ........... 1 430 000

18 460 000

2. Försvarets bostadsanskaffningsfond...........

215 000

3. Försvarets fabriksfond .....................

1 330 000

20 005 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Kronor

Kronor

V. Statens utlåningsfonder:

1. Värnpliktslånefonden...............

100

2. Statens bostadslånefond.........

100 000

3. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid Mörby

15 000

4. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer.....

8 700 000

5. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen ....

265 000

6. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande

på landsbygden................

920 000

7. Lånefonden för bostadsbyggande...........

950 000

8. Lånefonden för lantarbetarbostäder.....

1 500

9. Statens bosättningslånefond.......

1 650 000

10. Lånefonden för anskaffning av motorvagnar m. m.

åt enskilda järnvägar..........

11 000

11. Vattenkraftslånefonden........

175 000

12. Luftfartslånefonden............

1 250 000

13. Tullverkets båtlånefond.................

5 000

14. Statens lånefond för universitetsstudier .

7 000

15. Allmänna studielånefonden.....

55 000

16. Statens lånefond för hästavelns befrämjande ..

100

17. Statens kaninavelslånefond.........

100

18. Statens fjäderfälånefond.......

100

19. Gödselvårdslånefonden........

17 000

20. Statens kalkbrukslånefond......

6 000

21. Statens fruktodlingslånefond.....

100

22. Frukt- och potatislagerhusfonden ...

17 000

23. Statens mejerilånefond.........

7 000

24. Jordbrukets maskinlånefond.......

400 000

25. Spannmålslagerhusfonden........

135 000

26. Spannmålskreditfonden.........

100

27. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ....

530 000

28. Statens slakterilånefond..........

4 000

29. Kraftledningslånefonden...........

no 000

30. Elektrifieringslånefonden............

2 000

31. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för mo- tordrift .....................

100

32. Egnahemslånefonden..........

9 100 000

33. Jordförmedlingsfonden...........

100

34. Arrendelånefonden...........

100

35. Arbetarsmåbrukslånefonden.........

100

36. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond..........

2 000

37. Kolonisternas kreaturs- och redskapslånefond .,

100

38. Statens avdikningslånefond......

1 525 000

39. Täckdikningslånefonden...........

100 000

40. Bevattningslånefonden..............

4 000

41. Allmänna nyodlingsfonden............

1 000

42. Norrländska nyodlingsfonden...........

100

43. Fiskerilånefonden................

100 000

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

33

Kronor

Kronor

44. Statens fiskredskapslånefond...............

100

45. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för

fiskebåtar.............................

100

46. Kommunskogslånefonden...................

1 000

47. Virkesmätningslånefonden..................

100

48. Skogsväglånefonden........................

1 000

49. Kronotorparnas inventarielånefond..........

100

50. Hemslöjdslånefonden......................

350 000

51. Industrilånefonden........................

20 000

52. Statens hantverkslånefond .................

30 000

53. Fonden för hantverks- och småindustrikredit..

10 000

54. Rederilånefonden..........................

100

55. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

7 000

56. Statens sekundärlånefond för rederinäringen ..

89 000

57. Statens lånefond för anskaffande av gasgenera-

torer för vissa fartyg....................

100

58. Lotsverkets båtlånefond....................

49 000

26 723 300

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Statskontorets delfond.....................

18 550 000

2. Egnahemsstyrelsens delfond................

1 100 000

3. Riksbankens delfond......................

10 000

4. Riksgäldskontorets delfond.................

1 470 000

21 130 000

VII. Fonden för statens aktier .....................

20 000 000

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden...................

27 000 000

2. Civila tjänstepensionsfonden................

1 140 000

3. Militära tjänstepensionsfonden..............

140 000

4. Allmänna familjepensionsfonden.............

3 250 000

5. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk.....

20 000

31 550 000

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet.......

19 000 000

2. Övriga diverse kapitalfonder................

2 500 000

21 500 000

318 504 400

Summa

5 014 518 400

3

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 286.

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Bih ang 1*.

Förslag till

investeringsstater för budgetåret 1948/49.

I. Statens affärsverksfonder.

A. Postverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 6 548 000

fonden................ 1 860 000

Övriga kapitalmedel...... 3 000

Investeringsbemyndigande. 4 685 000

6 548 000 6 548 000

B. Telegrafverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 104 940 000

fonden................ 57 300 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 47 639 000

104 940 000 104 940 000

C. Statens Järnvägars fond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag. 126 405 000

riksstaten............. 280 000

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 60 310 000

Övriga kapitalmedel...... 40 393 000

Investeringsbemyndigande. 25 422 000

126 405 000 126 405 000

D. Statens vattenfallsverks fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 107 031 100

fonden................ 22 825 000

Övriga kapitalmedel...... 100 000

Investeringsbemyndigande. 84 106 100 _

107 031 100 107 031 100

E. Domänverkets fond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag. 13 050 000

fonden................ 125 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande . 12 924 000 _

13 050 000

13 050 000

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

35

II. Luftfartsfonden.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.

fonden................ 1 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande. 6 698 000

6 700 000

III. Statens allmänna fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.

riksstaten............. 10 245 100

Avskrivningsmedel inom

fonden................ 4 371 000

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Bidrag från kommun..... 265 000

Investeringsbemyndigande. 7 112 500

21 994 600

IV. Försvarets fonder.

A.

Försvarets fastighetsfond.

Avskrivningsmedel från

Summa investeringsanslag

riksstaten.............

9 432 500

Avskrivningsmedel inom

fonden ................

7 740 000

Övriga kapitalmedel......

1 000

Investeringsbemyndigande.

4 591 500

21 765 000

B.

Försvarets fabriksfond.

Avskrivningsmedel inom

Summa investeringsanslag,

fonden ................

1 900 000

Övriga kapitalmedel......

1 000

Investeringsbemyndigande.

- 726 000

1 175 000

V. Statens utlåningsfonder.

Värn pliktslånefonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 400 000 Investeringsanslag

i Lånefonden för bostadsbyggande.

Avskrivningsmedel från Investeringsanslag

riksstaten.............. 60 000 000

Investeringsbemyndigande. 180 000 000

6 700 000

6 700 000

21 994 600

21 994 600

21 765 000

21 765 000

1 175 000

1 175 000

400 000

240 000 000

240 000 000

240 000 000

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Statens lånefond för universitetsstudier,

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 850 000 Investeringsanslag

Allmänna studielånefonden.

Avskrivningsmedel från

riksstaten............. 1 500 000 Investeringsanslag

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Investeringsbemyndigande.

Avskrivningsmedel från

riksstaten.............

Investeringsbemyndigande.

Summa investeringsbemyndigande

för statens utlåningsfonder.

.........

320 000

1 280 000

1 600 000

Statens skogslånefond.

I nvesteringsanslag

125 000

375 000

500 000

181 655 000

Jordbrukets maskinlånefond.

Investeringsanslag

VI. Fonden för låneunderstöd.

Avskrivningsmedel från Summa investeringsanslag.

riksstaten..... 7 927 500

Bidrag från diver
semedelsfond.

. 4 000 000 n 927 500

Avdrag för avskrivningsmedel

till viss bostads
-

byggnadsverksamhet.... 9 860 000

2 067 500

Övriga kapitalmedel...... 1 000

Investeringsbemyndigande 39 731 500

41 800 000

VII. Fonden för statens aktier.

Investeringsbemyndigande 5 877 500 Summa investeringsanslag.

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Övriga kapitalmedel...... 1 000 Summa investeringsanslag .

Investeringsbemyndigande. 1 171 500

850 000

1 500 000

1 600 000

1 600 000

500 000

500 000

c

41 800 000

41 800 000

. 5 877 500

. 1 172 500

1 172 500

1 172 500

s. 37 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

37

IX. Diverse kapitalfonder.

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.

Avskrivningsmedel inom Summa investeringsanslag.

fonden................ 4 900 000

Övriga kapitalmedel...... 200 000

Investeringsbemyndigande. 5 600 000

10 700 000

B. Jordionden.

Investeringsbemyndigande. 10 000 000 Investeringsanslag........

10 700 000

10 700 000

10 000 000

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Driftbudgeten för

Inkomster.

Statsverks- propositionen

Milj. kr.

Senare

ändringar

Milj. kr.

Summa

Milj. kr.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter ..........................

4 144‘0

+ 225*6

4 369-6

II. Uppbörd i statens verksamhet........

66-3

+

3-6

69-9

III. Folkpensionsavgifter................

120o

—

120-0

IV. Diverse inkomster..................

125-5

+

11-0

136-5

Säger

4 455-8

+

240 2

4 696 o

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder............

160-0

+

5-0

165-0

II. Riksbanksfonden ..................

0-o

—

0-o

III. Statens allmänna fastighetsfond......

12-6

—

12-6

IV. Försvarets fonder ..................

20-o

—

200

V. Statens utlåningsfonder..............

26-7

—

26-7

VI. Fonden för låneunderstöd ..........

21-t

—

21-1

VII. Fonden för statens aktier............

20-o

—

20o

Vin. Statens pensionsfonder..............

31-6

—

316

IX. Diverse kapitalfonder ..............

21-5

—

21-5

Säger

313-5

+

5-o

318-5

Säger för inkomster å driftbudgeten

4 769-3

+ 245-2

5 014-5

Summa

4 769-3

5 014 5

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

39

budgetåret 1948/49.

Bilaga A.

Utgifter.

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna ......

2''6

—

2-6

II. Justitiedepartementet ..............

37-4

+

l-o

38-4

III. Utrikesdepartementet ..............

191

—

19-1

IV. Försvarsdepartementet..............

736 4

+

35-0

771-4

V. Socialdepartementet................

1 338-4

+

l-i

1 339-5

VI. Kommunikationsdepartementet.......

253-2

+

0-6

253-8

VII. Finansdepartementet ...............

91-9

+

3-2

95-1

VIII. Ecklesiastikdepartementet...........

531-6

—

25-4

506-2

IX. Jordbruksdepartementet ............

287-s

+

125''6

413-4

X. Handelsdepartementet..............

47-o

+

0-6

47-6

XT. Inrikesdepartementet.................

228-9

-f

50-1

279-0

XII. Folkhushållningsdepartementet.......

27-3

—

0-6

26-7

XIII. Pensionsväsendet ..................

162-5

—

162-5

XIV. Oförutsedda utgifter ...............

lo

—

lo

XV. Riksdagen och dess verk m. m.....

9-8

- -

9-8

Säger

3 774-9

+

191-2

3 966-1

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden....................

5o

—

5-o

II. Riksgäldsfonden....................

3110

—

311-0

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalme-

88-8

+

2-3

91i

delsförluster.....................

50-o

—

50-o

Säger

454-8

+

2-3

457-1

Summa utgifter å driftbudgeten

4 229-7

+

1935

4 423 2

Beräknat överskott d slatsregleringen alt till-

föras statens budgelutjämningsfond ......

539-5

591-3

Summa

4 769 2

5 014-5

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungt. Maj.ts proposition nr 286.

1

Bilaga B.

Översikt över det ekonomiska läget 1948.

Inledning.

I samband med 1948 års statsverksproposition framlades en del material

till belysning av vårt lands ekonomiska läge under innevarande år och lämnades

en preliminär redovisning av föreliggande planer för regleringarna

av importen och byggnads- och anläggningsverksamheten. Som resultat av

ett fortsatt utredningsarbete lämnas här en utförligare redovisning av planer

och prognoser för 1948 inom vissa delar av den svenska ekonomien.

Beträffande importen har under våren företagits en revision av den i december

uppgjorda planen för importlicensieringen från de s. k. hårdvalutaländerna.

Den övriga införseln regleras huvudsakligen av bilaterala avtal

med flertalet europeiska länder och kan numera i sina huvuddrag överblickas.

Vad den inhemska produktionen beträffar har jordbrukets insats framräknats

inom livsmedelskommissionen i samband med behandlingen av prissättningen

på jordbrukets produkter för produktionsåret 1948/49, varvid

prognosen utgår från att årets skörd blir normal. Den övriga produktionen

kan även i sina huvuddrag överblickas med hänsyn till den förutsedda importen

av råvaror och förnödenheter, vid årets början befintliga lager in. in.

På grundval av nämnda faktorer kan även den för konsumtion disponibla

varutillgången på viktiga områden i stort sett bedömas.

Beträffande investeringsverksamheten har numera en tillståndsbudget

upprättats för den del, som faller under byggnadsregleringen, och en beräkning

verkställts av de däremot svarande faktiska utgifterna för sådana

investeringar under 1948. Vissa hållpunkter finnas även — t. ex. kommerskoilegii

undersökning rörande industriens investeringsplaner — för en bedömning

av övrig investeringsverksamhet under året.

Konsumtionsvaruefterfrågan bestämmes i huvudsak av inkomstutvecklingen

och sedan nya löneavtal numera träffats för större delen av arbetsmarknaden

har denna kunnat i stora drag beräknas. I detta sammanhang

måste även konsekvenserna av social- och finanspolitiken beaktas.

Den följande framställningen är disponerad på följande sätt. I ett första

kapitel återgivas försörjningsbalanser för 1938/39, 1946 och 1947 och mot

bakgrunden av dessa analyseras kortfattat de senaste årens ekonomiska utveckling

i jämförelse med läget före kriget. I det andra kapitlet lämnas en

redogörelse för de båda senaste årens utrikeshandel och för planer och prognoser

på detta område för 1948. Därefter följer ett avsnitt rörande försörjningen

på viktiga områden. Framställningen i detta åsyftar icke absolut fullständighet

utan är närmast avsedd att vara exemplifierande. I nästa kapitel

behandlas investeringarna. Efter en analys av de senaste årens utveckling

framlägges där investeringsbudgeten för den reglerade byggnads- och anläggningsverksamheten

ävensom en prognos för övrig investeringsverksamhet.

Utvecklingen på arbetsmarknaden och inkomstbildningen behandlas i

tvenne följande avsnitt. Efter vissa beräkningar rörande konsumtionen göres

slutligen ett försök att sammanfatta översikten i en skiss rörande den

ekonomiska balansen under 1948.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

3. Översikt över Sveriges ekonomi 1938/39, 1946 och 1947.

För att statistiskt belysa olika sidor av den ekonomiska verksamheten

inom samhället kan man uppställa nationalbalanscr. Dessa kunna innehålla

uppgifter om exempelvis den totala produktionen, de totala inkomsterna

och deras fördelning eller kapitalbildningen och dess finansiering med olika

slag av sparande. Bland viktigare nationalbalanser kunna nämnas försörjningsbalansen,

kapitalbalansen och betalningsbalansen.

Försörjningsbalansen är den för den ekonomiska framtidsbedöinningen

viktigaste av nationalbalanserna. Den är avsedd att belysa å ena sidan tillgången

på varor och tjänster inom samhället och å andra sidan dessa de

totala resursernas fördelning på olika ändamål, såsom konsumtion och investering.

Tabell 1 visar en preliminär försörjningsbalans för åren 1938/39, 1946

och 1947.1 Det kan vara lämpligt att först något beröra dess konstruktion. På

vänstra sidan står den totala tillgången av varor och tjänster, närmare bestämt

bruttonationalprodukten och importen, och på högra sidan står den

totala efterfrågan, närmare bestämt bruttokapitalbildningen, exporten och

konsumtionen. Importen skulle alternativt kunna överföras från tillgångssidan

till efterfrågesidan, där den i så fall skulle ingå som en negativ post.

Den kunde då lämpligen salderas mot exporten, varvid som resultat framgår

bytesbalansens saldo. Man skulle därigenom i tabell 1 få kvar bruttonationalprodukten

till marknadspris som total tillgång på vänstra sidan och

bruttonationalutgiften som total efterfrågan på högra sidan. Försörjningsbalansen

kan dock ur vissa synpunkter ge bättre upplysningar, om den —

som i tabell 1 — uppställes med bruttoredovisning av utrikeshandeln.

Tabell 1. Preliminär försörjningsbalans 1938/39, 1946 och 1947.

Miljoner kronor.

Tillgång

1938/

39

1946

1947

Efterfrågan

1938/

39*

1946

1947

1. Bruttonationalprodukt

6. Privat inhemsk brutto-

till produktionskostnad* 2 3 * *

11808

21499

23 029

kapitalbildning......

2 070

4157

4 701

2. Plus Indirekta skatter

677

1867

1725

7. Offentlig inhemsk

3. Minus Subventioner...

-71

-308

-387

bruttokapitalbildning.

798

1845

8 007

4. Import...............

2 267

3 386

5 200

8. Lagerförändringar....

4 250?

+ 100?

+ 500

9. Export av varor och

tjänster m. m........

2 219

3 292

3 805

10 Privat konsumtion ...

8 264

14 863

16192

11. Offentlig konsumtion

1080

2187

2 362

5. Summa tillgång (brutto)

14 681

20444

29 567

12. Summa efterfrågan ..

14 681

26 444

29 567 j

Anm. Bruttonationalprodukten är här till sin storlek lika med bruttonationalinkomsten.

Nationalinkomsten (netto) kan för år 1947 beräknas vara av storleksordningen 20 å 20''5 miljarder

kronor. Summa tillgång, där import och export beräknas brutto, bör ej förblandas med nationalinkomsten.

''..Siffrorna i tabellerna ges med all reservation för brister i det statistiska materialet och

beräkningsmetoderna. Redovisningen i miljoner kronor får ej tolkas som ett uttryck för siffrornas

säkerhet.

2 Även nettoränteinkomsterna från utlandet, som äro obetydliga till sin storlek, ha här något

oegentligt men för enkelhetens skull inlagts i bruttonationalprodukten.

3 Siffrorna för 1938/39 baseras för utrikeshandelns del liksom för statlig konsumtion och in
vestering

direkt på perioden 1/i 1938—8% 1939, för övriga poster äro de ett genomsnitt mellan

åren 1938 och 1939.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

3

Bruttonationalprodukten är huvudposten på tillgångssidan, och den mätes

till produktionskostnad. Detta innebär, alt de varor och tjänster som

producerats under året, värderas med priser som reducerats med indirekta

skatter men däremot ökats med subventioner. De indirekta skatterna

och subventionerna redovisas var för sig i tabell 1, och om man korrigerar

bruttonationalprodukten med dessa två poster, kommer man fram till bruttonationalprodukten

till marknadspris. Förutom bruttonationalprodukten står

importen till förfogande som en tillgång för användning till olika ändamål.

Av tabell 2 framgår, att importens andel av de totala tillgångarna i löpande

priser år 1946 ännu icke nått förkrigsnivå,1 medan den år 1947 överstigit

denna.

Tabell 2. Tillgång på varor och tjänster.

Procenttal

Indextal 1938/39 = 100

1938/39

1946

1947

1946

1947

1. Bruttonationalprodukt till produk-

tionskostnad......................

80

81

78

182

195

2. Plus Indirekta skatter ............

5

7

6

276

255

3. Minus Subventioner...............

-1

-1

-1

(434)

(545)

4. Import...........................

16

13

17

149

229

5. Summa tillgång...................

100

100

100

ISO

201

Eftersom importpriserna torde ba stigit betydligt mera än de priser som

hänföra sig till bruttonationalprodukten, har importens andel i tillgången

på varor och tjänster år 1947 volymmässigt kanske uppnått ungefär förkrigsnivån.

2

Av tabell 2 framgår även, att det löpande värdet av bruttonationalprodukten

till produktionskostnad, som överensstämmer med bruttonationalinkomsten

till sin storlek, ökat med 95 % från 1938/39 till 1947, eller från

11,8 till 23,o miljarder kronor. Eftersom sysselsättningen samtidigt torde ha

ökats med ca 10 %, skulle ökningen i bruttonationalprodukten per sysselsatt

vara drygt 75 %. Denna ökning förklaras huvudsakligen av under perioden

inträffade prisstegringar. Tyvärr saknas statistiskt underlag för att närmare

bestämma produktivitetsutvecklingen. »Den samhälleliga produktiviteten»,

d. v. s. nationalprodukten per sysselsatt och mätt i fasta priser, torde dock

icke ligga påfallande över förkrigsnivån.

Relationen mellan olika poster på efterfrågesidan i försörjningsbalansen

framgår av tabell 3. Kapitalbildningen tog år 1947 en i tabellens mening

något större del av de totala resurserna i anspråk än före kriget, medan

den privata konsumtionens andel var ungefär oförändrad. Däremot låg exportens

andel i löpande priser under förkrigsnivån, fastän exportpriserna

stigit mer än genomsnittet för övriga priser på efterfrågesidan.

Vid bedömande av procenttalens höjd i tabell 3 bör ihågkommas att

dessa ange andelen av bruttotillgångarna, d. v. s. av bruttonationalprodukt

plus import. Man kan tänka sig flera alternativa beräkningar för att belysa

kapitalbildningens roll. Bruttokapitalbildningens andel i den inhemska förbrukningen

av varor och tjänster (kapitalbildning plus konsumtion) var sålunda

år 1947 20,5 % mot 23,5 % år 1938/39. Den relativt höga kapitalbildningen

år 1947 får ses mot bakgrunden av att vi samma år tagit i anspråk

1 395 miljoner kronor av våra utländska tillgodohavanden.

1 För importens del torde 1938/39 icke vara lämpligaste år som förkrigsår vid jämförelsen

mellan efterkrigs- och förkrigstid. Av statistiska skäl har det dock måst användas. Jfr nästa

kapitel.

2 Den absoluta importvolymen har däremot överskridit förkrigsnivån. Jfr s. 7.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Tabell 3. Efterfrågan på varor och tjänster.

Procenttal

Indextal 1938/39 = 100

1938/39

1946

1947

1946

1947

6. Privat inhemsk bruttokapitalbildning ...

14

16

16

201

227

7. Offentlig inhemsk bruttokapitalbildning.

6

7

7

231

252

8. Lagerökning (netto)....................

2

0

1

(40)

(200)

9. Export av varor och tjänster in. m.....

15

13

13

148

171

10. Privat konsumtion.....................

5fi

56

55

180

196

11. Offentlig konsumtion...................

7

8

8

203

219

12. Summa efterfrågan.....................

100

100

100

180

201

Samma bild av den värdemässiga utvecklingen av olika poster ge indextalen

i tabell 3. Indexvärdena för bruttokapitalbildningen ha mer än fördubblats.

Detta gäller även den offentliga konsumtionen, medan den privata

konsumtionen icke riktigt uppnått dubbel förkrigsnivå. Påpekas bör dock,

att siffran för den offentliga kapitalbildningen år ^ 947 skulle reduceras från

tabellens 252 till ca 230, om man uteslöte den militära kapitalbildningen ur

siffrorna.

De relativt sett höga siffrorna för brnttokapit albildning en kunna bedömas

ur bl. a. två olika synpunkter. Konjunkturmässigt sett bidrar den relativt

höga bruttokapitalbildningen till skärpande av inflationstendenserna. Ur

samhällsekonomisk synpunkt bör däremot kapitalbildningen bedömas med

hänsyn till behovet av en utökad produktionsapparat och därmed ökade möjligheter

till höjd levnadsstandard. Om kapitalbildningen med hänsyn till

under kriget eftersatta behov ur denna långsiktssynpunkt skall anses hög

eller ej, är en omdömesfråga, där samhälleliga värderingar angående den

lämpliga fördelningen av våra resurser mellan konsumtion och investering

och därmed indirekt även takten av produktivitetsökningen spela huvudrollen.

Beträffande bruttokapitalbildningens — liksom även exportens —- utveckling

och sammansättning hänvisas för övrigt till specialavsnitten om

investeringar och utrikeshandel.

Beräkningen av lagerförändringarna är en av de svagaste länkarna i kalkylen.

Först för år 1947 kan man sägas ha en lagerstatistik, som täcker

en betydande del av varuområdet. Textilinventeringen vid årsskiftet 1947/48

har därvid spelat en stor roll som ett nytt värdefullt statistiskt material.

För år 1947 visar tabell 1 en lagerökning på ca 500 miljoner kronor. Fördelningen

av denna lagerökning framgår av tabell 4.

Tabell 4. Värdet av lagervolymens förändring l/i—sl/i2 1947 för

statistiskt belysta varuområden.

(Värderad till återanskaffningspris.)

Miljoner kronor

(Avrundade tal)

Bränslen.........................

j- 20

Skogsprodukter (exkl. papper och papp).........

+ 55

Ferrolegeringar, tackjärn, metaller m. m........

+ 35

Hudar, läder, gummi, kemikalier................

+ so

Spånadsämnen, garner och vävnader..........

+ 70

Födo- och njutningsämnen......................

+ 5

Beklädnadsvaror m. m. inom handeln...........

+ 285

Summa

500

opaginerad Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Mcij.ts proposition nr 286.

En stor del av lagerökningen hänför sig till textillagren, främst inom handeln.

Värdet av lagerökningen inom textilbranschen på alla produktionsstadier

har uppskattats till ca 350 miljoner kronor. Mätt i detaljpriser blir värdet

av lagerförändringen dock högre. Av övrig lagerökning faller den största

delen på skogsprodukter, medan en lagerökning av importerade bränslen till

stor del beräknas kompenserad av en nedgång i vedlagren. Härtill komma

emellertid eventuella lagerförändringar på områden, för vilka statistik saknas.

Lagersituationen är naturligtvis olika för olika varuområden. Beträffande

råvaror torde lagren icke ännu genomsnittligt kunna anses ha nått

önskvärd nivå, särskilt om även beredskapssynpunkter med hänsyn till det

internationella läget skola tagas med i beräkningen. Däremot är det troligt,

att textillagren inom handeln få betraktas som övernormala för vissa slag av

importerade varor.

Av tabell 5 framgår fördelningen av den privata konsumtionen på olika

poster.

Tabell 5. Den privata konsumtionens fördelning.

Miljoner kronor

Procenttal

1938/39

1946

1947

1938/39

1946

1947

1. Livsmedel m. m.............

3 378

6 324

6 721

41

42

42

9. Bostad.....................

897

1332

1397

11

9

9

3. Bränsle och lyse............

376

674

705

5

5

4

4. Beklädnad.................

1251

2 588

2 991

15

17

18

5. därav: skor..............

(164)

(294)

(336)

(2)

(2)

(2)

6. Inventarier.................

1020

1584

1812

12

11

11

7. Övrigt.....................

1342

2 361

2 566

16

16

16

Summa konsumtion

8 264

14 863

16192

100

100

100

Värdemässigt sett ha inga påfallande förskjutningar mellan olika slag

av konsumtion förekommit åren 1946 och 1947 i jämförelse med förkrigstiden.

Största avvikelserna bestå av dels en nedgång i bostadspostens andel,

dels en uppgång i beklädnadspostens. Dessa två förskjutningar äro till stor

del prisbetingade. Riksbankens konsumtionsprisindex visar sålunda för år

1947 indextalen 106 för bostad och 179 för beklädnad mot 152 för generalindex

(augusti 1939 = 100).

Vilken real standard, som döljer sig bakom konsumtionssiffrorna i tabell

5, är svårt att avgöra. Senaste konjunkturrapport innehöll kvantitetsuppgifter

angående konsumtionen av vissa viktiga varor 1937—1939 och 1946.1

Därvid konstaterades, att standarden per capita beträffande vissa viktiga

konsumtionsvaror (livsmedel och beklädnad) år 1946 knappast kommit

påtagligt över 1937—1939 års nivå, medan den för vissa andra varor och

tjänster såsom tidningar, järnvägsresor, cyklar, radioapparater och telefoner

låg betydligt över förkrigsnivån. För huvudparten av viktiga konsumtionsvaror

beräknades schematiskt standarden 1946 kanske ligga 2 å 4 % över

1938/39 års nivå. Man torde kunna räkna med att konsumtionsvolymen

mellan 1946 och 1947 stigit med drygt 5 % per capita. Gissningsvis skulle

konsumtionsvolymen per capita för år 1947 med de givna beräkningsmetoderna

kunna uppskattas ligga närmare 10 % över förkrigsnivån, förutsatt

‘Se Meddelanden från konjunkturinstitutet, Serie A: 15, s. 161. Antalet konsumtionsenheter

beräknas ha stigit med ca 5 % mellan 1938/39 och 1946, medan antalet sysselsatta samtidigt

beräknas ha ökat med ca 10 %.

opaginerad Kontrollera mot PDF

6

Kungi. Maj.ts proposition nr 286.

alt de enskilda varornas kvalitet icke genomgått några större förändringar

under perioden.

Den ökade försörjningen med konsumtionsvaror år 1947 möjliggjordes av

det stora importöverskottet. För belysning av vad importöverskottet betytt

för vårt försörjningsläge 1947, kan följande räkneexempel göras. Om man

kalkylmässigt velat eliminera importöverskottet 1947 först och främst genom

att hålla lagren oförändrade och därutöver helt på konsumtionens bekostnad,

hade detta inneburit en konsumtionsstandard år 1947 per konsuintionsenhet

på 4 % i stället för ovan angivna 10 % över 1938 års nivå.

Den offentliga konsumtionen slutligen har ökat något i betydelse från

forkrigstiden. Före kriget tog staten ca 45 % av den offentliga konsumtionen

i anspråk mot ca 55 % för kommunala myndigheter. År 1947 kunna

motsvarande siffror approximativt beräknas till vardera jämnt 50 %. ökningen

i den statliga konsumtionens andel beror på den militära konsumtionen,

som ökat sin andel i den offentliga konsumtionen från drygt 13 %

till drygt 18 %.

. Sammanfattningsvis kan sägas, att den preliminära försörjningsbalansen

i tabell 1 ger följande huvudupplysningar om fördelningen av våra resurser.

Exportens andel i efterfrågan har sjunkit avsevärt sedan förkrigstiden,

främst om man ser till den volymmässiga utvecklingen. De resurser som stå

disposition för inhemskt bruk, fördela sig värdemässigt efter kriget i

jämförelse med förkrigstiden dels något mer på bruttokapitalbildning än på

konsumtion, dels något mer på den offentliga sektorn än på den privata sek
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

7

2. Utrikeshandeln.

Under de senaste åren har svensk utrikeshandel undergått avsevärda

förändringar. Under krigsårens avspärrning voro såväl import som export

begränsade till omkring hälften av förkrigsårens volym och under krigets

slutskede var denna inskränkning t. o. m. än starkare. Efter vapenstilleståndet

1945 kom handeln successivt igång, varvid till en början exporten erhöll

ett visst försprång. För år 1945 uppgick sålunda exporten till 1 758 miljoner

kronor, medan importen stannade vid 1 084 miljoner kronor. Följande år undergick

emellertid importen en mycket stark ökning eller till 3 386 miljoner

kronor under det att exporten icke kunde expandera i samma takt utan kom

att uppgå till 2 547 miljoner kronor. År 1947 slutligen ökade importen yiterligare

med cirka 50 % till 5 200 miljoner kronor samtidigt som exporten

steg till 3 220 miljoner kronor eller med omkring 25 %.

Utrikeshandelns värde har härigenom uppnått mycket höga siffror. Hänsyn

måste emellertid tagas till att en kraftig stegring av import- och exportpriserna

ägt rum under och efter kriget. Inom konjunkturinstitutet ha beräkningar

utförts rörande import- och exportvolymen, i vilka prisstegringen

eliminerats. Resultatet framgår av följande tabell.

Tabell 6. Volymindextal för import och export.

Genomsnittet 1986/38 = 100.

Import

Export

1945.......................

31-3

46-6

1946.......................

96-8

61-9

1947.......................

128-8

68-5

1946, kvart. I............

75-1

52-7

II............

98-6

63-1

III..........

101-5

65" 0

IV............

112-0

66-8

1947, kvart. I............

105-2

44-3

II............

1320

64-8

III............

153-5

81-5

IV............

124-6

83-5

De anförda volymindextalen få dock endast tagas som ungefärliga uttryck

för innebörden av den utveckling, som har ägt rum. De äro beräknade

på endast en del av importen och exporten. Sålunda lämpa sig vissa

varugrupper som exempelvis maskiner o. d. icke för sådana kalkyler och

ingå därför inte i desamma. Med hänsyn härtill har den andel av den totala

importen, som ingår i beräkningarna, kommit att sjunka något under de

senaste åren. Volymindextalen tendera därför att visa något för lågt. Som

ett sammanfattande omdöme synes dock kunna angivas, att importvolymen

1947 låg drygt 30 % högre än 1936—38 och 10—20 % över 1938/39 års nivå,

medan exportvolymen stannade vid omkring tre fjärdedelar av vad den var

närmast före krigsutbrottet.

Importens sammansättning har under efterkrigsåren framför allt bestämts

av leveransförmågan i de länder, med vilka handelsutbyte bedrivits. Under

1946 utgjorde konsumtionsvarorna en större andel av importens värde än

under förkrigsåren. År 1947 har sammansättningen blivit mera normal.

opaginerad Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Särskilt har maskinimporten stigit. Beträffande bränslen och drivmedel har

dock tillförseln alltjämt varit begränsad. En översikt över importens struktur

ger följande tabell.

Tabell 7. Importens sammansättning.

1936/38

1946

1947

milj. kr.

%

milj. kr.

%

milj. kr.

%

Konsumtionsvaror...............

414

21-3

908

26-8

1147

22-1

därav: livsmedel..............

177

9-1

492

14*5

537

10*4

Råvaror........................

1010

52-0

1741

51-4

2 679

51''7

därav: konsumtionsrävaror____

537

277

912

26-9

1 454

28*0

Maskiner.......................

171

8-8

261

7-7

556

10-7

Bränslen och drivmedel.........

294

15-2

414

12-2

698

135

Övrigt..........................

53

2-7

62

1-8

97

1-9

Totalt

1942

100

3 3S6

100

5177

100

Utöver i handelsstatistiken redovisad införsel tillkommer i utlandet inköpta

och i Sverige inregistrerade fartyg till ett värde av 25 miljoner kronor

för 1947.

Sammansättningen av exporten under de senaste åren belyses nedan i

samband med redovisningen av den beräkning för exporten under 1948, som

gjorts inom handelskommissionen i mars 1948. Denna grundas på uppskattningar

rörande möjliga exportkvantiteter och vid årets början rådande

priser. Någon prognos för exportprisernas utveckling under 1948 har inte

ansetts möjlig.

Resultatet av den nu föreliggande beräkningen framgår av följande tabell. I

Tabell 8. Exportens sammansättning.

1936/38

1946

1947

1948 (prognos)

milj. kr.

%

milj. kr.

%

milj/ kr.

%

milj. kr.

%

Trävaror ..............

219

12-3

291

11-4

348

10-8

387

10-5

Massa, mek. och kem. . .

354

19-8

586

23-0

877

27-2

1086

29-6

Papper, papp m. m.....

Järnmalm, oädla metal-

148

8-3

353

13-9

489

15-2

519

14-1

ler etc...............

494

27''7

459

18-0

567

17-6

653

17-8

Maskiner och instrument

174

9-7

352

13-8

391

12T

420

11-4

Transportmedel........

74

4-1

114

45

170

5-3

220

6-o

Övriga varor...........

323

18-1

392

15''4

378

11''7

390

10-6

Summa samtliga varor

1786

100 0

2 547

lOOo

3 220

100 o

3675

100 0

I förhållande till den i december 1947 föreliggande prognosen, som slutade

på ett exportvärde för 1948 på 3 500 miljoner kronor, innebär den nya kalkylen

en ökning med 175 milj. kr.

Den svenska handelsflottans nettoinseglingar i utrikes fart ha varit föremål

för särskilda beräkningar inom konjunkturinstitutet i samarbete med

riksbanken. Dessa ha särskilt tagit sikte på att för 1946 uppskatta det avdrag

för utgifter i utlandet, som skall göras från de med ledning av kommerskollegii

statistik kända bruttoinseglingarna. Resultatet är att handelsflottans

kostnader i utlandet år 1946 beräknats till 285 miljoner kronor.

Handelsflottans bruttointäkter av utrikes fart har av kommerskollegium

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 286.

9

angivits till 815 miljoner kronor i bruttofrakter och 43 miljoner kronor i

tidsfrakter. Av bruttofrakterna utgjordes emellertid 45 miljoner kronor av

passageraravgifter, varav liälften antagits belöpa sig på svenskars biljetter,

vilket belopp bör avdragas. Med dessa siffror erhålles ett sammanlagt netto

för den svenska handelsflottans intäkter i utrikes fart på ca 550 miljoner

kronor för år 1946 (mot tidigare beräknat 500 milj. kr.).

För 1947 föreligga ännu inte motsvarande uppgifter, som skulle kunna

ligga till grund för en beräkning. Handelsflottans medelstorlek under året

företer emellertid en ökning med 6 % i jämförelse med 1946. Uppläggningen

har varit praktiskt taget oförändrad 1946—1947. Svårigheter föreligga

att fälla något sammanfattande omdöme om fraktnivåns utveckling. Närmast

synes man böra räkna med någon genomsnittlig nedgång av fraktnivån.

Kostnaderna i utlandet böra ha stigit, bl. a. på grund av höjda bunkringskostnader.

Handelsflottans sammanlagda nettointäkter för 1947 skulle då

bli 35 milj. kr. större än för 1946 eller 585 miljoner kronor.1

Under 1948 väntas tonnaget öka med ytterligare 10 % i jämförelse med

1947 och tillskottet kommer att bestå av jämförelsevis högklassiga fartyg.

Med hänsyn till en rad osäkerhetsfaktorer uppskattas handelsflottans nettointäkter

likväl öka endast med 5 % i förhållande till 1947 och sålunda uppgå

till 615 miljoner kronor under 1948.

Till den svenska handelsflottans netto skall sedan läggas en inkomst för

landet på utgifter i Sverige för utländska fartyg. För 1946 uppskattas dessa

utgifter för hamnavgifter, lastnings- och lossningskostnader samt för reparationer

till sammanlagt ca 70 milj. kr. och för 1947 65 milj. kr. För 1948 torde

man böra räkna med en nedgång till 55 milj. kr.

Räntor, turism, försäkringar, patentavgifter in. in. ha tidigare brukat ge ett

visst netto. För 1946 har detta av riksbanken angivits till 125 milj. kr. För

1947 har inom riksbanken på grundval av valutakontorets och clearingnämndens

uppgifter framräknats ett underskott på 64,5 miljoner kronor.

I kalkylen för 1948 utelämnas denna post.

Importen under 1948 torde närmast få anses bestämd av vad vi ha råd

med. Summan av ovan anförda inkomstposter måste dock justeras med hänsyn

till att viss del av exporten beräknas ske på kredit, enligt beräkning inom

riksbanken ca 150 milj. kr., och att landet har vissa särskilda betalningar att

fullgöra (enligt Washington-överenskommelsen om de tyska tillgångarna

in. in.). Å andra sidan förutsättes ett visst utnyttjande av förefintliga »swing

funds» komma att äga rum, särskilt i fråga om Sveriges sterlingfordringar

enligt det med Storbritannien träffade betalningsavtalet. Dessa justeringar

i båda riktningarna torde totalt sett väga tämligen jämnt.

För betalning av import under 1948 skulle enligt det föregående sålunda

sta till förfogande 3 675 -j- 615 -j- 55 = 4 345 milj. kr. Härvid är dock ytterligare

att beakta, alt viss eftersläpning av från 1947 härrörande införsel förekommit

under de första månaderna av året — t. ex. av varor, som inkommit

i frihamn — och att en del förskottsbetalad import också kan väntas.

Importen regleras emellertid å andra sidan av den detaljerade importplan,

som uppgjorts för hårdvalutaländerna och av den serie bilaterala avtal, som

träffats med mjukvalutaländer. Hårdvalutaplanen omfattade i sitt preliminära

skick i december 1947 en totalimport av 1 465 milj. kr., men har senare

1 Inom riksbanken pågående undersökningar tyda på att uppskattningen av handelsflottans

nettointäkter för 1947 möjligen är för hög. I avvaktan på definitiva resultat av dessa undersökningar

har i texten använts en tidigare inom konjunkturinstitutet utförd kalkyl. Det fel,

som här kan föreligga, gör sig i motsvarande mån gällande även för 1948.

4 Bihang (ill riksdagens protokoll 1948. 1 sand. Nr 286.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Tabell 9. Faktisk import 1947 samt beräknad import 1948 med fördelning på

huvudgrupper och valutaområden (i miljoner kronor).

Faktisk import 1947

Imp. 1948

Huvudgrupper

därav från

enl. be- räkn. mars

1948

Totalt

Totalt

hård-

valuta-

länder1

ster-

ling-

länder* 2

mjuk- valu ta- länder

I—IV. Levande djur, vegetabiliska ämnen, fett,

oljor och vax, produkter av livsmedels- industrien m. m......................

931

577

63

291

767

V. Mineraliska och fossila ämnen..........

774

522

124

128

809

VI. Kemiska produkter och apoteksvaror ....

335

178

41

116

327

VII. Hudar, skinn och pälsverk..............

129

92

19

18

80

VIII. Kautschuk, guttaperka och balata.......

112

67

35

10

59

IX—X. Trävaror, pappersmassa, papper o. tryck- alster ................................

96

19

9

68

79

XI. Spånadsämnen samt arbeten därav......

1053

440

159

454

815

XV. Öädla metaller.........................

706

330

118

258

582

XVI, XVIII. Maskiner, apparater, el. material; in- strument........................

578

336

94

148

611

XVII. Transportmedel........................

250

136

60

54

98

XII—XIV, XIX, XX. Övriga varor.............

210

93

30

87

137

Reserv och diverse kontingenter.........

Summa totalt

5175

2 791

752

1632

307

4671

1948 års import fördelad på valutaområden

1486

1294

1891

undan för undan reviderats. En inom handelskommissionen företagen sammanräkning

av hårdvalutaplanen och kontingenterna i avtalen har givit det

resultat, som framgår av tabell 9.

Den här återgivna tabellen får inte uppfattas som en prognos av 1948 års

import utan har i första hand en formell innebörd. Å ena sidan kunna importvärdena

i en del fall komma att höjas, därför att försörjningsmässiga

skäl motivera ytterligare införsel och därför att tilläggsavtal tillkomma. Eftersläpningar

från 1947 och andra omständigheter påverka även resultatet

för 1948. Å andra sidan kunna leveransmöjligheterna och andra omständigheter

komma att medföra sådana förskjutningar, att de i avtalen förutsedda

kontingenterna icke helt fyllas. En sådan eftersläpning har förekommit tidigare

och torde icke kunna undvikas. Över huvud förtjänar i detta sammanhang

starkt understrykas, att exakta beräkningar över importbehov och importmöjligheter

icke kunna göras för så lång tid som ett helt år och att

importplaner och avtal därför måste vara underkastade successiva modifikationer.

Den sålunda verkställda sammanräkningen behöver därför icke innebära,

att 1948 års import kommer att uppgå till där upptaget belopp, vilket skulle

överstiga de löpande inkomsterna utifrån sådana dessa för närvarande beräknas.

I en prognos för år 1948 synes man snarare böra räkna med att den

totala importen stannar vid omkring 4 300 milj. kr.

Till denna grupp har förts följande länder: Sovjet, Tyska riket, Portugal, Schweiz, Turkiet,

Grekland, Portugisiska Östafrika, Filippinerna, Japan, Förenta Staterna, Kanada, Syd- och

Mellanamerika samt gruppen »Övriga Oceanien». AO % av kol- och koksimporten från Polen har

forts till hårdvalutaområdet och resten till mjukvalutaområdet. Importen av olja har dock

fördelats på valutaområden enligt en särskild beräkning.

2 Omfattar i stort sett importen från samtliga delar av Brittiska imperiet utom Kanada samt

därjämte den del av oljeimporten — omkring a/s — som betalas i pund.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition, nr 286.

11

Med de reservationer, som följa av det nu anförda, ger sammanställningen

viss ledning för bedömningen av importens sammansättning under 1948. Vad

de olika varuområdena beträffar, synes man ha att räkna med en minskning

i jämförelse med 1947 med kanske ett par hundra miljoner kronor i fråga

om importen av vegetabilier, vilket sammanhänger med att årets skörd förutsättes

bli normal; skulle denna förutsättning icke hålla, kommer den uppgjorda

importplanen givetvis att få ändras. På textilområdet räknas med

en minskning i importen på cirka 250 milj. kr., varvid dock kan erinras om

att 1947 års import på detta område var förhållandevis omfattande och möjliggjorde

viss lagerökning inom industrien och handeln. Betydande minskningar

förutses vidare för importen av järn och stål samt av koppar ävensom

av bilar.

Vad åter beträffar importens fördelning på olika valutaområden, märkes

i främsta rummet en mycket betydande nedskärning av införseln från hårdvalutaländerna,

i första hand Förenta staterna. Denna import avses för

1948 komma att uppgå till endast något mer än hälften av 1947 års nivå.

Å andra sidan förutses en väsentlig utvidgning av importen från sterlingländerna

ävensom någon ökning av importen från övriga länder.

Under de fyra första månaderna av innevarande år har importen uppgått

till 1 628och exporten till 1 066 miljoner kronor. Detta innebär en ökning

av exporten jämfört med samma tid föregående år med drygt 50 %,

samtidigt som importen även ökat, nämligen med drygt 20 %. Importöverskottet

har härigenom visserligen något minskat — från 639 till 562 miljoner

kronor — men har likväl alltjämt varit betydande. På grund av säsongförhållandena

och de hinder, som isförhållandena förra vintern medförde

särskilt för exporten, böra alltför vittgående slutsatser inte dragas av

de anförda siffrorna. I fråga om importen måste den planerade begränsningen

nu koncentreras till återstoden av året. För de åtta månaderna maj

—december måste importen sålunda minskas med 1,2 miljarder kronor jämfört

med samma period föregående år eller med nära en tredjedel.

Handelsstatistiken för januari—april 1948 visar en påtaglig tendens till

förskjutning i särskilt importens sammansättning i en riktning, som överensstämmer

med de uppgjorda planerna. Samtidigt som värdet av införseln

av konsumtionsvaror något minskats, redovisas en mycket avsevärd ökning

av importen av fasta bränslen — varvid dock isblockaden påverkar resultatet

för jämförelseperioden föregående år — ävensom en märkbar ökning

av importvärdet för grupperna oädla metaller, maskiner, transportmedel

och kemikalier.

Ovan anförda uppgifter rörande utrikeshandelns omfattning äro angivna

i miljoner kronor. Vid en bedömning av försörjningsfrågorna måste hänsyn

också tagas till prisutvecklingen. Konjunkturinstitutet har tidigare uppskattat,

att medelnivån för exportpriserna 1947 låg omkring 20 % högre än

1946, medan motsvarande uppgång för importpriserna utgjorde omkring

10 %. De vid senaste årsskifte gällande priserna på exportvarorna, vilka

legat till grund för prognosen för 1948, torde ligga ytterligare 10 % över

1947 års medelnivå. Större delen av den förutsedda ökningen av exportvärdet

från 1947 till 1948 sammanhänger sålunda med den redan under 1947

inträdda exportprisstegringen, medan den förutsedda ökningen av exportkvantiteterna

är tämligen måttlig.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Importpriserna ha även varit i rörelse uppåt. Under andra halvåret 1947

steg sålunda partiprisnivån i Förenta staterna med 11 % och i Belgien med

omkring 20 %.'' Den svenska importprisnivån påverkas förutom av den allmänna

prisstegringen i världen även — ehuru i väsentligt mindre utsträckning

— av den fördyring, som omläggningen från hårdvalutaländer till andra

leverantörer i vissa fall medför. Betydande svårigheter föreligga att beräkna

den effekt, som denna fördyring kan komma att utöva på den svenska

importen under 1948. Kommerskollegii importprisindex visar en uppgång

med endast 6 % mellan mitten av 1947 och februari 1948.

Inom priskontrollnämnden har en utredning företagits av prisstegringen

på viktiga importvaror mellan juni—juli 1947 och februari—mars 1948.

Denna grundas på uppgifter från svenska importörer och organisationer om

cifpriser (i vissa fall noterade priser) på ett antal varor, representerande

större varugrupper. På grundval härav ha särskilda indextal beräknats för

den allmänna importprisstegringen, för den genom importomläggningen

uppkomna fördyringen och för den totala prisstegringen. Det skall understrykas,

att endast ett begränsat antal varor medtagits, att urvalet inte utan

vidare kan anses representativt för hela importen, då det främst avsett viktiga

råvaror, att kvalitetsolikheter endast i begränsad utsträckning kunnat

särskilt beaktas och att jämförelsen endast avser läget vid två olika tidpunkter.

Åtminstone för en del av de medtagna varorna har läget varit synnerligen

labilt och prisändringar inträffat mellan varje offerttillfälle. Beräkningarna

ha vid en sammanvägning av de medtagna prisuppgifterna ådagalagt

en allmän prisuppgång av 13 %, en övergångsfördyring av 3 % och

sålunda en total importprisstegring av 17 %. Utredningsmännen ha förklarat

sig anse den redovisade övergångsprisstegringen underskattad. Utan närmare

kommentarer återges här de beräknade prisändringarna för i utredningen

medtagna varuslag.

Varuslag

Beräknad index för

Varuslag

Beräknad index för

Pris-

stegring

Över-

gångs-

prissteg-

ring

Total

pris-

stegring

Pris-

stegring

Över-

gångs-

prissteg-

ring

Total

pris-

stegring

Bomull..........

116

135

157

Smörjolja........

113

101

114

Ull .............

129

in

143

Koks............

112

104

116

Bomullsgarn.....

104

97

101

Tobak ...........

100

100

100

Bomullsvävnader.

100

100

100

Hudar not.......

97

105

102

Tackjärn ........

103

100

103

Kaffe............

103

112

115

103

104

107

102

101

103

Armeringsjärn....

107

103

no

Kopra...........

144

Plåt.............

107

104

in

116

96

11 1

Koppar not......

97

102

99

Apelsiner........

97

97

94

Zink > .....

119

99

117

Traktorer........

133

101

134

Bly » .....

122

96

118

Bilar............

107

_

__

Bensin » .....

133

100

133

Fotogen > .....

200

100

200

Vägt totalindex ..

113

103

117

Motorbrännolja

not............

137

100

137

Eftersom en del av 1948 års import kontrakterats tidigare, kommer den

beräknade prisstegringen att framträda först med viss eftersläpning. Med

hänsyn härtill synes man böra kalkylera med att 1948 års medelnivå kommer

att överstiga föregående års med något mindre än vad priskontroll- 1

1 Enligt International Financial Slatistics, april 1948.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

13

nämndens utredning närmast antyder. Nedan räknas därför med ett importvärde

för 1948 om 4 300 milj. kr. och med en prisuppgång på i genomsnitt

10 % i förhållande till föregående år. Detta innebär samma stegring mellan

1947 och 1948 som den, varmed i det föregående räknats i fråga om exportpriserna.

Som ett resultat av de sålunda redovisade övervägandena kan man på följande

sätt uttrycka den angivna importen och exporten i 1947 års medelpriser:
-

1946 1947 1948

milj. kronor

Import.................... 3 725 5 200 3 900

Export.................... 3 056 3 220 3 340

Medan importvärdet skulle nedgå med omkring 900 miljoner kronor mellan

1947 och 1948, skulle sålunda importvolymen — importen räknad i oförändrade

priser — minskas med över 1 300 milj. kr. men likväl stanna något

över 1946 års totala importvolym.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

3. Produktion och varuförsörjning.

Prognoserna beträffande investering och konsumtion under år 1948 vila

ytterst på bedömningar av de aktuella betingelserna för produktionen och

importen. Det statistiska underlaget för dylika bedömningar är bristfälligt.

Någon mera omfattande produktionsstatistik för år 1947 har icke kunnat

sammanställas och någon fullständig fortlöpande lagerstatistik utarbetas icke.

Man har i huvudsak varit hänvisad till uppgifter, som ställts till förfogande

av försörjningskommissionerna. Dessa uppgifter ha tjänat till ledning vid

en bedömning av försörjningen med bränsle och elektrisk kraft samt vissa

råvaror och halvfabrikat. I det följande lämnas en exemplifierande redogörelse

för det material, som stått till förfogande. Några mera bestämda

slutsatser rörande utsikterna för produktionen och varuförsörjningen under

år 1948 kunna icke dragas ur framställningen, som endast, utan anspråk

på fullständighet, åsyftar att belysa det aktuella läget på några områden,

vilka framstått såsom särskilt trånga sektioner inom näringslivet. Beträffande

tillgången på arbetskraft hänvisas till kapitlet om arbetsmarknaden.

—- Försörjningen med bruksfärdiga konsumtionsvaror diskuteras i kapitlet

rörande konsumtionen.

Bränsle. Importen av olika bränslen under åren 1946 och 1947 framgår

av nedanstående sammanställning. I siffrorna för eldningsolja inbegripes

den jämförelsevis obetydliga inhemska produktionen.

Tillförsel

1946 1947

Stenkol inkl. stybb 1 000 ton ................... 2 496 4 489

Koks inkl. stybb » ................... 1 019 883

Brunkolsbriketter » ................... 70 682

Eldningsolja 1 000 m3 ................... 1 176_2 095

Summa i tusental ekviv. stenkolston 5 151 8 671

En väsentlig förbättring av försörjningen med importbränslen inträdde

sålunda under år 1947. Visserligen minskades koksimporten något, men

nedgången mer än uppvägdes genom inhemsk koksproduktion, som ökades

från 242 000 ton år 1946 till 488 000 ton år 1947. Sammanlagda tillförseln

av koks steg sålunda mellan ifrågavarande år från 1 261 000 ton till

1 371 000 ton.

Till jämförelse med ovan angivna siffra för den totala tillförseln av importbränslen

under år 1947, 8 671 000 stenkolston, kan nämnas, att förbrukningen

av importerade stenkol, koks och eldningsolja före kriget beräknas

ha motsvarat ca 8 800 000 stenkolston. Bränsleimporten har sålunda ännu

icke uppnått förkrigsnivån, vartill kommer, att bränslebehovet ökat sedan

tiden före kriget som följd av den ökade hushållsbildningen och utbyggnaden

av den industriella produktionsapparaten. På grund av den under de

senaste åren snabbt fortskridande elektrifieringen och rationaliseringar på

det värmetekniska området har behovet av importbränslen likväl icke tilltagit

i den takt, som skulle ha betingats av nyssnämnda faktorer. Behovet

av importbränslen vid nuvarande tillgång på elektrisk kraft (jfr nedan) kan

för närvarande antagas ligga i närheten av 10 milj. stenkolston per år.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

15

Det är icke sannolikt, att full täckning av detta behov skall kunna uppnås

under år 1948. Kokstillgången är fortfarande knapp, låt vara att industriens

behov i stort sett kan tillgodoses. Försörjningen med stenkol torde med hänsyn

till föreliggande importmöjligheter bli bättre än föregående år trots den

av valutaskäl betingade nedgången i importen från USA, som kompenseras

av en ökning av tillförseln från europeiska marknader. Utsikterna för att

kunna upprätthålla den betydande importen av eldningsolja äro däremot

mera ovissa, beroende på exportrestriktioner i USA, som år 1947 svarade

för ca 22 % av landets oljetillförsel, frånsett bensin och fotogen. Beträffande

vissa förbrukarkategorier, främst industriella förbrukare, kan i viss utsträckning

en omställning av förbrukningen från flytande till fasta bränslen

komma att bli erforderlig.

Produktionen av inhemska bränslen sjönk mellan åren 1940 och 1947 i

något snabbare takt än förbrukningen. Vedavverkningarna ha under den

gångna vintern gått trögt på grund av det ovanligt kraftiga snöfallet och

svårigheterna att skaffa arbetskraft till skogen. Under tiden V,0 1947—3%

1948 avverkades endast 5,7 milj. nr t brännved mot 7,9 milj. m3t under motsvarande

period avverkningsåret 1946/47. Till följd av den stigande bränsleimporten

visar emellertid också behovet av inhemska bränslen en fortskridande

minskning. För industriens vidkommande har man för år 1948 anledning

räkna med att bränslebehovet i ytterligare ökad utsträckning skall kunna

tillgodoses genom fossila bränslen och att förbrukningen av ved sjunker

till den nivå, som anses normal under fredsförhållanden. För övriga förbrukare

torde man få räkna med att det ännu någon tid blir nödvändigt

att taga inhemska bränslen i anspråk som ersättning för koks.

Elektrisk kraft. Landets förbrukning av elektrisk kraft ökades under kriget

i snabbare takt än tidigare. Vattenkraftanläggningarna kunde under de

första krigsåren utbyggas i ett tempo, som ungefär svarade mot ökningen av

förbrukningen. Av olika skäl blev emellertid utbyggnadstakten långsammare

under krigets slutskede. Däremot bär den snabba tillväxten av kraftförbrukningen

fortsatt. Redan under första delen av år 1947 uppstod svårighet

att "tillgodose landets kraftbehov, vilket föranledde vissa restriktioner

i fråga om den industriella förbrukningen av sekunda kraft. Till följd av

den exceptionella torkan under sistnämnda år måste en mera djupgående

allmän kraftransonering tillgripas under senare delen av året. Förbrukningen

under belastningsåret juli 1947—juni 1948 beräknas till följd av

allmän ransonering och andra restriktiva åtgärder komma att ligga omkring

1 750 milj. kWh under den nivå, som skulle uppnås vid fri tillgång

på kraft. Av denna energikvantitet beräknas ca 1 000 milj. kWh falla på

andra halvåret 1947 och 750 milj. kWh på första halvåret 1948. Ransoneringen

har för industriens vidkommande upphävts den 1 april 1948 och är

numera helt avskaffad.

För belastningsåret 1948/49 blir krafttillgången beroende av dels tillskottet

av utbyggd vattenkraft, som beräknas till ca 000 milj. kWh, dels nederbördsförhållandena.

I sistnämnda avseende har centrala driftledningen räknat

med tre alternativ. Vid det ogynnsammaste alternativet, som avser ett

s. k. normalt torrår med något rikligare nederbörd än ett exceptionellt torrår

av 1947/48 års typ, skulle man kunna påräkna en sammanlagd ökning

av vattenkraftproduktionen med 2 200 milj. kWh jämfört med beiastningsåret

1947/48. Den årliga ökningen av kraftförbrukningen uppskattas för

närvarande till ca 800 milj. kWh. Vid full behovsläckning skulle kraftförbrukningen

sålunda ökas med (I 750 | 800 =) 2 550 milj. kWh under belaslningsåret

1948/49. Kraftbalansen skulle komma att uppvisa eu brist på

(2 550- 2 200 =) 850 kWh. Av brislen kan ca 150 milj. kWh beräknas

s. 16 Kontrollera mot PDF

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

falla på andra halvåret 1948, då kraftransonering sålunda åter skulle behöva

införas.

De övriga alternativen avse dels ett i nederbördshänseende normalt år,

dels ett s. k. våtår. I båda fallen skulle full behovstäckning kunna åstadkommas

och ransoneringen sålunda icke behöva upprepas under belastningsåret

1948/49. Möjligheterna till ångkraftproduktion, som under torrår

måste utnyttjas i full utsträckning, skulle endast till en mindre del behöva

tagas i anspråk. I händelse av våtår skulle dessutom viss överskottskraft

kunna tillhandahållas för export och ångalstring.

Av det ovanstående framgår, att bristen i kraftförsörjningen under år

1947 kan beräknas ha uppgått till 1 000 milj. kWh, varvid bortses från de

restriktiva åtgärder av mera tillfällig natur, som vidtogos under första hälften

av året. Med hänsyn till hittillsvarande nederbördsförhållanden torde

man icke behöva räkna med att förutsättningarna för kraftproduktionen

bli lika ofördelaktiga under år 1948 som under föregående år. Sannolikheten

för att 1947 års ovanligt starka torka — med en vattenbrist, som tidigare

förekommit ungefär ett år på hundra — upprepas under senare delen av år

1948 får anses ringa. Vid en försiktig beräkning av energibalansen för år

1948 torde man dock böra utgå från centrala driftledningens ogynnsammaste

alternativ, avseende ett normalt torrår. Enligt kalkylerna skulle i så fall ca

(750 + 150 =) 900 milj. kWh behöva bortransoneras under hela kalenderåret

1948. Detta skulle innebära en viss förbättring av energibalansen (med

100 milj. kWh) jämfört med år 1947. Dessutom kan framhållas, att kalkylerna

förutsätta en stegring av det kraftbehov, som beräknats kunna täckas,

med 800 milj. kWh.

Beträffande kraftrestriktionernas direkta verkningar på produktionen ha

vissa överslagsberäkningar utförts inom industrikommissionen. Med stöd av

dessa kan antagas, att det direkta produktionsbortfallet till följd av kraftransoneringen

varit av storleksordningen 100 milj. kronor under år 1947,

vilket i förhållande till industrins totala produktionsvärde kan förefalla

obetydligt.

Kraftrestriktionerna ha emellertid drabbat olika industrier synnerligen

ojämnt. Ransoneringen har varit kraftigast beträffande företag med särskilt

stor kraftförbrukning, däribland producenter av åtskilliga försörj ningsviktiga

råvaror och halvfabrikat såsom tackjärn och ferrolegeringar, järn och

stål samt vissa skogsindustri- och kemiska produkter. Beträffande dessa

produkter kan produktionsbortfallet ha blivit jämförelsevis betydande. I den

män produktionsbortfallet icke kunnat överbryggas genom ökat ianspråktagande

av lagren och ökad import kan som en indirekt följd av kraftbristen

produktionen komma att hämmas även i senare produktionsled. Dessa sekundära

verkningar belasta i hög grad produktionen under år 1948 och komma

sannolikt att göra sig förnimbara även under år 1949.

Järn och stål. Trots kraftransoneringen har brytningen av järnmalm genom

olika anpassningsåtgärder kunnat ökas. Produktionen har varit tillräcklig

för järnverkens behov och dessutom under år 1947 medgivit en icke

oväsentlig lagerökning vid bruksgruvorna. Järnverkens malmförsörjning under

år 1948 kan, trots en viss brist på arbetskraft vid de mellansvenska

gruvorna, anses tryggad även vid en måttlig ökning av förbrukningen.

Försörjningen med tackjärn under åren 1946 och 1947 belyses av nedanstående

sammanställning:

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286. 17

1 000 ton

1946 1947

Produktion av kokstackjärn ............................. 334 425

> » träkolstackjärn ........................... 360 270

Summa 694 695

Avgår export ........................................... — 17 — 16

Tillkommer import......................... 91_141

Summa tillförsel till den inhemska marknaden 768 820

För år 1948 skulle man med hänsyn till produktionskapacitet och bränsletillgång

kunna räkna med en betydande ökning av produktionen av kokstackjärn,

om icke bristen på elektrisk kraft och arbetskraft lägger hinder i

vägen. Beträffande båda dessa faktorer kunna dock vissa lättnader förutses.

Ett fullt utnyttjande av den för närvarande lediga produktionskapaciteten

försvåras emellertid dessutom av att denna är ojämnt fördelad och att den

vid vissa verk icke kan beräknas bli tagen i anspråk på grund av trånga

sektioner i senare tillverkningsled. En produktionsökning till 450 000 ton

kokstackjärn synes dock vara möjlig. Produktionen av träkolstackjärn har

tidigare hämmats framförallt av bristen på träkol. Då en avsevärd ökning av

träkolslagren ägde rum under år 1947, synes läget i detta avseende nu vara

något gynnsammare. Nytillförseln av träkol under 1948 har dock hittills

(maj) varit relativt begränsad. En produktion av i runt tal 300 000 ton träkolstackjärn

bör med hänsyn härtill kunna förutses under år 1948. Den

sammanlagda tillverkningen av tackjärn skulle enligt dessa uppskattningar

sålunda komma att uppgå till ca 750 000 ton under år 1948 mot mindre än

700 000 ton föregående år.

Importen av tackjärn beräknas under år 1948 komma att uppgå till högst

60 000 ton. Exporten torde icke komma att förändras nämnvärt i förhållande

till år 1947.

Tillförseln av tackjärn under år 1948 skulle enligt ovanstående beräkningar

komma att utgöra (750 000 -j- 60 000 — 16 000 =) i runt tal 795 000 ton.

Härav torde 200 000 — 225 000 ton komma att disponeras för tillverkning av

gjutgods och resten, 570 000 — 595 000 ton, stå till förfogande för framställning

av smidbart järn och stål. Järnverkens förbrukning för sistnämnda

ändamål utgjorde under år 1947 ca 575 000 ton.

Tillgången på skrot beräknas under 1948 bli ungefär oförändrad. I fråga

om köpskrot har dock en viss försämring inträtt. Samtidigt har efterfrågan

på skrot ökats i jämförelse med 1947.

Produktionen av ferrolegeringar har minskat som följd av kraftrestriktionerna.

För närvarande är tillgången mycket knapp. Genom den förutsedda

produktionsökningen vid kraftransoneringens upphörande torde dock

järnverkens behov nödtorftigt kunna tillgodoses. Exporten av ferrolegeringar

torde däremot få inskränkas väsentligt.

Försörjningen med valsat och smitt järn och stål belyses av följande sammanställning.

Uppgifterna ha hämtats ur järnverksföreningens statistik.

1 000 ton

1946 1947

Produktion......................... 852 838

Export............................. — 93 — 94

Import............................. 468___ 646

Summa tillförsel 1 227 1 390

opaginerad Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Till jämförelse kan nämnas, att tillförseln under åren närmast före kriget

enligt motsvarande uppgifter utgjorde i runt tal 1 000 000 ton. Trots den

betydande ökningen under och efter krigsåren råder en besvärande knapphet

på järn och stål. En ytterligare ökning av tillgången skulle sannolikt

medgiva produktionsökningar på ett flertal försörjningsviktiga områden.

Med hänsyn till de förutsedda lättnaderna i fråga om arbetskraft och elektrisk

kraft under 1948 borde produktionen kunna ökas i viss omfattning.

Den beräknade lilltörseln av tackjärn, skrot och andra råmaterial motsvarar

emellertid icke stort mer än den kvantitet smidbart järn, som producerades

under år 1947. En mera betydande produktionsökning skulle sålunda

förutsätta en förtäring av lagren av tackjärn, göt och andra mellanprodukter.

Lagren av tackjärn voro vid början av år 1948 totalt sett ganska betydande.

De voro emellertid ojämnt fördelade på olika lagerhållare. Möjligheterna

att taga tackjärnslagren i anspråk för en ökad produktion av

smidbart järn bli därigenom begränsade. Lagren av göt ha visserligen ökat

något, men det tillskott, som kan erhållas genom lagerminskning är relativt

ringa.

Under förhandenvarande omständigheter bör produktionen av valsat och

smitt järn och stål under år 1948 kunna beräknas till i runt tal 850 000

ton, ungefär motsvarande 1946 års produktion. Mot en eventuell, relativt

ringa produktionsökning står emellertid en betydande nedgång av importen.

Denna väntas under år 1948 icke komma att uppgå till mer än

525 000 ton (mot 646 000 ton 1947), beroende på, i främsta rummet, en

minskning av importen från hårdvalutaländer. Exporten beräknas komma

att stiga till i runt tal 100 000 ton.

Den totala tillförseln av valsat och smitt järn och stål under år 1948

skulle enligt ovanstående uppskattningar komma att uppgå till (850 000 +

525 000 — 100 000 =) 1 275 000 ton. Resultatet av beräkningarna innebär

sålunda en minskning av tillgången med 115 000 ton. Nedgången kan till

en mindre del komma att motsvaras av minskat behov till följd av de

skärpta byggnadsrestriktionerna. Möjligheterna att kompensera importminskningen

genom lagerförtäring synas små. Lagerutvecklingen under

1946 och 1947 hos järnverk och grossister var oenhetlig. Beträffande vissa

produkter har en avsevärd lagerminskning redovisats. Rörande lagren

hos förbrukare, vilka i detta sammanhang främst torde vara av intresse,

föreligga icke några uppgifter. Den nettoökning, som här kan förmodas ha

ägt rum, torde få anses ha varit erforderlig med hänsyn till produktionens

behov. Lagerställningen kan likväl varken beträffande volym eller sortiment

betecknas som tillfredsställande. Tillförseln av sådant material, som

sedan flera år utgjort särskilt trånga sektioner inom produktionen, förbättrades

icke nämnvärt under år 1947 och någon förbättring under år 1948 i

detta hänseende är, som framgår av det föregående, icke sannolik. Risk föreligger

i stället för en ökad produklionshämmande materialknapphet i fråga

om vissa kvaliteter och dimensioner.

Metaller. Den inhemska produktionen av aluminium har nedgått till följd

av kraftransoneringen. Importen har emellertid stigit mellan åren 1946 och

1947 och den totala tillförseln till den svenska marknaden har nämnda år

ökat från ca 11 900 till ca 12 800 ton. Förbrukningen har emellertid stigit

snabbare, främst beroende på en temporär stegring av behovet av aluminiumkablar

för kraftöverföring. Försörjningsläget under år 1948 beträffande

aluminium måste betecknas som ansträngt. Med hänsyn till elkraftsituationen

torde någon nämnvärd ökning av produktionen icke kunna påräknas.

Någon ytterligare ökning av importen av aluminium är på grund av valutaskäl

icke möjlig för närvarande.

opaginerad Kontrollera mot PDF

19

Kungl. Maj ds proposition nr 286.

Försörjningen med koppar har visat en jämförelsevis gynnsam utveckling

efter kriget. Den inhemska produktionen uppnådde under 1947 visserligen

icke 1945 års toppnivå men ökade från ca 16 000 ton år 1946 till diygt

18 000 ton. Härav utgjorde dock 2 500 ton löntillverkning för utländska

kunder. Importen steg mellan 1946 och 1947 från ca 51 500 ton till nära

54 500 ton. Tillförseln av koppar väntas emellertid icke komma att fullt

täcka behovet under år 1948. ..

Försörjningsläget är även beträffande bly mindre tillfredsställande. Den

inhemska produktionen minskades mellan 1946 och 1947 på grund av kraftbrist

från 11 600 ton till ca 9 700 ton. Importen sjönk under samma tid från

ca 18 600 till ca 17 800 ton. Trots detta ökades de statistiskt redovisade lagren

icke oväsentligt, vilket tyder på en minskning i den inhemska förbrukningen.

Under år 1948 förutses emellertid en ökad export av ackumulatorer

samt vidgad tillverkning av elektriska kablar, varigenom behovet av bly

beräknas stiga med 4—6 000 ton. Den inhemska produktionen kan knappast

komma att ökas under 1948 och tillgången på bly på världsmarknaden

är synnerligen knapp.

I fråga om tenn har tillförseln till den inhemska marknaden, som till

övervägande delen tillgodoses genom import, under de tre senaste åren avsevärt

överstigit förbrukningen med en betydande lagerökning som foljd.

Tiilförseln har visserligen icke uppnått förkrigstidens nivå, men några svårigheter

att tillgodose de nödvändiga behoven av tenn synas ej föreligga

för den närmaste tiden.

Sedan den relativt obetydliga inhemska tillverkningen av zink upphörde

under år 1946 är försörjningen med denna metall helt beroende av importmöjligheterna,

som dock i sin tur delvis betingas av vår export av zinkslig.

Importen sjönk mellan 1946 och 1947 från ca 25 300 till 19 500 ton, vilket

i förening med en ökning av förbrukningen medförde en viss försämring av

den likväl jämförelsevis tillfredsställande lagerställningen. Då importutsikterna

för närvarande synas jämförelsevis goda, beräknas behovet av zink

under 1948 kunna nöjaktigt tillgodoses utan att lagren behöva tagas i anspråk

i någon större omfattning.

Skogsprodukter. Resultatet av skogsavverkningarna under vintern 1947/

48, som i stort sett är avgörande för produktionen inom skogsindustrierna

under nästa säsong, kan icke för närvarande överblickas med någon större

grad av säkerhet. Det står emellertid klart, att resultatet blivit sämre än

under de närmast föregående avverkningssäsongerna. Detta sammanhänger

med svårigheterna att "tillgodose skogsbrukets arbetskraftsbehov. Även det

ovanligt rikliga snöfallet och den tidiga våren ha försvårat genomförandet

av de planerade avverkningarna och framkörningarna av massaved och

timmer.

Efterföljande av bränslekommissionen lämnade uppgifter rörande produktionen

av trävaror äro ofullständiga, sa tillvida som däri icke inbegiipes

produktionen vid ett stort antal mindre företag med en sammanlagd årlig

tillverkning av omkring 200 000 slds sågade trävaror. Materialet omfattar i

stort sett samma företag, som redovisas i kommerskollegii industristatistik.

Enligt bränslekommissionens statistik kan avverkningen av sågtimmer

under avverkningssäsongen 1947/48 på grundval av rapporter, avseende lägel

vid årsskiftet, beräknas uppgå till ca 292 milj. e.f.:‘ (eng. kubikfot) mot

349,5 milj. e.f.3 under föregående säsong. Lagren av sågtimmer ökade emellertid

under år 1947 med ca 21 milj. e.f.''. Försågningen under år 1948 anses

kunna överstiga timmerfångsten i ungefär motsvarande mån och skulle sålunda

komma all uppgå till ca 314 milj. e.f.".

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 286-

En försågning av denna storleksordning kan beräknas motsvara en produktion

av ca 1 047 000 stds sågade trävaror mot 1 115 000 stds år 1947. Importen

kan under år 1948 beräknas uppgå till 20 000 stds, motsvarande den

i svensk-finska handelsavtalet förutsedda kvantiteten. Exporten uppgick under

år 1947 till i runt tal 450 000 stds. För år 1948 har för export reserverats

en kvantitet av 500 000 stds sågade och hyvlade trävaror. Exporten av

lådbräder, trähus, slipers samt bjälkar och sparrar väntas komma att motsvara

ca 100 000 stds. Sammanlagda trävaruexporten skulle alltså komma

att uppgå till ca 600 000 stds under år 1948.

Tillförseln av sågade trävaror till den inhemska marknaden under år

1948 skulle enligt dessa beräkningar utgöra (1 047 000 -f- 20 000 —

600 000 =) 467 000 stds. Detta innebär en avsevärd minskning jämfört med

år 1947, då förbrukningen beräknas ha utgjort 663 000 stds. Differensen utgör

196 000 stds. En del härav kan möjligen utjämnas genom ökad produktion

vid de mindre sågar, som icke äro medtagna i statistiken. Behovet inom

landet kan vidare antagas komma att minska något som följd av de skärpta

byggnadsrestriktionerna. Trots detta torde man få räkna med en betydande

nedpressning av lagren, om exportprogrammet skall kunna genomföras.

Någon nettoökning av de disponibla lagren har icke ägt rum under år 1947,

men lagerställningen anses god. Det är likväl ovisst om en lagerminskning

av erforderlig storleksordning skall kunna äga rum utan olägenhet för förbrukarna.

Aven beträffande massaved beräknas avverkningarna lämna sämre resultat

under 1947/48 än under föregående avverkningsår. Enligt bränslekommissionens

statistik avverkades under tiden y10 1947—3% 1948 endast

7,6 milj. m3t mot 8,8 milj. nTt under motsvarande tid 1946/47. — 200 000 nTf

rundvirke avses under 1948 komma att disponeras för export i form av

props. — Produktionen av massa väntas komma att stiga under år 1948,

vilket förutsätter en minskning av lagren av massaved. Dessa voro vid ingången

av år 1948 ca 1 milj. m3t större än ett år tidigare. Trots den förutsedda

ökningen av massaproduktionen torde leveranserna av massa till inlandet

komma att bli mindre under år 1948 än under föregående år på

grund av strävandena att öka exporten.

Tillverkningen av papper och papp beräknas likväl kunna uppehållas på

1947 års nivå. Även beträffande papper och papp eftersträvas en ökning av

exporten, varvid den inhemska förbrukningen kommer att beskäras. Konsumtionen

inom landet av papper och papp, som i genomsnitt under åren

1935 1939 utgjorde omkring 250 000 ton, uppgick år 1946 till ca 530 000

ton, minskades år 1947 till ungefär 456 000 ton och beräknas under år

1948 kunna nedbringas till 420 000 ton. Detta mål väntar man kunna nås

bl. a. genom större sparsamhet med pappersemballage, bättre utnyttjande

av papperet i tryckalster av olika slag samt förbud mot tillverkning av vissa

prydnadsartiklar och lyxbetonat emballage av papper och papp.

Textilråvaror och garner. Lagerställningen beträffande bomull var vid

krigets slut god. Nettoimporten under åren 1945—1947 har uppgått till i

runda tal respektive 5 400, 14 500 och 17 500 ton. Tillförseln har sålunda visat

en fortgående förbättring. Förbrukningen har emellertid under nämnda

period hållit sig omkring 25 000 ton per år och sålunda avsevärt överstigit

tillförseln av bomull. Följden har blivit en ganska betydande lagerförtäring.

I den män bristen på arbetskraft för bomullsspinnerierna lättar kan man

vänta en viss ökning av bomullsåtgången, som före kriget uppgick till ca

33 000 ton per år exklusive bomullsavfall. Bomullsimporten kan knappast

väntas uppvisa någon mera avsevärd ökning under år 1948.

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungi. Maj:ts proposition nr 286.

Produktionen av bomullsgarner har efter kriget visat tecken till stagnation,

i främsta rummet beroende på spinneriernas svårigheter att erhålla

arbetskraft i tillräcklig utsträckning. Importen har emellertid ökat avsevärt,

nämligen från ca 1 000 ton under år 1945 till ca 2 500 ton år 1946 och

ca 6 200 ton under år 1947. Förbrukningen har icke stigit i samma takt som

tillförseln och en viss lagerökning har varit möjlig. I förhållande till produktionens

behov har dock lagerställningen icke nämnvärt förbättrats. Produktionen

vid trikåfabrikerna, som på grund av råvarubrist under och efter

kriget tidigare icke på långt när kunnat utnyttja sin kapacitet, fick större

omfattning först mot slutet av 1947. Förbrukningen av bomullsgarn inom

trikåindustrien kan med hänsyn till denna produktionsökning förväntas avsevärt

stiga under 1948 i förhållande till medelnivån för 1947. På grund av

det relativt sett gynnsamma försörj ningsläget i fråga om bomullsgarner

mildras verkningarna av den knappa tillgången på råbomull något.

Försörj ningsläget beträffande ull har varit mera tillfredsställande än i

fråga om bomull. Förbrukningen beräknas mellan åren 1946 och 1947 ha

stigit från 10 800 till 14 600 ton, men importmöjligheterna ha förbättrats i

motsvarande mån och en viss lagerökning har ägt rum. Utsikterna för år

1948 präglas emellertid av rådande ovisshet beträffande importmöjligheterna.

Till komplettering av redogörelsen kunna slutligen anföras några siffror,

belysande den hittillsvarande produktionsvolymen innevarande år. Industriförbundets

produktionsindex (generalindex) visar för första kvartalet 1948

en uppgång med 2 % från motsvarande period 1947. Nedan återges några

indextal, som beräknats på grundval av kvantitetsuppgifter beträffande

produktionen av olika varuslag under de första månaderna av år 1948.

Varuslag

Prod.- index

l:a kvart.

1947 = 100

Varuslag

Prod.- j

index

l:a kvart.

1947 = 100

Varuslag

Prod.- index

l:a kvart.

1947 = 100

140

164

Superfosfat.......

118

''81

120

Kalkkväve........

87

1100

111

Rätt. socker......

98

1121

104

Smör ............

86

009

Wallboard........

100

Ost ..............

103

Handelsfärd, järn o.

Papper och papp..

97

Margarin.........

222

002

Plywood..........

102

Stand. mjölk......

103

Bly..............

03

Emballageglas ....

120

Tvålprodukter____

99

13

2103

Tvättpulver.......

117

in

2108

Såpa.............

107

Sanitetsporslin, ol.

Trikåvaror .......

2119

Orans. rengör.-me-

slag............

132, 194

Skor..............

113

del.............

97

Ovanstående indextal visa i flertalet fall en större produktionsuppgång än

industriförbundets generalindex. Det bör emellertid framhållas, att varuurvalet

i tabellen är betingat av tillgången på lämplig produktionsstatistik

och därför i viss mån godtyckligt. Vidare har tydligen produktionen av

vissa varuslag, särskilt bly, tenn, fönsterglas och sanitetsporslin, varit starkt

påverkad av tillfälliga faktorer. Till dessa hör emellertid också elkraftransoneringen

under januari—mars 1948 med dess produktionshämmande

verkningar.

1 Jan.—april 1948: motsv. period 1947 = 100.

2 Jan.—febr. 1948: motsv. period 1947 = 100.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

4. Investeringar.

Utvecklingen 1945—47. Investeringsverksamhetens nuvarande omfattning.

Investeringsverksamhetens utveckling har under den hittills förflutna efterkrigstiden

kännetecknats av en tämligen kraftig expansion. Enligt konjunkturinstitutets

i tabell 10 återgivna beräkningar ökade de totala bruttoinvesteringarna

mellan 1945 och 1946 med 24 % och från 1946 till 1947 med

ytterligare 12 %. Från 1945 till 1947 utgjorde uppgången således 38 %.

Stegringen i den totala investeringsverksamheten under dessa år har övervägande

fallit på den privata sektorn, där uppgången beräknats till 52 %.

Av liknande storleksordning har emellertid investeringsexpansionen varit

även inom de statliga affärsföretagen, där den beräknats till ca 68 %.

Att ökningen av de offentliga investeringarnas värde under sådana omständigheter

totalt sett begränsats till ca 14 % förklaras av de militära investeringsutgifternas

kraftiga nedskärning under ifrågavarande period. Dessa

lågo ännu 1945 på en av kriget föranledd relativt hög nivå.

Inom den privata sektorn har industriinvesteringarnas tillväxt varit särskilt

framträdande. Inklusive underhåll har för denna post beräknats en

stegring med 84 % från 1945 till 1947. Den industriella investeringskonjunkturen

har under denna period i särskilt hög grad omfattat kapitalvaruindustrier

och annan industriell basproduktion.

Vid ett försök att belysa dessa förändringar i den industriella investeringsverksamhetens

inriktning torde det vara lämpligast att beakta icke endast

privata utan även statliga och kommunala industriföretags investeringar.

Av de totala industriinvesteringarna 1946—47 hänförde sig 71 % till industrigrupperna

malmbrytning och metallindustri, jord- och stenindustri, kemiskteknisk

industri samt kraft-, belysnings- och vattenverk mot 64 % under

åren 1937—1939. Samtidigt hade även snickeriindustrien samt textil- och

beklädnadsindustrierna i någon mån ökat sin andel av den industriella investeringsverksamheten.

En motsatt utveckling kännetecknade industrigrupperna

träindustri (utom snickeriindustri), pappers- och grafisk industri,

livsmedelsindustri samt läder-, hår- och gummivaruindustri. Dessa på export

respektive konsumtionsvaruproduktion inriktade industrigrupper hade mellan

1937—39 och 1946—47 minskat sin andel av industriinvesteringarna

från 29 % till 20 %.

Procentuellt ha investeringarna i privata transportmedel ökat ännu kraftigare

än industriinvesteringarna. Från 1945 till 1947 har beräknats en

stegring på 143 % för denna investeringspost, vilken utom handelsflottans

och den privata luftfartens investeringar även avser sådana inom den privata

biltrafiken. Åtminstone i fråga om de sistnämnda sammanhänger

den starka ökningen i hög grad med krigsavspärrningens hävande.

Jämfört med utvecklingen inom ett flertal andra investeringsområden

kan uppgången i bostadsbyggandets värde från 1945 till 1947 förefalla

tämligen måttlig. Enligt tabellen motsvarar den 16 %. I stort sett synes

bostadsbyggandet redan under den senare delen av 1945 ha uppnått den

produktionsvolym, som sedermera kunnat upprätthållas under de följande

åren. För landet i dess helhet har antalet färdigställda bostadslägenheter

beräknats till 58 000 1946 och 57 000 1947. Motsvarande uppgifter saknas

för tidigare år. För de orter, som 1939 voro inordnade i socialstyrelsens

byggnadsstatistik, har lägenhetstillskottet 1946 varit ca 45 000, d. v. s. lika

stort som 1939.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj.ts proposition nr 286.

23

Bostadstillskottets fördelning mellan olika ortsgrupper har emellertid

undergått en markant förskjutning från 1946 till 1947. Inom kvotorterna

minskade nämligen antalet inflyttningsfärdiga lägenheter från 44 000 till

37 000, samtidigt som lägenhetstillskottet utanför kvotorterna ökade från

14 000 till 20 000.

Även för den totala byggnads- och anläggningsverksamheten synes den

värdemässiga tillväxten från 1945 till 1947 ha varit något lägre än för investeringsverksamheten

i dess helhet. Medan denna ökade med 38 %, har

byggnads- och anläggningsverksamheten under ifrågavarande period stigit

med 32 %. För byggnadsverksamheten enbart utgör motsvarande uppgång

26 %. Volymmässigt kan byggnads- och anläggningsverksamhetens tillväxt

under dessa år knappast ha uppgått till mera än ca 20 %, då byggnadskostnaderna

samtidigt stigit med ca 10 %. Inom andra investeringsområden

har kostnadsstegringen sannolikt inte varit mindre.

Då prisstegringar av denna storleksordning, så vitt nu kan bedömas, inte

förekommit inom konsumtionen, har den berörda utvecklingen inneburit,

att investeringsverksamhetens värdemässiga andel av nationalprodukten

stigit kraftigare än vad investeringsvolymens tillväxt under 1946 och 1947

i och för sig kunnat föranleda.

I tabell 10 meddelas en sammanfattning av konjunkturinstitutets beräkningar

rörande investeringsverksamheten 1945—1947. Beträffande de närmare

beräkningsmetoderna vid dessa kalkyler må hänvisas till den redogörelse

härför, som lämnats i Meddelanden från konjunkturinstitutet Ser.

A: 15. Den kommunala investeringsverksamheten, vilken i konjunkturinstitutets

senaste rapport endast kunde uppskattas gissningsvis, har numera

med avseende på år 1947 blivit föremål för en särskild undersökning, vilken

resulterat i ett betydligt högre värde för de ifrågavarande investering
-

Tabell 10. Beräknad Investeringsverksamhet 1945—1947.

(Inkluderar ej förändringar i lager eller varor under arbete.)

Miljoner kronor.

1945

1946

1947

Offentliga bruttoinvesteringar.

Statliga investeringar......................

1254

1205

1 267

Därav: inom .statliga affärsföretag1.......

406

573

682

inom krigsmakten...............

702

451

368

Kommunala investeringar..................

500?

640?

740

Summa

1 764

1 845

2 007

Enskilda bruttoinvesteringar.

Bostäder 2.................................

1 420

1558

1 555

Industri3.................................

1049

1 588

1930

Jordbruk (maskiner och ekonomibyggnader).

253

362

386

Transportmedel...........................

303

559

735

Övrigt....................................

73

90

95?

Summa

3 098

4 157

4 701

Summa bruttoinvesteringar................

4 852

(1002

0 708

Därav offentliga och enskilda bostäder.....

1 456

1608

1691

1 Inkl. statliga aktiebolag.

2 Exkl. statliga och kommunala bostäder men inkl. privata personalbostäder.

8 Inkl. enskilda kraft-, belysnings- och vattenverk.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

arna än som tidigare antagits. För 1945 och 1946 års kommunala investeringar

saknas fortfarande säkrare uppgifter.

Det för 1947 års investeringar beräknade totalvärdet på 6,7 miljarder

kronor inbegriper såväl ny- och reinvesteringar som reparationer och underhåll.

Enbart underhållet kan beräknas svara för knappt 30 % av de

totala bruttoinvesteringarna. Någon tillnärmelsevis exakt beräkning föreligger

f. n. inte beträffande omfattningen av de reinvesteringar, som utöver

underhåll och reparationer erfordras för att hålla produktionsapparaten

vid makt. Det förefaller emellertid inte sannolikt att värdet av privata och

offentliga nettoinvesteringar uppgått till mer än ca 3,5 miljarder kronor. Anförda

beräkningar och uppskattningar av investeringsverksamheten inbegripa

emellertid ej vare sig investeringar i lager eller förändringar i behållningen

av varor under arbete.

Den grad i vilken investeringsverksamheten är beroende av direkt eller

indirekt samhällelig kontroll måste givetvis inverka på möjligheterna att

lägga upp en investeringsbudget, som i sista hand syftar till att påverka den

totala investeringsverksamhetens omfattning och inriktning.

Under den form av kontroll, som byggnadsregleringen representerar, försiggick

1947 en investeringsverksamhet på 3 280 milj. kronor. Härav föll

ca 2 170 milj. kr. inom ramen av särskilda tillstånd, medan återstoden utfördes

med tremannatillstånd eller andra generella tillstånd. Inberäknas

nybyggnader av bostäder, vilka 1947 låg under generella och tremannatillstånd,

men som i fortsättningen komma alt inbegripas i de särskilda tillståndsplanerna,

stiger värdet för den av särskilda tillstånd beroende byggnadsverksamheten

under 1947 till 2 380 milj. kronor. Denna form av kontroll

skulle således omfatta ca 35 % av den totala investeringsverksamheten.

Bland de investeringar, som härutöver äro lagda under samhällets kontroll,

må i första rummet nämnas sådana, som utanför byggnadsregleringens

ram företagas för statens och kommunernas räkning. Vidare skulle även

kunna inräknas sådana investeringar, som äro beroende av s. k. krisregleringar

av annat slag än byggnadsregleringen (d. v. s. i främsta rummet importregleringen).

Privata investeringar under samhällskontroll skulle sålunda inbegripa

byggnads- och anläggningsarbeten under särskilda och generella tillstånd,

investeringar i importerade maskiner, apparater och fordon in. m. samt slutligen

även sådana maskininvesteringar, som inte skulle kunna genomföras,

därest tillstånd vägras för vissa för maskininstallationerna erforderliga

byggnadsföretag.

I denna vidsträckta bemärkelse torde de av direkt och indirekt samhällskontroll

beroende investeringarna uppskattningsvis motsvara ca 70 % av

den totala offentliga och privata investeringsverksamheten inklusive underhåll

och reparationer men exklusive förändringar i lager och varor under

arbete.

De kriterier på samhällskontroll, som tillämpats vid denna kalkyl äro i

viss utsträckning av formell karaktär. Att rent juridiskt sett viss kontroll

förekommer behöver inte alltid innebära, att kontrollmöjligheterna utnyttjas

i investeringsbegränsande syfte. Beträffande 1948 års investeringar är man

i varje fall redan nu i så stor utsträckning bunden av tidigare fattade beslut,

att det i fråga om sådana investeringar, som ej äro direkt beroende av särskilda

byggnadstillstånd, snarare gäller att utarbeta en prognos än att fixera

en plan eller ett program.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286-

25

Prognos för 1948 avseende investeringar utanför ramen av särskilda

byggnadstillstånd.1

Prognosposterna i följande tabell avse de förändringar av den utom ramen

för särskilda byggnadstillstånd bedrivna investeringsverksamheten, som inom

vissa huvudområden kunna förutses för 1948. Den beräknade ökningen av

ifrågavarande statliga investeringar hänför sig dels till de statliga affärsverken

samt AB Norrbottens järnverk, dels till vägväsendet, för vilket beräknas

ökade investeringsutgifter i kraft av generella byggnadstillstånd. I fråga

om den militära materielanskaffningen har det bl. a. med hänsyn till den

betydande reservationsbehållningen inte förefallit rimligt att räkna med någon

väsentlig utgiftsminskning. Å andra sidan torde utgifterna för dylika

ändamål ej undergå någon nämnvärd stegring under innevarande kalenderår

för den händelse försvarsbeställningarna ej genom särskilda åtgärder

erhålla prioritet framför andra industribeställningar.

Tabell 11. Prognos för 1948 för Investeringar utom ramen för särskilda

byggnadstillstånd.

Miljoner kronor.

(Siffrorna avse förändringar i förhållande till år 1947.)

Offentliga investeringar ...................................... + i30

Statliga investeringar ...................................... + SO

Kommunala investeringar .................................. + 50

Enskilda investeringar ....................................... — 120

Industri (inklusive kraft-, belysnings- och vattenverk) .......... 0

Jordbruk (maskiner, underhåll av ekonomibyggnader) ........ 0

Transportmedel ........................................... —■ 120

Övrigt ....................................................0

Summa -f- 10

Prognosen för industriinvesteringarna baseras ytterst på uppgifter, som

industriföretagen hösten 1947 ingivit till kommerskollegium. Av dessa framgår,

att företag, som för 1947 redovisat investeringar om sammanlagt 1 164

miljoner kronor, för 1948 planerat investeringar av ett värde på 1 395 miljoner

kronor. Den planerade investeringsökningen utgör alltså 20 %. Jämför

man i stället med de investeringsplaner, som hösten 1946 av ungefär samma

företagsbestånd redovisades för 1947 (1 293 miljoner kronor), blir ökningen i

investeringsviljan mindre framträdande (8 %). Den reala investeringsviljans

uppgång måste vara ännu lägre eller kanske helt obefintlig med hänsyn

till de kostnadsökningar, som ägt rum från hösten 1946 till hösten 1947.

De utvecklingstendenser, som återspeglas i industriens investeringsplaner,

äro emellertid ingalunda enhetliga. Stagnation eller minskning av de planereade

investeringsutgifterna förutses för ett flertal kapitalvaruproducerande

industrigrenar. De förnämsta undantagen utgöras av järnindustrien, vars

tidskrävande utbyggnadsprogram ännu icke inträtt i sitt intensivaste skede,

samt den elektrotekniska industrien. Ökad investeringsverksamhet bar i

övrigt planerats dels inom vissa exportindustrier, såsom järnmalmsgruvor,

cellulosa- och pappersindustri samt tämligen genomgående inom konsumtionsvaruindustrierna.

1 Med särskilda byggnadstillstånd avses i detta sammanhang dels särskilda byggnadstillstånd

i egentlig bemärkelse, dels även tremannatillstånd och vissa övriga generella tillstånd, för vilka

erfordras särskilda igångsättningstillstånd (exempelvis för barnrike-egnahem).

5 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 286.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.

Industriens möjligheter att förverkliga sina investeringsplaner äro i viss

utsträckning beroende av offentliga regleringsåtgärder även med avseende

på sådana områden, som ej äro underkastade direkt byggnadsreglering. Av

maskininvesteringarna utgöres nämligen en betydande andel av import, vartill

kommer att vissa maskininstallationer ej kunna genomföras, därest tillstånd

för erforderliga byggnadsföretag vägras.

Frånsett dylika hinder för investeringsplanernas förverkligande vore även

tänkbart, att industriföretagen av egen drift skurit ned de planer för 1948,

som de under hösten 1947 redovisat till kommerskollegium. En inom industriens

utredningsinstitut företagen enquéteundersökning ger närmast stöd

för den uppfattningen, att under vintern inträffade förändringar i det ekonomiska

läget icke i högre grad kommit att påverka industriens investeringsplaner

för 1948, medan inställningen däremot blivit mera avvaktande

till sådana investeringsprojekt, som planerats för 1949 eller senare.

Då vidare maskinimporten under 1948 enligt nu tillgängliga prognoser

torde komma att bli av en omfattning, som åtminstone motsvarar de av

företagen redovisade investeringsplanerna i fråga om importmaskiner, är

det tydligt att minimialternativet för 1948 års investeringar i maskiner och

apparater inbegriper de projekt, som uppgivits kunna genomföras oberoende

av ytterligare byggnadstillstånd. De industriföretag, som redovisat investeringsplaner

för 1948 ha i stort sett räknat med att maskininvesteringarna

under detta år komma att bli lika stora som 1947, även om ytterligare byggnadstillstånd

ej skulle komma att meddelas efter tidpunkten för uppgifternas

avlämnande. Med hänsyn till den tillståndsgivning, som torde ifrågakomma

under 1948, finnes skäl att förutsätta någon obetydlig ökning av

maskininvesteringarna under 1948. Å andra sidan kan det ifrågasättas om

inte maskininvesteringarna komma att undergå någon minskning vid de industriföretag,

som till kommerskollegium enbart uppgivit investeringar under

1947 men ej investeringsplaner för 1948. För den privata industrien i

dess helhet förefaller därför rimligast att kalkylera med oförändrade maskininvesteringar

under 1948. Att ett sådant resultat kan ifrågakomma trots

den icke oväsentliga nedskärningen av industriens byggnadsverksamhet

torde åtminstone till väsentlig del kunna förklaras av att maskininvesteringarna

under senare år släpat efter i förhållande till investeringarna i byggnader

och anläggningar.

Enligt expertuttalanden kunna oförändrade investeringar i jordbruksmaskiner

betraktas som sannolika för 1948 med hänsyn till föreliggande import-

och försörjningsplaner.

Investeringarna i transportmedel, d. v. s. i främsta rummet bilar och handelsfartyg,

synas däremot komma att minska under 1948. Fartygsleveranserna

till svenska beställare från inhemska varv komma att i år bli mindre

än föregående år. Någon nedgång i anskaffningen av fartyg av utländskt

ursprung kan däremot inte förutses för innevarande år.

I fråga om bilinvesteringar har tillsvidare räknats med en tillförsel motsvarande

ett inom trafikkommissionen utarbetat minimialternativ för motorfordonsförsörjningen.

Detta alternativ synes någorlunda väl ansluta sig

till föreliggande prognoser för importen av transportmedel under 1948.

Totalt pekar investeringsprognosen på i det närmaste oförändrade värden

under 1948 för den investeringsverksamhet, som kan bedrivas utom

ramen av särskilda tillstånd. Detta behöver i och för sig inte innebära, att

investeringsvolymen kommer att bli oförändrad under 1948, eftersom de

planerade investeringsutgifterna kunna tänkas vara beräknade efter en annan

kostnadsnivå än den för år 1947 genomsnittliga. I den mån prognosen

är baserad på redovisade utgiftsplaner, förefaller det rimligast att förutsätta,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 286.

27

att dessa utgå från den kostnadsnivå, som rådde vid slutet av år 1947, d. v. s.

en något högre än den för år 1947 genomsnittliga. För åtskilliga områden

är emellertid prognosen baserad på uppgifter eller antaganden rörande volymutvecklingen

av de ifrågavarande investeringarna. Detta gäller exempelvis

om fartygsanskaffningen samt i stort sett om underhållsposterna över

huvud taget. I dessa och liknande fall, vilka sammanlagt torde representera

omkring hälften av den investeringsvolym, varom här är fråga, ha 1948 års

investeringsvärden beräknats i direkt anslutning till 1947 års genomsnittskostnader.

Den reduktion av de för år 1948 beräknade investeringsvärdena,

som en omräkning till 1947 års kostnadsläge skulle innebära, kan därför

knappast uppgå till ett högre belopp än 50 miljoner kronor. Denna summa

skulle även ge ett mått på den reala investeringsbegränsning, som vore möjlig

utöver den, som kan åstadkommas inom ramen för de särskilda tillståndsplanerna.

Investeringsbudget för byggnads- och anläggningsverksamhet inom ramen

för särskilda byggnadstillstånd.

Den beräkningstekniska grundvalen för den investeringsbudget, som skall

bilda ramen för 1948 års tillståndsreglerade byggnads- och anläggningsarbeten

utgöres av en kalkyl rörande omfattningen av 1947 års tillståndsberoende

byggnads- och anläggningsverksamhet. Denna kalkyl har baserats

på uppgifter, som kunnat sammanställas på grundval av byggnadstillståndsstatistiken

samt arbetsmarknadsstyrelsens (tidigare -kommissionens) inventeringar

av pågående byggnadsverksamhet. Resultatet utvisar ett värde

på 2 170 milj. kr. för den byggnads- och anläggningsverksamhet, som under

1947 bedrivits inom ramen av särskilda tillstånd. Inberäknas värdet av sådan

nyproduktion av bostäder, som under 1947 låg under tremanna- eller

andra generella tillstånd, men som i fortsättningen kommer att inbegripas

1 de särskilda tillståndsplanerna, kan den ifrågavarande summan höjas till

2 380 milj. kr. Härutöver synes ha bedrivits byggnads- och anläggningsarbeten

med Iremanna- och andra generella tillstånd till ett värde av ca 900

milj. kr. Arbeten utanför byggnadsregleringens ram torde värdemässigt ha

utgjort minst 300 milj. kr., varför totalvärdet för 1947 års byggnads- och

anläggningsverksamhet bör ha uppgått till åtminstone 3,6 miljarder kr.

Den av särskilda tillstånd beroende byggnads- och anläggningsverksamheten

1947 har i en följande tabell fördelats på vissa huvudområden. Av

beräkningstekniska skäl äro delsiffrorna emellertid osäkrare än totalbeloppet,

varigenom jämförbarheten mellan 1947 och 1948 års värden av dessa

delposter i viss mån har blivit lidande.

För 1948 har i samma tabell uppställts dels en realbudget och dels en

tillståndsbudget. Den senare skall tjäna som riktlinje för tillståndsgivningen

under 1948. En väsentlig del av tillstånden avser emellertid byggnadsverksamhet,

som inte avslutas eller inte ens påbörjas förrän efter 1948.

Realbudgeten däremot avser de beräknade kostnaderna för arbeten, som

under 1948 komma alt utföras dels vid sådana byggnadsföretag, för vilka

byggnadstillstånd beviljats före ingången av år 1948, och dels vid byggnadsföretag

för vilka byggnadstillstånd meddelas under 1948.

Realbudgetens totalsumma, 2 065 milj. kr., ligger avsevärt högre än li 11 - ståndsbudgetens 1 455 milj. kr. Den löpande byggnadsverksamheten kommer

alltså att under 1948 vara betydligt större än som svarar mot värdet av

under året beviljade och igångsatta byggnadsföretag. Även under 1947, då

tillståndsgivningen begränsades till 1 650 milj. kr., rådde i detta avseende

likartade förhållanden. Under tidigare år och speciellt under 1946 var till
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

ståndsgivningen däremot större än som svarade mot den löpande byggnadsverksamheten.

Vid utgången av 1946 förelåg en betydande balans av icke

utnyttjade byggnadstillstånd. Balansen utgjordes till en del av byggnadstillstånd,

för vilka icke erhållits igångsättningstillstånd, men motsvarades i

övrigt av en abnorm tillväxt av de icke avverkade kostnaderna vid pågående,

avbrutna och uppskjutna byggnadsföretag. Igångsättningen av nya byggnadsföretag

hade varit av större omfattning än som vid givna resurser kunde

färdigställas i normal takt, och byggnadstiderna hade undan för undan kommit

att förlängas. Den genomsnittliga byggnadstiden inom 28 orter var för

större bostadshus, som påbörjades i oktober 1943, 6,6 månader men hade för

företag, som igångsattes under oktober 1946, stigit till 11,3 månader.

Realbudgeten för 1948 års byggnadsverksamhet tar sikte på en fortsatt

avveckling av utestående reserver av outnyttjade byggnadstillstånd, en återgång

till mera normala byggnadstider samt en viss nedskärning av den löpande

byggnadsverksamheten. Tillståndsbudgeten har i anslutning till detta

program måst utformas synnerligen restriktivt. Det starkt begränsade utrymmet

för nya tillstånd är emellertid i viss mån en övergångsföreteelse.

Sedan reserverna av outnyttjade tillstånd blivit avvecklade, kan tillståndsgivningen

hållas mera i nivå med den löpande byggnadsverksamheten.

Tabell 12. Investeringsbudget lör byggnadsverksamheten med särskilda

tillstånd 1948.

Miljoner kronor.

Kvotområde

Beräknad

byggnads-

verksamhet

1947

Bealbudget

1948

Tillstånds- j

budget 1948

A. Bostäder.......................................

1450*

1 150

820

B. Byggnader för jordbruk, skogsbruk och fiske.....

60

55

35

C. Egentlig industri...............................

360

280

175

D. Kraft- och belysningsverk......................

80

95

50

E. Handel........................................

35

35

35

F. Samfärdsel.....................................

80

105

60

G. Förvaltn. sociala ändamål m. m................

70

85

60

H. Skolor, kyrkor, övr. samlingslokaler m. in........

70

100

80

I. Vägar, anläggningsarbeten m. m.................

155

140

120

J. Militära arbeten................................

20

20

20

Summa

2 8S0

2065

1 455

Därav grupp B—J................................

930

915

635

Även med en till 1 455 milj. kr. begränsad tillståndsgivning blir det möjligt

att åstadkomma den i realbudgeten angivna begränsningen av den löpande

byggnadsverksamheten, endast under förutsättning att beviljandet av

de ifrågavarande tillstånden i tillräcklig utsträckning förlägges till den senare

delen av året. Beträffande byggnader för jordbruk, skogsbruk och

fiske förutsättes emellertid, att huvudparten av nya tillstånd beviljas under

andra kvartalet. I fråga om vägar, anläggningsarbeten in. in. samt militära

byggnader har antagits, att tillståndsgivningen fördelas någorlunda jämnt

över återstoden av året. För kraft- och belysningsverk har själva tidpunkten

för tillståndens beviljande mindre betydelse. Av under året igångsatta bostadsbyggen

skall enligt planen drygt hälften påbörjas under det senare

halvåret. I fråga om övriga byggnadsföretag har förutsatts återhållsamhet

med beviljande av tillstånd under andra kvartalet. De nya tillstånden böra

om möjligt avse vinterbyggande.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 2S6.

29

Den sammanlagda nedgången av byggnadsverksamhet, som bedrives inom

ramen av särskilda tillstånd, kommer enligt realbudgeten att uppgå till 315

milj. kr. (räknat efter den kostnadsnivå, som var rådande under senare

delen av 1947). Härtill får emellertid läggas en sannolik minskning med

SO milj. kr. i kostnader för sådana med tremannatillstånd utförda arbeten,

vilka icke avse nybyggnad av bostäder. Sammanlagt skulle alltså besparingen

under särskilda tillstånd och tremannatillstånd uppgå till ca 400

milj. kr. Byggnadsverksamhetens behov av arbetskraft kan till följd härav

komma att minska med uppskattningsvis omkring 20 000 arbetare. Då

tillgången av byggnadsmaterial under 1948 i de flesta avseenden torde komma

att bli oförändrad eller förbättrad i förhållande till 1947, bör byggnadsverksamhetens

nedgång föranleda en avsevärd lättnad på marknaden för

byggnadsmaterial. Då materialanskaffningen fortfarande i stor utsträckning

är förlagd till byggnadstidens början eller ombesörjes före byggenas igångsättande,

är det till följd av den stärka restriktiviteten med nya tillstånd

sannolikt, att marknadsituationen avsevärt kommer att förbättras även i

fråga om materialslag som armeringsjärn, radiatorer, värmepannor och spik,

varav tillgången fortfarande är knapp. (För armeringsjärn förutses en med

10 å 15 % minskad tillgång under 1948.)

Fn allmän förbättring av marknadsläget i fråga om byggnadsmaterial utgör

en förutsättning för den förkortning av byggnadstiderna, som det för år

1948 uppdragna byggnadsprogrammet avser att förverkliga.

En jämförelse mellan den beräknade byggnadsverksamheten 1947 och

realbudgeten för 1948 utvisar, att den planerade begränsningen av 1948 års

byggnadsverksamhet inte kommer att drabba de olika byggnadsområdena

likformigt. Inskränkningarna ha i det närmaste helt och hållet gått ut över

bostäder och industri, medan man däremot synes få räkna med ökad byggnadsverksamhet

för skolor, sjukhus och samfärdsel. Ökningen för dessa

områden torde åtminstone till en del kunna förklaras av att många av de

ifrågavarande projekten relativt länge fått vänta på igångsättningstillstånd

men sedermera släppts fram i tämligen stor omfattning, när restriktiviteten

i den centrala tillståndsgivningen möjliggjort en ökad omsättning av

länsarbetsnämndernas tillståndsreserver.

För bostäder innebär det uppställda programmet en besparing med 300

milj. kr. i kostnader för under 1948 utförda arbeten. Det totala bostadstillskottet

under 1948 kommer dock att kunna upprätthållas vid 56 000 lägenheter,

varav 39 000 inom kvotorter och 17 000 utanför. Storleksordningen

av 1948 års lägenhetstillskott får redan nu anses som given och påverkas i

mycket ringa grad av den fortsatta tillståndsgivningen, vilken kommer att

hållas tämligen snäv. Igångsättningen av nya bostadsbyggen skall planenligt

för landet i dess helhet endast omfatta 37 500 lägenheter. Kostnaderna

för 1948 års löpande bostadsproduktion komma härigenom att nedbringas

till ett belopp, som motsvarar värdet av ca 44 000 färdiga lägenheter. Schemat

å följande sida anger den produktionsordning, som skall iakttagas under

1948 för all säkerställa de angivna besparingsmöjligheterna.

Trots den starkt reducerade igångsättningen av nya byggnadsföretag under

1948 finns det fortfarande möjligheter att vidmakthålla ett tämligen

oförändrat lägenhetstillskott även under 1949. En förutsättning härför är

emellertid, all byggnadstiderna förkortas i sådan utsträckning, att bostadsbyggen,

som påbörjas under första och delvis även under andra kvartalet

1949, hinna färdigställas före årets utgång. Hushållstillväxten inom kvotorterna,

har av statens byggnadslånebyrå uppskattats till 35 000 för 1948 och

33 000 för 1949. Följaktligen skulle ett brultotillskott av lägenheter på 37 000

å 38 000 1948 och 35 000 å 36 000 1949 erfordras för all förhindra skärpning

av bostadsbristen.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Pågående, igångsatta och färdigställda lägenheter 1948 (1949).

Kvotorter.

Pågående

Igångsatta

Färdigställda

1 kvart. 1948 .........

....... 35 000

7 000

11 000

2 kvart. 1948 .........

....... 31 000

6 000

11 000

3 kvart. 1948 .........

....... 26 000

5 000

8 000

4 kvart. 1948 .........

....... 23 000

12 000

9 000

30 000

39 000

1 kvart. 1949 .........

....... 26 000

10 000

8 000

2 kvart. 1949 .........

....... 28 000

6 000

10 000

3 kvart. 1949 .........

....... 24 000

Beräknat till-

skott 1949: ca

37 000.

Icke kvotorter

Pågående

Igångsatta

Färdigställda

1 kvart. 1948 .........

....... 14 000

1 500

2 500

2 kvart. 1948 .........

....... 13 000

3 000

5 500

3 kvart. 1948 .........

....... 10 500

2 000

3 500

4 kvart. 1948 .........

....... 9 000

1 000

5 000

7 500

16 500

1 kvart. 1949 .........

....... 5 000

Industriens investeringar i

byggnader och anläggningar

kunna ha två oli-

ka syften: att öka kapaciteten för vissa tillverkningar respektive att möjlig-

göra en mera rationell produktion; till det senare syftet kan hänföras åtgärder

för att skapa en mera gynnsam samhällsmiljö. I regel äro dessa båda

syften förenade i samma investering. Men huvudmotiveringen kan gå i ena

eller andra riktningen.

Vid en angelägenhetsbedömning ur allmänna synpunkter har man anledning

ta hänsyn till båda dessa synpunkter av investeringsverksamheten. Vad

gäller kapacitetsutvidgningar måste i nuvarande läge en skarp angelägenhetsprövning

företagas. I den mån de icke uppvägas av arbetsbesparing genom

rationalisering, ställa de ökade krav på arbetskraft. Den industriella arbetsmarknadens

läge med ett uppskattat underskott av 25 000 å 30 000 arbetare

är för närvarande sådant, att en ökning av kapaciteten, som drar med

sig ökade anspråk på arbetskraft, endast kan komma i fråga, där den nya

produktionen är av mycket angelägen art. I första rummet måste därvid ställas

en ökning av produktionen på sådana områden, som representera flaskhalsar

i produktionssystemet, vilka det är av vital betydelse för folkhushållet

att få utvidgade. Lika angeläget är att få till stånd en ökning av sådan

exportkapacitet, som kan medföra en bättre tillgång på särskilt knappa valutor.

I jämförelse därmed måste en kapacitetsökning, som endast är avsedd

att möjliggöra en höjning av standarden, framstå som mindre brådskande

och lättare att uppskjuta.

Investeringar, som möjliggöra en rationalisering och som medföra en besparing

av arbetskraft, bli av särskild betydelse i sådana fall, då brist på arbetskraft

hindrar det fulla utnyttjandet av en för hela folkhushållet vital

produktionskapacitet eller av en viktig exportproduktion. Även i övrigt äro

naturligtvis rationaliseringsinvesteringar av den största betydelse. Reserven

av sådana anmälda investeringsönskemål är också stor. Men särskilt i så
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

dana fall, då rationaliseringen respektive arbetskraftsbesparingen blir det

enda bärande argumentet för ett byggnadstillstånd, kan man i nuvarande

läge tvingas skjuta på investeringen, vilket innebär, att man ännu en tid

fortsätter att utnyttja den gamla, mindre rationella produktionsapparaten.

Hur långt man därvid måste gå, beror givetvis på hur snäv ramen måste

dras för de sammanlagda investeringarna.

Dessa allmänna synpunkter ha lagts till grund vid utformningen av den

tillståndsbudget för den egentliga industrien 1948, som redovisas i tabell 12.

Beträffande de allmänna principerna för dess uppställning hänvisas till vad

som tidigare anförts angående den nya investeringsbudgetens allmänna uppläggning.

För den löpande industriella byggnadsverksamheten beräknas planen

innebära en nedgång från 3(50 milj. kr. 1947 till 280 milj. kr. 1948, vilken

torde få betraktas som en icke oväsentlig reduktion.

Investeringsbudgeten för industribyggena under år 1948 får ses i samband

med den kraftiga investeringskonjunktur, som rått på det industriella området

efter krigets slut. Den svenska industrien stod, då kriget slutade, inför

uppgiften att ersätta en hel del av den import, som tidigare kommit från

Tyskland, samt att även i övrigt fylla ut de luckor i produktionskapaciteten,

som ackumulerats under krigsåren. I främsta rummet har det gällt att

bredda basen för den industriella produktionen på vissa viktiga områden,

samtidigt som det tett sig särskilt angeläget att modernisera vissa viktigare

tillverkningar. Delvis äro motsvarande byggnadsföretag mycket tidskrävande.

Detta gäller särskilt det program för järnindustriens utbyggnad och modernisering,

som iades upp närmast efter kriget. På sistnämnda område kunna

nybyggnadsprojekten väntas bli slutförda först i början av 1950-talet.

Men på ett flertal andra områden ha de mest väsentliga kapacitetsutvidgningarna

redan i huvudsak blivit slutförda. Detta gäller exempelvis skeppsvarven,

där en betydande ökning av kapaciteten redan kommit till stånd.

Inom den elektrotekniska industrien har även en betydande del av de nybyggnader,

som äro nödvändiga för en kapacitetsökning, hunnit genomföras.

Försörjningen med elektroteknisk materiel börjar också på flera områden

förbättras. Man synes också kunna motse en viss paus i fråga om cementindustriens

utbyggnad. Liknande förhållanden råda på andra områden. I

stort sett gäller därför att bland reserven av inneliggande men ej avgjorda

ansökningar om byggnadstillstånd, vilka för hela industriområdet uppgå

till över 200 miljoner, numera i mindre utsträckning än tidigare ingå projekt,

som avse en utbyggnad av kapaciteten på vitala områden. Tyngdpunkten

har i stället förskjutits mot kapacitetsutvidgningar på andra områden

respektive mot nybyggnader, som avse att möjliggöra en rationalisering.

Typiskt är att de största investeringsreserverna i form av inneliggande ansökningar

föreligga relativt sett i fråga om livsmedels-, textil- och kemiskteknisk

industri, där inslaget av rationaliseringsinvesteringar är mycket

framträdande.

Man synes sålunda kunna utgå ifrån, att den kraftiga investeringskonjunktur,

som avsett en utbyggnad av kapaciteten på viktiga produktionsområden

och som satte in efter kriget, på flera områden börjat nå sitt slut.

Denna tendens medför i och för sig en avmattning av invesleringskonjunkturen.

Samtidigt synes reserven av investeringar för att genomföra eu rationalisering

respektive för att öka kapaciteten inom olika konsumtionsvaruindustricr

vara mycket betydande. Ett huvudproblem vid uppgörandet av

investeringsbudgeten synes därför bli, i vilken takt man kan släppa tram

investeringar av sistnämnda slag.

Den uppställda tillslåndsbudgeten har emellertid givits eu så restriktiv

utformning, att även mycket starkt motiverade rationaliseringsprojekt inom

bland annat livsmedels-, lexlil- och grafisk industri måste ställas på fram
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

32

Kunr/l. Maj:ts proposition nr 286.

tiden. Planen måste därför betraktas som relativt ogynnsam både med hänsyn

till möjligheten att åstadkomma besparingar av arbetskraft och med

hänsyn till utvecklingen mot större effektivitet av sådana industrier, där rationaliseringsbehovet

är särskilt stort. Tillståndsplanen får anses svara mot

en situation, där i huvudsak endast absolut ofrånkomliga investeringar släppas

fram.

Tabell 13. Tillståndsbudget för industriens byggnadsoch

anläggningsarbeten 1918.

Industri

Milj. kr.

I. Malmbrytning o. metallindustri.........

80

II. Jord- o. stenindustri.................

15

III. Träindustri...................

15

IV a. Pappersindustri...........

16

IV b. Gralisk industri................

3

V. Livsmedelsindustri..............

14

VI. Textil- o. beklädnadsindustri........

14

VII. Läder-, hår- o. gummivaruindustri......

5

VIII. Kemisk-teknisk industri..............

11

IX. Övr. byggn. för industri o. hantverk.....

2

Summa egentlig industri

175

Tillståndsramen för byggnader för jordbruk, skogsbruk och fiske har

fastställts till 35 miljoner kronor. Denna kvot kommer att till övervägande

del utnyttjas för jordbrukets ekonomibyggnader. Behovet av byggnadstillstånd

inom skogsbruk och fiske är tämligen obetydligt och avser i främsta

rummet skogsvägar och mindre forskningsanläggningar.

Kraft- och belysningsverk. Den i tillståndsbudgeten upptagna kvoten på

50 miljoner kronor ger utrymme för de större kraftbyggnadsprojekt, som

bnligt generatorberedningens önskemål böra beredas tillfälle till igångsättning

under 1948. Kostnaderna för under året utförda arbeten beräknas

stiga från ca 80 miljoner kronor 1947 till ca 95 miljoner kronor 1948.

Byggnader för handel. Tillståndskvoten för 1948 har fixerats till 35 miljoner

kronor, varav 25 miljoner kronor för affärs- och kontorslokaler samt

lagerbyggnader samt 10 miljoner kronor för hotell, restauranger, teatrar,

biografer etc. Det förutsättes, att uppförandet av två storhotell, ett i Stockholm

och ett i Göteborg, påbörjas under hösten.

Kvoten för affärs- och kontorslokaler samt lagerbyggnader kan endast i

mindre utsträckning komma att tillgodose behov inom detaljhandeln, vars

lokaler till övervägande del inrymmas i bostadshus och därmed belasta bostadskvoten.

Återstoden av kvoten får delas mellan byggnader för grosshandel,

oljebolagens cisternaniäggningar samt lantbrukarnas centralföreningars

lageranläggningar.

Tillståndsbudgeten för samfärdselns byggnader och anläggningar redovisas

i följande uppställning med fördelning på olika verksamhetsområden.

Miljoner

kronor

Järnvägar .................................................. 22

Spårvägar .................................................. 2

Busslinjer ........................... 1

Serviceanläggningar ......................................... 6

Sjöfarts-, hamn- och fyranläggningar .......................... 7

Civil lufttrafik .............................................. 7

Post, telegraf, radio in. m..................................... 15

60

opaginerad Kontrollera mot PDF

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Kvotsättningen har genomgående varit synnerligen restriktiv. Järnvägskvolen

är avsedd att inbegripa såväl dubbelspårsarbeten som — till ett belopp

av 5 miljoner kronor — elektrifieringsarbeten. Hittills bedrivna arbeten

av dessa slag ha i huvudsak fallit under generella tillstånd.

För vägar, anläggningsarbeten m. in. har fastställts följande tillståndsbudget.

Miljoner

kronor

Väg- och gatuarbeten ........................................ 50

Broar ...................................................... 9

Vatten och avlopp............................................ 60

Övriga arbeten .............................................. 1

120

Av kvoten för väg- och gatuarbeten beräknas cirka 75 % behöva tagas i

anspråk för gator till bostadsbebyggelse. Även i fråga om vatten och avlopp

är behovet av byggnadstillstånd i stor utsträckning direkt beroende av bostadsbyggandets

omfattning. Av hela kvoten på 60 miljoner kronor torde 45

miljoner kronor få anslås till vatten- och avloppsanläggningar för nya bostäder,

medan återstoden skulle få utnyttjas till sanering av äldre områden,

utbyggnader av vattenverk m. m.

I fråga om vatten, avlopp och gator har en förhållandevis snäv tillståndsram

ansetts försvarlig för 1948 främst med tanke på den begränsade igångsättningen

av nya bostadsbyggen under detta år.

Byggnader för förvaltning, sociala ändamål m. m. ha i tillståndsbudgeten

erhållit ett totalbelopp på 60 miljoner kronor. Detta har fördelats på följande

huvudgrupper.

Miljoner

kronor

Statliga och kommunala förvaltningsbyggnader.................. 12

Byggnader för sjukvård ...................................... 40

Sociala byggnader ............................................ 8

60

Inneliggande icke avgjorda ansökningar om tillstånd för förvaltningsbyggnader

uppgingo vid slutet av 1947 till ca 50 miljoner kronor. Samtidigt

förelågo ännu ej verkställda beslut om sjukhusbyggnader för ca 160 miljoner

kronor.

Tillståndskvoten för skolor, kyrkor, övriga samlingslokaler har i huvudsaklig

överensstämmelse med ecklesiastikdepartementets önskemål erhållit

följande uppdelning.

Miljoner

kronor

Folkskolor och högre folkskolor............................... 35

Yrkesskolor, tekniska läroverk, seminarier, folkhögskolor ........ 9

Lantmannaskolor o. d......................................... 3

Allmänna läroverk, högre kommunala skolor.................... 9

Universitet, högskolor, forskningsinstitut........................ 13

Kyrkor, kyrkogårdar m. ...................................... 2

Övriga samlingslokaler, folkbibliotek, museer.................... 5

Badhus, idrottshus, idrottsplatser m. in......................... .4

80

opaginerad Kontrollera mot PDF

34

Kungi. Maj. ts proposition nr 286.

Kvoterna ge inte utrymme för mer än en ringa del av nu föreliggande

byggnadsprojekt. Totalkostnaderna för aktuella byggnadsföretag inom universitet

och högskolor uppgå exempelvis till 115 miljoner kronor. Inom

gruppen folkskolebyggnader finnes ett nu känt byggnadsbehov av storleksordningen

600 å 800 miljoner kronor.

För militära byggnader har 1948 års till stånd skvot preliminärt fixerats

till 20 miljoner kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

35

5. Arbetsmarknaden.

I den totala tillgången på arbetskraft kunna endast mindre förändringar

äga rum under 1948. Enligt de beräkningar, som publicerats i konjunkturinstitutets

senaste rapport, kommer antalet män i ålder mellan 15 och 65 år

att stiga med endast ca 4 000, under det att antalet kvinnor i samma ålder

minskar med omkring 2 000. Man torde vidare uppskattningsvis kunna räkna

med att drygt ett tiotusental kvinnor komma att lämna förvärvsarbetet

på grund av giftermål; det är dock sannolikt, att i samband med den fortgående

överflyttningen från jordbruket till stadsnäringarna ett ungefärligen

motsvarande antal kvinnor antaga förvärvsarbete utom hemmet. Något litet

tillskott av partiellt arbetsföra bör kunna påräknas. Minskningen av värnpliktstjänstgöringens

längd med en månad medför ett mindre tillskott på

arbetsmarknaden, motsvarande omkring 3 000 årsarbetare. Dessutom har

inryckningstiden för omkring hälften av de värnpliktiga framflyttats 1 å 2

månader, vilket gör ytterligare omkring 2 000 årsarbetare. Detta tillskott på

sammanlagt 5 000 årsarbetare är dock koncentrerat till större delen av månaderna

april och maj, och utgör då omkring 30 000 man. I övrigt äro de

tillskott av arbetskraft, som kunna påräknas under innevarande år, tydligen

icke av en sådan storleksordning att de i och för sig kunna nämnvärt påverka

sysselsättningsutvecklingen.

Arbetskraftsbehovet.

Den här nedan följande översikten av sannolik sysselsättningsutveckling

på arbetsmarknadens olika delområden utgör i tillämpliga delar ett förkortat

referat av den arbetsmarknadsprognos för 1948, som utarbetats inom

arbetsmarknadsstyrelsen och som i sin helhet återges i Kungl. Maj :ts proposition

rörande arbetsmarknadens reglering (nr 249). Uppskattningen rörande

investeringsbegränsningens verkningar på arbetskraftsbehovet har

dock gjorts särskilt för denna framställning.

I medio av februari företog arbetsmarknadsstyrelsen genom länsarbetsnämnderna

en undersökning rörande det aktuella behovet av arbetskraft

inom hela näringslivet enligt de vanliga arbetsgivaranmälningarna hos arbetsförmedlingen,

enligt industriföretagens m. fl. anmälningar om behov av

arbetskraft inom två månader och enligt särskilda förfrågningar hos större

arbetsgivare. Det aktuella behovet av arbetskraft inom olika näringsgrenar,

framgår av följande sammanfattningstabell, som även redovisar den andel

av behovet, som skulle kunna täckas med ovana arbetare, samt tillgången

på bostäder enligt arbetsgivarnas uppgifter.

I fråga om jordbruket har under den gångna vintern i vissa delar av landet,

framför allt Skåne, förekommit arbetslöshet bland jordbruksarbetare.

Anledningen till överskottet på jordbruksarbetare under vintern torde vara

att jordbrukarna söka klara sig med ett mindre antal fast anställda arbetare

än tidigare. Behovet av tillfällig arbetskraft under sommaren kan icke förväntas

bli mindre under 1948 än under tidigare år. Jordbruket torde även

under 1948 få stora svårigheter att erhålla tillfällig arbetskraft i tillräcklig

omfattning.

Inom skogsbruket torde ett stort behov av arbetskraft till vedavverkningarna

komma att kvarstå, även om en viss ökning av kolimporten kan förutses.

Härtill kommer behov av en ökad avverkning av gagnvirke. Under den

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

Tabell 14. Arbetskraftsbehov enligt arbetsmarknadsstyrelsens undersökning

i februari 1948.

Manlig

arbetskraft

Kvinnlig

arbetskraft

Bostäder för

totalt

därav

ovana

totalt

därav

ovana

ogifta

gifta

I.

Jordbruk o. skogsbruk ........

16 284

2 517

147

18

5 289

564

II.

Industri o. hantverk ..........

14 287

3 941

11678

4 902

2 402

625

III.

Samfärdsel...................

795

681

34

21

30

_

IV.

Handel......................

497

143

2 768

979

356

1

V.

Förvaltning, arbetsledning o. fria

yrken ....................

615

59

1 242

68

22

12

VI.

Hälsovård o. sjukvård.........

77

47

1209

609

424

—

VII.

Husligt arbete.................

3

—

9 458

2 305

5 055

_

VIII.

Annat arbete...............

570

452

168

137

5

Summa I—VIII

33128

7 840

26 704

0 039

13 5S3

1202

gångna delen av året har efterfrågan på arbetskraft till skogsbruket icke

kunnat tillgodoses.

Beträffande utvecklingen inom industri och hantverk torde man även för

1948 kunna räkna med en hög sysselsättningsnivå och brist på arbetskraft

för vissa områden. Orderbeläggningen är fortfarande mycket god inom industrien,

vilket bl. a. framgår av den statistik rörande orderbeläggningen

inom verkstadsindustrien och järnhanteringen, som sammanställes av industriens

utredningsinstitut.

Enligt arbetsmarknadsstyrelsens undersökning utgjorde det aktuella arbetskraftsbehovet

inom industrien i medio av februari 1948 omkring 14 000

manliga och 11 000 kvinnliga arbetare, varav för ca 4 000 manliga och 5 000

kvinnliga icke erfordrades någon yrkesvana. Beträffande dessa arbetstillfällen

framkom vid undersökningen, att bostäder funnos tillgängliga för endast

omkring 2 000 ensamstående och 700 familjer. De bristande tillgångarna

på yrkesarbetare och bostäder äro sålunda mycket utpräglade »flaskhalsar».

Bristen på manlig arbetskraft är mest framträdande inom huvudgruppen

malmbrytning och metallindustri, som i februari efterfrågade drygt 9 000

arbetare, varav endast omkring 2 000 ovana. Under våren sker en säsongmässig

utströmning särskilt från järnbruken varför arbetskraftsunderskottet

kan väntas bli ökat om också inte i samma grad som 1947. Vid varven

kan framdeles — trots f. n. stor arbetskraftsbrist — uppstå viss sysselsättningsminskning

på grund av råvarubrist. En ökning av malmexporten skulle

kunna väntas öka sysselsättningen vid gruvorna, men vid de mellansvenska

gruvorna möter rekryteringen synnerligen stora svårigheter. Inom övriga

industrier förutses smärre förskjutningar under fortsatt arbetskraftsknapphet.

Den stora bristen på kvinnlig arbetskraft beräknas kvarstå och stimulera

till fortsatt nyetablering av beklädnadsföretag på orter med kvinnlig arbetskraftsreserv

och till övergång från kvinnlig till manlig arbetskraft.

Frågan om byggnadsverksamhetens omfattning tilldrar sig särskild uppmärksamhet.

Det bör framhållas, att den genomsnittliga arbetslösheten inom

bygSnadsfacken under vintermånaderna inte mera avsevärt skilj t sig från

motsvarande företeelse föregående år, bortsett från vissa städer. I den mån

speciellt stor arbetslöshet uppstått bland byggnadsarbetare på en ort har —

liksom tidigare —- i görligaste mån hänsyn härtill tagits vid tillståndsgiv
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

ningen. I begränsad utsträckning har på vissa platser ägt rum en övergång

från byggnadsarbete till andra yrkesområden. Såsom framgått av den undersökning

arbetsmarknadsstyrelsen verkställt angående arbetskraftsbehovet

i medio av februari hänförde sig den då aktuella bristen på arbetskraft

inom industri och hantverk framför allt till yrkesvan arbetskraft, varför

huvudsakligen skogsarbete stått till buds för friställda byggnadsarbetare.

I och med att eller af tför sörj ningen förbättrats och en allmän säsongmässig

ökning i efterfrågan på arbetskraft inträtt, ha möjligheterna för friställda

byggnadsarbetare att övergå till andra arbetsområden förbättrats, men samtidigt

har också sysselsättningen inom byggnadsindustrien ökats på de flesta

håll. Arbetsmarknadsstyrelsen och dess lokala organ driva ett fortlöpande

samarbete med byggnadsfackförbunden angående överflyttning av friställda

byggnadsarbetare till andra yrkesområden. Byggnadsfackförbunden ha rekommenderat

sina lokala avdelningar att i här berörda sammanhang tillämpa

den inom arbetslivet allmänt vedertagna regeln, att de byggnadsarbetare,

som varit länge i facket, skola äga företrädesrätt till byggnadsarbete vid

minskad arbetstillgång inom byggnadsverksamheten. Övergång till andra

yrkesområden bör sålunda i första hand bli aktuell för de arbetare, som

börjat inom byggnadsverksamheten först under de senaste åren.

Såsom framhållits ovan i redogörelsen för investeringsbudgeten kan den

tillståndsreglerade byggnadsverksamhetens behov av arbetskraft under

1948 beräknas vara omkring 20 000 man mindre än 1947. Minskningen skulle

eventuellt kunna bli större, om produktionen kan bedrivas med mindre

störningar i fråga om tillgången pa material och arbetskraft än vad som \arit

fallet de senaste åren. A andra sidan kan en eventuell uppgång av byggnadsverksamheten

utanför byggnadsregleringen, d. v. s. främst sådana

smärre underhålls- och reparationsarbeten som få utföras utan byggnadstillstånd,

medföra att minskningen av arbetskraftsbehovet icke blir av förenämnda

omfattning. Huvuddelen av minskningen i behovet av byggnadsarbetare

faller på bostads- och industribyggandet samt på sådana mindre

byggnadsarbeten, som utföras med s. k. tremannatillstånd.

Beträffande samfärdseln torde man med hänsyn till importbegränsningen

och bensinransoneringen icke böra räkna med någon ökning utan eventuellt

med en mindre minskning i sysselsättningen inom landtransport under

resten av året, varvid vissa förskjutningar kunna komma att äga rum mellan

bil- och järnvägstrafik. I fråga om sjöfarten kan på grund av nytillkommet

tonnage förutses en mindre ökning av arbetskraftsbehovet. Inom lufttrafik

samt post, telegraf och radio är icke att vänta någon större förändring

i sysselsättningen.

I fråga om handeln kan sysselsättningen inom vissa områden komma att

nedgå på grund av importbegränsningen. Någon arbetslöshet torde dock icke

vara att förvänta, det torde alltjämt bli svårt att förse butikerna, särskilt

inom livsmedelsbranschen, med erforderlig arbetskraft och framför allt

kvinnlig sådan. Däremot kunna uppstå ökade svårigheter all bereda sysselsättning

åt äldre manliga kontorister. På kvinnliga kontorister föreligger

fortfarande brist.

Inom det husliga arbetsområdet torde någon verklig lättnad i arbetskraftssituationen

icke komma att inträda. I februari förefanns ett aktuellt behov

av åtminstone 10 000 kvinnor på detta arbetsområde. Beträffande sjukvården

är all förvänta fortsatt brist på såväl ekonomi- som vårdpersonal. I fråga

om hotell- och restaurangfacken föreligger likaså brist på kvinnlig arbets
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

kraft, som torde skärpas vid den vanliga säsonguppgången under sommaren.

Det aktuella arbetsmarknadsläget.

Till komplettering av referatet av arbetsmarknadsstyrelsens framställning

lämnas här ytterligare några — huvudsakligen senare framkomna — uppgifter.

Enligt uppgifter som lämnats vid kommerskollegii inventering av industriens

investeringsplaner skulle de för år 1948 planerade investeringarna

medföra ett med 5 % ökat arbetskraftsbehov. Föregående år var motsvarande

siffra 6 %. Trots detta ökades sysselsättningen inom industrien

från februari 1947 till februari 1948 med endast 0,5 %, enligt en beräkning

grundad på socialstyrelsens sysselsättningsstatistik för identiska företag.

(Standardräkning med liänsyn till företagens fördelning på storleksgrupper

enligt i konjunkturrapporten A 15 s. 113 angiven metod.) Ur denna

statistik kunna dessutom anföras följande detaljer, utvisande procentuell ökning

eller minskning i antalet anställda arbetare inom industriföretag i

olika storleksgrupper. Till jämförelse lämnas även augustisiffrorna. Som

framgår av denna jämförelse har förskjutningen från stora till små företag

visat sig mindre stark vid senaste undersökningstillfället. Huruvida detta

innebär en definitiv omsvängning i detta avseende eller ej, kan ej bedömas

utifrån detta material. I och för sig var det att vänta, att höstens lättnad

på arbetsmarknaden främst skulle bli till fördel för de större företagen,

som utsatts för den starkaste avtappningen under den tidigare perioden.

Procentuell förändring i antalet sysselsatta arbetare.

Antal arbetare per företag

1-10

11—50

51-100

O

o

(M

1

H

O

201—500

501—1 000

Över 1 000

Procentuell förändring:

Aug. 1946—aug. 1947 ...

Febr. 1947—febr. 1948. ..

+ 9''3

+ 5''4

+ 1''4

+ 0''6

- 2-0

+ 0-3

- 1-7

+ 0-6

- 2-5

+ 0-2

- 2-6

- 1''4

- 3-7

- P8 |

Rapporter från slutet av april rörande det beräknade behovet av arbetskraft

under maj och juni inom industrien visar en viss skärpning av arbetskraftsbristen

i samband med vårsäsongen. För den egentliga industrien redovisades

ett arbetskraftsbehov av 5,o % mot 4,7 % i februari, alltså ungefär

samtidigt med den mera fullständiga inventeringen. Föregående år voro siffrorna

i april 6,i mot 5,3 i februari. Uppgången var alltså mindre i år och den

absoluta nivån något lägre än förra året, något som dock helt eller delvis

kan bero på det tillfälliga tillskottet av arbetskraft genom ändringen av de

militära in- och utryckningsdagarna.

Sysselsättningen inom den egentliga industrien steg i mars endast obetydligt.

Antalet arbetare i arbete inom den egentliga industrien ökades endast

med 0,4 % mot 1,9 % samma månad föregående år, detta trots det tillskott

som beräknades komma från byggnadsverksamhetens område. Antalet anställda

arbetare ökades däremot med 0,2 %, medan det förra året var helt

oförändrat. (Det må erinras att 1 % i förevarande material betyder omkring

3 500 arbetare och — då representativiteten är omkring 50 % — för hela

industrien omkring 7 000 arbetare.) I varje fall under mars hade således industrien

icke övertagit något nämnvärt antal arbetare från byggfacken. Av

allt att döma gäller detsamma om den därefter förflutna tiden.

Arbetslösheten inom samtliga fackförbund utgjorde den 31 mars 4,3 %

eller detsamma som ett år tidigare. Februarisiffrorna voro 4,2 % i år och

5,i % förra året.

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.

Antalet organiserade byggnadsarbetare har utvecklats på följande sätt:

»1/7 1946 3,/i 1947 91/j 1947 3,/i 1948

Antal....... 198 750 201 970 205 100 205 800

Dessa siffror omfatta utom de egentliga anläggnings- och byggnadsfackförbundens

medlemmar också sådana medlemmar av andra fackförbund,

som enligt ungefärliga uppgifter vid varje särskilt tillfälle utgjorts av byggnadsarbetare,

t. ex. rörarbetare inom metallindustriarbetareförbundet, linjeanläggningsarbetare

inom telegraf- och telefonmannaförbundet etc. Även

SAC:s byggnadsarbetare äro medräknade. — Såsom framgår av siffrorna

har antalet organiserade oavbrulit stigit, vilket dock delvis torde bero på

att förut oorganiserade enrollerats. Signifikativt är att ökningen på sex

månader fram till 1 febr. 1948 utgör endast 700 mot 3 200 samma period

ett år tidigare.

Sedermera har antalet medlemmar i de egentliga byggnadsarbetareförbunden

sjunkit från 142 771 den 31 januari till 141 287 den 31 mars eller

med 1 322 arbetare. Samma tid föregående år var minskningen 1 029 arbetare,

alltså föga mindre.

Beträffande arbetslösheten i byggnadsfacken föreligga uppgifter senast

per den 15 maj i städer med över 30 000 invånare. Dessa visa en nedgång

till 3,9 % från 13,2 % tre månader tidigare. Förra året skedde en nedgång

från 13,8 % till 2,i % under samma period. Utvecklingen är således tämligen

likartad. Den största kvarstående arbetslösheten gäller byggnadsträarbetarna

(8,o % den 15 maj 1948 mot 3,4 % vid samma tid föregående år).

För grovarbetarna redovisas endast l,i % mot 0,7 % föregående år.

Den överrörlighet, som särskilt under de båda senaste åren i samband

med den markerade bristen på arbetskraft gjort sig gällande på vissa arbetsmarknadsområden,

avtog påtagligt under hösten 1947. Vid socialstyrelsens

kvartalsvis återkommande undersökningar om sysselsättning och

lönebudget ha siffermässiga uppgifter om rörligheten inhämtats. Under en

vecka i februari 1948 visade sig antalet avgångna uppgå till 0,7 % (omkring

36 % per helt år) mot 0,8 % samma månad föregående år. I maj, augusti och

november voro motsvarande siffror 1,3 %, 1,3 % och 0,8 % (resp. per helår

68 % och 42 %). Nedgången sedan förra sommaren är delvis säsongmässig,

men har dock på några håll framstått som en betydande lättnad ur driftsorganisatorisk

synpunkt. Rörligheten är fortfarande särskilt hög hos den

kvinnliga arbetskraften. Enligt inkomna rapporter från länsarbetsnämnderna

har rörligheten åter börjat ökas. Huruvida denna ökning skall bli av

större omfattning och betydelse kommer givetvis att vara starkt beroende

av styrkan i den säsongmässiga ökningen av arbetskraftsbehovet.

Utsikterna för återstoden av 1948.

Beräkningar rörande den sannolika utvecklingen av sysselsättningen på

olika delområden var för sig kunna icke ensamt ge underlag för något bestämt

omdöme om styrkan av den spänning mellan tillgång och efterfrågan,

som kan komma att råda på arbetsmarknaden. Tillståndet i detta avseende

på varje särskilt delområde kan endast delvis bedömas utifrån dettas egna

förutsättningar. Läget och utvecklingen betingas också till väsentlig del av

mera generellt verkande faktorer och av den inbördes återverkan som de

olika delmarknaderna utöva på varandra, både rent faktiskt och mera psykologiskt.

opaginerad Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.

En del av den lättnad, som under hösten 1947 framträdde på arbetsmarknaden,

torde endast ha varit andra sidan av den mycket starka säsonganspänningen

på sommaren, då avgången på arbetskraft varit mycket stor

från järnbruk, verkstäder etc., semestrarna förlängts och byggnadsverksamheten

starkt ökat. Återgången till mera normala förhållanden framträdde

därför i och för sig som en stor lättnad i arbetskraftsbristen. Därtill kom att

importbegränsningen började återverka på sysselsättningen inom importgrosshandeln,

där behovet av nyanställningar upphörde och tillika eu viss

sysselsättningsminskning uppstod. Vidare tillkännagåvos skärpta byggnadsrestriktioner.

Dessa hade icke några omedelbara återverkningar på sysselsättningen

— bortsett från en viss minskad efterfrågan på byggnadstekniker

— men återverkade på framtidsbedömningen. Slutligen medförde elransoneringen

minskad efterfrågan från industrien av ytterligare arbetskraft;

däremot orsakade elransoneringen direkt nedskärning av arbetarantalet

endast i enstaka fall. Det relativt samtidiga inträffandet av dessa händelser

samt framhållandet i den offentliga debatten av ökade ekonomiska svårigheter

medförde snabbt en förändrad psykologisk inställning från de anställdas

sida; man blev försiktigare, mera angelägen om att behålla sitt

arbete med tanke på ett eventuellt konjunkturomslag o. s. v. Den minskade

rörlighet och den minskade frånvarofrekvens som sålunda uppstod, framträdde

som en direkt ökning i tillgången på arbetskraft. En återströmning

av arbetskraft till de större industriföretagen synes i samband därmed ha

skett, vilket återspeglas i de på föregående sida återgivna siffrorna rörande

sysselsättningsutvecklingen i företag av olika storlek. Detta resultat är icke

oväsentligt, då ett ökat utnyttjande av de större företagens oftast mycket

dyrbara och effektiva maskinkapacitet ger betydligt större tillskott till totalproduktionen

och inte minst exportförmågan än som vanligen kan ske genom

arbetskraftstillskott till mindre företag.

Den här antydda utvecklingen har befrämjats därigenom att vissa industrier,

framförallt järnbruken och eu del exportföretag, erhållit en förmånsställning

vid tilldelningen av byggnadstillstånd för" bostäder. Frågan

om järnbrukens arbetskraftsförsörjning är f. ö. numera föremål för utredning

av inom socialdepartementet tillkallade sakkunniga.

Under våren 1948 har rörligheten åter börjat stiga, ehuru icke lika starkt

som under samma tid 1947. Ett av ändamålen med den begränsning av

byggnadsverksamheten, som nu håller på att genomföras, är emellertid att

genom en minskning av dragningen av arbetskraft till byggfacken förhindra

att den säsongmässigt ökade efterfrågan på arbetskraft så som förra året

slår över i en onormal överrörlighet och arbetskraftsbrist på vitala områden

med därav följande svårigheter att upprätthålla och öka produktionen. På

vilka områden det minskade sommarbehovet av byggnads- och anläggningsarbetare

närmast kommer all verka som en lättnad är svårt att klart ange,

då man vet ganska litet om vilka sysselsättningar säsongarbetarna tidigare

haft under vinterhalvåret, i den mån de icke varit arbetslösa. Det gäller här

en kår av tillfällighetsarbetare, ofta oorganiserade, som utöva mycket växlande

sysselsättningar. Enligt byggnadsinventeringarna skulle, såsom förut

nämnts, skillnaden mellan antalet sysselsatta arbetare i februari och augusti

inom tillståndsreglerad byggnads- och anläggningsverksamhet ha utgjort

inte mindre än 70 000 man. Arbetslösheten bland de ca 200 000 organiserade

arbetarna inom hithörande fack steg dock samtidigt inte med mer

än ca 25 000 man. En stor del av återstoden synes under vintern ha varit

sysselsatt med icke tillståndsreglerat byggnadsarbete, alltså reparationer

och andra mindre arbeten. Andra torde utan att lämna sin fackliga organisation

ha tagit skogsarbete. En del måste även ha gått till industrien, till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

41

diverse transport- och lagerarbete o. s. v. Sysselsättningsstatistiken för industrien

återspeglar detta förhållande. Sålunda sjönk enligt socialstyrelsens

uppgifter antalet anställda arbetare inom i huvudsak större och medelstora

industriföretag med 2,o % från februari till augusti 1947 för att sedan stiga

med 1,6 % till februari 1948. Utslaget på hela industrien skulle detta betyda

eu säsongdifferens på omkring 15 000 man.

Det sist anförda utgör ett tecken på en mycket betydelsefull strukturförändring

på den industriella arbetsmarknaden. Före kriget gick nämligen

säsongväxlingen inom industrien åt motsatt håll, dvs. antalet sysselsatta var

störst under sommaren; säsongdifferensen var dessutom dubbelt så stor

som nu. Förkrigssiffrorna torde avspegla eu normal säsongväxling i industriens

arbetskraftsbe/ion. Det är växlingen i tillgängen på arbetskraft som

under fullsysselsättningsperioden framkallat den motsatta säsongrörelsen.

Om icke avsevärda störningar skola uppstå på arbetsmarknaden varje

sommar, synes det därför nödvändigt att så mycket som möjligt utjämna

byggnadssäsongen. En avsevärd sådan utjämning har också genomförts under

de senaste åren, men de erfarenheter som här relaterats innebära att

ytterligare utjämning påkallas, om man inte varje år på nytt skall erhålla

en betydande överspänning på arbetsmarknaden under sommarhalvåret. Behovet

av särskilt stark återhållsamhet i byggnadsverksamheten under sommarhalvåret

har också ökats genom den avtappning av landsbygdens arbetskraftreserver,

som varit särskilt stark de sista två åren. Beträffande skogsarbetet

har denna avtappning medfört att arbetskraftsbehovet även under

sommarhalvåret blivit avsevärt, emedan vintersäsongen inte ger avsett avverkningsresultat.

Särskilt i år, då gagnvirkesavverkningarna i stor utsträckning

misslyckats på grund av snöförhållandena måste huggningarna

under sommarhalvåret bli omfattande trots minskad vedavverkning. Man

kan därför förutse att skogsbrukets arbetskraftsbehov i sommar och höst

kommer att vara minst lika stort som föregående år; att tillgodose detta behov

är nödvändigt ifall driftsinskränkning med därav följande exportnedgång

framdeles skall undvikas vid skogsindustrierna. Vid jordbruket måste

man snarast räkna med en ökning av arbetskraftsbehovet jämfört med 1947,

eftersom den dåliga skörden och det gynnsamma skördevädret då gjorde

arbetsåtgången vid säsongmaximum relativt begränsad. Detta kan väl inte

betyda att antalet sysselsatta inom jordbruket ökas, men däremot att utflyttningen

får minskad omfattning.

Problemet rörande arbetsmarknadsutvecklingen under ålerstoden av 1948

kompliceras emellertid också av möjligheterna till variation i den takt varmed

byggena färdigställas. Det är svårt att förutse hur mycket byggnadstiderna

förkortas, men det är tydligt att i den mån material står till förfogande

komma många byggnadsföretagare att driva sina byggen betydligt

snabbare än föregående år. I och för sig utgör givetvis eu sådan nedgång i

byggnadstiderna ett eftersträvansvärt mål, men saken måste beaktas vid

bedömningen av arbetsmarknadsläget. Nedgången i byggnadsverksamheten

skulle sålunda till eu början kunna ge upphov till en relativt liten sysselsättningsminskning

i förhållande till motsvarande tid förra året, men i

stället skulle sysselsättningen i byggfacken sjunka starkare under hösten

eller redan under eftersoinmaren. Det är likaledes risk all eu minskad efterfrågan

på byggnadsarbetare på den reglerade byggnadsverksamhetens område

motväges av en expansion — eller koncentration till sommarmånaderna

— av allehanda småarbeten. På annat sätt är det f. ö. knappast möjligt

att helt förklara den knapphet på byggnadsarbetare, som gjort sig märkbar

redan i april, trots att länsarbetsnämndernas medgivande till byggnads
Iiihung

till riksdagens protokoll 1''J^iS. 1 samt. Nr2S6■

opaginerad Kontrollera mot PDF

42 Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.

företagare rörande högsta tillåtna antal anställda hållit sig inom en relativt

snäv ram.

Det är mot bakgrunden av nödvändigheten att icke blott begränsa byggnadsverksamheten

utan jämväl söka utjämna säsongvariationerna inom

densamma som man måste se den politik för byggnadstillståndsgivningen

som tillämpas i år, d. v. s. restriktivitet under det första halvåret. Då såsom

framhållits ovan i redogörelsen för investeringsbudgeten, materialanskaffningen

i stor utsträckning är förlagd till byggnadstidens början eller ombesörjes

före byggenas igångsättande, är det till följd av denna starka restriktivitet

med nya byggnadstillstånd sannolikt, att marknadssituationen i fråga

om tillgången på byggnadsmaterial förbättras under sommaren 1948. Detta

kan emellertid icke tagas till intäkt för en ändrad politik för tillståndsgivningen.

Motsvarande gäller även för den händelse att för vissa byggnadsföretagare

skulle uppstå svårigheter på grund av förenämnda restriktivitet

i tillståndsgivningen. Målet för restriktiviteten i tillståndsgivningen under

första halvåret är bl. a. att de arbetare, som vid sommarhalvårets början

lämna andra sysselsättningar för att övergå till byggnadsarbete, skola bli

avsevärt färre än tidigare. Om utvecklingen går i sådan riktning skulle man

kanske kunna undvika samma stora överrörlighet på arbetsmarknaden i

sommar som under förra sommaren och vinna ökade möjligheter att hålla

huvudparten av den återstående byggnadsarbetarkåren någorlunda jämnt

sysselsatt under vinterhalvåret genom en något rikligare tillståndsgivning

under hösten. Lyckades det för myndigheterna alt uppnå ett sådant resultat

vore åtskilligt vunnet i syfte att åstadkomma mera stabila förhållanden på

arbetsmarknaden.

De lönehöjningar, som genomförts under vintern och våren kunna likaledes

väntas i viss mån påverka arbetskraftstillgången på olika områden.

Förra året voro lönehöjningarna starkast inom industrien och för de statsanställda

tjänstemännen. I år ha de avtalsmässiga höjningarna blivit tämligen

begränsade (3,5 %) inom industrien, men däremot avsevärda för statsanställda

arbetare, kommunalarbetare, lant- och skogsarbetare, handelsanställda,

hotell- och restaurangpersonal; för dessa grupper ha erhållits höjningar

som i genomsnitt enligt LO:s beräkningar hålla sig kring 9 %. Orsaken

är delvis att det härvid gällt grupper med tidigare tvåårigt avtal eller

grupper som ännu inte återuppnått 1939 års reallöneläge. Man måste med

tanke på de anförda förskjutningarna i lönerelationerna räkna med att det

nu kan bli lättare än förut för de icke-industriella områdena att täcka sin arbetskraftsbrist,

medan däremot industrien fått sin dragningskraft relativt

försämrad. Detta motverkar för dennas del den lättnad, som nedskärningen

av byggnadsverksamheten kan komma att utöva.

Sammanfattningsvis kan konstateras, att en relativt minskad efterfrågan

på arbetskraft till byggnadsverksamheten under sommaren sannolikt kommer

alt i viss grad motsvaras av en ökad efterfrågan på arbetskraft vid

skogsbruk och jordbruk, vilken också kan väntas resultera i en avsevärd

nettonedgång i den tidigare mycket omfattande överflyttningen av arbetskraft

från dessa till stadsnäringarna. I samma riktning verka de i jord- och

skogsbruk genomförda lönestegringarna samt det förhållandet att de senaste

årens mycket starka avflyttning minskat det skikt av rörlig arbetskraft,

som svarar för den väsentliga delen av utflyttningen från landsbygdsnäringarna.

En ökad del av den »normala» tillströmningen av arbetskraft

från jordbruks- till stadsnäringarna kan väntas fylla arbetskraftsunderskottet

i andra sysselsättningar än den egentliga industriens, då denna fått relativt

mindre lönestegringar än de förra. Då industriens behov av arbetskraft

alltjämt stiger på grundval av kapacitetsutvidgningar och efterfrågeöver
-

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

43

skott från konsumenternas sida måste man förutse, att den under hösten

och vintern inträdda lättnaden på arbetsmarknaden icke kan upprätthållas

under sommaren, i varje fall icke inom industrien. Under sensommaren och

hösten kan dock nedskärningen av investeringarna väntas göra sig starkare

gällande med liknande verkningar som den avspänning på arbetsmarknaden,

som inträdde under hösten 1947; lokala sysselsättningssvårigheter kunna

då väntas uppträda.

För industriens del måste man förutse, att byggnadsrestriktionerna över

huvud taget icke skola medföra någon möjlighet till ökning av arbetarantalet

under sommarhalvåret, utan endast en lindring av den omvända säsongväxling

i arbetskraftstillgången, alltså den minskning av antalet arbetare,

som industrien numera i motsats till före kriget synes vara utsatt för

under sommarhalvåret.

Oavsett vad som ovan anförts rörande svårigheten att bestämt förutse

sysselsättningsutvecklingen inom byggnadsindustrien komma byggnadsrestriktionerna

säkert att åtminstone till hösten skapa en minskning av arbetskraftsbehovet

och därvid nödvändiggöra en intensifiering av åtgärderna

för omflyttning och inplacering av friställda byggnadsarbetare i nya sysselsättningar.

Den omständigheten, att behovet av arbetskraft inom bristområdena

främst gäller yrkeskunniga arbetare gör det angeläget att vidtaga särskilda

åtgärder för höjning av yrkeskvalifikationerna. Omflyttningsproblemet

är icke så mycket en fråga om omskolning som om »uppskolning» av

en del av dem som redan äga viss vana. Om härigenom tillgången på mera

kvalificerade arbetare ökas inom en industri ökas också dennas förmåga att

sysselsätta helt ovana arbetare.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

6. Inkomstutvecklingen 1947 och 1948.

I Konjunkturinstitutets redogörelse för konjunkturläget hösten 1947 har

beräknats att lönestegringen från 1947 till 1948 skulle komina att utgöra

8 å 10 % (s. 29). Enligt beräkningar i samma rapport utgjorde motsvarande

lönesummeökning från 1946 till 1947 ca 15 %.1 Avsikten med detta kapitel

är att med hjälp av nu föreliggande mera fylliga material söka åstadkomma

en fullständigare och säkrare bedömning av lönesummeutvecklingen

under åren 1947 och 1948 än vad som var möjligt, då konjunkturrapporten

utarbetades. Dessa siffror skola närmast användas för en bedömning av

efterfrågan på konsumtionsvaror under 1948.

Den lämpligaste utgångspunkten för dylika kalkyler synes vara den

sedan några år föreliggande taxeringsstatistiken. Denna statistik ger för de

fyra inkomståren 1943—1946 uppgifter om antalet inkomsttagare, om medelinkomsten

per person och år samt om inkomstsummorna. Uppgifterna

finnas fördelade på åtta näringsgrenar på sätt som framgår av tab. 1—3.

Vissa metodiska anmärkningar äro nödvändiga, innan dessa tabeller kommenteras.

De ifrågavarande uppgifterna omfatta samtliga inkomsttagare och sålunda

ej blott de anställda. Vidare bör observeras, att i inkomstsummorna ingår

inkomsten av rörelse och av kapital och att inkomstsummeutvecklingen

följaktligen kan mer eller mindre avsevärt avvika från lönesummeutvecklingen.

En del företagare ha vissa löneinkomster och en del löntagare ha

vissa rörelseinkomster. Här antages dock att de uppgifter om löneutvecklingen,

som stå till buds för tiden efter 1946, kunna tillämpas på de inkomstsiffror

som framkommit i taxeringsstatistiken för detta år. Något nämnvärt

fel kan inte uppkomma härigenom. Totalsumman av »inkomst av

tjänst» för fysiska personer etc. uppgick 1946 till 11 086 milj. kr. medan

samtliga löntagares totalinkomst uppgick till 10 655 milj. kr. En del av

tjänsteinkomsterna tillföll emellertid också de icke yrkesverksamma i form

av pensioner.

Uppgiften är sålunda att söka beräkna inkomstsummorna under åren

1947 och 1948. Dessa summor komma tydligen fram som en produkt av

antalet inkomsttagare och dessas medelinkomst under resp. år. Man kan

nu utgå från de kända siffrorna över inkomsttagare och inkomster under år

1946. Om antalet personer därefter beräknas ha ökat med exempelvis 5 %

och medelinkomsten med 8 % från 1946 till 1947, så har tydligen inkomstsumman

ökat med 13 % (noga räknat 13,4 %).

För att kalkyler av detta slag skola bli riktiga måste man tydligen utgå

från medelantalet inkomsttagare resp. medelinkomsten per år. En stor del

av den statistik som föreligger — t. ex. beräkningarna i den senaste konjunkturrapporten

angående sysselsättningsutvecklingen 1945—1947 — belyser

emellertid i stället förändringarna i sysselsättning och inkomster eller

löner under olika år, d. v. s. från årets början till dess slut eller med någon

annan periodindelning. Dylika siffror måste följaktligen räknas om för att

kunna användas i detta sammanhang. Det är viktigt att detta förhållande

hålles i minnet vid ett studium av utvecklingen under åren 1947 och 1948

enligt tab. 15 och 16, som på grund av att de avse årsgenomsnitt ge en delvis

annan bild av utvecklingen än man erhåller i andra sammanhang. I det

1 Se tab. 5, s. 107. I denna tabell har lönesumman för tjänstemän inom industrin år 1946

angivits till 761 i stället för 861 milj. kr. Om detta fel rättas, blir lönesummeökningen från

1946 till 1947 15* i stället för i tabellen angivna 16*.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

45

följande angivna siffror rörande 1948 avse sålunda en annan sak än sysselsättningsutvecklingen

under loppet av detta år, vilken behandlats i föregående

kapitel.

En förutsättning för beräkningarna har utgjort, att någon arbetslöshet av

större omfattning icke kommer att uppstå under återstoden av 1948. Därest

så skulle bli fallet, komma tydligen i första hand medelinkomsterna att

påverkas men icke antalet taxerade inkomsttagare i nämnvärd grad; varje

arbetslös person är ju utan arbete endast under en begränsad tid, och den

hjälp han under denna tid erhåller, utgör f. ö. även den en inkomst, varför

någon nämnvärd minskning i antalet inkomsttaxerade personer inte kunde

väntas framträda, även om arbetslöshet uppstode. De i tab. 15 åskådliggjorda

förändringarna i antalet sysselsatta 1948 avse sålunda att åskådliggöra

ökning eller minskning av antalet yrkesutövare i olika näringsgrenar. Avslutningsvis

kommer att redovisas den effekt på lönesummorna, som viss

antagen arbetslöshet kan medföra.

Vid begagnandet av taxeringsstatistikens siffror för tidigare år måste

en speciell sak beaktas. En ökning i antalet taxerade inkomsttagare uppkommer

nämligen — vid ökning av inkomstnivån — genom att ett visst antal

personer glider över minimigränsen för deklarationsskyldighet, d. v. s.

600 kronor. Av denna anledning måste man, för att uppnå jämförbarhet

mellan siffrorna för olika år, göra ett visst avdrag från det senare årets

(eller tillägg till det förra årets) antalssiffra för att få fram den verkliga

förändringen i antalet yrkesverksamma personer. Av motsvarande anledning

blir de individuella genomsnittsinkomsternas stegring något underskattad

genom att ett antal låga inkomster komma in och dra ner genomsnittet

för det senare av de jämförda åren. Korrektion av antalsutvecklingen

kan i viss mån göras med ledning av uppgifter dels om antalet personer i

inkomstgruppen 600—1 000 kronor, dels om den procentuella inkomststegringens

storlek. I de fall där det bär någon betydelse för resonemanget har

sådan korrektion i det följande gjorts med avseende på ökningen i antalet

yrkesutövare från 1945 till 1946. (För tidigare år kan korrektionsfaktorn

helt försummas då den endast uppgår till enstaka decimaler.)

I fortsättningen komma nu tab. 15—17 att kommenteras.

Antalet inkomsttagare.

Enligt taxeringsstatistiken steg totalantalet inkomsttagare med 56 000

(1,8 %) från år 1945 till 1946. Efte''- korrigering för uppflyttningar över

600-kronorsgränsen måste dock detta reduceras till 25 000, varav 18 000

yrkesverksamma. Med ledning av konjunkturrapporten kunna motsvarande

ökningssiffror för 1947 och 1948 beräknas till omkr. 20 000 resp. 10 000,

alltså bråkdelar av en procent av totalantalet på nära 3 milj. Hänsyn har

bär (liksom i fortsättningen, även om det inte särskilt framhålles) tagits

till att konjunkturrapportens uppgifter avse förändringen från november

det ena året till samma tid det andra året medan jämförelsen här avser förhållandena

under hela året. Härtill kommer det till skott som erbålles genom

ändrade in- och utryckningsdata för de värnpliktiga, vartill hänsyn dock inte

tagits i detaljberäkningarna i det följande. Medräknas detta tillskott skulle

man alltså 1948 ha omkr. 15 000 »årsarbetare» mer än 1947.

Bland företagarna dominerar gruppen jordbruk med binäringar. Denna

grupp har enligt taxeringsstatistiken varit praktiskt taget oförändrad år

från år; den ovan angivna korrigeringen tyder dock på eu minskning med

omkring 3 000 eller nära 1 % från 1945 till 1946 (något svagare än årligen

1940—1945 enligt folkräkningarna). Man torde kunna räkna med fortsatt

opaginerad Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

Tabell 15. Antalet inkomsttagare under åren 1943—1948.

1943—46: 1000-lal enligt taxeringsstatistiken; 1947 och 1948 uppskattad förändring sedan föregående

år, dels i tusental, dels i procent.

1943

1944

1945

1946

1947

1948

Företagare.

Jordbruk med binäringar........

331

332

332

331

- 3 ( — 1 %)

- 3 (-1*)

Industri och hantverk...........

75

76

79

84

Samfärdsel................

19

19

20

21

Handel...................

70

72

73

77

+ 5 (+ 2 X)

+ 3 ( + 1 %)

Fria yrken....................

11

11

12

12

I övrigt.........................

8

6

5

5

Summa företagare

514

516

521

530

+ 2 (OX)

±0 (0X)

Anställda.

Jordbruk med binäringar........

399

392

386

357

-25 (-7%)

-12 (-4%)

Industri och hantverk...........

943

970

1003

1053

+ 30 ( + 3 X)

+ 10 (+1%)

Samfärdsel..........

182

185

197

208

+ 8 ( + 4%)

+ 3 ( + 1%)

Handel...............

292

307

321

333

+ 10 (+ 3 %)

+ 9 ( + 3%)

Allmän tjänst.................

252

264

263

263

+ 2 (tlx)

+ 4 ( + 1%)

Fria vrken......................

17

20

21

22

Husligt arbete..................

125

118

116

113 1

- 5 (-4 X)

- 4 ( —4 X)

I övrigt...................

35

30

27

25

Summa anställda

2 245

2 286

2 334

2 374

+ 20 (+ 1 %)

+ 10 ( + 0-3 X)

Icke yrkesverksamma............

197

202

220

227

+ 8 ( + 4 X)

+ 8 ( + 4 x)

Totalsumma

2 956

8 004 |

3 075

3131 |

+ 30 ( + 1*)

+ 18( + 0''ö X)

minskning av samma omfattning även 1947 och 1948. — Företagarna inom

övriga grupper, som (efter korrigering) ökade med 7 000 (2,3 %) från 1945

till 1946, ha i anslutning till beräkningen i konjunkturrapporten (tabell på

s. 89) antagits ha ökat med 5 000 (2 %) från 1946 till 1947. Beträffande

1948 har av allt att döma en absolut minskning av antalet företag inträtt

inom importhandeln medan antalet detaljhandelsföretag måste fortsätta att

öka i samband med den livliga byggnadsverksamheten i tätorterna; inom

industrien synes en viss avmattning i nyetableringen ha inträtt. Det synes

rimligt att därför sätta ökningen i antalet företagare utanför jordbruket

1948 till omkring 3 000 eller något över 1 %, således ungefär samma siffror

som minskningen inom jordbruket.

Då totalantalet företagare alltså varit praktiskt taget oförändrat måste

ökningen i totalantalet anställda 1948 komma att överensstämma med den

förut nämnda totalförändringen av antalet arbetsföra personer tillgängliga

på arbetsmarknaden. Inom ramen för detta obetydligt ökade totalantal får

man dock räkna med en fortsatt förskjutning frän jordbruk med binäringar

samt husligt arbete till övriga näringar.

För bedömningen av utvecklingen av antalet anställda inom jordbruk

med binäringar äro bl. a. följande uppgifter av intresse. Antalet anställda

minskade enligt taxeringsstatistiken med 6 000 (1,5 %) från 1943 till 1944,

med 6 000 (1,6 %) från 1944 till 1945 och med 29 000 (7,5 %) från 1945

till 1946. Den verkliga minskningen i sistnämnda fall synes emellertid, med

korrigering för överskridande av 600-kronorsgränsen, ha uppgått till inte

mindre än 37 000 eller 10 %. Härav synes omkring en tredjedel ha gällt

skogsarbetet. Under loppet av 1947 uppgick enligt konjunkturrapporten

bruttoutflyttningen till nära 40 000 arbetsföra personer. Av dessa voro emellertid

omkring 15 000 förut icke förvärvsarbetande. Då vidare antalet ar
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

47

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

betsföra i jordbruket genom ålder sutvecklingen steg med 3 000, var jordbrukets

nettominskning något över 20 000 år 1947. Under 1948 har överflyttningen

till stadsnäringarna på grund av relativt starkt förbättrat löneläge

vid jord- och skogsbruk samt minskad tillgång på arbete inom en del

av de fack, till vilka övergång av manlig arbetskraft till största delen sker,

antagits sjunka till 30 000, varav drygt hälften kvinnor. Flertalet av de senare

kan antagas icke ha varit yrkesverksamma i jordbruket. Antalet arbetsföra

inom jordbruket torde komma att stiga med blott ca 1 000 på

grund av ålder sutvecklingen. Härtill kommer emellertid att kanske några

lusen personer, som under 1947 betecknats som byggnadsarbetare, åtei

komma att få sin huvudsakliga sysselsättning inom jordbruket under 1948.

Under 1948 skulle sålunda nettominskningen inom jordbruket komma att

begränsas till omkring 10 000 och stadsnäringarnas vinst sjunka med ca

10 000. Slutresultatet av överflyttningen blir sålunda följande:

Redovisat på årsgenomsnitt och med avdrag för den förut redovisade

minskningen av antalet företagare betyder detta för gruppen jordbruk med

binäringar en minskning med omkr. 25 000 eller 7 % från 1946 till 1947

och omkring 12 000 eller 4 % från 1947 till 1948.

Antalet anställda inkomsttagare inom industri och hantverk (vari byggnadsverksamheten

ingår) ökades 1944 med 2,9 %, 1945 med 3,4 % och 1946

med 5,o % eller egentligen— korrigerat enligt ovan — med 4,4 % d. v. s. 44 000

personer. Att döma av föreliggande siffermaterial (konjunkturrapporten) synes

ökningen från 1946 till 1947 ha blivit omkring 30 000 eller närmare 3 %.

För 1948 genomföres en minskning inom byggnadsverksamheten; i februari

svnes antalet på detta område sysselsatta ha blivit 3 000 man mindre än samma

tid föregående år och en ytterligare minskning kan förutses. Å andra

sidan kan den ökning, som i visserligen förlångsammat tempo pågick inom

den egentliga industrien under loppet av hela 1947, väntas fortsätta i någon

mån med tillskott från byggnadsverksamhetens område och som vanligt —

ehuru i minskad omfattning — genom inflyttning från jordbruket. Socialstyrelsens

sysselsättningsstatistik, standardräknad med hänsyn till företagens

fördelning på storleksgrupper, visar en ökning från februari 1947

till februari 1948 med 0,5 %, vilket för hela industrien skulle tyda på ökning

med 3 000 arbetare. Härtill kommer nyetableringar (tidigare 10 000 personer

pr år) och ökat antal tjänstemän. Med hänsyn till byggnadsverksamhetens

minskning torde man icke kunna räkna med större nettoökning än

10 000 eller 1 % för hela huvudgruppen industri och hantverk, inkl. byggnadsverksamhet.

Antalet anställda inom samfärdseln har under de senaste åren ökat med

1,6 %, 6,5 % och 5,1 % eller korrigerat 4,9 %, vilket motsvarar nära 10 000

personer från 1945 till 1946. Från 1946 till 1947 synes ökningen ha varit

ungefär lika stor som under närmast föregående år, för 1948 har däremot

eu avmattning inträtt. I anslutning till undersökningar som publicerats i

Sociala Meddelanden nr 2/48 räknas med en ökning på 8 000 (4 %) år

1947 och 3 000 (1 %) år 1948.

Inom handeln har antalet anställda ökat med 5,2 % från 1943 till 1944,

med 4,6 % från 1944 till 1945 och med 3,7 % -— korrigerat 2,7 % — från 1945

till 1946. Få grund av den stora importen kan det tänkas, atl ökningen var

Vinst för stadsnäringarna...... 40 000

Nettonedgång för jordbruket . . 20 000

1947

40 000

1948

30 000

10 000

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungi. Maj:ts proposition nr 286.

något större från 1946 till 1947; det har dock ej synts rimligt att förutsätta

en större uppgång än 3 %. Även från 1947 till 1948 sker förmodligen en fortsatt

ökning, särskilt genom öppnande av butiker i nybyggda stadsdelar

o. s. v. Den bar antagits bli praktiskt taget lika stor som 1947.

Antalet anställda inom allmän tjänst var praktiskt taget oförändrat från

1944 till 1946, särskilt på grund av minskad militärpersonal. För 1947 föreligger

en ökning som kan beräknas till 2 ä 3 000 eller 1 %. Siffran kan förutses

stiga något 1948 med hänsyn till nya regleringar och ökning av antalet

anställda vid undervisningsväsen och sjukvård.

Fria yrken är en obetydlig grupp, som förutsatts förbli oförändrad.

Antalet anställda inom husligt arbete har förutsatts minska i ungefär

samma takt som under de närmast föregående åren, nämligen med 4 %

per år.

Den obetydliga gruppen övriga har förutsatts förbli oförändrad.

Slutligen återstår gruppen icke yrkesverksamma, som företrädesvis innesluter

pensionärer. Denna grupp har förutsatts öka i samma takt som förut,

nämligen med 4 % per år.

Inkomstutvecklingen.

För de anställda inom gruppen jordbruk med binäringar ökades den taxerade

medelinkomsten med 4 % från 1943 till 1944, med 12 % från 1944 till

1945 och med 15 % från 1945 till 1946. (Utan att det särskilt angivits ha

här och i det följande samtliga siffror rörande ökningen 1945—1946 korrigerats

med hänsyn till missvisningen på grund av överskridanden av 600-kronorsgränsen.

) — Den i jordbrukskalkylen tillämpade lönestegringen för lantarbetare

1946—1947 var omkr. 12 %, räknat på kalenderår under hänsynstagande

till att 1948 års avtal gällde sedan den 1 november 1947 och delvis började

tillämpas redan den 1 september. För skogsarbetare var dagsförtjänsternas

stegring 15 % enligt statistik från våren 1947; detta motverkades dock av

minskad sysselsättning. Lantarbetaravtalet för 1948 innebär en ökning med 20

öre, vartill komma vissa specialtillägg jämte en inlösning av naturaförmåner,

vilken för en del av arbetarna innebär en faktisk lönestegring; denna synes

därför totalt bli 28 öre eller 20 %. Räknat på kalenderår blir dock ökningen

endast 15 % — förutsatt att inga nya höjningar erhållas. För skogsarbetarna

ge avtalen för 1948 omkring 10 %. Totalt får man därför räkna med 14 %

för dessa grupper.

Löneläget 1947 för arbetare inom den egentliga industrien var — att döma

av socialstyrelsens kvartalsstatistik — 15 % högre än 1946. För 1948 beräknar

LO:s utredningsavdelning att avtalen medföra en ökning med 3,5 %.

Härtill kommer att det sista indextillägget (5 % på förkrigslönerna) utgick

endast under 8 månader 1947; detta gör något över 1 % ökning för

kalenderåret 1948 jämfört med kalenderåret 1947. Det utgångsläge från

vilket de nya avtalen utgå ligger dessutom högre än 1947 års genomsnitt

på grund av den icke avtalsbestämda »glidning» som lönenivån varit underkastad

under inflytande dels av arbetskraftsbristen dels av även normalt

verkande faktorer, särskilt det förhållandet att rationaliseringsåtgärder

inte alltid åtföljas av en däremot svarande reducering av ackordspriserna.

Från maj till augusti och från augusti till november steg lönenivån

med vardera gången 3 öre, och från november 1947 till februari 1948 synes

stegringen, bortsett från de obetydliga fall där nya avtal redan trätt i kraft

vid undersökningstillfället, ha blivit 2 å 3 öre. (Någon möjlighet att exakt

jämföra februari och maj 1947 finns inte.) En del — 2 öre — av höjning
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Kungi. Maj.ts proposition nr 286.

Tabell 16. Medelinkomster åren 1943—1948.

1943—46: inkomst i kr. per år enligt taxeringsstatistiken; 1947 och 1948 uppskattad procentuell

förändring sedan föregående år.

1943

1944

1945

1946

1947

1948

Företagare.

Jordbruk med binäringar............

3 384

3 403

3 570

4 264

Industri och hantverk...............

4 728

4 938

5 626

bo??

Samfärdsel..........................

4 868

5 271

5 769

6 551

Handel.............................

6 787

6 979

7 668

8874

Fria yrken..........................

10 794

11543

12 373

13 739

I övrigt.............................

3 708

3 798

3 769

4 416

Samtliga företagare

4 272

4 383

4751

5 581

Anställda.

Jordbruk med binäringar............

1839

1913

2149

2 429

+ 12%

+ 11%

Industri och hantverk...............

3 833

4 010

4181

4 769

+ 11%

-+* 6 %

Samfärdsel..........................

4 260

4 375

4 545

5102

+ 10%

+ 10%

4 062

4215

4 476

5 058

+ 10%

+ 12%

Allmän tjänst.......................

5 206

5 337

5 608

6 156

+ 10%

+ 10%

Fria vrken..........................

5 278

5 339

5 472

6 114

+ 15%

+ 15%

Husligt arbete.......................

1279

1388

1483

1592

Övriga..............................

3134

3 256

3 539

3 622

Samtliga anställda

3 555

3 727

3 947

4 489

+ 13%

. + 3%

i Icke yrkesverksamma ...............

3139

3161

3 096

3 256

+ 5%

+ 5%

Samtliga inkomsttagare

3 652

3S02

4 023

4 584

*

arna tredje och fjärde kvartalet 1947 beror på nya avtal, men man måste

dock konstatera att utgångsläget för 1948 års avtalsmässiga höjningar ligger

omkr. 5 å 6 öre (2,5 %) högre än genomsnittet för 1947. Man finner alltså

att 1948 års lönenivå för industriarbetare ligger sammanlagt ca 7 % högre

än genomsnittet för kalenderåret 1947, även om någon nämnvärd uppåtglidning

i lönenivån inte skulle inträffa efter februari 1948.

Med ledning av kvartalsstatistiken och vissa delvis statistiskt grundade

omdömen från byggnadsfackförbunden kan man räkna med omkring 10 %

högre timförtjänster för byggnadsarbetare 1947 än 1946; detta avser förhållandena

efter det nya avtalets ikraftträdande fr. o. in. april 1947. På kalenderår

gör detta 8 %. Då denna höjning nu gäller hela 1948 mot endast

tre fjärdedelar av 1947 blir 1948 års genomsnitt av denna anledning 2 %

högre än 1947 års. Härtill kommer såsom överallt att indexhöjningen gör

1 % mer för kalenderåret 1948 än 1947. Av höjningarna 1947 var ungefär

hälften icke avtalsbestämd. Avtalet fr. o. m. 1 april 1948 innebär omkring

2 % höjning, men på grund av det förändrade arbetsmarknadsläget synes

detta upphävas av en ungefär lika stor tillbakagång i förtjänstläget. (Omdömena

på denna punkt från olika fackliga talesmän äro dock divergerande.)

Man skulle alltså för byggnadsverksamhetens del ha att räkna med ett endast

3 % högre genomsnittligt löneläge 1948 än 1947.

För tjänstemän inom industri och byggnadsverksamhet har löneutvecklingen

tidigare i stort sett följt utvecklingen av arbetarnas löner. Enligt uppgift

från vederbörande tjänstemannaorganisationer var det fallet även 1947,

såväl avtalsmässigt som i praktiken. För 1948 synes enligt uppgift från

organisationerna avtalsmässiga höjningar ha erhållits motsvarande omkring

4 %, vartill vid kalenderårsjämförelse kommer 1 % på grund av indexhöjningen

fr. o. m. maj 1947. Därtill kommer att föregående års successiva löne
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S6.

uppflyttningar bli effektiva för helt kalenderår först 1948, varför det torde

vara nödvändigt att räkna med samma höjning som för industriarbetarna,

alltså 7 %. Härvid bortses från byggnadsindustriens tjänstemän, för vilka

en liknande stagnation som för arbetarna synes inträda.

För samtliga löntagare inom industri och hantverk inklusive byggnadsverksamheten

synes med ledning av det bär anförda den genomsnittliga

inkomststegringen från 1940 till 1947 ha uppgått till 14 % och från 1947

till 1948 till omkring 6 %. Det understrykes, att man härvid icke har räknat

med någon ytterligare glidning uppåt i lönenivån under loppet av 1948.

Löntagarna inom gruppen samfärdsel utgöres till ungefär hälften av

statsanställda (SJ in. fl.). Inkomstökningen åren 1943 till 1946 har regelmässigt

varit något lägre än inom industrien, nämligen 2,7, 3,9 och 12,4 %

mot resp. 4,6, 4,3 och 14,5 %. Beträffande kommunikationsverkens (järnvägar,

post och telegraf) anställda synes löneregleringen för statstjänare 1947 ha

givit omkr. 18 % lönestegring, detta enligt uppgifter som av konjunkturinstitutet

inhämtats från vederbörande verk, vilka bestyrkas av en överslagsberäkning

utförd inom finansdepartementet. Eftersom lönestegringen

i huvudsak erhölls från halvårsskiftet med första utbetalning den"l

augusti, blir inkomstökningen per kalenderår 8 resp. 9 % 1947 och 1948.

De höjningar, som genomfördes enligt avtal för andra anställda för år

1947, gåvo i genomsnitt omkring 17 %, men vissa avtal (bl. a. Sthlms spårvägar)

voro tvååriga och medgåvo ingen förhöjning; oförändrat inkomstläge

gällde i stort sett även sjöfolket, för vilka kvarstående krigsriskersättningar

bortföllo. Genomsnittet för samtliga synes därför ha blivit endast 9 å

10 %. Avtalen för 1948 ge i genomsnitt 10 %, varför samma genomsnittsstegring

som föregående år skulle gälla även i år.

Inkomstutvecklingen inom handeln har hittills varit ungefär densamma

som inom industrien. Från 1943 till 1946 har sålunda ökningen varit 3,s, 6,2

och (korrigerat) 13,8%. Från 1946 till 1947 och från 1947 till 1948 har

utvecklingen däremot av allt att döma varit annorlunda. Möjligheterna till

bedömning av löneutvecklingen äro dock i detta fall tämligen osäkra, eftersom

varken kvartalsstatistiken eller avtalen täcka mer än en mindre del av

det totala antalet anställda. Enligt uppgifter från olika organisationer och

andra sakkunniga (priskontrollnämnden, RF) svnes emellertid den icke avtalsreglerade

arbetsmarknaden i stort sett ha följt den avtalsbundna. Karakteristiskt

för detta område är att lönestegringarna äro utspridda över hela

året och alltså icke äro koncentrerade till årets början. Kvartalsstatistiken,

(för huvudsakligen lagerpersonal), årslönestatistik för konsumpersonal, beräkningar

och omdömen på grundval av avtal (även för bankanställda, restaurangpersonal

o. d.) tyda på en ökning med omkring 10 % från 1946

till 1947. För 1948 gäller på grund av tvåårigt avtal stillestånd för bankoch

försäkringspersonal, en knapp tiondel av totalantalet. De avtal som slutits

kring senaste årsskiftet synas ha gett omkring 12 % i genomsnitt, vartill

kommer att åtskilliga höjningar som genomfördes förra året bli effektiva

för helt kalenderår först 1948. Ett genomsnitt på 12 % torde därför

vara sannolikt, trots stilleståndet vid bankerna.

Gruppen allmän förvaltningstjänst består till ungefär hälften av statsanställda

inklusive lärare. Enligt den förut nämnda överslagsberäkningen från

finansdepartementet skulle årslönesumman för statstjänare utom affärsverken

genom 1947 års lönereglering och indexstegringar ha ökats med omkring

160 miljoner kronor från omkring 700 miljonor kronor dessförinnan.

Räknat på kalenderår skulle stegringen från 1946 till 1947 bli 10 % och

opaginerad Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

51

från 1947 till 1948 11 %. Kommunaltjänstemännen i städerna erhöllo i allmänhet

under loppet av 1947 lönereglering med anknytning till det statliga

lönesystemet, vilket för vartdera kalenderåret synes ha inneburit en

förhöjning med omkring 15 %. För kommunalarbetare gåvo avtalen för

1947 10 å 15 %; i flera av de större städerna gällde dock tvåårsavtal. Det

i år upprättade riksavtalet för städerna synes i praktiken innebära en stegring

med något över 20 öre eller 13 %. Sjukhuspersonalen erhöll förra året

20 å 25 %. Däremot ligga dessas löner i allmänhet stilla i år; för Stockholm

och Göteborg pågå dock förhandlingar. Överallt gällde som vanligt indexhöjning

från och med maj. Totalt synes man på detta sätt få räkna med

en genomsnittlig ökning med 10 % för anställda i allmän tjänst både 1947

och 1948.

För gruppen husligt arbete förutsättes — i anknytning till erfarenheter

inom arbetsförmedlingen — att lönestegringen tack vare bristen på arbetskraft

på detta område varit något större än genomsnittet i övrigt. Någon

närmare bestämning är det inte möjligt att göra, men siffermässigt räknas

med 15 % vartdera året. Beträffande de obetydliga grupperna fria yrken

och övriga förutsättes att de följt den allmänna utvecklingen.

De icke yrkesverksamma, alltså i huvudsak pensionärer o. d., erhöllo

en inkomstökning på 30 miljoner kronor i samband med statstjänarnas

lönereglering. De privata pensionsinkomsterna torde ha ökats endast obetydligt.

Rentierinkomsterna stego något genom höjda aktieutdelningar. Totalt

torde man för 1947 och 1948 kunna räkna med en ökning av 30 miljoner

kronor (4 %) vartdera året utöver vad som föranledes av den antagna

ökningen i antalet personer i denna grupp. (Folkpensionernas höjning

redovisas i annat sammanhang och upptages därför icke här.)

Totala inkomstsummorna.

Beträffande 1947 års företagarinkomster har riksräkenskapsverket förutsatt

en icke oväsentlig nedgång, vilket dock delvis sammanhänger med att

1946 års taxeringssiffror voro ovanligt höga av skattetekniska skäl. I förevarande

sammanhang, som mera avser den faktiska utvecklingen synes det

riktigast att förutsätta oförändrat inkomstläge.

För året 1948 avse förevarande beräkningar att ge en bild av de inkomsters

utveckling, som kunna beräknas i viss mån oberoende av den allmänekonomiska

utvecklingen, emedan de äro bestämda genom avtal eller på

andra liknande sätt. Från beräkningen uteslutas därför företagsinkomsterna,

bortsett från de genom uppgörelse mellan statsmakterna och jordbruksorganisationerna

bestämda jordbrukarinkomsterna. Övriga företagsinkomster

komma att starkt påverkas av det totala ekonomiska utvecklingsförloppet

under året och måste därför i detta sammanhang hållas obestämda;

det må dock påpekas, att de antaganden rörande pris- och produktivitetsutvecklingen,

som göras i andra sammanhang i denna framställning, innebära

oförändrade företagsvinster.

Beträffande totalinkomsterna för jordbruk med binäringar ha dessa beräknats

i huvudsak med ledning av jordbrukskalkylen, varvid förutsatts

att jordbruket för produktionsåret 1948/49 tillföres de 163 miljoner kronor,

varom uppgörelse träffats. Denna kalkyl visar för de fyra produktionsåren

1945/46 till 1948/49 följande totalinkomst för jordbrukare med

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

familjemedlemmar: 982—993—1083—1272 milj. kr. Beräknat på kalenderår

och med justering för skenbar inkomststegring på omkring 35 milj.

kr. i samband med olika beräkningssätt för vissa naturainkomster synas siffrorna

bli 1 010 milj. för 1946, 990 milj. för 1947 och 1 130 milj. för 1948.

(Kalenderårsberäkningen är mycket ungefärlig med hänsyn till vissa ojämnheter

i inkomstströmmen.) Vissa tämligen vaga uppgifter om jordbrukets

skogsinkomster in. m. gör det rimligt att för 1947 räkna med oförändrat

inkomstläge jämfört med 1946 och att för 1948 anta att hela inkomstsumman

ökas i takt med inkomsten enligt jordbrukskalkylen, alltså med 14 %.

Löntagarinkomsterna ha beräknats ur tab. 1 och 2. Med hänsyn till beräkningarnas

osäkra underlag ha de överallt avrundats på jämna tiotal

milj. kr. och på hela procent.

Såsom framgår av tabellerna skulle den totala inkomstökningen 1947 ha

uppgått till omkring 1 600 miljoner kronor eller 12 %. Denna skulle praktiskt

taget helt ha kommit på löntagarna, vilkas inkomstökning därigenom

procentuellt blev något större, eller 15 %. För 1948 synas löntagarinkomsterna

stiga med omkring 1 160 miljoner kronor eller 10 %, vartill kommer

en ökning med 200 miljoner (14 %) för företagare inom jordbruk med binäringar

och med 60 milj. för pensionärer o. d., bortsett från folkpensionsförbätlringen.

För dessa grupper sammanlagt synes inkomstökningen alltså

bli omkr. 1 400 milj. kr. eller 10 %.

Som inledningsvis nämndes har vid dessa kalkyler ingen hänsyn tagits

till en eventuellt mera omfattande arbetslöshet under år 1948, liksom ej

heller till någon mera avsevärd överflyttning från högre betalda yrken (i

första hand byggnadsverksamhet) till lägre betalda yrken. En enkel kalkyl

visar emellertid, att det knappast finnes anledning att räkna med att effekten

av dylika förskjutningar kan bli så stor på den totala inkomstsum
-

Tabell 17. Inkom stsummor åren 1943—1948.

1943—46: milj. kr. enligt taxeringsstatistiken; 1947—1948 uppskattad förändring sedan

närmast föregående år, dels i milj. kr. dels i procent.

1943

1944

1945

1946

1947

1948

Företagare.

Jordbruk med binäringar ..

1119

1 130

1183

1413

+ 0 (0%)

200 +14%

Industri och hantverk.....

356

374

446

534

Samfärdsel................

91

101

115

139

Handel...................

477

502

563

682

+0 (0%

Fria yrken................

126

134

150

171

I övrigt ..................

29

22

19

20

Summa företagare

2 198

2 263

2 476

2 959

14

o

o

^5

Anställda.

Jordbruk med binäringar ..

733

750

830

868

+ 40 ( + 5%)

+ 90 ( + 10%)

Industri och hantverk.....

3614

3 891

4195

5 023

+ 880 ( + 17%)

+ 400 (+ 7%)

Samfärdsel................

776

810

896

1059

+ 150 ( + 14%)

+ 130 (+11%)

Handel...................

1186

1294

1436

1686

+ 220 (4-13%)

+ 290 ( + 15%)

Allmän tjänst.............

1311

1407

1473

1615

+ 180 (+11%)

+ 210 ( + 11%)

Fria yrken................

89

106

114

134

(+ 20)

(+ 10) •

Husligt arbete ............

160

164

171

180

+ 20 ( + 11%)

+ 20 (+ 10%)

I övrigt...................

in

97

96

91

(+ 10) •

(+ 10) •

Summa anställda

7 980

8 519

9211

10 656

( + 1 520) ( + 16%)

+ 1160 (10%)

Icke yrkesverksamma

618

638

682

739

+ 60 (+ 8%)

+ 60 (+ &%)

Totalsumma

10 796

It 420

12 369

14 354

+ 1580 ( + 12%)

( + 1420) •

opaginerad Kontrollera mot PDF

53

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

man. Om 10 000 arbetare äro arbetslösa under 6 månader och under denna

tid uppbära dagunderstöd eller daghjälp, kan man räkna med att deras årsinkomst

sjunker med 25 %. Detta betyder en minskning av totala inkomstsumman

med ca 15 miljoner kronor. Denna nedgång är så obetydlig, att den

procentuella ökningen från 1947 till 1948 endast skulle sjunka med en tiondels

procent. Om 20 000 arbetare på grund av överflyttning till lägre betalda

yrken erhålla en löneminskning under hela året av 20 %, blir effekten

25 miljoner kronor, d. v. s. 0,2 %.

Då den i tabellen sammanfattade beräkningen baseras på taxeringsstatistiken,

men denna med säkerhet underskattar det verkliga inkomstläget

måste även de absoluta beloppen för den framräknade inkomstökningen bli

för små. Det i detaljberäkningarna försummade tillskottet av 5 000 årsarbetare

genom värnpliktstjänstgöringens omläggning borde dessutom betyda

omkr. 20 milj. kr. Det synes därför — och även med hänsyn till siffrornas

allmänna ungefärlighet — vara riktigast att avrunda slutsumman uppåt till

1 500 milj. kr.

Det understrykes, att här framlagda kalkyl endast visar de nu säkert

kända inkomstökningarna. Även om arbetsmarknadsläget i år kan hållas

mindre spänt än 1947 måste man dock räkna med möjligheten av en ytterligare

glidning i lönenivån, åtminstone på vissa områden. Om denna glidning

vid sidan av avtalen skulle fortsätta i samma takt som förra året, och

som iakttagits inom industrien fram till februari i år, skulle lönesumman

få höjas med 100 ä 200 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

7. Konsumtion.

I kapitel 1 ovan har lämnats en redogörelse för konsumtionsutvecklingen

1938/39, 1946 och 1947. Konsumtionen har där redovisats i fråga om totalvärde

och inriktning, varjämte en viss bedömning gjorts av den reala standarden

under de senaste åren i jämförelse med läget strax före kriget.

När det gäller att belysa den sannolika konsumtionsutvecklingen för

1948, kan man hämta viss ledning av sådana prognoser för olika områden,

som verkställts företrädesvis inom försörjningskommissionerna. Dessa direkta

beräkningar kunna ge en tämligen noggrann bild av tillgången för

de reglerade delarna av konsumtionen, främst livsmedelsförsörjningen.

Även tillgången på textil- och beklädnadsvaror samt bränsle kan i stora drag

bedömas. Ökningen i bostadstillgång är bestämd av den i föregående avsnitt

uppställda investeringsbudgeten.

Då emellertid beklädnadsposten i viss mån är osäker och det dessutom

icke går att på direkt väg åstadkomma någon ens tillnärmelsevis tillförlitlig

uppskattning av de betydande posterna inventarier och »övriga utgifter»,

är det dock icke möjligt att genom denna metod erhålla någon säker

kännedom om den totala tillgången på varor och tjänster för konsumtionsändamål.

Av denna anledning har alternativt ett indirekt förfarande använts.

Med utgångspunkt från en uppskattning av den totala tillgången —

från inhemsk produktion och från import — har sålunda beräknats vad

som skulle återstå, om investeringarna och exporten få den omfattning,

som angivits i föregående avsnitt.

På dessa två vägar erhålles i första hand en uppfattning om tillgången

på varor och tjänster för konsumtion. Efterfrågan, som bestämmes av inkomstutvecklingen,

social- och finanspolitiken m. in., behandlas i ett senare

avsnitt.

Direkt beräkning av tillgången på vissa konsumtionsvaror.

Tillförseln av födo- och njutningsåmnen kan med ledning av uppgifter,

som sammanställts inom livsmedelskommissionen, mellan 1947 och 1948

beräknas minska med ca 360 milj. kr., räknat i 1947 års medelpriser. Mer

än tre fjärdedelar av nedgången hänför sig till en väntad minskning av importen

av åtskilliga varuslag såsom färsk och torkad frukt samt kaffe och

vissa kolonialvaror. Tillgången på ett flertal inom landet producerade varuslag,

däribland bröd, mjölk, margarin, potatis, grönsaker, fläsk och charkuterivaror

beräknas bli oförändrad eller något förbättrad. Däremot torde

tillförseln av smör samt nöt- och kalvkött komma att sjunka.

Konsumtionen av livsmedel m. m. under år 1947 har beräknats till ca

6 721 milj. kr. För år 1948 skulle tillförseln enligt föreliggande beräkningar

icke medge större konsumtion än ca 6 361 milj. kr., räknat i 1947

års medelpriser.

På grundval av uppgifter huvudsakligen från bränslekommissionen angående

tilldelningsplaner och priser beträffande olika bränslen samt elektrisk

ström kan konsumtionsvolymen för bränsle och lijse under år 1948

beräknas öka med ca 70 milj. kr. jämfört med år 1947. Ökningen möjlig.

göres av det förbättrade försörjningsläget i fråga om importerade fasta

bränslen. I enlighet härmed skulle 1948 års konsumtionsvärde i 1947 års priser

konnna att uppgå till ca 775 milj. kr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

55

Kungi. Maj:ts proposition nr 286.

Inom konjunkturinstitutet har på grundval av uppgifter från 1945 års

bostadsräkning det sammanlagda värdet av bostadsny it jandet nämnda år

beräknats till 1 275 milj. kr. Nettotillskottet av lägenheter under åren 1945

—1947 har beräknats utgöra respektive 43 000, 50 000 och 47 500, varvid

antagits att en på landsbygden betydande avgång av lägenheter ägt rum.

Medelhyran (exklusive värmekostnaden) för nybyggda lägenheter har antagits

uppgå till 6,5 % av genomsnittliga byggnadskostnaderna per lägenhet,

som beräknats till 18 150, 19 700 respektive 21 200 kronor för åren

1945—1947. Ökningen i hyressumman för ett visst år kan beräknas som medeltalet

av de årliga hyresvärdena av de under året och de under närmast föregående

år nytillkomna lägenheterna. För år 1948 har antagits, att nettotillskottet

av lägenheter blir lika stort som under 1947, och att byggnadskostnaderna

för de bostadslägenheter, som tagas i bruk under året ligga

5 % högre än för de under år 1947 färdigställda lägenheterna. Det bör

anmärkas, att den här antagna ökningen av byggnadskostnaderna per lägenhet

återspeglar såväl pris- och kostnadsstegringar som en höjning av bostädernas

genomsnittliga standard.

Nedanstående sammanställningar belysa beräkningsmetoden.

År

Nettotill-

skott

antal lägenh.

Byggnads-

kostnad

kr.

Medelhyra

kr.

Nettotill-

skott

x medelhyra

milj. kr.

1945 ...

.. .. 43 000

18 150

1 180

50-74

1946 ...

.... 50 000

19 700

1 280

64-00

1947 ...

.... 47 500

21 200

1 380

65-55

1948 ...

.... 47 500

22 260

1 450

68-88

Milj. kr.

Hijressumma 1945.................. 1 275

+ V2 (50-74 + 64-00) .................. + 57

Hyressumma 1946.................. 1 332

+ V* (64-00 + 65T.5) ..................+ 65

= Hyressumma 1947 .................. 1 397

+ Va (65-55 + 68-88) ..................+ 67

= Hyressumma 1948.................. 1464 I

I denna beräkning har det årliga nyttj andevärdet av nytillkomna bostadslägenheter

uppskattats på grundval av beräknade medelhyror för de nyproducerade

lägenheterna för respektive år. Detta innebär i fråga om 1948 års

hyressumma ett avsteg från det eljest tillämpade beräkningssättet, i det att

övriga konsumtionsposter i princip uttryckts i 1947 års medelpriser. Med

hänsyn till att antalet nytillkomna lägenheter är jämförelsevis ringa i förhållande

till hela bostadsbeståndet, torde emellertid avvikelsen icke nämnvärt

påverka totalsumman. Därjämte bör framhållas, att hänsyn ej tagits till

de hyreshöjningar, som kunna ha förekommit beträffande äldre bostadslägenheter.

Även denna approximation kan antagas vara av ringa storlek.

Tillförseln under år 1947 av för direkt konsumtion avsedda vävnader,

konfektions- och trikåvaror samt garner beräknas av industrikommissionen

ha uppgått till ett värde av 2 478,6 milj. kr., varav 1 529,4 milj. kr. hänför

sig till inhemsk produktion och 949,2 milj. kr. till import.

Textilindustriens råvaruförsörjning beräknas tillåta i stort sett samma

produktionsvolym under år 1948 som under år 1947. Med hänsyn till produktionsbetingelserna

i övrigt synes det rimligt att antaga, att den in
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

hemska produktionen av ovannämnda varuslag kommer att bli av minst

samma omfattning under år 1948 som under år 1947 och att dess värde

sålunda skulle uppgå till i runt tal 1 530 milj. kr. räknat i 1947 års priser.

För eu bedömning av importen av motsvarande färdigvaror under år

1948 föreligga endast osäkra hållpunkter. Föreliggande beräkning har utgått

från antagandet, att någon import av färdiga textilvaror från hårdvalutaländer

icke kan komma i fråga under år 1948. Uppskattningen av

importen från mjukvalutaländer har grundats på handelns strax före

årsskiftet 1947/1948 uttalade importönskemål, justerade med hänsyn till

vad då ansågs möjligt att realisera. Beräkningarna ha givit till resultat, att

importen av konsumtionsfärdiga textilvaror kunde väntas nedgå med ca

450 milj. kr., räknat i 1947 års priser. Av denna minskning kan gissningsvis

50 milj. kr. beräknas drabba importen av heminredningstextilier, sängkläder

och andra hushållstextilier. Under denna förutsättning skulle importen

under 1948 av vävnader, konfektion, trikåvaror och garner för direkt

konsumtion kunna beräknas till i runt tal 550 milj. kr. i 1947 års detaljpriser.

Sammanlagda tillförseln av konsumtionsfärdiga varor av ifrågavarande

slag under år 1948 skulle enligt dessa beräkningar komma att uppgå till

(1 530 + 550 =) 2 080 milj. kr., räknat i 1947 års detaljpriser. 1947 års konsumtion

av motsvarande varor har av konjunkturinstitutet beräknats till

2 135 milj. kr. Med hänsyn till att importmöjligheterna beträffande textilvaror

för närvarande möjligen kunna bedömas något mera optimistiskt än som

skett vid de överväganden, som legat till grund för kalkylerna beträffande

importen under år 1948, synes det rimligt att antaga, att tillförseln under

år 1948 kommer att medge en konsumtion av samma storleksordning som

under år 1947 utan att lagren nämnvärt behöva tagas i anspråk. Lagren av

konsumtionsfärdiga textilvaror för beklädnadsändamål ökade under 1947

enligt en inom industrikommissionen företagen inventering med ca 345 milj.

kr. räknat i detaljvärde.1

Tillförseln av skodon under år 1947 hade enligt industrikommissionens

beräkningar ett detaljhandelsvärde av ca 350 milj. kr., varav övervägande

delen hänförde sig till inhemsk produktion. Denna torde under år 1948

knappast kunna väntas stiga med hänsyn till den knappa tillgången på bottenläder.

Ett bortfall av hårdvalutaimporten av skodon kan beräknas minska

tillförseln under år 1948 med ungefär 15 milj. kr. till ca 335 milj. kr. i

1947 års detaljpriser, vilket i stort sett motsvarar konsumtionen under år

1947. Sistnämnda år ökades lagren, som böna närma sig förkrigsnivån och

som anses ha en mera kurant sammansättning än före kriget, med ca 12

milj. kr.

En bedömning av konsumtionsmöjligheterna beträffande övriga till beklädnadsgruppen

hänförliga varuslag, nämligen hattar och mössor, pälsverk,

skinnkläder och vissa andra skinn- och lädervaror samt väskor, måste

grundas på synnerligen vaga omdömen om produktions- och importutveckling.

Betingelserna för den inhemska produktionen synas med hänsyn till

den på grund av importsvårigheterna väntade knappa tillgången på skinn

icke gynnsamma och torde knappast medgiva någon produktionsökning.

Möjligen kan en på vissa punkter hotande produktionsminskning i någon

mån kompenseras genom övergång till inhemska råvaror. I föreliggande beräkningar

har den inhemska produktionen antagits oförändrad mellan 1947

och 1948. Hårdvalutaimporten under år 1947 av ifrågavarande färdigvaror * i

1 I ett senare avsnitt av detta kapitel förutsattes, att det inträder en viss konsumtionsökning

i fråga om textilvaror och att detta möjliggöres genom en minskning av lagren.

s. 57 Kontrollera mot PDF

57

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

uppgick i detalj handelspriser till ca 20 milj. kr. Konsumtionsvärdet under

samma år har av konjunkturinstiutet beräknats till 31)0 milj. kr. Om man

bortser från möjligheten att lagerförändringar ägt rum och sålunda sätter

tillförseln under 1947 lika med konsumtionen samt vidare förutsätter oförändrade

betingelser för produktion och import, med undantag för hårdvalutaimporten,

som antages bortfalla, så skulle tillförseln under år 1948

av ovannämnda varuslag kunna beräknas komma att uppgå till 340 milj. kr.

i 1947 års detalj handelspriser. Några uppgifter angående lagerutvecklingen

föreligga icke.

Enligt ovanstående beräkningar skulle tillförseln av beklädnadsvaror under

år 1948 komma att uppgå till ett värde, räknat i 1947 års detaljpriser, av

(2 135 + 335 + 340 =) 2 810 milj. kr. Till detta belopp kommer värdet av

skoreparationer och skrädderiarbete, som för år 1947 av konjunkturinstitutet

uppskattats till 160 milj. kr. Samma siffra torde kunna användas för

år 1948. Konsumtionsvärdet under år 1948 av varor och tjänster hänförliga

till gruppen beklädnad skulle sålunda, vid oförändrad lagerställning, kunna

beräknas till 2 970 milj. kr. i 1947 års priser. För år 1947 har konjunkturinstitutet

beräknat värdet av motsvarande post till 2 991 milj. kr. Värdet

av den kända lagerökningen under år 1947 av beklädnadsvaror för direkt

konsumtion har uppskattats till 357 milj. kr. i detaljhandelspriser.

Bland det stora antalet övriga konsumtionsvaror kunna som exempel

nämnas möbler, heminredningstextilier, glas och porslin, husgeråd av järn

och metall, dammsugare, belysningsarmatur och andra inventarier, skrivmateriel,

fotoartiklar, leksaker o. s. v. I några fall kan den inhemska produktionen

av dessa varuslag möjligen väntas stiga under år 1948, t. ex. beträffande

glas och porslin för hushållsändamål. För flertalet varor äro

möjligheterna till en produktionsökning beroende av tillgången på råvaror

och halvfabrikat och därför mera ovissa. Även importmöjligheterna äro

svåra att förutse, men det kan antagas, att någon import från hårdvalutaländer

av ifrågavarande konsumtionsvaror i stort sett icke kommer att äga

rum. Hårdvalutaimporten av nämnda varor uppgick under år 1947 till ca

210 milj. kr., räknat i detaljhandelspriser, med vilket belopp tillgången under

år 1948 enligt det gjorda antagandet sålunda kan beräknas minska.

Konsumtionsvärdet för grupperna »inventarier» och »övrigt» har för år

1947 beräknats till sammanlagt 4 378 milj. kr. Vid ovannämnda minskning

av tillförseln skulle konsumtionsvärdet under år 1948, under förutsättning

att någon förändring ej äger rum beträffande lagren av färdigvaror och

konsumtionen av tjänster, komma att uppgå till 4 168 milj. kr.

Det totala konsumtionsvärdet under år 1948 skulle enligt föreliggande

beräkningar uppgå till ((>361 -f- 775 + 1 464 -f- 2 970 + 4 168 =) 15 738

milj. kr., allt i 1947 års priser.

Det är angeläget att understryka, att alla dessa uppskattningar och antaganden

beträffande tillgången på konsumtionsvaror äro behäftade med en

betydande grad av osäkerhet. Som regel gäller emellertid i fråga om ovanstående

beräkningar, alt de äro jämförelsevis försiktigt hållna. Man torde

som ett alternativ kunna räkna med en större import från mjukvalutaländer

och all importen av konsumtionsvaror från hårdvalutaländer ej helt

bortfaller. Vidare bör eu viss ökning av den inhemska produktionen vara

möjlig med hänsyn till den fortskridande utvidgningen och rationaliseringen

av produktionsapparaten. I ett mera optimistiskt alternativ borde sålunda

nedgången i tillförseln av färdiga konsumtionsvaror under år 1948 kunna

beräknas bli åtminstone ett par hundra miljoner kronor mindre än ovanstående

uppskattningar ge vid handen.

7 Bihang till riksdagens protokoll I suml. Å r 2S0.

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Kungi. Maj:ts proposition nr 286.

Indirekt beräkning av tillgången på konsumtionsvaror.

En indirekt beräkning av tillgången på varor och tjänster för konsumtionsändamål

kan dispositionsmässigt anknyta till den i första avsnittet

uppställda försörjningsbalansen för 1947.

Tillgångssidan i denna balans utgöres av bruttonationalprodukten och

importen med justering för indirekta skatter och subventioner.

I slutet av förra året bedömdes produktionsutvecklingen under 1948 relativt

pessimistiskt. Den felslagna skörden 1947 väntades medföra efterverkningar

på jordbrukets produktion och betingelserna för höstsådden hade

flerstädes varit mindre gynnsamma. Restriktioner i fråga om förbrukningen

av elektrisk kraft hade måst införas och utsikterna på detta område

tedde sig rätt mörka. Den starka nedskärning av importen, som förutsågs,

förväntades komma att medföra svårigheter för näringslivets försörjning

med råvaror och förnödenheter. Produktionsvolymen inom industrien

kunde under sådana omständigheter komma att falla tillbaka till

1946 års nivå. Bruttonationalprodukten skulle i så fall, räknad i 1947 års

pris- och kostnadsnivå, komma att minska med 500 milj. kronor. Detta utgjorde

medelalternativet (alternativ B) i konjunkturinstitutets kalkyler,

vilket även togs som utgångspunkt för den diskussion om den samhällsekonomiska

balansen, som åtföljde statsverkspropositionen (Bil. 1. Bihang 7).

Såvitt man nu kan bedöma framstår denna kalkyl som alltför pessimistisk.

Vissa efterverkningar av den svaga skörden 1947 komma att göra sig

gällande. Ransoneringen av den elektriska kraften har å andra sidan under

den gångna vintern kunnat göras lindrigare än vad som i slutet av förra året

befarades. Beräkningar över den härigenom åstadkomna begränsningen i

produktionen ha visat, att produktionsnedgången på grund av elransoneringen

är ganska måttlig. Importen synes under 1948 komma att medgiva

tillfredsställande försörjning i fråga om bränslen och flertalet råvaror. För

produktivitetsutvecklingen är upprätthållandet av en viss balans på arbetsmarknaden

av stor betydelse. Om en sadan kan åstadkommas och omflyttningarna

mellan olika företag därmed begränsas i förhållande till den onormalt

stora omflyttningen på sommaren 1947, bör en viss produktivitetsstegring

kunna väntas. Även de senaste årens betydande investeringar måste

medverka till en viss förbättring av produktionsresultatet. I föregående kapitel

beräknades sysselsättningen inom näringslivet — bl. a. på grund av kortare

värnpliktstjänstgöring — komma att under 1948 överstiga föregående

års med omkring 15^000 årsarbetare. Med hänsyn till nämnda omständigheter

synes det nu berättigat, att i fråga om den inhemska produktionens

storlek närmast räkna med en produktionsökning i oförändrade priser på

cirka 300 milj. kr. mellan 1947 och 1948. En ytterligare diskussion härom

följer i nästa kapitel.

I fråga om importen ha övervägandena i det andra avsnittet ovan lett

fram till ett sannolikt importvärde för 1948 på 4 300 milj. kr. Detta bör

dock reduceras med hänsyn till en 10-procentig fördyring, varför importen

i 1947 års prisnivå skulle stanna vid 3,9 miljarder kr. eller 1,3 miljarder kr.

lägre än för 1947.

Den inhemska produktionen och importen skulle sålunda tillhopa lamna

en tillgång för 1948, som med 1 miljard kronor understiger 1947 års.

Fortsättes kalkylen i 1947 års medelprisnivå, bör i konsekvens härmed

räknas med samma indirekta skatter och subventioner som under föregående

år. Förändringar i produktionens och konsumtionens sammansättning

påverka visserligen i viss mån avkastningen av de gamla indirekta skat
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 286.

59

terna och importens nedgång medför en viss minskning av tullintäkterna.

Men dessa förändringar böra lämpligen beaktas i den efterföljande diskussionen

av prisförändringarna under 1948, varvid hänsyn även tages till nya

indirekta skatter.

En del av den totala tillgången användes till investeringar, export och

offentlig konsumtion.

Ovan har redovisats den numera uppgjorda budgeten för de under byggnadsregleringen

fallande investeringarna. En prognos för övrig investeringsverksamhet

bär även verkställts. Såvitt framgår av dessa uppskattningar synes

man kunna räkna med en total investeringsvolym, som i oförändrade

priser understiger föregående års med omkring 450 milj. kr. och sålunda

uppgår till omkring 6 250 milj. kr. Häri ingå både den privata och den offentliga

investeringsverksamheten.

I avsnittet om utrikeshandeln ha prognoser rörande exporten av varor

ävensom inkomsterna av sjöfarten redovisats. Det framgår därav, att exporten

i oförändrade priser beräknats stiga med drygt 100 milj. kr. mellan

1947 och 1948, vilket alltså är ett mått på den utsträckning, i vilken exporten

ställer ytterligare anspråk på våra reala resurser.

I fråga om den offentliga konsumtionen har på grundval av budgetsiffror

framräknats en uppgång från 2 362 milj. kr. år 1947 till cirka 2 580 milj. kr.

år 1948. Som framgår av föregående avsnitt om inkomstutvecklingen sammanhänger

denna ökning främst med höjda löner, medan antalet anställda i

offentlig tjänst beräknats öka med endast någon procent. Denna sistnämnda

förskjutning kan också tagas som uttryck för stegringen i den offentliga

konsumtionen, mätt i oförändrad prisnivå. Denna kan därför för 1948 upptagas

till ca 2 400 milj. kr.

Om den så långt förda diskussionen summeras, finner man att tillgången

minus bruttoinvesteringar, export och offentlig konsumtion ger en rest av

ca 16 000 milj. kr., varvid alla poster räknats i 1947 års priser. Denna siffra,

som sålunda skulle ge ett mått på tillförseln av varor för privat konsumtion

under 1948, överensstämmer väl med den som förut erhållits på grundval

av en mera osäker direkt uppskattning. I

I det första avsnittet ovan har lagerutvecklingen under 1947 kommenterats.

Det har därvid påvisats, att en lagerökning ägde rum, vilken hade särskilt

stor omfattning inom textilbranschen, icke minst inom handeln. Lagerutvecklingen

kan för närvarande endast indirekt påverkas av den ekonomiska

politiken. Detta hindrar emellertid inte att en diskussion kan föras

om vad som är önskvärt liksom om vad som kan förväntas komma att

ske. Såvitt kunnat utrönas framstår den nuvarande lagerhållningen på

många områden närmast som knapp. För att produktionen skall förlöpa

jämnt fordras nämligen en icke obetydlig lagerreserv på olika punkter inom

produktionsprocessen. Emellertid synes under nuvarande förhållanden

knappast någon mera betydande ökning av lagren kunna möjliggöras. Härvid

bortses från direkt beredskapslagring. Därest sådan skulle anses påkallad,

torde valutamässigt utrymme därför få beredas i en ordning, som ligger

utanför förevarande kalkyler.

Vad åter beträffar den sannolika utvecklingen, synes man kunna räkna

med att vissa lager komma att minskas under 1948. Inom skogsindustrierna

har råvarutillförseln i vinter varit så svag, att elt sådant ianspråktagande

av lager framstår som sannolikt. Även i fråga om handelns lager av textilvaror

framstår en minskning såsom mest sannolik. Endast eu förväntan

om en betydande prisuppgång och goda kreditmöjligheter torde nämligen

föranleda handeln alt hålla på sina lager och därigenom avstå från en så
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

dan omedelbar inkomstökning, som den livliga efterfrågan kan möjliggöra.

I det följande förutsättes därför, att en lagerminskning inom textilhandeln

äger rum. Otvivelaktigt kunna härvid vissa svårigheter och spänningar vållas

genom ojämnheter i lagerhållning — såväl med hänsyn till varusortimentet

som i fråga om den lokala fördelningen. Förbrukarna komma ju icke

enbart att inrikta sin efterfrågan på de varor, som äro rikligt företrädda i

lagren, utan även på förnödenheter, varpå råder knapphet eller brist. Denna

sistnämnda efterfrågan kommer att vålla tendenser till prisstegringar. Det

bör heller inte fördöljas, att den angivna förutsättningen trots allt är föremål

för en viss osäkerhet. Skulle de aktuella inflationstendenserna väcka

föreställningar om snart inträdande stora prisstegringar, kunna spekulativa

hamstringstendenser, d. v. s. lagringsökningssträvanden, framträda både

inom produktion och handel. Detta utvecklingsalternativ förefaller dock i

stort sett vara mindre sannolikt än det förra.

Med hänsyn till övervägandena beträffande lagren — vilkas innebörd

kommer att ytterligare diskuteras i nästa kapitel — synes det icke otillåtet

att räkna med en uttömning under 1948 till ett värde av omkring 200 milj.

kr. i detaljhandelspriser (motsvarande 100 å 150 milj. kr. i de priser, vari

lageruppgifterna i kap. 1 uttryckts). Om lagerminskningen kommer att vara

av denna storleksordning, skulle därmed den reala tillgången för den privata

konsumtionen, mätt i oförändrade priser, överensstämma med föregående

års konsumtion. Slutsatsen skulle då bli den, att den totala reala konsumtionen

skulle kunna bli ungefär lika stor under 1948 som under 1947.

Det sålunda förda resonemanget sammanfattas i nedanstående tablå, där

alla siffror angivits i 1947 års medelprisnivå i milj. kr.

1947

1948

Förändring

Tillgång.

1. Bruttonationalprodukt.........

........ 23 029

23 329

+

300

2. Import......................

........ 5 200

3 900

—

1 300

3. Indirekta skatter.............

........ 1 725

1 725

—

4. Subventioner................

........ - 387

- 387

—

5. Summa tillgång...............

........ 29 567

28 567

—

1 000

Efterfrågan.

6. Bruttoinvesteringar ..........

........ 6 708

6 258

—

450

7. Export......................

........ 3 805

3 910

+

105

8. Offentlig konsumtion........

........ 2 362

2 400

+

38

9. Lagerförändring.............

........ +500

- 193

—

693

10. Privat konsumtion...........

........ 16 192

16 192

—

11. Summa efterfrågan...........

28 567

—

1 000

Om diskussionen fortsättes i reala termer, måste härefter hänsyn tagas

till de social- och finanspolitiska omläggningar, som företagits från ingången

av år 1948. Folkpensioneringen, barnbidragen, skattesänkningarna

för det stora flertalet skattebetalare in. in. ställa omkring 1 miljard kronor

till mindre bemedlade folkgruppers förfogande. Även om någon del härav

återgår i form av skatt och ett visst sparande äger rum av dessa inkomsttillskott,

måste större delen, uppskattningsvis omkring 800 milj. kr., komma

att användas för en höjning av berörda gruppers reala standard. 1 själva

verket måste en sådan standardhöjning för pensionärernas, barnfamiljernas

och de mindre bemedlades del ha varit syftet med de nu genomförda

reformerna. Totalt sett skulle denna standardhöjning för de därav berörda

grupperna röra sig om cirka 5 % av hela den privata konsumtionen inom

s. 61 Kontrollera mot PDF

Kungl. J\Iaj:ts proposition nr 286

61

landet.1 Då tillgången icke möjliggör en ökning av den totala konsumtionen

av samma storlek, måste standardförbättringen motvägas av en viss

standardsänkning för övriga grupper i samhället. En real konsumtionsbegränsning,

som enligt föreliggande kalkyler skulle motsvara omkring 5 %

av den totala konsumtionen inom landet, skulle sålunda inträda för dem,

som icke komma i åtnjutande av här ifrågavarande förmåner.

Den föregående diskussionen visar sammanfattningsvis, att inom ramen

för en praktiskt laget lika stor real konsumtion under 1948 som under 1947

får tänkas ingå en minskning av livsmedelsförbrukningen, främst i fråga

om importerade livsmedel, en viss ökning av bränsleförbrukningen, en ökning

av bostadskonsumtionen, motsvarande tillskottet av nya lägenheter,

samt en ökning av textilkonsumtionen, vilken ökning väsentligen tänkes gå

ut över förefintliga lager.

Efterfrågan.

Härmed har emellertid diskussionen redan förts in på frågan om relationen

mellan tillgång och efterfrågan på konsumtionsvaror. Mot en enligt

det föregående praktiskt taget oförändrad tillgång — mätt i 1947 års medelpriser

— står en i pengar räknat ökad efterfrågan. Sålunda uppskattas

enligt det föregående barnbidragen, de höjda folkpensionerna och sänkningarna

i den direkta beskattningen komma att höja konsumenternas inkomster

med 1 000 milj. kr. Efter avdrag av skatt och sparande å denna inkomststegring

har av detta belopp 800 milj. kr. antagits komma att användas för konsumtionsändamål.

Det förefaller därvid som om särskilt barnbidragen i icke

ringa utsträckning givit upphov till en ökad efterfrågan på beklädnadsvaror.

Härtill kommer den stegring av löntagarnas och jordbrukarnas inkomster,

som redovisats i föregående kapitel, och som där beräknats uppgå till cirka

10 % mellan 1947 och 1948. Detta betyder ett inkomsttillskott å nära 1,5

miljarder kronor. Frånräknas direkta skatter och sparande kan denna inkomstökning

A''äntas föranleda en ökning av konsumtionsefterfrågan med

omkring 1 miljard kronor. Svårare att bedöma är utvecklingen av den konsumtionsefterfrågan

som härflyter ur kapitalinkomster samt ur företagarinkomster

utanför jordbruket. Denna förutsättes tills vidare förbli oförändrad.

1 2

Mot en i stort sett oförändrad tillgång å konsumtionsvaror skulle i så fall

komma att stå en med ca 1 800 milj. kronor ökad efterfrågan. Den i pengar

uttryckta konsumtionsvaruefterfrågan skulle sålunda under 1948 vara om
1

Såsom framgår av följande avsnitt kommer dock denna stegring av den i pengar uttryckta

efterfrågan att konkurrera med andra efterfrågestegringar, varför förskjutningarna i konsumtionen

mellan olika grupper i realiteten komma att utfalla något annorlunda än som här framställts.

2 De i kalkylen intagna siffrorna för ä ena sidan löneutgiftsökningen (omkr. 900 milj. för privata

företag) och å andra sidan bruttoinkomstökningen genom produktions- och prisstegring

innebära ungefär oförändrad företagsvinst, bortsett från ökningen för jordbruket. Härtill kommer

emellertid å ena sidan vinstökningar genom prisstegring på investeringsvaror, å andra sidan

höjda skatter på bolagsvinster samt större inkomster och förmögenheter. Man skulle därför kunna

räkna med grovt taget oförändrad penninginkomst för företagsägare utanför jordbruket. Det är

klart att man med hänsyn till alla statistiska och begreppsmässiga osäkerhetsmarginaler, som i

detta sammanhang föreligga, måste betrakta detta omdöme som ytterst ungefärligt. Förhållandena

skifta dessutom starkt. För exportindustrien torde sålunda en avsevärd vinstökning inträda

på grund av prisstegring utomlands medan däremot importhandel och därmed sammanhängande

produktion utsattes för vinstminskning genom minskad omsättning; lönestegringarna torde också

ge upphov till vinstminskning på områden som effektivt kunna behärskas av priskontrollen.

Någon förändring i företagarnas konsumtionsvaruefterfrågan har inte heller antagits ske. Ett

antagande, att de i stiillet med hjälp av sparandeminskning eller kapitalförtäring bibehålla sin

reala konsumtionsstandard trots den höjda prisnivån, vore givetvis lika rimligt. Del skulle betyda

100 å 200 milj. kr. mer på efterfrågesidan.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

kring 11 % större (16 000 + 1 800 milj.) än motsvarande tillgång, om denna

uttryckes i 1947 års medelpriser.

En del av denna skillnad har emellertid redan utjämnats och kommer att

utjämnas1 på grund av prisstegringar, som kommer till stånd av delvis andra

anledningar än den nu aktuella bristen på samhällsekonomisk balans.

För det första måste man räkna med den prisstegring i förhållande till

medeltalet 1947, som redan inträtt. I mars 1948 låg riksbankens konsumtionsprisindex

(generalindex med avdrag för indirekta skatter och med tilllägg

för subventioner) 3,4 % över genomsnittet för 1947. Socialstyrelsens

levnadskostnadsindex utan direkta skatter tyder närmast på en något större

uppgång (4,5 % från medeltalet 1947 till mars 1948), men påverkas av avvecklingen

av livsmedelsrabatterna. Väljer man siffran 3 % såsom mått på

den redan inträffade prisstegringen, skulle det i det föregående kalkylerade

tillgångsvärdet i den privata konsumtionsbudgeten för 1948 få höjas med omkring

500 milj. kr., varigenom den angivna spänningen skulle reduceras till

1 300 milj. kr.

För det andra måste tillgångsvärdet ytterligare höjas på grund av att den

förutsedda spänningen föranlett beslut och förslag om ett antal nya eller

höjda indirekta skatter på mera umbärlig konsumtion. Dessa skatter äro avsedda

alt öka statsverkets inkomster under budgetåret 1948/49 med omkring

500 milj. kr. Då de emellertid införts först successivt under 1948, kan

den totala avkastningen under innevarande kalenderår icke förväntas överstiga

avkastningen under föregånde år — vilken i första kapitlet ovan något

reducerats med hänsyn till eftersläpande inleveranser av på 1946 belöpande

omsättningsskatt — med mera än omkring 300 milj. kr. Hänsyn

måste vidare tagas till att hela detta belopp icke kommer att direkt drabba

konsumtionen. Särskilt bensinskatten kommer att till en del falla på transporter

för byggen och anläggningsarbeten. — Enligt en i anslutning till statsverkspropositionen

gjord beräkning väntades totalbeloppet av subventioner

under 1948 komma att nedgå med 70 ä 80 milj. kr. i förhållande till föregående

år, främst i anledning av livsmedelsrabatteringens upphörande vid

årsskiftet. Därvid förutsattes även, att de i fjol införda missväxtsubventionerna

för jordbruket skulle avvecklas den 1 september 1948. Emellertid ha

vissa subventioner beräknats tillkomma eller återupptagas för 1948/49 dels

på jordbrukets område, dels för vissa andra varor (bomull, hudar, bränsle).

Av det beräknade totalbeloppet om 170 å 180 milj. kr. för dessa subventioner

kan 70 å 80 milj. kr. komma att belöpa sig på kalenderåret 1948. Samtliga

subventioner skulle i så fall komma att uppgå till ungefär samma belopp under

innevarande år som under det föregående. De på konsumtionen belöpande

indirekta skatterna minus subventionerna kunna därför innevarande

år uppskattas till högst 250 milj. kr. mera än föregående år. Den nyssnämnda

spänningen mellan tillgång och efterfrågan om 1 300 milj. kr. reduceras

härigenom till 1 050 milj. kr.

Man måste ytterligare räkna med vissa prisstegringar, som föranledas av

redan inträffade kostnadsstegringar. Den senaste jordbruksuppgörelsen

medför — trots subventioneringen — vissa kostnadsökningar för konsumenterna.

Importprisstegringen måste i viss mån påverka den inhemska

prisnivån. Det är emellertid synnerligen svårt att bedöma storleken och tidpunkten

för sådana prishöjningar. Den med statstjänstemännen nyligen

träffade uppgörelsen om viss bindning av lönerna torde komma att föranleda

en stram prispolitik. Med hänsyn härtill antagas de ytterligare pris
1

Härvid bortses till en början från att denna partiella >utjämning) skapar nya spänningar,

som lätt medföra ny brist på balans. Jfr efterföljande kapitel.

s. 63 Kontrollera mot PDF

63

Kungl. Mapts proposition nr 286.

stegringarna under året komina att begränsas till vad som motsvarar en

höjning av konsumtionsvärdet med 200 miljoner kronor. Dessa få delvis

antagas beröra umbärlig konsumtion och skulle sålunda icke helt träffa indexvarorna.

Den här angivna prisstegringen svarar närmast mot förutsättningen

om i stort sett oförändrade företagsvinster utanför jordbruket.

Den ovan omtalade spänningen mellan tillgång och efterfrågan på konsumtionsvaror

skulle härigenom reduceras till omkring 850 milj. kr. Av

skäl som i fortsättningen skola närmare redovisas, måste åtminstone större

delen av detta belopp anses ligga inom felgränsen för kalkylen. Skulle en

eventuell missvisning i beräkningen gå i gynnsam riktning vore detta liktydigt

med att de prisstegringar, som nu kunna förutses på grund av indirekta

skatter, importprisförändringar, kostnadsstegringar och den senaste

jordbruksuppgörelsen m. in., skulle vara tillräckliga för att höja tillgångsvärdet''

i konsumtionsbudgeten till nära nog samma belopp som ovan beräknats

för efterfrågan. Men även i detta gynnsamma fall är det sannolikt, att

inflationsverkningar av olika slag tendera att ytterligare stärka de inflationsdrivande

krafterna, bl. a. genom att prisstegringarna kunna ge anledning

till fortsatta höjningar i kostnader, inkomster och köpkraft, och sålunda

skapa en ny brist på balans. I följande kapitel om den samhällsekonomiska

balansen blir det anledning att närmare utveckla dessa och andra reservationer

till de anförda beräkningarna.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

8. Den samhällsekonomiska balansen.

I föregående kapitel har medtagits en summering av den totala tillgången

och efterfrågan under 1948, varvid eu spänning ådagalagts, som där närmast

lokaliserats till konsumtionen. Man kan också helt allmänt konstatera,

att den totala efterfrågan för privat och offentlig investering och privat

och offentlig konsumtion tenderar att överstiga den totala tillgången på

varor och tjänster inom landet. Eftersom den senare i sista hand dock utgör

en fysisk gräns för den efterfrågan, som kan bli realiserad, måste spänningen

ge upphov till en serie anpassningsreaktioner, varigenom investeringar

och/eller konsumtion bli mindre än som planerats, d. v. s. investeringarna

minskas resp. sparandet ökas. En begränsning kan härvidlag komma

till stånd bl. a. genom den prisstegring, som utlöses, genom direkt brist

på efterfrågade varor — varvid särskilt vissa nyckelprodukter kunna komma

i fråga — eller genom direkta eller indirekta regleringar. En kalkyl av

den totala balansen kan i detta sammanhang ha värde som en kontroll på

huruvida redan vidtagna åtgärder kunna anses vara tillräckliga för att åstadkomma

en tillfredsställande jämvikt. När detta som den föregående kalkylen

visat icke är fallet, måste analysen fortsätta med att gå in på de återverkningar,

som bristen på balans utövar på olika delar av näringslivet. I

det sammanhanget torde det även vara motiverat att något beröra de osäkerhets-

och riskmarginaler, som i övrigt vidlåda dessa beräkningar.

Det har framgått av den föregående framställningen, att den största förändringen

på tillgångssidan jämfört med föregående år är att förvänta i

fråga om utrikeshandeln, främst importen. Sedan denna under 1947 nått

sådan omfattning, att ett importöverskott uppstått, vilket medfört en stark

uttömning av våra valutareserver, måste för 1948 en bättre balans i betalningarna

med utlandet eftersträvas. Detta innebär, att exporten blir avgörande

för importens storlek.

Omfattningen av 1948 års export påverkas av förhållanden såväl inom

Sverige som i andra länder. En sådan spänning mellan tillgång och efterfrågan

inom landet, som i det föregående påvisats, hämmar på olika vägar

exporten. Den i andra kapitlet redovisade exportprognosen förutsätter viss

ökning av de utförda kvantiteterna trävaror, pappersmassa och papper. Beträffande

trävarorna kommer som i tredje kapitlet nämnts årets försågningar

att väsentligt understiga föregående års på grund av vinterns begränsade

timmerfångst. Skall likväl en större kvantitet än 1947 kunna exporteras,

måste en kraftig begränsning av den inhemska förbrukningen äga

rum. Detta förhållande utgör ett fristående motiv för en nedskärning av den

byggnads- och anläggningsverksamhet, som faller under byggnadsregleringen,

och speciellt av sådan byggnadsverksamhet som medför stor åtgång

av trävaror. — Beträffande pappersmassa och papper ha särskilda

regleringsåtgärder vidtagits för att nedbringa den inhemska förbrukningen.

Även i fråga om en betydande del av den övriga exporten föreligger en

direkt konkurrens mellan inhemska och utländska köpare. Detta gäller i

hög grad i fråga om stål och verkstadsprodukter, där dock långfristiga leveranskontrakt

i viss mån binda leveransernas inriktning. Här ifrågavarande

näringsgrenars leveransförmåga i förhållande till utlandet påverkas emellertid

också i ett annat avseende av det ekonomiska läget inom landet, näm
-

s. 65 Kontrollera mot PDF

Kungl. Mcij:ts proposition nr 286.

65

ligen av konkurrensen om arbetskraften. Under de senaste åren ha nämligen

både järnbrukens och verkstädernas kapacitetsutnyttjande och produktion

främst bestämts av arbetskraftstillgången, vilken i sin tur närmast

varierat med sysselsättningen inom byggnads- och anläggningsverksamheten.

Som påvisats i arbetsmarknadskapitlet har industrien — och särskilt

järnbruk och verkstäder — härigenom kommit att erhålla en säsongmässig

variation i sin verksamhet med hög sysselsättning och produktion

under vintermånaderna, då byggnads- och anläggningsverksamheten är begränsad.

Under de senaste åren har företagens leveransförmåga varit den för exportens

omfattning främst bestämmande faktorn. Åtskilliga tecken tyda på

att detta tillstånd nu håller på att förändras. Exportförsäljningarna ha börjat

röna motstånd från köparnas sida. I fråga om sådana exportvaror, som

framstå som nödvändiga för återuppbyggnaden i Europa, föreligger väl icke

svårighet att vinna avsättning för de kvantiteter, som vi förmå leverera.

Importen till de med betalningssvårigheter kämpande länderna av sådana

varor åter, vilka icke framstå som oundgängligen nödvändiga i deras nuvarande

läge, hämmas alltmera av skärpta importrestriktioner. Efter fjolårets

betydande exportprisstegringar har takten i exportprisutvecklingen saktat av.

Importens storlek och sammansättning påverkas förutom av här nämnda

omständigheter främst av leveransförmågan i andra länder och av prisutvecklingen.

Särskilt skall i detta sammanhang understrykas den osäkerhet

beträffande importprisutvecklingen, som berördes i andra kapitlet ovan.

Prisutvecklingen på världsmarknaden har under de senaste månaderna

haft en stigande tendens. Om denna fortsätter, måste den medföra, att vi

inom ramen för samma importvärde komma att erhålla en mindre varukvantitet

än som tidigare räknats med. Med en stark spänning mellan tillgång

och efterfrågan inom landet kan man heller inte räkna med att den

internationella prisstegringen skall utlösa en sådan reaktion från köparnas

sida, som skulle kunna vara ägnad att minska trycket på importregleringen.

På utrikeshandelns område föreligga sålunda vissa faktorer, som verka

i ogynnsam riktning och tendera att framkalla en ytterligare begränsning

av importvolymen. Mot en sådan försämring finnas dock vissa buffertar,

som i detta sammanhang kunna utgöra motiv till stöd för den kalkyl som

ovan anförts. Importen under 1948 påverkas nämligen av redan tidigare

träffade leveransavtal, en eftersläpning från föregående år och i vissa fall

redan fullgjorda likvider. Som redan framhållits finnas i flertalet betalningsavtal

s. k. swing funds, som i första hand uppfånga brister i betalningsbalansen.

Därtill kan ytterligare visst kreditutnyttjande ävensom återbetalningar

av krediter komma i fråga.

Uppskattningen av det totala produktionsresultatet inom landet måste

anses väsentligt osäkrare än beräkningarna rörande utrikeshandeln. I fråga

om bruttonationalproduktens storlek kan t. o. in. i efterhand endast ganska

ungefärliga beräkningar göras. I den försörjningsbalans för åren 1938/39,

1946 och 1947, som återgivits i det första kapitlet ovan har bruttonationalprodukten

närmast framkommit som ett resultat av kalkyler rörande övriga

poster i balansen, d. v. s. på indirekt väg. Omdömena rörande förändringen

mellan ifrågavarande år av bruttonationalproduktens volym ha även måst

ges en mycket försiktig formulering. När det gäller att förutsäga utvecklingen

under 1948 är man hänvisad till att grunda sin uppfattning på tidigare

erfarenhet och på osäkra uppskattningar rörande effekten av kända

förändringar.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

»Under mellankrigsperioden steg den reala nationalinkomsten — effekten

av förändringar i penningvärde är därvid eliminerad —• med drygt 3 %

per år. Mellan 1929 och 1939 undergick nationalinkomsten en stegring med

omkring 40 %. Det bör härvid observeras, att befolkningen i de produktiva

åldrarna under dessa perioder steg i relativt hastigt tempo. Man finner, att

den reala nationalinkomsten per individ i produktiv ålder steg med 25 %

under 30-talet eller med 2,3 % per år» (Meddelanden från konjunkturinstitutet.

Ser. B: 6 s. 35. Jfr även d:o Ser. B: 5).

I en mera långsiktig prognos skulle det kunna vara rimligt att räkna

med en sådan genomsnittlig produktivitetsstegring. En bedömning på kortare

sikt ställer sig svårare. I och för sig skulle en starkare produktivitetsstegring

under de första efterkrigsåren kunna framstå som naturlig. Krigsårens

produktivitetssänkande ersättningshushållning — vedbränsle m. m.

— kunde på ett par år i huvudsak avvecklas, en stor införsel utifrån av

olika varor ägde rum och investeringsverksamheten var livlig. Vissa produktivitetssänkande

faktorer torde dock samtidigt ha varit verksamma,

främst sammanhängande med ojämnheter i tillförseln av förnödenheter och

med överrörligheten på arbetsmarknaden. Mellan 1943 och 1946 steg den

industriella produktionen per timme med drygt 6 %. Industriförbundets

produktionsindex visar en ytterligare stegring med cirka 2 % mellan 1946

och 1947.

Den i föregående kapitel anförda prognosen innebär att man för 1948

räknat med en total produktivitetsstegring med 1—2 % i jämförelse med

1947, vilken dock delvis motväges av de sekundära verkningarna av fjolårets

missväxt och av de inskränkningar i produktionen under början av

året som sammanhängt med kraftransoneringen. (Jfr även Meddelanden

från konjunkturinstitutet. Ser. A: 15). Det ovan anförda torde karakterisera

graden av osäkerhet i den gjorda uppskattningen. I förbigående må dock

antecknas att den överensstämmelse, som i föregående kapitel nåddes mellan

en direkt och en indirekt kalkyl rörande den möjliga reala konsumtionen

under 1948 — vilka båda kalkyler i huvudsak äro av varandra oberoende

— utgör ett visst stöd för det använda produktivitetsantagandets rimlighet.

Stor vikt måste i detta sammanhang tillmätas den effekt, som bristen på

balans kan komma att utöva på produktiviteten. En depression kan visserligen

medföra skärpt konkurrens, som tvingar företagarna till rationaliseringsåtgärder.

Samtidigt innebär den dock ett ofullständigt utnyttjande av

förefintliga produktionsresurser i fråga om arbetskraft och anläggningar.

En förlängd depression, en stagnerande hushållning, bjuder på längre sikt

på mindre framstegsmöjligheter än en expanderande. En jämförelse mellan

erfarenheterna från olika länder under 1930-talet är härvid belysande. Det

har konstaterats1, att en betydande produktivitetsstegring ägde rum i länder

som Sverige och England, som hade ett konjunkturuppsving under

30-talet, medan utvecklingen var väsentligt ogynnsammare i de mera stagnerande

länderna som Frankrike och Förenta staterna. Både på kortare och

längre sikt synes därför det bästa produktionsresultatet uppnås, om betingelser

skapas för en god sysselsättning.

Med stigande sysselsättning nås emellertid vid ett visst läge ett optimum.

Om konjunkturen pressas därutöver, uppkomma tendenser till desorganisation,

som sänka produktiviteten. En överfull sysselsättning leder sålunda

till en överrörlighet hos arbetskraften och till svårigheter att rekrytera erfor
1

Jfr t. ex. Svennilson—Waldenström, Till frågan om det industriella framåtskridandet. Stockholm

1942.

s. 67 Kontrollera mot PDF

67

Kunpl. Maj:ts proposition nr 286.

derlig arbetskraft till verksamhetsområden, vilkas arbetsresultat kunna vara

av stor betydelse för produktionen på andra områden. Det svenska näringslivet

har under de senaste åren befunnit sig i ett sådant tillstånd av överfull

sysselsättning. Byggnadstiden har förlängts på grund av långa väntetider för

olika material. Produktionen har stoppats upp på olika punkter av samma

anledning. Arbetskraften har visat en hög rörlighet och dragits från t. ex.

större företag inom industrien och till byggnadsverksamhet och diverse servicenäringar.

Inom handelsdepartementet hösten 1947 företagna undersökningar

ha givit en mångfald exempel på sådana av den rådande bristen på

jämvikt framkallade olägenheter för produktionen. Dessa produktionsrubbningar

äro dock på intet sätt av samma storleksordning som effekten av en

depression sådan som den i början av 1930-talet.

Det här anförda ger anledning till ett mycket starkt understrykande av

att en eventuell ökning av produktionsresultatet under innevarande år i

hög grad är beroende av, i vilken utsträckning en sådan överspänning, som

framför allt präglade arbetsmarknaden under sommarhalvåret 1947, kan

undvikas. Den säsongmässiga inskränkningen av byggnads- och anläggningsverksamheten

vintern 1947/48, det under samma tid tillämpade stoppet

"för byggnadstillståndsgivningen, den av elektricitetsransoneringen föranledda

begränsningen inom vissa industrier in. in. ha under den gångna

vintern medfört ett bättre balanserat arbetsmarknadsläge. Som angivits i

ett föregående kapitel beräknas investeringsbegränsningen under innevarande

år komma att medföra en något lägre sysselsättning inom byggnadsoch

anläggningsverksamhet sommaren 1948 än sommaren 1947.

I detta sammanhang bör nämnas en sannolikt viktig men till sin storlek

obestämbar faktor, nämligen variationerna i mängden av varor under arbete.

Till följd av varubrist och överskottsefterfrågan har nämligen inom

vissa delar av produktionen framträtt ett desorganisationsfenomen, som tar

sig uttryck däri, att stora mängder varor icke kunna fullständigt färdigproduceras,

emedan vissa delar fattas. Dessa flaskhalsar i tillverkningen

kunna även minska arbetets produktivitet. Denna icke sällan framträdande

onormalt stora anhopning av varor under arbete inom olika stadier av produktionsprocessen

utgör givetvis en belastning för samhällsekonomien. En

sådan belastning fanns emellertid redan under 1947. Endast om denna typ

av lagerhållning skulle öka i hastigare takt än under 1947, skulle man här

ha en minuspost i balansen, till vilken hänsyn icke tagits i föreliggande beräkning.

Skulle den återigen upphörn att öka eller öka i långsammare takt

än under 1947, vore detta liktydigt med att för ändamålet toges i anspråk

mindre produktivkrafter än under föregående år. En ännu större — och i

kalkylen obeaktad — vinst i förhållande till 1947 skulle framträda, om en

direkt minskning i denna typ av lagerhållning inträdde.

Mot den samlade tillgången står den efterfrågan, som kommer från privat

och offentlig investeringsverksamhet och privat och offentlig konsumtion.

Bristen på balans bär i föregående kapitel huvudsakligen lokaliserats till

konsumtionen. I verkligheten berör dock efterfrågetrycket hela hushållningen;

till de mest framträdande dragen i utvecklingen hör den växelverkan

som förekommer mellan förändringarna inom bl. a. utrikeshandeln, investeringarna

och konsumtionen. Ur framställningssynpunkt är emellertid den

använda metodiken i flera hänseenden lämplig. Det låter sig nämligen icke

göra att på investeringsområdet verkställa en analys av balansen mellan tillgång

och i pengar uttryckt efterfrågan, motsvarande den som ovan utförts

för konsumtionsområdet, enär investeringsefterfrågan är beroende av utvecklingen

på penning- och kapitalmarknaden. Företagen kunna nämligen

öka sina möjligheter att investera genom att taga kreditinstituten i anspråk

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

eller genom att utnyttja sina reserver av likvida medel. Investeringsefterfrågan

är härigenom på ett annat sätt än konsumtionsefterfrågan obestämd i

törhållande till utvecklingen av de löpande inkomsterna, även om samma

faktorer kunna i begränsad omfattning göra sig gällande som på detta senare

område. Man kan endast konstatera, att å ena sidan investeringsbenägenheten

överstiger de reala resurserna för investeringar, men att å andra

sidan efterfrågan hålles tillbaka genom investeringskontrollen.

Vidare föreligga svårigheter att på kort sikt utan alltför hårda tvångsåtgärder

åstadkomma större förändringar i den totala förbrukningens fordelning

mellan investeringar och konsumtion genom att överföra produktivkrafter

från det ena användningsområdet till det andra. Likväl förekommer

en betydelsefull konkurrens om produktivkrafter mellan de två områdena.

Särskilt gäller detta den arbetskraft som träder ut på arbetsmarknaden

eller som går från jordbruket till stadsnäringarna. Övergång från kapitalvaruindustrier

till serviceyrken har också kunnat konstateras. En överföring

av produktivkrafter kan även äga rum via utrikeshandeln, t. ex. genom

export av investeringsvaror i utbyte mot import av konsumtionsvaror.

En avvägning mellan produktion för investerings- och för konsumtionsändamål

blir därför nödvändig i syfte att återställa den samhällsekonomiska

balansen. Under senare år ha investeringarna svarat för en större

del av den totala förbrukningen än vad som varit fallet under förkrigsåren,

och de ha därför otvivelaktigt från början bidragit till de nuvarande

inflationstendensernas framträdande. Under 1948 bli investeringarna märkbart

mindre än under 1947, medan konsumtionen synes i huvudsak kunna

upprätthållas på detta års nivå. Att nu driva investeringsbegränsningen

inom byggnad sregleringens ram väsentligt längre än vad som skett har icke

ansetts lämpligt med hänsyn till de stora och viktiga eftersatta behoven

exempelvis i fråga om bostäder, sjukhus, skolor, vägförbättringar, kraftverk

samt produktionsutrustning för industri, jordbruk och handel. Detta

gäller i desto högre grad, eftersom en mera omfattande sådan investeringsbegränsning

skulle komma att drabba flera slag av särskilt angelägna investeringar,

som ligga inom ramen för en redan starkt restriktiv offentlig

kontroll, medan det av kontrolltekniska skäl skulle vara svårt att hålla tillbaka

annan investeringsverksamhet av ofta mindre angelägen natur.

Lagren intaga en mellanställning mellan investeringar och konsumtion.

En lagerökning är sålunda att betrakta som en investering och kan eftersträvas

av samma motiv som en investering i byggnader eller maskiner. I

föregående kapitel har hypotetiskt räknats med någon lagerminskning under

1948. Dels bygga nämligen uppgjorda för sörjningsplaner på att lagren

av vissa råvaror i någon utsträckning komma att anlitas under året. I dessa

fall framstår ett utnyttjande av lagren för produktionens uppehållande som

så angeläget även för de berörda företagen, att den förutsedda utvecklingen

sannolikt också kommer till stånd. Dels har det räknats med att de under

förra året väsentligt ökade lagren av textilvaror inom handeln under 1948

komma att i viss utsträckning minska. Det har förutsetts, att tillförseln av

textilvaror genom produktion och import kommer att ungefär motsvara

volymen av försäljningarna till konsumenterna under år 1947 och att en

viss ökning av efterfrågan kommer att tillgodoses ur vid årets början befintliga

lager. Här har det resonemanget förts, att handelns intresse av att

öka omsättningen är så stort, att den kan väntas vara beredd att acceptera

viss lagerminskning i den mån försäljningarna tendera att få större omfattning

än vad som motsvarar tillförseln av nya varor.

Det måste emellertid understrykas, att lagerminskningen innebär en

motsvarande försämring av förutsättningarna för ett följande år. På många

s. 69 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

69

områden äro lagren icke onormalt stora utan snarare små i förhållande till

omsättningen. Därest möjligheter därför förelåg, skulle snarast en tendens

till ytterligare ökning av lagren på åtskilliga håll göra sig gällande.

Näringslivets inställning till en ökning eller minskning av lagren är vidare

beroende av den allmänna ekonomiska balansen och särskilt av den

uppfattning om den sannolika prisutvecklingen, som denna ger upphov till.

Förväntningar om en allmän prisstegring kunna föranleda företagarna att

öka eller åtminstone hålla på sina lager. En förutsedd knapphet på råvaror

och förnödenheter kan även utgöra motiv för företagarna att i förtid skaffa

förråd och bidraga till att öka lagerhållningen.

En lagerminskning sådan som den, varmed i föregående kapitel räknats,

kan sägas medverka till att åstadkomma en balans inom det ekonomiska

systemet endast om den framstår som uttryck för en önskan från företagarnas

sida i den riktningen. Blir den ett icke avsett, av företagarna icke planerat,

resultat av utvecklingen, får den i stället betraktas som ett symtom

på en föreliggande brist på balans. Till övriga spänningar kommer i så fall

företagarnas önskan att vidmakthålla eller kanske öka sina lager å ena

sidan och å andra sidan de hinder för dem att fullfölja dessa önskningar,

som en i förhållande till den löpande efterfrågan otillräcklig varutillgång

innebär.

Sammanfattas den i det föregående verkställda analysen över spänningen

mellan tillgång och efterfrågan, erhålles följande tablå, vari förändringarna

från föregående år angivits i miljoner kronor.

Faktorer som öka efterfrågeöverskottet Milj. kr.

Minskning av importöverskottet............................... 1 400

Barnbidrag, höjda folkpensioner, skattesänkning................ 1 000

Ökning av löne- och jordbruksinkomster ...................... 1 500

Summa 3 900

Faktorer som minska ef terf rågeöverskottet

Produktionsökning .......................................... 300

Frivilligt sparande på folkpensioner och barnbidrag etc........... 200

Frivilligt sparande samt marginalskatt på höjningen av löne- och

jordbruksinkomster ........................................ 500

Upphörande av lagerökning1 .................................. 500

Minskade investeringar ...................................... 450

ökade indirekta skatter minus ökade subventioner.............. 250

Redan inträdd prisstegring på konsumtionsvaror................ 500

Ytterligare nu förutsedda prisstegringar motiverade av redan inträffade

kostnadsstegringar ................................... 200

Summa 2 900

Differens .................................................. 1 000

Som förut påpekats, äro felmarginalerna i dessa uppskattningar betydande.

Sålunda är t. ex. uppskattningen av det sparande, som inkomstökningarna

kunna föranleda mycket osäker. Sparandet ur barnbidrag, höjda folkpensioner

etc. har antagits vara så högt som 20 % eller omkring 200 miljoner

kronor. På de höjda löneinkomsterna har sparandet beräknats till

10 %, medan resten av avdragsposten på 500 miljoner kronor är att hänföra

till den preliminärskatt som dras av från den ökade inkomsten; denna

marginalskatt uppgår vid ett genomsnittligt inkomstläge av omkring 5 000

1 Under 1947 ökade lagren med 500 milj. kr. Om lagren under 1948 hållas oförändrade,

innebär detta en minskning av efterfrågan med detta belopp i förhållande till föregående år.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

kronor till närmare 25 %. Även om antagandena beträffande sparkvoten

äro osäkra skulle andra rimliga antaganden i detta avseende dock inte

åstadkomma mer avsevärd skillnad i totalkalkylen. En större felrisk ligger

däremot i möjligheten av en mera generell förändring i det totala sparandet.

Även i fråga om vissa större poster i sammanställningen äro felmarginalerna

avsevärda. Produktionsökningen har antagits uppgå till 15 2%.

För varje procentenhet, varmed den faktiska produktionen avviker från den

sålunda antagna volymen, framträder en skillnad gentemot kalkylen på

omkring 200 miljoner kronor.1 Vid en total konsumtion på drygt 16 miljarder

kronor betyder en procents fel i beräkningen av denna över 160 miljoner

kronor. Skulle de eventuella avvikelserna på båda sidorna av balansen icke

utjämna varandra utan i stället addera sig till varandra, kan det sammanlagda

felet i uppskattningen av spänningen mellan tillgång och efterfrågan

lätt uppgå till flera hundra miljoner kronor. Det bör vidare beaktas, att man

icke räknar med någon »glidning» av lönerna utöver vad som konstaterats

vid senaste statistiktillfälle (februari). Under sommaren förefaller emellertid

en fortsatt glidning i hög grad sannolik, även om den inte blir av samma

omfattning som under 1947. Den skulle lätt kunna medföra en fortsatt ökning

av lönesumman med 100 milj. kr. utöver vad som här beräknats. I kalkylerna

har man icke räknat med någon inkomstförändring för kapitalägare

eller företagare utanför jordbruket. Risker föreligga dock för sådana prisstegringar,

vilka medföra en höjning av företagarinkomsterna, som delvis

kan taga sig uttryck i ytterligare ökad efterfrågan. Denna fara är särskilt

framträdande på de områden, där priskontrollen av rent tekniska skäl har

svårigheter att nå full effektivitet. Det bör inte heller förbises, att vissa redan

inträdda dolda prisstegringar å ena sidan kunna ha »sugit upp» ett något

större efterfrågeöverskott, än som här förutsatts, men i så fall å andra sidan

kunna ha gett anledning till höjda företagarinkomster. På mera lättkontrollerbara

prisområden är det emellertid möjligt, att företagarna icke fått

full kompensation för inträffade löneförhöjningar och att deras inkomster

av denna anledning reducerats. Även importkontrollen och en därav orsakad

begränsning i omsättningen kan i många fall ha verkat minskande på företagarinkomsterna.

De i sammanställningen ovan angivna efterfrågeminskande faktorerna äro

av i viss mån olika karaktär. En del av dem kunna utan vidare anses motverka

inflationstrycket, medan andra åter i sin tur äro ägnade att skärpa

de ekonomiska spänningarna.

Till den förra kategorien hör i första hand produktionsökningen. Även

sparandet och den direkta beskattningen medverka till att minska spänningarna.

Avbrytandet av förra årets lagerökningar torde kunna anses som i stort

sett oskadligt, även om man ännu på åtskilliga områden skulle ha behov av

ökade lager för produktionens obehindrade bedrivande. Minskningen av investeringarna

innebär i viss mån endast ett uppskjutande av i och för sig

angelägna investeringsbehov.

De ökade indirekta skatterna, redan inträffade prisstegringar och sådana

ytterligare prisstegringar, som grunda sig på inträffade kostnadsstegringar,

minska visserligen i första hand den reala konsumtionen. De innebära emellertid

en avlastning av efterfrågetrycket endast om de inte i andra hand

utlösa krav på ytterligare inkomststegringar eller föranleda konsumenterna

1 En större produktionsökning måste dock medföra en starkare inkomstökning än som här

förutsatts, antingen genom att lönetagarnas inkomster stiga på grund av höjda ackordsförtjänster

eller genom vinstökning för företagarna. En viss efterfrågeökning skulle i så fall uppväga

en del av produktivitetsstegringen.

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Kungi. Maj.ts proposition nr 286.

att söka hålla uppe sin reala standard genom minskat sparande eller anlitande

av reserver.

I sammanställningen har upptagits en skillnad på 1 000 miljoner kronor.

Under årets lopp måste även denna på ett eller annat sätt komma att utjämnas.

Det kan komma att ske genom en lagerminskning, genom ytterligare

prisstegring eller genom ett sparande, som kanske framtvingas av en uppkommande1

brist på sådana varor, som konsumenterna vilja köpa. Trögheten

i konsumtionsvanorna är nämligen så stor, att konsumenter, som på grund

av varubrist inte kunna erhålla vad de i första hand önska, icke sällan underlåta

att omedelbart utnyttja sina tillgångar för tillgodoseende av andra

behov. Ett sparande av denna typ har under krigsåren förekommit i tämligen

stor omfattning.

I föregående kapitel har en viss lagerminskning — av storleksordningen

200 milj. kr., räknad i detalj handelspriser, motsvarande omkring 7, av lagerökningen

under 1947 — hypotetiskt medräknats. Tages hänsyn till en

sådan lagerminskning, blir differensen omkring 800 milj. kr. eller av den

storleksordning, som redan angavs i slutet av föregående kapitel1. Detta

motsvarar ca 5 % av det totala konsumtionsvärdet. Lagerhållningen, särskilt

inom detaljhandeln, utgör en buffert och det är omöjligt att avgöra huruvida

inte en starkare nedgång kan komma att bli ett resultat av årets utveckling.

Det bör understrykas, att det icke skulle inträda någon jämvikt, om

det kvarstående efterfrågeöverskottet finge ta sig uttryck i prisstegring. Prisstegringar

kunna visserligen uppsuga det primärt konstaterade efterfrågeöverskottet,

men samtidigt tendera de att skapa nya »sekundära» överskott.

Detta gäller i desto högre grad, eftersom särskilt en prisstegring, som enbart

vållas av efterfrågeöverskott i första hand skulle medföra en stegring

av företagarinkomsterna och därmed skapa ytterligare motiv för krav på

höjda löner, vilka krav i sin tur skulle kunna tagas till intäkt för anspråk

på ytterligare stegrade jordbrukarinkomster.

Däremot kan en pris- och inkomststabilisering, av den art som förutsatts

i den nya uppgörelsen med statstjänstemännen, bryta förväntningarna om

en inflatorisk utveckling. Eu stabilisering bör därigenom påverka företagarnas

dispositioner i fråga om investeringar och lagerhållning i en för den

ekonomiska balansen gynnsam riktning. Den bör även skapa förutsättningar

för ett ökat frivilligt sparande.

De verkställda kalkylerna måste med nödvändighet vara behäftade med

en betydande grad av osäkerhet. Att en avsevärd spänning mellan den totala

tillgången och efterfrågan på varor och tjänster för närvarande föreligger,

är dock obestridligt. Ett flertal åtgärder ha vidtagits för att minska denna

brist på balans i det ekonomiska livet. De viktigaste av dessa äro överbalanseringen

av budgeten genom nya indirekta skatter och en begränsning av

investeringarna. Verkningarna härav ha i den föreliggande översikten analyserats.

Härtill kommer steriliseringen av bolagsvinsterna och kreditrestriktionerna,

vilka verka återhållande på investeringarna. För priskontrollen

utarbetas f. n. nya direktiv.

Även sedan dessa åtgärder vidtagits, torde en betydande spänning kvarstå.

På vilket eller vilka sätt denna spänning kommer till uttryck, kan för

närvarande icke med säkerhet bedömas. Den fortsatta utvecklingen måste

dock följas med uppmärksamhet och förberedelser för eventuellt erforder
-

1 Beroende på några här företagna avrundningar samt på en mindre ökning i den offentliga

konsumtionen, som icke beaktats i ovanstående text, är den sist anförda siffran något lägre än

den å sid. 615 angivna (850 milj. kr.).

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Kungl. Maj:ts proposition nr 286.

liga ytterligare åtgärder vidtagas. Innebörden i en politik, som syftar till

upprätthållande av en samhällsekonomisk balans, måste därvid vara en

stabilisering av inkomsterna, en ökning av produktion och sparande och en

begränsning av mindre angelägen investering och konsumtion.

Synpunkter på 1949.

Diskussionen skulle vara ofullständig, om icke också åtminstone vissa

synpunkter anfördes beträffande utsikterna för 1949.

Någon mera ingående analys av produktionsförutsättningarna för det följande

året kan dock icke komma i fråga. Den bästa gissning, som för närvarande

kan göras, är att en viss ytterligare produktivitetsstegring, innebärande

en produktionsökning å några hundra miljoner kr. skulle vara möjlig.

Beträffande utrikeshandeln föreligger något bättre underlag för ett omdöme.

Sålunda synes man kunna riskera, att landets likvida fordringar gentemot

utlandet under 1948 ytterligare pressas samman. Samtidigt kan den

under innevarande år försämrade försörjningen i fråga om järn och timmer

återverka på exportförutsättningarna nästa år. Möjligen kunna sådana oförmånliga

verkningar dock delvis neutraliseras genom att det i andra hänseenden

framträder en tendens till produktivitetsökning även inom exportindustrierna.

Mycket beror dessutom på utvecklingen av förhållandet mellan

export- och importpriser under 1949. Sammanfattningsvis torde man

dock få säga, att det föreligger avsevärd risk, efter vad man nu kan bedöma,

för att våra inkomster av handelsutbytet med utlandet utvecklas på sådant

sätt, att en fortsatt valutautströmning under 1948 framtvingar ytterligare

begränsning av vår import under 1949.

En lagerminskning under 1948 skulle försämra vårt läge under följande

år. Det är bl. a. att märka, att genomslagskraften av ett visst köpkraftsöverskott

måste bli större, i den mån som lagren äro mindre — ända tills

man kommit till den gräns, där konsumenterna avstå från att begagna hela

sin köpkraft därför att de inte kunna få de varor de vilja ha och samtidigt

hoppas, att det skall bli bättre tillgång på varor längre fram. En minskad

lagertillgång tenderar också att försämra produktiviteten inom näringslivet.

Den skärpta investeringsregleringen under 1948 innebär i många fall

ett uppskov med i och för sig angelägna arbeten. Den investeringsbudget,

som uppgjorts för 1948, förutsätter vidare, att ett relativt betydande tillskott

av bostäder detta år skall vinnas genom utnyttjande av den onormalt stora

volymen av under byggnad varande lägenheter. Detta är liktydigt med att

ett lager av halvfärdiga produkter tas i anspråk. Men det innebär också,

att större kostnader ett följande år måste nedläggas, därest ett lika stort

bostadstillskott då skall erhållas. Nettotillskottet av hushåll blir emellertid

något mindre under 1949 än under 1948, varför det under nästa år erfordras

ett något mindre bostadstillskott för att förhindra att bostadsbristen

blir ytterligare skärpt.

Med utgångspunkt från vad som sålunda anförts rörande produktion, import,

lager och investeringar, synes man kunna dra den slutsatsen, att utrymmet

för en ökning av den totala reala konsumtionen också under följande

år kommer att bli mycket litet eller obefintligt.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 286.

73

Inledning ............................................................ 1

1. Översikt över Sveriges ekonomi 1938/39, 1946 och 1947................ 2

2. Utrikeshandeln.................................................... 7

3. Produktion och varuförsörjning...................................... 14

4. Investeringar...................................................... 22

Utvecklingen 1945—1947. Investeringsverksamhetens nuvarande omfattning 22

Prognos för 1948 avseende investeringar utanför ramen av särskilda

byggnadstillstånd.............................................. 25

Investeringsbudget för byggnads- och anläggningsverksamhet inom ramen

för särskilda byggnadstillstånd .................................. 27

5. Arbetsmarknaden.................................................. 35

Arbetskraftsbehovet.............................................. 35

Det aktuella arbetsmarknadsläget.................................. 38

Utsikterna för återstoden av 1948.................................. 39

6. Inkomstutvecklingen 1947 och 1948 ................................. 44

Antalet inkomsttagare............................................ 45

Inkomstutvecklingen.............................................. 48

Totala inkomstsummorna ......................................... 51

7. Konsumtion ...................................................... 54

Direkt beräkning av tillgången på vissa konsumtionsvaror............. 54

Indirekt beräkning av tillgången på konsumtionsvaror................ 58

Efterfrågan ..................................................... 61

8. Den samhällsekonomiska balansen................................... 64

Synpunkter på 1949 ............................................. 72

Föreliggande översikt över det ekonomiska läget 1948 har utarbetats inom

nationalbudgetdelegationen, i vilken statsrådet K. Kock är ordförande och som i

övrigt utgöres av statssekreterarna M. Lemne, A. Lundberg och R. Sterner, byråcheferna

Alf Johansson och Helmer Olsson samt fil. lic. G. Cederwall. Den sistnämnde

har närmast svarat för utformningen av kap. 2, 7 och 8. Som författare ha i övrigt

medverkat fil. lic. L. Lindberger (kap. 4), fil. lic. I. Ohlsson (kap. 1), sekr. G. Rehn

(kap. 5 och 6) samt kanslisekreterare E. Thuresson (kap. 3 och första avsnittet

av kap. 7). Därjämte ha bl. a. prof. I. Svennilson, byråchefen E. von Hofsten och

byråsekreterarna B. Gårdstedt och O. Pettersson medverkat. — Översikten kommer

även att publiceras av konjunkturinstitutet.

8 Biliang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 286.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

5 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (5)

5 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:421 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anslag för budgetåret 1948/49 till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. a1 i texten
  2. Rskr. 1948:422 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag om anslag för budgetåret 1948/49 till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster. a1 i texten
  3. SU 1948:230 Memorial angående statsregleringen för budgetåret 1948/49. a10 i texten
  4. SU 1948:223 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts förslag om anslag för budgetåret 194S/49 till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförlusier. s. 1 i texten
  5. BevU 1948:59 Bevillningsutskottets betänkande nr 59 s. 1 i texten