Sök i Ratio Lex

Angående godkännande av Sveriges anslutning till en överenskommelse angående inter-europeiska betalningar och kompensationer m. m.;i

1948-10-16 · 92 sidor, varav 85 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 85 av 92 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Prop. 1948:314, Angående godkännande av Sveriges anslutning till en överenskommelse angående inter-europeiska betalningar och kompensationer m. m.;i

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

1

Nr 314.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande

av Sveriges anslutning till en överenskommelse

angående inter-europeiska betalningar och kompensationer

m. m.;i given Drottningholms slott den 5 november

1948.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för den 5 november 1948 vill Kungl. Maj :t härmed föreslå riksdagen

att godkänna Sveriges anslutning till en den 16 oktober 1948 undertecknad

överenskommelse angående inter-europeiska betalningar och kompensationer

ävensom att lämna Sveriges riksbank bemyndigande att i form av överdragningsrätter

ställa vissa medel till förfogande.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag ur protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Majestät Konungen i statsrådet å Drottningholms slott

den 5 november 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

i Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Danielson, Vougt, Zetterberg,

Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock, Andersson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam

beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Med skrivelse den 30 juni 1948 (nr 342) har riksdagen godkänt Kungl.

Maj :ts proposition nr 257/1948 angående Sveriges anslutning till den i

Paris den 16 april 1948 undertecknade konventionen angående europeiskt

ekonomiskt samarbete och till den genom konventionen upprättade organisationen.

Vidare har riksdagen med skrivelse den 20 juli 1948 (nr 449)

1 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 314.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

godkänt Kungl. Maj :ts proposition nr 297/1948 angående en överenskommelse

om ekonomiskt samarbete mellan Sverige och Amerikas Förenta Stater,

som den 3 juli 1948 undertecknats i Stockholm. Den senare överenskommelsen

reglerar förhållandet mellan Sverige och Förenta Staterna i

sådana hänseenden som, i vad avser det europeiska samarbetet, regleras

genom konventionen.

Enligt konventionen, artikel 4, skola medlemsstaterna fortsätta de redan

inledda strävandena att snarast möjligt genomföra ett multilateralt betalningssystem

samt samarbeta för att ömsesidigt minska hindren för handeln

och betalningarna. De skola vidare, enligt artikel 1, såsom en omedelbar

uppgift utarbeta ett gemensamt återuppbyggnadsprogram. Det finnes

anledning att med sistnämnda artikel i konventionen sammanställa artikel

1 i avtalet med Förenta Staterna, där Sverige erhåller utfästelse om bistånd

i återuppbyggnadsarbetet inom Parisorganisationens ram i enlighet med

bestämmelserna i den amerikanska lagstiftningen i ämnet.

De första större arbetsuppgifterna inom Parisorganisationen ha varit

att utforma dels ett program för det europeiska återuppbyggnadsarbetet under

tiden 1 juli 1948—30 juni 1949, jämte ett förslag till fördelning av den

amerikanska finanshjälpen under samma tid, dels ett multilateralt betalningssystem

för underlättande av den inter-europeiska handeln, dels slutligen

ett program för rekonstruktionsarbetet fram till och med år 1952. De

båda första uppgifterna äro numera slutförda, sedan organisationens råd

den 16 oktober 1948 godkänt dels ett program för tiden fram till den 1 juli

1949, dels ock en överenskommelse om inter-europeiska betalningar och

kompensationer. Programmet för tiden till och med år 1952 är nu under

arbete med ledning av de olika nationella program för samma tid, som av

deltagarländerna utarbetats såsom svar på de frågeformulär organisationen

utsänt. Texten till betalningsöverenskommelsen jämte tilläggsprotokoll

ävensom svenska regeringens svar i fråga om programmet för tiden till och

med år 1952 torde såsom bilagor (litt. A och B) få fogas till statsrådsprotokollet

i detta ärende.

De förslag som utarbetats av Parisorganisationen innebära i huvudsak

följande.

Betalningssystemet och hjälpfördelningen.

Från amerikansk sida hade meddelats, att det belopp, som för det första

året stode till förfogande för finansiell hjälp, utgjorde 4 875 miljoner dollar.

Detta belopp har av Parisorganisationen föreslagits fördelat mellan

medlemsstaterna på basis av dessa länders beräknade underskott i betalningarna

i förhållande till dollarområdet. Samtidigt ha emellertid medlemsstaterna

överskott eller underskott i förhållande till varandra. Om icke

hänsyn toges även till detta förhållande, skulle länderna komma att erhål
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 314.

3

la finansiell hjälp till belopp som antingen över- eller understege deras betalningsunderskott

i förhållande till dollarområdet och övriga medlemsstater

sammantagna. En dollartilldelning, verkställd på angivna grunder, skulle

med andra ord visserligen temporärt lösa huvuddelen av betalningssvårigheterna

gentemot dollarområdet men däremot icke motsvarande svårigheter

de olika medlemsstaterna emellan. Detta har föranlett, att man funnit

det nödvändigt att komplettera rekommendationerna rörande fördelningen

av den amerikanska finanshjälpen med ett särskilt inter-europeiskt

betalnings- och kompensationssystem, avsett att med stöd i den finansiella

hjälpen övervinna de betalningshinder som stå i vägen för en vidare utveckling

av den inter-europeiska handeln.

Detta system, som utformats i överenskommelsen av den 16 oktober 1948,

innebär i huvudsak följande. Varje land åtager sig att ställa till övriga länders

förfogande en överdragningsrätt motsvarande dess beräknade bruttoöverskott

i betalningarna gentemot övriga länder. Eftersom de olika länr

derna regelmässigt ha överskott i förhållande till vissa andra länder och

underskott i förhållande till andra, kommer varje land att dels lämna ett bidrag

till övriga länder, motsvarande den överdragningsrätt, som det ställer till

förfogande, och dels erhålla en överdragningsrätt på andra länder. Dess nettobidrag

till, eller nettohjälp från, de övriga länderna blir tydligen lika med den

överdragningsrätt, som det lämnar dessa länder, minskad med den överdragningsrätt,

som det erhåller från dem. Om ett land redovisar ett underskott

i förhållande till övriga länder, erhåller det alltså, utöver den amerikanska

finanshjälpen, en hjälp från dessa länder, som underlättar ett fullföljande

av den ömsesidiga handeln utan betalningar i guld eller dollar.

Om åter ett land redovisar ett sammanlagt överskott i förhållande till övriga

länder, lämnar det motsvarande nettohjälp till dessa; den finanshjälp,

det själv erhåller, blir lika med den direkta dollartilldelningen reducerad

med landets bidrag i egen valuta till övriga länder. Till den del den mottagna

dollartilldelningen på detta sätt kommer att motsvaras av nettobidrag

i egen valuta till de andra länderna, kommer vederbörande land att stå

blott såsom förmedlare av viss finanshjälp. I motsvarande mån betecknas

finanshjälpen såsom »villkorlig» och saknar i princip gåvo- eller lånekaraktär.

Utgår den amerikanska finanshjälpen till ett visst land helt på lånebasis,

föreligger ingen återbetalningsskyldighet, i den mån finanshjälpen

motsvaras av nettobidrag till andra länder genom överdragningsrätter till

förmån för dessa.

Med stöd ytterst i överdragningsrätterna genomföres en månatlig multilateral

clearing mellan deltagarländerna, genom vilken en kvittning av fordringar

och skulder kommer till stånd. Denna clearing för vilken en närmare

redogörelse torde få lämnas i det följande är i viss omfattning obligatorisk.

Resultatet blir detsamma som vid en i viss utsträckning genomförd ömsesidig

konvertibilitet hos valutorna. Betalningarna kunna alltså fullgöras

utan att regleringar i guld, dollar eller andra internationellt gångbara

betalningsmedel behöva ifrågakomma och utan ytterligare stegring av bila
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

terala skulder och krediter. Genom kombinationen av betalningssystemet

med den finansiella hjälpen har vunnits, att de bidrag, som olika länder

måste lämna till övriga länder för att nämnda resultat skall nås, helt täckas

av finansbidrag från Förenta Staterna utan återbetalningsskyldighet. Varje

nettobidrag till övriga länder har sålunda sin motsvarighet i en finanshjälp

av motsvarande omfattning och karaktär från Förenta Staterna.

Ur svensk synpunkt föreligger i detta sammanhang ett par specialfrågor

av särskild betydelse.

Vid beräkningen av behovet av överdragningsrätt har hänsyn tagits till

förekomsten av sådana reserver, som kunna utnyttjas för likvidering av betalningsunderskott

för ett land i förhållande till ett annat utan att det senare

landet behöver öppna en dragningsrätt för det förra i syfte att undvika

en reglering av betalningsunderskottet i guld eller dollar. Dragningsrätterna

ha alltså beräknats på ett sådant sätt, att de förslå att täcka de

beräknade betalningsunderskotten, sedan för underskottslandet tillgängliga

medel i överskottslandets valuta i all möjlig utsträckning utnyttjats.

Vidare föreligger en skillnad mellan sådana länder, som mottaga finanshjälpen

delvis på gåvobasis, och länder, som uteslutande mottaga lån. Det

har tidigare framhållits, att det bidrag ett överskottsland lämnar andra länder

i form av dragningsrätter medför, att den finanshjälp i dollar som överskottslandet

mottager i motsvarande mån icke blir underkastad återbetalningsskyldighet.

För ett överskottsland, som mottagit finanshjälpen i dollar

i gåvoform innebär detta tydligen ingen direkt fördel; att överskottslandet

i motsvarande mån kommer att stå blott såsom mottagare av »villkorlig»

hjälp förmedlad till andra länder har dock i olika hänseenden återverkningar

beträffande det inre administrativa förfarandet. För ett överskottsland,

vilket, såsom fallet är för Sveriges del, mottager finanshjälp uteslutande

i låneform, medför däremot det bidrag landet lämnar andra deltagarländer

genom överdragningsrätter ett upphävande av en eljest föreliggande

återbetalningsskyldighet. För ett sådant land kommer alltså ett betalningsöverskott

gentemot övriga deltagarländer att automatiskt verka på samma

sätt som en återbetalning på den erhållna dollarkrediten, medan omvänt

utnyttjandet från ett sådant lands sida av dragningsrätter i andra länder

medför en motsvarande ökning av betalningsskyldigheten gentemot Förenta

Staterna.

Enligt från amerikansk sida avgivna förklaringar är avsikten att verkställa

utbetalningar av tilldelade dollarmedel under förutsättning att det belopp

i dragningsrätter från andra länder, som må vara baserat på dollartilldelningen,

ställts till de övriga ländernas förfogande samt i den mån betalningsbehoven

göra sig gällande för av dollartilldelningen täckta varuleveranser.

I sistnämnda hänseende göres ingen skillnad mellan den dollartilldelning

som är »ovillkorlig» och den tilldelning som är »villkorlig» genom

att motsvaras av förutsatta dragningsrätter öppnade av mottagarlandet

till förmån för andra länder. Om en dragningsrätt, vars öppnande utgör

förutsättningen för att dollartilldelningen skall ställas till förfogande, icke

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

fullt utnyttjats under den period för vilken dollartilldelningen gäller, föranleder

detta icke någon ändring av dollartilldelningens storlek under samma

period. Däremot har man från amerikansk sida framhållit, att ett ofullständigt

utnyttjande av en dragningsrätt utgör ett av de förhållanden som av den

amerikanska administrationen måste tagas i betraktande vid bestämmandet

av dollartilldelningen för den efterföljande perioden. Någon automatisk återverkan

föreligger därvid icke, utan avgörande betydelse torde komma att tillmätas

orsaken till att dragningsrätten icke blivit utnyttjad. Har detta sin

naturliga förklaring i förutsättningarna för handelsutbytet eller återspeglar

det exempelvis en felaktig beräkning av behovet av en dragningsrätt, bör

någon återverkan på den senare dollartilldelningen icke ifrågakomma, medan

däremot detta blir fallet exempelvis om överskottslandet kan anses ha

förhindrat ett utnyttjande av dragningsrätten genom åtgärder, vilka icke

framstå som skäliga. Skulle å andra sidan dollartilldelningen komma att

understiga vad som förutsatts vid det ursprungliga fastställandet av dragningsrätterna,

böra dessa jämkas i anslutning till förändringen av dollartilldelningen.

Sveriges ställning inom betalningssystemet.

I det av Parisorganisationen framlagda första årsprogrammet för tiden 1

juli 1948—30 juni 1949 har rekommenderats, att Sverige skulle erhålla en

sammanlagd dollartilldelning av 47 miljoner. Enligt särskild överenskommelse

skall detta belopp i sin helhet läggas på lånebasis. I årsprogrammet

har Sverige förutsatts ställa till övriga deltagarländers förfogande dragningsrätter

å sammanlagt 34,8 miljoner dollar (i svenska kronor). Av den

från Parisorganisationens sida rekommenderade dollartilldelningen på 47

miljoner skulle alltså i enlighet med vad som förut anförts 34,s miljoner få

karaktären av ett »villkorligt» lån, för vilket återbetalningsskyldighet icke

skulle komma att föreligga i den mån dragningsrätten i fråga utnyttjas.

Emellertid har det vidare förutsatts, att Sverige i övriga deltagarländer skulle

erhålla dragningsrätter å sammanlagt 9,8 miljoner. Utnyttjas dessa dragningsrätter

av Sverige, helt eller delvis, ökas Sveriges återbetalningsskyldighet

på ett eventuellt dollarlån i motsvarande mån.

Under förutsättning att den amerikanska administrationen i enlighet med

Parisorganisationens rekommendation medger Sverige en total upplåning

av 47 miljoner dollar (inom ramen av det europeiska återuppbyggnadsprogrammet

och för dess genomförande anvisade medel) och dragningsrätterna

i Sverige, respektive för Sverige, skulle fullt utnyttjas intill de i

Parisorganisationens årsprogram angivna beloppen, skulle resultatet alltså

bli, att Sverige skulle erhålla (47—34,8 =) 12,2 miljoner dollar i »ovillkorligt»

lån samt därjämte 9,8 miljoner dollar i ett »villkorligt» lån med återbetalningsskyldighet

samt (34,8—9,8 =) 25 miljoner dollar i »villkorligt» lån

utan återbetalningsskyldighet. Sverige skulle sålunda under angivna för
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

utsättningar erhålla 47 miljoner dollar på lånebasis med en återbetalningsskyldighet

till Förenta Staterna på (12,2 + 9,8=) 22 miljoner dollar. Skulle

— alltjämt under nyss angivna förutsättningar beträffande de olika beloppen

—- andra länders dragningsrätter i Sverige icke utnyttjas till mer än

exempelvis 20 miljoner dollar av det till förfogande ställda beloppet å 34,8

miljoner, ökas i varje fall Sveriges återbetalningsskyldighet till Förenta Staterna

med (34,8 — 20,o=) 14,8 miljoner och kan under vissa i det föregående

berörda förhållanden dollartilldelningen komma att reduceras intill

samma belopp. Om under utnyttjandet av ifrågavarande dragningsrätt förklaras

av att denna beräknats felaktigt, har ett särskilt förfarande förutsetts

för en revision av dragningsrättens belopp, varigenom frågan om en återverkan

på dollartilldelningens storlek torde få anses förfallen, medan däremot

givetvis återverkan på återbetalningsskyldigheten måste kvarstå. Skulle

det förhållandet inträda, att Sverige självt icke kan utnyttja de dragningsrätter,

landet erhållit i andra länder, minskas uppenbarligen enligt här redovisade

principer i motsvarande mån återbetalningsskyldigheten på det amerikanska

lånet och uppkommer frågan om en revision av dragningsrättens

belopp.

Den tekniska regleringen av betalningarna enligt

överenskommelsen.

I tekniskt avseende konuner kompensationsförfarandet att verka på i

huvudsak följande sätt. Till Internationella regleringsbanken i Basel, åt

vilken uppdragits att såsom agent för Parisorganisationen kalkylera och

utföra kompensationerna, skall uppgift lämnas om ställningen per varje

månadsultimo å i princip samtliga konton, som föras hos en centralbank

för räkning övriga deltagarländers centralbanker. På basis av en jämförelse

mellan de för två på varandra följande månadsskiften lämnade siffrorna

fastställer agenten, sedan i avtal med tvåkontosystem saldering mellan kontona

först verkställts, det underskott som uppkommit mellan varje par av

deltagarländer under månaden i fråga. Detta underskott utgör måttet på

den maximala andel av överdragningsrätten, som agenten äger utnyttja under

den ifrågavarande månaden. Innan ett dylikt utnyttjande äger rum, skall

dock agenten i första hand undersöka, huruvida möjlighet föreligger att reducera

ett deltagarlands fordringssaldo på ett annat deltagarland mot en

motsvarande reduktion av landets i fråga skuldsaldo till ett tredje deltagarland.

Agenten må härvid på anmodan av den centralbank, i vars namn kontot

föres, från de rapporterade saldona verkställa avdrag med belopp representerande

vissa i överenskommelsen i detalj angivna poster, nämligen bl. a.

normala arbetsbalanser, täckning för nettoförsäljningar på termin eller för

bankkrediter med kort förfallotid, balanser som icke uppkommit i samband

med löpande handelstransaktioner eller under ett betalningsavtal och som

äro fritt konvertibla till guld eller dollar. Möjligheten att verkställa en

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 314.

utjämning av här angivet slag blir givetvis beroende av skuldförhållandena

mellan samtliga i transaktionen deltagande länder. För Sveriges vidkommande

kan det innebära ett utnyttjande av en fordran på ett deltagarland för

betalning av en skuld till ett annat deltagarland.

Sedan här angivna möjligheter till utjämning utnyttjats i den utsträckning,

som ger det för samtliga deltagarländer såsom en enhet betraktade

maximala resultatet, använder agenten de överdragningsrätter som han,

enligt vad nyss sagts, äger utnyttja på basis av det månatliga underskottet.

Dessa överdragningsrätter skola i första hand utnyttjas rent bilateralt;

först sedan det månatliga underskottet genom ovan beskrivna utjämningsförfarande

och genom det bilaterala applicerandet av överdragningsrälterna

nedbringats till noll, äger agenten utnyttja eventuellt kvarvarande del av

överdragningsrätterna för multilateralt bruk, d. v. s. för ytterligare möjliga

ut jämningsförf aranden.

Här beskrivna ut jämningsförf arande och utnyttjande av överdragningsrätterna

benämnes i överenskommelsen kompensationer av »första kategorien».

De kunna utföras utan att de berörda länderna tillfrågas i förväg.

Agenten äger dessutom på anmodan av ett debitorland använda detta

lands överdragningsrätt för multilateralt bruk även utöver vad som motsvaras

av det månatliga underskottet i förhållande till det land, gentemot

vilket överdragningsrätten gäller. Detta får dock endast ske under förutsättning

antingen att det land, som genom det multilaterala kompensationsförfarandet

kommer att kunna utnyttja det förstnämnda debitorlandets överdragningsrätt

gentemot ett annat land, självt under den ifrågavarande månaden

har ett underskott på det sistnämnda landet som icke kan täckas

genom ianspråktagande av ett fordringssaldo, eller också att samtycke till

transaktionen erhålles av det land, som ställer överdragningsrätten i fråga

till förfogande.

Sedan alla möjligheter till genomförandet av kompensationer av första

kategorien utnyttjats, äger agenten även föreslå utförandet av kompensationer

av »andra kategorien», vilka för något eller några deltagarländer innebära

en ökning av föreliggande saldon. Vid anordnandet av dylika kompensationer

skall agenten i första hand föreslå sadana transaktioner, som

syfta till att undvika antingen betalningar i guld eller dollar eller ett avbrytande

av handelsförbindelserna mellan två deltagarländer. Kompensationer

av andra kategorien kräva förhandssamtycke av de deltagarländer,

vilkas saldon genom kompensationen i fråga skulle ökas. Någon skyldighet

att acceptera dylika kompensationer föreligger icke; däremot ger överenskommelsen

uttryck åt de anslutna ländernas avsikt att till fullo samarbeta

vid bedömandet av skäliga förslag som kunna framställas av agenten.

Om under loppet av en månad en betalning i guld eller utländska valutor

skulle förfalla till betalning under ett före Parisöverenskommelsens

ikraftträdande avslutet bilateralt avtal mellan två deltagarländer, skall betalningen

uppskjutas till dess kompensationerna för ifrågavarande månad

verkställts. Här föreligger således eu möjlighet att, såframt skuldförhållandet

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kung!. Maj:ts proposition nr 314.

mellan de två ifrågavarande länderna genom kompensationsförfarandet kan

nedbringas under guldpunkten, slippa ifrån en eljest ofrånkomlig guld- eller

dollarbetalning.

Skulle ett deltagarland på grund av att dess överdragningsrätt på ett annat

land vid något tillfälle icke kan utnyttjas bli nödsakat att fullgöra en

betalning till det sistnämnda landet i guld eller utländska valutor, föreligger

enligt överenskommelsen möjlighet att låta denna betalning återgå vid

ett senare tillfälle, då överdragningsrätten i fråga kan utnyttjas. En dylik

eftersläpning av utnyttjandet av överdragningsrätter kan nämligen tänkas

uppkomma antingen på grund av bestämmelsen att högst 75 % av en överdragningsrätt

får utnyttjas t. o. m. den 31 mars 1949 eller också därför att

motsvarande villkorliga dollarhjälp ännu icke tilldelats det land, som lämnar

överdragningsrätten.

I överenskommelsen angivas vissa förutsättningar, under vilka en revision

av överdragningsrätternas belopp och fördelning kan genomföras på

framställning av ett deltagarland. Förutsättning härför är antingen att force

majeure eller katastrof inträffat eller att ett debitorland kan göra gällande,

att det icke trots skäliga ansträngningar kunnat utnyttja sin överdragningsrätt,

eller slutligen att ett kreditorland kan göra gällande, att en överdragningsrätt

icke längre är erforderlig för det ändamål, för vilket den tillskapats.

Framställningar om dylik revision skola göras till Parisorganisationen.

De under denna organisation tillskapade betalnings- och handelskommittéerna

skola tillsätta en eller flera specialkommittéer, bestående av högst fem

medlemmar. Dessa specialkommittéer skola verkställa utredning med anledning

av de framställningar om revision av överdragningsrätter som hänskjutas

till dem, samråda med berörda deltagarländer och anbefalla de revisioner

eller andra åtgärder, som de finna önskvärda. Betalnings- och handelskommittéerna

skola omedelbart behandla specialkommittéernas rapporter

och framlägga dem för organisationens råd jämte sin åsikt. I avvaktan

på ett beslut av rådet skall organisationens generalsekretariat informera organisationens

exekutivkommitté och överlämna rapporterna till den amerikanska

administrationen för ekonomiskt samarbete.

I detta sammanhang må nämnas, att det uppdragits åt betalnings- och

handelskommittéerna att övervaka tillämpningen av överenskommelsen om

inter-europeiska betalningar och kompensationer.

Överenskommelsens ikraftträdande m. m.

Överenskommelsen skall ratificeras och träder i kraft först sedan samtliga

deltagarländer deponerat sina ratifikationsinstrument hos Parisorganisationens

generalsekretariat. I avvaktan härpå tillämpas enligt ett samtidigt

med överenskommelsen undertecknat tilläggsprotokoll bestämmelserna

i överenskommelsen provisoriskt fr. o. in. den 1 oktober 1948. Ifrågavarande

protokoll skall gälla till dess konventionen träder i kraft men kan

uppsägas av ett deltagarland med en uppsägningstid av tre månader.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

överenskommelsen förblir i kraft till dess de kompensationer, som avse

utgången av juni månad 1949, ha utförts. Den kan därefter förlängas på

sådana villkor som deltagarländerna må överenskomma om. Senast den 1

maj 1949 skall ställning tagas till frågan, huruvida överenskommelsen skall

förlängas eller icke. Om sannolikheten talar för att en förlängning icke

kommer till stånd, skola deltagarländerna på begäran av vilket som helst

deltagarland uppdraga åt en eller flera kommittéer att undersöka och rekommendera

vilka åtgärder som kunna erfordras för att undvika vissa konsekvenser,

som kunna uppstå genom att vissa saldon kunna ha förändrats

såsom ett resultat av kompensationsförfarandet. Skulle inom en skälig tidsperiod

från överenskommelsens upphörande risk anses föreligga för ett avbrytande

av handels- eller betalningsförbindelserna, för betalningar i guld

eller utländska valutor eller för andra liknande möjliga konsekvenser, äger

ett deltagarland således påfordra tillsättandet av en dylik kommitté.

Parisorganisationens råd har genom beslut likaledes den 16 oktober 1948

uppmanat deltagarländerna att under den tid överenskommelsen angående inter-europeiska

betalningar och kompensationer är i kraft följa vissa rekommendationer

beträffande principerna för handelspolitiken. Dessa principer

åsyfta särskilt en ökning av handeln och ett upprätthållande och om möjligt en

ökning av sådan normal export, som är nödvändig för andra deltagarländers

återuppbyggnad. Från svensk och schweizisk sida har i detta sammanhang

förklarats, att definitionerna i ifrågavarande rekommendationer saknade

den precisering som erfordrades och att de fastställda reglerna icke vore

tillräckligt konkreta för att utgöra en lämplig grundval för ett beslut som

det skall åligga deltagarländerna att genomföra.

Departementschefen.

Genom det förslag till fördelning av den amerikanska finanshjälpen och

den överenskommelse angående inter-europeiska betalningar och kompensationer,

som utarbetats av Parisorganisationen, ha bättre förutsättningar skapats

för den inter-europeiska handeln.

Den amerikanska finanshjälpens betydelse ej endast för Europas direkta

försörjning med väsentliga förnödenheter från Förenta Staterna utan överhuvud

för det europeiska återuppbyggnadsarbetet behöver icke ånyo framhållas.

Dess gynnsamma inflytande i sistnämnda hänseende har ytterligare

ökats genom det sätt varpå man i anknytning till finanshjälpen sökt till en

del lösa också de inter-europeiska betalningsproblemen i deras för handeln

skadligaste former.

I och för sig är betalningssystemet att betrakta såsom uttrycket för fullt

fristående strävanden att återuppbygga den europeiska handelns finansiella

underlag. Ur vissa synpunkter framstår det som en svaghet att detta försök

så nära kommit att knytas vid den amerikanska finanshjälpen; betalningssystemet

har härigenom blivit kanske i onödig grad komplicerat samt

därjämte fått en tidsbundenhet och begränsning som kan försvåra över
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungi. Maj:ts proposition nr 314.

gången till mera normala betalningsanordningar. Ä andra sidan har betalningssystemets

slagkraft såsom medel att övervinna de mest närliggande

svårigheterna ökats just genom anknytning till den finansiella hjälpen och

vidare har, såsom nyss framhållits, dennas handelsfrämjande inflytande

förstärkts genom ifrågavarande utbyggnad.

För Sveriges del är den konkreta innebörden i ifrågavarande förslag, att

Sverige av Parisorganisationen rekommenderats att under tiden 1 juli 1948

—30 juni 1949 erhålla 47 miljoner dollar inom ramen av det amerikanska

hjälpprogrammet, samtidigt som Sverige skulle dels åtaga sig att tillhandahålla

övriga medlemsstater i Parisorganisationen överdragningsrätter i

svenska kronor till ett värde av 34,8 miljoner dollar för täckande av motsedda

betalningsunderskott för andra länder gentemot Sverige, dels ock berättigas

att själv erhålla dragningsrätter i övriga länder på sammanlagt 9,8

miljoner i dollarvärde för täckning av motsedda underskott i förhållande till

dessa. Sverige skulle vidare i likhet med övriga deltagarländer genom slutlig

ratifikation av överenskommelsen om inter-europeiska betalningar och

kompensationer medverka i det internationella kompensationsförfarande

som införes genom överenskommelsen. Jag torde icke i detta sammanhang

behöva ytterligare gå in på det inbördes sammanhanget mellan dragningsrätterna

och den amerikanska krediten, för vars huvudlinjer en redogörelse

lämnats i det föregående. Det kan här räcka med att fastslå att en ömsesidig

växelverkan föreligger, som under vissa förhållanden kan medföra en reduktion

såväl av det belopp som rekommenderats såsom finanshjälp till Sverige

som av Sveriges förpliktelser att ställa dragningsrätter till förfogande.

Jag vill även erinra om att Sveriges nettobidrag till det europeiska betalningssystemets

fungerande i form av dragningsrätter direkt medför en

motsvarande reduktion av återbetalningsskyldigheten på det lån som kan

komma att utgå från Förenta Staterna. Detta är till sina konsekvenser likvärdigt

med att det motsedda överskottet på Sveriges handel med övriga

deltagarländer — exklusive sterlingländerna, till vilka jag i det följande

återkommer — täckes i dollar bundna för omedelbar återbetalning på det

amerikanska lånet.

Såsom tidigare framhållits, ha dragningsrätterna beräknats med utgångspunkt

från att vissa redan föreliggande betalningsmöjligheter först utnyttjas.

I Sveriges fall innebär detta bl. a., att Sverige gentemot Storbritannien

sättes i tillfälle att likvidera löpande betalningsunderskott ur eljest bundna

pundbehållningar, intill ett motvärde av 70 miljoner dollar; här behandlade

förslag kan sålunda sägas innefatta bl. a. en omedelbar frigörelse av större

delen av Sveriges äldre pundtillgångar för likvidering av löpande handel

med sterlingområdet.

Förevarande frågekomplex, som i sin helhet bör underställas riksdagen,

synes i två hänseenden kräva särskilda beslut av denna. Sålunda kräves

riksdagens godkännande av Sveriges anslutning till överenskommelsen om

inter-europeiska betalningar och kompensationer. Det är vidare erforderligt

att riksdagens bemyndigande lämnas till Sveriges riksbank att i form av

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

11

överdragningsrätter ställa de medel till förfogande, som enligt förslaget

skulle utgöra Sveriges bruttobidrag till betalningssystemet och övriga inom

detta samarbetande länder. Det nära inbördes sammanhanget mellan de i

Paris utarbetade förslagens olika delar medför, att riksdagens beslut i dessa

hänseenden komma att i sak ömsesidigt betinga varandra. En anslutning till

betalningsöverenskommelsen är alltså icke möjlig utan ett samtidigt godkännande

av att dragningsrätter öppnas i enlighet med Parisförslagen. Å

andra sidan får den kortfristiga kreditgivning, dessa dragningsrätter innefatta,

sitt värde ur begränsade svenska synpunkter genom det sätt på vilket

kreditutnyttjandet från andra länders sida automatiskt minskar Sveriges

återbetalningsskyldighet på en upplåning i Förenta Staterna. Den närmare

utformningen av det tekniska tillvägagångssättet vid bokföring av

ifrågavarande upplåning torde få ankomma på riksbanken i samråd med

riksgäldskontoret.

Vid bedömandet av ifrågavarande förslag bör särskild uppmärksamhet

ägnas föreliggande möjligheter att i händelse av förändringar i läget revidera

de förpliktelser som skulle följa av ett godkännande av förslaget. Jag

vill i detta hänseende i första hand ånyo erinra om att en reduktion av det

belopp, med vilket Sverige kan komma att tillerkännas krediter inom återuppbyggnadsprogrammets

ram, medför en rätt till revision också av Sveriges

åtaganden i form av dragningsrätter; Sverige har ingen skyldighet att

öppna en dragningsrätt förrän motsvarande hjälp i dollar i bindande form

tilldelats landet. Möjligheter ha skapats för en revision av dessa dragningsrätter

i fall, där ändrade förhållanden eller felbedömningar vid dragningsrättens

fastställande göra en sådan revision motiverad; en sådan revisionsmöjlighet

ger det nödvändiga utrymmet för omprövningar, varigenom konfliktsituationer

betingade av förhållandet mellan utnyttjandet av dragningsrätterna

och tilldelningen av dollarmedel kunna förebyggas. Slutligen

bör understrykas, att särskilda bestämmelser införts i överenskommelsen,

varigenom möjligheter öppnats till en ingående prövning av det läge som

skulle uppkomma, för den händelse kompensationsförfarandet skulle avbrytas.

En sådan prövning kan erfordras i syfte att skapa underlaget för

tilläggsuppgörelser varigenom skadliga återverkningar av förut genomförda

kompensationer på handeln och betalningarna skulle elimineras.

Med hänsyn till Sveriges allmänna intresse att lämna sitt fulla stöd åt

strävandena att återuppbygga den europeiska handeln genom en förbättring

av dennas finansiella förutsättningar, och med tanke jämväl på de direkta

fördelar som i sammanhanget eventuellt skulle komma Sverige till

godo anser jag mig böra tillstyrka, att ifrågavarande förslag underställas

riksdagen för godkännande. Jag finner även att de möjligheter till revision

och omprövning som föreligga ge all den trygghet mot en oväntad utveckling

som man på nuvarande stadium rimligen kan bereda de deltagande länderna.

Överenskommelsen har, med ratifikationsförbehåll, å svenska regeringens

vägnar undertecknats i Paris den 16 oktober 1948.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 314.

Jag får nu med åberopande av det anförda föreslå, att ifrågavarande

överenskommelse angående inter-europeiska betalningar och kompensationer

måtte föreläggas riksdagen. Vidare bör begäras riksdagens bemyndigande

till Sveriges riksbank att i form av överdragningsrätter ställa de medel

till förfogande, som enligt överenskommelsen skulle utgöra Sveriges bruttobidrag

till betalningssystemet och övriga inom detta samarbetande länder.

Jag får således hemställa,

att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen

att godkänna Sveriges anslutning till överenskommelsen

ävensom att lämna Sveriges riksbank bemyndigande att i

form av överdragningsrätter ställa vissa medel till förfogande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Majestät Konungen,

att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erik Skiöld.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 3H. Bilaga A.

Bilaga A.

Accord de paiements et de

compensations entre les pays

européens.

Les Gouvernements de 1’Autriche,

de la Belgique, du Danemark, de la

France, de la Gréce, de l’Irlande, de

1’Islande, de 1’Italie, du Luxemburg,

de la Norvége, des Pays-Bas, du Portugal,

du Royaume-Uni, de la Suéde,

de la Suisse, de la Turquie, les Commandants

en chef des Zones d’occupation

en Allemagne de la France,

du Royaume-Uni et des États-Unis

d’Amérique, et le Commandant de la

Zone anglo-américaine du Territoire

libre de Trieste;

Désirant progresser dans la voie

d’une plus grande liberté des Paiements

Intra-Européens, ainsi que le

prévoit 1’Article 4 de la Convention

de Coopération Économique Européenne,

signée å Paris le 16 avril 1948;

Désirant adopter sans délai un plan

de compensation limitée, applicable

jusqu’å ce qu’il soit possible de

prendre de nouvelles mesures en vue

d’établir entpe eux un systéme de

paiements entiérement multilateral;

Considérant la Décision du Conseil

de 1’Organisation Européenne de

Coopération Économique (appelé cidessous

le Conseil) en date du 16

octobre 1948 approuvant le texte du

présent Accord et 1’adoption le 16 octobre

1948 d’une décision recommandant

une répartition de l’Aide Américaine;
Considérant

la Décision du Conseil

en date du 16 octobre 1948 relative å

la politique commerciale;

Sont convenus de ce qui suit:

Agreement

for Intra-European Payments

and Compensations.

The Governments of Austria, Belgium,

Denmark, France, Greece, Irland,

Iceland, Italy, Luxembourg,

Norway, the Netherlands, Portugal,

the United Kingdom, Sweden, Switzerland

and Turkey, the Commanders-in-Chief

of the French, United

Kingdom and United States Zones

of Occupation of Germany, and the

Commander of the British-United

States Zone of the Free Territory of

Trieste:

Desiring to move forward towards

the liberalisation of Intra-European

Payments envisaged in Article 4 of

the Convention for European Economic

Co-operation signed in Paris on

16th April, 1948;

Desiring to adopt immediately a

plan for limited compensation to be

applied until it shall be possible to

take further steps towards the establishment

of a full multilateral system

of payments among themselves;

Having regard to the adoption on

16th October, 1948, by the Council

of the Organisation for European

Economic Co-operation (hereinafter

referred to as the Council) of a Decision

approving the text of the present

Agreement; and to the adoption on

16th October, 1948, of a Décision recommending

a distribution of American

Aid;

Considering the Décision on commercial

policy taken by the Council

on 16th October, 1948;

Have agreed as follows:

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 3ti. Bilaga A.

3

(Översättning.)

Överenskommelse angående

inter-europeiska betalningar och

kompensationer.

De österrikiska, belgiska, danska,

franska, grekiska, irländska, isländska,

italienska, luxemburgiska,

norska, holländska, portugisiska, brittiska,

svenska, schweiziska och turkiska

regeringarna, befälhavarna för

Frankrikes, Storbritanniens och Förenta

Staternas ockupationszoner i

Tyskland, samt befälhavaren för den

brittisk-amerikanska zonen i det fria

området Trieste:

vilka önska framskrida emot den

större frihet i de inter-europeiska betalningarna

som förutsetts i artikel 4

av den i Paris den 16 april 1948 undertecknade

konventionen för europeiskt

ekonomiskt samarbete;

vilka önska omedelbart antaga en

plan för begränsad kompensation att

tillämpas intill dess att det blir möjligt

att taga ytterligare steg i riktning

mot upprättandet av ett fullständigt

multilateralt betalningssystem

dem emellan;

vilka beakta det av Organisationens

för europeiskt ekonomiskt samarbete

råd (härefter kallat Rådet)

den 16 oktober 1948 fattade beslutet

om godkännande av texten till förevarande

överenskommelse; ävensom

Rådets beslut den 16 oktober 1948

innehållande rekommendation rörande

en fördelning av amerikansk

hjälp;

vilka beakta det beslut rörande

handelspolitiken, som fattats av Rådet

den 16 oktober 1948,

hava överenskommit om följande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kiingl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga A.

TITRE I.

Article 1.

a. Les Parties Contractantes effectueront

des compensations monétaires

dans les conditions prévues au

présent Accord. Ces compensations

sont de premiére et de deuxiéme

catégories au sens de 1’Article 18.

Elles ont pour objet de faciliter toutes

les transactions que les Parties Contractantes

pourront å tout moment

autoriser conformément å leurs politiques

respectives de transferts de

devises et aux dispositions de leurs

accords de paiements.

b. Sous réserve des dispositions de

1’Article 5, les soldes disponibles pour

les compensations sont les soldes des

comptes tenus par une banque central

au nom d’autres banques central.

Les banques centrales, au sens

du présent Accord, sont les banques

centrales au les autres autorités monétaires

désignées par les Parties

Contractantes.

Artide 2.

La Banque des Réglements Internationaux

(appelée ci-dessous

l’Agent), agissant en vertu de l’accord

conclu entre elle et 1’Organisation

Européenne de Coopération Économique

(appelée ci-dessous l’Organisation),

en application de la Décision

du Conseil en date du 10 septembre

1948, est l’agent chargé de

la compensation aux fins du présent

Accord.

Artide 3.

a. Les compensations prévues au

présent Accord sont effectuées chaque

mois et conformément aux directives

données å l’Agent par 1’Organisation.

b. L’Agent soumet chaque mois des

rapports å 1’Organisation sur les

compensations exécutées au cours du

mois.

PART I.

Artide 1.

(a) Subject to the provisions of

the present Agreement, the Contracting

Parties shall carry out currency

compensations. Such compensations

shall be first and second category

compensations as defined in Article

18. Compensations shall be used to facilitate

all transactions which the

Contracting Parties may åt any time

allow in accordance with their respective

transfer policies and with the

terms of their payments agreements.

(b) Subject to the provisions of

Article 5, the balances available for

compensations shall be the balances

of accounts kept by one central bank

in the name of other central banks.

For the purposes of the present

Agreement, central banks shall be

the central banks or other monetary

authorities designated by the Contracting

Parties.

Artide 2.

The Bank för International Settlements

(hereinafter referred to as the

Agent), acting in accordance with

the agreement between the Bank for

International Settlements and the

Organisation for European Economic

Co-operation (hereinafter referred to

as the Organisation) made in pursuance

of the Decision of the Council

taken on lOth September, 1948, shall

be the agent for compensation för the

purposes of the present Agreement.

Artide 3.

(a) Compensations under the present

Agreement shall take place

monthly and in accordance with directives

given by the Organisation to

the Agent.

(b) The Agent shall submit monthly

reports to the Organisation on the

compensations completed during the

month.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

5

DEL I.

Artikel 1.

a) De fördragsslutande parterna

skola genomföra valutakompensationer

i enlighet med bestämmelserna i

denna överenskommelse. Sådana

kompensationer skola vara kompensationer

av första och andra kategorien

såsom dessa definierats i artikel

18. Kompensationer skola användas

för att underlätta alla de transaktioner

som de fördragsslutande parterna

vid varje tillfälle tillåta enligt sin

valutapolitik och bestämmelserna i

sina betalningsöverenskommelser.

b) De behållningar, som skola vara

tillgängliga för kompensationer, skola,

med de förbehåll som angivas i

artikel 5, vara de kontobehållningar,

som en centralbank håller i en annan

centralbanks namn. Med centralbanker

avses i denna överenskommelse

de centralbanker eller andra

monetära institutioner, som angivits

av de fördragsslutande parterna.

Artikel 2.

Internationella regleringsbanken

(härefter kallad Agenten) skall, i

enlighet med den överenskommelse

som med stöd av Rådets beslut den

10 september 1948 träffats mellan

Internationella regleringsbanken och

Organisationen för europeiskt ekonomiskt

samarbete (härefter kallad

Organisationen), vara agent för kompensationer

enligt denna överenskommelse.

Artikel 3.

a) Kompensationer enligt denna

överenskommelse skola äga rum månatligen

och i enlighet med de direktiv

som av Organisationen lämnas till

Agenten.

b) Agenten skall underställa Organisationen

månatliga rapporter

över de kompensationer som genomförts

under månaden.

Bihanq till riksdagen!: protokoll 1948. 1 samt. Nr 314.

q

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 374. Bilaga A.

Article 4. Artide 4.

o. Les compensations de premiére

catégorie sont exécutées sans l’accord

préalable des Parties Contractantes.

b. Les compensations de deuxiéme

catégorie sont subordonnées å l’accord

préalable des Parties Contractantes

directement intéressées å chaque

compensation de deuxiéme catégorie.

c. Les Parties Contractantes, bien

qu’elles ne s’engagent pas å accepter

les compensations de deuxiéme catégorie,

se déclarent prétes ä coopérer

pleinement en vue de faciliter la réalisation

de toute proposition raisonnable

présentée par 1’Agent, compte

tenu de toutes les circonstances relatives

å ees compensations.

d. En établissant les compensations

de deuxiéme catégorie, l’Agent s’efforcera

de faciliter les compensations

propres å rendre plus aisées les relations

les plus critiques entre débiteur

et créditeur, en gardant particuliérement

å 1’esprit qu’il est désirable

d’éviter autant que possible les réglements

en or ou en devises entre

les Parties Contractantes ainsi que les

interruptions dans les échanges ou

les paiements.

e. Aucune disposition du present

Article ne s’oppose å ce qu’une Partie

Contractante fasse connaitre å l’Agent

qu’elle est disposée å accepter, sans

son accord préalable, tout ou partie

des compensations de deuxiéme catégorie

qui pourraient étre établies par

P Agent.

Artide 5.

fl. Dans le calcul des soldes disponibles

pour les compensations d’un

mois donné, l’Agent peut, å la demande

de Tune des Parties Contractantes,

exclure certaines catégories de

soldes détenus par ladite Partie Contractante.

Les catégories de soldes

susceptibles d’étre exelues, ainsi que

la procédure å suivre pour demander

leur exelusion, sont indiquées dans

1’Annexe A qui fait partie intégrante

du présent Accord.

(a) First category compensations

shall be applied without the previous

consent of the Contracting Parties.

(b) Second category compensations

shall require the previous consent of

the Contracting Parties direc.tly concerned

in each second category compensation.

(c) The Contracting Parties, while

not binding themselves to accept second

category compensations, intend

to co-operate fully in facilitating any

reasonable propositions put forward

to them by the Agent, having regard

to all the circumstances concerning

such compensations.

(d) In arranging second category

compensations the Agent shall endeavour

to facilitate those compensations

which will ease the most difficult

debtor/creditor relationships,

hearing particularly in mind the desirability

of avoiding so far as possible

settlements hetween Contracting

Parties in gold or foreign currencies

and interruptions in trade or pavments.

(e) Nothing in this Article shall

prevent any Contracting Party from

informing the Agent that it is prepared

to accept, without its previous

consent, all or any class of second

category compensations which may

be arranged by the Agent.

Artide 5.

(a) When calculating the balances

available för the compensations in

respect of any month, the Agent, åt

the request of a Contracting Party,

may exelude certain types of balances

owned by that Contracting Party.

The types of balances which may be

exeluded and the procedure for requesting

their exelusion are sel out

in Annex A which shall form an

integral part of the present Agreement.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga A. 7

Artikel 4.

a) Kompensationer av första kategorien

skola genomföras utan föregående

samtycke av de fördragsslutande

parterna.

b) Kompensationer av andra kategorien

skola erfordra föregående

samtycke av de fördragsslutande parter,

som äro direkt berörda av varje

kompensation av andra kategorien.

c) De fördragsslutande parterna

hava, oaktat de icke binda sig för att

godtaga kompensationer av andra

kategorien, för avsikt att till fullo

samarbeta för att underlätta genomförandet

av varje skäligt förslag, som

framlägges för dem av Agenten, med

hänsyn tagen till alla omständigheter

som stå i samband med ifrågavarande

kompensationer.

d) Agenten skall vid anordnandet

av kompensationer av andra kategorien

sträva att underlätta sådana

kompensationer, som äro ägnade att

avhjälpa särskilt kritiska skuldförhållanden,

varvid i synnerhet bör beaktas

önskvärdheten att såvitt möjligt

undvika betalningar mellan de

fördragsslutande parterna i guld eller

utländska valutor samt avbrott i handeln

eller betalningarna.

e) Utan hinder av bestämmelserna

i denna artikel äger fördragsslutande

part underrätta Agenten, att

densamma är beredd att utan föregående

samtycke godtaga alla eller något

slag av kompensationer av andra

kategorien, vilka kunna anordnas av

Agenten.

Artikel 5.

a) Agenten må, vid beräknandet

av de behållningar, som äro tillgängliga

för kompensationer avseende viss

månad, på begäran av fördragsslutande

part utesluta vissa slag av behållningar,

vilka ägas av denna. De

slag av behållningar, som må uteslutas,

och den procedur som skall

iakttagas vid begäran om deras uteslutande,

angivas i Bihang A, som

skall utgöra en integrerande del av

denna överenskommelse.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

b. Aucun solde exclu des compensations

relatives å un mois donné

conformément au paragraphe a du

présent Artide, ne doit étre compris

par la Partie Contractante qui a demandé

cette exclusion dans les calculs

concernant les réglements en or ou

en devises, qui seraient exigibles par

ladite Partie Contractante en vertu

d’un accord de paiements conclu

antérieurement ä la signature du présent

Accord et qui pourraient intervenir

immédiatement apres les compensations

relatives au mois considéré.

Article 6.

Chaque Partie Contractante s’engage

ä ne pas faire en sorte que des

banques autres que les banques centrales

détiennent des soldes anormaux

en monnaies d’autres Parties

Contractantes et en général å ne pas

placer de tels soldes de facon qu’ils

ne soient pas disponibles pour les

compensations.

Article 7.

a. Chaque fois qu’un réglement en

or ou en devises devient exigible au

cours d’un mois donné, en vertu d’un

accord de paiements conclu entre

deux Parties Contractantes antérieurement

å la signature du présent

Accord, ce réglement est différé jusqu’å

ce que les compensations relatives

ä ce mois aient été effectuées.

b. Tout réglement en or ou en devises

qui reste du aprés les compensations

relatives au mois considéré

doit étre alors effectué immédiatement.

Tout réglement de cette nature

doit étre rapporté par le débiteur

å l’Agent et 1’Organisation.

c. Aucune disposition du présent

Article ne s’oppose å ce qu’une Partie

Contractante qui est créditrice

adopte des dispositions différentes

en accord avec une autre Partie Contractante

si, par suite de 1’application

du présent Article, une marge

de crédit consentie par la premiére

å la seconde se trouve dépassée de

facon continue.

(b) No balance excluded under paragraph

(a) of this Article from the

compensations in respect of any

month shall be included, by the Contracting

Party requesting the exclusion,

in the calculation for the purpose

of any settlement in gold or

foreign currency which would be due

to that Contracting Party under a

payments agreement made before the

signature of the present Agreement

and which might follow immediately

after the compensations in respect of

that month.

Article 6.

Each Contracting Party undertakes

not to cause abnormal balances in

the currencies of other Contracting

Parties to be held by banks other

than central banks or otherwise to

place such balances so that they will

not be available for the purpose of

compensations.

Article 7.

(a) Whenever a gold or foreign

currency settlement falls due in the

course of any month, under a payments

agreement between any two

Contracting Parties made before the

signature of the present Agreement,

the settlement shall be postponed

until after the compensations in respect

of that month.

(b) Any settlement in gold or

foreign currency which shall remain

due after the compensations in respect

of that month shall then be

effected immediately. Any such settlement

shall be reported by the

debtor to the Agent and the Organisation.

(c) Nothing in the provisions of

this Article shall preclude a Contracting

Party which is a creditor

from making different provisions by

agreement with another Contracting

Party, if, owing to the operation of

this Article, a credit margin granted

by the former to the latter is being

continuously exceeded.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

9

b) Behållning, som uteslutits från

kompensationerna avseende en viss

månad enligt moment a) av denna

artikel, må icke av den fördragsslutande

part, som begärt uteslutandet,

medtagas vid beräkningar avseende

en reglering i guld eller utländska

valutor, som skulle kunna påfordras

av denna part enligt en före undertecknandet

av denna överenskommelse

ingången betalningsöverenskommelse

och som skulle följa omedelbart

på kompensationerna avseende

ifrågavarande månad.

Artikel 6.

Envar fördragsslutande part förbinder

sig att icke förorsaka att onormalt

stora behållningar i övriga parters

valutor hållas av andra banker

än centralbankerna eller att på annat

sätt placera dylika behållningar så

att de icke bliva tillgängliga för kompensationer.

Artikel 7.

a) Närhelst en betalning i guld eller

utländska valutor förfaller till betalning

under loppet av en månad,

enligt en betalningsöverenskommelse

mellan två fördragsslutande parter,

ingången före undertecknandet av

denna överenskommelse, skall denna

betalning uppskjutas till dess att

kompensationerna för ifrågavarande

månad ägt rum.

b) En betalning i guld eller utländska

valutor, som efter kompensationerna

för ifrågavarande månad

kvarstår förfallen till betalning, skall

då omedelbart regleras. Anmälan om

dylik betalning skall göras av gäldenären

till Agenten och Organisationen.

c) Utan hinder av bestämmelserna

i denna artikel äger fördragsslutande

part, som är borgenär, träffa

avvikande överenskommelse med en

annan fördragsslutande part, om på

grund av bestämmelserna i denna artikel

en kreditmarginal, som beviljats

den senare av den förra, fortlöpande

överskrides.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

Article 8. Artide 8.

a. Chaque Partie Contractante doit

communiquer å 1’Agent:

1. Toutes les informations nécessaires

pour permettre å PAgent

de connaitre exactement la nature

et 1’exécution de ses accords de

paiements avec d’autres Parties

Contractantes;

2. Un état mensuel des soldes du

ou des comptes appropriés qui

sont disponibles pour les compensations,

ainsi que des soldes que

la Partie Contractante désire exclure

conformément å FArticle 5;

3. Un rapport mensuel indiquant

un taux de change unique convenu

avec chacune des autres Parties

Contractantes et que la Partie Contractante

qui établit le rapport est

disposée å voir adopter pour la

compensation;

4. Un état mensuel des réglements

en or ou en devises effectués

au cours du mois par la Partie

Contractante intéressée aux

autres Parties Contractantes;

5. Toutes les informations permettant

å l’Agent de déterminer

les montants en monnaies susceptibles

d’étre utilisés conformément

au Titre II du présent Accord;

6. Toutes les autres informations

que la Partie Contractante estime

utiles å l’Agent pour 1’accomplissement

de sa tåche.

b. Dans le cas de Parties Contractantes

dont les parités de change ne

sont pas homogénes, les soldes et

taux de change notifiés en application

des sous-paragraphes 2 et 3 du

paragraphe a du présent Article seront

déterminés conformément aux

dispositions de 1’Annexe B qui fait

partie intégrante du présent Accord.

(a) Each Contracting Party shall

communicate to the Agent:

(i) All information necessary to

enable the Agent to have a clear

understanding of the nature and

operation of its payments agreements

with other Contracting

Parties;

(ii) A monthly statement of the

balances on the appropriate account

or accounts available for

compensations, and of the balances

which the Contracting Party

desires to exclude in accordance

with Article 5;

(iii) A monthly report giving a

single rate of exchange agreed with

each other Contracting Party åt

which the Contracting Party reporting

is prepared for compensations

to take place;

(iv) A monthly statement of

settlements in gold or foreign currency

made by the Contracting

Party to other Contracting Parties

during the month;

(v) Such information as will

enable the Agent to ascertain the

amounts of currencies which may

be used in accordance with Part II

of the present Agreement; and

(vi) Such further information

as the Contracting Party considers

may assist the Agent in his task.

(b) In the case of Contracting

Parties without a unified cross-rate

structure, the balances and rates of

exchange reported under sub-paragraphs

(ii) and (iii) of paragraph

(a) of this Article, shall be determined

in accordance with the provisions

of Annex B which shall form

an integral part of the present Agreement.

TITRE II.

Artide 9.

a. Toute Partie Contractante dont

la balance des paiements courants

pour 1’année se terminant le 30 juin

PART II.

Artide 9.

(a) Each Contracting Party which

has for the purpose of the present

Agreement been estimated to be in

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

Artikel 8.

a) Envar fördragsslutande part

skall tillställa Agenten:

i) Alla uppgifter som äro nödvändiga

för att Agenten skall få

full kännedom om beskaffenheten

och verkan av partens betalningsöverenskommelser

med andra parter;
ii)

En månatlig uppgift över behållningarna

på de konton som äro

tillgängliga för kompensationer

och över de behållningar, som parten

önskar utesluta enligt artikel 5;

iii) En månatlig rapport angivande

en växelkurs med varje annan

part, varom överenskommelse

träffats med denna part, efter

vilken växelkurs den rapporterande

parten är beredd att låta kompensationer

äga rum;

iv) En månatlig uppgift över betalningar

i guld och utländska valutor,

verkställda av parten till

andra parter under månaden;

v) Sådana upplysningar, som

Agenten behöver för att fastställa

de valutabelopp, som må användas

i enlighet med del II av förevarande

överenskommelse; samt

vi) Alla ytterligare upplysningar,

vilka parten anser kunna vara

nyttiga för Agenten vid fullgörandet

av hans uppgift.

b) I vad gäller en part utan ett enhetligt

växelkurssystem skola de behållningar

och växelkurser, varom

uppgift skall lämnas enligt styckena

ii) och iii) av moment a) i denna artikel,

fastställas i enlighet med bestämmelserna

i Bihang B, vilket skall

utgöra en integrerande del av denna

överenskommelse.

DEL II.

Artikel 9.

a) Envar fördragsslutande part

som, i vad avser förevarande överenskommelse,

beräknats vara borge
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

hungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga A.

1949 est estimée aux fins du présent

Accord devoir étre créditrice ä 1’égard

d’une autre Partie Contractante,

compte tenu des ressources existantes

convenues de cette autre Partie

Contractante, établit en faveur de

cette derniére des droits de tirage.

b. Les montants des droits de tirage

établis par chaque créditeur en

faveur de chaque débiteur, équivalant

å la valeur en dollars des ÉtatsUnis

des biens et des services å procurer

au créditeur par 1’Administration

de Coopération Économique des

États-Unis, aux fins du présent Accord

(appelée ci-dessous aide conditionnelle),

sont indiqués dans l’Annexe

C qui fait partie intégrante du

présent Accord.

c. Aucun débiteur n’est tenu de

rembourser å un créditeur un montant

quelconque correspondant å des

droits de tirage établis en sa faveur

par le créditeur, si ce créditeur a recu

de 1’Administration de Coopération

Économique des États-Unis un montant

équivalent d’aide conditionelle

auquel n’est attachée aucune obligation

de remboursement.

d. Dans les relations de deux quelconques

des Parties Contractantes,

les termes »créditeur» et »débiteur»

désignent, aux fins du présent Titre,

celles qui apparaissent comme créditrices

et débitrices vis-å-vis l’une

de 1’autre dans le Tableau III de

1’Annexe C.

Article 10.

Les droits de tirage ne sont rendus

disponibles et utilisés que conformément

aux dispositions du présent

Accord. Les montants å rendre

disponibles et å utiliser sont calculés

conformément aux dispositions

de 1’Annexe B.

Artide 11.

a. Sous réserve des dispositions du

paragraphe b du présent Article, les

droits de tirage sont rendus dispo
-

credit with any other Contracting

Party on current balance of payments

for the year ending 30th June,

1949, after taking into account the

agreed existing resources of that

other Contracting Party, shall

establish drawing rights in favour of

the latter Contracting Party.

(b) The amounts of drawing rights

established by each creditor in

favour of each debtor, equivalent to

the United States dollar value of

goods and services to be provided by

the United States Economic Co-operation

Administration for the purposes

of the present Agreement

(hereinafter referred to as conditional

aid) to each creditor, are

shown in Annex C which shall form

an integral part of the present Agreement.

(c) No debtor shall be obliged to

repay to a creditor any amount in

respect of drawing rights established

by the creditor in its favour, if that

creditor has received from the United

States Economic Co-operation Administration

an equivalent amount of

conditional aid to which no obligation

to repay is attached.

(d) For the purposes of this Part

of the present Agreement »creditor»

and »debtor» mean, with respect to

any two Contracting Parties, those

which are shown as creditor and

debtor in relation to one another in

Table III of Annex C.

Artide 10.

Drawing rights shall be made

available and used only in accordance

with the provisions of the present

Agreement. The amount to be made

available and used shall be calculated

in accordance with the provisions of

Annex B.

Artide 11.

(a) Subject to the provisions of

paragraph (b) of this Article, drawing

rights shall be made available in

s. 13 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga A.

13

när i förhållande till en annan part

i den löpande betalningsbalansen för

det år, som slutar den 30 juni 1949,

sedan hänsyn tagits till den andra

partens befintliga tillgodohavanden,

varom överenskommelse träffats mellan

parterna skall inrätta överdragningsrätter

till förmån för den senare

parten.

b) De belopp i överdragningsrätter,

som skola inrättas av varje borgenär

till förmån för varje gäldenär,

motsvarande värdet i amerikanska

dollar av de varor och tjänster som

skola ställas till varje borgenärs förfogande

av Förenta Staternas Administration

för ekonomiskt samarbete

i vad avser denna överenskommelse,

(härefter kallad villkorlig hjälp),

framgå av Bihang C, som skall utgöra

en integrerande del av denna överenskommelse.

c) Gäldenär skall icke vara skyldig

att till borgenär återbetala något

belopp avseende överdragningsrätter,

som inrättats av borgenären till gäldenärens

förmån, om ifrågavarande

borgenär från Förenta Staternas Administration

för ekonomiskt samarbete

erhållit däremot svarande villkorlig

hjälp, vartill ingen återbetalningsskyldighet

knutits.

d) Med borgenär och gäldenär avses

i denna del av överenskommelsen

de fördragsslutande parter som i

Bihang C, tabell III, angivits såsom

borgenärer och gäldenärer i förhållande

till varandra.

Artikel 10.

Överdragningsrätter skola göras

tillgängliga och utnyttjas endast i enlighet

med bestämmelserna i denna

överenskommelse. De belopp, som

skola göras tillgängliga och utnyttjas,

skola beräknas i enlighet med bestämmelserna

i Bihang B.

Artikel 11.

a) Där ej annorlunda överenskominits

enligt moment b) av denna artikel,

skola överdragningsrätter göras

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga A.

nibles dans la monnaie de la Partie

Contractante qui les rend disponibles

ou, lorsqu’une autre monnaie est

normalement utilisée pour les paiements

entre ladite Partie Contractante

et une autre Partie Contractante,

dans cette autre monnaie. Chacune

des Parties Contractantes fera

connaitre å 1’Agent, le 31 octobre

1948 au plus tard, les monnaies dans

lesquelles elle rendra disponibles les

droits de tirage conformément au

présent paragraphe.

b. Deux Parties Contractantes

peuvent convenir, le 31 octobre 1948

au plus tard, que les droits de tirage

établis par l’une en faveur de 1’autre

seront rendus disponibles dans une

monnaie différente de celle dans laquelle

ils auraient du l’étre en application

du paragraphe a du présent

Artide. Les deux Parties Contractantes

adresseront å l’Agent, le 31 octobre

1948 au plus tard, un rapport

sur tout accord de cette nature.

c. Un accord conclu entre deux

Parties Contractantes aux termes du

paragraphe b du présent Article ne

peut les einpécher de conclure ultérieurement

un accord prévoyant que

les droits de tirage établis par l’une

en faveur de 1’autre seront rendus

disponibles, soit dans la monnaie de

l’une d’entre elles, soit dans une

monnaie qui, lors de 1’accord ultérieur

serait normalement utilisée

dans leurs paiements réciproques.

Dés la conclusion de tout accord ultérieur

de cette nature, les deux

Parties Contractantes adresseront ä

1’Agent un rapport å ce sujet.

Article 12.

Les montants en monnaie correspondant

å des droits de tirage

doivent étre mis å la disposition de

l’Agent aussitot qu’il en fait la demande,

sous réserve qu’une Partie

Contractante ne peut étre tenue de

mettre ä la disposition de 1’Agent des

montants en monnaie avant le moment

ou des montants équivalents

d’aide conditionelle lui sont attribués

de facon ferme.

the currency of the Contracting

Party making them available, or, it''

another currency is normally used

for payments between that Contracting

Party and another Contracting

Party, in that other currency. Each

Contracting Party shall, not later

than 31st October 1948, report to

the Agent the currencies in which it

will make drawing rights available

in accordance with this paragraph.

(b) Any two Contracting Parties

may agree, not later than 31st October,

1948, that the drawing rights

established by one in favour of the

other shall be made available in a

currency different from the currency

in which they would otherwise be

made available under paragraph (a)

of this Article. A report on any such

agreement shall be given by the two

Contracting Parties to the Agent not

later than 31st October, 1948.

(c) An agreement between two

Contracting Parties under paragraph

(b) of this Article shall not prevent

them from subsequently making an

agreement that the drawing rights

established by one in favour of the

other shall be made available either

in the currency of one of them or

in a currency which, åt the time of

the subsequent agreement, is normally

used for payments between

them. Immediately after any such

subsequent agreement, the two Contracting

Parties shall make a report

thereon to the Agent.

Article 12.

Amounts of currency in respect of

drawing rights shall be made available

to the Agent immediately upon

request by him, provided that a Contracting

Party shall not be required

to make amounts of currency available

to the Agent earlier than the

time åt which equivalent amounts of

conditional aid are firmly allotted

to it.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

15

tillgängliga i den fördragsslutande

parts valuta, som gör dem tillgängliga,

eller, därest en annan valuta normalt

användes för betalningar mellan

denna part och en annan part,

i den senare valutan. Varje part skall

senast den 31 oktober 1948 lämna

agenten meddelande om den valuta

vari den kommer att göra överdragningsrätter

tillgängliga enligt detta

moment.

b) Två fördragsslutande parter

kunna, senast den 31 oktober 1948,

överenskomma att över dragningsrätter,

som inrättats av den ena till förmån

för den andra, skola göras tillgängliga

i en annan valuta än den,

vari de eljest skulle gjorts tillgängliga

enligt moment a) av denna artikel.

Rapport om dylik överenskommelse

skall avlåtas av de två parterna

till Agenten senast den 31 oktober

1948.

c) Utan hinder av en överenskommelse

mellan två fördragsslutande

parter enligt moment b) av denna

artikel, äga dessa senare överenskomma,

att de överdragningsrätter,

som inrättats av den ena till förmån

för den andra, skola göras tillgängliga

antingen i endera partens valuta

eller i den valuta som vid tiden för

den senare överenskommelsen normalt

användes för betalningar dem

emellan. Omedelbart efter det en sådan

senare överenskommelse träffats

skola de båda parterna avlåta rapport

därom till Agenten.

Artikel 12.

Belopp hänförande sig till överdragningsrätter

skola göras tillgängliga

för Agenten omedelbart på dennes

anfordran, dock att fördragsslutande

part icke skall vara skyldig göra

belopp tillgängliga för Agenten före

den tidpunkt, då motsvarande belopp

av villkorlig hjälp blivit slutligt tilldelat

parten.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 31b. Bilaga A.

Article 13.

Les demandes prévues å 1’article

12 et correspondant aux droits de

tirage établis en faveur d’une Partie

Contractante en une monnaie quelconque,

ne peuvent étre faites avant

que les ressources existantes convenues

de cette Partie Contractante

dans ladite monnaie, telles qu’elles

figurent å 1’Annexe C, aient été épuisées.

Article lb.

Dans les compensations prévues au

présent Accord, l’Agent doit utiliser

les montants en monnaies rendus

disponibles en vertu du présent Titre,

conformément aux dispositions suivantes:
a.

1. L’Agent est habilité å utiliser,

pour un mois donné, un montant

de l’une des monnaies au plus

égal å la totalité de chaque déficit

pour le mois considéré entre chaque

débiteur et chaque créditeur,

dans la mesure oii le reliquat des

ressources existantes convenues du

débiteur dans la monnaie considérée

n’est pas suffisant pour

couvrir ce déficit.

2. Si au cours d’un mois donné,

un montant d’une telle monnaie

n’est pas disponible du fait de

1’application de l’article 12, tout ou

partie de ce montant, lorsqu’il devient

disponible, peut étre utilisé

par 1’Agent au cours d’un mois

ultérieur en plus du montant qu’il

peut utiliser aux termes du sousparagraphe

1 du présent paragraphe.

b. L’Agent peut, å la demande d’un

débiteur, utiliser tout ou partie de

montants d’une certaine monnaie en

plus de ceux qu’il peut utiliser en

vertu du paragraphe a du présent Article,

que le débiteur lui aura notifiés,

sous réserve:

1. Que toute Partie Contractante,

dont le déficit mensuel vis-ä-vis de

la Partie Contractante qui a établi

le droit de tirage en faveur du débiteur

doit se trouver réduit par

Article 13.

Requests under Article 12 in respect

of the drawing rights established

in favour of any Contracting

Party in any currency shall not be

made before the agreed existing resources

of that Contracting Party in

that currency, as set out in Annex C,

have been exhausted.

Article lb.

The Agent shall use amounts of

currencies made available under this

Part of the present Agreement in

compensations under the present

Agreement in accordance with the

following provisions:

(a) (i) The Agent shall be entitled

to use in any month an amount

of any one currency up to the total

of each deficit on the month

between each debtor and each creditor

to the extent to which the remaining

amount of agreed existing

resources of that debtor in that

currency is not sufficient to cover

that deficit.

(ii) If in any month an amount

of such currency is not made available

as a result of the operation

of Article 12, the whole or part of

that amount, when it becomes

available, may be used by the

Agent in any succeeding month in

addition to the amount which he

may use under sub-paragraph (i)

of this paragraph.

(b) The Agent may, åt the request

of a debtor, use all or any part of

amounts of a particular currency,

additional to those which might be

used under paragraph (a) of this

Article, as the debtor may intimate

to him, provided that:

(i) any Contracting Party, whose

monthly deficit against the Contracting

Party by which the drawing

right has been established in

favour of the debtor is to be reduc
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga A.

17

Artikel 13.

Anfordran enligt artikel 12 avseende

överdragningsrätter, inrättade i

viss valuta till förmån för fördragsslutande

part, skall icke framställas

innan denna parts befintliga tillgodohavanden

i ifrågavarande valuta, varom

överenskommelse träffats mellan

parterna, och vilka framgå av Bihang

C, till fullo utnyttjats.

Artikel 14.

Agenten skall utnyttja de belopp

som gjorts tillgängliga enligt denna

del av överenskommelsen för kompensationer

enligt överenskommelsen

i enlighet med följande villkor:

a) i) Agenten skall äga att varje

månad utnyttja belopp i en valuta

högst motsvarande storleken

av underskottet för månaden mellan

varje gäldenär och varje borgenär,

i den utsträckning som

återstående belopp av ifrågavarande

gäldenärs befintliga tillgodohavande

i denna valuta, varom

överenskommelse träffats mellan

parterna icke är tillräckligt att täcka

ifrågavarande underskott.

ii) Om under någon månad ett

belopp i ifrågavarande valuta icke

gjorts tillgängligt på grund av bestämmelserna

i artikel 12, äger

Agenten, när beloppet blir tillgängligt,

utnyttja detsamma helt eller

delvis under en påföljande månad,

utöver det belopp, som Agenten

äger utnyttja under stycket i) av

detta moment.

b) Agenten må på begäran av gäldenär

helt eller delvis utnyttja belopp

i viss valuta, utöver dem som må utnyttjas

enligt moment a) av denna

artikel, enligt meddelande från gäldenären

till Agenten, förutsatt att:

i) fördragsslutande part, vars

månatliga underskott gentemot

den part som inrättat överdragningsrätten

till förmån för gäldenären

skall reduceras genom ut
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

18:

Kungl. Maj.ts proposition nr 31 i. Bilaga A.

1’emploi de ce montant, n’ait pas

de solde créditeur vis-å-vis de la

Partie Contractante qui a établi le

droit de tirage, ou

2. Que Faccord de la Partie Contractante

qui a établi le droit de

tirage ait été obtenu au préalable.

c. Si, au cours d’un mois donné, le

montant global d’une monnaie déterminée

que FAgent est habilité å utiliser

en application du paragraphe a

du présent Article dépasse le montant

de cette monnaie disponible aux

termes du présent Titre, FAgent répartit,

en principe, la dite monnaie

entre les Parties Contractantes qui

sont en déficit au cours du mois dans

cette monnaie, proportionnellement å

leurs déficits; toutefois, il peut procéder

å des ajustements modérés

dans cette répartition proportionnelle,

en tenant compte du fait qu’il

est désirable d’éviter autant que possible

Finterruption des échanges et

des paiements et de contribuer å

éviter les réglements en or ou en devises.

Article 15.

11 ne sera pas rendu disponible ni

utilisé dans les compensations relatives

aux neuf mois se terminant le

31 mars 1949, plus de 75 % du montant

des droits de tirage établis par

une Partie Contractante en faveur

d’une autre Partie Contractante et

figurant å FAnnexe C. Dans des cas

particuliers, ce pourcentage pourra

étre augmenté par décision de FOrganisation.

Article 16.

a. Si une Partie Contractante, soit

en vertu d’un accord de paiements,

soit parce qu’elle ne dispose pas d’un

solde créditeur dans la monnaie

d’une autre Partie Contractante, a

fait å cette derniére un paiement en

or ou en devises exigible å partir du

ler octobre 1948, du fait qu’a 1’époque

du paiement les droits de tirage établis

en sa faveur par cette autre Partie

Contractante ne peuvent étre utilisés

par FAgent en raison des dispo
-

ed by the use of the amount, has

no balance standing to his credit

with the Contracting Party which

has established the drawing right,

or

(ii) the consent of the Contracting

Party by which the drawing

right has been established has first

heen obtained.

(c) If in any month the aggregate

amount of any one currency wrhich

the Agent is entitled to use under

sub-paragraph (a) of this Article

exceeds the amount of such currency

available under this Part of the present

Agreement, the Agent shall, in

principle, use such currency as between

the Contracting Parties in deficit

on the month in that currency in

proportion to such déficits, but may

make moderate adjustments in this

proportionate distribution having regard

to the desirability of creating a

minimum of interruption in trade

and payments and of assisting in the

avoidance of gold and foreign currency

settlements.

Article 15.

Not more than 75 % of the amount

of drawing rights established by a

Contracting Party in favour of another

Contracting Party as shown in

Annex C shall be made available and

used in compensations in respect of

the nine months ending 31st March,

1949. In particular cases this percentage

may be increased by décision

of the Organisation.

Article 16.

(a) If a Contracting Party, either

under a payments agreement or because

it has no available credit balance

in the currency of another

Contracting Party, has made a payment

in gold or foreign currency falling

due on or after 1st October, 1948,

to that other Contracting Party because

åt the time of payment drawing

rights established in its favour

by that other Contracting Party could

not be used by the Agent as a result

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 314. Bilaga A.

19

nyttjande av beloppet, icke förfogar

över kreditsaldo hos den part,

som inrättat överdragningsrätten,

eller

ii) medgivande lämnats av den

fördragsslutande part, som inrättat

överdragningsrätten.

c) Om under en månad de sammanlagda

belopp i en valuta, som

Agenten är berättigad att utnyttja

enligt moment a) av denna artikel,

överstiga det belopp i samma valuta,

som är tillgängligt enligt denna

del av denna överenskommelse, skall

Agenten i princip fördela det tillgängliga

beloppet mellan de Parter,

som ha underskott för månaden i

ifrågavarande valuta, i proportion

till deras underskott, varvid Agenten

äger göra smärre justeringar i denna

proportionella fördelning, med

beaktande av önskvärdheten att såvitt

möjligt undvika avbrott i handel

och betalningar samt medverka till

undvikande av betalningar i guld och

utländska valutor.

Artikel 15.

Högst 75 % av de belopp i överdragningsrätter,

som inrättats av

fördragsslutande part till förmån för

annan part, enligt vad som angivits

i Bihang C, skola göras tillgängliga

och utnyttjas för kompensationer

under de 9 månader, som sluta den

31 mars 1949. Denna procentsats må

för särskilt fall höjas enligt beslut av

Organisationen.

Artikel 16.

a) Därest fördragsslutande part,

antingen enligt en betalningsöverenskommelse

eller emedan den saknar

tillgänglig behållning i annan parts

valuta verkställt en betalning i guld

eller utländska valutor, förfallande

till betalning den 1 oktober 1948 eller

senare till ifrågavarande andra

part, emedan vid tiden för betalningen

de överdragningsrätter, som upprättats

till dess förmån av ifrågavarande

andra part icke kunnat ut
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 31b. Bilaga A.

sitions des Artides 12 et 15, 1’Agent,

sur la demande de la Partie Contractante

qui a effectué le paiement,

prendra les mesures nécessaires pour

permettre l’affedation de ees droits

de tirage au rachat de tout ou partie

des montants d’or ou de devises

payés dans ees conditions, sous réserve

que les dispositions des Artides

12 et 15 ne fassent plus obstacle å

1’ulilisation des droits de tirage.

b. La demande et les mesures prévues

au paragraphe o du présent Artide

seront effectuées et appliquées

au cours des compensations relatives

au mois pendant lequel les dispositions

des Artides 12 ou 15, selon le

cas, cesseront de faire obstacle å

1’utilisation des droits de tirage.

c. Le montant que l’Agent peut

utiliser pour un mois donné en application

du présent Artide s’ajoute aux

montants qu’il peut utiliser pour ce

mois en application de 1’Article 14.

Article 17.

a. On envisage que les droits de

tirage seront normalement utilisés

ainsi qu’ils sont établis en vertu de

1’Article 9 du présent Accord. Il devra

en étre tenu compte lorsqu’il s’agira

de procéder aux révisions prévues

aux paragraphes b, c et d du présent

Article.

b. Il ne sera procédé, å la demande

d’une Partie Contractante, å une revision

des montants et de la distribution

de droits de tirage, que dans

les circonstances résultant:

1. du cas de force majeure ou de

catastrophe;

2. du cas ou un débiteur exeipe

et convainc le Conseil qu’il lui a été

impossible d’utiliser tout ou partie

des droits de tirage qui lui ont été

accordés, bien qu’il se soit raisonnablement

efforcé d’y parvenir;

3. du cas ou un créditeur exeipe

et convainc le Conseil que tout ou

of the operation of the provisions of

Artides 12 and 15, the Agent, åt the

request of the Contracting Party

which has made the payment, shall

take the necessary steps to enable

such drawing rights to be used to

repurchase the whole or part of any

amounts of gold or foreign currency

so paid provided that the use of the

drawing rights is no longer prevented

as a result of the operation of the

provisions of Artides 12 and 15.

(b) The request and arrangements

under paragraph (a) of this Article

shall be made and put into effeet

during the course of the compensations

in respect of the month when

the provisions of Artides 12 and 15,

as the case may be, cease to prevent

the use of the drawing rights.

(c) The amount which the Agent

may use under this Article in respect

of any month shall be in addition

to the amounts which the Agent

may use in respect of that month

under Article 14.

Artide 17.

(a) It is contemplated that drawing

rights will normally be used as

established under Article 9 of the

present Agreement. The procedure

för revisions provided for in paragraphs

(b), (c) and (d) of this Article

shall be adininistered with this

in mind.

(b) Revision of the amounts and

distribution of drawing rights shall

take place, åt the request of a Contracting

Party, only in circumstances

resulting from:

(i) force majeure or catastrophe;

(ii) a situation in which a debtor

maintains and satisfies the

Council that it has been unable to

use the whole or any part of its

drawing rights although it has

made all reasonable efforts to do

so; or

(iii) a situation in which a ereditor

maintains and satisfies the

s. 21 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

21

nyttjas av Agenten på grund av bestämmelserna

i artiklarna 12 och

15, skall Agenten, på framställning

av den part, som verkställt betalningen,

vidtaga erforderliga åtgärder

för att möjliggöra att en dylik

överdragningsrätt utnyttjas för att

helt eller delvis återköpa det belopp i

guld eller utländska valutor, som sålunda

erlagts, förutsatt att hinder ej

längre möter för utnyttjande av

överdragningsrätterna på grund av

bestämmelserna i artiklarna 12 och

15.

b) Framställning och åtgärder enligt

moment a) av denna artikel skola

göras respektive vidtagas under

loppet av kompensationerna för den

månad, varunder bestämmelserna i

artiklarna 12 respektive 15 upphöra

att utgöra hinder för utnyttjande av

överdragningsrätterna.

c) Det belopp, som Agenten äger

utnyttja enligt denna artikel under

en månad, tillkommer utöver de belopp,

som Agenten äger utnyttja för

den ifrågavarande månaden enligt

artikel 14.

Artikel 17.

a) Det förutses att överdragningsrätterna

normalt komma att utnyttjas

så som de inrättats enligt artikel

9 av denna överenskommelse. Hänsyn

skall tagas härtill därest fråga

uppstår om sådan ändring i överdragningsrätterna

varom stadgas i

momenten b), c) och d) av denna artikel.

b) Ändringar avseende överdragningsrätters

storlek och fördelning

skola, på framställning av fördragsslutande

part, äga rum endast i anledning

av:

i) force majeure eller katastrof;

ii) ett läge, där en gäldenär inför

Rådet styrker, att dess överdragningsrätter

helt eller delvis

icke kunnat utnyttjas oaktat alla

skäliga ansträngningar vidtagits för

deras utnyttjande, eller

iii) ett läge, där en borgenär inför

Rådet styrker att de överdrag
3

liihang till riksdagens protokoll 19b8. 1 samt. Nr 31 f.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

partie des droits de tirage établis

par lui en faveur d’un débiteur ne

sont plus nécessaires å ce dernier

pour les fins auxquelles ils ont été

établis.

c. Le Conseil créera les organismes

appropriés pour s’occuper des cas

qui pourraient se présenter en vertu

du présent Article.

d. Le Conseil décidera des recommandations

å présenter å 1’Administration

de Coopération Economique

des États-Unis pour la révision

des montants des droits de tirage et

pour leur redistribution.

TITRE III.

Article 18.

a. »Compensation de premiére catégorie»

signifie une opération qui

produit, pour une Partie Contractante,

tout ou partie des résultats

suivants:

1. Une réduction de l’un ou de

plusiers de ses soldes débiteurs en

contre partie d’une réduction équivalente

de l’un ou de plusieurs de

ses soldes créditeurs, ou

2. La compensation, par l’utilisation

de montants correspondant

aux droits de tirage établis en sa

faveur, de tout ou partie de son

déficit du mois vis-å-vis de la Partie

Contractante qui a établi les

droits de tirage, ou, dans le cas de

montants susceptibles d’étre utilisés

en application de 1’Article 14 a

2, la compensation de tout ou partie

du déficit non couvert d’un ou

de plusieurs mois antérieurs vis-åvis

de cette Partie Contractante,

étant entendu que les montants correspondant

aux droits de tirage, dans

la mesure ou ils ne sont pas employés

pour compenser des déficits en vertu

du sous-paragraphe 2 du présent paragraphe,

sont traités aux fins du

sous-paragraphe 1 comme s’il s’agissait

de soldes créditeurs.

b. »Compensation de deuxiéme catégorie»

signifie toute opération,

Council that the whole or any part

of drawing rights established by it

are no longer required by a debtor

for the purposes for which they

were established.

(c) The Council shall establish

appropriate bodies to deal with cases

arising under this Article.

(d) The Council shall decide what

recommendations for revision of the

amounts of and for the redistribution

of drawing rights should be made to

the United States Economic Co-operation

Administration.

PART III.

Article 18.

(a) »First category compensation»

means an operation which produces

for any Contracting Party all or any

of the following results:

(i) a decrease in one or more

debit balances against an equivalent

decrease in one or more

credit balances, or

(ii) the off-setting, by the use

of amounts in respect of drawing

rights established in its favour, of

the whole or part of its deficit for

the month with the Contracting

Party by which the drawing rights

have been established, or, in the

case of amounts which may be

used under Article 14 (a) (ii),

the off-setting of the whole or

part of a deficit with that Contracting

Party remaining uncovered

from a previous month or

months,

provided that amounts in respect of

drawing rights shall, to the extent

to which they are not used to off-set

déficits under sub-paragraph (ii) of

this paragraph, be treated for the

purposes of sub-paragraph (i) as if

they were credit balances.

(b) »Second category compensation»

means any operation, other

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungi. Maj:ts proposition nr 31 i. Bilaga A.

23

ningsrätter, som inrättats av densamma,

helt eller delvis icke längre

erfordras av gäldenären för de ändamål

varför de inrättats.

c) Rådet skall inrätta organ med

behörighet att behandla de fall, som

uppstå enligt denna artikel.

d) Rådet äger besluta om de förslag

avseende ändring av överdragningsrätternas

storlek och fördelning

som skola göras till Förenta Staternas

Administration för ekonomiskt

samarbete.

DEL III.

Artikel 18.

a) Med kompensation av första

kategorien avses transaktion, som för

en fördragsslutande part medför något

av eller samtliga följande resultat:

i) en minskning i ett eller flera

debetsaldon mot en motsvarande

minskning i ett eller flera kreditsaldon,

eller

ii) en utjämning, genom utnyttjande

av belopp, härrörande från

till dess förmån inrättade överdragningsrätter,

helt eller delvis av

dess underskott för månaden gentemot

den part, som inrättat överdragningsrätterna,

eller, i vad avser

belopp som må utnyttjas enligt

artikel 14 a) ii), en utjämning

helt eller delvis av ett underskott

med ifrågavarande part, vilket

kvarstår oreglerat från tidigare

månad eller månader,

varvid från överdragningsrätter härrörande

belopp skola, i den mån de

icke utnyttjas för att utjämna underskott

enligt stycket ii) av detta

moment, i vad avser stycket i) betraktas

såsom kreditsaldon.

b) Med kompensation av andra

kategorien avses transaktion av an
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 3H. Bilaga A.

autre que celles qui sont visées au

paragraphe a du présent Artide, qui

a pour résultat 1’augmentation d’un

solde ou l’apparition d’un solde nouveau,

par rapport å la position telle

qu’elle se présentait avant 1’opération.

Article 19.

Si une Partie Contractante, en communiquant

une information å l’Agent

aux fins du présent Accord: lui notifie

qu’elle désire que cette information

soit considérée comme confidentielle,

parce qu’elle ne Pa pas rendue

publique, 1’Agent doit tenir dument

compte de cette notification lorsqu’il

fait usage de 1’information en question.

Artide 20.

a. Toute compensation qui implique

1’utilisation du solde d’un

compte tenu par les banques centrales

du Portugal ou de la Suisse, ou

å leur nom, nécessite Paccord préalable

du Portugal ou de la Suisse,

ainsi que du créditeur ou débiteur correspondant.

b. Sous réserve de Papprobation du

Conseil, le Gouvernement du Portugal

ou le Gouvernement de la Suisse

peuvent, ä tout moment, décider

(Paccepter sans leur accord préalable

toutes les compensations de premiére

catégorie. Des cette approbation, les

dispositions du paragraphe a du présent

Article cesseront de s’appliquer

au Portugal ou å la Suisse suivant

le cas, ainsi qu’å leurs créditeurs ou

débiteurs respectifs.

c. <Le titre II du présent Accord ne

s’applique ni au Portugal, ni ä la

Suisse.

Artide 21.

Si un accord spécial est conclu

entre une Partie Contractante et 1’Administration

de Coopération Économique

des États-Unis, concernant le

prét de dollars des États-Unis å cette

Partie Contractante aux fins du présent

Accord, le Titre II du présent

Accord s’appliquera å cette Partie

than one included under paragraph

(a) of this Article, which results

in the increase of a balance or the

formation of a new balance in comparison

with the position before the

operation.

Artide 19.

If a Contracting Party in placing

information åt the disposal of the

Agent for the purposes of the present

Agreement intimates that it desires

the information to be treated

as confidential, because the information

has not been published by it, the

Agent shall have due regard to the

intimation in making use of the information.

Artide 20.

(a) Any compensation which requires

the use of the balance of any

account kept by or in the name of

the central bank of Portugal or

Switzerland shall be subject to the

previous consenl of Portugal or

Switzerland and the respective creditor

or debtor.

(b) Subject to approval by the

Council, the Government of Portugal

or the Government of Switzerland

may, åt any time, decide to accept

without their previous consent all

first category compensations. Upon

such approval, the provisions of paragraph

(a) of this Article shall

cease to apply to Portugal or to

Switzerland, as the case may be, and

to their respective creditors and

debtors.

(c) Part II of the present Agreement

shall not apply to Portugal or

to Switzerland.

Artide 21.

If a special Agreement is made

between any Contracting Party and

the United States Economic Co-operation

Administration with respect

to the loan of United States dollars

to any such Contracting Party for

the purposes of the present Agreement,

Part II of the present Agree
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga A.

25

nät slag än som angivits i moment

a) av denna artikel, vilken medför

ökning av saldo eller skapandet av

nytt saldo, i jämförelse med ställningen

före transaktionen.

Artikel 19.

Därest fördragsslutande part vid

avgivande av uppgifter till Agenten

i avseende å denna överenskommelse

angiver, att den önskar, att uppgifterna

behandlas såsom förtroliga,

emedan desamma icke publicerats av

parten, skall Agenten vid uppgifternas

användning taga vederbörlig hänsyn

till denna önskan.

Artikel 20.

a) Kompensation, som förutsätter

ett utnyttjande av behållningen å

ett konto, fört av eller för centralbanken

i Portugal eller Schweiz, skall

erfordra föregående samtycke av

Portugal eller Schweiz samt respektive

borgenär eller gäldenär.

b) Under förutsättning av Rådets

godkännande må Portugals eller

Schweiz’ regering när som helst besluta

att utan respektive regerings

föregående samtycke godkänna alla

kompensationer av första kategorien.

Därest sådant godkännande lämnats,

skola bestämmelserna i moment

a) av denna artikel upphöra att gälla

för Portugal respektive Schweiz

samt deras borgenärer och gäldenärer.

c) Del II av denna överenskommelse

skall icke äga tillämpning på

Portugal eller Schweiz.

Artikel 21.

Därest särskild överenskommelse

träffas mellan fördragsslutande part

och Förenta Staternas Administration

för ekonomiskt samarbete avseende

lån i amerikanska dollar till

ifrågavarande part för denna överenskommelses

syfte skall del II

av denna överenskommelse äga till
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga A.

Contractante aux conditions, relatives

å son application aux fins du présent

Accord, qui pourront étre proposées

par cette Partie Contractante

en accord avec 1’Administration de

Coopération Économique des ÉtatsUnis

et approuvées par le Conseil.

Dés leur approbation par le Conseil,

ees conditions seront communiquées

å l’Agent par les soins du Secrétaire

général.

Article 22.

a. La surveillance de 1’application

du présent Accord incombe å l’Organisation.

b. Si une question se pose ä propos

de 1’interprétation ou de l’applitante

devant le Conseil qui peut

étre portée par toute Partie Contractante

devant le Conseil qui peut

prendre des décisions å ce sujet.

Artide 23.

a. Le présent Accord sera ratifié.

b. Les instruments de ratification

seront déposés auprés du Secrétaire

général de POrganisation qui notifiera

chaque dépöt å tous les signataires.

c. Le présent Accord entrera en vigueur

dés le dépöt des instruments de

ratification par tous les signataires.

Artide 24.

a. Les droits de tirage non utilisés

avant 1’expiration du présent Accord

ne seront pas annulés. Ils demeureront

å la disposition des Parties Contraetantes

en faveur desquelles ils

ont été établis, dans des conditions

qui ne pourront étre moms favorables

que celles dont ees derniéres

béneficiaient å 1’origine.

b. La méthode exaete suivant

laquelle ees droits de tirage non utilisés

seront employés au cours de la

période suivant 1’expiration de l’Accord

fera l’objet de diseussions par

POrganisation en temps opportun.

ment shall operate in relation to that

Contracting Party upon such conditions

regarding its application for

the purposes of the present Agreement

as may be proposed by that

Contracting Party in agreement with

the United States Economic Co-operation

Administration and approved

by the Council. The conditions will,

upon approval by the Council be

communicated by the Secretary-General

to the Agent.

Artide 22.

(a) The supervision of the operation

of the present Agreement shall

be undertaken by the Organisation.

(b) Should any question arise concerning

the interpretation or the

application of the present Agreement,

it may be referred by any

Contracting Party to the Council

which may take décisions on the

question.

Artide 23.

(a) The present Agreement shall

be ratified.

(b) The instruments of ratification

shall be deposited with the

Secretary-General of the Organisation

who will notify each deposit to

all the signatories.

(c) The present Agreement shall

come into force upon the deposit of

instruments of ratification by all the

signatories.

Artide 24.

(a) Drawing rights not used before

the termination of the present

Agreement shall not be cancelled.

They will remain åt the disposal of

the Contracting Parties in whose

favour they have been established

under no less favourable terms than

those originally enjoyed.

(b) The precise method by which

such unused drawing rights shall be

disposed of in the period subsequent

to the termination of the Agreement

shall be the subject of diseussion by

the Organisation åt the appropriate

tiine.

s. 27 Kontrollera mot PDF

27

Kungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga A.

lämpning för denna part på de villkor

i vad avser denna överenskommelse,

som må föreslås av parten efter

överenskommelse som träffats

med Förenta Staternas Administration

för ekonomiskt samarbete, och

som godkänts av Rådet. Generalsekreteraren

kommer att underrätta

Agenten om dessa villkor, sedan de

godkänts av Rådet.

Artikel 22.

a) Organisationen skall övervaka

tillämpningen av denna överenskommelse.

b) Om fråga uppstår rörande tolkningen

eller tillämpningen av denna

överenskommelse, må den av fördragsslutande

part hänskjutas till

Rådet för avgörande.

Artikel 23.

a) Denna överenskommelse skall

ratificeras.

b) Ratifikationsinstrumenten skola

deponeras hos Organisationens generalsekreterare,

som skall notificera

alla signatärmakter om varje deposition.

c) Denna överenskommelse skall

träda i kraft då alla signatärmakters

ratifikationsinstrument deponerats.

Artikel 24.

a) överdragningsrätter, vilka icke

utnyttjats före upphörandet av denna

överenskommelses giltighet, skola

icke annulleras. De skola kvarstå till

den fördragsslutande parts förfogande,

till vars förmån de inrättats, på

villkor, som icke skola vara mindre

gynnsamma än de som ursprungligen

förbundits med desamma.

b) Det förfaringssätt, som skall

komma till användning vid förfogande

över sådana outnyttjade över dragningsrätter

under den period som

följer omedelbart på upphörandet av

denna överenskommelses giltighetstid

skall vid lämplig tidpunkt diskuteras

av organisationen.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 3H. Bilaga A.

Article 25.

a. A 1’exception de 1’Article 24, le

présent Accord demeurera en vigueur

jusqu’å 1’achévement des compensations

se rapportant au mois de juin

1949; le présent Accord pourra demeurer

en vigueur ultérieurement å

telles conditions dont les Parties

Contractantes pourront convenir.

L’Article 24 demeurera en vigueur

jusqu’ä ce que les droits de tirage

inutilisés aient été définitivement

épuisés.

b. Le ler mai 1949 au plus tard,

les Parties Contractantes, agissant

par 1’intermédiaire de 1’Organisation,

examineront comment le présent Accord

aura fonctionné et s’il y a lieu

de le maintenir en vigueur.

c. S’il apparait que le présent Accord

ne doit vraisemblablement pas

demeurer en vigueur, les Parties Contractantes,

å la demande de l’une

d’elle, chargeront un ou plusieurs

Comités de préparer des recommandations

sur les dispositions qui pourraient

étre nécessaires pour éviter,

1. des interruptions dans les

échanges ou les paiements,

2. des paiements en or ou en

devises,

3. 1’impossibilité d’effectuer des

rachats d’or ou de devises qui

autrement, auraient été possibles

en vertu des dispositions du présent

accord,

4. d’autres conséquences analogues,

qui pourraient se produire dans

un délai raisonnable å compter de

1’expiration du présent Accord, par

suite de modifications de soldes, résultant

de compensations effectuées

conformément au présent Accord.

Artide 26.

Le présent Accord met fin au premier

Accord de Compensation Monétaire

Multilatérale signé å Paris le

18 novembre 1947, å compter de

1’achévement des compensations correspondant

au mois de septembre

1948.

Artide 25.

(a) With the exception of Article

24, the present Agreement shall

remain in force until the completion

of the compensations in respect of

the month of June, 1949, and the

present Agreement may be continued

in force thereafter on such terms as

the Contracting Parties may agree.

Article 24 shall remain in force until

the unused drawing rigths have been

finally disposed of.

(b) Not later than 1st May, 1949,

the Contracting Parties, acting

through the Organisation, shall consider

how the present Agreement has

worked and whether it shall be continued.

(c) If it becomes apparent that

the present Agreement is not likely

to be continued in force, the Contracting

Parties shall, åt the request

of any Contracting Party, entrust a

Committee or Committees with the

preparation of recommendations as

to the provisions which may be required

to avoid,

(i) interruptions in trade or

payments,

(ii) payments of gold or foreign

currency,

(iii) the prevention of repurchase

of gold or foreign currency

which would otherwise have been

possible under the provisions of

the present Agreement, or

(iv) other similar possible consequences,

which may arise, within a reasonable

time from the termination of

the present Agreement, as a result of

changes in balances caused by compensations

made under the present

Agreement.

Artide 26.

The present Agreement terminates

the First Agreement for Multilateral

Monetary Compensation signed in

Paris on 18th November, 1947, as

from the completion of the compensations

in respect of the month of

September, 1948.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga A.

29

Artikel 25.

a) Med undantag av artikel 24

skall denna överenskommelse äga

giltighet intill dess att kompensationerna

för juni månad 1949 slutförts,

och denna överenskommelse må därefter

givas fortsatt giltighet på de

villkor, varom överenskommelse må

komma att träffas mellan de fördragsslutande

parterna. Artikel 24

skall äga giltighet intill dess att outnyttjade

överdragningsrätter till fullo

utnyttjats.

b) Senast den 1 maj 1949 skola de

fördragsslutande parterna inom Organisationens

ram överväga huru

denna överenskommelse verkat, och

huruvida den skall givas fortsatt giltighet.

c) Därest sannolikhet finnes att

denna överenskommelse icke kommer

att givas fortsatt giltighet, skola

de fördragsslutande parterna på begäran

av part uppdraga åt en kommitté

eller kommittéer att uppgöra

förslag om åtgärder, som må erfordras

för att undvika

(i) avbrott i handel eller betalningar,

(ii) betalningar i guld eller utländska

valutor,

(iii) hinder för återköp av guld

eller utländska valutor, vilket eljest

skulle ha varit möjligt enligt

bestämmelserna i denna överenskommelse,

eller

iv) andra liknande tänkbara följder,

vilka, inom skälig tid från upphörandet

av denna överenskommelses

giltighetstid kunna uppkomma

till följd av förändringar

i behållningar, förorsakade av

kompensationer enligt denna överenskommelse.

Artikel 26.

Genom denna överenskommelse

upphäves den i Paris den 18 november

1947 undertecknade Första överenskommelsen

rörande multilaterala

monetära kompensationer från och

med genomförandet av kompensationerna

för september månad 1948.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga A.

ANN EXE A.

SOLDES EXCLUS DE LA COMPENSATION.

I. Peuvent étre exclus de la compensation

en vertu de 1’Article 5 du

présent Accord, les soldes suivants:

a. Les fonds de roulement qui entrent

normaleinent dans l’une ou

l’autre des catégories suivantes;

1. Fonds de roulement normaux

des banques centrales, c’est-å-dire

fonds suffisants pour couvrir les

ordres de paiements en cours et

maintenir des relations bancaires

normales,

2. Soldes destinés å garantir des

découverts résultant d’opérations

de change å terme,

3. Soldes destinés å servir de

couverture aux crédits bancaires

devant venir å échéance dans un

court délai.

b. Les soldes représentant le produit

d’opérations en Capital effectuées

expressément en vue du financement

de dépenses de Capital spécifiques.

c. Soldes ne découlant pas d’accords

de paiements ou de transactions

commerciales courantes et qui

sont librement convertibles en or ou

en dollars des États-Unis.

rf. Les autres soldes qui, en raison

de dispositions spcciales figurant

dans des accords de paiements en vigueur

å la date de la signature du

présent Accord, représentent le produit

de certaines exportations affectées

å des services de dettes ou å

1’exécution d’autres obligations contractuelles.

e. Dans le cas de la Gréce et de la

Turquie, en raison de la structure

essentiellement agricole de 1’économie

de ees pays, une proportion raisonnable

de leurs soldes en monnaies

d’autres Parties Contractantes avec

lesquelles ees pays n’ont pas conclu

d’accords de paiements leur oetroyant

des marges de crédit, étant entendu

que ees soldes seront utilisés, dans

l’année qui suivra la date ou ils ont

ANNEX A.

EXCLUDED BALANCES.

I. The following balances may be

exeluded from compensations under

Article 5 of the present Agreement:

(a) Working balances, which will

normally fall under one or more of

the following heads;

(i) normal central banking balances

(fonds de roulement), that

is to say, sufficient funds to cover

outstanding payment orders and

to maintain normal banking relationships,

(ii) balances held as cover for

oversold forward exchange positions,

or

(iii) balances held as cover for

banking eredits due to mature

within a short period.

(b) Balances representing the proceeds

of Capital transaetions expressly

undertaken for the financing of

specific Capital expenditure.

(c) Balances not arising under a

payments agreement or from current

trade transaetions and which are

freely convertible into gold or United

States dollars.

(d) Other balances which, owing

to special provisions in payments

agreements in force åt the date of

signature of the present Agreement,

represent the proceeds of certain exports

earmarked for debt services or

other contractual obligations.

(e) In the case of Greece and

Turkey, in view of the essentially

agrieultural structure of their economies

a reasonable proportion of their

balances in the currencies of other

Contracting Parties with which they

have no payments agreements provning

for eredit margins in their

favour, it being understood that these

balances would be used, during the

year following the date of their first

s. 31 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 31k. Bilaga A.

31

BIHANG A.

BEHÅLLNINGAR, SOM MÅ UTESLUTAS.

I. Följande behållningar må i enlighet

med artikel 5 i denna överenskommelse

uteslutas från kompensationer:
a)

Arbetsbalanser, vilka normalt

falla under en eller flera av följande

rubriker:

i) normala centralbanksbehållningar

(fonds de roulement), d. v.

s. tillräckliga medel för att täcka

utestående betalningsorder och för

att underhålla normala bankförbindelser,

ii) medel avsedda såsom täckning

för nettoterminsförsäljningar,

eller

iii) medel avsedda såsom täckning

för bankkrediter, förfallande

inom en kort tidsperiod.

b) Behållningar härrörande från

kapitaltransaktioner, vilka vidtagits

för att finansiera vissa bestämda kapitalutgifter.

c) Behållningar som icke uppstått

enligt en betalningsöverenskommelse

eller från löpande handelstransaktioner

och som äro fritt konvertibla i

guld eller amerikanska dollar.

d) Andra behållningar, som till

följd av särskilda villkor i betalningsöverenskommelser,

vilka voro i

kraft den dag då denna överenskommelse

undertecknades, utgöra utbytet

av viss export som reserverats för

likvidering av skulder eller andra

kontraktsenliga åtaganden.

c) Med hänsyn till Greklands och

Turkiets till övervägande del agrara

ekonomiska struktur, skälig andel

av dessa länders behållningar i andra

fördragsslutande parters valutor,

därest de icke med dessa parter hava

betalningsöverenskommelser, vilka

medgiva kreditmarginaler till deras

förmån, varvid underförstås, att

ifrågavarande behållningar skola utnyttjas

inom ett år från den dag då

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

été exclus pour la premiére fois, å

des paiements d’importations en provenance

des pays dans lesquels ees

soldes sont détenus.

II. a. Toute Partie Contractante

demandant 1’exclusion d’un solde détenu

par elle, en application de l’une

des dispositions ci-dessus de cette Annexe,

devra indiquer å 1’Agent sous

quelle rubrique elle désire demander

cette exelusion et fournir des informations

suffisamment détaillées å

ce sujet.

b. Si 1’Agent estime que les informations

fournies au sujet de l’exclusion

demandée ne le satisfont pas,

il peut demander un complément

d’informations.

c. S’il ne s’estime pas satisfait

par ce complément d’informations,

1’Agent doit présenter å 1’Organisation

un rapport å ce sujet et adresser

un exemplaire du rapport å la Partie

Contractante de qui émane la demande.

ANN EXE B.

1. La procédure suivante doit

étre appliquée pour la détermination

des soldes et des taux de change en

vue des rapports visés ä 1’Article 8

et qui doivent étre établis par les

Parties Contractantes qui n’ont pas

de parités de change homogénes.

a. Les soldes débiteurs et créditeurs

dans la monnaie d’une Partie

Contractante qui n’a pas de parités

de change homogénes vis-å-vis des

Parties Contractantes qui ont des parités

de change homogénes sont communiqués

å 1’Agent dans les monnaies

de ees derniéres, aprés avoir

été calculés en appliquant un taux de

change convenu entre les deux Parties

Contractantes intéressées. Le

taux de change ainsi convenu devrait

étre celui qui est réellement utilisé

pour les opérations courantes entre

ees Parties. Si les taux sont variables,

ou s’il y a plus d’un taux, le taux

convenu devrait étre établi d’aprés

la moynne pondérée de ees taux.

b. Les soldes débiteurs et créditeurs

entre deux Parties Contractan
-

exclusion, to pay for imports from

the countries in which the balances

are held.

II. (a) Each Contracting Party requesting

the exelusion, under any of

the foregoing provisions of this Annex,

of a balance owned by it shall

state to the Agent the provisions of

this Annex under which each reservation

is requested and give information

as to the faets in reasonable

detail.

(b) If the Agent is unable to satisfy

himself with regard to the requested

exelusion from the information

given him, he may seek further

information.

(c) If he remains unsatisfied, he

shall make a report on the matter to

the Organisation and shall furnish a

copy of such report to the Contracting

Party making the request.

ANNEX B.

I. The following procedure shall

be used in determining the balances

and rates of exchange for the purpose

of reports under Artide 8 by Contracting

Parties without a unified

cross rate strueture:

(a) Debit and eredit balances in

the currency of any Contracting Party

without a unified cross rate strueture

in relation to Contracting Parties

having a unified cross rate strueture

shall be reported to the Agent in the

currency of the latter Contracting

Parties, after having been calculated

åt a rate of exchange to be fixed

by agreement between the two Contracting

Parties concerned. The rate

of exchange so agreed should be that

effectively in use for current operations

between them. If there are variable

rates, or more than one rate, the

rate agreed should be based on the

weighted average of those rates.

(b) The debit and eredit balances

between each pair of Contracting

s. 33 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga A.

33

uteslutandet först ägde rum, för att

betala import från de länder, i vilka

behållningarna hållas.

II. a) Fördragsslutande part, som

begär uteslutande enligt någon av

ovanstående bestämmelser i detta bihang,

av en behållning ägd av parten,

skall till Agenten uppgiva, enligt

vilken bestämmelse i detta bihang

som uteslutandet begäres, ävensom

i skälig utsträckning lämna

Agenten upplysningar om sakförhållandena.

b) Om Agenten icke är tillfredsställd

med de upplysningar, som

lämnats honom rörande ett begärt

uteslutande, äger han begära ytterligare

upplysningar.

c) Om Agenten alltjämt icke är

tillfredsställd, skall han avgiva rapport

i saken till Organisationen samt

tillställa den part, som begärt uteslutandet,

avskrift av rapporten.

B1HANG B.

I. Följande tillvägagångssätt skall

i vad avser rapporter enligt artikel 8

användas av fördragsslutande parter,

som sakna enhetligt växelkurssystem,

för att fastställa behållningar och

växelkurser:

a) Debet- och kreditsaldon i en

fördragsslutande parts valuta, om

parten saknar enhetligt växelkurssystem,

i förhållande till part, som

har ett enhetligt växelkurssystem,

skola anmälas till Agenten i sistnämnda

parts valuta, sedan de omräknats

efter en växelkurs, som fastställts

genom överenskommelse mellan

de två berörda parterna. Den

växelkurs, som sålunda överenskommes,

skall vara den som i verkligheten

tillämpas för löpande transaktioner

mellan parterna. Om varierande

kurser eller flera än en kurs förekomma,

skall den överenskomna

växelkursen vara baserad på det vägda

medeltalet av dessa kurser.

b) Debet- och kreditsaldon mellan

två fördragsslutande parter, vilka

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 3ib. Bilaga A.

tes qui n’ont pas de parités de change

homogenes, å moms qu’ils ne soient

exprimés dans la monnaie d’une

Partie Contractante qui a des parités

de change homogenes sont communiqués

ä 1’Agent dans l’unité de compte

utilisée par lui pour les compensations,

apres avoir été calculés å un

taux de change convenu entre les

deux Parties Contractantes.

c. La Partie Contractante fait également

connaitre å 1’Agent la méthode

de calcul des soldes qu’elle communique,

ainsi que les données nécessaires

pour faire apparaitre la maniére

dont les taux de change ont

été déterminés en vue du calcul.

II. La procédure suivante doit

étre utilisée pour le calcul des déficits

mensuels et pour la détermination

des montants correspondant aux

droits de tirage qui doivent étre rendus

disponibles et utilisés chaque

mois.

a. L’Agent détermine les soldes

nets entre les Parties Contractantes

et convertit ees soldes nets dans l’unité

de compte sur la base des taux qui

lui ont été communiqués. L’Agent est

alors en mesure de déterminer dans

1’unité de compte les déficits et excédents

mensuels, ainsi que les montants

de droits de tirage ä rendre

disponibles et å utiliser chaque mois.

b. Au cas ou le taux de change de

la monnaie d’une Partie Contractante

est modifié, les Parties Contractantes

intéressées communiquent å l’Agent

les soldes existant entre elles å la

elöture, la veille de la modification

de parité, ainsi que le détail des

ajustements opérés en application des

ciauses de garantie de change. Les

Parties Contractantes intéressées

adressent également å 1’Agent, conformément

aux dispositions de l’Article

8, a. 3. de 1’Accord, un rapport

faisant apparaitre les nouveaux taux

de change.

Ces informations permettent å

1’Agent de tenir compte des modifica
-

Parties not having a unified cross

rate strueture, unless expressed in the

currency of a Contracting Party having

a unified cross rate strueture,

shall be reported to the Agent in the

money of account used for compensations

by him, after having been calculated

åt a rate of exchange agreed

between the two Contracting Parties.

(c) The Contracting Party shall

also report to the Agent the method

of calculation of the reported balances

ineluding the data necessary to

show how the rates of exchange have

been determined för the purpose of

their calculation.

II. The following procedure shall

be used for the purpose of calculating''

monthly déficits and of determining

the amounts in respect of drawing

rights to be made available and used

in each month:

(a) The Agent shall establish the

net balances existing between Contracting

Parties and shall convert

such net balances into the money of

account on the basis of the rates already

reported to him. The Agent

will then be able to ascertain, in the

money of account, the monthly deficits

and surpluses and the amounts

of drawing rights to be made available

and used in each month.

(b) In the event of the rate of exchange

of the currency of any Contracting

Party changing, the Contracting

Parties concerned shall advise

the Agent of the balances held

between them as åt the close of business

on the day preceding the change

and give details of any adjusting payments

which may have been made in

accordance with the terms of exchange

guarantees. The Contracting

Parties concerned shall also forward

lo the Agent a report in accordance

with the terms of Article 8 (a) (iii)

of the Agreement giving the new

agreed rate of exchange.

This information will enable the

Agent to make allowance for the

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Kungl. Maj.ts proposition nr 31b. Bilaga A.

sakna enhetligt växelkurssystem, skola,

med mindre de äro uttryckta i en

parts valuta, som har ett enhetligt

växelkurssystem, anmälas till Agenten

i den kontovaluta, som av Agenten

användes för kompensationer, sedan

de omräknats efter en växelkurs,

som fastställts genom överenskommelse

mellan de båda parterna.

c) Parterna skola jämväl underrätta

Agenten om den metod, som använts

för att omräkna de anmälda behållningarna,

däribland de uppgifter,

som erfordras för att visa hur växelkurserna

fastställts för ifrågavarande

omräkning.

II. Följande tillvägagångssätt skall

användas för att beräkna de månatliga

underskotten och för att fastställa

de belopp av överdragningsrätter,

som skola göras tillgängliga och utnyttjas

varje månad:

a) Agenten skall fastställa nettosaldona

mellan de fördragsslutande

parterna samt omräkna nettosaldona

till kontovalutan på grundval av de

växelkurser, som redan anmälts till

honom. Agenten blir därigenom i

stånd att fastställa de månatliga underskotten

och överskotten, uttryckta

i kontovalutan, ävensom de belopp av

överdragningsrätter, som skola göras

tillgängliga och utnyttjas varje månad.

b) Därest växelkursen för en fördragsslutande

parts valuta ändras,

skola berörda parter underrätta Agenten

om de behållningar, som förefunnos

dem emellan efter banktidens

slut dagen före förändringen, och

lämna uppgift om justeringsbetalningar,

som kunna hava ägt rum i

enlighet med bestämmelserna i växelkursgarantier.

Ifrågavarande parter

skola jämväl tillställa Agenten en

rapport enligt bestämmelserna i artikel

8 a) iii) av överenskommelsen,

angivande en ny överenskommen

växelkurs.

Dessa uppgifter skola möjliggöra

för Agenten att taga hänsyn till växel
-

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 31k. Bilaga A.

tions de taux de change dans le calcul

des déficits et excédents mensuels,

ainsi que des montants de droits de

tirage å rendre disponibles.

III. En vue de l’exécution des

compensations relatives å un mois

donné, y compris 1’utilisation des

montants correspondant aux droits

de tirage, les chiffres notifiés par

l’Agent aux Parties Contractantes,

dans la monnaie des Parties Contractantes

qui ont des parités de change

homogénes ou en monnaie de compte,

sont convertis par les Parties Contractantes,

si cela est nécessaire,

dans les monnaies des Parties Contractantes

qui n’ont pas de parités

de change homogénes, sur la base

des taux convenus conformément au

paragraphe I de la présente Annexe.

ANNEXE C.

TABLEAU I.

RESSOURCES EXISTANTES CONVENUES.

Le tableau suivant indique les

montants des ressources existantes

convenues mentionnées å 1’article 13

du présent Accord.

change in the rate of exchange when

calculating the monthly déficits and

surpluses and also the amount of

drawing rights to be made available.

III. In order to give effect to the

compensations in respect of any

month, including the use of amounts

in respect of drawing rights, the figures

notified by the Agent to the

Contracting Parties in the currency

of Contracting Parties having a

unified cross rate structure or in the

money of account shall be converted

by the Contracting Parties, if necessary,

in the currencies of Contracting

Parties without a unified

cross rate structure on the basis of

the rates agreed in accordance with

paragraph I of this Annex.

ANNEX C.

TABLE I.

AGREED EXISTING RESOURCES.

The following table sets out the

amounts of the agreed existing resources

referred to in Article 13 of

the present Agreement.

Parties con- tractantes.

Contracting

Parties

Montant des ressources

existantes convenues.

(En millions.)

Amount of the agreed

existing resources.

(Figures in millions.)

Parties contractantes

dans la monnaie des- quelies les ressources

existantes convenues

sont détenues.

Contracting Parties

in whose currency

the agreed existing

resources are held.

Équivalents en dollars des

montants des ressources

existantes convenues

calculés avant lasignaturedu

présent Accord (en millions).

Dollar equivalent of the

amounts of agreed existing

resources. calculated prior to

the signature of the present

Agreement. (Figures in

millions.)

Gréce.........

Greece........

| 3*23 £ sterling

jll''16 £ sterling

Royaume-Uni

United Kingdom

Royaume-Uni

United Kingdom

13

45

Italy.........

Bizone........

Bizone........

1 gg.22 Couronnes suédoises

) Swedish crowns

Suéde

Sweden

9-8

Total

14''39 £ sterling

58

Total

85 22 Couronnes suédoises

Swedish crowns

9-8

Total général

Grand total

}

67-8

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Kungl. Maj:ts proposition nr 3H. Bilaga A.

kursförändringen vid beräkning av de

månatliga över- och underskotten,

ävensom de belopp av överdragningsrätter,

som skola göras tillgängliga.

III. För att verkställa kompensationerna

för en viss månad, däribland

utnyttjandet av belopp av över dragningsrätter,

skola de siffror, som

Agenten meddelar de fördragsslutande

parterna i valutan hos parter med

enhetligt växelkurssystem, eller i kontovalutan,

där så är nödvändigt omräknas

av parterna till valutorna hos

parter, vilka sakna enhetligt växelkurssystem,

på grundval av de växelkurser

som överenskommits i enlighet

med paragraf I av detta Bihang.

BIHAN G C.

TABELL I.

BEFINTLIGA TILLGODOHAVANDEN,

VAROM ÖVERENSKOMMELSE TRÄFFATS

MELLAN FÖRDRAGSLUTANDE PARTER.

Följande tabell angiver de belopp

av befintliga tillgodohavanden, varom

överenskommelse träffats mellan parterna,

vilka omnämnas i artikel 13

av överenskommelsen.

Fördrag-

slutande

parter

Belopp av befint- liga tillgodo- havanden

(siffror i miljoner)

Part i vars

myntslag de

befintliga till- godohavandena

hållas

Motvärdet i

dollar av be- loppen av de be- fintliga tillgodo- havandena, be- räknade före

undertecknan- det av överens- kommelsen

(siffror i mil- joner)

Grekland. ..

3''23 £ sterling

Storbritannien

13

Italien.....

1116 £ sterling

Storbritannien

45

Bizonen.. ..

35''2 2 svenska kr.

Sverige

<1-8

Summa

14''39 £ sterling

58

Summa

35 22 svenska kr.

9-8

Totalsumma

(17-8

4 Ilihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 saml. Nr 314.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

TABLEAU II.

DROITS DE TIRAGE.

a. La colonne 2 du tableau indique

le montant total des droits de tirage

établis en vertu de 1’Article 9 du

présent Accord par chacune des Parties

Contractantes dont la balance

des paiements courants pour l’année

se terminant le 30 juin 1949 est

estimée devoir étre créditrice å l’égard

d’une autre Partie Contractante,

compte tenu des ressources

existantes convenues de cette autre

Partie Contractante.

b. La colonne 3 indique le montant

total correspondant des droits de

tirage établis en faveur de chacune

des Parties Contractantes.

c. Les montants figurant dans le

présent tableau et dans le tableau

III feront 1’objet d’ajustements dans

les conditions ci-aprés:

1. Du montant des droits de

tirage respectifs accordés par l’une

quelconque des Parties Contractantes

sera déduit le montant des

attributions anticipées autorisées

pour le 3e trimestre de 1948 par

1’Administration de Coopération

Économique des États-Unis, en

vertu de la Loi de Coopération

Économique de 1948, pour le paiement

de produits vendus par ladite

Partie Contractante å toute

autre Partie Contractante;

2. Du montant des droits de

tirage respectifs établis en faveur

de l’une quelconque des Parties

Contractantes sera déduit le montant

desdites attributions anticipées

autorisées pour le 3“ trimestre

de 1948 pour le paiement

des produits achetés par ladite

Partie Contractante ä toute autre

Partie Contractante.

Le Secrétaire général de 1’Organisation

demandera å l’Administration

de Coopération Économique des

États-Unis de lui faire connaitre les

montants des attributions anticipées

mentionnées aux sous-paragraphes

TABLE II.

DRAWING RIGHTS.

(a) Column 2 of the tables sets out

the total amount of drawing rights

established under Article 9 of the

present Agreement by each Contracting

Party which has been estimated

to be in credit with any other Contracting

Party on current balance of

payments for the year ending 30th

June, 1949, after taking into account

the agreed existing resources of that

other Contracting Party.

(b) Column 3 sets out the corresponding

total amount of drawing

rights established in favour of each

Contracting Party.

(c) The amounts specified in this

table and in table III are subject to

adjustment as follows:

(i) From the amount of the respective

drawing rights established

by any Contracting Party there

shall be deducted the amount of

the advance allotments authorised

in respect of the third quarter of

1948 by the United States Economic

Co-operation Administration

under the Economic Co-operation

Act of 1948 for the payment for

commodities sold by that Contracting

Party to any other Contracting

Party;

(ii) From the amount of the

respective drawing rights etablished

in favour of any Contracting

Party there shall be deducted the

amount of such advance allotments

authorised in respect of the

third quarter of 1948 for the payment

for commodities purchased

by that Contracting Party from

any other Contracting Party.

The Secretary-General of the Organisation

will ask the United States

Economic Co-operation Administration

to inform him of the amounts

of the advance allotments mentioned

in sub-paragraphs (i) and (ii) of

s. 39 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31A. Bilaga A.

39

TABE.LL II

ÖVERDRAGNINGSRÄTTER.

a) Kolumn 2 i tabellen angiver totalbeloppet

av överdragningsrätter

inrättade enligt artikel 9 i överenskommelsen

av varje fördragsslutande

part, som har beräknats vara borgenär

i förhållande till annan part i

den löpande betalningsbalansen för

det år, som slutar den 30 juni 1949,

sedan hänsyn tagits till den andra

partens befintliga tillgodohavanden,

varom överenskommelse träffats

mellan parterna.

b) Kolumn 3 angiver motsvarande

totalsumma av överdragningsrätter

inrättade till förmån för varje fördragsslutande

part.

c) De belopp, som angivits i denna

tabell och i tabell III, kunna bliva föremål

för justeringar enligt följande:

i) De belopp av respektive överdragningsrätter,

som inrättats av

en fördragsslutande part, skola

minskas med beloppet av de förskottstilldelningar,

som bemyndigats

för tredje kvartalet 1948 av

Förenta Staternas Adminstration

för ekonomiskt samarbete enligt

1948 års lag om ekonomiskt samarbete

för betalning av varor, vilka

sålts av ifrågavarande part till

annan part;

ii) De belopp av respektive överdragningsrätter,

som inrättats till

förmån för en föredragsslutande

part, skola minskas med beloppet

av sådana förskottstilldelningar,

som bemyndigats för tredje kvartalet

1948 för betalning av varor,

vilka inköpts av ifrågavarande part

från en annan part.

Organisationens generalsekreterare

kommer att anmoda Förenta Staternas

Administration för ekonomiskt

samarbete att lämna honom uppgift

om de förskottstilldelningar, som avses

i styckena i) och ii) av denna

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga A.

1 et 2 du présent paragraphe. Le Secrétaire

général soumettra å l’approbation

du Conseil les montants

ajustés conformément aux sous-paragraphes

1 et 2 du présent paragraphe.

Dés 1’approbation du Conseil,

lesdits montants seront substitués

aux montants correspondants

indiqués au présent tableau et au

tableau III et seront communiqués

par le Secrétaire général å l’Agent

au plus tard le 31 octobre 1948.

d. Sous reserve de 1’approbation de

1’Administration de Coopération Économique

des États-Unis et du Conseil,

les montants respectifs des droits

de tirage pourront faire l’objet

d’ajustements ultérieurs å concurrence

de toute attribution anticipée

qu’une Partie Contractante n’aurait

pas été å méme d’utiliser.

Le Gouvernement de la Turquie, tout en

approuvant les termes du présent Accord, réserve

sa position quant å 1’exactitude des chiffres

relatifs å la Turquie figurant dans 1’Annexe

C et lera dans le plus bref délai tous efforts

possibles, sous l’égide de 1’Organisation, pour

parvenir å un accord avec les pays intéressés

en ce qui concerne 1’ajustement de ees chilfres.

this paragraph. The Secretary-General

will submit to the Council for

approval the amounts adjusted in accordance

with sub-paragraphs (i) and

(ii) of this paragraph. Upon approval

by the Council, these amounts

shall be substituted for the corresponding

amounts shown in this table

and in table III and shall be forwarded

by the Secretary-General to the

Agent not later than 31st October,

1948.

(d) Subject to approval by the

United States Economic Co-operation

Administration and by the

Council, the respective amounts of

drawing rights may be further adjusted

to the extent to which a Contraeting

Party has been unable to

use any advance allotment.

The Government ol Turkey, while approving

the terms of the present Agreement, reserves

its position as to the accuracy of the figures

shown in the Annex C relating to Turkey and

will, as soon as possible, make every effort,

under the aegis of the Organisation, to reach

agreement with the countries concerned on the

adjustment of these figures.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga A.

41

paragraf. Generalsekreteraren skall

underställa rådet för godkännande

de belopp som ändrats i enlighet med

styckena i) och ii) av denna paragraf.

Sedan dessa belopp godkänts av

Rådet, skola de utbytas mot de motsvarande

belopp, som angivas i denna

tabell och i tabell III, och meddelas

Agenten senast den 31 oktober

1948.

d) Under förutsättning av godkännande

av Förenta Staternas Administration

för ekonomiskt samarbete

och Rådet kunna respektive överdragningsrätters

belopp ytterligare

ändras i den utsträckning som fördragsslutande

part icke varit i stånd

att utnyttja en förskottstilldelning.

Turkiska regeringen, som godkänner bestämmelserna

i överenskommelsen, gör reservation

för riktigheten av de siffror som angivas i Bihang

C i avseende å Turkiet, och kommer att

snarast vidtaga alla ansträngningar att under

Organisationens egid uppnå överenskommelse

med berörda länder om ändring av dessa siffror.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga A.

TABLEAU II

TABLE II

DROITS DE TIRAGE

DRAWING RIGHTS

Colonne 1. Column 1.

Parties Contractantes.

Contracting Parties.

Colonne 2. Column 2.

Montants totaux des droits

de tirage établis par les

Parties Contractantes

désignées dans la colonne 1

en faveur d’autres Parties

Contractantes.

Total amounts of drawing

rights established by the

Contracting Parties named

in column 1 in favour of

other Contracting Parties.

Colonne 3. Column 3.

Montants totaux des droits

de tirage établis en faveur

des Parties Contractantes

désignées dans la colonne 1

par d’autres Parties Con- tractantes.

Total amounts of drawing

rights established in favour

of the Contracting Parties

named in column 1 by

the other Contracting

Parties.

Equivalents en dollars des

Equivalents en dollars des

États-Unis. (En millions.)

Etats-Unis. (En millions.)

Equivalent in United States

Equivalent in United States

Dollars (figures in millions).

Dollars (figures in millions).

Autriche. Austria...........

3 1

66-6

Belgique-Luxembourg. Belgium- Luxembourg...............

218-5

ilo

Danemark. Denmark........

5-1

11-9

France. France.............

9-7

333

Gréce. Greece...............

63-8

Italie. Italy................

47-3

27

Pays-Bas. Netherlands.......

11-3

83

Norvége. Norway...........

lti‘5

48-3

Suéde. Sweden..............

34-8

9-8

Turquie. Turkey............

28-5

8-8

Royaume-Uni. United Kingdom

312

30

Bizone. Bizone.............

108-8

98-6

Z. F. 0. A. French Zone.....

14-8

15-6

8104

810-4

Note: Les chiffres inscrits pour le Royaume-Uni

comprennent également les Pays (Irlande

et Islande inclus) englobés dans la zone

sterling, c’est-å-dire les »Scheduled Territories»,

au sens de la législation anglaise du contröle

des changes.

Note: The figures inserted för the United

Kingdom cover also the countries (including

Iceland and Ireland) which comprise the sterling

area, that is to say the »Scheduled Territories»

as detined for exchange control purposes

in United Kingdom législation.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

43

TABELL II

ÖVERDRAGNINGSRÄTTER

Kolumn 1.

Fördragsslutande parter.

Kolumn 2.

Summan av

överdrag- ningsrätter

inrättade av

de parter,

som angivas

i kolumn 1,

till förmån

för andra

parter.

Kolumn 3.

Summan av

överdrag- ningsrätter

inrättade av

övriga parter

till förmån

för de par- ter, som

angivas i

kolumn 1.

Mot värden i

Motvärden i

amerikanska

amerikanska

dollar (siff-

dollar (siff-

ror i mil-

ror i mil-

joner)

joner)

Österrike...............

3-1

66-6

Belgien-Luxemburg......

218-5

ilo

Danmark...............

5’1

11-9

Frankrike..............

9-7

333

Grekland...............

66*8

Italien.................

473

27

Nederländerna..........

11 3

83

Norge..................

16-5

48-3

Sverige.................

34-8

9-8

Turkiet................

28-5

8-8

Storbritannien..........

312

30

Bizonen................

108-8

98-6

Franska ockupationszonen

14-8

15-6

810-4

810-4

Anm.: De siffror, som angivas för Storbritannien,

täcka även de länder (inklusive Island

och Irland), som ingå i sterling-området,

d. v. s. »Scheduled Territories» enligt definitionen

för valutakontrolländamål i Storbritanniens

lagstiftning.

opaginerad Kontrollera mot PDF

TABLE III

TABLEAU III

DÉTAIL DES DROITS DE TIRAGE.

a. Le tableau suivant indique la répartition

détaillée des montants des droits de tirage

indiqués au Tableau II entre les Parties

Contractantes prises deux å deux.

b. Il fält également apparaltre les Parties

Contractantes qui, aux fins du Titre II du

présent Accord sont créditrices et débitrices

l’une de 1’autre comme le montrent les chiffres

figurant dans les lignes en regard de leur nom

et dans les colonnes en-dessous de leur nom.

Tous les chiffres sont indiqués en millions de

dollars.

DETAILS OF DRAWING RIGIITS.

(a) The following table sets out in detail

the distribution as between each pair of Contracting

Parties of the amounts of drawing

rights set out in Table II.

(b) It also shows the pairs of Contracting

Parties which are, for the purpose of Part II

of the present Agreement, creditors and debtors

in relation to one another, as indlcated

by the figures in the lines opposite and columns

under their names.

All figures in millions of dollars.

TABELL III

SPECIFIKATION AV ÖVERDRAGNINGSRÄTTER.

(a) Följande tabell specificerar fördelningen

mellan Parterna av summorna av de överdragningsrätter

som angivits i tabell II.

(b) Den utvisar även de parter vilka i vad

avser del II av överenskommelsen, äro borgenärer

respektive gäldenärer i förhållande till

varandra, vilket framgår av siffrorna i raderna

bredvid och kolumnerna under deras

namn.

Alla belopp i miljoner dollar.

Parties contractantes qui

établissent les montants des

droits de tirage indiqués

(créditeurs).

Contracting parties by which

amounts of drawing rights

shown are established

(creditors).

Parter, vilka inrättat angivna

belopp av överdragningsrätter

(borgenärer)

Parties contractantes en faveur desquelles sont établis les montants des

droits de tirage indiqués. (Débiteurs).

Contracting parties in favour of which amounts of drawing rights shown are established.

(Debtors.)

Parter, till vilkas förmån angivna belopp av överdragningsrätter skola inrättas (gäldenärer).

Montants totaux

des droits de

tirage établis

par les Parties

Contractantes.

Total amount of

drawing rights

established by

contracting

parties.

Totalsumman

av överdrag- ningsrätter

inrättade av

Parterna

Autriche.

Austria.

Österrike.

Belgique, Luxembourg.

Belgium, Luxembourg.

Belgien, Luxemburg.

Danemark.

Denmark.

Danmark.

France.

France.

Frankrike.

Gréce.

Greece.

Grekland.

Italie.

Italy.

Italien.

Pays-Bas.

Netherlands.

Nederländerna.

Norvége.

Norway.

Norge.

Suéde.

Sweden.

Sverige.

Turquie.

Turkey.

Turkiet.

Royaume-Uni.

United Kingdom.

Storbritannien.

Bizone.

Bizone.

Bizonen.

Z. F. O. A.

French Zone.

Franska ockupations-

zonen.

Autriche. Austria. Österrike . . .

0-4

2-0

0-7

31

Belgique, Luxembourg........

I

Belgium, Luxembourg........

} 4-6

—

66

40-0

13-0

—

72''5

23-0

6-0

2-0

30-0

17-0

4-0

218-5

Belgien, Luxemburg..........

1

Danemark. Denmark. Danmark

Öl

—

—

—

2-0

—

_

_

30

_

—

—

—

Öl

France. France. Frankrike ....

2-0

—

2-7

—

5-0

_

_

_

_

_

_

_

_

9-7

Gréce. Greece. Grekland......

—

—

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

_

Italie. Italy. Italien..........

—

ILO

—

11-0

7-0

—

—

05

Öl

5-0

—

10 l

26

47-3

K

a

o

o

ce

O

S

a

>-4.

•fe*

5

q

Q

opaginerad Kontrollera mot PDF

Pays-Bas. Netherlands. Neder-|

} ^

5-0

2-5

0''8

_

20

11-3

länderna..................

80

16 5

Norvége. Norway. Norge.....1

1*5

—

—

5-0

20

—

—

—

—

—

—

—

Suéde. Sweden. Sverige.......

—

—

—

—

50

—

2-4)

21-8

—

ro

—

5*0

—

34-8

Turquie. Turkey. Turkiet.....

—

—

P5

—

13-0

—

—

0-5

—

—

—

12-0

1''6

28-5

Royaume-Uni. United Kingdom.

| 25-0

200 o

10-0

250

_

_

_

_

46''5

55

3120

Storbritannien.............

8-5

108-8

Bizone. Bizone. Bizonen......|

320

—

l-o

630

4-3

—

—

—

—

—

—

—

Z. F. 0. A. French Zone. Från-

}■ 0''5

0-2

140

0-1

__

_

_

_

_

14-8

ska ockupationszonen......

Montants totaux des droits

de tirage établis en faveur

des parties contractantes .

Total amounts of drawing

rights established in favour

of contracting parties ....

GC-G

Ilo

Ilo

333 0

06-8

27-0

83-0

48-3

9-8

8-8

30-0

986

15-6

8104

Totalsumma av överdrag-

ningsrätter inrättade till för- mån för fördragsslutande

Parter....................

Note.

(1) Le montant des droits de tirage indiqué

ci-dessus sont basés pour partie sur les

estimations par la Bizone de ses exportations

de charbon. Si ees chiffres se trouvent

modifiés durant l’année finissant le

30 oetobre 1948 des ajustements pourront

devenir nécessaires comme il ressort du

paragraphe 7 de la décision du Conseil en

date du 11 septembre 1948 portant attribution

d’aide direete et répartition des

contributions et des droits de tirage (Doc.

n°C [48] 158).

(2) Les chiffres inscrits pour le RoyaumeUni

englobent également les pays (Irlande

et Islande inclus) compris dans la zone

sterling, c’est-å-dire »Scheduled Territories»,

au sens de la législation anglaise

du contröle des changes.

Note.

(1) The above amounts of drawing rights are

based in part on estimates by the Bizone

of coal exports.

If these figures are altered during the

year ending 30th October, 1948, adjustments

may be necessary as outlined in

paragraph 7 of the Council Décision on

llth September, 1948, on the division of

direct aid and redistribution of Contributions

and drawing rights (Doc N° C

[48] 158).

(2) The figures inserted for the United Kingdom

cover also the countries (ineluding

Iceland and Ireland) which comprise the

sterling area, that is to say, the »Scheduled

Territories* as defined for exchange

control purposes in United Kingdom legislation.

Anm.

(1) De ovan angivna beloppen av överdragningsrätter

baseras delvis på Bizonens

beräkningar rörande dess kolexport. Om

dessa siffror ändras under det år, som

slutar den 30 oktober 1948, kunna justeringar

bli nödvändiga, vilket angivits i

paragraf 7 av Rådets beslut av den 11

september 1948 om fördelning av direkt

hjälp och ny fördelning av bidrag och

överdragningsrätter (Dokument C [48]

158).

(2) De siffror, som angivas för Storbritannien,

täcka ävenledes de länder (inklusive

Island och Irland), som ingå i sterlingområdet,

d. v. s. »Scheduled Territories*

enligt definitionen för valutakontrolländamål

i Storbritanniens lagstiftning.

rf».

Öl

Kungl. Maj:ts proposition nr 3H. Bilaga A.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

En foi de quoi les Plénipotentiaires

soussignés, dument habilités, ont

apposé leurs signatures au bas du

présent Accord.

Fait å Paris, le seize octobre mil

neuf cent qurante-huit, en francais

et en anglais, les deux textes faisant

également foi, en un exemplaire

unique qui restera déposé auprés du

Secrétaire général de 1’Organisation

Européenne de Coopération Économique,

qui en communiquera copie

certifiée conforme å tous les signataires.

Protocole d’Application provisoire

de PAccord

de Paiements et de Compensations

entre les Pays Européens.

Les Signataires de PAccord de

Paiements et de Compensations entre

les Pays Européens (appelé ci-dessous

PAccord) signé ce jour:

Désirant donner immédiatement

ef fet å PAccord, å titre provisoire;

Sont convenus de ce qui suit:

1. Les Parties au présent Protocole

appliqueront å titre provisoire

les dispositions de PAccord, comine

si PAccord avait produit ses effets å

compter du 1" octobre 1948.

2. Le présent Protocole entrera en

vigueur ä dater de ce jour et demeurera

en vigueur jusqu’å 1’entrée en

vigueur de PAccord.

3. a. Toute Partie au présent Protocole

peut s’en retirer en donnant

par écrit un préavis de retrait d’au

moms trois mois au Secrétaire général

de POrganisation Européenne

de Coopération Économique (appelé

ci-dessous le Secrétaire général).

b. Trois mois apres la date å laquelle

ce préavis est donné, ou å

telle date ultérieure qui pourra étre

In witness whereof, the undersigned

Plenipotentiaries, duly empowered,

have appended their signatures

to the present Agreement.

Done in Paris this sixteenth day

of October, Nineteen Hundred and

Forty Eight, in the English and

French languages, both texts being

equally authentic, in a single copy

which shall remain deposited with

the Secretary-General of the Organisation

for European Economic Cooperation

by which certified copies

shall be communicated to all the signatories.

Protocol of Provisional Application

of the Agreement

for Intra-European Payments

and Compensations.

The Signatories to the Agreement

for Intra-European Payments and

Compensations (hereinafter referred

to as the Agreement) signed this

day;

Desiring to give immediate and

provisional effect to the Agreement;

Have agreed as follows:

1) The Parties to the present Protocol

shall apply the provisions of

the Agreement provisionally as if

the Agreement had been effective on

and after 1st October, 1948.

2) The present Protocol shall come

into force on this day’s date and

shall continue in force until the

Agreement comes into force.

3) (a) Any Party to the present

Protocol may withdraw from the

Protocol by giving not less than

three months’ notice of withdrawal

in writing to the Secretary-General

of the Organisation for European

Economic Co-operation (hereinafter

referred to as the Secretary-General).

(b) Three months after the date

on which such notice is given, or åt

such later time as may be specified

s. 47 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj. ts proposition nr 31i. Bilaga A.

47

Till bekräftelse härav hava undertecknade

befullmäktigade undertecknat

denna överenskommelse.

Som skedde i Paris den 16 oktober

1948 på engelska och franska språken,

vilka båda texter äga lika vitsord,

i ett exemplar, som skall deponeras

hos Organisationens för europeiskt

ekonomiskt samarbete generalsekreterare,

vilken skall tillställa

signatärmakterna bestyrkta avskrifter

därav.

Protokoll om provisorisk tilllämpning

av överenskommelsen

om inter-europeiska betalningar

och kompensationer.

Signatärmakterna till överenskommelsen

angående inter-europeiska

betalningar och kompensationer

(härefter benämnd överenskommelsen),

vilken undertecknats denna

dag;

vilka önska omedelbart tillämpa

överenskommelsen provisoriskt;

hava överenskommit såsom följer:

1) Parterna till förevarande protokoll

skola provisoriskt tillämpa bestämmelserna

i överenskommelsen,

såsom om den trätt i kraft fr. o. in.

den 1 oktober 1948.

2) Detta protokoll träder i kraft

denna dag och skall äga giltighet intill

dess att överenskommelsen träder

i kraft.

3) a) Part till detta protokoll äger

frånträda protokollet genom skriftlig

uppsägning, verkställd senast tre

månader i förväg, till Organisationens

för europeiskt ekonomiskt samarbete

generalsekreterare (härefter

kallad generalsekreteraren).

b) Tre månader efter den dag, då

sådan uppsägning avlåtits eller vid

den senare tidpunkt, som må ha an
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga A.

fixée dans ce préavis, la Partie de

qui il émane cessera d’étre Partie au

présent Protocole.

c. Le Secrétaire général informera

immédiatement toutes les Parties au

présent Protocole, ainsi que l’Agent,

de tout préavis donné en vertu du

présent paragraphe.

4. Si un préavis de retrait est

donné en vertu du paragraphe 3, les

Parties au présent Protocole, agissant

par 1’intermédiaire de 1’Organisation,

chargeront un ou plusieurs

Comités, ä la demande d’une des

Parties, de préparer des recommandations

sur les dispositions qui pourraient

étre nécessaires afin d’éviter,

1. des interruptions dans les

échanges ou les paiements,

2. des paiements en or ou en

devises,

3. 1’impossibilité d’effectuer des

rachats d’or ou de devises qui,

autrement, auraient été possibles

en vertu des dispositions de l’Accord,

ou

4. d’autres conséquences analogues,

qui pourraient se produire dans un

délai raisonnable å compter de la

date å laquelle le préavis de retrait

prendra effet, par suite de modifications

de soldes résultant de compensations

effectuées conformément ä

1’Accord. Le ou les Comités examineront

également la position des

droits de tirage qui pourraient demeurer

inutilisés å la date å laquelle

le préavis de retrait prendra effet.

En foi de quoi les Plénipotentiaires

soussignés, dument habilités, ont

apposé leurs signatures au bas du

présent Protocole.

Fait å Paris, le seize octobre mil

neuf cent quarante-huit, en fran^ais

et en anglais, les deux textes faisant

également foi, en un seul exemplaire

qui sera déposé auprés du Secrétaire

général de 1’Organisation Européenne

de Coopération Économique

qui en communiquera copie

certifiée conforme ä tous les autres

signataires du présent Protocole.

in the notice, the Party giving it shall

cease to be a Party to the present

Protocol.

(c) The Secretary-General will

immediately inform all Parties to the

present Protocol and the Agent of

any notice given under this paragraph.

4) If notice of withdrawal is given

under paragraph 3, the Parties to

the present Protocol, acting through

the Organisation, shall, åt the request

of any Party, entrust a Committee

or Committees with the preparation

of recommendations as to

the provisions which may be required

to avoid,

(i) interruptions in trade or

payments,

(ii) payments of gold or foreign

currency,

(iii) the prevention of repurchase

of gold or foreign currency

which would otherwise have been

possible under the provisions of

the Agreement, or

(iv) other similar possible consequences,

which may arise, within a reasonable

time from the date when the

notice of withdrawal takes effect, as

a result of changes in balances

caused by compensations made under

the Agreement. The Committee or

Committees shall also consider the

position of drawing rights which

may remain unused åt the date on

which the notice of withdrawal takes

effect.

In witness whereof, the undersigned

Plenipotentiaries, duly empowered,

have appended their signatures

to the present Protocol.

Done in Paris this sixteenth day

of October, Nineteen Hundred and

Forty Eight, in the English and

French languages, both texts being

equally authentic, in a single copy

which shall remain deposited with

the Secretary-General of the Organisation

for European Economic Cooperation

by which certified copies

shall be communicated to all the

signatories to the present Protocol.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga A.

49

givils i uppsägningen, upphör parten

att vara part till detta protokoll.

c) Generalsekreteraren kommer

att omedelbart underrätta alla parter

till detta protokoll samt Agenten om

enligt denna paragraf skedd uppsägning.

4) Därest uppsägning avlåtes enligt

paragraf 3, skola parterna till

detta protokoll, på begäran av part,

genom Organisationen uppdraga åt

en kommitté eller kommittéer att

uppgöra förslag till åtgärder, som

kunna erfordras för att undvika

i) avbrott i handel eller betalningar,

ii) betalningar i guld eller utländska

valutor,

iii) hinder för återköp av guld

eller utländska valutor, vilket eljest

skulle ha varit möjligt enligt

bestämmelserna i överenskommelsen,

eller

iv) andra dylika tänkbara följder,

vilka, inom rimlig tid från den dag,

då uppsägningen träder i kraft, kunna

uppkomma såsom ett resultat av

förändringar i behållningarna, vilka

förorsakats av kompensationer enligt

överenskommelsen. Kommittén eller

kommittéerna skola också taga i betraktande

läget av överdragningsrätter,

som må kvarstå outnyttjade den

dag, då uppsägningen träder i kraft.

Till bekräftande härav hava undertecknade

befullmäktigadei undertecknat

detta protokoll.

Som skedde i Paris den 16 oktober

1948 på engelska och franska språken,

vilka båda texter äga lika vitsord,

i ett exemplar, som skall deponeras

hos Organisationens för europeiskt

ekonomiskt samarbete generalsekreterare,

vilken skall tillställa

signatärmakterna bestyrkta avskrifter

därav.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga B.

Innehållsförteckning.

Kapitel I.

Kapitel II.

Kapitel III.

Kapitel IV.

Inledning och allmän översikt................

Produktion och export .....................

Tillgången på arbetskraft ...................

Produktiviteten ............................

Målsättning för produktion och export .......

a. Jordbruket ............................

b. Skogsprodukter ........................

c. Elektrisk kraft och elektroteknisk industri

d. Järnmalm ............................

e. Järn och stål..........................

f. Verkstadsindustrien ....................

g. Övriga industrier ......................

h. Varven och handelsflottan ..............

i. Turist väsendet ........................

Betalnings- och handelsbalansen .............

Investeringar och konsumtion ...............

Investeringar ..............................

Bostadsbyggandet ........................

Egentlig industri .........................

Kraftverk och elektrisk kraftdistribution . ..

Övriga offentliga investeringar ............

Utkast till nationalbalans 1952/53 ...........

Sid.

. 3

. 11

. 11

. 12

. 13

. 13

. 14

. 15

. 15

. 15

. 16

. 18

. 18

. 18

. 19

. 22

. 22

. 22

. 23

. 23

. 24

. 24

Tabell

Tabell

Tabell

Tabell

Tabell

Tabell

Tabell

Tabell

Tabell

Tabell

Tabell

Bilaga

Bilaga

I texten införda tabeller.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

Försörjningsbalanser för tackjärn och valsat järn och stål ....................

Export av verkstadsprodukter...............................................

Export av produkter inom gruppen »övriga» varor ...........................

Exporten av svenska stapelvaror............................................

Betalningsbalans 1947 och 1952/53 ...........................................

Olika ländergruppers andel i export och import 1938, 1947 och 1952/53 i %

Nationalbalans 1947 och 1952/53 ............................................

16

17

17

18

21

21

24

Tabellbilaga.

I. Konsumtion och produktion 1952/53.

II. Betalningsbalans 1952/53.

III. Importen (eif) 1952/53 med fördelning å vissa länder- och varugrupper.

IV. Exporten och re-exporten (fob) 1952/53 med fördelning å vissa länder- och

varugrupper.

1. Långtidsprogrammet 1947—1952/53. Export och re-export (fob).

2. Långtidsprogrammet 1947—1952/53. Import (eif).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga B.

3

Bilaga B.

Det svenska långtidsprogrammet.

KAPITEL I.

Inledning och allmän översikt.

1. Den nuvarande likviditetskrisen i Sveriges betalningar gentemot utlandet

företer många drag som äro gemensamma för ett flertal europeiska

länder. Den är resultatet dels av en sedan länge pågående strukturell utveckling,

och dels av vissa tillfälliga förhållanden, vilka i sin tur ha sin

grund både i de aktuella europeiska handels- och betalningssvårigheterna i

förhållande till den övriga världen och i den bristande ekonomiska balansen

inom landet. Ett program syftande till ett bemästrande av likviditetskrisen

måste därför inrymma åtgärder som taga sikte på det strukturella problemet

och som avlägsna de tillfälliga ekonomiska störningarna. Sveriges möjligheter

att komma till rätta med dessa störningar äro nödvändigtvis mycket

begränsade till den del de äro av internationell karaktär; ansträngningar

med utsikt till framgång kunna härutinnan göras endast i aktivt

samarbete mellan de europeiska länderna och med Förenta Staternas bistånd.

Det europeiska ekonomiska samarbetet, sådant det kommit till uttryck

i Pariskonventionen och anknutits till det amerikanska programmet

för europeisk återuppbyggnad bildar därför den nödvändiga grundvalen

för Sveriges ansträngningar att finna en tillfredsställande lösning på sitt

internationella betalningsproblem.

2. Det strukturella problem Sverige har att brottas med är särskilt påtagligt

på exportområdet. Den svenska efterkrigsexporten har aldrig uppnått

förkrigsvolymen, medan å andra sidan den ekonomiska utvecklingen

i allmänhet lett till ökade importbehov. Det har länge förutsetts, att exportutvecklingen

skulle nå en vändpunkt i början av 1940-talet. Under industrialiseringsskedet

spelade skogsprodukterna en dominerande roll i exportexpansionen.

En kontinuerlig ökning i den totala exportvolymen av

pappersmassa och trävaror ägde rum fram till början av det andra världskriget.

Denna ökning har hejdats till följd av att urskogsbeståndet förbrukats;

produktionen har måst anpassas efter den årliga tillväxten i skogarna.

ökad export av andra produkter är därför nödvändig redan för

att förhindra en nedgång i den totala exporten.

Denna strukturella förändring har allvarligt förvärrat Sveriges exportproblem.

De produkter, som hädanefter måste exporteras i ökade kvantiteter,

äro av en vida mera differentierad karaktär än skogsindustriernas sta5

Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 saml. Nr 314.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 314. Bilaga B.

pelvaror. Mycket omfattande arbete måste nedläggas på forskning, produktionsutveckling

och kommersiell organisation, samt ytterligare ansträngningar

göras för att upparbeta nya marknader. I detta syfte organiserades

under kriget en omfattande forskningsverksamhet i samarbete mellan regeringen

och den privata industrien. Mera betydande resultat av denna

verksamhet kunna dock knappast förväntas på kort sikt. Möjligheterna

för en exportexpansion äro också begränsade genom de nu rådande svenska

marknadsförhållandena och den allmänna ekonomiska utvecklingen under

och efter kriget. Flertalet av de planer för en expansion av produktionskapaciteten,

vilka nu hålla på att sättas i verket, taga sikte på ett tillgodoseende

av den inhemska marknadens ökade behov. Dessutom är den tillgängliga

kapacitet som är lämpad för exportproduktion för närvarande i

stor utsträckning sysselsatt med inhemska order.

Möjligheterna att öka exporten under den period som nu är föremål för

studium begränsas sålunda av åtskilliga grundläggande faktorer. Desto

mera angeläget är det att vidtaga effektiva åtgärder för att på bästa sätt

utnyttja alla tillgängliga resurser och trygga förverkligandet av utbyggnadsprogram,

vilka direkt eller indirekt komma att öka Sveriges exportkapacitet.

Svenska regeringen vidtager åtgärder för att befrämja denna nödvändiga

»export drive».

Listan på »nya» exportprodukter upptager bl. a. järn och stål av kvalitetstyp,

järnmanufaktur, verkstadsprodukter, kontorsmaskiner och högförädlade

produkter från skogs- och textilindustrierna samt den kemiska industrien.

Dessa produkter ha i allmänhet icke karaktären av stapelvaror, som

kunna säljas på världsmarknaden och som lätt kunna överflyttas från

en delmarknad till en annan, alltefter pris- och konjunkturutvecklingen.

Intensiva ansträngningar måste därför göras för att skapa varaktiga marknader

för de olika produkterna.

Export av så starkt differentierade produkter är nödvändigtvis mera sårbar

för förändringar i de importerande ländernas handelspolitik. Blockaden

under kriget orsakade svårt avbräck för många värdefulla svenska exportmarknader

på västra halvklotet. Dessa måste åter byggas upp. Det svenska

kvalitetsstålet har exempelvis på många marknader ersatts av inhemska

produkter baserade på den nya utvecklingen inom legeringstekniken.

3. I följande kapitel kommer en mera detaljerad redogörelse att lämnas

för de områden där den svenska exporten måste ökas för att tillföra landet

betalningsmedel för den import som blir nödvändig med hänsyn till den

svenska ekonomiens expansion. En livskraftig ekonomi i verklig mening

uppnås icke genom att endast återställa jämvikten i betalningsbalansen;

denna jämvikt måste vinnas vid ett handelsutbyte där importen är tillräcklig

för att säkerställa en tillfredsställande ekonomisk aktivitet och en

välavvägd utbyggnad av de produktiva resurserna. Betalningsproblemet kan

emellertid icke lösas endast genom en ökning av den totala exporten. Nu

rådande handelspolitiska förhållanden medföra ytterligare svårigheter av

mera speciell och temporär natur.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 31b. Bilaga B.

5

Det har varit naturligt för ett industriland som Sverige att dess utrikeshandel

uppvisat talrika inslag av multilateralism, med avsevärda importeller

exportöverskott i olika riktningar. Sverige behöver stor import av råvaror,

under det att dess export i hög grad koncentrerats på skogsprodukter,

järnmalm och ett fåtal specialiserade industriprodukter.

Den svenska exporten är spridd över hela världen. Det är uppenbart att

de länder som äro stora importörer av svenska produkter icke nödvändigtvis

exportera de råvaror som Sverige behöver.

Multilateralismen i världshandeln nådde sitt maximum mot slutet av

1920-talet. Man har beräknat, att en tredjedel av Sveriges totala utrikeshandel

år 1928 var sammansatt av överskott och underskott i förhållande

till olika länder. Det multilaterala inslaget i Sveriges handel var större än

för de flesta andra länder i världen.

Redan på 1930-talet tenderade den multilaterala andelen av Sveriges utrikeshandel

att minskas, men den förblev dock mycket betydande och representerade

år 1938 omkring en fjärdedel av landets totala utrikeshandel.

Utvecklingen efter kriget har förstärkt det bilaterala inslaget i handelspolitiken,

vilket orsakat allvarliga rubbningar i den svenska handelns

multilaterala grundstruktur. Import och export ha fått lov att överflyttas

från en marknad till en annan för att passa in i det bilaterala systemet. Men

detta har varit möjligt endast i viss utsträckning, särskilt i fråga om exporten,

enär ett flertal varor äro i hög grad beroende av tillvaron av väl inarbetade

marknader. Den förskjutning av exportens tyngdpunkt från stapelvaror

till produkter av mera differentierat slag, som hädanefter måste äga

rum, kommer att öka detta beroende, eftersom vikten av väl inarbetade

marknader är större för exportprodukter av den senare typen.

Det allmänna multilaterala handelssystemets sammanbrott bär medfört

förluster icke endast i form av minskad exportvolym. Avsevärt ekonomiskt

avbräck, vilket kommer till synes i betalningsbalansen, vållas också av det

förhållande, att export och import icke kunna anpassas efter marknadsläget

enligt normala kommersiella grunder. Ur internationell synpunkt betyder

detta att Sveriges resurser under nuvarande handelsförhållanden varken

fördelas eller utnyttjas på bästa sätt.

De mest framträdande dragen i Sveriges förkrigshandel bestodo å ena sidan

av ett exportöverskott i förhållande till Storbritannien, de skandinaviska

länderna samt de transoceana områdena i Afrika, Asien och Australien,

å andra sidan av ett importöverskott i förhållande till Tyskland och

det västra halvklotet. Importöverskottet i förhållande till Förenta Staterna

steg under 1930-talet, medan importen från andra länder på västra halvklotet

sjönk. Det totala importöverskottet i förhållande till västra halvklotet

förblev sålunda på det hela taget oförändrat fram till andra världskrigets

utbrott.

Centralpunkten i Sveriges multilaterala handel var Storbritannien. Sveriges

exportöverskott i förhållande till detta land och andra länder inom

sterlingområdet täckte betalningsunderskottet i förhållande till Förenta Sta
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga B.

terna och Tyskland. De andra skandinaviska länderna kunde utjämna underskotten

i handeln med Sverige genom exportöverskott gentemot Storbritannien.

Betalningsbalansen för år 1947 visar i vilken utsträckning förkrigssystemet

rubbats. Den svenska importen hade överflyttats från Europa till transoceana

inköpskällor, särskilt Förenta Staterna. Även om liknande tendenser

kunde iakttagas i fråga om exporten, så förändrades icke exportens inriktning

i samma grad. Resultatet blev ett mycket stort importöverskott i

handeln med Förenta Staterna.

Importökningen från Förenta Staterna står uppenbarligen i sammanhang

med den minskade produktionskapaciteten i de europeiska länderna. Denna

utveckling torde därför komma att omkastas i den mån den europeiska återuppbyggnaden

gör ytterligare framsteg.

Den kraftiga nedgången i den tyska produktionen utgjorde den huvudsakliga

orsaken till förändringen i importens fördelning. Före kriget försåg

Tyskland Sverige med stora mängder fasta bränslen, järn, kemikalier,

maskiner och textilier. Större delen av Sveriges import av dessa varor har

efter kriget kommit från Förenta Staterna.

Med mindre nettointäkterna från de europeiska länderna och övriga ickedollar-områden

åter kunna utnyttjas för att täcka ett importöverskott gentemot

dollarområdet, måste Sverige fortsätta att balansera sin handel på

bilateral basis. Detta kommer att allvarligt försvåra ansträngningarna att

åstadkomma allmän jämvikt. Även om den ökade exporten kommer att

säkerställa den nödvändiga totala jämvikten i Sveriges betalningsbalans

gentemot utlandet, kan denna export icke alltid fördelas på sådant sätt på

de olika områdena, att jämvikt automatiskt kommer att uppnås i förhållande

till varje särskilt område.

Huvudproblemet består i att balansera betalningarna gentemot dollarområdet.

Handeln med detta område under år 1947 resulterade i ett importöverskott

om 325 miljoner dollar och nettounderskottet i betalningarna

uppgick till 358 miljoner dollar. Detta deficit utgör en mycket stor andel

av Sveriges hela betalningsunderskott, vilket år 1947 uppgick till 400 miljoner

dollar. Problemet att uppnå allmän jämvikt är därför intimt förknippat

med dollarproblemet. De speciella aspekter som det svenska dollarproblemet

företer och sätten för dess lösande diskuteras i kapitel III.

4. De handels- och betalningsproblem som antytts här ovan kunna endast

delvis lösas genom Sveriges egna ansträngningar. De måste angripas

gemensamt av de europeiska länderna och Förenta Staterna. Lösningen är

vidare beroende på åtskilliga viktiga faktorer, såsom utvecklingen av den

tyska produktionen och öst-västhandeln ävensom den ekonomiska expansionen

i Latinamerika och andra transoceana områden. Möjligheterna för

dessa områden att köpa ytterligare svenska exportvaror äro tydligen bestämda

av takten i deras industriella utveckling och tillgången på utländskt

kapital. Detta är ett allmänt problem inför vilket icke endast Sverige utan

s. 7 Kontrollera mot PDF

Kimgl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga B. 7

alla europeiska länder ställas. För Sverige är problemet av synnerligen stor

betydelse.

5. Ehuru Sverige icke tog aktiv del i kriget kom dock dess ekonomi att

i många avseenden bli lidande på samma sätt som de krigförande ländernas.

Sveriges ekonomiska politik efter kriget står därför inför många problem

av liknande natur som andra länders. De importsvårigheter, vilka orsakades

av krigsförhållandena, i synnerhet blockaden, ledde till en nedgång

i importen och sänkt levnadsstandard. Finansieringen av upprustningsprogrammet

och övriga militära förberedelser åstadkom en ansvällning av köpkraften

utan motsvarande ökning i tillgången på varor för civil konsumtion.

De ackumulerade ersättningsbehoven medförde en kraftig importefterfrågan

för investering och konsumtion, så snart möjligheter till import åter

förelågo. Förhandenvaron av ett köpkraftsöverskott och de stigande inkomsterna

i ett samhälle med full sysselsättning ha oundvikligt aktualiserat

problemet att uppnå balans mellan efterfrågan på varor och löpande inhemsk

produktion, då ju den ökning av varutillgången som kan åstadkommas

genom förbrukning av tillgängliga reserver av utländska valutor måste

bli av begränsad varaktighet.

Enär prisstegringen och ökningen i levnadskostnaderna hittills varit

relativt blygsamma kan det inre-ekonomiska jämviktsproblemet för Sveriges

del synas mindre akut. Situationen är emellertid allvarlig. En ytterligare

ökning av levnadskostnaderna, även av begränsad omfattning, skulle

äventyra den svenska regeringens inkomststabiliseringspolitik. Dessutom

skulle produktionen påverkas i ogynnsam riktning av en fortsatt höjning

av inkomst- och prisnivåerna; den höga omsättningen av arbetskraften

skulle fortfara och produktionen skulle komma att undergå strukturella

rubbningar med skadliga följder för samhällsekonomien.

Det nära sambandet mellan problemet att uppnå balans i Sveriges betalningar

gentemot utlandet och det inre jämviktsproblemet gör detta senare

problem desto mera trängande. Yttre balans måste uppnås så snart som möjligt.

Detta kan icke ske enbart genom att anpassa importens storlek efter

den nuvarande exporten, vilken ligger avsevärt under förkrigsnivån. En

exportökning är nödvändig, och denna måste till en del åstadkommas på

bekostnad av den inhemska konsumtionen. Svårigheterna att åvägabringa

dessa förändringar ökas genom den föreliggande bristen på jämvikt mellan

tillgång och efterfrågan på hemmamarknaden.

6. Sveriges nuvarande inre jämviktsproblein gäller huvudsakligen en

stabilisering av inkomstnivån. En kortfattad beskrivning av den nuvarande

pris- och lönepolitiken på viktiga områden kan därför i detta sammanhang

vara av intresse.

Priserna på jordbruksprodukter bestämmas genom en särskild årlig

överenskommelse, varigenom jordbrukarna garanteras en inkomstnivå, vilken

huvudsakligen bestämmes av inkomstutvecklingen inom andra grenar

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Kungl. Maj. ts proposition nr 31i. Bilaga B.

av näringslivet. Sålunda skapas ett nära samband mellan den allmänna

löneutvecklingen och utvecklingen av jordbrukspriserna. En höjning av den

allmänna lönenivån återspeglas i jordbrukspriserna, vilka i sin tur fixeras

genom den årliga överenskommelsen. Utvecklingen på lönemarknaden bestämmes

genom avtal mellan arbetsgivarnas och arbetarnas fackorganisationer.

Kollektivavtalsförhandlingar mellan de två parterna föras utan inblandning

från statsmakternas sida. Regeringens möjligheter att utöva inflytande

på löneförhandlingarna i en ur allmän ekonomisk synpunkt önskvärd

riktning äro därför begränsade och huvudsakligen av indirekt natur.

Efter överläggningar med representanter för fackföreningarna, statstjänstemännen,

industrien och jordbruket under sommaren 1948 ha överenskommelser

träffats om lönestabilisering för återstående delen av innevarande

år. Nästa år kommer frågan att återupptagas i samarbete med berörda

parter.

Den viktigaste förutsättningen för en lönestabilisering är att prisnivån

hindras från att stiga. De åtgärder som vidtagits i detta syfte äro desamma

i Sverige som i flertalet andra länder. Statskontroll existerar i fråga om

priserna på ett stort antal varor och tjänster, varibland hyror och konsumtionsvaror

må särskilt nämnas. Jordbruksnäringens inkomster och priser

regleras genom ovannämnda överenskommelser. Ett antal viktigare konsumtionsvaror

voro tidigare föremål för ransonering för att hindra prisstegring

till följd av fortsatt varubrist och för att garantera en rättvis fördelning

av tillgängliga förråd. I stor utsträckning ha ransoneringarna upphävts

under de senaste åren och de återstående komma att avvecklas så

snart förhållandena tillåta.

Bland de åtgärder som tillkommit i avsikt att skydda prisnivån må även

nämnas restriktioner för byggnadsverksamheten. Åtgärder som direkt inskränka

byggnadsvolymen kompletteras med en restriktiv kreditpolitik, vilken

kommer att påverka investeringarna i maskiner. Dessa restriktioner äro

nödvändiga för att åstadkomma en begränsning av den efterfrågan på material

och arbetskraft vilken eljest skulle uppstå till följd av det föreliggande

köpkraftsöverskottet, och vilken skulle öka trycket på pris- och lönenivån.

Genom de gällande byggnadsrestriktionerna har man också kunnat

begränsa säsongvariationerna i byggnadsverksamheten och därigenom dämpa

efterfrågan på arbetskraft under sommarmånaderna. Å andra sidan

kunna investeringsrestriktionerna hindra en ökning av produktionskapaciteten

och produktiviteten. Då den svenska regeringen såsom ett led i strävan

att uppnå inre jämvikt reglerar investeringsvolymen, tages hänsyn till

möjliga återverkningar därav på föreliggande produktions- och exportprogram.

Det förutsättes sålunda att begränsningarna huvudsakligen skola

avse investeringar av mindre betydelse för produktionskapaciteten, under

det att en mera liberal tillståndsgivning skall tillämpas i de fall då investeringar

i byggnader och maskiner skulle medföra en avsevärd verkan för

produktiviteten, i synnerhet för exportändamål.

Investeringsvolymen är beroende av ansträngningarna att öka det privata

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 3H. Bilaga B.

och offentliga sparandet. En frivillig sparkampanj har igångsatts. Regeringen

kommer att med största kraft fullfölja sin nuvarande politik att begränsa

de offentliga utgifterna och överbalansera budgeten. Under budgetåren

1945—1948 överstego inkomsterna de löpande utgifterna med ett totalbelopp

av omkring 350 miljoner dollar, varav 160 miljoner dollar belöpte

sig på budgetåret 1947/48. Nu löpande budget väntas uppvisa ett överskott

av samma storleksordning som 1947/48 års.

Stora förändringar ha efter kriget ägt rum i den svenska budgeten. Sociala

reformer ha medfört stora utgifter. Inkomstskatterna ha sänkts och

den allmänna omsättningsskatten som infördes under kriget har upphävts,

till lättnad för de lägre inkomsttagarna. I syfte att uppnå det önskade

budgetöverskottet trots skattesänkningarna och de ökade utgifterna för sociala

ändamål ha konsumtionsskatterna nyligen höjts för ett antal varor,

såsom spritdrycker, tobak, papper och bensin.

Budgetöverskotten ha använts huvudsakligen för att finansiera investeringar

i statsägda allmännyttiga företag såsom järnvägar, kraftverk etc.

Offentlig upplåning för sådana ändamål har därför under senare år varit

strängt begränsad. Statliga lån för bostadsbyggande ha också beviljats. Under

de första efterkrigsåren lämnades stora återuppbyggnadskrediter och

gåvor till krigshärjade länder.

7. Det bör betonas, att det nuvarande utgångsläget för den svenska produktionsutvecklingen

under fyraårsperioden i åtskilliga avseenden skiljer sig

från de flesta övriga europeiska länders. Medan den industriella expansionen

i dessa länder stagnerade under 1930-talet ökade den svenska industrien

sin produktion med mer än 50 procent. Kapaciteten var även fullt utnyttjad

under de senare åren av 1930-talet och sysselsättningen låg på en hög

nivå.

Under kriget omställde en betydande del av den svenska industrien sin

produktion för att tillgodose upprustningsprogrammets behov och för att

ersätta den import som bortföll genom avspärrningen. Återgången till fredsproduktion

förbereddes emellertid på ett tidigt stadium och planer uppgjordes

för den framtida utvecklingen på olika områden av samhällsekonomien.

Detta gjorde det möjligt för industrien att omedelbart efter krigsslutet företaga

sådana ny- och ersättningsinvesteringar som voro nödvändiga för dess

expansion. Dessa investeringar nådde sin största omfattning under år 1947.

Ett program för utvidgning av den svenska produktionskapaciteten befinner

sig sålunda redan under förverkligande, men ytterligare tre eller

fyra år komma att åtgå för dess fullständiga genomförande. Landets utvecklingsmöjligheter

utnyttjas genom detta program i en sådan utsträckning

att endast begränsat utrymme återstår för ytterligare stora investeringar

för nya ändamål vilka skulle kunna medföra en produktionsökning

före 1952/53.

Det utbyggnadsprogram för skilda industrigrenar, som kommer att utvecklas

i följande kapitel innebär sålunda huvudsakligen en sammanställ
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10 Kungl. Maj:ts proposition nr 3H. Bilaga B.

ning av redan existerande program, vilka väntas bliva genomförda inom de

närmaste åren.

I detta sammanhang bör också betonas att investeringsutvecklingen i Sverige,

frånsett allmännyttiga företag och vissa statsägda industrier, huvudsakligen

bestämmes genom enskilda initiativ inom industri och handel. Det

är regeringens uppgift att skapa förutsättningar för denna företagsamhet

och ett gynnsamt utgångsläge för en investerings- och produktionsutveckling,

som leder till en allmän ekonomisk balans.

Utbyggandet av den elektriska kraftförsörjningen är av grundläggande

betydelse för den svenska produktionsutvecklingen. Utbyggandet kommer

att fördubbla tillgången på elektrisk kraft jämfört med förkrigsåren. Härigenom

kommer en ökning av produktionskapaciteten att möjliggöras, särskilt

inom metallindustrien och den kemiska industrien, varigenom dessa

och andra industrier sättas i stånd att fullfölja sina mekaniseringsprogram.

Järn- och stålindustrien utgör det mest slående exemplet på en produktionsökning

som delvis baserar sig på ökad tillgång på elektrisk kraft och

som kommer att få direkta återverkningar på den svenska betalningsbalansens

utveckling. Omkring en halv miljon ton färdigt stål kommer att ställas

till förfogande för att möta andra länders behov.

8. I de följande kapitlen kommer att visas huru Sverige avser att uppnå

de allmänna mål som uppställas i dess långtidsprogram. Målet är att år

1952/53 uppnå synlig och osynlig export av sådan storlek att balans uppnås

i Sveriges betalningar gentemot utlandet, utan att lånevägen behöver tillgripas.

Detta förutsätter, att produktionen stegras genom ökad produktivitet,

särskilt inom exportindustrierna, och att importen hålles på samma

nivå som år 1947, bortsett från vissa extraordinära lagringsköp vilka företogos

nämnda år. Konsumtionsstandarden per capita kommer att stiga,

ehuru mindre än i proportion mot produktionsökningen.

Programmet måste uppenbarligen vara rörligt, enär det kommer att fortlöpande

behöva anpassas efter ändrade förutsättningar. De detaljerade uppskattningar

av olika industrigrenars produktion och export, vilka förekomma

i texten eller i de bifogade tabellerna, böra följaktligen icke betraktas

såsom fixerade mål utan snarare såsom illustrativa för den utveckling varigenom

Sverige i dag hoppas lösa sitt ekonomiska jämviktsproblem.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga B.

11

KAPITEL II.

Produktion och export.

Omfattningen av de produktions- och exportansträngningar som komma

att bli nödvändiga under de närmaste åren belysas av underskottet i betalningsbalansen

år 1947. Detta underskott uppgick till 400 miljoner dollar.

Betalningsutvecklingen för osynliga utgifter och inkomster väntas 1952/53

giva ett nettoöverskott av 56 miljoner dollar, jämfört med ett nettounderskott

om 21 miljoner dollar år 1947. Denna förbättring om 77 miljoner

dollar i fråga om de osynliga posterna lämnar ett kvarstående underskott

om 323 miljoner dollar, vilket måste täckas genom förändringar i fråga

om exporten och importen. Om detta underskott skulle fyllas uteslutande

genom ökad export, skulle detta kräva en ökning av 1947 års exportvolym

med en tredjedel, räknat i 1947 års priser. Om underskottet skulle fyllas

enbart genom minskning av importen, bleve det nödvändigt att skära ned

1947 års importvolym med en fjärdedel.

En dylik minskning av importen under 1947 års volym skulle icke giva en

tillfredsställande lösning av Sveriges betalningsproblem utan skulle snarare

äventyra ett sunt utbyggande av Sveriges produktiva resurser. En lösning

måste därför huvudsakligen sökas i en ökning av exporten, baserad på en

utvidgad produktion.

Innan en målsättning för produktionen och exporten skisseras, må en

kort redogörelse lämnas för den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden

och ansträngningarna att öka produktiviteten.

Tillgången på arbetskraft.

Den tillgängliga arbetskraften har efter kriget utnyttjats i maximal utsträckning.

Lokala reserver av arbetskraft ha absorberats genom decentralisering

av industrien, utförd i samarbete mellan statliga myndigheter och

den privata industrien. Möjligheterna att öka den totala sysselsättningen genom

dylika åtgärder äro nu i stor utsträckning uttömda.

Den framtida sysselsättningsnivån är därför i främsta rummet beroende

på befolkningsutvecklingen. Undersökningar ha visat att under den här behandlade

perioden någon ökning av den inhemska befolkningen i produktiv

ålder icke kommer att ske.

Efter kriget ha årligen omkring 25 000 personer invandrat till Sverige,

vilka till större delen varit i produktiv ålder. Denna invandring har till någon

del varit resultatet av en organiserad invandringspolitik men har till

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Kungl. Maj. ts proposition nr 31b. Bilaga B.

större delen varit spontan. Det är sannolikt att en viss invandring av spontan

karaktär kommer att fortsätta under de närmaste åren, men någon väsentlig

förändring i den beräknade tillgången på arbetskraft kan icke förväntas

därigenom inträda. För vissa speciella områden av det svenska näringslivet,

exempelvis inom järnmalmsproduktionen, kan det visa sig önskvärt

att befrämja immigrationen. Hittills gjorda erfarenheter av organiserad

invandring tyda emellertid på nödvändigheten av en noggrann prövning av

sådana projekt.

Ehuru sålunda befolkningen i arbetsför ålder icke kommer att väsentligt

tillväxa under de närmaste åren, komma sannolikt omflyttningar inom landet

av olika befolkningsgrupper att fortsätta. Övergången av arbetskraft

från jordbruket till industrien väntas emellertid avtaga jämfört med tidigare

år, och kommer sannolikt icke att överstiga några få procent under en fyraårsperiod.

Angeläget är att arbetskraft, som kan komma att friställas, icke suges

upp av service- och småindustrier på hemmamarknaden, utan tillföres de industrier,

vilkas produktion är av särskild betydelse för Sveriges ekonomiska

balans. Behovet av arbetskraft i järnbruk, elektromekanisk industri och

andra exportindustrier uppskattas till omkring 20 000 arbetare.

Produktiviteten.

Möjligheterna att utveckla den svenska produktionen äro sålunda i främsta

rummet beroende av stegrad produktivitet. Förkrigstiden uppvisade anmärkningsvärda

framsteg på detta område. Under kriget och de första efterkrigsåren

har denna snabba utveckling emellertid icke fortsatt.

Med hänsyn till den omfattande utvecklingen inom det svenska näringslivet

efter kriget i form av mekanisering, elektrifiering, investeringar och organisatoriska

förbättringar, borde en mycket snabb ökning av produktiviteten

ha ägt rum jämfört med förkrigsåren. Denna potentiella ökning har

endast delvis förverkligats, beroende på olika faktorer, som stå i samband

med rådande ekonomiska förhållanden. En ökad andel av den totala produktionen

faller på mindre produktiva områden av näringslivet. Den fulla

sysselsättningen har ökat frånvarofrekvensen och arbetskraftens rörlighet.

Bristen på råvaror och de nuvarande handelsrestriktionerna ha hindrat en

rationell produktion. Förekomsten av en »seller’s märket» försvagar konkurrensen

mellan företagen.

De produktionsansträngningar som diskuteras i det följande väntas stärka

underlaget för en ökad produktivitet. Särskilt må framhållas den snabba

ökningen av försörjningen med elektrisk energi, vilken 1952/53 kommer att

vara fördubblad i jämförelse med förkrigsnivån. Utvidgningar inom industrien

förenas ofta med genomgående reorganisation i syfte att höja effektiviteten.

Ett sådant fall är järn- och stålindustrien, ökad tillförsel av maskiner

för jordbruket och industrien kommer också att medföra gynnsamma

återverkningar på produktiviteten.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 31b. Bilaga B.

Med hänsyn till denna utveckling av det svenska näringslivet anses det

möjligt att öka produktiviteten med omkring 10 % från 1947 till 1952/53.

Detta motsvarar en ökning av den totala nationalprodukten med omkring

600 miljoner dollar.

Målsättning för produktion och export.

Differentieringen inom det svenska näringslivet gör det mycket svårt att

ge en sammanfattande bild av de ansträngningar som nu pågå eller äro

planerade för att åstadkomma en ökad produktion och export. Den följande

framställningen måste därför koncentreras till ett fåtal områden av näringslivet,

vilkas utveckling är av särskild betydelse för samhällsekonomien.

a) Jordbruket. Det svenska jordbruket kommer att lämna en avsevärt

större avkastning 1952/53 utan ökning av den odlade arealen. Ökad användning

av konstgödsel, växtförädling, ogräsbekämpning etc. väntas öka den

totala skörden 1952/53 med omkring 8,5 % jämfört med den nuvarande avkastningen.

Därtill kommer en kontinuerlig förbättring av utbytet i animalieproduktionen.

Denna produktionsökning kommer att medföra minskade importbehov av

livsmedel, samtidigt som den förutsätter en ökad import av jordbruksråvaror

och utrustning.

Flera alternativ för jordbrukets produktionsinriktning äro möjliga. Ett

huvudalternativ som för närvarande är under prövning väntas medföra följande

resultat 1952/53:

Sverige kommer att vara självförsörjande i fråga om brödsäd;

smörproduktionen kommer att uppgå till 100 000 ton eller nära 2/3 av den

beräknade totala konsumtionen av matfett;

oljeväxtodlingen kommer att leverera råvaror för en produktion av 15—

20 000 ton margarin och 30 000 ton oljekakor;

den inhemska sockerproduktionen kommer att stiga till 300 000 ton jämfört

med en total inhemsk förbrukning av 375 000 ton;

den på inhemska fodermedel baserade köttproduktionen kan uppskattas

till 135 000 ton jämfört med en beräknad totalkonsumtion av 180 000 ton,

medan motsvarande produktions- och konsumtionssiffror för fläsk komma

att bli 150 000 ton och 175 000 ton.

En dylik ökning av den svenska jordbruksproduktionen kommer som redan

nämnts att kräva''en ytterligare ökad användning av konstgödsel. Importen

av konstgödsel måste böjas med omkring 50 000 ton kväve (15-s

%-ig), 50 000 ton kali och 115 000 ton superfosfat.

För att täcka totalbehovet av råsocker skulle en import av 75 000 ton

bliva nödvändig. Importen år 1947 uppgick till 17 000 ton. Likaså skulle en

import av 45 000 ton kött och 25 000 ton fläsk bliva nödvändig för att tillåta

fri konsumtion av dessa produkter. Fläskproduktionen kan höjas genom

ökad import av majs.

Detta program kommer att göra det möjligt att tillåta fri konsumtion av

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Kungi. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga B.

matfett och eventuellt även fläsk senast 1952/53. Ransoneringen av brödsäd

har redan upphävts. Om läget i fråga om betalningsbalansen fortfarande

nödvändiggör restriktioner för importen av kött och socker, ävensom för

vissa andra livsmedel av mindre betydelse, kan det bliva nödvändigt att bibehålla

regleringarna i fråga om dessa produkter.

En effektiv jordbruksproduktion kräver ökad användning av lantbruksmaskiner.

Man hoppas att 10 000 nya traktorer årligen skola kunna ställas

till förfogande för ersättning och nyanskaffning på detta område. Den inhemska

produktionen därav kommer inom kort att uppgå till 7 000 traktorer

årligen och en ytterligare höjning av produktionssiffrorna synes möjlig

längre fram. En del av denna produktion kommer att exporteras; traktorer

av andra typer komma att importeras i motsvarande utsträckning.

b) Skogsprodukter. Såsom visats i kapitel I har tillgången på råmaterial

för den svenska skogsindustrien nått sin högsta nivå; under den kommande

fyraårsperioden väntas den sammanlagda produktionen av skogsprodukter

komma att nedgå.

Exportutvecklingen har sedan förkrigsåren karakteriserats av en nedgång

i trävaru- och massaexporten, medan exporten av papper och papp har ökat.

Wallboardindustrien har i snabb takt ökat sin produktion och export.

Exporten av högkvalitativ massa utgör en ökad andel av den totala massaexporten.

Den svenska cellulosaindustriens kapacitet för blekning av massa

har sålunda fördubblats sedan år 1939 och är numera tillräcklig för blekning

av halva exportkvantiteten kemisk massa. Särskilt intresse har ägnats

åt ökning av produktionen av silkesmassa och blekta pappersmassekvaliteter.

Åtgärder i pappersbesparande syfte och en ökning av produktionskapaciteten

för papper ha möjliggjort en ökning av pappersexporten. En ytterligare

kapacitetsökning och fortsatta restriktioner för den inhemska konsumtionen

komma att medgiva en stegring av exporten till 20 % över förkrigsnivån.

Även trävaruexporten befinner sig i stigande till följd av en nedgång i

den inhemska konsumtionen av trävaror för byggnadsändamål. Denna nedgång

beror i första hand på minskningen i investeringsaktiviteten och på

ökad användning av sten i stället för trä vid bostadsbyggande. Dessutom

medföra trävarubesparande åtgärder betydande resultat inom byggnadsindustrien

och ytterligare landvinningar förutses på detta område under

de kommande åren. Man räknar med att det totala trävarubehovet för husbyggnadsändamål

år 1953 skall hava nedgått med i genomsnitt mer än 1/3.

En ytterligare kvantitet på omkring 100 000 stds trävaror beräknas årligen

kunna frigöras för exportändamål mot slutet av fyraårsperioden.

Genom ovan skisserade åtgärder väntar man att exporten av skogsprodukter

år 1952/53 skall kunna stiga 50 miljoner dollar över 1947 års nivå.

En ytterligare stegring kommer att bli möjlig om ansträngningarna att öka

exporten av färdiga trähus och andra trävarufabrikat krönas med fram
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga B. 15

gång. För en exportökning av denna art resa sig emellertid handelspolitiska

hinder i form av importtullar in. m. på utländska marknader.

c) Elektrisk kraft och elektroteknisk industri. De svenska kraftverken

befinna sig för närvarande under kraftig utbyggnad för att den ökade efterfrågan

på elektrisk kraft skall kunna tillfredsställas. Denna ökade efterfrågan

beror i första rummet på utbyggnaden av vissa industrier såsom

metallindustrien och järnmalmsbrytningen, pappers- och pappersmasseindustrien

samt den kemisk-tekniska industrien. Den alltmera omfattande

mekaniseringen kräver även ökade kvantiteter elektrisk kraft. En fortgående

utbyggnad av Sveriges vattenkraftsresurser är sålunda av grundläggande

betydelse för en utveckling av den svenska produktionskapaciteten

och denna utbyggnad måste givas mycket hög prioritet inom ramen för långtidsprogrammet.

Produktionen av vattenkraft, som före kriget uppgick till 9 000 miljoner

kWh, väntas uppnå 21 000 miljoner kWh år 1953. Under sexårsperioden

1947—1953 kommer kraftproduktionen att öka med 8 000 miljoner kWh

motsvarande en årlig ökning av 1 300 miljoner kWh.

Den totala kostnaden under den kommande femårsperioden för detta

utbyggnadsprogram uppskattas till ungefär 400 miljoner dollar, varav en

avsevärd del kommer att avse import av maskiner och material. Programmet

kommer i stor utsträckning att bero av den svenska elektrotekniska

industriens produktion. Produktionskapaciteten i fråga om elektrisk materiel,

generatorer, transformatorer, elektrisk isoleringsmateriel etc., håller

på att ökas till ungefär den dubbla förkrigskapaciteten. En del av de

för denna utbyggnad nödvändiga investeringarna har redan fullbordats.

Stora nybyggnader och maskininstallationer planeras för de närmaste åren.

d) Järnmalm. Den svenska järnmalmsproduktionen förväntas snart uppnå

samma nivå som åren före det senaste världskriget. Exporten förutses

år 1949 överstiga 12 miljoner ton. Möjligheterna för en ytterligare produktionsökning

undersökas för närvarande. En sådan ökning synes tekniskt

möjlig, men kommer att taga avsevärd tid och fordra stora investeringar

samt förutsätta att svåra arbetskraftsproblem finna sin lösning. De resultat

vilka skulle kunna uppnås före 1952/53 komma därför troligen att vara

av begränsad omfattning.

e) Järn och stål. Den svenska järn- och stålindustrien genomgår för närvarande

en omfattande utbyggnad och modernisering, som väntas ge till resultat

en avsevärd ökning av produktionen under de närmaste åren. De sammanlagda

investeringarna under åren 1948—1952 uppskattas till omkring

130 miljoner dollar, varav mer än 100 miljoner faller på åren 1948/49 och

1949/50. Investeringarna kräva för sitt genomförande import av maskiner

till ett sammanlagt värde av omkring 35 miljoner dollar, varav 25 miljoner

under de båda närmaste åren.

Resultaten av detta utbyggnadsprogram framgå av tabell 1. År 1952/53

kommer produktionen av färdigt stål att hava ökats med omkring 500 000

ton, d. v. s. med mer än 50 procent. Hela denna kvantitet kommer att di
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 3H. Bilaga B.

Tabell 1. Försörjningsbalanser för tackjärn och valsat järn och stål.

Ton.

Tackjärn.

1947

1951/52

Inhemsk konsumtion: ståltillverkning ..

685 000

1100 000

gjuterier........

133 000

140 000

Export ..............................

16 400

—

Summa

834400

1240 000

Inhemsk produktion ..................

693 600

1 200 000

Importbehov..........................

140 800

40 000

Summa

834 400

1240 000

Valsat järn och stål.

1947

1951/52

Inhemsk konsumtion..................

1 420 500

1400 000

Export (exkl. tackjärn)................

86 700

200 000

Summa

1507 200

1600 000

Inhemsk produktion ..................

837 900

1 400 000

Importbehov..........................

669 300

200 000

Summa

1 507 200

1600 000

rekt eller indirekt genom minskad import komma andra länder tillgodo;

efterfrågan på hemmamarknaden förutses ej ökad, enär investeringsaktiviteten

vid slutet av perioden torde komma att ligga under 1947 års nivå.

År 1952/53 väntas importen hava minskats med två tredjedelar och exporten

hava fördubblats. Exporten och importen av färdigt stål komma därigenom

att kvantitativt sett balansera vid c:a 200 000 ton, varvid dock exporten

traditionellt kommer att vara av betydligt högre kvalitet och representera

ett större sammanlagt värde.

Utbyggnaden av järn- och stålindustrien kommer att medföra en besparing

av utländsk valuta av c:a 100 miljoner dollar årligen. Programmet medför

en ökning i åtgången av elektrisk kraft på omkring 800 miljoner kWh

samt förutsätter ökad tillgång på arbetskraft.

f) Verkstadsindustrien. Verkstadsindustrien förutses kraftigt bidraga till

det allmänna exportprogrammets genomförande. Exportandelen av denna

industris totalproduktion har nedgått från 37 % under förkrigstiden

till 20 % år 1947. Ansträngningar göras att uppnå samma procentuella andel

i fråga om exporten som före kriget, jämsides med en ökning i den totala

produktionen. Dessa ansträngningar skulle starkt underlättas av en

förbättring i de allmänna villkoren för världshandeln, enär exporten av maskiner

är särskilt känslig för de nuvarande handelshindren på viktiga utländska

marknader.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 31b. Bilaga B.

17

Tabell 2. Export av verkstadsprodukter.

Varugrupp

1938 | 1947

miljoner dollar

Index

1938 = 100

Maskiner och apparater, ej elektriska.................

3T9

6Ö-7

206

Förbrännings- och varmluftsmotorer...............

35

7*6

217

Metallbearbetningsmaskiner.......................

2''0

5*4

270

Mjöikskumningsmaskiner..........................

8*7

4*7

127

Pappers- o. dyl. maskiner.........................

1-3

1*7

131

Ångturbiner.....................................

1-8

2*1

162

Kylmaskiner.....................................

2T

3*6

171

Övriga maskiner och apparater, ej elektriska.......

18''0

40*6

226

Maskiner och apparater, elektriska, samt elektriskt mat.

17-2

31-2

181

Generatorer......................................

4''8

6*0

125

Elektriska fläktar, dammsugare....................

3-6

3*8

106

Ackumulatorer...................................

0*6

2*7

450

Telefon- och telegrafapparater.....................

2*9

7*8

269

Elektriska specialapparater........................

1*4

6*3

450

Övriga maskiner och apparater, elektriska.........

3*9

4*6

118

Kul- och rullager...................................

14-4

17-7

123

Kokapparater av mässing för flytande bränsle.........

T 7

3-4

200

Transportmedel.....................................

22-1

49-0

222

Bilar............................................

5*5

11*0

200

Fartyg..........................................

15*1

33*4

221

Övriga transportmedel............................

1*5

4*6

307

Instrument m. m....................................

3-7

12-7

343

Skriv- och räknemaskiner.........................

1*9

7*2

379

Instrument olika slag ............................

1*2

3*7

308

Övriga instrument................................

0*6

1*8

300

Vapen .............................................

7-4

2-3

31

Summa

98*4

182*0

185

Tabell 3. Export av produkter inom gruppen »övriga» varor.

Varugrupp

1938

1947

Index

1938 = 100

miljoner dollar

Mineraliska ämnen exkl. malm......................

7*4

10*6

143

Kemiska produkter.................................

17*6

32*5

185

Hudar, skinn......................................

8*2

4*1

50

Arbeten av papper samt tryckalster.................

1*8

7*3

403

Textilvaror.........................................

7*1

10*7

151

Porslin, glas etc....................................

3*9

5*6

144

Järn- och metallmanufaktur (exkl. kullager o. kokkärl)

35*0

48*5

139

Diverse............................................

4*0

7*7

193

Summa

85*0

127*0

149

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga B.

g) Övriga industrier. Det är icke möjligt att i detalj beröra den utveckling,

som kan förväntas inom andra svenska industrier. Allmänt kan sägas,

att även om den svenska industrien tekniskt och ekonomiskt redan uppnått

en relativt hög standard, mycket betydande investeringar planeras, vilka

förutsätta import av maskiner, delvis från västra hemisfären.

Såsom exempel på svenska industrigrenar där utbyggnadsplaner av större

omfattning förefinnas, må nämnas cementindustrien, tillverkningen av

konstgjord fiber och andra kemiska produkter, samt industrier för framställning

av nya typer av färdiga trähus. De inhemska oljeraffinaderiernas

kapacitet befinner sig även under utbyggnad.

Tabell 4. Exporten av svenska stapelvaror.

1936/38

1947

Beräknad

export

Indextal

1936/38 = 100

1949

1952/53

1947

1949

1952/53

Järnmalm...............

milj.

ton

12''6

8-5

12-2

13-2

67

97

105

Handelsfärdigt järn o. stål

1000

ton

182

92

120

200

51

66

no

Trävaror, sågade o. hyvlade

1000

stds

861

433

500

600

50

58

70

Pappersmassa.............

1000

ton

2 271

1798

1840

1760

79

81

77

Papp o. papper...........

1000

ton

553

552

600

680

99-8

108

123

Wallboard...............

1000

ton

22

76

90

100

345

409

455

h) Varven och handelsflottan. De svenska varvens kapacitet ha på senare

år ökats väsentligt. De årliga leveranserna ha ökats från omkring

175 000 bruttoton före kriget till för närvarande omkring 250 000 bruttoton.

Detta sätter Sverige i stånd att öka leveranserna till andra länder samtidigt

med att utbyggnaden av egen handelsflotta fortsättes.

Trots allvarliga förluster under kriget hade den svenska handelsflottans

totaltonnage vid slutet av år 1947 vuxit till 1,9 miljoner ton, d. v. s. en ökning

på nära 20 % jämfört med förkrigstiden. Under de kommande fyra

åren förutses ett årligt tillskott på omkring 100 000 ton, varav huvuddelen

kommer att byggas på svenska varv. Nettoökningen till år 1952/53 uppskattas

till omkring 300 000 ton.

Den årliga nettoinkomsten av svensk skeppsfart beräknas vid periodens

slut ha ökat med omkring 30 miljoner dollar. Denna utveckling kommer att

medföra, att det nuvarande underskottet på fraktkontot i handelsbalansen

förändras till ett överskott.

i) Turistväsendet. Inkomsterna av utländska turister i Sverige begränsas

för närvarande av bristen på transportmedel och hotellrum. Åtgärder i syfte

att avhjälpa dessa brister förutses giva påtagliga resultat i form av högre

nettoinkomster av turistväsendet.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga B.

19

KAPITEL III.

Betalnings- och handelsbalansen.

De produktions- och exportansträngningar vilka angivits i föregående

kapitel beräknas under de kommande fyra eller fem åren åstadkomma en

exportökning på omkring 227 miljoner dollar (enligt 1947 års priser), motsvarande

25 % av 1947 års volym. Detta kan på intet vis betraktas som en

maximal målsättning; alla möjligheter till ytterligare exportökning komma

att ingående undersökas.

Under förutsättning att fullständig jämvikt i betalningsbalansen uppnås

till år 1952/53 kommer det beräknade värdet av totalexporten tillsammans

med ett nettoöverskott i fråga om de osynliga posterna att tillåta en import

på 1 183 miljoner dollar. Denna siffra ligger 95 miljoner dollar under 1947 års

totalimportsiffra. Vissa extraordinära lagringsköp vilka förekommo under

detta år göra emellertid att 1947 års siffra blev onormalt hög. Om detta tages

med i beräkningen kan det alltså fastslås att den förutsedda importnivån

för år 1952/53 i det närmaste kommer att motsvara 1947 års, frånräknat

ovannämnda extraordinära inköp.

Den allmänna ekonomiska utvecklingen inom ramen för långtidsprogrammet

kommer att medföra avsevärda förskjutningar i importens sammansättning.

Importen av gödningsämnen, åtskilliga livsmedel såsom socker och

kött, råbomull, ylle och metaller (andra än järn) förväntas komma att öka,

medan importen av bl. a. brödsäd, färdiga textilier och varaktiga konsumtionsvaror

kommer att nedgå.

De svenska planerna för handelns utveckling syfta främst till åstadkommandet

av en genomgående balans i landets internationella betalningar. Såsom

angivits i kapitel I kan emellertid de rådande restriktionerna för internationell

handel och betalningar nödvändiggöra att man även söker uppnå

balans med vissa länder eller valutaområden. Balanseringen av dollarbetalningarna

kommer för Sverige liksom för de flesta andra europeiska länder

att uppställa särskilt svåra problem. Särskild uppmärksamhet ägnas av den

svenska regeringen åt möjliga metoder och medel för att utveckla exporten

på dollarområdet. Exporten av skogsprodukter utgör den mest betydande

delen av Sveriges export till Förenta Staterna. Nedgången i de svenska

skogarnas totalavkastning utgör en faktor som begränsar möjligheterna att

utveckla denna export. Därtill kommer att den nordamerikanska produktionen

har ökat och att sålunda marknaden för skogsprodukter från Sverige

blivit begränsad. Möjligheten att öka exporten av andra traditionella

(! llihang till riksdagens protokoll 1948. I samt Nr 314.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 314. Bilaga B.

eller nya exportprodukter måste också anses relativt begränsad med hänsyn

till existensen av tullmurar och livlig konkurrens.

Trots att ansträngningarna att öka exporten till Förenta Staterna möta

allvarliga svårigheter förväntar man att denna exports andel i den totala

svenska exporten kommer att öka från 10 % år 1938 och 13 % år 1947

till 14 % år 1952/53.

Det torde emellertid vara oundvikligt att lösningen av problemet huru

balans skall kunna uppnås i dollarbetalningarna måste nås huvudsakligen

genom importbegränsning.

Den svenska importen från Förenta Staterna år 1938, 1947 och jan.—juni

1948 uppvisar följande sammansättning:

Miljoner dollar

1938

1947 1:a

halvåret

1948

Lantbruksprodukter..........

....... 14''3

543

99

Mineraliska och fossila ämnen.

....... 19-9

82-6

244

Kemiska produkter..........

....... 42

253

8-7

Spånadsämnen och arbeten . . .

....... 9-4

73o

6-o

Oädla metaller och arbeten...

....... 10-9

635

18 5

Maskiner, apparater m. m. ...

....... 11*7

65i

24-s

Transportmedel .............

....... 16-4

369

12 i

Övrigt.....................

57-9

89

Totalt 93" 3

458-6

113-0

Av denna uppställning framgår för vilka produktslag importen blivit

omlagd från andra marknader till den amerikanska år 1947. Det mest

framträdande exemplet härå utgör kol- och koksimporten, i betraktande

av att Sveriges behov av kol och koks före kriget täcktes uteslutande från

europeiska källor. Det är omöjligt att göra en detaljerad uppdelning av de

statistiska uppgifterna på detta område för att visa i vilken utsträckning

importökningen från Förenta Staterna år 1947 var att hänföra till en nedgång

i produktionskapaciteten inom andra marknader, å ena sidan, eller

till andra faktorer, såsom prisutvecklingen, å den andra. Importsiffrorna

för jan.—juni 1948 giva emellertid en viss ledning för bedömandet på vilka

områden man har lyckats begränsa importen från Förenta Staterna och tillgodose

behoven genom import från andra källor.

Detaljerade siffror rörande den svenska betalningsbalansen år 1952/53

lämnas i tabell II. Denna uppskattning, vilken ju nödvändigtvis måste bli

mycket ungefärlig, ger en bild av den framtida utrikeshandeln, vilken i stora

drag liknar förkrigstidens förhållanden, med det betydande undantaget att

en balanserad handel på dollarområdet förutses. Ett totalt exportöverskott

på omkring 65 miljoner dollar väntas sålunda i förhållande till det yttre sterlingområdet

och de latinamerikanska länderna. I handeln med den europeiska

kontinenten räknar man med ett importöverskott uppgående till

samma totalbelopp. En återgång till det traditionella exportöverskottet gentemot

Storbritannien väntas icke komma att äga rum med hänsyn till detta

s. 21 Kontrollera mot PDF

21

Kungl. Maj.ts proposition nr 3H. Bilaga B.

lands ökade exportkapacitet. Ovan skisserade inriktning av utrikeshandeln

förutser en lösning av betalningsproblemet av delvis multilateral karaktär,

i det att överskottsimport från europeiska länder möjliggöres genom överskottsexport

till vissa transoceana marknader.

Tabell 5. Betalningsbalans 1947 och 1952/53.

Sammandrag, miljoner dollar.

1947

19 5 2/53

(1947 års

priser)

Förbättring av

betalningsbalansen

1947—1952/53

Import lob................

-1279

-1 183

+ 96

Export...................

+ 900

+ 1 127

+ 227

Handelsbalans............

- 379

- 56

+ 323

Transporttjänster..........

- 8

+ 41

+ 49

Övriga »osynliga» poster. ..

- 13

+ 15

+ 28

Summa »osynliga» ........

- 21

+ 56

+ 77

Betalningsbalans

- 400

± 0

+ 400

Tabell 6. Olika ländergruppers andel i export och Import 1938, 1947 och 1952/53 i %.

Å r

Icke deltagande länder

Deltagande länder

Summa

Nord- o.

Centra 1- Amerika

Syd-

Amerika

Icke del- tagande

sterling- områden

Andra

Icke sterl.- områden

jämte

kolonier

Sterling-

området

jämte

kolonier

Export.

1938................

10-2

3.7

3''6

16-9

41-7

23-9

100

1947................

12-8

10-0

5*2

12-6

40-6

16-9

100

1952/53 .............

13-5

14-1

5-7

12-0

40-1

14-6

100

Import.

1938................

18-6

6-3

2-5

19-6

39-9

13-1

100

1917................

33-8

9-0

2-2

13-4

31-9

9-7

100

1952/53 .............

13-9

11-8

4l

16-7

38-7

14-8

100

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Kungl. Maj.ts proposition nr SI i. Bilaga B.

KAPITEL IV.

Investeringar och konsumtion.

Den ökning av produktiviteten med 10 procent, som behandlats i kapitel

II, kommer att medföra att nationalprodukten stiger till omkring 7 500 miljoner

dollar 1952/53. En ökad andel av denna produkt kommer att exporteras.

Den inhemska försörjningen kommer att tillföras varor med ett

approximativt värde av 1 200 miljoner dollar genom importen. Det är dessa

två grundläggande faktorer, som bestämma storleken av den totala tillgången

på varor och tjänster för löpande inhemsk förbrukning. I det

följande kommer att angivas, hur Sverige planerar att utnyttja dessa tillgångar

för investeringar å ena sidan samt konsumtion å den andra. En kortfattad

redogörelse för olika investeringsprojekt kommer även att lämnas.

Investeringar.

Investeringarna beräknas 1952/53 nå följande nivå jämfört med år 1947.

Miljoner dollar

(1947 års

1947

1952/53

priser)

ökning +

Bostäder..............................

........ 470

403

Minskning —

- 67

Egentlig industri.......................

........ 506

486

- 20

Kraftverk.............................

118

+ 15

Offentliga investeringar (med undantag av

och statssubventionerat bostadsbygge) . . .

kraftverk

........ 446

479

+ 33

Övriga investeringar....................

........ 338

333

- 5

Lagerökning...........................

........ 139

—

-139

Summa 2 002

1819

- 183

Summa exklusive lagerökning............

......... 1863

1 819

- 44

De totala bruttoinvesteringarna stego från 866 miljoner dollar 1938/39

till 2 002 miljoner dollar år 1947. För år 1948 räknas med en viss lagerminskning

och en minskning av övriga investeringar med 125 miljoner

dollar. Större delen av denna minskning kommer på nedgången i bostadsbyggandet.

Bostadsbyggandet.

Genom investeringskontrollen har bostadsbyggandet skurits ned från 372

miljoner dollar år 1947 till 289 miljoner dollar år 1948. På grund av att ett

så stort antal hus vid innevarande års början redan var under byggnad

s. 23 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilagn B.

23

kommer emellertid det totala antalet lägenheter, som färdigställas under

året likväl att bli ungefärligen detsamma som år 1947 eller 56 000 lägenheter.

Dessa lägenheter fördela sig med 39 000 på tätorter och 17 000 på

landsbygden.

Ett under kriget uppgjort program för efterkrigstidens byggnadsverksamhet

i tätorterna förutsåg att omkring 45 000 lägenheter årligen skulle

byggas i dessa. Därigenom beräknades bostadsbristen vara hävd inom tre

år efter krigsslutet, varefter utrymme skulle finnas för ett omfattande saneringsprogram.

Befolkningsutvecklingen och allmänna ekonomiska faktorer

ha emellertid förvärrat bostadsproblemet. Ehuru bostadsproduktionen

på det hela taget kunnat fullföljas i enlighet med det uppgjorda programmet,

har den endast förhindrat att bristen tilltagit, men har icke varit tillräcklig

för att förbättra den allmänna bostadssituationen.

I avsikt att nedbringa investeringsverksamheten är ovannämnda program

nu föremål för översyn. Nuvarande planer för de närmaste åren taga sikte

på en årlig sammanlagd produktion av 45 000 lägenheter i tätorter och på

landsbygden. Ersättningsbyggande har ställts på framtiden. Takten för bostadsbyggandet

väntas medföra en viss förbättring i bostadsläget från och

med 1950, men icke under det närmaste året. Särskild uppmärksamhet ägnas

behovet av bostäder på platser, där betydande exportindustrier äro lokaliserade.

Egentlig industri.

Den svenska industriens bruttoinvesteringar uppnådde år 1947 en topppunkt

av 506 miljoner dollar, varav 129 miljoner nedlades på underhåll. Av

återstående 377 miljoner dollar användes 174 miljoner dollar på byggnader

etc., och 203 miljoner dollar på maskiner och annan utrustning.

Industriens byggnadsverksamhet har under år 1948 reducerats jämfört

med år 1947, medan däremot maskininvesteringarna väntas överstiga 1947

års nivå. En höjning av industriens nuvarande totala investeringsnivå synes

icke nödvändig för att fullfölja produktionsprograminet. En viss minskning

kan i stället väntas när nuvarande planer genomförts. Bruttoinvesteringarna

beräknas 1952/53 uppgå till 486 miljoner dollar. Totalsumman för

åren 1949—53 beräknas uppgå till omkring 2 500 miljoner dollar.

Kraftverk och elektrisk kraftdistribution.

Utbyggnadsprogrammet för kraftverken har redan behandlats i kapitel

II. Investeringarna under 1948 komma måhända att något överskrida 1947

års nivå, medan en viss minskning kommer att äga rum under de närmaste

åren. Investeringarna i distributionsanläggningar måste å andra sidan bli

större.

Totalinvesteringarna under de närmaste fem åren uppskattas till 600 miljoner

dollar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 31i. Bilaga B.

Övriga offentliga investeringar.

Det offentliga investeringsprogrammet innefattar bl. a. planer för förbättring

av järnvägssystemet. Dessa planer äro under utförande i den mån

de icke inkräkta på exportleveranser av rullande och annan materiel. Förbättringarna

i avseende på telegraf- och telefontjänsten komma att fortsätta.

Nybyggnad och underhåll av vägar ha varit starkt begränsade alltsedan

krigets början. Ehuru investeringsbehovet därför är trängande, kan

det endast tillgodoses i begränsad utsträckning under den behandlade perioden.

Betydande behov av nya offentliga byggnader, såsom skolor, sjukhus och

militära anläggningar föreligga. Av allmänna ekonomiska skäl uppskjutas

sådana investeringar i den mån detta är möjligt. Någon ändring därvidlag

torde sannolikt icke kunna göras under de närmaste åren. Man hoppas likväl

på en viss stegrad aktivitet på detta område vid slutet av femårsperioden.

Utkast till nationalbalans 1952/53.

Beräkningarna rörande den framtida exporten och investeringsverksamheten

ha infogats i en nationalbalans för år 1947 respektive 1952/53 (tabell

7). Konsumtionen har därvid beräknats som en restpost, som uppstår

sedan exporten och investeringarna fråndragits den samlade tillgången på

varor och tjänster.

Tabell 7. Nationalbalans 1947 och 1952/53.

Miljoner dollar i 1947 års priser.

1947

1952

ökning eller

minskning

1947

1952

ökning eller

minskning

/53

milj.

dollar

%

/53

milj.

dollar

*

Bruttonationalpro- dukt till mark- nadspris ........

Import (fob)......

6 769

1278

7 445

1183

+ 676

- 95

+ 10-o

- 7-4

Export fob.......

Osynliga poster fob

Investeringar exkl.

lagerförändringar

Konsumtion ......

900

- 21

1863

5166

1127

+ 56

1820

5 625

+ 227

+ 77

- 43

+ 459

+ 25-2

+ 2-3

+ 8''9

Summa tillgång på

varor och tjänster

disponerad för lö- pande förbruk- ning ............

7 908

8 628

+ 720

+ 91

Summa tillgång på

varor och tjänster

(fob)...........

139

-139

_

8 047

8 628

+ 581

+ 7-2

Summa varor och

tjänster

8047

8628

+ o81

+ 7-2

Det framgår av balanskalkylen, att en ökning av nationalprodukten med

10 % och en nedgång av importen med 7 % ökar den totala tillgången av

varor och tjänster med 750 miljoner dollar eller med 9 %. En tredjedel av

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga B.

denna ökning kommer att tagas i anspråk för exportprogrammets fullföjande.

Bruttoinvesteringarna komma att ligga omkring 2 % under 1947

års nivå.

Den totala konsumtionen kommer att stiga med 460 miljoner dollar eller

med omkring 9 %. Eftersom folkmängden väntas tillväxa med omkring 5 %,

kommer höjningen av den individuella levnadsstandarden icke att överstiga

5 %. Denna förbättring kan sägas bilda ett netto av å ena sidan en ökad konsumtion

av varor, som nu äro ransonerade, å andra sidan en minskning av

konsumtionen av vissa mera umbärliga importvaror. Det kommer möjligen,

som redan nämnts, att bliva nödvändigt att bibehålla ransoneringen av

socker och kött under hela perioden.

Konsumtionen kommer att stiga i proportion till den totala tillgången av

varor och tjänster, under det att investeringarna komma att minskas i jämförelse

med år 1947. Detta kommer att möjliggöra den nödvändiga ökningen

av exporten.

De förändringar i den allmänna ekonomiska strukturen, som långtidsprogrammets

genomförande kommer att föra med sig, kan också illustreras

genom en jämförelse av de procentuella andelar, som falla på export, bruttoinvesteringar

och konsumtion.

Export..........................................

Bruttoinvesteringar (med undantag av lagerförändringar)

Konsumtion......................................

Summa

1938/39

1947

1952/53

%

%

%

133

114

132

20-4

23-5

21-2

66-3

65-1

65-6

100-o

100 o

100 o

I detta sammanhang förtjänar understrykas, att Sveriges program för

utvecklingen av produktionen och exporten icke kan väntas fortskrida i

jämn takt under den behandlade perioden. Det är sålunda sannolikt, att resultaten

under de närmaste två åren komma att bli ganska begränsade,

medan däremot snabbare framsteg kunna förväntas under åren 1950—52.

Det utgör en betydelsefull sida av Sveriges problem att trygga den nödvändiga

importen under de närmaste åren för att genomföra utvecklingsprogrammet

samtidigt som en skälig konsumtionsstandard upprätthålles.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Kungl. Maj:ts proposition nr 314. Bilaga B.

27

TABELLB ILAG A.

Denna tabellbilaga innehåller dels de uppgifter som tillställts Organisationen

för europeiskt ekonomiskt samarbete i enlighet med de inom organisationen

utarbetade tabellformulären I—IV, dels två tabeller med

kommenterande anmärkningar rörande importen respektive exporten och

reexporten 1952/53, vilka bifogats det till organisationen överlämnade

långtidsprogrammet såsom bilaga 1 och 2.

Tabell I. Konsumtion och produktion 1952/53. (Prognos.)

Varugrupp

Enhet

Konsum-

tion

Produk-

tion

Import

Export

I. Lantbruksprodukter.

Brödsäd ......................

1000 ton

1050

1050

Annan omalen säd............

>

1900

1800

100

—

Fetter och oljor...............

>

225

140

85

—

Kött och fläsk ................

»

340

310

30

—

Mejeriprodukter (exkl. smör)....

>

2 050

2 050

—

—

II. Fasta, fossila bränslen..........

>

8 600

—

8 600

—

III. Mineraloljor.

Råolja........................

>

1500

—

1500

—

Raffinerade oljor...............

>

3 900

1400

2 500

—

IV. Metaller.

Göt...........................

>

X

1950

X

X

Färdiga stålprodukter..........

>

1400

X

200

200

Koppar........................

>

85

X

X

X

Aluminium....................

>

20

4

X

V. Texlilrävaror.

Råbomull .....................

>

31

—

31

—

Ull (tvättad vikt)..............

>

12-5

—

12-5

—

Konstfiber*....................

>

16-5

18-5

4

6

VI. Trävaror.

Sågade trävaror................

1 000 m3

2 600

5 300

100

2 800

VII. Elektrisk kraft.................

milj. kWh

21000

21000

—

—

* Inklusive konstgjort garn. — X Uppgift ej begärd.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga B.

Tabell II. Betalningsbalans 1952/53. (Prognos.)

Miljoner dollar.

1

2

3

4

5

6

7

8

Icke deltagande länder

Deltagande länder

Nord-

och

Central-

Syd-

Amerika

Icke del- tagande

sterling-

Andra

Icke

sterling-

områden

Sterling- om rådet

Summa

Amerika

områden

I. Utgifter:

Import fob...............

165-4

130-2

46-7

199-5

475-8

1651

1182-7

Frakter ..................

—

—

—

1-8

_

1-3

Turism ..................

—

—

—

—

—

_

_

Räntor och utdelningar....

—

—

—

—

—

—

—

Statskrediter1 ............

1-2

—

—

—

—

—

1-2

Andra utgifter............

4-2

481-3

4-2

169-3

8-4

1193 6

Summa

166-6

130-2

46 7

199 5

II. Inkomster:

Export ..................

152-4

158-7

641

134-9

452-3

164-8

4-2

1127-2

42-2

Frakter ..................

7-0

60

18-0

70

Turism ..................

3-0

—

—

1-0

—

1-0

5-0

Räntor och utdelningar____

—

—

—

—

—

—

—

Statskrediter1..............

—

—

—

41

6-7

—

10-8

Andra inkomster..........

42

1*4

2-8

8-4

1193 6

Summa

166 6

164-7

83-5

149 8

4590

170-0

49-7

22-3

Överskott....................

_

34-5

36-8

0-7

1

1 Räntor och amorteringar på offentliga lån.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Knngl. Maj.ts proposition nr 314. Bilaga B.

29

Tabell III. Importen (eif) 1952/53 med fördelning å vissa länder- och varugrupper.

(Prognos.)

Miljoner dollar.

1

*2

3

4

b

« i

7

*

Från icke deltagande länder

Från deltagande

länder

i

Varugrupp

Nord-

och

Central-

Amerika

Icke del- Syd- : tagande

Amerika sterling- områden

Andra

Icke

sterling-

områden

Sterling-

området

Summa

I

1. Lantbruksprodukter.

Brödsäd.................

0

Annan omalen säd.......

—

2-8

—

4-5

l-o

—

8-3

Fetter och oljor (inkl. smör)

—

22-8

0-2

13

20-7

31

48-1 i

Kött och mejeriprodukter

(exkl. smör)...........

—

3-9

—

0-3

150

0-6

19-8

Övriga livsmedel.........

10o

50-5

14-5

23-3

41-7

3-2

1432

Tobak, ej bearbetad......

6-2

0-5

—

0-3

41

20

13-1

11. Fasta bränslen............

8-2

—

731

32-5

40-5

154-3

III. Mineraloljor.

Råolja...................

0''2

12 5

—

—

—

3-4

16-1 |

Raffinerade oljor.........

20-0

6o

—

12 0

29-5

7-9

75''4 j

IV. Malmer och metaller.

Råvaror för ståltillverkning

0-2

0-4

0-8

6-6

10

I

9-0

Göt.....................

—

—

—

—

(IT

—

0-1 J

Färdiga stålprodukter ....

7-5

—

—

5-0

17-5

3-8

33-8

Koppar..................

5-0

8-0

8-0

—

8-0

—

29-0

Andra malmer och metaller

7-3

30

2-0

8-0

20-0

12-0

52-3

V. Maskiner m. m.

Lastbilar och godsvagnar..

l-o

—

—

—

1-7

1-5

4-2

Övriga maskiner.........

80-0

—

—

15-4

70-8

43-8

210-0

Vi. Spänads- och textilvaror.

Råbomull................

4-5

10-5

5*2

1*6

0-2

22-0

Ull......................

—

102

13-9

—

2-3

2-5

28-9

Andra spånadsämnen samt

avfall..................

IT

03

2-4

0-6

2-8

0-6

7-8

Textilfabrikat............

2-0

04

1-6

15-7

75-7

21-7

117-1

VII. Övriga produkter.

Trävaror................

16

0-1

—

9-3

4-5

0-1

15-6

Gödningsämnen..........

1-6

1-4

—

2-7

15-5

—

21-1

Andra varor ej förut nämn-

da ....................

30-0

25-0

7-0

50-6

149 1

50’9

312-6

Summa

180-3

157 9

55-2

224-5

519-1

198-8

‘1341-8

1 Fob-värdet uppskattat till 1 182''7 miljoner dollar.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 314. Bilaga B.

Tabell IV. Exporten och re-exporten (fob) 1952/53 med fördelning & vissa

länder- och varugrupper. (Prognos.)

Miljoner dollar.

1

2

3

4

5

6

7

8

1

Varugrupp

j

Till

icke deltagande länder

Till deltagande

länder

Summa

Nord-

och

Central-

Amerika

Syd-

Amerika

Icke del- tagande

sterling- områden

Andra

Icke

sterling-

områden

Sterling-

området

I. Lantbruksprodukter....

09

0-3

0-3

6-3

20-4

3-2

31-4

II. Fasta bränslen........

—

—

—

—

Öl

_

o-i

III. Mineraloljor...........

—

—

—

04

0-4

—

0-8

IV. Malmer och metaller...

27-2

25T

5-2

31-4

890

31-6

209-5

V. Maskiner..............

11-2

44-7

15-7

44-7

100-6

6-7

223-6

VI. Spånads-och textilvaror

2*6

1-3

0-1

4-6

4-4

_

130

VII. Skogsindustriprodukter

98-7

63-7

34-5

23-9

196-1

113-9

530-8

VIII. Övriga produkter......

11-8

236

8-3

23-6

41-3

9-4

118-0

Summa

1524

158-7

64-1

134-9

452-3

164-8

1127 2

opaginerad Kontrollera mot PDF

Långtidsprogrammet 1947—1952/53. Export och rc-export (fob).

Miljoner dollar.

Bilaga 1.

Varugrupp

Total

1947

Total

1952/53

Ökning ( + )

resp. minsk- ning (—)

från 1947

I. Lantbruksprodukter...........

31,4

31,4

—

Oförändrad totalexport men vissa förskjutningar mellan olika

varor.

II. Fasta bränslen...............

0,1

0,1

—

Oförändrad totalexport men vissa förskjutningar mellan olika

varor.

III. Mineraloljor..................

0,8

0,8

—

Oförändrad totalexport men vissa förskjutningar mellan olika

varor.

IV. Malmer och metaller..........

s

113,7

209,5

+ 95,8

Järnmalmsexporten beräknas öka från 8,5 milj. ton 1947 till

12 milj. ton 1949 för att därefter stiga ytterligare till minst

13 milj. ton 1952/53. Exporten av handelsfärdigt järn och stål

kommer i samband med utbyggnaden av järnindustrien att öka

med ca 100 000 ton.

V. Maskiner etc.................

158,G

223,6

+ 65,0

Den här redovisade ökningen av maskinexporten faller på en

mängd olika områden. En viktig post ut göres av fartygsexporten

som beräknas stiga med drygt 15 milj. dollar. Den totala export- ökningen torde till största delen icke kunna åstadkommas

förrän vid slutet av perioden.

VI. Spånads- och textilvaror......

10,7

13,0

+ 2,3

Någon ökning av exporten av vissa specialprodukter har bedömts

möjlig.

VII. Produkter av skogsindustrien ..

476,7

530,8

+ 54,1

ökningen av exportvärdet under denna rubrik härrör till en

del från en ökning av pappersexporten åstadkommen genom å

ena sidan inskränkning av den inhemska förbrukningen å den

andra genom ökad produktion. I senare fallet kräves emellertid

en ökad användning av massa varför exporten av denna minskas

i motsvarande grad. Den sammanlagda ökningen av pappers- exporten beräknas uppgå till 130 000 ton. En ökning om

467 000 m3 trävaror kommer att uppnås 1952/53 genom minskade

behov för inhemska byggnadsändamål.

V1.1. Andra varor................

Summa

108,0

900,0

118,0

1 127,2

+ 10,0

+ 227,2

Kungl. Maj.ts proposition nr 31b. Bilaga B.

opaginerad Kontrollera mot PDF

L&ngtidsprogrammet 1947—1952/53. Import (eif).

Miljoner dollar.

Bilaga 2.

03

LO

Varugrupp

Total

1947

Total

1952/53

ökning ( + )

resp. minsk- ning (—)

från 1947

I. Lantbruksprodukter

Brödsäd .....................

Annan omalen säd.............

Fetter och oljor..............

13,2

6,4

28,1

0

8,3

48,1

— 13,2

+ 1,9

+ 20,0

Importsiffrorna för jordbruksprodukter basera sig på en be- räknad ökning av totalskörden 1952/53 av 800 milj. skörde- enheter. Därmed torde full självförsörjning med brödsäd kunna

uppnås. »Annan omalen säd» kommer i framtiden huvudsakligen :

att omfatta majs varav importen väntas stiga till 100 000 ton

1952/53, vilket torde möjliggöra en total fläskproduktion unge- färligen motsvarande det beräknade totala konsumtionsbehovet

(175 000 ton).

Kött och mejeriprodukter.....

9,8

159,5

13,1

19,8

143,2

13,1

+ 10,0

— 16,3

En kalkylerad ökning av köttimporten med 20 000 ton mot- svarande ca 10 milj. dollar tillsammans med en viss ökning

av den inhemska produktionen förbättrar visserligen den in- hemska försörjningen men medger knappast upphävande av kött- ransoneringen. Det totala importbehovet av fetter och vegetabi- liska oljor 1952/53 har beräknats till ca 85 000 ton. Denna

import möjliggör tillfredsställande försörjning såväl med smör

och margarin som fetter och oljor för tekniskt bruk.

Övriga livsmedel..............

Tobak, ej bearbetad..........

Beträffande varorna under rubriken »övriga livsmedel» har bl. a.

räknats med oförändrad import av oljekakor eller ca 100 000

ton. Eftersom produktionen inom landet baserad såväl på in- hemska som importerade råvaror beräknats uppgå till 100 000

ton, uppnås en total försörjning med 200 000 ton.

Importen av råsocker beräknas stiga med omkring 13 000 ton j

till 30 000 ton, vilket emellertid icke är tillräckligt för att till- 1

sammans med den inhemska produktionen på 300 000 ton

möjliggöra upphävande av sockerransoneringen, enär totalkon- sumtionen 1952/53 torde bliva 375 000 ton.

Importen av övriga livsmedel såsom frukt, konserver m. m. har

nedskurits kraftigt. Tobaksimporten har hållits oförändrad, i

Kungl. Maj:ts proposition nr 31b. Bilaga B.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Varugrupp

Total

1947

Total

1952/53

Ökning ( + )

resp. minsk- ning (—)

från 1947

II. Fasta bränslen.................

107,1

154,3

+ 47,2

III. Råoljor och produkter därav.

Råolja.......................

8,6

16,1

+ 7,5

Andra mineraloljor...........

82,9

75,4

— 7,5

I IV. Malmer och metaller

Råvaror för ståltillverkning ...

12,7

9,0

— 3,7

Göt...........................

0,1

0,1

—

Färdiga stålprodukter.........

88,8

33,8

— 55,0

Koppar......................

24,0

29,0

O

kO

+

Andra malmer och metaller....

47,3

52,3

+ 5,0

Det bör anmärkas att de här anförda siffrorna i första hand avse

att draga upp den ram inom vilken importen av livsmedel och

jordbruksprodukter måste hållas 1952/53 och att givetvis

importen av vissa konsumtionsvaror t. ex. socker kan ökas

om man samtidigt är beredd att skära ned annan import t. ex.

av tobak. Det beräknade totala importvärdet 1952/53 för jordbruksprodukter

är blott 2,4 milj. dollar större än 1947 års

importvärde.

Utbyggnader av industrien, i första hand järn- och stålindustrien,

jämle de kontinuerliga tillskotten till antalet bostadslägenheter \

beräknas trots den ökade användningen av elektrisk kraft och j

brännoljor stegra importen av stenkol och koks med 20 % motsvarande

ett värde av 47 milj. dollar.

Konsumtionen av raffinerade produkter beräknas stiga med

ca 20 %. Samtidigt planeras en ökning av raffineringskapacitet- i

en inom landet, varför i allt en ökad import av råolja med 1 milj.

ton kräves, vilken ökning emellertid balanseras av besparingar i

importkostnader för raffinerade produkter.

Genom ökad inhemsk produktion beräknas importen av tackjärn

kunna minskas med 100 000 ton. Samtidigt kommer emellertid

den ökade järn- och ståltillverkningen inom landet att kräva

en ökad import av vissa legeringsmetaller för ferrolegeringar.

Den planerade utökningen av järn- och stålproduktionen kommer

att minska importbehovet av handelsfärdigt järn och stål

med ca 460 000 ton motsvarande en besparing på 55 milj.

dollar (1947 års priser.)

Utbyggnaden av det elektriska kraftsystemet och ulvidningen

av den elektrotekniska industrien beräknas medföra ett ökat I

importbehov av koppar med 10 000 ton.

Expansionen av metall- och verkstadsindustri beräknas kräva

ökad import av vissa malmer och metaller som bly, zink, aluminium

etc. i os

Kungl. Maj:ts proposition nr 31k. Bilaga B.

opaginerad Kontrollera mot PDF

488S58, Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.

ökning ( + )

Varugrupp

Total

1947

Total

1952/53

resp. minsk- ning (—)

från 1947

V. Maskiner m. m.

Järnvägsgodsvagnar och lastbi-

lar.................

8,4

4,2

— 4,2

ökad inhemsk produktion väntas avsevärt reducera import- behovet.

Maskiner.............

218,6

210,0

— 8,6

Ökad inhemsk produktion jämte någon nedgång i investerings-

VI. Spänads- och textilvaror

volymen beräknas möjliggöra en nedskärning av importen.

I första hand kommer denna nedskärning att träffa konsum- tionskapitalvaror som personbilar, dammsugare etc.

Råbomull.............

12,0

22,0

+ 10,0

Högre grad av självförsörjning med textila hel- och halvfabrikat

medför ett ökat importbehov av råbomull till ca 31 000 ton

per år.

Ull1 .................

23,9

28,9

+

O

Importen av ull beräknas stiga med 2 000 ton till ett värde

av 5 milj. dollar.

Andra spånadsämnen samt av-

fall.................

8,8

7,8

— 1,0

En ökad inhemsk produktion av bl. a. konstsilke medför någon

minskning av importbehovet.

Textilfabrikat.........

199,3

117,1

— 82,2

Den inhemska produktionen av bomullsgarn beräknas öka med

3 000 ton. En avsevärd del av importminskningen hänför sig

till bortfallet av den extraordinära lagerökning av färdiga textil- varor som ägde rum 1947.

VII. Andra varor

Trävaror ..............

15,6

15,6

—

Oförändrad import.

Gödningsämnen.........

Övriga varor ej förut

15,1

21,1

O

CD

+

Den förutsatta ökningen av jordbruksproduktionen kräver en

ökad import av gödningsämnen, fördelad på 50 000 ton kväve

(15,5 %), 50 000 ton kali och 115 000 ton superfosfat.

nämn-

da...................

347,0

312,6

— 34,4

Ökad självförsörjning och viss begränsning av importen av lyx- varor beräknas möjliggöra en importminskning på ca 10 %.

Summa

1 450,4

1 341,8

—108,6

1 Ull inkluderar även tops.

Kungl. Maj. ts proposition nr 314. Bilaga B.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1948:471 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige ock Schweiz för undmkande av dubbelbeskattning bet a1 i texten
  2. UU 1948:21 Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående godkännande av Sveriges anslutning till en överenskommelse angående interenropeiska betalningar och s. 1 i texten